Handlingar - Region Dalarna
Sida 1(5) Föredragningslista Handläggare Carin Lilliehöök 023-77 70 81 [email protected] Sammanträdesdatum 2015-03-11 Till Arbetsutskottets ledamöter Direktionens övriga ledamöter och ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet 1. Val av protokollsjusterare 2. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 3. Remiss Funktionellt prioriterat vägnät OFB 15-03-02 KS RD 2014/173 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att: Fastställa remissvar över förslag till funktionellt prioriterat vägnät. Ärende bifogas. 4. Beredningar och råd 2015-2018 OFB 15-03-02 Ordf RD 2014/194. Ärende dukas på direktionens sammanträde 5. Val av ersättare till 1:a vice ordförande RD 2014/194. Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att: Mats Dahlström (C), Falun väljs till ersättare för 1:a vice ordförande. OFB 15-03-02 CL 2(5) 6. Valärenden ledamöter till beredningar/råd OFB 15-03-02 CL RD 2014/194. Ärendet dukas vid direktionens sammanträde. 7. Nominering av ledamöter IFB styrelse mm 2015 OFB 15-03-02 CL RD 2014/194. Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Att nominera ledamöter samt revisorer till Intresseföreningen Bergslagets styrelse. Ärende bifogas 8. Nominering en förtroendevald revisor till Transitio AB RD 2014/194. OFB 15-03-02 CL Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Att nominera en förtroendevald revisor till Transitio AB. Ärende bifogas 9. Nominering ledamöter styrkommittén Sverige-Norge OFB 15-03-02 EB RD 2014/194. Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Att nominera ledamöter till styrkommittén Sverige-Norge Ärende dukas vid sammanträdet 10. Politisk styrgrupp regionfrågan RD Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Att välja politisk styrgrupp i regionfrågan. Ärende dukas vid sammanträde 11. Projektansökningar Ärendet kompletteras senare OFB 15-03-02 EB 3(5) 12. Förslag om allmän trafikplikt för regional tågtrafikupphandling OFB 15-03-02 HJ RD 2015/18 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta 1. Överlåta behörighet till Kollektivtrafikmyndigheten i Örebro län att fatta beslut om allmän trafikplikt för regional tågtrafik i Dalarna enligt följande: -Linje 50 Mora-Falun-Borlänge-Avesta-Uppsala. -Linje 53 Gävle-Falun-Borlänge-Ludvika-Ställdalen (-Örebro). -Linje 54 Gävle-Avesta-Fagersta (-Örebro). -Linje 55 Ludvika-Fagersta (-Västerås); 2. Teckna överenskommelse med Kollektivtrafikmyndigheten i Gävleborgs, Örebros och Västmanlands län om trafikplikt och tågtrafik, enl. bilaga 1. Ärende bifogas. 13. Årsredovisning 2014 OFB 15-03-02 EB RD 2015/51 Ärende kompletteras senare 14. Verksamhetsberättelse 2014 OFB 15-03-02 GC RD 2015/49 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Region Dalarnas förslag till verksamhetsberättelse för 2014 fastställs. Ärende bifogas. 15. Verksamhetsplan 2015 RD 2015/48 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Region Dalarnas förslag till verksamhetsplan för 2015 antas. Ärendet bifogas OFB 15-03-02 GC 4(5) 16. Delegationsordning Färdtjänst Dalarna OFB 15-03-02 MH RD 2012/49 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Delegationsordningen för Färdtjänst Dalarna för år 2015 antas 2. Beslutet förklaras omedelbart justerat. Ärende bifogas 3. Samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik respektive Uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik OFB 15-03-02 MH RD 2015/40 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Förslagen till avtal i de delar Region Dalarna berörs godkänns 2. Avtalsförslagen sänds till de berörda medlemmarna för godkännande i respektive ansvarigt organ. Ärende bifogas 4. Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst OFB 15-03-02 MH RD 2013/36 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Avtal om överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst godkänns. Ärende bifogas 5. Bredbandsutbyggnad RD 2015/46 Förslag till beslut: Arbetsutskottet beslutar: Godkänna att ansökan lämnas in. Ärende bifogas. OFB 15-03-02 JH 5(5) Överläggningsärenden 6. Miljötinget 2014 RD 2014/31 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Informationen läggs till handlingarna Muntlig information på direktionens sammanträde 27 mars 7. Övriga ärenden OFB 15-03-02 MM Sida TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Kent Söderlund 023-777065 [email protected] Datum 2015-03-02 1(2) Diarienummer RD 2014/173 AU 150311 Remissvar - Funktionellt prioriterat vägnät Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Fastställa remissvar över förslag till funktionellt prioriterat vägnät. Sammanfattning av ärendet Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut ett funktionellt prioriterat vägnät. Syftet och målet är att peka ut vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet där målet är att nå en samsyn och en gemensam plattform för tydligare och mer sammanhållna prioriteringar. Det prioriterade vägnätet ska således utgöra ett underlag för: 1. Vilka vägar där det är viktigt att värna och/eller höja tillgängligheten 2. Hur vägarna ska hanteras i samhällsplaneringens olika skeden Vägarnas indelning i skikt och funktioner Vägarna som pekas ut som funktionellt prioriterade delas in dels i tre skikt och dels utifrån sina viktigaste funktioner. Vägarna sorteras in i tre skikt: 1. Nationellt och internationellt viktiga vägar – nationella stamvägar. 2. Regionalt viktiga vägar – vägar som binder samman län och funktionella regioner; i regel riksvägar, men kan även vara länsvägar. 3. Kompletterande regionalt viktiga vägar – vägar som binder samman kommuncentrum och produktionsnoder inom regioner och län; i regel länsvägar, men kan även vara riksvägar. Vägarna delas in i funktioner för Godstransporter, Långväga transporter, Dagliga personresor och Kollektivtrafikresor. Vid utpekandet av vägarna ska följande beaktas: • Sammanhängande stråk • Ett trafikslagsövergripande perspektiv, t.ex. genom kopplingar till noder och andra trafikslag • Internationella förbindelser • Nationell och regional utveckling och tillväxt. Trafikverkets remissförslag för Dalarna är framtaget i dialog och samverkan med Region Dalarna som länsplaneupprättare. Kommunerna lämnade remissvar 15 februari medan länsplaneupprättarna ska lämna remissvar 31 mars för att kunna inhämta kommunernas synpunkter. 2(2) Trafikverket kommer att i juni 2015 besluta om funktionellt prioriterat vägnät i samråd med länsplaneupprättarna. Beslutsunderlag Se bifogat Remissförslag. Se bilaga - karta Funktionellt prioriterat vägnät. Kent Söderlund Beslutet skall skickas till: Trafikverket Region Mitt Trafikverket Borlänge, Anna-Maria Montell Sida PM Remissförslag Handläggare Kent Söderlund 023-777065 [email protected] Datum 2015-03-02 1(3) Diarienummer RD 2014/173 AU 150311 Remissvar – Funktionellt prioriterat vägnät RD 2014/173 Bakgrund Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut ett funktionellt prioriterat vägnät; vägar med fokus på det transportpolitiska funktionsmålet Tillgänglighet; nationell och regional tillgänglighet. Det prioriterade vägnätet är ett planeringsunderlag för nationell och regional tillgänglighet. Syftet och är att peka ut vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet där målet är att nå en samsyn och en gemensam plattform för tydligare och mer sammanhållna prioriteringar. Trafikverkets remissförslag för Dalarna är framtaget i dialog med Region Dalarna som länsplaneupprättare. Dagens indelning av vägnätet anses omodern, där utpekanden gjorts för olika ändamål med olika status och kvalitet. Planeringsverksamheten behöver olika typer av underlag. Trafikverket har tagit initiativ för att berörda parter ska vara redo inför kommande planeringsomgång (revidering av långsiktiga planer 2018). t.ex utifrån underlag för bristbeskrivningar, regionala hastighetsanalyser samhällsplaneringens olika skeden. Syfte och mål Ett funktionellt prioriterat vägnät ska vara ett levande dokument för uppdatering/aktualitetsprövning i samband med revidering av regionala systemanalyser och länsplaner. Syftet är att peka ut de viktigaste vägarna ur ett tillgänglighetsperspektiv, där målet är en samsyn, gemensam plattform och tydligare och mera sammanhållna prioriteringar för nationell och regional tillgänglighet. Vägarnas indelning – tre skikt Skikt 1 är givet utifrån nationellt och internationellt viktiga vägar. Under skikt 2 och 3 nedan är de vägar upptagna som föreslås ingå i ett funktionellt prioriterat vägnät; omfattade av antingen samtliga funktioner alternativt omfattade av någon/några funktioner – se funktionsindelning nedan. Myntgatan 2 | SE-791 51 Falun | +46 (0)23 77 70 00 | [email protected] | bg 5599-3331 | org nr 222000-1446 | www.regiondalarna.se 2(3) 1. Nationellt och internationellt viktiga vägar – Nationella stamvägar: E 16, E 45, Rv 50, Rv 70 2. Regionalt viktiga vägar – vägar som binder samman län och funktionella regioner (ex arbetsmarknadsregioner) (i regel riksvägar, men kan även vara länsvägar): Rv 26, Rv 50 (N Falun), Rv 66, Rv 68, Rv 69, Rv 70 (N Mora). 3. Kompletterande regionalt viktiga vägar – vägar som binder samman kommuncentrum (mellan kommuner) och produktionsnoder inom regioner och län (i regel länsvägar men kan även vara riksvägar): Lv 293 (Falun-Amsberg), Lv 245 (Rv 66-Fredriksberg/Säfsen) Lv 296/301 (Orsa-Furudal-Bollnäs), Lv 311 (Sälen-Särna), Lv 635, Lv 740 (Garpenberg-Rv 68/Horndal) Smedjebacken-Romme, Lv 1024/25 (Vasaloppsvägen). Vägarnas indelning i funktioner Vägarna har delats in i fyra funktioner utifrån ett tillgänglighetsperspektiv för nationell och regional tillgänglighet och där drift och underhåll ska anpassas utifrån vägarnas viktigaste funktioner. • Godstransporter Internationell, nationell och regionalt viktiga vägar för långväga godstransporter Vägar med kopplingar till nationellt och regionalt viktiga noder. Mindre vägar, matarvägar, pekas inte ut. Dessa hanteras särskilt inom ramen för nationell transportplan genom prioriteringar i Bärighetsplaner inom Trafikverkets regioner och län. • • Långväga personresor Tjänsteresor Resor till centrala servicefunktioner, större handelsområden och sjukhus, Vägar viktiga för turistnäringen. Dagliga personresor Arbets- och studiependling Resor till centrala servicefunktioner, större handelsområden och sjukhus • Kollektivtrafik Utgångspunkten är de prioriterade Kollektivtrafikstråk eller stomlinjer som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna pekat ut Förhållningssätt Viktiga aspekter på prioriterade vägar med alla funktioner • Kontinuitet i tillgänglighetsstandard • Smidigt att ta sig fram • Jämn hastighet • Få störningar • Kort restid 3(3) Detta innebär exempelvis: Nya anslutningar till bör föregås av trafikanalyser. God kapacitet i genomgående huvudriktning. Korsningsutformning, beakta vägens funktion och trafikens sammansättning. Större trafikflöden: sträva efter planskilda korsningar för oskyddade trafikanter. Förslag funktionellt prioriterat vägnät – (Bif Grundkarta behöver kompletteras med länsvägarna Lv 245, Lv 293, Lv 296/301 och Lv 740). Vägar inom skikt 1 och 2 ovan föreslås att omfattas av samtliga funktioner. Skikt 3 Funktionen Godstransporter Lv 245 (Rv 66/Sunnansjö-Fredriksberg/Säfsen/Rv26). Lv 293 (Falun-Rv 70/Amsberg) Lv 296/301 (Orsa-Furudal-Bollnäs) Lv 740 (Garpenberg-Rv 68/Horndal-Gävle Hamn). Lv 1024/25 Vasaloppsvägen Skikt 3 Funktionen Långväga personresor Lv 311 (Sälen-Rv 70/Särna-Idre). Lv 635 (Mälardalen/Smedjebacken-Romme alpen-Rv 70). Lv 1024/25 (Vasaloppsvägen). Skikt 3 Dagliga personresor Lv 293 (Falun-Rv 70/Amsberg). Lv 1024/25 (Vasaloppsvägen) Skikt 3 Kollektivtrafik Lv 293 (Falun-Rv 70/Amsberg). Lv 1024/25 (Vasaloppsvägen) Kent Söderlund Nomineringar till Intresseföreningen Bergslagets styrelse 2015-2016 Nominerande organisation:…………………………………………………………………………………………………….. Nominerad ledamot:……………………………………………………………………………………………………………….. Motivering till nomineringen:………………………………………………………………………………………………….. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Nominerad ledamot:……………………………………………………………………………………………………………….. Motivering till nomineringen:………………………………………………………………………………………………….. ………………………………………………………………………………………………………………………………………………… Nominering av revisor Nominerad revisor…………………………………………………………………………………………………………………. Motivering…………………………………………………………………………………………………………………………….. • E-posta nomineringarna till [email protected] eller skicka per post Intresseföreningen Bergslaget, Kommunernas hus, Myntgatan 2, 791 51 Falun OBS! Sista dag för nomineringar är fredagen den 27 mars 2015. Intresseföreningen Bergslaget Myntgatan 2 791 51 Falun Tel 070-208 37 04 org nr 85501-2327 bg 5844-9216 [email protected] www.bergslaget.se Stadgar för Intresseföreningen Bergslaget §1 Intresseföreningen Bergslagets ändamål är att arbeta med den långsiktiga utvecklingen av Regionen genom att driva informationsfrågor, bedriva påverkansarbete hos institutioner, företag och myndigheter samt initiera, driva och aktivt medverka i och / eller samordna sådana utvecklingsprojekt som är gemensamma för alla eller flertalet av kommunerna / landstingen. Styrelsens säte är i centralorten i den kommun som ordföranden representerar. §2 Föreningens organ är - årsmöte / föreningsstämma - styrelse - valberedning - revisorer §3 Rätt till medlemskap har kommunerna, landstingen och kommunala samverkansorgan eller motsvarande inom Regionen. Samverkan kan vinnas av fackliga organisationer, myndigheter, företag och andra sammanslutningar som önskar stödja föreningens ändamål. Samverkan ger inte någon rösträtt vid föreningens möten och ej heller möjlighet till representation i styrelsen. §4 Varje medlem erlägger en årlig avgift till föreningen. Avgiftens storlek fastställs vid ordinarie årsmöte. §5 Medlem utträder ur föreningen genom skriftlig anmälan. Utträde kan endast ske vid årsskifte. Medlem som inte erlagt årsavgift eller som uppträder så att det skadar gemensamma intressen och även vägrar att ändra sig efter påpekande av styrelsen kan uteslutas. §6 Ordinarie årsmöte hålls på tid och plats som bestäms av styrelsen, dock senast under april månad. Till extra årsmöte ska medlemmarna kallas om styrelsen eller två tredjedelar av medlemmarna anser det nödvändigt. §7 Vid ordinarie årsmöte ska följande ärenden förekomma; a) b) c) d) e) f) g) h) i) j) k) l) Frågan om årsmötet är utlyst på riktigt sätt Fastställande av röstlängd Val av mötesfunktionärer (Ordförande och sekreterare) Fastställande av styrelsens verksamhetsberättelse Godkännande av revisionsberättelsen Beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen Fastställande av årsavgiften Val av ordförande Val av övriga styrelseledamöter jämte ersättare Val av två revisorer jämte revisorsersättare Val av valberedning Eventuella förslag från styrelsen och medlemmarna §8 Styrelsen ska till samtliga medlemmar sända en kallelse till årsmötet. Det ska ske senast två veckor före årsmötets öppnande. §9 Varje medlem har en röst. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Omröstning sker öppet. Vid personval sker skriftlig omröstning om så begärs. § 10 Styrelsen leder föreningens verksamhet. § 11 Årsmötet väljer minst fem styrelseledamöter och lika antal ersättare. Av ledamöterna utser årsmötet en ordförande. § 12 Föreningen ska följa god redovisningssed. Föreningens firma tecknas, förutom av styrelsen, av en eller två personer i förening, som styrelsen utser. § 13 Föreningens verksamhets- och räkenskapsår ska vara kalenderåret. § 14 För granskning av föreningens räkenskaper och förvaltning utser årsmötet två revisorer och två ersättare för dessa. Föreningens räkenskapsår avslutas den 31 december och ska tillsammans med styrelsens protokoll överlämnas till revisorerna senast den 1 mars. § 15 För ändring av dessa stadgar krävs enhälligt beslut av årsmötet. § 16 För upplösning av föreningen fordras beslut av två årsmöten. Föreningens tillgångar / skulder delas lika mellan medlemmarna vid föreningens upplösning. Stadgarna antogs vid konstituerande möte för bildandet av Intresseföreningen Bergslaget den 1 december 1995 i Fagersta och har reviderats vid årsmötet den 7 april 2000, vid årsmötet den 7 maj 2002 samt vid årsmötet den 6 maj 2011. Sida TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Marie Östberg 023-77 70 48 [email protected] Datum 2014-03-03 1(1) Diarienummer RD 2014/49 Direktionen Verksamhetsberättelse 2014 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Region Dalarnas förslag till verksamhetsberättelse för 2014 fastställs. Sammanfattning av ärendet Region Dalarnas kansli har utarbetat ett förslag till verksamhetsberättelse för 2014. Beslutsunderlag Förslag till verksamhetsberättelse för 2014 bifogas. Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar. Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2014 Fastställd av Region Dalarnas direktion 27 mars 2015 Innehållsförteckning Leif har ordet…. 3 Det här är Region Dalarna 4 Politisk ledning 5 Verksamhetsidé 3 Vision 3 Verksamhetspolicy 3 Dalastrategin 4 Ekonomi och projektfinansiering 6 Personal och kommunikation 7 Personal 7 Kommunikation 8 Näringsliv och samhällsbyggnad 10 Innovationer och entreprenörskap 10 Besöksnäringsutveckling 11 Kompetensförsörjning 13 Ung i Dalarna 14 Statistik och analys 16 Infrastruktur 16 Kollektivtrafik 17 Internationellt 18 Särskilda utvecklingsområden 19 Samorganisationer 19 Utveckling, hälsa och välfärd 20 Färdtjänsten Dalarna 23 Elevantagningen 25 AV-media 25 Projekt finansierade ur anslaget för regionala tillväxtåtgärder 2014 2 Leif har ordet…. Leif Nilsson Ordförande 3 Det här är Region Dalarna Region Dalarna är länets femton kommuners och Landstinget Dalarnas gemensamma organisation för tillväxt- och utvecklingsarbete i Dalarna. Region Dalarna ansvarar för det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna på uppdrag av såväl länets kommuner och landsting som av Sveriges regering och riksdag. I det ligger att ta tillvara länets möjligheter och främja utvecklingen inom en rad områden som är betydelsefulla för tillväxt och sysselsättning i regionen. Det handlar om kompetensförsörjning, ökad inflyttning, besöksnäring, infrastrukturfrågor, kunskapsutveckling inom socialtjänsten, ungdomssatsningar samt internationella kontakter. I samspel med andra aktörer i Dalarna ska Region Dalarna främja näringslivets utveckling och tillväxt. I uppgiften ingår också att besluta om finansiering av regionala projekt. Antagningen till gymnasieskolan och utlåning av läromedel är ytterligare arbetsområden. Region Dalarna är också länets kollektivtrafikmyndighet och har regeringens godkännande att vara kommunalt samverkansorgan för Dalarna. 4 Politisk ledning Region Dalarnas arbete leds av direktionen, som är det beslutande organet. De 15 medlemskommunerna har representerats av en ordinarie ledamot och en ersättare vardera, landstinget av tio ledamöter och tio ersättare. Detta förhållande speglar också den del av Region Dalarnas finansiering som kommer via medlemmarnas insatser. Direktionen utsåg för mandatperioden 2011-2014 två beredningar och fyra råd inom olika verksamhetsområden: infrastruktur- och kollektivtrafikberedningen, välfärdsberedningen, demokratirådet, rådet för ett attraktivt Dalarna, rådet för forskning, utbildning och kompetensförsörjning samt rådet för miljö – bygga – bo. 2014-12-31 hade direktionen följande sammansättning: Ledamöter från kommunerna Leif Nilsson (S), Smedjebacken, ordf. Jan Bohman (S), Borlänge Jonny Gahnshag (S), Falun Ulf Hansson (S), Hedemora Lars Isacsson (S), Avesta Sofia Jarl (C), Gagnef Ulrika Liljeberg (C), Leksand Marie Olsson (S), Orsa Kurt Podgorski (S), Malung-Sälen Bengt-Åke Rehn (S), Mora Annette Riesbeck (C), Rättvik Abbe Ronsten (S), Säter Leif Pettersson (S), Ludvika Kjell Tenn (C), Älvdalen Per-Anders Westhed (C), Vansbro Ledamöter från landstinget Lena Reyier (C), förste vice ordförande Ingalill Persson (S), andre vice ordförande Sören Bertilsson (S) Bo Brännström (FP) Gunilla Franklin (M) Bengt Lindström (S) Torsten Larsson (KD) Ann-Catrin Lofvars (MP) Mikael Rosén (M) Thomas Ylvén (V) Ersättare från landstinget Gunnar Barke (S) Hans Gleimar (M) Nils Gossas (MP) Elin Norén (S) Lisbet Mörk-Amnelius (DSP) Mai Olofsson (V) Anders Ahlgren (C) Birgitta Sacrédeus (KD) Kristina Svensson (S) John Thornander (FP) Ersättare från kommunerna Melker Andersson (M), Hedemora Tommy Andersson (M), Säter Håkan Berggren (M), Smedjebacken Jan Dahlquist (S), Rättvik Christina Haggren (M), Falun Malin Höglund (M), Mora Lars-Erik Jansson (S), Leksand Bengt-Åke Svahn (KD), Orsa Johan Thomasson (M), Avesta Lasse Andersson (S), Vansbro Ulla Olsson (M), Borlänge HåGe Persson (M), Ludvika Nils-Åke Norman (M), Älvdalen Tom Martinsson (M), Malung-Sälen Alf Johansson (S), Gagnef 5 2014-12-31 hade arbetsutskottet följande sammansättning: Ledamöter Leif Nilsson (S), ordf. Lena Reyier (C), förste vice ordf. Ingalill Persson (S), andre vice ordf. Jonny Gahnshag (S) Mikael Rosén (M) Ersättare Jag Bohman (S) Bo Brännström (FP) Torsten Larsson (KD) Marie Olsson (S) Thomas Ylvén (V) Revisorer Myr Herbert Halvarsson (S), Älvdalen, ordförande Lars Ivarsson (S), Borlänge Lars-Erik Eriksson (M), Borlänge Revisorerna har biträtts av auktoriserad revisor Emil Forsling från Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. Kommunallagen 9 kapitel 21 § anger att revisorerna ska avge en särskild revisionsberättelse över verksamhet i nämnder inrättade av direktionen. Berättelsen överlämnas till direktionen, som därefter prövar frågan om ansvarsfrihet för de nämnder den själv har tillsatt. Verksamhetsidé Region Dalarna ska utifrån det regionala ledarskapet verka och ta ansvar för utvecklings- och tillväxtarbetet i Dalarna. Vision Region Dalarna ska vara och uppfattas som den offentliga aktör som spelar den största och mest avgörande rollen i utvecklingen av Dalarna. Verksamhetspolicy I en verksamhet där alla medarbetare känner både stolthet och glädje över att vara med och arbeta för Dalarnas utveckling, ska vi allt mer professionellt och drivande verka inom områdena: Näringsliv och samhällsbyggnad Utveckling, hälsa och välfärd Projektfinansiering i syfte att samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet på ett hållbart sätt samt stärka de demokratiska möjligheterna att påverka. Det vi uppnår och vill ska vi kommunicera på ett bra och tydligt sätt. 3 Dalastrategin Dalastrategin handlar om hur vi på bästa sätt kan ta vara på Dalarnas möjligheter att utvecklas i positiv riktning. Dalastrategin är Region Dalarnas främsta styrdokument. Här formuleras också mål och vägval för det helheten i det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna. Dalastrategin antogs av Region Dalarnas direktion 2014-05-07. VISION I Dalarna tar vi oss an framtidsutmaningar med lust, vilja och skapandekraft. Här kan alla utvecklas och finna sin plats. Dalastrategin är vårt underlag för dialogen mellan den nationella, regionala och lokala nivån kring vilka prioriteringar som ska göras i det regionala utvecklingsarbetet. I strategin formuleras ett antal målbilder för Dalarna där; lika villkor för alla gäller mångfald och tolerans är grundbultar ungas drivkraft tas tillvara jämställdhet och mångfald är viktiga för tillväxten kulturens kraft är viktig för samhällsutvecklingen samhällets behov av kunskap och kompetens tillgodoses utbytet med omvärlden är aktivt och underlättas av goda kommunikationer näringslivet står starkt, nationellt och internationellt innovationer uppmuntras miljöarbetet är välkänt och respekterat vi utvecklar gröna lösningar som leder till utveckling och tillväxt tillväxt råder även på landsbygden natur- och kulturmiljöer ses som tillgångar för utvecklingen alla kommuner är aktiva i det regionala tillväxtarbetet Falun Borlänge flyttar fram sin position som regionalt centrum det regionala ledarskapet är tydligt vi med gemensamma krafter verkar för en positiv utveckling av regionen 4 MÅLBILDERNA LEDER FRAM TILL FYRA VÄGVAL Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Ett vägval som betonar betydelsen av att möta den demografiska framtidsbilden och den allt mer kunskapsbaserade ekonomin. Innovativa miljöer och entreprenörskap Ett vägval som betonar betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Tillgänglighet och infrastruktur Ett vägval som betonar betydelsen av att leva och verka i ett vardagligt utbyte med en allt större omvärld. Livskvalitet och attraktionskraft Ett vägval som betonar det goda livet och platsens betydelse. Region Dalarna har genom sitt uppdrag att leda och samordna det regionala tillväxtarbetet det direkta ansvaret för genomförandet av Dalastrategin. Region Dalarna ska dessutom inspirera, följa och koordinera det övergripande arbetet med Dalastrategin. Region Dalarna har också ett ansvar för uppföljning och utvärdering av de mål och vägval som uttrycks genom Dalastrategin. 5 Ekonomi och projektfinansiering Region Dalarna har det regionala tillväxtansvaret i Dalarna och har som ett medel i detta arbete rätt att besluta om användningen av statliga projektmedel för regional tillväxt från anslaget 1:1. Projektens aktiviteter ska ligga i linje med den regionala utvecklingsstrategin Dalastrategin – Dalarna 2020. Ett av de viktigaste målen för projektverksamheten är att i samverkan med andra aktörer bygga upp resurser för att åstadkomma en positiv utveckling av näringslivet i Dalarna. Region Dalarna har under 2014 beslutat om medfinansiering av 44 projekt och förstudier till ett sammanlagt belopp av 26 035 625 kronor. Besluten fördelar sig utifrån handlingsprogrammet för insatsområden inom näringslivsutveckling enligt följande: Innovativa miljöer 4 260 000 Entreprenörskap 15 439 625 Kompetensförsörjning 1 136 000 Tillgänglighet 5 200 000 Totalt: 26 035 625 Projekten redovisas i specifikation i slutet av verksamhetsberättelsen. Under 2014 har målet på 20 uppföljningsbesök hos projektägare uppnåtts. En stor del av dessa har genomförts inom ramen för projektet Främja kvinnors företagande. Under året har en webbbaserad ansökningsblankett för projektstöd utvecklats. Ansökan är nu integrerad med ärendebehandlingssystemet Nyps och medför en förenkling och effektivisering av Region Dalarnas beredningsarbete. Webbansökan lanserades under hösten 2014 och de projektägare som ansökt om stöd i det nya systemet har varit positiva till det nya arbetssättet. Rekvisitionshanteringen har under året fungerat mycket bra och målsättningen att samtliga kompletta rekvisitioner ska vara utbetalda inom en månad har uppnåtts. Region Dalarnas ekonomiska resultat för 2014 är + 2tkr som tillförts eget kapital vilket därmed uppgår till 11 368 tkr. Den finansiella målsättningen att Region Dalarna ska redovisa ett nollresultat eller bättre och ett oförändrat eller större eget kapital har därmed uppnåtts. 6 Personal och kommunikation Enheten Personal och kommunikation arbetar löpande med att svara upp mot de krav som ställs från en ständigt föränderlig organisation. Till enheten hör personalfrågor, löner, posthantering, mötesservice, reception, diariehantering, administrativt stöd till den politiska organisationen, IT, vaktmästeri. Enheten har också extern verksamhet i form av en kommunikationsgrupp och under 2014 projektet Flytta till Dalarna med inflyttarservice och House of Dalarna. Personal Region Dalarna ska vara en attraktiv arbetsgivare där varje medarbetare stärker Region Dalarnas varumärke. Medarbetarna är kompetenta och engagerade och ska uppmuntras med utmanande arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och en väl fungerande arbetsmiljö. Vid årsskiftet 2014-2015 hade Region Dalarna 60 tillsvidareanställda medarbetare (14 män och 46 kvinnor) och 21 visstidsanställda (5 män och 16 kvinnor). Utöver detta har regionförbundet gjort tjänsteköp av personal från länets kommuner och Högskolan Dalarna. 7 personer har lånats in för att genomföra olika projekt. Av samtliga anställda var 2 % under 20 år, 18 % 20-29 år, 20 % 30-39 år, 25 % 40-49 år, 23 % 50-59 år och 12 % 60-69 år. Medelåldern för samtliga anställda var 45 år. I april överfördes värdskapet för Central Sweden till Region Dalarna genom en verksamhetsövergång från Region Gävleborg. Därmed utökades Region Dalarnas medarbetare med fyra personer på kontoret i Bryssel. Riktlinjer för alla anställda har samlats i en gemensam personalhandbok, en digital uppslagsbok med arbetsrättsliga- och skatteregler, organisationens interna bestämmelser och personalblanketter. Sex personer från Region Dalarna åkte också till Gotland för att ta del av det stora utbudet av seminarier och andra aktiviteter under Almedalsveckan. I augusti arrangerades en personaldag med diskussioner kring organisationsutveckling och arbetsmiljöfrågor. Information om rutiner och processer inom servicefunktionerna sker kontinuerligt. Huskurser har genomförts för medarbetarna, bland annat i offentlighetspricipen och diarieföring liksom den årliga kommunikationsutbildningen. Region Dalarna har avtal med Ludvika upphandlingscenter när det gäller upphandlingar. Via upphandlingscenter har flera ramavtal tecknats under året, bland annat för hyrbilar, resor, konferenser och kontorsmaterial. Sedan i höstas har Region Dalarna ett nytt skyddsombud och en ny skyddskommitté, till vilken varje enhet har utsett en representant. 7 Kommunikation Det finns inom Region Dalarna en rad olika verksamheter och projekt, alla med skiftande uppdrag, samarbetsförhållanden, finansiering, mål och målgrupper. Utan tydlig kommunikation om och från alla våra verksamheter riskerar bilden av Region Dalarna vårt uppdrag att bli otydlig. Kommunikationsarbetet ska därför samordnas så att våra målgrupper uppfattar en röd tråd och ser och förstår bredden av vår verksamhet. Genom kommunikationsgruppens olika kompetenser (skribent, fotograf, pressansvarig, webbredaktör, grafisk produktionbyrå, kommunikationsstrateg) har Region Dalarnas projekt och verksamheter fått större möjligheter till kommunikativt stöd. Fler verktyg för att förenkla kommunikationsarbetet för alla medarbetare hos Region Dalarna har utvecklats under året. All personal har under året erbjudits möjlighet att delta i internutbildning om kommunikation och grafisk profil, för att, själva eller i samråd med kommunikationsgruppen, bättre kunna utnyttja de verktyg, tjänster, kanaler och material som finns framtagna. Under våren 2014 genomfördes en mediautbildning under ledning av Martin Ljungström från vår upphandlade PR-byrå Intellecta. Fem av våra medarbetare deltog vid utbildningstillfället där teori och praktik varvades. Bilden av Region Dalarna i media har förtydligats genom ett medvetet arbete med att kommunicera hela organisationens bredd av verksamheter och projekt, via nyhetsbrev, mediaträffar, pressmeddelanden och ett ständigt flöde av nyheter via vår Facebook- och webbsida. Region Dalarnas nya Wordpress-webb lanserades under våren 2014. Webbplatsen är under ständig utveckling och justeringar görs kontinuerligt för att möta medarbetarnas önskemål om förbättringar. www.dalarna.se gjordes under året om till en portal. Informationen om Flytta till Dalarna flyttades därmed till vår egen webbsida. Undersidan Leva i Dalarna har under året utvecklats till en inspirationssida för potentiella inflyttare. www.dalarna.se lever kvar i sin nuvarande form tills vidare. Ett varumärkesbyggande magasin mot målgruppen inflyttare och boende i Dalarna ”Made by Dalarna” har under året tagits fram. Powerpoint-mallar har under året tagits fram, för att förenkla arbetet med att ta fram enhetligt profilerade, proffsiga presentationer. Satsningen på Twitter och film var två mål i förra verksamhetsplanen som inte fallit ut under året. Möjligheten för våra medarbetare att utnyttja Twitter som kommunikationskanal finns kvar och om önskemål från ledning och personal uppkommer under året kan vi erbjuda utbildning och rådgivning. Försöket med film tas upp igen 2015. 8 PROJEKT House of Dalarna Flytta till Dalarna Planeringen av montern House of Dalarna startade under våren och arbetet med att få ihop konceptet som ska visa fördelar med livet i Dalarna intensifierades ju närmare skid-VM i Falun närmade sig. Montern är Region Dalarnas. Dalakommunernas och landstingets gemensamma skyltfönster som ska locka VM-besökarna tillbaka tillbaks till Dalarna, som besökare eller inflyttare. Arbetet i projektet Flytta till Dalarna har fortsatt under året med rådgivning till inflyttare och nätverksträffar. Inflyttarlotsarna har besökt kommunerna i länet för diskussioner kring arbetet inför utvärdering av projektet. 9 Näringsliv och samhällsbyggnad Innovationer och entreprenörskap Årets verksamhet har dominerats av programskrivningar inom Europeiska investeringsprogrammen Eruf och Interreg och skrivningar av de strategiska dokumenten Dalastrategin 2020 och Mobilisera för tillväxt – en agenda för smart specialisering för Dalarna. I Dalastrategins vägval Innovativa miljöer och entreprenörskap betonas betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Den allt hårdare globala konkurrensen leder till ökade krav på att ta vara på den kunskap som byggs upp inom industrimiljöer där stål- och papper, högspänningsteknik och annan avancerad industri utvecklas. Men det är lika viktigt att utveckla de mer entreprenörsbaserade delarna av näringslivet där besöksnäring, byggverksamhet, transport- och logistik samt kultur och kreativa näringar växer och mognar. Region Dalarnas arbete för att stödja näringslivets utveckling inom Dalarna verkar både för spets och bredd. Spetsen representeras av att understödja innovationer där forskning och excellens uttrycks i termer av smart specialisering. I agendan för smart specialisering är visionen att stärka Dalarna som en aktiv och attraktiv partner som bidrar till att lösa dagens och morgondagens samhällsutmaningar. I denna agenda har kunskapsområden inom avancerad industri, energieffektiv samhällsbyggande, innovativ upplevelseproduktion samt hälsa och välfärd prioriterats. Regionala projekt för att undersöka om dessa kunskapsområden kan kvalificera sig för europeiska forsknings- och innovationsprogram pågår. Region Dalarna har också drivit och medverkat i Reglabs 1 seminarieserie om smartare regioner som har fokuserat på regionernas innovations- och smart specialiseringsstrategier. Projektet har varit ett samarbete med EUs Smart specialisation platform i Sevilla och Tillväxtverket där 16 regioner i Sverige har deltagit. Region Dalarna ingår också i en programgrupp som arrangerar dialoger mellan Näringsdepartementet och landets regionala tillväxtansvariga. För att stärka entreprenörskapet i Dalarna, har en process för att utforma nödvändiga strategiska dokumentet inletts. Arbetet är ett led i konkretisering av Dalastrategin. Handlingsplanen för stärkt entreprenörskap tar sikte på insatser för kvinnor, utlandsfödda och ungdomar. Det uppsatta målet att genomföra handlingsplanen för jämställd tillväxt har uppnåtts genom samarbetet Winnet Dalarna, det avslutade programmet ”Främja Kvinnors Företagande” och konferensen ”Lyft näringslivet”. Arbetet har också speglats i Tillväxtverkets tidskrift Tempo, och återrapporterats till Näringsdepartementet, samt publicerats i trycksaken ”Bryta Gränser”. 1 http://www.reglab.se/om-reglab/ 10 Under året har dialoger med kommunernas näringslivsenheter genomförts. Strategiska dokumenten har presenterats och diskuterats i separata möten, vid den årliga SKNT- konferensen och vid andra seminarier och sammankomster. Ett intensifierat lärande har realiserats i projekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna delat på ledarskapet. I samband med framtagande av program för EUs regional- och socialfond har tre sammankomster genomförts under namnet Skrivarstugor. Regionala aktörer och potentiella projektägare har fått information om de kommande programmen och lärande om den projektlogik som krävs framöver. En ramupphandling inför kommande behov av konsulttjänster har också genomförts. PROJEKT Next Horizon – Energieffektivt samhällsbyggande Next Horizon – Innovativ upplevelseproduktion Samverkansprojekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna inleder arbetet med smart specialisering inom kunskapsområdet för energieffektivt samhällsbyggande. Andra parter är Triple Steelix, High Voltage Valley och Länstyrelen i Dalarnas län. Samverkansprojekt där Högskolan Dalarna och Region Dalarna inleder arbetet med smart specialisering inom kunskapsområdet för innovativ upplevelseproduktion. Andra parter är enheten för Kultur och Bildning från Landstinget Dalarna och Kulturmiljöenheten vid Länstyrelen Dalarna. 11 Besöksnäringsutveckling Region Dalarnas utvecklingsarbete inom besöksnäringen består i huvudsak av att stödja och fungera som värdorganisation och processägare för klusterinitiativet Destination Dalarna. Destination Dalarna fungerar som en gemensam och innovativ arena för samverkan mellan privata företag och organisationer, offentlig förvaltning, forskning och utbildning. Under året har verksamhet och aktiviteter bedrivit enligt handlingsplanen inom projektet ”Destination Dalarna – innovativ tjänsteutveckling” och projektet ”Internationalisering, export och försäljning av besöksnäringsprodukter i Dalarna”. För att öka exporten, utländska besök i Dalarna, har undersökningar och analyser gjorts på de prioriterade utlandsmarknaderna. Arbetet i internationaliseringsprojektet har varit inriktat på nya affärskontakter, visningsresor, säljmöten och exportutbildning. Marknadsföring och PR-arbetet har skett inom ramen för flera olika kampanjer i samarbete med Visit Sweden. Övrigt arbete har varit inriktat på produktion av trycksaker och säljmaterial. Inom Destination Dalarna och projektet innovativ tjänsteutveckling har en fortsatt utveckling av affärsutvecklingsprogrammet Kurbits skett. Utvecklingsarbetet har omfattat fördjupningar och genomförande av pilotprogram samt vidareutveckling av produktutvecklingskoncept för både minidestinationer och tematiska nätverk. Arbetet har baserats på beslutsunderlag i form av beläggningsstatistik och kundanalys. Vi har också genomfört en branschanpassning av IUC Sveriges analysverktyg för företagsutveckling – TNB. Målsättningarna i den inom Destination Dalarna framtagna visionen och strategin för besöksnäringsutvecklingen, förutsätter ett kontinuerligt arbete med vidareutveckling av statistik och analys. Även under 2014 har förädlingsvärdet i besöksnäringsföretagen mätts Återkopplingen till bransch och intressenter skedde genom genomförande av den regionövergripande workshopen ”Up to Date” med 160 deltagare där årets fokus var Framtidens resande – vilka trender påverkar oss i Dalarna. 12 Kompetensförsörjning Under verksamhetsåret har arbetet med att utveckla kompetensplattformen fortsatt. Projektet Kompetensforum Dalarna har fungerat som ett stöd i utvecklingsarbetet och arbetet med kompetensplattformen och kompetensforum sker helt samordnat. Inom Norra Mellansverige har ett omfattande samverkansarbete lagts på framtagande av en regional handlingsplan för EUs socialfond. Parallellt med detta har Region Dalarna gjort tre omfattande förstudier inom socialfonden. Såväl den regionala handlingsplanen som förstudierna har stark koppling till arbetskrafts- och kompetensförsörjningsområdet. Den av ESF antagna regionala handlingsplanen ska fungera som ett formellt styrande dokument för kommande socialfondsperiods projektansökningar. Den spänner över fält som kompetensförsörjning, ökad övergång till arbete samt sysselsättningsinitiativet för unga. Under året har ett intensivt arbete lagts på ett särskilt uppdrag kopplat till den Svenska Mineralstrategin. I samverkan med Norrbotten, Västerbotten, Örebro och Västmanland, har arbetet varit inriktat på att ta fram en plan för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen inom gruv- och mineralnäringen. Bergslagslänen har gemensamt tagit fram och levererat kunskapsunderlag på begäran av den nationella gruvsamordnaren. Det framtagna underlaget ska fungera som en faktadel i den slutrapport som gruvsamordnaren lämnar till regeringen i mars 2015. I december 2014 stod Region Dalarna som värd för ett femlänsmöte där olika aktörer och organisationer bjudits in för erfarenhetsutbyte. Region Dalarna har en viktig samlande roll i relation till Myndigheten för yrkeshögskoleutbildning (MYH). Region Dalarna har lämnat underlag till myndigheten om vilka behov Dalarna har av yrkeshögskoleutbildning. Under året har Region Dalarna haft ett flertal träffar med MYH. Region Dalarna uppvaktade myndigheten för att diskutera utfallet av beviljade utbildningar och detta ledde till en länsträff med myndigheten där branschföreträdare och utbildningsanordnare deltog. Genom personalförstärkning har det varit möjligt att intensifiera arbetet med ökad samordning mellan skola och arbetsliv. I initialt skede har kontakter tagits med aktörer och initiativ som finns inom området. Träffar som lägger grunden för fortsatt arbete har skett med organisationer, klusteraktörer, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, utbildare och kommuner. 13 Via Reglab pågår ett arbete att tillsammans med Statistiska centralbyrån ta fram en struktur för matchningsindikatorer som ska ge en bättre bild av hur utbud och efterfrågan på utbildning och efterfrågad kompetens överensstämmer. Ett flertal forum är under uppbyggnad på branschnivå och Region Dalarna representeras i styrgrupper för Vård och omsorgscollege och Besöksnäringscollege. Sågverk-, VA-, bygg- och gruvbranscherna är exempel på områden där samverkansarbetet har etablerats. En slutsats av insatserna hittills är att det krävs ytterligare ansträngningar för att skapa de bransch- och utbildningsforum som kopplas till kompetensplattformen. PROJEKT Dala Valideringscentrum Region Dalarna är projektägare med den ideella föreningen DalaWux som operativ aktör. Projektet medfinansieras av Tillväxtverket och har gjort en kartläggning av de valideringsinsatser som görs i Dalarna. Ung i Dalarna Region Dalarnas arbete med unga har under 2014 gått allt mer från ett fokus på ungas delaktighet och inflytande genom Ung kraft till ett bredare angreppssätt. Framtagandet av en strategi för hur Dalarna ska kunna bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion har pågått under året för att färdigställas i början av 2015. Strategin bygger på en fortsättning av den så kallade Dimpaprocessen som Region Dalarna och kommunerna har arbetat med sedan 2010. Grundstenarna i strategin är att arbetet med unga ska vara kunskapsbaserat och sektorsövergripande. Sex unga rådgivare har under året varit anställda för att regelbundet ge input till strategin. Arbetet har också haft en politisk referensgrupp samt en expertgrupp av tjänstemän från kommuner och andra regionala organisationer. I maj arrangerades en regional konferens i Falun där nära 200 tjänstemän och politiker diskuterade strategin och länets fortsatta arbete med unga. Vid konferensen talade även Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors generaldirektör Alice Bah Kuhnke. Under hösten har Region Dalarnas ungdomsstrateg haft träffar med kommunerna och Landstinget Dalarna för att diskutera deras roll i arbetet med ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion”. 2014 var antalet ansökningar till PengaAkuten 31 stycken varav 13 beviljades, detta var något färre än föregående år. Sommaren 2014 anställdes en sommarjobbare som gick igenom samtliga ansökningar mellan 2011-2013. Denna utvärdering har sedan legat till grund för vissa revideringar av PengaAkuten. Kriterierna har delvis formulerats om för att skapa en tydligare koppling till ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion” och maxbeloppet kommer under 2015 att höjas till 20 000 kronor. Dessutom har ansökningsförfarandet förenklats genom möjligheten till webbansökan. 14 PROJEKT Youth VIP Framtid Dalarna Samarbetet med Hubeiprovinsen har fortsatt under 2014. 15 unga vardera från Hubei och Dalarna deltar och aktiviteterna kan kopplas till övriga insatser inom Ung Kraft och Region Dalarnas vision om att blir och vara Sveriges bästa ungdomsregion. I april besökte Dalarnas deltagare Hubei och i september kom de kinesiska deltagarna till Dalarna. Ungdomarna arrangerade publika event för att dela med sig av varandras kultur och traditioner, ungdomsseminarier för att diskutera ungas möjligheter att delta och påverkan i frågor som rör regional utveckling. Framtid Dalarna är en webbplats som vänder sig till unga med syfte att kommunicera vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden i Dalarna. Genom att synliggöra vilka yrken och kompetenser som kommer att behövas och vilka utbildningar som krävs, är arbetet ett inslag i det långsiktiga arbetet för en förbättrad matchning på arbetsmarknaden och för att få fler unga att välja att bo och arbeta i Dalarna. Under 2014 påbörjades arbetet med att komplettera webbplatsen med reportage om arbetsmarknaden i alla Dalarnas kommuner. Information om vad som finns i den ”egna” kommunen har varit efterfrågad hos ungdomarna. Under året marknadsfördes webbplatsen på UF-mässan, Miljötinget samt jobb- och utbildningsmässor i bland annat Avesta och Falun. Miljötinget Miljötinget arrangeras och finansieras av Landstinget Gävleborg och Region Dalarna i samverkan med en ny värdkommun varje år. Under 2014 har ansvaret för Miljötinget funnits hos Region Dalarna. Värdkommun för Miljötinget under 2014 var Borlänge kommun. 234 deltagare från 41 olika skolor i Dalarna och Gävleborg checkade in. 15 Unga till arbete Syftet med projektet Unga till arbete har varit att utveckla en regional modell för hur Dalarnas kommuner och arbetsförmedlingar kan arbeta med unga arbetslösa och att få dessa organisationer att samverka via ett utbildnings- och praktikprogram med helhetsperspektiv. Region Dalarna har haft det övergripande ansvaret för projektet och har också drivit utvecklingsfrågor, stöttat kursledarna samt ordnat nätverks- och samordnarträffar. 2014 har varit projektets sista verksamhetsår. Samtliga kommuner i Dalarna och närmare tretusen kursdeltagare har deltagit i Unga till arbete mellan 2010 och 2014. Den uppföljning som har gjorts visar att sextio procent av kursdeltagarna har gått vidare till arbete eller studier direkt efter avslut. Två år efter deltagandet i Unga till arbete är motsvarande siffra 78 procent. Totalt har Unga till arbete fått 27,5 miljoner kronor från Europeiska socialfonden, ESF. Övriga kostnader har kommunerna stått för. Ungdomarnas behov har stått i fokus. Kursledarnas förhållningssätt och bemötande har haft stor betydelse för projektets framgångar. Statistik och analys Region Dalarnas arbete inom området har påverkats av pensionsavgång vid halvårsskiftet. Tidigare produktion av statistik och uppdateringar på webben har under andra halvan av året legat nere. Gammalt underlag har funnits tillgängligt och de som hört av sig har fått hjälp. Parallellt med detta har en översyn på Region Dalarnas externa och interna produktion av statistik samt behov av analyser och utvärderingar gjorts. Resultatet är att en tjänst som samhällsanalytiker har utlysts. Infrastruktur Dalaföretagens möjligheter att bidra till den ekonomiska utvecklingen är beroende av att infrastrukturen i länet utvecklas i samma takt som produktionen och kan svara upp mot ökade transportkrav. Om inte transporterna klaras, riskeras inte bara den ekonomiska utvecklingen, utan även sysselsättningen på sikt. Region Dalarna har haft nära dialog och samverkan med Trafikverket kring deras verksamhetsplanering för planens genomförande den närmaste treårsperioden. Trafikverket har ansvaret för planens ekonomiska genomförande utifrån Region Dalarnas prioriteringar. Länsplan för regional transportinfrastruktur Verksamhetsåret 2014 dominerades första halvåret av upprättande av en ny reviderad länsplan för perioden 2014-2025. Region Dalarna fastställde planen i juni 2014. Under andra halvåret har tyngdpunkten i arbetet legat på planering och genomförande av den nya fastställda länsplanen. Region Dalarna har under året tillsammans med Västra Götalandsregionen deltagit aktivt som piloter i ett Vinnovaprojekt om jämställdhetskonsekvensbedömning i transportinfrastrukturplaneringen som ska resultera i en utbildning inför kommande revideringsprocess av de långsiktiga planerna för transportinfrastruktur. 16 Hållbara transporter Region Dalarna leder arbetet med transportsektorns energiomställning och att genomföra den miljöstrategi som tagits fram. Utifrån strategin har ett kommunalt och ett regionalt nätverk skapats. Under 2014 har arbetet inriktats mot ett ökat kollektivtrafikanvändande och kampanjen grönare vägval, vilken medförde att 400 företagskort tecknades och 48 000 kollektivtrafikresor genomfördes. Ett inledande inspirationsmöte i februari om att göra en godsflödesanalys för Dalarna med omnejd men analysen fick tyvärr skjutas på framtiden. Kollektivtrafik Region Dalarna som regional kollektivtrafikmyndighet har under 2014 varit med om en riktig resa. Den tioåriga upphandlingen av busstrafiken som genomförs av AB Dalatrafik 2 överklagades och rättsprocesser tvingade fram ett beslut om en tvåårig direkt-upphandling för att få busstrafiken att överhuvudtaget rulla till trafikstart juli 2014. Även direktupphandlingen överklagades men godkändes av Förvaltningsrätten. Under 2014 har ett helt nytt gemensamt trafiksystem sjösatts. Upplägget är unikt för Sverige med en samordning av såväl allmänna som särskilda resor. Även fordonen är storleksanpassade till respektive uppdrag. All busstrafik har nya benämningar, som direktbuss, stadsbuss, landsbygdsbuss och flextrafik. Den gamla linjenumreringen byttes ut och hållplatser justerades geografiskt för att minska antalet stopp, speciellt för direktbussarna. Medialt har det varit stort intresse för detta och trycket har varit hårt i alla typer av media. Starten för det nya trafiksystemet har utvärderats under 2014. Utvärderingen visar även på de brister som funnits i uppgiftsfördelning och ansvar mellan ägarintressen, bolagen Dalatrafik och Tåg i Bergslagen, kommuner och landsting. Den kostnadsfördelningsmodell som funnits för att fördela kostnaderna för busstrafiken i länet var uppsagd sedan tidigare. Ett nytt avtal, med giltighet från 2014, arbetades fram och antogs av Region Dalarna. Alla involverade parter godkände inte avtalet vilket innebar att kommunerna och landstinget fördelade kostnader enligt kollektivtrafiklagen. Ett nytt trafikförsörjningsprogram som visar den politiska viljeinriktningen med kollektivtrafiken fram till och med 2019, antogs av Region Dalarna juni 2014.Den regionala tågtrafiken för Tåg i Bergslagen AB fortsätter att utvecklas positivt. Mellan ägarlänen Dalarna, Gävleborg, Västmanland och Örebro har diskussioner och möten 2 AB Dalatrafik ägs av Region Dalarna 17 om kostnader, budget, tåganskaffning och tågtrafikutveckling liksom ägarstyrning genomförts. I slutet av 2014 ledde det fram till ett utredningsuppdrag för revisorer att ta fram förslag till instruktioner för styrelsens arbete och förslag som kan stärka ägarstyrningen samt förslag till bedömning av bolagets effektivitet. Infrastruktur- och kollektivtrafikberedningen sammanträdde sex gånger under året. Legitimering av skolskjuts, färdtjänstreglemente, tillköp av tågtrafik, revidering av trafikförsörjningsprogrammet och direktiv för upphandling har varit föremål för diskussion och beredning. Internationellt 2014 var lite av ett mellanår eftersom EU:s strukturfonder, territoriella program och sektorsprogram för åren 2014-2020 fortfarande processades. Det gav utrymme för utveckling av idéer om nya internationella samarbeten och projekt utifrån vägvalen i Dalastrategin. Genom Cepa, Central Swedens program för EU-projektanalys, har förslag processats utifrån Dalastrategins kunskapsområden: smarta material, smart upplevelseproduktion och smart energieffektivt samhällsbyggande och/eller de demografiska utmaningarna. Finansieringsmöjligheter har presenterats och stöd i framtagandet av eventuella ansökningar erbjudits. Förstudier inom ovan nämnda kunskapsområden, med siktet inställt mot Horisont 2020, EU:s forskningsprogram har initierats. Region Dalarna blev under 2014 medlem i Vanguard 3, ”återindustrialiseringsinitiativet”, ett europeiskt samarbete med 21 stora industriregioner. Triple Steelix deltar i och stödjer i genomförandet på den operativa nivån. Samarbetet Hedmark-Dalarna (Gränskommittén) verkar för att reducera gränshinder, agera för gränsnära sam-verkan, stödja en ökad attraktion i regionen och agera för en grön tillväxt och ett hållbart samhälle. Under 2014 har Gränskommittén genomfört ytterligare ett demografiprojekt baserat på Nordregios sårbarhetsanalys. Deltagande kommuner från Dalarna och Hedmark har genomfört analyser för att få reda på orsakerna till den negativa befolknings-tillväxten och kommunernas minskande attraktivitet för besökare, företag och boende. Gränskommittén genomförde också ett första gränsforum för Dalarna och Hedmark i Kongsvinger i april i syfte att öka kunskaperna om vad och hur vi arbetar på båda sidor av gränsen samt inspirera till nya gränsöverskridande samarbeten. Styrgruppsmötena har möjliggjort mötet mellan beslutsfattare och unga samt diskussioner om samarbeten inom nya områden, som besöksnäring och entreprenörskap. 3 http://www.s3vanguardinitiative.eu/ 18 Region Dalarnas direktion beslutade att under ytterligare tre år stödja satsningen på ett Dala-kontor i Wuhan, Hubeis huvudstad. Kontoret som har svensktalande personal ska stötta företag från Dalarna som vill göra affärer i Kina och vara en resurs på plats för de olika projektsamarbeten som pågår mellan Borlänge och Wuhan samt Dalarna och Hubei. Särskilda utvecklingsområden Bostadsbyggande Det byggs en hel del bostäder i Dalarna, men fortfarande för få. Det finns en obalans i bostadsmarknaden med brist på lägenheter i många kommuner. Diskussioner om samverkan mellan kommuner fortsätter. Samtalen sker med kommunerna och för Byggdialog Dalarna 4. Region Dalarna arrangerade en bostadspolitisk konferens i maj 2014 för att ytterligare visa på att samverkan och samhandling mellan kommunerna är nödvändiga. Inbjudna till konferensen var både politiker och tjänstemän från kommunernas bostadsbolag och kommunernas kommunstyrelseordföranden. Samorganisationer GDE – Gävle Dalarna Energikontor Under 2014 fördes diskussioner med Region Gävleborg (som är huvudman för Gävle Dalarna Energikontor) om hur det framtida samarbetet ska se ut när Region Gävleborg övergår till regionalt självstyrelseorgan. Detta i kombination med samtal med aktörer inom Energiintelligent Dalarna ledde fram till att Region Dalarnas direktion i december fattade beslutet att ett energikontor i Dalarna ska etableras. Region Dalarna kommer att stå som ägare till kontoret och kontoret ska samverka med övriga regionala energiaktörer. Central Sweden Central Sweden är Dalarnas, gemensamt med Region Gävleborg och Region Örebro, närvaro i Bryssel. Under 2014 har ett mycket stort arbete tillsammans med kontoret lagts ned på EU-projektanalys och på proaktiv projektutvecklingsmetodik. Central Sweden driver processen tillsammans med Region Dalarna och syftet är att öka Dalarnas deltagande i europeiska samarbetsprojekt. Detta för att bättre utnyttja EU:s sektorsprogram och deras finansiering i det regionala utvecklingsarbetet. 2014 har inom ramen för detta arbete 26 bra regionala utvecklingsidéer analyserats och förfinats. Fem av dessa idéer konkretiseras nu inför de kommande ansökningsomgångarna. Region Dalarna representeras i styrelsearbetet av Region Dalarnas ordförande Leif Nilsson Energiintelligent Dalarna Energiintelligent Dalarna är ett nätverk för alla aktörer i länet som är involverade i eller intresserade av energi- och klimatfrågor. De flesta av länets betydande aktörer inom området medverkar i någon av nätverkets samverkansgrupper. Energiintelligent Dalarna utgör en plattform för samverkan i dessa frågor. Region Dalarna är representerade i styrgruppen för samarbetet. 4 ideell förening som samlar de flesta av Dalarnas aktörer inom bygg och planering 19 Utveckling, hälsa och välfärd Region Dalarna utgör en plattform för att bedriva utvecklingsarbete inom socialtjänsten samt angränsande hälso- och sjukvård. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i en evidensbaserad praktik och jämlik vård till nytta för invånarna i Dalarna. Årsvisa överenskommelser mellan regering och Sveriges Kommuner och Landsting är prioriterade områden för regional utveckling. Under 2014 låg fokus på prioriterade områdena samt utformande av förslag till en långsiktigt hållbar regional stödstruktur som ska fungera oberoende av eventuella överenskommelser med staten. Enheten för utveckling hälsa och välfärd på Region Dalarna ingår i styrgrupp för två nystartade forskningscentra på högskolan. Internt har utvecklats samverkan avseende e-hälsofrågor, systematisk uppföljning och brukarinflytande, inte minst barn och ungas delaktighet. Brukarrevisionsprojekt har bedrivits i samverkan mellan högskolan och regionen. Upprättade verksamhetsplaner har löpande avrapporterats till ledningsfunktioner och Välfärdsberedning och justerats vid behov. Stöd till kommunerna avseende användning av ”Öppna jämförelser” har påbörjats. Beslut om långsiktigt hållbar stödstruktur fattades av direktionen i juni 2014 och fortsatt arbete med att säkerställa denna inför 2016 pågår. Sammanhållen vård om de mest sjuka äldre Ledningskraft Arbetet med att stödja kommuner och landsting i användning av register, stöd till att arbeta med förebyggande insatser samt att arbeta med tvärprofessionella team har utvecklats. Likaså analysarbete av undvikbar slutenvård och återinskrivning inom 30 dagar. Stöd i arbetet med optimal läkemedelsbehandling som lämpliga läkemedel och läkemedelskombinationer. I SKL:s satsning för att stödja cheferna att omsätta en lokal strategisk plan i praktiken och att skapa en infrastruktur och process för lärande och implementering, har tre team från Dalarna deltagit: södra Dalarna, Västerbergslagen samt ett regionalt team. Det regionala teamet har upplösts under 2014, men det lokala arbetet i kommuner och landsting fortsätter. 20 Utsatta barn och unga Regional samverkan för att utbilda familjehem har resulterat i att ett 80-tal familjehemsföräldrar fått utbildning i ”Ett hem att växa i”. Ett arbete med att skapa förutsättningar för barns delaktighet inom den sociala barnavården har prioriterats. Fyra dalakommuners arbete för att öka barns delaktighet i utredningsprocessen har presenterats vid två nationella konferenser. Regionalt stöd för att skapa förutsättningar för att använda öppna jämförelser för verksamhetsutveckling regionalt och lokalt har påbörjats. Missbruks- och beroendeområdet Det finns nationella krav finns att öka den medicinska säkerheten och omsorgen av de personer som omhändertas enligt LOB (Lagen om omhändertagande av berusade personer mm). Kartläggning genomförd i samverkan kommuner, landsting och polis ligger till grund för fortsatt arbete under 2015. Ett regionalt vårdprogram har utformats och arbetet med en regional överenskommelse för samverkan mellan landsting och kommuner i missbruks- och beroendevården inletts. Implementering av systematisk uppföljning av process och effektmått på individgrupp- och verksamhetsnivå pågår i samtliga femton kommuner. Tre länsgemensamma mål har identifierats som ska följas över tid. Att stärka barn och föräldraperspektivet i missbruksvården Alla kommuner i länet kartlägger den vuxne med missbruks- eller beroendeproblematik där frågor ställs om anhöriga och barn. I Avesta ingår föräldrastödskurs om 5-6 tillfällen i missbruksbehandlingen för de som är föräldrar. Alla kommuner i länet kan erbjuda gruppverksamhet som stöd till barn. Fyra kommuner erbjuder också riktat individuellt stöd till barnen. Åtta kommuner som har påbörjat arbetet med att ta fram rutiner för att stärka barnoch föräldraperspektivet. Flera verksamheter erbjuder idag mer flexibelt och differentierat stöd. Implementeringsstöd har använts i form av checklista och fördjupade genomförandeplaner. Stöd till personer med funktionsnedsättning En kartläggning i Dalarnas 15 kommuner har genomförts med syfte att identifiera förbättringsområden som främjar utveckling av en evidensbaserad praktik. Berörda verksamheter inom landstinget har involverats i utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetet med barn och ungas delaktighet har startats upp genom länsgemensamma inspirationsdagar. Inom området brukarmedverkan/systematisk uppföljning har en förstudie inletts som ska kartlägga kommunernas och berörda landstingsverksamheters informationsstruktur och dokumentation. 21 eHälsa De analoga trygghetslarmen har bytts ut mot digitala och ledningssystemet har säkerhetsställts. Användningen av Nationell patientöversikt i kommunerna via informationsöverföring mellan olika vårdgivare för att säkerställa trygg och säker vård, ökar liksom användning av SITHS-kort för säker inloggning ökar och framtagande av ledningssystem, utbildningar och kunskap hos ansvariga har skett. Möjligheten att dokumentera mobilt för vård och omsorgspersonal har påbörjats liksom införande av e-tjänster till nytta för invånarna i regionen. En förstudie om strukturerad dokumentation har påbörjats och det interna samarbetet med övriga utvecklingsledarna fortsätter. Psykiatri Implementering av länsövergripande samverkansöverenskommelse har fortsatt. Fem inspirationsdagar har anordnats i samarbete med olika parter, både offentliga och frivilligorganisationer och utbildningar för ökad kvalitet har genomförts. Insatser för ökad delaktighet och inflytande har genomförts i kontinuerlig dialog med brukarrörelsen. En brukarstyrd utvärdering är genomförd, förslag till organisation som samlar utbildade brukarrevisorer har tagits fram. Utbildning i insatsen ”Delat beslutsfattande” pågår i samarbete med högskolan. Utveckling av anhörigstödet har också påbörjats genom samarbete med det nationella Anhörigprojektet där Dalarna är pilotlän. 22 Färdtjänsten Dalarna Färdtjänsten Dalarna är en myndighet vars uppdrag är att utreda, bedöma och fatta beslut om rätt till färdtjänst och riksfärdtjänst. Rätten till färdtjänst bedöms utifrån individens funktionsnedsättning samt anpassningen av den allmänna kollektivtrafiken. För resor inom länets färdtjänstområde görs bedömningen utifrån lag (1997:736) om färdtjänst. För resor utanför länets färdtjänstområde görs bedömningen utifrån lag (1997:735) om riksfärdtjänst. För att vara berättigad till riksfärdtjänst krävs att personen till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Antal personer med färdtjänsttillstånd. 1996 2000 2005 2010 2012 2014 14990 14103 12016 8803 8498 8083 Antal tillståndshavare minskar årligen. Att antal tillståndshavare blir färre är en genomgående trend de senaste åren. Trenden med allt färre personer som har tillstånd till färdtjänst förväntas fortsätta ytterligare några år och beror bland annat på en mer tillgänglig kollektivtrafik. Andra saker som påverkar trenden är att människor är friskare en längre period i sitt liv och att medelåldern ökar. Så småningom kommer sannolikt denna trend att mattas av och till och med vända när den växande gruppen äldre inte längre klarar sig i kollektivtrafiken. Under 2014 har det inkommit 1913 nyansökningar gällande färdtjänst samt 1077 tidsbegränsade färdtjänsttillstånd har omprövats. Avslagsfrekvensen är 22 % procent (helt avslag 9 %, delavslag 13 %). Antalet ärenden som överklagats till förvaltningsrätten är 99 st. Förvaltningsrätten har ändrat enhetens beslut 2 gånger. Under hösten 2013 och vintern 2014 ökade antalet nyansökningar och omprövningar av färdtjänsttillstånd väsentligt, samtidigt som antalet riksfärdtjänstansökningar inför jul- och nyårshelgen ökade. Samtidigt infördes ett mer omfattande och mer rättssäkert arbetssätt. Detta innebar att handläggningstiden (vilket till stor del är väntetid) snabbt ökade till 14 veckor och var som mest 18 veckor. För att komma tillrätta med handläggningstider skedde en personalförstärkning under försommaren med en administratör samt en handläggare. Under hösten 2014 minskade 23 handläggningstiden till 7,5 veckor för att sedan öka igen. Ökningen skedde till följd av bland annat sjukskrivning samt ökad arbetsbelastning på grund av mängden riksfärdtjänstansökningar inför jul och nyår. 2014 inkom det 593 ansökningar gällande riksfärdtjänst. Antalet avslag var 292 och antalet delavslag var 252. Avslagsfrekvensen är 49 % (helt avslag 7 %, delavslag 42 %). Ett delavslag kan till exempel innebära att den sökande önskar resa med ett visst färdsätt men blir hänvisad till ett annat. Antalet delavslag beror främst på en bättre anpassad tågtrafik, vilket gjort att allt fler sökanden beviljats tåg tillsammans med ledsagare istället för taxi eller specialfordon. Antalet riksfärdtjänstärenden som överklagats till förvaltningsrätten är 98 stycken, varav rätten ändrat enhetens beslut en gång. Under 2014 har det genomförts en sammanhängande och genomgående översyn av reglementet för färd- och riksfärdtjänst. Länets handikapporganisationer utsåg deltagare via landstingets handikappråd att delta i översynen. Samtliga handläggare har genomfört Svensk Färdtjänstförenings grundkurser i färdoch riksfärdtjänst. Enheten har även under året utbildats i förvaltningslagen samt offentlighets- och sekretesslagen. Handledning och mentorskap har införts för att stärka handläggarnas kunskaper. Uppföljning sker kontinuerligt i att kvalitetssäkra trafiken genom att använda och följa upp resandet med hjälp av Anbaro, barometern för anropsstyrd trafik, som utarbetas av Svensk Kollektivtrafik. Färdtjänsthandläggarna har tillsammans med en representant från Handikappföreningarnas Samarbetsorgan undersökt tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning på Tågkompaniet och SJ 3000. Under utbildningsdagen studerades anpassning och tillgängligheten på Borlänge station, ersättningsbuss till Hofors, Tågkompaniets och SJ 3000 rullstolslift, handikapplatserna på Arlanda station. 24 Elevantagningen Elevantagningen har på uppdrag av Dalarnas och Hälsinglands kommuner, Landstinget Dalarna samt fristående skolor arbetat med att ta fram underlag för antagning till gymnasieskolan. Varje ansökan har behörighetsgranskats, meritvärderats och rangordnats enligt gällande lagar och regler underlaget har sedan förmedlats till respektive kommun eller skola för beslut. En viktig roll för verksamheten är att i relation till kunderna fungera som kunskapsbank när det gäller antagningsfrågor. En ökad efterfrågan på statistik från både kunder och externa har bearbetats och levererats under året. Elevantagningen har ansvarat för utbetalning av inackorderingstillägg och resebidrag åt Dalarnas elever som studerar på annan ort. Under 2014 genomfördes en kundundersökning med stort procentuellt deltagande. Av den kan man utläsa att kunderna är nöjda med den service och tillgänglighet som Elevantagningen erbjuder. Kunderna tycker också att de får svar på sina frågor, 78 % tycker kvalitén är mycket bra och 22 % tycker den är bra. Utbildning av personal och informationsträffar med berörda studievägledare har genomförts under året. Elevantagningen har också haft fortsatt erfarenhetsutbyte och nätverksträff med gymnasieantagningarna i Örebro, Västerås, Eskilstuna och Karlstad. Tillgänglighet, effektivitet, engagemang är ledord i verksamheten. AV-media AV-media är den verksamhet inom Region Dalarna som servar skola, förskola och andra utbildningsanordnare med pedagogiskt anpassade läromedel. AV-media ska vara en resurs som på ett avgörande sätt bidrar till att skolan når sina mål. AV-media investerar årligen i nytt filmmaterial och teknik för att hålla utlåningsmaterial på hög nivå. Utbildningsradions samtliga radio- och tv-program tillhandahålls. AV-medias fokus ligger på det digitaliserade filmmaterialet. Föreläsningar om användandet av vårt nya sök- och bokningssystem, har fortsatt under 2014. AV-media har sedan 2008 en Swedish Film licens för samtliga skolor som ingår i avtalet. Licensen underlättar för varje lärare att visa upplevelsefilm i skolan. AV-media har även tecknat ett avtal med WebMath som är en webbaserad matematikkurs, ett komplement och stöd för lärare, elever och föräldrar. Arbetet med ”Läs en Film-väskor” fortsätter och samordnas med Film i Dalarna och länsbiblioteket. 2014 hade AV-media 148 322 lån. En ökning på 50% mot 2013, av detta var 85% strömmande. Lånen på fysisk dvd kopia har minskat med 18%. 25 Projekt finansierade ur anslaget för regionala tillväxtåtgärder 2014 Insatsområde Projekt Stödmottagare HfN* Belopp Byggdialogen - kompetensutv. och innovationer i klusterarbetet Byggdialog Dalarna ideell förening 1 900 000 Borlänge Science Park 2.0 Stiftelsen Teknikdalen 1 1 905 000 Utveckling av P&L World Forum Stiftelsen Peace and Love Foundation 1 400 000 Så kan ett professionellt styrelsearbete utveckla Dalarnas näringsliv Styrelseakademien Dalarna 1 100 000 Innovationer för vardagspusslet - förstudie Stiftelsen Teknikdalen 1 150 000 Förstudie - Kunskapsväxling Akademi Näringsliv (KAN) Högskolan Dalarna 1 235 000 Next Horizon - Innovativ upplevelseproduktion Region Dalarna 1 375 000 Förstudie - Dala Sports Academy III Högskolan Dalarna 1 95 000 Förstudie - Projektansökan CEPA ITSdalarna Utvecklings AB 1 100 000 House of Dalarna Region Dalarna 2 575 000 Internationell helårsturism SITE Föreningen Turismintressenter i Sälen 2 309 250 Bergslagssatsningen Kultur och Turism etapp 4a Intresseföreningen Bergslaget 2 300 000 Smarta kopplingar Sandvikens kommun 2 664 000 Outdoor i den södra delen av Dalarna Visit Södra Dalarna AB 2 100 000 Förstudie - Affärsutveckling Dalarna Almi Företagspartner GävleDala AB 2 200 000 Företagsinriktad rådgivning Dalarna 2014 Almi Företagspartner GävleDala AB 2 1 000 000 Förstudie - Bergslagsakademin Intresseföreningen Bergslaget 2 140 000 W7 Hållbart entreprenörskap Älvdalens kommun 2 500 000 Säkerhetsarbeten i Dalhalla Dalhalla Förvaltning AB 2 500 000 Beyond Skiing fas 2 Beyond Skiing 2 7 120 000 Förstudie - Visit Dalarna 3.0 Visit Dalarna AB 2 50 000 Dalarna Modern Collection Svensk Form Dalarna 2 100 000 Noder för musik, film och digital interaktiv produktion i Dalarna Borlänge kommun 2 1 500 000 IUC Dalarna Horisont 2020 IUC Dalarna 2 100 000 Förstudie - Marknadsföringsmodell för internationella idrottsevenem. Dalarnas Idrottsförbund 2 85 000 Förstudie - CSR som aktivt konkurrensverktyg och för ökad attraktionskraft AB Samarkand2015 2 53 875 Förstudie - Gröna vägar till långsiktigt hållbar tillväxt i södra Dalarna Hedemora Näringsliv AB 2 100 000 Förstudie - Företagsamhet i hela skolan Ung Företagsamhet Dalarna 2 99 000 Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige 2014 Region Gävleborg 2 126 000 SITE 2 Malung-Sälens kommun 2 367 500 Ett enat Visit Dalarna Visit Dalarna AB 2 500 000 Förstudie - Utveckling av evenemangsturism i Norra Dalarna Älvdalens kommun 2 100 000 Representationskontor i Wuhan-Hubei Kina Stiftelsen Teknikdalen 2 750 000 Förstudie - Bear and Natives Handel eller besöksnäring? Hur kan handelns branschglidning skapa tillväxt i glest befolkade miljöer? Förstudie - Ungas inträde på arbetsmarknaden Stiftelsen Rovdjurscentrum Grönklitt 2 100 000 Högskolan Dalarna 3 300 000 Högskolan Dalarna 3 100 000 Förstudie - Attraktiv gruva för alla Högskolan Dalarna 3 60 000 Förstudie - Att bygga över gränsen Byggutbildning Star i Dalarna AB 3 99 000 Metodutveckling - outdoor och fysisk planering Region Dalarna 3 317 000 Förstudie - Kompetenscentrum och samverkanplattform för HR-frågor Falun Borlänge regionen AB 3 85 000 Förstudie - Kompetensutvecklingsbehov inom evenemang Dalarnas Idrottsförbund 3 75 000 Dalarnas Lärlingsråd Företagarna Dalarna Service AB 3 100 000 Bredbandsstrategiskt projekt för Dalarna Länsstyrelsen Dalarna 4 800 000 Verksamhetsprojekt - Infrastruktur och kollektivtrafik Region Dalarna 4 * Insatsområden Handlingsprogrammet för Näringslivsutveckling; [ 1 = Innovativa miljöer 2 = Entreprenörskap 3 = Kompetensförsörjning 4 = Tillgänglighet ] 4 400 000 4 260 000 15 439 625 1 136 000 5 200 000 26 035 625 Summa per insatsområde syns i högerkant Sida TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Marie Östberg 023-77 70 48 [email protected] Datum 2015-03-03 1(1) Diarienummer RD 2015/48 Direktionen Verksamhetsplan 2015 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Region Dalarnas förslag till verksamhetsplan för 2015 antas. Sammanfattning av ärendet Region Dalarnas kansli har utarbetat ett förslag till verksamhetsplan för 2015. Förslag till budget för 2015 antogs vid direktionssammanträdet 2014-11-05. Beslutsunderlag Förslag till verksamhetsplan för 2015 bifogas. Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar. VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget Antagen av Region Dalarnas direktion 2015-03-27 Innehållsförteckning Det här är Region Dalarna 2 Politisk organisation 3 Revisorer 4 Verksamhetsidé 4 Vision 4 Verksamhetspolicy 4 Ekonomi och projektfinansiering 5 Personal och kommunikation 6 Näringsliv och samhällsbyggnad 8 Kollektivtrafik 8 Infrastruktur 8 Ung i Dalarna 9 Kompetensförsörjning 10 Innovationer och entreprenörskap 11 Besöksnäringsutveckling 12 Energikontor 13 Internationellt 14 Utveckling, hälsa och välfärd 15 Färdtjänsten Dalarna 17 Elevantagningen 18 AV-media 18 Budget 2015 19 2(19) Det här är Region Dalarna Region Dalarna är länets femton kommuners och Landstinget Dalarnas gemensamma organisation för tillväxt- och utvecklingsarbete i Dalarna. Region Dalarna ansvarar för det regionala utvecklingsarbetet i Dalarna på uppdrag av såväl länets kommuner och landsting som av Sveriges regering och riksdag. I det ligger att ta tillvara länets möjligheter och främja utvecklingen inom en rad områden som är betydelsefulla för tillväxt och sysselsättning i regionen. Det handlar om kompetensförsörjning, ökad inflyttning, besöksnäring, infrastrukturfrågor, kunskapsutveckling inom socialtjänsten, ungdomssatsningar samt internationella kontakter. I samspel med andra aktörer i Dalarna ska Region Dalarna främja näringslivets utveckling och tillväxt. I uppgiften ingår också att besluta om finansiering av regionala projekt. Antagningen till gymnasieskolan och utlåning av läromedel är ytterligare arbetsområden. Region Dalarna är också länets kollektivtrafikmyndighet och har regeringens godkännande att vara kommunalt samverkansorgan för Dalarna. 3(19) Politisk organisation Region Dalarnas arbete leds av direktionen, som är det beslutande organet. Direktionen består av 27 ledamöter och 27 ersättare från länets alla kommuner och landstinget. Detta förhållande speglar också den del av Region Dalarnas finansiering som kommer via medlemmarnas insatser. Direktionen ska under verksamhetsdagarna 26-27 mars utse råd inom olika verksamhetsområden för mandatperioden 2015-2018. Direktionen har följande sammansättning: Ledamöter från kommunerna Leif Nilsson (S), ordförande Sofia Jarl (C) vice ordförande Jan Bohman (S), Borlänge Peter Egardt (S), Älvdalen Ulf Hansson (S), Hedemora Anna Hed (C), Mora Irene Homman (S), Gagnef Lars Isacsson (S), Avesta Ulrika Liljeberg (C), Leksand Susanne Norberg (S), Falun Leif Pettersson (S), Ludvika Kurt Podgorski (S), Malung-Sälen Annette Riesbeck (C), Rättvik Abbe Ronsten (S), Säter Fredrik Rönning (S), Smedjebacken Mikael Thalin (C), Orsa Per-Anders Westhed (C), Vansbro Ersättare från kommunerna Jonny Gahnshag (S) väljs i mars Agneta Nyvall (M) Anette Eriksson (S) Gustav Ericsson (M) Lennart Sohlberg (S) väljs i mars Johan Thomasson (M) Victor Zakrisson (S) Björn Ljungqvist (M) HåGe Persson (M) Tom Martinsson (M) Jan Dahlquist (S) Tommy Andersson (M) Lotta Gunnarsson (M) Marie Olsson (S) Nils-Erik Edlund (S) Ledamöter från landstinget Ingalill Persson (S), andre vice ordf Gunnar Barke (S) Mursal Isa (MP) Clas Jacobsson (M) Bengt Lindström (S) Ann-Cathrin Löfwenhamn (SD) Lisbeth Mörk Amnelius (DSP) Lena Olsson (V) Lena Reyier (C) Mikael Rosén (M) Ersättare från kommunerna Kristina Svensson (S) Elin Norén (S) Per-Inge Nyberg (S) Kajsa Fredholm (V) Nils Gossas (MP) Britt-Inger Remning (M) Anders Ahlgren (C) Bo Brännström (FP) Torsten Larsson (KD) Roger Carlsson (SD) 4(19) Arbetsutskottet har följande sammansättning: Ledamöter Leif Nilsson (S), ordförande Sofia Jarl (C), förste vice ordförande Ingalill Persson (S), andre vice ordförande Jan Bohman (S) Mikael Rosén (M) Ersättare Susanne Norberg (S) Lars Isacsson (S) Lena Olsson (V) Bo Brännström (FP) Lisbeth Mörk Amnelius (DSP) Revisorer Carl-Eric Nyström (C) Ann-Britt Åsebol (M) Sören Bertilsson (S) Verksamhetsidé Region Dalarna ska utifrån det regionala ledarskapet verka och ta ansvar för utvecklings- och tillväxtarbetet i Dalarna. Vision Region Dalarna ska vara och uppfattas som den offentliga aktör som spelar den största och mest avgörande rollen i utvecklingen av Dalarna. Verksamhetspolicy I en verksamhet där alla medarbetare känner både stolthet och glädje över att vara med och arbeta för Dalarnas utveckling, ska vi allt mer professionellt och drivande verka inom områdena: Näringsliv och samhällsbyggnad Utveckling, hälsa och välfärd Projektfinansiering i syfte att samordna och effektivisera det regionala utvecklingsarbetet på ett hållbart sätt samt stärka de demokratiska möjligheterna att påverka. Det vi uppnår och vill ska vi kommunicera på ett bra och tydligt sätt. 5(19) Ekonomi och projektfinansiering Ekonomiskt mål Region Dalarnas budget för 2015 innebär att kommunernas och landstingets medlemsavgifter är oförändrade jämfört med tidigare år. Den finansiella målsättningen är att Region Dalarna ska ha ett nollresultat eller bättre och ett oförändrat eller förbättrat eget kapital. Projektfinansiering Region Dalarna disponerar 60 % av länsanslaget för regionala tillväxtåtgärder (1:1), vilket motsvarar cirka 45 miljoner kronor per år. Prioriteringar av vilka projekt som ska få medfinansiering från anslaget görs främst utifrån hur väl projektets syfte och mål överensstämmer med Dalastrategin – Dalarna 2020 och strukturfondsprogrammet för EU Mål 2 Norra Mellansverige. En del av Region Dalarnas eget arbete med länets utveckling bedrivs i projektform och finansieras även det av det statliga anslaget samt EU:s regionala utvecklingsfond. För att säkerställa att resurserna används på ett utvecklingsinriktat och kostnadseffektivt sätt är det viktigt att ta tillvara erfarenheter av tidigare genomförda projekt samt att genom kunskapsutbyte med övriga län och aktörer ytterligare utveckla verksamheten. Det är också viktigt att idébärare och projektägare får ett bra och proaktivt stöd från Region Dalarna i samband med ansökan och genomförande av utvecklingsprojekten. MÅL 2015 Minst tio uppföljningsbesök av pågående och avslutade projekt genomförs. Ett ökat inslag av proaktivitet och servicenivå bland annat genom fortsatt utveckling av hemsida och av den under 2014 lanserade webbansökan. Redovisning av genomförda projekt och dess effekter systematiseras ytterligare och redovisas regelbundet till beslutande politiker. 6(19) Personal och kommunikation Enheten Personal och kommunikation arbetar löpande med att svara upp mot de krav som ställs från en ständigt föränderlig organisation. Arbetet med att effektivisera rutinerna och förbättra stödet till verksamheten fortsätter 2015. Till enheten hör personalfrågor, löner, posthantering, mötesservice, reception, diariehantering, administrativt stöd till den politiska organisationen, IT, vaktmästeri. Enheten har också extern verksamhet i form av en kommunikationsgrupp och projektet House of Dalarna. Personal I januari 2015 består personalen av 60 tillsvidareanställda medarbetare (13 män och 47 kvinnor) och 6 visstidsanställda (2 man och 4 kvinnor). 6 personer lånas in från kommuner, landsting och högskola för att genomföra projekt. Region Dalarnas medarbetare ska, oavsett anställningsform, uppmuntras med stimulerande arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och en väl fungerande arbetsmiljö. MÅL 2015 Riktlinjer för alla anställda ska revideras och läggas in i den digitala personalhandboken. Personalblanketter ska ses över. Information om rutiner och processer inom servicefunktionerna för att öka effektiviteten sker kontinuerligt. Genomföra arbetsmiljö- och hälsoundersökning bland alla medarbetare under hösten med hjälp av företagshälsovården. Sharepoint, ett nytt intranät och dokumenthanteringssystem ska börja användas under våren 2015. All personal ska internutbildas i systemet. Behovet av ett videokonferenssystem ska utredas och utvärderas under året. Vi ska ha en väl fungerande skyddskommitté som deltar i planering av arbetsmiljöarbetet. En ny arbetsmiljöpolicy och checklista för skyddsrond tas fram under våren och skyddsombudet ska utbildas. 7(19) Kommunikation För att nå alla våra målgrupper krävs många olika kommunikationsinsatser i många kanaler. Målet med kommunikationsinsatserna är att förtydliga Region Dalarnas uppdrag och verksamhet för samtliga målgrupper. MÅL 2015 Vidareutveckling av grafisk profil, med syfte att möjliggöra för alla verksamheter och projekt att använda vår grafiska profil på ett mer konsekvent sätt. Målet är att göra bilden av Region Dalarna mer tydlig och enhetlig för alla våra målgrupper. Fortsatt webbutveckling med målet att homogenisera och förenkla. Webbplatser med egna domännamn kommer att fortsätta flyttas hem till vår moderwebbplats www.regiondalarna.se för att tydliggöra organisatorisk hemvist. Alla verksamheter och projekt erbjuds möjlighet att få hjälp med utveckling av sina undersidor, från kommunikationsgruppens webbredaktion. En strategi och policy för sociala medier kommer att tas fram. Målet med strategiarbetet är att styra upp arbetet så att vi kan utnyttja varje kanal på bästa, mest effektiva sätt. På test kommer vår ordförande eller vice ordförande intervjuas och filmas direkt efter direktionsmötena. Där ges en möjlighet att berätta mer om de viktigaste nyheterna på just det aktuella mötet. Målet med försöket är att vi ska upplevas mer lättillgängliga, transparenta och personliga. En kommunikationsplansmall kommer under året att tas fram. Mallen ska ses som en hjälp för ansvariga vid projektmedelsansökan, att ta fram en kommunikationsplan och budget inför varje nytt projekt. Målet är att få till att planering för kommunikation för att förtydliga projektens syfte och mål bör finnas med redan vid ansökningsförfarandet, både finansiellt och personellt. Montern House of Dalarna byggs upp under Faluns skid-VM i februari. Montern är Region Dalarnas, Dalakommunernas och landstingets gemensamma skyltfönster som ska locka VM-besökarna tillbaks till Dalarna, som besökare eller inflyttare. 8(19) Näringsliv och samhällsbyggnad Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i Dalarna är viktig för människors rörlighet och sysselsättning. Möjligheter att via kollektiva transporter nå arbete och studier är viktigt för personer och Dalarnas fortsatta tillväxt. Kollektiva transporter är också ett viktigt inslag i arbetet för en hållbar utveckling. Ett nytt trafiksystem sjösattes under 2014 och det är viktigt att under 2015 följa hur resandet utvecklas till följd av det. Justeringar och trimningsåtgärder av trafiksystemet gjordes under året för att öka kostnadseffektivitet och attraktivitet. Även om inte kollektivtrafiken ensam kan tillgodose alla transportbehov möjliggör det nya trafiksystemet en ökning av andelen resor i relation till andra trafikslag. En utökad samverkan med andra transportsätt krävs för att skapa god tillgänglighet. Ett användarorienterat och trafikslagsövergripande synsätt bygger på att hela resan kan bli så bra som möjligt. Det finns stora krav på det nya kollektivtrafiksystemet från länets medborgare och vi måste tydligare kommunicera vad de kan förvänta sig av kollektivtrafiken i Dalarna. Flera utredningar har under 2014 har påvisat att det finns oklarheter i hur den regionala kollektivtrafikmyndigheten (Region Dalarna) och våra trafikbolag förhåller sig till varandra. Den framtida utformningen av vårt samarbete är ett viktigt område att arbeta aktivt med under 2015. Två nya upphandlingar av trafik ska genomföras under 2015; en för tåg och en för busstrafik. Arbetet med att ta fram ett avtal för hur kostnaderna ska för-dela sig mellan kommuner och landsting är aktuellt under 2015 liksom en strategi för hållplats- och pendlarparkeringar. MÅL 2015 Förtydliga rollerna och förbättra styrningen av våra kollektivtrafikbolag. Förbereda och genomföra kommande tågtrafikupphandling. Genomföra kommande busstrafikupphandling. Öka samverkan med grannlän om trafikutveckling. Infrastruktur För länets tillväxt och överlevnad är det helt nödvändigt att skapa en högre grad av närhet till de nationella och internationella marknaderna och tillgodose näringslivets stora transportbehov för såväl gods- som persontransporter. Det krävs en effektiv samordning av infrastruktur- och trafikeringsåtgärder så att den regionala och interregionala kollektivtrafiken kan bidra både till en regionförstoring och till ett rundare Dalarna. Arbetet syftar till att få till stånd en modern och stärkt transportinfrastruktur såväl inom som utom länet. 9(19) En ny reviderad länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 fastställdes i juni 2014. Inom ramen för länsplanens steg 1 åtgärder har det påbörjats ett tvåårigt cykelprojekt med syftet att utveckla arbetsmetoder för att skapa cykelleder i Dalarna för cykelturism och arbets- och skolpendling. MÅL 2015 Driva prioriterade åtgärder enligt fastställd länsplan 2014-2025. Driva prioriterade åtgärder enligt fastställd nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Ung i Dalarna Dalarna behöver ungas entusiasm, drivkraft och kompetens. Unga ska se Dalarna som en attraktiv region där man blir sedd, har möjlighet att påverka och skaffa sig utbildning och arbete. Att satsa på unga är viktigt för unga själva, men det är också nödvändigt för en hållbar utveckling i regionen. Region Dalarnas arbete inom området kommer idag till uttryck genom strategin ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion” och projekten Youth V.I.P. Dalarna/Hubei och Miljötinget. Under 2014 togs strategin ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion” fram för att sedan beslutas i februari 2015. Grundstenarna i strategin är att arbetet med unga ska vara kunskapsbaserat och sektorsövergripande. MÅL 2015 Arbeta med de mål som satts upp i ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion”. Utveckla det sektorsövergripande och kunskapsbaserade arbetet med unga, i organisationen och i regionen. Utveckla former för uppföljning av organisationens och regionens arbete med ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion”. Arbeta med Barnkonventionen genom att öka kunskapen om dess innehåll men även hur den omsätts i praktisk handling. Utveckla marknadsföringen av PengaAkuten kopplat till ”Dalarna – Sveriges bästa ungdomsregion”. 10(19) Kompetensförsörjning En väl fungerande kompetensförsörjning är viktigt för Dalarna. Kompetensförsörjningen bärs upp av ett stort antal aktörer och organisationer, som i ökad utsträckning behöver samverka för att matchningen mellan utbud och efterfrågan av kompetens ska fungera. En väl fungerande matchning bygger på en utvecklad och nära samverkan med och mellan arbetslivets och utbildningsområdets aktörer. Det krävs kunskapsunderlag som beskriver hur väl utbud och efterfrågan möts för att öka förståelsen för en ständigt förändrad arbetsmarknad och de komponenter som ingår i matchningens struktur och systematik. Region Dalarnas arbete med kompetensförsörjning är i huvudsak ett strategiskt arbete utifrån ovanstående beskrivning. Region Dalarnas roll är att vara stödjande och driva utvecklingsarbete inom kompetensförsörjning i linje med den regionala utvecklingsstrategin. I Dalastrategin lyfts ett antal fokusområden som stödjer det övergripande och strategiska arbetet med kompetensförsörjning. Det nationella regeringsuppdraget att etablera regionala kompetensplattformar stärker och kompletterar Dalastrategins utgångspunkter för arbetet. Delar av EU 2020 – strategin stärker argumenten för ett aktivt arbete med kompetensförsörjning. MÅL 2015 Förbättra samverkan mellan Dalarnas arbetsgivare och utbildningsanordnare inom alla skol- och utbildningsformer. Fortsätta arbetet med att etablera bransch och utbildningsforum inom befintliga och nya konstellationer. Implementering av Dala Valideringscentrum i Dalarnas kommuner. Öka kunskapen om Dalarnas arbetsmarknad för de som ännu inte är etablerade på arbetsmarknaden. Ökad efterfrågestyrning av länets utbildningar som bättre matchar arbetslivets och individens behov. Påbörja arbetet med att fram en regional handlingsplan arbetet med kompetensförsörjning. 11(19) Innovationer och entreprenörskap I Dalastrategins vägval, innovativa miljöer och entreprenörskap, betonas betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. För att konkretisera Dalastrategins intentioner antogs det strategiska dokumentet Mobilisera för tillväxt – agenda för smart specialisering i Dalarna under 2014. Aktörernas ambitioner ska genomsyras av visionen att Dalarna ska bli en attraktiv partner för nationella och internationella samarbeten. Region Dalarna har en samordnande roll i detta arbete. Som ett led i det internationella arbetet blev Dalarna en fullvärdig medlem i Vanguardinitiativet i slutet av oktober 2014. Det innebär, förutom ökat regionalt samarbete, ytterligare möjligheter att delta i olika piloter och projekt som genomförs i initiativet. I Dalastrategin understöds också insatser för att stärka entreprenörskapet med fortsatta insatser för att stärka kvinnor, utlandsfödda och ungdomar som entreprenörer samt ett ökat företagandet inom nya affärsområden. Dessa delområden kommer att vara bärande i en agenda för stärkt entreprenörskap. Region Dalarna ska fortsätta arbeta utifrån relevanta kunskapsunderlag, samverka med andra och förstärka lärande och utvärdering som viktiga delar i utvecklingsarbetet. MÅL 2015 Etablera kunskapsområden för smart specialisering i Dalarna. Etablera råd och partnerskap för smart specialisering och stärkt entreprenörskap. Färdigställa det strategiska dokumentet ”Mobilisera för tillväxt – stärkt entreprenörskap i Dalarna”. Upprätta en handlingsplan som samordnar insatser enligt agendan för smart specialisering. Utarbeta en regional forsknings och innovationsstrategi för smart specialisering i Dalarna och fortsatt samarbetet med parter i Norra Mellansverige. Samverka med näringslivsaktörer i Dalarna, men också med nationella och regionala parter för analys, lärande och utvärdering. 12(19) Besöksnäringsutveckling Region Dalarnas utvecklingsarbete inom besöksnäringen utgörs till stora delar av att stötta klusterinitiativet Destination Dalarna. Destination Dalarna en gemensam innovativ arena där privata företag och organisationer, offentlig förvaltning, forskning och utbildning möts. Region Dalarna fungerar som processägare för Destination Dalarna. Destination Dalarna har en strategigrupp som fungerar som styrelse. Under 2009 togs en vision och strategi fram för arbetet med besöksnäringsutveckling inom Destination Dalarna. Visionen ”Dalarna är norra Europas ledande och mest spännande besöksregion” är nedbruten i fem strategiska områden där konkreta aktiviteter genomförs för att nå visionen. De aktiviteter som genomförs ska sammantaget syfta till att uppnå det önskvärda tillståndet i varje strategiområde. För verksamhetsåret 2015 kommer arbetet att fokuseras på att driva aktiviteter kring Internationalisering och försäljning med syfte att öka exporten. I övrigt fortsätter arbetet med att utveckla produktutvecklingskoncept och temabaserade utvecklingsområden. Vi stödjer arbetet inom Besöksnäringscollege och det fortsatta arbetet med affärsutvecklingverktyget Kurbits för besöksnäringen. Andra viktiga arbetsområden är en ytterligare vidareutveckling av statistik och analys av besöksnäringen. LÅNGSIKTIGA MÅL – 2020 Kvantitativa mål; 3 miljoner nya gästnätter. 5 % i tillväxttakt. 11 % i marknadsandel av svensk besöksnäring. Långsiktiga kvalitativa mål; Utveckla och befästa besöksnäringen som ett av regionens mest spännande tillväxtområden. Stärka den internationella positionen hos branschens organisationer och företag som en naturlig partner när framtidens besöksprodukter utvecklas. Öka förnyelsekapaciteten hos branschens organisationer och företag. Stärka Dalarnas attraktionskraft som investeringsobjekt. 13(19) Bredbandskansli och digital agenda Region Dalarna och Länsstyrelsen Dalarna driver ett gemensamt bredbandskansli. Kansliet fungerar som nav för regionala bredbandsfrågor och arbetet för struktur, som ger förbättrade möjligheter att bo och verka på landsbygden. Bredbandskansliet är aktivt i flera nationella arbetsgrupper och bredbandsforum Dalarna. Arbetet för att främja utbyggnaden av mobilt bredband sker via samordning av myndighetsprocesser, mötesplats för mobiloperatörer och kommuner, kartläggning av befintlig mobiltäckning samt fysisk teknisk samordning. Energikontor Energikontoret som etableras under 2015 ska ingå i Region Dalarnas verksamhet och ha täta kontakter med övriga regionala aktörer och med andra energikontor i landet. Uppdraget att stödja de kommunala klimat- och energirådgivarna ska vara en grundbult i kontorets verksamhet. Energikontoret ska också utvecklas till att vara en driven aktör för att utveckla klimat- och energifrågorna i Dalarna. Energikontorets verksamhet stärker Region Dalarna och vår kompetens inom miljö- och energiområdet. Det innebär också en resursförstärkning vid bedömning och beslut om projekt för egna eller vid medfinansiering av EU projekt inom energiområdet. För Dalarnas kommuner och energirådgivare kan ett Dalakontor ge en bättre närhet och närvaro i länet. Det gäller också i den samverkan som sedan många år är etablerad i arbetet med Energiintelligenta Dalarna. 14(19) Internationellt Region Dalarnas internationella arbete utgår från visioner och vägval i Dalastrategin samt det syfte, mål och kriterier för samarbete som uttrycks i Region Dalarnas internationella policy. Under 2015 fortsätter det gränsregionala samarbetet med Hedmarks fylke i Norge genom Gränskommittén Hedmark-Dalarna. En handlingsplan antas inför varje nytt verksamhetsår med utgångspunkt i fyra insatsområden; Reducera gränshinder, Gränsnära samarbete, Attraktiv region och Grön tillväxt. Den nya Interregperioden och de möjligheter som den erbjuder kommer att leda till aktiv projektutveckling. Region Dalarna stödjer medarbetare och medlemmar i deras internationella arbete. En viktig resurs i detta arbete är representationskontoret Central Sweden Bryssel, som Dalarna delar med Gävleborgs och Örebro län. Under 2015 planeras för fortsatta aktiviteter genom Cepa, Central Sweden projektanalys med syfte att få fram projektidéer till EU:s nya sektorsprogram. Utgångspunkten är att arbeta utifrån en smart specialiseringsstrategi och koncentrera arbetet runt Dalastrategins kunskapsområden. Målet på några års sikt är ett ökat deltagande i EU:s program för forskning och innovation: Horisont 2020. Samarbetet med Hubeiprovinsen i Kina fortsätter genom två treåriga Sida projekt som startade under 2013. Ett som stärker lednings och samordnings-funktionen samt ett som ska öka ungdomars delaktighet och inflytande med koppling till regional utveckling. Deltagande ungdomar kommer att mötas i både Dalarna och Hubei och genomföra aktiviteter tillsammans. Även styrgruppen för samarbetet ska träffas för att ta fram en ny handlingsplan och för att diskutera förutsättningarna för att driva ytterligare gemensamma projekt. Region Dalarna stödjer Swedala Office i Wuhan, som drivs genom Stiftelsen Teknikdalen i syfte att underlätta för Dalaföretag att göra affärer i Kina samt för att koordinera pågående aktiviteter och samarbeten mellan Dalarna, Hubei, Borlänge, Wuhan. 15(19) Utveckling, hälsa och välfärd Region Dalarna utgör en plattform för att bedriva utvecklingsarbete inom socialtjänsten samt angränsande hälso- och sjukvård. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i en evidensbaserad praktik och jämlik vård till nytta för invånarna i Dalarna. Årsvisa överenskommelser mellan regering och Sveriges Kommuner och Landsting eller andra överenskommelser mellan statlig och regional-lokal nivå är prioriterade områden för regional utveckling. Under 2015 kommer fokus att vara fortsatt arbete inom de prioriterade områdena inklusive utfasning av de områden som avslutas. Internt ska samverkan mellan verksamhetsområdena förstärkas och utformning av framtida stödstruktur med ökad medlemsfinansiering klargöras. Former för samverkan mellan den regionala stödstrukturen och högskolan ska utvecklas. MÅL 2015 Stärka samspelet mellan olika områden samt mellan forskning och praktik. I samverkan med högskolan, kommuner och landsting utveckla metoder för ökat brukarinflytande. På ett strukturerat sätt driva och stödja lokal utveckling inom de prioriterade områdena. PROJEKT Barn och unga Regionalt stöd för att utveckla barns delaktighet och inflytande inom den sociala barnavården. Fortsatt arbete med systematisk uppföljning där implementering av det reviderade BBIC-materialet står i fokus. Fortsatt spridning av kunskapsstöd för trygg och säker vård för placerade barn och unga. Missbruks- och beroendevården Fortsatt stöd för lokal utveckling och samverkan. Förbättrade stödinsatser vid omhändertagande av berusade personer. Implementering av regionalt vårdprogram och länsövergripande överenskommelse om samverkan mellan huvudmännen. Fortsatt implementering av systematisk uppföljning samt av ett föräldra- och barnperspektiv. Äldre Fortsatt implementering av ”Bättre liv för sjuka äldre” där arbetet utgår från den regionalt framtagna strategiplanen, där målet för den äldre personen är att kunna åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till god vård och omsorg. Prioriterade delområden: god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god läkemedelsbehandling, sammanhållen vård och omsorg samt att upptäcka och förebygga psykisk ohälsa hos äldre. 16(19) E-hälsa Personal inom vård- och omsorg får tillgång till ett välfungerande och samverkande IT-stöd som underlättar det dagliga arbetet och garanterar patientsäkerheten. Invånartjänster inom e-hälsoområdet ska utvecklas. Patienter och brukare kommer att involveras ytterligare i arbetet. Personer med funktionsnedsättning Metodutveckling av alternativa kommunikationsstöd och delaktighetsmodeller för att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande samt vuxnas brukarmedverkan. Inom systematisk uppföljning inriktas arbetet på att pröva arbetsmetoder och verktyg som har utvecklats för att säkerställa kvalitet av stöd och service. Psykiatri Arbetet med vård-och stödsamordnare ska fortsätta utvecklas. Brukarinflytande på individ, verksamhets- och systemnivå förstärks ytterligare. Arbete med anhörigstöd intensifieras. För det sistnämnda kommer Dalarna att delta som pilotlän i ett nationellt forskningsprojekt. 17(19) Färdtjänsten Dalarna Efter införande av den nya kollektivtrafiklagstiftningen 2012-01-01 har tidigare trafikhuvudmän ersatts av regionala kollektivtrafikmyndigheter. Region Dalarna i sin egenskap av kollektiv- trafikmyndighet ansvarar i Dalarna för färdtjänst – och riksfärstjänsthanteringen, som är att hänföras till myndighetsutövning Färdtjänsten Dalarna har till uppdrag att utreda, bedöma och fatta beslut om rätten till färdtjänst och riksfärdtjänst. Av 7 § färdtjänstlagen framgår att ”Tillstånd till färdtjänst ska meddelas för dem som på grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationsmedel”. Färdtjänsten Dalarna gör individuella bedömningar, i enlighet med lagstiftningens krav. Riksfärdtjänsten 1 § lyder: ”En kommun skall på de villkor som anges i denna lag lämna ersättning för de reskostnader för personer som till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt.” När det gäller riksfärdtjänst bör det påpekas att detta i grunden är en lag om att en person med funktionsnedsättning inte ska drabbas av fördyrande kostnader vid resa till följd av sin funktionsnedsättning. Enheten arbetar för en hög rättssäkerhet och att korta väntetider i väntan på beslut, samtidigt som handläggarna arbetar för ett gott bemötande och transparens. Detta är ledord som går som en röd tråd genom enhetens möten, metodutveckling och kvalitetssäkring. Under året avser färdtjänstenheten att följa upp och redovisa följande nyckeltal avseende tillståndsgivningen: Genomsnittlig handläggningstid (väntetid), nya ärenden för färd- och riksfärdtjänst, genomsnittlig avslagsfrekvens, antalet omprövningar, ansökningar om särskilda villkor, besök, antalet ärenden som överklagats till förvaltnings- och kammarrätt MÅL 2015 Utveckla rutiner för verksamheten. Bilda nätverk med kringliggande län. Organisera en gemensam samrådsgrupp för färd-och riksfärdtjänst. Samtliga handläggare ska ha genomgått Svensk Färdtjänstförenings fördjupningskurser gällande färd- och riksfärdtjänst. Utveckla enhetlighet och bemötande gentemot kund. 18(19) Elevantagningen Elevantagningen arbetar på uppdrag av Dalarnas och Hälsinglands kommuner, Landstinget Dalarna samt fristående skolor med att ta fram underlag för antagning till gymnasieskolan. Elevantagningen hanterar varje ansökan, behörighetsgranskar, meritvärderar och rangordnar de sökande enligt gällande lagar och regler samt förmedlar underlaget till respektive kommun eller skola för beslut. En viktig roll för verksamheten är att i relation till kunderna fungera som kunskapsbank när det gäller antagningsfrågor. Elevantagningen ansvarar även för utbetalning av inackorderingstillägg och resebidrag för Dalarnas elever som studerar på annan ort. Tillgänglighet, effektivitet och engagemang är ledord i verksamheten. MÅL 2015 Verksamheten ska ha hög kvalitet och vara prisvärd för kunderna. Utbildning av personal och informationsträffar med berörda studievägledare ska ske kontinuerligt. Samverkan och erfarenhetsutbyte ska ske med gymnasieantagningarna i Västerås, Örebro, Eskilstuna, Karlstad och Köping. AV-media AV-media servar skolor och andra utbildningsanordnare med pedagogiskt anpassat läromedel. AV-media investerar årligen i nytt filmmaterial och teknik för att hålla standarden på utlåningsmaterial på hög nivå. I arkivet finns utbildningsradions samtliga radio- och tvprogram. Produktion av mediematerial som ”Läs en Film-väskor”, samordnas med Film i Dalarna och länsbiblioteket. MÅL 2015 AV-media fortsätter att öka tillgängligheten för kunderna. Hög service och låg prisnivån. Löpande avtal till förmån för kunder. Uppgradering till streaming av äldre material fortsätter under 2015. AV-media fortsätter att sträva efter en hög ambitionsnivå för filminköp. AV-media fortsätter under 2015 med fysisk utlåning så länge efterfrågan finns. AV-media arbetar aktivt med olika informationsinsatser mot kunderna. 19(19) Budget 2015 TKR BUDGET PROGNOS UTFALL Sida FÖRSLAG TILL BESLUT Handläggare Magnus Höög 023-77 70 54 [email protected] Datum 1(1) Diarienummer 2015-02-23 RD 2012/49 Direktionen Antagande av Delegationsordning Färdtjänst Dalarna för år 2015 Bakgrund Direktionen antog vid sitt sammanträde 2013-09-11 en delegationsordning för Färdtjänsten Dalarna. Syftet med delegationsordningen var att lägga besluten rörande färdtjänsten hos enhetschefen för denna enhet inom Region Dalarna – i den utsträckning det är lagligt möjligt. Ansvarig handläggare vid Kammarrätten i Sundsvall meddelar i nu aktuellt mål att denne nu inte godtar den tillsvidaredelegation som direktionen antog 201309-11. I syfte att fortsättningsvis låta de beslut, där lagstiftningen så tillåter, vara delegerade till enhetschefen för Färdtjänst Dalarna föreslås härmed en, jämfört med tidigare oförändrad, delegationsordning för Färdtjänst Dalarna för år 2015 Förslag till beslut Direktionen beslutar • att anta delegationsordningen för Färdtjänst Dalarna för år 2015 enligt förslag, samt • att förklara beslutet omedelbart justerat. Göran Carlsson Regionchef / Magnus Höög DELEGATIONSORDNING Handläggare Magnus Höög 023-77 70 54 [email protected] Datum Diarienummer 2015-02-23 RD 2012/49 Delegationsordning Färdtjänsten Dalarna Förkortningar på delegater Ordf Ordförande i Direktionen Handl Handläggare inom färdtjänstenheten Echef Enhetschef för färdtjänsten Förkortningar på lagar FvL Förvaltningslagen (1986:223) OsL Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Ärenden Delegat Beslut i ärenden som är så brådskande att Direktionens beslut inte kan avvaktas Ordf Beslut om avvisande av sent inkommet överklagande Handl Avvisa för sent inkommet överklagande enligt 24 § FvL Echef Beslut om avvisning av för sent inkommet överklagande för färdtjänst enligt 24 § FvL Handl Beslut om rättelse av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende enligt 26 § FvL Echef Sida 1(2) 2(2) Besluta om förbehåll vid utlämnande av allmän handling som rör färdtjänstens verksamhetsområde enligt 11 kap 4 § OsL Echef Pröva frågan om utlämnande av allmän handling enligt 6 kap 2-3 §§ OsL Echef Överklaga domstols beslut i ärenden om färdtjänst Echef och avge yttrande över besvär i färdtjänstärenden enligt lagen om färdtjänst (1997:736) och riksfärdtjänst (1997:735) Lag (1997:736) om färdtjänst Beslut om tillstånd till färdtjänst enligt 7 § lagen om färdtjänst Handl Beslut att färdtjänsttillståndet även ska gälla ledsagare enligt 8 § lagen om färdtjänst Handl Beslut om att tillstånd för färdtjänst förenas med föreskrifter och villkor enligt 9 § lagen om färdtjänst och gällande reglemente för färdtjänst Handl Beslut om att återkalla tillstånd enligt 12 § 1 st lagen om färdtjänst Direktionen Lag (1997:735) om riksfärdtjänst Beslut om tillstånd till riksfärdtjänst enligt 5 § lagen om riksfärdtjänst Handl Beslut om att tillstånd ska gälla även ledsagare enligt 6 § lagen om riksfärdtjänst Handl Beslut att tillstånd till riksfärdtjänst får förenas med föreskrifter om färdsätt enligt 7 § lagen om riksfärdtjänst Handl Beslut om att återkalla tillstånd att anlita riksfärdtjänst enligt 9 § 1 st lagen om riksfärdtjänst Direktionen Beslut om att återkalla tillstånd att anlita riksfärdtjänst enligt 9 § 2 st lagen om riksfärdtjänst Direktionen Sida TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Magnus Höög 023-77 70 54 [email protected] Datum 2015-02-23 1(3) Diarienummer RD 2015/40 Arbetsutskottet Förslag till Samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik respektive Uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta • Direktionen beslutar att för Region Dalarnas del godkänna förslagen till avtal i de delar region Dalarna berörs, samt • Direktionen beslutar att skicka ut avtalsförslagen till de berörda medlemmarna för godkännande i respektive ansvarigt organ. Sammanfattning av ärendet Idag gällande samarbetsavtal kring respektive uppdragsavtal om samordning av den särskilda kollektivtrafiken härrör från 2007. De har dessutom fått särskilda tillägg genom bilagor under år 2012. Under avtalets giltighetstid har vid några tillfällen diskussioner uppstått kring hur eller om en viss fråga har täckts av avtalens skrivningar. I ärendet presenteras förslag till nya skrivningar där i första hand de tidigare avtalen med tillägg har sammanförts till två; Samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik samt Uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik. I andra hand har förtydliganden gjorts gällande vad Uppdragsavtalet täcker. Beslutsunderlag • Förslag till Samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik • Förslag till Uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik 2(3) Ärendet Idag gällande samarbetsavtal kring respektive uppdragsavtal om samordning av den särskilda kollektivtrafiken härrör från 2007. De har dessutom fått särskilda tillägg genom bilagor under år 2012. Under avtalets giltighetstid har vid några tillfällen diskussioner uppstått kring hur eller om en viss fråga har täckts av avtalens skrivningar. I ärendet presenteras förslag till nya skrivningar där i första hand de tidigare avtalen med tillägg har sammanförts till två; Samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik samt Uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik. I andra hand har förtydliganden gjorts gällande vad Uppdragsavtalet täcker. Organisatorisk struktur Den organisatoriska tanken, som är utarbetad i samarbete med AB Dalatrafik, är att de ska bilda en lättarbetad hierarki enligt följande nivåer, där de bägge första ger den övergripande ramen för den särskilda kollektivtrafiken och den tredje behandlar det konkreta utförandet av den trafik som beställs av respektive intressent. 1. Samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik 2. Uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik 3. Avtalslösningar mellan AB Dalatrafik och de enskilda parterna (landstinget och kommunerna) i avgränsade frågor, som till exempel skolskjutsarna. I systemet är det tänkt att nivå 1 och nivå 2 ska behålla sin giltighet över tid, medan nivå 3 kan och ska förändras allteftersom omständigheterna påverkas. Särskilt om Samarbetsavtalet Genom avtalet förklarar sig parterna villiga att samarbeta kring den särskilda kollektivtrafiken i länet. Jämfört med det tidigare avtalet från 2007 och det tillägg som gjordes 2012 är det inga förändringar i sakinnehållet. Vad som gjorts är att föra samman dessa bägge papper till ett enda. Parterna till detta avtal är landstinget och kommunerna. Särskilt om Uppdragsavtalet Genom Uppdragsavtalet ges Region Dalarna i uppdrag att genomföra de uppgifter kring den särskilda kollektivtrafiken som övriga parter lägger på Region Dalarna. Region Dalarna åtar sig dessa genom sitt undertecknande av avtalet. Genom undertecknandet godkänner de övriga parterna att Region Dalarna överlämnar sina uppgifter, befogenheter och skyldigheter enligt avtalet till AB Dalatrafik. Uppdragsavtalet är något förändrat jämfört med tidigare under två punkter: 3(3) Under punkt 2 ”Region Dalarnas uppdrag” har förtydliganden gjorts om vad och vilka områden som avtalet täcker, efter tidigare diskussioner om vilken omfattningen har varit. Likaså är Region Dalarnas överlämning av uppgifter, befogenheter och skyldigheter enligt avtalet till AB Dalatrafik något tydligare uttryckt. Under punkt 6 ”Ekonomi” regleras ekonomin för den särskilda kollektivtrafiken mellan avtalets parter. Ett särskilt avtal i den frågan föreligger mellan Region Dalarna och AB Dalatrafik. Parterna till detta avtal är Region Dalarna, landstinget och kommunerna. Särskilt om Nivå 3 Något förslag till reglering på nivå 3 föreligger inte i dag, utan är en fråga mellan AB Dalatrafik och respektive part och sakområde. Göran Carlsson Regionchef Beslutet ska skickas till • Region Dalarnas medlemmar Magnus Höög SAMARBETSAVTAL AVSEENDE SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK Mellan Landstinget Dalarna och Avesta, Borlänge, Falu, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, Malungs, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebackens, Säters, Vansbro och Älvdalens kommuner – nedan kallade parterna - har följande samarbetsavtal träffats gällande särskild kollektivtrafik i Dalarnas län. Detta avtal ersätter alla tidigare ingångna avtal i denna fråga. 1 Bakgrund Särskild kollektivtrafik är samhällsbetald trafik som inte är öppen för alla, utan kräver någon form av tillstånd. Med särskild kollektivtrafik avses resformerna färdtjänst, riksfärdtjänst, omsorgsresor, sjukresor, skolskjutsar och särskoleskjutsar. Även tjänsteresor inom länet för anställda hos deltagande parter är att betrakta som särskild kollektivtrafik eftersom de kräver tillstånd och till stor del betalas av parterna. Allmän kollektivtrafik är öppen för alla och utgörs av lokal och regional linjetrafik som är tidsbunden eller anropsstyrd och där resenärerna betalar var för sig enligt fastställd taxa. Denna trafik regleras i separata avtal, nämligen ägaravtal och avtal om driftbidrag. Tillsammans utgör allmän och särskild kollektivtrafik den samlade kollektivtrafiken. Ansvaret för de olika trafikformerna inom den samlade kollektivtrafiken. Ansvaret för de olika trafikformerna inom den samlade kollektivtrafiken regleras i olika lagar. Förändringar av organisation för planering och utformning av trafiken kan dock ske enligt de lagar och regler som finns i dag. All samhällsbetald trafik kan inordnas i system även om den regleras av olika lagar. Lagstiftningen säger ingenting om vilken typ av fordon resorna ska ske med och hindrar inte att trafiken samordnas. 2 Huvudmannaskap Parterna ska gemensamt vara huvudman för särskild kollektivtrafik på det sätt som framgår av detta avtal. 3 Parternas ansvarsområde Parterna har det politiska och ekonomiska ansvaret för särskild kollektivtrafik inom sina respektive verksamhetsområden. De kommunala verksamhetsområden som omfattas är färdtjänst och riksfärdtjänst, skola, särskola samt handikapp- och äldreomsorg. För landstinget är det sjukreseverksamhet och habilitering som omfattas. 4 Samarbetsförklaring Målet med samverkan mellan parterna är att gemensamt och kostnadseffektivt svara för särskild kollektivtrafik samt verka för affärsmässig konkurrens mellan olika transportörer. Parterna är överens om att samverka så att effektivast möjliga samordning inom och mellan den särskilda och den allmänna kollektivtrafiken uppnås samt att resenären upplever en bra kvalitet och god service. Vidare förbinder sig parterna att verka för en harmonisering av regelverken för att effektivisera en resesamordning. 5 Uppdragsavtal med AB Dalatrafik Parterna ska med Region Dalarna, regional kollektivtrafikmyndighet i Dalarnas län, ingå ett uppdragsavtal som reglerar det vidare arbete med samordning av särskild kollektivtrafik i länet. I avtalet ska parterna överlåta, såsom tillåts i 2 kap 12 § Kollektivtrafiklagen, till Region Dalarna att upphandla persontransport- och samordningstjänster för sådana resformer som parterna ska tillgodose. Parterna är medvetna om, samt godkänner, att Region Dalarna kommer att överlämna sina befogenheter enligt uppdragsavtalet till AB Dalatrafik i enlighet med vad som anges i 3 kap 2 § sista stycket Kollektivtrafiklagen. 6 Parternas ekonomiska ansvar Kostnaderna för drift och administration av samordningscentral för färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor fördelas mellan deltagande parter utifrån antalet förmedlade resor och principen att färdtjänstresor viktas 1,0, sjukresor 2,0 och riksfärdtjänstresor 10,0. Kommunernas avgifter beräknas med utgångspunkt från att alla länets kommuner medverkar, det vill säga oavsett hur många kommuner som går med så gäller grundfördelningen som om alla kommuner deltar genom att Landstinget Dalarna betalar kostanden förde kommuner som inte medverkar. Kommuner som väljer att administrera skolskjutsar, särskoleskjutsar och omsorgsresor i samordningscentralen betalar den faktiska kostnaden för detta. Vardera parten står för sina faktiska transportkostnader för utförda resor. Ovanstående fördelningsmodell kan komma att förändras efter gemensamt beslut av alla deltagande parter. En översyn av fördelningen ska göras två år efter start av verksamheten. 7 Lagstiftning Parterna ska följa gällande lagstiftning avseende särskild kollektivtrafik. 8 Informationsskyldighet Om någon part vidtar förändring som kan komma att påverka övrigas ekonomiska utfall ska samtliga parter snarast underrättas om det. 9 Tillkommande part Kommun inom Dalarna äger rätt, utan särskilt beslut hos varje avtalspart, att ansluta sig till detta avtal i enlighet med dess villkor och intentioner. Begäran om att ansluta sig ska vara skriftlig och delges samtliga parter samt AB Dalatrafik och Region Dalarna. Anslutning regleras i skriftligt tillägg till detta avtal. AB Dalatrafik ges i uppdrag att för samtliga till avtalet redan anslutna kommuner och för landstingets räkning godkänna och underteckna anslutning på de villkor som anges i detta avtal. An- slutning kan endast ske med sex månaders framförhållning och endast vid årsskifte om inte parterna överenskommer om annat. Om ny part ansluter sig till detta avtal är det av största vikt att den sökandes regelverk och kvalitetskrav analyseras och att, där så är möjligt, regelverken harmoniseras med övriga parters regelverk för att effektivisera en resesamordning. 10 Tvist Tvist angående tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand avgöras genom förhandling mellan parterna. I andra hand ska det avgöras av svensk domstol enligt svensk rätt. 11 Förvaltning av avtal Detta avtal med dess tillägg förvaltas av Region Dalarna. 12 Avtalstid/uppsägning Detta avtal gäller från och med parternas godkännande av detta till och med 201x-xx-xx. Uppsägningstiden ska utgöra minst ett år. Uppsägning ska ske skriftligen med rekommenderat brev och delges samtliga parter samt AB Dalatrafik och Region Dalarna. Om avtalet inte sägs upp inom stipulerad uppsägningstid förlängs avtalstiden automatiskt med tre (3) år. Uppsägningstiden under förlängd avtalstid utgör ett (1) år. Uppsägning ska även i detta fall ske skriftligen med rekommenderat brev och delges samtliga parter samt AB Dalatrafik och Region Dalarna inom fjorton dagar efter det att uppsägning skett. Om någon eller några parter säger upp avtalet ska övriga parter ha rätt att påkalla diskussioner om en förlängning av avtalet i justerad form. Av detta avtal har samtliga parter tagit var sitt exemplar. UPPDRAGSAVTAL OM SAMORDNING AV SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK Mellan Landstinget Dalarna, Region Dalarna samt kommunerna Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Malung, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebacken, Säter, Vansbro och Älvdalen har träffats följande avtal avseende samordning av särskild kollektivtrafik i Dalarnas län. Detta avtal ersätter alla tidigare ingångna avtal i denna fråga. 1 Bakgrund Mellan Landstinget Dalarna och kommunerna Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken, Säter, Vansbro och Älvdalen ingicks den 27 juni 2006 avtalet ”Uppdragsavtal om samordning av särskild kollektivtrafik i Dalatrafiks regi” samt ”Samarbetsavtal avseende särskild kollektivtrafik”, nedan kallat ”Samarbetsavtalet”. Avesta kommun har senare tillträtt båda avtalen. Den 1 januari 2012 träde lagen (2010:1065) om kollektivtrafik, nedan ”Kollektivtrafiklagen”, i kraft. Enligt 2 kap 2 § denna lag ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet i varje län. Region Dalarna är sedan 1 januari 2012 regional kollektivtrafikmyndighet i Dalarna. I anledning av detta överenskom parterna denna dag om ändringar i Samarbetsavtalet. Parterna var vid detta tillfälle vidare överens om att uppdragsavtalet avseende särskild kollektivtrafik av den 27 juni 2006 skulle upphöra och ersättas av ett nytt uppdragsavtal när godkännande skett. Detta senare avtal har i sin tur förtydligats och ersätts av det avtal som nu är för handen. Enligt 2 kap 12 § Kollektivtrafiklagen får, efter överenskommelse med landstinget eller kommun i länet, den regionala kollektivtrafikmyndigheten upphandla persontransport- och samordningstjänster för sådana transportändamål som kommunerna eller landstinget ska tillgodose samt samordna sådana transporttjänster. Detta avtal avser ”överenskommelse” i nämnda bestämmelse. 2 Region Dalarnas uppdrag Region Dalarna ges i uppdrag att verkställa landstingets och kommunernas uppgifter som huvudmän för särskild kollektivtrafik i nedanstående omfattning. Vilka resformer inom den särskilda kollektivtrafiken som respektive uppdragsgivare önskar inkludera ska anges i en särskild avtalsbilaga. De resformer som anges i denna får inte avgå som resform under avtalsperioden. Volymförändringar för de avtalade resformerna får dock förekomma i respektive års trafikbeställning. De resformer som kan ingå är sjukresor, färdtjänst, riksfärdtjänst, skolskjutsar, särskoleskjutsar och omsorgsresor. Även tjänsteresor inom länet för personal anställd hos medverkande uppdragsgivare kan omfattas av uppdraget. Resformer kan läggas till under löpande avtalsperiod efter överenskommelse mellan Region dalarna och respektive uppdragsgivare. Respektive uppdragsgivare fastställer regler och ekonomiska villkor för hur den enskilde resenären får utnyttja olika resformer. Kollektivtrafiklagen ger i 3 kap 2 § en möjlighet för Region Dalarna att överlämna sina befogenheter att upphandla, teckna avtal samt på annat sätt administrera och samordna de tjänster som nämns ovan samt i övrigt omfattas av detta avtal till AB Dalatrafik, något som också innefattar Region Dalarnas rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal. Parterna godkänner genom sin underskrift av detta avtal att så sker. 3 Uppdragsbeskrivning Region Dalarnas uppdrag är att: • Planera och upphandla beställnings- och samordningsfunktion samt administrera och utgöra avtalspart i de avtal som ingås i samband härmed. • Planera och upphandla persontransporttjänster samt administrera och utgöra avtalspart i de avtal som ingås i samband härmed. • Verka för att avtals kvalitet upprätthålls avseende upphandlade tjänster. • Se till att resor samordnas och planeras så att kostnaden minimeras inom givna avtalskrav. • Aktivt arbeta med utveckling av nya resmöjligheter för att successivt föra över resandet till den allmänna kollektivtrafiken Vid utförandet av ovanstående uppdrag ska erforderligt och kontinuerligt samråd äga rum med respektive uppdragsgivare. Region Dalarna ska på ett kostnadseffektivt sätt verka för att resenären upplever en god kvalitet på såväl resande som service. Region Dalarnas svarar gentemot uppdragsgivarna för att trafiken samordnas och planeras så effektivt som möjligt och därmed aktivt bidrar till att uppdragsgivarnas totala kostnader för trafiken blir så låga som möjligt till så hög kvalitet som möjligt. 4 Samrådsgrupp för särskild kollektivtrafik Region Dalarna ska svara för att en gemensam samrådsgrupp för särskild kollektivtrafik tillskapas. Samrådsgruppen ska utgöra en länk mellan uppdragsgivarna och Region Dalarna till säkerställande av ömsesidigt informationsutbyte kring den särskilda kollektivtrafiken. Samrådsgruppen har inte beslutsrätt avseende frågor hänförliga till detta avtal eller dess omfattning. Gruppen ska bestå av en representant för varje uppdragsgivare samt en representant för Region Dalarna och en från AB Dalatrafik. Ytterligare medlemmar kan adjungeras. Region Dalarna ska vara sammankallande och leda gruppens sammanträden, vilka ska hållas minst fyra gånger per år. Protokoll ska föras av Region Dalarnas representant vid gruppens sammanträden. Samrådsgruppen bestämmer internt sina arbetsformer. 5 Regelverk och kundtillstånd Varje uppdragsgivare fastställer mål, regler, tillämpningsanvisningar och ekonomiska villkor för hur resenären får utnyttja den särskilda kollektivtrafiken. Uppdragsgivarna ansvarar för att erforderliga uppdateringar av de register, vilka tillhandahålls Region Dalarna till utförande av de uppdrag som detta avtal omfattar, gällande regelsystem, kundtillstånd och tillståndsregistrering. 6 Ekonomi Region Dalarna ska utbetala ersättning till entreprenörer för utförda transporter samt ersättning för utförda tjänster i resesamordningscentralen. Utbetalningsperioder fastställs i entreprenörsavtalen. Region Dalarna ska i efterskott fakturera uppdragsgivarna för ersättning till entreprenörer, administrationskostnader och subventionerade resor i linjetrafik enligt den kostnadsfördelning som fastställts i samarbetsavtalet. Slutlig reglering av uppdragsgivarnas avgifter enligt fastställd kostnadsfördelning ska ske senast 31 mars nästkommande år. 7 Budget Region Dalarna ansvarar för: • Verksamhetens erforderliga gemensamma kostnader och investeringar. • Alla utbetalningar och ersättningar till anlitade entreprenörer • Ekonomisk redovisning och upprättande av budget för verksamheten samt budgetunderlag till respektive uppdragsgivare Region Dalarna ska, baserat på uppgifter från uppdragsgivarna enligt nedan, upprätta en budget för nästkommande räkenskapsår. Uppdragsgivarna ska i god tid tillhandahålla uppgifter för budgetarbete till Region Dalarna. Respektive uppdragsgivare budgeterar antalet resor per resform med utgångspunkt i kända och förväntade förändringar enligt Region Dalarnas underlag. Region Dalarna redovisar genomsnittskostnad per resa för respektive uppdragsgivare utgående från senast kända transportkostnader och indexuppräkning enligt gällande trafikavtal, samt Region Dalarnas prislista. Vid upphandling av nya trafikavtal ska förväntade framtida kostnadsförändringar vägas in. Region Dalarna ska följa upp verksamheten och kvartalsvis, eller oftare, tillsända respektive uppdragsgivare en resultatrapport. Särskilt avtal om driftsbidrag till täckande av erforderliga gemensamma kostnader och investeringar för verksamheten ska träffas. 8 Statistikuppgifter Region Dalarna ska månadsvis redovisa, eller tillse att så sker från AB Dalatrafik, generell statistik över resande och kostnader. Efter särskild överenskommelse kan mer detaljerad och specifik statistik tillhandahållas. 9 Nya uppdragsgivare Inträde av ny uppdragsgivare regleras skriftligt i tillägg till detta avtal mellan den tillkommande uppdragsgivaren och Region Dalarna. Uppdragsgivare som ansluter sig till detta avtal ska till Region Dalarna betala en initial avgift som motsvarar de faktiska kostnader som inträdet förorsakar, såsom kostnader som uppkommer för beställningscentralen för administration av en tillkommande uppdragsgivare. 10 Ändrade förutsättningar För det fall att förutsättningarna för ingående av detta avtal väsentligen förändras äger part rätt att skriftligen påkalla omförhandling av avtalet. Påkallande av omförhandling kan tillika initieras av AB Dalatrafik. 11 Lojalitet och förtida uppsägning Parterna förbinder sig att lojalt verka för att Region Dalarnas uppdrag kan genomföras enligt detta avtals intentioner. För det fall part agerar i strid med detta avtals intentioner, agerar illojalt eller inte efter skriftlig begäran vidtar rättelse samt i övrigt begår ett väsentligt avtalsbrott, äger övriga parter häva avtalet och erhålla skadestånd från parten motsvarande all ekonomisk skada som avtalsbrottet förorsakat. Samarbetsavtalet upphör då också att gälla. 12 Tvist Tvist angående detta avtals tolkning, tillämpning och giltighet samt övriga förhållanden hänförliga till avtalet ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. I andra hand ska tvister avgöras av allmän domstol på den ort där Region Dalarna har att svar i tvistemål. 13 Avtalstid Detta avtal gäller från och med parternas godkännande och så länge Samarbetsavtalet gäller. Om någon uppdragsgivare säger upp Samarbetsavtalet ska såväl Region Dalarna som AB Dalatrafik skriftligen underrättas om detta, senast fjorton dagar efter det att uppsägning skett. Eventuella kostnader som uppkommer för Region Dalarna eller AB Dalatrafik i samband med en avveckling av verksamheten ska betalas av uppdragsgivarna. Uppdragsgivarna ska vara överens om sättet för avveckling samt regleringen av dessa eventuella kostnader och äga full insyn i grunderna för beräkningen av dessa kostnader. Av detta avtal har parterna tagit var sitt exemplar. RD 2013/36 Reviderat Avtal om överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst Urspungligt avtal om överlåtelse har 2012-12-05 träffats mellan Region Dalarna, i dess egenskap av kollektivtrafikmyndighet och Avesta kommun, Borlänge kommun, Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Ludvika kommun, Malung-Sälens kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Rättviks kommun, Smedjebackens kommun, Säters kommun, Vansbro kommun och Älvdalens kommun; nedan benämnda länets kommuner. Ovanstående parter är överens om att här förhandenvarande avtal träder i ursprungsavtalets ställe och att detta upphör att gälla. Inledning Efter införande av den nya kollektivtrafiklagstiftningen ersätts tidigare trafikhuvudmän med regionala kollektivtrafikmyndigheter. Region Dalarna i sin egenskap av kollektivtrafikmyndighet ansvarar i Dalarna för färdtjänsthanteringen, som är att hänföras till myndighetsutövning. Länets kommuner har i och med detta, genom respektive separata egna beslut, överlämnat färdtjänsthandläggningen till Region Dalarna. Detta nu förhandenvarande avtal reglerar fortsatt överlåtelse av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst från länets kommuner till Region Dalarna, inbegripet färdtjänstlegitimeringen. Överlåtelse Länets kommuner överlåter genom detta avtal och jämlikt 4 § Lag (1997:736) om färdtjänst och 3 § Lag (1997:735) om riksfärdtjänst sina uppgifter enligt nämnda lagar till Region Dalarna som utsedd trafikmyndighet enligt Lag (2010:2065) om regional kollektivtrafik. Region Dalarna övertar jämlikt 5 § Lag (1997:736) om färdtjänst respektive 3 § Lag (1997:735) om riksfärdtjänst ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst. Parterna är överens om att överlåtelsen av huvudmannaskapet för färdtjänst och riksfärdtjänst fortsätter att äga kraft omedelbart vid avtalets undertecknande. Tillstånd Frågor om tillstånd till färdtjänst och riksfärdtjänst ska från det datum detta avtal träder i kraft handläggas och prövas av Region Dalarna (tillståndsgivare). De eventuella tillstånd för färdtjänst och riksfärdtjänst som länets kommuner beslutat fram till datum då detta avtal träder i kraft ska gälla i enlighet med kommunens beslut. Personal Region Dalarna övertog 2012-12-05 huvudmannaskapet för färdtjänsthanteringen och därmed också verksamheten. För det fall verksamhetsövergången innebar personalövergång klargjordes detta genom förhandlingar inom respektive kommun. RD 2013/36 Finansiering Parterna är överens om att de faktiska kostnaderna för färdtjänsthanteringen ska bestridas av länets kommuner och att kommunernas befolkningsunderlag per 2013-11-01 utgör beräkningsgrund för den andel av kostnaderna som respektive kommun ska betala till Region Dalarna. Kostnadsfördelningen justeras årligen i enlighet med befolkningsunderlag per 11 november två år innan. Lokalisering Parterna är överens om att verksamheten, oaktat att den bedrivs av Region Dalarna, förläggs till AB Dalatrafiks huvudkontor, alternativt Region Dalarnas kansli i Falun.. Samråd Parterna är överens om att samråd kring färdtjänst och riksfärdtjänst ska ske på samma sätt som med övrig kollektivtrafik. Insyn i verksamheten Parterna är överens om att länets kommuner, dess ombud och revisorer har rätt till full insyn i avtalad överlåtelse. Länets kommuner har rätt att genomföra de granskningar som krävs för att kontrollera om Region Dalarna fullgör huvudmannaskapet och att ta del av Region Dalarnas redovisning inom ramen för avtalet. Tillgång till dokumentation Länets kommuners beslut om färdtjänsttillstånd som var gällande vid tidpunkten för överlåtelse av huvudmannaskapet ska överföras som datafil (i format efter överenskommelse) till Region Dalarna. Om Region Dalarna begär att få ta del av dokumentation bakom enskilt beslut ska länets kommuner vara behjälpliga med detta. De formkrav som är förenat med detta gentemot berörd person ska uppfyllas. Region Dalarna förbinder sig att behandla samtliga uppgifter som omfattas av sekretess enligt gällande lagstiftning. Övertagagande av akter och material Alla handlingar och dokument från tidigare utredningar i fråga om särskild kollektivtrafik för enskilda förvaras även fortsättningsvis hos länets kommuner. Nytillkommande utredningar förvaras hos Region Dalarna. Villkor för avtalets giltighet Detta avtal är villkorat av att Region Dalarna och länets kommuner godkänner innehållet. Det åligger parterna att verka för att ovanstående villkor snarast uppfylls. Detta avtal träder i kraft omedelbart från dag för undertecknande och gäller tillsvidare. Ändringar och tillägg Parterna är överens om att ändringar och tillägg till detta avtal ska vara skriftliga och undertecknade av samtliga parter för att vara giltiga. RD 2013/36 Tvister Parterna är överens om att svensk lag ska tillämpas på detta avtal. Tvist med anledning av detta avtal och som inte kan lösas av parterna gemensamt ska avgöras av allmän domstol i Dalarna. Detta avtal är upprättat i 16 exemplar, varav parterna har tagit var sitt. Region Dalarna Avesta kommun Leif Nilsson Ordförande Lars Isacsson Kommunstyrelsens ordförande Borlänge kommun Gagnefs kommun Jan Bohman Kommunstyrelsens ordförande Irene Homman Kommunstyrelsens ordförande Falu kommun Hedemora kommun Susanne Norberg Kommunstyrelsens ordförande Ulf Hansson Kommunstyrelsens ordförande Leksands kommun Ludvika kommun Ulrika Liljeberg Kommunstyrelsens ordförande Leif Pettersson Kommunstyrelsens ordförande RD 2013/36 Malung-Sälens kommun Mora kommun Kurt Podgorsky Kommunstyrelsens ordförande Anna Hed Kommunstyrelsens ordförande Orsa kommun Rättviks kommun Mikael Thalin Kommunstyrelsens ordförande Anette Riesbeck Kommunstyrelsens ordförande Smedjebackens kommun Säters kommun Fredrik Rönning Kommunstyrelsens ordförande Abbe Ronsten Kommunstyrelsens ordförande Vansbro kommun Älvdalens kommun Per-Anders Westhed Kommunstyrelsens ordförande Peter Egardt Kommunstyrelsens ordförande 150304/Kansliet Digitala Dalarna/AO Förslag till beslut: Samverkansavtal för fiberutbyggnad med ERUF-stöd i Dalarna 2015-2018 Det är en utmaning för Dalarna att nå målet att 90 procent av hushåll och företag ska kunna ansluta sig till ett fibernät år 2020. Här beskrivs ett upplägg för att åstadkomma fiber fram till företag i samtliga icke-fibrerade byar i länet med fler än femtio invånare samt ett antal mindre byar. Förslag till beslut Region Dalarnas direktion uppdrar åt kansliet Digitala Dalarna att Färdigställa en ERUF-ansökan med utgångspunkt i nedan presenterad fördelning. Ta fram ett samverkansavtal med kansliet och Dalarnas kommuner som parter. Presentera en beskrivning av arbetsgången fram till komplett ERUF-ansökan. Bakgrund Inom ramen för Bredbandsforum Dalarna har kommunerna i Dalarna arbetat fram en modell för hur man med hjälp av förekommande stödmöjligheter ska arbeta för att uppnå fibermålen. Denna benämns i sammanhanget ”Dalamodellen” och bygger på två grundpelare: 1. Samordnad utbyggnadsplanering. Det gemensamma kansliet tillsammans med kommunerna kartlägger vilka byar som behöver fibreras och hur detta kan ske. Här framgår också var marknaden fungerar så till vida att det redan finns – eller förväntas byggas – fiber. 2. Sammanhängande upplägg för finansiering av både fiber fram till byar såväl som fiber i byarna. I praktiken handlar det om att ERUF-medlen används för att medfinansiera fiber fram till byar som saknar detta medan Landsbygdsprogrammet används för att medfinansiera själva byanäten fram till fastigheterna. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) innehåller en möjlighet att söka medel för fiberutbyggnad fram till byar i Dalarna som idag saknar detta och där det finns minst ett företag. Utgångspunkten är att det finns 100 Mkr avsett för ändamålet. Tillväxtverket ansvarar för hanteringen av stödet men beslut om prioritering och liknande fattas i stor utsträckning regionalt. ERUF-medlen kan endast medfinansieras med offentliga medel. I praktiken betyder detta att endast kommunerna i Dalarna i är aktuella för att delta i projektet. Samverkansavtal Förslaget utifrån Dalamodellen är att vi lämnar in en gemensam ansökan för Dalarnas 15 kommuner och kansliet Digitala Dalarna. I samråd med Tillväxtverket har vi kommit till slutsatsen att det rent tekniskt inte kan bli frågan om ett ramprogram utan istället ett så kallat samverkansavtal. Den största skillnaden är att samtliga deltagare redan från början står bakom en ansökan som lämnas in i form av ett samverkansavtal. Detta till skillnad från ramprogrammet där en organisation söker samtliga medel och där övriga sedan söker sina respektive delar från ramprogramsägaren. Syftet med samverkansavtalet (projektet) är att åstadkomma en fiberanknytning till företag i samtliga orter i Dalarna med minst 50 invånare samt utöver detta bidra till den nödvändiga fibreringen av länet som krävs för att vi ska uppnå målsättningen att 90 % av våra hushåll och företag ska kunna ansluta sig till ett fibernät år 2020. Förutsättningar Fördelningen bygger sammanfattningsvis på följande grunder: Det måste finnas minst ett företag i byn för att kvalificeras. Enbart orter som idag helt saknar fiber finns med i underlaget. Detta gäller t ex all känd form av existerande fiber från stadsnät, Skanova eller annan nätägare. Orter med färre än 50 invånare ingår inte såvida det inte finns ADSL på orten sedan tidigare. Vi utgår ifrån SCB:s definition av småort, dvs 50-199 invånare. Det är alltså SCB:s definition samt förteckning av småorter som styr vad som geografiskt anses vara byn. Byar med färre än 50 invånare finns därmed inte med. Detta gäller generellt undantaget om det tidigare funnits/finns ADSL på orten. Då är byn med oavsett antal invånare. Även tätorter, d v s orter med fler än 200 invånare, ingår – om de inte är fiberförsedda. Fördelning del A: förväntad utbyggnadskostnad Enligt Dalamodellen utgår vi framför allt ifrån förväntad utbyggnadskostnad när vi beräknar fördelning av ERUF-medlen inom länet. Fördelningen utgår ifrån följande uppgifter: Samtliga tätorter och småorter, d v s med fler än 50 invånare, som inte har fiber idag (och där det finns minst ett företag). Samtliga icke-fibrerade ADSL-orter i Dalarna. Det uppskattade avståndet från existerande fiber fram till byn. För att få fram förväntad kostnad har vi använt meterpriset 215 kronor. Denna uppgift är baserad på vår uppskattning samt feedback från kommunerna under det tidigare arbetet. Det blir en uppföljning mot slutet av 2016 för att säkerställa vad som byggts och att planen följs. Exakt hur eventuell omfördelning går till under samverkansavtalets löptid preciseras senast i maj 2015. Syftet är att motverka att ERUF-medel låses upp till byar dit ingen fiberutbyggnad kommer till stånd samtidigt som det finns kvarstående behov på andra håll i länet. Även övriga detaljer kring samverkansavtalet spikas senast i maj 2015. 100 Restpotter 80 60 Alla orter 50+ invånare och minst ett företag 40 20 0 ERUF 100 Mkr Fördelning B: restpott De resterande ERUF-medlen hamnar i restpotter. Dessa medel fördelas också per kommun och kan efter kommunens prioritering möjliggöra fiberanslutning av mindre orter som av någon anledning inte finns med i SCBs småortslista, isolerade företag och kommunikationsmaster. Här används en fördelning baserat på antal arbetsställen (tolkat som företag) utan fiberanslutning. Notera att detta gäller de företag som är belägna i byar som inte redan täcks av den samordnade utbyggnadsplaneringen, d v s finns med i fördelning A ovan. Även glesheten vägs in fast till en klart mindre del. Denna definieras som invånare per kvadratkilometer i kommunen. Viktningen ser ut enligt följande: 85 % viktning baserat på antal företag utan fiber i områden som inte täcks av utbyggnadsplaneringen (fördelning A)1 15 % viktning baserat på glesheten (inv/km2) Detta används för att fördela de ca 43 Mkr som finns i restpotterna. Restpotterna kan vändas för att projektera fiberprojekt samt till att fibrera områden inom kommunen med företag som inte har fiber idag. 1 Det vill säga företag i orter med färre än 50 invånare och där det inte finns fiber eller ADSL sedan tidigare. Utfall fördelning Kommun Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Antal stödbara Medfinansiering Restpott Total orter till dessa (85% +15%) medfinansiering 11 9 10 15 1 9 11 3 6 0 8 4 8 18 9 4,8 2,1 5,5 3,4 0,2 4,5 4,0 1,3 2,3 0,0 6,3 3,5 5,1 5,7 7,7 3,6 2,8 6,1 1,3 3,9 2,3 2,1 3,7 2,2 1,6 2,3 2,3 3,3 2,3 3,5 Preliminär tidplan Datum Uppgift fre 150227, 17:00 Deadline listan över fibrerade och icke-fibrerade byar i Dalarna (underlag samordnad utbyggnadsplanering). Svar till kansliet. tis 150303, 14:00 Telebildmöte om det blir väsentliga skillnader i listan. tor 150305, 23:59 Deadline inlämning ERUF-ansökan. (Kan eventuellt förlängas med ett par veckor). ca 6 maj Slutlig Deadline med alla kompletteringar till ansökan (medfinansieringsintyg, underskrivna avtal, m m). 8,4 4,9 11,6 4,7 4,1 6,8 6,2 5,0 4,5 1,6 8,7 5,8 8,5 8,0 11,2 Dalamodellen Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna Joakim Holback och Anders Oksvold Kansliet Digital Agenda Inledning Ett av huvudskälen till satsningen på fiberutbyggnad är att Dalarna ska uppnå bredbandsmålet där 90 % av länets bebodda fastigheter ska kunna fiberanslutas år 2020. Vår bedömning är att det borde gå – OM marknadens utbyggnad fungerar väl, OM LBP-medlen hamnar i byar som verkligen behöver det, samt OM vi kan samutnyttja regionala utvecklingsmedel och LBP för de längre sträckorna. För att uppnå målet är det en styrka att ha en bred förankring kring genomförandet. Bredbandsforum Dalarna har en central roll som både beredningsorgan och plattform för förankring av konkreta förslag. Syftet med det här diskussionsunderlaget är att beskriva hur länet kan gå till väga för att åstadkomma den eftertraktade utbyggnaden. En avgränsning vi gör är att i första hand fokusera på områden som inte är aktuella för rent kommersiell fiberutbyggnad. Dessutom spelar efterfrågan en avgörande roll för måluppfyllelsen. Vi tar dock inte uttryckligen upp sådan stimulering i detta material. Detta PM är indelat i fyra avsnitt: 1. Utgångspunkter. Här går vi igenom de problemställningar som legat till grund för förslaget. 2. Principiellt upplägg för ”Dalamodellen”. Beskrivning av dels den samordnade utbyggnadsplaneringen och tänkt finansiering kopplad till densamma. 3. Scenario. Exempel på hur tillämpning av ovanstående kan se ut. 4. Konsekvenser för olika aktörer. 2 │ Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna │ Kansliet för bredband och digital agenda 2014 1. Utgångspunkter 1.1 Byanäten är viktiga Vi ser gärna en utbyggnad av byanät i byns egen regi. Fördelarna med det är flera. Viktigast är att det skapar engagemang i byn och frigör ideella resurser. Vi konstaterar att byanät där bybor varit aktiva ofta når högre anslutningsgrad än de nivåer som är vanliga i kommersiella nät. Fler som delar på gemensamma och fasta kostnader i projekten leder till lägre kostnad per medlem och billigare – alternativt fler – anslutningar. Lokalt entreprenörskap och möjligheten för byborna att få ner sina kostnader genom att aktivt delta i hela processen från marknadsföring till administration, röjning av sly och handräckning är också positivt. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos 1.2 Det behövs utbildning och stöd Det ställs höga krav på en fiberförening som vill anlägga byanät. Det behövs kunskap om administrativa förutsättningar vad gäller både formalia och regler kring upphandling. Någon måste dessutom ha koll på hur man projekterar ett fibernät. För att underlätta för fiberföreningarna kommer kansliet under 2015 att erbjuda utbildning inom ovanstående områden. Vi arbetar för en lösning där byar får tillgång till projekteringshjälp finansierad via ERUF1. 1.3 Det behövs ett sammanhållet ortsammanbindande nät Ett rent byalagsperspektiv räcker dock inte. Under EU-programperioden 2007 – 2013 förlitade vi oss i Dalarna i hög grad på just lokalt engagemang. Det vi ser idag är behovet av balans mellan ett lokalt och ett regionalt fokus och att någon tar ansvar för att den infrastruktur som byggs de närmsta åren inkluderar ”hela” Dalarna. Detta innebär att vi i vissa fall behöver komplettera byanät med ortssammanbindande nät. Här föreslår vi att kommunen tar ett samlat grepp för sitt geografiska område. 1 Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Kallas också regionala utvecklingsmedel. Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna │ Kansliet för bredband och digital agenda 2014 │ 3 1.4 Det behövs tydliga planeringsförutsättningar Vi har uppfattat en avvaktan från de kommersiella aktörerna. Detta beror i vissa (många) fall på att aktörerna väntar in stödmedel även i områden som borde vara kommersiellt gångbara. Detsamma gäller invånare i behov av fiber i sådana områden där det kan tänkas att en kommersiell nätägare skulle kunna agera. De uttrycker generellt en frustration över att inte veta huruvida t ex stadsnätet tänker erbjuda kommersiella anslutningar eller om det krävs en ideell fiberförening för att en utbyggnad ska komma igång. Vi tror att tydlighet och förutsägbarhet är ett bra sätt att komma tillrätta med delar av den här problematiken. En samordnad utbyggnadsplanering där det tydligt framgår vilka byar som är aktuella – och vilka som inte är det – har potential att låsa upp den här typen av dödlägen. 1.5 Andra lärdomar av tidigare arbete Det finns många aspekter att väga in i arbetet med att hitta lämpliga förslag för att uppnå effektiv fiberutbyggnad. 2 Vi har i dagsläget en diskussion i länet där flera aktiva nätägare känner sig motarbetade av LBP-stödet2. Orsaken är att det för en aktiv by lönar sig att bilda förening och söka LBP-stöd jämfört med att samarbeta med t ex ett stadsnät utan inblandning av stöd. Går man via LBP får man en anslutningsavgift på kanske 10-15 kkr att jämföra med de stående – marknadsmässiga – erbjudandena på upp till 25 kkr. Detta gäller framförallt de byar som ligger relativt nära existerande fiber på ortssammanbindande nivå. De byar där det inte finns fiber i närheten har helt andra utmaningar och är beroende av stöd (LBP/regionala utvecklingsmedel/kommunala investeringar). Uttrycket att LBP ”förstör marknaden” har förekommit och är något vi vill motverka genom att tydligare rikta medlen mot områden där marknaden inte kan bygga ut nätet. Problematiken ovan påverkar de verkligen behövande byarna i hög grad eftersom offentliga medel används till att reducera anslutningsavgifterna snarare än att jämna ut skillnaderna mellan kommersiellt gångbara och icke gångbara områden. Detta taxerar våra begränsade stödmedel som riskerar att inte räcka till 90 % – 2020. Byn är ”ensam” i sitt arbete att upphandla, projektera, administrera, etc och har helt naturligt fokus på den egna byn. Förmågan att se till grannbyarnas behov har visat sig vara begränsad. Detta är ytterligare en faktor som talar för behovet av att någon tar ett regionalt övergripande ansvar för denna viktiga infrastruktur. Praktiska exempel rör uppfattningar om att nätet som anlagts i byn är till för byn. När grannbyn sedan vill ansluta sig har det förekommit att de blivit nekade. Stöd för fiberutbyggnad ur Landsbygdsprogrammet, här förkortat LBP. 4 │ Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna │ Kansliet för bredband och digital agenda 2014 Fastighetsägare/föreningar har tackat nej till att dra nytta av samförläggning med argumentet att det blir gynnsammare för dem att bygga i egen regi – med LBP-medel. Det ortsammanbindande nätet saknar tydlig huvudman och det finns en stor risk för parallelletablering av nät, vilket är en onödig kostnad när pengarna inte räcker till och är samhällsekonomiskt olämpligt. Vid en avyttring av nätet kan investeringarna på sikt riskera att bli avvecklade i de fall det handlar om icke kommersiellt intressanta byar. Vi ser sådana exempel idag när det gäller avveckling av samhällsfinansierade ADSL-stationer i landsbygd. 1.6 Nuvarande modell är inte tillräcklig 90 Tillgång till minst 100 Mbit/s 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 År En extrapolering till år 2020 av nuvarande bredbandsutbyggnad (drygt 2 % per år) visar att Dalarna grovt räknat kommer att missa målet att 90 % ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s till år 2020. Utbyggnaden i glesbygd har under perioden varit 0,4 % per år. Det indikerar att nuvarande modell för utbyggnad inte är tillräckligt effektiv. Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna │ Kansliet för bredband och digital agenda 2014 │ 5 1.7 Vi behöver uppmuntra större projekt I ett tidigare PM3 inventerade vi olika typer av utbyggnadsstrategier för att få till en ”kraftfull” fiberutbyggnad. Frågan gällde vad som hittills visat sig lyckosamt och vad har varit mindre ändamålsenligt. Vi tittade särskilt på utbyggnad i icke kommersiellt gångbara områden och där stödmedel funnits med i bilden. En av våra slutsatser är att större, sammanhållna projekt – antingen över en hel kommun eller över flera tillsammans/över hela län – resulterat i betydligt snabbare och mer heltäckande utbyggnad än ett upplägg baserat på att enskilda byalag mer eller mindre spontant organiserar sig och agerar. Det som konstaterats vid jämförelse av olika modeller på nationell nivå och som även gäller för Dalarna är att vi har en tydlig korrelation mellan kostnad per meter fiber och projektens småskalighet mätt i antal hushåll i projektet. Små projekt är upp till sju gånger dyrare per meter fiber än stora (se grafen nedan). Projektkostnad [kr] per meter anlagd fiber 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0 10 20 30 40 50 Antal anslutna hushåll Bild: Totalkostnad per meter anlagd fiber mot antal hushåll i projektet. Här är några förklaringsfaktorer som vi tror spelar in för vår slutsats att större projekt vore ändemålsenliga: Små byföreningar har svårt att pressa priserna. Det kan bero på att entreprenören inte lägger tid på offerter till ett litet projekt och tar antingen ordentlig höjd för etableringskostnad eller låter bli att lämna offert. Det kan även bero på att en farhåga att ett litet projekt med mindre vana upphandlare innebär mindre tydlig beställning och mindre säkerställd ”Inventering av genomförandemodeller för fiberutbyggnad”, 2014-04-10, Anders Oksvold och Joakim Holback, Kansliet för bredband och digital agenda. 3 6 │ Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna │ Kansliet för bredband och digital agenda 2014 60 projektering. I Bredbandsforums skrift ”Bredband på landsbygd” nämns att ”Under ’normala’ förhållanden varierar den [anläggningskostnaden] mellan 50 och 100 kr/m bland annat beroende på förläggningsteknik.” I Dalarna ligger samtliga projekt över denna kostnad. Mindre projekt kan ha svårt att mobilisera de ideella krafter som krävs utöver att bilda förening och söka bidrag. I Bredbandsforums skrift ”Bredband på landsbygd” nämns att ”Föreningen kan dock sänka sina grävkostnader dramatiskt med förberedande arbete, röjning och utkörning av material.” Denna typ av kostnadssänkande föreningsaktiviteter har visat sig förekomma i begränsad omfattning i Dalarna. Större projekt är tydligare, särskilt om de täcker flera byar eller en hel kommun. Det blir enkelt att kommunicera utbyggnadstankar med invånare och andra intressenter. Det blir också tydligare för alla inblandade vem som gör vad och vad som krävs för att få till stånd fiberutbyggnad i de enskilda byarna. Detta hänger ihop med synergieffekter kring planering och byggande av ortssammanbindande fibernät, som ofta berör flera byar samtidigt och som tjänar på att planeras sammanhållet. 2. Principiellt upplägg – ”Dalamodellen” Dalamodellen består av två huvuddelar: dels en samordnad utbyggnadsplanering och dels ett upplägg för finansiering av sammanhängande fiberutbyggnad på övergripande nivå. 2.1 Finansiering av sammanhängande fiberutbyggnad Utgångspunkten är att marknaden står för majoriteten av utbyggnaden. I Dalamodellen delas den icke kommersiellt genomförbara utbyggnaden upp i ortsammanbindande nät och byanät. Det ortsammanbindande nätet finansieras till hälften av kommunen som söker medfinansiering genom Europeiska regionala stukturfonden (ERUF). Byanätet byggs och ägs av antingen fiberförening, teleoperatör/stadsnät eller kommunen. Modellen kan sammanfattas enligt följande: Kansliet för bredband och digital agenda tar fram underlag för en samordnad utbyggnadsplanering bestående av förslag på byar/områden som inte bedöms kunna fibreras kommersiellt. Underlaget/planen nagelfars av respektive kommun. Eventuella synpunkter diskuteras med kansliet och planen fastställs därefter. Kommunen planerar för fiber fram till de byar som inte har någon ortssammanbindande fiber i dagsläget. Medfinansiering för detta söks från EU:s regionala utvecklingsfond ERUF. Planen kommuniceras med berörda byar, operatörer och andra intressenter. Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna │ Kansliet för bredband och digital agenda 2014 │ 7 Intresserade byar uppmanas att agera lokalt. Detta stöttas av kommunen samt kansliet. Byarna får ett grovprojekteringsunderlag som tagits fram av kansliet. Beroende på situation i kommunen förekommer tre alternativ: a) Fiberförening bildas och söker stöd ur Landsbygdsprogrammet. I det här fallet tar byn på sig en större uppgift att se till helheten med anslutning till omvärlden och genomförande av projektet. b) En teleoperatör/stadsnät söker stödmedel ur Landsbygdsprogrammet för utbyggnad i byn4. Eventuell byförening bidrar med lokal marknadsföring/förankring i byn samt kan bidra med kostnadssänkande åtgärder som viss grävning och liknande. Incitamentet är sänkt anslutningskostnad för medlemmarna och att det möjliggörs utbyggnad i byn. För att undvika risk för övervinst bör en överenskommelse mellan kommunen och teleoperatören/stadsnätet träffas om villkor och hur anslutningsavgifterna speglar att nätet är stödfinansierat. Övriga förutsättningar för LBP-stöd gäller. De viktigaste bitarna är att nätet anläggs som ett öppet nät, att stödet endast går till icke kommersiellt utbyggnadsbara områden, att utbyggnadshämmande snedvridningseffekter undviks och att utbyggnaden samordnas med annan IT-infrastruktur – inklusive mobilt bredband. Det finns ett maxbelopp för hur mycket stöd en och samma organisation/koncern kan få i stöd under en treårsperiod. 4 8 │ Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna │ Kansliet för bredband och digital agenda 2014 2.2 Den samordnade utbyggnadsplanen Den samordnade utbyggnadsplanen kan liknas vid ett grovprojekteringsunderlag som spänner över hela länet. Här kan man utläsa vilka byar i länet som har respektive inte har tillgång till fiber. Den samordnade utbyggnadsplanen förväntas vara lik den kommande nationella marknadsanalysen. Exakt hur denna kommer att se ut vet vi inte i skrivande stund. Vi går därför inte in på den närmare i detta sammanhang. En möjlighet vi uppmärksammat är att genomföra en regional marknadsanalys om det skulle behövas. Det kan bli fallet om den nationella varianten skulle vara allt för ospecifik när det gäller stödbarheten av identifierade byar. Oavsett hur marknadsanalysen görs förväntas den baseras på PTS kartläggning av tillgången till fiber samt förfrågningar till marknadsaktörerna i oklara fall. Bynät-LBP By Stadsnät/teleoperatör n ät an d e nbind a m m Or Ortsa tsa mm an bin d Bynät-LBP Företag an de Fungerande marknad nä t Bynät-LBP Företag I gröna områden, som har direkt närhet till ett fibernät, uppmuntrar kommunen och kansliet för bredband byborna att bilda en byanätsförening så snart som möjligt. De orange områdena saknar fiber fram till byn, vilket är en förutsättning för att få till ett lokalt fibernät. I det här fallet söker kommunen bidrag från ERUF och anlägger en fiber fram till byn. De röda områdena saknar precis som de orangea fiber fram till byn men är inte lika högt prioriterade av kommunen. I de här fallen behöver man hitta en lösning för att få fram fiber till byn. De grå områdena är inte stödbara. Utbyggnad förväntas kunna komma till stånd på kommersiell grund. Här bör fastighetsägarna uppmuntras att gå samman för att få ner anläggningskostnaderna. Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna │ Kansliet för bredband och digital agenda 2014 │ 9 Grön Direkt anslutningsbara områden. Orange Högprioriterade områden där det saknas fiber fram till området. Röd Övriga orter. Grå Ej stödbara områden. Klassificeringen: Direkt anslutningsbara orter – gröna områden Dessa utgörs av de orter som antingen: ligger i anslutning till ett fibernät, har en fiberanslutningspunkt i byn (kan t ex vara en fibrerad ADSLstation). Innan det kan bli aktuellt med fiberstöd i ett grönt område måste man undersöka om någon marknadsaktör har för avsikt att inom de kommande tre åren bygga ut ett fibernät på orten. Om så inte är fallet konstateras att stöd till orten inte stör marknaden. Omgående utbyggnad bör då uppmuntras. Högprioriterade, ej fiberanslutna orter – orange områden Orange områden är orter som: idag helt saknar fiberanslutning och där det bor minst 50 invånare, eller har en definierad servicepunkt, eller har en nedläggningshotad (icke-fibrerad) ADSL-station, eller har ett av kommunen utpekat, betydande näringsliv. Även för dessa orter måste marknadsaktörerna tillfrågas om de har för avsikt att bygga ut ett fibernät i orten under de kommande tre åren. Om de inte har det föreslås regionala utvecklingsmedel (ERUF) användas för att finansiera utbyggnad av en fiberanslutningspunkt i orten. Ortens status ändras då i praktiken till grönt område. Denna utbyggnad bör ske i samråd med boende och företag på orten. En förutsättning för användning av regionala utvecklingsmedel är att det finns minst ett företag på orten samt att den som blir ägare av den nya infrastrukturen medfinansierar utbyggnaden. 10 │ Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna │ Kansliet för bredband och digital agenda 2014 Övriga orter – röda områden. Dessa orter är tekniskt sett stödbara men saknar finansiering av en fiberanslutningspunkt i byn. Det gör normalt utbyggnadsprojektet för dyrt. Orten uppmuntras hitta finansiering eller på annat sätt verka för att få till en fiberanslutningspunkt. Lyckas man med detta ändras byns status till grönt område. Realiseringen av en fiberanslutning fram till byn kan i praktiken ske på olika sätt. Kanske går det att samförlägga med ett el-, VA- eller vägprojekt. Kanske går det att samordna byns behov med annan fiberutbyggnad i närheten, t ex när grannbyar bygger ut. När samtliga intresserade orange områden efter hand byggts klart är det eventuellt möjligt att använda resterande regionala utvecklingsmedel (ERUF) för utbyggnad även till röda områden. I första hand används dock dessa medel till de orange områdena. Ej stödbara områden – grå områden. De områden som har eller förväntas ha en fungerande marknad markeras med grå färg och kan inte bli aktuella för fiberstöd. Hit hör bl a tätorter enligt SCB:s definition (3000 invånare m m) samt orter som antingen har ett utbyggt fibernät eller som förväntas få det inom tre år. Kopplingen till SCB:s definition av tätort för icke stödbara områden är beslutad på nationell nivå. Master för 4G i glesbygd. Finansiering av master ska i första hand hanteras av marknadsaktörerna. Utbyggnaden underlättas genom Dalarnas projekt för mobiltäckning. När utbyggnad till identifierade gula och gröna områden säkerställts samt den kommersiella mastutbyggnaden till största delen genomförts finns det möjlighet att överväga om offentliga medel ska användas för att medfinansiera investeringar i områden som inte har tillgång till mobila datahastigheter på minst 30 Mbit/s. Det förutsätter då även regionala utvecklingsmedel och kommunal eller privat medfinansiering. Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna │ Kansliet för bredband och digital agenda 2014 │ 11 2.3 Sammanfattning Dalamodellen innebär i praktiken dels att länet kartlägger förutsättningarna för fiberutbyggnad by för by, dels att kommunerna tar ett samlat ansvar för fiberutbyggnaden inom sitt geografiska område. Kommunen har en unik möjlighet att bidra till fibernät fram till prioriterade byar som saknar detta. Det sker genom att kommunen genomför ett projekt som till 50 % finansieras med egna medel och till 50 % med regionala utvecklingsmedel (ERUF). Lokala fibernät åstadkoms företrädelsevis av fiberföreningar. Dessa planerar och genomför utbyggnaden samt söker LBP-medel för genomförandet. Ett alternativ till fiberförening är att en kommersiell nätägare – t ex en teleoperatör eller ett stadsnät – agerar projektägare och söker LBP-medlen. Det kan ske med eller utan en lokalt förankrad motpart i form av en lokal byförening. Värt att notera är att kommunala stadsnät enligt nuvarande LBP-regler inte får bidra med egna medel till projektet i den mån deras investeringar klassas som offentlig medfinansiering. Reglerna som ska avgöra om ett givet kommunalt stadsnäts investeringar är offentlig eller privat medfinansiering är i skrivande stund oklara. Vi bevakar frågan. Att stadsnätet inte får bidra med egna medel gäller specifikt den budget man söker LBP-medel för. Det finns inget som hindrar stadsnätet att hjälpa till på andra sätt som t ex att bidra med fiber fram till byn. Foto: Mostphotos 12 │ Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna │ Kansliet för bredband och digital agenda 2014 3. Scenario Exempel Kommunen äger ett stadsnät som uppdras att bygga ut fiber till byar och i de byar som så önskar. En del byar vill bygga och äga själva. 4 6 7 Slut 1 2 3 4 8 5 9 6 7 6 10 11 1. Kommunerna och Dalarnas bredbandskansli tar fram principer för indelning av orter (detta dokument samt den samordnade utbyggnadsplaneringen). 2. Kommunen söker medel för ortsammanbindande nät via ERUF. 3. Kommunen frågar byn om de vill anlägga ett byanät. 4. Om byn eller en teleoperatör/stadsnät vill anlägga ett nät söker de bidrag från Landsbygdsprogrammet. 5. Byborna bildar en ekonomisk förening. En viktig uppgift för föreningen är att arbeta för att få så hög anslutningsgrad som möjligt, det vill säga intressera grannarna för att ansluta sina fastigheter. 6. Utbyggnad av områdesnät. 7. Utbetalning av stödmedel. Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna │ Kansliet för bredband och digital agenda 2014 │ 13 4. Konsekvenser för olika aktörer Byalaget Anlägga eget nät Byalaget kan välja att bilda en egen förening och ansöka om medel, bygga och äga nätet. De måste förvissa sig om att nätet har en förbindelse med omvärlden genom upphandling av anslutning till ett kommersiellt nät, stadsnät eller kommunfinansierat ortsammanbindande nät. I övrigt beskrivs förfarandet på Jordbruksverkets hemsida5. Att anlägga nät kräver engagemang, tid och möjlighet att ligga ute med pengar under projekttiden. Belöningen är i form av att ett nät blir anlagt, att byborna kan påverka anslutningskostnaden och att de står som ägare till nätet. Visst stöd med utbildning och projektering kommer att erbjudas via Dalarnas bredbandskansli. Kommunen Kommunen har flera roller. Att i samråd med Dalarnas bredbandskansli och Bredbandsforum Dalarna bereda och förankra vilka orter som ska anslutas till ett ortsammanbindande nät. Att ansöka om ERUF-medel, medfinansiera med 50 % samt anlägga och äga det ortsammanbindande fibernätet. Att undersöka vilka byar som har föreningar som vill ansöka om, anlägga samt äga ett byanät. Stadsnät/teleoperatör I de fall det inte finns ett lokalt intresse för att driva ett byanätsprojekt och det finns en möjlig samtalspart i form av ett stadsnät eller en intresserad teleoperatör så är det möjligt för denne att söka LBP-stöd och genomföra projektet i egen regi. Det är önskvärt att ett sådant projekt föregås av dialog med aktuell kommun. 5 http://www.jordbruksverket.se/bredband 14 │ Effektiv utbyggnad av fiber i Dalarna │ Kansliet för bredband och digital agenda 2014
© Copyright 2024