Balanserat styrkort 2016
Landstingsstyrelsen
Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13
Dnr 15LS1947
BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN
Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort (BSK) som modell för sin
verksamhetsplanering och uppföljning. Modellen fokuserar på det som är strategiskt viktigt
och innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp ur fyra perspektiv – invånare,
process, medarbetare och ekonomi. Balans skapas mellan kort och långsiktiga mål och
mellan finansiella och icke finansiella mål. För respektive perspektiv gäller följande
landstingsgemensamma inriktningsmål:
Invånarperspektivet
Jämlik fördelning av resurser utifrån behov
Processperspektivet
Effektiva och framgångsrika verksamheter
Medarbetarperspektivet
Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö
Ekonomiperspektivet
En ekonomi i balans över tid
Landstingsstyrelsens ansvar regleras i reglementet för styrelsen.
Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande politiska förvaltningsorgan.
Styrelsen ansvarar för att samordna styrningen av landstingets verksamhet och ska ta
initiativ till utveckling av arbetsformer, system och rutiner.
Landstingsstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter.
Styrelsen har ansvar för hela landstingets utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen
ska regelmässigt rapportera till landstingsfullmäktige hur verksamheten utvecklas och hur
den ekonomiska ställningen är under budgetåret.
Landstingsstyrelsen ska lämna förslag till fullmäktige avseende uppdrag och ersättningssystem för hälso- och sjukvård samt tandvård.
Styrelsen ska företräda landstinget som beställare av hälso- och sjukvård samt tandvård.
Inom ramen för denna uppgift ingår även att träffa överenskommelse respektive avtal med
utförare av hälso- och sjukvård samt tandvård och svara för hur uppföljning av uppdraget
uppfylls.
Styrelsen ansvarar också för upphandling och ingående av avtal av tjänster från privata
vårdgivare som inte omfattas av lagen om valfrihetssystem.
Landstingsstyrelsen ansvarar för att det varje år upprättas dels en landstingsplan och budget
för landstinget som helhet, dels för styrelsens ansvarsområde enligt modellen för balanserat
styrkort. Vidare ansvarar styrelsen för att verksamheten kontrolleras, följs upp och utvärderas
inom sitt ansvarsområde.
-2-
Den samlade övergripande styrningen består av:
- Landstingsfullmäktiges landstingsplan
- Landstingsstyrelsens balanserade styrkort
- Nämndernas balanserade styrkort
- Förvaltningarnas balanserade styrkort
-Verksamheternas balanserade styrkort
I praktiken har ovanstående styrande dokument en självständig roll i styrningen men de utgör
samtidigt ett bidrag till en helhet som det, exempelvis i samband med årsredovisning, krävs ett
samlat förhållningssätt till. I Landstingsstyrelsens styrfunktion ingår att tillse att landstingsplanen följs upp och återredovisas till landstingsfullmäktige.
Styrelsens ansvarsområde innefattar förvaltningarna Laboratoriemedicin, Landstingets kansli
(inkl. Smittskyddsenheten), Landstingsservice samt Regional utveckling. För dessa förvaltningar upprättar styrelsen balanserat styrkort med framgångsfaktorer, mål och mått.
Respektive förvaltning utarbetar i sin tur mål och mått som utgår från styrelsens styrkort.
Därmed skapas en röd tråd mellan de överordnade målen i landstingsplanen, styrelsens
styrkort och de konkreta aktiviteter som är nödvändiga att utföra i verksamheten för att nå de
visioner och inriktningsmål som den politiska ledningen fastställt.
För de fyra förvaltningarna har Landstingsstyrelsen för år 2016 fastställt nedanstående
framgångsfaktorer, mål och mått som ska bidra till att säkerställa måluppfyllelse för de
inriktningsmål som fastställts för respektive perspektiv i landstingsplanen.
Invånarperspektivet
Inriktningsmål - Jämlik fördelning av resurser utifrån behov
Invånarperspektivet handlar om att uppnå målet med jämlik fördelning av resurser utifrån
behov genom att erbjuda rätt verksamhet, inom rimlig tid, med god service, hög tillgänglighet
och ett gott bemötande.
Framgångsfaktorer
För att uppnå inriktningsmålet har tre framgångsfaktorer identifierats.
Rätt verksamhet
Tillgänglig verksamhet
-3-
Utvecklande dialog
Rätt verksamhet
Med rätt verksamhet menas att målgruppens prioriterade behov ska tillgodoses.
Mål
Mått
Ingångsvärde
Målnivå 2016
Uppföljning
Verksamheten är säkerställd så att den möter
målgruppens behov.
Antal förvaltningar
som uppnår målen
avseende rätt verksamhet (4/4).
Utfall 2015
100 %
Årsvis
Målen i fastställd jämställdhets- och jämlikhetsplan ska beaktas i
förvaltningarnas styrkort.
Tillgänglig verksamhet
Med tillgänglig verksamhet menas svars- och handläggningstider som lever upp till förvaltningslagens krav och målgruppens behov. Även övriga tillgänglighetsfrågor avses, till exempel lokaler och information.
Mål
Mått
Ingångsvärde
Målnivå 2016
Uppföljning
Rutiner ska finnas som
säkerställer målgruppens behov av enkel,
snabb och smidig service.
Antal förvaltningar
som uppnår målen
avseende tillgänglig
verksamhet (4/4).
Utfall 2015
100 %
Tertial 2
Årsvis
Säkerställa att övriga
tillgänglighetsfrågor
tillgodoses.
Utvecklande dialog
Med utvecklande dialog menas en reell dialog med såväl invånare, samverkande organisationer och andra externa partners som medarbetare och andra interna enheter för att utveckla verksamheten utifrån målgruppens behov. Särskild hänsyn ska tas till de tre hållbarhetsperspektiven: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.
Mål
Mått
Ingångsvärde
Målnivå 2016
Uppföljning
Arbetet med värderingar, attityder och
förhållningssätt ska
formas och utvecklas i
varje förvaltning utifrån
landstingets värdegrund.
Antal förvaltningar
som uppnår målen
avseende utvecklande
dialog (4/4).
Utfall 2015
100 %
Årsvis
Samverkan och samarbete ska utvecklas
utifrån landstingsnytta
och de tre hållbarhetsperspektiven.
-4-
Processperspektivet
Inriktningsmål – Effektiva och framgångsrika verksamheter
Inom processperspektivet ligger fokus på vilka metoder som används inom verksamheterna.
En process bidrar till ett gemensamt arbetssätt och ger återkoppling på hur arbetet fungerar
samt idéer till förbättringar så att landstinget systematiskt kan vidareutveckla sitt arbetssätt.
Genom att verksamheterna regelbundet utvecklar processerna i det vardagliga arbetet kan
förbättringsidéer identifieras och sedan implementeras.
Framgångsfaktorer
För att uppnå inriktningsmålet har tre framgångsfaktorer identifierats.
Kunskapsbaserad verksamhet
Hög kvalitet
Ständiga förbättringar
Kunskapsbaserad verksamhet
Med kunskapsbaserad verksamhet menas att utifrån bästa tillgängliga kompetens tillvarata
professionalitet och utveckla struktur, systematik och uppföljning för att förbättra resultat,
effektivitet samt hög kvalitet.
Mål
Mått
Ingångsvärde
Målnivå 2016
Uppföljning
Riktlinjer och rutiner är
ändamålsenliga.
Utarbetas, fastställs
och revideras för att
säkra standardisering
och kvalitet i utfört
arbete.
Antal förvaltningar
som uppnår målen
avseende kunskapsbaserad verksamhet
(4/4).
Utfall 2015
100 %
Årsvis
Hög kvalitet
Med hög kvalitet menas att arbetet utförs med erforderlig kompetens och professionalitet.
Mål
Mått
Ingångsvärde
Målnivå 2016
Uppföljning
Tillämpa ett processorienterat arbetssätt
med hög effektivitet
och kvalitet.
Antal förvaltningar
som uppnår målet
avseende hög kvalitet
(4/4).
Utfall 2015
100 %
Årsvis
Tillse att uppföljning
sker av landstingsplanens mål.
-5-
Ständiga förbättringar
Med ständiga förbättringar menas systematisk utveckling av arbetssätt och arbetsmetoder
i syfte att skapa och genomföra standardiserade, effektiva och kvalitetssäkrade processer.
Särskild hänsyn ska tas till de tre hållbarhetsperspektiven: ekonomisk, ekologisk och social
hållbarhet.
Mål
Mått
Ingångsvärde
Målnivå 2016
Uppföljning
Arbeta med ständiga
förbättringar med
utgångspunkt i PGSAhjulet.
Antal förvaltningar
som uppnår målen
avseende ständiga
förbättringar (4/4).
Utfall 2015
100 %
Tertial 2
Årsvis
-6-
Medarbetarperspektivet
Inriktningsmål – Medarbetarna är delaktiga och har en bra arbetsmiljö
Landstingets verksamheter måste bedrivas på ett hållbart sätt. För att uppnå det är
medarbetarperspektivet i verksamheterna en nyckel.
Den Personalpolitiska plattformen sammanfattar de personalpolitiska värderingar, förhållningssätt och normer som gäller i organisationen. Styrande är de fyra policydokumenten
inom vart och ett av områdena medarbetarskap, ledarskap, arbetsmiljö och lönepolitik.
En väl genomarbetad personalpolitik ökar möjligheterna att upprätthålla en god kompetensförsörjning. Målet är att skapa så bra arbetsmiljö och arbetsvillkor att medarbetare vill stanna
kvar i verksamheten och som gör landstinget till en attraktiv arbetsgivare.
Framgångsfaktorer
För att uppnå inriktningsmålet har tre framgångsfaktorer identifierats.
Hållbart medarbetarskap
Ledarskap
Friska medarbetare
Hållbart medarbetarskap
Med hållbart medarbetarskap menas att medarbetarna ges förutsättningar till en god arbetsmiljö där de känner arbetsglädje, är delaktiga i arbetet, har goda och attraktiva arbetsvillkor
och ges de bästa möjligheterna att använda och utveckla sin kompetens.
Mål
Mått
Ingångsvärde
Målnivå 2016
Uppföljning
Index medarbetarskap
ska öka.
Antal förvaltningar
som uppnår målen
avseende hållbart
medarbetarskap
(4/4).
Utfall 2014:
Index medarbetarskap ska inte
understiga 75 av
100
Årsvis
-Laboratoriemedicin 80
-Landstingets kansli 75
-Landstingsservice 75
-Regional utveckling 76
Utfall 2015
100 %
Målen i fastställd jämställdhets- och jämlikhetsplan ska beaktas i
förvaltningarnas styrkort.
-7-
Ledarskap
Med ledarskap menas ledare som tar tillvara medarbetarnas engagemang och kompetens för
en positiv utveckling av verksamheten och dess medarbetare. I systematiskt förbättrings- och
utvecklingsarbete är väl fungerande ledarskap en förutsättning.
Mål
Mått
Ingångsvärde
Målnivå 2016
Uppföljning
Utifrån resultat i chefsoch medarbetarenkät
inarbeta prioriterade
förbättringsområden i
styrkortet.
Antal förvaltningar
som uppnår målet
avseende ledarskap
(4/4).
Utfall 2014:
Index ledarskap
ska inte understiga
75 av 100
Årsvis
-Laboratoriemedicin *
-Landstingets kansli 66
-Landstingsservice 75
-Regional utveckling 69
Utfall 2015
*Uppgift saknas pga. att antalet chefer är för lågt för att redovisas i enkäten.
Friska medarbetare
Med friska medarbetare menas att det behövs förståelse för att alla delar i en medarbetares
arbetssituation påverkar arbetsmiljön och i slutändan hälsan.
Mål
Sjukfrånvaron ska inte
överstiga 4 procent av
ordinarie arbetstid.
Mått
Antal förvaltningar
som uppnår målen
avseende friska medarbetare (4/4).
Ingångsvärde
Utfall 2014:
-Laboratoriemedicin 6,8 %
-Landstingets kansli 3,5 %
-Landstingsservice 9,1 %
-Regional utveckling 4,1 %
Målnivå 2016
Uppföljning
Hälsoindex inte
understiga 79 av
100
Årsvis
Sjukfrånvaron ska
inte överstiga 4
procent av
ordinarie arbetstid
Månad
Tertial 2
Årsvis
Utfall 2015
Hälsoindex ska ytterligare förbättras.
Utfall 2015
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) ska
bedrivas.
100 %
-8-
Ekonomiperspektivet
Inriktningsmål – En ekonomi i balans över tid
Målet syftar till att markera vikten av långsiktighet vid all verksamhetsplanering och alla
beslut som får ekonomiska konsekvenser. Detta är viktigt för att få en hållbar organisation
av landstingets verksamheter där ansvarsfulla beslut fattas.
Framgångsfaktorer
För att uppnå inriktningsmålet har tre framgångsfaktorer identifierats.
Kostnadskontroll
Kostnadsanpassning
Kostnadseffektivitet
Kostnadskontroll
Med kostnadskontroll menas ekonomi i balans som uppnås genom att optimera, kvalitetssäkra
och effektivisera verksamheten.
Mål
Mått
Ingångsvärde
Målnivå 2016
Uppföljning
Tilldelad budgetram
ska hållas.
Antal förvaltningar
som uppnår målet
avseende kostnadskontroll (4/4).
Utfall 2014, mnkr:
Inte överstiga
tilldelad budgetram
Månad (prognos)
Tertial 2 (prognos)
Årsvis
-Laboratoriemedicin +0,9
-Landstingets kansli +24,7
-Landstingsservice +8,6
-Regional utveckling +13,8
Utfall 2015
Kostnadsanpassning
Med kostnadsanpassning menas att nya behov främst måste tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning
med befintliga resurser.
Mål
Mått
Ingångsvärde
Målnivå 2016
Uppföljning
Kostnadsutvecklingen,
exkl. aktiviteter av
tillfällig natur, ska
understiga inflationen.
Antal förvaltningar
som uppnår målet
avseende kostnadsanpassning (4/4).
Utfall 2015
Inte överstiga
3%
Årsvis
Kostnadseffektivitet
Med kostnadseffektivitet menas att tillgängliga resurser används optimalt så att insatta medel
ger största möjliga utbyte.
Mål
Mått
Ingångsvärde
Målnivå 2016
Uppföljning
Kostnad per vara eller
tjänst ska visa på ökad
produktivitet, dvs. får
inte öka mer än inflationen.
Antal förvaltningar
som uppnår målet
avseende kostnadseffektivitet (4/4).
Utfall 2015
Inte överstiga
3%
Årsvis
-9-