Planeringsdirektiv med budget 2016-2018
HALMSTADS KOMMUN Planeringsdirektiv med budget 2016-2018 Framtid, livskvalitet och trygghet Förslag från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 2015-05-21 FRAMTIDENS HALMSTAD MED LIVSKVALITET OCH TRYGGHET Vi står för en politik som skapar jobb, värnar välfärden, främjar företagande och satsar på miljön. Välfärd för oss betyder möjlighet att färdas väl genom livet. Vi vill att Halmstad ska vara en plats där människor vill tillbringa alla skeden av sitt liv. Halmstad ska vara en bra stad att växa upp i, för alla. Vi vill att alla invånare ska ha goda uppväxtvillkor och att folkhälsan, för så väl gammal som ung ska vara god oavsett var man bor i kommunen. Vi vill skapa jobb i allmänhet och jobb till unga i synnerhet. En investering i de unga är en investering i framtiden. I dagens välfärdsland är rätten till utbildning lika viktig som rätten till arbete. Vi värnar det livslånga lärandet med en bra utbildning från förskola, till högskola och vuxenutbildning. Vi vill ha en utbildning där högskolan står i tät samverkan med kommunen och näringslivet. Högskolan ska fungera som växthus för nya verksamheter och främja nya företag. Vi vill också kunna erbjuda studenter en lokal arbetsmarknad som motsvarar deras högskoleutbildning. Vi har ett differentierat näringsliv som kan utvecklas ytterligare och bli än mer konkurrenskraftigt. Framförallt vill vi skapa förutsättningar för miljöinnovativa verksamheter som bidrar till en hållbar utveckling och där det finns en stor marknad för nyföretagande. Vi strävar också efter att göra kommunen till en mer attraktiv arbetsplats. Detta kan vi skapa genom att erbjuda trygga anställningar, rätt till heltid och en god arbetsmiljö där jämlikhet råder. Genom stadsutveckling vill vi också skapa en stad med öppna mötesplatser där invånare från alla delar av Halmstad får tillgång till stadens fördelar. Inom den närmsta framtiden vill vi framför allt utveckla området kring Nissan, Öster och stadskärnan. På fritiden ska Halmstadborna ha tillgång till ett rikt och brett kultur- och föreningsliv. Vi vill skapa förutsättningar för föreningarnas fortlevnad och kompetensutveckling och ett kulturliv där eget skapande står i fokus. Halmstad ska vara en upplevelsestad året om som både Halmstadbor och besökare kan njuta av. Vi vill ha en kommun med en utbyggd och kvalitativ välfärd där alla har möjlighet till heltidsjobb och där hållbar utveckling leder vägen mot framtiden. För att skapa ett Halmstad där alla har möjligheter att bo, arbeta, studera, leva och trivas behövs en politik med vilja och visioner. Det har vi. 1 Halmstads kommuns vision Vi har en vision om framtiden i Halmstad. HALMSTADS KOMMUNS VÄRDEGRUND Halmstads vision bygger på demokratiska värden. Du som invånare i Halmstad ska kunna delta och ha inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Det innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 2 Innehåll 1. 2. 3. Visionsstyrningsmodellen och målstyrd verksamhet ..................................................................... 4 Nationella satsningar ........................................................................................................................... 6 Politiska inriktningar ........................................................................................................................... 7 3.1. Vi satsar på framtidens halmstad - Jobb åt unga & En god arbetsgivare ............................ 7 Jobb åt unga ......................................................................................................................................... 7 En god arbetsgivare .......................................................................................................................... 10 3.2. Framtid ........................................................................................................................................ 13 Från förskola till gymnasium ........................................................................................................... 13 Komvux .............................................................................................................................................. 17 Folkbildning ....................................................................................................................................... 18 Lokaleffektiviseringar ....................................................................................................................... 18 Samordning för effektivitet .............................................................................................................. 18 Mer jobb i egen regi .......................................................................................................................... 18 Kommunen – en attraktiv arbetsplats ............................................................................................ 19 3.3. Livskvalitet .................................................................................................................................. 21 Demokrati och insyn ........................................................................................................................ 21 Ett levande centrum.......................................................................................................................... 21 Nissanstråket ...................................................................................................................................... 22 En kommun med ett brett kulturliv ............................................................................................... 24 Föreningsliv ........................................................................................................................................ 24 Simskola för 6-åringar....................................................................................................................... 26 Skötsel av lekparker och gröna ytor................................................................................................ 26 Äldre .................................................................................................................................................... 26 3.4. Trygghet ...................................................................................................................................... 30 Bostäder åt alla ................................................................................................................................... 30 Fastighetsunderhåll ........................................................................................................................... 32 Ett grönt Halmstad ........................................................................................................................... 32 Vatten – förutsättning för allt liv .................................................................................................... 33 Trygghet och tillgänglighet i trafiken .............................................................................................. 33 Social trygghet .................................................................................................................................... 35 Fysisk trygghet ................................................................................................................................... 37 Ett Halmstad tillgängligt för alla ..................................................................................................... 39 4. Hel- och delägda kommunala bolag ............................................................................................... 40 4.1. Helägda bolag ............................................................................................................................. 40 Koncernen Halmstads Rådhus AB ................................................................................................. 40 Förutsättningar .................................................................................................................................. 41 4.2. Delägda bolag ............................................................................................................................. 42 Hallwan AB ........................................................................................................................................ 42 AB Hallands konstmuseum, Halmstad .......................................................................................... 42 4.3. Specifikation av helägda bolags investeringar ........................................................................ 43 5. Budget ................................................................................................................................................. 44 5.1. Finansiella mål ............................................................................................................................ 44 5.2. Skattesats ..................................................................................................................................... 45 5.3. Uppräkningsfaktorer ................................................................................................................. 45 5.4. Resultatutjämningsreserv .......................................................................................................... 45 5.5. Budgetsammanställning ............................................................................................................ 46 5.6. Specifikation av driftanslag....................................................................................................... 52 5.7. Specifikation av investeringsanslag ......................................................................................... 60 5.8. Specifikation av vissa driftanslagsförändringar ..................................................................... 66 3 1. Visionsstyrningsmodellen och målstyrd verksamhet För att vi steg för steg ska närma oss visionen om Halmstad – Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden har vi infört en arbetsmodell: visionsstyrningsmodellen. Modellen omfattar mål, planer, omvärldsanalys, arbetsrutiner samt kvalitetssäkring och ska användas av alla förvaltningar och bolag. Visionsstyrningsmodellen syftar till att förenkla arbetet med att planera, genomföra och följa upp verksamheternas insatser för att nå visionen. Visionsstyrningsmodellen fastställdes av kommunfullmäktige år 2007. 1.1. VISIONSSTYRNINGSMODELLEN Visionsstyrningsmodellen består av en fyra- och en ettårig process. Den fyraåriga processen omfattar en djupare strategisk analys samt en översyn av kommunens övergripande mål. Den årliga processen består av fyra moment. Planeringsdirektiv med budget utgör den andra delen av den ettåriga processen som inleds med att planeringsförutsättningarna klargörs. Förutsättningarna kartläggs genom att nämnder och bolag bidrar med information om sin verksamhet. Informationen används sedan som underlag till den omvärldsanalys som utgör underlag till arbetet med planeringsdirektiv med budget samt till ägardirektiven för kommunens bolag. Varje år tar den politiska majoriteten och oppositionen fram varsitt planeringsdirektiv med budget. När kommunfullmäktige har tagit beslut om vilket planeringsdirektiv med budget som ska gälla påbörjar nämnderna och bolagen sin verksamhetsplanering. Den ska utgå ifrån antaget planeringsdirektiv, ägardirektiv, men även utifrån de handlingsprogram som kommunfullmäktige också beslutar om och som rör särskilda områden inom kommunens verksamhet. Den sista delen i den årliga processen är analysen och uppföljningen. Uppföljningen delrapporteras tre gånger per år, men mätningar kan göras vid fler tillfällen. Allt material som kommer in analyseras och sammanställs innan det presenteras för kommunfullmäktige och eventuella åtgärder vidtas. Det som mäts är de mätetal som är kopplade till de konkretiserade mål som anges i kapitel tre. 1.2. POLITISKA INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL Kommunfullmäktige preciserar visionen genom politiska inriktningar och konkretiserade mål. De politiska inriktningarna är kopplade till ett antal mål där kommunfullmäktige preciserar vad de vill att kommunens verksamheter ska arbeta med under den kommande fyraårsperioden. Målen ses över årligen, men har i de flesta fall ett perspektiv på fyra år. Vissa mål kan ha ett längre tidsperspektiv, men då anges delmål som ska nås på vägen. 1.3. PLANERINGSDIREKTIVETS ROLL I KOMMUNEN Planeringsdirektiv med budget är kommunfullmäktiges viktigaste sätt att styra kommunens verksamheter. Planeringsdirektivet är inte detaljerat och täcker inte alla kommunens verksamheter. Det är medvetet. Planeringsdirektivet lyfter fram ett antal områden som politiken anser vara extra viktiga för kommunfullmäktige och nämnderna/bolagsstyrelserna att arbeta med under planperioden. Visionsstyrningsmodellen bygger på att nämnder och bolagsstyrelser, inom ramen för planeringsdirektivet, har en stor frihet att utforma den verksamhet de ansvarar för. De verksamheter som inte är direkt berörda av de konkretiserade målen eller av de övriga prioriteringarna står för den skull inte utan vägledning om vad som ska uppnås. Alla verksamheter kan gå tillbaka till den uppgift nämnden/bolaget har, genom reglementen och ägardirektiv, till kommunfullmäktiges vision, värdegrund och övergripande inriktningar samt till 4 handlingsprogrammen. Varje nämnd och bolag ska utifrån dem sätta sina verksamhets- och medarbetarmål. 5 2. Nationella satsningar Vi kan dessvärre även i år bara i ord beskriva de satsningar som den rödgröna regeringen föreslagit. Anledningen är det parlamentariska läget där den rödgröna regeringen tvingas regera med en borgerlig budget. I vårpropositionen föreslår dock den rödgröna regeringen ett stort antal kommunala satsningar. När de kommunala satsningarna väl genomförs kommer genomslaget bli positivt för flertalet av våra kommunala verksamheter. Redan i år kommer vi se skillnader, då de rödgröna satsningarna kommer redan 2015. Under 2016 och framåt kommer vi se en ännu större effekt när satsningarna genomförs fullt ut. Satsningarna är uppdelade i riktade bidrag och stadsbidrag av generell karaktär. Tre områden är särskilt i fokus gällande riktade stadsbidrag: Mer personal inom äldreomsorgen Mer personal inom skolan och förskolan Satsningar på jobb åt unga Med ovanstående satsningar har den rödgröna regeringen tydligt visat vilka områden som är prioriterade på den nationella nivån. Med tanke på omfånget av de nationella satsningarna kan vi vara förvissade om att både förskola, skola och äldreomsorg kan få ett stort antal nyanställda medarbetare. De generella stadsbidragen är ospecificerade. Dock finns det givetvis restriktioner kring hur dessa pengar får användas. När dessa stadsbidrag betalas ut och vi inom kommunen själva gör samma prioriteringar – när den kommunala budgeten harmonierar med den nationella – får vi ut som mest av budgeten. Snart kan våra kommuninvånare börja känna igen Sverige och Halmstad, med resurser som går till medborgarna och inte till skattesänkningar för de besuttna. 6 3. Politiska inriktningar I följande avsnitt beskriver vi de övergripande politiska inriktningar som vi vill att den kommunala verksamheten ska fokusera på under perioden 2016-2018. De politiska inriktningarna är formulerade med ett övergripande perspektiv för att ge nämnderna, styrelserna, förvaltningarna och bolagen möjlighet att i största möjliga mån styra sin verksamhet mot mål som vi menar gör Halmstad bättre. Våra fokusområden är indelade i tre teman: Framtid, Livskvalitet och Trygghet, och följande kapitel är därför uppdelat efter dessa områden. Kapitlet är i sin tur indelade i mindre avsnitt som lyfter upp särskilt prioriterade områden. Till varje avsnitt finns specifika mål uttryckta i text och siffror, tillsammans med beskrivande texter som förklarar våra prioriteringar. Vår övertygelse är att de områden som presenteras är områden inom vilka Halmstad kan och bör utvecklas – förändringar som måste till för att göra Halmstad till en framtidsinriktad kommun med större möjligheter för både nuvarande och kommande generationer. 3.1. VI SATSAR PÅ FRAMTIDENS HALMSTAD - JOBB ÅT UNGA & EN GOD ARBETSGIVARE Halmstad behöver en ny inriktning gällande fördelning av medel. Den borgerliga politiken som styrt Halmstad under flera år har medfört att kommunens eget kapital vuxit – på bekostnad av välfärden. Sparkistan har fyllts på samtidigt som välfärden har skurits ned. Detta sparade egna kapital måste komma till användning. Det är bra att ha en sund ekonomi, parallellt måste vårt välfärdsarbete hålla en hög kvalitet. Vi tror på att investera i invånarna. Delar av de medel som kommunen sparat måste komma invånarna till nytta. Vi gör därför stora satsningar inom två viktiga områden – Jobb åt unga och En god arbetsgivare. Med dessa investeringar skapar vi ett Halmstad för alla – både den generationen som finns på arbetsmarknaden i dag och den generationen som snart ska söka sig ut på arbetsmarknaden. Genom dessa investeringar ska vi göra framtidens Halmstad bättre. Jobb åt unga En av våra viktigaste satsningar för åren 2016-2018 är de unga. För att få ut de unga på arbetsmarknaden satsar vi 150 miljoner kronor under fyra år på olika projekt som kommer gynna både ungdomar och hela samhället. Kort sagt; vi satsar på framtiden. Halmstad har, liksom hela Sverige en stor utmaning i den höga ungdomsarbetslösheten. Många unga tvingas i dag leva på försörjningsstöd. Om vi genom våra investeringar lyckas med avsikterna att få ut unga i arbete skulle det inte bara betyda mycket för den enskilda som lyckats komma ut på arbetsmarknaden – det skulle också betyda att kommunen inte behöver betala ut lika stora summor i försörjningsstöd (tidigare benämnt socialbidrag). En investering i jobb för unga minskar kommunens kostnader för bidrag. Sysselsättning i form av jobb, utbildning, praktik eller lärlingsplats blir också ett steg in på arbetsmarknaden vilket ger kvalifikationer som ökar möjligheten att få nästa anställning., detta inom hela arbetsmarknaden. Sommarkraft För att unga ska få en introduktion på arbetsmarknaden vill vi fortsätta med Sommarkraft. Sommarkraft är ett projekt som erbjuder ungdomar arbete under tre veckor på någon av Halmstads kommuns arbetsplatser. Här ges möjlighet att skapa erfarenhet inom en mängd olika områden – den som får en anställning genom Sommarkraft kan till exempel jobba på Furulundsbadet, någon av Halmstads förskolor, Mjellby konstmuseum eller inom räddningstjänsten. Detta är ytterligare en satsning som vi gör för att bereda möjlighet åt de yngre att få en egen försörjning under en tid, samtidigt som en möjlighet skapas att få en fot in i arbetsmarknaden. Det är en satsning för ungdomarna och det är en satsning på framtiden. 7 Kulturprojekt Dramalogen i Halmstad är en grupprocess inom kultur och entreprenörskap som ger möjlighet för unga människor att få arbeta med kultur som redskap ute på fältet under ett verksamhetsår. Dramalogen är ett arbetsmarknadsprojekt, men samtidigt ett kulturprojekt och ett folkhälsoprojekt i en härlig blandning. Unga kulturentreprenörer utbildas för att verka för näringslivet men också för hela samhället. Dramalogen är ett mycket viktigt och positivt inslag i kulturlivet i Halmstad. Made by Halmstad lyfter goda exempel på samarbete, skapar nya kontaktytor och inspirerar till samverkan mellan arbetsliv och skola. Made by Halmstad verkar för att göra samverkan till ett naturligt inslag i ordinarie skolverksamhet och för att ge våra barn och unga erfarenhet av arbetslivet och känna sig trygga med sina framtida val. För oss är det viktigt med denna samverkan mellan skola och näringsliv. Både Made by Halmstad och Dramalogen ingår i vår stora satsning Jobb åt unga. Entreprenadupphandling med lärlingar Ungdomarna under 25 år ska få jobb, utbildning, praktik eller lärlingsplats inom 30 dagar efter att de har blivit arbetslösa. För att kunna erbjuda dessa platser vill vi att kommunen vid upphandling av leverantörer ställer krav på att dessa tar emot praktikanter, trainees eller andra former av lärlingar. Vi tycker att det är viktigt att krav i offentlig upphandling används som ett medel för att våra ungdomar ska få jobb. Vi vill att Halmstads kommun fastställer att vid upphandlingar av entreprenader som överstiger 10 miljoner kronor ska företagen som tilldelas entreprenaden kunna uppvisa att minst 5 % av personalstyrkan är lärlingar. Alternativt ska företaget kunna anställa personal så att 5 % av de anställda är lärlingar. Kommunala arbetsmarknadsprojekt Vi vill se kreativa arbetsmarknadsprojekt med dubbel vinst. Ett bra exempel är anläggandet av en spontanidrottsplats och konstgräsplan i anslutning till Kärlekens IP. Vid genomförandet av projekten vid Kärlekens IP ser vi gärna en samverkan med idrottsföreningarna där jobben går till ungdomar från föreningarna. Ett annat exempel är byggandet av ett kallbadhus i Halmstad. Vi vill bygga kallbadhuset i samverkan med det lokala näringslivet. I anslutning till kallbadhuset och ett närbeläget handikappbad vill vi också anlägga ett café som skulle kunna drivas som ett socialt företag där personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden kan erbjudas jobb. Andra exempel på arbetsmarknadsprojekt som vi gärna ser är servicebyggnad på Galgberget för till exempel Halmstads Orienteringsklubb, friskvårdsprojekt vid Brottet och olika former av ”gröna jobb” så som att städa stränder eller rensa Prins Bertils stig. Att få ett första steg in på arbetsmarknaden är enormt viktigt och det kan ske genom till exempel ovan nämnda arbetsmarknadsprojekt. Förutom den samhälleliga vinsten i att få ett första steg in på arbetsmarknaden, får vi en mängd saker gjorda som verkligen behövs i vår kommun. Det är bra att ta första steget in på arbetsmarkanden redan under skoltiden. Vår ambition är därför att kommunen ska erbjuda alla gymnasieelever sommarjobb under fyra veckor med avtalsenlig lön – gymnasieeleverna får ett aktivt sommarlov med både ledighet och en meningsfull sysselsättning under en del av lovet. De får även möjlighet att försörja sig själva. Dessutom bör högstadieelever få praktik under skoltiden. 8 Förstärkning av vuxenutbildningen I dagens Sverige är rätten till utbildning lika viktig som rätten till arbete. Utbildning avgör individens frihet, trygghet och chanser till jobb men också samhällets förmåga till omställning, utveckling och tillväxt. I en tid när arbetsmarknaden i mångt och mycket kräver någon form av gymnasial utbildning är det viktigt att vuxenutbildningen finns som ett verktyg för att komplettera kvalifikationer. När jobb och branscher försvinner ska människor få nya kunskaper och kompetenser för att kunna komma in på arbetsmarknaden igen. Vuxenutbildningen är också central för möjligheterna till livslångt lärande. Därför vill vi se en förstärkning av vuxenutbildningen i Halmstad. Antalet platser ska öka samtidigt som kommunens inflytande över verksamheten ska stärkas för att säkra kvaliteten. För att kunna erbjuda människor nya chanser i livet är det också viktigt att Komvux har tillräckligt många platser för att fler ska ha möjlighet att läsa upp sin gymnasiekompetens. Dessutom behöver vi utöka Grundvux för att nå dem med kunskapsluckor från grundskolan. Godkänd gymnasieutbildning ger mycket större chans att få ett jobb. Utvecklad Grundvux och Komvux ger fler människor den möjligheten. Vägledningscentrum med studie- och yrkesvägledare bör också utvecklas så att den bästa matchningen uppstår mellan de utbildningar vi kan erbjuda och de kvalifikationer arbetslivet har behov av. Vi vill därför ha yrkeshögskolor i både Oskarström och Getinge. Vår satsning Jobb åt unga ger bättre förutsättningar för de unga som i dag är utan arbete och egen försörjning. Satsningarna ger erfarenhet, utbildning, tryggare villkor, inträde i välfärdssystemet och därmed bättre förutsättningar för att få en tryggare försörjning. Halmstad ska vara en trygg och god kommun att bo i för de unga. 9 En god arbetsgivare Kommunerna är Sveriges största arbetsgivare. Bara i Halmstads kommun arbetar över 7 000 människor. Kommunen kan bli en både bättre och mer attraktiv arbetsgivare. Vi behöver bli bättre på att skapa villkor som gör att de anställda i Halmstads kommun trivs på sina arbetsplatser och därmed blir mer motiverade till att göra ett bra jobb. Vi behöver också göra mer för att de anställda ska må bra i sin vardag. För att uppnå detta – för att nå målet att få arbetstagaren att må bättre och känna sig tryggare – krävs långtgående lösningar från flera olika perspektiv. Vi satsar 150 miljoner under fyra år på att bli En god arbetsgivare. Kommunen – en attraktiv arbetsplats Vi vill att Halmstads kommun ska vara en attraktiv arbetsplats där arbetsgivare och anställda verkar tillsammans för en bättre arbetsmiljö. Kommunen står inför en enorm generationsväxling där en stor del av personalen snart går i pension. Kommunen har därför ytterligare en anledning att arbeta för att kommunen ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. En gemensam värdegrund, möjlighet till påverkan och bra chefer är viktiga grundstenar för att skapa en attraktiv arbetsplats. Viktiga delar i arbetet är det lokala lönearbetet, arbetsmiljön och hälsan, anställningsformer, arbetstider, kompetensutveckling samt ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete. Vi vill att kommunen ska erbjuda goda anställningsvillkor och att kommunens medarbetare upplever att de har balans i sina liv. Vi vill skapa trygga anställningsförhållanden och ta tillvara på personalens kunskap och erfarenhet i organisationen. Vi vill även att de mångfalds- och jämställdhetplaner som finns följs. Det utvecklar kommunens verksamheter samtidigt som vi får arbetsplatser där människor trivs. Frisk personal och god välfärd En frisk personal som trivs på jobbet skapar god välfärd. Tyvärr kan vi konstatera att sjukfrånvaron ökar. Detta är inte acceptabelt. I grunden är det ett problem där Halmstads kommun som arbetsgivare måste skapa tjänster med ett kvalitativt bättre innehåll och bättre förutsättningar så att vår personal orkar med. Vi måste också se till att alla har möjlighet till friskvård i någon form. Denna form av personalvård behöver inte se likadan ut på alla förvaltningar och bolag men att vi behöver satsa mer resurser på detta är vi helt övertygade om. Genom att vår personal blir friskare höjs även kvaliteten på servicen till våra kommuninvånare. Kompetensutveckling Halmstads kommun står inför en generationsväxling. Dagens demografiska utveckling gör att vi snart kommer ha flera pensionsavgångar bland vår rutinerade och kompetenta yrkeskår. Dessa måste ersättas med nya medarbetare – en utmaning särskilt påtaglig inom skolan och vården. Detta ställer krav på oss som arbetsgivare. Halmstads kommun måste bli mer attraktiv som arbetsgivare. Det medför inte bara att kommunen kan locka kompetenta nyutbildade medarbetare, utan även behålla de duktiga medarbetare som redan arbetar i den kommunala sektorn. Vi tror att kompetens- och karriärsutveckling är lösningen. I verksamheter där utbildningskraven ändras ska också personalen erbjudas kompetensutveckling för att kunna fortsätta i verksamheten. Barnskötare kan ges möjlighet att inom sin tjänst erbjudas utbildning till förskollärare. Grundskola och gymnasium har i dag karriärstjänster så som förstelärare och lektorer. Vi ser dock en brist i att motsvarande möjligheter inte finns för andra högskoleutbildade i skola och förskola – till exempel fritidspedagoger och förskollärare. Inom detta område kan Halmstad bli en förebild i att låta fler yrkesgrupper utvecklas i sin yrkesroll. 10 Generationsväxlingsprogram För att ta tillvara på den stora kompetens som finns bland dem som snart går i pension förespråkar vi ett så kallat generationsväxlingsprogram där äldre lär upp nyanställda. En viktig anledning till generationsväxlingsprogrammet är att tillvarata den kompetens och erfarenhet som den äldre personalen har och för att de nyanställda ska kunna känna trygghet i arbetsuppgifterna. Det finns i dag många krävande arbetsuppgifter inom flera olika yrkesområden som nyutexaminerade kan behöva hjälp och stöd med. Här kan de äldre och mer rutinerade kollegerna bistå sina yngre kolleger för att göra introduktionen till arbetslivet mer lätthanterlig Studentmedarbetare Ungdomsarbetslösheten är ett problem som hela Europa brottats med och som i högsta grad även gällt Sverige. Halmstad har Hallands högsta ungdomsarbetslöshet, och även om vissa ungdomssatsningar görs i Halmstad kan vi inte nöja oss med dessa – för oss är full sysselsättning det givna målet, speciellt bland unga. Halmstad följer det europeiska mönstret – vi har allt för hög arbetslöshet i allmänhet men den synnerligen höga ungdomsarbetslösheten måste angripas bredare än vad som redan görs. Ett hinder på arbetsmarknaden för nyutexaminerade ungdomar är bland annat bristen på arbetslivserfarenhet och otillräckliga nätverk på arbetsmarknaden. För att underlätta för ungdomarna att skapa både arbetslivserfarenhet och nätverk kan studentmedarbetare vara en lösning. Systemet har tillämpats i Danmark sedan 1940-talet med mycket goda resultat – runt hälften av de danska studenterna har ett arbete med koppling till deras examina och ca 30 % av alla danska studenter har redan säkrat det första riktiga jobbet innan de avslutat sina studier. Rätt till heltid - möjlighet till deltid Det senaste året har vi kunnat konstatera en trend i kommunen som går i motsatt riktning mot det vi strävar efter. De tillfälliga arbetena är alltför många i kommunen. De samlade kostnaderna för vikariat överstiger vad tillsvidareanställningar skulle kosta. Tillfälliga arbeten är ett ineffektivt sätt att tillvarata medarbetarnas kompetens, det ökar otryggheten och det bidrar inte till ett långsiktigt ansvarstagande för verksamheten. Inom de större verksamhetsområdena bedömer vi det som fullt möjligt att öka antalet tillsvidareanställda och därmed minska behovet av tillfällig personal. Det skulle alla tjäna på. ”Rätt till heltid – möjlighet till deltid” ska gälla som personalpolitiskt mål i Halmstads kommun. Heltidstjänster ger en möjlighet till egen försörjning och skapar trygghet. Vi vill ha riktiga heltidstjänster med sammanhållna timmar i schemat. Heltid handlar inte bara om hur många timmar per vecka arbetsgivaren erbjuder. Det blir allt vanligare att heltidstjänster innehåller så kallade delade arbetspass. Inom äldreomsorgen är delade arbetspass ett vanligt inslag. Det innebär till exempel att en medarbetare inom vården kan hjälpa de äldre med morgonbestyr, vara ledig under de lugnare timmarna mitt på dagen för att sedan avsluta arbetsdagen när arbetsbelastningen blir större framåt kvällen. Med flera timmars obetalda uppehåll mitt under arbetspassen blir det svårt att kunna kombinera arbetet med familjeliv och fritid. I vården handlar det dessutom om att de äldre får träffa väldigt många olika personer under en dag och servicen till de äldre blir sämre. För att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som tar hand om sin personal och håller en hög kvalitet på sina verksamheter krävs därför riktiga heltider. Åtgärder för att få ner sjuktalen Vi ser stora skillnader i antalet sjukdagar per år på olika avdelningar och enheter i kommunen. Siffrorna är mycket oroande och något som vi måste göra någonting åt. En arbetskår med så mycket sjukdagar leder både till osäkerhet i verksamheten, något som drabbar till exempel servicen till våra äldre eller andra behövanden, och till ett stort personligt lidande för den enskilda 11 arbetstagaren. För att ytterligare förstärka vår ambition att få ner sjuktalen avsätter vi medel för olika förvaltningar eller avdelningar som vill prova på nya sätt att arbeta med friskvård. Allt detta ingår i vår stora satsning En god arbetsgivare. 12 3.2. FRAMTID I Halmstad 2030 har alla möjlighet att forma sitt liv efter de drömmar och förväntningar som var och en har. Politiken ska förändra och förbättra samhället genom att möjliggöra för var och en att kunna skaffa sig en god utbildning. Vi vill skapa förutsättningar för att leva ett gott liv genom arbete och boende. Det är välfärd. I Halmstad 2030 ger en högkvalitativ skolgång möjlighet till arbete. Ett ansvarstagande bostadsbyggande ger Halmstadbon möjlighet att skapa ett liv på sina villkor, utan att göra anspråk på kommande generationers förutsättningar utan snarare genom att bereda vägen för framtida generationer. Från förskola till gymnasium I Halmstad 2030 utvecklar alla barn och ungdomar sina förmågor oavsett bakgrund. Alla pedagogiska verksamheter för barn och unga bygger på kvalitet, kunskap och ömsesidig respekt. Barns och ungdomars individuella förmågor och behov tillvaratas och utvecklas i en trygg miljö. Gemensamma resurser går till verksamhet för barn och unga – inte till vinstuttag. Skolan präglas av demokrati och delaktighet. Förbättringar i förskolan I förskolan läggs grunden för det livslånga lärandet. Förskolan ska kännetecknas av trygghet, lek och lärande. Personaltätheten och kompetensen hos personalen är avgörande för att barnen ska känna sig uppmärksammade och trygga. Det är av vikt att personalen får gemensam tid till planering. Personalen ska ha en god pedagogisk kompetens. Därför ska vi möjliggöra kompetensutveckling för barnskötare för att ta tillvara på deras kunskaper och erfarenhet. Denna satsning är för oss viktigare än ett vårdnadsbidrag som enligt oss är en kvinnofälla. Målvärde 2017 Målvärde 2018 1. Antal förskolor 1 per med flexibla skolområde öppettider i Halmstads kommun (1 totalt i kommunen)* 1 per skolområde 1 per skolområde 2. Antal barn/avdelning (17,4)* 17,0 17,0 17,0 3. Varierat utbud av inriktningar av förskoleverksamhet Ökning Ökning Ökning Mål 1 Mätetal Förskoleverksamheten ska hålla en högre kvalitet. Målvärde 2016 *Nuläge i kommunen Flexibla öppettider Vi vill utveckla familjepolitiken och jobbpolitiken i Halmstad så att den bättre möter dagens familjers behov. Så ska exempelvis förskolan passa föräldrarnas olika arbetstider. Undersökningar har visat att det finns en efterfrågan på mer flexibla öppettider. Därför vill vi utöka tillgången till förskola på olika tider. En modern förskola ska fungera som ett stöd till alla föräldrar att kunna vara just föräldrar, men samtidigt kunna kombinera föräldraskapet med sitt arbete. För att alla ska få samma möjlighet till 13 förskola vill vi utöka tillgången till förskolan på olika tider. Förskolan ska även finnas till hands för de arbetstagare som arbetar utanför kontorstider; för sjuksköterskor, för nattpersonal – för de som jobbar tidiga morgnar eller sena kvällar. Vi vill ha minst en förskola per skolområde (det vill säga minst tre totalt i kommunen) med flexibla öppettider. Det är också viktigt att det finns ett varierat utbud av olika pedagogiska inriktningar på förskolorna i Halmstads kommun. Barnen ska till exempel få möjlighet att vara ute en stor del av dagen, gå på musikinriktade förskolor eller förskolor med Montessoripedagogik. Mångfald är bra även här. Men det viktigaste är att det finns tillräckligt med personal för att ha tid att lyssna på barnen och bedriva en pedagogisk verksamhet. Fler lärare i lågstadiet Barnen i lågstadiet behöver ha lärare som har tid att engagera sig i deras individuella utmaningar. Lärare som hinner med sitt pedagogiska uppdrag. I dag ser vi lågstadieklasser med allt för många barn per lärare. Det är inte optimala förutsättningar för inlärning och pedagogiska miljöer. Samtidigt blir läraren lidande då tid inte finns att utföra sitt yrke på ett tillfredsställande sätt. Därför vill vi minska barngrupperna för att ge pedagogerna mer tid med barnen. Den nuvarande regeringen har också uppmärksammat detta, varför det finns en nationell satsning på minskade barngrupper i förskolan. Genom den nationella satsningen och våra egna ambitioner kan vi nu på allvar leva upp till devisen ”ju tidigare vi sätter in insatser desto bättre effekt”. Ett ökat psykiskt välmående bland unga Allt för många ungdomar mår dåligt i dag. Tidiga och samordnade insatser är a och o. Socialförvaltningens möjlighet till förebyggande öppenvårdsinsatser måste öka. Inom vissa bostadsområden finns ett samarbete mellan skola, fritidsgårdar, socialförvaltning och polis. Vi vill utveckla detta till att omfatta alla områden i kommunen. Tillsammans med en bättre elevhälsovård kan vi nå fler unga och ge bättre stöd tidigt. Tillgång till en god och jämlik elevhälsa För varje människa är det viktigt att bli sedd. För ett barn är det grunden för framtiden. Att satsa på ett barn är att satsa på framtiden. Elevhälsovården har de senaste åren slimmats och bland annat skolsköterskor och kuratorer har fått allt fler elever att hjälpa per person. Regeringen har sett samma problem och därför investerat statliga medel i elevhälsan. Utöver den nationella satsningen kommer vi att satsa på att lärare, skolsköterskor, psykologer och kuratorer ska få mer tid för varje elev. Olika sorters vuxna ska finnas i barnens närhet för att skapa trygghet. Detta gäller förskola, grundskola och fritidshem. Det ska alltid finnas någon som har tid att lyssna när barnet behöver prata. Då kan vi också få till tidiga insatser, innan problemen blir för stora. Samtidigt ska handläggningsprocessen snabbas på vad gäller utredningar inom området barn och unga. Lagen säger fyra månader men vi anser att det är för lång tid för ett barn att få hjälp. Vi vill se att tre månader är den absolut längsta handläggningstiden. Föreningsliv och kulturskola har en viktig roll i ett barns byggande av självförtroende. Alla aktörer måste samarbeta för barnets framtid. Maximal tid för att få hjälp av en handläggare på socialförvaltningen är enligt lag fyra månader, men Halmstads kommun har ambitionen att det ska gå fortare. Redan tre månader är lång tid att vänta på att få hjälp när den behövande väl tagit mod till sig att söka hjälpen. Vår ambition är att hjälpen ska komma den nödsökande till del inom tre månader. 14 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 1. Elever i grundskolan som har en god hälsa Ökning* Ökning Ökning 2. Elever i gymnasiet som upplever oro med något i hemmet eller i skolan (5,8** instämmer helt) Färre än 4 procent Färre än 4 procent Färre än 4 procent 3. Antal elever/skolsköters ka Minskning Minskning Minskning 4. Antal elever/kurator Minskning Minskning Minskning 5. Andel anmälningar inom socialtjänsten avseende barn och unga som handläggs inom 3 månader 50 55 60 Mål 2 Mätetal Barn och unga ska ha tillgång till en god och jämlik elevhälsa. * Ny mätning – inget utgångsvärde finns ** Nuläge i kommunen Mål 3 Mätetal Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Det ska finnas en god och jämlik folkhälsa i hela kommunen. 1. Ohälsotal (29,2)* 7,4 (av 10) 7,6 (av 10) 8,0 (av 10) 2. Antal vuxna som socialtjänsten når med tidiga öppenvårdinsatser och förebyggande arbete Ökning med 200 Ökning med 200 Ökning med 200 3. Invånarnas nöjdhet med tillgången till kulturevenemang (6,8 på 10-gradig skala)* 6,9 (av 100) 7,0 (av 100) 7,2 (av 100) * Nuläge i kommunen Förebyggande samverkan kring högstadieungdomar i riskzonen Vi har dessvärre sett ökade siffror på droganvändning bland våra ungdomar i högstadiet. Ungdomarna behöver stöd för att ta sig ur detta problem. Vuxenvärlden, till exempel polisen, måste komma ut i skolorna och prata med ungdomarna. Utbildnings- och 15 arbetsmarknadsförvaltningen, kulturförvaltningen, socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen ska samverka med polisen i drogförebyggande syfte. Samtidigt ska lärarna få tid till att uppfatta signaler på droganvändning bland eleverna. Ett bra stöd i processen för att skapa en trygg lärmiljö i skolan och motarbeta droganvändningen är Elevhälsoteamen som följer upp enskilda elever och utvecklar det förebyggande arbetet. Samverkansklasser för samhörighet Skolan är viktig för alla barn och unga. Av den anledningen måste skolan organiseras på ett sådant sätt att den passar alla. I skollagen står att elever inskrivna i särskolan ska samverka med andra elever i grund- eller gymnasieskolan. Skolan ska inkludera så många som möjligt och barn och unga ska helst undervisas tillsammans. Samverkan är bra och ökar den sociala samhörigheten. I vår kommun har vi så kallade samverkansklasser i särskolan. Detta är något vi vill ha mer av. Samverkansklass är en mellanform där eleverna ibland undervisas tillsammans och ibland var för sig, allt efter elevernas egna behov. Vid samverkan ska ändå innehållet och arbetsformerna i skolan variera beroende på hur mycket stöd och hur mycket utmaning eleverna behöver. För att detta ska fungera behövs speciallärare som kan utmana samtliga elever i deras lärande. Här är det en självklarhet att även eleverna ska få vara med och bestämma om sin skola och sin utbildning. Bättre gymnasiebehörighet För att få ett arbete krävs i dag högre utbildning än för ett par decennier sedan. Behörighet till gymnasiet och att fullfölja gymnasiet är porten till ett framtida yrkesliv. I första hand behöver lärare ha mer tid för varje elev – framförallt ha mer tid för elever än för administrativa uppgifter. Läraren får då möjlighet att göra ett bättre jobb och fokusera på vad lärarens faktiska huvudsyssla är. Samtidigt kan eleven ta mer stöd av läraren om läraren har mer tid. Antalet ungdomar som är behöriga till gymnasiet och högskolan måste öka. För att uppnå detta vill vi bland annat förbättra lärartätheten i skolan. Fler behöriga pedagoger är en förutsättning för att eleverna ska lyckas och att skolan ska hålla en god kvalitet Gymnasieskolan behöver även i större utsträckning ta ett särskilt ansvar för varje elevs specifika behov. Vi vill till exempel att skolan ska erbjuda läxhjälp och sommarskola för de elever som inte når upp till kunskapskraven. Vi vill även se speciella satsningar på de yrkesförberedande programmen på gymnasiet för att få upp behörigheten till högskolan. 40 % av eleverna i yrkesförberedande program klarar inte behörigheten till högskolan. Det är oacceptabelt. Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 1. Andel elever med behörighet till nationellt gymnasieprogram (87,7 % natur/teknik)* Minst 91 Minst 93 Minst 95 2. Antal elever/lärare (12,8 elever/lärare)* 12 12 12 3. Andel skolor som erbjuder läxhjälp 100 100 100 Mål 4 Mätetal Fler elever ska ha behörighet till gymnasiet. * Nuläge i kommunen 16 Läxhjälp för alla För att alla elever ska ha samma förutsättningar för att lyckas i skolan ska den vara kompensatorisk. Elevernas resultat i skolan ska inte vara beroende av föräldrars möjlighet att ge sina barn stöd vid läxläsning. Både stat och kommun måste hjälpas åt för att skapa en stabil pedagogisk tid för lärarna. Läxhjälp ska erbjudas i varje grundskola. Det kan göras på olika sätt på olika skolor, beroende på närhet till fritidshem eller liknande. Vi ser att den nuvarande regeringen också satsar på lärarna – även vi vill lägga en extra satsning på detta. Detta innebär bland annat att eleverna under den ordinarie skoldagen ska erbjudas tid för läxläsning med stöd av behöriga pedagoger. Kattegattskolan Kattegattskolan är ett ämne som har debatterats i flera år. Det är viktigt att vi snart når en lösning i denna fråga – en lösning som redan borde varit beslutad. Under 2014 och 2015 genomfördes en ny utredning om Kattegattskolans lokaler i vilken flera olika lösningsförslag presenterades. Vi vill se en ny utredning som fokuserar på en lösning med ett högskolenära läge för Kattegattskolan. En sådan lösning medför flera samordningsvinster mellan gymnasieskolan och högskolan och gör övergången till högre studier enklare för gymnasieeleven. Till samordningsvinster hör till exempel möjligheten för gymnasieskolans elever att nyttja befintliga lediga lokaler i området för delar av verksamheten. Vidare måste möjligheten att bygga de lokaler som behövs i området utredas. Genom ovanstående lösning kan Kattegattskolans samlade verksamhet med teori- och yrkeslinjer behållas – Kattegattskolan slipper splittras. Komvux Vi vill att alla ska ha både en andra och en tredje chans att kunna ändra sina val. Vi vill att människor ska kunna göra en omstart i livet och ompröva de val som kanske inte blev helt rätt eller få göra ett val som kanske varit stängt tidigare. Vi vill ha fler Komvuxplatser. Vi vill också ha en yrkeshögskola i Oskarström och ytterligare en i Getinge där vi tillsammans med näringslivet förstärker vuxenutbildningen. Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 1. Invånarnas nöjdhet med tillgången till folkhögskola, Komvux samt yrkesutbildning (7,3 på 10-gradig skala)* 7,4 (av 10) 7,6 (av 10) 8,0 (av 10) 2. Antal platser på Komvux/Yrkesvux Ökning med 200 Ökning med 200 Ökning med 200 3. Antal aktiviteter i folkbildningsverksamheten (120)* 140 160 180 Mål 5 Mätetal I Halmstad ska det finnas möjlighet till lärande hela livet. * Nuläge i kommunen 17 Folkbildning Vi vet att varje krona satsad på folkbildning ger fem kronor i mervärde. Det är viktigt att studieförbunden får utöva sin verksamhet så att vi når ut med folkbildningen. Olika former av folkbildning och eget skapande ger goda effekter på folkhälsan och skapar en känsla av samhörighet mellan invånarna. Rätten att lära sig hela livet handlar om att människor ska ha möjlighet till ett innehållsrikt liv. I det lokala folkhälsoarbetet kan folkbildningen spela en framträdande roll. Folkbildningen skapar social samvaro och kan bidra till ökad delaktighet, inflytande och egenmakt, som i sig ökar välbefinnandet. Folkbildning i olika sammanhang motverkar också klassklyftor. Människor mår gott av att utvecklas i sin egen takt. Ett jämställt föreningsliv Vi vill ha ett levande föreningsliv med fler aktiva barn och unga i idrottsföreningar. Halmstads unga ska kunna välja och utöva kultur- och fritidsaktiviteter på lika villkor oavsett könstillhörighet eller ekonomiska förutsättningar. Lokaleffektiviseringar Så mycket verksamhet som möjligt ska bedrivas i våra egna lokaler. Dels då det är samhällsekonomiskt lönsamt att utnyttja de lokaler vi redan äger istället för att spendera pengar på alternativa lösningar, dels då det finns stora fördelar gällande samordning mellan verksamheter. Vi behöver bli bättre på att utnyttja de lokaler som kommunen äger. Under stora delar av dygnet står lokalerna tomma, då olika verksamheter har öppet endast under begränsade tider på dygnet. Till exempel skollokaler som bara används då undervisning bedrivs, på kvällstid lämnas ofta lokalerna tomma, vill vi nyttja så mycket som möjligt över hela dygnet. Vi föreslår att de förvaltningar som genomför lokaleffektiviseringar också får ta del av de besparingar som uppnås genom effektiviseringen. Samordning för effektivitet För att effektivisera den tekniska driften i kommunen vill vi samordna denna mellan teknik- och fritidsförvaltningen, fastighetskontoret, HFAB och förvaltningarnas egen driftspersonal. Vi vill helt enkelt titta över organisationerna och se om det görs dubbelarbete och om detta kan effektiviseras på något sätt. Till exempel finns det samlokaliseringsmöjligheter för kommunens tekniska förvaltningar. Det finns även möjlighet att utöka teknik- och fritidsförvaltningens förrådslokaler till ett centralförråd. Vi vill utreda dessa förslag, och vi tror att det finns stora samordningsvinster att dra av detta. Mer jobb i egen regi I en stark demokrati ges medborgaren möjlighet till god insyn i sin kommuns verksamhet. Halmstad ska vara en öppen kommun. Vi vill därför att kommunal verksamhet drivs i egen regi i så stor utsträckning som möjligt, där insynen är bättre än i verksamheten som bedrivs i privat regi. Det finns en stor och bred kompetens inom kommunen som är viktig att tillvarata. Genom att använda befintlig personals kompetens lyfts och bekräftas personalen. Samtidigt är det viktigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Det gäller att vi i första hand optimerar vår egen organisation och först därefter ser oss om efter kompetenser som vi saknar i den egna organisationen. Alla konsultuppdrag måste övervägas noga. Ett exempel på det är att kommunens olika förvaltningar 18 kan låna kompetens av varandra. Detta gäller först och främst inom teknik- och fritidsförvaltningen men även övriga förvaltningar och bolag. Att i första hand stärka personalens kompetens istället för att anlita konsulter handlar också om att skapa stolthet i yrkeskåren. Ur personalutvecklingsperspektiv är det gynnsamt att låta medarbetaren själv ta ansvar istället för att ge det till någon konsult. Vi tror att det kan stärka både självförtroendet och stoltheten hos medarbetaren. Kommunen – en attraktiv arbetsplats Vi vill att Halmstads kommun ska vara en attraktiv arbetsplats där arbetsgivare och anställda verkar tillsammans för en bättre arbetsmiljö. Kommunen står inför en enorm generationsväxling där en stor del av personalen snart går i pension. Vi har flera stora anledningar att arbeta för att kommunen ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. En gemensam värdegrund, möjlighet till påverkan och bra chefer är viktiga grundstenar för att skapa en attraktiv arbetsplats. Viktiga delar i arbetet är det lokala lönearbetet, arbetsmiljön och hälsan, anställningsformer, arbetstider, kompetensutveckling samt ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete. Vi vill att kommunen ska erbjuda goda anställningsvillkor och att kommunens medarbetare upplever att de har balans i sina liv. Vi vill skapa trygga anställningsförhållanden och ta tillvara på personalens kunskap och erfarenhet i organisationen. Vi vill även att de mångfalds- och jämställdhetplaner som finns följs. Det utvecklar kommunens verksamheter samtidigt som vi får arbetsplatser där människor trivs. Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 1. Andel tillsvidare (91)* 93 94 95 2. Andel visstid (9)* 7 6 5 3. Antal timavlönad personal i årsarbete (672)* 650 600 500 4. Andel nöjda medarbetare enligt medarbetarindex Ökning** Ökning Ökning 5. Andel verksamhet som bedrivs i egen regi 60 60 60 6. Andel sjukfrånvaro per avdelning/enhet Högst 25 Högst 25 Högst 25 Mål 6 Mätetal Kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats. * Nuläge i Halmstad ** Ny undersökning, inget startvärde finns Frisk personal och god välfärd Välmående arbetare skapar välfungerande verksamheter. Det är vår övertygelse att en kommun med nöjda medarbetare även skapar nöjda medborgare. Därför är de insatser som vi föreslår för att få kommunens medarbetare att må bättre och bli friskare viktiga även ur ett medborgarperspektiv. 19 Vi har sett alarmerande uppgifter i kommunens personalbokslut där vissa yrkesgrupper, framför allt inom äldreomsorg och förskola, redovisar mycket höga sjukfrånvarotal. Skolan en stressande arbetsplats för lärarna, vilket vi sett i lokala undersökningar där stress och sömnlöshet framträtt med tydlighet. För att vända denna oacceptabla utveckling krävs i grunden flera insatser kring arbetsmiljön. Vi menar att friskvårdsbidraget kan vara ett effektivt redskap för att angripa problemen med den höga sjukfrånvaron och skapa incitament för arbetstagaren att göra insatser för sin hälsa. En frisk personal som trivs på jobbet skapar god välfärd. Tyvärr kan vi konstatera att sjukfrånvaron ökar. Detta är inte acceptabelt. I grunden är det ett problem där vi som arbetsgivare måste skapa tjänster med ett kvalitativt bättre innehåll och bättre förutsättningar så att vår personal orkar med. Vi måste också se till att alla har möjlighet till friskvård i någon form. Denna form av personalvård behöver inte se likadan ut på alla förvaltningar och bolag men att vi behöver satsa mer resurser på detta är vi helt övertygade om. Genom att vår personal blir friskare höjs även kvaliteten på servicen till våra kommuninvånare. Kompetensutveckling Vi tror att Halmstads kommun blir mer attraktiv som arbetsgivare, vilket inte bara gör att kommunen kan locka kompetenta nyutbildade människor, utan även behålla de duktiga medarbetare som redan arbetar i den kommunala sektorn, genom kompetens- och karriärsutveckling. I verksamheter där utbildningskraven ändras ska också medarbetare erbjudas kompetensutveckling så att medarbetarna ges möjlighet att fortsätta i verksamheten. Barnskötare bör exempelvis ges möjlighet att inom sin tjänst erbjudas utbildning till förskollärare. Grundskola och gymnasium har i dag karriärstjänster så som förstelärare och lektorer. Vi ser dock en brist i att motsvarande möjligheter inte finns för andra högskoleutbildade i skola och förskola. Till exempel fritidspedagoger och förskollärare. Inom detta område kan Halmstad bli en förebild i att låta fler yrkesgrupper utvecklas i sin yrkesroll. Generationsväxlingsprogram & rätt till heltid – möjlighet till deltid Vi vår stora satsning En god arbetsgivare gör vi extra stora satsningar på generationsväxlingsprogram och rätt till heltid – möjlighet till deltid. Läs mer om det i början av kapitel 3. 20 3.3. LIVSKVALITET I ett Halmstad med livskvalitet är utbudet av upplevelser och möjligheter till eget skapande mångsidigt för invånare och besökare. Turismen är en viktig näringslivsgren året runt som lockar många besökare. Halmstadbor i alla åldrar har god tillgång till arrangemang och aktiviteter inom kultur och idrott. Det finns också mötesplatser över generationsgränserna. Det finns ett ickekommersiellt utbud för alla. Demokrati och insyn Demokrati handlar om varje människas lika värde. Vi har en stark övertygelse om att ett samhälle som inkluderar och behandlar sina medborgare som jämlikar är ett samhälle som skänker större glädje och skapar större framgång för både den enskilda människan och för samhället som helhet. Vi ska inte förminska demokratibegreppet till att handla om det styrelseskick vi använder oss utav i vårt land. Demokrati är ett vidare begrepp. I ett demokratiskt samhälle finns inga strukturella orättvisor. Alla har samma möjligheter, samma rättigheter och samma ansvar. Människor med en annan etnisk bakgrund ställs inte åt sidan – vårt arbete för ett jämställt och levande mångkulturellt Halmstad är därför en av våra viktigaste insatser för att skapa jämställdhet och stärka demokratin i vårt närsamhälle. Ett socialt hållbart Halmstad Halmstad behöver satsningar för att få hela kommunen socialt hållbar. Det handlar om en samordning av planeringen för bostäder, för kollektivtrafik, för kommunal och kommersiell service i kommunens olika delar. Frågan om lokaler för skola och förskola är akut och angelägen. Vi behöver se över behoven och aktivt börja planera för bostäder, centra och kollektivtrafik som beaktar helheten för våra nuvarande och kommande kommuninvånare. Med utgångspunkt i den nya översiktsplanen och arbetet med bostadsförsörjning vill vi ha en utredning och kartläggning över var i kommunen vi ska bygga bostäder och planera för kommunal verksamhet som skola, förskola, biblioteksverksamhet, medborgarcenter och fritidsverksamhet för unga. Vi behöver också ge plats och möjlighet för kommersiell service som gör det möjligt för fler (till exempel äldre och barnfamiljer) att bosätta sig eller byta bostad inom ett område. Vi behöver göra det möjligt för fler att bosätta sig i kommunen och göra det intressant för barnfamiljer att flytta till de mindre tätorter som redan i dag har viss kommunal service. De stråk som redovisas i översiktsplanen måste fyllas med konkreta förslag på bosättning. Vi föreslår en utredning med representanter från barn- och ungdomsförvaltningen, hemvårdsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret och HFAB med uppdrag att enligt ovanstående utreda och lägga förslag på både kort och lång sikt i enlighet med översiktsplanens intentioner. Ett levande centrum Halmstads centrum ska vara en attraktiv livsplats för alla Halmstadbor. Storgatan och Bastionen behöver rustas upp och göras tillgängliga för alla invånare och centrum bör sammanföras med Norre Katt. Vi vill göra ett kulturstråk längst med Nissan – ett förslag vi kallar Nissanstråket. Genom att möjliggöra en attraktiv etablering i kvarteret Bärnstenen på Skeppargatan, exempelvis en mataffär eller bostäder, gärna i kombination, vill vi skapa ett levande stråk längs Brogatan. Detta skulle göra att känslan av storleken på stadskärnan växer. En förutsättning för en levande innerstad är att vi har levande torg. Vi måste utveckla våra torg i stadskärnan så att de fungerar i många olika sammanhang. Våra torghandlare ska givetvis ha en naturlig plats samtidigt som vi vill använda torgen till olika arrangemang, till exempel till Gatuteaterfestivalen, beachvolley och andra typer av kulturaktiviteter. Vi vill också genom våra 21 investeringar på Storgatan knyta ihop våra mindre torg – Norre torg och Lilla torg med Stora torg så att vi kan ha en sammanhängande stadsbild. Nissanstråket Vi har en vision för framtiden i Halmstads innerstad. En vision där båda sidor av Nissan blir till en helhet och Halmstads centrum äntligen knyts ihop med havet, som är en av de största tillgångarna vi har i Halmstad. I vår vision får Halmstadbon möjlighet att promenera från Laxön, till Örjans vall, via Hallands konstmuseum, förbi Norre Katts park och vidare ner mot ett marint centrum vid Nissans mynning i ett enda långt kulturstråk. Nedan presenteras ett par projekt som kan utnyttja potentialen i Halmstads centrum. Det havsnära läget, Nissans meanderlopp och de vackra byggnader och områden som redan ligger längst med Nissan ger fantastiska möjligheter att skapa ett centrum fyllt med kultur, aktiviteter och vackra besöksmål. Ett marint centrum på Söder Halmstad är en fantastisk kuststad. Den profilen vill vi förstärka genom en ordentlig gästhamn med en välfungerande och inbjudande infart ifrån havet och lättillgänglig marin service. Med Prins Bertils stig slingrande genom området kan Söder bli ännu mer attraktiv och ytterligare ett rekreationsområde för Halmstadborna såväl som en inbjudande miljö för ankommande turister. Planen ska också innefatta de gamla stugorna på Springbacken som ska placeras på ett för området bra ställe. Vi vill också förstärka den tradition vi har inom fiskerinäringen genom att ge möjligheter för yrkesfiskarna att utöva sitt yrke. Genom att samla marina intressen får vi många sidovinster. En positiv effekt är att de marina och nautiska kunskaper som finns i Halmstads många marina föreningar tillvaratas. För att förverkliga vår vision om ett marint centrum på Söder föreslår vi att en utredning snarast startas för att undersöka vilka möjligheter som finns. Norre Katt För att ytterligare förstärka innerstadens gröna värden vill vi förbättra kommunikationen mellan innerstaden och Norre Katts park. Parken är en oas som i dag ligger skymd bakom Bastionen. Genom att förändra Bastionens karaktär blir Norre Katts park till en mer öppen, inbjudande och tillgänglig oas för alla Halmstadbor. Med en satsning på kultur och nöjesutbud i Norre Katts park kommer även stadens centrum att utvidgas. Vi vill skapa ett centralt beläget område som fungerar som en arena för kultur och nöjen. Det behövs fler öppna mötesplatser i kommunen och parken ska vara inbjudande för gamla och unga som vill roa sig och umgås, på såväl vardagar som helger. En betydelsefull del i vår utveckling är tillgången till kulturella och idrottsliga upplevelser samt möjligheten att själv få pröva, undersöka och utöva ett eget skapande. Vi vill också stödja unga människors skapande genom exempelvis att införa graffitiväggar på olika platser i kommunen. Ett utbyggt Hallands Konstmuseum I kulturstråket är en självklar höjdpunkt Hallands Konstmuseum. Det vackert belägna museet har redan en omfattande konstsamling, och bedriver flera andra former av publika verksamheter så som tillfälliga utställningar, stadsvandringar och olika pedagogiska verksamheter för skolbarn. Vi vill att Hallands Konstmuseum byggs ut för att kunna inrymma fler verk och större konstsamlingar. Utbyggnaden kan även innefatta en ny hörsal som hade gett flera möjligheter för verksamheten – till exempel för konserter och konferenser. Ett utbyggt konstmuseum är viktigt för kulturen i Halmstad. Mitt emot Hallands Konstmuseum finns möjlighet att anlägga en badstrand. Nissans strand kan bli ett stort lyft för hela Halmstad både som turistmål och som hemstad. 22 Örjans vall förbinds med Laxön Vi vill knyta ihop Laxön med Örjans vall. Vi vill att kulturstråket ska ha sin början redan vid Laxön. Därifrån vill vi skapa möjlighet att på ett naturligt sätt promenera vidare mot Örjans vall, för att sedan kunna fortsätta ner mot Halmstads centrum och slutligen Nissans utlopp i havet. En upprustad Folkpark för alla För Halmstadborna är Folkparken en välbehövlig oas. Därför är det viktigt att vi rustar upp grönytor, promenadstigar och skogspartier i området. Vi vill dessutom komplettera med olika former av kulturella verksamheter och folkbildning. I Folkparken ska många aktiviteter få plats såsom lekplats, boulebanor, minigolf och cykelbanor. Det ska även vara möjligt att uppföra ett mindre antal små bostadshus utan att parkkänslan förtas. Genom goda förbindelser och gröna stråk på vägen till Folkparken vill vi bidra till att parken upplevs mer som en del av centrum och området kring Nissan. Kultur i Biblioteksparken Området vid Biblioteksparken ska fortsätta att utvecklas till att bli en fin och öppen mötesplats för både spontana och planerade kulturaktiviteter. Ta vara på Österskans Österskans är en del av hjärtat i Halmstad. I dag är det också en av Halmstads mest besökta platser. När Halmstads resecentrum står klart och kollektivtrafiken har flyttat dit frigörs Österskans. Då gäller det att ta tillvara på platsen genom att göra den till en levande del av centrum och framsidan av Halmstad som vuxit fram längs Nissan. Platsen kan till exempel i framtiden bebyggas med en restaurang som skulle möjliggöra för Halmstadborna att njuta av Nissan året runt, kanske med ett öppet torg framför där olika kulturevenemang kan sättas upp. Halmstads Teater – ett hus för alla Vi vill att Halmstads Teater ska bli ett centralt beläget kulturhus med många olika aktiviteter tillsammans med Stadsbiblioteket och Nolltrefemhuset genom att aktivt och medvetet utveckla området till ett modernt kulturcentrum i Halmstad. Teatern kan, förutom nuvarande verksamhet, även härbärgera den lokala amatörteatern, teaterföreningen och även andra aktiva och viktiga organisationer och föreningar som bär upp kulturlivet i Halmstad. Horisontella samarbeten är en viktig grund för att även kunna erbjuda de stora gästspelen. Dessutom bör teatern fortsätta att utveckla konferensverksamheten. Det är dock viktigt att grunden är en teater som arrangerar konferenser och inte tvärtom. Alla kommunala möten och endagskonferenser som nu förläggs till dyra hotell och dylikt bör istället förläggas till Halmstads Teater. Vi vill på detta sätt utveckla verksamheten i teaterhuset till att bli ett hus dit varje invånare minst en gång per år har ett viktigt ärende. Tullkammarkajen Tullkammarkajen är Halmstads kommande större byggnadsprojekt, och det är väldigt viktigt att hänsyn tas till området i stort och till båda sidor av Nissan under planerings- och byggnadsprocessen. Det gamla varvsområdet och fiskarstugorna vid Springbacken är kulturinstitutioner som är viktiga att behålla. Dessutom måste situationen för skolbarnen och deras föräldrar i det nya bostadsområdet vid Tullkammarkajen tas i beaktande. Nissanstråket – för att utnyttja potentialen i centrala Halmstad Genom våra förslag kan Halmstad få en mycket attraktiv natur- och kulturslinga längst med hela Nissan. Stadens närhet till havet och de vackra byggnader och områden längst vägen så som 23 Stadsbiblioteket, Bastionen och Norre Katts park blir framträdande och möjlighet ges till centrala natur- och kulturpromenader. En kommun med ett brett kulturliv Halmstad ska vara en kommun med ett brett kulturliv med något för alla Halmstadbor. I Halmstad ska det finnas allt från teaterföreställningar till konstutställningar att gå på men vi vill särskilt uppmuntra kommuninvånarnas eget skapande. Kommunen ska erbjuda intressanta och spännande mötesplatser där invånarnas egen kreativitet tas tillvara. Bra exempel på de kreativa mötesplatser som finns i dag är Kulturhuset, Halmstads Teater och ungdomshuset Nolltrefem. Vi är dock inte nöjda. Vi vill gå vidare och utreda hur vi kan utveckla dessa mötesplatser. Vi satsar även på att barn och unga ska få utöva olika kulturaktiviteter i Kulturskolans regi. För oss är det viktigt med en kulturskola som vänder sig till samtliga barn med hög kvalitet och låga avgifter. Kulturskolan är också viktig ute i bostadsområdena där barnen bor och har sitt sociala sammanhang. Vi vill utreda ett tredje alternativ till Kulturskolans utveckling. Utredningen ska bland annat titta på de lokaler på Örjanskolan som för närvarande står tomma. Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 1. Index för fritidsmöjligheter (70 av 100)* 71 72 73 2. Andel invånare som är nöjda med kulturutbudet (50)* 60 65 75 Mål 7 Mätetal Det ska finnas goda möjligheter att både uppleva och utöva kultur och idrott. * Nuläge i kommunen Halmstad konststaden Halmstad ska göra sig känt som konststad. Vi har förutsättningarna med Mjellby konstmuseum, Hallands Konstmuseum, Halmstads Konsthall och mindre gallerier. Därtill är Halmstad rikt utsmyckad med offentlig konst. Konsten ger inte bara glädje åt Halmstadborna utan är även ett bra sätt att stärka Halmstad som en attraktiv upplevelsestad vilket förbättrar turistnäringen i kommunen. Ett aktivt musikliv Kulturhuset Nolltrefem är något vi är mycket stolta över att ha tagit initiativ till. Det är ett bra exempel för att beskriva vårt mål att ha ett aktivt musikliv i Halmstad. Här samsas eget skapande, med replokaler för olika band, med en scen där lokala band såväl som större nationellt kända artister uppträder. Lokaler bör finnas för musikutövare i alla åldersgrupper. Det egna skapandet och musicerandet ger ett mervärde för människor i vardagen och gör också att vi skapar grund för spelningar och konserter i kommunen. Vi tycker att kommunen bör skapa förutsättningar för en bredd i musiklivet, samtidigt som Halmstad ska kunna locka hit större artister. Föreningsliv Vi vill ha ett levande Halmstad med ett brett föreningsliv. Det är viktigt att vi satsar på breddidrotten och då främst på våra barn och ungdomar, i hela kommunen. Föreningslivet skapar sammanhang och en meningsfull fritid för många unga och ger dessutom en bättre folkhälsa. Allas möjlighet till idrottsaktiviteter bygger på ett starkt föreningsliv, välanpassade 24 lokaler, goda förbindelser samt ett stort frivilligt engagemang. Föreningslivet kan även vara ett stort stöd i integrationsprocesser för nya Halmstadbor. Samverkan för bättre folkhälsa Folkhälsoarbete handlar om planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En satsning på föreningslivet ger inte bara ett levande föreningsliv utan också positiva effekter på folkhälsan. Undersökningar visar att vår stad är oerhört segregerad med ett enormt mycket sämre folkhälsotal på Öster än i Väster. Genom att satsa på föreningslivet och samverka med aktörer inom friskvård kan vi skapa förutsättningar för en bättre folkhälsa i de östra stadsdelarna och därmed verka för en god och jämlik folkhälsa i hela kommunen. Givetvis är detta ett parallellt arbete med att skapa jobb och en större ekonomisk trygghet vilket även det påverkar folkhälsan stort. Halmstad ska vara den bästa kommunen i Sverige för barn och unga att växa upp i. För att vi ska nå detta högt ställda mål krävs det ordentliga satsningar i den kommunala verksamheten. Det är fullständigt oacceptabelt att det skiljer så mycket i hur våra barn och ungdomar växer upp. Alla barn har rätt till en trygg och god uppväxt. Bättre ekonomiska förutsättningar För oss är det självklart att öka på exempelvis det lokala aktivitetsstödet så att föreningarna får en någorlunda rimlig situation att bedriva sin verksamhet. I dag vet vi att över trettio föreningar driver sin egen anläggning. Detta tycker vi de ska fortsätta med och ser gärna att det blir fler föreningar som provar på denna driftsmodell. Föreningarna ges ordentliga förutsättningar för att sköta sin anläggning. Dels vill vi ge bättre ekonomiska förutsättningar med bidrag både till skötseln och via det investeringsstöd som vi så länge haft med i budgetar, dels genom att hitta samordningsfördelar med övriga kommunala förvaltningar och bolag. Ett exempel på det sista kan vara ett utökat samarbete med Halmstads Energi och Miljö (HEM) vad det gäller energilösningar. Ett annat exempel är den satsning vi gör på arbetsmarknadsprojekt för unga där stora pengar finns avsatta för att till exempel rusta upp idrottsplatser runt om i vår kommun. Här har också föreningarna en chans att hjälpa människor som kan behöva en sysselsättning. Halmstad växer. Invånarantalet har ökat under de senaste åren. Flera Halmstadbor har nya grannar, både från andra länder och från andra delar av Sverige. Gemensamt är att de behöver initiativ för sysselsättning och första steg in i arbetslivet. Här tror vi att föreningslivet i Halmstad kan bidra med mycket. Detta är även en del i vår satsning Jobb åt unga – med de kommunala arbetsmarknadsprojekten vi föreslagit kan vi verka för att nykomna både får ett steg in på arbetsmarknaden och får sysselsättning. Samtidigt får både kommunen och föreningarna viktiga saker gjorda. På sikt behövs större satsningar på föreningslivet i Halmstad. Idrottshallar och spontanidrottsplatser Vi satsar på idrott i Oskarström. En ny idrottshall ska byggas med lokaler även för brottningen som så väl behöver detta. En annan idrottssatsning är idrottshallen i Snöstorp. Barnen och ungdomarna i Snöstorp har väntat länge på att få funktionsdugliga lokaler för sin verksamhet. Att bygga idrottshallar vet vi ger en god effekt inte minst för föreningslivet i Halmstad. Vi tycker samtidigt att det är viktigt att skapa mötesplatser av spontan karaktär. Vi har mycket goda erfarenheter från spontanidrottsplatsen på Andersberg, så nu går vi vidare med nästa bostadsområde – Vallås. 25 För att skapa trygghet i staden behövs insatser från flera olika håll. Halmstads kommunala bostadsbolag HFAB har redan i dag ett socialt engagemang, ett engagemang som vi gärna ser utvecklas ytterligare. Fler privata aktörer kan även samverka med kommunen i arbetet för ökad trygghet. Dessutom kan föreningslivet medverka i olika evenemang genom så kallat samhällskontrakt där föreningar får bidrag till deras verksamhet mot att de hjälper till med nattvandringar, integrationsprojekt och liknande när det händer saker i staden. Simskola för 6-åringar Simkunnigheten har minskat i Halmstad. Detta är något vi måste angripa i tid – en otrygghet vid vatten i barnåldern kan leda till en stor förlust även i vuxen ålder. Genom att ge medel åt lokala simklubbar kan vi hjälpa våra barn och ungdomar att bli tryggare vid vattnet. Till exempel ska simskolan Laxen få medel för att utöka sin verksamhet till att inkludera samtliga 6-åringar i Halmstads kommun. Halmstad är trots allt en kuststad, och alla i Halmstads kommun borde få möjligheten att lära sig simma. Skötsel av lekparker och gröna ytor En förutsättning för en god boendemiljö är att det finns ytor för lek och spontanidrott. Redan i början av planeringen av nya bostadsområden ska ytor för lek och spontanidrott finnas med. Samtidigt får inte de anläggningar som vi redan har glömmas bort – lika viktigt som att bygga nya lekytor och spontanidrottsplatser är att underhålla och modernisera de befintliga anläggningarna i den takt som behövs. Det ska upplevas som tryggt, behagligt och naturligt att använda dessa anläggningar. Halmstads parker och grönytor är en del i den goda livskvalitet som vi vill göra synonymt med Halmstad. Parkerna ska underhållas på ett sådant sätt att de är attraktiva och självklara mötesplatser för både besökare och invånare. Att bygga och upprusta lekparker, spontanidrottsplatser och grönytor är dessutom fördelaktigt ur folkhälsoperspektiv. Om vi skapar tillgång till lekytor för barn, unga och gamla, skapar vi också lust och vilja att motionera och röra på sig. Äldre Vi vill ha en äldreomsorg med både hög och likvärdig kvalitet. De äldre som har behov av särskilt boende ska ha rätt till det. De äldre ska själv välja sitt äldreboende – inte placeras mot sin vilja. Äldreboende ska finnas i hela kommunen, inte bara i kommunens centrala delar. De välfärdsuppdrag som sköts av privata aktörer ska ses över och de åtgärder som behövs göras ska vidtagas. Inga fler boenden ska byggas enligt Lagen om valfrihet. Det är viktigt att gemensamma resurser går till välfärden – inte till vinstuttag. Kraven på kvalitet inom äldrevården ska skärpas. Vi vill ha mer insyn och noggrannare utvärderingar som gör att alla som är behov av kommunens välfärdstjänster känner sig trygga. Äldreomsorgen ska styras av principen att var och en själv bestämmer över sin vardag. Äldre ska till exempel själva kunna bestämma hur insatserna i hemtjänsten ska användas. Vi har sänkt hemtjänsttaxan, vi har förbättrat stödet till de anhöriga. En värdig ålderdom Pensionärer är en stor grupp med varierande behov. Äldre ska mötas med respekt och tilltro. Somliga behöver vård dygnet runt, medan andra mest är i behov av socialt umgänge och mötesplatser. Kommunens omsorg ska inkludera alla. Hjälp ska finnas för alla som har behov av det genom kommunens egen verksamhet. Den som tar emot hjälp och stöd ska ha större möjlighet än i dag att styra över tider och rutiner. 26 Många äldre vill inget hellre än att få fortsätta arbeta och bidra med sin kompetens och sitt engagemang. Hos Halmstads äldre pensionärer finns en bank av kunskaper och erfarenheter som alla kan ha nytta av. Många äldre gör stora insatser i föreningslivet, men också i yrkeslivet. Vi stödjer de aktiviteter som i dag finns för pensionärer runt om i kommunen. Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 1. Nöjd-region-index (65-74 år/över 75 år) (betyg 69 för 65-74 år/betyg 73 för över 75 år)* Minst 75 Minst 75 Minst 75 2. Andel som anser att beslutet om hemtjänst är anpassat efter de behov han/hon har (80)* 85 87 90 3. Andel som anser att de fick plats på de äldreboende de ville bo på (89)* 91 93 95 4. Bostadsindex (6574, över 75 år) (avser tillgång på bostäder, blandade former av bostäder) (betyg 54 för 65-74 år/betyg 59 för över 75 år )* Minst 60 Minst 62 Minst 65 Mål 8 Mätetal Halmstad ska vara en bra livsplats för äldre. * Nuläge i kommunen Framtidens hemsjukvård Halmstads kommun har ingått ett avtal om framtidens hemsjukvård med Region Halland och de övriga kommunerna i Halland. Detta avtal måste följas upp då de resurser som är tilldelade Halmstads kommun inte räcker till för den vård och omsorg Halmstads äldre befolkning behöver. Vi kommer tillföra extra medel till hemvårdsnämnden om behov finns. Det är viktigt att stå upp för den generella välfärden. En välfärd som inte bara bygger på en grundtrygghet utan en välfärd som omfattar alla, oavsett inkomst. Välfärden ska finansieras solidariskt och vara av god kvalitet. Äldrevården behöver omsorg – därför satsar vi på både våra äldre och vår personal inom omsorgssektorn. Anpassad verksamhet – stöd och service för äldre funktionshindrade Kommunen har ansvar för att realisera den lagstiftning som garanterar rätten till delaktighet i samhället för äldre människor med funktionsnedsättning. Besparingar och brist på satsningar, har gjort att möjligheten att delta i samhällslivet för funktionshindrade på samma villkor som andra, inte kan jämställas. Det behövs satsningar för att nå upp till detta mål. 27 Målvärde 2017 Målvärde 2018 1. Ranking i Plats 5 Humanas tillgänglighetsbaromet er (plats 5)* Plats 5 Plats 5 2. Andel kommunala lokaler där EAHanpassning skett Ökning Ökning Mål 9 Mätetal Kommunen ska vara tillgänglig för alla. Målvärde 2016 Ökning * Nuläge i kommunen Bättre kvalitet med mer personal Halmstads äldre befolkning ökar och med det behoven av en kvalitativ vård. För att tillmötesgå det växande antalet äldre människor i Halmstad och tillhandahålla en god kvalitet vill vi öka personaltätheten i vården. Dessutom ska kompetensen hos de anställda i vårdsektorn höjas – något som kommer komma både personalen och de som får vård och omsorg till gagn. Även på nationell nivå har behovet av att öka kvaliteten i vården uppmärksammats – Regeringen gör satsningar inom området som kommer under mandatperioden. Vi är positiva till att det nu har skett en återgång till en bättre vård där vi inte skiljer på service och omsorg. Det ska inte vara för många olika människor som kommer hem till den äldre i hemmet – det måste finnas kontinuitet för att säkra kvaliteten på omsorgen. Även om kommunen tillhandahåller vård kan en nära anhörig vilja vårda i hemmet. Att uppmuntra och stödja anhörigvårdare är en självklar uppgift för kommunens verksamhet. Principen att var och en själv bestämmer över sin vardag ska vara styrande i all äldreomsorg. Äldre ska till exempel få större möjlighet att bestämma över hur hemtjänsttimmarna används. Vi satsar på förbättrade anställningsvillkor. De delade passen ska försvinna, vårdpersonalen ska erbjudas heltid, sjuktalen inom hemvårdsförvaltningen ska ses över och personalen ska erbjudas kompetensutveckling. Dessa satsningar är riktade till både de som behöver vård och omsorg och till personalen som utför omsorgen. En bra personalpolitik är också en trygghet för de äldre. Sänka taxorna inom hemtjänsten Taxorna inom hemtjänsten har höjts under den borgerliga majoriteten. Förutsättningar för de gamla så som bäddpaket, mat etc. blev dyrare för de äldre på boendena. Taxorna höjdes till och med mer än index för varorna i handeln. Vi vill hålla låga taxor i de kommunala verksamheterna. Låga taxor underlättar val, och motverkar att taxorna påverkar hemtjänsthjälp. Låga taxor är viktigt ur både rättvisesynpunkt men även på grund av den utjämningsfunktion låga taxor har på samhällstjänster. Vi vill ha en maxtaxa på hemtjänsten på 100 kronor per timme. Återinföra hemvårdsbidraget Den borgerliga majoriten höjde inte bara taxorna inom hemtjänsten. 2011 togs även hemvårdsbidraget bort. Hemvårdsbidraget är en ekonomisk ersättning som en anhörig som vårdar sin släkting får för den arbetstid som går förlorad. En anhörig kan till exempel vara en familjemedlem, släkting, god vän eller granne. Bidraget betalas till den som vårdas, som i sin tur ersätter den som vårdar. Vi anser att hemvårdsbidraget är viktigt både för den anhörige och för den i behov av vård. Hemvårdsbidraget skapar möjlighet för den som är i behov av vård att leva naturligt nära sina nära och kära och få hjälp är en stor trygghet. 28 Vi vill att hemvårdsbidraget återinförs. 29 3.4. TRYGGHET I ett tryggt Halmstad finns känslan av trygghet både i Halmstads olika fysiska områden men även inom arbetsmarknaden och inom samhällsservicen. I ett tryggt Halmstad ger Komvux dig möjlighet att söka nya vägar till arbete efter studietid eller för omskolning. I ett tryggt Halmstad tar äldrevården hand om alla behövande, oavsett funktionshinder eller betalningsförmåga. I ett tryggt Halmstad är ingen orolig för dunkla områden i samhället, varken på grund av avsaknad av belysning eller på grund av ensamhet eller utanförskap. I ett tryggt Halmstad mår människor bra i hela kommunen. Livsvillkoren är goda tack vare möjlighet till arbete, trygga bostadsområden, en god välfärd och tillgång till rekreation. Denna utveckling har gjort att fattigdom inte existerar i kommunen. Människor känner tillit till varandra. I vår kommun växer det samhälleliga intresset, engagemangen och egenkraften vilket stärker den gemensamma välfärden. Bostäder åt alla I Halmstad 2030 har alla en god livsmiljö och en bra bostad. Samhället präglas av trygghet och gemenskap. De östra stadsdelarna är utvecklade med rekreationsområden, gångstråk och närhet till havet. Kommunen vänder sitt ansikte mot havet. I ett integrerat Halmstad finns olika boendeformer att välja i alla kommundelar. All byggnation präglas av ett hållbart tänkande – ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Det finns kommersiell och kommunal service i alla bostadsområden. Barn- och kunskapsperspektivet är en självklar och integrerad del av bostadsbyggandet. I ett så tidigt stadium som möjligt tas barnens perspektiv i beaktande i byggprocessen. Fler bostäder åt unga och äldre Bostaden är en social rättighet. Alla ska ha möjlighet att bo bra till rimliga kostnader och i en trygg miljö. Bostadspolitiken är en grundläggande del i den generella välfärdspolitiken och en central fråga för en långsiktig tillväxt och en hållbar utveckling. Halmstad är en attraktiv kommun att bo i och efterfrågan på lägenheter är stor. Därför behöver vi bygga mer. Framförallt behövs det lägenheter för unga men även för den växande äldre befolkningen i kommunen. Ingen ska hindras till ett nytt arbete i Halmstad eller behöva tacka nej till en utbildningsplats på grund av bostadsbrist. Därför bör det byggas mindre och billigare lägenheter som efterfrågas av många unga. Äldre ska å sin sida kunna flytta till ett boende anpassat för sina behov. Vi vill därför satsa på byggandet av nya äldreboenden, trygghetsboenden och andra former av tillgängliga bostäder för vår allt större äldre befolkning. Möjligheten att byta bostad inom sitt bostadsområde behöver öka. Bostäder med god tillgänglighet och service I alla delar av kommunen ska det finnas ett varierat utbud av bostäder med god tillgänglighet och service. Vår bedömning är att det kommunala boendeutbudet för äldre behöver moderniseras. Vi uppmuntrar till att driva verksamheten på så kallad intraprenad. Det innebär att personalen på boendena själva tar hand om till exempel köket. Detta skapar en känsla av delaktighet bland personalen och kan dessutom minska verksamhetens kostnader. En god tillgång på anpassade boenden minskar behovet av platser inom det särskilda boendet. Vi anser att fler trygghetsboenden ska erbjudas för Halmstads äldre. Här ska tryggheten vara hög med trygghetslarm och gemensamhetslokaler där de boende kan äta och umgås. Med lämpliga tomter och kontakter med passande aktörer kan vi skapa fler, bättre och tryggare boenden. 30 Bostadssociala satsningar För att satsa på våra större bostadsområden avser vi att ta utdelning från HFAB för bostadssociala satsningar. Medlen ska komma HFAB:s hyresgäster till godo genom satsningar på spontanidrottsplatser, utemiljöer och lekplatser i HFAB:s områden. Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2020 1. Invånarnas nöjdhet med att finna boende (5,8 på 10-gradig skala)* 6,0 6,2 6,5 7,0 2. Antal nybyggda bostäder** 1 500 2 000 2 500 3 000 Mål 10 Mätetal I Halmstad ska det finnas goda möjligheter att få en bostad. * Nuläge i kommunen ** Stegvis ökning Mål 11 Mätetal I Halmstad ska det finnas en variation av boendeformer. 1. Invånarnas nöjdhet med utbudet av olika boendeformer (5,8 på 10-gradig skala)* Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 6,0 6,5 7,0 Ökning Ökning 2. Andel Ökning underrepresenterade upplåtelseformer/ stadsdel * Nuläge i kommunen Blandat boende för en sammanhållen kommun Halmstad ska vara en stad för alla. Att hela kommunen ska leva är för oss en självklarhet. Vi vill satsa både på ytterområden och på innerstaden – till exempel genom nya idrottshallar i både Oskarström och i Snöstorp. I alla mindre tätorter i våra olika kommundelar ska så mycket som möjligt göras för att kommunal och kommersiell service finns tillgänglig för alla. Vi vill genom vår satsning på Medborgarservice i Oskarström, Getinge och på Vallås skapa möjligheter för människor som bor i dessa orter/områden att få bättre tillgång till information. Samtidigt ger Medborgarservice människorna i området en bra möjlighet att mötas. Ett miljösmart byggande Halmstad växer och vi behöver bygga fler bostäder när fler människor vill flytta hit. Samtidigt är det viktigt att dagens bostäder bidrar till så lite miljöpåverkan som möjligt. Nytt byggande ska ha hållbara lösningar för energi och uppvärmning, trafik och materialval, VA och sophantering. Vi vill satsa på lågenergihus/passivhus och lösningar med förnybara energikällor. Vi vill till exempel pröva möjligheten till solenergi vid ny- och ombyggnation. Vid exempelvis arbetet med Tullkammarkajen och flytten av Kattegattskolan bör dessa eller andra miljösmarta lösningar finnas med som del i planeringen. 31 Ett nytt Väster De västra såväl som de östra stadsdelarna ska erbjuda en bostadsmiljö med utvecklande mötesplatser, ett blandat boende och en god livsmiljö. Bostadsområden med blandade upplåtelseformer ger mer levande boendemiljöer. Vi vill därför bygga en blandning av fler hyresrätter, bostadsrätter och egna hem. För Väster innebär det stora satsningar på hyresrätter för att skapa en mindre segregerad bostadssituation. Genom såväl fysiska som sociala insatser, med hållbart byggande i blandade upplåtelseformer vill vi göra hela Halmstad attraktivt att bo och vistas i. I områden som Söndrum, Frösakull och Gullbrandstorp krävs fler hyres- och bostadsrätter med rimliga hyror så att människors valmöjligheter beträffande sitt boende ökar. Gör Öster mer attraktivt Halmstads östra stadsdelar har stor potential. Närheten till havet, centrum och Högskolan är möjligheter som gör Öster till ett av Halmstads mest attraktiva områden. Andersberg ska vara en öppen, grön och levande stadsdel med rimliga hyror. Vi vill både bygga nytt och renovera de bostäder som finns i området. Dessutom vill vi att det ska finnas såväl god kommunal service i området som affärer och matbutiker. Vi behöver också utveckla det lokala näringslivet så att det finns ännu fler skäl att både leva och arbeta i Andersberg. Halmstads östra stadsdelar har ett unikt läge och stor utvecklingspotential. Fysiska satsningar som görs tillsammans med sociala insatser kan hjälpa till att utveckla boendet och människors välfärd. Från Andersberg och Linehed nås havet på några minuter. För att ytterligare förstärka det strandnära läget måste vi satsa på infrastrukturen på Öster. Vi vill vända Öster mot havet genom att bygga gröna gång- och cykelboulevarder som sträcker sig från bostadsområdena ner till vattnet. De gröna stråken kommer att vara estetiskt tilltalande samtidigt som de kommer att förenkla framkomligheten till havet. Öster har också ett mycket citynära läge. Det är bra för Halmstad att vi har ett så attraktivt bostadsområde med så många boenden så nära centrum På Laholmsvägen ska cykel- och kollektivtrafik prioriteras och kommunikationen till hamnen ska förbättras. Genom att det nya resecentrumet placeras vid Laholmsvägen ökar dessutom pulsen mellan stadskärnan och Öster vilket ger mer liv och centrumkänsla. Dessutom vill vi att Kattegattskolan flyttas till campusområdet bredvid Högskolan. Industri- och verksamhetsområdet mellan Öster och havet bör på sikt ersättas med bostadsbebyggelse med blandade upplåtelseformer. Det är viktigt att såväl hyresrätter som bostadsrätter byggs eftersom vi vill möjliggöra flyttning inom våra olika bostadsområden. Blandade former av boende ger dessutom ökad social sammanhållning. Fastighetsunderhåll I många av kommunens fastigheter och lokaler ser vi att underhållet är eftersatt. Vi är beredda att öka anslaget för underhåll men vill i första steget ha en redovisning på hur det nuvarande anslaget används. Fastigheterna ska inte sjunka i värde. Vår ambition är att fastighetsunderhållet ska säkerställa att fastigheterna behåller sitt värde. Att inte ha tillräckligt fastishetunderhåll är kapitalförstöring. I samband med fastighetsunderhållet vill vi fokusera på enkelt avhjälpta hinder. Lagen om enkelt avhjälpta hinder kom redan 2011 – Halmstad har fortfarande en bit kvar att vandra på vägen att bli tillgänglig för alla. Ett grönt Halmstad Halmstad 2030 är ett ekologiskt hållbart Halmstad. Den ekologiska hållbarheten är oerhört betydelsefull i dag och för vårt framtida samhälle. För att skapa ett hållbart samhälle krävs att vi både minskar vår energianvändning och att vi använder hållbara energikällor för våra behov. Kommunen bör här vara en föregångare och en motor i dessa förändringsprocesser. 32 Kommunens verksamheter ska vara miljövänliga och långsiktigt hållbara. Vi ska kunna tillfredsställa våra behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Utmaningarna består i att både minska den totala energianvändningen och att använda förnybara alternativ. Den stora boven är utsläppen av fossila bränslen, främst från transporter men också vid uppvärmning av lokaler och bostäder samt vid tillverkning av olika produkter. Det finns många åtgärder som kan göra kommunen mer klimat- och miljösmart. Flertalet är på sikt dessutom lönsamma. Vi behöver skapa livsmiljöer som är ekologiskt hållbara – en kommun med energieffektiva bostäder där resande, konsumtion och boende är ekologiskt hållbart. Vi vill förbättra kollektivtrafiken och cykelvägarna i Halmstad och satsa på ett hållbart byggande där lösningar med förnybara energikällor ingår. Verksamhet som bedrivs i kommunens regi ska vara fossilbränslefri till 20205. Vi vill också se över möjligheten att använda biogas och så kallad geoenergi. Vi måste även öka takten i energiomställningen med hjälp av solvärme. Mål 12 Mätetal Kommunens verksamhet ska vara fossilbränslefr i år 2025. 1. Andel av verksamheten som bedrivs i kommunens regi som är fossilbränslefri Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Målvärde 2025 - - - 100 Vatten – förutsättning för allt liv Vattnet är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. Här i Halmstad råkar vi vara lyckligt lottade med en hög andel grundvatten som är av bästa kvalitet. Det är lätt att se bra vatten som en självklarhet och en aldrig sinande resurs som kan användas i överflöd men vi behöver inte åka så långt utanför Sveriges gränser för att bli varse en annan situation. Allt som oftast har vi varma sommardagar. Då ökar vi vår konsumtion på både dricksvatten, badvatten och kanske vatten för att vattna blommor – detta tänjer på gränserna för vad naturen kan leverera. Våra grundvattentäkter, områdena vi hämtar vårt vatten ifrån, blir hårt ansatta och riskerar att tömmas. Några nya grundvattentäkter kommer vi inte att hitta. Vi måste skydda de vi har. Därför ska planarbetet i Halmstads kommun alltid ta hänsyn till befintliga vattenskyddsområden och säkerställa att vi inte tillåter verksamheter som kan äventyra det goda vattnet. Vi ska också se till att det vatten vi dricker i första hand kommer från grundvatten. I andra hand från ytvatten. Halmstad har som mål att ha en fortsatt långsiktig tillgång till det goda vattnet. En klimatsmart kommun Andelen av kommunens fordon som drivs med förnybart bränsle, till exempel biogas, ska öka. Vi behöver gå över till fler hållbara transportalternativ och här bör kommunen vara en föregångare. Vi vill därför att andelen av kommunens fordon som drivs med förnybart bränsle ska öka. Trygghet och tillgänglighet i trafiken Vi står i dag inför en ekologisk utmaning. Vi måste minska utsläppen från fossila bränslen. Därför är det viktigt att så många som möjligt väljer resursnåla och mindre miljöpåverkande transportslag än vad som många gånger används i dag. En förutsättning för att allt fler ska välja resurssnåla alternativ så som gång-, cykel- och kollektivtrafik är att resenärerna känner sig trygga 33 när de använder mindre miljöpåverkande transportsätt och att det finns god tillgänglighet till dessa. Alla bostadsområden behöver ses över vad gäller trygga och tillgängliga kommunikationer. Det pågående arbetet för samtliga gruppers tillgång till transportsystemet ska intensifieras och utsatta grupper ska särskilt beaktas. Även arbetet med trafiksäkerhet ska intensifieras. Trafikens hastighet och omfattning ska anpassas så att oskyddade trafikanter som exempelvis cyklister känner sig trygga och säkra i trafikmiljön. Vi vill också förbättra linjedragning och turtäthet så att det blir lätt att åka ”kommunalt”. Att se över de kollektiva färdmedlen är särskilt viktigt under den närmsta framtiden då trafiksituationen i Halmstad kommer påverkas kraftigt när resecentrum byggs. Nästkommande två år kommer belasta resandet oerhört – tillgängligheten kommer bli lidande. Dock ser vi också möjligheter i detta. Vi vill fortsätta att stimulera det kollektiva åkandet – vi vill att fler ska välja bussen framför bilen. Därför föreslår vi att biljettpriserna på lokaltrafiken sänks med 50 % när risken för trafikstockningar är som värst. Om busspriset är lägre under de värsta rusningstiderna på morgonen och på kvällen, kanske fler bilister ser fördelarna med kollektivtrafiken. Detta hade inte bara kunnat avhjälpa trafikkaoset – det kanske även hade kunnat få den mer långsiktiga effekten att fler Halmstadbor väljer bussen framför bilen. Resecentrum knyter ihop kollektivtrafiken I Halmstad 2030 åker alla inom kommunen avgiftsfritt med kollektivtrafik och färdtjänst. Kollektivtrafiken är klimatsmart och det går snabbt och enkelt att ta sig fram överallt. Vi har ett välutvecklat nät av gång- och cykelvägar som används av många. Halmstad har goda förbindelser och anknytningsmöjligheter till övriga Sverige och kontinenten. Vi är en naturlig knutpunkt mellan Oslo och Köpenhamn tack vare vår goda infrastruktur. Trafiken står för ungefär hälften av koldioxidutsläppen. Därför är det ytterst angeläget att förändra våra resemönster. För att skapa ett hållbart resande behöver många ersätta bil med kollektivtrafik eller gång och cykel. Då vi under de nästkommande två åren bygger resecentrum kommer vi få tillfälle att agera för att förändra Halmstadbornas resvanor. Halmstads resecentrum är en viktig del i arbetet med att på ett miljövänligt sätt ta hänsyn till den regionförstoring som äger rum. När regionerna växer och människor i större utsträckning väljer bostadsort utifrån attraktivitet blir goda pendlingsmöjligheter en förutsättning för fortsatt utveckling av Halmstad och en konkurrensfördel för oss gentemot kommuner i vår omnejd. Det är nödvändigt att kollektivtrafiken blir ett attraktivt alternativ till bilen även vid längre pendlingsresor. Under byggnationen kommer dock trafiken påverkas mycket – det kommer bli svårare och mer tidskrävande att använda bilen. För att avlasta trycket på vägarna och samtidigt få Halmstadbon att prova på kollektivtrafiken föreslår vi att biljettpriserna på lokaltrafiken sänks med 50 % när risken för trafikstockningar är som värst. Samtidigt måste vi se över Hallandstrafikens verksamhet. Kollektivtrafiken måste bli mer tillgänglig för alla invånare, oavsett var de bor. Därför vill vi att verksamheten utreds, främst med fokus på turtäthet, linjesträckning och taxorna. Mål 13 Mätetal Det hållbara resandet ska öka i kommunen. 1. Invånarnas nöjdhet med tillgången på kollektivtrafik (7,6 på 10-gradig skala)* Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 7,7 7,8 7,9 34 2. Andel som väljer gång, cykel, tåg och buss (39)* - 50 - * Nuläge i kommunen God trafiksäkerhet i våra bostadsområden Vid byggandet av nya bostadsområden bör alltid trafiksäkerheten och känslan av trygghet beaktas. Säkra cykelvägar ska anläggas och tunnlar och liknande byggnation som kan upplevas skapa otrygghet bör undvikas. Cykel- och kollektivtrafik för miljöns skull Cykel- och kollektivtrafiken måste kunna konkurrera med biltrafiken om att vara de primära sätten att ta sig fram. Satsningarna på att bygga ut kommunens cykelvägnät fortsätter därför. Tanken är att successivt trafiksäkra allt fler passager med bilvägar längs superstråken och huvudstråken. Samtidigt ska kommunen planera staden för att stödja kollektivtrafiken. Halmstads hamn – en regional tillväxtmotor Halmstads hamn är en regional tillväxtmotor som kan utvecklas ytterligare för ett livskraftigt näringsliv. Genom satsningar på infrastruktur kan vi göra Halmstads hamn ännu mer attraktiv och samtidigt mer ekologiskt hållbar. Vi vill, i linje med transportplanen, bygga ut järnvägsspår, inrätta omlastningsterminaler och utöka båttrafiken. Social trygghet Individ- och familjeomsorg Inom hela socialtjänsten har olika verksamheter drabbats av besparingar och reducerade uppgifter och uppdrag under de senaste mandatperioderna. Återkommande redovisningar av nyckeltal i jämförelse med andra kommuner har visat att Halmstads kommun har satsat mindre än andra kommuner per invånare. Detta har medfört att Halmstads kommun inte tillräckligt kunnat tillgodose det behov av vård, hjälp och stöd som finns i kommunen. Inom socialtjänstens myndighetsutövning är personalomsättningen mycket stor, framför allt inom barn- och ungdomsområdet. Personalsituationen måste utformas så att rättssäkerheten garanteras och så att personal orkar stanna på sina tjänster. Integration I stora delar av världen är det krig. Många människor kommer till vårt land för att slippa terror och död. Vi har en plikt att se till att de barn som kommer hit möts av en trygg och säker miljö där de kan växa upp som en del i vårt samhälle. De ska få känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som alla andra. Invandringen är oumbärlig för att säkra den framtida tillväxten och utvecklingen i Sverige. Ett bra mottagande av nyanlända är därför en framtidsinvestering vi inte har råd att gå miste om. Integration av flyktingar står just nu högt upp på att-göra-listan. Eftersom vi den närmaste tiden behöver 4 000-5 000 personer i arbetsför ålder för att behålla dagens standard i välfärden är det av yttersta vikt att de som kommer till vårt land och vår stad så fort som möjligt integreras i språket för att kunna validera sin utbildning och börja arbeta så fort som möjligt. Inte minst för sin egen skull. Det är Migrationsverket som har ansvar för boende och prövning av asyl, men de har inte ansvar för utbildning/bildning under tiden fram till att flyktingen fått permanent uppehållstillstånd. Däremot får kommunen ersättning av Migrationsverket för skola/förskola. Det vi i kommunen kan göra är att hjälpa de olika föreningarna med att inlemma personerna i 35 samhället genom kultur, idrott, bildning och andra fritidsaktiviteter. Det är först efter att personen fått permanent uppehållstillstånd som SFI kan gå in och ge undervisning med betyg. Ensamkommande flyktingbarn kommer till boende som drivs av socialförvaltningen. Ett boende med mycket stöd. Dock förflyttas flyktingbarnet på sin 18-årsdag till ett ordinarie boende. Det som saknas är en smidighet i övergången mellan att få mycket stöd och att bli helt hänvisad till att sköta sig själv. Därför vill vi starta ett nytt HVB-boende i kommunens regi där flyktingbarnet får lära sig att mer och mer att ta hand om sig själv. Migrationsverket håller på att etablera ett asyl- och flyktingboende i Spenshult. Detta är positivt, då integrationsprocessen kommer att förbättras i vårt samhälle, samtidigt får vi en närmare anknytning till Migrationsverket i kommunens ansvar som näringslivsutveckling, integrationsfrågor, arbetslivsutveckling, skola, vård- och omsorg. Arbetsförmedlingen och kommunerna arbetar tillsammans för att etablera en nyanländ person i samhället. För Halmstads kommun är det viktigt att den asylsökande så fort som möjligt får tillskanska sig vårt språk och vår kultur, för att när väl permanent uppehållstillstånd är beviljat kunna få validera sin tidigare utbildning och komma i arbete så fort som möjligt. I Halmstad kommun kommer vi inom den närmaste tiden att behöva tusentals personer för att bibehålla det välfärdssystem vi förväntar oss. Vi ser att ett utökat nätverk med föreningar är viktig för att integreringen ska fungera. Genom att asylsökande får idrotta med oss, uppleva kultur med oss, kommer de fortare in i samhället. Våld i nära relation Trygghet måste också finnas i hemmet. Våld i nära relationer kan inte tolereras. I Halmstad lever alltför många med omfattande missbruk av alkohol och/eller narkotika, ofta i kombination med andra fysiska eller psykiska problem. Så kallad samsjuklighet är vanlig. Halmstad har sedan länge haft öppenvårdsinsatser för missbruk och har även satsat på öppenvård för familjer där det förekommit våld i nära relationer. Halmstad växer och tyvärr även antalet personer som behöver hjälp och stöd för dessa problem. De satsningarna som gjorts på lättillgänglig öppenvård utan biståndsbeslut och med ett förebyggande perspektiv är inte längre tillräckliga. Borgarnas besparingar har i stor utsträckning även drabbat öppenvården. Vi satsar på förstärkningar av dessa verksamheter för att nå fler med tidiga insatser. Kriscentrum Kriscentrum i Halmstads kommun vänder sig till barn som bevittnat eller utsatts för våld i nära relation, vuxna som utsatts för våld i nära relation samt vuxna som utövar våld i nära relation. Det är viktigt att Kriscentrum kan ge information, utbildning och stöd till alla verksamheter inom sjukvård och kommun för att nå fler och ha en mer öppen verksamhet. Även kvinnojourens och brottsofferjourens arbete bör uppmärksammas. Jourernas arbete kan vara ett komplement till den kommunala verksamheten. Ekonomisk trygghet År 2013 fick 2 460 personer i Halmstad ekonomiskt bistånd, tidigare kallat socialbidrag. 692 av dessa var barn under 18 år1. Att behöva vara beroende av försörjningsstöd skapar en enorm ekonomisk otrygghet samtidigt som det är en kostnad för kommunen. Andelen arbetslösa ungdomar under 25 år som får försörjningsstöd och därmed bidrag ökar hela tiden. Samtidigt har andelen såväl unga som vuxna som är anslutna till en a-kassa minskat enormt sedan den borgerliga regeringen höjde avgifterna till a-kassan och försvårade villkoren för att få ut 1 Enligt officiell statistik från Socialstyrelsen, 2013 36 ersättning. Arbetslöshetsförsäkringen där medlemmarna betalar in pengar till systemet har alltså minskat till förmån för bidrag från socialförvaltningen. Vi vill öka den ekonomiska tryggheten och minska beroendet av försörjningsstöd, även kallat ekonomiskt bistånd. Detta ska vi göra genom en utbyggd generell välfärd och flertalet insatser för att skapa jobb. Vi tror på våra långtgående satsningar som ska skapa arbetstillfällen i kommunen. Genom till exempel generationsväxlingsprogram, kompetensutveckling, arbetsmarknadsprojekt, lärlingsplatser, utbildningar och satsningar på jobb åt unga skapar vi möjligheter för människor att komma i egen försörjning. Med fler människor i egen försörjning – med lägre arbetslöshet – kommer behovet av ekonomiskt bistånd på sikt minska i Halmstad. En arbetande Halmstadbo behöver inte ekonomiskt bistånd i lika hög utsträckning. Därför finansierar vi delar av vår satsning på arbetstillfällen genom att minska det ekonomiska biståndet. Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 1. Andel arbetslösa (8,8)* Högst 7 Högst 6 Högst 5 2. Andel ungdomsarbetslösa (15)* Högst 10 Högst 10 Högst 10 3. Antal hushåll som uppbär försörjningsstöd (1 500)* Högst 1400 Högst 1200 Högst 1000 4. Antal nystartade företag (netto) (100)* 150 180 200 4,5 (av 6) 5 (av 6) Mål 14 Mätetal Fler personer ska ha en egen försörjning. 5. Lokala arbetsgivare 4 (av 6) som uppger att de har tillräckligt med sökande med rätt kompetens (3,2 på 6gradig skala)* * Nuläge i kommunen Fysisk trygghet Belysningsinsatser I takt med att vi förtätar vår stad med bostäder ökar också behovet av att förbättra våra utemiljöer. Känslan av trygghet är avgörande för vårt välbefinnande. Vi behöver mer och bättre förebyggande arbete i kommunens centrum och i kommunens ytterområden. Trygga stråk ska genomkorsa vår kommun. Promenadstråk, slingor och gröna mötesplatser ska underhållas och vara upplysta. Gatlamporna ska vara tända och cykelvägarna ska underhållas. Vi stödjer även så kallade trygghetsvandringar där invånare kan vara med och påverka för att skapa trivsammare och tryggare stadsdelar. Under vandringarna kontrolleras bland annat skötseln av utemiljö, underhåll, buskar och belysning. Det som behöver åtgärdas, åtgärdas. 37 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 1. Index för upplevd trygghet (55 av 100)* 57 59 61 2. Invånarnas nöjdhet med belysning på gång- och cykelvägar (6,1 på 10-gradig skala)* 6,2 6,3 6,5 Mål 15 Mätetal Halmstad ska vara tryggt. * Nuläge i kommunen Medborgarservice för ökad samhällsservice och integration i hela kommunen Medborgarservice Andersberg är en mötesplats som erbjuder stadsdelens invånare kommunal service, samhällsinformation och olika aktiviteter. Medborgarservice ger också invånarna större möjlighet till delaktighet och insyn i kommunens verksamhet och utvecklar på detta sätt demokratin. Medborgarservice är också viktig ur integrationssynpunkt. Vi menar att fler medborgarservicekontor behöver inrättas runt om Halmstad – för att på så sätt komma närmre medborgarna och utveckla demokratin och inflytandet för invånarna i de olika kommundelarna. Precis som på Andersberg är vårt förslag att servicekontoren samordnas med annan kommunal service, som exempelvis de lokala biblioteken. I ett första steg föreslår vi att kommunen inrättar medborgarservice på Vallås, i Getinge och Oskarström. Ungas inflytande En god förutsättning för dialog och inflytande är platser att mötas på. Vi är stolta över att vårt tidigare förslag om ett ungdomens hus förverkligats till Nolltrefemhuset. Detta hus och Andersbergs medborgarservice är exempel på platser där möten mellan medborgare och politiker kan ske. Varje år genomför vi minifullmäktige där gymnasieungdomar skriver motioner, debatterar och röstar. Genom rollspelet lär sig ungdomarna om den demokratiska processen och hur beslutsfattande går till i kommunen. Det tycker vi är enormt viktigt. Detta arbete bör fortsätta. Vi vill också ta fram ett ungdomspolitiskt handlingsprogram för att förbättra elevinflytandet på skolorna. Det innebär bland annat att elevkårerna ska vara en plattform där elever har reellt inflytande över skolans utveckling. Elevkårerna och andra påverkansgrupper i skolan är också ett viktigt sätt att få unga att växa in i sin roll som samhällsmedborgare. Vi vill också förstärka ungas möjlighet till inflytande genom att ge skolelever särskilt avsatta medel. En demokratipeng är särskilt avsatta medel för elever i grundskolan som eleven själv får besluta om. Demokratipengen avser påverkan i elevens arbetsmiljö. Vi tror att en demokratipeng ökar skolelevers deltagande i samhällsprocessen ur ett demokratiperspektiv på längre sikt. Genom en demokratipeng får eleverna själva möjlighet att fatta beslut om sin egen miljö. Det finns både ett ansvarstagande i beslutsfattandet och i hanteringen av medel, men även en morot i hur eleven ser sin möjlighet till påverkan. 38 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 1. Andel elever i grundskolan som tycker att lärarna tar hänsyn till deras åsikter (87)* 90 93 95 2. Andel elever i gymnasieskolan som tycker att lärare/personal lyssnar och respekterar deras åsikter (92)* 93 94 95 3. Inflytandeindex (18-24 år) (index 51 av 100) 52 (av 100) 53 (av 100) 54 (av 100) 4. Valdeltagande förstagångsväljare (77,3)* - - 85 procent Mål 16 Mätetal Fler barn och unga ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet. * Nuläge i kommunen Ett Halmstad tillgängligt för alla Sverige har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, konventionen gäller i Sverige från och med 2009-01-14. Det betyder att Sverige är juridiskt bunden av konventionens innehåll. Konventionens syfte är att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att ta del av sina mänskliga rättigheter. Konventionen utgår ifrån grundläggande principer som jämlikhet och icke-diskriminering. Den 15 november 2010 antog EU-kommissionen ”EU:s handikappstrategi 2010-2020” som fastställer att personer med funktionshinder har rätt att delta fullt ut och på lika villkor i samhället och ekonomin. Sveriges regering beslutade under våren 2011 om en strategi för genomförandet av nationens funktionshinderspolitik under 2011-2016 och att de nationella målen ska ligga fast vilket innebär: ”en samhällsgemenskap som grund, ett samhälle som utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhället och jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, män och kvinnor med funktionsnedsättning samt att förebygga och bekämpa diskriminering och att skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande”. Kommunala Handikapprådets referensgrupp med samtliga lokala funktionshinderorganisationer representerade arbetar utifrån tankar som följer idén om full tillgänglighet och deltagande i samhället, inflytande/dialog och självbestämmande över sin person. Arbetet med att bygga ett samhälle för alla ska ta ny kraft och alla nämnder och bolag ska engagera sig i arbetet utifrån sina uppdrag och förutsättningar och sträva mot ett ännu bättre och mer användbart samhälle för alla. I syfte att nå det, ska alla nämnder och bolag: inom sitt område bevaka och driva tillgänglighetsarbetet framåt, samt i sin verksamhetsberättelse rapportera en samlad bild av verksamhetens tillgänglighetsfrågor till den egna organisationen och till kommunstyrelsen. 39 4. Hel- och delägda kommunala bolag 4.1. HELÄGDA BOLAG Koncernen Halmstads Rådhus AB De kommunala bolagen är en del av kommunens samlade verksamhet. Halmstads Rådhus ABkoncernen består av moderbolaget samt åtta helägda dotterbolag som verkar inom flera områden som är till nytta för kommunens invånare. I syfte att ge bolagen tydliga förutsättningar för att planera verksamheten tar detta planeringsdirektiv ställning till bolagens budget/plan, alternativt avkastning, för perioden 2016-2018. Resultatbudget Bokslut Prognos* Budget Plan Plan Mkr Halmstads Rådhus AB 2014 -18,1 2015 -1,0 2016 40,6 2017 36,9 2018 32,4 Halmstads Näringslivs AB -12,9 -13,5 -13,7 -13,8 -14,0 Halmstads Flygplats AB -10,0 -16,7 -17,6 -19,0 -19,0 Destination Halmstad AB -25,2 -26,8 -28,3 -45,5 -44,2 0,2 -0,1 -0,8 -0,8 -0,8 -66,0 -58,1 -19,8 -42,2 -45,6 Bokslut Budget Budget Plan Plan 2014 4,6 2015 4,0 2016 4,0 2017 4,0 2018 4,0 1,3. 6,8 7,0 6,5 6,5 6,5 1,4. 11,2 4,0 4,0 4,0 4,0 5. 0,0 0,0 4,0 4,0 4,0 6. Bokslut Prognos* Budget Plan Plan 2014 0,0 2015 0,0 2016 0,0 2017 0,0 2018 0,0 Halmstads Näringslivs AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Halmstads Flygplats AB 5,4 41,5 45,4 5,9 0,5 Destination Halmstad AB 3,4 3,4 0,5 0,5 0,2 AB Industristaden-koncernen 0,0 1,5 1,7 5,5 66,5 Delsumma 8,8 46,4 47,6 11,9 67,2 HFAB-koncernen 423,9 244,0 300,0 300,0 300,0 HEM-koncernen 149,3 262,0 150,0 150,0 150,0 53,7 69,2 65,6 60,9 59,9 AB Industristaden-koncernen Summa resultat efter finansnetto Avkastning % enl ägardirektiv HFAB-koncernen HEM-koncernen Halmstads stadsnät AB Hallands Hamnar Halmstad AB Investeringsbudget (netto) Mkr Halmstads Rådhus AB Halmstads stadsnät AB 40 Not. 1. 2. Investeringsbudget (netto) Bokslut 2014 19,8 Prognos* 2015 2,3 Budget 2016 50,2 Plan 2017 14,4 Plan 2018 20,2 Delsumma 646,7 577,5 565,8 525,3 530,1 Summa 655,5 623,9 613,4 537,2 597,3 Mkr Hallands Hamnar Halmstad AB * Avser helårsprognos per 30 mars 2015 Förutsättningar 1. Utdelning från HFAB ska lämnas till moderbolaget Halmstads Rådhus AB med belopp enligt begränsningsregeln. Utöver det ska HFAB lämna utdelning med 20,0 Mkr per år för finansiering av kommunens bostadsförsörjningsåtgärder som främjar integration och social sammanhållning eller åtgärder som tillgodoser bostadsbehovet för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för, med hänvisning till 5§ p1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Halmstads Rådhus AB ska lämna motsvarande belopp i utdelning till Halmstads kommun. Utdelningen, inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsåtgärder, ska användas för att satsa på våra större bostadsområden och komma HFAB:s hyresgäster till godo genom satsningar på spontanidrottsplatser, utemiljöer och lekplatser. Utdelning från HEM AB ska lämnas till moderbolaget Halmstads Rådhus AB med 40,0 Mkr per år varav Halmstads Rådhus AB ska lämna 20,0 Mkr per år i utdelning till Halmstads kommun. Kommunstyrelsen har rätt att besluta om att utdelning ska ökas, upp till 40,0 Mkr, samt att ge delegat i uppdrag att vid extra bolagsstämma i Halmstads Rådhus AB, för kommunens räkning, fatta beslut i enlighet med kommunstyrelsens beslut. 2. Destination Halmstad AB arbetar under åren 2014-2018 med evenemanget ”Ping Pong Power i Halland”, vilket avslutas år 2018 med Bordtennis-VM. Under perioden fram till VM kommer dessutom ett antal internationella arrangemang att genomföras. I samverkan med föreningar, företag samt kommunens förvaltningar och bolag kommer även olika aktiviteter, inom till exempel skola och äldrevård, att genomföras. Nettokostnaden för evenemanget beräknas till 20,5 Mkr varav 18,0 Mkr finansieras inom bolaget med i huvudsak ökade intäkter. I enlighet med beslut i planeringsdirektiv 2014-2016 finansieras 2,5 Mkr genom en ökad budgetram för bolaget. Genom att bolaget upparbetar finansiering under perioden 2014-2017, har budgetramen för år 2018 ökats med 13,0 Mkr. Kommunfullmäktige beslutade 2013 att anta erbjudandet om att Halmstad 2017 ska vara värdhamn för The Tall Ships Races, världens största kappsegling för stora segelfartyg. Destination Halmstad AB har fått uppdraget att i samarbete med övriga förvaltningar och bolag planera och genomföra uppdraget. Arrangemanget har fokus på ungdomars utveckling och skapar turistekonomisk omsättning. Erfarenheterna från 2011 visar att arrangemanget var uppskattat av invånare, besökare och näringsliv. Nettokostnaden beräknas till 15,0 Mkr, vilket ökar bolagets budgetram för år 2017. Upparbetade kostnader under perioden fram till genomförandet tillgångsförs och belastar resultatet år 2017. Evenemanget är så stort och innehåller så många olika komponenter att samtliga förvaltningar och bolag ska ta ansvar för genomförandet. 3. HFAB:s hyresgästers önskan om att ombilda till bostadsrätt ska som huvudregel enbart beviljas i områden med låg andel bostadsrätter/egna hem och inte i city-nära lägen. 41 Erbjudande om ombildning ska ske till marknadsmässiga villkor. Vid ombildning till bostadsrätter av de äldre bestånden ska särskilt beaktas storleken av det totala antalet liknande bostäder inom bolaget och behovet av bostäder med lägre hyreskostnad för att motsvara behovet av billigare bostäder. Vid en ombildning ska bolaget som utgångspunkt verka för en kompensation av beståndet med beaktande av ägardirektiven och affärsmässighet. 4. HEM-koncernen ska, under perioden 2016-2018, sträva efter en avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 6,5 %, enligt ägardirektiv. 5. Halmstads stadsnät AB ska som offentlig aktör ta ett ansvar för kommunens infrastrukturella utbyggnad och tekniska utveckling av bredband inom Halmstads kommun. Bolaget ska skapa förutsättningar för 90 procent av hushållen i samtliga tätorter inom Halmstads kommun att ha möjlighet att vara uppkopplade med minst 100 Mb/s senast 2020. Bolaget har under utbyggnadsfasen att sträva efter en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 4,0 %, enligt ägardirektiv. 6. Hallands Hamnar Halmstad AB räknar med en positiv ekonomisk utveckling för kommande planperiod. Kommunen planerar att genomföra omfattande investeringar i hamnområdet som ger ökade möjligheter för affärsverksamheten. Bolaget ska, under perioden 2016-2018, sträva efter en avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 4,0 %, enligt ägardirektiv. Avkastningen förväntas öka för att långsiktigt uppnå en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 6,5 %. Övrigt Huvudprincipen är att bolagen ska bära samtliga kostnader som är hänförliga till verksamheten. Reglerna gällande resultatbalansering och ombudgetering för kommunens förvaltningar är även tillämpliga på kommunens helägda bolag. Bedömning av detta sker årligen i samband med Halmstads Rådhus AB:s första styrelsemöte. Avseende bolag med angivna procentuella avkastningskrav gäller annan princip angivet i respektive ägardirektiv. För bolag med fastställd budget/anslag har medel för beräknad lönekostnadsutveckling reserverats i likhet med tidigare år. Någon budgetmässig inflationskompensation har inte beräknats för planperioden. 4.2. DELÄGDA BOLAG Budgetmässig hantering av samtliga delägda bolag sker enligt avtal. Hallwan AB Bolaget är ett samägt bolag med Hylte, Kungsbacka och Laholms kommun. Halmstads kommuns ägda andel uppgår till 25 %. AB Hallands konstmuseum, Halmstad Bolaget är samägt med Region Halland och Halmstads kommuns ägda andel uppgår till 49 %. Avsikten är att bolaget ska avvecklas under 2015. 42 4.3. SPECIFIKATION AV HELÄGDA BOLAGS INVESTERINGAR Bolag Mkr Budget 2016 Plan 2017 41,0 4,0 Plan 2018 Halmstads Flygplats AB Stationsbyggnad, 30 år Inventarier, utrustning, material mm, 10/5 år 0,6 Fordon, 10 år 0,8 Handbagageröntgen, 10 år 2,5 Flyg- och miljösäkerhet, 10 år 0,5 0,5 0,5 45,4 5,9 0,5 Halmstad Teater, 10 år 0,3 0,3 Inventarier mm, 5 år 0,2 0,2 0,2 Summa 0,5 0,5 0,2 5,0 66,0 Summa 1,4 Destination Halmstad AB Industristaden-koncernen Nytt parkeringshus "Fattighuset" hiss, 20 år 1,2 Renoveringar 0,5 0,5 0,5 Summa 1,7 5,5 66,5 Summa HFAB-koncernen 300,0 300,0 300,0 Summa HEM-koncernen 150,0 150,0 150,0 Summa Halmstads stadsnät AB 65,6 60,9 59,9 Summa Hallands Hamnar Halmstad AB 50,2 14,4 20,2 613,4 537,2 597,3 SUMMA investeringar (netto) 43 5. Budget 5.1. FINANSIELLA MÅL I kommunallagens 8 kapitel stadgas bland annat att en kommun ska ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunens viktigaste finansiella mål är följande: Resultatet skall vara positivt i en sådan nivå att det egna kapitalet över tiden är realt värdeskyddat Att det egna kapitalet skall vara realt värdeskyddat innebär att nivån på kommunens resultat måste vara så hög att det minst motsvarar inflationens urholkande effekt på förmögenhetsmassan, för att på så vis garantera att förmögenheten inte realt minskar över tiden och för kommande generationer. Med ett inflationsantagande om 1,6 procent för år 2016 borde resultatnivån behöva uppgå till ca 50 Mkr för budgetåret för att nå det finansiella målet. De senaste åren har kommunen emellertid erhållit goda resultat samtidigt som inflationen varit låg, och det finansiella målet är uttryckt så att det är över tid som målet skall nås. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har beaktat detta och sätter den resultatmässiga målsättningen till minus 49 Mkr för år 2016. Sett över tiden är denna resultatnivå för år 2016 i enlighet med kommunens finansiella målsättning. Det negativa resultatet hänför de båda partierna till kostnader för de båda särskilda satsningar på jobb till unga och den goda arbetsgivaren som avses att genomföras 2016, och underskottet som dessa satsningar medför avses inte att återställas. Socialdemokraternas och vänsterpartiets särskilda satsning på jobb till unga och den goda arbetsgivaren ska fortsätta fram till och med år 2019. De ekonomiska underskott som dessa satsningar ger upphov till åren 2017, 2018 och 2019 avses inte heller att återställas. För att bevara en hållbar och god finansiell ställning i Halmstads kommun, som beaktar kommande generationers behov av kommunal service och krav på god kvalitet, behöver resultatmålet kompletteras med andra finansiella målsättningar. Kommunen har därför formulerat ett mål för den långsiktiga betalningsstyrkan som man vill uppnå: Soliditeten, inklusive total pensionsskuld, ska vara stark Soliditet, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, är ett vedertaget mått för att beskriva långsiktig betalningsstyrka. Ju högre soliditet en kommun har desto större är det finansiella handlingsutrymmet. Halmstad kommun har ett av Sveriges kommuners högsta soliditetsmått och har haft en stark finansiell ställning under lång tid. Denna position innebär låga finansiella kostnader och goda finansiella intäkter, vilka används för att bedriva verksamhet i kommunen. I föreliggande planeringsdirektiv planeras för en sänkning av soliditetsmåttet. För budgetåret 2016 sätter Socialdemokraterna och Vänsterpartiet målet att soliditeten inte ska understiga 55 procent. 44 Kommunen har även formulerat ett finansiellt mål för verksamhetens investeringsvolymer. På sikt vill kommunen kunna leva upp till följande finansiella mål för investeringsvolymen: Nettoinvesteringarna, exklusive investeringar som görs inom affärsdrivande verksamhet, skall över tiden inte överstiga summan av årets resultat och årets avskrivningar Målformuleringen bedöms skapa en sund ekonomisk begränsning av investeringsvolymen vilken dels tillåter investeringar som genomförs inom affärsmässig verksamhet, dels medger en på lång sikt stabil och gradvis ökning av investeringsvolymerna. Om målet uppfylls innebär det dessutom att eventuellt lånebehov endast bör uppstå för de investeringar som görs inom affärsdrivande verksamhet, vilket kan anses vara förenligt med intentionerna i begreppet god ekonomisk hushållning. I praktiken innebär målsättningen att Halmstads kommun under normalår genomsnittligen kan investera för mellan 350 och 400 Mkr. I föreliggande planeringsdirektiv med budget är de budgeterade investeringsmedlen mycket höga i genomsnitt och resultaten negativa, och kommunen beräknas därför inte kunna nå målet. Den höga investeringsnivån innebär att kommunen antingen behöver öka sin upplåning eller sälja av tillgångar. 5.2. SKATTESATS I föreliggande förslag på planeringsdirektiv med budget är skattesatsen oförändrad, det vill säga 20,43 procent. 5.3. UPPRÄKNINGSFAKTORER I planeringsdirektivet med budget har samtliga medel för beräknad, avtalsmässig, lönekostnadsutveckling och lönepolitiska satsningar reserverats centralt i likhet med tidigare år. Det sker ingen budgetmässig inflationskompensation under perioden 2016-2018. Internpriset för el är för år 2016 satt till 71 öre per kWh, inklusive elskatt och övriga avgifter men exklusive moms och elnätsavgift, innebärande en sänkning jämfört med föregående år. 5.4. RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Halmstads kommun har i enlighet med kommunallagen reserverat medel i en så kallad resultatutjämningsreserv. Resultatutjämningsreserven får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel med syfte att täcka sviktande skatteunderlag vid befarad eller konstaterad konjunkturnedgång. Vid ingången av 2015 uppgick Halmstads kommuns resultatutjämningsreserv till 570 Mkr. Den bedömning som är gjord vid upprättandet av planeringsdirektiv med budget 2016-2018 är att det inte befaras någon konjunkturnedgång under aktuell tidsperiod. Medel i resultatutjämningsreserven bedöms därmed inte kunna användas under budget- och planperioden. 45 5.5. BUDGETSAMMANSTÄLLNING Resultatbudget Belopp i kkr Resultat före avskrivningar Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 -3 809 400 -4 101 370 -4 288 995 -4 449 783 Plan 2018 Not. -4 625 746 1. Avskrivningar -258 000 -306 329 -327 710 -344 635 -365 482 2. Pensionskostnader -278 000 -277 451 -280 862 -293 546 -322 075 Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter och utjämning -4 345 400 -4 685 150 -4 897 566 -5 087 964 -5 313 303 3. 4 360 000 4 540 499 4 740 516 4 940 381 5 134 568 4. 6 000 1 350 0 0 0 5. -4 200 -5 400 -5 250 -9 335 -17 115 6. Finansiella intäkter 110 000 105 509 113 300 118 018 122 950 7. Resultat efter finansnetto 126 400 -43 191 -49 000 -38 900 -72 900 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 Förändring eget kapital 126 400 -43 191 -49 000 -38 900 -72 900 Justering enligt balanskrav: -45 900 -10 000 0 0 0 därav realisationsresultat fastigheter -27 200 -10 000 0 0 0 därav realisationsresultat värdepapper -18 700 0 0 0 0 80 500 -53 191 -49 000 -38 900 -72 900 0 0 0 - - 80 500 -53 191 -49 000 -38 900 -72 900 0 0 21 000 36 000 51 000 Projekt "Den goda arbetsgivaren" 0 0 28 000 27 900 42 900 Justerat resultat efter poster utan återställning 0 0 0 25 000 21 000 Andra skatter och ersättningar Finansiella kostnader Årets res efter balanskravsjusteringar Medel från Resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat För finansiering av kommunens egna kapital utan återställning: Projekt "Jobb till unga" 46 Resultatbudget Belopp i kkr Nyckeltal Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 99,5 103,2 103,3 103,0 103,5 97,1 101,0 101,0 100,8 101,4 2,4 2,1 2,2 2,1 2,0 Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i % av skatter Finansnettots andel i % av verksamhetens kostnader 47 Balansbudget Belopp i kkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Not. 6 968 271 7 251 797 7 555 727 7 970 514 2 429 318 2 485 769 2 531 521 2 585 812 75 649 80 345 Tillgångar Anläggningstillgångar därav pensionsmedel 6 773 000 886 000 Omsättningstillgångar 2 432 000 därav likvida medel 118 000 S:a tillgångar 69 038 78 284 9 205 000 9 397 589 9 737 566 10 087 247 10 556 326 1 227 000 1 461 540 1 846 571 Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder därav kortfristig upplåning Låneskuld kommunen S:a skulder Avsatt till pensioner Eget kapital Årets resultat 2 233 227 2 771 525 0 200 000 550 000 900 000 1 400 000 99 000 98 000 98 000 98 000 98 000 1 559 540 1 944 571 2 331 227 2 869 525 1 326 000 83 000 7 669 600 126 400 85 240 89 187 91 112 7 796 000 7 752 809 7 703 808 7 664 908 -49 000 -38 900 -72 900 7 664 908 7 592 008 -43 191 94 792 8. S:a eget kapital 7 796 000 7 752 809 7 703 808 S:a skulder och eget kapital 9 205 000 9 397 589 9 737 566 10 087 247 10 556 326 Pensionsskuld 1 681 336 1 640 129 1 604 359 1 592 277 1 592 603 9. Pensionsskuld inkl skatt 2 089 228 2 038 024 1 993 576 1 978 563 1 978 968 9. Borgensförbindelser 2 343 000 2 343 000 2 343 000 2 343 000 2 343 000 Ansvarsförbindelser Nyckeltal Soliditet 84,7 82,5 79,1 76,0 71,9 Soliditet inkl pensionsskuld o skatt 62,0 60,8 58,6 56,4 53,2 Skuldsättningsgrad i % 14,4 16,6 20,0 23,1 27,2 0,3 0,3 0,3 0,4 0,6 Genomsnittlig räntekostnad i % 48 Finansieringsbudget Belopp i kkr Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Not. Årets resultat 126 400 -43 191 -49 000 -38 900 -72 900 Avskrivningar 258 000 306 329 327 710 344 635 365 482 Avsättning pension, inkl skatt/ränta 2 000 2 240 3 946 1 925 Övr ej likviditetspåverkande poster 1 000 0 0 0 0 387 400 265 378 282 656 307 660 296 263 -163 500 -46 280 -47 206 -48 386 -49 595 88 000 34 540 35 031 36 657 38 298 S:a fordringar och skulder -75 500 -11 740 -12 175 -11 729 -11 297 Förändring likvida medel drift 311 900 253 638 270 481 295 931 284 965 -424 000 -501 600 -611 235 -648 565 -780 270 0 200 000 350 000 350 000 Amortering lån -1 000 -1 000 0 0 0 Utlämnade lån 0 0 0 0 0 Amortering utlämnade lån 0 0 0 0 0 S:a investering och finansiering -425 000 -302 600 -261 235 -298 565 -280 270 Förändring likvida medel inv & fin -425 000 -302 600 -261 235 -298 565 -280 270 Total förändring likvida medel -113 100 -48 962 9 246 -2 634 4 695 91,4 52,9 46,2 47,4 38,0 Driftredovisning S:a medel från verksamheten Förändringar fordringar Förändringar skulder 3 681 9. Investering och finansiering Investeringsnetto, inkl värdepapper Upplåning 500 000 10. Nyckeltal Intern finansiering av nettoinvesteringar i % Noter (till resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys) 1. Resultat före avskrivningar, eller nettokostnadernas fördelning på nämnder och anslagsområden, framgår under rubriken ”Specifikation av anslag” 2. Avskrivningar. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, uppdelat i komponenter där detta är tillämpligt. 3. Verksamhetens nettokostnad är framräknad enligt följande: 49 Not 3: Verksamhetens nettokostnad Belopp i kkr Driftredovisningens nettokostnad Bokslut 2014 Prognos 2015 -4 333 500 -4 696 186 Budget 2016 Plan 2017 -4 906 119 -5 092 107 Plan 2018 Not. -5 302 846 a. Kalkylerad internränta 111 200 122 239 118 330 121 598 130 112 b. Internt pålägg pensioner 154 900 166 249 171 085 176 091 181 506 c. -2 000 -2 240 -3 946 -1 925 -3 681 d. Pensionsutbetalningar -133 000 -129 039 -124 406 -132 186 -151 748 e. Pensioner, individuell del -143 000 -146 172 -152 509 -159 436 -166 646 e. -4 897 566 -5 087 964 -5 313 303 Avsättning pensionsskuld, inkl ränta Summa: -4 345 400 -4 685 150 Undernoter till not 3 a. Driftredovisningens nettokostnad utgörs av anslagsområdenas nettokostnader, inklusive oförutsedda poster och reserver för löneavtalsutfall. b. Internräntan beräknas som en annuitet för femåriga lån för de verksamheter som inte tillämpar sluten redovisning. För verksamheter med sluten redovisning ingår internränta för kommuninternt upptagna lån. c. För att erhålla en rättvisande bild av kommunens kostnader för framtida pensionsåtaganden belastas de olika verksamheterna med ett internt pålägg om 6,83 procent på utgående pensionsberättigad lön. Pålägget avser att fastställa den genomsnittliga kostnaden för alla inom pensionsavtalets ram och skall spegla kostnaden för ett års nyintjänande av pensionsförmåner för de anställda. Dessa interna kostnader uppsamlas här som en kommunintern intäkt. d. Avsättningen till pensionsskuld är beräknad utifrån den så kallade blandmodellen och avser kostnader, inklusive finansiella kostnader och löneskatter, för årets nyintjänande minskat med beräknade utgående pensioner för den del som inte omfattas av individuella delar eller av försäkringslösningar. e. Pensionsutbetalningar och pensioner, individuell del avser dels löpande utbetalningar för redan pensionerade, dels kostnader för den premiebaserade delen i pensionsavtalet. 4. Skatteintäkter och utjämning. Intäkterna består till största del av kommunens eget skatteunderlag, det vill säga kommuninnevånarnas erlagda kommunalskatt, samt bidrag och avgifter inom kostnads-, inkomst- och LSS-utjämningssystemen. I beloppen ingår också prognostiserade intäkter för fastighetsavgiftsmedel. 5. Andra skatter och ersättningar. Intäkterna består av särskild momsåterbäring samt årligt bidrag från Region Halland avseende sjukvårdsartiklar enligt särskilt avtal. 6. Finansiella kostnader består i huvudsak av räntor på prognostiserad upplåning. 7. Finansiella intäkter består i huvudsak av avkastning på räntebärande placeringar, räntebidrag samt utlåningsräntor och borgensavgifter. 50 8. Avsatt till pensioner. Enligt kommunal redovisningslag skall pensionsskuld som avser intjänandeperiod före 19980101 redovisas som en ansvarsförbindelse. Upptaget belopp, som inkluderar särskild löneskatt, avser intjänande av pensionsrätt efter denna tidpunkt och som ej omfattas av individuella avgifter eller försäkringslösningar, det vill säga särskilda och kompletterande ålderspensioner samt garantipensioner. 9. Ansvarsförbindelse – Pensionsskuld. Enligt kommunal redovisningslag skall pensionsskuld som avser intjänandeperiod före 19980101 endast redovisas som en ansvarsförbindelse och inte som en skuld. 10. Upplåning. Under planperioden beräknas kommunen behöva nyupplåna för att behålla en rimlig likviditetsnivå. Vid utgången av planperioden beräknas kommunens skuld uppgå till 1 400 Mkr. 51 5.6. SPECIFIKATION AV DRIFTANSLAG KOMMUNFULLMÄKTIGE Bokslut 2014 Budget* 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 11 642 14 023 13 211 13 211 13 211 Därav avskrivningar 0 0 0 0 0 Därav internränta 0 0 0 0 0 223 218 218 218 218 11 419 13 805 12 993 12 993 12 993 Anslag 010 Kommunfullmäktige Kostnader Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA KOMMUNFULLMÄKTIGE 11 419 13 805 12 993 12 993 12 993 KOMMUNSTYRELSE Anslag 011 Kommunstyrelse Kostnader 38 637 33 576 33 501 33 501 33 501 Därav avskrivningar 0 0 0 0 0 Därav internränta 0 0 0 0 0 1 026 0 0 0 0 37 611 33 576 33 501 33 501 33 501 142 806 156 251 157 770 159 969 159 954 3 924 5 153 5 607 7 919 7 469 653 651 570 631 567 Intäkter 62 387 43 150 43 030 43 604 43 516 Nettokostnad/Anslag 80 419 113 101 114 740 116 365 116 438 1 573 1 133 1 133 1 133 1 130 3 3 3 3 1 Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 031 Stadskontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Anslag 291 Skogsförvaltning Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag 67 66 66 66 65 4 772 851 851 851 851 -3 199 282 282 282 279 Anslag 299 Samhällsbyggnadskontor 90 260 104 741 104 386 114 747 142 870 Därav avskrivningar 13 538 16 636 19 613 25 566 45 541 Därav internränta 10 723 11 533 11 547 13 869 22 019 Intäkter 137 314 90 856 92 607 101 295 123 086 Nettokostnad/Anslag -47 054 13 885 11 779 13 452 19 784 Kostnader 52 Forts. KOMMUNSTYRELSE Bokslut 2014 Budget* 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 7 620 11 779 15 479 15 479 15 479 Därav avskrivningar 0 0 0 0 0 Därav internränta 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 620 11 779 15 479 15 479 15 479 24 788 26 114 26 114 26 114 26 114 Därav avskrivningar 0 0 0 0 0 Därav internränta 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 24 788 26 114 26 114 26 114 26 114 100 185 198 737 201 895 205 193 211 595 34 121 34 977 34 945 34 733 34 682 258 235 235 124 82 57 49 49 23 13 Anslag 370 Kollektivtrafik Kostnader Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 371 Färdtjänst Kostnader Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA KOMMUNSTYRELSE BYGGNADSNÄMND Anslag 071 Byggnadskontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta 24 575 27 220 27 220 27 220 27 220 Nettokostnad/Anslag 9 546 7 757 7 725 7 513 7 462 SUMMA BYGGNADSNÄMND 9 546 7 757 7 725 7 513 7 462 Intäkter 53 SERVICENÄMND Bokslut 2014 Budget* 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 19 414 11 703 11 646 11 595 11 595 1 1 1 0 0 Anslag 200 Servicekontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag 0 0 0 0 0 11 485 8 826 8 826 8 826 8 826 7 929 2 877 2 820 2 769 2 769 17 719 14 537 14 231 14 019 13 937 547 448 448 259 182 61 48 48 25 20 16 370 14 537 14 231 14 019 13 937 1 349 0 0 0 0 231 224 289 100 294 871 301 061 307 587 1 394 1 365 1 485 1 695 1 838 240 240 240 240 240 232 141 289 100 294 871 301 061 307 587 -917 0 0 0 0 124 731 106 287 111 424 114 849 119 434 22 315 23 143 26 550 28 377 31 044 702 1 331 1 253 998 905 125 257 106 287 111 424 114 849 119 434 -526 0 0 0 0 45 811 67 812 69 498 72 370 75 027 4 758 4 831 5 503 6 729 7 534 Anslag 201 Kontorsservice Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 202 Städ- och måltidsservice Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 203 IT-service Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 204 Kommuntransport Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA SERVICENÄMND 321 355 482 504 460 44 867 67 812 69 498 72 370 75 027 944 0 0 0 0 8 780 2 877 2 820 2 769 2 769 54 FASTIGHETSNÄMND Bokslut 2014 Budget* 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 70 117 73 511 73 486 73 328 73 318 201 289 294 225 216 Anslag 205 Fastighetskontor Kostnader Därav avskrivningar 28 40 31 21 19 Intäkter 54 800 57 938 57 913 57 755 57 745 Nettokostnad/Anslag 15 317 15 573 15 573 15 573 15 573 588 378 631 578 635 544 638 160 635 703 117 917 158 966 164 625 166 118 163 499 74 926 68 190 65 997 66 120 66 282 585 767 635 785 639 251 640 870 638 413 2 611 -4 207 -3 707 -2 710 -2 710 17 928 11 366 11 866 12 863 12 863 393 684 374 754 369 817 374 824 378 884 Därav avskrivningar 29 674 36 046 37 182 40 256 41 960 Därav internränta 17 590 17 925 17 073 17 833 18 165 Intäkter 140 221 123 065 123 314 123 353 123 392 Nettokostnad/Anslag 253 463 251 689 246 503 251 471 255 492 SUMMA TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND 253 463 251 689 246 503 251 471 255 492 178 577 216 853 221 235 226 938 232 098 Därav avskrivningar 30 007 31 572 33 268 34 727 36 347 Därav internränta 14 435 15 714 15 284 15 971 16 850 Därav internränta Anslag 209 Förvaltningsfastigheter Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA FASTIGHETSNÄMND TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND Anslag 320 Gator, parker och idrott Kostnader NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA Anslag 540 VA-verksamhet Kostnader 173 891 209 295 214 240 219 586 225 145 Nettokostnad/Anslag 4 686 7 558 6 995 7 352 6 953 SUMMA NÄMND. FÖR LAHOLMSB. VA 4 686 7 558 6 995 7 352 6 953 Intäkter 55 KULTURNÄMND Bokslut 2014 Budget* 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 130 247 128 206 130 514 130 903 130 066 2 728 3 141 2 903 2 549 1 060 Anslag 460 Kulturförvaltning Kostnader Därav avskrivningar 654 634 578 505 157 12 016 10 916 10 916 10 916 10 916 Nettokostnad/Anslag 118 231 117 290 119 598 119 987 119 150 SUMMA KULTURNÄMND 118 231 117 290 119 598 119 987 119 150 1 705 703 1 756 768 1 845 922 Därav avskrivningar 7 616 8 849 8 464 8 743 8 706 Därav internränta 1 646 1 597 1 444 1 408 1 328 172 021 150 960 152 960 152 960 152 960 1 533 682 1 605 808 1 692 962 24 948 27 004 26 999 27 001 27 010 227 270 268 269 279 46 47 44 45 44 3 461 3 780 3 780 3 780 3 780 21 487 23 224 23 219 23 221 23 230 1 555 169 1 629 032 1 716 181 231 683 196 853 211 025 226 665 247 281 413 653 682 714 728 87 113 104 110 112 Intäkter 106 496 54 347 54 347 54 347 54 347 Nettokostnad/Anslag 125 187 142 506 156 678 172 318 192 934 68 793 70 039 63 039 59 939 54 939 Därav avskrivningar 0 0 0 0 0 Därav internränta 0 0 0 0 0 5 379 4 900 4 900 4 900 4 900 63 414 65 139 58 139 55 039 50 039 Därav internränta Intäkter BARN- & UNGDOMSNÄMND Anslag 641 Grundskola och barnomsorg Kostnader Intäkter Nettokostnad/Anslag 1 885 874 1 925 407 1 732 914 1 772 447 Vht 649 Kulturskola Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA BARN- & UNGDOMSNÄMND 1 756 135 1 795 677 UTB- & ARBETSMARKNADSNÄMND Anslag 130 Arbetsmarknadsåtgärder Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Anslag 131 Ekonomiskt bistånd Kostnader Intäkter Nettokostnad/Anslag 56 Forts. KULTURNÄMND Bokslut 2014 Budget* 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 472 261 450 540 455 162 454 448 457 961 6 565 6 967 6 981 6 307 5 204 Anslag 651 Gymnasieskola Kostnader Därav avskrivningar 1 494 1 264 1 196 1 002 819 Intäkter 103 285 93 232 93 232 93 232 93 232 Nettokostnad/Anslag 368 976 357 308 361 930 361 216 364 729 82 932 75 687 80 166 84 929 84 857 419 468 466 405 348 77 79 75 69 54 Intäkter 38 199 25 228 25 228 25 228 25 228 Nettokostnad/Anslag 44 733 50 459 54 938 59 701 59 629 602 310 615 412 631 685 648 274 667 331 747 858 757 896 784 210 794 765 798 514 1 533 1 603 1 745 1 792 1 803 316 287 289 279 267 Intäkter 135 427 145 858 145 858 145 858 145 858 Nettokostnad/Anslag 612 431 612 038 638 352 648 907 652 656 SUMMA SOCIALNÄMND 612 431 612 038 638 352 648 907 652 656 1 142 141 1 119 453 1 147 893 Därav avskrivningar 4 782 5 795 5 699 5 999 5 577 Därav internränta 1 086 977 905 875 734 Intäkter 152 354 132 323 131 873 131 873 131 873 Nettokostnad/Anslag 989 787 987 130 1 016 020 1 013 233 1 030 568 SUMMA HEMVÅRDSNÄMND 989 787 987 130 1 016 020 1 013 233 1 030 568 Därav internränta Anslag 661 Vuxenutbildning Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta SUMMA UTB/ARBETSM.NÄMND SOCIALNÄMND Anslag 750 Social omsorg Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta HEMVÅRDSNÄMND Anslag 770 Äldreomsorg Kostnader 57 1 145 106 1 162 441 MILJÖ- & HÄLSOSKYDDSNÄMND Bokslut 2014 Budget* 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 22 866 24 705 24 696 24 707 24 720 94 125 161 222 234 Anslag 800 Miljö- & hälsoskyddskontor Kostnader Därav avskrivningar 23 21 22 27 28 Intäkter 12 065 13 981 13 981 13 981 13 981 Nettokostnad/Anslag 10 801 10 724 10 715 10 726 10 739 SUMMA MILJÖ/HÄLSOSKYDDSNÄMND 10 801 10 724 10 715 10 726 10 739 83 164 82 485 82 848 82 803 82 985 3 874 5 070 5 526 5 634 5 829 Därav internränta RÄDDNINGSNÄMND Anslag 880 Räddningstjänst Kostnader Därav avskrivningar 1 238 1 078 1 032 979 967 Intäkter 12 619 12 556 12 556 12 556 12 556 Nettokostnad/Anslag 70 545 69 929 70 292 70 247 70 429 SUMMA RÄDDNINGSNÄMND 70 545 69 929 70 292 70 247 70 429 Kostnader/intäkter 0 105 187 212 479 324 444 446 169 Resultatbalans - 12 455 - - - Nettokostnad/Anslag 0 117 642 212 479 324 444 446 169 SUMMA ÖVRIGT 0 117 642 212 479 324 444 446 169 Därav internränta ÖVRIGT Resultatbalanser, löneavtal, oförutsett etc 58 PROGNOS Bokslut 2014 Budget* 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Prognostiserade budgetavvikelser Prognosticerad budgetavvikelse, nämnder Prognosticerad budgetavvikelse, övrigt - 63 600 - - - - -20 400 - - - Nettokostnad/Anslag 0 43 200 0 0 0 SUMMA PROGNOS 0 43 200 0 0 0 4 365 281 4 696 186 4 906 119 5 092 107 5 302 846 4 535 344 4 693 640 4 767 663 4 856 677 SUMMA NÄMNDSREDOVISNING 4 365 000 SUMMA EXKL ÖVRIGT & PROGNOS 4 365 281 * Avser reviderad budget - I ovanstående nämndsramar ingår inte löneavtalsutfall för år 2015 och framåt. Dessa ligger under posten övrigt. 59 5.7. SPECIFIKATION AV INVESTERINGSANSLAG Nämnd/anslagsområde/investeringsklartext KOMMUNSTYRELSE Totalt Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 20 000 3 000 3 000 0 0 1 000 1 000 1 000 2 200 0 10 000 35 600 2 000 2 200 15 000 24 800 2 200 45 000 28 200 45 000 47 000 23 200 13 000 5 000 15 000 23 200 30 000 7 000 455 000 22 500 22 500 5 000 15 000 15 000 1 000 25 000 3 700 22 000 -12 000 0 4 000 Anslag 031 Stadskontor E-förvaltning, 5 år Summa Stadskontor Anslag 299 Samhällsbyggnadskontor Förändringsarbeten, kommersiella fastigheter Underhållsanslag, komponentavskrivning, från drift till investering Äldreboenden Förskolor, 6 avd nya, färdiga 2017 Förskolor, 7 avd ersättning, färdigställda 2016 Förskolor, 2 avd ersättning, färdigställda 2017 Förskolor, 4 avd ersättning av paviljonger, färdigställda 2017 Förskolor, minst 8 avd (från plan 2014-2016) Förskolor, 8 avd nya, färdiga 2018 Steninges förskola (4 fsk.avd.) Förskola i Holm Ny gymnasieskola vid Halmstads Högskola, delvis förhyrning Idrottshall i Oskarström Idrottshall i Snöstorp Investeringar till lokaleffektivisering Hallands konstmuseum, tillbyggnad Hallands konstmuseum, större hörsal Södra infarten etapp I Centrumutvecklingsprogram Stadens Hjärta Lilla Torg, ombyggnad Klimatanpassningsbehov och översvämningsåtgärder Grundskoleutbyggnad Grundskoleutbyggnad, utökning, centrumnära läge Insatser för attraktivare Bastionen Hamninvestering - Oljekajen Hamninvestering - Kaj 700 Hamninvestering - Marköverbyggnad Hamninvestering - Bankpålning bakom bef och ny kaj Hamninvestering - Ny kajdel 2x50 meter Förberedelse exploateringskostnad Fastighetsförvärv Fastighetsförsäljning Markberedning, expl.omr bostäder Gator och belysning, expl.omr bostäder Parkanläggningar, expl.omr bostäder Försäljningsintäkter, expl.omr bostäder Markberedning, expl.omr industri Gator och belysning, expl.omr indust Parkanläggningar, expl.omr industri Försäljningsintäkter, expl.omr industri Markberedning, expl.omr övrigt Gator och belysning, expl.omr övrigt Parkanläggningar, expl.omr övrigt 34 800 40 600 11 600 20 000 -6 800 0 120 000 5 000 10 000 14 000 32 000 28 000 38 000 60 9 600 40 000 8 000 50 000 7 500 7 500 1 000 200 000 80 000 55 000 0 2 000 55 000 10 000 6 000 65 000 71 000 1 000 5 000 10 000 14 000 16 000 14 000 19 000 100 20 000 -5 000 11 800 17 600 7 700 -60 680 4 400 13 250 2 450 -14 500 8 900 3 250 6 275 100 20 000 -5 000 7 700 28 000 12 600 -78 680 4 600 17 500 1 900 -16 000 5 600 4 500 4 000 100 20 000 -5 000 4 500 21 000 8 100 -58 400 900 1 500 3 400 -10 500 4 500 1 500 1 500 Forts. KOMMUNSTYRELSE Totalt Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Forts. anslag 299 Samhällsbyggnadskontor -2 000 -5 000 Summa Samhällsbyggnadskontor 220 245 339 620 489 300 SUMMA KOMMUNSTYRELSE 223 245 339 620 489 300 Anslag 200 Servicekontor Oförutsedda investeringsbehov (vid vht med sluten redovisning) Summa Servicekontor 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 Anslag 202 Städ- och måltidsservice Maskiner och utrustning, 5 år Summa Städ- och måltidsservice 1 500 1 500 1 500 1 500 1 800 1 800 20 570 20 570 23 600 23 600 26 470 26 470 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000 30 570 33 600 36 770 Försäljningsintäkter, expl.omr övrigt SERVICENÄMND Anslag 203 IT-service Datorutrustning, 3 år Summa IT-service Anslag 204 Kommuntransport Tunga transportmedel Summa Kommuntransport SUMMA SERVICENÄMND 61 FASTIGHETSNÄMND Totalt Anslag 205 Fastighetskontor Arbetsmaskiner, 5 år Summa Fastighetskontor Anslag 209 Förvaltningsfastigheter Planerat underhåll Planerat underhåll förstärkning från och med 2017 Ventilationsåtgärder, årligt anslag Energisparåtgärder, mindre åtgärder Miljöåtgärd, utbyte armaturer med kvicksilverlampor Förvaltningsfastigheter, Förändringsarbeten, årligt anslag Förändringsarbeten, kök Solvärmelösningar, kommunala lokaler PCB-sanering, myndighetskrav 2016 (Kattegatt och Sannarpshallen) Larm, inbrott/brand Brandskydd, skolor Anpassning köksstandard i gruppbostäder, statliga krav Ändrad inriktning, gruppbostad Snöstorp Fotbollsarena, upprustning Utomhusmiljö/lekplatser, skolor och förskolor, BUF Förskolor, 4 avd ersättning av dåliga lokaler, årligt anslag Toalettöversyn grundskolor Utrustning storkök, SM Avloppsanläggning, krav Miljö och Hälsa Fettavskiljare, krav TK/VA Akustikåtgärder/Skötbord Kärlekens IP omklädningsrum Samordning IT-uppkoppling kommunens lokaler Summa Förvaltningsfastigheter SUMMA FASTIGHETSNÄMND 62 8 000 3 000 75 000 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 100 100 100 100 100 100 39 200 2 000 500 39 200 3 500 2 000 500 39 200 3 500 2 000 500 -2 000 2 000 2 000 4 500 500 2 500 4 500 4 500 2 500 2 000 3 000 500 500 2 000 500 500 500 500 500 5 000 25 000 3 000 500 500 3 000 3 000 23 200 3 000 1 200 500 500 750 3 900 1 000 118 750 23 200 24 000 1 400 1 600 500 750 500 750 1 000 87 550 1 000 86 050 118 850 87 650 86 150 TEKNIK- & FRITIDSNÄMND Totalt Anslag 320 Gator, parker och idrott Maskiner/Instrument/utrustning, 6 år Beläggningsförnyelse, komponentavskrivning, från drift till investering Gator och Parker - Ramanslag, genomsnitt 25 år Offentlig belysning Belysningsstolpar Armaturer förnyelse, energikostnadsbesparing Trädplanteringar Lekplatsförnyelse Nya grön- och lekytor Motionsspår Förnyelse idrottsanläggningar Kärlekens IP, 11- manna konstgräsplan Cykelplan 2010 (Transportplan) Trafiksäkra korsningar m m (Transportplan) Resecentrum Närhet Halmstad (Transportplan), hållplatser Wrangelsgatan (Transportplan) 24 300 Skydd av vattentäkters tillrinningsområden, kommunala gator Trafiknätsanalys, trafiksäkerhetsåtg enl KF Parkeringsverksamhetsinvesteringar (intäktsfin) Fylleåleden genomförande av resterande etapper Halmstad Arena, läktarstolar, ljuda, belysning, ny matchklocka 5 500 Halmstad Arena Bad, teknisk upprustning Halmstad Arena Bad, ny barnavdelning, självfinansierad Linehedsparken, amfiteater (lärlingsproj.) Investeringar i Mickedalas ridanläggning 3 000 Beläggningsförnyelse, utökning Summa Gator, parker och idrott Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 1 700 8 500 7 700 2 500 1 000 1 000 2 500 3 000 1 000 1 500 2 000 6 000 10 000 4 000 24 000 2 000 4 000 1 700 8 500 7 800 2 500 1 500 1 000 2 500 3 000 1 000 2 000 1 700 8 500 7 300 2 500 2 000 0 2 000 3 000 1 000 1 500 2 000 10 000 5 000 1 000 1 000 500 500 2 000 500 500 1 000 3 000 2 000 2 500 2 600 1 000 1 500 5 000 98 900 5 000 53 100 5 000 43 000 98 900 53 100 43 000 Anslag 540 VA-verksamhet VA-anslag, 33 år Summa VA-verksamhet 57 000 57 000 57 000 57 000 57 000 57 000 SUMMA NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA 57 000 57 000 57 000 SUMMA TEKNIK- & FRITIDSNÄMND NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA 63 KULTURNÄMND Totalt Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Anslag 460 Kulturförvaltning Inköp av konst, hela kommunen Konstnärlig utsmyckning Inventarier, 10 år Summa Kulturförvaltning 250 1 500 500 2 250 250 1 500 500 2 250 250 1 500 500 2 250 SUMMA KULTURNÄMND 2 250 2 250 2 250 4 500 700 4 500 4 500 700 200 2 275 2 625 8 175 7 325 1 400 5 900 300 300 300 300 300 300 8 475 7 625 6 200 550 550 500 500 200 200 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 200 200 200 200 200 200 2 750 2 700 2 400 1 000 1 000 1 000 2 500 3 500 1 000 1 000 3 500 1 000 1 000 BARN- & UNGDOMSNÄMND Anslag 641 Grundskola och barnomsorg Årligt anslag inventarier, 10 år Inventarier, Steninge fsk, 4 avd Inventarier fsk, ersättningsavdelningar, 7 avd 2016, 2 avd 2017 Inventarier fsk, 6 avd 2015, 13 avd 2016 och 15 avd 2017 Inventarier fsk, 8 avd 2018 Summa Grundskola och barnomsorg Anslag 649 Kulturskola Inventarieanslag, 10 år Summa Kulturskola SUMMA BARN- OCH UNGDOMSNÄMND UTBILDNINGS- & ARBETSMARKNADSNÄMND Anslag 130 Arbetsmarknadsåtgärder Inventarier, 10 år Summa Arbetsmarknadsåtgärder Anslag 651 Gymnasieskola Inventarier, 10 år Summa Gymnasieskola Anslag 661 Vuxenutbildning Inventarier, 10 år Summa Vuxenutbildning SUMMA UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND SOCIALNÄMND Anslag 750 Social omsorg Inventarier, 10 år Brandskyddsåtgärder i gruppboenden enl krav fr räddningstjänst Summa Social omsorg SUMMA SOCIALNÄMND 64 HEMVÅRDSNÄMND Totalt Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Anslag 770 Äldreomsorg Inventarier verksamhet, 10 år Larm-/trygghetstelefoner, 5 år (Larmcentralen) Larminvesteringar, äldreboenden, 5 år Inventarier till ny/ombyggnation, 10 år Välfärdsteknologisatsning Summa Äldreomsorg 1 500 300 1 375 4 300 1 400 8 875 1 500 300 1 500 300 6 100 1 800 SUMMA HEMVÅRDSNÄMND 8 875 6 100 1 800 Anslag 800 Miljö- och hälsoskyddskontor Nytt ärendehanteringssystem anpassat för att klara dagens behov Summa Miljö- och hälsoskyddskontor 720 720 170 170 SUMMA MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND 720 170 0 Anslag 880 Räddningstjänst Fordon, enligt fordonsplan, 10 år Inventarier, utrustning, material mm, 10 år Summa Räddningstjänst 4 100 2 000 6 100 5 750 2 000 7 750 2 400 2 000 4 400 SUMMA RÄDDNINGSNÄMND 6 100 7 750 4 400 561 235 598 565 730 270 Investeringsinkomster -82 180 -104 680 -73 900 Investeringsutgifter 643 415 703 245 804 170 ÖVRIGT Ombudgetering och övrigt Bedömd ombudgetering netto, eventuell prisjustering och övrigt 50 000 50 000 50 000 Summa Övrigt 50 000 50 000 50 000 611 235 648 565 780 270 Investeringsinkomster -82 180 -104 680 -73 900 Investeringsutgifter 693 415 753 245 854 170 4 300 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND RÄDDNINGSNÄMND SUMMA investeringar exklusive Övrigt BRUTTOREDOVISNING exklusive Övrigt TOTALA INVESTERINGAR TOTAL BRUTTOREDOVISNING För varje investeringsprojekt överstigande en total budgeterad utgift på över 30 000 kkr ska ianspråkstagande godkännas av kommunstyrelsen. 65 5.8. SPECIFIKATION AV VISSA DRIFTANSLAGSFÖRÄNDRINGAR Nämnd/anslagsområde/driftsanslagsförändring KOMMUNSTYRELSE Anslag 011 Kommunstyrelse Avskaffandet av projekt Ökade livschanser för unga Den goda arbetsgivaren: Friskvårdssatsning Den goda arbetsgivaren: Studentmedarbetare Anslag 031 Stadskontor Utveckling HR, effektivisering per anslag - omfördelning från nämnder & bolag Effektiviseringsbeting pga E-förvaltningsprojekt (totalt för nämnderna) Samordnad kommunikationsavdelning, totalt 3 400 kkr Medarbetarundersökning, jämna år, 500 kkr Den inkluderande kommunen, totalt 4 500 kkr Effektivisering Stadskontor Anslag 299 Samhällsbyggnadskontor Centrumutvecklingsprogram, drift av pågående och nya program Kommunal bostadsförmedling Anslag 370 Kollektivtrafik Ökade kostnader för 70+ kort, totalt 6 500 kkr Tillfälligt anslag för gratis kollektivtrafik på lördagar, test hösten 2015, upphör 2016 Ökad kostnad, taxemellanskillnadsersättning Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 -8 000 5 000 3 000 -8 000 5 000 3 000 -8 000 5 000 3 000 -2 283 -4 283 -6 283 1 700 500 2 500 -2 000 -4 370 2 500 0 2 500 -2 000 -4 370 2 500 500 2 500 -2 000 100 200 2 000 200 2 000 3 200 3 200 3 200 -500 1 000 -500 1 000 -500 1 000 500 1 500 1 500 -1 000 500 3 900 700 -5 000 -5 000 500 -1 000 500 5 200 1 300 -7 000 -5 000 575 575 500 -1 000 500 5 200 2 000 -7 000 -5 000 1 150 1 150 500 500 200 500 400 500 600 FASTIGHETSNÄMND Anslag 209 Förvaltningsfastigheter Fastighetsunderhåll, inledanden utredning, samt utökning TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND Anslag 320 Gator, parker och idrott Tillfälligt tilläggsanslag för satsning på ungdomsidrott, upphör 2016 Förbättrad skötsel på kommunens badplatser, totalt 1 500 kkr Örjans vall, ökade driftkostnader pga ombyggnad Volymförändring, ökade ytor att sköta Samordning teknisk drift, besparing Ökat egenregiarbete , besparing Ny idrottshall, Snöstorp, 50 % av ökad kostnad Ny idrottshall, Oskarström, 50 % av ökad kostnad Skötsel/underhåll av grön-/lekytor Gratis simskola för 6-åringar, genom föreningsbidrag till simföreningar Den goda arbetsgivaren: Generationsskifteprogram 66 KULTURNÄMND Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 500 1 000 600 2 000 600 3 000 2 000 3 000 1 200 1 700 22 100 500 -500 425 425 2 000 3 000 1 200 1 700 22 100 500 -1 000 850 850 2 000 6 000 64 300 600 -2 200 -2 400 -2 000 3 000 2 900 2 400 89 600 700 -2 200 -4 200 -2 000 3 000 5 700 4 700 112 400 700 -2 200 -6 000 -2 000 3 000 8 600 7 100 500 2 700 -200 7 300 5 000 3 000 5 800 -200 7 300 15 000 5 500 8 900 -200 7 300 30 000 Anslag 131 Ekonomiskt bistånd Reduktion av ekonomiskt bistånd -7 000 -10 000 -15 000 Anslag 651 Gymnasieskola Volymförändring Gymnasieskola Lokaleffektivisering Hyror evakueringslokaler, Kattegattgymnasiet Satsning för ökad måluppfyllelse i gymnasieskolan Administrativ besparing Jobb till unga: Dramalogen, permanentande av projekt Jobb till unga: Made by Halmstad, permanentande av projekt Den goda arbetsgivaren: Generationsskiftesprogram 2 900 -1 600 4 000 2 000 -2 500 2 600 1 100 700 4 800 -2 800 3 000 3 000 -2 500 2 600 1 100 1 300 9 100 -4 000 3 000 4 000 -2 500 2 600 1 100 2 000 5 000 10 000 10 000 Anslag 460 Kulturförvaltning Hallands konstmuseum, driftkostnadsökning utöver hyra Utveckling av Medborgarservice i kommunen BARN- OCH UNGDOMSNÄMND Anslag 641 Grundskola och barnomsorg Ny förskola i Steningeskolan (4 avd) Paviljongkostnader, ytterligare ökning Förskoleutbyggnad, driftkostnader enl plan HT 2014 Förebyggande skadegörelse Rätt till heltid, trygga anställningar mm, besparing Ny idrottshall, Snöstorp 50 % av ökad kostnad Ny idrottshall, Oskarström 50 % av ökad kostnad Ökad satsning elevhälsa Satsning på fritidsverksamheten Volymförändring, Förskoleverksamhet, Grundskola och skolbarnomsorg Volymförändring, friskolor Administrativ besparing Lokaleffektivisering Avskaffande av vårdnadsbidrag Förebyggande samverkan kring tonåringar; SO, BU, KUF Den goda arbetsgivaren: Kompetensutveckling för personal Den goda arbetsgivaren: Generationsskifteprogram 1 700 10 000 500 Anslag 649 Kulturskola UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND Anslag 130 Arbetsmarknadsåtgärder Ny målgrupp inom Daglig verksamhet Daglig verksamhet, volymförändring Administrativ besparing Jobb till unga: Sommarkraft, alla elever 3 v, 2 somrar Jobb till unga: Kommunala arbetsmarknadsprojekt Anslag 661 Vuxenutbildning Jobb till unga: Komvuxplatser, fler (200 platser från 2016) 67 SOCIALNÄMND Anslag 750 Social omsorg Nytt HVB-hem för unga med sociala problem och funktionsnedsättning Volymförändring, social omsorg Finansiering av regional missbruksenhet Rätt till heltid, trygga anställningar mm, besparing Våld i nära relationer Kriscentrum Administrativ besparing Den goda arbetsgivaren: Insatser för att reducera höga sjuktal Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 2 000 4 750 3 400 4 000 9 200 3 400 -500 13 000 2 000 -800 1 600 4 000 13 450 3 400 -1 000 13 000 2 000 -800 1 600 -1 300 -1 350 10 700 6 700 1 800 1 000 2 000 -1 500 4 000 -9 000 2 000 -6 000 6 000 -1 300 -1 350 18 300 12 000 1 800 1 000 2 000 -1 500 4 000 -13 000 2 000 -6 000 6 000 -1 300 5 000 2 200 1 800 3 500 -5 000 4 300 3 500 3 500 6 500 5 300 3 500 8 000 2 000 -800 1 600 HEMVÅRDSNÄMND Anslag 770 Äldreomsorg Bidrag inkontinesartiklar, intäkt Volymförändring hemtjänst/hemsjukvård Volymförändring särskilt boende Sänkning av hemtjänsttaxa Maxtaxa, äldreomsorg, återställning Hemvårdsbidrag, delvis återinförande Lokaleffektivisering Framtidens hemsjukvård, beräknade merkostnader Rätt till heltid, trygga anställningar mm Anpassad verksamhet för äldre funktionshindrade Effektivisering med hjälp av välfärdsteknologi Förstärkning av hemtjänst Administrativ besparing Den goda arbetsgivaren: Rätt till heltid, uppstarts/omställningskostnad Den goda arbetsgivaren: Kompetensutveckling för personal Den goda arbetsgivaren: Generationsskifteprogram Den goda arbetsgivaren: Insatser för att reducera höga sjuktal 68 -1 350 4 300 1 900 1 800 1 000 2 000 -1 000 4 000
© Copyright 2024