Infonytt - nr 13, 2015
Infonytt FÖR PERSONAL INOM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015 Nr 13 Nyheter från Sektionen för resurs- och stödverksamhet Linköpings Kommun Utbildningsförvaltningen Sektionen för resurs- och stödverksamhet linkoping.se/resursochstodverksamhet Linköping Där idéer blir verklighet Resurs- & stödverksamhet Nyheter från Sektionen för resurs- och stödverksamhet INFONYTT NR 13 . 2015 INNEHÅLL Pedagogiska appar 2 3-4 5 Lära tillsammans 6 Lärande samspel 7 Marte Meo 8 Konsultativt stöd 9 Föräldrastöd 10 Barn och trauma Kalvuddens kollo Utgivare: Sektionen för resursoch stödverksamhet Redaktionsråd: Anita Sevekvist Kerstin Rydberg Jeppson Åsa Svensson Eva Höglind Skribent: Bulle Davidsson Fotograf: Lennart Lundwall Redaktör och formgivare: Annika Thörnros Runesson Tryck: Ringqvist tryckeri, vt 2015 Spetskompetens i våra verksamheter! Vi vill ge barn och ungdomar i våra verksamheter de allra bästa förutsättningarna till optimal utveckling. Därför behöver vi se till helheten kring individen. I detta nummer av tidskriften Infonytt berör vi bland annat frågor kring barn med trauma och ser närmare på den spetskompetens som behövs och som vi erbjuder. Anita Sevekvist Hur möter vi våra pedagogers behov av kompetensförsörjning? Kan vi synliggöra samspelet mellan pedagoger och elever? Sektionschef [email protected] Sommaren närmar sig med stormsteg, till glädje för många, men alla barn har inte samma förutsättningar i livet. Linköpings kommun erbjuder verksamheter även under sommaren; läs mer på sidan 5 om Kalvuddens sommarkollo med frisk luft och hemlagad mat på och se även andra verksamheter på; facebook.se/Ungdomsarenori Linköping. Varmt välkommen att kontakta oss! /Anita Sevekvist Lars Rejdnell Barn- och ungdomschef [email protected] Omvärld i förändring Samhället utvecklas allt snabbare och situationen i vår omvärld är stadd i förändring. Sverige och Linköping tar emot ett stort antal människor från olika delar av världen med en sak gemensamt, ett stort behov av skydd och stöttning för att kunna starta ett nytt liv i ett nytt land. Detta ställer stora krav på att vi arbetar effektivt och flexibelt. Vi utvecklar vårt arbete med mottagandet av dessa elever och ligger långt framme i arbetet med att kartlägga elevernas styrkor och utvecklingsområden. Vi har idag i Linköping ett väl utvecklat uppföljningssystem när det gäller alla våra barn och elevers skolprestationer. Vi behöver fortsätta arbetet med att strukturerat sammanställa resultat, tydligt och enkelt redovisa resultat, stödja arbetet med analysen av resultaten samt fatta kloka och genomtänkta beslut om förbättringsåtgärder. Vi står inför möjligheten att ytterligare utveckla vårt arbete med verksamhets- och kompetensutveckling. En kontinuerlig kompetensutveckling av hög kvalitet är en nyckelfaktor för framgång i våra verksamheter, framgång för våra barn och elever. Nästa steg kan bli att i Linköping inrätta några kompetens- och utvecklingscentra kopplat till ämnen och utvecklingsområden i samverkan med universitetet. Detta skulle kunna bli verklighet redan till hösten! /Lars Rejdnell Infonytt FÖR PERSONAL INOM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Postadress: Linköpings kommun Sektionen för resurs- och stödverksamhet 581 81 Linköping linkoping.se/resursochstodverksamhet Sektionschef Bitr. Sektionschef Anita Sevekvist Kerstin Rydberg Jeppsson Barn i behov av särskilt stöd Anderz Bergholtz Tel: 013-20 87 38 Margareta Lundgren Tel: 013-26 38 10 Agneta Malm Tel: 013-26 39 09 Christina Staaf Tel: 013-20 61 69 Tel: 013-26 35 50 Tel: 013-26 35 12 LSS Helena Almberg Tel: 013-26 34 82 Susanne Åkeborg Tel: 013-20 55 39 Elevhälsa – den medicinska delen Christina Säterskog Tel: 013-20 73 79 Flerspråkighet Fritidsverksamhet 13–16 år Snezana Arsenovic Nero Tel: 013-20 73 61 Ewa Höglind Tel: 013-20 74 59 Åsa Svensson Tel: 013-20 62 72 Steffan Kapellner Tel: 013-20 57 61 Infonytt KOMPETENSERBJUDANDEN FÖR PERSONAL INOM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015 Tips från Sektionen på pedagogiska appar; Appar - en app vad är det? Ett tillämpningsprogram eller en applikationsprogramvara, ofta förkortat app, är en typ av datorprogram som fyller ett direkt syfte för användaren. Tillämpningsprogram kan bland annat vara kontorsprogram som ordbehandlingsprogram och kalkylprogram, kommunikationsprogram som e-postprogram, chattprogram och webbläsare, eller nöjesprogram som datorspel och mediaspelare. (Wikipedia) Våra barn och elever lever idag med tekniken nära till hands. Många gånger använder barnen redan resurser för att söka information och kunskap på egen hand. Nedan ser du ett utbud av användbara appar som du som pedagog kan ha nytta av i din verksamhet. Var hittar man dessa appar? Sök via din Ipad eller mobil via till exempel App store, Play butik eller Windows market. De första är främst riktade till förskoleverksamhet, vidare följer de som passar grundskolan och till sist några mer generellt användbara appar. Gå in och testa vad de kan göra - det är lätt att avinstallera om man inte vill ha eller behöver dem mer. Spökbus (29:-) ett roligt sätt att lära sig prepositioner. Timestock (9:-) visuellt stöd för att visa tid mellan 1-300 minuter. Niki Play (29:-) är en barnvänlig mediaspelare med stöd för Youtube filmer och musik. Dexteria Jr (29:-) tränar finmotoriken på et lekfullt sätt. Skrivguiden (49:-) skriva bokstäver, lägga till egna ord och spela in ljud. Snaptype (o:- eller Pro 29:-) ta bilder på ett dokument, fyll i och använda i läsplattan. Time timer (29:-) visuellt stöd för att räkna ner tid. Notability (29:-) här kan du skriva, importera foton, anteckna och spela in med mera. Pratklocka (gratis) är en visuell timer som räknar ner tid. Niki Diary (29:-) här kan man planera en dags aktiviteter via bilder, video, text och tal. TAKK (49:-) en app där man lär sig teckna vanliga svenska ord. Kompetenserbjudanden! Tips! Vi har samlat alla erbjudanden om aktuell kompetensutveckling som dokument på nätet. Där finner du mer detaljerad information kring respektive kurs och materialet uppdateras löpande under året med nya aktiviteter från sektionen. * Läs mer information på Linweb eller sök den via: linkoping.se/resursochstodverksamhet INFONYTT nr 13 2015 2 ”Det krävs kunskap för att kunna ge dem vad de behöver för att läka” Skolan möter allt fler barn med trauma. De kommer ofta direkt från någon av världens krigszoner. Även barn som levt hela sitt liv i Sverige kan bära på traumatiska upplevelser. Fil dr och leg psykolog Listbeth Henricsson Vad är trauma? Så här förklarar Lisbeth Henricsson, fil dr och leg psykolog på Konsultativt stöd, som undervisar och stödjer personal i dessa barns vardag i förskola och skola: – Olyckor, plötsliga dödsfall, våld, sexuella övergrepp, missbruk, våld i hemmet och krig är några orsaker. Ett trauma påverkar barnens minnes- och koncentrationsförmåga, beteenden, ja hela deras möjligheter till en optimal utveckling. Kriget, olika hemska upplevelser och en svår flykt har traumatiserat både barn och deras föräldrar, så nu behövs mycket trygghet och stor förståelse. – Pedagoger som arbetar med dessa barn behöver stöd i form av handledning och ny kunskap. Det ger bättre förutsättningar för att de ska kunna skapa trygghet och stabilitet för barnet. De behöver vara empatiska, förstående och stödjande, men inte kliniskt behandlande. Skolans stöd avgörande för barn med trauma Det är viktigt att det finns ett samlat stöd för att skapa stabilitet och trygghet i ett barns liv. Där måste skolan stå för en stor del. Gabriella Stålberg är skolpsykolog på resursskolorna och korttidsskolan Bryggan. Hennes uppgift är att stötta de pedagoger som arbetar direkt med barnen. Ibland handlar det om hur de bäst hjälper ett barn med trauma. I många fall när barn inte får skolan att fungera kan det finnas ett bakomliggande trauma med i bilden. -Alla barn har rätt till trygghet och stabilitet, och skolans roll här är oerhört viktig när det gäller barn som bär på traumatiska upplevelser. Lugn och struktur är ett stöd för deras inlärning och utveckling. Hur vi åstadkommer detta måste utgå från varje enskild elev ”här och nu”, alltså när han eller hon kommer till resurssko- lan. Att skapa lugn är en utmaning för pedagogerna hela tiden, säger Gabriella Stålberg. Hennes stöd till pedagogerna handlar bland annat om att förmedla kunskap om barns utveckling, att tillsammans med dem försöka förstå vilka krav man kan ställa på eleven. Resursskolorna samarbetar mycket med BUP, som arbetar med barnet, medan Gabriella Stålberg som skolpsykolog stöttar personalen. -Vi arbetar ofta med mycket komplex problematik och här är det samlade stöder från skola. BUP och socialtjänsten enormt viktigt, säger hon. En utmaning att skapa lugn Skolpsykolog Gabriella Ståhlberg 3 Klasslärare Åsa Artursson Särskilt stöd till Björnkärrsskolan i Ryd På Björnkärrsskolan i Ryd finns två internationella klasser, där nyanlända elever tas emot och tillbringar sitt första skolår i Sverige. De kommer ofta från krigshärjade länder och har varit med om hemska upplevelser i hemlandet och under flykten. När klasserna skulle få nya elever med diagnosen PTSD bad pedagogerna om hjälp hos Konsultativt stöd, och nu under vårterminen får de regelbundet grupphandledning av psykolog Lisbeth Henricsson. – Vi visste att trygghet och rutiner är viktigt, men vi hade en hel del frågor, berättar klassläraren Åsa Artursson. På träffarna har vi fått ta del av fakta och forskning och även fått en del praktiska tips som har hjälpt oss. Ett konkret exempel var problem i hallen på morgonen. När dörren öppnades och alla vällde in blev det bråkigt. Lisbeth Hen- ricsson föreslog att vi skulle öppna tidigare så att eleverna kunde droppa in efterhand, och det blev väldigt bra. Kanske hade en del elever upplevt svåra saker i trängsel med mycket folk, det vet vi inte, men åtgärden hjälpte. En sak som pedagogerna oroade sig var en kommande brandövning. Vad borde de tänka extra för att göra det så bra som möjligt för elever med trauma? – Det är väldigt skönt att få stöd av någon som kan den här problematiken, säger Åsa Artursson. Sjuksköterskan fångar upp signaler – Det är viktigt att inte stressa eleven utan låta processen ta tid. Skolans stabilitet och rutiner kan vara läkande i sig. Skolsköterska Emma Herrlander Törnqvist Nyanlända barn kan bära på svåra trauman. Hälsosamtalen i fyran kan öppna dörren för vidare samtal. Emma Herrlander Törnquist är skolsköterska på Rosendalsskolan. Hon tycker att man ska ta det lugnt när man möter ett nyanlänt barn. Oro och koncentrationssvårigheter kan bero på att det tar tid att vänja sig vid en ny situation. Efter ett tag kan det visa sig om det finns bakomliggande trauma. Emmas dörr står öppen för det mesta. Eleverna vet att de är välkomna. Om en elev gör många spontanbesök med ont i huvudet eller i magen ligger det ofta andra problem bakom, vilka kan visa sig handla om trauma. Det kan också komma liknande signaler vid hälsosamtalen. Först sägs kanske inte rent ut vad det handlar om, men efter fler samtal kan bilden klarna. – Jag är inte ensam utan har flera att bolla med. Vår skolläkare kan området och känner många familjer, det är en styrka. Hela elevhälsoteamet träffas en gång i veckan. Pedagoger och brobyggare gör ett fantastiskt jobb. Vi har också bra samarbete med Flyktingmedicinskt centrum, BUP och socialtjänsten, säger Emma Herrlander Törnquist. 4 Sommarliv med bad och lek Kalvuddens internatkollo anordnas av fritidsverksamheten som är en del av Sektionen för resurs- och stödverksamhet i Linköpings kommun. På kontorsgolvet hos koloniföreståndare Therése Hansson ligger stora travar med packningslistor som ska skickas ut till de Linköpingsbarn mellan 10 och 16 år som ska åka på kollo i sommar. I år är det 140 barn som får vara på Kalvudden mellan sju och tio dagar, då de får hemlagad mat och lever sommarliv med bad och lek utan mobiltelefoner och surfplattor. Sommarkollot är indelat i fyra perioder med vardera 35 deltagare. Det brukar vara 50-60 sökande till varje period. -Vår målgrupp är alla barn från fyran till nian, berättar Therése. Tidigare bjöd vi in via socialtjänsten, men vi ville bredda målgruppen och går nu ut med inbjudan via alla skolor, fritidsgårdar och medborgarkontor, även på engelska, arabiska och somaliska. Det blir större trygghet i grupperna när barn från skilda håll och levnadsvillkor träffas. Det skapar empati och förståelse för att man har det olika. -Alla kan söka och grupperna blir blandade, även om vi naturligtvis tar hänsyn till förslag från skolor och socialtjänst. Vi skickar också inbjudan direkt till en del barn som vi vet behöver sitt kollo. Avgiften är låg och de flesta har råd, men ibland hjälper socialtjänsten eller skolornas elevvårdsteam till med pengar. Hon är även arbetslagsledare för DIVA, Liquid och Shanazi Hjältar, som har ungdomsläger på Brevik utanför Söderköping. Verksamheten ordnar också sommaraktiviteterna ”Chilla på riktigt” för 13-16-åringar, sommarkafé på Arbis och ungdomsfestivalen Keep it loud. Ungdomsarenor i Linköping ansvarar för ungdomsverksamheten under Linköpings stadsfest. -Vi vill nå ut till alla i verksamheter i kommunen som möter barn och ungdomar. Det är bra om de vet att vi finns och har verksamhet under sommaren och övriga skollov, säger Therése Hansson. Mer information om ungdomsverksamhet finns på: facebook.com/UngdomsarenoriLinköping Foto Det finns barn som kommer från år till år och som hela året längtar till veckan på Kalvudden. Varje deltagare får en julhälsning med en CD med foton från sommarkollot. Therése Hansson berättar att det inte bara är barn som är riktiga ”kollorävar”. Det finns också personal som återkommer från år till år. Kocken är en av dem och mäkta populär. Therése åker själv till kollot de flesta dagar för att tala med personalen och värdarna på Kalvudden och sköta föräldrakontakter. 5 INFONYTT nr 12 2014 Therése Hansson sson Lära tillsammans - vad förskolan innebär Vi måste göra något annorlunda, så att vi kan förstå varandra. Så tänkte förskolechefen Ulla Carlsson och hennes medarbetare i Ryd när de insåg att deras budskap inte gick fram till föräldrarna. Hur skulle de kunna förklara vad förskola innebär? Lösningen hette Lära tillsammans. - Det är en metod som använts på familjecentralerna sedan 2013, men när vi fick syn på den förstod vi att den skulle vara ännu bättre på förskolorna där själva verksamheten pågår. Nu har vi ett arbetssätt som fungerar! Ulla Carlsson poängterar att problem med att förstå inte bara gäller när föräldrarna kommer från andra kulturer, utan också när mammor och pappor tror att förskolan fungerar som deras barndoms dagis. Det handlar inte längre om att lämna in barn Lära tillsammans (Family Learning) är en kurs på 12 timmar, som kan läggas upp på olika sätt. Först testades konceptet på en förskola med många somaliska familjer. Brobyggare och pedagoger medverkade. Man bestämde sig för att fokusera på några viktiga saker, till exempel varför det är viktigt att komma i tid och ha kläder för väder. När man beskrev förskolans uppgift och hur man arbetar för att uppfylla den var det lättare för föräldrarna att förstå. En förälder konstaterade: -”Oj, vad mycket ni måste planera!” En insikt om att vi har ett syfte med allt vi gör. Även vi fick nya kunskaper och lärde oss mycket om varandras sätt att se på barnen, berättar Ulla Carlsson. I år utbildas två personal på varje förskola i konceptet under ledning av en specialpedagog. Under hösten är det meningen att Lära tillsammans ska praktiseras på alla förskolor i Ryd. -Det är så skönt att vi hittat det här arbetssättet. Ju fler barn vi får från olika delar av världen, desto tydligare blir vikten av att vi förstår varandra. Mer om Lära tillsammans på förskolorna i Ryd finns här: linkoping.se/resursochstodverksamhet Foto: Anna Trygg till några timmars lek och pyssel. Idag har förskolan en egen läroplan med krav på innehåll och kunskapsmål. -Det spelar ingen roll varifrån man kommer. Det här konceptet innebär en chans att visa vad förskola är när vi träffar barn och föräldrar tillsammans. ”Oj, vad mycket ni måste planera!” www.linkoping.se/resursochstodverksamhet 6 - Du som är rektor har en viktig roll när det gäller dina medarbetares kompetensutveckling. - Du som pedagog måste kunna styra och leda lärprocesser. - Eleverna måste förstå sambandet mellan sin insats och sitt resultat. Därför gäller det för pedagoger som arbetar med elever att väga ihop människosyn med kunskapssyn i det pedagogiska arbetet för att skapa framgång för varje elevs lärande. Lugn och arbetsro med Lärande samspel Tjafs och konflikter läckte energi. Nu är det en helt annan anda i grupperna. Alla är förvånade över resultatet. Lärande samspel har åstadkommit stora förbättringar. Pedagogen Heidi Lassus och rektorn Åsa Hallberg är eniga när de beskriver den process som hela Vittraskolan i Lambohov gått igenom. Det började med att skolan fick ett erbjudande från AnnBrit Beckman, som handledde pedagoger individuellt i arbetet med barn med särskilda behov. Ville arbetslagen prova Lärande samspel? De nappade, och alla skolans pedagoger lär sig nu metoden i grupp. Trots att det återstår några träffar kan de redan se mycket goda resultat. Den förr stökiga gruppen fick snart arbetsro och i stället för tjafs blev det turtagning. Eleverna blev jättestolta över intjänade poäng. Lugnet spred sig också till övriga pass och till och med till rasterna. I konceptet ingår att eleverna gruppvis får poäng för gott beteende i olika sammanhang, och det leder fram till en belöning. Det kan till exempel vara att se en film tillsammans, spela sällskapsspel eller lyssna på spökhistorier. – Det är inte bara eleverna som ska förändras, vi vuxna har ju också en lärprocess, påpekar Åsa Hallberg. Alla pedagoger som barnen möter ska arbeta på samma sätt. Det kan ta tid att förändra sin egen inställning och sitt beteende. – Jag var skeptisk till att eleverna skulle acceptera det här. Vi diskuterade med dem vilka beteenden de ville se mer av och tvärt om. Vi hade avsatt 30 minuter men höll på i 90. De kom med så många kloka idéer, berättar Heidi Lassus. Heidi Lassus instämmer: – Man får jobba mycket med hur man tenderar att reagera i olika situationer. Arbetssättet kräver planering, tålamod och konsekvens. Utbildningen är arbetskrävande med mycket att läsa och reflektera över och en hel del praktiskt att ordna, men det är det värt! – Vi har fått en grupp med ett helt annat klimat, säger Heidi. Vittraskolans pedagoger är uppdelade i två arbetslag, ett för åk f-3 inklusive fritids och ett för åk 4-9. Båda lagen går utbildningen i Lärande samspel. Pedagog Heidi Lassus 7 INFONYTT nr 11 2014 Victoria Almroth, DIVAS utvecklingsledare Vinster med att arbeta tvärprofessionellt Marte meo är en metod som hjälper pedagoger att få syn på vad som händer i samspelet mellan dem och barnen. Genom att filma detta samspel kan man upptäcka både vad pedagogerna gör bra och vad barnet behöver ytterligare av utvecklingsstöd. Ibland upptäcker pedagoger i förskolan att ett barn har låg självkänsla, kanske inte leker så bra eller att det inte fungerar för barnet i lekhallen. Hur ska de då bäst kunna stödja det barnets utveckling? Marte Meo-metoden sätter fokus på samspelet mellan barn och pedagog. Genom att filma detta samspel kan man upptäcka både vad pedagogerna gör bra och vad barnet behöver ytterligare av utvecklingsstöd. I Linköping finns två specialpedagoger vid Konsultativt stöd som samarbetar kring Marte Meo, Lena Holmberg och Lisen Österberg. Lena är utbildad Marte Meo-terapeut och Lisen har specialinriktning mot barn med synnedsättning. – Fördelen med metoden är att vi kan lyfta fram situationer och visa vad som händer i ögonblicket, säger Lena Holmberg. Vi pausar filmen, stannar upp och samtalar om vad pedagogen gör, hur det görs, och hur barnet reagerar. Minspel och kroppsspråk framstår tydligare. Filmen och samtalen kring den ger mer än att bara prata eller att observera barngruppen. – Förändring blir lättare när man har fått syn på sig själv i en verklig situation, menar Lisen Österberg. Marte Meo betyder Av egen kraft och är en form av samspelsbehandling som ska hjälpa föräldrar, lärare och personal i vård och omsorg att stödja en positiv utveckling hos dem de ansvarar för. Den har använts i Sverige sedan 1990-talet. Marte Meo utvecklades i Nederländerna av Maria Aarts under den senare delen av 1970-talet. (Källa: Socialstyrelsen.) På Konsultativt stöd finns numera två specialpedagoger som arbetar med Marte Meo och pedagoger kan söka handledning med fokus på denna metod. Nyligen har Lena och Lisen arbetat med Marte Meo på förskolan Fågelboet i Malmslätt. Där går ett barn som inte ser, och förskolläraren Åsa Pettersson berättar vad stödet betytt för pedagogerna och barnet självt: – Vi har fått väldigt mycket hjälp med förhållningssätt och bemötande. På filmen ser vi sådant som är svårt att uppmärksamma när situationen utspelar sig i verkligheten. Det är vårt eget beteende och hur vi uttrycker oss i språk och gester, och det är barnets reaktioner. Det kan ta sig väldigt små uttryck som går oss pedagoger förbi, men som blir tydliga för oss när vi ser filmen. Vi uppmärksammar också hur barnen tar kontakt mellan varandra och om det finns situationer där det aktuella barnet blir mer passivt. Åsa Petterson säger också att syftet med detta arbetssätt är att barnet ska må bättre, utvecklas och känna trygghet. Det barn de arbetat med speciellt har också blivit betydligt mer aktivt i gruppen. Även samspelet mellan barnen har förbättrats. Men arbetet med Marte Meo-metoden har också gjort att det blivit lättare för pedagogerna att se vad som händer och förstå vad barnet och gruppen behöver och mår bra av. På det sättet har de fått både mer kunskap och större trygghet i sitt eget arbete. -Vi vill arbeta på samma sätt när det gäller samspelet barn-barn och mellan de andra barnen och oss vuxna. Marte Meo pedagoger Foto: 8 Konsultativt stöd arbetar som ett tvärprofessionellt team med handledning och konsultation gentemot personal inom Linköpings kommunala skolor, kommunala och enskilda utförare och fristående skolor friskolor från förskola till år 9. Vi föreslår och medverkar i fortbildning och utbildning, initierar och utvecklar metoder i arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd. Verksamhetschef Margareta Lundgren 013-26 38 10 och verksamhetschef/rektor Christina Staaf 013-20 61 67 Konsultativt stöd ”Barn som tänker annorlunda och utmanar - barn som behöver mer! ”Inte enligt mallen inlärningsmässigt? Vi erbjuder kunskap och kompetens kring tex ADHD, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom i inlärningssituationen och det sociala samspelet.” Vi stöttar pedagoger i utmaningen när elever har svårt att ta till sig abstrakt och komplex information.” Neuropsykiatriska svårigheter ”Konsultation, råd och stöd till er som har elever inskrivna i särskola. Stöd och information till rektor/förskolechef i samband med mottagningsprocessen till särskola” Generella inlärningssvårigheter Konsultativt stöd Särskola Psykisk hälsa ”Språkets möjligheter - språket är det viktigaste redskapet för att lära och skapa nya relationer. Språk & kommunikation Kommunikationsförmågan, språket och talet spelar en avgörande roll för individens sociala utveckling och lärande.” Medicinska funktionsnedsättningar ”Utbildning och vägledning i grupp. ”Till dig som har barn/elever med syn-, rörelse- eller hörselnedsättningar. Förhållningssätt och samspel, förutsättningar för barns utveckling och lärande” Vi erbjuder konsultation om förhållningssätt, hjälpmedel och pedagogiska verktyg.” Mer information finns på nätet: Linweb och linkoping.se/resursochstodverksamhet 9 INFONYTT nr 13 2015 Familjeprogram och föräldrastöd De personer som har störst påverkan på ett barns emotionella och intelektuella utvecking är föräldrarna. Därför finns det anldening att erbjuda föräldrar olika former av stöd. Linköpings kommun har sedan 2000 erbjudit och utvecklat sitt föräldrastöd: * Flexibilitet och anpassning efter behov är vår ledstjärna * Lära tillsammans – Föräldrar, barn och pedagoger jobbar tillsammans. En metod för ökad kunskap och vid inskolning i förskolan * Specialdesignade kurser för föräldrar som nyligen kommit till Sverige * Brobyggare, kulturell och språklig länk * Kurser för föräldrar som vill bli stärkta i sin roll som förälder * För kommunens verksamheter och föräldrar från förskolan upp till tonåren * Föreläsningar och workshops på föräldramöten i förskolor och skolor efter önskemål För ytterligare information kontakta: Mats Mikiver 013- 20 63 18 Cathrine Aldenrud 070-522 85 05 Irene Mattsson 070-344 67 72 Vi planerar en kurs om hur man som förälder kan arbeta med modersmålet tillsammans med sitt/sina barn. Kursen erbjuds föräldrar till förskolebarn med annat modersmål än svenska. Den leds av personal med kulturell och språklig kompetens. Brobyggare och modersmålspedagog Fartun Ahmed Brobyggare Linköpings kommun har några anställda som har som del av sin tjänst att verska som ”brobyggare”, dvs verka som en kulturell och språklig länk mellan föräldrar och professionella. Arbetsuppgiften är att genom personlig kontakt, genom olika nätverk och via sin yrkesroll informera verksamheter, motivera till besök och själv finnas med i verksamheten. ”Hon är en tillgång för alla familjer på familjecentralen. Tar oavsett nationalitet kontakt med besökare på öppna förskolan och genom det knyts kontakter mellan t.ex. en somalisk och en svensk mamma. ” Personal på familjecentralen i Ryd Familjecentralen i Ryd 10 Linköping Där idéer blir verklighet Sektionen för resurs- och stödverksamhet Sektionen för resurs- och stödverksamhet Sektionen för resurs- och stödverksamhet stöder förskole-/skolpersonal, förskolechef och rektor i arbetet med barn, elever och ungdomar. I vårt hus finner du många varierande kompetenser och en bred erfarenhet. Tillsammans med er kan vi ta ett samlat grepp kring relevanta insatser och situationsanpassa effektiva åtgärder. Välkommen att besöka vår hemsida! www.linkoping.se/resursochstodverksamhet Du når vår hela vår verksamhet via vem av oss du än kontaktar Du kan även söka oss via kommunens växel 013-20 60 00 För inbokade möten hittar oss på dessa adresser: Klostergatan 24 - chefer och assistenter Westmansgatan 43 - konsultativt stöd Westmansgatan 25 - elevhälsan
© Copyright 2024