Botkyrka kommun – Årsredovisning 2014
g n i n s i v o d e r års 2014 INNEHÅLL , t s r ö f n Jobbe ! n e d r ä f l ä v i v r a r så k l a Inledning Förord.................................................................................... 3 Botkyrka – en inspirerande plats.................................... 4 Sammanfattning av årsredovisningen............................ 5 Styrsystem och organisation Så styrs Botkyrka kommun............................................... 6 Framtidens Sverige finns i Botkyrka. Det är i Botkyrka som Bactiguard, ett av Botkyrka kommuns organisation..................................... 7 Uppföljning av kommunfullmäktiges mål....................... 8 världens främsta medtech-företag, väljer att etablera sig. Det är här kulturen blommar som mest och det är från Botkyrka Sveriges främsta atleter kommer. Se bara på hyllade Subtopia, eller på europamästaren Michel Tornéus. Områdesperspektivet i Botkyrka..................................24 Botkyrka förändras och utvecklas. Min drivkraft som politiker är att skapa ett Botkyrka i jämförelse........................................................26 bättre Botkyrka för alla. Men i ett samhälle där över 3100 av oss är arbetslösa är detta svårt. Därför kämpar jag för en halverad arbetslöshet till 2020. Min främsta arbetsuppgift under det gångna året har varit att se till att fler arbetstillfällen skapas i Botkyrka och att vi är bättre rustade för att matcha arbetsmarknadens krav. När fler människor arbetar möjliggör vi tillsammans för en välfärd av högsta kvalitet och skapar förutsättningar för ökad jämlikhet. Det är så vi skapar ett samhälle som håller ihop! Förvaltningsberättelse Ekonomisk analys.............................................................28 Kommunens medarbetare..............................................34 Nämnd- och bolagsredovisning Kommunstyrelsen.............................................................36 2014 var ett framgångsrikt år. Vi såg till att alla ungdomar som sökte sommarjobb Tre nämnder.......................................................................38 fick ett jobb att gå till. Vi öppnade Grunden i Alby, som är en mötesplats och ett forum för 16–25-åringar, med fokus på jobb och studier. Vi såg också till att öppna Botkyrkas näringslivscenter där du som entreprenör och företagare kan komma i kontakt med nyckelpersoner i kommunen, få stöd och råd av kommunens företagslots och näringslivssamordnare samt delta i starta eget-kurser och mycket mer. Utbildningsnämnden........................................................42 Kultur- och fritidsnämnden.............................................44 Spontanidrotta på egna villkor......................................46 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden....48 Vi kan konstatera att kommunen återigen redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. Jobbsatsning ger långtidsarbetslösa ny chans.........50 Bolagen i sammanfattning..............................................56 Jag vill rikta ett stort tack till alla kommuninvånare, entreprenörer och medarbetare Uppföljning utifrån ett hållbarhetsperspektiv – det är ni som gör Botkyrka bra. Och framtiden skapar vi tillsammans! Katarina Berggren, Kommunstyrelsens ordförande (s) Foto: Vihan de Mel Vård- och omsorgsnämnden.........................................54 Det ger oss goda förutsättningar inför framtiden. Resultatet kan vi använda för att finansiera nödvändiga investeringar i välfärden, till exempel nya skolor, förskolor, gruppbostäder och äldreboenden. Socialnämnden.................................................................52 ”Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och ny fikenhet skapar vi de bästa förut sättningarna för en hållbar framtid”. Gäddorna leker i vikar och vass....................................60 Rätt(visa) varor hjälper mot fattigdom.........................62 Ett hållbart Botkyrka........................................................64 Ekonomiska sammanställningar Finansiella nyckeltal..........................................................68 Resultaträkning och kassaflödesrapport....................69 Balansräkning....................................................................70 Noter....................................................................................71 Drift- och investeringsredovisning................................77 Redovisningsprinciper.....................................................78 Revisionsberättelse .........................................................82 Foto på omslaget: Rollerderby. Foto: Studio Strandell Fabriksarbetare. Foto: Bertil Strandell Katarina Berggren, Kommunstyrelsens ordförande (s) Botkyrka kommun 2015 Layout: This Way Up, Tryck: Ljungbergs tryckeri INLEDNING 3 a k r y k t Bo s t a l p e d n a r e r i p s – en in g n i n t t a Sammanf n e g n i n s i v o d e r s r å Av Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid. Det är vår vision. Uppföljningen av kommunfullmäktiges mål visar att utvecklingen går åt rätt håll inom flera områden samtidigt som den också visar på stora utmaningar. Ett svagare ekonomiskt resultat ställer också krav på tydliga prioriteringar framöver. Vår vision är en beskrivning av en önskad framtid. Syftet med vår vision är att den ska ge energi, handlingskraft och att vägleda oss när vi fattar beslut om vår framtida utveckling. Visionen påverkar våra långsiktiga strategier och målsättningar. Dessa utmaningar är grunden för kommunens flerårsplan som är det styrande dokumentet för planering och uppföljning. Den innehåller både mål och en ekonomisk plan för den aktuella tidsperioden. Alla verksamheter i Botkyrka kommun arbetar mot de mål och ambitioner som finns i flerårsplanen. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål Ekonomisk analys Uppföljningen av kommunfullmäktiges mål är ett sätt att ta reda på mer om vilka utmaningar och möjligheter som finns i kommunen. Det hjälper oss att prioritera det fortsatta arbetet för att utveckla både platsen Botkyrka och kommunen som organisation. Botkyrka, långt ifrån lagom – en kontrastrik kreativ mötesplats Med hjälp av 13 mål och 40 indikatorer följer vi upp sex övergripande målområden. I årets uppföljning ser vi att nitton indikatorer pekar på att utvecklingen går åt rätt håll. Tretton indikatorer visar att utvecklingen varken är positiv eller negativ, medan fem går åt fel håll och tre inte går att bedöma. Jämfört med tidigare år är förändringarna små. Botkyrka redovisar ett ekonomiskt överskott med 38 miljoner kronor, vilket är betydligt lägre än föregående år. Efter flera år med starka resultat faller nu också resultaten för de flesta andra kommuner. Ett förändrat skatteutjämningssystem är en anledning till att kommunen i år visar ett sämre resultat än tidigare år. Ett hållbart Botkyrka I Botkyrka har vi bestämt oss för att vrida samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. Det är ett långsiktigt arbete som tar sikte på hur vi vill att kommunen ska se ut om trettio år. Hållbar utveckling kan beskrivas som en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Sex viktiga utmaningar för hållbarhet Botkyrka kommun har gjort en omfattande analys och kommit fram till att kommunen står inför sex särskilt viktiga utmaningar för en hållbar utveckling: • Botkyrkaborna har arbete, • Botkyrkaborna känner sig hemma, • Botkyrka har de bästa skolorna, • Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna, • Botkyrkaborna är friska och mår bra samt •Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. Vår devis ”långt ifrån lagom” är välkänd och för oss står den för att Botkyrka är en kontrastrik och kreativ mötesplats full av upplevelser. Botkyrka kännetecknas av mängder av kontraster. Här finns allt från täta förortscentrum, vackra boendemiljöer med intressant arkitektur, till landsbygd med vacker natur med skog, ängar, sjöar och havskust. Här frodas entreprenörskap, små företag blandas med internationella storföretag. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med bakgrund från världens alla hörn. För att få en samlad bild av utvecklingen analyserar vi så långt som möjligt kommunfullmäktiges indikatorer uppdelade på stadsdel och kön. Skillnaderna mellan grupper av kvinnor och män är stora inom viktiga områden som hälsa och inkomst. Botkyrka i jämförelse Botkyrka är en inspirerande och nytänkande kommun med breda och unika kultur- och upplevelsesatsningar. Här finns kreativitet, nyfikenhet, stolthet, ungdomlighet, eldsjälar och kraft. Här utvecklar vi nya idéer för framtiden. I Botkyrka uppstår intressanta och oväntade möten och här möts olika internationella perspektiv, kulturer, språk och religioner på ett spännande sätt. Delaktighet, öppethållande och information på nätet är bättre i Botkyrka än i de flesta andra kommunerna i landet. Vi tillhör den bästa fjärdedelen av kommunerna när det gäller andel inköpta ekologiska livsmedel, antalet nya företag och serviceutbudet inom särskilt boende för äldre. I år är bemötande och tillgänglighet för den som ringer eller skickar e-post till kommunen bättre än förra året. Foto: Studio Strandell 4 INLEDNING Däremot tillhör Botkyrka den fjärdedelen av kommunerna med sämst resultat inom återvinning av hushållsavfall, om Botkyrkaborna känner sig trygga i kommunen och andelen av medborgarna som ringer in till kommunen och får ett direkt svar på en enkel fråga. Nämndredovisning 2014 hade alla nämnder egna nämndmål. Man har också i högre grad än tidigare utformat mätbara mål och indikatorer som visar hur verksamheten utvecklas inom viktiga områden. Det finns fortfarande skillnader mellan nämnderna men i de flesta fall värderar nämnderna sin egen måluppfyllelse som god eller godtagbar. Så här arbetar vi vidare Den stora ekonomiska utmaningen för framtiden ligger i upprustningen av kommunens äldre lokaler och anläggningar. Svårare ekonomiska förutsättningar ställer också krav på prioriteringar. Vi behöver säkerställa en god ekonomisk hushållning och en resultatnivå som ger en rimlig utveckling av kommunens upplåning och räntekostnader. Vi arbetar vidare för att skapa bättre ordning i styrningen av ekonomin och verksamheten. Samtidigt jobbar vi för ökad kvalitet inom viktiga områden som utbildning och vård och omsorg bland annat genom att höja medarbetarnas kompetens. Utmaningen är att arbeta uthålligt, ta vara på goda exempel och sprida nya. INLEDNING 5 Nämndmålen styr verksamheterna i förvaltningen, målen kan vara riktade enbart till en viss verksamhet eller målgrupp. S T Y R SYS T E M O C H O R G A N I S AT I O N Mångkulturellt centrum Stockholmsregionens Försäkring AB (7,61%) AB Vårljus (8,33 %) Sydvästra Stockholms VA-verksaktiebolag (20%) SRV återvinning AB (31,5%) Kommunala pensionärsrådet Kommunala rådet för funktionshinderfrågor Teknisk nämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsnämnd Folkhälsokommitté Södertörns Energi AB (50%) Södertörns fjärrvärme AB (dotterbolag, 100%) Söderenergi AB (dotterbolag, 58%) Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Vård- och omsorgsnämnd Upplev Botkyrka AB (100%) Botkyrka Stadsnät AB (100%) Södertörns överförmyndarnämnd Hågelbyparken AB (100%) Samordningsförbundet Botkyrka Södertörns brandförsvarsförbund AB Botkyrkabyggen (100%) AB Alfågeln (dotterbolag) Förbandet 2 (dotterbolag) Botkyrkabyggen Holding AB (dotterbolag) KB Valutan (dotterbolag) Socialförvaltningen Brottsförebyggande rådet Uppföljningen mellan nämnderna och enheterna görs av respektive nämnd. Kommunstyrelsen följer upp att förvaltningarna och enheterna arbetar med sina mål och åtaganden. Socialnämnd Nämnderna följer upp enheternas arbete Personalutskott Nämnderna preciserar kommunfullmäktiges mål och ekonomiska ramar, men beslutar också om egna mål och åtaganden kopplade till kommunfullmäktiges mål. Målen kan gälla för längre tid än ett år medan åtagandena beskriver vad man ska göra nästa år för att uppnå målen. Kommunfullmäktige följer upp nämndernas åtaganden utifrån de övergripande målen. Uppföljningen sker tre gånger per år i delårsrapporter efter april och augusti, samt i årsredovisningen. Denna uppföljning omfattar både mål, åtaganden, ekonomiska prognoser och resultat. Utbildningsnämnd Nämnderna preciserar målen för enheterna Kommunfullmäktige följer upp nämndernas arbete Klimat- och planeringsberedning Genom ettårsplanen bekräftar nämnden sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige. Utifrån sin plan arbetar sedan nämnden för att uppfylla sina mål och åtaganden inom den angivna ekonomiska ramen. Enheterna beskriver hur de utifrån de ekonomiska ramarna tänker arbeta för att uppnå nämndens mål och åtaganden. Enheternas åtaganden ska finnas dokumenterade och de kan även ange egna specifika mål. Hur det går till i praktiken kan variera från förvaltning till förvaltning. Kultur- och fritidsförvaltningen Nämndernas ettårsplaner beskriver hur målen ska uppfyllas Enheterna beskriver sitt arbete för att uppfylla målen Kultur- och fritidsnämnd Målen i flerårsplanen uttrycker övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden utifrån ett medborgarperspektiv. Nämndmålen anger prioriteringar och vad man vill uppnå i verksamheten. Demokratiberedning Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige beslutar om övergripande mål och ekonomiska ramar för nämndernas verksamhet i kommunens flerårsplan. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Så styrs den kommunala verksamheten Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd Enhet Kommunledningsförvaltningen Enhetens mål Arbetsmarknad- och näringslivsberedning Enheten fastställer åtaganden som anger hur enheten ska bidra till nämndmål, samt eventuella enhetsspecifika mål. KOMMUNALA NÄMNDER, FÖRVALTNINGAR och RÅD Facknämnd KOMMUNSTYRELSEN Nämndens mål KOMMUNFULLMÄKTIGE Nämnden fastställer nämndmål och åtaganden som anger hur nämnden ska bidra till de övergripande kommunmålen. Valnämnd Kommunfullmäktige s n u m m o k a k r y k t bo n o i t a s i n orga Kommunens övergripande mål Kommunfullmäktige fastställer de kommunövergripande målen. 6 Revision Styrsystemet i Botkyrka kommun har flera nivåer och ger förutsättningar för en bra styrning av kommunens verksamheter. En utmaning är att skapa en tydligare röd tråd från kommunfullmäktiges mål, via nämndmålen till verksamhetsmålen och medarbetarnas dagliga arbete. Våra indikatorer behöver också bli bättre på att fånga kvalitet och effektivitet utifrån Botkyrkabornas villkor och behov. BOLAG och STIFTELSER SAMVERKSORGAN s r y t s å s n u m m o k a k r y k t o B S T Y R SYS T E M O C H O R G A N I S AT I O N 7 Foto: Johannes Liljeson Foto: Love Strandell v a g n i n Uppföl j l å m s e g i t k ä m l l u f n u m m o k UPPFÖL JNING AV KOMMUNFULLMÄK TIGES MÅL Sex av tio Botkyrkabor är nöjda med möjligheterna att utöva sina fritidsintressen i kommunen. Sex av tio tycker också att det är viktigt att kunna påverka i kommunala frågor men bara tre av tio upplever att de kan det. Årets uppföljning av kommunfullmäktiges mål visar på en positiv utveckling inom flera områden men också flera utmaningar i det fortsatta arbetet. Som kommun arbetar vi för att Botkyrkaborna ska ha tillgång till bra service och stöd som ska erbjudas på lika villkor genom livets alla skeenden. Vi arbetar för att Botkyrkabor, föreningar och näringsliv ska ha goda förutsättningar att etablera sig, bo och verka här. Det är vårt gemensamma uppdrag. Uppföljningen av kommunfullmäktiges mål är ett sätt att ta reda på mer om vilka utmaningar och möjligheter som finns i kommunen. Det hjälper oss att prioritera arbetet för att utveckla både platsen Botkyrka och kommunen som organisation. Sex målområden Med hjälp av 13 mål och 40 indikatorer följer vi utvecklingen för sex målområden 1. 2. 3. 4. 5. 6. Medborgarnas Botkyrka Framtidens jobb Välfärd och kvalitet för alla Grön stad i rörelse Kultur och kreativitet ger kraft En effektiv och kreativ kommunal organisation Utvecklingen för 19 indikatorer går åt rätt håll Utvecklingen för 13 indikatorer är varken positiv eller negativ I årets uppföljning av kommunfullmäktiges mål ser vi att nitton indikatorer pekar på att utvecklingen går åt rätt håll. Tretton indikatorer visar att utvecklingen varken är positiv eller negativ, medan fem går åt fel håll och tre inte går att bedöma. Jämfört med tidigare år är förändringarna små. Så bedömer vi utvecklingen för kommunfullmäktiges mål När vi bedömer utvecklingen för de indikatorer som vi använder för att följa upp målen utgår vi från hur förändringen sett ut över tid. I vissa fall saknar vi aktuella uppgifter. Vi jämför också några av indikatorerna med hur det ser ut i Stockholms län. Flera av våra indikatorer mäter vi med hjälp av medborgarundersökningen. Det är en urvalsundersökning som ger oss en bild av hur Botkyrkaborna uppfattar både Botkyrka som plats och som organisation. Målområde – Medborgarnas Botkyrka Mål 1: Botkyrkaborna är mer delaktiga i samhällsutvecklingen Tecknen på att Botkyrkaborna blir mer delaktiga i samhällsutvecklingen är svaga. De indikatorer vi mäter visar inte att engagemanget ökat. Indikator 1:1 Andelen medborgare som upplever att de kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar dem Källa: Medborgarundersökningen Instämmer inte Instämmer Alby Eftersom vissa indikatorer visar på stora svängningar mellan olika år kan det vara svårt att dra några slutsatser om utvecklingen. Det är då mer givande att se på mönster utifrån stadsdelar och kön. Inom flera områden är skillnaderna stora mellan kvinnor och män och våra stadsdelar. Exempel på sådana områden är hälsa, arbete och inkomst. Utvecklingen för 5 indikatorer går åt fel håll Utvecklingen för 3 indikatorer går inte att bedöma Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun 100 80 60 Procent 40 20 0 Kvinnor 0 Män 20 40 60 80 100 Procent Utvecklingen är varken positiv eller negativ Sex av tio Botkyrkabor tycker att det är viktigt att kunna påverka i kommunala frågor som intresserar dem, men bara tre av tio tycker att de kan påverka. Jämfört med andra kommuner är Botkyrka varken bättre eller sämre. De flesta kommuner har låga värden på den här typen av frågor. Trots att vi utvecklat fler möjligheter att delta och påverka ökar inte Botkyrkabornas upplevelse av delaktighet. Variationen mellan stadsdelarna är stor. 2014 var de boende i Alby mest positiva och de boende i Tullinge mest negativa. I Tullinge syns en tydlig försämring under 2014 jämfört med 2013, men även sett över flera år är Botkyrkabor i Tullinge de som är minst nöjda med möjligheterna att påverka. Kvinnor är mer positiva än män, mest tydlig är könsskillnaden i Vårsta/ Grödinge och Tullinge. År 2011201220132014 Procent 30323332 8 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 9 UPPFÖL JNING AV KOMMUNFULLMÄK TIGES MÅL Utvecklingen är varken positiv eller negativ Indikator 1:2 Invånare som har vänner i en annan kommundel Källa: Medborgarundersökningen Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun 0 20 40 60 Kvinnor 80 Män 100 Procent Insatser som ökar samhörigheten i kommunen är viktiga. Att mäta var Botkyrkaborna har sina vänner ger en bild av samhörigheten mellan kommunens stadsdelar. Få invånare i Tullinge och Vårsta/Grödinge har vänner i Alby, Fittja eller Hallunda/ Norsborg och omvänt. Mönstren är tydliga och vi ser ingen förändring över åren. Andelen som har vänner i någon annan stadsdel än den egna är 73 procent 2014. Andelen är större bland de yngre än bland de äldre. Flest kontakter med andra stadsdelar har Botkyrkabor i Tumba och Vårsta/Grödinge och minst i Hallunda/Norsborg och Tullinge. Skillnaden mellan kvinnor och män är liten, störst skillnad är det i Tumba/Storvreten där färre kvinnor än män har vänner i en annan stadsdel än den egna. UPPFÖL JNING AV KOMMUNFULLMÄK TIGES MÅL Indikator 2:3 Uppmätt tillgänglighet till den fysiska miljön i de lokaler där kommunen bedriver verksamhet Utvecklingen går inte att bedöma Botkyrka kommun är ansluten till västra Götalandsregionens tillgänglighetsdatabas. Men vi saknar kompletta uppgifter om uppmätt tillgänglighet i den fysiska miljön. 2015 är ambitionen att skapa bättre förutsättningar för arbetet med databasen och uppföljning av tillgängligheten i kommunens lokaler. Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för databasen, men alla förvaltningar har ett ansvar för att öka tillgängligheten inom sina verksamheter. År 2011201220132014 Procent 74 70 71 73 Mål 2: Botkyrkaborna har mer jämställda och jämlika förutsättningar och möjligheter Mål 3: Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Tecknen på mer jämställda och jämlika förutsättningar är svaga. Ojämlikheter i barns uppväxtvillkor, i kvinnors och mäns ekonomi och diskriminering på arbetsmarknaden kvarstår. Botkyrkabornas hälsa utvecklas positivt, men skillnader mellan olika socioekonomiska grupper är fortfarande stor. Det är också stora skillnader mellan kvinnor och män. Indikator 2:1 Invånare som upplever att de utsätts för diskriminering Källa: Medborgarundersökningen Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun 0 20 40 60 Kvinnor 80 Män 100 Procent Utvecklingen går åt fel håll Indikator 3:1 Ohälsotal 2013 Utvecklingen går åt rätt håll I den årliga medborgarundersökningen frågar vi om Botkyrkabornas upplevelse av diskriminering. I undersökningen 2014 svarade 14 procent att de under det senaste året upplevt att de blivit diskriminerade någonstans eller någon gång. Det är en ökning med två procentenheter sedan 2012 och fyra procentenheter sedan 2011. Skillnaderna mellan könen är totalt sett små, men i Fittja uppger kvinnorna i betydligt lägre grad än männen att de utsatts för diskriminering. Det är vanligast att diskrimineringen har med språk att göra och det vanligaste sammanhanget är arbetslivet. Källa: Statistiska centralbyrån Indikatorn mäter antalet sjukdagar och gäller bara Botkyrkabor som har eller har haft arbete. Kvinnor har betydligt högre ohälsotal än män även om skillnaden över tid minskat något. På det stora hela är utvecklingen positiv men klyftorna mellan olika delar av regionen, mellan kvinnor och män och mellan våra stadsdelar finns kvar. Vi behöver fortsätta vårt arbete med att säkerställa att ingen blir diskriminerad i mötet med kommunen. Vi behöver också fortsätta arbeta med att lyfta frågan både lokalt och regionalt. År 2011201220132014 Procent 10 12 15 Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun 0 Utvecklingen går åt rätt håll Källa: Stockholms läns landsting Den självskattade hälsan har förbättrats i Botkyrka. I den senaste mätningen uppger nära 64 procent av kvinnorna och 69 procent av männen att de har god eller mycket god hälsa. Samtidigt är det en bit kvar till genomsnittet för länet, där nära 73 procent av kvinnorna och drygt 76 procent av männen uppger att de har god hälsa. Procent 100 En orsak kan vara att antalet barn ökar mer i våra mer välmående områden än i de mer ekonomiskt utsatta. Samtidigt har inkomsterna ökat mer i vissa delar av våra miljonprogramsområden än i liknande områden i landet. En orsak till barnfattigdom är föräldrarnas låga inkomster, så det är avgörande att andelen som har arbete ökar bland både kvinnor och män. 40 20 10 Botkyrka År 2010 Länet 2012 Riket 200220042006200820102012 Procent 24 23 20 18 50 Dagar Indikator 3:2 Självskattad hälsa Mellan 2002 och 2012 har andelen barn i Botkyrka som bor i ekonomiskt utsatta hushåll minskat från 24 till 16 procent. Botkyrka har fortfarande en av de högsta andelarna i landet, men skillnaden i förhållande till länet och riket har minskat. 2008 40 Procent 40373427262525 Källa: Statistiska centralbyrån och Rädda Barnen 2006 30 Män År 2007200820092010 2011 20122013 Utvecklingen går åt rätt håll 2004 20 Kvinnor Indikator 2:2 Ekonomisk utsatthet bland barn. 0 2002 10 Skillnader i utbildning, arbete och ekonomi är viktiga förklaringar till skillnader i hälsa mellan våra stadsdelar och mellan kvinnor och män. 14 Procent 30 10 Alby Fittja 17 80 60 20 0 2002 2006 Kvinnor År Procent 2010 Män Om vi dessutom tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund blir det tydligt att skillnaderna är stora inom gruppen kvinnor respektive gruppen män. De som har lägre utbildning har sämre hälsa. Mätningarna görs vart fjärde år och resultatet för 2014 kommer under 2015. 200220062010 59 63 67 16 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 11 UPPFÖL JNING AV KOMMUNFULLMÄK TIGES MÅL UPPFÖL JNING AV KOMMUNFULLMÄK TIGES MÅL Indikator 3:3 Medellivslängd Utvecklingen går åt rätt håll Källa: Statistiska centralbyrån Medellivslängden har ökat under många år för både kvinnor och män i Botkyrka och resten av Sverige. Botkyrka har närmat sig nivåerna i resten av länet. Generellt sett har förbättringen varit större för män än för kvinnor, vilket gör att männens medellivslängd börjar närma sig kvinnornas. Men enligt samma mönster som med hälsan har förbättringen inte varit lika stor för alla grupper, utan skiljer sig utifrån socioekonomi och utbildningsbakgrund. Antal år 86 84 82 80 78 76 74 72 70 1999-2003 2009-2013 Kvinnor-Botkyrka Kvinnor-Länet Män-Botkyrka Män-Länet År Kvinnor Indikator 4:3 Andelen unga Botkyrkabor som studerar eller arbetar 2013 82,3 83,1 Andelen unga Botkyrkabor i åldern 16–24 år som studerar eller arbetar är 83 procent 2013. Utvecklingen visar ingen tydlig trend över tid och jämfört med länet ligger Botkyrka på en lägre nivå, även om vi närmar oss genomsnittet på 86 procent. Källa: Statistiska centralbyrån Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun 0 2002-20042004-20082008-20122009-2013 81,7 Utvecklingen är varken positiv eller negativ Kvinnor 83,2 50 Män 100 Procent År 200820092010 2011 2012 2013 Procent 838183838283 Män77,4 78,7 79,4 79,3 Mål 5: Botkyrka attraherar fler företag, särskilt inom miljö, hälsa och kreativa näringar Målområde – Framtidens jobb Mål 4: Fler Botkyrkabor kan försörja sig på eget arbete och företagande Långsamt ökar Botkyrkabornas möjlighet att få arbete eller starta företag, men skillnaderna mellan olika grupper är fortfarande stor. Skillnaderna i inkomst är stora och de växer. Indikator 4:1 Förvärvsfrekvens för åldersgruppen 20–64 år, 2013 Utvecklingen går åt rätt håll Arbete har avgörande betydelse för ekonomi, delaktighet i samhället och hälsa. Sysselsättningen har ökat i Botkyrka de senaste åren och är nu 72 procent. Botkyrka följer utvecklingen i länet, men på en lägre nivå. Källa: Statistiska centralbyrån Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun 0 20 40 60 Kvinnor Män 80 100 Procent År 200820092010 2011 2012 2013 Procent 70 69 71 71 72 Andelen som har arbete varierar kraftigt mellan olika grupper. Skillnaderna är stora mellan våra stadsdelar, och kvinnors förvärvsfrekvens är lägre än mäns. Förvärvsfrekvensen bland kvinnor i åldrarna 20–64 år var 2013 som lägst i Fittja och Alby med 52 procent respektive 53 procent. Högst förvärvsfrekvens hade männen i Tullinge och i Vårsta/Grödinge med 86 procent, tätt följt av kvinnorna i Tullinge med 85 procent. Även om utvecklingen är positiv ökar skillnaden mellan kvinnors och mäns förvärvsfrekvenser mer i Botkyrka än i länet som helhet. 72 Företagandet i Botkyrka utvecklas i takt med regionens utveckling. Våra profilbranscher har ännu inte tagit några avgörande steg mot större marknadsandelar. Indikator 5:1 Antalet nya företag Utvecklingen går åt rätt håll Källa: Tillväxtverket 2013 hade Botkyrka drygt 6 000 arbetsställen varav 616 var nystartade företag, över tid har utvecklingen varit positiv. Botkyrkas andel av länets nyföretagande är cirka 3 procent. Antal 1000 År 200820092010 2011 2012 2013 0 2008 Indikator 4:2 Sammanräknad förvärvsinkomst för åldersgruppen 20–64 år 2013 (medelinkomst, tkr) Totalt sett har Botkyrkaborna lägre inkomster än genomsnittet för länsborna, inkomsterna ökar också något långsammare. Även om utvecklingen i Botkyrka går åt rätt håll är inkomstskillnaderna mellan stadsdelarna stora och de ökar. Medelinkomsten i Tullinge och Vårsta/Grödinge är högre och stiger medan de i Fittja, Alby och Hallunda/Norsborg ligger relativt stilla på en betydligt lägre nivå. I alla stadsdelar har kvinnorna en betydligt lägre inkomst än männen. Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba/Storvreten Vårsta/Grödinge Botkyrka kommun 2010 2011 2012 2013 Antal 530 542 564 716 615 616 Utvecklingen går åt rätt håll Källa: Statistiska centralbyrån År 2013 uppgick det totala antalet arbetstillfällen i kommunen till 23 787, där 55 procent besattes av män och 45 procent av kvinnor. Botkyrka har 2,2 procent av länets arbetstillfällen och utvecklingen här är parallell med länets utveckling. För att öka antalet arbetstillfällen måste vi fortsätta stödja näringslivet och skapa förutsättningar för nya etableringar. Antal 16000 12000 8000 4000 2006 2008 2010 Män Utvecklingen går åt fel håll Källa: Statistiska centralbyrån 12 2009 Indikator 5:2 Antalet sysselsatta i kommunen 0 2004 0 I åldersgruppen 20–24 år är det en klar skillnad mellan de som har gymnasial utbildning och de som inte har fullföljt gymnasiet. Bland dem som saknar fullföljd gymnasieutbildning är andelen som varken studerar eller arbetar 64 procent i Botkyrka och 63 procent i länet. I grupper med högre utbildning är skillnaden mellan länets genomsnitt och Botkyrka större. 2012 År 200820092010 2011 2012 2013 Antal 22 692 21 833 22 637 22 916 23 748 23 787 Kvinnor Indikator 5:3 Antalet arbetsställen inom våra prioriterade branscher Utvecklingen går åt rätt håll År 2014 fanns det 2 098 arbetsställen inom miljö, hälsa och kreativa näringar. Det är en ökning sedan 2010 med ungefär 400 arbetsställen. Men jämfört med länet behåller kommunen sin andel i respektive bransch. Källa: Statistiska centralbyrån Antal 2000 1500 1000 År 200820092010 2011 2012 2013 200 Kvinnor 400 Män 600 tkr År 20102011201220132014 500 Tkr.230 230 233 239 244 249 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 0 Antal Hälsa 2010 2011 Kreativa näringar 2012 2013 1 676 1 879 1 975 2 009 2 098 Miljö 2014 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 13 UPPFÖL JNING AV KOMMUNFULLMÄK TIGES MÅL UPPFÖL JNING AV KOMMUNFULLMÄK TIGES MÅL Utvecklingen går åt rätt håll Indikator 5:4 Antalet sysselsatta inom våra prioriterade branscher Även antalet sysselsatta inom branscherna ökar, 2014 var 6 200 personer sysselsatta inom miljö, hälsa och kreativa näringar. Jämfört med 2010 är det en ökning med 200 personer. Ökningen har skett i hälsobranschen och miljöbranschen, medan de kreativa branscherna minskat. Vi har cirka 1,7 procent av länets arbetstillfällen i dessa branscher, en andel som är relativt stabil över tid. Källa: Statistiska centralbyrån Antal 5000 4000 3000 2000 Källa: Skolverket Procent 100 Hälsa 2010 Kreativa näringar 2011 2012 2013 Miljö 60 2014 20 År 20102011201220132014 Antal 6007 5497 5352 5674 6206 0 2004 2006 2008 2010 Botkyrka Indikator 5:5 Andel företag som uppger att de fått ett gott bemötande från kommunen År 2013 uppgav 70 procent av företagen att de fått ett gott bemötande från kommunen, enligt Stockholm Business Alliance mätning av kommunernas företagsservice. Det är en ökning sedan 2007 när mätningarna startade, men en minskning jämfört med 2009 och 2011. Andel 100 80 60 2012 2014 Länet 20 2011 År 200920102011201220132014 Procent 646063626565 Indikator 6:3 Andel av kommunens gymnasieungdomar som övergått till högskolestudier inom tre år Källa: Skolverket Procent 100 80 40 2010 Andelen varierar mellan åren med någon procentenhet upp eller ner, men skillnaden mellan Botkyrka och resten av länet är fortfarande stor. Vi har ingen uppdelning på stadsdelar och kön. Utvecklingen är varken positiv eller negativ Källa: Stockholm Business Alliance 0 Utvecklingen är varken positiv eller negativ I dag är en fullföljd gymnasieutbildning i praktiken ett krav för att komma in och få fotfäste på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt med kraftfulla insatser för att fånga upp och stödja unga som riskerar att hoppa av gymnasiet i förtid. Det är också viktigt med väl fungerande vuxenutbildning, så att ungdomarna senare kan skapa förutsättningar för sitt arbetsliv. 80 40 1000 0 Indikator 6:2 Andel av kommunens gymnasieungdomar som fullföljt sin gymnasieutbildning vid 20 års ålder 2012 2013 År2010201120122013 60 Procent 40 68 73 71 70 Utvecklingen är varken positiv eller negativ Andelen gymnasieungdomar som börjar på högskolan inom tre år har ökat kraftigt de senaste åren, och Botkyrka är nu nästan i kapp länet. Men skillnaden mellan åren är större i Botkyrka än i länet. Högre studier blir allt viktigare för att få goda villkor på arbetsmarknaden, och arbetet måste fortsätta för att den positiva utvecklingen ska stå sig. Indikatorn är inte möjlig att dela upp på kön, men i statistik över högskolestudenter för hela landet är andelen kvinnor större. 20 0 2004 2006 2008 2010 Botkyrka 2012 Länet 2014 År 200920102011201220132014 Procent46 46 44 52 48 50 Målområde – Välfärd och kvalitet för alla Mål 6: Kunskapsresultaten förbättras och skillnader beroende på kön och social bakgrund minskar Skolresultaten för Botkyrkas ungdomar varierar mellan kön, årskullar och stadsdelar. Jämfört med länet ligger vi på en lägre nivå, men skillnaden ökar inte. Med hänsyn till social bakgrund har många av Botkyrkas ungdomar goda resultat. Botkyrkaungdomar med gymnasiekompetens fortsätter till högskolestudier i samma omfattning som genomsnittet för länet. Utvecklingen är varken positiv eller negativ Indikator 6:1 Andel grundskoleelever med behörighet till gymnasieskolan 2013 Indikatorn visar behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Botkyrka ligger cirka 7–9 procentenheter under länet i behörighet till både yrkesprogrammen och de högskoleförberedande programmen. Det gäller både flickor och pojkar, men skillnaderna mellan kommunens skolor är stora. Källa: Skolverket Alby Fittja Hallund Norsborg Tullinge Tumba Grödinge Botkyrka 0 20 Flickor 40 60 Pojkar 80 100 Procent Orsakerna är olika socioekonomiska faktorer, bland annat föräldrarnas utbildningsbakgrund, och att en stor andel av eleverna är nyanlända eller har kommit till Sverige sent under grundskoletiden. Vi behöver fortsätta att höja kvaliteten, bland annat genom att bättre möta varje barns individuella behov oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter. År 2011201220132014 Procent 14 82 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 78 81 79 Mål 7: Botkyrkas äldre lever ett mer aktivt liv och får den vård och omsorg de behöver Ökad livslängd och ökad hälsa bidrar till fler aktiva år på äldre dar. De äldres känsla av trygghet har inte förbättrats, även här finns variationer mellan kön och stadsdelar. Indikator 7:1 Andel invånare över 65 som upplever att det är tryggt att åldras i Botkyrka Källa: Medborgarundersökningarna Procent 100 80 60 40 20 0 Utvecklingen är varken positiv eller negativ Det är 44 procent av kvinnorna och männen över 65 år som tycker att det är tryggt att åldras i Botkyrka. Andelen förändras inte mycket mellan åren och skillnaderna mellan kvinnor och män är små. Ett sätt att öka de äldres trygghet är att förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen i kommunen. År 2011201220132014 Män 2011 Kvinnor 2012 2013 2014 Procent 39434044 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 15 UPPFÖL JNING AV KOMMUNFULLMÄK TIGES MÅL Indikator 7:2 Andel invånare över 80 som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende Utvecklingen går åt rätt håll Det senaste året har andelen äldre som klarar sig utan hemtjänst eller särskilt boende ökat. Men det är fortfarande skillnad mellan kvinnor och män. Forskning visar att anhöriga, främst kvinnor, sköter den mesta omsorgen om äldre. Källa: Vård- och omsorgsförvaltningen Procent 100 80 60 Mål 9: I Botkyrka byggs fler attraktiva bostäder för ökad variation och mer levande stadsmiljöer Ett ökat intresse från byggherrar, en stor efterfrågan och en god planberedskap visar att utvecklingen just nu går åt rätt håll. Indikator 9:1 Antal färdigställda nya bostäder i Botkyrka Utvecklingen går åt rätt håll Källa: Statistiska centralbyrån Antalet nybyggda bostäder redovisas för treårsperioder. Det är en eftersläpning i statistiken så en årlig redovisning är därför missvisande. Mellan 2000 och 2014 har det sammantaget byggts cirka 240 bostäder per år i Botkyrka, jämfört med 7 500 bostäder per år i länet. Det innebär att Botkyrka stått för drygt 3 procent av länets nybyggnation. Antal 1000 40 År 200920102011201220132014 20 0 2007 UPPFÖL JNING AV KOMMUNFULLMÄK TIGES MÅL Procent 585958656568 2009 2011 Kvinnor 2013 800 600 400 200 0 2000–2002 2003–2005 Män 2006–2008 2009–2011 2012–2014 Målområde – Grön stad i rörelse Mål 8: Fler företag och hushåll är fossilbränslefria och energieffektiva Stockholms län har en stor inflyttning och behovet av nya bostäder är stort. Vi har god planberedskap för att bygga fler bostäder och i snabbare takt. Intresset från byggherrar att bygga i Botkyrka ökar, vilket ger förhoppningar om ett ökat bostadsbyggande framöver. År Utvecklingen går åt rätt håll då fler företag och hushåll använder fossilfri energi, även om det går långsamt. Antal Indikator 8:1 Utsläpp av koldioxid per invånare Utvecklingen går åt rätt håll Källa: RUS Utsläppen av koldioxid minskar både i länet och i Botkyrka. Botkyrka har en lägre utsläppsnivå per invånare än länsgenomsnittet. Ton /invånare 4 Indikator 9:2 Andel invånare som uppger att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde Källa: Medborgarundersökningarna Instämmer Instämmer inte 3 Alby 3 Fittja 2 Hallunda/ Norsborg 2 Tullinge 1 År 1 Ton per 1,91,81,81,81,7 1,6 invånare 0 2005 2007 2009 Botkyrka 2011 100 80 Procent Länet Indikator 8:2 Totala elinköp per invånare Utvecklingen går åt rätt håll Källa: Statistiska centralbyrån Botkyrkaborna använde 6,1 MWh el per invånare 2013, det är 3,2 MWh mindre än den genomsnittliga länsbon. MWh per inv. Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun 20072008200920102011 2012 60 40 20 0 Kvinnor 12 10 40 60 Män Instämmer inte 80 100 Procent 739 560 845 772 Utvecklingen är varken positiv eller negativ 2014 svarade 61 procent av Botkyrkaborna i medborgarundersökningen att de kunde rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. Det är en minskning med tre procentenheter sedan 2013, men en ökning med fyra procentenheter sedan 2011. Vi ser att det är stora skillnader mellan våra stadsdelar, från 88 procent i Tullinge till 39 procent i Fittja. Även om skillnaderna mellan kvinnor och män är små säger generellt fler kvinnor än män att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde. Procent 57616461 Utvecklingen går åt rätt håll Andelen personer som instämmer i påståendet ”det är tryggt att bo och leva i min kommundel” har varit relativt stabil under de senaste två åren. Störst trygghet upplever Botkyrkaborna i Tullinge och Vårsta/Grödinge medan boende i Hallunda/ Norsborg är minst trygga. Där är också skillnaden störst mellan kvinnor och män. Instämmer Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge 6 Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun 4 2 16 20 Källa: Medborgarundersökningarna 8 0 2005 611 År 2011201220132014 0 Indikator 9:3 Andel invånare som upplever att det är tryggt att leva i deras närområde Arbetet med att göra det lättare för kommuninvånarna att leva klimatsmart behöver fortsätta. Det ska till exempel bli lättare att gå eller cykla än att välja bilen. 14 00-0203-0506-0809-11 12-14 År 2009 Länet 2011 Botkyrka 200820092010 2011 2012 2013 2013 MWh per 7,97,06,46,36,46,1 invånare F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 100 80 Procent 60 40 20 0 Kvinnor År 2011201220132014 0 Män 20 40 60 80 100 Procent Procent 50 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 55 60 57 17 UPPFÖL JNING AV KOMMUNFULLMÄK TIGES MÅL UPPFÖL JNING AV KOMMUNFULLMÄK TIGES MÅL Målområde – Kultur och kreativitet ger kraft Mål 10: Kommunen stimulerar kreativitet och entreprenörskap Mål 11: Fler Botkyrkabor har möjlighet att uppleva och skapa kultur Kommunens satsningar har ännu inte lämnat några avgörande avtryck i kommuninvånarnas uppfattning att kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap Utvecklingen går åt rätt håll. Allt fler Botkyrkabor ser möjligheter att utöva sina fritidsintressen i kommunen. Indikator 10:1a Botkyrka är en bra kommun för att starta olika verksamheter till exempel föreningar och företag Källa: Medborgarundersökningen Instämmer Instämmer inte Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun 100 80 Procent 60 40 20 0 Kvinnor År 0 20 40 60 Män 80 100 Procent Indikator 10:1b Botkyrka är en plats där det är lätt att genomföra nya idéer och initiativ Procent Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tullinge Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun 43 100 80 Procent Alby Fittja Procent 43 47 54* År 60 80 100 Procent I en storstadsregion är utbudet stort, och mycket av behovet tillfredsställs i angränsande kommuner och Stockholms stad. Jämfört med Södertörnskommunerna är Botkyrkaborna mer nöjda med kulturutbudet. 53* 20 40 60 80 100 Procent Procent Sett på bio/film? 20132014 29 Varit på match/tävling 28 0% 20% Kvinnor Foto: Love Strandell 18 40 Gått på teater, cirkus, dans eller operaföreställning? 0 Män 20 Foto: Björn Callius 20 0 Kvinnor 0 Män Källa: Medborgarundersökningen Tumba/ Storvreten Vårsta/ Gödinge Botkyrka kommun 40 20 0 Kvinnor Ungefär hälften av Botkyrkaborna har under det senaste året gått på teater, cirkus, dans, opera, bio eller idrottstävling som åskådare. Det är skillnad mellan mäns och kvinnors val av aktivitet. Män går i större utsträckning på sportevenemang medan kvinnor går mer på kulturevenemang. Indikator 11:2 Andel invånare som har deltagit i kulturaktiviteter i Botkyrka* Tullinge 60 40 *Inte helt jämförbart – förändrad frågekonstruktion. Hallunda/ Norsborg 100 80 Procent 60 År 2011201220132014 Många svarar ”vet ej” på båda påståenden. Det gör det svårt att tolka resultatet men vi kan ändå konstatera att uppfattningarna skiljer sig mellan våra stadsdelar. Botkyrkabor i Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg är mer positiva, medan Botkyrkabor i Tullinge och Vårsta/Grödinge är mer negativa. Kvinnorna i alla stadsdelar är mer positiva än männen. Instämmer Sex av tio Botkyrkabor är nöjda med möjligheterna att utöva sina fritidsintressen i kommunen. Mest nöjda är Botkyrkaborna med tillgången till naturområden. När det gäller kulturutbudet är många mer tveksamma och svarar ”vet ej”. Det kan betyda att informationen om vad vi erbjuder inte når alla. Men det kan också vara att Botkyrkaborna inte upplever det som vi erbjuder är intressant eller att frågan inte känns viktig. Drygt hälften är däremot nöjda med tillgången på kulturevenemang i Botkyrka. Mest nöjda är kvinnorna i Grödinge-/Vårsta och minst nöjda är männen i Tullinge. Nöjda Inte nöjda 20132014 43 Utvecklingen är varken positiv eller negativ Källa: Medborgarundersökningarna Utvecklingen går inte att bedöma Källa: Medborgarundersökningen Instämmer inte Indikator 11:1 Andel invånare som är nöjda med kulturutbudet i Botkyrka För att ta reda på om kommunen stimulerar till kreativitet och entreprenörskap tar vi hjälp av två påståenden i medborgarundersökningen. För det första ”Botkyrka är en plats där det är lätt att genomföra nya idéer och initiativ” och för det andra ”Botkyrka är en bra kommun för att starta olika verksamheter till exempel föreningar och företag”. Knappt 30 procent är positiva till det första påståendet och drygt 40 procent är positiva till det andra. Frågorna finns med 2013 och 2014 och är därför inte jämförbara med tidigare undersökningar. F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E År Procent 40% Procent Män 20132014 52 51 *Deltagit i någon av aktiviteterna ovan. F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 19 UPPFÖL JNING AV KOMMUNFULLMÄK TIGES MÅL UPPFÖL JNING AV KOMMUNFULLMÄK TIGES MÅL Målområde – En effektiv och kreativ kommunal organisation Indikator 12:4 Andelen chefer med utländsk bakgrund Utvecklingen är varken positiv eller negativ Källa: Statistiska centralbyrån och Kommunledningsförvaltningen 2014 var andelen chefer med utländsk bakgrund 18 procent. Det är en ökning med 2 procentenheter sedan 2012, men en minskning jämfört med 2011 då andelen var 20 procent. Bland män var andelen 19,5 procent och bland kvinnor 17,6 procent. Mål 12: Effektiv organisation med ökad kvalitet och rätt kompetens År 2011201220132014 Den sammantagna bedömningen är att ett fortsatt arbete krävs för att säkra en god ekonomisk utveckling, medborgarservice och kompetens. Indikator 12:1 Invånare som upplever att de anställda ger dem ett bra bemötande Källa: Medborgarundersökningen Instämmer inte Instämmer Alby Fittja Hallunda/ Norsborg Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun 60 40 20 0 Kvinnor Män 0 20 40 60 80 100 Procent I undersökningen 2014 tycker 51 procent av Botkyrkaborna att kommunens anställda ger dem ett bra bemötande, vilket inte är någon större skillnad jämfört med tidigare år. Generellt är yngre mer missnöjda än äldre och kvinnor är mer nöjda än män. Mest nöjda är Botkyrkabor i Alby och minst nöjd är boende i Vårsta/Grödinge. Vi behöver inrikta vårt arbete mer på medborgarnas fokus och öka medvetenheten om vikten av en god service på lika villkor. Detta oavsett om vi möter Botkyrkaborna öga mot öga, i ett mejl, brev, information eller i ett telefonsamtal. År 2011201220132014 Procent Indikator 12:2 Andel anställda som upplever att de har inflytande över sitt arbete Källa: Kommunledningsförvaltningen Procent 100 80 60 18 18 47 53 52 Indikator 12:5 Andelen deltidsanställda som önskar arbeta heltid Utvecklingen går inte att bedöma Källa: Kommunledningsförvaltningen År 2011 Procent 40 Indikator 12:6 Andelen medarbetare som har tillsvidareanställning Utvecklingen går åt fel håll Källa: Kommunledningsförvaltningen År 20102011201220132014 Procent 89 87 84 85 84 51 Utvecklingen går åt rätt håll Utvecklingen är svagt positiv enligt kommunens medarbetarundersökning, 2014 är andelen anställda som upplever att de har inflytande över arbetet 69 procent för kvinnor och 70 procent för män. Det är en ökning med 2 procentenheter för kvinnor och 4 procentenheter för män sedan 2011. I mätningen 2011 ville 40 procent av de deltidsanställda i kommunen arbeta heltid, drygt 51 procent av männen och drygt 38 procent av kvinnorna. Sedan dess har ingen motsvarande mätning gjorts, men i projektet ”Ökad sysselsättningsgrad” framgick att 43,6 procent av deltagarna ville arbeta mer. Här finns ingen uppdelning på kön, inte heller någon uppgift om det är heltid man vill ha. Uppenbart är ändå att vi har mer att jobba med för att alla medarbetare ska komma upp i den arbetstid de önskar. Andelen medarbetare med tillsvidareanställning är 84,4 procent. Det är en minskning med 4,8 procentenheter sedan 2010. Kvinnor har i större utsträckning en tillsvidareanställning, skillnaden mellan kvinnor och män 2013 var 3,7 procentenheter. Indikator 12:7 Resultat på en procent av skatteintäkterna Utvecklingen går åt fel håll Källa: Kommunledningsförvaltningen Det ekonomiska resultatet för 2014 var 38 miljoner, vilket innebär att vi nästan når målet för året. Med tanke på att kommunens intäkter sannolikt kommer att utvecklas svagt även framöver, kan det bli svårt att nå målet även under de närmsta åren. Vi behöver därför fortsatta strategier för att säkerställa en god ekonomisk hushållning och en resultatnivå som ger en rimlig utveckling av kommunens upplåning och räntekostnader. År 20102011201220132014 Procent 4,1 3,8 3,8 4,6 0,9 Kvinnor 67666769 20 0 2011 Män 2012 2013 2014 Kvinnor Indikator 12:3 Sjukfrånvaro för kommunens anställda Källa: Kommunledningsförvaltningen Män66 67 69 70 Alla 67666769 Utvecklingen går åt fel håll Vi följer trenden av ökad sjukfrånvaro i vår omvärld. Jämfört med länets kommuner ligger vi 0,4 procent högre. 2014 hade vi en sjukfrånvaro på 6,5 procent. Den långa sjukfrånvaron, särskilt bland våra äldre medarbetare, ökar och skillnaden mellan kvinnor och män kvarstår. Vi behöver fördjupa arbetet med analys, förebyggande insatser och samtidigt aktivt stödja medarbetare till en snabb återgång i arbete. Procent 8 7 6 5 4 Mål 13: Fossilbränslefri kommunal organisation 2015 Utvecklingen går åt rätt håll och kommunens förutsättningar att nå målet 2015 ökar. Indikator 13:1 Kommunens inköp av fossilbränsle Utvecklingen går åt rätt håll Källa: Kommunledningsförvaltningen I april 2013 invigdes Botkyrkas första biogaspump i Fittja. Samtidigt har kommunen i allt större grad ställt om sina fordon till el, biogas och andra biobränslen. Detta är två förklaringar till att kommunens inköp av fossilbränsle minskat kraftigt under 2013 och 2014 och nu uppgår till 51 procent av allt inköpt bränsle. Procent 100 80 60 40 20 0 3 2 År 2011201220132014 1 Procent Kvinnor 5,7 6,1 6,0 6,5 2010 2011 2012 2013 2014 År 20102011201220132014 Procent 95 92 90 77 51 Under hösten 2014 fick kommunen tillgång till ett nytt biobränsle, HVO. Det är så kallad biodiesel som kan användas i alla våra dieseldrivna fordon, både lätta och tunga. Det innebär att i princip alla fordon nu kan köra fossilbränslefritt. Om våra anställda konsekvent tankar rätt bränsle i fordonen har vi goda förutsättningar att nå målet om 0 procent fossilbränsle. Män 2013 20 16 År 2011201220132014 40 0 20 Utvecklingen är varken positiv eller negativ Cirka 70 procent av Botkyrkaborna har haft kontakt med någon kommunal verksamhet under 2014. De som har haft kontakt med äldreomsorgen och medborgarkontoren är mest nöjda. Minst nöjda är de som varit i kontakt med kommunen i miljöeller bygglovsärenden. Tullinge 100 80 Procent Procent 2014 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 21 Foto: Tobias Fischer UPPFÖL JNING AV KOMMUNFULLMÄK TIGES MÅL Indikator 13:2 Andel fordon (personbilar och lätta lastbilar) för fossilbränslefria bränslen Utvecklingen går åt rätt håll Nästan 100 procent av kommunens personbilar och lätta lastbilar kan drivas fossilbränslefritt år 2014. Förutsättningarna finns för att nå målet om en fossilbränslefri kommunal organisation 2015. Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen Procent 100 80 60 40 20 År 20102011201220132014 0 2010 2011 2012 2013 2014 Indikator 13:3 Bilpoolsandel av det totala antalet körda kilometer i tjänsten Procent 2135508099 Utvecklingen går åt rätt håll Bilpoolsandelen av det totala antalet körda kilometer i tjänsten är 2,4 procent. De egna verksamhetsfordonen står för den dominerande andelen, 84 procent, av alla körda kilometer. Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen Procent 100 80 60 40 20 År 2011201220132014 0 2009 2011 2013 2014 Hyrbil Verksamhetsfordon Egen bil i tjänsten Bilpool Indikator 13:4 Inköpt energi per kvadratmeter i kommunens fastigheter och anläggningar Procent 0,0 1,2 2,7 2,4 Utvecklingen går åt rätt håll Energiförbrukningen i kommunens lokaler har minskat stadigt varje år men gick 2014 upp något. Det kan förklaras genom att energiåtgången för uppvärmning fortsätter att minska, bland annat genom effektiviseringar av värme- och ventilationssystem. Elanvändningen ökar vilket till stor del beror på att vår användning av el för belysning och it utrustning ökar. Källa: Samhällsbyggnadsförvaltningen KWh/kvm 300 250 200 150 100 50 0 2010 2011 2012 2013 2014 År 20102011201220132014 KWh/kvm 243 22 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 248 249 222 234 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 23 OMRÅDESPERSPEKTIVET I BOTKYRKA Foto: Johannes Liljeson Foto: Bertil Strandell T E V I T K E P S R E P S E D Å OMR A K R Y K T O iB Medborgarnas delaktighet utvecklar Botkyrka Nattvandringar och medborgardialoger. Kommunen, medborgarna och lokala aktörer ger tillsammans Botkyrka en positiv utveckling genom god kunskap om lokala styrkor och behov. Förtroende för varandra och för demokratin I Botkyrka arbetar vi med ett områdesperspektiv – det finns områdesutvecklare och medborgarkontor i varje stadsdel: Alby, Tumba, Fittja, Tullinge och Hallunda-Norsborg. Områdesarbetet är en viktig del för att samordna kommunens stadsdelar. Det är ett arbete som pågår hela tiden med många aktörer inblandade. Alla har kunskaper om hur vi löser gemensamma utmaningar och utvecklar platsen. Därför är områdesarbetet en viktig del för att förstärka den lokala demokratin och ge förutsättningar för Botkyrkas medborgare att komma till tals. Hemma i Botkyrka Utemiljön är viktig för hemkänslan I Fittja, Tullinge, Tumba och Hallunda-Norsborg genomfördes trygghetsvandringar tillsammans med medborgare under året. Tidigare upplevdes det som mörkt och otryggt bakom tunnelbanan i Fittja och i Fittjahöjden, något som noteras under vandringen och sedan åtgärdades av kommunen. I Hallunda -Norsborg var det tidigare problem med att fordon körde på det 24 centrala gångstråket. Trygghetsvandringen resulterade i hinder för motorfordon, en bra konkret effekt. Även i Tullinge kunde man märka resultat från trygghetsvandringen, bland annat i form av en mötesplats för ungdomar som har fyllt tretton, någon som tidigare saknades. Tack vare möjligheten att påverka skapade vi tillsammans ett tryggare och trivsammare närområde. Trygg miljö när mörkret faller I alla våra stadsdelar spelar nattvandringen en viktig roll för att skapa en trygg närmiljö i kommunen. I Hallunda-Norsborg har nattvandrarnas verksamhet utvecklats under året. Fler personer medverkar, och man är ute fler nätter. I mitten av september 2014 var det oroligt i stadsdelen, med bland annat flera bilbränder. I sådana situationer har nattvandrarna spelat en nyckelroll för att skapa lugn i området. De har även varit med och bidragit med sin kunskap i och med återetableringen av en nattvandringsgrupp i Tumba. F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E Låna en kompetens Ett utbyte av Botkyrkabornas kompetenser startade under året på Alby bibliotek i projektet Låna en kompetens. I lånekatalogen finns Botkyrkabor och lokala föreningar i Alby som kommunens medarbetare kan låna för att öka sin kompetens om Botkyrka som plats, och omvänt medarbetare finns med för att de vill dela med sig av sin kompetens till Botkyrkabor. Det finns många i kommunen med kunskaper som aldrig, eller väldigt sällan, uppmärksammas eller används. Projektet stärker medborgarens perspektiv och platsperspektivet inom kommunorganisation, samtidigt som det utvecklar dialogen med medborgarna. Dialog är att tänka tillsammans Botkyrkaborna har en unik möjlighet att kunna påverka genom medborgardialoger. I Tumba har man under 2014 fört in dialogen med medborgarna i ett mycket tidigare skede än tidigare. Ett exempel är dialogforumet om Slättmalm i Vårsta, där ett 60-tal personer deltog. Förhoppningen är att engagemanget och känslan av att man kan påverka ska öka genom att medborgarna kommer in i ett så tidigt skede som möjligt. Även i Tullinge var dialogerna välbesökta. Arbetet med att bygga Idéhuset i Tullinge skapar engagemang bland invånarna och för att inkludera dem har det genomförts nio fysiska och fyra digitala dialoger. I Botkyrka har vi en områdesgrupp i varje stadsdel som fungerar som lokala samverkansforum. Genom dialog mellan Botkyrkaborna, kommunens förvaltningar, bolag och samarbetspartners ska områdesgrupperna bidra till en positiv utveckling i området. Alla områdesgrupperna har en handlingsplan som beskriver hur de ska arbeta under året för att bidra till en hållbar utveckling i Botkyrka utifrån kommunens hållbarhetsutmaningar. Vi har också medborgarkontor i alla våra stadsdelar. Vill du veta mer? Besök vår webbplats www.botkyrka.se/kommunochpolitik/ vagledningochservice/medborgarkontor F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 25 BOTKYRKA I JÄMFÖRELSE botk yrk a e s l e r ö f i jäm Undersökningen Kommunernas kvalitet i korthet jämför hur landets kommuner är att leva i för invånarna. Sveriges kommuner och landsting (SKL) samlar sedan några år in och presenterar resultaten. 2014 deltog över 220 av Sveriges 290 kommuner, de bedöms utifrån 40 mått som tillsammans ger en översiktlig bild av kommunernas kvalitet. Botkyrka deltog 2014 för femte gången i jämförelsen. Delaktighet och information 2014 Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling mörkgrön mörkgrön Hur väl invånarna upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet gul Andel röstande i förhållande till röstberättigade i kommunvalet röd Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna Måtten rör fem områden: •Tillgänglighet För att ge en uppfattning om hur Botkyrka står sig i förhållande till andra kommuner presenterar vi resultaten så här. •Trygghet • Delaktighet och information Botkyrka tillhör den fjärdedel av kommunerna som har bäst resultat •Effektivitet • Kommunen som samhällsutvecklare De faktorer som ingår i undersökningen har stor spännvidd. Vissa av måtten belyser en enskild del av kommunens verksamhet medan andra har ett mer övergripande perspektiv. Jämförelserna ska ge en översiktlig bild av hur kommunen ligger till i förhållande till andra kommuner. Tanken är också att de ska bidra till dialog, erfarenhetsutbyte och lärande kring frågor om kvalitet och utveckling. Resultaten 2014 visar på framsteg för Botkyrka inom flera områden. Till exempel är bemötande och tillgänglighet bättre än tidigare år för den som ringer eller skickar e-post till kommunen. Inom de flesta områden är det en positiv utveckling i kommunen jämfört med tidigare år, men det finns fortfarande många områden att förbättra och jämförelsen med andra kommuner utfaller inte sällan till vår nackdel. Resultat i de nationella proven för elever i årskurs 6 i kommunen gul Resultat i de nationella proven för elever i årskurs 3 i kommunen röd röd Kostnad per betygspoäng i skolan ljusgrön Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen röd Botkyrka tillhör den fjärdedel av kommunerna som har näst sämst resultat Kostnad för elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram röd Serviceutbud inom särskilt boende för äldre mörkgrön Botkyrka tillhör den fjärdedel av kommunerna som har sämst resultat Kostnad per plats i kommunen för särskilt boende äldreomsorg röd Brukare som är ganska/ mycket nöjda med sitt äldreboende röd Serviceutbud inom hemtjänst som finansieras av kommunen Kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen mörkgrön mörkgrön Brukare som är ganska/ mycket nöjda med sin hemtjänst röd Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende röd Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats eller utredning (2013) ljusgrön Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar gul Andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga röd Andel av medborgarna upplever att de fått ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen ljusgrön mörkgrön ljusgrön Trygghet 26 röd Andel behöriga elever till något nationellt program i gymnasieskolan 2014 Väntetid i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan Botkyrka tillhör den fjärdedel av kommunerna som har näst bäst resultat Tillgänglighet Öppethållande på bibliotek, simhall och återvinningsstation utöver 8-17 på vardagar Effektivitet Samhällsutveckling Andel förvärvsarbetande i kommunen röd Antal nya företag som startats per 1000 invånare i kommunen mörkgrön Sjukpenningtalet bland kommunens invånare gul Effektivitet i kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall röd Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen röd Andel miljöbilar i kommunorganisationen Antal vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14 dagars period röd Andel inköpta ekologiska livsmedel mörkgrön mörkgrön Antal barn per personal i kommunens förskolor gul Hur invånarna ser på sin kommun som en plats att bo och leva på röd F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 27 E K O N O M I S K A N A LY S Foto: Studio Strandell k s i m o n eko analys I Stockholms län ökar folkmängden ännu snabbare. Förra året ökade befolkningen i länet med 35 000 personer, motsvarande 1,6 procent. I Botkyrka var ökningstakten 1,5 procent vilket motsvarar drygt 1 300 personer. Skatteintäkterna var 6 miljoner lägre än budgeterat, vilket förklaras av något lägre ökning av skatteunderlaget. Dessutom blev avskrivningarna 10 miljoner högre än budgeterat, bland annat beroende på nedskrivningar. Diagram 1. Befolkningsökning 2007–2013 Resultatet blev 14 miljoner bättre än prognosen i delårsrapporten efter årets första åtta månader. Det beror på att nämndernas utfall var bättre än beräknat. Antal personer 2500 2000 Nämndernas överskott sammantaget 33 miljoner kronor 1500 1000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Det innebär att kommunens befolkning fortsätter att växa snabbare än hela landets befolkning, även om ökningstakten bromsat in lite under 2013 och 2014. Men befolkningsökningen under 2011 och 2012 var de största sedan 1979. Ekonomiskt resultat Lägre resultat 2014 efter flera år med stora överskott Även 2014 redovisar Botkyrka ett ekonomiskt överskott men endast med 38 miljoner kronor, vilket är 156 miljoner lägre än föregående år. Efter flera år med starka resultat faller nu också resultaten för de flesta kommuner, även om resultatförsämringen är större i Botkyrka än genomsnittet för kommunerna Omvärlden – sämre resultat för kommunerna Kommunerna redovisade under åren 2009–2013 mycket bra resultat, trots lågkonjunkturen i spåren av finanskrisen. Finanskrisen fick inte så stort genomslag på sysselsättning och skatteintäkter som först befarades. Dessutom höjdes statsbidragen kraftigt 2010. Även stora engångsintäkter bidrog till de starka resultaten. År 2013 blev kommunernas resultat drygt 15 miljarder, för 2014 blir det preliminärt 10,6 miljarder kronor. Resultatet försämrades i 211 av landets 290 kommuner. Samhällsekonomisk utveckling Under 2014 tog tillväxten lite bättre fart och BNP ökade preliminärt med 2,1 procent. Det är framför allt hushållens konsumtion och investeringar i bland annat bostäder som ligger bakom tillväxten. Mot slutet av året tog även exporten fart till följd av starkare utveckling i vår omvärld och kronans försvagning. 28 Situationen på arbetsmarknaden är fortfarande svår, trots en stark ökning av sysselsättningen. Arbetslösheten låg i genomsnitt strax under 8 procent under året. Skatteunderlaget beräknas ha ökat med 3,2 procent. Den automatiska balanseringen i pensionssystemet höll tillbaka pensionsinkomsterna och begränsade skatteunderlagets ökning. Svensk ekonomi fick bättre fart under årets sista månader och de flesta prognoser visar på en relativt stark tillväxt under 2015 och 2016. Ett överskott på 38 miljoner kronor Årets resultat uppgår till 38 miljoner, vilket motsvarar 0,9 procent av kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag. Trots att resultatet är 156 miljoner lägre än föregående år är det ändå bättre än budgeterat. Efter ombudgeteringar från föregående år och bidrag från kompetensfonden uppgick det budgeterade resultatet till minus 7 miljoner. Mnkr Skatteintäkter -6 Nämnder 33 Finansnetto 23 - därav avkastning pensionsavsättning 12 -10 Övrigt Summa 5 45 Befolkningsutveckling Den största enskilda förklaringen till att utfallet är bättre än budgeterat är att nämnderna sammantaget redovisar ett överskott på 33 miljoner kronor. Förra året var nämndernas överskott 64 miljoner. 2014 hade Sverige den största folkökningen som någonsin uppmätts. Antalet invånare ökade med cirka 102 500 personer, motsvarande knappt 1,1 procent. Efter en lång period med mer måttlig befolkningstillväxt har folkmängden ökat med 65 000 personer eller mer varje år sedan 2006. De senaste fem åren har födelseöverskottet varit 21 000–26 000 personer per år och nettoinvandringen mellan 45 000 och 76 000 personer per år. Finansnettot blev 23 miljoner bättre än budgeterat. Ungefär hälften är intäkter från kommunens pensionsavsättning i form av realiserade kursvinster vid fondförsäljningar samt utdelningar. En ytterligare förklaring är lägre räntekostnader än budgeterat eftersom låneskulden har ökat mindre än beräknat till följd av relativt låga investeringar under året. F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E Tre nämnder redovisar underskott: tekniska nämnden, socialnämnden samt vård- och omsorgsnämnden. Tekniska nämnden hade stora kostnader för det avhjälpande (akuta) underhållet. Socialnämndens underskott beror på betydligt högre kostnader än budgeterat för barn- och ungdomsvård och ekonomiskt bistånd. Störst överskott hade utbildningsnämnden med 27 miljoner kronor. Överskottet förklaras främst av att det var färre barn i förskolan än budgeterat. Men som andel av nämndens ram är överskotten betydligt större för t.ex. samhällsbyggnadsnämnden eller arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden. Även exploateringsverksamheten bidrar till nämndernas överskott med intäkter som är närmare 10 miljoner högre än budgeterat. En utförligare beskrivning av nämndernas ekonomiska utfall finns i avsnittet Nämndredovisning. Tabell 1. De viktigaste avvikelserna mellan utfall och budget 2014 Avskrivningar I delårsrapport 2 visade nämndernas prognoser ett sammantaget överskott på 20 miljoner kronor, men utfallet blev 13 miljoner högre. Jämfört med föregående års stora differens mellan prognos och utfall är det sammantaget en stor förbättring av prognossäkerheten, även om det inte gäller för alla nämnder. Balanskravsresultat 34 miljoner kronor Balanskravet i kommunallagen innebär att det ska vara balans mellan kommunens kostnader och intäkter. I avstämningen beräknas ett särskilt balanskravsresultat som innebär att en del poster som ingår i årets resultat räknas bort. Ett exempel är reavinster vid försäljningar av tillgångar. Man kan också i vissa fall göra undantag för kostnader som kommunen tidigare gjort avsättningar för. Tabell 2. Balanskravsresultatet Mnkr Årets resultat 38 Avkastning på pensionsavsättning -12 Överskott VA -5 Kompetensfond 13 Balanskravsresultatet 34 F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 29 E K O N O M I S K A N A LY S E K O N O M I S K A N A LY S Balanskravsresultatet uppgår till 34 miljoner, motsvarande 0,8 procent av skatteintäkterna och utjämningsbidraget. Det är 132 miljoner lägre än föregående år. Det är också ett svagt resultat i förhållande till flerårsplanens långsiktiga mål om ett genomsnittligt resultat på mellan 2 och 3 procent. procent. Utjämningsbidragen (de generella statsbidragen) ökade endast med 8 miljoner, motsvarande 0,6 procent. Utjämningsbidragen uppgår till knappt 1,4 miljarder kronor och står för 27 procent av kommunens samlade intäkter. Avkastningen från pensionsavsättningen ingår inte i balanskravsresultatet eftersom avsättningen ska finansiera framtida pensionsutbetalningar. Överskottet för vatten och avlopp ska återföras till kunderna och överförs därför till VA-fonden. Överskottet ingår inte heller i balanskravsresultatet. För 2011 gjordes en avsättning till kompetensfonden och under året har 13 miljoner av fondens medel använts till särskilda kompetensutvecklingsinsatser. Dessa kostnader räknas bort från balanskravsresultatet. Diagram 3. Kommunens intäkter 2014, procentuella andelar Avgifter 5% Mkr Skatteintäkter 56% Mkr 50000 500 47000 400 44000 300 41000 200 38000 100 Två tredjedelar av intäkterna från utjämningsbidrag och kommunal fastighetsavgift kommer från inkomstutjämningen som kompenserar kommunen för låg skattekraft (skatteunderlag per invånare). I 2014 års taxering uppgick Botkyrkas skattekraft till 86,5 procent av riksgenomsnittet, vilket var en minskning med 0,6 procentenheter sedan 2013. 100 50 2011 2012 Årets resultat 2013 2014 Balanskravsresultat Under 2010–2013 har kommunen redovisat mycket starka resultat. Under dessa år har balanskravsresultatet varje år överstigit 3 procent av skatteintäkterna och utjämningsbidraget. Koncernresultat 116 miljoner kronor Det sammantagna resultatet för kommunen och de bolag som ingår i koncernredovisningen (bolag där kommunen äger mer än 20 procent) uppgår till 116 miljoner kronor. Det är betydligt lägre än föregående års rekordresultat på 829 miljoner. Men 515 miljoner kronor kom då från Botkyrkabyggens försäljning av fastigheterna på Albyberget. De bolag som ingår i kommunkoncernen redovisar alla överskott (se avsnitt Bolagen i sammanfattning). Utveckling av intäkter och kostnader Intäkter Kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag ökade sammantaget med 103 miljoner kronor 2014, motsvarande 2,4 procent, och uppgick till 4 339 miljoner. Det är väsentligt mindre än ökningen 2012 och 2013 på 174 respektive 190 miljoner. Skatteintäkterna ökade med 95 miljoner kronor, motsvarande 3,3 30 2011 I kostnadsutjämningen ersätts kommunen bland annat för en stor andel barn och unga samt för den sociala strukturen. En förändring av kostnadsutjämningen 2014 innebar minskade intäkter på 22,5 miljoner detta år. Dessutom minskade den så kallade eftersläpningsersättningen för snabb befolkningstillväxt med cirka 20 miljoner kronor jämfört med 2013. Verksamheternas intäkter minskade under året från 857 till 852 miljoner, det vill säga med 5 miljoner kronor. Den största delen av intäkterna är riktade statsbidrag samt taxor och avgifter. Kostnader Verksamheternas nettokostnader inklusive avskrivningar uppgick till 4 340 miljoner kronor. Det är en ökning med 285 miljoner, motsvarande 7,0 procent. Det är en mycket kraftig ökning, inte minst i förhållande till den måttliga intäktsutvecklingen, och det är förklaringen till att resultatet försämras kraftigt. En viktig orsak till den stora ökningen är att nettokostnaderna 2013 reducerades med 60 miljoner till följd av återbetalda försäkringspremier från AFA Försäkring. En annan förklaring är att nämndernas överskott var drygt 30 miljoner större 2013 än 2014. Kostnaderna ökade med cirka 2 500 kronor per invånare, jämfört med 600 kronor per invånare 2013. Det är en ökning med 5,4 procent. Det är en betydande ökning även med hänsyn till pris- och löneökningar. F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 2012 2013 2014 0 2010 2011 2012 2013 2014 Investeringsnivån är den lägsta på flera år, efter en period med mycket stora investeringar, men det är inte ett trendbrott. De budgeterade investeringarna ligger på väsentligt högre nivåer de närmaste åren. Diagram 7. Självfinansieringsgrad Diagram 5. Hit går skattepengarna Infrastruktur, skydd mm 150 0 2010 2010 Botkyrkas unga befolkning avspeglar sig i hur resurserna fördelas i kommunen. Förskola och skola står för cirka hälften av kommunens kostnader. Vård- och omsorg står för ungefär en fjärdedel av kostnaderna och individ- och familjeomsorg för drygt 10 procent. 250 200 Diagram 6. Nettoinvesteringar Kronor 35000 Bidrag 6% Generella statsbidrag 27% Diagram 2. Årets resultat och balanskravsresultat Övrigt 6% Diagram 4. Nettokostnad per invånare Procent 100 Gemensamt 5% 4% 80 Förskoleoch Individ och familjeomsorg skolverksamhet 12% 40% Vård och omsorg 24% Kultur och fritid 5% Gymnasie- och vuxenundervisning 10% Investeringar och upplåning Investeringar Nettoinvesteringarna uppgick under 2014 till 305 miljoner, vilket är 177 miljoner mindre än föregående år. Det budgeterade beloppet var 361 miljoner. Att utfallet är lägre än budgeterat beror på att större projekt ofta sträcker sig över årsskiften och därför ännu inte är färdigställda. Samtidigt finns det i årets investeringar också projekt som är budgeterade tidigare år. Bland årets investeringar kan nämnas följande projekt: • Storvretsskolan, Tumba 60 40 20 0 2010 2011 2012 2013 2014 Självfinansieringsgraden visar hur stor andel av årets investeringar som kommunen kunnat finansiera utan lån, dvs. med summan av årets avskrivningar och resultatet. Målet för året var en självfinansieringsgrad på minst 60 procent. Men tack vare den låga investeringsnivån 2014 har kommunen trots det svaga resultatet kunnat finansiera knappt 89 procent av investeringarna med egna pengar. Kommunens egen upplåning har därför ökat måttligt under året. Självfinansieringsgraden är något högre än föregående år, men lägre än 2010 och 2011. Under 2010–2014 har självfinansieringsgraden varit under 100 procent. De starka resultaten dessa år har således använts till att finansiera investeringar. De hamnar inte i kommunkassan, utan minskar i stället behovet av att låna. Eftersom ökade lån och räntebetalningar minskar verksamhetsutrymmet har det stor betydelse för framtida ekonomiska förutsättningar. Låneskulden Kommunens internbank lånar ut pengar till kommunen och kommunens bolag. Vid utgången av 2014 uppgick den sammanlagda externa låneskulden till 2 485 miljoner kronor. Det är endast en marginell ökning i förhållande till 2013. Av den totala skulden är 2 095 miljoner kronor lån från Kommuninvest och 400 miljoner lån från banker. • Förskolan Violen, Norsborg • Förskolan Prästkragen, Norsborg • Alby fritidsgård Handelsbanken Finans har mot slutet av året övertagit finansieringen av leasingkontraktet för Igelstaverket från kommunen. Det innebär att 770 miljoner har betalats tillbaka till kommunen. F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 31 E K O N O M I S K A N A LY S E K O N O M I S K A N A LY S Skulden på denna upplåning ligger kvar tills ordinarie förfall i augusti 2015. Återbetalningen har fram till dess placerats i en kort räntefond. Det innebär att kommunens egen upplåning vid årsskiftet uppgick till 909 miljoner kronor. Med hänsyn till placeringen i räntefonden uppgår nettoskulden för kommunens eget upplåningsbehov till endast 139 miljoner. Det är i princip oförändrat jämfört med föregående år. Tabell 3. Kommunens vidareutlåning Mnkr Botkyrkabyggen gentemot Kommuninvest. Framåtblick Risken för att kommunen ska tvingas fullgöra sina förpliktelser mot något av de kommunala bolagen bedöms som mycket liten. För övriga borgensåtaganden är riskerna större. Det gäller särskilt borgensåtaganden till föreningar och i de fall som kommunen lämnat borgen för hyror enligt de regler som gäller för hyresgarantier. Hyresgarantierna är relativt små belopp och kommunen har även fått en statlig ersättning som täcker en del av de kostnader som kan uppstå om hyresgästen inte kan betala. Tillväxten tog bättre fart sista kvartalet 2014. Räntorna är rekordlåga men hushållens sparande är fortfarande mycket högt. Samtidigt har tillväxten i omvärlden långsamt förbättras. Det finns därför förutsättningar för relativt stark tillväxt under 2015 och 2016, men arbetslösheten är ännu hög inte minst i Botkyrka. Det innebär fortsatt stora behov av vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser från kommunen. 995 Botkyrka Stadsnät 137 Söderenergi 441 Övrigt 3 Summa 1576 God ekonomisk hushållning I ettårsplanen 2014 formulerades två finansiella mål: Kommunens balanskravsresultat ska uppgå till minst 1,0 procent av skatteintäkterna och de generella statsbidragen Årets resultat enligt balanskravsavstämningen motsvarar 0,8 procent. Målet är därför formellt inte uppfyllt, men i ettårsplanen räknades intäkter från kommunens pensionsavsättning in i det budgeterade balanskravsresultatet med 22,5 miljoner. Med anledning av det låga upplåningsbehovet har inte någon försäljning från pensionsavsättningen gjorts under året. Hade vi gjort det hade vi klarat resultatmålet. Kommunens investeringar ska vara självfinansierade till minst 60 procent För att möta den framtida ökningen av pensionsutbetalningar gjorde kommunen en särskild avsättning med 400 miljoner kronor 2000. Medlen har sedan dess varit placerade i aktiefonder och ränterelaterade värdepapper. Det långsiktiga målet är en avkastning som motsvarar prisutvecklingen plus 3 procent. Värdet på avsättningen uppgick vid årsskiftet till 708 miljoner. Det motsvarar en årlig värdeökning på 4,0 procent sedan 2000. Mäter man värdeökningen utöver konsumentprisindex för samma period uppgår denna till 3,1 procent per år, vilket för första gången är något över det uppsatta målet på 3 procent. Värdet utgjorde drygt 40 procent av det pensionsåtagande som inte finns upptaget som en skuld på balansräkningen. Vid avsättningen beräknades att cirka en tredjedel av den så kallade ansvarsförbindelsen skulle täckas av avsättningen. Det innebär att avsättningen mer än väl täcker den ursprungliga ambitionen. Under 2014 var värdeökningen på placeringen 61 miljoner kronor (9,5 procent). Den senaste femårsperioden har värdeökningen uppgått till i genomsnitt 7,1 procent per år. Den höga avkastningen för 2014 förklaras framför allt av utvecklingen för de aktiefonder som ingår i placeringen. Särskilt de utländska aktierna har haft en kraftig värdeökning, trots att ökningen har varit lägre än jämförelseindex. Även ränteplaceringarna har utvecklats väl under året. Värdet av placeringar i långa räntefonder har ökat när marknadsräntorna har sjunkit. Självfinansieringsgraden uppgick till knappt 89 procent och målet är därför uppfyllt. Vid årsskiftet var tillgångarna placerade med följande fördelning: I inledningen av årsredovisningen samt i nämndavsnitten redogör vi närmare för verksamheternas resultat. Tabell 4. Fördelning av placerade medel. Normal Svenska räntor 32 Foto: The Jens God ekonomisk hushållning kan beskrivas som att varje generation ska ta ansvar för sina beslut och inte skjuta finansieringen på framtiden. Kommuner ska enligt kommunallagen ha mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Det gäller både finansiella mål och mål och riktlinjer för verksamheten. Pensionsavsättningen I ettårsplanen för 2015 uppgår det budgeterade balanskravsresultatet till 58 miljoner kronor och de ekonomiska förutsättningarna ser fortsatt tuffa ut inför kommande flerårsplaneperiod. År 2015 minskar intäkterna till följd av förändringarna i utjämningssystemet med 22,5 miljoner och 2016 med ytterligare 14 miljoner. Staten har inte heller på flera år höjt de generella statsbidragen till kommunerna, samtidigt som behoven av kommunal verksamhet till följd av befolkningsutvecklingen växer allt snabbare. Den stora ekonomiska utmaningen för framtiden ligger i upprustningen av kommunens äldre lokaler och anläggningar. Tidigare eftersatt underhåll medför att stora belopp nu läggs varje år på akut, avhjälpande underhåll. Under en period kommer det att vara nödvändigt med stora investeringar i förskolor, skolor och anläggningar. De senaste åren har vi klarat investeringarna med en begränsad ökning av kommunens lån. Men kommande år krävs så stora investeringar att det kommer att bli mycket svårt att undvika en betydande ökning av kommunens upplåning. Inte minst mot bakgrund av att de ekonomiska förutsättningarna för starka resultat ser betydligt sämre ut de närmaste åren. 2014-12-31 40 % 46,8 % Borgensåtaganden Svenska aktier 20 % 13,0 % Kommunens borgensåtaganden uppgick vid årsskiftet till 1 580 miljoner kronor, vilket är 47 miljoner lägre än föregående år. Av detta belopp är 1 517 miljoner (96 procent) borgen för lån till kommunägda bolag. Resterande borgen gäller lån till föreningar, bostadsrättsföreningar för industrier, kontor och hyror. Utöver dessa borgensåtaganden finns även en solidarisk borgen Utländska aktier 20 % 22,7 % Alternativa placeringar 20 % 17,5 % Likvida medel F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 0,1 % F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 33 KO M M U N E N S M E DA R B E TA R E s n e n u m kom e r a t e b r meda Sjukfrånvaro kommunens medarbetare Kompetensförsörjning är en viktig fråga Procent År Kort* (kvinna/man) Lång** (kvinna/man) 2012 3,6 2,5 5,7 2013 3,1 2,9 6,1 2014 3,1 (2,6/0,5) 3,4 (2,9/0,5) 6,5 Källa: HRM *1-14 dagar Totalt **15 dagar eller mer Sjukfrånvaro i jämförelse Andel medarbetare med tillsvidareanställning Procent Foto: Studio Strandell Många medarbetare i Botkyrka kommun tycker att de har goda möjligheter att utvecklas i arbetet. Många tycker också att varje dag bjuder på nya och spännande lärdomar. Arbetet för att stärka både kompetensförsörjningen och medborgarnas fokus i våra verksamheter har varit två av flera viktiga frågor för oss som arbetsgivare. Kommunen fortsätter arbetet för att erbjuda goda villkor och ta tillvara medarbetarnas kunskap och kreativitet. Botkyrkas arbetsgivarstrategi lägger grunden för att göra oss till en konkurrenskraftig arbetsgivare. Den visar vägen mot kommunfullmäktiges mål om ”en effektiv och kreativ kommunal organisation” med medborgarnas fokus. Andelen anställda som upplever att de har inflytande i sitt jobb Procent År Kvinnor Män Totalt 2012 66 67 66 2013 67 69 67 2014 69 70 69 Källa: Medarbetarundersökning Vår medarbetarundersökning visar ett stabilt resultat. 69 procent av medarbetarna tycker att de har inflytande och är delaktiga jämfört med 67 procent förra året. I år är också fler nöjda med sin arbetssituation. Det gäller framför allt våra yngre medarbetare. 34 Hållbart medarbetarengagemang står sig väl Hållbart medarbetarengagemang (HME) mäts via medarbetarundersökningen och har tre delar. Vårt totala värde för HME är 78 vilket är nära länets andra kommuner. Medarbetarna upplever att de är väl insatta i arbetsplatsens mål och vet vad som förväntas av dem i arbetet. Vi blir bättre på att dela med oss av kunskaper och hjälpa varandra för att nå resultat. 76 procent av medarbetarna tycker att möjligheterna att lära sig nytt och utvecklas i arbetet är goda. En gemensam utmaning för nämnder och förvaltningar är att ge fler möjligheter till karriärutveckling. Sjukfrånvaron ökar i Botkyrka och Stockholms län Vi följer trenden av ökad sjukfrånvaro i vår omvärld. Jämfört med länets kommuner ligger vi 0,4 procent högre med en sjukfrånvaro på 6,5 procent. Den långa sjukfrånvaron, särskilt bland våra äldre medarbetare, ökar och skillnaden mellan kvinnor och män kvarstår. Vi behöver fördjupa arbetet med analys, förebyggande insatser och samtidigt aktivt stödja medarbetare till en snabb återgång i arbete. F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E För att följa upp kompetensen mäter vi bland annat andelen rätt kompetens i prioriterade yrken. Uppföljningarna visar stora variationer, exempelvis har 94 procent av gymnasielärarna rätt kompetens medan bara 62 procent av undersköterskorna har det. För att stärka grundkompetensen delar kommunens kompetensfond varje år ut bidrag till förvaltningarna. I år tog vi ett beslut om en modell för att förbättra medarbetarnas karriärvägar och utvecklingsmöjligheter. Den beslutade modellen ska nu användas på förvaltningarna. Procent totalt lång, 60 dagar eller mer kvinnor män ≤29 år 30-49 år ≥50 år Botkyrka Stockholms Län 6,5 6,1 35,2 45,3 7,3 3,7 4,0 6,0 8,0 7,1 4,0 5,5 6,1 7,0 Gott betyg för kommunens ledare Demokratiska arbetsplatser kräver tydliga chefer och engagerade medarbetare. Botkyrkas program för ledarutveckling har fortsatt och 71 procent av medarbetarna tycker att ledarskapet är bra eller mycket bra. För att säkra försörjningen och utvecklingen av ledarskapet i framtiden har vi arbetat fram en ledarplattform. Bättre förutsättningar för jämlika, jämställda och interkulturella arbetsplatser Andelen chefer och medarbetare med utländsk bakgrund Procent År Alla Chefer 2012 43 16 2013 44 16 2014 45 18 Källa: SCB Botkyrka ska vara en jämlik, jämställd och interkulturell organisation och kommun, fri från diskriminering. En del i det arbetet handlar om att vi ska ha en representativ organisation som bättre återspeglar Botkyrkabornas samlade erfarenheter. Medarbetare med utländsk bakgrund ökar och motsvarar 45 procent 2014. Också bland cheferna ökar andelen som nu är uppe i 18 procent. Under 2014 förberedde vi arbetet med att ta fram en likabehandlingsplan. Den ska ligga till grund för både en mer inkluderande arbetsplats och en bättre arbetsmiljö. År Kvinnor Män Totalt 2012 84 84 84 2013 86 81 85 2014 86 81 84 Källa: HRM Fördelningen mellan olika anställningsformer är oförändrad, 84 procent av 6 000 medarbetare har en tillsvidareanställning. Det är något vanligare att män arbetar på en visstidsanställning. Andelen deltidsanställda minskar, och ligger nu på 15 procent av alla anställda. Minskningen gäller både kvinnor och män. Totalt sett arbetar vi också mer, sysselsättningsgraden har ökat till över 97 procent. Medellön för kvinnor och män TKr År Kvinnor Män Totalt 2012 26 559 28 337 26 934 2013 27 328 29 123 27 710 2014 28 026 29 897 28 424 Källa: HRM I genomsnitt tjänar en medarbetare i kommunen 28 424 kronor i månaden vilket är en ökning med 2,58 procent jämfört med 2013. Löneskillnaden mellan män och kvinnor ligger oförändrad. Skillnaden förklaras av kvinnodominansen i de stora låglönegrupperna. Förmåner för medarbetarna En speciell cykelförmån för medarbetare infördes i år för att främja både hälsa och miljö. 304 medarbetare nappade på erbjudandet, till en kostnad av 350 000 kronor. Samtidigt ökade friskvårdsbidragets popularitet och vi betalade ut 2,9 miljoner kronor till bland annat träningskort. Inom ramen för arbetsgivarstrategin beslutade kommunen om att sätta ihop ett erbjudande till medarbetarna. Vi arbetar vidare med frågan 2015 för att på sikt bidra till att stärka vår attraktivitet och konkurrenskraft. F Ö R VA LT N I N G S B E R ÄT T E L S E 35 KOMMUNST YRELSEN Foto: Love Strandell n e s l e r y t s n u m m o k Fler bostäder i framtidens Botkyrka Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Med fler än 1 000 byggstartklara bostäder är nu utmaningen att öka antalet nybyggda bostäder. Kapacitetsbrist i det statliga vägsystemet ska inte hindra bostadsbyggande. Därför har vi under året arbetat med att påverka statens infrastrukturplanering. Botkyrka gick också med i den regionala satsningen för fler studentbostäder, Sthlm 6 000 och i mars antog kommunfullmäktige Alby stadsbyggnadsidé. En första markanvisningstävling för bostäder i Alby har genomförts med lyckat resultat. Politiska organ –28 710 2 913 –25 797 Bidrag, ersättning och avgifter –90 544 Kommunledningsförvaltningen –204 659 47 524 –157 135 Resultatenheterna –245 127 248 414 3 287 19 732 19 732 318 583 –250 457 Arbetet med att förbättra våra gemensamma stödprocesser fortsätter Årets enkätundersökning visar att kommunens chefer varken är helt nöjda eller helt missnöjda med stödet och servicen i våra gemensamma processer. Övergripande är cheferna mindre nöjda än nöjda. En jämförelse med 2013 visar fler förbättringar än försämringar i upplevelsen men det finns också tydliga skillnader mellan kommunens förvaltningar. En orädd och energisk kommun Vi vågar ta nya vägar för att kunna möta medborgarnas behov och önskemål. I Botkyrka har vi etablerat en nationell plattform för samverkan för social jämlikhet, vi har fler än 1000 byggstartklara bostäder och höjer ambitionen i arbetet för en fossilbränslefri kommun 2030. Kommunstyrelsen är kommunens högsta verkställande organ – den bereder ärenden till kommunfullmäktige och föreslår beslut. Det är kommunstyrelsen som leder, styr, samordnar och följer upp kommunens övergripande processer och styrning av verksamheter samt ekonomin. Resultat och måluppfyllelse Kommunstyrelsen hade 12 egna mål och 33 mätbara mål 2014. 16 av de 33 mätbara målen har helt eller delvis uppnåtts. Till målen fanns också sju åtaganden varav sex är helt eller delvis genomförda. Här är några nedslag i nämndens arbete under året. Kommunstyrelsens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 36 2014 Supervalåret 2014 Vi genomförde fem olika val under året, till Europaparlamentet, kommunen, landstinget, och riksdagen samt en folkomröstning om kommundelning. Vårt mål var att valdeltagandet skulle öka i hela Botkyrka och att det skulle öka mer än genomsnittet i Sverige. Vi klarade inte målsättningarna utan valdeltagandet minskade i alla stadsdelar utom i Tullinge. Särskilt stor var minskningen i Alby och Fittja. Fördomsfritt Botkyrka Unesco LUCS har i samarbete med Malmö, Eskilstuna, Borlänge och Svenska Unescorådet etablerats i Botkyrka (Fittja). Det är en nationell plattform för kommuner, civilsamhälle och forskning i samverkan för social jämlikhet och sammanhållning, platsidentitet, interkulturell och interreligiös dialog. Botkyrka och medlemskommunerna arbetar med pilotprojekt och Botkyrkas första projekt är Antirykteskampanjen Botkyrka fördomsfritt. Medborgarnas Botkyrka Godtagbar Framtidens jobb Godtagbar Bättre företagsklimat för fler jobb Välfärd med kvalitet för alla Godtagbar Grön stad i rörelse Godtagbar Kultur och kreativitet ger kraft Godtagbar Effektiv kommunal organisation Godtagbar Botkyrka ska vara en av de 120 främsta kommunerna i Sverige när det gäller företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs mätning. I år landade Botkyrka på plats 159 och vi fördjupar nu arbetet med att erbjuda företagarna goda möjligheter att etablera sig och verka här. NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING Det ekonomiska resultatet Kommunstyrelsen redovisar ett överskott mot budgeten på 20,6 miljoner kronor. Kommunstyrelsen inklusive resultatenheterna men exklusive exploateringsverksamheten redovisar överskott på 10,9 miljoner kronor. Överskottet beror på att vissa processer försenats och att uppdrag löper mellan åren. Det är också en följd av lägre hyreskostnader och konsult- och utredningskostnader än budgeterat samt lägre personalkostnader till följd av vakanser. Dessutom har kostnaderna för arvoden till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige varit lägre än budget. Resultatenheterna teknik och logistik samt fordon och maskin bidrar också till det samlade överskottet. Orsaken är vakanser vid pensionsavgångar och lägre kostnader för snöröjning samt engångsintäkter från försäljning av fordon. I utfallet ingår däremot ett underskott för IT-verksamheten på 5,2 miljoner. Under våren lämnade verksamheten en positiv prognos på 5,8 miljoner, vilket medförde att motsvarande belopp återfördes till de förvaltningar som betalar för tjänsterna. Jämfört med prognosen innehåller utfallet högre kostnader vid införandet av nya system och högre kostnader för personal. Exploateringsverksamheten redovisar en nettovinst på 19,7 miljoner, medan det budgeterade resultatet uppgår till 10,0 miljoner. Det innebär ett överskott mot budget på 9,7 miljoner. Intäkterna kommer från tomtförsäljning inom projekt Tegelstenen i Slagsta. Vill du läsa mer? Kommunstyrelsen årsredovisning hittar du på: www.botkyrka.se/kommunochpolitik/ ekonomiochstyrning/arsredovisning Exploateringsverksamheten Summa –569 040 –90 544 Budgetutfall 20 686 Viktigt 2014 Ny mobilapp gör det enklare i kontakten med kommunen En Botkyrka-app lanserades i september. Genom appen är det möjligt att göra en felanmälan, lämna synpunkter och medborgarförslag. Vi är Botkyrka – en folkfest i tre dagar Lokala artister uppträdde tillsammans med kända internationella och svenska artister under tre dagar och på fyra olika platser i Botkyrka. Festivalen lockade över 4 000 besökare från både Botkyrka och andra delar av Stockholm. Oväntade möten på politikerveckan i Almedalen Botkyrka är en kontrastrik kreativ mötesplats. Det var också temat för vårt evenemang när vi var på plats i Almedalen i somras. Syftet var att visa upp Botkyrka som en interkulturell mötesplats fylld av kontraster. Omkring 100 besökare kom till Botkyrkas oväntade möten. Framtiden Medborgarnas fokus För att möta medborgarnas förväntningar har ett utvecklingsarbete med målet att skifta synsätt från medborgarfokus till medborgarnas fokus inletts i kommunorganisationen. Det är ett långsiktigt arbete som kommer att pågå under flera år. Fossilbränslefritt 2030 Vi behöver minska transporter och samtidigt göra det lättare att åka med kollektivtrafik, gå eller cykla. Det visar en kartläggning av fossilbränsleanvändningen inom kommunen. Trafiken och transporterna är de stora förbrukningsområdena. Därför har Botkyrka kommun tillsammans med Södertörns övriga kommuner genomfört en upphandling för att samordna varutransporter. Målet är att minska antalet transporter med lastbil till kommunens verksamheter. NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 37 SAM HÄLLSBYGGNADSNÄM NDEN / TEKNISK A NÄM NDEN / M I L JÖ - OCH HÄLSOSK YDDSNÄM NDEN Foto: Johannes Liljeson r e d n m ä n tre SAM HÄLLSBYGGNADSNÄM NDEN / TEKNISK A NÄM NDEN / M I L JÖ - OCH HÄLSOSK YDDSNÄM NDEN Botkyrka växer med dialog Blandningen av gammalt och nytt gör Botkyrka attraktivt, det är en utmaning att samtidigt bevara och utveckla. Samhällsbyggnadsnämnden Foto: Studio Strandell Tekniska nämnden Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet omfattar skötsel och underhåll av gator, parker och mark. Här ingår även fysisk planering, bygglov samt kart- och mätverksamhet. Nöjdkundindex för kommunens service till företagen har ökat 2014. Samma positiva utveckling syns inte i förvaltningens egen bygglovsenkät som 2014 enbart riktade sig till privatpersoner. Tekniska nämnden ansvarar för kommunens fastighetsförvaltning samt skötsel, underhåll och utbyggnad av vatten och avlopp. Fastighetsförvaltningen finansieras främst genom hyresintäkter. Vatten och avlopp (VA) finansieras genom avgifter. Från 2015 ingår även teknik, logistik och städning i nämndens område. Utbyten av armaturer medför att energiförbrukningen för gatubelysningen minskar i enlighet med målet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ansvar för tillsyn och offentlig kontroll enligt lagar och förordningar. Nämnden ska också skapa förutsättningar för en ekologiskt hållbar utveckling och god miljö, både för oss som lever nu och för kommande generationer. Resultat och måluppfyllelse för samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden hade tre egna mål och 12 mätbara mål 2014. 10 av de 12 mätbara målen har uppnåtts eller utvecklats i rätt riktning. Till målen fanns också 17 åtaganden varav 16 är helt eller delvis genomförda. Här är några nedslag i nämndens arbete under året. Samhällsbyggnadsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 38 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING Foto: Anja & Björn Babba Callius/One Eyed Ink AB Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014 Medborgarnas Botkyrka Godtagbar Framtidens jobb Godtagbar Välfärd med kvalitet för alla Grön stad i rörelse God Godtagbar Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation God Resultatet för nämndens mål I Botkyrka är våra gemensamma parker, torg och vägar tillgängliga, trivsamma och trygga visar att åtgärder för ökad trygghet, tillgänglighet och förbättrad trafiksäkerhet behöver fortsätta. Det handlar också om upprustning och kompletteringar av parker och lekplatser. En ökad användning av kartor, mobila applikationer och kommunens webbkarta ska bidra till nämndens mål Medborgarnas deltagande i kommunens planering ska öka. Svarstiderna för medborgarförslag, synpunkter och felanmälningar ska också förkortas. Utfall 2012 Mål 2013 Utfall 2014 Andelen busshållplatser som är tillgänglighetsanpassade (procent) 54 47 Andelen övergångsställen som är tillgänglighetsanpassade (procent) 54 31 Resultatmått Andelen Botkyrkaborna som anser att kommunens parker och lekplatser är ganska eller mycket bra (procent) 63 60 66 Andelen Botkyrkabor som anser att kommunens gator och vägar är ganska eller mycket bra (procent) 55 60 54 Andelen Botkyrkabor som är ganska eller mycket nöjda med tillgången till naturområden (procent) 87 87 85 Andelen Botkyrkabor som är ganska eller mycket nöjda med kommunens friluftsområden (procent) 83 80 82 Energiförbrukning per ljuspunkt (watt) 77 73 73 13 504 15 000 16 600 Antalet användare av kommunens webbkarta (tusental) Bygglovsservice till företag (SBA/SKL)* 38 50 Kommunens service till företag (SBA/SKL)* 57 73 Andelen nöjda kunder för bygglov (procent)** 50 42 614/628 596/530 Antalet inkomna och avgjorda bygglovsärenden *Nöjd kund-index **Botkyrka kommuns bygglovsenkät NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 39 SAM HÄLLSBYGGNADSNÄM NDEN , TEKNISK A NÄM NDEN OCH M I L JÖ OCH HÄLSOSK YDDSNÄM NDEN Det ekonomiska resultatet Resultatmått Samhällsbyggnadsnämndens nettokostnader uppgick till 138,8 miljoner vilket var 5,7 miljoner kronor lägre än budgeterat. Såväl planverksamheten som bygglovsenheten redovisar positiva ekonomiska utfall. Hög omsättning av personal och ett svårt rekryteringsläge har inneburit lägre personalkostnader. Högre intäkter för arrenden och för bygglov är ytterligare förklaringar till det positiva budgetutfallet. Underhåll av lokaler Gata- och parkverksamheten ökade sina kostnader med 2 miljoner i förhållande till sin ursprungliga budget. Förklaringen är att nämnden under året beslutade att inom sin budgetram ytterligare prioritera underhållsåtgärder inom gata- och parkverksamheten. Lägre kostnader för skadegörelse och för vinterväghållning än beräknat är positiva inslag i budgetutfallet. Tusental kronor Kostnad Samhällsbyggnadsnämnd Intäkt -641 Netto -641 Förvaltningsledning -18 578 6 549 -12 030 Kartor och mätning -10 465 5 329 -5 136 Gator och parker -128 479 7 957 -120 522 -26 935 26 493 -442 -185 098 46 328 -138 770 Stadsbyggnad Summa Budgetutfall 5 689 Resultat och måluppfyllelse för tekniska nämnden Tekniska nämnden hade 10 egna mål och 16 mätbara mål 2014. sju av de 16 mätbara målen har uppnåtts eller utvecklats i rätt riktning. Till målen fanns också sex åtaganden varav fem är helt eller delvis genomförda. Här är några nedslag i nämndens arbete under året. Tekniska nämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden Medborgarnas Botkyrka Framtidens jobb Välfärd med kvalitet för alla Grön stad i rörelse Kultur och kreativitet ger kraft Effektiv kommunal organisation 2014 Godtagbar Inte godtagbar Godtagbar God Godtagbar Inriktningen på fastighetsunderhållet är att öka det planerade underhållet i relation till avhjälpande underhåll. Under 2014 uppnåddes inte den ambitionen utan relationerna mellan de olika underhållstyperna är oförändrad. Andelen planerat underhåll var 53 procent av underhållskostnaderna under året. 40 2012 Planerat, kronor per kvm 2013 112 Avhjälpande, kronor per kvm 105 63 93 SAM HÄLLSBYGGNADSNÄM NDEN , TEKNISK A NÄM NDEN OCH M I L JÖ OCH HÄLSOSK YDDSNÄM NDEN 2014 105 92 Energiförbrukning i kommunens lokaler, kilowattimmar per kvm 249 222 234 Antal klagomål 24 24 14 Det ekonomiska resultatet Tekniska nämndens ekonomiska resultat innebär en nettokostnad på 10,7 miljoner, vilket är 8,6 miljoner sämre än budget. Underskottet ligger helt på fastighetssidan medan VA-verksamheten ger ett överskott med 5,4 miljoner. Den viktigaste förklaringen till fastighetsenhetens negativa ekonomiska resultat är att fastighetsunderhållet kraftigt överstigit budget. Bland de fastigheter som medverkat till underskottet märks förskolan Humlan, Hågelby gård, Tumba äldreboende och Allégården. Bland budgetposter som avviker positivt kan framhållas kostnaderna för löpande driftavtal och mediakostnaderna. Brukaravgifterna inom VA översteg budget med 3,4 miljoner. Det är huvudorsaken till det positiva utfallet för VA-verksamheten. Överskottet fonderas i bokslutet. Kostnad Teknisk nämnd Intäkt -349 Netto -349 Fastigheter -411 697 395 964 -15 733 Vatten och avlopp -102 420 107 784 5 364 Summa -514 466 503 748 -10 718 Budgetutfall -8 586 Resultat och måluppfyllelse för miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade sex egna mål och fem mätbara mål 2014. Tre av de fem mätbara målen har uppnåtts eller utvecklats i rätt riktning. Till målen fanns också 12 åtaganden varav 10 är helt eller delvis genomförda. Här är några nedslag i nämndens arbete under året. 2012 2013 2014 476 451 294 Antalet inspektioner livsmedelslagen 429 341 441 Antalet inspektioner livsmedelslagen, extra kontroll 49 30 50 VA-kund via telefoni 50 33 Vid störningar eller vid ledningsarbeten kan vi nå alla kunder på telefon genom en särskild tjänst som upphandlats. Antalet inspektioner per årsarbetare, miljöbalkstillsyn 137 74 57 Kommunens förskolor kartlagda Antalet inspektioner per årsarbetare, livsmedelstillsyn 165 88 110 Statusen på kommunens förskolor som byggdes på 70-talet har utretts för att vi ska kunna planera upprustningen. Först ut var förskolan Violen som rustades under året. 92 100 2 415 2 704 2 545 15 16 16 Andelen lärare som anser att fältbussen kompletterar och berikar undervisningen i NO (procent) Nytt äldreboende i Norsborg invigt Antalet deltagare med fältbussen Antalet rastande och häckande arter av vadarfåglar i Botkyrka 66 – genomsnitt för alla kommuner (procent) 65 85 *Nöjd kund-index Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnade ett överskott på 0,6 miljoner kronor jämfört med budget. Lägre personalkostnader på grund av att personalomsättning medfört vakanser har medverkat till det positiva ekonomiska utfallet. Även intäktssidan lämnar ett positivt utfall. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Solfångare har installerats på Fittjabadet. Eftersom badet har värmebehov året om lämpar det sig bra för solvärme. Även på äldreboendet Tornet har solfångare installerats. Framtiden Det ekonomiska resultatet Tusental kronor Det nya vård- och omsorgsboendet Tornet invigdes till sommaren. Solkarta för kommunens fastigheter Andelen nöjda kunder för miljö- och hälsoskydd, Botkyrka (procent)* Kostnad Intäkt Netto 262 -4 628 -487 -487 Tre nämnder med service i fokus Alla tre nämnderna fortsätter sitt arbete med att förbättra servicen för brukarna och förbättra dialogen med och återkopplingen till Botkyrkaborna. Bygglov, markupplåtelser och miljötillsyn är centrala verksamheter i servicen till näringslivet. Det gemensamma projektet NKI 75 syftar till att vässa verksamheterna så fler kunder blir nöjda, det stärker kommunen som etableringsort för företag. Gemensam verksamhet -4 890 Miljö- och hälsoskydd -3 183 2 642 -541 Samhällsbyggnadsnämnden förnyar Livsmedel -2 375 2 203 -172 Övervakning, naturvård, naturskola -5 775 1 370 -4 405 -16 710 6 477 -10 233 Miljonprogrammets förnyelse är ett övergripande åtagande för samhällsbyggnadsnämnden. I åtagandet ingår satsningar på det offentliga rummet för ökad trygghet och kompletteringar med ny bebyggelse. Summa Budgetutfall 616 Tekniska nämnden förbättrar rutiner och arbetssätt Viktigt 2014 2014 Bostadsbyggande Medborgarnas Botkyrka God Arbetet med att fasa ut direktverkande el i kommunens fastigheter har fortsatt och är så gott som klart. Exempel från Bergbackens gruppboende visar på en minskad elförbrukning med 36 procent efter åtgärderna. Framtidens jobb God Välfärd med kvalitet för alla God Grön stad i rörelse God Planarbetet för utbyggnad av Tumba centrum och bostadsområdet Sandstugan med vardera 300 nya bostäder blev klart. Under året tillkom 18 nya detaljplaneuppdrag som totalt beräknas innehålla 1 800 bostäder. Kultur och kreativitet ger kraft God Tumba äldreboende är ett exempel där en gammal ventilationsanläggning ersatts av en ny med värmeåtervinning. Genom åtgärderna sjönk värmeförbrukningen med en tredjedel. Effektiv kommunal organisation God NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING Förvaltningen deltog i forskningsprojektet Platsens poetik. Med LED-teknik lyser man upp gångbanan och även angränsande område. Tekniken har använts på en 500 meter lång gångväg på Albyberget. Antalet inspektioner miljöbalken Miljö- och hälsoskyddsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden Projektet för att mäta andelen nöjda kunder startade 2014 (NKI 75). Syftet är att arbeta strukturerat med förbättringar och utveckling av verksamheten i syfte att förbättra information, bemötande och effektivitet i servicen till företagen i kommunen. Tryggare gångbanor Resultatmått med mera Antalet inspektioner försäljning av folköl, tobak och vissa läkemedel Dricksvattenkvalitet Tusental kronor Miljöbarometern på kommunens webbplats innehåller 80 indikatorer som beskriver tillståndet för miljön i Botkyrka. Fittja äng invigd Fittja äng bjuder på stora öppna gräsmattor och en lång sandstrand med badplats vid Albysjön. Den som vill ha picknick och grilla hittar flera platser för det. Vill man sporta och röra på sig finns det utomhusgym, beachvolleyplan samt en fotbollsplan med konstgräs. Vi skapar en lokalförsörjningsprocess med tydligt ansvar för lokalfrågorna. Lokalbehov och lokalplanering ska vara en naturlig del i verksamhetsplaneringen och en översyn av lokalbehoven ska ske varje år. Miljö- och hälsoskyddsnämnden bidrar till nationella mål Under de närmaste åren fortsätter arbetet att utvecklas inom områden kopplade till de statliga utredningarna synliggöra värdet av ekosystemtjänster, fossilfrihet på väg och en giftfri vardag – plattform för kemikaliepolitiken. Nämnden har lagt in flera nya etappmål under miljökvalitetsmålen giftfri miljö och ett rikt växt- och djurliv. NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 41 Foto: Studio Strandell N E D N M Ä N S G N I N D L I B UT Skola på lika villkor för goda resultat Våra skolor ska ge bra förutsättningar för framtida studier och jobb. Alla barn och unga i Botkyrka ska ha goda förutsättningar att uppnå kunskapsmålen. Därför arbetar vi vidare med att förbättra kunskapsresultaten och minska skillnader som beror på kön och social bakgrund. Utbildningsnämnden ansvarar för förskolan, skolbarnomsorgen, förskoleklassen, grundskolan, gymnasiet samt särskolan på grundskolenivå och gymnasienivå. Resultat och måluppfyllelse Utbildningsnämnden hade 17 egna mål och nio mätbara mål 2014. Fyra av de nio mätbara målen har uppnåtts, för ett mål pekar utvecklingen åt rätt håll och för fyra går det inte åt rätt håll. Nämndens åtagaden för 2014 har till stora delar helt eller delvis genomförts. För nästan alla de åtaganden som inte är klara pågår genomförandet, eftersom de ofta har ett flerårigt perspektiv. Här är några nedslag i nämndens arbete under året. Nämnden hade sex egna mål inom målområdet ”Välfärd med kvalitet för alla” som är nämndens kärnområde. Målen handlar om att ge barn och elever förutsättningar att förbättra kunskapsresultaten, ge möjligheter till språkutveckling samt att de ska känna trygghet och få studiero. Nämnden har värderat måluppfyllelsen som godtagbar och att den är oförändrad jämfört med 2013. Utbildningsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden Medborgarnas Botkyrka Framtidens jobb Välfärd med kvalitet för alla Godtagbar God Godtagbar Grön stad i rörelse God Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation 42 2014 I grundskolan kan eleverna från och med 2014 lägga till ytterligare ett ämne, moderna språk, till meritvärdet. Därför är meritvärdet i årskurs 9 inte jämförbart med tidigare år. I gymnasieskolan används från och med 2014 en ny betygsskala vilket medför att betygsresultaten inte går att jämföra med tidigare år. Dessutom har kraven för behörighet till högskolan ändrats. 2012 2013 2014 79 78 78 Andelen elever som tycker att de har reellt inflytande, grundskola (procent) – Grundskolan med lägsta värdet (procent) 66 60 Andelen elever som tycker att de har reellt inflytande, gymnasiet (procent)* 43 49 40 – Gymnasieskolan med lägsta värdet (procent)* 38 41 37 – Botkyrka 67 66 65 – Riket 77 77 77 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 78 81 79 – Kvinnor 81 83 83 – Män 75 78 76 – Riket 88 88 87 Fortsatt kvalitetsarbete Inom hela verksamhetsområdet har vi satsat på att förbättra undervisningen så att fler barn och elever når kunskapsmålen. Under året har revisionen utvärderat nämndens kvalitetsarbete och bedömer att det är ändamålsenligt och systematiskt. Saker som nämnden kan förbättra är att ge arbetsplanerna en gemensam form och att följa upp enheternas resultat skarpare. Arbetet med att höja kvaliteten och att förbättra resultaten fortsätter. Meritvärde, år 9 195 197 200 – Flickor 209 205 216 – Pojkar 182 188 186 – Riket 211 213 213 Betyg i gymnasieskolan 13,4 13,6 13,1 – Kvinnor 13,9 14,2 – Män 12,9 13,0 – Riket 14,0 13,9 14,0 Behörighet till högskolan (procent) 79 79 69 – Kvinnor 82 81 – Män 76 78 – Riket 87 86 70 Elever som börjat studera på högskolan inom tre år efter gymnasiet (procent) Förskolan Vreta med fem avdelningar öppnades i början av 2014 och den ombyggda förskolan Violen togs i bruk sommaren 2014. 52 48 50 Framtiden Orsaken är framför allt att nämnden har haft färre barn och elever inom förskola, fritidshem och grundsärskolan. I förskolan var det 206 färre barn än planerat och i fritidshem 67. För de övriga verksamheterna var det 85 färre barn och elever än planerat. Utbildningsnämnden I augusti infördes en ny organisation som är uppdelad i verksamhetsområdena förskola, grundskola och gymnasieskola samt i stödområdena ekonomistöd, kvalitetsstöd och specialiststöd. Organisationen är strukturerad efter skolformerna. Syftet är att öka fokus på barn och ungdomar inom respektive skolform. Likvärdiga möjligheter Utbildningsnämndens nettokostnader uppgick till 2 116,1 miljoner kronor, en ökning med 2,3 procent jämfört med föregående år. Utfallet är 26,8 miljoner lägre än budgeterat. Tusental kronor Ny organisation Nya lokaler för verksamheterna Det ekonomiska resultatet Kostnad Intäkt -677 Netto Utbildningsnämnden står inför en rad utmaningar de närmaste åren. Nämnden ska arbeta för att utveckla undervisning och lärande på ett sådant sätt att skolformerna ger alla barn och elever likvärdiga möjligheter utifrån individuella förutsättningar och behov. Vi kan göra det genom: • att använda digitala verktyg, • ett språkutvecklande arbetssätt, • ett inkluderande arbetssätt och • stöd till enheterna i arbetet med att analysera och utvärdera på lokal nivå. -677 Gemensam verksamhet -110 765 2 531 -108 234 En attraktiv arbetsgivare Förskola -680 337 107 338 -572 999 Fritidshem -93 661 34 684 -58 977 Förskoleklass -41 046 914 -40 132 En viktig del i förbättringen av kvaliteten i förskolor och skolor i Botkyrka är att Botkyrka ska bli en riktigt attraktiv arbetsgivare. Vi måste få kompetenta medarbetare att stanna kvar i Botkyrka och kunna rekrytera bra medarbetare vid behov. Grundskola -976 974 67 891 -909 083 Grundsärskola -61 146 1 169 -59 977 Gymnasieskola -434 488 103 401 -331 087 -38 464 3 527 -34 937 -2 437 558 321 455 –2 116 103 Särskola, gymnasiet Summa Budgetutfall Betyg i alla ämnen, årskurs 9 (procent) Godtagbar Viktigt 2014 Behöriga till yrkesprogram (procent) * Ny mätmetod 2014. Skillnaderna mellan elevernas resultat i Botkyrka och i övriga kommuner är i stort oförändrade jämfört med tidigare år. Liksom tidigare är det stora skillnader mellan resultaten i olika skolor i Botkyrka. Det förekommer skolor med betygsresultat långt över riksgenomsnittet och andra ligger långt under. Resultatmått UTBILDNINGSNÄMNDEN 26 815 Fler och bättre lokaler Antalet barn och ungdomar mellan 1 och 15 år beräknas öka med drygt 3 300 fram till 2023. Ökningen ställer krav på nya verksamhetslokaler, samtidigt som det finns ett behov att rusta upp det gamla beståndet. Detta är en stor utmaning inför de närmaste åren. Vill du läsa mer? Utbildningsnämndens årsredovisning finns här: www.botkyrka.se/kommunochpolitik/ ekonomiochstyrning/arsredovisning NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 43 K U LT U R- O C H F R I T I D S N Ä M N D E N K U LT U R- O C H F R I T I D S N Ä M N D E N Foto: Love Strandell h c o r u t kul N E D N M Ä FRITIDSN Fler besökare på fritidsklubbarna Allt fler 10–12-åringar besöker fritidsklubbarna, men på fritidgårdarna som vänder sig till barn och ungdomar mellan 12 och 16 år minskar besöken. Totalt sett är besöken ungefär oförändrade jämfört med förra året. Under hösten har mötesplatserna för unga vuxna utökats med Grunden i Alby. Verksamheten är i full drift från hösten 2014 men håller fortfarande på att byggas upp. Mötesplatser som aktiverar Antalet deltagare i nämndens verksamheter och andra mått på tillgänglighet Vår utmaning och inspiration är att alla ska upptäcka de många möjligheter som finns i Botkyrka. Nu finns fler mötesplatser för både spontanidrott och unga Botkyrkabor. Vårt arbete fortsätter för att erbjuda Botkyrkas invånare attraktiva upplevelser för både kropp och själ. Kultur- och fritidsnämnden ska främja kulturlivet och fritidsverksamheten i kommunen. Barn och unga är en prioriterad målgrupp och de ska ha möjlighet till en varierad fritid som de själva kan påverka. Verksamheten omfattar bibliotek, kultur, ungdom och förening samt idrott och anläggningar. Resultat och måluppfyllelse Kultur- och fritidsnämnden hade 17 egna mål och 24 mätbara mål 2014. 11 av de 24 mätbara målen har uppnåtts eller utvecklats i rätt riktning. Till målen fanns också 16 åtaganden varav 14 är helt eller delvis genomförda. Här är några nedslag i nämndens arbete under året. Kultur- och fritidsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 2014 Medborgarnas Botkyrka God Framtidens jobb Godtagbar Välfärd med kvalitet för alla Grön stad i rörelse Ett av nämndens mål är att verksamheterna ska ha ett interkulturellt perspektiv och vara tillgängliga och trygga i samma utsträckning för kvinnor och män. Skillnaderna mellan könen har länge minskat något men ligger 2014 kvar på liknande nivå som förra året. Skillnaderna är tydligast bland besökarna på mötesplatser för unga vuxna vilket särskilt har lyfts fram i planeringen inför 2015. Den särskilda satsningen på spontanidrotten som genomförts 2014 har gett en bättre geografisk spridning av möjligheterna till spontanidrott. Dessutom har jämställdhetsprofilen stärkts bland annat genom att även mindre idrotter har fått plats. Utfallet 2014 visar också att tjejers idrottande kräver fortsatt uppmärksamhet och kommer att prioriteras i kommande ettårsplan. Några resultatmått Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Andelen ungdomar som besöker fritidsgårdar God Tjejer 38 40-60 38 Godtagbar Killar 62 40-60 62 Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation Trygga och tillgängliga verksamheter i fokus Godtagbar Jämförelser med andra kommuner I jämförelse med andra kommuner erbjuder Botkyrka en bättre service än genomsnittskommunen om man ser till öppettiderna på bibliotek och badhus. Andelen ungdomar som besöker mötesplatser för unga vuxna Tjejer 13 20 15 Killar 87 80 85 Andel medborgare som besöker biblioteken Kvinnor 55 40-60 54 Män 45 40-60 46 Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK)* 2013 2014 Andel medborgare som besöker badhusen 20 20 Kvinnor 40 40-60 41 Övriga kommuner 12 13 Män 60 40-60 59 Simhallens öppethållande utöver 8–17 på vardagar, timmar. Botkyrka 27 31 Övriga kommuner 26 26 Andel medborgare som deltar i idrottsföreningarna Nya biennalen Nya biennalen för konst och arkitektur i Fittja ägde rum i Fittja under september–oktober. Sporthallen i Alby nyrenoverad Sporthallen i Alby har renoverats, bland annat med en ny cafeteria och solceller på taket. Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Besök på fritidsgårdar (12–16 år) 92 342 115 000 84 164 Besök på fritidsklubbar 10–12 år 96 369 70 000 103 736 Besök på mötesplatser för unga vuxna 25 369 31 000 24 977 Deltagare i kulturskola och förskola 16 210 22 000 24 335 Konferensen Literacy for all arrangerades i Botkyrka. Femton länder utöver Sverige deltog. Fokus låg på bibliotekens roll i arbetet mot analfabetism och bristande läs- och skrivförmåga. Elever i kulturskolans ämneskurser 1 426 1 350 1 417 Organiserad spontanidrott Elever i kulturskolan, övriga verksamheter 2 630 2 500 2 374 En del av årets satsning på spontanidrott användes till att bygga ett nytt utegym i Storvretsparken. 303 866 300 000 205 000 5,2 5,7 5,1 13 646 13 400 13 638 Besök på bibliotekswebben Besök på biblioteket per invånare Bibliotek, öppettimmar Nämndens nettokostnader uppgick till 210 miljoner kronor, vilket är 3,4 miljoner lägre än budget. Idrott och anläggningar visar liksom den gemensamma verksamheten ett överskott medan kulturen redovisar ett minus. Hyreskostnaderna för maxihallen och för rackethallen har understigit de beräknade med närmare 1 miljon. Dessutom har senarelagda insatser för kompetensutveckling påverkat det ekonomiska utfallet 2014 positivt. Lägre kostnader för konsulttjänster och för personal har bidragit till att de gemensamma kostnaderna understigit budget med 1,3 miljoner. Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto -10 232 28 -10 204 Idrott och anläggning -94 744 15 274 -79 470 Ungdom och förening -51 549 1 380 -50 169 Kultur -41 329 8 340 -32 989 Bibliotek -35 298 1 448 -33 850 -233 153 26 469 -206 682 Kvinnor 34 40-60 34 Summa Män 66 40-60 66 Budgetutfall Vi är Botkyrka Festivalen ”Vi är Botkyrka” genomfördes med aktiviteter i alla stadsdelar. Literacy for all Framtiden Nämnden arbetar vidare med att stärka: Det ekonomiska resultatet Gemensamt Huvudbibliotekets öppethållande utöver 8–17 på vardagar, timmar. Botkyrka Viktigt 2014 • • • • ungas delaktighet och engagemang, folkhälsan, läslust och läskunnighet och utveckla Botkyrkabornas kreativitet. Alla enheters handlingsplaner kommer att innehålla åtaganden inom dessa områden. Vill du läsa mer? Kultur- och fritidsnämndens årsredovisning finns här: www.botkyrka.se/kommunochpolitik/ ekonomiochstyrning/arsredovisning 3 380 *2014 deltog omkring 230 kommuner i undersökningen 44 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 45 Denna utveckling har Botkyrka tagit fasta på och satsar sedan några år extra resurser på spontanidrott, och ambitionen är att Botkyrka ska vara bäst i Sverige. Spontanidrotten går hand i hand med föreningslivet, det är ett tydligt samarbete för medborgarnas bästa. För att nå målet erbjuder kommunen en hel palett av olika Foto: Studio Strandell AB fotboll med kompisarna eller kanske åka skridskor med familjen? Då är du del av en tydlig trend i samhället; att människor gärna idrottar på egen hand, och inte bara i idrottsföreningars regi. 46 möjligheter – för alla åldrar, i samtliga stadsdelar. Foto: Studio Strandell AB Brukar du ta en joggingrunda, spela Grunden är aktiviteter under rubriken organiserad spontanidrott som bland annat innebär att idrottsföreningar finns på plats i kommunens sporthallar på kvällar och helger. Varje vecka besöker över 1 000 personer de tolv hallar som är öppna. Där kan de till exempel ägna sig åt bordtennis, basket, fäktning, taekwondo, baseboll, dans och fotboll. Kostnadsfritt! Inför vintersäsongen satsar vi även på spontan vintersport. Projektet ”Alla på snö och is” kommer bland annat att erbjuda skidspår i Storvreten och Norsborg. Dessutom spolad naturis på vissa grusplaner och sjöar. För de yngre arrangeras varje år Botkyrka Winter Games (på sportlovet) och Botkyrka Summer Games (på sommarlovet). Här kan låg- och mellanstadieelever testa olika idrottsaktiviteter. Årets vinteroch sommarspel lockade fler än 5 000 ungdomar. En synlig del av spontanidrotten är utegymmen. För närvarande finns fem utegym i kommunen. Det senaste, Storvreten, invigdes i början av november och är Botkyrkas hittills största. Det krävs bygglov för att driva asylboende på Ulfsbergsgården i Tullinge, eftersom en sådan verksamhet skiljer sig för mycket, från fastighetens tidigare användning. Det meddelade samhällsbyggnadsförvaltningen förra veckan. Senast var Ulfsbergsgården ett kommunalt LSS-boende för 10-20 personer. Samhällsbyggnadsförvaltningen menar att ett asylboende för över 90 personer är en helt ny verksamhet som därför måste prövas. Initiativet och utformningen är signerad två unga projektledare, Imran Lohdi och Amro Khan. Tanken är att gymmet ska locka alla målgrupper. Därför är träningsutrustningen designad för att inte kräva maximal muskelstyrka. I Storvreten är det främst den egna kroppsvikten som används som motstånd under träningen. Till skillnad från många utegym där man till exempel lyfter tunga stockar. viloplatser och ett geografiskt läge där många passerar varje dag. Dessutom; Det är fastighetsägaren Frösundaviksju tryggare plats, desto fler kvinnliga parken AB och företaget som besökare. Hero ForskningAB, visar också att bra utformade platser faktiskt kan förändra planerar driva asylboendet. Kjartan Dirdal, människors beteende. Därför är det vikutvecklingsdirektör, tigt Hero Norge, meddelar att samarbeta med de som använder utegymmen. efter beslutet att de återupptar kontakten Möjlighet till vardagsmotion och spontamed kommunen efter att de dryftat vilken nidrott – nära bostaden – är en bra grund att påderas sikt förbättra folkhälsan. Ett konsekvens detta fårförför planer Två viktiga framgångsfaktorer för ett spännande projekt i den andan är Folkvälbesöktvidare. utegym är närhet och trygghet. hälsoparken i Alby. Förutom 7-8 olika Det skapas genom bra belysning, många idrottsytor planeras även för en scen Om en bygglovsansökan för det asylboendet kommer till Botkyrka kommun väntar en traditionell bygglovsprocess på ungefär tio Foto: Samuel Holmfred Text: Benny Burnert Foto: Studio Strandell I Botkyrka är det rörligt. Här idrottar både vuxna och ungdomar – ute och inne, sommar som vinter. Kommunens satsning på spontanidrott Viola Olsson ofta tillpå och kör några på utegymmet Sven Tumbas park när hon är ute gerstannar goda resultat många sätt, vändor till exempel ökad sociali samvaro, ch går. meningsfull fritid, bättre hälsa och ökad trygghet i närområdet. Foto: Studio Strandell AB Foto: Studio Strandell a t t o r d i spontan r o k l l i v a n g e a n i d på Bygglov krävs för att driva asylboende Här kan du röra på dig! Kom som du är – alla är välkomna • Utegym: Brunna IP, Sven Tumbas park i Tumba, Brantbrink i Tullinge, Lida och Storvreten. • Inomhus: Botkyrkahallen, Fittja sporthall, Storvretens sporthall, Albyhallen, Idrottshuset i Tumba, Eklidsskolan, Björkhaga skola, Kärsby sporthall samt de två ishallarna Roplanhallen i Tumba och Brantbrinks ishall i Tullinge. • Vintersport Längdskidåkning i Lida-Harbro-Brantbrink samt vid Storvreten och Brunna. Pulkabackar och skidbacke för utförsåkning i Lida, Storvretsbacken och Norsborgsbacken. Uteisbanor för skridskoåkning på Brunna IP och Storvretens IP. Sjöisbanor på sjön Getaren vid Lida friluftsgård och Uttran vid Grödinge. Vill du veta mer? På www.botkyrka.se finns kommunens webbkarta. Välj ”Spontanidrottsplatser”, så hittar du allt från boule- och tennisbanor till konstgräsplaner. för musik och dansuppträdanden och möjligheter för stadsodling. Organiserad spontanidrott i Botkyrka är ett samarbete mellan Riksidrottsförbundet, Botkyrka kommun, fritidsgårdar, områdesgrupper och lokala idrottsföreningar. Verksamheten stöttas på ett betydande sätt av Loomis AB. Botkyrka Winter Games är ett samarbete mellan SOK (Sveriges Olympiska Kommitté), Riksidrottsförbundets nationella projekt Idrottslyftet och Botkyrka kommun. 47 Foto: Kajsa Kax Wåghals ARBETSMARKNAD OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN h c o d a n k r a m s t arbe n e d n m ä n s g n i n d l i vuxenutb För att få svar på hur många som arbetar eller studerar sex månader efter avslutad insats har vi ringt till deltagarna. Vi har kommit i kontakt med 59 procent och det är det dem resultaten grundar sig på. Andelen som fått arbete eller fortsätter studera sex månader efter olika insatser (procent) Fokus på bättre levnadsvillkor Resultat och måluppfyllelse Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden hade ett eget mål och 13 mätbara mål 2014. Alla målen har helt eller delvis uppnåtts. Till målen fanns också sex åtaganden där alla är helt eller delvis genomförda. Här är några nedslag i nämndens arbete under året. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 2014 Medborgarnas Botkyrka God Framtidens jobb God Välfärd med kvalitet för alla Grön stad i rörelse 48 God Godtagbar Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation God Under 2014 har nämnden satsat på att öka förutsättningarna för Botkyrkabor att nå egen försörjning genom arbete. Insatserna har varit utbildning inom gymnasial vuxenutbildning, sfi, grundläggande vuxenutbildning, yrkeshögskoleutbildning och arbetsmarknadsåtgärder. Antal helårsplatser i olika verksamheter Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Arbetsmarknadsprogram 303 300 265 Yrkeshögskola 242 233 214 170 182 Gymnasial vuxenutbildning 621 782 765 Grundläggande vuxenutbildning 277 320 245 Sfi 843 910 1 036 Fler arbetar eller studerar Andelen som gått vidare till arbete eller studerar har ökat inom tre av fyra områden jämfört med 2013 och inom ett område är det oförändrat. Det är inga större skillnader mellan kvinnor och män utom för de som gått gymnasial vuxenutbildning. Där har 84 procent av männen fått arbete eller studerar jämfört med 74 procent av kvinnorna. NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 2014 De som ökat sin yrkeskompetens genom yrkeshögskoleutbildning, gymnasial vuxenutbildning, yrkesinriktad arbetsmarknadsinsats 65 t 73 t 69 kv 73 kv 60 m 73 m De som ökat sina språkliga färdigheter via sfi och grundläggande vuxenutbildning 50 t* 76 t 41 kv 75 kv 67 m 78 m De som ökat sin arbetslivskompetens genom bland annat vägledning, praktik, KOMMiJOBB 53 t 53 t 53 kv 53 kv 53 m 53 m De som gått gymnasial teoretisk vuxenutbildning 74 t 77 t 73 kv 74 kv 76 m 84 m Självständigheten i daglig verksamhet ökar Med egen försörjning i sikte Gymnasial spetsutbildning 2013 (t=totalt, kv=kvinnor och m=män) *2013 räknades bara de som hade arbete in i resultatet Vi lägger all vår kraft på att ge Botkyrkaborna möjligheter till arbete och utbildning. Under året har alla ungdomar som ville ha sommarjobb genom kommunen fått det. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för kommunens arbetsmarknadsåtgärder, vuxenutbildning och högre utbildning, till exempel yrkeshögskoleutbildningar. Nämnden ansvarar också för samhällsorientering för nyanlända och daglig verksamhet för vissa personer med funktionsnedsättning. ARBETSMARKNAD OCH VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN Inom daglig verksamhet är målet att deltagarna ska öka sin självständighet i vardagen. Målen är individuella, det kan exempelvis vara att kunna ta sig till sin dagliga verksamhet med kollektivtrafik i stället för med färdtjänst. Resultatet för 2014 är att 47 procent av deltagarna har ökat sin självständighet, 46 procent för kvinnorna och 48 för männen. Jämfört med 2013 har andelen kvinnor som ökat sin självständighet ökat från 30 till 46 procent. Det ekonomiska resultatet Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden redovisar ett överskott mot budgeten på 5,1 miljoner kronor. Nämnden beslutade i augusti att öka antalet vuxenutbildningsplatser till hösten och finansierade det med det förväntade överskottet på 4,4 miljoner inom andra verksamhetsområden. Överskott redovisas inom de kommunala utvecklingsanställningarna, KOMMiJOBB, på grund av att insatsen fick fullt antal deltagare först vid halvårsskifte. Sfi fick också överskott på grund av man hade större intäkter och lägre kostnader. Dessutom har starten av det nya resurscentret Midgård försenats och tjänster har inom flera verksamheter varit vakanta under delar av året. Resultatet förbättrades också av att vi inte behövde betala tillbaka statsbidrag för lärlingsutbildningar, vilket vi räknade med att göra. Tusental kronor Kostnad Intäkt Xenter -41 643 24 329 -17 314 Vuxenutbildning -52 339 7 597 -44 742 Arbets- och kompetenscenter -52 556 25 962 -26 594 Vägledningscenter -34 156 12 534 -21 631 Daglig verksamhet -76 893 2 929 -73 964 Nämnd och förvaltningskontor -22 313 822 -21 491 -279 909 74 173 -205 736 Summa Budgetutfall Netto 5 127 Viktigt 2014 Sommarjobb till alla som ville Alla Botkyrkabor mellan 16 och 19 år som sökte och ville ha ett sommarjobb sommaren 2014 fick det. Totalt sökte nästan 1 400 ungdomar jobb och 1 187 tackade ja till erbjudandet. Ungdomarna, förutom att de tjänar egna pengar, möter andra ungdomar från Botkyrka och kommunen som arbetsgivare. Samarbete som ger meningsfull sysselsättning På serviceboendet Orren har daglig verksamhet i samarbete med vård- och omsorgsförvaltningen startat en arbetsgrupp. Deltagarna från daglig verksamhet serverar numera lunch åt de boende och deras anhöriga på Orren. Framtid Kraftfulla insatser för ökade möjligheter En fortsatt låg utbildningsnivå inom kommunen i kombination med hög arbetslöshet kommer att kräva fortsatt kraftfulla insatser, för att öka Botkyrkabornas möjligheter att få arbete och studera vidare. Vill du läsa mer? Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens årsredovisning finns här: www.botkyrka.se/kommunochpolitik/ ekonomiochstyrning/arsredovisning NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 49 Foto: Ola Hedin r e g g n i n s n jobbsats a h c y n a s ö l s t e b r a s d i t l ång Foto: Kamilla Kraczkowski Foto: Ola Hedin Glad vaktmästare: Efter år av arbetslöshet har nu Georgos Boulos fått jobb genom kommunens jobbsatsning för långtidsarbetslösa. Georgos Boulos har efter flera års arbetslöshet fått ett efterlängtat jobb som vaktmästare genom kommunens jobbsatsning på långtidsarbetslösa i Botkyrka. Text och foto: Linn Arledal – Innan jag fick det här jobbet satt jag mest hemma och väntade och tänkte ”kanske vinner jag till slut ett jobb på lotto?” Jag var aldrig riktigt glad. Nu står jag på egna ben och jobbar från mitt hjärta till 100 procent varje dag, säger Georgos Boulos och ler. Han visar vant runt i Xenters lokaler i Tumba. ”Det finns alltid saker som måste fixas”, säger Georgos, och plockar fram en lång lista med uppgifter; skyltar som ska bytas ut, kablar som måste sorteras och klistermärken som ska tas bort. Georgos stortrivs som vaktmästare på 50 Xenter – ett jobb han numera är visstidsanställd på efter att först ha medverkat i kommunens så kallade KOMMiJOBB-satsning. KOMMiJOBB är en investering i utvecklingsanställningar som vänder sig till långtidsarbetslösa och förväntas vara, och i många fall blir, en brygga till vidare anställningar. – Det kommunen gör är jättebra. Jag känner en större trygghet och får en fast lön, bra kontakter, nyttiga erfarenheter och min svenska blir bara bättre och bättre, säger Georgos. Han jobbade tidigare i restaurangbran- schen, men när restaurangen såldes stod han inte bara utan jobb, utan saknade även utbildning, kontakter och tillräckligt bra kunskaper i det svenska språket. Jobbsökandet blev därför en stor utmaning. – Pratar man dålig svenska är det inte lätt att få ett jobb i Sverige, säger Georgos och kliver samtidigt upp på en stor stege för att byta en trasig glödlampa. I somras fick han chansen att läsa en intensivkurs i det svenska språket. Något han rekommenderar andra jobbsökande med dåliga kunskaper i svenska att göra. Han menar att många dörrar annars är stängda och att språket därmed är en nyckel för att ta sig in på arbetsmarknaden. min framtid ljus ut och jag trivs väldigt bra på jobbet. Peder Sönnergaard, som är yrkeshögskolesamordnare på Xenter, tycker att det är glädjande att det var just Georgos som fick jobbet som vaktmästare: KOMMiJOBB-satsningen möjliggör hundra årsplatser i olika verksamheter. Det innebär mycket arbete med matchning, där man försöker ta tillvara på individens egna viljor och kunskaper, och samtidigt ha koll på hur arbetsmarknaden ser ut. Tanken är att man ska ta ett jobb för att sedan få ett jobb. De långtidsarbetslösa får dagsfärsk arbetslivserfarenhet som de sedan kan använda som referens när de söker andra jobb. Utvecklingsanställningar finns inom områdena förskola och skola, äldreom- – Han är ju glad hela tiden! En riktigt bra kille som fixar allt, med full koll på läget. Georgos nickar instämmande och menar att utan jobb så har man egentligen inget liv. – Är du arbetslös så har du ingen framtid, det är stopp för allting. Man har inte ens råd att ta barnen till ett lekland. Nu ser sorg, kök och restaurang, administration, hälso- och sjukvård, vaktmästeri, kultur, fritid och idrott. KOMMiJOBB är en del av Botkyrka kommuns jobbpaket för att få fler Botkyrkabor i arbete och samtidigt skapa möjligheter till meningsfulla sysselsättningar. Jobbpaketet ingår i kommunens ettårsplan, som är ett av kommunens viktigaste styrdokument och som anger hur kommunens pengar ska användas det kommande året. Utöver stora satsningar på jobben, ligger fokus på skola, vård och omsorg och bostäder. 51 Foto: Ola Hedin n e d n m ä n social SOCIALNÄMNDEN Bättre än andra kommuner Nationell samordning för psykisk hälsa har undersökt situationen för personer med psykisk funktionsnedsättning. Undersökningen har handlat om kvaliteten i den service och det stöd som kommunen erbjuder. Resultatet för Botkyrkas verksamheter är något bättre än genomsnittet för övriga kommuner som är med i undersökningen (Ekerö, Järfälla, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Hallsberg, Lindesberg och Örebro). Bra betyg för verksamheten men stora utmaningar Kvalitet i boendestöd, särskilt boende och sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Botkyrka Övriga kommuner Bemötande 3,4 3,3 Delaktighet 3,2 3,1 Stöd 3,4 3,3 Resultat och måluppfyllelse Socialnämnden hade fyra egna mål och 19 mätbara mål 2014. 15 av de 19 mätbara målen har helt eller delvis uppnåtts. Utöver målen fanns ett åtagande som också är genomfört. 2014 fick fler hushåll ekonomiskt bistånd jämfört med 2013. Fler saknar ett tryggt boende och hemlösheten är ett stort problem för många som är aktuella för insatser inom socialtjänsten. Det är några av orsakerna till bedömningen av måluppfyllelse i tabellen nedanför. Socialnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden 2014 Medborgarnas Botkyrka God Framtidens jobb Välfärd med kvalitet för alla Grön stad i rörelse Effektiv kommunal organisation Inte godtagbar Godtagbar Inte godtagbar Godtagbar Andelen nöjda brukare ökar i flera verksamheter Människor som beviljas stöd och hjälp eller som får en serviceinsats ska tycka att de blir hjälpta. Varje år genomför vi en brukarenkät. I år är fler nöjda med våra verksamheter än 52 förra året. Exempelvis har andelen nöjda brukare ökat med tio procentenheter inom ekonomiskt bistånd. Andelen nöjda brukare (procent) Utfall 2013 Utfall 2014 (mål) Inom ekonomiskt bistånd 55 t 65 t 56 kv 63 kv 55 m 66 m Vid utredning av barn och unga 72 t 72 t 71 kv 70 kv 72 m 75 m Beslutade och öppna insatser för barn och unga 87 t 82 t 87 kv 84 kv 87 m 79 m 90 t 92 t 90 kv 93 kv 86 m 88 m Öppna förskolan Personer med psykisk funktionsnedsättning 78 t 79 kv 78 m Personer med beroendeproblem (t=totalt, kv=kvinnor, m=män) Deltar i annan undersökning 80 t 81 t 80 kv 84 kv 81 m 80 m -22 330 Öppen förskola Intäkt 21 441 Netto -888 -5 919 0 -5 919 Barn och unga -207 829 10 262 -197 567 Vuxna exklusive missbrukare -114 539 22 366 -92 173 Missbruk, beroende -46 978 2 789 -44 188 Ekonomiskt bistånd -160 771 8 212 -152 559 -64 571 15 055 -49 516 -622 935 80 125 -542 810 Summa Budgetutfall -18 335 Viktiga händelser 2014 Samverkar för en helhetssyn (skala 1–5) Socialstyrelsen tar fram mått där Sveriges kommuner jämförs. Där finns fler mätningar som handlar om förutsättningar för att uppnå goda resultat och god kvalitet. Rapporterna hittar du här: www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser Det ekonomiska resultatet Socialnämnden ansvarar för individ- och familjeomsorgen och för insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Socialnämnden ansvarar också för de öppna förskolorna. Kostnad Gemensam verksamhet Fler resultat jämfört med andra kommuner Varje brukare ska kunna få stöd och hjälp utifrån sin samlade livssituation men med ett högt tryck på våra verksamheter är det en utmaning. Vi möter också utmaningar i att rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. Tusental kronor Flyktingmottagning Socialnämnden redovisar ett underskott mot budget på 18,3 miljoner kronor. Jämfört med 2013 har nettokostnaderna ökat med närmare tio procent. Budgetöverskridandet återfinns inom flera verksamheter. Grundläggande orsaker är bostadsbristen, svårigheter med kompetensförsörjning och mer komplicerade problem hos de som söker hjälp. Dessutom ökar kraven på tillgänglighet och kvalitet från statliga myndigheter och i viss mån också från medborgare. Kostnaderna för institutionsvård har ökat, vilket medför att insatserna för barn och unga överskrider budget med 10 miljoner kronor. Förvaltningens bedömning är att detta till stor del förklaras av att chefstjänster varit vakanta och att personalsituationen påverkat uppföljningen av placeringar. Det har i sin tur lett till längre placeringar och högre kostnader. Dessutom innebär svårigheten att rekrytera familjehem att placeringar på jourhem ökar, vilket är en dyrare placeringsform. Kostnaderna för det direktutbetalda ekonomiska biståndet har ökat under året. Orsaker är kostnader för hotell, vandrarhem och härbärgen samt att tiden för bistånd ökar. Jämfört med 2013 har kostnaderna ökat med drygt åtta procent. Till en del täcks det av överskott för personal och sociala beredskapsarbeten. Det samlade underskottet för ekonomiskt bistånd uppgår till drygt 10 miljoner kronor. När en kvinna eller man blivit utsatt för våld i en nära relation behöver den personen ofta hjälp från flera olika enheter och professioner. Sedan september samlokaliserar vi insatserna så att den som söker stöd kan göra det på ett ställe. Även medborgare med beroendeproblem har nu lättare att få hjälp genom att de som utreder är samlokaliserade. Under året startade också socialförvaltningen tillsammans med landstinget ett samarbetsforum för sina insatser och kompetenser för målgruppen missbrukare med samsjuklighet och psykisk funktionsnedsättning. Syftet är att erbjuda medborgarna insatser från kommunen och hälso- och sjukvården samtidigt. Framtid Fortsatt resursbrist och ökade krav Det är brist på erfarna barn- och ungdomshandläggare i hela Sverige och det börjar också vara brist på erfarna handläggare inom andra delar av socialtjänsten. För att vi ska kunna rekrytera och behålla personal måste arbetsbelastningen vara rimlig. 2014 kom nya bestämmelser som skärper kraven på att utreda vid misstanke om att ett barn kan ha utsatts för eller bevittnat våld. Det betyder en ökad belastning på utredningsenheten. Regeringen har deklarerat att man vill göra Barnkonventionen till svensk lag, vilket kan innebära ett fördjupat arbete i många barnkontakter. Vill du läsa mer? Socialnämndens årsredovisning finns här: www.botkyrka.se/kommunochpolitik/ ekonomiochstyrning/arsredovisning Bristen på lämpliga boenden leder också till ökade kostnader för personer med psykisk funktionsnedsättning och för personer med samsjuklighet. Källa: Nöjd brukar-index NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 53 VÅRD - OCH OMSORGSNÄMNDEN Foto: Bertil Strandell VÅRD- OCH N E D N M Ä N S G R O S M O Externa placeringar inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning visar ett underskott på 9,6 miljoner kronor. Antalet dygn under 2014 har ökat med totalt 2 284 vilket motsvarar i snitt 6,3 helårsplaceringar. Orsaken till de externa placeringarna är att det saknas egna boenden i kommunen. Hemtjänst Andel som är nöjda eller ganska nöjda med sin hemtjänst 75 Andel som är trygga eller ganska trygga hemma med stöd från hemtjänsten 74 Andel som alltid eller oftast blir bemötta på ett bra sätt 89 70 73 m 86 71 kv 71 - 72 m 82 94 kv Överskottet inom den centrala förvaltningen och administrationen förklaras i huvudsak av att medel för oförutsedda händelser under året inte har fördelats ut till verksamheter som har haft sådana kostnader. Dessutom har det anslag som nämnden fått från kompetensfonden inte använts fullt ut. 92 Jämfört med 2013 har nettokostnaderna ökat med 4,9 procent. 71 kv 71 - 89 m 97 (kv=kvinnor, m=män) Källa: Socialstyrelsens nationella brukarundersökning inom äldreomsorgen Ökad kvalitet i arbetet för medborgarnas förtroende Fler platser under året Sedan 2013 har vi ökat antalet egna platser på vård- och omsorgsboende från 327 till 362. Under året har 26 somatiska platser ändrats till 20 platser för personer med demenssjukdom. I mitten av april öppnade det nya boendet Tornet med 54 platser, varav 18 platser är för somatiskt sjuka och 36 platser är för demenssjuka. I slutet av december var samtliga platser belagda. I december öppnade också en avdelning med tio platser för demenssjuka på Alby äng. Avdelningen har en finsk inriktning. De brukare som tidigare fanns på avdelningens somatiska platser har flyttat till Tornet. Arbetet för ökad kvalitet har under året påbörjats. Det lägger en god grund för ökat förtroende för verksamheterna. Utmaningen nu är att fortsätta och hålla liv i arbetet för ett långsiktigt och hållbart kvalitetsarbete. Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården, omsorgen om äldre personer, insatser för personer med fysisk funktionsnedsättning med undantag av daglig verksamhet. Dessutom har nämnden ansvar för bidraget till bostadsanpassning. Resultat och måluppfyllelse Vård- och omsorgsnämnden hade 16 egna mål och nio mätbara mål 2014. Ett av de mätbara målen har uppnåtts och för två mål pekar utvecklingen åt rätt håll. Till målen fanns också 10 åtaganden varav fem är helt och fem delvis genomförda. Här är några nedslag i nämndens arbete under året. Vård- och omsorgsnämndens egen värdering av måluppfyllelse utifrån kommunfullmäktiges målområden Medborgarnas Botkyrka 2014 Godtagbar Framtidens jobb God Välfärd med kvalitet för alla Godtagbar Grön stad i rörelse God Kultur och kreativitet ger kraft God Effektiv kommunal organisation God Brukarna är mer nöjda med verksamheten Flera av nämndens mål och indikatorer är inriktade på att förbättra kvaliteten i verksamheten. Andelen brukare i kommunens vård- och omsorgsboenden som är nöjda eller ganska nöjda har ökat mellan 2013 och 2014. Medan andelen som är trygga eller ganska trygga har minskat något. Inom hemtjänsten har andelen brukare som är nöjda och trygga minskat. Brukarnas uppfattning i boendena närmat sig länet, medan hemtjänsten ligger något under genomsnittet. Brukarna inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning har besvarat frågor om hur man sammantaget ser på sitt boende. Av de svarande var 83 procent nöjda eller ganska nöjda med sitt boende. Personalkontinuiteten kan bli bättre Vi har inte uppnått målet att personalkontinuiteten inom hemtjänsten ska öka. Mätningar visar att i genomsnitt har 18 anställda besökt en brukare under två veckor jämfört med nio 2013. Riksgenomsnittet ligger på 15 personer. Mål och indikatorer Andel i procent Utfall 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Länet 2014 Andel som är nöjda eller ganska nöjda med sitt äldreboende 76 70 81 m 82 Andel som är trygga eller ganska trygga på sitt vårdoch omsorgsboende 86 Andel som alltid eller oftast blir bemötta på ett bra sätt 92 Vård- och omsorgsboende 77 kv 79 - 83 m 88 85 kv 84 - 95 m 92 kv 93 94 Mått och nyckeltal Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Egna boendeplatser 356 327 368 362 Externa placeringar 80 98 62 88 Egna LSS-bostäder 169 171 182 176 45 51 51 58 Externa LSS-placeringar Tusental kronor Kostnad Intäkt Netto Äldreomsorg -589 958 80 515 -509 443 LSS-verksamhet -442 516 80 947 -361 569 -41 257 2 502 -38 755 -1 073 731 163 964 -909 767 Gemensam verksamhet Summa Budgetutfall -2 584 Viktigt 2014 Nya system Under året infördes ett nytt verksamhetssystem och hemtjänsten fick ett nytt planeringssystem. Kompetensutveckling Arbetet med att höja kompetensnivån i verksamheterna har fortsatt till exempel genom undersköterskeutbildningar. Andelen omsorgspersonal med gymnasial omvårdnadsutbildning ligger på 62 procent vilket år en oförändrad nivå jämfört med 2013 Nya boenden öppnades Det ekonomiska resultatet Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott mot budget på drygt 2,5 miljoner kronor. Äldreomsorgen har ett underskott på 13,8 miljoner, medan omsorgen om personer med funktionsnedsättning och den centrala förvaltningen och administrationen redovisar överskott på 1,6 respektive 9,1 miljoner. Äldreomsorgens underskott förklaras till stora delar av 27 fler externa årsplatser än budgeterat. Det motsvarar en nettokostnad på 15,7 miljoner kronor. Kommunens egna vård- och omsorgsboenden visar sammantaget ett överskott på 2,8 miljoner kronor. För hemtjänsten är kostnaderna 4,3 miljoner högre än vad som var budgeterat. Jämfört med 2013 har nettokostnaden ökat med 9,9 procent. Antalet beviljade timmar har ökat och är 43 700 fler än budgeterat. Bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning visar ett överskott på 12,8 miljoner kronor. Det beror främst på att det finns medel avsatta för boenden som ännu inte startat. I april 2014 öppnades Tornet, ett nytt vård- och omsorgsboende med 54 boendeplatser. En gruppbostad med 6 platser för personer med funktionsnedsättning, Dynamiten, startade i januari 2014. Framtiden En av de stora utmaningarna kommande år är ökade volymer inom alla verksamheter. Befolkningsprognosen visar att antalet äldre invånare kommer att öka. Trenden visar att även antalet personer med olika funktionsnedsättningar blir allt fler. Fortsatta kvalitetsförbättringar Förvaltningen har under året byggt upp ett strukturerat kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet ska genomsyra hela förvaltningen. Med fortsatt fokus på kvalitetsarbetet är det viktigt att fortsätta upprätthålla och vidareutveckla den ordning och reda i ekonomin som redan har skapats. Vill du läsa mer? Vård- och omsorgsnämndens årsredovisning finns här: www.botkyrka.se/kommunochpolitik/ ekonomiochstyrning/arsredovisning 54 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 55 Foto: Lida Loop i n e g a l bo g n i n t t a sammanf AB Botkyrkabyggen Upplev Botkyrka AB AB Botkyrkabyggen är kommunens allmännyttiga bostadsbolag, bolaget äger 10 568 bostadslägenheter, 650 lokaler och 8 080 parkeringsplatser i kommunen. Botkyrkabyggen består av tre helägda dotterbolag: Fastighets AB Alfågeln, Förbandet 2 AB samt Botkyrkabyggen Holding AB. Upplev Botkyrka är ett helägt kommunalt bolag. Bolaget driver och utvecklar Lida friluftsgård och Subtopia. Utöver detta ska bolaget utveckla och marknadsföra arrangemang och aktiviteter som stärker kommunens varumärke. Fastighets AB Alfågeln äger centrumanläggningen i Alby. Förbandet 2 AB består av 57 bostadslägenheter i Riksten Friluftstad. Det är fortsatt stark efterfrågan på hyresrätter i både kommunen och Stockholmsregionen vilket gör att bolaget haft en stabil uthyrning utan vakanser. Från den 1 januari 2014 höjdes bostadshyrorna och avgifterna för parkeringsplatser med 1,35 procent. Under 2015 påbörjas nyproduktion av 130 hyreslägenheter varav 74 är ungdomslägenheter. Den 2 januari 2014 såldes bolaget Botkyrka Stadsnät till Botkyrka kommun. AB Botkyrkabyggens koncerns resultat före skatt uppgick till 48,3 miljoner kronor (595,3 miljoner kronor 2013 ). De sammantagna intäkterna för 2014 är lägre än föregående år vilket förklaras av att bolaget sålde tio fastigheter i Alby under 2013. AB Botkyrkabyggens resultat före skatt uppgick till 49,8 miljoner kronor (78,1 miljoner kronor 2013). AB Botkyrkabyggen 2014 2013 100 % 100 % Aktiekapital 135,5 mnkr 135,5 mnkr Omsättning 784,4 mnkr 873,8 mnkr 48,3 mnkr 595,3 mnkr 2 502,6 mnkr 2 642,4 mnkr 94,3 mnkr 54,3 mnkr 31,1 % 28,8 % 127 127 Kommunens ägarandel Årets resultat före skatt Balansomslutning Investeringar Soliditet Antal anställda Hågelbyparken AB Södertörns Energi AB Hågelbyparken AB är ett helägt kommunalt bolag. Bolagets primära uppdrag är att driva och utveckla Hågelbyparken som en folkpark med program, café, konferens och uthyrningsverksamhet. I dag finns konst- och hantverksbutik, galleri, lantbod och en 4H-gård. Södertörns Energi AB ägs till lika delar av Botkyrka och Huddinge kommun. Bolaget driver ingen egen verksamhet utan äger Södertörns Fjärrvärme AB (SFAB) till 100 procent och Söderenergi till 58 procent där Södertälje äger den resterande delen genom Telge AB. Flera arrangemang har hållits under året, till exempel loppisar, trädgårdsdag, midsommar och Hjärta Botkyrka. Bolagets kostnader består till största delen av räntor för de lån som bolaget tagit upp i samband med köpet av aktierna i SFAB. Hågelbyparken ABs resultat före skatt uppgick till 0,4 miljoner kronor före skatt (0,4 miljoner kronor). Intäkterna från caféförsäljningen och uthyrningen minskade under året men konferensverksamhetens intäkter ökade kraftigt. Södertörns Energi ABs resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -31,3 miljoner kronor (-33,8 miljoner kronor 2013). Bolaget erhöll koncernbidrag på 90 miljoner kronor från dotterbolaget Södertörns Fjärrvärme AB. Resultat före skatt blev 43,9 miljoner kronor (49,6 miljoner kronor 2013). Hågelbyparken AB 2014 2013 100 % 100 % Aktiekapital 0,1 mnkr 0,1 mnkr Omsättning 16,9 mnkr 16,1 mnkr 0,4 mnkr 0,4 mnkr 10,4 mnkr 10,7 mnkr 0,2 mnkr 0,6 mnkr 35,7 % 31,2 % 19 19 Planeringen för Stockholm SkiCenter vid Lida friluftsgård fortsätter. Upphandlingen startade 2013 men avbröts under 2014 då anbuden inte levde upp till kommunens krav. Det beslutades att en utredning ska genomföras i början av 2015 för att förtydliga villkor och förutsättningar. Kommunens ägarandel Stockholms stad beslutade i början av 2014 att inte ställa sig bakom en ansökan till att arrangera vinter-OS 2022 på grund av osäkerheter kring finansieringen. SOK planerar för en ny ansökan för vinter OS 2026 och under 2015 kommer SOK att presentera hur detta arbete kommer att fortsätta. Investeringar Årets resultat före skatt Balansomslutning Soliditet Antal anställda Koncernresultatet för Södertörns Energi blev 67,1 miljoner kronor (83,9 miljoner kronor 2013). Södertörns Fjärrvärme AB Södertörns Fjärrvärme är ett helägt dotterbolag till Södertörns Energi AB. Bolagets huvudsakliga verksamhet är distribution av fjärrvärme och fjärrkyla till kunder i Botkyrka, Huddinge och Salems kommuner. Bolaget har sedan flera år det lägsta fjärrvärmepriset i Stockholmsregionen och priserna ligger under genomsnittet i landet. Flera arrangemang har genomförts på Lida under året, till exempel Barnens Vasalopp, Lida Loop, lägereldskonserter och Lidaloppet. Det nya utegymet används flitigt. Bolaget har infört en ny prismodell med tre olika prislistor för näringsidkare. Prismodellen strävar efter att ingen kundgrupp ska subventionera eller subventioneras av andra kunder. Subtopia har fokus på scenkonst, cirkus, film och samhällsentreprenörskap. Det finns även lokaler för uthyrning. Under 2014 valdes Subtopia ut av European Culture Foundation som ett av sex centrum för arbetet med att bygga broar mellan civilsamhället och beslutsfattare och även utveckla demokratiarbetet med hjälp av konsten, kulturen och kreativiteten som verktyg. Södertörns Fjärrvärme ABs resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 101,6 miljoner kronor (98,9 miljoner kronor 2013). Bolaget har i likhet med föregående år lämnat koncernbidrag till Södertörns Energi. 2014 uppgick koncernbidraget till 90 miljoner kronor. Resultatet före skatt uppgick till 1,8 miljoner kronor (2,8 miljoner kronor 2013). Upplev Botkyrka ABs resultat före skatt uppgick till 0,4 miljoner kronor (-0,1 miljoner kronor 2013). Överskottet förklaras till största del av ökade intäkter samt att en reservation för Hangaren har lösts upp. Upplev Botkyrka AB 2013 100 % 100 % Aktiekapital 3,1 mnkr 3,1 mnkr Omsättning 38,5 mnkr 35,9 mnkr 0,4 mnkr -0,1 mnkr 20,7 mnkr 28,6 mnkr 0,0 mnkr 0,3 mnkr 13,4 % 8,5 % 28 25 Kommunens ägarandel Årets resultat före skatt Investeringar Soliditet Antal anställda NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING Södertörns Fjärrvärme AB Kommunens ägarandel 2014 2013 50 % 50 % Aktiekapital 40,0 mnkr 40,0 mnkr Omsättning 646,5 mnkr 675,4 mnkr 1,8 mnkr 2,8 mnkr 715,7 mnkr 727,3 mnkr 43,0 mnkr 28,0 mnkr 47,2 % 46,1 % 47 49 Årets resultat före skatt Balansomslutning Investeringar Soliditet Foto: Tobias Fischer 2014 Balansomslutning 56 B O L AG E N I S A M M A N FAT T N I N G Antal anställda NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 57 B O L AG E N I S A M M A N FAT T N I N G Söderenergi AB Söderenergi AB ägs av Huddinge och Botkyrka kommuner via Södertörns Energi AB, och av Södertälje kommun via Telge AB. Bolaget producerar fjärrvärme som distribueras genom Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät AB. I koncernen Söderenergi ingår Söderenergi AB, Igelstaverkens Förvaltnings AB, Fittjaverkets Förvaltnings AB och Söderenergi Kraftvärme AB. Söderenergi använder förnyelsebara och återvunna bränslen – 91 procent av bränslet för produktionen av värme och el var bio- och returbränslen. För att förbättra produktionsekonomin ytterligare arbetar bolaget vidare med att öka andelen returflis i kraftvärmeanläggningen. Söderenergi AB:s resultat före skatt uppgick till 99,0 miljoner kronor (104,6 miljoner kronor). Sänkta bränslekostnader i kombination med hög tillgänglighet och flera lyckade aktiviteter har inneburit ett resultat över det förväntade för året. Söderenergi AB 2014 2013 Kommunens ägarandel 29 % 29 % Aktiekapital 55,0 mnkr 55,0 mnkr Omsättning 1 314,9 mnkr 1 357,6 mnkr Årets resultat före skatt Balansomslutning Investeringar Soliditet Antal anställda 99,0 mnkr 104,6 mnkr 3 581,5 mnkr 3 641,5 mnkr 115,6 mnkr 67,2 mnkr 10,0 % 8,4 % 143 134 SRV AB Kommunens ägarandel SRV återvinning AB ägs gemensamt av Botkyrka, Huddinge, Haninge, Nynäshamn och Salems kommuner. Botkyrkas ägarandel är 31,5 procent. SRV samlar in, transporterar, behandlar och återvinner avfall från hushåll och företag. I början av året tecknade SRV ett avtal med Scandinavian Biogas Fuels (SBF) om samarbete kring sammanställning av fordonsgas. SRV uppför en biogasanläggning intill SRV:s förbehanlingsanläggning som driftsätts under hösten 2015. Under året startade SRV bolaget Scandinavian Biogas Recycling AB gemensamt med SBF. SRV äger 40 procent av bolaget och SBF 60 procent. 2013 31,5 % Aktiekapital 8,9 mnkr 8,9 mnkr Omsättning 409,2 mnkr 394,5 mnkr Årets resultat före skatt Balansomslutning 19 mnkr 4,6 mnkr 439,2 mnkr 426,3 mnkr 43,9 mnkr 69,4 mnkr 30,8 % 30,0 % 190 179 Investeringar Soliditet Antal anställda Botkyrka Stadsnät AB Botkyrka Stadsnät AB ägs helt av Botkyrka kommun från den 2 januari 2014. Bolaget äger, bygger och förvaltar ett allmänt telekommunikationsnät inom Botkyrka kommun. Något som ofta kallas ett stadsnät. Efterfrågan på att anslutas till nätet har under året varit god från hushåll, företag och föreningar. Företaget har gjort stora investeringar för att bygga ut nätet och ansluta dessa kunder. Vid årets utgång var 13 970 hushåll, 76 företag och 160 kommunala verksamheter anslutna. Botkyrka Stadsnät AB:s resultat före skatt uppgick till 2,0 miljoner kronor. Botkyrka Stadsnät AB Kommunens ägarandel SRV återvinning AB 2014 31,5 % Foto: Kamilla Kraczkowski Huvudsakligen produceras fjärrvärme i tre anläggningar: Igelsta värmeverk, Igelsta kraftvärmeverk och Fittjaverket. Det finns även två reservanläggningar. Sedan starten av Igelsta kraftvärmeverk 2009 producerar och säljer Söderenergi el och elcertifikat. SRV återvinning AB:s resultat före skatt uppgick till 19 miljoner kronor (4,6 miljoner kronor 2013). Årets resultat blev bättre än föregående års vilket beror på effektivisering och på att bolaget inte haft några bränder under 2014 som ett resultat av säkerhetsarbetet. 2014 100 % Aktiekapital 2,8 mnkr Omsättning 26,8 mnkr Årets resultat före skatt Balansomslutning Investeringar Soliditet Antal anställda 2,0 mnkr 177,9 mnkr 40,0 11,4 % 8 Under 2014 var det drygt 50 procent av dem som har möjlighet att sortera matavfall som utnyttjade tjänsten. Målet är att 70 procent av alla hushåll ska sortera sitt matavfall. Nästa utvecklingsområde inom återvinningsbranschen förväntas bli återvinning av textilier och utsortering av textilier har påbörjats av SRV. Denna verksamhet kommer att öka under de kommande åren. 58 NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING NÄMND- OCH BOLAGSREDOVISNING 59 r e k e l a gäddorn s s a v h c i vik ar o Foto: Studio Strandell UTMANINGAR FÖR ETT HÅLLBART BOTKYRKA GÄDDORNA LEKER I VI K AR OCH VASS en stor andel biobränslen. Dessutom installeras solenergi i fler av kommunens fastigheter. 2014 fick till exempel Fittjabadet 40 kvadratmeter solfångare. Eftersom badet har ett värmebehov året runt för värmning av bassänger och varmvatten är solvärme en smart lösning. Mindre utsläpp med förnybara bränslen Nu är det en stor utmaning att också minska trafikens utsläpp från fossila bränslen. Tankar man med biogas eller andra förnybara bränslen går det att minska utsläppen avsevärt. Biogas produceras vid vårt avloppsreningsverk Himmerfjärdsverket, där det sker en samrötning av matrester och annat organiskt material. Gasen finns att tanka vid OKQ8 i Fittja. Produktionen av biogas har ökat varje år. Årets produktion, 2,7 miljoner normalkubikmeter, kan driva cirka 3 300 personbilar med en körsträcka på 1 500 mil per år. Botkyrkas framgångsrika klimatarbete fortsätter utifrån kommunens klimatstrategi. Våra naturvärden i kommunen har utvecklats genom samverkan inom Botkyrkas gröna värden. Samtidigt visar flera indikatorer i miljöbarometern att utvecklingen går åt rätt håll. Snäckvikens dalgång – ett vattenrike under utveckling 1,5 kilometer uppströms från Snäckstaviks våtmark ligger det som tidigare var Kyrksjön. Om du besökte platsen innan det dikades ut på 1930-talet möttes du av ett rikt fågelliv och lekande fisk. Nu blir det verklighet igen! Sjörestaureringsarbetet i den övre delen av dalgången nedanför Grödinge kyrka har påbörjats. Dessutom har en 600 meter lång dammvall anlagts över dalgången som möjliggör att sjöns maxutbredning ökar från några hektar till cirka 30 hektar. I dammvallen har en regleranordning installerats och det går nu att styra vattenståndet i sjön. Nu kan också gäddor passera och leka i den grunda sjön om vårarna genom ett omlöp som anlagts genom dammvallen. Våtmarksområdet mellan Grödinge kyrka och Östersjön håller på att återskapas. Sedan några år tillbaka vandrar gäddor åter upp från Snäckviken till Snäckstaviks våtmark för att leka bland tuvorna i det grunda och vårvarma vattnet. Här rastar också mängder av vadarfåglar, änder, svanar och gäss. Samtidigt kryllar det av liv i det näringsrika vattnet som blir fåglarnas föda innan de fortsätter sin resa mot norr. För att stärka fågellivet ännu mer i Snäckstaviks våtmark tuvfrästes en del av våtmarken under 2014. Det förbättrade också betet för de kor från Husby gård som går där under sommaren. 60 Samarbetar för ökad tillgänglighet Botkyrkabor och andra naturintresserade ska ha möjlighet att njuta av platsen tillsammans med det rika djurlivet. För att öka tillgängligheten i området kring dalgången samarbetar kommunens miljöenhet med Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund och områdets mark- och djurägare. En ny större informationstavla och en plattform för fågelskådning vid våtmarken har också kommit på plats. Fynd av rödlistade arter i kommunen Antal 300 250 200 150 100 50 0 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 Antalet rapporterade fynd av rödlistade arter till artportalen har ökat stadigt sedan 2000. En art blir rödlistad om den är på väg att dö ut. Ökningen beror på att de kunniga rapportörerna i kommunen har blivit fler. Några indikatorer beskriver också vårt interna miljöarbete i kommunen. Ett exempel är kommunens inköp av livsmedel som har en godkänd miljömärkning. De är främst KRAV, EU-ekologiskt och MSC-märkningen för fisk. Politiskt satta mål driver på så att inköpen ökar. Miljönätverk på Södertörn Södertörnkommunerna samarbetar i miljöfrågor, tar fram jämförande nyckeltal och driver gemensamma projekt. Ett projekt som pågår är att minska varutransporterna till de kommunala verksamheterna. Ett annat är att se över infrastruktur för alternativa bränslen. Kommunerna ska gå före med att styra om till ett mer hållbart resande. I tabellen nedanför ser du andelen miljöklassade, enligt giltig statlig definition, personbilar och lätta lastbilar som finns i den kommunala organisationen. Andelen miljöbilar i den kommunala organisationen (procent) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Botkyrka 13 19 28 44 68 75 Haninge 19 23 27 26 27 28 Andelen ekologiska livsmedel inköpt inom kommunens ramavtal Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Andelen ekologiska livsmedel som kommunen köper in ökar stadigt. Jämfört med förra året har inköpen ökat med 6 procentenheter och är nu uppe i 28 procent. Huddinge 39 44 50 50 27 30 Fossilbränslefri kommun 2015 och 2030 Nynäshamn 23 31 33 30 24 26 Botkyrka är en Fairtrade City Målen i kommunens klimatstrategi säger att kommunen som organisation ska vara fossilbränslefri 2015, och att platsen Botkyrka ska vara det 2030. Kommunens fordonsflotta körde 2014 på 50 procent förnybara bränslen. Samtidigt minskar kommunens totala utsläpp av växthusgaser beräknat på bostäder, trafik och industri. Beräkningarna började 1990 som är ett basår för Borgmästaravtalet. Nästan 6 000 städer och kommuner i Europa har undertecknat avtalet. Alla förbinder sig att minska sin klimatpåverkan genom att minska utsläppen, energieffektivisera och använda mer förnybar energi. Salem 3 6 6 8 10 11 Södertälje 47 50 48 41 38 37 Tyresö 39 49 49 51 47 43 Fairtrade är en hållbarhetsmärkning som ställer krav på arbetsvillkor, miljö och ekonomisk ersättning till de anställda som tillverkat varan. Botkyrka är en Fairtrade City sedan 2010, och fick sin diplomering förnyad 2014. I Botkyrka skrev vi under Borgmästaravtalet 2009 och sedan 1990 har kommunens utsläpp av växthusgasen koldioxid minskat med cirka 35 procent. Den främsta anledningen till de minskade utsläppen är att en stor andel av fastigheterna i kommunen är anslutna till fjärrvärme, och att våra kraftvärmeverk eldas med UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV Miljöbarometern visar mer om miljötillståndet i Botkyrka I Miljöbarometern på www.botkyrka.se finns ett 80-tal indikatorer som var och en säger något om miljön i Botkyrka kommun. De omfattar klimat, biologisk mångfald, vattenkvalitet och mycket mer. Genom barometern går det att följa hur miljön utvecklas i Botkyrka. Här kommer några exempel. UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV 61 r o r a v ) a rät t(vis m o d g i t t a f t o m r e p hjäl När du väljer faitradeprodukter i din butik bidrar du till: VÄLKOMMEN TILL BOTKYRKA – FAIRTRADE CITY. Sedan 2010 är Botkyrka en av 63 svenska kommuner som är Fairtrade Citydiplomerad. Det innebär att kommunen engagerar sig extra mycket för rättvis handel och etisk konsumtion. • Att odlarna och deras anställda får bättre ekonomiska villkor. Högre inkomster ger möjlighet till bättre levnadsstandard och ökad ekonomisk trygghet. Text: Benny Burnert | Foto: Botkyrka kommun Många Botkyrkabor tycker att kommunens Fairtrade City-diplom är ett bra initiativ. Precis som Stina Berge. – Genom mina vardagsval kan jag faktiskt påverka världen, säger Stina som handlar Fairtrade-varor på ICA Maxi i Botkyrka. Det är många som glömmer bort att vår konsumtion är ett av våra viktigaste maktmedel. Vem betalar priset för billigt kaffe? De extra kronor jag betalar för mitt kaffepaket påverkar samhällsstrukturen på andra sidan jorden. Fairtrade betyder starkare människor, både ekonomiskt och socialt. Idag finns cirka 1 800 Fairtrade-märkta produkter att köpa i butik – till exempel kaffe, te, 62 choklad, bananer, juice, ris, kryddor, glass, socker, müsli, snacks, honung, vin, rosor samt kläder som är tillverkade av Fairtrade-certifierad bomull. Fairtrade-produkter finns också på många caféer, hotell och restauranger där mat och dryck serveras. Bekämpar fattigdomen. En kaffeodlare som producerar Fairtrademärkta kaffebönor är garanterad ett minimipris för sin skörd. Dessutom får odlarens anställda minimilön. Bättre inkomster, i kombination med långsiktiga avtal mellan producent och köpare, ger trygghet för människor i länder som har små marginaler att leva på. Utöver minimipriset betalar köparna även en extra premie till odlarna. Premiepengarna kan användas till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt. Odlarna bestämmer tillsammans vad premien ska gå till. Det kan handla om att investera i jordbruket, förbättra hälsovården och skolan eller bekosta ekologisk certifiering – till exempel KRAV. För att producera på Fairtrade-vis ställs krav på att odlarna minskar sin miljöpåverkan och tar miljöhänsyn i sin verksamhet. Alltså främjar Fairtrade ekologisk produktion. av Fairtrade-premien”, säger Patience Adzimah som jobbar på ett Fairtrade-plantage i Ghana. – När min man blev svårt sjuk kunde hans liv räddas för att min arbetsgivare investerat i en sjukförsäkring med hjälp Botkyrka blev bäst på Fairtrade-fika i Starkt engagemang i kommunen. Tillsammans med näringslivet arbetar kommunen för att öka utbudet av Fairtrade-produkter i butiker, restauranger, caféer och på arbetsplatser. Det finns även möjlighet att ställa krav på rättvis handel och sociala hänsyn i de offentliga upphandlingarna. En annan viktig uppgift är att öka kunskapen och medvetenheten bland Botkyrkas invånare. Stockholm. Den 16 oktober 2014 genomfördes årets Fairtrade Challenge med rekordmånga deltagare. 650 000 personer över hela landet fikade Fairtrade-märkt. I Stockholms län hade Botkyrka kommun flest fikadeltagare per capita; 30 procent. Under de två fokusveckorna i oktober märktes också Botkyrkas engagemang för Fairtrade extra mycket. I T-banan och på tågstationerna delades Fairtrademärkta tepåsar ut till de resande. Skoleleverna kunde äta Fairtrademärkt skolmat. Biobesökare på Tumbascenen och Folkets Hus fick se en informationsfilm om Fairtrade innan huvudfilmen. Botkyrkas Ungdomsfullmäktige ordnade Fairtrade-fika på fritidsgårdar och delade ut rosor på omsorgsboenden. • Att odlarna tar miljöhänsyn och kan ställa om till ekologisk produktion. • Att stödja demokratiutvecklingen. Odlare och anställda får ökat inflytande och medbestämmande i sitt arbete och sin vardag. • Att barnarbete motverkas. Med bättre familjeekonomi har man råd att låta barnen gå i skolan istället för att arbeta. Vad är Fairtrade? Fairtrade är en internationell, oberoende produktmärkning som ger möjligheter för odlare (till exempel av kaffe) och deras anställda att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade – som tidigare kallades Rättvisemärkt – omfattar cirka 1,3 miljoner odlare och anställda i 70 länder. Om småbrukarnas familjer räknas in är siffran över fem miljoner människor. 63 Foto: Anja Callius ETT HÅLLBART BOTKYRKA t r a b l l å H Et t A K R Y K T O B Botkyrkaborna känner sig hemma Samlad Bedömning Sammantaget visar indikatorerna på både positiva och negativa tendenser. I några delar har vi under en följd av år sett svaga förbättringar, men den ekonomiska utvecklingen har haft effekter som gör det svårt att se tecken på varaktiga förbättringar. Vår uppfattning är att de flesta trender just nu är svaga och att Botkyrka jämfört med länet fortsätter att ligga steget efter. På längre sikt finns flera faktorer som rätt hanterade ger kommunen en positiv utveckling. Ett hållbarhetsperspektiv innebär att se samhällsutvecklingen i ett helhetsperspektiv. I ”Ett hållbart Botkyrka” har kommunfullmäktige formulerat sex avgörande utmaningar att hantera i ett generationsperspektiv. Inom sex områden måste en nuvarande svag eller dålig utveckling först bromsas och sedan vändas till en hållbar utveckling. Den generation som föds nu måste kunna växa upp i ett Botkyrka som mer och mer präglas av följande: • Botkyrkaborna har arbete. • Botkyrkaborna känner sig hemma. • Botkyrka har de bästa skolorna. • Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna. • Botkyrkaborna är friska och mår bra. • Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. För var och en av utmaningarna finns två indikatorer med vars hjälp vi kan bedöma om utvecklingen går åt rätt eller fel håll. Botkyrkaborna har arbete Indikator 1: F örvärvsfrekvens för Botkyrkabor i åldern 20 – 64 år Förvärvsfrekvens 100 80 60 40 20 64 2004 2006 2008 Indikator 2: Utvecklingen av lönesummor i Botkyrka Index 1993=100 300 100 Det finns en mängd faktorer som bekräftar att en högre förvärvsfrekvens är viktigt i arbetet för en hållbar utveckling. Människors förankring på arbetsmarknaden påverkar inte bara samhällsekonomin och privata ekonomiska villkor, utan har även effekter på levnadsvanor, hälsa, sociala nätverk och delaktighet. 0 2002 Konjunkturutvecklingen återspeglas tydligt i förvärvsfrekvensen både i länet och i Botkyrka. Botkyrka har under hela mätperioden en lägre förvärvsfrekvens och skillnaden till länet har ökat. Botkyrka har djupare dalar än länet, vilket tyder på Botkyrka har en större andel invånare som saknar fast förankring på arbetsmarknaden. Kvinnor har en lägre förvärvsfrekvens än män. För kvinnorna är också skillnaden till länet större. På längre sikt gynnas Botkyrkaborna av en förväntad arbetskraftsbrist och en ung befolkning. 200 Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv ser vi ingen avgörande förändring av Botkyrkabornas vägar till arbete. 2010 0 2002 2004 2006 Länet Kvinnor Länet Män Botkyrka Män Länet 2008 2010 2012 Botkyrka Lönesummorna på Botkyrkas arbetsmarknad har ökat som en effekt av fler arbetstillfällen och löneökningar. Under 2006 hade Botkyrka en kraftigare relativ ökning än länet som helhet. Under 2007 och 2008 följer Botkyrka länets utveckling, men sedan 2009 halkar vi efter. Att lönenivåerna på den lokala arbetsmarknaden inte hänger med avspeglar sannolikt att låglönebranscherna (service, handel och offentlig sektor) klarar sin personalförsörjning med mindre löneökningar. Både i Botkyrka och i länet ökar andelen arbetstillfällen i privat sektor medan andelen minskar i offentlig förvaltning och service. I Botkyrka sker den förändringen i långsammare takt, vilket också kan bidra till att Botkyrka halkar efter. 2012 Kvinnor Botkyrka ETT HÅLLBART BOTKYRKA UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV Botkyrka har de bästa skolorna Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är den sammantagna bedömningen att utvecklingen är svagt positiv när det gäller Botkyrkabornas hemkänsla. Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är den sammantagna bedömningen att utvecklingen ännu inte ser ut att gå åt rätt håll. Medborgarna i Botkyrka kommun är samtidigt både Botkyrkabor och stockholmare. För en stabil utveckling bör fler känna att det är bättre att bo i Botkyrka än på andra platser i storstaden. Botkyrka kommun måste därför kunna erbjuda sina medborgare mer än bara en bostad, det behövs också en trivsam och trygg utemiljö och en välfungerande stadsdel. Indikator 1: A ndel som skulle rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde Instämmer Instämmer inte Skolan formar framtiden. Hur väl skolorna i Botkyrka lyckas med att utbilda de unga, kommer att avspeglas i Botkyrkabornas framtida arbetsmöjligheter, ekonomi och hälsa. Indikator 1: A ndelen tjugoåringar som har gått ut gymnasiet med godkända betyg Andel 100 80 60 40 Alby 20 Fittja 0 2004 Hallunda/ Norsborg Tullinge 40 20 0 Kvinnor 0 Män 20 40 60 80 100 Procent Indikator 2: H ur länge Botkyrkaborna bott i Botkyrka. Andel som bott i kommunen 10 år eller mer Procent 100 80 60 40 20 2006 2013 Botkyrka Indikator 2: Andel elever som går i kommunal skola eller friskola i en annan kommun I medborgarundersökningen 2014 instämmer 63 procent av kvinnorna och 59 procent av männen i påståendet ”Jag kan rekommendera en vän att flytta till mitt bostadsområde”. Skillnaden mellan kommundelarna är stora. De som bor i de norra kommundelarna tar i större utsträckning avstånd från påståendet. Mest positiva är de som bor i Tullinge och i Vårsta/ Grödinge. De senaste tre årens positiva trend vände 2014 mest beroende på att männen svarade mindre positivt. 0 2010 Stockholms län Tumba/ Storvreten Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun 100 80 60 Procent 2007 2014 Att man har bott i sitt bostadsområde eller i kommunen en längre tid kan vara ett tecken på att man trivs och känner sig hemma. I medborgarundersökningen gäller frågan hela kommunen och inte bostadsområdet. De senaste årens undersökningar visar att en stor majoritet, cirka 70 procent, av kommuninvånarna har bott 10 år eller mer i kommunen. Andel 80 60 40 20 0 2007 2009 Botkyrka gymnasister 2011 2013 Länet gymnasister Utvecklingen för de indikatorer som ska visa på skolornas resultat och attraktivitet visar både positiva och negativa tendenser. Andelen 20-åringar med godkända betyg från gymnasiet ökar, men inte på ett stabilt sätt. Andelen gymnasister som väljer ett gymnasium utanför den egna kommunen är högre i Botkyrka än i länet som helhet och avståndet till länets genomsnitt minskar inte. Till en del kompenseras utflödet av gymnasister av ett inflöde från andra kommuner. Inflödet har ökat under senare år. I grundskolan är det bara en liten andel som väljer en skola i en annan kommun, både i Botkyrka och i länet. De elever som väljer friskolor ökar. Jämfört med länets genomsnitt är det färre Botkyrkaelever som väljer friskolor. I en situation med bostadsbrist blir det svårt att mäta kommuninvånarnas hemkänsla. Att man bor kvar kan både vara ett tecken på att man saknar alternativ och att man känner sig hemma. UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV 65 Foto: Anja Callius Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är den sammantagna bedömningen att utvecklingen går åt rätt håll, men ännu alldeles för långsamt. Ett av de största hoten mot utvecklingen i Botkyrka och världen är utsläppen av växthusgaser som påverkar klimatet, med oväder, stigande vattennivåer och förändrade levnadsvillkor som följd. För att kunna minska utsläppen av växthusgaser måste energianvändningen effektiviseras och användningen av fossila bränslen upphöra på sikt. Indikator 1: K oldioxidutsläpp per invånare (CO2 ton/invånare) Ton per invånare 5 Bilresandet har däremot minskat till förmån för gång och cykel. I Botkyrka kan vi under samma period även se en ökning av kollektivresandets andel, även om siffrorna på den här nivån är osäkra. (Källa: Storstockholms lokaltrafik och Trafa) Botkyrkaborna är friska och mår bra 3 2 1 0 2005 2007 2009 Botkyrka 2011 Länet Stockholms län och Botkyrka har lägre utsläpp av växthusgaser per invånare än resten av landet. Mätningarna i Botkyrka och länet visar att koldioxidutsläppen per invånare minskar trots att trafiken ökar. En orsak till det är en ökad användning av fossilfria bränslen. Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är den sammantagna bedömningen att utvecklingen sakta pekar åt rätt håll. Källa: Medborgarundersökning Statistiska centralbyrån Indikator 1: A ndelen barn som lever under fattiga förhållanden Procent 30 M dagl inköp Kv dagl inköp 0% Åker bil 50% Åker kollektivt 100% Går/cyklar Transporter påverkar starkt Botkyrkas energiförbrukning och utsläpp av olika miljöfarliga ämnen. Våra val av färdsätt för resor har därför stor betydelse för vår miljö. 77 procent uppger i medborgarundersökningen att de kan använda kollektivtrafik för sina dagliga resor, men bara cirka 50 procent gör det för sina arbetsresor. För inköpsresor, resor till fritidsaktiviteter och övriga resor är det ännu färre som använder kollektivtrafik. Kvinnor använder kollektiva färdmedel i betydligt större utsträckning än män. Dessutom cyklar eller går kvinnor oftare än män. Kollektivresandets andel av det totala resandet i länet har varit relativt oförändrat mellan åren 2005–2006 och 2010–2011. 66 UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV 100 80 60 Procent 40 20 0 Kvinnor 6-20 år 0 20 Män 40 60 80 100 Procent 21+ år 10 0,5 2004 2006 2008 2010 Länet 2012 Riket Indikator 2: Självskattad hälsa M Arbete/skola Kv Arbete/skola Fittja Hallunda Norsborg Tullinge Tumba/ Storvrete Vårsta/ Grödinge Botkyrka kommun Antal medlemskap per invånare 1,0 Andelen barn som lever i ekonomiskt svaga familjer har minskat, men Botkyrka har fortfarande en av de högsta andelarna i landet. Detta trots att Botkyrkas andel har minskat snabbare än länets. M Fritidsakt Kv Fritidsakt Alby Indikator 2: A ndelen Botkyrkabor som är medlem i någon förening 20 Botkyrka M övriga ärenden Kv övriga ärenden Instämmer Instämmer inte Hur vi mår både fysiskt och psykiskt påverkar vår förankring på arbetsmarknaden och våra ekonomiska resurser, likaväl som det finns ett omvänt samband. Sambandet märks i så kallad självskattad hälsa, där andelen som själva tycker sig ha en dålig hälsa är större bland dem med låg utbildningsnivå än de med hög. 0 2002 Indikator 2: Kommuninvånarnas resvanor Ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv är den sammantagna bedömningen att samspelet i lokalsamhället inte förändrats avsevärt. Utvecklingen är svagt positiv. Indikator 1: J ag kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar mig På samma sätt är barns hälsa starkt förknippad med vilken social tillhörighet föräldrarna har. Därmed blir andelen barn som lever under fattiga förhållanden ett mått på hur de unga Botkyrkaborna mår. 4 Botkyrkaborna har förtroende för varandra och demokratin Procent 100 80 60 40 0,0 2013 2014 Andelen personer som tycker att de kan vara med och påverka har varit oförändrat under senare år. Föreningsaktiviteten är hög bland ungdomar och lägre bland Botkyrkabor över 20 år. Vi ser en viss ökning i den äldre åldersgruppen. Men det är tveksamt hur väl medlemskap i föreningar speglar dagens inställningar till att bygga delaktighet och demokrati. Sett mer generellt tycks det finnas två motstridiga tendenser – en med ökad tolerans och öppenhet mellan individer och en annan med minskad tillit och minskad samhörighet mellan olika grupper. 20 0 2002 Kvinnor-Botkyrka Män-Botkyrka 2006 2010 Kvinnor-Länet Män-Länet Utvecklingen visar att Botkyrkabornas självskattade hälsa har förbättrats mellan åren 2002 och 2010. Det har den även gjort i länet men ökningen är något högre i Botkyrka, särskilt för kvinnor. Att siffrorna är lägre än genomsnittet i Stockholms län kan förklaras med socioekonomiska faktorer. Sambanden mellan hälsa, arbete och ekonomi är starka. UPPFÖLJNING UTIFRÅN ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV 67 Foto: Love Strandell a k s i m o Ekon r a g n i n l l ä t s n a m m Sa RESULTATRÄKNING (Mnkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Not Utfall 2014 2,9 851,8 857,2 -4 959,3 -4 697,8 -232,3 -214,2 -4 339,8 3 Avskrivningar 4,9 Verksamhetens nettokostnader Antal invånare 31/12 Utdebitering, kommunen Utdebitering, landstinget 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 79 031 80 055 81 195 82 608 84 677 86 274 87 580 88 901 20.13 20.13 20.13 20.13 20.13 20.13 20.13 20:13 12.27 12.10 12.10 12.10 12.10 12.10 12.10 12:10 Verksamhetens driftkostnad, Mnkr 3 875,8 4 082,2 4 179,2 4 358,9 4 540,1 4 773,9 4 912,0 5 191,6 Verksamhetens driftintäkter, Mnkr 708,6 758,5 737,1 793,6 804,8 831,8 857,2 851,8 Verksamhetens nettokostn, Mnkr 3 167,2 3 323,7 3 442,1 3 565,4 3 735,3 3 942,2 4 054,8 4 339,8 3 187,8 3 359,4 3 465,5 3 691,3 3 871,3 4 045,7 4 236,2 4 339,3 Verksamhetens nettokostnader, % av skatteintäkter 99,4 98,9 99,3 96,6 96,5 97,4 95,7 100,0 Budgetutfall, verksamhetens nettokostnader, Mnkr -8,9 12,6 30,3 53,9 -5,3 4,8 141,2 45,5 281,5 380,5 398,3 406,4 367,8 452,2 481,6 304,7 Nettoinvesteringar, % av skatteintäkter 8,8 11,3 11,5 11,0 9,5 11,2 11,4 7,0 Nettoinvesteringar, kronor per invånare 3 562 4 753 4 905 4 920 4 344 5 241 5 499 3 427 Nettoinvesteringar, Mnkr 2 229,4 2 313,5 2 326,8 2 386,0 2 464,9 2 587,4 2 628,5 2 776,2 61,9 69,5 96,3 201,1 148,9 154,4 193,8 37,8 1,9 2,1 2,8 5,4 3,8 3,8 4,6 0,9 43,8 70,3 96,3 201,1 148,9 154,4 193,8 37,8 Tillgångar, Mnkr 4 635,7 5 162,2 5 928,3 6 229,1 8 170,4 8 112,6 7 750,9 7 833,1 Tillgångar, kronor per invånare 58 657 64 483 73 013 75 405 96 489 94 033 88 501 88 110 Resultat före extraordinära poster Resultat före extraordinära poster, % av skatteintäkter Förändring eget kapital, Mnkr Utfall 2013 2 173,1 2 311,4 2 317,8 -4 145,0 * -5 940,4 -5 753,8 -5 786,1 -222,7 -395,0 -375,0 -372,7 -4 054,8 -4 367,7 -4 162,3 -3 817,4 -3 841,0 2 848,1 2 956,1 2 943,5 2 848,1 2 848,1 Generella statsbidragsintäkter mm 6 1 395,8 1 388,1 1 388,7 1 395,8 1 388,1 1 388,1 Finansiella intäkter 7 199,7 244,8 134,0 104,0 650,6 650,6 Finansiella kostnader 8 -161,4 -232,4 -118,8 -165,0 -240,3 -225,6 37,8 193,8 -7,7 116,0 829,1 820,2 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 37,8 193,8 -7,7 116,0 829,1 820,2 Årets resultat 9 * Nettobudget KASSAFLÖDESRAPPORT BOTKYRKA KOMMUN Not SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2013 enl K3 Utfall 2013 37,8 193,8 116,0 829,1 820,2 249,8 268,8 424,4 500,4 472,7 287,6 462,6 540,4 1 329,5 1292,9 8,3 5,5 21,7 -10,0 -10,0 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 10 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapitalet Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga fordringar 103,7 9,7 52,2 10,9 10,9 Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga placeringar -19,0 -31,0 -19,0 -31,0 -31,0 Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder 187,0 -4,5 208,5 -75,4 -65,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 567,6 442,3 803,8 1 224,0 1 197,2 Investeringsverksamheten Nettoinvestering, materiella tillgångar 11 -348,0 -504,4 -533,2 -912,4 -468,5 Nettoinvestering, finansiella tillgångar 11 -16,4 0,0 -1,2 0,7 -1,3 -364,4 -504,4 -534,4 -911,7 -469,8 330,0 852,3 156,1 2 033,6 1 617,1 Kassaflöde från investeringsverksamheten Skulder och avsättningar, Mnkr 1 556,1 2 012,3 2 681,9 2 781,6 4 574,0 4 361,8 3 806,3 3 850,7 Skulder och avsättningar, kronor per invånare 19 690 25 136 33 030 33 672 54 017 50 558 43 460 43 314 Eget kapital, Mnkr 3 079,6 3 149,9 3 246,4 3 447,4 3 596,5 3 750,9 3 944,6 3 982,4 Eget kapital, kronor per invånare 38 967 39 347 39 983 41 732 42 473 43 477 45 040 44 796 -490,0 -1 451,5 -633,6 -2 208,8 -2 208,8 Soliditet, % 66,4 61,0 54,8 55,3 44,0 46,2 50,9 50,8 Ökning (-) / minskning (+) av långfristiga fordringar 487,7 841,3 724,8 41,9 43,3 Soliditet inkl. beräknad pensionsskuld intjänad före 1998, % 32,9 30,5 27,5 30,4 23,0 25,1 27,4 28,5 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 327,7 242,1 247,3 -133,3 -548,4 Finansnetto, Mnkr 41,4 33,8 72,9 75,1 13,0 50,8 12,4 38,3 Årets kassaflöde 530,9 180,0 516,7 179,0 179,0 17 504 21 112 24 514 29 074 19 681 19 386 18 575 17 770 Likvida medel vid årets början 185,4 5,4 268,0 89,0 89,0 Likvida medel vid årets slut 716,3 185,4 784,7 268,0 268,0 Borgensåtagande, kronor per inv. 68 Utfall 2013 enl K3 2 943,5 Ökning (-) / minskning (+) av förråd och exploateringsmark Personalkostnader, Mnkr Utfall 2014 5 (Mnkr) Kommunalskatt inkl. skatteutjämning, Mnkr Utfall 2013 Budget 2014 Skatteintäkter Resultat före extraordinära poster FINANSIELLA NYCKELTAL SAMMANSTÄLLD REDOVISNING BOTKYRKA KOMMUN E KO N O M I S K A S A M M A N S TÄ L L N I N G A R Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av skuld E KO N O M I S K A S A M M A N S TÄ L L N I N G A R 69 BALANSRÄKNING BALANSRÄKNING NOTER BOTKYRKA KOMMUN Mnkr Not 2014 2013 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING 2014 2013 enl K3 2013 Mnkr 2014 2013 2014 2013 enl K3 2013 Mnkr NOT 1 DRIFTREDOVISNING - INTERNA OCH GEMENSAMMA POSTER NOT 5 SKATTEINTÄKTER Anläggningstillgångar Intäkter Preliminär kommunalskatt Kalkylerad kapitaltjänst 326,7 358,8 Preliminär slutavräkning innevarande år Kalkylerad pension 130,3 127,1 Slutavräkningsdifferens föregående år 0,0 0,0 Schablonbidrag, flyktingar 32,1 18,9 Differens PO-pålägg 35,9 41,0 Övriga intäkter 0,5 0,0 Återbetalade försäkringsavgifter ifrån AFA 0,0 59,9 12 1,9 2,2 2,2 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 13 3 956,8 3 852,8 6 657,3 6 367,5 6 355,3 Maskiner och inventarier 14 179,0 167,3 1 078,1 1 229,5 800,1 Summa materiella anläggningstillgångar 4 135,8 4 020,1 7 735,4 7 597,0 7155,4 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i dotter- och intressebolag 15 536,8 520,4 51,7 50,5 52,5 Långfristiga fordringar 16 1 575,4 2 063,1 7,1 731,9 730,5 2 112,2 2 583,5 58,8 782,4 783,0 6 248,0 6 603,6 7 796,1 8 381,6 7 940,6 Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Försäkringsersättningar Summa intäkter 525,5 17 Förråd med mera Kortfristiga fordringar 18 Kortfristiga placeringar 19 Kassa och bank 20 3,0 11,1 3,0 11,1 11,1 0,8 1,1 87,6 101,2 101,2 257,9 361,6 465,1 517,4 517,4 607,1 588,1 607,1 588,1 588,1 Timlöner med mera, ökning Avgiftsbestämd del pensioner (inklusive särskild löneskatt) 605,7 39,2 70,6 - - 175,2 241,9 175,2 241,9 241,9 38,6 46,2 38,6 46,2 46,2 71,5 71,6 Kommunal fastighetsavgift 122,6 121,3 122,6 121,3 121,3 9,4 -13,0 1 395,8 1 388,1 1 395,8 1 388,1 1 388,1 155,3 186,8 62,0 599,7 599,7 12,7 22,8 12,7 22,8 22,8 - 3,8 - 3,8 3,8 Fondutdelning placerade medel 6,7 6,2 6,7 6,2 6,2 Aktieutdelning koncernbolag och andra företag*** 6,0 6,0 - - - 15,4 18,1 15,4 18,1 18,1 5,4 -1,1 95,1 28,0 27,6 Summa NOT 7 FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter** Realiserad kursvinst placerade medel Återförd nedskrivning placerade medel 1 485,8 Täckning av hyror -2,9 0,0 Summa tillgångar 7 833,1 7 750,9 9 743,6 9 867,4 9 426,4 Stiftelsekapital 0,0 0,0 Övriga kostnader 0,0 2,7 Summa kostnader 238,5 190,3 Borgensavgift Nettointäkt 287,0 415,4 Övriga finansiella intäkter** Årets resultat Summa eget kapital 19,8 -5,0 37,8 193,8 116,0 829,1 826,2 3 982,4 3 944,6 4 304,0 4 190,0 4 162,3 Avsättningar Taxor och avgifter 241,4 231,7 842,8 885,2 885,2 84,7 81,4 697,6 788,7 815,4 Försäljning av verksamhet 132,6 146,9 132,6 146,9 146,9 Bidrag från staten med flera 323,5 347,4 355,0 377,8 377,8 Bostads- och lokalhyror Övriga verksamhetsintäkter 69,5 49,8 145,1 112,8 92,5 851,8 857,2 2 173,1 2 311,4 2 317,8 387,1 369,5 431,4 414,6 414,6 Summa intäkter Andra avsättningar 23 1,0 1,1 163,2 148,8 142,2 NOT 3 VERKSAMHETENS KOSTNADER 388,1 370,6 594,6 563,4 556,8 Personalkostnader Varor Entreprenad och köp av verksamhet -2 774,4 -2 628,1 -2 973,5 -2 823,5 -2 831,4 -297,2 -308,3 -681,8 -680,2 -714,6 -1 001,3 24 1 481,1 1 641,2 2 532,4 3 009,9 2 593,4 Lokalhyror -93,8 -94,0 -108,1 -110,0 -107,4 Kortfristiga skulder 25 1 981,5 1 794,5 2 312,6 2 104,1 2 113,9 Bidrag och transfereringar -240,1 -223,8 -240,1 -223,8 -223,8 Summa skulder 3 462,6 3 435,7 4 845,0 5 114,0 4 707,3 Köp av tjänster och övriga verksamhetskostnader -552,5 -451,2 -406,1 -377,5 -423,2 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 7 833,1 7 750,9 9 743,6 9 867,4 9 426,4 0,0 0,0 650,6 650,6 -159,1 -200,0 -157,3 -202,4 -187,7 4,0 16,2 4,0 16,2 16,2 Räntekostnad på pensionsavsättning -5,0 -42,2 -5,0 -42,2 -42,2 Realiserad kursförlust, placerade medel -0,3 -1,3 -0,3 -1,3 -1,3 Orealiserad kursförlust, placerade medel -0,6 -0,4 -0,6 -0,4 -0,4 Bankkostnader -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 Övriga finansiella kostnader -0,1 -4,4 -5,5 -9,9 -9,9 -161,4 -232,4 -165,0 -240,3 -225,6 Summa kostnader -4 959,3 NOT 8 FINANSIELLA KOSTNADER Räntekostnader Internränta under byggtid Summa -4 697,8 -5 940,4 -5 753,8 -5 786,1 NOT 4 AVSKRIVNINGAR Ingångna borgensförbindelser 26 1 580,1 1 626,8 1 581,8 1 628,5 1 628,5 Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna 27 1 750,4 1 823,4 1 750,5 1 823,3 1 823,3 Operationella leasingavtal 28 104,3 123,5 111,4 126,4 126,4 Övriga ansvarsförbindelser 29 10,9 12,0 29,5 34,9 34,9 Privata medel 7,2 104,0 -992,4 -1 530,8 -1 538,8 -1 485,7 Långfristiga skulder Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 1,1 244,8 NOT 2 VERKSAMHETENS INTÄKTER 22 Skulder 3,6 199,7 Summa Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Summa avsättningar 2,0 2 848,1 - 1 485,8 -2,0 2,0 2 848,1 70,6 1 947,5 - -9,4 2 943,5 Struktur- och införandebidrag 1 147,3 - 2,0 2 848,1 939,5 1 585,1 Förändringar eget kapital -9,4 2 943,5 39,2 Summa omsättningstillgångar 3 341,1 -21,0 939,5 0,2 3 341,1 2 867,1 -21,0 20,3 0,2 4 190,0 2 867,1 0,6 968,5 Finansiell leasing 3 750,8 2 952,3 -21,0 39,2 268,0 3 944,6 2 867,1 0,6 939,5 268,0 Eget kapital 2 952,3 20,3 784,7 21 2013 968,5 185,4 Eget kapital 2013 enl K3 Regleringsbidrag 716,3 Eget kapital, avsättningar och skulder 2014 Bidrag för LSS-utjämning 119,7 Årets avsättning pensioner (inklusive särskild löneskatt) 2013 7,2 7,2 Semesterlöneskuld, ökning Exploateringsmark Inkomstutjämningsbidrag Kostnader Pensionsutbetalningar Omsättningstillgångar 2014 NOT 6 GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING Kostnadsutjämningsbidrag Fastighetsskatt och försäkringar Sammanställd redovisning Kommunen Tillgångar Imateriella anläggningstillgångar 70 Sammanställd redovisning Kommunen 0,4 0,3 0,4 0,3 0,3 Fastighetsinteckningar - - 1,8 1,8 - Företagsinteckningar - - 7,9 7,9 7,9 E KO N O M I S K A S A M M A N S TÄ L L N I N G A R Avskrivningar maskiner, inventarier och tekniska anläggningar Avskrivningar fastigheter och tekniska anläggningar Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar Nedskrivningar* Summa -40,5 -36,7 -112,4 -98,0 -79,5 * Nedskrivning har under 2014 gjorts för förskolan Violen (Etapp 1) med 1,9 mkr samt förskolan Lysmasken med 1,0 mkr som båda rivits under året . -188,9 -171,1 -279,2 -270,0 -285,9 - - -0,3 -0,6 -0,6 Eftersom inte samma uppdelning sker av avskrivningskostnaderna för alla de i den sammanställda redovisningen ingående enheterna redovisas avskrivningar av tekniska anläggningar på två rader. -2,9 -6,4 -3,1 -6,4 -6,7 ** 1,1 mnkr har flyttats från Ränteintäkter till Övriga finansiella intäkter i jämförelsetal för 2013 -232,3 -214,2 -395,0 -375,0 -372,7 *** Eliminering för koncernutdelning har korrigerats för 2013. E KO N O M I S K A S A M M A N S TÄ L L N I N G A R 71 NOTER Sammanställd redovisning Kommunen Mnkr 2014 NOTER 2013 2014 2013 enl K3 Sammanställd redovisning Kommunen 2013 Mnkr 2014 2013 2014 2013 enl K3 2013 Mnkr 2014 2013 2014 2013 enl K3 2013 NOT 12 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Jämförelsestörande intäkter Söderenergi - - 1,5 1,5 1,5 Ackumulerad anskaffning 505,3 505,3 505,3 505,3 505,3 SRV - - 0,4 0,7 0,7 Ackumulerad avskrivning -270,8 -257,8 -270,8 -257,8 -257,8 Försäkringsersättningar 19,7 3,1 19,7 3,1 3,1 Summa 0,0 0,0 Mark och fastigheter för annan verksamhet 1,9 2,2 - 1,9 - 1,9 1,9 19,3 31,1 19,3 31,1 31,1 NOT 13 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Återbetalade försäkringsavgifter FORA/AFA - 59,9 - 59,9 59,9 Verksamhetsfastigheter Botkyrkabyggen resultat vid avyttring av koncernbolag Albyhjärtat AB - SRV resultat från andelar i intressebolag - Avkastning pensionsavsättning Summa jämförelsestörande intäkter - - - 514,8 - 1,6 514,8 Ränteuppräkning av pensionsskulder enligt RIPS Ackumulerad avskrivning 96,0 39,0 612,4 Under året avskrivet 4 998,0 5 538,8 5 013,7 9 112,0 Nedskrivet -1 900,9 -1 761,8 -2 041,3 -1 886,7 -3 732,3 Utgående balans Varav mark 612,4 2 845,2 3 497,5 3 127,1 5 379,8 209,4 396,6 227,0 402,3 452,9 - - - - - Ingående balans Under året investerat Under året investerat Omföringar mark 0,0 Summa jämförelsestörande kostnader -2,9 Summa jämförelsestörande poster 36,1 -6,5 -2,9 -33,2 0,0 -39,7 -2,9 -6,5 -33,2 -39,7 -6,5 -33,2 -39,7 Under året avskrivet 36,1 572,7 572,7 - - - - - -156,0 -139,1 -172,2 -150,7 -235,4 -2,9 -5,6 -3,2 -5,6 -4,8 - - -0,2 -192,0 Nedskrivet Under året nedskrivet (försäljning) Övervärde byggnad och mark Utgående balans 56,3 4 607,0 3 097,1 Omklassificeringar -2,9 Under året investerat 1,6 Jämförelsestörande kostnader Nedskrivning materiella anläggningstillgångar Ackumulerad anskaffning Ingående balans 39,0 2,2 Ingående balans - - 0,0 0,0 16,2 3 147,6 3 097,1 3 549,1 3 372,9 5 416,7 48,0 48,0 76,9 59,7 144,7 Varav mark Publika fastigheter NOT 10 JUSTERING FÖR POSTER SOM EJ INGÅR I KASSAFLÖDET Avskrivningar 232,3 214,2 395,0 375,0 372,7 Botkyrkabyggen förändring obeskattade reserver - - - 1,0 1,0 Förändring bolagen pga K3 - - - 19,0 - Förändring aktier och andelar köp av Botkyrka Stadsnät - - 0,7 - - Övrig förändring eget kapital - Pensionsavsättning Övriga avsättningar Summa 17,6 - -2,5 54,8 16,8 57,2 Ackumulerad anskaffning 399,5 393,9 399,5 383,9 383,9 Ackumulerad avskrivning -162,7 -151,4 -162,7 -151,4 -151,4 Omklassificeringar Under året investerat 236,8 242,5 236,8 242,5 242,5 - - - - - 23,0 5,6 23,0 5,6 5,6 Bruttoredovisning av investeringsverksamhet - - Försäljning av materiella anläggningstillgångar mm - - -348,0 -504,4 Summa -726,5 -657,9 -178,7 - 0,5 -7,2 189,4 -533,2 -912,4 -468,5 43,0 43,0 - - Ingående balans 43,0 43,0 43,0 43,0 43,0 Under året investerat 15,9 - 15,9 - - Utgående balans 58,9 43,0 58,9 43,0 43,0 Varav mark 58,9 43,0 58,9 43,0 43,0 Fastigheter för affärsverksamhet Förvärv av finansiella anläggningstillgångar* Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Förändringar i koncernen Summa -16,5 - -2,7 0,0 0,0 0,1 - 0,1 0,0 0,0 - - 1,4 0,7 -1,3 -16,4 0,0 -1,2 0,7 -1,3 10,2 -5,1 0,0 -5,1 0,0 0,0 58,2 59,8 58,2 59,8 59,8 - - 137,3 184,8 182,9 3 956,8 3 852,8 6 657,3 6 367,5 6 355,3 718,4 -551,1 659,3 2 508,2 1 992,8 7,7 7,7 Stockholmsregionens Försäkrings AB (77 553 á 100 kr) Kommuninvest 3,7 3,7 Vårljus AB 0,8 0,8 Övriga 0,1 0,1 26,3 26,3 536,8 520,4 Bostadsrätter Summa aktier och andelar i dotter- och intressebolag -514,4 -1 411,0 -1 328,9 -1 329,1 3,5 0,1 0,1 21,4 26,5 Pågående nyanläggning - - 7,2 6,9 8,7 Nya redovisningsprinciper K3 Söderenergi - - - 449,8 - Nedskrivet Utgående balans - -0,8 0,0 -0,8 -0,8 179,0 167,3 1 078,1 1 229,5 800,1 - 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 - 750,8 - 750,8 750,8 - - 5,0 5,2 5,7 0,1 0,1 2,1 2,0 0,1 -0,6 -26,8 - -26,2 -26,2 1 575,4 2 063,1 7,1 731,9 730,5 Avgår kortfristig del av långfristig fordran Summa NOT 17 EXPLOATERINGAR (OMSÄTTNINGSTILLGÅNG) Ingående balans 11,1 16,4 11,1 16,4 16,4 - - - - - 13,0 9,9 13,0 9,9 9,9 -42,0 -18,2 -42,0 -18,2 -18,2 Slutredovisade projekt kostnader -2,6 -3,6 -2,6 -3,6 -3,6 Slutredovisade projekt intäkter 23,5 6,6 23,5 6,6 6,6 3,0 11,1 3,0 11,1 11,1 Under året investerat intäkter Summa Exploateringsmark NOT 18 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar 50,0 52,2 223,0 173,2 173,2 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 89,4 89,4 101,6 108,4 108,4 Avräkning kommunalskatt 0,6 40,1 0,6 40,1 40,1 Upplupen fastighetsavgift 31,7 30,7 31,7 30,7 30,7 Momsfordran 24,6 72,9 27,5 73,8 73,8 Skattefordran 34,8 34,3 46,6 45,4 45,4 1,5 1,5 - - - 24,8 13,7 34,1 19,6 19,6 0,5 26,8 - 26,2 26,2 257,9 361,6 465,1 517,4 517,4 Kortfristiga fordringar koncern Kortfristig del av långfristig fordran 8,2 8,2 Summa 15,0 15,0 450,0 450,0 16,5 - Botkyrka Stadsnät AB Under året investerat 40,4 32,1 168,1 82,8 32,1 Under året avskrivet -8,9 -7,7 -84,6 -87,6 -7,7 Botkyrka etablering AB (500 á 100 kr) Hågelbyparken AB 0,1 1 339,0 Övrig utlåning AB Botkyrkabyggen (8 200 á 1 000 kr) 157,2 2013 0,0 Uppskjuten skattefordran NOT 15 AKTIER OCH ANDELAR I DOTTER- OCH INTRESSEBOLAG 2 240,5 2013 enl K3 1 575,9 Lån till kreditinstitut (Handelsbanken Finans) Övriga fordringar 2 291,3 2014 NOT 16 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Under året investerat kostnader 1 992,7 -3,4 157,2 E KO N O M I S K A S A M M A N S TÄ L L N I N G A R 10,2 - 181,6 *Förvärv av aktier i Botkyrka Stadsnät AB 3,5 - Ingående balans 0,1 10,2 - AB Botkyrkabyggen (aktier överförda från Botkyrka Kommunfastigheter) 87,1 3,5 - -81,0 124,1 49,6 Avskrivning sålda/utrangerade inventarier -81,0 -1 917,2 -1 819,6 0,1 49,6 Omklassificeringar -88,7 0,1 59,8 -19,1 Ackumulerad avskrivning Varav mark 49,6 -104,5 AB Botkyrkabyggen (Nyemission 2008) 181,6 59,8 -118,3 238,2 2 235,7 2013 Lån till VA-anslutningar -117,1 4 208,5 4 060,1 2 374,8 59,4 -36,7 238,2 181,6 59,4 -40,5 Under året avskrivet 270,3 213,1 59,4 225,6 Ackumulerad anskaffning Utgående balans 59,4 -19,1 15,2 - 59,4 225,6 15,2 43,0 234,5 3,4 15,2 - 234,5 87,3 15,2 43,0 230,4 - 15,2 - 234,5 59,9 Varav mark 43,0 230,4 - 57,2 Ackumulerad avskrivning -13,0 52,2 Försäljning/utrangering Ackumulerad anskaffning -13,0 663,6 Under året investerat NOT 11 FÖRTYDLIGANDE AV KASSAFLÖDESRAPPORT -13,0 663,9 -11,3 Markreserv -13,0 1 097,2 236,8 472,7 -13,0 144,9 -11,3 500,4 - 167,3 236,8 424,4 Förändringar pga K3 Ingående balans -11,2 268,8 -533,7 Ackumulerad avskrivning 248,6 249,8 247,5 - NOT 14 MASKINER, INVENTARIER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR -11,3 41,8 247,5 8,9 2014 Omföring från markreserv 236,8 48,2 234,5 - Redovisningen av fastigheter i Botkyrkabyggen har korrigerats från mark, byggnader och tekniska anläggningar till affärsfastigheter i 2013 enl K3. Eftersom inte samma uppdelning sker av avskrivningskostnaderna för alla de i den sammanställda redovisningen ingående enheterna redovisas avskrivningar av tekniska anläggningar på två rader. -11,2 14,4 -504,4 Summa utgående balans 248,6 -0,2 -348,0 Pågående projekt Utgående balans -0,1 Förvärv av materiella anläggningstillgångar Summa Exploateringsmark Under året avskrivet - 247,5 8,9 Mnkr Lån till kommunala bolag Anskaffningsvärde Ingående balans 234,5 Exploateringar (anläggningstillgång) Under året slutredovisat Sammanställd redovisning Kommunen NOT 9 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Försäljning av exploateringsfastighet (exploateringsnetto) 72 Sammanställd redovisning Kommunen NOT 19 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Räntefonder 308,7 272,4 308,7 272,4 272,4 181,5 199,0 181,5 199,0 199,0 116,8 116,2 116,8 116,2 116,2 0,1 0,5 0,1 0,5 0,5 607,1 588,1 607,1 588,1 588,1 - 0,1 Aktiefonder 0,1 0,1 Hedgefonder Upplev Botkyrka AB 3,1 3,1 Övriga placeringar Södertörns fjärrvärme AB (20 á 50 000 kr) 5,0 5,0 Summa Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksamhet (20 á 1 000 kr) 0,0 0,0 SRV Återvinning AB (700 á 500 kr) 0,3 0,3 E KO N O M I S K A S A M M A N S TÄ L L N I N G A R 73 NOTER Sammanställd redovisning Kommunen Mnkr 2014 2013 2014 2013 enl K3 2013 Plusgiro Summa 716,3 182,6 780,1 259,8 259,8 0,0 2,8 4,6 8,2 8,2 716,3 185,4 784,7 268,0 268,0 Negativt saldo på plusgiro redovisas under kortfristiga skulder. NOT 21 EGET KAPITAL Ingående eget kapital 3 944,6 3 750,8 37,8 193,8 Årets resultat Därav utgående balans resultatutjämningsreserv (RUR)* Därav utgående balans i VA-fonden 50,0 4,0 Ränta som tillförts VA-fonden 1,2 0,9 Därav utgående balans kompetensfond 46,2 58,6 Årets förändring av kompetensfond -14,0 15,3 Ränta som tillförts kompetensfond 1,5 1,8 Ingående eget kapital 116,0 829,1 820,2 Förvärv av Botkyrka Stadsnät AB 0,7 - - Förändring obeskattade reserver - 1,0 1,0 Förändring 2013 pga K3 - 19,0 - -2,7 -0,2 - 4 304,0 4 190,0 4 162,3 3 982,4 3 944,6 NOT 22 PENSIONSAVSÄTTNINGAR 363,2 307,3 408,4 350,0 350,0 Pensionsutbetalningar -10,8 -10,3 -10,8 -10,3 -10,3 Nyintjänad pension 21,8 42,9 21,8 42,9 42,9 3,9 6,9 3,9 6,9 6,9 Ränte- och basbeloppsuppräkningar Avsatt för förtroendevalda Förändring särskild löneskatt 24,26% Övrigt Summa 1,2 2,0 1,2 2,0 2,0 3,8 10,7 3,8 10,7 10,7 -0,3 3,7 -1,2 6,1 6,1 382,8 363,2 427,1 408,3 408,3 Garantipension, visstidspension, särskild ålderspension garantipension och särskild avtalspension Pensionsutbetalningar Uppskjuten skatt - - 127,1 112,1 105,5 Reservering för destruktion av vattenhaltig olja - - 0,6 0,6 0,6 74 Upplupna arbetsgivaravgifter och preliminär skatt Kortfristig leasingskuld Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Kommande års amorteringar* 1,0 1,1 1,0 1,0 1,0 Summa 1,0 1,1 163,2 148,8 142,2 Momsskuld Semesterlöneskuld 50,0 350,0 100,0 350,0 50,0 363,2 100,0 357,8 100,0 357,8 2 085,0 1 950,0 2 730,0 2 625,0 1 950,0 Finansiell leasing 12,9 11,0 412,5 426,9 11,0 Förinbetalda anslutningsavgifter VA 65,9 52,8 65,9 52,8 52,8 Förinbetalda gatukostnadsersättningar 55,7 37,4 55,7 37,4 37,4 7,8 - 7,8 - - Skuld till kommunala bolag 13,8 - - - - Övriga långfristiga skulder - - 8,2 270,1 945,1 -860,0 -1 160,9 -860,7 -860,7 3 009,3 2 593,4 Avgår kortfristig del Summa -1 160,0 1 481,1 1 641,2 2 532,4 NOT 24 A MARKNADSVÄRDEN SWAPPAR 2014 2013 2014 2013 enl K3 2013 88,7 82,5 93,4 89,5 89,5 Mnkr Intjänade pensioner före 1998 Särskild löneskatt 24,26% på beräknad pensionsskuld 4,2 3,3 19,5 18,5 3,3 186,9 189,3 278,9 277,8 291,8 1 160,0 860,0 1 160,9 860,0 860,0 123,5 162,3 242,2 291,9 291,9 - - 10,7 12,0 18,1 187,8 176,5 193,0 188,1 188,1 38,1 32,7 38,5 33,2 33,2 Förfaller till betalning inom 1 år Summa 57,3 55,4 59,2 58,0 58,0 88,6 79,4 88,6 79,4 79,4 Förfaller till betalning senare än 5 år 3,6 122,0 28,8 138,6 131,9 42,8 31,2 98,9 57,1 68,7 1 981,5 1 794,5 2 312,6 2 104,1 2 113,9 * Omföringen mellan kortfristiga skulder och upptagna lån avser den del av långfristiga skulder som skall lösas kommande år och därför klassificeras som kortfristig i samband med bokslutet. Summa Södertörns Fjärrvärme AB 37,5 37,7 37,5 37,7 37,7 Södertörns Energi AB 645,0 675,0 645,0 675,0 675,0 Söderenergi AB 437,8 453,3 437,8 453,3 453,3 SYVAB 88,4 88,4 88,4 88,4 88,4 SRV Återvinning AB 57,3 57,7 57,3 57,7 57,7 Hågelbyparken AB 1,0 1,1 1,0 1,1 1,1 12,6 12,7 12,6 12,7 12,7 250,0 Finansiell leasing redovisas även under tillgångsslaget inventarier och maskiner samt som långfristig och kortfristig leasingskuld. Inga avtal med finansiell leasing omfattar variabla avgifter. Operationell leasing omfattar ej uppsägningsbara avtal längre än 36 månader. 2013 redovisades inte leasing för koncernbolagen utan endast kommunens värden fanns med. 2014 redovisas leasing även för koncernbolagen och 2013 års jämföreslsetal har räknats om så att dessa inkluderar koncernens leasing även då. 9,6 29,6 29,6 IFK Tumba 4,8 4,8 4,8 4,8 4,8 Övriga föreningar 3,2 4,9 3,2 4,9 4,9 Enkel borgen, kommunal hyresgaranti 0,3 0,4 0,3 0,4 0,4 Koncern Kommunalt förlustansvar, statliga bostadslån 1,1 1,6 1,1 1,6 1,6 Övriga ansvarsförbindelser pensioner Avbetalningsköp för SRV finansierade hos Nordea 74% 86% 47% 42% 42% 20% 14% 41% 35% 35% 13% 13% 9% 9% -2,5 -1,5 -2,5 -2,5 1-3 år 0,1 0,0 0,1 0,1 3-5 år Ränte- och basbeloppsuppräkningar - - - - 0,0 över 5 år Förändring särskild löneskatt 24,26% -0,4 1,2 -0,4 1,2 1,2 Övrigt -0,1 - -0,1 - 0,0 4,3 6,3 4,3 6,3 6,3 387,1 369,5 431,4 414,6 414,6 86,0 82,0 E KO N O M I S K A S A M M A N S TÄ L L N I N G A R 6% Söderenergi AB, checkräkningskredit EFO AB Summa 0-1 år 12% 25,6 NOT 26 INGÅGNA BORGENSFÖRBINDELSER 31,9 Lån som förfaller (kapitalbindning) inom 446,0 126,4 29,6 7,5 333,2 446,0 126,4 31,9 7,5 333,2 431,9 111,4 Norra Botkyrka Folkets Hus 6,3 304,6 123,5 9,6 7,5 14,3 104,3 250,0 6,3 17,1 51,5 9,2 4,8 18,5 94,3 49,3 250,0 4,8 18,5 94,3 49,3 9,6 3,6 19,4 107,9 40,4 250,0 6,6 3,3 11,0 48,8 9,2 2,1 4,2 12,9 40,0 250,0 3,5% 1 823,3 Förfaller till betalning senare än 5 år Eriksbergs industriområde 3,5% 1 823,3 51,5 AB Botkyrkabyggen 2,7% 1 750,5 25,6 3,4 3,2% 1 823,4 28,7 0,7 1,4% 1 750,4 42,3 Genomsnittlig räntebindningstid, år Genomsnittlig räntesats 355,9 24,4 2,8 Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut 1 467,4 355,9 50,3 Summa Botkyrka hantverkshus brf 1, 2 och 3 Sammanställningen av uppgifter ovan avser finansieringen av Botkyrka kommuns hela låneportfölj, dvs. inklusive den del av Söderenergi som kommunen äger. Dotterbolaget Södertörns Energi AB lånar i eget namn och ingår därför inte i kommunens säkringsredovisning. 1 467,4 341,8 37,6 1,3 2013 1 408,7 355,9 26,7 Genomsnittsränta 171,4 1 467,5 341,7 Förfaller till betalning mellan 1-5 år 83,4 2014 1 408,7 Förfaller till betalning inom 1 år 38,3 310,9 2013 Operationell leasing Inkl derivat Marknadsvärde derivat 2013 enl K3 Nuvärdesberäknade minimileaseavgifter Exkl derivat Räntekostnader inkl upplupen ränta 2014 Finansiell leasing Pensioner avgiftsbestämd del Summa 2013 NOT 28 LEASINGAVTAL Särskild löneskatt pensioner Övriga kortfristiga skulder 2014 NOT 27 BERÄKNAD PENSIONSSKULD Förfaller till betalning mellan 1-5 år Till kreditinstitut Sammanställd redovisning Kommunen NOT 25 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskuld Övriga avsättningar - Aktualiseringsgrad (%) 33,8 1,3 -1,5 Utgående balans pensionsavsättning 33,8 1,3 Nyintjänad pension Summa 32,9 1,6 Genomsnittlig räntebindningstid (år) Ingående avsättning - Exklusive garantipension, visstidspension, särskild ålderspension garantipension och särskild avtalspension Ingående avsättning - Investeringsbidrag 3 341,1 Övriga förändringar eget kapital Mnkr 2013 Sluttäckning och iordningsställande av avfallsupplag Kommuninvest 3 341,1 Utgående eget kapital Efterbehandling avslutad deponi Nordea 4 190,0 Årets resultat 2013 enl K3 NOT 24 LÅNGFRISTIGA SKULDER 22,7 6,7 2014 Upplupna löner 50,0 Årets förändring av VA-fond (=resultatet) 2013 NOT 23 ANDRA AVSÄTTNINGAR Handelsbanken 29,4 2014 Sammanställd redovisning Kommunen Sammanställd redovisning Kommunen Mnkr NOT 20 KASSA OCH BANK Bank NOTER - - 1,7 1,7 1,7 1580,1 1626,8 1581,8 1628,5 1628,5 NOT 29 ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER Kommunen har ett pensionsansvar för politiker som fullgör uppdrag i kommunen på heltid eller på betydande del av heltid. För att uppnå full pension krävs i normalfallet 12 års tjänstgöring. Två nu verksamma politiker omfattas av rätt till visstidspension. En person under 50 år har rätt till avgångsersättning under fem år om uppdraget avslutas efter nuvarande mandatperiod. En person har rätt till avgångsersättning under två år och ytterligare två personer har rätt till avgångsersättning under ett år. Om dessa förordnanden/uppdrag upphör har kommunen skyldighet att utge visstidspension eller avgångsersättning. Kommunens pensionsansvar omfattar i denna del 10,9 mnkr i 2014 års prisnivå. Av beloppet avser 3,3 mkr visstidspensioner och 7,6 mkr avgångsersättningar. Summa 10,9 12,0 11,9 13,0 13,0 - - 17,6 21,9 21,9 10,9 12,0 29,5 34,9 34,9 Botkyrka Kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförpliktelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Botkyrka Kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförpliktelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 3 783 784 146 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 3 679 406 256 kronor. E KO N O M I S K A S A M M A N S TÄ L L N I N G A R 75 NOTER Sammanställd redovisning Kommunen Mnkr 2014 2013 2014 2013 enl K3 D R I F T- O C H I N V E S T E R I N G S R E D OV I S N I N G DRIFTREDOVISNING Not Kostnader Intäkter Netto Budget Netto 2014 2014 2014 2014 2013 -323,1 49,7 -273,4 -281,1 -271,2 19,8 19,8 10,0 3,0 KLF:s resultatenheter -245,0 248,4 3,4 0,0 6,2 -145,0 2013 NOT 30 RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING FÖR KOMMUNENS VA-VERKSAMHET Mnkr Kommunstyrelse Kommunledningsförvaltning Verksamhetens intäkter 107,8 95,3 Administration -27,4 -13,4 Vattenberedning -0,7 -1,6 Vattendistribution -5,9 -7,9 Samhällsbyggnadsnämnd -185,1 46,3 -138,8 -144,5 Spillvattenavledning -3,4 -6,5 Teknisk nämnd -514,5 503,7 -10,8 -2,1 -5,8 Dagvattenhantering -4,3 -3,3 Miljö- och hälsoskyddsnämnd -16,7 6,5 -10,2 -10,9 -13,1 Inköp av vatten -14,2 -14,4 Inköp av avloppsrening -31,0 -28,1 Kultur- och fritidsnämnd -233,1 26,5 -206,6 -210,1 -205,1 Avskrivningar -15,7 -16,1 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd -279,9 74,2 -205,7 -211,0 -189,6 Finansiella intäkter 0,2 0,0 Finansiella kostnader 0,0 0,0 -4 357,1 2 241,2 -2 115,9 -2 142,8 -2 067,7 -102,4 -91,3 5,5 4,0 Exploatering Summa kostnader Årets resultat Utbildningsnämnd Socialnämnd Vård- och omsorgsnämnd -622,9 80,1 -542,8 -524,5 -495,4 -1 423,8 514,0 -909,8 -907,2 -868,8 -3,7 0,0 -3,7 -3,7 -3,5 -8 204,9 3 810,4 -4 394,5 -4 427,9 -4 256,0 238,5 525,5 287,0 282,9 415,4 -7 966,4 4 335,9 -4 107,5 -4 145,0 -3 840,6 Balansräkning Revision Tillgångar VA-anläggningar Inventarier 216,4 177,0 4,0 3,3 - - 220,4 180,3 VA-förråd 0,6 - Interimsfordringar 0,1 0,1 Kortfristiga fordringar 13,4 12,8 Avräkningskonto med kommunen 90,8 62,6 Summa omsättningstillgångar 104,9 75,5 Summa anläggningstillgångar Summa tillgångar 325,3 Summa nämndernas verksamheter Interna och gemensamma poster Summa INVESTERINGSREDOVISNING 255,8 Avsättning VA-fond (resultat + ränta) 36,1 22,7 Avsättning förinbetalda anslutningsavgifter 65,9 52,8 Summa avsättningar Interimsskuld Utgifter Inkomster Netto Budget Netto Mnkr 2014 2014 2014 2014 2013 Kommunstyrelsen -15,7 0,0 -15,7 -87,3 -25,4 Samhällsbyggnadsnämnd Skulder och eget kapital 102,0 Teknisk nämnd – Varav långa byggprojekt 75,5 3,0 - Lån kommunen avseende anläggningstillgångar 220,3 180,3 Summa skulder och eget kapital 325,3 -47,2 -72,4 -28,4 6,1 -199,3 -224,6 -397,8 6,1 -128,2 - -68,4 -71,1 0,0 -71,1 -224,6 -329,4 Kultur- och fritidsnämnd -6,0 0,0 -6,0 -10,7 -4,2 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd -4,0 0,0 -4,0 -2,5 -3,1 -18,7 0,0 -18,7 -47,4 -18,0 Vård- och omsorgsnämnd Summa E KO N O M I S K A S A M M A N S TÄ L L N I N G A R 6,0 -134,3 Socialnämnd 76 -53,2 -205,4 – Varav korta projekt Utbildningsnämnd 255,8 1 -0,4 0,0 -0,4 -7,0 -3,2 -13,4 0,0 -13,4 -15,5 -1,3 -316,8 12,1 -304,7 -467,4 -481,4 E KO N O M I S K A S A M M A N S TÄ L L N I N G A R 77 REDOVISNINGSPRINCIPER s G N I N S I V REDO R E P I C N I R P Pensionsskulden Avskrivning, avskrivningstid och avskrivningsmetod Kommunens pensionsskuld är den skuld som kommunen har till anställda och pensionärer, och uppgår till nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar. Vi beräknar skulden enligt SKL:s riktlinjer RIPS07. Anläggningstillgångar i kommunen skrivs av utifrån tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod och baseras på anläggningens anskaffningsvärde exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar som aktier, andelar, bostadsrätter, mark, konst och pågående arbeten sker inga avskrivningar. Kommunen redovisar pensionsskulden enligt den så kallade blandmodellen. Pension som tjänats in före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse och utbetalningarna redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pension som tjänats in från och med 1998 kostnadsförs det år den tjänas in och tas upp som kortfristig skuld till dess att den betalats ut, vilket sker i mars året efter intjänandet. I samtliga belopp ingår särskild löneskatt på 24,26 procent. Finansiella tillgångar och skulder Finansiella anläggningstillgångar i form av aktier och fonder tas upp till anskaffningsvärdet om de gäller dotterbolag eller intressebolag. Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning (KRL) och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) vilket innebär att: •Intäkter redovisas i den period det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen. Intäkterna ska dessutom kunna beräknas på ett tillförlitligt sätt. •Fordringar har tagits upp till de belopp som de beräknas inflyta med. •Tillgångar och skulder tas upp till anskaffningsvärde. Periodisering av inkomster och utgifter sker enligt god redovisningssed, det vill säga till det år då varan levereras, tjänsten utförs eller händelsen inträffar. Förvaltningarnas beloppsgräns för periodisering är ett prisbasbelopp, 44 400 kronor för 2014. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas i en not till respektive post i resultaträkningen och i kassaflödesrapporten. Enligt RKR 3.1 är en post i resultaträkningen jämförelsestörande när beloppet är väsentligt och posten är av sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet, till exempel nedskrivningar av anläggningstillgångar och vinster eller förluster vid försäljning av exploateringsfastigheter. 78 VA-verksamhetens resultat VA-verksamhetens resultat ingår i resultatet för kommunen och särredovisas inom balansposten eget kapital. Skatteintäkter Skatteintäkterna periodiseras och redovisas det år då den beskattningsbara inkomsten intjänas. Kommunen redovisar skatteintäkter enligt RKR 4.2 utifrån den prognos som Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerar i december. Uppdelning i redovisningen sker för årets preliminära skatteinbetalningar, prognos för årets avräkningslikvid samt slutavräkning från tidigare år. Gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter med mera Gatukostnadsersättningar, anläggningsavgifter, anslutningsavgifter och övriga investeringsbidrag intäktsförs på ett sätt som återspeglar hur investeringen används och förbrukas enligt RKR 18. Löner Semesterlöneskuld, timanställdas löner och övertid som inte är kompenserad redovisas tillsammans med arbetsgivaravgifter som en kostnad under intjänandeåret och som en kortfristig skuld i balansräkningen. Semesterlöneskulden beräknas separat för varje personalkategori. E KO N O M I S K A S A M M A N S TÄ L L N I N G A R Kapitalkostnaden, summan av avskrivningar och internränta, beräknas på de aktiverade anläggningarna och belastar enheterna som kostnader. För verksamhetslokaler ingår kapitalkostnaden i internhyran. För två verksamhetsfastigheter används annuitetsmetoden och för övriga investeringar nominell och linjär metod. Avskrivning av maskiner och inventarier påbörjas månaden efter anskaffningen. För fastigheter påbörjas avskrivningen när anläggningen är färdig och kan användas. Dessa avskrivningstider tillämpas i kommunen: Objekt Avskrivningsintervall i år Finansiella skulder redovisas enligt RKR 20 antingen som kortfristiga eller långfristiga skulder. Den del av ett långfristigt lån som förfaller till betalning inom tolv månader, räknat från balansdagen, redovisas som en kortfristig skuld medan ett lån som förfaller efter 12 månader räknat från balansdagen redovisas som en långfristig skuld. Verksamhetsfastigheter 3–33 Fastigheter för affärsverksamhet 3–50 Publika fastigheter (gator, vägar, parker och VA) 22-50 Uthyrda fastigheter 10–33 Hyrda fastigheter 3–20 Kommunens pensionsmedelsportfölj i form av marknadsnoterade fonder och finansiella instrument är klassificerade som omsättningstillgångar. Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet eller det aktuella marknadsvärdet och skrivs ner vid eventuell orealiserad förlust. Maskiner och inventarier 3–12 Bilar och transportmedel 3–12 Marknadsnoterade aktier och fonder klassificeras sedan 2012 som omsättningstillgångar enligt RKR 20. Leasing Leasing klassificeras som operationell eller finansiell leasing enligt RKR 13.2. Även hyresavtal klassificeras enligt rekommendationen. Finansiell leasing redovisas som en tillgång i balansräkningen samt som en skuld till leasegivaren. Operationell leasing redovisas som en ansvarsförbindelse i en särskild not. Gränsdragning mellan kostnad och investering Enligt KRL är en anläggningstillgång ”en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk av väsentligt värde”. I kommunen klassificeras därför en utgift som en investering och därmed som anläggningstillgång när tillgången har en nyttjandeperiod som är längre än tre år och anskaffningsvärdet är över ett prisbasbelopp, 44 400 kronor 2014. Andra kostnader som inte uppfyller definition för anläggningstillgång påverkar årets resultat eftersom de bokförs som driftkostnader. Från och med 2014 ska kommuner dela upp sina anläggningstillgångar i betydande komponenter som sedan ska skrivas av separat, enligt RKR 11.v4. Botkyrka uppfyller inte denna rekommendation helt. Men under året har vi påbörjat arbetet med komponentavskrivningar genom att konstgräsplaner har aktiverats uppdelade på olika komponenter. Under 2015 kommer arbetet att fortsätta. Exploatering Upparbetade utgifter i kommunens exploateringsverksamhet redovisas som omsättningstillgång när kommunen inte ska äga tillgången och som anläggningstillgång när kommunen ska vara slutlig ägare, till exempel för gator och parker. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har ett betydande inflytande (minst 20 procent) i en så kallad sammanställd redovisning. Den ska ge en samlad bild av kommunens och de kommunala företagens verksamhet och ekonomiska ställning. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Samtliga kon- E KO N O M I S K A S A M M A N S TÄ L L N I N G A R 79 REDOVISNINGSPRINCIPER cernbolag upprättar årsredovisning enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3), förutom Botkyrka Stadsnät AB som tillämpar K2. För detta bolag har omräkning till K3 inte skett. I januari 2014 förvärvades Botkyrka Stadsnät AB som tidigare var ett helägt dotterbolag till Botkyrkabyggen AB och bolaget ingår i den sammanställa redovisningen. Dessa bolag ingår i den sammanställda redovisningen: Bolag Ägarandel (procent) Botkyrkabyggen AB 100 Botkyrka Stadsnät AB 100 Upplev Botkyrka AB 100 Hågelbyparken AB 100 SRV Återvinning AB 31,5 Söderenergi AB 29 Södertörns Energi AB 50 Södertörns Fjärrvärme AB 50 Derivat- och säkringsredovisning Kommunen redovisar derivat- och säkringsredovisning enligt RKR 21. Syftet med säkringen Kommunen har en skuld på totalt 2 485 miljoner kronor med löpande förfall fram till det längsta lånets slutförfallodatum 12 augusti 2024. Kommunen bedömer det som mycket sannolikt att skulden kommer att refinansieras i takt med förfallen. Syftet med säkringen är att minska variabiliteten i framtida kassaflöden avseende betalning av rörlig ränta och jämna ut räntekostnaderna över åren samt att anpassa ränterisken till de regler som anges i kommunfullmäktiges finanspolicy. Finanspolicyn anger ett intervall för genomsnittlig räntebindning som är en avvägning mellan risk och förväntad kostnad. Säkrad risk Den säkrade risken är variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i basräntan, för närvarande alltid Stibor 3M. Säkringsinstrument Säkringsinstrumenten är en portfölj med olika typer av räntederivat. Säkringsinstrumenten består av vanliga ränteswapar där kommunen får eller betalar rörlig ränta och betalar eller får fast ränta, men även instrument med olika typer av optionalitet kan komma att inkluderas. I de fall instrument med utställd optionalitet ingår i portföljen, kommer de inte i något fall att medföra en risk för att i förväg okända och för kommunen negativa marknadsvärdes förändringar kan komma att realiseras om motparten utnyttjar sin option. Om optionaliteten innebär att kommunen kan komma att behöva betala en fast ränta, är den fasta räntan känd i förväg. Bedömning av säkringsförhållandets effektivitet En utvärdering av säkringens effektivitet kommer att göras vid varje förändring i låneportföljen eller derivatportföljen samt i samband med årsbokslutet och tertialbokslut genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, räntebas, valuta och ränteomsättningsdag. Säkringsförhållandet anses vara effektivt så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Arbete med att utveckla metoder för effektivitetsprövning pågår och kan komma att förändras vår praxis. Bedömningen vid årsskiftet visade att säkringsförhållandet var effektivt utifrån villkoren som är beskrivna här. Redovisning Räntekostnaderna för derivat inom säkringsredovisningen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av kommunens räntekostnader med hänsyn till periodisering av den upplupna räntan. Derivat som faller utanför ramen för säkringsredovisningen marknadsvärderas dessutom och redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. Vid årsskiftet 2014–2015 fanns ett räntederivat som inte bedöms klara kriterierna för säkringsredovisning. Affären har ett negativt marknadsvärde på 554 000 kronor som resultatförts i bokslutet. Säkrad post Framtida betalningar av rörlig ränta hänförlig till den rörliga delen av upplåningen. Utöver befintliga lån kan även prognostiserade framtida upplåningstransaktioner komma att utgöra säkrade poster. Den säkrade posten är en portfölj av lån. 80 E KO N O M I S K A S A M M A N S TÄ L L N I N G A R Ordlista Anläggningstillgångar är tillgångar som kommunen tänker äga och använda under längre tid och som inte är av mindre värde, till exempel fastigheter, inventarier och finansiella tillgångar. Annuitetsmetoden fördelar investeringens kapitalkostnader, det vill säga internränta och avskrivningar, med lika stora belopp för varje år av tillgångens ekonomiska livslängd (jmf. med nominell metod). Finansnetto är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Internränta är ränta för de anläggningstillgångar som en viss verksamhet använder. Kapitalkostnad är ett samlingsbegrepp för internränta och avskrivningar på kommunens anläggningar i anläggningsregistret. Belastar verksamheternas resultat. Avskrivning är en fördelning av anläggningstillgångars värdeminskning beräknad på anskaffningsvärde och nyttjandeperiod. Kortfristig fordran och skuld är en fordran, ett lån eller en skuld som förfaller till betalning inom ett år. Eget kapital är den del av tillgångarna som finansierats med egna medel och är skillnaden mellan samtliga tillgångar och samtliga skulder. Likviditet visar kommunens betalningsförmåga på kort sikt. Beräknas genom att dela omsättningstillgångarna (minus varulager) med de kortfristiga skulderna. Långfristig fordran och skuld är fordran, lån eller skuld som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdatum. Nettoinvesteringar är investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag. Omsättningstillgångar är tillgångar som inte är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav, det vill säga tillgångar som på kort sikt kan omvandlas till likvida medel. Hit räknas tillgångar i kassa, bank, kortfristiga placeringar, kortsiktiga fodringar och förråd. Nettokostnader är driftkostnader efter avdrag för avgiftsintäkter, ersättningar och andra driftintäkter. Periodisering innebär att kostnader och intäkter fördelas till den redovisningsperiod de hör. Nominell metod innebär avskrivning med lika stort belopp varje år och räntan beräknas på investeringens bokförda värde. Metoden ger minskade kapitalkostnader eftersom räntan beräknas på ett successivt lägre bokfört värde (jmf. med annuitet). Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Det speglar kommunens finansiella ställning på kort sikt. E KO N O M I S K A S A M M A N S TÄ L L N I N G A R Soliditet visar kommunens betalningsförmåga på lång sikt. Beräknas genom att man delar eget kapital med tillgångarna. 81 S N O I S I RE V E S L E T T Ä BER Revisionsberättelse för år 2014 Vi har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet under år 2014, samt genom utsedda lekmannarevisorer även de aktiebolag och den stiftelse som kommunen är engagerad i. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat som redovisas revisorernas redogörelse och övriga till berättelsen fogade bilagor. Kommunens ettårsplan innehåller mål och riktlinjer för en god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt och verksamhetsmässigt perspektiv. Vi bedömer att det sammantagna resultatet i årsredovisningen i huvudsak är förenligt med dessa. Vi tillstyrker att: • Kommunstyrelsen och övriga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet • Kommunens årsredovisning godkänns Tumba 2015-01-17 Lennart Lindström, Lena Ingren, Christina Ericson, Folke Olsson, Karl-Erik Strömberg, Kurt Sjölander, Donald Eriksson, Lisa Forssberg, Jan-Olof Rasmusson, Leif Thunhom Till revisonsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse (bil 1) De sakkunnigas rapporter i olika granskningar (bil 2-19) Granskningsrapporter (bil 20) 82 E KO N O M I S K A S A M M A N S TÄ L L N I N G A R Botkyrka, långt ifrån lagom – en kontrastrik och kreativ mötesplats täta förortscentrum, Botkyrka kännetecknas av mängder av kontraster. Här finns allt från natur med vacker med gd landsby till r, arkitektu nt intressa med vackra boendemiljöer blandas med företag små , nörskap entrepre frodas Här t. havskus och sjöar ängar, skog, or med människ arbetar och bor här språk, internationella storföretag. Här talas över 100 hörn. bakgrund från världens alla unika kultur- och Botkyrka är en inspirerande och nytänkande kommun med breda och lighet, eldsjälar och ungdom stolthet, et, nyfikenh t, upplevelsesatsningar. Här finns kreativite nta och oväntade intressa uppstår Botkyrka I n. framtide för idéer nya vi r kraft. Här utveckla r på ett religione och språk möten och här möts olika internationella perspektiv, kulturer, spännande sätt.
© Copyright 2025