Kvalitetsbokslut 2014 - Landstinget Sörmland
Kvalitetsbokslut aste län 202 5 m •S r te n e ti a p frisk Tr iges a d – Sv er yg g Sörmlan i d i g re s a g e n o m v å rd e n• Rä tt n ytt jad e re su r Hälso- och sjukvårdsförvaltningen • 2014 se r Innehåll 2 Inledning Landstinget Sörmland Uppdrag och mål 3 4 5 Personcentrerad vård Patienterfarenheter Kliniska processer 8 10 14 Tillgänglighet Patientsäkerhet Medicinska resultat 17 19 22 Forskning och utbildning Våra medarbetare Miljö 26 29 30 Tryck Arkitektkopia • Mars 2015 Ett tufft år, men med många framgångar Samhället förändras snabbt. Forskningen tillför nya kunskaper och tekniken ger nya möjligheter. De äldre och de kroniskt sjuka blir fler. Hälso- och sjukvården måste hänga med för att möta utmaningarna och dra nytta av de möjligheter som ges. Framgångsrik utveckling fordrar god uppföljning. Årets kvalitetsbokslut är ett exempel på vårt engagemang för att följa upp våra resultat och vara öppna med dem. Den viktigaste uppföljningen görs av medarbetarna på de lokala vårdcentralerna och sjukhusklinikerna. De följer upp resultat ifrån nationella kvalitetsregister och enkäter och utarbetar handlingsplaner för att förbättra det som inte är tillfredsställande i den egna vården. Alla verksamheters kvalitetsbokslut är tillgängliga för patienter och allmänhet. Hälso- och sjukvården i hela Sverige brottas med problem. Samtidigt så har vi i Sörmland många ljuspunkter, exempelvis: • 2014 har köerna till nybesök och behandling kortats kraftigt. • Färre patienter som vårdats i slutenvården behöver läggas in igen, trots det hårda trycket på våra sjukhus. • Uppföljningssjuksköterskor har börjat kontakta patienter efter utskrivning från sjukhusen för att lyssna till deras erfarenheter och undersöka om vi kan göra mer för att förbättra patientens situation. • Vi arbetar målmedvetet för att förbättra den lokala vården. Det finns ”äldresjuksköterskor” vid samtliga vårdcentraler. Mobila team arbetar inom psykiatrin och kroppssjukvården. Vi utvecklar samarbetet med kommunerna som spelar en viktig roll både inom vård och omsorg. • Vi har överlag goda medicinska resultat i Sörmland. Vår hjärtsjukvård är i svensk toppklass. • Resultaten i medarbetarenkäten har förbättrats på samtliga punkter. Med arbetarnas bild av ledarskapet förbättras. 85 procent rekommenderar sin arbetsplats. Det talar för att den lokala arbetsmiljön på de flesta ställen är god. I rapporten ges fler exempel på verksam heternas resultat och på vårt utvecklingsarbete. Jag vill tacka våra chefer och medarbetare för det engagerade arbete som de dagligen utför. Deras insatser är ovärderliga för vår förmåga att erbjuda patienterna en god vård och för att utveckla verksamheten. Jörgen Striem, Hälso- och sjukvårdschef 3 Landstinget Sörmland Strängnäs Eskilstuna Flen Vingåker Gnesta Katrineholm Trosa Nyköping Hälso- och sjukvården Oxelösund Hälso- och sjukvården i Sörmland består av 52 verksamheter indelade i fem divisioner: Kirurgi, Medicin, Medicinsk Service, Psykiatri samt Primärvård. Vård till alla invånare Med 17 landstingsdrivna vårdcentraler fördelade över länets samtliga kommuner, samt sjukhus i Eskilstuna (MSE), Nyköping (NLN) och Katrineholm (KSK), erbjuds hälso- och sjukvård till alla invånare i länet. Täckningsområde och befolkning i länet enligt SCB Länsövergripande kliniker Katrineholm och Flens kommun) För att ge bättre förutsättningar för jämlik vård samarbetar flera specialistkliniker på sjukhusen. 15 kliniker är länsövergripande. Antal anställda 31 december 2014 arbetade 5 215 med arbetare inom landstingets hälso- och sjukvård varav 766 läkare, 1 831 sjuksköterskor och 1 287 undersköterskor. 4 Kullbergska sjukhuset 58 429 personer (Vingåker, Mälarsjukhuset 134 801 personer (Eskilstuna och Strängnäs kommun) Nyköpings lasarett 87 436 personer (Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa kommun) Uppdrag och mål Kortare köer – men det finns mer att göra Under 2014 blev köerna väsentligt kortare tack vare extra insatser från våra medarbetare samt att vi erbjudit patienter remiss till andra vårdgivare. Ändå ser vi fortsatta problem med överbeläggningar. Hälso- och sjukvården i Sörmland, liksom övriga Sverige, står inför flera långsiktiga utmaningar. Till dem hör att befolkningen blir äldre och att antalet kroniskt sjuka ökar. Det är viktigt att landstingen tillsammans med kommunerna kan erbjuda dessa människor en jämlik och smidig sjukvård och omsorg. I det arbetet är det viktigt att vårt arbete med att korta köerna till mottagningar, behandlingar och akutmottagningarna fortsätter. Vi ska också fortsätta arbeta med de tekniska problem som periodvis gjort det svårt att komma fram till vårdcentralerna. En annan spännande utmaning är att patienterna blir alltmer kunniga och behöver få ökade möjligheter att vara delaktiga i sin egen vård. Vi behöver också utveckla vår förmåga att hjälpa patienterna sålla i den information som finns tillgänglig, bland annat på Internet. Men den kanske största utmaningen är att det under överskådlig tid förblir brist på personal inom flera vårdyrken. Medarbetarna är helt avgörande för v åra möjligheter att ge god vård. Vi arbetar därför för att skapa attraktivare arbetsscheman, utöka möjligheterna till kompetensutveckling och erbjuda fler möjligheter till delaktighet i utvecklingen av vården och den lokala arbetsmiljön. För att möta både 2015 års utmaningar och de mer långsiktiga fokuserar vi bland annat på ett flertal projekt och aktiviteter. • I projektet ”Personcentrerad vård” ska vi pröva nya arbetssätt som utvecklar samarbetet med patienterna och leder till en mer individanpassad vård. • Samarbetet mellan sjukhus, vårdcentral och kommun ska utvecklas, bland annat med hjälp av mobila team som gör hembesök och uppföljningssjuksköterskor som tar kontakt med patienterna efter utskrivning från sjukhus. • Vi ska frigöra vårdplatser genom att samarbeta med kommunerna för att patienterna ska skrivas ut från sjukhusen på ett säkrare och smidigare sätt. Utökat samarbete minskar väntetiden Utökat samarbete mellan radiologiska kliniken och akuten på Mälarsjukhuset i Eskilstuna har lett till att patienterna snabbare får hjälp. Bland annat för att sjuksköterskorna på akuten får skriva vissa remisser till röntgen. – Att sjuksköterskorna gör en första selektion av vilka patienter som ska röntgas minskar väntetiden för patienterna. Det avlastar också läkarna på akuten som kan fokusera på andra arbetsuppgifter, säger Marianne Westerlund, verksamhetschef på radiologiska kliniken. Hon poängterar att de patienter som skickas på remiss av sjuksköterskor självklart får träffa en läkare när röntgenbilderna är klara. 5 Uppdrag och mål • Väntetiderna på akutmottagningarna ska kortas. Vi planerar bland annat att bygga om lokalerna, successivt anställa särskilda akutläkare, förbättra rutiner och utveckla snabbspår in i vården. • Planeringen ska förbättras så patienternas behov av besök och behandling matchas med personalens scheman. • Vi ska fortsätta vårt arbete med att utveckla ledarskapet för att säkerställa en god och säker vård samt en bra och trivsam arbetsmiljö. Våra chefer deltar därför i utbildningsprogram och handledargrupper och vi har ett särskilt utvecklingsprogram för våra ledningsgrupper. Sveriges friskaste län 2025 Genom att tillhandahålla en god, säker och jämlik sjukvård med god tillgäng lighet och hög effektivitet bidrar vi till att nå målet Sveriges friskaste län 2025. Vården ges på Sörmlands sjukhus och våra vårdcentraler. 6 Uppdrag och mål ”Öppenhet är en nyckelfråga för att utveckla vården och för att skapa förtroende hos allmänheten.” Akutröntgenmottagning – vinst för patienter och personal Akutröntgenmottagningen på Mälarsjukhuset ger ett snabbare omhändertagande av patienterna och en förbättrad arbetsmiljö för personalen. Akutröntgenmottagningen tar emot inneliggande akutpatienter och patienter från akuten. Dagtid finns fyra läkare på plats för att granska röntgenbilderna så att patienterna snabbt ska få ett besked. – Situationen har blivit enormt mycket bättre men antalet remisser ökar kraftigt så vi är redan trångbodda. Därför arbetar vi för fullt med att se hur vi kan använda maskinerna så effektivt som möjligt, säger Marianne Westerlund, verksamhetschef. 7 Några framgångar 2014 Guldpillret 2014 gick till Landstinget Sörmland och sex andra landsting för sitt gemensamma arbete kring behandlingsrekommendationer som förbättrar läkemedelsbehandlingen av de mest sjuka äldre. Läkarförbundets handledarpris 2014 tilldelades två svenska läkare där Gustav Levin, ÖNH-kliniken Sörm land, fick priset för sitt engagemang kring handledning av framtidens spe cialistläkare. Samtliga sjukhus i Sörmland har under en längre tid legat i topp när det gäller Swedehearts kvalitetsindex, som speglar hjärtinfarkt vården. Vilket sjukhus som legat högst har varierat. För 2014 blev det Kullbergska sjukhuset som toppade listan med Danderyds sjukhus. Två Gold Award-utmärkelser vid filmoch videofestivalerna i Hamburg och Los Angeles tilldelades Ulla Erixon, säkerhets- och beredskapsenheten Landstinget Sörmland, tillsammans med en kollega från Landstinget Uppsala, för den interaktiva utbildningsfilmen Hot & Våld, som i dag används i utbildning av medarbetare inom hälso- och sjukvården. FoU-centrums forskningspris 2014 gick till Paramedicin Sörmland. Sörmland ligger fortsatt i topp (3:e plats) på Hjärt-Lungfondens diabetesindex som rangordnar Sveriges landsting utifrån hur väl de lyckas uppnå målen inom diabetesvården. Kirurgi- och urologkliniken, Mälar sjukhuset fick landstingets Idéstipen dium 2014 för sitt arbete kring förändrad yrkesroll. 8 Sörmland först med personcentrerad vård Landstinget Sörmland är först i landet med att fatta beslut om att införa personcentrerad vård i hela organisationen. – Personcentrerad vård är en omställning för många inom hälso- och sjukvården, där man ska utgå ifrån patienten som expert, säger projektledaren Hanna Lundstedt. Personcenterad vård är en viktig del i vårt arbete med att bli Sveriges friskaste län 2025. – I grunden är det en fråga om demokrati och patienten har också fått en starkare ställning i den nya patientlagen, säger Hanna Lundstedt. Vårdcentralen City i Eskilstuna och Vårdcentralen i Trosa, avdelning 36 vid lung- och infektionskliniken på Mälarsjukhuset, kirurgen på Mälar sjukhuset och aktivitetsavdelningen på Karsuddens sjukhus har deltagit i den pilot som nyligen slutrapporterats. På kirurgkliniken har man lagt fokus på patienter med malignt melanom för att skapa en mer personcentrerad process. Sandra Stenroth, som arbetar på kirurgmottagningen, är i grunden sjuksköterska men har kompletterat sin kompetens och får idag operera mindre hudförändringar. Det har bidragit till att korta väntetiden till En vanlig dag i Sörmland… … besöker 3 200 patienter våra sjukhus … föds 8 barn … kommer 1 300 patienter till ett läkarbesök på våra sjukhus … genomförs 100 ambulansuppdrag, varav 43 är akuta utryckningar till personer med livshotande symtom … besöker 2 650 patienter våra vårdcentraler … besöker 250 patienter våra akutmottagningar … genomförs 550 röntgenundersökningar varav 140 mammografiundersökningar Teamutbildning i förbättringsarbete En utbildning i förbättringsarbete startades 2014. Syftet är att göra vården smidigare och tryggare för patienten. Med arbetare från hela länet har fått stöd och verktyg för att driva speciella förbättringsprojekt som berör allt från akutvård till kejsarsnitt. Att arbeta med personcentrerad vård är utmanande, spännande och utvecklande. Den erfarenheten har, från vänster, Sandra Stenroth, Hanna Lundstedt, projektledare och Irene Bävman Fjäll. operation från 35 till 12 dagar. – Vi har mest arbetat med att korta väntetiderna och kommit en bra bit på väg, bland annat genom att jag börjat operera och att en sekreterare har järnkoll på alla remisser, säger Sandra Stenroth. På Vårdcentralen City har man i piloten arbetat med kroniskt sjuka. – Vår erfarenhet är bland annat att vi behöver skapa en kultur kring arbetssättet innan vi går vidare och involverar patienten, säger Irene Bävman Fjäll, verksamhetschef. Som projektledare har Hanna Lund stedt fått inblick i Personcentrerad vård från många infallsvinklar. – Vi har fått många väldigt positiva reaktioner. En patient såg det som en jätte stor vinst att få vara med eftersom denne blivit stärkt i sin självkänsla. … genomförs 46 planerade och 13 akuta operationer på våra operationsavdelningar samt 46 operationer på våra mottagningar 85% av medarbetarna skulle rekommendera Landstinget Sörmland som arbetsplats Produktions- och kapacitetsplanering För att öka tillgängligheten till vården satsar vi på att mäta patienternas vårdbehov inom respektive verksamhet, så kallad produktions- och kapacitetplanering. Verktyget ger verksam heterna en aktuell bild av sin produktion och en bättre möjlighet att styra sin verksamhet, samt att identifiera nya förbättrings områden. Närmare 30 verksamheter har startat arbetet. Riksförbundet för sexuellt likaberättigande håller i utbildningar som leder till HBT-certifiering. HBT står för homo-, bi- och transpersoner. Landstinget har idag totalt 15 verksamheter som är HBTcertifierade och 7 verksamheter har HBT-diplom. Satsningen fortsätter och under året ska åtta verksamheter påbörja sin HBT-utbildning. Föredömlig diabetesvård Nationella programrådet för diabetes vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har identifierat fyra landsting med goda utfall och som kan fungera som förebild för andra landsting. Sörmland är ett av dessa landsting och urvalet grundades på resultat från Nationella Diabetesregistret. I registrets rapport för 2014 kan ses att Sörmlands resultat ytterligare har förbättras för en rad indikatorer. 9 Patienterfarenheter Bra bemötande inom Landstinget Vi är måna om att våra patienter har ett bra möte med vården. Nationell patientenkät visar att de patienter som kommer i kontakt med den somatiska vården vid våra sjukhus är nöjda med bemötandet och kan tänka sig att rekommendera mottagningen/ avdelningen till andra. Patienternas erfarenheter av vården har studerats via Nationell patientenkät sedan 2009. Enkäten genomförs vart annat år inom den specialiserade psykiatriska respektive somatiska öppen- och slutenvården samt inom primär vården i samtliga landsting. Enkäten redovisar en rad indikatorer, bland annat bemötande och om patienten kan tänka sig att rekommendera mottagningen/avdelningen. Bemötande och rekommendationer När det gäller bemötande ställs frågor om man känner sig bemött med respekt och bemött på ett hänsynsfullt sätt. Resultaten av enkäten redovisas som PUK-värde (PatientUpplevdKvalitet). Värdet anges mellan 0 och 100. Ju högre värde desto mer nöjda är patienterna gällande upplevd kvalitet. Under våren 2014 genomfördes mätningar i öppen- och slutenvård för både somatik och psykiatri. Svarsfrekvensen för den somatiska vården låg runt 60 procent. För psykiatri blev svarsfrekvensen 35 procent. Svarsfrekvensen varierar dock kraftigt mellan olika verksamheter och det finns enheter med över 80 procent svarande. Fler nöjda patienter i somatiska vården Undersökningen visar att medan patienterna i primärvården och den somatiska vården vid våra sjukhus är nöjda så är patienter som kommit i kontakt med den psykiatriska vården generellt mindre nöjda med bemötandet. De är inte heller lika villiga att rekommendera vården till andra. 10 m a ti s k ö p o S p Patienterfarenheter vå n e rd Antalet patienter som är nöjda med bemötandet har ökat något sedan första mätningen. Även om de sörmländska patienterna är mer nöjda med bemötandet idag jämfört med tidigare så ligger resultatet under snittet för riket. P s y k i a t ri s k slu d P ri m ård år v r ä te n v För psykiatrin ligger värdena och svarsfrekvensen generellt lägre i hela landet, vilket gör tolkningen mer osäker. Jämfört med övriga landsting vill dock betydligt fler patienter inom den psykiatriska slutenvården i Sörmland rekommendera sin avdelning till andra. Allt fler patienter uppger att de känner att de fått ett gott bemötande på våra vårdcentraler och vill rekommendera den. Det är en positiv trend som hållit i sig sedan den första mätningen genomfördes. 11 Patienterfarenheter ”Att jag som patient fick vara med och påverka behandlingen, till exempel medicin behandlingen.” Personalen på avdelningen är guld. Allt från receptionisten, sjuksköterskor och läkare. Har aldrig blivit illa bemött, alltid ett leende.” ”Det fanns god tid avsatt för besöket. Alla kringfaktorer var optimala.” ”Jag fick tid ganska fort efter min remiss, kvällstiden passade oss bra.” ”Renstädat! Personalen var noga med handsprit. Vänliga, tillmötesgående. Hur orkar dom?” ”Väntetider på besöket, väntetider på provsvar, väntetider för att få komma in på sin tid för besöket.” ”Tycker folk i vården borde le oftare, de ser mer sura ut även om de är trevliga och tillmötesgående.” I alla enkäter finns möjlighet till öppna kommentarer om vad man som patient upplevt som positivt och negativt. Det ger vården en möjlighet att fånga upp speciella problem och få veta vad som uppskattas. Flera förbättringsarbeten har haft sin utgångspunkt i problem som identifierats genom dessa kommentarer. Nationell patientenkät redovisas offentligt på Sveriges kommuner och landstings, SKL, hemsida. 12 Kliniska processer 13 Kliniska processer Kliniska processer ska ge bättre vård Våra kliniska vårdprocesser sätter extra fokus på ett antal sjukdomsområden. Syftet är att förbättra vården för dessa patientgrupper både vad gäller kvalitet, säkerhet, vänte tider och bemötande. I vårdprocesserna arbetar man tvärprofessionellt och länsövergripande med fokus på patientens resa genom hela vårdkedjan. Varje vårdprocess har ett team och en processledare som leder arbetet mot ett uppsatt mål. Även patienternas åsikter tas tillvara genom representanter från patient föreningar. De vårdprocesser som vi jobbar med idag är hjärtsvikt, stroke, njursjukdomar, förlossning, diabetes, ADHD, malignt melanom, prostatacancer och colorektalcancer. Här presenteras resultat från 2014 för några av dessa. 14 Hjärtsviktsprocessen Ett stort förbättringsarbete har varit att utbilda sjuksköterskor i hjärtsvikt. Efter det har hjärtsviktsmottagningar i primärvården startats dit patienterna ska vända sig i första hand. Detta hoppas man ska resultera i ett minskat antal vårdtillfällen inom slutenvården. Under 2014 har antalet vårdtillfällen för hjärtsviktspatienter sjunkit på sjukhusen. Ett viktigt mål är att samtliga patienter ska vara nöjda med kvaliteten och tillgängligheten till hjärtsviktvården. Under 2014 har två mätningar av patientupplevelse gjorts. Kliniska processer Majoriteten av de tillfrågade svarade att de var mycket nöjda eller delvis nöjda med vården och att de visste vem de skulle vända sig till om de behövde hjälp med sin sjukdom. Strokeprocessen Fokus för förbättringsarbetet runt strokepatienterna har varit att behandling med propplösande medicin (trombolys) ska ske inom viss tid för att minska risken för bestående funktionsnedsättning. Här mäts tiden från ankomst till sjuk huset till behandlingsstart. Under 2014 har mediantiden legat på 35 minuter i hela länet och målet 40 minuter nås därmed. Merparten av sjukhusen i landet ligger fortfarande över 40 minuter i genomsnittstid. Strokepatienter behöver få vård direkt på en strokeenhet. Under hösten 2014 har arbete med direktinläggning på strokeenhet påbörjats, framför allt på Mälarsjukhuset. Antal minuter till trombolysbehandling 100 80 60 40 20 65 45 13 24 35 51 43 36 35 36 30 33 60 no v de -13 cja 13 nfe 14 b m -14 ar ap -14 r m -14 aj ju 14 n1 ju 4 l au -14 g se -14 pok 14 t no -14 v14 0 Sörmland Mål ADHD Antalet individer på våra mottagningar med ADHD-diagnos har ökat kraftigt under de senaste åren. Generellt är männen överrepresenterade. Processarbetet ska säkerställa till- gången till diagnostik och behandling inom de vuxenpsykiatriska klinikerna i Sörmland för personer med misstänkt uppmärksamhetsstörning. Målet är att alla nybesök ska ske inom 60 dagar, vilket man också uppnått. Under året har man även förbättrat samordningen av rutiner kring provtagning, utredningsgång, behandling och dokumentation. Prostatacancer Under 2014 har arbetet inom prostata cancerprocessen fokuserat på vissa prioriterade förbättringsområden. Man har infört kontaktsjuksköterskor på sjuk husen och alla nya patienter får en individuell vårdplan. Man har också arbetat aktivt med att öka andelen patienter som får aktiv monitorering i enlighet med de nationella riktlinjerna. Colorektalcancer Inom processen för colorektalcancer har man fokuserat på bättre överlämning av patienterna mellan kirurgi- onkologi och specialicerad sjukvård i hemmet. Man har även börjat jobba efter en gemensam vårdplan som ska täcka patientens hela vård och alla involverade vårdgivare. Malignt melanom En viktig och avgörande faktor för denna patientgrupp är att tidigt göra en första operation för att ta bort hudförändringar. Därför har processens prioriterade område varit att korta väntetiderna. En sjuksköterska på Mälarsjukhuset har fått utbildning i att ta bort mindre hudförändringar för att kunna ge snabbare behandling. Väntetiden har under testperioden gått ner från sju veckor till en vecka. Sjukhuset inte alltid bästa platsen för vård Det är inte alltid som sjukhuset kan erbjuda den optimala vården. Forskning visar också att patienter som vårdas hemma mår bättre och känner sig tryggare. Detta har landstinget tagit fasta på i projektet Närvård västra som ska se hur kroniskt sjuka, äldre och patienter i behov av palliativ vård ska tas om hand på bästa sätt. – Dessa patienter kommer i kontakt med sjukhus, vårdcentral och kommunens vård och omsorg. I projektet ska vi bland annat se hur vi kan samverka bättre över organisationsgränserna, säger Marie Håkansson som leder projektet. När projektet avslutas om två år ska ett färdigt organisationsförslag finnas gällande vad Närvården ska innehålla. – Vi ska då ha testat fram strukturerade arbetssätt. Arbetet sker i samverkan utifrån bästa teamet för patientens behov och önskemål, säger Marie Håkansson. 15 Tillgänglighet 16 Tillgänglighet Fler patienter får träffa en läkare Vår satsning på att öka tillgängligheten har gett resultat. Hos de landstingsdrivna vårdcentralerna i länet får i snitt 92 procent av patienterna träffa en läkare inom sju dagar, vilket är över snittet i riket. Även när det gäller nybesök och behandling ligger Sörmland bättre än riket. Planerad specialiserad vård Att öka tillgängligheten så att fler patienter kan komma till hälso- och sjukvården har varit ett av de högst prioriterade målen för 2014. Landstinget har avsatt pengar för att korta köerna till bland annat ortopeden, ögon och öron. Köerna har kortats med hjälp av kvällsmottagningar med både ordinarie personal och hyrläkare samt remittering av patienter för operation hos ett annat landsting. cent väntande inom 90 dagar till nybesök och behandling är Sörmland bättre än riket. För att sporra landstingen att nå vårdgarantins mål fördelar staten utifrån befolkningsmängd knappt en miljard mellan de landsting där minst 70 procent av patienterna fick ett första besök respektive behandling inom 60 dagar i planerad specialiserad vård under 2014. Landstinget Sörmland fick 20 miljoner kronor för uppnådda mål 2014. Väntande på nybesök/behandling inom 60 dagar Primärvård Samtliga landsringsdrivna vårdcentraler har under 2014 haft en mycket god tillgänglighet. Över 90 procent av patienterna har träffat en läkare inom sju dagar vilket är bättre än snittet för riket. 100% 80% 60% 40% 20% 93% 95% 94% 94% 94% 92% 94% 92% Sörmland 14 14 20 ht 13 vt 20 20 13 0% 20 Satsningen på ökad tillgänglighet har gjort att antalet patienter som väntat på behandling i mer än 60 dagar minskat med 270 personer, eller 29 procent, i december 2014 jämfört med i december året innan. Landstinget Sörmland når dock inte 100 procent inom den nationella vårdgarantin. Med 91 pro- Läkarbesök i primärvården inom 7 dagar ht Behandling 12 Nybesök vt 2014 dec 12 2013 dec 20 2012 dec ht 74% 73% 11 80% 63% 20 59% 55% vt 0% 11 20% 20 40% 20 60% ht 80% vt 100% Riket KBT via internet ger ökad tillgänglighet Landstinget deltar för tillfället i ett projekt med internetförmedlad kognitiv beteendeterapi, KBT. Syftet är bland annat att öka tillgängligheten och att nå grupper som av olika skäl inte får behandling inom hälso- och sjukvården. Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi har under ett drygt decennium utvärderats i ett stort antal studier med goda resultat. Projektet riktar sig till patienter med måttlig depression och paniksyndrom. För att ingå i projektet krävs remiss från någon av de deltagande vårdcentralerna så att en psykiater på psykiatriska kliniken kan bedöma patientens förutsättning för behandling. Efter att tio patienter genomgått behandling ska projektet utvärderas och beslut fattas om hur landstinget ska gå vidare. 17 Tillgänglighet Detta är vårdgarantin Enligt vårdgarantin ska patienten komma i telefonkontakt med primärvården samma dag patienten ringer. Inom 7 dagar ska patienten få träffa en läkare i primärvården. Efter remiss till den specialiserade vården ska patienten inom 90 dagar få tid för besök. Även tid till behandling ska ges inom 90 dagar efter att beslut om behandling har fattats. Med en svarsfrekvens på över 90 procent har våra vårdcentraler haft en mycket god telefontillgänglighet fram till hösten 2014. Att tillgängligheten inte uppfylls under hösten beror på ny teknisk plattform i kombination med fler samtal. Telefontillgänglighet är högt prioriterat inom primärvården och arbete pågår för att lösa problemen. Barn och unga med psykisk ohälsa Landstinget satsar särskilt på tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Målet är att minst 90 procent av alla barn och unga med psykisk ohälsa ska få en första bedömning inom 30 dagar och att minst 80 procent ska ha påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Båda målen överträffades 2014 då 92 procent fick en första bedömning inom 30 dagar och 98 procent påbörjade en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar vilket är näst bäst resultat i landet. Ambulanssjukvård I Sörmland utförs 100 ambulansuppdrag per dag. Av dessa bedömer SOS Alarm att 43 är prio 1 vilket innebär ett akut livs hotande tillstånd där ambulansen ska vara på plats inom 15 minuter. Under 2014 uppfylldes det vid 83 procent av larmen. I Gnesta kommun har tillgängligheten till ambulanssjukvård förbättrats genom att tillsätta en single responder, ett utryckningsfordon bemannat av en sjuksköterska. Förutom att fordonet saknar bår har det samma utrustning som en ambulans. Syftet är att vid larm snabbt vara på plats 18 i ett avgränsat geografiskt område i södra länsdelen för att inleda bedömning och behandling. För att öka tillgängligheten till ambulanssjukvård har antalet ambulanser i Nyköping utökats från två till tre dygnsambulanser. I Trosa, Gnesta och Katrineholm kan ambulanspersonal, när vårdcentralens är stängd, boka tid på landstingets vårdcentral påföljande vardag för de patienter som inte behöver följa med för vidare vård på akutmottagningen. Vistelsetid på akuten Väntetiden för patienter som söker sig till akuten ska vara så kort som möjligt. Under 2014 har bristen på sjuksköterskor lett till ofrivillig stängning av vårdplatser, vilket gjorde att patienter blev kvar på akuten längre än de behövt. Ökad mängd patienter, tillgång till läkare och väntan på provsvar har också b idragit till att endast 59 procent av patienterna väntat 4 timmar eller kortare tid på länets akutmottagningar. På samtliga akutmottagningar och berörda kliniker pågår arbeten med att korta väntetiderna. Patienter som lämnar akuten inom 4 timmar 100% 80% 60% 40% 67% 68% 2011 2012 62% 59% 2013 2014 20% 0% Sörmland Mål Patientsäkerhet Mer personal och samarbete ska öka patientsäkerheten Att skapa fler vårdplatser är högprioriterat för att minska överbeläggningar och för att öka patient säkerheten. Målet är att anställa mer personal för att öppna stängda vårdplatser samt öka samarbetet med kommunerna för att utskrivningsklara patienter ska kunna lämna sjukhusen tidigare. Felaktig eller fördröjd diagnos är den dominerande orsaken till Landstinget Sörmlands anmälningar enligt lex Maria och ärenden till patientnämnden och IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Därför är en stående punkt vid alla våra patientsäkerhetsronder att säkerställa rätt kompetens och att följa upp medicinska resultat utifrån nationella kvalitetsregister. I enskildas klagomål noteras ofta brister i organisation och tillgänglighet. Brister i informationsöverföring ses också relativt ofta som delproblem i lex Maria-ärenden. Vårt pågående arbete med definierade kliniska processer är tänkt att undanröja ovanstående brister. Patienter finns med i samtliga kliniska processer för att deras synpunkter ska tas tillvara på. Sammanställning av lex Mariaären den, enskildas klagomål till IVO, patientnämndsärenden samt analys av avvikelser ligger till grund för de riskanalyser som gjorts, med syftet att förutse och mini- mera de effekter som den ansträngda bemanningssituationen innebär. Materialet har tillsänts Inspektionen för vård och omsorg, IVO, i ett lex Maria-ärende. I beslutet skriver IVO att de åtgärder landstinget vidtagit varit tillfyllest. Utbildning ökar patientsäkerheten En god introduktion vid nyanställning är en viktig del i patientsäkerheten. Introduktionen sker med nätbaserade utbildningar, varav flera är obligatoriska. Då detta visat sig vara uppskattat och effektivt bör flera utbildningar tas fram. Ett angeläget område är obligatorisk utbildning i journalsystemets läkemedelsmodul. Remisshanteringen ska ses över Remisshantering innebär många steg. Ärenden från patientnämnden, enskilda klagomål och avvikelserapporter visar på brister både vad gäller administrativa rutiner, ledtider och remissernas innehåll. Därför ska remisshanteringen ses över. Säkrare läkemedelshantering med fler professioner På initiativ av distriktsläkaren Leif Stavåker deltar Vårdcentralen i Skiftinge i ett projekt kring säker läkemedelsanvändning i primärvården. Målet med projektet är att minska förekomsten av läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade problem. Förutom Leif Stavåker är Ulla Mitt Holm, verksamhetschef, Elisabeth Wald, apotekare och Ingela Almrud, samordningssköterska för multisjuka och äldre drivande i projektet. I projektet har man med patienten i fokus granskat sin verksamhet och funnit att mycket fungerar bra men att det även finns områden som kan förbättras. Projektet har bland annat visat värdet av att ha tillgång till olika professioner vid läkemedelsgenomgångar och inspirerat till att pröva nya sätt att arbeta. 19 Patientsäkerhet Riskanalys av personalbrist En riskanalys genomförs för att hitta risker i en verksamhet. Analysen är framåtsyftande och ska förhindra och mildra skador och negativa händelser. Under 2014 genomfördes 31 riskanalyser inom områden som personalbrist, omorganisationer och kommande ombyggnationer. Ett ökat samarbete med personalutvecklingsstaben har påbörjats då identifierade risker i en riskanalys innehåller både patient- och personalperspektivet. Ett stöd för verksamheternas eget arbete med riskanalyser har tagits fram. Överbeläggningarna ökar Andelen patienter som utlokaliseras har blivit lägre. Beläggningsgruppen har under hösten arbetat med kvalitetssäkringar för att säkerställa att rätt data redovisas samt genomgång med verksamheterna om att det är bättre ur ett patientsäkerhetsperspektiv att lägga patienten på en överbeläggningsplats, istället för på fel avdelning, så kallad utlokaliserad. Däremot har antalet överbeläggningar ökat kraftigt under hösten. Orsaken till detta är stängda vårdplatser på grund av svårigheten att rekrytera sjuksköterskor. Beredskapsplan vid vårdplatsbrist har reviderats, vårdplatskoordinatornas uppdrag och mandat har förtydligats. Anmälan enligt lex Maria Landstinget Sörmland anmälde 2014 sammanlagt 37 ärenden till Inspektionen för vård och omsorg, 3 av dessa berörde primärvården. 2013 anmäldes 46 ärenden. 20 Patientsäkerhet Fler ärenden till patientnämnden Utifrån inkomna synpunkter och klagomål ska patientnämnden hjälpa enskilda patienter genom att förmedla kontakt med verksamhetschefer för att få en förklaring till det inträffade. Chefsläkarna granskar alla behandlade patientnämndsärenden samt lyfter vissa av dem vid patientsäkerhets ronderna. Under 2014 behandlades 1 472 ärenden av patientnämnden att jämföra med 1 320 ärenden för 2013. Punktprevalensmätningar Vårdrelaterade infektioner 2014 hade Landstinget Sörmland 8 procent vårdrelaterade infektioner inom den somatiska vården och 1 procent inom den psykiatriska slutenvården. Resultatet visar att andelen vårdrelaterade infektioner nära nog halverats jämfört med första mätningen våren 2008. procent. En stor del av riskpatienterna för trycksår behandlas med förebyggande eller behandlande madrasser. Andelen riskpatienter som behandlas med hälavlastning ligger under rikssnittet. Landstinget har en handlingsplan för att byta ut madrasser och minska förekomsten av trycksår. Följsamhet hygienrutiner Följsamheten låg vid mätningen 2014 på 68 procent. Mätresultatet är en förbättring på 6 procent jämfört med resultatet från hösten 2013, men fortfarande inte tillfredställande och under rikssnittet på 74 procent. Generellt sett har vi inom Landstinget Sörmland bättre följsamhet till klädreglerna än de basala hygienrutinerna. Ett sätt att arbeta med förbättringar är att säkerställa att alla medarbetare har kunskap om basala hygienrutiner och klädregler. En utbildning har tagits fram för alla medarbetare. Vårdrelaterade infektioner vid somatisk vård 20% 15% 10% Sörmland 14 20 20 13 vt 20 ht 13 12 vt 20 12 ht 20 vt ht 20 vt 11 7,5% 6,8% 7,2% 10,4% 5,2% 7,4% 7,5% 11 0% 20 5% Riket Trycksår 2014 hade 15 procent av patienterna trycksår. Förekomsten av trycksår ligger något över riksgenomsnittet på 14 Mål Landstingets och Hälso- och sjukvårdsförvaltningens mål inom Patientsäkerhetsområdet • Andel vårdrelaterade infektioner ska minska. Mål: mindre än 7 procent. • Andel patienter med trycksår. Mål: mindre än 10 procent. • Följsamheten till basala hygienoch klädregler ska förbättras. Mål: 100 procent. Säkrare för patienterna och roligare för personalen Ökad patientsäkerhet och bättre arbetsmiljö för framförallt läkarsekreterarna men även för läkarna. Det är två av de positiva effekter som blev resultatet av att Vårdcentralen i Torshälla beslutade minimera tiden från diktat till utskrift av patientjournalerna. – Att korta tiden minimerar risken för fel och är en bra förberedelse inför själva införandet av e-journal på nätet i Landstinget Sörmland som innebär att patienterna snabbt ska kunna läsa sin journal elektroniskt via nätet, säger verksamhetschef Florim Delijaj. I dag är utskrift av patientjournaler en prioriterad arbetsuppgift för läkarsekreterarna vilket gör att de slipper känna pressen av att ha en hög dokument liggande som ska tas om hand. Förändringen har lett till ökad motivation i arbetet och läkarsekreterarna hinner även med fler typer av arbetsuppgifter än tidigare. 21 Medicinska resultat Goda medicinska resultat men fortsatt lågt förtroende Många av våra medicinska resultat har förbättrats 2007-2014. Till exempel är vi ett av två landsting i landet som når Socialstyrelsens mål vid behandling av prostatacancer. Trots goda resultat har Sörmlänningarna lågt förtroende för vården. En sammanställning har gjorts av kvaliteten inom hälso- och sjukvården, 2007-2014. Den genomfördes utifrån Socialstyrelsens, och SKLs Öppna jämförelser. Sammanställningen visar att Lands tinget Sörmland blivit, statistiskt säkerställt, bättre på 87 områden och sämre på 30 områden. Sett över tid har Sörmland alltid legat bra till vid en jämförelse av medicinska indikatorer men legat sämre till när det gäller förtroendet för vården. Resultaten måste dock tolkas med försiktighet efter- 22 som ingen hänsyn har tagits till faktorer som kvalitetsbrister, täcknings- och allvarighetsgrad. Bra på bröstbevarande kirurgi Under 2014 gjordes även en speciell Öppna jämförelse-rapport med fokus på cancersjukvården. Bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män är de vanligaste cancerformerna. I de allra flesta fall behandlas en nyupptäckt bröstcancer med operation. I vissa fall behöver hela bröstet tas bort men ofta kan man til�- Medicinska resultat lämpa så kallad bröstbevarande kirurgi. Metoden innebär att endast tumören och kringliggande vävnad opereras bort. Bröstbevarande kirurgi kompletteras ofta med strålbehandling. Sammanställningen i Öppna jämförelser visar att bröstbevarande kirurgi är en vanlig behandlingsform i Sörmland. Här utgör bröstbevarande kirurgi 64 procent av bröstcanceroperationerna. Siffran för riket i snitt är 60 procent. Operation med bröstbevarande kirurgi 100% 80% 60% 40% 54% 61% 2010 2011 63% 64% 2012 2013 Sörmland Riket Få biverkningar vid prostatacancer Att behandla prostatacancer med låg elakhetsgrad genom aktiv monitorering har hög prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Socialstyrelsen har satt som mål att 95 procent av prostatabehandlingarna ska vara av den typen och Sörmland är ett av två landsting som når upp till denna målnivå. Aktiv monitorering innebär regelbundna kontroller med PSA-prover, palpation – känna med fingrarna – och vävnadsprov från prostata. Med aktiv monitorering undviks överbehandling med efterföljande ökad risk för komplikationer som urinläckage och impotens. 200 100% 150 80% 100 60% 50 40% 0% Biologiska läkemedel vid reumatoid artrit Antal patienter 250 Aktiv monitorering vid prostatacancer 20% Bra resultat för ledgångsreumatism Ledgångsreumatism, även kallat reumatoid artrit, är en kronisk inflammatorisk ledsjukdom som ofta börjar med värk och svullna leder i händer och fötter Det är viktigt att så tidigt som möjligt ställa diagnos för att snabbt kunna inleda behandling med läkemedel och sjukgymnastik. För de allra flesta patienter ger biologiska läkemedel en påtaglig förbättring och funktionsnedsättningen begränsas. Biologiska läkemedel påverkar immunsystemet och ges inom reumatologisk specialistvård. Läkemedlen kopplas till vissa biverkningar och kostnaden har hittills legat på cirka 70 000–150 000 kronor per patient och år. Det är därför viktigt att alla patienter som behöver får dessa läkemedel, men också att patienter som klarar sig bra med annan antireumatisk behandling inte behandlas med dem. I Sörmland förskrivs något mindre av dessa läke- 0 39% 55% 2010 2011 40% 95% 2012 2013 Sörmland Riket 02 20 0 20 3 04 20 0 20 5 0 20 6 07 20 0 20 8 0 20 9 10 20 1 20 1 12 20 13 0% Långa väntetider Köerna till bröst- och prostatacancer i Sörmland har tidigare varit relativt långa. För att korta dem ska bland a nnat standardiserade vårdförlopp införas från misstanke om cancer till behandlingsstart för vissa cancertyper. 20 20% I de fall där det finns tecken på cancertillväxt opereras eller strålbehandlas patienten. Sörmland Riket Värde = antal per 100 000 invånare Ny röntgenutrustning underlättar för patienten Vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna finns ny utrustning för skelettscintografi. Skelettscint används bland annat för att söka efter sjukdomsprocesser i skelettet som inte är synliga på vanliga röntgenbilder, till exempel infektioner, frakturer eller dottersvulster. – Med den nya tekniken kan vi göra hela undersökningen på ett ställe. Det underlättar för patienten som tidigare fick gå till radiologiska kliniken för att vid behov komplettera med vanlig röntgen, säger AnnSofi Johansson, biträdande vårdenhetschef Klinisk fysiologi och Nukleärmedicin. Vid skelettscint injiceras ett svagt radioaktivt ämne i ett blodkärl i armen. Patienten ligger på en brits medan kameran registrerar strålningen av ämnet som injicerats. Mätvärdena datorbearbetas och en bild av skelettet framställs som sedan bedöms av röntgenläkare. 23 Medicinska resultat medel jämfört med riket, ändå har vi goda behandlingsresultat. I Svensk reumatologis kvalitetsregister redovisas behandlingseffekterna bland annat av en indikator som utgår från en kombination av: läkarundersökning, blodprov och patientens bedömning. Sörmlands goda behandlingsresultat av ledgångsreumatism tyder på att en adekvat nivå av patienterna med ledgångsreumatism behandlas med biolo- giska läkemedel. I landstinget har man varit mån om att ha ett ordnat införande av behandlingen. Det finns även en väl fungerande vårdöverenskommelse mellan primärvård och reumatologi som gör att patienterna får lämplig behandling i rätt tid. Flera av landstingen/regionerna med hög andel patienter som får biologiska läkemedel visar lägre behandlingseffekt. Effekt vid första behandling med biologiskt läkemedel (2011-2013) Gotland Halland Sörmland Uppsala Dalarna Västmanland Östergötland Örebro Jönköping Stockholm Värmland RIKET Västra Götaland Skåne Kronoberg Gävleborg Jämtland Norrbotten Blekinge Västerbotten Kalmar Västernorrland 76% 74% 72% 71% 68% 67% 67% 65% 65% 65% 64% 63% 61% 60% 60% 59% 56% 55% 54% 51% 49% 43% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Barnen först hos oss Vi arbetar med att barn och unga ska känna sig respekterade och kunna vara delaktiga, bli sedda och vara trygga när de besöker våra verksamheter. I dag ligger Sörmland steget före när det gäller barnrättsarbete. Bland annat låter vi barnen göra trygghetsvandringar i våra lokaler. De får göra studiebesök inför operationen. Vi ger också extra stöd till unga när någon i deras närhet är allvarligt sjuk. Under 2014 firade vi vårt framgångsrika barnrättsarbete som pågått i 15 år. I dag finns över 200 barnrättspiloter i hela Landstinget Sörmland. 24 70% 80% Medicinska resultat Bra för barn och personal Ett utökat samarbete mellan ortopedmottagningen och akuten vid Nyköpings lasarett kan på sikt leda till kortare väntetider för barn som skadat sig. I projektet, som är under utvärdering, blir barnen som kommer till akuten bedömda av en sjuksköterska för att utesluta andra skador än misstänkta frakturer. När andra skador har uteslutits kontaktas ortopedmottagningen som då kommer och hämtar patienten. – Syftet är att minimera väntetiden för barnen och att ge dem professionell vård i en mer barnvänlig miljö än akuten kan erbjuda, säger Karin Skantze, projekt ledare. Förutom stora fördelar för barnen ger projektet även personalen på ortopedmottagningen nya utvecklingsmöjligheter. 25 Forskning och utbildning Forskning och utbildning ger ökad kvalitet och säkerhet Medicinsk och vårdvetenskaplig forskning och utveckling är en viktig del av landstingets verksamhet. Syftet är att förbättra och vidareutveckla behandlingsformer och diagnostik där evidensbaserad praktik är en förutsättning för hög kvalitet och patientsäkerhet. Både patientnära klinisk forskning och mer laboratorieorienterad grundforskning sker inom våra verksamheter, bland annat med stöd från från vårt forskning och utvecklingscentrum (FoU-centrum). Ett stort antal projekt sker i samarbete med andra institutioner och myndigheter både nationellt och internationellt. En annan viktig del i utvecklingen av vården är att fortlöpande öka specialistkompetensen hos personalen varför utbildning är ett högprioriterat område. Nedan presenteras ett urval av den forskning som bedrivits under 2014. Säker läkemedelshantering Pågående forskning inom primärvården inkluderar projekt kring sjukskrivning och rehabilitering (Vårdcentralen City), urinvägsinfektioner (Vårdcentralen Flen), och säker läkemedelshantering (Vårdcentralen Skiftinge). Inom ramen för ST-läkarutbildningen pågår ett flertal projekt, bland annat kring Borrelia (Vårdcentralen Gnesta) och diagnosticering av lunginflammation (Vårdcentralen City). Forskningsnätverk på Sörmlands sjukhus Inom kirurgdivisionen har anestesi kliniken Mälarsjukhuset/Kullbergska sjukhuset ett etablerat forskningsnätverk 26 med doktorander och disputerade forskare. Forskningen rör bland annat nedkylning, patientsäkerhet och multiorgansvikt. Under året har fyra kliniska studier pågått. På anestesikliniken Nyköpings lasa rett är IVA delaktiga i en forskningsstudie kring hur patienter bäst kan tas ur respiratorbehandling. Kliniken har också hållit i olika internutbildningar, bland annat inom akut traumasjukvård. Omfattande cancerforskning Barn- och ungdomskliniken bedriver studier bland annat inom epilepsi- och leukemiområdet. Onkologiska kliniken har en hög andel disputerade doktorer och ett flertal doktorander. Under året har ett 20-tal kliniska prövningar pågått. Kirurg- och urologklinikerna i länet har bland annat forskningsprojekt kring tjock- och ändtarmscancer. Kvinnokliniken i Nyköping har deltagit i en studie gällande biomarkörer för gynekologisk cancer. På ortopedkliniken Mälarsjukhuset/ Kullbergska sjukhuset pågår utvärdering av en ny behandlingsmetod vid bindvävssjukdom i handen där operationer ersätts med en kollagenasinjektion. Vid öron-, näsa-, halskliniken pågår flera ST-läkarprojekt, bland annat kring an- Forskning och utbildning siktsförlamning vid spottkörteloperation. På infektionskliniken pågår flera vetenskapliga studier inom vaccinområdet, bland annat i samarbete med olika läkemedelsföretag. Här bedrivs även interna studier kring hepatit A-vaccin samt en studie med zostervaccin i samarbete med onkologkliniken. Medicinklinikerna vid Nyköpings lasarett och Mälarsjukhuset forskar om bland annat: neurologi, diabetes, hjärtsjukvård och allergiområdet. Arbeten under året inkluderar studier kring förmaksflimmer, blodfetter, samt polycystiskt ovariesyndrom och typ-1 diabetes. Reumatologiska kliniken har disputerade läkare som bedriver forskning inom klinisk reumatologi där pågående arbete inkluderar studier om i nflammation i luftvägar hos patienter med reumatoid artrit. Satsar på utbildning Inom psykiatridivisionen har barn- och ungdomspsykiatriska kliniken fokuserat särskilt på kompetenshöjande insatser för medarbetarna under året. På psykiatriska kliniken på Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset pågår en forskningsstudie där man tittar på effekten av samtalsbehandling på oselek terade patienter som söker psykiatrisk öppenvård. Ett annat intressant projekt är att två forskare från Mälardalens Högskola följer satsningen på mobila omvårdnadsteam. Kliniken är vidare en aktiv utbildningsmiljö för studenter från Linköpings Universitet. Inom division medicinsk service har Akutklinikerna Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett lagt ett stort fokus på kompetensutveckling och har en väl etablerad samverkan. Akuten på Mälarsjukhuset deltar i ett forskningsprojekt kring våld i nära rela- tioner, och man har ett utvecklingsprojekt kring transporter av blododlingar till Unilabs med hjälp av en robot. Vid Medicinsk fysik och teknik pågår två doktorandprojekt som rör dosbestämning vid strålbehandling samt integrerad PET-MR avbildning av typ-2 diabetes. Vid ambulanssjukvården pågår ett doktorandarbete kring den vårdande relationen i en akut sviktande livssituation. Paramedicin vann årets FoU-pris för sin forskningsvänliga verksamhet. De har ett flertal medarbetare som uppnått examen på magister- och licentiatsnivå samt två doktorander. Ett projekt handlar om patientrelaterade faktorer som inverkar på rehabilitering och funktion efter icke-operativ behandling av främre korsbandsskada. Fakta Cirka 100 projekt fick anslag från FoU-centrum under året. Av dessa var 22 doktorander och 23 post-doc. 2 personer disputerade under 2014. PrimUS I syfte att ytterligare stimulera kompetensutveckling och primärvårdsforskning har Primärvårdens utvecklingsenhet (PrimUS) inrättats. Målet är att samordna och stödja utbildning, handledning och forskning i nära samarbete med FoU-Centrum och Uppsala universitet. Akademiska vårdcentraler Länets två första akademiska vårdcentraler finns i Strängnäs och Mariefred. Vid en akademisk vårdcentral sker ett etablerat samarbete mellan universitet och landsting kring forskning, utveckling och utbildning inom primärvårdens samtliga yrkeskategorier. 27 Våra medarbetare Jämfört med föregående år ökade antalet anställda med 85 personer. 28 Våra medarbetare Allt fler gillar landstinget Allt fler landstingsanställda svarar på vår årliga medarbetar enkät. Andelen medarbetare som kan rekommendera andra att söka sig till arbetsplatsen har ökat år för år och är nu 85 procent. I samtliga yrkesgrupper har också antalet anställda ökat mellan åren 2013 och 2014. Medarbetarenkäten kartlägger kvaliteten på arbetsklimatet inom landstinget. Enkäten är också en del i arbetet med att skapa en mer hälsosam arbetsplats och att göra landstinget till en mer attraktiv arbetsgivare. Svaren från enkäten sammanställs och förs ut i verksamheten. Ute på klinikerna analyseras svaren för att se vilka åtgärder som behöver vidtas. Medarbetarenkäten är en viktig del i klinikernas arbete med utvecklings- och arbetsmiljöfrågor där handlingsplaner tas fram och följs upp. Högt över riktvärdet Vi ligger högt över riktvärdet när det gäller medarbetarkraft, effektivitet, socialt klimat, lärande i arbetet och återkoppling. Resultatet visar också att vi kan förbättra oss inom: målkvalitet, delaktighet och arbetsrelaterad utmattning. Som ett led i att arbetet med att göra landstinget till en attraktiv arbetsgivare har en satsning skett på ledarskapsfrågorna. Exempelvis medverkar vi i sjukvårdens ledarskapsakademi och har för tredje året i rad två deltagare inom ramen för detta nationella program. Under 2014 har såväl chefsutbild ningsprogram, ledningsgruppsutveck ling och chefshandledning i grupp fortsatt. Insatserna ska stödja organisationen att etablera en tydlig ledningsfilosofi, en ökad samsyn på ledarskap och en gemensam förståelse för ledarens såväl som ledningsgruppens ansvar, befogenheter, mål och uppdrag. Inom hälso- och sjukvården finns flera olika yrken representerade varav en stor andel har hög akademisk utbildning. Den största yrkesgruppen är sjuksköterskor följt av undersköterskor. Fler medarbetare Jämfört med föregående år ökade antalet anställda med 85 personer. Av dessa var 42 tillsvidareanställningar. Samtidigt ökade årsarbetarna med 112, vilket innebar att sysselsättningsgraden ökade något, från 94 procent till 95 procent. I gruppen administration ingår 377 medicinska sekreterare. Ett projekt pågår för att ta tillvara kompetensen hos personer med utländsk yrkeslegitimation. Sörmland har invånare från många länder och att ta tillvara kompetensen hos utlandsfödda stärker vården, bland annat genom bättre patientbemötande. Mobilt team får stor uppskattning De mobila omvårdnadsteamen i Nyköping och Katrineholm får högt betyg av patienterna. Teamen ger personer med allvarlig psykisk ohälsa och funktionsnedsättning psykiatrisk omvårdnad i hemmet. En enkätundersökning visar att en stor majoritet av patienterna är mycket nöjda med stödet de får och personalens förhållningssätt och bemötande. De mobila teamen förväntas öka tillgängligheten och bidra till ökad trygghet för patienterna. Satsningen förväntas också minska det höga trycket på slutenvården och på några års sikt kunna leda till en minskning av vårdplatserna och därmed också frigöra medel för fortsatt finansiering av de mobila teamen. 29 Miljö 700 kemikalier inom hälso- och sjukvården Alla verksamheter inom Landstinget Sörmland är miljö certifierade. Det innebär att vi arbetar systematiskt och långsiktigt för att minska vår miljöpåverkan och bidra till en hållbar region. Under 2014 identifierade vi närmare 700 kemikalier inom hälso- och sjukvården. Alla landstingets förvaltningar och bolag är miljöcertifierade enligt standarden ISO 14001. 30 Hälso- och sjukvården påverkar den yttre miljön på olika sätt. Framför allt genom: avfall, inköp av varor och tjänster, transporter, användning av el, värme, vatten, lustgas, narkosgas, användning av läkemedel och kemikalier. Under året som gått har miljöarbetet inom hälso- och sjukvården fokuserat på att identifiera våra kemiska produkter. Med hjälp av ett webbaserat kemikaliehanteringssystem kunde vi registrera närmare 700 kemiska produkter, varav huvuddelen är desinfektions- och diskmedel. Systemet ska hjälpa oss göra en riskbedömning och identifiera oönskade kemikalier i våra verksamheter för att ge oss förutsättningar att leva upp till befintliga EU-krav. Det omfattande arbetet med att riskbedöma våra kemiska produkter påbörjas under 2015. Utmaningen är att hitta smarta och effektiva arbetssätt. Riskbedömningen innebär inte bara att vi ska följa de lagar som finns på miljöområdet utan är också en mycket viktig del i arbetsmiljöarbetet. Alla våra verksamheter är miljöcertifierade enligt standarden ISO 14001. Det innebär bland annat att vi arbetar kontinuerligt och systematiskt med ständiga förbättringar för att minska vår miljöpåverkan. Det innebär också att vi hela tiden utvärderar vårt miljöarbete genom interna och externa revisioner för att se att vi uppfyller de krav som ställs i lagen eller av oss själva. Under 2014 fanns det 160 miljöombud inom hälso- och sjukvården, med uppdrag att sprida engagemang och kunskap om miljöarbetet. Förutom identifieringen av kemikalier na togs en utbildning fram i grundläggan de miljökunskap, speciellt riktad till medarbetarna inom hälso- och sjukvården. Fakta Cirka 160 miljöombud driver miljöarbetet ute på avdelningarna. Närmare 700 kemiska produkter används inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. 2015 ska våra kemiska produkter riskbedömas. Miljö 31 Jag vill tacka våra chefer och medarbetare för det engagerade arbete som de dagligen utför. Deras insatser är ovärderliga för vår förmåga att erbjuda patienterna en god vård och för att utveckla verksamheten. Jörgen Striem, Hälso- och sjukvårdschef www.landstingetsormland.se
© Copyright 2024