Snabberäkning av andra kvartalet

Kommentarer
BN P kvartal
Snabberäkning av andra kvartalet
För and ra kvartalet görs varje år en snabberäkning som publiceras cirka 30
d agar efter kvartalets utgång. Beräkningen publicerad es första gången 1996
och startades på begäran från Finansd epartem entet i sam band m ed statens
övergång till kalend erbud getår.
Vid snabberäkningen är beräkningsund erlaget mind re fullständigt än vid
d en ord inarie beräkningen av and ra kvartalet. Vilket und erlag som finns
tillgängligt i beräkningarna varierar m ellan olika om råd en bland annat
beroend e på att vissa områd en täcks av m ånad sstatistik och and ra av
kvartalsstatistik. För om råd en som täcks m ed m ånad sstatistik använd s
vanligen två av kvartalets tre m ånad er som und erlag. I d e fall und erlaget
utgörs av kvartalsstatistik använd s d en rapportering som inkom mit vid
tid en för beräkningarna. För vissa om råd en finns ingen statistik tillgänglig
till snabberäkningen och beräkningarna baseras då på prognoser eller
bed öm ningar. Skillnad erna i tillgången på d ata jäm fört m ed en ordinarie
kvartalsberäkning m edför att snabberäkningen i vissa d elar görs på en m er
aggregerad nivå.
Avstämning andra kvartalet 2015
Före avstäm ning visad e d et statistiska underlaget på en BN P-utveckling
från användningssid an på 4,1 procent m ed an prod uktionssidan uppvisade
en BN P-utveckling på 3,1 procent, jäm fört med m otsvarand e kvartal
föregåend e år. I föregåend e års prisnivå var använd n ingen 9,5 m iljard er
kronor högre än prod uktionen och i löpand e priser 17,4 m iljard er kronor
högre.
I avstämningarna gjord es sam m anlagd a ned justeringar av
använd ningssid an m ed 6,0 m iljard er kronor i föregåend e års prisnivå och
8,0 m iljard er kronor i löpand e priser. Dessa justeringar gjord es på
lagerinvesteringarna, exporten av tjänster och importen av varor respektive
tjänster. Prod uktionssidan uppjusterad es m ed 3,5 m iljard er kronor
föregåend e års prisnivå och m ed 9,4 m iljard er kronor i löpand e priser.
Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och prod uktionens olika
d elkom ponenter m ellan d en första sam m anställningen i
nationalräkenskapernas d atabas och d et nu publicerad e resultatet fram går
av tabellen ned an . Den första versionen innehåller beräkningar baserad e på
d et prim ära und erlaget m ed justeringar för d efinitionsskillnader m ellan
N ationalräkenskaperna och prim ärm aterialet. I detta läge har eventuella fel
korrigerats och eventuella kom pletteringar från prim ärkällorna förts in.
Den d ifferens som kvarstår som skillnad och som red ovisas i tabellen är d e
avstäm ningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från
prod uktions- respektive använd ningssid an att visa sam m a BN P.
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BN P kvartal
Avstämning andra kvartalet 2015, faktisk volymutveckling vid första
version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr
i fasta och löpande priser.
Första
version
Publicerad
version
Förändring
i volym
Hushållens konsumtionsutgifter
1,8
1,8
0,0
Offentliga konsumtionsutgifter
3,1
3,1
0,0
Fast bruttoinvestering
4,6
4,6
0,0
Lager (effekt på BNP-förändring)
0,1
0
-0,1
Korr
mdkr FP
Korr
mdkr LP
-1,0
-3,0
Export varor
1,7
1,7
0,0
Export tjänster
11,9
10,7
-1,2
-1,5
-1,5
Import varor
1,2
1,9
0,7
2,0
2,0
Import tjänster
3,7
5,0
1,3
1,5
1,5
BNP från användningssidan
4,1
3,5
-0,6
-6,0
-8,0
Förädlingsvärde industri
3,7
4,0
0,3
0,5
2,4
Förädlingsvärde övrig varuproduktion
5,4
6
0,6
0,5
0,5
Förädlingsvärde tjänsteproduktion
3,1
3,7
0,6
2,5
6,5
Förädlingsvärde off. Myndigheter
1,9
1,9
0,0
Produktskatter och produktsubventioner
2,8
2,8
0,0
BNP från produktionssidan
3,1
3,5
0,4
3,5
9,4
Extremvärden i säsongrensningen
En säsongrensad series utseend e över tid en påverkas m ycket av eventuella
förekom ster av extrem värd en (s.k. outlier). N ed an red ovisas d e serier som
uppvisad e något extrem värd e und er period en 2011:1–2015:2 i d en senaste
säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekom st av ett
extrem värd e påverkar kraftigt d et säsongrensade värd et för d et kvartal d är
extrem värd et uppkom m it, m en även angränsande kvartal påverkas.
Extremvärden i säsongrensningen
Löpande priser:
Period
Extremvärde för:
Kvartal 1 2011
Hushållskonsumtion 1220 övriga tjänster
Kvartal 1 2011
Hushållskonsumtion 1200 tjänster
Kvartal 1 2012
Hushållskonsumtion 1210 bostad
Kvartal 1 2012
Hushållskonsumtion 1200 tjänster
Kvartal 1 2013
Hushållskonsumtion 1130 Icke varaktiga varor
Kvartal 4 2014
Fasta bruttoinvesteringar 1.4 Immateriella tillgångar
Fasta priser:
Period
Extremvärde för:
Kvartal 4 2014
Import av tjänster
Kvartal 4 2014
Fasta bruttoinvesteringar 1.4 Immateriella tillgångar
Arbetade timmar:
Period
Extremvärde för:
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
Kvartal 1 2013
BN P kvartal
Jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske
Länkar till dokument om säsongrensning:
http:/ / w w w .scb.se/ sv_/ H itta-statistik/ Statistik-efteram ne/ N ationalrakenskaper/ N ationalrakenskaper/ N ationalrakenskaper kvartals--och-arsberakningar/ Prod uktrelaterat-ovrigt/ Tem aartiklarrapporter-och-ovrig-d okum entation/ Tem aartiklar-och-kom m entarer/
http:/ / w w w .scb.se/ sv_/ H itta-statistik/ Publiceringskalend er/ Visad etaljerad -inform ation/ ?PublObjId =1960
Underlag för beräkningarna
N ed an följer en genom gång av vilka huvud källor som använd s vid
snabberäkningen av andra kvartalet och statusen på d essa jäm fört m ed en
ord inarie kvartalsberäkning.
Användningssidan
Hushållens konsumtionsutgifter
För m ånga konsum tionsänd am ål baseras beräkningarna på
Om sättningsstatistiken. Vid tid en för Snabben saknas fortfarand e en d el
rapporterin g från företagen och d e uppgifter som använd s i beräkningarna
är d ärm ed m ind re fullständ iga än underlaget vid ord inarie beräkning av
and ra kvartalet. Konsumtionen av d etaljhand elsvaror i Snabben beräknas
utifrån tre månad ers detaljhandelsstatistik. Även konsum tionen av bilar
bygger på m otsvarand e und erlag som vid en ordinarie kvartalsberäkning.
Beräkningarna av hushållens konsum tionsutgifter för energi baseras i
Snabben på leveransstatistik av el- och oljeprod ukter för två m ånad er sam t
prelim inära d ata avseend e tillförseln av el för juni m ånad. Konsum tionen
av fjärrvärm e beräknas huvud sakligen utifrån analysm aterial som t e x
grad ind ex. Vid ord inarie beräkning bygger d enna d el på kvartalsstatistik.
Som und erlag till beräkningen av hushållens konsum tion av bostäd er
använd s uppgifter över färd igställda lägenheter i sm åhus och
flerbostad shus för två månad er jäm fört m ed tre m ånad er vid ord inarie
beräkningar. Uppgifter om export och import av resevaluta som ligger till grund
för beräkningar av svenskars konsumtion utomlands och utländska besökares
konsumtion i Sverige inkom för första gången till Snabberäkningen 2014.
Und erlaget för resevalutan vid beräkningen för snabben 2015 var d ock så
bristfälligt att d et bara kund e användas som referensm aterial. Und erlag till
beräkningar av hushållens konsum tion av försäkringar och d irekta
finansiella tjänster är också ofullständiga och har d ärför skattats i viss
utsträckning.
H ushållens icke vinstd rivand e organisationer (H IO) beräknas m ed hjälp av
löneuppgifter för april månad . Vid d en ord inarie kvartalsberäkningen
bygger beräkningarna på löneuppgifter för hela kvartalet.
För d eflatering till fasta priser finns i Snabben, som vid ord inarie
beräkning, tre m ånad ers konsum entprisind ex (KPI) tillgängligt.
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BN P kvartal
Statliga konsumtionsutgifter
Till Snabben levererar Ekonom istyrningsverket (ESV) en prelim inär
sam m anställning av mynd igheternas inrapportering för första halvåret.
Detta förd elas på and ra kvartalet utifrån d en tid igare inform ation som
finns för första kvartalet. Underlaget är d ock inte granskat på sam m a sätt
som leveransen till en ord inarie beräkning och innehåller även färre
d etaljer jäm fört med en ord inarie leverans. Fastprisberäkningarna av
kollektiv prod uktion bygger i stor utsträckning på antalet arbetad e tim m ar
och för d essa beräkningar finns arbetskraftsund ersökningar (AKU) för i
stort sett tre m ånad er och konjunkturlönestatistiken (KL) för två m ånad er.
Ind ivid uell prod uktion i fasta priser beräknas m ed hjälp av
volym ind ikatorer som till ord inarie beräkning av and ra kvartalet
kom pletteras m ed m er aktuell inform ation i vissa d elar och då också görs
på m er d etaljerad nivå än vid Snabben. För fastprisberäkning av övriga
d elar av konsum tionen, såsom insatsförbrukning och sociala
naturaförm åner, används i Snabben till stor d el im plicitind ex från
föregåend e kvartal.
Kommunala konsumtionsutgifter
I Snabben finns inte d e ord inarie kvartalsenkä terna för kom m uner och
land sting tillgängliga. Und erlag finns för beräkning av löner genom LAPS
(Löner, arbetsgivaravgifter och preliminär a -skatt) vanligtvis för två
m ånad er. För övriga konsum tionsvariabler saknas inform ation och för
d essa d elar görs bed ömningar utifrån bud getinform ation och inform ation
om första kvartalets utfall. Beräkningarna av kollektiv konsum tion i fasta
priser bygger i stor utsträckning på arbetad e timm ar d är t re m ånad ers
AKU och två månad ers KL (konjunkturlönestatistik) finns tillgänglig.
Beräkningar av ind ivid uell prod uktion görs d elvis m ed hjälp av
volym ind ikatorer för olika d elom råd en som till ord inarie beräkning av
and ra kvartalet kom pletteras m ed m er aktuell inform ation i vissa d elar och
d å också görs på m er d etaljerad nivå än vid Snabben. Land stingens
ind ivid uella prod uktion beräknas d ock i stor utsträckning m ed hjälp av
arbetad e tim m ar i kvartalsberäkningarna. Övriga d elar såsom försäljning
och sociala naturaförm åner baseras i grund en på antagand en om
oföränd rad volym utvecklin g från föregåend e kvartal, tillsam m ans m ed
bed öm ningar utifrån bud getinform ation och inform ation om
sysselsättning.
Fasta bruttoinvesteringar
Vid Snabben såväl som vid ord inarie beräkning av and ra kvartalet utgör
investeringsenkäten från m aj d et viktigaste und erlaget för beräkning av
övriga m askiner och övriga byggnader. Statusen i und erlaget är d ensam m a
vid d e båd a beräkningarna och utgörs för and ra kvartalet av en prognos
som bygger på företagens investeringsplaner. För att beräkna
leasinginvesteringar finns statistik över finansiell leasing tillgänglig. För
investeringarna inom jord bruk och skogsbruk saknad es underlag till d enna
beräkning, vanligtvis finns visst prognosund erlag att tillgå. Uppgifter för
d essa branscher är tillgängliga först till årsräkenskaperna. Investeringar i
flygplan och fartyg baseras på uppgifter från utrikeshand elsstatistik m ed
varor. Till Snabben finns från 2015 tre m ånad ers ord inarie statistik
tillgänglig, som vid ett vanligt kvartal. Bostad sinvesteringar i n ya bostäder
baseras på två m ånad ers statistik jämfört m ed statistik för alla tre
m ånad erna i kvartalet vid en ord inarie beräkning. För d e statliga
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BN P kvartal
m ynd igheternas investeringar erhålls uppgifter från ESV avseend e hela
kvartalet. Därem ot saknas uppgifter om d e kom munala m ynd igheternas
investeringar och beräkningarna baseras på bed öm ningar bland annat m ed
led ning av tid igare kvartalsutfall.
För d eflatering använd s ett antal olika ind exkällor d är ind ex för inhem sk
tillgång (ITPI) och byggind exar (bl. a. BPI och FPI) är d e m est betyd and e.
För ITPI finns uppgifter för hela kvartalet och för byggin d exarna saknas
uppgifter för jun i m ånad i Snabben.
Lagerinvesteringar
Det und erlag som finns tillgängligt vid Snabben är d en rapportering om
ind ustrins lager och hand elns lager som har komm it in vid tid en för
beräkningarna.
Export och import
För varuhand eln finns vid Snabben vanligtvis varuförd elad statistik för två
m ånad er och snabbstatistik, baserad på ett m er begränsat urval, för d en
sista m ånad en i kvartalet. 2015 finns tre m ånad ers varuförd elad statistik.
Uppgifter levereras båd e i fasta och löpand e priser. För utrikeshandeln
m ed tjänster använd s en avbruten insamling av Riksbankens
kvartalsuppgifter om utrikeshand el m ed tjänster vilket innebär att
und erlaget innehåller en högre grad av im puterade värd en jäm fört m ed
d en statistik som senare publiceras av Riksbanken och som använd s i d e
ord inarie kvartalsberäkningarna. För resevalutaposten, som till
övervägand e d el bygger på annat und erlag än enkätinsam lad e uppgifter,
fanns för första gången und erlag i sam band m ed snabberäkningen 2014.
Vid tid igare snabberäkningar har d enna post i hög grad baserats på
bed öm ningar utifrån tid igare kvartalsutfall sam t avstäm ning m ot
inkvarteringsstatistiken. År 2015 var em ellertid det in komna und erlaget så
bristfälligt att d et inte kund e använd as vid snabberäkningen utan en
bed öm ning baserad på tid igare års genomsnitt sam t inkvarteringsstatistik
har använts. Resevalutaposten utgör knappt 20 procent av total
tjänsteexport och d rygt 25 procent av total tjänsteim port. I avsaknad av
tjänsteprisind ex bygger fastprisberäkning av uppgifterna för utrikeshand el
m ed tjänster till stor d el på sam m a prisind ex enligt Tjänsteprisind ex som
för första kvartalet. Det finns d ock tillgänglig inform ation om b l.a.
im portprisind ex och löneind ex för april och m aj. Prisind ex för beräkning av
im port av resevaluta bygger på valutakurser sam t ett sam m anvägt KPI för
ett antal länd er för alla tre m ånad erna i kvartalet. För övriga om råd en d är
aktuell prisinform ation saknas använd s sam m a prisutveckling som för
första kvartalet
Produktionssidan
Jordbruk, skogsbruk och fiske
Jord bruksprod uktionen baseras i Snabben på en skörd eprognos sam t
statistik för två månad er över jord bruksprod uktionen. Därem ot saknas
d irekt inform ation om skogsbruket och resultaten bygger på bed ömningar
utifrån tid igare kvartal. För beräkningarna av prod uktionen inom fisket
finns två m ånad ers fångststatistik att jäm föra m ed tre m ånad ers statistik
vid ett ord inarie kvartal.
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BN P kvartal
Gruvor och tillverkningsindustri
Und erlaget till beräkningarna består i år av tre månad ers
Ind ustriprod uktionsind ex. Tid igare år har und erlaget i Snabben bara
bestått av två m ånad ers Ind ustriprod uktionsind ex. Juni m ånad har d ock i
Ind ustriprod uktionsind ex skattats m ed en så kallad avbruten insam ling
vilket gör att bortfallet är större än vanligt. Information om ind ustrins lager
av prod ukter i arbete och färd igvarulager har också funnits tillgänglig och
har använts i beräkningarna för att lagerkorrigera
Ind ustriprod uktionsind ex. Även när d et gäller lager så är d ock bortfallet
större än norm alt. Vid en ord inarie beräkning finns tre m ånad ers
lagerjusterad e uppgifter att tillgå. Även uppgifter från Utrikeshand el m ed
tjänster har använts för att skatta ind ustrins tjänsteprod uktion.
Byggindustri
Beräkningarna av byggprod uktionen bygger i Snabben såväl som vid
ord inarie beräkning av and ra kvartalet bland annat på
investeringsprognoser från Investeringsenkäten i m aj, uppgifter över
antalet påbörjad e lägenheter sam t en sam m ansättning av olika
byggind exar. För d e två sistnäm nd a källorna finns end ast uppgifter för två
m ånad er vid Snabben men till ord inarie beräkning av and ra kvartalet fin ns
uppgifter för hela kvartalet.
El, gas och värme
För beräkning av energibranschernas prod uktion använd s d en ord inarie
m ånatliga elstatistiken för april och maj kom pletterad m ed prelim inära
d ata avseend e tillförseln av el för juni m ånad . N R gör sed an en skattning
av prod uktionssidans delar gälland e el för juni månad . Kvartalsstatistik
över naturgasim port ingår också som und erlag i beräkningen av
energibranschens prod uktion. Fjärrvärm eprod uktionen beräknas
huvud sakligen utifrån analysmaterial som t ex grad ind ex. Vid ord inarie
beräkning bygger d enna d el på kvartalsstatistik över
fjärrvärm eprod uktionen. För beräkning av löpand e priser finns, som vid
ord inarie beräkning, tre m ånad ers prod ucentprisind ex (PPI) att tillgå.
Tjänstebranscher
Liksom vid en ord inarie kvartalsberäkning baseras huvud parten av
beräkningarna av tjänsteprod uktionen från och med 2008 på
tjänsteprod uktionsind ex. Vid tid en för Snabben saknas fortfarand e en d el
rapportering från företagen och d e uppgifter som använd s i beräkningarna
är d ärm ed m ind re fullständ iga än underlaget vid ord inarie beräkning av
and ra kvartalet. För några branscher kom pletteras tjänsteprod uktionsind ex
m ed annan statistik, t ex d elårsrapporter. I vissa fall om fattar d e här
und erlagen hela kvartalet red an vid Snabben och i and ra fall end ast en
m ind re d el av kvartalet. Bostad stjänster och bank- och försäkringstjänster
ingår inte i tjänsteprod uktionsind ex. Prod uktionsberäkningen av
bostad stjänster bygger på uppgifter över färdigställd a lägenheter i sm åhus
och flerbostad shus för två m ånad er. Vid ord inarie beräkningar finns tre
m ånad er att tillgå. För bank- och försäkringsbranschen finns uppgifter över
lånestockar för tre m ånad er för beräkning av Financial Interm ed iation
Services Ind irectly Measured (FISIM). I övrigt saknas ord inarie und erlag
för bank- och försäkringstjänstbranscherna, såsom kvartalsstatistik för
finansiella företag, och beräkningarna baseras bland annat på inform ation
ur bankernas d elårsrapporter. I en ord inarie beräkning använd s
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BN P kvartal
tjänsteprisind ex (TPI) för att beräkna fasta priser i d e flesta
tjänstebranscherna. TPI finns inte tillgängligt till Snabben. För
tjänsteprod uktionsind ex, och i N R, har d ärför en prognos på prisind exar
för and ra kvartalet använts. And ra källor för fastprisberäkning är
partihand elsind ex och KPI för vilka alla tre månad erna i kvartalet finns
tillgängliga.
Offentliga myndigheter
Beräkningarna av d e offentliga m yndigheternas prod uktion bygger på
sam m a und erlag som beräkningarna av konsum tionsutgifterna. För d e
statliga mynd igheterna finns sam m anställningen av m ynd igheternas
rapportering från ESV och beräkning av fasta priser görs utifrån uppgifter
om arbetad e tim mar, prisind exinform ation och volym indikatorer för
ind ivid uellt inriktad prod uktion. För d e kom m unala m yndigheterna
saknas i stor u tsträckning und erlag i löpand e pris, m en uppgifter om
arbetad e tim m ar finns för beräkning av löner och sociala avgifter i fasta
priser. Även för d en kom m unala ind ivid uella prod uktionen använd s d elvis
volym ind ikatorer för respektive om råd e. I brist på inform ation om löpande
priser använd s samm a prisind ex som vid föregåend e kvartalsberäkning.
Sysselsättning
Sysselsättningsberäkningarna baseras på statistik från AKU över antal
sysselsatta och antal arbetad e tim m ar för tre månad er. Utöver AKU
använd s två m ånad er från KLP, antal anställd a och arbetad e tim m ar för
privat sektor sam t två månad er för respektive offentligt om råd e, KLK
(kom m uner), KLS (stat) sam t KLL (land sting). Vid ord inarie beräkning
finns tre månad ers Konjunkturlönestatistik att tillgå och även
Kortperiod isk sysselsättningsstatistik.
Arbetskostnader
Från och m ed snabberäkningen 2014 har även arbetskostnad erna skattas.
Und erlaget utgörs av två m ån ad ers inform ation från LAPS, dvs. Löner,
arbetsgivaravgifter och prelim inär a-skatt, vilket har använts till att skatta
löner, löneskatter sam t sociala avgifter.
Utfallet av Snabberäkningarna 1996-2014
I tabellen ned an fram går d ifferensen i volym utvecklingen m ellan Snabben
och d en ord inarie kvartalsberäkningen för and ra kvartalet för åren 19962014. Positivt tal betyd er att snabben har överskattat utvecklingen och
negativt tal betyd er att snabben har und erskattat utvecklingen. För BN P
har revid eringarna varit m åttliga, föru tom för 1997, 2010 och 2012 d å
volym utvecklingen revid erad es m ed 0,7 respektive 1,0 procentenheter. För
enskild a d elar har d äremot revid eringarna varit större. På tillgångssid an är
d et fram förallt im porten som revid erats m ycket, m en också H IO prod uktionen och kom munernas prod uktion. På använd ningssid an är d et
fasta bruttoinvesteringar och export som revid erats m est. Revid eringarna
av BN P har för d en senaste fem årsperiod en i genom snitt uppgått till
knappt 0,1 procentenheter och 0,7 i absoluta tal. Statistikund erlagen för
Snabben har successivt förbättrats und er åren och för några om råd en har
und erlagen närm at sig den status som levereras till ord inarie beräkning av
and ra kvartalet.
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BN P kvartal
Revideringar av faktisk volymutveckling, snabbenberäkning minus ordinarie
beräkning
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Tillgång
FV näringslivet
0,4
0,1
0,5 -0,3
0,4 -0,1 -0,1
0,2
0,2
0,9
0,9
-0,9
FV staten
0,3
…
0,8
1,2 -0,1
0,2
0,0
0,3
1,0
0,0 -1,7 -0,8 -0,8 -0,2 -0,7
0,2
-0,8
FV kommunerna
…
1,9
2,0
1,0 -1,2
-2,5
1,1
2,0
0,6
FV HIO
Import
0,5 -0,2
0,5
0,1 -3,5
0,6 -0,2 -1,3
0,1 -0,1 -1,4 -0,9 -0,4 -0,4 -0,2 -2,1 -0,9 -2,0
2,2 -2,0
0,8 -0,2
1,0
0,6 -0,6
0,5
0,5
0,9
0,9
-1,2
0,2
0,1
2,7
3,7
0,8 -1,7
-0,1
0,2 -0,9
0,0 -0,1
-0,3
0,0 -1,0 -0,5 -2,0 -0,5
0,6
1,0 -0,2
0,3
1,4
0,5 -2,0 -2,7 -1,0 -2,1
0,4 -2,9 -2,8 -1,5 -1,1
0,9
0,3 -0,1
0,3
0,1 -0,5
0,9
0,0 -0,2
Offentlig konsumtion
2,2
1,1
0,1
0,8 -0,8
1,2 -0,2 -0,7
Fast bruttoinvestering
-2,0
0,7
0,6 -0,9 -2,8 -0,3 -4,2 -0,8 -1,1
Lagerinvestering*
-0,7
0,1 -1,6
0,8
0,9 -0,2 -0,2
Användning
Hushållens kons.utg.
Export
0,4 -0,5
BNP
-0,2
1,0
0,6
0,3 -0,3
0,7 -0,2
-0,1
0,0 -0,6 -0,3
0,1 -0,4 -2,2 -0,2 -0,1
-1,6
0,6 -0,2
0,6
0,3
0,2
1,2 -0,6
0,8 -0,4 -1,6 -1,4 -1,4 -1,8 -3,2 -1,1
0,5
0,4
1,3 -1,4
0,2
0,1
0,7 -0,1
0,3
0,5
0,5 -0,3
0,4 -0,2
0,4 -0,1
0,0
0,1 -0,2 -0,7
0,0 -0,4
1,8
0,2 -0,2 -0,1
0,9
0,4
0,2
-0,2
0,2
0,7
1,7 -0,9
0,2
0,0 -0,2 -1,0
0,4
1,0
*Bid rag till BN P-utvecklingen
Revideringar
I enlighet m ed nationalräkenskapernas revid eringspolicy har inga
revid eringar av tidigare kvartal gjorts vid d etta beräkningstillfälle.
Kalend erkorrigerad e och säsongrensad e värd en up pd ateras d ock vid varje
kvartalsberäkning för hela period en från och m ed 1993. Den ord inarie
beräkningen av and ra kvartalet kom m er att publiceras d en 11 septem ber
2015. I samband m ed publiceringen i septem ber kom m er
nationalräkenskap sdata baserad e på d etaljerad e årsberäkningar att
publiceras för år 2013 m ed uppd ateringar för efterföljand e period er. I
septem ber 2014 introd ucerad es den reviderade europeiska förordningen,
Europeiska N ational- och Regionalräkenskapssystemet 2010. För de
poster som fick en markant änd rad red ovisning i sam band med EN S 2010introd uktionen , d vs all FoU och även militära vapensystem (f. d.
försvarets varaktiga varor), vilka nu registreras som investeringar, finns
ingen specifik information förutom redovisningen i utrikesh andeln.
Tidsserie BNP-revideringar
I tabellen ned an red ovisas BN P-utvecklingen vid respektive
beräkningstillfälle för d e olika kvartalen.
Publicerad faktisk volymutveckling för BNP vid olika beräkningstillfällen,
första kvartalet 2011 till och med andra kvartalet 2015
År
Beräkningstidpunkt
2011 2011 maj
Kvartal 1
Kvartal 2
Kvartal 3
Kvartal 4
6,9
2011 jul
6,9
4,8
2011 sep
6,6
4,4
2011 nov
6,3
4,2
4,6
2012 feb
6,1
4,4
4,5
1,1
Statistiska centralbyrån
0,5
-0,7
Kommentarer
BN P kvartal
2012 maj
6,3
4,5
4,1
1,0
2012 jul
6,3
4,5
4,1
1,0
2012 sep
6,3
4,2
4,3
1,1
2012 nov
6,1
3,8
4,2
1,1
2013 mar
6,1
3,8
4,2
1,1
2013 maj
6,2
3,8
4,4
0,8
2013 jul
6,2
3,8
4,4
0,8
2013 sept
5,4
3,0
3,7
0,0
2013 nov
5,4
3,0
3,7
0,0
2014 feb
5,4
3,0
3,7
0,0
2014 maj
5,4
3,0
3,7
0,0
2014 jul
5,4
3,0
3,7
0,0
2014 sept
5,7
2,8
3,2
-0,6
2014 nov
5,7
2,8
3,2
-0,6
2015 feb
5,7
2,8
3,2
-0,6
2015 maj
5,7
2,8
3,2
-0,6
2015 jul
5,7
2,8
3,2
-0,6
2012 2012 maj
1,9
2012 jul
1,9
1,8
2012 sep
1,8
0,8
2012 nov
1,7
0,9
0,3
2013 mar
1,6
1,0
0,3
0,5
2013 maj
1,4
1,0
0,0
0,5
2013 jul
1,4
1,0
0,0
0,5
2013 sept
1,6
1,1
0,4
0,8
2013 nov
1,6
1,0
0,3
0,8
2014 feb
1,6
1,0
0,3
0,8
2014 maj
1,6
0,9
0,4
0,7
2014 jul
1,6
0,9
0,4
0,7
2014 sept
0,4
-0,2
-1,1
-0,3
2014 nov
0,4
-0,2
-1,1
-0,3
2015 feb
0,4
-0,2
-1,1
-0,3
2015 maj
0,4
-0,2
-1,1
-0,3
2015 jul
0,4
-0,2
-1,1
-0,3
2013 2013 maj
0,8
2013 jul
0,8
1,1
2013 sept
0,4
0,6
2013 nov
0,7
1,1
0,7
2014 feb
0,8
1,1
1,0
3,1
2014 maj
0,9
1,4
1,0
3,1
2014 jul
0,9
1,4
1,0
3,1
2014 sept
0,5
1,1
1,6
2,8
2014 nov
0,4
0,8
1,4
2,5
2015 feb
0,4
0,8
1,4
2,5
Statistiska centralbyrån
Kommentarer
BN P kvartal
2015 maj
0,4
0,8
1,5
2,4
2015 jul
0,4
0,8
1,5
2,4
2014 2014 maj
1,9
2014 jul
1,9
1,4
2014 sept
1,7
2,1
2014 nov
1,7
1,9
2,1
2015 feb
1,7
1,9
2,3
2,7
2015 feb
1,7
1,9
2,3
2,7
2015 maj
1,7
2,2
2,6
2,6
2015 jul
1,7
2,2
2,6
2,6
2015 2015 maj
2015 jul
2,5
2,5
3,5
Statistiska centralbyrån