Rapport - Försäkringskassan
Rapport 2015-07-10 Anslagsuppföljning Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2015–2019 Dnr 811-2015 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Innehåll Inledning ............................................................................................................... 4 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ............................... 15 1:4 Tandvårdsförmåner anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd ...................... 15 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning ............................... 18 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden.................................................. 19 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning ..................................... 23 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning ................................................ 27 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ......................................................................................... 31 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ..................................................... 34 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. .................................................... 56 1:3 Handikappersättningar ........................................................................... 66 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m................................................................. 69 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet .................................. 72 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen ....................................................... 76 2:1 Försäkringskassan .................................................................................. 87 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ....................... 91 1:1 Barnbidrag ............................................................................................. 91 1:2 Föräldraförsäkring ................................................................................. 94 1:3 Underhållsstöd ..................................................................................... 111 1:4 Adoptionsbidrag................................................................................... 113 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn ............................................... 114 1:8 Bostadsbidrag....................................................................................... 118 2 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2015 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner 3 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Inledning Prognoserna i denna rapport är sammantaget högre än de prognoser som lämnades i maj 2015. Den största ökningen av utgifterna under prognosperioden beror på nya befolkningsprognosen från Statistiska centralbyrån (SCB). Förändringar i makroekonomiska förutsättningar bidrar till att utgifterna har sänkts marginellt. I övrigt är förändringarna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde i de flesta fall små och synen på den underliggande utvecklingen har inte förändrats nämnvärt. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för sakanslaget ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag (Regeringens propositioner 2014/15:99 och 2014/15:100). Men propositionen 2014/15:124 ”En mer jämställd föräldrapenning” och förslaget om ett borttagande av den bortre tidsgränsen i sjuk- och rehabiliteringspenning (DS 2015:17) är inte beaktade. Inte heller de av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2015 ska Försäkringskassan senast den 27 juli 2015 redovisa utgiftsprognoser för 2015–2019 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. 4 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag förväntas bli 202 miljarder kronor i år och att öka till 212 miljarder kronor 2016. Därefter förväntas utgifterna fortsätta att öka, men i något långsammare takt till 231 miljarder kronor år 2019, se diagram ovan. För alla tre utgiftsområdena inom Försäkringskassans sakanslag ökar utgifterna under prognosperioden. De största ökningarna sker inom assistansersättning (utgiftsområde 9), sjukpenning och rehabilitering m.m. (utgiftsområde 10) och inom föräldraförsäkringen och barnbidrag (utgiftsområde 12). Enligt prognosen minskar också vissa utgifter framöver, men det påverkar endast de totala utgifterna marginellt. 5 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift. Belopp i miljarder kronor 1 2015 –3,0 –2,1 Anslagna medel 196,7 201,7 Summa tilldelade medel 193,7 199,6 Utfall 194,2 2014 Ingående överföringsbelopp från föregående år Prognos 202,0 Avvikelse från anslagna medel 2,5 –0,3 Avvikelse från tilldelade medel –0,5 –2,4 Hemställan om tilläggsanslag 2 2016 2017 211,7 218,5 2018 2 224,6 3,3 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2015 är 201,7 miljarder kronor. Sammanlagt utnyttjade anslagskrediter under år 2014 var 2,1 miljarder kronor. Tilldelade medel (summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel) för 2015 är 199,6 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 202,0 miljarder kronor. Detta är 0,3 miljarder kronor högre än anslagna medel, och 2,4 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag för 2015 om sammanlagt 3,3 miljarder kronor. Tilläggsanslagen avser sex anslag/anslagsposter. För ytterligare tre anslagsposter är marginalen till högsta tillåtna anslagskredit förhållandevis liten. Försäkringskassan avvaktar med hemställan om tilläggsanslag för dessa anslag/anslagsposter. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder kronor medan andra bara omfattar några miljoner kronor. Detta medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa alla utgiftsområden i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. 6 2019 2 230,6 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Inom utgiftsområde 9 är utgifterna för assistansersättningen det största sakanslaget. Statens utgifter för assistansersättning beräknas uppgå till 25,4 miljarder kronor 2015 för att sedan öka till 28,8 miljarder kronor 2019, se diagram ovan. Ökningen drivs främst av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta att öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs, men även av att antalet brukare ökade svagt 2014 och förväntas fortsätta att öka 2015. Även utgifterna för tandvårdsstödet förväntas successivt att öka under hela prognosperioden. Under 2015 beräknas utgifterna uppgå till 5,1 miljarder kronor för att sedan öka till 6,3 miljarder kronor år 2019. 7 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen 1 inom sjukförsäkringen att öka under prognosperioden, från 82,1 miljarder kronor år 2015 till 94,4 miljarder kronor år 2019, uttryckt i löpande priser. Ohälsotalet 2 har ökat svagt sedan hösten 2013 och prognostiseras att fortsätta öka i svag takt till och med 2017, för att därefter stabiliseras på en nivå om drygt 29 nettodagar per registrerad försäkrad. Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas att öka från 36,9 miljarder kronor år 2015 till 49 miljarder kronor år 2019, se diagram ovan. Antalet pågående sjukfall beräknas att öka under prognosperioden, vilket beror på fler startade sjukfall och att sjukfallen blir längre. Inflödet av nya sjukfall har ökat sedan 2010 och beräknas fortsätta att öka under 2015 med ungefär samma ökningstakt som 2014, för att sedan ha en avtagande årlig ökningstakt. Från och med 2018 beräknas nyinflödet att öka i takt med utvecklingen av arbetskraften. 1 2 Aktivitets- och sjukersättning, sjukpenning och rehabiliteringspenning, inklusive utgifter för statlig ålderpensionsavgift. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16–64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 8 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Givet den historiska variationen råder det dock stor osäkerhet om nyinflödets utveckling på lång sikt. Sjukfallens varaktighet bedöms fortsätta att öka under 2015, med i stort sett samma takt som under 2014, och något långsammare under 2016 för att sedan vara ungefär oförändrad under resten av prognosperioden. Likväl som för nyinflödet är även prognosen för varaktigheten osäker, framför allt på längre tidshorisonter. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat de senaste åren och var 354 000 personer i december 2014. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska och i december 2018 vara 344 000 personer för att sedan öka svagt och i slutet av 2019 vara 345 000 personer. En stor del av minskningen beror på att många personer med sjukersättning uppnår 65 års ålder. Ökningen 2018-2019 kan förklaras av ett ökat antal personer med aktivitetsersättning. Utgifterna för anslaget aktivitets- och sjukersättning förväntas minska från 50,7 miljarder kronor 2015 till 50,4 miljarder kronor 2016 för att därefter öka till 51,7 miljarder kronor 2019. Utgiftsökningen förklaras bland annat av att prisbasbeloppet och beståndet med aktivitetsersättning ökar. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska från 3,4 miljarder kronor 2015 till 2,8 miljarder kronor 2019. Det beror till stor del på att antalet tillkommande ärenden är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor ¹ Utfall. För åren 2017–2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan 9 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Inom föräldraförsäkringen är det främst att antalet barn i olika åldrar ökar, men också att timlönerna successivt blir högre, som medför att utgifterna förväntas stiga under hela prognosperioden. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för anslagsposten föräldrapenning förväntas att öka från 28,2 miljarder kronor år 2015 till 33,5 miljarder kronor för 2019. Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning samt barnbidrag beräknas att öka under hela prognosperioden. För tillfällig föräldrapenning rör det sig om en ökning från drygt 6,3 miljarder kronor år 2015 till 7,4 miljarder kronor år 2019. Utgiften för barnbidrag förväntas att öka från 25,8 miljarder kronor år 2015 till 28,1 miljarder kronor år 2019. Utgifterna för anslaget underhållsstöd förväntas att öka från 2,3 miljarder kronor år 2015 till 2,6 miljarder kronor år 2019. Utgifterna för anslaget vårdbidrag antas att öka från 3,5 miljarder kronor år 2015 till 4,5 miljarder kronor 2019. En orsak är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10–19. Utgifterna för anslaget bostadsbidrag beräknas att öka till 5,1 miljarder kronor 2015. Att utgifterna för bostadsbidrag har ökat beror främst på att det särskilda bidraget för hemmavarande barn höjdes 2014. Utgifterna väntas fortsätta att öka fram till 2017. Därefter väntas utgifterna börja att avta då de bidragsgrundande taknivåerna inte är inflationsjusterade, vilket leder till att färre hushåll blir berättigade till bidraget och ersättningsnivåerna sjunker. År 2019 beräknas utgifterna att vara tillbaka på 5,1 miljarder kronor. Jämförelse med föregående prognos De mest väsentliga skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades den 5 maj 2015 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor 2015 Föregående prognos 2016 2017 2018 2019 201 930 210 634 216 370 222 133 227 445 Överföring till/från andra anslagsposter – – – – – Ändrade makroekonomiska antagande 7 –87 101 –250 –98 122 1 239 2 065 2 819 3 355 Nya regeländringar 0 0 0 0 0 Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift 0 –9 –7 –26 –6 –73 –81 –90 –99 –109 Volym- och strukturförändringar Övrigt Ny prognos 201 983 211 696 218 439 224 577 230 587 Differens i miljoner kronor 53 1 062 2 069 2 444 3 198 Differens i procent 0,0 0,5 1,0 1,1 1,4 Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift. 10 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Sammantaget har prognoserna höjts för samtliga år, jämfört med de prognoser som lämnades den 5 maj 2015. Utgifterna beräknas att bli 53 miljoner kronor högre 2015 och ytterligare 1 009 miljoner kronor högre 2016, det vill säga sammantaget 1 062 miljoner kronor högre 2016 än i föregående prognos. 2019 är utgifterna i denna prognos 3 198 miljoner kronor högre än i föregående prognos. Volym- och strukturförändringar har höjt prognoserna för alla år. Den största ökningen beror på den nya befolkningsprognosen från Statistiska centralbyrån (SCB). De nya referenspriserna från Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) medför en höjning av tandvårdsprognosen under 2016-2019. Dessutom medför oförändrade beloppsgränser under hela prognosperioden att utgifterna beräknas bli högre under 2017 och framåt. Inom sjukpenningen har nyinflödet av sjukfall höjts något för 2016 och framåt. Därutöver har varaktigheten höjts något. Beståndet av aktivitetsersättning justerats ner något för alla år, men även sjukersättningsbeståndet är nedjusterat, utom för 2019 då det är lite höjt på grund av att prognosen för antal långa sjukfall inom sjukpenningen har höjts. Prognosen påverkas också av ändrade makroekonomiska antaganden som sammantaget har höjt utgifterna för åren 2015 och 2017, men har sänkt dem för åren 2016 och 2018–2019. Den nya prognosen för timlöneökningen och prisbasbeloppet har medfört en sänkning av medelersättningen per dag, bland annat inom föräldraförsäkringen, aktivitets- och sjukersättning, sjukpenningen och vårdbidrag. En ny uppdaterad version av FASIT-modellen samt nya makroekonomiska antaganden höjer prognosen för bostadsbidrag Behov av ytterligare anslagsmedel för 2015 I regleringsbrevet för 2015 anges för samtliga anslagsposter utom en effektiv sjukskrivningsprocess att inget anslagssparande får föras över från 2015 till 2016. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2014 och 2015 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2014 till 2015 och från år 2015 till 2016. Försäkringskassan hemställde den 5 maj om tilläggsanslag för sakanslagen för 2015 om sammanlagt 2,9 miljarder kronor. Tilläggsanslagen avsåg fem anslag/anslagsposter där beräknade utgifter översteg den högsta tillåtna anslagskrediten. Prognoserna har uppdaterats och behovet av tilläggsanslag för ytterligare ett anslag (Bostadsbidrag) har tillkommit. I den lagda prognosen visar utgiftsprognosen för år 2015 att de beräknade utgifterna fortfarande överstiger tillgängliga medel (tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit) för följande sex anslag/anslagsposter med sammanlagt 3 287 miljoner kronor: För anslaget 9.4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning, inom utgiftsområde 9, där det prognostiserade medelsbehovet 2015 överskrider tilldelade medel med 61 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 47 miljoner kronor. För anslaget 9.4:4 Kostnader för statlig assistansersättning, inom utgiftsområde 9, där det prognostiserade medelsbehovet 2015 överskrider tilldelade medel med 11 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 2 089 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 868 miljoner kronor. För anslagsposten 12.1: 2.11 Tillfällig föräldrapenning, inom utgiftsområde 12, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 597 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 310 miljoner kronor. För anslagsposten 12.1:2.1 Jämställdhetsbonus, inom utgiftsområde 12, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 53 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 38 miljoner kronor. För anslaget 12.1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn, inom utgiftsområde 12, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 223 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 68 miljoner kronor. För anslaget 12.2.8 Bostadsbidrag, inom utgiftsområde 12, beräknas medelsbehovet överskrida tilldelade medel med 260 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 10 miljoner kronor. För ytterligare några anslagsposter (Bostadstillägg till personer med aktivitetsoch sjukersättning, Ersättning inom det statliga personskadeskyddet och Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar) är marginalen till högsta tillåtna anslagskredit förhållandevis liten. Sammanfattande tabell över anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2015 Belopp i tusental kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2014 Anslag år 2015 Prognos 2015 0 266 995 327 692 –1 141 335 24 421 000 Avvikelse Överskridande från av anslagskredit tilldelade medel 9 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 9 4:4 Kostnad för statlig assistans 12 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning –30 801 5 746 582 6 312 805 –597 024 –309 695 12 1:2.1 Jämställdhetsbonus –11 535 274 725 316 583 –53 393 –37 907 12 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn –112 724 3 103 000 3 213 389 –223 113 –67 963 12 1:2.8 Bostadsbidrag -154 115 4 992 000 5 097 800 -259 915 -10 315 3 283 477 1 341 512 Totalt 12 –60 697 –47 347 25 369 000 –2 089 335 –868 285 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2015 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2015–2019. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket (ESV). Följande ska redovisas: • Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad. • Prognostiserat utfall för 2015 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad. • Förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar, och • beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller. I denna rapport redovisas prognoser för åren 2015–2019 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare och olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2015 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. 13 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för maj 2015 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med maj 2015 har beaktats för samtliga anslag. I prognoserna i denna rapport har hänsyn tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag (Regeringens propositioner 2014/15:99 och 2014/15:100). Men propositionen 2014/15:124 ”En mer jämställd föräldrapenning” och förslaget om ett borttagande av den bortre tidsgränsen i sjuk- och rehabiliteringspenning (DS 2015:17) är inte beaktade. Inte heller de av regeringen aviserade regeländringar för vilka det saknas lagförslag är beaktade, då det saknas detaljerade underlag för att utföra beräkningarna. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 19 maj 2015 använts. Från Konjunkturinstitutets (KI) prognos i juni 2015 har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i maj 2015 beskrivs nedan. • Prisbasbeloppet beräknas nu bli lägre för åren 2016, 2018 och 2019 jämfört med beräkningarna till maj 2015. Det har sänkt prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitetseller sjukersättning. • Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen är högre för år 2015 och lägre för åren 2016–2018. Detta har haft en sänkande effekt på prognoserna för sjukpenning och inom föräldraförsäkringen för åren 2016– 2019. 14 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 0 0 -16 466 -84 925 Anslag 5 676 040 5 777 010 5 636 446³ 5 813 417³ 5 999 758³ 6 154 349³ Tilldelade medel 5 676 040 5 777 010 5 636 446 5 813 417 5 983 292 6 069 424 Utfall/Prognos 5 217 200 5 132 090 5 580 928 5 829 883 6 068 217 6 296 210 Avvikelse från anslag 458 840 644 920 55 518 -16 466 -68 459 -141 861 Avvikelse från tilldelade medel 458 840 644 920 55 518 -16 466 -84 925 -226 786 Högsta anslagskredit 283 802 288 851 281 822 290 671 299 988 307 717 5 959 842 6 065 861 5 918 268 6 104 088 6 283 280 6 377 141 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 5 132 miljoner kronor, vilket är 645 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Det statliga tandvårdsstödet består av två delar, dels ett skydd mot höga kostnader som kallas tandvårdsersättning och dels ett tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget finns i två former, dels ett allmänt som gäller alla försäkrade och dels ett särskilt som ges till vissa patientgrupper som har behov av förebyggande tandvård. Tandvårdsersättning/skydd mot höga kostnader För ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder som har slutförts under en ersättningsperiod om högst ett år, lämnas tandvårdsersättning med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader, i den mån dessa överstiger ett visst fastställt belopp. För den del av kostnaderna som överstiger 3 000 kronor men inte 15 000 kronor lämnas tandvårdsersättning med 50 procent och för den del som överstiger 15 000 kronor lämnas ersättning med 85 procent av kostnaderna. Ersättning beräknas enligt en fastlagd lista med referenspriser. 15 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 I de fall vårdgivarens pris är lägre än referenspriset ges ersättning beräknat på vårdgivarens pris. Om vårdgivarens pris överstiger referenspriset ersätts inte den del av priset som överstiger referenspriset. Allmänt tandvårdsbidrag Allmänt tandvårdsbidrag får användas för betalning av ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder. Om det allmänna tandvårdsbidraget inte används ett år sparas det till nästkommande år. Patienten får maximalt ha ett sparat tandvårdsbidrag räknat från den 1 juli varje år, vilket innebär att patienten maximalt kan ha två tandvårdsbidrag till sitt förfogande under ett år. Tandvårdsbidraget är framför allt tänkt att uppmuntra till regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder, men kan användas även till annan tandvård. Det kan också användas som delbetalning för abonnemangstandvård. Storleken på bidraget beror på i vilken åldersgrupp patienten befinner sig. Patienter som är 20–29 år eller 75 år eller äldre är berättigade till 300 kronor och patienter som är mellan 30 och 74 år har rätt till 150 kronor. Särskilt tandvårdsbidrag Den 1 januari 2013 infördes det tredje steget i tandvårdsreformen. I det tredje steget förstärks stödet till personer som kan få problem med tänderna på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomen/funktionsnedsättningen i sig som orsakar problemen eller medicinerna patienterna behöver ta. Det tredje steget innebär att ett nytt bidrag införs, särskilt tandvårdsbidrag (STB). Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och får inte sparas. Det kan endast användas till förebyggande tandvårdsåtgärder. Antaganden Prognosen bygger främst på SCB:s befolkningsprognos, KI:s makroekonomiska prognos (särskilt sysselsättning och arbetslöshet) samt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) prognoser över referenspriser och beloppsgränser för tandvårdsstödet. Den 15 januari 2016 träder den nya föreskriften om tandvårdsstödet (TLVFS 2015:1) i kraft. En av förändringarna jämfört med tidigare är just att föreskriften börjar gälla den 15 januari istället för den 1 september. Vidare har en omräkning av referenspriserna gjorts som innebär en höjning av referenspriserna, beloppsgränserna lämnas oförändrade. I övrigt innebär den nya föreskriften små förändringar i sak. Analys Antalet besök har under de fem första månaderna 2015 legat på samma nivå som under samma period 2014. Utgifterna under denna period har dock varit lägre under 2015, det beror främst på lägre utgifter inom högskostnadsskyddet till följd av de referensprisförändringar som genomfördes i september 2014. Eftersom referenspriserna kommer vara oförändrade under 2015 får detta en effekt på hela 2015 och utgifterna för högkostnadsskyddet prognostiseras att bli lägre 2015 jämfört med 2014. Utgifterna för det allmänna tandvårdsbidraget förväntas ligga på ungefär samma nivå under hela prognosperioden. Referensprishöjningen i januari 2016, i kombination med att beloppsgränserna lämnas oförändrade, innebär att utgifterna ökar under 2016 jämfört med 2015. 16 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Utgifter för de olika delarna i det statliga tandvårdsstödet. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ Högkostnadsskydd Tandvårdsbidrag Särskilt tandvårdsbidrag Totalt 2015 2016 2017 2018 2019 4 206 754 4 131 904 4 559 788 4 786 502 5 003 862 5 211 941 983 106 965 614 977 715 27 340 34 572 43 425 991 322 1 003 662 1 014 943 52 059 60 693 69 327 5 217 200 5 132 090 5 580 928 5 829 883 6 068 217 6 296 210 ¹ Utfall Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 5 205 562 5 223 370 5 383 648 5 535 009 5 757 261 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -3 641 -8 260 -10 929 -11 877 Volym- och strukturförändringar - +442 588 +544 970 +643 575 +660 116 Regelförändringar - - - - - -73 472 -81 389 -90 475 -99 438 -109 290 5 132 090 5 580 928 5 829 883 6 068 217 6 296 210 -73 472 +357 558 +446 235 +533 208 +538 949 -1,4 +6,8 +8,3 +9,6 +9,4 Föregående prognosbelopp Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets senaste prognos över utvecklingen på arbetsmarknaden medför en sänkning av prognosen med knappt 4 miljoner kronor för 2016 och något större sänkningar under 2017-2019. Volym- och strukturförändringar SCB har höjt sin befolkningsprognos för 2016-2019, vilket medför att antalet besök under 2016-2019 förväntas bli något fler än vad som antogs i föregående prognos. Prognosen höjs med ungefär 11 miljoner kronor för 2016 och sedan höjs den stegvis upp till 47 miljoner kronor för åren 2017-2019 till följd av detta. De nya referenspriserna medför en höjning av prognosen med ungefär 400 miljoner kronor årligen under 2016-2019. Oförändrade beloppsgränser under hela prognosperioden medför att utgifterna beräknas bli ungefär 80 miljoner kronor högre under 2017 och stegvis öka under 2018 och 2019. 17 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Övrigt En ny version av FASIT med uppdaterat urval och konsumtionsmönster har använts vid denna prognos, vilket medför vissa förändringar jämfört med tidigare prognos. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 520¹ 514¹ 573² 488² 594² 594² Preliminäravgift 541¹ 594¹ - - - - Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -21¹ -80¹ -91 -107 -76 0 Prognostiserad avgift för respektive år 417 521 595 595 595 595 504 488 519 595 69 0 75 -1 Prognos Avvikelse från anslag ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 514 000 kronor, vilket motsvarar anslagbeloppet. Bakgrundsfakta Anslagsposten smittbärarpenning disponeras av Socialstyrelsen. Försäkringskassan prognostiserar endast den statliga ålderspensionsavgiften som är förknippad med utgiften för smittbärarpenning Analys Prognosen för smittbärarpenning beräknas till 6 miljoner kronor för 2016-2019 enligt den senaste prognosen från Socialstyrelsen. Statliga ålderspensionsavgifter beräknas av den årliga prognosen för anslagposten. 18 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 504 488 596 595 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - Regelförändringar - - - - Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - - -77 - Övrigt - - - - 504 488 519 595 0 0 -77 0 0,0 0,0 -12,9 0,0 Föregående prognosbelopp Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent Volym- och strukturförändringar Prognosen för smittbärarpenning har sänkts med 248 000 kronor för 2015 av Socialstyrelsen. Detta har en sänkande effekt på regleringsbeloppet för 2018. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 0 0 0 0 Anslag 658 025 611 535 522 153³ 515 500³ 527 703³ 539 870³ Tilldelade medel 658 025 611 535 522 153 515 500 527 703 539 870 Utfall/Prognos 488 766 484 526 503 094 482 420 493 681 504 202 Avvikelse från anslag 169 259 127 009 19 059 33 080 34 022 35 668 Avvikelse från tilldelade medel 169 259 127 009 19 059 33 080 34 022 35 668 32 901 30 577 26 108 25 775 26 385 26 994 690 926 642 112 548 261 541 275 554 088 566 864 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. 19 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 485 miljoner kronor, vilket är 127 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Bakgrundsfakta Förmånen delas in i fyra ersättningsområden: Konventionsvård, turistvård, pensionärsvård och sjuk- och tandvårdstjänster. Konventionsvård Konventionsvård avser ersättning till landstingen för vård som givits i Sverige till personer som är försäkrade i länder som Sverige har ingått konventioner med, överenskommelser om sjukvårdsförmåner eller avtal om betalningsavstående. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Turistvård Turistvård avser ersättning till andra länder för vård som givits till personer som är försäkrade i Sverige, men som blivit sjuka i samband med en vistelse i ett annat EU/EES-land eller Schweiz. Även planerad vård med förhandstillstånd faller under turistvård. De fakturerade beloppen motsvarar de faktiska vårdkostnaderna. Pensionärsvård Pensionärsvård avser ersättning till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade för vårdförmåner i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land eller Schweiz. Även deras familjemedlemmar omfattas. Begreppet innefattar även ersättning för vårdförmåner till familjemedlemmar som inte är bosatta i samma medlemsstat som den försäkrade personen. Sedan 1 maj 2010 debiterar vissa länder Sverige fasta belopp per skuldmånad medan andra skickar fakturor på faktiska belopp. Sjuk- och tandvårdstjänster Sjuk- och tandvårdstjänster avser ersättning i efterhand för planerad och nödvändig privat vård. Sedan 1 oktober 2013 motsvarar ersättningen nivån för vad vården hade kostat om den utförts i Sverige. Regelverk Personer som är försäkrade i ett EES-land och Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige, precis som personer som är försäkrade i Sverige har rätt till vårdförmåner i andra EES-länder och Schweiz. Även pensionärer som är försäkrade i Sverige men som bosätter sig i ett annat EES-land eller Schweiz har rätt till vårdförmåner i Sverige. Den 1 oktober 2013 trädde en kostnadsansvarslag avseende patientrörlighet inom EU i kraft. Den syftar till att införliva Europaparlamentets- och rådets direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälsooch sjukvård. Enligt kostnadsansvarslagen ska kostnadsansvaret för den gränsöverskridande vården fördelas mellan stat, landsting och kommuner, men tillämpas inte för vårdkostnader som har uppkommit före lagens ikraftträdande. Landstingens kostnadsansvar avser ersättningar för viss hälso- och sjukvård och tandvård samt för vissa produkter, som exempelvis läkemedel, som patienter får vid vård i ett annat EES-land. 20 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Till landstingets kostnadsansvar hör de personer som vid tiden för den vård ersättningen avser, var bosatta inom landstinget eller kvarskrivna i landstinget. Samma kostnadsansvar gäller även läkemedel som införskaffats i ett annat EES-land, vid en annan tidpunkt än vårdtillfället. Landstingens kostnadsansvar avser såväl ersättning för vård som söks med stöd av kostnadsansvarslagen som den som söks med stöd av förordning (EG) nr 883/2004. Staten har ansvar för kostnaderna för gränsöverskridande vård till personer som ingår i personkretsen men inte är folkbokförda eller kvarskrivna i Sverige. Till denna grupp hör bland annat utlandsboende pensionärer som får sin huvudsakliga pension från Sverige. Staten har även kostnadsansvaret för tandvård som hade berättigat till stöd om den utförts i Sverige. De bilaterala överenskommelser och konventioner rörande hälsooch sjukvård som Sverige har med andra länder bekostas också av staten. Utfall och prognoser uppdelat på ersättningsområden Utfall till och med maj 2015, beloppen anges i miljoner kronor 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Konventionsvård 172 169 192 176 175 187 183 184 185 186 Turistvård 197 137 106 189 115 93 98 65 67 71 Pensionärsvård 160 311 331 279 187 189 206 215 221 226 51 33 69 136 12 15 17 18 20 22 1 650 698 1 489 1 482 Sjuk- och tandvårdstjänster Summa 1 579 781 485 1 503 494 1 504 På grund av avrundningar stämmer inte summeringen av kolumnen med summan i tabellen. Konventionsvård Prognosen för konventionsvård beräknas till 187 miljoner kronor 2015 och 183 miljoner 2016. Prognosen förväntas endast variera marginellt under 2016-2019. Turistvård Utgiften för turistvård bedöms att sjunka med 19 procent under 2015 jämfört med 2014. Eftersläpningar i hanteringen av ärenden från 2015 förväntas till stor del klaras upp under 2016. Turistvården prognostiseras därför öka med 5 procent 2016 jämfört med 2015. Under 2017 har regeländringen 3 avseende kostnadsfördelningen mellan stat och landsting troligen fått full effekt och samtliga eftersläpningar från 2015 uppklarats. En underliggande ökande trend förväntas då bli synlig, vilken innebär en genomsnittlig ökning med 5 procent per år resten av prognosperioden. 3 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. 21 1 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Pensionärsvård Utgiften för pensionärsvård beräknas till 189 miljoner kronor 2015 och 206 miljoner kronor 2016. Eftersom många länder har gått från att debitera fasta schablonbelopp till att debitera faktiska kostnader bedöms utgiften för pensionärsvård stabiliseras under prognosperioden. Eftersläpningar av fakturor gällande faktiska kostnader är betydligt kortare än för fakturor gällande fasta kostnader. Sjuk- och tandvårdstjänster En stor del av utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster bekostas sedan den 1 oktober 2013 av landstingen. Utgiften beräknas till 15 miljoner kronor för 2015 och till 17 miljoner kronor för 2016. Efter det förväntas utgiften för sjuk- och tandvårdstjänster öka med 10 procent per år. Osäkerhet Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa har sitt ursprung i administrativa moment. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. Det finns en betydande osäkerhet i prognosen för turistvård. De främsta orsakerna är svårigheterna att förutse hur resandet kommer att se ut och hur betalningsmönstret påverkas av skärpta återbetalningsregler. Eftersom ersättningsnivåerna för sjuk- och tandvårdstjänster har förändrats och vissa utgifter bekostas av landstingen är det osäkert hur ersättningsområdet kommer att utvecklas framöver. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 484 851 483 184 483 485 495 107 505 496 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - -325 +19 910 -1 065 -1 426 -1 294 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 484 526 503 094 482 420 493 681 504 202 Differens i 1000-tal kronor -325 +19 910 -1 065 -1 426 -1 294 Differens i procent -0,1 +4,1 -0,2 -0,3 -0,3 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Ny prognos ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 22 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Volym- och strukturförändringar Sammantaget har prognosen lämnats i stort sett oförändrad 2015 och höjts med 20 miljoner kronor 2016. För resterande år i prognosperioden är förändringarna marginella. Konventionsvårdens utfall för april och maj 2015 har varit lägre än tidigare estimerat. Prognosen har därför sänkts med 2 miljoner kronor 2015 och 1 miljon per år för 2016 och 2017 jämfört med föregående prognos. Sänkningen av konventionsvården motverkas av att utgifterna för turistvård har höjts med 3 miljoner kronor år 2015 och med 22 miljoner kronor 2016. Effekten av införandet av kostnadsansvarslagen 1 oktober 2013 har varit lägre än beräknat under 2015. Detta beror till stor del på en eftersläpning i hanteringen av ärenden. Försäkringskassan gör därför bedömningen att utgifterna för turistvården ökar under 2016 och till viss del 2017 jämfört med föregående prognos. 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² Ingående överföringsbelopp -12 619 0 0 0 0 0 Anslag 366 995 266 995 266 995³ 266 995³ 266 995³ 266 995³ Tilldelade medel 354 376 266 995 266 995 266 995 266 995 266 995 Utfall/Prognos 315 172 327 692 303 809 295 086 295 427 301 212 Avvikelse från anslag 51 823 -60 697 -36 814 -28 091 -28 432 -34 217 Avvikelse från tilldelade medel 39 204 -60 697 -36 814 -28 091 -28 432 -34 217 Högsta anslagskredit 17 350 13 350 8 010 8 010 8 010 8 010 371 726 280 345 275 005 275 005 275 005 275 005 0 -47 347 -28 804 -20 081 -20 422 -26 207 Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 328 miljoner kronor, vilket är 61 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 47 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i en särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag om 61 miljoner kronor. Tillgängliga medel beräknas vara förbrukade i oktober. Om inte ytterligare medel tillförs anslaget kommer utbetalningarna då att stoppas. 23 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas bilstöd till personer med funktionsnedsättning. Bilstöd beviljas till personer som, på grund av sitt eget eller sitt barns varaktiga funktionsnedsättning, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller har svårigheter att använda allmänna kommunikationer. De försäkrade kan delas in i fem bidragsgrupper: 1. Person med funktionsnedsättning under 65 år som behöver ett fordon för att kunna försörja sig, genomgå arbetslivsriktad utbildning eller rehabilitering. 2. Person med funktionsnedsättning under 65 år som tidigare beviljats bidrag enligt grupp 1 och nu beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning. 3. Annan person med funktionsnedsättning än tillhörande grupperna 1 eller 2, som fyllt 18 men inte 50 år och som har för avsikt att köra fordonet själv. 4. Förälder med funktionsnedsättning med barn under 18 år och som har för avsikt att köra fordonet själv. 5. Förälder till barn med funktionsnedsättning som sammanbor med barnet och som har för avsikt att köra fordonet själv. Det finns två olika bidrag för köp av fordon; ett grundbidrag och ett inkomstrelaterat anskaffningsbidrag. Grundbidraget utbetalas till alla som beviljas bilstöd och är högst 60 000 kronor. Anskaffningsbidraget är maximalt 40 000 kronor vid årsinkomster som understiger 88 000 kronor. Storleken på bidraget sjunker därefter stegvis för att helt upphöra vid inkomster på 160 000 kronor eller mer. Grund- och anskaffningsbidrag måste användas inom sex månader från beslutet om rätt till bilstöd. Utöver grund- och anskaffningsbidrag kan anpassningsbidrag beviljas. Det är avsett för kostnader till de ändringar som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka fordonet. Anpassningsbidraget är obegränsat. I särskilda fall kan även bidrag till körkortsutbildning beviljas. Bilstödet infördes i sin nuvarande form den 1 oktober 1988. Från och med den 1 november 1997 kan bilstöd bara betalas ut inom ramen för beviljat anslag. Det medför att utbetalningarna av bilstöd stoppas när anslagna medel är förbrukade. Anslaget finansieras med statliga medel. Antaganden Prognosen baseras på hur många utbetalningar som förväntas ske inom de olika bidragstyperna och det genomsnittliga utbetalda beloppet för dessa. I Ds 2015:9, ”Ett reformerat bilstöd”, har ett flertal förslag lämnats som främst syftar till att åstadkomma ”en mer ändamålsenlig och effektiv ordning för anpassningsbidraget”. De föreslagna förändringarna beräknas reducera de årliga utgifterna med 19-29 miljoner kronor. Förslagen avser bland annat: • En omfördelning av stödet där grundbidraget halveras, inkomstgränserna för anskaffningsbidraget höjs och ett nytt bidrag, tilläggsbidrag, införs för att skapa incitament för ett bättre bilval. • Ett förtydligande av vad som avses med ett lämpligt fordon ska också bidra till att skapa incitament att välja ett mer ändamålsenligt fordon. 24 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 • Den försäkrade ska ange kostnadsförslag där arbetskostnad och materialkostnad är tydligt specificerade. Om Försäkringskassan begär ska kostnadsförslag från minst två utförare lämnas. • Funktionskontroller av anpassningar för ökad trafiksäkerhet. Förslagen beaktas inte i föreliggande prognos. Analys Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antal grundbidragsärenden, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Även storleken på medelbeloppet 4 har stor inverkan på utbetalningar av anpassningsbidrag. Antalet personer som får utbetalningar av grund- och anpassningsbidrag väntas minska under hela prognosperioden. Detta är en följd av att antalet beslutade bilstöd från och med år 2007 blev lägre jämfört med åren innan. Eftersom nytt grundbidrag i normalfallet kan beviljas först efter nio år, beräknas antalet återbeviljade bilstöd bli lägre under resten av prognosperioden. Antal personer med grundbidrag respektive anpassningsbidrag Anm. Utbetalningar som förskjutits från 2011 till 2012 redovisas i diagrammet som utbetalningar under 2011. Källa: Försäkringskassan Medelbeloppet för anpassningsbidraget har de senaste åren ökat markant, men 2014 var medelbeloppet lägre än året innan. En möjlig orsak till detta är de förändringar som skett vid bedömningen av anpassningsbidragets storlek. Detta innefattar bland annat ett förtydligande om hur kostnaden för anpassningen ska 4 Beräknat per år som totalt utbetalt anpassningsbidrag per person som fått utbetalning. 25 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 vägas in och att Försäkringskassan, i den mån det är möjligt, ska ha tillgång till kostnadsförslag från flera utförare. Grundantagandet för 2015 är ett oförändrat medelbelopp jämfört med 2014. Dock har Försäkringskassan, efter att ha gått ut med ett förtydligande avseende import av golvsänkta bilar, fått in kompletterande uppgifter i ärenden rörande detta. Det rör sig om ett trettiotal ärenden med totala utgifter på ungefär 19 miljoner kronor. Till följd av detta höjs prognosen för medelbeloppet för 2015. För resterande period antas att medelbeloppet ökar med 3,9 procent årligen, vilket motsvarar den genomsnittliga årliga förändringen de senaste fem åren. Denna ökning baseras på grundantagandet om oförändrat medelbelopp 2015, vilket innebär att medelbeloppet 2016 förväntas bli lägre än 2015. Medelbeloppet för grundbidrag och anskaffningsbidrag är relativt stabila över tid. För grundbidrag ligger medelbeloppet strax under maxbeloppet på 60 000 kronor. Medelbelopp för grundbidrag, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag (räknat per grundbidrag). Tusental kronor Källa: Försäkringskassan Medelsbehovet för bilstödet beräknas år 2015 uppgå till sammanlagt 328 miljoner kronor. Av detta avser 246 miljoner kronor anpassningsbidrag, 75 miljoner grundbidrag och 6 miljoner anskaffningsbidrag. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med prognosen som lämnades till regeringen i maj 2015. 26 RAPPORT 4:4 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² -582 455 -1 141 335 0 0 0 0 Anslag 23 235 000 24 421 000 26 500 000³ 28 011 000³ 29 500 000³ 30 928 000³ Tilldelade medel 22 652 545 23 279 665 26 500 000 28 011 000 29 500 000 30 928 000 Utfall/Prognos 23 793 880 25 369 000 26 344 000 27 218 000 28 113 000 28 849 000 -558 880 -948 000 156 000 793 000 1 387 000 2 079 000 -1 141 335 -2 089 335 156 000 793 000 1 387 000 2 079 000 1 161 750 1 221 050 795 000 840 330 885 000 927 840 23 814 295 24 500 715 27 295 000 28 851 330 30 385 000 31 855 840 0 -868 285 0 0 0 0 Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 25 369 miljoner kronor, vilket är 948 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 2 089 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 868 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag för 2015 med 2 089 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Assistansersättning lämnas till personer med funktionsnedsättning och nybeviljas bara personer som inte fyllt 65 år. Från och med januari 2001 ges assistansersättningen även till personer över 65 år, förutsatt att ansökan gjorts innan 65 års ålder. Assistansersättning lämnas till personer som ingår i någon av de definierade personkretsarna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov i sin dagliga livsföring med i genomsnitt fler än 20 timmar per vecka. Personkretsindelningen är: 1. Personer med utvecklingstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, förutsatt att de är stora och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilka medför ett omfattande behov av stöd och service. 27 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Assistansersättning utbetalas med ett timbaserat schablonbelopp. Under år 2014 var schablonen 280 kronor, för 2015 är schablonen höjd till 284 kronor. Om det finns särskilda skäl kan den ersättningsberättigade beviljas ersättning med ett högre belopp. Detta belopp får dock inte överstiga schablonbeloppet med mer än 12 procent. Analys Utgifterna för den statliga assistansersättningen har ökat sedan ersättningen infördes, se diagram nedan. Utgifterna väntas fortsätta öka under prognosperioden. Utgifterna har ökat även för kommunerna, men i något lägre takt. Då kommunerna står för de första 20 assistanstimmarna per vecka leder fler assistanstimmar per brukare främst till högre utgifter för staten. Utgifter för assistansersättning Miljarder kronor Källa: Försäkringskassan Att utgifterna har ökat beror både på att antalet assistanstimmar per person och att antalet personer med assistans har ökat. Antalet timmar har ökat stadigt sedan ersättningen infördes och väntas fortsätta öka under prognosperioden, se diagram nedan. Antalet personer med assistansersättning (brukare) ökade kraftigt fram till 2010, varefter antalet har legat relativt stabilt fram till 2014 då det ökade igen. Antalet brukare väntas fortsätta öka under 2015 för att sedan plana ut. Hittills 2015 (januari-juni) har antalet brukare ökat med 32 personer (0,2 procent). Detta kan jämföras med samma period 2014 då antalet brukare ökade med 111 personer (0,7 procent). 28 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Antal brukare och antal assistanstimmar per månad och person Genomsnitt per år Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 25 278 000 26 266 000 27 205 000 28 116 000 28 853 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - +91 000 +78 000 +13 000 -3 000 -4 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 25 369 000 26 344 000 27 218 000 28 113 000 28 849 000 +91 000 +78 000 +13 000 -3 000 -4 000 +0,4 +0,3 0,0 0,0 0,0 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen har justerats upp marginellt, med 0,4 procent för 2015 och 0,3 procent för 2016. Detta främst till följd av att medeltimmarna ökat snabbare än väntat. I maj och juni 2015 ökade antal timmar per månad och person med 4,4 timmar, vilket kan jämföras med en ökning på 3,1 timmar under samma period 2014. I personkrets 1 har medeltimmar per månad och person ökat med 5,2 timmar under 29 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 maj och juni. För personkrets 2 och 3 är motsvarande siffra 2,9 respektive 3,7. Till följd av den snabba ökningen i medeltimmar har prognosen för medeltimmar skrivits upp för både personkrets 1 och personkrets 3. Prognosen för medeltimmar inom personkrets 1 har skrivits upp mer än prognosen för medeltimmar inom personkrets 3, då ökningen har varit kraftigare där. Prognosen för antalet brukare inom personkrets 3 har skrivits ner marginellt på grund av att antalet brukare inom personkretsen minskat mer än väntat. Samtidigt har prognosen för antalet brukare inom övriga personkretsar lämnats oförändrad. 30 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning För innevarande år är prognosen över utgifterna för de större anslagen inom sjukförsäkringen 82,1 miljarder kronor, samma bedömning som i föregående prognos. År 2016 prognostiseras utgifterna att bli 87,1 miljarder kronor, en prognoshöjning om 0,3 miljarder kronor. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning beräknas att minska mellan 2015 och 2016 för att sedan öka under resten av perioden. Minskningen beror främst på att många som uppbär sjukersättning lämnar förmånen till följd av att de fyller 65 år. Ökningen i slutet av perioden kan bland annat förklaras av att prisbasbeloppet och beståndet med aktivitetsersättning ökar. Utgifterna för sjukpenning har varit ökande sedan 2010, både på grund av att fler sjukfall startats och att sjukfallen blivit längre. I föreliggande prognos beräknas både inflödet 5 och varaktigheten att öka med ungefär samma ökningstakter under 2015 som 2014, därefter avtar ökningstakten. Regeringen aviserar i vårbudgeten (Prop. 2014/15:100) ett borttagande av den bortre tidsgränsen i sjuk- och rehabiliteringspenning från och med 2016. Socialdepartementet beräknar att ett borttagande medför ökade sjukförsäkringsutgifter om cirka 1 miljard kronor per år. 6 Försäkringskassan redovisade i ett remissyttrande 7 den 26 juni en egen bedömning av utgifterna som i stort överensstämmer med Socialdepartementets beräkningar. Den föreslagna regeländringen beaktas inte i föreliggande prognos, men den beräknade utgiftsökningen redovisas under avsnittet 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Försäkringskassan arbetar aktivt för att fler sjukskrivna ska återgå i arbete tidigare. Ett exempel är utvecklingen och arbetet med den nya sjukförsäkringsprocessen. Under 2015 kommer dessutom särskilt fokus att riktas mot att ytterligare utveckla kvalitén avseende Försäkringskassans bedömningar av arbetsförmåga. Försäkringskassan arbetar även tillsammans med andra aktörer för att underlätta sjukskrivnas återgång i arbete. Hur detta sammantaget påverkar varaktigheten är svårt att bedöma och prognosen beaktar inte detta arbete. Antalet startade sjukfall beräknas att öka från 345 000 sjukfall år 2014 till 371 000 respektive 393 000 sjukfall för år 2015 och 2016. Även antalet långa sjukfall beräknas att öka under prognosperioden. År 2014 passerade ungefär 47 600 sjukfall ett år i fallängd, under 2015 och 2016 prognostiseras dessa fall att uppgå 5 Med inflöde avses startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa. Denna definition används genomgående i sjukpenningavsnittet. 6 Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, DS 2015:17, http://www.regeringen.se/contentassets/dc2a2a85969d4961836123c7bade0e01/avskaffande-avden-bortre-tidsgransen-i-sjukforsakringen-ds-201517 7 Försäkringskassan, Remissyttrande, Dnr 017224-2015. 31 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 till 55 500 respektive 62 800 sjukfall. Återflödet 8 uppgick till drygt 10 000 sjukfall 2014 och beräknas att vara knappt 10 000 sjukfall 2015. Antalet individer som har sjukersättning minskar. Mellan december 2013 och december 2014 sjönk antalet från 332 000 till 320 000. Framöver väntas beståndet med sjukersättning fortsätta att minska, men i långsammare takt. I slutet av 2015 beräknas antalet personer med sjukersättning vara 311 000 och i slutet av 2016 förväntas de vara 304 000. Minskningen orsakas framför allt av att personer som fyller 65 år flödar ut ur ersättningen. Antalet personer som uppbär aktivitetsersättning ökade från 31 000 i december 2013 till 34 500 i slutet av 2014. Ökningen prognostiseras att fortsätta och antalet beräknas vara 38 000 personer i december 2015. I slutet av 2016 beräknas beståndet med aktivitetsersättning vara 42 000 personer. Ökningen förklaras framför allt av ett ökat inflöde till ersättningen. Från årsskiftet 2009/2010 fram till och med mars 2015 har omkring 97 800 fall med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning avslutats sedan de har uppnått maximal ersättningstid. Under 2014 lämnade 12 300 personer sjukförsäkringen på grund av att ersättningstiden löpte ut. För innevarande år beräknas cirka 13 800 personer att lämna försäkringen av samma anledning. Beräknad anslagsbelastning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor, löpande priser 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² Aktivitets- och sjukersättningar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Summa 46,1 30,5 1,3 77,9 45,8 34,8 1,5 82,1 45,4 39,9 1,8 87,1 45,3 42,6 2,0 89,9 45,2 44,7 2,2 92,0 46,3 45,8 2,3 94,4 Bedömning i föregående prognos Differens Ungefärligt Ohälsotal 77,9 0,0 27,3 82,1 0,0 28,1 86,8 0,3 28,7 89,2 0,7 29,0 91,4 0,6 29,1 93,5 0,9 29,1 ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Den samlade prognosen för de stora anslagsposterna inom utgiftsområdet är oförändrad för innevarande år och höjd för åren därefter, jämförd med prognosen som lämnades i maj. Prognosen för aktivitets- och sjukersättningar har sänkts, vilket beror på ett något minskat bestånd och ändrade makroekonomiska förutsättningar. Prognosen för sjukpenning har höjts marginellt för samtliga år. För innevarande år beror höjningen främst på en uppjusterad varaktighet, medan höjningen för resterande år främst beror på ett högre förväntat inflöde. 8 Med återflöde menas personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av uppnådd maxtid och därefter återvänder inom 15 månader. 32 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Ohälsotalet, som sammanfattar frånvaron som täcks av sjukförsäkringen, har varierat påtagligt under 2000-talet, vilket visas i diagrammet nedan. Det var som högst i september 2003 (43,3) och som lägst i november 2013 (26,8). Sedan dess har ohälsotalet ökat svagt och det prognostiseras att fortsätta öka i svag takt fram till och med 2017, för att därefter stabiliseras på en nivå om drygt 29 nettodagar per registrerad försäkrad. Trots en tydlig höjning av sjuk- och rehabiliteringspenning och en endast marginell sänkning av aktivitets- och sjukersättning, har prognosen för ohälsotalet justerats ner något sedan föregående prognos. Detta beror på en höjd befolkningsprognos och således en större nämnare i beräkningen av ohälsotalet. Givet den historiska variationen råder det dock stor osäkerhet på långa prognoshorisonter. Ohälsotalet, inklusive delkomponenter Anm. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16–64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. Källa: Försäkringskassan Som framgår av diagrammet ovan sker det en omfördelning mellan förmånerna som utgör måttet för den samlade ersättningen från sjukförsäkringen. Sjuk- och rehabiliteringspenningen har ökat sedan 2010, medan aktivitets- och sjukersättningen har minskat under en längre tid. Regelverket för nybeviljande av stadigvarande sjukersättning har blivit mer restriktivt, samtidigt som ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har avskaffats, vilket medför att fler personer istället uppbär ersättning från antingen sjuk- eller rehabiliteringspenning. Förändringarna i regelverket har hittills förklarat en stor 33 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 del av den nuvarande uppgången i sjuk- och rehabiliteringspenningen. 9 Då prognosen baseras på nu gällande regelverk prognostiseras uppgången i sjuk- och rehabiliteringspenning att fortsätta medan aktivitets- och sjukersättningen minskar, med begränsad påverkan på ohälsotalet som följd. 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 32 299 964 36 871 832 42 585 564 45 510 170 47 716 193 49 027 289 27 670 910 31 803 638 36 000 572 38 644 548 40 408 091 41 674 212 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 2 826 000 2 968 000 3 890 145 3 990 333 4 247 405 4 134 082 1:1.19 Rehabiliteringspenning 1 135 573 1 394 314 1 656 930 1 820 947 1 963 944 2 087 430 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 130 000 120 000 168 819 164 839 192 518 207 073 1:1.15 Närståendepenning 162 627 162 876 170 970 179 694 187 145 197 856 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 15 000 17 000 18 798 18 304 17 310 19 627 1:1.5 Boendetillägg 88 676 86 625 92 452 98 306 100 277 101 208 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare 59 676 101 000 361 000 361 000 361 000 361 000 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 50 868 49 279 50 778 51 099 51 403 51 701 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 160 634 169 100 175 100 181 100 187 100 193 100 Hela anslaget Därav 1:1.21 Sjukpenning ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 9 För ett mer utförligt resonemang se: Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid samt Socialförsäkringsrapport 2014:18, Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 2. 34 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Borttagen tidsgräns I tabellen nedan visas den beräknade utgiftsökningen för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. med hänsyn till förslaget att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen avskaffas från och med 2016. Siffrorna är hämtade från Försäkringskassans egen bedömning av utgifterna som kan härröras från förslaget, vilken lämnades i ett remissyttrande 10 den 26 juni. beräkningarna är baserade på utgiftsprognosen som lämnades 5 maj, de revideringar som genomförts i föreliggande prognos bedöms endast marginellt påverka beräkningarna. Utgiftsökning vid borttagen tidsgräns. Beloppen anges i tusentals kronor Sjukpenning och rehabilitering m.m. 2016 2017 2018 2019 +1 019 877 +1 126 969 +1 135 058 +1 207 559 Källa: Försäkringskassan Försäkringskassan vill betona att beräkningar av det här slaget är osäkra. Givet den historiska variationen är prognoser över användandet av sjukpenning alltid osäkra, framför allt gäller detta på längre sikt. Skulle det framtida sjukfallsbeståndet bli lägre än vad Försäkringskassan i dagsläget prognostiserar blir även utgiftsökningen av en borttagen tidsgräns lägre. Det omvända gäller om nuvarande prognoser skulle underskatta den framtida utvecklingen. Vidare råder osäkerhet om användandet av försäkringen förändras vid en borttagen tidsgräns, och i så fall, hur stor den effekten blir. En borttagen tidsgräns innebär, allt annat lika, att sjukförsäkringen blir mer fördelaktig relativt förvärvsarbete eller ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Försäkringskassan ser det inte som särskilt troligt att reformen leder till ett ökat nyinflöde till sjukförsäkringen. Däremot föreligger risk att avslutsannolikheten för längre sjukfall minskar med mer än den mekaniska effekt som en borttagen tidsgräns innebär. Sjukfallens varaktighet har ökat under de senaste åren, men ökningen har främst varit koncentrerad till fallängder upp till ett år. En borttagen tidsgräns riskerar att minska sannolikheten för avslut även bland sjukfall som är längre än ett år. 10 Försäkringskassan, Remissyttrande, Dnr 017224-2015. 35 RAPPORT 1:1.21 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² -209 724 -259 910 -176 548 -634 120 -1 179 668 -1 716 759 Anslag 27 620 724 31 887 000 35 543 000³ 38 099 000³ 39 871 000³ 41 250 000³ Tilldelade medel 27 411 000 31 627 090 35 366 452 37 464 880 38 691 332 39 533 241 Utfall/Prognos 27 670 910 31 803 638 36 000 572 38 644 548 40 408 091 41 674 212 -50 186 83 362 -457 572 -545 548 -537 091 -424 212 -259 910 -176 548 -634 120 -1 179 668 -1 716 759 -2 140 971 1 310 000 1 487 500 1 777 150 1 904 950 1 993 550 2 062 500 28 721 000 33 114 590 37 143 602 39 369 830 40 684 882 41 595 741 0 0 0 0 0 -78 471 Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 31 804 miljoner kronor, vilket är 83 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 177 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom angiven anslagskredit. Analys Anslagsbelastningen för sjukpenning var 1,7 miljarder kronor (15 procent) högre under de fem första månaderna 2015 jämförd med motsvarande period 2014. Nettodagarna var 2,7 miljoner (13 procent) fler under samma jämförelseperiod. Samma ökningstakter beräknas gälla även för helåret 2015. År 2016 prognostiseras utgifterna – enligt nu gällande regelverk om maximal ersättningstid samt höjd ersättning till arbetslösa – bli ytterligare 13 procent högre och nettodagarna 11 procent fler än 2015. Nyinflödets utveckling Nyinflödet 11 av sjukfall ökade under helåret 2014 med drygt 8 procent jämfört med helåret 2013. Drivande i utvecklingen har ökningen av nyinflödet för sjukfall i psykiatriska diagnoser varit, vilka sedan 2012 årsvis har ökat med över 10 procent både för kvinnor och för män, se diagrammen nedan. Ökningarna är dock generella där inflödet för samtliga sjukfall exklusive psykiatriska diagnoser har legat på en ökningstakt omkring 5 procent på årsbasis sedan 2011. Nyinflödet uppvisar ett likartat mönster för både kvinnor och män, men med stor nivåskillnad då kvinnorna är nästan dubbelt så många. För båda könen gäller att nyinflödet 11 Med nyinflöde avses startade sjukfall som blir minst 30 dagar långa och som ej är återflöde. Denna definition används genomgående i sjukpenningavsnittet. 36 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 generellt ökar och att psykiatriska diagnoser ökar snabbare än övriga diagnoser 12. Psykiatriska diagnoser uppvisar en större variation i ökningstakten då de även minskade i en snabbare takt under åren före 2010. Nyinflöde av sjukfall Kvinnor, män, sjukfall med psykiatriska diagnoser samt övriga diagnoser, helårsnivå i tusental personer (vänster) och årlig förändringstakt (höger). Kvinnor 250 Män 1,3 250 200 1,2 200 1,2 150 1,1 150 1,1 100 1 100 1 50 0 07 08 09 10 11 12 13 14 0,9 50 0,8 0 1,3 0,9 07 08 09 10 11 12 13 Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Varaktighetens utveckling Andelen psykiatriska diagnoser i nyinflödet har ökat under de senaste åren. Då dessa sjukfall i genomsnitt har längre varaktighet än övriga diagnoser har det medfört en generell ökning av sjukfallens varaktighet, därutöver har varaktigheten för sjukfall med psykiatriska diagnoser blivit längre, se diagram nedan. Den ökade andelen psykiatriska diagnoser kan dock inte ensamt förklara ökningarna i varaktigheten, då varaktigheten även har ökat för övriga diagnoser. I nyligen publicerade rapporter 13 har det visats att återgången till arbete i samband med rehabiliteringskedjans 90- och 180-dagarsbedömningar minskat gradvis sedan 2011, vilket är en bidragande orsak till den ökade varaktigheten. Då nyinflödet har ökat kraftigt har en större andel av administrationens resurser använts för att klara av att handlägga det ökade inflödet av nya sjukfall. Detta innebär att mindre resurser kan användas i arbetet med de pågående sjukfallen. Samtidigt har Försäkringskassan i tidigare utvärderingar av handläggningen efter regelförändringarna 2008 kunnat identifiera brister i utrednings- och bedömningsarbetet från Försäkringskassans sida. 14 12 Notera att övriga diagnoser är en sammanslagning av samtliga diagnoser förutom psykiatriska. Det råder stor inbördes spridning i utvecklingen rörande inflöde och varaktighet mellan de olika diagnoskapitlen i gruppen övriga diagnoser. 13 ISF 2015, Tidsgränserna i sjukförsäkringen och Socialförsäkringsrapport 2015:6, Sjukfrånvarons utveckling, delrapport 1 2015. 14 Socialförsäkringsrapport 2011:15, En utvärdering av sjukskrivningsprocessen efter införandet av de nya sjukförsäkringsreglerna 2008-07-01 37 14 0,8 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Försäkringskassan riktar nu särskilt fokus på att ytterligare utveckla kvalitén avseende bedömningar av arbetsförmåga. Sjukfallens varaktighet Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall i januari till juli respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Pågående sjukfall Ökningarna i nyinflöde och varaktighet har medfört en ökning av antalet pågående sjukfall, vilket framgår av diagrammet nedan. I februari 2015 pågick 186 000 sjukfall, att jämföra med 163 000 ett år tidigare. Nedanstående diagram visar även hur sjukfall med psykiatriska diagnoser påverkar antalet pågående sjukfall i olika fallängder. 38 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Antal pågående sjukfall i februari varje år (psykiatriska diagnoser streckade) Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Andelen pågående sjukfall med psykiatriska diagnoser var 41 procent i februari 2015. I februari 2014 var motsvarande andel 39 procent och sedan 2011 har andelen vuxit med 6 procentenheter. Andelen växer inom samtliga sjukfallslängder på grund av det allt större inflödet av sjukfall med psykiatriska diagnoser i samspel med den längre varaktigheten som dessa sjukfall har. Störst andel sjukfall (48 procent) med psykiatriska diagnoser återfinns bland sjukfall som i februari 2014 hade pågått mellan 1 och 2,5 år. De få personer som i diagrammet ovan är kvar i den allra längsta fallängdskategorin är personer som antingen får fler dagar med sjukpenning på normalnivå eller fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå med stöd av något av undantagen då tidsgränsen om 914 ersättningsdagar uppnåtts. För sjukfall som beviljas fler dagar med sjukpenning på normalnivå efter dag 364 är psykiatriska diagnoser ovanligare, istället är tumörer de klart vanligaste diagnoserna. 15 Prognos av sjukfallsbeståndet Nyinflödet visar inga tydliga tecken på att avta, utgiftsutfallen såväl som volymer av inkomna sjukpenningärenden har generellt varit höga hittills under 2015. Nyinflödet beräknas att öka med drygt 8 procent 2015 jämfört med 2014 och ytterligare knappt 6 procent 2016. Senare under prognosperioden beräknas nyinflödet successivt att avta för att från och med 2018 öka i takt med arbetskraften 16. Även sjukfallens varaktighet beräknas att öka under 2015 med i stort sett samma ökningstakt som under 2014 och ytterligare något 2016, för att därefter vara konstant på 2016 års nivå. Ökningarna i nyinflöde och varaktighet 15 ISF 2015, Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen, Dnr: 2014-133 16 Arbetskraften enligt ILO, 15-74 år. 39 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 leder till en ökning i antalet pågående sjukfall. Ökningen är tydlig inom samtliga fallängdskategorier, se diagram nedan. Pågående sjukfall per 1 000 personer i arbetskraften, uppdelat på fallängd Glidande 12-månaders medelvärden Anm: Arbetskraften enligt ILO, 15-74 år. Källa: Försäkringskassan Som framgår ovan har sjukfrånvaron varierat påtagligt under perioden. Det är svårt att fastställa någon enskild faktor som drivit variationen i sjukfrånvaron; olika faktorer har varit drivande i olika faser av upp- och nedgångar. 17 Klart står att regelverk och tillämpning av sjukersättning (tidigare förtidspension) har stor betydelse för nivån på sjukfrånvaron via sjuk- eller rehabiliteringspenning och en stor del av den nuvarande uppgången i långa sjukfall beror på det förändrade regelverket för sjukersättningen. Under samtliga upp- och nedgångsfaser har inflödet och varaktigheten rört sig i samma riktning, med mönstret att förändringar i inflödet efterföljs av förändringar i sjukfallens varaktighet. Givet den historiska variationen råder det stor osäkerhet i prognosen för både inflödet och varaktighetens utveckling, framför allt gäller detta på längre sikt. Försäkringskassan har utvecklat en ny sjukförsäkringsprocess som bland annat syftar till att tidigare identifiera grupper som är i störst behov av insatser genom en mer behovsstyrd och differentierad handläggning inom sjukförsäkringen. Ambitionen är att arbetet, tillsammans med andra initiativ inom 17 Socialförsäkringsrapport 2014:17, Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid 40 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 sjukförsäkringsområdet, ska bidra till tidigare och ökad återgång i arbete. Detta beaktas dock inte i föreliggande prognos. Förändrat långsiktigt antagande för nyinflödet Att prognostisera utvecklingen av nyinflödet på lång sikt är väldigt osäkert då det inte finns någon utvecklad teoribildning över vad som kan räknas som en naturlig nivå för sjukfrånvaron. 18 Det är dock rimligt att antalet startade sjukfall, allt annat lika, ökar om fler personer potentiellt kan vara sjukskrivna. Därför antog Försäkringskassan tidigare att nyinflödet på lång sikt kommer utvecklas i takt med befolkningen i åldersgruppen 16-64 år, exkluderat personer som uppbär hel aktivitets- eller sjukersättning. Till denna prognos har detta långsiktiga antagande ersatts med antagandet att nyinflödet utvecklas i takt med arbetskraften 19. För att vara berättigad till sjukpenning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom krävs inte enbart att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel, utan även att den nedsatta arbetsförmågan medför ett inkomstbortfall. Personer som ej deltar i arbetskraften uppfyller i regel 20 inte villkoret om inkomstbortfall. Då befolkningsökningen under de kommande åren främst kommer drivas av en ökad utomeuropeisk migration, vilken består av grupper som – åtminstone initialt – har ett lägre arbetskraftsdeltagande antas arbetskraften vara ett bättre mått på riskpopulationen för sjukpenning än befolkningen som helhet. Förändringen i antagandet medför en marginellt lägre ökningstakt för nyinflödet år 2018 och 2019 jämfört med det gamla antagandet, men givet osäkerheten är skillnaden marginell. Nyinflödet har historiskt varierat på ett sätt som inte kan förklaras av vare sig befolkningens eller arbetskraftens storlek, se diagram nedan. 18 ISF 2012:15, Stabilitet i sjukfrånvaron 19 Arbetskraften enligt ILO, 15-74 år. Konjunkturinstitutets prognoser används för den framtida arbetskraften. 20 Ett undantag är heltidsstuderande som inte söker arbete. Studerande står dock endast för 0,8 promille av det samlade inflödet sedan 2010. 41 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Nyinflöde (höger), befolkning (vänster) och arbetskraften (vänster) Tusental, årsdata för perioden 1994-2014 Källor: Försäkringskassan, Konjunkturinstitutet och SCB Känslighetsanalys I föreliggande prognos förväntas både nyinflödet och sjukfallens varaktighet fortsätta att öka under prognosperioden. Nyinflödets ökningstakter minskar successivt för att nå arbetskraftsökningen 2018, medan varaktigheten ökar fram till och med 2016 för att därefter vara konstant. Skulle sannolikheten att kvarstå i sjukskrivning under det första sjukskrivningsåret i stället fortsätta att öka med oförminskad ökningstakt till och med 2017, allt annat lika, blir utgifterna knappt 5 miljarder högre 2019 enligt ”Scenario högre varaktighet 2016-2017” i tabellen nedan. Skulle däremot ökningarna i sjukfallens varaktighet upphöra i fallängder upp till ett år och i stället återgå till 2014 års nivå för 2016 och framåt, blir utgifterna, allt annat lika, drygt 3 miljarder lägre 2019. Alternativa scenarion. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017 2018 2019 Huvudscenario (=Prognos) 31 803 638 36 000 572 38 644 548 40 408 091 41 674 212 Scenario högre varaktighet 2016-2017 31 803 638 36 718 589 41 245 828 44 510 504 46 503 630 0 718 017 2 601 280 4 102 413 4 829 418 0,0% 2,0% 6,7% 10,2% 11,6% 31 803 638 34 762 204 36 239 547 37 478 889 38 429 616 0 -1 238 368 -2 405 001 -2 929 202 -3 244 596 0,0% -3,4% -6,2% -7,2% -7,8% Differens 1000-tal kronor Differens i procent Scenario kortare varaktighet 2016-2019 Differens 1000-tal kronor Differens i procent Källa: Försäkringskassan 42 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 31 766 564 35 610 630 37 961 336 39 545 519 40 692 117 -19 919 -30 126 - - - +553 -520 -9 606 -20 335 -24 723 +56 440 +420 588 +692 818 +882 907 +1 006 818 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 31 803 638 36 000 572 38 644 548 40 408 091 41 674 212 +37 074 +389 942 +683 212 +862 572 +982 095 +0,1 +1,1 +1,8 +2,2 +2,4 Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen som får rehabiliteringspenning har höjts för 2015–2016. Anledningen är att andelen har stigit mer än förväntat de senaste månaderna. Andelen ligger emellertid alltjämt på en låg nivå och bedömningen i föreliggande prognos är fortfarande att andelen återgår till genomsnittet för perioden 2008–2014 först år 2019. Se avsnittet om rehabiliteringspenning för en mer detaljerad beskrivning av andelen. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har från och med 2016 sänkt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket sänker prognosen för sjukpenning. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade de sammanlagda utgifterna för perioden april– maj 2015 med 129 miljoner kronor, 2,4 procent. Däremot indikerar preliminärt utfall för juni en underskattning med omkring 70 miljoner, vilket sammantaget innebär en överskattning av perioden april–juni med omkring 60 miljoner (cirka 0,7 procent). Nyinflödets utveckling under slutet av 2014 överskattades något samtidigt som nyinflödet sannolikt även har överskattats under början av 2015. Av denna anledning har nyinflödet justerats ner marginellt för 2015. Nyinflödet har däremot höjts något för 2016-2017 då bedömningen i föreliggande prognos är att inga tydliga tecken på en större avtrappning kan skönjas. Antagandet om en successiv avtrappning gäller fortfarande, men nu i en något högre bana än i föregående prognos. På längre sikt, 2018 och 2019, har nyinflödet dessutom höjts marginellt och utvecklas nu i takt med arbetskraften. Därutöver har varaktigheten höjts något, då bedömningen i föregående prognos var för låg. I synnerhet beräknas en större andel av de startade sjukfallen passera 60 dagars fallängd. 43 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Sammantaget innebär detta höjningar av hela prognosperioden, där höjningarna blir större på längre sikt. 1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 0 0 0 0 Anslag 1 292 000 1 519 000 1 740 000³ 1 960 000³ 2 084 000³ 2 147 000³ Tilldelade medel 1 292 000 1 519 000 1 740 000 1 960 000 2 084 000 2 147 000 Utfall/Prognos 1 135 573 1 394 314 1 656 930 1 820 947 1 963 944 2 087 430 Avvikelse från anslag 156 427 124 686 83 070 139 053 120 056 59 570 Avvikelse från tilldelade medel 156 427 124 686 83 070 139 053 120 056 59 570 64 600 71 850 87 000 98 000 104 200 107 350 1 356 600 1 590 850 1 827 000 2 058 000 2 188 200 2 254 350 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 1 394 miljoner kronor, vilket är 125 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgiftsutvecklingen för rehabiliteringspenning följer generellt den som råder för sjukpenning där korrelationskoefficienten för helårsutgifterna för de två förmånerna åren 2005–2014 är så hög som 0,87. Rehabiliteringspenningen har dock sedan 2013 visat en klart lägre ökningstakt än sjukpenningen. Diagrammet nedan visar att rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjukpenning och rehabiliteringspenning sammantaget) var lägre under 2014 jämfört med tidigare år. För 2014 var den genomsnittliga andelen 4,5 procent. Motsvarande andel av anslagsbelastningen var 3,9 procent. En förklaring till den lägre andelen kan vara ett högt nyinflöde av nya sjukfall och således en hög andel korta sjukfall i sjukfallsbeståndet. Rehabiliteringspenning är en vanligare ersättningsform vid längre sjukfall. En annan bidragande orsak kan vara att en större andel av administrationens resurser har använts för att klara av att handlägga det ökade inflödet av nya sjukfall. Detta innebär att mindre resurser kan användas i arbetet med de pågående sjukfallen Utfallen under slutet av 2014 och de fem första månaderna 2015 har visat tendenser på att utvecklingen har brutits och att andelen återigen har blivit större. Andelen rehabiliteringspenning ligger emellertid fortfarande på en låg nivå. Bedömningen i denna prognos är därför att andelen långsamt kommer att öka under prognosperioden, för att nå 5,3 procent av de utbetalade nettodagarna i genomsnitt år 2019. 44 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Rehabiliteringspenning, andel uttagna nettodagar Procent av totalt antal nettodagar för både sjuk- och rehabiliteringspenning, månadsdata Källa: Försäkringskassan (MiDAS) Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 1 370 568 1 607 838 1 788 754 1 922 020 2 038 238 +19 919 +30 126 - - - +23 -24 -453 -988 -1 239 +3 804 +18 990 +32 646 +42 912 +50 431 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 1 394 314 1 656 930 1 820 947 1 963 944 2 087 430 +23 746 +49 092 +32 193 +41 924 +49 192 +1,7 +3,1 +1,8 +2,2 +2,4 Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Överföring till/från andra anslagsposter Andelen som får rehabiliteringspenning har höjts för 2015–2016. Anledningen är att andelen har stigit mer än förväntat de senaste månaderna. Andelen ligger emellertid alltjämt på en låg nivå och bedömningen i föreliggande prognos är fortfarande att andelen återgår till genomsnittet för perioden 2008–2014 först år 2019. 45 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har från och med 2016 sänkt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket sänker prognosen för rehabiliteringspenning. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna för perioden april–maj 2015 med 79 000 kronor (0,03 procent). Anledningen till detta var att andelen som får rehabiliteringspenning underskattades i kombination med att den sammanlagda sjukfallsprognosen överskattades. Prognosen har därtill höjts marginellt för hela prognosperioden med anledning av höjningen av sjukpenningsprognosen. För mer information, se sjukpenningavsnittet. 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² -3 602 -3 627 0 0 0 0 Anslag 162 602 172 000 179 000³ 188 000³ 197 000³ 207 000³ Tilldelade medel 159 000 168 373 179 000 188 000 197 000 207 000 Utfall/Prognos 162 627 162 876 170 970 179 694 187 145 197 856 -25 9 124 8 030 8 306 9 855 9 144 -3 627 5 497 8 030 8 306 9 855 9 144 8 050 8 600 8 950 9 400 9 850 10 350 167 050 176 973 187 950 197 400 206 850 217 350 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 163 miljoner kronor, vilket är 9 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 5 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundsfakta Närståendepenning betalas ut till en person som avstår från förvärvsarbete för att vårda en nära anhörig som är svårt sjuk. Till nära anhörig räknas anhörig eller personer som den vårdade personen har nära relationer med såsom grannar eller vänner. Antalet ersättningsdagar är från år 2010 högst 100 dagar för varje person som vårdas. I vissa fall kan ersättning ges i upp till 240 dagar. Närståendepenning kan utges som hel, halv eller en fjärdedels ersättning. 46 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Analys Utgifterna för närståendepenning blev i stort oförändrade de första 5 månaderna 2015 jämfört med motsvarande period 2014. Antalet utbetalda nettodagar blev cirka 1 000 dagar (2 procent) färre än 2014. För helåret 2015 beräknas utgifterna bli i nivå med 2014, medan nettodagarna förväntas att minska med 1,5 procent. Utgifterna beräknas senare att öka med cirka 5 procent årligen för resten av prognosperioden, vilket beror på ett förväntat ökat användande av förmånen. Nettodagar per helår, rullande 12-månaderssummeringar Tusental Anm: De höga utfallen under hösten 2014 (september och oktober) beror till stor del på eftersläpningar i handläggningen och är inget som beräknas höja prognosen varaktigt. De månadsvisa utfallen har därefter återgått till mer normala nivåer. Källa: Försäkringskassan 47 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 169 639 178 934 188 153 197 601 208 341 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - -6 763 -7 964 -8 459 -10 456 -10 485 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 162 876 170 970 179 694 187 145 197 856 -6 763 -7 964 -8 459 -10 456 -10 485 -4,0 -4,5 -4,5 -5,3 -5,0 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utvecklingen för april och maj med 4,4 miljoner kronor (18 procent). Prognosen har därför sänkts nivåmässigt för innevarande år. Även ökningstakten har reviderats ner något. 1:1.5 Boendetillägg Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 0 -452 -758 -1 035 Anslag 122 000 87 000 92 000³ 98 000³ 100 000³ 101 000³ Tilldelade medel 122 000 87 000 92 000 97 548 99 242 99 965 Utfall/Prognos 88 676 86 625 92 452 98 306 100 277 101 208 Avvikelse från anslag 33 324 375 -452 -306 -277 -208 Avvikelse från tilldelade medel 33 324 375 -452 -758 -1 035 -1 243 6 100 4 350 4 600 4 900 5 000 5 050 128 100 91 350 96 600 102 448 104 242 105 015 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 87 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. 48 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Bakgrundsfakta Den 1 januari 2012 infördes en ny förmån benämnd boendetillägg. Boendetillägget kan lämnas till försäkrade som haft tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser. Rätten till boendetillägg inträder från och med månaden efter den då rätten till tidsbegränsad sjukersättning upphör. Från och med 2013 kan boendetillägg även lämnas till försäkrade vars aktivitetsersättning upphör till följd av att de fyller 30 år. Boendetillägget kan lämnas med högst 84 000 kronor per år till en ogift försäkrad och med högst 42 000 kronor per år till en gift (även sambos räknas som gifta i detta sammanhang) försäkrad. Beloppen för boendetillägg höjs med 12 000 kronor till hushåll med ett barn, 18 000 kronor till hushåll med två barn och 24 000 kronor till hushåll med tre eller flera barn. Boendetillägg kan lämnas om den försäkrade får sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall eller deltar i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion och får aktivitetsstöd. Boendetillägget lämnas inte till en försäkrad som är berättigad till bostadstillägg. Analys Under 2014 betalades sammanlagt 89 miljoner kronor ut i boendetillägg till 2 756 personer. Utgifterna minskade under 2014 då gruppen som har haft tidsbegränsad sjukersättning kontinuerligt har minskat. Antal personer som får boendetillägg förväntas därför även att minska något 2015 jämfört med 2014 för att därefter öka under prognosperioden. Samtidigt beräknas medelbeloppet att öka då beståndet framöver till allt större del förväntas utgöras av personer som nyligen haft aktivitetsersättning. Dessa personer har hittills visat sig ha högre genomsnittlig ersättning än övriga personer som får boendetillägg. Sammantaget leder det till att utgifterna ökar för varje år under prognosperioden. 49 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 85 225 90 898 96 876 98 895 99 886 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - +1 400 +1 554 +1 430 +1 382 +1 322 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 86 625 92 452 98 306 100 277 101 208 Differens i 1000-tal kronor +1 400 +1 554 +1 430 +1 382 +1 322 +1,6 +1,7 +1,5 +1,4 +1,3 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade det sammanlagda utfallet för april–maj 2015 med 400 000 kr (2,9 procent). Underskattningen beror sannolikt på att beståndet underskattades något. Resten av prognosperioden har därför justerats med hänsyn till detta och har skrivits upp med omkring 1,5 procent per år. 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 0 0 0 0 Anslag 83 000 106 500 0³ 0³ 0³ 0³ Tilldelade medel 83 000 106 500 0 0 0 0 Utfall/Prognos 59 676 101 000 361 000 361 000 361 000 361 000 Avvikelse från anslag 23 324 5 500 -361 000 -361 000 -361 000 -361 000 Avvikelse från tilldelade medel 23 324 5 500 -361 000 -361 000 -361 000 -361 000 4 250 3 325 0 0 0 0 87 250 109 825 0 0 0 0 0 0 -361 000 -361 000 -361 000 -361 000 Ingående överföringsbelopp Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 101 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 50 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Bakgrundsfakta Den 1 juli 2010 infördes ett skydd mot höga sjuklönekostnader för arbetsgivare. Skyddet innebär att en arbetsgivare, som under ett kalenderår har sjuklönekostnader som överstiger 2,5 gånger den fastställda genomsnittliga sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare i Sverige, efter ansökan kan få ersättning för dessa kostnader. Ersättningen betalas ut årligen, året efter det kalenderår som kostnaderna uppstod. Det finns dock möjlighet för arbetsgivare att under vissa förutsättningar begära ersättning i förskott. I budgetpropositionen för år 2015 föreslår regeringen att det nuvarande högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader ersätts av en ny ersättning för höga sjuklönekostnader. Förslaget innebär att en arbetsgivare kommer att få kompensation för den del av sjuklönekostnaden som överstiger en viss andel av arbetsgivarens totala lönekostnad. Syftet med ersättningen är att minska den börda arbetsgivarens sjuklönekostnader kan utgöra. Det är särskilt de små företagen med höga sjuklönekostnader som ska avlastas. Förslaget innebär också att administrationen av ersättningen blir automatiserad. Försäkringskassan får enligt förslaget uppgifter om arbetsgivares sjuklönekostnader som arbetsgivare enligt lag ska ange i arbetsgivardeklarationen från Skatteverket och beräknar ersättningen. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2015. Analys För åren 2016-2019 används den beräkning som redovisas i budgetpropositionen för år 2015. För år 2015 antas att förskottsutbetalningarna utgör 10 procent av den beräknade anslagsbelastningen för 2016. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med prognosen som lämnades till regeringen i maj 2015. 51 RAPPORT 1:1.8 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 0 0 -99 -502 Anslag 81 000 53 000 51 000³ 51 000³ 51 000³ 51 000³ Tilldelade medel 81 000 53 000 51 000 51 000 50 901 50 498 Utfall/Prognos 50 868 49 279 50 778 51 099 51 403 51 701 Avvikelse från anslag 30 132 3 721 222 -99 -403 -701 Avvikelse från tilldelade medel 30 132 3 721 222 -99 -502 -1 203 4 050 2 650 2 550 2 550 2 550 2 550 85 050 55 650 53 550 53 550 53 451 53 048 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 49 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Den 1 januari 2012 infördes sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall. Försäkrade som har haft tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt övergångsbestämmelser och som på grund av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst i socialförsäkringsbalken inte skulle ha rätt till hel sjukpenning som, på fortsättningsnivån medför en sjukpenning om minst 160 kronor per kalenderdag, kan få sjukpenning eller rehabiliteringspenning i särskilda fall. Sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall kan uppgå till högst 160 kronor per dag vid hel förmån och kan lämnas för 7 dagar per vecka. Analys Under 2014 betalades sammanlagt 51 miljoner kronor ut i sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall till 1 377 personer. Från och med 2013 kan sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall även beviljas försäkrade vars aktivitetsersättning upphör till följd av att de fyller 30 år. Utgifterna minskade under 2014 delvis på grund av att de första som beviljades sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall uppnådde tidsgränsen över hur länge de kan uppbära ersättning. Minskningen av beståndet väntas fortsätta under 2015 för att sedan öka marginellt under resten av prognosperioden, med utgifter som ligger på strax över 50 miljoner per år. 52 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 48 209 50 063 50 673 51 119 51 500 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - +1 070 +715 +426 +284 +201 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 49 279 50 778 51 099 51 403 51 701 Differens i 1000-tal kronor +1 070 +715 +426 +284 +201 +2,2 +1,4 +0,8 +0,6 +0,4 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattades det sammanlagda utfallet för april–maj 2015 med 600 000 kr (7 procent). Underskattningen beror sannolikt på att beståndet underskattades något. Resten av prognosperioden har därför justerats med hänsyn till detta och har skrivits upp med 2,2 procent för innevarande år till 0,4 procent år 2019. 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 -5 900 -5 900 -6 900 -6 900 Anslag 168 000 163 200 175 100³ 180 100³ 187 100³ 193 100³ Tilldelade medel 168 000 163 200 169 200 174 200 180 200 186 200 Utfall/Prognos 160 634 169 100 175 100 181 100 187 100 193 100 Avvikelse från anslag 7 366 -5 900 0 -1 000 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 7 366 -5 900 -5 900 -6 900 -6 900 -6 900 Högsta anslagskredit 8 400 8 160 8 755 9 005 9 355 9 655 176 400 171 360 177 955 183 205 189 555 195 855 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. 53 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 169 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta 21 Arbetstekniska hjälpmedel är en viktig del i samordnings- och rehabiliteringsprocessen och bidrar till att fler kan fortsätta arbeta trots en funktionsnedsättning. Syftet med arbetshjälpmedel ligger därmed väl i linje med intentionerna i rehabiliteringskedjan. Arbetshjälpmedel kan också fylla en viktig funktion som förebyggande åtgärd, det vill säga personer som har en anställning och är fullt arbetsförmögna kan få arbetshjälpmedel för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma. Det är också den vanligaste anledningen till att Försäkringskassan beviljar bidrag till arbetshjälpmedel idag. Analys Försäkringskassan utgår i prognosen från att kostnaderna för Försäkringsmedicinska utredningar (FMU) förblir låga under prognosperioden i enlighet med förbrukningen 2014. Detta förutsätter att landstingen sänder in fördjupade medicinska utredningar enligt överenskommelsen som slutits mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för Försäkringsmedicinska utredningar under anslag 10.1.6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen och att Försäkringskassan endast i undantagsfall köper medicinska utredningar och utlåtanden. För perioden 2015-2019 bedömer Försäkringskassan att utgifterna för arbetshjälpmedel ökar något till följd av den generella prisökningen och en utveckling mot mer avancerade hjälpmedel, se tabell nedan. Även utgifterna för posten övrigt (inklusive arbetsresor) bedöms fortsätta öka under prognosperioden. Sammantaget görs bedömningen att utgifterna för anslagsposten ökar från 169 miljoner kronor 2015 till 193 miljoner kronor 2019. Fördelning av utgifter 2015-2019. Tusental kronor 2015 2016 2017 2018 2019 100 100 100 100 100 59 000 62 000 65 000 68 000 71 000 Övrigt (inklusive resor) 110 000 113 000 116 000 119 000 122 000 Totalt 169 100 175 100 181 100 187 100 193 100 FMU Arbetshjälpmedel 21 Under 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att göra en bred översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Utredningen antog namnet FunkA-utredningen. Under 2012 fick FunkAutredningen (A 2011:03) tilläggsuppdrag att se över regelverket för arbetshjälpmedel. Den 15 januari 2013 överlämnades slutbetänkandet där det bland annat föreslås att ansvaret för bidrag till arbetshjälpmedel för dem som har en anställning förs över till Arbetsförmedlingen. Detta förslag kvarstår i det lämnade förslaget SOU 2015:21. Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till förslagen i slutbetänkandet i prognosen. 54 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 169 050 175 050 181 050 187 050 193 050 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - +50 +50 +50 +50 +50 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 169 100 175 100 181 100 187 100 193 100 +50 +50 +50 +50 +50 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för delposten FMU bedöms bli lite högre på grund av att summan av utfallen under januari till maj är högre än motsvarande förra året. Därför höjs prognosen från 50 000 kr till 100 000 kr för anslagsposten för hela prognosperioden. 55 RAPPORT 1:2 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 50 827 531 50 659 999 50 386 749 50 410 571 50 477 092 51 697 416 39 432 255 38 727 612 37 981 577 38 011 756 38 534 062 39 611 458 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättning 6 678 661 7 082 885 7 402 434 7 259 552 6 673 794 6 696 533 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar 4 688 594 4 821 294 4 974 246 5 110 086 5 239 223 5 358 389 28 021 28 208 28 492 29 177 30 013 31 036 Hela anslaget Därav 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. I vårändringsbudgeten (Prop. 2014/15:99) föreslås att ersättningsnivån för aktivitets- och sjukersättning ska justeras från 64 till 64,7 procent den 1 oktober 2015. Detta beräknas höja utgifterna för aktivitets- och sjukersättning med cirka 60 miljoner kronor 2015 och 240 miljoner kronor per år 2016-2019. Förslaget beaktas i prognosen. I Ds 2015:17 22 bedöms förslaget gällande avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen från och med 2016 innebära en sänkning av utgifterna för sjukersättning med 69 miljoner kronor 2016 och med 127 miljoner kronor per år 2017-2019. Personer som beviljas sjukersättning enligt dagens regler antas beviljas sjukersättning även efter slopandet av den bortre tidsgränsen. I dag tycks förekomsten av en tidsgräns påskynda nybeviljandet av sjukersättning. Vid ett eventuellt avskaffande beräknas nybeviljandet därför ske i en långsammare takt då behovet av en tryggad försörjning inte är lika akut. Förslaget beaktas inte i föreliggande prognos. 22 Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, DS 2015:17, http://www.regeringen.se/rattsdokument/departementsserien-och-promemorior/2015/03/ds201517/ 56 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Försäkringskassan anser att beloppen i Ds 2015:17 är rimliga enligt remissyttrande från den 26:e juni 2015. 23 Den beräknade effekten på utgiften för sjukersättning anses vara rimlig med de antaganden som gjorts. Eftersom förslaget inte berör när i tiden och hur ofta prövningar ska göras om den bortre tidsgränsen tas bort, är osäkerheten kring effekterna mycket stor. Bakgrundsfakta Aktivitets- och sjukersättning Aktivitetsersättning kan beviljas försäkrade i åldrarna 19-29 år. De som kan vara berättigade till ersättning är personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett års tid. Aktivitetsersättning kan även beviljas till personer med förlängd skolgång, som på grund av en funktionsnedsättning inte har avslutat sin utbildning på grundskole- eller gymnasienivå. Försäkrade i åldrarna 30–64 år som har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan ha rätt till sjukersättning. Aktivitets- och sjukersättning kan betalas ut i form av garantiersättning och inkomstrelaterad ersättning. Garantiersättning kan den få som inte haft några eller låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt. Den inkomstrelaterade ersättningen är 64 procent av den försäkrades genomsnittliga inkomst de sista åren innan inträdet till aktivitets- eller sjukersättning. I vårändringsbudgeten (Prop. 2014/15:99) föreslås att ersättningsnivån ska höjas till 64,7 procent från och med den 1 oktober 2015. Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättning Från en egen anslagspost bekostas statliga ålderspensionsavgifter för aktivitets- och sjukersättningens inkomstrelaterade del. Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättning Från anslaget bekostas i vissa fall lönebidrag eller, till Samhall AB, lönekostnaden för personer med tre fjärdedels aktivitets- eller sjukersättning. Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning är ett skattefritt inkomstprövat tillägg. Bostadstilläggets storlek påverkas av bostadskostnaden och inkomsten. 23 Dnr 017224-2015 http://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/ce140996-b36b-45dc8a34-71603992ad08/remissvar_DS_2015.17_bortre_tidsgrans.pdf?MOD=AJPERES 57 RAPPORT 1:2.5 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Aktivitets- och sjukersättningar 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² Ingående överföringsbelopp -1 211 879 -96 018 -521 885 -511 462 -724 218 -1 266 280 Anslag 40 548 116 38 301 745 37 992 000³ 37 799 000³ 37 992 000³ 38 727 000³ Tilldelade medel 39 336 237 38 205 727 37 470 115 37 287 538 37 267 782 37 460 720 Utfall/Prognos 39 432 255 38 727 612 37 981 577 38 011 756 38 534 062 39 611 458 1 115 861 -425 867 10 423 -212 756 -542 062 -884 458 -96 018 -521 885 -511 462 -724 218 -1 266 280 -2 150 738 1 911 778 1 911 862 2 659 440 2 645 930 2 659 440 2 710 890 41 248 015 40 117 589 40 129 555 39 933 468 39 927 222 40 171 610 0 0 0 0 0 0 Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 38 728 miljoner kronor, vilket är 426 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 522 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys De närmaste åren förväntas beståndet för aktivitets- och sjukersättning att fortsätta minska, från 354 000 i december 2014 till 346 000 i december 2016. Minskningen beräknas därefter att avta och mellan 2018 och 2019 antas beståndet istället att öka något. Det är personer med sjukersättning som står för minskningen, från knappt 320 000 i december 2014 till cirka 293 000 i december 2019, se diagram nedan. Minskningen beror framför allt på att många som uppbär sjukersättning kommer att lämna förmånen till följd av att de fyller 65 år samt att nybeviljandet av sjukersättning fortfarande är lågt i förhållande till utflödet. 58 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Sjukersättning Bestånd, tusental, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan Antalet personer med aktivitetsersättning beräknas öka under prognosperioden, från 34 500 i december 2014 till cirka 42 000 i december 2016. I slutet av 2019 antas antalet vara omkring 52 000, se diagram nedan. Ökningen gäller både beståndet med nedsatt arbetsförmåga och förlängd skolgång. 59 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Aktivitetsersättning Bestånd, tusental, utfall och prognos Källa: Försäkringskassan Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning förväntas minska mellan 2015 och 2016 för att sedan öka mellan 2016 och 2019. Ökningen förklaras bland annat av att både prisbasbeloppet och beståndet med aktivitetsersättning ökar. Beståndet för sjukersättning består dels av personer som har beslut enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008, dels av personer som har beslut enligt det nya striktare regelverket som gäller från och med den 1 juli 2008. De som har beslut enligt gammalt regelverk har möjlighet att arbeta enligt reglerna för steglös avräkning. Personer som beviljas sjukersättning enligt det nya regelverket omfattas istället av regler för vilande sjukersättning. Prognosen bygger på antagandet att utflöde från sjukersättning tills vidare, oavsett om det gäller gammalt eller nytt regelverk, sker genom att personer fyller 65 år eller avlider. Medelersättningen för sjukersättning uttryckt i antal prisbasbelopp har följt en minskande trend, med undantag för perioden 2013-2014, då den istället ökade något. En förklaring till minskningen är att andelen med endast garantiersättning är högre bland dem som nybeviljas ersättning än bland dem som lämnar den, medan det motsatta gäller för andelen med endast inkomstrelaterad ersättning. Andelen med endast garantiersättning i beståndet ökar även i snabbare takt än andelen med endast inkomstrelaterad ersättning. De nya som tillkommer antas alltså ha lägre genomsnittlig ersättning än dem som lämnar. En annan orsak till minskningen är att trenden för prisbasbeloppet är ökande. Ökningen mellan 2013 och 2014 beror på att prisbasbeloppet sänktes mellan dessa år. Medelersättningen uttryckt i antal prisbasbelopp bedöms följa den långsiktiga trenden och minska svagt under hela prognosperioden. 60 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 38 751 792 38 119 968 38 070 570 38 831 984 39 806 249 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -85 735 - -251 649 -166 881 -24 180 -52 656 -58 814 -46 273 -27 910 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 38 727 612 37 981 577 38 011 756 38 534 062 39 611 458 -24 180 -138 391 -58 814 -297 922 -194 791 -0,1 -0,4 -0,2 -0,8 -0,5 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för prisbasbeloppet 2016, 2018 och 2019, vilket innebär en sänkning av prognosen dessa år. Volym- och strukturförändringar Beståndet med aktivitetsersättning har justerats ned marginellt. Främst beror justeringen på att utflödet förväntas vara något högre innevarande år än i föregående prognos och att inflödet har justerats ner för resten av prognosperioden. En mindre nedåtjustering har även gjorts för beståndet med sjukersättning 2015-2018. Sammantaget innebär dessa förändringar en marginell sänkning av utgifterna för hela perioden. 61 RAPPORT 1:2.7 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 -299 -882 0 0 Anslag 28 625 27 909 27 909³ 27 909³ 27 909³ 27 909³ Tilldelade medel 28 625 27 909 27 610 27 027 27 909 27 909 Utfall/Prognos 28 021 28 208 28 492 29 177 30 013 31 036 Avvikelse från anslag 604 -299 -583 -1 268 -2 104 -3 127 Avvikelse från tilldelade medel 604 -299 -882 -2 150 -2 104 -3 127 1 431 1 395 1 418 1 450 1 485 1 530 30 056 29 304 29 028 28 477 29 394 29 439 0 0 0 -700 -619 -1 597 Ingående överföringsbelopp Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 28 miljoner kronor, vilket är 0,3 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys De flesta inom förmånen har tre fjärdedels sjukersättning. Antalet inom denna grupp minskar dock, medan antalet med tre fjärdedels aktivitetsersättning ökar. Sammantaget minskar beståndet med tre fjärdedels omfattning svagt. Anslagsbelastningen för kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättning förväntas öka marginellt under prognosperioden till följd av att timlönerna och medelersättningen antas öka. 62 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 28 222 28 538 29 256 30 105 31 116 - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden +6 -2 -25 -39 -40 Volym- och strukturförändringar -20 -44 -54 -53 -40 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 28 208 28 492 29 177 30 013 31 036 Differens i 1000-tal kronor -14 -46 -79 -92 -80 Differens i procent 0,0 -0,2 -0,3 -0,3 -0,3 Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ny prognos ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutets har ändrat sin prognos för timlöneutvecklingen, vilket innebär marginella justeringar för hela prognosperioden. Volym- och strukturförändringar Prognosen har sänkts marginellt för hela perioden, beroende på justeringar av beståndet för aktivitets- och sjukersättning. 63 RAPPORT 1:2.6 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² -166 498 -82 662 -229 866 0 -144 086 0 Anslag 4 772 430 4 674 090 4 847 000³ 4 966 000³ 5 095 000³ 5 221 000³ Tilldelade medel 4 605 932 4 591 428 4 617 134 4 966 000 4 950 914 5 221 000 Utfall/Prognos 4 688 594 4 821 294 4 974 246 5 110 086 5 239 223 5 358 389 83 836 -147 204 -127 246 -144 086 -144 223 -137 389 Avvikelse från tilldelade medel -82 662 -229 866 -357 112 -144 086 -288 309 -137 389 Högsta anslagskredit 230 525 233 021 242 350 248 300 254 750 261 050 4 836 457 4 824 449 4 859 484 5 214 300 5 205 664 5 482 050 0 0 -114 762 0 -33 559 0 Ingående överföringsbelopp Avvikelse från anslag Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 4 821 miljoner kronor, vilket är 147 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 230 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Analys Den övervägande majoriteten av de som har bostadstillägg inom anslagsposten bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättningar har sjukersättning. Gruppen med bostadstillägg och sjukersättning ökar svagt, medan gruppen med bostadstillägg och aktivitetsersättning ökar kraftigare. Sammantaget ökar hela beståndet med bostadstillägg svagt. Antalet personer med bostadstillägg beräknas att öka från cirka 130 000 personer år 2015 till cirka 132 000 år 2016. Ökningen antas sedan fortsätta under prognosperioden. Medelersättningen för bostadstillägg ökar svagt och förväntas att fortsätta göra det under prognosperioden. Ökningen kan förklaras av att boendekostnaderna ökar. Sammantaget innebär detta att anslagsbelastningen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning förväntas öka under hela prognosperioden. 64 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 4 820 091 4 972 301 5 111 917 5 229 715 5 352 728 - - - - - +1 513 +2 252 -1 620 +10 046 +5 915 -310 -307 -211 -538 -254 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 4 821 294 4 974 246 5 110 086 5 239 223 5 358 389 +1 203 +1 945 -1 831 +9 508 +5 661 0,0 0,0 0,0 +0,2 +0,1 Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Höjningen 2015 beror på att Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för boendekostnadsindex. Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för prisbasbeloppet 2016, 2018 och 2019, vilket medför en höjning av prognosen samma år. Höjningen av prognosen motverkas till viss del av att prognosen för boendekostnadsindex har sänkts för åren 2016-2019. Volym- och strukturförändringar En marginell nedåtjustering av prognosen har gjorts för alla år, som beror på justeringar av beståndet för aktivitets- och sjukersättning. 65 RAPPORT 1:3 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Handikappersättningar Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² -44 080 0 -8 000 -19 000 -42 000 0 Anslag 1 377 080 1 351 000 1 359 000³ 1 383 000³ 1 416 000³ 1 462 000³ Tilldelade medel 1 333 000 1 351 000 1 351 000 1 364 000 1 374 000 1 462 000 Utfall/Prognos 1 330 767 1 359 000 1 370 000 1 406 000 1 452 000 1 513 000 46 313 -8 000 -11 000 -23 000 -36 000 -51 000 2 233 -8 000 -19 000 -42 000 -78 000 -51 000 65 700 67 550 67 950 69 150 70 800 73 100 1 398 700 1 418 550 1 418 950 1 433 150 1 444 800 1 535 100 0 0 0 0 -7 200 0 Ingående överföringsbelopp Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 1 359 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas handikappersättning. Handikappersättning kan beviljas vuxna personer med nedsatt funktionsförmåga om de i sin dagliga livsföring behöver tidskrävande hjälp av någon annan, behöver hjälp för att kunna förvärvsarbeta eller har betydande merkostnader. Handikappersättning kan beviljas till personer från och med juli månad han eller hon fyller 19. De som beviljats handikappersättning före fyllda 65 år får behålla ersättningen även efter de fyllt 65 år. Allt efter hjälpbehovets eller merkostnadernas storlek kan handikappersättning beviljas med 69 procent, 53 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet för år räknat. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. Analys Antalet handikappersättningar har ökat stadigt sedan 2011 och detta väntas fortsätta i ungefär samma omfattning de kommande åren, se diagram nedan. Störst, räknat i procent, är ökningen på högsta nivån, se tabell nedan. 24 Ökningen 24 Handikappersättning har tre ersättningsnivåer: 36, 53 och 69 procent av prisbasbeloppet. Ersättningens storlek bestäms av omfattningen av hjälpbehovet och/eller av storleken på merkostnaderna som orsakas av sjukdomen eller funktionsnedsättningen. 66 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 av den högsta och näst högsta nivån förklaras både av att befolkningen ökar och av att nivåernas andelar av totala antalet handikappersättningar ökar. Andelsförändringarna är dock små. Bedömningen av hur andelarna kommer att utvecklas över prognosperioden baseras på hur de utvecklades mellan 2012 och 2014. Antal handikappersättningar på olika ersättningsnivåer Nivå i procent December 2014 December 2019 Förändring i procent 36 39 764 41 954 5,5 53 10 751 11 353 5,6 69 13 111 13 863 5,7 Totalt 63 626 67 170 5,6 Källa: Försäkringskassan Antal handikappersättningar per nivå och totalt Tusental Anm. Decembervärden Källa: Försäkringskassan 67 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 1 354 000 1 365 000 1 392 000 1 443 000 1 496 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -4 000 - -10 000 -6 000 +5 000 +9 000 +14 000 +19 000 +23 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 1 359 000 1 370 000 1 406 000 1 452 000 1 513 000 +5 000 +5 000 +14 000 +9 000 +17 000 +0,4 +0,4 +1,0 +0,6 +1,1 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat ned prognosen för prisbasbeloppet för åren 2016, 2018 och 2019. Detta föranleder en sänkning av utgiftsprognosen för åren 2016, 2018 och 2019. Volym- och strukturförändringar Prognosen för antalet handikappersättningar har ändrats över prognosperioden. Det är en följd av att den nya befolkningsprognosen tagits med i beräkningen, vilket har en höjande effekt på prognosen. Retroaktivitetsfaktorn 25 har höjts något för prognosperioden med hänsyn till utfallen under året. Detta föranleder en höjning av prognosen. Volymförändringen till följd av att prognosen för antalet handikappersättningar ändrats utgör störst andel av den volym- och strukturförändringen för åren 2016-2019. Andelen ökar också över perioden, se tabell nedan. Volym- och strukturförändringar. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017 2018 2019 Volymförändringar +1 000 +5 000 +10 000 +15 000 +18 000 Strukturförändringar +4 000 +4 000 +4 000 +4 000 +5 000 Volym- och strukturförändringar +5 000 +9 000 +14 000 +19 000 +23 000 Källa: Försäkringskassan 25 Retroaktivitetsfaktorn är en kvot mellan utgiftsutfallet som fås från Försäkringskassans bokföringsdatabas Agresso och ett beräknat utgiftsutfall baserad på uppgifter som fås från Försäkringskassans Statistikportal. 68 RAPPORT 1:4 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Arbetsskadeersättningar m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Hela anslaget 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 3 609 752 3 393 235 3 128 757 2 998 417 2 901 035 2 809 209 3 330 752 3 107 235 2 896 853 2 770 918 2 676 787 2 592 436 279 000 286 000 231 904 227 499 224 248 216 773 Därav 1:4.5 Arbetsskadelivränta 1:4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:4.5 Arbetsskadelivränta Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² -66 863 -26 752 -61 987 -54 840 -65 758 -98 545 Anslag 3 370 863 3 072 000 2 904 000³ 2 760 000³ 2 644 000³ 2 549 000³ Tilldelade medel 3 304 000 3 045 248 2 842 013 2 705 160 2 578 242 2 450 455 Utfall/Prognos 3 330 752 3 107 235 2 896 853 2 770 918 2 676 787 2 592 436 40 111 -35 235 7 147 -10 918 -32 787 -43 436 Avvikelse från tilldelade medel -26 752 -61 987 -54 840 -65 758 -98 545 -141 981 Högsta anslagskredit 160 000 153 600 290 400 276 000 264 400 254 900 3 464 000 3 198 848 3 132 413 2 981 160 2 842 642 2 705 355 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Avvikelse från anslag Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 3 107 miljoner kronor, vilket är 35 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 62 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 69 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Bakgrundfakta Från anslagsposten Arbetsskadelivränta bekostas arbetsskadeersättningar som beviljas enligt socialförsäkringsbalken och motsvarande äldre lagar. De förmåner som kan beviljas är egenlivräntor, efterlevandelivräntor, särskilda hjälpmedel, begravningshjälp, sjukvård utom riket, tandvård och arbetsskadesjukpenning. En försäkrad kan ha rätt till livränta om han eller hon har fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel till följd av en arbetsskada och om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år. Livräntan täcker den inkomstförlust som uppkommer och kan maximalt bli 7,5 prisbasbelopp. Livräntan indexeras med ett särskilt indextal. Indexeringen för livräntor enligt äldre lagstiftning följer endast prisbasbeloppet. Om en person har avlidit till följd av en arbetsskada kan de efterlevande ha rätt till begravningshjälp och efterlevandelivränta. Statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivräntor och arbetsskadesjukpenning bekostas av en egen anslagspost. Det finns en socialavgift för arbetsskadeförsäkringen. Anslagsposterna 1:4.4 och 1:4.5 finansieras genom denna avgift. Analys Utgifterna för arbetsskadeersättningen har minskat över tiden och beräknas fortsätta att minska över prognosperioden. År 2015 beräknas utgifterna ha minskat med 6 procent jämfört med 2014, från 3,3 till 3,1 miljarder kronor. År 2016 beräknas utgifterna till 2,9 miljarder kronor, en minskning med 7 procent från 2015. Utgifterna beräknas fortsätta minska under prognosperioden, men minskningstakten beräknas avta under perioden 2017–2019. Den största utgiftsposten inom anslaget är egenlivränta enligt nuvarande lagstiftning. Den motsvarar 85 procent av utgifterna. Utgifterna för egenlivränta enligt nuvarande lagstiftning beräknas minska från 2,8 till 2,6 miljarder kronor (7 procent) mellan 2014 och 2015. År 2016 beräknas utgifterna till 2,4 miljarder kronor, vilket är 6 procent lägre än år 2015. Utgifterna för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk beräknas fortsätta att minska under prognosperioden, men minskningstakten bedöms avta under perioden 2017–2019. Egenlivränta enligt äldre lagstiftning står för 11 procent av utgifterna från anslaget. Utgifterna för egenlivränta enligt äldre lagstiftning beräknas minska från 376 miljoner kronor till 344 miljoner kronor (9 procent) mellan 2014 och 2015. Mellan 2015 och 2016 beräknas utgifterna för egenlivränta enligt äldre lagstiftning minska med ytterligare 7 procent, till 315 miljoner kronor. Utgifterna för egenlivränta enligt äldre lagstiftning beräknas sedan fortsätta att minska mellan 2017 och 2019, men minskningstakten är avtagande. Utgifterna för övriga ersättningar, som begravningskostnader, efterlevandelivräntor, sjukpenning, sjukvård utomlands och tandvård, beräknas öka från 126 till 147 miljoner kronor mellan 2014 och 2015, vilket motsvarar en ökning med 17 procent. Utgifterna för dessa ersättningar väntas sedan vara nära oförändrade 2016, för att på längre sikt öka något. 70 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Utgifter för arbetsskadeersättning Miljoner kronor Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 3 079 975 2 862 531 2 707 575 2 599 187 2 492 013 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - +545 +11 140 +7 166 +12 650 +27 260 +33 777 +52 203 +70 434 +87 773 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 3 107 235 2 896 853 2 770 918 2 676 787 2 592 436 +27 260 +34 322 +63 343 +77 600 +100 423 +0,9 +1,2 +2,3 +3,0 +4,0 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Egenlivräntorna enligt gällande regelverk indexeras med hjälp av ett särskilt indextal. Det särskilda indextalet baseras på KPI juni–juni, prisbasbeloppet och inkomstindex. Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för KPI juni–juni för 2015-2016 och 2018-2019, men sänkt sin prognos för prisbasbeloppet 2016, 2018 71 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 och 2019. Sammantaget leder dessa förändringar till en höjd prognos för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk. Egenlivräntor enligt äldre regelverk är indexerade med hjälp av prisbasbeloppet. Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för prisbasbeloppet 2016, 2018 och 2019, vilket innebär en sänkt prognos för egenlivräntor enligt äldre regelverk. Volym- och strukturförändringar De senaste utfallen för egenlivräntor enligt nuvarande regelverk har varit högre än väntat. Samtidigt har utgifterna för egenlivräntor enligt äldre regelverk varit lägre än väntat. Då egenlivräntor enligt gällande regelverk är den absolut största utgiftsposten inom anslaget leder den sammantagna utvecklingen till en höjd prognos. Utgifterna för övriga ersättningar såsom begravningskostnader och efterlevandelivräntor har också varit högre än väntat, vilket bidrar till prognoshöjningen. 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Hela anslaget 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 39 868 37 542 35 643 33 887 32 116 30 402 38 540 36 598 34 685 32 872 31 156 29 531 1 328 944 958 1 015 960 871 Därav 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 72 RAPPORT 1:5.3 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 0 0 0 0 Anslag 39 500 37 300 34 800³ 33 100³ 31 700³ 30 300³ Tilldelade medel 39 500 37 300 34 800 33 100 31 700 30 300 Utfall/Prognos 38 540 36 598 34 685 32 872 31 156 29 531 Avvikelse från anslag 960 702 115 228 544 769 Avvikelse från tilldelade medel 960 702 115 228 544 769 1 975 1 865 1 740 1 655 1 585 1 515 41 475 39 165 36 540 34 755 33 285 31 815 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 37 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor lägre än anslagsbeloppet och 1 miljon kronor lägre än tilldelade medel. Bakgrundfakta Ersättning inom det statliga personskadeskyddet regleras i Socialförsäkringsbalken. Före 2011 reglerades ersättningen i Lagen om statligt personskadeskydd (LSP). Ersättning inom det statliga personsskadeskyddet kan lämnas till (i) de som är totalförsvarspliktiga, inställer sig till mönstring eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter, (ii) de som medverkar i räddningstjänst samt (iii) de som är intagna för vård i kriminalvårdsanstalt, förvar i häkte eller polisarrest, vård i ett hem enligt lagen om vård av unga eller lagen om vård av missbrukare eller till de som utför ungdomstjänst eller samhällstjänst enligt brottsbalken eller oavlönat arbete med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Ersättningarna inom det statliga personskadeskyddet finansieras helt med statliga medel. Ersättningarna som betalas ut överensstämmer i stor utsträckning med arbetskadeersättningen. Båda regleras i socialförsäkringsbalken. Om den försäkrade har rätt till arbetsskadeersättning för sin skada lämnas ersättning primärt från denna och anslaget för arbetsskadeersättning belastas. I de fall ersättningen blir högre genom reglerna för det statliga personskadeskyddet lämnas ersättningen som överstiger arbetsskadeersättningen från denna. Den överskjutande delen belastar anslaget för ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Analys Utgifterna för anslaget har minskat över tiden och beräknas fortsätta att minska under prognosperioden. År 2014 var ersättningen 39 miljoner kronor. För 2015 73 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 prognostiseras ersättningen till 37 miljoner kronor och för 2016 till 35 miljoner kronor, vilket motsvarar en utgiftsminskning om drygt 5 procent per år. Prognosen för åren 2016–2019 är en framskrivning av prognosen för 2015 och följer utgifternas minskningstakt mellan 2014 och 2015. Utgifterna inom anslaget delas in i utgifter för äldre skador, skadeståndslivräntor och utgifter enligt gällande regelverk. Utgifterna domineras av utgifter för äldre skador, vilka står för cirka två tredjedelar av de totala utgifterna. Utgifterna för äldre skador var 26 miljoner kronor år 2014. De beräknas minska till 25 miljoner kronor år 2015 och 23 miljoner kronor år 2016, vilket motsvarar en minskning med nära 6 procent. Åren 2016–2019 är en framskrivning av prognosen för 2015 med en minskningstakt om nära 6 procent per år. Näst största utgiftsposten är ersättningar enligt nuvarande regelverk. År 2014 var utgifterna för dessa ersättningar 11 miljoner kronor. Egenlivräntorna står för 94 procent av de totala kostnaderna för ersättningar enligt nuvarande regelverk. Övriga utgifter utgörs av sjukvård, tandvård, sjukpenning, efterlevandeskydd och begravningshjälp. De totala utgifterna för ersättningar enligt nuvarande regelverk beräknas minska till 11 miljoner kronor år 2015 och 10,5 miljoner kronor år 2016, vilket motsvarar en minskning med nära 4 procent. Åren 2016–2019 är en framskrivning av prognosen för 2015 med en minskningstakt om nära 4 procent per år. Inom anslaget ryms även skadeståndslivräntor. Dessa stod för cirka 4 procent, eller 1,5 miljoner, av utgifterna för ersättning inom det statliga personskadeskyddet år 2014. Även utgifterna för skadeståndslivräntorna beräknas minska under prognosperioden. År 2015 beräknas kostnaderna för dessa uppgå till 1,3 miljoner kronor och minska till 1,2 miljoner kronor år 2016, vilket motsvarar en minskning med nära 10 procent. Prognosen för 2016–2019 är en framskrivning av prognosen för 2015 med en minskningstakt om nära 10 procent per år. 74 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Utgifter för ersättning inom det statliga personskadeskyddet Miljoner kronor Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 36 965 35 393 33 906 32 500 31 170 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - -367 -708 -1 034 -1 344 -1 639 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 36 598 34 685 32 872 31 156 29 531 Differens i 1000-tal kronor -367 -708 -1 034 -1 344 -1 639 Differens i procent -1,0 -2,0 -3,0 -4,1 -5,3 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Ny prognos ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Lägre utfall än vad som prognostiserades i maj har lett till en sänkt prognos för ersättning inom det statliga personskadeskyddet. Minskningstakten har justerats upp för både ersättningar för äldre skador och ersättningar enligt nuvarande regelverk. Dessa utgifter väntas nu minska snabbare vilket leder till större effekter på lång sikt än på kort sikt. Prognosen för 2015 har sänkts med 1 procent, 75 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 prognosen för 2016 med 2 procent och prognosen för följande år med ytterligare 1 procentenhet per år. 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 3 054 938 2 830 994 3 241 000 3 207 000 3 207 000 3 207 000 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin 920 984 750 000 750 000 750 000 750 000 750 000 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund 278 584 280 000 339 000 339 000 339 000 339 000 1:6.4 Finansiell samordning mellan FK och hälso- och sjukvården 29 541 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 735 251 738 000 738 000 738 000 738 000 738 000 6 086 37 000 34 000 0 0 0 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd 12 283 50 000 100 000 100 000 100 000 100 000 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar 93 869 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 978 340 695 994 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Hela anslaget Därav 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan FK och Arbetsförmedlingen 1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. 76 RAPPORT 1:6.1 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Rehabiliteringsgarantin Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 39 000 0 0 0 0 0 Anslag 885 000 750 000 750 000³ 750 000³ 750 000³ 750 000³ Tilldelade medel 924 000 750 000 750 000 750 000 750 000 750 000 Utfall/Prognos 920 984 750 000 750 000 750 000 750 000 750 000 Avvikelse från anslag -35 984 0 0 0 0 0 3 016 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 924 000 750 000 750 000 750 000 750 000 750 000 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 750 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta För de 750 miljoner kronor som avsatts för rehabiliteringsgarantin har en ny överenskommelse slutits mellan staten och SKL gällande verksamhetsåret 2015. Målgruppen är fortfarande icke specifika rygg- och nackbesvär samt lindrig och medelsvår psykisk ohälsa. Av de 750 miljoner kronorna får 38 miljoner kronor användas för forskning och utvärdering och 712 miljoner kronor till landstingens behandlingar. Analys Bedömningen är att hela anslaget betalas ut under 2015. För åren 2016-2018 antas att det i budgetpropositionen beräknade anslaget för rehabiliteringsgarantin används i sin helhet. För 2019 antas samma anslagsbelopp som för 2018. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med prognosen som lämnades till regeringen i maj 2015. 77 RAPPORT 1:6.3 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Finansiell samordning genom samordningsförbund Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 0 0 0 0 Anslag 280 000 280 000 280 000³ 280 000³ 280 000³ 280 000³ Tilldelade medel 280 000 280 000 280 000 280 000 280 000 280 000 Utfall/Prognos 278 584 280 000 339 000 339 000 339 000 339 000 Avvikelse från anslag 1 416 0 -59 000 -59 000 -59 000 -59 000 Avvikelse från tilldelade medel 1 416 0 -59 000 -59 000 -59 000 -59 000 0 0 0 0 0 0 280 000 280 000 280 000 280 000 280 000 280 000 0 0 -59 000 -59 000 -59 000 -59 000 Ingående överföringsbelopp Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 280 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Samverkan enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (Finsam) infördes 2004 med syfte att ge ytterligare möjligheter till samverkan. Finansiell samordning bedrivs av samordningsförbund och är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting samt en eller flera kommuner. Syftet med den finansiella samordningen är att den gör det möjligt att identifiera individernas totala behov av rehabilitering, vilket kan vara svårt för en enskild aktör. Målgruppen är individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna för att uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Analys Fler samordningsförbund är på gång att bildas och för 2015 är bedömningen att hela anslagsposten förbrukas. Enligt signaler som Nationella rådet 26 fångat upp är ytterligare 18 kommuner möjliga för att ingå i samordningsförbund under 2016. Bland dessa ingår Stockholms kommun. Det finns ingen möjlighet att ge utrymme för 26 Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Sveriges Kommuner och Landsting samt Socialstyrelsen bildade 2008 Nationella rådet för finansiell samordning. Syftet med rådet är bland annat att, i enlighet med regeringens intentioner, ge samverkan den legitimitet och förankring som är nödvändig. 78 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 nytillkommande kommuner inom den nuvarande ramen för medelstilldelning utan långtgående konsekvenser för de nuvarande förbunden. Utgiften för den statliga medelstilldelningen till samordningsförbunden för 2016 har beräknats till 336 miljoner kronor. Det finns därutöver ett behov av 3 miljoner kronor, som ska täcka administrativa kostnader till följd av arbetet med samordningsförbundens verksamhet. De administrativa kostnaderna är kopplade till det nationella stödet, som bland annat innebär att stödja förbund i frågor om regelverket kring finansiell samordning, ekonomi, administration samt organisation. Det nationella stödet rör inte Försäkringskassans interna arbete med Finsam. Den totala utgiften för 2016 beräknas till 339 miljoner kronor. För åren 2017-2019 är bedömningen att anslagsbelastningen är 339 miljoner kronor per år. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med prognosen som lämnades till regeringen i maj 2015. 1:6.4 Finansiell samordning mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 0 0 0 0 Anslag 30 000 30 000 30 000³ 30 000³ 30 000³ 30 000³ Tilldelade medel 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 Utfall/Prognos 29 541 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 Avvikelse från anslag 459 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 459 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 30 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. 79 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Bakgrundsfakta Sedan 2008 har Försäkringskassan och landstingen möjlighet att tillsammans i projektform verka för att sjukskrivna individer snabbare ska återfå arbetsförmågan genom medel avsatta för finansiell samverkan (Tvåparts-finsam). Syftet är att stärka det gemensamma arbetet i sjukskrivningsprocessen, effektivisera kommunikationen och förstärka det ömsesidiga förtroendet mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, till exempel genom kunskaps- och metodutveckling inom området. Anslagsposten används huvudsakligen till strukturövergripande insatser för att utveckla en mer effektiv sjukskrivningsprocess och till högre krav på medicinska beslutsunderlag till Försäkringskassan. Analys För åren 2015-2017 antas att det i budgetpropositionen beräknade anslaget används i sin helhet. För 2018 och 2019 antas anslagsbeloppet bli det samma som för de tidigare åren. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med prognosen som lämnades till regeringen i maj 2015. 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 0 0 0 0 Anslag 738 000 738 000 738 000³ 738 000³ 738 000³ 738 000³ Tilldelade medel 738 000 738 000 738 000 738 000 738 000 738 000 Utfall/Prognos 735 251 738 000 738 000 738 000 738 000 738 000 Avvikelse från anslag 2 749 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 2 749 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 738 000 738 000 738 000 738 000 738 000 738 000 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 738 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. 80 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Bakgrundsfakta Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom utökat samarbete förstärka stödet till personer som är sjukskrivna och unga med aktivitetsersättning. Samverkan ska innefatta aktiva insatser som sker så tidigt som möjligt för de personer som bedöms ha förmåga att tillgodogöra sig aktiva rehabiliteringsinsatser. Under 2012 inleddes samarbetet där ingången till gemensamt stöd och aktiva insatser sker genom en gemensam kartläggning. Satsningen innebär att myndigheterna vid behov ska erbjuda förstärkta rehabiliteringsinsatser tidigare och mer systematiskt än hittills. Analys För 2015 antas att det i budgetpropositionen beräknade anslaget används i sin helhet. 27 För 2016-2019 antas anslagsbelastningen bli det samma som för 2015. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med prognosen som lämnades till regeringen i maj 2015. 1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 26 263 0 0 0 0 Anslag 36 500 40 000 5 000³ 0³ 0³ 0³ Tilldelade medel 36 500 66 263 5 000 0 0 0 Utfall/Prognos 6 086 37 000 34 000 0 0 0 Avvikelse från anslag 30 414 3 000 -29 000 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 30 414 29 263 -29 000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 36 500 66 263 5 000 0 0 0 0 0 -29 000 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 37 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 29 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. 27 Prop. 2014/15:100 81 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Bakgrundsfakta Denna anslagspost tillkom i budgetpropositionen för 2013 där regeringen avsatte särskilda medel 2013-2016 för att öka kunskapen om effektiva arbetsmetoder för att stödja personer som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan fick i september 2013 uppdraget att effektutvärdera arbetslivsinriktade insatser för unga med aktivitetsersättning. Större delen av år 2014 var arbetet i projektet inriktat på ett omfattande förstudiearbete och uppbyggnad av projektets tre olika insatser. Insatserna startade upp i november 2014. Utfallet för 2014 blev därmed väldigt lågt, eftersom resurserna huvudsakligen används till de aktiva insatserna i projektet (som startade upp först i november 2014). Analys Socialdepartementet har lämnat besked om att projekttiden kommer att förlängas till sista mars 2017. Överskjutande medel från 2014, om 26 miljoner förflyttades till 2015. Projektet avser nu att ansöka om möjlighet att överföra samtliga överskjutande medel från 2015 till 2016 för att kunna bedriva projektets tre insatser under hela år 2016. I och med att arbetet börjat komma igång allt mer är bedömningen att större delen av anslagsbeloppet på 40 miljoner går åt 2015, projektet räknar med att förbruka 37 miljoner kronor. För 2016 är bedömningen att anslagsbelastningen blir 34 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 40 000 31 000 0 0 0 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - -3 000 +3 000 - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 37 000 34 000 0 0 0 Differens i 1000-tal kronor -3 000 +3 000 0 0 0 -7,5 +9,7 0,0 0,0 0,0 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2015 har sänkts något jämfört med prognosen som lämnades till regeringen i maj 2015. Bedömningen är att projektet under 2015 kommer att förbruka 37 miljoner kronor istället för 40 miljoner kronor. För 2016 har 82 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 prognosen höjts jämfört med föregående prognos. Bedömningen är nu att projektet kommer att förbruka 34 miljoner kronor istället för 31 miljoner kronor. Detta förutsätter att de 3 miljoner kronor som inte bedöms förbrukas kan föras över till 2016. 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 0 0 0 0 Anslag 30 000 50 000 100 000³ 100 000³ 100 000³ 100 000³ Tilldelade medel 30 000 50 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Utfall/Prognos 12 283 50 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Avvikelse från anslag 17 717 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 17 717 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 30 000 50 000 100 000 100 000 100 000 100 000 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 50 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Detta är en ny anslagspost under anslaget Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Syftet är att ersätta bidraget till företagshälsovården med ett bidrag riktat till arbetsgivare för att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar. Bidraget ska ges för insatser för vilka det tidigare lämnats bidrag för koordinerade insatser. Analys För 2015-2017 antas att det i budgetpropositionen beräknade anslaget används i sin helhet. 28 För 2018 och 2019 antas anslagsbeloppet bli samma som för 2017. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med prognosen som lämnades till regeringen i maj 2015. 28 Prop. 2013/14:1 83 RAPPORT 1:6.9 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Försäkringsmedicinska utredningar Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 0 0 0 0 Anslag 115 000 250 000 250 000³ 250 000³ 250 000³ 250 000³ Tilldelade medel 115 000 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Utfall/Prognos 93 869 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 Avvikelse från anslag 21 131 0 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 21 131 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 115 000 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 250 miljoner kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Detta är en ny anslagspost under Bidrag för sjukskrivningsprocessen. Medel för försäkringsmedicinska utredningar har tidigare avsatts i den så kallade sjukskrivningsmiljarden (dåvarande 1:6.2), men från och med 2014 lyfts de ut till en egen anslagspost. Enligt två separata överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har anslagsposten fördelats för att täcka dels fördjupade medicinska utredningar 2014-2015 (200 miljoner årligen) och dels en fortsatt pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar 2014 (50 miljoner kronor). Analys För åren 2016-2019 antas att anslagsbelastningen blir som anslaget för år 2015. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med prognosen som lämnades till regeringen i maj 2015. 84 RAPPORT 1:6.10 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Bidrag till hälso- och sjukvården Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 0 0 0 0 Anslag 1 000 000 1 000 000 1 000 000³ 1 000 000³ 1 000 000³ 1 000 000³ Tilldelade medel 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 978 340 695 994 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Avvikelse från anslag 21 660 304 006 0 0 0 0 Avvikelse från tilldelade medel 21 660 304 006 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Utfall/Prognos Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 696 miljoner kronor, vilket är 304 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta I december 2013 slöts en ny överenskommelse mellan regeringen och SKL om sjukskrivningsmiljarden med avseende på verksamhetsåren 2014-2015 med utbetalning 2015 respektive 2016. Överenskommelsen omfattar dels en rörlig del och dels en villkorad del respektive år. I överenskommelsen ingår från 2014 även bidrag för ersättning för kostnader för medicinsk service som tidigare legat inom ramen för regeringens företagshälsovårdssatsning. I tabellen nedan sammanfattas medelsfördelningen i överenskommelsen. Analys Det är klart att alla landsting uppfyller villkoren 1-4 det vill säga maximalt belopp har betalats ut gällande de villkoren. När det gäller villkor 5 kan maximalt 50 miljoner betalas ut till landstingen, men flera landsting uppfyller inte villkoret helt eller enbart delvis och därför blev utbetalningen till landstingen lägre, ungefär 33 miljoner kronor 29. Flera landsting uppfyllde inte villkoren för den rörliga delen. Utbetalningen av den rörliga delen till landstingen blev totalt ungefär 21 miljoner kronor. Inga antaganden om ej uppfyllda villkor har gjorts för verksamhetsåret 2015. Därför bedöms prognosen för 2016 vara oförändrad. För åren 2017-2019 antas anslaget vara 1 miljard årligen. 29 För sjukskrivningsmiljarden publiceras månatligen utfall över antalet sjukpenningdagar och antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per landsting på Försäkringskassans hemsida. Där finns det en mer utförlig beskrivning av hur medlen fördelats mellan länen. 85 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Avsatta medel för den rörliga delen samt respektive villkor enligt överenskommelsen 2014-2015 (med utbetalningar 2015 och 2016) Beloppen anges i tusentals kronor 2014 2015 308 000 230 000 50 000 50 000 Villkor 2: Kompetenssatsning försäkringsmedicin 150 000 150 000 Villkor 3: Tidig samverkan Villkor 4: Psykisk ohälsa med fokus på lindriga och medelsvåra besvär Villkor 5: Elektroniskt informationsutbyte 150 000 175 000 100 000 100 000 153 500 215 000 Rörlig del Villkor 1: Jämställd sjukskrivningsprocess - varav SKL 70 500 57 000 - varav Försäkringskassan 27 000 52 000 - varav Socialstyrelsen - varav Landstingen 6 000 6 000 50 000 100 000 Villkor 6: Teknisk plattform för stöd och service 15 000 Villkor 7: Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning 12 000 20 000 Medicinsk service 55 000 55 000 6 500 5 000 1 000 000 1 000 000 Utvärdering (efter beslut av regeringen) Totalt Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017 2018 2019 694 699 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - +1 295 - - - - Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 695 994 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 +1 295 0 0 0 0 +0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent Volym- och strukturförändringar Två landsting fick förlängd tid på att uppfylla villkor 5. Det ena landstinget uppfyllde villkoret och får maximalt belopp och det andra landstinget uppfyllde inte villkoret och får inget belopp. Därför blir det en mindre uppjustering av prognosen för år 2015. För åren 2016-2019 är prognosen oförändrad. 86 RAPPORT 2:1 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Försäkringskassan Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017 2018 2019 -80 801 -22 894 -128 255 -551 895 -930 999 -1 148 933 Anslag 7 869 334 7 902 295 7 921 906 8 006 442 8 167 612 8 357 729 Tilldelade medel 7 788 533 7 879 401 7 793 651 7 454 547 7 236 613 7 208 796 Utfall/Prognos 7 811 427 8 007 656 8 345 546 8 385 546 8 385 546 8 385 546 57 907 -105 361 -423 640 -379 104 -217 934 -27 817 Avvikelse från tilldelade medel -22 894 -128 255 -551 895 -930 999 -1 148 933 -1 176 750 Högsta anslagskredit 236 080 236 391 237 657 240 193 245 028 250 732 8 024 613 8 115 792 8 031 308 7 694 740 7 481 641 7 459 528 0 -108 136 314 238 690 806 903 905 926 018 Ingående överföringsbelopp Avvikelse från anslag Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. Av tabellen ovan framgår årets över-/underskridande och avvikelse från tilldelade medel för åren 2015–2019 i tusental kronor. Analys I samband med prognosen i februari 2015 hemställde Försäkringskassan om utökat anslag om 200 miljoner för 2015 och framåt. Motivet var att myndigheten inte klarar av att möta det ökade behovet av insatser i enlighet med rehabiliteringskedjan, som det ökade inflödet av sjukskrivningar och sjukfallens ökade längd medför. Uppdaterade prognoser visar att situationen har förstärkts, då inflödet fortsätter att öka och så även sjukfallens längd. Det har tidigare konstaterats att rehabiliteringskedjan har stor betydelse för att hålla tillbaka uppgångar i sjukskrivningarna. Försäkringskassan bedömer att myndighetens förmåga att bidra till ökad återgång i arbete genom utredning och bedömning av arbetsförmåga i enlighet med rehabiliteringskedjan påtagligt begränsas med de finansiella förutsättningar som gäller. Nuvarande finansiella situation leder också till att insatserna för dem, som inte har en anställning och därmed inte omfattas av rehabiliteringskedjans tidsgränser, begränsas. Med bättre ekonomiska förutsättningar kan Försäkringskassan ha ett ökat fokus på försäkringstillämpning, utredning och bedömning av arbetsförmåga och kan därmed i högre grad bidra till ökad återgång i arbete. Detta är bakgrunden till att myndigheten reviderar de belopp som vi tidigare har hemställt om. För att kunna göra de insatser som rehabiliteringskedjan föreskriver med den kvalitet som krävs för att fler ska återgå i arbete och samtidigt motverka att allt fler hamnar i långtidssjukskrivningar behövs en nivåhöjande resursförstärkning för år 2016 med 400 miljoner kronor och 440 miljoner kronor 87 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 åren därefter. Det föreligger dock betydande osäkerhet om framtida resursbehov från och med år 2017. Fortsatt ökat inflöde och längre sjukfall Antalet inkomna sjukpenningärenden har hittills under 2015 (januari – maj) ökat med drygt 20 000 ärenden (8,3 procent) jämfört med motsvarande period 2014. Detta skiljer sig markant från motsvarande period 2014 jämfört med motsvarande period 2013 (en ökning med 0,4 procent) och är en ökningstakt som inte har setts sedan innan minskningarna av sjuktalen i slutet av 2000-talet. Prognosjämförelse. Antal inkomna sjukpenningärenden 2015 2016 2017 2018 2019 Prognos november 2014 610 689 622 902 629 132 632 655 636 198 Prognos mars 2015 611 850 639 399 – – – Prognos juni 2015 618 516 655 633 658 813 661 177 664 215 7 827 32 730 29 681 28 522 28 017 1,3 5,3 4,7 4,5 4,4 6 666 16 234 – – – 1,1 2,5 – – – Differens mot november 2014 antal Differens mot november 2014 procent Differens mot mars 2015 antal Differens mot mars 2015 procent Källa: Försäkringskassan Ökningen under årets fem första månader har varit betydligt högre än på många år. Prognosen skrivs därför upp både på kort sikt och för hela prognosperioden, jämfört med föregående prognoser. I föregående ärendevolymprognos antogs inte att den bortre tidsgränsen skulle avskaffas. I föreliggande prognos sänker därför detta antagande åren 2016-2019 med omkring 1-2 procentenheter. Antal pågående sjukfall har ökat med 14 procent det senaste året, från 163 000 i slutet av februari 2014 till 186 000 vid motsvarande tidpunkt 2015. En starkt bidragande orsak till ökningen är nyinflödet 30 av sjukfall. Det är inte längre möjligt att endast ange ökad psykisk ohälsa som den helt dominerande faktorn för ökningen av sjukskrivningarna. Det är fortfarande så att andelen med psykiska diagnoser är hög och ökar, samt att den diagnosgruppen generellt har längre sjukfall, men varaktigheten ökar nu oavsett diagnos, kön eller sysselsättning. Vi ser således en generell ökning av sjukfrånvaron, där psykisk ohälsa utgör en väsentlig del. Osäkert kring utvecklingen av nyanlända En osäkerhetsfaktor för perioden är konsekvenserna av ökningen av nyanlända till Sverige. Bedömningen är att det kommer ske en ökning med cirka 10-20 procent på årsbasis från 2014 års nivå till följd av den ökade migrationen. Sedan införandet av etableringsförmånerna har antalet ärenden inom dessa förmåner ökat 30 Med nyinflöde avses startade sjukfall som blir minst 30 dagar och som ej är återflöde. 88 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 varje år och 2017 förväntas antalet ärenden bli 118 000, en ökning med över 160 procent jämfört med 2014. Detta är en betydande uppjustering av inflödet i förhållande till tidigare prognoser. Detta kommer även att påverka inflödet av ärenden inom familjeförmånerna underhållsstöd, barnbidrag, bostadsbidrag och föräldrapenning. Även antalet ärenden inom försäkringstillhörighet påverkas eftersom alla nyanlända ska igenom den processen. Ökad risk Under ett antal år har Försäkringskassan kunnat uppvisa ett mindre överskott, men är numera beroende av anslagskrediten för att bedriva den löpande verksamheten. Detta trots att vi under de senaste åren inte kompenserar för pris- och löneuppräkning och därutöver ger organisationen ytterligare besparingskrav (för 2016 som motsvarar 1,3 procent av personalkostnaderna, det vill säga cirka 77 miljoner kronor). De besparingskrav som nu föreligger innebär att myndigheten ökar risken för att inte ha verksamhetsriskerna under kontroll. Detta innebär att vår förmåga att vidmakthålla nuvarande nivå för service, tillgänglighet och kvalitet försämras och kan leda till långa väntetider för beslut och utbetalningar. Detta skapar otrygghet och kan medföra ekonomiska problem för enskilda personer och familjer. Beaktade förändringar Som en följd av de av regeringen i vårbudget för 2015 aviserade förändringar av underhållsstödet, arbetslöshetsförsäkringen samt sjuk- och aktivitetsersättningen höjs kostnaderna med 29 miljoner kronor. Därtill sänks kostnader med 10 miljoner kronor för 2015 till följd av att den tidigare aviserade förändringen vad avser att hantera införandet av en tredje reserverad föräldramånad utgår i tilläggsbudgeten. I regeringens tilläggsbudget ökas Försäkringskassans anslag med 19 miljoner kronor för att hantera dessa förändringar. Vidare framkommer det av regeringens ändringsbudget att arbetsgivaravgiften för anställda under 26 år höjs från och med 1 augusti 2015. Detta beräknas innebära ökade kostnader med cirka 6 miljoner för 2015 och 22 miljoner för de kommande åren. Dessa förändringar är beaktade i denna prognos. 89 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen den 5 maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 8 054 241 8 269 241 8 269 241 8 269 241 8 269 241 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - Volym- och strukturförändringar - 200 000 240 000 240 000 240 000 Regelförändringar - - - - - -46 585 -123 695 -123 695 -123 695 -123 695 8 007 656 8 345 546 8 385 546 8 385 546 8 385 546 -46 585 76 305 116 305 116 305 116 305 -0,6 0,9 1,4 1,4 1,4 Föregående prognosbelopp Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Skillnaden för 2015 beror främst på ett för högt antagande om konsekvenserna av den höjda arbetsgivaravgiften med 7 miljoner kronor, samt lägre kostnader med 39 miljoner kronor främst till följd av lägre avskrivningar. För 2016 höjs kostnaderna med ytterligare 200 miljoner kronor till följd av det ökade inflödet av sjukskrivningar och sjukfallens varaktighet medan de minskas till följd av ett ökat besparingskrav i organisationen på ca 77 miljoner kronor, ett sedan tidigare för högt antagande om konsekvenserna av den höjda arbetsgivaravgiften med cirka 18 miljoner kronor, effekter till följd av driftsatta investeringar samt övriga neddragningar. För 2017 och framåt ökar kostnaderna med ytterligare 40 miljoner kronor till följd av fortsatt ökat inflöde av sjukskrivningar och längre sjukfall. Samtidigt minskar prognosen till följd av genomförda besparingar och justeringar år 2016 som har påverkan på nivån framledes. 90 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² -9 710 -97 866 -26 900 0 0 0 Anslag 25 132 000 25 839 595 26 787 855³ 27 544 900³ 28 220 500³ 28 769 600³ Tilldelade medel 25 122 290 25 741 729 26 760 955 27 544 900 28 220 500 28 769 600 Utfall/Prognos 25 220 156 25 768 629 26 425 291 27 072 389 27 635 252 28 115 122 Avvikelse från anslag -88 156 70 966 362 564 472 511 585 248 654 478 Avvikelse från tilldelade medel -97 866 -26 900 335 664 472 511 585 248 654 478 1 256 600 1 291 980 1 339 393 1 377 245 1 411 025 1 438 480 26 378 890 27 033 709 28 100 348 28 922 145 29 631 525 30 208 080 0 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 25 769 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 27 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom angiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Utgifterna för anslaget Barnbidrag kan delas in i fyra kategorier: Allmänt barnbidrag Flerbarnstillägg Förlängt barnbidrag Tilläggsbelopp vid EU-förmåner Analys I prognosen antas ökningstakten för utgifterna inom Barnbidrag följa SCB:s befolkningsprognos som publicerades i maj 2015. Allmänt barnbidrag och flerbarnstillägg antas följa befolkningsutvecklingen för barn 0–16 år. Utgifterna för förlängt barnbidrag antas följa befolkningsutvecklingen för 16–20-åringar. 91 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Av diagrammet nedan framgår att utgifterna för Barnbidrag har ökat sedan 2010 och väntas att öka under hela prognosperioden. Ökningen beror framför allt på att antal barn 0–16 år i befolkningen har ökat. Utgifterna för delarna inom Barnbidrag Miljarder kronor Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 25 728 346 26 253 185 26 714 894 27 164 351 27 541 746 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - +40 283 +172 106 +357 495 +470 901 +573 376 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 25 768 629 26 425 291 27 072 389 27 635 252 28 115 122 +40 283 +172 106 +357 495 +470 901 +573 376 +0,2 +0,7 +1,3 +1,7 +2,1 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. 92 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna för perioden april-maj med endast 4 miljoner kronor (0,1 procent). I grunden utgår därför denna prognos från prognosen som lades i Budgetunderlaget (majprognosen hölls oförändrad). Samtliga förändringar utöver prognosfelet härrör alltså från Statistiska Centralbyråns senaste befolkningsprognos som publicerades i maj 2015. Jämfört med föregående befolkningsprognos har antal 0-20-åringar höjts. Sammantaget innebär detta höjningar av utgifterna för samtliga år i prognosperioden på upp till drygt 2 procent. Ungefär 88 procent av utgifterna inom anslaget betalas ut som allmänt barnbidrag. Prognosen för allmänt barnbidrag baseras på antal 0-16åringar. I tabellen nedan visas revideringen av befolkningsprognosen för dessa. Revideringen förklarar i stort sett hela förändringen av prognosen av anslaget jämfört med tidigare prognos. Antal 0-16-åringar i SCB:s befolkningsprognos Revidering (procentenheter) av prognosen publicerad 2015 jämfört med prognosen 2014 År 2015 2016 2017 2018 2019 Årsvis 0,3 0,5 0,7 0,4 0,4 Kumulativ 0,3 0,8 1,5 1,9 2,3 Källa: Statistiska Centralbyrån 93 RAPPORT 1:2 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Föräldraförsäkring Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 37 653 832 38 859 163 40 323 572 42 133 991 44 127 351 46 060 259 27 353 298 28 249 556 29 242 388 30 700 394 32 085 228 33 453 489 1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 2 737 626 2 788 024 2 914 652 2 941 763 3 115 984 3 318 586 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 6 018 320 6 312 805 6 462 249 6 754 061 7 041 434 7 353 485 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 636 746 558 068 695 763 672 561 758 004 746 682 1:2.12 Graviditetspenning 550 418 575 762 614 559 655 697 695 706 735 299 50 716 58 365 62 641 62 772 68 111 72 942 306 708 316 583 331 320 346 743 362 884 379 776 Hela anslaget Därav 1:2.9 Föräldrapenning 1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning 1:2.1 Jämställdhetsbonus ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas anslagsposterna Föräldrapenning, Tillfällig föräldrapenning, Graviditetspenning och Jämställdhetsbonus samt Statliga ålderspensionsavgifter för respektive förmån (exklusive Jämställdhetsbonus). Föräldrapenning Föräldrapenning betalas ut i samband med ett barns födelse eller adoption under högst 480 dagar. Mamman kan ta ut föräldrapenning från och med 60 dagar före barnets beräknade födelse. Båda föräldrarna kan också före barnets födelse ta ut föräldrapenning vid föräldrautbildningar. Från den 1 januari 2012 har föräldrarna även möjlighet att vara föräldralediga samtidigt med föräldrapenning i 30 dagar under barnets första levnadsår. Vid tvillingfödsel betalas föräldrapenning ut under ytterligare 90 dagar enligt sjukpenningnivå eller grundnivå, och 90 dagar enligt lägstanivån. För varje barn utöver det andra betalas föräldrapenning ut under ytterligare 180 dagar med ersättning enligt sjukpenningnivån. För barn som är födda före 1 januari 2014 kan föräldrapenning tas ut till och med barnet har avslutat det första året i grundskolan. Om barnet fyller 8 år efter skolavslutningen kan föräldrapenning tas ut till och med den dag det fyller 8 år. Föräldrapenning för adoptivbarn kan dock betalas ut tills barnet har fyllt10 år. 94 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 För barn födda från och med den 1 januari 2014 infördes nya åldersgränser i föräldrapenningen så att föräldrapenning kan tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller den senare tidpunkt då barnet slutar femte klass. Barn födda på våren går fortfarande i femte klass när de fyller 12 år. För barn födda från och med den 1 januari 2014 infördes nya åldersgränser i föräldrapenningen så att föräldrapenning kan tas ut fram till dess att barnet fyller 12 år eller den senare tidpunkt då barnet slutar femte klass. Detta innebär att om barnet är fött på våren har föräldrarna rätt till föräldrapenning fram till läsårets slut och för barn födda på hösten tills de fyller 12 år. Efter barnets fyraårsdag kan föräldrapenning tas ut under högst 96 dagar. För föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn fördelas de 480 dagarna jämnt mellan dem, det vill säga att de disponerar 240 dagar var. En förälder kan avstå rätt till föräldrapenning till förmån för den andra föräldern, utom 60 dagar på sjukpenningnivå. Den som har avstått rätt till föräldrapenning kan ta tillbaka sitt avstående i den mån det ännu inte betalats ut någon ersättning. Föräldrapenningen har tre ersättningsnivåer, sjukpenningnivå, grundnivå och lägstanivå. Sjukpenningnivån innebär att förälderns sjukpenninggrundande inkomst ligger till grund för beräkning av föräldrapenningen. Föräldrapenning på grundnivå lämnas om föräldern saknar sjukpenninggrundande inkomst, har en låg inkomst eller inte uppfyller vissa kvalificeringsvillkor. Grundnivån uppgår till 225 kronor om dagen. Av de 480 dagarna för vilka det kan lämnas föräldrapenning kan förmånen lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå för 390 dagar. För resterande 90 dagar utges föräldrapenning på lägstanivå, som uppgår till 180 kronor per dag. För de första 180 dagarna lämnas föräldrapenning alltid på sjukpenningnivå eller grundnivå. För att få föräldrapenning beräknad på sjukpenningnivå under dessa dagar måste föräldern varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger lägstanivån, det vill säga 180 kronor per dag, i 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse. Under 390 av de 480 dagarna utges ersättning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) efter att den har multiplicerats med omräkningsfaktorn 0,97. Föräldrapenning kan betalas ut på hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmånsnivå. Vilken förmånsnivå som är aktuell beror på hur mycket föräldern arbetar i förhållande till normal arbetstid för en heltidsarbetande inom yrket. Taket för den sjukpenninggrundande inkomsten vid beräkning av föräldrapenning är 10 prisbasbelopp år 2006. Föräldrapenning finansieras med en föräldraförsäkringsavgift. Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning bekostas från en egen anslagspost. 95 RAPPORT 1:2.9 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 0 0 0 0 Anslag 27 847 869 28 957 383 30 172 458³ 31 536 827³ 32 749 430³ 34 028 937³ Tilldelade medel 27 847 869 28 957 383 30 172 458 31 536 827 32 749 430 34 028 937 Utfall/Prognos 27 353 298 28 249 556 29 242 388 30 700 394 32 085 228 33 453 489 Avvikelse från anslag 494 571 707 827 930 070 836 433 664 202 575 448 Avvikelse från tilldelade medel 494 571 707 827 930 070 836 433 664 202 575 448 1 420 893 1 447 869 1 508 623 1 576 841 1 637 472 1 701 447 29 268 762 30 405 252 31 681 081 33 113 668 34 386 902 35 730 384 0 0 0 0 0 0 Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 28 250 miljoner kronor, vilket är 708 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Analys Utgifterna inom föräldrapenning drivs i första hand av ersättningsnivån, antal födda barn, antal barn mellan 0-8 år och fördelningen av ersättningsdagar mellan föräldrarna. Regeländringen som ger rätt till föräldrapenning tills barnet fyller 12 år (tidigare 8 år) påverkar utgifterna först 2022 då första barnkullen som omfattas av de nya reglerna blir äldre än 8 år. Fram till dess är det antalet barn i åldrarna 08 år som påverkar utgifterna. Regeringens proposition 2014/15:124 ”En mer jämställd föräldrapenning” om att reservera ytterligare en månad föräldrapenning för vardera föräldern har inte beaktats i prognosen. Det totala uttaget av föräldrapenningdagar har ökat kontinuerligt under 2000-talet. Det beräknas också fortsätta att öka med sammantaget 9,3 procent från år 2015 till 2019. Ökningen beror framförallt på att antalet födda barn enligt SCB:s senaste befolkningsprognos bedöms öka från cirka 118 000 år 2015 till 130 450 år 2019. Under de 5 första månaderna 2015 betalades 10 853 miljoner kronor ut i föräldrapenning. Det är 355 miljoner mer än motsvarande period förra året. Utgiftsökningen beror dels på att medelersättningen per dag under de 5 första månaderna 2015 var högre än motsvarande period år 2014, dels på att fler föräldrapenningdagar har betalats ut. Nettodagar Som tidigare nämnts drivs utgifterna inom föräldrapenningen, förutom av medelersättningen, av antal uttagna dagar. Utvecklingen av antal uttagna dagar drivs i sin tur av antal födda barn och befintligt antal barn mellan 0-8 år. Enligt 96 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 SCB:s befolkningsprognos från maj 2015, bedöms antalet födda barn öka med drygt 10,8 procent från 2015 till 2019. Antalet barn i åldrarna 0-8 år bedöms öka med 6,5 procent under motsvarande period. Antalet uttagna SGI-dagar med den högsta ersättningsnivån (årsinkomster över 10 prisbasbelopp) beräknas öka från 5,3 miljoner dagar år 2015 till 6,2 miljoner dagar år 2019. Samtidigt beräknas antalet uttagna SGI-dagar under högsta ersättningsnivån öka från knappt 30,9 miljoner dagar år 2015 till knappt 32 miljoner dagar år 2019. Uttaget av antalet grundnivådagar beräknas öka från 9 miljoner dagar år 2015 till 10,6 miljoner dagar år 2019. Antalet uttagna lägstanivådagar beräknas öka från 7,5 miljoner dagar år 2015 till 8,9 miljoner dagar år 2019. Det totala antalet uttagna föräldrapenningdagar under 2015 beräknas bli drygt 52,8 miljoner. De förväntas öka till 57,7 miljoner dagar år 2019. Antal nettodagar fördelade på föräldrarnas kön * Preliminära siffror (för mer information se avsnittet Osäkerhetsanalys). Källa: Försäkringskassan Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen påverkas också av hur dagarna fördelas mellan föräldrarna. Föräldrapenning används i störst omfattning av kvinnor, se diagrammet ovan. Männens uttag har dock ökat succesivt sedan införandet 1974. Antalet uttagna dagar bland män ökade från 21,5 procent av alla dagar år 2008 till 25,3 procent år 2014. En högre andel av föräldrapenningdagar (SGI-dagar) bland män leder till att utgifterna blir högre, eftersom männen har en högre genomsnittlig ersättningsnivå. 97 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Männens andel av det totala antalet utbetalda nettodagar beräknas fortsätta att öka från 25,8 procent år 2015 till 28,5 procent år 2019. Bedömningen bygger på att pappornas uttag fortsätter att öka i samma takt som tidigare. Som illustreras i diagrammet ovan är det SGI-dagarna med högsta ersättningsnivå som ökar mest bland pappor. Regeringen har i proposition 2014/15:124 ”En mer jämställd föräldrapenning” lämnat ett lagförslag till riksdagen om att reservera ytterligare en månad föräldrapenning för vardera föräldern. I beräkningen av antalet föräldrapenningdagar har regeländringens effekt på föräldrarnas uttag av föräldradagar inte beaktats. Förslaget innebär att det inte kommer vara möjligt för föräldrarna att avstå 180 (90 dagar reserveras per förälder) av de totalt 390 dagarna för vilka det kan lämnas föräldrapenning på sjukpenningnivå till varandra. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016 för barn födda från och med samma tidpunkt. Osäkerhetsanalys Handläggningen av föräldrapenning automatiserades den 1 januari 2014. På grund av automatiseringen har utfall för olika dagtyper (antal uttagna dagar bland könen, antal dagar per barn och ålder samt ersättningen per dag) under 2014 och de 5 första månaderna 2015 försenats. Försäkringskassan har tagit fram preliminära siffror fram till och med maj 2015. Dessa har använts som underlag till denna prognosomgång. 31 Medelersättning per olika typer av dagar Utgiftsutvecklingen inom föräldrapenningen beror också på ersättningsnivån för de uttagna föräldrapenningdagarna. I diagrammet nedan illustreras medelersättningen för olika typer av föräldrapenningdagar under perioden 2008– 2019. Utvecklingen av medelersättningen för SGI-dagar under högstanivån påverkas av timlöneökningens utveckling. Medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivån (årsinkomster över 10 prisbasbelopp) styrs av prisbasbeloppets utveckling. Den totala medelersättningen per dag under 2015 beräknas till 535 kronor. Därefter beräknas den öka succesivt till 580 kronor per dag år 2019. För kvinnor förväntas medelersättningen öka från 496 kronor år 2015 till 537 kronor år 2019, medan medelersättningen för män beräknas öka från 659 kronor till 713 kronor per dag. Skillnaden i medelersättning för SGI-dagar under högstanivån mellan män och kvinnor förklaras av inkomstskillnaden mellan könen. Skillnaden i den totala medelersättningen förklaras dels av inkomstskillnaden mellan könen, dels av att kvinnor använder nästan 3 gånger fler lägstanivådagar och 9 gånger fler grundnivådagar än män. 31 Det preliminära dataunderlaget ökar osäkerheten i prognosen. Beloppssiffrorna kan dock verifieras mot AGRESSO-utfallen, medan ”antalet ersatta dagar” är svårare att verifiera eftersom det saknas uppgifter från andra källor att jämföra med. 98 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Medelersättning för olika typer av föräldrapenningdagar Kronor Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 28 441 433 29 397 884 30 656 909 31 833 860 33 035 173 - - - - - +3 871 -1 501 -18 079 -28 747 -30 211 -195 748 -153 995 +61 564 +280 115 +448 527 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 28 249 556 29 242 388 30 700 394 32 085 228 33 453 489 -191 877 -155 496 +43 485 +251 368 +418 316 -0,7 -0,5 +0,1 +0,8 +1,3 Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för prisbasbeloppet för åren 2016, 2018 och 2019. Detta medför att antagandet om medelersättningen för SGI-dagar med högsta ersättningsnivån för dessa år har sänkts. 99 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för timlöneökningen för år 2015 och sänkt den för åren 2016–2018. Förändringarna är dock marginella. Detta medför att medelersättningen för SGI-dagar under högsta nivån har reviderats något jämfört med föregående anslagsuppfölning. Den sammanlagda konsekvensen av förändringarna i prisbasbeloppet och timlöneökningen blir en ökning av utgiftsprognosen för år 2015 och en sänkning för åren 2016 – 2019. Volym- och strukturförändringar Fördelningen mellan olika typer av föräldrapenningdagar har justerats med anledning av utfallet under de fem första månaderna 2015. SCB:s senaste befolkningsprognos publicerades i maj 2015. I den har hänsyn tagits till Migrationsverkets prognos över invandringen. Migrationen har en påverkan på befolkningsstrukturen i ett land. Det är den sammantagna effekten av in- och utflyttning, det vill säga nettomigrationen, som har betydelse för föräldrapenningen. Jämfört med befolkningsprognosen från 2014 har antalet födda och antalet 0samt 1-åringar skrivits ner för åren 2015 och 2016, medan antalet barn i åldersklasserna 2 till 8 år har skrivits upp något för dessa år. Detta medför att prognosen över antal föräldrapenningdagar för 2015 och 2016 har skrivits ner. I den nya befolkningsprognosen har antalet barn i åldersklasserna 1 och 2 för år 2017 skrivits ner samtidigt som antalet födda och barn i övriga åldersklasserna bland 0 till 8 skrivits upp för perioden 2017–2019. Detta medför att prognosen över antal föräldrapenningdagar har skrivits upp för perioden 2017 – 2019. Det totala antalet föräldrapenningdagar har justerats ned för 2015 och 2016 och upp för perioden 2017–2019. Anledningen till förändringarna är den senaste befolkningsprognosen från SCB. De sammanlagda konsekvenserna för utgiftsprognoserna blir, i linje med detta, en sänkning för åren 2015 och 2016 samt en ökning för åren 2017–2019. 100 RAPPORT 1:2.11 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Tillfällig föräldrapenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² -518 064 -30 801 0 0 0 0 Anslag 6 505 583 5 746 582 6 535 480³ 6 804 404³ 7 093 058³ 7 407 187³ Tilldelade medel 5 987 519 5 715 781 6 535 480 6 804 404 7 093 058 7 407 187 Utfall/Prognos 6 018 320 6 312 805 6 462 249 6 754 061 7 041 434 7 353 485 Avvikelse från anslag 487 263 -566 223 73 231 50 343 51 624 53 702 Avvikelse från tilldelade medel -30 801 -597 024 73 231 50 343 51 624 53 702 Högsta anslagskredit 548 752 287 329 326 774 340 220 354 653 370 359 6 536 271 6 003 110 6 862 254 7 144 624 7 447 711 7 777 546 0 -309 695 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 6 313 miljoner kronor, vilket är 566 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 597 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 310 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om utökad anslagskredit om 597 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Utgiften för tillfällig föräldrapenning beräknas utifrån antalet nettodagar samt medelersättning per nettodag. Antalet nettodagar för hela förmånen beräknas utifrån antal barn i befolkningen och andel av dessa barn som förmånen används till. Antalet nettodagar beräknas för varje delförmån och summan av dessa ger antalet nettodagar för hela förmånen. De externa antaganden som beaktas i prognosen för tillfällig föräldrapenning är Statistiska centralbyråns prognos för antal födda barn och antal barn i olika ålderskategorier samt Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökningen. Analys Under januari-maj 2015 ersattes 3,3 miljoner nettodagar med 3 018 miljoner kronor. Jämfört med motsvarande period året innan ökade utgiften med cirka 7,6 procent och antalet nettodagar med 5,5 procent. Ökningen i utgiften förklaras dels av fler antal nettodagar i delförmånerna vård av barn och ersättning i samband med barns födelse eller adoption, men även av högre medelersättning per nettodag. 101 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Antalet nettodagar för delförmånen ersättning i samband med barns födelse eller adoption (10-pappadagar) ökade med 3,5 procent under januari-maj 2015 jämfört med motsvarande period året innan. Detta trots att antalet födda barn under januari-maj 2015 minskade jämfört med samma period året innan. Ökningen i antalet nettodagar indikerar att papporna har ökat sitt användande av förmånen under januari-maj 2015. Antalet nettodagar för delförmånen ersättning i samband med barns födelse eller adoption för 2015 och 2016 prognostiseras till 850 000 respektive 877 000. Sedan förväntas de fortsätta att öka till 953 000 dagar för 2019, se diagrammet nedan. För delförmånen kontaktdagar för barn omfattade av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) förväntas antalet nettodagar att öka under hela prognostiden och bli cirka 15 000 för 2019, se diagrammet nedan. År 2015 och 2016 förväntas antalet nettodagar för delförmånen vård av barn bli 6,10 respektive 6,07 miljoner. Sedan förväntas de öka gradvis till 6,25 miljoner 2019, se diagram nedan. Uttagna nettodagar för vård av barn, LSS och pappadagar Tusental Källa: Försäkringskassan Antalet nettodagar för delförmånen vård av barn ökade med cirka 8,5 procent under januari-maj 2015 jämfört med motsvarande period 2014. Antalet nettodagar påverkas av antalet barn i befolkningen men även av influensaepidemier. I början av 2015 drabbades Sverige kraftigare av influensa, jämfört med året innan. Diagrammet nedan visar antal laboratorieverifierade influensafall (alla typer) under influensasäsongen för perioden 2011 -2015. 102 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Antal laboratorieverifierade influensafall (alla typer) per vecka Källa: Folkhälsomyndigheten I prognosen för 2016-2019 har influensaepidemien varje år antagits bli ”vanlig”, det vill säga som den i genomsnitt har varit de senaste 3 åren, se diagram ovan. Om influensan blir kraftigare än vad som förväntas, blir antalet nettodagar för delförmånen vård av barn högre än vad prognostiseras i denna prognosomgång, se avsnittet Alternativscenario-kraftigare influensa nedan. Utvecklingen för medelersättningen förväntas följa Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökningen och öka från 906 kronor per nettodag 2015 till 928 kronor för 2016. År 2019 förväntas medelersättningen vara 1 018 kronor per nettodag. För delförmånen ersättning i samband med barns födelse eller adoption (10pappadagar) överskrider medelersättningen inkomsttaket på 7,5 prisbasbelopp för 2017-2019 och under dessa år används inkomsttaket som medelersättning för delförmånen. Ökningen i medelersättning samt i antalet nettodagar bidrar till att utgiften för tillfällig föräldrapenning beräknas öka under hela prognosperioden. För 2015 och 2016 prognostiseras utgifterna till 6 313 respektive 6 462 miljoner kronor. Sedan förväntas de öka till 7 353 miljoner kronor för 2019, se diagram nedan. 103 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Utgifter för delförmånerna vård av barn, LSS och pappadagar Miljoner kronor Källa: Försäkringskassan Alternativscenario- kraftigare influensa I huvudscenariot antas att influensaepidemin för åren 2016-2019 bli ”vanlig”, det vill säga som den i genomsnitt har varit de senaste 3 åren, se diagram Antal laboratorieverifierade influensafall (alla typer) per vecka ovan. Om influensan blir kraftigare än vad som förväntas, blir antalet nettodagar för delförmånen vård av barn högre än vad som antas i denna prognosomgång. I scenariot kraftig influensa i tabellen nedan antas influensan bli ungefär som 2014-2015 varje år. Detta höjer prognosen för antalet nettodagar, ökningen i antalet nettodagar på medför högre utgifter för delförmånen vård av barn, vilket i sin tur ökar utgiften för tillfällig föräldrapenning, se tabell nedan. Alternativscenario – kraftigare influensa Antalet nettodagar och utgifter i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 Huvudscenario (=prognos) nettodagar 6 960 878 7 059 558 7 142 843 7 222 563 Scenario kraftig influensa nettodagar 7 051 933 7 151 523 7 235 728 7 316 376 91055 91965 92885 93813 1,3 1,3 1,3 1,3 Huvudscenario (=prognos) utgifter i 1000-tal kronor 6 462 249 6 754 061 7 041 434 7 353 845 Scenario kraftig influensa utgifter i 1000-tal kronor 6 546 077 6 841 380 7 132 418 7 448 382 83 828 87 319 90 984 94 897 1,3 1,3 1,3 1,3 Differens i 1000-tal dagar Differens i procent Differens i 1000-tal kronor Differens i procent Källa: Försäkringskassan 104 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 6 321 664 6 421 386 6 693 808 6 978 680 7 278 269 - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden +1 235 -471 -4 868 -14 376 -12 381 Volym- och strukturförändringar -10 094 +41 334 +65 121 +77 130 +87 597 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 6 312 805 6 462 249 6 754 061 7 041 434 7 353 485 -8 859 +40 863 +60 253 +62 754 +75 216 -0,1 +0,6 +0,9 +0,9 +1,0 Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för timlöneökningen för 2015 och har sänkt den för 2016-2019. Detta medför en ökning i medelersättningen för 2015 och en minskning för 2016-2019. Volym- och strukturförändringar I denna prognos har hänsyn tagits till Statistiska centralbyråns senaste befolkningsprognos som publicerades i maj 2015. Prognosen för antalet födda barn har sänkts något för 2015 och 2016. Detta bidrar till att antalet nettodagar för delförmånen ersättning i samband med barns födelse eller adoption (10pappadagar) beräknas bli färre än vad som prognostiserades i maj, vilket i sin tur resulterar i en sänkning av utgiften för denna delförmån under 2015-2016. Prognosen för antalet barn i ålderskategorierna 0-12 har höjts för hela prognosperioden av Statistiska centralbyrån. Höjningen bidrar till att antalet nettodagar för delförmånen vård av barn förväntas bli fler, vilket i sin tur höjer utgifterna för tillfällig föräldrapenning under hela prognosperioden. För 2016 är effekten av ökningen i antalet nettodagar för delförmånen vård av barn större än den sänkande effekten i antalet nettodagar för delförmånen ersättning i samband med barns födelse eller adoption (10-pappadagar). Sammantaget har prognosen för utgifterna för tillfällig föräldrapenning höjts för 2016 och framåt. 105 RAPPORT 1:2.12 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Graviditetspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² Ingående överföringsbelopp -18 970 0 0 0 0 0 Anslag 583 652 585 714 631 160³ 666 973³ 702 590³ 739 060³ Tilldelade medel 564 682 585 714 631 160 666 973 702 590 739 060 Utfall/Prognos 550 418 575 762 614 559 655 697 695 706 735 299 Avvikelse från anslag 33 234 9 952 16 601 11 276 6 884 3 761 Avvikelse från tilldelade medel 14 264 9 952 16 601 11 276 6 884 3 761 Högsta anslagskredit 28 683 29 286 31 558 33 349 35 130 36 953 593 365 615 000 662 718 700 322 737 720 776 013 0 0 0 0 0 0 Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 576 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Blivande mödrar, som under graviditeten på grund av arbetets karaktär inte kan fortsätta sitt vanliga arbete och inte heller kan omplaceras, kan ha rätt till graviditetspenning. Detta gäller även för de kvinnor som inte har möjlighet att fortsätta sitt vanliga arbete på grund av risker för fosterskador i arbetsmiljön och inte heller har möjlighet att omplaceras till ett annat arbete. Utgiftsutvecklingen för anslagsposten graviditetspenning styrs framför allt av antalet nettodagar samt medelersättning per nettodag. Antalet nettodagar beräknas utifrån andelen kvinnor med graviditetspenning samt prognosen för antalet födda barn för samma år. Prognosen för antalet födda barn hämtas från Statistiska centralbyråns befolkningsprognos. Medelersättningen per nettodag baseras på Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning. Analys Under januari-maj 2015 ersattes knappt 407 000 nettodagar med drygt 231 miljoner kronor. Jämfört med motsvarande period året innan var antalet nettodagar 3,1 procent lägre, samtidigt ökade medelersättningen med 1,7 procent. Detta medförde sammantaget att utgifterna blev 1,4 procent lägre under januari-maj i år jämfört med motsvarande period i fjol. Minskningen i antalet nettodagar kan delvis förklaras av att det föddes färre barn under de första fem månaderna 2015 jämfört med samma period i fjol. Enligt Statistiska centralbyråns preliminära befolkningsstatistik föddes 37 701 barn 106 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 under januari-maj 2015, vilket innebär en minskning med cirka 1,4 procent jämfört med samma period 2014. Andelen kvinnor med graviditetspenning prognostiseras till 21,6 procent för 2015. Antalet nettodagar beräknas till drygt 1 miljon och medelersättningen förväntas följa Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning och bli 573 kronor per dag. Detta medför sammantaget att utgiften för graviditetspenning ökar till 576 miljoner kronor för 2015. För 2016 förväntas att andelen kvinnor med graviditetspenning blir 21,8 procent och antalet nettodagar prognostiseras till drygt 1 miljon. Medelersättningen förväntas fortfarande följa Konjunkturinstitutets prognos för timlöneökning och bli drygt 586 kronor per dag. Detta medför sammantaget att utgiften för graviditetspenning prognostiseras till 615 miljoner kronor för 2016. Utgiften för graviditetspenning förväntas öka till 735 miljoner kronor för 2019. En ökning i meddelersättning och antalet nettodagar förklarar att utgiften blir högre 2019 jämfört med åren innan, se diagrammet nedan. Antal födda barn, antalet nettodagar och utgift för graviditetspenning Barn och nettodagar i tusental, utgifter i miljoner kronor Källa: Försäkringskassan 107 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 586 401 619 629 654 237 687 916 722 013 - - - - - +114 -45 -553 -887 -941 -10 753 -5 025 +2 013 +8 677 +14 227 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 575 762 614 559 655 697 695 706 735 299 Differens i 1000-tal kronor -10 639 -5 070 +1 460 +7 790 +13 286 -1,8 -0,8 +0,2 +1,1 +1,8 Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har höjt prognosen för timlöneökningen för 2015 och har sänkt den för 2016-2019. Detta medför en ökning i medelersättningen för 2015 och en sänkning för 2016-2019. Volym- och strukturförändringar I denna prognos har hänsyn tagits till befolkningsprognosen som publicerades i maj 2015 av Statistiska centralbyrån. Prognosen för antalet födda barn har sänkts något för 2015 och 2016, men höjts för 2017-2019. Detta medför en sänkning i antalet nettodagar för graviditetspenning för 2015-2016, vilket i sin tur sänker utgiften för förmånen. Prognosen har höjts för resten av prognosperioden på grund av ökningen i antalet födda barn för dessa år. 108 RAPPORT 1:2.1 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Jämställdhetsbonus Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² Ingående överföringsbelopp -28 872 -11 535 0 -15 107 0 -16 546 Anslag 324 046 274 725 316 213³ 330 933³ 346 338³ 292 460³ Tilldelade medel 295 174 263 190 316 213 315 826 346 338 275 914 Utfall/Prognos 306 708 316 583 331 320 346 743 362 884 379 776 17 338 -41 858 -15 107 -15 810 -16 546 -87 316 -11 535 -53 393 -15 107 -30 917 -16 546 -103 862 23 518 15 486 15 811 16 547 17 317 14 623 318 692 278 676 332 024 332 373 363 655 290 537 0 -37 907 0 -14 370 0 -89 239 Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 317 miljoner kronor, vilket är 42 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 53 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 38 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag om 53 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Jämställdhetsbonus syftar till att verka som ett incitament för föräldrar att fördela uttaget av föräldrapenningdagarna mer jämlikt. För att vara berättigad till jämställdhetsbonus måste föräldrarna ha gemensam vårdnad om barnet, men behöver inte vara gifta eller bo tillsammans. De 60 reserverade dagarna som varje förälder får är inte grund för jämställdhetsbonus. Inte heller dagar med lägsta nivå eller dagar med samtida uttag (dubbeldagar) är bonusgrundande. Då en föräldrapenningdag som är bonusgrundande tas ut betalas 50 kronor ut till vardera förälder. Vid ett helt jämställt uttag av föräldrapenningen betalas totalt 13 500 kronor ut. Utgiften för förmånen styrs av hur föräldrarna fördelar sin föräldrapenning och av antalet barn som föds. De barn som omfattas av jämställdhetsbonus är födda eller adopterade från och med den 1 juli 2008. Effekten på utgiften begränsas kraftigt av det faktum att de flesta dagarna tas ut under barnets två första levnadsår och att män oftast tar ut föräldrapenning under den senare delen av perioden. Analys Utgiften för jämställdhetsbonusen antas bli 317 miljoner kronor 2015. Därefter ökar utgiften med cirka 5 procent per år under resten av prognosperioden. 109 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Hur föräldrapenningdagarna fördelas mellan föräldrarna har stor betydelse för utgiften. Ju jämnare fördelning desto högre utgift. I nuläget tar kvinnor ut största delen av föräldrapenning. Dock ökar männens uttag av föräldrapenning, om än i långsam takt. I propositionen 2014/15:124 ”En mer jämställd föräldrapenning” föreslås en tredje reserverad månad. Förslaget om en tredje reserverad månad har inte beaktats i nuvarande prognos. En sådan skulle i praktiken innebära en kraftig sänkning av utgiften för jämställdhetsbonusen eftersom dagar som är reserverade för vardera förälder inte är bonusgrundande. Det skulle också innebära att föräldrar maximalt kan få 10 500 kronor i bonus till skillnad från 13 500 som de kan få idag. Om den tredje reserverade månaden blir verklighet kommer den att gälla de barn som är födda efter den 1 januari 2016. Det betyder att det troligtvis inte får effekt på jämställdhetsbonusen förrän ett eller två år senare. Av alla barn som är födda efter 2012 och som har fått jämställdhetsbonus är det drygt två tredjedelar av barnen som det har betalats ut mer än 29 dagar för. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 308 211 322 558 337 573 353 287 369 733 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - +8 372 +8 762 +9 170 +9 597 +10 043 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 316 583 331 320 346 743 362 884 379 776 +8 372 +8 762 +9 170 +9 597 +10 043 +2,7 +2,7 +2,7 +2,7 +2,7 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Volym- och strukturförändringar Prognosen är höjd för samtliga år. Hittills under 2015 har utfallet varit högre än vad som väntats, vilket medför en höjning på cirka 3 procent av prognosen. 110 RAPPORT 1:3 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Underhållsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² -60 937 -64 679 -51 212 0 0 0 Anslag 2 056 000 2 271 000 2 683 000³ 2 686 000³ 2 678 000³ 2 673 000³ Tilldelade medel 1 995 063 2 206 321 2 631 788 2 686 000 2 678 000 2 673 000 Utfall/Prognos 2 059 742 2 257 533 2 630 108 2 637 515 2 637 114 2 622 347 -3 742 13 467 52 892 48 485 40 886 50 653 Avvikelse från tilldelade medel -64 679 -51 212 1 680 48 485 40 886 50 653 Högsta anslagskredit 102 800 134 450 134 150 134 300 133 900 133 650 2 097 863 2 340 771 2 765 938 2 820 300 2 811 900 2 806 650 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Avvikelse från anslag Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 2 258 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 51 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Bakgrundsfakta Underhållsstöd betalas ut för barn med särlevande föräldrar där den bidragsskyldige av olika anledningar inte betalar underhåll eller betalar ett belopp som är lägre än nivån för underhållsstödet. Det kan betalas ut som fullt underhållsstöd, utfyllnadsbidrag och som underhållsstöd vid växelvist boende. Detta gäller oavsett om föräldrarna har gemensam vårdnad eller inte. Underhållsstöd betalas också ut för barn där en förälder ensam adopterat barnet eller när faderskapet inte är fastställt och modern medverkar till att det blir fastställt. Underhållsstöd betalas ut för barn under 18 år och förlängt underhållsstöd till myndiga från och med månaden efter 18-årsdagen till och med juni det år då de fyller 20 år. Dessa barn garanteras ett ekonomiskt bidrag som uppgår till 1 273 kronor per månad. Om barnet har inkomster över 48 000 kronor per år reduceras underhållsstödet. När underhållsstöd betalas ut som fullt underhållsstöd ska den bidragsskyldige föräldern återbetala en beräknad del av underhållsstödet till staten. Betalningsskyldigheten beräknas på inkomster enligt det senaste beslutet om slutlig skatt (taxering). Ett grundavdrag på 100 000 kronor görs och utifrån överskottet beräknas ett procenttal som även bestäms utifrån den bidragsskyldiges samtliga barn under 18 år (vid studier 20 år). Det gäller även de barn som bor hos denne. Betalningsskyldigheten omprövas årligen mot inkomsten enligt det senaste beslutet om slutlig skatt. Betalningsbeloppet per månad och barn kan inte överstiga 1 273 kronor. En höjning av underhållsstödet med 300 kronor per barn och månad kommer att träda i kraft den 1 september 2015. Höjningen kommer tillämpas för underhållsstöd som avser tid efter den 30 september 2015. 111 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Analys Prognosen för underhållsstöd beräknas till 2 258 miljoner kronor för 2015, 2 630 miljoner för 2016 och väntas sedan ligga på drygt 2 600 miljoner för resten av prognosperioden. Den 1 september 2015 höjs underhållsstödet med 300 kronor per barn och månad, och tillämpas för underhållstöd som avser tid efter den 30 september 2015. Höjningen av underhållsstödet leder till en nivåhöjning av prognosen och påverkar utbetalningarna. Höjningen påverkar också det debiterade beloppet. Prognosen är lagd med antagandet att det debiterade beloppet är ca 40 procent av det utbetalda beloppet, vilket är ett genomsnitt av de senaste åren. Antagandet om en ökning av antalet barn med underhållsstöd, som låg till grund för föregående prognos, förväntas fortfarande gälla. I och med höjningen av underhållsstödet med 300 kronor, kommer underhållsstödet att bli högre än efterlevandestödet 32. Detta leder till att antalet barn med underhållsstöd väntas öka under perioden 2016-2018. Efterlevandestödet följer dock prisbasbeloppet och, under förutsättning att ingen ytterligare höjning av underhållsstödet sker, kommer underhållsstödet återigen att vara lägre än efterlevandestödet 2019, varför prognosen endast justerats för 2016-2018. Osäkerhet I och med att underhållsstödet höjs påverkas även det belopp som ska betalas tillbaka till staten. Det finns en risk att vissa bidragsskyldiga föräldrar redan idag debiteras maximalt utefter sina ekonomiska förutsättningar. Om utbetalningarna ökar samtidigt som det debiterade beloppet förblir konstant eller lägre får det en höjande effekt på prognosen. Det är osäkert hur mycket relationen mellan efterlevandestöd och underhållsstöd påverkar utgiften. Det är möjligt att effekten blir mindre än vad som antagits i prognosen eller uteblir helt. Om så är fallet blir utgiften något lägre än prognostiserat. Jämförelse med föregående prognos Prognosen är oförändrad jämförd med prognosen som lämnades till regeringen i maj 2015. 32 Efterlevandestöd är en garantiersättning som ett barn kan få då en eller båda föräldrarna har avlidit. Förmånen administreras av Pensionsmyndigheten. 112 RAPPORT 1:4 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Adoptionsbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 0 0 0 0 0 0 Anslag 35 784 35 784 35 784³ 35 784³ 35 784³ 35 784³ Tilldelade medel 35 784 35 784 35 784 35 784 35 784 35 784 Utfall/Prognos 13 920 14 000 14 000 14 000 14 000 14 000 Avvikelse från anslag 21 864 21 784 21 784 21 784 21 784 21 784 Avvikelse från tilldelade medel 21 864 21 784 21 784 21 784 21 784 21 784 1 074 1 074 1 074 1 074 1 074 1 074 36 858 36 858 36 858 36 858 36 858 36 858 0 0 0 0 0 0 Ingående överföringsbelopp Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 14 miljoner kronor, vilket är 22 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Bakgrundsfakta Från och med 1 januari 2005 lämnas adoptionsbidrag endast för adoptioner som förmedlas av en sammanslutning som är auktoriserad enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling. Utgiftsutvecklingen för bidrag till kostnader för internationella adoptioner bestäms främst av följande faktorer: antalet utlandsfödda barn som adopteras genom auktoriserade organisationer och ett engångsbelopp om 40 000 kronor per barn och adoption. Analys Under januari-maj 2015 betalades cirka 6,6 miljoner kronor ut i adoptionsbidrag. Det är en ökning med 400 000 kronor jämfört med motsvarande period 2014 och motsvarar en ökning med 10 ärenden i antalet beviljade bidrag. Enligt den senaste statistiken från myndigheten för internationella adoptionsfrågor adopterades 125 barn under januari – maj 2015, vilket är en ökning med 10 barn jämfört med motsvarande i fjol. Ökningen i antalet adopterade barn förväntas vara tillfällig enligt den senaste informationen från myndigheten för internationella adoptionsfrågor. Under 2015-2019 antas utgiften för förmånen stabilisera sig på 14 miljoner kronor, vilket motsvarar 350 adoptionsbidrag per år. Brist på information bidrar till osäkerhet i prognosen. 113 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Jämförelse med föregående prognos Prognosen för adoptionsbidrag är oförändrad jämförd med prognosen som lämnades till regeringen i maj 2015. 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Hela anslaget 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² 3 294 710 3 519 689 3 677 026 3 903 658 4 168 382 4 477 726 3 023 110 3 213 389 3 356 844 3 564 349 3 805 102 4 087 271 271 600 306 300 320 182 339 309 363 280 390 455 Därav 1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 1:6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 114 RAPPORT 1:6.4 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² -18 613 -112 724 0 -42 844 -141 193 0 Anslag 2 929 000 3 103 000 3 314 000³ 3 466 000³ 3 594 000³ 3 843 000³ Tilldelade medel 2 910 387 2 990 276 3 314 000 3 423 156 3 452 807 3 843 000 Utfall/Prognos 3 023 110 3 213 389 3 356 844 3 564 349 3 805 102 4 087 271 -94 110 -110 389 -42 844 -98 349 -211 102 -244 271 -112 723 -223 113 -42 844 -141 193 -352 295 -244 271 146 450 155 150 165 700 173 300 179 700 192 150 3 056 837 3 145 426 3 479 700 3 596 456 3 632 507 4 035 150 0 -67 963 0 0 -172 595 -52 121 Ingående överföringsbelopp Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 3 213 miljoner kronor, vilket är 110 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 223 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 68 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag för 2015 med 223 miljoner kronor. Bakgrundsfakta Från anslaget bekostas vårdbidrag till förälder med hemmavarande barn eller ungdomar som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag beaktas även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning. Vårdbidrag betalas ut längts till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Vårdbidrag utbetalas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån. Hel förmån utgör 250 procent av prisbasbeloppet. Till familjer med flera barn med funktionsnedsättning kan högre belopp än helt vårdbidrag betalas ut. Vårdbidraget som betalas ut med beaktande av tillsyn och vård är både skattepliktigt och pensionsgrundande. Av vårdbidraget kan en viss del utbetalas som ersättning för merkostnader och i vissa fall kan ersättning för merkostnader även betalas ut utöver helt vårdbidrag. Vårdbidrag kan även betalas ut med beaktande av enbart merkostnader och kan då bestämmas till 62,5 procent eller 36 procent av prisbasbeloppet. Ersättning för merkostnader är skattefri och därmed inte pensionsgrundande. 115 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 För barn som vistas på institution, till exempel sjukhus, hem för vård eller boende, särskilda ungdomshem eller vårdhem, kan ferievårdbidrag betalas ut för den tid barnet vistas hemma. Vårdbidraget kan även betalas ut för högst 12 månader till förälder för barn som vårdas på sjukhus/institution om föräldern i betydande omfattning regelbundet behöver närvara som en del i behandlingen. Statlig assistansersättning kan i vissa fall betalas ut samtidigt med vårdbidrag. Beslutet om vårdbidrag omprövas dock i samband med beslut om assistansersättning. Även tillfällig föräldrapenning kan i vissa fall betalas ut samtidigt med vårdbidraget. Från en egen anslagspost bekostas statlig ålderspensionsavgift för skattepliktigt vårdbidrag. Anslaget finansieras i sin helhet med statliga medel. Analys Andelen barn i åldrarna upp till och med 9 år som föräldrarna får vårdbidrag för beräknas vara relativt konstant under prognosperioden, se diagrammet nedan. Vidare är bedömningen att framöver kommer vårdbidrag bli vanligare bland barn i åldrarna 10-19 år. En orsak är att antalet barn med psykiska sjukdomar och syndrom har ökat. 33 Dessutom förväntas antalet barn i åldersgruppen 10-19 år öka under prognosperioden. Den sammantagna effekten beräknas bli att det totala antalet barn med vårdbidrag ökar under prognosperioden. Andelen barn som vårdbidrag avser för fördelade på åldersgrupp och kön Procent Anm: Decembervärden Källa: Försäkringskassan 33 Se Socialförsäkringsrapport 2012:8 Vårdbidrag: Utvecklingen fram till i dag och försörjningssituationen i morgon 116 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Ökningen av utgifterna, se diagram nedan, beror dels på att antalet vårdbidrag blir fler men dels också på att prisbasbeloppet antas öka under prognosperioden. Utgifter vårdbidrag för funktionshindrade barn Miljoner kronor Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 3 198 495 3 330 044 3 499 035 3 733 613 3 986 346 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - -7 500 - -24 244 -16 749 +14 894 +34 300 +65 314 +95 733 +117 674 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - 3 213 389 3 356 844 3 564 349 3 805 102 4 087 271 +14 894 +26 800 +65 314 +71 489 +100 925 +0,5 +0,8 +1,9 +1,9 +2,5 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har justerat ned prognosen för prisbasbeloppet för åren 2016, 2018 och 2019. Detta föranleder en sänkning av utgiftsprognosen för åren 2016, 2018 och 2019. 117 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Volym- och strukturförändringar Prognosen för antalet vårdbidrag har ändrats över prognosperioden. Det är en följd av att den nya befolkningsprognosen tagits med i beräkningen, vilket har en höjande effekt på prognosen. Retroaktivitetsfaktorn 34 har höjts något för prognosperioden med hänsyn till utfallen under året. Detta föranleder en höjning av prognosen. Volymförändringen till följd av att prognosen för antalet vårdbidrag ändrats utgör största delen av den volym- och strukturförändringen för hela prognosperioden. Volymförändringen som andel av volym- och strukturförändringen ökar också över perioden, se tabell nedan. Volym- och strukturförändringar. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017 2018 2019 Volymförändringar +8 954 +28 095 +58 725 +88 700 +110 119 Strukturförändringar +5 940 +6 205 +6 589 +7 033 +7 555 +14 894 +34 300 +65 314 +95 733 +117 674 Volym- och strukturförändringar 1:8 Bostadsbidrag Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor 2014¹ 2015 2016 2017² 2018² 2019² -121 941 -154 115 0 0 0 0 Anslag 4 926 000 4 992 000 4 777 000³ 4 631 000³ 4 511 000³ 4 345 000³ Tilldelade medel 4 804 059 4 837 885 4 777 000 4 631 000 4 511 000 4 345 000 Utfall/Prognos 4 958 174 5 097 800 5 146 000 5 285 400 5 238 700 5 062 500 -32 174 -105 800 -369 000 -654 400 -727 700 -717 500 -154 115 -259 915 -369 000 -654 400 -727 700 -717 500 246 300 249 600 238 850 231 550 225 550 217 250 5 050 359 5 087 485 5 015 850 4 862 550 4 736 550 4 562 250 0 -10 315 -130 150 -422 850 -502 150 -500 250 Ingående överföringsbelopp Avvikelse från anslag Avvikelse från tilldelade medel Högsta anslagskredit Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit ¹ Utfall. ² För åren 2017-2019 har en framskrivning av prognoserna för 2015 och 2016 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. ³ Enligt avisering i Vårproposition 2015. 34 Retroaktivitetsfaktorn är en kvot mellan utgiftsutfallet som fås från Försäkringskassans bokföringsdatabas Agresso och utgiftsutfall baserad på uppgifter som fås från Försäkringskassans Statistikportal. 118 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 5 098 miljoner kronor, vilket är 106 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 260 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 10 miljoner kronor. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse hemställa om tilläggsanslag om 260 miljoner kronor för 2015. Bakgrundsfakta Bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer samt ungdomar som fyllt 18 men inte 29 år. Syftet med bidraget är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder. Bostadsbidragets storlek bestäms av bostadens storlek och kostnad samt hushållets inkomst och sammansättning. Bostadsbidrag för barnfamiljer består dels av ett särskilt bidrag för hemmavarande barn och/eller ett umgängesbidrag för tidvis boende barn samt ett bidrag till kostnaden för bostaden. Bostadsbidrag till hushåll utan barn består endast av bidrag för kostnaden för bostaden. Bidrag till bostadskostnaden lämnas upp till en övre gräns som varierar med hushållets storlek och en till denna knuten maximal bostadsyta för vilken bidrag kan utbetalas. Om hushållets bidragsgrundande inkomst överstiger en viss nivå reduceras det maximalt möjliga bostadsbidraget med en femtedel av den överskjutande inkomsten för barnfamiljer och med en tredjedel för ungdomar utan barn. Bostadsbidraget är preliminärt och beräknas på en uppskattad inkomst. Slutligt bostadsbidrag bestäms sedan ett taxeringsbeslut för bidragsåret har meddelats. Om det preliminära bostadsbidraget blivit för lågt till följd av överskattad inkomst kommer det överskjutande beloppet att utbetalas till berörda hushåll medan för högt beräknade bidrag till följd av underskattade inkomstuppgifter medför krav på återbetalning. Differenser mellan preliminärt och slutligt bostadsbidrag på mindre än 1 200 kronor under ett år leder varken till retroaktiv utbetalning eller till krav på återbetalning. Anslaget finansieras med statliga medel. Analys Under 2015 beräknas utgifterna för bostadsbidrag till 5 098 miljoner kronor, vilket är en ökning med 2,8 procent jämfört med utgifterna för 2014. 2016 väntas utgifterna öka med ytterligare 0,9 procent till 5 156 miljoner kronor. Under de senaste åren har utgifterna för bostadsbidrag stigit på grund av regeländringar, först 2012 och sedan 2014. Den senare av dessa regeländringar innebar en höjning av det särskilda bidraget för hemmavarande barn och påverkade därför enbart hushåll med barn. Effekten av regeländringarna kan ses i diagrammet nedan. Utbetalt belopp till barnhushåll väntas under 2015 stiga med 3,0 procent medan utbetalt belopp till ungdomshushållen väntas minska med 2,8 procent. 119 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Utgifter för bostadsbidrag Miljoner kronor Källa: Försäkringskassan Det totala antalet hushåll som under 2015 väntas få bostadsbidrag beräknas till 250 899 hushåll, varav 191 636 barnhushåll och 59 263 ungdomshushåll. Diagrammet nedan illustrerar hur ungdomshushållen är mer konjunkturellt känsliga än barnhushållen. Unga har en svagare koppling till arbetsmarknaden och lägre inkomster, vilket gör att de lättare påverkas av svängningar i konjunkturen. 120 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Antal personer med bostadsbidrag Tusentals personer Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2015 2016 2017¹ 2018¹ 2019¹ 4 978 700 4 986 900 5 015 500 4 950 900 4 726 700 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden² - +30 500 +136 000 +145 200 +188 800 +119 100 +128 600 +133 900 +142 600 +147 000 Regelförändringar - - - - - Övrigt - - - - - Ny prognos 5 097 800 5 146 000 5 285 400 5 238 700 5 062 500 Differens i 1000-tal kronor +119 100 +159 100 +269 900 +287 800 +335 800 +2,4 +3,2 +5,4 +5,8 +7,1 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Differens i procent ¹ Prognoser är osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser. ² Effekten av en ny FASIT-version redovisas här som ändrade makroekonomiska antaganden, vilket inkluderar effekten av Statistiska centralbyråns nya befolkningsprognos. Ändrade makroekonomiska antaganden Försäkringskassans prognos för utgifter för barnhushåll med bostadsbidrag görs för 2016 och framåt med hjälp av Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell FASIT. Utbetalningar till barnfamiljer står för cirka 90 procent av utbetalda bostadsbidrag. Sedan majprognosen är en ny version av FASIT tillgänglig. Den här versionen använder uppgifter från nya prognoser från 121 RAPPORT Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Konjunkturinstitutet (2015-06-17), Pensionsmyndigheten (2015-05-04), Försäkringskassan (2015-05-05), Arbetsförmedlingen (2015-05-04), ESV (201506-11) samt Statistiska centralbyråns befolkningsprognos (2015-05-19). Den aggregerade effekten av dessa prognoser på FASIT-modellens bostadsbidragsframskrivning redovisas i tabellen ovan som ändrade makroekonomiska antaganden. Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för antal sysselsatta individer perioden 2015-2017. Samtidigt har Statistiska centralbyrån höjt sin befolkningsprognos för perioden 2015-2019. Tillsammans väntas detta höja utgifterna för bostadsbidrag. Konjunkturinstitutet har höjt sin prognos för boendekostander 2015, men sänkt den för 2016, på längre sikt är prognosen för boendekostander oförändrad. Volym- och strukturförändringar För innevarande år användes i maj FASIT för att prognostisera utgifter för barnhushåll med bostadsbidrag. Till denna prognos används istället Försäkringskassans egen modell för att prognostisera 2015. FASIT använder årsdata medan Försäkringskassans egen modell använder månadsdata. När nu 5 månadsutfall finns tillgängliga bedöms Försäkringskassans modell kunna generera en bättre prognos för innevarande år. Månadsutfallen har varit relativt höga och leder till en höjd prognos för 2015. Kommande år påverkas också eftersom prognosen för 2015 skrivs fram med den procentuella utvecklingstakten från FASIT. Cirka 10 procent av bostadsbidraget betalas ut till hushåll utan barn, för denna grupp används enbart Försäkringskassans egen modell. Det genomsnittliga bostadsbidraget inom denna grupp har varit högre än väntat samtidigt som antalet individer inom gruppen har varit fler. Detta har lett till en höjd prognos för bostadsbidrag till hushåll utan barn. Förändring av prognosmodell I den senaste versionen av FASIT 2013v3 är regressionsmodellen för bostadsbidrag nu skattad enbart med hjälp av uppgifter för hushåll som funnits i Sverige hela året och som inte är institutionshushåll. 122 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljning inom Försäkringskassans ansvarsområde 2015 Belopp anges i 1000-tals kronor Ingående överTilldelade föringsbelopp Anslag år 2015 medel år 2015 från 2014 Prognos 2015 Avvikelse från Högsta anslagstilldelade kredit medel Avvikelse från anslag Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 01:04 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd 0 5 777 010 5 777 010 5 132 090 644 920 644 920 288 851 6 065 861 0 01:06 01:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning 0 514 514 514 0 0 0 514 0 01:07 01:07 Sjukvård i internationella förhållanden 0 611 535 611 535 484 526 127 009 127 009 30 577 642 112 0 04:03 04:03 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 0 266 995 266 995 327 692 -60 697 -60 697 13 350 280 345 -47 347 04:04 04:04 Kostnader för statlig assistansersättning -1 141 335 24 421 000 23 279 665 25 369 000 -948 000 -2 089 335 1 221 050 24 500 715 -868 285 Summa -1 141 335 31 077 054 29 935 719 31 313 822 -236 768 -1 378 103 1 553 828 31 489 547 -915 632 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 01:01 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -263 537 37 092 700 36 829 163 36 871 832 220 868 -42 669 1 586 435 38 415 598 0 1:1.21 Sjukpenning -259 910 31 887 000 31 627 090 31 803 638 83 362 -176 548 1 487 500 33 114 590 0 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 0 2 968 000 2 968 000 2 968 000 0 0 0 2 968 000 0 1:1.19 Rehabiliteringspenning 0 1 519 000 1 519 000 1 394 314 124 686 124 686 71 850 1 590 850 0 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 0 120 000 120 000 120 000 0 0 0 120 000 0 1:1.15 Närståendepenning -3 627 172 000 168 373 162 876 9 124 5 497 8 600 176 973 0 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 0 17 000 17 000 17 000 0 0 0 17 000 0 1:1.5 Boendetillägg 0 87 000 87 000 86 625 375 375 4 350 91 350 0 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare 0 106 500 106 500 101 000 5 500 5 500 3 325 109 825 0 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 0 53 000 53 000 49 279 3 721 3 721 2 650 55 650 0 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 0 163 200 163 200 169 100 -5 900 -5 900 8 160 171 360 0 01:02 01:03 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättning -178 680 50 086 629 49 907 949 50 659 999 -573 370 -752 050 2 146 278 52 054 227 0 -96 018 38 301 745 38 205 727 38 727 612 -425 867 -521 885 1 911 862 40 117 589 0 0 7 082 885 7 082 885 7 082 885 0 0 0 7 082 885 0 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättningar -82 662 4 674 090 4 591 428 4 821 294 -147 204 -229 866 233 021 4 824 449 0 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 0 27 909 27 909 28 208 -299 -299 1 395 29 304 0 01:03 Handikappersättningar 0 1 351 000 1 351 000 1 359 000 -8 000 -8 000 67 550 1 418 550 0 01:04 Arbetsskadeersättningar m.m. -26 752 3 358 000 3 331 248 3 393 235 -35 235 -61 987 153 600 3 484 848 0 1:4.5 Arbetsskadelivränta -26 752 3 072 000 3 045 248 3 107 235 -35 235 -61 987 153 600 3 198 848 0 1:4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta 0 286 000 286 000 286 000 0 0 0 286 000 0 BIlaga 1 till rapport 2015-07-10, dnr 811-2015 Ingående överTilldelade föringsbelopp Anslag år 2015 medel år 2015 från 2014 01:05 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Prognos 2015 Avvikelse från Högsta anslagstilldelade kredit medel Avvikelse från anslag Tillgängliga medel Överskridande av anslagskredit 0 38 244 38 244 37 542 702 702 1 865 40 109 0 1:5.3 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 0 37 300 37 300 36 598 702 702 1 865 39 165 0 1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet 0 944 944 944 0 0 0 944 0 26 263 3 138 000 3 164 263 2 830 994 307 006 333 269 0 3 164 263 0 01:06 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin 0 750 000 750 000 750 000 0 0 0 750 000 0 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund 0 280 000 280 000 280 000 0 0 0 280 000 0 1:6.4 Finansiell samordning mellan FK och hälso- och sjukvården 0 30 000 30 000 30 000 0 0 0 30 000 0 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan FK och Arbetsförmedlingen 0 738 000 738 000 738 000 0 0 0 738 000 0 1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess 26 263 40 000 66 263 37 000 3 000 29 263 0 66 263 0 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd 0 50 000 50 000 50 000 0 0 0 50 000 0 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar 0 250 000 250 000 250 000 0 0 0 250 000 0 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvården 0 1 000 000 1 000 000 695 994 304 006 304 006 0 1 000 000 0 -442 706 95 064 573 94 621 867 95 152 602 -88 029 -530 735 3 955 728 98 577 595 0 Allmänna barnbidrag -97 866 25 839 595 25 741 729 25 768 629 70 966 -26 900 1 291 980 27 033 709 0 Föräldraförsäkring -42 336 38 968 861 38 926 525 38 859 163 109 698 67 362 1 779 970 40 706 495 -347 602 Summa Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 01:01 01:01 01:02 1:2.9 Föräldrapenning 0 28 957 383 28 957 383 28 249 556 707 827 707 827 1 447 869 30 405 252 0 1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 0 2 788 024 2 788 024 2 788 024 0 0 0 2 788 024 0 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning -30 801 5 746 582 5 715 781 6 312 805 -566 223 -597 024 287 329 6 003 110 -309 695 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 0 558 068 558 068 558 068 0 0 0 558 068 0 1:2.12 Graviditetspenning 0 585 714 585 714 575 762 9 952 9 952 29 286 615 000 0 1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning 0 58 365 58 365 58 365 0 0 0 58 365 0 1:2.1 Jämställdhetsbonus -11 535 274 725 263 190 316 583 -41 858 -53 393 15 486 278 676 -37 907 01:03 01:03 Underhållsstöd -64 679 2 271 000 2 206 321 2 257 533 13 467 -51 212 134 450 2 340 771 0 01:04 01:04 01:06 1:6.4 01:08 0 35 784 35 784 14 000 21 784 21 784 1 074 36 858 0 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Bidrag till kostnader för internationella adoptioner -112 724 3 409 300 3 296 576 3 519 689 -110 389 -223 113 155 150 3 451 726 -67 963 Vårdbidrag för funktionshindrade barn -112 724 3 103 000 2 990 276 3 213 389 -110 389 -223 113 155 150 3 145 426 -67 963 1:6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn 0 306 300 306 300 306 300 0 0 0 306 300 0 01:08 Bostadsbidrag -154 115 4 992 000 4 837 885 5 097 800 -105 800 -259 915 249 600 5 087 485 -10 315 Summa -471 720 75 516 540 75 044 820 75 516 814 -274 -471 994 3 612 224 78 657 044 -425 880 -2 055 761 201 658 167 199 602 406 201 983 238 -325 071 -2 380 832 9 121 780 208 724 186 -1 341 512 Totalt: BIlaga 1 till rapport 2015-07-10, dnr 811-2015 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2014 2015 2016 2017 2018 2019 3,7 2,1 4,3 2,0 4,7 2,4 4,9 3,1 4,3 3,2 3,7 3,3 1,6 1,4 4 772 2,1 1,2 4 831 2,2 1,4 4 900 1,7 1,6 4 980 1,1 1,1 5 034 0,4 0,4 5 056 5,3 9,0 7,9 411 5,2 8,8 7,7 405 5,0 8,7 7,5 396 4,7 8,0 6,9 371 4,4 7,7 6,6 356 4,6 7,9 6,8 369 5 183 7 204 5 237 7 269 5 296 7 352 5 350 7 437 5 390 7 503 5 425 7 548 -0,2 0,2 0,1 -0,4 1,2 1,3 2,3 2,3 3,2 3,2 3,0 3,0 155,6 158,9 162,9 169,5 178,4 186,1 44 400 45 300 56 900 44 500 45 400 58 100 44 300 45 200 59 600 44 900 45 800 62 000 45 900 46 900 65 200 47 400 48 400 68 100 Boendekostnadsindex - hyres- och bostadsrätter (inkl. värme, ej hush.el) Boendekostnadsindex - egna hem (exkl.värme) 1,7 -0,4 1,4 -2,0 1,3 1,2 2 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Ränta statsskuldväxlar, 3 mån Ränta statsskuldväxlar, 6 mån Ränta statsobligationer, 5 år Ränta statsobligationer, 10 år 0,43 0,43 0,92 1,72 -0,24 -0,24 0,30 0,81 -0,32 -0,27 0,96 1,60 0,33 0,47 1,73 2,42 1,12 1,20 2,44 3,15 1,6 1,7 3,1 3,8 BNP Fast pris, % BNP Löpande pris, % BNP mdkr löpande pris 1) Sysselsättningskomponent 2,4 3,7 3 915 2,6 4,6 4 094 3,0 4,9 4 296 2,8 4,6 4 494 2,1 4,3 4 687 1,6 3,9 4 871 Antagandebild Lönesummeökning Timlöneökning Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) Sysselsatta, personer (procentuell förändring) Antal sysselsatta, 1 000-tal Öppen arbetslöshet (nivå i procent) Total arbetslöshet inkl. åtgärder (nivå i procent) Arbetslöshet, %, enligt ILO Antal arbetslösa enligt ILO, 1 000-tal Arbetskraften enligt ILO, 1 000-tal Befolkning 15-74 år, 1000-tal KPI (genomsnitt, inflationstal) KPI (juni-juni) Inkomstindex (Pensionsmyndigheten) Prisbasbelopp (Pbb) Förhöjt prisbasbelopp Inkomstbasbelopp (Pensionsmyndigheten) 1 (11) Bilaga 2 till rapport, 2015-07-10, dnr 811-2015 Utfall och prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 5 217 200 5 132 090 5 580 928 5 829 883 6 068 217 6 296 210 520 514 504 488 519 595 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. – Anslagspost 1, Statligt tandvårdsstöd Anslaget totalt, tkr 1.6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Anslaget totalt, tkr 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden – Anslagspost 1, Sjukvård i internationella förhållanden Anslaget totalt, tkr 488 766 484 526 503 094 482 420 493 681 504 202 Konventionsvård 175 078 186 819 183 000 184 000 185 066 186 000 Turistvård 114 521 93 354 98 021 65 117 67 200 70 560 Pensionärsvård 187 055 189 305 205 519 215 095 221 452 225 610 12 112 15 048 16 553 18 209 20 029 22 032 315 172 327 692 303 809 295 086 295 427 301 212 76 413 75 379 73 616 69 083 67 577 67 218 Anskaffningsbidrag 6 416 6 578 6 410 6 015 5 884 5 853 Anpassningsbidrag 231 458 245 681 223 738 219 941 221 914 228 089 60 55 46 48 52 52 Sjuk- och tandvårdstjänster enligt artikel 56 & 57 i EUF fördraget 4:4 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Anslaget totalt, tkr Grundbidrag Övrigt (körkort, resor o logi, avdrag statlig fordran) Återkrav, fordringar 824 Antal personer med ersättning Grundbidrag 1 345 1 301 1 271 1 192 1 166 1 160 Anpassningsbidrag 1 913 1 906 1 767 1 673 1 627 1 611 56 813 57 941 57 941 57 941 57 941 57 941 120 992 128 910 126 607 131 427 136 432 141 626 Medelersättning, kr Grundbidrag Anpassningsbidrag 2 (11) Bilaga 2 till rapport, 2015-07-10, dnr 811-2015 Utfall och prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 23 794 000 25 369 000 26 344 000 27 218 000 28 113 000 28 849 000 4 795 000 4 966 000 5 055 000 5 131 000 5 201 000 5 277 000 28 589 000 30 335 000 31 399 000 32 349 000 33 314 000 34 126 000 4:5 Kostnader för statlig assistansersättning Anslaget totalt, tkr Inbetalningar från kommunerna, tkr Total utbetald assistansersättning, tkr 16 015 16 244 16 383 16 389 16 392 16 398 Assistanstimmar/vecka och person, genomsnitt under året Antal personer, i genomsnitt under året 123 127 128 130 132 134 Assistanstimmar/månad och person, genomsnitt under året 534 551 557 566 575 581 Medelersättning/tim (inkl admkostn), genomsnitt under året, kr 283 287 291 295 300 303 3 (11) Bilaga 2 till rapport, 2015-07-10, dnr 811-2015 Utfall och prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Anslaget totalt, tkr Sjukpenning, tkr Antal ersättningsdagar med sjukpenning, netto Genomsnittlig dagersättning i sjukpenning, kr Ersättningsgrad i sjukpenning Rehabilitering, tkr Rehabiliteringspenning, tkr Antal ers. dagar med rehab.ersättning, netto Genomsnittlig dagersättning i rehabiliteringspenning, kr Arbetshjälpmedel m.m. FMU Arbetshjälpmedel Övrigt (inklusive resor) Närståendepenning, tkr Antal ers.dagar med närståendepenning, netto Genomsnittlig dagersättning i närståendepenning, kr Högkostnadsskydd för arbetsgivare, tkr Sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall, tkr Antal ers. dagar med sjuk- och rehabiliteringspenning i särskilda fall, netto Boendetillägg, tkr Statlig ålderspensionsavgift, anslag, tkr Statlig ålderspensionsavgift sjukpenning, anslagsbelastning, tkr Statlig ålderspensionsavgift rehabpenning, anslagsbelastning, tkr Statlig ålderspensionsavgift närståendepenning, anslagsbelastning, tkr 32 299 964 36 871 832 42 585 564 45 510 171 47 716 193 49 027 290 27 670 910 31 803 638 36 000 572 38 644 548 40 408 091 41 674 212 50 648 138 57 170 944 63 732 706 67 710 586 69 918 318 71 121 118 546 556 565 571 578 586 80% / 75% 80% / 75% 80% / 75% 80% / 75% 80% / 75% 80% / 75% 1 296 207 1 563 414 1 832 030 2 002 047 2 151 044 2 280 530 1 135 573 1 394 314 1 656 930 1 820 947 1 963 944 2 087 430 2 314 138 2 798 578 3 275 980 3 563 715 3 796 303 3 980 379 491 497 501 506 512 519 160 634 169 100 175 100 181 100 187 100 193 100 82 100 100 100 100 100 56 767 59 000 62 000 65 000 68 000 71 000 103 785 110 000 113 000 116 000 119 000 122 000 162 627 162 876 170 970 179 694 187 145 197 856 181 338 178 472 183 693 189 280 193 263 200 318 897 913 931 949 968 988 59 676 101 000 361 000 361 000 361 000 361 000 50 868 49 279 50 778 51 099 51 403 51 701 332 424 319 852 330 605 332 698 334 678 336 616 88 676 86 625 92 452 98 306 100 277 101 208 2 971 000 3 105 000 4 077 762 4 173 476 4 457 233 4 360 782 2 826 000 2 968 000 3 890 145 3 990 333 4 247 405 4 134 082 130 000 120 000 168 819 164 839 192 518 207 073 15 000 17 000 18 798 18 304 17 310 19 627 4 (11) Bilaga 2 till rapport, 2015-07-10, dnr 811-2015 Utfall och prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 50 827 531 50 659 999 50 386 749 50 410 571 50 477 092 51 697 416 39 432 255 38 727 612 37 981 577 38 011 756 38 534 062 39 611 458 28 021 28 208 28 492 29 177 30 013 31 036 Retrofaktor helår aktivitetsersättning 1,11 1,11 1,11 1,11 1,11 1,11 Retrofaktor helår sjukersättning 1,01 1,01 1,01 1,01 1,01 1,01 1:2 Aktivitets- och sjukersättning Anslaget totalt, tkr Aktivitetsersättning och sjukersättning Kostnader för sysselsättning av vissa personer med aktivitets- och sjukersättning Medelantal personer med aktivitetsersättning 32 200 36 244 39 833 43 372 46 840 50 158 Antal personer med aktivitetsersättning i december 34 495 38 245 41 812 45 349 48 776 52 013 Inflöde (dec år t-1 -- dec år t) 8 231 9 146 9 528 9 865 10 114 10 269 Utflöde (dec år t-1 -- dec år t) 2 913 3 456 3 882 3 939 4 196 4 448 Medelantal personer med sjukersättning 325 223 314 163 306 395 300 567 296 214 293 445 Antal personer med sjukersättning i december 319 909 310 543 303 904 298 535 294 924 292 823 Inflöde (dec år t-1 -- dec år t) 13 158 13 814 15 548 16 961 17 954 18 538 Utflöde (dec år t-1 -- dec år t) 26 702 25 120 24 267 24 719 24 056 23 223 Medelantal personer med inkomstrelaterad ersättning Anslagsbelastning för personer med inkomstrelaterad ersättning Från Aktivitetsersättning till Sjukersättning (ingår ej i in/utflöde ovan) 274 232 263 393 254 863 247 824 241 847 236 886 28 779 013 27 658 336 26 567 651 26 030 434 25 822 110 25 962 260 1 797 1 940 2 081 2 389 2 492 2 585 Genomsnittligt antal Pbb för aktivitetserättningar 2,14 2,12 2,11 2,10 2,10 2,09 Genomsnittligt antal Pbb för sjukersättningar 2,48 2,48 2,46 2,44 2,43 2,42 Statlig ålderspensionsavgift, anslagsbelastning 6 678 661 7 082 885 7 402 434 7 259 552 6 673 794 6 696 533 Anslagspost 1:2:6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning, t 4 688 594 4 821 294 4 974 246 5 110 086 5 239 223 5 358 389 Bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning, tkr 4 627 188 4 759 887 4 912 839 5 048 679 5 177 817 5 296 982 61 407 61 407 61 407 61 407 61 407 61 407 123 080 125 751 128 315 130 161 131 913 133 529 35 398 35 640 36 050 36 521 36 958 37 351 Särskilt bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning, tkr Antal personer med bostadstillägg Genomsnittligt belopp per BTP-tagare Retrofaktor BTP Antal personer med SBTP Genomsnittligt belopp per SBTP-mottagare 1,06 1,06 1,06 1,06 1,06 1,06 3 857 3 857 3 857 3 857 3 857 3 857 14 991 14 991 14 991 14 991 14 991 14 991 5 (11) Bilaga 2 till rapport, 2015-07-10, dnr 811-2015 Utfall och prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 1 330 767 1 359 000 1 370 000 1 406 000 1 452 000 1 513 000 63 269 64 042 64 839 65 644 66 340 66 919 1:3 Handikappersättningar Anslaget totalt, tkr Antal personer med handikappersättning, årsgenomsnitt Antal personer med handikappersättning, 69 %,dec 13 111 13 273 13 447 13 614 13 746 13 863 Antal personer med handikappersättning, 53 %,dec 10 751 10 881 11 021 11 155 11 260 11 353 Antal personer med handikappersättning, 36%,dec 39 764 40 239 40 748 41 237 41 617 41 954 0,46 0,46 0,46 0,46 0,46 0,46 3 598 334 3 393 235 3 128 757 2 998 417 2 901 035 2 809 209 3 319 334 3 107 235 2 896 853 2 770 918 2 676 787 2 592 436 2 817 644 2 616 734 2 438 054 2 333 224 2 254 866 2 180 807 376 098 343 671 312 629 289 544 270 472 255 230 125 592 146 830 146 170 148 150 151 449 156 399 279 000 286 000 231 904 227 499 224 248 216 773 Anslaget totalt, tkr 39 868 37 542 35 643 33 887 32 116 30 402 Förmånerna totalt, tkr 38 540 36 598 34 685 32 872 31 156 29 531 Genomsnittligt antal Pbb per handikappersättning, årsgenomsnitt 1:4 Arbetsskadeersättningar Anslaget totalt, tkr Ersättningar enligt LAF+YFL totalt, tkr Arbetsskadeförsäkring (LAF) Egenlivränta, tkr Yrkesskadeförsäkring (YFL) Egenlivränta, tkr Övriga ersättningar enligt LAF och YFL Sjukpenning, vård, efterlevandelivräntor och begravningshjälp, tkr Statlig ålderspensionsavgift, LAF, anslagsbelastning 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet LSP, tkr 11 407 10 970 10 549 10 144 9 755 9 381 Äldre skador, tkr 26 005 24 515 23 110 21 786 20 537 19 360 1 463 1 309 1 181 1 066 962 868 1 328 944 958 1 015 960 871 Skadestånd Statlig ålderspensionsavgift, anslagsbelastning, tkr 6 (11) Bilaga 2 till rapport, 2015-07-10, dnr 811-2015 Utfall och prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anslaget totalt, tkr 3 054 938 2 833 994 3 241 000 3 207 000 3 207 000 3 207 000 Rehabiliteringarantin 920 984 750 000 750 000 750 000 750 000 750 000 Finansiell samordning genom samordningsförbund 278 584 280 000 339 000 339 000 339 000 339 000 29 541 30 000 30 000 30 000 30 000 30 000 735 251 738 000 738 000 738 000 738 000 738 000 6 086 37 000 34 000 0 0 0 12 283 50 000 100 000 100 000 100 000 100 000 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Finansiell samordning mellan FK och hälso- och sjukvården Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan FK och Arbetsförmedlingen Åtgärder för en effektiv sjukskrivningsprocess Arbetsplatsnära stöd Försäkringsmedicinska utredningar Bidrag till hälso- och sjukvård 93 869 250 000 250 000 250 000 250 000 250 000 978 340 695 994 1 000 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 7 811 370 8 007 656 8 345 546 8 385 546 8 385 546 8 385 546 2:1 Försäkringskassan Anslaget totalt, tkr 7 (11) Bilaga 2 till rapport, 2015-07-10, dnr 811-2015 Utfall och prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 25 220 156 25 768 629 26 425 291 27 072 389 27 635 252 28 115 122 22 124 008 22 619 542 23 200 440 23 770 391 24 266 805 24 688 883 2 852 159 2 911 475 2 984 071 3 058 892 3 118 039 3 169 326 229 697 223 312 226 480 228 806 236 108 242 613 14 292 14 300 14 300 14 300 14 300 14 300 1 755 874 1 795 202 1 841 305 1 886 539 1 925 937 1 959 435 1 781 259 1 824 545 1 870 039 1 916 927 1 953 993 1 986 133 101 189 101 297 105 261 106 899 112 098 115 894 12 600 12 600 12 600 12 600 12 600 12 600 1 515 713 1 547 235 1 585 815 1 625 576 1 657 009 1 684 264 1 882 1 882 1 882 1 882 1 882 1 882 18 230 17 723 17 975 18 159 18 739 19 255 37 653 832 38 859 163 40 323 572 42 133 991 44 127 351 46 060 259 27 353 298 28 249 556 29 242 388 30 700 394 32 085 228 33 453 489 306 708 316 583 331 320 346 743 362 884 379 776 6 018 320 6 312 805 6 462 249 6 754 061 7 041 434 7 353 485 550 418 575 762 614 559 655 697 695 706 735 299 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag Anslaget totalt, tkr Allmänt barnbidrag Flerbarnstillägg Förlängt barnbidrag Tilläggsbelopp vid familjeförmån Antal allmänt barnbidrag, genomsnitt per månad Antal barn under 16 år under året Antal barn som passerar 16-årsgränsen under året Helt barnbidrag, kr/år Antal flerbarnstillägg, genomsnitt per månad Genomsnittligt flerbarnstillägg, kr Antal förlängda barnbidrag, genomsnitt per månad 1:2 Föräldraförsäkring Anslaget totalt, tkr Föräldrapenning Jämställdhetsbonus Tillfällig föräldrapenning Graviditetspenning Antal ersättningsdagar med föräldrapenning. 51 754 382 52 780 302 54 235 128 55 475 119 56 692 689 57 691 487 Antal ersättningsdagar med föräldrapenning, män 13 088 233 13 623 691 14 282 832 15 010 439 15 749 746 16 444 299 Antal ersättningsdagar med föräldrapenning, kvinnor 38 666 149 39 156 611 39 952 296 40 464 680 40 942 943 41 247 188 Antal ersättningsdagar med jämställdhetsbonus. 3 067 084 3 165 832 3 313 202 3 467 432 3 628 841 3 797 764 Antal ersättningsdagar med jämställdhetsbonus, män 1 533 542 1 582 916 1 656 601 1 733 716 1 814 421 1 898 882 Antal ersättningsdagar med jämställdhetsbonus, kvinnor 1 533 542 1 582 916 1 656 601 1 733 716 1 814 421 1 898 882 Antal ersättningsdagar med tillfällig föräldrapenning. Antal ersättningsdagar med graviditetspenning. 6 794 798 6 964 396 6 960 878 7 059 558 7 142 843 7 222 563 980 612 1 005 577 1 048 259 1 084 449 1 115 316 1 141 484 8 (11) Bilaga 2 till rapport, 2015-07-10, dnr 811-2015 Utfall och prognos Medelersättning/dag i föräldrapenning, kr 2014 2015 2016 2017 2018 2019 529 535 539 553 566 580 Medelersättning/dag i föräldrapenning, män, kr 650 659 663 681 696 713 Medelersättning/dag i föräldrapenning, kvinnor, kr 489 496 499 513 524 537 Medelersättning/dag i tillfällig föräldrapenning, kr 886 906 928 957 986 1 018 Medelersättning/dag i graviditetspenning, kr 561 573 586 605 624 644 3 425 088 3 404 457 3 673 056 3 677 096 3 942 099 4 138 210 2 737 626 2 788 024 2 914 652 2 941 763 3 115 984 3 318 586 636 746 558 068 695 763 672 561 758 004 746 682 50 716 58 365 62 641 62 772 68 111 72 942 114 907 117 688 121 445 125 064 128 039 130 450 2 059 742 2 257 533 2 630 108 2 637 515 2 637 114 2 622 347 3 257 927 3 425 774 3 997 844 3 982 300 3 957 786 3 915 121 Statlig ålderspensionsavgift, föräldraförsäkring anslagsbelastning, tkr Statlig ålderspensionsavgift, föräldrapenning anslagsbelastning, tkr Statlig ålderspensionsavgift, tillfällig föräldrapenning anslagsbelastning, tkr Statlig ålderspensionsavgift, graviditetspenning anslagsbelastning, tkr Antal levande födda enligt SCB 1:3 Underhållsstöd Anslaget totalt, tkr Bruttoutbetalning Inbetalningar från återbetalningsskyldiga 889 816 881 457 1 101 027 1 096 747 1 089 995 1 078 245 Inbetalningar från Kronofogdemyndigheten 308 369 286 784 266 709 248 039 230 676 214 529 Antal barn med underhållsstöd (inkl förlängt stöd). 224 272 221 132 219 036 217 469 215 425 212 409 1 211 1 291 1 521 1 526 1 531 1 536 Genomsnittligt bidrag, utbetalt per barn och månad, kr Debiterad inbetalning per barn och månad, kr 480 482 608 610 612 614 Återbetalningsgrad(exkl.inbet från kronofogdemyndigheter), andel av debiterad 0,69 0,69 0,69 0,69 0,69 0,69 9 (11) Bilaga 2 till rapport, 2015-07-10, dnr 811-2015 Utfall och prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anslaget totalt, tkr 13 920 14 000 14 000 14 000 14 000 14 000 Antal adoptionsbidrag 348 350 350 350 350 350 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 3 294 710 3 519 689 3 677 026 3 903 658 4 168 382 4 477 726 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner Medelersättning, kr 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Anslaget totalt, tkr Förmånen totalt, tkr Skattepliktigt vårdbidrag, tkr Merkostnadsersättning, tkr 3 023 110 3 213 389 3 356 844 3 564 349 3 805 102 4 087 271 2 911 513 3 094 494 3 232 641 3 432 468 3 664 313 3 936 042 111 597 118 895 124 203 131 881 140 789 151 229 2,52 2,52 2,52 2,52 2,52 2,52 Korrigering av bokföring Medelbelopp för nettobidrag, andel av Pbb Antal vårdbidrag, nettobidrag, genomsnitt under året 25 134 26 489 27 796 29 120 30 410 31 631 Antal vårdbidrag, nettobidrag, december 25 620 26 948 28 238 29 590 30 827 32 035 1 096 1 172 1 249 1 332 1 412 1 494 Större än helt, december Hela, december 7 171 7 074 6 908 6 695 6 393 6 022 Tre fjärdedels, december 5 821 6 241 6 667 7 123 7 567 8 020 Halva, december 15 558 16 763 17 995 19 318 20 620 21 956 En fjärdedels, december 19 212 20 824 22 485 24 276 26 055 27 893 1,07 1,08 1,08 1,08 1,08 1,08 271 600 306 300 320 182 339 309 363 280 390 455 Retroaktivitetsfaktor Statlig ålderspensionsavgift, anslagsbelastning, tkr 10 (11) Bilaga 2 till rapport, 2015-07-10, dnr 811-2015 Utfall och prognos 2014 2015 2016 2017 2018 2019 4 958 174 5 097 800 5 146 000 5 285 400 5 238 700 5 062 500 4 799 121 4 942 056 5 024 382 5 174 038 5 131 794 4 963 241 1:8 Bostadsbidrag Anslaget totalt, tkr Preliminärt bostadsbidrag, Barnhushåll, tkr Preliminärt bostadsbidrag, Hushåll utan barn, tkr 406 017 394 769 384 504 382 945 382 454 382 543 5 205 137 5 336 826 5 408 885 5 556 984 5 514 248 5 345 784 189 334 191 636 191 921 194 169 190 746 180 392 62 196 59 263 58 197 57 875 57 715 57 643 251 530 250 899 250 118 252 044 248 461 238 035 Genomsnittligt utbetalat bidrag/bidragsmånad, Barnhushåll, kr 2 697 2 149 2 182 2 221 2 242 2 293 Genomsnittligt bidrag per bidragsmånad, Hushåll utan barn, kr 927 945 938 940 941 942 S:a preliminärt bostadsbisdrag, tkr Antal barnhushåll Antal hushåll utan barn S:a Antal hushåll Reglering av bostadsbidrag Utbetalningar av överskjutande belopp, tkr Återbetalningar inkl. kvittningar under året, tkr Övrigt (förtida återb., returer, lokala utb., bortskrivning, eftergift), tkr Statlig fordran avs. bostadsbidrag vid årets slut, tkr Återkrav (inkl avg.) efter avstämning, avseende år i kolumnhuvud, tkr Överskjutande belopp (inkl. ränta) efter avstämning, avseende år i kolumnhu Slutligt bostadsbidrag (totalt avstämt), tkr 135 035 142 148 141 694 140 761 141 030 142 091 -406 965 -426 585 -449 968 -457 741 -461 994 -470 736 45 378 45 378 45 378 45 378 45 378 45 378 1 107 111 1 220 497 1 354 982 1 496 481 1 641 817 1 795 042 -542 118 -555 834 -563 339 -578 763 -574 312 -556 767 226 644 232 378 235 515 241 964 141 694 140 761 4 843 317 4 965 852 5 032 902 5 170 706 5 130 941 4 974 188 11 (11) Bilaga 2 till rapport, 2015-07-10, dnr 811-2015 Månadsredovisning år 2015, prognos. Beloppen anges i 1000-tal kronor Utfall Jan Feb Prognos Utfall Mar Apr Maj Jan-Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 1:4.1 Statligt tandvårdsstöd 1:6 Statlig ålderspensionsavgift för 1:6.27 smittbärarpenning 273 542 444 545 563 599 384 817 405 010 2 071 513 569 587 296 915 247 596 559 420 453 252 443 258 490 548 5 132 090 43 43 43 43 43 215 43 43 43 43 43 42 42 514 1:7 1:7.1 Sjukvård i internationella förhållanden 21 010 26 498 36 661 18 640 52 545 155 354 39 566 37 398 36 641 94 325 32 050 53 511 35 681 484 526 4:3.1 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 4:3 29 686 26 424 29 424 19 524 29 089 134 147 30 565 39 359 14 813 25 511 32 993 28 533 21 772 327 692 4:4 4:4.1 Kostnader för statlig assistansersättning 1 914 068 2 089 765 2 110 374 2 020 234 2 037 281 10 171 722 2 199 817 2 157 667 2 016 881 2 165 697 2 155 082 2 183 164 2 318 970 25 369 000 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 2 994 375 2 965 108 2 940 483 3 109 811 2 987 789 14 997 566 3 169 345 3 060 274 3 002 541 2 952 819 3 129 435 3 224 852 3 335 002 36 871 832 1:1.21 Sjukpenning Statlig ålderspensionsavgift för 1:1.18 sjukpenning 2 592 464 2 559 484 2 530 263 2 693 143 2 559 605 12 934 958 2 700 106 2 642 076 2 589 573 2 536 915 2 702 753 2 796 226 2 901 031 31 803 638 247 333 247 333 247 333 247 333 247 333 1 236 667 247 333 247 333 247 333 247 333 247 333 247 333 247 333 2 968 000 1:1.19 Rehabiliteringspenning Statlig ålderspensionsavgift för 1:1.17 rehabiliteringspenning 103 761 109 003 109 458 119 442 114 727 556 391 117 846 117 081 115 454 113 088 120 481 124 648 129 325 1 394 314 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 50 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 10 000 120 000 1:1.15 Närståendepenning Statlig ålderspensionsavgift för 1:1.16 närståendepenning 14 900 12 647 14 596 12 295 12 586 67 023 11 634 12 532 13 407 14 264 15 741 14 121 14 153 162 876 1 417 1 417 1 417 1 417 1 417 7 083 1 417 1 417 1 417 1 417 1 417 1 417 1 417 17 000 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 13 176 13 908 16 318 14 697 14 041 72 141 16 223 13 457 8 896 13 256 15 340 14 726 15 060 169 100 370 -70 188 -26 16 488 16 949 53 500 5 092 5 092 5 092 5 092 5 092 5 092 101 000 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare 1:1.5 Boendetillägg 6 985 7 171 7 075 7 193 7 262 35 686 7 144 7 171 7 234 7 276 7 329 7 347 7 439 86 625 1:1.8 Sjuk- och rehabiliteringspenning i särskilda fall 3 969 4 216 3 835 4 318 4 330 20 669 4 142 4 114 4 135 4 178 3 948 3 941 4 151 49 279 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 4 225 304 4 238 361 4 255 049 4 220 239 4 210 283 21 149 236 4 214 382 4 175 915 4 179 956 4 188 571 4 251 170 4 251 303 4 249 465 50 659 999 1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 3 241 621 3 251 729 3 260 785 3 227 750 3 217 714 16 199 599 3 220 681 3 189 928 3 187 917 3 185 973 3 249 025 3 247 830 3 246 659 38 727 612 590 240 590 240 590 240 590 240 590 240 2 951 202 590 240 590 240 590 240 590 240 590 240 590 240 590 240 7 082 885 891 3 044 2 120 1 920 3 692 11 667 2 363 2 363 2 363 2 363 2 363 2 363 2 363 28 208 1 986 768 401 098 393 383 399 436 409 995 409 542 410 869 410 203 4 821 294 1:2 1:3 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift 1:2.7 Kostnader för vissa personer med aktivitets- och sjukersättningar 1:2.6 Bostadstillägg till personer med aktivitets- och sjukersättning 392 552 393 348 401 904 400 328 398 636 Handikappersättningar 113 136 112 320 112 412 111 877 113 503 563 249 113 430 112 981 112 487 113 753 114 534 114 477 114 089 1 359 000 289804 289267 283036 293117 289536 1 444 762 290304 281167 275489 274260 277116 275325 274810 3 393 235 265 971 265 434 259 203 269 284 265 703 1 325 595 266 471 257 334 251 656 250 427 253 283 251 492 250 977 3 107 235 23 833 23 833 23 833 23 833 23 833 119 167 23 833 23 833 23 833 23 833 23 833 23 833 23 833 286 000 1:3.1 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 1:4.5 Arbetsskadelivränta 1:4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta 1 (2) Bilaga 3 till rapport 2015-07-10, dnr 811-2015 Månadsredovisning år 2015, prognos. Beloppen anges i 1000-tal kronor Utfall Jan 1:5 Feb Prognos Utfall Mar Apr Maj Jan-Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Summa Ersättning för kroppsskador 3 227 3 245 3 107 3 250 3 110 15 940 3 250 3 169 2 994 3 106 3 102 2 967 3 013 37 542 1:5.3 Ersättning för kroppsskador 3 148 3 167 3 029 3 172 3 031 15 547 3 171 3 090 2 916 3 028 3 024 2 888 2 934 36 598 1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift 79 79 79 79 79 393 79 79 79 79 79 79 79 944 128 329 760 951 89 437 250 882 203 355 1 432 953 255 709 74 230 139 336 298 283 76 404 411 306 142 773 2 830 994 1:6.1 Rehabiliteringsgarantin 0 -346 259 159 355 31 700 190 969 130 000 6 061 6 061 202 394 6 061 202 394 6 061 750 000 1:6.3 Finansiell samordning genom samordningsförbund 199 65 552 2 808 27 845 39 195 135 599 24 837 3 071 17 627 26 698 25 483 45 370 1 315 280 000 1:6.4 Finansiell samordning mellan FK och hälso- och sjukvården 1 691 1 457 2 089 1 903 2 570 9 710 2 518 1 341 1 546 3 540 4 033 4 052 3 261 30 000 1:6.5 Rehabiliteringsinsatser i samarbete mellan FK och Arbetsförmedlingen 29 674 57 377 66 375 57 130 73 958 284 515 85 413 50 817 36 037 52 710 27 886 81 425 119 196 738 000 1:6.7 Effektiv sjukskrivningsprocess 905 1 736 2 759 2 930 2 364 10 695 3 758 3 758 3 758 3 758 3 758 3 758 3 758 37 000 1:6.8 Arbetsplatsnära stöd 1 320 9 439 1 879 1 719 1 325 15 682 4 903 4 903 4 903 4 903 4 903 4 903 4 903 50 000 1:6.9 Försäkringsmedicinska utredningar 9 040 67 264 0 0 43 447 119 751 0 0 65 124 0 0 65 124 0 250 000 85 500 558 471 13 267 0 8 794 666 032 4 280 4 280 4 280 4 280 4 280 4 280 4 280 695 994 2 134 784 2 141 935 2 152 382 2 165 264 10 706 235 2 184 776 2 114 787 2 128 551 2 156 578 2 141 984 2 153 611 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1:6.10 Bidrag till hälso- och sjukvård Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 1:1.1 Barnbidrag Föräldraförsäkring 3 335 241 3 168 245 3 101 030 3 081 281 2 964 003 15 649 801 3 088 249 3 567 224 4 122 597 3 206 188 3 069 047 3 138 231 3 017 826 38 859 163 1:2.9 Föräldrapenning 2 456 677 2 152 378 2 010 586 2 124 821 2 108 912 10 853 372 2 270 524 2 801 385 3 404 418 2 426 738 2 162 962 2 232 342 2 097 815 28 249 556 1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning 232 335 232 335 232 335 232 335 232 335 1 161 675 232 335 232 335 232 335 232 336 232 336 232 336 232 336 2 788 024 517 465 666 903 743 948 601 638 499 308 3 029 261 457 752 391 125 334 429 421 691 557 174 556 846 564 526 6 312 805 46 505 46 505 46 505 46 505 46 506 232 526 46 506 46 506 46 506 46 506 46 506 46 506 46 506 558 068 1:2.12 Graviditetspenning 45718 44416 43903 48929 48326 231 291 49719 54969 53381 49992 46610 44202 45596 575 762 Statlig ålderspensionsavgift för 1:2.10 Graviditetspenning 4 864 4 864 4 864 4 864 4 864 24 320 4 864 4 864 4 864 4 864 4 863 4 863 4 863 58 365 1:2 1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning 1:2.3 Jämställdhetsbonus 1:3 1:3.1 Underhållsstöd 1:4 1:4.1 1:6 1:6.4 1:8 2 111 870 2 182 106 25 768 629 31 678 20 845 18 889 22 190 23 752 117 355 26 549 36 039 46 664 24 061 18 595 21 136 26 184 316 583 189 442 187 869 164 587 181 927 184 559 908 384 121 056 187 553 172 809 150 250 239 980 257 950 219 551 2 257 533 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner 1 160 1 640 1 360 1 200 1 200 6 560 1 160 800 1 000 1 320 920 1 240 1 000 14 000 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 284 346 289 510 297 184 297 190 298 138 1 466 368 302 166 284 697 281 938 288 479 295 586 296 655 303 800 3 519 689 Vårdbidrag för funktionshindrade barn 258 821 263 985 271 659 271 665 272 613 1 338 743 276 641 259 172 256 413 262 954 270 061 271 130 278 275 3 213 389 1:6.3 Statlig ålderspensionsavgift 1:8.2 Bostadsbidrag 25 525 25 525 25 525 25 525 25 525 127 625 25 525 25 525 25 525 25 525 25 525 25 525 25 525 306 300 419 316 582 868 396 178 370 661 386 432 2 155 456 427 082 401 521 425 538 420 746 445 302 440 976 381 179 5 097 800 2 (2) Bilaga 3 till rapport 2015-07-10, dnr 811-2015 BILAGA 4 2015-07-10 Dnr 811-2015 Anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter Innehåll Inledning ........................................................................................................................... 2 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning ........................................... 8 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning........................................... 9 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning................................... 10 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning ................................................... 11 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar ..................... 12 1:4.4 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta ........................................ 13 1:5.4 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet ......................................................................................... 14 1:2.4 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning ............................................. 15 1:2.8 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning ............................... 16 1:2.10 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning ......................................... 17 1:6.3 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn ......... 18 1 BILAGA 4 2015-07-10 Dnr 811-2015 Inledning I denna bilaga redovisas prognoser för de statliga ålderspensionsavgifter som belastar Försäkringskassans anslag. Dessa prognoser redovisas mer detaljerat i denna bilaga än i huvudrapporten. Bland annat redovisas prognostiserade avgifter som avser ett visst år och regleringsbelopp separat. Dessutom redovisas jämförelser med den närmast föregående prognosen. Vad är en statlig ålderspensionsavgift? Den inkomstgrundade ålderspensionen baseras på de avgifter som har betalats in för en försäkrad. Det betalas avgifter för allt som är pensionsgrundande, både förvärvsinkomster och socialförsäkringsersättningar m.m. Det finns fyra olika typer av avgifter som betalas in till ålderspensionssystemet, nämligen arbetsgivaravgifter, egenavgifter, allmän pensionsavgift och statliga ålderspensionsavgifter. Arbetsgivare betalar varje månad arbetsgivaravgifter för sina anställda. Underlaget för avgiften är i princip den lön som arbetsgivaren betalat ut månaden innan. År 2015 är arbetsgivaravgiften 31,42 procent av avgiftsunderlaget, varav 10,21 procentenheter är ålderspensionsavgift. Arbetsgivaravgiften, inklusive ålderspensionsavgiften, baseras på hela lönen, även den del som ligger ovanför ålderspensionssystemets avgiftstak på 8,07 inkomstbasbelopp. Egenföretagare och uppdragstagare betalar egenavgifter för sina förvärvsinkomster. År 2015 är egenavgiften sammantaget 28,97 procent av avgiftsunderlaget, varav 10,21 procentenheter är ålderspensionsavgift. Även egenavgifterna betalas på förvärvsinkomster över avgiftstaket. Alla förvärvsaktiva betalar till ålderspensionssystemet en allmän pensionsavgift på 7,0 procentenheter. Utöver förvärvsinkomsten är även sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och många andra ersättningar underlag för den allmänna pensionsavgiften. Allmän pensionsavgift betalas bara för inkomster upp till avgiftstaket. Från flera anslag i statsbudgeten betalas statliga ålderspensionsavgifter till ålderspensionssystemet. Den statliga ålderspensionsavgiften kan sägas ersätta arbetsgivaravgiften/egenavgiften vid utbetalning av olika ersättningar, till exempel sjukpenning. För transfereringar är den statliga ålderspensionsavgiften i princip 10,21 procent av underlaget. Emellertid betalas inte statliga ålderspensionsavgifter ut till den del en ersättning för en person ligger ovanför ålderspensionssystemets avgiftstak. Därför är den verkliga avgiftssatsen lägre än 10,21 procent om man relaterar avgifterna till utbetalda ersättningar. De flesta 2 BILAGA 4 2015-07-10 Dnr 811-2015 åren har den statliga ålderspensionsavgiften uppgått till mellan 9,8 och 9,9 procent av utbetalda ersättningar. I vissa situationer kan en person tillgodoräknas pensionsrätt som inte bygger på någon faktisk inkomst. Underlag för sådan pensionsrätt kallas pensionsgrundande belopp. Pensionsgrundande belopp kan tillgodoräknas vid studier, plikttjänst och vid vård av små barn (barnår). Dessutom kan en person med inkomstgrundad aktivitets- eller sjukersättning tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp utöver den pensionsgrundande inkomst som baseras på utbetald ersättning. Statliga ålderspensionsavgifter betalas även för pensionsgrundande belopp. Den statliga ålderspensionsavgiften är i dessa fall 18,5 procent av underlaget. För den som har inkomstgrundad aktivitets- eller sjukersättning är den statliga ålderspensionsavgiften 18,5 procent av både den pensionsgrundande inkomsten och det pensionsgrundande beloppet. I gengäld betalas ingen allmän pensionsavgift för utbetald aktivitets- eller sjukersättning. Underlaget för den statliga ålderspensionsavgiften för den som har aktivitets- eller sjukersättning är 93 procent av den så kallade antagandeinkomsten. De statliga ålderspensionsavgifterna fördelas mellan AP-fonden och premiepensionssystemet. Den del som förs till premiepensionssystemet ska avse den pensionsrätt för premiepension som baseras på transfereringar och pensionsgrundande belopp. Den del som förs till AP-fonden bidrar till finansieringen av inkomstpensionssystemet, dvs. inkomstpension och tilläggspension. Även den del av arbetsgivaravgiften och egenavgiften som avser ålderspension fördelas mellan AP-fonden och premiepensionssystemet. Dessutom förs en del av dessa avgifter till statsbudgeten. Detta avser avgifter över ålderspensionssystemets avgiftstak. Dessa avgifter ger ingen pensionsrätt. Den allmänna pensionsavgiften förs i sin helhet till AP-fonden. Redovisning av statliga ålderspensionsavgifter Det belopp för den statliga ålderspensionsavgift som ett visst år ska belasta en anslagspost fastställs av regeringen redan i december året innan. Varje månad under året bokförs en tolftedel av detta belopp. Anslagsbeloppet består av två delar, dels en preliminär avgift för året, dels ett regleringsbelopp som avser tre år innan. År 2015 belastas således anslagsposterna med en preliminär avgift för 2015 och ett regleringsbelopp för 2012. Regleringsbeloppet beräknas genom en avstämning under våren två år efter det år som avstämningen gäller. Avstämningen av 2013 års statliga ålderspensionsavgifter görs således under våren 2015. Vid avstämningen jämförs fastställda pensionsrätter för transfereringar och pensionsgrundande belopp med inbetalda preliminära statliga ålderspensionsavgifter för året. Skillnaden räknas upp med tre års ränta. Olika räntesatser används för de regleringsbelopp som ska föras till premiepensionssystemet respektive inkomstpensionssystemet. De räntesatser som används avser det år avstämningen gäller. 3 BILAGA 4 2015-07-10 Dnr 811-2015 Anslagsposter med statliga ålderspensionsavgifter Ett antal anslag i statsbudgeten belastas med statliga ålderspensionsavgifter. Försäkringskassan ansvarar för cirka hälften av dem. I de flesta fall redovisas de statliga ålderspensionsavgifterna på egna anslagsposter inom samma anslag som respektive ersättning. I några anslag finns det flera anslagsposter med statliga ålderspensionsavgifter. Sammantaget ansvarar Försäkringskassan år 2015 för 11 anslagsposter med statliga ålderspensionsavgifter. Dessa kan delas in i tre olika kategorier beroende på hur den statliga ålderspensionsavgiften förhåller sig till den anslagspost där den ersättning som utgör underlag för avgiften redovisas. Tabellen nedan redovisar anslagsposterna fördelat på dessa kategorier. Dessutom redovisas anslagsposterna med motsvarande huvudförmån i de fall en sådan finns. Vad de olika kategorierna innebär förklaras efter tabellen. Förkortningen SÅP i tabellen betyder statlig ålderspensionsavgift. Försäkringskassans anslagsposter för SÅP Anslagsposter för motsvarande ersättningar Kategori 1 10-1:1.18 SÅP för sjukpenning 10-1:1.21 Sjukpenning 10-1:1.17 SÅP för rehabiliteringspenning 10-1:1.19 Rehabiliteringspenning 10-1:1.16 SÅP för närståendepenning 10-1:1.15 Närståendepenning 12-1:2.4 SÅP för föräldrapenning 12-1:2.9 Föräldrapenning 12-1:2.8 SÅP för tillfällig föräldrapenning 12-1:2.11 Tillfällig föräldrapenning 12-1:2.10 SÅP för graviditetspenning 12-1:2.12 Graviditetspenning Kategori 2 10-1:2.8 SÅP för aktivitets- och sjukersättningar 10-1:2.5 Aktivitets- och sjukersättningar 10-1:4.4 SÅP för arbetsskadelivränta 10-1:4.5 Arbetsskadelivränta 10-1:5.4 SÅP för ersättning för kroppsskador 10-1:5.3 Ersättning för kroppsskador 12-1:6.3 SÅP för vårdbidrag för funktionshindrade barn 12-1:6.4 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Kategori 3 9-1:6.27 SÅP för Smittbärarpenning Anslagsposten redovisas hos Socialstyrelsen Kategori 1 utgörs av 6 anslagsposter med statliga ålderspensionsavgifter. I dessa fall finns en motsvarande anslagspost för en pensionsgrundande ersättning. Hela eller nästan hela anslagsposten utgör underlag för den statliga ålderspensionsavgiften. Därmed kommer utgiftsprognosen för den statliga ålderspensionsavgiften, bortsett från regleringsbeloppet, att följa utgiftsprognosen för anslagsposten för ersättningen. Till denna kategori hör statliga ålderspensionsavgifter för sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning. 4 BILAGA 4 2015-07-10 Dnr 811-2015 Kategori 2 utgörs av fyra anslagsposter med statliga ålderspensionsavgifter. I dessa fall finns anslagsposter för motsvarande pensionsgrundande ersättningar men dessa anslagsposter belastas också med ersättningar som inte är pensionsgrundande. Därför är det inte säkert att utgiftsprognosen för den statliga ålderspensionsavgiften och utgiftsprognosen för anslagsposten för ersättningen kommer att följas åt. Till kategori 2 hör statliga ålderspensionsavgifter för arbetsskadelivränta, ersättning för kroppsskador och vårdbidrag för funktionshindrade barn. För arbetsskador och kroppsskador är det i stort sett bara egenlivräntor och sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring respektive lagen om statligt personskadeskydd som är pensionsgrundande. Efterlevandelivräntor och vårdersättningar är inte pensionsgrundande. Inte heller egenlivräntor enligt äldre regler som till exempel lagen om yrkesskadeförsäkring är pensionsgrundande. Vad gäller vårdbidrag är det bara den skattepliktiga delen av ersättningen som är pensionsgrundande. Även statliga ålderspensionsavgifter för aktivitets- och sjukersättning kan räknas till kategori 2. Endast de inkomstgrundande förmånerna är pensionsgrundande, inte garantiersättningarna. Dessutom finns ett pensionsgrundande belopp som påverkar den statliga ålderspensionsavgiften men som inte ingår i anslagsposten för ersättningen. Kategori 3 utgörs av en anslagspost med statliga ålderspensionsavgifter där Försäkringskassan inte redovisar någon anslagspost för den pensionsgrundande ersättningen. För smittbärarpenning är det Socialstyrelsen som ansvarar för ersättningen. Försäkringskassan ansvarar bara för den statliga ålderspensionsavgiften. Förutsättningar Prognoserna över statliga ålderspensionsavgifter baseras på samma förutsättningar som prognoserna över ersättningarna. Därtill kommer räntan på 6 månaders statsskuldsväxlar. Den används som prognos för de räntor som kommer att användas vid beräkning av regleringsbeloppen vid avstämningarna. Vid avstämningen av 2013 års statliga ålderspensionsavgifter blev avgiftssatsen 9,92 procent för utbetalda transfereringar. Vid prognoserna tillämpas denna avgiftssats även för alla prognosår från och med 2013. För inkomstgrundad aktivitets- och sjukersättning blev avgiftssatsen 17,98 procent år 2013. 5 BILAGA 4 2015-07-10 Dnr 811-2015 Tabellförklaringar Avsnitten om anslagsposterna med statliga ålderspensionsavgifter inleds med tabellen Översikt av anslagspost. Nedan beskrivs strukturen på den tabellen. Översikt av anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2 2 2 A¹ A¹ Preliminäravgift B¹ B¹ - - - - Reglering, avser förhållanden tre år tidigare C¹ C¹ F F F F D D G G G G H H H H I I I I Prognos Avvikelse från anslag E ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Enligt avisering i Vårproposition 2015. För år 2014 och 2015 anges fastställd anslagsbelastning (A), preliminär avgift för året (B) och ett regleringsbelopp som avser år 2011 och 2012. Beloppet A är summan av beloppen B och C. Dessutom redovisas den prognostiserade avgiften för respektive år (D). För år 2016-2019 anges Försäkringskassans prognoser för statliga ålderspensionsavgifter (H) och regleringsbelopp (F) samt prognostiserad avgift för respektive år (G). Beloppen (E) är anslag enligt avisering i vårändringsbudget och vårproposition 2015. Beloppen (I) är skillnaden mellan Försäkringskassans prognoser för statliga ålderspensionsavgifter (H) och anslag (E). I avsnitten redovisas även tabellen Prognosjämförelse där den nya prognosen jämförs med närmast föregående prognos, vilken illustreras nedan. I tabellen delas prognosförändringen upp på olika komponenter. Föregående prognos för anslagsbelastningen anges med (K). Ny prognos är ekvivalent med (H) från tabellen ovan. 6 E E 2 Anslag Prognostiserad avgift för respektive år E 2019 BILAGA 4 2015-07-10 Dnr 811-2015 Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 K K K K Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - Regelförändringar - - - - Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - - - - Övrigt - - - - H H H H Differens i 1000-tal kronor - - - - Differens i procent - - - - Föregående prognosbelopp Ny prognos 7 BILAGA 4 2015-07-10 1:6.27 Dnr 811-2015 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 520¹ 514¹ 573² 488² 594² 594² Preliminäravgift 541¹ 594¹ - - - - Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -21¹ -80¹ -91 -107 -76 0 Prognostiserad avgift för respektive år 417 521 595 595 595 595 504 488 519 595 69 0 75 -1 Prognos Avvikelse från anslag ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Enligt avisering i Vårproposition 2015. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 504 488 596 595 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar - - - - Regelförändringar - - - - Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - - -77 - Övrigt - - - - 504 488 519 595 0 0 -77 0 0,0 0,0 -12,9 0,0 Föregående prognosbelopp Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 8 BILAGA 4 2015-07-10 1:1.16 Dnr 811-2015 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 15 000¹ 17 000¹ 20 000² 19 000² 19 000² 20 000² Preliminäravgift 15 672¹ 17 366¹ - - - - -672¹ -366¹ 1 838 478 -1 255 0 16 133 16 157 16 960 17 826 18 565 19 627 18 798 18 304 17 310 19 627 1 202 696 1 690 373 Reglering, avser förhållanden tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år Prognos Avvikelse från anslag ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Enligt avisering i Vårproposition 2015. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 19 588 19 143 19 044 20 667 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - -790 -839 -1 037 -1 040 Regelförändringar - - - - Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - - -697 - Övrigt - - - - 18 798 18 304 17 310 19 627 Differens i 1000-tal kronor -790 -839 -1 734 -1 040 Differens i procent -4,0 -4,4 -9,1 -5,0 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Ny prognos 9 BILAGA 4 2015-07-10 1:1.17 Dnr 811-2015 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 130 000¹ 120 000¹ 176 000² 178 000² 206 000² 213 000² Preliminäravgift 127 870¹ 140 537¹ - - - - 2 130¹ -20 537¹ 4 452 -15 799 -2 305 0 112 649 138 316 164 367 180 638 194 823 207 073 168 819 164 839 192 518 207 073 7 181 13 161 13 482 5 927 Reglering, avser förhållanden tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år Prognos Avvikelse från anslag ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Enligt avisering i Vårproposition 2015. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 163 949 161 645 185 914 202 193 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - +4 870 +3 194 +4 159 +4 880 Regelförändringar - - - - Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - - +2 445 - Övrigt - - - - 168 819 164 839 192 518 207 073 +4 870 +3 194 +6 604 +4 880 +3,0 +2,0 +3,6 +2,4 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 10 BILAGA 4 2015-07-10 1:1.18 Dnr 811-2015 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 2 826 000¹ 2 968 000¹ 3 829 000² 3 920 000² 4 165 000² 4 084 000² Preliminäravgift 2 593 896¹ 2 924 739¹ - - - - 232 104¹ 43 261¹ 318 888 156 794 238 922 0 2 744 954 3 154 921 3 571 257 3 833 539 4 008 483 4 134 082 3 890 145 3 990 333 4 247 405 4 134 082 -61 145 -70 333 -82 405 -50 082 Reglering, avser förhållanden tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år Prognos Avvikelse från anslag ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Enligt avisering i Vårproposition 2015. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 3 851 463 3 922 559 4 158 020 4 036 658 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - +38 682 +67 774 +85 568 +97 424 Regelförändringar - - - - Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - - +3 817 - Övrigt - - - - 3 890 145 3 990 333 4 247 405 4 134 082 +38 682 +67 774 +89 385 +97 424 +1,0 +1,7 +2,1 +2,4 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 11 BILAGA 4 2015-07-10 1:2.8 Dnr 811-2015 Statlig ålderspensionsavgift för aktivitets- och sjukersättningar Översikt av anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 6 678 661¹ 7 082 885¹ 7 377 000² 7 213 000² 6 586 000² 6 583 000² Preliminäravgift 6 933 114¹ 7 088 014¹ - - - - Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -254 453¹ -5 129¹ 550 501 545 894 13 609 0 Prognostiserad avgift för respektive år 7 459 039 7 166 781 6 851 933 6 713 658 6 660 185 6 696 533 7 402 434 7 259 552 6 673 794 6 696 533 -25 434 -46 552 -87 794 -113 533 Prognos Avvikelse från anslag ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Enligt avisering i Vårproposition 2015. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 7 427 418 7 269 966 6 729 970 6 729 509 - - - - -15 467 - -43 495 -28 212 -9 517 -10 414 -7 979 -4 764 Regelförändringar - - - - Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - - -4 702 - Övrigt - - - - 7 402 434 7 259 552 6 673 794 6 696 533 -24 984 -10 414 -56 176 -32 976 -0,3 -0,1 -0,8 -0,5 Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 12 BILAGA 4 2015-07-10 1:4.4 Dnr 811-2015 Statlig ålderspensionsavgift för arbetsskadelivränta Översikt av anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 279 000¹ 286 000¹ 220 000² 214 000² 197 000² 203 000² Preliminäravgift 268 239¹ 258 722¹ - - - - Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 10 761¹ 27 278¹ -10 490 -4 466 93 0 Prognostiserad avgift för respektive år 263 936 258 811 242 394 231 965 224 155 216 773 Prognos 231 904 227 499 224 248 216 773 Avvikelse från anslag -11 904 -13 499 -27 248 -13 773 ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Enligt avisering i Vårproposition 2015. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 230 413 224 602 220 101 212 399 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - +10 811 +10 344 +10 551 +9 930 - - - - -9 320 -7 447 -6 404 -5 556 - - - - 231 904 227 499 224 248 216 773 +1 491 +2 897 +4 147 +4 374 +0,6 +1,3 +1,9 +2,1 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent Anm. Den här prognosomgången används en basränta på 125 procent av räntan för 6 månaders statsskuldsväxlar för åren 2015-2017. Detta bidrar till en ändring i regleringsbelopp avseende tre år tidigare för dessa år och visas i tabellen ovan 13 BILAGA 4 2015-07-10 1:5.4 Dnr 811-2015 Statlig ålderspensionsavgift för ersättning inom det statliga personskadeskyddet Översikt av anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 1 328¹ 944¹ 930² 943² 980² 1 010² Preliminäravgift 1 130¹ 1 070¹ - - - - 198¹ -126¹ -21 73 54 0 1 060 1018 979 942 906 871 Prognos 958 1 015 960 871 Avvikelse från anslag -28 -72 20 139 Reglering, avser förhållanden tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Enligt avisering i Vårproposition 2015. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 1 014 1 096 1 035 1 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - -125 -221 -120 -129 - - - - +69 +140 +45 - - - - - Ny prognos 958 1 015 960 871 Differens i 1000-tal kronor -56 -81 -75 -129 Differens i procent -5,5 -7,4 -7,2 -12,9 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Regelförändringar Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare Övrigt Anm. Den här prognosomgången används en basränta på 125 procent av räntan för 6 månaders statsskuldsväxlar för åren 2015-2017. Detta bidrar till en ändring i regleringsbelopp avseende tre år tidigare för dessa år och visas i tabellen ovan 14 BILAGA 4 2015-07-10 1:2.4 Dnr 811-2015 Statlig ålderspensionsavgift för föräldrapenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 2 737 626¹ 2 788 024¹ 2 987 073² 3 122 146² 3 242 194² 3 368 865² Preliminäravgift 2 813 369¹ 2 866 781¹ - - - - -75 743¹ -78 757¹ 13 807 -103 716 -66 871 0 2 713 447 2 802 356 2 900 845 3 045 479 3 182 855 3 318 586 2 914 652 2 941 763 3 115 984 3 318 586 72 421 180 383 126 210 50 279 Reglering, avser förhållanden tre år tidigare Prognostiserad avgift för respektive år Prognos Avvikelse från anslag ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Enligt avisering i Vårproposition 2015. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 2 930 077 2 937 449 3 110 804 3 277 089 - - - - -149 -1 793 -2 852 -2 997 -15 276 +6 107 +27 788 +44 494 Regelförändringar - - - - Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - - -19 756 - Övrigt - - - - 2 914 652 2 941 763 3 115 984 3 318 586 -15 425 +4 314 +5 180 +41 497 -0,5 +0,1 +0,2 +1,3 Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 15 BILAGA 4 2015-07-10 1:2.8 Dnr 811-2015 Statlig ålderspensionsavgift för tillfällig föräldrapenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 636 746¹ 558 068¹ 647 012² 673 636² 702 213² 733 312² Preliminäravgift 594 553¹ 568 912¹ - - - - Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 42 193¹ -10 844¹ 54 708 2 558 59 494 0 Prognostiserad avgift för respektive år 597 017 626 230 641 055 670 003 698 510 746 682 Prognos 695 763 672 561 758 004 746 682 Avvikelse från anslag -48 751 1 075 -55 791 -13 370 ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Enligt avisering i Vårproposition 2015. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 691 710 666 584 752 692 739 220 - - - - -47 -483 -1 426 -1 228 +4 100 +6 460 +7 651 +8 690 Regelförändringar - - - - Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - - -913 - Övrigt - - - - 695 763 672 561 758 004 746 682 +4 053 +5 977 +5 312 +7 462 +0,6 +0,9 +0,7 +1,0 Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 16 BILAGA 4 2015-07-10 1:2.10 Dnr 811-2015 Statlig ålderspensionsavgift för graviditetspenning Översikt av anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 50 716¹ 58 365¹ 62 485² 66 030² 69 556² 73 167² Preliminäravgift 56 791¹ 57 986¹ - - - - Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -6 075¹ 379¹ 1 677 -2 273 -903 0 Prognostiserad avgift för respektive år 54 601 57 116 60 964 65 045 69 014 72 942 62 641 62 772 68 111 72 942 -156 3 258 1 445 225 Prognos Avvikelse från anslag ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Enligt avisering i Vårproposition 2015. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 63 144 62 627 68 433 71 624 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -4 -55 -88 -93 -499 +200 +861 +1 411 Regelförändringar - - - - Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - - -1 095 - Övrigt - - - - 62 641 62 772 68 111 72 942 Differens i 1000-tal kronor -503 +145 -322 +1 318 Differens i procent -0,8 +0,2 -0,5 +1,8 Föregående prognosbelopp Volym- och strukturförändringar Ny prognos 17 BILAGA 4 2015-07-10 1:6.3 Dnr 811-2015 Statlig ålderspensionsavgift för vårdbidrag för funktionshindrade barn Översikt av anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 271 600¹ 306 300¹ 321 400² 336 400² 353 700² 375 200² Preliminäravgift 289 970¹ 307 186¹ - - - - Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -18 370¹ -886¹ -496 -1 192 -220 0 Prognostiserad avgift för respektive år 288 822 306 974 320 678 340 501 363 500 390 455 320 182 339 309 363 280 390 455 1 218 -2 909 -9 580 -15 255 Prognos Avvikelse från anslag ¹ Fastställd av riksdag eller regering. ² Enligt avisering i Vårproposition 2015. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i maj 2015. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 317 589 333 035 354 903 380 775 - - - - -717 - -2 316 -1 600 +3 310 +6 274 +9 182 +11 280 Regelförändringar - - - - Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - - +1 511 - Övrigt - - - - 320 182 339 309 363 280 390 455 +2 593 +6 274 +8 377 +9 680 +0,8 +1,9 +2,4 +2,5 Föregående prognosbelopp Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny prognos Differens i 1000-tal kronor Differens i procent 18 BILAGA 5 Datum Vår beteckning 2015-07-10 Dnr 811-2015 Förteckning över kontaktpersoner Anslag 9.1:4 Kontaktperson Tandvårdsförmåner m.m. Jacob Hansson 9.1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Bahar Faraz 9.1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Erik Ahlmark 9.4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Jacob Hansson 9.4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Karin Stål 10.1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Axel Arvidsson Petter Samuelsson Richard Baltander 10.1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Maria Corin 10.1:3 Handikappersättningar Richard Baltander 10.1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. Love Sjölund 10.1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet Love Sjölund 10.1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Richard Baltander 12.1:1 Barnbidrag Petter Samuelsson 12.1:2 Föräldraförsäkring Osman Mahmoudi Bahar Faraz Karin Stål 12.1:3 Underhållsstöd Karin Stål 12.1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner Bahar Faraz 12.1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn Richard Baltander 12.1:8 Bostadsbidrag Love Sjölund Samtliga kan nås på telefon 08-786 90 00
© Copyright 2024