Arbetsmiljoverket årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014 www.av.se ISBN: 978-91-XXXX-XXX-X Grafisk formgivning: Typisk Form designbyrå Foto: Mia Åkermark förord Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Förord Målet för arbetslivspolitiken är en arbetsmiljö som före och vara samlande, stödjande och pådrivande inom bygger ohälsa, olycksfall och motverkar att människor ramen för sektorsansvaret för handikappfrågor. utestängs från arbetet. Det inbegriper också hänsyn Vårt förra år präglades bland annat av förberedel till människors olika förutsättningar och bidrar till serna inför de nya reglerna om sanktionsavgifter som utvecklingen av både individer och verksamhet. Varje trädde i kraft den 1 juli och av vår omorganisation med vecka anmäls i snitt 1 600 arbetsolyckor och 200 arbets en stärkt internationell funktion, ett samlat juriststöd sjukdomar till Arbetsmiljöverket. De senaste åren, har och en sammanhållen inspektionsavdelning. Vidare till dessutom ett fyrtiotal personer årligen omkommit i trädde jag som ny generaldirektör i slutet av september. dödsolyckor på arbetet. Färre skador och arbetssjuk Flera händelser och aktiviteter har varit utmärkande domar minskar såväl enskilda människors lidande under året. Till exempel avslutade vi regeringsuppdra som samhällets och enskilda arbetsgivares kostnader. get om kvinnors arbetsmiljö. Något som fick uppmärk Friska medarbetare producerar totalt sett fler arbetade samhet, inte minst i media, var antalet dödsolyckor i timmar, vilket är en grundförutsättning för att utveckla arbetslivet och kraven på en nollvision mot detta. Temat vår gemensamma välfärd. Vi kan dock se att målet för för den årliga EU-kampanjen 2014 var att förebygga arbetslivspolitiken ännu inte är uppnått. Många utma stress och många av våra aktiviteter var knutna till just ningar kvarstår. detta, särskilt framtagandet av förslaget till föreskrifter Arbetslivet har blivit alltmer komplext. Arbetsupp gifter och arbetssätt, ledning och styrning, en åldrande arbetskraft och kortare ledtider är några faktorer som om organisatorisk och social arbetsmiljö. Mer om vår verksamhet finns beskrivna i denna årsredovisning. Genom de aktiviteter som vi genomförde förra året påverkar arbetsmiljön. Olika studier visar att den är det min bild att vi har uppfyllt målen för verksam psykosociala arbetsmiljön har blivit allt sämre, något heten och att vi har använt de tilldelade resurserna i som för allt fler tar sig uttryck i bland annat ökad stress linje med vårt uppdrag på ett effektivt och väl avvägt på arbetet med både olyckor och sjukdomar som följd. sätt. Det är en utveckling som måste vändas. Vårt uppdrag handlar ytterst om att bidra till att skapa en säker arbetsmiljö så att människor inte skadar sig eller blir sjuka i sitt arbete. Det sker huvudsakli gen genom att se till att arbetsmiljölagen efterlevs och att arbetsplatserna bedriver ett systematiskt arbets miljöarbete i syfte att förebygga och därigenom minska riskerna för tillbud. Arbetsmiljöverket meddelar också föreskrifter och allmänna råd och ansvarar för införlivandet av ett antal EU-direktiv. Vidare bedriver vi kommunikations- och analysverksamhet inom arbetsmiljöområdet. Vi har dessutom ett ansvar för att främja samverkan mellan Erna Zelmin-Ekenhem arbetsgivare och arbetstagare på arbetsmiljöområdet Generaldirektör 1 2 vårt uppdrag och vår roll Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Vårt uppdrag och vår roll Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdeparte mentet. Vi har enligt förordningen (2007:913) med instruktioner för Arbetsmil jöverket regeringens uppdrag att bland annat se till att den arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftning som gäller i Sverige följs. Vi har även ett ansvar för den officiella statistiken inom arbetsmiljöområdet. Som komplement till instruktionen får vi varje år i december ett reglerings brev som innehåller tidsbegränsade uppdrag samt anger ekonomiska och andra villkor för årets verksamhet. Vi omsätter en halv miljard kronor varje år och har drygt 530 anställda. Det är arbetsgivaren som har huvudansvar för arbetsmiljön och vi ska genom regler och tydlig kommunikation bidra till att arbetsgivarna kan förebygga ohäl sa och olycksfall på landets arbetsplatser. Våra inspektörer kontrollerade nästan 16 000 arbetsplatser 2014. Den 1 januari 2014 gick vi in i en ny organisation med en mer sammanhållen och flexibel inspektionsavdelning, ett samlat juriststöd och en stärkt internatio nell funktion för att möta de nya utmaningarna i Arbetsmiljö-Sverige. Bakgrunden till omorganisationen är förändringarna på arbetsmarknaden i Sverige med bland annat fler mindre företag, långa entreprenörskedjor och fler företag från andra EU-länder som är verksamma i Sverige. Allt detta ställer krav på omställningar av vår egen verksamhet. Vi behöver få bästa möjliga effekt på arbetsmiljöarbetet i Sverige inom ramen för våra begränsade resurser. Inspektionsverksamheten är nu indelad i fem regioner, med vardera ett regionkontor och ett antal filialkontor. Utöver detta har vi inrättat en stab för internationella frågor. Dessutom har alla jurister placerats under en avdelning. Vår verksamhet finns efter omorganisationen på 14 orter i Sverige, från Luleå i norr till Malmö i söder. Vår ledning finns i Stockholm. innehåll Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Innehåll Resultatredovisning Vårt uppdrag och vår roll.........................................................2 Läsanvisning..........................................................................4 Analys...................................................................................6 Regler.................................................................................15 Kommunikation....................................................................19 Inspektion............................................................................23 Kompetensförsörjning...........................................................29 Regeringsuppdrag.................................................................31 Ekonomisk översikt...............................................................32 Finansiell redovisning Sammanställning av väsentliga uppgifter................................35 Resultat- och balansräkning...................................................36 Anslagsredovisning...............................................................38 Tilläggsupplysningar..............................................................40 Noter...................................................................................42 3 4 läsanvisningar Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Läsanvisningar Allmänt Årsredovisningen har upprättats i enlighet med förord ningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunder Analys lag. Maskinella avrundningar kan ge mindre differen ser vid manuella summeringar. Utgångspunkter och disposition Verksamheten bedrivs i enlighet med förordningen Inspektion Regler (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket samt i enlighet med det regleringsbrev och de särskilda uppdrag som regeringen årligen tilldelar oss. Redo visningen ska ge en rättvisande bild av den genom förda verksamheten och resultatet av denna. Årsredo Kommunikation visningen består av två delar: resultatredovisningen och den finansiella redovisningen. Resultatredovisning I slutet av kapitlen Analys, Regler, Kommunikation och Vår verksamhet är indelad i kärnverksamhet samt Inspektion finns tabeller över antalet prestationer och ledning och stöd till denna. kostnaderna för dessa, tillsammans med en förklaran Resultatredovisningen behandlar kärnverksam de text. De kostnader som vi redovisar där består av hetens fyra delar: Analys, Regler, Kommunikation och direkta verksamhetskostnader samt indirekta verk Inspektion. Den är också indelad efter dessa. Mot slutet samhetskostnader i form av overhead, det vill säga finns även ett avsnitt om vår kompetensförsörjning, övriga gemensamma kostnader. Vi använder tidsredo en förteckning över våra regeringsuppdrag samt en visning för att löpande fördela lönekostnader på rätt ekonomisk översikt. verksamhetsområde. Stödverksamhetens kostnader Även om verksamheten redovisas under separata och övriga gemensamma kostnader fördelas sedan på rubriker hänger den vanligtvis ihop i ett flöde. Våra respektive verksamhetsområde genom en modell där analyser ligger till grund för de regler vi utformar. den redovisade lönekostnaden enligt tidsredovisning Dessa i sin tur ligger till grund för de budskap vi kom en används som fördelningsnyckel. Kostnaderna för municerar och de inspektioner vi genomför. prestationerna över åren redovisas det år när prestatio nen är levererad. läsanvisningar Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Kvinnor och män – en fråga om jämställdhet Underlag och källor Vi har fått regeringens uppdrag att under en treårs information som avdelningarna har lämnat i samband period utveckla och genomföra särskilda aktiviteter med vår årliga uppföljning. All verksamhetsstatistik för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på och officiell statistik avser kalenderåret 2014, om inget grund av arbetsmiljörelaterade problem. annat anges. Vissa kvantitativa uppgifter är hämtade Arbetskraften i Sverige består av nästan lika många kvinnor som män. Kvinnor och män arbetar inom olika verksamheter och med olika yrken men också ofta med olika arbetsuppgifter även om de arbetar på samma arbetsplats. Detta innebär att män och kvinnor utsätts för olika arbetsmiljörisker på sina arbetsplatser. I Sverige råkar fler män än kvinnor ut för olyckor. Kvinnor står däremot för merparten av de anmälda arbetssjukdomarna och har ett högre ohälsotal än män. De blir sjuka och belastas under en längre tid, vilket leder till att många kvinnor så småningom måste läm na arbetslivet i förtid. För att förbättra arbetsmiljön för både kvinnor och män är det viktigt att se och synliggöra skillnader i arbetsmiljön mellan könen. Därför har vi, där det är möjligt och lämpligt, lyft fram och kommenterat skill naderna mellan kvinnor och män i denna redovisning. Underlaget till årsredovisningen består främst av ur våra informationssystem enligt följande: • AV/SARA: inspektionssystem och samordnat arbetsställeregister. Brytdag 2 januari, 2015. • Eskada: anmälningar enligt 3 kap. 3 a § arbetsmiljö lagen (tidigare 2 § arbetsmiljöförordningen), Brytdag 2 januari, 2015. • AV/ISA: informationssystem för arbetsskador. Brytdag 31 december, 2014. • Webbstatistik: Brytdag 31 december, 2014. • AV svar och TPA: statistik över svarstjänsten. Brytdag 31 december, 2014. • Public: ärendehanteringssystem. Brytdag 31 december, 2014. • Agresso:personalsystem. Brytdag 31 december, 2014 Förändring mellan åren I jämförelse med årsredovisningen från 2013 har inga större strukturella eller språkliga förändringar gjorts i redovisningen. ekonomisystem. Brytdag 5 januari, 2015. 5 6 Analys Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Analys Analysverksamheten är mångfacetterad och komplex • The Nordic Seminar. An abstract about how four Nordic och utgör en plattform för våra övriga kärnverksam countries have used the MEADOW guideline (2014:3) heter, vilket innebär att vi ger den ett stort utrymme i denna redovisning. Vi har bland annat valt att redovisa Den första av analysrapporterna; Bortfallsanalys, gran samverkan med andra myndigheter under kapitlet skar kvaliteten i Arbetsmiljöverkets Nulägesundersök- analys eftersom denna verksamhet bidrar till en mer ning 2012. samlad bild av vår analysverksamhet. I rapporten Riskfaktorer för arbetsolycka utvecklas analysen så att den tar hänsyn till att flera faktorer påverkar samtidigt, vilket ökar precisionen i resulta Bevakning av omvärlden tet. Rapporten studerar åtta huvudfaktorers bidrag Omvärldsanalys till arbetsolycka. Exempel på faktorer är kön, ålder Vi tar årligen fram en omvärldsanalys. Den används bland annat för verksamhetens övergripande plane ring. I årets omvärldsanalys har vi kommit till slutsat sen att följande områden är viktiga att uppmärksam bakgrund och yrke. Resultatet visar att det som spelar störst roll för risken att råka ut för en arbetsolycka är yrkestillhörighet och arbetsställets storlek. Den tredje av Arbetsmiljöverkets analysrapporter, ma: The Nordic Seminar, är en sammanfattning av ett nordiskt • ökat fokus på epidemier- och pandemiers påverkan fördes med fokus på möjligheten att skapa en nordisk på arbetsmiljö och arbetsliv forskarseminarium från 2013 som bland annat genom jämförelse av arbetsplatser med en bra arbetsmiljö. • ökande migrationsflöde till Sverige samt ökat fokus på migrantarbetarnas arbetssituation • ökad övervakning av arbetsplatser • negativ utveckling av stress och andra psykiska påfrestningar • fortsatt uppgång av kvinnors arbetsmiljörelaterade ohälsa • ökat fokus på den digitala arbetsmiljön. Djupstudier av arbetsolyckor Under 2013 genomförde Arbetsmiljöverket djupstudier av olyckor som inträffat inom transportsektorn, inom området lastning, lossning och lastsäkring. Tre av dessa fyra djupstudier slutfördes under 2014. Som ett resultat av djupstudierna planerade vi under 2014 för tre natio nella inspektionsaktiviteter inom transportbranschen. Under 2014 har olycksutredningarna fokuserat på området hot och våld inom vård och omsorg. Det är Slutsatsen grundar sig på vår officiella statistik och första gången vi väljer att utföra djupstudier inom det våra analysrapporter. Vi har också utgått från en priori psykosociala arbetsmiljöområdet. Hot och våld är van tering av de många händelser i omvärlden som under liga orsaker till skador på arbetsplatser och vård och året var av vikt för arbetsmiljö- och arbetsliv generellt. omsorg är en av de mest riskutsatta branscherna där hot och våld mot de anställda ökar. Vård och omsorg är en kvinnodominerad bransch och många anställda Analysrapporter finns inom kommun och landsting. Det finns även Arbetsmiljöverket har under året påbörjat ett treårigt många privata vårdgivare som har liknande problema utvecklingsarbete om statistiska analyser. Tre rapporter tik. Vi har påbörjat tre djupstudier inom detta område har tagits fram: under 2014. • Bortfallsanalys. Representerar de svarande organisationerna i Arbetsmiljöverkets Nulägesundersökning 2012 svenskt arbetsliv? (2014:1) • Riskfaktorer för arbetsolycka – bakomliggande faktorers inverkan på individens olycksrisk (2014:2) Målet med djupstudier av arbetsolyckor är att de ska ge svar på vilka bakomliggande faktorer som har påverkat eller framkallat en olycka och ge förslag till förebyggande åtgärder som kan återkopplas till vår verksamhet. Varje år väljs ett nytt område ut. När samt liga utredningar är genomförda gör vi en analys för att hitta gemensamma faktorer som vi kan använda för att Analys Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 7 8 Analys Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 åstadkomma en förändring. Syftet är att minska risker förbjuda en lokalupplåtare att upplåta en lokal för ett inom de områden och branscher som utreds. Åtgärds visst ändamål. förslagen kan exempelvis ligga till grund för, eller visa behov av utveckling av våra föreskrifter eller inspek tions- och informationsinsatser. Det kan ske genom Sektorsmyndighet inom funktionshinderspolitiken förändringar i vårt sätt att inspektera eller ändringar Arbetsmiljöverket har ett samlat ansvar för handikapp i våra regler. I regel gör vi denna analys under första frågorna inom arbetsmiljöområdet. Vi är också en av 22 kvartalet påföljande år. myndigheter som har ett särskilt ansvar för att förverk liga regeringens funktionshinderspolitik. Under året har vi särskilt uppmärksammat tillgäng ”Gråa företag” lighet och funktionshinder i arbetsmiljön i nationella De företag som medvetet bryter mot våra regler för att inspektionsaktiviteter inom skolan och återvinnings få konkurrensfördelar gentemot seriösa företag kallar branschen. Vi har också publicerat en temasida på vår vi ”gråa företag”. Ett av Arbetsmiljöverkets strategiska webbplats om tillgänglighet och funktionshinder i mål är att färre företag ska bryta mot våra regler för att arbetsmiljön i syfte att öka kunskapen om frågorna. få konkurrensfördelar. Under 2014 har vi tagit fram en Arbetet med att integrera tillgänglighetsperspek strategi mot gråa företag, som avser perioden 2015– tivet i våra arbetsprocesser har fortsatt, med fokus på 2017. Med denna strategi vill vi samlat och övergri föreskrifts- och planeringsprocessen. pande belysa de behov och möjligheter som finns och vilka insatser som behövs för att nå målet. Vi har också tillsatt ett internt projekt med huvudsyfte att skapa en Arbetsskade- och arbetsmiljöstatistik effektivare och mer samordnad myndighetssamverkan, Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att ansvara externt och internt, mot gråa företag. Projektet ska ta för den officiella statistiken inom arbetsmiljöområdet. Vi fram förslag på aktiviteter och en handlingsplan för samlar in och bearbetar information om arbetsrelatera kommande år. Detta har resulterat i att vi bland annat de olyckor, sjukdomar och tillbud som sedan ligger till har börjat se över föreskrifterna om byggnads- och grund för beslut om vilken inriktning och prioritering anläggningsarbete (AFS 1999:3) när det gäller arbetsmiljö våra insatser ska ha. Informationen bygger på två olika plan samt rutinerna för byggarbetsmiljösamordnare. former av inrapportering, dels enligt socialförsäkringsbal Vi har också varit medarrangör i Skatteverkets ken (2010:110), dels enligt arbetsmiljölagen (1977:1160). seminarium Konkurrens på schyssta villkor och deltagit i I vårt programråd för officiell statistik ingår par soppluncher med fokus på gråa företag. Soppluncher terna på arbetsmarknaden, representanter från andra na ordnas av bransch- och arbetstagarorganisationer statistikansvariga myndigheter och forskare inom för riksdagsledamöter och har planerats tillsammans arbetsmiljöområdet. Programrådet har haft två möten med bland annat Skatteverket och Ekobrottsmyndig under 2014. Under året har vi arbetat med att se över heten. Vi har även deltagit i en samverkansgrupp som frågorna inför kommande arbetsmiljöundersökningar, Migrationsverket samordnar med fokus på bärplockare vilket har gjorts i nära samarbete med bland annat samt i branschgruppen Den gröna näringen som Skatte programrådet och andra intressenter. verket samordnar. Arbetsmiljöverket har lämnat ett lagförslag till Under 2014 producerade vi tio stycken Korta arbets skadefakta, ett informationsblad som kortfattat och regeringen som innebär att vi ska ha möjlighet att översiktligt belyser ett yrke, en bransch eller ett speci förbjuda en beställare att anlita en entreprenör – direkt fikt arbetsmiljöproblem. Bladen används bland annat i eller via mellanled – till ett visst arbete om inte arbets samband med olika aktiviteter och kampanjer. Under miljövillkoren är uppfyllda. Det innebär att vi inte tar året är det också många som har kontaktat oss för att få ställning till om det är beställaren eller entreprenören statistik om arbetsskador. Vi har dokumenterat drygt som ska utföra arbetsmiljöåtgärderna. Möjligheten 800 statistikförfrågningar. Två tredjedelar var externa ska gälla samtliga led i en beställarkedja. Denna regel förfrågningar varav massmedia stod för hälften av dessa. skulle ha likheter med Arbetsmiljöverkets möjlighet att I egenskap av ansvarig myndighet för officiell statis Analys Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 tik över arbetsskador och arbetsmiljö har vi publicerat utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket när det har tre rapporter under året, Arbetsskador 2013, Arbetsmiljön inträffat ett allvarligt olycksfall eller ett allvarligt tillbud. 2013 samt Arbetsorsakade besvär 2014. Arbetsskaderap De kan då göra anmälan via www.anmalarbetsskada.se. porten baseras på inkomna arbetsskadeanmälningar Dessa anmälningar, som ökade med tio procent i jämfö till Försäkringskassan, medan de två andra baseras på relse med 2013, används främst som ett signalsystem till intervjuer med ett slumpmässigt urval av de sysselsatta. inspektionsverksamheten som under 2014 gjorde drygt I rapporten över Arbetsskador 2013 konstaterades 2 000 inspektioner med anledning av anmälan om ett att antalet anmälda arbetsskador ökar för fjärde året i allvarligt olycksfall eller ett allvarligt tillbud. Under året rad. Tunga lyft, stress och påfrestande relationer inom gjordes totalt drygt 13 600 anmälningar till oss, varav områdena vård, skola och omsorg står för den största 5 800 allvarliga olyckor och 7 800 allvarliga tillbud. ökningen. Jämfört med 2012 års statistik har arbets olyckor med sjukfrånvaro ökat med 3 procent och arbetssjukdomar med 9 procent. I Arbetsmiljön 2013 konstaterades att förhållandena Dödsfall Preliminära siffror för 2014 visar att det inträffade 40 för unga kvinnor (16–29 år) har försämrats markant dödsolyckor, fördelat på 39 män och en kvinna. 33 jämfört med motsvarande undersökning som gjor var arbetstagare och sju personer var egenföretagare. des 2011. Olust att gå till arbetet och svårt att sova Dessutom förolyckades ytterligare sex personer som på grund av jobbet är exempel på problem som ökar var anställda i företag som har sitt säte i ett annat land jämfört med 2011. Fler unga kvinnor uppger också att än i Sverige. De senare räknas inte in i den svenska sta de har kroppsliga besvär varje vecka efter jobbet, att de tistiken eftersom de redovisas i det land där företaget är uttröttade i kroppen samt att de arbetar framåtböjda har sin hemvist. och upprepar samma arbetsrörelser. Rapporten Arbetsorsakade besvär 2014 visade att Dödsolyckor i arbetet bland arbetstagare 1980–2014 arbetsrelaterade besvär har ökat sedan 2012 från 20 till Antal 24 procent. Andra besvär än fysiska, exempelvis stress 150 och dåliga relationer i arbetet, är den typ av besvär som ökar mest. Trenden för anmälda arbetsolyckor med sjukfrån varo under perioden 2003–2009 var nedåtgående, med en stor minskning för män år 2009. Fram till 2013 ökade antalet anmälningar, något mer procen tuellt sett för kvinnor än för män. Mellan år 2013 och 2014 har däremot antalet anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro minskat med cirka 2 procent enligt preliminära uppgifter, från 34 300 anmälningar år 2013 till 33 500 (oavsett skadedatum) år 2014. 57 procent av anmälningarna av arbetsolycka med sjukfrånvaro år 2014 berörde män. Antalet anmälda arbetssjukdomar Män Estoniaolyckan 1994 120 Kvinnor 90 60 30 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År 2014 års siffror är preliminära Källa: AV/ISA har enligt preliminära uppgifter ökat med 6 procent mellan 2013 och 2014 och störst var ökningen bland kvinnor. 60 procent av anmälningarna av arbetssjuk Gränsvärden för kemiska ämnen dom år 2014 gällde kvinnor. Kriterieverksamheten har i uppdrag att ta fram det vetenskapliga underlaget för hygieniska gränsvärden för kemiska ämnen i luften i arbetsmiljön. Verksam Allvarliga olyckor och tillbud heten bedrivs i två expertkommittéer, Nordiska expert Enligt 3 kapitlet 3 a § arbetsmiljölagen (tidigare 2 § ar gruppen och Svenska kriteriegruppen. betsmiljöförordningen) har arbetsgivarna skyldighet att I arbetet ingår att beskriva och bedöma kemika 9 10 Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Analys Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 2014 års kriterieverksamhet Diskuterade, godkända och publicerade dokument. Diskuterade Nordiska expertgruppen Svenska kriteriegruppen Kiselkarbid Skärvätskeaerosol Dieselmotoravgaser Vätefluorid Yrkesmässig exponering för kemikalier och hjärtkärlsjukdom Ovanliga arbetstider och konsekvenser för riskbedömning av kemikalier Yrkesmässig hudexponering för kemikalier – hälsoeffekter och gränsvärden Reducerade syrenivåer Trädamm Godkända – Vätefluorid Diklormetan N,N-Dimetylformamid Publicerade – Engelsk översättning av (in press): Diklormetan N,N-Dimetylformamid Kvarts Epiklorhydrin liernas påverkan på arbetstagarna när det gäller till landsting eller om vi beslutar i förvatningsärenden som exempel allergier, cancer och reproduktionsstörning. är av större vikt. Under 2014 har vi haft sex samråds Kriterieverksamhetens dokument som vanligen skrivs möten med arbetsmarknadens parter och därutöver av externa forskare utmynnar i en bedömning av vid har vi haft fyra möten med insynsrådet. vilken lufthalt ett kemiskt ämne har skadlig effekt på Samverkan med andra myndigheter sker främst människan. Dokumenten diskuteras i allmänhet vid genom överenskommelser eller avtal om samverkan 3–5 möten innan de godkänns genom konsensus. De med centrala och lokala myndigheter. Våra avtal och publiceras i skriftserien Arbete och Hälsa. överenskommelser om samverkan reglerar främst Dokumenten används även i andra sammanhang, informations- och erfarenhetsutbyte. De kan också till exempel i arbetsskadeutredningar, på yrkesmedi reglera fördelningen av tillsynsansvar, gemensamma cinska kliniker och av andra internationella aktörer tillsynsfrågor, tillsynsprojekt och kompetensutveckling. inom området. Verksamheten utgör en viktig plattform Vi ska särskilt samverka med Försäkringskassan, Ar för Sveriges insatser och inflytande i EU:s gränsvärdes betsförmedlingen och Socialstyrelsen i syfte att uppnå kommitté, Scientific Committee on Occupational Expo en effektivare användning av våra tillgängliga resurser sure Limits (SCOEL). inom området för rehabilitering. Under 2014 har vi bland annat samverkat med Försäkringskassan, Arbets förmedlingen, Boverket, Myndigheten för delaktighet Samverkan och samråd Av vår instruktion framgår att vi ska samråda med ar och Skolinspektionen. Efter Socialstyrelsens tidigare omorganisation har betsmarknadens parter samt med andra organisationer arbetet för samverkan med Inspektionen för vård och och myndigheter i den utsträckning som behövs för omsorg, fortsatt under 2014. Vi och Inspektionen för vår verksamhet. Vi ska också samråda med represen vård och omsorg har utarbetat en gemensam hand tativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer innan lingsplan inom området antibiotikaresistens tillsam vi beslutar om föreskrifter till enskilda, kommuner, mans med ytterligare 19 myndigheter i gruppen för 11 12 Analys Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 nationell samverkan mot antibiotikaresistens och Europa vårdrelaterade infektioner. Som en av åtgärderna i I Europa har året inom arbetsmiljöområdet präglats av handlingsplanen har vi och Inspektionen för vård och EU-kommissionens förslag på ett strategiskt ramverk, omsorg föreslagit gemensamma tillsynsinsatser i syfte arbete med regelförenkling samt en översyn av arbets att belysa smittskydd, bland annat risker med anti- miljödirektiven. Dessa frågor utgör viktiga verktyg för biotikaresistens, utifrån ett patientsäkerhets- och att markera betydelsen av ett offensivt arbetsmiljöarbe arbetsmiljöperspektiv. te. Vi har deltagit i olika aktiviteter kopplade till detta, Vi har haft två samverkansmöten med Skolinspek till exempel fyra möten i EU:s organ för arbetsmiljö, tionen. Syftet har varit att lära av varandra för att få Advisory Committee on Safety and Health at Work ett mer effektivt arbetssätt och för att i möjligaste mån (ACSH) samt tre konferenser och ett valideringssemi samordna så att vår tillsyn av skolor och huvudmän narium kring utvärderingen av arbetsmiljödirektiven. fungerar väl parallellt. Skolinspektionen har tagit del Vi deltog på Senior Labour Inspectors Committees’ av vårt arbete med sanktionsavgifter och hur Arbets (SLIC) två årliga möten och medverkade på två tema miljöverket arbetar med vite. Vi har också haft ett tiska dagar, en med temat Worker involvement in the inspektionsprojekt under 2013–2014 då inspektörer management of Occupational Safety and Health (OSH) in från respektive myndighet har följt med på den andra Small Enterprises och den andra med temat Non standard myndighetens inspektioner för att dra lärdom av work and OSH. På den senare presenterade vi våra inspektionsarbetet. erfarenheter kring den fysiska och psykosociala arbets Utöver de myndigheter vi har samverkansavtal med miljön inom bemanningsbranschen. samverkar vi också med andra myndigheter i vissa Vi har deltagit i utvärderingen av Finlands till speciella frågor. Ett exempel är samverkan med då synsverksamhet och fått insyn i hur de arbetar med varande Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten inspektioner. I september fick vi besök av fyra inspek när det gäller arbetsmiljöbrott. Främst handlar denna törer från Estland. De fick ta del av hur vår myndighet samverkan om att utbyta kunskap och erfarenheter arbetar samt vara med på en inspektion. samt att etablera strategier för samverkan på både Arbetsmiljöverket var värd för European port in- regional och central nivå mellan myndigheterna inom spectors conference, en gränsöverskridande myndighets arbetsmiljöområdet. Under 2014 har vi genomfört tre samverkan inom EU vars syfte är erfarenhetsutbyte om möten på central nivå. För sjätte året i rad var vi också händelser, risker och olyckor i europeiska hamnar. med och anordnade en utbildning om arbetsmiljöbrott Den europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-OSHA) vid Polishögskolan för inspektörer, jurister, handlägga initierar tvååriga kampanjer och temat för 2014 och re, åklagare och poliser. 2015 är Friska arbetsplatser förebygger stress. I ett sam arbete med arbetsmiljöbyrån berättade vi också om denna insats på ett internationellt seminarium i södra Internationellt arbete Sverige. Under året har vi deltagit i två styrelsemöten Globalt och tre nätverksmöten. Vi deltog i den 20:e världskongressen för arbetsmiljö som hölls i Frankfurt och som arrangerades av Inter national Labour Organisation (ILO), International Social Security Association (ISSA) och German Social Accident Insurance (DGUV). Konferensen gav både ökad kun skap om internationella organisationers uppdrag samt deras prioriteringar, både i närtid och på längre sikt. Tillsammans med den svenska ILO-kommittén arrangerade vi Världsdagen för arbetsmiljö. Årets tema var Framtidens arbetsliv – utmaningar i tid och rum och vi fick ta del av några forskares bild av framtidens arbetsliv. Norden Arbetsmiljöverket var värd för den 29:e nordiska arbetsmiljökonferensen med temat Hållbart arbetsliv. 90 deltagare från de nordiska länderna samlades för att lyssna på forskare och delta i workshoppar om utländsk arbetskraft, kvinnors arbetsmiljö, riskutsatta branscher samt funktionshinder och tillgänglighet i arbetsmiljön. Att diskutera dessa ämnen gav ökad kun skap om och förståelse för hur de nordiska länderna arbetar med frågorna. Analys Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Med syfte att stärka det nordiska påverkans- och ka generaldirektörerna har haft ett möte. Vi har deltagit utvecklingsarbetet har vi genomfört möten med våra vid två möten i Arbetsmiljöutskottet och vid Baltic Sea systermyndigheter i Danmark och Finland. De nordis Networks’ (BSN) årliga möte. Prestationer inom analysverksamheten Kostnaderna för kriterieverksamheten har minskat, tre rapporter publicerades. Det beror på att perso vilket beror på lite lägre arbetskostnader jämfört nalkostnaderna för kodning av data sjunkit tack med 2013. vare övergången till elektronisk anmälan på vår webbplats under 2013. Kostnaderna för den officiella statistiken varierar Tre djupstudier påbörjades under 2013 och slut över åren eftersom vissa statistikrapporter levereras vartannat år. Kostnaderna för den officiella statisti fördes i år. Kostnaderna för djupstudierna varierar ken har minskat något jämfört med 2012 då även beroende på vilken omfattning de har. 2014 Antal 2013 Tkr Kriterieverksamheten Antal 2012 Tkr 7 187 Antal Tkr 7 391 6 898 Svenska kriteriegruppens godkända underlag 3 2 3 Svenska kriteriegruppens publicerade underlag 3 3 4 Nordiska expertgruppens godkända underlag 0 1 2 Nordiska expertgruppens publicerade underlag 0 1 2 Officiell statistik 3 7 691 1 2 416 3 7 972 Djupstudier 3 568 5 1 125 1 271 13 14 Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 REGLER Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Regler Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att reglera i arbetsmiljölagen (1977:1160). Syftet med sanktions vad som ska gälla för miljön på arbetsplatsen. Arbets avgifter är att minska antalet överträdelser av våra miljölagen (1977:1160) som bestäms av riksdagen ger de föreskrifter, så att arbetsmiljön på Sveriges arbetsplat yttre ramarna och med den som utgångspunkt ger vi ut ser därigenom kan bli bättre. föreskrifter och allmänna råd som preciserar vilka krav Tidigare var flera bestämmelser i våra föreskrifter som ställs på arbetsmiljön. Vi har i dag cirka 80 gällan straffbelagda, vilket innebar att man kunde bli dömd de föreskrifter, som på ett mer eller mindre detaljerat till böter om man bröt mot dem. En statlig utredning sätt täcker hela ansvarsområdet. Den tekniska utveck har dock konstaterat att böter inte är det mest effektiva lingen, språk, intressenternas krav och förändringar i sättet att se till att regler om arbetsmiljön följs. Riks angränsande lagstiftning med mera, gör att vi utfärdar dagen beslutade därför att göra en ändring i arbets nya regler, omarbetar och upphäver föreskrifter. miljölagen, och från och med den 1 juli, 2014 är därför fler regler i stället kombinerade med en sanktionsav gift. Fördelen med sanktionsavgifter är att den ansva Aktiviteter 2014 riga myndigheten själv kan besluta om sanktionsavgif Regelförnyelse ten utan att behöva gå via polis och åklagare. Det blir Vi fortsätter det strategiska arbetet med att göra reg lerna tydliga och lätta att förstå. Satsningen består i att nya eller omarbetade föreskrifter enbart ska innehålla föreskriftstext med korta kommentarer i direkt anslut ning till föreskriftstexten samt att information och stöd till föreskrifterna samlas i separata häften, så kallade vägledningar för tillämpningen av föreskrifterna. Ett omfattande arbete pågår även parallellt med att utveck la informationsmaterial på vår webbplats och ta fram webbutbildningar, checklistor med mera. Syftet är att göra det lättare för arbetsgivare att göra rätt från början. Under året har vi utarbetat två vägledningar, dels en för föreskrifterna om ställningar, dels en för föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Den senare ersätter ett flertal handböcker och broschyrer och är en uppdatering och ett förtydligande som ska ge stöd för hur föreskrifter na bör tillämpas i takt med samhällsutvecklingen. Vi har även tagit fram stödmaterial som gäller de nya reglerna om sanktionsavgift för fallrisker som införts i föreskrifterna om byggnads- och anläggnings arbete (AFS 1999:3). Stödet baseras till stor del på bilder och kommer att testas internt av våra inspektörer innan det släpps ut för extern användning under våren 2015. Tanken med att använda bilder är att göra materialet mer tillgängligt för de externa målgrupperna, eftersom dessa kan ha olika språkkunskaper. alltså enklare och mer effektivt än med böter. Europaparlamentets och rådets (EG) direktiv 1272/2008 som reglerar klassificering och märkning av kemiska produkter (CLP-förordningen, Classification and Labeling of Products) har anpassats till de ändring ar som är gjorda i flera EU-direktiv. I och med föränd ringen har märkningssystemet för kemiska risker nu blivit mer enhetligt. Till följd av detta har vi anpassat föreskrifterna; Minderårigas arbetsmiljö (AFS 2012:03), Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:05), Skyltar och signaler (AFS 2008:13) samt Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19). Vi har även påbörjat men inte fullt avslutat en anpassning av föreskrifterna om besiktningar av trycksatta anordningar (AFS 2005:08), nationella tillverkningsregler samt föreskrifterna om tryckbärande anordningar (AFS 1999:04). I vårt arbete med regelförnyelse har vi upphävt ett antal föreskrifter där reglerna täcks in i andra gällande föreskrifter. Vi har upphävt de allmänna råden om kassodling av fisk (AFS 1989:08) under året samt de fyra föreskrifterna Avloppsanläggningar (AFS 1989:15), Manhål på vissa behållare (AFS 1985:10), Arbete på fartyg (AFS 1986:26) samt Arbete i slutet utrymme (AFS 1993:13). Vi har ersatt begreppet härdplaster med aller giframkallande ämnen i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19) samtidigt som vi har upphävt föreskrifterna om härdplaster (AFS 2005:18). I föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker finns nu ock Förändringar bland föreskrifter så information om vad som gäller för märkningen av Den 1 juli 2014 trädde ett fyrtiotal bestämmelser med produkter som innehåller allergiframkallande ämnen. sanktionsavgift i kraft enligt lag (2013:610) om ändring 15 16 regler Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Pågående föreskriftsarbete Tillstånd I början av 2000-talet inledde vi ett arbete med att ta Vissa saker är förbjudna enligt arbetsmiljölagen fram föreskrifter inom det organisatoriska och sociala (1977:1160) och arbetstidslagen (1982:673). Det gäller området men till följd av omfattande synpunkter vid till exempel att riva en fastighet som innehåller asbest remissbehandlingen avbröts arbetet 2004. Från och eller att arbeta längre än arbetstidslagen föreskriver. med 2011 tog vi åter upp arbetet, efter att ha utrett hur Vi kan dock bevilja undantag från grundreglerna och frågorna har hanterats av arbetsmarknadens parter utfärda tillstånd. För att få anlita barn under 13 år till sedan dess och reviderat underlagen. Under 2014 har exempelvis teater eller filminspelningar krävs också föreskriftsförslaget Organisatorisk och social arbetsmiljö tillstånd. varit ute på externremiss under tre månader till arbets De två största ärendegrupperna inom vår tillstånds marknadens parter och andra intressenter. Parallellt tar hantering är dels ansökningar som avser minderåriga, vi fram en vägledning om tillämpningen av de före dels ansökningar som avser hantering av asbest. Under slagna föreskrifterna. Ytterligare underlag till arbetet är 2014 har vi fattat beslut som avser 461 ansökningar om den brukarundersökning av föreskriftsförslaget som vi tillstånd att hantera asbest som har resulterat i 18 400 genomförde under hösten. Undersökningen gjorde vi i anmälningar om planerad rivning. Vi har även fattat be form av fokusgrupper med arbetsgivarrepresentanter slut i 503 ansökningar som rör tillstånd för minderåriga. samt telefonintervjuer med representanter för företags Arbetstidslagen innehåller regler om hur länge hälsovården. Deltagarna upplevde förslaget som lättläst man får arbeta per dygn, per vecka och per år. Den tar och kom även med ett antal synpunkter på förbättringar. till exempel upp ordinarie arbetstid och jourtid, vilka Ett annat pågående föreskriftsarbete handlar om raster man har rätt till och vad som gäller för nattvila. kvarts. Kvarts finns i våra vanligaste bergarter och det Vi kan bevilja undantag även från dessa regler. Under är dammet från kvarts som är farligt. Exempel på arbets 2014 har vi fått in 41 sådana ärenden. platser där det finns kvartsdamm är gruv- och stenindu strin samt inom stålverk och gjuterier. Under 2014 har Under året genomförde vi även en utvärdering av den e-tjänst som rör tillståndsansökningar som avser förslaget om den nya föreskriften varit ute på extern re asbest och minderåriga samt anmälningar vid asbe miss en andra omgång. En stor del av föreskriftsarbetet strivning. Under 2014 har mer än 12 000 handlingar har varit att ta hand om och inarbeta externa remissvar. kommit in via e-tjänsten. Enligt utvärderingen av e-tjänsten ligger nöjd kundindexet på 78 procent för asbestärenden och på 77 procent för minderåriga vilket Standardisering är ett högt resultat, enligt undersökningsföretaget. Arbetsmiljöverkets standardiseringsarbete handlar om att delta i svenska och nationella standardiseringsorgan och bidra med expertkunnande samt att besvara remis Utstationering ser på standardiseringsförslag. För att effektivisera vårt En utstationerad arbetstagare är någon som skickas från standardiseringsarbete har vi under 2014 arbetat fram ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta i Sverige sex kriterier för vårt deltagande. Det har resulterat i under en begränsad tid. De svenska lagarna gäller för att vi blivit tydligare med vad vi vill åstadkomma med alla som är utstationerade till Sverige och alla utländska vårt standardiseringsarbete. Vi har bland annat lyft frå arbetsgivare måste följa svenska lagar som grundar sig gor om jämställdhet och tillgänglighet, varit drivande på bestämmelser i EU:s utstationeringsdirektiv (Europa i arbetet med standarders struktur och språk samt fått parlamentets och rådets direktiv 96/71/EG). igenom olika krav som säkerställer en god arbetsmiljö Arbetsmiljöverket är förbindelsekontor enligt lagen och lämnat en formell invändning till EU-kommis (1999:678) om utstationering av arbetstagare och ska sionen där standarden inte uppfyllt kraven i direktivet. tillhandahålla information om de arbets- och anställ ningsvillkor som kan bli tillämpliga i Sverige. Under 2014 har vi fått och besvarat två förfrågningar med cirka 70 delfrågor via EU:s informationssystem, Inter nal Market Information System. På vår webbplats har REGLER Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 vi även uppdaterat frågor och svar samt informerat om utstationeras till Sverige inom byggverksamhet och vad som gäller för utländska bärplockare. tillverkning. Totalt utgör verksamhetsområdena inom På uppdrag av regeringen inrättade vi 2013 ett regis bygg- och anläggningsverksamhet cirka 37 procent och ter för utländska företag som utstationerar arbetstagare verksamhetsområdena kopplade till tillverkning cirka i Sverige. Det övergripande målet med registret är att 21 procent av de utstationerade arbetstagarna. säkerställa att utstationerade arbetstagare omfattas av De länder som löpande utstationerar flest arbets de rättigheter som följer av utstaioneringsdirektivet tagare till Sverige är Tyskland, Polen, Litauen och 96/71/EG. Under hösten 2014 utvecklade vi utstatione Indien som tillsammans står för cirka 53 procent av all ringsregistret utifrån önskemål från användarna. Det är utstationerad arbetskraft i registret. Tyskland är störst inom verksamhetsområdena repara nu till exempel möjligt att ange olika kontaktpersoner för parallella, pågående uppdrag samt att genomföra tioner och installationer av maskiner och apparater, kon sökningar utifrån kommun. Under året har vi publice torstjänster, försörjning av el, gas, värme och kyla samt rat månatlig statistik ur registret på vår webbplats samt övriga maskiner. Från Polen skickas arbetstagare främst en halvårsrapport för perioden januari–juni 2014. för att arbeta inom olika typer av bygg- och anläggnings verksamhet samt inom området reparationer och installa I registret anges verksamhetsområde för det arbete som ska utföras av de utstationerade. Den lista som tioner av maskiner och apparater medan utstationerade arbetsgivaren väljer ur bygger på svensk närings från Litauen i huvudsak verkar inom områdena byggan grensindelning, SNI 2007, och innehåller drygt 90 de av hus samt specialiserad bygg- och anläggningsverk olika verksamhetsområden utifrån statistisk standard samhet. Från Indien utstationeras arbetstagare främst för som Statistiska Centralbyrån ansvarar för. Enligt de att arbeta med dataprogrammering. Indien står för dryga anmälningar som gjorts i utstationeringsregistret 68 procent av de utstationerade inom det området. under 2014, arbetar större delen av de arbetstagare som Prestationer inom REGELverksamheten Föreskriftsarbetet påverkades mycket av sanktions tkr. Kostnaderna för standardiseringen har minskat avgifterna under året. Arbetet påbörjades redan jämfört med 2013 och detta beror framför allt på att 2013 och hela 34 av de 38 ändringar som beslutades deltagandet i de internationella arbetsgrupperna 2014 är en följd av ändringen (2013:610) i arbets har minskat. Under 2014 har antalet remisser ökat miljölagen (1977:1160). Arbetsmiljöverket har lagt jämfört med 2013 vilket beror på att det har varit en ner stora resurser på arbetet och sanktionsavgifter högre aktivitet inom verksamhetsområdet. står för 7 750 tkr av den totala kostnaden på 10 887 2014 Antal Tkr Föreskrifter* Nya 2013 Antal 2012 Tkr 10 887 Antal Tkr 2 480 6 313 0 1 5 Ändringar 38 0 0 Upphävda 5 3 2 Standardisering 4 610 5 423 6 638 Möten, tekniska kommittéer, Sverige 74 66 60 Möten, internationella arbetsgrupper 35 52 55 Besvarade remisser 200 140 203 * Underrubrikerna för föreskrifter är ändrade jämfört med 2013 för att ge en tydligare bild av föreskriftsarbetet. Det innebär ingen förändring i sak eller för redovisningen av kostnader. 17 18 Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 kommunikation Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Kommunikation Vårt arbete för en god arbetsmiljö skapas i stor ut Vår webbplats av.se sträckning i dialog med andra – framför allt landets Under året har vi gjort om förstasidan på vår webb arbetsgivare och arbetstagare men också skyddsom plats av.se, för att lyfta fram våra e-tjänster och ge bud, branschorganisationer och arbetsmarknadens Funktionen för arbetsmiljökunskap en tydligare plats på parter. Genom kommunikation vill vi öka kunskaperna startsidan. Samtidigt har webbplatsens utseende förny och engagemanget för arbetsmiljöfrågorna, men även ats för att underlätta för besökarna att hitta rätt. erbjuda stöd och verktyg. En annan viktig del av kom En utgångspunkt i arbetet har varit den besökar munikationsarbetet är att skapa insikt och förståelse, enkät som vi genomförde på webbplatsen i december bland annat genom goda exempel. I detta kapitel kan 2013. Vi har även gjort en stor insats för att uppdatera du läsa mer om vårt kommunikationsarbete och ett informationen och förbättra kvaliteten på de så kal� urval av våra aktiviteter. lade temasidorna på webbplatsen. Bland åtgärderna återfinns strukturförbättringar som ska förenkla för besökaren och uppdatering av faktauppgifterna. Svarstjänsten Under första halvåret avtog besöksflödet något för Svarstjänsten ansvarar för Arbetsmiljöverkets telefon att sedan från juli månad öka kraftigt. I samband med växel, ordermottagning av publikationer och besvarar lanseringen av en ny förstasida den 17 oktober för allmänna frågor från främst arbetsgivare, arbetstagare stärktes den positiva trenden ytterligare. Enligt statistik och skyddsombud. Allmänna frågor om arbetsmiljö från Webtrends hade vi cirka 639 000 besök under året. besvarar vi utifrån arbetsmiljölagen och våra föreskrif Av dessa var 211 000 återkommande besökare. Antalet ter. Vi förklarar och förtydligar regelverket samt ger sidvisningar var 3,42 miljoner. Flest besökare fick vi un råd om vart man ska vända sig om man har problem. der det sista kvartalet med en topp i november månad Frågorna kommer från samtliga sektorer av samhället med närmare 79 000 besök. och berör alla aspekter av arbetsmiljön. Vi hjälper även En annan måttstock på webben är besökarenkäten till och guidar och ger support i samband med använd från Web Service Award, där webbplatsen sammanta ningen av våra e-tjänster Arbetsskada, Tillståndsstöd och get fick ett indexvärde på 76 (indexvärdet 2013 var 69). Utstationering samt vid beställningar av publikationer. Denna placerar webbplatsen över genomsnittet (62) Vår svarstjänst förvaltar också registret för utstatio för statliga myndigheter. Det vi värderar mest positivt nerad arbetskraft, och därför svarar den även på frågor i undersökningen, nedbrutet i de olika kategorierna, är både från utländska arbetsgivare och utstationerad användarnas betyg på webbplatsens design som ökade personal. För att vi ska kunna informera om registre från 59 till 70, och betyget på webbplatsens informa ring och om vilka rättigheter man har när man arbetar i tionsvärde som ökade från 74 till 81. Sverige har vi språkkompetens utöver engelska, bland annat i spanska, tyska, polska, finska och ryska. Under 2014 har vi besvarat över 48 000 frågor. De De fem mest besökta temasidorna var Bygg och anläggning, Buller, Arbetsanpassning och rehabilitering, Asbest samt Stress. De mest nedladdade kunskapssam allra flesta väljer att kontakta oss via telefon och där manställningarna på webbplatsen var: Systematiskt efter mejl. De vanligaste frågorna berör arbetsplatsens arbetsmiljöarbete, del 1, Systematiskt arbetsmiljöarbete, utformning, skyddsombudens roll och möjligheter, del 2, Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Den goda byggnads- och anläggningsarbeten samt support och arbetsmiljön och dess indikatorer samt Den hjärnvänliga frågor kring regelverket i samband med anmälan av arbetsplatsen. arbetsskada. Införandet av sanktionsavgifter från 1 juli 2014 resulterade i en ökad mängd frågor inom flera av de Sociala medier områden där sanktionsavgifter har införts. Tydligast är Myndigheten har ett eget Twitterkonto, @Arbetsmiljö. ökningen av frågor inom transportbranschen. Vid årets slut hade kontot cirka 2 800 följare. Det är en ökning jämfört med förra året (2013), då kontot hade 1 800 följare vid årets slut. Under året sändes 290 tweetar ut från kontot, och cirka 1 000 retweetar gjordes under året. 19 20 kommunikation Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 De tweetar som spreds mest handlade om inspek arbetsliv i Sverige 2020. Syftet var att belysa hur forsk tioner mot stress, om två av våra officiella statistik ning och utveckling kan bidra till ett hållbart arbetsliv rapporter samt om inspektionen av hemtjänst och i Sverige. Bland deltagarna fanns forskare, företrädare teknisk förvaltning. för myndigheter och arbetsmarknadsministern. På vår Facebooksida har vi nästan 16 000 följare Arbetet med att ta fram kunskapssammanställning vilket är en ökning med cirka 2 600 sedan förra året. ar inom vissa prioriterade områden har fortsatt under Under året fick vi ett mindre antal arbetsmiljöfrågor 2014. Urvalet av dessa gör vi på basis av vår omvärlds som besvarades av Svarstjänsten. Sidan hade i genom analys, i en arbetsprocess som involverar samtliga snitt 17 besökare per dag. delar av verksamheten, och där vår regelverksamhet är en central aktör i processen att samla in kunskap. Totalt har vi tagit fram fyra kunskapssammanställningar Press Under året har ett antal av våra aktiviteter fått utrym under 2014. Sammanställningarna finns att ladda ner från vår me i medierna. Vi genomförde en inspektionsaktivi webbplats. De har också presenterats på offentliga tet i 59 av landets kommuner, där två verksamheter seminarier som filmats och lagts ut på webbplatsen. jämfördes – den kvinnodominerade hemtjänsten med den mansdominerade tekniska förvaltningen. Insatsen fick stort genomslag medialt. Det fick även en riktad KUNSKAPSSAMMANSTÄLLNINGAR 2014 inspektionsaktivitet mot belastningsskador. Den tre • Hälsorelaterad arbetsmiljöövervakning (2014:1) åriga inspektionsaktiviteten inom skolan har också fått • Den hjärnvänliga arbetsplatsen – kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö (2014:2) publicitet under året, inte minst i lokalmedia, där man har berättat om vad som framkommit om skolorna i just den delen av landet. Projektet Kvinnors arbetsmiljö har också uppmärksammats mycket medialt. De tre officiella statistikrapporterna inom arbets • Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften (2014:8) • Carcinogena kemikalier i gränsvärdeslistan: samverkanseffekter (2014:10) miljöområdet fick stort genomslag; den så kallade besvärsrapporten genererade mer är 200 artiklar. Ny statistik är ofta medialt intressant, likaså frågor som rör Kunskapssammanställningarna syftar till att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön. Exempelvis generera och stärka kunskapsläget inom arbetsmiljöområdet. Som de EU-kampanjen Friska arbetsplatser förebygger stress exempel på detta har vi valt att presentera innehållet i inslag i flera av landets större dagstidningar. två av de fyra lite närmare. Den totala publiciteten uppgick under år 2014 till En viktig kunskap som vi har kunnat förmedla med cirka 16 000 inslag, vilket är något lägre än året innan, kunskapssammanställningen Den hjärnvänliga arbets- då siffran var 18 000. Samtidigt som riksmedias intresse platsen, är att kognitiv funktionsnivå långt ifrån enbart för vår verksamhet håller i sig, fortsätter dock lokala handlar om den enskilde individens egna begränsning medier att bevaka och rapportera om de enskilda ären ar till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning, utan den och lokala inspektioner ute i landet med samma även om arbetsmiljön och dess krav på individen. intensitet som tidigare. Hållbart arbetsliv är temat i kunskapssammanställ ningen om Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften. Det finns begränsad forskning om Funktionen för arbetsmiljökunskap det direkta sambandet, men den forskning som faktiskt Funktionen för arbetsmiljökunskap (FAK) är en na finns visar att kvaliteten på såväl den fysiska som den tionell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och psykiska arbetsmiljön har betydelse för när en person arbetsliv som vi inrättade på uppdrag av regeringen väljer att lämna yrkeslivet. Lågutbildade lämnar arbets 2013. I uppdraget ingår att vi ska sprida kunskap från livet tidigare än högutbildade och kvinnor tidigare arbetsmiljö- och arbetslivsforskningen. I december än män. Bidragande faktorer till att kvinnor lämnar anordnade vi en större konferens, Ideforum för Hållbart kommunikation Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 arbetslivet tidigare än män är att de har högre sjukfrån ser för att sprida våra erfarenheter och resultat över varo än män, större hälsoproblem och oftare än män landet. Tre heldagskonferenser hölls i Umeå, Malmö arbetar inom så kallade ”kontaktyrken”, exempelvis och Stockholm följt av en halvdagskonferens i Göte arbeten med myndighetsutövning eller annat klientnä borg. Målgruppen var politiskt förtroendevalda, chefer, ra arbete. skyddsombud samt arbetsmiljö- och jämställdhetsstra teger, främst i landets kommuner. Aktiviteter 2014 Sanktionsavgifter Den 1 juli 2014 försågs 24 föreskrifter med sanktionsav gifter anpassade efter företagens storlek och olycksrisk. I kommunikationsarbetet kring de nya sanktionsav Hösten 2014 fick vi också ett tilläggsuppdrag av regeringen, att paketera den kunskap vi byggt upp inom ramen för regeringsuppdraget. Det har resulterat i att vi har påbörjat ett arbete med fyra filmer för vår webbplats. gifterna har vi haft en bred ansats. Vi har arbetat via bransch-, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer genom att delta och informera på konferenser och möten över hela landet. Vi har också ordnat egna kon ferenser och möten. Under perioden april till november Mässor och evenemang Vi har deltagit i fem mässor och evenemang med egen monter under 2014 Nordiska Skolledarkongressen mars Världsarbetsmiljödagen april kontinuerligt. Under januari till december hade sidan Borgeby fältdagar juni drygt 18 200 besök, med toppar under maj, juni och Elmia Lastbil augusti november. En av konferenserna spelades även in för Gilla Jobbet oktober Arbetsmiljöriksdagen oktober 2014 har vi deltagit på 57 konferenser i hela landet. På vår webbplats har aktuell information publicerats visning på vår webbplats och den filmen visades mer än 1 700 gånger. För att öka tillgängligheten har vi även publicerat en kortfilm om sanktionsavgifter på webbplatsen. Vid årets slut hade den visats mer än 1 000 gånger. Systematiskt arbetsmiljöarbete Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas arbetsgiva rens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp Kvinnors arbetsmiljö Inom ramen för vårt särskilda regeringsuppdrag om kvinnors arbetsmiljö 2011–2014 har vi gjort flera kom munikationsinsatser under 2014. I samband med Internationella kvinnodagen den 8 mars genomförde våra inspektörer, för tredje året i rad, cirka 750 dialogsamtal med arbetsgivare och skyddsombud. Samtalen handlade om hur ett genus perspektiv kan ge en mer heltäckande bild av risker och brister i arbetsmiljön för både kvinnor och män. En nyhet i samband med årets insats var broschyren Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?. Inspektörernas samlade intryck är att arbetsgivarna och skyddsombuden uppskattade samtalen samt att en del var förvånade men positiva till att Arbetsmiljöver ket tar upp den här typen av frågor. För flera arbetsgi vare blev samtalen en start på arbetsmiljöarbetet med genusperspektiv. Under hösten genomförde vi fyra dialogkonferen verksamheten för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och för att uppnå en tillfredsställande arbets miljö (jfr 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen (1977:1160) och systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1). Vårt fyraåriga handlingsprogram för systematiskt arbetsmiljöarbete har nu pågått i tre år. Syftet är att öka kunskaperna och förbättra tillämpningen av systema tiskt arbetsmiljöarbete i arbetslivet. Inom programmet genomförs en mängd olika aktiviteter med fokus på information, inspektion och samverkan med andra aktörer. I programmet inryms också aktiviteter inom området säkerhetskultur. Under året har vi tagit fram informationsmaterial, stöd och verktyg och publicerat på vår webbplats. Materialen har vi oftast producerat i samverkan med andra aktörer. Exempel på material är en samlad vägledning, ett ”startpaket” för Systematiskt arbets miljöarbete som kan användas på arbetsplatser. Vi har också genomfört en kampanj riktad till företag inom 21 22 KOMMUNIKATION Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 kommunikationsbranschen på temat De dolda farorna, På webbplatsen har temasidan om säkerhetskultur där vi bland annat visat exempel på kostnader som kan fått en ny struktur och kompletterats med en intro undvikas genom ett förebyggande arbete. I kampanjen duktionsfilm till det enkätverktyg vi erbjuder för att uppmärksammade vi även målgruppen på de verktyg arbetsplatser ska kunna mäta och utveckla sitt eget som finns på vår webbplats. arbete med säkerhetskultur. Prestationer inom kommunikationsverksamheten Kunskapsammanställningar är en ny prestation redovisas i tabellen. Redovisningsprincipen är nu som vi har valt att redovisa med anledning av ändrad så att vi kan följa kostnaden per kunskap uppdraget kring kunskapsfunktionen för arbets sammanställning. miljökunskap. Även tidigare år har vi tagit fram Mejl- och webbfrågor fortsätter att öka medan kunskapsammanställningar men inte följt dessa telefonsamtal ligger ungefär på samma nivå som individuellt i kostnadsredovisningen. Detta gjorde förra året. En förklaring till den forsatt höga nivån det svårt att bryta ut kostnaden för färdigställda kan vara införandet av sanktionsavgifter som kunskapsammanställningar jämfört med kostna trädde i kraft 1 juli i år. Komplexiteten i frågorna till den för pågående arbete, varför 2012 och 2013 inte svarstjänsten har ökat under året. 2014 Antal 2013 Tkr Antal Kunskapssammanställningar 4 2 219 Interaktiva utbildningar 0 0 Svarstjänsten 2012 Tkr Antal Tkr 0 0 8 001 0 0 1 7 980 7 222 Telefonsamtal 35 108 36 960 28 390 Mejl- och webbfrågor 12 978 11 438 8 945 * Kostnaden för svarstjänsten redovisades felaktigt i årsredovisningen 2012. Korrekt siffra ska vara 7 222 tkr. ** Antal telefonsamtal och mejl- och webbfrågor redovisades felaktigt tillsammans i årsredovingen 2012. 488 INSPEKTION Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Inspektion Våra inspektioner är samordnade på nationell, Vi fortsatte också den aktivitet som påbörjades regional och lokal nivå. Därutöver gör vi inspektioner 2013, Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus, där vi med anledning av olyckor och när ett skyddsombud inspekterade flera verksamheter och jämförde hem begär vårt ingripande eller stoppar verksamheten, så tjänstens arbetsmiljö och arbetsvillkor med tekniska kallad obligatorisk tillsyn. I det här kapitlet redovisar förvaltningens i ett antal kommuner. Sex kommuner vi flera av de mest omfattande nationella inspektions inspekterades. I insatsen ingick detta år ett tydligare aktiviteterna som vi genomförde under 2014 samt den fokus på risken för belastningsskador. En slutsats från obligatoriska tillsynen. detta arbete är att genom att vi synliggör och jämför de Urvalet för de inspektioner som vi genomför görs i skillnader och likheter som råder mellan arbetsförhål flera steg. Den övergripande prioriteringen utgår från landena för kvinnor och män, ger vi ansvariga politiker omvärldsanalys, statistik och vår strategiska plan. Där och chefer en möjlighet att skapa hållbara och likvär efter väljer vi tillsynsmetodik och arbetsställen. En stor diga arbetsförhållanden. Uppföljningsbesöken av 2013 del av de urval av arbetsställen som vi gör baseras på års inspektioner visade att en del kommuner anammat ett indexsystem för tillsyn som bygger på nio variabler. denna möjlighet. Det tar bland annat hänsyn till antal arbetsskador och dödsfall som branschen har, nivån på arbetsställets systematiska arbetsmiljöarbete och när den senaste Skola förrättningen gjordes från Arbetsmiljöverket. Våra inspektioner i grund- och gymnasieskolor är en inspektionsaktivitet som började 2013 och ska pågå till 2016. Nästan 900 skolor, såväl kommunala som Aktiviteter 2014 fristående, har inspekterats under 2014. Våra vanli Kvinnors arbetsmiljö gaste krav är att skolorna ska undersöka och bedöma Inom ramen för vårt regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö har vi genomfört nya inspektionsaktiviteter. En aktivitet syftade till att öka arbetsgivarnas kunskaper om riskerna för belastningsskada i deras verksamhet samt att lära ut nya riskbedömningsverktyg. Ett brett spektrum av branscher omfattades av tillsynen, allt ifrån vård och omsorg till tillverkningsindustri, bygg och anläggningsarbete, handel, förskolor och tvätterier. Un der uppdraget har det blivit tydligt att det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver ha ett genusperspektiv. Vid inspektionerna ställdes därför följande tre frågor som vi bedömde angelägna för att få i gång en dialog om detta: • Hur är fördelningen mellan kvinnor och män på arbetsplatsen? • Gör kvinnor och män samma saker? • Finns det könsuppdelad statistik om till exempel sjukfrånvaro? hot- och våldsrisker, upprätta dokumenterade rutiner för det lokala arbetsmiljöarbetet samt se till att det finns en skriftlig fördelning av arbetsmiljöuppgifterna. Även frågan om tillgänglighet och funktionshinder för elever och arbetstagare har tagits upp på samtliga inspektioner i form av en diskussion med skolledning ar, skyddsombud och elevskyddsombud. Många skolor i landet, speciellt i och runt omkring våra större städer, har en hög omsättning på rektorer och skolledare. Detta förhållande gör att det är av särskild betydelse att rutinerna för det lokala arbetsmiljöarbetet finns dokumenterade och inte blir personberoende. Arbetsmiljöverkets erfarenhet, efter att drygt en tredjedel av tiden för inspektionsaktiviteten har gått, är att landets skolor bedriver ett lokalt arbetsmiljöarbete men att de många gånger saknar dokumentation när det gäller rutiner, riskbedömningar och uppgiftsför delningar. Vår erfarenhet är också att typiska brister i skolors arbetsmiljö, som dålig luftkvalitet eller buller, finns kvar på många skolor. Vi genomförde närmare 1 400 inspektioner inom Vi tillhandahåller publika versioner av inspektö ramen för uppdraget Kvinnors arbetsmiljö. Vid våra rernas checklistor på vår webbplats för att ge skolorna uppföljande besök har vi kunnat konstatera att många möjlighet att gå igenom checklistorna i förväg inför en arbetsgivare har höjt sin kunskapsnivå, använt de nya inspektion. Det är flera skyddsombud, elevskyddsom verktygen och genomfört förebyggande åtgärder. bud och arbetsgivare som har gjort det och därför varit 23 24 inspektion Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 INSPEKTION Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 väl förberedda inför våra besök. På webbplatsens tema nit. I snitt har 8 av 10 arbetsställen fått krav att åtgärda sida om skolan finns också information och vägledning brister i arbetsmiljön efter Arbetsmiljöverkets inspektio riktad till de verksamma i skolan med det övergripan ner. De vanligaste kraven handlar om brister och risker de syftet att det ska vara lätt att göra rätt. som regleras av föreskrifterna om bygg- och anläggning, kemiska arbetsmiljörisker samt maskiner och lyftanord Byggbranschen ningar. Något som också förekommer ofta är krav som Inspektionerna inom byggbranschen omfattar ett flertal gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet, exempelvis planerade nationella aktiviteter som utgår från vår om rutiner och riskbedömningar. Totalt har mer än 250 strategi på området. Strategin omfattar riktade inspek förelägganden eller förbud utfärdats under 2014. tioner av små byggföretag, dialog med utvalda stora byggföretag och gymnasieskolornas byggprogram samt inspektioner i tidiga skeden av byggprocessen EU-kampanj – friska arbetsplatser förebygger stress och i projekterings- och etableringsskedet. Utöver den Temat för 2014 och 2015 års EU-kampanj är Healthy planerade verksamheten gör vi inom byggtillsynen Workplaces Manage Stress med svenska översättningen även oanmälda inspektioner utifrån tips från skydds Friska arbetsplatser förebygger stress. Enligt vår statistik ombud och allmänhet. har arbetssjukdomar av sociala och organisatoriska År 2014 inspekterade vi fler än 2 300 arbetsställen inom de näringsgrenar som hör till bygg- och an läggningsverksamhet. Det totala antalet inspektioner orsaker ökat med 50 procent från 2009 till 2013, vilket är en stor ökning. Målet med kampanjen är att färre i arbetslivet ska uppgick till nästan 3 900. Drygt 40 procent av inspektio drabbas av psykisk ohälsa. Genom kampanjen vill nerna har genomförts inom de planerade nationella in vi bidra till att många får ökad kunskap om hur man spektionsaktiviteterna och den största andelen av dessa hanterar den arbetsrelaterade stressen ur ett organisa inspektioner var riktade mot de mindre företagen. toriskt perspektiv. Byggbranschen karaktäriseras av en byggprocess som Hösten 2014 skickade vi brev till 26 000 arbetsställen är svåröverskådlig (idé f förprojektering f planering med anställda, där vi informerade om vår inspektions och projektering f byggskede) eftersom de olika skede aktivitet och syftet med den. Vi hänvisade också till våra na överlappar varandra och eftersom det ofta finns kom webbutbildningar och självskattningsverktyg för att ge plicerade ansvarsförhållanden. Långa entreprenörsked dem möjlighet att öka kunskapen i ämnet. I samband jor bidrar också till att det kan vara svårt för byggherren med föranmälan om inspektion skickade vi också med att överblicka sitt övergripande arbetsmiljöansvar. en informationsfolder, Förebygg arbetsrelaterad stress, som Det är en riskfylld bransch med en hög andel vi tagit fram som ett stöd för att hantera arbetsrelaterad allvarliga olyckor och tillbud. Vanliga risker på en stress inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Därefter byggarbetsplats är fall från höjd, kläm- och skärskador. inspekterade vi drygt 1 700 arbetsställen med inriktning Belastningsbesvär och belastningsskador är fortfarande en att förebygga arbetsrelaterad stress. ett utmärkande problem för branschen, liksom även Nästan 60 procent av de besökta arbetsställena arbetssjukdomar på grund av hälsofarliga material och hade brister som vi uppmärksammade i samband med komponenter som innehåller asbest, kvarts, härdplas inspektionerna. ter med mera. En bakomliggande orsak till att olyckor uppstår Kampanjen uppmärksammades medialt men också av privatpersoner och andra privata aktörer som kon är att det ibland finns kommunikationsproblem och taktade oss för att uttrycka vikten av att vi gör inspek kulturkrockar på grund av att byggmarknaden har allt tioner för att förebygga stress på arbetsplatserna. fler utländska företag och arbetstagare. En annan orsak är att den projekterings- och planeringsprocess som ska föregå bygget alltmer tenderar att utföras under själva byggtiden. SLIC-kampanj 2014 – fallolyckor på samma nivå som följd av att man halkar eller snubblar Vi kan konstatera att de brister som den svenska SLIC är förkortningen av EU-kommissionens rådgi byggbranschen levt med i decennier inte har försvun vande organ, Senior Labour Inspectors’ Committee. 25 26 inspektion Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Arbetsmiljöverket har medverkat i den europeiska tillsyn. Målet är att göra handläggningen effektivare SLIC-kampanjen 2014. Det är en kampanj som har och öka enhetligheten över landet. Genom vår tillsyn genomförts inom EU under ledning av Estland med ser vi till att arbetsgivarna genomför åtgärder för att temat Fallolyckor på samma nivå orsakade av att man förbättra arbetsmiljön. halkar eller snubblar. Att halka, snubbla eller falla är den Vi bedömer vilka av de inkommande anmälningar vanligaste orsaken till olyckor i alla branscher, från na om allvarliga tillbud eller olyckor som vi ska agera tung industri till kontor, i hela Europa. I Sverige leder på. Allt fler allvarliga tillbud och olyckor anmäls till halk- och snubbelolyckorna till att cirka 5 000 perso myndigheten. Fokus vid våra inspektioner är att få ar ner sjukskriver sig varje år. De vanligaste orsakerna betsgivaren att förebygga nya liknande händelser. Det till halkolyckorna är blött eller halt golv samt is på kan också bli fråga om att lämna underlag till polis och gångytorna. Huvudorsakerna till att man snubblar åklagare för att de ska ta ställning till om det kan röra är hinder i gångutrymmen och bristande ordning på sig om ett arbetsmiljöbrott. arbetsplatser. När arbetsmiljön förbättras i fråga om Från januari till december 2014 kom det in närmare halk- och snubbelrisker blir arbetsplatsen även mer 490 anmälningar enligt 6 kap. 6 a § AML. Jämfört med tillgänglig för arbetstagare med funktionsnedsättning. 2013 har anmälningarna gått ner med 116 stycken. Det Totalt har vi inspekterat nästan 500 arbetsställen största flertalet berör utbildning, offentlig förvaltning inom ramen för SLIC-kampanjen. Vi har främst besökt och vårdboenden. Skyddsombudens anmälningar är näringsgrenarna livsmedels- och dryckesvarufram ärenden som blir alltmer komplexa och tar längre tid ställning samt hotell- och restaurangverksamhet. Även att hantera. Det beror på att de ofta rör större organisa parti- och detaljhandel, magasinering och tillverkning tioner, handlar om arbetsmiljöfrågor som rör stress av stål och metall har inspekterats. eller arbetsbelastning samt gränsar till arbetsrättslag Fler än hälften av arbetsgivarna har fått inspek stiftningen. Förutom de inspektioner vi genomförde tionsmeddelande med krav och sammantaget har vi med anledning av dessa anmälningar fick myndig ställt drygt 800 krav. Det har handlat om systematiskt heten även in mer än 300 framställningar för känne arbetsmiljöarbete, underlag och gångytor inom- och dom. I flera av dessa ärenden lyckas arbetsplatserna utomhus, nedsmutsning och hinder, belysning, varsel själva rätta till problemen utan att skyddsombudet märkning, städning, halksäkra skor samt planering av behöver återkomma med en anmälan till oss. arbetet. Flest krav har ställts på systematiskt arbets miljöarbete samt underlag och gångytor. Drygt 90 anmälningar om skyddsombudsstopp en ligt 6 kap. 7 § AML, inkom under 2014. Det är en liten Vi uppfattar att kampanjen blev en inspiration nedgång från 2013. Fördelningen över landet är ojämn, för företagens arbetsmiljöarbete. Arbetsgivarna och med flest stopp i de östra delarna av landet. Ärendena skyddsombuden hade lätt att ta till sig vårt budskap spänner över ett brett register, från farliga maskiner till vid inspektionerna och den checklista som vi använde hot och våld. visade sig även vara till hjälp för dem. Förrättningar och inspektioner Obligatorisk tillsyn Med begreppet förrättning menar vi här de olika typer Till obligatorisk tillsyn räknas enligt arbetsmiljölagen av möten som en inspektör har på ett arbetsställe. För (1977:1160; AML) främst hantering och bedömning av rättningen kan omfatta en inspektion, en uppföljning anmälningar om allvarliga tillbud och olyckor (3 kap. av en inspektion, samverkan, mätning eller informa 3 a § tidigare 2 § arbetsmiljöförordningen), skyddsom tion. En förrättning kan utmynna i olika kravskrivelser budsanmälan (6 kap. 6 a §) samt skyddsombudsstopp beroende på ärendets karaktär. (6 kap. 7 §). Det finns också obligatorisk tillsyn som En inspektion genomförs för att kontrollera om det handlar om tillstånd att hantera farliga ämnen och finns brister i arbetsmiljön på arbetsstället. Inspektio asbest. nerna syftar till att stärka arbetsplatsens egen förmåga Under 2014 har vi börjat ett arbete med att inrätta särskilda grupper av inspektörer som hanterar denna att förebygga risker samtidigt som arbetsgivaren får besked om vad som behöver göras för att förbättra INSPEKTION Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Antal förrättningar 2012–2014 vi arbetsgivaren att till en viss tidpunkt redogöra för hur de beskrivna bristerna i arbetsmiljön ska åtgärdas. 35 000 Av tabellen nedan framgår hur kraven fördelar sig procentuellt mellan de fyra största kategorierna under 30 000 åren 2012–2014. 25 000 20 000 Inriktning på ställda krav 2014 2013 2012 15 000 Systematiskt arbetsmiljöarbete 47,0 49,8 49,3 10 000 Teknik 18,6 19,6 21,3 Yrkeshygien 15,8 13,5 14,0 Medicinska och sociala frågor 18,6 17,1 15,3 34 372 40 827 41 536 5 000 0 2012 2013 2014 År Totalt antal krav Uppföljningsinspektioner Inspektioner Övriga inspektioner Variationerna mellan åren hänger främst ihop med inriktning och prioritering av inspektionerna och våra Källa: AV/SARA arbetsmiljön. Vi inspekterar vanligen de arbetsplatser kampanjer. som vi bedömer som riskutsatta. Vi arbetar också med Föreläggande och förbud samt åtalsanmälningar inspektioner som berör särskilda problem eller bran Om arbetsgivaren inte uppfyller de krav som vi ställer scher. En inspektion är ett viktigt tillfälle för dialog kan vi kräva att denna rättar till bristerna (föreläggan mellan inspektören, arbetsgivaren och skyddsombu de) eller förbjuda viss hantering eller viss verksamhet det. (förbud). Om det finns misstanke om arbetsmiljöbrott, Vi har genomfört drygt 26 300 förrättningar på näs tan 16 000 arbetsställen under 2014, varav 60 procent anmäler vi som huvudregel arbetsgivaren till åklagare (åtalsanmälan), utom i vissa särskilda situationer. var inspektioner. Det är färre förrättningar än vi har gjort tidigare år. Det förklaras bland annat av att vi har använt tid för arbetet med vår omorganisation av Antal / År 2014 2013 2012 Föreläggande & förbud 727 1 034 1 167 mer kompetensutveckling än tidigare år. Detta på Åtalsanmälningar 194 303 259 verkar även produktiviteten som framgår av tabellen Uttagna sanktionsavgifter 88 55 55 inspektionsverksamheten samt att vi har genomfört nedan. Av tabellen ovan framgår hur många förelägganden År Produktivitet 2014 121 2013 135 2012 137 och förbud som vi har utfärdat under åren 2012–2014 samt de åtalsanmälningar som vi har gjort under perioden. Av de 727 föreläggandena och förbud har 32 Produktivitet är ett mått på hur många förrättningar överklagats. Antalen förelägganden, förbud och åtals varje heltidsarbetande inspektör i snitt genomför under anmälningar har sjunkit från 2013 vilket delvis kan för året. klaras av att antalet förrättningar generellt har sjunkit. Vi har fått 70 beslut och domar från domstol (domar samt beslut om avskrivning, prövningstillstånd och Ställda krav inhibition). Elva av de avgjorda målen har gått emot Om en inspektör upptäcker brister i samband med en oss helt eller delvis. Andelen uttagna sanktionsavgifter inspektion ska inspektören beskriva dessa i ett inspek för 2014 är större än tidigare år med anledning av att tionsmeddelande. Meddelandet lämnas över till arbets vi på regeringens uppdrag infört sanktionsavgifter i ett givaren på plats eller senare per brev. I detta uppmanar flertal föreskrifter från 1 juli, 2014. 27 28 inspektion Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Marknadskontroll och produkttillsyn Spikpistoler är handhållna maskiner där många Vi bedriver en aktiv marknadskontroll av produkter olyckor inträffar i samband med användningen. Det som finns på den svenska marknaden. Vi är ansvari kan finnas flera orsaker till olyckorna, till exempel ga för sex olika produktområden: maskiner, personlig felanvändning eller tekniska brister i maskinen. skyddsutrustning, enkla tryckkärl, utrustningar för explo- Maskinerna används både av privatpersoner och sionsfarlig miljö, tryckbärande anordningar samt produkter yrkesfolk och det finns såväl lågprismaskiner som inom det icke-harmoniserade området. dyrare maskiner att köpa. Vi har genomfört provning av fem slumpvis utvalda spikpistoler för att kontrollera Under 2014 har vi särskilt fokuserat på styrsystem och provning av spikpistoler. Styrsystemen förekom att vissa av de tekniska kraven, som gäller för att få mer vanligtvis inom tillverkningsindustrin. En typ av släppa ut spikpistoler på marknaden, är uppfyllda. Under året öppnades 587 ärenden och 531 avslu styrsystem finns i platsbyggda maskinlinjer som ofta är tekniskt komplicerade anläggningar med en hög grad tades. En betydande del av våra ärenden (65 procent) av automatisering. Det är därför viktigt att person initierades av våra inspektörer som noterade brister säkerhetsfunktionerna är rätt konstruerade och säkra i samband med inspektioner på olika arbetsställen. i sådana anläggningar. Vi har initialt tagit fram en Även anmälningar från allmänheten eller konkurrenter checklista och några exempel på hur maskintillverka om bristfälliga produkter har varit skäl att påbörja ett rens medföljande dokumentation av styrsystemen kan marknadskontrollärende. utformas på ett överskådligt sätt. Syftet är att material et ska kunna användas av maskintillverkaren. Prestationer inom INSPEKtionsverksamheten Mellan 2013 och 2014 har antalet genomförda tid för arbetet med vår omorganisation av inspek förrättningar och kostnaderna för dessa minskat. tionsverksamheten samt att vi har genomfört mer Det förklaras framför allt av att antalet inspektörer kompetensutveckling. är färre under 2014. Men även av att vi har använt 2014 Antal Genomförda förrättningar 26 333 2013 Tkr 179 536 Antal 31 385 2012 Tkr 205 424 Antal 31 737 Tkr 205 049 kompetensförsörjning Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Kompetensförsörjning För att se till att vi har rätt kompetens för vår verk spektörerna upplever att deras förutsättningar för att samhet arbetar vi utifrån målet Vi har och utvecklar den göra ett bra arbete har ökat genom dessa kompetensut kompetens som vi behöver för att uppfylla myndighetens mål, vecklingsaktiviteter. Vi har också påbörjat planeringen som vi har tagit fram inom kompetensområdet. Målet av en omfattande tillsynsutbildning och genomfört har brutits ner och omsatts i verksamhetsplaneringen introduktionskurser för alla nyanställda. Våra chefer enligt SIS standard (SS 624070:2009) för kompetensför har arbetat med att identifiera sina utmaningar i det sörjning, där det ingår att kunna attrahera, rekrytera, ut förändringsarbete som präglat året. Utifrån deras olika veckla och behålla personal. Genom vårt planerings- och behov har vi därefter genomfört ledningsgruppsutveck uppföljningsverktyg, Stratsys, har vi tagit fram underlag ling och gett cheferna individuellt stöd. för kompetensutvecklingsbehovet på övergripande nivå Under året har vi bytt till nya datorer och infört ett och följt upp vår måluppfyllelse. Vi bedömer utifrån vår nytt operativsystem, Windows 8. Alla medarbetare fick uppföjning att vi delvis har uppnått vårt kompetensmål. utbildning i de nya förutsättningarna i samband med Av vår analys framgår bland annat att vi behöver skapa bytet. en bättre stabilitet i bemanningen och se vårt kompe Vi har fortsatt att kompetensutveckla medarbetare tensbehov på längre sikt samt bli bättre på att tydliggöra och chefer inom tillgänglighet och funktionshinder roller och ansvar i våra processer. samt jämställdhetsintegrering. Inom tillgänglighet och funktionshinder har vi särskilt uppmärksammat den kognitiva arbetsmiljön. Vi har också genomfört både Attrahera riktade och generella utbildningar i syfte att integrera Vi har haft många sökande till flertalet av våra utlysta jämställdhet i vår planerings- och uppföljningsprocess, tjänster, vilket vi bedömer är ett positivt värde på vår vår föreskriftsprocess samt allt vårt informationsmate förmåga att attrahera arbetssökanden. Däremot är det rial om systematiskt arbetsmiljöarbete. svårare att rekrytera vissa specialistkompetenser och År 2014 kom nya regler inom upphandlingsområdet från vissa branscher, exempelvis bygg, där marknaden föreskrivna av Ekonomistyrningsverket med stöd av är mer konkurrensutsatt. 3 § i förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte. Dessa handlar om att införa elektroniska beställningar på statliga myn Rekrytera digheter. Det har medfört att vi har infört nya rutiner i Med anledning av vår omorganisation har vi följt upp verksamheten och att vi har kompetensutvecklat flera kompetensutvecklingsbehovet flera gånger under året, medarbetare för att uppfylla kraven. vilket medfört att vi har reviderat vårt behov av rekry teringar. I huvudsak är det antalet anställningar till Arbetet med att utveckla ett gemensamt medarbetar skap har fortsatt och resulterat i en ny medarbetarpolicy. inspektionsverksamheten som har ökat. Utvärderingar av rekryteringsarbetet visar att vi har haft ett större behov av att rekrytera än vad vi har planerat för. Arbetsmiljö Vi har utvecklat vårt eget systematiska arbetsmiljö arbete för att skapa en större enhetlighet inom myndig Utveckla och behålla heten. Bland annat har vi infört ett nytt arbetssätt för Vi har genomfört en fördjupad dialog och analys inom planering och uppföljning av arbetsmiljön där skydds vår verksamhet för att ta fram ett antal prioriterade ronder av vår fysiska arbetsmiljö ingår. Vi har också insatser för kompetensutveckling. De flesta av aktivite tagit fram en arbetsmiljöhandbok som ska ge stöd och terna har riktat sig till målgruppen arbetsmiljöinspek struktur i arbetsmiljöarbetet. Efter sommaren genom törer och de största och mest omfattande aktiviteterna förde vi en medarbetarundersökning med inriktning har varit kopplade till deras förändrade arbetsuppgifter på den psykosociala arbetsmiljön. Vår analys har med bland annat inriktning mot sanktionsavgifter, resulterat i tre prioriterade områden, medarbetarskap, konfliktreducerande kommunikation och nytt inspek ledarskap och återhämtning som visar de viktigaste tionsstöd. Våra utvärderingar visar att arbetsmiljöin utvecklingsområdena. 29 30 kompetensförsörjning Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Sjukfrånvaro symptom på ohälsa mellan könen. Trots detta visar Som framgår av tabellen över sjukfrånvaron har vår sjukfrånvarostatistiken att trenden fortsätter, det vill totala sjukfrånvaro sjunkit något från 2013 till 2014, säga att skillnaden mellan män och kvinnors sjuk detsamma gäller för andelen långtidssjuka. När det frånvaro ökar. Vid jämförelse mellan könen framgår gäller ålder ser vi en fortsatt ökning av sjukfrånvaron i att män i större omfattning än kvinnor, aldrig eller kategorin 30–49 år. sällan upplevt att de känner sig slitna, uttröttade, haft I vår analys av sjukfrånvaron har vi bland annat koncentrationssvårigheter eller känt oro till följd av ställt fördjupande frågor i medarbetarundersökningen arbetet. Detta skulle eventuellt kunna vara en förkla kopplat till symptom på ohälsa. Resultatet av denna ring till varför kvinnor på sikt har större sjukfrånvaro undersökning visar ingen större skillnad när det gäller än män. Ett fortsatt analysarbete är nästa steg. Kompetenser 2012–2014 2014 Kompetenser Kärnverksamhet Kvinnor 2013 Män Kvinnor 2012 Män Kvinnor Män 184 166 186 184 191 196 Ledning 29 18 26 21 26 21 Stöd 92 43 99 39 99 35 305 227 311 244 316 252 Summa Total 532 555 568 Sjukfrånvaro över tid Sjukfrånvaro (Procent) 2014 2013 2012 3,7 3,9 3,3 48,1 49,4 42,9 Kvinnors sjukfrånvaro 4,9 4,6 3,7 Mäns sjukfrånvaro 2,0 3,2 2,8 Alla yngre än 30 år * – – – Alla mellan 30–49 år 4,3 4,0 2,4 Alla 50 år eller äldre 3,3 3,9 3,8 Total sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro – andel av total sjukfrånvaro *) Sjukfrånvaron redovisas inte för denna grupp då gruppen består av för få personer och uppgifterna kan härledas till enskilda personer. regeringsuppdrag Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Regeringsuppdrag 2014 Under denna rubrik följer en förteckning över de uppdrag som vi lämnar till regeringen i särskild ordning samt övriga redovisningar. Vårt sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken Arbetsmiljöverkets rapportering om utvecklingen av funktionshinderspolitiken, 12 mars 2014. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2013 Satsningen på en framtida arbetsmiljöpolitik, 18 februari 2014. Utveckling och förvaltning av register för anmälan till Arbetsmiljöverket, 18 februari 2014. Coacher över tröskeln, 14 mars 2014. Sammanställning av regional skyddsombudsverksamhet, 29 april 2014. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2014 Utgiftsprognoser för 2014–2018, fem tillfällen, 2014. Redovisning av arbetsmiljöindikatorer, 5 maj 2014. Uppföljning av sanktionsreformen, 17 september 2014. Arbetsmiljöansvar i entreprenad- och inhyrningssituationer, 24 september 2014. Övriga redovisningar 2014 Arbetsmiljöverkets uppdrag om särskilt förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö – en lägesrapport, 14 januari 2014. Miljöledningsarbete 2013, 21 februari 2014. Rapport om förenklingsarbete till Tillväxtverket, 18 mars 2014. Annual Report of the Labour Inspectorate, year 2013, 6 november 2014. 31 32 ekonomisk översikt Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Ekonomisk översikt Verksamhetens finansiering Verksamhetens kostnader Det tilldelade förvaltningsanslaget för 2014 uppgick till De totala kostnaderna för verksamheten uppgick till 520,8 mnkr vilket är en ökning med 16,2 mnkr jämfört 512,8 mnkr, vilket är en minskning med 6,2 mnkr jäm med 2013. Dessutom har vi tilldelats ett anslag på 4,2 fört med 2013. Personalkostnaderna har minskat med mnkr för särskilda jämställdhetsåtgärder. Det ingående 5,6 mnkr och lokalkostnaderna har ökat med 0,2 mnkr. disponibla överföringsbeloppet uppgick till 7,1 mnkr Lägre personalkostnader förklaras främst av färre antal och utgående överföringsbelopp uppgår till 29,3 mnkr. anställda jämfört med 2013. Övriga driftskostnader har Anslaget utgjorde 98 procent av intäkterna för 2014. minskat med 1,8 mnkr jämfört med 2013 vilket främst Övriga intäkter utgjordes främst av avgiftsintäkter. förklaras av minskade leasingkostnader till följd av Intäkter av anslag uppgick totalt till 500,9 mnkr vil färre bilar. ket är en minskning med 4,9 mnkr jämfört med 2013. Transfereringar Verksamhetens intäkter av bidrag uppgick till 2,3 mnkr vilket är en minskning med 0,5 mnkr jämfört Transfereringar utgörs av bidrag de centrala arbetsta med 2013. garorgansiationerna för deras arbete med den regiona la skyddsombudsverksamheten. Under 2014 uppgick Intäkter av avgifter minskade med 1,1 mnkr till 9,1 mnkr. Av intäkterna avser 8,8 mnkr den särskilda infor dessa bidrag till 101,4 mnkr, varav 18,2 mnkr var mationsverksamheten. slutbetalningar för 2013 års verksamhet. Regional skyddsombudsverksamhet Regional skyddsombudsverksamhet Standardiseringsverksamhet 2014 2013 2012 100 087 100 087 100 087 1 500 1 500 LO 76 722 76 722 76 832 1 348 1 225 TCO 17 985 17 985 Saco 5 190 SHF Beviljade bidrag 2014 2013 2012 Totalt 2014 2013 2012 1 500 101 587 101 587 101 587 1 394 78 070 77 947 78 226 18 001 17 985 17 985 18 001 5 190 5 008 5 190 5 190 5 008 190 190 190 190 190 190 100 087 100 087 100 031 101 435 101 312 101 425 Utbetalat Summa Källa: Agresso 1 348 1 225 1 394 ekonomisk översikt Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Avgiftsbelagd verksamhet Arbetsmiljöverkets avgiftsbelagda verksamhet utgörs i huvudsak av den särskilda informationsverksamheten. Omsättningen i denna verksamhet uppgick till 8,8 mnkr. Resultatet för året blev –0,1 mnkr och det ackumulerade resultatet i verksamheten uppgår till 0,5 mnkr. Arbetsmiljöverkets övriga intäkter av avgifter uppgick under året till 0,3 mnkr. Intäkter och kostnader samt resultat i den särskilda informationsverksamheten Verksamhet Över-/ underskott t.o.m. 2013 Uppdrags verksamhet Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall UB Intäkter* Intäkter Kostnader* Kostnader Över-/ Underskott* Över-/ Underskott Över-/ underskott 597 9 500 8 825 9 700 8 948 –200 –124 474 597 9 500 8 825 9 700 8 948 –200 –124 474 Särskild informationsverksamhet Summa * Budget enligt regleringsbrev för 2014 Särskild informationsverksamhet jämförelse 2012–2014 2014 2013 2012 Intäkt av avgifter 8 825 9 959 11 288 Kostnader –8 948 –9 773 –10 655 Över-/ underskott –124 186 633 474 597 411 Ackumulerat resultat 33 34 ekonomisk översikt Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Kostnader och intäkter fördelade på verksamhetsområde (Belopp i tkr) 2014 2013 2012 32 682 29 346 30 015 728 585 621 Summa intäkter 33 410 29 931 30 637 Kostnader 33 410 29 931 30 637 60 124 64 030 63 285 231 1 105 832 Summa intäkter 60 355 65 136 64 117 Kostnader 60 355 65 136 64 117 34 813 33 824 28 266 9 045 10 823 13 060 Summa intäkter 43 858 44 647 41 326 Kostnader 43 982 44 461 40 693 373 311 378 598 388 498 1 731 916 739 Summa intäkter 375 042 379 513 389 238 Kostnader 375 042 379 513 389 238 500 929 505 798 510 064 11 735 13 429 15 253 Summa intäkter 512 665 519 227 525 318 Summa kostnader 512 788 519 041 524 685 Analys Intäkter av anslag Andra intäkter än anslag Regler Intäkter av anslag Andra intäkter än anslag Kommunikation Intäkter av anslag Andra intäkter än anslag Inspektion Intäkter av anslag Andra intäkter än anslag Totalt Intäkter av anslag Andra intäkter än anslag finansiell redovisning Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER (Belopp i tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Beviljad i regleringsbrevet 59 500 59 600 59 300 50 000 50 000 Utnyttjad 30 370 28 274 25 523 21 338 24 707 55 422 55 422 55 422 55 422 55 422 0 0 0 0 0 290 451 543 1 007 266 0 0 0 0 0 – beräknat belopp enligt regleringsbrevet 9 500 10 000 11 700 13 500 15 200 – utfall (inklusive övriga intäkter) 9 120 10 183 11 508 12 303 15 382 – – – – – 15 622 15 033 15 019 14 658 18 921 0 0 0 0 0 29 301 7 084 2 980 6 938 7 757 152 275 162 418 125 0 0 0 1 091 – Tilldelade bemyndiganden 18 400 18 400 18 400 18 400 18 400 Varav gjorda åtaganden 18 391 18 391 18 391 18 335 18 391 Årsarbetskrafter 499 522 534 527 527 Anställda 532 555 568 558 558 1 005 974 962 947 900 –124 186 633 –1 324 –305 597 411 –221 1 103 1 407 Låneram i Riksgäldskontoret Kontokredit hos Riksgäldskontoret Beviljad i regleringsbrevet Maximalt utnyttjad Räntekonto Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Ej disponibla intäkter Anslagskredit Beviljad – 2:1, ap.1. Förvaltningskostnader med mera Utnyttjad – 2:1, ap.1. Förvaltningskostnader med mera Anslagssparande – 2:1, ap.1. Förvaltningskostnader med mera – 2:1, ap.2. Medel för regional skyddsombudsverksamhet –13:3:1, ap.2. Särskilda jämställdhetsåtgärder Bemyndiganden Medelantal under året 1) Driftskostnad Per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets Balanserad 1) Beräknat på ett medelvärde av fyra mättidpunkter. 35 36 finansiell redovisning Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 RESULTATRÄKNING (Belopp i tkr) Not 2014 2013 500 929 505 798 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 9 120 10 183 Intäkter av bidrag 2 2 293 2 753 Finansiella intäkter 3 322 492 512 665 519 227 Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 4 –377 946 –383 577 Kostnader för lokaler 5 –34 077 –33 878 Övriga driftkostnader 6 –89 282 –91 102 Finansiella kostnader 7 –311 –299 –11 171 –10 185 Summa kostnader –512 788 –519 041 Verksamhetsutfall –124 186 101 435 101 312 –101 435 –101 312 0 0 –124 186 Avskrivningar och nedskrivningar Transfereringar 8 Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo transfereringar Årets kapitalförändring 9 finansiell redovisning Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 BALANSRÄKNING (Belopp i tkr) Not 2014-12-31 2013-12-31 Balanserade utgifter för utveckling 8 049 8 168 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 2 871 5 825 Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 10 11 Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer med mera 3 681 2 844 15 854 12 538 1 529 1 037 283 263 7 003 6 849 111 16 12 426 11 724 38 17 –21 834 4 448 82 043 49 779 6 6 112 060 103 513 Varulager med mera Varulager och förråd 12 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter 13 Övriga kortfristiga fordringar Periodavgränsningsposter 14 Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Avräkning med statsverket 15 Avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 16 Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Summa tillgångar Kapital och skulder Myndighetskapital 17 Balanserad kapitalförändring 597 411 –124 186 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 6 474 6 852 Övriga avsättningar 5 877 6 317 30 370 28 274 Kortfristiga skulder till andra myndigheter 10 286 12 547 Leverantörsskulder 19 169 11 318 5 930 6 332 32 610 30 984 836 210 33 82 112 060 103 513 Inga Inga Kapitalförändring enligt resultaträkningen Avsättningar 9 18 Skulder med mera Lån i Riksgäldskontoret 19 Övriga kortfristiga skulder 20 Periodavgränsningsposter 21 Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa kapital och skulder Ansvarsförbindelser 37 38 finansiell redovisning Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 ANSLAGSREDOVISNING Ingående överföringsbelopp (Belopp i tkr) Årets tilldelning enligt regleringsbrev Omdisponerade anslagsbelopp Redovisning mot anslag Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder (ram) ap.2. Särskilda jämställdhetsåtgärder – del till AV (ram), 0 4 000 7 084 520 765 275 101 587 7 359 626 352 1 240 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2:1 Arbetsmiljöverket ap.1. Förvaltningskostnader (ram), 2 ap.2. Medel för regional skyddsombudsverksamhet (ram), 3 Summa anslag 240 REDOVISNING mot bemyndiganden Tilldelad bemyndiganderam Ingående åtaganden Utestående åtaganden Utgiftsområde 14, Arbetsmarknad och arbetsliv 2:1 Arbetsmiljöverket ap.2. Medel för regional skyddsombudsverksamhet (ram), 3 18 400 18 391 18 391 Regleringsbrev 2013-12-19, anslaget 13:3:1 ap.2 samt regeringsbeslut A2011/2209/ARM, 2011-05-12, anslaget 13:3:1 ap.2. tilldelade medel 4 000 tkr Ändrat regleringsbrev 2014-09-04 (A2014/3170/ARM) omdisponerat 240 tkr. Ingående överföringsbelopp från 2013 disponeras inte. 2 Regleringsbrev 2013-12-19, anslaget 14:2:1 ap.1. Tilldelade medel 520 765 tkr. Ingående överföringsbelopp från 2013, 7 084 tkr. Utfallet uppgår till 95,7 procent av tilldelat anslag. Det låga utfallet förklaras främst av färre antal anställda till följd av att många har slutat och att rekryteringen har påbörjats sent på året. 3 Regleringsbrev 2013-12-19, anslaget 14:2:1 ap.2. Tilldelade medel 101 587 tkr. Ingående överföringsbelopp från 2013, 275 tkr, disponeras inte. Finansiella villkor Anslag 14.2:1, anslagspost 2 Arbetsmiljöverket ska betala ut högst 100 087 tkr efter rekvisition från de centrala arbetstagarorganisationerna för den regionala skyddsombudsverksamheten. Under året har 100 087 tkr utbetalats. Arbetsmiljöverket ska betala ut högst 1 500 tkr efter rekvisition från de centrala arbetstagarorganisationerna för stöd till parternas deltagande i standardiseringsverksamheten. Under året har 1 348 tkr utbetalats. Bemyndiganden Arbetsmiljöverket får under år 2014 besluta om den del av den regionala skyddsombudsverksamheten som medför utgifter för år 2015. Bemyndigandet avser anslag 14:2:1, ap.2. Anslagskredit Anslag 14:2:1, ap.1 15 622 tkr Arbetsmiljöverket har inte överskridit tilldelat anslagsbelopp. 1 finansiell redovisning Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Utnyttjad del av medgivet överskridande Totalt disponibelt belopp Indragning 0 Utgående överföringsbelopp Utgifter 4 240 –4 240 0 527 849 –498 548 29 301 –275 101 587 –101 435 152 –275 633 676 –604 223 29 453 Utestående åtaganden fördelning per år 2015 18 391 2016 2017 2018 39 40 finansiell redovisning Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 Tilläggsupplysningar och noter 1 Allmänt Immateriella anläggningstillgångar Årsredovisningen har upprättats i enlighet med förord Som immateriella anläggningstillgångar redovisas ningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunder förvärvade licenser och rättigheter för dataprogram lag. Maskinella avrundningar kan ge mindre differen samt egenutvecklade IT-system om den beräknade livs ser vid manuella summeringar. längden överstiger tre år. För förvärvade licenser och rättigheter ska anskaffningsvärdet uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp och för egenutvecklade IT-system 2 Kommentarer till resultatredovisningen Agresso: ekonomisystem. Brytdag 2015-01-05 ska utvecklingsutgifterna uppgå till minst 300 tkr. Immateriella anläggningstillgångar skrivs av från Agresso: tidredovisning. Brytdag 2014-12-31 och med den månad programvaran/systemet tas i Agresso: lön. bruk. Avskrivningstiden är fem år. Brytdag 2014-12-31 3 Tillämpade redovisningsprinciper 3.4 Varulager 3.1 Värdering av fordringar och skulder Lager av informationsprodukter Fordringarna har upptagits till det belopp som efter Lagret av informationsprodukter har värderats enligt individuell prövning beräknas bli betalt. I de fall faktu FIFO-principen. ra eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag Anskaffningsvärdet för artikelgruppen Regler (före 2015-01-05 eller när fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovisas belop pen som periodavgränsningsposter. Övriga händelser tas upp som fordringar respektive skulder. 3.2 Periodavgränsningsposter Som periodavgränsningspost bokförs belopp som över stiger 10 tkr. skrifter med mera) har reducerats för inkurans enligt följande: – Regler äldre än tre år och med en omsättning mindre än 10 procent av lagersaldot avskrivs helt. – Regler äldre än tre år med inleverans under året och med en omsättning mindre än 5 procent av lager saldot avskrivs helt. Övriga regler tas upp till hela anskaffningsvärdet och 3.3 Värdering av anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar All anskaffning med en ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde om minst ett halvt pris basbelopp redovisas som anläggningstillgång. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Avskrivningar på börjas den månad då tillgången tagits i bruk i avsedd verksamhet. Följande avskrivningstider tillämpas: – Mätinstrument, 7 år – Byggnadsinventarier, 3–7 år – Förbättringsutgifter på annans fastighet, 3–7 år – Kontorsmöbler, 7 år – Datorer och kringutrustning, 3–4 år – Kontorsmaskiner, 4 år övriga diverse produkter (pärmar med mera) tas upp till hela anskaffningsvärdet. Inom övriga artikelgrupper utmönstras inkuranta produkter löpande från lagret varför ingen reducering för inkurans har gjorts. Lager av personalvårdsartiklar Lager med artiklar av personalvårdskaraktär har tagits upp till hela anskaffningsvärdet med avdrag för skada de enheter som helt har skrivits av. finansiell redovisning Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 inspekterande personal inom tillsynsverksamheten. 6 Uppgifter om sjukfrånvaro enligt 7 kap 3§ förordningen om årsredovisning och budgetunderlag Under 2011 tecknades ett nytt ramavtal med Leaseplan Tabell över sjukfrånvaron finns under avsnittet Kompe AB om leasing av förmånsbilar. Det tidigare avtalet tensförsörjning 3.5 Leasing Arbetsmiljöverket leasar förmånsbilar till i huvudsak med ALD Automotiv som tecknades 2009 löpte ut under 2011. Avtalen har klassificerats som operationell leasing enligt Redovisningsrådets rekommendation RR6:99. Framtida leasingavgifter enligt avtalen uppgick vid 7 Uppgifter om ledande befattningshavare enligt 7 kap 2§ förordningen om årsredovisning och budgetunderlag utgången av 2014 till 13 575 tkr inklusive ej avdragsgill I beloppen ingår ersättning (löner, arvoden samt moms. Det är en minskning med 12 procent jämfört skattepliktiga förmåner) till generaldirektören och med föregående år och beror främst på färre antal bilar ledamöterna i Arbetsmiljöverkets insynsråd utbetalda och att endast 38 nya kontrakt tecknades under året. under 2014 samt uppgifter om uppdrag som styrelseeller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. År Framtida leasingavgifter 2014-12-31 tkr Framtida leasingavgifter 2013-12-31 tkr 1 8 185 7 655 Befattningshavare / Insynsråd 2–4 5 390 7 751 Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör Fr o m 2014-09-30 320 Bernt Nilsson, Tf generaldirektör 2014-03-17–2014-09-29 988 Källa: Leasplan AB och ALD Automotive 4 Förändrade redovisningsprinciper Inga förändrade redovisningsprinciper under 2014 Belopp, Tkr Mikael Sjöberg, generaldirektör T o m 2014-03-16 Ledamot i Skolinspektionens insynsråd 262 Lena Abrahamsson, 5 Ekonomiskt mål för den avgiftsfinansierade verksamheten För den särskilda informationsverksamheten gäller enligt regleringsbrevet att denna får finansieras med avgifter i lämplig omfattning med hänsyn till syftet med verksamheten. – Styrelseledamot i FORTE, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd 5 Maria Albin 6 Penilla Gunther 5 Ismail Kamil 6 Bo Melin 5 Raimo Pärssinen – Styrelseledamot i Arbetarbladet Intressenter AB – Ledamot i Länsstyrelsen i Gävleborgs insynsråd Källa: Agresso 6 41 42 finansiell redovisning Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 NOTER (Belopp i tkr) 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2014 2013 1 1 8 825 9 959 294 223 1 0 Totalt intäkter av avgifter och andra ersättningar 9 120 10 183 Intäkter av bidrag 2014 2013 Bidrag från annan myndighet 1 582 1 715 114 0 0 482 39 0 558 556 2 293 2 753 2014 2013 290 451 31 41 322 492 2014 2013 –242 285 –243 897 Lagstadgade arbetsgivaravgifter, utgifter –76 304 –78 571 Premier för avtalsförsäkringar med mera, utgifter –32 381 –32 471 Övriga personalkostnader –26 977 –28 638 –377 946 –383 577 Avgiftsbelagd verksamhet Offentligrättslig verksamhet Övriga offentligrättsliga avgifter Uppdragsverksamhet Avgiftsbelagd informationsverksamhet Övriga intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen Intäkter av andra ersättningar 2 Kommuner EU Privata företag Övriga organisationer Summa Posten kommuner består av merkostnadsersättning från Stockholms stad för ett projekt om försök med elbilar. Posten EU består av bidrag från EU avseende SLIC 2013. Posten privata företag består av bidrag för lärlingsplats från Praktiska Sveriga AB. Posten övriga organisationer består av bidrag från norska staten avseende nordiska expertgruppen (NEG). 3 Finansiella intäkter Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter Summa 4 Kostnader för personal Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal. Summa finansiell redovisning Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 NOTER (Belopp i tkr) 5 Kostnader för lokaler 2014 2013 –28 878 –28 657 –5 200 –5 221 –34 077 –33 878 2014 2013 0 –7 Tjänster, utomstatliga –30 665 –26 505 Leasingavgifter –12 033 –15 361 Datatjänster –12 315 –14 178 Resekostnader –6 512 –6 248 Telefoni –6 949 –6 989 Tryckning av publikationer samt pappersvaror –5 579 –5 214 Övrigt –15 228 –16 600 Summa –89 282 –91 102 2014 2013 Ränta på lån hos Riksgäldskontoret –129 –261 Kostnadsränta Statens tjänstepensionsverk –158 –27 –24 –11 –311 –299 2014 2013 Medel för regional skyddsombudsverksamhet –101 435 –101 312 Summa –101 435 –101 312 2014 2013 Avgiftsfinansierad informationsverksamhet, årets resultat –124 186 Summa –124 186 Lokalhyror Övriga lokalkostnader Summa 6 Övriga driftskostnader Reaförlust vid försäljning av anläggningstillgångar 7 Finansiella kostnader Övriga finansiella kostnader Summa 8 9 Transfereringar Årets kapitalförändring 43 44 finansiell redovisning Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 NOTER (Belopp i tkr) 10 Immateriella anläggningstillgångar 2014 2013 23 938 20 729 Årets anskaffningar 1 913 3 209 Årets utrangeringar 0 0 25 851 23 938 –15 771 –13 963 Årets avskrivningar –2 032 –1 808 Årets utrangeringar 0 0 –17 802 –15 771 8 049 8 168 19 505 19 284 Årets anskaffningar 0 221 Årets utrangeringar 0 0 UB anskaffningsvärde 19 505 19 505 IB ack avskrivningar –13 680 –9 858 Årets avskrivningar –2 954 –3 821 Årets utrangeringar 0 0 –16 634 –13 680 2 871 5 825 Balanserade utgifter för utveckling IB anskaffningsvärde UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar UB ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar IB anskaffningsvärde UB ack avskrivningar Bokfört värde finansiell redovisning Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 NOTER (Belopp i tkr) 11 Materiella anläggningstillgångar 2014 2013 IB anskaffningsvärde 9 919 8 921 Årets anskaffningar 1 524 1 332 Årets utrangeringar 0 –334 UB anskaffningsvärde 11 442 9 919 IB ackumulerade avskrivningar –7 075 –6 846 Årets avskrivningar –687 –558 Årets utrangeringar 0 329 –7 762 –7 075 3 681 2 844 89 410 93 973 Årets anskaffningar 8 814 7 921 Årets utrangeringar –52 –12 485 98 172 89 410 –76 872 –85 358 Årets avskrivningar –5 499 –3 998 Årets utrangeringar 52 12 483 –82 319 –76 872 15 854 12 538 Varulager med mera 2014 2013 Varulager 1 529 1 037 Kortfristiga fordringar 2014 2013 Fordringar hos andra myndigheter 7 003 6 849 Förbättringsutgifter på annans fastighet UB ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Maskiner, inventarier, installationer med mera IB anskaffningsvärde UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar UB ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Av årets anskaffningar av maskiner utgör 7 621 tkr byte av samtliga datorer. 12 Varulagret består av tryckta föreskrifter till försäljning. Det ökade varulagervärdet förklaras av att ett stort antal föreskrifter har behövt omarbetas till följd av införandet av sanktionsavgifter under 2014. Tilläggen har tryckts upp i form av tilltryck till befintlig föreskrift. 13 Av fordringar på andra myndigheter utgör 6 849 tkr fordran på ingående mervärdesskatt 45 46 finansiell redovisning Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 NOTER (Belopp i tkr) 14 Periodavgränsningposter 2014 2013 Förutbetalda hyror 7 849 8 036 Datatjänster 2 726 2 208 Förutbetalda leasingavgifter (förmånsbilar) 1 031 1 119 820 361 12 426 11 724 Inomstatliga 38 17 Summa 38 17 2014 2013 2 345 893 105 675 108 812 –107 881 –107 361 138 2 345 –7 084 –2 980 498 548 500 462 –520 765 –504 566 0 0 –29 301 –7 084 9 187 11 351 –1 859 –2 164 7 328 9 187 –21 834 4 448 Förutbetalda kostnader Övriga förutbetalda kostnader Summa Upplupna bidragsintäkter 15 Avräkning med statsverket Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Medel hänförbara till transfereringar med mera som betalats till icke räntebärande konto Fordringar/skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Summa Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Utgående fordran avseende anslag i Utgående fordran avseende anslag i icke ränte bärande flöde om 138 tkr består av kostnader redovisade mot anslag 13:3:1 ap.2. som inte överförts från statens checkräkning i Riksbanken, SCR, till räntekonto. Överföring har gjorts under 2015. finansiell redovisning Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 NOTER (Belopp i tkr) 16 Behållning/kredit räntekonto i Riksgäldskontoret 2014 2013 Behållning på räntekonto i RGK 82 043 49 779 – varav kortsiktigt likviditetsbehov 51 391 44 000 Den ökade behållningen på räntekontot förklaras främst av att 22 180 tkr av årets tilldelade anslag inte förbrukats samt att leverantörsskulderna ökat med 7 850 tkr. Beviljad räntekontokredit för år 2014 är 55 422 tkr. 17 Myndighetskapital Bal. Kap Anslagsfin verks. Föregående års UB Bal. Kap Avgiftsfin verks. Kapitalförändring enl RR Summa 0 411 186 597 A Ingående balans 0 411 186 597 Föregående års kapitalförändring 0 186 –186 0 –124 –124 Rättelse/ändr. princip Året kapitalförändring B Summa årets förändring 0 186 –310 –124 C Utgående balans 0 597 –124 474 Som en följd av övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning uppkommer inget myndighetskapital i den anslagsfinansierade verksamhenen. 18 Avsättningar 2014 2013 Ingående avsättning 6 852 7 479 Årets pensionskostnad 1 895 2 223 –2 272 –2 850 6 474 6 852 TSN-medel 3 699 2 953 Avsättning till följd av omorganisation 2 179 3 364 Summa övriga avsättningar 5 877 6 317 Pensioner Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning för pensioner Övriga avsättningar TSN-medel består av avsättning för kompetensutveckling. Avsättning görs varje månad med 0,3 procent av lönesumman. Under året har 746 tkr avsatts. Ingen förbrukning av medel har skett under 2014. Under 2013 har en större omorganisation med bl a nedläggning av sju kontor påbörjats. Avsättning för kostnader i samband med omorganisationen har gjorts med sammanlagt 2 179 tkr. Kostnaderna avser personalkostnader om 659 tkr samt lokalkostnader om 1 520 tkr. Beräknad återföring 2015 uppgår till 1 894 tkr. 47 48 finansiell redovisning Arbetsmiljöverkets årsredovisning 2014 NOTER (Belopp i tkr) 19 Lån i Riksgäldskontoret 2014 2013 Ingående skuld 28 274 25 523 Lån upptagna under året 13 406 12 922 Årets amorteringar 20 –11 310 –10 171 Summa lån i Riksgäldskontoret 30 370 28 274 Beviljad låneram 59 500 59 600 Övriga kortfristiga skulder 2014 2013 Personalens källskatt 5 911 6 332 20 0 Summa 5 930 6 332 Periodavgränsningsposter 2014 2013 27 141 27 552 Upplupna löner inklusive sociala avgifter 3 343 2 606 Övriga upplupna kostnader 2 126 826 32 610 30 984 Inomstatliga bidrag 806 6 Utomstatliga bidrag 30 204 836 210 Prenumerationsavgifter 33 82 Summa 33 82 33 479 31 276 Övriga skulder 21 Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter Summa Oförbrukade bidrag Summa Övriga förutbetalda intäkter Totalt Oförbrukade inomstatliga bidrag avser ett bidrag för jämställdhetsintegrering om totalt 1 810 tkr varav 800 tkr inte förbrukats under 2014. Återbetalning av ej förbrukade medel kommer att ske senast i mars 2015. Oförbrukade utomstatliga bidrag avser bidrag från EU avseende SLIC 2013. beslutsmening Årsredovisning för Arbetsmiljöverket Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm 2015-02-20 Erna Zelmin-Ekenhem Generaldirektör Här finns Arbetsmiljöverket Luleå UMEÅ Östersund Härnösand Falun ÖREBRO Skövde GÖTEBORG Linköping Jönköping Växjö MALMÖ Vår organisation 2014. Eskilstuna STOCKHOLM www.av.se Vår vision: Alla vill och kan skapa bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket | Lindhagensgatan 133 | 112 79 Stockholm | Telefon 010-730 90 00 | www.av.se
© Copyright 2024