Detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg i
Malmö stad 1 (2) Stadsområdesförvaltning Norr Datum Tjänsteskrivelse 2015-10-08 Vår referens Annette Larsson Projektledare [email protected] Detaljplan Cronholm 1 Kirseberg SOFN-2015-106 Sammanfattning Stadsområdesnämnd ska yttra sig över förslaget till detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg. Syftet med planen är att gör det möjligt med en bredare användning av Sydsvenska Dagbladets tidigare kontor och tryckeri. Förvaltningen ser förslaget som positivt. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att godkänna yttrandet och överlämna det till Stadsbyggnadsnämnden, samt att omedelbart justera paragrafen. Beslutsunderlag • • • • • Plankarta- detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg i Malmö Planbeskrivning- Detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg i Malmö Samrådshandlingar- Detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg i Malmö Förslag till yttrande över detaljplan Cronholm 1 Dpl Cronholm 1 Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Norr 2015-10-22 Ärendet Det är en positiv utveckling för ett område med mycket verksamhet och industrier. Samtidigt ligger området på linjen mellan Nyhamnen, som står inför stor omvandling, och Sege park som också ska utvecklas med hållbarhet i fokus. Detaljplanen ligger väl i linje med dessa förändringar. Ansvariga SIGNERAD [Här kommer namnet på de chefer som i systemet har godkänt ärendet inför nämnd att hämtas in automatiskt. Du behöver bara skriva något under denna rubrik om du INTE kommer att få ärendet godkänt digitalt.] 2 (2) Malmö stad 1 (2) Stadsområdesnämnd Norr Datum Yttrande 2015-09-28 Adress Diarienummer Till SOFN-2015-106 Stadsbyggnadsnämnden] Detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg i Malmö [Dnr 2014-908] Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Stadsområdesnämnd Norr har fått möjlighet att yttra sig över förslaget till detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg. Syftet är att göra det möjligt med en bredare avvändning (såsom centrumanvändning) av Sydsvenska Dagbladets tidigare kontor och tryckeri. Det innefattar inte nya bostäder. Yttrande Nämnden ser positivt till denna utveckling av både fastighet och område. Sydsvenskanhuset är en viktig byggnad i Malmö, ett landmärke. Att området också är ett fornlämningsområde gör det ytterligare skyddsvärt. Fastigheten ligger dessutom nära både Nyhamnen, utpekad som Malmös kommande spjutspetsområde, och Sege park som också har en status som utvecklingsområde med hög hållbarhetsprofil. Därför noterar nämnden också miljöambitionen med sänkt parkeringsnorm (det finns bra kollektivtrafikförsörjning till området)och rejält utökat antal cykelplatser, samt att det finns tankar för framtiden om ny gång- och cykelväg. Sådana satsningar ger Malmöborna möjligheter att välja mer klimatsmarta transportsätt och påverka staden i hållbar riktning. Träd och annan grönska har fått en tydlig plats i planen. Det är viktigt att denna aspekt inte tappas bort i genomförandet – träd och grönska har betydelse för klimat, syresättning, dagvatten och människors välbefinnande. Det kan bidra till bullersänkning och visuellt skydd från trafiken. Biologisk mångfald och våra ekosystemtjänster måste, menar nämnden, noga stödjas och värnas. Området befinner sig längs huvudstambanan och rangerbangård med mycket buller. Det är kommenterat i planen och bullerdämpande åtgärder för arbetsplatserna inomhus ska följas upp i bygglovsskedet. 2 (2) Nämnden kan också till sin glädje konstatera att barnperspektivet och jämställdhetsperspektivet är beaktat i planen. I anslutning till detta bör typen av verksamheter som förläggs här gärna bedömas ur dessa perspektiv, och kanske också framhävas som önskvärda i detaljplanen. Ordförande Janne Grönholm Stadsområdesdirektör Ann Söllgård [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden] datum diarienummer 2015-09-10 2014-908 Dp 5413 Till berörda av pågående planering enligt sändlista SAMRÅDSHANDLINGAR Detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg i Malmö Stadsbyggnadskontoret har på uppdrag av stadsbyggnadsnämnden upprättat detta förslag till detaljplan. Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att tillåta en bredare användning av Sydsvenska Dagbladets tidigare kontor och tryckeri. Gällande plan anger industrianvändning (J). Planförslagets omfattning och innehåll framgår av bifogade handlingar. Enligt plan- och bygglagen (PBL 5 kap 11§) ska samråd ske när detaljplaner tas fram. Genom detta samråd ges statliga myndigheter, kommunala förvaltningar, sakägare och andra som berörs möjlighet att lämna synpunkter. Planhandlingarna finns även tillgängliga på www.malmo.se. Synpunkter på förslaget skickas till epostadress [email protected] eller postadress Malmö stadsbyggnadskontor, 205 80 Malmö. Synpunkter ska lämnas skriftligt och med namn och adress. Senast 2015-10-11 måste eventuella synpunkter ha kommit in till Stadsbyggnadskontoret. De synpunkter som lämnas in kommer att sammanställas och kommenteras i en samrådsredogörelse. Efter eventuella revideringar kommer detaljplanen att hållas tillgänglig för granskning och då utgör samrådsredogörelsen en av handlingarna. Under granskningstiden finns ytterligare möjligheter att lämna synpunkter på detaljplanen. Undertecknad svarar gärna på frågor kring förslaget till detaljplan. Stadsbyggnadsnämnden V 150609 Magdalena Alevrá, handläggare Planhandläggare telefon 040 34 24 27 eller [email protected] 1 (3) 2 (3) SÄNDLISTA Till berörda av pågående planering enligt fastighetsförteckning (sakägare). Fastighetsförteckningen finns att tillgå på stadsbyggnadskontoret. Länsstyrelsen Lantmäterimyndigheten Region Skåne (för Skånetrafiken, Hälsa och sjukvård) Tekniska nämnden Ann Charlotte Lindén, gatukontoret Erik Nelson, fastighetskontoret Miljönämnden Miljönämnden Stadsområdesnämnd Norr Malmö Museer Malmö Muséer Malmö Museer Räddningstjänsten Syd VA SYD VA SYD VA SYD E.ON Elnät Sverige AB E.ON Värme Syd Sverige AB TeliaSonera, Skanova Access AB Tele 2 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] FÖR KÄNNEDOM SBK Bygglovenheten SBK Bygganmälanenheten SBK Strategiavdelningen SBK Strategiavdelningen SBK Stadsmätningsavdelningen Malmö Museer Stadsbyggnadskontoret, Informationsavdelningen Newsec, Charlotte Enjin, Dockplatsen 12, 211 19, Malmö Fojab arkitekter, Sara Schlyter, Hallenborgs Gata 1A, 211 19 Malmö 3 (3) [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] PLANKARTA PLANBESTÄMMELSER KC k1 k2 50.0 Kontor, centrumanvändning, dock ej volymhandel. k1 20 12.0 6.0 5.0 9.0 40 k1 50 M KCJm 30 Skala 1:1000 (A1) 10 8.0 12.0 k1 k2 10 5 0 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. GRÄNSER Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns KC ANVÄNDNING AV MARK Kvartersmark KCJm Kontor, centrumanvändning, dock ej volymhandel, samt icke störande industri och hantverk. BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Byggnad får inte uppföras 15.0 k1 12.0 0 5. GRUNDKARTEBETECKNINGAR Koordinatsystem SWEREF 99 13 30 Fastighetsgräns/traktgräns/gränspunkt Järnvägsspår Byggnad ILLUSTRATIONSKARTA 10 5 0 10 20 30 Skala 1:1000 (A1) 40 50 M Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser HANDLINGAR Miljökonsekvensbeskrivning ORIENTERINGSKARTA Samrådsredogörelse Illustrationskarta Fastighetsförteckning Utlåtande Planprogram Skärmtak Detaljplan för fastigheten CRONHOLM 1 Agneta Holmberg Karttekniker Magdalena Alevra Arkitekt Upprättad av Malmö Stadsbyggnadskontor i Kirseberg i Malmö Josephine Nellerup Planchef Betygar Anna Westberg Antagen av stadsbyggnadsnämnden Laga kraft Ewa Rannestig Stadsingenjör Dp 5413 Grundkartan upprättad 2015-03-18 SAMRÅDSHANDLING 2015-09-10 Buskage/markbegränsning Byggnad, takkontur Staket eller plank Häck Gång- och cykelbana Stödmur Mur Vägkant Slänt Kantsten Mindre komplementbyggnader och skärmtak får uppföras Utformning Registerbeteckningar Servitut Ledningsrättsområde Servitutsområde Traktnamn Träd PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Högsta byggnadshöjd i meter. Utöver denna får tekniska installationer finnas k1 Ändringar ska utföras varsamt och med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och kulturhistoriska värden. Värdefulla egenskaper och karaktärsdrag är: · Ljusa fasader med fönsterband på långsidorna. · Fasadmaterial som till kulör och indelning liknar ursprunglig marmorbeklädnad. 0.0 k2 Ändringar ska utföras varsamt och med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och kulturhistoriska värden. Värdefulla egenskaper och karaktärsdrag är: · Slutna gavelfasader, med undantag för perspektivfönstret. · Perspektivfönster på västra gavelfasaden, våning 13. · Uppglasade ytterväggar i bottenvåningen. · Öppen foajé utan avdelande mellanväggar. · Obehandlade betongpelare i bottenvåningen med synlig brädstruktur från gjutningen. · Kalkstensgolv i foajén med rombiskt mönster. · Spiraltrappa i foajén med vägg målad i röd, högblank lackfärg och trappsteg i ljus marmor. datum diarienummer 2015-09-10 2014-908 Dp 5413 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för fastigheten Cronholm 1 i Kirseberg i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att tillåta en bredare användning av Sydsvenska Dagbladets tidigare kontor och tryckeri. Gällande plan anger industrianvändning (J). SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET Förslaget till ny detaljplan innebär att existerande verksamheter i befintliga byggnader kan säkras och att en ökad blandning av hyresgäster kan ges plats. Målet har varit att göra det möjligt att utveckla landmärket till ett mer mångfacetterat och öppet verksamhetskvarter. Förutom kontorsverksamhet och icke störande industri föreslås att centrumanvändning tillåts. Förslaget innehåller inga nya byggrätter och inga nya bostäder. Planförslaget är upprättat i enlighet med översiktsplanen. PLANHANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, illustrationsplan och denna planbeskrivning. PLANFÖRFARANDE Detaljplanen handläggs med standardförfarande i enlighet med 5 kap 7§ plan- och bygglagen. Förslaget är förenligt med översiktsplanen och Länsstyrelsens granskningsyttrande och har inte ett betydande intresse för allmänheten. V 150101 Avsikten är att detaljplanen ska antas av Stadsbyggnadsnämnden i Kommunfullmäktiges ställe i enlighet med 5 kap 27§ plan- och bygglagen. 1 (10) PLANDATA Planområdet utgörs av fastigheten Cronholm 1 i Sege industriområde. Fastigheten begränsas i söder av Stockholmsvägen, i norr av Krusegatan och i öster av Murmansgatan. Fastigheten är c:a 16500 kvm stor och ägs av Cholm AB. Inom fastigheten finns inga servitut eller ledningsrätter. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11§ miljöbalken. Därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning upprättats. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 ELLER 4 KAP MILJÖBALKEN Detaljplanen berör område av riksintresse för kustzonen. Bedömningen har gjorts att planförslaget inte riskerar att påtagligt skada riksintresset. ÖVERSIKTSPLAN Området redovisas i översiktsplanen som Särskilt verksamhetsområde (Sege industriområde). Det innebär att det är ett avgränsat, befintligt verksamhetsområde vars innehåll ska värnas. Bestämmelser för kontors-, centrum- och icke störande industriverksamhet kan anses förenlig med översiktsplanen då dessa gör ökad variation möjlig och inte bedöms inverka hämmande på befintlig verksamhet i området. I översiktsplanen anges att Särskilda verksamhetsområden ska utgöra en tät, grön och attraktiv stadsmiljö. Möjligheten att i detaljplaner skydda särskilt värdefulla kulturmiljöer och byggnader ska utnyttjas. GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER Området är tidigare planlagt. Gällande detaljplan, Pl 558, anger en generell användningsbestämmelse, industri (J), utan inskränkningar. På denna bestämmelse uppfördes ursprungliga byggnaderna avsedda såväl för tryckeri (störande) och kontor i 15 våningar (icke störande). Fastighetsindelningsbestämmelse 1280K-102C gäller idag. Gällande detaljplaner och fastighetsindelningsbestämmelser upphör att gälla inom planområdets gränser i samband med att denna detaljplan vinner laga kraft. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN BAKGRUND/HISTORIK Byggnaderna på fastigheten uppfördes under tidigt 1960-tal som ett komplett tidningshus för Sydsvenska Dagbladet Snällposten. Valet av plats var strategisk, vid Stockholmsvägens nya infart till Malmö. I början av 1990-talet flyttade tryckeriet till nybyggda industrilokaler i Fosie och vid årsskiftet 2013-2014 lämnade tidningen huset. Cholm AB förvärvade fastigheten och har nu för avsikt att utveckla kvarteret innehållsmässigt. 2 (10) BEFINTLIG BEBYGGELSE Bebyggelsen på platsen består av ett antal sammanhängande byggnadskroppar som speglar den raka produktionens olika steg i linje, från redaktioner genom sätteri och presshall till distribution och tidningsutlämning. I en vinkelbyggnad fanns lager och i höghusdelen placerades redaktionsrum, annonsavdelningar, administration, representation och matsalar. Idag finns lätt industri (montering, distribution och lager) med tillhörande kontor samt ren kontorsverksamhet inhyrda i delar av byggnaderna. KULTURMILJÖ VÄRDEFULLA BYGGNADER OCH BEBYGGELSEMILJÖER Byggnaden på fastigheten Cronholm 1 uppfördes under första hälften av 1960-talet för Sydsvenska Dagbladet Snällposten som ett komplett tidningshus med samtliga funktioner samlade i ett komplex. För ritningarna stod arkitekten Sture Kelfve i nära samråd med Sydsvenskans VD och chefredaktör Olof Wahlgren. I byggnaden arbetade som mest närmare 1000 personer. Byggnaden är ett landmärke i staden och ett tydligt uttryck för sin tid, det vill säga efterkrigstidens och rekordårens framtidsoptimistiska era. Den utgör ett exempel på modernistisk arkitektur med ett starkt formspråk och internationella influenser. Den modernistiska stilen kommer bland annat till uttryck i det strama formspråket, de tydliga, fyrkantiga volymerna, de ljusa fasaderna med fönsterband, den lätta och uppglasade bottenvåningen med pelare i betong. Byggnadskomplexet har genomgått vissa förändringar genom åren. Mest påtagligt är att de ursprungliga marmorfasaderna har ersatts med plåtkassetter. Från början var högdelens fasader klädda i vit och grå carraramarmor som plockades ner kring år 1990. År 2005 ersattes marmorn även på de lägre byggnadsdelarna med plåtkassetter. Trevåningsbyggnaderna öster om högdelen hade ursprungligen fasader i gulaktig ekebergsmarmor med fönsterbröstningar av mörkblå, emaljerad stålplåt. ARKEOLOGI Fastigheten ligger inom ett fornlämningstätt område. Inför markarbeten ska samråd ske med Länsstyrelsen. TOPOGRAFI OCH LANDSKAP Fastigheten/planområdet ligger i ett trafiklandskap och utgör en bebyggd kil mellan parallella infartsvägar, Lundavägen och Stockholmsvägen i söder och den breda bangården i norr. I kilens förlängning in mot centrum finns rester kvar av en gammal väg med hamlad pilallé. I övrig finns ingen vegetation av större betydelse i närområdet. KOLLEKTIVTRAFIK Området är väl försörjt med kollektivtrafik. På Krusegatan, i direkt anslutning till byggnadens huvudentré finns busshållplats för regiontrafiken, där buss 130 och 172 förbinder platsen med Malmö och Lund (15-minuterstrafik dagtid) resp. Staffanstorp/Genarp (30-minuterstrafik). 300 m från fastigheten finns stadsbuss 31 som har linjesträckning Centralen – Lindängen, över Bulltofta och Jägersro (20- eller 30-minuterstrafik). 3 (10) TRAFIK Området är beläget invid Stockholmsvägen och matas från Sege trafikplats i öster och från Lundavägen via bro över Stockholmsvägen. Genom Sege industriområde löper Krusegatan, där fastighetens huvudentré finns. I öster nås fastigheten även från Murmansgatan. TEKNISK INFRASTRUKTUR VATTEN OCH AVLOPP VA-ledningar löper in till Murmansgatan från sydväst, under Stockholmsvägen, i Murmansgatan och i Krusegatan. EL Elledningar löper söder om byggnaden, längs med Stockholmsvägen. Därifrån matas en egen transformatorstation med högspänning. Elledningar finns också i Murmansgatan. TELE Telekablar löper in norr och söder om fastigheten från nordväst och vidare i Krusegatan och längs Stockholmsvägen. Även från sydväst löper telekablar under Stockholmsvägen och vidare förbi fastigheten till Murmansgatans öst-västliga del. BEFINTLIG KOMMUNAL OCH KOMMERSIELL SERVICE Söder om Lundavägen i Segevång, 500-600 m från planområdet, finns Segevångsskolan och Segevångs förskola. Inom samma avstånd finns Rostorps förskola samt Sege parks och Beijers parks förskolor. Den kommersiella servicen vid Segevångs torg har under åren minskat. Idag finns bland annat ett kafé och ett gym. Längs Lundavägen finns mindre restauranger, jourbutik, cykelhandlare mm. I Sege industriområde finns bland annat ett gatukök, en mindre lunchrestaurang samt en delikatessbutik. I övrigt är det ett aktivt verksamhetsområde med en blandning av småföretag. PLANFÖRSLAG BEBYGGELSESTRUKTUR Den befintliga bebyggelsestrukturen bevaras i detaljplanen och raden av sammanhängande byggnadskroppar längs Stockholmsvägen skyddas med varsamhetsbestämmelser. Detaljplanen tillåter inte att nya byggnader uppförs på fastigheten med undantag för miljöhus. GRÖNSTRUKTUR GRÖNYTOR OCH PLANTERING PÅ KVARTERSMARK I planförslaget presenteras en illustrationsplan där utemiljön bearbetas. Parkeringsytorna effektiviseras och mer plats skapas för planteringar av träd och gröna, mer skyddade vistelseytor. Utmed Stockholmsvägen planeras visuellt skyddande växtlighet längs byggnaderna. Grönt bullerskydd kan bli aktuellt för att skapa en bättre vistelsemiljö väster om byggnaden. 4 (10) TRAFIK GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Många cyklar idag till och från verksamheter i Segevångs verksamhetsområde. En ny gång- och cykelväg skulle förbättra möjligheterna för nya verksamheter att växa fram, såväl i planområdet som i verksamhetsområdet i stort. Denna förändring ingår inte i detaljplanen, men är enligt gatukontoret önskad och kan bli möjlig att genomföra på sikt. Enligt gatukontoret diskuteras en framtida infart för regionbussar direkt från Stockholmsvägen, i Murmansgatan, öster om planområdet. Förslaget syftar till att bättre försörja Östervärns station med regional kollektivtrafik. PARKERING En parkeringsutredning har utförts av Fojab, 150323. Fastigheten ligger i gränslinjen mellan zon 1 och zon 2. Utredningen utgår från att behovet av arbetsplatsparkering på fastigheten kan anses överensstämma med zon 1 då kollektivtrafikförsörjningen till området är god och en framtida utveckling i stadsområdet i sin helhet går i riktning mot tätare och mer blandad stadsbebyggelse. De föreslagna planbestämmelserna syftar till att tillåta en ökad variation i byggnadernas innehåll. Användningen C, centrum, beräknas dock varken generera handel eller restaurangverksamhet i större omfattning på grund av byggnadernas karaktär och skyddsvärde. Det är svårt att i tidigt planskede precisera specifik användning inom bestämmelserna. Användningsbestämmelsen K, kontor, har använts som riktvärde då större delen av byggnaden kommer att få denna användning. C kan generera ett större parkeringsbehov men J, industri, å andra sidan ett lägre behov. Det finns inga incitament för ett separat parkeringshus på fastigheten med ändrade användningsbestämmelser, något som diskuterades initialt i projektet. Antalet befintliga bilplatser kommer däremot att i bygglovsskedet styra vilka verksamheter som kan bli hyresgäster. Med en uppskattad yta kontorsanvändning på 12 000 kvm BTA och en parkeringsnorm för kontor på 9 bilplatser/ 1000 kvm (inkl. besöksparkering) blir parkeringsbehovet för denna del 109 bilplatser. Med en resterande yta industrianvändning, 4 500 kvm BTA och parkeringsnormen 3 bilplatser/1000 kvm blir behovet här 14 bilplatser. Det totala behovet uppgår alltså till 122 bilplatser. Idag finns totalt 156 bilplatser på fastigheten (64 platser i garage och 92 ovan mark). I planförslaget organiseras den centrala parkeringsytan om för att underlätta för avfallsfordon och transportfordon som behöver stanna till vid byggnadens fasad. 10 bilplatser flyttas från huvudparkeringen till kvarterets baksida, invid Murmansgatan. 12 bilplatser tas bort för att ge plats åt träd- och övrig plantering som ökar vistelsevärdena på platsen. Totalt ger förslaget möjlighet till 144 bilplatser. Parkeringsbehovet 122 bilplatser är därmed uppnått och en marginal på 22 platser finns för mer besökstät användning under planbestämmelsen C. Antalet cykelplatser ökas från 75 till 247. Dessa samlas och anläggs i anslutning till befintliga entréer. Behovet är beräknat på parkeringsbehovet för 12 000 kvm kontor och 4 500 kvm industri. 5 (10) ANGÖRING I dagsläget finns fyra angöringspunkter till fastigheten från Krusegatan, till huvudentrén med en cirkulär angöringsyta, till den centrala parkeringsytan, till en tidigare använd lastkaj och till en tidigare bilverkstad som idag inrymmer annan verksamhet. I planförslaget föreslås att en tidigare infart till parkeringen öppnas upp för att underlätta rörelserna på denna yta för olika trafikslag. Krav kommer att ställas på att denna enkelriktas för enbart infart på grund av sin närhet till busshållplatsen på Krusegatan. Infarten till den gamla lastkajen tas bort. TEKNISK FÖRSÖRJNING Inga allmänna ledningar finns på fastigheten. Detaljplanens genomförande påverkar inte befintlig ledningsdragning. DAGVATTEN Ett uppsamlingsdike för dagvatten finns i planområdets närhet, mellan Krusegatan och bangården. På fastigheten är merparten angörings- och parkeringsytor och hårdgjorda. Andelen genomsläpplig mark kommer att öka något med den föreslagna markberbetningen. AVFALLSHANTERING Möjligheten att uppföra miljöhus på fastigheten tillförs i detaljplanen. Miljöhus kan ersätta nuvarande, öppna containersystem och öka bredden av insamlingsfraktioner på fastigheten. FASTIGHETER OCH MARKRESERVAT FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER Detaljplanen innehåller inga bestämmelser om fastighetsindelning. PLANKARTANS BESTÄMMELSER I gällande detaljplan anges bestämmelsen J för planområdet i sin helhet. Detta innebär idag begränsningar när bygglov söks för ny verksamhet. Syftet med planförslagets ändrade användningsbestämmelser är att göra ökad variation möjlig. K Byggnadens höghusdel har från begynnelsen använts för kontorsverksamhet och bör idag även få denna bestämmelse i detaljplanen. C Bestämmelsen C, centrumverksamhet, ökar möjligheterna till öppen utåtriktad verksamhet, såsom närservice, föreningslokaler, restaurang mm. Volymhandel undantas. Jm I planförslaget ändras bestämmelsen till Jm, icke störande tillverkningsindustri och hantverk och anges endast i de lägen där sådan verksamhet kan bli aktuell, på grund av byggnadernas karaktär. k1 En varsamhetsbestämmelse, k1 som berör samtliga byggnadsdelar utmed Stockholmsvägen har lagts till. Denna syftar till att säkra att förändringar i fasader utförs varsamt och med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och kulturhistoriska värden. 6 (10) Här specificeras de ljusa fasaderna med fönsterband på långsidorna med en kulör och indelning som liknar ursprunglig marmorbeklädnad. k2 Med bestämmelsen k2 preciseras kulturhistoriska värden i den västliga entrébyggnaden samt högdelen. I högdelen är dessa de slutna gavelfasaderna (med undantag för befintligt perspektivfönster) samt perspektivfönstret på västra gavelfasaden, våning 13. För entrébyggnaden beskrivs följande bevarandevärden: uppglasade väggar i bottenvåningen, öppen foajé utan avdelande mellanväggar, obehandlade betongpelare i bottenvåningen med synlig brädstruktur från gjutningen, kalkstensgolv i foajén med rombiskt mönster samt spiraltrappa i foajén med vägg målad i röd, högblank lackfärg och trappsteg i ljus marmor. GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Brandposter finns i Krusegatan vilket anses vara i tillräcklig omfattning. Planområdet ligger inom normal insatstid, 10 minuter. Räddningstjänsten Syd bedömer att det finns förutsättningar för god tillgänglighet. Om någon del av byggnaderna dimensioneras för utrymning med hjälp av räddningstjänsten krävs det dock tillgänglighet till byggnadens fasader. EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Kostnaden för utarbetandet av detaljplanen regleras i taxa för stadsbyggnadskontorets verksamhet, reviderad av kommunfullmäktige 2013-04-23 och gällande fr.o.m. 201305-02. Kostnaden består av en startavgift och en planavgift. Avgifterna regleras i startavtal respektive planavtal. Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, gas-, va-, tele-, eller elledningar bekostas av exploatören. Om planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning skall detta bekostas av fastighetsägaren/ledningshavaren om inget annat avtalas. FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR FASTIGHETSBILDNING Ansökningar om eventuella förändringar av fastigheter, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter ska lämnas till Lantmäterimyndigheten Malmö stad. 7 (10) DETALJPLANENS KONSEKVENSER MILJÖKONSEKVENSER STADSBILD Byggnaden är ett viktigt landmärke i staden och ett tydligt uttryck för efterkrigstidens och rekordårens framtidsoptimistiska era. Med sin modernistiska arkitektur och strategiska placering vid stadens infartsled från norr utgör den fortfarande ett viktigt entrémotiv. Detaljplanen syftar till att bevara denna signalbyggnads karaktär. KULTURMILJÖ Detaljplanen syftar till att säkerställa kulturvärden i byggnaderna. Även i utemiljön bevaras ursprunglig sekvensering och viktiga formelement, som entrérundeln. RISKER OCH SÄKERHET En riskutredning har utförts av WSP 2014-08-22. Syftet har varit att utreda lämpligheten i den ändrade markanvändningen med avseende på de risker som farligt godsleden Malmö rangerbangård innebär. Stockholmsvägen är inte längre klassad som led för farligt gods och har därför inte utretts. De risker som tagits fasta på är plötsligt inträffande olyckor med livshotande konsekvenser för tredje man. I riskbedömningen har även en inventering utförts av industriområdet som planområdet ingår i. Farligt gods hanteras på rangerbangården 60 meter från bebyggelsen i planområdet. I riskutredningen dras slutsatsen att rangerbangården medför viss riskpåverkan inom planområdet. Gränsen för acceptabel individrisknivå är dock 30 meter. Riskåtgärderna som föreslås är att friskluftsintag placeras vända bort från rangerbangården för att minska konsekvenserna av utsläpp av gaser. Ventilation skall även vara avstängningsbar. Även om Stockholmsvägen inte är en led för farligt gods finns även här transporter av bränsle till bensinstationer och den dagliga trafiken som skapar olycksrisker, risk för brand och gasutsläpp. Den viktigaste riskåtgärden torde vara att ventilationen i byggnaderna är avstängningsbar I Sege industriområde finns ingen verksamhet med tillstånd för brandfarlig vara inom 200 meter. Tillståndspliktiga och tillsynspliktiga miljöfarliga verksamheter finns däremot i området (exempelvis Bona kemi) men inte inom ett avstånd som föranleder ytterligare utredning (200 meter). LUFTKVALITET Stockholmsvägens trafik är en källa till hög NO2-halt på denna sida av byggnaderna. Eftersom friskluftsintag är placerade på våning 14 i högdelen bedöms utspädningen här innebära att NO2-halten är i nivå med bakgrundshalterna. I övriga byggnader finns luftintagen på taken, på våning 4. VATTENKVALITET Dagvatten från planområdet avleds via kommunala dagvattenledningar till Sege å. Med föreslagen ökad plantering på fastigheten, med både träd och buskar, kommer avrinningen från fastigheten att fördröjas något jämfört med dagens situation. Sammantaget bedöms ett genomförande av detaljplanen inte medföra någon risk för försvårande av att uppnå mål för miljökvalitetsnormer för vatten. 8 (10) ELEKTROMAGNETISKA FÄLT På fastigheten finns idag en egen inbyggd transformatorstation för omvandling av högspänning till lågspänning. Viss försiktighet ska iakttas beträffande elektromagnetiska fält. Det finns dock ingen forskning som påvisar skaderisker i samband med arbete i lokal nära nätstation. OMGIVNINGSBULLER Trafikbuller Planområdet är kraftigt utsatt för buller såväl från Stockholmsvägen i söder (biltrafik) och rangerbangården i norr (järnväg). Att bullernivåerna för arbetsplatser inomhus reduceras i så hög utsträckning som möjligt kontrolleras i bygglovsskedet. Vissa bullerreducerande åtgärder kan komma att utföras även i utemiljön. TRAFIKKONSEKVENSER Mängden biltrafik till och från planområdet beräknas inte öka i någon betydande omfattning med ändrade planbestämmelser. Förslaget innebär att antalet entrépunkter till fastigheten från Krusegatan blir detsamma då en tidigare infart öppnad upp och en angöringspunkt till en lastbrygga tas bort. Trafiksäkerheten beräknas inte påverkas negativt. Däremot kan säkerheten öka något då in- och utfart regleras till den större parkeringsytan. SAMHÄLLSKONSEKVENSER BARNPERSPEKTIV Enligt FN:s barnkonvention ska barns bästa sättas i främsta rummet. Planområdet har goda förutsättningar för att bli en bättre miljö för både barn och vuxna om en säker gång- och cykelkoppling i Krusegatan på sikt får komplettera detaljplanen. Det skulle förbättra möjligheterna för nya verksamheter att växa fram, såväl i planområdet som i verksamhetsområdet i stort. Denna förändring är önskad men ingår inte i detaljplanen. TILLGÄNGLIGHET Planområdet är tillgängligt för personer med olika fysiska förutsättningar och behov. JÄMSTÄLLDHET Kvinnor färdas i högre utsträckning än män kollektit eller med cykel. Möjligheten att cykla till planområdet, som arbetande eller besökare, förbättras något med kraftigt förbättrad cykelparkering. Ytterligare förbättring för oskyddade trafikanter kan på sikt komma till stånd med en ny gång- och cykelväg i Krusegatan. KOMMUNAL SERVICE Genomförandet av detaljplanen kommer inte att ställa krav på ytterligare offentlig service i form av skola, förskola etc. BEFINTLIG HANDEL Befintlig handel bedöms inte påverkas negativt av detaljplanens genomförande. Tvärtom kan fler besökare och anställda och planerna på exempelvis lunchservering gynna området kommersiellt. 9 (10) RELEVANTA ÖVRIGA PROJEKT Nybyggnation i Sege Park och stadens planering för Kirseberg som utbyggnadsområde förskjuter fokus för stadens utveckling österut. Det kommer på sikt att gynna verksamheterna i Sege industriområde och fastigheten på planområdet som kan erbjuda lokaler för en blandad användning när behov och önskemål förändras. ADMINISTRATIVA FRÅGOR GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden är 10 år från det datum då beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft. UNDERLAG TILL PLANARBETET PROGRAM OCH UTREDNINGAR TRAFIKMILJÖPROGRAM FÖR MALMÖ STAD 2012-2017 Trafikmiljöprogrammet, antaget av tekniska nämnden, har som övergripande målsättning att Malmö stad ska arbeta i riktning mot ett miljöanpassat transportsystem. PARKERINGSPOLICY OCH PARKERINGSNORM Behov av bil- och cykelparkering för bostäder och olika verksamheter regleras i Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, Pr 3087, antagen av kommunfullmäktige i september 2010. Parkeringsnormen gäller som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovgivning. RISKUTREDNING En riskutredning har utförts av WSP 2014-08-22. Syftet har varit att utreda lämpligheten i den ändrade markanvändningen med avseende på de risker som farligt godsleden Malmö rangerbangård innebär. MEDVERKANDE Detaljplanen har handlagts av stadsbyggnadskontoret. Under arbetet med att ta fram detaljplanen har dessutom tjänstemän från fastighetskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen och stadsdelsförvaltningen deltagit. Josephine Nellerup Magdalena Alevrá Planchef Planhandläggare 10 (10)
© Copyright 2024