PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-22 Produktkatalog för Geodatasamverkan Bilaga 1 till Samverkansavtalet för Geodatasamverkan Organisation Lantmäteriet Postadress 801 82 Gävle Besöksadress Lantmäterigatan 2 Telefon 0771-63 63 63 E-post [email protected] Internet www.geodata.se Produktkatalog Datum: 2015-09-22 Produktkatalog för geodatasamverkan Produktkatalogen beskriver vilka data som ingår i geodatasamverkan, det vill säga vilka data som ingår i myndigheternas utbyte av data (datadelning). Gällande version av Produktkatalogen finns på www.geodata.se. Produktkatalogen är genererad utifrån metadata i metadatakatalogen och ingår som bilaga 1 till Samverkansavtalet för Geodatasamverkan. Produktkatalogen är indelad i två delar: Innehållsförteckning som listar ansvariga organisationer Övergripande beskrivning som per ansvarig organisation ger ytterligare information om varje geodataprodukt: Ansvarig organisation, titel, beskrivning av geodataprodukten samt om det rör sig om en datamängd, serie eller tjänst. För varje geodataprodukt som beskrivs i den övergripande beskrivningen nås fullständiga metadata i metadatakatalogen via följande symbol och titeln på produkten: Observera att det inom geodatasamverkan kan förekomma begränsningar för vissa geodataprodukter, bland annat rörande antal leveranser och geografiskt täckningsområde. Information om eventuella leveransrestriktioner återfinns i respektive geodataprodukts metadata. Förändringar sedan föregående version De förändringar som har skett avseende geodataprodukter som ingår i geodatasamverkan beskrivs på Geodata.se under https://www.geodata.se/sv/Ga-med/Samverkansavtal/Geodataportalen/Forandringar-avgeodataprodukter/ Organisation Lantmäteriet Postadress 801 82 Gävle Besöksadress Lantmäterigatan 2 Telefon 0771-63 63 63 E-post [email protected] Internet www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 Innehållsförteckning 1. Jordbruksverket 2. Lantmäteriet 3. Länsstyrelserna 4. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 5. Naturvårdsverket 6. Riksantikvarieämbetet 7. Sjöfartsverket 8. Skogsstyrelsen 9. SMHI 10. Socialstyrelsen 11. Statens geotekniska institut 12. Statistiska centralbyrån 13. Sveriges geologiska undersökning 14. Trafikverket 15. Vattenmyndigheterna Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 1. Jordbruksverket 1.1 Jordbruksverket url Datamängd Jordbruksblock Jordbruksblock är en datamängd som innehåller uppgifter om maximalt stödberättigande jordbruksmark enligt EU:s definitioner. Jordbruksblocken används av Jordbruksverket för att administrera stöd till lantbrukare, till exempel för att kontrollera arealuppgifterna i lantbrukarnas ansökningar och för att informera lantbrukarna om gällande uppgifter. Datamängden innehåller inte all jordbruksmark i Sverige, utan bara de delar som en lantbrukare har sökt stöd för någon gång. Ett block är en polygon/yta som avgränsar ett område med jordbruksmark. Ett block avgränsas av fasta avgränsningar. Exempel på fasta avgränsningar är vägar, stenmurar, skog och bebyggelse. Ett block kan också avgränsas av regiongränser (församlingsgränserna från 2000). Ett block måste, med få undantag, vara minst 0,1 hektar. På ett block kan bara en lantbrukare ha jordbruksmark (undantag för betesmark som sambetas). Datamängden Jordbruksblock innehåller cirka 1 143 000 block. Av dessa är cirka 891 000 åkermarksblock och ca 252 000 betesmarksblock. Den totala arealen är 3,2 miljoner hektar, varav 2,7 miljoner hektar är åkermark och 510 000 hektar är betesmark. Genomsnitts-arealen för åkermarksblocken är 3,03 ha och för betesmarksblocken är motsvarande siffra 2,03 ha. 1.2 url Jordbruksverket Jordbruksverkets visningstjänst Inspire Tjänst Nitratkänsliga områden Datamängd Jordbruksverkets visningstjänst Inspire Innehåller visningstjänst för datamängderna: AF.Produktionsplatser AF.Vattenbruk AM.Nitratkänsliga områden HB.Ängs-och betesmarksinventeringen HB.Ängs-och betesmarksinventeringen naturtyper LU.Jordbruksblock 1.3 url Jordbruksverket Enligt nitratdirektivet (rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket) ska känsliga områden för kväveföroreningar identifieras i varje medlemsland och för dessa områden ska särskilda åtgärdsprogram upprättas. Till de nitratkänsliga områdena i Sverige hör: • Gotlands, Stockholms och Södermanlands län • Delar av Skåne, Blekinge, Hallands, Västra Götalands, Kalmar, Östergötlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Dalarna och Uppsala län. För dessa områden finns längre gående bestämmelser för att minska växtnäringsförlusterna från jordbruket än i övriga landet. Vilka kommuner och församlingar som tillhör det känsliga området anges närmare i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 1.4 url Jordbruksverket Datamängd Produktionsplatser för djurhållning Produktionsplats för djurhållning Viss typ av djurhållning som hålls på en plats ska anmälas till Jordbruksverket. De djur som ska anmälas till Jordbruksverket är: * Nötkreatur * Grisar * Får * Getter * Fjäderfän som hålls för kommersiellt bruk eller om antalet överskrider 350 värphönsplatser Platsen får då ett produktionsplatnummer med syftet att det ska vara möjligt att spåra djur från en plats till en annan vid utbrott av någon smittsam djursjukdom. Ett produktionsplatsnummer består av landsbeteckningen SE plus sex siffror. Produktionsplatsnumret är knutet till den anläggning eller plats där verksamheten bedrivs. Grundprincipen är att ett produktionsplatsnummer avser en byggnad för djur som huvudsakligen vistas inomhus, eller en anläggning om det finns ett antal tätt liggande byggnader som tydligt utgör en enhet. Platsens geografiska utformning avgör om ett eller flera nummer behövs. Ligger betena mindre än 500 meter från varandra fågelvägen, och det inte finns några andra klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, är det en och samma produktionsplats. Om avståndet är mer än 500 meter eller om det finns andra klövdjur som tillhör någon annan mellan platserna, ska platserna ha olika produktionsplatsnummer. Uppgifter om PPN: •vilket djurslag som finns på produktionsplatsen. Produktionsplatsnummer vid transport Ibland behöver exempelvis en lastbil eller ett släp ha ett produktionsplatsnummer. Produktionsplatsnummer för fordon behövs i följande fall: •djur från flera produktionsplatser transporteras tillsammans och sedan lämnas på flera produktionsplatser •djurhållaren på den avsändande eller mottagande produktionsplatsen inte har kännnedom om varandra. Om djuren är på väg direkt till slakt behövs inget produktionsplatsnummer för transporten. 1.5 url Jordbruksverket Datamängd Vattenbruksanläggningar Vattenbruksanläggningar Enligt vattenbruksdirektivet (rådets direktiv 2006/88/EG om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande och bekämpning av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur) ska Sverige hålla ett register med uppgifter om varje vattenbruksföretag och deras anläggningar. Vattenbruksanläggningarnas geografiska läge ska anges med koordinater. Vattenbruk, dvs. odling av fisk, skaldjur och alger, är en växande näring med stor potential i Sverige. Vattenbruket producerar god och miljömässigt bra mat men också miljötjänster såsom upptag av näring genom musselodling. Idag odlas fisk främst i kassar i öppet vatten men även i viss utsträckning i slutna system eller dammar på land. Musslor och ostron odlas främst på rep eller i korgar i öppet vatten längs västkusten. Viss odling av kräftor sker också i dammar på land. Syftet med registret över vattenbruksanläggningarna är bland annat att göra det möjligt att förstå smittspridningen genom att följa djur vid förflyttning mellan olika platser vid utbrott av smittsamma sjukdomar. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 1.6 url Jordbruksverket Datamängd Ängs- och betesmarksinventeringen Kartskiktet Ängs- och betesmarksinventeringen innehåller ytor för alla marker som besökts vid inventeringen till och med 2011. Sveriges ängs- och betesmarker har inventerats. Det innebär att 300 000 hektar mark undersöktes under åren 2002 till 2004. Detta för att se var markerna finns och vilka speciella naturvärden och kulturlämningar som finns där, till exempel speciella växter eller gamla byggnader. Inventeringen visade att det finns 270 000 hektar värdefulla marker i Sverige. 7 000 hektar av dem är ängar och 229 000 är betesmarker. Resten behöver restaureras för att kvaliteten på dem ska bevaras. Fortsatt inventering sker inom landsbygdsprogrammet (2007-2013). Inventeringen används för att kunna göra utvärderingar och uppföljningar av miljöersättningar och andra åtgärder för naturmiljö och kulturmiljö. Uppgifterna kan användas som underlag vid rådgivning, samhällsplanering och forskning. Resultatet av inventeringen finns i databasen TUVA. Den är även tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats. Från inventeringen finns två kartskikt. Det ena innehåller alla marker som besökts vid inventeringen (ängs- och betesmarksobjekt). Det andra skiktet (naturtypsytor) innehåller de marker som inventerats fullständigt. I detta skikt är de inventerade markerna nedbrutna så att varje naturtyp har en egen yta, enligt Natura 2000 definitionen. 1.7 url Jordbruksverket Datamängd Ängs- och betesmarksinventeringen naturtyper I kartskiktet Ängs- och betesmarksinventeringen naturtyper är bara de fullständigt inventerade markerna med. I detta skikt är de inventerade markerna nedbrutna så att varje naturtyp, enligt Natura 2000 definitioner, har en egen yta. Sveriges ängs- och betesmarker har inventerats. Det innebär att 300 000 hektar mark undersöktes under åren 2002 till 2004. Detta för att se var markerna finns och vilka speciella naturvärden och kulturlämningar som finns där, till exempel speciella växter eller gamla byggnader. Inventeringen visade att det finns 270 000 hektar värdefulla marker i Sverige. 7 000 hektar av dem är ängar och 229 000 är betesmarker. Resten behöver restaureras för att kvaliteten på dem ska bevaras. Fortsatt inventering sker inom landsbygdsprogrammet (2007-2013). Inventeringen används för att kunna göra utvärderingar och uppföljningar av miljöersättningar och andra åtgärder för naturmiljö och kulturmiljö. Uppgifterna kan användas som underlag vid rådgivning, samhällsplanering och forskning. Resultatet av inventeringen finns i databasen TUVA. Den är även tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats. Från inventeringen finns två kartskikt. Det ena innehåller alla marker som besökts vid inventeringen (ängs- och betesmarksobjekt). Det andra skiktet (naturtypsytor) innehåller de marker som inventerats fullständigt. I detta skikt är de inventerade markerna nedbrutna så att varje naturtyp har en egen yta, enligt Natura 2000 definitionen. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 2. Lantmäteriet 2.1 Lantmäteriet url Tjänst Administrativ indelning Inspire Nedladdningstjänst enligt EG-direktivet Inspire för temat administrativa enheter (Administrative units). Vid beställning erhålls en delmängd av GSD-Översiktskartan. Område: Sverige 2.2 url Lantmäteriet Tjänst Administrativ indelning Visning - Inspire Visningstjänst enligt EU-direktivet Inspire för temat Administrativ indelning (Administrative units). Tjänst innehållande administrativa områden för kommuner, län och rike från grunddata anpassat för skalområde 1:10 000 och 1:250 000. Administrativa enheter delar upp områden där medlemsstater har och/eller utövar jurisdiktion, på lokal, regional och nationell nivå, åtskilda av administrativa gränser. Skikt som återfinns i tjänsten är: - Administrativ enhet - Administrativ gräns - NUTS-region NUTS = Nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nomenclature of Units for Territorial Statistics). Underhållsfrekvensen är halvårsvis. Kartografin i temat följer Inspire specifikationer. 2.3 url Lantmäteriet Tjänst Adress Direkt Tjänsten ger möjlighet att hämta information om adresser från fastighetsregistrets adressdel. Tjänsten består av ett antal fördefinierade delar som kan hämtas tillsammans eller var och en för sig. Fastighetsregistrets adressdel innehåller uppgifter om så kallade belägenhetsadresser. Belägenhetsadressen kan ha viss tilläggsinformation, till exempel postnummer, postort, populärnamn och adressplatsanmärkning. 2.4 url Lantmäteriet Tjänst Adress Nedladdning Inspire Nedladdningstjänst enligt EG-direktivet Inspire för temat adresser (Addresses). Område: Kommun Den tekniska lösningen på nedladdningsplatsen är ett så kallat Atomflöde. 2.5 url Lantmäteriet Tjänst Adress Visning Inspire Visningstjänst enligt EU-direktivet Inspire för temat Adresser (Addresses). Här visas belägenhetsadresser. Underhållsfrekvens är halvårsvis. Kartografin i temat följer Inspire specifikationer. 2.6 url Lantmäteriet Tjänst Allmänna kartor Visning Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets kartor i dina egna system eller applikationer. Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster. Tjänsten ger tillgång till följande kartor i rasterform: - GSD-Terrängkartan - GSD-Vägkartan - GSD-Fjällkartan - GSD-Sverigekartan Varje karta har sitt eget utseende (manér) och lämpar sig för visning inom sitt skalområde. GSD-Terrängkartan och GSD-Vägkartan uppdateras fyra gånger per år. De övriga kartbilderna uppdateras två gånger per år. 2.7 url Lantmäteriet Tjänst ArkenProxy ArkenProxy är en tjänst som används för att integrera Lantmäteriets digitala arkiv Arken i externa system. Tjänsten ger åtkomst till lantmäteriförrättningar och detaljplaner i DjVu-format. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 2.8 url Lantmäteriet Tjänst ArkivSök Söka information om förrättningsakter samt material från Rikets allmänna kartverks arkiv och Lantmäteristyrelsens arkiv utifrån behörighet. Används av avtalskunder 2.9 url Lantmäteriet Tjänst Byggnad Direkt Tjänsten ger möjlighet hämta information om byggnader från fastighetsregistrets byggnadsdel. Tjänsten består av ett antal fördefinierade delar som kan hämtas tillsammans eller var och en för sig. Fastighetsregistrets byggnadsdel innehåller i huvudsak information om •bostadsbyggnader som utnyttjas som helårs- eller fritidsbostäder •byggnader som används för industri, handel eller annan enskild verksamhet av någon betydelse •byggnader som används för sociala eller kulturella ändamål •byggnader för allmän förvaltning 2.10 url Lantmäteriet Tjänst Byggnad Nedladdning Inspire Nedladdningstjänst enligt EG-direktivet Inspire för temat byggnader (Buildings). Område: Kommun Den tekniska lösningen på nedladdningsplatsen är ett så kallat Atomflöde. 2.11 url Lantmäteriet Tjänst Byggnad Visning Inspire Visningstjänst enligt EU-direktivet Inspire för temat Building (Byggnad). Tjänsten innehåller byggnadsgeometrier för alla byggnader utom planerade och avregistrerade. Informationen i tjänsten visas i skalområde 1:50 till 1:25 000. Tjänsten innehåller ett skikt; Byggnader. Byggnadsinformationen ajourhålls kontinuerligt av kommunerna och uppdateringsfrekvensen varierar för de olika kommunerna. Informationen i tjänsten uppdateras varje timme. Kartografin i temat följer Inspire specifikationer. 2.12 url Lantmäteriet Serie DGA - Digitalt Geodetiskt Arkiv Geodetiska punkter i de nationella riksnäten, vilka är bärare av de nationella referenssystemen. 2.13 url Lantmäteriet Serie Digital flygbildsdata - DMC, orienteringsdata - 3D modelldata, orienteringsdata Bildgeometri i form av Ori-filer från Match-AT till flygbilder från DMC-kameran (Digital Mapping Camera) med 0,25 m och 0,48 m upplösning, med 8 eller 12 bitars radiometrisk upplösning. 2.14 url Lantmäteriet Serie Digital flygbildsdata - DMC, RGB, digital Flygbildsdata fotograferad med DMC-kamera (Digital Mapping Camera) med 0,25 m och 0,5 m upplösning. RGB färgbilder. Produkten levereras i rasterform. 2.15 url Lantmäteriet Digital flygbildsdata - DMC, rådata, pan+lr4 Serie Flygbildsdata fotograferat med DMC-kamera (Digital Mapping Camera) med 0,25 m samt 0,48 m upplösning. Pankromatiska (svartvita) bilder + LR4 (low resolution) lågupplösta bilder i fyra band - färg och infrarött. Produkten levereras i rasterform. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 2.16 url Lantmäteriet Digital flygbildsdata - UCE, orienteringsdata 3D modelldata, orienteringsdata Serie Bildgeometri i form av Ori-filer från Match-AT till flygbilder från UCE-kameran (UltraCam Eagle) med 0,25 m respektive 0,48 m upplösning för år 2013 och 0,24 m respektive 0,48 m från år 2014, med 8 eller 12 bitars radiometrisk upplösning. 2.17 url Lantmäteriet Serie Digital flygbildsdata - UCE, RGB, digital Flygbildsdata från år 2013 med 0,25 m samt 0,48 m upplösning. Från 2014 med 0,24 m samt 0,48 m upplösning. RGB - färgbilder fotograferade med UCE-kamera (UltraCam Eagle). Produkten levereras i rasterform. 2.18 url Lantmäteriet Serie Digital flygbildsdata - UCXp, IR, digital Flygbildsdata med 0,24 m och 0,48 m upplösning, beroende på var i landet det är. Infraröda bilder fotograferade med UCXp-kamera (UltraCam X prime). 2.19 url Lantmäteriet Digital flygbildsdata - UCXp, orienteringsdata Serie Bildgeometri i form av Ori-filer från Match-AT till flygbilder från UCXp-kameran (UltraCam-X prime) med 0,24 m och 0,48 m upplösning. 2.20 url Lantmäteriet Serie Digital flygbildsdata - UCXp, RGB, digital Flygbildsdata med 0,24 m och 0,48 m upplösning, beroende på var i landet det är. RGB - färgbilder fotograferade med UCXp-kamera (UltraCam-X prime). 2.21 url Lantmäteriet Serie Digital flygbildsdata-DMC, IR, digital Flygbildsdata fotograferad med DMC-kamera (Digital Mappping Camera) med 0,25 m och 0,5 m upplösning. Infraröda bilder. Produkten levereras i rasterform. 2.22 url Lantmäteriet Serie Digital flygbildsdata-UCE, IR, digital Flygbildsdata från år 2013 med 0,25 m samt 0,48 m upplösning. Från 2014 med 0,24 m samt 0,48 m upplösning. Infraröda bilder fotograferad med UCE-kamera (UltraCam Eagle). Produkten levereras i rasterform. 2.23 url Lantmäteriet Tjänst Fastighet Direkt Tjänsten ger möjlighet att hämta information om fastigheter och samfälligheter från fastighetsregistrets allmänna del. Tjänsten består av ett antal fördefinierade delar som kan hämtas tillsammans eller var och en för sig. Fastighetsregistrets allmänna del innehåller aktuell information om t.ex. •fastighetsindelning, både gällande och historisk •fastighetsrättsliga åtgärder, t.ex. avstyckningar •nuvarande och tidigare fastighetsbeteckning •centralpunktskoordinat •läns-, kommun- och församlingstillhörighet •fastighetens areal •samfälligheter. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 2.24 url Lantmäteriet Tjänst Fastighetsavisering Produkten Fastighetsavisering bevakar och aviserar förändringar utifrån ett geografiskt område (kommun, län, riket) och/eller en viss bestämd stock av fastigheter. Genom aviseringen får du tillgång till de förändringar som sker i allmänna-, adress-, inskrivnings- och byggnadsdelen hos Lantmäteriet. I tjänsten ingår även taxeringsuppgiftsdelen som aviseras en gång varje år. Inteckningar aviseras inte. Fastighetsavisering finns i två varianter: •Fullständig avisering - ger dig samtliga förändringar som skett på en fastighet för de tabeller du abonnerar på. Fullständig avisering kan beställas för de flesta tabellerna som ingår i registret och leverans sker dagligen (vardagar) eller veckovis •Förenklad avisering - ger dig endast den senaste förändringen om flera förändringar skett inom samma tabell och fastighet sedan du senast fick en leverans. Leverans sker en gång per månad, kvartal, halvår eller år. Förenklad avisering kan endast väljas för fastighet, adress och ägare Innan en avisering kan börja måste du göra ett Fastighetsuttag. Om bevakning skall ske på en stock av fastigheter kan ett eller flera Fastighetsuttag per år vara nödvändigt då stocken under året ändras. 2.25 url Lantmäteriet Tjänst Fastighetsindelning Visning Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets kartor i dina egna system eller applikationer. Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster. Tjänsten ger tillgång till fastighetsinformation från Lantmäteriets grunddatalager. Kartinformationen är uppdelad i nio separata skikt. För vart och ett av skikten finns ett eller flera fördefinierade presentationssätt, så kallade ”stilar”. Informationen i tjänsten uppdateras varje timme. 2.26 url Lantmäteriet Tjänst Fastighetsområde Inspire Nedladdningstjänst enligt EG-direktivet Inspire för Cadastral parcels (Fastighetsområden). Vid beställning erhålls GSD-fastighetskartans fastighetsindelning. Område: Län 2.27 url Lantmäteriet Tjänst Fastighetsområde Visning Inspire Visningstjänst enligt EU-direktivet Inspire för temat Fastighetsområden (Cadastral parcels). Tjänst innehållande ytor för fastighet och kommun samt fastighetsbeteckningar från grunddata anpassat till skalområdet 1:10 000. Tjänsten är uppdelad i tre skikt: - Fastighetsområden - Fastighetsindelning - Fastighetsgränser Kartografin i temat följer Inspire specifikationer. 2.28 url Lantmäteriet Tjänst Fastighetsprisavisering Genom att abonnera på Fastighetsprisavisering aviseras de lagfartsförändringar som skett i landet för vidare hantering i ditt datorsystem. Informationen kan bl.a. kopplas till karta och användas vid fastighetsvärderingar eller marknadsanalyser. Abonnemanget kan anpassas efter ditt behov vad gäller geografisk område och typ av information. 2.29 url Lantmäteriet Tjänst Fastighetsprisuttag Produkten Fastighetsprisuttag ger dig möjlighet att beställa fastighetsprisinformation i digital form för integrering i dina egna system. Informationen levereras enligt fastighetsprisformatet som textfiler. 2.30 url Lantmäteriet Tjänst Fastighetsuttag Fastighetsuttag ger dig möjlighet att beställa fastighetsinformation i digital form och integrera den i ditt eget verksamhetssystem. Informationen redovisar förhållandet vid datumet för uttaget och levereras enligt överföringsformatet (ÖFF) som textfiler. Genom ett fastighetsuttag kan du få fram fastighetsinformation utifrån olika urvalskriterier. Du kan till exempel välja avgränsning av området, som kan vara både ett geografiskt eller administrativt område, genom att ange län, kommun eller församling. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 2.31 url Lantmäteriet Tjänst Gemensamhetsanläggning Direkt Tjänsten ger möjlighet att hämta information om gemensamhetsanläggningar från fastighetsregistrets allmänna del. Tjänsten består av ett antal fördefinierade delar som kan hämtas tillsammans eller var och en för sig. Fastighetsregistrets allmänna del innehåller information om gemensamhetsanläggningar. En gemensamhetsanläggning är en anläggning för t.ex. väg, vatten- och avlopp, energianläggning eller trapphus och hiss. En gemensamhetsanläggning är till nytta för och ägs av flera fastigheter. 2.32 url Lantmäteriet Tjänst Geodetiska punkter Visning Visningstjänst för DGA, geodetiska punkter i de nationella riksnäten. Vilka är bärare av de nationella referenssystemen. 2.33 url Lantmäteriet Tjänst Gränspunkt Direkt Tjänsten ger tillgång till information från digitala registerkartan som är en del av Fastighetsregistret. Informationen innehåller gränspunkter med geometri (läge) och attribut som beskriver typ av markering, lägesnoggrannhet, markeringsläge samt beteckning. Tjänsten har två sökmöjligheter: • Hämta en eller flera gränspunkter med samtliga attribut genom att ange identiteten • Hitta referenser till gränspunkter med hjälp av geometri- eller beteckningsfilter. Referenserna kan sedan användas för att hämta fullständig information om gränspunkterna. 2.34 url Lantmäteriet Serie GSD-Administrativ indelning 1:1 miljon GSD-Administrativ indelning utgörs av data i vektorform för administrativ indelning. Riks- och territorialgräns, samt läns- och kommungränser redovisas. 2.35 url Lantmäteriet GSD-Fastighetkartan, planer, bestämmelser och rättigheter Serie Innehåller gränser och beteckningar för detaljplaner och andra planer enligt plan- och bygglagen samt områdesskydd enligt miljöbalken (naturreservat, strandskydd o.s.v.). Dessutom redovisas områden med täkttillstånd, fasta fornlämningar, byggnadsminnen med flera markreglerande bestämmelser. Produkten levereras i vektorform. Planer- och bestämelseytor levereras som ytbildad vektor. Vid hämtning på Geodataplatsen ingår även topografi och fastighetsindelning. 2.36 url Lantmäteriet GSD-Fastighetskartan, sammanslagen raster Serie Nivåkurvor och terrängformationer Bebyggelseområden och byggnader Vägar Järnvägar Kraftledningar Markslag och markanvändning Hydrografi Administrativa gränser bestämmelser om natur- och kulturvård, militära områden och fornlämningar. GSD-Fastighetskartan i rasterform gör det möjligt att presentera fastighetskartan som digital kartbild på en dator, t.ex. som bakgrundsbild. Den digitala kartbilden innehåller det som ingår i den tryckta kartan, inklusive ett infärgat ortofoto men exklusive referensnäten. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 2.37 url Lantmäteriet Serie GSD-Fastighetskartan, skiktad raster Administrativ indelning Bebyggelse och anläggningar Bestämmelser Hydrografi Järnvägar Kraftledningar Kurvor Markytor Text Vägar GSD-Fastighetskartan i skiktad rasterform gör det möjligt att presentera fastighetskartan som digital kartbild på en dator, t.ex. som bakgrundsbilder. Bilderna kan även användas för framställning av följdprodukter och som indata till geografiska informationssystem. GSD-Fastighetskaratan i skiktad rasterform har sammantaget samma innehåll och manér som GSD-Fastighetskartan, raster med undantag för ortofoto som inte finns i denna produkt. 2.38 url Lantmäteriet GSD-Fastighetskartans fastighetsindelning, vektor Serie Innehåller fastighets- och administrativ indelning, fastighetspunkter och fastighetsanknuten text. 2.39 url Lantmäteriet Serie GSD-Fastighetskartans topografi, vektor Innehållet lämpar sig bra för grafisk presentation i skalområdet 1:5000 - 1:20 000. Innehåller hydrografi, markslag och markanvändning, kommunikationer, bebyggelse, vissa markreglerande bestämmelser, karttext och höjdkurvor. Fastighetskartan kan användas som bakgrundsinformation eller som underlagsdata vid GIS-bearbetningar inom olika verksamhetsområden. 2.40 url Lantmäteriet Serie GSD-Fjällinformation, vektor Som komplement till Vägkartan finns Fjällinformation i vektorformat. Basen innehåller fjällinformation såsom leder, broar, vad, fjällstationer, raststugor, vindskydd, hjälptelefoner m.m. Produkten innehåller även höjdkurvor. 2.41 url Lantmäteriet Serie GSD-Fjällkartan, raster GSD-Fjällkartan i rasterform innehåller det som ingår i den tryckta Fjällkartan i 1:100 000 exklusive referensnäten. Grundinformation utgörs av GSD-Vägkartan d.v.s. administrativ indelning, gator, allmänna och enskilda vägar, järnvägar, kraftledningar, sjöar, vattendrag, bebyggelseområden och byggnader, skog, öppen mark, sankmark, kalfjäll, glaciärer samt restriktioner för markanvändning, karttext och höjdkurvor. Dessutom finns fjällspecifik tilläggsinformation såsom leder, broar, vad, fjällstationer, raststugor, vindskydd, hjälptelefoner m.m. 2.42 url Lantmäteriet Serie GSD-Höjddata, grid 2+ Rikstäckande höjddata i form av ett regelbundet rutnät med 2 meters upplösning. En terrängmodell skapad utifrån mark- och vattenpunkter i laserdata. 2.43 url Lantmäteriet Serie GSD-Höjddata, grid 50+ GSD-Höjddata, grid 50+ innehåller höjdvärden på marken i ett grid (rutnät) med 50 m mellanrum och finns i två varianter. Dels från den nya höjdmodellen som baseras på laserskanning och dels från den gamla höjddatabanken som är framställd genom profilmätning i flygbilder och digitalisering av höjdkurvor, från 1980-talet. Data kan fås i flera olika referenssystem. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 2.44 url Lantmäteriet Serie GSD-Höjdkurvor 10 m ekvidistans Höjdkurvor med 10 meters ekvidistans, utom i fjällvärlden där ekvidistansen av kartografiska skäl är 20 m. Kurvorna är anpassade till Vägkartan och Fjällkartan. Höjdvärden finns som attribut. 2.45 url Lantmäteriet Serie GSD-Höjdkurvor 5 m ekvidistans Digitala höjdkurvor anpassade till GSD-Fastighetskartan och GSD-Terrängkartan. Innehåller även djupkurvor. Den övervägande ekvidistansen är 5 m, men även något område med ekvidistansen 10 m. 2.46 url Lantmäteriet Serie GSD-Ortnamn Produkten som innehåller geografiska namn och namnformer fungerar som rättesnöre i den svenska ortnamnsverksamheten. Produkten används för: - att kontrollera stavningen av ortnamn - att skapa register till olika kartprodukter - post- och varudistribution - planeringsarbete inom statlig och kommunal förvaltning - vägvisning - forskning, med ett internationellt, nationellt och lokalhistoriskt perspektiv - namngivning 2.47 url Lantmäteriet Serie GSD-Ortofoto, färg med 0,5 m upplösning GSD-Ortofoto är flygbilder fotograferade från normalt 4 800 meters flyghöjd. De har korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig avbildning av marken. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg eller IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,5 meter. Gäller ortofoton från år 1994 och senare, i den mån de finns i digitalt lager. 2.48 url Lantmäteriet Serie GSD-Ortofoto, färg med 1 m upplösning GSD-Ortofoto är flygbilder fotograferade från normalt 4 800 meters flyghöjd. De har korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig avbildning av marken. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg eller IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,5 meter. I denna produkt är upplösningen omräknad till 1 meter. Gäller ortofoton från år 1994 och senare, i den mån de finns i digitalt lager. 2.49 url Lantmäteriet Serie GSD-Ortofoto, IR med 0,5 m upplösning GSD-Ortofoto är flygbilder fotograferade från normalt 4 800 meters flyghöjd. De har korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig avbildning av marken. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg eller IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,5 meter. Gäller ortofoton från år 1994 och senare, i den mån de finns i digitalt lager. 2.50 url Lantmäteriet Serie GSD-Ortofoto, IR med 1 m upplösning GSD-Ortofoto är flygbilder fotograferade från normalt 4 800 meters flyghöjd. De har korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig avbildning av marken. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg eller IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,5 meter. I denna produkt är upplösningen omräknad till 1 meter. Gäller ortofoton från år 1994 och senare, i den mån de finns i digitalt lager. 2.51 url Lantmäteriet GSD-Ortofoto, svartvit med 0,5 m upplösning Serie GSD-Ortofoto är flygbilder fotograferade från normalt 4 800 meters flyghöjd. De har korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig avbildning av marken. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg eller IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,5 meter. Svartvita ortofoton framställs från ortofoto i färg, i samband med leverans. Gäller ortofoton från år 1994 och senare, i den mån de finns i digitalt lager. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 2.52 url Lantmäteriet GSD-Ortofoto, svartvit med 1 m upplösning Serie GSD-Ortofoto är flygbilder fotograferade från normalt 4 800 meters flyghöjd. De har korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig avbildning av marken. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg eller IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,5 meter. Svartvita ortofoton framställs från ortofoto i färg, i samband med leverans. I denna produkt är upplösningen omräknad till 1 meter. Gäller ortofoton från år 1994 och senare, i den mån de finns i digitalt lager. 2.53 url Lantmäteriet GSD-Ortofoto25, färg med 0,25 m upplösning Serie GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter. 2.54 url Lantmäteriet GSD-Ortofoto25, färg med 0,5 m upplösning Serie GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter. I denna produkt är upplösningen omräknad till 0,5 meter. 2.55 url Lantmäteriet Serie GSD-Ortofoto25, färg med 1 m upplösning GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter. I denna produkt är upplösningen omräknad till 1 meter. 2.56 url Lantmäteriet GSD-Ortofoto25, IR med 0,25 m upplösning Serie GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter. 2.57 url Lantmäteriet GSD-Ortofoto25, IR med 0,5 m upplösning Serie GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter. I denna produkt är upplösningen omräknad till 0,5 meter. 2.58 url Lantmäteriet Serie GSD-Ortofoto25, IR med 1 m upplösning GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter. I denna produkt är upplösningen omräknad till 1 meter. 2.59 url Lantmäteriet Serie GSD-Ortofoto25, svartvit med 0,25 m upplösning GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter. Svartvita ortofoton framställs från ortofoto i färg, i samband med leverans. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 2.60 url Lantmäteriet Serie GSD-Ortofoto25, svartvit med 0,5 m upplösning GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter. Svartvita ortofoton framställs från ortofoto i färg, i samband med leverans. I denna produkt är upplösningen omräknad till 0,5 meter. 2.61 url Lantmäteriet GSD-Ortofoto25, svartvit med 1 m upplösning Serie GSD-Ortofoto25 är framställda från flygbilder, fotograferade med digital kamera, med 0,25 m upplösning. De har korrigerats geometriskt och satts samman till en skalriktig mosaik. Resultatet är en bildfil i rasterformat i färg och/eller IR (infraröd färg) med en upplösning där varje pixel på marken motsvarar 0,25 meter. Svartvita ortofoton framställs från ortofoto i färg, i samband med leverans. I denna produkt är upplösningen omräknad till 1 meter. 2.62 url Lantmäteriet Serie GSD-Sverigekartan 1:1 milj raster Administrativ indelning, vägar, järnvägar, övriga linje- och punktobjekt såsom vattendrag och diverse symboler. Ytor för vatten, skog, öppen mark samt bebyggelse och text. Basen innehåller alla objekt som redovisas på den tryckta Sverigekartan utom geodetiska nät. 2.63 url Lantmäteriet Serie GSD-Sverigekartan 1:1 milj vektor Administrativ indelning, vägar, järnvägar, övriga linje- och punktobjekt såsom vattendrag och diverse symboler. Ytor för vatten, skog, öppen mark samt bebyggelse och text. Basen innehåller alla objekt som redovisas på den tryckta Sverigekartan utom geodetiska nät. 2.64 url Lantmäteriet Serie GSD-Sverigekartan 1:10 milj vektor Kustlinje, sjöar/öar, vattendrag, riksgräns, länsgräns, polcirkeln och gradnät/rutnät. 2.65 url Lantmäteriet GSD-Sverigekartan 1:20 milj vektor Serie GSD-Sverigekartan 1:5 milj vektor Serie Kustlinje, riksgräns, polcirkeln och gradnät/rutnät. 2.66 url Lantmäteriet Kustlinje, sjöar/öar, vattendrag, riksgräns, länsgräns, kommungräns, landskapsgräns, polcirkeln och gradnät/rutnät. 2.67 url Lantmäteriet Serie GSD-Terrängkartan, raster GSD-Terrängkartan i rasterform innehåller det som ingår i den tryckta kartan exklusive referensnäten, d.v.s. administrativ indelning, gator, allmänna och enskilda vägar, järnvägar, kraftledningar, sjöar, vattendrag, olika typer av bebyggelseområden och byggnader, olika typer av skog, öppen mark och sankmark, berg i dagen, blockmark samt restriktioner för markanvändning, karttext och höjdkurvor. 2.68 url Lantmäteriet Serie GSD-Terrängkartan, vektor GSD-Terrängkartan utgörs av data i vektorform för administrativ indelning, gator, allmänna och enskilda vägar, järnvägar, kraftledningar, sjöar, vattendrag, olika typer av bebyggelseområden och byggnader, olika typer av skog, öppen mark och sankmark, berg i dagen, blockmark samt restriktioner för markanvändning, karttext och höjdkurvor. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 2.69 url Lantmäteriet Serie GSD-Tätort, raster Rasterbilden bygger på en bearbetning av databasen GSD-Tätort, vektor. Namn på torg, offentliga byggnader och idrottsplatser granskas inte av Ortnamnsmyndigheten. Den innehåller b ebyggelse, industriområde, öppen mark , torg, sankmark, skog, hydrografi, vägar, järnvägar, tunnelbana, spårväg, offentliga byggnader, kommungräns, kartografisk text innehållande gatunamn, ett urval gatunummer, namn på offentliga byggnader och övrig text (sjö, vattendrag, ort, område, park, info, torg, anläggning, idrottsplats). 2.70 url Lantmäteriet Serie GSD-Vägkartan, raster GSD-Vägkartan i rasterform innehåller det som ingår i den tryckta kartan exklusive referensnäten, d.v.s. administrativ indelning, gator, allmänna och enskilda vägar, järnvägar, kraftledningar, sjöar, vattendrag, bebyggelseområden och byggnader, skog, öppen mark, sankmark, kalfjäll, glaciärer samt restriktioner för markanvändning, karttext och höjdkurvor. 2.71 url Lantmäteriet Serie GSD-Vägkartan, vektor GSD-Vägkartan i vektorform utgörs av data för administrativ indelning, gator, allmänna vägar, enskilda vägar, järnvägar, kraftledningar, sjöar, vattendrag, bebyggelseområden och byggnader, skog, öppen mark, sankmark, kalfjäll, glaciärer samt restriktioner för markanvändning, karttext och höjdkurvor. Vägar, järnvägar och kraftledningar utgör sammanhängande nätverk. Till vägnätet hör uppgifter om vägnummer och bärighet, som lagras som attribut. 2.72 url Lantmäteriet Serie GSD-Översiktskartan, vektor GSD-Översiktskartan utgörs av data i vektorform för administrativ indelning, landskap, allmänna och enskilda vägar, järnvägar, kraftledningar, hydrografi, område för tätort, område för annan koncentrerad bebyggelse, byggnader och anläggningar, skog, öppen mark, sankmark, kalfjäll, glaciärer samt restriktioner för markanvändning, karttext och höjdkurvor. Produkten tillhandahålls med förenklade villkor fr.o.m. 1 juli 2015. 2.73 url Lantmäteriet Tjänst Hydrografi Inspire Nedladdningstjänst enligt EG-direktivet Inspire för temat Hydrografi (Hydrography). Vid beställning erhålls GSD-fastighetskartans linjeskikt och punktskikt med hydrografi samt ytskikt med vatten (sjöar och större vattendrag) dessutom GSD-Översiktskartans polygonskikt för sjöar respektive hav och linjeskikt för vattendrag. Område: Län 2.74 url Lantmäteriet Tjänst Hydrografi Visning Inspire Visningstjänst enligt EU-direktivet Inspire för temat Hydrografi, fysiska vatten (Hydrography Physical water) anpassat för skalområde 1:10 000, 1:50 000 och 1:250 000. Innehållet i tjänsten är uppdelat i 6 skikt: - Vattenområden - Strandkontur - Konstruktioner - Sankmark och Glaciär - Havsyta - Vattenfall och Fors Kartografin i temat följer Inspire specifikationer. 2.75 url Lantmäteriet Tjänst Höjd Direkt Höjd Direkt ger möjlighet att fråga efter höjdvärde för enskilda punkter, samt punkter längs en linje eller punkter som bildar en polygon. Höjdvärden hämtas från den nationella höjdmodellen i form av ett grid med 1 m upplösning i rasterformat. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 2.76 url Lantmäteriet Tjänst Höjd Inspire Nedladdningstjänst enligt EG-direktivet Inspire för temat Höjd (Elevation). Vid beställning erhålls GSD-Höjdkurvor i tre generaliseringsnivåer 5, 10 och 25m, Område: län 2.77 url Lantmäteriet Tjänst Höjd Visning Inspire Visningstjänst enligt EU-direktivet Inspire för temat Höjd (Elevation). Informationen i tjänsten är hämtat från databaserna i skalområde 1:10 000, 1:100 000 och 1:250 000. I tjänsten presenteras kartografiska höjdvärden och höjdkurvor med 5m, 10m och 25m ekvidistans. Tjänsten innehåller ett skikt - Höjdkurva. Kartografin i temat följer Inspire specifikationer. 2.78 url Lantmäteriet Tjänst Höjdmodell nedladdning Höjdmodell Nedladdning är en tjänst för direktläsning och nedladdning av höjddata via ett maskingränssnitt. Tjänsten är av typen WCS (Web Coverage Service). Tjänsten innehåller ett skikt som är ett enmetersgrid. Data kan laddas ner i ett antal referenssystem och upplösningar. Till grund för höjdmodellen ligger data från den nationella höjdmodellen, som består av laserskannade punkter. Tjänsten kommer att vara tillgänglig från 1 junij 2015. 2.79 url Lantmäteriet Tjänst Höjdmodell Visning Visningstjänst för lutningsbilder och skuggbilder. Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets kartor i dina egna system eller applikationer. Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster. Tjänsten innehåller fyra skikt, ett skikt för vardera terrängskuggnings- och lutningsbilder, ett skikt som redovisar aktualitet och ursprung samt ett skikt som redovisar insamlingsår. Höjdmodellen i form av ett grid med upplösningen 1 meter ligger till grund för visningstjänsten och kommer att vara rikstäckande när uppbyggnaden är klar. 2.80 url Lantmäteriet Tjänst Inskrivning Direkt Tjänsten ger möjlighet att hämta information om inskrivningar från fastighetsregistrets inskrivningsdel. Tjänsten består av ett antal fördefinierade delar som kan hämtas tillsammans eller var och en för sig. Fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller bl.a. information om •lagfarter •tomträtter •inteckningar •anteckning om bl.a. konkurs och utmätning •avtalsservitut •nyttjanderätter •ägarhistorik. 2.81 url Lantmäteriet Serie Laserdata Höjddata i form av laserpunktmoln i klasserna mark, vatten, oklassificerat samt broar. Punkttätheten är 0.5-1 punkt/kvm 2.82 url Lantmäteriet Tjänst Markreglering Direkt Tjänsten ger möjlighet att hämta information om planer och bestämmelser från fastighetsregistrets plandel. Tjänsten består av ett antal fördefinierade delar som kan hämtas tillsammans eller var och en för sig. I Fastighetsregistrets plandel redovisas information om vilka planer och bestämmelser som gäller för en viss fastighet eller ett visst område. Planerna och bestämmelserna reglerar användningen av mark och vatten. Exempel på sådana planer och bestämmelser är detaljplaner, fornlämningar och naturvårdsbestämmelser. Varje plan och bestämmelse har en aktbeteckning som är kopplad till Lantmäteriets arkiv. Ibland anges en alternativ aktbeteckning som du kan använda för att ta del av dokumenten hos ansvarig myndighet. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 2.83 url Lantmäteriet Tjänst Ortnamn Direkt Tjänsten ger möjlighet att söka bland de officiella bebyggelse- och naturnamn som finns i Lantmäteriets ortnamnsregister och visa dem i en karta eller ett ortofoto. Ortnamnsinformationen omfattar: - län - kommun - ort-ID - ortnamn - koordinat. Ortnamnsregistret uppdateras löpande. Tjänsten kan endast beställas tillsammans med någon av våra visningstjänster för kartor och bilder. 2.84 url Lantmäteriet Tjänst Ortnamn Inspire Nedladdningstjänst enligt EG-direktivet Inspire för temat Ortnamn (Geographical names). Vid beställning erhålls GSD-Ortnamn. Område: Län 2.85 url Lantmäteriet Tjänst Ortnamn Visning - Inspire Visningstjänst enligt EU-direktivet Inspire för temat Ortnamn (Geographical names). Tjänsten omfattar namn på områden, regioner, platser, städer, förorter, tätorter och annan bebyggelse, samt andra geografiska och topografiska företeelser av allmänt och historiskt intresse. Informationen är hämtad ur ortnamnsregistret. Kartografin i temat följer Inspire specifikationer. 2.86 url Lantmäteriet Tjänst Ortofoto - Visning Årsvisa Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets skalriktiga flygbilder, så kallade ortofoton, i dina egna system eller applikationer. Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster. Tjänsten ger tillgång till årsvis visning av ortofoton i färg (RGB) med upplösning 0,5 m/pixel. Tjänsten har laddats med ortofoton från och med 2006. 2013 års bilder och sömmar finns tillgängliga från och med 2014-11-04 2.87 url Lantmäteriet Tjänst Ortofoto Inspire Nedladdningstjänst enligt EG-direktivet Inspire för temat Ortofoto (Orthoimagery). Vid beställning erhålls GSD-ortofoto färg med en upplösning av 0,5 m. Område:5 km indexruta. 2.88 url Lantmäteriet Tjänst Ortofoto Visning Visningstjänst för Ortofoto färg och IR med 0,5 m upplösning samt ca 130 tätorter i färg med 0,25 m upplösning. Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets skalriktiga flygbilder, så kallade ortofoton, i dina egna system eller applikationer. Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster. 2.89 url Lantmäteriet Tjänst Ortofoto Visning Inspire Visningstjänst enligt EU-direktivet Inspire för temat Ortofoto (Orthoimagery). Tjänsten omfattar Ortofoto 0,5, Ortofoto 0,25 samt Ortofoto IR och presenteras även i den skiktindelningen. Kartografin i temat följer Inspire specifikationer. 2.90 url Lantmäteriet Planer, bestämmelser och rättigheter Visning Tjänst Tjänsten presenterar information om planer, bestämmelser och rättigheter som redovisas i Fastighetsregistrets allmänna del. Informationen är uppdelad i fyra separata skikt; Rättigheter, Fastighetsplaner, Detaljplaner och Bestämmelser. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 2.91 url Lantmäteriet Tjänst Referens Uppslag Adress Tjänsten ger möjlighet att hämta referens till fastighet, samfällighet och gemensamhetsanläggningar genom att ange adress. 2.92 url Lantmäteriet Tjänst Referens Uppslag Organisation Tjänsten ger möjlighet att hämta referens till taxeringsinformation och fastighetsinformation genom att ange ett organisationsnummer. 2.93 url Lantmäteriet Tjänst Registerbeteckning Direkt Tjänsten ger möjlighet att söka aktuella uppgifter om fastighetsbeteckningar, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar ur den allmänna delen av Lantmäteriets fastighetsregister och visa dem i en karta eller ett ortofoto. Informationen omfattar: - fastighetsnyckel - registerbeteckning - status - koordinat Registerenhet i Lantmäteriets fastighetsregister uppdateras dagligen av statliga och kommunala lantmäterimyndigheter. Tjänsten kan endast beställas tillsammans med någon av våra visningstjänster för kartor och bilder. 2.94 url Lantmäteriet Tjänst Rättighet Direkt Tjänsten ger möjlighet att hämta information om rättigheter från fastighetsregistrets allmänna del. Tjänsten består av ett antal fördefinierade delar som kan hämtas tillsammans eller var och en för sig. Fastighetsregistrets allmänna del innehåller information om rättigheter. En rättighet kan medföra rätt för en ägare till en fastighet, person eller bolag att för visst ändamål använda ett område av annan ägares fastighet eller anläggning. Exempel på rättigheter är väg, brygga och el-ledning. 2.95 url Lantmäteriet Tjänst Samfällighetförening Direkt Tjänsten visar information från Samfällighetregistret. • Samfällighetsföreningsregistret innehåller information om • Typ av förening: samfällighetsförening, vägförening, vägsamfällighet eller förening enligt lagen om gemensamhetsanläggning • Namn på förening, organisationsnummer eller länskod • Namn och adressuppgifter för styrelsemedlemmar • Uppgifter om vad föreningen förvaltar t.ex. vägar, vattenförsörjning, avloppsanläggning, grönområden, bad- och/eller båtanläggning. 2.96 url Lantmäteriet Serie SWEPOS- efterberäkningsdata GNSS (Global Navigation Satellite System) observationsdata från SWEPOS (Lantmäteriets stödsystem för satellitpositionering i Sverige) nät av fasta referensstationer. 2.97 url Lantmäteriet Tjänst SWEPOS Nätverks-DGNSS-tjänst SWEPOS (Lantmäteriets stödsystem för satellitpositionering i Sverige) nätverks-DGNSS-tjänst erbjuder navigeringsstöd och positionering med en halvmeters noggrannhet i realtid. Med begreppet DGNSS menas vanligen relativ kodmätning i realtid på en frekvens, det vill säga GNSS-mottagarens (Global Navigation Satellite System) position bestäms relativt en känd punkt. 2.98 url Lantmäteriet Tjänst SWEPOS Nätverks-RTK-tjänst SWEPOS (Lantmäteriets stödsystem för satellitpositionering i Sverige) nätverks-RTK-tjänst (Real-Time Kinematic) erbjuder navigeringsstöd och positionering med centimeternoggrannhet i realtid. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 2.99 url Lantmäteriet Tjänst Taxering Direkt Tjänsten ger möjlighet att hämta taxeringsinformation från fastighetsregistrets taxeringsdel. Tjänsten består av ett antal fördefinierade delar som kan hämtas tillsammans eller var och en för sig. Fastighetsregistrets taxeringsdel innehåller taxerings- och värderingsenhetsuppgifter för mark och byggnader. url 2.100 Lantmäteriet Tjänst Topografisk webbkarta CCBY Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets kartor i dina egna system eller applikationer. Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster. Tjänsten ger tillgång till en topografisk webbkarta som är anpassad för skärmvisning i skalor mindre än 1:120 000. Kartinformationen visas med en harmoniserad kartografi mellan skalorna. Informationen som visas i tjänsten uppdateras minst kvartalsvis. url 2.101 Lantmäteriet Tjänst Topografisk webbkarta Visning Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets kartor i dina egna system eller applikationer. Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster. Tjänsten ger tillgång till en topografisk webbkarta som är anpassad för skärmvisning. Kartinformationen visas med en harmoniserad kartografi mellan skalorna. Tjänsten innehåller ett skikt med topografisk kartinformation och ett skikt som presenterar den topografiska kartinformationen i en nedtonad variant. Informationen uppdateras med olika intervall beroende på informationsslag och skalnivå. Skalområden upp till 1:20 000 uppdateras minst dygnsvis. Skalområden över 1:20 000 uppdateras minst kvartalsvis. Text uppdateras minst dygnsvis url 2.102 Lantmäteriet Tjänst Topografisk webbkarta Visning Cache Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets kartor i dina egna system eller applikationer. Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster. Tjänsten ger tillgång till en topografisk webbkarta som är anpassad för skärmvisning. Kartinformationen visas med en harmoniserad kartografi mellan skalorna. Tjänsten är innehållsmässigt mycket lik tjänsten Topografisk webbkarta Visning men har högre prestanda och något sämre aktualitet. Informationen uppdateras med olika intervall beroende på informationsslag och skalnivå. Skalområden upp till 1:20 000 uppdateras minst dygnsvis. Skalområden över 1:20 000 uppdateras minst kvartalsvis. url 2.103 Lantmäteriet Topografisk webbkarta Visning, skiktindelad Tjänst Med våra visningstjänster kan du använda Lantmäteriets kartor i dina egna system eller applikationer. Visningstjänsterna går att kombinera med våra övriga geodatatjänster. Tjänsten ger tillgång till en topografisk webbkarta som är anpassad för skärmvisning. Kartinformationen är uppdelad i 12 informationsslag. Vart och ett av informationsslagen, utom terrängskuggning, finns i två skikt. Ett skikt där informationen presenteras tydligt framträdande och färgsatt och ett där informationen presenteras nedtonad i en gråskala. Informationen uppdateras med olika intervall beroende på informationsslag och skalnivå. Skalområden upp till 1:20 000 uppdateras minst dygnsvis. Skalområden över 1:20 000 uppdateras minst kvartalsvis. Text uppdateras minst dygnsvis. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 3. Länsstyrelserna 3.1 Länsstyrelserna url Tjänst LST Miljödata • Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet och energitorvtäkter i drift. Innehåller A, B och T-anläggningar med status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling. Ej anläggningar där generalläkaren har tillsynsansvar. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggningsstöd (miljöreda) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. • Potentiellt förorenade områden. Förorenad mark, grundvatten, ytvatten, sediment och byggnader. Observera att kartan inte ger en helhetsbild av landets förorenade områden. Mer information om förorenade områden kan finnas hos andra myndigheter som kommuner, Försvarsmakten och Trafikverket. Områdena är identifierade och klassificerade av Länsstyrelserna på uppdrag av Naturvårdsverket och med hjälp av MIFO-metodiken (Metodik för Inventering av Förorenade Områden), Naturvårdsverkets rapport 4918. Landets Länsstyrelser har arbetat med att inventera potentiellt förorenade områden sedan 1990-talet. Syftet med inventeringen är att skapa en bild av vilka områden som är eller kan vara förorenade. Utifrån inventeringens resultat prioriteras sedan det fortsatta arbetet med att undersöka och sanera. • Genomförda åtgärder i vatten, innehåller fysiska åtgärder som genomförts i och omkring vattendrag. Till exempel biotopvård och fiskutsättning. • Fiskvägar, innehåller uppgifter om befintliga fiskvägar t ex typ av fiskväg, fallhöjd och när fiskvägen togs i bruk. • Vandringshinder för fisk, exempelvis dammar, naturliga hinder (vattenfall) och vägtrummor. • Vandringshinder för öring, bedömning om öring kan ta sig förbi hindren. 3.2 url Länsstyrelserna Datamängd SE.AM Miljöriskområden Lagrum: Miljöbalken 10 kap. 15§ alt. 10§ (lydelse före 1 augusti 2007) Ett miljösriskområde är ett mark eller vattenområde som är så allvarligt förorenat att det med hänsyn till riskerna för männsikornas hälsa och miljön är nödvändigt att besluta om begränsningar i markanvändningen eller andra försiktighetsmått. Inom den primära, inre, zonen gäller generellt mer restriktioner än inom den sekundära, yttre, zonen. 3.3 url Länsstyrelserna Datamängd SE.AM Musselvatten Kustvattenområden som ingår i Länsstyrelsens förteckning över musselvatten som skall skyddas enligt enligt förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Områdena baseras på SMHI:s Havsområdesregister version 2007. 3.4 url Länsstyrelserna Tjänst SE.AM.Nedladdningstjänst Områden med särskild förvaltning Tjänsten innehåller: Musselvatten; Kustvattenområden som ingår i Länsstyrelsens förteckning över musselvatten som skall skyddas enligt enligt förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Områdena baseras på SMHI:s Havsområdesregister version 2007. Miljöriskområden; Lagrum: Miljöbalken 10 kap. 15§ alt. 10§ (lydelse före 1 augusti 2007) Ett miljösriskområde är ett mark eller vattenområde som är så allvarligt förorenat att det med hänsyn till riskerna för männsikornas hälsa och miljön är nödvändigt att besluta om begränsningar i markanvändningen eller andra försiktighetsmått. Inom den primära, inre, zonen gäller generellt mer restriktioner än inom den sekundära, yttre, zonen. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 3.5 url Länsstyrelserna SE.AM.Visningstjänst (WMS) Områden med särskild förvaltning Tjänst Tjänsten innehåller: Musselvatten; Kustvattenområden som ingår i Länsstyrelsens förteckning över musselvatten som skall skyddas enligt enligt förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Områdena baseras på SMHI:s Havsområdesregister version 2007. Miljöriskområden; Lagrum: Miljöbalken 10 kap. 15§ alt. 10§ (lydelse före 1 augusti 2007) Ett miljösriskområde är ett mark eller vattenområde som är så allvarligt förorenat att det med hänsyn till riskerna för männsikornas hälsa och miljön är nödvändigt att besluta om begränsningar i markanvändningen eller andra försiktighetsmått. Inom den primära, inre, zonen gäller generellt mer restriktioner än inom den sekundära, yttre, zonen. 3.6 url Länsstyrelserna Datamängd SE.PF El- och energianläggningar Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller el- och energianläggningar med status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling i Miljöreda. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggninssystem (miljöreda) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. 3.7 url Länsstyrelserna Datamängd SE.PF Tillverkningsindustrier Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller tillverkningsindustrier med status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling i Miljöreda. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggninssystem (miljöreda) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. 3.8 url Länsstyrelserna Datamängd SE.PF Täkter Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller täkter med status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling i Miljöreda. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggninssystem (miljöreda) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. 3.9 url Länsstyrelserna SE.PF. Nedladdningstjänst Produktions- och industrianläggningar Tjänst Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller täkter, Tillverkningsindustrier samt el- och energianläggningar med status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling i Miljöreda. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggninssystem (miljöreda) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. 3.10 url Länsstyrelserna Tjänst SE.PF.Visningstjänst (WMS) Produktionsoch industrianläggningar Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller täkter, Tillverkningsindustrier samt el- och energianläggningar med status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling i Miljöreda. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggninssystem (miljöreda) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. 3.11 url Länsstyrelserna Datamängd SE.US Miljöförvaltningsanläggningar Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller avloppsreningsanläggningar samt behandling av avfall med status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling i Miljöreda. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggninssystem (miljöreda) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. 3.12 url Länsstyrelserna Tjänst SE.US. Visningstjänst (WMS) Miljöförvaltningsanläggningar Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller avloppsreningsanläggningar samt behandling av avfall med status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling i Miljöreda. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggninssystem (miljöreda) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 3.13 url Länsstyrelserna Tjänst SE.US.Nedladdningstjänst Miljöförvaltningsanläggningar Tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Tjänsten innehåller avloppsreningsanläggningar samt behandling av avfall med status Drift, Planerad, ej igångsatt, efterbehandling i Miljöreda. Respektive länsstyrelse ansvarar för informationen om anläggningar i sitt län. Källa: Länsstyrelsernas handläggninssystem (miljöreda) för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 4. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 4.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Tjänst HH. Naturolyckor - Nedladdningstjänst Data om naturolyckor. Dokumentation om bakomliggande orsaker, händelseförlopp, hantering och lärdomar från naturolyckor finns samlat i en nationell naturolycksdatabas. Databasen fungerar som ett stöd och en kunskapskälla för myndigheter i deras förberedande och förebyggande säkerhetsarbete eller i utbildningssammanhang. Informationen är tillgänglig för alla som vill läsa om händelser som inträffat i deras närhet eller i övriga Sverige. För några av händelserna har shp-filer skapats över utbredningen av enskilda händelser, ex. skyfall, stormar. Data om inträffade naturolyckor inom Sveriges gränser finns som punkt eller ytobjekt. 4.2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Tjänst HH. Stora olyckor - Nedladdningstjänst Databasen innehåller uppgifter om stora olyckor i Sverige från 1950 och framåt. Med stora olyckor menas olyckor där minst fyra personer har omkommit, minst tio personer har skadats eller där konsekvenserna på annat sätt bedömts vara särskilt omfattande. Detta arbete omfattade genomgångar av årsböcker, tidningsartiklar, rapporter från diverse kommissioner, andra rapporter med anknytning till området. En del uppgifter har även kompletterats efter kontakt med de kommuner där olyckor inträffat. Datamaterialet har därefter kompletterats årligen. 4.3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Datamängd HH.Naturolyckor Data om naturolyckor. Dokumentation om bakomliggande orsaker, händelseförlopp, hantering och lärdomar från naturolyckor finns samlat i en nationell naturolycksdatabas. Databasen fungerar som ett stöd och en kunskapskälla för myndigheter i deras förberedande och förebyggande säkerhetsarbete eller i utbildningssammanhang. Informationen är tillgänglig för alla som vill läsa om händelser som inträffat i deras närhet eller i övriga Sverige. För några av händelserna har shp-filer skapats över utbredningen av enskilda händelser, ex. skyfall, stormar. Data om inträffade naturolyckor inom Sveriges gränser finns som punkt eller ytobjekt. 4.4 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Tjänst HH.Naturolyckor - Visningstjänst WMS-tjänst innehållande data om naturolyckor. Dokumentation om bakomliggande orsaker, händelseförlopp, hantering och lärdomar från naturolyckor finns samlat i en nationell naturolycksdatabas. Databasen fungerar som ett stöd och en kunskapskälla för myndigheter i deras förberedande och förebyggande säkerhetsarbete eller i utbildningssammanhang. Informationen är tillgänglig för alla som vill läsa om händelser som inträffat i deras närhet eller i övriga Sverige. För några av händelserna har shp-filer skapats över utbredningen av enskilda händelser, ex. skyfall, stormar. Data om inträffade naturolyckor inom Sveriges gränser finns som punkt eller ytobjekt. 4.5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Datamängd HH.Stora olyckor Databasen innehåller uppgifter om stora olyckor i Sverige från 1950 och framåt. Med stora olyckor menas olyckor där minst fyra personer har omkommit, minst tio personer har skadats eller där konsekvenserna på annat sätt bedömts vara särskilt omfattande. Detta arbete omfattade genomgångar av årsböcker, tidningsartiklar, rapporter från diverse kommissioner, andra rapporter med anknytning till området. En del uppgifter har även kompletterats efter kontakt med de kommuner där olyckor inträffat. Datamaterialet har därefter kompletterats årligen. 4.6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Tjänst HH.Stora olyckor - Visningstjänst Databasen innehåller uppgifter om stora olyckor i Sverige från 1950 och framåt. Med stora olyckor menas olyckor där minst fyra personer har omkommit, minst tio personer har skadats eller där konsekvenserna på annat sätt bedömts vara särskilt omfattande. Detta arbete omfattade genomgångar av årsböcker, tidningsartiklar, rapporter från diverse kommissioner, andra rapporter med anknytning till området. En del uppgifter har även kompletterats efter kontakt med de kommuner där olyckor inträffat. Datamaterialet har därefter kompletterats årligen. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 4.7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Datamängd NZ. Brandriskvärden, analyserade I stödsystemet Brandrisk Skog och Mark beräknas brandriskprognoser och väder redovisas som stöd för beslut i frågor om brand i vegetation. När prognosen upphört görs en ny beräkning av brandriskvärdena utifrån senast tillgänglig väderdata. Denna "analysdata" lagras. Efter varje års brandsäsong sparas den analyserade historiska datamängden för de modellberäknade rutorna om 11*11 km med mittpunkten angiven i x och y-koordinater. Varje 11*11 km ruta har attributen som anges nedan (viss variation kan förekomma från år till år): FFMC: Fine Fuel Moisture Code representerar fuktigheten på blad och gräs. Den maximala vattenmagasineringen i detta skikt är mindre än 1 mm. Ingår i FWI-modellen. DMC: Duff Moisture Code representerar fuktigheten I ett något djupare skikt än det allra ytligaste i FWI-modellen, t ex mossa och det ytliga markskiktet. Magasineringen i detta skikt motsvarar ca 15 mm vatten DC: Drought Code visar fukthalten i tjocka kompakta humuslager (ca 100 mm vatten). DC ingår i FWI-modellen. ISI: Initial Spread Index. Ett mått på brandens spridningshastighet. Ett index som används för att räkna fram ett FWIvärde. Beräknas ur FFMC och förstärks av vindhastigheten. BUI: Buildup Index. Kan ses som ett allmänt fuktighetsmått för de något djupare markskikten. Ett indexvärde som används för att räkna fram ett brandriskvärde, FWI-värde. Viktat medelvärde av DMC och DC. FWI: Fire Weather Index. Brandriskvärde som räknas fram ur ISI och BUI, vilka i sin tur baseras på tre grundvärden för fukthalter i olika skikt (FFMC, DMC och DC). Indata till beräkningen är dygnsnederbörden samt temperatur, relativ fuktighet och vindhastighet mitt på dagen. FWI-index: Index för Spridningsrisk och Brandbeteende i skogsmark. Baseras på grundvärdet FWI (se ovan). För närvarande indelat i sex olika indexnivåer (1, 2, 3, 4, 5, 5E) där index 1 är lägsta risken och index 5E är högsta risken. HBV: Viktat markfuktighetsvärde baserat på fuktigheten i två markskikt beräknad med HBV-Skog, vilket är en specialanpassning av den hydrologiska avrinningsmodellen HBV (Hydrologiska Byråns Vattenbalansavdelning). Indata till modellen är dygnsnederbörd och dygnsmedeltemperatur. HBV-ö: HBV övre markskikt (se HBV ovan) HBV-u: HBV undre markskikt (se HBV ovan) Observera att visningstjänsten visar de punkter som värden samlats in för. Genom nedladdning ges tillgång till de faktiska värdena enligt ovan nämnda beskrivning. Under brandrisksäsongen (mars-aug) finns brandriskprognoser tillgängliga i tjänsten Brandrisk skog och mark. Informationen i ”Brandrisk skog och mark” kan visas i två varianter, en inloggningsskyddad som i första hand riktar sig till kommunal räddningstjänst och länsstyrelser samt en öppen för andra intresserade. Tjänsten finns här: http://www.smhi.se/brandrisk Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 4.8 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Tjänst NZ. Brandriskvärden, analyserade Nedladdningstjänst I stödsystemet Brandrisk Skog och Mark beräknas brandriskprognoser och väder redovisas som stöd för beslut i frågor om brand i vegetation. När prognosen upphört görs en ny beräkning av brandriskvärdena utifrån senast tillgänglig väderdata. Denna "analysdata" lagras. Efter varje års brandsäsong sparas den analyserade historiska datamängden för de modellberäknade rutorna om 11*11 km med mittpunkten angiven i x och y-koordinater. Varje 11*11 km ruta har attributen som anges nedan (viss variation kan förekomma från år till år): FFMC: Fine Fuel Moisture Code representerar fuktigheten på blad och gräs. Den maximala vattenmagasineringen i detta skikt är mindre än 1 mm. Ingår i FWI-modellen. DMC: Duff Moisture Code representerar fuktigheten I ett något djupare skikt än det allra ytligaste i FWI-modellen, t ex mossa och det ytliga markskiktet. Magasineringen i detta skikt motsvarar ca 15 mm vatten DC: Drought Code visar fukthalten i tjocka kompakta humuslager (ca 100 mm vatten). DC ingår i FWI-modellen. ISI: Initial Spread Index. Ett mått på brandens spridningshastighet. Ett index som används för att räkna fram ett FWIvärde. Beräknas ur FFMC och förstärks av vindhastigheten. BUI: Buildup Index. Kan ses som ett allmänt fuktighetsmått för de något djupare markskikten. Ett indexvärde som används för att räkna fram ett brandriskvärde, FWI-värde. Viktat medelvärde av DMC och DC. FWI: Fire Weather Index. Brandriskvärde som räknas fram ur ISI och BUI, vilka i sin tur baseras på tre grundvärden för fukthalter i olika skikt (FFMC, DMC och DC). Indata till beräkningen är dygnsnederbörden samt temperatur, relativ fuktighet och vindhastighet mitt på dagen. FWI-index: Index för Spridningsrisk och Brandbeteende i skogsmark. Baseras på grundvärdet FWI (se ovan). För närvarande indelat i sex olika indexnivåer (1, 2, 3, 4, 5, 5E) där index 1 är lägsta risken och index 5E är högsta risken. HBV: Viktat markfuktighetsvärde baserat på fuktigheten i två markskikt beräknad med HBV-Skog, vilket är en specialanpassning av den hydrologiska avrinningsmodellen HBV (Hydrologiska Byråns Vattenbalansavdelning). Indata till modellen är dygnsnederbörd och dygnsmedeltemperatur. HBV-ö: HBV övre markskikt (se HBV ovan) HBV-u: HBV undre markskikt (se HBV ovan) Observera att visningstjänsten visar de punkter som värden samlats in för. Genom nedladdning ges tillgång till de faktiska värdena enligt ovan nämnda beskrivning. Under brandrisksäsongen (mars-aug) finns brandriskprognoser tillgängliga i tjänsten Brandrisk skog och mark. Informationen i ”Brandrisk skog och mark” kan visas i två varianter, en inloggningsskyddad som i första hand riktar sig till kommunal räddningstjänst och länsstyrelser samt en öppen för andra intresserade. Tjänsten finns här: http://www.smhi.se/brandrisk Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 4.9 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Tjänst NZ. Brandriskvärden, analyserade Visningstjänst I stödsystemet Brandrisk Skog och Mark beräknas brandriskprognoser och väder redovisas som stöd för beslut i frågor om brand i vegetation. När prognosen upphört görs en ny beräkning av brandriskvärdena utifrån senast tillgänglig väderdata. Denna "analysdata" lagras. Efter varje års brandsäsong sparas den analyserade historiska datamängden för de modellberäknade rutorna om 11*11 km med mittpunkten angiven i x och y-koordinater. Varje 11*11 km ruta har attributen som anges nedan (viss variation kan förekomma från år till år): FFMC: Fine Fuel Moisture Code representerar fuktigheten på blad och gräs. Den maximala vattenmagasineringen i detta skikt är mindre än 1 mm. Ingår i FWI-modellen. DMC: Duff Moisture Code representerar fuktigheten I ett något djupare skikt än det allra ytligaste i FWI-modellen, t ex mossa och det ytliga markskiktet. Magasineringen i detta skikt motsvarar ca 15 mm vatten DC: Drought Code visar fukthalten i tjocka kompakta humuslager (ca 100 mm vatten). DC ingår i FWI-modellen. ISI: Initial Spread Index. Ett mått på brandens spridningshastighet. Ett index som används för att räkna fram ett FWIvärde. Beräknas ur FFMC och förstärks av vindhastigheten. BUI: Buildup Index. Kan ses som ett allmänt fuktighetsmått för de något djupare markskikten. Ett indexvärde som används för att räkna fram ett brandriskvärde, FWI-värde. Viktat medelvärde av DMC och DC. FWI: Fire Weather Index. Brandriskvärde som räknas fram ur ISI och BUI, vilka i sin tur baseras på tre grundvärden för fukthalter i olika skikt (FFMC, DMC och DC). Indata till beräkningen är dygnsnederbörden samt temperatur, relativ fuktighet och vindhastighet mitt på dagen. FWI-index: Index för Spridningsrisk och Brandbeteende i skogsmark. Baseras på grundvärdet FWI (se ovan). För närvarande indelat i sex olika indexnivåer (1, 2, 3, 4, 5, 5E) där index 1 är lägsta risken och index 5E är högsta risken. HBV: Viktat markfuktighetsvärde baserat på fuktigheten i två markskikt beräknad med HBV-Skog, vilket är en specialanpassning av den hydrologiska avrinningsmodellen HBV (Hydrologiska Byråns Vattenbalansavdelning). Indata till modellen är dygnsnederbörd och dygnsmedeltemperatur. HBV-ö: HBV övre markskikt (se HBV ovan) HBV-u: HBV undre markskikt (se HBV ovan) Observera att visningstjänsten visar de punkter som värden samlats in för. Genom nedladdning ges tillgång till de faktiska värdena enligt ovan nämnda beskrivning. Under brandrisksäsongen (mars-aug) finns brandriskprognoser tillgängliga i tjänsten Brandrisk skog och mark. Informationen i ”Brandrisk skog och mark” kan visas i två varianter, en inloggningsskyddad som i första hand riktar sig till kommunal räddningstjänst och länsstyrelser samt en öppen för andra intresserade. Tjänsten finns här: http://www.smhi.se/brandrisk 4.10 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Tjänst NZ. Översiktlig stabilitetskartering Nedladdningstjänst MSB har regeringens uppdrag att stödja kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens stabilitet i bebyggda områden där det finns förutsättningar för jordrörelser. Syftet är att identifiera bebyggda områden som översiktligt inte kan klassas som stabila. Karteringen ska utgöra ett stöd i kommunens riskinventering och riskhantering och kan användas som underlag för kommunens översiktplaner. Avsikten är att kommunen själv ska gå vidare och utföra detaljerade utredningar i utpekade områden. Data redovisar • områden som översiktligt identifierats ha tillfredsställande stabilitet. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett. På grund av avsaknad av bebyggelse rekommenderas inte detaljerad utredning. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett och detaljerad utredning rekommenderas. • områden där detaljerad utredning bedöms som speciellt angeläget. • områden som tidigare har klassats som tillfredsställande stabilt eller som har förstärkts men som inte har följt skredkommissionens anvisningar. • områden där översyn av tidigare utredningar och stabiliserande åtgärder bedöms som speciellt angeläget. Dessutom ingår filer som visas kvickleraförekomst, fyllning, stabilitetsåtgärder och stabilitetszoner i datamängden. Kartfiler i digital form finns för karteringar genomförda efter 2001. Karteringen är genomförd inom begränsade områden som är bebyggda och där förutsättningar för skred bedöms finnas. Över tiden kan exempelvis erosion och mänsklig aktivitet påverka förhållandena. Den översiktliga stabilitetskarteringen visar rådande stabilitetsförhållanden vid karteringstillfället. Innehållet i och tillförlitligheten hos de översiktliga stabilitetskarteringarna varierar eftersom metoderna förfinats med åren. MSB gör inte några uppdateringar av materialet utifrån förändrade förhållanden eller genomförda utredningar eller förstärkningar. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 4.11 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Datamängd NZ.Översiktlig stabilitetskartering MSB har regeringens uppdrag att stödja kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens stabilitet i bebyggda områden där det finns förutsättningar för jordrörelser. Syftet är att identifiera bebyggda områden som översiktligt inte kan klassas som stabila. Karteringen ska utgöra ett stöd i kommunens riskinventering och riskhantering och kan användas som underlag för kommunens översiktplaner. Avsikten är att kommunen själv ska gå vidare och utföra detaljerade utredningar i utpekade områden. Data redovisar • områden som översiktligt identifierats ha tillfredsställande stabilitet. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett. På grund av avsaknad av bebyggelse rekommenderas inte detaljerad utredning. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett och detaljerad utredning rekommenderas. • områden där detaljerad utredning bedöms som speciellt angeläget. • områden som tidigare har klassats som tillfredsställande stabilt eller som har förstärkts men som inte har följt skredkommissionens anvisningar. • områden där översyn av tidigare utredningar och stabiliserande åtgärder bedöms som speciellt angeläget. Dessutom ingår filer som visas kvickleraförekomst, fyllning, stabilitetsåtgärder och stabilitetszoner i datamängden. Kartfiler i digital form finns för karteringar genomförda efter 2001. Karteringen är genomförd inom begränsade områden som är bebyggda och där förutsättningar för skred bedöms finnas. Över tiden kan exempelvis erosion och mänsklig aktivitet påverka förhållandena. Den översiktliga stabilitetskarteringen visar rådande stabilitetsförhållanden vid karteringstillfället. Innehållet i och tillförlitligheten hos de översiktliga stabilitetskarteringarna varierar eftersom metoderna förfinats med åren. MSB gör inte några uppdateringar av materialet utifrån förändrade förhållanden eller genomförda utredningar eller förstärkningar. 4.12 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Tjänst NZ.Översiktlig stabilitetskartering Visningstjänst MSB har regeringens uppdrag att stödja kommuner och länsstyrelser med översiktliga kartläggningar av markens stabilitet i bebyggda områden där det finns förutsättningar för jordrörelser. Syftet är att identifiera bebyggda områden som översiktligt inte kan klassas som stabila. Karteringen ska utgöra ett stöd i kommunens riskinventering och riskhantering och kan användas som underlag för kommunens översiktplaner. Avsikten är att kommunen själv ska gå vidare och utföra detaljerade utredningar i utpekade områden. Data redovisar • områden som översiktligt identifierats ha tillfredsställande stabilitet. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett. På grund av avsaknad av bebyggelse rekommenderas inte detaljerad utredning. • områden som översiktligt inte kan klassas som tillfredsställande stabilt eller som är otillräckligt utrett och detaljerad utredning rekommenderas. • områden där detaljerad utredning bedöms som speciellt angeläget. • områden som tidigare har klassats som tillfredsställande stabilt eller som har förstärkts men som inte har följt skredkommissionens anvisningar. • områden där översyn av tidigare utredningar och stabiliserande åtgärder bedöms som speciellt angeläget. Dessutom ingår filer som visas kvickleraförekomst, fyllning, stabilitetsåtgärder och stabilitetszoner i datamängden. Kartfiler i digital form finns för karteringar genomförda efter 2001. Karteringen är genomförd inom begränsade områden som är bebyggda och där förutsättningar för skred bedöms finnas. Över tiden kan exempelvis erosion och mänsklig aktivitet påverka förhållandena. Den översiktliga stabilitetskarteringen visar rådande stabilitetsförhållanden vid karteringstillfället. Innehållet i och tillförlitligheten hos de översiktliga stabilitetskarteringarna varierar eftersom metoderna förfinats med åren. MSB gör inte några uppdateringar av materialet utifrån förändrade förhållanden eller genomförda utredningar eller förstärkningar. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 4.13 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Datamängd NZ.Översiktliga översvämningskarteringar MSB har regeringens uppdrag att förse landets kommuner och länsstyrelser med översiktlig kartläggning av områden som kan översvämmas utmed landets vattendrag. Syftet med översvämningskarteringarna är bland annat att vara ett planeringsunderlag för kommunernas översiktliga fysiska planering och som ett underlag för arbetet med de kommunala handlingsprogrammen. Karteringarna kan även vara ett stöd i räddningstjänstens övergripande planering av insatser. Den översiktliga översvämningskarteringen visar vattnets utbredning för två olika flöden, 100-årsflödet och det högsta beräknade flödet. Med en händelses återkomsttid menas att den inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tid. Det innebär att sannolikheten för exempelvis ett 100-års flöde är 1 på 100 för varje enskilt år. Sannolikheten för att flödet ska inträffa 1 gång under 100-årsperioden är 63 procent och sannolikheten att det ska inträffa 2 gånger under samma period är 40 procent. 4.14 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url NZ.Översiktliga översvämningskarteringar Nedladdningstjänst Tjänst Nedladdningstjänst innehållande de översiktliga översvämningskarteringarna. MSB har regeringens uppdrag att förse landets kommuner och länsstyrelser med översiktlig kartläggning av områden som kan översvämmas utmed landets vattendrag. Syftet med översvämningskarteringarna är bland annat att vara ett planeringsunderlag för kommunernas översiktliga fysiska planering och som ett underlag för arbetet med de kommunala handlingsprogrammen. Karteringarna kan även vara ett stöd i räddningstjänstens övergripande planering av insatser. Den översiktliga översvämningskarteringen visar vattnets utbredning för två olika flöden, 100-årsflödet och det högsta beräknade flödet. Med en händelses återkomsttid menas att den inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tid. Det innebär att sannolikheten för exempelvis ett 100-års flöde är 1 på 100 för varje enskilt år. Sannolikheten för att flödet ska inträffa 1 gång under 100-årsperioden är 63 procent och sannolikheten att det ska inträffa 2 gånger under samma period är 40 procent. 4.15 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url NZ.Översiktliga översvämningskarteringar Visningstjänst Tjänst WMS-tjänst innehållande de översiktliga översvämningskarteringarna. MSB har regeringens uppdrag att förse landets kommuner och länsstyrelser med översiktlig kartläggning av områden som kan översvämmas utmed landets vattendrag. Syftet med översvämningskarteringarna är bland annat att vara ett planeringsunderlag för kommunernas översiktliga fysiska planering och som ett underlag för arbetet med de kommunala handlingsprogrammen. Karteringarna kan även vara ett stöd i räddningstjänstens övergripande planering av insatser. Den översiktliga översvämningskarteringen visar vattnets utbredning för två olika flöden, 100-årsflödet och det högsta beräknade flödet. Med en händelses återkomsttid menas att den inträffar eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tid. Det innebär att sannolikheten för exempelvis ett 100-års flöde är 1 på 100 för varje enskilt år. Sannolikheten för att flödet ska inträffa 1 gång under 100-årsperioden är 63 procent och sannolikheten att det ska inträffa 2 gånger under samma period är 40 procent. 4.16 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Tjänst PF. Sevesoanläggningar Nedladdningstjänst Databasen till visningstjänsten har utvecklats för att motsvara de krav som finns för återrapportering av tillsyn enligt rådets direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår, det s.k. Seveso II-direktivet, till EU-kommissionen. I Sverige har direktivet implementerats genom bl.a. Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Databasen utvecklades i JAVA miljö vilket ger möjlighet för länsstyrelserna att uppdatera informationen i databasen via Internet. OBS! Eftersom Sevesodatabasen inte ursprungligen skapades för att redovisa data geografiskt finns vissa brister. Den position ett objekt har kan i vissa fall peka på platsen för huvudkontoret och inte för anläggningen som bedriver den farliga verksamheten. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 4.17 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Datamängd PF.Sevesoanläggningar Databasen har utvecklats för att motsvara de krav som finns för återrapportering av tillsyn enligt rådets direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår, det s.k. Seveso II-direktivet, till EU-kommissionen. I Sverige har direktivet implementerats genom bl.a. Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Databasen utvecklades i JAVA miljö vilket ger möjlighet för länsstyrelserna att uppdatera informationen i databasen via Internet. OBS! Eftersom Sevesodatabasen inte ursprungligen skapades för att redovisa data geografiskt finns vissa brister. Den position ett objekt har kan i vissa fall peka på platsen för huvudkontoret och inte för anläggningen som bedriver den farliga verksamheten. 4.18 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Tjänst PF.Sevesoanläggningar - Visningstjänst Databasen till visningstjänsten har utvecklats för att motsvara de krav som finns för återrapportering av tillsyn enligt rådets direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår, det s.k. Seveso II-direktivet, till EU-kommissionen. I Sverige har direktivet implementerats genom bl.a. Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Databasen utvecklades i JAVA miljö vilket ger möjlighet för länsstyrelserna att uppdatera informationen i databasen via Internet. OBS! Eftersom Sevesodatabasen inte ursprungligen skapades för att redovisa data geografiskt finns vissa brister. Den position ett objekt har kan i vissa fall peka på platsen för huvudkontoret och inte för anläggningen som bedriver den farliga verksamheten. 4.19 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Tjänst US. Ljudsändare för utomhusvarning Nedladdningstjänst Ger en bild av placeringen över ljudsändare som finns i kommunerna. Detta underlag kan användas för att se hur väl invånarna i kommunerna kan nås via utomhusvarningvid en allvarlig olycka, samt ge en anvisning om det skulle behövas en utbyggnad av systemet för att täcka in nybygga områden eller nya riskområden, med avseende på kommunernas risk och sårbarhetsanalys. 4.20 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Tjänst US. Skyddsrum - Nedladdningstjänst Data om skyddsrum. I lagen om skyddsrum (2006:545) finns det bestämmelser om hur skyddsrum skall utformas och placeras, byggas, utrustas och underhållas och kontrolleras. 4.21 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Datamängd US.Brandstationer Data om brandstationers lägen. Brandstationerna utgörs av punkter med information om anspänningstid, beredskap, namn och tillhörande kommun eller förbund. Räddningstjänst är kommunens ansvar enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunen ansvarar för tillsyn inom kommunens område och länsstyrelsen inom länet. Den centrala tillsynen utövas av MSB som samlar in information om brandstationerna. OBS! Lägesnoggrannheten för brandstationerna är av varierande kvalitét. 4.22 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Tjänst US.Brandstationer - Nedladdningstjänst Nedladdningstjänst innehållande brandstationer. Brandstationerna utgörs av punkter med information om anspänningstid, beredskap, namn och tillhörande kommun eller förbund. Räddningstjänst är kommunens ansvar enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunen ansvarar för tillsyn inom kommunens område och länsstyrelsen inom länet. Den centrala tillsynen utövas av MSB som samlar in information om brandstationerna. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 4.23 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Tjänst US.Brandstationer - Visningstjänst WMS-tjänst innehållande brandstationer. Brandstationerna utgörs av punkter med information om anspänningstid, beredskap, namn och tillhörande kommun eller förbund. Räddningstjänst är kommunens ansvar enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Kommunen ansvarar för tillsyn inom kommunens område och länsstyrelsen inom länet. Den centrala tillsynen utövas av MSB som samlar in information om brandstationerna. 4.24 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Datamängd US.Ljudsändare för utomhusvarning WMS-tjänst innehållande ljudsändare för utomhusvarning. Ger en bild av placeringen över ljudsändare som finns i kommunerna. Detta underlag kan användas för att se hur väl invånarna i kommunerna kan nås via utomhusvarning vid en allvarlig olycka, samt ge en anvisning om det skulle behövas en utbyggnad av systemet för att täcka in nybygga områden eller nya riskområden,med avseende på kommunernas risk och sårbarhetsanalys. 4.25 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Tjänst US.Ljudsändare för utomhusvarning Visningstjänst Ger en bild av placeringen över ljudsändare som finns i kommunerna. Detta underlag kan användas för att se hur väl invånarna i kommunerna kan nås via utomhusvarning vid en allvarlig olycka, samt ge en anvisning om det skulle behövas en utbyggnad av systemet för att täcka in nybygga områden eller nya riskområden,med avseende på kommunernas risk och sårbarhetsanalys. 4.26 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Datamängd US.Skyddsrum Data om skyddsrum. I lagen om skyddsrum (2006:545) finns det bestämmelser om hur skyddsrum skall utformas och placeras, byggas, utrustas och underhållas och kontrolleras. 4.27 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap url Tjänst US.Skyddsrum - Visningstjänst WMS-tjänst innehållande skyddsrum. I lagen om skyddsrum (2006:545) finns det bestämmelser om hur skyddsrum skall utformas och placeras, byggas, utrustas och underhållas och kontrolleras. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 5. Naturvårdsverket 5.1 Naturvårdsverket url Datamängd Ankringsplatser Skiktet beskriver utbredningen av kryssarklubbens bojar längs Sveriges kust och är framtaget i syfte att påvisa potentiell påverkan på grunda havsmiljöer. 5.2 url Naturvårdsverket Datamängd Badplatser Skiktet är en sammanställning av utpekade badplatser längs Sveriges kust. Badplatserna är indelade i tre klasser – Nationella badplatser (rapporteras till EU), kommunala badplatser (kontrollerade av kommunerna) samt lokala badplatser hämtade från terrängkartan. 5.3 url Naturvårdsverket Datamängd Biogeografiska regioner: Myrtyper Myrtypsregionerna beskriver utbredningen av dominerande myrtyper i Sverige. De fyra regionerna som togs fram i samband med våtmarksinventeringen (VMI) är: palsmyr-region, aapamyr-region (med underregioner), högmosseregion, tallmosse-strandvåtmarks-region. Kartan visar också den ungefärliga utbredning av typen fjällmyr, som inte omfattades i VMI inventeringen. Regionerna är baserade på myrarnas nuvarande utbredning enligt VMI och hänsyn har inte tagits till att mänsklig aktivitet till viss del kan ha påverkat myrarnas utbredning. Det skall också understrykas att gränserna inte är absoluta utan bör ses som övergångszoner från en region till en annan, vilket i praktiken gör det svårt att dra en absolut knivskarp gräns. De svenska myrregionsgränserna stämmer väl med gränsdragningarna som gjorts våra grannländer. Indelningen i myrregioner skiljer sig ganska mycket från indelningen i naturgeografiska regioner och även en hel del ifrån indelningen i vegetationszoner. Detta visar att grunderna för indelningen i naturgeografiska regioner och vegetationszoner, inte helt samstämmer med vad som påverkar myrarnas förekomst i landet. Vissa huvuddrag i gränsdragningarna är trots allt likartade, speciellt gränsen mellan boreal och boreo-nemoral zon stämmer ungefärligen med gränsen mellan aapamyr-region och högmosse-region. Vid en framtida förvaltning av myrar kan man tänka sig att istället för att ha naturgeografiska regioner som bas använda denna nya indelning i myrregioner. 5.4 url Naturvårdsverket Tjänst BR.Biogeografiska regioner.WMS Karttjänsten visar de dataset som ingår i Naturvårdsverkets ansvar enligt Förordning om geografisk miljöinformation (SFS 2010:1770), 29§, Områden som har relativt homogena ekologiska förhållanden med likartade egenskaper (biogeografiska regioner). Detta motsvarar Inspires tema "Biogeografiska regioner" (bilaga 3). De dataset som finns i karttjänsten är: Myrregionindelning, biogeografiska regioner och naturgeografiska regioner. 5.5 url Naturvårdsverket Tjänst EF.Nationell miljöövervakning: Hälsa, luft och miljögifter, visningstjänst.WMS Karttjänsten visar var undersökning inom nationell miljöövervakning, programområdena miljögiftssamordning, luft och hälsorelaterad miljöövervakning bedrivs. Tjänsten visar även de delprogram inom programområde sötvatten samt kust och hav som Naturvårdsverket ansvarar för. Se metadata för respektive delprogram för mer information. 5.6 url Naturvårdsverket Datamängd Estuarier (1130) Skiktet avgränsar mynningsområden till större vattendrag baserat på en kartering i ortofoto och kartunderlag. Objekten i skiktet är potentiellt estuarier (1130) enligt habitatdirektivet (Natura 2000). Syftet med analysen var att skatta hela Sveriges areal av habitatet. Mänsklig påverkan i form av bryggor och hus finns noterad. 5.7 url Naturvårdsverket Datamängd Fysisk påverkan i grundområden Skiktet beskriver potentiell mänsklig fysisk påverkan i kustnära grunda havsområden. De faktorer som vägts samman och som antas indikera påverkan är djupförhållanden, exploateringsindikator, båttrafik samt badplatser. Resultatet har klassats i en femgradig skala från 1 (Ingen påverkan) till 5 (Mycket kraftig påverkan). Karteringsområdet är svensk ekonomisk zon. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 5.8 url Naturvårdsverket Datamängd Gästhamnar Skiktet utgörs av punkter som pekar ut gästhamnar brukade av fritidsbåtsfolket inom svenskt territorialvatten. I skiktet anges totalt antal platser samt antal gästplatser vilket baseras på kända gästhamnsguider på webben samt i tryckt format. 5.9 url Naturvårdsverket Datamängd Hav inom territorialvattengränsen (SAKU) Skiktet separerar hav från land (land inkluderar sötvatten) baserat på fastighetskartans strandlinje (skala 1:10 000) och översiktskartans beskrivning av havsområdet (skala 1: 250 000). Vektorskiktet baseras på ett raster med 25 meters upplösning. I attributfältet GRIDCODE anges 1 för land och 2 för vatten. 5.10 url Naturvårdsverket Tjänst HB.Natura naturtypskarta, visningstjänst.WMS Karttjänsten innehåller data från systemet NNK (Naturanaturtypskartan) som innehåller naturtyper enligt Art- och habitatdirektivet. Data kompletteras och underhålls kontinuerligt av länsstyrelserna. Data finns för skyddade områden och Natura 2000 områden och kartering sker enligt fastlagda rutiner. Dessa dataset ingår i Inspires bilaga 3, tema "Livsmiljöer och naturtyper" (Habitats and biotopes). 5.11 url Naturvårdsverket Tjänst HB.Våtmarksinventeringen, visningstjänst.WMS Karttjänst som visar data från våtmarksinventeringen. De data som visas är områden, punkter och sk LOID som är en länk till själva inventeringsdata. 5.12 url Naturvårdsverket Datamängd Kombination av strukturerande faktorer (SAKU) Skiktet är en kombination av tre olika skikt över strukturerande faktorer i havsmiljö. Skikten innehåller åtta djupintervall (se attributfält DJUP_NAME) baserat på Sjökort i skala 1: 50 000 – 1: 100 000, tre bottentyper (se attributfält BOTTEN_NAM) baserat på maringeologiska kartan i skala 1: 100 000-1: 1 000 000 samt vågexponering i sju klasser (se attributfält VAGEXP_NAM). Ursprungsrastret som vektoriserats har 25 meters upplösning. 5.13 url Naturvårdsverket Luftkvalitetsdata SOS-tjänst med realtidsdata Tjänst Webbtjänst i form av en Sensor Observation Service (SOS) med data från mätstationer för luftkvalitet. Data tillgängliggörs via SOS i s.k. realtid eller nära-realtid (dvs. halter för den senaste timmen) för ett urval luftföroreningar och mätstationer. Data finns t.ex. för partiklar (PM10), kvävedioxid (NO2) och marknära ozon (O3) för mätstationer i Malmö, Göteborg och Stockholm. Data tillhandahålls på frivillig basis av de ansvariga kommunerna. En del historiska data tillgängliggörs också via tjänsten. Data som tillgängliggörs via denna tjänst är framtagna av respektive kommun i enlighet med bestämmelserna i luftkvalitetsförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet. Data för marknära ozon från mätstationer i regional bakgrund och förortsmiljö är framtagna inom Naturvårdsverkets Programområde Luft för miljöövervakning. 5.14 url Naturvårdsverket Datamängd Lutning i strandzonen (SAKU) Skiktet beskriver graden av lutning i strandzonen i tre klasser (anges i attributfältet TOPOGRAFI) baserat på skillnad i topografi inom 50 meter runt strandlinjen. Klassningen täcker strandzonen (25 m på vardera sidan av strandlinjen i fastighetskartan). Vektorskiktet kommer ursprungligen från ett raster med 25 meters upplösning. 5.15 url Naturvårdsverket Datamängd Maritim trafik, all trafik Skiktet beskriver det generella rörelsemönstret för all maritim trafik inom svensk ekonomisk zon, baserat på AIStransponderdata, insamlat av Sjöfartsverket. Resultatet är indelat i fem klasser baserat på en skattning av potentiell påverkan. Underlaget är framtaget i syfte att påvisa potentiell påverkan på grunda havsmiljöer. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 5.16 url Naturvårdsverket Datamängd Maritim trafik, farligt gods Skiktet beskriver rörelsemönstret för maritim yrkestrafik med farligt gods inom svensk ekonomisk zon, baserat på AIStransponderdata, insamlat av Sjöfartsverket. Resultatet är indelat i fem klasser baserat på en skattning av potentiell påverkan. Underlaget är framtaget i syfte att påvisa potentiell påverkan på grunda havsmiljöer. 5.17 url Naturvårdsverket Datamängd Maritim trafik, fritidsbåtar Skiktet beskriver rörelsemönstret fritidsbåtstrafiken inom svensk ekonomisk zon, baserat på AIS-transponderdata, insamlat av Sjöfartsverket. Resultatet är indelat i fem klasser baserat på en skattning av potentiell påverkan. Underlaget är framtaget i syfte att påvisa potentiell påverkan på grunda havsmiljöer. 5.18 url Naturvårdsverket Datamängd Maritim trafik, lätt yrkestrafik Skiktet beskriver rörelsemönstret för lätt yrkestrafik inom svensk ekonomisk zon, baserat på AIS-transponderdata, insamlat av Sjöfartsverket. Resultatet är indelat i fem klasser baserat på en skattning av potentiell påverkan. Underlaget är framtaget i syfte att påvisa potentiell påverkan på grunda havsmiljöer. 5.19 url Naturvårdsverket Datamängd Maritim trafik, tung yrkestrafik Skiktet beskriver rörelsemönstret för tung yrkestrafik inom svensk ekonomisk zon, baserat på AIS-transponderdata, insamlat av Sjöfartsverket. Resultatet är indelat i fem klasser baserat på en skattning av potentiell påverkan. Underlaget är framtaget i syfte att påvisa potentiell påverkan på grunda havsmiljöer. 5.20 url Naturvårdsverket Datamängd Myrskyddsplan 2007 Naturvårdsverket reviderade Myrskyddsplan för Sverige 2007. Planen innehöll de oskyddade myrar med höga naturvärden som Naturvårdsverket ansåg borde ges ett långsiktigt skydd. Under 2013 togs beslut om korrektur för planen från 2007. Rapporterna finns nedladdningsbara och kan beställas på http://www.naturvardsverket.se/OmNaturvardsverket/Publikationer/ och på http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningamnesvis/Skyddade-omraden/Process-att-bilda-naturreservat/Myrskyddsplan-for-Sverige/ finns länsvisa filer m.m. nedladdningsbara. Rapporterna bör inte läsas utan tillgång till det supplement som hör till rapporterna. Det här GISskiktet inkluderar korrekturen som tagits fram 2013 och är det skikt som bör användas. 5.21 url Naturvårdsverket Datamängd Nationalparksplan I Nationalparksplan för Sverige (2008) presenterar Naturvårdsverket en långsiktig plan med nya och utvidgade nationalparker. Urvalet baserades på Miljöbalkens bestämmelser, internationella och svenska kriterier för nationalparker. Nationalparksplanen utgör ett toppskikt av större värdefulla områden i landet. Planen är att se som en samlad redovisning av områden som enligt nuvarande bedömning är lämpade att ingå i landets nät av nationalparker. Det har därmed mer karaktär av en önskelista eller handlingsprogram för bildande av nationalparker än som plan för genomförandet. Gränserna för områdena är ungefärliga. Länk till boken Nationalparksplan för Sverige: http://www.naturvardsverket.se/OmNaturvardsverket/Publikationer/ISBN/1200/978-91-620-1269-4/ 5.22 url Naturvårdsverket Tjänst Nationalparksplan - Visningstjänst (WMS) I Nationalparksplan för Sverige (2008) presenterar Naturvårdsverket en långsiktig plan med nya och utvidgade nationalparker. Urvalet baserades på Miljöbalkens bestämmelser, internationella och svenska kriterier för nationalparker. Nationalparksplanen utgör ett toppskikt av större värdefulla områden i landet. Planen är att se som en samlad redovisning av områden som enligt nuvarande bedömning är lämpade att ingå i landets nät av nationalparker. Det har därmed mer karaktär av en önskelista eller handlingsprogram för bildande av nationalparker än som plan för genomförandet. Gränserna för områdena är ungefärliga. Länk till boken Nationalparksplan för Sverige: http://www.naturvardsverket.se/OmNaturvardsverket/Publikationer/ISBN/1200/978-91-620-1269-4/ Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 5.23 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Fjäll, övervakning av smågnagare Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Fjäll. Delfinansierat av Z, AC och BD-län, och därmed ett gemensamt delprogram inom den regionala miljöövervakningen. Kartan visar ungefärlig placering av provytor, vilka utgörs av flera kvadratmil stora områden inom vilka mindre förband av fällor är utspridda. Övervakningen omfattar fällfångst vår och höst av sorkar och lämlar vilka är viktiga komponenter i de terrestra näringskedjorna i fjällen. Även en del näbbmöss infångas. Insamlat djurmaterial lagras i Miljöprovbanken. 5.24 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Hälsa, dagboksstudie, enkätstudie besvär förorsakade av luftföroreningar Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Kartan visar områden där studien utförs. Beräkning av besvär förorsakade av luftföroreningar (dagboksstudier) i Stockholm, Göteborg, Umeå 5.25 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Hälsa, exponering för kvävedioxid Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Uppskattning av befolkningens exponering för kvävedioxid (NO2). Undersökningen är en modellberäkning. Framtagning av kartskikt pågår. Halten av kvävedioxid i luft är en god indikator för utsläpp av luftföroreningar från biltrafiken. De halter av kvävedioxid som finns i svenska tätorter kan förvärra för dem som har astma eller lungproblem. I naturen orsakar nedfallet av kvävedioxid försurning och övergödning. Kvävedioxid är även en nyckelfaktor för bildning av marknära ozon. 5.26 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Hälsa, halter av kadmium i urin hos två åldersgrupper av kvinnor Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Kartan visar var undersökningen utförs. Mätningar av kadmium (Cd) i urin hos två åldersgrupper kvinnor samt mätning av en markör för njurskador. Spridning av kadmium till miljön sker till följd av industriell verksamhet och indirekt genom innehållet i produkter och via vägtrafik och sopförbränning. Njuren är känslig för kadmium som ansamlas i njurbarken. Effekter på njurfunktionen ses efter lång tid vid omgivningsexponering. Kadmium har även effekter på skelettet och relativt låg exponering har satts i samband med frakturer och minskad bentäthet. 5.27 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Hälsa, kvicksilver i hårstrån från gravida kvinnor Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Kartan visar var prover samlas in. I metoden undersöks halter av kvicksilver i hår och blod hos gravida kvinnor. Exponering för kvicksilver sker främst i samband med intag av fisk som innehåller både oorganiskt och organiskt kvicksilver (det sistnämnda främst som metylkvicksilver MeHg). För gravida är det viktigt att exponeringen ligger på en låg nivå då MeHg är neurotoxiskt och kan påverka fostrets utveckling. Samma effekter kan ses hos vuxna men de uppträder först vid högre koncentrationer. Resultaten från undersökningarna ska kunna användas i risk-bedömning, jämföras med andra studier av gravida samt användas med tanke på tidstrender. 5.28 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Hälsa, mätningar av organiska miljöföroreningar i bröstmjölk, Stockholm Datamängd Insamling av bröstmjölksprover fortsätter Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Kartan visar mittpunkten i den stad där proverna samlas in. Under många år har prover av bröstmjölk samlats in eller köpts in från Stockholms Modersmjölkscentral med syfte att mäta halten av vissa organiska miljöföroreningar i mjölken. Därför finns det idag långa tidsserier där förändringar i halten av till exempel flamskyddsmedel och PCB i modersmjölk kan följas på ett unikt sätt. Syftet med uppdraget är att fortsätta dessa insamlingar och samla prover i Miljöprovbanken som är lokaliserad till Naturhistoriska riksmuseet. Därigenom kommer prover också att vid behov finnas tillgängliga för analys inom ramen för Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram. I de prover som samlas in i Stockholm kommer årliga mätningar att genomföras. Bland annat kommer de tidsserier som finns avseende halter av flamskyddsmedel i fisk av fortsätta. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 5.29 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Hälsa, mätningar av organiska miljöföroreningar i bröstmjölk, Uppsala Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Kartan visar var prover samlas in. Tidsserier för organiska miljöföroreningar i modersmjölk. Dels samlingsprover, dels individuella prover. I den mjölk som samlas in analyseras i första hand olika organiska miljöföroreningar, bl.a. polyklorerade bifenyler (PCB), klorerade bekämpningsmedel (DDT m.fl.), dioxiner och bromerade flamskyddsmedel. Resultaten används bl.a. för att följa hur halterna av organiska miljöföroreningar i modersmjölk förändras med tiden, och de är också mycket viktiga för uppföljning av Livsmedelsverkets råd om konsumtion av PCB- och dioxinförorenad fisk. Startår 1996 resp 1970. 5.30 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Hälsa, personburen exponering för flyktiga organiska ämnen Stationskarta för undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Mätningar av exponering för flyktiga organiska ämnen hos en slumpmässigt utvald grupp personer som bor i tätort. Syftet är att värdera allmänhetens exponering för några väsentliga cancerframkallande luftföroreningar. 5.31 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Hälsa, sjukhusbesök pga luftföroreningshalter Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Kartan i vilka regioner beräkning av besvär förorsakade av luftföroreningar (dagboksstudier) genomförs. Punkterna motsvarar städernas mittpunkt. 5.32 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Hälsa, uppmätta blyhalter i blod hos ungdomar - tidsserie Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Hälsorelaterad miljöövervakning. Kartan visar var mätningar görs. Mätningar av bly i blod hos barn i Trelleborg och Landskrona. Målsättningen med undersökningen är att: kartlägga exponeringsnivåer, studera trender i sådana exponeringsnivåer över tid, studera geografiska skillnader i exponering, studera effekter av åtgärder som vidtas för att minska människors exponering för metaller, ge underlag för riskbedömningar och t.ex. hälsobaserade gränsvärden för metaller, följa upp de nationella miljökvalitetsmålen (särskilt miljömålet "Giftfri miljö"). 5.33 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Jordbruk, bekämpningsmedel i ytvatten, grundvatten och i sediment Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Jordbruksmark. Provtagningsområdenas exakta läge anges inte på grund av sekretess. Kartan visar istället inom vilka kartblad enligt Rikets nät (50 x 50 km) de ligger. Mätningar av bekämpningsmedel (pesticider), under växtsäsongen inom fyra så kallade intensivtypområden i Skåne, Östergötland, Västra Götalands län och Halland samt i två skånska åar (Vegeå samt Skivarpsån). Variationen under året av bekämpningsmedel i vattnet följs, samt mängden transporterade mängder bekämpningsmedel. Yt- och grundvatten samt sediment analyseras i samtliga områden från och med 2003. De ämnen som analyseras är växtgifter,(herbicider), insektsgifter (insekticider) och svampgifter (fungicider). 5.34 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Jordbruk, kemi i matjord, alv och gröda, engångskartering 1988-1995 Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Jordbruksmark, delprogram Yttäckande rikskartering av mark och gröda. Kartan visar i vilka kommuner provtagning utförts (antal provpunkter per kommun anges i attributdata). Mellan 1988 och 1995 utförde Institutionen för markvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, en systematisk inventering av den svenska åkermarken på humushalt, jordart, pH och kalktillstånd, innehåll av växtnäringsämnen, halter av spårelement mm. På växtproven bestämdes innehåll av de viktigaste makronäringsämnena och spårelementen. Undersökningen omfattade 3100 matjords- och 1700 alvprov från provplatser slumpmässigt fördelade över Sveriges åkerareal. Syftet var att beskriva tillståndet i jordbruksmark liksom grödans kvalitet i relation till markens tillstånd, odlingsåtgärder och driftsformer. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 5.35 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Jordbruk, kemi i matjord, alv och gröda, fast provtagningsnät Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Jordbruksmark, delprogram Yttäckande rikskartering av mark och gröda. Kartan visar i vilka kommuner provtagning utförts (antal provpunkter per kommun anges i attributdata). Mellan 2001-2007 utförde Institutionen för markvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, en systematisk inventering av den svenska åkermarkens humushalt, jordart, pH och kalktillstånd, innehåll av växtnäringsämnen, halter av spårelement m.m. På växtproven bestämdes innehåll av de viktigaste makronäringsämnena och spårelementen. Undersökningen omfattade 2000 prover på matjord och 1000 prover på grödor enligt ett rullande schema. Undersöknigen upprepas 2011-2017. Undersökningen var en upprepning av motsvarande inventering 1988-1995. Syftet var att beskriva tillståndet i jordbruksmark liksom grödans kvalitet i relation till markens tillstånd, odlingsåtgärder och driftsformer. 5.36 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Jordbruk, metaller och organiska miljögifter i biologiskt material, provbankning av stare Datamängd Nationell miljöövervakning, programområde Jordbruksmark. Kartan visar var prover samlas in. Starar insamlas årligen från ett antal lokaler. Från och med 2013 görs insamlingen endast i Boa Berg, Fleringe, Grimsö, Krankesjön omg (Revinge) och Svartedalen. Proverna lagras i Miljöprovbanken vid Naturhistoriska riksmuseet. Fram till 1997 analyserade Riksmuseet halter av organiska miljögifter och fram till 1999 metaller. Starprogrammet gör det möjligt att i framtiden analysera gifthalterna och bedöma de tidsmässiga variationerna av miljögifter i jordbrukslandskapet. Genom att studera förändringar i starpopulationen kan man kontrollera hur häckningen lyckats. 5.37 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Jordbruk, observationsfält, mätningar i dräneringsvatten, grundvatten och ytvatten Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Jordbruksmark. Provtagningsområdenas exakta läge anges inte på grund av sekretess. Kartan visar istället inom vilka kartblad enligt Rikets nät (50 x 50 km) de ligger. Med syfte att studera hur odlingen påverkar växtnäringsläckaget, undersöks sedan 1972 tretton observationsfält (enstaka fält som brukas) i olika delar av landet, fr o m 2011 undersöks tolv stycken. Vattenföringen registreras kontinuerligt. Dräneringsvattnet provtas varannan vecka, då flöde finns. Lantbrukaren lämnar årligen uppgifter om odlingen på fältet; gröda, gödsling, jordbearbetning etc. Fälten ingår i gårdens växtföljd och särbehandlas inte. 5.38 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Jordbruk, typområden, mätningar i ytvatten och grundvatten Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Jordbruksmark. Provtagningsområdenas exakta läge anges inte på grund av sekretess. Kartan visar istället inom vilka kartblad enligt Rikets nät (50 x 50 km) de ligger. I avrinningsområden där jordbruket dominerar mäts och beräknas halter av näringsämnen och rester av bekämpningsmedel i yt- och grundvatten under olika perioder och i olika områden. Resultaten kopplas till den odling som förekommer inom avrinningsområdet. Institutionen för markvetenskap vid SLU har gjort mätningar till och med 2001 i 34 områden, så kallade typområden, som valts ut för att representera olika jordartsregioner. Övervakningen omorganiserades 2002 och åtta redan existerande typområden ingår nu i ett nationellt program med så kallade intensivtypområden (färgmarkerade i kartan). De övriga 15 typområdena övervakas inom regional miljöövervakning.Ytvattenprover tas till exempel varje vecka och grundvatten fyra gånger per år. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 5.39 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Jordbruk, undersökning av markpackning Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Jordbruksmark. Här studeras sedan 2003 strukturen i alven, alltså det undre lagret av kulturjordmånen, på åkrar. Detta lager är viktigt för hur rötterna utvecklas och växtligheten kan utnyttja växtnäringen. Omfattar övervakning, av vissa markfysikaliska parametrar i alven, på 30 utvalda typfält som skall representera de viktigaste typjordarna och driftsinriktningarna i de större jordbruksområdena. De fysikaliska parametrar som bestäms är markens mättade genomsläpplighet, torra skrymdensitet, porositet, andel vattenfyllda porer vid 1,0 m vattenavförande tryck samt markens penetrationsmotstånd. Undersöks i ett sexårigt intervall, det vill säga fem provtagningsplatser årligen. Från och med år 2008 ingår även matjorden i övervakningen. Förutom de parametrar som mäts i alven bestäms även aggregatstabilitet samt risken för fosforförluster i matjorden. Markpackning uppstår då tunga fordon med för smala hjul körs över marken och påverkar förutom produktionsförmåga även andra egenskaper hos jorden, såsom permeabilitet för vatten och läckage av växtnäringsämnen. Provtagningsområdenas exakta läge anges inte på grund av sekretess. Kartan visar istället inom vilka kartblad enligt Rikets nät (50 x 50 km) de ligger. 5.40 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Kust och hav, biologisk effektövervakning av organiska tennföreningar Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Kust och hav. Kartan visar platser där undersökning görs. Effekter av organiska tennföreningar studeras genom att undersöka missbildningar hos snäckor. 5.41 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Kust och hav, embryonalutveckling hos vitmärla Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Kust och hav. Framtagning av kartskikt pågår. Undersökning av embryon av vitmärlor för att påvisa långsiktiga belastningsförändringar av främst metaller och miljögifter i sediment. 5.42 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Kust och hav, kustfisk hälsa Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Kust och hav. Kartan visar var prover samlas in. Miljöförändringar följs genom att undersöka hälsan hos stationär kustfisk i referensområden. 5.43 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Kust och hav, metaller och organiska miljögifter i biologiskt material, kust och hav Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Kust och hav. Kartan visar var prover samlas in. Syftet är att följa förändringar i halter av miljögifter hos olika marina arter. Analyser görs på vävnad från fisk, musslor och ägg från sillgrissla. Startdatum är olika, de tidigaste 1969 (OECD). 5.44 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Kust och hav, metaller och organiska miljögifter i sediment Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Kust och hav. Kartan visar var prover samlas in. Syftet är att beskriva tillstånd och långsiktiga förändringar av förekomsten av metaller och organiska miljögifter i de öppna havsområdenas bottensediment och ge referensvärden till motsvarande mätningar i kustnära områden. Sedimentprov samlas in under maj-september. Vid varje station tas sju stycken prov. Organiska miljögifter analyseras i ett samlingsprov från de sju proven. För att få en uppfattning om den småskaliga variationen på de enskilda stationerna analyseras innehållet av metaller i de olika proven. Resultaten utgör underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och Hav i balans. Uppdraget är en del av de internationella övervakningsprogrammen inom ramen för OSPAR och HELCOM. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 5.45 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Landskap, fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Landskap. Kartan visar var undersökningen utförs. Vid Ottenby (Ölands sydspets) fångas, huvudsakligen med nät, framför allt småfåglar för räkning och ringmärkning under tiden 15/3-15/6 och 25/7-15/11. 5.46 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Landskap, häckfågeltaxering med fast standardrutt Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Landskap, delprogram Svensk fågeltaxering (SFT). Kartan visar ungefärligt läge för de fasta standardrutterna, som fr.a. norröver inte alla inventeras årligen. Standardrutten utgörs av en kvadrat om 2 x 2 kilometer, längs vilken man en gång per sommar dels noterar alla fåglar längs linjen (linjetaxering), dels stannar 5 minuter på 8 fasta punkter och utför punkttaxeringar. Sedan 2012 räknas även däggdjur. Dessa rutter är samlokaliserade med NILS-programmets observationsnät (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) 5.47 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Landskap, häckfågeltaxering med punkttaxering Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Landskap, delprogram Svensk fågeltaxering (SFT). ). Kartan visar ”gamla” ekobladsrutor där minst en punkttaxering genomfördes 20XX. Inventerare väljer en godtycklig rutt och stannar 5 minuter på 20 punkter och räknar alla hörda och sedda fåglar. Detta sker en gång om året sommartid, och samma rutt bör återbesökas år efter år. 5.48 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Landskap, nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS) Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, Programområde Landskap. Kartan visar stationsnätets omfattning av provrutor för Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS) Lägesangivelse för provrutor är inte exakta p.g.a. sekretess. Kartskiktet är inte nedladdningsbart. NILS är ett program som samlar in miljödata, framför allt relaterat till miljöpåverkan av markanvändning på biologisk mångfald och natur- och kulturlandskapsvärden, över hela den svenska landmiljön. NILS består av ett stickprov av drygt 600 rutor om vardera 5*5 km, vilka inventeras med hjälp av flygbildstolkning och fältarbete i ett femårigt rullande omdrev sedan 2003. Rutorna är fördelade över hela landet i ett systematiskt stickprov, dock med viss tonvikt på jordbruks- och fjällområden. 5.49 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Landskap, sträckfågelräkning vid Falsterbo Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Landskap. Kartan visar var fågelräkning utförs. Räkning av rovfåglar och ett stort antal andra utsträckande fågelarter sker från den 1 augusti till den 20 november vid Nabben i sydvästra Skåne. 5.50 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Landskap, svensk dagfjärilsövervakning Ett delprogram för volontärbaserad övervakning av dagfjärilar inom miljöövervakningens programområde Landskap. Verksamheten koordineras sedan starten 2010 av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket. Övervakningen baseras på att oavlönade fjärilsintresserade personer rapporterar in observationer av dagfjärilar från subjektivt valda områden, antingen i form av permanenta slingor eller som punktlokaler, vid flera tillfällen årligen. Verksamheten kommer att utvecklas stegvis med målet att bli rikstäckande. Data rapporteras till ”The European Grassland Butterfly Indicator”. 5.51 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Landskap, svensk sjöfågelinventering Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Landskap. Kartan visar ett hundratal platser som i mitten av januari varje år inventeras genom observationer från land eller med flyg av frivilliga observatörer. Undersökningen är den svenska delen av en internationellt samordnad räkning av simfåglar, framför allt andfåglar, på övervintringsområden. Inventeringen är ett åliggande enligt Ramsarkonventionen. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 5.52 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Landskap, vinterfågelräkning med punkttaxering Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Landskap, delprogram Svensk fågeltaxering (SFT). Kartan visar ”gamla” ekobladsrutor där minst en punkttaxering genomfördes 20XX. Inventeraren väljer en godtycklig rutt och stannar 5 minuter på 20 punkter och räknar alla hörda och sedda fåglar. Rutterna besöks 1-5 gånger vintertid, och samma rutt bör återbesökas år efter år. 5.53 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Luft, bekämpningsmedel i luft Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Bekämpningsmedel mäts i nederbörd (deposition) vid Vavihill sedan 2002 och vid Aspvreten sedan 2009. Bekämpningsmedel i luft mäts vid Vavihill sedan 2009. Mätningarna i nederbörd syftar till att få en överblick av vilka potentiellt miljö- och hälsofarliga pesticider som faller ner över Sydsverige och i vilka mängder. Delprogrammet ger också kunskap om trender och information om långväga transporter i atmosfären av bekämpningsmedel. Resultatet av mätningarna kan fungera som underlag till att bedöma miljö- och hälsorisker kopplade till luftburen spridning av bekämpningsmedel. Valet av pesticider tar hänsyn till behoven inom EUs ramdirektiv för vatten. 5.54 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Luft, försurande och övergödande nedfall i skog (krondroppsnätet) Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar görs. Syftet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader, utveckling i tiden samt effekter av surt nedfall. Det atmosfäriska nedfallet av svavel och kväve är den främsta orsaken till den pågående försurningen av olika ekosystem. Försurningen ger omfattande pH-sänkningar i mark, grundvatten, sjöar och vattendrag. I marken ger det sura nedfallet en utlakning av alkaliska näringsämnen, vilken på sikt ger näringsbrist och frigörelse av toxiskt oorganiskt aluminium. En ökande ackumulering av deponerat kväve kan även på sikt innebära risk för utlakning av kväve till sjöar och vattendrag. Utöver nedfallsmätningarna utförs även markvattenkemiska provtagningar och analyser av lufthalter på lokalerna. Metodiken följer nationell och internationell standard. 5.55 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Luft, försurande och övergödande ämnen i luft Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar görs. Syftet är att följa utvecklingen av försurande och övergödande nedfall över Sverige. 5.56 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Luft, försurande och övergödande ämnen i nederbörd Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar görs. Syftet är att följa utvecklingen av försurande och övergödande nedfall över Sverige. 5.57 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Luft, försurande och övergödande ämnen. Modellberäkning av nedfall. Datamängd Nationell miljöövervaking, programområde Luft. Framtagning av karta pågår. Sverigemodellen är en operativ atmosfärkemisk spridningsmodell som skall följa förändringen för koncentrationer i luft och depositionen av svavel, kväve och baskatjoner över Sverige samt delar av Östersjön och Västerhavet. De nationella miljömål som berörs är Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. 5.58 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Luft, marknära ozon Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar av ozonhalter i bakgrundsluft görs. Resultaten från dessa mätningar används i det internationella arbetet med uppföljning av vidtagna emissionsbegränsande åtgärder samt modellering av ozonhalter. Vidare får man en god bild av den storskaliga transporten av ozonrika luftmassor vid exempelvis episoder. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 5.59 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Luft, metaller i luft Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar görs. Syftet är att följa utvecklingen för halter av tungmetaller, särskilt kvicksilver, i Sverige och norra Finland. 5.60 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Luft, metaller i mossa Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Framtagning av stationskarta pågår. Syftet är att kvalitativt och kvantitativt karakterisera det regionala bakgrundsnedfallet av metaller och att påvisa mer betydande föroreningskällor och utsträckningen av de påverkade områdena. 5.61 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Luft, metaller i nederbörd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar görs. Syftet är att följa utvecklingen för deposition av tungmetaller, särskilt kvicksilver, i Sverige och norra Finland. 5.62 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Luft, organiska miljögifter i luft Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar görs. Syftet är att följa utvecklingen för halter och deposition av organiska miljögifter i Sverige och norra Finland. 5.63 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Luft, ozonskiktets tjocklek Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar görs. Undersökningen följer tidsmässiga förändringar av ozonskiktets tjocklek (totalozon) i atmosfären över Sverige. Mätstationerna ingår i det internationella nätverket för övervakning av ozonskiktet inom WMO Global Ozone Observing System (GO3OS). 5.64 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Luft, partiklar och sot i luft Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Luft. Kartan visar var mätningar görs. Syftet är att övervaka halter och trender för partiklar och sot i bakgrundsluft i Sverige. 5.65 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Miljögiftsamordning, övervakning av slam och utgående vatten från reningsverk Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Miljögiftssamordning, delprogram Miljögifter i urban miljö. Kartan visar var regelbundna mätningar av metaller och organiska ämnen görs i slam och utgående vatten från vissa bestämda reningsverk. De flesta kemikalierna från samhället samlas upp i de kommunala avloppsreningsverkens slam eller utgående vatten. En del av slammet återförs till naturen, t.ex. på åkrar eller som anläggningsjord. Detta medför att avloppsreningsverk är en transportväg för dessa antropogena substanser ut till miljön. Undersökningens syfte är att följa upp hur halterna av ett brett spektrum av miljögifter i slam och utgående vatten från ett antal representativa avloppsreningsverk förändras över tid. Resultatet är användbart för uppföljning av vissa preciseringar till miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Årlig kvantifiering görs av utvalda ämnen. Provtaget slam läggs i en miljöprovbank hos Naturhistoriska Riksmuseet för framtida analyser. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 5.66 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Satellitbaserad våtmarksövervakning - Tidplan 2007-2017 Den satellitbaserade våtmarksövervakningen är utformad för att upptäcka markanvändningsrelaterade förändringar i öppna myrar i form av ökad biomassa/igenväxning. Sedan 2007 ingår "Satellitbaserad övervakning av våtmarker" i Naturvårdsverkets nationella miljöövervakningsprogram och inom en tioårsperiod ska det första inventeringsvarvet vara genomfört i hela Sverige. Arbetet utförs inom Naturvårdsverkets ramavtal med experter på satellitövervakning och sker i nära samarbete med berörda länsstyrelser. De större länen behandlas separat medan de mindre länen samkörs i länsgrupper för att undersökningen ska bli kostnadseffektiv. Varje län/länsgrupp tar cirka två år att färdigställa. För att ytterligare skynda på processen genomförs två län/länsgrupper samtidigt med visst överlapp. Här framgår den nationella tidplanen för den satellitbaserade våtmarksövervakningen 2007-2017. - Norrbotten: 2007-2009. - Västerbotten: 2009-2011. - Jämtland & Västernorrland: 2011-2012. - Dalarna & Gävleborg: 2012-2014. - Västra Götaland, Värmland & Örebro: 2014-2015. - Gotland, Kalmar, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland & Östergötland: 2015-2016. - Blekinge, Halland, Jönköping, Kronoberg & Skåne: 2016-2017. 5.67 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Skog, integrerad miljöövervakning Datamängd Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Skog. Kartan visar var mätningar görs. Delprogrammet skall, i små avrinningsområden i naturliga skogsekosystem, långsiktigt bestämma tillstånd och följa förändringar, relaterade främst till luftföroreningar och klimatförändringar. Avrinningsområdena ingår i det Europeiska nätet av stationer för Integrated Monitoring inom FN:s luftvårdskonvention (CLRTAP). Nätet har till syfte att följa upp de samlade miljöeffekterna i skog till följd av internationella avtal om minskade luftutsläpp av försurande ämnen, övergödande ämnen och miljögifter. Nätet används även för att bedöma framtida effekter inom de tre nämnda områdena samt kan bidra i bedömningen av effekter inom området klimatförändringar. 5.68 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Skog, markinventeringen (MI) Undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Skog. Kartan visar placering av förband av provytor, s.k. trakter, varav en tiondel besöks årligen. (Dock fältbesökts inte ytor helt placerade inom områden där produktiv skog inte kan antas växa, såsom kalfjäll och fjällbjörkskog.) Lägesangivelse för provytor är inte exakta på grund av sekretess och kartskiktet är inte nedladdningsbart. Markinventeringen syftar till att skapa en rikstäckande databas för studier av tillstånd och förändringar för ett antal miljörelevanta markförhållanden i framför allt skog (nedom fjällbjörkskogen). Programmet bedrivs på Riksskogstaxeringens (RT:s) objektivt utlagda permanenta provytor. Fältinventering och anknytande aktiviteter är integrerad med RT. Samverkan mellan MI och RT sker under paraplybegreppet Riksinventeringen av skog (RIS). Totala antalet provytor som besöks under hela omdrevet är ca 20 000 för ståndorts-, jordmåns- och vegetations¬beskrivning m.m., varav ca hälften för provtagning och kemisk analys av humus varav dessutom ca 3 400 ytor för provtagning och analys av mineraljord. Insamlade jordprover förvaras i provbank. Delprogrammet utgör i sina huvuddrag en direkt fortsättning på Ståndorts¬karteringen, vilken pågick 19932002. 5.69 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell Miljöövervakning: Skog, övervakning av smågnagare Undersökning inom nationell miljöövervakning, Programområde Skog. Kartan visar ungefärlig placering av provytor, vilka utgörs av flera kvadratmil stora områden inom vilka mindre förband av fällor är utspridda. Övervakningen omfattar fällfångst vår och höst av sorkar och lämmlar vilka är viktiga komponenter i de terrestra näringskedjorna i boreala skogar. Även en del näbbmöss infångas. Insamlat djurmaterial lagras i Miljöprovbanken. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 5.70 url Naturvårdsverket Nationell miljöövervakning: Sötvatten, metaller och organiska miljögifter i biologiskt material, provbankning av fisk Datamängd Nationell miljöövervakning, programområde Sötvatten. Kartan visar var prover samlas in. Syftet är att insamla biologiskt material för kommande analyser av miljögifter. 5.71 url Naturvårdsverket Datamängd Nationell miljöövervakning: Sötvatten, metaller och organiska miljögifter i fisk Stationskarta för undersökning inom nationell miljöövervakning, programområde Sötvatten. Att analysera insamlat material, biologiskt, sediment och vattenkemi på innehåll av miljögifter 5.72 url Naturvårdsverket Datamängd Naturhamnar Skiktet utgörs av ytor som pekar ut erkänt populära naturhamnar brukade av fritidsbåtsfolket inom svenskt territorialvatten. 5.73 url Naturvårdsverket Datamängd Naturtyper och biotoper: Natura naturtypskarta Natura naturtypskartan beskriver utbredningen av naturtyper som ingår i EU:s Art- och habitatdirektivet, bilaga 1 (EEG 92/443) samt ett urval av andra naturtyper. Kodlistan och en kort beskrivning finns i dokumentet ”Tillgängliga koder för attributet naturtyp i NNK-IT systemet” (bifogas vid nedladdning av data). Den geografiska utbredningen för data är beslutade Natura 2000 områden, naturreservat och nationalparker, men det kan finnas områden som ej är karterade. 5.74 url Naturvårdsverket Datamängd Naturtyper och biotoper: Våtmarksinventeringen, VMI Våtmarksinventeringens(VMI) objekt. Data innehåller avgränsningen av VMI-objektet (yta), en centralpunkt samt ett ID (LOID). Skala 1:250 000. På Sverigenivå (1:6 400 000) och ner till 1:250 000 visas endast inventeringar > 1000 HA. Under 1:250 000 visas samtliga inventerade våtmarksytor oavsett storlek. 5.75 url Naturvårdsverket Datamängd Naturtypskartering (KNAS) Kontinuerlig Naturtypskartering av Skyddade områden (KNAS) är en nationellt homogen naturtypsindelning av skyddade områden. KNAS-karteringen täcker naturreservat, nationalparker, naturvårdsområden och Natura 2000 områden. Den används som underlag för strategier och praktiskt naturvårdsarbete samt för nationell och internationell rapportering. KNAS är en satellitbildbaserad klassning av skogstyper som läggs samman med olika kartdata (vägkarta, terrängkarta, Svenska marktäckedata (SMD), Ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA). 5.76 url Naturvårdsverket Tjänst Naturtypskartering (KNAS) - visningstjänst (WMS) WMS-tjänst innehållande Kontinuerlig Naturtypskartering av Skyddade områden (KNAS). Syftet med KNAS är att ha en nationellt homogen naturtypsindelning av skyddade områden. KNAS-karteringen täcker naturreservat, nationalparker, naturvårdsområden och Natura 2000 områden. Den används som underlag för strategier och praktiskt naturvårdsarbete samt för nationell och internationell rapportering. KNAS är en satellitbildbaserad klassning av skogstyper som läggs samman med olika kartdata (vägkarta, terrängkarta, Svenska marktäckedata (SMD), Ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA). Karteringen görs per satellitbild och ett delresultat är en grundkartering som täcker mer än 95 % av Sverige. Den slutliga karteringen omfattar de objekt som ska karteras. Dessa har genomgått en visuell kontroll och en bestämning av om kala skogsområden är skogliga impediment eller hygge/ungskog. Den aktuella versionen av KNAS är KNAS 6 som är en sammanslagning av KNAS 4 (nedanför fjällnära gränsen) och KNAS 5 (ovanför fjällnära gränsen). Karteringens utbredning utökas kontinuerligt genom att nya områden läggs till, detta uppdateras regelbundet i tjänsten (ca 6-8 vecka). Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 5.77 url Naturvårdsverket Datamängd Naturvårdsavtal (Naturvårdsverket, länsstyrelsen) Naturvårdsavtal som tecknats mellan fastighetsägare och Naturvårdsverket eller länsstyrelse som avtalspart för staten. Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal. Fastighetsägaren och staten eller en kommun kommer överens om en viss ekonomisk ersättning för fastighetsägaren mot att denne avstår från till exempel skogsbruk. Naturvårdsavtal kan träffas både för områden som är beroende av skötsel för att bevara naturvärdena och för sådana områden där naturvärdena gynnas bäst av fri utveckling. Avtalstiden kan variera mellan 1 och 50 år. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket vägleder tillsammans hur man kan gå till väga. 5.78 url Naturvårdsverket Tjänst Naturvårdsavtal (Naturvårdsverket, länsstyrelsen) - Visningstjänst (WMS) Visningstjänst (WMS) med naturvårdsavtal som tecknats mellan fastighetsägare och Naturvårdsverket eller länsstyrelse som avtalspart för staten. Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal. Fastighetsägaren och staten eller en kommun kommer överens om en viss ekonomisk ersättning för fastighetsägaren mot att denne avstår från till exempel skogsbruk. Naturvårdsavtal kan träffas både för områden som är beroende av skötsel för att bevara naturvärdena och för sådana områden där naturvärdena gynnas bäst av fri utveckling. Avtalstiden kan variera mellan 1 och 50 år. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket vägleder tillsammans hur man kan gå till väga. 5.79 url Naturvårdsverket Naturvårdsverkets nedladdningstjänst (ATOM-flöde) för data som ingår i INSPIRE Tjänst Detta är Naturvårdsverkets nedladdningstjänst (ATOM-flöde) för data som ingår i INSPIRE bilaga 1-3. Naturvårdsverkets data som ingår i INSPIRE bilaga 1/Annex 1: - Skyddade områden (Protected Sites) Naturvårdsverkets data som är föreslagna att ingå i INSPIRE bilaga 2/Annex 2: - Marktäcket (Land Cover) Naturvårdsverkets data som ingår i INSPIRE bilaga 3/Annex 3: - Anläggningar och platser för miljöövervakning (Environmental monitoring Facilities) - Områden som har relativ homogena ekologiska förhållanden med likartade egenskaper (Bio-geographical regions) - Livsmiljöer och naturtyper (Habitats and biotopes) - Arters utbredning (Species distribution) 5.80 url Naturvårdsverket Datamängd Palsmyrar i Sverige 2008-2010 Datasetet är en totalkartering av Sveriges palsmyrar redovisade i form av ett 100x100m´s rutnät med förekomst av pals och palsrelaterat vatten. Pals och palsrelaterat vatten visas i % för resp 100x100 m´s ruta. För definitioner se referensdokument. Data som beskrivs har attributen: PALS = andel pals 0-100%, PALS_VATT = andel palsrelaterat vatten 0-100%. PALS_HA = areal pals i hektar, PALSVATTHA = areal palsrelaterat vatten i hektar. 5.81 url Naturvårdsverket Tjänst PS.Skyddade områden, internationella konventioner, visningstjänst.WMS WMS-tjänst innehållande skyddade områden enligt internationella konventioner (för närvarande visas Ramsar, Biosfärsområden och Världsarv med stora naturvärden. 5.82 url Naturvårdsverket Tjänst PS.Skyddade områden, Natura 2000, nedladdningstjänst.WFS Nedladdningstjänst innehållande Natura 2000 områden. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 5.83 url Naturvårdsverket Tjänst PS.Skyddade områden, Natura 2000, visningstjänst.WMS WMS-tjänst innehållande Natura 2000-områden. Natura 2000-områden utses med stöd av två direktiv nämligen fågeldirektivet (direktiv 79/409/EEG) samt habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG). Fågeldirektivet berör totalt 200 fågelarter varav 66 finns i Sverige. Varje medlemsland ska dels vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla fågelarter i livskraftiga populationer (exempelvis reglera fågeljakten) och dels vidta särskilda åtgärder för fågelarter som är listade i direktivets bilaga 1. Bland annat ska särskilda skyddsområden pekas ut. Skyddet kan också handla om att återställa livsmiljöer för fåglarna. Habitatdirektivet behandlar naturtyper samt andra artgrupper än fåglar. Begreppet habitat används mycket brett och innefattar såväl geologiska formationer som biotoper och växtsamhällen. Artgrupperna i direktivet är däggdjur, däribland varg, vissa säloch fladdermusarter, groddjur som klockgroda, fiskar som lax och stensimpa, mollusker som flodpärlmussla, kärlväxter som till exempel guckusko och mossor som hårklomossa. Lavar, svampar och alger ingår inte i direktivet. Totalt listas över 170 naturtyper i bilaga 1 till habitatdirektivet, varav 88 finns i Sverige. Varje medlemsland ska föreslå områden med dels berörda naturtyper (bilaga 1), dels arter som nämns (bilaga 2) och dels se till att nödvändiga åtgärder vidtas i områdena för att bevara arternas livsmiljöer så att de kan fortleva i livskraftiga bestånd och att naturtyperna bevaras långsiktigt. För både habitat och fågeldirektivets områden gäller att medlemslandet ska se till att Natura 2000-områdena får den skötsel de behöver samt övervaka att deras naturvärden bevaras så att tillståndet för berörda naturtyper och arter förblir gynnsamt. De olika naturtyperna i direktivet definieras i EU-kommissionens tolkningsmanual (Interpretation Manual). 5.84 url Naturvårdsverket PS.Skyddade områden, naturvårdsregistret, nedladdningstjänst.WFS Tjänst WFS-tjänst innehållande de delar av Naturvårdsregistret där Naturvårdsverket är sk informationsansvarig myndighet. I dagsläget omfattar WFS-tjänsten följande skyddstyper; Nationalparker, Naturreservat, Naturvårdsområden, Djur- och växtskyddsområden, Naturminnen, Biotopskyddsområden beslutade av kommun eller länsstyrelse, Vattenskyddsområden och Kulturreservat. Utöver de data som finns i WFS-tjänsten innehåller naturvårdsregistret Landskapsbildsskyddsområden och Skogliga biotopskyddsområden. 5.85 url Naturvårdsverket PS.Skyddade områden, naturvårdsregistret, visningstjänst.WMS Tjänst WMS-tjänst innehållande de delar av Naturvårdsregistret där Naturvårdsverket är sk informationsansvarig myndighet. I dagsläget omfattar WMS-tjänsten följande skyddstyper; Nationalparker, Naturreservat, Naturvårdsområden, Djur- och växtskyddsområden, Naturminnen, Biotopskyddsområden beslutade av kommun eller länsstyrelse, Vattenskyddsområden och Kulturreservat. Utöver de data som finns i WMS-tjänsten innehåller naturvårdsregitret Landskapsbildsskyddsområden och Skogliga biotopskyddsområden. 5.86 url Naturvårdsverket Tjänst PS.Skyddade områden, RAMSAR, nedladdningstjänst.WFS WFS-tjänst innehållande skyddade områden enligt Ramsar-konventionen. Ramsarkonventionen är en global naturvårdskonvention om att bevara våtmarker och vattenmiljöer och nyttja dem på ett hållbart sätt. 5.87 url Naturvårdsverket Tjänst Riksintresse friluftsliv Områden av riksintresse för friluftslivet ska ha stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Områdena ska också vara eller kunna bli attraktiva för besökare från stora delar av landet; kanske rentav från hela landet och även från utlandet. Många olika svenska landskapstyper ska finnas representerade i urvalet. Handbok med allmänna råd finns publicerade av Naturvårdsverket i "Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Handbok 2005:5". 5.88 url Naturvårdsverket Tjänst Riksintresse naturvård - visningstjänst (WMS) Områden av riksintresse för naturvården ska representera huvuddragen i svensk natur, belysa landskapets utveckling och visa mångfalden i naturen ur ett nationellt perspektiv. Urvalet av områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv görs av Naturvårdsverket i samarbete med bl.a. länsstyrelserna och kommunerna. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 5.89 url Naturvårdsverket Datamängd Satellitklassning av strandtyp (SAKU) Skiktet beskriver fem strandtyper (anges i attributfältet KLASSNAMN) baserat på en satellitkartering med ca 25 meters upplösning. Klassningen täcker strandzonen (25 m på vardera sidan av strandlinjen) men avser stranden strax ovanför vattenlinjen. Områden med moln i satellitdata har klassen ”oklassat”. Underlagen är framtagna som 25 meters raster i RT90, vilka sedan har omprojicerats till SWEREF 99 TM och några har därefter vektoriserats (rasterskikt samt skikt i RT90 beställs via resurskontakt/distributör). 5.90 url Naturvårdsverket Datamängd Skyddade områden, Art- och habitatdirektivet (Natura2000, SCI, SAC) Habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG) tillkom 1992. Det behandlar naturtyper samt andra artgrupper än fåglar. Begreppet habitat används mycket brett och innefattar såväl geologiska formationer som biotoper och växtsamhällen. Artgrupperna i direktivet är däggdjur, däribland varg, vissa säloch fladdermusarter, groddjur som klockgroda, fiskar som lax och stensimpa, mollusker som flodpärlmussla, kärlväxter som till exempel guckusko och mossor som hårklomossa. Lavar, svampar och alger ingår inte i direktivet. Totalt listas över 170 naturtyper i bilaga 1 till habitatdirektivet, varav 88 finns i Sverige. Varje medlemsland ska dels föreslå områden av gemenskapsintresse med dels berörda naturtyper (bilaga 1), dels arter som nämns (bilaga 2) och dels se till att nödvändiga åtgärder vidtas i områdena för att bevara arternas livsmiljöer så att de kan fortleva i livskraftiga bestånd och att naturtyperna bevaras långsiktigt. För både habitatoch fågeldirektivets områden gäller att medlemslandet ska se till att Natura 2000-områdena får den skötsel de behöver samt övervaka att deras naturvärden bevaras så att tillståndet för berörda naturtyper och arter förblir gynnsamt. De olika naturtyperna i direktivet definieras i EU-kommissionens tolkningsmanual (Interpretation Manual). Utifrån den har Naturvårdsverket tagit fram boken Svenska naturtyper. 5.91 url Naturvårdsverket Skyddade områden, biotopskyddsområden Datamängd Biotopskyddsområde används för att bevara mindre livsmiljöer för nationellt hotade arter och små skyddsvärda naturtyper i skogs- eller jordbrukslandskapet. Skogliga biotopskyddsområden hanteras av Skogsstyrelsen. 5.92 url Naturvårdsverket Datamängd Skyddade områden, djur- och växtskyddsområden Det är möjligt att skydda till exempel häckande fåglar eller sälkolonier genom att förbjuda tillträde till ett område under vissa av årets månader. De flesta av de drygt 1000 djurskyddsområden som finns i dag ligger vid kuster eller insjöar och har tillkommit för att freda sjöfågel eller säl. 5.93 url Naturvårdsverket Skyddade områden, fågeldirektivet (Natura 2000, SPA) Datamängd År 1979 beslöt EU-länderna att införa särskilda regler för skydd av fåglar, fågeldirektivet (direktiv 79/409/EEG). Fågeldirektivet berör totalt 200 fågelarter som förekommer i medlemsländerna. Av dem finns 66 i Sverige (se fågellistan i pdf-biblioteket). Varje medlemsland ska dels vidta åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla fågelarter i livskraftiga populationer (exempelvis reglera fågeljakten) och dels vidta särskilda åtgärder för fågelarter som är listade i direktivets bilaga 1. Bland annat ska särskilda skyddsområden pekas ut. Skyddet kan också handla om att återställa livsmiljöer för fåglarna. Direktivet innehåller flera regler som styr ländernas möjligheter att jaga och handla med fåglar. 5.94 url Naturvårdsverket Datamängd Skyddade områden, kulturreservat Med stöd av miljöbalken kan kommun eller länsstyrelse skydda värdefulla kulturpräglade landskapsområden som kulturreservat. De kan inrättas på såväl statlig som kommunal eller enskild mark. 5.95 url Naturvårdsverket Datamängd Skyddade områden, nationalparker Syftet med en nationalpark är att "bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick" (ur miljöbalken). Staten äger all mark i en nationalpark. Nationalparkerna ska utgöras av representativa landskapstyper som bevaras i naturligt tillstånd men de ska också vara natursköna eller unika miljöer som kan ge starka naturupplevelser. Sverige har 29 nationalparker. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 5.96 url Naturvårdsverket Datamängd Skyddade områden, naturminnen Merparten av naturminnena är inrättade genom äldre beslut och med stöd av tidigare naturvårdslagstiftning. De flesta utgörs av särskilt skyddsvärda träd, t.ex. jätteekar. Andra objekt är flyttblock och jättegrytor. Även mindre områden, som t.ex. växtplatser för ovanliga växter eller små holmar, förekommer bland naturminnena. Naturminnen kan vara både ytor och punkter. 5.97 url Naturvårdsverket Datamängd Skyddade områden, naturvårdsområden Länsstyrelsen eller kommunen kunde innan miljöbalken trädde i kraft avsätta naturvårdsområden med stöd av naturvårdslagen. Skyddsformen var svagare än naturreservatet och fick inte hindra pågående markanvändning, som till exempel skogsbruk. De flesta naturvårdsområden inrättades för att värna om landskapsbilden, framför allt i kusttrakter, eller för att upprätthålla skötseln av slåtterängar och betesmarker. Några kommuner har använt skyddsformen för att slå vakt om populära friluftsmarker. Sedan miljöbalken trädde i kraft har möjligheten att skapa nya naturvårdsområden upphört. Men redan bildade naturvårdsområden finns kvar och ska enligt miljöbalken numera betraktas som naturreservat. 5.98 url Naturvårdsverket Tjänst Skyddade områden, Sveriges Natura 2000 områden Öppna tjänster (WMS, WFS, REST-API) mot Sveriges Natura 2000 områden. Natura 2000 databasen omfattar svenska områden som pekats ut att ingå i EU:s sammanhängande europeiska ekologiska nätverk av naturområden, Natura 2000. Informationen visar de beslut som Sveriges regering har fattat vid olika tillfällen om områden till nätverket. Natura 2000-områden utpekas enligt EU:s art- och habitatdirektiv(direktiv 92/43/EEG)eller fågeldirektiv (direktiv 79/409/EEG), ibland båda direktiven. I tjänsterna visas detta som: •Natura 2000 (SCI), områden utpekade enligt artoch habitatdirektivet •Natura 2000 (SPA), särskilt skyddsområde enligt fågeldirektivet •Natura 2000 (SPA/SCI), områden som är utpekade enligt båda direktiven Tjänsterna ger information om vilka arter och/eller naturtyper som området är utpekat för att bevara. Fågeldirektivet behandlar fåglar. Habitatdirektivet behandlar naturtyper samt andra artgrupper än fåglar. Tjänsterna ger inte tillgång till den fullständiga databasen. Naturvårdsverket ansvarar för informationen i databasen men respektive länsstyrelse är primär källa för all denna information. 5.99 url Naturvårdsverket Skyddade områden, vattenskyddsområden Datamängd Länsstyrelsen eller kommunen får besluta om vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt (7 kapitlet 21 och 22 §§ miljöbalken). url 5.100 Naturvårdsverket Datamängd Skyddsvärda statliga skogar Visningstjänst för Skyddsvärda statliga skogar och urskogsartade skogar. Inventering av skogar på statens mark med naturvärden som motiverar bildande av naturreservat. Inventeringen utfördes av länsstyrelserna efter Naturvårdsverkets anvisningar på uppdrag av Regeringen. Inventeringen slutrapporterades 2004. url 5.101 Naturvårdsverket Datamängd Skär i Östersjön (Blekinge län) Skiktet är baserat på en GIS-analys som avgränsar exponerade öar utan skog i Östersjön och omkringliggande havsområde inom 200 meter ned till maximalt 6 meters djup. Objekten i skiktet är potentiellt Skär i Östersjön (1620) enligt habitatdirektivet (Natura 2000). Syftet med analysen var att skatta hela Sveriges areal av habitatet. url 5.102 Naturvårdsverket Datamängd Skär i Östersjön (Gotlands län) Skiktet är baserat på en GIS-analys som avgränsar exponerade öar utan skog i Östersjön och omkringliggande havsområde inom 200 meter ned till maximalt 6 meters djup. Objekten i skiktet är potentiellt Skär och små öar i Östersjön (1620) enligt habitatdirektivet (Natura 2000). Syftet med analysen var att skatta hela Sveriges areal av habitatet. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 url 5.103 Naturvårdsverket Datamängd Skär i Östersjön (Gävleborgs län) Skiktet är baserat på en GIS-analys som avgränsar exponerade öar utan skog i Östersjön och omkringliggande havsområde inom 200 meter ned till maximalt 6 meters djup. Objekten i skiktet är potentiellt Skär och små öar i Östersjön (1620) enligt habitatdirektivet (Natura 2000). Syftet med analysen var att skatta hela Sveriges areal av habitatet. url 5.104 Naturvårdsverket Datamängd Skär i Östersjön (Kalmar län) Skiktet är baserat på en GIS-analys som avgränsar exponerade öar utan skog i Östersjön och omkringliggande havsområde inom 200 meter ned till maximalt 6 meters djup. Objekten i skiktet är potentiellt Skär och små öar i Östersjön (1620) enligt habitatdirektivet (Natura 2000). Syftet med analysen var att skatta hela Sveriges areal av habitatet. url 5.105 Naturvårdsverket Datamängd Skär i Östersjön (Norrbottens län) Skiktet är baserat på en GIS-analys som avgränsar exponerade öar utan skog i Östersjön och omkringliggande havsområde inom 200 meter ned till maximalt 6 meters djup. Objekten i skiktet är potentiellt Skär och små öar i Östersjön (1620) enligt habitatdirektivet (Natura 2000). Syftet med analysen var att skatta hela Sveriges areal av habitatet. url 5.106 Naturvårdsverket Datamängd Skär i Östersjön (Skåne län) Skiktet är baserat på en GIS-analys som avgränsar exponerade öar utan skog i Östersjön och omkringliggande havsområde inom 200 meter ned till maximalt 6 meters djup. Objekten i skiktet är potentiellt Skär och små öar i Östersjön (1620) enligt habitatdirektivet (Natura 2000). Syftet med analysen var att skatta hela Sveriges areal av habitatet. url 5.107 Naturvårdsverket Datamängd Skär i Östersjön (Stockholms län) Skiktet är baserat på en GIS-analys som avgränsar exponerade öar utan skog i Östersjön och omkringliggande havsområde inom 200 meter ned till maximalt 6 meters djup. Objekten i skiktet är potentiellt Skär och små öar i Östersjön (1620) enligt habitatdirektivet (Natura 2000). Syftet med analysen var att skatta hela Sveriges areal av habitatet. url 5.108 Naturvårdsverket Datamängd Skär i Östersjön (Södermanlands län) Skiktet är baserat på en GIS-analys som avgränsar exponerade öar utan skog i Östersjön och omkringliggande havsområde inom 200 meter ned till maximalt 6 meters djup. Objekten i skiktet är potentiellt Skär och små öar i Östersjön (1620) enligt habitatdirektivet (Natura 2000). Syftet med analysen var att skatta hela Sveriges areal av habitatet. url 5.109 Naturvårdsverket Datamängd Skär i Östersjön (Uppsala län) Skiktet är baserat på en GIS-analys som avgränsar exponerade öar utan skog i Östersjön och omkringliggande havsområde inom 200 meter ned till maximalt 6 meters djup. Objekten i skiktet är potentiellt Skär och små öar i Östersjön (1620) enligt habitatdirektivet (Natura 2000). Syftet med analysen var att skatta hela Sveriges areal av habitatet. url 5.110 Naturvårdsverket Datamängd Skär i Östersjön (Västerbottens län) Skiktet är baserat på en GIS-analys som avgränsar exponerade öar utan skog i Östersjön och omkringliggande havsområde inom 200 meter ned till maximalt 6 meters djup. Objekten i skiktet är potentiellt Skär och små öar i Östersjön (1620) enligt habitatdirektivet (Natura 2000). Syftet med analysen var att skatta hela Sveriges areal av habitatet. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 url 5.111 Naturvårdsverket Datamängd Skär i Östersjön (Västernorrlands län) Skiktet är baserat på en GIS-analys som avgränsar exponerade öar utan skog i Östersjön och omkringliggande havsområde inom 200 meter ned till maximalt 6 meters djup. Objekten i skiktet är potentiellt Skär och små öar i Östersjön (1620) enligt habitatdirektivet (Natura 2000). Syftet med analysen var att skatta hela Sveriges areal av habitatet. url 5.112 Naturvårdsverket Datamängd Svenska Marktäckedata Svenska Marktäckedata (SMD) redovisar vegetation och markanvändning med en indelning som bygger på EU:s klassificeringssystem för CORINE Land Cover; anlagda ytor, jordbruksmarker, skog och naturliga marker, våtmarker och vatten. I databasen redovisas 58 klasser, minsta karteringsenhet är 1, 2, 5 eller 25 ha beroende på klass. Klasserna är ett resultat av användarbehov, EU-krav samt vad som var tekniskt och ekonomiskt möjligt att kartera. SMD finns tillgängligt som tre olika produkter: • SMD, pixel. Produkten har en upplösning på 25*25 meter där de klasser som karterats genom klassning av satellitinformation kan ha den upplösningen. Klasser som tolkats visuellt av operatör har minsta karteringsenhet för aktuell klass, medan de klasser som hämtats från annat material har en upplösning som är beroende av utgångsmaterialet. • SMD, raster. Produkten är i rasterformat och de ingående ytorna är automatiskt generaliserade till minsta karteringsenhet (1, 2, 5 eller 25 hektar). Olika klasser har olika minsta karteringsenhet, se bilaga 1 för detaljerad beskrivning. Vid generaliseringen tillämpades de regler som specificerats för arbetet med CORINE Land Cover • SMD, vektor. Produkten är en vektorisering av ”Marktäckedata, raster”. Vektoriseringen är gjord så att vektorerna följer rastret exakt. url 5.113 Naturvårdsverket Datamängd Utsjöbanksinventeringen omgång 1, Artutbredningsmodeller: Rata Storgrund Skikten är framtagna som ett komplement till fältinventeringar med syftet att öka kunskapen om naturvärden på utsjöbankar längs Sveriges kust . Rasterskikten beskriver den potentiella rumsliga utbredningen av växt- och djurarter på utsjöbankar inventerade inom utsjöbanksinventeringens första omgång. Pixelvärdet anger sannolikhet för förekomst mellan 0-1. Prediktionen bedöms vara av god kvalitet (ROC= 0,93). url 5.114 Naturvårdsverket Datamängd Vikar och sund (Västerhavet) Skiktet är baserat på en GIS-analys som avgränsar skyddade och relativt grunda havsvikar. Objekten i skiktet är potentiellt Stora grunda vikar och sund (1160) enligt habitatdirektivet (Natura 2000). Syftet med analysen var att skatta hela Sveriges areal av habitatet. url 5.115 Naturvårdsverket Datamängd Vikar och sund (Östersjön) Skiktet är baserat på en GIS-analys som avgränsar skyddade och relativt grunda havsvikar. Objekten i skiktet är potentiellt Stora grunda vikar och sund (1160) enligt habitatdirektivet (Natura 2000). Syftet med analysen var att skatta hela Sveriges areal av habitatet. url 5.116 Naturvårdsverket Öppna tjänster för data i naturvårdsregistret Tjänst Öppna tjänster (WMS, WFS och REST-API) mot naturvårdsregistret. Det nationella naturvårdsregistret innehåller skyddade områden enligt kap. 7 i miljöbalken. Det innehåller följande skyddstyper: Nationalparker, Naturreservat, Naturvårdsområden, Djur- och växtskyddsområden, Naturminnen, Biotopskyddsområden samt Interimistiska förbud beslutade av kommun eller länsstyrelse, Vattenskyddsområden, Kulturreservat, Landskapsbildsskyddsområden och Skogliga biotopskyddsområden. Tjänsten omfattar gällande beslut (beslut som vunnit laga kraft) samt beslut om naturreservat som ännu ej vunnit laga kraft (beslutsstatus beslutat) eller överklagats (beslutsstaus överklagat) Utöver detta redovisas även tillträdesförbud inom skyddade områden. I följande län finns det för närvarande brister i ajourföringen vad gäller tillträdesförbud, och pga det så redovisas inte tillträdesförbud inom länen: Södermanland, Örebro, Gotland, och Stockholm (4 st) Naturvårdsverket och länsstyrelserna registrerar beslut i registret kontinuerligt. Skogsstyrelsens beslut om biotopskyddsområden överförs två gånger i veckan till naturvårdsregistret. Tjänsten uppdateras varje natt Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 6. Riksantikvarieämbetet 6.1 Riksantikvarieämbetet url Datamängd Byggnader, enligt INSPIRE, hela Sverige Datamängd enligt EU-direktivet INSPIRE för byggnader. Avser kulturhistoriskt inventerad bebyggelse samt ruiner. 6.2 url Riksantikvarieämbetet Tjänst Byggnader, enligt INSPIRE, hela Sverige, nedladdningstjänst Nedladdningstjänst enligt EU-direktivet INSPIRE för byggnader. Tjänsten innehåller data om kulturhistorisk inventerad bebyggelse samt ruiner. 6.3 url Riksantikvarieämbetet Tjänst Byggnader, enligt INSPIRE, hela Sverige, visningstjänst Visningstjänst enligt EU-direktivet INSPIRE för byggnader. Tjänsten innehåller data om kulturhistoriskt inventerad bebyggelse samt ruiner. 6.4 url Riksantikvarieämbetet Datamängd Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar, hela Sverige Fornminnesinformationssystemet (FMIS) är ett samlingsbegrepp inkluderar databas, den publika söktjänsten Fornsök, en registreringsklient (Intrasis), FMIS-administrationsverktyg och FMIS-användaradministration. Här beskrivs datamängden. Datauttag från tjänsten omfattar information om de fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som är kända och registrerade. Det tillkommer kontinuerligt information om nya lämningar. Enligt kulturmiljölag (1988:950) är fornlämningar skyddade oavsett om de är registrerade eller ej. Informationen kommer huvudsakligen från inventeringar, anmälningar och arkeologiska undersökningar. En stor del av informationen kommer från den s.k. fornminnesinventeringen som pågick 1938-2002. Vid överföring av information från analog till digital form ingick kvalitetssäkring på en övergripande nivå men inte av varje enskild post. Endast den mest nödvändiga informationen kvalitetssäkrades; lämningstyp, antikvarisk bedömning samt läge. Övrig information kvalitetssäkrades inte, detta gäller bland annat beskrivningarna. Dessa ingår inte heller i uttaget utan finns endast tillgängliga via Fornsöks söktjänst. Kvalitetssäkring pågår hela tiden och fel rättas löpande. 6.5 url Riksantikvarieämbetet Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar, hela Sverige, nedladdningstjänst Tjänst Fornminnesinformationssystemet (FMIS) är ett samlingsbegrepp inkluderar databas, den publika söktjänsten Fornsök, en registreringsklient (Intrasis), FMIS-administrationsverktyg och FMIS-användaradministration. Här beskrivs nedladdningstjänsten. I dag innehåller Fornsök/FMIS information om lämningar på ca 600.000 platser, med ingående lämningstyper (t.ex. graven på ett gravfält) m.m. så rör det sig om ca 1,7 miljoner objekt. Lämningarna är som regel knutna till geografisk position i form av punkt, polygon och linje. Datauttag från tjänsten omfattar information om de fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som är kända och registrerade. Informationen kommer huvudsakligen från inventeringar, anmälningar och arkeologiska undersökningar. Det tillkommer kontinuerligt information om nya lämningar. Enligt kulturmiljölag (1988:950) är fornlämningar skyddade oavsett om de är registrerade eller ej. Tjänsten innehåller information om bl.a. en lämnings antikvariska bedömning, lämningstyp, huruvida en lämning skall aviseras till fastighetskartan eller ej, om den skall ha upplysningstext m.m. Det övergripande syftet är att tillgängliggöra fornminnesinformationen digitalt som ett led i Riksantikvarieämbetets arbete med informationsförsörjning. Data är fritt att använda för internt bruk, men källa och datum för datauttag måste anges. Om data ska tillgängliggöras publikt ska först Riksantikvarieämbetet kontaktas. Avgifter för användning tas ej ut. Vid överföring av information från analog till digital form ingick kvalitetssäkring på en övergripande nivå men inte av varje enskild post. Endast den mest nödvändiga informationen kvalitetssäkrades; lämningstyp, antikvarisk bedömning samt läge. Övrig information kvalitetssäkrades inte, detta gäller bland annat beskrivningarna. Dessa ingår inte heller i uttaget utan finns endast tillgängliga via Fornsöks söktjänst. Kvalitetssäkring pågår hela tiden och fel rättas löpande. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 6.6 url Riksantikvarieämbetet Information om det byggda kulturarvet, hela Sverige Datamängd Datamängden innehåller information om det byggda kulturarvet i Sverige, med tyngdpunkt på byggnader och anläggningar skyddade enligt kulturmiljölag (1988:950) och Förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen. 6.7 url Riksantikvarieämbetet Datamängd Riksantikvarieämbetets sockenindelning, hela Sverige Sockengränser som tagits fram för Riksantikvarieämbetets interna administration. De digitala sockengränsernas geometri skall representera sockenindelningen senast 1995, dvs. den tidpunkt då sockengränserna definitivt frystes. 6.8 url Riksantikvarieämbetet Datamängd Skyddade områden kulturarv, enligt INSPIRE, hela Sverige Datamängd enligt EU-direktivet INSPIRE för fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen enligt kulturmiljölag (1988:950) samt statliga byggnadsminnen enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m. 6.9 url Riksantikvarieämbetet Skyddade områden kulturarv, enligt INSPIRE, hela Sverige, nedladdningstjänst Tjänst Nedladdningstjänst enligt EU-direktivet INSPIRE för fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen enligt kulturmiljölag (1988:950) samt statliga byggnadsminnen enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m. 6.10 url Riksantikvarieämbetet Tjänst Skyddade områden kulturarv, enligt INSPIRE, hela Sverige, visningstjänst Visningtjänst enligt EU-direktivet INSPIRE för fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen enligt kulturmiljölagen (1988:950) samt statliga byggnadsminnen enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 7. Sjöfartsverket 7.1 Sjöfartsverket url Datamängd Reducerad djupdata 500 m, medeldjup Medeldjup i Sjöfartsverkets djupdatabas inom varje ruta i ett rutnät med 500 x 500 m stora rutor. Djupens position är mitt i resp. ruta. 7.2 url Sjöfartsverket Datamängd Reducerad djupdata 500 m, mindjup Minsta (grundaste) djup i Sjöfartsverkets djupdatabas inom varje ruta i ett rutnät med 500 x 500 m stora rutor. Djupen har samma position som i den totala djupmängden i djupdatabasen. 7.3 url Sjöfartsverket Datamängd Sjökort - Kustkort Täckning över hela svenska kusten. Korten används vid angöring och navigering i kustnära farvatten samt som underlag vid planering. Skalan är vanligtvis 1:250 000. 7.4 url Sjöfartsverket Datamängd Sjökort - Skärgårdskort Korten täcker hela Sveriges skärgård. De används vid navigering inomskärs och i kustnära områden. Skalan är vanligtvis 1:50 000. 7.5 url Sjöfartsverket Datamängd Sjökort - Specialer I många sjökort finns specialer, d.v.s. oftast mindre områden som redovisas i bättre skala än huvudkortet. Mestadels över större och mindre hamnar. 7.6 url Sjöfartsverket Datamängd Sjökort - Översiktskort Korten täcker stora delar av Sveriges sjöterritorium. De används för navigering i öppen sjö samt för översiktlig planering. Skalan är vanligtvis 1:500 000. Dessutom finns ett sjökort som täcker hela Sverige i skala 1:1 600 000. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 8. Skogsstyrelsen 8.1 Skogsstyrelsen url Datamängd Biotopskyddsområden beslutade av Skogsstyrelsen Det är vanligt att livsmiljöer som har stor betydelse för växt- och djurarter bara påträffas som små spridda öar i ett mer alldagligt landskap. I den svenska lagstiftningen finns en möjlighet att avsätta sådana områden som så kallade biotopskyddsområden. Skogsstyrelsen ansvarar för detta områdesskydd om biotoperna ligger på skogsmark, på annan mark är länsstyrelserna ansvarig. De områden som kan få denna status är, enligt lagtexten, "mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda". Syftet med att skapa biotopskyddsområden är alltså enligt lagtexten förhållandevis entydigt de biologiska värdena. Det är vanligt att storleken på områdena som skyddas är 2-10 hektar men de kan vara upp till cirka 20 hektar stora.Rätten att färdas och vistas kan regleras i områdena, men i övrigt formuleras inga föreskrifter eller förbud för varje särskilt område. Det finns i stället en allmän regel från lagtexten, som säger att det i områdena inte får bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. 8.2 url Skogsstyrelsen Tjänst BR.Gräns för contortatall upprättad av Skogsstyrelsen.ATOM ATOM-flöde för nedladdning (ZIP) av gräns för contortatall, upprättad av Skogsstyrelsen 8.3 url Skogsstyrelsen Tjänst BR.Gräns för contortatall upprättad av Skogsstyrelsen.WMS WMS-tjänst som visualiserar gräns för contortatall, upprättad av Skogsstyrelsen 8.4 url Skogsstyrelsen Tjänst BR.Gräns för fjällnära skog upprättad av Skogsstyrelsen.ATOM ATOM-flöde för nedladdning (ZIP) av gräns för fjällnara skog, upprättad av Skogsstyrelsen 8.5 url Skogsstyrelsen Tjänst BR.Gräns för fjällnära skog upprättad av Skogsstyrelsen.WMS WMS-tjänst som visualiserar gräns för fjällnara skog, upprättad av Skogsstyrelsen 8.6 url Skogsstyrelsen Tjänst BR.Gräns för skogsskyddsbestämmelser upprättad av Skogsstyrelsen.ATOM ATOM-flöde för nedladdning (ZIP) av gräns för skogsskyddsbestämmelser upprättad av Skogsstyrelsen 8.7 url Skogsstyrelsen Tjänst BR.Gräns för skogsskyddsbestämmelser upprättad av Skogsstyrelsen.WMS WMS-tjänst som visualiserar gräns för skogsskyddsbestämmelserl, upprättad av Skogsstyrelsen Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 8.8 url Skogsstyrelsen Datamängd Gräns för contortatall - Skogsstyrelsen Geodata som anger gränsen för odling av Contorta. Gränsen genereras fram grundat på bl a höjd över havet samt breddgrad. 8.9 url Skogsstyrelsen Gräns för fjällnära skog - Skogsstyrelsen Datamängd Gräns för skogsskyddsbestämmelser Skogsstyrelsen Datamängd Geodata som anger gränsen för fjällnära skog. 8.10 url Skogsstyrelsen Geodatamängd som anger gräns för skogsskyddsbestämmelser, enligt 6 kapitlet Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen 8.11 url Skogsstyrelsen Tjänst HB.Nyckelbiotoper inventerade av Skogsstyrelsen.ATOM ATOM-flöde för nedladdning (ZIP) av Nyckelbiotoper upprättade Skogsstyrelsen 8.12 url Skogsstyrelsen Tjänst HB.Nyckelbiotoper inventerade av Skogsstyrelsen.WMS WMS-tjänst som visualiserar Nyckelbiotoper upprättade Skogsstyrelsen 8.13 url Skogsstyrelsen Tjänst HB.Sumpskogar inventerade av Skogsstyrelsen.ATOM ATOM-flöde för nedladdning (ZIP) av Sumpskogar inventerade av Skogsstyrelsen 8.14 url Skogsstyrelsen Tjänst HB.Sumpskogar inventerade av Skogsstyrelsen.WMS WMS-tjänst som visualiserar Sumpskogar inventerade av Skogsstyrelsen 8.15 url Skogsstyrelsen Datamängd Naturvårdsavtal - Skogsstyrelsen Naturvårdsavtalet är ett civilrättsligt avtal som tecknas mellan Skogsstyrelsen, länsstyrelse eller kommun och markägare som är intresserade av naturvård. Syftet med avtalet är att bevara och utveckla områden med höga naturvärden. Avtalstiden kan variera mellan 1 och 50 år och utgör en del av det långsiktiga skogsskyddet. Markägaren får viss ekonomisk ersättning för de begränsningar i brukandet som avtalet medför. Ersättningen grundas på områdets skogliga ekonomiska värde (bedömt rotnetto) och avtalstidens längd. Naturvårdsavtal kan träffas både för områden som är beroende av skötsel för att bevara naturvärdena och för sådana områden där naturvärdena gynnas bäst av fri utveckling. Områdena har vanligtvis en storlek på mellan 3 till 20 hektar men det förekommer områden på mer än 100 hektar. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 8.16 url Skogsstyrelsen Datamängd Naturvärdesobjekt - Skogsstyrelsen Under inventeringen av nyckelbiotoper har man också registrerat andra objekt som har naturvärden, utan att nå upp till samma kvalitet som en nyckelbiotop. Resultatet används till rådgivning och planering av insatser för naturvården. 8.17 url Skogsstyrelsen Datamängd Nyckelbiotoper - Skogsstyrelsen En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter. 8.18 url Skogsstyrelsen PS.Biotopskydd på skogsmark beslutade av Skogsstyrelsen.ATOM Tjänst ATOM-flöde för nedladdning (ZIP) av Biotopskydd på skogsmark beslutade av Skogsstyrelsen 8.19 url Skogsstyrelsen PS.Biotopskydd på skogsmark beslutade av Skogsstyrelsen.WMS Tjänst WMS-tjänst som visualiserar Biotopskydd beslutade av Skogsstyrelsen 8.20 url Skogsstyrelsen Tjänst PS.Naturvårdsavtal upprättade av Skogsstyrelsen.ATOM ATOM-flöde för nedladdning (ZIP) av Naturvårdsavtal upprättade Skogsstyrelsen 8.21 url Skogsstyrelsen Tjänst PS.Naturvårdsavtal upprättade av Skogsstyrelsen.WMS WMS-tjänst som visualiserar Naturvårdsavtal upprättade Skogsstyrelsen 8.22 url Skogsstyrelsen Datamängd Sumpskog - Skogsstyrelsen Samlingsnamn för all skogsklädd våtmark. 3 typer, myrskog, fuktskog och strandskog. Myrskogen kan delas in i kärrskog och mosseskog. Fuktskogen delas in i översilningsskog och övrig fuktskog. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9. SMHI 9.1 SMHI url Tjänst Analysmodeller (MESAN, AROME och HIROMB) - visningstjänst Visningstjänsten är en WMS-tjänst som visar det geografiska området som resp. analys producerar data för. För MESAN täcker området Skandinavien, brittiska öarna, norra delen av kontinenten och de baltiska staterna. Koordinater för området ges av hörnen: sydvästra 48.5N, 10.5W nordvästra 75.1N, 11.5W nordöstra 63.3N, 51.6E sydöstra 42.4N, 22.9E För AROME täcker området Skandinavien, norra delen av kontinenten och de baltiska staterna. Koordinater för området ges av hörnen: sydvästra 52.04N, 1.64W nordvästra 72.30N, 12.65W nordöstra 72.30N, 42.73E sydöstra 52.04N, 28.38E För HIROMB täcker området hela Östersjön och Sveriges västkust (Kattegatt och Skagerrak). Den västliga gränsen går strax väster om Jyllands nordspets. Koordinater för området ges av hörnen: nordvästra 65.9N, 9.38E sydvästra 53.7N, 9.38E nordöstra 65.9N, 30.23E sydöstra 53.7N, 39.23E 9.2 url SMHI Datamängd Antal graddagar för uppvärmning för perioden 1961/62-1978/79. Antalet graddagar för uppvärmning för perioden 1961/62-1978/79. Värdena beräknas för ett enskilt dygn som skillnaden mellan 17 °C - den s.k. bastemperaturen - och dygnets medeltemperatur. Under sommarhalvåret, från april till oktober, gäller detta endast om medeltemperaturen understiger vad man kallar eldningsgränsen. Eldningsgränsen är 10 °C i maj-juli, då solstrålningen bidrar mest till uppvärmningen, 11 °C i augusti, 12 °C i april och september samt 13 °C i oktober. Den i beräkningarna använda bastemperaturen 17 °C motsvarar innetemperaturen på 20 °C, eftersom bl.a. belysning, spis, kyl och frys också bidrar till uppvärmningen. Den rekommenderade skalan för produkten är 1:10 miljoner. Aktuella värden för antal graddagar kan beställas från SMHIs Affärsverksamhet. 9.3 url SMHI Datamängd Avdunstning, årlig potentiell Kartan beskriver den årliga potentiella avdunstningens medelvärde 1961-1978. Ett viktigt mått på luftens vattenupptagande förmåga är den potentiella (möjliga) avdunstningen. Den definieras som avdunstningen från en gräsbevuxen yta som inte lider brist på vatten i rotzonen och där ingen värmelagring förekommer i marken. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag 9.4 url SMHI Datamängd Blixtnedslag 1988 Antal blixtnedslag per 100 km2, 1988. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. Observera att kartan är baserad på ett blixtpejlsystem som var i drift vid denna tid. Den är därför inte direkt jämförbar med kartor baserade på senare mätsystem. 9.5 url SMHI Datamängd Dammar (SVAR2013) - datamängd Produkten bygger på dammregistrets dammenheter med tillägg av tillhörande dammanläggning och administrativa uppgifter. Dammenheten kan vara kopplad till flera vattenförekomster (antingen i denna cykel beslutade = VF, eller preliminära = PVF i SVAR), vattenytor(sjöar, dammar, magasin etc) och rinnsträckor(åar, älvar, floder etc). Vi har valt att ta med alla dessa vattenförekomster. Flertalet dammar har en koppling till en rinnsträcka/vattendrag eller vattenyta som är klassat som vattenförekomst, EU_CD i tabellen. Vissa dammar har även en koppling till en vattenyta via den dammanläggning som dammenheten ingår i, VY_EU_CD i tabellen. En dammenhet kan således ha koppling till fler vattenförekomster eller endast koppling via dammanläggning. En damm är kopplad till rinnsträcka och vattenyta uppströms. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.6 url SMHI Dammar (SVAR2013) - nedladdningstjänst Tjänst Produkten bygger på dammregistrets dammenheter med tillägg av tillhörande dammanläggning och administrativa uppgifter. Dammenheten kan vara kopplad till flera vattenförekomster (antingen i denna cykel beslutade = VF, eller preliminära = PVF i SVAR), vattenytor(sjöar, dammar, magasin etc) och rinnsträckor(åar, älvar, floder etc). Vi har valt att ta med alla dessa vattenförekomster. Flertalet dammar har en koppling till en rinnsträcka/vattendrag eller vattenyta som är klassat som vattenförekomst, EU_CD i tabellen. Vissa dammar har även en koppling till en vattenyta via den dammanläggning som dammenheten ingår i, VY_EU_CD i tabellen. En dammenhet kan således ha koppling till fler vattenförekomster eller endast koppling via dammanläggning. En damm är kopplad till rinnsträcka och vattenyta uppströms. 9.7 url SMHI Tjänst Dammar (SVAR2013) - visningstjänst Produkten bygger på dammregistrets dammenheter med tillägg av tillhörande dammanläggning och administrativa uppgifter. Dammenheten kan vara kopplad till flera vattenförekomster (antingen i denna cykel beslutade = VF, eller preliminära = PVF i SVAR), vattenytor(sjöar, dammar, magasin etc) och rinnsträckor(åar, älvar, floder etc). Vi har valt att ta med alla dessa vattenförekomster. Flertalet dammar har en koppling till en rinnsträcka/vattendrag eller vattenyta som är klassat som vattenförekomst, EU_CD i tabellen. Vissa dammar har även en koppling till en vattenyta via den dammanläggning som dammenheten ingår i, VY_EU_CD i tabellen. En dammenhet kan således ha koppling till fler vattenförekomster eller endast koppling via dammanläggning. En damm är kopplad till rinnsträcka och vattenyta uppströms. 9.8 url SMHI Datamängd Dygn med nederbörd [serie] Antal dygn med nederbörd större än 0,1 / 1,0 / 10,0 mm för normalperioden 1961-1990. Analysen är baserad på mätningar från ca 1250 stationer. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. 9.9 url SMHI Datamängd Dygn med snötäcke per år Antal dygn med snötäcke per år, medelvärde 1961-1990. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. 9.10 url SMHI Datamängd Frekvens av vita jular Frekvens av vita jular för perioden 1931-1980. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. Jämför med http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/julvader-1.4274 9.11 url SMHI Datamängd Första dag med snötäcke Första dag med snötäcke, medelvärde 1961-1990. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. 9.12 url SMHI Datamängd Första höstfrost Första höstfrosten. Genomsnittligt datum för första dygn med minimitemperatur under 0°C, baserat på normalperioden 1961-1990. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. 9.13 url SMHI Datamängd Globalstrålning, månad [serie] Globalstrålning per månad för utvalda månader gällande normalperioden 1961-1990. Analysen bygger på medelvärden från ett antal observationsplatser. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. Den totala mängden solstrålning som träffar en horisontell (mark-)yta kallas globalstrålning. Globalstrålningen utgörs alltså av summan av strålningen direkt från solen och den diffusa strålningen från övriga himlavalvet, det vill säga solstrålning som spridits av atmosfärens molekyler och partiklar eller reflekterats av moln. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.14 url SMHI Datamängd Globalstrålning, året Globalstrålning för året under normalperioden 1961-1990. Analysen bygger på medelvärden från ett antal observationsplatser. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. Den totala mängden solstrålning som träffar en horisontell (mark-)yta kallas globalstrålning. Globalstrålningen utgörs alltså av summan av strålningen direkt från solen och den diffusa strålningen från övriga himlavalvet, det vill säga solstrålning som spridits av atmosfärens molekyler och partiklar eller reflekterats av moln. 9.15 url SMHI Datamängd Huvud- och delavrinningsområden, vattendelare (SVAR 2008) - datamängd Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i ca 17 000 delavrinningsområden med en genomsnittlig storlek på ca 27 km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje. 9.16 url SMHI Tjänst Huvud- och delavrinningsområden, vattendelare (SVAR2008) nedladdningstjänst Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i ca 17 000 delavrinningsområden med en genomsnittlig storlek på ca 27 km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje. 9.17 url SMHI Tjänst Huvud- och delavrinningsområden, vattendelare (SVAR2008) - visningstjänst Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i ca 17 000 delavrinningsområden med en genomsnittlig storlek på ca 27 km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje. 9.18 url SMHI Datamängd Huvud- och delavrinningsområden, vattendelare (SVAR2010) - datamängd Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i 37 787 delavrinningsområden. Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.19 url SMHI Tjänst Huvud- och delavrinningsområden, vattendelare (SVAR2010) nedladdningstjänst Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i ca 17 000 delavrinningsområden med en genomsnittlig storlek på ca 27 km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje. 9.20 url SMHI Tjänst Huvud- och delavrinningsområden, vattendelare (SVAR2010) - visningstjänst Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i ca 17 000 delavrinningsområden med en genomsnittlig storlek på ca 27 km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje. 9.21 url SMHI Datamängd Huvud- och delavrinningsområden, vattendelare (SVAR2012) - datamängd Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i 50829 delavrinningsområden. Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje. 9.22 url SMHI Tjänst Huvud- och delavrinningsområden, vattendelare (SVAR2012) nedladdningstjänst Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i ca 17 000 delavrinningsområden med en genomsnittlig storlek på ca 27 km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje. 9.23 url SMHI Tjänst Huvud- och delavrinningsområden, vattendelare (SVAR2012) - visningstjänst Avrinningsområdets storlek på olika platser i vattensystemet är en grundläggande hydrologisk uppgift. Vattendelaren utgör gränsen för ett avrinningsområde och den avgör vilka markområden som påverkar vattenförhållandena i en viss punkt i vattensystemet. Vid vattenplanering och för utredningar om vattenförhållanden behövs ofta detaljerad information om avrinningsområden. Databasen delar in Sverige i ca 17 000 delavrinningsområden med en genomsnittlig storlek på ca 27 km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.24 url SMHI Tjänst Hydrologisk analysmodell (S-HYPE) nedladdningstjänst I denna nedladdningstjänst finns hydrologiska data från modellen S-HYPE. Data från S-HYPE levereras på två olika sätt: 1. Ladda ner modelldata per område, http://vattenwebb.smhi.se/modelarea/. I karttjänsten väljer man det område man är intresserad av och erbjuds sedan att ladda ner en fil i EXCEL-format. Filen innehåller ett kalkylblad med ett antal flikar. Där finns både översiktlig information och simulerade tidsserier för det valda området. 2. Ladda ner modelldata hela Sverige, http://vattenwebb.smhi.se/modelregion/. Tjänsten erbjuder ett antal tabeller med information om alla delavrinningsområden i Sverige, både tabeller med indata till modellen och tabeller med modellresultat. Tabellerna erbjuds i både TXT-format och EXCEL-format och är tänkta att enkelt kunna användas i GISprogram för att rita kartor. MER INFO Information om modellen S-HYPE, se http://www.smhi.se/Professionella-tjanster/Professionella-tjanster/Miljo-ochklimat/Vattenmiljo/referensguide-till-smhi-vattenwebb-1.22742 9.25 url SMHI Datamängd Hydrologisk modell (S-HYPE2012) historiska analysdata I denna datamängd finns hydrologiska data från modellen S-HYPE fram till och med dygnet innan uttaget sker. SHYPE är en nationell uppsättning av HYPE (HYdrological Predictions for the Environment), en hydrologisk beräkningsmodell med öppen källkod. Modellen beräknar både vattenbalans och ämnestransport för varje dygn i delavrinningsområden. För närvarande finns ca 37 000 delavrinningsområden i Sverige och varje delavrinningsområde har en genomsnittlig area på ca 11 km2. Indata till modellen består av information om hydrografiska förhållanden, topografi, markanvändning, jordarter, regleringar, punktutsläpp och atmosfärisk deposition av näringsämnen. Drivdata till modellen består av tidsserier med dygnsvärden av nederbörd och lufttemperatur som genereras i den nationella klimatologiska databasen PTHBV. ANVÄNDNING S-HYPE används inom den nationella prognos- och varningstjänsten vid SMHI för att karakterisera flödesförhållanden i landet. S-HYPE används inom den svenska vattenförvaltningen för att karaktärisera vattenflöden och ämnestransport som underlag för bl.a. statusklassificering av vattenförekomster. Modellberäknad tillrinning av vatten och näringsämnen från S-HYPE används som drivdata till Kustzonsmodellen för att beskriva miljötillstånd i kustområden. FORMAT Data från S-HYPE levereras i Excel-format och kan laddas ned per område eller för hela Sverige. MER INFO Information om modellen S-HYPE, se http://www.smhi.se/Professionella-tjanster/Professionella-tjanster/Miljo-ochklimat/Vattenmiljo/referensguide-till-smhi-vattenwebb-1.22742 9.26 url SMHI Datamängd Hydrologiska observationer - Vattenföring Syfte: Beskriva Sveriges hydrologi. Används för prognoser och varningar, klimatstudier och scenarier för infrastruktur, näringstransporter och översvämningskartering mm. Enhet: m3/s Egenskaper: Beskriver den mängd vatten per tidsenhet som rinner fram i ett vattendrag. Utformning: Datum, värde, kvalitet. Kvalitetskoder: Kontrollerat och okontrollerat. Gränser: >=0 9.27 url SMHI Datamängd Islossning [serie] Datum för islossning i små (mindre än 10 km2) respektive medelstora sjöar (10-100km2), medelvärde för normalperioden 1961-1990. Punkterna symboliserar observerade sjöar. Kartorna finns publicerade i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.28 url SMHI Datamängd Isläggning [serie] Datum för isläggning för små (mindre än 10 km2) respektive medelstora sjöar (10-100km2), medelvärde för normalperioden 1961-1990. Punkterna symboliserar observerade sjöar. Kartorna finns publicerade i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. 9.29 url SMHI Datamängd Klara dagar, januari och juli [serie] Antal klara dagar i genomsnitt månadsvis (januari och juli) för normalperioden 1961-1990. Genomsnittligt antal dygn då medelmolnigheten, baserad på observationer gjorda kl 07,13 och 19 svensk normaltid, varit mindre än 25%. Analysen bygger på medelvärden från ett stort antal observationsplatser. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. 9.30 url SMHI Datamängd Klara dagar, året Antal klara dagar i genomsnitt per år för normalperioden 1961-1990. Genomsnittligt antal dygn då medelmolnigheten, baserad på observationer gjorda kl 07,13 och 19 svensk normaltid, varit mindre än 25%. Analysen bygger på medelvärden från ett stort antal observationsplatser. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. 9.31 url SMHI Datamängd Kontinentala och marina områden Sveriges klimat påverkas relativt mycket av inflytandet från Atlanten. Kartan beskriver hur kontinentala olika områden är. Kontinentaliteten anges här som summan av temperaturskillnaden mellan juli och januari samt mellan dag och natt under juni. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas, klimat, sjöar och vattendrag. 9.32 url SMHI Kustvatten- och havsområden (SVAR2008) nedladdningstjänst Tjänst Kartlager med kustvattenområden enligt vattendirektivet. I kartlagret finns också havsområden utanför svensk ekonomisk zon. 9.33 url SMHI Kustvatten- och havsområden (SVAR2008) visningstjänst Tjänst Kartlager med kustvattenområden enligt vattendirektivet. I kartlagret finns också havsområden utanför svensk ekonomisk zon. 9.34 url SMHI Kustvatten- och havsområden (SVAR2010) datamängd Datamängd Datamängden kustvatten- och havsområden SVAR 2010_2 kommer från SVAR geodatabas vid SMHI. Version 2010_2 av SVAR sparades slutgiltigt 2010-12-16. Datamängden innehåller 690 polygoner som representerar olika havsbassängers vattenytor i Östersjön, Öresund, Bälten, Skagerrak och Kattegatt. Det finns i SVAR också ett ytskikt med havsöar och ett med linjerna för havsbassängernas avgränsning. 9.35 url SMHI Kustvatten- och havsområden (SVAR2010) nedladdningstjänst Tjänst Kartlager med kustvattenområden enligt vattendirektivet. I kartlagret finns också havsområden utanför svensk ekonomisk zon. 9.36 url SMHI Kustvatten- och havsområden (SVAR2010) visningstjänst Tjänst Kartlager med kustvattenområden enligt vattendirektivet. I kartlagret finns också havsområden utanför svensk ekonomisk zon. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.37 url SMHI Kustvatten- och havsområden (SVAR2012) datamängd Datamängd Datamängden kommer från SVARs geodatabas vid SMHI. Version 2012_2 av SVAR sparades slutgiltigt 2012-06-04. Datamängden innehåller 713 polygoner som representerar olika havsbassängers vattenytor i Östersjön, Öresund, Bälten, Skagerrak och Kattegatt. Det finns i SVAR också ett ytskikt med havsöar sammanslaget med avrinningsområden samt ett skickt med linjerna för havsbassängernas avgränsning. Från version 2012_1 har sammanslagningar av bassänger gjorts längs svensk-norska gränsen och därav har antalet minskat från 722 till 713. För de sammanslagna bassängerna har ett antal preliminära attribut satts. 9.38 url SMHI Kustvatten- och havsområden (SVAR2012) nedladdningstjänst Tjänst Kartlager med kustvattenområden enligt vattendirektivet från SVAR version 2012_2. 9.39 url SMHI Kustvatten- och havsområden (SVAR2012) visningstjänst Tjänst Kartlager med kustvattenområden enligt vattendirektivet. Data kommer från SVAR version 2012_2 hos SMHI. 9.40 url SMHI Datamängd Meteorologisk analysmodell (MESAN) historiska analysdata BESKRIVNING I denna datamängd finns arkiverade MESAN-data fram till och med dygnet innan uttaget sker. Mesan är en meteorologisk analysmodell som beskriver det aktuella väderläget i gridrutor. Varje timme under dygnet görs en tvådimensionell kartläggning av vanliga väderparametrar. Vilka dessa är varierar något över dygnet. I huvudsak beskriver de meteorologiska förhållanden som temperatur, nederbörd, moln, sikt, luftfuktighet, vind och snö. Analysen görs över ett område som täcker Skandinavien, brittiska öarna, norra delen av kontinenten och de baltiska staterna. KOORDINATER Koordinater för området ges av hörnen: sydvästra 48.5N, 10.5W nordvästra 75.1N, 11.5W nordöstra 63.3N, 51.6E sydöstra 42.4N, 22.9E Gridrutorna är 11*11 km. ANVÄNDNING Mesan-data används på SMHI för att göra väderkartor som meteorologen har som underlag i prognosverksamheten. Om observationer saknas kan analyserade värden ibland ersätta dessa. Mesan-data används också som indata till andra modeller t ex för att beräkna avrinningen i våra vattendrag eller för att kartlägga risken för bränder i skog och mark. FORMAT Data levereras i GRIB-format. Information som underlättar användningen finns på: http://www.smhi.se/klimatdata/Oppna-data/Information-om-oppna-data/grib-format-1.30761 9.41 url SMHI Tjänst Meteorologisk analysmodell (MESAN) nedladdningstjänst Nedladdningstjänsten levererar alla parametrar som ingår i analysen dygnsvis. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.42 url SMHI Datamängd Meteorologisk prognosmodell (AROME) historiska analysdata BESKRIVNING Datamängden innehåller historiska analysdata från prognosmodellen AROME. Det innebär att endast data för det första tidssteget (nulägesbeskrivningen) har valts ut för respektive tidpunkt. Prognosdata ingår inte. AROME är en numerisk prognosmodell som beskriver vädrets utveckling i tid och rum. Modellen har utvecklats inom ett internationellt samarbete där ett stort antal europeiska länder ingår. Prognosen utgår från hur vädret ser ut vid en viss tidpunkt, det s.k. initialtillståndet. För att kartlägga detta görs en analys av väderläget. Därvid modifieras en tidigare prognos för att stämma bättre med aktuella observationer. Detta görs med en variationell metod. Därmed kan värdet av de olika prognosparametrar bestämmas i ett rutnät. För närvarande är dessa rutor 2.5 x 2.5 km i horisontell utsträckning och atmosfären har delats in i 65 nivåer i vertikal led. Åtta prognoser görs per dygn, men bara fyra används för prognosändamål, de andra används bara för uppdatering av analysen. Varje prognos sträcker sig upp till knappt 3 dygn framåt i tiden. Var 3:e timme under dygnet görs en tredimensionell kartläggning av olika väderparametrar. Kartläggningen görs för att bestämma förhållanden i marken men inte minst för att beskriva hur det ser ut i atmosfären. Det kan gälla temperatur, fuktighet, vind, lufttryck, molnighet och nederbörd men också t ex strålningsförhållanden, havsisens utbredning eller vatteninnehållet i snö. Allt detta har betydelse för vädrets utveckling. Data för nulägesanalysen av markparametrar levereras av modellen MESAN. AROME-analysen görs över ett område som täcker Skandinavien, norra delen av kontinenten och de baltiska staterna KOORDINATER Koordinater för området ges av hörnen Sydvästra 52.04N, 1.64W Nordvästra 72.30N, 12.65W Nordöstra 72.30N, 42.73E Sydöstra 52.04N, 28.38E Gridrutorna är 2.5x2.5 km ANVÄNDNING På SMHI används AROME som underlag för prognoser i radio och TV. Den används också för prognoser till kommersiella kunder som olika tidningar och kommuner. Data från AROME kan även användas som indata till andra modeller. Det gäller såväl meteorologiska som hydrologiska och oceanografiska. FORMAT Data levereras i GRIB-format. Information som underlättar användningen finns p http://www.smhi.se/klimatdata/Oppna-data/Information-om-oppna-data/grib-format-1.30761 9.43 url SMHI Tjänst Meteorologisk prognosmodell (AROME) historiska analysdata nedladdningstjänst Nedladdningstjänsten levererar alla parametrar från modellen AROME som ingår i det första tidssteget (nulägesbeskrivning) dygnsvis. Data finns fr o m 2014-03-18. Då togs denna högupplösta modell i drift. Dessförinnan levererades motsvarande data av HIRLAM-modellen. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.44 url SMHI Datamängd Meteorologisk prognosmodell (HIRLAM E11) - historiska analysdata BESKRIVNING Datamängden innehåller historiska analysdata från prognosmodellen HIRLAM. Det innebär att endast data för det första tidssteget (nulägesbeskrivningen) har valts ut för respektive tidpunkt. Prognosdata ingår inte. Data finns t o m 2014-03-18. Därefter ersätts HIRLAM-modellen med den mer högupplösta modellen AROME. HIRLAM är en numerisk prognosmodell som beskriver vädrets utveckling i tid och rum. Modellen har utvecklats inom ett internationellt samarbete där de nordiska länderna ingår och dessutom Irland, Nederländerna, Spanien och Litauen. Prognosen utgår från hur vädret ser ut vid en viss tidpunkt, det s.k. initialtillståndet. För att kartlägga detta görs en analys av väderläget. Därvid modifieras en tidigare prognos för att stämma bättre med aktuella observationer. Detta görs med en variationell metod. Därmed kan värdet av de olika prognosparametrar bestämmas i ett rutnät. För närvarande är dessa rutor 11 x 11 km i horisontell utsträckning och atmosfären har delats in i 65 vertikala nivåer. Fyra prognoser görs per dygn och varje prognos sträcker sig upp till 3 dygn framåt i tiden. Var 6:e timme under dygnet görs en tredimensionell kartläggning av olika väderparametrar. Kartläggningen görs för att bestämma förhållanden i marken men inte minst för att beskriva hur det ser ut i atmosfären. Det kan gälla temperatur, fuktighet, vind, lufttryck, molnighet och nederbörd men också av t ex strålningsförhållanden, havsisens utbredning eller vatteninnehållet i snö. Kort sagt, allt som har betydelse för vädrets utveckling. De data som presenteras här har dock begränsats till vind (horisontellt och vertikalt), temperatur, relativ luftfuktighet och höjden till olika s.k. tryckytor i atmosfären. I övrigt hänvisas till data från MESAN. Analysen görs över ett område som täcker Skandinavien, brittiska öarna, norra delen av kontinenten och de baltiska staterna. KOORDINATER Koordinater för området ges av hörnen: Sydvästra 48.5N, 12.0W nordvästra 77.0N, 15.1W nordöstra 64.6N, 55.2E sydöstra 42.6N, 22.7E Gridrutorna är 11*11 km. ANVÄNDNING På SMHI används HIRLAM som underlag för prognoser i radio och TV. Den används också för prognoser till kommersiella kunder som olika tidningar och kommuner. Data från HIRLAM kan även användas som indata till andra modeller. Det gäller såväl meteorologiska som hydrologiska och oceanografiska. FORMAT Data levereras i GRIB-format. Information som underlättar användningen finns på: http://www.smhi.se/klimatdata/Oppna-data/Information-om-oppna-data/grib-format-1.30761 9.45 url SMHI Tjänst Meteorologisk prognosmodell (HIRLAM E11) - historiska analysdata nedladdningstjänst Nedladdningstjänsten levererar alla parametrar som ingår i det första tidssteget (nulägesbeskrivning) dygnsvis. Data finns t o m 2014-03-18. Därefter ersätts HIRLAM-modellen med den mer högupplösta modellen AROME. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.46 url SMHI Datamängd Meteorologiska observationer Globalstrålning timvärde Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Används främst för forskning och utveckling inom meteorologi och klimatologi samt bl.a. för energiforskning och biologisk forskning. Enhet: W/m2 Egenskaper: Uppmätt globalstrålning vid automatiska strålningsstationer. Timmedelvärde. (Kan även ses som ackumulerat energivärde per ytenhet med enheten Wh/m2.) Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: -15 till 1600 W/m2 För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/solstralning-1.4186 9.47 url SMHI Datamängd Meteorologiska observationer Lufttemperatur timvärde Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognoser och klimatstudier. Enhet: grader Celsius Egenskaper: Lufttemperatur uppmätt vid mätstationer. Momentanvärde varje resp var tredje timme, samt på enklare stationer två eller tre ggr per dygn. Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: -60 till +40 gr C För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur 9.48 url SMHI Datamängd Meteorologiska observationer Lufttemperatur, max- och minvärde 1 dygn Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet Enhet: grader Celsius. Egenskaper: Max- och minvärde av lufttemperatur gällande 24 timmar, lagrat 18 UTC. De flesta stationer mäter värden 2 gånger per dygn (06 UTC och 18 UTC) som då gäller 12 timmar och av dessa väljs det högsta respektive lägsta värdet för att få fram dygnsvärden. Kvalitetskoden blir i så fall gul. Mäts endast dygnsvärden blir kvalitetskoden grön. Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Gult = Aggregerade värden Gränser: -60 till +40 gr C För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur 9.49 url SMHI Datamängd Meteorologiska observationer Lufttemperatur, medelvärde 1 dygn Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet Enhet: grader Celsius. Egenskaper: Dygnsmedelvärde en gång per dygn, beräknat från mätstationens uppmätta temperaturvärden, med den metod som beskrivs här: (http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/hur-beraknas-medeltemperatur-1.3923) Kl. 00 registreras mätvärdet som avser dygnet innan. Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Gult = Aggregerade värden Gränser: -60 till +40 gr C För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.50 url SMHI Meteorologiska observationer - Lufttryck vid havsytan, timvärde Datamängd Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognoser och klimatstudier. Enhet: Pascal Egenskaper: Stationerna mäter lufttryck. Eftersom trycket bland annat beror på höjden över havet, räknas det om till ett värde som representerar trycket vid havsytans nivå, för att värdena från olika stationer ska kunna jämföras. Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: 80000 till 107000 pascal För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/lufttryck 9.51 url SMHI Datamängd Meteorologiska observationer - Nederbörd timvärde Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för klimatstudier och prognosverifikation. Enhet: mm Egenskaper: Nederbörd uppmätt vid automatiska mätstationer, ackumulerat värde under en timme. Nederbörden mäts i smält form. Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: >=0 För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/nederbord 9.52 url SMHI Meteorologiska observationer - Nederbörd, summa 1 dygn Datamängd Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för klimatstudier och prognosverifikation. Enhet: mm Egenskaper: Nederbörd uppmätt vid manuella och automatiska mätstationer. Nederbörden mäts kl 06 UTC och avser den ackumulerade mängden under 24 timmar, d v s sedan kl 06 UTC föregående dygn. Mätvärdet är därmed mer representativt för dygnet innan. Om nederbörden fallit i fast form smälts den före mätning. Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: >=0 För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/nederbord 9.53 url SMHI Datamängd Meteorologiska observationer Nederbördsintensitet kvartsvärde Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Enhet: mm/s. Egenskaper: Nederbördsintensiteten uppmätt vid automatiska stationer, högsta värdet under 15 minuter. Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Data för nederbördsintensitet granskas än så länge inte och är därmed alltid gulmarkerade. Gränser: >=0 För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/nederbordsintensitet-1.19163 Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.54 url SMHI Datamängd Meteorologiska observationer Nederbördsmängd kvartsvärde Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Enhet: mm Egenskaper: Nederbörd uppmätt vid automatiska mätstationer, ackumulerat värde över 15 minuter. Nederbörden mäts i smält form. Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: >=0 För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/nederbord 9.55 url SMHI Datamängd Meteorologiska observationer Nederbördstyp 12- eller 24-timmarsvärde Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Enhet: Kodvärden översatta till textbeskrivning Egenskaper: Observerade nederbördstyper de senaste 12 eller 24 timmarna, beroende på stationstyp. Manuella synopstationer rapporterar nederbördstyp kl 18 UTC som gäller 24 timmar. De flesta klimatstationer rapporterar kl 06 UTC där nederbördstyp också gäller 24 timmar. Det finns dock en del stationer som anger nederbördstyp gällande för 12 timmar och dessa rapporterar då både kl 06 UTC och kl 18 UTC. Utformning: Datum, tidpunkt, kod i text och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). 9.56 url SMHI Datamängd Meteorologiska observationer - Relativ luftfuktighet timvärde Syfte: Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognoser och klimatstudier. Enhet: Procent Egenskaper: Relativ luftfuktighet uppmätt vid mätstationer. Momentanvärde varje resp var tredje timme. Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: 0 till 100 % För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luftfuktighet-1.3910 9.57 url SMHI Datamängd Meteorologiska observationer - Rådande väder 3-timmars eller kvartsvärde Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Enhet: Kodvärden. Egenskaper: Rådande väder observerat var tredje timme på manuella mätstationer. Vid automatiska stationer sker mätningen varje kvart. Om flera väderfenomen observeras samtidigt så ska det mest signifikanta vädret rapporteras. Koderna är utformade så att högre kodsiffror innebär mer signifikant väder med ett undantag för manuella stationer där kod 17 (Åska utan nederbörd) är mer signifikant än koderna 20-49. Koderna finns förklarade här, http://opendata.smhi.se/apidocs/metobs/codes.html#parameter-13. Utformning: Datum, tidpunkt, kod och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: Kodvärden 0 till 511. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.58 url SMHI Meteorologiska observationer - Sikt timvärde Datamängd Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Enhet: Meter Egenskaper: Sikten uppmätt eller manuellt bedömd på stationerna. Vid manuell bedömning är det minsta värdet på sikten som anges, om sikten varierar i olika riktningar. Automatiska mätningar ger ett värde för sikten vid stationen. Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: >= 0 För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/sikt-1.3925 9.59 url SMHI Datamängd Meteorologiska observationer - Snödjup dygnsvärde Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognoser. Enhet: meter Egenskaper: Snödjup uppmätt vid manuella stationer. Momentanvärde uppmätt endast kl 06 UTC varje dygn. Av de stationer som fortfarande rapporterar enbart med journal mäter flertalet bara några få gånger per månad. Är det barmark sätts dock snödjupet lika med noll. Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: -0.02 till 3 meter (De negativa värdena är koder; -0.01 = mindre än 0.005 meter snö och -0.02 = fläckvis med snö) För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/sno 9.60 url SMHI Meteorologiska observationer - Solskenstid timvärde Datamängd Syfte: Beskriver aktuellt väder och klimatet. Information till media, turistbranschen och allmänheten. Validering av modellberäkningar. Enhet: Sekunder Egenskaper: Uppmätt solskenstid på automatiska strålningsstationer. Ackumulerat värde under 1 timme. Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: 0 till 3600 sekunder För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/solstralning-1.4186 9.61 url SMHI Datamängd Meteorologiska observationer - Total molnmängd timvärde Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognosverifikation Enhet: % Egenskaper: Den totala molnmängden uppmätt varje timme på automatiska stationer eller bedömd var tredje timme på manuella stationer. Om molnmängden inte går att avgöra på grund av dimma, nederbörd eller andra siktnedsättande fenomen så sätts värdet till 113%. Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Rött (R) = Misstänkta/felaktiga data eller data som kommer från en givare med max mäthöjd 3800 m. Den missar moln på högre höjd, vilket ger ett osäkert mätvärde generellt. Gränser: 0 till 100 % samt 113 % För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/molnighet-och-molnmangd-1.1514 Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.62 url SMHI Datamängd Meteorologiska observationer Vindhastighet timvärde Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognoser och klimatstudier. Enhet: m/s Egenskaper: Vindhastighet uppmätt vid mätstationer. Medelvärde över 10 minuter varje resp var tredje timme. Utformning: Datum, tidpunkt, värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: >=0 m/s För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/vind 9.63 url SMHI Meteorologiska observationer - Vindriktning timvärde Datamängd Syfte: Beskriver aktuellt väder och med tiden klimatet. Underlag för prognoser och klimatstudier. Enhet: grader Egenskaper: Vindriktning uppmätt vid mätstationer. Medelvärde över 10 minuter varje resp var tredje timme. Utformning: Datum, tidpunkt värde och kvalitet. Kvalitetskoder: Grönt = Kontrollerade och godkända värden. Gult = Misstänkta värden, aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: 0 till 360 grader (När vindhastigheten är 0 m/s sätts vindriktningen till 0 grader. 360 grader representerar norr, 90 grader öster osv.) För mer info se: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/vind 9.64 url SMHI Tjänst Meteorologiska observationer nedladdningstjänst Nedladdningstjänsten tillhandahåller meteorologiska observationer; parametrarna temperatur, nederbörd, vindriktning, vindhastighet, relativ luftfuktighet, lufttryck, rådande väder, sikt, snödjup, molnmängd, globalstrålning och solskenstid. Dessa kan laddas ned stationsvis på fyra olika sätt: 1. Alla granskade arkivdata fram till den förste föregående månad. 2. Alla ogranskade data de senaste två månaderna. 3. Alla data för det senaste dygnet. 4. Alla data för den senaste timmen. 9.65 url SMHI Meteorologiska observationer visningstjänst Tjänst Visningstjänsten är en WMS-tjänst som visar meteorologiska stationer som mäter en eller flera av parametrarna temperatur, nederbörd, vindriktning, vindhastighet, relativ luftfuktighet, lufttryck, rådande väder, sikt, snödjup, molnmängd, globalstrålning och solskenstid. Tjänsten visar alla stationer som någonsin levererat data för dessa parametrar. 9.66 url SMHI Datamängd Molnighet, månadsmedel [serie] Månadsmedelmolnighet i procent för några utvalda månader under normalperioden 1961-1990. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. Baserad på manuella observationer av total molnmängd kl 7, 13 och 19 SNT. 9.67 url SMHI Datamängd Mulna dagar, januari och juli [serie] Antal mulna dagar i genomsnitt månadsvis (januari och juli) för normalperioden 1961-1990. Genomsnittligt antal dygn då medelmolnigheten varit större än 75%. Analysen bygger på observationer kl 07,13 och 19 SNT från ett stort antal observationsplatser. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. 9.68 url SMHI Datamängd Mulna dagar, året Antal mulna dagar i genomsnitt per år för normalperioden 1961-1990. Genomsnittligt antal dygn då medelmolnigheten varit större än 75%. Analysen bygger på observationer kl 07,13 och 19 SNT från ett stort antal observationsplatser. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.69 url SMHI Datamängd Nederbörd, månadsvis [serie] Uppmätt nederbörd, månadsvis, medelvärde 1961-1990. Analysen är baserad på mätningar från ca 1250 stationer. Med uppmätt nederbörd avses direkt erhållna värden från lämpligt placerade nederbördsmätare. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. 9.70 url SMHI Datamängd Nederbörd, uppmätt årsmedel Uppmätt årsmedelnederbörd för normalperioden 1961-1990. Analysen är baserad på mätningar från ca 1250 stationer. Med uppmätt nederbörd avses direkt erhållna värden från lämpligt placerade nederbördsmätare. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. 9.71 url SMHI Datamängd Nätverksbildade vattendrag (SVAR2010) datamängd Kartlager med vattendragslinjer som representerar ytvattnets flödesriktning i rinnsträckor och sjöar inom avrinningsområden i Sverige eller på gränsen till Norge och Finland. Linjerna följer de vattendrag som finns kartlagda i Lantmäteriets översiktskarta i skala 1: 250000 samt efter behov tillagda objekt som inte finns i översiktskartan. I de vattenytor som i SVAR-databasen kodats som rinnsträckor eller sjöytor har nätverkslinjerna dragit manuellt. I dessa ytor förbinds alla biflöden till en linje som representerar en huvudgren. Nätverket är uppbyggt så att varje hydrologisk företeelse kopplas till en definierad huvudgen. Nätverket med linjer fortsätter ut i havet till en flödeslinje som börjar längst uppe i Bottenviken och slutar på gränsen mellan Skagerrak och Nordsjön. Med hjälp av linjen i havet kan alla vattendrag som mynnar i havet sorteras i ordning från Torneälven vid Finska gränsen till Enningdalsälvens mynning i Skagerrak.km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje. 9.72 url SMHI Tjänst Nätverksbildade vattendrag (SVAR2010) nedladdningstjänst Kartlager med vattendragslinjer som representerar ytvattnets flödesriktning i rinnsträckor och sjöar inom avrinningsområden i Sverige eller på gränsen till Norge och Finland. Linjerna följer de vattendrag som finns kartlagda i Lantmäteriets översiktskarta i skala 1: 250000 samt efter behov tillagda objekt som inte finns i översiktskartan. I de vattenytor som i SVAR-databasen kodats som rinnsträckor eller sjöytor har nätverkslinjerna dragit manuellt. I dessa ytor förbinds alla biflöden till en linje som representerar en huvudgren. Nätverket är uppbyggt så att varje hydrologisk företeelse kopplas till en definierad huvudgen. Nätverket med linjer fortsätter ut i havet till en flödeslinje som börjar längst uppe i Bottenviken och slutar på gränsen mellan Skagerrak och Nordsjön. Med hjälp av linjen i havet kan alla vattendrag som mynnar i havet sorteras i ordning från Torneälven vid Finska gränsen till Enningdalsälvens mynning i Skagerrak.km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje. 9.73 url SMHI Tjänst Nätverksbildade vattendrag (SVAR2010) visningstjänst Kartlager med vattendragslinjer som representerar ytvattnets flödesriktning i rinnsträckor och sjöar inom avrinningsområden i Sverige eller på gränsen till Norge och Finland. Linjerna följer de vattendrag som finns kartlagda i Lantmäteriets översiktskarta i skala 1: 250000 samt efter behov tillagda objekt som inte finns i översiktskartan. I de vattenytor som i SVAR-databasen kodats som rinnsträckor eller sjöytor har nätverkslinjerna dragit manuellt. I dessa ytor förbinds alla biflöden till en linje som representerar en huvudgren. Nätverket är uppbyggt så att varje hydrologisk företeelse kopplas till en definierad huvudgen. Nätverket med linjer fortsätter ut i havet till en flödeslinje som börjar längst uppe i Bottenviken och slutar på gränsen mellan Skagerrak och Nordsjön. Med hjälp av linjen i havet kan alla vattendrag som mynnar i havet sorteras i ordning från Torneälven vid Finska gränsen till Enningdalsälvens mynning i Skagerrak.km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.74 url SMHI Datamängd Nätverksbildade vattendrag (SVAR2012) datamängd Kartlager med vattendragslinjer som representerar ytvattnets flödesriktning i rinnsträckor och sjöar inom avrinningsområden i Sverige eller på gränsen till Norge och Finland. Linjerna följer de vattendrag som finns kartlagda i Lantmäteriets översiktskarta i skala 1: 250000 samt efter behov tillagda objekt som inte finns i översiktskartan. I de vattenytor som i SVAR-databasen kodats som rinnsträckor eller sjöytor har nätverkslinjerna dragit manuellt. I dessa ytor förbinds alla biflöden till en linje som representerar en huvudgren. Nätverket är uppbyggt så att varje hydrologisk företeelse kopplas till en definierad huvudgen. Nätverket med linjer fortsätter ut i havet till en flödeslinje som börjar längst uppe i Bottenviken och slutar på gränsen mellan Skagerrak och Nordsjön. Med hjälp av linjen i havet kan alla vattendrag som mynnar i havet sorteras i ordning från Torneälven vid Finska gränsen till Enningdalsälvens mynning i Skagerrak.km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje. 9.75 url SMHI Tjänst Nätverksbildade vattendrag (SVAR2012) nedladdningstjänst Kartlager med vattendragslinjer som representerar ytvattnets flödesriktning i rinnsträckor och sjöar inom avrinningsområden i Sverige eller på gränsen till Norge och Finland. Linjerna följer de vattendrag som finns kartlagda i Lantmäteriets översiktskarta i skala 1: 250000 samt efter behov tillagda objekt som inte finns i översiktskartan. I de vattenytor som i SVAR-databasen kodats som rinnsträckor eller sjöytor har nätverkslinjerna dragit manuellt. I dessa ytor förbinds alla biflöden till en linje som representerar en huvudgren. Nätverket är uppbyggt så att varje hydrologisk företeelse kopplas till en definierad huvudgen. Nätverket med linjer fortsätter ut i havet till en flödeslinje som börjar längst uppe i Bottenviken och slutar på gränsen mellan Skagerrak och Nordsjön. Med hjälp av linjen i havet kan alla vattendrag som mynnar i havet sorteras i ordning från Torneälven vid Finska gränsen till Enningdalsälvens mynning i Skagerrak.km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Huvudavrinningsområden är lila i kartan, delavrinningsområden dyker upp i finare zoomnivåer och markeras med röd kantlinje. 9.76 url SMHI Tjänst Nätverksbildade vattendrag (SVAR2012) visningstjänst Kartlager med vattendragslinjer som representerar ytvattnets flödesriktning i rinnsträckor och sjöar inom avrinningsområden i Sverige eller på gränsen till Norge och Finland. Linjerna följer de vattendrag som finns kartlagda i Lantmäteriets översiktskarta i skala 1: 250000 samt efter behov tillagda objekt som inte finns i översiktskartan. I de vattenytor som i SVAR-databasen kodats som rinnsträckor eller sjöytor har nätverkslinjerna dragit manuellt. I dessa ytor förbinds alla biflöden till en linje som representerar en huvudgren. Nätverket är uppbyggt så att varje hydrologisk företeelse kopplas till en definierad huvudgen. Nätverket med linjer fortsätter ut i havet till en flödeslinje som börjar längst uppe i Bottenviken och slutar på gränsen mellan Skagerrak och Nordsjön. Med hjälp av linjen i havet kan alla vattendrag som mynnar i havet sorteras i ordning från Torneälven vid Finska gränsen till Enningdalsälvens mynning i Skagerrak.km². Avrinningsområden har bestämts för in- och utlopp till större sjöar, mynningen av biflöden, vattenföringsstationer med mera. Avrinningsområden har även bestämts för de vattenförekomster som rapporterat till EU i enlighet med artikel 5 i vattendirektivet. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.77 url SMHI Datamängd Oceanografisk prognosmodell (HIROMB BS01) - historiska analysdata BESKRIVNING Datamängden innehåller historiska analysdata från prognosmodellen HIROMB. Det innebär att endast data för första tidssteget har valts ut för respektive tidpunkt. Prognosdata ingår inte. HIROMB BS01 är en oceanografisk prognosmodell som beskriver tillståndet i havet för ett antal fysikaliska parametrar. Var 6:e timme körs en 60-timmars prognos som bygger på dataassimilation av tillgängliga observationer. Som indata används meteorologiska prognosmodellen HIRLAM (C11) och floddata från HBV-modellen. Prognos görs för bl.a. temperatur, salthalt, strömmar, vattenstånd och is. Området som täcks av HIROMB BS01 är hela Östersjön och Sveriges västkust (Kattegatt och Skagerrak). Den västliga gränsen går strax väster om Jyllands nordspets. KOORDINATER Koordinaterna för området ges av hörnen: sydvästra 53.7N, 9.38 E nordvästra 65.9N, 9.38 E nordöstra 65.9N, 30.23 E sydöstra 53.7N, 39.23 E Gridrutorna är 1 nautisk mil (ca 2*2 km) ANVÄNDNING På SMHI används data från HIROMB till vattenståndsvarningar, isprognoser, utredningar för byggnationer till havs och försäkringsärenden. HIROMB-data används även som indata till oljespillsmodellering i SeatrackWeb. Externa användare använder HIROMB som indata till egna oceanografiska modeller via det internationella HIROMBsamarbetet. Försvaret, Räddningsverket, vädertjänsterna i Storbritannien, Danmark och Norge samt några kommuner och kärnkraftverk använder HIROMB-data. FORMAT Data levereras i GRIB-format. Information som underlättar användningen finns på: http://www.smhi.se/klimatdata/Oppna-data/Information-om-oppna-data/grib-format-1.30761 9.78 url SMHI Tjänst Oceanografisk prognosmodell (HIROMB BS01) - historiska analysdata nedladdningstjänst Nedladdningstjänsten levererar alla parametrar som ingår i det första tidssteget i prognosmodellen (nulägesbeskrivningen) dygnsvis. 9.79 url SMHI Datamängd Oceanografiska observationer Havstemperatur timvärden Syfte: Observera havets temperatur, förbättra havscirkulationsmodeller och stöd inom istjänsten. Assimilera och validera modeller som används inom HIROMB samt istjänsten. Enhet: Grader C. Egenskaper: Vattnets temperatur, insamlat från fartyg (ferrybox-system), havspeglar vid kusten eller bojar. Mätning en gång per timme. Utformning: Datum, tidpunkt, värde, kvalitet och mätdjup. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Misstänkta eller aggregerade värden. Grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: Ungefär mellan -3 och +30 grader C. För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/ytvattentemperatur-i-havet-1.6001 Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.80 url SMHI Datamängd Oceanografiska observationer Havsvattenstånd timvärde Syfte: Assimilera och validera modeller och bestämma landhöjningen. Enhet: cm Egenskaper: Vattenståndet i relation till höjdsystemet RH2000 (Sveriges nya nationella höjdsystem) från 23 havspeglar, varav 19 mäter i realtid. Mäts en gång per timme. Utformning: Datum, tidpunkt, värde, kvalitet och mätdjup. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Misstänkta eller aggregerade värden. Grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: Både >0 och <0. För mer info se: rapport: http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.6387!nyaste_havsvattenst%C3%A5nd.pdf stationslista: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/matstationer-for-havsvattenstand-1.13981 9.81 url SMHI Datamängd Oceanografiska observationer - Salthalt timvärde Syfte: Assimilera och validera modeller som används inom SMHI:s verksamhet t.ex. havscirkulationsmodellen HIROMB. Enhet: PSU Egenskaper: Vattnets salthalt, mäts en gång i timmen. Insamlat från fartyg (ferrybox-system) samt ett fåtal bojar. Utformning: Datum, tidpunkt, värde, kvalitet och mätdjup. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Misstänkta eller aggregerade värden. Grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: 0-40 PSU. För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/ytvattentemperatur-i-havet-1.6001 9.82 url SMHI Datamängd Oceanografiska observationer Strömhastighet timvärde Syfte: Observera strömmar i havet och förbättra havscirkulationsmodeller. Assimilera och validera modeller som används inom SMHI:s verksamhet t.ex. havscirkulationsmodellen HIROMB. Enhet: cm/s Egenskaper: Mått på vattnets rörelser från havsbojar. En gång per timme. Vissa stationer levererar data från flera nivåer under havsytan. Utformning: Datum, tidpunkt, värde, kvalitet och mätdjup. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Misstänkta eller aggregerade värden. Grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: >0 cm/s För mer info se: http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.17789!webbFaktablad_52.pdf Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.83 url SMHI Datamängd Oceanografiska observationer Strömriktning timvärde Syfte: Observera strömmar i havet och förbättra havscirkulationsmodeller. Assimilera och validera modeller som används inom SMHI:s verksamhet t.ex. havscirkulationsmodellen HIROMB. Enhet: Grader Egenskaper: Mått på vattnets riktning från havsbojar. En gång per timme. Vissa stationer levererar data från flera nivåer under havsytan. Utformning: Datum, tidpunkt, värde, kvalitet och mätdjup. Noll grader avser att vattnet strömmar mot norr, 90 grader mot öst o s v. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Misstänkta eller aggregerade värden. Grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: 0-360 grader För mer info se: http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.17789!webbFaktablad_52.pdf 9.84 url SMHI Datamängd Oceanografiska observationer - Våghöjd timvärde Syfte: Observera havsvågornas höjd och förbättra vågmodeller. Assimilering och validering av modeller. Enhet: Meter med 2 decimaler. Egenskaper: Signifikant våghöjd är medelvärdet av högsta tredjedelen av vågorna under 30 minuter. Maximal våghöjd är det maximala värdet under 30 minuter. Mätningarna genomförs från bojar nära kusten och till havs.Ett värde per timme. Utformning: Datum, tidpunkt, värde, kvalitet och mätdjup. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Misstänkta eller aggregerade värden. Grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: >0 För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/matning-och-berakning-av-vagor-1.3082 http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.12171!webbFaktablad_46.pdf Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.85 url SMHI Datamängd Oceanografiska observationer - Vågperiod medelvärde 30 minuter Syfte: Observera havsvågornas period och förbättra vågmodeller. Assimilering och validering av modeller. Enhet: Sekunder med 2 decimaler. Egenskaper: Vågperioden definieras som tidsintervallet mellan två på varandra följande vågtoppar. Medelvågperioden (VTZA) är medelvärdet av vågornas period under 30 minuter. Mätningen görs från bojar och med bottenplacerade instrument nära kusten och till havs. Peak period (VTPK) är perioden där vågornas energi är som störst under 30 minuter. Mätningen görs från bojar nära kusten och till havs och ger 1 värde per timme. Utformning: Datum, tidpunkt, värde, kvalitet och mätdjup. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Misstänkta eller aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: >0 För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/matning-och-berakning-av-vagor-1.3082 http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.12171!webbFaktablad_46.pdf 9.86 url SMHI Oceanografiska observationer - Vågriktning medelvärde 30 minuter Datamängd Syfte: Observera havsvågornas riktning och förbättra vågmodeller. Assimilering och validering av modeller. Enhet: Grader med 1 decimal. Egenskaper: Vågriktningen definieras som den riktning varifrån vågorna kommer. Mätningen görs från bojar nära kusten och till havs. Medelvågriktning (MDIR) är medelvärdet av vågornas riktning under 30 minuter. Vågriktning vid Tp (VDIR)är riktningen hos vågorna där energin är som störst under 30 minuter. Ett värde per timme erhålls. Utformning: Datum, tidpunkt, värde, kvalitet och mätdjup. Kvalitetskoder: Grön (G) = Kontrollerade och godkända värden. Gul (Y) = Misstänkta eller aggregerade värden, grovt kontrollerade arkivdata och okontrollerade realtidsdata (senaste 2 tim). Gränser: 0-360 grader För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/matning-och-berakning-av-vagor-1.3082 http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.12171!webbFaktablad_46.pdf 9.87 url SMHI Tjänst Oceanografiska observationer nedladdningstjänst Nedladdningstjänsten tillhandahåller oceanografiska observationer; parametrarna salthalt, våghöjd, vågperiod, vågriktning, ytvattentemperatur, havsvattenstånd, strömriktning och strömhastighet. Dessa kan laddas ned stationsvis på tre olika sätt; alla data fram till kl 00 innevarande dygn, alla data senaste dygnet eller data för senaste timmen. 9.88 url SMHI Oceanografiska observationer visningstjänst Tjänst Visningstjänsten är en WMS-tjänst som visar oceanografiska stationer som mäter en eller flera av parametrarna salthalt, våghöjd, vågperiod, vågriktning, ytvattentemperatur, havsvattenstånd, strömriktning och strömhastighet. Tjänsten visar alla stationer som någonsin levererat data för dessa parametrar. De är insamlade från fartyg (FERRYBOX) eller havsbojar. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.89 url SMHI Datamängd Sista dag med snötäcke Sista dag med snötäcke, medelvärde 1961-1990. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. 9.90 url SMHI Datamängd Sista vårfrost Sista vårfrosten. Genomsnittligt datum för sista dygn med minimitemperatur under 0°C, baserat på normalperioden 1961-1990. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. 9.91 url SMHI Datamängd Sjöregistret (SVAR 2012) Sjöregistret är en tabell med information om 106 600 sjöar i Sverige, ur SVAR 2012_2. Vissa av sjöarna ligger även i Norge och Finland. Varje sjö har en position i Sweref99TM och har dessutom en del kopplade attribut, t ex storleksklass, namn och ID. Informationen presenteras som en kartbild med punkter. För mer information se: http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24479!/sj_p_2012_2_beskrivning.pdf 9.92 url SMHI Datamängd Snönederbörd Andel snö av årsnederbörden, medelvärde för normalperioden 1961-1990. Analysen är baserad på mätningar från ca 1000 stationer. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. 9.93 url SMHI Datamängd Solskenstid, månad [serie] Solskenstid per månad för utvalda månader under normalperioden 1961-1990. Analyserna bygger på medelvärden från ett trettiotal observationsplatser samt meteorologisk sakkunskap. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. Solskenstid definieras som den tid då den direkta solstrålningen är större än 120 W/m². 9.94 url SMHI Datamängd Solskenstid, året Solskenstid per månad för utvalda månader under normalperioden 1961-1990. Analyserna bygger på medelvärden från ett trettiotal observationsplatser samt meteorologisk sakkunskap. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. Solskenstid definieras som den tid då den direkta solstrålningen är större än 120 W/m². 9.95 url SMHI Datamängd Spridningsklimat [serie] Spridningsklimat under sommar respektive vinter. Kartan visar hur bra eller dåligt olika ämnen transporteras med luft och vatten under sommaren och vintern. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. 9.96 url SMHI Datamängd Största dygnsnederbörd per år Största dygnsnederbörd per år i medelvärde för normalperioden 1961-1990. Analysen är baserad på mätningar från ca 1250 stationer. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. 9.97 url SMHI Datamängd Största snödjup, medel Största snödjup under vintern, medelvärde 1961-1990. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 9.98 url SMHI Datamängd Största uppmätta snödjup Största uppmätta snödjup under normalperioden 1961-1990. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. 9.99 url SMHI Datamängd Temperatur, medelmax [serie] Medelvärde av dygnets maximitemperatur per månad för normalperioden 1961-1990. Analysen bygger på observationer från drygt 500 platser. Kartorna ger en god uppfattning om det verkliga temperaturmönstret. I fjällen, med dess stora lokala höjdskillnader är dock analysen förenklad. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. url 9.100 SMHI Datamängd Temperatur, medelmin [serie] Medelvärde av dygnets minimitemperatur per månad för normalperioden 1961-1990. Analysen bygger på observationer från cirka 500 observationsplatser. Kartorna ger en god uppfattning om det verkliga temperaturmönstret. I fjällen, med dess stora lokala höjdskillnader är dock analysen förenklad. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. url 9.101 SMHI Datamängd Temperatur, månadsmedel [serie] Månadsmedeltemperatur för normalperioden 1961-1990. Analysen bygger på observationer från cirka 500 platser. Kartorna ger en god uppfattning om det verkliga temperaturmönstret. I fjällen, med dess stora lokala höjdskillnader är dock analysen förenklad. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. url 9.102 SMHI Datamängd Temperatur, sannolikhet [serie] Medeltemperaturer i januari respektive juli som underskrids respektive överskrids i genomsnitt vart 10:e år. Analysen bygger på medelvärden för normalperioden 1961-1990 för cirka 500 observationsplatser. Kartorna ger en god uppfattning om det verkliga temperaturmönstret. I fjällen, med dess stora lokala höjdskillnader är dock analysen förenklad. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. url 9.103 SMHI Vattenförekomster, vattendrag (SVAR2012) datamängd Datamängd Vattendragslinjer, även kallat flödeslinjer, är linjer genom sjöar, vattendragsytor och vattendrag som beskriver nätverket. Varje flödeslinje har ett unikt id (rinnsträckaidentitet) och tillhör ett vattendrag med vattendragsidentitet och namn. EU_CD är ett attribut som samordnas med vattenmyndigheterna för identifiering av vattenförekomster eller övrigt vatten. En vattenförekomst är en avgränsad och betydande förekomst av yt- eller grundvatten, i detta fall ytvatten. Enligt vattendirektivet definieras det som den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten, undantaget grundvatten. En ytvattenförekomst tillhör en speciell typ, har en bestämd vattenkvalitet och bedöms utsättas för en specificerad nivå av påverkan. Vissa mindre sjöar som ingår i distriktens grundstruktur och miljöövervakas men inte uppfyller urvalskriterierna för att klassas som vattenförekomst kallas för ”övrigt vatten” och har också ett EU_CD. Dessa är dock kodade med N i kolumnen VF och är alltså ingen vattenförekomst. Flödeslinjer som inte är vattenförekomster har EU_CD som börjar med tecknen ”NW”. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 url 9.104 SMHI Vattenförekomster, vattendrag (SVAR2012) nedladdningstjänst Tjänst Vattendragslinjer, även kallat flödeslinjer, är linjer genom sjöar, vattendragsytor och vattendrag som beskriver nätverket. Varje flödeslinje har ett unikt id (rinnsträckaidentitet) och tillhör ett vattendrag med vattendragsidentitet och namn. EU_CD är ett attribut som samordnas med vattenmyndigheterna för identifiering av vattenförekomster eller övrigt vatten. En vattenförekomst är en avgränsad och betydande förekomst av yt- eller grundvatten, i detta fall ytvatten. Enligt vattendirektivet definieras det som den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten, undantaget grundvatten. En ytvattenförekomst tillhör en speciell typ, har en bestämd vattenkvalitet och bedöms utsättas för en specificerad nivå av påverkan. Vissa mindre sjöar som ingår i distriktens grundstruktur och miljöövervakas men inte uppfyller urvalskriterierna för att klassas som vattenförekomst kallas för ”övrigt vatten” och har också ett EU_CD. Dessa är dock kodade med N i kolumnen VF och är alltså ingen vattenförekomst. Flödeslinjer som inte är vattenförekomster har EU_CD som börjar med tecknen ”NW”. url 9.105 SMHI Vattenförekomster, vattendrag (SVAR2012) visningstjänst Tjänst Vattendragslinjer, även kallat flödeslinjer, är linjer genom sjöar, vattendragsytor och vattendrag som beskriver nätverket. Varje flödeslinje har ett unikt id (rinnsträckaidentitet) och tillhör ett vattendrag med vattendragsidentitet och namn. EU_CD är ett attribut som samordnas med vattenmyndigheterna för identifiering av vattenförekomster eller övrigt vatten. En vattenförekomst är en avgränsad och betydande förekomst av yt- eller grundvatten, i detta fall ytvatten. Enligt vattendirektivet definieras det som den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten, undantaget grundvatten. En ytvattenförekomst tillhör en speciell typ, har en bestämd vattenkvalitet och bedöms utsättas för en specificerad nivå av påverkan. Vissa mindre sjöar som ingår i distriktens grundstruktur och miljöövervakas men inte uppfyller urvalskriterierna för att klassas som vattenförekomst kallas för ”övrigt vatten” och har också ett EU_CD. Dessa är dock kodade med N i kolumnen VF och är alltså ingen vattenförekomst. Flödeslinjer som inte är vattenförekomster har EU_CD som börjar med tecknen ”NW”. url 9.106 SMHI Vattenförekomster, vattenytor (SVAR2012) datamängd Datamängd Vattenytor består av polygoner som representerar sjöar, sjöar utan synligt utlopp, vattendrag, öar, sankmark och övriga vattenytor t.ex. små konstgjorda dammar som inte är med i sjöregistret. Vattendrag av tillräcklig storlek representeras av polygon i stället för enbart linje. Polygonerna kallas vattendragsytor. En sjö är en mer eller mindre permanent större ansamling av vatten utan signifikant strömhastighet i en sänka i jordytan. En sjö har i regel ett utlopp, men det förekommer sjöar med fler utlopp och de som helt saknar utlopp. Alla sjöar i sjöregistret finns inte representerade som vattenytor. EU_CD är ett attribut som samordnas med vattenmyndigheterna för identifiering av vattenförekomster eller övrigt vatten. En vattenförekomst är en avgränsad och betydande förekomst av yt- eller grundvatten, i detta fall ytvatten. Enligt vattendirektivet definieras det som den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten, undantaget grundvatten. En 2(2) ytvattenförekomst tillhör en speciell typ, har en bestämd vattenkvalitet och bedöms utsättas för en specificerad nivå av påverkan. Vissa mindre sjöar som ingår i distriktens grundstruktur och miljöövervakas men inte uppfyller urvalskriterierna för att klassas som vattenförekomst kallas för ”övrigt vatten” och har också ett EU_CD. Dessa är dock kodade med N i kolumnen VF och är alltså ingen vattenförekomst. Vattenytor som inte är vattenförekomster har EU_CD som börjar med tecknen ”NW”. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 url 9.107 SMHI Vattenförekomster, vattenytor (SVAR2012) nedladdningstjänst Tjänst Vattenytor består av polygoner som representerar sjöar, sjöar utan synligt utlopp, vattendrag, öar, sankmark och övriga vattenytor t.ex. små konstgjorda dammar som inte är med i sjöregistret. Vattendrag av tillräcklig storlek representeras av polygon i stället för enbart linje. Polygonerna kallas vattendragsytor. En sjö är en mer eller mindre permanent större ansamling av vatten utan signifikant strömhastighet i en sänka i jordytan. En sjö har i regel ett utlopp, men det förekommer sjöar med fler utlopp och de som helt saknar utlopp. Alla sjöar i sjöregistret finns inte representerade som vattenytor. EU_CD är ett attribut som samordnas med vattenmyndigheterna för identifiering av vattenförekomster eller övrigt vatten. En vattenförekomst är en avgränsad och betydande förekomst av yt- eller grundvatten, i detta fall ytvatten. Enligt vattendirektivet definieras det som den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten, undantaget grundvatten. En ytvattenförekomst tillhör en speciell typ, har en bestämd vattenkvalitet och bedöms utsättas för en specificerad nivå av påverkan. Vissa mindre sjöar som ingår i distriktens grundstruktur och miljöövervakas men inte uppfyller urvalskriterierna för att klassas som vattenförekomst kallas för ”övrigt vatten” och har också ett EU_CD. Dessa är dock kodade med N i kolumnen VF och är alltså ingen vattenförekomst. Flödeslinjer som inte är vattenförekomster har EU_CD som börjar med tecknen ”NW”. url 9.108 SMHI Vattenförekomster, vattenytor (SVAR2012) visningstjänst Tjänst Vattenytor består av polygoner som representerar sjöar, sjöar utan synligt utlopp, vattendrag, öar, sankmark och övriga vattenytor t.ex. små konstgjorda dammar som inte är med i sjöregistret. Vattendrag av tillräcklig storlek representeras av polygon i stället för enbart linje. Polygonerna kallas vattendragsytor. En sjö är en mer eller mindre permanent större ansamling av vatten utan signifikant strömhastighet i en sänka i jordytan. En sjö har i regel ett utlopp, men det förekommer sjöar med fler utlopp och de som helt saknar utlopp. Alla sjöar i sjöregistret finns inte representerade som vattenytor. EU_CD är ett attribut som samordnas med vattenmyndigheterna för identifiering av vattenförekomster eller övrigt vatten. En vattenförekomst är en avgränsad och betydande förekomst av yt- eller grundvatten, i detta fall ytvatten. Enligt vattendirektivet definieras det som den minsta storheten för beskrivning och bedömning av vatten, undantaget grundvatten. En ytvattenförekomst tillhör en speciell typ, har en bestämd vattenkvalitet och bedöms utsättas för en specificerad nivå av påverkan. Vissa mindre sjöar som ingår i distriktens grundstruktur och miljöövervakas men inte uppfyller urvalskriterierna för att klassas som vattenförekomst kallas för ”övrigt vatten” och har också ett EU_CD. Dessa är dock kodade med N i kolumnen VF och är alltså ingen vattenförekomst. Flödeslinjer som inte är vattenförekomster har EU_CD som börjar med tecknen ”NW”. url 9.109 SMHI Datamängd Vegetationsperiodens längd Vegetationsperiodens längd under normalperioden 1961-1990. Beräknad utifrån antal dygn med medeltemperatur för 1961-1990 över 5 grader C. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. url 9.110 SMHI Datamängd Vindenergi Kartan beskriver genomsnittliga vindenergiförhållanden i Sverige. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 url 9.111 SMHI Datamängd Ångtryck, månad [serie] Ångtryck för utvalda månader, medelvärde 1961-1990. Ångtrycket i detta sammanhang avser vattenångans partialtryck. Luft kan ses som en blandning av två gaser torr luft och vattenånga. Summan av de två gasernas partialtryck ger lufttrycket.uKartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. En annan intressant variabel är vattenångans mättnadsångtryck över en vattenyta. Detta definieras som det ångtryck vid vilket vattnets avdunstning är i jämvikt med kondensationen. Mättnadsångtrycket över vatten är strikt temperaturberoende.Notera att mättnadsångtrycket över is skiljer sig från det över vatten. url 9.112 SMHI Datamängd Årsavrinning, årstiderna [serie] Årsavrinning, medelvärde per årstid för normalperioden 1961-1990. Vinter (december-februari). Vår (mars-maj). Sommar (juni-augusti). Höst (september-november). Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. url 9.113 SMHI Datamängd Årsmedelmolnighet Årsmedelmolnighet i procent, baserat på observationer gjorda kl 7,13 och 19 SNT under normalperioden 1961-1990. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. url 9.114 SMHI Datamängd Årsmedeltemperatur Årsmedeltemperatur för normalperioden 1961-1990. Analysen bygger på medelvärden för drygt 500 observationsplatser. Kartorna ger en god uppfattning om det verkliga temperaturmönstret. I fjällen, med dess stora lokala höjdskillnader, är dock analysen förenklad. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. url 9.115 SMHI Datamängd Årsnederbörd (verklig) Uppskattning av verklig årsnederbörd för normalperioden 1961-1990. Analysen bygger på medelvärden för cirka 1250 observationsplatser. Med verklig nederbörd menas att den uppmätta nederbörden korrigerats med avseende på olika mätfel. I fjällen, med dess stora lokala höjdskillnader, är dock analysen förenklad. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. url 9.116 SMHI Datamängd Årstidernas början [serie] Kartorna visar de olika årstidernas början angivet med genomsnittligt datum för normalperioden 1961-1990. Analysen bygger på medelvärden från ett stort antal observationsplatser. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. SMHI definierar vinter som den period då dygnets medeltemperatur varaktigt är 0 grader eller lägre. Om dygnsmedeltemperaturen är 0,0°C eller lägre fem dygn i följd, säger vi att vintern anlände det första av dessa dygn. Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som vinter. Den meteorologiska definitionen av vår är att dygnsmedeltemperaturen ska vara stigande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader. Om dygnsmedeltemperaturen ligger i intervallet från 0,1°C till och med 9,9°C kallar vi detta för ett dygn med vårtemperatur. Om detta inträffar sju dygn i följd, säger vi att våren anlände det första av dessa dygn. Även om det blir en återgång till lägre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som vår. SMHIs definition av vår innehåller ytterligare ett villkor. Starten på våren får inte ske före den 15 februari. Detta är normalt tiden för högvintern i sydligaste Sverige. Den meteorologiska definitionen av sommar är att dygnsmedeltemperaturen varaktigt ska vara minst 10 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är 10,0°C eller högre fem dygn i följd, säger vi att sommaren anlände det första av dessa dygn. Även om det blir en återgång till lägre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som sommar. Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader. Om dygnsmedeltemperaturen är 9,9°C eller lägre fem dygn i följd, säger vi att hösten anlände det första av dessa dygn. Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst. Som ytterligare villkor gäller att hösten inte kan börja före den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag. För mer info se: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/arstider-1.1082 url 9.117 SMHI Datamängd Åskdagar Antal dygn med åska per år under normalperioden 1961-1990. Baseras på manuella observationer vilket gör att den endast med försiktighet bör jämföras med motsvarande kartor baserade på olika typer av blixtlokaliseringssystem. Kartan finns publicerad i Sveriges nationalatlas Klimat, sjöar och vattendrag. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 10. Socialstyrelsen 10.1 Socialstyrelsen url HH Dödsorsaker Datamängd HH Dödsorsaker nedladdningstjänst Tjänst Socialstyrelsens statistikdatabas Dödsorsaker 10.2 url Socialstyrelsen Dödsorsaker, per kön, antal personer och per 100 000 invånare i Sverige 1998-2012 - J44 KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom - J60-J70 Lungsjukdomar av yttre orsaker 10.3 url Socialstyrelsen Tjänst HH Dödsorsaker visningstjänst Dödsorsaker, per kön, antal per 100 000 invånare i Sverige 1998-2012 - J44 KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom - J60-J70 Lungsjukdomar av yttre orsaker 10.4 url Socialstyrelsen HH Sjukdomar Datamängd HH Sjukdomar nedladdningstjänst Tjänst Socialstyrelsens statistikdatabas Sjukdomar 10.5 url Socialstyrelsen Sjukdomar, per kön, antal personer och per 100 000 invånare i Sverige 1998-2012 - J44 KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom - J60-J70 Lungsjukdomar av yttre orsaker - T78 Allergisk chock/reaktion 10.6 url Socialstyrelsen Tjänst HH Sjukdomar visningstjänst Sjukdomar, per kön, per 100 000 invånare i Sverige 1998-2012 - J44 KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom - J60-J70 Lungsjukdomar av yttre orsaker - T78 Allergisk chock/reaktion 10.7 url Socialstyrelsen Datamängd HH Skador Socialstyrelsens statistikdatabas skador och förgiftningar 10.8 url Socialstyrelsen Tjänst HH Skador visningstjänst Skador per kön och per100 000 invånare i Sverige 2001-2012 - X40-X49 Förgiftningsolyckor genom olyckshändelse 10.9 url Socialstyrelsen Tjänst HH Skador nedladdningstjänst Skador, per kön, antal personer och per 100 000 invånare i Sverige 2001-2012 - X40-X49 förgiftningsolyckor genom olyckshändelse Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 11. Statens geotekniska institut 11.1 Statens geotekniska institut url Datamängd Branschens Geotekniska Arkiv (Geosuite borrhål) Inom ramen för projektet "Geoteknisk sektorsportal - nationell datainfrastruktur för tillgång till genomförda geotekniska undersökningar" har datakedjan "borrningar i fält --> Geosuite desktop branschstandardprogram --> GeoSuite SQL Server databas --> WMS" gjorts tillgänglig. Den del som SGI har ansvar för kallas BGA Braschens Geotekniska Arkiv. Här visas till GeoSuite SQL Server databas uppladdade Geosuite borrhål. 11.2 Statens geotekniska institut url Tjänst Branschens Geotekniska Arkiv (Geosuite borrhål) - WMS Inom ramen för projektet "Geoteknisk sektorsportal - nationell datainfrastruktur för tillgång till genomförda geotekniska undersökningar" har datakedjan "borrningar i fält --> Geosuite desktop branschstandardprogram --> GeoSuite SQL Server databas --> WMS" gjorts tillgänglig. Den del som SGI har ansvar för kallas BGA Braschens Geotekniska Arkiv. Här visas till GeoSuite SQL Server databas uppladdade Geosuite projektområden (bounding box). [Geoteknik] 11.3 Statens geotekniska institut url Datamängd Branschens Geotekniska Arkiv (Geosuite projektområde) Inom ramen för projektet "Geoteknisk sektorsportal - nationell datainfrastruktur för tillgång till genomförda geotekniska undersökningar" har datakedjan "borrningar i fält --> Geosuite desktop branschstandardprogram --> GeoSuite SQL Server databas --> WMS" gjorts tillgänglig. Den del som SGI har ansvar för kallas BGA Braschens Geotekniska Arkiv. Här visas till GeoSuite SQL Server databas uppladdade Geosuite projektområden (bounding box). 11.4 Statens geotekniska institut url Tjänst Branschens Geotekniska Arkiv (Geosuite projektområde) - WMS Inom ramen för projektet "Geoteknisk sektorsportal - nationell datainfrastruktur för tillgång till genomförda geotekniska undersökningar" har datakedjan "borrningar i fält --> Geosuite desktop branschstandardprogram --> GeoSuite SQL Server databas --> WMS" gjorts tillgänglig. Den del som SGI har ansvar för kallas BGA Braschens Geotekniska Arkiv. Här visas till GeoSuite SQL Server databas uppladdade Geosuite projektområden (bounding box). [Geoteknik] 11.5 Statens geotekniska institut url Datamängd Geotekniska undersökningsområden Inom ramen för förstudien/utvecklingsprojektet "Geoteknisk sektorsportal - nationell datainfrastruktur för tillgång till genomförda geotekniska undersökningar" har en webbapplikation för registrering av (både analoga och GeoSuite digitala) geotekniska undersökningsområden utvecklats. Registering sker via ett särskilt WFS/OpenLayers-baserat gränssnitt eller som uppladd shp enligt en fastlagd struktur. I projektet deltar SGI, SGU, Trafikverket, SKL och Lantmäteriet och med finansiering från MSB. SGI är värd/huvudman för registreringsapplikationen och publicering av WMS. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 11.6 Statens geotekniska institut url Geotekniska undersökningsområden - WMS Tjänst Inom ramen för förstudien/utvecklingsprojektet "Geoteknisk sektorsportal - nationell datainfrastruktur för tillgång till genomförda geotekniska undersökningar" har en webbapplikation för registrering av (både analoga och GeoSuite digitala) geotekniska undersökningsområden utvecklats. Registering sker via ett särskilt WFS/OpenLayers-baserat gränssnitt eller som uppladd shp enligt en fastlagd struktur. I projektet deltar SGI, SGU, Trafikverket, SKL och Lantmäteriet och med finansiering från MSB. SGI är värd/huvudman för registreringsapplikationen och publicering av WMS. [Geoteknik] 11.7 Statens geotekniska institut url Datamängd GÄU: Erosion - datapaket Innehåll: sedimentprover, erosiosskydd över vattenytan, särskilda erosionsområden, bottenivåförändring 2003-2009, se vidare http://gis.swedgeo.se/dokument/geodatasezip/erosionspaketet_innehåll.xls och GÄU_delrapport_1.pdf (http://swedgeo.se/upload/Publikationer/Gota%20alvutredningen/GAU_delrapport_1.pdf) "Erosionsförhållanden i Göta älv". [Geoteknik] 11.8 Statens geotekniska institut url Datamängd GÄU: Skredrisker, klimatpåverkan mm datapaket Innehåll: Dagens risknivåer, Klimatpåverkan, Utredd sektion (rev juni12, se även Stabilitetsberäkningspaketet), Längdmätning och Bladindelning. Se även http://gis.swedgeo.se/dokument/geodatasezip/skredriskpaketet_innehåll.xls och "GÄU Slutrapport Del 3 - Kartor" (http://swedgeo.se/upload/Publikationer/Gota%20alvutredningen/GAU_slutrapport_del3.pdf) - innehåller i skredriskpaketet motsvarar innehållet i denna rapport. Det som skiljer pdf-erna och dessa är att "Dagens risker" i pdf-en saknar utritade begränsningslinjer mellan talparen för sannolikhetsklass/konsekvensklass. I det digitala materialet i zip-filen finns dessa (så att man lättare skall kunna se var gränsen går). [Geoteknik] 11.9 Statens geotekniska institut url Datamängd GÄU: Stabilitetsberäkningar och sektionsritningar - datapaket Utredd sektion (reviderad juni 12) med länkar till utförda stabilitetsberäkningar och CAD sektionsritningar. (262 sektioner). Se vidare http://gis.swedgeo.se/dokument/geodatasezip/stabilitetsberakningspaketet_innehåll.xls och respektive Tekniskt PM och MUR Markundersökningsrapport. [Geoteknik] 11.10 Statens geotekniska institut url Datamängd GÄU: Tidigare utförda borrhål - datapaket Borrhål utförda tidigare än 2009 och "utanför" GÄU och som nyttjas till viss del inom GÄU. Över 25.000 sonderingar. Data kommer från Trafikverket Bana Väg i Väst, kommuner m fl. Se http://gis.swedgeo.se/dokument/geodatasezip/borrhaltidigarepaketet_innehåll.xls och GÄU delrapporter och huvudrapporter (http://swedgeo.se/templates/SGIStandardPage____2634.aspx) och tillämpliga Markundersökningsrapporter. 11.11 Statens geotekniska institut url Datamängd GÄU: Utförda borrhål - datapaket Samtliga UTFÖRDA BORRHÅL INOM GÖTA ÄLVUTREDNINGEN (1870 st). Sex kommunvisa paket och kataloger med profilritningar (jpg-bilder) förekommer (i syfte att hålla datamängden nere): \ale_do9_do11; \gbg_do1_do2_do10_do11; \knglv_do2_do3_do11; \ledet_do4_do5_do6_do7_do8_do11; \thn_do5_do6_do7_do11; \vborg_do6_do11 Se vidare http://gis.swedgeo.se/dokument/geodatasezip/borrhalspaketet_innehåll.xls och GÄU delrapporter och huvudrapporter (http://swedgeo.se/templates/SGIStandardPage____2634.aspx) och tillämpliga Markundersökningsrapporter. [Geoteknik] Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 11.12 Statens geotekniska institut url Skreddatabas (skred, ras, erosion och övriga jordrörelser) Datamängd SGI är statens sakkunnigorgan i skred-, ras- och stranderosionsfrågor och medverkar till att minska riskerna inom det geotekniska området i samhället. Utgångspunkten för verksamheten är att människor ska kunna bo på säker grund, så att liv och egendom inte går till spillo vid naturolyckor av typen skred och ras eller vid stranderosion. SGI"s skreddatabas är en sammanställning över inträffade skred, ras och övriga jordrörelser i Sverige med tillhörande beskrivning av typ av händelse, omfattning, läge etc - se SGI Varia 512. Antal objekt är 1206 st (jan 2014). Vissa större skred har en utförligare beskrivning (orsak, händelseförlopp, erfarenhetsåterföring mm) i MSB"s Naturolycksdatabas. 11.13 Statens geotekniska institut url Skreddatabas (skred, ras, erosion och övriga jordrörelser) - WMS Tjänst SGI Statens geotekniska institut är statens sakkunnigorgan i skred-, ras- och stranderosionsfrågor och medverkar till att minska riskerna inom det geotekniska området i samhället. Utgångspunkten för verksamheten är att människor ska kunna bo på säker grund, så att liv och egendom inte går till spillo vid naturolyckor av typen skred och ras eller vid stranderosion. SGI"s skreddatabas är en sammanställning över inträffade skred, ras och övriga jordrörelser i Sverige med tillhörande beskrivning av typ av händelse, omfattning, läge etc - se vidare SGI Varia 512. Antal objekt jan 2014: 1206 st. Vissa större skred har en utförligare beskrivning (orsak, händelseförlopp, erfarenhetsåterföring mm) i MSB"s Naturolycksdatabas. [Geoteknik] 11.14 Statens geotekniska institut url Datamängd Skredrisker Göta älvdalen Mot bakgrund av klimatförändringar (bl a uttryckt i Klimat- och sårbarhetsutredningen) gav regeringen SGI ett uppdrag att under 2009-2011 utföra en heltäckande och omfattande kartläggning och analys av skredförutsättningar och skredrisker i Göta älvdalen, det s k GÄU göta älvuppdraget. I april 2012 redovisades resultatet i form av tre huvudrapporter - 1.Samhällskonsekvenser; 2.Kartläggning; 3.Kartor (33 st A3-blad 1:10.000) - samt 34 tekniska delrapporter. Se vidare www.swedgeo.se samt http://www.swedgeo.se/upload/Publikationer/Gota%20alvutredningen/GAU_slutrapport_del3.pdf (Del 3 kartor). Risk är en kombination av sannolikheten för skred (kvalificerat geotekniskt bedömningsarbete baserat på en stor mängd digitala data, bla en detaljerad terrängmodell för land och älv) och konsekvensen av ett skred (där hänsyn har tagits till liv/befolkning, fastighetsvärden, trasnportinfrastruktur, energi- och teledistribution, miljöfarlig verksamhet mm). Redovisning sker enligt direktiven i regeringsuppdraget och enligt rådande fackmässiga och geotekniska analysmodeller. 11.15 Statens geotekniska institut url Tjänst Skredrisker Göta älvdalen - download Mot bakgrund av klimatförändringar (bl a uttryckt i Klimat- och sårbarhetsutredningen) gav regeringen SGI ett uppdrag att under 2009-2011 utföra en heltäckande och omfattande kartläggning och analys av skredförutsättningar och skredrisker i Göta älvdalen, det s k GÄU göta älvuppdraget. I april 2012 redovisades resultatet i form av tre huvudrapporter - 1.Samhällskonsekvenser; 2.Kartläggning; 3.Kartor (33 st A3-blad 1:10.000) - samt 34 tekniska delrapporter. Se vidare www.swedgeo.se samt http://www.swedgeo.se/upload/Publikationer/Gota%20alvutredningen/GAU_slutrapport_del3.pdf (Del 3 kartor). Risk är en kombination av sannolikheten för skred (kvalificerat geotekniskt bedömningsarbete baserat på en stor mängd digitala data, bla en detaljerad terrängmodell för land och älv) och konsekvensen av ett skred (där hänsyn har tagits till liv/befolkning, fastighetsvärden, trasnportinfrastruktur, energi- och teledistribution, miljöfarlig verksamhet mm). Redovisning sker enligt direktiven i regeringsuppdraget och enligt rådande fackmässiga och geotekniska analysmodeller. [Geoteknik] Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 11.16 Statens geotekniska institut url Tjänst Skredrisker Göta älvdalen - WMS Mot bakgrund av klimatförändringar (bl a uttryckt i Klimat- och sårbarhetsutredningen) gav regeringen SGI ett uppdrag att under 2009-2011 utföra en heltäckande och omfattande kartläggning och analys av skredförutsättningar och skredrisker i Göta älvdalen, det s k GÄU göta älvuppdraget. I april 2012 redovisades resultatet i form av tre huvudrapporter - 1.Samhällskonsekvenser; 2.Kartläggning; 3.Kartor (33 st A3-blad 1:10.000) - samt 34 tekniska delrapporter. Se vidare www.swedgeo.se samt http://www.swedgeo.se/upload/Publikationer/Gota%20alvutredningen/GAU_slutrapport_del3.pdf (Del 3 kartor). Risk är en kombination av sannolikheten för skred (kvalificerat geotekniskt bedömningsarbete baserat på en stor mängd digitala data, bla en detaljerad terrängmodell för land och älv) och konsekvensen av ett skred (där hänsyn har tagits till liv/befolkning, fastighetsvärden, trasnportinfrastruktur, energi- och teledistribution, miljöfarlig verksamhet mm). Redovisning sker enligt direktiven i regeringsuppdraget och enligt rådande fackmässiga och geotekniska analysmodeller. [Geoteknik] 11.17 Statens geotekniska institut url Datamängd Utredningar Naturolyckor, klimat och sårbarhet Geografisk översikt över de klimatrelaterade utredningar SGI utfört själva eller i samarbete med andra. Exempel på utredningar är regionala och länsvisa klimat- och sårbarhetsanalyser på uppdrag av länsstyrelser och kommuner. Som en del i MSB:s översiktliga stabilitetskartering så har SGI också gjort ett antal förstudier och huvudstudier för finkornig respektive grovkornig jord. (Se även MSB:s hemsida för fler, av andra utförda översiktliga stabilitetskarteringar). SGI har även utfört ett antal andra risk- och klimatrelaterade studier för olika geografiska områden i landet. Syftet med tittskåpet är att geografiskt åskådliggöra i vilka län och kommuner som utredningarna finns genomförda av SGI. Målgruppen för tittskåpet är handläggare vid kommuner, länsstyrelser och myndigheter, men även andra intressenter som konsulter, markägare och forskare. Tittskåpet länkar direkt till skriftliga rapporter i PDF-format. GISdata finns i vissa fall tillgängliga via den s.k. Geodataportalen. [Geoteknik] Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 12. Statistiska centralbyrån 12.1 Statistiska centralbyrån url A2: Förvärvsarbetande Nattbefolkning (16+ år) Datamängd Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.2 Statistiska centralbyrån url A2: Förvärvsarbetande Nattbefolkning (16+ år) WMS Tjänst Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.3 Statistiska centralbyrån url A4: Förvärvsarbetande Dagbefolkning (16+ år) Datamängd Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.4 Statistiska centralbyrån url A4: Förvärvsarbetande Dagbefolkning (16+ år) WMS Tjänst Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.5 Statistiska centralbyrån url A7: Befolkning (20-64 år) efter sysselsättning Datamängd Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.6 Statistiska centralbyrån url Tjänst A7: Befolkning (20-64 år) efter sysselsättning WMS Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.7 Statistiska centralbyrån url Datamängd A9: Befolkning (25-64 år) efter utbildning Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.8 Statistiska centralbyrån url Tjänst A9: Befolkning (25-64 år) efter utbildning WMS Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 12.9 Statistiska centralbyrån url Datamängd Arbetsplatsområden utanför tätorter Arbetsplatsområden utanför tätorter är koncentrationer av arbetsställen med minst 50 sysselsatta och högst 300 meter mellan byggnaderna. SCB avgränsar polygoner för dessa och beräknar sedan statistik per område utgående från registerdata. 12.10 Statistiska centralbyrån url Tjänst Arbetsplatsområden utanför tätorter WMS Arbetsplatsområden utanför tätorter är koncentrationer av arbetsställen med minst 50 sysselsatta och högst 300 meter mellan byggnaderna. SCB avgränsar polygoner för dessa och beräknar sedan statistik per område utgående från registerdata. 12.11 Statistiska centralbyrån url Datamängd B1: Befolkning efter ålder Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.12 Statistiska centralbyrån url Tjänst B1: Befolkning efter ålder WMS Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.13 Statistiska centralbyrån url Datamängd B10: Befolkningsförändring Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden. Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.14 Statistiska centralbyrån url Datamängd B2: Befolkning efter kön Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.15 Statistiska centralbyrån url Tjänst B2: Befolkning efter kön WMS Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.16 Statistiska centralbyrån url Datamängd B3: Befolkning efter civilstånd Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.17 Statistiska centralbyrån url Tjänst B3: Befolkning efter civilstånd WMS Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.18 Statistiska centralbyrån url B5: Befolkning efter födelseland (grupperat) Datamängd Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 12.19 Statistiska centralbyrån url B5: Befolkning efter födelseland (grupperat) WMS Tjänst Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.20 Statistiska centralbyrån url Datamängd Fritidshusområden Fritidshusområden är koncentrationer av fritidshus med minst 50 fritidshus och högst 150 meter mellan husen. De avgränsas för områden utanför tätorter. SCB avgränsar polygoner för fritidshusområden och beräknar sedan statistik för dessa utgående från registerdata. De kan överlappa småorter. 12.21 Statistiska centralbyrån url Tjänst Fritidshusområden WMS Fritidshusområden är koncentrationer av fritidshus med minst 50 fritidshus och högst 150 meter mellan husen. De avgränsas för områden utanför tätorter. SCB avgränsar polygoner för fritidshusområden och beräknar sedan statistik för dessa utgående från registerdata. De kan överlappa småorter. 12.22 Statistiska centralbyrån url IF1: Familjer efter förvärvsinkomst (20+ år) Datamängd Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.23 Statistiska centralbyrån url IF1: Familjer efter förvärvsinkomst (20+ år) WMS Tjänst Befolkningsstatistik redovisas för SAMS-områden och Rutor (250x250 meter i tätorter och 1x1 km utanför). Olika grupperingar används. Statistik redovisas för 1999 och framåt. Statistik för fler år och med andra grupperingar kan beställas från SCB. 12.24 Statistiska centralbyrån url Datamängd Rutor Rutorna är 250x250 meter i tätorter och 1000x1000 meter utanför tätorter. Rutor skapas maskinellt utifrån fastighetskoordinater i områden där aktuell statistik finns representerad. 12.25 Statistiska centralbyrån url Datamängd SAMS-områden SAMS är en rikstäckande områdesindelning som skapades 1994 i samarbete med kommunerna. SAMS bygger i de större komunerna på kommunens delområdesidnelning, NYKO, och i de mindre kommunerna på valdistrikt. 12.26 Statistiska centralbyrån url Datamängd Småorter Småorter är bebyggelsekoncentrationer med 50-199 invånare och högst 150 meter mellan husen. Dessutom ingår orter med fler invånare i det fall att andel permanenthus är mindre än 50 %. SCB avgränsar polygoner för småorter och beräknar sedan statistik för dessa utgående från registerdata. 12.27 Statistiska centralbyrån url Tjänst Småorter WMS Småorter är bebyggelsekoncentrationer med 50-199 invånare och högst 150 meter mellan husen. Dessutom ingår orter med fler invånare i det fall att andel permanenthus är mindre än 50 %. SCB avgränsar polygoner för småorter och beräknar sedan statistik för dessa utgående från registerdata. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 12.28 Statistiska centralbyrån url Datamängd Tätorter Tätorter är bebyggelsekoncentrationer med minst 200 invånare och högst 200 meter mellan husen. Andelen permanenthus ska vara minst 50 %. SCB avgränsar polygoner för tätorter och beräknar sedan statistik för dessa utgående från registerdata. 12.29 Statistiska centralbyrån url Tjänst Tätorter WMS Tätorter är bebyggelsekoncentrationer med minst 200 invånare och högst 200 meter mellan husen. Andelen permanenthus ska vara minst 50 %. SCB avgränsar polygoner för tätorter och beräknar sedan statistik för dessa utgående från registerdata. 12.30 Statistiska centralbyrån url US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst er.Förskolor Datamängd Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt förskolor. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och företagsformer. Branschkoden som används är SNI 85100 (Förskoleutbildning). Geografisk information är belägenhetsadress på arbetsställe. 12.31 Statistiska centralbyrån url US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst er.Förskolor.Atom Tjänst Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt förskolor. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och företagsformer. Branschkoden som används är SNI 85100 (Förskoleutbildning). Geografisk information är belägenhetsadress på arbetsställe. 12.32 Statistiska centralbyrån url US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst er.Förskolor.WMS Tjänst Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt förskolor. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och företagsformer. Branschkoden som används är SNI 85100 (Förskoleutbildning). Geografisk information är belägenhetsadress på arbetsställe. 12.33 Statistiska centralbyrån url US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst er.MyndighetsOchKommunkontor Datamängd Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt myndighetskontor. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och företagsformer. Branschkoden som används är SNI 84111 (Stats- och kommunledning, lagstiftning och övergripande planering). Utöver den specifika branschkoden använder vi oss även av de juridiska formerna 83 (Kommunalförbund), 85 (Allmänna försäkringskassor) och 89 (Regionala statliga myndigheter). Geografisk information är belägenhetsadress på arbetsställe. 12.34 Statistiska centralbyrån url US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst er.MyndighetsOchKommunkontor. Atom Tjänst Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt myndighetskontor. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och företagsformer. Branschkoden som används är SNI 84111 (Stats- och kommunledning, lagstiftning och övergripande planering). Utöver den specifika branschkoden använder vi oss även av de juridiska formerna 83 (Kommunalförbund), 85 (Allmänna försäkringskassor) och 89 (Regionala statliga myndigheter). Geografisk information är belägenhetsadress på arbetsställe. 12.35 Statistiska centralbyrån url US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst er.MyndighetsOchKommunkontor.WMS Tjänst Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt myndighetskontor. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och företagsformer. Branschkoden som används är SNI 84111 (Stats- och kommunledning, lagstiftning och övergripande planering). Utöver den specifika branschkoden använder vi oss även av de juridiska formerna 83 (Kommunalförbund), 85 (Allmänna försäkringskassor) och 89 (Regionala statliga myndigheter). Geografisk information är belägenhetsadress på arbetsställe. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 12.36 Statistiska centralbyrån url US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst er.Polisstationer Datamängd Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt polisstationer. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och företagsformer. Branschkoden som används är SNI 84240 (Polisverksamhet), i kombination med Rikspolisstyrelsens organisationsnummer. De polisstationer som finns i företagsdatabasen är enbart de bemannade stationerna. Geografisk information är belägenhetsadress på arbetsställe. 12.37 Statistiska centralbyrån url US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst er.Polisstationer.Atom Tjänst Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt polisstationer. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och företagsformer. Branschkoden som används är SNI 84240 (Polisverksamhet), i kombination med Rikspolisstyrelsens organisationsnummer. De polisstationer som finns i företagsdatabasen är enbart de bemannade stationerna. Geografisk information är belägenhetsadress på arbetsställe. 12.38 Statistiska centralbyrån url US.AdministrativaOchSocialaOffentligaTjänst er.Polisstationer.WMS Tjänst Företagsdatabasen klassificerar inte specifikt polisstationer. Det är arbetsställen som i alla andra branscher och företagsformer. Branschkoden som används är SNI 84240 (Polisverksamhet), i kombination med Rikspolisstyrelsens organisationsnummer. De polisstationer som finns i företagsdatabasen är enbart de bemannade stationerna. Geografisk information är belägenhetsadress på arbetsställe. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 13. Sveriges geologiska undersökning 13.1 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Bergartskemi Datamängden Bergartskemi innehåller lägesuppgifter, kort beskrivning samt kemiska analyser av bergartsprover. Mängden information om proven, provtagningsmetodik, analys- och provberedningsmetod, analyslaboratorium och mängden analyserade element varierar stort. För närvarande innehåller databasen som datamängden Bergartskemi genereras från 19000 analyserade prov, varav ca 3000 håller hög kvalitet. 13.2 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Bergets ålder, isotopanalyser Bergets ålder, isotopanalyser innehåller radiometriska åldersbestämningar av svensk berggrund, sammanlagt ca 2300 poster. Förutom provets ålder med felmarginal, finns information om provets läge, bergartstyp, daterat material, analysmetod samt hur åldern tolkas etc. Till varje post finns en litteraturhänvisning till källan för informationen. I källreferensen finns generellt detaljerad information om bakgrund, syfte, metoder, data, diskussion och slutsatser. Engelska används som språk i data. 13.3 Sveriges geologiska undersökning url Bergets ålder, isotopanalyser (visningstjänst) Tjänst I visningstjänsten Bergets ålder, isotopanalyser visas samtliga kända radiometriska åldersbestämningar av Sveriges berggrund, sammanlagt ca 1900 poster. Förutom provets ålder med felmarginal, finns information om provets läge, bergartstyp, daterat material, analysmetod samt hur åldern tolkas. Till varje post i åldersdatabasen finns en litteraturhänvisning. I den källreferensen finns detaljerad information om åldersbestämningen. 13.4 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Berggrund 1:1 miljon Datamängden är en avsevärt förbättrad version av den Geologiska kartan över Fennoskandiska skölden. Litologi, gångar och tektoniska strukturer har reviderats baserat på kartor och databaser som producerats vid Sveriges geologiska undersökning under åren 1999 - 2009. Legenden har omarbetas i samarbete med de geologiska undersökningarna i Finland och Norge, och inkluderar aktuella resultat från radiometriska åldersbestämningar. 13.5 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Berggrund 1:1 miljon (visningstjänst) Visningstjänsten berggrund 1:1 miljon är framför allt till för dig som vill få en översiktlig bild av Sveriges berggrund. Kartbilden är anpassad för presentation i skala 1:1 miljon, vilket innebär att informationen är kraftigt generaliserad. Här visas de olika bergarternas utbredning och, om du väljer detta lager, tektonik och diabasgångar. Det finns även möjlighet att få fram en kartbild som visar bergarterna indelade efter ålder, dvs. en karta som beskriver till vilken geologiska bildningsperiod bergarterna hör. 13.6 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Berggrund 1:250 000 Datamängden Berggrund 1:250 000 innehåller information om berggrunden indelad efter bergart och ålder samt visar en tolkad bild av berggrunden under lösa avlagringar och sjöar. Informationen baseras huvudsakligen på äldre berggrundskartor vars information har digitaliserats, generaliserats och anpassats till en visningsskala på ca 1:250 000. Vissa mindre fältinsatser har också gjorts. 13.7 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Berggrund 1:50 000 Datamängden Berggrund 1:50 000 innehåller information om berggrunden indelad efter bergart och ålder samt visar en tolkad bild av berggrunden under lösa avlagringar och sjöar. Tolkningen baseras på noggranna undersökningar av blottade delar av berggrunden (vanligtvis hällar), kemiska och isotopkemiska undersökningar, geofysisk information, genomgång av äldre geologiska information samt den karterande geologens kunskap och erfarenhet. Informationen är anpassad för att visas i skala 1:50 000. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 13.8 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Berggrundsobservationer Datamängden Berggrundsobservationer innehåller information om objekt, vanligen hällar men även borrhål, block, tunnlar etc., som karterats under berggrundskarteringen. Datamängden innehåller lägesinformation för objekten samt information om bergart, uppträdande, ingående nyckelmineral, kornstorleksfördelning, färg, struktur, textur samt ett fritextfält för vidare information. I hela lander finns idag 240 000 observationer från 160 000 objekt och det fylls på med flera tusen observationer varje år. 13.9 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Bergkvalitet 1:50 000 Datamängden Bergkvalitet 1:50 000 innehåller information om berggrundens tekniska beskaffenhet ur ballast- och anläggningssynpunkt. Datamängden innehåller information om bergkvalitet, där de bergkvalitetsklasser som SGU använder huvudsakligen baserar sig på de kvalitetskrav som ställs för vägbyggnad. Där finns också information om strukturer, hällytor, radiumindex och lägesangivelser för punkter där teknisk analys av bergart har genomförts. 13.10 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Biogeokemi Datamängden Biogeokemi innehåller information om grundämnen i omlopp i vår omgivning, såväl naturligt förekommande som spridda genom luftföroreningar eller andra utsläpp, som delvis är tillgängliga för växters och djurs upptag. Biogeokemi handlar om grundämnenas kretslopp i naturen. Informationen är framtagen genom att samla in och analysera rötterna från levande växtrötter och vattenlevande mossor. Växterna inaskas och analyseras med bl.a. XRF och ICP-MS. Datamängden innehåller analyser från ca 38 000 prov. Analyserna visar förekomsten av ca 30 olika ämnen i naturliga vatten, bl.a. arsenik, bly, guld, kadmium, kobolt, koppar, krom, kvicksilver, molybden, nickel, selen, uran, vanadin, volfram och zink. Provtagningstätheten är 1 prov per ca 6–7 km2. 13.11 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Biogeokemi, koppar (visningstjänst) I visningstjänsten Biogeokemi, koppar redovisas kopparhalterna i mg/kg i prover tagna på rötter från starrväxter som växer i bäckfåror. Provresultaten visar hur metallbelastningen av koppar i vattendragen varierar inom landet. Belastningen beror på såväl det naturliga tillskottet från jordarter och berggrund som på tillskottet från olika föroreningskällor. De färgade ytorna på de mer översiktliga kartbilderna går från blått (låg halt) till rött (hög halt). I tillräcklig förstoringsgrad kan du även få fram halten för en enskild provpunkt. Syftet med tjänsten är att ge ett exempel på innehållet i SGUs geokemiska databaser, som förutom koppar innehåller information om cirka 40 olika grundämnen samt pH. 13.12 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Borrkärnor Datamängden Borrkärnor innehåller koordinatsatt information om borrhål från vilka SGU förvaltar borrkärnor, kax mm. Materialet kommer från borrningar gjorda i dokumentationssyfte och/eller i samband med prospekterings- och anläggningsarbeten över hela Sverige. 13.13 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Borrkärnor (visningstjänst) Visningstjänsten Borrkärnor visar koordinatsatt information om borrhål från vilka SGU förvaltar borrkärnor, kax mm. Materialet kommer från borrningar gjorda i dokumentationssyfte och/eller i samband med prospekterings- och anläggningsarbeten över hela Sverige. För Borrkärnor samlingar finns inte alltid en borrkärna. Om BORRID inte har ett SGUB-nummer finns ingen kärna. 13.14 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Brunnar I datamängden Brunnar finns uppgifter om enskilda brunnars läge och tekniska data såsom djup, jorddjup, foderrörslängd, dimensioner, vattenkapacitet och vad brunnen används till. Datamängden innehåller även information om till exempel lagerföljder, vattennivåer och provpumpningar. Uppgifterna gäller främst bergborrade brunnar och utgörs av de uppgifter som brunnsborrare sedan 1976 enligt lag skickar in till SGU. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 13.15 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Brunnar (visningstjänst) I visningstjänsten för brunnar finns uppgifter om enskilda brunnars läge och tekniska data såsom djup, jorddjup, foderrörslängd, dimensioner, vattenkapacitet och vad brunnen används till. Uppgifterna gäller främst bergborrade brunnar och utgörs av de uppgifter som brunnsborrare sedan 1976 enligt lag skickar in till SGU. 13.16 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Geofysiska flygmätningar, EM Datamängden Geofysiska flygmätningar, EM innehåller flygmätningar av det elektromagnetiska fältet. Vid mätningarna registreras sekundära elektromagnetiska fält som orsakas av induktion i exempelvis ledande mineral eller större sprickzoner i berggrunden. Tolkningen av elektromagnetiska data tillför information om berggrundens strukturella drag, uppbyggnad och svaghetszoner samt om markens ledningsförmåga. 13.17 Sveriges geologiska undersökning url Geofysiska flygmätningar, gammastrålning (detaljerad) Datamängd Datamängden Geofysiska flygmätningar, gammastrålning (detaljerad) innehåller data från SGUs gammaspektrometriska mätningar av markens gammastrålning. Med hjälp av gammastrålningsmätningar kan markens halt av de naturligt förekommande radioaktiva isotoperna av kalium, uran och torium beräknas. För mätningar gjorda 1986 och därefter kan, pga. Tjernobylolyckan, även cesiumbeläggningen beräknas. 13.18 Sveriges geologiska undersökning url Geofysiska flygmätningar, gammastrålning (översiktlig) Datamängd Datamängden Geofysiska flygmätningar, gammastrålning (översiktlig) innehåller ett gleasare urval av data från SGUs gammaspektrometriska mätningar av markens gammastrålning än datamängden Geofysiska flygmätningar, gammastrålning (detaljerad). Med hjälp av gammastrålningsmätningar kan markens halt av de naturligt förekommande radioaktiva isotoperna av kalium, uran och torium beräknas. För mätningar gjorda 1986 och därefter kan, pga. Tjernobylolyckan, även cesiumbeläggningen beräknas. 13.19 Sveriges geologiska undersökning url Geofysiska flygmätningar, gammastrålning kalium (visningstjänst) Tjänst Visningstjänsten Geofysiska flygmätningar, gammastrålning kalium visar fördelningen av kalium i den översta delen av berggrunden eller jordarterna. Det radioaktiva sönderfall som utnyttjats för beräkningen av kaliumhalten är gammastrålningen från sönderfallet av kalium-40 till argon-40. Kalium-40 utgör 0,0118 % av naturligt förekommande kalium. Halten kalium är uttryckt becquerel per kg(Bq/kg) samt i procent (%). 13.20 Sveriges geologiska undersökning url Geofysiska flygmätningar, gammastrålning torium (visningstjänst) Tjänst Visningstjänsten Geofysiska flygmätningar, gammastrålning torium visar fördelningen av torium i den översta delen av berggrunden eller jordarterna. Halten torium är uttryckt i becquerel per kg (Bq/kg) samt i ppm (parts per million) eTh, där eTh anger att beräkningen av halten förutsätter radiometrisk jämvikt i sönderfallskedjan av torium. 13.21 Sveriges geologiska undersökning url Geofysiska flygmätningar, gammastrålning uran (visningstjänst) Tjänst Visningstjänsten Geofysiska flygmätningar, gammastrålning uran visar fördelningen av uran i den översta delen av berggrunden eller jordarterna. Halten uran är uttryckt i becquerel per kg (Bq/kg) samt i ppm (parts per million) eU, där eU anger att beräkningen av halten förutsätter radiometrisk jämvikt i sönderfallskedjan av uran. 13.22 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Geofysiska flygmätningar, magnetfält (detaljerad) Geofysiska flygmätningar, magnetfält (detaljerad) innehåller information om det jordmagnetiska fältet. De flygmagnetiska mätningarna görs normalt i linjer med 200 m mellanrum på 60 meters höjd. Användningsområden är t.ex. prospektering och samhällsplanering. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 13.23 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Geofysiska flygmätningar, magnetfält (visningstjänst) Visningstjänsten Geofysiska flygmätningar, magnetfält visar uppmätta variationer i det magnetiska totalfältet efter subtraktion av det geomagnetiska referensfältet (DGRF 1965.0) och baseras på flygburna mätningar på 30/60 meters höjd under åren 1960–2005. Flygmagnetiska data används huvudsakligen i samband med geologisk kartläggning och prospektering och ger information om berggrundens strukturella drag och uppbyggnad oberoende av jord- och vattendjup. Informationen är av stor vikt då endast några få procent av Sveriges berggrund är blottad, övriga delar är täckta av jord eller vatten. Jordskorpans magnetiska egenskaper bestäms huvudsakligen av förekomsten av det magnetiska mineralet magnetit i de olika bergarterna. Djup- och ytfördelningen av olika bergarter kan tolkas ur mönstren i anomalikartan. Bergartsutbredning, strykning och stupningsriktningar kan bestämmas med olika geofysiska tolkningstekniker. Förkastningar och deras relativa rörelser kan ses som förskjutningar i det magnetiska mönstret. Magnetfältet uttrycks i enheten nanoTesla (nT). 13.24 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Geofysiska flygmätningar, magnetfält (översiktlig) Geofysiska flygmätningar, magnetfält (översiktlig) innehåller ett gleasare urval av data om det jordmagnetiska fältet än Magnetfält - 200x40m. De flygmagnetiska mätningarna görs normalt i linjer med 200 m mellanrum på 60 meters höjd. Användningsområden är t.ex. prospektering och samhällsplanering. 13.25 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Geofysiska markmätningar, prospekteringsområden (visningstjänst) This service contains information about survey areas explored for prospecting purposes with different types of geophysical instruments. The database contains information about both analogue and digital data at SGU. Beside the geographical definitions, the metabase contains the following information: The name of the exploration area, the total amount of measuring points in the area, exploration method, year of the survey, name of the datafile, report number (if available) and comments. The measurements have been made with following methods: * magnetometer * electrical depth sounding * gravimeter * slingram 18 kHz, slingram 3.6 kHz * induced polarization sounding using a modified Schlumberge configuration (2-electrode RP, IP, SP) * induced polarization sounding with Wenner configuration (4electrode RP, IP, SP) * VLF measurements with GRB in England as transmitter and VLF measurements with JXZ in Norway as transmitter. 13.26 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Geofysiska markmätningar, tyngdkraft Datamängden Geofysiska markmätningar, tyngdkraft innehåller information om tyngdkraften. Informationen används bl.a. inom prospektering. 13.27 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Geofysiska markmätningar, tyngdkraft (visningstjänst) Tyngdkraftsinformation används bl.a. för att kartlägga malmstyrande strukturer, bergarters utbredning och grundvattenmagasin men också för att lokalisera lämpliga områden för geotermisk energiutvinning. Mätningarna görs idag främst längs väg med bil. I områden med glest vägnät används snöskoter eller helikopter. Tyngdkraftskartan är en s.k. Bougueranomalikarta (ISGN71) där enheten är mGal och den baseras på tyngdkraftsmätningar som utförts av SGU, Lantmäteriet med flera organisationer. 13.28 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Grundvatten 1:1 miljon I datamängden Grundvatten 1:1 miljon återges huvuddragen i Sveriges grundvattentillgångar i berg och jord. Den bygger på grundvattenkartor i olika skalor, åldrar och kvalitet så noggrannheten varierar. Datamängden är framtagen för presentation i skala 1:1 miljon, vilket innebär att vissa grundvattentillgångar har generaliserats kraftigt. Rullstensåsarna är t.ex. kraftigt överdrivna för att framträda tydligt. Uttagsmöjligheterna i berg baseras på kapacitetsuppgifter från bergborrade brunnar. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 url 13.29 Sveriges geologiska undersökning Tjänst Grundvatten 1:1 miljon (visningstjänst) Visningstjänsten för grundvatten 1:1 miljon är framför allt till för dig som vill få en översiktlig bild över Sveriges grundvattentillgångar i berg och jord. Kartbilden är anpassad för presentation i skala 1:1 miljon, vilket innebär att en stor del av informationen är kraftigt generaliserad. Isälvssediment i åsarna är till exempel betydligt överdrivna för att de ska framträda tydligt. De angivna gränserna för uttagsmöjligheter i teckenförklaringen är minimivärden. url 13.30 Sveriges geologiska undersökning Datamängd Grundvattenmagasin Grundvattenmagasin ger en generaliserad bild över grundvattentillgångar i jord och berg, dvs. utbredning av grundvattenmagasin och uttagbara mängder vatten i dessa. Grundvattendelare och grundvattnets strömningsriktningar redovisas. Informationen utgör ett beslutsunderlag i kommunal planering för markanvändning, vattenförsörjning, grundvattenskydd samt grundvattenrelaterade tillstånds- och tillsynsfrågor. Informationens detaljeringsgrad skiljer sig över landet, översiktlig information i skala 1:250 000 dominerar men mer detaljerad information i skala 1:50 000 finns över flera områden i framför allt södra Sverige. url 13.31 Sveriges geologiska undersökning Datamängd Grundvattenövervakning, nivådata Datamängden består av tidsserier av grundvattennivådata från slutet av 1960-talet och framåt. Grundvattennivån mäts manuellt i ungefär 330 observationsrör som är grupperade i 80 områden. Områdena är tämligen jämnt fördelade över landet i olika miljöer avseende geologi, klimat och topografi. Huvuddelen av mätningarna sker 24 ggr per år i jordgrundvatten under opåverkade förhållanden. I ett fåtal observationsrör sker mätningar och dataöverföring automatiskt. url 13.32 Sveriges geologiska undersökning Datamängd Grus och krossberg Datamängden Grus och krossberg innehåller uppgifter om läge, utbredning, uttagbar volym, kvalitet, materialtyp och naturvärden för ca 13 000 grus-, 1 600 krossbergs- och 600 moränförekomster. Informationen har samlats in genom manuell registrering och digitalisering i samband med regionala inventeringar. Rekommenderad presentationsskala är 1:50 000-1:250 000. url 13.33 Sveriges geologiska undersökning Datamängd Högsta kustlinjen Produkten visar läget av högsta kustlinjen, HK, dvs. den högsta nivån i terrängen där strandmärken från det hav, eller de stadier av Östersjön, som täckte delar av landet vid inlandsisens försvinnande, påträffas. Högsta kustlinjen varierar i hela landet. De högsta nivåerna, cirka 289 meter ovan dagens yta, finns i Ångermanland. I sydligaste Sverige ligger högsta kustlinjen endast 10-20 meter ovan dagens havsyta. Exempel på strandmärken är erosionshak och strandvallar. url 13.34 Sveriges geologiska undersökning Datamängd Isräfflor Produkten visar läge och riktning av isräfflor. Isräfflor har uppkommit då block, stenar och gruskorn som suttigt fastfrusna i inlandsisens bottendelar repat och slipat berggrundsytan. Räfflorna visar isens rörelseriktning i ett visst skede. Riktningsangivelserna (360 gradersystem) avser den riktning varifrån isen rört sig mot observationsplatsen. Produkten innehåller i en del fall information om olika isräffelsystems relativa ålder på samma observationsplats. Positioneringsnoggrannheten kan variera beroende på vilket kartunderlag som använts i insamlingen. Noggrannheten i riktningsangivelserna kan uppskattas till +\- 5 grader. Positioneringsnoggrannheten kan variera beroende på vilket kartunderlag som använts i insamlingen. Noggrannheten i riktningsangivelserna kan uppskattas till +\- 5 grader. Databasen omfattar mer än 60 000 uppgifter. 13.35 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Jordarter 1:1 miljon Kartan återger huvuddragen i Sveriges jordartsgeologi. Noggrannheten varierar eftersom den är en sammanställning baserad på jordartskartor i olika skalor och med skiftande kvalitet. Kartbilden är mycket kraftigt generaliserad och jordartsindelningen är grovt förenklad. Minsta redovisade yta är ca 1 km2. Informationen är endast avsedd att använda för översikter på nationell nivå, och bör utnyttjas med försiktighet i analyssammanhang. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 13.36 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Jordarter 1:1 miljon (visningstjänst) Kartan återger huvuddragen i Sveriges jordartsgeologi. Noggrannheten varierar eftersom den är en sammanställning baserad på jordartskartor i olika skalor och med skiftande kvalitet. Kartbilden är mycket kraftigt generaliserad och jordartsindelningen är grovt förenklad. Minsta redovisade yta är ca 1 km2. Informationen är endast avsedd att använda för översikter på nationell nivå, och bör utnyttjas med försiktighet i analyssammanhang. 13.37 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Jordarter 1:200 000, Västernorrland Kartan ger en mycket översiktlig bild av jordartsförhållandena inom de delar av Västernorrlands län där SGU saknar mer detaljerad jordartsinformation. Den kommer successivt att ersättas med jordartskartor i skalområdet 1:25 000 till 1:100 000. Kartan bör användas med stor försiktighet vid analyser och bedömningar av markförhållanden. 13.38 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Jordarter 1:200 000, Västernorrland (visningstjänst) Kartan ger en mycket översiktlig bild av jordartsförhållandena inom de delar av Västernorrlands län där SGU saknar mer detaljerad jordartsinformation. Den kommer successivt att ersättas med jordartskartor i skalområdet 1:25 000 till 1:100 000. Kartan bör användas med stor försiktighet vid analyser och bedömningar av markförhållanden. 13.39 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Jordarter 1:25 000-1:100 000 Jordartskartan visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Jordarterna indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv till en meter samt jordlager på djupet redovisas i vissa fall. Även vissa landformer, såsom t ex moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner redovisas. Kartläggningen har skett med olika metoder, skiftande geografiskt underlag samt för presentationsskalor från 1:25 000 till 1:100 000. Detta gör att det finns stora skillnader i kvalitet inom produkten, både vad gäller lägesnoggrannhet och jordarternas indelning. De skillnader i karteringsmetod som tillämpats vid kartläggningen redovisas genom att informationen har märkts som olika karttyper. 13.40 Sveriges geologiska undersökning url Jordarter 1:25 000-1:100 000 (visningstjänst) Tjänst Jordartskartan visar jordarternas utbredning i eller nära markytan samt förekomsten av block i markytan. Jordarterna indelas efter bildningsätt och kornstorlekssammansättning. Ytliga jordlager med en mäktighet som understiger en halv till en meter samt jordlager på djupet redovisas i vissa fall. Även vissa landformer, såsom t ex moränbacklandskap, moränryggar och flygsanddyner redovisas. Syftet med jordartskartan är att ge underlag för analyser av grundvattenförhållanden, spridning av föroreningar i mark och grundvatten, markstabilitet, erosion, byggbarhet, naturvärden och andra markrelaterade frågor. Informationen i kartan kan med fördel användas för framställning av olika tematiska produkter, t ex grundvattnets sårbarhet, markens genomsläpplighet, erosionskänslighet och skredförutsättningar. Informationen ligger till grund för SGUs tryckta jordartskartor och olika karttjänster. Kartläggningen har skett med olika metoder, skiftande geografiskt underlag samt för presentationsskalor från 1:25 000 till 1:100 000. Detta gör att det finns stora skillnader i kvalitet inom produkten, både vad gäller lägesnoggrannhet och jordarternas indelning. De skillnader i karteringsmetod som tillämpats vid kartläggningen redovisas genom att informationen har märkts som olika karttyper. 13.41 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Jordarter 1:250 000, Nordligaste Sverige Kartan Jordarter 1:250 000 nordligaste Sverige täcker nordligaste delen av Sverige och ger en mycket översiktlig bild av jordarternas fördelning och landformer. Kartan kan användas som ett mycket översiktligt planerings- och resurshushållningsunderlag för prospekteringsföretag, länsstyrelse, kommuner m.fl. intressenter. Kartbilden är generaliserad för presentation i skala 1:250 000 och minsta redovisade yta är ca 0,1 km2. 13.42 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Jordarter 1:250 000, Nordligaste Sverige (visningstjänst) Kartan Jordarter 1:250 000 nordligaste Sverige täcker nordligaste delen av Sverige och ger en mycket översiktlig bild av jordarternas fördelning och landformer. Kartan kan användas som ett mycket översiktligt planerings- och resurshushållningsunderlag för prospekteringsföretag, länsstyrelse, kommuner m.fl. intressenter. Kartbilden är generaliserad för presentation i skala 1:250 000 och minsta redovisade yta är ca 0,1 km2. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 13.43 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Jordarter 1:750 000, Mittnorden Kartan återger huvuddragen i regionens jordartsgeologi. Kartan är avsedd för presentation i skalområdet 1:750 000 – 1:1 miljon. Kartbilden är mycket generaliserad och jordartsindelningen förenklad. Minsta redovisade yta är knappt 1 km2. Informationen är endast avsedd att användas för översikter på storregional nivå, och bör utnyttjas med försiktighet i analyssammanhang. 13.44 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Jordarter 1:750 000, Mittnorden (visningstjänst) Kartan återger huvuddragen i regionens jordartsgeologi. Kartan är avsedd för presentation i skalområdet 1:750 000 – 1:1 miljon. Kartbilden är mycket generaliserad och jordartsindelningen förenklad. Minsta redovisade yta är knappt 1 km2. 13.45 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Jorddjupsmodell Jorddjupsmodellen ger en mycket översiktlig bild av jordtäckets mäktighet. Jorddjupet har beräknats genom interpolering av kända jorddjupsdata, inhämtade genom exempelvis borrningar. Som stöd i interpoleringen mellan observationspunkter har bl.a. yttäckande jordartsinformation använts. Jorddjupet har stor betydelse inom en rad olika områden. Några exempel är planering av olika typer av byggande, infrastruktur och grundvattenskydd. I en sådan planering ingår bl.a. att finna lämpliga tekniska lösningar och kostnadsberäkningar beroende av jorddjupet. I många fall vill man undvika stora jorddjup, till exempel för att undvika höga kostnader i samband med borrning. I andra fall är stora jorddjup en fördel, exempelvis för att jordlagren har en stor magasinerande förmåga för grundvatten. Vidare är jorddjupsdata tillsammans med uppgift om jordart viktiga vid hydrologisk modellering. 13.46 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Jorddjupsobservationer Datamängden är en sammanställning av punkter med jorddjupsuppgifter från olika databaser vid SGU som innehåller stratigrafiska observationer eller på annat sätt innehåller uppgifter om jorddjup eller hällobservationer. Med jorddjup avses mäktigheten av jordlagren ner till fast berg. Datamängden innehåller såväl observationer där jordmäktigheten ner till berg har konstaterats (egentligt jorddjup), som observationer där berg inte har påträffats (minsta jorddjup). Även observationer där berget går i dagen förekommer (jorddjupet är 0 meter). 13.47 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Jordlagerföljder Produkten innehåller uppgifter om jorddjup, jordlagrens mäktighet och karaktäristiska egenskaper, t.ex. bildningssätt och kornstorlek. Informationen bygger på observationer i skärningar eller på resultat av borrningar/sonderingar. Positioneringsnoggrannheten kan variera beroende på vilket kartunderlag som används vid insamlingen. 13.48 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Jordskred och raviner Produkten visar morfologiskt framträdande spår i terrängen av inträffade jordskred på land och havsbottnen samt raviner i lösa jordlager. Tillsammans med jordartskartor och höjddata kan informationen användas för en översiktlig bedömning av skredkänslighet och markstabilitet. De flesta skred har skett i lerjord, men det förekommer även spår av skred i sandjordar, inte minst i de norrländska älvdalarna, samt i moränjordar. I de fall skred har inträffat i sandjord finns ofta silt- eller lerlager under ett ytligt sandlager. Spår av jordras har också inkluderats i den mån de har gett upphov till former liknande jordskredsspår. 13.49 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Jordskred och raviner (visningstjänst) Produkten visar morfologiskt framträdande spår i terrängen av inträffade jordskred på land och havsbottnen samt raviner i lösa jordlager. 13.50 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Källor Datamängden Källor innehåller information om totalt ca 1 900 källor, dvs. naturliga grundvattenutflöden. Här redovisas uppgifter om läge, flöde, akvifertyp och i viss omfattning vattenkvalitet m.m. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 13.51 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Källor (visningstjänst) Källor (visningstjänst) innehåller information om totalt ca 1 900 källor, dvs. naturliga grundvattenutflöden. Här redovisas uppgifter om läge, flöde, akvifertyp och i viss omfattning vattenkvalitet m.m. 13.52 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Malmer (visningstjänst) Visningstjänsten Malmer innehåller uppgifter om de största metalliska malmerna och mineraliseringarna i Sverige. Här hittar du information om fyndigheternas läge, geologi och mineralogi, nuvarande status, eventuell gruvdrift, metallhalter och tonnage samt referenser till litteratur som beskriver fyndigheten. Databasen utgör Sveriges bidrag till "Fennoscandian Ore Deposit Database (FODD)" − Fennoskandiska fyndighetsdatabasen − en gemensam malmdatabas över hela den Fennoskandiska skölden. Geologiska forskningsscentralen (GTK) i Finland är databasvärd för den Fennoskandiska fyndighetsdatabasen. 13.53 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Marina sedimentprover Datamängden Marina sedimentprover innehåller uppgifter om sedimentprover avseende jordarternas beskaffenhet och för ett mindre antal även kemiskt innehåll - både av grundämnen och långlivade organiska miljögifter (miljökemisk sedimentdatabas). Observationerna är gjorda i samband med SGUs reguljära maringeologiska kartläggning. 13.54 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Maringeologi 1:100 000 Datamängden Maringeologi 1:100 000 innehåller uppgifter om jord- och bergarters utbredning inom svenskt territorialhav och svensk ekonomisk zon (EEZ). I databasen finns information om bottenmaterial, olika sediments mäktighet och bildningssätt (genes). 13.55 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Maringeologi 1:500 000 Datamängden Maringeologi 1:500 000 innehåller uppgifter om jord- och bergarters utbredning inom svenskt territorialhav och svensk ekonomisk zon (EEZ). I databasen finns information om bottenmaterial och bildningssätt. 13.56 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Markgeokemi I datamängden Markgeokemi finns information om mer än 30 grundämnens naturliga förekomst i mark, främst i skogsbevuxen moränmark, samt markens surhetsgrad (pH). Flera av grundämnena har i många fall analyserats med avseende på såväl totalhalter som syralakbara halter. Analysparametrar som ingår är bl.a. aluminium, antimon, arsenik, barium, beryllium, bly, fosfor, guld, järn, kadmium, kalcium, kalium, klor, kobolt, krom, koppar, lantan, litium, magnesium, mangan, molybden, natrium, nickel, pH, rubidium, strontium, svavel, thorium, titan, uran, vanadin, vismut, volfram, yttrium, zink och zirkonium. Datamängden innehåller i huvudsak resultat från analys av moräners finfraktion, men även en mindre del andra jordarter och ytjord (i tätorter) ingår i proverna från vissa delar av landet. 13.57 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Markgeokemi, koppar (visningstjänst) I visningstjänsten Markgeokemi, koppar redovisas kopparhalterna i mg/kg i morän. Detta ger en uppfattning om de naturliga halterna av koppar i marken. De färgade ytorna på de mer översiktliga kartbilderna går från grönt (låg halt) till rött (hög halt). I tillräcklig förstoringsgrad kan du även få fram halten för en enskild provpunkt. Informationen kommer från SGUs markgeokemiska databas samt uppgifterna om kopparhalter i NSG−SGABs geokemiska databas. (NSG =Nämnden för statens gruvegendom, SGAB = Sveriges Geologiska AB). Syftet med kartvisaren är att ge ett exempel på innehållet i SGUs geokemiska databaser, som förutom koppar innehåller information om ett fyrtiotal olika grundämnen samt pH. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 13.58 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Miljöövervakning, grundvattenkemi SGU är datavärd för miljöövervakning grundvatten. Datavärdskap är ett system som inrättats av Naturvårdsverket för att öka tillgänglighet och leverans av miljöövervakningsdata. Data samlas in inom ramen för programmen referensstationer grundvatten, SGUs grundvattennät och integrerad miljöövervakning. Dessa data kan utan kostnad laddas ned länsvis från datavärdskapets webbplats. Webbplatsen erbjuder därutöver grafisk presentation av tidsserier och statistisk information. 13.59 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Miljöövervakning, grundvattenkemi (visningstjänst) SGU är datavärd för miljöövervakning grundvatten. Datavärdskap är ett system som inrättats av Naturvårdsverket för att öka tillgänglighet och leverans av miljöövervakningsdata. Data samlas in inom ramen för programmen referensstationer grundvatten, SGUs grundvattennät och integrerad miljöövervakning. I Miljöövervakning grundvattenkemi - WMS visas endast information om provtagningsstationer och platser. För nedladdning av tidsseriedata och statistisk information hänvisas till SGUs kartvisarapplikation (online-källa). 13.60 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Miljöövervakning, havs- och sjösediment Finkorniga, recenta sediment som återfinns inom så kallade ackumulationsbottnar kan innehålla ansenliga mängder tungmetaller och miljögifter och utgöra sänkor för dessa ämnen. Kemisk analys av sedimentprover från ackumulationsbottnar har därför blivit ett betydelsefullt verktyg i havsmiljöövervakningen. Datavärdskap är ett system som inrättats av Naturvårdsverket för att öka tillgänglighet och leverans av olika typer av miljöövervakningsdata, bl.a. sediment. Här redovisas data som samlas in inom ramen för nationell-, regional- och lokal miljöövervakning av sediment. Från och med 2011 ska även dumpningsplatser av muddermassor ute till havs att redovisas. Dessa data kan utan kostnad laddas ned från valfritt geografiskt område. Datavärdskapets web-tjänst erbjuder därutöver grafisk presentation av tidsserier. 13.61 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Miljöövervakning, havs- och sjösediment (visningstjänst) Sedimenten i ackumulationsområden utgör en sänka för många grundämnen och miljögifter. Analys av sedimentprover har därför blivit ett betydelsefullt verktyg i miljöövervakningsarbetet. Datavärdskap är ett system som inrättats av Naturvårdsverket för att öka tillgänglighet och leverans av olika typer av miljöövervakningsdata, bl.a. sediment. I Miljöövervakning marina sediment - WMS visas endast information om provtagningsstationer och platser inom ramen för nationell-, regional- och lokal miljöövervakning av sediment samt dumpningsplatser. För nedladdning av tidsseriedata och statistisk information hänvisas till SGUs kartvisarapplikation (online-källa). 13.62 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Mineralresurser Mineralresurser är en rikstäckande produkt och innehåller punktdata med information om Sveriges mineral- och bergartsförekomster, samt underordnat också förekomster med naturgas och olja. För närvarande finns information om ca 17 000 förekomster. Data innefattar allt från småförekomster så som mineraliserade hällar och skärpningar till nedlagda och aktiva gruvor eller bergtäkter samt mineralförekomster kända genom kärnborrning. För samtliga förekomster finns information om namn, läge, lägesnoggrannhet, ekonomisk status och vilken metall, mineral eller bergart som är av intresse på platsen, samt litteraturreferenser till informationen. För en stor del av förekomsterna finns också information om storlek på gruvhål, värdbergart, mineralsammansättning och bildningsålder. Underordnat förekommer också information om metallhalter och tonnage. 13.63 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Mineralresurser (visningstjänst) Mineral resources - WMS innehåller information om mineral-, bergarts- och kolväteförekomster i Sverige. Här presenteras både småförekomster (skärpningar) och större förekomster såsom nedlagda gruvor, prospekteringsuppslag och producerande gruvor. The mineral and bedrock resource database contains information concerning mineral, bedrock and hydrocarbon resources in Sweden. The database includes information on minor occurrences as well as deposits where metals, industrial minerals or bedrock have been or are being exploited economically. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 13.64 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Mineralrättigheter Datamängden Mineralrättigheter innehåller rikstäckande information om ansökta, beviljade och förfallna undersökningstillstånd, samt undersökningstillstånd under förbudsår. Ansökta och beviljade bearbetningskoncessioner, beviljade torvkoncessioner och markanvisningar ingår också i databasen. Innehavare, valt förstahandsmineral, tillståndets namn, identitetsnummer och giltighetstid framgår också. 13.65 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Mineralrättigheter (visningstjänst) Visningstjänsten för mineralrättigheter är ett utdrag ur Bergstatens mineralrättsregister. Här kan du se ansökta och beviljade bearbetningskoncessioner och undersökningstillstånd. Information om tillståndets identitetsnummer, namn på tillståndet, ägare till tillståndet samt giltighetstiden finns tillgänglig. 13.66 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Petrofysik, densitet och magnetiska egenskaper I datamängden Petrofysik, densitet och magnetiska egenskaper redovisas densitet och magnetiska egenskaper (susceptibilitet och remanens) mätt på bergartsprover. Därutöver innehåller databasen mätningar av magnetisk susceptibilitet direkt på häll. 13.67 Sveriges geologiska undersökning url Datamängd Petrofysik, gammastrålning Datamängden Petrofysik, gammastrålning innehåller information från gammastrålningsmätningar utförda på häll. Datamängden innehåller också information om laboratoriemätta gammastrålningsegenskaper på bergartsprover (totalstrålning, kalium-, uran- och toriumhalter). 13.68 Sveriges geologiska undersökning url Tjänst Riksintressen, mineral (visningstjänst) I visningstjänsten Riksintressen mineral återfinns områden som anses innehålla fyndigheter av riksintresse. Fyndigheterna på dessa platser består av ämnen och material, exempelvis natursten, industrimineral och metaller, vilka av SGU bedöms som viktiga. Bedömningen görs i enlighet med miljöbalken (3 kap. 7 § andra stycket). Det är SGU som ansvarar för att de berörda länsstyrelserna förses med information om vilka områden som bedöms utgöra riksintressen. På kartan visas de områden som SGU bedömer vara av riksintresse. I nuläget omfattas drygt 130 områden och av dessa är ungefär hälften detaljavgränsade medan de resterande har lägesbestämts med en centrumkoordinat, det vill säga har endast markerats med en punkt på kartan. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 14. Trafikverket 14.1 Trafikverket url Datamängd Administrativa företeelser - NVDB Innehåller uppgifter från Nationella Vägdatabasen (NVDB): * Driftbidrag * Funktionell vägklass * Gatunamn * Övriga vägnamn * Vägnummer * Väghållare * Vägtrafiknät (typ) Innehåller även följande uppgifter för skogliga vägar: * Framkomlighet för vissa fordonskombinationer * Svängmöjlighet * Tillgänglighet * Vändmöjlighet 14.2 url Trafikverket Datamängd Admistrativa Företeelser - Statliga vägdata Uppgifter för det statliga vägnätet som ajourhålls av Trafikverket: Driftområde Huvudväg för godstransport NRL-nät Pendling- och serviceväg Vinter2003 Vägkategori Vägtyp 14.3 url Trafikverket Tjänst BaTman - portal Förvaltningssystem för broar, tunnlar, färjelägen och stödkonstruktioner för vägar och järnvägar. Täckning: statligt väg och järnvägsnät, vissa kommunala vägar (i juni 2014 drygt 90 kommuner). En viss del av informationen är öppen i systemet, men för dig som ska arbeta med BaTMan och förvaltning av byggnadsverk krävs ett användarkonto. 14.4 url Trafikverket Datamängd Bro- och tunneldata - väg Dataprodukten består av företeelser av typen Bro och Tunnel som ingår i Nationella Vägdatabasen (NVDB) och omfattar data om överfarter, underfarter samt tunnlar på vägsträckor. Data förekommer bl.a. vid broar, planskilda korsningar, vägportar samt tunnlar. 14.5 url Trafikverket BU.AnnanKonstruktion.Bullerskydd.Järnväg Datamängd Data innehåller nätanknutna bullerskydd från Trafikverkets databaser. Det finns data för bullerskydd längs statlig järnväg. 14.6 url Trafikverket Datamängd BU.AnnanKonstruktion.Bullerskydd.Väg Data innehåller nätanknutna bullerskydd för statliga vägar i Sverige från Trafikverkets databaser. Täckningsgrad är bristfällig, data kan saknas för vissa av Trafikverkets regioner. 14.7 url Trafikverket Tjänst BU.AnnanKonstruktion.Visningstjanst Inspire visningstjänst från Trafikverket för tema BU (byggnader), otherConstruction. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 14.8 url Trafikverket Datamängd JVG_Kilometertal Punkter för kilometerräkningen i det statliga järnvägsnätet samt ett antal andra anläggningar som är sammanlänkade med det statliga järnvägarna, bl.a. Öresundsbron och Arlandabanan. 14.9 url Trafikverket Datamängd JVG_Natverk Järnvägsnätet är en generaliserad representation av det nationella järnvägsnätet med en uppsättning grundläggande järnvägsdata. Järnvägsnätet omfattar statliga järnvägar samt ett antal andra anläggningar som är sammanlänkade med det statliga järnvägarna, t.ex. Öresundsbron och Arlandabanan. Det omfattar inte kommunala eller industriägda spåranläggningar, inte heller smalspårig järnväg eller spårvägar. Sidospår på bangårdar eller mötesspår ingår inte i datamängden. url 14.10 Trafikverket Datamängd JVG_Trafikplatser Punkter som representerar trafikplatser (driftplats, driftplatsdel, hållplats, linjeplats) och hållställen i det statliga järnvägsnätet samt i ett antal andra anläggningar som är sammanlänkade med det statliga järnvägarna, t.ex. Öresundsbron och Arlandabanan. url 14.11 Trafikverket Tjänst Klickbara kartan Webbapplikation för trafikflöde för statligt vägnät. Kartan visar olika typer av trafikmätningsplatser utifrån vilken statistisk undersökning vägtrafikdata används till. Trafikmätningarna avser t.ex. trafikflöden och fordonshastigheter kopplade till olika motorfordonskategorier. url 14.12 Trafikverket Datamängd NVDB - Cykelföreteelser Cykelspecifika uppgifter från Nationella vägdatabasen (NVDB): * Cykelled * Rekommenderad bilväg för cykeltrafik * Cykelvägtyp * Reglering och Separation * Trafiksäkerhetshöjande åtgärder * Belysning Finns på statliga cykelvägar och på kommunala cykelvägar i knappt 200 kommuner. Ej heltäckande. url 14.13 Trafikverket Tjänst NVDB på webb NVDB på webb är en webbapplikation som gör det möjligt att se Sveriges alla vägar och cykelvägar som finns lagrade i Nationella vägdatabasen (NVDB). Man kan välja att titta på flera olika egenskaper (dataslag) som gäller för en vissa sträcka. Det är också möjligt att rapportera felaktigheter i det data som visas och är du leverantör av data till Nationella vägdatabasen kan du även rapportera förändringar. url 14.14 Trafikverket Datamängd NVDB-Vägnät Geometri och topologi (länkar och noder) för vägnätet i Nationella Vägdatabasen (NVDB). Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 url 14.15 Trafikverket Datamängd Tekniska företeelser - NVDB Uppgifter om Sveriges vägnät från Nationella Vägdatabasen (NVDB) om: * Färjeled * Höjdhinder upp till 4,5 meter * Farthinder och Väghinder * Vägbredd * Antal körfält * Korsning Grövre/översiktlig information om: * Bro/tunnel * Slitlager (belagd/grus) url 14.16 Trafikverket Tekniska företeelser Statliga vägdata Datamängd TN.Järnväg.AntalSpår Datamängd Tekniska företeelser statliga vägdata innehållande: *Järnvägskorsning * Korsning * Mittremsa * Stigningsfält * Slitlager (detaljerat) * Vägräcke * Vägnybyggnad * Viltstängsel * VVIS (vägväderstationer) url 14.17 Trafikverket Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Antal spår är alltid 1 eftersom att alla spår redovisas som separata länkar. url 14.18 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.Bangårdsnod Datamängden redovisar bangårdsnoder för huvuddelen av Sveriges järnväg. Bangårdsnoder består av mittpunkten för registrerade lastplatser. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. url 14.19 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.Järnvägsanvändning Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Konstant värde (mixed) för användning anges för alla länkar. url 14.20 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.Järnvägselektrifiering Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Datamängden redovisar om järnvägen är elektrifierad eller inte. url 14.21 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.Järnvägslinje Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Begreppet järnvägslinje motsvaras av begreppet stråk som används av Trafikverket. Ett stråk består av en eller flera sammanhängande bandelar. Paranteser i stråknamn anger om en driftplats ingår eller inte ingår i stråket. Driftplatsnamn omgivet av parantes betyder att platsen inte ingår i stråket. Driftplatsnamn utan parentes innebär att platsen ingår i stråket. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 url 14.22 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.Järnvägslänk Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Innehållet är de länkar som bygger upp det topologiska nätet.Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. url 14.23 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.Järnvägslänksekvens Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Innehållet är de länkar som bygger upp det topologiska nätet.Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. url 14.24 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.Järnvägsnod Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Järnvägsnoder består av objekttyperna spårväxel, plankorsning och planskild korsning i Trafikverkets verksamhetsdatabas. url 14.25 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.Järnvägsstationsnod IDatamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Järnvägsstationsnod motsvaras av trafikplatser med förutsättningar för resandeutbyte. url 14.26 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.Järnvägstyp Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Järnvägstyp anger den typ av transport som järnvägen är konstruerad för. Exempel är tåg, spårväg, tunnelbana eller bergbana. url 14.27 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.Konstruktionshastighet Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Inspiretemat Konstruktionshastighet (DesignSpeed) genereras utifrån objekttypen STH A/B/S-tåg i Trafikverkets verksamhetsdatabas. STH står för största tillåtna hastighet. A-tåg är konventionella tåg med stela boggier, B-tåg är konventionella tåg med mjuka boggier och S-tåg är tåg med korglutning. Temat beskriver den högsta hastighet som järnvägen är konstruerad för, det är en uppgift som inte är möjlig att tillhandahålla från Trafikverket. Hastighet för S-tåg anges för att beteckna konstruktionshastighet i brist på annat för att ge en uppfattning om konstruktionshastighet. url 14.28 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.Markeringsstolpe Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Datamängden redovisar nätanknutet läge för fysiska kilometertavlor längs järnvägen. Kilometertavlorna är referenspunkter för banans gällande längdmätning. url 14.29 Trafikverket Tjänst TN.Järnväg.Nedladdningstjänst Inspire nedladdningstjänst för järnvägstransportnät, tema 7 Transport Network. Förgenererade datamängder från Trafikverket. url 14.30 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.NominellSpårvidd Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata (NJDB) som pågår i Trafikverket. För närvarande finns fel i data för nominell spårvidd pga eftersläpning mot projekt NJDB som samlar in data även för smalspåriga anläggningar. Felet innebär att även smalspåriga sträckor felaktigt har värdet "standard". Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 url 14.31 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.RiktningFörTrafikflödet Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Riktnin för trafikflödet beskriver trafikens riktning i förhållande till transportnätslänkens riktning. url 14.32 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.Tillträdesbegränsning Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Järnväg som förvaltas av Trafikverket och som har besiktningsklass=0 (besiktigas ej) tilldelas värdet "physicallyImpossible", övriga järnväg som förvaltas av Trafikverket tilldelas värdet "publicAccess". För närvarande tilldelas järnväg som förvaltas av annan organisation än Trafikverket alltid "physicallyImpossible". genereras utifrån indelningen/objekttypen besiktningsklass i Trafikverkets verksamhetsdatabas. url 14.33 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.Underhållsmyndighet Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Temat beskriver vilken myndighet eller organisation som har ansvar för underhåll av anläggningen. url 14.34 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.VertikalPosition Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Temat ska beskriva järnvägens vertikala position i förhållande till andra transportelement.Det datamängden faktiskt redovisar är sträckor där järnvägen går ovan eller under mark, dvs om järnvägen går på bro eller i tunnel. url 14.35 Trafikverket Tjänst TN.Järnväg.Visningstjänst Inspire visningstjänst för järnvägstransportnät, tema 7 Transport Network. url 14.36 Trafikverket Datamängd TN.Järnväg.Ägarmyndighet Datamängden redovisar huvuddelen av Sveriges järnväg. Täckningsgraden ökar allteftersom i och med den insamling av nationell järnvägsdata som pågår i Trafikverket. Temat beskriver vilken myndighet eller organisation som äger anläggningen. url 14.37 Trafikverket Datamängd TN.Väg.Bro_och_ tunnel Enligt INSPIRE dataspecifikation ska datamängden beskriva vägens vertikala position i förhållande till andra transportelement.Det datamängden faktiskt redovisar är "Konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag, dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar och cykelvägar eller genom berg eller jord." url 14.38 Trafikverket TN.Väg.Europaväg Datamängd TN.Väg.Funktionell_vägklass Datamängd Datamängden redovisar Europavägar url 14.39 Trafikverket Funktionell vägklass är en klassificering baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Klassificeringen skall kunna användas för automatiserade vägval. Datamängden redovisar nationella vägdata. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 url 14.40 Trafikverket Datamängd TN.Väg.Hastighetsgräns Datamängden redovisar hastighetsgräns baserad på trafikregel om med vilken högsta hastighet fordon får föras enligt beslut. url 14.41 Trafikverket Datamängd TN.Väg.Körriktning Datamängden redovisar uppgift om trafikflödesriktning på vägsträcka, vilket motsvaras av företeelsetypen körriktning i nationella vägdatabasen (NVDB). url 14.42 Trafikverket Datamängd TN.Väg.Namn_på_väg Datamängden har gatunamn eller vägnummer som attribut. url 14.43 Trafikverket Tjänst TN.Väg.Nedladdningstjänst Inspire nedladdningstjänst för vägtransportnät, tema 7 Transport Network. Förgenererade datamängder från Trafikverket. url 14.44 Trafikverket Datamängd TN.Väg.Referenslänk Referenslänkarna är det linjära referenssytemet som används i NVDB och dessa översätts direkt till INSPIRE RoadLink.Referenslänkarna saknar historik och följdaktligen inte användbara för visualisering. En länk representerar en vägsträcka som öppnats för trafik vid ett och samma tillfälle. Referenslänken har ett godtyckligt antal portar och kopplar ihop de anslutande nätelementen med hjälp av sina portar. url 14.45 Trafikverket Datamängd TN.Väg.Referenslänkdel En referenslänksdel tillhör en referenslänk (en referenslänk representerar en vägsträcka som öppnats för trafik vid ett och samma tillfälle) och anger giltighetsperioden för en del av en referenslänk. Referenslänkar beskriver vilka delar av en specifik referenslänk som är giltiga vid olika tidpunkter. url 14.46 Trafikverket Datamängd TN.Väg.Restriktioner_för_fordon Inspiretemat Restriction for vehicles genereras från följande NVDB företeelser Höjdhinder Förbud mot trafik Begränsad bruttovikt Begränsad fordonsbredd Begränsad fordonslängd Begränsat axel/boggietryck Företeelsetyperna med begränsaningar översätts rakt över. Höjdhinder ligger i NVDB lagrad som enpunktföreteelse men skriptet räknar om denna till en tio meter lång sträckföreteelse. Förbud mot trafik tas endast företeelser med viktrestriktion med. I det fall det skulle finnas tidsbegränsningar på förbud mot trafik kommer dessa inte att tas med på grund av att Inspirespecifikationen inte stödjer vårat sätt att uttrycka tidsintervall i form av måndag - fredag eller helger. url 14.47 Trafikverket Datamängd TN.Väg.Slitlager Datamängden redovisar vägens slitlager (belagd eller grus). Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 url 14.48 Trafikverket Datamängd TN.Väg.Tillgänglighetsrestriktioner Inspiretemat AccessRestriction är genererat ur från följande NVDB-företeelser: Förbud mot trafik Förbjuden färdriktning Gatunamn Vägnummer Väghinder Väghinder är en punktföreteelse i NVDB och för denna görs punktutbredningen med hjälp av referenslänkarnas geometrier. Förbjuden färdriktning och Förbud mot trafik används för de juridiska restriktionerna. Gatunamn och Vägnummer används bara där länkrollen är skild från "normal" men Förbjuden färdriktning inte är satt. url 14.49 Trafikverket Datamängd TN.Väg.Typ_av_väg Datamängden redovisar en klassificering baserad på vägens fysiska utformning. INSPIRE-temat FormOfWay har ingen fullständig motsvarighet i nationella vägdatabasen (NVDB). Datamängden genereras från dessa företeelsetyper i NVDB: Vägnummer Gatunamn Cirkulationsplats Vägtyp Vägtrafiknät Motorväg Motortrafikled url 14.50 Trafikverket Datamängd TN.Väg.Underhållsmyndighet Inspiretemat Authority är genererat från följande NVDB-företeelse: Väghållare Eftersom det inte finns någon skillnad på Ägare och ansvarig för drift (även om driften kan ligga på annan organisation) skrivs Väghållarföreteelsen till både temat OwnerAuthority och MaintenanceAuthority. Då kommuner är väghållare och attributet Väghållarnamn saknas görs en överläggsanalys med hjälp av Lantmäteriets kommunpolygoner och kommunnamnet ärvs. url 14.51 Trafikverket Tjänst TN.Väg.Visningstjänst Inspire visningstjänst för vägtransportnät, tema 7 Transport Network. url 14.52 Trafikverket Datamängd TN.Väg.Vägbredd Datamängden redovisar vägbanans bredd i meter. För belagd väg avses avståndet mellan beläggningskanterna eller kantstöden. För övrig väg avses bärig bredd, dvs. den del av vägbanan som uppfyller den angivna bärigheten. url 14.53 Trafikverket Datamängd TN.Väg.Vägnod Datamängden anger olika typer av vägnoder som genereras ur följande företeelsetyper i nationella vägdatabasen (NVDB): Referenslänksdelar Referensnoder Cirkulationsplats url 14.54 Trafikverket Datamängd TN.Väg.Ägarmyndighet I Sverige finns det inte finns någon skillnad på vägens ägare och ansvarig för drift och underhåll. Företeelsetypen väghållare i nationella vägdatabasen (NVDB) för att generera ägarmyndighet. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 url 14.55 Trafikverket Tjänst Trafikflödeskartan Webbapplikation för trafikflöden för statligt vägnät. Trafikflödena visar totaltrafiken för motorfordon och lastbilstrafiken med olika bandbredder där bandens bredd är proportionella mot årsmedeldygnstrafiken. url 14.56 Trafikverket Datamängd Trafikregelföreteelser - NVDB Företeelser från Nationella Vägdatabasen (NVDB) för hela vägnätet: * Begränsad bruttovikt, * Begränsad fordonsbredd, * Begränsad fordonslängd, * Begränsat axel - boggitryck, * Bärighet * Cirkulationsplats * Förbjuden färdriktning * Förbjuden sväng * Förbud mot trafik * Gågata & Gångfartsområde * Hastighetsgräns * Inskränkningar för transport av farligt gods * Miljözon * Motortrafikled & Motorväg * Tättbebyggt område url 14.57 Trafikverket Tjänst Trafikverket - järnvägslager Trafikverkets förenklade järnvägsnät är en representation av det nationella järnvägsnätet med en uppsättning grundläggande järnvägsdata. Järnvägsnätet omfattar statliga järnvägar samt ett antal andra anläggningar som är sammanlänkade med det statliga järnvägarna, exv. Öresundsbron och Arlandabanan. Det omfattar inte kommunala eller industrägda spåranläggningar, inte heller smalspårig järnväg eller spårvägar. Tjänsten innehåller även järnvägens trafikplatser (driftplatser, hållplatser, linjeplatser och hållställen) samt kilometerräkning. Sidospår på bangårdar eller mötesspår ingår inte i datamängden. Tjänsten och ingående datamängder håller på att fasas ut och ersättas av andra. url 14.58 Trafikverket Trafikverket - riksintressen för trafikslagens anläggningar Datamängd Shapefiler som redovisar riksintressena för trafikslagens anläggningar (flyg, järnväg, sjöfart och väg) inklusive tabeller med fullständiga funktionsbeskrivningar för alla anläggningar. Såväl befintliga som planerade och framtida riksintressen redovisas. De tidigare fyra trafikverken, numera Trafikverket, har under hösten 2009 och våren 2010 arbetat med en trafikslagsövergripande översyn av riksintressen. I juli 2010 beslutade Trafikverket om riksintressen för trafikslagens anläggningar. Det beslutet har reviderats och ett nytt beslut om riksintressen för trafikslagens anläggningar har tagits 20 februari 2013. Det innebär att tidigare utpekanden av riksintressen som har gjorts av Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen inte längre gäller. url 14.59 Trafikverket Tjänst Trafikverket - WMS riksintresse trafikslagens anläggningar Tjänsten innehåller riksintressena för trafikslagens anläggningar (flyg, järnväg, sjöfart och väg). Såväl befintliga som planerade och framtida riksintressen redovisas. De tidigare fyra trafikverken, numera Trafikverket, har under hösten 2009 och våren 2010 arbetat med en trafikslagsövergripande översyn av riksintressen. I juli 2010 beslutade Trafikverket om riksintressen för trafikslagens anläggningar. Det beslutet har reviderats och ett nytt beslut om riksintressen för trafikslagens anläggningar har tagits 20 februari 2013. Det innebär att tidigare utpekanden av riksintressen som har gjorts av Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen inte längre gäller. I dagsläget kan inte tjänsten producera en teckenförklaring. Tillsvidare tillhandahålls en separat teckenförklaring på följande adress: http://www.trafikverket.se/PageFiles/14982/teckenforklaring_wms_ri_trafikslagens_anl.pdf. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 url 14.60 Trafikverket Tjänst Trafikverket - Vägdata, visningstjänst Tjänst med vägdata från Trafikverket. Innehåller 95 företeelsetyper från bl.a. NVDB (Nationella vägdatabasen). url 14.61 Trafikverket Datamängd Vägtrafikdata - statistiska Statistiska/historiska mätdata om Trafikflöde Årsmedeldygnsflödet (ÅDT) på statligt vägnät, uppdelat i total motorfordonstrafik, lastbilar och axelpar. Innehåller även uppgifter om mätperiod, mätmetod och datas osäkerhet. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 15. Vattenmyndigheterna 15.1 Vattenmyndigheterna url Tjänst Kvalitetsfaktorer vattenförekomster, VISS VatteninformationssystemSverige I VISS (VatteninformationssystemSverige) finns statusklassificeringar av Sveriges vattenförekomster - bedömningar av vattnens tillstånd. Vattenförekomstindelningen för sjöar, vattendrag och kustvatten kommer från SMHI och är avgränsade i skala 1:250 000. Grundvattenförekomster avgränsas av SGU. Tjänsten visar vattenförekomsterna med bedömningar av 35 olika kvalitetsfaktorer från VISS. En kvalitetsfaktor består av en eller flera parametrar, exempelvis fisk, bottenfauna och tungmetaller. Datat uppdateras kontinuerligt. 15.2 url Vattenmyndigheterna Tjänst Miljökvalitetsnormer vattenförekomster, VISS VatteninformationssystemSverige I VISS (VatteninformationssystemSverige) finns statusklassificeringar av Sveriges vattenförekomster - bedömningar av vattnens tillstånd. Vattenförekomstindelningen för sjöar, vattendrag och kustvatten kommer från SMHI och är avgränsade i skala 1:250 000. Grundvattenförekomster avgränsas av SGU. Tjänsten innehåller miljökvalitetsnormer för ekologisk, kemisk och kvantitativ status med kvalitetskrav samt tidpunkt, beslutade 2009. Innehåller 8st dataset grupperade på status. Tjänsten uppdateras kontinuerligt. 15.3 url Vattenmyndigheterna Tjänst Miljöproblem VISS vattenförekomster, VatteninformationssystemSverige I VISS (VatteninformationssystemSverige) finns statusklassificeringar av Sveriges vattenförekomster - bedömningar av vattnens tillstånd. Vattenförekomstindelningen för sjöar, vattendrag och kustvatten kommer från SMHI och är avgränsade i skala 1:250 000. Grundvattenförekomster avgränsas av SGU. Tjänsten visar vattenförekomster med bedömningar av miljöproblemen övergödning, miljögifter exklusive kvicksilver, morfologiska förändringar, försurning, vattenuttag, flödesförändringar och kontinuitetsförändringar. Innehåller 17st dataset. Tjänsten uppdateras kontinuerligt. 15.4 url Vattenmyndigheterna Tjänst Riskbedömningar vattenförekomster, VISS VatteninformationssystemSverige I VISS (VatteninformationssystemSverige) finns statusklassificeringar av Sveriges vattenförekomster - bedömningar av vattnens tillstånd. Vattenförekomstindelningen för sjöar, vattendrag och kustvatten kommer från SMHI och är avgränsade i skala 1:250 000. Grundvattenförekomster avgränsas av SGU. Tjänsten visar vattenförekomster med riskklassningar av att ekologisk, kemisk och kvantitativ status (grundvatten) inte uppnås 2021. Innehåller 8st dataset. Tjänsten uppdateras kontinuerligt. 15.5 url Vattenmyndigheterna Vattenförekomster statusklassningar, VISS VatteninformationssystemSverige Tjänst I VISS (VatteninformationssystemSverige) finns statusklassificeringar av Sveriges vattenförekomster - bedömningar av vattnens tillstånd. Vattenförekomstindelningen för sjöar, vattendrag och kustvatten kommer från SMHI och är avgränsade i skala 1:250 000. Grundvattenförekomster avgränsas av SGU. Tjänsten visar vattenförekomster med de sammanfattande statusklassningarna från VISS. Visar ekologisk och kemisk (inklusive samt exklusive kvicksilver) status för ytvatten samt kemisk och kvantitativ status för grundvatten. Dessutom visas tillförlitlighetsklassningen för ekologisk och kemisk status. Tjänsterna uppdateras kontinuerligt. 15.6 url Vattenmyndigheterna Tjänst Övervakningsstationer, VISS VatteninformationssystemSverige I VISS (VatteninformationssystemSverige) registreras miljöövervakningsstationer för alla typer av vattenkategorier som finns registrerade i VISS. Innehåller bland annat stationer från nationell och regional miljöövervakning, kalkeffektuppföljning, samordnad recipientkontroll och recipientkotroll. Tjänsten visar i olika grupper upp vilka stationer som mäter vilka kvalitetsfaktorer, i vilken vattenkategori, om det finns skyddade områden, om de används för internationell rapportering eller ramdirektivet för vatten. WMS:en visar ej upp de stationer som är inmatade som hemliga i VISS. Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se PRODUKTKATALOG Datum: 2015-09-01 Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 [email protected] www.geodata.se
© Copyright 2024