Rapportmall stående
Uppdrag: Varbergs kommmun, stadsbyggnadskontoret Diarienummer 2015-05 samt 2015-06 ------ ----- Titel på rapport: Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande Detaljplan för Västkustbanan genom Varberg, norra och södra delen, Varbergs kommun & Ändring av detaljplaner för Västkustbanan genom Varberg, Bergtunneldelen, Varbergs kommun Status: Koncept 2 Datum: 2015-03-02 2015-04-01 Medverkande Beställare: Varbergs kommun Kontaktperson: Maria Hagelberg Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Britta Hedman, ansvarig miljökonsekvensbeskrivning - detaljplan Johan Meurling Handläggare: Rebecca Martinsson Kvalitetsgranskare: Cristiano Piga, Sofia Öreberg Tyréns AB 205 19 Malmö Besök: Isbergs gata 15 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2015-03-02 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning................................................................................................. 5 1.1 2 Miljökonsekvenser .................................................................................................... 5 Inledning............................................................................................................. 7 2.1 Bakgrund ................................................................................................................... 7 2.1.1 Övergripande beskrivning av projektet ...................................................................... 7 2.1.2 Möjlig stadsutveckling i anslutning till järnvägsutbyggnaden ..................................... 8 2.1.3 Parallella processer för järnvägsutbyggnaden ........................................................... 8 2.1.4 MKB för projekt och detaljplan ................................................................................... 8 2.2 Syfte ........................................................................................................................ 10 2.3 Planprocessen ........................................................................................................ 10 2.4 Behovsbedömning .................................................................................................. 10 2.5 Avgränsning av MKB .............................................................................................. 11 2.5.2 Geografisk avgränsning ........................................................................................... 12 2.5.3 Avgränsning i sak ..................................................................................................... 12 2.5.4 Avgränsning i tid....................................................................................................... 12 2.5.5 Avgränsning mot Trafikverkets MKB för järnvägsplan ............................................. 12 2.6 3 Alternativ ................................................................................................................. 13 Tidigare utredningar & beslut ......................................................................... 14 3.1 Kommunala planer .................................................................................................. 14 3.1.1 Översiktsplan för Varbergs kommun........................................................................ 14 3.1.2 Fördjupning för stadsområdet .................................................................................. 14 3.1.3 Planprogram ............................................................................................................. 14 3.2 4 Trafikverkets tidigare utredningar & beslut ............................................................. 14 Förutsättningar ................................................................................................ 16 4.1 Miljö ......................................................................................................................... 16 4.1.1 Stads- & landskapsbild............................................................................................. 16 4.1.2 Naturmiljö ................................................................................................................. 19 4.1.3 Kulturmiljö ................................................................................................................ 22 4.2 Boendemiljö ............................................................................................................ 27 4.2.1 Friluftsliv & rekreation............................................................................................... 27 4.2.2 Risk och säkerhet..................................................................................................... 30 4.2.3 Buller ........................................................................................................................ 31 4.2.4 Vibrationer & stomljud .............................................................................................. 33 4.2.5 Elektromagnetiska fält .............................................................................................. 33 4.2.6 Luft ........................................................................................................................... 34 4.3 Naturresurser .......................................................................................................... 36 4.3.1 Förorenade områden ............................................................................................... 36 Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 3 2015-03-02 4.3.2 Yt- och grundvatten .................................................................................................. 38 5 Planförslag ....................................................................................................... 40 5.1 Detaljplan norra delen ............................................................................................. 40 5.2 Bergtunneldelen, ändring av detaljplaner ............................................................... 40 5.3 Detaljplan södra delen ............................................................................................ 41 6 Nollalternativ .................................................................................................... 42 7 Miljökonsekvenser ........................................................................................... 43 7.1 Miljö ......................................................................................................................... 43 7.1.1 Stads- & landskapsbild............................................................................................. 43 7.1.2 Naturmiljö ................................................................................................................. 44 7.1.3 Kulturmiljö ................................................................................................................ 45 7.2 Boendemiljö ............................................................................................................ 46 7.2.1 Friluftsliv & rekreation............................................................................................... 46 7.2.2 Risk och säkerhet..................................................................................................... 47 7.2.3 Buller ........................................................................................................................ 48 7.2.4 Vibrationer & stomljud .............................................................................................. 49 7.2.5 Elektromagnetiska fält .............................................................................................. 49 7.2.6 Luft ........................................................................................................................... 50 7.3 Naturresurser .......................................................................................................... 50 7.3.1 Förorenade områden ............................................................................................... 50 7.3.2 Yt- och grundvatten .................................................................................................. 51 8 Mål & riktlinjer .................................................................................................. 53 8.1 Miljömål ................................................................................................................... 53 8.1.1 Nationella miljömål ................................................................................................... 53 8.1.2 Regionala och lokala miljömål ................................................................................. 53 8.2 Transportpolitiska mål ............................................................................................. 54 8.2.1 Funktionsmål – Tillgänglighet .................................................................................. 55 8.2.2 Hänsynsmål – Säkerhet, miljö och hälsa ................................................................. 55 8.3 Allmänna hänsynsregler ......................................................................................... 56 8.4 Miljökvalitetsnormer ................................................................................................ 57 9 Samlad bedömning & fortsatt arbete ............................................................. 58 10 Källförteckning................................................................................................. 59 Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 4 2015-03-02 1 Sammanfattning 1.1 Miljökonsekvenser - Nollalternativ I nollalternativet ligger järnvägen kvar längs med havet och utgör en fysisk barriär mellan bebyggelseområden och havet. De som bor längs med järnvägen kommer fortsatt bli bullerstörda eftersom trafiken ökar något och tågen blir längre. Centrala Varberg byggs inte om enligt planförslaget vilket bidrar till att dagens kulturmiljö förblir intakt men möjligheterna att stadsutveckla Varberg minskar. Plankorsningar med järnvägen kvarstår i nollalternativet vilket ger sämre säkerhet för allmänheten än planförslaget. Kapaciteten och trafiksäkerheten runt stationen kan i nollalternativet försämras då fler tåg och människor rör sig i stationsområdet. Rekreationsområdet i Brearead behålls orört och utnyttjas fortsatt för rekreation och friluftsliv. Förorenade område kommer att kvarstå och kan långsiktigt ge negativa konsekvenser på ytoch grundvattenkvaliteten. Föroreningssituationen kan orsaka negativa konsekvenser för växtoch djurliv. - Planförslaget Detaljplan norra delen Planförslaget möjliggör en ny Getteröbro söder om den befintliga. Den nya bron kan bli mer påtaglig än idag eftersom den föreslås bli högre och ramperna längre. Miljön runt bron är storskalig varför de negativa konsekvenserna bedöms bli små. Den föreslagna nya godsbangården gör att spårområdet kommer närmre naturreservatet, aktiviteterna och trafikeringen på spåren kan komma att påverka fågellivet och rekreationsupplevelsen. Bullerskydd föreslås väster om spårområdet för att minska störningar på rekreation och djurliv. Här finns också ett landskap av kulturhistoriskt värde som bedöms påverkas negativt av järnvägsanläggningen och dess bullerskydd.Utformningen av järnvägsanläggningen med tillhörande bullerskydd är därmed betydelsefull för att minska de negativa konsekvenserna för kulturmiljön. Bostäder utanför planområdet i den norra delen beräknas påverkas av buller från godsbangården, bullerskydd föreslås. Förorenade områden, som berörs av järnvägskonstruktioner, kommer att grävas ut och tas omhand. Markföroreningarnas påverkan på yt- och grundvatten bedöms långsiktigt bli mindre. Planförslaget möjliggör, genom flytt av godsbangård och nedsänkning av spår, för ny bebyggelse i centrala Varberg vilket kan ge stora positiva konsekvenser för stadsmiljön och framtida kulturmiljö. Stationsområdets kulturhistoriska värden och därmed riksintresset bedöms påverkas negativt av planförslaget, området historiska läsbarhet kommer att begränsas eftersom bl.a. nuvarande stationen förlorar sin funktion och lokstallarna rivs. Fler säkra passager i markplan över järnvägen kan tillskapas, när järnvägen sänks ner, vilket är positivt för tillgängligheten mellan strandzonen och centrala Varberg. Närheten till havet kan bli mer påtaglig vilket kan öka Varbergs attraktivitet. Vid borttagning av det centrala spårområdet kommer livsmiljöer för hotade rödlistade arter att påverkas. Det kan ge negativa konsekvenser för sällsynta och utrotningshotade arter. Kapaciteten och trafiksäkerheten vid stationsområdet bedöms bli bättre i planförslaget än i nollalternativet. I nollalternativet kommer fortfarande järnvägen korsas i plan. Detta kommer man inte behöva göra vid planförslaget. Många personer kommer att röra sig i det nya stationsområdet och händelserna på spåren är många och det finns en ökad risk för olyckor här i förhållande till övriga delar av sträckan. Det krävs riskreducerande åtgärder på tillkommande bebyggelse och stationen måste utformas med god säkerhet och goda utrymningsmöjligheter. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner I Järnvägsparken i centrala Varberg föreslås en servicetunnel, vid byggskedet kommer man att föra ut massor här. Under driftskedet kommer det via den nuvarande järnvägsparken vara möjligt att nå servicetunneln för service- och räddningsfordon. Ingreppet bedöms ge negativa Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 5 2015-03-02 konsekvenser för stadsbilden och naturvärdena i parken. Omsorg om gestaltningen av servicetunnelmynningen är viktig för stadsbilden. En ny park kommer troligen att etableras igen. Riksintresse och fornlämningsområde ligger i huvudsak ovan på tunneln men kan i utkanten komma att påverkas negativt i och med att nuvarande station förlorar sin funktion och Järnvägsparken kommer att påverkas. En viktig del av Varbergs kulturhistoria försvinner när järnvägen rivs upp och förläggs i tunnel. Möjligheten att röra sig mellan Varbergs stadsdelar och havet ökar när järnvägen längs havet tas bort. Olycksrisken för boende i Varberg minskar eftersom färre människor bor i direkt närhet av järnvägen efter utbyggnaden av tunneln. Sammantaget kommer antalet bostäder som exponeras för höga bullernivåer från järnvägstrafiken att minska. Detaljplan södra delen Tåg- och servicetunnlar föreslås komma ut i natur- och rekreationsområdet i Breared och kan där få negativa konsekvenser för landskapsbilden, rekreation och friluftslivet. Utformning och säkerhetsåtgärder i anslutning till tunnelmynningarna är viktigt. Planförslaget möjliggör för en ny järnvägssträckning på det öppna odlingsladskapet norr om bebyggelsen i Breared. Järnvägen och dess bullerskydd skapar en visuell påverkan och minskar möjligheterna att röra sig på mindre vägar i området. Bostäder längs den planerade nya järnvägssträckningen beräknas påverkas av buller, bullerskydd föreslås. Höga naturvärden kan påverkas av utbyggnaden av tunnelmynningarna. Biotopskyddade objekt i jordbrukslandskapet kan påverkas negativt av den nya järnvägssträckningen och vid bron över Österleden. Det kommer att bli en påtaglig förändring där Österleden och järnvägen möts. Området är redan idag påverkad av infrastruktur varför området bedöms vara mindre känsligt för påverkan. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 6 2015-03-02 2 Inledning 2.1 Bakgrund Västkustbanan mellan Göteborg och Lund är en av Sveriges viktigaste järnvägar för både persontrafik och godstrafik på regional och nationell nivå. Sedan 1980-talet har Västkustbanan successivt byggts ut från enkelspår till dubbelspår med avsikten att skapa ett snabbt, effektivt och miljövänligt transportsystem. Idag är cirka 85 % av banan utbyggd till dubbelspår och i Halland är det endast sträckan Varberg-Hamra som fortfarande är enkelspårig. Trafikverket planerar därför en utbyggnad till dubbelspår utmed denna sträcka med en tunnel under centrala Varberg. 2.1.1 Övergripande beskrivning av projektet Projektet Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, omfattar en utbyggnad till dubbelspår av Västkustbanan mellan Varberg och Hamra, en sträcka på cirka 7,5 km. Norrifrån börjar utbyggnaden vid befintliga dubbelspår cirka 1,2 km norr om Getterövägen. Därifrån och söderut sker ny utbyggnad i markplan fram till cirka 100 meter norr om Monarkbäcken där nedsänkningen av spåren börjar och spåren går ner i ett tråg. På ett område som sträcker sig cirka 1000 meter norr om Getteröbron kommer en ny godsbangård att anläggas väster om befintlig Västkustbana. Bangården kommer som bredast (inklusive befintlig Västkustbana) att bli cirka 50 meter men smalna av till cirka 15-20 mot norr och söder. Ett nytt läge för Varbergs station planeras cirka 150 meter norr om befintlig station. Det nya plattformsområdet kommer att i huvudsak ligga nedsänkt i det öppna tråget. Direkt söder om plattformarna övergår det öppna tråget i en täckt betongtunnel. Ovan betongtunneln kommer Varbergs nya stationsområde med nedgångar till plattformarna att anläggas. Ungefär i höjd med Engelbrektsgatan övergår betongtunneln i en cirka 3 km lång bergtunnel. Bergtunneln går under befintlig bebyggelse med ett varierande djup mellan 8 och 25 meter under markytan och mynnar i Breareds rekreationsområde. Tunneln utformas som en dubbelspårstunnel med en parallell servicetunnel som även ska tjäna som räddningstunnel. Servicetunnelns norra mynning är placerad i Järnvägsparken, i centrala Varberg, och den södra inom Breareds rekreationsområde. Den nya järnvägen ansluter till befintlig järnväg vid Hamra. På ett område som sträcker sig cirka 1000 meter norr om Getteröbron kommer en ny godsbangård att anläggas väster om befintlig Västkustbana. Bangården kommer att bli cirka 50 meter som bredast (inklusive befintlig Västkustbana) men smalna av till cirka 15-20 mot norr och söder. Figur 2.1 De olika delarna i projektet Varbergstunneln, Västkustbanan Varberg-Hamra Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 7 2015-03-02 2.1.2 Möjlig stadsutveckling i anslutning till järnvägsutbyggnaden Varbergs kommun står inför en omfattande stadsomvandling. Industrihamnen planeras att flytta från stadens centrala delar åt nordväst där den nya Farehamnen anläggs. I kombination med att järnvägen förläggs i tunnel samt att bangården flyttas norrut frigörs stora ytor mark. Detta möjliggör för stadskärnan att växa mot havet och en ny stadsdel, Västerport, kan utvecklas. Stadsomvandlingen bedrivs samlat i ett stadsutvecklingsprojekt där Farehamnen, Varbergstunneln och Västerport utgör delprojekt. 2.1.3 Parallella processer för järnvägsutbyggnaden Projekt Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra, drivs av Trafikverket i samverkan med Varbergs kommun, Region Halland och Jernhusen. Projektet består av tre olika processer som är beroende av varandra: detaljplan, järnvägsplan och miljötillstånd. 2.1.4 MKB för projekt och detaljplan Denna MKB är en del i de samrådshandlingar som Varbergs kommun tillhandahåller i samband med samråd för detaljplanen och ändring av detaljplaner. MKB för detaljplan styrs av Miljöbalken samt plan- och bygglagen (PBL). MKB för järnvägsplanen styrs av Miljöbalken men också av lagen om byggande av järnväg. En stor skillnad i dessa två MKB:er är att MKB för järnvägsplanen behandlar effekter och konsekvenser av projektets driftskede och byggskede medan MKB för detaljplan enbart behandlar effekter och konsekvenser av detaljplanens genomförande, det vill säga när järnvägen är i drift. Detaljplanens MKB blir mer generell och allmänt hållen eftersom den reglerar markanvändningen och inte detaljutformningen och tekniska lösningar. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 8 2015-03-02 Figur 2.2 Karta som visar projektets planområden och ny järnvägssträckning. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 9 2015-03-02 2.2 Syfte Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den föreslagna markanvändningen kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap, kulturmiljö och hushållning med mark, vatten, material, råvaror och energi. Syftet är också att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Vidare syftar en MKB till att beskriva hur eventuella negativa miljökonsekvenser kan minimeras eller undvikas samt att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas och därmed uppfylla de krav som plan- och bygglagen samt Miljöbalken ställer. 2.3 Planprocessen Planering och byggande regleras genom plan- och bygglagen. Kommunen ska enligt PBL ha en aktuell översiktsplan (ÖP) som bland annat anger riktlinjer för mark- och vattenanvändningen inom kommunen. Detaljplaner utarbetas eftersom kommunen vill specificera markanvändningen inom ett mindre område/kvarter. I en översiktsplan redovisas grunddragen i kommunens markanvändning av mark och vatten, hur den bebyggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras samt hur kommunen ska tillgodose riksintressen och beakta gällande miljökvalitetsnormer. Översiktsplanen är kommuntäckande, vägledande och inte bindande för myndigheter och enskilda. För att uppföra ny bebyggelse eller ändra markanvändning krävs en detaljplan. Till detaljplaner som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan krävs en miljökonsekvensbeskrivning som följer med detaljplanens övriga handlingar i processen. En detaljplan ska grundas på de intentioner om markanvändning som anges i översiktsplanen. Detaljplanen är juridiskt bindande. I större projekt inleds arbetet ofta med att ett program för detaljplan tas fram. Därefter tas en samrådshandling för detaljplanen fram som sänds ut för samråd med berörda myndigheter, sakägare, allmänhet m fl. Inkomna synpunkter sammanställs i en samrådsredogörelse och eventuella revideringar görs av planförslaget som färdigställs till en slutlig detaljplan (granskningshandling). Detaljplanen ställs ut under minst tre veckor. Synpunkterna från utställningstiden sammanställs i ett utlåtande. Om synpunkterna medför väsentliga ändringar i detaljplanen ska en ny utställning ske, om inte går detaljplanen till kommunfullmäktige för antagande. Detaljplanearbetet för den nu aktuella detaljplanen föregicks av fördjupad översiktsplan och planprogram. 2.4 Behovsbedömning Planområdet föreslås tas i anspråk för sådant ändamål som enligt 4 kap. 34§ plan- och bygglagen innebär en betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning till detaljplanen och ändring av detaljplaner ska därmed tas fram och uppfylla kraven i 6 kap. 7§ Miljöbalken. I samband med planprogram för detaljplanerna gjordes en behovsbedömning. Slutsatserna av behovsbedömningen var att planen ansågs kunna innebära en betydande miljöpåverkan varför en miljöbedömning skulle upprättas. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 10 2015-03-02 2.5 Avgränsning av MKB Samråd avgränsning av MKB Varbergs kommun har enligt MB kap 6 § 13 samrått kring avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen med länsstyrelsen i Hallands län och Västra Götalands län samt berörda kommuner. Samrådet avslutades 6 mars 2015. Under samrådsskedet kommer avgränsningen och omfattningen av MKBn som tillhör detaljplanerna och MKBn som tillhör järnvägsplanen att vidareutvecklas. Här sammanfattas inkomna synpunkter på avgränsningen. Länsstyrelsen i Hallands län MKBn bör behandla klimatförändringar, motiven till valda alternativ, miljökvalitetsmål och andra nationella/regionala mål, sociala konsekvenser, byggnader som ev.riskerar få skador och sprickor, elektromagnetiskstrålningens påverkan på människor, påverkan på Natura-2000området, kumulativa effekter och indirekta konsekvenser. Eftersom detaljplanen ska vara färdig innan järnvägsplanen måste strandskyddet behandlas i detaljplanen. Gränserna mellan järnvägens MKB och detaljplanernas MKB ska diskuteras vidare. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Normalt bör MKB för detaljplaner som huvudsakligen omfattar järnvägsplaneområdet omfatta relevanta delar av järnvägsplanens MKB med tillägg av konsekvenser för åtgärder enligt detaljplanerna. Många infrastrukturåtgärder sammanfaller tidsmässigt i regionen varför regionala konsekvenser och regionala kumulativa effekter behöver behandlas i MKB för järnvägsplanen. Förslag på avgränsning Generellt ska en MKB till en plan enligt 6 kap. 12 och 13 §§ Miljöbalken innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till: • bedömningsmetoder och aktuell kunskap • planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad • allmänhetens intresse • att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder som föreslås. Bedömningsmetoder och aktuell kunskap Inför samråd av detaljplan är många utredningar för projektet i full gång, slutsatser om effekter och konsekvenser har i många fall ännu inte dragits. Därför kommer samrådshandlingen endast innehålla antagande om påverkan och effekter av ett genomförande av planen. Avsnittet om miljökonsekvenser kommer att utvecklas till granskningsskedet när utredningarna är färdiga. Planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad Detaljplanen och tillägget hanterar främst markanvändningen järnvägsändamål och har i övrigt inte särskilt många planbestämmelser som medför möjligheter och begränsningar. MKB:n blir därmed också övergripande och bedömer markanvändningens konsekvenser. Detaljplanen kan vid granskningskedet komma att omfatta fler planbestämmelser och MKB:n kan då komma att bli mer utförlig. Allmänhetens intresse De aspekter som MKB:n föreslås avgränsas till är de som bedöms ha väsentligast intresse för allmänheten. Andra planer och tillståndsprövningar I MKB till järnvägsplanen har fem nyckelfrågor pekats ut som de väsentligaste miljöfrågorna i järnvägsprojektet. Dessa är: • Natura 2000-området Getterön. • Förorenad mark Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 11 2015-03-02 • Klimatförändringar. Det har gjorts en utredning om högsta högvatten och skyfall. Trafikverket har tagit ett inriktningsbeslut om högsta högvatten vilket ger förutsättning för järnvägens utformning • Arkeologi i centrala Varberg • Masshantering Dessa aspekter beskrivs och bedöms utförligt i MKB för järnvägsplanen och föreslås beskrivas mindre utförligt i MKB för detaljplan. 2.5.2 Geografisk avgränsning MKB:n beskriver ett maximalt utnyttjande av berörda markområden enligt föreslagen detaljplan och ändring av detaljplaner. Detaljplanen och ändringen håller sig i stort till järnvägsplanens geografiska utbredning men är utvidgad i anslutning till Getteröbron, stationsområdet och Österleden. MKB för detaljplan och ändringen beskriver främst påverkan, effekt och konsekvenser på markanvändningen i direkt angränsande områdena, naturområden och stadsdelar, men även Varbergs tätort i stort. MKB:n beskriver indirekta konsekvenser eftersom planförslaget möjliggör saker bortom denna plan. Påverkan på det direkt berörda planområdet beskrivs mer ingående i järnvägsplanens MKB. Den direkta påverkan förslås beskrivas mer ingående där detaljplanen går utanför järnvägsplanen, d.v.s. vid Getteröbron och vid stationsområdet. 2.5.3 Avgränsning i sak Detaljplanens MKB föreslås hantera de aspekterna • som bedöms ha störst intresse för allmänheten • där åtgärder kan regleras i detaljplan • där markanvändningen anses få stora konsekvenser för kommunen De aspekter som detaljplanens MKB föreslås hantera mer ingående är: • Stads- och landskapsbilden • Kulturmiljö • Buller • Risk och säkerhet • Frilufsliv och rekreation • Förorenade områden 2.5.4 Avgränsning i tid I järnvägsplanen används prognosåret 2030 för nollalternativet och driftskedet, det vill säga när järnvägen är i drift. Samma prognosår föreslås användas för detaljplanen. 2.5.5 Avgränsning mot Trafikverkets MKB för järnvägsplan Nedanstående sakfrågor beskrivs inte alls i MKB för detaljplanerna med hänvisning till Trafikverkets parallella MKB-process för järnvägsplanen: • Påverkan under byggtiden • Masshantering De aspekter som föreslås hanteras mer övergripande i detaljplanernas MKB och mer utförligt i järnvägsplanens MKB är: Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 12 2015-03-02 • Naturmiljö • Vibrationer och stomljud • Elektronmagnetiska fält • Yt- och grundvatten • Luft 2.6 Alternativ Alternativa lägen för järnvägsträckningen har studerats tidigare i processen. I denna detaljplan beskrivs bara planförslaget och nollalternativet. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 13 2015-03-02 3 Tidigare utredningar & beslut I detta kapitel sammanfattas de tidigare utredningar och beslut som påverkar detaljplanen. 3.1 Kommunala planer 3.1.1 Översiktsplan för Varbergs kommun Av gällande översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 2010-06-15, framgår att Västkustbanan ska byggas ut till dubbelspår i en tunnel under staden. I översiktsplanen finns ett järnvägsreservat för tunneln. Av planens inriktningar framgår att utbyggnaden ska prioriteras och att ingen annan bebyggelse får tillkomma som förhindrar utbyggnaden av dubbelspår på Västkustbanan genom Varbergs stad och nytt stationsområde. 3.1.2 Fördjupning för stadsområdet Även den fördjupade översiktsplanen för staden, antagen av kommunfullmäktige 2010-06-15, stöder och möjliggör utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår och tunnel under staden. I fördjupningen finns järnvägsreservat för järnvägen ovan mark i enlighet med Regeringens tillåtlighetesbeslut. Fördjupningen lyfter också fram de stadsutvecklingsmöjligheter som järnvägens nya dragning i en tunnel under staden möjliggör, i form av utveckling av nya stadsområden och bättre tillgänglighet mellan staden och havet. 3.1.3 Planprogram År 2007 påbörjade kommunen detaljplanearbetet med att ta fram ett planprogram (Detaljplan Västkustbanan genom Varberg). Planprogrammet omfattar den korridor för tunnel, anslutande bana samt bangård som tagits fram i samband med järnvägsutredningen. Programmet omfattar förutom själva spårområdet även mark för bulleråtgärder, schakt, påslag med mera kring spåret. I planprogrammet delas sträckan in i sex olika delar. För dessa delar föreslås att fem nya detaljplaner och en ändrings-detaljplan (för bergtunnel-delen) tas fram parallellt med varandra och samordnas med framtagandet av järnvägsplanen samt att en gemensam miljökonsekvensbeskrivning upprättas för detaljplanerna och järnvägsplanen. I samband med planprogram för detaljplanerna gjordes en behovsbedömning. Slutsatserna av behovsbedömningen var att planen ansågs kunna innebära en betydande miljöpåverkan varför en miljöbedömning skulle upprättas. Den ursprungliga indelningen med sex detaljplaner har omarbetats till att delas in i två detaljplaner. En detaljplan som omfattar delarna ovan mark och en detaljplan som täcker Bergtunneldelen, där endast tillägg till befintliga detaljplaner krävs. Ett samlat dokument för sträckorna ovan mark ger en mer lättöverskådlig bild och en bättre läsförståelse än om det hade delats upp. 3.2 Trafikverkets tidigare utredningar & beslut Utbyggnaden till dubbelspår genom Varberg har utretts under lång tid. Den första utredningen genomfördes av dåvarande Banverket redan 1986. 1999 trädde Miljöbalken i kraft och projektet gjorde ett omtag enligt de nya reglerna med framtagande av förstudie och järnvägsutredning. Förstudien studerade en utbyggnad enligt alternativen befintlig sträckning, tunnel under staden och en sträckning öster om staden. Järnvägsutredningen studerade två olika korridorer för en sträckning i tunnel under staden. Följande beslut och händelser har varit viktiga för projektets fortsatta arbete: • Förstudie. Efter förstudien beslutade Länsstyrelsen i Hallands län i februari år 2000 att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. • Järnvägsutredning. När järnvägsutredningen var klar beslutade dåvarande Banverket år 2003 om att gå vidare med alternativ stadsmiljötunnel öst (SMTÖ). Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 14 2015-03-02 • Tillåtlighetsprövning. 2006 ansökte Banverket om tillåtlighet hos regeringen för SMTÖ. Tillåtlighet av regeringen krävs i stora och komplicerade projekt där olika intressen kan stå emot varandra. • Järnvägsplan. I årsskiftet 2012/2013 infördes ändringar i bland annat Lag om byggande av järnväg (1995:1649) och den 21 mars 2013 gav regeringen projektet sin tillåtlighet. Regeringens beslut om tillåtlighet gäller för den valda korridoren SMTÖ. Inom korridoren är inte järnvägens position bestämd när arbetet med järnvägsplanen börjar. Arbetet med järnvägsplanen startade i januari 2014. För en mer ingående beskrivning av Trafikverkets tidigare utredningar och beslut i projektet hänvisas till järnvägsplanens MKB. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 15 2015-03-02 4 Förutsättningar Kapitlet redovisar nuläget för de aspekter som beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. 4.1 Miljö Kapitlet redovisar nuläget för aspekterna stads- och landskapsbild, naturmiljö och kulturmiljö. 4.1.1 Stads- & landskapsbild Figur 4.1 Stads- och landskapsbild Detaljplan norra delen Det nordliga jordbrukslandskapet Järnvägen norrifrån kommer in i gränsen mellan det halländska kustlandskapet och det öppna flacka jordbrukslandskapet som kännetecknar större delen av det kustnära Halland. Området genomkorsars av den nordliga infarten, väg 41, och spåren från Västkustbanan går här ihop med Viskadalsbanan. Kustnära betesmark – Getteröns naturreservat Natur och rekreationsområdet vid Getteröns naturreservat är skapat av människor när Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 16 2015-03-02 utfyllnader gjorts i hamnen, området domineras av stora vassbälten, vattenbassänger samt stora strandängar vilket skapar ett rikt fågelliv. Mellan naturreservatet och järnvägen finns ett äldre kustnära beteslandskap. Bostadsbebyggelse Lugnet och Barnabro Öster om väg 41 ligger bostadsområdena Lugnet och Barnabro. Dessa innehåller radhus- och villabebyggelse med byggnadsår som varierar från 1950-talet fram till idag. Verksamhetsområde handel och industri Den norra delen av Varbergs tätort domineras till stor del av infrastruktur och verksamhetsområden. Bron över järnvägen mot Getterön reser sig över det flacka landskapet men är inte exponerad tack vare omgivande bebyggelse samt en höjd. Väster om befintlig järnväg upptas ett stort område av kommunens reningsverk och återvinningscentral och därefter hamnverksamhet. På den östra sidan av befintlig järnväg dominerar handel och småindustrin. Bebyggelsen utgörs av byggnader i 1-2 våningar som upptar hela kvarter. Mellan byggnaderna ligger stora asfalterade parkeringsplatser och angöringsgator. Innerstaden Siffrona hänvisas till figur 4.2. 1. Fästningen: Fästningsberget med slottet och de kraftiga bastionerna symboliserar mer än något annat staden Varberg. Byggnadsverken är uppförda från slutet av 1200-talet och framåt och har sedan dess varit en del av stadens karaktär. Fästningen fungerar i många hänseenden som ett landmärke att orientera sig efter såväl på land som till sjöss. 2. Platsarna: Området Platsarna ligger likt fästningen högt på ett berg med branta sidor. Den bildar därför en distinkt enhet. Under 1600-talet var Platsarna Varbergs stadsområde, men vid en stadsbrand 1666 ödelades höjden och stod sedan obebyggd, endast nyttjad som betesmark. Nuvarande bebyggelse härstammar från 1884– 1885 när en homogen småskalig trähusbebyggelse uppfördes. 3. Kurortsområdet: På det plana området nedanför fästningen och Platsarna ligger Societetshuset med sin park. Till miljön hör också varmbadhus vid Strandgatan, samt kallbadhus på pålar ut i havet. Området är lummigt till sin karaktär och de stora byggnadsvolymerna får gott om utrymme att stoltsera. 4. Hamnmiljön: Välbevarade rester från Varbergs småskaliga gamla hamn med magasin och tullhus bildar en liten enhet innan den storskaliga moderna hamnverksamheten tar över åt nordost. Figur 4.2 Innerstadens delområden 5. Den industriella hamnen: Hamnbassängen utanför Varberg omges helt av modern industriell hamnverksamhet med bl.a. färjeläge för person- och transporttrafik till Grenå. Hela området är slutet, bullrigt och industriellt till sin karaktär och till stora delar inhägnat. 6. Rutnätsstaden: Staden kring torget med rådhuset och kyrkan uppfördes efter stadsbranden 1666 enligt en rutnätsplan som avgränsas av de fyra Vallgatorna – Västra, Norra, Östra och Södra. 7. Esplanadstaden: Under det sena 1800-talet utvidgades Varberg norrut från rutnätsstaden. Esplanadstaden växte fram med kvarter symmetriskt kring den alléförsedda Eskilsgatan. Gatans fokus och huvudriktning är åt väster där järnvägsstationen, uppförd under samma period, är fondbyggnad. Till skillnad från rutnätsstaden är kvarteren i esplanadstaden inte konsekvent bebyggda ut i gatuliv utan här återfinns flera solitära byggnader av institutionell karaktär som ligger indragna i kvarteren med omgivande grönska. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 17 2015-03-02 8. Förstad: I ett halvmåneformat mönster kring rutnäts- och esplanadstaden ligger villabebyggelse av olika ålder som en slags ”förstad” eller trädgårdsstad. Gatumönstren i dessa delar är oregelbundna, beroende av topografin. 9. Stationsområdet: Mellan innerstaden och societets- och hamnmiljöerna går en nord–sydlig ”avskiljare” med järnvägen som stomme. Ända sedan järnvägen anlades på 1880-talet har kontakten mellan öst och väst begränsats. I takt med ökad exploatering på ömse sidor om järnvägen, mer biltrafik och ökad tågtrafik har barriären vuxit sig starkare med bland annat ökade bomfällningstider. Det nord–sydliga bandet har därför i hög grad påverkat såväl stadsutveckling som livet i staden. Till sin karaktär är avskiljaren relativt glest exploaterad av naturliga skäl. Ett antal solitära byggnader finns, till stor del omgivna av grönska, t.ex. stationsbyggnaden. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Från innerstaden till Västkustvägen Bebyggelsen är huvudsakligen bostadsbebyggelse, ett flertal större vägar går genom området. Stenstaden med sluten kvartersstruktur dominerar närmast centrala Varberg i övrigt dominerar villabebyggelse och lägre flervåningshus. Vid Sörse finns ett antal punkthus som ligger på en markerad höjdrygg i landskapet som syns vida omkring. Vid Sörse tunnas bebyggelsen ut och flera grönområden breder ut sig. Detaljplan södra delen Breared - stadsnära rekreationsområde Området är en del i ett större och välanvänt rekreationsområde. Området har tidigare nyttjats som betesmark vilket fortfarande avspeglas i landskapet. Uppe på höjden är grönstrukturen småskalig och omväxlande med öppna gläntor omslutna av välutvecklad brynvegetation. I sluttningen mot öster är marken mer eller mindre blockrik. Sluttningen genomkorsas av stigar. Övergången mot jordbrukslandskapet utgörs av kilformad brynvegetation som följer ägogränserna. Öster om bergssluttningen övergår landskapet i öppna fält med högvuxen gräsvegetation. Randzonen mellan stad och land är en flikig bård av rester av odlingsmark, rekreationsområden och bostäder. Bebyggelsen som omger fälten är till största del bostäder. Vid Marmorgatan finns ett villaområde. Nordväst om detta ligger ett lite äldre område med omväxlande friliggande villor. På de öppna fälten bedrivs inget jordbruk idag vilket innebär att de successivt håller på att växa igen. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 18 2015-03-02 4.1.2 Naturmiljö Riksintresse Kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp enligt 4 kap. MB: Områdena täcker hela Varberg. Se beskrivning av riksintressets värden under ”Friluftsliv & rekreation”. Detaljplan norra delen Riksintresse naturvård Klosterfjorden-Getterön enligt 3 kap Miljöbalken: Området är ett framstående exempel på ett kustlandskap som tydligt visar landskapets utveckling. Området består av varierad skärgårdskust med öar, utskjutande uddar och grunda vikar. I området finns ett välbevarat och varierat, öppet kulturlandskap av måttligt värde. Havsstrandängarna är även värdefulla rast, häcknings och vinterlokaler för vadare och sjöfågeI. I området finns hotade eller sårbara biotoper och arter. Växt- och djurlivet är mycket rikt. Natura 2000 – Getteröns naturreservat, enligt 4 kap Miljöbalken: Getteröns fågelreservat är utpekat enligt både fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Naturtyper är ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten, laguner, ler- och strandängar med glasört och andra ettåriga växter samt salta strandängar. Farehammarsviken i väster har alltid salt havsvatten, medan Bassängen normalt har mycket utsötat vatten. Detta beror på att Himleån mynnar i Bassängen, liksom renat vatten från Varbergs avloppsreningsverk. Landområdena utgörs till största delen av betade strandängar, som regelbundet svämmas över av havsvatten från Farehammarsviken. Skyddade områden enligt 7 kapitlet Miljöbalken Getteröns naturreservat: Getteröns naturreservat utgörs av samma område som Natura 2000-området. Ramsarområde: Området vid Getteröns naturreservat är även utpekat enligt den s.k. våtlandskonventionen som ett ramsarområde. Figur 4.3 Riksintresset och skyddade områden Strandskydd: 300 meter strandskydd gäller längs hela Hallands kust men det är upphävt förbi Varbergs hamnområde. Runt de större bäckarna gäller 100 meters strandskydd. Strandskyddet återinträder automatiskt när en detaljplan upphävs eller ersätts. Strandskyddet ska hävas i samband med detaljplanen. Särskilda skäl ska anges liksom hur växt- djurlivet påverkas inom de strandskyddade områdena. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 19 2015-03-02 Vattendrag Lassabackabäcken: Lassabackabäcken är kraftigt påverkad av mänsklig aktivitet, bäcken har rätats ut med åren. Bäcken påverkas av miljöfarlig verksamhet, av f.d. Lassabackadeponin samt har tillrinning från dagvattensystemet i de bebyggda områdena i Barnabro och Brunnsberg. Monarkbäcken: Monarkbäcken och Lassabackabäcken rinner samman ca 200 meter uppströms mynningen i Getteröns naturreservat. Bäcken är recipient till det kommunala reningsverket, vilket gör att delar av den är påverkat av uppvärmt vatten. Av den anledningen finns stora mängder varmvattenälskande fiskar i bäcken. Monarkbäcken hyser med stor sannolikhet uppväxtmiljöer för den akut hotade ålen. Den södra delen av bäcken har utsatts för uträtningar och utsläpp från miljöfarlig verksamhet. De högsta naturvärdena i Monarkbäcken finns i dagsläget i de nedersta delarna av bäcken, norr om Getterövägen inom Getteröns naturreservat. Naturinventeringar 2d Getterön: Dammar i de östra delarna av Getterön, nord-öst om detaljplanen, bedöms hysa en svag population av vanlig groda och eventuellt åkergroda. Figur 4.4 Områden med naturvärden enligt metoden för NVI 2a-d Getterön/Lassavägen/Ginstleden: Getterön har ett mycket rikt fågelliv. Inom området Getterön/Lassavägen/Ginstleden noterades vid inventering de rödlistade arterna hämpling och sånglärka. 4b Den befintliga bangården: Det befintliga bangårdsområdet med sandiga, grusiga marker och ruderatmarker har en mycket rik kärlväxtflora. Området är förmodligen största lokalen i landet för vissa rödlistade arter. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Naturinventeringar 4a Järnvägsparken och Engelska parken. Park med grova lövträd av bland annat alm, bok, björk, jakaranda, lind. På träden har tre rödlistade lavar påträffats. Sannolikt kan här finnas flera sällsynta lavar och insekter. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 20 2015-03-02 Detaljplan södra delen Skyddade områden enligt 7 kapitlet Miljöbalken Generellt biotopskydd: Området norr om Breared har tre stenmurar, en åkerholme och fyra dammar/märgelgravar. Vattendrag Brearedsbäcken: Brearedsbäcken har sina källflöden sydost om Varbergs sjukhus och mynnar i Vrångabäcken strax söder om Breareds bostadsområde. De nedre delarna nedströms detaljplanen är kraftigt påverkade av mänskliga aktiviteter såsom kulvertering, rätning, omgrävning och rensning. Uppströms detaljplanen är naturvärdena högre och anses vara en god reproduktionslokal för öring. Vrångabäcken: Avrinningsområdet ligger strax söder om Varbergs tätort och mynnar i Apelviken. Stora arealer jordbruksmark avvattnas till bäcken, vilket har medfört att den är synnerligen näringspåverkad. Öring har observerats i bäcken vid flera tillfällen och på flera delsträckor vilket tyder på att bäcken har nyttjats under lång tid som lek- och uppväxtområde. Även ål har observerats i bäcken. De högsta naturvärdena i Vrångabäcken finns i dagsläget mellan Västkustvägen och den befintliga järnvägen, samt längs en ca 150 meter lång sträcka nedströms järnvägen. Naturinventeringar 3a-m Breared : Kring Breared finns ett större sammanhängande område med goda förutsättningar som livsmiljöer för groddjur. Områdets storlek och förutsättningar talar för att populationer som lever där idag (större vattensalamander, mindre vattensalamander, vanlig groda, åkergroda och vanlig padda) är tämligen livskraftiga. Området inhyser flera dammar, vilket är av stor betydelse för populationerna. 3 i-m Österleden: I området runt Österleden finns höga naturvärden. Värdena består bland annat i märgelgravar med groddjursarter. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 21 2015-03-02 4.1.3 Kulturmiljö Detaljplan norra delen Riksintresse Figur 4.5 Riksintressen för kulturmiljö Riksintresse Varberg (det norra området på kartan): Riksintresset ligger i angränsande till detaljplanen, stationsområde och stationsparken ligger inom riksintresset. Slottet med delar från såväl dansk som svensk tid där befästningskonstens utveckling kan ses, samt nya användningar under 1800- och 1900-talen. Området för den medeltida staden Getakärr med kyrkoruin norr om nuvarande stadskärnan. Det tidiga 1600-talets stadsområde, Platsarna, som vid 1800-talets slut åter bebyggdes med trähus i glest, stadsmässigt mönster. Varbergs nuvarande stadskärna som anlades efter en stadsbrand 1666, med regelbunden rutnätsplan och avslutande, svagt radierande gator i norr och söder, med småskalig trähusbebyggelse, huvudsakligen från 1700- och 1800-talen. Bad- och kurortsmiljöer från 1800talet och 1900-talets början samt det sena 1800- talets stadsutvidgning mot norr, med järnvägsmiljön och annan bebyggelse. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 22 2015-03-02 Fornlämningar Figur 4.6 Fornlämningar i Varberg På höjden vid Lassatorp finns närmast järnvägen en registrerad fornlämning, en mindre stensättning (fnl Varberg 34:1). Vid besiktningen kunde ingen anläggning identifieras och mycket talar för att det är fråga om en naturbildning. Detaljplanen berör ett större fornlämningsområde, Varberg 60:1. Inom Varberg 60:1 kan kulturlager påträffas från staden Getakärr, Gamleby eller Gamla Varberg som upphörde 1584. Här har delvis omfattande medeltida stadslager och fynd påträffats i samband med upprepade arkeologiska kontroller genom åren. Området kring det nya stationsområdet kommer att förundersökas arkeologiskt, i syfte att kontrollera förekomsten av bevarade konstruktioner till hamnen och eventuella skeppsvrak. Området har tidigare legat i strandlinjen eller havet. Karaktärsområden Odlingslandskapet i norr: Huvuddelen av marken norr om Getteröbron fungerade som utmark/betesmark i äldre tid. Området väster om Lassavägen utgörs idag av naturbetesmark, belägen omedelbart intill Getteröns naturreservat. Som helhet visar miljön upp stora likheter med det landskap som funnits här sedan åtminstone medeltid, ett halländskt karaktärslandskap. Området öster om Lassavägen hade tidigare samma karaktär som landskapet väster om vägen. Betet har här emellertid upphört och igenväxningen gått långt. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 23 2015-03-02 Figur 4.5 identifierade karaktärsområden ur ett kulturmiljöperspektiv Figur 4.7 Kulturmiljön karaktärsområden Industriområde - Lassabacka och industrihamnen: Mycket av den mark som idag ligger väster om järnvägen var långt in på 1920-talet grund havsbotten. Getterövägen går idag över den plats som tidigare var ett vadställe när Getterön fortfarande var en ö. Idag domineras området av industribyggnader och detaljhandel. Även innerhamnen är byggd på utfylld mark. När järnvägen anlades runt år 1880 låg den till en början längst ned mot vattnet men redan under 1900-talets början hade utfyllnaden av inre hamnen på börjats. Kajen domineras idag av ett fåtal stora byggnader, tre höga sammanbyggda silos samt omlastningsytor. Stationsområdet: Historiska kartor visar att marken som stationsområdet ligger på tidigare varit havsbotten och/eller stränder som successivt fyllts ut under främst det sena 1800-talet och 1900-talet. I samband med att järnvägen drogs genom Varberg anlades också en järnvägspark. Denna fungerar som en buffert och en koppling mellan innerstaden och järnvägsstationen men även som en länk till Engelska parken. En stor del av stationsområdet består av bangården med som mest nio parallella spår samt två plattformar. Stationshuset ligger i den södra delen av stationsområdet. I norr ligger den halvcirkulära byggnad som ursprungligen var lokstallet. Idag fungerar lokstallarna mest som lagerlokal och är delvis förfallna och i dåligt skick på grund av bristfälligt underhåll. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 24 2015-03-02 Centrala Varberg: Centrala Varberg ligger precis i anslutning till planområdet för norra delen av detaljplanen. Se beskrivning under Bergtunneldelen. Utpekad kulturhistoriskt intressant bebyggelse Det finns enligt länsstyrelsens bebyggelseinventering några kulturhistoriskt intressanta byggnader i och i angränsande till detaljplanen. Inom planen ligger lokstallarna och två andra industribyggnader i tegel. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Riksintresse Varberg: Riksintresse ligger ovanför hela den norra delen av tunneln. Se beskrivning av riksintresset under detaljplan norra delen. Fornlämningar Tunnelns norra del berör två större fornlämningsområden, det är Varberg, 61:1 och 62:1. Inom Varberg 61:1 kan kulturlager påträffas från Varberg på Platsarna 1613 - 1666. Inom Varberg 62:1 kan kulturlager påträffas från Varberg inom Vallgatorna, från 1660-talet och framåt i tiden. I den södra delen ovanpå tunneln finns ett antal gravsättningar och högar på båda sidor om Västkustvägen. Karaktärsområden Centrala Varberg: I stadsdelarna Norrmalm och Norrdal ligger ruinen efter medeltidsstaden Getakärrs kyrka, det gamla tingshuset med höga träd och stenmurar samt den öppna plats som kallas Kreaturstorget. Den omgivande bebyggelsen är uppkommen efter 1880 på från början oplanerade fastigheter. Genomgående karaktäriseras området av friliggande villabebyggelse med inslag av flerfamiljshus och enstaka industrifastigheter. Framträdande inslag i bebyggelsen är bland annat ett egnahemsområde som anlades 1923-24 för järnvägsarbetare efter dåtidens trädgårdsstadsideal. Östermalm ingick i de planerade utbyggnaderna av Varberg som gjordes under 1800-talet. Planen var att dra ut rutnätsplanen åt öster. Området präglas av den strikta kvartersstrukturen och stadsmässiga bebyggelse närmast innerstaden men är inte lika tätt bebyggd i sina yttre områden och här kan trädgårdsstadens ideal skönjas. På höjden öster om Varberg anlades 1905 stadens första egnahemsområde på initiativ av en grupp anställda vid Varberg-Borås järnväg. Området söder om Varbergs innerstad bebyggdes helt oregelbundet och var en blandbebyggelse med bland annat flera jordbruk under 1800-talet. Här bosatte sig också många arbetare. Inom området ligger Varbergs äldsta kyrkogård, vilken kan ha tillhört staden på Platsarna. Centralt i området ligger Rosenfredsskolan med omgivande trädkrans av oxel. Kvarteren nordväst om skolan utgörs av den så kallade södra villastaden, ett område med större individualiserade villor uppförda vid förra sekelskiftet. Villorna är goda representanter för den tidens arkitekturströmningar. Stationsområdet:Tunnel berör på en mindre bit stationsområdet, se beskrivning under detaljplan norra delen. Södra Varberg: Delområdet Södra Varberg utgörs här av stadsdelarna Mariedal, Hästhaga, Sörse, Apelvikshöjd och Breared. Området domineras av bostadsbebyggelse från 1950-talen fram till 2000-talets början, allt från punkthus till villabebyggelse. Utpekad kulturhistoriskt intressant bebyggelse Det finns ett flertal kulturhistoriskt intressanta byggnader ovan tunneln, inom tillägget för detaljplanen, bl.a. inom rutnätsstaden. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 25 2015-03-02 Detaljplan södra delen Karaktärsområde Odlingslandskapet i söder Miljön kan översiktligt beskrivas som ett laga skiftespräglat landskap. Åkermarken är av sentida karaktär och starkt påverkad av det sena 1900-talets rationaliseringar. Raka linjer dominerar men förekomsten av stenmurar, trädridåer, en del öppna diken, flera märgelgravar och Vrångabäckens fåra bidrar till att skapa viss variation. Fornlämningar Några synliga fornlämningar ovan mark är inte kända, vilket bl.a. förklaras av att den höga uppodlingsgraden och det faktum att området fungerat som utmark under större delen av historisk tid. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 26 2015-03-02 4.2 Boendemiljö Kapitlet redovisar nuläget för aspekterna friluftsliv- och rekreation, risk- och säkerhet, buller, vibrationer, stomljud, elektromagnetsiska fält och luft. 4.2.1 Friluftsliv & rekreation Riksintresse Kustområdet i Halland, enligt 4 kap. MB: Området täcker hela Varberg. Kustområdet i Halland omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kapitlet Miljöbalken. Här ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp: I det större kustområdet från Bohuslän på västkusten till Oskarshamn på östkusten får fritidshusbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Bestämmelserna utgör inte hinder för utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Getterön - Årnäs - Balgöfjorden (FN7), enligt 3 kap. MB: Ligger väster om planområdet. Värdeomdömet är ”Länets sydligaste skärgårdsområde med utmärkta tillfällen till bad och båtsport. Området har dessutom en säregen och vacker natur och bjuder den specialintresserade på sällsynta naturupplevelser inom t.ex. geologi och ornitologi”. Figur 4.8 Områden och platser för friluftsliv och rekreation Detaljplan norra delen Grönstrategi Varbergs kommun pekar i sin Grönstrategi ut viktiga grönblå huvudstråk, se figur 4.9, som föreslås utvecklas och stärkas. De grönblå stråken är viktiga som rörelsestråk för både människor och djur, de skapar sammanhang inom och mellan grönytor och vattendrag, bidrar till en ökad orienterbarhet, identitet och förståelse för stadens struktur. Kuststråket: Kuststråket går i mötet mellan hav och land och består av allt från den populära och välbesökta strandpromenaden till Getteröns naturreservat. Idag utgör Varbergs hamn en barriär mellan stråkets två delar. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 27 2015-03-02 Tvärstråk: Grönstrategin föreslår att tre tvärstråk utvecklas, två berör den norr delen av den nya detaljplanen. Det norra tvärstråket går från hamnen till Brunnsbergsskogen där det delar sig i en gren till Hammerkulle och vidare mot Trönningebjär, och en annan gren mot Håstensskogen, Träslövs ängar och vidare ut mot Åkullaleden. Det mellersta stråket går genom centrums finmaskiga grönstruktur mot Karlbergsskogen via en ny grön boulevard. Figur 4.9 Gröna huvudstråk, Varbergs kommuns grönstrategi Tätortsnära rekreation Naturum Getterön: Naturum Getterön som drivs av Länsstyrelsen i Hallands län, ligger på kanten till naturreservatet och Natura 2000-området som beskrivs i kapitel Naturmiljö. Inom naturreservatet är tillgängligheten begränsad för besökare, men vid Naturum finns möjlighet att uppleva fågellivet. Varbergs centrala delar: I Varbergs centrala delar finns områden som nyttjas för rekreation som t.ex. Societetsparken, Järnvägsparken, omgivningarna kring Varbergs fästning och utmed strandpromenaden. Längs med kusten finns ett antal välbesökta badplatser. Tillgänglighet till kuststräckan hindras till viss del av industrispåren och verksamhetsområden i hamnen. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Grönstrategi Södra tvärstråket: Grönstrategin förslår att tre tvärstråk utvecklas, Det södra tvärstråket går delvis ovanför tunneln, genom Påskbergsskogen och Prästakullen för att sedan leda ut i jordbrukslandskapet och fram till Hamraskogen. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 28 2015-03-02 Detaljplan södra delen Grönstrategi Brynstråk: Brynstråket går i gränsen mellan stad och landsbygd. I söder avslutas stråket längs Vrångabäcken och fram till Apelviken, och skapar därmed en tydligare havskontakt för de boende i Breared. Stråket föreslås utvecklas i Breared över/under järnvägsområdet nära Österleden. Tätortsnära rekreation Breared : Brearedsområdet utnyttjas mycket för tätortsnära rekreation. I området finns mountainbikeklubbar, brukshundsklubb och orienteringsverksamhet. Även skolor och sjukhuset utnyttjar området. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 29 2015-03-02 4.2.2 Risk och säkerhet Person- och godstransporter på järnväg är generellt sett en säker transportmetod. Detta innebär också att farligt godstransporter på järnväg, ur ett generellt olycksperspektiv, är säkrare än motsvarande transport på exempelvis vägnätet. Typer av olyckor De tänkbara olyckssituationer längs den aktuella bansträckningen som kan leda till skadade och dödade människor är: Urspårning: Urspårning drabbar i första hand resenärer. Människor som befinner sig i banans närhet och byggnader som är belägna i omgivningen kan också påverkas negativt. Den mekaniska trögheten medför att kraften vid en urspårning är riktad framåt och ett urspårat tåg stannar därför oftast inom spårområdet. Att vagnar hamnar längre än 10 meter från rälsen är mycket ovanligt. Kollision: Kollision innebär att två tåg kolliderar med varandra eller att ett tåg kolliderar med någon tung konstruktion belägen i närheten, t.ex. en bropelare. Kollisoner kan i värsta fall leda till stora konsekvenser för både omgivning och resenärer. Kollision mellan två tåg på samma spår är mycket osannolik tack vare järnvägens signalsystem som förhindrar att fler än ett tåg befinner sig på samma blocksträcka. Brand: Brand kan uppstå på stationen, i tunnlarna och i anslutning till dessa. En brand i tåg kan uppstå av olika orsaker såsom elfel, tjuvbroms eller motorbrand. Sabotage och anlagd brand räknas också som en orsak till brand i anläggningen. Konsekvenserna av en brand beror av var branden startar samt i vilket skede branden upptäcks. Olyckor med farligt gods: Med farligt godsolycka avses endast de olyckor där det farliga godset har spridits utanför behållaren. Konsekvenserna begränsas oftast till inom 30-50 meter från utsläppspunkten men vid stora olyckor som explosioner och gasutsläpp kan omgivningen drabbas hundratals meter från utsläppspunkten. Plankorsningsolyckor: Plankorsningar förekommer enbart i nollalternativet. Inom Varbergs tätort finns sex plankorsningar med helbom/halvbom, två med fålla/grind, samt sex utan skydd. Personolyckor: Personolyckor antas ha sin grund i att personer vistas för nära spåren, fastnar/ kläms/ faller på spår eller i station. Personpåkörning är den vanligaste olyckstypen på järnväg. Orsaker till personpåkörning är oftast plankorsningsolyckor eller att obehöriga befinner sig i spårområdet. Det senare innefattar även självmord. Sabotage/Terrorism: Sabotage/terrorism kan orsaka skador på anläggningen som leder till olycka eller direkta skador på person. Det omfattar vitt skilda händelser, t.ex. mindre skadegörelse, anlagd brand och större explosioner. Detaljplan norra delen År 2014 var antalet godståg 29 tåg/dygn norr om stationsområdet. År 2030 är prognosen för nollalternativet 38 tåg/dygn norr om stationsområdet. År 2030 är prognosen för planförslaget också 38 tåg/dygn. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner År 2014 var antalet godståg genom Varberg 19 tåg/dygn söder om stationsområdet. År 2030 är prognosen för nollalternativet 20 tåg/dygn söder om stationsområdet. År 2030 är prognosen för planförslaget 26 tåg/dygn. Detaljplan södra delen År 2014 var antalet godståg genom Varberg 19 tåg/dygn söder om stationsområdet. År 2030 är prognosen för nollalternativet 20 tåg/dygn söder om stationsområdet. År 2030 är prognosen för planförslaget 26 tåg/dygn. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 30 2015-03-02 4.2.3 Buller Riktvärden i driftskedet Inledning Trafikverket (dåvarande Banverket) och Naturvårdsverket har gemensamt tagit fram riktvärden för buller och vibrationer från spårtrafik som redovisas i rapporten Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik – riktlinjer och tillämpning. Eftersom planförslaget innebär ombyggnad av vägarna Getteröbron och Österleden redovisas även riktvärden för vägtrafikbuller. Riktvärden för buller från vägtrafik kommer från Infrastrukturinriktning för framtida transporter. Riktvärden för buller från spårburen trafik I projekt Varbergstunneln tillämpas bullerriktvärden enligt planeringsfallet väsentlig ombyggnad av bana för järnvägssträckor i markplan norr om tunnelmynningen, se tabell 11.1. Motivet är att det på detta avsnitt redan i nuläget finns en dubbelspårig järnväg. Söder om tunneln och till Österleden går den nya järnvägen huvudsakligen i en helt ny sträckning på mark som idag används för andra ändamål. För denna del tillämpas därför planeringsfall nybyggnad av bana, se tabell 11.2. I nollalternativet gäller riktvärden för befintlig miljö, bana vid bebyggelse, se tabell11.3. Vid tillämpning av riktvärdena för åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I alla planeringsfall ovan finns dock ett högsta acceptabla värde. För att klara detta kan åtgärder behöva vidtas utan att de är samhällsekonomiskt lönsamma. Vid planeringsfallet nybyggnad av bana anger de högsta acceptabla värdena att inga boende ska behöva utsättas för maximal ljudnivå inomhus i sov- och boningsrum över 50 dBA respektive över dygnsekvivalent ljudnivå 65 dBA i utemiljön. Vid planeringsfallet väsentlig ombyggnad av bana vid bebyggelse anger de högsta acceptabla värdena att inga boende ska behöva utsättas för fler än fem störningstillfällen under en natt (kl 22.00 – 06.00) med maximal ljudnivå inomhus i sovrum över 55 dBA. I utemiljön ska inga boende behöva utsättas för dygnsekvivalent ljudnivå över 70 dBA. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. I planeringsfallet befintlig miljö, bana vid bebyggelse, gäller samma högsta acceptabla värden som i väsentlig ombyggnad av bana. Riktvärden för externt industribuller från godsbangården Vid den planerade godsbangården tillämpas riktvärden för externt industribuller. Naturvårdsverket anvisar följande riktvärden avseende externt industribuller vid bostäder: Leq 50 dBA dagtid vardagar, kl 07-18 Leq 40 dBA, nattetid, kl 22 – 07 Leq 45 dBA, övrig tid De av Naturvårdsverket anvisade riktvärdena benämns för övergångsregler och gäller tills en ny vägledning är antagen. Naturvårdsverket och Boverket redovisade ett förslag till vägledning med nya riktvärden för externt buller från industrier och verksamheter den 30 april 2014. Fram till dess att den nya vägledningen träder i kraft tillämpas övergångsreglerna. Motivet till att buller från tågrörelser och övriga arbeten inom godsbangården jämförs med riktlinjer för externt industribuller är att karaktären på ljudet från godsbangården bedöms vara annorlunda jämfört med karaktären på ljud från tåg i linjetrafik. Ljud på godsbangården orsakas främst av att tåg framförs i låg hastighet, men det förekommer också perioder då dieselloken står på tomgång. Det kan vidare antas att bromsgnissel förekommer i betydligt större omfattning jämfört med vad fallet är på ordinarie järnvägssträckor. Dessutom förväntas metalliska dunsar uppstå bland annat då vagnar kopplas ihop. Ett annat motiv är att praxis, i de allra flesta fall fram till nu, har varit att buller från godsbangårdar jämförts med riktvärden för externt industribuller. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 31 2015-03-02 Riktvärden för buller från vägtrafik För ny- eller ombyggnad av vägar gäller riktvärden enligt tabell 11.4. För befintliga vägar (nollalternativet) tillämpas i de flesta situationer dygnsekvivalent nivå 65 dBA utomhus vid bostäder som riktvärde. Tabell 4.1 Bullerriktvärden från utkast MKB järnvägsplan Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 32 2015-03-02 Detaljplan norra delen Norr om Getteröbron Befintlig järnväg är idag dubbelspårig norr om Getteröbron. Det finns i nuläget inga bullerskyddsskärmar vid de befintliga järnvägsspåren. Ett område med verksamheter och bostäder finns mellan järnvägen och Västkustvägen. Öster om Västkustvägen finns ytterligare bostadsområden. Bostäderna i dessa båda områden exponeras för buller både från järnvägen och Västkustvägen. På båda sidor om Västkustvägen finns bullerskyddsskärmar vid bostäderna. Centrala Varberg Bangårdssområdet är en stor källa till detta buller i centrala Varberg. Bostäder främst flerfamiljshus i centrala Varberg berörs idag av buller men riktvärden för befintlig miljö uppfylls. Detaljplan södra delen I den södra delen finns ingen järnväg bara Österleden som bidrar till trafikbullerpåverkan på befintlig bebyggelse i anslutning till den södra delen av detaljplanen. 4.2.4 Vibrationer & stomljud Vibrationer Vibrationer är svängningar i marken. När tåg framförs uppstår vibrationer i banvallen som sedan sprids vidare ut i omgivningen. Vibrationernas storlek och utbredning beror på en rad olika faktorer, bland annat tågens vikt och hastighet, banvallens uppbyggnad samt omgivande marks egenskaper. Till exempel genererar godståg oftare högre vibrationer än persontåg. Vidare medför lösare jordar (lera) högre vibrationer och ett större påverkansområde. I fasta jordar är risken mindre för vibrationsnivåer och spridningen är även mer begränsad. Stomljud Stomljud uppstår genom att vibrationer, orsakade av ett passerande tåg, sprids genom marken till närliggande byggnader och sätter konstruktionen i svängning som i sin tur avger ett lågfrekvent muller som i vissa fall kan höras inomhus. Stomljud är framför allt en fråga att beakta vid bostäder i närheten av tågtunnlar. 4.2.5 Elektromagnetiska fält Elektriska och magnetiska fält med vitt skilda ursprung omger oss i vår vardag. De magnetiska fält som alstras från järnvägen är starkast närmast järnvägens kontaktledningar, men avtar snabbt med avståndet från ledningarna. Forskning kring påverkan från magnetiska fält på människors hälsa pågår och det har ännu inte kunnat fastställas att fälten medför några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden eller skyddsavstånd finns inte fastslagna i Sverige. För att vara på säkra sidan tillämpas därför den så kallade försiktighetsprincipen, vilken innebär att man har tagit fram värden att jämföra med som innebär att man med marginal underskrider nivåer som kan innebära risk för hälsan. Trafikverkets målsättning är att det genererade elektromagnetiska fältet från kontaktledningen vid bostäder och stadigvarande arbetsplatser ska understiga värdet 0,4 μT som årsmedelvärde. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 33 2015-03-02 Figur 4.2.4.1 Illustration av magnetfältets storlek i olika miljöer (Källa: Trafikverket) Figur 4.10 Till vänster, illustration över magnetfältets styrka på olika avstånd från järnvägen när tåget passerar. Detta tillfälligt högre magnetfält varar i ett par minuter för att sedan avta när tåget är långt borta, enligt illustrationen till höger. Den sammantagna effekten på omgivningen beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen som årsmedelvärden i enheten μT (mikro Tesla). (Källa: Trafikverket) För den befintliga järnvägen finns inga kända problem orsakade av elektromagnetiska fält genererade av järnvägsanläggningen. 4.2.6 Luft Luftföroreningar är ett problem både globalt och lokalt. Den globala påverkan är i form av växthusgaser, ämnen som orsakar förändring i vår planets energibalans. Lokala föroreningsproblem påverkas inte bara av utsläppen i sig utan också av meteorologiska förhållandena och geografiskt läge (topografi, läge i förhållande till kust, berg med mera). Spårtrafik kan ge upphov till höga halter av partiklar, särskilt i tunnlar och på underjordiska stationer. Partiklarna består till stor del av järn och är genomsnittligt större än partiklar i gatumiljön. En betydande del av partiklarna kommer från tågens hjul och bromsar. Området som berörs har indelats i fyra zoner/delområden. Nuläget har bedömts i respektive zon och redovisas i figur 4.11. Bedömningarna baseras på och omfattar dygnsmedelvärden av ämnena kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10). Figur 4.11 Bedömd situation i dagsläget Ämne Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Kvävedioxid (NO2) God Bra Mindre bra God Partiklar (PM10) God Bra Mindre bra God Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 34 2015-03-02 Figur 4.12 Zonindelning för luftkvalitet längs järnvägskorridoren Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 35 2015-03-02 4.3 Naturresurser Kapitlet redovisar nuläget för aspekterna förorenade områden samt yt- och grundvatten. 4.3.1 Förorenade områden Ett förorenat område är en plats som är så förorenad att den kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I ett sådant område är uppmätta halter i mark, grundvatten, ytvatten eller sediment högre än de lokala bakgrundshalterna. Det förorenade området kan även utgöras av en byggnad eller anläggning som förorenats till följd av den verksamhet som bedrivits där. Detaljplan norra delen Figur 4.13 Förorenade områden Siffrorna i rubriken är kopplade till figur 4.13. 1. Lassabackadeponin Deponin startade 1962 och avslutades 1979 och utgörs av hushållsavfall, industriavfall, byggavfall, sjukhusavfall och slakteriavfall. Det förekommer deponimassor ner till 8 meters djup under markytan inom de centrala delarna av deponin. Det finns föroreningar och näringsämnen i såväl jord som lakvatten. Området avvattnats till Lassabackabäcken. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 36 2015-03-02 2. Valenområdet Marken inom fastigheterna innehåller restprodukter från verksamheter bland annat slagg och aska innehållande halter av tungmetaller, främst bly och zink. Även grundvattnet innehåller förhöjda halter av bly och zink. Valendiket avvattnar norrut och flödar samman Lassabackabäcken. 3. Vivabs område Marken inom reningsverket utgörs av fyllnadsmassor som överlagrar naturlig havsbotten. Under 1950- och 1960-talet användes området som deponi för bland annat hushållssopor och slaktavfall. Ytvattnet i Monarkbäcken har lakvattenkaraktär och innehåller förhöjda halter av flyktiga kolväten och metaller. Monarkbäcken rinner norrut och flödar samman med Lassabackabäcken. 4. Monarks fabrik Monarks cykelfabriks verksamhet har bland annat inneburit avfettning och rostskyddsbehandling i kadmium- eller kopparbad, förnickling, förkromning och förzinkning. Tidigare släpptes processavloppsvattnet ut till Monarkbäcken. Andra verksamheter har bedrivit metallytbehandlingsverksamhet som genererat avfall i form av metallhydroxidslam och färgrester. Det har även förekommit processer som inneburit användning av klorerade lösningsmedel. Vid undersökningar av grundvattnet i området har trikloretylen påvisats. 5. Oljedepå och cisterner I området finns några oljecisterner kvar. I cisternerna förvarades eldningsoljor, diesel och kreosot. Området är utfyllt med deponimassor. Området är delvis sanerat efter att förhöjda halter av petroleumämnen påvisats i marken. 6. Nedströms Kvarteret Renen Marken, jordgrundvattnet, berggrundvattnet och dagvattensystemen kring Renen 13 är kraftigt förorenad av klorerade lösningsmedel. Varbergs kommun har upprättat restriktionsområden, inom dessa restriktionsområden krävs anmälan till kommunen i samband med borrning i berg och provpumpning av vatten. Halterna klorerade lösningsmedel i det ytliga jordgrundvattnet ner mot järnvägsområdet är svagt förhöjda. Halterna i det djupare liggande jordgrundvattnet och berggrundvattnet är mycket högre än normalt. 7. Järnvägsområde Söder om Getteröbron till i nivå med kvarteret Renen innehåller fyllnadsmaterialet under bangården förhöjda halter av metaller, PAH och petroleumämnen. Från järnvägsstationen och norr ut till i nivå med kvarteret Renen är halterna förhöjda men lägre än spårområdet norrut. Markgrundvattnet i detta område innehåller förhöjda halter av metaller och klorerade lösningsmedel. Fyllnadsmaterialet under de befintliga spåren norr om Getteröbron samt söder om stationen bedöms vara vanligt banvallsmaterial. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Längs bergtunnelsträckningen kan det inte uteslutas att föroreningar (främst klorerade lösningsmedel) kan finnas i berggrundvattnet, men risken bedöms som liten. Risken bedöms som liten eftersom: • Ingen större industriell verksamhet (föroreningskälla) inom detta område • Spridningsriktningen av föroreningar i berggrundvattnet från Kv Renen bedöms främst vara riktad mot nordväst, alltså inte mot bergtunnelsträckningen • Föroreningar i berggrundsvattnet har intill befintligt järnvägsområde vid Kv Renen påträffats på djupare nivåer (> 50 m u my). Tunneln kommer anläggas relativt ytligt i berget (ca 15-25 meter ner i berggrunden, som ligger ca 3-10 m u my), vilket gör att spridningsförutsättningarna är små. Detaljplan södra delen I den planerade sträckningen, söder om bergtunneln finns jordbruksmark och ingenting tyder på förekomst av föroreningar i jord eller grundvatten. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 37 2015-03-02 4.3.2 Yt- och grundvatten Inom det område som berörs av planförslaget finns inga större ytvattendrag. Det enda något större vattendrag som finns i närheten är Himleån som avrinner till Farehammarsvikens innersta del en knapp kilometer norr om planförslaget Detaljplan norra delen. Grundvattenförhållandena, sett norrifrån, längs korridoren utgörs främst av områden med ofta mäktiga lager av finkorniga sediment vilket innebär begränsade grundvattentillgångar. Inom dessa områden är det dock inte ovanligt att det under de tätare lagren kan finnas vattenförande lager med en viss kapacitet. Vattnet från dessa lager håller dock ofta förhöjda kloridhalter vilket även berggrundvattnet gör i dessa områden. Inom delen från Lassabackadeponin fram till stationsområdet är grundvattnet till stora delar förorenat på grund av industriell verksamhet och lakvattenläckage från deponin. I höjd med Lassabackadeponin berör planförslaget två mindre vattendrag i form av diken/ bäckar, Monarkbäcken och Lassabackabäcken. Båda bäckarna, som flyter samman nedströms järnvägen, avleder primärt dagvatten och i de nedre delarna även lakvatten samt renat spillvatten från avloppsreningsverket. Högsta beräknade havsnivåer påverkar stora delar den norra detaljplanen. Figur 4.14 Vattendrag i planområdets närhet, avrinningsområden samt högsta beräknade havsnivåer Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Inom Bergtunneldelen finns inga naturliga vattendrag av betydelse. Jordlagren är mestadels relativt tunna och används normalt inte för grundvattenuttag. Utifrån bedömningar gjorda i samband med borrningar av energibrunnar, så är berget (charnockit och gnejs) ofta måttligt till rikligt vattenförande beroende på förekomst av såväl brantstående som horisontella spricksystem. Några grundvattenuttag av betydelse, för dricksvattenförsörjning görs dock knappast inom Bergtunneldelen. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 38 2015-03-02 Detaljplan södra delen I området söder om bergtunneln korsas järnvägskorridoren av Vrångabäcken och dess norra delflöde Brearedsbäcken. Vattendragen som tillsammans avvattnar ca 500 hektar, huvudsakligen jordbruksmark uppströms korridoren, är på vissa sträckor kulverterade. Söder om bergtunneln finns under relativt tjocka lerlager vattenförande sand- och grusskikt med goda uttagsmöjligheter. Riskerna för höga kloridhalter bedöms inom detta område vara lägre än i jordlagren norr om Varberg. Några föroreningar i grundvattnet bedöms inte heller förkomma inom denna delsträcka, till skillnad mot de norra delarna. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 39 2015-03-02 5 Planförslag 5.1 Detaljplan norra delen I detaljplanens norra del, innan järnvägen går ner i ett tråg ca 400 meter söder om Getteröbron, ingår anläggande av en ny godsbangård och en ny Getteröbro söder om den befintliga. Inom järnvägsområdet anläggs fördröjningsdammar för dagvatten, servicevägar, teknikhus samt bullerskydd för bostäder och naturområde. Varbergs nya stationsområde planeras cirka 150 meter norr om befintlig station. Baggensgränd och Magasinsgatan förlängs i riktning mot Östra Hamnvägen. Det nya plattformsområdet är nedsänkt i ett öppet tråg. Söder om plattformarna övergår det öppna tråget i en täckt betongtunnel. Ovan betongtunneln anläggs det nya stationsområdet innehållande stationsbyggnad, hållplatslägen för regional- och lokalbusstrafik, torg, parkeringsytor samt byggrätter för parkeringsgarage, kontor och handel. Möjlighet att passera tråget samt nå plattformarna kommer att finnas både i anslutning till stationsbyggnaden och 100 meter norr ut, via en gång- och cykelbro med ytterligare nedgångar till plattformarna. Figur 5.2 Järnvägen i tråg 5.2 Bergtunneldelen, ändring av detaljplaner Denna detaljplan hanterar endast de delar av järnvägsutbyggnaden genom Varberg som berör mark som sedan tidigare är detaljplanelagd och där det inte har ansetts nödvändigt att göra ny detaljplan. Detta innebär att denna plan möjliggör byggande av järnvägstunnel med början i norr i höjd med Magasinsgatan och med slut i söder vid Västkustvägen. Planen tillåter att järnvägstrafik får anläggas i tunnel under både kvartersmark och allmän platsmark. I planområdets norra del kommer järnvägen att gå i en betongtunnel under bebyggelsen för att sedan, i höjd med Västra Vallgatan/Engelbrektsgatan, övergå i en bergtunnel. Tunneln utformas som en dubbelspårstunnel. Parallellt med denna kommer det att gå en servicetunnel som även kan tjänas som räddningstunnel. Servicetunneln förläggs på spårtunnelns västra sidan och med jämna mellanrum kommer det att finnas förbindelser mellan de båda tunnlarna. Tunneln kommer att gå under bebyggelsen med ett varierande djup mellan 8- 25 meter under markytan. Planerad betongtunnel blir 300 meter lång och bergtunneln ca 2,8 km lång. För att minimera grundvattensänkning innehåller detaljplanen en bestämmelse om att tunnlar ska tätas. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 40 2015-03-02 I planen ingår även den nordliga nedfarten till räddnings- och servicetunnelns mynning som planeras komma ut i nuvarande järnvägsparken. 5.3 Detaljplan södra delen En service- och räddningstunnelutgång planeras i rekreationsområdet norr om detaljplanens södra del. Utgången placeras i bergsluttning och i anslutning till befintlig grusväg för att i möjligaste mån anpassa sig till rekreationsområdet. Den bildar tillsammans med ett naturområde en egen plandel i anslutning till detaljplanens södra plandel. I detaljplanens södra del, mellan bergtunnelmynningen och Österleden, går järnvägen först en sträcka i ett betongtråg innan järnvägen kommer upp i höjd med befintlig mark för att sedan passera över Österleden. Inom järnvägsområdet kommer det att anläggas fördröjningsdammar för dagvatten, servicevägar, teknikhus samt bullerskydd för bostäder och rekreationsområdet. Befintliga kommunikationstråk, inom planområdet i söder, kommer att skäras av i och med den nya järnvägens sträckning. Nytt läge för befintligt reakreationsstråk föreslås samt tillfart till berörda fastigheter. Österleden föreslås gå under den nya järnvägen och utformas med en dubbelriktad körbana samt en gång- och cykelväg. Utanför planområdet, vidare söderut går järnvägen på samma höjd som befintlig marknivå. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 41 2015-03-02 6 Nollalternativ I Miljöbalkens sjätte kapitel framgår att en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en ”beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd” (6 kap. § 7 Miljöbalken). Detta brukar kallas för nollalternativet. Nollalternativet är den situation som kan antas bli följden av att planerad utbyggnad av Västkustbanan inte blir av och avser en situation år 2030 eftersom Trafikverket har 2030 som prognosår. Västkustbanan är en viktig länk i ett framtida transportsystem för Halland och Västkusten och regionerna Oslo–Göteborg–Köpenhamn/Malmö. Under de närmaste åren kommer stora delar av övriga avsnitt av Västkustbanan att byggas ut till dubbelspår. Efter hand som fler sträckor blir klara kommer trafiken att öka. För Västkustbanan i sin helhet antas att år 2030 är Hallandsåstunneln, Västlänken och Ängelholm – Romares väg i Helsingborg genomförda. I nollalternativet finns det inom Varbergs tätort sex plankorsningar med helbom/halvbom, två med fålla/grind, samt sex utan skydd. Miljösituationen i området är ungefär som idag. Nollalternativets påverkan, effekter och konsekvenser beskrivs för varje miljöaspekt. Figur 6.1 Dagens station- och bangårdsområde Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 42 2015-03-02 7 Miljökonsekvenser 7.1 Miljö 7.1.1 Stads- & landskapsbild - Konsekvenser nollalternativ Enligt nollalternativet går järnvägstrafiken liksom idag fortsatt längs med havet och järnvägen skär av staden från havet. Tågresenärerna får fortsatt en vacker upplevelse av stads- och landskapsbild som kan locka till att stanna och uppleva Varberg. I centrala Varberg ligger bangården kvar som en bred visuell barriär mellan bebyggelse och havet. - Konsekvenser planförslag Detaljplan norra delen Norr om Getteröbro Den nya bangården och järnvägen norr om Getteröbron kommer att påverka landskapsbilden genom tillkommande bullerskydd, tillkomst av sex spår, servicevägar och teknikhus. Godsbangården och den nya järnvägsanläggningen kommer att vara exponerad främst från bron och Lassavägen/naturområdet väster om spåren samt från väg 41. Från handelsområdet kommer järnvägsområdet inte vara exponerat. Landskapsbildsupplevelsen från Lassavägen kan bli negativt påverkad om inte stor hänsyn tas till utformning av bullerskydd. Mötet med staden norrifrån längs med väg 41 påverkas negativt eftersom siktlinjer mot havet kan komma att brytas p.g.a. bullerskydd. Utformningen av området mellan järnväg och väg och erforderliga bullerskydd är viktig för att skapa en inbjudande entré till staden. Getteröbron Getteröbro är inte så exponerad idag på grund av hög bebyggelse, den f.d. tippen och vegetation runt omkring. Den nya Getteröbron kommer att bli högre än dagens bro och ramperna längre, vilket gör att den bedöms bli mer påtaglig än idag. Miljön runt den nya bron är storskalig varför konsekvenserna bedöms bli små. Tråget Visuellt minskar barriären mellan stad och hav när spårantalet minskar och spåren förläggs nedsänkta i ett tråg. Tråget med dess väggar och kontaktledningar som sticker upp ovan marknivå kan innebära en visuell försämring i närheten av tråget. För att minska negativa konsekvenser är gestaltningen av tråget och dess omgivning av stor betydelse. Centrala Varberg Planförslaget kommer att innebära möjligheter till stora förändringar för stadsbilden i centrala Varberg. Den befintliga bangården flyttas, spårområdet sänks ner och barriäreffekterna mellan stad och hav minskar. Ny bebyggelse möjliggörs längs med spårområdet och ovanpå spårområdet vid den nya stationen. Den minskade visuella barriäreffekten och tillkommande central bebyggelse kan ge positiva och ökade upplevelsevärden för staden och en stärkt stadsbild. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Stora delar av Järnvägsparken kommer att tas i anspråk vid byggande av en servicetunnel. En ny park kommer troligen komma att etableras igen. Denna förändring kan komma att innebära en stor påverkan på stadsbilden. Det är viktigt med gestaltning av servicetunnlen samt den nya parken. Detaljplan södra delen Området väster om Österleden kan ses som en del av Varbergs stad och därmed naturligt att omvandla från jordbruksmark till stadsändamål. Översiktsplan för Varbergstätort föreslår blandad bebyggelse i området söder om föreslagen järnväg fram till Österleden. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 43 2015-03-02 Tunnelmynningar I det kuperade och attraktiva landskapet i Breared kommer tåg- och servicetunnlar ut ur berget. Det känsliga landskapet kommer att påverkas negativt av tunnelmynningarna. För att minska intrånget i landskapet föreslås tunnelmynningarna ligga i mindre exponerade lägen samt att mynningarna föreslås gestaltas så att de smälter in i landskapet. Ny järnvägssträckning Den nya järnvägssträckningen norr om bebyggelsen i Breared gör ett stort intrång i det öppna landskapet. Bullerskydden utformas med murar och bullerskyddsvallar som knyter an till landskapets nuvarande karaktär vilket kan minska påverkan på det öppna landskapet. Österleden Landskapet runt Österleden är öppet och de föreslagna förändringarna där järnvägen går i en bro över Österleden kommer att bli en påtaglig förändring. Området är redan idag påverkad av infrastruktur varför området bedöms vara mindre känsligt. Nya dagvattendammar som tillskapas kan bli ett positivt inslag i landskapsbilden. Dammar är idag en del av landskapsbilden i den södra delen av planområdet. 7.1.2 Naturmiljö - Konsekvenser nollalternativ Verksamheten fortsätter på den centrala bangården och livsmiljöer för de många rödlistade arterna där förblir orörd. Inga intrång sker vid Breared och naturvärden här påverkas därmed inte. - Konsekvenser planförslag Detaljplan norra delen Norr om Getteröbron Natura 2000-området, riksintresse för naturvård, naturreservat och Ramsarområde vid Getterön kommer att påverkas av planförslaget. Påverkan, konsekvenser och skyddsåtgärder hanteras i tillståndsprövningen för Natura 2000-området. Tillståndsprövningen ska vara klar innan detaljplanen antas. Den föreslagna nya godsbangården gör att spårområdet kommer närmre naturreservatet. Det är svårt att veta hur fågellivet påverkas av aktiviteterna och trafikeringen på den nya godsbangård och spårområdet. Bullerskydd föreslås på den västra sidan av den nya godsbangården för att minska störningarna på djurlivet. Biotopskyddade småvatten påverkas negativt i den nordligaste delen av planområdet. Nuvarande bangård Borttagning och omläggning av spår påverkar nuvarande bangård som livsmiljö för många rödlistade arter, främst kärlväxtflora och insekter. Det kan leda till att arter försvinner vilket kan ge stor negativ påverkan på sällsynta och utrotningshotade arter. Lassabäcken/Monarkbäcken Det är viktigt med vattenkvaliteten av dagvatten som släpps i Lassabackabäcken eftersom den leder genom Natura 2000-området. Förslag på hanteringar av dagvatten samt att mark från f.d. tippen under spårområdet omhändertas bedöms bidra till att belastningen på bäckarna minskar. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Naturmark ovan tunneln bedöms generellt inte påverkas av anläggningen. Kustzonens naturvärden bedöms påverkas positivt av att järnvägen förläggs i tunnel. Norra tunnelmynningen Järnvägsparken kommer att ligga i nära anslutning till bergtunnel och betongtunneln. Nedgången till servicetunneln föreslås ligga i kanten av parken. Järnvägsparkens naturvärden kan påverkas negativt av planförslaget då större träd kan behövas tas ner. Parkmiljön kan Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 44 2015-03-02 därefter delvis komma att återställas och nya naturvärden kan på sikt skapas. Detaljplan södra delen Detaljplanen kan komma att påverka några biotopskyddade objekt i jordbrukslandskapet, stenmurar, en åkerholme och dammar/märgelgravar. Dessa livsmiljöer för växt- och djurlivet kan komma att försvinna och arter kan påverkas negativt. En järnvägsbro föreslås i korsningen med Österleden, här finns höga naturvärden. Dessa värden kan komma att påverkas negativt. Nya värden kan tillskapas i de dagvattendammar som föreslås inom planområdet. 7.1.3 Kulturmiljö - Konsekvenser nollalternativ Ett av kuststräckans dominerande inslag är idag järnvägen. Järnvägen har hjälpt till att bevara kuststräckans karaktäristiska kulturmiljöer eftersom expansionsmöjligheterna har begränsats. Om inte centrala Varberg byggs om enligt planförslaget behålls dagens kulturmiljö intakt men det minskar möjligheterna till att stadsutveckla Varberg mot havet och skapa ett nytt avtryck i historien. - Konsekvenser planförslag Järnvägen har varit en viktig del i Varbergs historia. Spårområdet rivs upp längs med havet och ett stycke kulturhistoria försvinner vilket kan vara negativt för historiens läsbarhet. Sträckningen bör synliggöras på något vis. Detaljplan norra delen Norr om Getteröbron Området norr om Getteröbron i anslutning till Getteröns naturreservat och befintlig banvall har en lång kontinuitet som hävdad betes- och odlingsmark. Området utgörs av ett halländskt karaktärslandskap och är förknippat med upplevelsevärden. Det finns också inslag av enstaka fornlämningar. Området har ett kulturhistoriskt värde som har bedömts som måttligt. Detta värde bedöms påverkas negativt av järnvägsanläggningen och dess bullerskydd. Utformningen av banvallen med tillhörande bullerskydd är därmed betydelsefull för att minska de negativa konsekvenserna för kulturmiljön. Tråget Genom industriområdet söder om Getteröbron följer järnvägen befintlig sträckning i ett nedsänkt läge och konsekvenserna för områdets kulturhistoriska värden bedöms här bli mycket små. Det finns överhängande risk för intrång i fornlämningsområdet Getakärr. När järnvägen kommer till ett centralt läge kan fornlämningsområdet, ev. en framtida hamnanläggning, komma att beröras. Centrala Varberg Stationsområdets kulturhistoriska värden och därmed även riksintresset bedöms påverkas negativt av planförslaget. Stationshuset och bangården kommer att förlora sina huvudsakliga funktioner och lokstallarna kommer att rivas vilket tillsammans gör att stationsområdets historiska läsbarhet kommer att begränsas. Nytt stationsområde och ny bebyggelse bör utformas med stor hänsyns till kulturmiljön. Att flytta bangården och lägga järnvägen i tunnel och tråg innebär möjligheter för ny bebyggelse att tillskapas i ett centralt läge vilket kan ge mycket stora positiva konsekvenser för Varbergs stadsmiljö och framtida kulturmiljö. Tillgängligheten inom staden kommer att främjas med föreslagen detaljplan och kommunikationer mellan andra framträdande kulturmiljöer inom staden kommer att underlättas. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Stora delar av riksintresset och fornlämningsområdena ligger ovanpå tunneln. Dagens stationshus kommer att förlora sin historiska funktion och Järnvägsparken påverkas vid byggande av servicetunneln vilket kan ge negativa konsekvenser för riksintresset. Även fornlämningsområden 62:1, rutnätsstaden, kan komma att påverkas av servicetunnelns intrång i Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 45 2015-03-02 Järnvägsparken. Gestaltning av servicetunnel och Järnvägsparken är viktig för att minska de negativa konsekvenserna på kulturmiljön. Tunnelbygget kan långsiktigt ge förändrade hydrologiska förutsättningar vilket kan komma att ge konsekvenser för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Påverkan på byggnader bedöms ske under byggtiden vilket denna MKB inte berör. Detaljplan södra delen Stora ingrepp kommer att göras i området men eftersom området har ett relativt lågt landskapshistoriskt värde och få bebyggelsestrukturer som berörs bedöms konsekvenserna på de kulturhistoriska värdena bli små. 7.2 Boendemiljö 7.2.1 Friluftsliv & rekreation - Konsekvenser nollalternativ Järnvägen finns kvar längs med havet och utgör därmed fortsatt en barriär mellan befintliga bostäder och havet vilket redan idag påverkar friluftsliv och rekreation negativt. Möjligheterna att röra sig från inre delarna av staden till havet är och förblir med nollalternativet styrda till vissa platser. Breareds rekreationsområde förändras inte. Allt fler boende i Varberg kommer att röra sig i området i förhållande till idag. - Konsekvenser planförslag Detaljplan norra delen Norr om Getteröbron Ny godsbangård med bullerskydd föreslås norr om Getteröbron väster om nuvarande spårområde och kommer därmed närmare Naturum som används för rekreation och friluftsliv. Att infrastrukturen närmar sig rekreationsområdet kan visuellt påverka rekreationsupplevelsen negativt medan bullerskydd kan minska bullerpåverkan vilket kan vara positivt för rekreationsupplevelsen. Utformningen av bangården och dess bullerskydd är betydelsefullt för att det fortsatt ska vara attraktivt att rör sig i omgivningarna kring Naturum och utefter Kattegatts-/Ginstleden. Tråget Järnväg i tråg innebär, inom denna del av sträckan, att järnvägen förblir en fysisk barriär genom Varberg. I och med att järnvägen ligger nedsänkt kan en lättillgänglig gång- och cykelpassage i markplan anordnas över järnvägen. Centrala Varberg Fler och säkrare passager över järnvägen skapas i centrum vilket är positivt för rörelsen över järnvägen. Planförslaget skapar möjligheter för både grönstrategins kuststråk och tvärstråk att utvecklas och stärkas. Det centrala kustområdet blir mer tillgängligt och kan upplevas komma närmre centrum. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Möjligheten att röra sig mellan Varbergs inre stadsdelar och havet förbättras när järnvägstrafiken förläggs i tunnel. Järnvägsparken och möjligheten till central rekreation påverkas negativt av den servicetunnel som byggs vid parken. Detaljplan södra delen Tunnelmynningar Tåg- och servicetunnlar kommer ut ur berget i det välanvända rekreationsområdet Breared. Området utgör också gång- och cykelväg för Breareds skolbarn. Rekreationsupplevelsen och Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 46 2015-03-02 möjligheten att röra sig överallt i området påverkas negativt av tunnelmynningarna. För att minska intrånget vid mynningarna föreslås de förläggas där de påverkar rekreationens rörelser minst samt döljas med trågtak med vegetation och erforderliga säkerhetsanordningar. Ny järnvägssträckning Järnvägen kommer att utgöra en fysisk barriär och invanda rörelsemönster och vackra rekreationsstråk förändras. För att minska påverkan på rekreation är det viktigt att skapa anvisningar till planskilda passager. Befintlig, enkel gc-väg i skogsbrynet som förbinder centrala Breared med sjukhuset/Prästakullen läggs om strax norr om tunnelmynningen. Gång- och cykelvägen vid Österleden justers för att följa Österledens nya dragning. 7.2.2 Risk och säkerhet Beträffande olyckor med farligt gods på järnväg är sannolikheten för olycka mycket låg såväl nollalternativet som efter utbyggnad i tunnel. - Konsekvenser nollalternativ Eftersom nollalternativet innebär att plankorsningar och enkelspår kvarstår är detta totalt sett avsevärt sämre än planförslaget med tunnel vad gäller säkerhet för allmänheten. Kapaciteten och trafiksäkerheten runt stationen kan i nollalternativet försämras då fler tåg och människor rör sig i stationsområdet. - Konsekvenser planförslag Lokalt ökar trafiksäkerheten genom att alla plankorsningar mellan väg och järnväg byggs bort i och med tunnelbygget och borttagning av nuvarande spår. Risken för personpåkörningar minskar när det inte finns några plankorsningar. Planförslaget möjliggör och medför en ökad trafik vilket ökar sannolikheten något för fler olyckshändelser, såsom urspårning. Sannolikheten att en farligt godsolycka ska inträffa i anslutning till aktuellt området är mycket liten. Om det trots allt skulle inträffa en farligt godsolycka kan det inte uteslutas att konsekvenserna blir stora. Planförslaget innebär att nuvarande spår kan tas bort och att risker kopplade till järnvägstrafiken där försvinner. Detta ger möjligheter för annan markanvändning, t.ex. bostadsbebyggelse eller rekreationsområde närmre de gamla spårområdet längs med havet. Dock inget som aktuella detaljplaner omfattar. Detaljplan norra delen Tråget Nedsänkningen av spåren mellan stationsområdet och Getteröbron ger en riskreduktion avseende farligt gods i och med att den skyddar omgivningen mot vissa olycksförlopp med farligt gods, främst mot brand. Även avåkningssträckan vid urspårning påverkas positivt av nedsänkningar. Centrala Varberg Kapaciteten och trafiksäkerheten vid stationsområdet bedöms bli bättre i planförslaget än i nollalternativet bland annat eftersom planskilda passager byggs. Många personer kommer att rör sig i det nya stationsområdet och händelserna på spåren är många och det finns vissa risker för olyckor här i förhållandet till övriga delar av sträckan. Det krävs riskreducerande åtgärder på tillkommande bebyggelse och stationen måste utformas med god säkerhet och goda utrymningsmöjligheter. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 47 2015-03-02 För tillkommande bebyggelse runt betongtunneln och tråget krävs riskreducerande åtgärder. Detta kan omfatta placering av friskluftsintag och placering av entréer. Genom flytt av bangården från centrala Varberg till området norr om Getteröbron så är det färre personer som skulle påverkas av en eventuell olycka på godsbangården. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Risksituationen för de boende i Varberg kommer att förbättras eftersom färre människor bor i direkt närhet av järnvägen efter utbyggnaden med tunnel. I tunnelalternativen förekommer inga plankorsningar. Tunnelalternativen är i detta avseende klart bättre än nollalternativet. I riskanalysen i järnvägsutredningen konstateras att tunnelalternativen är bättre än nollalternativet med avseende på olyckor med farligt gods. Olyckor som sker i tunneln medför att vissa konsekvenser för omgivningen blir mindre, eftersom tunneln fungerar som en skyddande barriär. Viktigt för säkerheten i bergtunneln är den service- och räddningstunnel som föreslås parallellt med järnvägstunneln. Service- och räddningstunneln kan användas för självutrymning för passagerarna samt insatser från räddningstjänsten. Detaljplan södra delen Tåg- och servicetunnlar kommer ut i ett välanvänt rekreationsområde. Säkerheten runt tunnelmynningarna är viktig för att inte olyckor ska inträffa. I området finns både mycket barn och djur varför utformingen är särskilt viktig. Detaljplanen är belägen på ett avsnitt jordbruksmark som blir en allt tydligare del i Varbergs stadsområde. För att minska risken för personskador till följd av urspårning bör 30 meter bebyggelsefria områden lämnas närmast spår samt att dessa områden inte utformas på ett sätt som uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Markanvändningen inom 30 meter från järnvägen bör alltså regleras så att exploatering inte möjliggörs. 7.2.3 Buller - Konsekvenser nollalternativ För nollalternativet blir järnvägen kvar i samma läge som idag. Trafiken förväntas öka något liksom längden på tågen vilket också kan öka tågbullernivåerna. Bostadsområden som idag utsätts för buller från tågen kan få en något högre ljudnivå. Höjda bullernivåer kan innebära svårigheter för tillkommande ny bebyggelse längs havet och i centrala Varberg. - Konsekvenser planförslag Samtliga befintliga bostäder som ligger längs dagens enkelspåriga järnväg kommer inte längre beröras av tågtrafikbuller. Nya anläggningar bedöms vara bättre än befintliga och generellt ge förutsättningar för mindre bullerstörningar. Bättre ljudmiljö i Varberg skapar förutsättningar för ett förtätat och sammanhållet samhälle. Detaljplan norra delen Norr om Getteröbron Bullerberäkningarna visar att bostadsfastigheter i den norra delen riskerar att utsättas för bullernivåer från godsbangården som överskrider riktvärden för externt industribuller. För att riktvärden ska hållas föreslås bullerskydd på ca 3 meters höjd längs med järnvägen och kompletteras med fastighetsnära åtgärder t.ex. lokalt vid uteplats och vid behov även på fasad. Högre bullerskydd skulle inte vara realistisk t.ex. vad gäller grundläggning/vindfång samt att det skulle riskera att få en negativ inverkan på landskapsbilden. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 48 2015-03-02 Även fåglarna i fågelskyddsområdet vid Getterön kan komma att utsättas för höjda tågbullernivåer. Så långt som möjligt ska bullerskydd anordnas mot Natura-2000-området. Centrala Varberg I centrala Varberg kommer bullernivåerna att sänkas eftersom järnvägen läggs under mark och att bangården flyttas. Sänkta bullernivå i centrum kan få positiva konsekvenser för upplevelsen och välbefinnandet när man vistas i staden. Det skapar också möjlighet för nya användningar, t.ex. bostadsbebyggelse, centralt i Varberg. Tunneln, ändring av detaljplaner Sammantaget kommer antalet bostäder i Varberg som exponeras för höga bullernivåer från järnvägstrafiken att minska eftersom järnvägen i framtiden trafikerar i en tunnel under Varberg istället för som idag i markplan. Detaljplan södra delen Tunnelmynning Järnvägen kommer ut ur sin tunnel vid rekreationsområdet i Breared som kan komma att påverkas av buller från den nya järnvägen. Ny järnvägssträckning För att uppfylla riktvärden, för nybyggnad av bana med enbart åtgärder nära spåret, krävs en avskärmning med höjden ca 7 meter på avsnitt där bostäderna har sina uteplatser med fri sikt mot den planerade järnvägen. Detta bedöms inte rimligt med hänsyn till landskapsbild, ekonomi och teknik. Bullerskydd på ca 3 meters höjd föreslås och för att uppfylla riktvärdena kan det komma att krävas komplettering med avskärmning lokalt vid uteplats vid fastigheter. Bostäderna norr/väster om järnvägen är inte så många men flertalet bedöms ha sina uteplatser i söder/väster-läge d.v.s. med fri sikt mot järnvägen. För bostäderna på den södra sidan om planerad järnväg bedöms de flesta ha sina uteplatser söder om det egna bostadshuset och de är därmed bullerskyddade mot järnvägen. Det finns dock även här några bostäder som har uteplatsen så att det är fri sikt mot spåret. Ny blandad bebyggelse inklusive bostäder planeras mellan Marmorgatan och den nya järnvägen. Nybyggnad av järnväg och nya bostäder ska ta hänsyn till varandra vid planering och byggande. Den nya bebyggelsen kommer att fungera som bullerskydd för den befintliga bebyggelsen söder om Marmorvägen. 7.2.4 Vibrationer & stomljud - Konsekvenser nollalternativ Riktvärdet/målsättningsvärden beräknas inte överskridas i nollalternativet. - Konsekvenser planförslag Planförslaget, järnvägstrafik i driftsskede, bedöms inte bidra till att riktvärden eller målsättningsvärden överskrids. Genom byggnadstekniska lösningar kommer påverkan minimeras. Detaljplan södra delen Det kan inte uteslutas att det finns risk för vibrationsnivåer som kan komma att överskrida riktvärdet för nybyggnad av bana 0,4 mm/s för några fastigheter i Breared. 7.2.5 Elektromagnetiska fält - Konsekvenser nollalternativ I nollalternativet kommer bostäder och rekreationsanläggningar att exponeras för samma nivåer som i dagsläget. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 49 2015-03-02 - Konsekvenser planförslag Nya anläggningar bedöms vara bättre än befintliga och generellt ge förutsättningar för mindre elektromagnetiska fält. Detaljplan norra delen Genom tekniska anpassningar på järnvägens elanläggning bedöms ny bebyggelse inte påverkas av elektromagnetiska fält. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Att järnvägen förläggs i tunnel innebär att färre befintliga bostäder kommer att utsättas för elektromagnetiska fält. Detaljplan södra delen Översiktsplanen föreslår ny bebyggelse i anslutning till järnvägen. Genom tekniska anpassningar på järnvägens elanläggning bedöms ny bebyggelse inte påverkas av elektromagnetiska fält. 7.2.6 Luft - Konsekvenser nollalternativ Nollalternativet liknar i hög grad nuläget men trafiken på vägnätet bedöms öka. Även om vägtrafiken ökar bedöms skillnaden med nuläget för luftkvaliteten var marginell. Detta eftersom nyare och renare fordon ersätter de äldre fordonen. - Konsekvenser planförslag Utbyggnaden leder till förbättrade förutsättningar för transporter på järnväg jämfört med väg vilket leder till mindre utsläpp och förbättrad luftkvalitet. Detaljplan norra delen Planförslaget kan påverka vägtrafikflödena i centrala Varberg då fler vill ta sig till stationen. På sikt möjliggör dessutom förslaget för fler bostäder och målpunkter i centrala Varberg. Gator med slutna gaturum kan komma att påverkas av dålig luftkvalitet. Trafikflödesanalyser utifrån stadens framtida vision bör genomföras för att få kunskap om vilka gator som långsiktigt blir hårt belastade. Luftmiljön vid perronger under jord kan under korta perioder, när tåg passerar, ha höga partikelhalter. Naturligt och genom tekniska åtgärder kan partiklarna vädras bort tillräckligt snabbt för att luftmiljön inte ska bli ohälsosam. Det är viktigt hur den nya stationen utformas så att partiklar ventileras bort. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Människor kommer inte att vistas i bergtunneln utanför tågen varför luftkvaliteten där inte bedöms påverka människors hälsa. 7.3 Naturresurser 7.3.1 Förorenade områden Människors exponering av föroreningar kan ske via direkt intag av jord och grundvatten, genom hudkontakt eller genom inandning av damm eller ångor. Föroreningarna kan också spridas till yt- och grundvatten och tas upp av växter eller djur. Vid schaktning i förorenade massor kan skyddsåtgärder behöva vidtas för att förhindra påverkan på omgivningen. Hur massorna från olika områden kommer att hanteras under byggtiden beskrivs i miljökonsekvensbeskrivning för järnvägsplanen. – Konsekvenser nollalternativ Nollalternativet innebär att dagens exponerings- och spridningsrisker inom förorenade områden längs sträckan kvarstår. Detta bedöms ge långsiktigt negativa konsekvenser på yt- och grundvattenkvaliteten inom de förorenade områdena och mot väster inom intilliggande Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 50 2015-03-02 områden. Vidare kan föroreningssituationen orsaka negativa konsekvenser för växt- och djurliv som finns i mark och vatten som är förororenade. - Konsekvenser planförslaget Detaljplan norra delen Massor kommer grävas ur vid betongtunneln, tråget och den nya godsbangården och där finns kända förorenade områden. Dessa urschaktningsarbeten innebär att förorenade massor inom järnvägsområdet kommer avlägsnas och omhändertas. Därmed kommer nuvarande exponerings- och spridningsrisker från markföroreningar som idag finns inom planerade schaktområden långsiktigt att minska jämfört med nollalternativet. Det kan inte uteslutas att byggnationen kan påverka den pågående föroreningsspridningen av klorerade lösningsmedel i grundvattnet från kvarteret Renen mot havet. Eventuella negativa konsekvenser av detta bedöms i så fall ske främst i byggskedet. Totalt sett längs hela tunnelsträckningen, bedöms påverkan på grund- och ytvatten att minska och konsekvenserna bedöms långsiktigt bli positiva. Renare mark kan på sikt öppna upp för känsliga markanvändning t.ex. bostäder. Bergtunneldel, ändring av detaljplaner Inom planområdet kan det inte uteslutas att föroreningar (främst klorerade lösningsmedel) kan finnas i berggrundvattnet, men risken bedöms som liten. Det är svårt att förutse konsekvenser. Om konsekvenser uppkommer bedöms det främst vara i byggskedet. Detaljplan södra delen Eftersom det inte finns några kända förorenade områden i området bedöms det inte blir några konsekvenser av planförslaget. 7.3.2 Yt- och grundvatten - Konsekvenser nollalternativ Dagens järnvägsträckning kommer att påverkas av höjda havsnivåer i och med klimatförändringar och kan därmed på sikt behöva höjas eller på annat sätt åtgärdas. Vattentäkter och bergvärmebrunnar i området kommer inte att påverkas om planförslaget inte genomförs. - Konsekvenser planförslag Åtgärder som säkra vattenvägar och fördröjningar som föreslagits både i trågets närhet och längre uppströms i dagvattensystemet syftar till att minska risker för marköversvämningar i trågets närhet vid skyfall. Dessa åtgärder har även en positiv effekt på översvämningsrisker i samhället i stort. Konsekvenserna blir minskade kostnader för skador som kan uppstå vid översvämningar och minskad risk att trafik och utryckningsfordon hindras. Detaljplan norra delen Stora delar av den norra detaljplanen påverkas av högsta beräknade havsnivåer. Utformning av järnvägsanläggningen om omgivande kvarter är viktig för att minska risken för översvämningar i framtiden. Skydd mot översvämningar vid skyfall utförs i närhet till tråg och tunnel i samband med anläggande av dessa. Åtgärderna integreras med åtgärder för skydd av anläggningen mot dimensionerande havsnivå. Effekterna är att dagvatten hindras nå spår och tunnel. Negativa konsekvenser av dessa åtgärder är att höga trågväggar delvis kan begränsa siktlinjen mot havet och att om pumpning av dagvatten blir nödvändig innebär det höga driftkostnader. Den positiva effekten av åtgärderna är att avbrott i tågtrafik undviks och att inga skador sker på tekniska anläggningar i tråg och tunnel. Några negativa konsekvenser förväntas inte om avvattningsprinciperna följs. I den norra delen, som redan är exploaterad, kommer föreslagna diken och utjämningsmagasin bidra till att såväl rening som den hydrauliska situationen förbättras. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 51 2015-03-02 Bergtunneldel, ändring av detaljplanen Risken för skador på grundläggning och minskad möjlighet för energiuttag ur energibrunnar motverkas genom att tätningsåtgärder vidtas så att grundvattensänkning minimeras. Detaljplan södra delen Grundvattennivåerna står högt och påverkar järnvägens konstruktion och läge i landskapet. Järnvägen föreslås ligga i marknivå där det hade varit önskvärt att ha den nedsänkt. Dagvattendammar möjliggörs inom detaljplanen. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 52 2015-03-02 8 Mål & riktlinjer I detta kapitel beskrivs mål och riktlinjer för gällande planering. Här påbörjas också beskrivning av planförslagets uppfyllelse av målen. 8.1 Miljömål 8.1.1 Nationella miljömål Det övergripande målet för arbetet mot en hållbar utveckling är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan nyttjas långsiktigt samt att skydda natur- och kulturlandskap. Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. 8.1.2 Regionala och lokala miljömål Länsstyrelserna har ett ansvar att ta fram regionala åtgärdsprogram och driva det regionala åtgärdsarbetet framåt. Det fanns tidigare även regionala miljökvalitetsmål, men sedan miljömålssystemet förändrades har Länsstyrelsen i Hallands län beslutat att de nationella miljökvalitetsmålen ska gälla även som regionala mål för Hallands län. Lokala miljömål finns i form av Varbergs kommuns miljömål för 2008-2015. Målen finns inom fyra olika områden. Nedan anges de mål som bedömts som relevanta i för detaljplanerna. Klimat och luft Klimatpåverkan ska minska genom ökad energieffektivisering och minskad användning av fossila bränslen. Den lokala produktionen och användningen av förnyelsebar energi ska öka. Utsläppet av koldioxid per invånare i Varbergs kommun ska som ett medelvärde för perioden 2010-2012 vara mindre än 4 ton per år, vilket motsvarar en minskning med cirka 10 procent jämfört med 2000 års nivå. Vatten De av människan orsakade vattenburna utsläppen av fosforföreningar till sjöar, vattendrag och kustvatten ska som ett medelvärde för perioden 2013-2015 vara minst 15 procent lägre jämfört med 2000 års nivå. De av människan orsakade vattenburna utsläppen av kväveföreningar till kustvatten ska som ett medelvärde för perioden 2013-2015 vara minst 30 procent lägre jämfört med 2000 års nivå. Grundvattenförekomster som kan nyttjas för framtida dricksvattenbehov ska skyddas. Senast år 2015 ska marina miljöer med höga naturvärden ha ett långsiktigt skydd. Mark, byggande och boende Senast år 2012 ska de förorenade områdena i riskklass 1 vara undersökta och en god bild ha skaffats av förhållandena i den nordvästra delen av Varbergs stad. Ny bebyggelse ska i ökad omfattning planeras så att det finns goda förutsättningar att utnyttja kollektivtrafik och cykel. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 procent år 2010, jämfört med år 2000. Natur och biologisk mångfald Den våtmarksareal som fanns i kommunen år 2005 ska inte minska. Senast år 2015 har minst 120 hektar våtmark nyanlagts eller återskapats i odlingslandskapet med utgångspunkt från år 2005. De ur naturvårdssynpunkt mest värdefulla skogsarealerna i kommunen ska ha ett långsiktigt skydd samtidigt som de är tillgängliga för rekreation och friluftsliv. Kommunalt ägda natur- och skogsområden ska vårdas så att naturvärdena säkerställs samt att värdena för rekreation och friluftsliv bevaras och tas tillvara. Kommunen ska aktivt arbeta för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Bevarandestatusen för hotade arter i kommunen ska förbättras. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 53 2015-03-02 Miljömål Måluppfyllelse - genomförandet av detaljplan och tillägg till detaljplan Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Ingen övergödning Genomförandet av detaljplanerna ger bättre förutsättningar för person- och godstransporter på järnväg vilket kan minska vägtransporterna och begränsar utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser. Detta skapar förutsättningar för att uppnå flera av miljömålen. Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet Förorenade massor tas omhand och markföroreningssituationen i centrala Varberg kan på sikt bli bättre. Totalt sett längs hela tunnelsträckningen, bedöms påverkan på grund- och ytvatten att minska och miljömålen uppfyllas. Säker strålmiljö Förutsätter att åtgärder vidtas så att befintliga och nya bostäder inte utsätts för elektromagnetiska fält. Målet bedöms därmed uppfyllas. Levande sjöar och vattendrag De mindre vattendrag som berörs av planförslaget bedöms påverkas positivt av ett genomförande av planen, bl.a. eftersom utjämningsmagasin föreslås inom område för järnvägsändamål. Därmed kan miljömålen nås. Hav i balans samt levande kust och skärgård Dagvatten bedöms vara bättre renat när det når havet vilket är positivt för miljömålet men det finns risk att klorider i grundvattnet från förorenade område kan nå havet vilket är negativt för havet. Myllrande våtmarker För att inte våtmarken vid Getterön ska påverkas negativ föreslås åtgärder och miljömålet ska därmed kunna uppnås. Ett rikt odlingslandskap Ett genomförande av planen bedöms inte medverka till måluppfyllelse eftersom visst intrång i jordbruksmarken sker och biotopskyddade objekt påverkas av utbyggnaden. Nya dammar tillskapas vilket är positivt för miljömålet. God bebyggd miljö Ett genomförande av planen bidrar till att ett hållbart transportsystem genom att möjligheten till kollektivtrafikresande ökar. Ett genomförande av planen bidrar till att färre boende kommer att utsättas för buller eftersom järnvägen på en lång sträcka förläggs i tunnel. Planen möjliggör för en attraktiv bebyggelsestruktur, då de centrala delarna av Varberg kan utvecklas. Varbergstunneln bedöms således medverka till miljömålet om god bebyggd miljö. Ett rikt växt- och djurliv Sammantaget bedöms planförslaget motverka uppfyllande av miljömålet, bl.a. genom att rödlistade arter påverkas vid flytt av dagens bangård, påverkan på biotopskyddade områden i jordbrukslandskapet och fågellivet kan påverkas vid Getterön och Breared. Skyddande ozonskikt Levande skogar Storslagen fjällmiljö Inte relevanta 8.2 Transportpolitiska mål De transportpolitiska målen visar de politiskt prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken. De är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet, exempelvis hur myndigheterna ska prioritera bland olika önskemål och behov när de genomför sina uppdrag. Målen ska även vara ett stöd för och kunna inspirera regional och kommunal planering. Trafikverket ska verka för att de transportpolitiska målen uppfylls. Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 54 2015-03-02 8.2.1 Funktionsmål – Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, d v s likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. För att uppfylla funktionsmålet finns följande preciseringar: Funktionsmål - Tillgänglighet Måluppfyllelse Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Ja, dubbelspår ökar kapaciteten på Västkustbanan. Ny tågstation medför ökad bekvämlighet. I utformning och gestaltning ska man jobba med den upplevda tryggheten. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Ja, mer godstransporter kan gå på järnväg. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Ja, dubbelspår kortar restiden och ökar tillgängligheten mellan regioner. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Förbättrad kollektivtrafik ger bättre pendlingsmöjligheter vilket är positivt för ett jämställt samhälle. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Detaljutformning som inte berör detaljplanen Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Färre plankorsningar positivt för barn att rör sig säkert. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras Ja, bättre förutsättningar för kollektivtrafik möjliggörs. 8.2.2 Hänsynsmål – Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. För att uppfylla hänsynsmålet finns följande preciseringar: Hänsynsmål – Säkerhet, miljö och hälsa Måluppfyllelse Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och 2020. Antalet plankorsningar minskar och därmed bedöms antalet olyckor minska. Transporter lyfts från våra vägar till järnvägen vilket är positivt för trafiksäkerheten. Antalet omkomna inom yrkessjöfarten och fritidsbåtstrafiken minskar fortlöpande och antalet allvarligt skadade halveras mellan 2007 och 2020. Berör inte detaljplanen Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 55 2015-03-02 Antalet omkomna och allvarligt skadade inom järnvägstransport området och luftfartsområdet minskar fortlöpande. Antalet plankorsningar minskar och därmed bedöms antalet olyckor minska. Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Fler transporter beräknas med planförslaget gå på järnväg vilket är positivt för måluppfyllelsen. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Se avsnittet om miljökvalitetsmål. 8.3 Allmänna hänsynsregler Om någon vill göra något, eller tänker göra något, som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa, ska de allmänna hänsynsreglerna följas om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till Miljöbalkens mål. Syftet med reglerna är framför allt att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang ska öka. Regel Måluppfyllelse - genomförandet av detaljplan och tillägg till detaljplan 1§ Bevisbörderegeln – verksamhetsutövaren har bevisbördan. MKB-processen är en del i uppfyllelsen av bevisbörderegeln som innebär att verksamhetsutövaren ska visa att hänsynsreglerna uppfylls. 2§ Kunskapskravet – man ska veta vad man gör så att man inte stör Planprocessen enligt PBL borgar för god kunskap om planens förutsättningar, effekter och eventuella konsekvenser. 3§ Försiktighetsprincipen – redan risken för negativ påverkan innebär en skyldighet att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått Negativa konsekvenser och risk för sådana ska belysas i MKBn. Åtgärdsförslag för att undvika eller minska negativa konsekvenser ska redovisas. Även järnvägsplanen och dess MKB är en del i detta. 4§ Produktvalsprincipen – man ska välja sådana kemiska produkter och biotekniska organismer som är minst skadliga för miljön Inte aktuellt i detaljplaneskedet. 5§ Hushållnings- och kretsloppsprinciperna – man ska hushålla med råvaror och energi Inte aktuellt i detaljplaneskedet. 6§ Lokaliseringsprincipen – man ska välja den plats som är lämpligast för miljön Alternativa lokaliseringar är studerade. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 56 2015-03-02 7§ Skälighetsregeln – nyttan av en skyddsåtgärd eller ett försiktighetsmått ska vägas mot kostnaderna De föreslagna skyddsåtgärderna är framtagna utifrån ett skälighetsperspektiv. 8§ Ansvar för att avhjälpa skador – skador ska avhjälpas, även sådana som orsakats tidigare Verksamhetsutövaren är ansvarig för skador. 8.4 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett rättsligt styrmedel för miljöpolitiken som sätter gränser för vad man anser att människa och miljö kan utsättas för utan att betydande olägenhet uppstår. Miljökvalitetsnormera regleras i Miljöbalkens femte kapitel. Dessa ligger till grund för bedömningar av konsekvenser gällande buller, avgaser och luftkvalitet. Avsikten med miljökvalitetsnormerna är att fastlägga en högsta tillåtna föroreningsnivå som människor eller miljön kan belastas med. Fastställda miljökvalitetsnormer finns i dagsläget för upprätthållande av vattenkvalitet och luftkvalitet samt buller. Ansvaret för att följa upp och kontrollera att här aktuella miljökvalitetsnormer innehålls ligger i huvudsak kommunerna. Miljökvalitetsnormer Måluppfyllelse - genomförandet av detaljplan och tillägg till detaljplan Buller MKN för buller berörs inte i Varberg. Gäller kommuner med mer än 100 000 invånare. Fisk- och musselvatten Det finns inga fisk- och musselvatten i planområdet som är upptagna i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Hallands kustvatten och Himleån har måttlig ekologisk status och kemisk status kan inte uppnås. God ekologisk status ska uppnås 2021. Ett genomförande av planförslaget bedöms medföra bättre hantering av dagvatten och förorenad mark vilket är positivt för de ekologiska och kemiska statusen. Vattenförekomsten - Ytvatten - Grundvatten Luftkvalitet Luftkvalitetsförordningen anger normer för ämnena kvävedioxid /kväveoxid, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och benso(a)pyren i utomhusluft. Från 2013 kommer nya MKN att gälla för arsenik, kadmium, nickel, bly och benso(a)pyren. Genomförandet av detaljplanerna innebär överflyttning av persontransporter och godstransporter från väg till järnväg. Därmed bedöms Varbergstunneln bidra till en bättre luftkvalitet. MKN:erna gäller generellt för luften utomhus. Undantaget är luften i tunnlar och på arbetsplatser dit allmänheten inte har tillgång. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 57 2015-03-02 9 Samlad bedömning & fortsatt arbete Denna miljökonekvensbeskrivning bör ses som en tidig bedömning av miljökonsekvenser. Efter samrådet utvecklas miljökonsekvensbeskrivningen till en komplett miljökonsekvensbeskrivning som ställs ut för granskning. Detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning utgår i sina beskrivningar och bedömningar från utredningar som Trafikverket håller på att ta fram för järnvägsplanen. Många av dessa utredningar är ännu inte färdiga. Utredningarna kommer att färdigställas och kunna användas som underlag för miljökonsekvensbeskrivningens granskningshandling. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 58 2015-03-02 10 Källförteckning Underlagsrapporter Pågående underlagsrapporter som miljökonsekvensbeskrivningen hämtar och sammanfattar beskrivningar och bedömningar ifrån. PM Buller PM Vibrationer PM Stomljud PM Elektromagnetiska fält PM Luftmiljö PM Naturmiljöinventeringar Rapport Naturmiljöinventeringar och naturvärden inom projekt Varbergstunneln 2013 (EnviroPlanning AB) PM Kulturmiljö PM Riskanalys Natura 2000 PM Risk och säkerhet Tidigare utredningar Banverket, 2001-01-31. Förstudie, Västkustbanan, Utbyggnad av dubbelspår delen VarbergHamra. Beslutshandling. Rapportnr BRVT2000:01.1. Banverket, 2002-08-28. Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB), Västkustbanan delen Varberg-Hamra. Förslagshandling. Rapportnr BRVT 2002:02-1. Banverket, 2003-09-17. Järnvägsutredning, Västkustbanan delen Varberg-Hamra. Beslutshandling. Allmänna källor Region Halland. Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020. Varbergs kommun. Översiktsplan för Varbergs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 201006-15. Varbergs kommun. Översiktsplan för Varbergs kommun, Fördjupning för stadsområdet. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-15. Varbergs kommun. Varbergs miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2008-03-18. Varbergs kommun. Simma, lek och svärma - Grönstrategi för aktiviteter, upplevelser och biologisk mångfald i Varbergs kommuns utemiljö. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-17. Samrådshandling miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Västkustbanan genom Varberg 59 2015-03-02
© Copyright 2025