1. No category

E.ON Elnät Sverige AB
Nobelvägen 66
205 09 Malmö
eon.se
T 040 - 25 50 00
Samrådsredogörelse
Planerad 130 kV
kraftledning mellan
Hageskruv och Nybro
Uppvidinge, Nybro och Lessebo kommuner
September 2015
Bg: 5967-4770
Pg: 428797-2
Org. Nr: 556070-6060
Säte: Malmö
Projektorganisation
E.ON Elnät Sverige AB
205 09 Malmö
eon.se
Sweco Energuide AB
Box 1902
791 19 Falun
sweco.se
Rapporten har upprättats av Sofie Bergsten och Matilda Sahl, Sweco Energuide AB.
Rapporten har granskats av Johanna Brodd, E.ON Elnät AB.
sid 2/12
Innehållsförteckning
Bilagor 4
1
Samråd
5
1.1
Inledning
5
1.2
Aktivitetslista
5
1.3
Samråd med Länsstyrelser och kommuner
6
1.4
Samråd med fastighetsägare, allmänhet och närboende
6
1.4.1
Samrådskrets och samrådsinbjudan
7
1.4.2
Samråd i form av öppet hus
8
1.5
Samråd med myndigheter och övriga lokala intressenter
9
1.6
Kompletterande samråd
10
1.7
Separata samrådsmöten
11
2
Hantering av inkomna yttranden
11
3
Inkomna synpunkter och bemötanden
11
3.1
Länsstyrelser
11
3.2
Kommuner
11
3.3
Myndigheter, organisationer, föreningar och företag
11
3.4
Fastighetsägare
11
3.5
Närboende, allmänhet, övriga yttranden
11
3.6
Rättighetsinnehavare, taxerade ägare och övriga yttranden
12
4
Sammanfattning
12
sid 3/12
Bilagor
Bilaga 1
Inkomna yttranden och bemötanden länsstyrelser och kommuner
Beslut om betydande miljöpåverkan
Bilaga 2
Inkomna yttranden och bemötanden myndigheter, organisationer, föreningar
och företag
Bilaga 3
Inkomna yttranden och bemötanden fastighetsägare, närboende, allmänhet,
övriga yttranden
Bilaga 4
Inkomna yttranden och bemötanden rättighetsinnehavare, taxerade ägare och
övriga yttranden
sid 4/12
Malmö 2015-08-18
1 Samråd
1.1
Inledning
För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, så kallad nätkoncession för
linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857) och i
Elförordningen (2013:208). Ansökan om nätkoncession för linje prövas av
Energimarknadsinspektionen. Om nätkoncession erhålls gäller den i regel tillsvidare. I en
ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Samrådsförfarandet och upprättandet av MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6
kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge
berörda möjlighet till insyn och påverkan.
1.2
Aktivitetslista
Samrådsprocessen har genomförts under cirka fyra månader enligt nedanstående tabell.
DATUM
SAMRÅDSAKTIVITET
2015-03-23
2015-03-24
Samrådsunderlag översändes till berörda länsstyrelser och kommuner
inför samrådsmöte.
2015-03-30
Samrådsmöte Länsstyrelsen i Kalmar län, Lässtyrelsen i Kronobergs län
samt Uppvidinge kommun.
2015-04-02
Samrådsmöte Nybro kommun.
2015-04-15
Skriftligt samrådsunderlag och samrådsinbjudan utsändes till
fastighetsägare och närboende inom stråk med en buffert om 40 meter.
Skriftligt samrådsunderlag och samrådsinbjudan utsändes till
länsstyrelser, kommuner, myndigheter, föreningar, organisationer och
företag.
2015-04-17
Samrådsunderlag samt intresseförteckning publiceras på E.ON Sverige
AB:s hemsida.
2015-04-22
Kungörelse samråd publiceras i Uppvidinge Tidning, Nybro Extra.
2015-04-23
Kungörelse samråd publiceras i Smålandsposten, Smålands-Tidningen,
Smålands Dagblad, Vetlanda-Posten, Tranås Tidning, Barometern med
Oskarshamns-Tidningen, Östran/Nyheterna samt Kalmar Läns Tidning
med Nybro Tidning.
sid 5/12
2015-05-04
Samrådsutskick och muntlig kontakt med Lessebo kommun.
2015-05-06
Samråd i form av öppet hus hålls i Flygsfors Folkets Hus.
2015-05-12
De planscher och fastighetskartor som presenterades vid
samrådsutställningen publiceras på E.ON Sverige AB:s hemsida.
2015-05-15
Kungörelse samråd publiceras i Växjöbladet/Kronobergaren.
5015-05-29
Tiden för samrådsyttranden fastighetsägare, närboende, länsstyrelser,
kommuner, myndigheter, föreningar, organisationer, företag, allmänhet
och övriga intressenter löper ut.
2015-06-16
Kompletterande skriftligt samrådsunderlag och samrådsinbjudan
utsändes till rättighetsinnehavare, taxerade ägare och inkomna
arrendatorer/hyresgäster/nyttjanderättshavare för vidare utredd
sträckning.
2015-06-18
Kompletterande samrådsunderlag publicerades på E.ON Sverige AB:s
hemsida.
2015-07-31
Tiden för samrådsyttranden för rättighetsinnehavare, taxerade ägare och
inkomna arrendatorer/hyresgäster/nyttjanderättshavare löper ut.
1.3
Samråd med Länsstyrelser och kommuner
Period för samråd 2015-03-23 till 2015-05-29.
Samrådsmöten med Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Kalmar län samt
Uppvidinge kommun hölls tisdagen 30 mars 2015. Samrådsmöte med Nybro kommun
hölls torsdagen den 2 april. Innan samrådsmötet översändes mötesförberedande
samrådsunderlag.
Vid mötena presenterades projektet och projektområdets förutsättningar av representanter
från E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät), Sweco Energuide och Stena Renewable. Syftet
med samrådsmötena var att informera om föreslaget projekt och behandla omfattning och
inriktning av kommande MKB. Länsstyrelserna och kommunerna gavs möjlighet att lyfta
de aspekter som ansågs viktiga att belysa i vidare projektering och miljökonsekvensarbete.
Utöver synpunkter som lämnades på samrådsmötena har samtliga länsstyrelser och
kommuner inkommit med skriftliga yttranden redovisade i Bilaga 1.
Länsstyrelser och kommuner delgavs möjlighet till extra samrådsmöte i samband med
samrådsutställningen i början av maj.
1.4
Samråd med fastighetsägare, allmänhet och närboende
Period för samråd 2015-04-15 till 2015-05-29.
sid 6/12
1.4.1 Samrådskrets och samrådsinbjudan
Fastighetsägare
Inför samrådet med fastighetsägare avgränsades fastighetsägarförteckningen till studerade
stråk som innefattar en bredd om 500 meter för nysträckning luftledning i tidigare obruten
terräng, 250 meter för stråk i parallellgång med befintliga kraftledningar respektive 200
meter för markkabelstråket. Stråken är väl tilltagna i bredd för att säkerställa att samtliga
berörda delges möjlighet till samråd samt ge utrymme för sträckningsjusteringar baserat på
framkomna synpunkter under samrådsprocessen. Stråkbredderna är mindre i sin omfattning
för parallellgång samt markkabel då dessa stråk avser följa befintlig infrastruktur,
sträckningen inom stråken avses därmed inte variera i någon större omfattning inom
angivet stråk. Utöver bredden på stråken lades en buffert om 40 meter på respektive sida
om stråken för att säkerställa att fastigheter i närheten av stråkgräns inkluderades i
samrådet.
Fastighetsägare inom stråken samt inom en buffert om 40 meter på respektive sida om
stråken identifierades och delgavs ett direktadresserat utskick 2015-04-15 med
samrådsunderlag och samrådsinbjudan. Fastighetsägarförteckningen upprättades med hjälp
av Lantmäteriets fastighetskarta och baserades på sökningar från fastighetsregistret.
I det direktadresserade utskicket ombads fastighetsägaren att informera eventuella
arrendatorer, hyresgäster och/eller andra nyttjanderättshavare som kan anses berörda av
den planerade kraftledningen. Inkluderat i det direktadresserade utskicket fanns en blankett
och svarskuvert avseende arrendatorer, hyresgäster och/eller andra nyttjanderättshavare.
Inkomna arrendatorer, hyresgäster och andra nyttjanderättshavare som innefattades av
vidare utredd sträckning inkluderades sedan i det kompletterande samrådet.
Närboende
Närboende bosatta inom Lantmäteriets terrängkartsmarkering för tätortsområde inom
stråken med en buffert om 40 meter på respektive sida identifierades med hjälp av
folkbokföringsregistret. Berörda tätortsområden för studerade stråkalternativ är delar av
Orrefors, Gullaskruv och Målerås. Identifierade närboende delgavs ett direktadresserat
utskick 2015-04-15 med samrådsunderlag och samrådsinbjudan.
En förteckning upprättades för närboende inom tätorterna för att säkerställa att eventuellt
berörda hyresgäster delgavs ett direktadresserat samrådsutskick. Övriga närboende och
allmänhet anses inkluderas i samrådet genom kungörelser samt via vidareförmedlad
information från fastighetsägare och föreningar. De fastigheter som eventuellt är uthyrda
utanför tätort anses inkluderas via kungörelse samt vidarebefordrad informeras från
fastighetsägare då detta troligen rör sig om enstaka hyresgäster med en
direktkommunikation mot fastighetsägare. Närboendeförteckningen avser samma
sid 7/12
omfattning som fastighetägarförteckningen d.v.s. stråkbredd samt 40 meters buffert på
respektive sida om stråket.
Övriga
Inbjudan till samråd skedde via kungörelse i lokala dagstidningar. De dagstidningar där
kungörelse infördes är Smålandsposten, Smålands-Tidningen, Smålands Dagblad,
Vetlanda-Posten, Tranås Tidning, Växjöbladet/Kronobergaren, Barometern med
Oskarshamns-Tidningen, Östran/Nyheterna samt Kalmar Läns Tidning med Nybro
Tidning. Därtill infördes kungörelse i gratistidningarna Nybro Extra och Uppvidinge
tidning. Val av dagstidningar baserades på Dagstidningsförteckning 2014 Nybro samt
Uppvidinge kommun samt via avstämning med länsstyrelser och kommuner vid
samrådsmöte 30 mars samt 2 april 2015.
Samrådsunderlag samt intresseförteckning publicerades på E.ON Sverige AB:s hemsida
2015-04-16. Möjlighet har även funnits att få materialet skickat per post.
Samtliga
I både direktadresserat utskick och kungörelser uppmanades enskilda och allmänhet att
skriftligen inkomma med synpunkter/yttranden senast den 29 maj 2015. I de fall yttranden
inkommit senare har även dessa beaktats och redovisats i denna samrådsredogörelse.
Mottagandet av inkomna yttranden har bekräftats via e-post alternativt post.
Avgränsning för samrådskrets stämdes av med länsstyrelser och kommuner på
samrådsmöten 30 mars respektive 2 april 2015.
1.4.2 Samråd i form av öppet hus
Samråd i form av öppet hus hölls den 6 maj 2015 i Flygsfors Folkets Hus.
Samrådsutställningen genomfördes som ett öppet hus mellan kl. 16–20. På deltagarlistan
skrev 57 personer upp sig, men uppskattningsvis besöktes utställningen av cirka 120
personer.
På samrådsutställningen kunde besökarna ta del av skriftlig information om projektet via
samrådsplanscher och informationsblad. Besökarna gavs även möjlighet till diskussion,
ställa frågor och framföra synpunkter till representanter från E.ON Elnät och Sweco
Energuide. På plats fanns även E.ON Wind Sweden AB och Stena Renewable. Planscherna
och fastighetskartona som presenterades på utställningen publicerades efter samrådet på
E.ON Sverige AB:s hemsida.
Utöver generella frågor kring projektet, kraftledningar och vindkraft framfördes muntliga
synpunkter och frågeställningar under samrådsutställningen.
sid 8/12
1.5
Samråd med myndigheter och övriga lokala intressenter
Period för samråd 2015-04-16 till 2015-05-29.
Utöver sedvanliga berörda myndigheter och organisationer identifierades lokala
intressenter så som verksamhetsutövare, föreningar och organisationer med möjlig
verksamhet inom eller i närheten av stråkförslagen. Uppgifter hämtades från Uppvidinge
och Nybro kommuners företags- och föreningsregister som finns tillgängliga via
kommunernas hemsidor.
Förslag på förteckning över berörda myndigheter och lokala samrådsparter presenterades
och stämdes av vid samrådsmöten med länsstyrelser och kommuner den 30 mars och 2
april 2015.
I följebrev till föreningar och organisationer ombads kontaktpersonen för föreningen att
vidare informera berörda föreningsmedlemmar samt delgavs möjligheten till eget
samrådsmöte och utskick av flertalet samrådsunderlag.
Direktadresserat utskick med samrådunderlag och samrådsinbjudan utsändes via post
2015-04-15 och e-post 2015-04-16 till myndigheter, föreningar och övriga lokala
intressenter enligt förteckning i tabell 1 nedan.
Tabell 1. Sändlista myndigheter, organsitationer, föreningar och företag
Länsstyrelsen Kalmar län
Naturskyddsföreningen Uppvidinge
Lenhovda Sockens Hembygdsförening
Länsstyrelsen Kronobergs län
LRF Sydost
Älghults Sockens Hembygdsfören
Nybro kommun
LRF Sydost Växjö
Uppvidinge Fågelklubb
Uppvidinge kommun
LRF Sydost Kalmar
Alstermo Samhällsförening
Lessbo kommun
LRF Nybro
Lenhovda Samhällsförening
Skogsstyrelsen
LRF Uppvidinge
Älghults Samhällsförening
Försvarsmakten
Södra skogsägarna
Uppvidinge södra älgskötselområde
Fortifikationsverket
Södra skogsägarna
Kosta älgskötselområde
FRA (Försvarets Radioanstalt)
Nybro Cykelklubb
Herråkra älgskötselområde
Havs- och vattenmyndigheten
Nybro Fiskeklubb
Åseda-Lenhovda Brukshundklubb
Trafikverket
Orrefors Fiskevårdsförening
Friluftsfrämjandet Lenhovda
Sveriges Geologiska Undersökning
Friluftsfrämjandet Nybro
Sävsjöströms Idrottsförening
Statens Geotekniska Institut
Nybro-Emmaboda Fågelklubb
Alstermo Idrottsförening samt Framtidsleden
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap
Glasrikets Runningclub
Älghults Idrottsförening
Bergsstaten
Nybro Orienteringsklubb
Tullgarns Motorcykelklubb
Energimyndigheten
Hälleberga Häst & Medeltida Event
Uppvidinge Biodlarförening
sid 9/12
Energimarknadsinspektionen
Alsterbro-Kråksmåla
älgskötselområde
Uppvidinge kommun Projekt "Cykelleder i
Uppvidinge etapp 1"
Skanova
Brixslät licensområde
Järnvägens vänner Sävsjöström
Svenska Kraftnät
Hälleberga älgskötselområde
Alsteråns vattenråd
Nybro Elnät AB
Stengårdsholma älgskötselområde
Billyvind
Nybro Elnät AB, VA
Flygsfors Samhällsförening
HS Kraft
Riksförbundet Enskilda vägar
Gullaskruvs Samhällsförening
HS kraft
Jägareförbundet Kronoberg & Kalmar
Målerås Samhällsförening
ox2
Jägareförbundet, Nybro jaktvårdskrets
Orrefors Samhällsförening
Statkraft Södra Vindkraft AB
Jägareförbundet, Uppvidinge
jaktvårdskrets
Kexholms SK Åseda
Statkraft Södra Vindkraft AB
Jägarnas riksförbund
Flygsfors/Gadderås IF
Stena Renewable AB
Jägarnas riksförbund
Viltvårdsdistrikt Kronobergs län
Alsterns Sportfiskeklubb
Stena Renewable AB
Jägarnas riksförbund Viltvårdsdistrikt
Kalmar län
Gillbonderydsjön-Hetalåga FVO
UppVind Ekonomisk Förening
Naturskyddsföreningen Kalmar län
Skahus-Alsterfors FVO
Uppvidinge Energi AB
Naturskyddsföreningen Nybro
Skahus-Alsterfors FVO
Gothia Vind AB
Naturskyddsföreningen Kronobergs
län
Strömfiske Alsterån
Green Extreme
1.6
Kompletterande samråd
Period för samråd 2015-06-16 till 2015-07-31.
Inför det kompletterande samrådet med rättighetsinnehavare, taxerade ägare och inkomna
arrendatorer/nyttjanderättshavare/hyresgäster (dvs. hyresgäster ej folkbokförda på
adressen) genomfördes en samlad bedömning för att identifiera ett vidare utrett
sträckningsförslag. Samrådskretsen avgränsades till sträckningens bredd om 50 meter samt
en buffert om 40 meter på respektive sida om sträckningen.
Berörda rättighetsinnehavare och taxerade ägare identifierades med hjälp av Lantmäteriets
fastighetskarta och baserades på sökningar från fastighetsregistret. Berörda arrendatorer
och hyresgäster baserades på inkomna blanketter utsända vid tidigare samrådsutskick till
fastighetsägare.
Identifierade rättighetsinnehavare, taxerade ägare, arrendatorer och hyresgäster delgavs ett
direktadresserat utskick 2015-06-16 med skriftligt samrådsunderlag. Möjlighet gavs till
skriftligt och muntligt samråd, ingen samrådsutställning planerades men möjlighet fanns
för fysiskt möte vid förfrågan.
sid 10/12
Kompletterande samrådsunderlag med vidare utredd sträckning publicerades på E.ON
Sverige AB:s hemsida den 18 juni 2015. Möjlighet har även funnits att få materialet
skickat per post.
1.7
Separata samrådsmöten
E.ON Elnät har i följebrev, vid muntliga kontakter och vid samrådet i form av öppet hus
angivet att möjlighet till separata samrådsmöten finns. En fastighetsägare har träffats invid
berörd fastighet. I övrigt har ingen förfrågan angående separat samrådmöte inkommit.
2 Hantering av inkomna yttranden
Samtliga yttranden har beaktats och svarat som underlag för vidare utredning gällande
förordad sträckning. Mot bakgrund av de önskemål, frågeställningar, yttranden och
synpunkter som framkommit under samrådprocessen har ett antal utredningar genomförts
för att få kunskap om områdets förutsättningar för en ny kraftledning. E.ON Elnät har låtit
genomföra en kulturmiljöanalys samt en översiktlig naturvärdesbedömning för de
stråkalternativ kring vilka samråd skett. Resultaten av dessa har inarbetats i den MKB som
utgör bilaga till koncessionsansökan.
3 Inkomna synpunkter och bemötanden
3.1
Länsstyrelser
Inkomna synpunkter och bemötanden av dessa redovisas i bilaga 1 tillsammans med
länsstyrelsernas beslut avseende betydande miljöpåverkan.
3.2
Kommuner
Inkomna synpunkter och bemötanden av dessa redovisas i bilaga 1.
3.3
Myndigheter, organisationer, föreningar och företag
Inkomna synpunkter och bemötanden av dessa redovisas i bilaga 2.
3.4
Fastighetsägare
Inkomna synpunkter och bemötanden av dessa redovisas i bilaga 3.
3.5
Närboende, allmänhet, övriga yttranden
Inkomna synpunkter och bemötanden av dessa redovisas i bilaga 3.
sid 11/12
3.6
Rättighetsinnehavare, taxerade ägare och övriga yttranden
Inkomna synpunkter och bemötanden av dessa redovisas i bilaga 4.
4 Sammanfattning
Enligt E.ON Elnäts uppfattning har en gedigen samrådsprocess genomförts vilket har varit
till stort stöd under processen med att ta fram underlagsmaterial och färdigställa MKB.
Bolaget anser att kraven i 6 kap. MB på hur ett samråd ska genomföras är tillgodosedda.
sid 12/12
E.ON Elnät Sverige AB
Nobelvägen 66
205 09 Malmö
eon.se
T 040 - 25 50 00
Bilaga 1 till samrådsredogörelse för
Planerad 130 kV
kraftledning mellan
Hageskruv och Nybro
Uppvidinge, Nybro och Lessebo kommuner
September 2015
Inkomna synpunkter och bemötanden
- Länsstyrelser och kommuner
Bg: 5967-4770
Pg: 428797-2
Org. Nr: 556070-6060
Säte: Malmö
Projektorganisation
E.ON Elnät Sverige AB
205 09 Malmö
eon.se
Sweco Energuide AB
Box 1902
791 19 Falun
sweco.se
Rapporten har upprättats av Sofie Bergsten och Matilda Sahl, Sweco Energuide AB.
Rapporten har granskats av Johanna Brodd, E.ON Elnät Sverige AB.
sid 2/17
Innehållsförteckning
1
Inkomna synpunkter och bemötanden
4
1.1
Länsstyrelsen i Kalmar län, 2015-05-29
4
1.2
Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2015-05-27
9
1.3
Lessebo kommun, 2015-05-19
14
1.4
Nybro kommun, 2015-06-09
14
1.5
Uppvidinge kommun, 2015-06-11
15
2
Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan
15
2.1
Länsstyrelsen i Kalmar län, 2015-09-04
15
2.2
Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2015-06-29
16
sid 3/17
Malmö 2015-09-07
1
Inkomna synpunkter och bemötanden
1.1
Länsstyrelsen i Kalmar län, 2015-05-29
Allmänt
Länsstyrelsen upplyser om att underlagsmaterial kan hämtas från Länsstyrelsens GIS-data
– distributionswebb som kontinuerligt uppdateras. Planeringsmaterial finns även att hitta
på Länsstyrelens WebbGIS.
I kommande MKB anser Länsstyrelsen att berörda allmänna intressen samt påverkan på
dessa till följd av ledningen bör visas. Intressen bör också finnas markerade på kartor över
sträckningen. Av särskild vikt är att redovisa de intressen eller områden med olika skydd
samt hur ledningen förhåller sig till dessa intressen.
Länsstyrelsen anser att en landskapsanalys bör ingå i MKB:n för att få en mer samlad och
överskådlig bild av vilka värden som påverkas och konsekvenserna av alternativa stråk.
Ur naturvårdssynpunkt är det värdefullt att sökanden i kommande MKB beskriver vilken
miljöhänsyn som ska tas för att undvika skador och olägenheter på människors hälsa eller
miljön (2 kap. miljöbalken).
Förorenad mark
Länsstyrelsen upplyser om att det inom angivet utredningsområde för stråk för luftledning
finns minst ett potentiellt förorenat område. Objektet Hetalåga, i stråk för luftledning
alternativ C och D, är identifierad och har branschklass 4, Övrigt BKL 4, på grund av att
det på platsen sker/skett glassmältning i liten omfattning. Länsstyrelsen bilägger en
objektsammanfattning till sitt yttrande.
Länsstyrelsen upplyser vidare om att banvallar generellt innebär en risk för föroreningar.
Föroreningar i järnvägsmiljön är dels förknippade med trafikens diffusa utsläpp, dels mer
påtagliga föroreningar, förknippade med behandling av banvallar för att t.ex. förhindra att
syllar ruttnar och att banvallen växer igen. De viktigaste järnvägsrelaterade föroreningarna
identifieras som inandningsbara partiklar, bekämpningsmedel, PAH:er och metaller.
Markkabelstråket går dessutom igenom en deponi för Målerås glasbruk. Området är
riskklassat till en 1:a vilket betyder mycket stor risk för människors hälsa och miljön. En
förstudie har skett för Målerås glasbruk och en viss sanering av området.
Objektsammanfattning från databasen EBH-stödet för objektet biläggs. Länsstyrelsen
anger att ytterligare potentiellt förorenade områden kan finnas längs markkabelstråket.
Innan någon typ av åtgärder vidtas inom ett känt förorenat område krävs undersökningar
av föroreningssituationen, omfattning o.s.v. Försiktighetsmått kommer behöva sättas som
sid 4/17
bland annat beskriver vilka försiktighetsåtgärder som krävs för de förorenade områdena.
Vid exploatering kan exploatören få ett ansvar att bekosta eller utföra undersökningar och
eventuella åtgärder, t.ex. omhändertagande av förorenade massor.
Länsstyrelsens samlade material om förorenade områden uppdateras ständigt och kan
därav inte ses som komplett. Materialet utgör mer ett komplement till företagets egna
undersökningar om de aktuella områdena. Länsstyrelsen kan vara behjälplig och lämna
information om förorenade områden som är samlat i Länsstyrelsens gemensamma databas
EBH-stödet.
Länsstyrelsen informerar om att det vid arbetets gång råder upplysningsskyldighet enligt
10 kap. 9 § miljöbalken, tillsynsmyndigheten skall genast underrättas om det upptäcks en
förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för
människors hälsa och/eller miljön.
Kommunen är tillsynsmyndighet för förorenade områden och det är med dem dialogen
skall ske. Länsstyrelsen är tillsynsvägledande till kommunen.
Planförhållanden
Länsstyrelsen upplyser om att sträckningsförslaget markkabel löper igenom detaljplanerad
mark i fyra orter: Målerås, Gullaskruv, Orrefors och Rismåla. Länsstyrelsen anser att en
redovisning av planförhållanden bör ingå redan i samrådsunderlaget som en av förutsättningarna för vidare planering av kraftledningar. Enligt 2 kap. 8 § ellagen får en
nätkoncession för linje inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet
med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras.
Länsstyrelsen kan inte ta ställning till de planerade kraftledningsstråken utan en
redovisning av befintliga planförhållanden. I miljökonsekvensbeskrivningen skall en
beskrivning av planförhållanden ingå Det innebär en redovisning av vilka detaljplaner som
berörs och huruvida en dragning av en markkabel är planenlig eller ej samt vilka åtgärder
som krävs och eventuell påverkan. Länsstyrelsen i Kalmar tillhandahåller
planeringsunderlag såsom befintliga detaljplaner (Länsstyrelsernas WebbGIS).
Bebyggelse och boendemiljö
Länsstyrelsen påpekar att E.ON i miljökonsekvensbeskrivningen för de olika alternativen
bör redovisa vilka och hur många fastigheter som påverkas och hur de påverkas.
Länsstyrelsen anser att de boendemiljöer som ledningen berör måste studeras ytterligare
och redovisas tydligt med förslag till åtgärder för att minska påverkan. Magnetisk strålning
samt visuell påverkan på boendemiljöer och landskapsbild är av betydelse. Det är viktigt
att se byar och gårdar som helheter och som livsmiljöer för dem som bor där. Vid ett val av
luftledning istället för markkabel bör illustrationer upprättas för att synliggöra påverkan på
befintlig bebyggelse och ge förslag till åtgärder.
sid 5/17
Infrastruktur
Länsstyrelsen förutsätter en redovisning av den planerade kraftledningens påverkan på
befintliga vägar. Redovisningen skall innehålla vilka vägar som berörs och vilka
konsekvenser en ny kraftledning innebär, och därmed även vilka åtgärder som krävs för
den befintliga vägen.
Kulturmiljö, fornlämningar
MKB:n skall visa på hur de olika förslagen påverkar riksintressen och andra
kulturhistoriskt intressanta miljöer. Då fornlämningar berörs skall eventuell påverkan på
dessa utredas vidare. Samråd med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet tas för vidare
information om vad en sådan utredning bör innehålla.
Naturmiljö
Länsstyrelsen upplyser om att det i en av utredningskorridorerna finns ett Natura 2000område, Gråstensmon. Området ingår även i myrskyddsplanen och är av riksintresse för
naturvård. Alla åtgärder inom och intill Natura 2000-områden kan kräva tillstånd enligt 7
kap. 28 § miljöbalken. En kommande MKB ska utreda ledningens påverkan på naturmiljön
inom Natura 2000-området.
Kommande MKB ska visa på hur de olika förslagen påverkar riksintressen utmed
utredningskorridorerna och andra naturmiljöer som t.ex. ängs- och betesmarker och
våtmarker.
Alla åtgärder som berör skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken kan komma att kräva
tillstånd eller dispens beroende på vad föreskrifterna säger för respektive objekt. I
kommande MKB ska det framgå vilka skyddade områden som berörs och hur de kommer
att påverkas av en framtida ledning.
I kommande MKB ska också redovisas förekomsten och påverkan på generellt skyddade
biotoper såsom åkerholmar, stenmurar och diken samt grova och solitära träd. Biotoper i
jordbruksmark är skyddade enligt 7 kap. 11 § miljöbalken samt 5 § förordning om
områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Om ovanstående biotoper berörs måste dispens
sökas hos länsstyrelsen.
Samråd bör (om det inte redan skett) ske med Skogsstyrelsen om sumpskogar,
nyckelbiotoper/naturvärden samt biotopskyddsområden och naturvårdsavtal.
Vid kantträdsgallringar och breddning av ledningsgata ska samråd enligt 12 kap. 6 §
miljöbalken ske med Länsstyrelsen.
Vattenmiljö
Planerad kraftledning passerar vattendrag och/eller mindre sjöar beroende på
sträckningsalternativ. Sökande behöver redogöra för hur arbete i och i närheten av vatten
sid 6/17
kommer att ske, vilka försiktighetsmått som kommer att vidtas samt en mer detaljerad
beskrivning av ledningsdragningen. För arbeten i vatten/vattenområde krävs tillstånd eller
anmälan om vattenverksamhet beroende på arbetets omfattning.
Baserat på befintligt underlag bedömer Länsstyrelsen att miljökvalitetsnormerna för vatten
inte påverkas.
Vattenskyddsområden och dricksvattenresurser
Utredningsområdet längs sträckan Hageskruv-Nybro passerar vattenskyddsområdet för
Tikaskruv grundvattentäkt (08FS 2010:25) med tillhörande Orranäsasjön samt Alsterån
som är regionalt viktiga dricksvattenresurser.
I MKB:n ska det framgå hur E.ON ska säkerställa att vatten inte påverkas av åtgärden.
Fokus bör ligga på risker vid bl.a. schaktningsarbeten med maskiner i närheten av grundoch ytvattnet, risker för spill och läckage av petroleum.
För att säkerställa att vattentäkterna/resurserna inte påverkas negativt behövs en
komplettering som bör innehålla följande:
-
Vattenskyddsområden med vattentäkt/vattenresurs inom angivet utredningsområde.
- Riskbedömning och åtgärdsplan
- Rutiner för nödlägesberedskap
- Utbildningsinsats för samtliga som arbetar inom vattenskyddsområdet
- Arbetsrutiner för hur fordon ska hanteras, under arbetstid och under
nattetid, för att undvika spill och läckage
- Arbetsrutiner för skyddsutrustning
Före igångsättning måste samråd ske med huvudmannen i Nybro kommun för
dricksvattenförsörjningen.
E.ON Elnäts bemötande:
Underlag har hämtats från Länsstyrelsens GISdata distributionswebb och kommer att
inkluderas i den vidare utredningen och i framtagandet av MKB:n.
Påverkan på berörda intressen avseende landskapsbild, markanvändning, naturmiljö,
kulturmiljö, friluftsliv, djurliv, vatten, infrastruktur, boendemiljö, hälsa och säkerhet samt
förslag till skadeförebyggande åtgärder kommer att redovisas i den kommande MKB:n.
Kartor där berörda allmänna intressen finns markerade kommer att finnas som bilagor till
MKB:n.
Beskrivning av landskapets karaktär och den planerade kraftledningens påverkan på
landskapsbilden kommer att redovisas i den kommande MKB. Som underlag har en
kulturmiljöutredning och en naturvärdesinvetering genomförts samt fotomontage
framtagits för att åskådligagöra den nya kraftledningens visuella påverkan.
sid 7/17
Om åtgärder kommer att vidtas inom ett känt förorenat område kommer E.ON att samråda
med kommunen för att säkerställa att gällande krav uppfylls. E.ON Elnät har utarbetade
rutiner för hur bolaget skal bedöma och hantera miljöföroreningar och misstänkta
miljöföroreningar i mark, vatten och byggnader. Om förorening påträffas kommer arbetet
att avbrytas och lokal tillsynsmyndighet (kommunens miljökontor) omgående informeras.
E.ON Elnät är som verksamhetsutövare ansvarig för att myndigheten informeras, men det
kan även vara en entreprenör som anmäler till myndigheten. Påträffade föroreningar
kommer att hanteras enligt gällande krav både vad gäller anmälningsplikt som hantering av
massorna.
I MKB:n kommer en redovisning för vilka översikts- och detaljplaner samt eventuella
program som berörs av den förordade ledningssträckningen samt alternativa sträckningar.
Huruvida den nya kraftledningen är förenlig med dessa kommer också att anges.
En redovisning av bostadshus inom 100 meter från den planerade nya kraftledningen
kommer att göras. Påverkan på boendemiljö samt magnetfältsberäkningar kommer att
redovisas i kommande MKB.
Natura 2000 området Gråstensmon korsars av markkabelalternativet, området berörs ej av
vidare utrett sträckningsalternativ C.
Generellt skyddade biotoper som berörs av den förordade ledningssträckningen kommer att
redovisas under i kapitel 8.3 ”Naturmiljö” i den kommande MKB:n.
I den kommande MKB:n kommer berörda vattenskyddsområden och vattentäkter att
redovisas. Om sådana påverkas kommer skedeförebyggande åtgärder att anges. Huvudman
för dricksvattenförsörjningen i berörd kommun kommer att kontaktas innan arbeten
påbörjas för att säkerställa att gällande krav uppfylls.
E.ON Elnät kommer att ansöka om de dispenser och tillstånd som krävs för den planerade
kraftledningen, exempelvis dispens från biotopskydd eller strandskydd, tillstånd enligt
kulturmiljölagen eller anmälan om vattenverksamhet.
E.ON Elnät har under ordinarie samråd samrått med Skogsstyrelsen, ytterligare samråd kan
komma att ske i samband med detaljprojekteringen.
Vid kantträdsgallringar och breddning av ledningsgata kommer samråd enligt 12 kap. 6 §
miljöbalken att ske med Länsstyrelsen.
sid 8/17
1.2
Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2015-05-27
Övergripande
Länsstyrelsen konstaterar i sitt yttrande att samrådsunderlaget ännu är mycket
övergripande och ofullständigt och anger att det saknas redovisning av några intressen.
Efter samrådsmötet den 31 mars 2015 lämnade länsstyrelsen underlag som berör vatten
men dessa delar är ännu ej inarbetade. Länsstyrelsen påpekar att det i samrådsunderlaget
redogörs för ett antal intressen som berörs men inte hur dessa kommer att påverkas, det är
angeläget att detta utvecklas i miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen anser att med
tanke på kraftledningens storlek och att helt nya sträckningar föreslås behöver
samrådsunderlaget kompletteras och utvecklas. I nuläget är det tunt och utgör inte
tillräckligt bra underlag för val av stråk.
Därav anger Länsstyrelsen att något alternativ inte kan förordas men påpekar att det finns
fördelar med att utnyttja stråk med befintliga ledningar eller annan infrastruktur för att
undvika helt nya storskaliga intrång i landskapet. Vidare anger Länsstyrelsen att markkabel
är att föredra då den tar mindre mark i anspråk, följer en befintlig banvall och ger mindre
visuell påverkan. Dock är det ännu oklart om det finns svårigheter med ett sådant alternativ
utifrån de intressen som berörs, t.ex. samhällen som passeras. Påverkan på riksintresse för
naturvård och Natura 2000. Försvarsmaktens intressen och boendemiljöer är också av
betydelse vid val av alternativ.
Länsstyrelsen påpekar att det i Uppvidinge kommun pågår en omfattande planering för
utbyggnad av vindkraft och ett antal olika vindkraftintressenter är involverade. Några
anläggningar har beviljats tillstånd medan andra är under pågående planering.
Länsstyrelsen förutsätter att behovet av nya elanslutningar till olika anläggningar
samordnas av E.ON Elnät. Det är viktigt att det elnät som byggs också har kapacitet att
klara ytterligare anslutning enligt pågående vindkraftsprojekt.
Försvarsmakten
Länsstyrelsen uppmärksammar att delar av föreslagna utbyggnadsalternativ berörs av
Försvarsmaktens riksintresseområde vid Kosta skjutfält. En ny luftledning enligt stråk A är
beläget närmast samrådsområdet men även något av de andra alternativen kan påverka. Det
är därav angeläget att E.ON Elnät samråder med Försvarsmakten, vilket så också är fallet i
enlighet med bifogad sändlista.
Länsstyrelsen informerar om att hela landet är samrådsområde för höga objekt, d.v.s. högre
än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse och högre än 45 m nom sammanhållen
bebyggelse.
sid 9/17
Länsstyrelsen upplyser om att försvarsmaktens intressen och riksintressen för
totalförsvarets militära del enligt 3 kap. 9 § och som redovisas öppet finns tillgängliga via
försvarsmaktens hemsida.
Naturmiljö
Det norra alternativet B,C,D med en ny luftledning parallellt med befintlig luftledning
passerar riksintresse för naturvård – Alsterån, på två platser. Länsstyrelsen anser att för att
kunna jämföra detta alternativ med de andra behöver konsekvenserna för riksintresset
belysas.
Länsstyrelsen upplyser om att samtliga alternativ berör en 5x5 km ruta för skyddad djurart
och byggnation av ny ledning kan komma att kräva dispens från artskyddsförordningen.
För mer information kring detta bör verksamhetsutövaren ta muntlig kontakt med
naturskyddshandläggare Peter Wredin.
Länsstyrelsen påpekar att samtliga alternativ förläggs mycket nära Kärngöls naturreservat
som dessutom ingår i nätverket Natura 2000 och att enprövning kan komma att krävas i det
fall ledningen passerar inom gränserna för det skyddade området. Prövning kan även bli
aktuell om ledningen förläggs så nära att trädsäkring av ledningsgatan berör reservatet och
Natura 2000-området. Förläggs ledningen längre ifrån bedöms ej Natura 2000-prövning
krävas.
Länsstyrelsen upplyser om att nya kraftledningar alltid bör byggas så att de inte utgör
någon risk för att stora fågelarter elchockas genom att vingarna kan beröra två
strömförande trådar samtidigt. Den tekniska beskrivningen bör därav kompletteras med en
beskrivning av avståndet mellan trådarna i de olika stolpalternativen.
Länsstyrelsen informerar vidare om att det inom delar av de föreslagna alternativen finns
flera sällsynta arter och att många av dessa gynnas av ledningsgator. Verksamhetsutövaren
bör göra sökningar i artportalen och beskriva i miljökonsekvenserna för sällsynta arter och
om de kan gynnas eller missgynnas av planerade åtgärder.
Länsstyrelsen anger att ett område i närheten av kraftledningsstråken är föreslaget av
Länsstyrelsen till Naturvårdsverket som ett Natura 2000-område. Karta bifogas yttrandet.
Kulturmiljö och landskap
Länsstyrelsen anser att det redovisade kulturmiljöunderlaget är alltför översiktligt med
hänsyn till den omfattning och påverkan exploateringen kan få på landskapsbild och
kulturmiljöer. Underlaget, främst bestående av olika kategoriinventeringar, kan inte ensamt
ge en bild över hur kulturmiljöerna längs sträckningarna ser ut och påverkas av en
exploatering. Det är nödvändigt att både problematisera och komplettera dessa underlag
med andra typer av kulturmiljöanalyser och översiktliga inventeringar som tar hänsyn till
sid 10/17
underlagets kvalité samt relaterar och kompletterar underlagen till en annan information
om landskapet. Länsstyrelsen anger att särskilt FMIS bör ses som ett planeringsunderlag
med stora informationsluckor.
Inför val av stråk anser Länsstyrelsen att E.ON bör ta fram en översiktlig landskapsanalys
som behandlar hela de föreslagna sträckornas kulturmiljö- och landskapsvärden. En
översiktlig landskapsanalys kan innehålla en beskrivning och analys av landskapet från ett
regionalt till lokalt perspektiv, behandla landskapets storskalighet/småskalighet om det är
ålderdomligt/modernt, om det finns strukturer, landmärken, regionala/lokala karaktärsdrag
att ta hänsyn till.
Vatten
Länsstyrelsen påpekar att det i samrådsunderlaget inte finns något beskrivet om
vattenfrågor. På kartorna finns regionala dricksvattenresurser med som ett identifierat
intresse, men dessa resurser finns inte inlagda för Kronobergs län. Inte heller finns
Alsterån nämnd eller på kartor utpekat som ett nationellt värdefullt vatten. Dessa underlag
har tidigare översänts från Länsstyrelsen.
Miljökvalitetsnormer för vatten behöver enligt Länsstyrelsen redovisas i det fortsatta
arbetet och ingå i miljökonsekvensbeskrivningen.
Länsstyrelsen vill uppmärksamma på att grävningar och byggande i vatten är
vattenverksamheter som kan kräva tillstånd eller behöver anmälas.
Miljö
Länsstyrelsen anser att påverkan på bostadsfastigheter är en viktig faktor för den slutliga
utformningen av kraftledningen och även val av alternativ. Inför val av stråk behöver det
göras en översiktlig studie av hur boendemiljöer kommer att beröras. Länsstyrelsen anser
att man så långt som möjligt bör undvika att anlägga nya större kraftledningar (särskilt
luftledningar) i anslutning till bostäder eller annan bebyggelse där människor
stadigvarande uppehåller sig med hänsyn till hälso- och säkerhetsriskerna och eventuella
markanvändningskonflikter.
Länsstyrelsen upplyser om att det går att få information om förorenad mark samt
miljöfarliga verksamheter som kan finnas inom aktuella sträckningar på
www.lansstyrelsen/kronoberg.
Miljökonsekvensbeskrivingen
Länsstyrelsen anser att det är viktigt att landskapet ses som en helhet i det fortsatta arbetet
med miljökonsekvensbeskrivningen och förordar att denna kompletteras med en
landskapsanalys enligt ovan som bidrar till att ytterligare beskriva påverkan och
konsekvens. Känsliga passager behöver också lyftas fram och redovisas tydligare.
sid 11/17
Exempelvis bostadsmiljöer och byar där ledningen passerar, riksintresseområden och
värdefulla vattendrag som berörs.
E.ON Elnäts bemötande:
E.ON Elnät anser att utsänt samrådsunderlag väl redogjorde för den planerade
kraftledningen. Vattenfilerna från Länsstyrelsen erhölls efter att samrådsunderlaget
färdigställts, dessa data kommer att inkluderas i den kommande MKB:n.
Påverkan på berörda intressen avseende landskapsbild, markanvändning, naturmiljö,
kulturmiljö, friluftsliv, djurliv, vatten, infrastruktur, boendemiljö, hälsa och säkerhet samt
förslag till skadeförebyggande åtgärder kommer att redovisas i den kommande MKB:n.
I val av förordad sträckning inväges samtliga aspekter t.ex. påverkan på riksintressen för
naturvård, Natura 2000, Försvarsmaktens intressen samt boendemiljö. E.ON Elnät kommer
att inhämta information från artdataportalen och inkludera denna i MKB:n.
Val av förordad sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning vilken
redovisas i den kommande MKB:n. Samtliga stråkförslag har utretts och värderats utifrån
kriterierna naturmiljö, kulturmiljö, bebyggelse, infrastruktur, mark och vatten, konstruktion
och teknik, andel parallellgång samt kostnad. Samtliga inkomna yttranden har beaktats och
fungerat som underlag i bedömningen.
Markkabelalternativet har, likt samtliga framtagna stråkförslag, varit ett reellt alternativ som
noggrant har utretts och bedömts. Vid en samlad bedömning anser E.ON Elnät att ett
markkabelalternativ inte är rimligt i det aktuella fallet. Eventuella fördelar som ett utförande
med markkabel skulle kunna innebära med avseende på markanvändning och landskapsbild,
kan enligt E.ON Elnät inte motivera den ökade kostnad, de försämringar avseende
driftsäkerhet och den minskade flexibilitet som ett sådan utförande innebär jämfört med ett
utförande med trädsäker luftledning. I den kommande MKB:n återfinns utförligare redovisning
för bedömningen såsom miljöpåverkan, markanspråk, kostnadskalkyler och driftsäkerhet.
E.ON Elnät har som innehavare av nätkoncession för området enligt 3 kap. 6-7 § i Ellagen
(1997:857) anslutningsplikt, vilket innebär en skyldighet att på skäliga villkor ansluta
elektrisk anläggning till ledningsnätet. E.ON Elnät har gjort en bedömning att en ledning
dimensionerad för 500 MVA överföringskapacitet inom överskådlig framtid kommer att
räcka för att ansluta de vindparker som idag planeras och som har eller kommer att få
tillstånd för byggnation.
Om åtgärder kommer att vidtas inom ett känt förorenat område kommer E.ON att samråda
med kommunen för att säkerställa att gällande krav uppfylls. E.ON Elnät har utarbetade
rutiner för hur bolaget skal bedöma och hantera miljöföroreningar och misstänkta
miljöföroreningar i mark, vatten och byggnader. Om förorening påträffas kommer arbetet
att avbrytas och lokal tillsynsmyndighet (kommunens miljökontor) omgående informeras.
sid 12/17
E.ON Elnät är som verksamhetsutövare ansvarig för att myndigheten informeras, men det
kan även vara en entreprenör som anmäler till myndigheten. Påträffade föroreningar
kommer att hanteras enligt gällande krav både vad gäller anmälningsplikt som hantering av
massorna.
Försvarsmakten utgör samrådspart för projektet, Försvarsmaktens yttrande och E.ON
Elnäts bemötande redovisas i Samrådsredogörelse Bilaga 2. E.ON Elnät har beaktat
Länsstyrelsens yttrande gällande Kosta skjutfält och kommer att medtaga detta i
kommande MKB:n. Via Försvarsmaktens hemsida distribueras enbart material i form av
pdf:er över försvarsmaktens intressen och riksintressen för totalförsvarets militära del. För
shapfiler hänvisas till Länsstyrelse, vid nedladdning av dessa fanns de dock inte att tillgå
och kontaktperson saknades. Efter vidare utredning har dessa erhållits och kommer att
inkluderas i den kommande MKB:n.
E.ON Elnät kommer att kontakta naturskyddshandläggare Peter Wredin för mer
information gällande skyddad djurart.
Påverkan på riksintresset Alsterån kommer att beskrivas i kommande MKB.
Kontakt kommer att tas med naturskyddshandläggare på Länsstyrelsen i god tid före
anläggning för att fastställa huruvida dispensansökan krävs eller ej.
Sträckningen för vidare utrett sträckningsalternativ C bedöms inte påverka Kärngöls
naturreservat då avståndet till sträckningen är cirka 600 meter. Markkabelsträckningen
tangerar Kärngöls naturreservat.
Den nya kraftledningen planeras att i första hand uppföras i stolptyp med triangelplacerade
faslinor. Fasavståndet, dvs. avståndet mellan ledningens faslinor, är som minst cirka 3
meter vilket innebär att fågelolyckor orsakade av strömgenomgång inte är sannolika.
Ledningen kan därtill, på de delsträckningar där det kan anses nödvändigt, förses med
fågelavvisare för att förhindra eventuella kollisioner med ledningen. Teknisk beskrivning
av kraftledningen kommer att redovisas i kommande MKB:n.
Sträckningen för vidare utrett sträckningsalternativ C passerar på ett avstånd av cirka 1 km
från det föreslagan Natura 2000 området. Ingen påverkan bedöms således att uppstå.
E.ON har låtit genomföra en kulturmiljöanalys samt en naturmiljöutredning för de
samrådda stråkalternativen och för det vidare utredda sträckningsförslaget. Resultaten av
dessa kommer att inarbetas i den kommande MKB:n.
Beskrivning av landskapets karaktär och den planerade kraftledningens påverkan på
landskapet kommer att redovisas i den kommande MKB. Som underlag har en
kulturmiljöutredning och en naturvärdesinvetering genomförts samt fotomontage
framtagits för att åskådligagöra den nya kraftledningens visuella påverkan.
sid 13/17
I den kommande MKB:n kommer berörda vattenskyddsområden och vattentäkter samt
miljökvalitetsnormer för dessa att redovisas. Anmälan om vattenverksamhet kommer att
göras och ansökan särskilda tillstånd kommer att insändas i god tid före anläggandet för de
åtgärder där detta är aktuellt.
E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter och kommer att inkludera dessa i den
kommande MKB:n.
1.3
Lessebo kommun, 2015-05-19
Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att Lessebo kommun inte har något att erinra
mot den föreslagna kraftledningen Hageskruv – Nybro.
Luftledningsalternativ A löper genom Lessebo kommuns nordöstra del. Den föreslagna
sträckningen anges inte strida mot gällande översiktsplan och faller inte under kommunens
tillsyn enligt Plan- och bygglagen. Ledningskorridoren uppges sammanfalla med
Försvarsmaktens Kosta övningsfält varpå Försvarsmakten ska utgöra samrådspart.
E.ON Elnät bemötande:
Försvarsmakten utgör samrådspart för projektet, Försvarsmaktens yttrande och E.ON
Elnäts bemötande redovisas i Samrådsredogörelse Bilaga 2.
1.4
Nybro kommun, 2015-06-09
Myndighetsnämndens yttrande gäller för tillsynsmyndighetens räkning.
Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens yttrande gäller för Nybro kommuns räkning.
Nämndernas yttrande är identiska och anger att i enlighet med yttrande lämnade till
Svenska Kraftnäts planerade utbyggnad av 400 kV kraftledning Ekhyddan-Hemsjö
förespråkar Nybro kommun att föreslagen ny 130 kV kraftledning mellan Hageskruv och
Nybro grävs ned. Anges att det, till skillnad från Svenska Kraftnäts, utbyggnad finns
väletablerad teknik för markförläggning för avsedd kabeltyp. Nybro kommun anser
därmed att luftledning inte är ett alternativ.
Kraftledningen kommer att finnas på plats i markerna under lång tid framöver och bör med
hänsyn till människa, natur och landskapsmiljö påverka så lite som möjligt. En
markförläggning av kablar anges ge minst visuell och intrångsmässig påverkan.
E.ON Elnät bemötande:
E.ON Elnät har utrett alternativet att förlägga markförlagd kabel. Vid en samlad
bedömning anser E.ON Elnät att ett markkabelalternativ inte är rimligt i det aktuella fallet.
De eventuella fördelar som ett utförande med markkabel skulle kunna innebära med
avseende på markanvändning och landskapsbild, kan enligt E.ON Elnät inte motivera den
sid 14/17
ökade kostnad, de försämringar avseende driftsäkerhet och den minskade flexibilitet som
ett sådant utförande innebär jämfört med ett utförande med trädsäker luftledning. E.ON
Elnäts motiv till val av sträckning samt tekniskt utförande kommer att redovisas utförligt i
den kommande MKB:n.
1.5
Uppvidinge kommun, 2015-06-11
För att den planerade vindkraften i kommunen ska kunna anslutas till ledningsnätet anser
Uppvidinge kommun anser att det samhällsekonomiskt bästa alternativet för att utöka
kapaciteten är att en transformatorstation anläggs i Hageskruv för att möjliggöra anslutning
till Svenska kraftnäts 400 kV ledning.
I andra hand anser Uppvidinge kommun markkabelalternativet lämpligt utifrån
markintrång och landskapspåverkan. Kommunens ställningstagande i översiktsplan 20112016 är att allt lägre än 130 kV ska jordförläggas och i vissa fall även 130 kV.
E.ON Elnät bemötande:
Att ansluta planerad vindkraft till befintlig 400 kV kraftledning via en ny
transformatorstation i höjd med Hageskruv har i ett tidigare skede utretts av E.ON Elnät.
Detta är dock inte en aktuell lösning för aktuella nätanslutningsförfrågningar baserat på att
möjlig driftsättning kan dröja till år 2022 samt att en ny stamnätsstation utgör en avsevärt
mycket kostsammare nätanslutning.
E.ON Elnät har utrett alternativet att förlägga markförlagd kabel. Vid en samlad bedömning
anser E.ON Elnät att ett markkabelalternativ inte är rimligt i det aktuella fallet. De eventuella
fördelar som ett utförande med markkabel skulle kunna innebära med avseende på
markanvändning och landskapsbild, kan enligt E.ON Elnät inte motivera den ökade kostnad,
de försämringar avseende driftsäkerhet och den minskade flexibilitet som ett sådant utförande
innebär jämfört med ett utförande med trädsäker luftledning. E.ON Elnäts motiv till val av
sträckning samt tekniskt utförande kommer att redovisas utförligt i den kommande MKB:n.
2
Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan
2.1
Länsstyrelsen i Kalmar län, 2015-09-04
Länsstyrelsen i Kalmar län har den 2015-09-04 beslutat att en ny 130 kV kraftledning
mellan Hageskruv och Nybro kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Länsstyrelsen bedömer med stöd av förordningen (1998:805) om
miljökonsekvensbeskrivningar och dess bilagor att den sökta verksamheten kan antas
medföra betydande miljöpåverkan.
sid 15/17
Verksamheter eller åtgärder som anges i 3§ förordningen (1998:905) om
miljökonsekvensbeskrivningar ska alltid antas medföra betydande miljöpåverkan. För
annan verksamhet eller andra åtgärder ska länsstyrelsen med stöd av de kriterier som anges
i bilaga 2 till förordningen besluta om verksamheten eller åtgärden antas medföra
betydande miljöpåverkan. I aktuellt ärende bedömer länsstyrelsen att punkt 1a och 2c är
tillämpliga, dvs. projektets omfattning och ianspråktagande av större opåverkade områden,
skogsområden, historiskt och kulturellt betydelsefulla områden.
Länsstyrelsen anser att en utredning och jämförelse av olika val av teknik och stråk ska
göras. Utredningen ska visa hur olika alternativ långsiktigt påverkar de
samhällsekonomiska effekterna ifråga om påverkan på natur- och kulturvärden, jord- och
skogsbruksföretag, kostnader för eldistribution samt andra intressen som berörs om
kraftledningen byggs med luftledning eller markkabel.
I övrigt vad gäller krav på innehåll i kommande MKB och övriga synpunkter hänvisar
länsstyrelsen till tidigare samrådsyttrande 2015-05-29.
E.ON Elnäts bemötande:
En utredning med bedömning och jämförelse av olika teknikval och stråk har genomförts
och redovisas i MKB:n.
2.2
Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2015-06-29
Länsstyrelsen i Kronobergs län har den 2015-06-29 beslutat att en ny 130 kV kraftledning
mellan Hageskruv och Nybro kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Länsstyrelsen bedömer att projektets karaktäristiska egenskaper, lokalisering eller
bedömda effekter kan komma att bli sådana att det kan antas medföra betydande
miljöpåverkan i miljöbalkens mening.
Projektet innebär en påverkan på riksintresse för naturvården vid Alsterån enligt 3 kap. 6§
MB, Natura 2000-område och naturreservat. Även skyddade arter kan komma att påverkas.
Kraftledningen medför påverkan på landskapsbild, bebyggelseområden, jord- och
skogsbruk, turism och friluftsliv samt människors livsmiljöer. Magnetfälten från en
luftledning påverkar ett större område än själva ledningsgatan.
Länsstyrelsen anser att det är viktigt att valet av stråk och teknik blir tydligt belyst och väl
motiverat i MKB:n. Länsstyrelsen ser det också som viktigt att hänsyn tas till långsiktiga
samhällsekonomiska aspekter och att en värdering görs av vad ledningen kommer att
innebära för påverkan på jord- och skogsbruk, besöksnäring, människors hälsa och
bebyggelseområden.
sid 16/17
Länsstyrelsen vill även särskilt lyfta fram att passagerna över Alsterån är känsliga och
påverkan samt förslag till åtgärder behöver belysas i kommande MKB.
Länsstyrelsen ställer sig vidare positiv till åtgärder för att minska påverkan på fågellivet
och fortsatt diskussion kring dessa frågor kan bli aktuell.
Slutligen ser länsstyrelsen det som viktigt att i det fortsatta arbetet beakta
bebyggelseområden och magnetisk strålning samt landskapsbild och kraftledningens
visuella påverkan.
E.ON Elnäts bemötande:
I MKB:n beskrivs utförligt hur val av stråk och sträckning har skett. Där redogörs även för
motiven till val av tekniskt utförande. Sträckningen har utarbetats med hänsyn till bebyggelse,
landskapsbild, jord- och skogsbruk och andra berörda intressen i syfte att minimera påverkan
på dessa.
sid 17/17
1 (2)
Kontakt i detta ärende
Postadress
Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Besöksadress
Malmbrogatan 6
Telefon
Telefax
Växel 010 223 80 00 010 223 81 10
E-post
[email protected]
www.lansstyrelsen.se/kalmar
LÄNSSTYRELSEN
KALMAR LÄN
BESLUT
2015-09-04
2 (2)
407-4593-15
E.ON Elnät Sverige AB
Nobelvägen 66
205 09 Malmö
eon.se
T 040 - 25 50 00
Bilaga 2 till samrådsredogörelse för
Planerad 130 kV
kraftledning mellan
Hageskruv och Nybro
Uppvidinge, Nybro och Lessebo kommuner
Juni 2015
Inkomna synpunkter och bemötande
- Myndigheter, organisationer, föreningar och
företag
Bg: 5967-4770
Pg: 428797-2
Org. Nr: 556070-6060
Säte: Malmö
Projektorganisation
E.ON Elnät Sverige AB
205 09 Malmö
eon.se
Sweco Energuide AB
Box 1902
791 19 Falun
sweco.se
Rapporten har upprättats av Sofie Bergsten och Matilda Sahl, Sweco Energuide AB.
Rapporten har granskats av Johanna Brodd, E.ON Elnät AB.
sid 2/19
Innehållsförteckning
1
1.1
2
Återkommande bemötande
4
Markkabelalternativet
4
Inkomna synpunkter och bemötanden
4
2.1
Alsteråns Vattenråd, 2015-05-11
4
2.2
Bergsstaten, 2015-04-17
4
2.3
Energimyndigheten, 2015-05-25
4
2.4
Fortifikationsverket, 2015-05-27
5
2.5
Försvarsmakten, 2015-06-17
5
2.6
Havs- och vattenmyndigheten, 2015-05-13
6
2.7
Kalmarsunds Skogsbruksområde (Kalmarsunds sbo), Södra, 2015-05-18
6
2.8
LRF:s kommungrupp i Nybro, 2015-05-24
7
2.9
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2015-05-20
8
2.10
Naturskyddsföreningen Kronoberg, Kronobergs Ornitologiska Förening samt
Uppvidinge Fågelklubb, 2015-05-29
8
2.11
Naturskyddsföreningen i Nybro, 2015-05-29
9
2.12
Norra Värends Skogsbruksområde, Södra, 2015-05-25
10
2.13
OX2 Wind (OX2) 2015-05-29
10
2.14
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) 2015-05-22
11
2.15
Skanova, 2015-05-22
11
2.16
Skogstyrelsen, 2015-05-19
12
2.17
Statens Geotekniska Institut (SGI), 2015-05-29
13
2.18
Svenska kraftnät (SvK), 2015-05-27
14
2.19
Södra Skogsägarna, 2015-05-29
15
2.20
Trafikverket, 2015-06-11
15
2.21
Östra Smålands Ornitologiska Förening (ÖSOF) samt Nybro-Emmaboda
Fågelklubb (NEFk), 2015-05-27
16
sid 3/19
Malmö 2015-06-17
1
Återkommande bemötande
1.1
Markkabelalternativet
Markkabelalternativet har, likt samtliga framtagna stråkförslag, varit ett reellt alternativ som
noggrant har utretts och bedömts. Vid en samlad bedömning anser E.ON Elnät att ett
markkabelalternativ inte är rimligt i det aktuella fallet. Eventuella fördelar som ett utförande
med markkabel skulle kunna innebära med avseende på markanvändning och landskapsbild,
kan enligt E.ON Elnät inte motivera den ökade kostnad, de försämringar avseende
driftsäkerhet och den minskade flexibilitet som ett sådan utförande innebär jämfört med ett
utförande med trädsäker luftledning. I den kommande MKB:n återfinns utförligare redovisning
för bedömningen såsom miljöpåverkan, markanspråk, kostnadskalkyler och driftsäkerhet.
2
Inkomna synpunkter och bemötanden
2.1
Alsteråns Vattenråd, 2015-05-11
Anser att kraftledningen bör förläggas som markkabel.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelalternativet se avsnitt 1.1.
2.2
Bergsstaten, 2015-04-17
Bergmästaren konstaterar att det idag inte finns några mineralrättigheter i det aktuella
området att det därav inte finns något att erinra.
2.3
Energimyndigheten, 2015-05-25
Energimyndigheten tillstyrker i huvudsak förslaget att förstärka regionnätet i syfte att
möjliggöra anslutning av upp till 500 MW förnybar energi. I området finns ett flertal
projekteringar gällande vindkraft som skulle dra nytta av den ökade kapaciteten i elnätet.
Det är viktigt att möjliggöra mer kraftproduktion i södra Sverige där konsumtionen är hög.
Energimyndigheten är positiva till att det finns en välutbyggd infrastruktur för att
underlätta utbyggnad av vindkraft inom utpekade riksintresseområden. Dock vill
Energimyndigheten betona att det i området längs de föreslagna sträckningarna finns
riksintresseområden för vindbruk enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Inom dessa måste hänsyn
tas vid planeringen av ledningens sträckning så att inte framtida etablering inom
riksintresseområdet försvåras och därmed riskerar att påtagligt skada det angivna
riksintresset. I samrådsunderlaget är det stråkalternativ A söder om Målerås som till viss
del överlappar riksintresse för vindbruk.
sid 4/19
E.ON Elnäts bemötande:
E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter. Val av sträckning och tekniskt utförande
baseras på en samlad bedömning vilken redovisas i den kommande MKB:n. Vidare utredd
sträckning berör inte något utpekat riksintresse för vindkraft.
2.4
Fortifikationsverket, 2015-05-27
Fortifikationsverket informerar om det Riksintresse för totalförsvarets militära del som
berör stråkalternativ A. Med hänvisning till riksintresset som återfinns via
www.forsvarsmakten.se/sv/om-myndigheten/samhallsplanering/riksintressen avstyrker
Fortifikationsverket föreslaget luftledningsstråk A enligt 3 kap. 9§ miljöbalken.
Fortifikationsverket har i övrigt inga synpunkter på val av ledningsstråk eller ledningens
kommande sträckning men anser att möjligheten med parallellgång med befintliga
ledningar bör utnyttjas för minsta möjliga tillkommande intrång.
E.ON Elnäts bemötande:
E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter. Val av sträckning och tekniskt utförande
baseras på en samlad bedömning vilken redovisas i den kommande MKB:n. Sträckning
inom stråkalternativ A utgör inte vidare utredd sträckning.
2.5
Försvarsmakten, 2015-06-17
Stråk luftledning alternativ A avstyrks delvis. Alternativet går in på Kosta skjutfält, som är
av riksintresse för totalförsvarets militära del. Försvarsmakten bifogar även en figur som
redogör för området Kosta skjutfält. För övrig sträckning av alternativ A krävs att FMV
deltar i ledningsplaneringen. Kontakta handläggare Cecilia Milestad för mer information.
Övningar inom Kosta skjutfält måste kunna genomföras med skarp ammunition till
förekommande vapensystem med hög skjutsäkerhet utan risk för tredje man.
Försvarsmaktens huvuduppgift är enligt riksdagens beslut 2009-06-16 förmågan till
väpnad strid (prop. 2008/09:140 Ett användbart försvar, bet. 2008/09FöU10, rskr.
2008/09:292). Övnings- och skjutfält som utgör nödvändiga produktionsresurser för
Försvarsmaktens övningar med förekommande utrustning och vapensystem är därför
områden av riksintresse. Kosta skjutfält är ett sådant område och nyttjas av olika förband
inom Försvarsmakten. Det är väsentligt att denna funktion kan skyddas och bibehållas.
Den nya inriktningen för Försvarsmakten att med kort varsel kunna skicka färdigutbildade
förband till insatser såväl inom Sverige som utomlands innebär att omfattande övningar
som förberedelser i direkt anslutning till avtransport måste kunna genomföras vid alla tider
på året.
Gällande övriga alternativ har Försvarsmakten inget att erinra.
sid 5/19
E.ON Elnäts bemötande:
E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter. Val av sträckning och tekniskt utförande
baseras på en samlad bedömning vilken redovisas i den kommande MKB:n. Sträckning
inom stråkalternativ A utgör inte vidare utredd sträckning.
2.6
Havs- och vattenmyndigheten, 2015-05-13
Myndigheten meddelar via e-post att man avstår från att yttra sig i ärendet.
2.7
Kalmarsunds Skogsbruksområde (Kalmarsunds sbo), Södra,
2015-05-18
Kalmarsunds sbo anser att den planerade ledningen skall utgöras av markkabel och framför
ett flertal argument för detta ställningstagande:
- Använd ny teknik som finns tillgänglig för att kunna transportera likström i kabel.
- Värdefull och produktiv skogsmark tas ur produktion för avsevärd tidsperiod framåt.
- Den ekonomiska ersättningen för markintrånget motsvarar en bråkdel av vad
skogsmarken producerar under aktivt brukande.
- Ett rationellt och framgångsrikt brukande av skogsmarken förhindras, då skogsskiften
klyvs av breda luftledningsgator där ledningsgatan kan uppgå till 50 meters bredd med
tillägg för sidoområden för kantträd ca 30 m.
- Minskat marknadsvärde för de fastigheter som får eller redan har flera markintrång av
exempelvis luftledningsgator.
- Skogsmarken i Sverige och det som skogen genererar utgör en av grundpelarna i
svensk ekonomi.
- Skogen har en framträdande betydelse i bindandet av koldioxid.
- Skogen utgör en rekreationsplats för många människor som bor på landsbygden och
tätorter. Ett skogligt landskap av luftledningsgator med starkströmsledningar skapar
förändrad landskapsbild och skogens naturliga kulturmiljöer försvinner.
- Rädsla och oro för strålning och elektromagnetiska fält hos boende och människor som
vistas i närheten av luftledningar med starkström.
- Användande av fundamentslipers som innehåller kreosot, innebär direkta risker för
spridning av miljöfarliga ämnen till grundvatten och skogsmarken. De flesta
skogsägare är certifierade och tillåter inte kreosot i naturen.
E.ON Elnäts bemötande:
Ledningen kommer att anläggas som en växelströmsförbindelse, på dessa avstånd är det
inte realistsikt att uppföra de omriktarstationer som skulle krävas för likströmskabel.
Kraftledningen kommer att ingå i ett växelströmsnät, likström utesluter till- och
frånkoppling längst sträckan. I elsystemet produceras, överförs och används nästan
uteslutande växelström. Likström är ett bra alternativ då stora energimängder ska överföras
från en punkt till en annan såsom vid utlandsförbindelser.
sid 6/19
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelalternativet se avsnitt 1.1.
Att finna möjliga lösningar där en ny planerad kraftledning kan följa befintlig infrastuktur i
möjligaste mån är en viktig del i E.ON Elnäts utredningar. Hela den totala vidare utredda
sträckningsförslaget C följer en befintlig kraftledning vilket minimerar markanspråket och
intrång i tidigare obruten terräng vilka skulle innebär att skogskiften klyvs.
För beräkning av den ersättning som ska utgå till berörda fastighetsägare följer E.ON Elnät
de principer som har fastställts gemensamt inom branschen. Ersättningen baseras på
ledningsrättslagens ersättningsprinciper som finns i 4 kap Expropriationslagen.
Intrångsersättningen ska motsvara den minskning av fastighetens marknadsvärde som
uppkommer med anledning av intrånget. Ersättningsnivåerna för intrång i skogsmark
kommer att vara i enlighet med 2009 års skogsnorm framtagen av Lantmäteriet.
E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska
myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket,
Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: ”Myndigheternas
försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält”. Påverkan på
boendemiljö, hälsa och säkerhet samt beräknade magnetfältsnivåer för aktuell ledning
redovisas i den kommande MKB:n.
Enbenta stolpar av stålrörstyp alternativt gitter kommer huvudsakligen att användas för den
aktuella ledningen, vid detta stolpval är kreosotimpregnerade stolpar eller slipers inte
aktuellt. Vid enstaka punkter till exempel vid korsning av befintliga stamnätsledningar kan
dock annan stolptyp vara aktuell t.ex. fackverksportal. Användning av
kreosotimpregnerade stolpar anses inte troligt dock kan kreosot impregnerade slipers vid
sådana enstaka punkter komma att vara aktuellt. Kreosotets påverkan redovisas ytterligare i
den kommande MKB:n.
2.8
LRF:s kommungrupp i Nybro, 2015-05-24
LRF:s kommungrupp i Nybro anser att den planerade kraftledningen anläggs som
nedgrävd markkabel och att denna i möjligaste mån samförläggs med befintlig
infrastruktur för att minimera nödvändigt markintrång.
LRF:s kommungrupp i Nybro anger att de inte är motståndare till infrastruktursatsningar i
landet men att dessa satsningar görs med bästa möjliga teknik för att minimera
markintrånget. Att anläggningskostnaden blir högre bör inte utgöra något allvarligt
problem då livslängden på en ledning av denna typ är väldigt lång. Sannolikt anges
underhållskostnaden bli betydligt lägre då man med markkabel har en betydligt smalare
gata att hålla ren från uppväxande lövsly och träd och helt slipper ifrån kostnaden för
framtida trädsäkring av ledningsgatan, en sådan kostnadskalkyl anges inte ha redovisats i
samrådet. Argumentet att felsökning blir svårare med markkabel är svårt att ta på allvar då
sid 7/19
en nedgrävd kabel längs befintlig infrastruktur går väldigt lätt att och snabbt att komma åt,
medan en luftburen ledning genom långa sträckor i skogsmark är väsentligt svårare att
komma åt för reparationsinsatser. Andra ledningsprojekt i regionen, t.ex. Nordbalt anges
tydligt visat på markägares acceptans för ett mindre intrång av engångskaraktär, vilket blir
fallet med en markförlagd kabel. En markkabel innebär också en lägre risk för
överklaganden av projektet och en lägre kostnad för projektet avseende
intrångsersättningar. LRF:s kommungrupp i Nybro anger att om ovan nämnda argument
inte invägs så blir organisationens slutsats att intrången uppenbart är för billiga för
projektören. LRF:s kommungrupp vill också påminna om miljöbalken 3:4, ”Jord och
skogsbruk är av nationell betydelse”.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelalternativet se avsnitt 1.1.
Kostnadskalkyl inkluderande aspekten underhållsarbete för markkabelalternativet
redovisas i den kommande MKB:n.
2.9
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) yttrande
2015-05-20, uppdaterat yttrande 2015-06-26
MSB meddelar att de har utrett konsekvenserna av planerad kraftledning, för radiokommunikationssystemet Rakel. Slutsatsen av utredningen är att ledningsdragningar enligt
alternativ C och D kan komma att påverka vissa installationer. Om dessa alternativ blir
huvudalternativ behöver MSB delges mer detaljerad information om sträckningen för att
bedöma påverkan. Ledningsstråk enligt alternativ A, B och markkabel kommer inte ha
någon påverkan på Rakelnätets befintliga länkstråk eller påverkan på radiosystemet Rakel.
MSB meddelar att de utrett konsekvenserna av planerad kraftledning Hageskruv till Nybro,
för påverkan på radiokommunikationssystemet Rakel, med de föreslagna sträckningar som
angavs i er förfrågan 2015-06-26. Slutsatsen är med det preciserade underlag som
presenterats att kraftledningen inte kommer att ha någon påverkan på Rakelnätets
befintliga länkstråk samt att kraftledningens placering inte kommer att påverka
radiosystemet Rakel. MSB har inget att invända mot etablering av kraftledningen.
E.ON Elnäts bemötande:
Kontakt upprättades med MSB för att tillse att deras intressen beaktades.
2.10
Naturskyddsföreningen Kronoberg, Kronobergs Ornitologiska
Förening samt Uppvidinge Fågelklubb, 2015-05-29
Den planerade kraftledningen mellan Hageskruv och Nybro anges skada befintliga
naturvärden längs sträckningen för samtliga stråk- och sträckningsförslag. Den norra delen
av exploateringsområdet anges utgöra ett aktivt revir för [skyddad djurart] och berör
sid 8/19
Alsteråns dalgång. Föreningarna förordar därför nollalternativet, d.v.s. att kraftledningen
inte uppförs. Föreningarna föreslår istället att eventuell framtida elproduktion för området
ansluts till den befintliga 400 kV ledningen genom en inkoppling vid Sävsjöström. Ett
sådant alternativ bedöms som mest skonsamt ur miljösynpunkt.
Den norra delen av exploateringsområdet anges utgöra ett aktivt revir för [skyddad djuart]
med regelbundna parobservationer av adulta individer och flera konstaterade
häckningsförsök under de senaste åren. Minst två bon anges finnas i området.
Luftledningar för elöverföring anges vara ett allvarligt hot mot den skyddade arten (och
andra arter) och anges utgöra en av de vanligaste dödsorsakerna för arten. En eventuell
ombyggnad av elnätet inom ett känt revir bör därför i väsentlig grad bidra till att minska
riskerna för kollision med luftledningar för att tillstånd ska beviljas. Föreningarnas
bedömning är att den planerade kraftledningen inte bidrar till att minska kollisionsriskerna
i området, utan snarare ökar dem, varpå nollalternativet förordas.
Markkabelalternativet anses inte heller utgöra ett lämpligt alternativ ur miljösynpunkt
eftersom det skulle påverka ett våtmarksområde skyddat genom Natura 2000 väster om
Målerås.
E.ON Elnäts bemötande:
Kraftledningens påverkan på naturvärden och djurarter redovisas i den kommande MKB:n
samt har utretts i genomförd naturvärdesinventering.
Alternativ till anslutning till befintlig 400 kV kraftledning i höjd med Sävsjöström har i ett
tidigare skede utretts av E.ON Elnät. Detta är dock inte en aktuell lösning för aktuella
vindkraftsprojekt baserat på möjlighet till driftsättning först år 2022 samt att en ny
stamnätsstation utgör en avsevärt mycket kostsammare nätanslutning.
Den nya kraftledningen planeras att i första hand uppföras i stolptyp med triangelplacerade
faslinor. Fasavståndet, dvs. avståndet mellan ledningens faslinor, är som minst cirka 3
meter vilket innebär att fågelolyckor orsakade av strömgenomgång inte är sannolika.
Ledningen kan därtill, på vissa särskilt berörda delsträckor, förses med fågelavvisare för att
förhindra eventuella kollisioner med ledningen.
E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter. Val av sträckning och tekniskt utförande
baseras på en samlad bedömning vilken redovisas i den kommande MKB:n.
2.11
Naturskyddsföreningen i Nybro, 2015-05-29
Naturskyddsföreningen i Nybro anser att samrådsunderlaget varit tydligt och att samrådet i
Flygsfors gav god information och möjliggjorde goda diskussioner. Markkabelalternativet
anges bli mer kostsamt än luftledning vilket tordes bero på att den ekonomiska kostnaden
för uteblivet skogsutnyttjande är för lågt beräknat enligt gammalt riksdagsbeslut. Detta
sid 9/19
anges inte vara nationalekonomiskt riktigt och kan nog komma att ändras. Markkabel
anges vara det bästa alternativet ur miljösynpunkt.
Vindkraften kommer sannolikt att med nuvarande politisk styrning att vara en gångbar
energikälla. Om ett ledande energiföretag som Stena vill satsa på vindkraftsutbyggnad i
Uppvidinge så måste naturligtvis transporten av elenergi byggas ut.
Naturskyddsföreningen i Nybro förordar i första hand markkabel i banvall och i andra hand
parallellgång med befintlig kraftledning, stråkalternativ C.
E.ON Elnät bemötande:
E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter. Val av sträckning och tekniskt utförande
baseras på en samlad bedömning vilken redovisas i den kommande MKB:n.
2.12
Norra Värends Skogsbruksområde, Södra, 2015-05-25
Norra Värends Skogsbruksområde förordar markkabelalternativet enligt samrådsunderlag
avsnitt 2.3.2 för att uppnå minsta möjliga omgivningspåverkan. Med minsta möjliga
omgivningspåverkan menas t.ex. boendemiljö, landskapsbild och oror för magnetfält.
Befintlig infrastruktur bör följas i möjligaste mån.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelalternativet se avsnitt 1.1.
E.ON Elnät strävar efter att minimera påverkan på landskapsbild, boendemiljö, hälsa och
säkerhet. Påverkan på berörda intressen bl.a. landskapsbild, boendemiljö samt beräknade
magnetfältsnivåer för aktuell ledning kommer att redovisas i den kommande MKB:n. För
magnetfält tillämpar E.ON Elnät vägledningen ”Myndigheternas försiktighetsprincip för
lågfrekventa elektriska och magnetiska fält”.
Vidare utrett sträckningslaternativ C följer i sin helhet befintlig infrastruktur.
2.13
OX2 Wind (OX2) 2015-05-29
OX2 planerar en vindkraftsanläggning, Karskruv, i Uppvidinge kommun. Karskruv utgör
en av de vindkraftsanläggningar som planeras att anslutas via den planerade 130 kV
ledningen. Då den planerade ledningen avser att ansluta OX2 planerade
vindkraftsanläggning inlämnar OX2 ett yttrande avseende det tekniska utförandet samt
stråkförslag. De planerade vindkraftsanläggningarna ska finansiera de ledningar som byggs
för att ansluta vindkraften. Det anges därför vara av yttersta vikt att ledningarna anläggs
resurseffektivt, naturligtvis med minsta möjliga miljöpåverkan.
sid 10/19
Markförlagd kabel avser ett dyrare alternativ. Driftsäkerheten för markförlagd kabel är
relativt god men det är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda eventuella fel.
OX2 anger att det inte är acceptabelt med långa avbrottstider för ledningar som ska
överföra produktion från vindkraft då det leder till stora produktionsbortfall. Ett
kabelalternativ leder till ökade förluster jämfört med luftledningsutförande. Med anledning
av ovanstående förordar OX2 luftledning framför markförlagd kabel.
Det stråkalternativ, för luftledningsutförandet, som ger minst intrång på markanvändning
samt minst miljöpåverkan torde vara det som är kortast samt det som går i parallellgång
med befintliga luftledningar längst sträcka. Detta borde också bli det minst kostsamma
stråket. OX2 förordar därför stråkalternativ C.
E.ON Elnät bemötande:
E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter. Val av sträckning och tekniskt utförande
baseras på en samlad bedömning vilken redovisas i den kommande MKB:n.
2.14
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) 2015-05-22
SGU upplyser om att luftledningsalternativen huvudsakligen löper över moränterräng.
Detsamma gäller för markkabelstråket norr om Orrefors men söder därom löper banvallen
genom en isälvsavlagring som i SGU:s regionala grundvattenkartering betraktas vara en
grundvattenförekomst med tämligen goda uttagsmöjligheter. SGU informerar om att
banvallen kan vara påverkad av föroreningar från den tidigare järnvägen och
schaktningsarbeten vid kabelförläggning kan medföra en negativ effekt på befintliga
brunnar i området. Det finns få bebyggda fastigheter utmed sträckan men detta bör ändå
beaktas vid planeringen. Luftledningsalternativen är ur geologisk synvinkel tämligen
likvärdiga och SGU kan därav inte förorda något. En alternativ lösning sett ur ett
grundvattenperspektiv kan vara att växla över från markkabelalternativet till något av
luftledningsalternativen söder om Orrefors. SGU hänvisar till sin hemsida för ytterligare
information.
E.ON Elnät bemötande:
E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter gällande markförhållanden och eventuell
förekomst av föroreningar i dem tidigare järnvägen och medtagit denna aspekt i den
kommande MKB:n.
2.15
Skanova, 2015-05-22
Skanova har inget att erinra mot E.ON:s planer på en ny 130 kV ledning HageskruvNybro. Dock föredrar Skanova förslaget markkabel då det verkar påverka telenätet minst.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelalternativet se avsnitt 1.1.
sid 11/19
2.16
Skogstyrelsen, 2015-05-19
Skogsstyrelsen påtalar vikten av att kraftledningens inverkan och påverkan på
skogslandskapets produktions- och miljövärden inkluderas i processen.
Nya ledningsgator uppfattas generellt sett ge en större negativ påverkan på miljövärden än
parallellförläggning intill befintliga ledningsgator. Parallellförläggning anges vara till
fördel ur naturresurssynpunkt då mindre skogsareal tas i anspråk. I möjligaste mån bör
påverkan på områden men höga naturvärden och naturliga vattendrag undvikas. Minst
påverkan uppfattas markkabelförläggning resultera i.
Oavsett val av alternativ så är det viktigt att i anläggningsarbetet ta den hänsyn som krävs
för att undvika skador på natur- och kulturmiljö, av särskild vikt vid våtmarker och
vattendrag. På mark med dålig bärighet bör stockmattor användas för att undvika
körskador och vid överfarter vid vattendrag bör om nödvändigt tillfälliga broas anläggas.
Skogstyrelsen föreslår att alternativa strategier för underhåll av ledningsgator utreds.
Förlust av miljövärden kan i viss mån kompenseras med utveckling av alternativa
miljövärden. Exempel på detta är att skapa lövrika brynmiljöer eller kvarlämna avverkat
virke dock med restriktionen att bestämmelser i skogsvårdslagen avseende skydd mot
skadliga insekter följs. För att reducera risken för stormskador bör man på sikt sträva efter
att skapa stormfasta kantzoner. Detta kan ske genom selektiv gallring med inriktning på att
gynna stormfasta träd.
Ledningsgatorna anses kunna öka tillgången på naturligt viltfoder för att lokalt gynna den
biologiska mångfalden och skogsbruket som följd av minskat betestryck i närliggande
skogsföryngringar. Toppkapning av ungträd av viltbegärliga trädslag och buskar bör vara
möjligt.
Alternativa skötselstrategier för ledningsgator måste anpassas till de rådande naturliga
förutsättningarna. Naturligt varierande miljö där olika arters habitatkrav tillgodoses är
betydelsefullt för naturvärdena och kan i vissa fall gynna friluftslivet.
E.ON Elnäts bemötande:
E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter avseende skogslandskapets produktions- och
miljövärden och medtagit dessa i den kommande MKB:n. Även påverkan på natur- och
kulturmiljö och försiktighetsåtgärder under drift och anläggningsfas redovisas i den
kommande MKB:n.
För att undvika körskador i våtmarker kommer avverknings- och byggnationsarbeten i
första hand så långt möjligt att utföras under tidsperioder då marken är tjälad. Om detta
inte är möjligt utan att oacceptabla dröjsmål för projektets genomförande uppstår, kommer
särskilda skadeförebyggande åtgärder att vidtas där risken för körskador är överhängande.
sid 12/19
Sådana åtgärder kan exempelvis bestå i att stockmattor läggs ut där vattendrag eller
våtmarker behöver korsas. Särskilda bandgående arbetsmaskiner kan eventuellt också
användas och i vissa fall kan det bli aktuellt att flyga ut materiel till stolpplatsen med
helikopter. Lindragningen sker släpfritt och kommer inte att ge upphov till markskador
eller några andra negativa konsekvenser för våtmarker, vattendrag eller andra känsliga
naturmiljöer. E.ON Elnät kommer vid upphandling av entreprenaden att tillse att krav ställs
på att erforderliga skyddsåtgärder vidtas i samband med byggnation av ledningarna.
Detsamma gäller vid upphandling av skogliga underhållsåtgärder.
E.ON Elnät beaktar inkomna synpunkter avseende underhållsarbetet och röjningsåtgärder i
kraftledningsgatorna. Utvecklingsarbete för att förbättra och anpassa arbetsprocessen och
tillvägagångssättet för röjningsarbetet sker kontinuerligt i samråd med
branschorganisationer och myndigheter.
2.17
Statens Geotekniska Institut (SGI), 2015-05-29
Området anges till stor del bestå av moränmark med inslag av torvområden samt stråk av
isälvsmaterial. Angivelsen baseras på översiktlig kontroll mot jordartskartan över
Uppvidinge och Nybro kommuner. I samrådsunderlaget framgår översiktligt var
våtmarker/myrar finns. Med anledning av detta kan inte SGI se några stora geotekniska
skillnader mellan de olika alternativen.
Projektering av fundament, anläggningsarbeten, tillfartsvägar, ledningsgravar och övriga
anläggningar i mark förutsetts göras i samråd med geotekniker. Borttagning av
vegetationen i ledningsgata i eller ovanför sluttande terräng kan påverka områdets stabilitet
och åtgärden bör därför också riskbedömas av en geotekniker. För fundament och
anläggningar i anslutning till sjöar och vattendrag bör förutsättningar för skred (bristande
stabilitet) respektive erosion och eventuella skyddsåtgärder för detta utredas och SGI önska
påminna om att dessa åtgärder kan vara tillståndspliktiga. Underlaget innehåller inga
uppgifter om eventuell användning av kreosotslipers. Om kreosotslipers är aktuellt
efterlyser SGI att ansökan kompletteras med en beskrivning där detta beaktas. Vid
markkabelstråket löper en gammal järnvägsbank.
SGI påpekar att äldre banvallar kan innehålla förorenade massor, vilket bör beaktas i det
fortsatta arbetet. Detta gäller även där stråket passerar samhällena Målerås, Gullaskruv och
Orrefors, där det eventuellt finns områden med gamla fyllningar eller industrimark.
E.ON Elnäts bemötande:
Vid projekteringsarbete inkluderas geotekniker i arbetet med ledningens utformning bl.a.
genom att ansvara för erforderliga markundersökningar.
sid 13/19
Enbenta stolpar av stålrörstyp alternativt gitter kommer huvudsakligen att användas för den
aktuella ledningen, vid detta stolpval är kreosotimpregnerade stolpar eller slipers inte
aktuellt. Vid enstaka punkter till exempel vid korsning av befintliga stamnätsledningar kan
dock annan stolptyp vara aktuell t.ex. fackverksportal. Användning av kreosotimpregnerade stolpar anses inte troligt dock kan kreosot impregnerade slipers vid sådana
enstaka punkter komma att vara aktuellt. Kreosotets påverkan redovisas ytterligare i den
kommande MKB:n.
E.ON Elnät har beaktat inkommen synpunkt avseende eventuell förekomst av förorenade
massor i banvall och medtagit denna aspekt i den kommande MKB:n.
2.18
Svenska kraftnät (SvK), 2015-05-27
Svenska kraftnät anger att det är av största vikt att hänsyn tas till den nya planerade 400 kV
kraftledningen mellan Ekhyddan och Nybro som har samråtts under våren 2015. Planering
och projekteringen av avsedd kraftledning bör genomföras i samråd med Svenska kraftnät.
Svenska kraftnät upplyser om att sträckningsförslagen för ledningen korsar/går parallellt
med två 400 kV luftledningar tillhörande Svenska kraftnät. SvK har ledningsrätt för
kraftledningarna som är av betydelse för rikets elförsörjning. Ledningsrätten innebär att
åtgärder/verksamhet som på något sätt inskränker SvK:s verksamhet, inte får vidtas på
fastighet som belastas av ledningsrätten. Vidare informerar SvK om att alla kraftledningar
som drivs och förvaltas av Svenska kraftnät har underjordiska installationer. Vid alla typer
av markarbete inom en kraftledningsgata ska därför Svenska kraftnät rådfrågas om direktiv
innan markarbete påbörjas. SvK redovisar i sitt yttrande ett antal krav vid korsning
av/parallellgång med friledning. Ytterligare krav redovisas som ställs i samband med
förläggning av markkabel invid Svenska kraftnäts ledning. (Se yttrande i original).
SvK upplyser om att vid arbete nära kraftledning tillämpas Elsäkerhetsanvisningarna ESA.
Risker finns såsom beröring av spänningsförande delar och induktion. Om någon
utrustning under byggnationen på något sätt riskerar att komma närmare kraftledningens
faslinor än 4,5 m vertikalt eller 6 meter horisontellt måste särskilda elsäkerhetsåtgärder
vidtas.
Tekniska dokument angående luftledning (profiler, stolptabell, ritningar) kan fås från Jonas
Brolin på avdelningen för anläggningsdokumentation.
E.ON Elnäts bemötande:
Vid kontakt med Svenska kraftnät samt kontroll av publicerat samrådsunderlag så anses
planerad kraftledning inte komma i konflikt med samrådd ledningssträckning för Svenska
kraftnäts Ekhyddan-Nybro. Vid projektering av avsedd kraftledning upprättas erforderlig
kontakt med Svenska kraftnät.
Stråk A+B sammanfaller på en sträcka om ca 7,5 km med två av SvK:s 400 kV ledningar
(FL6 s3 och FL6 s4) nordväst om Nybro. I övrigt korsar stråk C 400 kV ledningen FL6 s3
sid 14/19
sydväst om Skedebäckshult samt FL1 s4-5 sydväst om Hageskruv. Båda korsningar sker
nästintill vinkelrätt. Markkabelalternativet korsar desamma 400 kV ledningarna.
Korsningarna sker även vid dessa platser så gott som vinkelrätt.
Samtliga SvK:s krav kommer att följas vid projektering och byggnation av kraftledningen.
2.19
Södra Skogsägarna, 2015-05-29
Södra ser behovet av en utvecklad infrastruktur och är i grunden positiv till satsningar till
vindkraft och andra förnybara energikällor. Överföringsteknik som minimerar behovet av
produktiv skogsmark genom t.ex. markkabel anges dock vara ett måste. Ny- och
reinvesteringar i såväl lokal-, region- och stamnät ska alltid prövas utifrån användning av
marksnål teknik där nedgrävning och markkabel ska utgöra första alternativ. Detta
minimerar markintrång till gang för jord- och skogsbruket, bättre livsmiljö för boende och
brukande samt snabbare tillstånds- och byggprocesser genom dialog med markägare.
Sydöstra Sverige anges redan vara hårt drabbat av luftledningar och då ytterligare
luftledningar med portalstolpar tar mycket produktiv jord- och skogsmark i anspråk bör
den tekniken inte kan användas längre utan ansträngningar måste till för att hitta
markkabelalternativ. Området av mycket påverkat av befintliga och planerade
kraftledningar där mycket mark har kan komma att tas i anspråk från den enskilda
markägaren.
Södra välkomnar att E.ON presenterat ett alternativ med markkabel för växelström och
anger att även om en markkabelkalkyl vid första påseendet blir dyrare måste det vägas in
på vilket sätt det blir betydligt mindre intrång, bättre livsmiljö för boende och markägare
samt snabbare tillståndsprocess.
Södra förordar med det alternativ som redovisas under 2.1.5 Markkabelstråk. Där
befintliga vägar utnyttjas från Hageskruv till Skogstorp för att sedan gå vidare i befintlig ej
använd banvall via Målerås och Orrefors till Nybro regionnätsstation.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelalternativet se avsnitt 1.1.
Kostnadskalkyl för luftledning respektive markkabel inkluderande aspekten
underhållsarbete kommer att redovisas i den kommande MKB:n.
2.20
Trafikverket, 2015-06-11
Vägnät markkabel
Beträffande markkabelalternativet, ska sökande i god tid före arbetets påbörjande inkomma
med ansökan enligt 44§ Väglagen angående tillstånd för framdragande av ledningen inom
sid 15/19
område för allmän väg. Förläggning av kabel inom vägområdet ska ske under sådana
former att drift och underhåll av vägen inte fördyras, att skador på vägkonstruktionen inte
uppstår eller att fara eller hinder för trafiken inte vållas på grund av ledningen eller dess
kringutrustning eller vid tillsyn eller underhåll av dessa. I övrigt ska markkabeln tryckas
under vägkroppen vid korsning av vägar.
Vägnät luftledning
Beträffande luftledningsalternativen så ska placeringen av stolpar, stag och ledningar ska
följa Vägverkets publikation 2005:14 Ledningsarbete inom vägområdet. För korsande
luftledning ska stolpar, stag och sträva vara placerade helt utanför vägområdet. Stolpar och
stag i en
längsgående linje ska placeras minst på totalhöjdens avstånd från vägen, dock minst
utanför säkerhetszonen enligt VGU (Vägars och gators utformning). Trafikverket
rekommenderar ett skarvningarna av linan inte görs i direkt anslutning till vägpassager för
att minimera risken för brott av strömförande lina i anslutning till allmän väg.
Vägnät stationer
Nya transformatorstationer ska placeras utanför byggnadsfritt avstånd för respektive väg.
För dessa krävs bygglov eller tillstånd från länsstyrelsen enligt 45§ Väglagen.
För anläggande av ledning eller utförande av arbeten på befintlig ledning inom
vägområdet, krävs alltid tillstånd från Trafikverket, vilket kräver en separat ansökan.
Tillstånd lämnas med stöd av 44 § väglagen. Trafikverket hänvisar till sin hemsida för
ansökan och information: www.trafikverket.se/ledningar.
Trafikverket har i övrigt inga synpunkter på ansökan eller på de olika stråkalternativen.
E.ON Elnäts bemötande:
E.ON Elnät kommer att följa de lagar och riktlinjer som gäller vid arbeten inom
vägområden och ansökningar om tillstånd kommer att upprättas där så krävs. E.ON Elnät
kommer att sträva efter att undvika störningar på framkomligheten och se till att säkerheten
för trafikanter upprätthålls.
2.21
Östra Smålands Ornitologiska Förening (ÖSOF) samt NybroEmmaboda Fågelklubb (NEFk), 2015-05-27
Inlämnade synpunkter utgår från ett miljöperspektiv med fåglarna i centrum. ÖSOF och
NEFk ifrågasätter starkt behovet av ytterligare kraftledningar i Sverige. Sverige anges idag
har överskott på el som kommer från ca 50 procent vattenkraft och ca 50 procent kärnkraft.
Vindkraften anges vara en mycket opålitlig kraftkälla med en lång rad nackdelar bl.a.
slitage på ledningar p.g.a. ojämn produktion, behov av ekonomiska subventioner samt
sid 16/19
buller. ÖSOF och NEFk har antagit SOF BirdLife Sveriges vindkraftspolicy som återfinns
via www.sofnet.org.
Ur ett ornitologiskt perspektiv anger ÖSOF och NEFk följande prioriteringsordning:
1. Nollalternativet
2. Markkabelalternativet
3. Stråkalternativ C
Inget av stråkalternativen A, B eller D.
ÖSOF och NEFk ifrågasätter huruvida 500 MW ny elkraft behövs och om denna behövs så
anges det finnas bättre produktionskällor än vindkraft t.ex. solkraft. Skapade arbetstillfällen anges försumbara och ekonomi får inte spela någon roll i jämförelse med miljö.
Markkabelalternativet anges kunna bli problematisk genom samhällena Målerås,
Gullaskruv och Orrefors. Specifikt Gullaskruv där banvallen går mellan ån och trädgårdar.
Stråkalternativ C anges ge minimalt markintrång på nya områden då den följer befintlig
kraftledning.
Stråkalternativ A anges dels gå över Kosta skjutfält där skyddad djurart anges finnas, dels
över Sveaskogs fina skogar norr om riksväg 31. I Sveaskogs marker anges finnas orre och
tjäder samt en mosaikartad våtmark centrerat kring Fröneskruvs fly, området bör ombildas
till Ekopark.
Stråkalternativ B anges korsa ett mycket sankt våtmarksområde mellan Jonsbo och
Hälleberga kyrka där sångsvan och tranor anges häcka samt viss förekomst av orre och
tjäder. En ledning utmed Borstetorps fly anges förstöra befintlig vildmarkskänsla.
Stråkalternativ D anges korsa Sveskogs marker med förekomst av orre och tjäder med
möjlig spelplats för tjäder. Runt Kulla anges finnas mycket skogshöns bl.a. den sällsynta
järpen. Hög andel lövskog samt lånsmala skogsskiften där småskaliga brukningsmetoder
anges gynna fågellivet. Runt Resebo anges spår av vitryggig hackspett samt fantastisk
lövskog.
För området ses relativt ofta [skyddad djurart]. SOF Birdlife Sverige kräver hänsyn i ett
område om 5 km från den skyddade djurartens boplats, bör beaktas att avsedd djurart ofta
har 1-2 alternativbon. Sveriges riksdag anges bestämt att potentiellt lämpliga biotoper
måste sparas om stammen ska kunna bli livskraftig.
Problem för djurartens överlevnad anges vara bl.a. kollisioner med tåg och bilar. Baserat
på djurartens population förordas stråkalternativ C i det fall ledningen uppförs som
luftledning. Stråkalternativ A anges vara det sämsta ur detsamma perspektiv.
sid 17/19
ÖSOF och NEFk förutsätter att samtliga luftledningar är isolerade så att fåglar med brett
vingspann likt tranan och kungsörn om 225 cm och havsörn om 240 cm inte kan nå två
linor eller en lina och stolpe samtidigt och därmed eldödas.
Vidare förutsetts att man undviker anläggningstid mellan 15 april och 15 augusti då detta
utgör häckningstid för flertalet av Sveriges häckande fågelarter. Anges enligt
artskyddsförordningen vara förbjudet att störa fåglar under deras häckningstid.
Artskyddsförordningen som del av Miljöbalken anger att inget skogsbruk får bedrivas
under någon av de prioriterade arternas häckningstid, utdrag ur förordningen bifogades
yttrandet.
Förutsetts att kreosotbehandlat virke inte används vid anläggandet.
Anges viktigt att ledningsgatorna gallras för att bevara den hagmarksmiljön och den
biologiska mångfalden, vid gallring bör man bespara bärande buskar och träd vilka är
viktiga för pollinatörer.
ÖSOF och NEFk undrar varför en så pass betydande markägare som Sveaskog inte
medtagits i sändlistan.
Bifogat yttranden återfinns en tidningsartikel där en fågelfamilj anges ha stoppat en
avverkning om 14 ha i Dalarna då avverkningen betraktats som förbjuden åtgärd enligt
artskyddsförordningen.
E.ON Elnät bemötande:
E.ON Elnät har som innehavare av nätkoncession för området enligt 3 kap. 6-7 § i Ellagen
(1997:857) anslutningsplikt, vilket innebär en skyldighet att på skäliga villkor ansluta
elektrisk anläggning till ledningsnätet. Förfrågan om nätanslutning beaktas och hanteras av
E.ON Elnät utan invägning av produktionskällans för- och nackdelar.
Val av sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning vilken redovisas
i den kommande MKB:n.
E.ON Elnät har beaktat inkomna synpunkter gällande markförhållanden och artförekomst
och medtagit dessa aspekter i den kommande MKB:n samt genom att genomföra en
naturvärdesinventering för området. Den nya kraftledningen planeras att i första hand
uppföras i stolptyp med triangelplacerade faslinor. Fasavståndet, dvs. avståndet mellan
ledningens faslinor, är som minst ca 3 meter vilket innebär att fågelolyckor orsakade av
strömgenomgång inte är sannolika. Ledningen kan därtill, på vissa delsträckor, förses med
fågelavvisare för att förhindra eventuella fågelkollisioner med ledningen.
sid 18/19
Anläggningstid är inte fastställd utan kommer till stor del planeras baserat på minimerad
total påverkan på naturvärden samt efter möjliga avbrott på berörd befintlig elinfrastuktur.
Häckningsperiod för fåggellivet kommer i möjligaste mån att inkluderas i denna planering.
Påverkan under anläggningsfas beskrivs ytterligare i den kommande MKB:n.
Enbenta stolpar av stålrörstyp alternativt gitter kommer huvudsakligen att användas för den
aktuella ledningen, vid detta stolpval är kreosotimpregnerade stolpar eller slipers inte
aktuellt. Vid enstaka punkter till exempel vid korsning av befintliga stamnätsledningar kan
dock annan stolptyp vara aktuell t.ex. fackverksportal. Användning av
kreosotimpregnerade stolpar anses inte troligt dock kan kreosot impregnerade slipers vid
sådana enstaka punkter komma att vara aktuellt. Kreosotets påverkan redovisas ytterligare i
den kommande MKB:n.
För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas och
gallras. Med underhåll menas att den hävdade skogsgatan röjs, samtidigt som kantträd
avverkas. Underhållsåtgärderna görs regelbundet ungefär vart åttonde till vart tionde år. I
möjligaste mån värnas viss flora enligt branschpraxis såvida denna inte riskerar ledningens
säkerhet.
Svea skog har inkluderats i samrådsprocessen i egenskap av fastighetsägare och har
delgivits direktadresserat samrådsutskick 2015-04-15. Svea skog återfinns i förteckningen
över fastighetsägare och därmed inte i sändlistan för myndigheter och organisationer
vilken ÖSOF och NEFk troligen syftar till.
sid 19/19
E.ON Elnät Sverige AB
Nobelvägen 66
205 09 Malmö
eon.se
T 040 - 25 50 00
Bilaga 3 till samrådsredogörelse för
Planerad 130 kV
kraftledning mellan
Hageskruv och Nybro
Uppvidinge, Nybro och Lessebo kommuner
Juni 2015
Inkomna synpunkter och bemötanden
- Fastighetsägare, närboende och övriga
intressenter
Bg: 5967-4770
Pg: 428797-2
Org. Nr: 556070-6060
Säte: Malmö
Projektorganisation
E.ON Elnät Sverige AB
205 09 Malmö
eon.se
Sweco Energuide AB
Box 1902
791 19 Falun
sweco.se
Rapporten har upprättats av Sofie Bergsten och Matilda Sahl, Sweco Energuide AB.
Rapporten har granskats av Johanna Brodd, E.ON Elnät AB.
sid 2/55
Innehållsförteckning
1
Återkommande bemötanden
4
1.1
Val av vidare utredd sträckning
4
1.2
Markkabelalternativet
4
1.3
Ersättning
4
1.4
Magnetfält
5
1.5
Markkabelförläggning längst sträckningsförslag C
5
2
Inkomna synpunkter och bemötanden
6
2.1
Fastighetsägare
6
2.2
Närboende
53
2.3
Övriga intressenter
53
sid 3/55
Malmö 2015-06-17
1
Återkommande bemötanden
1.1
Val av vidare utredd sträckning
Val av vidare utredd sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning
vilken redovisas i den kommande MKB:n. Samtliga stråkförslag har utretts och värderats
utifrån kriterierna naturmiljö, kulturmiljö, bebyggelse, infrastruktur, mark och vatten,
konstruktion och teknik, andel parallellgång samt kostnad. Samtliga inkomna yttranden har
beaktats och fungerat som underlag i bedömningen.
Avgränsning för fastighetsägare som i samrådsunderlaget anges innefattas av vidare utredd
sträckning baseras på en 50 meter bred skogsgata samt en buffert om 40 meter från
respektive ytterkant av skogsgata, totalt 65 meter från den nya kraftledningens
centrumlinje.
1.2
Markkabelalternativet
Markkabelalternativet har, likt samtliga framtagna stråkförslag, varit ett reellt alternativ som
noggrant har utretts och bedömts. Vid en samlad bedömning anser E.ON Elnät att ett
markkabelalternativ inte är rimligt i det aktuella fallet. Eventuella fördelar som ett utförande
med markkabel skulle kunna innebära med avseende på markanvändning och landskapsbild,
kan enligt E.ON Elnät inte motivera den ökade kostnad, de försämringar avseende
driftsäkerhet och den minskade flexibilitet som ett sådan utförande innebär jämfört med ett
utförande med trädsäker luftledning. I den kommande MKB:n återfinns utförligare redovisning
för bedömningen såsom miljöpåverkan, markanspråk, kostnadskalkyler och driftsäkerhet.
1.3
Ersättning
För beräkning av den ersättning som ska utgå till berörda fastighetsägare följer E.ON Elnät
de principer som har fastställts gemensamt inom branschen. Ersättningen baseras på
ledningsrättslagens ersättningsprinciper som finns i 4 kap Expropriationslagen.
Intrångsersättningen ska motsvara den minskning av fastighetens marknadsvärde som
uppkommer med anledning av intrånget. Därutöver skall utgå intrångsersättning med 25
procent av marknadsvärdeminskningen. Som hjälpmedel för beräkning av ersättning för
intrång i skogsmark används 2009 års skogsnorm som framtagits av Lantmäteriet.
Ersättning för stormfällda träd i kantzonerna regleras i skogsnormen med en
schablonuppskattning av framtida storm- och torkskador. Om de verkliga skadorna
överstiger den schablonberäknade virkesvolymen så regleras dessa skador när de uppstår.
sid 4/55
1.4
Magnetfält
E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska
myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket,
Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: ”Myndigheternas
försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält”.
E.ON har en koncernövergripande magnetfältspolicy som följer nedan och som efterföljes
för den aktuella kraftledningen.
– E.ON är för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker.
– E.ON bidrar till branschens bevakning av och stöd till forskning kring magnetiska fält.
– E.ON verkar för en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält.
– E.ON följer myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och
magnetiska fält och tar människors oro på allvar.
– E.ON mäter, beräknar och redovisar fältnivån kring sina anläggningar.
Påverkan på boendemiljö, hälsa och säkerhet samt beräknade magnetfältsnivåer för aktuell
kraftledning redovisas i den kommande MKB:n.
1.5
Markkabelförläggning längst sträckningsförslag C
Ett initialt utrett alternativt för markkabel var förläggning längst med den befintliga 130
kV skogsgatan. Alternativet bedöms som mindre lämpat än vidare studerat och samrått
markkabelstråk längst banvallen. Bedömningen baseras främst på avsaknad av tillfartsväg i
befintlig ledningsgata, påverkan på vattendrag såsom Alsterån och passage genom
landskap med rik kulturmiljö. Stråkalternativet längst banvall anses vara det
markkabelalternativ som innebär minst intrång, bäst hänsyn till intressen samt vara den
mest kostnadseffektiva lösningen för området. Markakbelstråk i befintlig ledningsgata
skulle innebära svårare åtkomst för förläggning samt underhåll och därmed bli avsevärt
dyrare än vidare studerat markkabelstråk.
sid 5/55
2
Inkomna synpunkter och bemötanden
2.1 Fastighetsägare
Inkomna yttranden under samrådsperioden 2015-04-15 till och med 2015-05-29.
Bohult 1:2, 2015-05-26 (Stråk A)
Undertecknad förespråkar markkabel i den befintliga järnvägsbanken som det bästa
alternativet för att minimera störningar för miljön. Ett annat alternativ kan vara att gräva
ner markkabel i den befintliga ledningsgatan mellan nämnda orter, där miljön redan
påverkats.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelförläggning i den befintliga ledningsgatan se
avsnitt 1.5.
Borstetorp 1:4, 2015-05-17 (Stråk A och B)
Undertecknad planerar att bedriva ett litet, naturnära hotell i sin fastighet som komplement
till sin nuvarande guidefirma. En kraftledning i närheten av fastigheten anges förta
naturupplevelsen och skulle inverka menligt på verksamheten. Undertecknad förordar
markkabelalternativet.
E.ON Elnäts bemötande:
Val av vidare utredd sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning
vilken redovisas i den kommande MKB:n, fastigheten innefattas inte av vidare utrett
sträckningsalternativ.
Fastighetsägaren har på förfrågan 2015-05-13 erhållit detaljerad fastighetskarta med
utredda stråk.
Bocklareboda 1:3, 2015-05-23 (Stråk A och B)
Undertecknade motsätter sig stråkalternativen A och B då dessa delar på redan etablerade
skogsbestånd med en cirka 40 meter bred gata rakt genom flera olika typer av skog.
Fastighetsägarna påpekar att marknadsvärde och brukningsvärde avsevärt försämras vid en
eventuell försäljning p.g.a. det markintrång en ny kraftledning innebär. Undertecknade vill
absolut inte ha någon ledningsgata genom sina marker och upplyser om att de avser
överklaga ett eventuellt beslut att etablera ett av alternativen A och B så långt som möjligt.
E.ON Elnäts bemötande:
Val av vidare utredd sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning
vilken redovisas i den kommande MKB:n, fastigheten innefattas inte av vidare utrett
sträckningsalternativ C.
sid 6/55
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
Bocklareboda 1:8, 2015-05-20 (Stråk A och B)
Fastigheten anses sjunka i värde om kraftledningen anläggs i dess närhet, fastigheten är
redan påverkad av närliggande vindkraftpark gällande störningar i ljud, skugga och
belysning. Förluster i utebliven skogsproduktion, förolyckade fåglar och störande ljud
alstrade från kraftledningen bör tas i beaktande. Förfrågan huruvida E.ON står för
kostnaden orsakad av stormfällda träd i kantzon.
Utredning gällande elallergi redovisas inte i samrådsunderlaget, undertecknad har nära
släkting med elallergi och känner oror för att denna ska kunna besöka fastigheten om
kraftledningen anläggs i dess närhet. Grannfastigheten anges inneha en privat
landningsbana vilken kan komma att påverkas av en ny kraftledning.
Undertecknad förordar markkabelalternativet för att minimera markintrånget, anser att det
bör vara kostnadseffektivt med tanke på befintlig tranportväg i form av järnvägsbank samt
för att kunna samordna förläggning av infrastuktur då fibernätsanslutningar planeras för
området.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
Påverkan på djurliv och närliggande boendemiljö beaktas och redovisas i den kommande
MKB:n.
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
Närliggande landningsbana bedöms inte påverkas av planerad kraftledning.
Val av vidare utredd sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning
vilken redovisas i den kommande MKB:n, fastigheten innefattas inte av vidare utrett
sträckningsalternativ.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelalternativet se avsnitt 1.2.
Bocklareboda 1:9, 2015-05-24 (Stråk A och B)
Undertecknade påpekar otydligheten i de kartor som presenterades i samrådet och menar
att det var omöjligt att uttyda tänkt lednings ungefärliga läge och påverkan på berörda
fastigheter. Då det handlar om så pass breda ledningsgator som kommer att omöjliggöra
nyttjandet av privat skogsmark särskilt för många skogsägare med mindre arealer är det ett
rimligt krav att E.ON vid kallelse till informationsmöte kan hänvisa till något mera distinkt
än en 500 m bred gråzon inom vilken den nya luftledningen eventuellt någonstans kommer
sid 7/55
att få sin sträckning. Undertecknade fastighetsägare underkänner sättet att informera och
menar att förvirringen bara blev ännu större efter mötet. Främst p.g.a. dåligt
åskådningsmaterial, frågorna utan svar blev allt flera.
Undertecknade motsätter sig bestämt alternativet med en helt ny sträckning av
ledningsgatan, västra alternativet, som slår sönder och gör många små skogsenheter
orationella samt skövlar framodlade lämpliga skogsmiljöer intill befintlig bebyggelse.
Vidare påpekar fastighetsägarna att man måste se på den samlade samhällsnyttan och inte
på kortsiktiga vinster för kraftleverantörer. Sådana vinster betalas med en försämrad
närboendemiljö och ekonomiskt intrång på enskilda skogsegendomar. Gräv ner
erforderliga kraftöverföringskablar i tillämpliga delar av gamla järnvägsbanken NybroNässjö. Kablarna är dyra men räknat på vinst i livslängd, underhåll, driftsäkerhet och inte
minst samhällsnyttan blir totalkostnaden rimligare. Fastighetsägarna menar att
ledningsrätten möjliggör att till icke marknadsmässigt pris subventionera kostnaden av
ledningsintrånget. Marken blir för fastighetsägaren ett ”impediment”. Jordkabel är bättre i
det hänseendet samt att miljöförstöringen på närliggande bostäder blir försumbar.
E.ON Elnäts bemötande:
I utsänt samrådsunderlag var bredden på redovisade stråk i nysträckning i tidigare obruten
terräng cirka 500 meter samt i parallellgång med befintliga region- och stamnätsledningar
cirka 250 meter. Bredden på markkabelstråket var cirka 200 meter. Syftet med
korridorernas bredd var att säkerställa möjligheter till lokala anpassningar för t.ex. vid
samråd inkomna synpunkter. I utsänt samrådsunderlag presenteras även ett
sträckningsförslag med en bredd om cirka 50 meter inom respektive stråk.
Sträckningsförslagens placering inom respektive stråk framgår av kartmaterial i Bilaga 1
skala 1:100 000 samt Bilaga 2 skala 1:60 000. Samrådunderlaget och dess bilagor har även
funnits publicerade via E.ON Sveriges AB:s hemsida. Vidare presenterades mer
detaljerade fastighetskartor under samråd i form av öppet hus i skala 1:17 000 tryckta i A1
format där fastighet och ledningssträckning tydligt framgick. Möjlighet till förklaring och
beskrivning från representanter fanns under hela samrådets öppettid på plats vid detta
kartmaterial. Fastighetskartorna fanns efter samrådet i form av öppet hus publicerade på
E.ON Sveriges hemsida. Möjlighet har funnits att på förfrågan, både vid samråd i form av
öppet hus och via kontaktuppgifter, delges specifik fastighetskarta med angivet
sträckningsförslag översänt via e-post eller post.
Samråd genomförs enligt miljöbalken, ett fysiskt samråd hölls i form av öppet hus
inkluderande samrådsutställning och närvarande representanter där samtliga intressenter
gavs möjlighet till deltagande. Även separat samrådsmöte med enskilda har varit möjligt
vid förfrågan.
sid 8/55
Val av vidare utred sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning
vilken redovisas i den kommande MKB:n, fastigheten innefattas inte av vidare utrett
sträckningsalternativ.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Bocklareboda 1:10, 2015-05-06 (Stråk A och B)
Fastighetsägaren anser att luftledning enligt alternativ A och B inte är något bra alternativ.
På fastigheten finns en skeppssättning och området utgör en gammal kulturbygd. Kabeln
bör självklart grävas ner.
E.ON Elnäts bemötande:
Val av vidare utredd sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning
vilken redovisas i den kommande MKB:n, fastigheten innefattas inte av vidare utrett
sträckningsalternativ.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Bohult 1:3 & Möcklehult 2:4, 2015-05-28 (Stråk A, Markkabel)
Undertecknad anser att kabeln skall grävas ner.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Bondetorp 1:21, 2015-05-25 (Stråk D)
Fastighetsägaren yrkar på att kabel anläggs.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Bondetorp 2:2 & Gummemåla 1:4, 2015-05-28 (Stråk D)
Undertecknad fastighetsägare fastslår att han kraftfullt motsätter sig alla former av intrång
på sina fastigheter avseende en luftburen kraftledning. Detta p.g.a. att det finns mer
marksnål teknik att utnyttja i form av nedgrävd kabel. Undertecknad vill i sammanhanget
påminna om 3 kap. 4 § miljöbalken: ”Jord och skogsbruk är av nationell betydelse”.
Vidare poängterar undertecknad att man vid genomläsning av samrådsunderlaget snabbt
konstaterar att det är undermåligt och väcker fler nya frågor än det besvarar. Man får
förutsätta att projektören seriöst försöker besvara dem i det fortsatta samrådsarbetet.
Den första frågeställningen är tidsaspekten för en koncessionsansökan. Samrådstiden för
det första samrådet pågår till den 29 maj, efter detta skall man gå igenom inkomna
synpunkter och beakta dem i det fortsatta arbetet. Efter det första samrådet skall man gå
sid 9/55
vidare med ett utpekat sträckningsförslag och ytterligare ett samråd med där berörda parter
och göra en MKB som skall bifogas en koncessionsansökan. I samrådsunderlaget skriver
E.ON att man planerar att inlämna en koncessionsansökan sommaren 2015. Här ifrågasätts
allvarligt hur seriöst E.ON och dess konsult tar på arbetet med samråd och MKB om man
vidhåller att man skall beakta inkomna synpunkter, genomföra ytterligare ett samråd, göra
en MKB och dessutom lämna in en koncessionsansökan, allt detta under sommaren 2015.
Undertecknad ställer sig frågan om man redan fattat beslut om sträckning och försöker att
”fuska” sig igenom hela samrådsarbetet. Eller kalkylerar man med att få igenom en
koncession som täcker hela det valda stråket för att ”lägga en död hand” över hela den
areal som utgör utredningsområde för valt alternativ. Med tanke på att
utredningskorridorerna är upp till cirka 500 meter breda är det helt orimligt att göra en
komplett MKB om man skall ta hänsyn till hela denna yta i MKB:n. Undertecknad ställde
konkreta frågor kring detta vid samrådsmötet i Flygsfors men anges bara delgivits
svävande svar om att ansökan får insändas lite senare om man inte hann färdigt med
samråd och MKB under sommaren 2015.
I samrådsunderlaget framgår att tidplan för byggnation av ledningen inte är fastställd utan
kommer att följa tidplan för planerad vindkraftsutbyggnad, förutsatt att koncession för
ledningen beviljas. Detta anges att i praktiken innebära att, med nuvarande utbyggnadstakt
för vindkraft, man kan komma att ”låsa in” mark för en eventuellt kommande kraftledning
under en lång följd av år utan någon ersättning till markägare som kan komma att beröras
av ledningen. Markägare kan då tvingas att fortsatt sköta sin skog enligt Skogsvårdslagen
men med vetskapen att någon gång i framtiden kommer E.ON att ta marken i anspråk för
byggande av en ny kraftledning. Ett sådant agerande innebär ett kraftigt försvårande av
företagande, investeringar och annan byggnation på fastigheter som kan komma att beröras
av ledningen. Det kan också innebära ett lägre fastighetsvärde utan att någon ersättning för
intrång utgått. Det anges fullständigt orimligt och oacceptabelt att utsätta fastigheter för en
sådan ”gisslansituation”. Man kan också fråga sig hur stora arealer man tänker sig att
”lägga en död hand över” för en okänt lång tidsperiod då det rimligtvis inte går att lägga ut
en detaljsträckning för ett förordat stråkalternativ före en koncessionsansökan sommaren
2015. Återigen konstateras att med utredningskorridorer som är cirka 500 m breda är det
både orimligt och oacceptabelt att göra en MKB och söka koncession för korridorer av
denna storlek, för en ledning som kan komma att byggas någon gång i framtiden.
Vidare poängterar undertecknad att utöver detta får man själv ta fram detaljuppgifter över
de intressen som berör de olika stråkförslagen då dessa inte specificeras i utskickad
samrådshandling. Även här måste det starkt markeras att de intressen som finns i
anslutning till befintliga ledningsgator resp. banvall redan är påverkade av tidigare
verksamhet och infrastruktur och därmed inte bör ha samma skyddsstatus som intressen
som förekommer på mark som inte påverkats tidigare av olika infrastrukturintrång.
Samrådsmötet i Flygsfors anges, utöver ovanstående obesvarade frågeställningar, lämnat
en del i övrigt att önska då E.ON och dess konsultbolag Sweco Energuide hade svårt för att
sid 10/55
visa och förklara vad den faktiska merkostnaden för nedgrävd kabel jämfört med
luftledning ligger, speciellt i detta fall då markkabelalternativet på långa sträckor utgör en
förträfflig sträcka att gräva ner kabel i. Bristande svar anges innebära
trovärdighetsproblem.
Att överhuvudtaget lägga fram förslag på luftledning som direkt tar minst cirka 75-155 ha
mark ur produktion anges fullständigt orimligt, inte minst då man redovisar ett
markkabelalternativ som endast tar cirka 4,5 ha helt opåverkad mark i anspråk (beräknat på
42 meters gata för luftledning, 20 meter vid parallellgång och 10 meters gata för nedgrävd
kabel och enligt redovisade sträckningsförslag i samrådsunderlaget). Ovanpå detta kommer
framtida inkomstförluster och störningar för drabbade markägare p.g.a. vindfällen och
återkommande trädsäkring. Det innebär att den totalt påverkade arealen vid en luftledning
blir sannolikt närmare det dubbla mot ovanstående beräkning.
Ansedd slutsats efter en genomgång av samrådsunderlaget och deltagande vid
samrådsmötet i Flygsfors är ett dåligt genomarbetat samrådsunderlag och ett, åtminstone
på vissa punkter, dåligt genomfört samrådsmöte. Som markägare motsätter sig
undertecknad varje ledningsintrång på sina fastigheter i form av luftledning.
Om E.ON istället väljer att arbeta vidare med nedgrävd kabel så föranleds ett positivare
bemötande från undertecknad, och sannolikt även från många andra berörda markägare.
Argumenten för detta är att det är relativt enkelt att förlägga en ny markkabel i anslutning
till befintlig infrastruktur och att man tar mindre areal produktiv mark i anspråk. Med
markförlagd kabel kommer man dessutom ifrån problemet med återkommande
trädsäkringar och därmed följande risker för regelbundna nya stormskador på
kringliggande skog. En markförlagd kabel anges också innebära lägre långsiktiga
underhållskostnader pga. uteblivna krav om trädsäkring samt mindre arealer ledningsgata
att röja i framtiden.
Slutsatsen blir att en markförlagd kabel, i första hand enligt samrådets markkabelalternativ,
eller invid annan befintlig infrastruktur är den enda framkomliga vägen för en ny
kraftledning. All annan ledningsdragning kommer att bemötas med alla till buds stående,
lagliga, medel för att försvåra, fördyra och förskjuta tillstånd och ledningsbyggnation.
E.ON Elnät bemötande:
Påverkan på jord- och skogsbruk redovisas i den kommande MKB:n. Val av vidare utredd
sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning vilken redovisas i den
kommande MKB:n, fastigheten innefattas inte av vidare utrett sträckningsalternativ C.
Samråd genomförs i enlighet med Miljöbalken med en första samrådstid om dryga sex
veckor inkluderande fastighetsägare, närboende, myndigheter, organisationer och
allmänhet. Efter sammanställning och beaktande av inkomna synpunkter samt vidare
sid 11/55
utredning framtogs ett vidare utrett sträckningsalternativ varpå ett kompletterande samråd
för vidare utrett sträckningsalternativ genomförs med berörda rättighetsinnehavare,
taxerade ägare och inkomna arrendatorer/hyresgäster med en samrådstid om tre veckor.
Efter sammanställning och beaktande av inkomna synpunkter från det kompletterande
samrådet kan en MKB sammanställas och en sträckning förordas varpå en
koncessionsansökan kan insändas. Utrymme finns för justeringar och kompletteringar till
MKB och ansökningshandlingar baserat på framkommet material och synpunkter.
E.ON Elnät värnar samrådsprocessen och inkluderar framkomna synpunkter i den vidare
utredningen. Det är först efter avslutat samråd som en samlad bedömning genomförs och
en koncessionsansökan kan upprättas. Den samlade bedömningen baseras bland annat på
tekniska, ekonomiska, miljömässiga och under samrådsprocessen inkomna aspekter.
Koncessionsansökan kommer inte att omfatta bredden av utredda stråkalternativ utan
kommer att avse ett förordat sträckningslaternativ med avgränsad bredd på skogsgata.
Tidplan för anläggning av kraftledningen är inte fastställd utan beror av om och när
nätkoncession för linje för kraftledningen erhålls samt kommer att följa tidplan för
planerad vindkraftsutbyggnad.
I utsänt samrådsmaterial beskrivs berörda intressen övergripande i text. I kartmaterialet i
samrådsunderlagets Bilaga 2 framgick de före samrådet kända natur- och kultur
miljöintressena för området. Vidare hänvisades till den publicerade intresseförteckningen
som fanns att tillgå via E.ON Sverige AB:s hemsida. Avsedd intresseförteckning hänvisade
till respektive intresse samt vilken stråkalternativ detta berörde. Vid samråd i form av
öppet hus fanns en avsatt utställningsdel gällande intressen med en representant för att
redogöra för, mottaga synpunkter och diskutera specifika intresseområden under samrådets
hela öppettid.
I den kommande MKB:n redovisas kostnadskalkyl för markkabelalternativet respektive
luftledningsalternativ. Vid samråd hänvisades till att specifik kostnadsberäkning för
projektet skulle komma att genomföras som en del av den samlade bedömningen för val av
tekniskt utförande, vid samråd delgavs generella kostnadsjämförelser.
För att erhålla koncession genomförs en miljöprövning enligt Miljöbalken. Inför
upprättandet av koncessionsansökan och val av förordad sträckning görs en samlad
bedömning inkluderande flertalet aspekter där markbehov utgör en betydande del.
E.ON Elnät anser att utsänt samrådsunderlag tydligt redogjort för genomförd utredning,
utredda stråkalternativ och för samrådets syfte. Samrådet i form av öppet hus anses vara
tydligt utlyst och genomfört med möjlighet till utställningsmaterial, specifik kompetens
och vid förfrågan möjlighet till ytterligare material och kontakt. Samtliga innefattade av
samrådsprocessen har delgivits flertalet kontaktuppgifter och kontaktvägar och vid
sid 12/55
förfrågan givits möjligheten till enskilda samrådsmöten och ytterligare material t.ex.
specifika intressebeskrivningar. Som exempel så kontaktades flertalet privatpersoner efter
samrådet i form av öppet hus då dessa efterfrågat specifik information om vissa avsnitt
som inte kunnat bemötas på plats t.ex. specifika fastighetskartor.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Alla kraftledningar i regionnätet anläggs trädsäkra där träd och buskar i luftledningens
skogsgata underhålls röjs cirka vart åttonde-tionde år och för markkabels skogsgata cirka
vart femtonde år.
Beräkningar för krävt markbehov kommer att redovisas i den kommande MKB:n för
samtliga sträckningsförslag. Enligt E.ON Elnäts beräkningar kommer vidare utredd
luftledningssträckning C att ta ett markanspråk mellan 43-72 ha baserat en ny skogsgata
med krävd breddning om 12-20 meter för en sträcka om cirka 36 km.
Markkabelalternativet beräknas ta ett markanspråk om 39-59 ha baserat på att en ny
skogsgata om 10-15 meter skulle behöva lösas in för en sträckning om cirka 39 km.
Brånahult 1:18 samt Brånahult 1:23, 2015-05-17 (Markkabel samt Stråk A, B och
markkabel)
Brånahult 1:23 anges vara påtagligt påverkat av dubbel 400 kV kraftledning vilka tar
betydande andel produktiv skogsareal i anspråk där obetydliga ersättningsbelopp anges ha
utbetalats för mer än 60 år sedan. För att minimera arealmässigt ingrepp och med tanke på
nuvarande ersättningsregler så ses markkabelförläggning som det enda realistiska
alternativet.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsalternativ C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
Brånahult 1:4, 2015-05-27 (Stråk A, B och markkabel)
Undertecknad markägare önskar markkabel utmed befintlig ledningsgata mellan
Hageskruv och Nybro för att minimera markintrång.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelförläggning i befintlig ledningsgata se
avsnitt 1.5.
sid 13/55
Flemmingeland 1:2, 2015-05-06 (Stråk C)
Fastighetsägaren undrar hur stor del av luftledningens totalkostnad som utgör marklösen
med tillhörande kostnader.
Vidare undrar fastighetsägaren om det vid parallellförläggning skulle vara ett alternativ att
bygga en större ledning som även kunde ersätta den befintliga och därmed låta slopa del av
den gamla ledningsgatan. Den gamla är ju tydligen ändå avskriven.
E.ON Elnäts bemötande:
Kostnadskalkyl för luftledning redovisas i den kommande MKB:n.
För E.ON Elnät bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelförläggning i befintlig ledningsgata se
avsnitt 1.5.
Att samförlägga den nya kraftledningen och befintlig kraftledning är en möjlig teknisk
lösning. Aktuell stolptyp är då en så kallad julgransstolpe med en skogsgata om cirka 40
meter i obruten terräng och en stolphöjd ovan mark om cirka 30-35 meter. Lösningen anses
dock inte vara aktuell då utredning hos E.ON Elnäts driftsanalys gör gällande att de
avbrottstider som skulle krävas på befintlig kraftledning inte är möjliga. Ny stolptyp måste
vid en sådan lösning konstrueras vid sidan om den driftsatta befintliga kraftledningen för
att då ny kraftledning färdigställts ta avbrott på och rasera befintlig kraftledning vilket
innebär att breddning av ledningsgata ändock kommer att behövas. Därtill skulle en
samförläggning bli mycket kostsam, baserat på jämförbara referensprojekt tre gånger så
dyr som vidare utrett luftledningsalternativ.
Flögstorp 1:44, 2015-05-29 (Stråk C)
De undertecknade upplyser om att avståndet mellan den befintliga 130 kV ledningen och
bostadshuset är cirka 35 m, avståndet till trädgården är cirka 25 m. Dessutom är avstånden
till den befintliga 10 kV ledningen cirka 25 meter respektive cirka 15 meter.
Fastighetsägarna var vid köpet av fastigheten medvetna om den befintliga ledningen och
gjorde bedömningen att avståndet mellan hus och ledning var tillräckligt i förhållande till
ledningens storlek. Med en tillkommande 130 kV ledning anser undertecknade att
situationen är markant förändrad.
Huset skulle utsättas för högre margnetfält och det tidigare bedömda avståndet är inte
längre tillräckligt. Barn löper störst risk att drabbas av negativa hälsoeffekter och eftersom
familjen har en dotter på 14 månader skulle de inte våga bo kvar om stråkalternativ C
realiseras.
För de undertecknade handlar det om ansvar för sin dotters hälsa på lång sikt.
Myndigheternas försiktighetsprincip bör tillämpas i detta fall och eftersom det finns fler
sid 14/55
alternativa sträckningar som håller större avstånd till bebyggelse är det enligt
försiktighetsprincipen helt ansvarslöst att välja stråkalternativ C och därmed utsätta en
familj med ett ettårigt barn för ökad exponering av magnetfält.
Bifogat yttranden finns ett flygfoto över fastigheten och befintlig kraftledning.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
För närliggande bebyggelse, likt undertecknad fastighet, har specifika
magnetfältsberäkningar genomförts. För denna fastighet inkluderandes samtliga
närliggande kraftledningar i magnetfältsberäkningen, även den befintliga 10 kV
kraftledningen närmast fastigheten. Magnetfältsberäkningar kommer att redovisas i
kommande MKB.
E.ON Elnät har kontaktat undertecknad för att delge ytterligare fördjupad information
angående magnetfält.
E.ON Elnät tar människors oro för magnetfält på allvar. Vidare utrett sträckningsförslag är
beläget på den norra sidan av fastigheten dvs. motstående sida om befintlig kraftledning
och innebär ett avstånd till fastigheten om cirka 55 meter baserat på avståendet från ny
kraftlednings centrumlinje till bostadshuset.
Flögstorp 1:55 & 1:56, 2015-05-26 (Stråk C)
Undertecknade fastighetsägare är oroade över att ledningen kommer att uppföras ännu
närmare bostaden än den befintliga ledningen är i dagsläget. Om stråkalternativ C
verkställs önskar undertecknade att ledningen uppförs på östra sidan, d.v.s. närmare
Gadderås än Flygfors. I nuläget finns flera bostadsfastigheter med bl.a. barnfamiljer på
västra sidan om ledningen som går över Gadderåsvägen. Undertecknade anser det
olämpligt att ledningarna uppförs ännu närmre bostäderna. Oron gäller främst hälsorisker
men även estetiken.
E.ON Elnäts bemötande:
Val av sträckning och tekniskt utförande baseras på en samlad bedömning vilken redovisas
i den kommande MKB:n. Vidare utrett sträckningsförslag inom stråk C är förlagt på den
östra/norra sidan om befintlig kraftledning (dvs. närmre Gadderås än Flygsfors likt referat
av fastighetsägare) för att i möjligaste mån beakta och undvika den närliggande
bebyggelsen. Påverkan på boendemiljö, hälsa och säkerhet redovisas i den kommande
MKB:n.
sid 15/55
Fröneskruv 3:3, 2015-05-17 (Stråk B)
Undertecknad påtalar att fastigheten och stråk B är beläget inom område för hinderfrihet
för flyg, Kosta flygbas. Luftledningsstolpar högre än 30 meter kommer att tangera
luftrummet för hinderfrihet. Frågeställning huruvida hindersbelysning kommer att krävas
om kraftledningen upprättas inom hindersfrihetsområdet. Undertecknad förespråkar att
kraftledningen förläggs så långt ifrån fastigheten som tekniskt och ekonomiskt möjligt
samt att luftledningsstolparna konstruerar på ett sådant vis att hindersbelysning inte
kommer att krävas.
E.ON Elnäts bemötande:
Flyghinderanmälan ska genomföras för byggnader och anläggningar som kan tänkas utgöra
fara för flygsäkerheten vilket i praktiken innebär för en höjd över 20 meter. Hindersljus ska
monteras på anläggningar över 45 meters höjd. Planerad kraftledning kommer att uppföras
på stolpar med en maximal höjd om cirka 25-32 meter. Försvaret utgör samrådspart för
planerad kraftledning.
Fröneskruv 3:3, 2015-05-24 (Stråk B)
Yttrandet anges endast avse synpunkter på luftledningsstråk alternativ B, grönt stråk.
Fastighetsägaren upplyser om att huvudbyggnaden på fastigheten är belägen på 250-300
meters avstånd från mittlinjen i det cirka 500 m breda gröna stråket. Fröneskruv 3:3 och
hela den del av grön sträckning som berör fastigheten är belägen inom område för
hinderfrihet för flyg (Kosta flygbas). Hinderfrihöjd är av taktiska och säkerhetsmässiga
skäl vanligen 30 m över markytan utanför tätort, d.v.s. den höjd som stolparna i
samrådshandlingen besitter. Stolparna kommer således att tangera luftrummet för
hinderfrihet. Krav på lågintensiv hinderbelysning (fast rött sken) brukar gälla för objekt
högre än 45 meter. Fastighetsägaren undrar om krav på hinderbelysning kommer att ställas
på stolparna i det fall då den föreslagna luftledningssträckningen genom
hinderfrihetsområdet godtas av Försvarsmakten.
Undertecknad hemställer att den föreslagna sträckningen av luftledningen inom alternativ
B förläggs så långt bort från Fröneskruv 3:3 som är tekniskt och ekonomiskt möjligt.
Vidare hemställer undertecknad att luftledningsstolpar inom område för hinderfrihet får ett
sådant tekniskt utförande att hinderbelysning inte kommer att krävas.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsalternativ C.
Flyghinderanmälan ska genomföras för byggnader och anläggningar som kan tänkas utgöra
fara för flygsäkerheten vilket i praktiken innebär för en höjd över 20 meter. Hindersljus ska
monteras på anläggningar över 45 meters höjd. Planerad kraftledning kommer att uppföras
sid 16/55
på stolpar med en maximal höjd om cirka 25-32 meter. Försvaret utgör samrådspart för
planerad kraftledning. Försvaret utgör samrådspart för planerad kraftledning.
Fröneskruv 5:5, 2015-05-28 (Markkabel)
Undertecknad vill absolut inte ha ledningen i marken i banvallen då det är för nära för att
vistas på fastigheten. Banvallen används av ridande barn, cyklister och gångare. Banvallen
används av människor och undertecknad anser därav att man inte kan ha en kraftledning
där. Nej till kraftledning i marken rakt genom samhället, sträckningen måste förläggas
utanför samhällen.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsalternativ C. Påverkan på boendemiljö, hälsa och
säkerhet kommer att redovisas i den kommande MKB:n.
Getahult 2:5, 2015-05-28 (Stråk A och B)
Undertecknad fastighetsägare undrar om kapacitetsfrågan har utretts tillräckligt. Vid
samrådet i Flygsfors 2015-05-06 svarar E.ON:s Håkan Gunnarsson och Stenas
projektledare Magnus Igel att den planerade effekten på 500 MW är tillräckligt för den nu
aktuella vindkraften, enligt deras gemensamma bedömning. Vad händer om samtliga
planerade - eller ännu fler- vindkraftparker byggs, undertecknad undrar om det då kommer
anläggas ytterligare en kraftledning. Hittills har det bara pratats om vindkraft i Uppvidinge
för denna ledning, men det är ju inte otänkbart att det kommer flera projekt även i Nybro
Kommun inom en inte alltför avlägsen framtid.
Vid samtal med länsstyrelsen i Kronoberg via Gunnel Henriksson 2015-05-07 anges hon
bekräfta att frågan angående dimensioneringen/effekten på kraftledningen aldrig varit uppe
när projektet presenterades för Länsstyrelsen, men att Länsstyrelsen skulle undersöka detta.
Undertecknad har även pratat med ett antal kommunpolitiker i Uppvidinge som gärna ville
veta mera om dimensioneringen. Flera är positiva till utbyggnaden, men vill samtidigt att
man ska begränsa intrånget i möjligaste mån. Undertecknad anser att det är ett slöseri med
tid och pengar och ett hån mot de markägare som då eventuellt måste lämna plats för
ytterligare en ledning. Det måste vara mest fördelaktigt, både samhälls- och
företagsekonomiskt att dimensionera den aktuella ledningen utifrån samhällets och
regionens behov sett över en längre tid, och inte enbart från två privata aktörer som E.ON
Elnät och Stena Renewable.
Vidare anser undertecknad att en luftledning är ett dåligt alternativ som orsakar ett större
intrång och att en markförlagd kabel klart vore att föredra. Luftledning innebär att
produktionsbortfallet av produktiv skogsmark blir mycket större jämfört med markkabel.
Ett mindre intrång i form av en markkabel gör också att det blir mindre kännbart
ekonomiskt för berörda markägare. Undertecknad anser att ersättningsnivån inte är
sid 17/55
tillräcklig med dagens system med engångsbelopp. Vid byggande av t.ex. vindkraftverk
eller mobilmaster sluts uteslutande avtal med årlig ersättning, vilket borde vara fallet även
för kraftledningar. En markförlagd kabel anges inte de strålningsrisker som en luftledning
medför samt det negativa med att man vart 7-8:e år måste avverka nya kantträd för att
undvika eventuella träd som kan skada en luftledning. Det borde även vid en eventuell
framtida utökning av önskad kapacitet vara lättare att förlägga flera markkablar jämfört
med en ytterligare luftledningar.
Sammanfattningsvis understryker undertecknad att kapacitetsfrågan om 500 MW måste
utredas noggrannare och opartiskt. En markförlagd kabel är helt klart ett bättre alternativ
än en luftburen elledning.
E.ON Elnäts bemötande:
E.ON Elnät har som innehavare av nätkoncession för området enligt 3 kap. 6-7 § i Ellagen
(1997:857) anslutningsplikt, vilket innebär en skyldighet att på skäliga villkor ansluta
elektrisk anläggning till ledningsnätet. E.ON Elnät har gjort en bedömning att en ledning
dimensionerad för 500 MVA överföringskapacitet inom överskådlig framtid kommer att
räcka för att ansluta de vindparker som idag planeras och som har eller kommer att få
tillstånd för byggnation.
För E.ON Elnät bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
Alla kraftledningar i regionnätet anläggs trädsäkra där träd och buskar i luftledningens
skogsgata underhålls röjs cirka vart åttonde-tionde år och för markkabels skogsgata cirka
vart femtonde år.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Gislatorp 1:10, 1:31, 1:37, 1:45, 1:46, 2015-05-27 (Stråk D samtliga, Stråk C och D
Gislatorp 1:31)
Undertecknade protesterar mot att ledningen eventuellt dras över deras marker som är
produktiva skogsmarker. En ledning skulle ta mycket mark i anspråk av de små och
långsmala skiften som fastigheterna består av. I första hand föreslår undertecknade
markkabel eller luftledning enligt alternativ C, eller alternativ C nedgrävd. Enligt
undertecknade är det vansinne att göra en helt ny sträckning över orörd mark enligt
alternativ D.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
Gislatorp 1:31 innefattas av vidare utrett sträckningsalternativ C.
sid 18/55
Gislatorp 2:2 och 1:20, Örjan, Tord och Pierre Hjort-Ragnarsson, 2015-05-26 (Stråk
C)
Undertecknad anser att det absolut bästa alternativet är markkabel, för minsta ingrepp i
naturen.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheterna
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C. För E.ON Elnäts bemötande avseende
markkabel se avsnitt 1.2.
Gränö 1:12, 2015-05-27 (Stråk A och B)
Fastighetsägaren motsätter sig ledningsdragning enligt alternativen A och B som inkräktar
på fastighetens gårdsmiljö och odlingslandskap. Fastigheten är redan tungt belastad av en
400 kV ledning. Undertecknad förespråkar markkabel i befintlig banvall och menar att
E.ON har de allra bästa förutsättningarna för att uppgradera till en miljöriktig och modern
teknik i linje med tiden.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C. För E.ON Elnäts bemötande avseende
markkabel se avsnitt 1.2.
Gränö 1:39 & 1:41, 2015-05-29 (Stråk A, B och markkabel)
Undertecknad anser att det enda alternativet är att följa järnvägsbanken. I framtiden
kommer säkert fler ledningar som inte går att förlägga i en så gynnsam sträckning. E.ON
bör därför ta kostnaden för att gräva ner kabel.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
E.ON Elnät har som innehavare av nätkoncession för området enligt 3 kap. 6-7 § i Ellagen
(1997:857) anslutningsplikt, vilket innebär en skyldighet att på skäliga villkor ansluta
elektrisk anläggning till ledningsnätet. Det är aktören för den elektriska anläggningen som
står investeringskostnaden för nätanslutningen, i detta fall vindkraftsaktören.
Gränö 3:1, 2015-05-28 (Stråk A och B)
Undertecknad med familj flyttade till fastigheten med anledning av den fantastiska idyllen
med skog runtom fastigheten. Undertecknad önskar att den befintliga kraftledningsgatan
absolut inte breddas mot deras mark då denna då skulle hamna i synfältet istället för
skogen. Kraftledningen skulle dessutom dra ner värdet på huset som undertecknade har
fullbelånat till total renovering och utbygge. Undertecknade förespråkar därav kabel i
sid 19/55
mark. Ur hälsosynpunkt vill undertecknad inte ha ledningen för nära huset där barnen ska
växa upp.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C. För E.ON Elnäts bemötande avseende
markkabel se avsnitt 1.2.
Gullaskruv 1:22, 2015-05-26 (Stråk C)
Undertecknad sätter sig emot luftledning enligt stråkalternativ C och upplyser om att den
befintliga ledningen går cirka 58 m från bostadshus och endast 13 m från tomtgräns. Med
tanke på ökad strålning kommer ytterligare en 130 kV kraftledning att sänka värdet på
huset och ta bort den idylliska miljön. Undertecknad anser därför att markkabel är bäst för
alla fastighetsägare eftersom strålning då kan undvikas. Undertecknad undrar ur E.ON
hanterar en värdeminskning av fastighet.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
Påverkan på boendemiljö, hälsa och säkerhet samt beräknade magnetfältsnivåer för aktuell
ledning redovisas i den kommande MKB:n.
E.ON Elnät tar människors oro för magnetfält på allvar. Vidare utrett sträckningsförslag är
beläget på den södra sidan av fastigheten dvs. motstående sida om befintlig kraftledning
och innebär ett avstånd till fastigheten om cirka 75 meter baserat på avståendet från ny
kraftlednings centrumlinje till bostadshus.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
Gullaskruv 1:26, Gisslatorp 1:31, 2015-05-25 (Stråk C och D)
Undertecknad tycker inte att stråk A, B och D känns bra då det förstör befintlig skogsmark
i stor utsträckning. Stråk C anser fastighetsägaren vara det bästa förslaget då man kan
använda befintlig kraftledning, samt att man använder den stolpe som kräver minst
breddning av ledningsgatan. Markkabel är enligt undertecknad det näst bästa förslaget.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
Gisslatorp 1:31 innefattas av vidare utrett sträckningsförslag C.
Gullaskruv 1:28, 2015-05-25 (Stråk C)
Undertecknad påpekar att valet självklart böra vara markkabel intill befintlig banvall för att
uppnå minsta möjliga påverkan på omgivningen. Ställningstagandet basers på
sid 20/55
boendemiljö, landskapsbild, oro för strålning och magnetfält vid luftledning. Befintlig
infrastruktur bör följas för att medföra minsta möjliga intrång i naturen.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
Gullaskruv 1:28, 2015-05-28 (Stråk C)
Undertecknad markägare upplyser om att hon ställt frågor och fått sådana svar vid
presentationen av förslagen i Flygsfors att hon starkt förordar markkabel längs den
nedlagda banvallen.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Gullaskruv 1:6, 2015-05-06 (Stråk D)
Fastighetsägaren anser att det enda alternativet är att gräva.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Gullaskruv 1:7, 2015-05-06 & 2015-05-27 (Stråk C och D)
Undertecknad undrar vad motivet för ytterligare en kraftledning till Nybro är samt vilket
datum kungörelse införts i tidningen Barometern. Undertecknad anser inte att nya
anläggningar för elproduktion behövs pga. minskad elförbrukning i Sverige. I första hand
förordas nollalternativet och i andra hand markkabelstråk längs med redan befintlig
infrastruktur. Uppmanar att inte skapa några nya sår i naturen.
E.ON Elnäts bemötande:
Motivet för att anlägga en ny kraftledning till Nybro är för att ansluta vindkraft till elnätet
samt för att förstärka elöverföringen i området, detta då befintliga kraftledningar i
regionnätet har nått sitt kapacitetstak.
Kungörelse infördes i Barometern 2015-04-23.
E.ON Elnät har som innehavare av nätkoncession för området enligt 3 kap. 6-7 § i Ellagen
(1997:857) anslutningsplikt, vilket innebär en skyldighet att på skäliga villkor ansluta
elektrisk anläggning till ledningsnätet. Förfrågan om nätanslutning beaktas och hanteras av
E.ON Elnät utan värdering av produktionskälla eller för efterfrågad elförbrukning.
sid 21/55
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2. Påverkan på naturmiljö
beaktas och redovisas i kommande MKB.
Gullaskruv 1:8, 2015-05-25 (Stråk D)
Undertecknade påpekar att valet självklart böra vara markkabel intill befintlig banvall för
att uppnå minsta möjliga påverkan på omgivningen. Ställningstagandet basers på
boendemiljö, landskapsbild, oro för strålning och magnetfält vid luftledning. Befintlig
infrastruktur bör följas för att medföra minsta möjliga intrång i naturen.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
Gummemåla 1:2, 2015-05-26 (Stråk D)
Undertecknad anser att markkabel är det skonsammaste alternativet, om det ens ska vara
någon ledning eller kabel. Vidare anser undertecknad att det är bönderna som får betala det
mesta för att ett privat företag ska tjäna pengar på vindkraftparken i Uppvidinge.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
E.ON Elnät har som innehavare av nätkoncession för området enligt 3 kap. 6-7 § i Ellagen
(1997:857) anslutningsplikt, vilket innebär en skyldighet att på skäliga villkor ansluta
elektrisk anläggning till ledningsnätet.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
Gunnarsmo 1:2, 2015-05-29 (Stråk A, B, C och markkabel)
Undertecknade upplyser om att fastigheten berörs av samtliga föreslagna
ledningssträckningar. Enligt alternativ A och B skulle den nya ledningen gå parallellt med
befintlig kraftledning och en breddning av befintlig ledningsgata skulle medföra att
produktiv skogsmark på fastigheten försvinner.
Även för alternativ C och D skulle den nya ledningen gå parallellt med befintlig
kraftledning som går över undertecknades sjö som är en gammal bergtäkt. Sjön är
iordningsställd och en mycket omtyckt badplats och friluftsområde. Sjön och fisket är
utarrenderat till ett företag som säljer fiskekort på deras utplanterade fisk. Skulle
kraftledningen dras här menar undertecknad att landskapet förfulas ännu mer,
verksamheten skulle inte kunna fortsätta och ingen skulle vilja bada i sjön.
Undertecknad upplyser även om att markkabelalternativet skulle medföra att en stor del av
fastighetsägarnas mest produktiva skogsmark skulle försvinna, eftersom en breddning av
sid 22/55
gamla banvallen med cirka 10 m anges nödvändig. Cykel- och ridleden börjar nu bli en fin
lummig väg som används flitigt. Om breddning av gamla banvallen sker kommer dess
ändamål som friluftsväg helt att försvinna.
Markkabel intill cykel- och ridleden är helt otänkbart för undertecknade. Alternativet C+D
anses inte bra. Det enda som undertecknade skulle kunna gå med på är alternativen A+B
under förutsättning att en sådan teknik som minimerar anspråkstagandet av mark så långt
som möjligt används. Helst en markkabel under befintlig kraftledning. Undertecknade
anser dock att alla alternativen drastiskt försämrar värdet på fastigheten samt förfular
närmiljö, förhindrar företagande och friluftsliv. Undertecknade förespråkar därav
nollalternativet.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelförläggning i befintlig ledningsgata se
avsnitt 1.5.
För att erhålla koncession genomförs en miljöprövning enligt Miljöbalken. I
koncessionsansökan inkluderas en upprättad MKB där påverkan på t.ex. vattendrag och
sjöar redovisas.
Hetalåga 1:3 & 1:4, 2015-05-25 (Stråk C och D)
Fastighetsägarna förordar markkabelstråket.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Hetalåga 1:5, 2015-05-24 (Stråk C)
Undertecknad upplyser om att han bedriver lantbruk på sina fastigheter och att han har en
glashytta i Hetalåga dit många turister kommer. Fastighetsägaren anser att det enda
alternativet är en markkabel i gamla järnvägsvallen för att minimera intrånget i natur och
miljö.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Verksamhet i glashytta med besökande turister är noterat.
Hälleberga 1:30, 2015-05-06 (Markkabel)
sid 23/55
Undertecknade förordar markkabel för att minimera det elektromagnetiska fältets
utbredning.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
Höneskruv 2:4, 2015-05-25 (Stråk C)
Fastighetsägarna upplyser om att befintliga ledningar på fastigheten utgör en 52 m bred
ledningsgata. Därav förespråkar undertecknade nedgrävning i befintlig banvall, eller i
befintlig ledningsgata. Skulle en ytterligare luftledning byggas bredvid de befintliga vore
det önskvärt att den går söder om befintlig ledning och att ledningen med trästolparna
slopas och att trådarna hängs upp i samma. Om luftledningen skulle gå på norra sidan blir
ledningsgatan 65-70 m, vilket för fastighetsägarna är oacceptabelt.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
Vid undertecknad fastighet finns en befintlig 20 kV kraftledning samt befintlig 130 kV
kraftledning i parallellgång. Den totala skogsgatan kommer vid denna fastighet att bli
bredare än vid övriga delsträckor likt undertecknads yttrande. Vidare utredd sträckning för
den nya kraftledningen befinner sig i denna sträckning på norra sidan om den befintliga
kraftledningen baserat på en samlad bedömning vilket redovisas i den kommande MKB:n.
Ingemundsmåla 1:3, 2015-05-10 (Stråk D)
I skriftligt yttrande påpekar undertecknad att jordkabel är det enda som kan godkännas.
Luftledningar tar mycket mark i anspråk och nya stråk genom skog kommer att orsaka
stormskador under ledningsgatan många år framöver. Eftersom kraftigare oväder med
intensiva stormar är att vänta i framtiden måste detta beaktas.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelalternativet se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
Vidare utrett sträckningsalternativ avser luftledning. Alla luftledningar i regionnätet
anläggs trädsäkra. Detta innebär att träd i utkanten av ledningsgatan som är så höga att de
riskerar falla på ledningen vid en eventuell storm avverkas, träd och buskar i skogsgatan
underhålls röjs vart åttonde-tionde år.
sid 24/55
Fastighetsägaren har på förfrågan 2015-05-07 erhållit en detaljerad fastighetskarta med
utredda stråk.
Ingemundsmåla 1:4, 2015-05-29 (Stråk D)
Undertecknad ser endast ett alternativ och det är att gräva ner kabeln. Vilken sträckning det
blir har undertecknad inga synpunkter på utan tycker att man skall välja den sträckning
som är mest lämplig.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Knalltorp 1:2, 2015-05-25 (Stråk C)
Undertecknad har önskemål om att använda markkabel i befintlig ledningsgata för att
minimera intrånget. Strålningsrisken försvinner med nergrävd kabel vilket blir bättre för
djur samt boende i huset. Fastigheten är en gammal släktgård med anor långt tillbaka i
tiden. Familjen som idag bor där har många barn och hundar. En luftledning kan försvåra
brukandet av åkerarealen. Fastighetsägaren förordar ”stråk markkabel” längs redan
befintlig infrastruktur för att bibehålla skogsarealen.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelförläggning i befintlig ledningsgata se
avsnitt 1.5. För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
Påverkan på boendemiljö, hälsa och säkerhet samt beräknade magnetfältsnivåer för aktuell
ledning redovisas i den kommande MKB:n.
E.ON Elnät tar människors oro för magnetfält på allvar. Vidare utrett sträckningsförslag är
beläget på den norra sidan av fastigheten dvs. närliggande sida om befintlig kraftledning
och innebär ett avstånd till fastigheten om cirka 70 meter baserat på avståendet från ny
kraftlednings centrumlinje till bostadshus.
Knalltorp 1:2, 2015-05-28 (Stråk C)
Undertecknad är delägare i fastigheten och förordar markkabel längs med befintlig
infrastruktur för att minimera intrånget.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Knalltorp 1:2, 2015-05-28 (Stråk C)
Undertecknad delägare av fastigheten önskar att så marksnålteknik som möjligt används
och förespråkar ”stråk markkabel” längs redan befintlig infrastruktur för att intrånget ska
bli så litet som möjligt. Undertecknad känner en oro för fastigheten som är en gammal
sid 25/55
släktgård med anor långt tillbaka i tiden och upplyser om att fastigheten ligger mitt i ”stråk
luftledning alternativ C”. Enligt alternativ C, påverkas boendemiljön, skogsbruk och
åkerareal. Vidare informerar undertecknad om att bostadshuset är uthyrt till en familj med
flera barn och hundar och framhåller sin oro för magnetfält, strålning för livsmiljö och
boendemiljö. Ägandet och brukandet av jordbruksarealen som är utarrenderad, kan
försvåras vid en eventuell luftledning. Undertecknad hoppas slutligen att markkabel blir
lösningen.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
Påverkan på boendemiljö, hälsa och säkerhet samt beräknade magnetfältsnivåer för aktuell
ledning redovisas i den kommande MKB:n. För närliggande bebyggelse, likt undertecknad
fastighet, har specifika magnetfältsberäkningar genomförts. De specifika beräkningarna
visar på magnetfältsvärden som inte anses strida mot försiktighetsprincipen.
E.ON Elnät tar människors oro för magnetfält på allvar. Vidare utrett sträckningsförslag är
beläget på den norra sidan av fastigheten dvs. närliggande sida om befintlig kraftledning
och innebär ett avstånd till fastigheten om cirka 70 meter baserat på avståendet från ny
kraftlednings centrumlinje till bostad.
Kolsbygd 1:47, 2015-04-19 (Markkabel)
Undertecknad upplyser om att fastigheten berörs av alternativet markkabel i den nedlagda
järnvägsbanken. Det kommer att upplevas som mycket negativt om de få träd som finns
invid fastigheten tvingas fällas. Undertecknad har en brunn placerad nära järnvägsbanken
och om denna skadas under anläggningsarbetet så kommer undertecknad att hålla E.ON
alternativt entreprenören ansvarig för att ersätta detta.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
E.ON Elnät kommer inför ett anläggningsskede att vidta erforderliga skyddsåtgärder. Inför
en entreprenad besiktigas rådande förutsättningar och infrastruktur, eventuellt uppkomna
skador återställs alternativt ersätts.
Kvarnegården 2:1, 2015-05-22 (Stråk D)
De undertecknade framhåller följande kommentarer till samrådet den 6/5 i Flygsfors
folkets hus:
sid 26/55
-
-
Inga ekonomiska kalkyler presenterades varken för investeringskostnad eller
kostnad över ledningens livstid. Endast lösa diskussioner vad gäller den
ekonomiska kalkylen fördes vilka då ger låg trovärdighet. Med på samrådet var
flera markägare med anställningar eller god insyn i entreprenadverksamhet som
uttryckte det fullständigt orimliga i de skillnader i kostnader som ”lades fram”.
Det finns ett alternativ som samtliga deltagare vid samrådet förespråkade
(förstaalternativet nedan). Ingen/få förespråkade nollalternativet. Förutsättningarna
med befintlig nedlagd banvall respektive befintlig 130kV ledningsgata borde vara
optimala för att få till en lösning med minimal miljöpåverkan och upptagande av
nya ledningsgator. Under dessa förutsättningar motsätter sig undertecknade
fastighetsägare starkt en koncessionsansökan från E.ON för annat förslag än det av
samrådet gemensamma förslaget av markförlagd kabel i befintlig banvall eller
ledningsgata. Ett annat förslag skulle i så fall behöva presenteras på synnerligen
goda grunder med utförliga kalkyler och jämförelser av merkostnader kontra
negativa konsekvenser för den enskilde utmed en nysträckning.
E.ON elnät ger inget svar på huruvida man kan tänka sig att lösa in fastigheter (ödetorp,
fritidshus, etc.) på frivillig basis för att minimera tvångsinlösen av skogsmark i fallet med
luftledning.
Undertecknade förespråkar jordkabel i befintlig banvall som första alternativ med
hänvisning till följande:
-
-
-
-
Banvallens markområde anses tillräckligt för kabelförläggningen och mycket lite
övrig mark behöver tas i anspråk.
Banvallen används som gång- och cykelväg m.m. och hålls då fri från sly och
annan vegetation. Detta skulle underlätta en ev. felsökning och reparation av kabeln
samtidigt som risken är liten för inträngande rötter som kan skada kabeln.
Produktiv skogsmark från privata markägare behöver endast i ytterst liten mån tas i
anspråk varvid de privata markägarnas ekonomiska förluster för mycket lång
framtid begränsas till ett minimum.
Intrång i strandskyddade områden och kulturmark har redan gjorts när banvallen
anlades.
HVDC är på stark frammarsch och tekniken utvecklas fort och blir mer och mer
ekonomisk som alternativ till AC. Möjlighet torde finnas att förlägga HVDC kabel
då entreprenaden ändå utförs för att på så sätt till och med ta bort den befintliga 130
kV luftledningen mellan Nybro och Hageskruv i ett senare skede. Ny skogsmark
skulle då inte behöva tvångsinlösas och skogsmark under befintlig ledning skulle
då kunna återgå till skogsägarna.
På samma sätt borde dubbel/grövre 130 kV AC kabel kunna förläggas i schaktet då
entreprenaden utförs och befintlig 130 kV luft ledning kan tas ner. Detta i närtid
efter förläggnigen av dubbel/grövre 130 kV kabel.
sid 27/55
-
Avståndet Nybro-Hageskruv är inte längre än att det går utmärkt att överföra
växelspänning i jordkabel.
Försumbart utstrålat elektromagnetiskt fält jämfört med luftledning.
Som andrahandsalternativ förespråkar undertecknade jordkabel i befintlig ledningsgata
(Alternativ C) med hänvisning till följande:
- Ingen skog behöver avverkas.
- Ingen mark behöver lösas in.
- Befintligt material kan användas för återfyllning och återställning av marken.
- Obefintlig miljöpåverkan eftersom ingen breddning av stråk behövs. MKB redan
gjort för befintlig ledning.
- Ingen förändring av landskapsbilden.
- Servitut med markägare finns redan.
- Vid röjning av befintlig ledningsgata så röjs det för markkabeln också, d.v.s. gratis
underhåll.
- Ingen risk för ytterligare stormskador och insektsangrepp på skog.
- Avståndet Nybro-Hageskruv är inte längre än att det går utmärkt att överföra
växelspänning i jordkabel.
- Försumbart utstrålat elektromagnetiskt fält jämfört med luftledning.
Förespråkat tredjehandsalternativ enligt de undertecknade utgörs av parallellgång med
befintlig 130 kV luftledning, alternativ C:
- Betydligt mindre markanspråk än vid övriga luftledningsalternativ.
- Mindre förändring av landskapsbilden än vid uppförande av alternativ ledningsgata.
- Mindre total miljöpåverkan. MKB redan gjort för befintlig ledning.
- Möjlighet att på delsträcka med mest inverkan på miljön lägga markkabel i
befintlig gata för att sedan övergå till luftledning i parallellgata med endast en
kabelskarv. De reaktiva förlusterna i markkabeln skulle sjunka i och med dess ringa
längd och därmed materialkostnaden.
- Breddad gata ger lägre underhållskostnader än 2 st. separata gator.
- Ger möjlighet att ersätta 2 x 130 kV med 1 x 220/400kV stamledning eller HVDC i
framtiden.
Undertecknade erinrar sig vidare mot alternativ D, gult stråk, och hänvisar till följande:
- Alternativ D innebär största möjliga miljöpåverkan av samtliga presenterade
förslag. Lång sträcka nyförlagd luftledning med störst antal miljö- och
kulturintressen enligt: ”Förteckning över identifierade intressen inom förslag till
ledningsstråk”. Därtill skall läggas stor förändring av landskapsbilden radikalt
förändrade livsbetingelser för djurliv där skogen avverkas. Vidare bidrar
luftledning till negativa effekter för fågellivet vid kollision med fasledare och
stolpar.
sid 28/55
-
-
-
-
-
-
-
-
-
20 km nyförläggning av luftledning skulle innebära att 116 ha produktiv skogsmark
skulle tas ur bruk (plus ytterligare avverkningar i parallellgata med befintlig
ledning) jämfört med markförlagd kabel. Omfattande skogsavverkningar för
elöverföring när det finns fullgoda jordförlagda alternativ har en mycket negativ
miljöpåverkan vilket rimmar mycket illa med en satsning på förnyelsebar energi.
Skogen är i högsta grad en både förnyelsebar energikälla och en koldioxidsänka.
Att öppna upp skogen med en bred kraftledningsgata innebär årliga stormskador i
gatans kantzoner för oss skogsägare.
Sedan stormen Gudrun 2005 har vi skogsägare kämpat årligen med vindfällen i ett
alltmer ogynnsamt klimat. Kvarvarande skog skulle bli betydligt mer stormkänslig
och vi skogsägare skulle drabbas av årliga värdeförluster i stormfällning och
uppredningsarbete. Ett arbete som dessutom är ytterst riskfyllt med mycket stor risk
för personskador.
Risken för skadedjursangrepp skulle öka på grund av nya solbelysta kantzoner.
Dessa årligt återkommande virkesförluster och upparbetningskostnader som
kommer av en kraftledning kompenseras inte i någon mån av den redan alltför låga
intrångsersättning som erbjuds skogsägaren.
Det finns ingen rimlighet i att vi privata skogsägare som står utanför
vindkraftexploatörernas investeringar skall bidra med sådana uppoffringar för att
ytterligare subventionera deras satsningar, inte när det finns lösningar i banvall och
befintligt kabelstråk som gör sådan uppoffringar onödiga.
För undertecknad som redan har en luftledning från Nybro elnät genom fastigheten
skulle en kabel i Alternativ D vara mycket olyckligt. Ledningarna skulle stycka upp
fastigheten i ”skogsstråk” istället för dagens väl arronderade skogsskiften eftersom
den nya ledningen skulle löpa parallellt med Nybro elnäts luftledning. Fastighetens
värde skulle drastisk minska vid en eventuell försäljning
Föreslagen sträckning går uteslutande genom ungskog och planteringsskog som
inte är tänkt att avverkas på minst 40 år, d.v.s. mer än livslängden på de planerade
vindkraftverken. Den skulle korsa Ljungbyån som är Natura 2000 område och
rekreations- och promenadstråk för Flerohopps invånare. Området kring Ljungbyån
har ett mycket högt affektionsvärde för undertecknades familjer och utnyttjas
frekvent av skol-och förskolebarn.
Undertecknad är även ägare till fastigheten Kvarnekulla 1:8 som uthyres till
sommarturister. En kraftledning enligt förslag D skulle påverka uthyrningsverksamheten av Kvarnekulla 1:8 negativt och leda till inkomstbortfall.
Undertecknade upplever oro med den elektromagnetiska strålningen för både
människor och boskap som skulle vistas mycket direkt under eller i direkt närhet
till kraftledningen. E.ON:s egna MKB från snarlika 130 kV projekt visar på
strålningsvärden även för avstånd upp till 100 m från ledningen.
I den norra delen av föreslagen sträckning skulle ledningen gå över naturbetesmarker med av länsstyrelsen fastslagna särskilda värden med grova ädellövträd och
sid 29/55
odlingsrösen. Denna kulturbetesmark riskerar att gå helt förlorad om alternativ D
skulle bli verklighet.
Sammantaget är de negativa konsekvenserna av ett alternativ D så omfattande både
ekonomiskt och inte minst miljömässigt att undertecknade skulle bli tvungna att överklaga
en sådan koncessionsansökan så långt det är möjligt.
E.ON Elnäts bemötande:
I den kommande MKB:n redovisas kostnadskalkyl för markkabelalternativet respektive
luftledningsalternativ. Vid samråd hänvisades till att specifik kostnadsberäkning för
projektet skulle komma att genomföras som en del av den samlade bedömningen för val av
tekniskt utförande, vid samråd delgavs generella kostnadsjämförelser.
E.ON Elnät har inte för avsikt att lösa in några fastigheter. Planerad kraftledning kommer
att planeras och uppföras i enlighet med gällande lagstiftningar och rekommendationer.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
Att använda HVDC teknik för denna kraftledning är inte ett tekniskt realistiskt alternativ.
En likströmsförbindelse kräver omriktarstationer i respektive ändpunkt, anläggningar som
tar mycket mark i anspråk och är mycket kostsamma. Den planerade kraftledningen
kommer att ingå i ett växelströmsnät, likström utesluter till- och frånkoppling längst
sträckan. I elsystemet produceras, överförs och används nästan uteslutande växelström.
Likström är ett bra alternativ då stora energimängder ska överföras från en punkt till en
annan såsom vid utlandsförbindelser.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelförläggning i befintlig ledningsgata se
avsnitt 1.5.
Att förlägga enstaka delsträckor som markkabel av sträckningsalternativ C har utretts. En
sådan lösning är dock tekniskt komplicerad, innebär en försämrad driftsäkerhet och är
mycket kostsam. Vidare utrett sträckningsförslag avser att anlägga sträckningsalternativ C
som luftledning.
E.ON Elnät vill klargöra att planerad kraftledning avser en 130 kV kraftledning som
inkluderas i E.ON Elnäts regionnät. Kraftledningen avser inte en 220/400 kV kraftledning,
en sådan spänningsnivå inkluderas i stamnätet vilket förvaltas av Svenska Kraftnät.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
sid 30/55
E.ON Elnät har som innehavare av nätkoncession för området enligt 3 kap. 6-7 § i Ellagen
(1997:857) anslutningsplikt, vilket innebär en skyldighet att på skäliga villkor ansluta
elektrisk anläggning till ledningsnätet.
Nybro Elnät inkluderas som samrådspart för den planerade kraftledningen.
Påverkan på naturmiljö och rekreationsområden redovisas i den kommande MKB. MKB
ska alltid upprättas inför ansökan om nätkoncession för linje, oavsett om det finns en
befintlig ledning i samma sträckning eller ej.
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
Kvarnegården 2:1, 2015-05-21 (Stråk D)
Undertecknad anser att alternativ C är det bästa alternativet för luftledning med minsta
möjliga intrång. Om bebyggelse vid befintlig ledning utgör ett problem, gräv ner
markkabel i befintlig ledningsgata till efter Gullaskruv och övergå sedan till luftledning i
parallellgata. En enda kabelskarv är inget problem, eller luftkabel före och efter
problemstället (= 2 skarvar).
Samtliga mötesdeltagare (samrådsmöte 2015-05-06) förordar markkabel i banvallen.
Undertecknad anser att investeringskostnaden bör tas ut på samtliga E.ON:s abonnenter ty
förnyelsebar el är ett samhällsintresse som kommer alla E.ON:s abonnenter till del.
Kostnaden skall enligt fastighetsägaren inte läggas på enskilda privata skogsägare vars
livsverk kan tas i beslag. Undertecknad upplyser om att dennes fastighet skulle bli
uppstyckad i remsor vid alternativ D och framhåller att det måste gå att jämka intrånget
mer i området med en västligare sträckning. I nuläget drabbas förevarande fastighet samt
Kulla 1:6 väldigt hårt, Öjersmåla inte alls. T.ex. skulle intrånget per fastighet minska med
50 % om ledningen gick i fastighetsgränsen. Undertecknad anser att man bör vinkla av
västerut närmare Brunnsrud än Kulla.
E.ON Elnäts bemötande:
Att förlägga enstaka delsträckor som markkabel av sträckningsalternativ C har utretts. En
sådan lösning är dock tekniskt komplicerad, innebär en försämrad driftsäkerhet och är
mycket kostsam.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
E.ON Elnät har som innehavare av nätkoncession för området enligt 3 kap. 6-7 § i Ellagen
(1997:857) anslutningsplikt, vilket innebär en skyldighet att på skäliga villkor ansluta
elektrisk anläggning till ledningsnätet. Det är aktören för den elektriska anläggningen som
sid 31/55
står investeringskostnaden för nätanslutningen, i detta fall vindkraftsaktören och inte E.ON
Elnäts abonnenter.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
E.ON Elnät beaktar konkreta sträckningsförslag likt undertecknads i framtagandet av
vidare utrett sträckningsförslag, vidare utrett sträckningsförslag berör inte undertecknads
fastighet.
Köpstaden 1:4, 2015-05-18 (Stråk D)
Undertecknad ser inget behov av mer elkraft för området då Nybro kommun anges vara en
kommun i reduktion med minskade arbetstillfällen och ett ogynnsamt klimat för
företagande. Elförbrukningen anges minska med 50-80% då industrier avvecklar och
flyttar sin verksamhet från området. Ny elproduktion bör därför förläggas till kommuner
med ökande behov såsom de kustnära kommunerna Kalmar, Oskarshamn och Karlskrona.
Undertecknad förordar nollalternativet och att elproduktionen istället bör ske där behovet
finns. Markkabelalternativet anses vara det näst bästa alternativet för att minimera
markintrånget och påverkan av naturvården. Luftledningsalternativen förespråkas inte då
dessa gör intrång på naturvärden, våtmarker, nyckelbiotoper och stora arealer skogsmark.
Markägare bör inte begäras att upplåta sin mark till luftledningar,
Gällande nya arbetstillfällen för anläggandet av en kraftledning så anges detta enbart gynna
till ett fåtal entreprenörer och företag som därmed skor sig på andras bekostnad.
Fastighetsägaren uppger att man inte frivilligt kommer att upplåta någon mark för en ny
kraftledning.
E.ON Elnäts bemötande:
E.ON Elnät har som innehavare av nätkoncession för området enligt 3 kap. 6-7 § i Ellagen
(1997:857) anslutningsplikt, vilket innebär en skyldighet att på skäliga villkor ansluta
elektrisk anläggning till ledningsnätet. Ny elektrisk anläggning anläggs där det för denna
finns möjlighet till gynnsam produktion. Konsumtionen av elkraft är hög i södra Sverige
varpå elproduktion i detta område är gynnsamt för det nationella energisystemet, vidare
finns flertalet utpekade riksintressen för vindkraft i området.
Påverkan på naturvärden, våtmarker, nyckelbiotoper och skogsmark redovisas i kommande
MKB:n.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
sid 32/55
Köpstaden 1:5, Egon Lindvall, 2015-05-25 (Stråk D)
I slutet av 90-talet ärvde undertecknad tillsammans med tre övriga arvingar fastigheten
som omfattar 75 ha varav 60 ha är skogsmark. Gården har hög bonitet och delägarna driver
den som ett handelsbolag under namnet ”Köpstadens Skog HB”. Några hektar skog säljs
varje år och alla avverkade ytor markbereds och återplanteras efter ett år. Virke från gran
och tall är en stor exportvara. Undertecknad poängterar att alternativ D med friledning
skulle innebära att skogsmark på fastigheten går förlorad och gör gården mindre lönsam
och därför säger undertecknad och övriga delägare nej till friledning. Delägarna förordar
markkabel, som är mest gynnsamt för alla berörda markägare.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
Köpstaden 1:5, 2015-05-27 (Stråk D)
Delägare till fastigheten köpstaden 1:5 upplyser om att skogen och dess tillväxt är en
framtida resurs för energi såväl som en virkesråvara. Undertecknad understödjer därmed
LRF och Södras förslag, att E.ON tar sitt ansvar och investerar i en miljövänligare
markkabelledning.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Ljusaberg 1:2, 1:6 & Knalltorp 1:3, 2015-05-29 (Stråk C)
Undertecknad menar att eftersom det råder reapris på intrångsersättningen så förstår han att
E.ON frossar i mer eller mindre genomtänkta ledningsförslag. Det finns bara ett
nollalternativ och det borde varit förutsättningen från början. Sluta trakassera markägare
som Svenska kraftnät håller på med i södra Sverige.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
E.ON Elnät har som innehavare av nätkoncession för området enligt 3 kap. 6-7 § i Ellagen
(1997:857) anslutningsplikt, vilket innebär en skyldighet att på skäliga villkor ansluta
elektrisk anläggning till ledningsnätet.
Långaskruv 4:1, 2015-05-25 (Markkabel)
Undertecknad anser att valet av ledningsdragning självklart bör vara markkabel för att
uppnå minsta möjliga omgivningspåverkan för t.ex. boendemiljö, landskapsbild, oro för
strålning och magnetfält. Befintlig infrastruktur bör i möjligaste mån följas för minsta
möjliga intrång i naturen. Ledningsdragningen bör förläggas intill befintlig banvall.
sid 33/55
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Mackamåla 1:4, 2015-05-29 (Markkabel)
Undertecknade anser att luftledningen via Höneström-Kvarnkullen-Hetalåga (alternativ C)
är att föredra då ledningsgata redan finns. I andra hand föredrar undertecknade markkabel i
gamla järnvägsbanken men påpekar problem med att Nybro kommun lagt ner både vattenoch avloppsledning mellan Målerås och Nybro. Sedan tidigare finns både kraftkabel och
bredbandskabel från Sävsjöström till Målerås nedgrävd. Undertecknade upplyser om att
det enligt Ledningskollen går fem kablar ut från Glasbruksområdet i Målerås mot
Sävsjöström.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
Madesjö-Appleryd 1:3, 2015-05-29 (Stråk D)
Undertecknad anser i första hand att ledningen bör byggas som markförlagd kabel i den
gamla järnvägsbanken. E.ON har här en unik möjlighet att utnyttja en redan dragen
sträckning genom landskapet. På så sätt undviks ytterligare fragmentering av landskapet.
I andra hand förespråkar undertecknad att den befintliga ledningsgatan nyttjas. En
parallellgång i redan existerande ledningsgata medför att så lite mark som möjligt tas i
anspråk även om det medför olägenheter för de som bor och äger fastigheter där. Bygger
E.ON en helt ny ledningsgata drabbas ju ännu fler boende och fastighetsägare och
landskapet styckas upp ytterligare.
Undertecknad informerar om att alternativ A går genom förhållandevis orörda
skogsområden och delar dessa i mindre bitar. Bl.a. påverkas miljön i närheten av den
vackra ravinen Ulvaklövarna SÖ om Hageskruv, de fina skogsmarkerna söder om Målerås
(finns orienteringskarta). Detsamma gäller för alternativ B. Boende i byar som Fröneskruv,
Stibbetorp, Bocklareboda, Borstetorp m.fl. får sin närmiljö kringskuren av en ny ledning
(tillsammans med tidigare vindkraftverk och delvis andra ledningar). Alternativ D berör
boendemiljöer i byar som Kulla och Brunnsryd för boende som hittills kunnat få bo ostört
respektive redan påverkas av 400 kV ledningen vid Brunnsryd.
Undertecknad undrar om en ny ledning i parallellgång kanske kan byggas med större
stolpar (och fler faser) så att den gamla sedan kan demonteras och den totala markåtgången
sid 34/55
bli oförändrad. Förslaget kanske är dyrare och mer omständigt men sparar ju på mark och
eventuell markkabel, samt ger bättre framtoning för företaget.
Om dragning i befintlig ledningsgata blir besvärlig för de boende i närliggande samhällen
bör en markkabel kunna användas i kombination med luftledning kortare sträckor.
Undertecknad påpekar att det i samrådsunderlaget inte framgår om markkabelalternativet
innebär en växelströmsledning. Enligt Svenska kraftnät (400 kV projektet EkhyddanNybro), så kan man förlägga växelströmskabel i kulvert i Stockholm där hus står i vägen
men inte i Småländska samhällen. Vidare anser undertecknad att den aktuella
projektbeskrivningen är väsentligt vänligare och flexiblare och hoppas därmed att E.ON
väljer det alternativ som innebär att så lite ny mark som möjligt kommer att tas i anspråk.
Undertecknad känner starkt med alla de boende och skogsägare/jordbrukare i hemtrakten
som drabbas av ett utbyggt ledningsnät genom både påverkad livsmiljö och genom
inskränkningar i sin näringsverksamhet.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
Att samförlägga den nya kraftledningen och befintlig kraftledning är en möjlig teknisk
lösning. Aktuell stolptyp är då en så kallad julgransstolpe med en skogsgata om cirka 40
meter i obruten terräng och en stolphöjd ovan mark om cirka 30-35 meter. Lösningen anses
dock inte vara aktuell då utredning hos E.ON Elnäts driftsanalys gör gällande att de
avbrottstider som skulle krävas på befintlig kraftledning inte är möjliga. Ny stolptyp måste
vid en sådan lösning konstrueras vid sidan om den driftsatta befintliga kraftledningen för
att då ny kraftledning färdigställts ta avbrott på och rasera befintlig kraftledning vilket
innebär att breddning av ledningsgata ändock kommer att behövas. Därtill skulle en
samförläggning bli mycket kostsam, baserat på jämförbara referensprojekt tre gånger så
dyr som vidare utrett luftledningsalternativ.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelförläggning i befintlig ledningsgata se
avsnitt 1.5.
Att förlägga enstaka delsträckor som markkabel av sträckningsalternativ C har utretts. En
sådan lösning är dock tekniskt komplicerad, innebär en försämrad driftsäkerhet och är
mycket kostsam. Vidare utrett sträckningsförslag är därför att anlägga sträckningsalternativ
C som luftledning.
Redovisat markkabelalternativ i samrådsunderlaget avser en växelströmsförbindelse.
Avsnitt 2.3 anger att planerad kraftledning ingår i regionnätet och avser växelström,
luftledning beskrivs sedan i underavsnittet 2.3.1 och markkabel i underavsnittet 2.3.2.
sid 35/55
Madesjö-Jonsryd 1:3, 1:4, 2015-05-29 (Stråk C)
Undertecknad anser att ledningen bör grävas ner för att ge så lite miljöstörande effekter
som möjligt och minimera markintrånget. Om inte förslaget längs banvallen fungerar borde
kabeln kunna grävas ner i befintlig ledningsgata.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelförläggning i befintlig ledningsgata se
avsnitt 1.5.
Madesjö-Jonsryd 1:5, 2015-05-27 (Stråk C)
Undertecknad undrar hur många hektar mark som tas i anspråk för luftledningar i Sverige
och anser att vi ej behöver utnyttja mer mark för detta ändamål. Markkabel är det enda
alternativet.
E.ON Elnäts bemötande:
Hur många hektar mark som upptas av kraftledningar i Sverige är, E.ON Elnät veterligen,
inte fastställt och beror även av vald avgränsning. E.ON Elnät svarar för delar av det totala
nationella elsystemet som innehavare av region- och lokalnät för flertalet
koncessionsområden. Markanspråk för den planerade kraftledningen redovias i den
kommande MKB:n. Enligt E.ON Elnäts beräkningar kommer vidare utredd
luftledningssträckning C att ta ett markanspråk mellan 43-72 ha baserat en ny skogsgata
med krävd breddning om 12-20 meter för en sträcka om cirka 36 km.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Madesjö-Kulla 1:5, 2015-05-27
Undertecknad markägare tycker att den nya ledningen bör grävas ner och följa den
befintliga ledningen.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelförläggning i befintlig ledningsgata se
avsnitt 1.5.
Madesjö-Kulla 1:6, 2015-05-23 (Stråk D)
Fastighetsägarna anser att det bästa alternativet vore att gräva ner kabel i marken i befintlig
luftledningsgata för att minimera intrånget på fastigheterna.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
sid 36/55
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelförläggning i befintlig ledningsgata se
avsnitt 1.5.
Madesjö-Kulla 1:6, arrendator, 2015-05-29 (Stråk D)
Undertecknad motsätter sig alla former av intrång som kan komma att ske p.g.a. en
luftledning, då det i samrådsunderlaget finns alternativ med markförlagd kabel.
Undertecknad anser att det enda rimliga alternativet för en nya 130 kV ledning är
markkabelalternativet. Argumenten för markkabel är många då luftledning tar produktiv
mark i anspråk och försvårar jordbruk, skogsbruk och djurskötsel (p.g.a. stolpar och
anslutningsvägar). I många fall där luftledning byggs, klyvs fastigheter och betydligt större
arealer än vad som ersätts vid intrånget förstörs för all framtid p.g.a. försvårat brukande.
Med en markförlagd kabel blir intrånget av engångskaraktär och denna tar också betydligt
mindre areal i anspråk. Dessutom kommer man bort från regelbunden trädsäkring och de
störningar detta innebär.
Då tidpunkt för byggnationen inte är fastslagen kan det innebära svårigheter för eventuella
kommande byggsatsningar i lantbruksföretag och annan företagsutveckling vilket riskerar
att lägga en ”död hand” över verksamheten innan en kraftledning är färdigbyggd. Med stöd
av ovanstående kräver undertecknad att föreslagen 130 kV ledning förläggs som
markkabel enligt föreslaget alternativ i samrådsunderlaget.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Alla kraftledningar i regionnätet anläggs trädsäkra där träd och buskar i luftledningens
skogsgata underhålls röjs cirka vart åttonde-tionde år och för markkabels skogsgata cirka
vart femtonde år.
Tidplan för anläggning av kraftledningen är inte fastställd utan beror av om och när
nätkoncession för linje för kraftledningen erhålls samt kommer att följa tidplan för
planerad vindkraftsutbyggnad.
Madesjö-Kulla 1:8, 1:9, 2015-05-28 (Stråk D)
Undertecknade upplyser om att ledningsalternativ D är en katastrof då deras hus kommer
sjunka oerhört mycket i värde. Dessutom arrenderar undertecknade tre åkrar till sina får.
Samtliga åkrar kommer att hamna helt under ledningen. Om detta alternativ blir verklighet
måste undertecknade lägga ner sin verksamhet.
sid 37/55
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
Den planerade kraftledningen föreslås huvudsakligen uppföras i parallellgång med
befintlig kraftledning, varför nytt markanspråk blir begränsat. Därigenom bedöms
påverkan på betesmark begränsad.
Mårtensryd 1:142, 2015-05-26
Undertecknade föreslår att en markkabel grävs ner där luftledningen finns idag.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelförläggning i befintlig ledningsgata se
avsnitt 1.5.
Norrbäck 1:2, 2015-05-25 (Stråk C, D och markkabel)
Undertecknad med familj bedriver ett aktivt jordbruk och har i framtiden tankar på att
utöka i den riktningen där en eventuell kraftledning ska dras över fastigheten. För
närvarande betar djur på platsen och därav befinner sig även fastighetsägare med familj i
området. Fastigheten är 48 ha och undertecknad känner att det eventuella intrånget blir
stort på marker och skogsinnehav. Är rädda om det lilla. Undertecknad med familj känner
även ett visst obehag av att bo nära en kraftledning och är därför för att denna grävs ner i
den gamla järnvägsbanken. Fastighetsägaren upplyser om att hänsyn tog till sjön Tokebos
aktiva fågelliv vid placering av vindkraftverk tillhörande Villköls vindkraftpark. Den nu
tilltänkta ledningen går tärs där verken tidigare var tänkta att placeras innan dessa alltså
flyttades. Utöver markkabelalternativet förordar undertecknad även att utöka den
befintliga ledningen.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
Vidare utrett sträckningsalternativ C passerar Tokebo sjö på ett avstånd om cirka 500
meter, avsedd sjö bedöms därför inte påverkas av den planerade kraftledningen.
Påverkan på boendemiljö, hälsa och säkerhet kommer att redovisas i den kommande
MKB:n.
Nygård 2:1, 2015-05-31 (Stråk B och markkabel)
Undertecknad förordar nedgrävd kabel som första alternativ. Skulle det inte vara
genomförbart är luftledning alternativ A det enda tänkbara.
sid 38/55
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Resebo 1:7, 2015-06-02 (Stråk C och D)
Undertecknad upplyser om att det är 2015 och undrar hur E.ON kan ha missat motståndet
mot 400 kV ledningen som luftledning. Förslag D med nya hyggeskanter som blåser ner
samt går genom ett NO område som skall vara orört. Alternativ C är heller inte bra med en
breddad gata, ny hyggeskant som blåser ner. Undertecknad skriver vidare att om det ska
byggas vindkraftverk och dra ledningar genom skogsmark så gräv ner ledningen.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Resebo 3:2, 2015-05-29 (Stråk C)
Undertecknad fastighetsägare upplyser om att hans fastighet även berörts av ett tidigare
förslag till sträckning för en ny 400 kV ledning som Svenska kraftnät ämnat bygga.
Fastighetsägaren är trött på att fastigheten utgör potentiell lekplats för kraftbolagen och vill
inte se fler kartor där nya luftledningar går över fastigheten. Opinionen var väldigt kritisk
till Svenska kraftnäts planerade ledning och många ville hellre se en markförläggning av
denna. Undertecknad menar därav att E.ON borde tagit till sig detta. Med tanke på
magnetfält och förlorad mark för skogsbruket anser fastighetsägaren att ledningen bör
grävas ner. Kablar går att gräva av men synliga luftledningar borde också vara känsliga,
t.ex. mot sabotage.
E.ON Elnät bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Svenska Kraftnät utgör en samrådspart till den planerade kraftledningen. Nybro station är
en viktig knutpunkt i det svenska elsystemet och utgör både en viktig region- och
stamnätsstation. Flertalet kraftledningar planeras därmed och finns redan anlagda i dess
närområde.
Resebo 3:4, 3:6, 1:7, 3:3, 2:2, 1:4, 2015-05-29 (Stråk C, D och markkabel)
Undertecknade yrkar att kraftläggningen markförläggs i blått stråk enligt bilaga 1 till
samrådsunderlagen daterade april 2015.
Vidare har undertecknade noterat att vindkraftverkens livslängd beräknas vara cirka 15 år
då samtidigt de ekonomiska subventionerna via elcertifikatsystemet upphör, varvid
sid 39/55
kraftledningens nyttjandetid är kort medan tillståndet för kraftledningen gäller för en lång
tid framöver. Kraftledningen kommer sannolikt inte att rivas på mycket lång tid. Vidare
har undertecknade noterat att vindkraft ur ett livscykelperspektiv ger de högsta utsläppen
av koldioxid i gram per producerad kilowattimme jämfört med övriga elproduktionsformer
i Sverige. Källa: http://www.vattenfall.se/sv/elensursprung.htm?WT.ac=P_el_lnk_ursprung. Undertecknade påpekar att vindkraften negativt
påverkar Sveriges miljömål eftersom växthusgaserna inte reduceras samt att klimatet
påverkas i en negativ riktning. Undertecknade menar att vindkraftsexploatörernas syfte
med att driva fram aktuell kraftledning baseras på ett ekonomiskt egenintresse.
Ytterligare noteringar från de undertecknade:
- Kraftledningen kommer att fullt ut nyttjas för att transportera elproduktionen från
vindkraftverken i Uppvidinge kommun.
- Den intrångsersättning som mark- och skogsägarna erhåller täcker inte de
ekonomiska förluster som uppstår när kraftledningar byggs i skogsmark.
- Markförläggning av kabel enligt blått alternativ i befintlig banvall sker på 92 % av
sträckningen. Normalt är banvallens bredd cirka 5 m med sidoområden (cirka 2 m
dräneringsdiken på vardera sidan). Marken ägs av Uppvidinge och Nybro
kommuner. Banvallen är avgrusad och används som gång-, cykel-, promenad-, och
ridväg. Denna hålls kontinuerligt fri från sly och annan vegetation vilket medför
bästa möjliga förutsättning för felsökning och reparation av kabeln samtidigt som
risken är liten för rotinträngning i kabelschaktet. Banvallen med sidoområden är
inte produktiv skogsmark och är tillräcklig för kabelförläggningen varvid de privata
markägarnas ekonomiska förluster skulle reduceras till ett minimum. Intrång i
strandskyddade områden och kulturmark har dessutom redan gjorts när banvallen
anlades. Om elkabeln markförläggs i banvallen tas ytterst lite skogsmark i anspråk
jämfört med luftledningsalternativen.
- Skog är en kolsänka d.v.s. den binder koldioxid och bidrar positivt till uppfyllelse
av Sveriges miljömål och klimatpåverkan. Luftledningsalternativen innebär att 60200 ha produktiv skogsmark tas ur bruk för en lång tid framöver.
- Markförläggning av elkabel innebär en mindre miljöpåverkan jämfört med
luftledning där bl.a. kreosot impregnerat material används. Kreosot i marken oroar
markägare. Källa: http://www.svt.se/nyheter/inrikes/kreosot-i-marken-oroarmarkagare
Sammantaget yrkar undertecknade på kabelalternativet som ger de lägsta framtida
förlusterna för mark- och skogsägare. Vidkraftsexploatörerna kommer att erhålla vinster på
kraftledningen med tillhörande elproduktion. Det är därav rättfärdigt att de tar hänsyn och
tar de extra kostnader som kabelalternativet medför. Undertecknade undrar varför markoch skogsägarna ska subventionera vindkraftexploatörernas verksamhet.
sid 40/55
E.ON Elnäts bemötande:
E.ON Elnät har som innehavare av nätkoncession för området enligt 3 kap. 6-7 § i Ellagen
(1997:857) anslutningsplikt, vilket innebär en skyldighet att på skäliga villkor ansluta
elektrisk anläggning till ledningsnätet. E.ON Elnät hanterar förfrågningar om nätanslutning
utan värdering av produktionskällan. Ny elektrisk anläggning anläggs där det för denna
finns möjlighet till gynnsam produktion. Konsumtionen av elkraft är hög i södra Sverige
varpå elproduktion i detta område är gynnsamt för det nationella energisystemet, vidare
finns flertalet utpekade riksintressen för vindkraft i området.
Vindkraftsparker erhåller tekniska och ekonomiska tillstånd om 30-35 år, vilket kan antas
vara deras förväntade minimala livslängd. För området finns flertalet planerade
vindkraftsparker som kommer att följa olika tidplaner, drifttagning och ha olika livslängd.
E.ON Elnäts skyldighet att på skäliga villkor ansluta elektisk anläggning hanterar inte krav
på produktionskällans livslängd.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
Beräkningar för krävt markbehov kommer att redovisas i den kommande MKB:n för
samtliga sträckningsförslag. Enligt E.ON Elnäts beräkningar kommer vidare utredd
luftledningssträckning C att ta ett markanspråk mellan 43-72 ha baserat en ny skogsgata
med krävd breddning om 12-20 meter för en sträcka om cirka 36 km.
Enbenta stolpar av stålrörstyp alternativt gitter kommer huvudsakligen att användas för den
aktuella ledningen, vid detta stolpval är kreosotimpregnerade stolpar eller slipers inte
aktuellt. Användning av kreosotimpregnerade stolpar anses inte troligt dock kan kreosot
impregnerade slipers vid enstaka punkter komma att vara aktuellt. Kreosotets
påverkanredovisas ytterligare i den kommande MKB:n.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Resebo 2:2, 2015-05-28 (Stråk C och D)
För undertecknade finns bara ett vettigt förslag, vilket är markkabel i den gamla banvallen.
Det är det som skadar minst. Något annat kan undertecknade inte stödja.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabelalternativet se avsnitt 1.2.
Resebo 3:3, 2015-05-27 (Stråk C och markkabel)
Fastighetsägaren menar att luftledning av flera skäl inte borde vara aktuellt då det finns ny
teknik för ledning. Tvärtom borde befintlig ledning grävas ner tillsammans med ny ledning
i befintlig banvall eller utmed väg. Det ger många hektar mer till skogsproduktion och
detta är inte oviktigt för en levande landsbygd framöver. Undertecknad påpekar även att
sid 41/55
det borde vara en årlig ersättning för det markintrång som måste göras. Därtill finns miljöoch utseendemässiga skäl. Om E.ON väljer markkabel avser fastighetsägaren att inte
överklaga.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
E.ON Elnät har som innehavare av nätkoncession för området enligt 3 kap. 6-7 § i Ellagen
(1997:857) anslutningsplikt, vilket innebär en skyldighet att på skäliga villkor ansluta
elektrisk anläggning till ledningsnätet. Det är aktören för den elektriska anläggningen som
står investeringskostnaden för nätanslutningen, i detta fall vindkraftsaktören. Ersättning av
befintlig kraftledning inkluderas inte i detta projekt.
Beräkningar för krävt markbehov kommer att redovisas i den kommande MKB:n för
samtliga sträckningsförslag. Enligt E.ON Elnäts beräkningar kommer vidare utredd
luftledningssträckning C att ta ett markanspråk mellan 43-72 ha baserat en ny skogsgata
med krävd breddning om 12-20 meter för en sträcka om cirka 36 km.
Miljöpåverkan och påverkan på landskapsbild kommer att redovisas i den kommande
MKB:n.
Resebo 3:3, 2015-05-28 (Stråk C och markkabel)
Undertecknad fastighetsägare anser att markkabelalternativet i befintlig järnvägsbank är
det bästa alternativet eftersom det kräver mindre skogsmark, ger mindre elektromagnetiskt
fält. Befintlig kraftledning går idag cirka 140 m från undertecknads hus och enligt
alternativ C kommer den nya ledningen ännu närmre vilket skapar oro för risken att få det
elektromagnetiska fältet alltför nära.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
Påverkan på boendemiljö, hälsa och säkerhet samt beräknade magnetfältsnivåer för aktuell
ledning redovisas i den kommande MKB:n.
E.ON Elnät tar människors oro för magnetfält på allvar. Vidare utrett sträckningsförslag är
beläget på den norra sidan vid aktuell fastighet dvs. närliggande sida om befintlig
kraftledning och innebär ett avstånd till fastigheten om cirka 125 meter baserat på
avståendet från ny kraftlednings centrumlinje till bostad.
sid 42/55
Resebo 3:4, 3:6, 2015-05-20 (Stråk C)
Befintlig luftledning går rakt genom de undertecknades fastighet och upptar i dagsläget
cirka 2,5 ha av de 35 ha skogsmark som hör till fastigheten. Om den nya ledningen byggs i
parallellgång med den befintliga kommer ytterligare 1 ha skogsmark att tas i anspråk.
Magnetfältet kommer att öka vilket oroar fastighetsägarna som redan nu känner ett obehag
av detta då man vistas under och i närheten av den befintliga ledningen.
Fastighetsägarna anser att Alternativ D är ett sämre alternativ då ännu mer skogsmark går
förlorad och blir obrukbar. Vidare undrar de undertecknade om kreosot används när
stålstolparna monteras. Det står inget om detta i samrådsunderlaget.
Alternativet med markkabel i befintlig banvall måste vara det absolut bästa alternativet för
att minimera markintrång och påverkan på miljön. Om det ändå skall grävas, förfrågan
varför man då inte lägger ner dubbla ledningar så att den gamla luftledningen, byggd på
50-talet, kan skrotas och på så vis frigöra mark som kan återplanteras med skog. Om det
inte går att gräva ner ledningen i banvallen, förfrågan varför väljer man då inte gräva ner
den i någon av de andra sträckningarna.
Fastighetsägarna har även synpunkter på att lokalen för samrådsmötet inte var bra. Det var
rörigt och ljudnivån blev alldeles för hög.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten Resebo
3:4 innefattas av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
Enbenta stolpar av stålrörstyp alternativt gitter kommer huvudsakligen att användas för den
aktuella ledningen, vid detta stolpval är kreosotimpregnerade stolpar eller slipers inte
aktuellt. Användning av kreosotimpregnerade stolpar anses inte troligt dock kan kreosot
impregnerade slipers vid enstaka punkter komma att vara aktuellt. Kreosotets påverkan
redovisas ytterligare i den kommande MKB:n.
Den planerade kraftledningen avser en ny anslutningsledning baserat på inkomna
förfrågningar som E.ON Elnät enligt Ellagen är skyldig att på skäliga villkor ansluta. Den
nya anslutningsledningen är inte avsedd att ersätta den befintliga kraftledningen. Flertalet
stäckningsalternativ för ett markkabelalternativ har utvärderats i den initiala
utredningsprocessen där sträckning längst med befintlig banvall efter en samlad
bedömning ansågs vara det mest lämpade alternativet för det tekniska utförandet.
E.ON Elnät beklagar att fastighetsägarna upplevde att lokalen för samrådsmötet inte var
bra och tar med sig dessa synpunkter. Under samrådstiden och så även därefter finns det
sid 43/55
alltid möjlighet att kontakta E.ON Elnät eller ansvarig konsult, i detta fall Sweco, med sina
frågor eller funderingar antingen via telefon eller skriftligt via e-post eller brev. Möjlighet
till enskilda samrådsmöten har funnits på förfrågan. Materialet från samrådsmötet finns
även tillgängligt på E.ON Sveriges AB:s webbsida.
Fastighetsägaren har på förfrågan 2015-05-13 erhållit specificerad fastighetskarta.
Rismåla 2:26, 2015-05-22 (Stråk D)
Undertecknade förordar bestämt kabel i marken.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Rismåla 2:18, 2015-05-26 (Stråk C)
Som närmaste granne till stationen är undertecknads önskemål att inga ledningar dras
närmare än de som redan finns. Ny ledning dras fördelaktiges mellan befintlig kraftledning
och Bitus, där det är gott om plats. Det bästa anser fastighetsägaren vara att ledningen
grävs ner.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Den nya kraftledningen planeras att anläggas på motstående sida om den befintliga
kraftledningen sett utifrån aktuell fastighet, dvs. längre ifrån fastigheten på den norra sidan.
Fastighetsägaren har på förfrågan 2015-05-13 erhållit specificerad fastighetskarta.
Sigislaryd 1:28, 2015-05-27 (Stråk C och D)
Undertecknad fastighetsägare upplyser om att han kommer gå med på följande två
alternativ:
- Ombyggnation av befintlig 130 kV ledning så att den klarar av två ledningar i
samma stolpar.
- Schaktning och markförläggning av kabel under den befintliga 130 kV ledningen
(förslagsvis schakt i ena kanten för att sen kunna schakta ner fler kablar i
framtiden).
I andra hand ser undertecknad ett alternativ där en ny luftledning byggs parallellt med den
gamla ledningen. Den befintliga ledningen flyttas sedan över till de nya stolparna och de
gamla stolparna rivs. Gammal och ny ledning placeras således i samma stolpar. På så sätt
kan fastighetsägarna få tillbaka den yta som nu tas i anspråk av den befintliga ledningen.
Det blir på sikt ett nollsummespel för fastighetsägarna. Undertecknad är starkt kritisk till
ny luftledning parallellt med den befintliga samt en ny luftledning i ny sträckning p.g.a.
andelen mark som då tas ur produktion. Undertecknad kommer att motarbeta dessa
alternativ.
sid 44/55
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas av vidare utrett sträckningsförslag C.
Lösningen med samförläggning i gemensam stolpe anses inte vara aktuell då utredning hos
E.ON Elnäts driftsanalys gör gällande att de avbrottstider som skulle krävas på befintlig
kraftledning inte är möjliga. Ny stolptyp måste vid en sådan lösning konstrueras vid sidan
om den driftsatta befintliga kraftledningen för att då ny kraftledning färdigställts ta avbrott
på och rasera befintlig kraftledning vilket innebär att breddning av ledningsgata ändock
kommer att behövas. Därtill skulle en samförläggning bli mycket kostsam, baserat på
jämförbara referensprojekt tre gånger så dyr som vidare utrett luftledningsalternativ.
Påverkan för markintrång vid en breddning om 15-20 meter av befintlig skogsgata bedöms
vara begränsat.
E.ON Elnät har som innehavare av nätkoncession för området enligt 3 kap. 6-7 § i Ellagen
(1997:857) anslutningsplikt, vilket innebär en skyldighet att på skäliga villkor ansluta
elektrisk anläggning till ledningsnätet. Det är aktören för den elektriska anläggningen som
står investeringskostnaden för nätanslutningen, i detta fall vindkraftsaktören. Ersättning av
befintlig kraftledning inkluderas inte i detta projekt.
Den planerade kraftledningen avser en ny anslutningsledning baserat på inkomna
förfrågningar som E.ON Elnät enligt Ellagen är skyldig att på skäliga villkor ansluta. Den
nya anslutningsledningen är inte avsedd att ersätta den befintliga kraftledningen. Flertalet
stäckningsalternativ för ett markkabelalternativ, även i befintlig ledningsgata, har
utvärderats i den initiala utredningsprocessen där sträckning längst med befintlig banvall
efter en samlad bedömning ansågs vara det mest lämpade alternativet för det tekniska
utförandet.
Silvereke 1:3, 2015-05-06 (Stråk C)
Undertecknad upplyser om att det finns ett väldigt fint gallringsbestånd (ungskog) på den
aktuella sträckan.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas av vidare utrett sträckningsförslag C.
Silvereke 1:10, 2015-04-25 (Stråk B, C och D)
Fastighetsägarna upplyser om att man i nuläget har en 130 kV ledning i direkt anslutning
till den egna fastigheten. Med hänvisning till den text om elektromagnetiska fält i
samrådsunderlaget samt att man redan har en ledning i anslutning till tomtgräns, anser
undertecknade att stråkalternativ B+C+D bör tas bort som alternativ.
sid 45/55
Vidare poängterar fastighetsägarna att det i stråk B+C+D finns riksintresse för naturmiljö
som delvis är klassad som våtmark klass 1 för Alsterån med kringområden. Området är
dessutom av turistintresse med ett rikt friluftsliv m.m. Vid Höneströmsdammen finns höga
kultur- och historievärden i byggnader och kulturlämningar. Om naturmiljön hanteras på
ett varsamt sätt har området stor potential för framtida turistentreprenörer.
Undertecknade köpte Skogslyckan 2003 och är sedan 2006 permanentboende i fastigheten.
Man har renoverat hela huset och planerar nu att installera fiberkabel. Huset är bärare av en
del av traktens kulturella arv, då det byggdes som skola år 1888. Ytterligare intrång kring
det gamla skolhuset påverkar drastiskt dess värde som kulturbärare. Undertecknanden
ställer de investeringar, sin hälsa, platsens kulturella värde samt den unika miljön mot
alternativen B+C+D och undrar hur E.ON hanterar ersättning för att man kanske blir
tvungna att flytta.
Undertecknade anser att markkabel Hageskruv-Nybro är det bästa alternativet. Det är
lättgrävt i gamla banvallen och en nedgrävd kabel innebär att påverkan på natur- och
kulturmiljön minimeras. Alternativ A, berör inte heller bebyggelse och har ingen speciell
påverkan på bevarandevärda kultur- och naturområden.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3. E.ON Elnät har inte för
avsikt att lösa in några fastigheter. Planerad ledning kommer att planeras och uppföras i
enlighet med den lagstiftning och de rekommendationer som finns.
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
E.ON Elnät tar människors oro för magnetfält på allvar. Vidare utrett sträckningsförslag är
beläget på den norra sidan av fastigheten dvs. motstående sida om befintlig kraftledning
och innebär ett avstånd till fastigheten om cirka 80 meter baserat på avståendet från ny
kraftlednings centrumlinje till bostadshus.
Silvereke 1:16, 2015-05-28 (Stråk C)
Undertecknade önskar att kraftledningen grävs ner. Om E.ON beslutar att bredda befintlig
ledningsgata (alternativ C) där Silvereke 1:16 berörs, så önskar fastighetsägarna att
breddning görs norrut med tanke på gränsvärdet för elektromagnetisk strålning.
Fastighetsägarna informerar om att det i anslutning till kraftledningen finns en upplagsplats
för virke, som vid breddning behöver flyttas.
sid 46/55
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
Vidare utrett sträckningsförslag innebär vid fastigheten en breddning av skogsgatan på den
norra sidan om befintlig kraftledning.
Silverekemåla 1:15, 2015-04-28 (Stråk B och D)
Fastighetsägarna upplyser om att de blir berörda om valet faller på något av alternativen B,
C eller D. Helst ser man att kraftledningen förläggs som markkabel. Även alternativ A är
bra ur fastighetsägarnas synpunkt. Om valet slutligen faller på något av B, C, Dalternativen är undertecknade angelägna om att ledningen inte hamnar närmare fastigheten
än den befintliga ledningen som passerar cirka 100 m söder om bostadshuset.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
E.ON Elnät tar människors oro för magnetfält på allvar. Vidare utrett sträckningsförslag
innebär vid fastigheten en breddning av skogsgatan på den norra sidan. dvs. närliggande
sida om befintlig kraftledning och innebär ett avstånd till fastigheten om cirka 75 meter
baserat på avståendet från ny kraftlednings centrumlinje till bostadshus.
Utredning gällande passage över på södergående sida om befintlig kraftledning invid
specifik fastighet har gjorts. En sådan teknisk lösning kräver stort markanspråk och visuellt
mycket påtagliga stolpkonstruktioner varpå den samlade bedömningen för minimerad
påverkan är sträckning norr om befintlig kraftledning förbi fastigheten.
Skedebäckshult 3:18, 2015-05-06 (Stråk D)
Fastighetsägaren anser att stråkalternativ D skulle vara det sämsta alternative då stråket går
rakt genom undertecknads skogsfastighet. Fastigheten korsars av befintlig 400 kV
kraftledning, en ny 400 kV kraftledning planeras och en ytterligare en mindre befintlig
finns. Sammantaget anges anläggandet av kraftledningar vara förödande för fastigheten.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
sid 47/55
Skedebäckshult 3:4, 2015-05-28 (Stråk D)
Fastighetsägaren anser att det bara finns ett alternativ, markkabel intill den gamla
banvallen. Intrånget hos markägare blir då minimalt. Arbetet blir dessutom smidigare
genom att man kan transportera både material och personal obehindrat längs hela sträckan.
Att hålla gatan röjd efteråt blir heller inga svårigheter eftersom det går att köra den med
maskin utrustad med röjaraggregat m.m. Undertecknad menar att det blir dyrare med
markkabel endast av en anledning – att det inte betalas något för marken som tas i anspråk.
Skulle det betalas ett riktigt arrende uträknat på yta och produktion skulle det förmodligen
inte bli billigare med luftledning. Att ta mark utan att kompensera för det måste få ett slut
anser fastighetsägaren.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
Skedebäckshult 3:4, 2015-05-28 (Stråk D)
Undertecknad påpekar att med tanke på det stora intrång en luftledning innebär och
riskerna med det magnetfält som bildas, är markkabel det enda alternativet.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
Påverkan på boendemiljö, hälsa och säkerhet samt beräknade magnetfältsnivåer för aktuell
ledning redovisas i den kommande MKB:n.
Stibbetorp 1:3, 2015-05-27 (Stråk A)
Undertecknade markägare tycker det är självklart att markkabel skall användas för att i
möjligaste mån minimera påverkan på skog och naturvärden. Det är viktigt att kraftbolagen
använder så marksnål teknik som möjligt, i detta fall markkabel utmed befintlig
infrastruktur.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
sid 48/55
Stibbetorp 1:6, 2015-05-25 (Stråk B)
Undertecknad fastighetsägare upplyser om att han tolkar det som att fastigheten kommer
att klyvas mitt itu om alternativ B väljs, vilket han absolut inte frivilligt kommer att
acceptera. Fastighetsägaren önskar att underlaget vid samrådsmötet hade varit betydligt
tydligare.
Undertecknad upplyser om att fastigheten varit i familjen i fyra generationer och de
investeringar han gjort syftar till att bevara och utveckla en levande landsbygd.
Bostadshuset är sedan 11 år tillbaka uthyrt till en barnfamilj som trivs med att bo nära
orörd natur och önskar att göra så även fortsättningsvis. Familjen som driver en
hantverksrörelse och glasateljé upplever idag störningar från vindkraftpark
Stengårdsholma. Familjen uttrycker oro för en eventuell kraftledning som skulle passera
mycket nära deras bostad. En konsekvens av ledningen kan därför bli att familjen säger
upp hyresavtalet och att fastigheten blir svår att hyra ut på nytt. Undertecknads ekonomiska
förutsättningar för att aktivt driva och underhålla fastigheten stryps då.
Fastighetsägarens slutsats är att om den lilla fastigheten skulle klyvas av en ny kraftledning
skulle det innebära att hela fastigheten blir obotligt smittad, vilket även förstärks av
närheten till Stengårdsholma vindkraftpark. Stibbetorp 1:6 blir en död fastighet som saknar
marknadsvärde och hyresgäster.
Undertecknad förordar markkabel och menar att en sådan lösning medför att risken för att
skog- och ängsmark blir ingenmansland. Det är enligt undertecknad rimligt att alla
elkunder är med och finansierar vår elförsörjning. Vid ett alternativ med luftledning blir
det ofta små fastighetsägare som får bidra till en stor del av finansieringen bl.a. genom att
till undervärderad ersättning avstå delar av sina fastigheter för ledningsgatan men även
genom den smitta ledningen innebär för omgivande mark och bebyggelse.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
E.ON Elnät eftersträvar alltid att genomföra ett så bra samråd som möjligt och tar tacksamt
emot synpunkter. Samråd genomförs enligt miljöbalken, ett fysiskt samråd hölls i form av
öppet hus inkluderande samrådsutställning och närvarande representanter där samtliga
intressenter gavs möjlighet till deltagande. Separat samrådsmöte med enskilda samt
detaljerat material har varit möjligt vid förfrågan.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
sid 49/55
Det är aktören för den elektriska anläggningen som står investeringskostnaden för
nätanslutningen, i detta fall vindkraftsaktören och inte E.ON Elnäts abonnenter.
Stolpen 1, 2015-05-22 (Stråk A, B, C och D)
Undertecknad undrar huruvida deras redan uppsatta system kommer att påverkas och
huruvida E.ON i så fall står för kostnaden att ersätta dessa. Förfrågan avser systemen
trådlösa nätverk, mobil, data, telefoni, radiokommunikation samt nätverksuppkopplade
truckdatorer. Undertecknad undrar huruvida någon stolpplacering kommer att ske på deras
fastighet, vilka stolphöjder som är aktuella, vilken ekonomisk ersättning som kommer att
utgå samt huruvida nedgrävning är ett alternativ.
Undertecknad föreslår att en alternativ placering av en eventuell luftledning norr om
Stolpen 1:s fastighetsgräns.
Om gränsvärden för magnetfält instiftas framgent så undrar undertecknad vem som står
kostnaden för eventuella krav på avskärmning, läkarkontroller och skadeståndsanspråk.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
Normalt så avger kraftledningar elektriska och magnetiska fält med frekvensen 50 Hz.
E.ON Elnät har inte fått någon indikation på att denna frekvens skulle ha någon störande
inverkan på digital utrustning och trådlös datakommunikation. Mobilnätsoperatörer har till
exempel till och med installerat 3G-antenner i kraftledningsstolpar. Störningar har
rapportereats i ett fåtal fall gällande hörselslingor. Vid ett fåtal tillfällen har radioamatörer
gjort E.ON Elnät uppmärksam på störningar som härrört från 130 kV kraftledningar vilket
då haft sin orsak i defekta isolatorer som genererar radiofrekventa störningar. Vid olika
typer av interferens tillämpas EMC-lagstiftningen och Elsäkerhetsverket kan behöva
genomföra en utredning.
Specifik stolpplacering kräver projekteringsarbete vilket kommer att genomföras i senare
skede av projektet. Inför arbetet att ta att ta fram den slutliga ledningssträckningen krävs
vissa fältarbeten. Dessa består främst av utstakning och inmätning av ledningsprofilerna.
Ibland krävs även en enklare form av markundersökning. Maximal stolphöjd för enbenta
stolpar stålrör- alternativt gitter är cirka 25-32 meter.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
EU har 1999 utfärdat en rekommendation om begränsning av allmänhetens exponering.
Värdet är 100 µT, det vill säga långt högre än de fält som förekommer vid bostäder kring
sid 50/55
E.ON Elnäts kraftledningar. Något svenskt gränsvärde för svaga magnetfält finns inte. De
forskningsresultat som hittills presenterats ger inte underlag för, och kan inte heller sägas
motivera, några gränsvärden eller andra tvingande begränsningar för svaga kraftfrekventa
magnetfält. Om riktlinjer för gränsvärden framgent uppställes så förmodar E.ON Elnät att
desamma riktlinjer reglerar hur eventuella kostnad er och erforderliga åtgärder ska
hanteras. E.ON Elnät anser det värt att notera vilka magnetfält som alstras kring apparater
t.ex. borrmaskiner, exempel finns att tillgå i informationsbroschyren Magnetfält och
hälsorisker via Strålsäkermyndighetens hemsida.
Smedstorp 1:1, 2015-05-12 (Stråk C och D)
Undertecknade anser markkabelalternativet vara det enda acceptabla alternativet för
kraftledningen, som ett andra alternativ ses parallellgång. Nya ledningsgator anses inte
kunna utgöra något alternativ. Principen för intrångsersättning måste förändras för att
istället grundas i en årlig ersättning baserat på fastighetens värde. Detta för att även
nästkommande fastighetsägare ska delges ersättning och därmed kunna försörja sig på sin
nya fastighet.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
Stengårdsholma 2:2, 2015-05-22 (Stråk A och B)
Undertecknad upplyser om att dennes farfar köpte gården på 1930-talet. Gården brukades
av undertecknads föräldrar och överläts sedan till undertecknad och dennes bröder. När
undertecknad drog sig tillbaka från yrkeslivet i bilbranschen köptes bröderna ut och efter
pensioneringen har undertecknad investerat i ett flygfält och en hangar till dennes egna
flygplan. En uteplats byggdes även i anslutning till flygfältet. Undertecknad menar dock att
uteplatsen blev obrukbar med tio vindsnurror i blickfånget. Undertecknad har investerat i
och låtit gräva en våtmark i skogen. Den planerade kraftledningen kommer att förstöra
denna plats som var tänkt att locka fåglar, djur och insekter samt ge familj och vänner
möjlighet att njuta av den vackra naturen.
Undertecknad upplyser vidare om att kraftledningen skulle innebära en stor säkerhetsrisk
vid start och landning på flygstråket, inte minst för gästande flygplan. Drömmen om att
skapa en framtidsplats för nästkommande generationer spolieras av kommersiella
vinstintressen i och med den planerade kraftledningen. Undertecknad frågar sig om det är
berörda markägare som skall stå för denna kostnad och upplyser om att han genom sina
många besök i utvecklingsländer bl.a. Gambia har noterat att man gräver ner de få
ledningar som finns. Att i Sverige återgå till att dra luftledningar känns otidsenligt.
sid 51/55
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
E.ON Elnät gör bedömningen att den privata flygplatsen eller våtmarken inte kommer att
påverkas av vidare utrett sträckningsalternativ C.
Sugande 1:2, 2015-05-06 (Stråk A, B och markkabel)
Undertecknade föredrar att ledningen grävs ner i järnvägsbanken.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Sugande 1:3, nyttjanderättshavare, 2015-05-22 (Stråk A, B och markkabel)
Undertecknad nyttjanderättshavare vill att befintlig ledning nyttjas eller att banvallen
används för nedgrävning av kabel. Undertecknad vill att stråk A+B undviks då det redan
finns tre ledningar som korsar marken.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Tikaskruv 1:139, 2015-05-27 samt 2015-06-17 (Markkabel)
Undertecknad fastighetsägare vill inte ha kraftledningen tvärs genom sin mark.
Undertecknad arrenderar även angränsande mark – den som tidigare utgjorde Orrefors
stations bangård, där undertecknad anlagt en park.
Undertecknad anges 1987 brutit upp med etablerat företagande i Stockholms innerstad för
att bosätta sig på landsorten av hälsoskäl. Undertecknad hade lidit av symptom med
misstanke om att detta kunde vara en reaktion på exponering av elektromagnetiska fält.
Baserat på sin troliga överkänslighet har undertecknad avskärmat sig från staden,
mobiltelefoni, annan apparatur och använder endast 15 watts lampor. Hänvisar i sitt
yttrande till sin blogg.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.4.
sid 52/55
Tjukahall 1:7, 2015-05-29 (Stråk A och B)
Undertecknade ser markkabel som det enda alternativet.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Toratorp 1:3, 2015-05-22 (Stråk D)
Fastighetsägaren motsätter sig en kraftledning på den egna fastigheten då han är verksam
skogsägare och behöver produktion på varje hektar skogsmark. Boniteten är cirka G30,
vilket är svårt att ersätta. För närvarande planterar fastighetsägaren igen all åker och
hagmark för att finna mer produktionsareal. Om det mot förmodan blir aktuellt med en ny
ledning förordar fastighetsägaren att denna grävs ner.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten
innefattas inte av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
Villköl 5:41, 5:47, 2015-05-21 (Stråk C)
Undertecknade fastighetsägare driver jordbruk på berörda fastigheter och kommer att
drabbas om stråkalternativ C blir verklighet. Den befintliga 130 kV ledningen går idag
längs de undertecknades gård. Fastighetsägarna är även drabbade av det vindkraftverk som
är placerat på andra sidan om Gullskruvsjön eftersom bostadshuset på fastigheten är det
hus som ligger allra närmast vindkraftverket efter en förändring av de ursprungliga
planerna. Förändringen av placeringen meddelades aldrig fastighetsägarna.
Undertecknade påpekar att de alltså är dubbelt drabbade trots att de bor mellan två av
Skogsstyrelsens nyckelbiotoper (ek- och lövskogsområden). Fastighetsägarna kräver därför
att om de återigen skall bli drabbade så måste det vara av en markkabel.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1, fastigheten Villköl
5:41 innefattas av vidare utrett sträckningsförslag C.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
2.2 Närboende
Inga inkomna yttranden från berörda inkluderade i närboendeutredningen, dock deltog
närboende vid samråd i form av öppet hus den 6 maj 2015.
2.3 Övriga intressenter
Inkomna yttranden under samrådsperioden 2015-04-15 tom. 2015-05-29.
sid 53/55
2015-05-24
Undertecknad påpekar att mark inte nyskapas. Produktiv skogs- och åkermark är en
begränsad resurs. Återanvändning av mark som redan är, eller tidigare varit avsatt för
annat nyttjande är ett måste när världens befolkning globalt förväntas öka med kanske
ytterligare tre miljarder. Lokalt menar undertecknad att detta innebär att alternativen A, B
och D kan uteslutas p.g.a. att de helt i onödan förstör nya arealer. Nedgrävning i befintlig
banvall är det klart bästa alternativet. Om eltekniska eller ekonomiska faktorer tvingar
fram en luftledning så måste den följa alternativ C, med maximal parallellgång med
existerande kraftledning.
För övrigt önskar undertecknad att begränsade forskningspengar nyttjas mer intelligent än i
forskning kring elallergikers påstådda känslighet. Förslagsvis kan sådana forskningspengar
läggas på forskning kring geometrisk design av ledningsstolpar/gator där två eller flera
ledningar kan nyttja samma gata bättre i höjdled. Forskning kring, och stöd till, lönsam
produktion på marken under kraftledningen behövs också. Sådana resultat skulle gagna
hela samhället och alla medborgare, inte bara en försvinnande liten minoritet.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende val av sträckning se avsnitt 1.1.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
E.ON Sveriges AB:s riktlinje för forsknings- och utvecklingspolicy återfinns via hemsida.
2015-05-06
Undertecknad förordar markkabelalternativet ur ett mänskligt och miljömässigt perspektiv.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
Miljöpartiet i Nybro, 2015-05-17
Undertecknad önskar mer information om hur många hushåll som blir drabbade av en
luftledning. Utan vetskap av tidigare ställd frågeställning förordar undertecknad markkabel
för anser att även om detta är ett dyrare alternativ initialt sett så bör det vara bättre ur
miljösynpunkt. Markkabel förordas för en säkrare försörjning mindre påverkbar av vädrets
makter. Hänvisar till tysk lag gällande minsta avstånd om 600 meter till likvärdig
kraftledning. Förfrågan gällande hantering av inlösen av fastigheter i de olika alternativen.
E.ON Elnäts bemötande:
Antal drabbade hushåll av vidare utredd sträckning beror av vald avgränsning, påverkan på
boendemiljö redovisas i kommande MKB:n.
sid 54/55
Antal berörda fastighetsägare samt närboende som mottog direktadresserat utskick för
respektive stråk: A: 73 st., B: 78 st., C: 106 st., D: 92 st. samt markkabel: 192 st.
fastighetsägare och 58 st. närboende, totalt 250 st. för markkabel. Observera att antalet
avser berörda av stråkens bredd dvs. inte antal berörda för respektive sträckningsförslag.
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
För planerad kraftledning så förhåller sig E.ON Elnät till svensk lagstiftning.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.3.
E.ON Elnät har inte för avsikt att lösa in några fastigheter. Planerad ledning kommer att
planeras och uppföras i enlighet med den lagstiftning och de rekommendationer som finns.
2015-05-06
I skriftligt yttrande upplyser undertecknad om att han som jakträttsinnehavare på
Stibbetorp och Bocklareboda kommer att få stora störningar med luftledning enligt A och
B. Undertecknad föredrar därav nedgrävning i den gamla järnbanken.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.2.
sid 55/55
E.ON Elnät Sverige AB
Nobelvägen 66
205 09 Malmö
eon.se
T 040 - 25 50 00
Bilaga 4 till samrådsredogörelse för
Planerad 130 kV
kraftledning mellan
Hageskruv och Nybro
Uppvidinge och Nybro kommuner
September 2015
Inkomna synpunkter och bemötande
- Rättighetsinnehavare, taxerade ägare och övriga
yttranden
Bg: 5967-4770
Pg: 428797-2
Org. Nr: 556070-6060
Säte: Malmö
Projektorganisation
E.ON Elnät Sverige AB
205 09 Malmö
eon.se
Sweco Energuide AB
Box 1902
791 19 Falun
sweco.se
Rapporten har upprättats av Johnny Carlberg och Alexandra Tidlund, Sweco Energuide AB.
Rapporten har granskats av Johanna Brodd, E.ON Elnät AB.
sid 2/30
Innehållsförteckning
1
Återkommande bemötanden
4
1.1
Markkabelalternativet
4
1.2
Ersättning
4
1.3
Magnetfält
4
1.4
Stamnätsanslutning
5
2
Inkomna synpunkter och bemötanden
6
2.1
Rättighetsinnehavare
6
2.2
Taxerade ägare
14
2.3
Övriga
15
sid 3/30
Malmö 2015-09-07
1
Återkommande bemötanden
1.1
Markkabelalternativet
Markkabelalternativet har, likt samtliga framtagna stråkförslag, varit ett reellt alternativ som
noggrant har utretts och bedömts. Vid en samlad bedömning anser E.ON Elnät att ett
markkabelalternativ inte är rimligt i det aktuella fallet. Eventuella fördelar som ett utförande
med markkabel skulle kunna innebära med avseende på markanvändning och landskapsbild,
kan enligt E.ON Elnät inte motivera den ökade kostnad, de försämringar avseende
driftsäkerhet och den minskade flexibilitet som ett sådan utförande innebär jämfört med ett
utförande med trädsäker luftledning. I MKB:n återfinns utförligare redovisning för
bedömningen såsom miljöpåverkan, markanspråk, kostnadskalkyler och driftsäkerhet.
1.2
Ersättning
För beräkning av den ersättning som ska utgå till berörda fastighetsägare följer E.ON Elnät
de principer som har fastställts gemensamt inom branschen. Ersättningen baseras på
ledningsrättslagens ersättningsprinciper som finns i 4 kap Expropriationslagen.
Intrångsersättningen ska motsvara den minskning av fastighetens marknadsvärde som
uppkommer med anledning av intrånget. Därutöver skall utgå intrångsersättning med 25
procent av marknadsvärdeminskningen. Som hjälpmedel för beräkning av ersättning för
intrång i skogsmark används 2009 års skogsnorm som framtagits av Lantmäteriet.
Ersättning för stormfällda träd i kantzonerna regleras i skogsnormen med en
schablonuppskattning av framtida storm- och torkskador. Om de verkliga skadorna
överstiger den schablonberäknade virkesvolymen så regleras dessa skador när de uppstår.
1.3
Magnetfält
E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska
myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket,
Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: ”Myndigheternas
försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält”.
E.ON har en koncernövergripande magnetfältspolicy som följer nedan och som efterföljes
för den aktuella kraftledningen.
– E.ON är för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker.
– E.ON bidrar till branschens bevakning av och stöd till forskning kring magnetiska fält.
– E.ON verkar för en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält.
– E.ON följer myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och
magnetiska fält och tar människors oro på allvar.
– E.ON mäter, beräknar och redovisar fältnivån kring sina anläggningar.
sid 4/30
Påverkan på boendemiljö, hälsa och säkerhet samt beräknade magnetfältsnivåer för aktuell
kraftledning redovisas i den MKB som utgör bilaga till koncessionsansökan.
1.4
Stamnätsanslutning
En anslutning via stamnätet har utretts men visat sig svårgenomförbart med avseende på
både planerad effekt för anslutning, kostnad och tidplan. Tidplanen beror av möjligheten
att ta avbrott på befintliga stamnätsledningar för att kunna utföra de åtgärder som skulle
behövas för byggnation av en ny stamnätsstation. Planerad effekt från vindkraft i området
har reducerats från initialt över 1000 MW till cirka 500 MW, vilket innebär att
anslutningskostnaden för en stamnätsstation blir för stor per installerad effekt för att detta
ska kunna bli ekonomiskt hållbart för de planerade vindparkerna. Nästa möjliga avbrottstid
på stamnätsledningarna anges av Svenska Kraftnät kunna dröja till år 2022 vilket medför
att tidplanen för anslutning via stamnätet blir flera år längre än en anslutning via
regionnätet varpå vindparkernas tillstånd riskeras. Dessa faktorer kombinerat har medfört
att anslutning via ny stamnätsstation i Hageskruv inte bedöms genomförbart för den
aktuella anslutningen.
sid 5/30
2
Inkomna synpunkter och bemötanden
2.1 Rättighetsinnehavare
Inkomna yttranden under samrådsperioden 2015-06-16 till och med 2015-07-31.
Nybro Flögstorp 1:44, officialservitut väg, 2015-07-31
Rättighetsinnehavarna lämnar följande synpunkter.
Avståndet mellan den befintliga 130 kV ledningen och bostadshuset är cirka 35 meter och
avståndet till tomtgräns är cirka 25 meter. Undertecknade har ett ettårigt barn och planerar
för fler barn. De hyser stor oro över de elektromagnetiska fälten kring kraftledningarna
som kan orsaka leukemi hos barn efter långvarig exponering på en nivå som överstiger det
som allmänt anses som gränsvärde (0,2 µT i de flesta kommuner).
Ytterligare en kraftledning bredvid den befintliga skulle betyda att magnetfältet ökar i
styrka och utbredning och att undertecknad utsätts för en ännu högre exponering till
magnetfält än idag.
E.ON vägrar att acceptera gränsvärden för magnetfält som anses som rimliga av
kommunerna och som t.ex. Svenska Kraftnät tillämpar. Undertecknade utgår därför från att
E.ON medvetet skulle utsätter dem och deras barn för en exponering till elektromagnetiska
fält som ligger över de gränsvärdena som allmänt anses som lämpliga, även om detta
medför en risk för allvarliga hälsoskador för barnet. På grund av detta är undertecknade
helt emot att kraftledningen skulle byggas förbi deras fastighet, dvs. sträckningsalternativet
C.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält, se avsnitt 1.3.
Nybro Gullaskruv 1:22, officialservitut väg, 2015-07-24
Rättighetsinnehavaren anser att sträckningsförslag C går för nära dennes fastighet och är
emot en ny ledning parallellt med den befintliga. Befintlig kraftledning går 19 meter från
fastighetsgränsen och 58 meter från hus och ytterligare en ledning skulle sänka
marknadsvärdet och göra fastigheten svårare att sälja. Undertecknad skriver att han nu bor
trevligt och gemytligt men att en ny ledning skulle förändra det. Han förordar alternativet
med markkabel längs hela sträckan och undrar hur E.ON ser på att den nya ledningen
kommer att sänka marknadsvärdet på fastigheten.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.1. För E.ON Elnäts bemötande
avseende ersättning se avsnitt 1.2.
sid 6/30
Nybro Klerkeboda 1:2 och Hetalåga 1:5, officialsservitut väg, 2015-07-27
Rättighetsinnehavaren motsätter sig att ledningen byggs som luftledning. En ny luftledning
skulle förstöra natur, växt- och djurliv och undertecknads företag med glashytta dit många
turister kommer. Alla vill ha ledningen nedgrävd i banvallen och om det ska vara ett
demokratiskt beslut från E.ON:s sida så måste ledningen anläggas som markkabel.
Undertecknad motsätter sig bestämt att E.ON förstör hans fastigheter med en ny
luftledning eftersom han har använt hela livet till att han ska kunna leva och bo på
fastigheten.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel, se avsnitt 1.1.
Nybro Resebo 1:7, officialservitut väg
Rättighetsinnehavaren förordar en markkabelförläggning parallellt med befintlig ledning
då detta skulle minimera intrånget i skogsmark och inte skapa några nya hyggeskanter.
Han är orolig för att en ökning av skogsgatan med 12 meter för en luftledning kan öka
risken för nedfallna träd vid stormar, i och med att vinden ökar, vilket i sin tur kan leda till
ytterligare breddning av skogsgatan med upp till 100 meter. Ena dagen ska nätavgiften
höjas och nästa dag vill E.ON lägga beslag på skogsmark på undertecknads fastighet.
Eftersom E.ON endast är intresserad av det billigaste alternativet så vill undertecknad ha så
lite inkomstbortfall som möjligt. Med andra ord, gräv ner ledningen så att intrånget blir så
litet som möjligt för berörda markägare.
E.ON Elnäts bemötande:
Ett initialt utrett alternativ för markkabel var förläggning längs med skogsgatan för den
befintliga 130 kV ledningen. Alternativet bedöms inte som lämpligt med avseende på
avsaknad av tillfartsväg i befintlig ledningsgata, påverkan på vattendrag såsom Alsterån
och passage genom landskap med rik kulturmiljö.
En breddning av skogsgatan för den nya ledningen medför en ny skogskant som med tiden
anpassar sig efter de nya förhållandena. Ledningen uppförs trädsäker vilket innebär att
ingen ytterligare breddning av skogsgatan ska krävas. Fastighetsägare erhåller ersättning
för framtida storm- och torkskador. Om stormskador uppstår som överstiger den
schablonberäknade virkesvolymen så regleras dessa skador när de uppstår.
Nybro Resebo 3:6 och Resebo 3:4, officialservitut väg och avlopp, 2015-07-24
Rättighetsinnehavarna var förvånade att erhålla det kompletterande samrådet knappt en
vecka efter att de fått ett brev där E.ON bekräftar att tidigare synpunkter mottagits. Det
känns som att E.ON beslutat att gå vidare med alternativ C redan från början.
sid 7/30
Undertecknad och alla de pratat med, inklusive Nybro kommun, vill att ledningen ska
markförläggas. LRF och Södra skogsägarna har också gjort utskick där man förespråkar
markkabel längs med befintlig infrastruktur för att minimera markintrånget.
Om ledningen byggs enligt alternativ C vill rättighetsinnehavaren att den uppförs på den
västra sidan om befintlig ledning så att den kommer så långt som möjligt från bostad och
tomtgräns. Ledningen kommer inte att påverka servitut på avlopp och väg, möjligtvis kan
utfarten komma nära. Vidare finns en grävd brunn på fastigheten. Kommer dricksvattnet i
brunnen att påverkas negativt?
I egenskap av markägare tycker undertecknad också att ledningen måste dras väster om
den befintliga för att de kraftigaste stormarna kommer därifrån. Trädgränsen på den östra
sidan är relativt ”stormsäkrad” nu och om E.ON sågar ner träd där så kommer det att
fortsätta blåsa ner träd där under många år framöver.
Sammanfattningsvis anser undertecknad att nedgrävning av ledningen är det bästa och
enda alternativet. Luftledningar som gör skogsmark obrukbar finns det redan tillräckligt
av.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel, se avsnitt 1.1.
Ledningen avses uppföras ca 180 respektive ca 300 meter från bostadshus på de två
fastigheterna. Ledningen uppförs väster om bostadshusen och den väg som sträcker sig
mellan Kyrkslätt och Ljusaberg. Den skogsridå som finns mellan vägen och bostadshus
kommer att bibehållas och E.ON Elnät gör bedömningen att tillräckligt avstånd mellan ny
kraftledning och bostadshus kommer att uppnås.
E.ON Elnät kommer inför ett anläggningsskede att vidta erforderliga skyddsåtgärder. Inför
en entreprenad besiktigas rådande förutsättningar och infrastruktur, eventuellt uppkomna
skador återställs alternativt ersätts.
En breddning av skogsgatan för den nya ledningen medför en ny skogskant som med tiden
anpassar sig efter de nya förhållandena. Fastighetsägare erhåller ersättning för framtida
storm- och torkskador. Om stormskador uppstår som överstiger den schablonberäknade
virkesvolymen så regleras dessa skador när de uppstår.
Nybro Resebo 3:6, officialservitut väg och avlopp, Nybro Resebo 1:7, officialservitut
väg, Nybro Resebo 3:3, Nybro Resebo 3:2, Nybro Knalltorp 1:3, Nybro Ljusaberg
1:2, 2015-07-31
Rättighetsinnehavarna och fastighetsägarna yrkar på att E.ON beslutar att inte gå vidare
med stråkalternativ C som innebär stor påverkan på rättighetsinnehavarnas
sid 8/30
rättigheter/arrendering. De yrkar på att kraftledningen markförläggs enligt studerat stråk
”markkabel” eftersom påverkan då minimeras i enlighet med tidigare samrådsyrkanden.
Undertecknade noterar att remissinstanserna anser att luftledning inte är ett alternativ och
att markförlagd kabel förordas. De anser att E.ON ska vara mer lyhörd för
remissinstansernas yttranden och ta till vara på deras möjlighet till påverkan för att finna
den mest lämpliga lösningen. Kraftledningens kapacitet kommer att utnyttjas fullt ut för att
transportera elproduktionen från vindkraftverken i Uppvidinge kommun och ledningens
kapacitetstak begränsar vindkraftsutbyggnaden så att alla planerade verk inte kan anslutas.
Kraftledningen kan inte samtidigt bidra med kapacitet utöver kapacitetstaket för att
förstärka elöverföringen i befintliga ledningar.
Undertecknade anser att kraftledningens kapacitetstak uppnås med ansluten vindkraft
vilket omöjliggör den samhällsnytta som kan uppstå med förstärkning av elöverföringen i
området. De instämmer vidare md Nybro kommuns yttrande att det finns väl etablerad
teknik för markförläggning av 130 kV kabel.
Luftledningsalternativet medför att ny mark tas i anspråk på en lång sträcka samt att
onödigt mycket skog måste avverkas och inte kan återplanteras under lång tid framöver.
För luftledning gäller särskilt att påverkan sker utanför själva ledningsgatan i form av
tillfartsvägar etc. Kabelalternativet tar den befintliga banvallen i anspråk, dvs redan
påverkad mark och att obetydligt med skogsmark går till spillo.
En luftledning enligt sträckning C påverkar vidare landskapsbild och skogsbruk och
komplicerade korsningar av befintlig ledning krävs för att minska magnetfälten kring
människors livsmiljöer. Kabelalternativet påverkar inte landskapsbilden och skogsbruket.
Magnetfältet från kablar minskar snabbt och påverkar inte närboende. Undertecknade
bestrider att närliggande bebyggelse påverkas mera av kabelalternativet och att befintlig
infrastruktur påverkas mera av kabelalternativet.
Särskilt luftledningsalternativet, som tar mycket ny mark i anspråk, påverkar riksintresse
för naturvård vid Alsterån som också har pekats ut som nationellt värdefullt vattendrag
p.g.a. sina natur- och kulturvärden. Kabelalternativet påverkar redan tidigare ianspråktagen
mark i gamla banvallen och ny orörd strandskyddad mark behöver inte påverkas.
Undertecknade bestrider att kabelalternativet medför större miljöpåverkan.
Undertecknade instämmer i länsstyrelsen i Kronobergs beslut att det är viktigt att ta hänsyn
till långsiktiga samhällsekonomiska aspekter och värdera vad ledningen kommer att
innebära avseende påverkan på jord- och skogsbruk, besöksnäring, människors hälsa och
bebyggelseområden. De anser att det är odiskutabelt att en kraftledning längs med befintlig
banvall orsakar minimal långsiktig påverkan på jord- och skogsbruket, på miljöintrånget
och på människors hälsa jämfört med en luftledning.
sid 9/30
En kraftledning byggs för mycket lång tid, 50-100 år, och nyttan för vindkraften är endast
15-25 år. Detta innebär att de privata och samhällsekonomiska kostnaderna för jord- och
skogsbruket blir långvariga och omfattande. Den intrångsersättning som mark- och
skogsägarna erhåller täcker inte alls de ekonomiska försluster som uppstår när
kraftledningar byggs i skogsmark.
Undertecknade anser att rättighetsinnehavarnas och samhällets långsiktiga intressen av en
bibehållen skogsproduktion och att undvika onödiga kostnader för förlorad
skogsproduktion går före vindkraftexploatörernas kortsiktiga intresse om låga
investeringskostnader. De noterar vidare att vindkraftsutbyggnaden inte längre utgör lika
angelägna samhälleliga mål eftersom EU:s och Sveriges nationella mål om 50 %
förnyelsebar energi redan är 2013 har uppfyllts med råge, sju år i förtid.
Sammantaget yrkar undertecknade på markkabelalternativet som ger de lägsta framtida
förlusterna för samhället och för mark- och skogsägare. Vindkraftsexploatörerna kommer
att erhålla vinster på kraftledningen med tillhörande elproduktion. Detta bör de ta hänsyn
till och betala de extra kostnader som kabelalternativet medför. Varför ska mark- och
skogsägarna subventionera vindkraftsexploatörernas verksamhet?
E.ON Elnäts bemötande:
Vid val av sträckning har en samlad bedömning av ledningens påverkan på natur- och
kulturmiljö, landskapsbild, mark och vatten, boendemiljö samt infrastruktur genomförts.
Ledningen påverkan på dessa aspekter redovisas i MKB:n tillsammans med
skadeförebyggande åtgärder. För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.1.
E.ON Elnät har som innehavare av nätkoncession för området enligt 3 kap. 6-7 § i Ellagen
(1997:857) anslutningsplikt, vilket innebär en skyldighet att på skäliga villkor ansluta
elektrisk anläggning till ledningsnätet. E.ON Elnät har gjort en bedömning att en ledning
dimensionerad för 500 MVA överföringskapacitet inom överskådlig framtid kommer att
räcka för att ansluta de vindparker som idag planeras och som har eller kommer att få
tillstånd för byggnation samt bidra till en förstärkning av elöverföringen i området.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.2.
Nybro Rismåla 2:61, officialservitut väg & ledningsrätt, teleledning, starkström,
2015-08-13
Undertecknad meddelar att Svenska Kraftnät tillsammans med E.ON undersöker
möjligheten att flytta en kommunikationsmast. För Svenska kraftnäts projekt i området är
det viktigt att mastflytten kan genomföras som planerat. Ett nytt läge är utsett av E.ON och
Svenska kraftnät förutsätter att den planerade ledningen inte påverkar möjligheterna att
sid 10/30
flytta masten till den nya föreslagna platsen. Vidare önskar Svenska kraftnät en fortsatt
dialog med E.ON gällande mastflytten.
Så länge dessa rekommendationer beaktas och planering och projektering sker i samarbete
med Svenska kraftnät, har Svenska kraftnät inga invändningar mot aktuell ledning.
E.ON Elnäts bemötande:
Utredning kring en eventuell mastflytt fortsätter som planerat. E.ON Elnät kommer att ha
en fortsatt dialog med Svenska kraftnät kring detta, i dagsläget är dock ingenting fastställt.
Nybro Rismåla 2:50, nyttjanderätt, 2015-07-01
TeliaSonera Skanova Access AB meddelar att bolaget har en mängd teleledningar i luft
och mark längs den planerade sträckan som är upplåtna med flera olika upplåtelseformer.
Ledningarna är främst belägna längs befintliga vägar.
Skanova har ingen erinran mot föreslagen sträckning men förutsätter att befintliga
teleledningar förblir opåverkade samt att detaljplanering av stolpar, stag, etc sker i samråd
med Skanova.
E.ON Elnäts bemötande:
Detaljprojektering kommer att ske i samråd med Skanova.
Nybro Riveberg 1:3, Gullaskruv 1:28, Gullaskruv 1:8, officialsservitut väg och
vattenledning, 2015-07-30
Rättighetsinnehavarna förordar markkabel för att uppnå minsta möjliga
omgivningspåverkan (boendemiljö, landskapsbild, oro för strålning och magnetfält vid
luftledning). Befintlig infrastruktur bör i möjligaste mån följas för minsta möjliga intrång i
naturen.
Sammantaget är undertecknades rekommendation att ledningen förläggs som markkabel.
Val av sträckning kan diskuteras där ledningen ska grävas ner och helst ser de att
ledningen inte alls blir av. Ett annat alternativ, som Uppvidinge kommun förordar, är att
anlägga en ny station i Hageskruv vid Svenska Kraftnäts 400 kV ledning. Detta skulle
innebära minsta markintrång och att anslutning av vindkraft inte begränsas i området.
Undertecknad förordar detta alternativ.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.1. För E.ON Elnäts bemötande
avseende ny stamnätsstation i Hageskruv se avsnitt 1.4.
sid 11/30
Uppvidinge Silvereke 1:10, officialservitut väg och vattentäkt, 2015-07-21
Rättighetsinnehavarna noterar att de under samrådsmötet i Flygsfors inte hörde någon som
förordade alternativ C. Alla tycker till 100 % att ledningen ska markförläggas. De ser
E.ON:s ekonomiska överväganden när man förordar alternativ C och detta verkar vara det
enklaste alternativet för E.ON med tanke på att det redan finns en befintlig ledning.
Undertecknad anser dock, liksom de framförde under samrådsfas 1, att skadorna och
intrånget som detta alternativ medför på natur- och kulturmiljö och människors hälsa, kan
minskas genom att exempelvis välja stråk med markkabel.
Stråk C innebär en stor miljökonsekvens för undertecknade och övriga 13 hushåll som är
lokaliserade mindre än 100 meter från kraftledningen. Kommer dessa människor att vilja
bo kvar och bidra till en levande landsbygd?
Undertecknade hänvisar till försiktighetsprincipen gällande magnetfält och menar att en
enklare sträckning för en markkabel än alternativet i banvallen mellan Hageskruv och
Nybro måste vara svårt att hitta.
Redan i samrådsunderlag 1 skrev E.ON att nedgrävning av markkabel inte var aktuellt
p.g.a. högre kostnader. I samrådsunderlag 2 skriver E.ON att den inte inkluderas längre.
När undertecknad och några andra pratade om detta med en E.ON-representant på
samrådsmötet i Flygsfors sa representanten att ”E.ON är inte Svenska Kraftnät, vi har inga
svårigheter att gräva ner kablar”. Frågan är vad den långsiktiga kostnaden att exponera
människor, miljö och kulturvärden med en luftledning blir i förhållande till att gräva ner
den.
För de som bor längs alternativ C, inklusive undertecknad, blir konsekvenserna stora om
detta alternativ väljs i form av värdeminskning på fastigheterna, oro för hur deras hälsa
påverkas av ökad exponering av elektromagnetiska fält samt intrånget på platsens
kulturella värde och den unika naturmiljön. Detta måste ställas mot ett eventuellt beslut om
nätkoncession för alternativ C. De undrar också hur E.ON hanterar ersättning för ett
intrång som innebär att de tvingas flytta.
Sammanfattningsvis tycker undertecknade att alternativ C har för stor påverkan på
kulturmiljö, naturmiljö, områdets utvecklingspotential för besöksnäringen, deras
investeringar och hälsa.
Grunden för dessa samråd är en infrastrukturutbyggnad för vindkraft- en energiproduktion
som E.ON och andra aktörer marknadsför som förnyelsebar och miljövänlig.
Konsekvensen av denna marknadsföring bör då innebära att även vindkraftens infrastruktur
hanteras i ett liknande perspektiv, som minskar skador och intrång på miljön, kulturmiljö
och människors välbefinnande.
sid 12/30
E.ON Elnäts bemötande:
Vid val av sträckning har en samlad bedömning av ledningens påverkan på natur- och
kulturmiljö, landskapsbild, mark och vatten, boendemiljö samt infrastruktur genomförts.
Ledningen påverkan på dessa aspekter redovisas i MKB:n tillsammans med
skadeförebyggande åtgärder. För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.1.
För E.ON Elnäts bemötande avseende magnetfält se avsnitt 1.3.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.2. Förutom ersättning enligt
Expropriationslagen finns även ersättning enligt Miljöbalken. Estetisk
omgivningspåverkan kallas det då en skada grundas på skador i närmiljön.
Bestämmelserna om detta regleras i kapitel 32, Miljöbalken. Det är en ren
förmögenhetsskada, vilket i detta fall innebär att den drabbar fastighetens marknadsvärde.
Skadan kan även kallas miljöskada.
Miljöskadan ersätts med marknadsvärdesminskningen om störningen är väsentlig, om den
inte är orts- eller allmänvanlig och i den mån värdeminskningen överstiger vad som
skäligen får tålas under jämförbara förhållanden.
En estetisk omgivningspåverkan på närmiljön beror på hur ledningen upplevs vid boendet
på fastigheten. De faktorer som det kan bero på är förekomsten av vegetationsskärmar,
andra byggnader samt tomtplatsens och husets orientering i förhållande till stolpar och
ledningsfaser, samt avstånd till ledningen. Ersättningen för miljöskadan beräknas som
mellanskillnaden mellan fastighetens värde före och efter ledningens anläggande. I värdet
före tas hänsyn till om det redan finns en ledning på samma plats som den nya.
Villköl 5:45, Rismåla 2:50, Smedstorp 1:1, ledningsrätt vatten
och avlopp, avtalsservitut ledning och vattenledning mm, 2015-08-26
Nybro kommun lämnar följande synpunkter.
Ett första samråd har genomförts då kommunen lämnade synpunkter via
Myndighetsnämnden. Nybro kommun har fått uppskov för samrådsyttrande fram till
nämndens möte. Kommunens ståndpunkt under förra samrådet var att ledningen skulle
grävas ned.
I enlighet med yttranden lämnade till Svenska Kraftnät i samband med utbyggnad av 400
kV ledning Ekhyddan-Hemsjö och yttrande på förra samrådet gällande denna ledning
förespråkar Nybro kommun att föreslagen ny 130 kV ledning mellan Hageskruv och Nybro
grävs ned. Till skillnad från Svenska Kraftnäts utbyggnad finns för den här kabeltypen väl
etablerad teknik för markförläggning och Nybro kommun anser därmed fortfarande att
lufthängd ledning inte är ett alternativ.
sid 13/30
Ledningarna kommer att finnas på plats i markerna under lång tid framöver och bör med
hänsyn till människa, natur och landskapsmiljö påverka så lite som möjligt. En
markförläggning av kablarna ger minst visuell och intrångsmässig påverkan.
Nybro kommun ställer sig positiva till Uppvidinge kommuns förslag om att utöka
kapaciteten i ledningsnätet så att den planerade vindkraften kan anslutas till en
transformatorstation som byggs i Hageskruv och möjliggör anslutning till Svenska
Kraftnäts 400 kV ledning. Detta förslag har en stor samhällsekonomisk nytta.
I övrigt ställer sig Nybro kommun tveksamma till sättet som ledningens påverkan i form av
markkabelalternativet lyfts fram i samrådsunderlaget. E.ON skriver att
markkabelalternativet inte inkluderas i detta samråd baserat på en samlad bedömning av
bl.a. större miljöpåverkan. För att berörda ska kunna bilda sig en uppfattning och kunna ta
ställning för eller emot en markförlagd eller luftburen ledning borde dessa ”större
miljöpåverkningar” redovisas i samrådsmaterialet, om än inte i lika stor utsträckning som i
kommande MKB så ändå i en kontext som ger mer information än i kortfattad mening. En
bedömning har uppenbarligen gjorts av E.ON och den bör delges berörda i
samrådsmaterialet.
Nybro kommun ifrågasätter även varför ingen samrådsredogörelse har tagits fram från
förra samrådet. Utan samrådsredogörelsen kan inte hänsyn tas till övriga berördas
yttranden. Det finns därmed heller inget bemötande från E.ON:s sida på de synpunkter som
kommit in och varför vissa parter inte blivit tillgodosedda.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.1.
I det första samrådsförfarandet för aktuell ledning presenterades fyra alternativa stråkförslag
för luftledning samt ett stråkförslag för markkabel. E.ON Elnät valde sedan att gå vidare med
stråk C och en sträckning inom stråk C vilket förevarande samråd har avsett. I MKB:n som
bifogas ansökan om nätkoncession för linje redovisas samtliga studerade stråk och motiv till
val av teknisk utformning
För E.ON Elnäts bemötande avseende ny stamnätsstation i Hageskruv se avsnitt 1.4.
En samrådsredogörelse från det förra samrådet har tagits fram och delgivits länsstyrelsen inför
dess beslut om betydande miljöpåverkan. E.ON Elnät har inte mottagit någon övrig förfrågan
om att ta del av samrådsredogörelsen.
2.2 Taxerade ägare
Inkomna yttranden under samrådsperioden 2015-06-16 till och med 2015-07-31.
sid 14/30
Madesjö församling, Nybro Flemmingeland 1:5, 2015-06-24
Nybro pastorat, Madesjö församling, har inget att erinra mot en ny kraftledning mellan
Hageskruv och Nybro.
2.3 Övriga
Inkomna yttranden under samrådsperioden 2015-06-16 till och med 2015-07-31.
Föreningen Vi, Svenskt landskapsskydd, 2015-07-27
Undertecknade anser att remitteringen av samrådsunderlaget med sista svarsdag den 31 juli
är oacceptabel. Under semesterdagar ska inte närboende, sakägare och andra berörda inte
behöva försvara sina intressen menar undertecknade. De anser att samrådet ska betecknas
som ogiltigt då det uppenbart genomförts med enda syfte att få det formellt avklarat, med
samtidigt så få påpekanden som möjligt. Skrivningen ”Inbjudan till samråd” och ”Ni är
välkomna att inkomma med synpunkter” finner undertecknade inte ändra något i denna
bedömning.
Innehållet i ”Samrådsunderlag – Kompletterande samråd” är en avskrift av tidigare utsänt
underlag inför det första samrådet, anser undertecknade. Detta innebär, enligt
undertecknade, ändringar av tempus samt att en del text har tagits bort avseende
alternativen markkabel och luftledning alternativ A-B och D-E. Nästan ingen ny
information som är av relevans har tillförts vad gäller det av exploatören förordade
förslaget, luftledningsalternativ C.
Med det som ovan nämnts anser undertecknade att underlaget utgör en uppmaning och
möjlighet att på nytt inkomma med synpunkter avseende det samlade ärendet, vilket är
nödvändigt mot bakgrund av de brister som nu alltmer tydligt finns i de samlade
handlingarna.
Länsstyrelserna i Kronoberg och Kalmar läns beslut om betydande miljöpåverkan
Undertecknade konstaterar att exploateringen för sträckan inom Kronobergs län utgör
betydande miljöpåverkan (BMP). Beslutet om BMP, som togs av Länsstyrelsen i juni
2015, innebär att den tillkommande sträckningen i Kalmar län gör att den samlade
miljöpåverkan för de två länen blir mer än betydande, enligt undertecknade. P.g.a. beslutet
anser undertecknade att ett utökat samråd krävs.
Länsstyrelsen i Kalmar har, då undertecknade skrivit yttrandet, ännu inte tagit beslut i
frågan gällande BMP. Undertecknade anser dock att det ändå är klart att ett utökat samråd
krävs. Med utökat samråd menar undertecknade att det samlade ärendet ska hanteras mer i
detalj än som inledningsvis skett innan arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
genomförs.
sid 15/30
Enligt Länsstyrelsen i Kronbergs län är syftet med ett samrådsförfarande att ”förbättra
samrådsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan”. Undertecknade anser
att hittills genomförda samråd med närboende och övriga sakägare inte har levt upp till
Länsstyrelsens syfte med samrådsförfarande och därför bör mer samråd med dessa parter
krävas.
Undertecknade förväntar sig att exploatören tar nödvändiga skriftliga initiativ innehållande
bl.a. ett förbättrat underlag för genomförandet av ett utökat samråd med berörda sakägare.
Exploatörens val att strunta i sakägarnas och andra remissinstansers synpunkter
Undertecknade anser att exploatören har struntat i sakägares och andra remissinstansers
synpunkter. Bl.a. har flera remissinstanser förordat en markkabel, däribland Nybro
kommuns teknik- och samhällsbyggnad, Nybro kommuns myndighetsnämnd, Uppvidinge
kommuns kommunstyrelse, LRF och Södra. I det kompletterande samrådet ska exploatören
helt ha fokuserat på ett luftledningsförslag och alltså inte tillgodosett remissinstansernas
yttranden, menar undertecknande. De menar också att exploatören har beaktat samrådet
som ett ”rundningsmärke” som måste avklaras. Undertecknade skriver också att det
kompletterande samrådet borde ha varit fokuserat på markförlagd kabel inte som det var
skrivet i underlaget att ”Syftet med samrådet är att… ge berörda möjlighet till…
påverkan”. Undertecknade sammanfattar med att detta är en stor exploatering och att
myndigheterna bör agera efter att berörda intressen ska få den tyngd som de faktiskt har
vid större exploateringar.
Undertecknade citerar 6 kap 4§ Miljöbalken och betonar att nedanstående gäller enligt
regelverket för verksamheter för vilka betydande miljöpåverkan bedömts föreligga:
”Samrådet ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om
tillstånd görs och den miljökonsekvensbeskrivning som krävs enligt 1§ upprättas.
Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och
miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning.
Före samrådet ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna
uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och
utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Uppgifterna ska lämnas till länsstyrelsen,
tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs”
Undertecknade understryker ”Före samrådet”.
Nollalternativet
Nollalternativet är kortfattat beskrivet, endast den ansökta luftledningens följdföretag,
enligt 16 kap 7§ miljöbalken tas upp, enligt undertecknade. Beskrivningen anses också
vara skev, där ger undertecknade ett exempel om koldioxidutsläpp och om hur exploatören
sid 16/30
inte nämner effekten av bortskövlad skog. Exploatören borde ha beskrivit vilka negativa
effekter som kan undvikas om exploateringen inte blir av, alltså nollalternativ, hävdar
undertecknade.
Undertecknade anser att Miljöbalkens lokaliseringsprincip (2 kap 6§) ska uppfyllas.
Undertecknade tolkar Miljöbalkens 6 kap 7§ 4 punkten ”… en beskrivning av
konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd…” som att
fördelar ska presenteras om exploateringen inte blir av, jämfört med om den blir av. Till
detta ges exempel på frågor som ska belysas vid ett nollalternativ:






Avsaknaden av tillkommande skövling av skog (inkl de till följd av följdföretagen)
Avsaknaden av negativ påverkan på fauna och flora (inkl de till följd av
följdföretagen)
Avsaknaden av negativ påverkan på landskapsbild (inkl de till följd av
följdföretagen)
Avsaknaden av negativ inverkan på kulturmiljön (inkl de till följd av
följdföretagen)
Avsaknaden av negativ påverkan på närboende sakägares livsutrymme och på
markägares/arrendatorers nyttjande av mark.
Avsaknaden av tillkommande lokala utsläpp till luft av eutrofierande, försurande
och klimatpåverkande ämnen samt buller från elledningar och från följdföretag
(som vindkraftverk).
Undertecknade citerar en artikel publicerad i Ölandsbladet från juli 2015 av Lars Amréus,
riksantikvarie vid Riksantikvarieämbetet.
Amréus påstår att turismen i Kalmar län växer och att länets rika kulturmiljöer har en
outnyttjad potential i länets marknadsföring. Undersökningar har visat att kulturupplevelser
är vad turister i Sverige efterfrågar. Riksantikvarien skriver att Sverige har visats ha dålig
förmåga att locka turister med hjälp av den historia och kulturarv som landet ändå har.
Riksantikvarieämbetet har på regeringens uppdrag undersökt hur bidrag för att vårda och
göra kulturmiljöer tillgängliga bidrar till stärkt arbetsmarknad och hållbar tillväxt.
Sammantaget blev effekterna mångdubbelt större än de satsade medlen. Störst effekt blev
det när bidraget användes för besöksmål. Genom att skapa, underhålla och göra en attraktiv
miljö tillgänglig främjades såväl tillväxt och arbetsmarknad som själva kulturmiljön i sig.
Kulturmiljöer och kulturarv rymmer spännande möjligheter för bland annat Kalmar län att
profilera sig som en attraktiv livsmiljö att besöka, bo och arbeta i.
sid 17/30
Slutligen skriver Amréus att en satsning på marknadsföring av kulturmiljö och kulturarv
skulle besöksnäringen tjäna på och det skulle bli en exportframgång att tillgängligöra dessa
platser.
Undertecknade menar att med en analys av nollalternativet bör en bedömning av vilka
vinster som uppkommer för besöksnäringen göras. Bedömningen skulle resultera i att
exploateringen ej kommer till stånd.
Brister i underlag – exempel
Undertecknade tar upp följande brister som måste åtgärdas innan ett utökat samråd kan
genomföras.
Miljöbalkens hänsynsregler
Av ellagens 8a§ följer bl.a. att ”Vid prövning av frågor om meddelande av nätkoncession
för linje ska bestämmelserna i 2-4 kap. och 5 kap 3 § miljöbalken tillämpas.” . Med detta
lagstöd ska samtliga hänsynsregler i 2 kap miljöbalken följas. Bl.a. saknar undertecknade
bevisbörderegeln i underlaget; att exploatören i ansökan ska bevisa att sådan efterlevnad
föreligger.
Markkabel
Frågan om markkabel har avhandlats för kort i avsnittet 2.3.2 i samrådsunderlaget, menar
undertecknade. Exploatören nämner höga kostnader som enda skäl mot markkabel och det
saknas specificering av dessa samt jämförelser. Enligt miljöbalkens skälighetsavvägning (2
kap 7§) krävs information om kostnader. Undertecknade anser att denna brist gör
underlaget omöjligt att utföra ett utökat samråd med.
Magnetfält
Undertecknade bilägger skriften ”Magnetfält och hälsorisker” från Arbetsmiljöverket,
Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. I skriften
framgår det att styrkan på magnetfältet kan minskas genom användning av kablar i marken
istället för luftledningar. Myndigheterna rekommenderar också i skriften, enligt
undertecknade, att kraftledningar ska placeras så att exponering för magnetfält begränsas.
Undertecknade skriver att parallelläggning av den planerade ledningen med befintliga
ledningar riskerar att öka magnetfältet samt att de får en ytterligare utsträckning
geografiskt.
Det som nämnts ovan är inte närmare belyst enligt undertecknade. De saknar beräkningar
av fältens storlek och variation, dess utbredning geografiskt, bedömda hälsorisker eller
andra relevanta underlag. Ännu en gång nämns miljöbalkens hänsynsregler genom att det
inte är acceptabelt med enbart antaganden eller grova generaliseringar utan enbart med
vetenskaplig bevisföring avseende det nu specifika exploateringsföretaget.
sid 18/30
Undertecknade anser att även denna brist gör underlaget omöjligt att utföra ett utökat
samråd med.
Utarmning av den biologiska mångfalden
Skogsskövling inklusive ingrepp i sumpskogar och i andra våtmarker av särskild vikt för
den biologiska mångfalden, är innebörden av ett ingrepp av för många år irreversibel art,
menar undertecknade. Undertecknade skriver att betydande inverkan förväntas på fåglar
och fladdermöss, och det såväl avseende en luftledning som sådan och till följd av
skogsskövling, som till följd av den följdverksamhet enligt miljöbalkens 16 kap. 17§, i
form av omfattande vindkraftsverksexploateringar, som är en direkt följd av
huvudexploateringen. Undertecknade menar att allt detta har att ses i ett och samma
sammanhang, något som inte framgår i underlagen.
Enligt miljöbalken ska varje ärende bedömas enskilt vilket innebär att utredningar av
respektive förekommande inverkan ska göras, som är av direkt relevans för aktuellt ärende.
Av Länsstyrelsen i Kronobergs läns beslut om BMP framgår riskerna för påverkan på bl.a.
skyddade områden enligt miljöbalkens 3 kap 6§, Natura 2000-områden och naturreservat,
såväl som påverkan på skyddade arter. I detta ärende saknar undertecknade utredningar
avseende påverkan på dessa områden. Även här anser de att bristerna gör att underlaget
blir svårt att utföra utökat samråd med.
Underlag saknas, enligt undertecknade, för att kunna göra en bedömning avseende behovet
av en prövning av exploatering i enlighet med miljöbalkens 7 kap 28b§.
Vattenverksamhet
Undertecknade saknar redovisning av vattenverksamheter (enligt miljöbalkens 11kap.)
som uppkommer genom huvudverksamheten och följdverksamheter. Dricksvattenresurser
och eventuell användning av kreosotbehandlad utrustning eller motsvarande ska också ingå
i nämnd redovisning. Bristen på redovisning gör underlaget svårt att utföra utökat samråd
med.
Ingrepp i strandskyddade områden
Redovisning saknas av intrång i strandskyddade områden som uppkommer genom
huvudverksamheten och till följd av följdverksamheter. Detta är i strid med
hänsynsreglerna i miljöbalken och avser information som krävs inför utökat samråd.
Ingrepp i kulturmiljö, landskapsbild och närboendes livsmiljöer
Exploateringen och dess följdföretag leder till betydande ingrepp i kulturmiljön, särskilt
om det blir en luftledning, enligt undertecknade. Det leder också till negativ påverkan på
landskapsbilden, människors livsmiljöer och på besöksnäringen. Besöksnäringen får
betydande förluster av varaktiga lokala och regionala arbetsplaster. Undertecknade saknar
sid 19/30
analys och beskrivning av det ovan nämnda, dessa krävs för bedömning av påtaglig skada i
enlighet med miljöbalkens 3 kap 6§. Avsaknaden strider mot miljöbalkens hänsynsregler
och bristerna i underlaget gör det svårt att utföra utökat samråd.
Samhällsekonomiska aspekter och kostnader
Undertecknade saknar redovisning av negativa ekonomiska följder av exploateringen med
avseende på jord- och skogsbruk (inkl påtagligt försvårande enligt 3 kap. 4§ miljöbalken),
bebyggelseområden, människors hälsa och besöksnäring. Avsaknandet är i strid med
miljöbalkens hänsynsregler och omöjliggör avvägningar enligt miljöbalkens 2 kap. 7§ och
avser således information som krävs inför ett utökat samråd.
Undertecknade påstår att en kraftledning byggs för 50-100 år och att vindkraftverk byggs
för 15-25 år. Detta skulle innebära att privata och samhällsekonomiska kostnader blir både
långvariga och omfattande. Undertecknade saknar analys av detta i underlaget och då kan
det inte bedömmas i vilken utsträckning som de avsedda åtgärderna kan leda till ett
påtagligt försvårande i enlighet med bl.a. miljöbalkens 3 kap. 9§.
Sammatagen bedömning och yrkande
Underlaget från exploatören är bristfällig och kan ej utgöra grund för ett utökat samråd
eller prövning, anser undertecknade och vill med detta se kompletteringar innan utökat
samråd eller prövning sker. Prövning ska, enligt undertecknade, utföras i enlighet med
hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kapitel och miljöbalkens 3 kapitel, och därför måste
underlaget kompletteras.
Bilaga: ”Manetfält och hälsorisker”. Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket,
Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten (2009).
E.ON Elnäts bemötande:
E.ON Elnät anser att samrådet har genomförts i god tid och i behövlig omfattning och i
enlighet med miljöbalkens regler. En redogörelse för samrådets genomförande återfinns
som bilaga till den MKB som bifogas ansökan om koncession för den aktuella ledningen.
Bevisbörderegeln innebär att den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att
bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd, ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas
eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till
hänsynsreglerna. I MKB:n har de allmänna hänsynsreglerna beaktats.
I MKB:n redogörs för nollalternativet enligt 6:7 p.4 MB. I MKB:n redovisas vidare motiv
för val av tekniskt utförande samt kostnadsberäkningar för luftledning respektive
markkabel. I MKB:ns kapitel ”Boendemiljö, hälsa och säkerhet” redovisas
magnetfältsberäkningar för aktuell ledning, gräns- och riktvärden samt forskning om
eventuell hälsopåverkan.
sid 20/30
Kraftledningens påverkan och konsekvenser för bl.a. landskapsbild, natur- och kulturmiljö,
friluftsliv, markanvändning och boendemiljö redovisas i MKB:n. E.ON Elnät anser att
MKB:n är utformad enligt kraven i 6:7 MB.
LRF (som företrädare för lantbrukarna i området), 2015-07-27
LRF anser att
 Det inte är acceptabelt att markägare ska tvingas avstå mer mark än nödvändigt för
att E.ON ska kunna ansluta vindkraft till elnätet.
 Det ska eftersträvas en så marksnål teknisk som möjligt. Förstahandsalternativet
vid utbyggnad av kraftledningsnätet är alltid markkabel. Vid samrådet och det
första samrådsunderlaget presenterades ett bra markkabelalternativ. Detta alternativ
har nu av icke redovisade skäl tagits bort.
 Det är dags att presentera flera sträckningsförslag för en nedgrävd markkabel om
det nu inte går att ha den enligt det tidigare redovisade förslaget.
 Människors hälsa och oro för elektromagnetiska fält måste respekteras.
 E.ON måste ha en kontinuerlig och bra dialog med de drabbade markägarna som är
väl förtrogna med sina fastigheter, för att inte åstadkomma mer skada än
nödvändigt under byggnationen.
 Framtiden kräver teknik som minimerar intrång. Det behövs innovativa lösningar
för att kunna genomföra dessa projekt med respekt för de som drabbas även om
kostnaden för projekten blir högre.
Engagemanget är stort från bygdens befolkning för att intrånget i jord- och skogsmark ska
bli så litet som möjligt. Jord- och skogsbruksfastigheterna är av varierad art där
skogsbruket dominerar. Att ta mark ur produktion för en luftledning är inte förenligt med
miljöbalken då den förnyelsebara energin i detta område till stor del kommer att
produceras på jord- och skogsfastigheterna i bygden.
Utbyggnaden av elnätet med luftburna kraftledningar innebär förstörd landskapsbild och
omfattande markintrång med betydande produktionsförluster för många markägare. Till
detta kommer andra intrång av annan samhällsviktig infrastruktur, t.ex. vägar och järnväg.
Vi måste därför i varje enskilt fall använda bästa möjliga teknik som gör minsta möjliga
skada för skogsproduktion, natur, människors hälsa etc.
Vid val av marksnål teknik kommer förmodligen tillståndsprocessen och byggnationen gå
snabbare p.g.a. färre överklaganden och enklare dialog med drabbade markägare.
LRF kräver att man hushåller med marken och minskar konsekvenserna för berörda
områden. LRF vill se en öppen dialog och respekt för de människor som berörs. Framtiden
kräver gemensam planering, samförläggning och marksnål teknik. I detta fall ser vi en
markkabel längs med befintlig infrastruktur som det bästa alternativet. Om det av någon
sid 21/30
anledning inte går att lägga markkabeln i den gamla järnvägsbanken som redovisades i
samrådet i Flygsfors och i det första samrådsunderlaget, så får man titta på andra ställen att
gräva ner markkabeln där den gör så lite intrång och skada som möjligt.
E.ON Elnäts bemötande:
För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel, se avsnitt 1.1.
Vid planering och projektering av kraftledningar arbetar E.ON Elnät alltid utifrån de
allmänna hänsynsreglerna i syfte att minimera påverkan på miljön och människors hälsa.
Detta innebär bl.a. att ledningens sträckning i alternativ C har anpassats med hänsyn till
bostadshus. Boendemiljö, hälsa och säkerhet redovisas i den MKB som utgör bilaga till
ansökan om nätkoncession för linje.
Fastighetsägarna ska vidare erhålla intrångsersättning motsvarande den minskning av
fastighetens marknadsvärde som uppkommer med anledning av intrånget. För beräkning
av den ersättning som ska utgå till berörda fastighetsägare följer E.ON Elnät de principer
som har fastställts gemensamt inom branschen och som baseras på Expropriationslagen.
Nybro Idehult 1:5, Nybro Idehult 1:5 och 1:12, Nybro Gunnarsmo 1:3, Nybro
Gunnarsmo 1:2, 2015-07-31
Fastighetsägarna yrkar på att E.ON beslutar att inte gå vidare med stråkalternativ C som
innebär stor påverkan på rättighetsinnehavarnas rättigheter/arrendering. De yrkar på att
kraftledningen markförläggs enligt studerat stråk ”markkabel” eftersom påverkan då
minimeras i enlighet med tidigare samrådsyrkanden.
Undertecknade noterar att remissinstanserna anser att luftledning inte är ett alternativ och
att markförlagd kabel förordas. De anser att E.ON ska vara mer lyhörd för
remissinstansernas yttranden och ta till vara på deras möjlighet till påverkan för att finna
den mest lämpliga lösningen. Kraftledningens kapacitet kommer att utnyttjas fullt ut för att
transportera elproduktionen från vindkraftverken i Uppvidinge kommun och ledningens
kapacitetstak begränsar vindkraftsutbyggnaden så att alla planerade verk inte kan anslutas.
Kraftledningen kan inte samtidigt bidra med kapacitet utöver kapacitetstaket för att
förstärka elöverföringen i befintliga ledningar.
Undertecknade anser att kraftledningens kapacitetstak uppnås med ansluten vindkraft
vilket omöjliggör den samhällsnytta som kan uppstå med förstärkning av elöverföringen i
området. De instämmer vidare med Nybro kommuns yttrande att det finns väl etablerad
teknik för markförläggning av 130 kV kabel.
Luftledningsalternativet medför att ny mark tas i anspråk på en lång sträcka samt att
onödigt mycket skog måste avverkas och inte kan återplanteras under lång tid framöver.
För luftledning gäller särskilt att påverkan sker utanför själva ledningsgatan i form av
sid 22/30
tillfartsvägar etc. Kabelalternativet tar den befintliga banvallen i anspråk, dvs redan
påverkad mark och att obetydligt med skogsmark går till spillo.
En luftledning enligt sträckning C påverkar vidare landskapsbild och skogsbruk och
komplicerade korsningar av befintlig ledning krävs för att minska magnetfälten kring
människors livsmiljöer. Kabelalternativet påverkar inte landskapsbilden och skogsbruket.
Magnetfältet från kablar minskar snabbt och påverkar inte närboende. Undertecknade
bestrider att närliggande bebyggelse påverkas mera av kabelalternativet och att befintlig
infrastruktur påverkas mera av kabelalternativet.
Särskilt luftledningsalternativet, som tar mycket ny mark i anspråk, påverkar riksintresse
för naturvård vid Alsterån som också har pekats ut som nationellt värdefullt vattendrag
p.g.a. sina natur- och kulturvärden. Kabelalternativet påverkar redan tidigare ianspråktagen
mark i gamla banvallen och ny orörd strandskyddad mark behöver inte påverkas.
Undertecknade bestrider att kabelalternativet medför större miljöpåverkan.
Undertecknade instämmer i länsstyrelsen i Kronobergs beslut att det är viktigt att ta hänsyn
till långsiktiga samhällsekonomiska aspekter och värdera vad ledningen kommer att
innebära avseende påverkan på jord- och skogsbruk, besöksnäring, människors hälsa och
bebyggelseområden. De anser att det är odiskutabelt att en kraftledning längs med befintlig
banvall orsakar minimal långsiktig påverkan på jord- och skogsbruket, på miljöintrånget
och på människors hälsa jämfört med en luftledning.
En kraftledning byggs för mycket lång tid, 50-100 år, och nyttan för vindkraften är endast
15-25 år. Detta innebär att de privata och samhällsekonomiska kostnaderna för jord- och
skogsbruket blir långvariga och omfattande. Den intrångsersättning som mark- och
skogsägarna erhåller täcker inte alls de ekonomiska försluster som uppstår när
kraftledningar byggs i skogsmark.
Undertecknade anser att rättighetsinnehavarnas och samhällets långsiktiga intressen av en
bibehållen skogsproduktion och att undvika onödiga kostnader för förlorad
skogsproduktion går före vindkraftexploatörernas kortsiktiga intresse om låga
investeringskostnader. De noterar vidare att vindkraftsutbyggnaden inte längre utgör lika
angelägna samhälleliga mål eftersom EU:s och Sveriges nationella mål om 50 %
förnyelsebar energi redan är 2013 har uppfyllts med råge, sju år i förtid.
Sammantaget yrkar undertecknade på markkabelalternativet som ger de lägsta framtida
förlusterna för samhället och för mark- och skogsägare. Vindkraftsexploatörerna kommer
att erhålla vinster på kraftledningen med tillhörande elproduktion. Detta bör de ta hänsyn
till och betala de extra kostnader som kabelalternativet medför. Varför ska mark- och
skogsägarna subventionera vindkraftsexploatörernas verksamhet?
sid 23/30
E.ON Elnäts bemötande:
Vid val av sträckning har en samlad bedömning av ledningens påverkan på natur- och
kulturmiljö, landskapsbild, mark och vatten, boendemiljö samt infrastruktur genomförts.
Ledningen påverkan på dessa aspekter redovisas i MKB:n tillsammans med
skadeförebyggande åtgärder. För E.ON Elnäts bemötande avseende markkabel se avsnitt 1.1.
E.ON Elnät har som innehavare av nätkoncession för området enligt 3 kap. 6-7 § i Ellagen
(1997:857) anslutningsplikt, vilket innebär en skyldighet att på skäliga villkor ansluta
elektrisk anläggning till ledningsnätet. E.ON Elnät har gjort en bedömning att en ledning
dimensionerad för 500 MVA överföringskapacitet inom överskådlig framtid kommer att
räcka för att ansluta de vindparker som idag planeras och som har eller kommer att få
tillstånd för byggnation samt bidra till en förstärkning av elöverföringen i området.
För E.ON Elnäts bemötande avseende ersättning se avsnitt 1.2.
Nybro Resebo 3:2, Nybro Resebo 3:3, 2015-07-29
Undertecknade anser att remitteringen av samrådsunderlaget med sista svarsdag den 31 juli
är oacceptabel. Under semesterdagar ska inte närboende, sakägare och andra berörda inte
behöva försvara sina intressen menar undertecknade. De anser att samrådet ska betecknas
som ogiltigt då det uppenbart genomförts med enda syfte att få det formellt avklarat, med
samtidigt så få påpekanden som möjligt. Skrivningen ”Inbjudan till samråd” och ”Ni är
välkomna att inkomma med synpunkter” finner undertecknade inte ändra något i denna
bedömning.
Innehållet i ”Samrådsunderlag – Kompletterande samråd” är en avskrift av tidigare utsänt
underlag inför det första samrådet, anser undertecknade. Detta innebär, enligt
undertecknade, ändringar av tempus samt att en del text har tagits bort avseende
alternativen markkabel och luftledning alternativ A-B och D-E. Nästan ingen ny
information som är av relevans har tillförts vad gäller det av exploatören förordade
förslaget, luftledningsalternativ C.
Med det som ovan nämnts anser undertecknade att underlaget utgör en uppmaning och
möjlighet att på nytt inkomma med synpunkter avseende det samlade ärendet, vilket är
nödvändigt i de handlingarna som är bristfälliga.
Länsstyrelserna i Kronoberg och Kalmar läns beslut om betydande miljöpåverkan
Undertecknade konstaterar att exploateringen för sträckan inom Kronobergs län utgör
betydande miljöpåverkan (BMP). Beslutet om BMP, som togs av Länsstyrelsen i juni
2015, innebär att den tillkommande sträckningen i Kalmar län gör att den samlade
miljöpåverkan för de två länen blir mer än betydande, enligt undertecknade. P.g.a. beslutet
anser undertecknade att ett utökat samråd krävs.
sid 24/30
Länsstyrelsen i Kalmar har, då undertecknade skrivit yttrandet, ännu inte tagit beslut i
frågan gällande BMP. Undertecknade anser dock att det ändå är klart att ett utökat samråd
krävs. Med utökat samråd menar undertecknade att det samlade ärendet ska hanteras mer i
detalj än som inledningsvis skett innan arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
genomförs.
Enligt Länsstyrelsen i Kronbergs län är syftet med ett samrådsförfarande att ”förbättra
samrådsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan”. Undertecknad anser
att hittills genomförda samråd med närboende och övriga sakägare inte har levt upp till
Länsstyrelsens syfte med samrådsförfarande och därför bör mer samråd dessa parter
krävas.
Undertecknade förväntar sig att exploatören tar nödvändiga skriftliga initiativ innehållande
bl.a. ett förbättrat underlag för genomförandet av ett utökat samråd med berörda sakägare.
Undertecknad anser att exploatören har struntat i sakägares och andra remissinstansers
synpunkter. Bl.a. har flera remissinstanser förordat en markkabel, däribland Nybro
Kommuns teknik och samhällsbyggnad, Nybro kommuns myndighetsnämnd, Uppvidinge
kommuns kommunstyrelse, LRF och Södra. I det kompletterande samrådet ska exploatören
helt ha fokuserat på ett luftledningsförslag och alltså inte tillgodosett remissinstansernas
yttranden, menar undertecknande. De menar också att exploatören har beaktat samrådet
som ett ”rundningsmärke” som måste avklaras. Undertecknade skriver också att det
kompletterande samrådet borde ha varit fokuserat på markförlagd kabel inte som det var
skrivet i under laget att ”Syftet med samrådet är att… ge berörda möjlighet till…
påverkan”. Undertecknad sammanfattar med att detta är en stor exploatering och att
myndigheterna bör agera efter att berörda intressen ska få den tyngd som de faktiskt har
vid större exploateringar.
Undertecknade citerar 6 kap 4§ miljöbalken och betonar att nedanstående gäller enligt
regelverket för verksamheter för vilka betydande miljöpåverkan bedömts föreligga:
”Samrådet ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om
tillstånd görs och den miljökonsekvensbeskrivning som krävs enligt 1§ upprättas.
Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och
miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning.
Före samrådet ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna
uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och
utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Uppgifterna ska lämnas till länsstyrelsen,
tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs”
Undertecknad understryker ”Före samrådet”.
sid 25/30
Nollalternativet
Nollalternativet är kortfattat beskrivet, endast den ansökta luftledningens följdföretag
enligt 16 kap 7§ Miljöbalken tas upp, enligt undertecknad. Beskrivningen anses också vara
skev, där ger undertecknad ett exempel om koldioxidutsläpp och om hur exploatören inte
nämner effekten av bortskövlad skog. Exploatören borde ha beskrivit vilka negativa
effekter som kan undvikas om exploateringen inte blir av, alltså nollalternativ, hävdar
undertecknade.
Undertecknad anser att miljöbalkens lokaliseringsprincip (2 kap 6§) ska uppfyllas.
Undertecknad tolkar miljöbalkens 6 kap 7§ 4 punkten ”… en beskrivning av
konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd…” som att
fördelar ska presenteras om exploateringen inte blir av, jämfört med om den blir av. Till
detta ges exempel på frågor som ska belysas vid ett nollalternativ:






Avsaknaden av tillkommande skövling av skog (inkl de till följd av följdföretagen)
Avsaknaden av negativ påverkan på fauna och flora (inkl de till följd av
följdföretagen)
Avsaknaden av negativ påverkan på landskapsbild (inkl de till följd av
följdföretagen)
Avsaknaden av negativ inverkan på kulturmiljön (inkl de till följd av
följdföretagen)
Avsaknaden av negativ påverkan på närboende sakägares livsutrymme och på
markägares/arrendatorers nyttjande av mark.
Avsaknaden av tillkommande lokala utsläpp till luft av eutrofierande, försurande
och klimatpåverkande ämnen samt buller från elledningar och från följdföretag
(som vindkraftverk).
Undertecknad citerar en artikel publicerad i Ölandsbladet från juli 2015 av Lars Amréus,
riksantikvarie vid Riksantikvarieämbetet.
Amréus påstår att turismen i Kalmar län växer och att länets rika kulturmiljöer har en
outnyttjad potential i länets marknadsföring. Undersökningar har visat att kulturupplevelser
är vad turister i Sverige efterfrågar. Riksantikvarien skriver att Sverige har visats ha dålig
förmåga att locka turister med hjälp av den historia och kulturarv som landet ändå har.
Riksantikvarieämbetet har på regeringens uppdrag undersökt hur bidrag för att vårda och
göra kulturmiljöer tillgängliga bidrar till stärkt arbetsmarknad och hållbar tillväxt.
Sammantaget blev effekterna mångdubbelt större än de satsade medlen. Störst effekt blev
det när bidraget användes för besöksmål. Genom att skapa, underhålla och göra en attraktiv
miljö tillgänglig främjades såväl tillväxt och arbetsmarknad som själva kulturmiljön i sig.
sid 26/30
Kulturmiljöer och kulturarv rymmer spännande möjligheter för bland annat Kalmar län att
profilera sig som en attraktiv livsmiljö att besöka, bo och arbeta i.
Slutligen skriver Amréus att en satsning på marknadsföring av kulturmiljö och kulturarv
skulle besöksnäringen tjäna på och det skulle bli en exportframgång att tillgängligöra dessa
platser.
Undertecknade menar att med en analys av nollalternativet bör en bedömning av vilka
vinster som uppkommer för besöksnäringen göras. Bedömningen skulle resultera i att
exploateringen ej kommer till stånd.
Brister i underlag – exempel
Undertecknade tar upp följande brister som måste åtgärdas innan ett utökat samråd kan
genomföras:
Miljöbalkens hänsynsregler
Av ellagens 8a§ följer bl.a. att ”Vid prövning av frågor om meddelande av nätkoncession
för linje ska bestämmelserna i 2-4 kap. och 5 kap 3 § miljöbalken tillämpas.” . Med detta
lagstöd ska samtliga hänsynsregler i 2 kap miljöbalken följas. Bl.a. saknar undertecknade
bevisbörderegeln i underlaget; att exploatören i ansökan ska bevisa att sådan efterlevnad
föreligger.
Markkabel
Frågan om markkabel har avhandlats för kort i avsnittet 2.3.2 i samrådsunderlaget, menar
undertecknade. Exploatören nämner höga kostnader som enda skäl mot markkabel och det
saknas specificering av dessa samt jämförelser. Enligt miljöbalkens skälighetsavvägning (2
kap 7§) krävs information om kostnader. Undertecknade anser att denna brist gör
underlaget omöjligt att utföra ett utökat samråd med.
Magnetfält
Undertecknade bilägger skriften ”Magnetfält och hälsorisker” från Arbetsmiljöverket,
Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. I skriften
framgår det att styrkan på magnetfältet kan minskas genom användning av kablar i marken
istället för luftledningar. Myndigheterna rekommenderar också i skriften, enligt
undertecknade, att kraftledningar ska placeras så att exponering för magnetfält begränsas.
Undertecknade skriver att parallelläggning av den planerade ledningen med befintliga
ledningar riskerar att öka magnetfältet samt att de får en ytterligare utsträckning
geografiskt.
Det som nämnts ovan är inte närmare belyst enligt undertecknade. De saknar beräkningar
av fältens storlek och variation, dess utbredning geografiskt, bedömda hälsorisker eller
sid 27/30
andra relevanta underlag. Ännu en gång nämns miljöbalkens hänsynsregler genom att det
inte är acceptabelt med enbart antaganden eller grova generaliseringar utan enbart med
vetenskaplig bevisföring avseende det nu specifika exploateringsföretaget.
Undertecknade anser att även denna brist gör underlaget omöjligt att utföra ett utökat
samråd med.
Utarmning av den biologiska mångfalden
Skogsskövling inklusive ingrepp i sumpskogar och i andra våtmarker av särskild vikt för
den biologiska mångfalden, är innebörden av ett ingrepp av för många år irreversibel art,
menar undertecknade. Undertecknade skriver att betydande inverkan förväntas på fåglar
och fladdermöss, och det såväl avseende en luftledning som sådan och till följd av
skogsskövling, som till följd av den följdverksamhet enligt miljöbalkens 16 kap. 17§, i
form av omfattande vindkraftsverksexploateringar, som är en direkt följd av
huvudexploateringen. Undertecknade menar att allt detta har att ses i ett och samma
sammanhang, något som inte framgår i underlagen.
Enligt miljöbalken ska varje ärende bedömas enskilt vilket innebär att utredningar av
respektive förekommande inverkan ska göras, som är av direkt relevans för aktuellt ärende.
Av Länsstyrelsen i Kronobergs läns beslut om BMP framgår riskerna för påverkan på bl.a.
skyddade områden enligt miljöbalkens 3 kap 6§, Natura 2000-områden och naturreservat,
såväl som påverkan på skyddade arter. I detta ärende saknar undertecknade utredningar
avseende påverkan på dessa områden. Även här anser de att bristerna gör att underlaget
blir svårt att utföra utökat samråd med.
Underlag saknas, enligt undertecknade, för att kunna göra en bedömning avseende behovet
av en prövning av exploatering i enlighet med miljöbalkens 7 kap 28b§.
Vattenverksamhet
Undertecknade saknar redovisning av vattenverksamheter (enligt miljöbalkens 11 kap.)
som uppkommer genom huvudverksamheten och följdverksamheter. Dricksvattenresurser
och eventuell användning av kreosotbehandlad utrustning eller motsvarande ska också ingå
i nämnd redovisning. Bristen på redovisning gör underlaget svårt att utföra utökat samråd
med.
Ingrepp i strandskyddade områden
Redovisning saknas av intrång i strandskyddade områden som uppkommer genom
huvudverksamheten och till följd av följdverksamheter. Detta är i strid med
hänsynsreglerna i miljöbalken och avser information som krävs inför utökat samråd.
sid 28/30
Ingrepp i kulturmiljö, landskapsbild och närboendes livsmiljöer
Exploateringen och dess följdföretag leder till betydande ingrepp i kulturmiljön, särskilt
om det blir en luftledning, enligt undertecknade. Det leder också till negativ påverkan på
landskapsbilden, människors livsmiljöer och på besöksnäringen. Besöksnäringen får
betydande förluster av varaktiga lokala och regionala arbetsplaster. Undertecknade saknar
analys och beskrivning av det ovan nämnda, dessa krävs för bedömning av påtaglig skada i
enlighet med miljöbalkens 3 kap 6§. Avsaknaden strider mot miljöbalkens hänsynsregler
och bristerna i underlaget gör det svårt att utföra utökat samråd.
Samhällsekonomiska aspekter och kostnader
Undertecknade saknar redovisning av negativa ekonomiska följder av exploateringen med
avseende på jord- och skogsbruk (inkl påtagligt försvårande enligt 3 kap. 4§ miljöbalken),
bebyggelseområden, människors hälsa och besöksnäring. Avsaknandet är i strid med
miljöbalkens hänsynsregler och omöjliggör avvägningar enligt miljöbalkens 2 kap. 7§ och
avser således information som krävs inför ett utökat samråd.
Undertecknade påstår att en kraftledning byggs för 50-100 år och att vindkraftverk byggs
för 15-25 år. Detta skulle innebära att privata och samhällsekonomiska kostnader blir både
långvariga och omfattande. Undertecknade saknar analys av detta i underlaget och då kan
det inte bedömmas i vilken utsträckning som de avsedda åtgärderna kan leda till ett
påtagligt försvårande i enlighet med bl.a. miljöbalkens 3 kap. 9§.
Sammatagen bedömning och yrkande
Underlaget från exploatören är bristfälligt och kan ej utgöra grund för ett utökat samråd
eller prövning, anser undertecknade och vill med detta se kompletteringar innan utökat
samråd eller prövning sker. Prövning ska, enligt undertecknade, utföras i enlighet med
hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kapitel och miljöbalkens 3 kapitel, och därför måste
underlaget kompletteras.
I samrådsunderlag april 2015, sida 5, skriver E.ON att kompletterande samrådsunderlag för
de sträckningsförslag E.ON avser att gå vidare med kommer att utsändas till berörda
rättighetsinnehavare. Undertecknade rättighetsinnehavare/markägare skriver att de inte
erhållit det kompletterande samrådsunderlaget. Detta anser de borde vara nog för att kunna
ogiltigförklara samrådsförfarandet.
E.ON Elnäts bemötande:
E.ON Elnät anser att samrådet har genomförts i god tid och i behövlig omfattning och i
enlighet med miljöbalkens regler. En redogörelse för samrådets genomförande återfinns
som bilaga till den MKB som bifogas ansökan om koncession för den aktuella ledningen.
Bevisbörderegeln innebär att den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att
bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd, ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas
sid 29/30
eller själva åtgärden vidtas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till
hänsynsreglerna. I MKB:n har de allmänna hänsynsreglerna beaktats.
I MKB:n redogörs för nollalternativet enligt 6:7 p.4 MB. I MKB:n redovisas vidare motiv
för val av tekniskt utförande samt kostnadsberäkningar för luftledning respektive
markkabel. I MKB:ns kapitel ”Boendemiljö, hälsa och säkerhet” redovisas
magnetfältsberäkningar för aktuell ledning, gräns- och riktvärden samt forskning om
eventuell hälsopåverkan.
Kraftledningens påverkan och konsekvenser för bl.a. landskapsbild, natur- och kulturmiljö,
friluftsliv, markanvändning och boendemiljö redovisas i MKB:n. E.ON Elnät anser att
MKB:n är utformad enligt kraven i 6:7 MB.
En beskrivning av hur samrådskretsen valts ut och hur berörda identifierats återfinns i
samrådsredogörelsen för aktuell 130 kV ledning. Fastigheterna Nybro Tesebo 3:2
respektive 3:3 är berörda fastighetsägare men återfinns inte som berörda innehavare av
särskild rätt enligt E.ON Elnäts sökkanaler och efterforskningar. Fastighetsägarna har
således erhållit direktadresserat samrådsutskick i samband med samrådet med
fastighetsägare under april-maj 2015.
sid 30/30