Mars 2015 (pdf-fil)

Mars 2015 Nr 1
Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA
Innehåll
Statistik 2014 med kommentar
Legionella
Vårdpersonal i landstinget rekommenderas ha
skydd mot Mässling och Röda Hund
Aktuellt
Vi vill informera om att vi nu är fler personer som arbetar på Smittskydd/Vårdhygien-enheten:
Sektionsansvarig för vårdhygien är numera Mikael Stenhem, hygienöverläkare och bitr
smittskyddsläkare. Anna Lejdegård är hygiensjuksköterska mot kommunerna, norra länsdelen, och
Karolina Spångberg är hygiensjuksköterska mot kommunerna i södra och mellersta länsdelen.
Ingela Hylander Nilsson är hygiensjuksköterska mot Mälarsjukhuset och Jenny Olofsson är
hygiensjuksköterska mot Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset.
Vi har, Caroline Lundh, som arbetar som strategisk samordnare för hiv/STI-prevention i länet samt
är samordnare för sexualitet och hälsa i Sörmland.
På smittskyddsenheten är vi oförändrat Inger Döckner, smittskyddsassistent, Marita Graff,
smittskyddssjuksköterska, Maria Remén, bitr smittskyddsläkare på halvtid och ansvarig för
STRAMA i Lt Sörmland samt undertecknad, Christina Kallings Larsson, smittskyddsläkare och
verksamhetschef.
Vården i Sörmland har haft en tuff säsong med såväl många influensa- som calici-fall. Vi har inget
register för antalet influensavaccinerade, men utifrån levererade doser kan vi se att ett antal tusen
fler sörmlänningar har blivit vaccinerade i år jämfört med tidigare år. Det är mycket glädjande och
vi planerar mer information inför nästa säsong 2015-2016 för att ytterligare nå riskgrupperna.
Statistik 2014
Fördelning av fallanmälningar.
Totalt sett är det färre fall med 2009 anmälningar
jämfört med 2172 fall 2013.
SmittNytt nr 1 2015
Sida 1 av 8
FALLANMÄLNINGAR ENLIGT SMITTSKYDDSLAGEN
SÖRMLAND 2014
Allmänfarliga sjukdomar
Genomsnitt
2009-2013
2013
2012
233
118
220
93
231
91
215
90
Difteri
0
0
0
0
EHEC
2
4
5
4
ESBLCARBA *
2
1*
-*
-*
24
29
18
22
2
1
4
3
Gonorré
22
14
44
21
Hepatit A
2
4
9
4
Hepatit B
80
55
58
50
” varav sjukdomsfall
11
3
6
7
Hepatit C
75
69
58
66
Hepatit D
0
2
0
<1
Hepatit E
0
0
0
<1
13
12
6
7
0
0
0
0
985
1135
1137
1153
Kolera
0
0
0
<1
MRSA
66
50
32
34
Mjältbrand
0
0
0
0
Paratyfoidfeber
0
0
0
<1
Pest
Infektion med pneumokocker med
nedsatt känslighet för penicillin G**
Polio
0
0
0
0
0
1
5
9
0
0
0
0
Rabies
0
0
0
0
Salmonella
75
66
94
89
” varav inhemsk smitta
22
11
17
15
Shigella
9
9
8
12
” varav inhemsk smitta
0
1
2
2
SARS
0
0
0
0
Syfilis
1
2
0
2
Tuberkulos
17
18
19
21
Tyfoidfeber
0
0
0
<1
Virala hemorragiska febrar
0
0
0
0
Campylobacter
” varav inhemsk smitta
Giardia
” varav inhemsk smitta
HIV
HTLV I eller II
Klamydia
2014
SmittNytt nr 1 2015
Sida 2 av 8
Övriga anmälningspliktiga
sjukdomar
2014
2013
2012
Genomsnitt
2009-2013
Atypiska mykobakterier
6
8
6
5
Botulism
0
0
0
0
Brucellos
0
0
2
1
Cryptosporidium
1
0
0
<1
Denguefeber
1
3
6
3
Echinokockinfektion
1
0
0
<1
Entamöba histolytica
1
3
2
1
Gula febern
-hemolyserande grupp A-streptokocker,
invasiv infektion
Haemophilus influenzae – invasiv infektion
0
0
0
0
22
16
13
14
8
4
8
6
Harpest
3
1
13
16
Kikhosta
15
3
9
7
Legionellainfektion
6
2
2
2
Leptospirainfektion
0
0
0
0
Listeriainfektion
1
1
1
1
10
1
1
1
Meningokockinfektion – invasiv infektion
0
3
2
<1
Mässling
0
0
0
<1
Papegojsjuka
0
0
0
0
39
56
34
42
Påssjuka
3
1
0
<1
Röda hund
0
0
0
0
Sorkfeber
0
0
0
<1
Stelkramp
0
1
0
<1
Trikinos
0
0
0
0
Q-feber
0
0
0
0
VRE
2
0
1
<1
1
36
21
10
0
36
20
14
0
42
37
9
0
33
Malaria
Pneumokockinfektion – invasiv infektion
Vibrioinfektion exkl kolera
Viral meningoencefalit (t ex TBE)
- TBE
Yersiniainfektion
ESBL – lab-anmälningspliktig
2014
192
2013
214
2012
168
Den nya influensan (Infl A
H1N1) sjukhusvårdade
53
37
14
2011 2010 2009
145 120
65
11
2008
63
12
SmittNytt nr 1 2015
Sida 3 av 8
TBE – 21 fall
TBE-fallen i Sörmland är nu för andra året i rad lägre än topp-året 2012. Det är svårt att uttala
sig om vad detta beror på. Det kan vara klimatförhållanden, fästingantal och ökad
vaccinationstäckning som spelar in. Det är oförändrade rekommendationer avseende att TBEvaccinera sig för den som vistas mycket ute i skog och mark i vårt län. Särskilt i de områden
som har många rapporterade fall.
TBE Sörmland
40
35
30
25
20
15
10
5
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
man
kvinna
Tarminfektioner
Den vanligast anmälda tarminfektionen är
campylobacter som under 2014 visar en ökning
avseende inhemsk smitta. Det har man även noterat på
nationell nivå. Antal salmonellafall har däremot sjunkit
under senare år.
Utlandssmitta-vanligaste länder för
campylobacter och salmonella 2014
Thailand
35 fall
Turkiet
29 fall
Spanien
22 fall
STI
Gonorré – 22 fall
Efter det lokala utbrottet 2012 har antalet fall gått ner, men visar ändå en stigande trend under
senare år, vilket man även ser på nationell nivå. På ungdomsmottagningarna och SESAMmottagningarna analyseras PCR-Gc på alla de som provtas för klamydia. Om testet utfaller
positivt måste patienten komma
Klamydia Sörmland
tillbaka för odlingsprov då det är
Incidens
Ant provtagna
mycket viktigt att få svar ur
700
antibiotikaresistensperspektiv.
20000
Klamydia – 985 fall
Glädjande är att klamydiafallen är
färre 2014 än tidigare. Det är i
huvudsak åldrarna 15-24 år som
står för det stora antalet
anmälningar. Klamydia står för
nästan hälften av alla anmälningar
till smittskyddsenheten.
Inc (ant/105 inv/år)
600
500
15000
400
10000
300
200
5000
100
0
0
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
Årtal
Provtagningen för 2014 visar en ökning på ca 6 500 provtagna personer jämfört med året
innan och det högsta antal vi haft under åren. En stigande provtagning samt minskning i
antalet fall visar på en positiv trend som vi hoppas ska hålla i sig.
SmittNytt nr 1 2015
Sida 4 av 8
Hiv – 13 fall
Fyra av fallen smittade i Sverige medan övriga har Kenya, Somalia, Thailand som smittland.
Någon enstaka har smittats i Lettland samt Kina.
MRB (multiresistenta bakterier)
ESBL-192 fall. Det anmäldes något färre fall 2014 jämfört med 2013.
MRSA-66 fall. Visar på en stigande trend.
ESBL CARBA–2 fall. Det blir rigorösa vårdhygieniska åtgärder kring dessa fall. Vid
smittspårning har inga ytterligare fall påvisats. Bägge fallen hade förvärvat bärarskapet
utomlands. Vi påminner om rutinen att screena för MRB vid inläggning på sjukhus om
patienten vårdats eller fått behandling utomlands under de senaste sex månaderna.
VRE-2 fall. Ett av fallen har åtdragit sig smittan utomlands, det andra inom vården i annat län.
Hepatiter
Hepatit A-2 fall
Hepatit B-80 fall, varav 11 akut sjukdom. Sörmland är del av ett utbrott bland
injektionsmissbrukare avseende hepatit B. Det är önskvärt att alla som i vården har kontakt
med injektionsmissbrukare agerar för att se till att personerna är vaccinerade. Från
smittskyddsenheten rekommenderar vi Twinrix för att täcka in både hepatit A och B. Vaccinet
är fritt för den enskilde.
Hepatit B
90
Hepatit C-75 fall. I huvudsak
80
uteslutande injektionsmissbrukare.
70
Glädjande nog har nya behandlings60
möjligheter kommit. Det är mycket dyra
50
mediciner varför man har infört detta i
40
ett s.k. Ordnat införande i Sverige. Det
är de personer som har långt gången
30
sjukdom som prioriteras först. Det ser
20
lovande ut inför framtiden att kunna
10
behandla på ett mycket tidigare stadium!
0
De nya läkemedlen har färre
2010
2011
biverkningar och är mer effektiva för
Smittbärare
utläkning av hepatit C-infektionen.
Behandlingen innebär för många 12 veckors tablettbehandling
och över 90 % av patienterna blir botade.
Kikhosta – 15 fall
Påminner återigen om att kikhostefallen ökar i Sverige liksom i Sörmland.
Det är särskilt små barn som ännu inte
är vaccinerade som behöver skyddas.
För att uppnå detta måste man förstås
tänka på diagnosen och provta även
vuxna för att i förlängningen kunna
förhindra att späda barn exponeras.
Folkhälsomyndighetens expertgrupp
håller på att ta fram ett nytt
kunskapsunderlag om kikhosta som
beräknas vara klart under våren 2015.
2012
2013
2014
Sjukdomsfall
Kikhosta
70
60
50
40
30
20
10
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Ant fall
SmittNytt nr 1 2015
Vaccinerad
Sida 5 av 8
Tuberkulos – 17 fall
Sverige står som smittland i två av fallen, i övrigt är Somalia i topp med drygt hälften av
fallen.
Calici
Hittills under säsongen
2014-2015 toppar
Sörmland statistiken.
Influensa
Sörmland tillhör de län som hittills undersäsongen har haft stort antal laboratorieanmälda fall.
Det är i huvudsak influensa A (H3N2) som påvisats.
SmittNytt nr 1 2015
Sida 6 av 8
Legionella-6 fall
Under 2014 hade vi i Sörmland två fall av legionella (1 fall NLN, 1 fall MSE) där utredning
visade att det med största sannolikhet hade skett en smitta i vården. Utredningen visade
förhöjda halter av legionella i vattenledningar på Nyköpings lasarett. Under samma tid
utreddes även ett legionellafall på Mälarsjukhuset där slutsatsen inte är lika klar, men det får
även bedömas vara en smitta i vården. Vidare utredning visade även på detta sjukhus förhöjda
halter av legionella i vattenledningar. Det är främst immunnedsatta personer som riskerar att
insjukna i legionellainfektion. Det är särskilt aerosolbildning såsom i duschar som innebär en
risksituation för att smittas.
Stora åtgärder har gjorts av FM-enheten, driften och
Vårdhygienenheten initialt via regional krisledning
men sedermera i KROK (Kommittén för Robusthet och
Kontinuitet). Hetvattenspolningar har genomförts,
duschslangar och duschmunstycken har bytts ut. Rutin
för att spola tappställen som inte används har införts.
Legionellafilter har monterats på flertalet duschar där
patienter vårdas. Nya mätningar görs efter åtgärder och
vi kan konstatera ett förbättrat läge med omätbara
halter av legionella på flera mätställen. Vissa filter
avvecklas därför nu. Fortsatta mätningar inplaneras och
en handlingsplan för att förebygga legionella i
landstinget är under utarbetande.
Det har även gjorts mätningar på Kullbergska
sjukhuset som visar på goda förhållanden där.
Det har inte upptäckts några fler legionellafall som
bedömts vara smittade i vården.
Legionärssjuka (Legionella) är en lunginflammation orsakad av legionellabakterier,
vanligt förekommande i jord- och vattensamlingar.
Sjukdomen orsakas främst av bakterien Legionella
pneumophila. De kan tillväxa i vanliga
vattenledningar, klimatanläggningar, duschar och
bubbelpooler. Tillväxten gynnas av den biofilm
som nästan alltid finns på väggarna inne i
vattentankar, vattenledningsrör och duschslangar.
Antalet legionellabakterier i ett vattensystem kan
däremot minskas genom att vattentemperaturen
hålls vid minst 60°C i varmvattenberedaren och
minst 50°C vid tappstället. Dessutom bör
ledningssystemen vara konstruerade så att
stillastående vatten undviks och bakterietillväxt
försvåras.
Bakterien ska generellt ses som ganska ofarlig. För
att bli sjuk måste man i regel andas in den och
samtidigt ha någon nedsättning av immunförsvaret.
Smitta sker genom inandning av förorenat vatten i
aerosolform. Legionärssjuka yttrar sig som en
lunginflammation med oftast hög feber, huvudvärk
och muskelvärk. Diarré förekommer ofta.
Sjukdomsbilden är ibland mycket allvarlig, särskilt
då sjukdomen nästan alltid drabbar personer som
av någon anledning har nedsatt immunförsvar.
Vårdpersonal rekommenderas ha immunitet/skydd
mot Mässling och Röda Hund
Både av arbetsmiljöskäl och av vårdhygieniska skäl för
att förhindra smittspridning i vården, så har ett
(Folkhälsomyndigheten)
samarbete med Personalavdelningen i LT Sörmland
resulterat i att alla medarbetare som inte har säkerställd
immunitet, d.v.s. haft sjukdomen eller erhållit 2 vaccinationer, nu erbjuds vaccination mot
mässling och röda hund. WHO har som mål att utrota dessa sjukdomar
och det finns även en svensk, nationell handlingsplan. Sverige har stor
anslutning till barnvaccinationsprogrammen där vaccination mot dessa
två sjukdomar ingår. Sedan 1982 ingår 2 vaccinationer i programmet,
men personer födda före dess kan ha oklar immunitet. I samband med
mässlingsfall i vården i Sverige, så har även sjukvårdspersonal
insjuknat.
Det har varit större utbrott av mässling i världen och även inom
Europa.
I samband med hälsoundersökning av migranter, så kommer
rubellaserologi att erbjudas fertila kvinnor. De som inte har immunitet
kommer att erbjudas fri vaccination mot rubella. Detta efter ett beslut i landstingsstyrelsen
efter skrivelse från smittskyddsläkaren. Vad gäller rubella så är huvudsyftet att förhindra att
en gravid kvinna insjuknar i rubella då fostret kan födas med svåra skador.
Samtidigt påminns om att det rekommenderas hepatit B vaccination för personal som riskerar
att exponeras för blodsmitta t.ex. via stickskada.
SmittNytt nr 1 2015
Sida 7 av 8
Smittskydd/Vårdhygien
Hemsida
e-post: [email protected]
Christina Kallings Larsson
Smittskyddsläkare, verksamhetschef
016-10 35 69
Maria Remén
Bitr smittskyddsläkare, ordf STRAMA
016-10 51 48
Mikael Stenhem
Hygienöverläkare, bitr smittskyddsläkare
076-495 42 36
Marita Graff
Smittskyddssjuksköterska
016-10 35 68
Ingela Hylander Nilsson
Hygiensjuksköterska
Mälarsjukhuset
016-10 38 68
Jenny Olofsson
Hygiensjuksköterska
Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset
0155-22 22 02
Anna Lejdegård
Hygiensjuksköterska mot kommunerna
016-10 55 42
Karolina Spångberg
Hygiensjuksköterska mot kommunerna
0155-22 22 90
Caroline Lundh
STI-samordnare
076-723 47 80
Inger Döckner
Smittskyddsassistent
016-10 35 85
STRAMA
Maria Remén, ordförande STRAMA, bitr smittskyddsläkare, infektionsläkare
Maria Lindeberg, Medicinklin, NLN
Stina Schell, VC Bagaregatan, Nyköping
Håkan Lindroth, Infektionsklin, MSE
Malin Enarsson, Infektionsklin, MSE
Faiz Fendukly, Unilabs
Malin Kuno Edvardsson, apotekare Läkemedelskommittén
Christofer Olsson, Barn-och ungdomskliniken, MSE
Jens Sörensen, Privatläkarföreningen
Erik Wallberg, ÖNH-kliniken, MSE
Bodil Linde-Olsson, adjungerad, Specialisttandvården Åsidan, Nyköping
Marie Engman, Kirurgkliniken, Nyköpings lasarett
SmittNytt nr 1 2015
Sida 8 av 8