SKL:s ansökan till Europeiska socialfonden (PDF, nytt fönster)
Sid 1(16) Diarienummer 2015/00757 Ansökan Uppgifter om projektet Namn på projektet Fler vägar in Startdatum 2015-11-01 Slutdatum 2016-06-30 Kontaktperson för projektet Christin N. Granberg Telefonnummer 08-4527630 E-post [email protected] Behörig företrädare Eiler Engberg Telefonnummer 08-452 79 09 Kontaktperson ekonomi Eskil Englund E-post [email protected] Telefonnummer 08-452 78 73 Utdelningsadress Hornsgatan 20 11882 Stockholm Besöksadress Hornsgatan 20 11820 Stockholm Organisationsnamn Sveriges Kommuner och Landsting Organisationsnummer 222000-0315 Organisationsform Föreningar, stiftelser och ideella organisationer Antal anställda Fler än 200 Telefonnummer 08-4527000 e-post [email protected] Webbplats www.skl.se Utdelningsadress Hornsgatan 20 11882 Stockholm PlusGiro Behörig företrädare för organisationen 3420-7 Eiler Engberg Arbetsställe/enhet som ansvarar för projektet d.PRO v.1 ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Organisation CFAR-Nummer 19272913 Namn på arbetsställe/enhet Sveriges Kommuner och Landsting Utdelningsadress Sveriges Kommuner och Landsting 11882 Stockholm Besöksadress Hornsgatan 20 11820 Stockholm Uppgifter om utlysningen Namnet på utlysningen och diarienumret Framtidens välfärd - kompetensförsörjning inom välfärdssektorn : 2015/00454 Programområde Programområde 1 - Kompetensförsörjning Specifikt mål 1.1 Stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även för personer som står långt från arbetsmarknaden, och tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 2(16) Diarienummer 2015/00757 arbetsmarknadens behov. Projektet ska huvudsakligen bedrivas i Övre norrland Mellersta norrland Norra mellansverige Östra mellansverige Stockholm Småland och öarna Västsverige Sydsverige Deltagare Totalt antal deltagare i projektet 20 Antal kvinnor 10 Antal män 10 Ålder på deltagare 15-24 25-54 55-64 Anställda Företagare Verksamma inom ideell sektor Unga (15-24 år) Nyanlända invandrare Långtidsarbetslösa Deltagare i projektet Har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Är eller har varit sjukskrivna och har behov av stöd för återgång i arbete Är utanför arbetsmarknaden (mer än 12 månader) Långtidsarbetslösa ej anmälda på AF Beskrivning Beskrivning av projektets genomförande för att nå förväntade resultat och effekter Jämställdhets- och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering ska säkras i varje del av ansökan - En jämställdhets- och tillgänglighetsanalys ingår i projektets problemanalys - Mål och indikatorer har jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv - Aktiviteterna främjar jämställdhet och tillgänglighet i enlighet med analys, mål, och indikatorer - Projektet följer upp att jämställdhets- och tillgänglighetsmålen nås och om inte åtgärdar detta I samtliga frågor i ansökan ska perspektiven ovan beaktas. Kom också ihåg att beakta de krav som ställs i utlysningen när du besvarar samtliga frågor i ansökan. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Bakgrund Beskriv bakgrund till projektidén. Utlysningens teman är desamma som politiker i landets kommuner och landsting prioriterar som angelägna fokusområden för att klara den framtida kompetensförsörjningen inom välfärden. Genom att använda kompetensen rätt kan resurser frigöras, nya arbetstillfällen kan skapas och kompetensförsörjningen kan breddas. En breddad kompetensförsörjning innebär att utlandsföddas kompetens och arbetsförmågan hos personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning tillvaratas samt att kön inte ska vara ett hinder för val av utbildning eller yrke. Fokus är flera vägar in i välfärden och strategin är en breddad kompetensförsörjning där fler får och kan bidra till den framtida välfärdens kvalitet och utveckling. Målet är en mer jämställd arbetsmarknad och ökad social delaktighet inom välfärden. En välfärd som har betydelse för oss alla som brukare, kunder, patienter, elever mm. Samverkan med statliga aktörer är avgörande för en utveckling av arbetssätt och organisation så att personer utanför arbetsmarknaden kan rustas för jobb i välfärdssektorn. Till exempel delas rehabiliteringsansvaret av flera huvudmän med olika uppdrag och regelsystem samt med olika ansvar. Försäkringskassan har ansvar för att samordna rehabiliteringsinsatser, men är inte utförare av dem. Kommuner ansvarar för social rehabilitering, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsoch rehabiliterande insatser för respektive anställda och arbetslösa. Hälso- och sjukvården ansvarar för att genomföra medicinisk rehabilitering. Frågor kring gränsdragningar och samverkan är centrala för att män och kvinnor ska få det stöd de behöver. Avsaknad av helhetssyn kan leda till att individer i behov av sammansatta insatser hamnar i rundgång mellan olika Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 3(16) Diarienummer 2015/00757 aktörer och framgången i rehabiliteringen uteblir eller blir kontraproduktiv. I arbetet med breddad kompetensförsörjning behöver fler strukturella och organisatoriska utmaningar identifieras. Dessutom behöver metoder, tillämpningar och arbetssätt som leder till en inkluderande arbetsmarknad. Att belysa, undersöka och utmana normer på utbildningssystemet och arbetsmarknaden kring t ex kön, funktionalitet och etnicitet är en strategi för att utforska möjligheten till fler vägar in. Välfärden regleras av lagstiftning som t ex Hälso- och sjukvårdslagen, Skollagen, Socialtjänstlagen. Dessa fastställer ett inkluderande samhälle. För att verksamheterna på bästa sett ska utformas utifrån brukarens, kundens, invånarens behov är det bra att inkludera dem, dvs deras erfarenhet och kunskap i verksamhetsutvecklingen. Arbetslivet ska vara attraktivt, hållbart och tillgängligt för alla i livets alla faser. Det handlar om att skapa arbetsplatser där människor ska kunna bidra med sin kompetens och erfarenhet oavsett funktionalitet, kön och etnicitet. Det sätt vi har byggt upp vår arbetsmarknad inom välfärdssektorn ställer höga krav på vissa yrkesgruppers kompetens och förmåga att lotsa andra mot arbete. SKL har exempelvis identifierat socialsekreterare som en viktig yrkesgrupp för detta. Inom yrkesgruppen blir det allt färre som har lång erfarenhet samtidigt som kompetensen inte förts över från de personer som arbetat länge med dessa frågor. Det behövs hållbarare strukturer, metoder och en stark kunskapsbas för att möta förväntningar, krav och situationer på ett professionellt sätt. Det finns ett tydligt behov av en gemensam ansats i arbetet med långsiktig kompetensförsörjning inom välfärdssektorn, då många aktörer redan är involverade men bristen på samordning gör det svårt att få till stånd strategiskt hållbara åtgärder. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har en given roll i utvecklingen av denna sektor. Här finns redan upparbetade arenor där SKL i samarbete med andra aktörer – t ex fackliga organisationer, utbildningsanordnare, samordningsförbund och myndigheter - arbetar för att åstadkomma strukturella förändringar. Av det skälet har SKL valt att ansöka om medel för att genomföra en förstudie för att: ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 1) Inventera kunskap och erfarenheter som identifierar och belyser de förutsättningar, möjligheter och hinder som arbetsgivare och medarbetare, potentiella medarbetare kan komma att möta när arbetets organisering förändras, arbetstillfällen utformas för en mer inkluderande arbetsmarknad och ett hållbart arbetsliv. Det kan exempelvis röra sig om utformning av anställningsavtal, krav på relevant utbildning och utbildningsmöjligheter, problem att skapa långsiktighet i anställningarna, samt samarbeten med fackförbund. Här ingår även transnationellt samarbete som verktyg. 2) Kartlägga arbetsmarknadspolitiska insatser samt möjligheter och eventuella brister med befintliga ”arbetsmarknadsverktyg” som t ex lönebidrag, trainee och arbetsplatsintroduktionsavtal. Kartläggningen ska beskriva de möjligheter som strategin att använda kompetensen rätt kan resultera i. Vad kan den innebära för hållbar arbetsmiljö, karriär- och andra utvecklingsmöjligheter? Kartläggningen ska även öka kunskapen och ge underlag för en strategisk diskussion om behovet av hur man kan utveckla den finansiella samordningens (FINSAM) roll i framtidens välfärd. 3) Identifiera olika mått och steg (metoder och arbetssätt) för ett hållbart arbetsliv och en inkluderande arbetsmarknad inom välfärdssektorn. Hur kan exempelvis socialsekreterarollen utvecklas så att det bättre möter de krav och förväntningar som finns och vad kan vi lära gentemot andra yrkesgrupper? Hur kan FINSAMs arbetssätt och organisering fylla ett syfte som komplement till myndigheternas ordinarie verksamheter? Här i ingår även att relatera våra svenska metoder och arbetssätt till ett internationellt perspektiv. Vad kan vi lära? Vilka goda exempel finns i andra länder? 4) Ta fram och förankra långsiktigt strategier för ett hållbart arbetsliv och kompetensförsörjning inom välfärdssektorn. Arbetet sker i nära samverkan med förstudiens samverkanspartners i syfte att bland annat överföra kunskap och metoder. Det ska bidra till en mer jämställd arbetsmarknad samt säkerställ att allas kompetens och möjligheter tas tillvara oavsett kön, etnicitet eller eventuella funktionsnedsättningar. Samverkan ska stimulera till sociala innovationsinsatser. Beskriv projektets problemanalys kopplad till de regionala/nationella utmaningar som finns i utlysningen. Kommuner och landsting står inför framtida rekryteringsutmaningar. Sammanlagt skulle 530 000 nya medarbetare behöva rekryteras fram till 2023. 150 000 av dessa i skola/förskolan, nästan lika många: 144 000 i omsorgen i kommunerna och 90 000 i hälsosjukvården, se rapporterna ”Så löser vi rekryteringsutmaningarna – en rapport om rekryteringsbehoven i förskola och skola, respektive i vård och omsorg. Pensionsavgångar står för två tredjedelar av rekryteringsbehovet (347 000) och nyrekryteringar till följd av ökade behov (181000) av välfärd när befolkningen växer och blir äldre står för den resterande tredjedelen. Arbetsgivarna har möjligheter att påverka den framtida kompetensförsörjningen genom att förändra och utveckla i arbetssätt, organisation och bemanning. En viktig pusselbit i det arbetet är att utveckla strategier för ett hållbart arbetsliv. Det handlar om att använda olika yrkesgruppers kompetens effektivare, låta fler anställda kvinnor och män jobba längre, fortsätta digitaliseringen av välfärdstjänsterna, skapa och visa karriärmöjligheter, underlätta för medarbetare att göra lönekarriär och att marknadsföra jobben mot nya grupper. Samtidigt som det finns en framtida rekryteringsutmaning finns grupper som står utanför arbetsmarknaden, många av dem har en sammansatt problematik. I gruppen ”särskilt utsatta” finns individer som inte avslutat sina gymnasiestudier, utomeuropeiskt födda, äldre 55-64 år samt personer med funktionsnedsättning, som medför nedsatt arbetsförmåga. Statistik från Arbetsförmedlingen visar att antalet personer i de utsatta grupperna ökat under de senaste åren, vilket stärker behovet av att hitta bra samverkanslösningar. Ofta behövs samverkan och stöd från flera aktörer, vilket ytterligare kan utvecklas. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 4(16) Diarienummer 2015/00757 För att få flera vägar in välfärden är avsikten är att utforska nya sätt att organisera arbetet, att skapa nya arbetstillfällen och förutsättningar för ett mer hållbart arbetsliv. Genom att använda medarbetarnas kompetens ”rätt” kan t ex arbetsuppgifter med andra kompetenskrav bli arbetsmöjligheter för personer som idag står utanför arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga är ca 55 %, att jämföras med 79 % för övrig befolkning. Den är högre för män än för kvinnor såväl bland personer med funktionsnedsättning som i befolkningen i stort. Män med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan har en sysselsättningsgrad på 59 %, motsvarande för kvinnor är 52 %. En oroande trend är att de ökade kraven på arbetsmarknaden försvårar övergångar från arbete med ekonomiskt stöd till osubventionerat arbete. Här finns en rekryteringspotential när arbetsgivare förmår att se kompetensen före en eventuell funktionsnedsättning och kan undanröja hinder för enskilda individer. Inom flera välfärdsyrken råder en snedfördelning mellan könen. I dag är färre än 10 procent av de anställda inom vården och omsorgen män. Inom skola/förskola är siffran 18 procent, i enbart förskolan tre. Men var tredje ung man kan tänka sig att jobba i sektorerna, enligt Ungdomsbarometern (2012). Det gäller att förändra bilden av att vissa yrken passar kvinnor eller män bäst. En jämnare könsfördelning skulle öka rekryteringspotentialen. En identifierad utmaning för att arbeta för en mindre könssegregerad arbetsmarknad är att arbetet måste göras på fler organisatoriska plan parallellt och av flera olika aktörer. Förutom huvudmännen är politiker, lärosäten, fackliga representanter/ skyddsombud och studie- och yrkesvägledare samt platsförmedlare/Arbetsförmedlingen viktiga aktörer att samverka med. Fokus är att etablera samarbetet, klargöra olika aktörers roller och ställningstagande, samt undanröja eventuella hinder inför en genomförandefas. Ca 4 % av Sveriges befolkning består av tredjelandsmedborgare. En av de större samhällsutmaningarna i Sverige är att bekämpa det utanförskap som många av dem fastnar i. Andelen tredjelandsmedborgare utanför arbetsmarknaden är högre än för andelen av resten av befolkningen. Detta gäller särskilt för skyddsbehövande och deras anhöriga, särskilt kvinnliga invandrare, under de första åren i landet. Enligt officiell statistik från 2012 var andelen sysselsatta av befolkningen (20-64 år) med två till fyra års uppehållstillstånd i Sverige 23,9 % för kvinnor (44,7 % för kvinnliga EU/EEC medborgare bosatta i Sverige) och till 42.6 % för män (54.2 % för manliga EU/EEC medborgare bosatta i Sverige). Andelen personer med eftergymnasial utbildning som är i arbete i nivå med sin utbildning är lägre för tredjelandsmedborgare (44,9 % för män och 52,3 % för kvinnor) än för inrikes födda (67,1 % för män och 73,5 % för kvinnor). En välfungerande matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande är central för landets kompetensförsörjning. Statliga insatser för att rusta individen för den svenska arbetsmarknaden får sannolikt liten effekt om insatserna inte samtidigt tar hänsyn till arbetsgivarnas behov. Det visar sig ofta att förutsättningarna för aktörer i enskilda kommuner att tillhandahålla ett tillräckligt brett utbud för de nyanlända många gånger är begränsat. Det gäller exempelvis olika former av yrkesinriktad svenska och samhällsorientering för olika språkgrupper. Det ställer i sin tur stora krav på regional samverkan. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Av samtliga personer med ekonomiskt bistånd blir en allt högre andel långtidsberoende av försörjningsstöd, då andra försörjningssystem många gånger har kvalificeringskrav som bygger på att den enskilde tidigare har haft ett arbete, ett exempel är a-kassan. År 2013 hade mellan 31 och 54 procent i GR :s kommuner och Göteborgs stadsdelar någon gång mottagit ekonomiskt bistånd 10–12 månader under året eller mer. Andelen av gruppen som mottagit bistånd nästan tre år var mellan 19 och 39 procent. Andelen personer som blir långtidsberoende är högre i GR-kommunerna än övriga landet, och även i jämförelser med Stockholms- och Malmöregionen. Det långvariga bidragsberoendet ställer helt andra krav på socialsekreterararbetet. Det handlar inte endast om att göra en riktig ekonomiskt utbetalning. Arbetets organisering för ett hållbart arbetsliv innehåller många komponenter. Det handlar t ex om att använda kompetensen rätt, nyttja tekniken, möjligheter till karriärutveckling, en god introduktion, möjlighet att lära och få stöd av dem med längre erfarenhet inom yrkesområdet. Under senare år har det uppstått en bemanningsproblematik inom socialtjänsten, det finns allt färre socialsekreterare med erfarenhet och kompetensen har ibland inte förts över från de personer som arbetat länge med dessa frågor. Det är svårt att rekrytera och att behålla personal. Då står behovet av kunskapsgrundade verktyg och insatser fram som allt viktigare. Tanken är att identifiera metoder och arbetssätt för ett mer hållbart arbetsliv samt utforska hur dessa ska kunna appliceras på andra yrkesgrupper. Utlysningens teman och utmaningar är politiskt förankrade uppdrag inom SKL och dess politiska beredningar. SKL kan nyttja befintliga nätverk och arenor för spridning och förankring. Genom SKL kan metoder, tillämpningar och arbetssätt pilottestas i olika delar av landet för att sedan samordnas och struktureras. Jämställdhetsintegrering kommer att vara en utgångspunkt i förstudien genom såväl könsuppdelat statistikunderlag som analys utifrån kön. Eventuella mönster utifrån kön och jämställdhetsproblem ska beaktas och hanteras. Det finns god erfarenhet inom landets kommuner och landsting av verksamhetsutveckling med jämställdhetsperspektiv, allt från satsningen ”Kommunerna och jämställdheten” på 90-talet till ”Program för hållbar jämställdhet”, HÅJ, 2008-2013. Denna kunskap och erfarenhet ska tillvaratas när jämställdhet integreras i förstudiens styrning, ledning och uppföljning. Vilka relevanta erfarenheter/kunskaper finns det inom området? När det gäller att skapa ett hållbart arbetsliv finns en lång tradition av att jobba partsgemensamt mellan SKL och de Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 5(16) Diarienummer 2015/00757 kollektivavtalsslutande parterna inom välfärden. Parterna äger föreningen Sunt arbetsliv som ger stöd inom kommun- och landstingssektorn för att göra arbetsplatser mer attraktiva, effektiva och långsiktigt hållbara. Sunt arbetsliv samlar in och sprider kunskaper om förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser. På deras webbplats www.suntarbetsliv.se finns bland annat artiklar från arbetsplatser, forskning i form av artiklar och rapporter med undersökningar och resultat samt konkreta verktyg som stöd i det lokala utvecklingsarbetet. Verktygen är skapade i samarbete mellan forskare, arbetsmiljöexperter och arbetsplatser inom kommun- och landstingssektorn. Via AFA försäkring finansierar parterna inom välfärdssektorn i forskning som ska bidra till att förebygga arbetsskador och sjukfrånvaro. De avsätter 50 miljoner om året till denna forskning. Denna kunskap och erfarenhet är en grund att utgå från för ett mer hållbart arbetsliv inom välfärden. På området breddad rekrytering har SKL sedan 2014 drivit frågan om fler män i förskolan (mer info. www.skl.se/ flermantillforskolan) som genom nationell och lokal samverkan identifierat utmaningar och vägar fram för att bredda rekryteringen till förskolan. Inom ramen för den insatsen togs bland annat en kunskapsöversikt fram med aktuell forskning på området, i samarbete med Mälardalens högskola, Förstudien kommer även att undersöka huruvida dessa förvärvade kunskaper, erfarenheter och metoder som satsningen fler män till förskolan har resulterat i är applicerbara på andra könssegregerade yrkesområden inom välfärden. Erfarenheter från insatsen kan även bidra till metodutveckling att belysa fler hindrande normer på arbetsplatser. FINSAM som samverkansmodell är utvecklad och förankrad i varierande grad hos huvudmännen; Kommuner, landsting, Försäkringskassa och Arbetsförmedling. De olika samordningsförbunden har varit igång olika länge, och eftersom det ofta är komplexa verksamheter och strukturer, behövs några år innan form och innehåll byggs upp och utvecklas. Den övergripande frågan i ett framtidsperspektiv är FINSAM:s roll i välfärdssamhället och hur det kan ges en starkare, kompletterande och mer strategisk roll. En utgångspunkt för förstudien är rapporten från Riksdagens socialförsäkringsutskott om uppföljning av den finansiella samordningen av rehabiliteringsinsatser . Integration är en viktig fråga för SKL och SKL:s medlemmar. Nyanlända är en viktig resurs för Sverige och för välfärdssektorn. SKL stödjer kommuner och landsting att utveckla sin verksamhet och att de ska få rätt förutsättningar från staten i sina insatser för nyanlända. Det handlar om bättre gemensam planering, kommunernas ersättningar, nya boendelösningar och anpassade insatser för utbildning och arbete. Ofta saknas ett nödvändigt samspel mellan olika politikområden, myndigheter och kommuner. Det finns många framgångsrika lokala projekt som arbetat för en inkluderande arbetsmarknad, inte minst inom ramarna för ESF, som kunskap och erfarenhet kommer att inhämtas från. Problemet har dock varit att det saknats en nationell mottagare som även kan åstadkomma en strategisk påverkan. SKL är en sådan mottagare och kommer i förstudien att beakta tidigare projekt och satsningar. Tillvägagångssätt Beskriv analys, planering och genomförande samt vad projektets syfte och mål i de olika faserna? Denna förstudie avser enbart en analys- och planeringsfas: 1/11 2015--30/6 2016 Syftet med denna förstudie är att ta fram underlag och strategier för långsiktig kompetensförsörjning inom välfärdssektorn samt förslag som stimulerar sociala innovationsinsatser och ett mer hållbart arbetsliv. Detta sker med hänsyn till de tre områdena integration av utlandsfödda, strategier att bryta könsstereotypa utbildnings- och yrkesval samt inkludering av personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Arbetet i förstudien ska bygga på en jämställdhetsanalys, som t ex 4 R-metoden, då det så när som genomgående framkommer skillnader mellan kvinnor och män som grupp, t ex sysselsättningsgrad och resursfördelning. En jämställdhetsanalys skapar förutsättningar för att i en genomförandefas kunna sätta mål och indikatorer för jämställdhet som är uppföljnings- och utvärderingsbara. Kvinnor och män ska ha samma makt och möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Projektmålet är att inventera kunskap och erfarenheter, kartlägga arbetsmarknadspolitiska insatser och möjligheter, identifiera och konkretisera insatser samt att ta fram och konkretisera strategier för breddad kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn. Arbetet med de fyra delmomenten i enlighet med förstudiemålet kommer ske parallellt under förstudietiden: 1) Inventera kunskap och erfarenheter som identifierar och belyser de förutsättningar, möjligheter och hinder som arbetsgivare och medarbetare, potentiella medarbetare kan komma att möta när arbetets organisering förändras, arbetstillfällen utformas för en mer inkluderande arbetsmarknad och ett hållbart arbetsliv. Det kan exempelvis röra sig om utformning av anställningsavtal, krav på relevant utbildning och utbildningsmöjligheter, problem att skapa långsiktighet i anställningarna, samt samarbeten med fackförbund. Här ingår även transnationellt samarbete som verktyg. 2) Kartlägga arbetsmarknadspolitiska insatser samt möjligheter och eventuella brister med befintliga ”arbetsmarknadsverktyg” som t ex lönebidrag, trainee och arbetsplatsintroduktionsavtal. Kartläggningen ska beskriva de möjligheter som strategin att använda kompetensen rätt kan resultera i. Vad kan den innebära för hållbar arbetsmiljö, karriär- och andra utvecklingsmöjligheter? Kartläggningen ska även öka kunskapen och ge underlag för en strategisk diskussion om behovet av hur man kan utveckla den finansiella samordningens (FINSAM) roll i framtidens välfärd. 3) Identifiera olika mått och steg (metoder och arbetssätt) för ett hållbart arbetsliv och en inkluderande arbetsmarknad inom Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 6(16) Diarienummer 2015/00757 välfärdssektorn. Hur kan exempelvis socialsekreterarollen utvecklas så att det bättre möter de krav och förväntningar som finns och vad kan vi lära gentemot andra yrkesgrupper? ? Hur kan FINSAMs arbetssätt och organisering fylla ett syfte som komplement till myndigheternas ordinarie verksamheter? Här i ingår även att relatera våra svenska metoder och arbetssätt till ett internationellt perspektiv. Vad kan vi lära? Vilka goda exempel finns i andra länder? 4) Ta fram och förankra långsiktigt strategier för ett hållbart arbetsliv och kompetensförsörjning inom välfärdssektorn. Arbetet sker i nära samverkan med förstudiens samverkanspartners i syfte att bland annat överföra kunskap och metoder. Det ska bidra till en mer jämställd arbetsmarknad samt säkerställ att allas kompetens och möjligheter tas tillvara oavsett kön, etnicitet eller eventuella funktionsnedsättningar. Samverkan ska stimulera till sociala innovationsinsatser. Tillvägagångssätt: • upprätta förstudieorganisation, styr- och projektgrupp, rekrytera kompetens och externa resurser samt budget och utförlig förstudieplan • säkerställa förstudieorganisation med styr- och projektmöten, dokumentation, uppföljning, ekonomisk redovisning • genomföra en kunskapsöversikt utifrån politiska, teoretiska och yrkespraktiska utgångspunkter och erfarenheter • genomgång och analys av tidigare insatser/projekt, dess resultat, metoder och arbetssätt • etablera samverkan med andra aktörer och intressenter • etablera transnationell samverkan • föra kontinuerlig dialog med samverkanspartners och andra intressenter • planera, genomföra och följa upp referensgruppsmöten. Här nyttja befintliga nätverk och samordningsförbund • planera, genomföra och följa upp workshops och fokusgrupper. Här vidga samarbetet för att stimulera social innovationer • planera och genomföra en konferens för förankring och dialog kring framkomna resultat och utmaningar • ta fram strategi för arbete med de horisontella principerna samt verkställa denna • sätta rutiner för uppföljning och utvärdering inför en eventuell genomförandefas • analysera och sammanställa förstudien • ta fram underlag för nya utlysningar för socialfondens programområden ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Beskriv målgrupp, samverkanspartner och intressenter och hur projektet kommer att involvera dessa i analys- och planeringsfas och genomförandefas. SKL är en relevant aktör som projektägare till utlysningen när det finns upparbetade kontakter och samarbeten med andra aktörer samt etablerade arenor för att åstadkomma strukturella förändringar. Olika aktörer kommer att involveras via styrgruppsarbete, referens- och fokusgrupper, workshops och genom en konferens i slutet av förstudietiden. Därtill sker en löpande dialog vid behov med relevanta aktörer. Målgrupp för förstudien är i första hand de aktörer som är engagerade i och har intresse av kompetensförsörjningsfrågor inom välfärdssektorn. Förstudiens leverans – de konkretiserade strategier som blir resultatet av det övriga kartläggningsarbetet – kommer på sikt bidra till förbättrade möjligheter för sysselsatta oavsett kön, etnicitet eller funktionsnedsättning att komma i arbete. • Samordningsförbund: Den finansiella samordningens (FINSAM) syfte är att stärka enskildas anknytning till arbetsmarknaden samt att stärka strukturer och arbetssätt för samordning, samverkan och samarbete mellan huvudmännen. Det är en del i ett skiftande utbud av välfärds- och rehabiliteringsinsatser som gemensamt behövs för att möta samhällsutmaningar och för att stötta individer i olika former av utsatthet. I dagsläget ingår 241 kommuner (av 290) och samtliga landsting tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, i totalt 80 samordningsförbund. Dessa har en egen styrelse där Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun/kommuner och landsting finns representerade. Ett omfattande nationellt samarbete finns och SKL har sedan starten för tio år sedan varit representerade både i det Nationella rådet och i den tillhörande arbetsgruppen. I det Nationella rådet sitter förutom de ovan nämnda huvudmännen även Socialstyrelsen. Syftet med rådet är att behandla frågor av gemensamt intresse, ge samverkan den legitimitet och förankring som är nödvändig. • Parterna inom välfärdssektorn, SKL samt de fackliga organisationerna: Svenska Kommunalarbetarförbundet, OFR Allmän Kommunal verksamhet, OFR Hälso- och sjukvård, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds samverkansråd, Akademikeralliansen och Sveriges läkarförbund. Kommunernas och Landstingens arbetsmiljöråd där samtliga parter ingår och kan nås är ett möjligt forum för samverkan inom ramen för förstudien. De centrala parterna uppgift är att stödja lokala lösningar och lyfta de frågor och dilemman som kräver strukturella förändringar eller lösningar på nationell nivå. De centrala parterna blir då en tydlig mottagare för dialog under förstudien och för förankring av förstudiens resultat samt inför en eventuell genomförande fas. I en kommande genomförandefas är de centrala parternas samsyn på utmaningar att hantera för ett mer inkluderande arbetsliv oavsett funktionalitet, bakgrund och kön en garant för att på sikt skapa hållbara gemensamma strukturer, metoder, tillämpningar och arbetssätt. • Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR): GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige tillsammans har dessa kommuner ca 970 000 invånare. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. De sociala och ekonomiska utmaningarna varierar mellan olika kommuner och mellan olika områden i dessa kommuner. I ett stort antal områden är arbetslösheten och bidragsberoendet dominerande. Samhällets stöd måste stärkas i dessa områden. Socialsekreterare främst inom försörjningsstödverksamheten möter dagligen samhälleliga utmaningar och människor i utanförskap, t ex barnfamiljer utan egen försörjning, människor med ohälsa som inte fångas upp av vården, personer i akuta bostadssituationer, de i svåra ekonomiska omständigheter m.m. Förhoppningen är att förstudien ska leda fram till ett samarbete och konkret utvecklingsarbete i ett antal GR-kommuner, men också i andra kommuner av likartad karaktär och problembilder. Det innebär att ett antal diskussioner och samtal under Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 7(16) Diarienummer 2015/00757 förstudien kommer att ske med flera kommuner i landet. • Riksförbundet (H)järnkoll: arbetar för att alla skall ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. Bakom riksförbundet (H)järnkoll står patient- brukar- och anhörigorganisationerna i NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk ohälsa. Deras ambassadörer kommer att delta i förstudien för att ge en bred och erfarenhetsbaserad bild av framgångs- och riskfaktorer i arbetet med att skapa ett inkluderande och icke-diskriminerande arbetsliv som passar alla, oavsett psykiskt funktionssätt. • Etableringen av nyanlända involverar en mängd aktörer – statliga, kommunala och privata aktörer samt aktörer från det civila samhället. Nedan nämns några: • Migrationsverket: prövar ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller ha svenskt medborgarskap och ansvarar för den asylsökande under tiden de väntar på besked i asylärende. • Arbetsförmedlingen: ansvarar sedan december 2010 för att samordna etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och är därför en central aktör vad gäller nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Är även en part i den finansiella samordningen. • Försäkringskassan är en part i den finansiella samordningen och en samverkanspart i ansökan, som lämnar definitivt besked om medverkan som medfinansiär först när GD-beslut föreligger. • Regionala kompetensplattformar: arenor för samverkan, kunskaps- och kompetensutveckling på regional nivå. Förstudien kommer att undersöka samt konkretisera på vilket sätt dessa kan involveras för att sprida den kunskap och de erfarenheter förstudien resulterar i, samt identifiera och konkretisera Regionala kompetensplattformarnas roll i en genomförandefas. • Universitet och högskolor: kontakter kommer tas för att erhålla stöd att kartlägga och analysera resultat av tidigare insatser inom förstudiens områden. Kontakt har redan etablerats med Södertörns högskola inom området funktionalitet. • Vård- och omsorgscollege: partsgemensamt samarbete på nationell, regional och lokal nivå mellan SKL, Kommunal, Vårdföretagarna, KFO och KFS. Tanken med Vård- och omsorgscollege är att arbetsgivare, fackförbund och utbildare tar ett gemensamt ansvar för utbildningen inom vård- och omsorgsgymnasierna i syfte att skapa en kvalitativ utbildning i linje med arbetsgivarnas behov. Ytterligare ett syfte är att öka intresset för utbildningen. I förstudien kommer vi att samarbeta med Vårdoch omsorgscollege då de deras målgrupper är viktiga för den framtida kompetensförsörjningen inom välfärden. • Plug In: en ESF-finansierad större satsning som syftar till att få ungdomar att fullfölja gymnasieutbildningen. Socialfondsprojektet Plug In:s målgrupp är en viktig medarbetarpotential för kommuner och landsting. De yrkesgrupper som arbetar för att minska ungdomars gymnasieavhopp, studie- och yrkesvägledare samt ungdoms- och elevcoacher är nyckelpersoner i ungdomars studie- och yrkesval. Dessa erfarenheter och möjliga kontaktytor är viktiga att ta vara på för kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn. Den finns en framgångsrik organisationsstruktur från lokal, regional till nationell nivå genom ESF-satsningen Plug IN. Här finns också upparbetade rutiner för administration och ekonomihantering som kommer att tillvaratas i denna förstudie och i en senare genomförande fas. Förstudien kommer omfatta en fördjupad analys i syfte att fånga in ytterligare intressenter och samarbetspartners på nationell nivå som är viktiga strategiska samarbetspartners i arbetet med kompetensförsörjningsfrågor. Här handlar det framför allt om transnationella samarbetspartners, se mer i stycket transnationell samverkan. Om målgrupp från programområde 2 planeras delta i projektet, beskriv hur detta ska planeras och genomföras. Hur ska anställda och ledning engageras i analys och planeringsarbetet? Första delfrågan är inte aktuell att besvara. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Svar på delfråga 2: I denna förstudie ingår ingen traditionell kompetensutveckling. De som kommer att engageras i förstudien är i första hand aktörer som arbetar med och har intresse av kompetensförsörjning inom välfärdssektorn. Dessa aktörer kommer att bjudas in och engageras på redan etablerade samverkansarenor där SKL är en part, samt i och med workshops, fokusgrupper och referensgrupper som genomförs inom ramarna för förstudien. Tanken är att denna samverkan med olika aktörer ska bidra till en bred kartläggning, insamlande av kunskap och exempel. En gemensam bild och förståelse av utmaningarna genom samverkan skapar goda förutsättningar för framtagandet av hållbara strategier och förslag på åtgärder. Därför krävs att frågan om en gemensam ansats är väl förankrad hos alla parter. Förstudieledningen kommer att delta i olika forum för att kunna bidra till intentionerna ovan. Riskanalys Analysera tänkbara risker i projektverksamheten som kan leda till att önskade resultat och effekter inte uppnås. Beskriv vad ni tänker göra om projektet inte når avsedda resultat och effekter eller inte når jämställdhet-, och tillgänglighetsmålet. Risk Åtgärd Inte hinna anställda kvalificerade projektmedarbetare med kort Att redan i samband med inlämnandet av förstudieansökan varsel konkretisera kravprofilen och efter besked från ESF påbörja rekryteringen. Förstudien blir inte klar i tid Säkerställ löpande att tids- och aktivitetsplanen följs Att förstudien tappar fokus Att nyttja processtöd via extern kompetens för kontinuerlig kvalitetssäkring Förstudien blir en inte efterfrågad sidoverksamhet Systematiskt följer upp, förankrar frågor i styrgruppen Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 8(16) Diarienummer 2015/00757 Risk Når inte upp till medfinansiering Åtgärd Månadsvis uppföljning av ekonomi, medfinansieringsgrad och regelbunden tim- och tidsredovisning. Könsblind, icke inkluderande analys Systematisk uppföljning av de horisontella principerna Att Vård- och omsorgscollege eventuella förstudie och vår Att SKL blir bryggan mellan de två förstudierna genom att förstudie dubbelarbetar och inte skapar samordningsvinster. finnas med i Vård- och omsorgscollege förstudies styr- och referensgrupp. Otillräcklig medfinansiering när t ex Försäkringskassans GD Förstudien tillämpar medfinansiering genom att SKL som behöver fatta beslut innan definitivt besked om medfinansiering. projektägare främst nyttjar egna interna medel. Större delen av budgeten är medfinansiering SKL. Bristande förankring samverkansaktörers enskilda Förstudieledningen bidrar med att legitimera förstudiens organisationer processer och dess resultat genom tydlig extern kommunikation, öppna dialogforum och andra former av workshops, referensgrupper Att beslut på förstudieansökan från ESF-myndigheten dröjer, att Att signalera att det är betydelsefullt med ett så snart besked deras berednings- och beslutsordning drar ut på tiden. som möjligt från ESF-myndigheten för att raskt kunna säkerställa relevant kompetens och därigenom säkerställa kvalitet i förstudien. De olika fyra delmomenten har svårigheter att hänga ihop som Styrgrupp och förstudieledaren säkerställer genom möten och en sammanhängande förstudie. dialoger med övriga projektmedarbetare att aktiviteter genomförs och rapporteras in enligt plan. Försäkringskassans medverkan förutsätter GD beslut Visa på att en samverkan i förstudien bygger på dialog, delaktighet och inflytande, vilket bör underlätta ett positivt besked från GD, Försäkringskassan. Mål Förväntande resultat och effekter av projektet. I utlysningen finns angivet vilka förväntade effekter projekten ska uppnå. Vilka resultat, det vill säga förändring på individ-, organisation och projektnivå krävs för att uppnå effekterna? a) Kartläggning och analys av kompetensförsörjning ur ett icke-diskrimineringsperspektiv b) Framtagna strategier bland annat utifrån ett hållbart och inkluderande arbetsliv c) Förslag som stimulerar sociala innovationsinsatser d) Ovan nämnda ska utgöra grund för nya utlysningar för socialfondens programområden Ovan fastställda mål bygger på samverkan mellan SKL och andra tidigare nämnda samverkanspartners och eventuellt andra aktörer. Respektive aktör bidrar genom att inom sin egen organisation förankra kunskaper, fakta och goda exempel. Fortsatt samverkan är en förutsättning för utvecklingsarbetet i en eventuell genomförandefas. Då först kan de framtagna strategierna få bäring genom fortsatta åtaganden och åtgärder. Förstudien kan inte ta ansvar för förankringsprocesser i de andra enskilda organisationerna men kan bidra med att legitimera och stabilisera sådana processer genom tydlig extern kommunikation, öppna forum och andra former av workshops. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Beskriv hur projektets verksamhet och metod kommer att leda till förväntade resultat och effekter. Vilka är mottagare av projektresultat? Ange metod och tidplan. Genom att dela upp förstudiens verksamhet i fyra olika delmoment och genomföra dem parallellt säkerställer vi att alla delar genomförs till sin helhet. De fyra momenten är de som tidigare nämnts i bakgrunden: 1) Inventera kunskap och erfarenheter 2) Kartlägga arbetsmarknadspolitiska insatser samt möjligheter och eventuella brister 3) Identifiera olika mått och steg (metoder och arbetssätt) 4) Ta fram och förankra långsiktigt hållbara strategier för ett mer hållbart arbetsliv och kompetensförsörjning inom välfärdssektorn Samtliga steg genomförs i nära dialog med olika aktörer, vilket i praktiken innebär att de blir informerade och delaktiga i genomgång av befintligt material, rapporter, undersökningar osv samt genom workshops, forum och dialogmöten. Vår förstudieorganisation med styrgrupp, samverkanspartners och referensgrupper kommer att bidra till tydlig styrning, förankring och efterfrågan av resultat. Här kommer vi att eftersträva en jämställd och bred representation för att spegla dem välfärden är till för och ett trovärdigt resultat. Detta borgar för att förstudiens upptäckter och leveranser kommer att vara relevanta för den framtida kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn. Referensgrupperna består av representanter från olika organisationer på nationell, regional och lokal nivå. Det resulterar i att förstudie får önskat genomslag över landet. Tidsplan: Första månaden, uppstart och planering: Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 9(16) Diarienummer 2015/00757 • • • • • Etablera förstudieorganisation (roller, ansvar, mandat) Uppstartsmöte arbetsgrupp och styrgrupp Starta upp samarbetet med samverkanspartners Sätta rutiner för administration, ekonomi, tidsredovisning etc Säkerställa strategi för arbete med de horisontella principerna Andra till sjätte månaden, genomförande av förstudien: • Genomföra litteraturstudier, genomgång av rapporter, • Etablera samarbeten med andra aktörer och intressenter • Etablera transnationell samverkan • Planera, genomföra och följa upp referensgruppsmöten, fokusgrupper, workshops • Analys och sammanställning av förstudien • Ta fram underlag för nya utlysningar för socialfondens programområden • Planera för att kommande ESF-satsningar blir utvärderingsbara • Konferens, förankring och dialog kring framkomna resultat och utmaningar Sjunde månaden, avslut: • Slutrapportering ESF, presentation av framkomna resultat, underlag och strategier. Genomgående under hela förstudieperioden: tidsrapportering till ESF, arbetsgruppsmöten, styrgruppsmöten och annan löpande dialog med samarbetspartners Mottagare av förstudiens resultat är samverkanspartners och andra intressenter. Även ESF-rådet är en mottagare av förstudieresultatet då de vill ha inspel inför nya utlysningar. Beskriv hur ni kommer att följa upp projektets resultat och effekter. I enlighet med utlysningens krav på uppföljning kommer förstudieledaren att ansvara för systematisk uppföljning och dokumentation under förstudieperioden. Kontinuerlig förankring och dialog med avseende på resultat och effekter sker med styrgruppen och andra samverkanspartners. Beskriv hur ni kommer att utvärdera projektets resultat och effekter. Ange tidplan och form för avrapportering. Ingen utvärdering under förstudien. Däremot kommer förstudien föreslå insatser för ett systematiskt sätt att planera och dokumentera för att skapa goda förutsättningar inför en eventuell genomförandefas, m.a.o. planera för att kommande ESFsatsningar blir utvärderingsbara. Integrerat arbete Hur kommer projektet att arbeta med tematisk fördjupning? Temat är Framtidens välfärd - kompetensförsörjning inom välfärdssektorn. Tanken är att förstudiens resultat ska kunna användas som inspel för kommande satsningar och projekt, både inom ESF, SKL och dess samverkanspartners. De aktiviteter som är planerade ligger i linje med utlysningens tema. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Jämställdhetsintegrering Förstudien ska ha jämställdhetsintegrering som utgångspunkt genom att ha såväl könsuppdelade statistikunderlag som analys utifrån kön för att upptäcka mönster och jämställdhetsproblem. Det finns erfarenhet inom landets kommuner och landsting av verksamhetsutveckling med jämställdhetsperspektiv, allt från satsningen ”Kommunerna och jämställdheten” på 90-talet till ”Program för hållbar jämställdhet”, HÅJ, 2008-2013. Denna kunskap och erfarenhet ska beaktas när jämställdhet integreras i förstudiens styrning, ledning och uppföljning. Strategier för att bryta könsstereotypa utbildnings- och yrkesval Kön inte ska vara ett hinder i val av yrke. Hur kan förvärvade metoder, tillämpningar och arbetssätt samordnas och struktureras för att synliggöra och motverka hindrande normer på arbetsmarknaden så att ungdomar, vuxna och äldre får möjlighet att välja yrke efter intresse och inte oreflekterat göra könstraditionella yrkesval? Idag är snedfördelningen stor i många välfärdsyrken. Dessutom leder en icke jämställd arbetsmarknad till att för få är med och bidrar till välfärden. Det är stort problem ur kompetensförsörjningssynpunkt att bara kunna rekrytera ur halva befolkningen. Förstudien ska dessutom undersöka huruvida förvärvade kunskaper, erfarenheter och metod som satsningen fler män till förskolan (mer info. www.skl.se/flermantillforskolan) har resulterat i är applicerbara på andra könssegregerade yrkesområden inom välfärden. Erfarenheter från insatsen kan även bidra till metodutveckling att belysa fler hindrande normer på arbetsplatser. Hur kan gemensamma och hållbara strukturer skapas för att tillvarata och sprida kunskap och erfarenhet till arbetsgivare och andra viktiga aktörer om hindrande normer (kring kön) som får konsekvenser för både kompetensförsörjning och arbetsmiljö, Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 10(16) Diarienummer 2015/00757 kvinnors och mäns makt och inflytande samt ekonomiskt jämställdhet. Inkludering av personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning Människor med funktionsnedsättning är ingen homogen grupp. För att bryta stigma, diskriminering och utanförskap i samband med psykisk ohälsa är fokus att hitta hållbara strukturer för erfarenhetsbaserad kunskap så att synen på psykisk sjukdom kan förändras och förutsättningarna för att delta i arbetslivet öka. Förstudien ska samla in en bred och erfarenhetsbaserad bild av framgångs- och riskfaktorer i arbetet med att skapa ett inkluderande och icke-diskriminerande arbetsliv som passar alla, oavsett psykiskt funktionssätt. Förstudien ska även omfatta en kartläggning över arbetsmarknadspolitiska insatser samt möjligheter och eventuella brister med befintliga ”arbetsmarknadsverktyg” i syfte att skapa långsiktiga och hållbara möjligheter för personer med funktionsnedsättning att behålla ett arbete. Det kan även röra sig om utformning av anställningsavtal, krav på relevant utbildning och utbildningsmöjligheter, problem att skapa långsiktighet i anställningarna, samt samarbeten med fackförbund. Integration av utlandsfödda Välfärdssektorn ska bli bättre på att ta tillvara nyanländas och utrikes föddes kompetenser och matcha målgruppen mot sektorns behov av kompetens. Nyanlända behöver snabbt synliggöra vad de kan bidra med i Sverige och matchas mot den svenska arbetsmarknaden. Det måste finnas vägar in och möjlighet att utvecklas och göra karriär. Förstudien ska identifiera hinder och möjligheter för att förbättra matchningen mot jobb i välfärdssektorn med syfte att öka sysselsättningsgraden för utrikes födda. Rent konkret innebär det bland annat att det ska tas fram en kunskapsöversikt för att belysa svårigheterna kring nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i välfärdssektorn och samtidigt peka ut framgångsfaktorer och insatser som erfarenhetsmässigt har visat sig stärka målgruppens möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Utveckla strategier för ett hållbart arbetsliv inom sektorn Förstudien ska utforska hur arbetet kan organiseras i syfte att skapa nya arbetstillfällen och förutsättningar så att de som står utanför arbetsmarknaden lättare kan ta sig in, stanna och utvecklas. Genom att använda medarbetarnas kompetens ”rätt” kan t ex arbetsuppgifter med andra kompetenskrav bli arbetsmöjligheter för personer som idag står utanför. En strategi är en breddad kompetensförsörjning. I det arbetet ska fler strukturella och organisatoriska utmaningar identifieras samt strategier tas fram för att åtgärda system och strukturer som motverkar utvecklingen av en inkluderande arbetsmarknad och ett hållbart arbetsliv. Förstudien ska även omfatta de möjligheter som strategin att använda kompetensen rätt kan resultera i. Vad kan den innebära för personalen avseende hållbar arbetsmiljö, karriär- och andra utvecklingsmöjligheter? För att konkretisera arbetet för ett hållbart arbetsliv kommer förstudien att delvis fokusera på socialsekreterare som arbetar i utsatta områden, dagligen möter samhälleliga utmaningar och människor i utanförskap. För att bättre nyttja deras kompetens och förebygga ohälsa ska förstudien bidra till att nya strukturerade metoder, arbetssätt och tillämpningar utvecklas. Stimulera till sociala innovationsinsatser ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Förstudien ska hitta hållbara strukturer för att tillvarata erfarenhetsbaserad kunskap i utformandet av arbetsmiljön. Innovativt samarbete kommer därför att genomföras tillsammans med stiftelsen (H)järnkoll. Förstudien ska dessutom genom transnationellt samarbete utifrån ett arbetsgivarperspektiv utforska nya angreppssätt och infallsvinklar i arbetet för en mer inkluderande arbetsmarknad och ett hållbart arbetsliv. Målet är att inhämta kunskap och utbyta erfarenheter som ett led i att utveckla innovativa metoder, antingen genom enstaka studiebesök eller som en början på ett längre samarbete. Se mer under rubriken transnationellt samarbete. Förstudien ska även öka kunskapen och ge underlag för en strategisk diskussion om behovet av hur man kan utveckla den finansiella samordningens roll i framtidens välfärd och hur detta kan göras. Finansiella samordningen är en social innovation och fokus är hur FINSAMs arena kan utvecklas för en mer resurseffektiv lokal samverkan. Fokus är samordningsförbundens strukturella roll i välfärdsarbetet, som komplement till andra samverkansformer. Målet är att konkretisera behoven av utveckling för att öka kvalitet, legitimitet och resurseffektivitet i förbundens verksamheter. Hur kommer projektet att arbeta med Hållbar utveckling (Ekologiskt)? Transnationellt samarbete Gemensamt ramverk Östersjösamarbete Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 11(16) Diarienummer 2015/00757 Ej aktuellt Andra former för transnationellt samarbete Det transnationella samarbetet kommer att ha två spår: 1) Hitta och inleda samverkan för att inhämta kunskap och erfarenheter av insatser för en mer inkluderande arbetsmarknad som verkar icke-diskriminerande utifrån en eller flera av våra områden; att bryta könsstereotypa utbildnings- och yrkesval, att inkludera personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning och integration av utlandsfödda. 2) Utbyta erfarenheter samt sprida de erfarenheter och den kunskap SKL har kring att bryta könsstereotypa utbildnings- och yrkesval. Det transnationella samarbetet i spår 1 utgörs främst av att söka efter nationella insatser och projekt i andra europeiska länder och undersöka huruvida de resultaten och erfarenheterna kan bidra i en svensk kontext. En del av detta arbete blir således att utforma en strategi för ett transnationellt samarbete som grund för ett kommande genomförandeprojekt. Det transnationella samarbetet i spår 2 utgår från erfarenheterna av SKL:s nationella och lokala arbete med att få fler män till förskolan. Målgruppen är relevanta aktörer som driver liknande utvecklingsarbete i andra EU-länder, där Storbritannien/Skottland (http://www. meninchildcare.co.uk/Scotand.htm) är identifierad som möjlig aktör att kontakta. Erfarenhetsutbyte skulle ge möjlighet att ge och få nya infallsvinklar på frågan om män som arbetstagare inom barnomsorgen, men även i en större kontext av möjliga insatser för att luckra upp könssegregeringen inom andra yrkesområden. Resursplanering Vilka aktiviteter i projektet ska finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden? Ej aktuellt. Vilka fysiska, personella och finansiella resurser krävs för att utföra projektets verksamhet och aktiviteter samt hur ni kommer att tidrapportera dessa? Ange även tid och aktivitetsplan. Motsvarande tre heltidstjänster som håller ihop de olika förstudieinriktningarna, samt en förstudiesamordnare på heltid, forskare som bidrar med kunskapsöversikter. Till förstudien kommer att knytas en ekonom med erfarenhet av ESF-projekt, som ansvarar för förstudiens redovisning och för att korrekta tidsredovisningar och annan ekonomisk redovisning inkommer till ESF. Lokaler för att genomföra workshops/fokusgrupper/referensgruppsmöten och motsvarande. Resurser för resor inom landet samt utlandsresor för transnationellt samarbete. Finansiella resurser- se budget. Beskriv projektpersonalens kompetens för att genomföra och administrera projektet? Det finns en gedigen kompetens och tidigare erfarenhet av att genomföra och administrera liknande projekt via genomförandet av projektet Plug In. På nationell nivå kommer personal som varit ansvariga för Plug In även vara involverade i förstudien Fler vägar in. För att möjliggöra uppdraget i och med förstudien kommer relevanta kompetenser att rekryteras bl. a förstudiekoordinator, två förstudiemedarbetare, ekonomi och administrativa funktioner. Inför en eventuell genomförandefas med utvecklat samarbete med /genomförande i regionala- och lokala projektorganisationer finns det på många håll en omfattande tidigare erfarenhet och kompetens av att agera som projektägare/projektintressent i extern finansierade projekt. Universitet, högskola eller motsvarande som kan genomföra en översikt över kunskapsområdet integration av utlandsfödda samt könsstereotypa utbildnings- och yrkesval i välfärdssektorn med ett problematiserande utifrån politiska, teoretiska och yrkespraktiska utgångspunkter och erfarenheter som ska fungera som underlag och motverka utanförskap i arbetslivet. För kunskapsöversikt över området funktionsnedsattas möjligheter till sysselsättning är kontakt redan etablerad med Södertörns högskola. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Två kvalificerad medarbetare på heltid planeras att anställas under förstudien. De ska ha mycket god kunskap om rehabiliteringsområdet, den finansiella samordningen respektive socialsekreterarens roll för en inkluderande arbetsmarknad. En förstudiekoordinator planeras att anställas på heltid under förstudien. Konsult som ska fungera som processtöd för kvalitetssäkring. Tre medarbetares kompetens som kommer att ingå i förstudien: Christin N. Granberg, född 700116 __________________________________________________________________ Arbetar på SKL sedan 2000 (tidigare Kommunförbundet), började som jämställdhetsexpert (2000-2005), höll i utbildningar i jämställdhetsintegrering, metodstöd och föreläsningar. har under den senaste tioårsperiod haft olika ansvarsområden, som t ex arbetsliv och hälsa, Växtkraft mål 3, sekreterare Förhandlingsdelegationen, Jobbar idag som utredare, kompetensförsörjning. 1998-2000 Projektledare gender mainstreaming, Länsarbetsnämnden i Jämtlands län 1997-1998 Platsförmedlare Arbetsförmedlingen Östersund Akademiska examina och studier 1997 Filosofie magisterexamen, sociologi med inriktning arbetsliv, organisation och personalarbete, Uppsala universitet, Duppsats: Läpparnas bekännelse, könsförståelsen inom polisen (D- uppsats titel) Anders Barane, född 1981-03-28. Arbetar på SKL sedan 2007 med arbetsgivarfrågor, främst inom personal- och kompetensförsörjning. Bland annat frågor som Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 12(16) Diarienummer 2015/00757 rör validering, yrkesintroduktion, integration och mångfald. Sitter i beredningsutskottet till Rådet för integration i arbetslivet och är SKL:s representant i Nationellt nätverk för validering och YA-delegationen. Akademiska examina och studier Bachelor i offentlig administration och ledning från Högskolan i Oslo. Elsa Mattsson född 850614 Arbetslivserfarenhet 2015 – Handläggare, SKL (Vikariat) Arbetsmiljö, jämställdhet, breddad rekrytering 2014 – Projektadministratör, SKL (Visstid) Breddad rekrytering, Fler män till förskolan 2012-2014 – Projektadministratör, Skolverket (Heltid) Kvalitetsutvecklingsarbete, jämställdhet i skolan 2012 – Webbassistent, Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen. (Visstid) Kommunikationsarbete, skola 2012 – Projektassistent, Kvinna till Kvinna (Deltid) Kommunikationsarbete, bistånd 2012 – Projektmedarbetare, Hållbar Jämställdhet, Stockholms Stad (Praktik) ESF-finansierat jämställdhetsarbete Utbildning 2009-2011 – Masterexamen i mångfaldsstudier (120 hp) Utbildning inom praktiskt antidiskrimineringsarbete utifrån diskrimineringsgrunderna inom svensk lagstiftning med fokus på jämställdhet, mångfald, likabehandling och tillgänglighet 2005-2008 – Kandidatexamen (180 hp) Ingår kulturantropologi, pedagogik, psykologi och franska. Vilka kompetenser kommer att upphandlas externt? Universitet, högskola eller motsvarande som kan genomföra en översikt över kunskapsområdet integration av utlandsfödda samt könsstereotypa utbildnings- och yrkesval i välfärdssektorn med ett problematiserande utifrån politiska, teoretiska och yrkespraktiska utgångspunkter och erfarenheter som ska fungera som underlag och motverka utanförskap i arbetslivet. Två kvalificerad medarbetare på heltid planeras att anställas under förstudien. De ska ha mycket god kunskap om rehabiliteringsområdet, den finansiella samordningen respektive socialsekreterarens roll för en inkluderande arbetsmarknad. En förstudiekoordinator planeras att anställas på heltid under förstudien. Konsult som ska fungera som processtöd för kvalitetssäkring. Hur säkerställer projektet att jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens finns hos projektpersonalen och samverkanspartner? SKL är en kunskaps- och expertorganisation och kommer under förstudien att tillvarata kompetenser från t ex programsatsningen Hållbar jämställdhet för att beakta att jämställdhet integreras i förstudiens styrning, ledning och uppföljning. En av medarbetarna i förstudiens har arbetat som jämställdhetsexpert, SKL, bl. a. hållit i utbildningar i jämställdhetsintegrering, metodstöd och föreläst i jämställdhetsfrågor ESFs upphandling för att bistå i Tillgänglighetskompetens kommer att nyttjas när den finns tillgänglig. Samarbetet med (H) järnkoll bidrar till att tillgänglighetsprincipen beaktas. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Vilka resurser behövs för uppföljning och utvärdering? Ansökan avser en förstudie vilken inte kräver någon utvärdering. Arbetet kommer dock kvalitetssäkras med interna redan befintliga resurser för att säkerställa att jämställdhets - och tillgänglighetsperspektivet samt icke diskriminering kan säkras. Arbetet kommer vidare väl dokumenteras för att kunna tjänstgöra som underlag inför en eventuell genomförandefas. Hur säkerställer projektet att utvärderaren har jämställdhets- samt tillgänglighetskompetens så att dessa perspektiv finns med i utvärderingens alla delar? Ansökan avser en förstudie vilken inte kräver någon utvärdering. Arbetet kommer dock ha med ett tydligt jämställdhetsperspektiv då all statistik ska vara könsuppdelad och anslyseras utifrån kön för att upptäcka eventuella jämställdhetsproblem som kan vara aktuella att åtgärda i en eventuell genomförandefas. Förstudien involverar t ex dem med psykisk ohälsa och tar vara på deras erfarenhetsbaserade kunskap för att skapa ett inkluderande och icke-diskriminerande arbetsliv som passar alla, oavsett psykiskt funktionssätt. Vilka resurser i projektet är kopplade till projektets verksamhet som finansieras enligt bestämmelserna för Europeiska Regionalfonden Ej aktuellt. Vi åberopar inte regionalfondsinsatser eller kombinerar med ERUF. Statsstöd Har stödsökande och någon eller några av stödmottagarna i detta projekt, vilken/vilka bedriver en ekonomisk verksamhet, mottagit statsstöd i enlighet med artiklarna 107-109 i EUF-fördraget eller stöd av mindre betydelse under innevarande och de två närmast föregående beskattningsåren. Ja Typ av stöd Nej Finansiär Annan finansiering Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Nej, Vi är en myndighet Summa Sid 13(16) Diarienummer 2015/00757 Har annan finansiering i form av offentligt stöd/EU-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Ja Nej Finansiär Typ av stöd Summa Kommer projektet generera intäkter? Ja Nej Beskriv vilken typ av intäkter som projektet att generera: Upphandling och kostnadseffektivitet Lyder stödsökande under LoU, lagen om offentlig upphandling? Vi är en upphandlande myndighet och följer LOU Beskriv Annat Hur kommer projektet att säkra att upphandling av varor och tjänster konkurrensutsätts så att kostnadseffektivitet uppnås? För att SKL ska uppfylla de krav som ställs i lagen om offentlig upphandling kommer vi att följa de rutiner som finns. När gränsen för direktupphandling på 505 800 kronor passeras tas kontakt med avdelningen för administration som har en anställd upphandlare. Upphandlingen genomförs sedan i samverkan mellan ansvariga för förstudien Framtidens välfärd och avdelningen för administration. Det handlar om att besluta om att en upphandling ska genomföras, besluta om tilldelning av vinnande leverantör och säkerställa att avtal tecknas. Vilka som är behöriga att ta besluten är beroende på omfattningen och framgår av SKLs beslutsordning. SKL följer riktlinjer för direktupphandling, dvs krav på dokumentation av upphandlingar vars värde överstiger 100 000 kronor i syfte att se till att upphandlande myndigheter tillämpar ett strategiskt förhållningssätt för offentlig upphandling, inte minst vid direktupphandling. Riktlinjerna syftar även till att säkerställa att myndigheten tillvaratar konkurrensen vid direktupphandlingar. Denna regel införs för att göra den upphandlande myndigheten uppmärksam på de inköp som genomförs i förbundet, samt att ge möjlighet att i efterhand följa upp hur upphandlingen har gått till och kunna samordna framtida inköp. Moms i projektet Är stödsökande skyldig att redovisa moms för projektets kostnader? Ja Nej Diversifierad Medfinansiering Beskriv hur projektet kommer att medfinansieras. Ange hur medfinansieringen säkerställts hos medfinansiärerna. Vid medfinansiering från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska CFAR nummer anges. Den större delen av medfinansieringen utgörs av att en medarbetare arbetar halvtid, en medarbetare 60% och en tredje medarbetare arbetar halvtid under två månader. ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Lista över medfinansiärer Organisationsnamn Sveriges Kommuner och Landsting Kontaktperson för projektet Caroline Olsson Telefon 08-452 74 55 Organisationsnamn Arbetsförmedlingen Kontaktperson för projektet Tomas Jeppsson Telefon 010-486 48 70 Organisationsnamn Försäkringskassan Kontaktperson för projektet Maria Björklund Telefon 010-116 1601 Organisationsnamn Socialstyrelsen Kontaktperson för projektet under dialog- namn ännu ej erhållits Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Organisations 222000-0315 nummer CFAR19272913 Nummer Organisations 202100-2114 nummer CFAR19070630 Nummer Organisations 202100-5521 nummer CFAR11280427 Nummer Organisations 202100-0555 nummer CFAR19014752 Nummer Sid 14(16) Diarienummer 2015/00757 Telefon 012-34567 Kompetensutveckling Lista över organisationer vars anställda och ideellt engagerade ska delta i kompetensutvecklingsinsatser Samverkansaktörer ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Lista över samverkansaktörer som inte har deltagare med i projektet. Organisationsnamn Göteborgsregionens Kommunalförbund Kontaktperson för projektet Elisabeth Beijer Telefon 031-335 51 94 Organisationsnamn Kommunernas och Landstingens arbetsmiljöråd Kontaktperson för projektet Eva Thulin Skantze (AMR saknar org. nr,här angivit SKLs) Telefon 070-5977638 Organisationsnamn Socialstyrelsen Kontaktperson för projektet Etableradkontakt namnsaknasännu Telefon 075-247 30 00 Organisationsnamn Försäkringskassan Kontaktperson för projektet Maria Björklund Telefon 010-116 1601 Organisationsnamn Vård och omsorgscollege Kontaktperson för projektet Cenita Zider Telefon 08-452 7624 Organisationsnamn Hjärnkoll Kontaktperson för projektet Madelene Wennberg Telefon 08-120 488 58 Organisationsnamn Arbetsförmedlingen Kontaktperson för projektet Tomas Jeppsson Telefon 010-486 48 70 Organisationsnamn Migrationsverket Kontaktperson för projektet Etableradkontakt namnsaknasännu Telefon 0771-235 235 Organisations 222000-0265 nummer Organisations 222000-0315 nummer Organisations 202100-0555 nummer Organisations 202100-5521 nummer Organisations 802464-0149 nummer Organisations 802490-8314 nummer Organisations 202100-2114 nummer Organisations 202100-2163 nummer Sammanfattning av projektet på svenska De framtida kompetensförsörjningsbehoven inom välfärdssektorn kopplas till den potential som finns när rekryteringsbasen breddas. På en inkluderande arbetsmarknad tas erfarenhet och kunskap tillvara så att verksamheterna på bästa sätt utformas utifrån brukarens, kundens, invånarens behov. Förstudien ska inventera och sammanställa kompetensförsörjningsbehoven inom den svenska välfärdssektorn och utifrån det utveckla strategier för att bemöta behoven och på sikt bidra till en mer inkluderande och jämställd arbetsmarknad där allas kompetens och möjligheter tas tillvara oavsett kön, etnicitet eller eventuella funktionsnedsättningar. Sammanfattning av projektet på engelska Meeting the future competency needs for the Swedish welfare sector is connected to the potential pool of personnel that becomes available when the recruitment base is expanded. In an inclusive labour market the knowledge and experience of all employees are put to use to meet the needs of users, patients, clients and citizens. The preliminary study will examine and document competency requirements for the welfare sector and develop strategies for meeting these requirements while contributing to a more inclusive and equal labour market that takes advantage of everyone´s competency and talents. Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 15(16) Diarienummer 2015/00757 ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Budgetöversikt Resurser i projektet Belopp Kostnader socialfonden 2 986 252 kr Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) 0 kr Summa kostnader 2 986 252 kr Avgår kontant medfinansiering 706 683 kr ESF-stöd 2 279 569 kr Offentligt bidrag i annat än pengar 55 076 kr Offentligt finansierad ersättning till deltagare 0 kr Offentliga kontanta medel tillförda projektet 0 kr Offentliga kontanta medel från projektägaren 706 683 kr Privata bidrag i annat än pengar 0 kr Privata kontanta medel tillförda projektet 0 kr Privata kontanta medel från projektägaren 0 kr Summa offentlig och privat medfinansiering 761 759 kr Summa total finansiering 3 041 328 kr ESF-stöd 74,95 % Budgeterad medfinansiering från projektet 25,05 % Krav på medfinansiering från projektet enligt utlysningen: 25,00 % Kostnader socialfonden (Analys- och planeringsfas) 2 986 252 kr Personal 1 803 697 kr Externa tjänster 747 000 kr Resor och logi 165 000 kr Ungas mobilitet 0 kr Utrustning och materiel 0 kr Indirekta kostnader 270 555 kr Intäkter 0 kr Kostnader socialfonden (Genomförandefas) 0 kr Personal 0 kr Externa tjänster 0 kr Resor och logi 0 kr Ungas mobilitet 0 kr Utrustning och materiel 0 kr Indirekta kostnader 0 kr Intäkter 0 kr Kostnader regionalfondskaraktär 0 kr Personal 0 kr Externa tjänster 0 kr Lokaler och administration 0 kr Resor och logi 0 kr Investeringar och utrustning 0 kr Indirekta kostnader 0 kr Intäkter 0 kr Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden Sid 16(16) Diarienummer 2015/00757 Offentlig medfinansiering Offentligt bidrag i annat än pengar 55 076 kr Personal 55 076 kr Externa tjänster 0 kr Resor och logi 0 kr Utrustning och materiel 0 kr Offentligt finansierad ersättning till deltagare 0 kr Deltagarersättning 0 kr Etableringsersättning 0 kr Offentliga kontanta medel tillförda projektet 0 kr Kontanta offentliga medel 0 kr Offentliga kontanta medel från projektägaren 706 683 kr Egeninsats 706 683 kr Privat medfinansiering 0 kr Personal 0 kr Externa tjänster 0 kr Resor och logi 0 kr Utrustning och materiel 0 kr Privata kontanta medel tillförda projektet 0 kr Kontanta privata medel 0 kr Privata kontanta medel från projektägaren 0 kr Egeninsats 0 kr Egeninsats enligt gruppundantagsförordning 0 kr ESF Ansökan om stöd 20140611 ver 1.021 Privata bidrag i annat än pengar Det här är ett projekt som medfinansieras av Europeiska unionen/Europeiska socialfonden
© Copyright 2024