Region Skånes Budget 2016

Region Skånes Budget 2016
med verksamhetsplan 2017–2018
RF 2015-xx-xx – 2015-xx-xx
Region Skånes budget 2016 med verksamhetsplan 2017–2018
Grafisk form: Lena Granell, Colloco Grafisk Form
Foto omslag: Xxxxxxxxx
Tryck: Xxxxxxxx. Upplaga 400 ex.
fo t o : © christiaa n d irksen , lars stra n d berg , co lo urb o x.co m
Innehåll
4
5
6
7
Skåne – livskvalitet i världsklass
Regionstyrelsens ordförande har ordet
Sammanfattning
Allmänna förutsättningar
Region skånes vision, verksamhetsidé, värdegrund och mål
Prioriteringar för planperioden 2016-2018
Strategikarta 2016–2018 – från vision till mål
9
Nöjda medborgare är Region Skånes
främsta mål
9
9
10
11
11
11
13
13
13
14
15
17
17
18
19
19
21
22
22
23
25
26
27
Alla medborgare ska känna delaktighet
Strategiskt arbete för social hållbarhet
Tillgänglighet och dialog bygger förtroende
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
God hälsa och livskvalitet för alla
Region Skåne skapar morgondagens välfärdstjänster
Strategi för kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården
Strategiskt läkemedelsarbete
En ökad jämlikhet i hälsa och livsvillkor
Tillgängligheten ska öka
Hög patientsäkerhet är prioriterad
Kunskapsstyrningen ska öka
Forskningen – en förutsättning för Skånes utveckling
Region Skåne bygger ”framtidens sjukvård”
Att vara en drivande utvecklingsaktör
Skåne erbjuder kultur med bredd och spets
Kraftsamling för fler jobb i Skåne
Skåne som Europas mest innovativa region 2020
Region Skånes upphandlingar ska påverka samhälls-
utvecklingen positivt
Gemensamt miljöstrategiskt arbete i Skåne
God infrastruktur är viktigt för ett sammanhållet Skåne
Med kollektivtrafiken skapas utveckling i Skåne
Skåne ska vara globalt attraktivt
29
Medarbetarna är Region Skånes
viktigaste resurs
29
29
29
Kompetenta, stolta och motiverade
medarbetare
Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare
Verksamhet och resultat i fokus
33
Region Skåne behöver en
långsiktigt stark ekonomi
33
33
34
34
36
37
37
38
38
Finansiella mål
Region skånes ekonomiska
förutsättningar 2016–2018
Ekonomiskt utgångsläge
Intäktsutveckling
Kostnadsutveckling
Resultatbudget
Budgeterad balanskravsberäkning
Kassaflödes- och balansbudget
Regionbidrag 2016
41
Region Skåne investerar för framtiden
41
44
44
44
45
Bygginvesteringar
Utrustningsinvesteringar inom hälso- och
sjukvårdssektorn
Kollektivtrafiknämnden
Regionstyrelsen
Investeringar, medfinansiering och förskottering
46
Regionfullmäktiges beslut
Bilagor
49
1. Resultatbudget
50
2. Kassaflödesbudget
51
3. Balansbudget
52
4. Regionbidrag
53
5. Tillgänglighetspaketet
55
6. Investeringsbudget
56
7. Region Skånes majoritetsägda bolag
58
8. Budgetprocessen och annan verksam­
hets­styrning
61
9. Uppföljning av strategikarta och
övergripande mål
Skåne – livskvalitet i världsklass
Region Skånes uppdrag är att främja hälsa, miljö och hållbar
tillväxt, tillhandahålla god hälso- och sjukvård, bra kommunikationer och i samverkan med andra aktörer skapa gynn­samma förutsättningar för näringsliv och kulturliv. Region
Skånes ansvar och arbete ska bidra till att förverkliga
visionen: Skåne – livskvalitet i världsklass.
Jämlik och tillgänglig hälso- och sjukvård är en förut­
sättning för att Skåne ska kunna fortsätta utvecklas positivt.
Arbetet för en bättre och mer tillgänglig sjukvård är prioriterat.
Den regionala utvecklingsstrategin ska genomföras i
samverkan med övriga samhällsaktörer. Skåne ska utvecklas
så att det blir än mer attraktivt för investerare, boende och
besökare. Ambitionen är att Skåne år 2020 ska vara fritt från
fossila bränslen och vara den mest innovativa regionen i
Europa. Den ekonomiska tillväxten ska vara hållbar, och den
är central för att finansiera den gemensamma välfärden.
Befolkningens hälsa, utbildning, miljöns tillstånd, graden
av jämställdhet och jämlikhet i samhället är exempel på
krite­rier som kan användas för att bedöma hur välfärden
utvecklas och hur hållbar tillväxten är.
Skånes utveckling är starkt kopplad till vad som sker i
vår omvärld. Genom att samarbeta med andra regioner
både i Sverige och i andra länder, vara aktiva i svenska och
europeiska samarbetsorganisationer samt i internationella
kontaktnät och relationer ökar vi våra möjligheter att möta
de utmaningar vi står inför.
Den flerkärniga ortstrukturen och närheten till naturen
skapar dynamik. I Skåne är storstaden granne med den lilla
byn; vacker natur och städernas puls finns ofta inom några
få minuters resa.
Tillsammans ger detta förutsättningar för livskvalitet i
världsklass.
foto: © jens olhss on
Xxxxxxxxx
Xxxxxxx
Henrik Fritzon (S)
Regionstyrelsens ordförande
5
Sammanfattning
Allmänna förutsättningar
• Region Skåne är en permanent region med ett uppdrag
att främja hållbarhet och tillväxt.
• Region Skåne ansvarar för att förse invånarna med god
sjukvård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen.
• Skåne har en ung och växande befolkning, samtidigt som
sysselsättning och produktivitet ligger under riksgenomsnittet. Skattekraften i Skåne är låg och behöver ökas.
• Skattemedlen ska användas effektivt utifrån en god
ekonomisk hushållning för att uppnå målet nöjda
medborgare.
• Budget och verksamhetsplan är det övergripande och
styrande dokumentet i Region Skåne och budgetdisciplin
ska råda.
Region Skånes vision, verksamhetsidé, värdegrund och mål
Vision
Övergripande mål
Skåne – livskvalitet i världsklass.
•
•
•
•
•
•
Verksamhetsidé
Region Skåne står för hälsa, hållbar utveckling, innovation,
tolerans och tillväxt.
Värdegrund
Nöjda medborgare.
En effektiv verksamhet med hög kvalitet.
En drivande utvecklingsaktör.
Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare.
Verksamhet och resultat i fokus.
Långsiktigt stark ekonomi.
• Välkomnande: Vi möter andra som vi själva vill bli
bemötta. Vi är öppna i sinnet och inbjuder till samarbete
och nya idéer.
• Drivande: Vi visar nyfikenhet och tar initiativ. Vi vill,
vågar och agerar. Vi tar ansvar och vill göra skillnad.
• Omtanke och respekt: Vi bryr oss om. Vi visar hänsyn till
våra med­människor och den omgivning vi lever i.
Prioriteringar för planperioden 2016–2018
• Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål.
• Skapa en stabil och långsiktig ekonomi för Region Skåne
under hela planperioden.
• Stärka och tydliggöra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i alla verksamheter.
• Effektivisera verksamheterna med särskilt fokus på
tillgänglighet, patientsäkerhet, kvalitet, förbättringar och
medborgar-/patientfokus.
• Förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården.
• Prioritering inom hälso- och sjukvården med inriktning
mot akutsjukvård, psykiatri, förlossningsvård, cancervård
och vården av äldre.
6
• Säkra nuvarande och framtida kompetensförsörjning och
stärka Region Skåne som en attraktiv arbetsgivare.
• Fortsätta arbetet utifrån den regionala utvecklingsstrategin och bättre använda kraften i Region Skånes verksamheter för tillväxt och innovation i Skåne.
• Kraftsamla för fler jobb i Skåne med särskilt fokus på
insatser för ungas inträde på arbetsmarknaden.
• Prioritera arbetet med Sverigeförhandlingen.
• Arbeta för att öka kvaliteten och punktligheten i den
skånska kollektivtrafiken.
• Stärka likarättsarbetet med särskilt fokus på att utveckla
det strategiska arbetet med jämställdhetsintegrering.
Strategikarta 2016–2018
– från vision till mål
Produktiviteten ska öka.
Människor ska bemötas
med respekt.
Bedriva en jämlik hälso- och
sjukvård.
Patienternas makt ska öka.
Kunskapsstyrningen ska öka.
Den upplevda tillgängligheten ska öka.
Tillgängligheten ska öka.
Patientsäkerheten ska
vara hög.
Den jämlika och jämställda
hälsan ska öka.
Medborgarnas makt ska öka.
Nöjda
medborgare
R
SP
Skåne ska vara Europas mest
innovativa region 2020.
T
EK
IVE
T
VER
KS
AM
En drivande
utvecklingsaktör
HE
TS
AR
KT
BO
PE
RG
RS
Samspelet mellan olika
samhällsaktörer, nationellt och
internationellt, ska öka.
Fritt från fossila
bränslen 2020.
IVET
MED
Den kliniska forskningen
ska öka.
Kultur ska synliggöras
för medborgarna inom
Region Skånes samtliga
verksamhetsområden.
PE
PE
Medborgarnas kännedom
om Region Skåne och dess
politiska ledning ska öka.
Medborgarnas kunskap
om/deltagande i kulturlivet
i Skåne ska öka.
En effektiv
verksamhet med
hög kvalitet
Förtroendet ska öka.
SKÅNE
– livskvalitet i
världsklass
T
Kompetenta,
stolta och motiverade
medarbetare
IVE
KT
PE
ER
SP
EK
PE
IP
RS
M
Finansieringsmål:
Investeringar i utrustning ska
självfinansieras till 100 procent.
Investeringar i fastigheter ska
självfinansieras till minst 50
procent. Investeringar i tåg och
bussar ska självfinansieras till
minst 40 procent.
NO
Långsiktigt stark
ekonomi
EKO
Resultatmål:
Region Skånes resultat ska över en
femårsperiod uppgå till minst två
procent av de samlade intäkterna från
skatt, kommunalekonomisk utjämning
och generella statliga bidrag.
Resultatet ska också årligen uppfylla
det lagstadgade balanskravet.
TIV
ET
MED
AR
T
BE
AR
Region Skåne ska vara en
attraktiv och konkurrenskraftig
arbetsgivare.
Verksamhet och
resultat i fokus
Ledarskapet ska vara gott
och chefer ska utveckla
verksamheten i dialog med
medarbetarna.
Region Skåne ska vara en
hälsofrämjande arbetsplats.
Samtliga verksamheter ska
arbeta strukturerat med
kompetensförsörjningsplaner
7
f oto: © jenn y brand t
Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål
Medborgarperspektivet
Nöjda medborgare
är Region Skånes främsta mål
Alla medborgare ska känna delaktighet
Skåne ska vara en öppen och välkomnande region, attraktiv
och tillgänglig för boende, företag och besökare. Medborgare och samarbetspartners ska kunna känna stort förtroende för Region Skåne. Verksamheterna finansieras i huvud­sak genom medborgarnas skattemedel och dessa ska användas
på bästa möjliga sätt. Kvaliteten i Region Skånes verksam­
heter ska vara god. Dialogen med medborgare, samarbetspartners och olika leverantörer ska fungera väl på alla nivåer.
Region Skåne ska vara den naturliga och samlande utvecklingsaktören i Skåne och ska verka för att Öresundsregionen
erbjuder hög livskvalitet och goda möjligheter för såväl
människor som företag. Företag ska välja etableringar i
Skåne framför andra regioner i norra Europa.
För Region Skåne är det viktigt att stärka kulturen,
civilsamhället och medborgarnas egenmakt för att skapa
social gemenskap, personlig utveckling och regional utveckling. Region Skåne ska bidra till ett Skåne där människor känner sig delaktiga i samhället och där engagemang
och deltagande uppmuntras. Region Skåne ska driva på
utvecklingen av ett hållbart Skåne, där klimatutmaningar
tas på allvar och en god folkhälsa står i centrum. Det är
avgörande för Skånes utveckling att aktörerna i regionen
samlas kring en gemensam riktning. Därför behöver
Region Skåne mobilisera handlingskraft kring målbilden i
den regionala utvecklingsstrategin ”Det öppna Skåne 2030”.
Öppenhet, god välfärd, omsorg om skatteintäkterna,
miljöarbete och hållbar ekonomisk tillväxt bidrar till målet
nöjda medborgare.
Strategiskt arbete för social hållbarhet
Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt
och dynamiskt samhälle. Nyckelfrågor är jämlikhet, jäm­ställdhet, mänskliga rättigheter, kultur, trygghet, demo­krati, rätten till egen försörjning och medborgarinflytande.
Befolk­ningens hälsa är viktig för utvecklingen av den sociala
håll­barheten. Faktorer som sysselsättning, utbildning,
bostäder, tillit, tolerans, sociala nätverk, kultur samt miljöoch klimatfrågor har stor betydelse för befolkningens hälsa.
En jämlik vård som är inriktad på hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbete stärker den sociala hållbar­
heten, både genom att bidra till en bättre folkhälsa och
genom att minska ojämlikheter i hälsa.
Region Skåne ska arbeta aktivt tillsammans med andra
samarbetspartners i regionen utifrån en gemensam målbild
och med gemensamma prioriteringar för att stärka den
sociala hållbarheten i Skåne. Med detta kan fokus riktas mot
bakomliggande faktorer som påverkar människors sociala
förutsättningar i livet. Därmed motverkas ojämlikheten i
hälsa. Ett socialt investeringsperspektiv ser sambandet
mellan effektivitet och jämlikhet och behovet av att förena
ekonomiska och sociala mål. Samverkan med andra samhälls­aktörer är av stor vikt för att gemensamt ta sig an Skånes
sociala och hälsomässiga utmaningar, där en jämlik hälsa
sätts i fokus. Formerna för Region Skånes sociala utvecklingsfond ska utvecklas i syfte att nå barn och ungdomar
i ett tidigt skede.
Region Skåne ska bidra till att fler kommer in på arbetsmarknaden, främst för att förbättra den enskildes situation,
men också för att stärka den långsiktiga skattekraften i
Skåne och för att få ekonomin att växa. Region Skåne
arbetar aktivt med att öppna fler vägar in på arbetsmark­
naden. Genom Jobbkommissionen samlas samtliga berörda
aktörer för att samordna insatserna och lyfta fram de goda
exemplen. En annan del är att göra Skåne attraktivt för
nyetablering av företag och att stödja befintligt näringsliv så
att det kan växa. Region Skånes verksamheter har öppnats
upp för praktik och sommarjobb liksom olika typer av
anställningar för dem som står längst från arbetsmarknaden.
De idéburna organisationerna i Skåne står för en betydelsefull del av demokratin och utgör en viktig del av samhälls­
utvecklingen. Den regionala överenskommelsen mellan
Region Skåne och den idéburna sektorn ska bidra till att öka
delaktigheten och minska utanförskapet. Dialog ska föras
med den idéburna sektorn, så att den ges förutsättningar att
delta i offentliga upphandlingar och/eller i nyare former av
samarbete såsom idéburet offentligt partnerskap (IOP).
Det ger mervärde till välfärden och ökar valfriheten. Syftet
är att skapa ett långsiktigt hållbart Skåne genom att stärka
samspelet mellan den offentliga och idéburna sektorn.
Kulturen är en annan viktig faktor för såväl den personliga utvecklingen som för möjligheterna till gemenskap och
att få nya perspektiv. Därför ska den ses som en hälsoresurs.
Region Skåne ska fortsätta att sprida kunskap om kultur och
kulturens betydelse för hälsan.
9
Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål
Medborgarperspektivet
fo to ©: T v Malin Lauterbach , T h peter brinch
Tillgänglighet och dialog bygger förtroende
Förtroendet för den offentligt finansierade verksamheten är
en av de viktigaste faktorerna för legitimitet och hållbarhet i
en politiskt styrd organisation. Viljan att solidariskt finansiera den offentliga verksamheten förutsätter att medborgarna
litar på att skattemedlen används på ett ansvarsfullt sätt.
För att kunna utveckla det demokratiska uppdraget är
en öppen dialog med medborgarna en grundförutsättning.
Region Skåne vill vara en öppen organisation, som är villig
10
att lära av medborgarna, och koppla detta till den politiska
beslutsprocessen. Ett sätt är att genomföra kontinuerliga
medborgardialoger och undersökningar såsom Skåne­
panelen, Sveriges största offentliga webbpanel.
» För att kunna bygga ett socialt hållbart Skåne är jämställdhet och jämlikhet nyckelfrågor. Medborgarna ska
behandlas likvärdigt. Att identifiera och undanröja hinder
är nödvändigt för att nå full delaktighet i samhället.
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
verksamhetsperspektivet
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
God hälsa och livskvalitet för alla
För att uppnå en god hälsa är det centralt att försöka
mini­mera bakomliggande faktorer som orsakar sjukdom
och samtidigt lyfta fram sådana faktorer som kan förbättra
människors hälsa. Därför löper folkhälsoarbetet som en
röd tråd genom hela Region Skånes verksamhet, från det
regionala utvecklingsuppdragets fokus på hållbar utveckling
till hälso- och sjukvårdens uppdrag.
Region Skåne arbetar för att skapa förutsättningar för en
god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälso­
arbete bidrar till långsiktiga positiva effekter på hälsan, inte
minst för de mest socioekonomiskt utsatta invånarna, och
ska stärka den sociala hållbarheten i Skåne samt minska
ojämlikheten i hälsa. Folkhälsoarbetet är tvärsektoriellt och
nya samverkansformer behöver utvecklas. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska vara en själv­klar del av skånsk hälso- och sjukvård och tandvård. Ett
systematiskt arbete med fokus på levnadsvanor och på att
uppmärksamma patientens levnadsvillkor genom person­
centrerad vård i samverkan med kommunerna och andra
samhällsaktörer är exempel på medel för att uppnå en mer
jämställd och jämlik hälsa.
Hälso- och sjukvårdens verksamheter ska fortsätta att
utveckla hälsofrämjande åtgärder genom att medverka i
utvecklingen av ny teknik och ny kunskap. Patientens makt
ska öka genom att vårdens tjänster alltmer utformas ur deras
perspektiv så att patienten efter egen förmåga ges möjlighet
att bidra till sin egen hälsa. Det är viktigt att peka på vilka
faktorer som stärker den egna hälsan. Genom att i än högre
grad erbjuda patientutbildningar, aktivt samverka med
brukarorganisationerna och fortsätta utvecklingen av
1177 Vårdguiden ökar människors möjlighet till egenvård.
Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska genomsyra
varje möte i hälso- och sjukvården. Primärvården är den
viktigaste arenan för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet.
Region Skåne
skapar morgondagens välfärdstjänster
Utveckling av informationsteknologi och digitalisering kommer fortsatt att erbjuda nya möjligheter till lösningar och
effektiviseringar för vård, kultur och miljö samt kommer att
påverka medborgarnas krav på Region Skånes verksamhet
och även ge möjligheter till nya arbetssätt. För att fullt ut
dra fördel av ny informationsteknologi krävs det att kompetensutvecklande insatser görs för medarbetarna och att nuvarande personalstruktur ses över för att motsvara framtidens
behov.
Utvecklingen mot att allt mer vård ges i hemmiljö
kommer sannolikt att gå än snabbare. En förutsättning för
att kunna erbjuda en större andel vård i hemmiljö är att
kompetensutvecklingsinsatser, såväl inom Region Skåne som
i de skånska kommunerna, görs och att ny teknologi tas i
bruk för att stödja en vård som är trygg och säker.
» Region Skåne ska fortsätta sitt arbete med att minska
riskbruk och missbruk av alkohol samt drogmissbruket
och med speciellt fokus på unga
» Region Skåne ska arbeta för att Skåne antar utmaningen
om ”Rökfritt Sverige 2025” och ”Tobacco Endgame
2025”
» Region Skåne ska fortsätta sitt aktiva arbete för att
förebygga och behandla övervikt och fetma hos barn
» Region Skåne ska tillsammans med skåneidrotten ta fram
ett idrottspolitiskt program.
Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska vara en
själv­klar del av skånsk hälso- och sjukvård och tandvård.
11
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
verksamhetsperspektivet
foto: © Malin Lauterbach
Vården ska bli mer individualiserad och personcentrerad. Ny teknologi, såsom e-tjänster och mobilteknisk utrustning, ska fortsätta att utvecklas.
För att till fullo utnyttja de nya möjligheter informationsteknologin skapar krävs att system och verktyg byggs för att
stödja och underlätta effektiva och patientnära arbetsprocesser. Region Skånes plattform för informationsteknologi för
bland annat journal- och dokumentationssystem måste
utvecklas. Systemen ska ha hög driftssäkerhet och IT-verk­
tygen ska kvalitetssäkras. Allt innovationsarbete bör sträva
efter att förenkla medarbetarnas arbete och öka patient­
säkerhet och patientdelaktighet. För att uppnå detta är medarbetarperspektivet centralt när nya system utvecklas och
upphandlas. Genom att skifta fokus från reguljär upphandling till innovations- och funktionsupphandling möjliggörs
att utifrån verksamhetens behov tillhandahålla nya varor,
funktioner och tjänster som bidrar till utvecklingen av
morgondagens hälso- och sjukvård. Försöken med e-journal
har slagit väl ut och gjort patienterna mer delaktiga i sin
behandling.
Verksamheterna inom hälso- och sjukvården arbetar med
att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja
patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Fritt vårdsökande och den i patientlagen skärpta informationsplikten är avgörande för att patienternas inflytande ska
öka. Vården ska bli mer individualiserad och personcentrerad. Ny teknologi, såsom e-tjänster och mobilteknisk
utrustning, ska fortsätta att utvecklas. Aktiv samverkan med
brukar- och anhörigorganisationerna är avgörande och
värdefullt för att bättre kunna anpassa vården så att patientens och närståendes inflytande ökar.
Det finns idag tekniska förutsättningar för hälso- och
sjukvården att erbjuda patienter och närstående möjlighet
att ta en mer aktiv del i sin vård och behandling. Fortsatt
satsning på e-hälsa ska underlätta och bidra till att hushålla
12
med vårdens resurser. Under 2016 kommer möjligheten till
videobesök att introduceras. E-hälsa kan frigöra tid för de
individer som har särskilt stora behov och/eller bristande
autonomi. Genom att göra det möjligt att boka samt omoch avboka tider online kan tillgängligheten till hälso- och
sjukvården öka. Det är viktigt att den tekniska utvecklingen
är likvärdig oavsett driftsform. E-hälsa ska också bidra till
en jämlik vård och hälsa samt till en personcentrerad vård
som utgår från individens behov och förutsättningar.
Flödet av remisser i sjukvården måste bli snabbare.
Arbetet med ett system med digitala remisser har redan
påbörjats men måste intensifieras. Under 2016 ska ett nytt
digitalt remissystem vara infört.
En utredning om enhetstaxa ska startas för att förenkla
och minska den administrativa hanteringen av patientav­
gifterna i den öppna vården.
Digital incheckning är en lösning som sparar tid och
resurser för vårdens medarbetare. I stället kan mer tid ägnas
åt att hjälpa och behandla patienterna som därmed får en
bättre tillgänglighet till vården. Manuell betjäning kommer
dock att fortsätta att vara ett alternativ för dem som önskar
och behöver.
» E-hälsan ska utvecklas genom att bredda möjligheten att
boka, av- och omboka tider online
» Ett system med digital självincheckning ska byggas ut
under 2016
» En utredning om att införa ett system med enhetstaxa
i den idag avgiftsbelagda öppna vården ska inledas
» Under 2016 ska ett system med digitala remisser och
svar införas.
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
verksamhetsperspektivet
Strategi för kvalitetsutveckling
i hälso- och sjukvården
Region Skånes verksamhetsfilosofi ska vara att systematiskt
och ständigt förbättra verksamheten utifrån patienternas
behov. I detta arbete är det viktigt att ta tillvara medarbetarnas erfarenheter och synpunkter. Ett gott och lyssnade ledarskap och en bra arbetsmiljö är förutsättningar för personalinflytande och långsiktig kompetensförsörjning. Med­­arbet­ar­nas engagemang är nyckeln till framgång. Chefers förmåga
att stimulera medarbetarnas drivkrafter är en viktig del i
förbättringsarbetet. Utbildning om systematiskt förbättrings­arbete ska erbjudas chefer och medarbetare. Minskad
admini­stration, modern produktionsstyrning och systematisk spridning av goda resultat ska stå i centrum. Systematiskt förbättringsarbete som genomsyrar hela organisationen
skapar kraft och förutsättningar för en skånsk hälso- och
sjukvård där patienterna får rätt vård, av rätt kvalitet, på rätt
nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt och till rätt kostnad.
Region Skåne står inför viktiga utmaningar i hälso- och
sjukvården. Tillgängligheten, kvaliteten och patientsäker­
heten ska öka och den höga kostnadsökningstakten måste
brytas. Samtidigt sker en snabb utveckling som utmanar
invanda rutiner och teknologier: medicinsk utrustning i
hemmet, vårdproduktion i hemmet, automatiserad diagnostik med mera. För att uppnå bättre hälsa, god ekonomisk
hushållning och nöjda invånare krävs ett långsiktigt arbete.
Systematiskt förbättringsarbete som en integrerad del av
allas arbete kan frigöra tid och eliminera kvalitetsbristkostnader och därmed leda till ökad kvalitet och patientsäkerhet.
Flera förbättringsområden finns. Nationella undersökningar
visar att en av tio patienter drabbas av skador under vård­
tiden på sjukhus. I genomsnitt upptas en av tio vårddagar på
en medicinklinik av patienter som vårdas för läkemedelsfel.
Vidare kan prioritering av administrativa krav, förbättrat
IT-stöd, arbetsfördelning mellan olika yrkesgrupper och
optimering av bemanning utifrån patienternas behov leda
till en effektivare användning av medarbetarnas tid.
En strategisk plan för förbättringsarbete i Region Skåne
ska tas fram under 2015. Planen syftar till att frigöra och
förbättra tillgängligheten, omvårdnaden och den medicinska
kvaliteten och samtidigt öka kostnadseffektiveten
För att uppnå en effektiv hälso- och sjukvård ska insatser
genomföras så att vården ges på rätt vårdnivå, i rimlig tid
och är patientsäker.
det regionala läkemedelsarbetet med kunskapsstyrning och
ekonomisk styrning inneburit att följsamheten till riktlinjer
och medvetenheten om rationella val inom läkemedelsom­
rådet har ökat. Det gynnar Skånes invånare. De nu ökande
läkemedelskostnaderna beror till stor del på introduktion av
nya och effektiva läkemedel som är väsentliga för en modern
sjukvård. Utveckling av nya effektiva läkemedel i kombination med förbättrade diagnostikmöjligheter kan på sikt leda
till minskade kostnader för samhället och ses som en inves­te­ring, inte bara i hälsa utan också för en god social och
ekonomisk utveckling.
» Arbetet för en rationell läkemedelsanvändning ska
fortsätta utifrån ny läkemedelsstrategi för Region Skåne
under 2016.
En ökad jämlikhet i hälsa och livsvillkor
För att bidra till ökad jämlikhet i hälsan måste hälso- och
sjukvården vara jämlik, tillgänglig, säker, hälsofrämjande,
patientfokuserad, kunskapsbaserad och effektiv. En jämlik
vård förutsätter att vården ser olikheterna mellan individer
och deras olika behov och förväntningar och bemöter alla
individer på ett respektfullt och jämställt sätt. Vården måste
samtidigt arbeta med att identifiera och motverka omotiverade skillnader i tillgång till vård eller behandlingsformer
mellan kvinnor och män. Därför bör jämställdhetsperspektivet integreras på ett tydligare sätt i den skånska sjukvården.
All hälso- och sjukvård ska ges med respekt för alla
människors lika värde och för den enskilda människans
värdighet. Fokus på prevention har varit starkt bidragande
till ökad jämlikhet i hälsa och den inriktningen måste
fortsatt vara en självklar del i framtida riktlinjer och
vårdprogram. För ökad jämlik och likvärdig vård krävs att
» En strategisk plan för förbättringsarbete ska utarbetas
och implementeras
» Arbetet med att utveckla vårdkedjor mellan kommunal
hemsjukvård, primärvård och sjukhus inklusive förstärkning av läkarstöd i hemsjukvården ska fortsatt vara i
fokus.
Strategiskt läkemedelsarbete
En rätt och rationell användning av läkemedel bidrar till
bättre hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet. I Skåne har
En rätt och rationell användning av läkemedel bidrar till bättre hälsa,
funktionsförmåga och livskvalitet.
13
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
verksamhetsperspektivet
ytterligare regionala vårdprogram och riktlinjer tas fram,
implementeras och följs upp. Indikatorer som mäter patient­nyttan och medicinsk kvalitet ska fortsätta att utvecklas.
Vården måste aktivt arbeta med att identifiera omotiverade
skillnader och åtgärda dessa. Även fortsatt utveckling av
nationella kvalitetsregistren är viktigt för uppföljning av
jämlik vård.
En jämlik och jämställd hälsa förutsätter också ett aktivt
arbete på alla områden. Ett aktivt arbete ska göras för att
stärka mödrahälsovården, förlossningsvården och kvinnosjukvården. Det nyinrättade Kunskapscentret för kvinnohälsa har en viktig roll i utvecklingen av nya riktlinjer för
att vården ska bedrivas enligt bästa tillgängliga kunskap.
Blivande föräldrar ska kunna känna sig trygga med tillgängligheten och kapaciteten i förlossningsvården.
Munhälsan hos skåningarna är generellt god men ojäm­likt fördelad. Särskilt fokus behöver läggas på att minska den
ojämlika tandhälsan. Arbetet med att stärka det förebyggande
arbetet inom barn- och ungdomstandvården kommer att
fortsätta. Riktade insatser inom specifika områden är viktig.
» Omotiverade skillnader i vård och behandling ska
identifieras och åtgärdas
» Arbetet med att utveckla kvinno- och förlossnings­vården
ska fortsätta
» Vårdprogram inom kvinnors hälsa och regionala rikt­
linjer för endometrios ska ligga till grund för insatser för
förbättrat omhändertagande.
Psykisk ohälsa
Den psykiska ohälsan i befolkningen ökar. Levnadsför­
hållandena för personer med psykisk ohälsa ska förbättras
och attityderna i befolkningen till psykisk ohälsa ska bli
bättre. För att möta den ökade psykiska ohälsan, framför allt
avseende unga, där ökningen av psykisk ohälsa är särskilt
märkbar, ska arbetet med suicidprevention och sjukvård för
personer med psykisk och/eller intellektuell funktions­
nedsättning utvecklas. Den första vårdinstans som möter
personer med psykisk ohälsa är ofta primärvården eller
annan somatisk vård. För att få en god sammanhållen vård
är ett nära samarbete mellan primärvård, somatisk sjukvård,
psykiatrisk sjukvård, kommunal verksamhet och andra
samhällsaktörer av största betydelse.
De stora skillnaderna i medellivslängd för gruppen med
långvarig allvarlig psykisk ohälsa ska minska genom ökat
fokus på deras somatiska hälsotillstånd. Hälso- och sjuk­
vården ska fortsätta att göra satsningar inom ramen för den
strategiska planen för psykiatri avseende bland annat
bero­endevården och självskadebeteende. Region Skåne ska
tillhandahålla en likvärdig psykiatrisk vård i Skåne och
utveckla arbetet i linje med psykiatriöverenskommelsen och
förnyade nationella riktlinjer inom området missbruk och
beroende. Särskild vikt ska läggas på bemötande, tydlig
uppföljning av tvångsåtgärder och hur den kliniska forskningen ska stärkas.
14
» Utveckla så kallade första linjen-mottagningar inom
psykiatrin och förstärk föräldrastödet
» Utveckla det suicidpreventiva arbetet
» Tillgängligheten till psykiatrin ska förbättras, med
särskilt fokus på områdena missbruk, självskadevård,
suicidprevention och neuropsykiatri
» Kliniska prövningar med Naloxon nässpray ska starta
» Under 2016 ska en uppdaterad strategisk plan för
psykiatrisk vård arbetas fram.
Tillgängligheten ska öka
Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården är
ett prioriterat område. Ingen patient ska behöva vänta
oskälig tid på vårdinsatser som behövs för diagnostik och
behandling. Hälso- och sjukvården står inför väsentliga
utmaningar där olika och innovativa lösningar behövs.
Situationen inom akutsjukvården ska genomlysas och
aktiviteter/åtgärder identifieras för att nå en optimal vård
i det akuta skedet och för att kunna erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna.
Öppna vårdformer ska erbjudas i ökad utsträckning och
vårdcentralen ska vara medborgarens naturliga förstahandsval. Tillgänglighet har emellertid många dimensioner och
ska därför ses ur ett brett perspektiv. Införandet av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården är ett sätt att
förbättra tillgängligheten, liksom att erbjuda nya digitala
lösningar till patienter som kan och önskar ansvara för mer
vård själva. Detta leder såväl till större autonomi som till
ökad tillgänglighet. Det frigör även resurser vilket kortar
köer. Informationen om vårdens utbud ska vara lätt att hitta
och enkel att förstå. Även detta ökar tillgängligheten.
Patienten ska vara utgångspunkten för hur vården
organiseras. Omhändertagandet ska ske samlat och på rätt
vårdnivå så att resurserna används på bästa sätt. För att öka
tillgängligheten till planerad vård och säkra att personer
med störst vårdbehov prioriteras ska patientflödena i Region
Skåne genomlysas.
Skånes sjukvård ska hålla hög kvalitet och ges efter behov.
Patienter med de största vårdbehoven ska prioriteras först.
Sjukvårdens organisation ska vara utformad för såväl god
tillgänglighet som hög produktion och obrutna vårdkedjor.
Samspelet mellan basal vård, specialistvård och den mest
högspecialiserade vården är centralt. Villkoren för utbildning, fortbildning och forskning måste vara goda. Hur de
nyligen införda specialistvårdvalen har påverkat förutsättningarna för det ovan diskuterade är inte helt genomlyst.
Som ett led i att tillgodose samhällets tjänster på lika
villkor ska Region Skånes vårdcentraler och sjukhus
inventeras utifrån ett fysiskt tillgänglighetsperspektiv.
» Patientflödena i Region Skåne ska genomlysas och
åtgärder identifieras för att öka tillgängligheten till
planerad vård med särskilt fokus på personer med stort
vårdbehov
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
verksamhetsperspektivet
» Tillgängligheten via ”1177 Vårdguidens e-tjänster” och
via telefon till primärvården ska förbättras
» Den inledda utvärderingen av vårdvalen i specialistsjukvården ska fortsätta, med fokus på kvalitet, tillgänglighet,
jämlik vård, kostnader och sammanhållna vårdkedjor
» För att uppnå god tillgänglighet och hög kvalitet i cancersjukvården ska arbetet utifrån den regionala cancerplanen
fortsätta
» För att uppnå god tillgänglighet och hög kvalitet ska
arbetet med den palliativa handlingsplanen fortsätta
» Region Skåne ska inventera vårdcentraler och sjukhus
utifrån ett fysiskt tillgänglighetsperspektiv och uppdatera
resultaten i Tillgänglighetsdatabasen.
Hög patientsäkerhet är prioriterad
» Fler läkemedelsgenomgångar ska genomföras, särskilt
med inriktning mot äldre patienter
» Arbetet med handlingsplaner för att minska trycksår och
undvikbara vårdrelaterade infektioner i Region Skåne ska
fortsätta.
Stärk akutsjukvården
I Region Skåne bedrivs akutsjukvård av god kvalitet.
Kompetensen att handlägga allvarliga sjukdomsfall och
svåra trauma är hög men behöver fortsätta utvecklas utifrån
aktuella inriktningsförslag från Socialstyrelsen. Samtidigt är
arbetsbelastningen stor på akutmottagningarna och antalet
sökande patienter ökar. Akutsjukvården ska därför ses över
och förbättringsområden identifieras för att ytterligare höja
fo to: © christiaan d irksen
Patientsäkerheten är av allra högsta prioritet. Åtskilliga
aktiviteter inom varierande områden pågår kontinuerligt
för att stärka patientsäkerheten. Aktiviteterna riktas till
att förebygga vårdskador inom identifierade riskområden.
I Region Skåne råder en nollvision gällande vårdskador.
Arbetet med att minska trycksår och undvikbara vård­­rela­terade infektioner ska fortsätta.
En god arbetsmiljö är en av förutsättningarna för en
säker vård som gynnar både patienter och personal.
Säker läkemedelsbehandling är en viktig patientsäker-
hetsfråga. Antalet patienter inom slutenvård som får
utskrivningsinformation ska öka. Läkemedelsgenomgångar
ska öka såväl inom slutenvård som i primärvård. Detta är
viktiga strategier för att antalet läkemedelsorsakade inläggningar på sjukhus ska minska. Utöver detta ska även följ­samheten till regionens riktlinjer för antibiotikaanvändning
öka för att uppnå en mer rationell och långsiktigt hållbar
läkemedelsanvändning. I syfte att öka kunskapsstödet och
läkemedelssäkerheten i samband med ordination av läke­
medel till barn ska arbetet inom detta område intensifieras.
Patienten ska vara utgångspunkten för hur vården organiseras. Omhändertagandet ska ske samlat och på rätt vårdnivå så att
resurserna används på bästa sätt.
15
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
fo to: © christiaan d irkse n
verksamhetsperspektivet
Skåningarna lever allt längre och andelen äldre
ökar i befolkningen.
Ett aktivt arbete ska göras för att stärka mödrahälsovården, förlossningsvården
och kvinnosjukvården.
vårdkvaliteten och säkra en god arbetsmiljö för medarbetarna. I den genomlysning som påbörjats 2015 ska hela
vårdkedjan, det vill säga egenvård, hemsjukvård, primärvård, prehospital sjukvård, akutmottagning och slutenvård
inklusive tillgången på slutenvårdplatser beaktas.
» Akutsjukvården ska ses över och åtgärder identifieras
för att förbättra vårdkvaliteten och arbetsmiljön på
akut­mottagningarna
» Arbetet med att skapa fler disponibla vårdplatser ska
prioriteras.
» Inställelsetiderna i ambulanssjukvården ska förbättras.
Patientnära vårdtjänster
Region Skåne ska utveckla konceptet servicevärdar som en
del i arbetet med kompetensmixplanering. Syftet är att
fri­göra tid från vårdpersonalen genom att införa en ny
yrkesroll, servicevärd, som kan utföra serviceuppgifter som
identifierats som möjliga att avlasta vårdpersonalen med.
Övriga förväntande effekter är bland annat ökad patientnöjdhet, minskning av vårdrelaterade infektioner och en
ökad professionalisering i hanteringen av måltider.
Bättre vård för Skånes äldre
Skåningarna lever allt längre och andelen äldre ökar i
befolkningen. Med det växer vård- och omsorgsbehovet, inte
minst för gruppen mest sjuka äldre med flera olika diagnoser
och täta kontakter med sjukvården. De demografiska
förändringarna ställer stora krav på förnyelse av arbetssätt
och samverkan mellan olika vård- och omsorgsgivare, såväl
mellan öppenvård och slutenvård som mellan Region Skåne
och kommunerna. Målsättningen ska vara att ge Skånes
16
äldre en god, sammanhållen och personcentrerad vård och
omsorg som ökar livskvaliteten och förebygger ohälsa. Det
kommande sjukvårdsavtalet med kommunerna ska utformas
så att det är patientens behov som står i fokus, oavsett vilken
aktör som finansierar och utför insatserna. Patientperspek­
tivet ska vara rådande.
Ett viktigt område är att minska undvikbara inläggningar
och återinläggningar men också att i högre utsträckning
kunna erbjuda direktinläggning för äldre i behov av sjuk­husvård. För att stödja multisjuka patienter, såväl äldre som
yngre, med omfattande och täta kontakter med sjukvården
ska en utredning inledas rörande hur systemet med fasta
vårdkontakter kan utvecklas. Äldremottagningarna i
primärvården ska värnas och utvecklas. Även förstärkning av
läkarstöd till kommunal hemsjukvård och anpassad vård för
äldre inom slutenvården är väsentliga åtgärder för att kunna
erbjuda en tillgänglig och god vård till de mest sköra äldre.
» En utredning ska inledas om hur ett system med fasta
vårdkontakter kan utvecklas, genom exempelvis vårdlotsar
» Tillgängligheten inom primärvården ska öka. Detta
gäller särskilt för de äldre vars vård omfattas av det nya
Hälso- och sjukvårdsavtalet
» En strategisk plan och vårdprogram för patienter med
demens ska implementeras.
Familjecentraler och ungdomsmottagningar
Familjecentralerna är viktiga för att utifrån familjens
situation främja en god hälsa hos barn och föräldrar. De
fungerar som en hälsofrämjande och förebyggande mötesplats. Verksamheten bygger på samverkan mellan ett flertal
parter för att samordna insatserna inom hälsa, undervisning
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
verksamhetsperspektivet
och socialt stöd. Erfarenhet har visat att ju tidigare stöd­
åtgärder sätts in, desto bättre resultat ger det för alla
inblandade. Enligt den policy som finns framtagen av
Region Skåne ska familjecentralerna erbjuda förebyggande
barnhälsovård, mödrahälsovård, öppen förskola och social
rådgivning.
Ungdomsmottagningen är ofta den sjukvårdinstans som
ungdomarna och unga vuxna först vänder sig till. Tillgängligheten till en ungdomsmottagning är därför viktig för att
tidigt fånga upp ungdomar och unga vuxna som till exempel
lider av eller befinner sig i riskzonen för att utveckla psykisk
ohälsa.
» Region Skåne ska fortsätta att arbeta mot målet att minst
en familjecentral ska finnas i varje kommun, om ekonomin så tillåter
» Ungdomsmottagningarnas öppettider ska anpassas bättre
till ungdomarnas skolgång, arbete och fritids­vanor
» Arbetet med att stärka kompetensen kring psykisk ohälsa
på ungdomsmottagningarna ska fortsätta.
Region Skånes samverkan med medicinska fakulteten
vid Lunds universitet behöver öka. Forskningen behöver
integreras bättre i hela hälso- och sjukvården. Incitamentsstrukturen kommer att tydliggöras och forskningen ska
implementeras under året. En ny strategisk handlingsplan
för forskning inom hälso- och sjukvården har tagits fram
och ska implementeras med början 2016.
För att utveckla den psykiatriska vården behöver forskningen stärkas. Det nyinrättade Vetenskapscentrum för
klinisk psykiatri ska bygga upp sin verksamhet i nära
samverkan med sjukvården, akademin och andra aktörer.
Forskningen som bedrivs i Region Skåne och dess resultat
ska synliggöras för att stimulera fler, särskilt unga, att forska
och öka intresset för att delta i forskningsstudier, inte minst
studier med klinisk koppling.
Förutsättningarna att bedriva kliniska studier och
kliniska prövningar inom ramen för hälso- och sjukvården
ska förbättras. Det ska finnas en tydlig ingång till Region
Skånes verksamhet, en snabb hanteringsprocess, ett kvali­
Kunskapsstyrningen ska öka
Kunskapsstyrning innebär att beslut ska utgå från bästa
tillgängliga kunskap. Det gäller såväl om det handlar om
enskilda patientmöten som investeringar eller organisa­
toriska förändringar. Det är viktigt att stimulera och skapa
förutsättningar för att ny kunskap kan inhämtas, utvecklas
och användas. Det ska finnas en transparent prioriteringsprocess som tar hänsyn till nytta, behov, etik och kostnadseffektivitet. Nya metoder och behandlingar ska införas på
ett ordnat sätt. Behandlingar som inte är validerade ska
avvecklas.
Genom Region Skånes breda uppdrag inom hälso- och
sjukvård och det regionala utvecklingsuppdraget finns unika
möjligheter att skapa bra förutsättningar för goda forskningsmiljöer. Region Skåne ska utveckla sin starka forsknings- och innovationsfrämjande infrastruktur som bättre
ska kunna användas av såväl den egna verksamheten som av
forskare vid universitet och högskolor samt av näringslivet.
Arbetet med att stärka samverkan inom hela Skåne ska
fortsatt prioriteras.
Utifrån den regionala utvecklingsstrategin och innovationsstrategierna har en Life Science-strategi tagits fram i
bred samverkan med flera parter, inklusive näringslivet.
Region Skåne ska vidareutveckla sin infrastruktur för att
Skåne ska bli än mer attraktivt för etablering av interna­
tionella toppforskare samt global läkemedels-, biotech- ­
och medtechindustri.
När forskning, utbildning och klinisk verksamhet bedrivs
integrerat kan forskningsresultaten snabbare omsättas i
klinisk praxis och i den utbildning som bedrivs inom
hälso- och sjukvården.
fo to: © lars stran dberg
Forskningen – en förutsättning
för Skånes utveckling
Forskningen som bedrivs i Region Skåne och dess resultat ska
synliggöras för att stimulera fler, särskilt unga, att forska och öka
intresset för att delta i forskningsstudier.
17
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
verksamhetsperspektivet
Utveckla rikssjukvården
Vid Skånes universitetsjukhus bedrivs rikssjukvård inom
flera områden. Rikssjukvård kräver särskilt stora resurser och
högspecialiserad kompetens och koncentreras i enlighet med
det till några få sjukhus i landet per område. Vad som
definieras som, och vilka landsting som får bedriva, rikssjukvård beslutas av Rikssjukvårdsnämnden. Universitetssjukhusen konkurrerar om rikssjukvårdsuppdragen, och för
att kunna bevara, rekrytera och förstärka den höga kompetens som rikssjukvårdsuppdragen kräver måste Region
Skånes verksamheter hålla mycket god kvalitet och vara
ledande inom sitt område.
» Region Skåne ska ha som målsättning att behålla
rikssjukvården på befintliga områden samt erhålla fler
uppdrag, bland annat inom cancersatsningen
Region Skåne bygger ”Framtidens sjukvård”
ficerat prövningsarbete och ökade möjligheter för verksamheten att bedriva kliniska studier. Region Skånes kliniska
prövningsenhet ska utvecklas och kompetensutveckling för
forskningssjuksköterskor och annan relevant personal ska
genomföras.
Arbetet med att kvalitetsäkra Region Skånes Biobank ska
fortgå liksom Region Skånes deltagande i unika forskningssatsningar såsom ”Scapis” för hjärt-kärlsjukdomar och
lungsjukdomar och ”Big 3” för kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungcancer och hjärt-kärlsjukdomar. Satsningarna syftar bland annat till att försöka finna gemensamma
mönster i de olika sjukdomsmekanismerna och på så sätt få
fram nya läkemedel och nya behandlingar.
Arbetet med att ta fram ett system som på ett integritetssäkrat sätt kopplar ihop olika datakällor såsom biobanker,
epidemiologiska register och journalsystem, fördjupas under
2016. Därigenom kommer data att kunna tas tillvara
optimalt för hälso- och sjukvården, forskning och utveckling
av innovationer.
Till detta etableras testbäddar för att idéer och produkter
inom bland annat informationsteknologi ska kunna testas i
en verklighetstrogen och säker sjukvårdsmiljö. Ambitionen
är att Skåne ska etableras som en nod för mobil hälsa och
sjukvårdens digitalisering. Region Skåne kommer att arbeta
med innovativa upphandlingar och vara referent för idéer
och produkter som har testats och visat sig vara av god
kvalitet.
Region Skåne verkar tillsammans med akademin för
att skapa förutsättningar för den egna forskningen att få
tillgång till forskningsanläggningarna Max IV och ESS.
Målet är att materialforskningen ska kompletteras med
applikationer riktade till medicinsk forskning.
» Region Skåne ska fortsatt förbättra förutsättningarna
för kliniska studier och kliniska prövningar
» Region Skåne ska stödja utvecklingen av en nationell
testbädd inom området mobil hälsa.
18
Skåne har en relativt gynnsam befolkningsutveckling och
befolkningen förväntas öka med 8,1 procent fram till 2023.
Antalet äldre och yngre personer ökar. och andelen äldre
över 80 år kommer 2024 att vara över 5,8 procent. Det är de
äldre är som har störst behov av vård. Förutom den medicinska och tekniska utvecklingen, introduceras nya digitala
lösningar som kommer att få betydelse för behandling och
för kontakt med patienter och anhöriga.
Vården kommer att ske på ett helt nytt sätt, på distans,
i patientens hem och i olika former av sjukvårdsinrättningar/
sjukhus. En allt mer avancerad och komplex vård kräver
moderna sjukhusbyggnader. Utformningen av sjukvårds­
miljöer är viktig och forskning visar att den kan bidra till
läkandet.
Region Skåne har beslutat att ta fram en långsiktig plan
för hur vården i hela Skåne ska utvecklas till 2030. Under de
kommande åren gör Region Skåne stora investeringar i
utveckling och modernisering av sjukhusen i Helsingborg,
Lund, Malmö och Ängelholm. Målet är vård av god kvalitet
och bra arbetsmiljö, och sjukhus som är väl rustade att möta
framtidens krav.
Skånes stora sjukhus är till stor del byggda på 1960- och
70-talen. Miljöerna är slitna och tungarbetade och fungerar
inte alltid för den alltmer tekniskt avancerade vården. När
nya lösningar nu planeras och byggs, är patientsäkerheten
överordnad. Viktigt är också effektivitet, det fysiska
rummets betydelse, kommunikationer samt social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Utformningen ska också vara
anpassad för att kunna möta nya arbetssätt och innovationer,
även sådana som det idag inte går att förutse.
En del äldre och unika byggnader på sjukhusområdena
representerar ett viktigt kulturarv. Det kommer att byggas
mycket nytt, men ett antal befintliga fastigheter kommer
också att byggas om. I samband med detta behöver en del
gamla byggnader rivas.
Mängden stora byggnadsprojekt i Region Skåne kräver
ett omfattande samarbete där alla förvaltningar inom
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
verksamhetsperspektivet
Under de kommande åren gör Region Skåne stora investeringar i utveckling och modernisering av sjukhusen i
Helsingborg, Lund, Malmö och Ängelholm.
Region Skåne är delaktiga. Universitet och högskola måste
involveras, liksom sjukvårdshuvudmännen i Södra sjukvårdsregionen.
Region Skåne vill skapa de bästa förutsättningarna för
både vård, forskning och utbildning, där patienten och
medborgaren är i fokus och alltid känner sig välkommen.
För att få så bra effekt som möjligt av utvecklingen och
moderniseringen av sjukhusområdena, behöver vården och
serviceverksamheterna utvecklas i samklang, vad gäller
processer och arbetskultur.
Läs mer om investeringarna i avsnittet om ekonomi.
Att vara en drivande utvecklingsaktör
Region Skåne har ett regionalt utvecklingsuppdrag att
tillsammans med andra aktörer verka för en hållbar utveckling, ett förbättrat näringslivsklimat och hög sysselsättningsgrad.
Skånes utveckling är starkt kopplad till samspelet med
omvärlden. Det finns idag i Europa en växande insikt om att
samarbete över nationsgränserna är viktigt för regional och
lokal utveckling samt för att stärka Europa globalt. Skåne
är även en del av en gränsregion med en europeisk storstadsregion och Nordens största arbetsmarknad. Det ger stora
möjligheter men ställer även höga krav på samarbete. För en
fungerande sammanhållning krävs gemensamma strategier
och målsättningar kring exempelvis infrastruktur, kollektivtrafik och arbetsmarknad.
I Skåne finns flera andra aktörer som arbetar med
utvecklingsfrågor, bland annat kommuner, myndigheter,
näringsliv, idéburen sektor och lärosäten. Den regionala
utvecklingsstrategin är utgångspunkten som alla aktörer
ställer sig bakom och arbetar efter. Med ett aktivt arbete för
att stärka arbetsmarknaden, utveckla infrastrukturen och
kollektivtrafiken samt stimulera innovations- och forskningssektorn växer sig Skåne starkt. Genom ett levande
kulturliv, en god samhällsservice och bra kommunikationer
blir Skåne attraktivt.
Region Skåne är en aktiv part i olika projekt och sam­
arbeten och har under lång tid byggt upp relationer både
inom Sverige och internationellt. I många fall är internationellt samarbete en förutsättning för att få tillgång till
medfinansiering till utvecklingsarbete från EU:s fonder och
program. Det gäller såväl gränsöverskridande territoriella
samarbetsprogram (Interreg) som sektorsprogram. Även de
regionala strukturfondsprogrammen ger möjlighet till
medfinansiering av internationellt utbyte.
Skåne erbjuder kultur med bredd och spets
Kulturens roll och betydelse för människor och samhälle
handlar i grunden om demokrati, yttrandefrihet och
samhörighet. Ett rikt kulturliv fungerar som en värdemätare
på hur välmående ett samhälle är och skapar utvecklingskraft hos människor och samhälle. Region Skåne arbetar i
enlighet med den kulturplan som tagits fram i samverkan
med kommuner och kulturliv.
I Skåne finns en mängd kulturaktörer av varierande
storlek och inriktning: kommunerna med sina bibliotek och
sitt stöd till det lokala kulturlivet, de stora institutionerna,
de fria grupperna, enskilda konstnärer och kulturaktörer,
folkbildning och föreningsliv. Alla dessa aktörer behövs för
att utveckla Skåne som attraktiv region. Region Skåne ska
arbeta för att stödja ett rikt konst- och kulturliv med både
19
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
verksamhetsperspektivet
fo to : © Malin Lauterbach
foto: © ina alm
Konst och kultur berikar och utvecklar barns och ungas liv och deras rätt till kultur i olika former är ett högt prioriterat mål
i Region Skånes kulturpolitik.
bredd och spets samt med hög grad av tillgänglighet.
Region Skåne ger därför olika typer av ekonomiska bidrag
till professionella kulturaktörer som bedriver verksamhet av
regional och nationell betydelse. Region Skåne ska arbeta för
att stärka samspelet mellan kulturlivets olika delar över hela
Skåne. Men Region Skåne behöver också stimulera samspelet mellan kultursektorn och andra samhällsområden såsom
hälso- och sjukvård, skola, arbets- och näringsliv.
Konst och kultur berikar och utvecklar barns och ungas
liv och deras rätt till kultur i olika former är ett högt
prioriterat mål i Region Skånes kulturpolitik.
Medborgarnas tillgång till kultur ska öka. Folkbildningen i Skåne utgör en viktig del i arbetet med att tillgängliggöra kulturen. I arbetet med att långsiktigt stärka social
hållbarhet och öka medborgarnas delaktighet kan olika
samarbeten mellan folkhögskolor, studieförbund, kultur­
institutioner och läsfrämjande aktörer utgöra viktiga bygg­stenar. Det är insatser som fortsatt ska stärkas. Folkhög­
skolorna är en resurs för Skåne. De öppnar dörrar som
kanske tidigare har varit stängda. Region Skåne vill därför
fördjupa och tydliggöra samarbetet genom inrättandet av en
regional samverkansplattform. Region Skåne behöver också
utveckla insatser riktade till nationella minoriteter och medborgare med utländsk bakgrund. Parallellt med insatserna
för att öka samspelet mellan olika kulturaktörer, behöver
digitaliseringen främjas för att öka tillgången till kultur i
hela Skåne.
20
Filmsektorn är ett viktigt och växande utvecklingsområde för Skåne, såväl kulturpolitiskt som näringspolitiskt.
Filmområdet står i samspel med flera samhällssektorer och
attraherar i sina olika former i allt större utsträckning Skånes
unga.
De kulturella och kreativa näringarna är viktiga för flera
utvecklingsområden som innovation, besöksnäring, design
och boendemiljö. Region Skåne bedriver ett framgångsrikt
arbete för att utveckla stödet till dessa näringar. Det gäller
inte minst internationella samarbeten inom ramen för EU.
Region Skåne ska värna och lyfta fram Skånes rika
kulturmiljöer och naturområden som en del av Skånes unika
tillgångar. Skånes varierande landskap med möjligheter till
naturupplevelser utgör attraktiva besöksmål och är en viktig
del av Region Skånes turismutbud.
» Tillgängligheten till kultur och kulturutövande ska öka,
exempelvis genom möjligheterna med IT och digitalisering
» Region Skåne ska stimulera samverkan mellan kultur­
sektorn och andra samhällsområden såsom hälso- och
sjukvård, skola, arbets- och näringsliv
» Samverkan med de skånska folkhögskolorna ska öka och
en regional samverkansplattform tas fram.
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
verksamhetsperspektivet
Kraftsamling för fler jobb i Skåne
Skåne har varit framgångsrikt när det gäller att skapa nya
jobb de senaste åren. Samtidigt har befolkningen i Skåne
ökat kraftigt, vilket innebär att sysselsättningsgraden endast
har ökat marginellt. Sysselsättningsgraden på 74,4 procent
för åldrarna 20–64 år (inklusive Öresundspendlare) för­väntas ligga på samma nivå framöver. Sysselsättnings­
tillväxten förväntas alltså inte vara stark nog för att öka
sysselsättningsgraden. Den låga förvärvsgraden kan inte
förklaras med Skånes befolkningsstruktur, utan måste
härledas till utbildningsnivån. En relativt hög andel av
befolkningen har inte gymnasiekompetens medan en
relativt låg andel har längre eftergymnasial utbildning.
Prognosen för Skånes arbetsmarknad pekar på ett ökat
behov av personal med utbildning inom teknik, vård och
skola – samtidigt som det förväntas uppstå brist på utbildad
personal inom just dessa områden. Prognosen är alltså att
det även fortsättningsvis kommer att vara matchningsproblem på arbetsmarknaden i Skåne, varför det är nödvändigt
med fortsatta insatser. Vi behöver i högre grad matcha rätt
kompetens med efterfrågan på arbetskraft som arbetsmarknaden har behov av. Inte minst måste vägarna till utbildning
bli fler och mer flexibla.
En del av Skånes tillväxtpotential ligger i hur väl regionen
drar nytta av det geografiska läget och utvecklar samarbeten
med grannregionerna. Region Skåne ska främja kompetensutveckling och förnyelse inom näringslivet och offentlig
sektor. Förmågan att attrahera företag, studenter och
investeringar är viktigt för ett starkt Skåne. För att säkra
kompetensförsörjningen och utvecklingen i regionen har
arbetet med att bygga upp och etablera en regional kompetensplattform och utnyttja satsningen ”Teknikcollege Skåne”
stärkts.
En viktig och framgångsrik insats för att förstärka
kompetensförsörjningen har skett genom samarbetet inom
ramen för Kompetenssamverkan Skåne. Med koppling till
detta har projektet Skånes Kompetensförsörjning startat
med finansiering från Tillväxtverket (TVV). För att stärka
kompetensförsörjningen i Skåne och öka integrationen på
arbetsmarknaden måste valideringen av utländska examina
gå snabbare med bibehållen kvalitet.
Arbetsmarknadsregionerna blir allt större och mindre
beroende av kommungränser. Region Skåne ser till hela den
skånska arbetsmarknaden i ett utvecklingsperspektiv och det
vore naturligt att en del av det idag statliga ansvaret för
arbetsmarknadspolitiken läggs över på regional nivå.
Arbetet med att binda samman Skåne och Öresunds­
regionen till en gemensam integrerad arbetsmarknad ska
intensifieras. Det är viktigt med ett nära samarbete med
angränsande regioner och över Öresund, bland annat inom
kollektivtrafik och infrastruktur. För att följa och påverka
utvecklingen i Öresundsregionen är behovet av gränsregional statistik och analyser viktig och finns att tillgå genom
Öresundsdatabasen. Arbetet med att lösa gränshindersproblematiken ska prioriteras.
» Region Skåne ska arbeta för att regeringens mål om EU:s
lägsta arbetslöshet 2020 uppnås
» Region Skåne ska verka för att Region Skåne får ett större
ansvar för arbetsmarknadspolitiken
» Fortsätta arbetet med Jobbkommissionen och komplettera med fler riktade uppdrag som tas fram i samverkan
med Kompetenssamverkan Skåne
» Arbetet med att lösa gränshindersproblematiken
ska prioriteras.
Region Skåne skapar sysselsättning och tillväxt
f oto : © je nny bra nd t
Region Skåne är Skånes största arbetsgivare och har ett
ansvar för att underlätta möjligheterna att ta steget in på
arbetsmarknaden, inte minst för unga. Särskilda jobbsatsningar på arbetslösa ungdomar är viktiga och förbättrar
förutsättningarna för vidare etablering på arbetsmarknaden.
Region Skåne kommer att öppna sina verksamheter ytter­
ligare med varierade anställningsformer, praktik och
sommarjobb.
Prognosen för Skånes arbetsmarknad pekar på ett ökat behov av
personal med utbildning inom teknik, vård och skola.
21
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
fo to : © M alin Lauterbach
verksamhetsperspektivet
Satsningar på innovationer och teknikutveckling kan skapa bättre kvalitet och service inom välfärden.
Skåne som Europas mest innovativa region 2020
Innovationer och förnyelse är det högst prioriterade om­rådet i Europa 2020. Under de senaste åren har de skånska
insatserna stärkts för att nå den ambitionsnivå som Forskningsrådet i Skåne (FIRS) och Soundingboard har uttryckt.
Syftet är att skapa en stark position i EU och möjliggöra
visionen om att Skåne ska vara Europas mest innovativa
region 2020. Arbetet sker i nära samverkan mellan offentlig
sektor, akademi, ideella sektorn och näringslivet. Målet är
ökad hållbar tillväxt och fler jobb på kort och lång sikt.
Det är viktigt att Region Skånes innovationsarbete går i
samklang med nationella satsningar inom samma område.
Innovationer sker inte enbart inom forskning och bland
företag utan även i verksamheterna i offentlig sektor, inte
minst inom sjukvården där personalen dagligen fattar beslut
utifrån förändrade förutsättningar och med patientsäker­
heten i fokus. Satsningar på innovationer och teknikutveckling kan skapa bättre kvalitet och service inom välfärden.
Innovationsupphandling och innovationsvänlig upphandling är verktyg för att för att nå målet att Skåne ska bli
Europas mest innovativa region till år 2020.
Region Skåne ska arbeta för att lyfta befintliga skånska
företag och stimulera deras innovationsförmåga, export och
utvecklingsförutsättningar och försäljningsförmåga. I detta
arbete dras nytta av de kluster som byggts upp i Skåne, de
framträdande inkubationsmiljöerna som Skåne har samt de
stödstrukturer som finns. Region Skåne ska medvetet arbeta
för att lyfta tre prioriterade styrkeområden: smarta material,
smarta hållbara städer och personlig hälsa. Ansatsen ska vara
bred, inkluderande och stimulera till nya initiativ. Utveck22
lingen av nya potentiella innovationsområden ska stimuleras
genom till exempel deltagande i internationella nätverk,
framtidsstudier och samverkan aktörer emellan.
De nya forskningsanläggningarna Max IV och ESS
beräknas stå klara 2016 respektive 2019. Region Skåne
arbetar för att det skånska näringslivet ska kunna dra nytta
av forskningen och att Skåne ska bli ett globalt nav för forskning och innovationer inom Life Science och materialvetenskap. Hälso- och sjukvården är en viktig aktör som hävstång
för snabb tillväxt och innovationer inom Life Science-industrin. För att skånska företag ska gynnas av anläggningarna
bidrar Region Skåne med kontaktytor, finansiering och
innovationsarenor där forskning möter näringsliv.
» Region Skåne ska utveckla metoder för att koppla
innovationssystemen till Skånes klimatarbete
» Region Skåne ska arbeta för att stärka innovations­arbetet
med e-hälsa.
Region Skånes upphandlingar
ska påverka samhällsutvecklingen positivt
Region Skånes upphandlingar ska utgå från verksamheternas behov och ha som mål att skapa mervärde för Skånes
invånare. Region Skåne ska använda sin köpkraft för att
förbättra miljön, ta social och etisk hänsyn, verka för
innovationer och en hållbar ekonomisk utveckling. Genom
att arbeta strategiskt med upphandling kan Region Skåne
erbjuda bättre service och använda skattemedlen mer
effektivt samtidigt som samhällsutvecklingen påverkas
positivt. För att stärka det strategiska arbetet med upphand-
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
verksamhetsperspektivet
lingar samarbetar Region Skåne med aktörer inom närings­
livet, fackliga organisationer, idéburen sektor, brukarorganisationer och akademin.
För att se till att små och medelstora företag ges förut­
sättningar att lämna anbud ska upphandlingar delas upp i
flera kontrakt när upphandlingens art motiverar det. Delad
upphandling och dialog gör det lättare att delta i anbud och
bidrar till att Region Skåne kan nyttja de konkurrensmöjligheter som finns på marknaden.
Region Skåne ska ligga i framkant inom innovationsupphandling. Det omfattar dels upphandling som sker på sådant
sätt att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovationer.
Region Skåne ska använda sin stora inköpsvolym för att
påverka produktionen av varor och tjänster i en hållbar
riktning. Upphandling kan bidra till att öka sysselsättningen
och främja goda villkor på arbetsmarknaden. Genom att till
exempel ställa krav på anställning av långtidsarbetslösa
minskas utanförskap, segregation och arbetslöshet. Genom
att ställa krav på arbetsmiljö och kollektivavtalsliknande
villkor begränsas risken för att upphandling vinns genom
låga löner, dåliga arbetsvillkor och skadlig arbetsmiljö.
Region Skånes miljömål och miljöprogram ska särskilt
beaktas vid upphandling. Särskild vikt ska läggas vid målet
att Region Skåne ska vara fossilfritt år 2020. Miljökrav som
syftar till att minska belastning på miljön ska ställas i alla
upphandlingar av varor och tjänster. Särskilt drivande
miljö­k rav ska ställas i upphandlingar av de varor och tjänster
som innebär betydande miljöpåverkan och köps in i stora
volymer. Under 2016 ska samtliga livsmedelsavtal som
inkluderar kött uppfylla svenska djurskyddsregler.
Under 2016 ska insatserna intensifieras inom Klimat­
samverkan Skåne, ett samarbetsprojekt för att Skåne ska bli
energieffektivare och öka användningen av förnybar energi.
Ett delmål är att skapa ett ”100 procent fossilbränslefritt
Skåne 2020”. För att fossila drivmedel ska kunna fasas ut
krävs att alla parter använder alla tillgängliga förnybara
resurser och inkluderar övriga alternativa drivmedel som
el, RME och vätgas. Punkten har uppnåtts då minskade
utsläpp inte är tillräckligt. Klimatanpassning är nödvändigt.
I Skåne finns goda möjligheter att hitta nya områden för
innovationer och affärsutveckling som leder till ett robust
samhälle.
Odlingslandskapets ekosystemtjänster måste synlig­göras och bidra till att säkerställa en hållbar jordbruks- och
livsmedelsproduktion med en stor biologisk mångfald i ett
förändrat klimat. Region Skånes satsning på den marintekniska industriella utvecklingen ska parallellt fokusera på
social och miljömässig hållbarhet. Arbetet med en regional
livsmedelsstrategi behöver fortsätta.
Region Skåne ska arbeta klimatsmart
Region Skåne ska bedriva ett kraftfullt miljöledningsarbete
som minskar verksamhetens miljöpåverkan. Verksamhets­
effektivisering ger förutom ökad patient-/kundnytta och
kostnadseffektivitet också minskad miljöbelastning.
Användningen av nya tekniker för att minska miljöpåverkan
och anpassa verksamheten till ett förändrat klimat ska göras
» Social och miljömässig hänsyn i Region Skånes upp­
handlingar ska fortsätta utvecklas och användas i ökad
omfattning
» Region Skåne ska ta fram en handlingsplan för att höja
utvecklingstakten inom området innovationsupphandling
» Region Skåne ska ställa krav på arbetsmiljö och kollektivavtalsliknande villkor när upphandlingens art motiverar det
» Samtliga livsmedelsavtal som Region Skåne ingår som
inkluderar inköp av kött ska uppfylla svenska djurskyddsregler.
Gemensamt miljöstrategiskt arbete i Skåne
Region Skåne ska bidra till att nå de regionala miljömålen.
Minskad klimatpåverkan, klimatanpassning och god resurs­hushållning är viktiga faktorer för att Skåne ska kunna utvecklas hållbart, framförallt vad gäller resande och transporter. För ökad skånsk produktion av biogas är distributionen
en viktig faktor. Region Skåne ska fortsätta vara aktiv i
diskussionerna med berörda aktörer på området i avsikt
att långsiktiga distributionsformer etableras.
Det pågående samarbetet med Region Västra Götaland
inom biogasområdet har varit gott och initiativ för att
utvidga detta arbete tillsammans med fler aktörer ska tas.
Minskad klimatpåverkan, klimatanpassning och god resurs­hushållning är viktiga faktorer för att Skåne ska kunna utvecklas hållbart, framförallt vad gäller resande och transporter.
23
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
verksamhetsperspektivet
fo to : © xxxxxxx
foto: © sven perss o n
Region Skåne satsar på att utveckla och vårda natur- och rekreationsområden, genom uppdrag och
bidrag till stiftelsen Skånska Landskap, men också genom huvudmannaskapet för Skåneleden.
logiska och närproducerade livsmedel i sin verksamhet.
verksamhet ska fortsätta. Fokus ska sättas på såväl förebyggande arbete i samband med upphandlingar som utfasning
av icke önskvärda kemikalier i verksamhet och byggnader.
Region Skåne ska stärka samverkan mellan projekt som
arbetar med läkemedel och miljö för att skapa synergieffekter. Enligt miljöprogrammet ska andelen ekologiska livs­medel uppgå till 50 procent år 2016 och närproducerade
livsmedel ska prioriteras.
Fossilbränslefri och klimatneutral verksamhet år 2020
» Region Skåne ska utreda målen i och förutsättningarna
parallellt. Region Skånes miljöprogram, som nu revideras
och antas 2016, ska stärka och utveckla det interna miljö­
arbetet.
» Region Skåne ska minska användningen av miljö- och
hälsofarliga ämnen
» Region Skåne ska fortsätta arbetet med att införa eko­-
Region Skåne ska ta ansvar för att minska verksamhetens
klimatpåverkan genom att nå målet om en verksamhet som
är fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad senast
2020. Upphandlingen av egenägd vindkraft resulterar i att
Region Skåne övertar ägandet av sex nyckelfärdiga vindkraftverk under oktober 2015 med full effekt under 2016.
Den totala energianvändningen behöver minskas genom
energieffektiviserande åtgärder i fastigheter och tydligare
krav på externa hyresvärdar. Eftersom 40 procent av Region
Skånes utsläpp av växthusgaser kommer från material­
användning i hälso- och sjukvården är det viktigt med
hållbara produktval och en minskning av materialanvändningen.
Hälsosam miljö
Ämnen som kan hota människors hälsa eller den biologiska
mångfalden ska minska. Arbetet med att minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier i produkter och
24
för ett klimatpolitiskt ramverk
» Förlossnings- och BB-avdelningar ska gå före i arbetet
med en giftfri miljö. I kommande upphandlingar av
material och tyger ska så långt som möjligt ekologiskt
och kemikaliefritt väljas.
Naturen är en del av Skånes attraktionskraft
Region Skåne satsar på att utveckla och vårda naturoch rekreationsområden, genom uppdrag och bidrag till
stiftelsen Skånska Landskap, men också genom huvudmannaskapet för Skåneleden. Region Skåne arbetar här med
bland annat näringslivet, kommunerna och den idéburna
sektorn, för att bidra till både förbättrad folkhälsa på lika
villkor och ökade intäkter för besöksnäringen. Region
Skånes miljövårdsfond, miljöpris och föreningsbidrag ska
fortsatt stödja projekt och verksamheter som ligger i linje
med våra prioriteringar.
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
verksamhetsperspektivet
God infrastruktur är
viktigt för ett sammanhållet Skåne
» Region Skåne ska verka för att riksdag och regering ska ta
beslut om en fast förbindelse för bil och tåg mellan
Helsingborg och Helsingör under mandatperiodenInformationsinsatser vid trafikstörningar ska förbättras
» Region Skåne ska verka för att underhållet av befintlig
infrastruktur, som järnväg, påskyndas
fo to : © malin lauterbach
I en tid när rörligheten på arbetsmarknaden ökar blir
behovet av god infrastruktur allt viktigare. Med Skånes
flerkärniga storstadsregion binder kollektivtrafiken samman
Skånes olika delar och gör därmed hela Skåne tillgänglig
som arbetsmarknad oavsett var man bor.
Skånes infrastruktur är av central betydelse, inte bara
för arbetsmarknaden och utvecklingen i Skåne, utan även
för Öresundsregionen och hela Sverige. Det är därför av
nationellt intresse att Skånes järnvägar, vägar och hamnar
har hög standard och att regionen inte blir en flaskhals för
gods- och persontrafik. Trafikinfrastrukturens finansiering
är först och främst ett statligt ansvar. En viktig del i Region
Skånes fortsatta arbete med att utveckla kollektivtrafiken är
relationen med andra aktörer som Trafikverket, Transportog Bygningsministeriet i Danmark och tågentreprenörerna.
Det finns idag stora brister i punktlighet och tillförlitlighet
i den skånska kollektivtrafiken. Detta får negativa återverkningar för förtroendet hos resenärerna och ger i förlängningen negativa effekter på Skånes utveckling och tillväxt.
Därför kommer Region Skåne att bedriva ett aktivt på­
verkansarbete mot externa aktörer.
Investeringar i infrastruktur är avgörande för att skapa
en funktionell arbetsmarknad, uppnå de nationella klimatmålen och dra nytta av Skånes flerkärniga ortstruktur.
Sverigeförhandlingen har initierats av regeringen och har
fokus på investeringar i ny höghastighetsjärnväg men också
på bostadsbyggande. Region Skåne har beslutat att verka för
att höghastighetsbanan, som ska gå mellan Malmö och
Stockholm, ska ha byggstart i Skåne och ha stopp i Malmö,
Lund och Hässleholm, och för byggandet av en ny förbindelse över Öresund mellan Helsingborg och Helsingör samt
en Metro mellan Malmö och Köpenhamn. Detta är i fokus
i den ”Skånebild”, som förhandlats fram mellan skånska
kommuner och regionen under ledning av Region Skåne.
Vidare ska den beslutade planen för regional transportinfrastruktur och dess prioriteringar genomföras, vilket kräver
samverkan med Trafikverket och kommunerna.
Potentialen för att öka cykelns roll i den skånska infrastrukturen är stor. Den regionala cykelvägsplanen tar höjd
för både regionala och kommunala cykelvägsprojekt. Cykelns
roll som en del av de intermodala lösningarna kopplad till
kollektivtrafiken behöver stärkas. Därför kommer arbetet
med att ta fram en cykelstrategi för Skåne att startas. Målet
är att Skåne ska bli en ledande cykelregion i Sverige.
Med Skånes flerkärniga storstadsregion binder kollektivtrafiken samman Skånes olika delar och gör därmed
hela Skåne tillgänglig som arbetsmarknad oavsett var man bor.
25
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
verksamhetsperspektivet
Region Skåne ska ta fram en strategi för att
göra Skåne till Sveriges främsta cykelregion.
Kollektivtrafik binder samman Skåne och ger en bättre miljö.
» Region Skåne ska ta fram en strategi för att göra Skåne
till Sveriges främsta cykelregion
» Region Skåne ska arbeta för att kollektivtrafikhåll­
platserna blir noder för cykeltrafiken
» Region Skåne ska verka för infrastruktursatsningar
i enlighet med den så kallade Skånebilden.
Med kollektivtrafiken skapas utveckling i Skåne
Väl fungerande person- och godstrafik är en förutsättning
i ett modernt samhälle och är nödvändigt om Skåne ska
fortsätta vara konkurrenskraftigt. Utmärkande för den
positiva utvecklingen av kollektivtrafiken i Skåne är den
årliga resandeökningen. Den skånska kartan för kollektivtrafiken har på många sätt ritats om och viktiga delar
förändrats genom betydelsefulla infrastrukturinvesteringar
som Öresundsbron, nya Västkustbanan och Citytunneln.
Efterfrågan på mer och tätare kollektivtrafik är störst mellan
och till/från de befolkningstätare delarna av Skåne. Med
satsningar som Pågatåg Nordost och Krösatågen visar
Region Skåne vikten av att se till hela landskapets behov och
viljan att prioritera i reserelationer där resandeunderlaget
inte alltid är lika stort.
För att attrahera nya kunder ska Region Skåne i större
utsträckning använda och erbjuda resenärerna modern
teknik och kommunikation. Nöjda kunder skapas genom en
väl utbyggd kollektivtrafik, hög kvalitet, trygghet och till­förlitlighet, hög tillgänglighet, god service och trevligt
bemötande. Regionfullmäktige har angett en årlig utvecklingstakt för resandeutvecklingen på 3 till 6 procent. Region
26
Skåne har antagit målet om att fördubbla resandet till 2020.
Marknadsandelarna ökar successivt (mäts som andel av alla
motorburna resor) och ligger nu på cirka 25 procent. Målet
är en marknadsandel på 40 procent år 2030.
Att kollektivtrafiken blir det självklara valet för arbetspendlare gynnar såväl Skånes utveckling som miljön och
klimat. Skånetrafiken har ansvaret att tillgodose invånare
med resor både för pendlings- och fritidsresor. Kollektiv­
trafik binder samman Skåne och ger en bättre miljö. Med
kollektivtrafiken får fler skåningar möjligheten att uppleva
Skånes fantastiska natur och kultur.
På mindre orter och på landsbygden ska Region Skåne
bidra till att hitta nya former för att samordna samhälls­
finansierad trafik, exempelvis skolskjutsar, färdtjänst och
linjetrafik.
Region Skåne ska utreda de rättsliga förutsättningarna för
att skapa trygghet för anställda inom den skånska kollektivtrafiken.
Kollektivtrafiken är under stark utveckling. Inom
kollektivtrafiken drivs ett utvecklingsprojekt kring fram­
tidens resor, bland annat genom förenklat taxesystem.
» Region Skåne ska se över behovet av trygghetsåtgärder
på fordon och vid hållplatser
» Fortsätta arbetet för ett modernt betalsystem under 2016
» Region Skåne ska utreda hur anställningstryggheten för
personal som arbetar hos trafikföretag på uppdrag av
Region Skåne ska förbättras i samband med övergång till
ny entreprenör.
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
verksamhetsperspektivet
Trafikförsörjningsprogrammet
Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i länet.
I trafikförsörjningsprogrammet beskrivs mål, strategier och
ambitioner för kollektivtrafikens utveckling i riktning mot
målbilden om det öppna Skåne 2030 samt det nationella
fördubblingsmålet för resor med kollektivtrafik.
Trafikförsörjningsprogrammet innebär för 2016 en
fortsatt utveckling mot bättre trafik, dels för att möta en
ökad efterfrågan, dels för att skapa ökad attraktivitet för att
resa med Skånetrafiken. I december 2015 genomförs en av
de största utbyggnaderna av den regionala tågtrafiken i
Skåne på flera år, då Pågatågen införs på Trelleborgsbanan.
Skåne ska vara globalt attraktivt
Skånes utveckling är starkt kopplat till övriga världen och
medborgarna blir allt mer rörliga, över kommun- och
länsgränser såväl som landsgränser. För att möta det behövs
de gränsöverskridande samarbetena. Inte minst behövs ett
starkt och nära samarbete i hela Öresundsregionen för att
kunna ta tillvara och utveckla den tillväxtpotential som
finns.
Ett område som belyser arbetet med internationellt sam­arbete är arbetet med de strategiska innovationsområdena,
där det pågår ett antal viktiga samarbeten och processer med
andra regioner inom bland annat forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020. Genom Region Skånes
engagemang i European Innovation Partnership on Smart
Cities and Communities (EIP-SCC) samt det regionala
forsknings- och innovationsnätverket ERRIN, arbetar
regionen för att skånska aktörer ska bli aktuella för större
samverkansprojekt i EU med kvalificerade partners, för
ömsesidigt lärande och för att undersöka potential i att skala
upp lokala och regionala lösningar. Region Skåne har genom
ERRIN och Skåne European Office arbetat in expertis i
EIP-SCC och innehar ordförandeskapet ERRINS arbetsgrupp för Smarta Städer och Samhällen. Detta ger potential
att vara med och påverka riktningen på kommande utlysningar för Horisont 2020 och att etablera sig som en viktig
aktör inom Smarta hållbara städer på EU-nivå.
STRING-samarbetet är ett annat exempel på interna­
tionellt långsiktigt samarbete som, med sina medlemmar,
knyter samman Öresundsregionen med övriga Europa i
frågor om infrastruktur, grön tillväxt, turism och kultur,
FoU och gränshinder. Med anledning av kommande sam­hällssatsningar, som den fasta förbindelsen över Fehmarn
Bält samt de stora forskningsanläggningarna i både Skåne
och Hamburg, har Region Skåne för avsikt att öka sam­
arbetet med Tyskland.
Vidare pågår samarbeten med gränsöverskridande
infrastrukturplanering längs stråk såväl inom Skandinavien
(exempelvis över Öresund och längs tågsträckningen Oslo–
Göteborg–Skåne–Köpenhamn) som via Hamburg och
vidare ner genom Europa till Adriatiska havet.
K2 – nationell forskningssatsning i Lund
Den nya nationella forskningssatsningen K2, som är förlagd
till Lund, har en uttalad målsättning att göra Sverige till ett
internationellt föredöme när det gäller kollektivtrafik som
medel för utveckling av hållbara och attraktiva storstads­
områden. Detta är en viktig arena för samverkan mellan
forskningsinstitutioner, företag, myndigheter och organisationer för att kunna möta framtidens utmaningar när det
gäller kollektivtrafikbranschens behov av ökad kunskap och
kompetens.
Den digitala agendan främjar utvecklingen
Region Skåne har skrivit under den nationella digitala
agendan. Målet är att 95 procent av Skånes hushåll och
arbetsplatser ska ha tillgång till internetuppkopplingar med
hastigheten 100 Mbit/sek år 2020. Utbyggnaden bör ske
från tätort till landsbygd, vilket innebär att de sista procenten kommer bli svåra att nå. Därför ska man i ett tidigt
skede koordinera utbyggnaden av fibernätet med utbyggnaden av mobiltäckningen. Ett samarbete behöver därför
upprättas och utvecklas för att samordna satsningar på
fibernät.
» Region Skåne ska arbeta för ökad bredbandsutbyggnad.
27
fo to : © christiaan d irksen
Medarbetarna är Region Skånes viktiigaste resurs
medarbetar perspektivet
Medarbetarna är
Region Skånes viktigaste resurs
Medarbetarna är Region Skånes viktigaste resurs. De
gör varje dag ett fantastiskt arbete och bidrar till att göra
skillnad för Skånes medborgare.
Kompetensförsörjning innebär att kunna attrahera,
rekrytera och behålla rätt kompetens. Utvecklingen i vår
omvärld ställer hela tiden krav på att vi ska anpassa verk­
samheten och ställa om till ny teknik och ny kunskap.
Förändringar i demografi och på arbetsmarknaden påverkar
också behovet av kompetens.
I Region Skånes olika verksamheter finns det cirka
150 olika yrken. Eftersom Region Skåne är en utpräglad
kunskapsorganisation är rätt kompetens en av grundförutsättningarna för att verksamheterna ska kunna möta
med­borgarnas krav och behov, både nu och i framtiden.
Kompetensförsörjning är därför en högt prioriterad strategisk fråga.
Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare
Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som er­bjuder meningsfulla, utvecklande och stimulerande arbeten.
Medarbetarna ska bemötas med respekt och vara delaktiga
i det ständiga förbättringsarbetet.
Region Skåne ska vara en arbetsgivare som upprätthåller
ett lyssnande ledarskap och aktivt arbetar för att skapa jäm­ställda arbetsplatser. Goda arbetsvillkor måste råda och
personalen ska ges möjlighet till kompetensutveckling och
utrymme att bidra i utvecklingsarbetet inom verksamheten.
Förankringen och dialogen med medarbetarna och deras
fackliga företrädare ska stärkas.
Medarbetarna ska kunna bidra med sin kompetens
i en öppen miljö, med åsikter, förslag och kritik. Det är en
förutsättning för en positiv utveckling av verksamheten.
Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare
Genom att vara en attraktiv arbetsgivare kan Region Skåne
locka till sig och behålla den kompetens som är nödvändig
för att klara den framtida kompetensförsörjningen. Region
Skåne måste även kunna konkurrera med andra arbetsgivare
om medarbetare. En viktig del i detta är att erbjuda ett
hållbart arbetsliv.
Region Skåne ska erbjuda trygga anställningar och en
bra arbetsmiljö. Anställning på heltid är norm och deltid en
möjlighet för de medarbetare som så önskar. Visstidsanställningar ska begränsas. Dessutom ska beroendet av bemanningsföretag minskas, i enlighet med antagen strategi,
genom att inhyrd personal endast ska anlitas vid tillfälliga
behov. Som en del i arbetet med att erbjuda fler anställda
trygga tillsvidareanställningar samt att minska beroendet av
bemanningsföretag kommer de regioninterna resursteamen
att inventeras och utvecklas.
Region Skåne ska ge möjlighet för intern rörlighet i syfte
att vara en attraktiv arbetsgivare, behålla rätt kompetens och
skapa ett hållbart och stimulerande arbetsliv. Osakliga löne­skillnader ska undvikas genom att samma lönesättningsprinciper tillämpas för alla medarbetare och en årlig uppföljning
av de treåriga handlingsplanerna för jämställda löner ska
göras.
Arbetet med att tydliggöra Region Skånes hälsofrämjande
policy och insatser för det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet
ska intensifieras och följas upp i det systematiska arbetsmiljö­arbetet. Dessutom ska utvecklingen av sjukfrånvaron även i
fortsättningen följas upp och analyseras noggrant, inte minst
ur ett jämställdhetsperspektiv. Utifrån dessa analyser ska
insatser för att minska sjukskrivningstalen sättas in.
Medarbetare som har varit sjukskrivna ska få stöd i att återfå
sin arbetsförmåga och i att kunna återgå i arbete. Rehabiliteringsprocessen ska bygga på samverkan mellan olika aktörer.
Medarbetarna i Region Skåne bör i möjligaste mån spegla
befolkningssammansättningen på alla befattningsnivåer.
» I Region Skåne ska heltidstjänst vara norm. Deltid ska
ses som en möjlighet om arbetstagaren så önskar
» Region Skåne ska inventera och utveckla arbetet med
de regioninterna resursteamen med utgångspunkt i att
erbjuda heltidsanställningar
» Region Skåne ska systematisera och inventera likarätts­
arbetet avseende utbildning och uppföljning
» Region Skåne ska fortsatt främja rekrytering av personer
med funktionsnedsättning.
Verksamhet och resultat i fokus
Det strategiska förbättringsarbetet inom Region Skånes
verksamheter måste intensifieras. Inte minst inom hälso- och
sjukvården behöver arbetssätt omprövas och förnyas för att
skapa bättre förutsättningar för att möta framtidens behov.
Införande av förändrade arbetssätt kommer att ställa nya
krav och förväntningar på såväl chefer som medarbetare som
i sin tur måste stödjas av kompetensutvecklingsinsatser.
» Region Skåne ska införa processtöd för arbetssättsinno­
vationer och organisations- och verksamhetsutveckling.
29
Medarbetarna är Region Skånes viktiigaste resurs
fo to : © christiaan Dirksen
f ot o: © jenny bra nd t
medarbetar perspektivet
Kompetensförsörjning på lång och kort sikt
Bristen på vård- och omsorgspersonal kommer att öka
successivt under det kommande decenniet, i Skåne och
resten av landet.
I Region Skånes antagna kompetensförsörjningsplan
anges läkare och sjuksköterskor som två kritiska personalgrupper i rekryteringshänseende. Därtill bedöms tekniker
och ingenjörer också vara svårrekryterade. Den långsiktiga
totala tillgången på läkare bedöms nationellt vara balanserad. Däremot finns brister vad gäller tillgång till läkare inom
vissa specialiteter.
För att tydliggöra behoven av utökade utbildningsplatser
för sjuksköterskor och läkare ska Region Skåne föra en aktiv
dialog med utbildningsdepartementet. Syftet är att se till att
det finns utbildningsplatser vid de skånska lärosätena för
yrken som det finns stort behov av inom regionen. Region
Skåne är aktiv och drivande i etablering och utveckling av
vård och omsorgscollege för att säkerställa tillgången på
utbildade undersköterskor.
I Region Skåne görs årligen en ST- och läkarbemanningsplan med tio-års prognos över tillgång. Planen ger goda
förutsättningar för en styrning av ST-läkare till identifierade
bristspecialiteter, regionalt prioriterad fördelning av utbildningsplatser och den förvaltningsvisa fördelningen. Dock
finns förbättringspotential vad gäller samspelet mellan
central fördelning och förvaltningsvis fördelning för att
ytterligare avhjälpa personalbrist på specialister.
Satsningen på akutläkarspecialiteten, enlig beslutad plan
2015–2025, ska fullföljas. Ett fortsatt införande av akut­
30
läkare skapar bättre förutsättningar för en utveckling av
akutverksamheten vilket gynnar såväl arbetsmiljö, patient­
säkerhet som kvaliteten i det medicinska omhändertagandet.
Detta kommer också att beaktas i den översyn av akutverksamheten som påbörjats under 2015.
Den framtida kompetensförsörjningen kommer dock inte
att kunna lösas enbart med en större utbildningsvolym.
Verksamhetsutveckling, bland annat genom kompetensmixplanering och nya arbetsätt, behövs för att möta framtidens
behov. I detta begrepp ingår både att uppgiftsväxla mellan
yrkeskategorier och att undersöka möjligheter för nya yrken/
kompetenser, till exempel för att avlasta vårdpersonal.
Det finns en stor potential i att tillvarata sjukvårdsut­
bildade som kommer från andra länder. Region Skåne har
infört ett valideringsprojekt i pilotform för att korta vägen
till svensk legitimation, genom att erbjuda både språkutbildning och praktikplatser, till personer som väntar på uppehållstillstånd och personer med uppehållstillstånd.
Ytterligare en del i den strategiska kompetensförsörjningen är kompetensutveckling för att bredda, höja eller på annat
sätt utveckla medarbetarnas kompetens. Region Skåne ska
som arbetsgivare visa på möjligheter och erbjuda karriär­
vägar. Karriärvägar ska skapas och tydliggöras för fler yrkesgrupper. För de medarbetare som väljer att vidareutbilda
sig ska möjligheter till utökade ansvarsområden fortsatt
utvecklas. Till karriärvägar och utökade ansvarsområden
ska det finnas tydlig koppling till löneutveckling.
Kompetensutvecklingsinsatser har igångsatts för att
avhjälpa bristen på specialistsjuksköterskor genom att inrätta
Medarbetarna är Region Skånes viktiigaste resurs
medarbetar perspektivet
Konkurrenskraftiga och
individuella anställnings- och lönevillkor
Region Skåne ska fortsätta arbetet med konkurrenskraftiga
och individuella anställnings- och lönevillkor. Målet med
lönepolitiken är att Region Skåne i ett system av individuella
och löner ska kunna driva och utveckla verksamheten så att
den ligger i linje med medborgarnas krav, behov och förväntningar. Det lokala inflytandet över arbetstider och
andra villkor ska stärkas. Genom att tillämpa samma lönesättningsprinciper för alla medarbetare undviks osakliga
löneskillnader på grund av kön. Årliga uppföljningar av de
treåriga handlingsplanerna för jämställda löner ska ske.
Utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser
fo to : © n iklas laurin
Studenter och elever är framtida medarbetare i Region Skåne
och via den verksamhetsförlagda utbildningen finns det stora
möjligheter att säkra den framtida kompetensförsörjningen.
Varje år är cirka 8 000 studenter och elever av olika slag inne
i Region Skånes olika verksamheter. Samverkan och dialog
mellan Region Skåne, de många utbildningsanordnarna och
privata vårdgivare är en förutsättning för bra praktik och
adekvat yrkesutbildning.
» Region Skåne ska fortsätta med satsningar på arbetslösa
ungdomar, studentmedarbetare, tekniksprånget och
arbetslivsintroduktionsanställningar
utbildningsanställningar för sjuksköterskor. Under 2016 ska
dessa, tillsammans med Region Skånes utbildningsförmåner
till sjuksköterskor som specialistutbildar sig inom prioriterade områden, fortsätta.
Genom samarbete med Arbetsförmedlingen kan arbetslösa personer växa genom att få en anställning och Region
Skåne kan hitta kompetent arbetskraft och med kompletterande utbildning kan kompetensluckor fyllas såväl hos
individen som i organisationen. Ett exempel på detta är
den kompletterande utbildning i akutsjukvård för arbetslösa
undersköterskor som genomfördes sommaren 2015. Vid en
framtida, mer långsiktig, planering kan detta samarbete
utvidgas till att gälla fler yrken, efter verksamheternas behov.
Seniora medarbetares kunskap och erfarenhet ska tas till
vara i högre utsträckning för att säkra kompetensöverföringen.
Gott ledarskap är en förutsättning för framgång
För att uppnå Region Skånes mål och uppdrag krävs ett
lyssnande ledarskap och närvarande chefer som har för­måga att leda i ständig förändring, skapa goda relationer och
ändamålsenliga strukturer. Region Skånes chefer ska ha
ansvar och befogenheter för att kunna leverera ett gott
resultat där utgångspunkten gäller såväl produktivitet som
exempelvis att anställa och behålla personal. Varje chef ska
ha tillgång till stödfunktioner, inom till exempel ekonomi,
HR, kommunikation, för förbättringsarbetet.
För att bidra till fler perspektiv i utvecklingen av verksamheten ska rekrytering av chefer göras bland personer med
olika bakgrund och erfarenheter som kan bidra till ökad
mångfald, öppenhet och nya synvinklar.
» Region Skåne ska utreda karriärvägar för flera yrkes­
kategorier såsom undersköterska, psykolog, biomedicinsk
analytiker, dietister och medicinska sekreterare
» Region Skåne ska fortsätta satsningarna på utbildningsanställningar för sjuksköterskor
» Region Skåne ska utveckla klinisk fördjupningsutbildning för sjuksköterskor inom prioriterade områden
» Region Skåne ska arbeta med kompletterande utbildningsinsatser för att täcka kompetensluckor i verksam­
heten och för att främja kompetensmixplanering
» Region Skåne ska utreda förutsättningar för att införa
handledaranställningar för äldre medarbetare som är på
väg att gå i pension.
31
fo to : © c olo urbox.co m
Region Skåne behöver en långsiktigt stark ekonomi
ekonom i perspektivet
Region Skåne behöver
en långsiktigt stark ekonomi
En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättning för att
trygga verksamheten och därmed ge regioninvånarna en
god service i form av säker och lättillgänglig hälso- och
sjukvård samt kollektivtrafik. Att uppfylla god ekonomisk
hushållning både i verksamheten och i ekonomin är i sin
tur en förutsättning för att nå målet om en långsiktigt stark
ekonomi.
Regionfullmäktige antog 2013 riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Huvudbudskapet i riktlinjerna är att
Region Skånes finansiella ställning ska stärkas och att
skattemedlen ska användas effektivt. Dessa riktlinjer föreslås
gälla även för denna budget med den förändring avseende
finansiella mål, vilka anges nedan.
Finansiella mål
Det är nödvändigt att ha en ekonomi i balans, att leva upp
till det lagstadgade balanskravet som innebär att intäkterna
överstiger kostnaderna. Det omvända förhållandet leder
annars till att kommande generationer får betala för dagens
överkonsumtion. Regionfullmäktige föreslås fatta beslut om
nedanstående finansiella mål som leder till att Region
Skånes finansiella ställning stärks. Det krävs full acceptans
och strikt följsamhet till de finansiella målen för nå god
ekonomisk hushållning.
Resultatmål
Region Skånes resultat ska över en rullande femårsperiod
upp­gå till minst två procent av de samlade intäkterna från
skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga
bidrag. Resultatet ska också årligen uppfylla det lagstadgade
balanskravet.
Ett överskott är nödvändigt av flera olika skäl. Region
Skåne står inför ett investeringsbehov, i mångmiljardklassen
de kommande åren, framför allt för sjukhusbyggnader.
Investeringsutgifterna är vida större än avskrivningsnivåerna. Utan ett positivt resultat måste stora delar av investeringarna lånefinansieras vilket i längden leder till att
räntekostnaderna undantränger utrymmet för kärnverk­
samheten.
Ett annat skäl är att ha möjlighet att parera för förändringar i sysselsättning, skatteunderlag och utjämningssystem. Just för att kunna möta oväntade händelser eller sämre
tider, utan att behöva göra drastiska nedskärningar i verk­samheten krävs en buffert i form av ett resultatöverskott.
Region Skåne saknar idag denna buffert.
Finansieringsmål
Investeringar i utrustning ska självfinansieras till 100 pro­cent. Investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst
50 procent. Investeringar i tåg och bussar ska självfinansieras
till minst 40 procent.
Av ovan nämnda skäl bör lånefinansiering begränsas och
därför ska utrustningsinvesteringar alltid självfinansieras till
100 procent. Fastigheter har ett bestående värde och därmed
kan lånefinansiering vara en acceptabel finansieringsform.
Region Skånes byggnader är ofta specialanpassade och därför
bör inte belåningsgraden överstiga 50 procent. Självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken uppgår för närvarande till
60 procent. Därmed kan en motsvarande lånefinansieringsgrad motiveras.
Region Skånes
ekonomiska förutsättningar 2016-2018
Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning.
Regeringens bedömningar över den makroekonomiska
utvecklingen det senaste året visar på en stabil bild i den
svenska ekonomin. BNP förväntas växa i en relativt snabb
takt 2015 och 2016. Det beror på flera faktorer, bland annat
att efterfrågan på svensk export förväntas ta fart då konjunk­
turen i omvärlden förbättras. Under kommande år fortsätter
även konsumtions- och investeringstillväxten att bidra till
tillväxten. Det gäller såväl hushållens som den offentliga
sektorns konsumtion och investeringar i bostäder och i
tjänstesektorn.
Svensk ekonomi har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten har länge legat på en hög nivå
kring 8 procent. Eftersom arbetskraften växt snabbt har
tillväxten i sysselsättning inte varit tillräckligt hög för att
kunna pressa tillbaka arbetslösheten. I och med att konjunkturen förbättras i år och nästa år bedöms efterfrågan på
arbetskraft öka. Därmed ökar även sysselsättningen. Det är
främst inom kommunsektorn som sysselsättningen bedöms
öka men även i näringslivets tjänstebranscher och i byggbranschen väntas sysselsättningen stiga i god takt.
Sysselsättningsökningen bidrar till en fortsatt bra skatte­underlagsutveckling. I år tilltar skatteunderlagstillväxten
betydligt jämfört med 2014. Det beror delvis på större
ökningar av löner och pensioner, men också på att skatte­
underlaget påverkas av ändrade avdragsregler. Nästa år
medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och
pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten tilltar
ytterligare.1
1. Analysen är hämtad från SKL:s Ekonomi- och MakroNytt.
33
Region Skåne behöver en långsiktigt stark ekonomi
ekonom i perspektivet
Ekonomiskt utgångsläge
Region Skånes finansiella ställning är svag. Det egna
kapitalet uppgår till -20 500 miljoner kronor och soliditeten
är vid en jämförelse med övriga regioner/landsting den tredje
svagaste i landet. Medelskattekraften (skattekraften i för­hållande till rikssnittet) i Skåne uppgår till 92,5 procent,
enligt den andra preliminära taxeringen 2015. Detta innebär
en 13:e plats bland landets 21 regioner/landsting. I andra
avseenden är Region Skånes utgångsläge mycket gott;
nettokostnaderna per invånare totalt och inom hälso- och
sjukvård var 2014 näst lägst i landet och låg cirka 1 200
kronor lägre än riksgenomsnittet. Region Skåne har, justerat
för verksamhetsinnehåll, den näst lägsta utdebiteringen av
landets regioner/landsting 2015. Befolkningstillväxten har
under 2000-talet enbart överträffats av Stockholm.
Årsbokslutet 2014 visade ett ekonomiskt överskott på
647 miljoner kronor. Det var 22 miljoner kronor bättre än
budget. Verksamhetens samlade budgetunderskott uppgick
till 138 miljoner kronor där sjukvårdsförvaltningarna inom
Skånevård visade på ett budgetunderskott på 393 miljoner
kronor. Utdebiteringen höjdes med 30 öre 2014 och bidrog
till att nettokostnadsutvecklingen, efter två år med rekordlåg
utveckling, ökade till 6,2 procent justerat för jämförelse­
störande poster. Ökningen var markant hög under årets
sista kvartal.
Denna kostnadsökning har fortsatt innevarande år och
bidrar till att årsprognosen för 2015 pekar på ett budget­
underskott på närmare 700 miljoner kronor. Underskottet
för sjukvårdsförvaltningarna inom Skånevård uppgår till
933 miljoner kronor. I syfte att dämpa kostnadsutvecklingen och förbättra årets resultat har regionstyrelsen under året
fattat beslut om reformstopp och ytterligare kostnadsreducerande åtgärder. Kostnadsutvecklingen måste på sikt ligga
under nedan redovisade intäktsutveckling för att Region
Skåne ska nå god ekonomisk hushållning och för att de
finansiella målen ska kunna infrias.
Intäktsutveckling
Skatteintäkter
I denna budget används Sveriges Kommuner och Landstings
(SKL) prognostiserade uppräkningsfaktorer för riket och
Skåne avseende skatteunderlaget för perioden 2014-2018
(augusti 2015). Utvecklingen för 2016 är justerad med effekt
av sänkt skatt för pensionärer. Den prognostiserade ökningen
av skatteunderlaget för inkomståret 2014 uppgår till 3,2 pro­cent i riket. Motsvarande prognos för Skåne är något lägre
och medför att den relativa skattekraften minskar med
0,1 procentenheter. För perioden 2015–2018 förväntas en
ökning av skatteunderlaget i Skåne som ligger något under
den redovisade ökningen för riket. Medelskattekraften
(skatteunderlaget per invånare i relation till riksgenom­
snittet) har minskat med en dryg procentenhet från 2009
(93,7 procent) till 2014 (92,5 procent). Skattekraften i
Skåne bedöms i slutet av planperioden ligga på 92,3 procent
jämfört med medelskattekraften i riket.
34
Föreliggande budget utgår från att skattesatsen höjs med
30 öre 2016. Skattehöjningen bidrar med cirka 750 miljoner
kronor av den totala intäktsökningen på närmare 2 100 mil­joner kronor, en ökning med 8,1 procent, eller 5,1 procent
exklusive skattehöjningen, jämfört med 2015. Ökningen
2017 beräknas till 1 215 miljoner kronor (4,3 procent), och
2018 till 1 243 miljoner kronor (4,2 procent). Skattesatsen
på 10,99 kronor innebär att Region Skånes skattesats även
i fortsättningen hör till de lägre i landet och ligger cirka
40 öre under riksgenomsnittet 2016.
Kommunalekonomisk utjämning
och generella statliga bidrag
I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen ett
generellt tillskott för att stärka hälso- och sjukvården med
500 miljoner kronor per år från och med 2017 till anslaget
för kommunalekonomisk utjämning.
Regleringar enligt finansieringsprincipen
Regeringen föreslår att mammografi regelbundet ska er­bjudas kostnadsfritt till kvinnor mellan 40 och 74 år från
och med 1 juli 2016. Inom ramen för finansieringsprincipen
kompenseras landsting och regioner med 100 miljoner
kronor 2016 (halvårseffekt) och med 207 miljoner kronor
per år från och med 2017.
Regeringen avser att göra tandvård avgiftsfri från och
med januari 2017 för unga upp till och med det år de fyller
21 år. I ett andra steg höjs från och med januari 2018
åldersgränsen till att gälla unga upp till och med det år de
fyller 23 år. Landsting och regioner kompenseras med
276 miljoner kronor 2017 och 576 miljoner per år från
och med 2018.
För att förbättra hälsan hos äldre personer föreslår rege­ringen att avgiftsfrihet ska gälla för personer som är 85 år
och äldre. Förslaget avser vårdavgifter inom öppen hälsooch sjukvård och som ingår i det nationella högkostnadsskyddet. Förslaget avses träda i kraft i januari 2017. Landsting och regioner ska kompenseras för avgiftsbortfallet med
200 miljoner kronor per år från och med 2017.
Övriga regleringar
Avskaffandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga
föreslås träda i kraft den 1 juni 2016, jämfört med som
tidigare aviserat den 1 juli samma år, varför kompensationen
avseende 2016 är 11 miljoner kronor högre än vad som
beräknades i vårändringsbudgeten för 2015. Från och med
2017 uppgår den sammanlagda ökningen till 13 miljoner
jämfört med tidigare beräkning.
Regeringen föreslår att avgiftsnivåerna i inkomstutjämningen återställs till de nivåer som gällde fram till och med
2013, det vill säga att de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga landsting fastställs utifrån 85 procent av medel­
skattesatsen 2003. Det särskilda bidraget till de landsting
som fick minskade intäkter från bidrag eller ökade kostnader
för avgifter till följd av den sänkning av inkomstutjämnings-
Region Skåne behöver en långsiktigt stark ekonomi
ekonom i perspektivet
Intäktsutveckling
BokslutPrognos BudgetPlanPlan
2014
2015
201620172018
Skattesats kr per skattekrona
10,6910,6910,9910,9910,99
Skatteunderlagsutveckling i % Skatteintäkter (miljoner kronor)
3,2%
4,8%
5,3%
4,3%
4,3%
24 748
25 953
28 051
29 266
30 509
Inkomstutjämningsbidrag kronor/invånare
4 122
Strukturbidrag kronor/invånare
Kostnadsutjämningsavgift kronor/invånare
4 499
4 604
4 739
–186–162–165–106–173
Regleringsavgift kronor/invånare
Utjämning (miljoner kronor)
4 284
15
15000
–251–431–504–449–551
4 709
4 766
5 000
5 282
5 484
Läkemedelsförmånen (miljoner kronor)
2 810
2 921
2 891
2 895
0
17
0
0
0
2 810
2 938
2 891
2 895
2 895
Bidrag höjda sociala avgifter för unga
Generella statliga bidrag (miljoner kronor)
2 895
32 266
33 657
35 942
37 443
38 888
Intäktsökning jämfört med föregående år
SUMMA skatt, utjämning och generella statliga bidrag 5,3%
4,3%
6,8%
4,2%
3,9%
Intäktsökning exklusive skattehöjning
3,1%
4,5%
avgiften som trädde i kraft 2014 avskaffas. Anslaget minskas
därför med 111 miljoner kronor per år från och med 2016.
Det förhöjda grundavdraget för pensionärer förstärks
på så sätt att pensionärer inte beskattas högre än löntagare
som är yngre än 65 år för inkomster upp till cirka 120 000
kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärks även för
dem med inkomster upp till cirka 240 000 kronor per år.
Förslaget medför att det kommunala skatteunderlaget
minskar och landstingen kompenseras med 654 miljoner
kronor.
I skatteavtalet mellan Sverige och Danmark om vissa
skattefrågor regleras hur länderna ska kompensera varandra
för minskade skatteintäkter till följd av att pendlare mellan
länderna beskattas i arbetslandet och inte i bosättnings­
landet. För 2016 minskas anslaget med 11 miljoner kronor.
Slutligen görs en justering 2016 som minskar anslaget
med 60 miljoner kronor på grund av fel belopp i skatte­
växlingen 2015.
Anslaget för kommunalekonomisk utjämning har inte
tillförts några generella tillskott åren 2011-2016. Det betyder
att intäkterna för regionerna/landstingen har urholkas under
sex år och att verksamheten i allt högre utsträckning måste
finansieras med skatteintäkter.
Statsbidrag för Läkemedelsförmånen
Det enda kvarvarande generella statliga bidraget, ersätt­
ningen för läkemedelsförmånen, uppgår till 22 483 miljoner
kronor 2015, varav 657 miljoner kronor avser retroaktiv
ersättning för behandling av hepatit C 2014. Anslaget ökar
2016 med 339 miljoner kronor (407 miljoner kronor 2017)
till följd av att barn och unga under 18 år erhåller läkemedel
kostnadsfritt från och med 1 januari 2016. Regeringen före­slår också att preventivmedel inom läkemedelsförmånerna
ska bli kostnadsfria för personer under 21 år från och med
den 1 januari 2017. Anslaget ökar därför med ytterligare
27 miljoner kronor per år från och med 2017.
Ovanstående beräkningsförutsättningar för skatt,
utjämning och statsbidrag innebär att Region Skånes in­täkter ökar med 2 285 miljoner kronor eller med 6,8 procent
2016 jämfört med prognosen för innevarande år. Exklusive
skattehöjningen uppgår ökningen till 1 520 miljoner kronor
eller 4,5 procent.
Specialdestinerade statsbidrag
Med ett riktat bidrag förstärker regeringen engångsvis hälsooch sjukvården med 1 miljard kronor 2016. Till­skottet
övergår från 2017 till generellt statsbidrag med 500 miljoner
kronor per år.
Professionsmiljarden uppgår till 1 miljard kronor per år
2016–2019 ersätter samordnings- och tillgänglighetsmiljarden som avskaffas 2016.
Bidrag till jämställd hälso- och sjukvård genom insatser
för förlossningsvården och kvinnors hälsa, som i år uppgår
200 miljoner kronor, ökas till 400 miljoner kronor per år
2016-2019 för att förbättra förlossningsvården och stärka
insatserna för kvinnors hälsa.
Ytterligare satsning på kvinnors hälsa uppgående till
130 miljoner kronor per år ska gå till riktade satsningar på
kvinnors hälsa i primärvården 2016–2019.
Satsningen inom området psykisk ohälsa förstärks med
280 miljoner kronor per år 2016–2019. Till regioner/lands­ting fördelas 252 miljoner kronor. Medlen ska användas till
35
Region Skåne behöver en långsiktigt stark ekonomi
ekonom i perspektivet
att förstärka ungdomsmottagningarnas arbete samt stimulera nya initiativ.
Stimulansmedel för den så kallade sjukskrivningsmil­
jarden ligger fortfarande kvar på 1 miljard kronor år 2016.
Nu­varande överenskommelse löper ut i år. Förhandlingar
har redan påbörjats mellan SKL och departementet om en
ny överenskommelse för 2016, ettårig till att börja med
efter­som regeringen gör en översyn över alla överenskommelser.
Anslaget för rehabiliteringsgarantin föreslås minska
med 250 miljoner till 500 miljoner 2016. Motiveringen är
att effekterna endast i begränsad utsträckning har lett till
återgång i arbete. Anslaget till försäkringsmedicinska
utredningar ökar med 50 miljoner kronor till 250 miljoner
som ersättning till landsting/regioner som genomför dessa
utredningar, dvs. fördjupade utredningar (team-baserade
och särskilt läkarutlåtande) och den nya utredningen
”Aktivitetsförmågeutredningen”.
Ökningen av de riktade bidragen summerar till
1 502 miljoner kronor. Region Skånes andel av dessa be­räknat på befolkningen uppgår till knappt 200 miljoner
kronor. Flertalet av de riktade bidragen innebär också ökade
kostnader. Budgetpropositionen innehåller också förslag om
ökade skatter på arbete och drivmedel. Detta och det
faktum att det generella statsbidraget inte innehåller någon
uppräkning för priser, löner och befolkningsförändring medför att den totala effekten av budgetpropositionen beräknas
bli negativ för Region Skånes ekonomi.
Kostnadsutveckling
I bokslutet för 2014 hade Region Skåne en kostnadsut­veck­­ling på 6,2 procent exklusive jämförelsestörande poster.
Landstingsprisindex, som används för omräkning av
löp­ande pris till fast pris, uppgick till 2,3 procent 2014
(2,8 procent exklusive läkemedel). Volymutvecklingen,
kostnader i fast pris, uppgick därmed till närmare 4 pro­cent. För 2015 be­räknas LPIK till 2,0 procent (2,5 procent
exklusive läke­medel). Årets prognos pekar på justerad
kostnadsutveckling på cirka sex procent vilket skulle inne­bära en volymutveckling på cirka fyra procent. Budgeten
för 2016 medger en volymutveckling på knappt 2 procent.
Löne- och prisut­vecklingen ökar successivt under plan­
perioden i takt med att konjunkturåterhämtningen tar fart.
Pensionskostnader
Region Skåne tillämpar fullfonderingsmodell vid redovisning av pensionskostnaderna. Det innebär att hela pensionsskulden, intjänad såväl före 1998 som från och med 1998,
redovisas som en skuld i balansräkningen. Årets intjänade
pension samt värdesäkringen av hela skulden redovisas som
en kostnad i resultaträkningen. Fullfonderingsmodellen ger
därmed en mer rättvisande bild av Region Skånes ekonomiska resultat och ställning. Nackdelen med fullfonderingsmodellen är att den är mer rörlig, vilket leder till större
kostnadsförändringar mellan åren.
De totala pensionskostnaderna 2016 beräknas minska
med cirka 100 miljoner kronor i jämförelse årets prognos
(2 300 miljoner kronor), bland annat beroende på en negativ
basbeloppsuppräkning. De kommande åren får vi en kraftig
kostnadsökning, drygt 20 procent 2017 och närmare 30 pro­cent 2018. Detta beror på att räntorna förväntas återgå till
ett normalläge men även att inkomstbasbeloppet ökar
långsammare 2017–2019 vilket ökar kostnaderna för den
förmånsbestämda pensionen.
Fullfonderingsmodellen ger framöver lägre kostnader
än blandmodellen eftersom utbetalningarna av pension
intjänad före 1998 är större än värdesäkringen av denna
skuld. Differensen mellan fullfonderingsmodell och bland­modell måste beaktas i Region Skånes balanskravsberäkning. Det framräknade balanskravsresultatet enligt full­
fonderingsmodell ska justeras med ovanstående differens.
Det innebär att det justerade resultatet enligt fullfonderingsmodell 2016 måste vara minst +580 miljoner före justering
enligt blandmodell för att balanskravet ska uppnås. Se
nedan under budgeterad balanskravsberäkning.
Regeringen har beslutat om en översyn av den kommunala redovisningslagen och specifikt rörande de regler som
anger hur pensionsåtaganden ska redovisas. I Region Skånes
beslut om årsredovisning 2013 gavs ett uppdrag att utreda
hur redovisningen av pensionsförpliktelser ska hanteras
framöver. I budgeten för 2015 slogs fast att Region Skåne
kommer att följa de beslut som översynen leder fram till och
i avvaktan på den statliga utredningens förslag om eventuell
lagändring kommer Region Skåne fortsatt att budgetera och
redovisa enligt fullfonderingsmodell men även redovisa
enligt den lagstadgade blandmodellen i kommande delårsrapporter och årsredovisningar.
Kostnadsutveckling
BokslutPrognos BudgetPlanPlan
2014
2015
201620172018
Nettokostnader (miljoner kronor)
31 334
33 125
34 674
35 855
36 981
Nettokostnadsutveckling
7,6%5,7%4,7%3,4%3,1%
Justerad kostnadsutveckling 1)
6,2%6,0%4,2%3,4%3,1%
Landstingsprisindex (LPIK)
2,3%2,0%2,4%2,4%3,0%
LPIK exklusive läkemedel
2,8%2,5%2,7%2,9%3,5%
1) Utveckling exklusive jämförelsestörande poster som reavinster/förluster, avtalspensioner och återbetalning från AFA.
36
Region Skåne behöver en långsiktigt stark ekonomi
ekonom i perspektivet
Övriga beräkningsförutsättningar
Invånare per 1 nov 2014
2015
1 287 168
1 304 399
Ökning (procent)
1 323 824
1 343 391
1 359 033
1,161,341,491,481,16
Internränta (%)
4,02,02,0
Internränta, Skånetrafiken 2,5
2,0
Kreditivränta (procent)
2,0
2,0
Arbetsgivaravgifter
201620172018
1,5
Region Skånes snittlåneränta
1)
Lagstadgade (procent)
31,4231,4231,4231,4231,42
Avtalsförsäkringar
0,210,210,210,210,21
Kollektivavtalad pension 13,8513,1013,7014,2717,57
Summa (procent) 45,4844,7345,3345,9049,20
1) Arbetsgivaravgiften 2016 för personer födda 1991 och senare är preliminärt 31,26 % jan-maj och 37,22 % jun-dec. För personer födda 1950 och tidigare är avgiften preliminärt 21,96 %.
Finansiella intäkter och kostnader
Finansnettot försämras successivt under planperioden.
Det är framför allt de finansiella kostnaderna på pensionsskulden som ökar på grund av förväntningar om en stigande
ränta. Räntekostnaderna för låneskulden ökar något av
samma anledning men framför allt på grund av en fördubblad låneskuld under perioden. Genomsnittsräntan för
skulden beräknas stiga från nivån 1,3 procent 2016 till
1,5 procent 2018.
Övriga beräkningsförutsättningar
Enligt den senaste prognosen förväntas en kraftig befolkningsökning i Skåne de kommande åren. Antalet invånare
används som en parameter vid beräkningarna i utjämningssystemet och för vissa statsbidrag.
Internräntan för 2016 föreslås oförändrad till 2,0 pro­cent. För Skånetrafiken är internräntan fastställd till 1,5 procent för 2016 i enlighet med fastställda beräkningsprinciper,
vilket motsvarar den förväntade genomsnittliga räntesatsen
i Region Skånes låneportfölj för 2016.
Internräntan används för beräkning av kapitaltjänst­
kostnader och påverkar bland annat den interna hyresprissättningen. Kreditivräntan används för att belasta investe-
ringsprojekten under byggnads-/utrustningstiden. Ränte­satsen motsvarar Region Skånes genomsnittliga ränta på den
totala låneskulden.
Den lagstadgade delen av arbetsgivaravgiften är oförändrad 2016. AFA har aviserat avgiftsbefrielse på sina försäkringar under nästa år, vilket inräknats i nedanstående tabell
för avtalsförsäkringar. För åren 2017–2018 förutsätts oför­ändrade avgifter. Arbetsgivaravgifterna är lägre för personer
födda 1991 och senare samt för personer födda 1950 och
tidigare (se nedan).
Resultatbudget
Med ovanstående beräkningsförutsättningar och angiven
utveckling av Region Skånes intäkter och kostnader
summeras resultatbudgeten till 745 miljoner kronor 2016,
749 miljoner kronor 2017 och 778 miljoner kronor 2018.
Det budgeterade resultatet för 2016 uppgår till drygt två
procent av de samlade intäkterna från skatt, utjämning och
statsbidrag. Resultatet bidrar till att nå de finansiella målen
och att uppfylla återställningskravet från 2012 års negativa
resultat.
De budgeterade resultaten för planperioden 2017–2018
uppfyller Region Skånes finansiella mål, balanskravet och är
Budgeterad balanskravsberäkning
Årets resultat enligt resultaträkning/budget
Justering för realisationsvinster
Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet
BokslutPrognos BudgetPlanPlan
20142015201620172018
647
–22
745
749
778
–285–49–37–35–24
69
0
0
0
0
431
–71
708
714
754
Justering för redovisning enligt blandmodell
–776
–547
–580
–353
–274
Balanskravsresultat
–345
–618128361480
Justerat resultat enligt fullfondering
Synnerliga skäl för att inte behöva återställa ett negativt resultat
145
0
0
0
0
Ingående återställningskrav
–128–328–946–818–457
Utgående återställningskrav
–328–946–818–457
0
37
Region Skåne behöver en långsiktigt stark ekonomi
ekonom i perspektivet
i överensstämmelse med riktlinjerna för god ekonomisk
hushållning. Överskotten medför också att resterande
återställningskrav är uppfyllt vid utgången av 2018.
Kassaflödes- och balansbudget
med 38,8 miljoner kronor och övrig verksamhet med
15,8 miljoner kronor. Den enskilt största satsningen,
750 miljoner kronor, avser tillgängligheten i den skånska
hälso- och sjukvården.
Under 2015 förväntas ett stort negativt kassaflöde om
3 100 miljoner kronor framför allt beroende på att låne­
skulden nettoamorteras (upptagna lån - amorteringar) med
cirka 1 500 miljoner kronor men även beroende på en stor
investeringsverksamhet. Nettoskulden förväntas öka med
cirka 1 600 miljoner kronor till nivån 3 000 miljoner
kronor.
Under 2016 förväntas den räntebärande nettoskulden
öka med ytterligare 850 miljoner kronor. En fortsatt hög
investeringsnivå är den främsta förklaringen till skuld­
ökningen. En fortsatt stigande investeringstakt under åren
2017–2018 medför att nettoskulden ökar med ytterligare
cirka 4 900 miljoner kronor för att vid planperiodens slut
uppgå till drygt 8 700 miljoner kronor.
Vid ett behov av 1 000 miljoner kronor i betalnings­
beredskap i form av egen likviditetet blir följden att den
externa låneskulden kommer överstiga nettoskulden med
motsvarande belopp, inlåning från bolagen exkluderad.
Under perioden kommer därigenom låneskulden stiga från
3 800 till 9 500 miljoner kronor. Upplåning kommer att ske
framför allt genom emissioner av obligationer med varierande löptider i kapitalmarknaden enligt regionfullmäktiges
beslut om finansiell strategi.
Ramen för den totala låneskulden uppgår för närvarande
till 8 100 miljoner kronor, vilken bedöms vara tillräcklig för
budget 2016. För åren 2017–2018 kommer det att krävas en
höjning av den totala låneramen för att finansiera det
negativa kassaflödet och samtidigt bibehålla en godtagbar
marginal för oförutsedda händelser.
Nedan beskrivs i stora drag den fördelning av regionbidrag
som görs till respektive nämnd.
Regionbidrag 2016
• Regionbidrag till sjukvårdsnämnd Sund uppgår till ­
5 212,4 miljoner kronor, vilket är en ökning med
200,8 miljoner kronor. Utökningen omfattar kompen­
sation för LPIK, demografisk och medicinteknisk
utveckling. Vidare innehåller förändrat regionbidrag
en effektivisering om en procent.
Det totala bidraget som fördelas ut på Region Skånes
nämnder avseende budgetåret 2016 uppgår till 35 413 mil­joner kronor, vilket är en ökning med 2 156 miljoner kronor
(+ 6,5 procent) jämfört med Region Skånes budget 2015 vid
årets början. Av den totala uppräkningen utgör 752,7 mil­joner kronor kompensation för löne- och prisuppräkning
(LPIK) med 2,4 procent till hälso- och sjukvårdsnämnden
och sjukvårdsnämnder respektive 2,7 procent till övriga
verksamheter, 447,5 miljoner kronor kompensation för demografisk utveckling med 1,59 procent samt 281,4 miljoner
kronor en kompensation för medicinteknisk utveckling med
1,0 procent.
Under 2016 ska en generell effektivisering av Region
Skånes hälso- och sjukvård uppgå till en procent. Region­
bidragen minskar därmed med totalt 281,4 miljoner kronor.
Vidare beskrivs effektiviseringar för övriga verksamheter
nedan.
Totalt utökas regionbidraget till sektor vård och hälsa
med 2 101,8 miljoner kronor, sektor regional utveckling
38
• Hälso- och sjukvårdsnämndens regionbidrag uppgår
till 13 382,8 miljoner kronor, vilket är en ökning med
1 436,8 miljoner kronor. Utökningen omfattar, utöver en
kompensation för LPIK, demografisk och medicinteknisk
utveckling, tillgänglighetssatsning på 750 miljoner
kronor (se vidare bilaga 5) samt 175 miljoner kronor i
kompensation för ökade läkemedelskostnader. Nämndens
regionbidrag för 2016 omfattar vidare 159,2 miljoner
kronor att fördela till sjukvårdsnämnder samt projekt
Hälsostaden som kompensation för merkostnader som
uppkommit under 2015 samt för eventuella utökade
kostnader 2016 till följd av investeringar. Utökningen
innefattar också vidareförmedling av statsbidrag, såsom
psykiatrisatsning och rehabiliteringsgaranti, om cirka
100 miljoner kronor. Nämnden har också ett generellt
effektiviseringskrav på en procent samt därutöver
ytterligare 237 miljoner kronor, vilket bland annat
omfattar förändringar i villkor i hälsoval, vårdval samt
senareläggning av reformer.
• Regionbidrag till sjukvårdsnämnd SUS uppgår till
8 459,2 miljoner kronor, vilket är en ökning med
325,9 miljoner kronor. Utökningen omfattar kompensation för LPIK, demografisk och medicintekniskutveckling. Vidare innehåller förändrat regionbidrag en
effektivisering om en procent.
• Regionbidrag till sjukvårdsnämnd Kryh uppgår till
3 161,2 miljoner kronor, vilket är en ökning med
112,6 miljoner kronor. Utökningen omfattar kompen­
sation för LPIK, demografisk och medicinteknisk
utveckling. Vidare innehåller förändrat regionbidrag en
effektivisering om en procent samt en teknisk justering
som beskrivs nedan.
• Habilitering- och hjälpmedelsnämnden tillförs ett
regionbidrag som uppgår till 675,4 miljoner kronor, vilket
är en ökning med 25,7 miljoner kronor. Utökningen
omfattar, utöver kompensation för LPIK, ett tillskott
motsvarande cirka 8 miljoner kronor, 6 miljoner kronor
Region Skåne behöver en långsiktigt stark ekonomi
ekonom i perspektivet
för hjälpmedel och 2 miljoner kronor för satsning på
autistiska barn, ett tillskott som 2015 finansierats via
regionstyrelsen.
• Revisionen tillförs ett regionbidrag som uppgår till
18,3 miljoner kronor, vilket är en ökning med 0,5 mil­joner kronor för att täcka löne- och prisuppräkning.
• Kollektivtrafiknämndens regionbidrag uppgår till
2 298,8 miljoner kronor vilket är en ökning med
44,9 miljoner kronor jämfört med 2015 års regionbidrag.
Regionbidraget förutsätter intäktsförstärkningar i form
av taxeförändringar, effektiviseringar inom befintlig
verksamhet och vid behov kostnadsminskningar som
tillsammans ska motsvara 222 miljoner kronor 2016.
• Resultatkravet för servicenämnden utökas med
50 miljoner kronor och uppgår 2016 till 71,8 miljoner
kronor.
• Regionstyrelsens regionbidrag uppgår till 1 601,1 mil­joner kronor, vilket är en ökning med 9,1 miljoner
kronor. Av regionbidraget ställs 100 miljoner kronor till
regionstyrelsen förfogande för tillkommande driftskostnader (inte investeringar) i samband med byggnationer av
nya sjukhusbyggnader i Helsingborg, Malmö och Lund.
Regionstyrelsen beslutade under 2015 om frysning av
medel motsvarande 75,5 miljoner kronor. Motsvarande
neddragning av regionbidrag sker för 2016. Därutöver
åläggs styrelsen ett effektiviseringskrav om 23 miljoner
kronor. Avkastningskravet för Folktandvården AB ökas
med 15 miljoner kronor.
• Personalnämndens regionbidrag uppgår till
127,8 miljoner kronor. Det innebär en utökning med
5,8 miljoner kronor, vilken omfattar uppräkning för
LPIK, utökning enligt plan i budget 2015–2017, men
också effektiviseringskrav. Regionbidraget ska bland
annat gå till satsningar på kompetensförsörjning, fler
ungdomar i arbete, valideringsprojekt och insatser i
arbetet med antidiskriminering och likabehandling.
• Kulturnämnden tillförs ett regionbidrag som uppgår
till 303,5 miljoner, vilket är en ökning med 4 miljoner
kronor. Det utökade regionbidraget innebär en kompensation för LPIK, men omfattar också ett effektiviseringskrav om 4,1 miljoner kronor.
• Regionala utvecklingsnämnden tillförs ett regionbidrag
som uppgår till 157,1 miljoner kronor, vilket är en
minskning med 10,1 miljoner kronor. Nämnden tilldelas
ingen uppräkning för LPIK och därutöver åläggs
nämnden ett effektiviseringskrav om 7 miljoner kronor.
Vidare sker en omföring av regionbidrag motsvarande
3,1 miljoner kronor avseende Almi och Innovator AB till
regionstyrelsen.
Tekniska justeringar
Tekniska justeringar innebär förutom en förskjutning av
medel mellan nämnder, överföring av ett uppdrag från en
nämnd till en annan.
• Med anledning av tillskapandet av det nya bolaget
Innovation Skåne AB förs 1,8 miljoner kronor både
avseende personal och verksamhetsmedel över från
regionala utvecklingsnämnden till regionstyrelsen för
vidarebefordran till det helägda aktiebolaget Innovation
Skåne AB.
• För att förenkla hantering relaterat till Almi och dess
basfinansiering som idag ligger delat på regionstyrelsen
och regionala utvecklingsnämnden förs både regionala
utvecklingsnämndens basfinansiering samt medel
relaterat till IFS-rådgivning över från regionala ut­
vecklingsnämnden till regionstyrelsen motsvarande
1,3 miljoner kronor.
• Med anledning av att ansvaret för preventivmedelsråd­
givning flyttas från sjukvårdsnämnd Kryh till hälso- och
sjukvårdsnämnden överförs 10,0 miljoner kronor.
Regionbidragen 2017–2018 är uppräknade med löne- och
prisuppräkning (LPIK), kompensation för demografisk
utveckling till hälso- och sjukvårdsnämnden samt sjukvårdsnämnder. Vidare kompenseras för kostnader för reformerna
avseende kostnadsfri mammografi, kostnadsfri tandvård för
unga vuxna och kostnadsfri öppenvård för äldre samt
kostnader för renovering av Öresundståg. Vidare uppgår
effektiviseringskrav på alla verksamheter till en procent.
Inga intäktsökningar i verksamheten förutom uppräkningen
av kollektivtrafiktaxan på 2 procent årligen har beaktats.
• Patientnämnden tillförs ett regionbidrag som uppgår
till 15,1 miljoner kronor, vilket är en ökning med
0,4 miljoner kronor för att täcka löne- och prisuppräkning.
39
f oto: © ann a malm
Region Skåne investerar för framtiden
ekonom i perspektivet
Region Skåne investerar för framtiden
I budgetdirektivet för perioden 2016 till 2018 fastställdes
investeringsramarna för Region Skånes verksamheter på
en övergripande nivå. Ett förslag till fördelning av ramarna
delgavs förvaltningarna som nämnderna yttrade sig om i
augusti 2015. Nämndernas yttrande har i delar lagts in i
budgetförslag 2016.
Åren 2016 till 2018 kännetecknas av en kraftigt accele­
rerande investeringsnivå framför allt kopplat till genomförandet av de stora byggobjekten inom hälso- och sjukvården
och trafikförsörjningsprogrammet. Sammantaget föreslås
att 14,9 miljarder kronor avsätts under perioden.
Bygginvesteringar
Region Skåne står inför mycket stora investeringar inom
hälso- och sjukvården, framför allt när det gäller byggnader.
I Skåne, liksom i stora delar av övriga landet, har sjukhusstrukturen succesivt byggts ut, men med särskilt kraftfulla
insatser under sextio- och sjuttiotalen. Tidigare utredningar
har visat att det nu finns stora behov att modernisera och
förnya dessa äldre byggnader. I december 2013 fattade
regionstyrelsen beslut om den fortsatta inriktningen när det
gäller utvecklingen av de tre sjukhusområdena i Malmö,
Lund och Helsingborg. Sedan tidigare finns beslut om för­nyelse av sjukhusområdet i Ängelholm genom avtal med det
av Region Skåne delägda bolaget Hälsostaden AB. Dessa
insatser kommer att prägla sjukhusområdena under lång tid
framöver.
Nedan beskrivs status för objekt med en investerings­
budget på över 50 miljoner kronor. Mer detaljerade beskrivningar av statusen för sjukhusområdena i Malmö, Lund,
Helsingborg och Ängelholm ges i separata ärenden till
regionstyrelsen i juni och december.
Pågående bygginvesteringar
inom hälso- och sjukvårdssektorn
SUS i Malmö
Det pågår sedan flera år ett arbete för att genom nybyggnation knyta samman och koncentrera verksamheten på
sjukhusområdet i Malmö med utgångspunkt från akut- och
infektionsbyggnaden. Regionstyrelsen fastslog i december
2013 inriktningen för det fortsatta arbetet med sjukhusområdet, vilket innebär en inledande fas då äldre byggnader
rivs och en större etablering av ersättningsbyggnader genom­förs på två platser på sjukhusområdet. Denna etablering
möjliggör att äldre byggnader kan lämnas och rivas för att
bereda plats för en ny vårdbyggnad på cirka 70 000 kvm
och en servicebyggnad på cirka 15 000 kvm.
Regionstyrelsen beslutade i juni att i den fortsatta
planeringen av det ”gröna scenariot” på sjukhusområdet
i Malmö ska, avseende innehållet i vårdavdelningar, äldre
patienter, patienter med livslånga sjukdomar samt psykiatrisk vård prioriteras. I denna planering ska även ingå
utveckling av operationssalar och intensivvård. En mål­
sättning är att lämna förhyrda lokaler på södra området
i Malmö för att samla verksamheterna i det nya huset.
Därutöver ska teknik och transportkulvertsystem
moderniseras och byggas ut och nya gröna, läkande miljöer
ska anläggas. Arbetena på sjukhusområdet beräknas pågå
till 2022. I detta tidiga skede beräknas insatserna i Malmö
motsvara bygginvesteringar om knappt sju miljarder kronor.
Till detta kommer betydande utrustningsinvesteringar.
SUS i Lund
Arbetet med att utveckla SUS i Lund har hittills inte på
samma sätt som i Malmö fokuserat på ett genomförande,
utan har mer haft karaktären av ett fördjupat planerings­
arbete för fastighetsutveckling. Arbete pågår med en
fördjupad översyn av befintlig fastighetsutvecklingsplan.
Dessutom ska en lokalförsörjningsplan och en fysisk
utvecklingsplan tas fram för SUS i Lund inom ramen för
tidigare fattade beslut. När det gäller lokalförsörjnings­
planen görs den parallellt med motsvarande plan för sjuk­husområdet i Malmö. Arbetet innebär bland annat en
analys av förslag till ett nybyggnadsscenario för tekniktung
vård och samordnas med planeringen av ett laboratorie­
medicinskt centrum.
En samlokalisering av klinisk mikrobiologi i befintliga
lokaler pågår och ytterligare projekt för Labmedicin
avseende patologi och genetik planeras. Detta är tillfälliga
lösningar i väntan på ett permanent laboratoriemedicinskt
centrum. Under senhöst 2015 startar produktionen av en ny
reservkraftsanläggning på sjukhusområdet med ett färdigställande tidigt 2017. Anläggningen beräknas innebära en
investeringsutgift om cirka 220 miljoner kronor.
Av särskild vikt för utvecklingen av SUS i Lund är frågan
om etablering spårväg från Lund C till ESS-området, då det
får stor påverkan på den fortsatta planeringen.
Eftersom arbetet med SUS i Lund är i ett så tidigt skede
finns det ingen bedömning av den samlade investerings­
utgiften. Beredningen för framtidens sjukvård har av
regionstyrelsen fått i uppdrag att i december 2015 åter­
komma med förslag till fortsatt utveckling av innehåll och
underlag för ny/ombyggnationer vid Skånes universitets­
sjukhus i Malmö och i Lund.
41
Region Skåne investerar för framtiden
illustratio n : © Schmidt Hammer Lassen Architects K/S
ekonom i perspektivet
Utvecklingen av sjukhusområdet i Helsingborg består av ett flertal projekt som kommer att genomföras i sekvens
över en tioårsperiod.
Sjukhusområdet i Helsingborg
Regionstyrelsen godkände i mars 2012 utvecklingsplanen
för sjukhusområdet i Helsingborg och avsatte medel för den
fortsatta planeringen. En översyn av projektets samlade
omfattning och genomförandetakt genomfördes under
2013 och den nya inriktningen slogs fast i regionstyrelsen i
december 2013. Projektet består av dels en nybyggnad, dels
en omfattande ombyggnation av den befintliga huvudbyggnaden. En ersättningsbyggnad är nu på plats på sjukhus­
området och befintligt parkeringshus har utökats med
ytterligare fyra halvplan.
Under vintern har en avvikelse mot den beräknade
bygginvesteringsramen om 4,3 miljarder kronor konstaterats. Efter analys och fördjupat arbete med innehållet i
utvecklingen av sjukhusområdet är nu bedömningen att
den samlade investeringen över 10-årsperioden 2014–2023
kommer att bli kring 4,8 miljarder kronor i löpande priser.
Det är i huvudsak fyra områden som påverkat avvikelsen.
• Storleken på nybyggnationen som i vissa skeden ökat
jämfört med de beräkningar som funnits i fastställande
av plan för utveckling av sjukhusområdet, kopplat till
osäkerhet kring det samlade ytbehovet på sjukhusom­
rådet.
• Det beräknade priset på nybyggnationen där de schablonberäkningar som gjorts bedöms ha haft för lågt riskpåslag
jämfört med normal hantering.
42
• Mängden projekt för att hantera behovet av ersättnings­
lokaler under ombyggnadsfaserna i huvudbyggnaden som
ökat från kring 20 i tidigt skede till drygt 70 i nuvarande
plan.
• I det fördjupade arbetet med utvecklingen av sjukhus­
området har en mängd behov av mer infrastrukturell
karaktär på sjukhusområdet identifierats som inte funnits
med i tidigare kalkyler. Exempelvis insatser kopplade till
mediaförsörjning, sop- och tvätthantering, markarbeten
och trafiklösningar.
Utöver dessa huvudområden har projektets omfattning
påverkats av tilläggsuppdrag såsom beslut om att nybyggnationen ska innehålla ett produktionskök och strukturbeslut
om ögonsjukvården som utökat behovet av ytor i Helsingborg.
Utvecklingen av sjukhusområdet i Helsingborg består av
ett flertal projekt som kommer att genomföras i sekvens över
en tioårsperiod. Det innebär att projekten befinner sig i olika
faser där graden av detaljeringsgrad skiljer sig åt. Beräkningen av bygginvesteringsprojekt blir allt mer precisa ju längre i
planeringsprocessen de kommer och i tidiga skeden finns
relativt stor osäkerhet i beräkningarna både avseende pris
och volym. Det är utifrån detta som beräkningar i tidigare
skede har högre riskpåslag jämfört med projekt som närmar
sig produktion. I den nya beräkningen har större riskpåslag
lagts för att hantera de osäkerheter som fortfarande finns i
Region Skåne investerar för framtiden
ekonom i perspektivet
projektet under den långa tid som det kommer att pågå.
Den fördjupade analysen av ytbehovet på sjukhusom­rådet har inneburit att ytorna i nybyggnationen har kunnat
reduceras.
Nybyggnationen och ombyggnationen i höghusdelen i
den befintliga huvudbyggnaden är planerade att påbörjas
efter årsskiftet 2015/2016.
Rättspsykiatriskt centrum i Trelleborg
Organisation och lokaler för den rättspsykiatriska vården
har utretts vid ett flertal tillfällen sedan början av 1990-talet.
Under 2010 identifierades en ny lokalisering av rättspsykiatrin till Mellanköpinge i Trelleborgs kommun. I april 2014
togs det första spadtaget och samma höst restes anläggningens betongstommar. Anläggningen kommer att omfatta
närmare 13 000 kvadratmeter, ha plats för 51 patienter och
vara en arbetsplats för cirka 140 medarbetare. Enligt den
liggande tidplanen kommer anläggningen färdigställas till
sommaren 2016. Projektets budget är 487 miljoner kronor
och den senaste prognosen pekar på att denna kommer
underskridas med cirka 20 miljoner kronor. I separat ärende
till regionstyrelsen i oktober 2015 föreslås beslut om medel
för utrustningsinvesteringar om sammanlagt 45 miljoner
kronor i samband med nybyggnationen.
Hälsostaden Ängelholm
Region Skåne har tillsammans med PEAB och Wihlborgs
Fastigheter AB bildat ett bolag med syfte att utveckla
sjukhusområdet med en inriktning på att koncentrera
sjukvårdsverksamheten till det norra sjukvårdsområdet.
I maj 2013 beslutade regionstyrelsen om ramavtal avseende
om- och nybyggda lokaler på sjukhusområdet i Ängelholm.
Ramavtalet innebär att en nybyggnation kommer att upp­föras på det norra sjukhusområdet där Region Skåne
kommer att hyra cirka 8 000 kvm. Samtidigt kommer
5 400 kvm i huvudbyggnaden byggas om och betydande
investeringar kommer att göras i infrastrukturen på sjuk­
husområdet. Hälsostaden i Ängelholm AB beräknar att
åtgärderna kommer att innebära en investering om cirka
700 miljoner kronor för bolaget. Produktion av om- och
nybyggnation av vårdbyggnader har påbörjats under 2015.
Projektet beräknas vara färdigställt 2018.
Den huvudsakliga prioriteringen avseende bygginsatser
inom hälso- och sjukvården är utvecklingen av sjukhus­
områdena i Malmö, Lund, Helsingborg och Ängelholm.
Utrymmet för övriga insatser är begränsat till 200 miljoner
kronor per år. Liksom tidigare år görs bedömningen att det
finns ett behov av lokala potter till hälso- och sjukvårdens
förvaltningar. Dessa omfattar i år 85 miljoner kronor.
Utöver detta finns utrymme för genomförande av några
projekt på sjukhuset i Kristianstad som avser mottagningar.
Ersättningslokaler för den palliativa enheten i Malmö,
minnesmottagningen vid SUS, ett antal enheter inom
primärvården samt för lokaler på sjukhusområdena i Lund
och Malmö som inte är direkt kopplade till de stora utvecklingsarbetena. Dessutom avsätts medel för att fortsätta
planeringsarbetet avseende ersättning av operationslokaler
vid Hässleholms lasarett.
Servicenämnden
Ramen för fastighetsägarinvesteringar används för att
förbättra, förnya och anpassa befintliga byggnader eller deras
befintliga tekniska system i de fall där förändringen inte
huvudsakligen beror på verksamhetsförändringar hos
hyresgästen.
Fastighetsägarinvesteringarna disponeras av servicenämnden och föreslås uppgå till 246 miljoner kronor per år under
2016–2018. Detta är en utökning jämfört med tidigare år.
Servicenämnden förslås få ett samlat ansvar för att hantera
alla utgifter som uppstår vid asbetssanering på sjukhusom­
rådet i Lund vilket bedöms motsvara 20 miljoner kronor per
år. I separat ärende till regionstyrelsen i oktober beskrivs den
justering av redovisningsprinciper avseende komponentredo-
Planerade bygginvesteringar
inom hälso- och sjukvårdssektorn
Regionstyrelsen har beslutat att ge beredningen i uppdrag
att arbeta vidare med utveckling av Skånes universitetssjukhus och med att utveckla ett modernt skånskt vårdsystem,
samt ta fram en målbild för 2030, som beskriver sjukvården
och dess strukturer inom Region Skåne och tillsammans
med de andra sjukvårdshuvudmännen i södra sjukvårds­
regionen. Detta innebär att behoven av investeringar i den
skånska sjukvården utanför ovan preciserade uppdrag och
kommer att behöva prövas i ett sammanhang
Genom nybyggnation ska man knyta samman och koncentrera
verksamheten på sjukhusområdet i Malmö.
43
Region Skåne investerar för framtiden
ekonom i perspektivet
visning som görs med start 2015. Detta innebär en justering
mellan redovisning inom ramen för planerat underhåll och
fastighetsägarinvesteringar. Justeringen innebär ett utökat
behov av ram för fastighetsägarinvesteringar med 50 mil­joner kronor per år. Ändrad lagstiftning gör att högre krav
ställs på brandsäkerhet vilket kräver större insatser från
fastighetsägaren motsvarande 20 miljoner kronor per år.
Under 2016 föreslås dessutom en tillfällig utökning av
ramen med 18 miljoner kronor för att genomföra uppgra­
dering av Region Skånes operationssalar baserad på en
inventering av ventilationssystem vid dessa. Vid årsskiftet
2011/2012 utökades fastighets- och servicenämndens
ansvarsområde då den försörjningsverksamhet som tidigare
legat linjemässigt under sjukvårdens förvaltningar överfördes
till Regionservice. Verksamhetens karaktär innebär investeringsbehov framförallt kopplade till logistik-, städ- och
kostverksamheterna. Fastighets- och servicenämnden
föreslås disponera en lokal ram för investeringar i utrustning
och byggnader kopplade till sin verksamhet om 25 miljoner
kronor per år.
Utrustningsinvesteringar
inom hälso- och sjukvårdssektorn
Region Skåne har behov av omfattande utrustningsinvesteringar. Kostnaderna för dessa måste beaktas och prioriteras
i ett helhetsperspektiv och bedömas utifrån Region Skånes
ekonomiska förutsättningar. Planeringsramen för investeringar i utrustning inom hälso- och sjukvårdssektorn uppgår
till 2,2 miljarder kronor, varav 703 miljoner kronor under
2016. Huvuddelen av medlen är avsatta för utbyte och ut­ökad kapacitet när det gäller utrustning inom hälso- och
sjukvården. Dels för objekt under 5 miljoner kronor som
hanteras som lokala potter och dels för objekt över 5 mil­joner kronor. Bland de senare kan nämnas en utbyggnad av
kapaciteten avseende PET-CT som en del av arbetet med att
förbättra tillgängligheten i cancervården vilket förutsätter
att driftmedel skjuts till. I ramen finns även avsatt medel
för initiala utgifter kopplade till utvecklingen av de stora
sjukhusområdena i Malmö, Lund, Helsingborg och Ängelholm.
Region Skåne driver tillsammans med Stockholms läns
landsting och Västra Götalandsregionen ett samarbetsprojekt med avsikt att införa ett nytt informationssystem inom
hälso- och sjukvården. Bedömningen är att genomförandet
av detta kommer att ta längre tid än vad som tidigare
beräknats. Därför gör Region Skåne nu en uppgradering av
det befintliga systemet Melior för att hantera perioden fram
till dess att ett nytt gemensamt system kan finnas på plats.
Detta beskrivs i separat ärende till regionstyrelsen i oktober
2015.
Region Skånes ska kunna erbjuda patienter hälso- och
sjukvård av hög kvalitet. För att möjliggöra detta är en viktig
delkomponent att den medicintekniska utrustningen som
används för behandling och diagnostik håller en hög teknisk
nivå och att det inom regionen finns tillgång till den senaste
teknologin, trots att de ekonomiska resurserna är begränsade. För att kunna göra detta är det av stor vikt att de
utrustningar som finns används kostnadseffektivt och att
tillgänglighet till dessa ses i ett regionperspektiv.
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiksnämnden disponerar under planperioden
40 miljoner kronor årligen i syfte att förbättra informationen
till resenärerna, genomföra anpassningar för funktions­
hindrade och för att öka framkomligheten för busstrafiken.
Under 2016 kommer större delen av dessa medel användas
för införande av system för automatisk passagerarräkning på
tåg och bussar. Region Skåne förnyar och utökar sin flotta av
Pågatåg. Fram till 2014 har 69 nya Pågatåg tagits i drift.
Regionfullmäktige har beslutat om anskaffning av ytterligare 30 tåg som kommer att levereras under åren 2017–2018.
Den beräknade utgiften för dessa tåg är 2,1 miljarder
kronor.
Regionstyrelsen
Regionstyrelsen föreslås disponera ett utrymme för byggnads- och utrustningsinvesteringar inom dess verksamheter,
resultatneutrala investeringar, samt oförutsedda behov. Här
avsätts medel för fastighets- och servicenämnden och
kollektivtrafiknämnden att avropa från regionstyrelsen.
Investeringsutrymmet föreslås uppgå till totalt 2,1 miljarder
kronor under planperioden.
Under 2013 fattades beslut om medel för planering av
insatser för mottagningskök/avdelningskök. Medel avsätts
för genomförandet av insatserna under planperioden.
Under 2014 avsatte regionstyrelsen 70 miljoner kronor
under 2014 och 2015 för att genomföra energiinvesteringar
44
Region Skåne investerar för framtiden
ekonom i perspektivet
inom Region Skånes byggnader. Under planperioden avsätts
ytterligare medel.
En planering pågår för nya lokaler för åkeri- och hjälpmedelsdistribution med distributionscentralsfunktion med
placering i närheten av Lund. Till denna planering har lagts
behovet av etablering av ny bussdepå i Lund. Medel har
avsatts för genomförande av projektet under planperioden.
Under planperioden avsätts även medel för påbörjandet av
installation av ERTMS, som är ett säkerhetssystem för
tågtrafik. Medel avsätts för uppställningsplatser för tåg.
I arbetet med TITA ”Regional mobilisering kring ESS
och Max IV” föreslås en etablering av spårväg mellan Lund
C och ESS som en viktig del i etableringen av en attraktiv
kollektivtrafik. Regionala tillväxtnämnden har tecknat en
avsiktsförklaring med Lunds kommun och Trafikverket som
innebär att Region Skåne ska stå för spårvagnar och
spårvagnsdepå. Medel för dessa behov reserveras under
regionstyrelsen. Nämnden för kollektivtrafik återkommer
med beslutsförslag avseende dessa objekt
Region Skåne ingår som största svenska part i samarbetet
kring Öresundstågstrafiken. Verkstadskapaciteten för att
säkerställa hög service och kvalitet i den dagliga skötseln och
underhållet av Öresundstågen är idag otillräcklig. Det finns
behov av en nyetablering av depåkapacitet på den svenska
sidan av Öresund. Studier har gjorts om att äga eller hyra
depåkapacitet med resultat som visar att den bästa ekonomiska lösningen kan skapas med ett samhällsägande. Över­läggningar med ägarna i Öresundståg AB har visat att det
finns intresse för att Region Skåne påtar sig ansvaret för att
uppföra och hyra ut anläggningen till Öresundståg AB.
Medel avsätts under planperioden för genomförandet av en
nybyggnation.
Inom Skånetrafiken bedrivs utvecklingsarbete inom
olika projekt för att öka resande inom kollektivtrafiken.
Detta görs under samlingsbenämningen framtidens rese­
system. Under perioden avsätts medel för att investeringar
kopplat till detta.
Investeringar, medfinansiering och förskottering
Som en följd av Region Skånes ansvar för regional utveckling och tillväxt kommer Region Skåne att medverka till
finansieringen och utvecklingen av världsledande forsknings- och innovationsmiljöer i regionen, i första hand ESS.
Regionstyrelsen beslutade i april 2015 om att godkänna avtal
om finansiering av ESS med sammanlagt 800 miljoner
kronor under åren 2015–2017. En förskjutning i arbetet med
färdigställandet av avtal med staten gör att utbetalningarna
skjuts fram ett år.
Utbyggnad av vägar och spårbunden trafik är ett statligt
ansvar. Region Skåne har dock som ansvarig för den
regionala utvecklingen och som huvudman för regional och
lokal kollektivtrafik ett starkt intresse av att utbyggnaden
sker i sådan tid och på sådant sätt att regionens utveckling
inte bromsas. Region Skåne kommer därför att aktivt stödja,
och i förekommande fall, även ta finansiellt ansvar för sådan
utbyggnad av infrastrukturen. Detta kan även ske i samverkan med extern part. Insatserna kan ske genom att Region
Skåne med eget ägande investerar i infrastrukturella
satsningar men även genom medfinansiering och förskottering av medel.
Nyligen ändrad lagstiftning har inneburit att kommuner
och landsting nu kan bokföra medfinansiering till statliga
infrastrukturprojekt som en tillgång på balansräkningen.
Detta innebär att kostnaden för satsningarna kan fördelas
över hela nyttjandetiden i stället för att som tidigare belasta
det enskilda året då beslutet tas. Effekten blir den samma
som vid egna investeringar och genererar kapitalkostnader
i form av avskrivningar och ränta, men förutsätter till
skillnad från investeringar inget eget ägande. Detta kvarstår
i sin helhet hos staten.
45
Regionfullmäktiges beslut
ekonom i sk information
Regionfullmäktiges beslut
Med hänsyn till vad som anförts ovan och i bilagorna beslutar regionfullmäktige om följande:
Budgetramar
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Regionfullmäktige fastställer för 2016 en skattesats
om 10,99 kronor. Det är en ökning med 30 öre i
utdebitering, syftande till att tillskapa finansiering
för en ökad tillgänglighet, enligt bilaga 5 som därmed
fastställs.
Regionfullmäktige fastställer upprättat förslag till
resultatbudget, kassaflödesbudget, och balansbudget
för verksamhetsåret 2016 enligt bilaga 1, 2 och 3.
Regionfullmäktige fastställer upprättat förslag till
regionbidrag till Region Skånes nämnder för verk­
samhetsåret 2016 enligt bilaga 4.
Regionfullmäktige fastställer investeringsram för
2016 enligt bilaga 6.
Investeringsramen ställs till regionstyrelsens förfog­
ande. Styrelsen äger rätt att vidarefördela investerings­
anslag till annan nämnd.
Regionfullmäktige fastställer internräntan för 2016
till oförändrad 2 procent.
Regionfullmäktige fastställer internräntan för
Skånetrafiken till 1,5 procent 2016.
Regionfullmäktige fastställer ramen för långsiktig
upplåning (inklusive leasing) till oförändrat 8 100
miljoner kronor 2016.
Beslut rörande taxeförändring
9.
Regionfullmäktige uppdrar åt kollektivtrafiknämnden
att till regionfullmäktiges möte 2015-11-24 återkomma
med förslag till taxeförändringar som ökar Skånetra­
fikens självfinansiering, för att därmed nå givna ramar
i budget 2016.
Särskilt beslut rörande trafikförsörjningsprogrammet
10. Regionfullmäktige uppdrar åt regionala utvecklingsnämnden att till regionfullmäktiges möte 2015-11-24
återkomma med ett förslag till trafikförsörjningsprogram som utgår från givna ekonomiska ramar 2016
med plan för 2017 och 2018.
Region Skånes strategikarta och övergripande
11. Regionfullmäktige fastställer strategikarta med
tillhörande mål att gälla för Region Skånes verksam­
heter 2016.
46 REGION skåne budget 2016
En effektiv verksamhet med hög kvalitet
God hälsa och livskvalitet för alla
12. Region Skåne ska fortsätta sitt arbete med att minska
riskbruk och missbruk av alkohol samt drogmissbruket och med speciellt fokus på unga.
13. Region Skåne ska arbeta för att Skåne antar utmaningen om ”Rökfritt Sverige 2025” och Tobacco Endgame
2025.
14. Region Skåne ska fortsätta sitt aktiva arbete för att
förebygga och behandla övervikt och fetma hos barn.
15. Region Skåne ska tillsammans med skåneidrotten ta
fram ett idrottspolitiskt program.
Region Skåne skapar morgondagens välfärdstjänster
16. E-hälsan ska utvecklas genom att bredda möjligheten
att boka, av- och omboka tider online.
17. Ett system med digital självincheckning ska byggas ut
under 2016.
18. En utredning om att införa ett system med enhetstaxa
i den idag avgiftsbelagda öppna vården ska inledas.
19. Under 2016 ska ett system med digitala remiss- och
svar införas.
Strategi för kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården
20. En strategisk plan för förbättringsarbete ska utarbetas
och implementeras.
21. Arbetet med att utveckla vårdkedjor mellan kommunal hemsjukvård, primärvård och sjukhus inklusive
förstärkning av läkarstöd i hemsjukvården ska fortsatt
vara i fokus.
Strategiskt läkemedelsarbete
22. Arbetet för en rationell läkemedelanvändning ska
fortsätta utifrån ny läkemedelsstrategi för Region
Skåne under 2016.
En ökad jämlikhet i hälsa och livsvillkor
23. Omotiverade skillnader i vård och behandling ska
identifieras och åtgärdas.
24. Arbetet med att utveckla kvinno- och förlossnings­
vården ska fortsätta.
25. Vårdprogram inom kvinnors hälsa och regionala
riktlinjer för endometrios ska ligga till grund för
insatser för förbättrat omhändertagande.
Regionfullmäktiges beslut
ekonom i sk information
26. Utveckla så kallade första-linjen-mottagningar inom
psykiatrin och förstärk föräldrastödet.
27. Utveckla det suicidpreventiva arbetet.
28. Tillgängligheten till psykiatrin ska förbättras, med
särskilt fokus på områdena missbruk, självskadevård,
suicidprevention och neuropsykiatri.
29. Kliniska prövningar med Naloxon nässpray ska
fortsätta.
30. Under 2016 ska en uppdaterad strategisk plan för
psykiatrisk vård arbetas fram.
Tillgängligheten ska öka
31. Patientflödena i Region Skåne ska genomlysas och
åtgärder identifieras för att öka tillgängligheten till
planerad vård med särskilt fokus på personer med
stort vårdbehov.
32. Tillgängligheten via ”1177 Vårdguidens e-tjänster”
och via telefon till primärvården ska förbättras.
33. Den inledda utvärderingen av vårdvalen i specialistsjukvården ska fortsätta, med fokus på kvalitet,
tillgänglighet, jämlik vård, kostnader och sammanhållna vårdkedjor.
34. För att uppnå god tillgänglighet och hög kvalitet i
cancersjukvården ska arbetet utifrån den regionala
cancerplanen fortsätta.
35. För att uppnå god tillgänglighet och hög kvalitet ska
arbetet med den palliativa handlingsplanen fortsätta.
36. Region Skåne ska inventera vårdcentraler och sjukhus
utifrån ett fysiskt tillgänglighetsperspektiv och
uppdatera resultaten i Tillgänglighetsdatabasen.
Hög patientsäkerhet är prioriterad
37. Fler läkemedelsgenomgångar ska genomföras, särskilt
med inriktning mot äldre patienter.
38. Arbetet med handlingsplaner för att minska trycksår
och undvikbara vårdrelaterade infektioner i Region
Skåne ska fortsätta.
Stärk akutsjukvården
39. Akutsjukvården ska ses över och åtgärder identifieras
för att förbättra vårdkvaliteten och arbetsmiljön på
akutmottagningarna.
40. Arbetet med att öppna stängda vårdplatser ska
prioriteras.
41. Inställelsetiderna i ambulanssjukvården ska förbättras.
43. Tillgängligheten inom primärvården ska öka. Detta
gäller särskilt för de äldre vars vård omfattas av det nya
Hälso- och sjukvårdsavtalet.
44. En strategisk plan och vårdprogram för patienter med
demens ska implementeras.
Familjecentraler och ungdomsmottagningar
45. Region Skåne ska fortsätta att arbeta mot målet att
minst en familjecentral ska finnas i varje kommun,
om ekonomin så tillåter.
46. Ungdomsmottagningarnas öppettider ska anpassas
bättre till ungdomarnas skolgång, arbete och fritids­
vanor.
47. Arbetet med att stärka kompetensen kring psykisk
ohälsa på ungdomsmottagningarna ska fortsätta.
Forskningen – en förutsättning för Skånes utveckling
48. Region Skåne ska fortsatt förbättra förutsättningarna
för kliniska studier och kliniska prövningar.
49. Region Skåne ska stödja utvecklingen av en nationell
testbädd inom området mobil hälsa.
50. Region Skåne ska ha som målsättning att behålla
rikssjukvården på befintliga områden samt erhålla
fler uppdrag, bland annat inom cancersatsningen.
Skåne erbjuder kultur med bredd och spets
51. Tillgängligheten till kultur och kulturutövande ska
öka, exempelvis genom möjligheterna med IT och
digitalisering.
52. Region Skåne ska stimulera samverkan mellan
kultursektorn och andra samhällsområden såsom
hälso- och sjukvård, skola, arbets- och näringsliv.
53. Samverkan med de skånska folkhögskolorna ska öka
och en regional samverkansplattform tas fram.
Kraftsamling för fler jobb i Skåne
54. Region Skåne ska arbeta för att regeringens mål om
EU:s lägsta arbetslöshet 2020 uppnås.
55. Region Skåne ska verka för att Region Skåne får ett
större ansvar för arbetsmarknadspolitiken.
56. Region Skåne ska fortsätta arbetet med Jobbkommissionen och komplettera med fler riktade uppdrag som
tas fram i samverkan med Kompetenssamverkan
Skåne.
57. Arbetet med att lösa gränshindersproblematiken ska
prioriteras.
Bättre vård för Skånes äldre
42. En utredning ska inledas om hur ett system med fasta
vårdkontakter kan utvecklas, genom exempelvis
vårdlotsar.
REGION skåne budget 2016
47
Regionfullmäktiges beslut
ekonom i sk information
Skåne som Europas mest innovativa region 2020
Med kollektivtrafiken skapas utveckling i Skåne
58. Region Skåne ska utveckla metoder för att koppla
innovationssystemen till Region Skånes klimatarbete.
59. Region Skåne ska arbeta för att stärka innovations­
arbetet med e-hälsa.
74. Region Skåne ska se över behovet av trygghetsåtgärder
på fordon och vid hållplatser.
75. Fortsätta arbetet för ett modernt betalsystem under
2016.
76. Region Skåne ska utreda hur anställningstryggheten
för personal som arbetar hos trafikföretag på uppdrag
av Region Skåne ska förbättras i samband med
övergång till ny entreprenör.
Region Skånes upphandlingar ska påverka
samhällsutvecklingen positivt
60. Social och miljömässig hänsyn i Region Skånes
upphandlingar ska fortsätta utvecklas och användas
i ökad omfattning.
61. Region Skåne ska ta fram en handlingsplan för att
höja utvecklingstakten inom området innovations­
upphandling.
62. Region Skåne ska ställa krav på arbetsmiljö och
kollektivavtalsliknande villkor när upphandlingens
art motiverar det.
63. Samtliga livsmedelsavtal som Region Skåne ingår
som inkluderar inköp av kött ska uppfylla svenska
djurskyddsregler.
Gemensamt miljöstrategiskt arbete i Skåne
64. Region Skåne ska minska användningen av miljöoch hälsofarliga ämnen.
65. Region Skåne ska fortsätta arbetet med att införa
ekologiska och närproducerade livsmedel i sin verksamhet.
66. Region Skåne ska utreda målen i och förutsättningarna för ett klimatpolitiskt ramverk.
67. Förlossnings- och BB-avdelningar ska gå före i
arbetet med en giftfri miljö. I kommande upphandlingar av material och tyger ska så långt som möjligt
ekologiskt och kemikaliefritt väljas.
God infrastruktur är viktigt för ett sammanhållet Skåne
68. Region Skåne ska verka för att riksdag och regering
ska ta beslut om en fast förbindelse för bil och tåg
mellan Helsingborg och Helsingör under mandat­
perioden.
69. Informationsinsatser vid trafikstörningar ska för­
bättras.
70. Region Skåne ska verka för att underhållet av befint­lig infrastruktur, som järnväg, påskyndas.
71. Region Skåne ska ta fram en strategi för att göra
Skåne till Sveriges främsta cykelregion.
72. Region Skåne ska arbeta för att kollektivtrafikhåll­
platserna blir noder för cykeltrafiken.
73. Region Skåne ska verka för infrastruktursatsningar
i enlighet med den så kallade Skånebilden.
48 REGION skåne budget 2016
Skåne ska vara globalt attraktivt
77. Region Skåne ska arbeta för ökad bredbandsut­
byggnad.
Medarbetarna är Region Skånes viktigaste resurs
78. I Region Skåne ska heltidstjänst vara norm. Deltid ska
ses som en möjlighet om arbetstagaren så önskar.
79. Region Skåne ska inventera och utveckla arbetet med
de regioninterna resursteamen med utgångspunkt i att
erbjuda heltidsanställningar.
80. Region Skåne ska systematisera och inventera likarättsarbetet avseende utbildning och uppföljning.
81. Region Skåne ska fortsatt främja rekrytering av
personer med funktionsnedsättning.
Verksamhet och resultat i fokus
82. Region Skåne ska införa processtöd för arbetssätts­
innovationer och organisations- och verksamhets­
utveckling.
83. Region Skåne ska utreda karriärvägar för flera
yrkeskategorier såsom undersköterska, psykolog,
biomedicinsk analytiker, dietister och medicinska
sekreterare.
84. Region Skåne ska fortsätta satsningarna på utbildningsanställningar för sjuksköterskor.
85. Region Skåne ska utveckla klinisk fördjupningsutbildning för sjuksköterskor inom prioriterade områden.
86. Region Skåne ska arbeta med kompletterande utbildningsinsatser för att täcka kompetensluckor i verksamheten och för att främja kompetensmixplanering.
87. Region Skåne ska utreda förutsättningar för att införa
handledaranställningar för äldre medarbetare som är
på väg att gå i pension.
88. Region Skåne ska fortsätta med satsningar på arbetslösa ungdomar, studentmedarbetare, tekniksprånget
och arbetslivsintroduktionsanställningar.
Bilaga 1
ekonom i sk information
1Resultatbudget
Budget
Budget PlanPlan
Miljoner kronor
2015
2016 20172018
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
Utjämning och generella statliga bidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Finansiella pensionskostnader
Årets resultat
7 732
8 027
8 114
8 248
–38 748
–41 363
–42 497
–43 594
–1 342
–1 368
–1 473
–1 635
–32 358
–34 704
–35 855
–36 981
26 175
28 051
29 266
30 509
7 464
7 891
8 177
8 379
86506174
–93
–82
–102
–155
–603
–461
–797
–1 049
670745749778
REGION skåne budget 2016
49
Bilaga 2
ekonom i sk information
2Kassaflödesbudget
Budget
Budget
Plan
Plan
Miljoner kronor
2015
2016
2017
2018
VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering för ej likviditetspåverkande poster (se not nedan)
Pensionsutbetalningar
Realisationsvinster/förluster
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
670745749778
4 514
2 203
3 308
4 312
–1 142
–1 176
–1 198
–1 258
–49–37–35–24
3 993
1 735
2 825
3 807
Ökning/minskning av kortfristiga fordringar
–4
808
40
10
Ökning/minskning av förråd och varulager
0
0
0
0
Ökning/minskning av kortfristiga skulder
–2 532
–115
–56
–190
Medel från verksamheten 1 458
2 428
2 809
3 627
INVESTERINGAR
Förvärv av immateriella tillgångar
Förvärv av materiella tillgångar
Förvärv av leasade materiella tillgångar
0
–55
–300
–300
–2 750
–3 582
–4 616
–6 417
–50
0
0
0
–159
0
0
0
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
0
0
0
0
Erhållna investeringsbidrag
0
625
0
0
Försäljning av finansiella tillgångar
0
0
0
0
–2 958
–3 012
–4 916
–6 717
Förvärv av finansiella tillgångar
Medel från investeringsverksamheten
FINANSIERING
Nyupptagna lån
Nyupptagen leasing
Amortering av lån
Amortering av leasing
Förändring koncernlån
Ökning av långfristiga fordringar
1 013
1 137
2 477
3 432
50000
–1 787
0
0
0
–173
–332
–247
–231
0000
–108
0
0
0
1
129
159
120
–1 004
934
2 389
3 321
–392
–350
–281
–231
–2 896
0
0
0
Likvida medel vid årets början
3 895
1 000
1 000
1 000
Likvida medel vid årets slut
1 000
1 000
1 000
1 000
Årets förändring av räntebärande nettoskuld
1 999
805
2 230
3 201
Räntebärande nettoskuld vid årets början
1 491
2 902
3 707
5 937
Räntebärande nettoskuld vid årets slut
3 490
3 707
5 937
9 138
Amortering av långfristiga fordringar
Medel från finansieringsverksamheten
Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur
Årets kassaflöde
Not Specifikation av ej likviditetspåverkande poster
Justering för av– och nedskrivningar
1 397
1 368
1 473
1 635
Justering för avsättningar
1 467
1 369
1 797
2 504
Justering för kortfristiga finansiella poster
1 628
85
16
161
49
1
11
0
Justering för periodiserade investeringsbidrag
–25
–650
–25
–25
Justering för övr ej likviditetspåverkande poster
–36
Justering för periodiserade reavinster
Justering för periodiserade hyresintäkter
–2
–2
–2
–2
Justering för bidrag till statlig infrastruktur
37
32
38
38
4 514
2 203
3 308
4 312
Summa
50 REGION skåne budget 2016
Bilaga 3
ekonom i sk information
3Balansbudget
Budget
Budget PlanPlan
Miljoner kronor
2015
2016 20172018
Immateriella tillgångar
159190445690
Fastigheter
9 558
11 371
13 874
17 582
Utrustning
8 184
7 976
8 661
9 789
Värdepapper, andelar m m
384
383
383
383
Långfristiga fordringar
483329170 51
Anläggningstillgångar
18 768
20 248
23 533
28 495
Bidrag till statlig infrastruktur
894
818
885
847
Förråd
273296296296
Kortfristiga fordringar
3 529
2 759
2 719
2 709
Kortfristiga placeringar, kassa och bank
1 000
1 000
1 000
1 000
Omsättningstillgångar
4 802
4 054
4 014
4 005
24 463
25 120
28 432
33 346
Summa tillgångar
Eget kapital
därav årets resultat
–19 608
–19 723
–18 974
–18 196
670
745
749
778
Pensionsförpliktelser
Övriga avsättningar
Avsättningar
30 330
30 474
31 074
32 320
565519343112
30 894
30 993
31 417
32 432
Långfristiga skulder, lån
2 013
3 067
5 544
8 977
Långfristiga skulder, leasing
1 422
1 248
1 017
947
637
590
539
488
4 072
4 906
7 101
10 412
Övriga långfristiga skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga låneskulder
225300300300
Kortfristiga leasingskulder
1 014
247
231
70
Övriga kortfristiga skulder
7 865
8 397
8 356
8 327
Kortfristiga skulder
summa Skulder
9 104
8 944
8 888
8 698
13 177
13 850
15 989
19 110
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 24 463
25 120
28 432
33 346
REGION skåne budget 2016
51
Bilaga 4
ekonom i sk information
4Regionbidrag
Budget
Budget PlanPlan
Miljoner kronor
2015 1)
2016 20172018
Kulturnämnden Kollektivtrafiknämnden
Regionala utvecklingsnämnden
Summa regional utveckling
Habilitering och hjälpmedelsnämnden
299,5303,5309,3317,0
2 253,9
2 298,8
2 370,5
2 429,8
167,2157,1160,0164,0
2 720,6
2 759,4
2 839,8
675,4
688,2
705,4
Sjukvårdsnämnd SUS
8 459,2
8 718,0
8 993,8
Sjukvårdsnämnd SUND
5 212,4
5 371,9
5 541,9
Sjukvårdsnämnd KRYH
3 161,2
3 258,1
3 361,2
28 139,5
13 382,8
13 842,3
14 328,7
Hälso- och sjukvårdsnämnden Summa vård och hälsa
Regionstyrelsen
Personalnämnd
Patientnämnden
Revision
Summa övriga förvaltningar
SUMMA REGIONBIDRAG
649,7
2 910,8
28 789,2
30 891,0
31 878,5
32 931,0
1 592,0
1 601,1
1 631,5
1 672,3
122,0127,8130,2133,5
14,715,115,415,7
17,818,318,619,1
1 746,5
1 762,3
1 795,7
33 256,3
35 412,7
36 514,0
Resultatkrav
1 840,6
37 682,4
Servicenämnden
21,871,871,871,8
Sjukvårdsnämnd SUS
18,818,818,818,8
Sjukvårdsnämnd SUND
10,4
10,4
10,4
10,4
Sjukvårdsnämnd KRYH
7,97,97,97,9
Hälso- och sjukvårdsnämnden 0,4
0,4
1) Tabellen innehåller regionbidrag 2015 i enlighet med regionfullmäktiges beslut om Region Skånes budget 2015 med verksamhetsplan 2016-2017,
RF2014-12-08 – 2014-12-09. Vid regionfullmäktige 2015-10-26 – 2015-10-27 föreligger ett förslag till ombudgetering för 2015. Det innebär
tillskott till sjukvårdnämnderna genom tidigareläggning av 2016 års uppräkning för LPIK samt demografisk utveckling. Finansiering av tillskottet
om totalt 660 miljoner kronor föreslås ske genom en omdisponering av regionbidrag 2015 från andra nämnder samt genom sänkt resultatkrav.
Förslaget angående ombudgetering är inte beaktat i tabellen för regionbidrag eftersom omdisponeringen är temporär, för att minimera risk för
otydlighet samt eftersom beslut om ärendena ombudgetering 2015 respektive Budget och verksamhetsplan 2016–2018 sker vid samma
regionfullmäktige.
52 REGION skåne budget 2016
0,4
0,4
Bilaga 5
ekonom i sk information
5Tillgänglighetspaket
REGION skåne budget 2016
53
ekonom i sk information
54 REGION skåne budget 2016
Bilaga 6
ekonom i sk information
6Investeringsbudget
Budget
BudgetPlanPlan
Miljoner kronor
t o m 2015
201620172018
TOTAL
Bygginvesteringar (inklusive större externa förhyrningar)
Rättpsykiatri, Psykiatri Skåne
365
Nya sjukhusområdet i Malmö 1
793000
2 375
Nya sjukhusområdet i Lund 1
288110 41
Nya sjukhusområdet i Helsingborg 1
814000
814
Hälsostaden Ängelholm (extern förhyrning)
Summa pågående bygginvesteringar över 50 Mkr
122
0
0
487
0439
00000
2 259
232
41
0
4 114
Pågående bygginvesteringar under 50 Mkr
16
0
0
Ram för nya objekt hälso- och sjukvårdssektorn
1 923
1 833
Fastighets- och servicenämndens bygg
264
246
3 078
246
SUMMA BYGGINVESTERINGAR
2 435
2 120
3 324
UTRUSTNINGSINVESTERINGAR
Pågående utrustningsobjekt, vård och hälsa, 74
0
0
Planeringsram nya utrustningsobjekt, vård och hälsa
629
709
769
Kollektivtrafiken, varav 55767857
– tilläggsbeställning 5 pågatåg
0
272
0
363
– tilläggsbeställning 25 pågatåg
15
455
817
1 708
– övrig utrustning404040
SUMMA UTRUSTNINGSINVESTERINGAR
757
1 475
1 626
Regionstyrelsen (bygg och utrustning), varav
275
706
Fastighets- och servicenämndens verksamhet (bygg och utrustning)
25
25
1 115
25
SUMMA INVESTERINGAR TOTALT
3 492
4 327
6 090
Strategiska investeringar och medfinansiering
350
280
230
SUMMA TOTALT
3 842
4 606
6 320
Kreditivränta, tåg 1101010
Kreditivränta, bygg253035
INVESTERINGAR inklusive kreditivränta
3 877
4 646
6 365
Exklusive strategiska investeringar
3 527
4 367
6 135
Exklusive strategiska/medfinans, tåg och bussar
3 502
3 630
5 308
Exklusive strategiska/medfinans, tåg, bussar och kreditivränta
3 477
3 600
5 273
1) Avser medelstilldelning till och med 2015 - 06,planerad medelstilldelning ligger under ram nya objekt Bygg hälso- och sjukvården.
REGION skåne budget 2016
55
Bilaga 7
ekonom i sk information
7 Region Skånes majoritetsägda bolag
Region Skånes engagemang i aktiebolag
Region Skåne har valt att bedriva viss verksamhet i aktie­
bolagsform, både som ensam ägare och tillsammans med
andra. Verksamheten som bedrivs i aktiebolagsform sker
inom skilda sektorer. Kommunallagen ställer krav på att
Region Skåne ska ha inflytande och kontroll över all egen
verksamhet. Den av regionfullmäktige antagna bolags­
policyn ska tydliggöra roller och ansvar, skapa gemensamma
regler för styrning och uppföljning och därigenom utveckla
relationen mellan Region Skåne och dess bolag.
Region Skånes bolagskoncern
Den verksamhet som inom Region Skåne bedrivs i bolagsform har under de senaste åren ökat. Bolagiseringen av
tandvårdsverksamheten är det senaste exemplet. I syfte att
skapa en aktiv ägarstyrning och möjliggöra verksamhets­
synergier har regionfullmäktige 2013 beslutat att samla
merparten av Region Skånes aktiebolag i en koncern med
Region Skåne Holding AB som moderbolag. De bolag som
tidigare ägdes av Region Skåne till mer än 50 procent ingår
nu i den nybildade koncernen. Inom parentes anges Region
Skåne Holding AB:s ägarandel.
Region Skåne Holding AB (100 procent)
Moderbolag i Region Skånes nybildade koncern. Bolaget
ska äga och förvalta aktier i aktiebolag som Region Skåne
använder för att bedriva verksamhet som är till nytta för
Skåne och dess medborgare. Bolaget har fått i uppdrag att
själv eller genom sina dotterbolag utföra uppdrag avseende
marknadsföring av Skåne, insatser för utveckling och
etablering av både befintliga och nya företag i Skåne samt
insatser för att Skåne ska vara den mest innovativa regionen
2020. Aktiekapitalet uppgår till 10,4 miljoner kronor.
Folktandvården Skåne AB (100 procent)
Bolaget bildades under 2013 och Region Skånes tandvårdsverksamhet överfördes till bolaget den 1 januari 2014.
Bolaget ska bedriva allmän och specialiserad tandvård för
barn och vuxna i Skåne. Aktiekapitalet uppgår till 62,3
miljoner kronor.
Skåne Care AB (100 procent)
Bolaget utvecklar och bedriver vårdexportverksamhet samt
export av konsult- och utbildningstjänster inom vårdom­
rådet. Aktiekapitalet uppgår till 0,4 miljoner kronor.
Innovation Skåne AB (100 procent)
Ett nytt bolag Innovation Skåne AB bildades vid halvårsskiftet 2015 genom att de helägda bolagen Teknopol AB,
56 REGION skåne budget 2016
Innovator Skåne AB samt ClinTrials Skåne AB fusionerades.
Samgåendet syftar framför allt till att öka kraften i Region
Skånes bidrag till den skånska innovationsutvecklingen.
Bolaget ska stödja utvecklingen av innovationer och
entreprenörskap. Vidare ska det främja och utveckla
möjligheterna till kliniska prövningar inom region Skåne.
Aktiekapitalet uppgår till 0,1 miljoner kronor.
Malmö Opera- och Musikteater AB (90 procent)
Bolaget ägs till 90 procent av Region Skåne och till
10 procent av Malmö Stad. I ägardirektivets programför­
klaring sägs bland annat att bolaget med Malmö som bas
har ett regionalt ansvar att producera, främja, stärka och
utveckla opera och annan musikdramatisk verksamhet i
regionen. Aktiekapitalet i bolaget uppgår till 20,0 miljoner
kronor.
Skånes Dansteater AB (90 procent)
I likhet med Malmö Opera- och Musikteater AB ägs
bolaget till 90 procent av Region Skåne och till 10 procent
av Malmö Stad. Av ägardirektivet framgår bland annat att
bolaget har till uppgift att producera och utveckla dansverksamheten i regionen. Verksamheten ska kännetecknas av hög
konstnärlig kvalitet. Aktiekapitalet uppgår till 3,0 miljoner
kronor.
Business Region Skåne AB (85 procent)
Business Region Skåne AB är moderbolaget i koncernen
för marknadsföring av Skåne. Bolaget ägs till 85 procent av
Region Skåne Holding AB och till 15 procent av Kommunförbundet Skåne. Moderbolaget äger i sin tur fyra dotter­
bolag – Event in Skåne AB, Tourism in Skåne AB, Invest in
Skåne AB samt Film i Skåne AB. Aktiekapitalet uppgår till
1 miljon kronor.
Event in Skåne AB (100 procent)
Bolaget ska marknadsföra Skåne som en eventregion. Event
in Skåne ska vara ett kompetenscentrum och en samverkanspartner för event i Skåne samt verka för att fler, större och
bättre evenemang, mässor och kongresser förläggs till
regionen. Aktiekapitalet uppgår till 1,0 miljon kronor.
Film i Skåne AB (100 procent)
Bolaget ska bidra till tillväxt i Skåne genom filmproduktion
samt främjande av filmkulturell verksamhet. Aktiekapitalet
uppgår till 1,0 miljon kronor.
Bilaga 7
ekonom i sk information
Invest in Skåne AB (100 procent)
Hälsostaden Ängelholm Holding AB (33 procent)
Bolaget ska skapa ett mer internationellt näringsliv i Skåne
genom att verka för att utländska företag etablerar sig i
Skåne samt hjälpa skånska företag med internationellt
samarbete och ökade exportaffärer. Aktiekapitalet uppgår
till 1,0 miljon kronor.
Bolaget ägs med vardera en tredjedel av Region Skåne,
Peab AB och Wihlborgs Fastigheter AB. Bolaget äger
samtliga aktier i dotterbolaget Hälsostaden Ängelholm AB,
vars verksamhet är att äga, förvalta, utveckla och exploatera
fastigheterna på Ängelholms sjukhusområde. Aktiekapitalet
uppgår till 15 miljoner kronor.
Tourism in Skåne AB (100 procent)
Bolaget ska öka antalet besökare i Skåne genom att ut­veckla och marknadsföra destinationen. Tillsammans med
kommuner och näringsliv verkat bolaget på geografiskt
utvalda marknader med prioriterade segment och mål­
grupper. Aktiekapitalet uppgår till 1,0 miljon kronor.
Region Skånes övriga engagemang i aktiebolag
Skåne European Office (100 procent)
Bolaget ska ansvara för Region Skånes representationskontor
i Bryssel. Syftet med att etablera en skånsk representation är
främst att stärka och synliggöra regionen gentemot EU:s
institutioner och andra aktörer. Skåne European Office ska
öka intressebevakningen och främja Skånes intressen i den
europeiska policyutvecklingen samt bistå den egna organisationen och andra aktörer i Skåne i arbetet med EU:s fonder
och program. Bolaget har sitt säte i Bryssel. Aktiekapitalet
uppgår till 0,2 miljoner kronor.
ALMI Företagspartner Skåne AB (49 procent)
Region Skåne äger ALMI Företagspartner Skåne AB
till­sammans med majoritetsägaren ALMI Företagspartner
AB, det nationella moderbolaget. Bolagets verksamhetsidé
är att genom riskfinansiering och affärsutveckling stärka
nyföretagande och konkurrenskraften i företag och däri­
genom medverka till ett växande och dynamiskt näringsliv.
Aktiekapitalet uppgår till 2,0 miljoner kronor.
Öresundståg AB (40 procent)
Bolaget bildades 2009 av trafikhuvudmännen för Öresundstågstrafiken. Bolaget ska tillhandahålla service och utföra
operativa förvaltningsuppgifter för offentlig kollektivtrafik
med tåg till bolagets ägare. Aktiekapitalet uppgår till
1 miljon kronor.
Science Village Scandinavia AB (35 procent)
Bolaget ska utveckla den mark som finns inom Brunnshögsområdet i Lund, där Max IV och ESS ska byggas.
Bolaget samägs av Region Skåne (35 procent), Lunds
kommun (35 procent) samt Lunds universitet (30 procent).
Aktiekapitalet uppgår till 0,7 miljoner kronor.
AB Busspunkten Helsingborg (26 procent)
Bolaget driver och förvaltar depån Busspunkten i Helsingborg. Bolaget eftersträvar största möjliga kostnadseffektivitet
enligt självkostnadsprincipen. Anläggningen är självfinansierad genom hyresintäkter från brukarna. Aktieägare är endast
trafikföretag som har trafikavtal med Skånetrafiken samt
Helsingborgs stad och Region Skåne med minoritetsposter.
Aktiekapital uppgår till 0,1 miljoner kronor.
Samverkansprojektet E22 AB (20 procent)
Bolaget ägs tillsammans med Region Blekinge, Region­
förbundet i Kalmar Län, Regionförbundet Östsam samt
Sydsvenska Handels- och Industrikammaren och ska verka
för att en tidigareläggning av E22:ans utbyggnad genomförs.
Aktiekapitalet uppgår till 0,1 miljon kronor.
Bussdepån i Kristianstad AB (15 procent)
Bolaget, som driver och förvaltar bussdepån i Kristianstad,
eftersträvar största möjliga kostnadseffektivitet enligt
självkostnadsprincipen. Anläggningen är självfinansierad
genom hyresintäkter från brukarna. Aktieägare är endast
trafikföretag som har trafikavtal med Skånetrafiken samt
Region Skåne. Aktiekapitalet uppgår till 0,4 miljoner
kronor.
Resekortet i Sverige AB (13 procent)
Resekortet i Sverige AB verkar för målet att det på sikt ska
bli möjligt att resa med kollektivtrafiken över länsgränserna
i Sverige på ett och samma kort. Region Skåne äger bolaget
tillsammans med sex andra aktieägare, huvudsakligen
trafikhuvudmän. Aktiekapitalet uppgår till 0,5 miljoner
kronor.
Bolag där Region Skåne har
en ägarandel som är mindre än 10 procent:
AB Transitio (5 procent)
Inera AB (4,5 procent)
Samtrafiken i Sverige AB (2 procent)
HSN N CRC Malmö AB och LB Kiel Pildammen AB
(1 procent)
REGION skåne budget 2016
57
Bilaga 8
ekonom i sk information
8 Budgetprocessen och annan verksamhetsstyrning
Ekonomi- och verksamhetsstyrning är ett medel för
att uppnå önskat resultat, effektivitet och budget.
Budgeten gör oss effektivare
Budgeten med tillhörande verksamhetsplan är ett region­
övergripande styrande dokument som fastställs av regionfullmäktige varje år. Budgeten med verksamhetsplan ska ses
som ett medel för att uppfylla det demokratiska uppdraget,
som är givet av medborgarna. Det är Region Skånes främsta
styrdokument för alla verksamheter.
Varför en budget?
Budgetprocessen ska bidra till en effektiv styrning med
budgetdisciplin och en budget i balans. I budget med
verksamhetsplan anges inriktning för utvecklingen under
den kommande planperioden. Budget och flerårsplan ska
ligga till grund för Region Skånes strategiska och konkreta
arbete och ska ytterst leda till att våra skattemedel används
på ett effektivt sätt.
När verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten, uppnås en god ekonomisk hushållning.
En förutsättning är tydliga mål.
Vad kännetecknar budgetprocessen?
Processen ska kännetecknas av hög delaktighet och bra
beslutsunderlag. Det ska finnas samstämmighet mellan
Region Skånes centrala budget, de uppdrag som ges till
förvaltningarna och det lokala budgetarbetet.
Omvärldsanalys och uppföljning
Budgetarbetet startar med en analys av omvärld, behov,
ekonomi och verksamhet. Årsredovisning, nuläge och
trendanalyser är viktiga underlag i planeringen. Med
utgångspunkt i analyser definieras en strategikarta och
planeringsförutsättningar.
Planeringsförutsättningar och budgetdirektiv
Regionstyrelsen beslutar om ett budgetdirektiv med
planeringsförutsättning, som riktar sig till Region Skånes
nämnder och bolag. Den innehåller en strategikarta med
mål och måltal för Region Skånes verksamheter samt
specifika uppdrag, som nämnder och bolag har att besvara
genom ett yttrande.
Nämnder och förvaltningar
Nämnderna ska yttra sig över regionstyrelsens budget­
direktiv. Efter regionfullmäktiges beslut av budget med
verksamhetsplan beslutar nämnderna om ett uppdrag till
58 REGION skåne budget 2016
den förvaltning nämnden ansvarar för. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar om ett samlat uppdrag till hälsooch sjukvården, inklusive den privata vård som finansieras
av Region Skåne. Utifrån hälso- och sjukvårdens samlade
uppdrag beslutar sedan de delregionala sjukvårdsnämnderna
om uppdrag till sjukvårdsförvaltningarna.
Parallellt med att nämnderna arbetar fram uppdrag till
verksamheten, ska förvaltningarna på grundval av region­
styrelsens planeringsförutsättning och nämndernas budget­
yttranden i nära dialog med koncernledningen arbeta fram
förslag till förvaltningsbudgetar. Förvaltningarna ska om­sätta uppdrag och budget i verksamhetsplaner samt bryta
ned uppdrag och budget i verksamhetens olika delar.
Budgetbeslut i regionfullmäktige
Planeringsförutsättningen, beaktande av nya förutsättningar
samt nämndernas yttranden mynnar ut i en samlad budget
för hela Region Skåne. Under oktober beslutar regionfullmäktige om kommande års budget och verksamhetsplan.
Samtidigt som man beslutar om budget bestämmer man
också vilken skattesats som ska gälla under kommande år.
Strategikartan ger styrning med flera dimensioner
En bra styrning kräver en tydlig viljeinriktning i form av
mål, men ska även kunna tala om hur målen omsätts och
implementeras i verksamheten.
Region Skånes strategikarta beskriver vision, verksamhetsidé, mål och måltal. Den anger inriktningen oavsett var
man befinner sig i organisationen. Region Skånes strategikarta skapar ramverket för prioriteringar och utgör en röd
tråd genom hela budget- och uppföljningsprocessen. Målen
ska vara så konkreta att de kan brytas ned i mätbara mål för
verksamheten. Med mål avses vad som sätts i särskilt fokus
under budgetåret och planperioden för att Region Skånes
vision ska uppnås. Med måltal avses ambitionsnivån för det
som mäts och följs upp. Måltalen har karaktären av en
riktning mot vad organisationen vill nå, antingen utifrån en
ökning från ett nuläge eller utifrån en uppfyllelse av ett
procentuellt utstakat måltal.
Balanserad styrning ger helhetsbilden
Strategikartan är indelad i fyra olika perspektiv. De olika
perspektiven skapar en helhet med en styrning som är
tydlig, ger ökad delaktighet och helhetssyn, samt som
sträcker sig från politik till praktik. Varje perspektiv bryts
ned i mål och måltal. Inom ramen för de olika perspektiven
beskrivs vad som ska göras för att uppnå målen.
Medborgarperspektivet speglar de förväntningar och behov
som våra medborgare och samarbetspartners har på Region
Bilaga 8
ekonom i sk information
Skåne och ger oss kunskap om vad som är avgörande för att
uppfylla det demokratiska uppdraget.
Verksamhetsperspektivet beskriver hur resurserna ska
användas i verksamheten för att nå målen och möta medborgarnas och andra intressenters förväntningar som lyfts fram
i medborgarperspektivet.
Medarbetarperspektivet beskriver hur Region Skåne tar
tillvara och utvecklar medarbetarnas kompetens, engagemang och ansvarskänsla som ett led i att uppnå mål och
vision.
Ekonomiperspektivet beskriver hur Region Skåne ska
hushålla med tillgängliga resurser.
att arbeta i enlighet med nya riktlinjer och mot önskvärda
mål. Det finns två typer av ersättningsmodeller inom
vårdvalen. Den ena är en kapitationsersättning. Den innebär
att patientens val av vårdgivare styr vad respektive vårdgivare
får i fast årlig ersättning. Ersättningens storlek bestäms uti­från hur många patienter vårdgivaren ansvarar för, oavsett
hur många besök som görs. Om individen byter enhet (väljer
en annan vårdgivare) tar denne ersättningen med sig till den
nya vårdgivaren. Den andra typen är rörliga ersättningar
som i princip är ersättningar för specifika åtgärder i samband med ett besök hos en vårdgivare.
Ledningssystem berättar
hur verksamheten ska arbeta.
Ersättningsmodellen för sjukhus och psykiatri inom Region
Skåne utgår från uppdraget som är kärnan för styrning. Det
finns en gemensam struktur för uppdragsbeskrivningen och
kopplat till detta ersättningar med enhetlig konstruktion.
År 2012 beslutades om en förändrad ersättningsmodell för
sjukhus och psykiatri. Den sjukhusinterna ersättningsmodellen förändrades för att närma sig möjligheten att styra på
effektivitet och mot resultat. Förändringen går ut på att den
framräknade prestationsrelaterade finansieringen utbetalas
periodiserat i förskott utan att någon fakturering mot
hälso- och sjukvårdsnämnden sker av den utförda produktionen. Denna förändring innebär en stimulans för förvaltningarna att optimera sina vårdprocesser. Modellen ligger
fast för 2016. Region Skåne utreder utveckling av ersättningsmodeller inom hälso- och sjukvården med syfte att öka
inslaget av värdebaserad ersättning. Det innebär en ersättning som bygger på en kombination av prestationsersättning
och utfalls-/resultatberoende ersättning. Målet är att ha en
ersättningsmodell som stödjer arbetet att skapa värde för
patienten. Från och med 2014 flyttades ansvaret för den
målrelaterade ersättningen från koncernnivå till förvaltningsnivå.
Ytterligare en del i Region Skånes styrmodell är lednings­
systemen som handlar om hur strategikartan omsätts i
verksamheten. Ledningssystem innebär att det ska finnas
en organisatorisk struktur, ett tydligt ansvar, rutiner och
identifierade processer. I ledningssystem ligger också den
interna kontrollen, det vill säga verktyg för att följa upp mål
och se till att verksamheten arbetar kostnadseffektivt och
med rätt saker.
Region Skåne har påbörjat arbetet med att ta fram ett
regiongemensamt verksamhetsledningssystem (VLS). Det
ska säkerställa ett långsiktigt, målmedvetet och systematiskt
arbetssätt med siktet inställt på ständiga förbättringar. VLS
ska stödja arbetet för att följa mål, att ha ett genomförande
med kvalitet samt en uppföljning och utvärdering av resultat
för att öka kunskapen och förbättra arbetsprocesserna.
Ekonomistyrning och ersättningssystem
Ersättningsmodeller för vårdval
Region Skåne har infört fem vårdval inom primärvård. De
omfattar vårdcentraler, barnavårdscentraler, barnmorskemottagning, audionommottagning samt kognitiv beteendeterapi/interpersonal psykoterapi och multimodal smärtbehandling inom rehabiliteringsgarantin. Vårdvalet för vård­central har utökats med tilläggsuppdrag inom hjärtsvikt och
gynekologi och särskilda mottagningar för unga vuxna och
äldremottagning har införts. En satsning på att utöka
hemsjukvården implementerades 2015.
Region Skåne har även infört valfrihetssystem inom
specialiserad sjukvård för fyra områden. Områdena som
omfattas är grå starr, övrig ögon, hud och läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende (beroendevård).
Inom tandvården har det också införts två vårdval ett för
den allmänna barn- och ungdomstandvården och ett för den
specialiserade barn- och ungdomstandvården.
Vårdvalens styr- och ersättningsmodell ska stödja ut­veck­lingen för att erbjuda rätt vård på rätt vårdnivå inom
rimlig tid. Ersättningsmodeller för vårdval ska också leda till
önskvärt beteende hos vårdgivarna, exempelvis när det gäller
Sjukhusintern ersättningsmodell
Budgetmodell för läkemedel
Nuvarande budgetmodell för läkemedel infördes 2009.
Modellen innebär att läkemedel inom förmånshanteringen
delas upp i:
• Basläkemedel (läkemedel som förskrivs främst inom
primärvården) med ett befolkningsbaserat kostnadsansvar.
• Klinikläkemedel (läkemedel som förskrivs främst av
specialister på sjukvårdsförvaltningar) med ett förskrivarbaserat kostnadsansvar.
Kostnadsansvaret för läkemedel som rekvireras, främst inom
sjukvårdsförvaltningarna till inneliggande patienter, ligger
fullt ut på rekvirerande förvaltning och finansieras via
uppdragsersättning. Kostnadsansvaret för den mindre del
läkemedel som berör smittskydd, solidariskt finansierade
REGION skåne budget 2016
59
Bilaga 8
ekonom i sk information
läkemedel med mera ligger fortfarande på hälso- och
sjukvårdsnämnden. I introduktionsskedet av den nya bud­getmodellen delades kostnadsansvaret mellan hälso- och
sjukvårdsnämnden och hälsovalsenheterna för basläkemedel.
Avsikten är att kostnadsansvaret ska utökas för att till slut bli
100 procent på Hälsovalsenheterna. För 2016 ska kostnadsansvaret för vårdcentralerna ligga kvar på samma nivå som
2015, det vill säga 75 procent.
Solidariskt finansierade läkemedel definieras nationellt
och berör främst genetiska sjukdomstillstånd, men även
tillstånd som HIV som inte anses ha en jämn geografisk
utbredning. Förskrivningen sker ute på sjukhusförvaltningarna, men budgeten för förskrivna läkemedel finns på
hälso- och sjukvårdsnämnden. Budgeten för solidariskt
finansierade läkemedel delas mellan berörd sjukvårdsför­
valtning (10 procent) och hälso- och sjukvårdsnämnden
(90 procent) för att skapa incitament för förskrivare att ta
kostnadsansvar även för dessa läkemedel. Det finns vissa
dyra läkemedel som helt eller under en tid inte ingår i
läkemedelsförmånen. Detta kan då leda till stora kostnader
för patient eller verksamhet. En fastställd process reglerar
de krav som ställs för att regional finansiering ska kunna
komma i fråga. Budgeten för regionalt finansierade läke­
medel delas mellan berörd förvaltning (10 procent) och
hälso- och sjukvårdsnämnden (90 procent).
Affärs- och prissättningsmodell
för serviceverksamheterna inom Region Skåne
Affärs- och prissättningsmodell omfattar följande serviceverksamheter inom Region Skåne: Medicinsk Serviceför­
valtning, Regionservice och Koncernkontoret samt Bildoch funktionsmedicin.
Kostnaderna för serviceverksamheterna finansieras av
de beställande verksamheterna genom en kombination av
fast årsdebitering och månadsvis styckedebitering. Detta
genomförs inom ramen för fastställda kostnadsbudgets
(kostnadstak).
Övriga kostnader för serviceverksamheterna finansieras
av de beställande verksamheterna genom en kombination
av fast årsdebitering och månadsvis styckedebitering. Detta
genomförs inom ramen för fastställd kostnadsbudget
(kostnadstak).
Månadsvis styckedebitering tillämpas för de tjänste­
områden där en fast årsdebitering inte är möjlig, där en fast
årsdebitering snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och där Region Skåne i övrigt förväntas verkar för att
uppträda konkurrensneutralt på marknaden.
Region Skånes hyresmodell
Syftet med Hyresmodellen är att hantera en kostnadsfördelning som är transparent och upplevs som förutsägbar och
enkel att förstå och en hyresfördelning som bättre harmonierar med ersättningsmodellen för hälso- och sjukvård. Det
finns även incitament till ekonomiskt ansvarstagande för
60 REGION skåne budget 2016
investeringar och effektivt nyttjande av lokaler. Hyresmodellen uppfyller också de krav på konkurrensneutralitet som upp­kommit i och med förändringar inom ramen för Lagen om
valfrihetssystem (LOV) samt outsourcing av verksamheter.
Regionservice har nu ansvar för all lokalförsörjning
i Region Skåne och är hyresvärd för samtliga ägda och in­hyrda lokaler. Det innebär således att förvaltningar eller
motsvarande inte äger rätt att teckna hyreskontrakt med
fastighetsägare, utan tecknar i stället andrahandshyreskontrakt med Regionservice. Förvaltningarna heller inte rätt
att hyra ut i andra eller tredje hand.
Fördelning av hyreskostnad sker enligt två principer, en
för ej konkurrensutsatt verksamhet och en för konkurrens­
utsatt verksamhet.
Hyresfördelningen för den ej konkurrensutsatta verksamheten sker enligt principen ”hyra som tjänst” och ”lika hyra
för lika typ av lokal”. Detta innebär att hyran debiteras
utifrån information på rumsnivå. Detta görs med hjälp av
koefficienter som beskriver rummet utifrån komplexitet
(efter rumsfunktionskod) och funktionalitet (efter fastig­
hetens ålder eller värdeår). I hyran för ej konkurrensutsatt
verksamhet ingår kostnader som tidigare legat ute på för­valtningen, exempelvis driftskostnader för gemensamma
ytor och kostnader för fastighetsägarinvesteringar, med en
högre hyresnivå som följd.
Hyreskostnad för konkurrensutsatt verksamhet bygger
på prissättning enligt marknadspris samt marknadslika
kontrakt. Hyresnivån regleras årligen med konsumentpris­
index (KPI).
Ny affärsmodell i kollektivtrafiken
Under 2013 infördes en ny affärsmodell inom kollektivtrafiken. Affärsmodellen ger trafikföretagen ett utökat ansvar
och mandat för trafik- och tidtabellsplanering. Trafikföretagen ansvarar även för lokal marknadsföring inom respektive
trafikuppdrag. Tillsammans med respektive trafikföretag
arbetar Skånetrafiken fram en gemensam affärsplan för varje
trafikuppdrag. Denna belyser aktuell trafik och gemensamma mål sätts. Ersättningen för utfört uppdrag i den nya
affärsmodellen bygger på ett resandeincitament där trafik­
företaget får cirka 30 procent av den totala ersättningen
utifrån antalet betalande kunder. Under 2016 kommer mer
än hälften av alla resor i busstrafiken att göras i avtal med
nya affärsmodellen.
Rapportering
Förvaltningarna rapporterar delar av sin ekonomi och
verksamhet månatligen. En mer omfattande rapportering
sker en gång per år samt i årsredovisning till regionfullmäktige. Dessutom ska en finansrapport redovisas till regionstyrelsen i samband med delårsrapporter och årsredovisning.
Uppföljning rapporteras i nämnder och regionstyrelsens
arbetsutskott månatligen.
Bilaga 9
ekonom i sk information
9 Uppföljning av strategikarta och övergripande mål
MEDBORGARPERSPEKTIVET
Mål: Nöjda medborgare
Mål
Uppföljningsindikatorer
Förtroendet
ska öka.
Den upplevda
tillgänglig­heten ska öka.
Den jämlika och jämställda
hälsan ska öka.
• Medborgarnas förtroende för vården ska öka.
• Patientens förtroende till vården ska öka.
• Nöjd kundindex för Skånetrafiken ska öka.
• Samarbetsparterns helhetsbetyg på Region Skåne.
• Befolkningens upplevelse av tillgänglighet till vården ska öka.
• Patientens upplevelse av tillgänglighet i vården.
• Samarbetspartners nöjdhet med tillgänglighet ska öka.
• Öka medborgarnas tillgänglighet till arbete: tio dagliga resmöjligheter till
regionalt centrum inom 60 min.
• Resandeökning inom kollektivtrafik: 3-6 procent.
• Öka tillgängligheten till Region Skånes verksamhet och lokaler.
• Andel personer med otillfredsställda vårdbehov ska minska och skillnader utifrån kön,
socioekonomisk status och ålder ska minska.
• Den psykiska hälsan ska förbättras och skillnader utifrån kön, socioekonomisk status och
ålder ska minska.
• Den självskattade hälsan ska förbättras och skillnader utifrån kön, socioekonomisk status
och ålder ska minska.
• Andelen 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning ska öka.
• Sysselsättningsgraden ska öka i Skåne och minst uppgå till riksgenomsnittet.
• Tilliten till andra människor ska öka och skillnader utifrån kön, socioekonomisk status
och ålder ska minska.
Medborgarnas makt ska öka.
• Medborgarna ska kunna kommunicera med Region Skåne med hjälp e-tjänster
motsvarande det de kan göra på telefon.
Medborgarnas kännedom om
Region Skåne ska öka.
• Kunskapen om Region Skånes ansvarsområden.
Genom dialog få fördjupad förståelse till resultat i genomförda mätningar kring
medborgarnas kännedom och attityd till politik.
Medborgarnas kunskap om/
deltagande i kulturlivet i Skåne
ska öka.
• Andel av befolkningen som minst en gång per kvartal har besökt
kulturaktivitet enligt Riks-SOM.
REGION skåne budget 2016
61
Bilaga 9
ekonom i sk information
VERKSAMHETSPERSPEKTIVET
Mål: En effektiv verksamhet med hög kvalitet
Mål
Människor ska bemötas
med respekt.
Patienternas makt ska öka.
Uppföljningsindikatorer
• Kunskapen ska öka bland våra anställda om lika rättigheter och möjligheter.
• Arbetet med mänskliga rättigheter utifrån likabehandlingsarbetet ska stärkas.
• Utveckla E-hälsa och mobilhälsa (M-hälsa).
• 1. Vårdprogram
2. Prioriteringsarbete
3. Implementering och förbättringsarbete.
Kunskapsstyrningen
ska öka.
• Öka kunskapsspridning avseende hälsas bestämningsfaktorer. Utveckla hälsofrämjande
och sjukdomsförebyggande insatser
• Utveckla nya styrmedel som baseras på de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa,
jämlikhet och hållbarhet.
• Utveckla nya metoder och verktyg för uppföljning av det regionala utvecklingsarbetet.
Produktiviteten ska öka.
• Arbetad tid.
Tillgängligheten ska öka.
• Regionala och nationella krav inom hälso- och sjukvården ska uppfyllas.
• Kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas till 2025.
• Kollektivtrafikens punktlighet ska öka.
• Insatserna för ökad tillgänglighet till kulturen ska förstärkas.
Patientsäkerheten ska vara hög.
Bedriva en jämlik hälsooch sjukvård.
• Nollvision ska gälla avseende vårdskador.
• Hälso- och sjukvården ska bidra till minskade skillnader i hälsa genom en
jämlik vård och ett hälsoinriktat arbete.
Mål: En drivande utvecklingsaktör
Skåne ska vara Europas mest
innovativa region 2020.
Den kliniska forskningen
ska öka.
Samspelet mellan olika samhällsaktörer, nationellt och internationellt, ska öka.
62 REGION skåne budget 2016
• Systematiskt ledningsarbete för innovation på alla nivåer.
• Samtliga verksamheter inom Region Skåne ska känna till den internationella innovationsstrategin för Skåne.
• Under året har den internationella innovationsstrategin för Skåne 2020 kopplats till den
regionala utvecklingsstrategin 2030 (RUS). På detta sätt har kunskapen om innovationsstrategin
ökat internt.
• Uttag av forskningstid ska öka.
Registrering av akademisk utbildning ska genomföras i högre utsträckning
Publikationer Up and-running med årlig uppföljning ska öka.
Varje verksamhetsområde bör ha en forskningskompetens (dvs minst disputerad)
i ledningen med ansvar för forskningsfrågor.
• Uppväxlingseffekt av varje insatt krona.
• Samverkan med kommunerna ska utvecklas.
Bilaga 9
ekonom i sk information
VERKSAMHETSPERSPEKTIVET
Mål
Kultur ska synliggöras för
medborgarna inom Region Skånes
samtliga verksamhetsområden.
Fritt från fossila bränslen 2020.
Uppföljningsindikatorer
• Spridningen av Region Skånes konstsamling ska vara stor.
• Region Skåne ska till år 2020 bedriva en fossilbränslefri, klimatneutral och
klimatanpassad verksamhet.
Mål 2016:
Värmeenergi, andel fossilbränslefritt 90 procent.
Transporter, andel fossilbränslefritt 75 procent.
Utsläpp av växthusgaser 75 000 ton
• Region Skåne ska bidra till en mer hälsosam miljö.
Mål 2016: Andel ekologiska livsmedel 50 procent.
• Region Skåne bidrar till en hållbar resursanvändning.
Mål 2016:
Brännbart avfall 4 400 ton.
Smittförande avfall 650 ton.
Matavfall 250 ton.
• Region Skåne ska ha en stark miljöprofil.
Mål 2016: Andel förvaltningar som är miljöcertifierade enligt ISO 14001 är 100 procent.
MEDarbetarPERSPEKTIVET
Mål: Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare
Mål
Uppföljningsindikatorer
• Värdet på attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare i medarbetarundersökningen ska öka.
Region Skåne ska vara en attraktiv
och konkurrenskraftig arbetsgivare.
Mål: Verksamhet och resultat i fokus
Ledarskapet ska vara gott och
chefer ska utveckla verksamheten i
dialog med medarbetarna.
Region Skåne ska vara en
hälsofrämjande arbetsplats.
Samtliga verksamheter ska
arbeta strukturerat med
kompetens­försörjningsplaner
• Värdet på faktorn Ledarskap i medarbetarundersökningen ska öka.
• Värdet på faktorn Delaktighet i medarbetarundersökningen ska öka.
• Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp årligen.
• Sjukfrånvaron ska minska.
• Skillnaden vad gäller kvinnors och mäns sjukfrånvaro ska minska.
• Frisktalet (andel medarbetare med mindre än fem sjukfrånvarotillfällen per år) ska öka.
• Samtliga verksamheter ska arbeta med kompetens-försörjningsplaner.
• Antalet vakanser inom definierade större bristområden ska minska med 20 % under 2016.
Nuläge: Fyra större bristområden med obalans, grundutbildade sjuksköterskor, specialist­
sjuksköterskor. Läkare: Allmänmedicin, Psykiatri.
• Utnyttjandet av bemanningsföretag ska minska.
REGION skåne budget 2016
63
Bilaga 9
ekonom i sk information
ekonomiPERSPEKTIVET
Mål: Långsiktigt stark ekonomi
Mål
Uppföljningsindikatorer
Resultatmål
• Region Skånes resultat ska över en femårsperiod uppgå till minst två procent av de samlade
intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag.
Resultatet ska också årligen uppfylla det lagstadgade balanskravet.
Finansieringsmål
• Investeringar i utrustning ska självfinansieras till 100 procent. Investeringar i fastigheter ska
självfinansieras till minst 50 procent. Investeringar i tåg och bussar ska självfinansieras till
minst 40 procent.
64 REGION skåne budget 2016
Region Skåne
291 89 Kristianstad
Telefon: 044-309 30 00
www.skane.se
www.skane.se/kontakt