Årsredovisning Arvika kommun 2014
Årsredovisning 2014 Arvika kommun Innehåll 3 Kommunledningens kommentar 5 Omvärldsanalys 8 Strategiska mål, verksamhetsmål och måluppfyllelse 13 Personalanalys 17 Finansiell analys 24 Drift- och investeringsredovisning 27 Organisation 29 Sammanställd redovisning – koncernen Arvika kommun 32 Myndighetsstaben 33 Kommunledningsstaben 34 Lärande och stöd 35 Vård och omsorg 36 Överförmyndarnämnden 38 Arvika kommuns bolagskoncern 48 Räkenskaper 61 Redovisningsprinciper 63 Ord och begrepp Kommunledningens kommentar Kommunledningens kommentar Ordförande: Claes Pettersson Kommundirektör: JanÅke Hermansson Det samlade resultatet för hela kommunkoncernen blev för 2014 64,1 mnkr. omfattar vision, övergripande mål, skattesats, fördelning av ramar, investeringsplan och beslut om taxor och avgifter antogs av kommunfullmäktige i juni. För merparten av förvaltningens verksamheter och de kommunala bolagen ligger resultatet i nivå med eller bättre än budget. Verksamheten Lärande och stöd redovisar dock ett underskott i förhållande till budget beroende främst på fortsatt höga kostnader för förskola, försörjningsstöd och skolskjutsar. Den förväntade konjunkturuppgången har låtit vänta på sig och från kommunens sida finns ett starkt fokus på näringslivsfrågor. Under året har ett arbete pågått för att få till stånd en ökad samverkan mellan kommunen och näringslivet. Budgetberedningen har tillsammans med förvaltningsoch bolagsledningar arbetat med att ta fram ett förslag till strategisk plan. I arbetet ingick att identifiera för kommunen viktiga omvärldsfaktorer och lyfta fram driftförändringar och investeringsplaner. Planen som Den gångna sommaren har i hög grad präglats av en rad uppskattade och välbesökta arrangemang: Stadsparkens dag, Hamnfestivalen, Stadsfesten, Trivselkvällar, Hamnfesten och Rix FM-festivalen, bara för att nämna några. Detta är arrangemang som uppmärksammas 3 Kommunledningens kommentar och uppskattas av såväl kommunens invånare som besökande och som definitivt bidrar till att stärka Arvikas attraktionskraft. Flera av k ommunens verksamheter och medarbetare har tilldelats prestigefyllda priser och utmärkelser. En uppmärksammad satsning är anläggandet av en solcellspark ute vid Mosseberg. Förutom att vi har fått ytterligare en energiproducent signalerar den också att Arvika är en kommun som värnar om miljön. det samt åtgärder på passagen mellan Musikskolan och Biblioteket. Kontakter har tagits med lokala entreprenörer för att undersöka förutsättningar för att få igång ett bostadsbyggande på Ingestrandshöjden. Kommunens fastighetsbolag har slutfört en omfattande ny- och ombyggnad av Ingesunds Musikhögskola och inlett en större upprustning av kvarteret Dragspelet. Dessutom har byggnationen av 39 nya lägenheter i kvarteret Veterinären påbörjats. Som vanligt har de för kommunen så viktiga infrastrukturfrågorna varit i fokus. Utbyggnad och förbättringar av riksväg 61 och utveckling av järnvägstrafiken och stationsområdet är frågor som lyfts i diskussioner med Trafikverket och Region Värmland. Även inom samverkansorganet ARKO har dessa frågor stått i fokus. Beslut har fattats om att bygga ut bredbandet i egen regi och för detta ändamål har bolaget Arvika Kommunnät AB bildats. Förutom bolagsbildningen förs en dialog med de olika fiberföreningar som bildats i kommunen. Som ett led i arbetet med att öka kommunens attraktionskraft genomfördes en nöjd-kund-indexundersökning (NKI). Med hjälp av elever från Solberga gymnasiet intervjuades drygt 300 personer om sin syn på Arvika centrum. På en skala från 1 till 5 fick Arvika centrum ett samlat index på 3,76, vilket väl matchar andra orter i Sverige, men också ett resultat med utrymme för förbättringar. Inom ramen för arbetet med en fördjupad översiktsplan för Hamnen genomfördes två workshops under året. Under våren genomfördes etapp två i saneringen av hamnområdet. Inom Palmviksområdet genomfördes förbättringsåtgärder med ny in- och utfart till områ- 4 En omfattande satsning har gjorts på Viksområdet som nu kan erbjuda en toppanläggning med nya konstgräsplaner. Årets medarbetarundersökning visar på en hög grad av nöjdhet bland kommunens medarbetare. Medarbetar index för 2014 uppgick till 73, vilket kan jämföras med det genomsnittliga indexet på 64. Omvärldsanalys Omvärldsanalys Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden har stor påverkan för kommunens förutsättningar och Arvikabornas vardag. Omvärldsanalysen som ska ge en kortfattad bild av nuläget och utvecklingstendenserna baseras på uppgifter och rapporter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Ekonomistyrningsverket (ESV), Region Värmland och banker med flera. Internationell utblick Ekonomin i USA har haft en tillväxt som de senaste åren legat runt 2−3 procent, vilket är en betydligt bättre utveckling än för euroområdet. Arbetslösheten har minskat med 4 procentenheter på fem år och understiger nu 6 procent. Tillväxttakten bedöms öka under 2015 vilket förhoppningsvis kommer att gynna den svenska exportindustrin. I Europa är skillnaderna stora mellan olika länder och regioner vad gäller den ekonomiska situationen och konjunkturläget. Flera sydeuropeiska länder, i synnerhet Grekland och Spanien, brottas med problemen som synliggjordes i samband med finanskrisen. Arbetslösheten och tillväxttakten varierar kraftigt och det finns en klar skiljelinje mellan Syd- och Nordeuropa. Storbritannien som är ett viktigt exportland för Sverige har haft en starkare utveckling och beräknas även nästa år ligga över genomsnittet i Europa. Tyskland som länge varit motorn i den europeiska ekonomin tappar fart vilket kan vara oroväckande för stabiliteten i den europeiska ekonomin. En stor del av den ekonomiska kräftgången för Europa kan kopplas till en låg inhemsk efterfrågan och investeringsvilja. Relationen mellan Ryssland och den europiska unionen har hårdnat allteftersom Ukrainakrisen eskalerat. De handelshinder som beslutats av den europeiska unionen har påverkat den ekonomiska utvecklingen negativt både för euroområdet och för Ryssland. Det låga oljepriset kan till stor del kopplas till krisen i Ukraina och oron i arabiska länderna. Hur olika länder återhämtat sig efter finanskrisen speglas även i räntelägets variation. Räntorna på statsobligationer ligger exempelvis högre i USA än i Tyskland. Inflationen ligger generellt på en mycket låg nivå även i ett internationellt perspektiv. Priset på råvaror har, liksom oljepriserna, sjunkit som en följd av lägre efterfrågan. Utvecklingen i Syrien och Irak samt övriga arabvärlden påverkar världsekonomin men medför framför allt ett stort mänskligt lidande och stora flyktingströmmar samt utgör en destabiliserande faktor i både när området och omvärlden. Sverige Tillväxten har dämpats sedan ökningen under första halvåret 2013. Prognosen för utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP) är 1,8 procent för 2014 och 3,1 procent för 2015. Sysselsättningen och arbetade timmar fortsätter dock att öka. Arbetskraften har ökat i snabb takt och arbetslösheten ligger kvar på cirka 8 procent trots att fler är i sysselsättning. Produktivitetsutvecklingen har sjunkit under de senare åren och är tillbaka på den nivå som rådde före finanskrisen 2008. 5 Omvärldsanalys Andelen invånare i förvärvsaktiv ålder, 16−64 år, har ökat med närmare 200 000 personer sedan 2005. Det stora tillskottet i arbetskraftsförsörjningen är framför allt personer födda utanför Europa, vilka står för drygt 60 procent av ökningen. Detta trots att gruppen endast motsvarade 6 procent av befolkningen 2005. Den inhemska efterfrågan har de senaste åren haft en mycket stor betydelse för rikets ekonomiska tillväxt. De svenska hushållen har haft en gynnsam inkomstutveckling sedan mitten av 2000-talet och inkomsterna har ökat snabbare än konsumtionsutgifterna. Hushållens efterfrågan bedöms fortsatt ligga på en hög nivå men det har skett en avmattning jämfört med tidigare prognoser. Även sparandet ligger fortsatt högt men bedöms minska under de kommande tre åren. Den svaga prisutvecklingen, låga oljepriset och de historiskt låga räntekostnaderna medför att prognosen för konsumentprisindex har sänkts. Under 2015 beräknas konsumentprisindex att stiga med 0,6 procent för att under perioden 2016−2017 stiga från 2,1 till 3,1 procent. Exporten ökade inte 2014 i den omfattning som förutspåddes av prognosmakarna. För de viktiga exportmarknaderna i Europa har tillväxten saktat ner markant. Den låga kronkursen har till viss del bromsat in nedgången för exportindustrin. Prognoserna inför 2015 har reviderats ner jämfört med tidigare prognoser. Det finns även signaler av positivt slag, till exempel är orderstocken inom tillverkningsindustrin relativt god och industriföretagens barometersvar om produktion och exportorderingång ligger över tidigare genomsnitt. Skatteunderlagstillväxten har varit relativt stark under de senaste fyra åren och det ser enligt prognosmakarna ut att kunna bli ytterligare några år över genomsnittet. Även om arbetade timmar har utvecklats svagt, har indexering av pensionerna bidragit till att hålla uppe ökningstakten. Den svenska ekonomin beräknas inte inom de närmaste åren få någon stark skjuts av den internationella tillväxten utan måste till stor del bygga på att den inhemska efterfrågan ökar. Kommunerna De demografiska volymförändringarna har, enligt SKL:s beräkningar, medfört ökade resursbehov med cirka 0,5 procent per år under de senaste tio åren. Under 2013−2014 tog utvecklingen fart och förväntas 6 under de kommande fem åren höjas till drygt 1,2 procent per år. Ökningstakten är störst inom skolans verksamhetsområden. Samtliga verksamheter, utom gymnasieskolan, ökar på grund av volymförändringar. Gymnasieskolans volym sjunker fram till och med 2019 varefter volymökningen även slår igenom bland de äldre eleverna. Kostnader för asyl- och flyktingmottagning ökade markant 2014 på grund av att den allt mer osäkra situationen i omvärlden medför stora flyktingströmmar. SKL gör bedömningen att resultatnivåerna för kommunerna sjunker från 3,4 procent i relation till skatter och generella statsbidrag 2013, till 1,1 procent för 2014. En bidragande orsak är uteblivna tillfälliga tillskott i form av AFA-återbetalning eller riktade statsbidrag. Under 2015 beräknas de specialdestinerade statsbidragen till grundskola och förskola att öka. Enligt preliminära uppgifter höjer 25 kommuner skatten 2015, medan fyra kommuner beräknas sänka skatten. Den största höjningen beräknas uppgå till 80 öre medan den största sänkningen uppgår till 22 öre. Medelskattesatsen för riket uppgår till 20,63 kronor vilket är 27 öre lägre än Arvika kommuns skattesats. Införandet av komponentavskrivning pågår i Sveriges kommuner och enligt rekommendationen ska redovisningsmetoden vara införd från och med 2014. En effekt är att underhållsåtgärder som tidigare gjordes direkt i driftredovisningen istället ska ses som en investering och belasta resultatet med avskrivningar under nyttjandeperioden. Inledningsvis leder det till att kostnaderna minskar men efterhand kommer avskrivningskostnaderna att öka. SKL gör bedömningen att Sveriges kommuner, trots en kalkylerad ökning av statsbidragen med 2 procent, får svårt att leva upp till resultatmålet 2 procent och att kommunerna under 2016−2018 behöver höja skatten med 24 öre i genomsnitt för att nå upp till ett genomsnittligt resultat om 1 procent i relation till skatter och statsbidrag. Värmlandsstrategin och Europa 2020 Region Värmland har arbetat fram en Värmlands strategi 2014−2020. Visionen ”Värmland – ett skönare liv” har fyra prioriterade områden: Livskvalitet för alla, fler och starkare företag, höjd kompetens på alla nivåer och bättre kommunikationer. I dokumentet finns följande sammanfattning: Omvärldsanalys Värmlandsstrategin är hela Värmlands strategi. Ambitionen är att skapa bästa möjliga förutsättningar för människor att bo och verka i Värmland. Om vi i regionen arbetar gemensamt mot samma mål kan vi skapa fler arbetstillfällen, bättre utbildning, bättre kommunikationer och en högre livskvalitet, med andra ord ett skönare liv. skott med 77 personer. Flyttningsnettot, det vill säga skillnaden mellan in- och utflyttning, gav ett överskott med 9 personer att jämföras med överskottet på 65 personer 2013. En bidragande orsak till att k ommunen inte expanderar befolkningsmässigt är bristen på bostäder. Under 2014 påbörjade k ommunens fastighetsbolag bygget av 39 nya lägenheter i centrala Arvika. Värmlandsstrategin har en tydlig koppling till E uropeiska unionens Europa 2020-strategi som innehåller fem övergripande mål: Sysselsättning, Innovation, Klimat och energi, Utbildning och social sammanhållning. Kärnan i Europa 2020 är en smart och hållbar tillväxt för alla, som ska leda till en positiv utveckling och få fart på medlemsstaternas ekonomier för att skapa ökad tillväxt och fler jobb. Befolkningen per den 1 november är också intressant eftersom den utgör underlag för nästföljande års skatteintäkter. Vid en avstämning per den 1 november har Arvikas befolkning minskat med 16 personer, från 25 822 invånare år 2013 till 25 806 invånare år 2014. Målsättningen är att invånarantalet genom satsningar på boende och arbetsmarknad med mera ska stabiliseras kring 25 800 invånare. Relationen Sverige−Norge och Värmlands roll Region Värmland har även utarbetat en rapport med samma namn som rubriken ovan. Rapporten lyfter fram den ekonomiska betydelsen av relationen mellan länderna och bristerna i den nationella statistiken. Närheten till Norge är högst påtaglig och viktig för Arvika kommuns fortsatta utveckling. I rapporten finns följande sammanfattning. Sverige är ett av världens mest exportberoende länder och det största exportlandet är Norge. Dessutom är den norska arbetsmarknaden viktig för sysselsättningen i Sverige. 2010 arbetspendlade mer än 27 000 personer från Sverige till Norge och deras inkomster var cirka 8,9 miljarder. Värmland utgör ett nav i relationen mellan Sverige och Norge. En stor del av arbetspendlingen sker från Värmland där det också har etablerats en omfattande och expansiv gränshandel. 57 % av de värmländska företagen har haft affärer med Norge under de senaste fem åren, om man frågar företag med minst fem anställda. Arvika Arvika kommun och dess invånare påverkas av den e konomiska utvecklingen i omvärlden. Skatte underlaget beräknas öka men inte i samma omfattning som för riket i övrigt. Den sista december 2014 hade Arvika kommun 25 771 invånare, vilket är en minskning med 46 personer jämfört med föregående år. Födelsenettot för samma period, det vill säga antalet födda jämfört med antalet döda, var ett underskott med 56 personer. Motsvarande siffra för 2013 var ett under- Arbetslösheten som i dagsläget ligger på 6−7 procent är på riksgenomsnittet och är lägre än övriga Värmlandskommuner. Den uteblivna internationella konjunkturuppgången har redan i dagsläget negativt påverkat de producerande företagen i kommunen. Handeln är, liksom kommunens skatteintäkter, beroende av ett stabilt befolkningsunderlag. Befolkningssammansättningen, pris- och löneökningarna samt ett stort investeringsbehov är några av de stora ekonomiska utmaningar som Arvika kommun delar med de flesta andra kommuner. Verksamhetsmässiga utmaningar och satsningar för att öka attraktiviteten i form av förbättrade kommunikationer och infrastruktur, förbättrade förutsättningar för näringsliv och handel samt ökad bostadsproduktion delas även de med de flesta andra kommuner i riket. Närheten till Norge är en stor fördel för utvecklingen av kommunens arbetsmarknad, handel och näringsliv. Närheten innebär även en stark konkurrens om arbetskraften, inte minst när det gäller bristyrken inom vårdområdet. I dagsläget finns det uppskattningsvis cirka 800 invånare i Arvika som veckopendlar till Norge. Kostnadsmässigt belastar dessa invånare de kommunala verksamheterna medan skatteintäkterna oftast hamnar i Norge. Eftersom befolkningssammansättningen och behoven förändras över tid är den stora utmaningen även för Arvika att med framförhållning omfördela de ekonomiska resurserna till de verksamheter där de gör störst nytta för Arvikaborna. Kommunen har goda förutsättningar att möta dessa utmaningar genom en stark finansiell ställning och god budgetföljsamhet i verksamheten. Ett orosmoln är dock att verksamhetens nettokostnader 2013 och 2014 översteg skatter och statsbidrag. 7 Strategiska mål, verksamhetsmål och måluppfyllelse Strategiska mål, verksamhetsmål och måluppfyllelse Kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som är förenligt med god ekonomisk hushållning. Med god ekonomisk hushållning menar Arvika kommun att resurser förvaltas för en långsiktigt hållbar utveckling och där social, ekologisk och ekonomisk hänsyn tas och utgör ledstjärnor. Arvika kommuns strategiska mål är: yy Arvika är en attraktiv kommun, där medborgare, brukare och kunder är nöjda med vår verksamhet yy Arvika är en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god service yy Arvika är en hållbar kommun, som utifrån eko logiska, sociala och ekonomiska hänsyn skapar förutsättningar för en positiv utveckling yy Arvika har en hållbar ekonomi, där gemensamma resurser används på ett ansvarsfullt sätt. 8 För att styra och följa upp att verksamheten bedrivs i riktning mot de strategiska målen tillämpar Arvika kommun styrmodellen balanserad styrning. M odellen fokuserar på fyra olika perspektiv som är viktiga för att mäta vår framgång; medborgare och kund, medarbetare, förnyelse, tillväxt och utveckling samt ekonomi. Strategiska mål, verksamhetsmål och måluppfyllelse Medborgare och kunder Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett medborgar- och kundperspektiv är att vi är en attraktiv kommun, där medborgare och kunder är nöjda med vår verksamhet. Måluppfyllelse Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Medborgarnas nöjdhet Nöjd- >64 62 (2013) Resultatet gäller 2013. Nästa mätning görs 2015. med kommunen som plats region- Genom- Resultatet är över genomsnittet för deltagande kommuner att leva och bo i snitt: 59 men något lägre än 2011 års mätning. Faktorer som har störst index betydelse för att höja betyget är bostäder och kommunikationer. Medborgarnas nöjdhet Nöjd- 58 (2013) Resultatet gäller 2013. Nästa mätning görs 2015. med kommunens medborgar- >62 Genom- Resultatet är över genomsnittet för deltagande kommuner men verksamhet index snitt: 53 något lägre än 2011 års mätning. Faktorer som har störst b etydelse för att höja betyget är äldreomsorg, miljöarbete och gator. Medborgarnas känsla av Nöjd- trygghet i kommunen region- >55 Inflytande med inflytande index Resultatet gäller 2013. Nästa mätning görs 2015. Genom- index Medborgarnas nöjdhet 57 (2013) snitt: 61 >47 44 (2013) Resultatet gäller 2013. Nästa mätning görs 2015. Resultatet är Genom- över genomsnittet för deltagande kommuner men något lägre snitt: 39 än 2011 års mätning. Faktorer som har störst betydelse för att höja betyget är påverkan och förtroende. Andel pojkar/flickor Procent 50 % 55,3/44,7 i bidragsberättigade I stort sett fördelas bidrag mellan pojkar och flickor lika. En liten skillnad finns. föreningar (7−20 år) Kommunens webb Informations- 89 (2014) I SKL:s årliga undersökning av de svenska kommunernas information till med index Genom- webbplatser har Arvika kommun 2014 ökat med 5 procent snitt: 78 enheter från förra undersökningen. Arvika kommun ligger nu på borgarna plats 7 bland Sveriges kommuner (plats 17 år 2013). Befolkningsökning per den 31/12 jämfört med Antal >50 –46 Folkmängd per 31/12 2014 var 25 771 invånare. En minskning med 46 stycken jämfört med samma tidpunkt 2013. föregående år. (Totalt: 25 817 invånare den 31 december 2013) 9 Strategiska mål, verksamhetsmål och måluppfyllelse Medarbetare Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett medarbetarperspektiv är att vi är en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god service. Måluppfyllelse Indikatorer Enhet Mål Medarbetarnas nöjdhet Medarbetar >72 med Arvika kommun som index (MI) Resultat Analys 73 (2014) Målet uppnått. Både resultat och svarsfrekvens har förbättrats i medarbetarundersökningen. Median för MI i andra organisa arbetsgivare tioner i jämförelseunderlaget ligger på 64. Undersökningen visar på engagerade medarbetare som trivs med sina arbeten, upplever, god stämning och bra samarbete på arbetsplatsen. Resultatet har förbättrats på flera av de utvecklingsområden som pekades ut 2012, bl a medarbetarnas stolthet och att rekommendera kommunen som arbetsgivare. Det är viktigt att fortsätta jobba vidare med de förbättringsområden vi ser, bl a att utveckla och förbättra arbetssätt och arbetsmetoder då det inom en del områden upplevs svårt att hinna utföra arbets uppgifterna på ordinarie arbetstid. Upplevelsen av nivån på Ledarskaps- >81 80 (2014) organisationens ledarskap index Målet ej uppnått. En marginell försämring med en enhet men fortfarande ett bra resultat i jämförelse med andra organisationer. Resultatet visar på en stor spridning, och arbete pågår i verksamheten med handlingsplaner och åtgärder utifrån behov. Ledarutvecklingen inom kommunen är väl utvecklad och ledarna ses som viktiga kulturbärare och det arbetet är viktigt även framåt. Upplevelsen av motivation, Motivations- >80 meningsfullhet och 80 (2014) index Målet uppnått. Resultatet visar på att medarbetarna i stor utsträckning upplever sina arbeten som meningsfulla, att de lär utvecklingsmöjligheter sig nytt och utvecklas i det dagliga arbetet och att de ser fram emot att gå till arbetet. Upplevelsen av tydligheten Styrningsvad gäller förväntningar, >80 81 (2014) index Målet uppnått. Resultatet har förbättrats och visar på att medarbetarna i stor utsträckning vet vad som förväntas i arbetet, mål och uppföljning att man är insatt i arbetsplatsens mål och att de följs upp och utvärderas. Sjukfrånvaro Procent <5,5 6,2 Trots insatser med sjukprojektet för att minska sjukfrånvaron - varav kvinnor 6,7 och att öka frisknärvaron ökade sjukfrånvaron 2014. Arvika - varav män 4,0 kommun följer trenden som finns i hela Sverige. Försäkringskassan analyserar ökningen och även varför kvinnors hälsa försämras mer än männens. Arvika kommun påbörjade under 2014 en utredning av sjukfrånvaron för att kunna göra riktade insatser. Överenskommelsen med försäkringskassan med utsedda kontaktpersoner har inte lett till någon förändring i arbetet med rehabilitering eller minskning av sjukfrånvaron. 10 Strategiska mål, verksamhetsmål och måluppfyllelse Förnyelse, tillväxt och utveckling Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett förnyelse-, utvecklings- och tillväxtperspektiv är att vi är en hållbar kommun, som utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska hänsyn skapar förutsättningar för en positiv utveckling. Måluppfyllelse Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Nyproducerade Antal >50 8 (2013) Arvika Fastighets AB påbörjade byggnation av lägenheter lägenheter under 2014 som kommer att färdigställas 2015. Genomförda insatser för Redo Under 2014 slutförde Trafikverket investeringar i 2+1-väg, att förbättra infrastruktur visning av riksväg 61 Klätten–Strand. Fortsatt arbete med vägplan pågår och kommunikationer insatser för sträckan Graninge–Speked. Beslut har fattats om vägplan Arvika–Jössefors för gång- och cykelväg. Arbete med gångoch cykelväg Arvika–Jössefors påbörjades under året. Medborgarnas nöjdhet Nöjd-regi- med utbudet av fritids on-index >58 aktiviteter Resultatet gäller 2013. Nästa mätning görs 2015. Mätningen Genom- visar på hög grad av måluppfyllelse. snitt: 59 Medborgarnas nöjdhet Nöjd- med utbudet av kulturliv Nystartade företag per 65 (2013) 70 (2013) Resultatet gäller 2013. Nästa mätning görs 2015. Mätningen medborgar- Genom- visar på hög grad av måluppfyllelse. index snitt: 61 Antal >67 >4,2 4 1 000 invånare Under 2014 registrerades 101 företag plus 11 ekonomiska fiberföreningar. För 2−4 år sedan var det detaljhandel, café och wellnesssektorn som dominerade bland de nya, men det är inte fallet nu. Allt fler nya företag är konsultinriktade och/eller är arbete på distans. Fastigheten ”Garvaren” som fungerar som ett kontorshotell har fyllts upp med många små företagare på 1−2 år. Behovet av trevliga kontor och ytterligare bra mötes platser för mikroföretagare har ökat. Andelen behöriga elever Procent 87 86,3 Målet ej uppnått. Resultaten 2014 sänktes jämfört med 2013 i åk 9 som är behöriga men ligger ändå lite högre än tidigare. De åtgärder för elever till ett yrkesprogram på i behov av särskilt stöd som genomförts har inte gjort att alla gymnasiet elever nått målen men ett lite bättre resultat än tidigare år kan konstateras. Andel elever som fullföljer Procent >84 86,6 (2013) Målet uppnått. Dagar Lägre 37,8 Målet ej uppnått. Värdet för Värmland är 30,1 dagar. 19 Fordonsparken bygger på en upphandling gjord 2010. Dessa gymnasieutbildningen Ohälsotal, kommunens invånare än genomsnittet i Värmland Andel miljöfordon av kommunens ägda och Procent >45 fordon fasas ut under 2015 och 2016 mot miljöbilar. leasade personbilar 11 Strategiska mål, verksamhetsmål och måluppfyllelse Ekonomi Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är att vi har en hållbar ekonomi, där vi använder våra gemensamma resurser på ett ansvarsfullt sätt. Måluppfyllelse Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Resultat Procent Minst 2 % 2,0 Målet uppnått. Målet uppnått. av skatter och bidrag Egenfinansiering av Procent 100 100 Procent >55 66,8 investeringar Andel av pensionsskuld som är finansierad 12 Ingen lånefinansiering. Målet uppnått. Personalanalys Personalanalys Om statistiken För att säkra jämförelsetalen utgår statistiken i de flesta fall endast från tillsvidareanställda. Ohälsotalen visar alla anställningstyper. I löpande text anges 2013 års jämförelsetal inom parentes. Bemanning Kommunförvaltningen hade vid årets slut 2 077 (2 054) tillsvidareanställda. Av de tillsvidareanställda var 86 (86) procent kvinnor och 14 (14) procent män. Av antal anställda i kommunen var det i september 2014 17 män och 147 kvinnor som var utrikesfödda. Två män och 21 kvinnor var inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar enligt Statistiska centralbyrån. Hur antalet anställda fördelar sig mellan olika verksamheter framgår av nedanstående tabell. Verksamhet 2014 2013 Administration Förändring % Kvinnor Män 184 181 1,6 148 36 Kultur, turism och fritidsarbete 60 62 – 3,3 45 15 Rehabilitering och förebyggande arbete 20 20 0,0 18 2 Skol- och barnomsorgsarbete 672 667 0,7 560 112 Socialt och kurativt arbete 100 77 23,0 76 24 Teknikarbete 145 154 – 6,2 94 51 Vård- och omsorgsarbete med mera 900 893 0,8 846 54 En person kan ha två anställningar inom olika verksamheter, vilket gör att summan inte är exakt den samma som antal individer. Inom socialt och kurativt arbete beror ökningen på att kommunen nu har boenden för ensamkommande flyktingbarn. Av antal årsarbetare var 87,1 (86,9) procent tillsvidareanställda och 12,9 (13,1) procent visstidsanställda. Antal årsarbetare 2014 2013 Tillsvidare 1 891 1 867 Visstid Totalt 280 281 2 171 2 148 Kommunen bytte utdatasystem år 2014 och redovisar antal årsarbetare istället för årsarbeten. Vid uträkning av antal årsarbetare tas hänsyn till sysselsättningsgrad och dagar för hela året. 13 Personalanalys Åldersstruktur Personalförsörjning Medelåldern har sjunkit något men ligger fortfarande över medelåldern i Sverige och Värmland. Rekrytering Medelålder Arvika Arvika 2014 2013 Sverige Värmland 2013* 2013 ** Kvinnor 48 49 46 46,9 Män 50 52 46,1 47,5 * Genomsnittsålder för anställda i kommuner i Sverige nov 2013. ** Genomsnittsålder för anställda i kommuner i Värmland nov 2013. Åldersfördelning (antal) 700 Under året fanns sammanlagt 107 (109) annonser på Offentliga jobb för förvaltning och bolag. Totalt kom 3 286 (1 829) ansökningar in på detta sätt. Det var flera tjänster med lägre kvalifikationskrav än året innan, vilket gjorde att många fler hade möjligheten att söka. Det genomfördes även rekryteringar internt genom den ”interna sökandebanken”, som är en del i kommunens rekryteringsordning. Här får redan anställda möjlighet att anmäla intresse för annat arbete eller annan arbetsplats inom kommunen. Detta är ett led i att erbjuda utvecklingsmöjligheter inom kommunen. Av 6 (14) genomförda chefsrekryteringar tillsattes 3 (6) med interna sökande. 600 500 400 Kommunen deltog i olika mässor för att synliggöra behovet av nya medarbetare. Inom Vård- och omsorg anordnades en sommarjobbsmässa. 300 200 100 0 20–29 år 30–39 år 2013 2014 40–49 år 50–59 år 60 år och över Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat något för kvinnor. En orsak kan vara arbetet med önskad sysselsättningsgrad. 2014 2013 Kvinnor 0,91 0,91 Män 0,95 0,96 Sysselsättningsgraderna fördelas enligt tabellen nedan. Sysselsättningsgrad, % 14 2014 Total 2013 Total Deltid <40 1 1 Deltid 40−49 1 1 Deltid 50−74 7 7 Deltid 75−99 27 28 Heltid 65 64 Kompetensutveckling Under 2014 anordnades fyra ledarforum med tema som rekrytering med ett mångfaldsperspektiv, psykisk ohälsa och kommunikation. Även utbildning i effektiva medarbetarsamtal och APT-träffar genomfördes, och ledarutvecklingen ”sju goda vanor” påbörjades. Personalfunktionen anordnade ett antal internutbildningar inom personalområdet som arbetsmiljöutbildning för nya chefer och skyddsombud, FAS-avtalet (samverkansavtal), rehabilitering/droger och alkohol, löneprocessen lönepåverkande kriterier, rekrytering och arbetsrättsnyheter. Dessutom genomfördes en halv dags kommun övergripande introduktion för nyanställda. KOKOS (Kompetensutveckling i kommunsamverkan Arvika/Eda) anordnade under september 2013 till september 2014 39 utbildningar (påbörjade eller avklarade) med cirka 1 470 deltagare. Bland utbildningarna fanns hälsoinspiratör, att undervisa analfabeter, säkerhet på väg, sekretess inom kommunala bolag, mindfulness, fallfärdiga hus, ekonomistyrning, kvalitets arbete i förskolan med mera. Personalanalys Arbetsmiljö och hälsa Sjukfrånvaro – kort och lång tid 20 15 10 5 0 Karensdag 2013 Dag 15–90 Dag 91– 2014 Sjukfrånvaro – per yrkeskategori Diagrammet nedan visar hur sjukfrånvaron såg ut per yrkeskategori 2014 jämfört med 2013. Högst sjukfrånvaro fanns bland kvinnodominerade yrken såsom kökspersonal och vårdarbete. Även inom gruppen hantverkare, vaktmästare och arbetsmarknadsstöd var sjukfrånvaron hög. 2014 Kökspersonal 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Räddningstjänst (procent) 2013 (procent) Dag 2–14 Hantverkare/vaktm/ arbetsmarknadsstöd o.d. Sjukfrånvaro – kön och ålder 25 Teknikarbete Det webbaserade rehabiliteringsverktyget Adato inhandlades med syfte att förenkla rehabiliterings processen och snabbare få en överblick över med arbetare som behöver stöd. 30 Kultur- och fritidsarbete Även en utbildningsinsats för att förbättra och förhindra ländryggsbesvär genomfördes inom Vård- och omsorg under hösten 2014. Resultatet är ännu för tidigt att uttala sig om. 35 Skol- och barnomsorgsarbete Projektet Aktivt rehabstöd genomfördes tillsammans med företaget Personalsupport under hösten 2014 i syfte att hitta nya vägar i rehabilitering och före byggande insatser. 40 Socialt/kurativt arbete Det är sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa som ökat mest, både i landet och i kommunen. Utbildning, i form av en föreläsning av Rigmor Robert, om psykisk ohälsa genomfördes på Ledarforum för att rusta cheferna att bli ännu bättre på att ta hand om medarbetare med psykisk ohälsa. (procent) Vårdarbete Även trenden i riket visar på ökad sjukfrånvaro. Enligt Försäkringskassan så ökade sjukpenningtalet med 1 dag under 2014, till 9,38 dagar. Samtidigt minskar antal personer som har sjukersättningar, vilket gör att det totala ohälsotalet är historiskt lågt. Sjukskrivningsprojektet som påbörjades 2013 har ännu inte lett fram till minskad sjukfrånvaro och ökad frisknärvaro. Kommunen fortsätter att arbeta mer effektivt med rehabilitering, förebyggande och främjande insatser. Samarbetet med företagshälsovården och försäkringskassan fortsätter att utvecklas. Diagrammet nedan visar hur sjukfrånvaron fördelar sig över antal dagar. Administrativt arbete Den totala sjukfrånvaron var 6,2 (5,9) procent. Sjukfrånvaron beräknas på alla anställningstyper. Ledningsarbete Sjukfrånvaro totalt 7 6 5 4 3 2 1 0 Män 2013 Kvinnor – 29 år 30–49 år 50 år – 2014 15 Personalanalys Arbetsskador och tillbud Antalet anmälda arbetsskador och tillbud uppgick under året till 205 (191). Den största minskningen står hot och våld för medan övriga orsaker ökade. (antal) 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 En medarbetarundersökning genomfördes under september 2014. Svarsfrekvensen på undersökningen har höjts sedan undersökning 2012, från 73 procent till 78 procent. Medarbetarindex (MI) förbättrades från 72 till 73. Det här betyder att kommunen även fortsättningsvis ligger högre i jämförelse med andra organisationer där medianen för MI ligger på 64. En av de största förbättringarna är att man upplever en tydligare målsättning inom kommunen. Man kan även se en ökning i resultatet vad gäller medarbetarnas stolthet samt om man som medarbetare kan rekommendera kommunen som arbetsgivare. Förbättringsområde i årets mätning är att utveckla och förbättra arbetssätt och arbetsmetoder. En hel del av de som svarade på enkäten anser att det är svårt att hinna utföra sina arbetsuppgifter på ordinarie arbetstid. 2013 Övrigt Trafik Halk och fall Stickskada Belastning 0 Hot/våld 10 2014 Åtgärder för arbetsmiljö och hälsa En hel del hälsofrämjande aktiviteter erbjöds med arbetarna, bland annat genom ASKIM, föreningen för kommunens anställda och förtroendevalda samt deras familjemedlemmar. Förutom de sedvanliga motionsaktiviteterna som till exempel gympa, chi-ball, spinning, djupvattengympa, volleyboll och innebandy ordnades bland annat trivselkvällar vid Ingestrand och vid slalombacken i Rackstad, aktivitetstävling med priser, blomsterkvällar, vandringar med mera. Dessutom erbjöds medarbetarna betalda startavgifter till deltagande i Vårruset, motionslopp i Arvika kommun, och rabatterat årskort på simhallen. Även en må-bra-peng fanns som verksamheterna fick utnyttja till aktiviteter som skulle få medarbetarna att må bra. Den årliga utbildningen inom arbetsmiljöområdet erbjöds till nya chefer, arbetsplatsombud och skyddsombud. Utbildningen bestod av två heldagar och en halvdag. 16 Jämställdhet och mångfald Arvika kommuns ”Plan för jämställdhet och mångfald” och jämställdhetsfrågor var en del av arbetsmiljöutbildningen och rekryteringsutbildningen som genomfördes under året. Utbildningarna hade ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Elcim Yilmaz föreläste för kommunens chefer på Ledarforum om konsten att attrahera invånare och få dem att trivas och växa inom kommunen. I maj påbörjades arbetet med att revidera ”Plan för jämställdhet och mångfald”. En arbetsgrupp bestående av verksamhetschefer, VD, fackliga organisationer, personalchef och personalkonsult träffades regel bundet och arbetade fram förslag till en reviderad plan. Workshops med en grupp anställda genomfördes också för att få med medarbetarnas perspektiv i planen. I medarbetarundersökning som genomfördes i september 2014 gjordes jämförelse mellan kvinnors och mäns upplevelse av arbetsmiljön. Bland annat svarade kvinnor mer positivt på att det finns en tydlig målsättning inom kommunen/bolaget än männen och samtidigt svarade kvinnorna mer positivt på att de förstår hur de bidrar till kommunens strategiska mål. Även i utvecklingssamtalen skiljer det sig åt då kvinnor upplever att målen från förra utvecklingssamtalet tydligt följts upp. Männen svarade mer positivt när det gäller nöjdheten av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Finansiell analys Finansiell analys Finansiella mål − god ekonomisk hushållning Kommunen har i den strategiska planen definierat tre centrala finansiella mål för att uppnå god ekonomisk hushållningen som föreskrivs i kommunallagen. Finansiella mål Resultat (%) Måluppfyllelse Årets resultat ska över tid uppgå till minst två procent av skatter och bidrag. 2,0 Målet uppfyllt. Investeringar inom skattefinansierad verksamhet finansieras med egna medel. 100 Målet uppfyllt. Ingen lånefinansiering. Pensionsförmåner intjänade före 1998 ska vara finansierade till minst 55 procent. De tre strategiska finansiella målen är uppfyllda och bedömningen är att kommunens verksamhet bedrevs på ett sätt som i allt väsentligt är förenligt med god ekonomisk hushållning. Verksamheternas budgetföljsamhet Den totala budgetavvikelsen för kommunen är positiv jämfört med utfallet. Den samlade budgetavvikelsen för kommunen uppgick till cirka 17,4 mnkr. Inom kommunstyrelsens ansvarsområde uppvisades ett 66,8 Målet uppfyllt. underskott jämfört med budget på cirka 2,2 mnkr. Den största budgetavvikelsen uppvisade Lärande och stöd med ett underskott på cirka 14,6 mnkr. De största avvikelserna inom Lärande och stöd uppvisade verksamheterna grundskola, institutionsvård barn och ungdom samt ekonomiskt bistånd. Vård och omsorg, myndighetsstab samt kommunledning med mera uppvisade däremot överskott jämfört med budget. Finansförvaltningen lämnade ett överskott mot b udget med cirka 20,3 mnkr framför allt beroende på en gynnsam utveckling för pensionsmedelsförvaltningen. Nettokostnad tkr Årsbudget Utfall Budgetavvikelse 1 353 1 611 – 258 920 973 – 53 5 169 5 644 – 475 177 449 168 872 8 577 29 971 28 664 1 307 Lärande och stöd 628 551 643 113 – 14 562 Vård och omsorg 425 852 422 908 2 944 1 266 992 1 269 201 – 2 209 250 221 29 Överförmyndarnämnd 1 092 1 498 – 406 Nämnder och utskott 1 270 607 1 273 504 – 2 897 – 1 277 912 – 1 298 234 20 322 – 7 305 – 24 730 17 425 Kommunfullmäktige Revision Kommunstyrelsen Politik Kommunledning, kommunledningsstab, kommunövergripande Myndighetsstab Delsumma kommunstyrelsen Myndighetsnämnd Finansförvaltning Totalt 17 Finansiell analys Resultat 2010 2011 2012 2013 2014 Årets resultat 64,0 43,7 40,5 46,9 24,7 71,0 46,8 15,6 27,1 24,7 5,5 3,7 3,4 3,8 2,0 60 6,1 3,9 1,3 2,2 2,0 40 - exklusive jämförelse störande poster Resultat, % av skatter och bidrag - exklusive jämförelse störande poster Som framgår av nedanstående diagram har kommunen redovisat positiva resultat de senaste fem åren. Resultatutveckling (mnkr) 70 50 30 Kommunens resultat minskade jämfört med föregående år och uppgick till +24,7 (+46,9) mnkr. Det positiva resultatet beror främst på resultatet för pensionsmedelsförvaltningen som uppgick till 37,8 mnkr. Under 2014 återbetalades inga medel från AFA Sjukförsäkring. Finansnettot uppgick till 56,4 mnkr. Inga jämförelsestörande poster finns att redovisa i resultaträkningen. 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 I resultaten för 2012 och 2013 ingår återbetalade medel från AFA Sjukförsäkring med 24,9 mnkr respektive 24,2 mnkr, vilket försvårar den underliggande resultatjämförelsen. Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatter och bidrag Verksamhetens nettokostnader, tkr Verksamhetens nettokostnadsutveckling, % 2010 2011 2012 2013 2014 1 125,5 1 180,4 1 196,7 1 227,9 1 296,6 1,4 4,9 1,3 2,6 5,6 96,5 99,6 99,6 100,0 102,5 1 118,5 1 177,3 1 221,6 1 247,7 1 296,6 3,3 5,3 3,8 2,1 3,9 95,8 99,3 101,7 101,6 102,5 Verksamheternas nettokostnad i relation till skatteintäkter och bidrag, % Verksamhetens nettokostnader, tkr, justerat för jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnadsutveckling, %, justerat för jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader i relation till skatteintäkter och bidrag, %, justerat för jämförelsestörande poster Nettokostnadsandelen visar hur stor del av skatteintäkterna som används för verksamhetens löpande nettokostnader. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. En viktig indikator för denna balans är nettokostnadernas andel av skatteintäkter inklusive generella stats- och utjämningsbidrag eftersom dessa utgör den huvudsakliga finansieringskällan. För en bibehållen ekonomisk stabilitet bör inte verksam hetens nettokostnader långsiktigt öka mer än skatte intäkter och generella stats- och utjämningsbidrag. Redovisas en nettokostnadsandel under 100 procent har kommunen en positiv balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader uppgick till 1 296,6 (1 227,9) mnkr, en ökning med 5,6 procent jäm- 18 fört med föregående år. Nettokostnadsförändringen uppgick till 3,9 procent jämfört med föregående års resultat rensat från jämförelsestörande poster. Netto kostnadsandelen, procent av skatter och bidrag, uppgick till 102,5 procent. Den långsiktiga trenden över tid är att verksamheternas nettokostnadsutveckling är högre än utvecklingen av skatter och generella statsbidrag. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgick till 266,6 (249,7) mnkr, en ökning med 6,8 procent jämfört med föregående år. Det var främst driftbidrag från Migrationsverket, staten och statliga myndigheter som ökade. Försäljning av tomter samt reavinster från försäljning av anläggningstillgångar bidrog också till de ökade intäkterna. Hyror och arrenden ökade med cirka 5 procent. Finansiell analys Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader ökade med cirka 4,5 procent till 1 543,9 (1 478,0) mnkr. Den enskilt största kostnadsposten är arbetskraft, det vill säga, lönekostnader, sociala avgifter och pensionskostnader som uppgick till 984,6 (943,1) mnkr. Kostnader för arbetskraft ökade totalt med cirka 4,4 procent. Kostnaderna för löner arbetad tid ökade med cirka 3,8 procent. Kostnaderna för löner ej arbetat tid ökade med 23,6 procent främst beroende på förändring av semesterlöneskulden. Antalet utförda årsarbeten ökade med cirka 1,9 procent. Kommunens kostnad för köp av huvudverksamhet uppgick till 127,9 (120,1) mnkr. Lokal- och markhyror uppgick till 137,0 (133,3) mnkr. Utfallet i förhållande till budget för de olika verksamheterna framgår av särskild driftredovisning. Skatter och statsbidrag 2010 2011 2012 2013 2014 Skatte- och statsbidragsutveckling, tkr 1 166,8 1 185,3 1 201,1 1 227,6 1 264,9 Skatte- och statsbidragsutveckling, % 3,8 1,5 1,3 2,2 3,0 Skatter och generella bidrag uppgick till 1 264,9 (1 227,6) mnkr, vilket motsvarar en ökning med 3,0 procent jämfört med föregående år. Ökningen av verksamhetens nettokostnader för motsvarande period var 3,9 procent, justerat för jämförelsestörande post föregående år. Över tid ökar inte skatteintäkterna lika mycket som verksamheternas nettokostnader. Kommunalskatten blev cirka 1,7 mnkr lägre än budgeterat beroende på en negativ slutavräkning avseende skatteintäkter 2013. Kommunens skattekraft, kr/invånare, ökade med 0,9 procent och uppgick till 165 765 (164 279) kr. Finansiella intäkter och kostnader mnkr Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader, det så kallade finansnettot, ökade markant från föregående år beroende på en positiv utveckling på de finansiella marknaderna. Den här utvecklingen har möjliggjort ytterligare investeringar av värde papper inom pensionsmedelsförvaltningen. Finansiella intäkter uppgick till 63,4 (52,8) mnkr, varav ränteintäkter uppgick till 23,8 (25,2) mnkr. Ränteintäkter från de kommunala bolagen uppgick till 13,9 (14,6) mnkr. Utdelningar, kupongförfall och realisationsvinster från pensionsmedelsförvaltningen uppgick till 43,2 (31,9) mnkr. Borgensavgifter från de kommunala bolagen uppgick till 4,6 (4,5) mnkr. Finansiella kostnader uppgick till 7,0 (5,6) mnkr, varav bankkostnader och realisationsförluster avseende aktier och obligationer uppgick till 5,3 (4,3) mnkr. Ränta och finansiell kostnad för pensionsskulden uppgick till 0,5 (1,0) mnkr. 2010 2011 2012 2013 2014 22,7 38,8 36,1 47,2 56,4 Balanskravet Enligt kommunallagen ska kommunens ekonomi vara i balans, det vill säga intäkterna ska överstiga kostnaderna, det så kallade balanskravet. Enligt gällande lagstiftning ska negativa resultat återställas inom de tre följande åren. För att bedöma om balanskravet uppfylldes 2014 ska bland annat realisationsvinster frånräknas det redovisade resultatet. Förekommande reaförluster får endast ingå i utredningen då undantagsmöjligheten blir tillämplig. Reavinster och reaförluster från försäljning och omallokering av värdepapper, redovisade som kortfristiga placeringar i balansräkningen, ingår i utredningen som en nettopost i årets balanskravsresultat. Möjligheten att utifrån reglerna om balanskravet utjämna intäkterna över tid genom en resultatutjämningsreserv (RUR) tillämpas inte. 19 Finansiell analys Balanskravsutredning mnkr 2014 2013 2012 Årets resultat 24,7 46,9 40,5 Samtliga realisationsvinster (anläggningstillgångar) – 0,4 – 1,7 – 0,2 Realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0 0 Realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 0 0 Orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0 Återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 0 0 0 23,0 46,7 40,1 Medel till resultatutjämningsreserv 0 0 0 Medel från resultatutjämningsreserv 0 0 0 – 22,6 – 11,7 – 0,9 0,4 35,0 39,2 Pensionsmedelsförvaltning reavinster/reaförluster Årets balanskravsresultat I resultaten för 2012 och 2013 ingår återbetalade medel från AFA Sjukförsäkring med 24,9 mnkr respektive 24,2 mnkr. Kommunens resultat har varit positivt de tre senaste åren och uppfyller därmed kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Tillgångar Tillgångar består av anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Det samlade värdet av kommunens tillgångar uppgick till 1 610,2 (1 596,7) mnkr, vilket motsvarar en ökning med 0,8 procent. De materiella anläggningstillgångarna uppgick till 373,0 (353,0) mnkr. Ökningen förklaras av årets investeringar, årets köp och försäljningar av fastigheter samt hänsyn tagen till de planenliga avskrivningarna. De finansiella anläggningstillgångarna består av aktier och andelar samt långfristiga fordringar. Värdet av de finansiella anläggningstillgångarna uppgick till 510,6 (538,1) mnkr, vilket motsvarar en minskning med 5,4 procent sedan årsskiftet. Minskningen beror på de amorteringar som gjorts av Arvika Fastighets AB och Arvika Teknik AB enligt fastställd amorteringsplan, värdereglering av aktier och andelar samt återbetalning från Trafikverket för förskottering av ombyggnad av riksväg 61. Amorteringsplanen för de kommunala bolagen fastställdes att gälla från och med 1 januari 2011 i samband med överlåtelse av tillgångar och verksamhet från k ommunen till de kommunala bolagen. Värdereglering i form av nedskrivning av substansvärde avseende aktier och andelar uppgick till 0,9 mnkr. Omsättningstillgångarna uppgick på balansdagen till 726,4 (705,2) mnkr varav kassa och bank 155,9 (179,2) mnkr. Kommunens andel i kassa och bank uppgick till 155,9 (164,2) mnkr. Koncernföretagens andel i det gemensamma koncernvalutakontot är negativt. De kortsiktiga fordringarna uppgick till 98,9 (107,4) mnkr. Bland omsättningstillgångarna redovisas kortfristiga placeringar, den så kallade interna pensionsfonden, med 463,2 (417,2) mnkr. Därutöver redovisas likviditetsdepå under rubriken kassa och bank med 1,0 (5,1) mnkr. Utfallet av pensionsmedelsförvaltningen redovisas i nästa avsnitt. 20 Finansiell analys Pensionsmedelsförvaltning mnkr Avsättning för pensioner intjänade fr.o.m. 1998-01-01 2013-12-31 2014-12-31 47,9 52,1 Ansvarsförbindelse avseende pensioner intjänade t.o.m. 1997-12-31 (gammal skuld) 669,5 642,5 Total pensionsförpliktelse 717,4 694,6 Finansiella placeringar, bokfört värde 426,3 464,2 Finansiella placeringar, marknadsvärde 475,0 530,4 Finansiella placeringar, marknadsvärde utöver bokfört värde +48,7 +66,2 291,1 230,4 Totala förpliktelser minus finansiella placeringar (bokfört värde) Andel av pensionsförpliktelsen som är finansierad (bokfört värde), konsolideringsgrad % Reavinster och utdelningar med avdrag för reaförluster och förvaltningskostnader Avkastning, % av genomsnittlig bokförd placering 59,4 66,8 +27,6 +37,8 +6,2 +8,7 Fotnot: Partiell inlösen av pensionsförpliktelser har skett vid tre tillfällen. Sammanlagt har cirka 62 mnkr resultatförts, varvid förpliktelsen i motsvarande grad har minskat. Det totala samlade marknadsvärdet uppgick till 530,4 (475,0) mnkr. En gynnsam utveckling på finansmarknaderna med stigande börskurser förklarar det ökade marknadsvärdet. Det samlade bokförda värdet uppgick till 464,2 (426,3) mnkr. Marknadsvärdet av placeringarna överstiger det bokförda värdet med 66,2 (48,7) mnkr. Periodens resultat för pensionsmedelsförvaltningen uppgick till cirka 37,8 mnkr. Förutom värdestegring beror årets reavinster på att en stor del av de placerade medlen lagts över i fondförvaltning. Detta är en effekt av den nya placeringspolicy som antogs av fullmäktige under hösten. Likvida medel för pensionsmedelsförvaltningen uppgick för p erioden till cirka 1,0 mnkr. Resultatöverskott inom pensionsmedelsförvaltningen återinvesteras i olika typer av värdep apper. Kommunens pensionsförpliktelser uppgick vid 2014 års utgång till 694,6 (717,4) mnkr. Konsolideringsgraden, det vill säga andelen av den totala pensionsskulden som är finansierad, uppgick till 66,8 (59,4) procent. Den förbättrade konsoliderings graden beror på att det bokförda värdet på de finansiella placeringarna ökade under året samt på de amorteringar som gjorts av pensionsskulden före 1998-01-01. Eget kapital, avsättningar och skulder Det egna kapitalet, kommunens förmögenhet, uppgick på balansdagen till 1 339,5 (1 314,8) mnkr. Ökningen med 24,7 mnkr motsvarar 2014 års resultat. Avsättningarna uppgick till 55,6 (52,4) mnkr, varav avsättningar för pensioner 52,1 (47,9) mnkr och övriga avsättningar 3,5 (4,5) mnkr. Långfristiga skulder uppgick till 5,6 (6,0) mnkr. Kommunen har inga kvarvarande långfristiga lån. Däremot bokförs statliga investeringsbidrag initialt som skuld och intäktsförs därefter successivt i takt med att investeringsobjekten skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder. Kortfristiga skulder uppgick till 209,5 (223,5) mnkr. Leverantörsskulder uppgick till 21,5 (39,1) mnkr och semesterlöneskulden uppgick till 69,2 (62,5) mnkr. Generell löneökning samt ett större antal sparade semesterdagar förklarar ökningen av semesterlöneskulden. Avgiftsbestämd ålderspension (upplupen pensionskostnad) uppgick till 31,7 (30,3) mnkr. Övriga interimsskulder uppgick till 53,1 (45,8) mnkr. Skuldsättningsgraden är ett mått på hur stora s kulderna är i förhållande till eget kapital. Hög skuldsättningsgrad är förknippat med risk. Kommunens skuldsättningsgrad är låg och redovisas till 20,2 (20,3) procent. 21 Finansiell analys Borgens- och ansvarsförbindelser − poster inom linjen Likviditet De totala ansvarsförbindelserna uppgick till 2 043,7 (2 040,1) mnkr. Kommunens borgensförbindelser uppgick vid periodens slut till 1 174,7 (1 149,3) mnkr. Det enskilt största borgensåtagandet avser Arvika Fastighets AB med 678,2 (628,6) mnkr. Borgens åtaganden för övriga kommunala bolag uppgick till 493,1 (517,0) mnkr. Övriga ansvarsförbindelser är kommunalt förlustansvar för egnahem, leasingavtal fordon och hyresavtal överstigande tre år, visstids pension till förtroendevalda samt åtagande inom EkoVäst Invest AB med en ram om 20 mnkr. Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder och avsättningar uppgick till 642,5 (669,5) mnkr och avser pensionsförmåner intjänade till och med 1997. Soliditet Kommunens soliditet ligger kvar på en hög och stabil nivå. Den ekonomiska ställningen är stark. En stark lik viditetsutveckling jämte en hög soliditet visar att den ekonomiska ställningen är stark på både kort och lång sikt. Soliditet inklusive pensionsskuld som redovisas som ansvarsförbindelse uppgick till 43,3 (40,8) procent. Soliditeten exklusive pensionsskulden uppgick till 83,2 (83,1) procent. Soliditeten anger kommunens betalningsberedskap på lång sikt. Soliditet anger också hur tillgångarna är finansierade, med lån eller med eget kapital. En hög soliditet visar att tillgångarna till största del är finansierade av eget kapital eller med andra ord är skatte finansierade. De faktorer som påverkar soliditeten är dels årets resultat, dels hur tillgångar och skulder förändrats under året. Kommunens likviditet exklusive pensionsmedels förvaltningen uppgick för perioden till 121,1 (127,8) procent. Om nyckeltalet anger 100 procent innebär det att de likvida medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna. De likvida medlen exklusive likviditetsdepån för pensionsmedelsförvaltningen, det vill säga banktillgodohavanden, uppgick till 154,9 (159,1) mnkr. % 99,5 105,7 106,0 127,8 121,1 Kassaflödesanalys Årets kassaflöde minskade med 8,3 (+71,0) mnkr. Bidragande orsaker till det minskade kassaflödet är lägre resultat, högre investeringsvolym och ökade kortfristiga placeringar jämfört med föregående år. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 4,9 (67,8) mnkr, kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -40,1 (-28,5) mnkr och kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till 26,9 (31,7) mnkr. Det positiva kassaflödet från finansieringsverksamheten beror framför allt på minskade långsiktiga fordringar hos kommunens koncernföretag, Arvika Fastighets AB och Arvika Teknik AB. Trafik verket har återbetalat cirka 5,5 mnkr avseende tidigare gjord förskottering för ombyggnad av riksväg 61. Likvida medel (mnkr) 160 140 (procent) 120 90 100 80 Exkl pensionsförpliktelser 70 60 40 60 20 50 0 40 Inkl pensionsförpliktelser 30 20 2010 2011 2012 2013 2014 Likviditet Soliditetsutveckling 80 22 Likviditeten beskriver kommunens betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel tillsammans med kortfristiga fordringar ställs i relation till de kortfristiga skulderna. En oförändrad eller ökande likviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Finansiell analys Investeringsverksamheten Investeringsbudgeten uppgick till cirka 70,0 mnkr. Av den planerade investeringsvolymen genomfördes investeringar motsvarande 44,6 (29,0) mnkr, därav fastighetsförvärv med 2,1 mnkr. Med hjälp av årets resultat på 24,7 mnkr och avskrivningar på 19,3 mnkr kunde årets nettoinvesteringar, 44,4 mnkr, nästan till fullo finansieras med medel från den löpande verksamheten. Utfallet av investeringsverksamheten framgår av särskild investeringsredovisning Bruttoinvesteringar (mnkr) 100 Självfinansieringsgrad av investeringar 2010 2011 2012 2013 2014 80 Nettoinvesteringar, mnkr 60 42,0 av nettoinvesteringar, % 145,8 137,4 61,8 29,0 44,4 94,8 228,6 99,1 Självfinansieringsgrad 40 20 0 81,7 2010 2011 2012 2013 2014 2011 genomfördes en omfattande organisations förändring inom koncernen varvid den tekniska verksamheten överfördes till koncernens bolag. Detta försvårar jämförelsen över tid för bruttoinvesteringar. När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå ett tillräckligt överskott för att investeringarna ska kunna finansieras med egna medel, årets resultat och avskrivningar. Detta kallas för självfinansierings graden, även benämnt som skattefinansierings graden av investeringar. Om självfinansieringsgraden understiger 100 procent innebär det att kommunen antingen måste minska sin likviditet eller låna till investeringarna. 23 Drift- och investeringsredovisning Drift- och investeringsredovisning Drift- och investeringsredovisningen är organisations neutral och bygger på den verksamhetsindelning som Statistiska centralbyråns (SCB:s) räkenskaps sammandrag använder sig av för att underlätta extern tkr Budget Redovisning Budgetavvikelse Gemensam verksamhet 30 043,4 25 950,7 4 092,7 Gemensam verksamhet 30 043,4 25 950,6 4 092,8 Politisk verksamhet 27 750,6 26 164,9 1 585,7 7 233,8 8 316,9 – 1 083,1 Nämnd- och styrelseverksamhet Stöd till politiska partier 630,0 657,9 – 27,9 Revision 920,0 972,8 – 52,8 Övrig verksamhet 18 966,8 16 217,3 2 749,5 Infrastruktur, skydd m m 88 530,2 87 261,6 1 268,6 Fysisk och teknisk plan 11 185,3 9 462,5 1 722,8 903,8 1 066,4 – 162,6 6 029,0 9 955,3 – 3 926,3 Konsument- och energirådgivning Näringslivsfrämjande åtgärder Turistverksamhet 2 116,4 2 052,0 64,4 29 340,8 26 688,8 2 652,0 Parker 9 438,1 9 358,0 80,1 Miljö- och hälsoskydd 4 012,0 3 418,1 593,9 Räddningstjänst och samhällsskydd 25 504,8 25 260,4 244,4 Fritid och kultur 51 615,1 50 550,0 1 065,1 7 584,3 6 887,1 697,2 Gator, vägar och parkering Allmän fritidsverksamhet Studieorganisationer, övrig kulturverksamhet Bibliotek Musikskola Idrotts- och fritidsanläggningar Fritidsgårdar Pedagogisk verksamhet Förskoleverksamhet/skolbarnomsorg Förskoleverksamhet 24 jämförelse, information om kommunens verksam heter och den interna kontrollen samt redovisning till nationalräkenskaperna. 5 116,2 4 925,2 191,0 13 093,5 13 335,4 – 241,9 8 412,6 8 225,2 187,4 15 070,5 14 966,2 104,3 2 338,0 2 210,8 127,2 507 838,7 509 969,5 – 2 130,8 3 185,4 3 159,0 26,4 – 352,7 117 853,6 118 206,3 Skolbarnomsorg/fritidsverksamhet 22 136,3 21 838,5 297,8 Förskoleklasser 15 306,6 14 887,8 418,8 Grundskola 224 515,0 229 192,1 – 4 677,1 Gymnasieskola 114 934,8 112 448,3 2 486,5 Övrig utbildning 9 907,0 10 237,5 – 330,5 Drift- och investeringsredovisning tkr Budget Redovisning Budgetavvikelse Vård och omsorg 528 956,2 539 472,2 – 10 516,0 Vård och omsorg om äldre 437 109,7 438 598,0 – 1 488,3 4 000,0 3 799,1 200,9 44 634,1 50 372,9 – 5 738,8 4 137,0 4 123,6 13,4 39 075,4 42 578,5 – 3 503,1 8 121,3 7 716,2 405,1 844,6 – 605,6 1 450,2 7 276,7 8 321,8 – 1 045,1 27 751,5 26 419,5 1 332,0 5 553,7 5 455,0 98,7 Färdtjänst och förebyggande verksamhet Individ- och familjeomsorg Öppen vård och behandling Ekonomiskt bistånd och familjerätt Särskilt riktade insatser Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Affärsverksamhet Arbetsområden och lokaler, hamn Kommersiell verksamhet Kommunikationer Finansförvaltning Pensioner Av- och nedskrivningar Pensionsmedelsförvaltning Skatter och statsbidrag Exploateringsverksamhet 1 150,7 789,3 361,4 21 047,1 20 175,2 871,9 – 1 277 911,8 – 1 298 234,4 20 322,6 32 400,0 29 915,0 2 485,0 2 398,8 452,3 1 946,5 – 18 560,0 – 37 848,9 19 288,9 – 1 266 446,0 – 1 264 900,0 – 1 546,0 – 65,6 0,0 65,6 – 18 300,0 – 18 449,5 149,5 Övrigt – 9 404,6 – 7 468,9 – 1 935,7 Årets resultat och budgetavvikelse – 7 304,8 – 24 729,8 17 425,0 Bolagen Minusresultat innebär överskott i kolumnen redovisning. Nedan kommenteras större avvikelser gentemot budget. Gemensam verksamhet gav ett överskott på cirka 4,1 mnkr. Kvarvarande budgetmedel för kompensation av pris- och löneökning bidrar till ett positivt resultat. Övergripande personalverksamhet redovisade ett överskott bland annat beroende på lägre kostnader för företagshälsovårdsinsatser och lägre kostnader för personalvårdande insatser. Personalfunktionens positiva resultat beror på mindre behov av systemkonsulter och att budgeten för personal inte användes fullt ut. Politisk verksamhet gav ett överskott på cirka 1,6 mnkr. Största enskilda överskottet återfinns under verksamheten kommunledning som i huvudsak beror på att utvecklingsmedel inte utnyttjades i full utsträckning. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen uppvisar ett underskott främst beroende på en satsning på läsplattor till förtroendevalda. Infrastruktur, skydd med mera gav ett överskott på cirka 1,3 mnkr. Bygglov och miljöstab gjorde ett positivt resultat till stor del beroende på högre intäkter än budgeterat. Medel för projekt enskilda vägar förbrukades inte enligt tidplan och beläggningsarbeten utfördes inte fullt ut på grund av befarade kostnader för vinterväghållning. I denna redovisning återfinns även, med ett underskott, kommunens bidrag till Arvika Fastighets AB i samband med renovering och utbyggnad av Musikhögskolan Ingesund. Fritid och kultur gav ett överskott på cirka 1,1 mnkr. Idrotts- och fritidsanläggningar, liksom Viks idrottsplats, redovisade ett överskott som beror på att energikostnaderna var lägre än budget. Simhallen redovisade ett underskott på grund av färre besökare och högre driftkostnader än budget. Biblioteket redovisade ett underskott beroende på högre hyra och höga kostnader för reparation av bokbuss. 25 Drift- och investeringsredovisning Pedagogisk verksamhet gav ett underskott på cirka 2,1 mnkr. Grundskolans negativa avvikelse beror på ökade kostnader för skolskjuts och ökad nettokostnad för interkommunal ersättning. Dessutom har ett lågt elevantal på vissa skolor bidragit till ett negativt resultat. Gymnasie skolan redovisade ett överskott inom den interkommunala verksamheten, som delvis beror på hemvändare. Skolskjuts inom särskolan och centralt stöd redovisade ett överskott på grund av lägre kostnader än budgeterat. Taserudsgymnasiet bidrog till den större delen av överskottet genom långtidssjukskrivningar inom administration som inte återbesattes och vakanser på tjänster som ersatts med konsulter på timme. Vård och omsorg gav ett underskott på cirka 10,5 mnkr. Det stora minuset, för vård och omsorg om äldre, förklaras av underskott inom servicehus och hemvård där det under året var flera vårdtunga ärenden med behov av omfattande insatser. Inom individ- och familjeomsorgen är det främst placeringar av barn och unga som bidrar till den negativa avvikelsen. Den höga arbetslösheten och den svaga marknaden har medfört att kostnaden för försörjningsstöd är på en hög nivå, vilket förklarar underskottet inom ekonomiskt bistånd. Antalet hushåll med försörjningsstöd ökade under året. Särskilt riktade insatser gav ett överskott på cirka 0,4 mnkr. Den positiva avvikelsen för flyktingmottagande beror så gott som uteslutande på överskott för verksamheten ensamkommande barn. Budgetunderskottet inom arbetsmarknadsåtgärder beror på ett obudgeterat projekt, Från bidragstagare till skattebetalare, vars avsikt är att minska kostnaderna inom försörjningsstöd. Affärsverksamhet gav ett överskott på cirka 1,3 mnkr. De största överskotten hänförs dels till skogsdriften, på grund av ökade intäkter för virkesförsäljning, dels till lastageplats Lycke, där verksamheten kostade mindre än budgeterat. Finansförvaltning gav ett överskott på cirka 20,3 mnkr. Den positiva budgetavvikelsen beror till största delen på att pensionsmedelsförvaltningen gynnats av den positiva utvecklingen på finansmarknaderna. Årets reavinster beror framför allt på att en stor del av de placerade medlen lagts över i fondförvaltning. Detta är en effekt av den nya placeringspolicy som antogs av fullmäktige under hösten. Skatter och bidrag upp visade ett underskott mot budget beroende på negativ skatteavräkning för 2013. Ökning av semesterlöne skulden är främsta förklaringen till att övrig verksamhet uppvisar underskott mot budget. Nettoinvesteringar tkr Budget Redovisning Gemensam verksamhet 1 971,0 1 821,0 +150,0 Politisk verksamhet 3 600,0 0,0 + 3 600,0 + 15 847,7 Infrastruktur och skydd med mera 35 784,9 19 937,2 Fritid och kultur 8 953,5 10 128,6 – 1 175,1 Pedagogisk verksamhet 1 500,0 214,0 + 1 286,0 Vård och omsorg 650,0 343,5 + 306,5 Affärsverksamhet 17 588,0 12 036,7 + 5 551,3 70 047,4 44 481,0 + 25 566,4 Årets nettoinvesteringar uppgick till 44 481 tkr. Den största investeringsvolymen återfinns inom verksamheten Infrastruktur och skydd med 19 937 tkr och avser bland annat projektering av översvämningsskydd Arvika stad, fordon räddningstjänsten, exploateringsområden samt reinvesteringar avseende gator och gatubelysning. Inom Fritid och kultur återfinns investeringar i form av åtgärder efter brandöversyn för simhallen, dränering av fotbollsplaner och anläggning av två konstgräsplaner. Inom Affärsverksamhet återfinns energiåtgärder för Rackstadmuseet och marksanering inom hamnområdet. 26 Avvikelse Budgetavvikelsen inom Politisk verksamhet beror på att anslagen för verksamhetsutveckling och utrednings medel inte utnyttjats. Den största budgetavvikelsen återfinns inom Infrastruktur och skydd där ett antal projekt pågår under flera år varvid ombudgetering av överskott kommer att prövas. Gång- och cykelväg Västra Sund, Klässbols Strand, översvämningsskydd Arvika stad samt fordon räddningstjänsten uppvisade större positiva budgetavvikelser och är samtliga pågående projekt som pågår över flera år. Den negativa budgetavvikelsen inom verksamheten Fritid och kultur beror på att projektet konstgräs Lingonvallen och Blåbärsvallen tillskjuts extern finansiering först 2015. Budgetöverskottet inom Affärsverksamhet beror främst på att anslaget för bostads området Ingestrandshöjden inte utnyttjades. Organisation Kommunens organisation Medborgarna Överförmyndarnämnd Politiska partier Namnberedning Kommunfullmäktige Valnämnd Myndighetsnämnd Presidium Framtidsgrupp trivsel trygghet och bärkraft Framtidsgrupp tillväxt och kompetens Tillfälliga framtidsgrupper Kommunrevision Kommunstyrelse Kommunledningsutskottet Utskott för Lärande och stöd Utskott för Vård och omsorg Arvika kommuns bolag Förvaltning Kommundirektör Myndighetsstab Kommunledningsstab Lärande och stöd Vård och omsorg Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. I fullmäktige finns två framtidsgrupper, ”tillväxt” och ”trivsel”, som arbetar med kommunens framtidsfrågor. Namn- och valberedningen bereder ärenden inför kommunfullmäktige. Utskottet för Lärande och stöds politikområde omfattar skola, socialtjänst och arbetsmarknadsåtgärder. Kommunstyrelsen har det operativa ansvaret för kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen har tre utskott. Utskottens främsta uppgift är att se till att kommunfullmäktiges beslut verkställs, att följa upp verksamheten inom respektive politikområde och bereda ärenden inför kommunstyrelsen. Kommun ledningsutskottets politikområde omfattar över gripande finansiella och personalpolitiska frågor samt kultur, näringslivsfrämjande åtgärder, infrastruktur, kommunikationer och andra kommunövergripande strategiska funktioner. Myndighetsnämnden fattar beslut i frågor som rör myndighetsutövning utifrån plan- och bygglagen, miljöbalken och räddningstjänstlagen. Utskottet för Vård och omsorgs politikområde omfattar vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. Valnämnden fullgör de uppgifter som enligt vallagen och övriga valförfattningar ankommer på valnämnd. Överförmyndarnämnden är en myndighet, som är till hjälp för gamla, sjuka, utvecklingsstörda och barn. Nämnden fattar även vissa beslut eller yttrar sig till tingsrätten, som kan vara beslutande instans. 27 Organisation De kommunala bolagen Arvika kommun Arvika Stadshus AB 100 % Arvika Fastighets AB 100 % Arvika Teknik AB 100 % Arvika Näringslivs center AB 100 % Arvika Lokal och Mark AB 100 % Arvika Näringslivs center Ek För 93 % Arvika Fjärrvärme AB 100 % Arvika Kraft AB 100 % Arvika Kommunnät AB 100 % Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri 100 % Arvika Stadshus AB utgör moderbolag för de helägda dotterföretagen Arvika Teknik AB, Arvika Fastighets AB och Arvika Lokal och Mark AB, Arvika Fjärrvärme AB, Arvika Kraft AB samt Arvika Kommunnät AB. I koncernredovisningen ingår även de av Arvika Lokal och Mark AB ägda juridiska personerna Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri (100 procent) och Arvika Näringslivscenter Ekonomisk Förening (93 procent av andelskapitalet) med det helägda dotterbolaget Arvika Näringslivscenter AB. Arvika Fastighets AB bedriver fastighetsförvaltning i egen regi. Fastighetsbeståndet omfattar drygt 3 000 lägenheter, inklusive vårdboende, 300 lokaler samt kommunala förvaltningslokaler för skola, vård och omsorg med mera. Bolaget utför kommunens parkskötsel på entreprenad. Arvika Teknik AB tillhandahåller elnäts- och stadsnätstjänster inom framför allt Arvika tätort. Bolaget ansvarar för kommunens va-verksamhet och avfallsverksamhet samt driver kommunens fjärrvärmeverk, vattenkraftverk och gatuverksamhet på entreprenad. Arvika Lokal och Mark AB (ALMAB) äger 93 procent av andelarna i Arvika Näringslivscenter Ekonomisk Förening och 100 procent i Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri. ALMAB äger dessutom tre industrifastigheter som hyrs ut till SweModule AB, Arvika Smide AB och Perfekta AB. 28 Stiftelsen Glaskogen 70 % Arvika Näringslivscenter Ekonomisk Förening bedriver verksamhet inom tre områden, lokaluthyrning, lärcentrum och företagsutveckling och utgör en del i kommunens näringslivsarbete. Dotterbolaget Arvika Näringslivscenter AB bedriver restaurangverksamhet i Restaurang Skeppet. Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri ägs till 100 procent av Arvika Lokal och Mark AB. Företaget äger och förvaltar fastigheten Arvika Smedjan 4. Fastigheten hyrs ut till Nya Arvika Gjuteri AB. Arvika Fjärrvärme AB bedriver fjärrvärmeverksamhet inom Arvika tätort. Kommunen har även bestämmande inflytande (70 procent) i Stiftelsen Glaskogen. Stiftelsen bedriver turistverksamhet inom naturreservatet Glaskogen. Området omfattar bland annat 30 mil vandringsleder. Arvika Kraft AB är ett helägt kommunalt bolag som bedriver kraftproduktion och äger 21 småskaliga vattenkraftverk i Värmland. Producerad elenergi säljs till Nord Pool ASA. Arvika Kommunnät AB är ett helägt kommunalt bolag som ansvarar för anläggande och förvaltning av kommunens fibernät. Sammanställd redovisning – koncernen Arvika kommun Sammanställd redovisning − koncernen Arvika kommun Sammanställd redovisning Soliditetsutveckling Kommunens verksamhet bedrivs både i förvaltnings form och i bolagsform. För att få en samlad bild över all verksamhet som bedrivs i kommunal regi upprättas en sammanställd redovisning som visar hela kom munkoncernens resultat och ekonomiska ställning. Den finansiella analysen omfattar all kommunal verksamhet, oavsett i vilken associationsform den bedrivs. För mer fördjupad information om de kom munala bolagens resultat och ekonomiska ställning hänvisas till respektive organisations årsredovisning. I den sammanställda redovisningen elimineras koncern interna resultat- och balansposter. Resultatutveckling Kommunkoncernens samlade resultat, efter eliminering av koncerninterna poster, uppgick till 64,1 (56,7) mnkr. Koncernen Arvika Stadshus AB redovisade ett resultat efter finansiella poster med 46,0 (13,8) mnkr. Kommunens resultat uppgick till 24,7 (46,9) mnkr. Resultatutvecklingen de senaste fem åren framgår av nedanstående diagram. Resultatutveckling (mnkr) 70 60 50 40 30 20 10 0 (procent) 60 Exklusive pensionsförpliktelser 50 40 30 20 Inklusive pensionsförpliktelser 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 Likviditet Likviditeten beskriver koncernens betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel tillsammans med kort fristiga fordringar ställs i relation till de kortfristiga skulderna. En oförändrad eller ökande likviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soli ditet är ett tecken på att koncernens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Koncernens likviditet exklusive kommunens pensions medelsförvalting uppgick på balansdagen till 87,2 (106,5) procent. Om nyckeltalet anger 100 procent innebär det att de likvida medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna. % 2010 2011 2012 2013 2014 Likviditet 106,7 106,1 107,6 106,5 87,2 Skuldsättningsgrad 2010 2011 2012 2013 2014 Soliditet Kommunkoncernens soliditet uppgick på balansdagen till 48,8 (49,1) procent exklusive pensionsförpliktelser intjänade före 1998. Soliditeten inklusive pensionsför pliktelser uppgick till 29,2 (27,8) procent. Koncernens balansomslutning ökade med 136,2 mnkr och upp gick på balansdagen till 3 268,7 (3 132,5) mnkr. Det egna kapitalet uppgick till 1 596,5 (1 5391,1) mnkr. Det egna kapitalet har justerats utifrån de effekter av övergång till komponentavskrivning som uppkommer i koncernen Arvika Stadshus AB:s balans- och resultat räkning. Utvecklingen av soliditeten de senaste fem åren framgår av nedanstående diagram. Skuldsättningsgraden beskriver de totala skuldernas relation till det egna kapitalet och utgör ett mått på graden av räntekänslighet eller finansiell risk i ekono miska termer. Skuldsättningsgraden ökade i koncer nen på grund av nyupptagna lån i koncernen Arvika Stadshus AB. Kommunen har inga lån. De långfristiga skulderna uppgick till 1 175,4 (1 152,3) mnkr. Nyupptagna lån uppgick till 50 mnkr. Amorteringar av gamla lån uppgick till 26,9 mnkr. % Skuldsättningsgrad 2010 2011 2012 2013 2014 91,4 91,0 110,5 103,5 104,7 29 Sammanställd redovisning – koncernen Arvika kommun Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå ett tillräckligt överskott för att investeringarna ska kunna finansieras med egna medel, årets resultat och avskrivningar. Detta kallas för självfinansieringsgraden. 2010 2011 2012 2013 2014 Nettoinvesteringar, mnkr 187,6 172,2 323,1 180,9 249,9 Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar, % 86,4 79,5 51,3 91,7 68,4 Kassaflöde Koncernens kassaflöde uppgick till -21,0 (12,0) mnkr. Av kassaflödesanalysen framgår att den löpande verksamheten inklusive förändringar i rörelsekapital inte genererade ett kassaflöde som var tillräckligt stort för att finansiera koncernens investeringar. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 178,7 (170,0) mnkr och kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till -231,0 mnkr, varav försäljning av anläggningstillgångar uppgick till 18,9 mnkr. Nyupptagna lån ökade med 50,0 mnkr. Kassaflödet i koncernen Arvika Stadshus AB uppgick till 2,4 (-1,9) mnkr och i kommunen till -8,3 (71,0) mnkr. Likvida medel i koncernen uppgick på balansdagen till 161,5 (182,5) mnkr. Koncernens kassaflöde de senaste fem åren beskrivs enligt nedan. mnkr Kassaflöde Arvika Fjärrvärme AB Omsättningen uppgick under året till 69,6 (75,7) mnkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 10,4 (9,7) mnkr. Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 223,0 (234,3) mnkr, medan soliditeten uppgick till 25,8 (22,5) procent. Arvika Kraft AB Omsättningen uppgick under året till 26,8 (22,2) mnkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 3,7 (-1,0) mnkr. Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 124,9 (108,0) mnkr, medan soliditeten uppgick till 30,2 (33,7) procent. Arvika Lokal och Mark AB Omsättningen uppgick under året till 5,5 (5,1) mnkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 0,6 (-0,7) mnkr. Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 99,5 (107,3) mnkr, medan soliditeten uppgick till 5,5 (5,4) procent. Arvika Näringslivscenter Ekonomisk Förening Omsättningen uppgick under året till 40,5 (31,7) mnkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till -0,0 (-0,5) mnkr. Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 55,6 (53,2) mnkr, medan soliditeten uppgick till 0,1 (0,1) procent. 2010 2011 2012 2013 2014 – 9,2 – 66,9 28,3 12,0 – 21,0 De kommunala bolagen Arvika Stadshus AB (koncernen) Omsättningen uppgick under året till 569,5 (548,0) mnkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 46,0 (13,8) mnkr. Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 2 118,2 (2 036,1) mnkr, medan soliditeten uppgick till 14,8 (13,5) procent. Arvika Stadshus AB (moderbolaget) Omsättningen uppgick under året till 0,2 (0,2) mnkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till -5,7 (0,6) mnkr. Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 305,0 (309,3) mnkr, medan soliditeten uppgick till 28,8 (28,4) procent. Arvika Fastighets AB Omsättningen uppgick under året till 323,7 (310,3) mnkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 34,7 (9,6) mnkr. Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 1 213,3 (1 112,4) mnkr, medan soliditeten uppgick till 13,0 (11,0) procent. 30 Arvika Teknik AB Omsättningen uppgick under året till 177,0 (168,2) mnkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 17,8 (10,5) mnkr. Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 328,6 (281,8) mnkr, medan soliditeten uppgick till 24,3 (23,4) procent. Arvika Näringslivscenter AB Omsättningen uppgick under året till 3,2 (3,4) mnkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 0,0 (0,0) mnkr. Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 0,4 (0,5) mnkr, medan soliditeten uppgick till 27,3 (21,0) procent. Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri Omsättningen uppgick under året till 1,1 (0,9) mnkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till -2,7 (-2,1) mnkr. Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 30,6 (35,9) mnkr, medan soliditeten uppgick till 1,2 (0,0) procent. Arvika Kommunnät AB Omsättningen uppgick under året till 0,1 (0,0) mnkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till -0,1 (0,0) mnkr. Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 8,4 (0,0) mnkr, medan soliditeten uppgick till 12,5 (0,0) procent. Verksamheter Kommunstyrelsen/Myndighetsnämnden Myndighetsstaben Ordförande: Claes Pettersson Ordförande myndighetsnämnden: Kenneth Wåhlund Chef myndighetsstaben: Mattias Larsson Året som gick Mätning av luftens kvalitet i Arvika tätort har fortsatt och under 2014 genomfördes mätningar av luftens innehåll av lättflyktiga organiska föreningar, VOC. Huvudsaklig orsak till höga halter av VOC i tätorter är trafiken. Mätningarna ingår i ett projekt samordnat med övriga Värmlandskommuner. Den med Eda och Säffle gemensamma säkerhets samordningen genomförde i februari en kompletterande utbildning i stabsmetodik för de i kommunens krisledning som inte medverkat i tidigare utbildningar. Dessutom arbetade den gemensamma säkerhetssamordningen med de kommunala verksamheternas kontinuitet under störningar. Under året skickades en särskild trygghetsundersökning ut till kommunens medborgare, vilken visade att trygghetsupplevelsen i Arvika är något bättre än det nationella resultatet. Ny behovsutredning för livsmedelstillsyn har arbetats fram efter krav från länsstyrelsen. Utredningen gjordes enligt mall från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Resultatet blev att det under 2014 behövdes 2,45 tjänster för livsmedelstillsynen i Arvika kommun. Detta stämmer väl överens med de 2,5 tjänster som kommunen tidigare kommit fram till genom behovsutredning enligt egen modell. Länsstyrelsen bedömde att utredningen var tillfredsställande. Under året kunde dock endast 2,0 tjänster avsättas för livsmedelstillsyn. Under årets första tre månader var ärendetillströmningen till bygglov något lägre än samma period förra året, därefter ökade tillströmningen och var under resten av året hög. Ett stort intresse märks för byggande ute i Västra Sund och de först givna 32 byggloven renderar nu i färdigbyggda hus. I början på juli informerade avdelningen aktivt om de så kallade Attefallshusen. Dessa är bygglovsbefriade men kräver ändå en anmälan. Under året beviljades bygglov för 24 enbostadshus, vilket är tio fler än 2013. Dessutom beviljades bygglov för ett större bostadshus; Arvika Fastighets AB bygger lägenheter på Fabriksgatan. Nybyggandet har lett till att ansökningar om inrättande av avloppsanläggningar har ökat kraftigt. Detta beror också på att miljöstaben fortsatt arbetar med projektet om förbättring av avloppsanläggningar som har avrinning till Kyrkviken. Miljöstaben redovisade vid ett informationsmöte för berörda i Glava Glasbruk den miljötekniska markundersökning som utförts inom glasbruksområdet. Huvudstudien finns utlagd på länsstyrelsens hemsida. Under året genomfördes marksanering på ”Skrotenområdet” i hamnen och redovisning över avhjälpande åtgärder har inlämnats till myndighetsnämnden för granskning. Under augusti skickade räddningstjänsten vid totalt fyra tillfällen personal till skogsbranden i Västmanland för att bistå vid brandsläckningen av den stora skogsbranden som rasade där. Arvika deltar som en pilotkommun i projektet Ett tryggt och säkert län, som drivs av länsstyrelsen tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Syftet med projektet är att ge kommunen ännu bättre förutsättningar att prioritera det skadeförebyggande arbetet där detta kan ge bäst effekt. Kommunstyrelsen Kommunledningsstaben Ordförande: Claes Pettersson Biträdande kommundirektör: Anna Wikstrand Året som gick Kommunledningsstaben har som ett led i d igitalisering av ärendeprocessen infört läsplattor till alla förtroende valda. En viktig tillgänglighetsanpassning av webben har gjorts, en så kallad talande webb, ”read speaker”, är nu i drift. Valnämnden och kansli genomförde ett administrativt väl fungerande val både vid EU-valet i maj och vid det allmänna valet i september. Personalfunktionen fortsatte arbeta med olika insatser för att försöka bryta den negativa trenden med ökad sjukfrånvaro. Nya lönekriterier med kompletterande kriterienycklar infördes, för att utveckla den individuella lönesättningen. Fokus har varit att arbeta med kultur och attityd, bland annat genom ledarskaps utbildningar och insatser som syftar till att tydliggöra medarbetarskapet. Ekonomi- och inköpsfunktionen fokuserade under året på att förbättra leverantörsfakturaflödet, bland annat genom utbildning av kommunens beställare. Andelen elektroniska leverantörsfakturor uppgår nu till mer än 60 procent av fakturaflödet. 50 medarbetare inom kommunkoncernen genomgick den interna inköpsutbildningen. Placeringspolicyn för kommunens pensionsmedel har uppdaterats och en stor del av aktier och värdepapper har lagts över i fonder med ökad riskspridning. It-funktionen genomförde vissa förändringar med anledning av den kommande utbyggnaden av fiber. En ny it-chef rekryterades under året. Arvika kommun fick under året en ny hemsida för besöksnäringen, ett samarbete inom ramen för Visit Värmland. Antalet besökare till olika anläggningar och antalet besök på turistbyrån visar på en lång säsong med många gäster från maj och in i s eptember. En film för besöksnäringen har tagits fram och kommunens Facebook-sida är mycket aktiv. Projektet Riktad industrisatsning avlutades vid årsskiftet och tillgängliga medel har omsatts i olika aktiviteter. Total omslutning under två år var 6 mnkr varav hälften i statsbidrag. Bland annat genomfördes en rad utbildningar i Arvika Näringslivscentrums regi, seminarier riktade till företag, nyföretagarkurser, näringslivskväll med mera. Biblioteket har fortsatt haft en omfattande program verksamhet både för barn och vuxna. Under året startade ett läsfrämjande projekt − Arvika läser. Biblioteket hade 18 520 fler besök 2014 jämfört med 2013. Investeringssatsningarna på Vik idrottsplats har avslutats och avser två konstgräsplaner, dränering av A- och B-planerna samt ny belysningsanläggning vid elljusspåret på Vik. Planerings- och utvecklingsfunktionens största projekt under året var programarbete för fördjupad översiktsplan i hamnen i Arvika. Inom infrastrukturområdet tecknades nytt avtal med Trafikverket kring utbyggnad av gång- och cykelväg Jössefors. Vad avser riksväg 61 påbörjades arbetet för delen Klätten–Strand i syfte att förse vägen med vajerräcke samt 2+1 väg. Nytt projekteringsarbete pågår i syfte att trafiksäkra för gående och cyklister vid Speked. Kommunen för bereder för utbyggnad av gång- och cykelväg till Västra Sund. Reinvesteringsarbeten vid Taserudsgatan och Skolgatan slutfördes. Marksaneringsarbetet vid före detta Bergkvists skrot i hamnen avslutades. 33 Kommunstyrelsen Lärande och stöd Ordförande: Aina Wåhlund Verksamhetschef: Per-Joel Sewelén Året som gick De stora utmaningarna inom Lärande och stöd under året var, parallellt med förändringstryck från lagstiftning, att hantera en budget i balans, där kostnader för skolskjutsar, interkommunal ersättning, extra stöd till barn och elever har legat över budget, samt ett fortsatt högt kostnadsläge inom individ- och familje omsorgen. De kraftigt ökade flyktingströmmarna till Sverige och ny lagstiftning vad gäller ensamkommande barn har inneburit volymförändringar i kommunens mottagande. Mottagandet av ensamkommande barn genomförs i kommunens egen regi (HVB Fenix) sedan våren 2014. Verksamheten utökas successivt. Språk introduktionen vid gymnasieskolan flerdubblades. Migrationsverkets anläggningsboende i Glava tog också emot fler asylsökande, och till följd av det utökade kommunen verksamheterna inom för- och grundskola. En hög arbetslöshet medförde att kostnaden för försörjningsstöd låg kvar på en hög nivå. Under året granskades kommunens förskola, grundskola, fritids, gymnasieskola och vuxenutbildning av Skolinspektionen. Inspektionen visade på en bra verksamhet generellt och flera enheter och verksamheter hade inga anmärkningar. Ett utvecklingsområde för grundskolan är likvärdigheten i resultat mellan skolor. Vuxenutbildningen behöver förbättra kontinuerlig antagning och utökning av kurser. Antalet förskoleplatser utökades och fler utökningar behövs 2015. Förberedelser har påbörjats för att täcka behovet av barnomsorg 2016. Gymnasieskolan fick under året nationella utmärkelser och branschcertifieringar för god kvalitet. På Taseruds gymnasiet kan vi notera följande: Bygg- och anläggningsprogrammet blev Branschrekommenderad skola, VVS- och fastighetsprogrammet blev omcertifierat som Förstklassig skola. Elever på Handelsprogrammet som deltog i UF (Ung Företagsamhet) rönte fina framgångar i såväl Värmlandsfinalen som SM-finalen i Stockholm. Kommunen har 30 förstelärare och en lektor i grundskolan och gymnasieskolan. Elever från Taserudsgymnasiet deltog i maj i utlandsAPL (arbetsförlagt lärande) i Kassel, Tyskland. Under året hade Teknikcollege, som innefattar programmen Industritekniska och Teknik, ett gott och nära samarbete med branschen som, även i år, genererade 40 sommarjobb. Varje år delar Kungliga Musikaliska akademien ut två pedagogpriser, och en av 2014 års stipendiater var Robert Henriksson – lärare i kontrabas, piano och ensemble vid musikskolan i Arvika. Vi är mycket Antalet utredningar och insatser på ungdomssidan inom socialtjänsten låg på en hög nivå, liksom placeringar på institution. Drogproblematik var en väsentlig bidragande orsak vid dessa placeringar. En-till-en-satsningen i kommunen som inleddes på grundskolan hösten 2013 fortsatte hösten 2014 med gymnasieskolan. 34 stolta och glada över detta. Stipendiet delades ut av Kung Carl XVI Gustaf vid Kungliga Musikaliska Akademiens högtidssammankomst på Nybrokajen i november. Kommunstyrelsen Vård och omsorg Ordförande: Sten Fransson Verksamhetschef: Eva Nilsson Året som gick Återigen har det varit ett år som ställde stora krav på verksamheten. Sommaren var till exempel extremt varm, men medarbetarna var ganska bra förberedda och situationen klarades av på ett mycket bra sätt. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppmärksammade kommunen och det positiva resultatet inom äldreomsorgens särskilda boenden i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gjorde en tillsyn och granskning av ett boende för demenssjuka. Tillsynens syfte var att granska om socialnämnden säkerställer att den enskildes bedömda behov av hjälp och stöd blir tillgodosedda. Verksamhetens värdighetsgarantier utvärderades och de behöver utvecklas och konkretiseras. Enhetschef Melinda Liljegren-Mossberg blev nominerad och fick årets värdegrundspris, som delas ut av tidningen Äldreomsorgen. Efterfrågan på insatser inom hemvården låg på en hög nivå. Det bidrar till höga kostnader för hjälpmedel och ett ökat tryck på arbetsterapeuterna. Inför hösten utökades verksamheten med ytterligare en arbets terapeut. I september infördes ett nytt resursfördelningssystem, som bidrar till en ekonomisk åtstramning. Verksamheten införde möjligheten för brukarna att få sitt nattliga tillsynsbesök utfört via en webbkamera, vilket leder till ostörd nattsömn. Medarbetare deltog i den regionala inspirations konferensen ”Allt det goda”. De medverkade på ett mycket uppskattat sätt och spred goda exempel från sina arbetsplatser. Resultatet från årets nationella brukarundersökning inom äldreomsorgen visade ett positivt resultat. Verksamheten genomförde även en brukarundersökning inom LSS-området med bra resultat. Verksamheten har arbetat utifrån målet att brukare i första hand ska gå direkt hem från sjukhuset istället för att vara en period inom korttidsvården. Antalet korttidsplatser kunde minskas i början av sommaren från 30 till 25 platser och resurserna omfördelades till hemvården. Beslut har tagits om att tidigarelägga ombyggnationen av Taserudsskolans kök. Kostverksamheten införde dessert vid huvudmålet mitt på dagen. Under året var det fler brukare med demenssjukdom som hade behov av och beviljades plats på ett särskilt boende. I slutet av sommaren togs beslut om att tillfälligt ändra inriktningen och öppna fem boende platser på AKKVA. Demensföreningen skänkte en uppskattad special utformad gungstol till gruppboende. Den spelar avslappnande musik samtidigt som den ger taktil massage. I november var det nybyggda gruppboendet inom LSS inflyttningsklart. Invigningen uppmärksammades av Sveriges radio. 35 Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden Ordförande: Håkan Jivesand Handläggare: Anders Söderström Året som gick Under året hade nämnden sex protokollförda samman träden. Nämndens samarbete med föreningen för gode män vad gäller utbildning och information till gode män och förvaltare fortsatte. Samarbetet med 36 sociala myndigheter utvecklades. Ett antal rutiner och mallar utarbetades. Att förordna gode män till ensam kommande barn blev under året en allt större arbetsuppgift. Nämnden deltog även i en överförmyndarträff, som ägde rum i Arvika. Arvika kommuns bolagskoncern Arvika kommuns bolagskoncern Arvika Stadshus AB, moderbolaget Ordförande: Claes Pettersson VD: JanÅke Hermansson Året som gick Ett nytt dotterbolag har bildats, Arvika Kommunnät AB, som inom Arvika kommun ska uppföra, äga och driva ett öppet fiberbaserat nät för kommunikation samt därmed förenlig serviceverksamhet. Under 2014 framtogs ny ägarpolicy och nya ägardirektiv för koncernbolagen. I slutet av året förvärvades befintligt ”stadsnät” av Arvika Teknik AB. Det beslutades att dotterbolagens samtliga investeringsobjekt överstigande 5 mnkr ska redovisas för moderbolagets styrelse. Vidare behandlade styrelsen frågan om avkastningskrav. Något beslut i ärendet är ännu inte fattat. 38 Borgensramar för bolagen i Arvika Stadshus bolagskoncern framtogs. Den tidigare externa hanteringen av den löpande redovisningen för ASAB, ALMAB och FABNAG sköts efter första kvartalet internt inom bolagskoncernen. Nya avskrivningsregler resulterade i goda resultat för koncernbolagen. Arvika kommuns bolagskoncern Arvika Fastighets AB Ordförande: Peter Söderström VD: Ulf Richardson Året som gick Marknadssituationen inom bostadsförvaltningen var stabil under året med fortsatt hög uthyrningsgrad, i genomsnitt 99,5 procent. Också inom lokalsidan var uthyrningsgraden hög. Vid årsskiftet fanns 150 m² kontor vakant, alla industrilokaler var uthyrda. Fastighetsdriften löpte normalt under året förutom en större brand som inträffade i juli på Prästängen, Hästhovsgatan 10. Totalt berördes 22 lägenheter. Insatser för att utveckla företagsgemensam värdegrund och förhållningssätt samt att förtydliga visionen ”AFAB – utvecklande fastighetsbolag” och varumärket ”Det trygga gröna fastighetsbolaget” genomfördes. S ystem för centraliserad felanmälan infördes. Kommunens och fastighetsbolagets kundtjänst är integrerade sedan årsskiftet. Planering för samordning av merparten av företagets arbets- och personallokaler har genomförts. Ett nytt bostadshyreshus för LSS-boende på Vinkelvägen, Rosendal uppfördes. Bostadsenheten omfattar sex lägenheter, personalutrymmen och gemensamma lokaler. Byggnaden är miljömärkt i nivå Silver. Nyproduktion av 39 lägenheter i kvarteret Veterinären påbörjades i september. Projektet gick utan störningar under hösten och planerad inflyttning är november 2015. Inom kvarteret Dragspelet utfördes renovering, stambyte och modernisering av 37 lägenheter. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen Om- och tillbyggnaden av Musikhögskolan Ingesund slutfördes efter två års arbete. Lördag den 12 april invigdes lokalerna med två mycket uppskattade konserter och andra festligheter. Andra större projekt som genomfördes under året är färdigställande av två förskoleavdelningar i Gunnarskog, ombyggnad och modernisering av ventilationssystemet i Centralskolans kök samt en ny förskoleavdelning i Edane. Måluppfyllelse uppnåddes avseende ekonomiskt resultat, renovering och nybyggnad av bostäder, uthyrningsgrad lägenheter samt resultat vid med arbetarundersökning. Måluppfyllelse för sjuktal och kundundersökning inom bostadsbeståndet uppnåddes inte. Flera processer drevs för att utveckla bolaget från tidigare två skilda organisationer till en sammanhållen, effektiv organisation. Resultat före skatt uppgår till 34,7 mnkr vilket över stiger budget med 15,1 mnkr. Huvudsaklig förklaring är lägre räntekostnader och en ej budgeterad övergångspost i samband med införande av ny redovisningsmetod (K3). Den nya redovisningsmetoden enligt K3-regelverket innebär tekniskt sett att resultatet förbättras jämfört med tidigare; kassaflödet är dock oförändrat. Exempel på åtgärder för miljöförbättring och energi effektivisering som utfördes är tilläggsisolering av samtliga vindsbjälklag i bostadsområdet Dragspelet och del av karteret Nyckeln 5, påbörjande av miljöhus inom kvarteret Arbetaren samt utbyte till energi effektiv belysning. Beslut om delaktighet i solcellspark vid Mosseberg togs, vilket ligger väl i linje med att stärka den gröna profilen. Inom de kommunala skötselavtalen genomfördes bland annat satsningar på de kommunala lekplatserna. Lekplatserna på Sälgvägen, Ängsgatan i Jössefors och på Valdemar Dahlgrens väg fick ny lekutrustning. En ny allé anlades på Skolgatan. 39 Arvika kommuns bolagskoncern Arvika Teknik AB Ordförande: Anders Söderström VD: Anders Norrby Året som gick Det gångna året präglades av mycket mild väderlek som fick konsekvenser för intäkterna inom elnätsverksamheten, men också påverkade vinterväghållningskostnaderna på ett positivt sätt. Bolaget medverkade i byggandet av Sveriges största solcellspark med en effekt av 1,0 MW. Parken kommer att leverera elenergi på ett hållbart sätt för lång tid framåt. Elnät Med undantag av två större avbrott i samband med underhållsarbeten i början av året fungerade elnätsverksamheten mycket stabilt. Arbetet med sam lokalisering av bolagets verksamheter till R osendal störde elnätsverksamheten men kommer att ge positiva effekter när lokalerna är anpassade och samlokaliseringen är fullt genomförd. Stadsnät Under året lades mycket arbete på att planera den förestående utbyggnaden av stamnät för fiberkabel till landsbygden. Kommunfullmäktige beslutade som väntat att bilda Arvika Kommunnät AB som kommer att vara huvudman för bredbandsanläggningen inom kommunen. Som en följd av detta försålde Arvika Teknik AB alla fiberanläggningar till Arvika Kommun nät AB den 30 november. Arvika Teknik AB kommer på uppdragsbasis att svara för drift och skötsel av anläggningarna. Vatten och avlopp Årets verksamhet präglades av om- och tillbyggnaden av vattenverket vid Segerfors som gick enligt plan. Vattenverket kommer att ge en stabil produktion och hög dricksvattenkvalitet. Kvaliteten på vattenförsörjningen har upprätthållits under byggtiden utan problem. Det andra stora byggnadsprojektet var att bygga ut vatten och avlopp till Västra Sund. Arbetet som innebär att förse cirka 200 fastigheter med vatten och avlopp har tagit stora 40 r esurser i anspråk i form av utredningar och projektledning. För Sulvik och Västra Jössefors påbörjades bygget av en ny avloppsreningsanläggning. Renhållning Under sommaren invigde bolaget en ny byggnad för återanvändningsmaterial på Mossebergs avfalls central. Projektet är ett samarbete med Miljömyran som också bemannar verksamheten och ser till att produkter och material återförs till brukningsledet. Ett nytt renhållningsfordon ersatte ett äldre fordon, vilket har gett en avsevärd förbättring av ergonomi och arbetsmiljö i övrigt för personalen. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen Resultatet för bolaget blev bättre än budget, dels beroende på högre intäkter från anslutningsavgifter, dels beroende på lägre personalkostnader, mindre avskrivningar och kapitalkostnader än budgeterat. Det är mycket positivt att medarbetarindex stigit med 10 procent jämfört med förra mätningen och att sjuktalet hos medarbetarna sjunkit till 2,9 procent på årsbasis. Sammantaget är måluppfyllelsen för verksamheten tillfredsställande. Bolaget når målet eller 90 procent av målet för merparten av måltalen. De aktiviteter som inte når 75 procent måluppfyllelse har handlings planer, och möjligheterna att nå målen 2015 är stora för de flesta av dessa indikatorer. Arvika kommuns bolagskoncern Arvika Kommunnät AB Ordförande: Claes Pettersson VD: Lennart Rönning Året som gick Bolaget bedriver bredbandsverksamhet. Bolaget ska uppföra, äga och driva ett kommunövergripande, robust och öppet bredbandsnät. Samverkan ska ske med föreningar i de områden där de verkar. Detta för att bygga en infrastruktur på ett samhällsekonomiskt riktigt sätt. Bolaget ska på detta sätt tillhandahålla distribution av publika teletjänster inom kommunen. Bolaget har inga anställda. Verksamheten ombesörjs av personal från Arvika Teknik AB. möten med de fiberföreningar som har bildats inom kommunen. Ett samarbetsavtal mellan fiberföreningarna och bolaget har tagits fram och diskuterats med alla parter. Bolaget har haft avstämningsmöten med den kommunikationsoperatör som hanterar kunder, tjänsteleverantörer och driften av det aktiva bredbandsnätet. Detta är en fortsättning på det arbete och den leverantör som tidigare fanns inom Arvika Teknik AB. Den 24 februari 2014 beslutade kommunfullmäktige att bilda ett nytt bolag. Bolaget ska uppföra, äga och driva ett robust och öppet fiberbaserat nät för kommunikation. Av beslutet framgår också att bolaget ska ta fram ett regelverk som reglerar förhållandet mellan bolaget och fiberföreningarna. Bolaget ska också söka extern bidragsfinansiering. Bolaget bildades i juni och förvärvade i december 2014 det fiberbaserade nät som fanns inom Arvika Teknik AB. Eftersom bolaget inte har några anställda utförs det mesta av arbetet av Arvika Teknik AB, som har börjat anställa medarbetare för att hantera den nya situationen. För Arvika Kommunnät AB:s del ser det bra ut då de nya medarbetarna har god kompetens och är engagerade för de kommande arbetsuppgifterna. Det inledande arbetet inom bolaget inriktades på att få till interna rutiner och att närvara på informations- Bolaget bedrev verksamhet endast en månad 2014. Någon bedömning av utfall är därför svår att göra. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen 41 Arvika kommuns bolagskoncern Arvika Fjärrvärme AB Ordförande: Anders Söderström VD: Lennart Rönning Året som gick Bolaget äger och driver sedan 1996 anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme i Arvika tätort. Bolaget har inga anställda. Verksamheten ombesörjs av personal från Arvika Teknik AB. Försäljningen av värme 2014 blev omkring 15 procent lägre än ett normalår. Årets första fyra månader liksom hösten blev betydligt varmare än ett normalår. Det gav betydligt lägre intäkter i verksamheten. Under 2014 blev andelen olja 1,8 (4,0) procent. Det bör ställas i relation till 2010 som var mycket kallt, då var andelen olja 16 procent. Den låga andelen av marginalbränsle har givetvis en koppling till varma vintermånader men även till den utökade värme produktionen med pellets. Båda dessa faktorer gör att andelen olja minskar. Olja används endast som spetsoch reservproduktion. Leveransen av spillvärme från de större industrikunderna motsvarade 2014 en andel på 3,8 (3) procent av den producerade energivolymen. Basproduktionen i biopannan hade under året en tillgänglighet på 93,8 procent, budgeterat mål 2014 var 96,2 procent. Orsaken till den lägre tillgängligheten är ett antal mindre bränsle- och askrelaterade störningar samt en större störning på biopannans elfilter i slutet på året. Under åren har ett flertal verksamhetsförbättringar genomförts där syftet har varit att minska miljöbelastningen samt öka tillgänglighet och leveranssäkerhet. 42 Problemet med för höga CO-halter verkar ha funnit sin lösning genom tillsättande av svavelgranuler. Systemet var driftsatt under hela året och fungerar bra efter justeringar och optimering. Detta har även inneburit att bolaget har kunnat trimma pannan och fått en förbättrad förbränning. Det har även gett betydligt lägre utsläpp av NOx. Permanent tillstånd för åtgärden har erhållits av tillsynsmyndigheten. Tillsammans med utrustning för sandåterföring är detta bra lösningar för miljö och ekonomi. Effekten av åtgärderna stämmer väl med förväntat resultat. Bolagets anslutning till reningsverket på Vik har nu varit i drift i två år. Förutom leverans av värme köper bolaget även värmeöverskottet från processen i rötkammaren. Justering av processen har gjort att leveransen från reningsverket har ökat. Även leveransen av deponigas från Mosseberg ökade kraftigt under året. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen Resultatet blev omkring 10 procent under det för väntade. Den milda väderleken gjorde att försäljningen blev 11 procent lägre. Glädjande är att utfallet för både CO och NOx ligger betydligt bättre än tidigare år. Arvika kommuns bolagskoncern Arvika Kraft AB Ordförande: Claes Pettersson VD: Lennart Rönning Året som gick Bolaget bedriver elproduktion och äger, sedan 2012-12-31, småskaliga vattenkraftverk i Värmland. Producerad kraft beräknas under ett normalår uppgå till 73,5 GWh och säljs till Nord Pool ASA. Bolaget har inga anställda, verksamheten ombesörjs av personal från Arvika Teknik AB. I slutet av året avyttrades två kraftstationer, under inledning av 2015 avyttrades ytterligare tre stationer. Efter dessa transaktioner finns det 21 kraftstationer i bolaget. Av dessa har tre stationer stått stilla en längre tid, då de är behäftade med större fel. Dessa hade inget åsatt värde vid förvärvet. Under 2014 märktes en förändrad hantering från länsstyrelsen. Bolaget fick flera beslut där länsstyrelsen påpekar att det finns brister i tillståndsfrågan när det gäller rätten att bedriva kraftproduktion. Under andra verksamhetsåret inom Arvika Kraft AB inriktades arbetet på att, utifrån bolagets drift erfarenheter, förändra den långsiktiga investerings planen. Detta för att effektivisera hanteringen och öka både produktion och tillgänglighet. Driftplaneringen överfördes från Fortum Generation till Arvika Kraft AB under januari 2014. Det medförde att bolaget nu hanterar både den kortsiktiga och långsiktiga vattenplaneringen. Hanteringen har blivit både rationellare och enklare, vilket gynnar produktionsvolymen. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen Energipriset på Nord Pool Spot har legat på en lägre nivå än den förväntade. Detta medför att resultatet i bolaget blev betydligt under det förväntade. Den producerade energivolymen blev 83,5 GWh, vilket är betydligt över den förväntade volymen. Den högre energivolymen kan inte kompensera den låga nivån på elbörsen, Nord Pool. Driften fungerade i övrigt bra och ingen av kraft stationerna drabbades av några större driftstörningar. 43 Arvika kommuns bolagskoncern Arvika Näringslivscenter Ekonomisk Förening Ordförande: Claes Pettersson Verksamhetschef: Lasse Hägglund Året som gick Företagsutveckling Företagsutveckling bedrivs i huvudsak genom utbildning av befintlig personal samt utbildning för framtida rekrytering. Föreningen var engagerad i FEM2020-projektet, ett interregprojekt för förnyelsebar energi och miljö, samt i projektet Riktad industrisatsning i Arvika. Högskola, yrkeshögskola och uppdrags utbildning Fem grupper av yrkeshögskoleutbildningarna Energi tekniker (50 studenter) och Teknikillustratör (63 studenter) var igång under året. Fem lärarutbildningar med 50 studenter pågick. Ytterligare 63 studenter var inskrivna på olika högskole- och universitetsutbildningar, läste webbaserade utbildningar och använde Lärcentrum (LC) som studieplats och/eller tentamensplats. Uppdragsutbildningen ökade och volymen sålda uppdrag var med Volvosteget inkluderat cirka 4,4 (3,2) mnkr. Den kommunala kompetensutvecklingen organiserades via KOKOS (Kompetensutveckling i kommunsamverkan). Arbetet med Brandskyddsföreningens utbildnings organisation utvecklades under året. 17 utbildningar i sex värmländska kommuner genomfördes. Vuxenutbildningen Under året var 225 elever registrerade på sfi, varav 126 var etableringselever. Totalt 72 personer deltog i grundläggande vuxen utbildning, samtliga studerande hade invandrarbakgrund. 180 (360) elever deltog i totalt 415 (276) teorikurser för gymnasial vuxenutbildning. 44 Under året utbildades 11 (4) vuxlärlingar inom butik, el, restaurang, tapetseri, bageri/konditori och som elevassistent. 89 (60) personer studerade på vård- och omsorgs utbildningen. Utöver dessa läste 14 tillsvidareanställda utan formell kompetens utbildningen på distans. 64 (154) elever genomförde praktiska kurser som grundläggande el, belysningsteknik, webbutveckling, information och kommunikation, entreprenörskap och e-handel inom yrkesvux. Utöver dessa genomförde 44 elever utbildningen för butikssäljare och 15 bussförarutbildningen. De praktiska utbildningarna har genomförts inom bristyrken och de flesta som slutfört utbildningarna har fått arbete. Fastigheten Fastigheten hade under 2014 mycket god beläggning. Nya ytor har iordningställts och hyrts ut. Alla uthyrningsbara utrymmen är uthyrda. Fastigheten har byggts om för att ta emot arbetsförmedlingen, Bonnier och A till Ö. Korridorer och restaurang har fräschats upp. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen Verksamhetsmässigt genomförde Arvika Näringslivscenter Ek. för. alla sina uppdrag inom angivna ramar med goda resultat. Ekonomiskt redovisar föreningen ett resultat bättre än budget. Sammantaget görs bedömningen att föreningen väl uppfyller sitt övergripande mål. Arvika kommuns bolagskoncern Arvika Lokal och Mark AB Ordförande: Claes Pettersson VD: Lars-Erik Jansson Året som gick Under året förvärvade bolaget fastigheten Sinclair 10 på Korpralsvägen i Arvika från Schott Termofrost AB. Planerade kundbesök genomfördes regelbundet hos bolagets tre hyresgäster, SweModule AB, Arvika Smide AB och Perfekta Industrier AB. Fastigheten uthyrdes omgående och ett nytt avtal upprättades mellan parterna. 45 Arvika kommuns bolagskoncern Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri Ordförande: Claes Pettersson VD: Lars-Erik Jansson Året som gick Bolaget har som enda uppgift att tillhandahålla fabrikslokaler till Nya Arvika Gjuteri AB och dess verksamhet. I denna egenskap har bolaget genomfört 46 kundbesök och haft återkommande överläggningar om fastighetsunderhåll och investeringsbehov. Bolaget har kontinuerligt hållit sig informerad om utvecklingen av verksamheten Gjuteriet. Räkenskaper Räkenskaper Finansiella nyckeltal – fem år i sammandrag Kommunen Antal invånare (1 november enligt SCB) Årlig förändring, antal Kommunal skattesats Skattekraft, kr/invånare Skattekraft, % av riksmedelvärdet Skatteintäkter inklusive generella bidrag, mnkr Årlig förändring, % 2010 2011 2012 2013 2014 26 071 25 918 25 796 25 822 25 806 – 68 – 153 – 122 + 26 – 16 20,90 20,90 20,90 20,90 20,90 154 326 154 886 158 700 164 279 165 765 89 88 88 88 87 1 166,8 1 185,3 1 201,1 1 227,6 1 264,9 3,8 1,6 1,3 2,2 3,0 1 118,5 1 177,3 1 221,6 1 247,7 1 296,6 Verksamhetens nettokostnadsutveckling (exklusive jämförelsestörande poster), mnkr Årlig förändring, % Årets resultat, mnkr Finansnetto, mnkr Skulder och avsättningar, mnkr Varav långfristiga skulder, mnkr 3,3 5,3 3,8 2,1 3,9 64,0 43,7 40,5 46,9 24,7 22,7 38,3 36,1 47,2 56,4 358,2 319,4 308,8 281,9 270,7 5,6 7,2 7,1 0,0 6,0 5,5 3,7 3,4 3,8 2,0 96,5 99,6 99,6 100,0 102,5 Tillgångar, mnkr 1 542,1 1 546,8 1 576,7 1 596,7 1 610,2 Eget kapital, mnkr 1 183,7 1 227,4 1 267,9 1 314,8 1 339,5 5,7 3,7 3,3 3,7 1,9 Bruttoinvesteringar, mnkr 89,5 50,8 63,0 29,0 44,6 Nettoinvesteringar (exklusive försäljning fastigheter), mnkr 81,7 42,0 61,8 29,0 44,4 145,8 137,4 94,8 228,6 99,1 79,7 83,3 84,3 83,1 83,2 Resultat, % av skatter och statsbidrag Nettokostnad i % av skatteintäkter och generella bidrag Årlig förändring, % Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar, % Soliditet, % Soliditet, inklusive pensionsskuld, % 41,4 40,5 42,3 40,8 43,3 Skuldsättningsgrad, % 25,4 20,1 18,7 20,3 20,2 Likviditet (exklusive likviditetsdepå pensionsförvaltning), % 99,5 105,7 106,0 127,8 121,1 Likvida medel (kassa, bank, exklusive koncernvalutakonto, likviditetsdepå), mnkr 150,2 63,7 86,3 159,1 154,9 Kassaflöde, mnkr – 17,5 – 86,5 29,5 71,0 – 8,3 10,1 15,0 13,2 59,4 52,7 Borgensförbindelser och liknande, mnkr Rörelsekapital (exklusive pensionsförvaltning), mnkr 926,4 975,5 1 161,6 1 164,1 1 186,3 Antal tillsvidareanställda 2 229 2 064 2 035 2 054 2 076 Antal utförda årsarbeten, totalt 2 127 1 861* 1 858 1 878 1 913 * 2011 ändrades beräkningsmetod för antal utförda årsarbeten. 48 Räkenskaper Finansiella nyckeltal – fem år i sammandrag Arvika kommuns bolagskoncern Soliditet, % Soliditet, inklusive pensionsskuld, % Likviditet, % Kassaflöde, mnkr Likvida medel, mnkr Skuldsättningsgrad, % 2010 2011 2012 2013 2014 52,2 52,4 47,5 49,1 48,8 29,2 31,2 29,7 27,3 27,8 106,7 106,1 107,6 106,5 87,2 – 9,2 – 66,9 28,3 12,0 – 21,0 209,1 142,2 170,5 182,5 161,5 91,4 91,0 110,5 103,5 104,7 Rörelsekapital, mnkr 387,3 406,3 426,0 450,9 434,4 Årets resultat, mnkr 69,6 43,3 68,6 56,7 64,1 5,8 – 8,8 – 8,9 0,9 12,7 Tillgångar, mnkr 2 706,2 2 782,7 3 120,5 3 132,5 3 268,7 Anläggningstillgångar, mnkr 1 995,6 2 081,6 2 382,3 2 366,7 2 480,1 76 544 80 314 92 351 91 654 9 6106 1 292,6 1 325,8 1 638,1 1 593,4 1 672,2 Finansnetto, mnkr Anläggningstillgångar, kr/invånare Skulder och avsättningar, mnkr Varav långfristiga skulder, mnkr 920,5 970,7 1 202,3 1 152,3 1 175,4 Långfristiga skulder, kr/invånare 35 307 37 453 46 608 44 624 45 548 Bruttoinvesteringar, mnkr 199,0 181,0 324,3 180,9 250,1 Nettoinvesteringar, mnkr 187,6 172,2 323,1 180,9 249,9 86,4 79,5 51,3 91,7 68,4 Eget kapital, mnkr Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar, % 1 413,6 1 456,9 1 482,4 1 539,1 1 596,5 Årlig förändring, % 5,6 3,1 1,8 3,8 3,7 49 Räkenskaper Resultaträkning mnkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Kommunen Föränd2014 2013 ring i % Not 249,7 7 1 – 1 543,9 – 1 478,0 266,6 4 2 Koncernen Föränd2014 2013 ring i % 627,1 600,6 – 1 727,1 – 1 677,9 4 3 – 19,3 – 19,4 – 1 3 – 106,9 – 110,3 – 3 0,0 19,8 – 100 4 0,0 19,8 – 100 – 1 296,6 – 1 227,9 6 – 1 206,9 – 1 167,8 3 Skatteintäkter 943,7 925,5 2 5 943,7 925,5 2 Generella statsbidrag och utjämning 321,2 302,1 6 6 321,2 302,1 6 65 Uppskjuten skatt 0,0 0,0 0 – 6,6 – 4,0 Finansiella intäkter 63,4 52,8 20 7 45,4 34,7 31 Finansiella kostnader – 7,0 – 5,6 25 8 – 32,7 – 33,8 – 3 Resultat före extraordinära poster 24,7 46,9 – 47 64,1 56,7 13 0,0 0,0 – 47 64,1 56,7 Extraordinära intäkter/kostnader Årets resultat 0,0 0,0 24,7 46,9 13 Finansiella nyckeltal Kommunen Föränd2014 2013 ring i % Not Nettokostnadsandel, % av skatter, bidrag Resultat, % av skatter och statsbidrag Finansnetto, mnkr 50 102,5 100,0 2 2,0 3,8 – 49 56,4 47,2 19 Koncernen Föränd2014 2013 ring i % 12,7 0,9 1 311 Räkenskaper Balansräkning mnkr Kommunen Föränd2014 2013 ring i % Not Koncernen Föränd2014 2013 ring i % TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 0,2 0,4 Materiella anläggningstillgångar 373,0 353,0 6 9 -därav mark, byggnader och tekniska anläggningar 30,9 45,1 2 383,8 2 247,1 6 7 336,3 316,6 6 10 1 796,6 1 677,3 -därav maskiner och inventarier 36,7 36,4 1 11 587,2 569,8 3 Finansiella anläggningstillgångar 510,6 538,1 – 5 12 65,4 74,5 – 12 Summa anläggningstillgångar 883,8 891,5 – 1 2 480,1 2 366,7 5 8,4 1,4 500 13 15,5 8,0 94 98,9 107,4 – 8 14 148,4 158,1 – 6 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd, exploateringsfastigheter, mm Fordringar Kortfristiga placeringar 463,2 417,2 11 15 463,2 417,2 11 Kassa och bank 155,9 179,2 – 13 16 161,5 182,5 – 12 -därav likviditetsdepå 1,0 5,1 – 80 1,0 5,1 – 80 -därav koncernvaluta konto 0,0 15,0 – 100 0,0 0,0 0 726,4 705,2 3 788,6 765,8 3 1 610,2 1 596,7 1 3 268,7 3 132,5 4 1 339,5 1 314,8 2 1 596,5 1 539,1 4 24,7 46,9 – 47 64,1 56,7 13 52,1 47,9 9 18 56,3 53,6 5 0,0 0,0 19 76,7 63,0 22 Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital -därav årets resultat 17 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Avsättningar för skatter Övriga avsättningar Summa avsättningar 3,5 4,5 – 22 55,6 52,4 6 19 9,6 9,6 0 142,6 126,2 13 SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder -därav koncernvaluta konto Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder 5,6 6,0 – 7 20 1 175,4 1 152,3 2 209,5 223,5 – 6 21 354,2 314,9 12 0,0 15,0 – 100 0,0 0,0 215,1 229,5 – 6 1 529,6 1 467,2 4 1 610,2 1 596,7 1 3 268,7 3 132,5 4 51 Räkenskaper mnkr Kommunen Föränd2014 2013 ring i % Not Koncernen Föränd2014 2013 ring i % Poster inom linjen Borgen- och förlustansvar för egnahem och småhus 0,5 0,6 – 17 0,5 0,6 Borgen m m kommunala bostadsföretag 678,2 628,6 8 0,0 0,0 Borgen m m övriga kommunala företag 493,1 517,0 – 5 0,0 0,0 Leasing-/hyresavtal, fordon – 17 11,0 14,2 – 23 11,0 14,2 – 23 Hyresavtal 194,0 183,7 6 0,7 0,9 – 22 -varav hyresavtal inom koncernen 193,3 182,8 6 0,0 0,0 3,5 3,6 – 3 3,5 3,6 – 3 Övriga ansvarsförbindelser Visstidspension till förtroendevalda Pensioner intjänade före 1998 Fastighetsinteckningar Arvika Stadshus AB EkoVäst Invest AB 1,7 2,9 – 41 642,5 669,5 – 4 1,7 2,9 – 41 642,5 669,5 0,0 0,0 – 4 42,6 42,6 19,2 20,0 0 – 4 19,2 0,0 2 043,7 2 040,1 0 721,7 734,3 22 – 2 Finansiella nyckeltal Kommunen Föränd2014 2013 ring i % Koncernen Föränd2014 2013 ring i % Soliditet, % 83,2 83,1 0 48,8 49,1 – 1 Soliditet, % (inkl pensioner intjänade före 1998) 43,3 40,8 6 29,2 27,8 5 121,1 127,8 – 5 87,2 106,5 – 18 20,2 20,3 – 0 104,7 103,5 1 516,9 481,7 7 434,4 450,9 – 4 52,7 59,4 – 11 – 29,8 28,6 – 204 Likviditet, % (exkl likviditetsdepå pensionsförvärv) Skuldsättningsgrad, % Rörelsekapital, mnkr Rörelsekapital, mnkr (exkl pensionsmedel) 52 Not Räkenskaper Kassaflödesanalys mnkr Not Kommunen 2014 2013 Koncernen 2014 2013 Den löpande verksamheten Årets Resultat 24,7 46,9 64,1 56,7 Avskrivningar + 19,3 19,4 106,9 109,1 0,0 0,0 0,0 1,2 Nedskrivningar + 23 Förändring pensionsavsättning 4,2 4,7 2,7 5,3 Förändring avsättningar skatter 0,0 0,0 13,7 – 3,5 – 1,0 – 0,1 0,0 0,8 0,4 – 0,2 1,6 0,3 Avsättningar exkl pensioner + 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrig ej likviditets påverkande poster 0,9 0,0 0,9 13,0 Justering konverteringseffekt K3 0,0 0,0 – 6,7 0,0 Förändring övriga avsättningar Reavinst/reaförlust -/+ 24 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning- minskning+, kortfristig placering Ökning- minskning+, kortfristig fordring 48,5 70,7 183,2 182,9 – 46,0 – 29,5 – 46,0 – 29,5 8,5 6,6 9,7 14,2 – 7,0 0,4 – 7,5 – 0,3 Ökning+ minskning-, kortfristig skuld 0,9 19,6 39,3 2,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 4,9 67,8 178,7 170,0 – 44,6 – 29,0 – 250,1 – 180,9 4,3 0,5 18,9 7,9 Investering i finans. anläggningstillgångar - 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljn av finansiella anläggningstillgångar + 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning- minskning+, förråd 25 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar + 26 Investeringbidrag och övriga inkomster + Kassaflöde från investeringsverksamheten 0,2 0,0 0,2 0,0 – 40,1 – 28,5 – 231,0 – 173,0 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån + 27 0,0 0,0 50,0 20,0 Amortering av långfristiga skulder - 28 – 0,4 0,0 – 26,9 – 17,0 Övriga tillförda+ använda- medel, långfristiga fordringar 29 5,5 9,9 8,2 12,0 Utlåning koncernföretag 30 21,8 21,8 0,0 0,0 26,9 31,7 31,3 15,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE – 8,3 71,0 – 21,0 12,0 Likvida medel vid årets början 164,2 93,2 182,5 170,5 Likvida medel vid årets slut 155,9 164,2 161,5 182,5 Nyckeltal Kommunen 2014 2013 Koncernen 2014 2013 Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar, % 99,1 228,6 68,4 91,7 Avskrivningar i % av nettoinvesteringar 43,5 66,9 42,8 60,3 53 Räkenskaper Noter Kommunen 2014 2013 Not Koncernen 2014 2013 1 Verksamhetens intäkter 9,5 9,6 10,9 10,9 Taxor och avgifter Försäljningsintäkter 64,3 64,3 210,6 216,9 Hyror och arrenden 28,1 26,9 187,2 181,1 122,0 108,4 123,3 107,8 36,9 40,3 31,7 35,9 5,8 0,2 63,4 48,0 266,6 249,7 627,1 600,6 Nätavgifter 0,0 0,0 14,0 14,2 Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial 5,5 1,8 25,2 20,5 Bidrag Försäljn av verksamheter Övrigt, reavinst m m 2 Verksamhetens kostnader Lämnade bidrag Köp av huvudverksamhet 83,9 80,8 81,2 78,4 127,9 120,1 131,7 168,8 Löner och ersättningar 701,1 671,2 799,6 765,4 Sociala avgifter 223,3 214,6 256,1 248,1 Pensionskostnader 60,2 57,3 67,8 63,9 137,0 133,3 5,7 10,6 Fastighetskostnader/fastighetsentreprenader 29,0 32,1 61,0 21,6 Bränsle energi, vatten 10,3 11,1 44,9 47,4 Lokal- och markhyror Hyra leasing anläggningstillgång Förbrukningsinventarier – material 5,6 3,4 6,5 4,4 54,2 51,2 59,6 56,9 Kontorsmaterial, trycksaker 2,5 2,4 3,7 3,1 Reparationer, underhåll maskiner, inventarier 3,8 4,2 20,5 19,8 Tele- och it-kommunikation 6,5 5,6 6,4 5,2 Kostnad för transportmedel 7,5 7,3 15,6 12,3 33,4 32,0 33,8 32,5 Representation Transporter och resor 1,6 1,3 1,8 1,3 Annonser reklam 2,7 2,5 4,7 3,9 Försäkringsavg och riskkostnader 3,1 3,2 7,6 6,9 31,0 32,1 38,1 42,0 0,5 1,0 0,8 1,0 11,1 9,5 37,9 49,4 2,2 0,0 2,9 0,3 1 543,9 1 478,0 1 727,1 1 677,9 Övriga främmande tjänster Tillfälligt inhyrd personal Diverse kostnader Realisationsförluster mm försäljning tillgångar 3 Avskrivningar Immateriella tillgångar Byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Nedskrivningar, fastigheter 0,2 0,1 5,5 2,8 12,5 12,6 58,8 54,5 6,6 6,7 42,2 51,8 0,0 0,0 0,4 1,2 19,3 19,4 106,9 110,3 4 Jämförelsestörande poster 54 Återbetalning AFA 2005/2006 0,0 24,2 0,0 24,2 Sänkt diskonteringsränta pensioner 0,0 – 4,4 0,0 – 4,4 0,0 19,8 0,0 19,8 Räkenskaper Kommunen 2014 2013 Koncernen 2014 2013 946,3 931,2 946,3 931,2 – 2,8 0,6 – 2,8 – 6,3 0,2 – 6,3 0,2 0,6 943,7 925,5 943,7 925,5 268,3 264,5 268,3 264,5 2,6 0,0 2,6 0,0 Fastighetsavgift 49,3 50,6 49,3 50,6 Regleringsbidrag 6,0 11,8 6,0 11,8 Kostnadsutjämningsbidrag 4,6 0,0 4,6 Generella bidrag från staten 0,0 0,0 0,0 Not 5 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Skatteavräkning föregående år, justeringspost Skatteavräkning innevarande år, prognos 6 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Strukturbidrag 0,0 Regleringsavgift 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnadsutjämningsavgift 0,0 – 19,0 0,0 – 19,0 Avgift till LSS-utjämningen – 9,6 – 5,8 – 9,6 – 5,8 321,2 302,1 321,2 302,1 7 Finansiella intäkter Utdelning aktier och andelar Ränteintäkter Ränteintäkter kundfordringar 7,5 7,2 7,5 7,2 23,8 25,2 10,3 11,3 0,1 0,1 0,2 0,4 27,4 15,6 27,4 15,6 Övriga finansiella intäkter 0,0 0,2 0,0 0,2 Borgensavgift 4,6 4,5 0,0 0,0 Reavinst aktier och obligationer Återförd nedskrivning tillgångar, aktier 0,0 0,0 0,0 0,0 63,4 52,8 45,4 34,7 Räntekostnader lån 0,0 0,0 25,7 28,2 Ränta på pensionsskuld 0,5 1,0 0,5 1,0 Bankkostnader 0,8 0,7 0,8 0,7 Reaförlust aktier och obligationer 4,8 3,9 4,8 3,9 Nedskrivning tillgångar, aktier obligationer 0,9 0,0 0,9 0,0 7,0 5,6 32,7 33,8 Ingående balans 0,4 0,5 45,1 47,9 Årets utgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 – 0,2 – 0,1 – 5,5 – 2,8 Justeringseffekt K3 0,0 0,0 – 8,7 0,0 Utgående balans 0,2 0,4 30,9 45,1 8 Finansiella kostnader 9 Immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar 55 Räkenskaper Kommunen 2014 2013 Not Koncernen 2014 2013 10a Fastigheter och anläggningar Ingående balans Överfört vid förvärv av dotterbolag Årets utgifter - därav fastighetsköp Uppskrivningar/reavinst Avskrivningar 316,6 308,5 1 673,6 0,0 0,0 0,0 1 654,3 0,0 37,2 21,0 182,7 112,0 2,1 0,5 2,1 0,5 1,7 0,2 1,7 0,4 – 12,5 – 12,6 – 59,2 – 57,5 Nedskrivningar/reaförluster, utrangering – 2,2 0,0 – 3,3 – 1,7 Årets inkomster – 4,5 – 0,5 – 7,6 – 5,9 - därav fastighetsförsäljning – 4,3 – 0,5 – 7,4 – 7,3 0,0 0,0 1,4 – 28,0 Omklassificering Justeringseffekt K3 0,0 0,0 3,6 0,0 Utgående balans 336,3 316,6 1 792,9 1 673,6 - därav markreserv 69,4 62,5 69,4 62,5 - därav verksamhetsfastigheter 78,3 71,7 1 393,4 1 326,5 - därav fastigh för affärsverksamhet 19,5 19,1 19,5 19,1 133,2 127,0 133,2 127,0 - därav fastigh för annan verksamhet 21,0 21,2 21,0 21,5 - därav övriga fastigheter 14,9 15,1 14,9 15,1 0,0 0,0 141,5 101,9 Ingående balans 0,0 0,0 3,7 5,1 Årets inkomster 0,0 0,0 0,0 – 1,4 Utgående balans 0,0 0,0 3,7 3,7 36,4 35,1 569,8 594,5 - därav publika fastigheter - därav pågående projekt* *Pågående projekt redovisas med avvikande ianspråktagande datum 10b Tomträtt 11 Inventarier och maskiner Ingående balans Överfört vid förvärv av dotterbolag (netto) 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets utgifter 6,9 8,0 67,3 68,9 Uppskrivningar/reavinst Avskrivningar 0,0 0,0 0,5 – 6,7 – 42,2 – 48,8 Nedskrivn/utrangering 0,0 0,0 – 0,2 – 0,7 Årets inkomster 0,0 0,0 – 11,5 – 0,6 Justeringseffekt K3 0,0 0,0 5,4 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 – 1,4 – 44,0 36,7 36,4 587,2 569,8 0,0 0,0 529,2 509,9 23,4 23,6 35,7 35,9 9,5 9,1 18,6 20,3 Utgående balans - därav maskiner - därav inventarier - därav bilar och andra transportmedel 56 0,0 – 6,6 - därav konst 3,7 3,7 3,7 3,7 - därav pågående projekt 0,0 0,0 0,0 0,0 Räkenskaper Kommunen 2014 2013 Not Koncernen 2014 2013 12 Aktier, andelar m m A-a Stadshus AB, aktier 53,0 53,0 0,0 1,5 1,5 1,5 1,5 – 0,9 0,0 – 0,9 0,0 Kommuninvest, andelskapital* 1,0 1,0 1,0 1,0 West Wermland Invest AB Värdereglering West Wermland Invest AB 0,0 Kompetenskapital AB 0,2 0,2 0,2 0,2 Värml KreditGarantiFörening 1,0 1,0 1,0 1,0 Värmlandstrafik 1,7 1,7 1,7 1,7 Förlagsbevis, Kommuninvest ek förening 4,6 4,6 4,6 4,6 EkoVäst Invest AB 1,9 1,9 1,9 1,8 Bostadsrätter 0,0 0,0 0,0 0,0 Andra långfristiga värdepappersinnehav 0,0 0,0 0,0 0,1 Grundfondskapital 0,3 0,3 0,3 0,3 Långfristiga fordringar 50,0 55,5 53,4 62,3 Långfristiga fordringar, Arvika Fastighets AB 275,8 286,4 0,0 0,0 Långfristiga fordringar, Arvika Teknik AB 119,8 131,0 0,0 0,0 0,7 0,0 0,7 0,0 510,6 538,1 65,4 74,5 Årets bidrag statlig infrastruktur *Andelskapitalet i Kommuninvest ek för avser inbetalt andelskapital. 13 Förråd Förråd och lager 1,2 0,9 8,3 7,5 Exploateringsfastigheter 4,7 0,5 4,7 0,5 Aläggningsavgifter osålda tomter exploatering 2,5 0,0 2,5 0,0 8,4 1,4 15,5 8,0 16,2 16,2 49,9 49,3 0,3 0,2 0,3 0,2 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos anställda Avräkningskonton Fordringar hos staten 1,0 0,3 1,0 0,3 30,7 32,5 30,7 32,5 Andra kortfristiga fordringar 0,1 0,1 7,5 7,4 Fordringar moms, redovisning 7,6 6,5 7,6 7,5 Värdereglering diverse kortfristiga skulder Förutbetalda kostnader Återbetalning energiskatt Upplupna intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 32,0 31,2 38,3 38,7 0,0 0,0 0,5 0,4 10,8 3,9 12,4 5,3 Upplupna ränteintäkter 0,0 4,2 0,0 4,2 Upplupna skatteintäkter 0,2 12,3 0,2 12,3 98,9 107,4 148,4 158,1 57 Räkenskaper Kommunen 2014 2013 Not Koncernen 2014 2013 15 Kortfristiga placeringar Aktier och andelar 219,8 166,6 219,8 166,6 - därav svenska aktier 139,3 135,9 139,3 135,9 - därav utländska aktier 68,5 30,7 68,5 30,7 - därav hege fond 12,0 0,0 12,0 0,0 243,4 247,6 243,4 247,6 0,0 153,5 0,0 153,5 Obligationer , förlagsbevis mm -därav bostadsinstitut -därav staten -därav räntefond -därav hedge fond Certifikat 0,0 94,1 0,0 94,1 231,4 0,0 231,4 0,0 12,0 0,0 12,0 0,0 0,0 3,0 0,0 3,0 463,2 417,2 463,2 417,2 182,5 16 Kassa och bank 155,9 164,2 161,5 - därav likviditetsdepå Bank, postgiro 1,0 5,1 1,0 5,1 Koncernvalutakontot 0,0 15,0 0,0 0,0 155,9 179,2 161,5 182,5 1 339,5 1 314,8 1 596,5 1 539,1 24,7 46,9 64,1 56,7 0,0 0,0 – 6,7 0,0 Ingående avsättning 47,9 43,3 53,6 48,3 Nyintjänad pension 3,2 1,1 3,2 1,8 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,5 1,0 0,5 1,0 Förändring av löneskatt, sänkt garantipension 0,6 0,9 0,6 0,9 Övrigt – 0,1 – 0,6 – 0,1 – 0,6 Utbetalningar 17 Eget kapital -Därav årets resultat -Därav justering konverteringseffekt K3 18 Avsättningar för pensioner – 1,9 – 2,0 – 3,4 – 2,0 Sänkt diskonteringsränta 0,0 3,5 0,0 3,5 Arbetstagare som pensionerats 0,1 0,0 0,1 0,0 Ny efterlevandepensioner 0,4 0,7 0,4 0,7 Slutbetalning FÅP 0,1 0,0 0,1 0,0 Visstidspension, förtroendevalda 1,3 0,0 1,3 0,0 52,1 47,9 56,3 53,6 Utgående avsättning 19 Övriga avsättningar Infriande av borgen, folkets park 3,5 4,4 3,5 4,4 Avsättning deponi 0,0 0,0 6,1 5,1 Avsättning omst Ambulansverksamhet 0,0 0,1 0,0 0,1 Avsättning för skatter, Arvika Stadshus AB 0,0 0,0 76,7 63,0 3,5 4,5 86,3 72,6 Ingående skuld 6,0 0,0 1152,3 1202,3 Överfört vid förvärv av dotterbolag (netto) 0,0 0,0 0,0 0,0 Omklassificering 0,0 0,0 0,0 – 59,0 Nya lån 0,0 0,0 50,0 20,0 20 Långfristiga skulder Amorteringar lån 0,0 0,0 – 26,5 – 17,0 Investeringsinkomst,årets skuld 0,5 6,0 0,5 6,0 – 0,9 0,0 – 0,9 5,6 6,0 1175,4 Ackumulerad upplösning skuld 58 Utgående skuld 1 152,3 Räkenskaper Kommunen 2014 2013 Not Koncernen 2014 2013 21 Kortfristiga skulder Kortfristig del långfristig skuld 0,0 0,0 8,3 Övriga kortfristiga skulder 0,2 0,2 11,6 1,1 21,5 39,1 66,3 65,5 0,5 0,4 6,2 9,6 Leverantörsskulder Moms redovisningskonto 8,0 Särskilda punktskatter 0,0 0,0 0,0 0,4 Personalens källskatt 13,6 13,5 14,7 15,6 Skulder till staten – 1,9 – 1,1 – 1,9 – 1,1 Upplupna semesterlöner 69,2 62,5 76,1 69,2 14,2 Upplupna sociala avgifter 7,7 7,4 14,1 Upplupna räntekostnader 0,0 0,0 2,7 2,4 Förutbetalda hyresintäkter 4,8 4,1 16,6 15,8 31,7 30,3 34,3 32,3 Upplupna pensionskostnader Förutbetalda skatteintäkter Övriga interimsskulder Koncernvalutakonto 9,1 6,3 9,1 6,3 53,1 45,8 96,2 75,6 0,0 15,0 0,0 0,0 209,5 223,5 354,3 314,9 669,5 631,6 669,5 631,6 22 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder och avsättningar Ingående pensionsförpliktelse Ränte- och basbeloppsuppräkningar Utbetalningar Sänkt diskonteringsränta 6,3 19,9 6,3 19,9 – 25,5 – 26,2 – 25,5 – 26,2 0,0 49,8 0,0 49,8 Övrigt, aktualisering – 2,9 – 2,1 – 2,9 – 2,1 Bromsen – 3,5 0,0 – 3,5 0,0 Övrig post – 1,4 – 3,5 – 1,4 – 3,5 642,5 669,5 642,5 669,5 87,0 85,0 87,0 85,0 Utgående pensionsförpliktelse Aktualiseringsgrad, % Kassaflödesanalysen 23 Nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 – 1,7 – 1,7 24 Reavinst/förlust anläggningstillgångar Reavinster , kommunen Reaförluster kommunen 2,1 2,1 Reaförluster Arvika Stadshus AB 0,0 1,2 0,4 1,6 25 Förråd Förråd och lager – 0,2 – 0,7 Exploateringsfastigheter – 4,3 – 4,3 Anläggningsavgifter oförsålda tomter – 2,5 – 2,5 – 7,0 – 7,5 59 Räkenskaper Kommunen 2014 2013 Not Koncernen 2014 2013 26 Försäljning materiella anläggningstillgångar Försäljning flygfält 2,0 2,0 Rackstad 2:103 0,2 0,2 Styckåsen 1:2 del 0,1 0,1 Arvika Prästgård 3:43, del 0,3 0,3 Arvika Vik 2:14 (uthoppet 3) 1,3 1,3 Biet 3, 4 0,3 0,3 Lycke 2:38, del 0,1 0,1 Försäljning i Arvika Stadshus AB 0,0 14,6 4,3 18,9 0,0 50,0 0,0 50,0 Arvika Fjärrvärme AB 0,0 – 20,0 Arvika Lokal och Mark AB 0,0 – 3,9 Fasighets AB Nya Arvika Gjuteri 0,0 – 1,0 Arvika Näringslivscenter Ek .för. 0,0 – 1,6 – 0,4 – 0,4 – 0,4 – 26,9 5,5 5,5 27 Nyupptagna lån Arvika Fastighets AB 28 Amortering av långfristiga skulder Upplösning skuld investerinsgbidrag, netto 29 Övriga tillförda/använda medel Återbetalning fordran Trafikverket rv 61 Långfristig fordran Arvika Stadshus AB 0,0 2,7 5,5 8,2 Arvika Fastighets AB, fordran 10,6 0,0 Arvika Teknik AB, fordran 11,2 0,0 21,8 0,0 30 Utlåning koncernföretag Kommuninvest i Sverige, åtagande besked 2014-12-31 Arvika kommun har i augusti 1997 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 201412-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelning av anvsvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medelmskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medelmskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid uppskattning av den finansiella effekten av Arvika kommuns ansvar enligt ovan nämd borgenförbindelse kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kr och totala tillgångar till 290 729 650 160 kr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 281 373 104 kr och andelen av de totala tillgångarna uppgick til 1 245 464 554 kr. 60 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Arvika kommun följer i allt väsentligt den kommunala redovisningslagen och tillämpar de r ekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Detta innebär bland annat att periodiseringar skett så att kostnader och intäkter bokförts på den period varan är levererad eller tjänsten är utförd. Anläggningstillgångar Har för äldre tillgångar upptagits till anskaffningskostnaden minus eventuella investeringsbidrag. Avskrivningar sker följaktligen inte på tillgångarnas bidragsfinansierade del. Avskrivningstiderna varierar från 5−50 år beroende på bedömd nyttjandeperiod. Avskrivningarna för tillkommande anskaffningar grundar sig på bruttoanskaffningsvärdet. Enstaka mindre anskaffningar under ett basbelopp aktiveras inte utan direktavskrivs såvida inte objektet ingår som del i en större samtidig anskaffning. Avskrivningen påbörjas året efter investeringen slutförts. Pågående investeringsprojekt redovisas med avvikande ianspråktagandedatum. Köp och försäljning av fastigheter och inventarier aktiveras omgående. Immateriella tillgångar Dataprogram eller licenser av större värde redovisas som immateriell tillgång. En anläggningstillgång som består av både immateriella och materiella delar ska anses materiell om den materiella delen utgör 50 procent eller mer av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid investeringstidpunkten. Avskrivningstid för en immateriell tillgång är högst fem år. Inventarier, maskiner etc Till inventarier räknas fordon, it-utrustning, maskiner och inventarier för stadigvarande bruk. För att undvika alltför ojämn förbrukning av drift anslagen bokförs mindre enstaka anskaffningar under ett basbelopp över driftbudgeten, såvida inte objektet ingår som en del i en större, samtidig anskaffning. I vissa fall skrivs inventarier av utifrån inventariernas sammanlagda anskaffningsvärde och inte efter post för postvärdering. Omsättningstillgångar Äldre exploateringsområden redovisas som anläggningstillgång och tomtförsäljning hanteras som inkomst. Nytillkommande exploateringsområden redovisas som omsättningstillgång respektive anläggningstillgång enligt god redovisningssed. Tomtförsäljning kommer då att intäktsföras. Råmark kommer då att klassificeras till respektive användningsområde. Klassificering kan ske då detaljplan har fastställts eller när området färdigställts. Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Kapitalkostnader Rak nominell metod användes vad gäller beräkning av kapitalkostnader (avskrivningar och internränta) på kommunens anläggningar och inventarier. Vid nominell metod sker avskrivningar på inventariernas anskaffningsvärde och ränta beräknas på oavskrivet restvärde. 61 Redovisningsprinciper Pensionsskuld Sociala avgifter Den samlade pensionsskulden återfinns i balansräkningen under raderna avsättningar för pensioner och under ansvarsförbindelser ”pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar”. Redovisning av pensionsskuld sker enligt den så kallade blandmodellen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas inklusive särskild löneskatt som ansvars förbindelse utanför balansräkningen. Sociala avgifter och avgifter för pension har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen och bokas som skuld i balansräkningen. Intäktsredovisning Enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nummer 18 ska statliga investeringsinkomster bokföras initialt som en skuld. I enlighet med matchningsprincipen intäktsförs sedan inkomsten successivt i takt med att investeringsobjekten skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder. Denna rekommendation tillämpas ännu inte fullt ut för äldre objekt men avses att tillämpas för kommande investeringsinkomster. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas på egen rad i resultaträkningen. För att en post ska betraktas som jämförelsestörande, ska posten uppgå till väsentligt belopp samt vara av sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Periodisering Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret, har där så varit möjligt, skuldbokförts och belastat verksamhetsårets redo visning. Förväntade fakturor med betydande belopp över 25 000 kr och som kan ha stor betydelse för ett rättvisande resultat bokas upp som skuld. Kostnads-/ intäktsräntor har i så stor utsträckning som möjligt periodiserats. Statsbidrag har i så stor utsträckning som möjligt periodiserats. Semesterlöneskuld, upplupna löner, ej kompenserad övertid Redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. Som underlag för semesterlöneskulden används faktisk redovisad skuld för året. Även flexskulden redovisas som kortfristig skuld i balansräkningen. 62 Leasing/hyresavtal Samtliga leasingavtal redovisas som operationella och kostnadsförs löpande. Leasingkostnader avser främst kontorsmaskiner och transportmedel. Uppgift om hyresavtal överstigande tre år lämnas som upplysning i årsredovisningen. Beloppen har inte nuvärdes beräknats. Pensionsmedelsförvaltning Det samlade värdet av kortfristiga placeringar avseende pensionsmedel redovisas till det lägsta av marknadsvärde eller anskaffningsvärde. Placeringsmedlen är klassificerade som omsättningstillgång. Kommunalskatt Kommunalskatten har periodiserats med utgångspunkt från Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer nummer 4.2. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos har använts som grund för årets periodisering av kommunalskatten. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag som kommunen har minst 20 procent inflytande i. Eliminering av koncerninterna mellanhavanden har gjorts mellan bolagen och mellan kommunen och bolagen, Arvika Stadshus AB. Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Komponentavskrivning Komponentavskrivning, vilket innebär att objekt kan indelas i olika nyttjandeperioder och därmed ha olika avskrivningstider, tillämpas framåtsyftande för nya investeringsprojekt där väsentlig resultatpåverkan uppnås. Det innebär bland annat att vid nybyggnad av gator och cykelvägar indelas objekten i till exempel underbyggnad, slityta, belysning. Ord och begrepp Ord och begrepp Anläggningstillgångar Bokfört värde Tillgångar som ska användas en längre tidsperiod, till exempel byggnader, fordon, maskiner och vissa värdepapper. Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar och investeringsbidrag. Är det värde som en tillgång är upptaget till i bokslut. Eget kapital Ansvarsförbindelse Eget kapital definieras som totala tillgångar minus totala avsättningar och skulder. Eget kapital visar kommunens nettoförmögenhet. Förändringen av eget kapital utgörs av årets resultat. En upplysning till balansräkningen över ekonomiska åtaganden som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen. Finansnetto Avskrivningar Utgör skillnad mellan ränteintäkter och räntekostnader. Finansiella intäkter och kostnader redovisas under särskild rubrik i resultaträkningen. Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Kassaflödesanalys Utgörs av de betalningsförpliktelser som är säkra eller sannolika till sin existens, men där det finns o säkerhet beträffande beloppets storlek eller tidpunkten för betalning, till exempel avsättning för pensioner. Finansieringsanalysen redovisar hur likvida medel har tillförts och hur dessa har använts. Analysen utgår ifrån årets in- och utbetalningar. Skillnaden mellan tillförda och använda medel beskriver hur kommunens rörelse kapital har förändrats under året. Rörelsekapitalet består av varulager, kortfristiga fordringar och skulder samt likvida medel. Balansräkning Kassalikviditet Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den framgår hur kapitalet har använts (anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Kassalikviditet avser likvida medel samt kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder. Visar betalningsförmåga på kort sikt, det vill säga förmågan att betala de kortfristiga skulderna. Avsättning Balanskravet Enligt kommunallagen ska kommunens ekonomi vara i balans. Med detta menas att årets resultat efter justering av bland annat realisationsvinster ska vara positivt både i budget och i utfall. Eventuellt negativt utfall ska vara återställt inom tre år. Kortfristiga fordringar och skulder Fordringar och skulder hänförliga till den löpande verksamheten och som förfaller till betalning inom ett år. Likvida medel Består av kontanter, banktillgodohavande, statsskuldväxlar, bankcertifikat med mera. 63 Ord och begrepp Långfristiga fordringar och skulder Sammanställd redovisning Fordringar och skulder som har en förfallotid på mer än ett år efter balansdagen. Särskild redovisning där kommunen och kommunens koncernbolag redovisas tillsammans enligt lag (1997:614) om kommunal redovisning samt Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nummer 8.2 om sammanställd redovisning. Eliminering av interna mellanhavanden görs mellan kommunen och k ommunens koncernbolag. Syftet är att få en gemensam ekonomisk bild av den samlade kommun koncernen. Löneskatt Skatt på pensionsförmåner till anställda. Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen visar hur stor del av skatte intäkterna som används för verksamhetens löpande nettokostnader. Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar relateras till summan av skatter och bidrag uttryckt i procent. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar är tillgångar som innehas under kort tid, exempelvis kundfordringar och förråd. Dessa tillgångar kan på kort tid omsättas till likvida medel. Periodisering Periodisering innebär en fördelning av kostnader och intäkter på den redovisningsperiod till vilken de hör, oavsett när ut- eller inbetalningen skett. Periodiseringen är viktig för att erhålla ett rättvisande resultat. Resultaträkning Resultaträkningen sammanfattar årets intäkter och kostnader och därmed hur förändringen av eget kapital framkommit. Rörelsekapital Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet är en del av det egna kapitalet. Rörelsekapitalet är den delen av eget kapital som används för att finansiera löpande verksamhet. 64 Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar Nyckeltalet beskriver om periodens nettoinvestering har finansierats med internt tillförda medel, det vill säga resultat plus avskrivningar. Understiger värdet 100 procent har nettoinvesteringarna finansierats på annat sätt. Soliditet Soliditeten visar andelen av eget kapital i relation till de totala tillgångarna (procent). Avspeglar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Soliditeten visar även hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgrad är ett mått på hur stora skulderna är i förhållande till eget kapital. Skuldsättningsgrad är förknippat med risk. En hög skuldsättningsgrad i nnebär en högre risk och en låg skuldsättningsgrad innebär en lägre risk. Beskriver också den del av t illgångarna som har finansierats med främmande kapital. PRODUKTION: FERNEMO INFORMATION & GRAFIK AB, NORA TEXTBEARBETNING: HANNA GERHARDSEN. LAYOUT: MATS ESKILSSON Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Webbplats: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: [email protected]
© Copyright 2025