1. No category

Verksamhetsberättelse 2014,
kommunstyrelsen
Kjell Larsson
Robert Jägare
februari 2015
2015-02-01
2 (32)
Innehåll
1.
ANSVARSOMRÅDE .......................................................................................... 4
2.
ÅRETS RESULTAT ............................................................................................ 4
3.
EKONOMISKT UTFALL ................................................................................... 4
3.1.
Politisk verksamhet ...................................................................................... 4
3.2.
Kommungemensam verksamhet .................................................................. 5
3.3.
Kommunstyrelseförvaltningen ..................................................................... 5
3.4.
Räddningstjänst ............................................................................................ 5
3.5.
Fastighetsförvaltning .................................................................................... 5
4.
MÅLUPPFÖLJNING ........................................................................................... 5
4.1.
Kommungemensamma mål .......................................................................... 5
4.1.1.
Portalmål .............................................................................................. 5
4.1.2.
God välfärd ........................................................................................... 7
4.1.3.
Hållbar utveckling ................................................................................ 7
4.2.
Kommunstyrelsens mål ................................................................................ 9
4.2.1.
God välfärd ........................................................................................... 9
4.2.2.
Hållbar utveckling – socialt utanförskap ............................................ 11
4.3.
Nyckeltal för kommunstyrelsen ................................................................. 12
5.
KVALITETSREDOVISNING ........................................................................... 13
5.1.
Kommungemensamt kvalitetsarbete .......................................................... 13
5.1.1.
Årets Ledardag – tema kvalitets- och resultatförbättring ................... 13
5.1.2.
Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) ............................................... 14
5.1.3.
Riskanalyser och internkontrollplaner................................................ 15
5.1.4.
Nöjd kund-mätning av företagens uppfattning om kommunens service
15
5.2.
Kommunstyrelsens kvalitetsarbete ............................................................. 16
5.2.1.
Inkomna synpunkter och klagomål .................................................... 16
5.2.2.
Kommunens kvalitet i korthet – kommunstyrelsens ansvarsområde . 16
6.
VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN ............................................ 18
6.1.
Personalstatistik .......................................................................................... 18
6.2.
Arbetsmiljökompassen ............................................................................... 19
7.
MILJÖREDOVISNING ..................................................................................... 21
7.1.
Kommungemensam miljöredovisning ....................................................... 21
7.2.
Kommunstyrelseförvaltningens miljöredovisning ..................................... 22
8.
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET ........................................................ 22
8.1.
Ledning och samordning ............................................................................ 22
8.2.
Stöd och service.......................................................................................... 25
8.3.
Samhällsplanering ...................................................................................... 26
9.
FRAMTIDEN ..................................................................................................... 30
9.1.
Ledning och samordning ............................................................................ 30
9.2.
Stöd och service.......................................................................................... 30
2015-02-01
9.3.
3 (32)
Samhällsplanering ...................................................................................... 30
10. INVESTERINGSREDOVISNING .................................................................... 31
11. VERKSAMHETSMÅTT ................................................................................... 32
BILAGOR .................................................................................................................. 32
Bilaga 1. Verksamhetsrapport bokslut 2014 .......................................................... 32
Bilaga 2. KS-projekt bokslut 2014 ......................................................................... 32
Bilaga 3. Verksamhetsmått ..................................................................................... 32
2015-02-01
1.
4 (32)
ANSVARSOMRÅDE
Nämnd/styrelse: Kommunstyrelsen
Ordförande: Claes Thunblad
Förvaltningschef: Göran Persson
Antal anställda: 159
Kommunstyrelsen (Kst) är kommunens verkställande organ med ansvar för ledning,
samordning och uppföljning av nämnderna och de kommunala bolagen. Styrelsen
ansvarar även för utveckling av den kommungemensamma informationsverksamheten, den översiktliga fysiska planeringen, ägarfrågor som rör kommunens fasta egendom, kommunens medelsförvaltning, arbetsgivarfrågor, främjandet av näringslivet i
kommunen samt kommunens informations- och kommunikationsteknologi (IKT)
inklusive informationssäkerhet. Kst är också krisledningsnämnd.
2.
ÅRETS RESULTAT
Tabell 1. Årets resultat, mnkr.
Verksamhet
Budget Bokslut Prognos Bokslut Bokslut
Kommunstyrelsen
2014
2014 augusti 2013
2012
Externa intäkter
13,4
12,6
15,2
10,7
7,5
Interna intäkter
101,5
135,7
101,4
135,7
106,1
Summa intäkter
114,9
148,3
116,5
146,4
113,6
Kostnad exkl. kap kostn.
-303,8 -336,3
-303,1 -316,7 -283,4
Kapitalkostnader
-30,7
-29,3
-30,7
-33,7
-29,2
Summa kostnader
-334,5 -365,6
-333,8 -350,4 -312,6
Nettokostnad
-219,7 -217,2
-217,3 -204,0 -199,0
Kommunbidrag
219,7
219,7
219,7
211,1
182,7
Resultat
0,0
2,5
2,4
7,0
-16,3
Inkomster
226,9
175,1
146,1
214,3
171,2
Utgifter
41,1
32,5
37,0
31,0
98,2
Eget kapital
4,4
-2,8
Årets resultat är +2,5 mnkr, vilket stämmer väl överens med prognosen i delårsbokslutet som var +2,4 mnkr. Överskottet beror främst på ej budgeterade intäkter och
lägre kostnader för att få fler Järfällabor i arbete. Lägre kostnader än budgeterat för
centrala utredningsinsatser bidrar också till det positiva resultatet.
3.
EKONOMISKT UTFALL
Nedan redovisas det ekonomiska utfallet översiktligt per verksamhetsområde, i bilaga 1 redovisas utfallet mer detaljerat.
3.1.
Politisk verksamhet
För politisk verksamhet redovisas som helhet ett underskott med drygt 2,8 mnkr,
prognos per augusti -2,6 mnkr. I huvudsak beror underskottet på att de politiska partierna ianspråktagit en del av sina egna kapital, drygt 1,9 mnkr. Betydande underskott
redovisas också för kommunfullmäktige, fler 25-årsgåvor än budgeterat och för över-
2015-02-01
5 (32)
förmyndaren, högre kostnader både för gode män och personal. Kostnaderna för allmänna val och val till EU-parlamentet blev däremot något läge än budgeterat.
3.2.
Kommungemensam verksamhet
Resultatet för kommungemensam verksamhet är -1,2 mnkr, prognos +-0. Underskottet beror på att kostnaderna för IT-infrastrukturen blivit högre än budgeterat. Behovet
av nätverk för datatrafik på skolor mm ökar fortfarande och därmed ökar också kostnaderna för att installera fler accesspunkter. En annan anledning till budgetöverskridandet är att kommunen debiterats ytterligare licenskostnad eftersom vi varit underlicensierade. För övriga delar av kommungemensam verksamhet, ansvarsförsäkring,
facklig verksamhet, företagshälsovård och personalpolitisk verksamhet redovisas
mindre både över- och underskott.
3.3.
Kommunstyrelseförvaltningen
Kommunstyrelseförvaltningen redovisas som helhet ett överskott med nära 6,4 mnkr
att jämföra med prognosen om +4,9 mnkr. Av överskottet kommer 5,0 mnkr från
ledningskontoret och avser främst lägre kostnader än budgeterat för åtgärder för att
få fler Järfällabor i arbete och för utredningar. Avvikelsen för det förstnämnda beror
dels på att Arbetsförmedlingen bidrog till administrationen av projektet dels på att
framförallt projektet yrkesintroduktion inom äldreomsorgen kom igång sent och
rönte lågt intresse från företagen i branschen.
Förvaltningskontoret redovisar ett resultat om +1,3 mnkr. Inom kontoret finns både
positiva och negativa resultat men i huvudsak beror överskottet på lägre personalkostnader till följd av att vakanta tjänster inte tillsatts omgående och att ersättare och
vikarier inte alltid tagits in vid frånvaro. Baksidan av detta är att kontoret inte fullt ut
levt upp till alla sina åtaganden.
3.4.
Räddningstjänst
Räddningstjänsten har i likhet med prognosen för året kostat 0,1 mnkr mindre än
budgeterat.
3.5.
Fastighetsförvaltning
Fastighetsförvaltningen avser beställning till bygg och miljöförvaltningens fastighetsavdelning som på fastighetsägarens, kommunstyrelsens, uppdrag utför fastighetsförvaltningen. Årets resultat överensstämmer med budget.
4.
MÅLUPPFÖLJNING
4.1.
Kommungemensamma mål
4.1.1.
Portalmål
Inriktningsmål
Järfälla ska vara en attraktiv inflyttningskommun som kännetecknas av ekonomisk
tillväxt för god välfärd och hållbar utveckling.
Resultatet av årets mätFöregående år (2013)
Indikatorer
ning (2014)
Järfällas position i länet Järfällas position i länet
Järfällas position i länet
gällande skattekraftsutför skattekraftsutvecklför skattekraftsutveckl-
2015-02-01
veckling sett över en
mandatperiod
ing mellan taxeringsåren
2011-20141 placerar
Järfälla på plats 25 i länet.
NRI (0-100) för år 2014
är 59. För kvinnor är
indexet 62 och för män
är det 57.2
Nöjd region-index (Avspeglar Järfällabornas
syn på kommunen som
en plats att bo och leva
på)
Totalt flyttnetto i Järfälla Flyttnettot för 2014 var
jämfört med median i
1178 personer i Järfälla.
Stockholms län
Medianen för Stockholms län var 587 personer.
Flyttnetto relativt komFlyttnettot relativt andra
muner i Stockholms län stockholmskommuner
2014 var 686 personer.
6 (32)
ing mellan taxeringsåren
2010-2013 placerar Järfälla på plats 26 i länet.
NRI för år 2013 är 63.
För kvinnor är indexet
64 och för män är indexet 62.
Flyttnettot för 2013 var
606 personer. Medianen
i Stockholms län var 488
personer.
Flyttnettot för 2013 var
26 personer.
Analys
Skattekraftsutvecklingen redovisas i tabellen genom att inkomstutvecklingen per
person jämförs med Stockholms län. Järfällas skattekraftsutveckling har under perioden varit 5,1 % vilket innebär att kommunen har länets näst svagaste skattekraftsutveckling. Motsvarande siffra för föregående period var 4,0 % vilket innebar sista
plats av länets 26 kommuner. Järfälla har också haft en svagare skattekraftsutveckling jämfört med riksmedelvärdet, för år 2014 är skattekraften 108 % av medelskattekraften i riket. Motsvarande siffra var 120 % år 2004 och 113 % år 2009.
Nöjd region-index (NRI) består av tre frågor som rör hur man i allmänhet bedömer
kommunen som en plats att leva och bo på.3 Ett index med skala 0-100 skapas genom att betyget för de tre frågorna vägs samman, resultatet kan tolkas som att Järfällaborna är nöjda med kommunen som en plats att leva och bo på – gränsen för denna
bedömning är ett värde på 55. Utvecklingen under de fem senaste åren har varit svagt
negativ för Järfälla. Under perioden 2010-2014 finns en statistiskt säkerställd minskning för samtliga respondenter respektive för män. För kvinnorna är betyget inte någon säkerställd förändring.
När det gäller flyttnettot kan konstateras att Järfälla under den senaste femårsperioden har haft ett högre flyttnetto än medianen i Stockholms län för samtliga år.
Flyttnettot för 2014 är det högsta under den senaste femårsperioden och ett trendbrott
att notera är att inflyttningen från övriga Stockholms län har ökat till 686 personer –
den svarar nu för drygt hälften av det totala flyttnettot. Som en jämförelse var inflyttningsöverskottet för 2013 endast 26 personer.
1
Statistiken över inkomster avser taxeringsår vilket innebär att de intjänade uppgifterna för år t rör år
t-1. Det som beskrivs som 2014 i tabellen rör alltså inkomster som är intjänade 2013.
2
Förändringarna är inte statistiskt säkerställda, vare sig relativt föregående år eller när det gäller könsskillnaderna.
3
Frågorna som bygger upp indexet är ”Hur nöjd är du med din kommun som en plats att leva och bo
på?”, ”Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på?” samt ”Föreställ dig en kommun som en plats som är perfekt att bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du
att din kommun kommer?”
2015-02-01
4.1.2.
7 (32)
God välfärd
Inriktningsmål
Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade
resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som
personalens bemötande.
Resultatet av årets mätning Föregående år (2013)
Indikatorer
(2014)
Andel Järfällabor
NMI (0-100) är 56. För
NMI (0-100) var 58. För
som är nöjda med
kvinnor är indexet 58 och
kvinnor var det 59 och för
hur kommunen
för män är det 55.
män var det 57.
sköter sina olika
verksamheter
Andel Järfällabor
85 procent gav godkänt
76 procent gav godkänt
som anser att de
betyg i 2014 års medborbetyg i 2013 års medborblir väl bemötta i
garundersökning. Bland
garundersökning. Bland
kontakten med
kvinnor var siffran 88 pro- kvinnor var siffran 78 prokommunens ancent och bland män 81 pro- cent och bland män 74 proställda och medar- cent.
cent.
betare som är anställda hos externa
utförare.
Analys
Nöjd medborgar-index (NMI) beskriver hur kommuninvånarna i allmänhet bedömer
kommunens olika verksamheter. Resultatet innebär, i likhet med NRI, att Järfällaborna är nöjda med kommunens verksamheter i allmänhet. Över tid uppvisar indexet
en betydande stabilitet och de förändringar som finns är inte statistiskt säkerställda.
Andelen som anger ett godkänt betyg för bemötande med kommunens tjänstemän har
ökat. Eftersom siffrorna är hämtade ur en urvalsundersökning kan förklaringen vara
slumpmässig variation men svaren innebär ett trendbrott relativt tidigare mätningar trenden har tidigare varit negativ sedan 2010.
4.1.3.
Hållbar utveckling
Inriktningsmål
Det sociala utanförskapet ska brytas.4 De som av olika anledningar hamnat utanför
ska alltid erbjudas en väg in/tillbaka.
Resultatet av årets mätning
Föregående år (2013)
Indikatorer
(2014)
Andel Järfällabor (i 8,4 procent av Järfällaborna
8,7 procent var i motsvaåldrarna 20-64) med är öppet arbetslösa eller i
rande situation föregåegen försörjning.
arbetsmarknadspolitiska inende år för december.
satser per december 2014.
För kvinnor är siffran 8,8
För kvinnor är siffran 8,3
procent och för män är
procent och för män 8,4 pro- den 8,6 procent.
cent.
4
Avser att alla Järfällabor ska kunna påverka sin livssituation (gällande utbildning, jobb, kontakt med
myndigheter etc.), känna att de bidrar till och är en del av samhällsgemenskapen.
2015-02-01
8 (32)
Analys
Andelen Järfällabor som är arbetslösa överstiger såväl länet som riket för december
månad och arbetslösheten är ungefär två procentenheter större i Järfälla jämfört med
övriga Stockholms län under 2014. Jämfört med 2013 har skillnaderna gentemot länet och riket ökat.5
Inriktningsmål
Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun.
Resultatet av årets mätning
Indikatorer
(2014)
Andel Järfällabor
66 procent gav godkänt betyg
som känner sig
i 2014 års medborgarundertrygga.
sökning. Bland kvinnor var
siffran 63 procent och bland
män 69 procent.
Andel Järfällabor
som anser att bebyggelsen och utemiljön är trivsam.
Föregående år (2013)
74 procent gav godkänt
betyg i 2013 års medborgarundersökning.
Bland kvinnor var siffran
69 procent och bland
män 78 procent.
82 procent gav godkänt betyg 86 procent gav godkänt
i 2014 års medborgarunderbetyg i 2013 års medsökning för trivsam bebygborgarundersökning för
gelse. Bland kvinnor var siff- trivsam bebyggelse.
ran 84 procent och bland män Bland kvinnor var siffran
var den 81 procent.
87 procent och bland
män var den 85 procent.
6
Betyget för trivsam utemiljö
Betyget för trivsam uteblev 6,7 på en tiogradig skala miljö7 blev 6,8 på en
år 2014. Bland kvinnor var
tiogradig skala år 2013.
siffran 6,8 och bland män
Bland kvinnor var siffran
6,5.
7,0 och bland män 6,6.
Analys
Trygghetsmåttet som presenteras handlar om hur stor andel av Järfällaborna som ger
godkänt betyg för hur tryggt och säkert de kan vistas ute på kvällar och nätter. Resultatet i 2014 års mätning innebär ett negativt trendbrott då den upplevda tryggheten
tidigare har utvecklats positivt sedan mätningarna inleddes. En tänkbar anledning till
detta som har förts fram vid dialog med polismyndigheten kan vara att den sociala
oro som uppstod i Järfälla år 2013 har resultaterat i ökad otrygghetskänsla, i synnerhet bland pojkar/unga män.
Betygen för trivsam bebyggelse respektive utemiljö visar små variationer över tid
och innebär ett godkänt betyg.
5
Vid tidigare redovisningar har måttet ”andelen Järfällabor som antingen studerar eller arbetar” använts för att beskriva utvecklingen. Statistiska centralbyrån har dock eftersläpningar i sin redovisning
som innebär att 2013 års siffror – som är de närmast aktuella – inte ännu finns att tillgå och det alternativa måttet om arbetslöshet redovisas då istället.
6
SCB:s redovisning av så kallade tilläggsfrågor sker som ett genomsnitt på den tiogradiga skalan där
skalan löper mellan 1-10.
7
SCB:s redovisning av så kallade tilläggsfrågor sker som ett genomsnitt på den tiogradiga skalan där
skalan löper mellan 1-10.
2015-02-01
4.2.
Kommunstyrelsens mål
Inriktningsmål
Kommunens långsiktiga betalningsförmåga ska vara god.
Resultatet av årets mät- Föregående år
Effektmål
ning (2014)
(2013)
Soliditeten ska
10,6 procent
4,4 procent
vara positiv,
pensionsskulden
inräknad.
9 (32)
Målet uppnått?
Analys
Soliditeten är positiv och har förstärkts relativt bokslut för 2013. Anledningarna till
den positiva utvecklingen är dels att kommunen gör ett positivt resultat för perioden,
dels att pensionsskulden har minskat under 2014.
4.2.1.
God välfärd
Inriktningsmål
Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade
resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som
personalens bemötande.
Resultatet av årets mät- Föregående år
Målet uppEffektmål
ning (2014)
(2013)
nått?
Andel verksamhetsan- 59 % ”Till stor del”
52 % ”Till stor del”
svariga som använder 35 % ”Till viss del”
40 % ”Till viss del”
uppföljning av mål
6 % ”Till liten del”
2 % ”Till liten del”
som grund för ut0 % ”Nej”
5 % ”Nej”
veckling av verksamheten ska årligen öka.
Andelen verksamResultatet i 2014 års
Resultatet i 2013 års
hetsansvariga som
enkät: (femgradig skala) enkät: (femgradig
anser att den
Samtliga:
skala) Samtliga:
kommungemensamma Tillgänglighet 3,6
Tillgänglighet 3,6
servicen är tillgänglig, Professionalism 3,8
Professionalism 3,7
professionell och efEffektivitet 3,5.
Effektivitet 3,4.
fektiv ska öka.
Kvinnor:
Kvinnor:
Tillgänglighet 3,5
Tillgänglighet 3,6
Professionalism 3,7
Professionalism 3,7
Effektivitet 3,5
Effektivitet 3,4.
Män:
Män:
Tillgänglighet 3,7
Tillgänglighet 3,6
Professionalism 3,8
Professionalism 3,8
Effektivitet 3,5
Effektivitet 3,4.
Personer som vänder
Tillgänglighet e-post:
Tillgänglighet esig till kommunens
93 %
post: 94 %
kundtjänst ska få ett
Tillgänglighet telefon:
Tillgänglighet teleallt snabbare och
48 %
fon: 42 %
bättre bemötande.
Bemötande telefon: 92
Bemötande telefon:
%
98 %
2015-02-01
Företagarna ska vara
nöjda med företagsklimatet i Järfälla,
andelen företagare
som bedömer att förutsättningarna för att
driva företag i Järfälla
är goda ska öka med
minst fem procentenheter.
Kännedomen om
kommunen bland invånarna i Stockholms
län ska öka.
Alltfler invånare i
Stockholms län ska se
Järfälla som en tänkbar plats att bo på.
10 (32)
Företagarna gav i snitt
betyget 3,4 på en sexgradig skala i ett sammanfattande omdöme
om företagsklimatet.8
Vid föregående års
mätning var betyget
3,56.
49 procent hade i januari 2015 kännedom om
Järfälla.
62 procent hade i
januari 2014 kännedom om Järfälla.
22 procent kunde i januari 2015 tänka sig att
flytta till kommunen.
24 procent kunde i
januari 2014 tänka
sig att flytta till
kommunen.
Analys
Kommunstyrelsens mål om att andelen verksamhetsansvariga som använder uppföljning av mål för att utveckla verksamheten mäts via en enkät till chefer och arbetsledare i kommunen. Resultaten visar att andelen som uppger att de till stor del använder uppföljning av resultat för att utveckla verksamheten har ökat mellan åren 2013
och år 2014. På utbildningssidan (förskola, grundskola och gymnasieskola) svarade
67 % ”till stor del”, motsvarande andel för ”annat verksamhetsområde” (bygg- och
miljöförvaltningen samt kultur- och fritid) var 62 % medan endast 45 % svarade ”till
stor del” inom socialförvaltningens verksamheter. En högre andel övergripande chefer (65 %) svarade att de till stor del använder resultaten för att utveckla verksamheten, än första linjens chefer (58 %).
I enkäten undersöks även på vilket sätt respondenterna får information om målen,
såväl övergripande mål som nämndmål, och huruvida de känner sig berörda de mål
som finns på olika nivåer. En analys av enkätresultaten visar att de vanligaste svaren
från övergripande chefer var att de får information om målen via dokument som Mål
& budget samt på Portalen (kommunens intranät). Medan de vanligaste svaren bland
första linjens chefer var att de får information om målen via sin chef, via dokument
samt på arbetsplatsträffar. Vidare visar analysen att chefer som uppger att de känner
sig berörda av de målen också använder sig av uppföljningen av resultaten för att
utveckla verksamheten i högre grad. Resultaten har diskuterats med verksamhetsföreträdare och de insatser som har identifierats beskrivs under avsnitt 5.1.1.
Det kommungemensamma stödet mäts via en enkät till chefer och arbetsledare i
kommunen. Till i år har vissa förändringar gjorts i enkäten i syfte att korta ner den
för att förenkla för de svarande. Resultatet visar på att nöjdheten med effektivitet,
professionalism och tillgänglighet ligger relativt konstant på ett medelvärde på 3,6
(något närmare ”instämmer i hög grad” än ”instämmer delvis” till ett antal påståen-
8
Resultatet baseras på en enkätundersökning genomförd under perioden september-november 2013.
Resultatet av 2014 års undersökning redovisas i maj 2015.
2015-02-01
11 (32)
den på en femgradig skala). Högst betyg får 2014 – i likhet med tidigare år - professionalismen medan effektiviteten får lägst betyg. Skillnaderna är dock små.
När det gäller kundtjänstens tillgänglighet och bemötande redovisas de siffror som
ingår i undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Resultaten visade att
tillgängligheten för e-post respektive bemötandet fortsätter erhålla mycket goda betyg – eftersom undersökningen baseras på ett hundratal kontakter innebär procentsatser på över 90 procent att det handlar om enstaka kontaktförsök som inte får högsta
betyg. Tillgängligheten för telefoni ligger på en mer blygsam nivå där 48 procent får
svar inom en minut, resultatet är dock en förbättring relativt föregående år. För en
utförligare analys av resultatet se avsnitt 5.2.2 om kommunstyrelsens KKiK-mått.
Andelen företagare som bedömer att företagsklimatet i kommunen är gott ligger nära
mitten på den sexgradiga skala som används i undersökningen. Resultatet 3,4 innebär
att man ligger strax över riksgenomsnittet 3,3 men över tid har resultatet minskat från
en toppnotering om 3,8 år 2010.
Kännedomen om Järfälla genomförs som en enkätundersökning till personer i Stockholms län. Resultaten visar att kännedomen har sjunkit med 13 procentenheter mellan 2014 och 2015. Kännedomen har också minskat generellt för de flesta kommunerna i undersökningen vilket indikerar att det kan finnas metodproblem i mätningen
av kännedom. Enligt undersökningsföretaget som anlitas kan en förklaring vara att
frågeställningen kring kännedom (”Hur väl känner du till följande orter, kommuner
och geografiska begrepp?”) inte är så väldefinierad vilket kan leda till att variationen
i svar är förhållandevis stor över tid. Inför kommande mätningar ska ett utvecklingsarbete ske kring frågeformuleringen.
Andelen som uppger att de kan tänka sig att flytta till kommunen har ökat från 12
procent vid första mättillfället 2009 till 22 procent vid 2015 års mätning. För mätningarna 2013-2015 har utvecklingen varit stabil där de som anger positiva svar ligger runt drygt 20 procent i undersökningen. Resultatet är snarlikt Upplands Väsbys
men klart efter Sollentuna (39 procent flyttbenägna), Nacka (53 procent) och Solna
(58 procent).
4.2.2.
Hållbar utveckling – socialt utanförskap
Inriktningsmål
Det sociala utanförskapet ska brytas. De som av olika anledningar hamnat utanför
ska alltid erbjudas en väg in/tillbaka.
Resultatet av årets mät- Föregående år
Målet uppnått?
Effektmål
9
ning (2013)
(2012)
Antalet arbets24 547 personer arbe23 674 personer
tillfällen i Järtade i kommunen 2013
arbetade i kommufälla kommun
vilket innebar en ökning nen 2012 vilket inska årligen öka
med 873 personer relanebar en ökning
med minst 300. tivt föregående år. Antal med 136 personer
män var 14 088 vilket
relativt föregående
innebar en ökning med
år. Antal män var 13
605 personer medan
483 vilket innebar
9
Statistiken baseras på den registerbaserade statistiken (RAMS) från SCB, uppdatering sker i december månad och de senast aktuella siffrorna gäller för 2013.
2015-02-01
antal kvinnor var 10 191
vilket innebar en ökning
med 268 personer.
12 (32)
en ökning med 233
personer medan
antal kvinnor var 10
191 vilket innebar
en minskning med
97 personer.
Analys
Antalet personer med sitt huvudsakliga arbetsställe i kommunen, dagbefolkningen,
ökar i Järfälla. Antalet män med arbetsplats i Järfälla har ökat med 1846 personer
under perioden 2009-2013 medan antalet kvinnor har ökat med 480 personer under
samma tidsperiod. De största sektorerna är handel, tillverkning och utvinning samt
utbildning som tillsammans står för nära hälften av det totala antalet arbetsplatser i
kommunen.
4.3.
Nyckeltal för kommunstyrelsen
Ett antal nyckeltal av betydelse för måluppfyllelse av olika mål preciserades i samband med budget 2014. Nedan beskrivs dessa i korthet.
Tabell 2. Nyckeltal för kommunstyrelsen.
Nyckeltal/indikator
Koppling till mål
10
Andel E-handel
God välfärd – god soliditet
Avtalstrohet
God välfärd – god soliditet
Lösningsgrad i kommunens God välfärd – gott bekundtjänst
mötande
Lösningsgrad i första linGod välfärd – god serjens IT-support
vice
Bostadsproduktion
God välfärd - inflyttningsmål
Antagna detaljplaner/antal
God välfärd - inflyttlägenheter/typ av lägenheter ningsmål
Resultat 2014
13 % (Andel fakturor)
2,4 % (Värde fakturor)
87 %
65 %
86 %
314
5 planer
628 bostäder fördelat på
598 flerbostadshus och 30
småhus(radhus)
Andel E-handel i kommunen är ett nyckeltal som beskriver hur stor andel av fakturahanteringen som sker genom e-handelssystemet.11 Vinsterna ligger i en bättre avtalstrohet, en säkrare process och en effektivare hantering. Ovan beskrivs andelen både
som andel av fakturorna och som en andel av värdet. Andelen av värdet är väsentligt
lägre än andelen fakturor vilket bör tolkas som att E-handelssystemet i nuläget
präglas av många men relativt små inköp. E-handelstroheten, det vill säga andelen
10
Siffrorna baseras på perioden oktober-december 2014 då det först är från oktober 2014 som det har
varit möjligt att få ut korrekt statistik ur systemet.
11
I delårsrapporten redovisades felaktigt andelen E-fakturor som är väsentligt högre (48 %) än andelen E-handel. E-fakturorna innebär också hanteringsmässiga förenklingar men inte i samma utsträckning som E-handelssystemet.
2015-02-01
13 (32)
inköp som går via E-handelssystemet för de leverantörer som finns i systemet, är 59
procent.
Avtalstroheten i kommunen ligger på 87 procent. Nyckeltalet definieras som inköp
från avtalsleverantörer som andel av totalt belopp för inköp exklusive en rad kostnadsposter som inte faller inom ramen för LOU. Noteras kan att det totala beloppet
för inköp hamnar strax under 1,5 miljarder kronor.
Lösningsgraden i kommunens kundtjänst har under perioden varit 65 procent vilket
är en något lägre siffra än motsvarande period föregående år då lösningsgraden var
69 procent. Utvecklingen förklaras av att kundtjänsten har erfarit en högre andel interna samtal – dessa kan kundtjänsten endast förmedla vidare och därmed räknas inte
samtalen som lösta. Lösningsgraden för externa samtal är oförändrad relativt föregående år undantaget för bygg- och miljösidan där den har sjunkit något.
Lösningsgraden för kommunens IT-support innebär att 83 procent av inkommande
ärenden löses inom fem dagar. Motsvarande siffra för 2013 var 73 procent.
Bostadsproduktionen i kommunen har ökat relativt tidigare år, preliminära siffror per
november visar att 314 bostäder har färdigställts fördelat på 209 lägenheter i flerbostadshus och 87 lägenheter i småhus12. Föregående år färdigställdes 178 bostäder per
samma tidsperiod och resultatet innebär således en ökning med drygt 130 bostäder.
Upplåtelseformerna för de byggda bostäderna är 35 äganderätter, 52 bostadsrätter
och 209 hyresrätter. Dessutom har 18 bostäder för funktionsnedsatta färdigställts
under året. Fördelningen av upplåtelseformer avviker från tidigare år, antalet hyresrätter som färdigställdes 2014 överstiger det sammanlagda antalet för perioden 20092013.
Under året har fem detaljplaner som innehåller sammanlagt 628 bostäder vunnit laga
kraft. Planerna rör Vattmyravallen, Bolinder strand, tidigare brandstationstomten,
Källtorpsvägen och Viksjö centrum.
5.
KVALITETSREDOVISNING
5.1.
Kommungemensamt kvalitetsarbete
5.1.1.
Årets Ledardag – tema kvalitets- och resultatförbättring
I mitten av oktober genomfördes en heldag för kommunens alla chefer och nyckelpersoner med temat kvalitets- och resultatförbättring. Utöver föredrag om kommunens kvalitetsarbete och seminarier och workshops på temat, gavs framgångsrika
verksamhetschefer möjlighet att berätta om hur de arbetar med kvalitet och resultatförbättring i syfte att inspirera sina kollegor och visa på goda exempel bland kommunens verksamheter.
Ett 80-tal verksamhetsansvariga deltog under dagen i ett seminarium som handlade
om hur dialogen om mål och resultat mellan olika nivåer i organisationen kan och
bör vidareutvecklas. Ett flertal åtgärder planeras för att öka det systematiska kvalitets- och resultatförbättringsarbetet i kommunen som helhet. Dels behöver såväl den
12
Med småhus avses enbostadshus/rad-, par-, eller kedjehus.
2015-02-01
14 (32)
skriftliga som muntliga kommunikationen om de kommungemensamma målen förbättras, dels behöver resultaten dvs. måluppfyllelsen kommuniceras på ett tydligare
sätt och till fler än tidigare fortsättningsvis. Tanken är också att samtliga förvaltningar ska införa den resultatdialogmodell som används på utbildningssidan, där förvaltningsledningarna inbjuder till dialoger där de träffar enheterna/verksamhetsansvariga
för att diskutera resultat och förbättringsområden gemensamt. Kultur- och fritidsförvaltningen var först ut av övriga förvaltningar att pröva på det arbetssättet strax före
årsskiftet, och upplevde det som en bra metod.
Ett led i att utveckla resultatredovisningen är att införa ett kommungemensamt beslutsstödsystem. Arbetet har fortsatt under året, i dagsläget används systemet endast
av barn- och ungdomsförvaltningen men tanken är att samtliga förvaltningar ska få
tillgång till det. Beslutsstödet kommer att underlätta för kommunens chefer att få
överskådlig tillgång till ekonomi-, personal- och verksamhetsdata av olika slag. Systemet väntas också effektivisera mål- och budgetprocessen inklusive uppföljning.
Arbetet med ett införande väntas pågå under stora delar av 2015.
5.1.2.
Kommunens kvalitet i korthet (KKiK)
Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är ett SKL-samarbete som från början hade
till syfte att utveckla en struktur och mått för en kvalitetsredovisning utifrån förtroendevaldas perspektiv. Cirka 40 kvalitetsmått används i KKiK och rör områdena
kommunens tillgänglighet, trygghetsaspekter i kommunen, delaktighet och tillgång
till information, kommunens effektivitet samt kommunen som samhällsutvecklare.
Fler än 220 kommuner ingår numera i KKiK. Alla kommuner redovisar emellertid
inte resultat för samtliga mått eftersom vissa mätningar är frivilliga att delta i. Den
stora mängden deltagande kommuner ger mycket goda möjligheter till jämförelser,
vilket numera kan beskrivas som huvudsyftet med samarbetet. Järfälla har deltagit i
dessa mätningar sedan år 2006, vilket därtill ger goda möjligheter att jämföra de egna
resultaten över tid.
Inom ramen för KKiK erbjuds även deltagande i regionala nätverk, där kommuner
som vill vidareutveckla sin resultatstyrning har möjlighet att delta. Järfälla deltar i ett
av dessa nätverk tillsammans med Upplands Väsby, Sollentuna, Danderyd, Värmdö,
Knivsta, Österåker och Håbo. Där diskuteras bl.a. resultaten, för att se vad dessa
kommuner kan lära av varandra.
Resultaten för 2014 års mätning presenterades i mitten av januari 2015. Därefter
sammanställde kommunstyrelseförvaltningen (Ksf) en rapport till förvaltningsledningarna som beskriver Järfällas resultat i de senaste fyra årens mätningar avseende
de viktigaste verksamhetsmåtten, för att åskådliggöra trenderna över tid. I rapporten
lyfts även goda exempel från andra kommuner fram, som Järfälla skulle kunna ha
något att lära av. Resultaten ska analyseras vidare och bildar ett av underlagen för
kommande resultatanalysdag i mars 2015.
Järfälla visar inga större resultatförbättringar totalt sett, snarare tvärtom. Samtidigt är
det viktigt att måtten och resultaten betraktas som indikatorer, små skillnader mellan
åren kan bero på tillfälligheter. Positivt i sammanhanget är att Järfälla åstadkommit
tydliga förbättringar inom det utpekade förbättringsområdet: placeringar i förskolan
på önskat datum samt väntetid för dem som inte har fått plats för sitt barn inom för-
2015-02-01
15 (32)
skoleverksamheten på önskat placeringsdatum. Även om detta fortsatt kan betraktas
som ett område som det är värt att arbeta vidare med och hålla uppsikt på.
För att förbättra resultaten krävs ibland förvaltningsöverskridande samarbete, eftersom flera förvaltningar är inblandade i handläggningen. Dessa områden är främst
kopplade till kommunens tillgänglighet: webbinformation, handläggningstiden för att
få ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) vid nybesök samt placeringar, dels väntetider för förskola, dels väntetider för plats på äldreboende. Även trygghet är ett sådant
område.
5.1.3.
Riskanalyser och internkontrollplaner
Riktlinjer för intern kontroll beslutades i kommunfullmäktige i november 2013. Syftet med riktlinjerna är att förtydliga såväl kommunstyrelsens som nämndernas ansvar
och uppdrag avseende intern kontroll. Riktlinjerna ställer krav på att respektive
nämnd, i samband med arbetet med sitt förslag till mål och budget, ska upprätta internkontrollplaner som tar sin utgångspunkt i risk- och väsentlighetsanalyser. Kommunstyrelseförvaltningen har under våren samordnat arbetet med intern kontroll,
bl.a. genom att anordna utbildningsinsatser för förtroendevalda och tjänstemän på
olika nivåer i organisationen. På budgetupptaktsmötet i början av februari bjöds revisorernas stöd, KPMG, in för att ge sin syn på detta. I mars färdigställdes en handbok som stöd för förvaltningarnas arbete med riskanalys och intern kontroll.
I samband med arbetet med Mål & budget 2015 inkom samtliga nämnder med internkontrollplaner baserade på riskanalyser. Någon formell uppföljning av dessa planer har ännu inte skett eftersom de avser år 2015.
5.1.4.
Nöjd kund-mätning av företagens uppfattning om kommunens service
Stockholm Business Alliance (SBA) genomför vartannat år en Nöjd kundundersökning för de 50 medlemskommunerna i samarbetet. Då ingen NKIundersökning genomförs år 2014 för medlemskommunerna inom SBA har en egen
undersökning genomförts för Järfälla. Sedan 2011 genomförs även undersökningen i
Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) regi för ytterligare 139 kommuner i landet. SKL:s undersökning går under namnet Insikten.
Järfälla kommun har 2014 förbättrat sitt resultat jämfört med föregående år. Nedanstående tabell beskriver utvecklingen:
Tabell 3. NKI-resultat (0-100) för Järfälla och genomsnitt för Insikten.
NKI per område
Järfälla 2014 Järfälla 2013 Medel Insikten 2013
Brandtillsyn
82
76
75
Bygglov
75
67
60
Markupplåtelse
68
60
65
Miljö- och hälsoskydd
68
62
67
Serveringstillstånd
Få svar- resultat redovisas ej
NKI Total
69
65
67
Resultatet innebär som synes tydliga ökningar inom alla delområden i undersökningen. För brandtillsyn respektive bygglov innebär resultatet att man når det mål om ett
NKI på 75 som har satts upp inom SBA-samarbetet att uppnå senast 2015.
2015-02-01
16 (32)
En analys av svaren antyder att faktorn effektivitet är viktigast för att höja genomsnittsbetyget ytterligare. Faktorn byggs upp av frågor om tiden för handläggning av
ärendet, förmågan att hålla överenskomna tidsramar samt rutinerna kring handläggningen.
5.2.
Kommunstyrelsens kvalitetsarbete
5.2.1.
Inkomna synpunkter och klagomål
Kommunens klagomålssystem är en del av kvalitetsstyrningen, tanken är att synpunkter och klagomål ska bidra till en förbättrad service gentemot Järfällaborna. De
inkomna synpunkterna och klagomålen redovisas löpande i verksamhetsuppföljningarna. Synpunkterna och klagomålen som kommer in kategoriseras enligt sex kategorier som ska göra det lättare att se mönster i vilka typer av åsikter som Järfällaborna
har enligt nedanstående tabell
Tabell 4. Inkomna synpunkter och klagomål till kommunstyrelseförvaltningen per
augusti 2014.
Kategori
Antal klagomål
Tjänsten (gjort fel/tjänsten fungerar inte)
37
Tillgänglighet (man får inte kontakt)
34
Effektivitet (tar för lång tid)
12
Bemötande (otrevligt bemötande)
7
Information (man förstår inte)
5
Kompetens (handläggare kan inte hantera ärendet)
2
Summa
97
Den vanligaste kategorin handlar om att tjänsten inte fungerar, här har kommunens
Servicecenter flest påpekanden med 18 klagomål. Siffran bör sättas i relation till att
Servicecenter har ett mycket stort antal externa kontakter jämfört med övriga verksamheter inom förvaltningen, ungefär 180 000 kontakter har skett under året via
olika kanaler. Vanligt förekommande är också synpunkter om att man inte får kontakt med överförmyndarkansliet i kommunen, det vill säga bristande tillgänglighet
för den verksamheten. 23 av de 34 klagomålen kring tillgänglighet rör överförmyndarkansliet. Under hösten har med anledning av klagomålen rutinerna för kansliets
arbete utvecklats med stöd av kommunens Servicecenter i riktning mot att Servicecenter ska avlasta kansliet genom att kunna besvara enkla, vanligt förekommande
frågor. Förändringen väntas innebära att tillgängligheten förbättras inom området.
5.2.2.
Kommunens kvalitet i korthet – kommunstyrelsens ansvarsområde
Ett antal kvalitetsmått i den tidigare nämnda KKiK-sammanställningen ligger under
kommunstyrelsens ansvarsområde: tillgänglighet via e-post, tillgänglighet via telefoni, bemötande via telefoni, information på kommunens webbplats samt nyföretagande per 1000 invånare. Nedanstående tabell beskriver resultaten av undersökningen inom kommunstyrelsens ansvarsområden:
Tabell 5. KKiK-mått inom kommunstyrelsens ansvarsområde.
Mått
2014 2013 2012
Ranking-14
Tillgänglighet – e-post
93 % 94 % 80 %
26 av 168
Tillgänglighet – telefoni
48 % 42 % 61 %
82 av 168
Bemötande – telefoni
92 % 98 % 83 %
34 av 168
Information på webbplatsen 88 % 90 % 86 %
17 av 290
2015-02-01
Nyföretagande per 1000 inv.
5,9
5,6
17 (32)
7,2
70 av 290
Utvecklingen över tid är relativt stabil för de mått som kommunstyrelsen ansvarar
för. Undersökningen för tillgängligheten för e-post grundar sig på 54 utskickade epost till kommunens brevlåda och varje meddelande representerar således knappt två
procentenheter. För godkänt enligt ovanstående tabell gäller att man har besvarat eposten inom två dagar. För telefoniundersökningen görs drygt hundra samtal varför
varje kontakt således motsvarar knappt en procentenhet. Godkänt i KKiKsammanhanget är svar inom en minut. Värt att notera är att måttet för tillgänglighet i
KKiK kombinerar två olika faktorer – att man kommer fram och att man får svar.
Statistiken över året från Servicecenter visar att tillgängligheten i meningen hur
många som kommer fram till kommunen ligger strax över 90 procent på årsbasis.
Tillgängligheten när det gäller e-post är kvar på en hög nivå där 93 procent besvaras
inom två dagar. För telefonin ligger bemötandet kvar på en hög nivå – och de åtta
procent som inte har bedömts som ”God” information ligger på ”medelgod” på en
tregradig skala – medan de som får svar direkt ligger på knappt 50 procent. Lägger
man till en minut blir svarsfrekvensen 62 procent och totalt sett får 77 procent svar
på sin enkla fråga i undersökningen. En analys av de 23 procent samtal som inte har
kommit fram visar att hälften beror på att de inkommit under utbildningsdagar då
Servicecenter har stängt medan hälften beror på vidarekoppling till annan kommunal
verksamhet där man inte har svarat.
Kvaliteten på kommunens webbinformation är fortsatt god, undersökningen innebär
att man låter en person leta efter information på kommunens webbsida samt att man
bedömer ett antal kriterier på webbplatsen. En analys av resultatet visar att de uteblivna poängen i huvudsak beror på tre saker: avsaknad av e-tjänster i den utsträckning som anses önskvärd, avsaknad av en jämförartjänst när det gäller kvaliteten på
kommunens olika verksamheter samt inkörningsproblem för en ny sökmotor som har
införts på kommunens webbplats.
Nyföretagande per 1000 invånare är 5,9 för Järfälla. Medelvärdet i riket är 4,9. Utvecklingen över tid innebär att Järfälla har ökat något sedan föregående år. Under
2014 registrerades 455 nya företag i Järfälla vilket är 90 företag fler än föregående
år. En bidragande orsak till ökningen kan vara det samarbete som kommunen har
med Nyföretagarcentrum(NFC). NFC anordnade fem informationskvällar under hösten 2014 med varierande teman och med ett deltagande per tillfälle om uppemot 50
personer. Nyföretagandet beror också på en rad andra faktorer där bland annat konjunktur, regelsystem, attityder till företagande och tillgång till resurser i befolkningen
kan väntas ha betydelse för benägenheten att starta företag.13 Jämfört med Stockholms läns kommuner har nyföretagandet en ganska återhållen position – Järfälla
återfinns på plats 19 av länets 26 kommuner för år 2014. Högst andel företag per
invånare har Stockholm, Danderyd och Lidingö för samma år.
13
I en kartläggning, Nyföretagandet i Sverige, har institutet för tillväxtpolitiska studier redovisat resultat från en forskningsöversikt som har identifierat 41 olika faktorer som relevanta för nivån av
nyföretagande.
2015-02-01
6.
18 (32)
VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN
Nedan redovisas uppgifter om personalförhållandena vid förvaltningen. I redovisningen ingår både statistik över sjukfrånvaro och de mått som ska redovisas i nyckeltal. Resultatet av kommunens personalenkät arbetsmiljökompassen redovisas också.
6.1.
Personalstatistik
Antalet anställda vid kommunstyrelseförvaltningen ökade med fyra personer jämfört
med föregående år. En viss föryngring i personalen kan också skönjas, andelen personer som är över 50 år har sjunkit från 46 procent till 38 procent.
Tabell 6. Antal anställda efter ålder och kön.
Kvinnor
2014
2013
-29 år
9
7
30-49 år
60
57
5036
42
Alla åldrar
105
106
Män
2014
2013
-29 år
3
1
30-49 år
27
26
5024
22
Alla åldrar
54
49
Samtliga
2014
2013
-29 år
12
8
30-49 år
87
83
5060
64
Alla åldrar
159
155
2012
6
60
50
116
2012
1
31
34
66
2012
7
91
84
182
Ett nyckeltal som ska redovisas är personalomsättning vid förvaltningen. Tidigare
har en utgångspunkt varit att personalomsättningen i kommunen ska vara under 10
procent i hela kommunen och att den inte ska överstiga 12 procent vid någon förvaltning. Kommunstyrelseförvaltningens personalomsättning något lägre än det strategiska målet, knappt nio procent för år 2014. Nyckeltalet har formulerats som personalomsättning per anställningstid men det har vid närmare titt på statistiken visat sig
att det finns felkällor kopplade till anställningstiden – inte minst att en person som
har haft flera visstidsanställningar eller som har växlat inom olika områden i kommunen kan innebära en felkälla för redovisningen. Av denna anledning bör en bättre
statistikkvalitet uppnås innan omsättningen kan redovisas fördelat på anställningstid.
Sjukfrånvaron vid kommunstyrelseförvaltningen har ökat över tid mätt som andel av
den totala arbetstiden. Som framgår av nedanstående tabell är det framförallt kvinnornas sjukfrånvaro som ökar vid förvaltningen medan männens frånvaro i princip
ligger på samma nivå under perioden. Kvinnornas sjukfrånvaro är som synes mer än
fem gånger så hög som männens för år 2014.
Tabell 7. Sjukfrånvaro uppdelad på ålder och kön.
Kvinnor
2014
2013
2012
-29 år
Redovisas ej*
Redovisas ej*
Redovisas ej*
30-49 år
6,1 %
4,9 %
3,6 %
503,6 %
2,0 %
1,7 %
2015-02-01
Alla åldrar
Män
-29 år
30-49 år
50Alla åldrar
Samtliga
-29 år
30-49 år
50Alla åldrar
5,2 %
2014
Redovisas ej*
1,2 %
0,4 %
0,9 %
2014
5,96 %
4,5 %
2,4 %
3,8 %
3,6 %
2013
Redovisas ej*
0,8 %
1,2 %
1,0 %
2013
Redovisas ej*
3,6 %
1,7 %
2,7 %
19 (32)
3,5 %
2012
Redovisas ej*
1,4 %
0,4 %
0,9 %
2012
Redovisas ej*
3,1 %
1,7 %
2,6 %
*Grupper av anställda som är tio eller färre redovisas inte.
En fördjupad analys över sjukfrånvaron visar att det framförallt är sammanhängande
frånvaro som överstiger 59 dagar som har ökat, år 2014 står den för knappt hälften av
all frånvaro för kvinnorna vilket kan jämföras med att den stod för knappt en tredjedel för år 2012. Männen vid förvaltningen har ingen sjukfrånvaro som överstiger 59
dagar. I synnerhet för gruppen kvinnor 30-49 år är den långvariga sjukfrånvaron
påtaglig som andel av total frånvaro – den står för 57 procent av den totala sjukfrånvaron i denna grupp. En fördjupad studie har inletts under slutet av 2014 för att klarlägga varför sjukfrånvaron ökar vid förvaltningen. Detta i syfte att identifiera behov
av åtgärder för att få ner sjukfrånvaron.
Ett annat sätt att beskriva sjukfrånvaron är att titta på hur stor andel av personalen
som helt saknar sjukfrånvaro, det så kallade hälsotalet. För 2014 gäller detta förhållande för 64 procent av männen och 29 procent av kvinnorna vilket är en minskning
med sex procentenheter för männen och knappt nio procentenheter för kvinnorna
relativt föregående år.
Ett av nyckeltalen i 2014 års budget är självförsörjningsgrad på ledare samt andel av
dessa som har genomgått kommunens ledarutbildning ledarskapsakademin. För 2014
gäller att 10 av 22 chefer (45 %) vid kommunstyrelseförvaltningen är personal som
har blivit chefer under sin tid i Järfälla kommun. Av de tio har tre personer genomgått ledarskapsakademin.
6.2.
Arbetsmiljökompassen
Kommunens personalenkät, arbetsmiljökompassen, har genomförts under slutet av
2014. Enkäten riktar sig till samtliga anställda i kommunen och resultaten bildar
grund för arbetet för en bättre arbetsmiljö. Nedanför presenteras ett diagram som på
övergripande nivå beskriver resultaten vid förvaltningen. Klassificeringen nedanför
utgår ifrån begreppen arbetskrav, inflytande och socialt stöd vilket enligt arbetsmiljöforskning är viktiga aspekter för att beskriva den psykosociala arbetsmiljön. Begreppen definieras i tre kategorier enligt färgskalan grönt-gult-rött:
Gröna kategorier: dynamisk-balanserad. Kategorin innebär höga arbetskrav men
också stort inflytande på den egna situationen. Socialt stöd varierar men generellt är
denna kategori den som innebär bäst psykosocial arbetsmiljö och den bedöms vara
eftersträvansvärd av forskarna som ligger bakom den grundläggande modellen för
undersökningen.
2015-02-01
20 (32)
Gula kategorier: trivsam-bekväm-passiv-hämmande. Kategorin innebär en acceptabel
arbetssituation men att medarbetaren kan uppleva något låga arbetskrav i förhållande
till den egna kapaciteten. Om placeringen kvarstår på lång sikt finns en risk för omotiverade medarbetare och låg produktivitet.
Röda kategorier: skadlig-påfrestande. Kategorin innebär att det finns en upplevd stor
obalans mellan arbetsbörda och möjligheter att påverka den egna situationen. Stress,
känslor av otillräcklighet, uppgivenhet och utmattning är kännetecknande för kategorin.
Figur 1. Kommunstyrelseförvaltningens resultat i arbetsmiljökompassen 2014.
Som framgår av diagrammet har 39 procent arbetssituationer som kategoriseras som
gröna, 38 procent har gula och 23 procent har arbetssituationer som kategoriseras
som röda. Årets undersökning är den tredje för Järfälla och resultaten uppvisar en
hög grad av stabilitet över tid när det gäller fördelningen över de olika kategorierna.
Resultaten av undersökningen har rapporterats i mitten av januari och en mer djupgående analys behöver komma till stånd för att respektive arbetsplats ska hitta verkningsfulla metoder baserat på sitt resultat. Under våren kommer arbete att ske med
att tolka resultaten för att komma till insatser som kan minimera antalet röda arbetsplatser och försöka öka andelen gröna dito.
En ytterligare analys som ingår i kommunens personalenkät är HME-index (Hållbart
medarbetarengagemang). Mätningen har tagits fram i SKL:s regi och består av sammanlagt nio frågor inom områdena motivation, ledarskap och styrning. Mätningen
under hösten 2014 var andra mättillfället i Järfälla, det första var i samband med
2012 års personalenkät.
Utgångspunkten för HME-index är att motiverade medarbetare är en viktig förutsättning för att kunna prestera god kvalitet inom kommunens olika verksamhetsområden
och indexet är tänkt att bredda uppföljningen av arbetsgivarpolitiken i kommunerna.
Indexet löper från 0-100 och frågorna är utformade med syftet att mäta hur arbetsgi-
2015-02-01
21 (32)
varens förmåga att skapa, bibehålla och öka engagemanget snarare än att fokusera på
vilken den faktiska nivån är. Anledningen till utformningen är att förbättra jämförbarheten mellan kommunens olika sektorer, tidigare studier har visat att medarbetare
som har ett arbete som bygger på mänskliga relationer tenderar att uppvisa ett större
engagemang för sitt jobb.
Kommunstyrelseförvaltningens resultat på totalen och för respektive delindex framgår av nedanstående tabell, jämförelse görs också med kommunens totala resultat i
den senaste undersökningen.
Tabell 9. Kommunstyrelseförvaltningens resultat i HME-mätning.
Område
Ksf 2012 Ksf 2014 Kommuntotal 2014
HME-index total
75
76
78
Motivation
80
78
79
Ledarskap
75
77
75
Styrning
70
73
79
Kommunstyrelseförvaltningen uppvisar relativt stabila resultat mellan de två mättillfällena där ledarskapsindex och styrningsindex har gått upp något medan motivationsindex har minskat något. Jämfört med kommuntotalen ligger kommunstyrelseförvaltningen i allmänhet ganska nära det kommuntotala utfallet undantaget faktorn
styrning. Denna faktor består i frågor kring om medarbetarna är insatt i arbetsplatsens mål, om dessa följs upp och utvärderas på ett bra sätt enligt medarbetarens åsikt
samt om man vet vad som förväntas i arbetet. En möjlig tolkning kan vara att den
omorganisation som gjordes precis innan mätningen 2012 medförde viss oklarhet
bland medarbetarna, något som kan stödjas av att resultatet är något bättre i 2014 års
mätning. Området framstår dock som ett utvecklingsområde för förvaltningen även
om man bör tolka jämförelser mellan olika typer av verksamheter med viss försiktighet.
7.
MILJÖREDOVISNING
Under rubriken miljöredovisning rapporteras om det kommungemensamma arbete
som sker med utgångspunkt från miljöplanen under innevarande år. Redovisningen
innehåller också en beskrivning av arbetet med kommunstyrelsens eget miljömål.
7.1.
Kommungemensam miljöredovisning
Miljöplanen ska revideras enligt beslut i budget för 2015. Arbetet har påbörjats under
2014 och förslag för politiskt beslut ska vara framtaget till oktober 2015. Anledningar till förändringar i miljöplanen kan vara att målet uppnåtts/uppdraget genomförts,
förändringar i mål på lokal, regional eller nationell nivå eller behov av att justera
målnivåer/målformuleringar.
Ett av målen i miljöplanen är att kommunen ska skapa incitament för att öka miljömedvetenheten hos invånarna. För att göra detta har nio hushåll bjudits in under parollen Klimatsmarta Järfällabor att under ett år vara med och minska sin miljöpåverkan genom hjälp och coachning av kommunen samt genom mediabevakning fungera
som inspiratörer och ambassadörer för andra Järfällabor. Detta projekt har pågått
under 2014 under fem teman; energi i hemmet, transporter och resor, kost, avfall och
konsumtion. Under året har det varit ett antal seminarier och informationsträffar har
2015-02-01
22 (32)
anordnats inom de olika områdena där även andra medborgare än de deltagande hushållen har haft möjlighet att delta. De olika hushållen har följts genom olika kommunikationskanaler som t.ex. kommunens hemsida, lokaltidningen Mitt i, Järfälla lokalTV och hushållstidningen Järfälla visar vägen. Projektet förväntas bidra till att fler
Järfällabor blir mer miljömedvetna. Kommunens webbplats innehåller en beskrivning av de olika aktiviteterna.
Ett annat uppdrag i miljöplanen innebär att kommunen ska utveckla sina rutiner för
hantering av miljöaspekter i samhällsplaneringen. Som ett led i detta har Järfälla i
samarbete med den ideella organisationen Sweden Green Building Council (SGBC)
genomfört en ”testcertifiering” av detaljplanen Barkarbystaden I. Arbetet är ett led i
att ta fram en ny miljöcertifiering för stadsdelar som är anpassat för svenska förhållanden. En preliminär bedömning visade att Barkarbystaden I skulle om en certifiering hade genomförts troligen hamnat på ett betyg om 65,3 procent av maxpoäng –
motsvarande ”very good”/mycket bra på en skala som löper från ”Pass”/godkänd
med minst 30 procent av maxpoäng till ”Outstanding”/enastående med över 85 procent av maxpoäng. Arbetet bidrog till att ge insikter om förbättringsområden – bland
annat när det gäller att dokumentera det arbete som genomförs på ett bättre sätt –
vilket kan bidra till en förbättrad process framgent.
I samband med att kommunstyrelsen fattade beslut om resepolicy för Järfälla kommun gav politikerna kommundirektören ett nytt uppdrag att se över möjligheterna att
införa bilpool, cykelpool och gemensamt användande av SL-kort. Utredningen har
genomförts under året och kommer att rapporteras till kommunstyrelsen under våren
2015.
7.2.
Kommunstyrelseförvaltningens miljöredovisning
Ett av målen i miljöplanen är att alla kommunala enheter senast 2020 ska ha uppnått
guldnivå inom miljödiplomeringen. Med anledning av detta har kommunstyrelsen
beslutat att hela kommunstyrelseförvaltningen senast vid utgången av 2014 ska ha
uppnått miljödiplom brons. I december certifierades kommunstyrelseförvaltningen
för miljödiplom brons. Arbetet har inneburit att en miljöorganisation har fastställts
för förvaltningen, att en miljöutredning har gjorts för att visa på vilka miljökonsekvenser som förvaltningen har och en handlingsplan har sedan tagits fram för att genomföra insatser baserat på utredningen.
Kommunstyrelsens miljömål för 2015 är att nå silvernivån i miljödiplomeringen och
arbetet med miljöcertifiering fortsätter således under kommande år.
8.
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
8.1.
Ledning och samordning
Under 2014 hölls val till Europaparlamentet (EP) den 25 maj samt till riksdag, kommun och landsting (RKL) den 14 september. Valdeltagandet i EP-valet uppgick till
cirka 54 procent, en ökning med cirka 4 procentenheter från 2009. Cirka 41 procent
av de röstberättigade valde att förtidsrösta. I RKL-valen uppgick valdeltagandet till
cirka 86 procent, en ökning med cirka 1 procentenhet från 2010. Ungefär 47 procent
2015-02-01
23 (32)
av de röstberättigade valde att förtidsrösta. Trenden i riktning mot att allt fler väljer
att förtidsrösta kommer att ha betydelse för kommande val, exempelvis kan nämnas
att förtidsröstningslokalen i Jakobsberg hamnade på plats 16 av 3095 i landet när det
gäller mottagna förtidsröster med 10 590 mottagna röster.
Under 2014 har ett antal insatser genomförts i syfte att bryta det sociala utanförskapet. Insatserna har koordinerats av kommunstyrelseförvaltningen och genomförts av
utbildnings- och socialförvaltningarna i samarbete med Arbetsförmedlingen. De innefattar följande: kommunalt utbildningsstöd för yrkesintroduktionsanställningar
inom äldreomsorgen, utökad feriepraktiksatsning, sysselsättning inom Tryggt &
snyggt för personer långt från arbetsmarknaden, Unga vuxna på gång för att motivera
ungdomar utan sysselsättning till studier eller arbete, samt lansering av Praktiktorget,
en samordning av kommunens hantering av praktikplatser.
Insatserna har gett blandade resultat. Satsningen på yrkesintroduktionsanställningar
genererade ett resultat på endast fyra varaktiga anställningar, vilket inte kan ses som
annat än ett misslyckande. Ett avgörande skäl bakom arbetsgivarnas återhållsamhet
har varit små marginaler som leder till osäkerhet inför framtida utvärderingar och
upphandlingar. För att leva upp till ställda kvalitetskrav ter det sig för arbetsgivarna
inom branschen som alltför osäkert att ta in unga, oerfarna och outbildade ungdomar,
trots att det statliga stödet i kombination med det kommunala utbildningsstödet leder
till marginella anställningskostnader. Arbetsgivarnas möjligheter att anställa ungdomar inom ramen för yrkesintroduktion har därför inte svarat mot de mål som projektet hade. Liknande erfarenheter finns på andra håll i landet, i december 2014 hade
Arbetsförmedlingen beviljat endast 829 yrkesintroduktionsanställningar totalt sett.
Insatserna har sammantaget involverat cirka 745 personer. Av dessa har cirka 140
stycken signifikant förbättrat sin position på arbetsmarknaden genom fortsatt anställning eller påbörjade studier. Insatserna har inte haft några synbara effekter på arbetslöshetsutvecklingen i Järfälla, vilken tycks ha stabiliserat sig runt 8,5 procent.14 En
viss påverkan på utbetalningen av ekonomiskt bistånd kan dock ses, även om denna
också tycks ha stabiliserat sig på en nivå om cirka 75 miljoner per år.
Under året har utredningen om ett nytt medborgarhus pågått. Medborgarhuset är
tänkt att inrymma kommunens centrala administration samt publika kultur- och fritidsaktiviteter. Kommunstyrelsen har sedan tidigare beslutat att utredningen ska utgå
ifrån att placeringen av ett eventuellt framtida hus ska vara mellan Ynglingavägen
och Vasaplatsen i centrala Jakobsberg. En rapport kommer att avläggas till kommunstyrelsen under våren 2015 som närmare beskriver en tänkbar utformning.
En så kallad visslarfunktion har införts för att förenkla anmälan av misstanke om
korruption, mutor eller jäv. Funktionen drivs i samverkan med ett externt säkerhetsföretag och innebär att man anonymt kan anmäla missförhållanden i de fall då man
av någon anledning bedömer att det inte är möjligt att ta upp dessa i ordinarie kanaler.
I syfte att stärka Järfälla kommuns arbetsgivarvarumärke har ett antal insatser genomförts. Ett exempel är deltagande i Framtidsverket, ett samarbete som handlar om
att visa för högskolestudenter att kommunen är en attraktiv framtida arbetsgivare. Ett
14
Måttet innefattar både öppen arbetslöshet och personer som är i åtgärder.
2015-02-01
24 (32)
led i arbetet har under året inneburit deltagande i Framtidsmässan, en rekryteringsmässa för studenter och nyutexaminerade. Arbetet bedrivs i samarbete med Sundbyberg, Sigtuna och Upplands Väsby. Dessutom fanns Järfälla för första gången med i
Företagarbarometern, landets största studentundersökning, som mäter arbetsgivares
attraktivitet. Resultaten blir en grund för det fortsatta varumärkesarbetet.
Den 26 september offentliggjordes att Järfälla, tillsammans med Helsingborg, Tyresö, Täby, Umeå och Uppsala nominerats till Universum Awards som Årets kommun 2015 för arbetet med att bli en attraktiv arbetsgivare. Vinnaren kommer att offentliggöras i mars 2015. Motiveringen för Järfällas del lyder:
Denna kommun har på ett mycket tydligt sätt arbetat med frågorna och nått tydliga och
starka resultat. Genom sin förmåga att lyfta fram engagerade medarbetare i profileringen så visar man tydligt på den bredd av möjligheter som finns för en ung akademiker
inom kommunen. Frågan är vidare väl förankrad i ledningen vilket ger en tydlig effekt
på engagemanget. Detta är en levande och dynamisk kommun som lyckas föra ut sitt
budskap till talangerna - hela vägen.
Det övriga varumärkesbyggande arbetet bedrivs genom insatser inom två huvudområden: dels ett aktivt mediearbete i syfte att öka publiciteten om Järfälla i regionen
och Sverige, dels genomförande av olika evenemang som exempelvis Järfällafestivalen. Arbetet syftar till att öka kännedom och preferensen för Järfälla som bostadsort.
En aktiv samverkan genomförs också med byggherrarna i Barkarbystaden, Jakobsberg och Kallhäll.
Kommunfullmäktige antog i mars riktlinjer för arbetet för de nationella minoriteternas rättigheter i Järfälla. Riktlinjerna beskriver formerna för hur lagstiftningens krav
på information, främjande av språklig och kulturell utveckling samt samråd med minoriteter ska gå till i Järfälla.
Kommunstyrelsen antog i mars Kommunförbundet Stockholms läns avsiktsförklaring om en trygg, säker och störningsfri region. Avsiktsförklaringen innebär att
kommunen ingår i en samverkansmodell i syfte att minska störningar i regionen som
beror av större olyckor, kriser eller andra icke önskvärda och oväntade händelser.
Under året har insatser kopplade till Mälaren som dricksvattentäkt genomförts på
områdena skydd mot förgiftning samt oljeskydd och sanering.
Kommunfullmäktige antog i mars en ny finanspolicy att gälla från 1 april 2014. Policyn ersätter tidigare riktlinjer för kapitalförvaltning och riktlinjer för medelsförvaltning. Översynen har bedömts vara behövlig mot bakgrund av nya förutsättningar på
finansmarknaden samt för att anpassa kommunens arbetssätt inom finansområdet till
den förväntade ökade upplåningen som väntas följa med kommunens expansion.
Förändringarna innebär bland annat att fler olika typer av finansieringsformer godkändes i syfte diverifiera upplåningen och därmed långsiktigt sänka upplåningskostnaderna.
Kommunen har mottagit en utdelning av hälften av nettoöverskottet som uppkommit
då dotterbolaget Järfällahus AB under 2013 sålt fastigheter. Beloppet uppgick till
193,5 mnkr. Kommunfullmäktige har samtidigt beslutat om nyemission i Järfällahus
AB där 193,5 mnkr tillskjuts för att höja bolagets egna kapital. För att möjliggöra
2015-02-01
25 (32)
nyemissionen har också fullmäktige beslutat att ändra bolagsordningen i Järfällahus
AB för att tillåta utgivning av fler aktier i bolaget.
Kommunen har tecknat ett avtal avseende svartfiber/fibernätverk till kommunens
samtliga verksamhetsställen. Tidigare hade kommunen endast åtta verksamhetsställen med fiberanslutning, resterande hade koppar. Idag har samtliga verksamhetsställen, i dagsläget ca 90 verksamhetsställen, fiberanslutning. Fördelarna med detta är
miljövinster och bättre hastighet på dataöverföringen.
8.2.
Stöd och service
Under 2014 har det en upphandling av företagshälsovård genomförts. Upphandlingen
gjordes tillsammans med 4 andra kommuner: Nacka, Lidingö, Värmdö och Vaxholm.
Innehållet i avtalet bygger på tre delar: hälsofrämjande insatser - för att främja en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för medarbetare, grupper och organisation,
förebyggande insatser - för att förebygga sjukdom och skador i arbetslivet och rehabiliterande insatser - för att stödja och utreda medarbetares förmåga att återvända till
ordinarie eller annat arbete.
Nytt för 2015 inom företagshälsan är också den nya tjänsten Personalstöd. De flesta
människor upplever någon gång i livet ett behov av professionellt stöd och från och
med första januari 2015 erbjuder Järfälla kommun en sådan tjänst. Personalstöd är en
lättillgänglig, för medarbetarna kostnadsfri och anonym tjänst som innebär att medarbetare i Järfälla kommun kan få vägledning och stöd i såväl arbetsrelaterade som
privata frågor. Stöd ges inom områdena samlevnads-/familj-/relationsfrågor, psykosociala problem, personliga kriser, juridik, ekonomi, alkohol-, drog – och spelmissbruk samt arbetsrelaterade frågor.
Ett betydande inslag i det kommungemensamma stödet till verksamheterna är olika
typer av utbildningar inom olika områden. Under året har utbildningar hållits kring
lönesättning, medarbetarskap och ledarskap samt FAIR-rekrytering. Kommunen har
också tecknat ett avtal med Brandkåren Attunda som ger kommunens verksamheter
möjlighet att avropa utbildningar inom områdena brandkunskap och grundläggande
sjukvårdsutbildning.
Från och med år 2014 har så kallad komponentavskrivning blivit en obligatorisk form
för redovisning av det kommunala byggnadsbeståndet. Den nya formen innebär att
man går från en situation där en byggnad som helhet skrivs av på en viss tidsperiod
till att olika delar av byggnaden skrivs av på olika tidsperioder beroende på de olika
komponenternas förväntade nyttjandetid. Syftet med förändringen är att ge en mer
rättvisande bild av byggnaders värde. Under året har ett arbete bedrivits med att
ställa om kommunens arbetssätt till de nya bestämmelserna som emanerar från det
kommunala redovisningsrådet.
På nationaldagen genomfördes en välkomstceremoni för nya medborgare i form av
en middag som samlade drygt 80 nya medborgare med respektive. Regeringen har
beslutat att kommunerna från den 1 april 2015 ska vara skyldiga att anordna årliga
ceremonier för nya svenska medborgare för att understryka den symboliska betydelsen av medborgarskapet som känsla av en gemenskap och tillhörighet.
2015-02-01
26 (32)
Arbetet med att anskaffa ett kommungemensamt e-arkiv i Järfälla fortsätter. I samarbete med Täby, Sollentuna, Vallentuna och Upplands Väsby har en gemensam kravlista tagits fram med utgångspunkt i SKL:s ramavtal. Arbetet går nu in i ett upphandlingsskede och i nuläget bedöms införande kunna inledas under 2015.
Under året har mobilversioner av kommunens webbplats samt webbplatsen barkarbystaden.se lanserats för att möjliggöra att man på ett bra sätt kan ta del av kommunens webbaserade information via telefon eller läsplatta.
En upphandling av kommunens telefoni har genomförts som omfattar telefoni, mobildata, växelfunktioner, systemstöd samt terminaler. Det bästa anbudet lämnades av
TeliaSonera och övergång till denna leverantör inleds under mars 2015.
Kommunens näringslivsaktiviteter har omfattat två företagarfrukostar varav den sist
genomförda hade ett deltagarantal om 190 personer. I övrigt har genomförts tre
speed-dating evenemang i samarbete mellan Järfälla, Upplands-Bro samt Håbo
kommuner med i genomsnitt ett 40-tal deltagare per tillfälle. Under 2014 har också
förberedelser för genomförandet av en näringslivsmässa 2015, Växtplats Järfälla,
bedrivits. Mässan får en ny utformning samt inriktning jämfört tidigare års genomförda mässor med kommunens näringsliv i fokus.
Ett evenemang i anknytning till Europadagen i maj anordnades i Jakobsbergs centrum. Tema var det förestående valet till Europaparlamentet. Medverkande talare var
Christoffer Fjellner (M), europaparlamentariker, och Lotta Håkansson Harju (S),
ledamot i EU:s Regionkommitté och ordförande i Sveriges Kommuners och Landstings internationella beredning.
Tillsammans med de övriga fem kommuner som ingår i räddningsförbundet Attunda
samt räddningstjänsten Attunda har arbete med att ta fram en folder ”Är du förberedd?” gjorts och som har delats ut till samtliga hushåll inom kommunerna. Syftet är
att sprida information som kan förebygga olyckor i kommunerna.
8.3.
Samhällsplanering
Arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan för Järfälla slutfördes i juni när
kommunfullmäktige beslutade att anta Översiktsplan Järfälla – nu till 2030. Översiktsplanen beskriver inriktningen för kommunens långsiktiga utveckling när det
gäller mark- och vattenanvändning. Planens huvudmål är att erbjuda bästa möjliga
förutsättningar för hållbar utveckling för de som lever och verkar i kommunen.
Fem delmål har formulerats för att nå det övergripande målet. Delmålen innebär att
Järfälla ska erbjuda:





En varierad, upplevelserik och karaktärsfullt byggd miljö
Levande och rika park-, natur- och kulturmiljöer
En samhällsekonomiskt effektiv, robust och långsiktigt hållbar infrastruktur
Bästa möjliga förutsättningar för utbildning, forskning och näringsliv
En attraktiv och hälsosam livsmiljö för alla
2015-02-01
27 (32)
I mars beslutade kommunfullmäktige om ett avtal med staten, Stockholms läns
landsting, Stockholms stad, Nacka kommun och Solna stad om utbyggnad av tunnelbanan och nybyggnation av totalt 78 000 nya bostäder i länet. Järfälla åtar sig därmed
att medfinansiera tunnelbanans utbyggnad med 800 miljoner kronor och att uppföra
14 000 nya bostäder inom tunnelbanans influensområde i en genomsnittlig takt om
825 bostäder per år fram till år 2030. Landstinget är huvudman och svarar för genomförandet av tunnelbanans utbyggnad. Staten åtar sig att till Järfälla kommun
överlåta fastigheten Barkarby 4:1, senast i samband med byggstart av tunnelbanans
utbyggnad från Akalla till Barkarby. Utifrån den värdering som gjorts har markens
värde bedömts till 800 miljoner kronor. Kommunens utgifter för medfinansiering kan
därmed balanseras mot värdet av den mark som överförs till kommunen i samband
med byggstart av tunnelbanan.
I samband med beslutet om tunnelbana och bostadsbyggande så fick förvaltningen i
uppdrag att redovisa ett antal områden: organisation och styrning, ekonomisk redovisning marknadspåverkande arbete och planering. Detta gjordes för kommunstyrelsens arbetsutskott i juni. För att nå målen med antal nya bostäder och fler arbetsplatser i Järfälla identifierades ett antal utmaningar: bostadsmarknaden för nya bostäder i
Järfälla behöver breddas så att andelen Stockholmare som kan tänka sig Järfälla som
bostadsort blir större. Dessutom har ett behov av att synliggöra platsen Barkarbystaden och Järfälla för företagsetableringar identifierats. Ytterligare kunskap om marknaden för bostäder respektive företagsetableringar har också inhämtats.
Analysen har visat att det finns behov av att utveckla och kommunicera en tydlig
regional position med utgångspunkt från den regionala stadskärnan som centrum i
västra Stockholm samt att arbeta med platsutveckling för området.
Vad gäller platsutveckling har ett projekt startat tillsammans med Tillväxtverket –
Program för platsutveckling. Platsutveckling är en metod för att skapa attraktiva platser som tar sin utgångspunkt i den nyligen beslutade översiktsplanen för Järfälla.
Projektet syftar bland annat till att skapa nya arenor och mötesplatser för fortsatt
samverkan och platsutveckling. Under hösten har två seminarier genomförts, dels
Destination med variation om besöksnäring och behovet av att utveckla fler besöksmål i Järfälla vid sidan om handel, dels Plats för talang och lärande som handlar om
behovet av nya utbildningar och fler företag. Målgruppen för seminarierna har varit
föreningsliv och näringsliv i Järfälla, byggherrar och kommunens medarbetare. Under 2015 genomförs ytterligare ett seminarium och därefter kommer en skriftlig beskrivning av Program för platsutveckling.
Som ett led i att attrahera nya aktörer som kan medverka i utbyggnaden av kommunen har kommunen deltagit vid fastighetsmässor på både europeisk och nordisk nivå
för att marknadsföra de möjligheter till fastighetsinvesteringar och företagsetableringar.
Även inom de andra områdena – organisation och styrning, ekonomisk redovisning
och planering arbetar förvaltningen med uppdrag som ska förstärka Järfällas förutsättningar att klara det åtagande som Stockholmsöverenskommelsen innebär. Flera
nya planuppdrag har tillkommit inom tunnelbanans influensområde bl a ett övergripande program för Barkarbystaden som ett tillägg till den fördjupade översiktsplanen
från 2006. Kommunens strategiska lokalförsörjningsplan har också kompletterats
med en längre utblick mot år 2030 för att få en övergripande bild av hur verksamhet-
2015-02-01
28 (32)
ernas lokalbehov påverkas av utbyggnaden. Den ekonomiska uppföljningen och planeringen har också setts över med anledning av den kommande expansionen.
Parallellt med det intensiva strategiska planeringsarbetet till följd av beslutet om tunnelbanan pågår utbyggnaden av bostadskvarteren i Barkarbystaden. Inflyttning i
Wallenstams och ByggVestas kvarter påbörjades under våren 2014. Inflyttning pågår
också i Järntorgets, Folkhems och Erik Wallins nybyggda radhus i kvarterat Flottiljen. Per december 2014 pågår, i olika skeden, utbyggnad av ca 700 lägenheter i
Barkarbystaden.
Samtidigt har också ICA Fastigheter och Barkarby Gate öppnat sina handelsanläggningar i området med många nya butiker och verksamheter. Kyrkparken, Barkarbystadens stadspark, invigdes efter sommaren.
Den 7 maj 2014 påbörjades uppförandet av den nya förskolan och grundskolan Herrestaskolan. Skolan blir den första i Sverige som byggs i massivträ och kommer att
ge plats för 300 elever i årskurs F-5 och 100 förskolebarn inklusive tillagningskök,
en utrustad danssal, ett bibliotek och en stor idrottshall med läktare. Byggnaden ska
kunna nyttjas av både skolan, föreningar och allmänhet och bli en mötesplats för alla
boende i stadsdelen. Stomme och tak byggs i massivt trä vilket gör den koldioxidneutral. Byggnaden kommer att uppfylla kraven för Miljöbyggnad i miljöklass guld,
vilket garanterar låg energiförbrukning och god inomhusmiljö och en stor del av elbehovet kommer att produceras genom solceller som är placerade på skolans tak.
På Sustainable Building Conference i Barcelona den 28-30 oktober, som är världens
största konferens för hållbart byggande, presenterade Boverket, Formas och Sweden
Green Building Council Sveriges intressantaste hållbara byggprojekt just nu. Ett av
dem är Herrestaskolan i Barkarbystaden.
Kommunstyrelsen godkände i maj en avsiktsförklaring mellan Hemsö Fastighets AB
och Järfälla kommun om planering och uppförande av vårdanläggning. Hemsö har
med kommunen och landstinget fört dialog om att uppföra en anläggning med inriktning och utrymme för sjukhus, friskvård, hälsa och rehabilitering inom Barkarbystaden I. Förslaget till avsiktsförklaring ger Hemsö en option att under två års tid förhandla med kommunen om markförvärv och avsedd exploatering.
I mars gick en inbjudan ut för att finna en aktör som är med och utvecklar konceptet
Barkarby College och som tillsammans med kommunen arbetar fram den fysiska
utformningen. Tanken är att Järfälla kommun ska sälja mark inom Barkarbystaden II
för uppförande av Barkarby College.
Evenemanget Barkarbystadens dag genomfördes för första gången och ingick i projektet kring marknadsföring av Barkarbystaden. Arbetet har bedrivits i samarbete
mellan kommunen, företag och föreningar.
Arbetet inför genomförandet av Mälarbanans utbyggnad med ytterligare två spår
mellan Kallhäll och Barkarby är inne i en intensiv fas där arbetena påverkar samhällena i såväl Kallhäll som Jakobsberg och Barkarby. Under första halvåret har fokus huvudsakligen legat på utformning av stationsmiljöerna och omläggning av gator
och vägar. I Kallhäll har en tillfällig stationsentré tagits i bruk och stationshuset har
rivits. Omdaningen av stationsområdet i Jakobsberg inklusive flytt av gamla stationshuset påbörjades under året och beräknas vara slutförd efter årsskiftet.
2015-02-01
29 (32)
Första och andra etappen om ca 140 bostäder i Söderdalen är under uppförande. Området ska exploateras under en 10-årsperiod och beräknas fullt utbyggt inrymma
drygt 1 250 lägenheter med verksamheter i bottenvåningar, två förskolor, en stadspark och en strandpark vid Bällstaån.
Planen för Vattmyravallen i Jakobsberg har vunnit laga kraft våren 2014. Bovieran
AB uppför här ca 50 lägenheter i form av ett lågenergihus i tre våningar upplåtna
med bostadsrätt. Den innegård som bildas mellan huskropparna glasas in och fungerar som en stor vinterträdgård. Projektet är det första av sin sort i Stockholmsområdet.
I maj anordnade Järfälla kommun en stadsbyggnadsdag som en del i projektet Kajer
mot det gröna. Projektet handlar om att hitta metoder för hållbar planering i mötet
mellan stad och natur. Arbetet ska avrapporteras till kommunstyrelsen under första
halvåret 2015. En workshopserie har också genomförts tillsammans med Stockholms
stad om gemensamma mål och utmaningar vid planering och stadsutveckling i närheten av kommungränsen mellan Järfälla och Stockholm.
På Snapphanevägen togs första spadtag i augusti för uppförande av drygt 120 nya
hyreslägenheter i form av 8 parvis kopplade femvåningshus, med en planerad inflyttning till hösten 2016. Byggherre är Tornet AB.
Den tidigare överklagade detaljplanen för Viksjö centrum vann slutligen laga kraft i
september. Planen innehåller drygt 220 nya bostäder, varav 40 lägenheter för vårdoch omsorgsboende samt ca 1800 kvm tillkommande handelsytor. Området byggs ut
av HSB, Riksbyggen och Aberdeen AB. Riksbyggen är först ut och säljstartade under oktober månad sitt BONUM-projekt om ca 55 lägenheter. Parallellt med detaljplanearbetet för Viksjö centrum pågår planering av ett nytt äldreboende i Viksjö.
Målet är att ha boendet inflyttningsklart till hösten 2016. Planen har dock överklagats
vilket kan påverka färdigställandetidpunkten.
Ett avtal avseende utvecklingen av Kallhälls Centrum träffades i september mellan
Folkets Hus, HSB och Järfälla kommun. Avtalet omfattar en exploatering med ett
flerbostadshus uppförd i 10 våningar innehållande ca 70 bostäder på den plats där
Folkets hus idag står. Lägenheterna ska upplåtas som bostadsrätter. På den idag
öppna ytan mellan Folkets Hus och COOP-butiken föreslås en ny byggnad om ca
330 kvm i ett plan innehållande biograf och samlingslokaler för Folkets Hus framtida
verksamhet som ersättning för de idag ganska slitna lokalerna i vilka Folkets Hus
bedrivit sin verksamhet sedan början av 70-talet. Med den nu träffade överenskommelse kan inom Kallhäll Centrum totalt ca 300 nya bostäder byggas under de kommande åren. Detaljplanen för området beräknas kunna antas av kommunfullmäktige
under första halvåret 2015.
Per december 2014 pågår arbete med 25 detaljplaner, fem detaljplaner har under året
vunnit laga kraft och två är överklagade. Tre nya större planarbeten har påbörjats i år:
program för Barkarbystaden, detaljplan för Barkarbystaden III och detaljplan för
Byleden.
Ett första spadtag för en nybyggd simhall togs den 28 augusti 2014. Den nya simhallen kommer att vara i privat ägo och även drivas i privat regi. Kommunen har avtalat
2015-02-01
30 (32)
om köp av tjänster till gagn för allmänhet, föreningar, simskolor, grundskolor med
flera intressenter. I det vidare beredningsarbetet har framkommit att det anbud som
vann upphandlingen av en simhall inte har kunnat lösa finansieringen av sitt åtagande varför uppdraget har gått till den aktör som hade det näst mest fördelaktiga
anbudet. Förändringen väntas inte påverka tidplanen för färdigställande, simhallen
beräknas alltjämt kunna stå färdig i juni 2017.
9.
FRAMTIDEN
9.1.
Ledning och samordning
Under 2015 kommer Järfälla kommun att avskaffa sin nuvarande styrmodell med
beställare och utförare. Arbetet med att implementera en ny styrmodell väntas pågå
under hela året.
Ett annat viktigt område som kommer att bli föremål för insatser under 2015 är
kommunens IT-miljö där en ny upphandling ska börja förberedas under året. Analyser pågår för närvarande kring hur upphandlingen ska struktureras för att ge kommunens olika verksamheter goda förutsättningar för att bedriva verksamhet med stöd
av IT på bästa sätt.
9.2.
Stöd och service
Ett arbete pågår för närvarande med att utveckla kommunens intranät. Tanken bakom
det nya intranätet är att det ska underlätta för medarbetarna genom en mer rollbaserad konstruktion där medarbetarna i större utsträckning själva ska kunna välja vilken
information som är relevant för dem. Aktuella verksamhetssystem ska också tillgängliggöras via intranätet på ett enkelt sätt utifrån behov. Insatsen bedöms vara ett viktigt led i att förbättra internkommunikationen i kommunen och förbättra möjligheterna att nå ut med information samt att kommunicera med organisationens olika delar.
I januari 2015 byter kommunens kundtjänst namn till Servicecenter. Under våren
startas också ett projekt för att införa en e-servicefunktion som ska fungera som stöd
för hela den kommunala organisationen vid framtagande av e-tjänster. Samtidigt pågår arbetet med en ny servicestrategi som ska ersätta kommunens nuvarande kommunikationsstrategi, e-strategi och IT-strategi.
9.3.
Samhällsplanering
Enligt huvudavtalet för 2013 års Stockholmsförhandling är staten ansvarig för uppföljning av avtalets genomförande och årlig rapportering till regeringen. I Huvudavtalets paragraf 11.10 anges att:
Parterna är överens om att staten ansvarar för uppföljning och årlig rapportering till regeringen av Avtalets genomförande. Uppföljningen omfattar Avtalet, eventuella ändringar och tilläggsavtal avseende såväl tunnelbanornas utbyggnad som ökat bostadsbyggande och ekonomi i Projektet, finansiering, samhällsekonomisk nytta, samt trängselskattens utfall och effekter. Uppföljningen sker tertial- och årsvis baserat på av bland
annat Kommunerna och Landstinget insänd redovisning.
Kommunerna ska enligt förslag från staten redovisa antalet påbörjade och färdigställda lägenheter som avtalet omfattar. Redovisningen sker tertialvis. Kommunerna
2015-02-01
31 (32)
ska även kommentera jämförelsen mellan den insända redovisningen och de åtaganden som finns i avtalen.
I skrivande stund har inga detaljplaner bedömts definierats in i tunnelbanans influensområde vilket inte i sig är uppseendeväckande givet att relativt kort tid har förflutit sedan överenskommelsen slöts. Framgent blir det naturligtvis viktigt att följa utvecklingen för att kunna säkerställa att kommunens åtaganden enligt avtalet uppfylls
eller vidta åtgärder för att se till att så blir fallet. Kommunstyrelseförvaltningen anser
att rapporteringen framöver bör följa kommunens ordinarie rapporteringstillfällen där
uppdateringar till kommunstyrelsen över hur utvecklingen av bostadsproduktionen i
tunnelbanans influensområde sker per april, augusti och december i samband med
den ordinarie rapporteringen.
En del i uppföljningen av avtalet om utbyggd tunnelbana är att utarbeta en modell för
exploateringsredovisning. Arbetet startade under 2014 och målet är att under 2015 ta
fram en modell som ska gälla från och med budget för 2016. Under vårens budgetarbete kommer kommunstyrelseförvaltningen tillsammans med bygg och miljöförvaltningen att ta fram en exploateringsbudget för kommande år. Syftet med att införa
exploateringsredovisning är att få ett samlat grepp om samtliga kostnader/utgifter
och intäkter/inkomster för ett område som ska exploateras. Ett annat syfte är att det
nya förslaget bättre överensstämmer med redovisningsrådets anvisningar där det
anges att man ska skilja på anläggnings- respektive omsättningstillgånger i ett exploateringsprojekt. Mer detaljerade regler och anvisningar för detta kommer att tas under hösten.
Som tidigare har konstaterats står Järfälla inför stora utmaningar i samband med den
kraftiga bostadsproduktion som planeras. Kommunen måste därför ha framförhållning och en långsiktig lokalförsörjningsplanering för att kunna tillgodose behovet av
platser och tillhandahålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler och anläggningar för förskola, skola och vård- och omsorg, fritid/kultur etc. Dessutom måste
tillräckligt med personella resurser rekryteras och avsättas för att kunna genomföra
uppdraget på ett tillfredställande sätt inom given tid.
Utifrån en demografisk framskrivning av gällande befolkningsprognos och givet en
rad antaganden beträffande kommunens omfattande bostadsbyggnadsplaner, erfarenhetsmässiga inskrivningsgrader i förskola och skola, konjunkturläge under perioden,
relationen mellan egen regi kontra entreprenad, det fria skolvalet m.m. bedöms expansionen enligt kommunens strategiska lokalförsörjningsplan motsvara ett behovstillskott om ca 30 förskolor, ca 10 grundskolor, 1 gymnasieskola, 3 nya äldreboenden
ca 10-15 st. LSS-boenden under perioden fram till 2030. Utöver detta tillkommer
behov av nya anläggningar i form av idrottsplats, simhall (pågår), idrotts-/sporthallar,
bibliotek, aktivitetsparker för spontanidrott och andra typer av mötesplatser för kultur
och fritid.
10.
INVESTERINGSREDOVISNING
Kommunstyrelsens investeringsbudget omfattar exklusive förfogandeanslag utgifter
om 41,1 mnkr och inkomster om 226,9 mnkr. Utfallet för året blev på utgiftsidan
32,5 mnkr och på inkomstsidan 175,1 mnkr. Merparten av projekten återfinns inom
samhällsbyggnadsområdet med inkomster om 175,1 mnkr och utgifter om 23,7 mnkr.
2015-02-01
32 (32)
Inkomsterna avser i huvudsak markförsäljningar inom Barkarbystaden men även i
Jakobsberg och Viksjö. Även de största utgiftsposterna återfinns inom de pågående
projekten inom Barkarbystaden. Avvikelser på inkomstsidan beror på förseningar
avseende projekten Alpvägen, Kallhälls centrum och Vattmyravallen med sammanlagt -68 mnkr. Å andra sidan innebar försening av projektet för Tallbohovstugan ett
plus på 18 mnkr eftersom den intäkten budgeterats på tidigare år.
Projekt med bäring på olika former av administrativa hjälpmedel har under året
kostat knappt 5 mnkr, vilket är avsevärt mindre än budgeterade 11,0 mnkr. Huvudsakligen beror överskottet på förseningar i pågående projekt och att avsatta medel för
e-arkiv inte tagits i anspråk. Här förs fortfarande diskussioner med andra kommuner
om modell och plan för införande. För Järfällas del planeras införande starta under
hösten 2015. För övriga projekt som är en blandning av kostnader för befintliga och
nya lokaler och marknadsföring mm finns anslag med 10,5 mnkr. Av dessa har 7,1
mnkr förbrukats, överskottet beror i huvudsak på förseningar i pågående projekt.
11.
VERKSAMHETSMÅTT
I Bilaga 3 redovisas verksamhetsmått för detaljplaner, bostadsproduktion samt överförmyndarstatistik i tabellform.
BILAGOR
Bilaga 1. Verksamhetsrapport bokslut 2014
Bilaga 2. KS-projekt bokslut 2014
Bilaga 3. Verksamhetsmått