1. No category

Måldokument för Bodals skolas
fritidshem och fritidsklubb
Läsåret 15/16
”Barnets bästa ska alltid komma i första rummet.”
(Barnkonventionen, artikel 3)
Bodals skolas fritidshem erbjuder omsorg för barn i förskoleklass till och med årskurs 6.
Vår fritidsverksamhet utformas utifrån läroplanen (Lgr11), Skolverkets Allmänna råd för Kvalitet
i fritidshem (2015), Barnkonventionen samt elevens och elevgruppens intressen och behov.
Fritidshemmets uppdrag/fritidspedagogik
Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan,
grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten
kan fullgöras i. Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande
samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn
på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska vidare främja allsidiga kontakter och social
gemenskap. (Skolverkets allmänna råd med kommentarer – Fritidshem, 2015)
Fritidspedagogik bygger på att skapa sammanhang och erbjuda verktyg för att varje elev,
utifrån sina egna förutsättningar, ska kunna utveckla sin egen identitet och sociala kompetens.
Verksamheten har elevers intressen och erfarenheter som utgångspunkt och lägger fokus på
elevers delaktighet i sociala och meningsfulla kontexter.
Fritidshemmet bygger sin verksamhet kring tanken att elevers utvecklings- och
socialiseringsprocess sker i grupp. En väl fungerande grupp utgör en ideal plattform för
eleven att prova och utveckla sociala värden och normer. Fritidshemmets verksamhet öppnar
därmed upp för att demokratiskt tänkande, jämställdhet och andra värdegrundsfrågor ska
kunna omsättas i konkret handling.
Inom fritidspedagogiken värdesätts identitetsskapande och en stark självkänsla hos
individen ses som något som gynnar gruppen som helhet. Med detta menas att ett tryggt Jag
är en förutsättning för ett väl fungerande Vi.
Fritidshemmet kompletterar och förstärker skolans verksamhet på ett meningsfullt sätt och
tillsammans med skolan och hemmet strävar vi efter att förena god omsorg med en givande
pedagogisk verksamhet.
1
Fritidshemmets prioriterade mål
När personalen planerar verksamheten ska de utgå från uppdraget som det
formuleras i skollagen och läroplanen, samt utifrån en inventering av den aktuella
elevgruppens behov och intressen. (Skolverkets allmänna råd med kommentarer –
Fritidshem, 2015)
Arbetsro - ett paraplybegrepp
Med utgångspunkt i rådande styrdokument, den pedagogiska verksamheten, elevernas behov
samt verksamhetens påtalade utvecklingsområden har vi valt ut ett särskilt område som vi vill
prioritera under läsåret 15/16. Detta område är Arbetsro. Vi är medvetna om att arbetsro som
fokusområde är väldigt stort och har således valt att dela upp begreppet i fyra delmål. Det vill
säga, vi använder oss av dessa delmål i vår strävan efter att uppnå det övergripande målet
arbetsro. Dessa delmål är:
-
Ett lustfyllt lärande och ett lärande som utmanar
-
Normer och värden
-
Samverkan
-
Systematiskt kvalitetsarbete
2
Ett lustfyllt lärande och ett lärande som utmanar
”Verksamheten formas av sådant som elevernas engagemang, leken som resurs, ett tematiskt
arbete, fokus på normer och värdegrund och ett upplevelsebaserat lärande.” (Skolverkets
allmänna råd med kommentarer – Fritidshem, 2015)
Det huvudsakliga målet med fritidspedagogik är att förmedla kunskaper som eleven har nytta
av i sitt nuvarande och framtida liv. Fritidshemmets verksamhet utgör en plattform för eleven
att lära sig fungera i vardagen, i egenskap av människa och samhällsmedborgare, likaväl
individuellt som i grupp. Och ha roligt på köpet.
Lek, skapande arbete och rörelse är tongivande verktyg i den dagliga verksamheten på
fritidshemmet. I fritidshemmets verksamhet utgår vi från synen på lärande som något som
sker överallt hela tiden. Man brukar säga att lärandet uppstår ur tre olika perspektiv: det
formella, det informella och det situationsstyrda. Fritidspedagogik utgörs av ett informellt och
situationsstyrt, vardagligt lärande som utgår från att motivationen att lära kommer från eleven.
Informellt, situationsstyrt lärande bygger till skillnad från ett formellt lärande på att det är
spontant, bygger på frivillighet och utgår från elevens idéer och intressen. Ett informellt,
situationsstyrt lärande saknar ett uttalat mål och följer heller inte ett särskilt schema. Genom
att erbjuda eleven många och varierade möjligheter till att tillägna sig ny kunskap blir det
informella, situationsstyrda lärandet rikt. Det är framförallt i det sociala samspelet mellan
barn och vuxna, samt barn emellan som erfarenheter görs och kunskaper utvecklas.
Inflytande och möjlighet till progression
Med inflytande menar vi att eleven ges möjlighet att utveckla sin förståelse för demokratins
innebörd. Detta når vi genom att eleven utifrån egna tankar och åsikter görs delaktig i
fritidshemmets innehåll.
Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt
delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta
i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja (…) teman och
aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. (Lgr 11)
Fritidshemmet ska enligt skollagen erbjuda eleverna en meningsfull fritid och rekreation samt
stimulera deras utveckling och lärande. Eleverna har möjlighet att uppleva fritiden som
meningsfull när verksamheten är trygg och stimulerande samt formas utifrån deras ålder,
mognad, behov, intressen och erfarenheter. En förutsättning för att eleverna ska uppleva
meningsfullhet är att de görs delaktiga och får inflytande över utformningen av verksamheten.
(Skolverkets allmänna råd med kommentarer – Fritidshem, 2015)
3
Det är viktigt att personalen på fritidshemmet känner till och tar tillvara elevernas önskemål
och intressen. Med dessa som grund kan personalen organisera en mer skräddarsydd
verksamhet för den aktuella elevgruppen. Dessutom kan personalen använda kunskapen om
eleverna som underlag för att skapa och erbjuda andra alternativ som de tror kan bidra till att
utmana och utveckla eleverna i sitt lärande. Många elever rör sig i det trygga och bekväma
och ett av fritidshemmets uppdrag är att ge också dem en meningsfull fritid. Genom att
erbjuda eleverna möjlighet att ta del av varierade aktiviteter kanske de tar tillfället i akt att
prova på något som de aldrig annars skulle göra. Detta är något som i allra högsta grad
genererar nya erfarenheter, utvecklar nya förmågor och utvidgar elevernas kunskap.
Lärande sker ständigt och inte enbart i arrangerade inlärningssituationer. För personalen handlar
det om att uppmärksamma och ta tillvara elevernas intresse och att skapa situationer i vardagen
där eleverna kan utmanas i sitt lärande. (Skolverkets allmänna råd med kommentarer –
Fritidshem, 2015)
Det är värdefullt att fritidshemmet överlag strävar efter ett ständigt framåtskridande i sin
verksamhet. Denna progression bör likaväl omfatta elevgruppen som helhet som den enskilde
eleven. Utifrån detta skapas nämligen goda möjligheter för eleverna att erhålla nya kunskaper
och fördjupa sig i dem. Dessutom bidrar progressionen till att eleverna kan bredda sina
erfarenheter. En viktig del av progressionen är att ge elevgruppen och eleven ett gradvis ökat
ansvar och inflytande i takt med mognad och stigande ålder. Fritidsverksamheten får aldrig
verka hämmande och konservativ i sin pedagogik. Snarare måste fritidshemmets verksamhet
ligga steget före eleven, för att kunna hålla viljan, glädjen och entusiasmen inför att lära sig
nya saker vid liv.
Att lära genom lek
”… lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor
betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper .” (Lgr11)
Leken har en väldigt central plats i fritidshemmets verksamhet. I leken kan eleverna på ett
naturligt, ”kravlöst” sätt skaffa sig erfarenheter, öva upp förmågor och utveckla färdigheter
som i sin tur kan komma att bidra till en ökad måluppfyllelse. Samarbete, kommunikation,
koncentration, uthållighet, samförstånd, flexibilitet och turtagning är bara några exempel på
förmågor/egenskaper som eleverna på ett naturligt sätt utvecklar i leken. Leken skapar
meningsfullhet vare sig den uppstår spontant eller under organiserade former, i ledning av
fritidshemmets personal.
4
Avsnittets mål:
Vi strävar efter att varje elev ska:

Erbjudas en verksamhet som fokuserar på trygghet och omsorg samtidigt som den
känns stimulerande, meningsfull, rolig, intresseväckande och lärorik

Ges möjlighet att samverka i olika gruppkonstellationer.

Få möjlighet till varierade aktiviteter och stöd för sin utveckling.

Kunna delta i verksamhetens innehåll utifrån sina egna förutsättningar och behov.
Personalen ska:

Stimulera till lärande.

Väcka elevens nyfikenhet och vilja att utforska samt ta detta tillvara.

Erbjuda fritt skapande.

Skapa utrymme för elevens möjlighet till rekreation och vila.

Bidra till att fritidshemmet ses som ett utvidgat lärorum

Uppmuntra till fri lek.

Erbjuda utomhuspedagogik och friluftsliv.

Möjliggöra för eleven att formulera sin egen åsikt och våga uttrycka den.

Skapa förutsättningar för att alla elever, utifrån intressen, erfarenheter och behov ska
känna sig delaktiga i och ha inflytande över fritidshemmets verksamhet.

Arbeta för att alla elever förstår innebörden av ett demokratiskt fastslaget beslut.

Erbjuda varierade aktiviteter som utgår från rådande styrdokument.

Utgå från elevens behov och önskningar i den dagliga verksamheten.
5
Normer och värden
Att anta ett normkritiskt förhållningssätt
Med normkritiskt förhållningssätt menar vi att vi kan förändra de traditionella
föreställningarna om vem som får ta plats genom att utbilda och rikta vårt fokus mot dem som
bär upp begränsande normer istället för de som bryter dem:
Det är viktigt att ge alla elever oavsett kön, könsskridande identitet eller uttryck lika stort
utrymme i verksamheten samt att tillämpa ett normkritiskt arbetssätt när det gäller alla
diskrimineringsgrunder. (Skolverkets allmänna råd med kommentarer – Fritidshem, 2015)
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och
möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och
de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras
uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att
motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att
pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.
(Lgr 11)
Vi anser att en god pedagogisk miljö är a och o för att väcka intresset, nyfikenheten och lusten
att lära hos eleverna. Genom att förhålla oss normkritiskt när det till exempel kommer till hur
vi väljer att formulera oss i vardagligt språk eller utforma våra lokaler kan vi möjliggöra för
eleverna att på ett naturligt sätt bryta med stereotypa föreställningar och rådande normer.
En normkritisk pedagogik kräver en ständigt närvarande medvetenhet kring vem och vad
som görs till norm, i allt från leksaksval, utformning av verksamhetens inne- och utemiljö, val
av lekar, aktiviteter, bilder, mattetal, relationsbeskrivningar, pedagogiskt arbetsmaterial,
skönlitteratur, till hur man språkligt formulerar sig i den dagliga verksamheten.
För pedagogen är det nödvändigt att uppmärksamma samhällets traditionella föreställningar,
kön- och maktstrukturer för att kunna anta ett normkritiskt förhållningssätt i sin pedagogik.
Genom att kontinuerligt reflektera över hur ens egna sammansatta identitet, erfarenheter och
kulturella bakgrund inverkar på hur man tolkar och skapar mening i lärandesituationer är det
möjligt att öppna upp för en normkritisk hållning. Det är av stor vikt att vara väl förtrogen
med att man själv bidrar till att normer utvecklas och upprätthålls. Viktiga frågor att ställa sig
är: ”Vilka normer förmedlar jag?” ”Hur vill jag det ska vara?” ”Hur kommer jag dit?”
En betydande egenskap som samtliga av fritidshemmets personal kan arbeta kring
tillsammans med elevgruppen är förmågan att tänka kritiskt. Med detta avses förmågan att
kunna ifrågasätta normerna, det förgivet tagna. Fritidshemmets personal måste skapa
6
förutsättningar som ger den enskilde eleven möjlighet att se makt, runt sig och i
samhällsstrukturer. Eleven måste bli medveten om att uppfattningen av vad som är ”rätt” och
”riktigt” och hur man ”ska” vara som person ständigt förändras beroende av tid och plats.
Självkänsla/Självtillit/Respekt
Med självkänsla menar vi att eleven är medveten om sina känslor och egenskaper för att se
olika möjligheter. Självtillit innebär att eleven har tilltro till sin egen förmåga att kunna
hantera och agera enligt demokratiska värden i olika vardagliga situationer. Med respekt
menar vi att eleven lär sig förstå och värdesätta sina egna och andra människors behov och
känslor.
Fritidshemmets helhetsperspektiv på eleven innebär bland annat att vi utgår från tanken att
barns lärande och utveckling består av olika delar som kompletterar och påverkar varandra.
Om en elev upplever trygghet i gruppen så kan hens självkänsla, självtillit och förmåga till
respekt stärkas, något som i sin tur leder till en ökad inlärningskapacitet.
Kunskap i konflikthantering
Gruppen som forum utgör en utmärkt arena för elever att gemensamt lära och utvecklas,
känna samhörighet, trygghet och stärka sin sociala kompetens. Emellertid är gruppen också en
plats där konflikter lätt uppstår. Många olika individer utgör lika många olika uppfattningar,
något som kan leda till meningsskiljaktigheter, missförstånd, ogenomtänkta verbala
klavertramp och (i värsta fall) fysiska handgemäng. Personalen i fritidshemmet arbetar aktivt
med elevgruppen när det kommer till att hantera och ta ansvar för sin konflikt. Genom att ge
eleven möjlighet att se på konflikten ur andra perspektiv än sitt eget, hoppas vi kunna
utveckla hens resonerande, sympatiska och argumenterande förmåga. Detta skapar i sin tur
förutsättningar, dels för gruppen som helhet men också för den enskilda individen, att bemöta
konflikter på ett mer konstruktivt och respektfullt sätt. På detta sätt möjliggör vi för eleven att
hitta andra vägar att lösa konflikter än genom olika former av våld eller maktutövande.
7
Hälsa och välbefinnande
Med hälsa och välbefinnande menar vi att barnet ges goda förutsättningar att utveckla sunda
levnadsvanor samt få en förståelse för hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt
välbefinnande.
Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande.
Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir
fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång
för både individen och samhället. (Lgr 11)
Avsnittets mål
Vi strävar efter att varje elev ska:

Kunna acceptera och respektera varandras likheter och olikheter.

Känna att hen tas på allvar, blir sedd och får sin röst hörd.

Lyftas fram vad gäller sina goda egenskaper och styrkor.

Känna till och förstå innebörden av de trivselregler som vi gemensamt bestämt.

Ta ansvar för sina handlingar och förstå dess konsekvenser.

Utveckla sin empatiska förmåga och viljan att handla även med andra människors
bästa för ögonen.

Utveckla sin förmåga att tänka kritiskt och utifrån kunskaper och etiska överväganden
självständigt formulera ståndpunkter.

Ges goda förutsättningar att utveckla sunda levnadsvanor.

Få en förståelse för hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt
välbefinnande.

Få insikt i vikten av rekreation och stresshantering.
Personalen ska:

Sträva efter att se det unika hos varje elev och skapa förutsättningar för att dessa
olikheter ses som en tillgång.

Visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet utgå från ett
demokratiskt förhållningssätt.

Aktivt motverka all form av diskriminering och kränkande behandling.

Aktivt sträva efter att ett normkritiskt förhållningssätt ska genomsyra fritidshemmets
verksamhet.
8

Ha ett professionellt förhållningssätt och agera goda förebilder.

Agera trygga och stabila vuxna samt ha ett positivt bemötande.
Samverkan
Med samverkan avser vi det samarbete som sker dels mellan fritidshemmet och hemmet men
också mellan fritidshemmet, förskoleklassen och skolan.
Samverkan mellan fritidshemmet och hemmet
Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva,
kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av
omsorg om individen, omtanke och generositet […] Skolan ska vara ett stöd för familjerna i
deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med
hemmen. (Lgr 11)
Det ligger på fritidshemmet att sträva efter att skapa och upprätthålla en god relation med
elevernas vårdnadshavare. Av oerhörd vikt är också att fritidshem och hem har ett
förtroendefullt, öppet och respektfullt samarbete, inte minst när det kommer till att skapa sig
ett helhetsperspektiv på eleven. Ett gemensamt och stabilt förhållningssätt mellan fritidshem
och vårdnadshavare ger eleverna en god möjlighet att uppleva en känsla av trygghet och
sammanhang i tillvaron. Detta anser vi kunna främja både elevens välmående och
identitetsutveckling. Fritidshemmet bör också ge vårdnadshavare möjlighet till god insyn i
verksamheten samt en möjlighet att påverka och vara delaktig i verksamheten.
Fritidshemmets syfte och mål samt hur dessa konkretiseras i verksamhetens pedagogiska
arbete ska synliggöras för vårdnadshavare för att de lättare ska kunna få en uppfattning om
vad de kan förvänta sig av fritidshemmet. Det här synliggörandet kan ske i olika sammanhang
och former, t ex:

I samband med hämtning och lämning.

Via verksamhetsbrev.

Vid föräldramöten.

Under enskilt samtal.

I form av utställningar.

I samband med gemensamt fika.

I samband med öppet hus.
9
Samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen och skolan
I Allmänna råd för kvalitet i fritidshem (2015) står följande:
När fritidshemmet ska komplettera förskoleklassens och skolans verksamhet kan personalen i
fritidshemmet utforma innehållet utifrån sin egen kompetens i fritidshemmets pedagogik. Då kan
de bland annat bidra med sina kunskaper om och erfarenheter av en utforskande, laborativ och
praktisk metodik, och därigenom även medverka till att skolans kunskapsmål uppnås. Elever tar
till sig kunskaper på olika sätt och fritidshemmet kan bidra med att i andra sammanhang och i
andra miljöer och gruppkonstellationer än förskoleklassen och skolan stimulera elevernas
utveckling och lärande.
Även i Lgr11 betonas det att fritidshemmet ska komplettera skolan. Under den obligatoriska
skoldagen arbetar således skolans och fritidshemmets personal gemensamt kring elevers
utveckling och lärande. Denna samverkan innebär att fritidshemspersonalen tillför skolan ett
fritidspedagogiskt förhållningssätt till undervisningen. Fritidshemmets arbete med betoning
på elevers och elevgruppers identitetsskapande och välmående är då en betydelsefull del i
skolans elevvårdsarbete men också i det främjande och förebyggande arbetet mot trakasserier
och kränkande behandling. Fritidshemmets personal kan även bidra i arbetet med identitetsoch gruppstärkande moment under den obligatoriska skoldagen.
Likaväl som när vi arbetar i fritidshemmet ska vi, när vi deltar i den obligatoriska
skoldagen, sträva efter att värna om vår pedagogiska riktning mot det informella lärandet och
barns sociala utveckling.
”Bedömning” av elev
Inom fritidshemsverksamheten görs inga bedömningar av elever i relation till skolans
kunskapskriterier. Ändå är det av stor vikt att eleven och dess vårdnadshavare tillsammans
med fritidshemmets personal får möjlighet att diskutera kring barnets socialisationsprocess,
behov och aktiviteter.
Avsnittets mål
Personalen ska:

Sträva efter att skapa och upprätthålla en god relation med elevens vårdnadshavare.

I samförstånd med vårdnadshavare sträva efter att främja elevens välmående och
identitetsutveckling.

Konkretisera och synliggöra fritidshemmets syfte och mål för elev och
vårdnadshavare.

Utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem och
10

I samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd.

Komplettera förskoleklassens och skolans verksamhet med ett fritidspedagogiskt
förhållningssätt.

Erbjuda elev och vårdnadshavare möjlighet att samtala kring barnets
socialiseringsprocess, aktiviteter och behov.
Systematiskt kvalitetsarbete
Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär att vi utifrån fritidshemmens rådande styrdokument
(Allmänna råden för kvalitet i fritidshem, Lgr11 etc.) strävar efter att strukturera och
systematisera ett redan pågående arbete för att säkerställa kvaliteten och måluppfyllelsen i
verksamheten. Detta sker genom att lokalt utarbeta metoder för planering, uppföljning,
utvärdering, analys och bedömning av verksamhetens innehåll, samt olika former av
förbättringsarbete och utvecklingsstrategier.
Det är också viktigt att vi som arbetar i fritidshemsverksamheten reflekterar över hur och på
vilket sätt vi själv bidrar till verksamheten.
Avsnittets mål
Personalen ska:

Vara väl förtrogna med fritidshemmets uppdrag.

I sin verksamhet arbeta målstyrt utifrån rådande styrdokument samt den aktuella
elevgruppens intressen och behov.

Fortlöpande och systematiskt planera, följa upp, utvärdera, analysera och bedöma
verksamheten, samt

använda resultaten i ovanstående punkt till att utveckla och förbättra verksamhetens
kvalitet.
11