1. No category

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
SOCIALNÄMNDEN LESSEBO KOMMUN
ÅR 2014
2015-01-31
Karin Svensson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
1
Innehållsförteckning
Sammanfattning
3
Övergripande mål och strategier
4
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
4
Struktur för uppföljning/utvärdering
5
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet
5
Uppföljning genom egenkontroll
6
Samverkan för att förebygga vårdskador
6
Riskanalys
7
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
7
Hantering av klagomål och synpunkter
8
Samverkan med patienter och närstående
9
Sammanställning och analys
9
Resultat
10
Övergripande mål och strategier för kommande år
25
2
Sammanfattning
Patientsäkerhetsarbetet inom kommunens vård och omsorg har utgått från
Patientsäkerhetsplan 2014 och Kronobergs läns handlingsplan utifrån
överenskommelsen med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och staten Bättre
liv för sjuka äldre
Några resultat är
 att 93 % av de enskilda med beslut om särskilt boende erbjudits och
riskbedömts avseende fall, trycksår och undernäring samt munhälsa
 att majoriteten som har bedömd risk även erhållit åtgärd som följts upp och
utvärderats Senior Alert
 att registreringen skett enligt rutin i kvalitetsregistren – hög täckningsgrad
 att uppföljning och återkoppling av resultat gjorts - leder till ständiga
förbättringsarbeten
 att resultat i Palliativa registret förbättrats med i över 13 % genomsnitt.
 att läkemedelsanvändningen fortsatt förbättrats – läkemedelsgenomgång
utförs enligt plan.
 att BPSD registret används för att skatta förekomst av beteendestörning och
vidta lämpliga åtgärder vid omsorgen om personer med demenssjukdom.
 att god samverkan mellan ”vårdgrannar” leder till bättre förutsättningar för en
sammanhållen vård och minskning av undvikbar sluten vård.
 att alla mål, förutom undvikbar slutenvård, uppnåddes enligt länets plan Bättre
liv för sjuka äldre
Enheterna har deltagit i nationella mätningar vår och höst av följsamhet till basala
hygienrutiner.
Samtliga enheter inom äldreomsorgen har deltagit i HALT studien- nationell mätning
av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförbrukningen inom särskilt boende.
Mätning av hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering har genomförts vecka
11.
Nationell mätning av förekomst av trycksår har genomförts vår och höst vid samtliga
enheter.
Återkoppling från resultat av avvikelserapporter, från händelseanalyser av större
avvikelser, anmälningsärenden och synpunkter från närstående har kommunicerats i
ledningsgrupper, yrkesträffar samt arbetsplastträffar.
Övergripande mål och strategier
SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1§
Socialnämndens verksamhetsmål anger:
 Alla som kommer i kontakt med socialnämndens verksamheter ska känna sig
nöjda med den kvalitet som erbjuds.
 Alla som kommer i kontakt med socialnämndens verksamheter ska få den
hjälp och stöd som de utifrån lagar och bestämmelser anses vara i behov av
samt bemötas på ett korrekt sätt.
3

All personal ska ha den kompetens som krävs för att utföra sitt arbete på ett
säkert och rationellt sätt
En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur kommunens vård och omsorg
samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i olika
samverkansdokument som bland annat Överenskommelsen mellan kommunerna
och landstinget i Kronobergs län gällande insatser inom somatisk hemsjukvård:
 Den gemensamma ambitionen är att behålla och vidareutveckla ett långsiktigt
förtroendefullt samarbete inom hälso- och sjukvården, samt tydliggöra
ansvarsgränser.
 Samverkan ska ske i en anda av öppenhet och dialog och med ett ömsesidigt
åtagande att bidra till en gynnsam utveckling av parternas hälso- och
sjukvårdsverksamhet.
 Den enskilde patienten ska ges kontinuitet i vård och behandling även om
huvudmannen som svarar för insatserna skiftar under vårdperioden.
 Huvudmännen ska tillsammans erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård
av hög kvalitet.
Avtal mellan länets kommuner och landstinget Kronoberg gällande in- och utskrivning
av patienter i sluten vård i Kronobergs län, med syfte att säkra vårdens övergångar
mellan kommunal hälso- och sjukvård och sluten vård.
Samverkansöverenskommelse mellan kommuner och landstinget i Kronobergs län
kring personer med psykisk funktionsnedsättning, med syfte att tydligöra kravet på
samarbete mellan huvudmän och olika vårdgivare gällande dessa personer.
Alla vård och omsorgsprocesser ska utformas och utföras på ett sätt så de främjar
hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården.
Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1
Socialnämnden är ansvarig vårdgivare och ska planera, leda och kontrollera
verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt hälso- och
sjukvårdslagen upprätthålls,
Verksamhetschefen (29 §, 1982:763 hälso- och sjukvårdslagen) representerar
vårdgivaren (socialnämnden) som ansvarar för att det utses verksamhetschef för den
hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av denne.
Under första halvåret av 2014 har medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) även
varit tillförordnad verksamhetschef enligt § 29 HSL. Uppdraget överlämnades i juli till
ny socialchef vilken avslutade sin anställning i december 2014.
Verksamhetschefen ska svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet,
håller en hög hygienisk standard, är av god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det i kommunens hälso- och sjukvård finnas en
sjuksköterska som har det medicinska ledningsansvaret i verksamheten, MAS.
Verksamhetschef och MAS ska samverka och samråda i frågor som rör
verksamheternas kvalitet och patientsäkerhet. Enhetschef har ansvar för
patientsäkerhet vid sin enhet och ska tillsammans med hälso- och sjukvårdspersonal
medverka i det systematiska patientsäkerhetsarbetet genom att delta i
4

framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder för att
främja patientsäkerheten,
 risk- och avvikelsehantering,
 följa riktlinjer och rutiner för att stärka patientsäkerheten
Verksamhetschefs och MAS ansvar för verksamheten fråntar inte andra
befattningshavare deras yrkesansvar.
Struktur för uppföljning/utvärdering
SOSFS 2011:9 3 kap. 2 §
Uppkommen risk för eller redan inträffad vårdskada mäts via avvikelsemodulen i
verksamhetssystemet och redovisas av MAS i tertialrapporter och
patientsäkerhetsberättelsen till socialnämnden. Uppkomna risker/vårdskador som
uppstår mellan kommunen och Landstinget Kronoberg rapporteras i Landstingets
avvikelsesystem (Synergi) där MAS har behörighet.
Ansvariga chefer utreder och åtgärdar respektive verksamhets avvikelser och tar del
av respektive enhets resultat via tertialrapport. Medarbetarna får information på
arbetsplatsträffar (APT) och yrkesträffar. När beslutade åtgärder har vidtagits
bestäms när uppföljning av dessa ska ske. Uppföljningsansvaret kan ligga på olika
nivåer beroende på vilken typ av händelse det gäller och vilken allvarlighetsgrad
händelsen bedömts ha.
Redan identifierade förbättringsområden kopplade till föregående års
Patientsäkerhetsberättelse, socialnämndens antagna verksamhetsmål och de
uppsatta målen i Patientsäkerhetsplan för 2014 samt Handlingsplan för Kronobergs
län ”Bättre liv för sjuka äldre” 2014 följs upp vid ledningsgrupper och i tertialrapporter
under året.
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som
genomförts för ökad patientsäkerhet
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 1-2
Revison av Instruktion för kommunal läkemedelshantering har genomförts och
fastställts i länet.
Vårdhygieniska rutiner för länet har reviderats.
Länsrutin för samordnad individuell plan (SIP) har reviderats. Utbildning planeras.
Utbildning har genomförts för sjuksköterskor i Läkemedelskommitténs regi - ” Äldre
och läkemedel”.
”Kick offer” har genomförts med hela vård- och omsorgsteamen i vid ett
serviceområde tillsammans med distriktsläkare och farmaceut inför
läkemedelsgenomgång.
Medarbetare (16) har gått utbildning i att använda BPSD registret.
Observationsstudier av följsamhet till basal hygien rutin har genomförts vår och höst.
Övergripande resultat för kommunen återkopplas på ledningsgrupp och i
tertialrapport. Hygienombud påtalar behov av förbättringar på gruppmöten för
personal.
Hygienronder har genomförts av hygiensjuksköterska från enheten för Vårdhygien
vid tre serviceområden i särskilt boende, hygienombud, sjuksköterskor samt
5
enhetschefer har deltagit. Protokoll med förslag till förbättringar lämnade till
enhetschefer och hygienombud.
Samtliga särskilda boende deltog i HALT studien – nationell punktprevalensmätning
av vårdrelaterade infektioner och antibiotika användning inom särskilt boende.
Ett team sammansatt av sjusköterskor från länets kommuner deltog vid Senior Alert
dagen 2014 med ett förbättringsarbete i syfte att alla patienter ska erhålla adekvat
smärtlindring genom att använda validerade instrument för smärtskattning.
Under hela året har arbete fortgått i syfte att framarbeta en prioriterings ordning för
insatser inom rehabverksamheten. Forsätter även under 2015.
Uppföljning genom egenkontroll
SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p2
Vårdhygien.
Samtliga särskilda boenden har deltagit i nationell punktprevalensmätning via
observationsstudier, vilka har genomförts vår och höst.
Självskattning i följsamhet till basal hygien rutin ska enligt patientsäkerhetsplan
genomföras en dag i verksamheten under sommaren. Blev inte utförd 2014.
Samtliga särskilda boende ska delta i lokal punktprevalens mätning avseende
vårdrelaterade infektioner, vissa områden har inte rapporterat samtliga kvartal.
Utbrottsregistrering samt insjuknandekurvor ska göras i samband med t.ex. magsjuka
dock har inga utbrott skett under 2014.
Medicintekniska produkter (MTP).
Besiktning av MTP har inte genomförts under året. Kontroll av blodsockermätare via
kontrollutskick från kemiska laboratoriet en gång i kvartalet har genomförts. Där
utöver ska varje enhet i hemsjukvård utföra egenkontroll 1gång per månad i
handhavandet av blodsockermätare enligt rutin – resultat och följsamhet till rutin är
inte rapporterad.
Läkemedel. Läkemedelsförråden vid samtliga hemsjukvårdsenheter har genomgått
extern kvalitetsgranskning i slutet av året.
Kontrollräkning med kontrasignering av narkotiska, sömn- och lugnande preparat
sker 1 gång per månad enligt fastställd rutin, inga avikelser rapporterade.
Patientsäkerhetskultur. Ingen formell mätning genomförd under 2014, beroende av
stor omsättning av chefer i ledningen under året. Fokus har varit att ge introduktion till
medarbetare och nya chefer i säkerhetstänk och säkerhetskultur.
Öppna jämförelser, Kvalitetsportalen SKL. Resultat har jämförts med andra
kommuner med liknande förutsättning i länet och legat som grund vid diskussion och
analys i ledningsgrupp och vid yrkesträff med de legitimerade grupperna.
Samverkan för att förebygga vårdskador
SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 3 § p 3
Vårdplanering i samband med utskrivning från sluten vård är en process där risker
ibland uppstår. Risker identifieras vid intern och extern samverkan. Utifrån
avvikelserrapporter diskuteras dessa vid lokal samverkan med hela vård- och
omsorgsteamet samt vid extern lokal grupp s.k. Kommungrupp med Vårdcentralen.
Även i övriga länsövergripande nätverksgrupper som länets MAS-nätverk,
6
Hjälpmedelssamverkan, Läkemedelsnära, Läkemedelskommittén lyfts gemensamma
förbättringsområden.
De enskilda delprocesser som oftast identifierats är läkemedel, hjälpmedel och
överföring av information.
Samverkan om rutiner för dessa beskrivna processer och delprocesser sker
kontinuerligt utifrån rapporterade avvikelser, utifrån gällande avtal samt genom
förbättringsarbeten som drivs såväl internt inom kommunens vård och omsorg som i
samverkan med landstingets slutenvård och primärvård.
Pascal (ordinationsverktyg för dosdispensering) medför fortsatt risk för vårdskada då
det inte är integrerat med patientjournalens läkemedelslista. Olika exempel på
avvikelser har lyfts i samverkan med kommunerna i länet, med landstinget och
förmedlats till huvudaktörerna nationellt för PASCAL och dosproducenterna.
Internt inom verksamheten sker samverkan mellan de olika serviceområdena/
hemsjukvårdsområdena då behov av mer avancerad hälso- och sjukvård uppstår.
T.ex. då en specifik spetskompetens krävs, t.ex. demens, onkologi, smärtlindring,
psykiatri och nutrition.
Riskanalys
SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §
Riskanalys görs enligt nationellt fastställd metod (modifierad från Department of
Vetran Affairs, National center för Patient Safety, USA)
Patientsäkerhetslagen förtydligar vikten av förebyggande arbete, inte enbart
omhändertagande av redan uppkomna avvikelser.
Inför förändringar i verksamheten eller vid införande av nya
behandlingsmetoder/arbetssätt som kan komma att påverka patientsäkerheten ska
riskbedömning göras.
Fortlöpande ska det i verksamheten göras bedömningar om det finns risk för att
händelser skulle kunna inträffa som kan medföra fara eller risk för fara. Detta sker
genom teamarbete, statistikuppföljning, riskanalyser inom olika områden.
I samband med 2014 års semesterplanering för distriktssköterskor/ sjuksköterskor
gjordes riskanalys och konsekvensbedömning.
Lokalt har det genomförts en riskanalys för hantering av ett specifikt läkemedel i
hemsjukvård.
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet
SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5
Flöde för rapporteringen av avvikelser
 Avvikelserapport görs i verksamhetsstödets avvikelsemodul av den person
som upptäcker eller är inblandad i avvikelsen.
Hemsjukvårdsenheternas/serviceområdenas
distriktssköterskor/sjuksköterskor - sjukgymnast - arbetsterapeut –
enhetschefer söker regelbundet enligt rutin (1/vecka) av sin enhets avvikelser
och ansvarar för att direkta åtgärder vidtas och dokumenteras.
7






Rapporten bearbetas, utreds, av berörd enhetschef och legitimerad personal
Berörd enhetschef/ legitimerad personal utreder och avslutar ärendet efter
bedömning av vidtagna åtgärder är tillräckliga och hur uppföljningen av
avvikelsen skett. Resultat återkopplas vid APT. Analys av förbyggande
åtgärder är viktig oavsett om bristerna beror på systemfel eller att
vårdpersonal begått misstag.
MAS sammanställer resultat i tertialrapport som beskriver de avvikelser som
rapporterats från de olika enheterna. Rapporterna delges alla medarbetarna
via respektive arbetsledning samt till verksamhetschefen och socialnämnden.
När någon medarbetare direkt bedömer att en vårdtagare drabbats eller
utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada (riskvärde över 8) skall det
inträffade omedelbart rapporteras till MAS som startar utredning. Under
utredningen informeras berörd medarbetare/vårdtagare/anhörig som ges
möjlighet att yttra sig. Socialnämnden informeras om händelsen.
MAS fattar beslut om anmälan enligt Lex Maria på delegation från
socialnämnden
När anmälan görs enligt Lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
informeras socialchef, verksamhetschef, berörd enhetschef och berörda
medarbetare samt berörd patient/närstående.
Alla medarbetare, oavsett anställningsform, ska ha erhålla information om
skyldigheten att rapportera händelser och risker enligt Lex Maria och Lex
Sarah i samband med att de börjar arbeta och därefter en gång per år.
Klagomål och synpunkter
SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 7 kap 2 § p 6
Rutin för hantering av synpunkter( ”Säg vad du tycker”) är förvaltningsövergripande.
Rutinen anger hur synpunkter, klagomål med mera, tas emot, hanteras, utreds och
återförs. Rutin anger:
 Alla medarbetare ansvarar för att vidarebefordra synpunkter eller hänvisa till
ansvarig chef eller att lämna broschyren ”Säg vad du tycker”.
 Ansvarig chef ansvarar för att synpunkter utreds och åtgärdas så snart som möjligt.
 Chefen ansvarar för att den som framfört synpunkter inom 7 dagar får en bekräftelse
på att synpunkter har mottagits.
 Utredning, åtgärder och återkoppling ska dokumenteras. Enhetschef dokumenterar i
journal/akt när synpunkter rör enskild.
 Alla synpunkter som kommer via ”Säg vad du tycker” skickas till
verksamhetsutvecklaren som diarieför ärendet och meddelar den som lämnat
synpunkter att ärendet har mottagits.
 Inkomna synpunkter via ”Säg vad du tycker” lämnas till berörd verksamhet som
utreder, åtgärdar och återkopplar till den som lämnat synpunkter.
 Synpunkter inkomna via ”Säg vad du tycker” redovisas av respektive verksamhet till
socialnämnden var 3;e månad.
 En årlig övergripande analys genomförs av samtliga ”Säg vad du tycker”. Ansvar
respektive enhetschef.
8
Synpunkter/klagomål som kommer till förvaltningens kännedom via anmälan till IVO
och/eller från Patientnämnden handläggs av MAS. Utredning sker på samma sätt
som vid övrig avvikelsehantering.
Samverkan med patienter och närstående
SFS 2010:659 3 kap. 4 §
I samband med att avvikelser rapporteras i avvikelsemodulen ska där även anges om
patient/närstående informerats om händelsen, samt hur de getts möjlighet att yttra
sig om hur det inträffade skulle kunna ha förhindrats/förebyggts.
Följsamheten till denna del i rutinen är låg ofta relaterat till att den enskilde patienten
bedömts ha nedsatt förmåga att självständigt ta emot och lämna information.
Vid händelser med hög risk och/ allvarlig konsekvens tar MAS alltid direkt kontakt
med patient/närstående för att ge dem möjlighet att yttra sig och lämna sina
synpunkter till hur risken att händelsen sker igen kan elimineras och eller minskas.
MAS har under året varit kallad till kommunala rådet för pensionärer och personer
med funktionsnedsättning för samtal om användingen av läkemedel till äldre, där
även farmaceut från landstingets läkemedelsenhet och verksamhetschef samt läkare
från Vårdcentralen deltog.
Sammanställning och analys
SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 §
MAS sammanställer tertialrapporter utifrån resultat via avvikelsesystemen (Procapita
och Synergi), ärende ifrån Patientnämnd, anmälningar till IVO samt inkomna ”Säg
vad du tycker” rapporter som berör hälso- och sjukvården.
Tertialresultat lämnas till socialnämnden, förvaltningens ledningsgrupp, och till de
legitimerade grupperna för analys och vidare återkoppling ut till verksamhetens
medarbetare via enhetschef.
9
Resultat
SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3
Meddelande utskrivningsklar patient
Totalt antal har 340 personer meddelats utskrivningsklar varav 31 från psykiatrin.
Hovmantorp 106 varav 5 från psykiatrin.
Kosta 46 varav 1 från psykiatrin.
Lessebo 157 varav 25 från psykiatrin.
Skruv 31, ingen från psykiatrin.
400
Utskrivningsklar
350
300
362
319
351
340
År 2013
År 2014
316
250
200
150
100
50
0
År 2010
År 2011
År 2012
Vårddygnskostnad
Ingen kostnad för slutenvård inom Landstinget Kronoberg har betalats under 2014.
Samtliga patienter som bedömts vara medicinskt utskrivningsklara har beretts vård
och omsorg i kommunen.
Hemsjukvård
Uppdraget omfattar hälso- och sjukvård samt rehabiliteringsinsatser till samtliga
medborgare, oavsett ålder och boendeform i kommunen t.o.m. sjuksköterskas,
arbetsterapeuts, sjukgymnasts kompetens. I uppdraget ingår att ha beredskap och
kunna möta befolkningens behov av dessa insatser. Hemsjukvårdsavgift debiteras
per månad. Enskilda med beslut utifrån LSS och boendestöd enligt SoL debiteras
inte för hälso- och sjukvårdsinsats men faller inom hemsjukvårdens ansvar.
I genomsnitt har 279 patienter per månad debiterats för hemsjukvård av
sjuksköterska under året. Vid årsskiftet fanns 318 patienter inskrivna i hemsjukvård.
10
290
Antal patienter debiterade
hemsjukvård
280
270
260
261
263
ÅR 2012
ÅR 2013
279
250
240
247
250
230
220
År 2010
ÅR 2011
År 2014
Demenssamordnare, demenssjuksköterska
Tjänsten har omfattat 50 % som demenssamordnare, vilken har ett
kommunövergripande ansvar att samordna vård och omsorg för personer med
demenssjukdom. Vid varje hemsjukvårdsområde finns en sjuksköterska med specifik
kompetens i omvårdnad av patient med demens, dessa ingår i ordinarie bemanning
och har ingen särskild tid avsatt för att jobba specifikt med demenspatienter.
Jämförelser av antal hembesök och uppföljningar av patienter med demenssjukdom
har inte kunnat sammanställas då inga uppgifter lämnats.
Psykiatrisjuksköterska
Tjänsten har omfattat 75 %. Har under året varit vakant. Omvårdnadsansvaret för
patienter som finns inskrivna med boendestöd samt inom socialpsykiatrin har
upprätthållits av två ordinarie sjuksköterskor i hemsjukvården.
Avvikelser, händelserapportering
Totalt har det inkommit 216 avvikelserapporter under år 2014. Antalet avvikelser har
ökat.
11
250
Antal rapporterade avvikelser
200
216
187
177
150
141
100
118
50
0
År 2010
ÅR 2011
ÅR 2012
År 2013
År 2014
Typ av avvikelser 2014
Läkemedel 159
Medicinsk teknisk produkt (MTP) 6
Utebliven omsorg/insats 44
Trygghets telefoni 7 – där händelsen egentligen skulle rapporterats som utebliven
insats av hälso- och sjukvård eller som MTP då det gällt individuellt ordinerat larm.
Den vanligast förekommande händelse som anges i läkemedelsavvikelserna är att
delegerad personal inte överlämnar läkemedel (105) till patienten på rätt tid, ofta
relaterat till glömska, stress och brist i arbetets organisation.
De avvikelser som skett med medicinsk tekniska produkter (MTP) gäller produktfel
samt brister i följsamhet till instruktion för användning och handhavande.
Avvikelser som avser trygghetstelefonin är inte hälso- och sjukvård.
Avvikelser gällande utebliven omsorg/insats avser majoriteten rapporter personer i
ordinärt boende där insats inte kunnat genomföras relaterat till otillräcklig resurs, brist
i fysisk arbetsmiljö, samt väntetid vid trygghetslarm och att planerad insats flyttas till
annan dag och gäller insats beviljad enligt socialtjänstlagen.
Läkemedel – uppföljning av länets handlingsplan, mål i äldre satsningen Bättre
liv för sjuka äldre samt Patientsäkerhetsplan 2014.
Inom läkemedelsområdet har förbättringsarbeten fortsatt under 2014 i länet och i
Lessebo kommun. Samtliga mål för läkemedel i Patientsäkerhetsplan 2014 och
länets handlingsplan är uppnådda.
Signifikant minskning under året av olämpliga läkemedel för äldre. Mål uppnått.
12
Antipsykotiska läkemedel
En signifikant minskning av förskrivning av antipsykotiska läkemedel har skett i länet,
mål uppnått enligt Bättre liv för sjuka äldre.
Mål är inte uppnått för medborgare >75 år folkbokförda i Lessebo kommun (även de
som inte är inskrivna i hemsjukvården inberäknas här). Vid hälso- och sjukvårdens
mätning vecka 11 hade 13 patienter inskrivna i hemsjukvård behandling.
Antal personer med
antipsykotiska läkemedel
2013
januari
13
februari
13
mars
13
april
12
maj
12
juni
10
juli
10
augusti
9
september 10
oktober
10
november 12
december 12
Månad
Antal personer med
antipsykotiska
läkemedel 2014
11
11
13
14
13
12
13
13
13
iu
iu
iu
Antiinflammatoriska läkemedel
Signifikant minskning har skett under året av förskrivning till äldre > 75 år.
Mål uppnått.
Vid hälso- och sjukvårdens mätning vecka 11 hade ingen patient i särskilt boende
behandling. Tre patienter i ordinärt boende inskrivna i hemsjukvård hade behandling.
13
Nödvändig tandvård
Inom ramen för avtal om Nödvändig Tandvård fanns vid årsskiftet 116 personer i
Lessebo kommun som hade intyg om rätt till nödvändig tandvård.
Dessa ska erbjudas en munhälsobedömning från landstingets tandvård.
Av dessa personer med intyg om rätt till nödvändig tandvård har 57 % (n66) svarat
att de önskar munhälsobedömningen och 82 % har erhållit munhälsobedömning.
I avtalet ingår att tandvården ska erbjuda utbildning till omsorgspersonalen årligen.
Under 2014 har 34 omsorgspersonal deltagit i utbildning.
Patient och närståendes delaktighet
I slutet av året har information till verksamheten om Patientlag SFS 2014:821
påbörjats. Lagen trädde i kraft vid årsskiftet och syftar till att inom hälso- och
sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja
patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Evidens – att arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet
Inom de legitimerade grupperna finns ett antal ”egen ansvar” där någon eller några
medarbetare innehar spetskompetens för ett visst område, som diabetes, demens,
smärta, palliativ vård, omvårdnad vid sår, samt psykiatri. Dessa har deltagit vid olika
arrangerade träffar inom sina respektive nätverk.
Omsorgspersonalen har egenansvars områden som hygienombud, kostombud,
inkontinensombud samt rehab ombud där de bevakar sina respektive
spetskompetenser när ny kunskap tillkommer.
14
Omvårdnad
Senior Alert (SA) – fall, trycksår, undernäring, munhälsa
Processmått:
Motsvarande minst 90 % av alla över 65 år på särskilt boende eller korttidsplats ska
riskbedömas.
Resultat 93 %. Mål uppnått,
Motsvarande minst 90 % av dem över 65 å i ordinärt boende ska erbjudas och ha
fått riskbedömning som registrerats i SA.
Resultat 62 %. Mål ej uppnått.
Motsvarande minst 60 % av alla över 65 år på särskilt boende eller korttidsplats ska
riskbedömas avseende munhälsa.
Resultat 91 %. Mål uppnått.
Resultatmått:
Minst 80 % av de som faller ut med risk ska ha planerad åtgärd.
Resultat särskilt boende:
91 % av de med risk för fall har åtgärd planerad
90 % av de med risk för trycksår har åtgärd planerad
87 % av de med risk för undernäring har åtgärd planerad
85 % av de med risk för ohälsa i munnen har åtgärd planerad
Resultat ordinärt boende:
91 % av de med risk för fall har åtgärd planerad
91 % av de med risk för trycksår har åtgärd planerad
89 % av de med risk för undernäring har åtgärd planerad
83 % av de med risk för ohälsa i munnen har åtgärd planerad
Minst 80 % av planerade insatta åtgärder ska följas upp inom ett år.
Resultat:
Målet är svårt att mäta mot. Utfall av processteget uppföljning visar att uppföljningar
inom utsatt tid +-7 dagar genomförs för 58 % av de med planerad åtgärd och för
resterande har uppföljning inte genomförts inom utsatt tid.
Minst ett förbättringsarbete relaterat till utdata ur SA skulle ha genomförts och
implementerats samt presenteras på SA dagen 2015.
Resultat:
Ingen enhet har genomfört förbättringsarbete.
Mål ej uppnått.
Processmått: Uppstart av registrering av svårläkta sår, som trycksår grad 3-4 samt
diabetssår och bensår, i Riks Sår.
Resultat:
Inledande kontakt är tagen med företrädare för registret. MAS har deltagit i
presentation och genomgång av kvalitetsregistret.
Mål delvis uppnått.
15
Nutrition
Processmått: Mat ska erbjudas jämt fördelat över” vaken tid.”
Resultat:
Huvudmåltider erbjuds/ serveras vid särskilt boende kl. 8 – 12 - 17 eftermiddags kaffe
erbjuds.
Mål uppnått.
Resultatmått: Nattfasta ska understiga 11 timmar.
Resultat:
Två mätningar är genomförda på särskilt boende. Sammantaget resultat för
mätningen vecka 37 anger att 80 % har nattfasta som är längre än 11 timmar.
Mål ej uppnått.
Processmått: Mäta antal beställda specialkoster som ordinerats av legitimerad
sjuksköterska.
Resultat:
Ingen mätning av antal specialkoster är rapporterad.
Mål ej uppnått.
Processmått: Mäta kännedom om avsnitt Nutrition i Vårdhandboken.
Resultat:
Ingen mätning rapporterad som kartlägger kännedom om innehållet i avsnitt Nutrition
i Vårdhandboken.
Mål ej uppnått
Processmått: Ta fram gemensam rutin för enheterna, för hur beställning av
specialkost ska göras till Kostenheten.
Resultat: Dokumenterad fastställd rutin saknas, dock finns en praxis beslutad i
samråd med Kostenheten för hur och av vem en beställning ska göras.
Mål delvis uppnått.
Fall
Resultatmått:
Minska antal fall jämfört med genomsnittet de senaste fem åren.
Resultat:
Antalet rapporterade fall har ökat jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren
(591).
Mål ej uppnått.
Under året har 750 fall rapporterats vilket innebär en ökning.
Ett stort antal patienter bedöms ha ökad fallrisk vid registrering i Senior Alert.
Registrering av fall sker oavsett om skada uppstår eller inte. Ofta rapporteras fall för
samma person många gånger vilket kan generera 10-15 rapporter per person.
16
800
Antal rapporterade fall
700
750
600
645
500
400
566
530
464
300
200
100
0
År 2010
År 2011
År 2012
År 2013
År 2014
Resultatmått:
Minska antal höftfrakturer jämfört med 2013.
Resultat:
Samma antal höftfrakturer (6)
Mål ej uppnått.
Skada relaterat till fall
Under 2014 har antalet skador efter fall ökat. Ökningen kan förklaras av att det
angetts i flera rapporter att patienten har fått större sår som krävt att de måst
sys/tejpas, samt drabbats av större blånader. En patient har vid 6 fall ådragit sig
blånader och sår.
35
Antal skador vid fall
30
30
30
25
20
21
15
16
10
10
5
0
År 2010
ÅR 2011
ÅR 2012
År 2013
År 2014
17
Typ av skada relaterat till fall
Antal höftfrakturer ligger på samma nivå som 2013.
Typ av skada relaterat till fall 2014
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
16
6
3
0
2
0
1
2
Resultatmått:
Träning ska vara en av den fem vanligaste fallförebyggande åtgärderna som
registreras i Senior Alert.
Gångträning är den femte vanligaste planerade åtgärden vid risk för fall.
Mål uppnått.
Fallprevention
Aktivitet för fallprevention till kommunens medborgare över 65 år har genomförts,
Peppar peppar dagen 2014 i samverkan med RÖK och landstinget. Medarbetare
från rehab medverkade och visade tips som gör vardagen säkrare och tips på
rörelser. Material delades ut, en checklista ”Hälsoråd för att undvika fall” samt
Träningsprogram för balans och styrka. Antalet besökare var mycket lågt, 35
personer.
Trycksår
Resultatmått: Minska förekomst av trycksår i grad 2-4 hos patienterna.
Resultat:
Vid mätning vecka 11 fanns 7 trycksår (antal sår)
 5 grad 1
 1 grad 2
 1 grad 4
Motsvarar 6, 4 % av patienterna som då var bosatta i särskilt boende.
Vid mätning vecka 37 fanns 18 trycksår (antal sår)
 9 grad 1
 5 grad 2
 4 grad 3
18
Motsvarar 8,9 % av patienterna som då var bosatta i särskilt boende.
Mål ej uppnått.
Processmått: Alla patienter med risk för trycksår ska ha erhållit
trycksårsförebyggande åtgärd.
Resultat:
Av dessa patienter har 96 % fått trycksårsförebyggande åtgärd utförd.
Mål ej uppnått.
Vårdhygien
Resultaten från punktprevalensmätning genom observation av följsamheten till
basala hygienrutiner visar på följande förbättringsområden:
Att göra rätt i samtliga sju steg* ligger på samma nivå 2014 som 2013.
Vid höstens mätning gjorde 41 % av de observerade (n39) rätt i samtliga sju steg.
(*vid patientrelaterat arbete t.ex. nedre toalett med byte av inkontinensskydd; Handsprit före, använd handskar, plastförkläde
som skydd för arbetsdräkt, kortärmad och för dagen ren arbetsdräkt, inget nedhängande löst hår i arbetsfältet, inga ringar,
klockor eller armband på sig, handsprit efter utfört patientrelaterat arbete)
Motsvarande 51 % använder handsprit före patientnära arbete, innebär en
försämring jämfört med 2013.
100 % använder handsprit efter patientnära arbete.
Att 49 % av de som observerats (n39) inte använder handsprit före patientnära
arbete indikerar att patienter utsätts för risk att drabbas av vårdskada.
Korrekt arbetsdräkt bär 90 % av medarbetarna och de använder plastförkläde för att
skydda sin arbetsdräkt i patientnära arbete vilket är en förbättring jämfört med 2013.
För att kunna genomföra en korrekt desinfektion av händer och underarmar ska inte
ringar, armband, klockor bäras och naglarna ska vara korta och utan nagellack. Här
har följsamheten till rutinen försämrats 2014, 36 % följer inte rutinen.
Punktprevalens mätning av förekomst av antibiotikabehandlade infektioner har inte
genomförts för alla enheter varje månad.
De enheter som har gjort mätningen har oförändrade resultat med ett fåtal infektioner
per månad som behandlas med antibiotika jämfört med tidigare år.
Samtliga särskilda boenden deltog i Svenska HALT studien 2014 under vecka 14-16,
en nationell studie som mäter förekomst av vårdrelaterade infektioner och
antibiotikaanvändning.
Resultat: 5 patienter hade infektion och erhöll 5 antibiotikabehandlingar vilket innebär
att 5,8 % av patienter i särskilt boende antibiotika behandlades.
Fyra patienter hade vårdrelaterad infektion, 4,7 %.
Medianprevalens för vårdrelaterade infektioner vid särskilt boende låg något lägre än
rikets.
Smitta
Inget utbrott av vinterkräksjuka har inträffat under 2014.
Smittspårning gällande MRSA har genomförts på ett serviceområde.
19
God vård i livet slut - Palliativa registret
Processmått:
Motsvarande 70 % av inträffade dödsfall av folkbokförda innevånare i Lessebo
kommun ska registreras i registret oavsett vårdgivare.
Resultat: 77 %
Mål uppnått.
Informerande brytpunktsamtal ska ha genomförts för motsvarande 60 % av de
registrerade.
Resultat:
60 %
Mål uppnått.
Smärtskattning ska genomföras med validerat instrument (APS/NRS/VAS) för 60 %
av dem som haft symtom smärta den sista levnadsveckan.
Resultat:
Nästan 80 %
Mål uppnått.
Sammanlagd genomsnittlig förbättring av ovan fyra indikatorer om minst 10 %
Resultat
Sammanlagd genomsnittlig förbättring på 13,4 %
Mål uppnått.
Resultatmått: Återkoppling av statistik varje månad vid yrkesträff till legitimerad
personal samt ledningsgrupp är genomfört.
Mål uppnått.
Processmått: Teamutbildning i palliativ vård och omsorg ska genomföras i 2
serviceområden/särskilda boenden.
Resultat:
Fyra teamutbildningar har startas under 2014, två slutförda.
Mål uppnått.
20
God vård vid demens - BPSD
Processmått:
Införa standardiserat arbetsätt för patienter med BPSD.
Resultat:
Registrering görs vid samtliga särskilda boenden.
Statistik visar att personer med BPSD registreras i BPSD.
Mål uppnått.
Utbilda fler medarbetare i BPSD.
Resultat: 16 medarbetare har genomgått utbildning under året och fått behörighet till
registeret.
Mål uppnått.
Resultatmått:
Adekvat läkemedelsanvändning vid demenssjukdom.
Resultat:
Läkemedelsgenomgång erbjuds. Vecka 11 mätningen visar att 8 patienter dagligen
använder neuroleptika i särskilt boende, av dessa har hälften rekommenderat
läkemedel (enligt Läkemedelskommittén, Region Kronoberg)
Mål uppnått.
Processmått:
Utveckla samverkan mellan demenssamordnare, sjuksköterskor med
demenskompetens i kommunen och Vårdcentralens demensansvariga
sjuksköterska.
Resultat:
Medarbetare har deltagit i gemensam nätverksträff i länet för demensansvariga i
kommun och primärvård, VC.
Anhörig utbildning har genomförts i samverkan VC- kommun under året,
Mål uppnått.
21
Skyddsåtgärder - nödsändare
Ingen vårdtagare har haft ordination på nödsändare under året.
Vecka 11 mätning av hälso- och sjukvård visade att 11 patienter hade sänggrind som
skyddsåtgärd i särskilt boende och 22 patienter hade individuellt rörelselarm. Vilket är
en ökning jämfört med 2013?
God vård – rehabilitering
Mål rehabiliterande förhållningssätt: Arbetsterapeuter och sjukgymnast
(fysioterapeut) har genomfört deltagande observationer (n35) vid samtliga särskilda
boenden i syfte att kartlägga hur medarbetarna jobbar med vardagsrehabilitering.
Mål uppnått.
Uppföljning av funktionsförmågan hos patienterna (via ADL mätning) har inte
genomförts då utbildning och återinförande av REHAB ombud kom igång under
senare delen av 2014 samt att resultatet av de deltagande observationerna inte var
sammanställt. Detta bör ligga som grund för interventioner i syfte att förbättra vid
respektive enhet.
Mål att användning och skötsel av hjälpmedel (MTP)sker enligt
instruktion/bruksanvisning: Antalet avvikelserapporter där orsaken angivits bero
på brist i handhavandet har minskat.
Utbildning och återimplementering av s.k. REHAB ombud i verksamheterna har
påbörjats.
Mål uppnått.
Mål säkerställa att ordinerad träning utförs: Uppföljning av utförandet av ordinerad
träning från sjukgymnast (rörelse- andning- gångträning) via bedömning av
signeringslistor är inte rapporterad.
Mål inte uppnått.
Medicin tekniska produkter
Mål: Dokumenterade rutiner för MTP ska finnas i ledningssystemet december 2014.
Uppföljning, arbetet har inte fullföljts med att revidera och sammanställa de rutiner
som redan finns.
Mål ej uppnått.
Personal kompetens
Strukturmått: Hälften av sjuksköterskorna ska ha för verksamheten relevanta
specialistkompetenser (distriktssköterska, äldre-sjuksköterska, onkologisjuksköterska
psykiatrisjuksköterska)
Resultat. Vid årsskiftet hade 42 % av fast anställda specialistkompetens vilket är en
ökning jämfört med 2013 (38 %).
Mål ej uppnått.
22
Dokumentation
Strukturmått: Dokumentation av hälso- och sjukvård ska följa Patientdatalagen,
riktlinjer och rutin för dokumentation.
Processmått: Journal ska granskas utifrån mall.
Resultat
Ingen granskning rapporterad.
Mål ej uppnått.
Sammanhållen vård och omsorg
Undvikbar sluten vård
Minska antalet tillfällen där slutenvård borde undvikits genom att patienten tagits om
hand på rätt vårdnivå.
Mål är inte uppnått utifrån Kronobergs läns handlingsplan.
23
Återinskrivning inom 30 dagar från utskrivning
Mål:
Minska antalet återinläggningar inom 30 dagar.
Mål är uppnått utifrån handlingsplan Bättre liv sjuka äldre.
Inkontinens
Resultatmått: Alla patienter som har inkontinensskydd förskrivet ska ha en diagnos i
anamnesen som stöder förskrivningen.
Resultat.
V 11 mätningen visar att det endast finns angivet anamnes kopplat till inkontinens i
30 % av patientjournalerna i särskilt boende. Dock har det skett en förbättring från 13
% 2013.
Mål ej uppnått.
Processmått:
Börja använda inkontinensmodulen i Senior Alert
Mål ej uppnått.
Resultatmått:
Patienten ska få lämpligt inkontinenshjälpmedel förskrivet
Att förskrivet inkontinens inkontinenshjälpmedel följs upp.
Patienten ska erhålla omvårdnadsåtgärder som hjälp till toalett, bäckenbottenträning.
Inga mätningar genomförda.
Mål ej uppnått.
Avvikelser externt, synpunkter, anmälningar
Avvikelser inkomna från Landstinget Kronoberg
Nio rapporter har inkommit gällande brister i samverkan, information och
förberedelse för ställningstagande till om vård i livets slut.
24
Avvikelser sända till Landstinget Kronoberg
Tre rapporter har lämnats gällande brister och fel i läkemedelslistan i samband med
utskrivning, samt utebliven information till närstående.
Avvikelser till Dosapotek (PASCAL)
Gemensamma synpunkter från länets kommunala hälso- och sjukvård på
patientsäkerhetsrisker med användning av PASCAL har framförts.
Elva avvikelser gällande leveransproblem av dosförpackade läkemedel har skickats
till företrädare för Apoteket Farmaci gällande deras byte av distributör.
En avvikelse har sänts till en apoteksaktör gällande felexpediering.
Anmälan om negativ händelse/tillbud medicinteknisk produkt enligt SOSFS
2008:1
Ingen anmälan har gjorts.
Lex Maria
En utredning är startad sent under 2014, anmälan sker 2015 till Inspektionen för vård
och omsorg
Patientnämnden
Yttrande har begärts i två ärenden från Patientnämnden gällande upplevda brister i
vård om och omsorg.
Synpunkter på vården (”Säg vad Du tycker”)
En närstående har framfört synpunkter på vad dem upplever som brister i vård och
omsorg.
Övergripande mål och strategier för kommande år
Med Lessebo kommuns vision och socialnämndens mål för verksamheten som grund
och utifrån dessa resultat för 2014 kommer Patientsäkerhetsplan 2015 att utarbetas.
Även mål i länets regionala handlingsplan för Bättre liv för sjuka äldre 2015 kommer
att infogas.
Förslag till Patientsäkerhetsplan 2015 återkommer till socialnämnden för beslut.
25