Bilaga 2 - Ludvika
ÅTGÄRDSVALSSTUDIE För långsiktigt säkerställande av näringslivets transporter i Ludvika och Smedjebacken RAPPORT 2015-04-22 VERSION 1.0 Dokumentinformation Titel: Åtgärdsvalsstudie för långsiktigt säkerställande av näringslivets transporter i Ludvika och Smedjebacken Datum: Version: Omslag: 2015-04-22 1.0 (slutleverans) Ludvika kommun Initiativtagare Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken – Att växa i takt Beställare Ludvika kommun Kontaktperson: Monica Lundin, Ludvika kommun Stefan Pettersson, Falun Borlänge-regionen Konsult Sweco TransportSystem AB Uppdragsledare: Tankesmedjor: Författare: Granskning: Uppdrag: Helena Öhman Nikolaisen Cecilia Hagberg, Michael Stjärnekull Helena Öhman Nikolaisen Lotta Fritz 7000303 Sammanfattning Ludvika och Smedjebacken står inför stora utmaningar, som grundar sig i en situation där näringslivets olika delar befinner sig i extremt expansiva faser. Denna tillväxt, som omfattar både industriell sektor och tjänstesektor, sker i en region som under många år har haft en negativ utvecklingstrend. Näringslivet i Ludvika och Smedjebacken präglas av mångsidighet. Näringslivets transportbehov och kraven på transportsystemet varierar därför till form, omfattning och karaktär. Inom ramen för Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken – Att växa i takt har Ludvika kommun initierat en Åtgärdsvalsstudie (ÅVS), med ambition om ett långsiktigt säkerställande av näringslivets transporter, i den avgränsade region som utgörs av Ludvika och Smedjebackens kommuner. Syftet med uppdraget har varit att utifrån ett övergripande perspektiv analysera transportsystemets förmåga att möta och tillgodose det regionala näringslivets transportbehov (utan geografisk begränsning) – men, också att pröva Åtgärdsvalsstudiemetodikens applicerbarhet utifrån en problemställning som inte avgränsas till en enskild punkt, eller del av transportsystemet. Målet med ÅVS:en är att ge en samlad bild av näringslivets transportbehov i Ludvika och Smedjebacken samt att, med fyrstegsprincipen som grund, åskådliggöra transportsystemets kort- och långsiktiga utvecklingsbehov, i förhållande till de målsättningar som tagits fram under arbetets gång. Parallellt med detta summeras erfarenheter från tillämpningen av Åtgärdsvalsstudiemetodiken. Kartläggningen, som omfattar både person- och godstransporter, bygger i huvudsak på resultat av tre tankesmedjor, med deltagande från berörda aktörer hos näringsliv, myndigheter, kommuner och regionala företrädare. Fem kompletterande intervjuer har gjorts med representanter för basindustri och gruvnäring. Hänsyn har också tagits till tidigare genomförda utredningar och infrastrukturplaner. I arbetet med ÅVS:en har de behov och brister näringslivet uttryckt samlats under fem huvudrubriker; • Järnväg – med fokus på tunga transporter och/eller transport av stora godsvolymer till hamn eller logistiknav • Väg – med fokus på flöden i riktning Västerås/Mälardalen (Rv 66) samt nord/syd (Rv 50) • Vägvisning • Kollektivtrafik – för arbetspendling, tjänsteresor och besökare • Samverkan och kommunikation SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 1 (63) För att möta dessa behov har en övergripande målbild, med fem tillhörande delmål, tagits fram av de involverade aktörerna. Den övergripande målbilden lyder; ”Transportsystemet i Ludvika och Smedjebacken är smidigt för persontransporter och effektivt för näringslivet vilket bidrar till en attraktiv och hållbar region.” I samband med den andra och tredje tankesmedjan framkom och diskuterades en stor mängd åtgärder, vilka också klassades enligt fyrstegsprincipen. I det prioriteringsarbete som gjordes under tankesmedjorna ses stora skillnader mellan olika aktörsgrupper. I den sammanställning som gjordes toppas listan av följande tio åtgärder; • Bärighetsåtgärder på järnväg • Tidtabellskanaler för tunga transporter Ludvika – Frövi (kapacitet på järnväg) • Förbättringsåtgärder Bergslagspendeln Ludvika - Smedjebacken • Industrispår Skakelbacken (Grängesberg) • ÅVS Triangelspår Mossplan (Ludvika) • Förbi- eller genomfart Ludvika och Grängesberg • Skyltning till besöksmål • Kunden i fokus • ITS-lösningar (för att leda trafik, ex. fjällresenärer) • Tågtrafik Västerås – Arlanda I ÅVS:en ses behov av fördjupade utredningar och analyser för att utveckla och konkretisera de föreslagna åtgärderna, samt möjliggöra vidare effektbedömning, prioritering och ansvarsfördelning. Bland reflektionerna kring genomförandet av ÅVS:en och tillämpningen av metodiken ses särskilt vikten av att inledningsvis ta fram ett material som avgränsar och förtydligar den aktuella frågeställningen. Deltagande aktörer behöver en gemensam grund att utgå från, baserad på fakta kring exempelvis infrastrukturen, transportflöden eller framtida planer. Att sedan styra processen, så att olika deltagare bidrar mer eller mindre aktivt genom olika delar av processen, är en annan viktig lärdom. För framtiden rekommenderas att redan vid uppstarten av ÅVS:er utse en aktiv arbetsgrupp, bestående av representanter för utvalda huvudaktörer, för bearbetning av material och bidrag till styrning, framdrift och förankring under processens gång. En viktig effekt av den genomförda ÅVS:en är att man här satt grunden för fortsatt dialog och samverkan mellan regionens aktörer. Att identifiera forum och utse ansvariga för att genomföra åtgärder och upprätthålla kommunikationen, i frågor som rör infrastruktur och näringslivets transporter, är därför centralt i det fortsatta arbetet. Lyckas detta finns goda förutsättningar att utveckla transportsystemet till gagn för ett växande näringsliv i Ludvika och Smedjebacken! SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 2 (63) Innehållsförteckning Sammanfattning ................................................................................................................ 1 1 Inledning ................................................................................................................. 5 1.1 Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken – Att växa i takt .............................................5 1.2 Syfte.................................................................................................................................5 1.3 Mål ...................................................................................................................................6 1.4 Metodik ............................................................................................................................6 1.5 Avgränsningar ................................................................................................................7 1.6 Läsanvisning ..................................................................................................................7 2 Bakgrund ................................................................................................................ 9 2.1 Befolkning och näringsliv..............................................................................................9 2.1.1 Ludvika ....................................................................................................................................... 9 2.1.2 Smedjebacken .......................................................................................................................... 10 2.1.3 Representanter för regionens näringsliv .................................................................................... 10 2.2 Geografi och infrastruktur ........................................................................................... 17 2.2.1 Riksväg 50/Bergslagsdiagonalen .............................................................................................. 19 2.2.2 Riksväg 66 ................................................................................................................................ 20 2.2.3 Länsväg 245/Fredriksbergsvägen ............................................................................................. 22 2.2.4 Bergslagsbanan ........................................................................................................................ 22 2.2.5 Bergslagspendeln ..................................................................................................................... 24 2.2.6 Planerade åtgärder i infrastrukturen .......................................................................................... 25 2.3 Åtgärdsvalsstudie – ett nytt sätt att planera i tidiga skeden ....................................28 SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 3 (63) 2.3.1 Åtgärdsvalsstudiemetodiken ..................................................................................................... 29 2.3.2 Fyrstegsprincipen ..................................................................................................................... 30 2.4 Tidigare och pågående utredningar............................................................................ 30 3 Arbetsprocess ..................................................................................................... 32 4 Behov och brister ................................................................................................ 34 4.1 Resultat av tankesmedja 1 ........................................................................................... 34 4.2 Resultat av intervjuer ...................................................................................................37 4.2.1 Summering av intervjuer ........................................................................................................... 37 4.2.2 Upplägg och transportbehov ..................................................................................................... 38 5 Mål och framgångsfaktorer ................................................................................ 43 6 Åtgärder ................................................................................................................ 45 6.1 De högst prioriterade åtgärderna ................................................................................ 47 7 Måluppfyllelse ...................................................................................................... 49 8 Summering och reflektion .................................................................................. 52 8.1 9 Erfarenheter av Åtgärdsvalsstudiemetodiken ........................................................... 55 Förslag till fortsatt arbete ................................................................................... 57 Bilaga 5 – Intervjuade personer ..................................................................................... 58 Bilaga 6 – Intervjufrågor ................................................................................................. 59 Bilaga 7 – Planerad transportväg Nordic Iron Ore ....................................................... 61 SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 4 (63) 1 Inledning Ludvika och Smedjebacken står inför stora utmaningar, som grundar sig i en situation där näringslivets olika delar befinner sig i extremt expansiva faser. Denna tillväxt, som omfattar både industriell sektor och tjänstesektor, sker i en region som under många år har haft en negativ utvecklingstrend. Näringslivet i Ludvika och Smedjebacken präglas av mångsidighet. Näringslivets transportbehov och kraven på transportsystemet varierar därför till form, omfattning och karaktär. Den här utredningen tar sin grund i ovanstående förutsättningar och utgör ett led i att inventera de transportbehov som finns hos näringslivets olika aktörer. I arbetet med Åtgärdsvalsstudien (ÅVS:en) har vi samlat en bred skara aktörer för att utifrån identifierade transportbehov kartlägga åtgärder som kan bidra till att säkerställa näringslivets transporter i Ludvika Smedjebacken. ÅVS:en genomförs inom ramarna för Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken – Att växa i takt. Arbetet ska ses som ett första steg i en större process för att inleda en samverkan mellan olika aktörer, kopplade till Ludvika och Smedjebackens kommuner, i frågor som rör transportsystemet. 1.1 Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken – Att växa i takt Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken ska bidra till att skapa förutsättningar för att befintliga företag ska ha möjlighet att växa och att fler företag och invånare ska vilja flytta till kommunerna. Projektet omfattar tre prioriterade områden; infrastruktur, samhällsplanering och kompetensutveckling. Inom ramen för projektet genomförs under 2014 och 2015 delaktiviteter som syftar till att utveckla modeller, arbetssätt och rutiner, som gör att samhällets aktörer på ett effektivt sätt kan mobilisera och hantera de frågor som annars hindrar näringslivets tillväxt, på kort och lång sikt. Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken finansieras till största delen av Tillväxtverket och Region Dalarna, dessutom bidrar Falun Borlänge-regionen AB samt Ludvika och Smedjebackens kommuner. Projektet löper fram till 31 oktober 2015. 1.2 Syfte Syftet med uppdraget har varit att utifrån ett övergripande perspektiv analysera transportsystemets förmåga att möta och tillgodose det regionala näringslivets transportbehov (utan geografisk begränsning) – men, också att pröva Åtgärdsvalsstudiemetodikens SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 5 (63) applicerbarhet utifrån en problemställning som inte avgränsas till en enskild punkt, eller del av transportsystemet. Tanken med Åtgärdsvalsstudien (ÅVS:en) är att den ska utmynna i en rapport till grund för framtida utveckling inom ramarna för Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken – att växa i takt. 1.3 Mål Målet med ÅVS:en är att ge en samlad bild av näringslivets transportbehov i Ludvika och Smedjebacken, samt att med fyrstegsprincipen som grund, åskådliggöra transportsystemets kort- och långsiktiga utvecklingsbehov, i förhållande till de målsättningar som tagits fram under arbetets gång, se kapitel 5. Parallellt med genomförandet av ÅVS:en summeras erfarenheter från tillämpningen av Åtgärdsvalsstudiemetodiken. 1.4 Metodik ÅVS:en omfattar både person- och godstransporter och bygger i huvudsak på resultat av tre tankesmedjor, med deltagande från berörda aktörer hos näringsliv, myndigheter, kommuner och regionala företrädare. De tre tankesmedjorna har genomförts med ambitionen att; • Ta till vara den samlade erfarenhet som olika aktörer har gällande förutsättningar för näringslivets transporter • Genom ett öppet och brett angreppssätt ringa in primära frågeställningar • Skapa en grund för fortsatt aktörsamverkan Utöver tankesmedjorna har fem kompletterande intervjuer genomförts med representanter för basindustrin och gruvnäringen i Ludvika Smedjebacken, för att fördjupa bilden av näringslivets transportbehov. I arbetet med ÅVS:en har hänsyn också tagits till tidigare genomförda utredningar och infrastrukturplaner. 1 Trafikverkets handledning för genomförande av Åtgärdsvalsstudier har, i tillämpliga delar, använts som riktlinjer för arbetet. 1 Åtgärdsvalsstudier – nytt steg i planering av transportlösningar – handledning, Trafikverket, 2012 SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 6 (63) Arbetsprocessen kan kortfattat beskrivas enligt nedan; 1.5 • Identifiera behov kopplade till näringslivets transporter • Identifiera och analysera problem och brister i transportsystemet • Formulera mål och framgångsfaktorer • Identifiera åtgärder i linje med önskvärd utveckling • Analysera måluppfyllelse • Föreslå aktiviteter Avgränsningar I arbetet med ÅVS:en, som handlar om näringslivets transporter, har begreppet persontrafik avgränsats till att omfatta arbetspendling, tjänsteresor samt resor för besökare till och från turistnäringens destinationer i regionen. Vad gäller näringslivet ligger tonvikten i ÅVS:en på de delar av industrin och besöksnäringen som står för stora transportflöden till, från eller genom regionen. Näringslivets handels- och tjänstesektor, som i huvudsak återfinns i tätorternas centrala delar, lämnas i stort sett utanför ÅVS:en – då deras transport- och infrastrukturbehov låter sig bättre fångas inom ramarna för ”centrumutvecklingsprojekt” likt Unika Ludvika, eller mera avgränsade studier. I ÅVS:en noteras att vägvisning är viktigt, för att såväl kunder som varuleveranser ska hitta fram till näringsutövare inom handels- och tjänstesektor. Genomförandet av ÅVS:en har, i enlighet med beställarens önskemål, kretsat kring de tre tankesmedjorna. Faktainhämning och analyser avseende regionen, infrastrukturen och näringslivet har skett i begränsad omfattning. 1.6 Läsanvisning Rapporten är utformad med fokus på att redovisa resultat av den ÅVS som genomförts. I kapitel 2. Bakgrund ges en bild av näringslivet i Ludvika Smedjebacken, viktig väg- och järnvägsinfrastruktur samt regionens placering i förhållande till större nationella infrastrukturstråk och logistiknav. Där listas även åtgärder av relevans för Ludvika Smedjebacken i Trafikverkets Nationella Transportplan, liksom Länstransportplanen. I kapitlet beskrivs tankarna bakom Åtgärdsvalsstudiemetodiken och Fyrstegsprincipen. Genomförda och planerade utredningar med koppling till transportsystemet i Ludvika Smedjebacken listas även de. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 7 (63) En närmare beskrivning av upplägget för de tankesmedjor och intervjuer som genomförts, ges i kapitel 3. Arbetsprocess. I kapitel 4. Behov och brister redovisas de transportbehov och brister i transportsystemet som kommit fram i samband med intervjuer och tankesmedjor. Dessa delas in i fem områden, som senare i rapporten används som ramverk för att sortera föreslagna åtgärder. I kapitel 5. Mål och framgångsfaktorer redovisas de gemensamma mål och delmål som tagits fram för ÅVS:en, i samband med den andra tankesmedjan. I kapitel 6. Åtgärder redovisas de åtgärder, med koppling till identifierade brister och behov, som deltagarna föreslagit och diskuterat i tankesmedja 2 och 3. För varje åtgärd redovisas en klassning enligt fyrstegsprincipen. I kapitel 7. Måluppfyllelse illustreras i en tabell hur de föreslagna åtgärderna mappar mot de mål som tagits fram. I kapitlet 8. Summering och Reflektion sammanställer vi slutsatser från föregående kapitel, men adderar även erfarenheter och lärdomar från ÅVS-processen som sådan. I det avslutande kapitlet 9. Förslag till fortsatt arbete redovisas förslag på aktiviteter för fortsatt utvecklingen av näringslivets transporter i Ludvika Smedjebacken. En sammanställning av respektive tankesmedja, inbjudan och sändlistor redovisas separat i bilaga 1-4. Se även kapitel 3. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 8 (63) 2 Bakgrund För att diskutera och förstå näringslivets transportbehov behövs en grund att stå på. I det här kapitlet ger vi en samlad bild av regionens basnäringar - med tonvikt på aktörer med omfattande, eller på annat vis kritiska, transport- och logistikflöden. Vi beskriver också dagens infrastruktur, regionens placering i förhållande till nationella infrastrukturstråk och logistiknav samt infrastrukturåtgärder som planeras framåt i tiden. För den som inte tidigare kommit i kontakt med Trafikverkets metodik för ÅVS:er ges i kapitlets avslutande del en introduktion till denna, ihop med enkla tankebilder för tillämpningen av den så kallade Fyrstegsprincipen. Avslutningsvis presenteras en sammanställning av tidigare utförda utredningar, där några använts i arbetet med ÅVS:en, medan andra ses användbara i ett fortsatt arbete. 2.1 Befolkning och näringsliv Ludvika och Smedjebackens kommuner hade, enlig SCB, en befolkning på 26 030 respektive 10712 innevånare i november 2014. Enligt kommunernas egna siffror bor det ca 14 respektive 5 tusen innevånare i kommunernas tätorter. De båda kommunerna har i praktiken gemensam arbets- och bostadsmarknad, vilket medför stor pendling - framför allt i riktning från Smedjebacken till Ludvika. Den största privata arbetsgivaren i Ludvika är, enligt uppgifter från SCB, ABB, med 2675 anställda. I Smedjebacken är Ovako störst med 325 anställda. Av SCB:s kommunfakta framgår att bägge kommunerna har nästan dubbelt så många anställda inom området tillverkning och utvinning än riket i genomsnitt. På Ludvika kommuns hemsida konstateras att ca 65 % av värdet som produceras går på export, att jämföra med riket som helhet där snittet är drygt 50 %. I en region där näringslivet är uppbyggt kring starka basnäringar och tillverkande industri är ett väl fungerande transportsystem en viktig, för att inte säga avgörande, faktor för att företag ska kunna konkurrera och utvecklas, på nationella och internationella marknader. 2.1.1 Ludvika Näringslivet i Ludvika karaktäriseras i stor utsträckning av ABB:s högteknologiska verksamhet inom kraftöverföring samt av en mängd små och medelstora företag inom flera olika branscher. I Grängesberg finns Spendrups, kommunens näst största arbetsgivare, med ett av Sveriges största bryggerier. Säfsen Resort, nära Fredriksberg, har utsetts till en av de fem bästa upplevelserna i Sverige för utländska besökare. Turistanläggningen befinner sig i en expansionsfas. Under den kommande tioårsperioden planerar man att i flera etapper investera i 1000 nya bäddar. Även Grangärdebygden och landskapet rund sjöarna i östra delen av Ludvika kommun lockar turister. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 9 (63) Seco Tools, Log Max, Lemont och Nyhammars Bruk utgör några exempel på företag verksamma inom verkstads- och tillverkningsindustrin. Nordic Iron Ore och Grängesberg Iron planerar för öppnandet av flera stora järnmalmsgruvor i Ludvika och Grängesberg. Om de realiseras kan det att leda till ytterligare cirka 700 nya direkta arbetstillfällen i kommunen. Även gruvområdena i gränstrakten mellan Ludvika och Smedjebackens kommun (Gränsgruvan, Tvistbo och Stollberg) kan bli aktuella for återöppning. För transportsystemets del kan gruvnäringen komma att bidra med en stark ökning av tunga transporter. Detaljhandeln är koncentrerad till centrum. På Lyviksberget finns därutöver ett handelsområde med planer på expansion. Unika Ludvika är ett samarbete mellan köpmän, fastighetsägare och kommunen, som arbetar med handelsutvecklingen i Ludvika. 2.1.2 Smedjebacken Näringslivet i Smedjebackens kommun domineras av stål- och verkstadsindustrin. Enligt kommunens egen bedömning har näringslivet gått mot en större differentiering än vad som tidigare var fallet. Parallellt med detta har marknaden för företagen flyttats längre bort, utanför kommunen. Ovako är den överlägset största privata arbetsgivaren i Smedjebacken. Bland andra stora privata arbetsgivare återfinns företag som Morgårdshammar, MVUSAB, Componenta Wirsbo, Rolling Mill Service, Pullman - Ernator. SWL Stålkonstruktion och DalaZink. Samtliga av dessa är verksamma inom verkstadsindustrin och har mellan 25 och 100 anställda. Arbetet med att utveckla besöksnäringen har intensifierats. I Besöksmål Smedjebacken tas ett samlat grepp för att identifiera, synliggöra och prioritera utvecklingsarbetet kring besöksnäringen. Malingsbo-Kloten är ett utpekat riksintresse för det rörliga friluftslivet. 2.1.3 Representanter för regionens näringsliv I arbetet med ÅVS:en har fem företag valts ut för intervjuer, med tonvikt på nuvarande och framtida transportbehov. De utvalda företagen, vars transporter är omfattande, ses som viktiga representanter för regionens näringsliv – utifrån sin storlek och de (potentiella) arbetstillfällen som företagen står för, men också med tanke på deras behov kopplade till transportsystemet. Nedan ges en presentation av de företag som intervjuats. Texterna baseras på uttalanden vid intervjuerna, som kompletterats med officiell information från företagens hemsidor. Vilka personer som intervjuats framgår av bilaga 5. Resultat av intervjuerna, med avseende på transportbehov, redovisas i kapitel 4.2. En planerad intervju med VisitSödraDalarna, kom aldrig till stånd på grund av sjukdom. Den samlade besöksnäringen i Ludvika Smedjebacken ges därför ingen närmare beskrivning. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 10 (63) Ovako Bar SmeBox Ovakokoncernen omfattar 11 fabriker och ett flertal försäljningskontor i Europa och USA. Ovako i Smedjebacken och Boxholm tillhör den del av koncernen som går under benämningen Ovako Bar SmeBox. I Smedjebacken finns ett mediumvalsverk och i Boxholm ett finvalsverk. Mellan orterna går en tågpendel med varma stålämnen. Hos SmeBox tillverkas i huvudsak legerat komponentstål. Genom avancerade valsningsmetoder produceras även mindre mängder ickelegerat komponentstål. Färdigprodukter levereras i form av både plattstål och rundstål. Exempel på kunder är tillverkare av truckgafflar, lastbilskomponenter och kolvstänger. Enligt företagets hemsida pågår produktutveckling inriktad på transport, jordbruks- och järnvägssektorn. Tillverkningen i Smedjebacken bygger på att man tillverkar stål av skrot. Stålverket är inte beroende av inflöden av malmprodukter, eller närheten till någon gruva - men däremot stora inflöden av skrot. Enligt den person vi intervjuat, som är ansvarig för planeringen av transporter till kunder i Europa, finns SmeBox främsta marknad i Tyskland och Sverige. Viktiga kunder finns även i Frankrike, Nederländerna och Belgien. Ovako i Hallstahammar uppges vara en stor intern kund. Ovako har ca 325 anställda i Smedjebacken. Enligt uppgift produceras där ca 750 ton färdiga produkter per dygn. Företaget investerade sommaren 2014 i en ny rökgasreningsanläggning och helt ny stränggjutning. Investeringar har också gjorts i valsverket för att kunna gjuta runda ämnen och tillverka stål med bättre kvalitet. Ovakos kundrelationer bygger på högsta möjliga leveranssäkerhet och servicekvalitet. Förutom själva produkterna är detta viktiga kvalitetsaspekter för företaget. En av målsättningarna för Smedjebacken Boxholm är att utveckla kundanpassade leveranslösningar. Transport till kund upphandlas idag av speditör och går på både väg och järnväg. Järnvägstransporterna av färdiga produkter sker i Green Cargo’s vagnslastsystem, med Hallsberg som närmaste nav. Att det finns ett överskott av lastbilar, med låga fyllnadsgrader i sydgående trafik, ger fördelaktiga priser på vägtransporter till Europa. ABB ABB är världsledande inom kraft-och automationsteknik. Företaget sysselsätter totalt ca 140 000 personer och verkar i ca 100 länder. Koncernen består av fem divisioner. I Ludvika har ABB sin mest kompletta verksamhet inom området kraftöverföring. Här utvecklas, tillverkas och marknadsförs produkter och system som gör det möjligt att överföra elkraft. Verksamhet i Ludvika återfinns i huvudsak inom divisionerna Power Systems och Power Products. Power Systems erbjuder nyckelfärdiga anläggningar, system och service för transmissions- och distributionsnät till kraftanläggningar. ABB:s HVDC-enhet (High Voltage Direct Current/högspänd likström) i Ludvika utvecklar, tillverkar och säljer DC-transmissionssystem på en global marknad. Den av ABB utvecklade HVDC-tekniken används för att överföra elektrisk SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 11 (63) energi över långa avstånd och för kraftöverföring med undervattenskabel. HVDC används också för att sammankoppla kraftsystem. Power Products utvecklar och tillverkar nyckelkomponenterna för att transmittera och distribuera elektrisk energi. Divisionen är uppdelad i tre affärsenheter. Den person vi pratat med är transportchef hos affärsenheten Power Transformers, som tillverkar krafttransformatorer och reaktorer. Enheten erbjuder även service till kunderna, som finns i hela världen. Transformatorenheten i Ludvika har spetskompetens inom de ultrahöga spänningsnivåerna, som efterfrågas då stora mängder kraft ska överföras på långa sträckor. Mycket av den nya tekniken för krafttransformatorer utvecklas här. Enheten har 1485 medarbetare. För tillverkningen av transformatorer importeras material, som transporteras från Europa till Ludvika med lastbil. Vissa transporter av plåt, från Polen, har även skett med järnväg (en transport per vecka). Hos Transformers i Ludvika finns ett tydligt fokus, vad gäller transport- och infrastrukturfrågor, på att möjliggöra uttransporter av allt större och tyngre transformatorer till hamn. I nuläget produceras ungefär 61 enheter per år. Transformatorerna fylls med olja och testas innan de lämnar Ludvika, eftersom kunderna saknar testhall. Inför transport tappas oljan ut. Transformatorerna väger upp till 410 ton – vilket är maxgränsen för vad som i nuläget får transporteras på järnväg. Förflyttning av transformatorer från Ludvika sker i form av specialtransporter med särskilda villkor, oavsett trafikslag. Merparten av transformatorerna är för stora och tunga för att kunna transporteras på väg, trots dispens upp till 100 ton. I år planeras för 45 transporter på järnväg och resten på trailer. ABB:s transporter av tranformatorer på järnväg går idag till Norrköping, där Sveriges enda ”tungkran” finns. ABB har medfinansierat Trafikverkets investeringar på sträckan. Det finns förhoppningar om att inom 10 år också kunna köra till Västerås. För enheter som väger >250 ton används en 32-axlig specialvagn med möjlighet till både höjd- och sidoförskjutning av lasten. Maxhastigheten är 30 km/h, men ofta kan man inte köra fortare än 10 km/h. Av kapacitetsskäl har ABB bara tillgång till ett tågläge per vecka, under helg, för den här typen av transporter. Utvecklingen på kort sikt (2-3 år) går mot en tillverkning av fler tunga enheter och färre av de lätta. Spendrups Spendrups är ett familjeföretag med bryggerier i Grängesberg, Hällefors och Visby. Bland Spendrups varumärken finns Spendrups Bryggeri, Norrlands Guld, Mariestads, Heineken, Loka, Schweppes, Briska, El Coto, Gallo med fler. Under de senaste åren har Spendrups miljardsatsat på bryggeriet i Grängesberg, som har utvecklats till ett av Europas modernaste - med fördubblad produktion, ett teknologiskt SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 12 (63) avancerat höglager och nu senast en förbränningsanläggning (2015), som utvinner energi ur restprodukter från ölbryggningen och gör bryggeriet i princip självförsörjande på bioenergi. I Grängesberg finns ca 400 anställda. Totalt producerar Spendrups ca 400 miljoner liter dryck per år, varav ca 80 % i Grängesberg. Vatten tas på plats. Förpackningar och tillsatsmedel transporteras till bryggeriet, liksom Lokavattnet som transporteras från Loka-källorna. Den person vi pratat med är logistikchef för Spendrups, med ansvar för lager och utleveranser enligt kundorder. Enligt honom går det i som mest ut 100 lastbilar per dygn från bryggeriet i Grängesberg, medan hälften så många går in. Spendrups transporterar idag inga färdiga produkter på järnväg. De stora livsmedelskedjorna (ICA, COOP och Axfood), hämtar själva sina beställningar från lagret i Grängesberg. Övriga uttransporter upphandlar Spendrups via speditör. Transporterna går direkt till slutkund eller grossister i hela landet. Mellan bryggerierna i Grängesberg och Hällefors finns ett visst godsutbyte i bägge riktningar. Spendrups marknad är (i stort sett) proportionell mot Sveriges befolkning. Förbrukning av dryck sker där människor finns - och växlar med väder och säsong. Spendrups har nästan inga utlandsflöden, bortsett från gränshandeln i norra Tyskland. För framtiden ses en gradvis produktionsökning i Grängesberg. Nordic Iron Ore Nordic Iron Ore (NIO) är ett gruv- och prospekteringsbolag med ambition att återuppta gruvdriften i Blöberget och Håksberg, där brytning av järnmalm pågått fram till 1979, samt att genomföra prospektering för att undersöka expansionspotentialen i Väsmanfältet, som förbinder Ludvika gruvor. Starten av gruvdrift planeras i tre steg; där Blötberget är först ut med planerad öppning fjärde kvartalet 2016, därefter Håksberg och sist Väsman - om resultaten av prospekteringen är positiva. NIO bildades 2008. Organisationen består i nuläget av en handfull personer, med stöd av externa konsulter. Tanken är att utöka organisationen successivt. Totalt väntas bolaget engagera ett par hundra personer, då gruvdriften kommer igång. Bearbetningskoncession för Blötberget och Håksberg beviljades av Bergsstaten 2011. Koncessionen löper under 25 år, med möjlighet till förlängning. Nödvändiga miljötillstånd, för Blötberget och Håksberg samt det planerade anrikningsverket, är även de klara, liksom en slutgiltig lönsamhetsstudie, en så kallad Feasibility Study. Det som återstår är att säkra tillräcklig finansiering. NIO avser att i ett första skede återuppta gruvdriften i Blötberget. Brytningen ska ske under jord där existerande infrastruktur kan nyttjas. Enligt nuvarande prognoser planeras 100 – 200 tusen ton malm att brytas under 2016 och drygt 500 tusen ton 2017. Vid full produktion väntas 1,1 1,4 miljoner ton malm per år att brytas i Blötberget. På NIO:s hemsida sägs att man planerar för en brytningstakt om 2,5 miljoner ton per år, då gruvorna i både Blötberget och Håksberg är i full drift. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 13 (63) I anslutning till gruvområdet i Blötberget avser bolaget att anlägga ett anrikningsverk, för framställning av ett högkvalitativt järnmalmskoncentrat i pulverform, så kallad finslig. Nyligen utförda pilottester har visat att en hög produktkvalité är möjlig att erhålla, med lägre anrikningskostnader än vad man tidigare räknat med. Vid gruvdrift i både Blötberget och Håksberg väntas anrikningsverket, enligt uppgifter på NIO:s hemsida, leverera cirka 2,4 miljoner ton järnmalmskoncentrat per år. Målsättningen är att bolaget till år 2021-2022 når upp till en produktion motsvarande 4,5 miljoner ton per år, under förutsättning att brytning sker även i Väsman. Slutprodukten ska säljas och transporteras med tåg och båt till stålindustrin i Europa, Mellanöstern och Kina. Bolaget ser det som en fördel att ha tillgång till existerande järnvägslinjer och planerar uttransport med järnväg till hamnen i Oxelösund. Mellan Håksberg och Blötberget kommer transporter att ske under jord, med hjälp av bandtransportlösningar. För lastning till tåg ska en ny terminal byggas i Skeppmora. NIO har för avsikt att upphandla ett långsiktigt avtal med en tågoperatör för malmtransporter till Oxelösund. Med hamnen i Oxelösund har NIO tecknat en avsiktsförklaring. Att valet föll på Oxelösunds hamn (och inte Gävle, Lysekil eller Västerås som bolaget också tittat på) förklaras av möjligheten till effektiv logistik och att hamnen i Oxelösund redan idag är en väl fungerande bulkhamn, med bra djup och goda isförhållanden. Vid planeringen av transporter ligger NIO:s huvudfokus, av naturliga skäl, på uttransporterna till hamn. Det står dock klart att man under byggtiden kommer att behöva stora mängder material och att det då gruvan väl är i drift kommer att behövas såväl förnödenheter som insatsvaror till förädlingen. Dessa transporter kommer förmodligen att till viss del att ske med järnväg, men framför allt med lastbil. En påbörjad gruvdrift resulterar i att både järnvägs- och vägsystemet blir hårdare belastat. Grängesberg Iron Grängesbergsgruvan var Sveriges tredje största järnmalmsgruva fram till 1989, då gruvan avvecklades. Malmkroppen är väl känd och är en av de största homogena järnmalmsfyndigheterna i Europa. Grängesberg Iron bildades 2007. Huvudmålet för bolaget är att återöppna järnmalmsgruvan i Grängesberg. Likt NIO har man idag en liten organisation, som driver processerna framåt mot öppnad gruvdrift. 2012 fullbordades en preliminär förstudie för Grängesbergsgruvan, en så kallad Pre Feasibility Study, inklusive mineralresursberäkningar. Resultatet av studien pekar på goda möjligheter till framgångsrik och kostnadseffektiv gruvdrift, mycket tack vare malmens höga kvalitet. Förutsatt att malmen förädlas till pellets ses särskilt god konkurrenskraft. Kartlagda fyndigheter sträcker sig ned till minst 1700 meters djup och beräknas räcka för brytning i åtminstone 10 – 20 år, men potentialen för drift anses god för avsevärt längre tid än så. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 14 (63) I maj 2013 beviljade Bergsstaten bearbetningskoncession för Grängesbergsgruvan. Beslutet gav Grängesberg Iron tillstånd att utvinna järnmalmsfyndigheten under 25 år, med automatisk förlängning om gruvdrift pågår vid giltighetstidens utgång. Grängesberg Iron hade en ekonomiskt svår höst 2013. En rekonstruktion av företaget avslutades med framgång i maj 2014. Bolaget har successivt reviderat sina tidplaner, men siktar nu mot att komma igång med gruvdriften tidigast 2019 och därefter öka produktionen gradvis under ett års tid. I Grängesberggruvan finns en omfattande infrastruktur kvar sedan tidigare gruvdrift. Innan malm kan brytas måste dock gruvan pumpas på vatten. Grängesberg Iron arbetar med förberedelserna för ansökan om miljötillstånd, samt tillstånd för pumpning av gruvan. Det återstår även att göra en fullständig förstudie samt att säkra finansiering. Gruvsatsningen innebär, enligt officiella uppgifter, investeringar i storleksordningen fyra miljarder kronor. Räknat med en schablonmässig hastighet för pumpning tar det 1-2 år att tömma gruvan. Återuppbyggnaden av gruvan beräknas sedan till ca 2 år och omfattar även en del nyanläggning. När brytningen återupptas räknar Grängesberg Iron med ett produktionstak på 2,5 miljoner ton per år, vilket också motsvarar utflödet på järnväg. Långsiktigt finns det mycket som talar för en någorlunda jämn produktionstakt. Malmbangården, där malmtåg tidigare sattes samman för transport till hamnen i Oxelösund, är till stor del intakt, men sparsamt använd. Från malmbangården finns spåranslutning till Trafikverkets järnvägsnät och god potential för att bygga en modern terminal för lastning. Intill malmbangården planeras lokalisering av det nya gruvindustriområdet, inklusive en ny uppfodring. Vad gäller transporten till hamn avser bolaget sannolikt att leasa vagnpark och upphandla tågoperatör för trafikering. Slutdestinationen för järnvägstransporterna är Oxelösund. Därifrån möjliggörs transporter med fartyg till hela den Europeiska marknaden, men även mellanöstern. Alternativt är SSAB i Oxelösund en möjlig slutkund. Transportavståndet, effektiva logistikkedjor som inte kräver omlastning, samt tillgång till lagerytor är fördelar som nämns i anslutning till Oxelösunds hamn. Med pellets som tänkt slutprodukt behöver ett nytt pelletsverk anläggas. Ett sådant skulle kunna byggas i Oxelösund. Volymerna på järnväg minskar marginellt om man istället för pellets transporterar slig till Oxelösund. Däremot minskar intransporterna till Grängesberg, eftersom ett pelletsverk kräver stora inflöden av tillsatsmedel och bränsle. Tonvikten i det utredningsarbete som Grängesberg Iron hittills gjort, ligger på bolagets utflöden. Intransporterna utgörs inte av något homogent flöde och inte är lika centrala för lönsamheten. Volymerna är dock inte att förakta. Bolaget förutspår omfattade inflöden med förnödenheter till gruvan, främst med lastbil, och konstaterar att en industriell verksamhet av det här slaget bidrar till större belastning på både järnvägs- och vägnätet i regionen. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 15 (63) En återupptagen gruvdrift leder sannolikt till mer än 300 direkta arbetstillfällen, för såväl tjänstemän som medarbetare i skiftgång. Bild 1 Regionens geografiska placering i relation till större infrastrukturstråk. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 16 (63) 2.2 Geografi och infrastruktur Ludvika och Smedjebackens kommuner har en central placering i mitten av Sverige. Mellan de båda tätorterna, som förbinds av väg (Rv 66) och järnväg (Bergslagspendeln), är det ca 15 km. Regionens placering i relation till större infrastrukturstråk framgår av Bild 1. Både Ludvika och Smedjebacken passeras av riksväg 66, som går mellan Västerås och Norska gränsen, i höjd med Sälenfjällen. Andra större vägar som möts i Ludvika är riksväg 50 mellan Mjölby och Söderhamn och riksväg 63 mellan Karlstad och Ludvika, vars sträckningar sammanfaller mellan Ljusnarsberg och Ludvika. Länsväg 245 följer riksväg 66 från Ludvika mot Grangärde och leder sedan trafiken västerut mot Hagfors. Se Bild 2. Bild 2 Ludvika och Smedjebackens kommuner. För näringslivets transporter har riksväg 50 samt riksväg 66, i riktning österut mot Västerås, de största trafikflödena till, från och inte minst genom regionen. En omfattande bilturism till fjällen passerar också kommunerna. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 17 (63) Ludvika och Smedjebacken fick tidigt järnväg och Ludvika var länge en betydande järnvägsknutpunkt. Idag finns tre spår kvar som leder mot Örebro, Borlänge respektive Smedjebacken/Västerås. Den nord-sydliga linjen, mot Borlänge och Örebro, är en del av Bergslagsbanan, medan Bergslagspendeln leder i riktning mot Smedjebacken och Västerås. Järnvägen är en förutsättning för flera transportberoende industrier att verka i området. Den är också av vikt för nationella godstransporter i nord-sydlig riktning samt för transporter till och från Göteborgs hamn, via stråket Väster om Vänern. Persontrafiken till Stockholm går antingen via Västerås eller Borlänge. I Ludvika och Smedjebacken saknas helt flygplatser med officiell status som trafikflygplats. En föreningsflygplats finns i Klenshyttan. Närmaste trafikflygplatser finns i Borlänge, Karlstad och Örebro. I Tabell 1 ges en orientering om avståndet, på väg, mellan Ludvika och orter, eller andra platser, viktiga ur pendlingssynpunkt eller som turistdestinationer. Tabellen visar också avståndet till hamnar och logistiknav av vikt för regionens godstransporter. Avståndet mellan Ludvika och Smedjebacken är, som tidigare nämnts, ca 15 km. 2 Plats Vägavstånd (km) Gävle 154 Falun 63 Borlänge 44 Fagersta 48 Västerås 112 Stockholm 218 Arlanda 205 Sälen 198 Säfsen 56 Karlstad 172 Göteborg 398 Grängesberg 16 Örebro 117 Hallsberg 145 Mjölby 240 2 Källa: Google Maps SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 18 (63) Plats Vägavstånd (km) Norrköping 222 Oxelösund 236 Helsingborg 563 2 Tabell 1 Vägavstånd mellan Ludvika och andra platser. 2.2.1 Riksväg 50/Bergslagsdiagonalen Riksväg 50 leder från Mjölby via Ludvika och Falun vidare till Söderhamn. Längs stråket finns flera av landets största, expansiva och mest transportkrävande företag (exempelvis ABB och Spendrups), som genererar stora och betydande godsflöden. Bergslagsdiagonalen är delvis ett nationellt prioriterat stråk för gods- och persontrafik. I Dalarnas Länstransportplan för 2014-2025 anses rimligt att riksväg 50, även norr om Örebro, pekas ut som ett nationellt godsstråk. Till år 3 2020 uppskattas lastbilstransporterna längs vägen öka med 25 - 35% . Rv 50 är resultatet av flera års samarbete, mellan 15 kommuner och regionförbunden i Gävleborg, Dalarna, Örebro och Östergötland, där man knutit samman sju vägar med olika nummer, till en väg, som också skyltas Bergslagsdiagonalen. Partnerskapet Bergslagsdiagonalen syftar till att stärka tillväxt och konkurrenskraft i det mellansvenska inlandet genom en förbättrad infrastruktur. Många samordnade marknadsföringsinsatser har också genomförts inom besöksnäringen av Bergslagsdiagonalen Turism. Brister i vägens tillgänglighet och säkerhet pekas av partnerskapet Bergslagsdiagonalen främst ut i centrumgenomfarterna i Ludvika och Grängesberg. Dessa genomfarter beskrivs i rapporten Transportanalys for Bergslagsdiagonalen som några av de största flaskhalsarna längs stråket. Behov av ombyggnader för förbättrad vägstandard och minst 90 km/h på vägavsnittet mellan Lindesberg och Grängesberg har identifierats, liksom behov av mötesseparering och 100 km/h på hela sträckan Borlänge – Grängesberg. Partnerskapet poängerar att hela stråket behöver 4 prioriteras för att stärka regionen. I en rapport från 2012 ges en ingående beskrivning av infrastrukturen och transportflöden samt planerade och genomförda åtgärder längs riksväg 50. Där presenteras även målbilder för 2025 och åtgärder med bäring på: • Restidsförkortningar - 1 h 30 min för hela Bergslagsdiagonalen • Trafiksäkerhet - olycksstatistik minst i nivå med övriga Sverige • Kollektivtrafik - ökad andel kollektivtrafikresenärer 3 ÖP Ludvika 2013, 2013-09-25 4 Bergslagsdiagonalen – Målbilder för 2025 och 2035, 2012-11-13 SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 19 (63) • Näringslivets transporter - förbättrad transportkvalitet för trafik kopplad till besöksnäringen, industri och logistikföretag • Vägstandard, skyltad hastighet och nyinvesteringar – enligt åtgärdslista Mer information om samarbetet kring Bergslagsdiagonalen finns på bergslagsdiagonalen.com. Bild 3 Riksväg 50 / Bergslagsdiagonalen (Kartmaterial: ©Lantmäteriet ©Trafikverket, Geodatasamverkan) 2.2.2 Riksväg 66 Riksväg 66 leder från Västerås, via Smedjebacken och Ludvika förbi Sälenfjällen och vidare mot norska Hamar. 2012 gavs hela vägsträckan, fram till norska gränsen, numret 66. Vid Björbo ansluter 66:an till E16. Därifrån fortsätter vägen, i gemensam sträckning med E16, förbi Malung mot Sälenfjällen och vidare till norska gränsen. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 20 (63) Bild 4 Riksväg 66 (Kartmaterial: ©Lantmäteriet ©Trafikverket, Geodatasamverkan) Vägen är ett betydande gods- och pendlingsstråk för ABB, Ovako och många andra företag i Ludvika-Smedjebacken, men också ett viktigt stråk för turisttrafiken från västra Mälardalen till Dalafjällen. Sträckan är vintertid starkt trafikerad av skidturister, vilket gynnar handeln i Ludvika och Smedjebacken. Vägsträckans standard varierar. Vägen har en bredd på 11-13 meter mellan Västerås och Smedjebacken. Mellan Smedjebacken och Ludvika är vägbredden 9-11 meter. Delen LudvikaBjörbo är särskilt olycksdrabbad och många tätorter som genomkorsas av vägen, exempelvis Ludvika, har inte tillräckligt hög trafiksäkerhet. I takt med ökad godstrafik och Sälenfjällens satsningar på turism, både sommar och vinter, ökar även problematiken kring trafiksäkerhet och höga trafikflöden. Infarten till Ludvika, från Smedjebacken, har höga trafikflöden med både gods- och persontrafik samtidigt som det finns många målpunkter på båda sidor om vägen. Effektiviserings- och förbättringsåtgärder finns upptagna i såväl Länstransportplanen som Trafikverkets Nationella SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 21 (63) Transportplan, se även kapitel 2.2.6. I Länstransportplanen sägs att mötesfri väg mellan Fagersta och Smedjebacken är en angelägen åtgärd. 2.2.3 Länsväg 245/Fredriksbergsvägen Länsväg 245 är en 120 km lång väg i Dalarnas och Värmlands län. Från Ludvika följer vägen riksväg 66 mot Grangärde. Ett par kilometer innan Grangärde viker 245:an av västerut och går via Sunnansjö och Fredriksberg mot Hagfors. Delar av vägsträckan har dålig standard. En god standard kommer att bli allt viktigare i takt med ökad turism i Säfsen. Även på sträckan genom 5 Fredriksberg ses behov av åtgärder . Bild 5 Länsväg 245 2.2.4 (Kartmaterial: ©Lantmäteriet ©Trafikverket, Geodatasamverkan) Bergslagsbanan Bergslagsbanan är den 478 km långa järnvägslinje som sträcker sig mellan Gävle och Kil och som bland annat passerar Falun, Borlänge, Ludvika och Grängesberg. Vid Ställdalen grenar sig Bergslagsbanan i två ben, där den ostliga linjen ansluter till Godsstråket genom Bergslagen i 5 ÖP Ludvika 2030, 2013-09-25 SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 22 (63) Frövi. Banan är enkelspårig med undantag för sträckorna Gävle–Hagaström och Grängesberg– Ställdalen, där Silverhöjdsspåret (den gamla TGOJ-banan) löper parallellt med Bergsslagsbanan. Hela banan är elektrifierad. Bild 6 Bergslagsbanan (Kartmaterial: ©Länsstyrelsen) Bergslagsbanan är ett nationellt prioriterat godsstråk i Mellansverige. Bergslagsbanan har stor betydelse för Dalarnas basindustri, men också för näringslivet i övrigt. På stråket transporteras ABB:s specialtransporter till Norrköpings hamn, vilket ställer höga krav på banans bärighet och lastprofil. Stråket är också viktigt med tanke på framtida malmtransporter, från gruvorna i Ludvikaområdet till hamnen i Oxelösund. Bergslagsbanan är därtill en betydande transportled för näringslivets gods till och från Gävle Hamn. Beräkningar visar att 40 procent av Sveriges 6 exportvärde genereras i stråket Gävle – Göteborg. Bergslagsbanan utgör, tillsammans med Godsstråket genom Bergslagen ”Godskorridoren genom Bergslagen”. Kapacitetsmässigt är Bergslagsbanan hårt belastad. Banan har också bitvis brister i teknisk standard. I synnerhet gäller detta delen Ställdalen – Kil. Bergslagsbanan förbinder Dalarna med rangerbangården i Hallsberg, ett av Sveriges viktigaste nav för godstransporter på järnväg. 6 Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna 2014-2025, 2013-12-04 SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 23 (63) Dessutom får Bergslagsbanan och länken Väster om Vänern en allt viktigare roll i det nationella godsstråk som sträcker sig från övre Norrland via Borlänge och Kil mot Göteborgs hamn. Även för persontrafiken ar Bergslagsbanan viktig. Det finns en omfattande arbetspendling längs banan och Region Dalarna har i Länstransportplanen gjort bedömningen att banan bör ha potential för utökad pendlingstrafik. Partnerskap Bergslagsbanan är ett samarbete mellan 14 kommuner och fyra regionförbund. De arbetar i projektform för att förbättra tillgängligheten på Bergslagsbanan - och därigenom bidra till överlevnad och utveckling av regionens näringsliv. Information om Partnerskap Bergslagen och deras arbete finns på bergslagsbanan.se. 2.2.5 Bergslagspendeln Bild 7 Bergslagspendeln (Kartmaterial: ©Länsstyrelsen) Bergslagspendeln är den järnvägslinje som går mellan Ludvika, Smedjebacken, Fagersta och Kolbäck (Västerås). Bandelen mellan Ludvika och Fagersta är av Trafikverket klassad som lågtrafikerad, men utgör en viktig länk som förbindelse mellan Bergslagen och Mälardalens SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 24 (63) järnvägsnät. Bergslagspendeln har enligt förstudien Bergslagspendeln som motor for regional 7 utveckling brister som förhindrar möjligheten till regionförstoring. Region Dalarna skriver i Länstransportplanen att sträckan Fagersta - Ludvika behöver uppgraderas med avseende på bärighet till 25 tons axellast (STAX 25), utökad lastprofil till profil C, fjärrstyrt trafikstyrningssystem samt banupprustning. Om gruvbrytningen i Ludvikaområdet kommer igång ses ökade behov av Bergslagspendeln, som en bana för omledningar eller för transport av returflöden. Även Ovakos järnvägstransporter trafikerar banan. 2.2.6 Planerade åtgärder i infrastrukturen Planerade åtgärder i infrastrukturen återfinns dels i den Nationella Transportplanen, som har upprättats av Trafikverket och fastställts av regeringen för perioden 2014-2025, dels i 21 stycken Länsplaner för regional transportinfrastruktur (Länstransportplaner) för samma period. Inför tankesmedjorna sammanställdes en lista med objekt ur den Nationella Transportplanen, som vi och beställaren bedömde intressanta för arbetet med ÅVS:en. Listan presenteras nedan; • • • 7 Ludvika och Smedjebacken – Rv 50 genom Ludvika, Bergslagsdiagonalen (2017-2019) – Bergslagsbanan, Ludvika - Frövi, åtgärder för malmtransporter (2014-2016) Dalarnas län – Rv 70 Trafikplats Smedjebacksvägen (2017-2019) – Rv 70 Smedjebacksvägen - Gyllehemsvägen (2017-2019) Örebro län – Rv 50 Askersund - Åsbro (2017-2019) – Rv 50 Medevi - Brattebo inklusive Nykyrka (2017-2019) – Hallsberg - Degerön, dubbelspår etapp 1 (2014- – Godsstråket Hallsberg - Åsbro, dubbelspår (2020-2025) – Godsstråket Dunsjö - Jakobshyttan - Degerön (2017-2019) – ERTMS korridor B (Sthlm-Malmö, Hallsberg-Katrineholm, Hallsberg-Mjölby) (2014-2020) Förstudie Bergslagspendeln som motor för regional utveckling, Ramböll, november 2009 SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 25 (63) • • • Västra Götalands län – Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland – Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, ökad kapacitet och dubbelspår över Göta älv (2014-2025) Värmlands län – Bergslagsbanan Ställdalen – Kil, fjärrblockering, mötesstationer, hastighetsanpassning, kraftförsörjning, spårbyte (2014-2025) – Kil – Öxnered, kraftförsörjningsåtgärder (2014-2016) Gävleborgs län – Gävle hamn, järnvägsanslutning (2017-2019) – Farled till Gävle (2014) Länstransportplanerna innehåller de åtgärder som länen själva prioriterar, med hänsyn till de samlade transportbehoven inom regionen. Planerna är utformade utifrån fyrstegsprincipen. I Region Dalarnas Länstransportplan återfinns följande namngivna objekt med bäring på ÅVS:en; • Rv 66 genom Ludvika / Gamla Bangatan (2014-2021) • Rv 66 U Länsgräns – Smedjebacken mötesfri väg (2022-2025) Mer information om planeringsprocessen och enskilda objekt finns på Trafikverkets respektive Region Dalarnas hemsidor. Rv 50 Genom Ludvika (Genomfart Ludvika) En tidigare planerad förbifart öster om Ludvika lyftes bort från den nationella planen 2002. Satsningar ska istället göras på att förbättra befintlig genomfart. Ludvika kommun, Region Dalarna och Trafikverket har i projekten Genomfart Ludvika - BanaVäg och Idéstudie Ludvika 2009, lagt grunden för de åtgärder man står i begrepp att genomföra under de kommande åren. Genomfart Ludvika finns med i den nationella transportplanen för 2014-2025. Det aktuella projektet omfattar sammanlagt tio delåtgärder i transportsystemet, på och i anslutning till riksväg 50 och 66. Exempel på åtgärder är ombyggnad till cirkulationsplatser, nya svängfält samt avstängning av gator. Syftet med åtgärderna är att öka säkerheten, förbättra möjligheten till arbetspendling samt förbättra näringslivets godstransporter genom Ludvika. Följande tio åtgärder omfattas av projektet, se Bild 8; 1. Korsning Rv 50 / Grangärdevägen 2. Korsning Rv 50 / Kajvägen 3. Rv 50, sträckan Eriksgatan – Vasagatan SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 26 (63) 4. Korsning Rv 50 / Vasagatan 5. Väg 50, sträckan Vasagatan – ABB-korsningen 6. ABB-korsningen, Rv 50 och spår 7. Valhallavägen 8. Korsning Rv 50 / Snöåvägen / Gonäsvägen 9. Rv 50, sträckan OKQ8 – Lyviksberget 10. Rv 66, Gamla Bangatan Bild 8 Rv 50 Genomfart Ludvika med 10 delåtgärder. (Källa: Trafikverket) På Trafikverkets hemsida finns utförlig information om projektet. Byggstart är beräknad till 20172019. Bergslagsdiagonalen genom Grängesberg Trafikverket planerar att rusta upp två järnvägsbroar som går över riksväg 50 genom Grängesberg. Det är broarna vid Dalporten och Stubinfabriken, som är i dåligt skick och behöver åtgärdas, snarast möjligt, för att järnvägstrafiken ska kunna trafikera banan. Sträckan är en del av Bergslagsbanan, där det idag går mycket tung godstrafik. Trafikverket kommer att ta fram en järnvägsplan för att utreda vilka åtgärder som ska göras och hur de ska genomföras. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 27 (63) För att åtgärda broarna behöver riksväg 50, som passerar under broarna, stängas av för en period av 6-12 månader per bro. Broarna kan inte repareras samtidigt. Den totala tiden för att åtgärda bristerna på broarna beräknas till 1-2 år. Riksväg 50 är enda genomfartsleden genom Grängesberg. Projektet kommer således att påverka både järnvägs- och vägtrafiken i Grängesberg. Dalporten tillåter idag passage av endast en långtradare åt gången. I porten finns signalreglering för att stoppa mötande trafik, men siktförhållandena är dåliga och trafiksäkerheten är inte tillfredsställande. Trafikverket kommer att utreda hur biltrafiken på riksväg 50 ska ledas om, tillfälligt eller mera permanent. Söder om riksväg 50 finns ett reservat för framtida sträckning av riksvägen. På Trafikverkets hemsida visas tre utredningsalternativ för ny vägsträckning. Vägåtgärderna ingår som en del av järnvägsplanen. Bergslagsbanan Ludvika – Frövi På sträckan Ludvika – Frövi avser Trafikverket genomföra åtgärder som ska underlätta för dagens person- och godstransporter, men också öka möjligheten till tunga transporter i framtiden. Enligt information på Trafikverkets hemsida finns det planer på; • Ny järnvägsanslutning i Skeppmora. • Ombyggnation i Ställdalen. • Bärighets- och signalåtgärder längs hela sträckan. Planerad byggstart sommaren 2015. 2.3 Åtgärdsvalsstudie – ett nytt sätt att planera i tidiga skeden Från 1 januari 2013 har Trafikverket ett nytt planeringssystem. Det första steget i det nya planeringssystemet är, Åtgärdsvalsstudien (ÅVS). En ÅVS är en förberedande studie där berörda aktörer försöker förstå trafiksituationen i sin helhet; med de brister, problem och behov som finns. I ÅVS:en tittar man tillsammans på tänkbara lösningar och föreslår åtgärder. Arbetet följer fyrstegsprincipen. En åtgärd behöver inte innebära att man bygger om transportsystemet, eller bygger nytt. Den kan lika gärna innebära att man tänker om eller optimerar. Alla formella planeringsprocesser ska föregås av en ÅVS. Nedan följer några punkter som förtydligar tankarna bakom ÅVS:en; SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 28 (63) • ÅVS:er tar hänsyn till alla trafikslag, alla typer av åtgärder och kombinationer av dessa. • Val av åtgärder handlar om att lösa problem och tillgodose behov. • Valen ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom kostnadseffektiva åtgärder. • I processen som leder fram till åtgärdsval sker ett samarbete mellan olika aktörer. (Källa: Trafikverket) 2.3.1 Åtgärdsvalsstudiemetodiken Arbetsmetodiken i processen med ÅVS:en är indelad i fyra faser: Processen inleds med en Initierafas, som leder till ett startbeslut där flera aktörer kan komma överens om att gemensamt genomföra och bekosta en ÅVS. Därefter sker en fördjupad analys och diskussion, för att klargöra situationen och dess orsaker samt den tänkbara utveckling som behöver hanteras inom ramen för avgränsningen. Avstämning sker mellan aktörer om problem och syfte samt om mål för lösningarna. Efter detta är det dags för alternativgenerering med dialog och utgallring av alternativa lösningar och bedömning av deras effekter, konsekvenser, måluppfyllelse och kostnader jämfört med nytta. Slutligen formas en inriktning och rekommendation om möjliga och lämpliga åtgärder. (Källa: Trafikverket) SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 29 (63) 2.3.2 Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt som utgår från att transportsystemet ska utformas och utvecklas utifrån en helhetssyn, där man hushåller med resurser och minskar miljöpåverkan. Principen används i ett tidigt skede i planeringen, innan man väljer eventuella åtgärder. Fyrstegsprincipen är indelad i följande fyra steg: • Tänk om - Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt • Optimera - Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur • Bygg om - Begränsade ombyggnadsåtgärder • Bygg nytt - Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Fyrstegsprincipen bidrar till att välja rätt åtgärder. (Källa: Trafikverket) 2.4 Tidigare och pågående utredningar Inför tankesmedjorna gjordes, tillsammans med beställaren, en övergripande inventering av genomförda och planerade utredningar, som sågs intressanta för arbetet med ÅVS:en, eller i en förlängning av denna. Listan presenteras nedan; • Underlagsrapport Malmtransporter från Bergslagen (Trafikverket, 2013) • Så förändras Dalarnas näringsliv (Länsstyrelsen Dalarna, 2013) • Förstudier på järnväg (Gävle-Ludvika, Storvik-Frövi) inom ramarna för BanaGods i Mitt (Trafikverket, 2010-2013) • Nulägesbeskrivning Tillväxtpaketet Ludvika – Smedjebacken – Fokusområde infrastruktur och kommunikationer (Ludvika kommun, 2012) • Framtida kollektivtrafik i Ludvika (Ludvika kommun, 2010) • Terminal Grängesberg – marknad, koncept och samhällsekonomisk utvärdering (Region Dalarna, 2010) • Bergslagspendeln som motor för regional utveckling (Falun Borlänge-Regionen, 2009) • Samordnade godstransporter i Dalarna (TFK, 2009) • Förstudie Bergslagspendeln som motor för regional utveckling (Region Dalarna, 2009) • ÅVS Borlänge bangård (Trafikverket, 2012) SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 30 (63) • ÅVS Grängesberg korsningen Rv50/v604 (Trafikverket, 2013) • ÅVS Ludvika ABB-industriområde och Väsmanstrand (Ludvika kommun, 2014) • ÅVS Malmtransporter Ludvika – Oxelösund (Trafikverket, ej påbörjad) Listan kompletteras med ytterligare utredningar/dokument, som noterats under arbetets gång; • Bergslagsdiagonalen Målbilder för 2025 och 2035 (Bergslagsdiagonalen/Tyréns, 2012) • ÖP Ludvika 2030 (Ludvika kommun, 2013) • Ny översiktsplan Smedjebacken (pågår) • ÅVS Bergslagspendeln (Trafikverket, Länsstyrelsen i Västmanland, Kollektivtrafikmyndigheten i Västmanlands län samt Skinnskatteberg, Fagersta och Norbergs kommuner, klar våren 2015) • ÅVS väg 50 Ludvika – Grängesberg (Trafikverket och Ludvika kommun, klar juni 2015) SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 31 (63) 3 Arbetsprocess Under processens gång har tre så kallade tankesmedjor tillämpats som grund för dialog. ÅVS:ens resultat, som presenteras i de följande kapitlen, baseras i huvudsak på vad som framkommit vid dessa tillfällen - där totalt 30 representanter för berörda aktörer hos näringsliv, myndigheter, kommuner och regionala företrädare medverkat. Tankesmedjorna genomfördes i form av halvdagsmöten på Folkets Hus i Ludvika, enligt ett givet tidsschema, under fem veckor i maj-juni 2014. För urvalet av deltagare och kontakter med dessa svarade beställaren. Ludvika kommun bjöd, tillsammans med Falun Borlänge-regionen, in ett drygt femtiotal aktörer för att delta i processen. De inbjudna representerade det offentliga (i form av ex. Ludvika och Smedjebackens kommun, Trafikverket och regionförbund) samt näringslivet (i form av små och stora företag inom främst besöks- och basnäringen). Aktörslistan kompletterades under processens gång. Några av aktörerna har medverkat i samtliga tankesmedjor, medan andra har varit representerade vid ett eller två tillfällen. Ibland har olika personer representerat en viss aktör vid de olika tankesmedjorna. Inbjudan och deltagarlistor för de tre tankesmedjorna framgår av bilaga 4. Arbetssättet för ÅVS:en bygger på berörda aktörers medverkan och ett aktivt arbete i samband med tankesmedjorna. Syftet med den koncentrerade mötesserien var att skapa kontinuitet och ett riktat engagemang hos deltagande aktörer. Under mötesserien uppmuntrades aktörerna till utbyte av kunskap, erfarenheter och information - för att låta fånga ett brett perspektiv på behov, brister och möjligheter. Ett underliggande syfte med mötesserien var också att sammanföra olika aktörer och göra dem engagerade och delaktiga i frågor som rör transportsystemet, för att lägga en grund för framtida samarbeten. Efter varje tankesmedja sammanställdes ett material, där dagordning, gruppdiskussionsfrågor och detaljerade resultat från respektive tankesmedja redovisas. Materialet återfinns i de 8 fristående bilagorna 1-3 . Vid en summering av resultat från tankesmedjorna sågs behov av att komplettera ÅVS:en med mer information om näringslivets transporter samt behov kopplade till transportsystemet. I samråd med beställaren valdes därför fem företag och en representant för den samlade besöksnäringen ut för kompletterande intervjuer. De utvalda företagen, vars transporter är omfattande, representerar olika delar av regionens näringsliv. Vilka företag och personer som intervjuats, framgår av bilaga 5. De frågor som ställdes presenteras i bilaga 6. 8 På grund av materialets omfattning levereras dessa bilagor separat. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 32 (63) Fem intervjuer genomfördes enskilt per telefon. På grund av sjukdom blev intervjun med besöksnäringen, genom VisitSödraDalarna, inställd. De intervjuade hade möjlighet att titta på frågorna på förhand. Intervjuerna genomfördes av en medarbetare på Sweco, som förde anteckningar under intervjuns gång. Tiden för genomförandet varierade, beroende på företagets verksamhet, transportupplägg och hur utförligt den intervjuade svarade. Den kortaste intervjun varade i 45 minuter, medan den längsta varade i nästan 2 timmar. Resultat av intervjuerna redovisas i kapitel 2.1.3 samt i kapitel 4.2. I arbetet med ÅVS:en har hänsyn tagits till tidigare genomförda utredningar och infrastrukturplaner. Det som framkommit i utredningarna har använts som underlag i samband med tankesmedjor och intervjuer, eller som bakgrundsmaterial till denna rapport. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 33 (63) 4 Behov och brister Måndagen den 5 maj 2014 arrangerades den första tankesmedjan, med temat: Vilka behov är angelägna att lyfta för ett långsiktigt säkerställande av näringslivets transporter i Ludvika och Smedjebacken? Ett så kallat Öppet Forum, eller Open Space, användes som mötesmetodik. Vid detta tillfälle formade deltagarna själva den agenda som låg till grund för inventeringen av behov och brister i ÅVS:en. Totalt fördes 13 gruppdiskussioner under olika rubriker, men inom ramen för huvudtemat. Gruppdiskussionerna vid tankesmedja 1 bildade senare utgångspunkt för framtagningen av målbilder. Open Space-metodiken värnar om en öppen och tillåtande atmosfär. Metodiken bäddar för engagemang bland deltagarna, genom att alla har en möjlighet att komma till tals och lyfta fram sina hjärtefrågor. I dialogen inbjuds deltagarna att kliva utanför sina egna tankebanor och in i andras. En sammanställning med tillvägagångssätt och mer detaljerat innehåll från tankesmedja 1 finns i bilaga 1. Här presenteras resultat med avseende på de behov och brister som lyfts fram av deltagande aktörer samt vid intervjuer. 4.1 Resultat av tankesmedja 1 En sammanställning av gruppdiskussionerna vid tankesmedja 1 visar att behov och brister kan sorteras in under fem huvudrubriker; • • • Järnväg – fokus på tunga transporter och/eller transport av stora godsvolymer till hamn eller logistiknav – fokus på flöden i riktning Västerås/Mälardalen (Rv 66) samt nord/syd (Rv 50) Väg Vägvisning – • Kollektivtrafik – • tonvikt på vägvisning till besöksnärings destinationer fokus på arbetspendling, tjänsteresor och besökare Samverkan och kommunikation SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 34 (63) De behov och brister som identifierades under tankesmedja 1 redovisas i Tabell 2. Järnväg Behov Brister Tunga transporter och/eller förflyttning av stora • Otillräcklig teknisk standard med avseende på bärighet (tågvikt / metervikt / axellast) samt kraftförsörjning • Kapacitetsbrist • Sårbar järnväg (saknas omledningsmöjligheter, kvalitetsbrister i järnvägssystemet) volymer - ofta flödeskänsligt gods som normalt inte kan transporteras på väg • Extremt stora och tunga transporter från Ludvika till hamn (ABB, transformatorer) • Stora volymer av tungt gods till hamn (NIO, malmprodukter) • Stora godsvolymer i form av skrot, stålämnen för fortsatt bearbetning eller produkter till slutkund (Ovako) Väg Behov Brister Rv 50 (Bergslagsdiagonalen alt. E16 mot Gävle) • Otillräcklig bärighet samt Rv 66 mot Västerås/Mälardalen • Extremt stora och tunga vägtransporter till hamn (ABB, Rv 66 till Västerås) Saknas fakta (mätdata) ang. broars bärighet • Stora volymer in- och uttransporter (Ovako, Spendrups, NIO m.fl., Rv 50 + Rv 66) Dålig vägutformning för godstrafik (rondeller, korsningar etc.) • Rv 50 är inte ett nationellt godsstråk • Just-in-time (hög tillförlitlighet) • Genomfart Ludvika och Grängesberg • Korta transporttider • Brister i drift och underhåll av vägar • Rastplatser • Saknas rastplatser för yrkestrafiken • Omfattande nationell/regional transittrafik • In- och utfarter ABB / Rv 50 • • SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 35 (63) Vägvisning Behov Brister • Besökare från när och fjärran (Sthlm/Mälardalen och Västsverige) måste hitta till turistnäringens destinationer • Otydlig/obefintlig vägvisning (ex. Säfsen) • • Kunder och varuleveranser måste hitta till butiker och andra centralt belägna näringsidkare Vissa orter saknas för digital navigering (ex. Säfsen) • Trafikverkets regelverk för vägvisning är inte anpassat för ”verksamheter i skogen” • Ökad synlighet för ovan nämnda näringar Kollektivtrafik Behov Brister • • Kollektivtrafik fungerar bara i ena riktningen • Kollektivtrafik fungerar inte tillfredsställande lokalt/ regionalt/nationellt • Bristande samordning mellan kollektivtrafikmyndigheter • Oklar behovsbild Bra förbindelser med Arlanda Bättre tillgänglighet med kollektivtrafik för; • Arbetspendling - lokalt, mellan tätorter i kommunerna samt regionalt (Falun/Borlänge, Fagersta/ Västerås, Örebro) • Tjänsteresor (Västerås och Stockholm) • Besökare till turistnäringens destinationer (Stockholm/Mälardalen) Samverkan och kommunikation Behov Behov • • Saknas information från näringslivet till myndigheter om planer/behov – och vice versa • Oklart ansvar för samverkan mellan näringsliv, TRV, region och kommun • Viktiga aktörer saknas i befintliga nätverk • Dålig kontinuitet då samverkan inte prioriteras • Olika aktörer har olika tidsperspektiv Förbättrad samordning avseende transportflöden och infrastruktur-investeringar Tabell 2 Behov och brister identifierade i samband med tankesmedja 1. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 36 (63) 4.2 Resultat av intervjuer Vid intervjuerna har en stor mängd information framkommit. I vissa delar har dock intervjuerna bara skrapat på ytan. Det kan dels bero på att ansvaret för transporter delas mellan olika funktioner i företaget och att vi begränsat antalet intervjuer till en intervju per företag. Det kan också bero på att företag som upphandlar sina transporter via speditörer, generellt sett har ett lägre engagemang i frågor som rör transportsystemets utformning, än de företag som själva står för genomförandet av sina transportupplägg. Frågor angående behov kopplade till persontransporter har över lag genererat få svar. Vid intervjuerna har företagen valt att lägga tydligt fokus på uttransporter, därför finns det inte lika mycket information om inflöden. ABB och gruvnäringen lägger tonvikten vid behov kopplade till järnvägstransporter. Vägtransporterna beskrivs i mera allmänna ordalag. Spendrups saknar helt järnvägstransporter. En del av de intervjuade har haft svårt att beskriva långsiktiga behov och utgår i det stora hela från dagens situation. I vissa fall kan det också vara svårt för oss som utomstående att särskilja vad som är fakta och vad som är förhoppningar, eller tyckande. 4.2.1 Summering av intervjuer Nedan följer en sammanfattning av vad som framkommit i samband med intervjuerna; • Intresset för infrastrukturfrågor och sättet att uttrycka sina behov skiljer sig mellan de företag som har ”egna” systemlösningar och de som upphandlar transporter via speditör. • Bra infrastruktur är en förutsättning för näringslivet i en region. – • 9 Näringslivet ska inte behöva be om ursäkt! Järnväg – Livsnödvändig för företag med stora volymer eller tunga transporter. – Används för transport till (ostkust) hamn9, nationella kunder eller kontinenten – men, också för intransporter. – Järnvägssystemets kvalitetsbrister gör att potentiellt järnvägsgods transporteras på väg (inte unikt för denna region). I arbetet med ÅVS:en har vi noterat några mindre godsflöden mot Göteborg. Bland de medverkande aktörerna har huvudflödena varit riktade mot ostkusthamnar. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 37 (63) • • • – Tillförlitlighet/robusthet, bärighet, kraft, profil (ABB), kapacitet och flexibilitet är nyckelegenskaper, som behöver stärkas för att klara näringslivets behov med avseende på järnvägstransporter i allmänhet - och tunga transporter i synnerhet. – Fokus på framkomlighet - bärighet, trafiksäkerhet, restider. – ABB har behov av tunga transporter (150 ton) – avsaknad av bärighetsdata för broar begränsar framkomligheten till 100 ton. – Närhet till nationella stråk ger lägre transportkostnader för södergående gods till utlandet (på grund av obalans i Sveriges import- och exportflöden). – För utvecklingen av det lokala vägnätet i Ludvika Smedjebacken är en väl fungerande dialog mellan Trafikverket och kommunerna avgörande. Väg Persontransporter – ligger utanför de intervjuade personernas ansvarsområden. – Viktigt med fungerande kollektivtrafik för arbetspendling. – Utbytet med Stockholm/Västerås är viktigt ur kompetensförsörjningsperspektiv. – Viktigt med bra förbindelser till och från Arlanda. – Växande konflikt mellan person- och godstrafik på järnväg på grund av kapacitetsbrist. Samverkan – är viktigt! – 4.2.2 Kan begränsas av konkurrensförhållanden. Upplägg och transportbehov I ett fortsatt arbete kan råtexterna från intervjuerna användas som underlag. Nedan ges en summering per företag. Vilka personer som intervjuats framgår av bilaga 5. Intervjufrågorna presenteras i bilaga 6. Se även kapitel 2.1.3. Ovako Bar SmeBox • Producerar ca 250 000 ton färdiga stålprodukter per år, varav ca 150 000 ton i Smedjebacken. • 65-70 % av tillverkningen exporteras till Europa. • Kunderna kräver leverans just-in-time. • På grund av järnvägens kvalitetsbrister (risk för störningar) och kundernas krav på leveranskvalité går idag ca 65-70% av utflödet på väg. (Ca 20 bilar per dygn från Smedjebacken.) SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 38 (63) • Ovako skulle inte klara sig utan järnvägstransporter. • De vill gärna transportera mer på järnväg. Järnväg är bra för miljön och kostnadseffektivt. • Upphandlar transporter av speditör. Har inga specialtransporter (när det gäller transport av färdiga produkter). • Järnvägstransporterna utförs i Green Cargo’s vagnslastsystem. • Det ankommer ca 30-40 bilar med skrot (intransporter) till Smedjebacken varje dag. • Ovako har en tågpendel med ämnesvagnar mellan Smedjebacken och Boxholm. • De ser behov av förstärkningar på vägsidan, samt ökad kapacitet och kvalitet på järnvägssidan. ABB • Producerar i år 61 stora transformatorer, som väger upp till 410 ton. • Utvecklingen går mot fler och större enheter. • Extremt tunga och stora transformatorer måste fraktas på järnväg (i år ca 45 enheter), som specialtransport på särskilda vagnar. Transportvillkoret är i nuläget begränsat till 410 ton. • Om ABB Transformers på sikt ska kunna bedriva verksamhet i Ludvika, måste man hitta lösningar för järnvägstransporterna till hamn. • Idag rullar en järnvägstransport per vecka från Ludvika till Norrköping, där Sveriges enda ”tungkran” finns. Transporten följer rutten; Ludvika – Ställdalen – Frövi – Hallsberg – Katrineholm – Norrköping. • ABB ser behov av att också kunna transportera stora transformatorer till hamnen i Västerås. • Järnvägssystemet är sårbart. Det finns bara en färdväg till hamn. Om något händer med banan saknas alternativa rutter eller omledningsmöjligheter. • Kapacitetsbehovet och kraven på bärighet, profil och kraftförsörjning ökar i takt med att transformatorerna blir fler, större och tyngre. Transportens metervikt och lastprofil ligger idag på gränsen till vad banan klarar. • Begränsningar i banans tekniska standard medför begräsningar i tågens hastighet, som i sin tur medför ökat kapacitetsuttag. • På järnvägssidan ses behov av investeringar och trimningsåtgärder på linjerna mot Västerås och Norrköping. Kraven på järnvägssystemet summeras i tre ord; frekvens (mer än en transport per vecka), robust (tillräcklig teknisk standard och hög tillförlitlighet) och flexibelt (förmåga att möta transportbehov och klara störningar). SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 39 (63) • Mindre transformatorer (max 100 ton) transporteras med bil till Västerås, Göteborg eller direkt till kund (nationellt). ABB vill finna alternativ för biltransporter till Västerås, med vikt upp till 150 ton. • På vägsidan ses behov av bärighetsåtgärder, sammanställning av vägdata och tryckmätning av bärighet för broar. • ABB deltar i olika samverkansforum för frågor kopplade till transportsystemet, exempelvis Näringslivets Transportråd. Spendrups • Producerar ca 300 miljoner liter dryck per år i Grängesberg. Volymerna ökar gradvis. • Levererar färdiga produkter med bil till slutkunder i hela Sverige. • Upphandlar transporter av speditör. • Som max passerar ca 100 bilar ut och 50 bilar in, per dag, vid bryggeriet i Grängesberg. • Kunderna kräver leverans just-in-time. • Transporterna fungerar bra. • Järnväg ses inte som något alternativ, på grund av kraven på tillförlitlighet och flexibilitet. • Spendrups deltar gärna i samverkansforum kring näringslivets transporter. Ingår i styrgruppen för Tillväxtpaketet. Nordic Iron Ore • Planerar att starta brytning av järnmalm i tre steg, med start kvartal 4 2016. • Planerar för ett stabilt och kostnadseffektivt transportupplägg på järnväg från Ludvika till Oxelösund. Möjliga transportvägar framgår av bilaga 7. Produkternas slutdestination är ännu inte känd. • Planerar för en ny terminal i Skeppmora. • Räknar med att, vid full produktion, producera ca 4,5 miljoner ton järnmalmsprodukter (slig) per år. (2016 100-200 tusen ton, 2017 500 tusen ton) • Målvikt; 5000 ton per tåg. Vid full produktion räknar man med ca 1500 tåg per år. • Ser behov av investeringar och trimningsåtgärder i järnvägssystemet. Transporterna kräver hög teknisk standard. Ser behov av åtgärder för ökad bärighet, stärkt kraftförsörjning, ökad kapacitet och tillförlitlighet (omledningsmöjligheter). • Banans tekniska standard påverkar tågens hastighet, vilket i sin tur påverkar kapacitetsuttaget. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 40 (63) • Viktigt att skapa mötesmöjligheter, partiella dubbelspår eller alternativa rutter av kapacitets- och tillförlitlighetsskäl. • Viktigt att verka för höjd teknisk standard och ökad kapacitet på järnvägen, men vägnätet måste också klara näringslivets behov. • NIO kommer, i synnerhet under en uppbyggnadsperiod, att generera stora inflöden – främst på väg. • Ser behov av ökad samverkan mellan näringslivets aktörer, liksom mellan näringslivet och det offentliga, för prioritering av investeringar samt synkronisering kring kapacitetsfrågor. • Har ett bra samarbete med Trafikverket och berörda kommuner. Grängesberg Iron • Planerar att starta brytning av järnmalm tidigast 2019 och öka gradvis upp till full produktion under ett års tid. • Planerar för ett stabilt och kostnadseffektivt transportupplägg på järnväg från Grängesberg till Oxelösund, samma transportväg som NIO (se bilaga 7). Produkternas slutdestination är ännu inte känd. • Planerar att rusta upp befintlig malmbangård och bygga ny lastningsterminal över ett av spåren. • Befintlig spåranslutning till Trafikverkets järnvägsnät (linjen) behöver uppgraderas och inordnas i signalstyrningssystemet. • Räknar med att, vid full produktion, producera ca 2,5 miljoner ton järnmalmsprodukter per år – vilket också motsvarar transportbehovet. • Med en bruttovikt på 3000 ton per tåg ser man behov av 1050 lastade tåg per år. Tomtåg behöver inte nödvändigtvis följa samma sträckning som lastade tåg. Ser alternativa vägar via Fagersta – Ludvika, eller Sala – Borlänge. • Vill ha dispens för STAX 25. • Tillförlitlighet, frekvens och robusthet är viktigt! Det måste finnas återhämtningsförmåga i systemen. • Grängesberg Iron har mycket små buffertar i logistikkedjan. Viktigt att omloppsplanerna inte spricker. Viktigt att undvika obalanser och flaskhalsar i omloppen. • Räknar med stora inflöden med bil under en uppbyggnadsperiod och därefter inflöden av förnödenheter och personal till gruvan. • Rv 50 genom Grängesberg är en flaskhals. Planer och visioner om en förbifart och omläggning av järnvägen är intressanta av kapacitetsskäl, men även med koppling till SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 41 (63) gruvdriften – som på lång sikt kan komma att påverka dragningen av såväl väg som järnväg. Viktigt att dimensionera för framtiden och tänka i etapper. • Rv 50 behöver förstärkas med avseende på kapacitet och trafiksäkerhet. Genomfarten genom Ludvika och anslutningen till Rv 66 är en flaskhals. • Medverkar i Samarkand och ingår i styrgruppen för Tillväxtpaketet. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 42 (63) 5 Mål och framgångsfaktorer I arbetet med åtgärdsvalsstudien har målbilder tagits fram och förfinats av deltagarna i samband med tankesmedja 2 och 3. Inför tankesmedja 2 sammanställdes förslag till målbilder, med utgångspunkt i gruppdiskussionerna vid tankesmedja 1. Dessa diskuterades under tankesmedja 2 och deltagarna lämnade synpunkter på justeringar. Målbilder formulerades sedan gemensamt på tankesmedja 3. Vid sammanställningen av materialet från tankesmedjorna har, i samråd med beställaren, smärre justeringar gjorts av delmålen för att underlätta målstyrning. Övergripande målbild Transportsystemet i Ludvika och Smedjebacken är flexibelt för alla, smidigt för persontransporter och effektivt för näringslivet - vilket bidrar till en nationellt kopplad attraktiv och hållbar region! Fem delmål • Stråk för kollektiva persontransporter har ett hela-resan-perspektiv, där det är enkelt och bekvämt att resa • Stråk mellan regionen och logistiknav (ex. hamn) är funktionella • Stråk till besöksnäringens centra i regionen är funktionella • Person- och godstrafiken utvecklas i dialog och samverkan mellan aktörer inom flera forum • Väg 50 och 66 klarar näringslivets funktionskrav på transportsystemet Framgångsfaktorer Under tankesmedja 2 och 3 fick deltagarna också diskutera och reflektera kring vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att verkligen åstadkomma förändring och komma till handling. Följande framgångsfaktorer identifierades: • Tänka ”Glokalt” (globalt till lokalt) • Strukturerad kommunikation • Tydlig rollfördelning • Respekt för varandras tidsramar/-perspektiv • Enskilt och gemensamt ansvar SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 43 (63) • Lämpliga finansieringsmodeller Tillsammans lägger dessa grunden för den allra viktigaste framgångsfaktorn, nämligen: SAMORDNING - för ett långsiktigt säkerställande av näringslivets transporter! Arbetet med målbilder och framgångsfaktorer beskrivs närmare i bilaga 2. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 44 (63) 6 Åtgärder Tankesmedja 2 och 3 ägnades i huvudsak åt att formulera åtgärdsförslag och att bedöma genomförbarheten av dessa. Deltagarna var under övningarna indelade i fyra olika aktörsgrupper, där representanter från Trafikverket, Regionen, Kommuner respektive Näringslivet samlades, i var sin grupp. Samtliga åtgärder finns redovisade i tabellform i bilaga 3. Där framgår även fördelningen enligt fyrstegsprincipens fyra steg; Tänk om, Optimera, Bygg om och Bygg nytt, deltagarnas prioritering samt förslag till initiativtagare och samarbetsparter för respektive åtgärd. Åtgärderna är en blandning av små och stora åtgärder, där några kan genomföras relativt omgående medan andra kräver vidare utredning och konkretisering. Bland mera generella åtgärder, som bidrar positivt till den övergripande målbilden, finns förslag om; resfria möten, god cykelinfrastruktur, allmänna anpassningar i infrastrukturen för godstransporter, dialog med näringslivet inför om- eller nybyggen, gröna resplaner, ruttoptimering, bilpooler och lånecyklar. I Tabell 3 presenteras åtgärderna, indelade i samma huvudområden som i kapitel 4. Siffran till höger anger vilket steg deltagarna bedömt att åtgärden motsvarar enligt fyrstegsprincipen. Eftersom många deltagare inte var bekanta med fyrstegsprincipen sedan tidigare, ses en tendens till en något för ”snäll” bedömning, i så mening att åtgärderna ibland hamnat ett steg lägre än vad de borde enligt Trafikverkets mall. En intressant iakttagelse är att merparten av åtgärderna återfinns inom fyrstegsprincipens tänk om och optimera. En möjlig förklaring till det kan vara att deltagarna överlag upplevt ett stort behov av att nätverka och att de därigenom lagt mer fokus på organisatorisk än fysisk nivå i arbetet med åtgärderna. Järnväg Åtgärd Steg Bärighetsåtgärder 3 Tidtabellskanaler för tunga transporter Ludvika – Frövi 2 Förbättringsåtgärder Bergslagspendeln Ludvika - Smedjebacken (spårbyte, fjärrblockering m.m.) 3 Industrispår Skakelbacken (Grängesberg) 3 ÅVS Triangelspår Mossplan (Ludvika) 1 Åtgärda plankorsning Hammarbacken 4 Åtgärda plankorsning ABB 4 Tydlig information om förutsättningar på järnväg (framkomlighet, funktion – ex. omledning, kraftförsörjning) 1 SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 45 (63) Spårbyte ”Silverhöjdsspåret” (Ställdalen – Kil) 3 Mötesspår för ökad kapacitet 3 Signalstyrning Fagersta 2 Databas ”fria rummet” 1 Väg Åtgärd Steg Förbi- eller genomfart Ludvika och Grängesberg 4 Tydlig information om förutsättningar på väg (funktion, säkerhet – ex. bärighet) 1 Bärighetsåtgärder 3 Omledning av godstrafik från söder till ABB 2 Databas ”fria rummet” (fri höjd, skyltplacering) 1 Vägvisning Åtgärd Steg Skyltning till besöksmål 1 ITS-lösningar (för att leda trafik, ex. fjällresenärer) 2 Se över principer för skyltning (slutdestination kontra ”delmål”) 1 Kollektivtrafik Åtgärd Steg Tågtrafik Västerås – Arlanda 2 Nytänk lokal kollektivtrafik inkl. marknadsföring 1 Mellankommunal kollektivtrafik (Ludvika – Smedjebacken – Västerås, Ludvika – Borlänge – 1 Falun) Samverkan och kommunikation Åtgärd Steg Kunden i fokus 1 Pålitliga och personoberoende kommunikationskanaler mellan näringslivet och det offentliga 1 Kommun-/Trafikverksöverenskommelse 1 Utveckla stråksamverkan (t.ex. Rv 66) 1 Utveckla samverkansformer 1 Tabell 3 Förslag till åtgärder. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 46 (63) 6.1 De högst prioriterade åtgärderna Vid de grupparbeten som genomfördes i samband med tankesmedjorna gjordes en rad bedömningar och prioriteringar bland åtgärderna. Bland annat skattades hur önskvärda och genomförbara åtgärderna är samt tidsperspektiv i relation till behov och eventuella kopplingar mot objekt i befintliga transportplaner. Resultaten, som speglar en ”ögonblicksbild” av deltagarnas prioriteringar i samband med tankesmedjorna, visar att bedömningarna skiljer sig åt mellan olika grupper. Det är därför svårt att i detta skede dra några egentliga slutsatser för genomförandet av åtgärderna. Den sammanställning som gjordes efter tankesmedjorna visar att de tio högst prioriterade åtgärderna är; • Bärighetsåtgärder på järnväg • Tidtabellskanaler för tunga transporter Ludvika – Frövi (kapacitet på järnväg) • Förbättringsåtgärder Bergslagspendeln Ludvika – Smedjebacken • Industrispår Skakelbacken (Grängesberg) • ÅVS Triangelspår Mossplan (Ludvika) • Förbi- eller genomfart Ludvika och Grängesberg • Skyltning till besöksmål • Kunden i fokus • ITS-lösningar (för att leda trafik, ex. fjällresenärer) • Tågtrafik Västerås – Arlanda Nedan följer en kort beskrivning av dessa åtgärder; Bärighetsåtgärder järnväg - Här avses både små och stora åtgärder i infrastrukturen, som bidrar till ökad axellast (STAX) eller metervikt. Hög bärighet kan vara avgörande för att vissa transporter alls ska kunna ta sig fram (ex. ABB:s transformatorer), men bidrar även till hur tåg kan konfigureras, vilket i förlängningen påverkar kapaciteten på banan. Behovet av bärighetsåtgärder är delvis kopplat till framtida malmtrafik. Tidtabellskanaler för tunga transporter Ludvika – Frövi – Åtgärden handlar om att säkra tillgången till kapacitet för tunga transporter. För både ABB och gruvnäringen handlar det här om transporten mot hamn. ABB har exempelvis idag bara tillgång till ett tågläge per vecka för transport av tunga transformatorer. Förbättringsåtgärder Bergslagspendeln Ludvika – Smedjebacken – Här ingår åtgärder för såväl ökad funktionalitet som kapacitet på banan. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 47 (63) Industrispår Skakelbacken – Spår som möjliggör en omlastning mellan väg- och järnvägstransporter i Grängesberg. ÅVS Triangelspår Mossplan – Åtgärden syftar till att initiera en åtgärdsvalsstudie för ett triangelspår mellan Bergslagsbanans södra infart till Ludvika och Bergslagspendeln, i riktning mot Smedjebacken. Förbi- eller genomfart Ludvika och Grängesberg – På vägsidan ses Ludvika och Grängesberg som två flaskhalsar på Rv 50. Åtgärden syftar till att söka lösningar på detta. Skyltning till besöksmål – Åtgärden syftar till att underlätta för turistnäringens bilburna besökare, att hitta till regionens besöksmål främst från Stockholm/Mälardalen och Göteborgsområdet. Kunden i fokus – Åtgärder från det offentligas sida för att bättre se till slutanvändarnas behov. ITS-lösningar – Åtgärder för att öka framkomligheten och få ett bättre kapacitetsutnyttjande av vägnätet genom skyltning med hjälp av ITS-lösningar. Tågtrafik Västerås – Arlanda – Förbättrad kollektivtrafik till Arlanda, med direkttåg från Västerås. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 48 (63) 7 Måluppfyllelse Utifrån ÅVS:ens övergripande målbild har fem delmål formulerats, se även kapitel 5; • Stråk för kollektiva persontransporter har ett hela-resan-perspektiv, där det är enkelt och bekvämt att resa (1) • Stråk mellan regionen och logistiknav (ex. hamn) är funktionella (2) • Stråk till besöksnäringens centra i regionen är funktionella (3) • Person- och godstrafiken utvecklas i dialog och samverkan mellan aktörer inom flera forum (4) • Väg 50 och 66 klarar näringslivets funktionskrav på transportsystemet (5) I Tabell 4 markeras positiva bidrag till måluppfyllelse genom färgmarkering. Bedömningen är gjord i samband med att resultaten av tankesmedjorna sammanställts. Exempel; Positivt bidrag Neutral Järnväg Åtgärd Delmål 1 2 3 4 5 5 9 2 0 2 Bärighetsåtgärder Tidtabellskanaler för tunga transporter Ludvika - Frövi Förbättringsåtgärder Bergslagspendeln Ludvika - Smedjebacken (spårbyte, fjärrblockering m.m.) Industrispår Skakelbacken (Grängesberg) ÅVS Triangelspår Mossplan (Ludvika) Åtgärda plankorsning Hammarbacken Åtgärda plankorsning ABB Tydlig information om förutsättningar på järnväg (framkomlighet, funktion – ex. omledning, kraftförsörjning) Spårbyte ”Silverhöjdsspåret” (Ställdalen – Kil) Mötesspår för ökad kapacitet Signalstyrning Fagersta Databas ”fria rummet” Summa: SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 49 (63) Väg Åtgärd Delmål 1 2 3 4 5 1 4 1 0 5 Förbi- eller genomfart Ludvika och Grängesberg Tydlig information om förutsättningar på väg (funktion, säkerhet – ex. bärighet) Bärighetsåtgärder Omledning av godstrafik från söder till ABB Databas ”fria rummet” (fri höjd, skyltplacering) Summa: Vägvisning Åtgärd Delmål 1 2 3 4 5 0 0 3 0 0 Skyltning till besöksmål ITS-lösningar (för att leda trafik, ex. fjällresenärer) Se över principer för skyltning (slutdestination kontra ”delmål”) Summa: Kollektivtrafik Åtgärd Delmål 1 2 3 4 5 3 0 1 0 0 4 5 Tågtrafik Västerås – Arlanda Nytänk lokal kollektivtrafik inkl. marknadsföring Mellankommunal kollektivtrafik (Ludvika – Smedjebacken – Västerås, Ludvika – Borlänge – Falun) Summa: Samverkan och kommunikation Åtgärd Delmål 1 2 3 Kunden i fokus Pålitliga och personoberoende kommunikationskanaler mellan näringslivet och det offentliga Kommun-/Trafikverksöverenskommelse SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 50 (63) Utveckla stråksamverkan (t.ex. Rv 66) Utveckla samverkansformer Summa: 2 2 2 5 2 Tabell 4 Positiva bidrag till uppfyllelse av delmål. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 51 (63) 8 Summering och reflektion Näringslivet i Ludvika och Smedjebacken har sitt ursprung i verksamheter kopplade till kraft, skog och gruvor. Än i dag är näringslivet i hög utsträckning uppbyggt kring starka basnäringar och tillverkande industri, med nästan dubbelt så många anställda inom tillverkning och utvinning 10 än riket i genomsnitt. Bägge kommunerna karaktäriseras av några få stora arbetsgivare (ABB, Ovako, Spendrups) ihop med en mängd små och medelstora företag inom olika branscher. Gemensamt för många av dessa företag, såväl stora som små, är att de är transportintensiva. För sin existens är de beroende av omfattande material- och produktflöden och möjligheten att med hög leveranskvalitet och kostnadseffektiva transporter nå också avlägsna marknader. Ett väl fungerande transportsystem är därför viktig, för att befintliga företag ska kunna stanna och utvecklas i regionen – men, också för att nya företag ska kunna etablera sig och konkurrera. En bransch som står i startgroparna för att återetablera sig i regionen är gruvnäringen, som inom de närmaste fem åren planerar för brytning i stor skala. Går planerna i lås följer ökade krav på främst järnvägen, för transport av malmprodukter till Oxelösunds hamn, men även andra delar av transportsystemet påverkas. Under en byggperiod ses transportflödena på väg öka och då gruvorna väl är i drift kommer också transporter av förnödenheter och personal att påtagligt påverka lokala och regionala flöden. En annan bransch som ses generera ökade transportflöden är besöksnäringen. Här påverkas regionen dels av den egna turistnäringen, dels av en växande transittrafik mot Sälenfjällen och andra fjällområden. Mot ovan bakgrund kan konstateras att ett robust transportsystem och säkra kommunikationer är en viktig nyckel för näringslivets framtid i Ludvika och Smedjebacken. Trängsel på spår och vägar, eller brister i kvalité, får inte bromsa utvecklingen. De stora företagen i kommunerna är viktiga som arbetsgivare och motor för en betydande del av näringslivet, medan de små och medelstora företagen står för en viktig mångfald. I arbetet med ÅVS:en har ambitionen varit att fånga näringslivets transportbehov som helhet och föreslå åtgärder utifrån ett brett perspektiv. En erfarenhet är dock att många företag fokuserar på kärnverksamheten och upphandlar sina transporter via speditörer - vilket får till följd att ansvaret för transporternas upplägg och genomförande, men också mycket av insynen i transportsystemets problem och brister, inte alltid finns hos dessa företag. Även förhållandevis stora företag kan därför ha svårt att bidra i ÅVS-processens senare delar. Det viktiga för dessa företag är att transportsystemet fungerar – och då i första hand vägtransporterna. 10 Segment som används vid SCB:s klassning av olika verksamheter. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 52 (63) ABB och gruvnäringen lägger fokus på uttransporterna av färdiga produkter till hamn, där de själva utformar och står för sina transportupplägg. Gemensamt för dessa företag är att de är helt beroende av järnvägstransporter på grund av slutproduktens storlek, tyngd eller volym. Det är därför naturligt att dialogen med dessa företag i hög grad kretsar kring kapacitets- och bärighetsåtgärder på järnväg. För ABB Transformers i Ludvika är åtgärder för att kunna transportera allt större transformatorer till hamn en fråga om överlevnad. För gruvnäringen är kostnadseffektiva och pålitliga transportlösningar avgörande för att kunna starta upp och bedriva gruvverksamhet. Om vi ser till de resultat som framkommit i arbetet med ÅVS:en, så innehåller behovs- och bristinventeringen många bra inspel – där det mesta tas omhand i den fortsatta processen, men där några behov behöver utvecklas vidare. Vad gäller transporter på järnväg, så vore det intressant att titta vidare på om och hur näringslivet som helhet kan dra nytta av en förbättrad järnvägsinfrastruktur? Av de intervjuade företagen är Ovako positiva till att transportera mer på järnväg. Att man inte gör det idag beror på järnvägens kvalitetsbrister. Spendrups volymer talar också för att man skulle kunna lyfta över gods till järnväg, men förutsätter att infrastrukturen och transportkvalitén är tillräckligt hög. Att skapa åtgärdspaket på järnväg, där man utgår från ABB:s och gruvnäringens behov, men tar höjd för näringslivets behov som helhet, ses som en viktig uppgift i det fortsatta arbetet. Genom att utgå från aktörernas kapacitetsbehov – ges möjlighet att skapa kombinationer av åtgärder riktade mot olika tekniska parametrar (bärighet, kraftförsörjning, hastighet, tåglängd, mötesspår m.m.) för att uppnå önskad funktion. Värt att notera kopplat till tunga transporter på järnväg är behovet av tillförlitlighet eller robusthet, såsom det uttrycks av flera aktörer. När alternativa transportsätt saknas, måste järnvägen fungera i alla lägen. I händelse av störningar, måste omledningsvägar finnas, så att godset alltid kan ta sig vidare mot kund. Med begreppet flödeskänsligt gods (se tabell 2) menas att godset ingår i en logistisk kedja med begränsade buffertar. Om transportflödet bryts, avstannar produktionen. På vägsidan måsta vi skilja på behov kopplade till ”vanliga” transporter respektive specialtransporter. För de ”vanliga” vägtransporterna kretsar dialogen kring framkomlighet (ex. tillförlitlighet, restider eller vägutformning för godstrafik) samt trafiksäkerhet (ex. rastplatser för yrkestrafik, farliga korsningar eller mötesseparering). Här lyfts också vikten av stråktänk, både vad gäller investeringar och drift och underhåll, och då främst för Rv 50 och Rv 66. För genomfarterna i Ludvika och Grängesberg ses behov av åtgärder, med avseende på samtliga faktorer ovan – vilket delvis hanteras i innevarande planer. För specialtransporter är det främst data angående broars bärighet och ”fria rummet” (höjd, bredd) som efterfrågas. Här finns en skillnad mellan behovet av åtkomst till befintligt data i befintliga system och behov av data som ännu saknas. För ABB är inmätning och beräkning av broars bärighet avgörande för transporter av transformatorer på väg till Västerås. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 53 (63) Vid behovsinventeringen representerades besöksnäringen av Säfsen Resorts, vars inspel i hög grad lagt grunden för området Vägvisning (se tabell 2). I det fortsatta arbetet behöver man ta reda på huruvida den samlade besöksnäringen ställer sig bakom dessa behov, men också om besöksnäringen har behov på andra områden, som inte fångats i denna kartläggning. I arbetet med ÅVS:en ingår också persontransporter, med avgränsningar enligt kapitel 1.5. Då näringslivets aktörer fokuserar på godsflöden har det visat sig svårt att vid tankesmedjor och intervjuer få inspel kring brister och åtgärder kopplade till persontransporter. Även om behovsbilden är tämligen klar, på en övergripande nivå, så blir det lätt så att samtal kring persontransporter och kollektivtrafik glider över i mera allmänna banor. Det kan tala för att åtgärder kopplade till området Kollektivtrafik bättre hanteras i andra forum. De diskussioner som förts i samband med tankesmedjorna går väl i linje med Region Dalarnas målbild för kollektivtrafiken. Att samverkan och kommunikation är nyckeln till framgång är något som samtliga deltagare ställt sig bakom. Oavsett om det gäller kort- eller långsiktiga behov, så är det genom dialog och samordning som de bästa resultaten nås. I arbetet har behov av samverkan setts såväl inom grupperingar med representanter för näringslivet respektive det offentliga, som mellan dessa grupper. I ett Glokalt tänkt ligger även samverkan med andra regioner och att tillämpa stråktänk, där man prioriterar satsningar längs ett stråk där de gör mest nytta. De mål som tagits fram i arbetet med ÅVS:en håller sig på en övergripande nivå, men signalerar ändå tydligt de värden aktörerna samlats kring; • Ludvika Smedjebacken – en attraktiv och hållbar region • Ludvika Smedjebacken – en nationellt kopplad region • Transportsystemet – flexibelt, smidigt och effektivt Vi formuleringen av delmål har deltagarna landat i stråk och samverkan, men även valt att pekat ut väg 50 och 66, mer explicit. Dessa mål behöver utvecklas ytterligare, för att fungera som ledstjärna i det fortsatta arbetet. Vad menas till exempel med att ett stråk är funktionellt? Kanske behövs också mål med tydligare lokalanknytning? De åtgärder som presenterats har tagits fram i samband med tankesmedjorna. Åtgärderna är en mix av fyrstegsprincipens steg och ger en ”ögonblicksbild” av deltagarnas prioriteringar. I det fortsatta arbetet behöver åtgärderna utvecklas, för att kunna bedömas dels kopplat till behov och brister, men även relaterat till andra pågående aktiviteter och objekt i innevarande infrastrukturplaner - som grund för vidare effektbedömning, prioritering och ansvarsfördelning. Eftersom resultaten av grupparbetena visar att prioriteringarna skiljer sig väsentligt mellan olika aktörsgrupper, bör det fortsatta arbetet inte begränsas till de högst prioriterade åtgärderna. Bedömningen av måluppfyllelse ger en översiktlig bild av hur åtgärderna bidrar till de fem delmålen. I tabellen ses att många åtgärder bidrar till fler än ett mål. Det delmål som flest SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 54 (63) åtgärder styr mot är delmål 2; Stråk mellan regionen och logistiknav (ex. hamn) är funktionella. Sett till att ÅVS:en handlar om näringslivets transporter framstår det naturligt att många åtgärder har bäring på godstransporter. I tabellen finns två åtgärder som bidrar till samtliga delmål. Dessa ligger inte helt oväntat under rubriken samverkan och kommunikation och sammanfattar på sitt sätt essensen av tankesmedjorna; • Kunden i fokus • Utveckla stråksamverkan (t.ex. Rv 66) 8.1 Erfarenheter av Åtgärdsvalsstudiemetodiken I uppdraget ingick att pröva Åtgärdsvalsstudiemetodikens applicerbarhet utifrån en problemställning som inte avgränsas till en enskild punkt, eller del av transportsystemet. Parallellt med genomförandet av ÅVS:en har vi därför samlat erfarenheter från processen och tillämpningen av Åtgärdsvalsstudiemetodiken, som kan vara värdefulla att ta med sig i framtida ÅVS:er. En övergripande slutsats är att; Ju öppnare frågeställning – desto viktigare blir styrningen genom processen! Med en öppen frågeställning ökar behovet av att; • Sätta tydliga mål för ÅVS-arbetet • Säkra att rätt aktörer medverkar - i rätt delar av processen • Avgränsa problemställningen - så lång möjligt • Inledningsvis förse alla deltagare med ett material som förtydligar den aktuella frågeställningen och ger dem en gemensam grund att utgå ifrån, baserad på fakta kring exempelvis infrastrukturen, transportflöden eller framtida planer. • Utforma mål på rätt nivå (utifrån problemställning, brister och behov) • Förädla materialet mellan varje workshop - och sortera bort sådant som inte hör hemma i den aktuella ÅVS:en • Utveckla åtgärderna tillräckligt för att kunna bedöma deras relevans för ÅVS:en samt bidrag till måluppfyllelse • Utse mottagare av resultat och ansvar för fortsatta aktiviteter I det aktuella arbetet har tre tankesmedjor genomförts, där samtliga aktörer varit inbjudna vid alla tre tillfällen. Vi har noterat att olika aktörsgrupper har olika erfarenheter och ser på transportsystemet från olika perspektiv. Genom processen blir det också tydligt att olika aktörer SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 55 (63) kan och vill bidra, mer eller mindre aktivt, på olika områden och i olika delar av processen. Ett alternativt upplägg kan därför vara att involvera näringslivet på bred front vid en inledande workshop, där man fokuserar på transportbehov och brister i transportsystemet, för att i nästa skede involvera offentliga aktörer i arbetet med att ta fram förslag till mål och åtgärder, som tar hänsyn till samhällsutvecklingen i stort och objekt i rådande infrastrukturplaner. När det är gjort bör förslagen stämmas av med samtliga aktörer, vid en gemensam workshop, där tillfälle ges att prioritera och komplettera materialet. En viktig aktörsgrupp som hittills inte medverkat i arbetet är speditörerna. Alldeles oavsett hur man väljer att lägga upp en mötesserie, så rekommenderar vi att redan vid uppstarten av en ÅVS utse en aktiv arbetsgrupp, bestående av representanter för utvalda huvudaktörer, för bearbetning av material mellan möten och bidrag till såväl styrning som framdrift och förankring, under processens gång. I den aktuella ÅVS:en har en sådan arbetsgrupp saknats. Innan processen startar behöver det grundmaterial som omnämns i fjärde punkten ovan tas fram. För att säkra ett så stort deltagande som möjligt i samband med workshoppar måste inbjudningar skickas ut i god tid innan genomförandet, gärna med 2 månaders framförhållning. Tid och plats bör anpassas efter deltagarnas förutsättningar. I det aktuella arbetet har näringslivets aktörer inte deltagit i önskad omfattning, något som troligtvis delvis förklaras av att de haft svårt att avsätta tre hela förmiddagar för tankesmedjorna. En god tanke kan därför vara att förlägga möten med privata aktörer i slutet av arbetsdagen alternativt på kvällstid. Det är också troligt att privata aktörer kräver mer information och kanske även en personlig kontakt i samband med inbjudan, för att se sin roll i processen. Då transportbehov och upplevda brister i transportsystemet lägger grunden för ÅVS-processen är det viktigt att verkligen fånga de behov som finns. Ett bra sätt att göra det är genom intervjuer. Med en öppen problemställning kan ett stort antal intervjuer behövas för att skapa en heltäckande bild. Ett bra alternativ kan då vara att istället genomföra ett mindre antal intervjuer (3-10 personer) för att samla underlag till den första workshoppen. Intervjuer kan även ses som ett bra verktyg längre fram i processen. Genom ÅVS-processen skapas förväntningar hos berörda aktörer. Vid en öppen frågeställning ses särskilda behov av att landa resultatet av ÅVS:en på ett sådant sätt att deltagande aktörer ges återkoppling, eller möjlighet att följa genomförandet av åtgärderna, då ÅVS:en avslutas. SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 56 (63) 9 Förslag till fortsatt arbete En viktig effekt av den genomförda ÅVS:en är att man här satt grunden för fortsatt dialog och samverkan mellan regionens aktörer. Att identifiera forum och utse ansvariga för att upprätthålla kommunikationen, i frågor som rör infrastruktur och näringslivets transporter, är därför centralt i det fortsatta arbetet. För att hitta formerna för fortsatt samverkan och ta tillvara de resultat, det engagemang och den delaktighet som byggts upp vid genomförandet av ÅVS:en föreslår vi att; • En arbetsgrupp bildas med uppdrag att; – Skapa åtgärdspaket baserat på resultaten från ÅVS:en – Beskriva respektive åtgärdspaket med; Innehåll Plan för genomförande Eventuella kopplingar till andra pågående eller planerade åtgärder i transportsystemet – Kostnadsuppskattning Behov av ytterligare utredning Tidplan Enkel samhällsekonomisk bedömning Utse ansvariga för genomförandet av dessa paket, som tar över stafettpinnen då projektet Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken avslutas (31 oktober 2015). Samtliga representanter som deltagit i ÅVS-arbetet ges återkoppling genom; – Ett personligt brev med information om resultat och fortsatt arbete med utvecklingen av näringslivets transporter i Ludvika Smedjebacken (mars/april 2015) – Inbjudan till ett seminarium där arbetsgruppens resultat presenteras (september/oktober 2015) SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 57 (63) Bilaga 1 DOKUMENTATION TANKESMEDJA 1 Vilka behov är angelägna att lyfta för ett långsiktigt säkerställande av näringslivets transporter i Ludvika och Smedjebacken? DOKUMENTATION OPEN SPACE MÅNDAGEN DEN 5 MAJ 2014 Folkets Hus, Ludvika Deltagare Anna Karin Larsdotter, ABB Kurt Nordahl, ABB Michael Malmquist, Nordic Iron Ore Lotta Olin Persson, Unika Ludvika Björn Rinstad, Säfsen Resort Kenneth Hermansson, Morgårdshammars Åkeri AB Patric Baier, Palmib AB Brian Falk, DA Transport AB Niklas Linnsén, Trafikverket Johanna Ingre, Trafikverket Fredrik Venngren, Trafikverket Lennart Silfverín, Smedjebackens kommun ,Näringslivschef Sanna Broman, Smedjebackens kommun, Stadsarkitekt Lars-Åke Josefsson, Ludvika kommun, Näringslivschef Emma Johansson, Ludvika kommun, Planerare Daniel Lund, Ludvika kommun, Planerare Kenth Söderlund, Region Dalarna Magnus Landström, Dalabanans intressenter Jonas Andersson, Ludvika kommun, Projektledare ”Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken – Att växa i takt” Stefan Pettersson, Falun-Borlänge regionen Håkan Bergeå, Bergslagsdiagonalen Cecilia Hagberg, Processledare, Sweco Helena Öhman Nikolaisen, Processledarstöd, Sweco Tidigare utredningar och ÅVS Tidigare utredningar – ett axplock • • • • • • • • • Underlagsrapport Malmtransporter från Bergslagen (TRV, 2013) Så förändras Dalarnas näringsliv (Länsstyrelsen Dalarna, 2013) Förstudier på järnväg (Gävle-Ludvika, Storvik-Frövi) inom ramarna för BanaGods i Mitt (TRV, 2010-2013) Nulägesbeskrivning Tillväxtpaketet Ludvika – Smedjebacken – Fokusområde infrastruktur och kommunikationer (Ludvika kommun, 2012) Framtida kollektivtrafik i Ludvika (Ludvika kommun, 2010) Terminal Grängesberg – marknad, koncept och samhällsekonomisk utvärdering (Region Dalarna, 2010) Bergslagspendeln som motor för regional utveckling (Falun Borlänge-Regionen, 2009) Samordnade godstransporter i Dalarna (TFK, 2009) Förstudie Bergslagspendeln som motor för regional utveckling (Region Dalarna, 2009) ÅVS:er • • • • Malmtransporter Ludvika – Oxelösund (ej startat) Ludvika ABB/Väsman strand (ej startat) Grängesberg korsningen Rv50/v604 (2013) Borlänge bangård (2012) Nationell transportplan 2014-2025 • • • • • • Dalarna – Rv70 Trafikplats Smedjebacksvägen (2017-2019) – Rv70 Smedjebacksvägen – Gyllehemsvägen (2017-2019) Ludvika och Smedjebacken – Rv50 genom Ludvika, Bergslagsdiagonalen (2017-2019) – Bergslagsbanan, Ludvika-Frövi, åtgärder för malmtransporter (2014-2016) Örebro län – Rv50 Askersund-Åsbro (2017-2019) – Rv50 Medevi – Brattebo inkl. Nykyrka (2017-2019) – Hallsberg – Degerön, dubbelspår etapp 1 (2014– Godsstråket Hallsberg – Åsbro, dubbelspår (2020-2025) – Godsstråket Dunsjö – Jakobshyttan – Degerön (2017-2019) – ERTMS korridor B (Sthlm-Malmö, Hallsberg-Katrineholm, Hallsberg-Mjölby) (2014-2020) Västra Götaland – Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland – Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, ökad kapacitet och dubbelspår över Göta älv (2014-2025) Värmland – Bergslagsbanan Ställdalen – Kil (fjb, mötesstationer, hastighetsanpassning, kraftförsörjning, spårbyte) (2014-2025) – Kil – Öxnered, kraftförsörjningsåtgärder (2014-2016) Gävleborgs län – Gävle hamn, järnvägsanslutning (2017-2019) – Farled till Gävle (2014) Tankesmedja 1 Open Space Förberedelser Förväntan i luften inför dagens kreativa tankesmedja – nu fattas bara deltagarna Välkomna -Tankesmedja 1 Open Space Välkomna! Namnbrickor, fikastund och samtal Tankesmedja 1 Open Space Introduktion Jonas hälsade alla välkomna och berättade kort om projektet ”Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken – att växa i takt” Syftet med dagens tankesmedja -Inhämta kunskap om behov och funktion -Frigöra kraft och energi till förändring och utveckling -Lärande -Grund till WS 2 och en gemensam målbild(er) ÅVS Ludvika Smedjebacken Tre grundpelare Transportpolitiska mål ÅVS-metodik Fyrstegsprincipen Övergripande perspektiv Alla trafikslag Person- och godstrafik Tid (kort och lång sikt) Näringslivet (stora och små företag) Geografiskt (lokalt/regionalt/nationellt/globalt) Ramar och tider Open Space Ramar Open Space • • • • • • Alla får föreslå ett ämne Initiativtagaren = ledare för passet Alla väljer vilken/vilka ämnen/pass de vill delta i Hålltider Presentation gruppvis Prioritera gemensamt Lagen om mobilitet = eget ansvar för att vara på en plats som antingen ger något och/eller att man bidrar i diskussionen För er som vill veta mer om Open Space finns dessa länkar(bland annat): • http://openspaceconsulting.com/om-open-space-metoden • http://www.skaparlust.nu/openspace.htm • http://kunskapsbanken.lsu.se/upload/3047/Oppet_forum_open.pdf • http://www.epshumaninvest.se/?page_id=474 Huvudtema som utgångspunkt Vilka behov är angelägna att lyfta för ett långsiktigt säkerställande av näringslivets transporter i Ludvika och Smedjebacken? Ca 25 deltagare 13 ämnen kom upp på dagens agenda 13 småcirklar för grupper fylldes med engagerade deltagare 3 arbetspass fanns under eftermiddagen att välja på Agenda framtagen av deltagarna Tankesmedja 1 Open Space Grupperna Diskussioner både i mindre och större grupper om ämnen som deltagarna tagit fram på agendan för dagen. Några grupper slogs samman inledningsvis. Totalt blev det 13 gruppdiskussioner inom olika ämnesområden, men inom ramen för huvudtemat. Tankesmedja 1 Open Space Presentationer Resultat Resultaten av gruppdiskussionerna dokumenterades på A3-papper och hängdes upp allt eftersom, så att alla kunde läsa. Presentationer Samling vid presentationsväggen Ämnet och dess diskussioner presenterades av respektive grupp . Prioritering Avslutning med prioritering Deltagarna fick totalt 15 klisterprickar per person att sätta på de olika ämnen som presenterats. Prioritering enligt fallande skala: Viktigast 5 prickar och sedan 4, 3, 2, 1 på resterande ämnen. Totalt fick 5 ämnen per deltagare väljas ut och prioriteras. Presentationer Antal prickar: 39 1 A Godstransporter järnväg Ludvika – hamn Utifrån gruvetableringar och ABBs transporter. Viktigt garantera godstransporter till hamn. Viktigt med funktionskrav. Viktigt att se kapaciteten som resultatet av en helhet – kraftförsörjning, tågvikt, axellast, metervikt m.m.. Viktigt jobba vidare med funktionskraven. I närtid planerar gruvnäringen utskeppning via Oxelösund – men på längre sikt kanske västkusthamnar (Lysekil) kan bli aktuella. ÅVS malmtransporter – viktig på längre sikt. Kanske inte primärt nu. Presentationer Antal prickar: 16 1B Skyltning Bra diskussion med olika perspektiv. Bakgrund till ämnet; Svårt att hitta till Säfsen. Behöver ej nya vägar. TRVs regler ej anpassade för de vars verksamhet finns ”ute i skogen”. När vägvisningen inte fungerar uppstår alt. lösningar, ex. skyltar på släpvagnar. Under diskussionen kom man även in på skyltningen i/till Ludvika centrum. Var åka, hur hitta in, hur tillfredsställa olika (ibland motstridiga) behov? Godstrafiken. För mycket skyltar. Sitter i vägen. Stör (i synnerhet specialtransporter). Säfsen är ingen ort på GPS. Kan man jobba med digital synlighet. Avståndsangivelser osv kan bli bättre. Står Sälen på alla skyltar när man svänger mot Ludvika från Västerås/Grangärde. Presentationer Antal prickar: 19 1 C Godstransporter Smedjebacken – Västerås (Skrottransporter Ovako) Ökat intresse då Ovako investerar, b.la. ny stränggjutning nu i sommar. Skrotbaserad produktion => behov fungerande intransporter. Rv 66 generellt – mycket gods. Bärighetsfrågor är viktiga. Returtransporter malm – kan den gå på den här banan? Rv66 även ett turiststråk till Sälen. Vill sätta lyset på denna sträckan. Har hört att ska satsas på den här sträckan på järnväg = viktigt. Ovako ökar volymer. Presentationer Antal prickar: 21 1 F ABBs behov RV 50 / Inoch utfart ABB RV 50 Utformning anpassad till transporter. Ex. utformning rondell, bärighet m.m. Vem ska betala – avhängigt politik och satsningar . Ex. Trollhättan motorväg m statliga medel. ABB betalar provtryckning broar. En bro över jvgen = problem. Finns ett projekt 150 ton på Rv 66 till Västerås. Fyra broar som behöver provtryckas. TRV betalar inte. Varför har vi så dåliga broar? TRV svarar; Behovet av riktigt tunga transporter har ej funnits tidigare. Måste göras fler och fler bärighetsutredningar. Ex. Garpenberg – Gävle. Förfrågningarna till TRV börjar komma nu. Presentationer Antal prickar: 12 2 A Järnväg/väg vilka behov finns? Järnvägen = livsnerv för ABB. Spendrup kör idag på väg, men skulle kunna fylla ett tåg till Sthlm 5 dgr/vecka. Överflytt kan komma om järnvägen uppvisar kostnadseffektivitet alt. om ”tvång”. Bärighet.- Viktigt pga mer tyngre transporter. Förbifart Ludvika. Lättare transporter på väg kan avlasta järnväg. Viktigt med helhetssyn. Bredd – måste finnas olika möjligheter att transportera. Presentationer Antal prickar: 8 2 B Genomfartsleden – Centrum (Ludvika) Målsättning; Stadskärna 2019. Två flöden in i centrum – persontransporter + varor. Presentationer Antal prickar: 16 2C Rastplatser/funktionskrav infrastruktur Massor av rastplatser tas bort. Rastplatser vid infotavla Västerås + Surahammar mack – enda ställen man kan stanna. Polisficka Ramnäs – sitter bom. Johanna; TRV har riktlinjer för rastplatser som t.ex.. anger frekvens, faciliteter m.m. Ska ej vara mackar o.d. som stänger nattetid. Ska finnas toa + möjlighet att stå uppställd. Plan finns. Utgår från godstrafikens behov. Presentationer Antal prickar: 13 2 D Kollektivtrafik för bättre tillgänglighet Anställda måste komma till jobbet. Diskussionsämnet hade först fokus på besöksnäringen, men la sedan till arbetspendling. Pendling båda riktningar. till/från LS-området. Besöksnäring till. Arbetspendling båda riktningar. ABB har buss Västerås/Ludvika 3 ggr/dag. Tågutbudet ner till Sthlm har varierat. Viktigt med samverkan mellan Region Dalarna/Västmanlands kollektivtrafikmyndighet och näringslivet. Nya behov – ex.målgrupper utan körkort till Säfsen. Presentationer Antal prickar: 11 2 F Samverkan näringsliv Större industrier har skapat nätverk för att hitta synergier främst på järnvägssidan. Dra nytta av varandra – ej hot. Har hittills saknat gruvnäringen, men kontakt har uppstått idag. Näringslivet har ofta samma behov (och frustration) gentemot TRV. Bättre utväxling om samarbetar tillsammans med TRV. Presentationer Antal prickar: 28 3 A Person- och godstrafik Rv 50 och Rv66 / Behov av bättre nationella vägar genom Ludvika Två Person-/godstrafikstråk som möts här. Önskar att Rv 50 norrut och mot Örebro blir nationellt godstransportstråk – även viktigt för fjälltrafiken. Viktigt m bra drift- och underhåll. Presentationer Antal prickar: 15 3 B Samverkan i näringslivet finns det / behövs det? Det tar tid att samverka, men ger mycket. Svårt att kunna prioritera. TRV har ej en stödjande organisation. Pratar ej mellan olika verksamhetsområden. Behövs tidigare dialog vid nybyggen, förändrad belysning, skyltning m.m. Presentationer Antal prickar: 0 3 C Behövs ÅVS Malmtransporter från Bergslagen – eller ska den omfatta mer? Varför gör man en ÅVS för malmtransporter nu när NIO redan beslutat om utskeppning från Oxelösund? Varför begränsning att bara titta på malm? Otydligt syfte. Finns stora transportvolymer från många aktörer i regionen. Funktionskrav har funnits oavsett malmtransporter. Känns som en efterkonstruktion med denna ÅVS – eller blir den framåtriktad på så vis att den lägger grunden för långsiktiga lösningar? Presentationer Antal prickar: 27 3 D Generell plattform för Ludvika – Smedjebacken – Samverkan Näringslivet (Forum) Nätverkseffekten är viktig i detta arbete. Vad kan ÅVS:en leda till framåt? Ex. Företrädare näringslivet träffas med viss regelbundenhet? Eller i samverkan med offentliga? Falun-Borlänge-regionen skulle kunna vara sammankallande för dessa forum. Stefan Pettersson lyfter frågan redan nu. Vill att deltagarna funderar till kommande workshop. Presentationer Antal prickar: 0 3 E Persontransport flyg Inte jätteintressant. Saknas underlag för reguljär trafik. ABB använder Arlanda. Säfsen ser möjlighet för utländska specialgrupper – ex. konferens. Besöksnäring Södra Dalarna – bör in i ÅVS-arbetet då de representerar hela besöksnäringen. Prioritering Deltagarna fick totalt 15 klisterprickar per person att sätta på 13 olika ämnen som presenterats (tre ämnen/grupper diskuterade samverkan därför slogs de samman efter prioriteringen). Prioritering enligt fallande skala. Högst prioritet motsvarade 5 prickar och sedan 4, 3, 2, 1 på resterande ämnen. Totalt fick fem ämnen per deltagare väljas ut och prioriteras. De sex ämnen som hamnade överst efter prioritering: • Samverkan (53 prickar) - Samverkan näringsliv (11 prickar) 2F - Samverkan i näringslivet - finns det / behövs det? (15 prickar) 3B - Generell plattform för Ludvika -Smedjebacken – Samverkan näringslivet (forum) (27 prickar) 3D • Godstransporter järnväg Ludvika – hamn (39 prickar) 1A • Person- och godstrafik Rv 50 och Rv66 / Behov av bättre nationella vägar genom Ludvika (28 prickar) 3A • ABBs behov RV 50 / In- och utfart ABB RV 50 (21 prickar) 1F • Godstransporter Smedjebacken – Västerås (Skrottransporter Ovako) (19 prickar) 1C • Skyltning (16 prickar) 1B Reflektioner från deltagarna om dagen • • • • • • • • • • • • • • Vad händer sen? Arbetet sammanfattas i en Bra – trots ”flummig” metod. dokumentation och Väldigt intressant då vi kokat ned resultaten. analyseras för att ligga till Får en bredd i egna perspektiv. grund för tankesmedja 2 där Ser fram emot fortsättningen. gemensamma målbilder är i Gillar Open Space-metoden. fokus. Bra input – hade gärna lyssnat i fler diskussioner och tagit in mer. Bra med så många olika perspektiv i samma rum. Går ej att läsa sig till. Ser nyanser. Farhågor har inte besannats. Fått förståelse för hur små detaljer kan ställa till det för t.ex. långa transporter. Resultat av diskussioner kommer på pränt. Jättebra och konstruktivt. Ser lovande ut. Tillåtande klimat. Otroligt vad mycket man får ut av folk. Jobbar lokalt - trodde inte jag hade så mycket att tillföra. Försöka få med fler representanter för persontransport och näringsliv. Bilaga 2 DOKUMENTATION TANKESMEDJA 2 Varmt välkomna till tankesmedja 2, onsdag 28 maj 2014 Syftet med åtgärdsvalsstudien är att lyfta angelägna frågor för ett långsiktigt säkerställande av näringslivets transporter i Ludvika och Smedjebacken Dagordning 28/5 09.00 Välkomna 09.05 Tankesmedja 1 09.20 Målbild – grupparbete 09.50 Presentation målbild - grupparbete 10.00 Fika och bensträckare 10.10 Möjligheter framåt 10.30 Framgångsfaktorer – grupparbete 10.50 Presentation framgångsfaktorer - grupparbete 11.20 Introduktion fyrstegsprincipen 11.30 Idéverkstad åtgärdsförslag - grupparbete 12.00 Ev prioritering önskelistan – grupparbete 12.20 Presentation - grupparbete 12.40 Hur kan var och en bidra? - grupparbete 13.00 Slutreflektion – tack till alla! 13.10 Avslut 1. Introduktion – vad är ÅVS? • • • • • • Förberedande studie Lyfta brister och problem Transportpolitiska målet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa Åtgärder Principiell metodik ÅVS Tankesmedja 1 Tankesmedja 2 Syfte med dagens möte & förutsättningar Syfte dagens möte • • • • • Frigöra kraft och energi för förändring och utveckling Lärande och utbyte Gemensam målbild(er) Vad skiljer sig åt? Påbörja åtgärdsförslag Förutsättningar • • • Tankesmedja 1 Brister och behov Förslag målbilder Grund och övergripande perspektiv Tre grundpelare • Transportpolitiska mål • ÅVS-metodik • Fyrstegsprincipen Övergripande perspektiv • • • • • Alla trafikslag Person- och godstrafik Tid (kort och lång sikt) Näringslivet (stora och små företag) Geografiskt (lokalt/regionalt/nationellt/globalt) Tidigare utredningar och ÅVS samt Nationell transportplan 2014-2025 • Tidigare utredningar • ÅVS:er • Dalarna, Ludvika Smedjebacken, Örebro län, Västra Götaland, Värmland, Gävleborgs län Deltagare Presentation Tankesmedja 1 Open Space Förberedelser Förväntan i luften inför dagens kreativa tankesmedja – nu fattas bara deltagarna Välkomna -Tankesmedja 1 Open Space Välkomna! Namnbrickor, fikastund och samtal Tankesmedja 1 Open Space Introduktion Jonas hälsade alla välkomna och berättade kort om projektet ”Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken – att växa i takt” Ramar och tider Open Space Huvudtema som utgångspunkt Vilka behov är angelägna att lyfta för ett långsiktigt säkerställande av näringslivets transporter i Ludvika och Smedjebacken? Agenda framtagen av deltagarna Tankesmedja 1 Open Space Tankesmedja 1 Open Space Presentationer Presentationer Prioritering Prioritering – 7 ämnen med > 15 prickar • Samverkan (53 prickar) - Samverkan näringsliv (11 prickar) - Samverkan i näringslivet - finns det / behövs det? (15 prickar) - Generell plattform för Ludvika -Smedjebacken – Samverkan näringslivet (forum) (27 prickar) • Godstransporter järnväg Ludvika – hamn (39 prickar) • Person- och godstrafik Rv 50 och Rv 66 / Behov av bättre nationella vägar genom Ludvika (28 prickar) • ABBs behov RV 50 / In- och utfart ABB RV 50 (21 prickar) • Godstransporter Smedjebacken – Västerås (Skrottransporter Ovako) (19 prickar) • Skyltning (16 prickar) • Rastplatser/funktionskrav (16 prickar) ”Prispallen” Reflektioner från deltagarna • • • • • • • • Väldigt intressant då vi kokat ned resultaten. Får en bredd i egna perspektiv. Bra input – hade gärna lyssnat i fler diskussioner och tagit in mer. Bra med så många olika perspektiv i samma rum. Ser nyanser. Fått förståelse för andra perspektiv. Resultat av diskussioner kommer på pränt. Jättebra och konstruktivt. Tillåtande klimat. Förväntningar och ansvar • Vilken förväntan har ni på processen? • Vad är det viktigaste som var och en kan bidra med – själv eller tillsammans med andra? • Upplever ni att ni verkligen kan påverka? Ligger det ett ansvar i det? Mål i sikte • Vart är vi på väg? • Har vi samma bild av det? • Kan vi hitta vad som skiljer och förenar? Övergripande målbild och delmålbilder ”Prispallen” Transportsystemet i Ludvika och Smedjebacken är smidigt för persontransporter, effektivt för näringslivet och bidrar till en attraktiv region (som är hållbar) • Stråk för kollektiva persontransporter har ett hela-resan perspektiv där det är enkelt och bekvämt att resa för både arbetspendlare och besökare • Rv 50 och Rv 66 genom Ludvika och Smedjebacken ingår i ett nationellt godsstråk, är sammanhängande och klarar godstransporternas funktionskrav • Stråk till och från regionen till godshamnar och arbetsmarknader är bra • Transportmöjligheterna är flexibla och innebär mervärde för både små och stora företag • Kvaliteten på drift och underhåll är hög, sker kontinuerligt och (arbets)miljön längs gods- och persontransportstråken är god • Orienterbarheten är bra och vägvisningen tydlig • Turism-, arbetspendlings- och godstrafiken utvecklas i dialog och samverkan mellan aktörer inom flera forum • Bergslagsdiagonalen • Innebörden av orden olika för olika aktörer Gruppövning 1 (20 min): Målbild • Vart är vi på väg? • Har vi samma bild av det? • Kan vi hitta vad som skiljer och förenar? - stämmer bilden? • Vill ni justera något? • Saknas något • Behövs preciseringar? Gruppövning 2 (30 min): Målbild och framgångsfaktorer Framgångsfaktorer för att lyckas? Vilka handlingsvägar kan ni använda utifrån möjligheter, hinder och önskad målbild(er). • Samarbete myndigheter och näringsliv? • Gemensam tidshorisont – närtid och framtid? Behov här och nu, men planera för långsiktighet – olika tidsperspektiv näringslivet kontra myndigheter? Gruppövning 2 (forts 30 min): Målbild och framgångsfaktorer • Hållbara transporter för näringslivet kontra besöksnäringen- vad innebär det? • Utgå från näringslivets behov - för den stora och/eller den lilla? Helhetssyn är det möjligt för transporterna? • Besöksnäringens kontra sk basnäringar/traditionella näringar – finns motsättningar? • Mer tyngre transporter – på järnväg eller väg? Har ni en gemensam målbild? Vilka steg tar vi mot målet? Fyrstegsprincipen – ett förhållningssätt! 1 Tänk om 2 Optimera 3 Bygg om 4 Bygg nytt Åtgärder som kan påverka behov av transporter och val av transportsätt Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintlig infrastruktur och fordon Begränsade ombyggnadsåtgärder Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder Möjliga åtgärder - idélista 1 • • • • • • • • • • • • • Tänk om Avgifter Skatter P-avgifter Subventioner Samverkan Marknadsföring Information Lokaliseringar Markanvändning Resfria möten Hastighetsgräns Samordnad distribution Resplaner och program (MM) 2 • • • • • • • • • • • • Optimera Omfördelning av ytor Busskörfält Signalprioritering ITS-lösningar Särskild drift Samordnad tågplan Ökad turtäthet Komb. person och godståg Logistiklösningar Reseplanerare Säkra fordon Pendlarparkering 3 • • • • • • • • • • • • Bygg om Förstärkningar Trimningsåtgärder Bärighetsåtgärder Breddning Plattformsförlängning Förbigångsspår Stigningsfält Muddring i farleder ITS-lösningar Planskilda korsningar Uppgraderingar Uppställningsspår 4 • • • • • • • • • • • • • • Bygg nytt Nya järnvägar Dubbelspår Ny motorväg Förbifarter Farledsinvestering Central kombiterm Cirkulationsplats Nya stationslägen BRT-lösningar Elmotorvägar Förbindelser till flygplatser Trafikplatser Busskörfält Nya mötesspår Gruppövning 3 (30 min): Åtgärdsförslag – brainstorming! Tidigare identifierade brister • • • • • • • • • • • • • • • • Saknas investeringar i infrastrukturen för att möta godstransporternas funktionskrav Saknas ansvarar för klara besked om bärighet och kraftförsörjning längs hela stråk/transportvägar Saknas information från näringslivet till myndigheter om planer/behov Rv 50 är inte ett nationellt godsstråk Brister i drift och underhåll av vägar Otillräcklig kraftförsörjning jvg Jvg klarar inte tågvikt/metervikt/axellast Brist i samverkan mellan näringsliv, TrV, region och kommun – vem ansvarar? Nätverk inom näringslivet finns men det saknas viktiga aktörer (ex gruvnäringen) Olika verksamhetsområden inte synkade Ingen dialog inför nybyggen, etc. Samverkan prioriteras inte, svårt att få kontinuitet i samverkan och dialog Saknas rastplatser Otydlig vägvisning (för mycket/för lite skyltar) Vissa orter saknas för digital navigering (GPS) Kollektivtrafik fungerar inte för arbetspendling Gruppövning (20 min): Åtgärdsförslag – önskelistan rensas! Gruppövning: Prioritera Möjligt Mindre Önskvärt önskvärt Mindre möjligt Gruppernas redovisning Näringsliv Näringslivsgruppen: 1 Specialtransporter behöver databas för fria rummet (TrV) Säfsen, tydligare skyltning till besöksmål (TrV+behov/medverkan från intressenter) Trv – kunden i fokus (TrV) 2 Transformatorer kan bara köras på helgen – fler slot-tider önskas, svårt komma fram (TrV) 3 Nybygge, bygg inte bara för cyklister dimensionera för lastbilar (TrV) Gamla 247 behöver breddas, svårt särskilt vintertid (TrV) Högerprio (separat fil)i korsningar och cirkulation (Borlängerondell förebild) (TrV) Industrispår Skackelbacken (Näringsliv, TrV, Region Dalarna, Ludvika, EU-medel) Gamla TGOJ-banan, två sämsta spår i hänsyn till trafik – Silverdalsspåret och LudvikaFagersta(?) inte begränsas av tågklarerares arbetstider (TrV) Triangelspår Mossplan (ABB vill inte minska antalet parkeringsplatser) (Typisk ÅVS) 4 Förbifart Ludvika Smedjebacken (TrV, Region, kommun, EU-medel) Gruppernas redovisning TrV Pålitliga kommunikationskanaler som är personoberoende (TrV+Näringsliv) Överenskommelser med kommuner i regionen, styr upp samarbetet med regelbundna möten och priolistor (TrV initierar, kommuner deltar) ÅVS ABB västra stranden, transporter och framtiden för området (TrV) Se över principen för skyltning, delmål inte bara slutmål (TrV) Stråksamverkan, bergslagsdiagonalen samverkar, men ingen samverkan längs rv 66 (TrV vill ha regionalt/kommunalt initiativ, Regionen vill ha stöd från TrV) Inmätning, inventering och filmning av frihöjd i vägnätet och skyltning för att planerare ska kunna uppleva ”hur det ser ut i verkligheten” (bransch eller TrV) Korsningen utanför ABB, styra om godstransporterna söderifrån för att minska belastningen (ABB får hitta ny infartsväg) Bygg nytt: ny genomfart genom Ludvika som tar bättre hänsyn till lokala förutsättningar Gruppernas redovisning Kommuner Resfria möten som avlastning på vägnätet (14 kommuner i samverkan i pågående projekt) Resecentrum mer i fokus (TrV, Region Dalarna, Kommunen, EU-medel) Lånecyklar, nya gc-vägar (kommun) Grön resplan (Kommun, ABB) Uppmuntra till hållbart resande (kommunen initiativ) Optimera: Databas för bärighet/frihöjd och lätt tillgängligt (TrV+delaktighet från användare och kommuner) Bilpooler (kommun+fastighetsägare) Ruttoptimering/signalstyrning för tåg+bil. ITS-lösningar för att rekommendera resvägar. (Näringslivet, företagare i fjällnäringen, kommun) Bättre standard på järnvägen för att höja komforten och korta restiden. Ludvika-Västerås under timmen ett mål. (TrV, Region Dalarna, Västmanlands län, planupprättare för Västmanland och Dalarna) Bättre möjligheter att signalstyra (fjärrstyra) för att optimera jvg-kapaciteten under hela dygnet + Mötesspår i Västerbyhyttan och helsvetsad räls på hela jvg (”Alla”) – skulle revolutionera kapaciteten och trafikeringsmöjligheterna (viktigt med pendling om Gruvan öppnar) ÅVS Bergslagspendeln – på gång (TrV) Cykelinfrastruktur (TrV) Bärighetsåtgärder (kommunerna vill hellre ha tunga transporter på tåg) (TrV, Regionen) Gruppernas redovisning Regionala Steg 1 Ökad attraktionskraft i Ludvika/Smedjebacken – bättre/effektivare kollektivtrafik (kommunerna, Region, FBR) Leveranssäkerhet information fria rummet, avstängningar, m.m. för att näringslivet ska kunna planera sina transporter (TrV) Lokal trafikfråga – kollektivtrafik: inom kommunen och mellan Ludvika-Smedjebacken, ungdomars resande, flextrafik, öka medvetenheten genom information/marknadsföring (Region Dalarna, kommunerna) Optimera: Kollektivtrafik Ludvika-Smedjebacken-Västerås-Stockholm, även Ludvika-Falun-Borlänge (Region Dalarna som delägare i Bergslagspendeln, kommunen som ansvarig för kollektivtrafiken) Plankorsning Hammarbacken, Plankorsning ABB (ambulans fast i 10 min vid bomfällning) (Region Dalarna, TrV) Ökad samverkan via de kanaler som finns, fokus på Regionala utvecklingsfrågor (ALLA) Bergslagspendeln Bärighetsåtgärder väg/jvg Förbifart Grängesberg (prio 1) (TrV) Förbifart Ludvika (prio 3) (TrV) Åtgärder vid Hammarbacken v66 - plankorsning (prio 2) (TrV) Gruppövning (15 min): - Åtgärdsförslag Vem/vilka skulle kunna genomföra åtgärderna? Dagens resultat Är vi nöjda med resultatet? • Vill någon skicka med något mer? Vad händer sen? Åtgärdsförslagen sammanställs WS 3 Fokus aktörsroll och tidsperspektiv ÅVS-studien ger riktning och åtgärder Hur upplever ni att dagen har varit? Ge er själva en applåd för dagens arbetsinsats! STORT TACK! Bilaga 3 DOKUMENTATION TANKESMEDJA 3 Varmt välkomna till tankesmedja 3, måndag 9 juni 2014 Transportsystemet i Ludvika och Smedjebacken är smidigt för persontransporter och effektivt för näringslivet vilket bidrar till en attraktiv och hållbar region Dagordning 9/6 09.00 Välkomna 09.05 Tillbakablick med framåtkick 09.10 Tankesmedja 1 och 2 09.20 Målbild och framgångsfaktorer – grupparbete 09.40 Presentation målbild o framgångsfaktorer - grupparbete 10.00 Fika och bensträckare 10.10 Fördjupa åtgärdsförslagen 10.20 Prioritera i tid – grupparbete 1 och 2 11.00 Prioritera åtgärder kopplat till nationella planerna – grupparbete 3 12.00 Ansvar och handlingskraft 12.10 Presentation - grupparbete 12.50 Hur kan var och en bidra direkt? - individuellt 12.55 Slutreflektion – tack till alla! 13.00 Avslut Syfte med dagens möte & förutsättningar Syfte dagens möte • • • • • • Frigöra kraft och energi för förändring och utveckling Lärande och utbyte Gemensam målbild(er) och framgångsfaktorer Reflektion Prioritera åtgärdsförslag i tid Lämna över ledarskapströjan Förutsättningar • • • • Tankesmedja 1 och 2 Brister och behov Målbildsparaply med övergripande målbilder Åtgärdsförslag Tillbakablick med framåtkick Fördjupat åtgärdsarbete och gemensam bild Genom att återkoppla får vi möjlighet att granska de brister och behov som tags fram i början av processen i ljuset av den bredare kunskap vi fått genom att lyssna och lära av varandra. Fokus på vår gemensamma bild och framgångsfaktorer Tidsättning och prioritet Tillsammans ska vi placera åtgärderna i tidsordning utifrån hur akut bristen är att åtgärda och hur mycket förberedelsearbete som behöver startas för att nå mer långsiktiga mål. Ledartröjan - vem har den? Ansvar För fortsatt driv framåt är det viktigt att var och en ser sin del och att det finns ett ansvar hos varje aktör. Ledartröjan på! Handlingskraft Genom att starta samverkansprojekt kring exempelvis åtgärdspaket och sakfrågor kan det skapas arenor för bredare lösningar. Tankesmedja 1 och 2 Gruppdiskussioner och prioritering Presentationer Prioritering – 7 ämnen med > 15 prickar • Samverkan (53 prickar) - Samverkan näringsliv (11 prickar) - Samverkan i näringslivet - finns det / behövs det? (15 prickar) - Generell plattform för Ludvika -Smedjebacken – Samverkan näringslivet (forum) (27 prickar) • Godstransporter järnväg Ludvika – hamn (39 prickar) • Person- och godstrafik Rv 50 och Rv66 / Behov av bättre nationella vägar genom Ludvika (28 prickar) • ABBs behov RV 50 / In- och utfart ABB RV 50 (21 prickar) • Godstransporter Smedjebacken – Västerås (Skrottransporter Ovako) (19 prickar) • Skyltning (16 prickar) • Rastplatser/funktionskrav (16 prickar) Tidigare identifierade brister • • • • • • • • • • • • • • • • Saknas investeringar i infrastrukturen för att möta godstransporternas funktionskrav Saknas ansvarar för klara besked om bärighet och kraftförsörjning längs hela stråk/transportvägar Saknas information från näringslivet till myndigheter om planer/behov Rv 50 är inte ett nationellt godsstråk Brister i drift och underhåll av vägar Otillräcklig kraftförsörjning jvg Jvg klarar inte tågvikt/metervikt/axellast Brist i samverkan mellan näringsliv, TrV, region och kommun – vem ansvarar? Nätverk inom näringslivet finns men det saknas viktiga aktörer (exv gruvnäringen) Olika verksamhetsområden inte synkade Ingen dialog inför nybyggen, etc. Samverkan prioriteras inte, svårt att få kontinuitet i samverkan och dialog Saknas rastplatser för yrkestrafiken Otydlig vägvisning (för mycket/för lite skyltar) Vissa orter saknas för digital navigering (GPS) Kollektivtrafik fungerar inte för arbetspendling Mål i sikte? Övergripande målbild och delmålbilder ”Prispallen” Transportsystemet i Ludvika och Smedjebacken är smidigt för persontransporter, effektivt för näringslivet vilket bidrar till en attraktiv och hållbar region • Stråk för kollektiva persontransporter har ett hela-resan perspektiv där det är enkelt och bekvämt att resa för både arbetspendlare och besökare • Rv 50 och Rv 66 genom Ludvika och Smedjebacken ingår i ett nationellt godsstråk, är sammanhängande och klarar godstransporternas funktionskrav • Stråk mellan regionen och logistiknav (ex hamn) samt besöksnärigens noder är funktionella • Turism-, arbetspendlings- och godstrafiken utvecklas i dialog och samverkan mellan aktörer inom flera forum Fallit bort/ingår i övriga: • Orienterbarheten är bra och vägvisningen tydlig • Kvaliteten på drift och underhåll är hög, sker kontinuerligt och (arbets)miljön längs godsoch persontransportstråken är god • Transportmöjligheterna är flexibla och innebär mervärde för både små och stora företag Framgångsfaktorer • Kommunikation med bas i strukturer och rutiner • Samordning Respektera varandras olika tidsramar Forum och Arena för framförhållning Tydlig rollfördelning Insikt om olika perspektiv Finna finansiella modeller • Tänka ”glokalt” Trillat bort: • Helhetssyn inom hållbarhet • Jobba gränsöverskridande – exempel näringsliv Gruppövning 1 (30 min): Gemensam målbild och framgångsfaktorer 1. Är övergripande målbilden ok? 2. Framgångsfaktorer – ”10 i topp”? 5 min/ fråga Gruppövning 1 (20 min): Gemensam målbild och framgångsfaktorer 1. Prioritera vilka tre delmål ni vill börja med? 2. Framgångsfaktorer – tre viktigaste 10 min/ fråga Transportsystemet i Ludvika och Smedjebacken är flexibelt för alla, smidigt för persontransporter och effektivt för näringslivet vilket bidrar till en nationellt kopplad attraktiv och hållbar region. Gemensam övergripande målbild! Vilka steg tar vi mot målet? Gruppernas åtgärdsvalsförslag Åtgärdsvalsförslagen tematiserade Information och kommunikation Infrastruktur Samverkan Kunskapsuppbyggnad Service Åtgärdsförslag Information och kommunikation 1. 2. 3. 4. Pålitliga kommunikationskanaler som är personoberoende Skyltning besöksmål Tidtabellskanaler för tunga transporter Ludvika-Frövi Tydlig funktion- och säkerhetsinformation om ändrade förutsättningar på väg och järnväg 5. Resfria möten som avlastning på vägnätet Samverkan 1. Kommun- och trafikverksöverenskommelse 2. Utveckla stråksamverkan (t ex Rv66) 3. Styra om godstrafiken till ABB 4. Kunden i fokus 5. Initiera skyltplacering 6. Samverkansformer Åtgärdsförslag Infrastruktur 1. Vid nybygge anpassa till gods 2. Marginell breddning "247" Gasenbergsavfarten-Hedtjärn 3. "Högerprio" i korsningar 4. Spårbyte "Silverhöjdsspåret” 5. Spårbyte+fjärrblockering Ludvika-Fagersta 6. Industrispår Skakelbacken 7. Förbifart Ludvika+Grängesberg 8. Genomfart Ludvika rv 50/66 9. Åtgärda plankorsning Hammarbacken/ABB 10. Förbifart Ludvika/ny genomfart genom Ludvika som tar bättre hänsyn till lokala förutsättningar 11. Förbifart Grängesberg 12. Förbättringar på Bergslagspendeln 13. Bommar Hammarbacken ABB 14. Cykelinfrastruktur 15. Bärighetsåtgärder järnväg 16. Bärighetsåtgärder väg 17. Svetsad räls – arbetskomfort 18. Mötesspår (i fart) - sk flygande möten 19. Signalstyrning (Fagersta) 20. Växlar (saknas det, behövs det fler?) Åtgärdsförslag Kunskapsuppbyggnad 1. ÅVS Triangelspår Mossplan 2. Databas "fria rummet" 3. ÅVS ABB-Väsmanstranden 4. Se över principer för skyltning (slutdestination kontra "delmål") 5. Förbifart i ny sträckning 6. Grön resplan 7. Ruttoptimering Service 1. Nytänk lokal kollektivtrafik - information o marknadsföring 2. Flextrafik mellankommunal kollektivtrafik 3. Ökad attraktionskraft i Ludvika/Smedjebacken 4. Tågtrafik Västerås-Sthlm Arlanda 5. Bilpooler 6. ITS-lösning (ex fjälltrafik) 7. Lånecyklar Gruppövning 2 (40 min): Åtgärdsförslag prioriteras i tid Bokstav framför åtgärdsförslag i tabellen Åtgärdsförslag – skriv bokstav på post-it! Åtgärdsförslag – prioritera i tid! Gruppövning 2 (40 min): Åtgärdsförslag prioriteras i tid Backcasting – börja i slutet • På lång sikt • På kort sikt Gruppövning 3 (30 min): Åtgärdsförslag prioriteras kopplat till nationella planerna Åtgärdskombinationer - Vilka av era åtgärder vill ni prioritera som kan förstärka, förbättra, eller förädla åtgärdsförslag från de nationella planerna? Handlingskraft • Det är i slutet som det börjar… Vad kan en aktör göra för att bidra till helheten? Vad har det inneburit att delta i processen? Dialog som leder till insikt och skapar möjlighet att agera – vilka forum och arenor behöver skapas? Ledarskap åt alla Krafter i rörelse som är större än summan av antalet deltagare Individuellt: Handling direkt! • Vad kan du bidra med direkt när du kommer ”hem”? • • • • • • • • • Jonas – skapa uppföljningsmöte i höst för att inte tappa initiativet Håkan – jobba vidare med Bergslagsdiagonalen. Jobba vidrae med utpekande av uppgradering av nationellt godsstråk Stefan – bidra med att samla de 3-4 största företagen och samla deras kritiska frågor inför Jonas hösttträff. Patrik – ta med mig kunskapen hur det fungerar. Ted – samordna intressen med Smedjebacken, förvaltare och operatörer och lyfta in det internationella perspektivet Emma – ta med det vi pratat om i kommande processer och i nya ÅVSer Sanna - Ta med nya insikter i kommande ÖP-arbete. Samhällsbyggnadsgruppen på kommunen måste få veta vad som diskuterats. Samverkansmöte inbokat med Trafikverket – ta med ett större perspektiv Lennart – tacka stefan och jonas för initiativet. Träffa Ovako i Stockholm för att prata framtidsfrågor. Får det till en lokal process som lever. Fredrik – fortsätta jobba med förbifartsprojekt Ludvika och samverka mer med kommuner och näringsliv för att hitta de bästa lösningarna. Handlingskraft Överföra ledarskapet till var och en som deltagit… • Kommunikativt ansvar i den egna organisationen • Vilka är nyckelpersonerna? • Vilka har det faktiska ägarskapet gällande att fatta beslut? • Om delegerat ansvar inom organisationen – hur lyckas man förmedla ÅVS-processens mål, behov och insikter? • Äga eller driva frågan? Handlingskraft • Prioritet och reflektioner respektive grupp Trafikverket: Prioriterade – NA, NB, AF, AM, AI, AL TrV har bärighetsråd där kommuner och TrV kan diskutera övergripande frågor. Vi kanske är mer pessimistiska/realistiska… Nyinvesteringar ligger automatiskt längre bort. Genomfartsprojektet ligger närmast. Styra om godstransporterna från ABB samordningsfråga. Bergslagsbanan Ludvika Frövi. Samverkansformer – bra att knyta nya kontakter, exv näringslivet Kommunerna: Prioriterade – AD, AA, AB, D, T, AF, B Lite förskräckta av att se sin egen tavla jmf med andras. Vi prioriterade direkt, så vi jobbar. Vill mycket, ivriga att komma igång. Lång planeringsprocess kräver start nu för att kunna byggas i närtid. Mycket fokus på samverkan. Kunden i fokus viktigast av allt! Alla kunder. Samverkan är grunden för förståelse och därmed också lösningarna. Godstrafiken lågt prioriterad – viktigt att lyfta! Vem ansvarig för att dra? Trafikverket borde vara initiativtagare men kommunerna har ansvar för att samla och kanalisera intressen. Det finns forum, men de kanske måste bli mer konkreta. Tror att det går att lösa många småfrågor inom ramen för samverkan. Ny ÖP kan vara en bra utgångspunkt för helhetslösningar. Regionen: Prioriterade: J, L, P Objekten i nationella planen som ligger i närtid viktigast Förbifart Grängesberg absolut viktigast. Man gör budgetlösning på förbifart Ludvika. Näringlivet i både Ludvika och Smedjebacken skulle tjäna mycket på detta. Övriga regioner ar sarkastiska över ”enkelriktat” nationellt godsstråk. Andra kommuner/kommunsamarbeten har varit mer fokuserade och framgångsrika. Förbifart ludvika kan vänta om det blir en bättre lösning i framtiden. Lyfter fram mötesstation Frövi. Kapaciteten måste öka på Bergslagsbanan. Ludvika-Fagersta prioriterad, främst spårbyte helsvetsad räls och signalsystem. Korsningen rv50/66 och järnvägen vid Hammarbacken. Samverkansformer – utnyttja de befintliga nätverken. Kommunerna och näringslivet måste göra gemensam sak. ”Godset röstar inte” Vi måste jobba både regionalt och nationellt. Ovakokommentar – vi befinner oss 200 mil från våra marknader så vi måste ha effektiva förutsättningar för konkurrens. Näringslivsgruppen: Prioriterade: AF, Q, NA, N, X, T, Y, F Försökte vara lite realistiska i tidssättningen Samverkan kan ge stor utväxling med liten insats Q, T och Y ligger Ovako varmt om hjärtat. Ovako kör ett tåg per dag ut och in. Väldigt sårbar för störningar i järnvägsfunktionen. Viktigt att utrymme och kapacitet utvecklas inom vägnätet. Förbifarten är viktig att reservera utrymma för. Korsningen Hammarbacken otroligt viktig att lösa för idag är det kaos med ett tåg var 7 minut. Ingen hållbar lösning. Roligt att kommunen är så ivrig! Finns utformningsregler för cirkulationer –viktigare att se stora perspektiven nationellt, internationellt – samordning. Järnväg får inte få allt fokus, även biltransporter måste fungera. Få ihop perspektiver kommunalt, regionalt, nationellt – men vem äger frågan? Näringslivet har ett ansvar för att trycka på för att sakfrågorna lever i exv Trafikverkets planering. Näringslivet har fått bättre respons hos glesbygdsministern än infrastrukturministern. Vad händer sen? Åtgärdsvalsstudien sammanställs i sin helhet för att ge riktning och rekommendationer för den fortsatta processen STORT TACK! Ge er själva en applåd för tidigare arbetsinsats, dagens och morgondagens! Bilaga 4 INBJUDNINGAR OCH DELTAGARE Vilka behov är angelägna att lyfta för ett långsiktigt säkerställande av näringslivets transporter i Ludvika och Smedjebacken? Bakgrund Ludvika och Smedjebacken står inför stora utmaningar, som grundar sig i en situation där näringslivets olika delar befinner sig i expansiva faser. Denna tillväxt, som omfattar både industriell och tjänstesektor, sker i en region som tidigare, under många år har haft en negativ utvecklingstrend. Vi vill nu fånga in olika synpunkter och hoppas därför att Du är en av de som kan bidra med både erfarenhet och kunskap från din organisation under tre kreativa förmiddagar. Mål Målet med dessa träffar är att ta fram en uppdaterad, samlad och övergripande bild av näringslivets totala transportbehov, lyfta vilka problem och brister som upplevs samt peka på möjliga åtgärder med hänsyn till detta och den utveckling som är önskvärd. Utifrån en övergripande problemställning ska transportsystemets förmåga att möta och tillgodose näringslivets transportbehov analyseras. Plats: Folketshus, Ludvika Tid: 5 maj 09:00-13:00 28 maj 09:00-13:00 9 juni 09:00-13:00 Vid frågor kontakta: Jonas Andersson, Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken 0240-863 71, [email protected] Anmälan: Anmäl dig senast den 30 april till [email protected] Varmt välkomna! Stöd- och styrningsbrevet 1/2012 Hur uppnår vi ett långsiktigt säkerställande av näringslivets transporter i Ludvika och Smedjebacken? Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken, inbjuder till en uppföljande tankesmedja i syfte att gemensamt diskutera och bidra i arbetet med att uppnå ett långsiktigt säkerställande av näringslivets transporter i Ludvika och Smedjebacken. Vi har utifrån de diskussioner och synpunkter som framkom på den första tankesmedjan den 5 maj tagit fram förslag på målbilder för framtida transporter för näringslivet som utgör arbetsmaterial på tankesmedja 2. Det är de gemensamma målbilderna liksom vad var och en kan bidra med utifrån sin roll som är grunden för det kreativa arbetet detta möte. Vi hoppas därför att du är en av de som kan bidra med både erfarenheter och kunskap från din organisation denna förmiddag. Plats: Tid: Folketshus Ludvika Onsdag 28 maj 09:00-13:00 Vid frågor kontakta: Jonas Andersson Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken 0240-863 71, [email protected] Välkommen! Transportsystemet i Ludvika och Smedjebacken är smidigt för persontransporter, effektivt för näringslivet och bidrar till en attraktiv region Fördjupat åtgärdsarbete och gemensam bild Vi hämtar kraft i det åtgärdsarbete som avslutade tankesmedja 2 och återkopplar till den brist- och behovsanalys som genomfördes under tankesmedja 1. Genom att återkoppla får vi möjlighet att granska de brister och behov som tags fram i början av processen i ljuset av den bredare kunskap vi fått genom att lyssna och lära av varandra. Fokus på vår gemensamma bild. Tidsättning och prioritet Tillsammans ska vi placera åtgärderna i tidsordning utifrån hur akut bristen är att åtgärda och hur mycket förberedelsearbete som behöver startas för att nå mer långsiktiga mål. Genom att enas om vilket arbete som behöver startas först blir det lättare att komma till skott och samla rätt intressenter. Ansvar I tankesmedja 2 påbörjades ett arbete med att diskutera ansvariga för respektive åtgärd. Eftersom många åtgärdsförslag rörde sig om infrastruktur ansågs mycket ansvar ligga på Trafikverket. För fortsatt driv framåt är det viktigt att var och en ser sin del och att det finns ett ansvar hos varje aktör. Detta ansvar kan t ex bestå i att samla aktörer och intressenter för vissa åtgärder och föra en aktiv dialog med myndigheterna om behov och möjliga lösningar. Handlingskraft Genom att starta samverkansprojekt kring exempelvis åtgärdspaket och sakfrågor kan det skapas arenor för bredare lösningar. Att etablera en dialog mellan näringsliv, regionala och nationella myndigheter kan skapa ökad förståelse och bidra till snabbare och bättre lösningar. Vi hoppas att du vill vara med och bidra till att driva denna positiva process vidare genom att delta på tankesmedja 3. Plats: Tid: Folketshus Ludvika Vid frågor kontakta: Måndag 9 Juni 09:00-13:00 Jonas Andersson Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken 0240-863 71 [email protected] Välkommen! Sändlista Namn Niklas Linnsén Fredrik Venngren Anneli Paavo Tomas Arvidsson Johanna Ingre Lennart Silfverin Sanna Broman Lennart Bengts Eva Dagvall Lars-Åke Josefsson Linda Nilsson Anders Axelsson Emma Johansson Daniel Lund Kenth Söderlund Håkan Jansson Peter Berglund Håkan Rosén Maria Strömqvist Leif Nilsson Åkare/Transportörer Lars Yngström Lennart Westring Patrik Magnusson Stefan Carlsson Claes Annerstedt Hugo Oljemark Kenneth Hermansson Patric Baier Organisation Trafikverket Trafikverket Trafikverket Trafikverket Trafikverket Smedjebackens kommun, Närlingslivschef Smedjebackens kommun, Stadsarkitekt Gatuchef Smedjebackens kommun Ludvika kommun, Näringslivschef Ludvika kommun; Förvaltningschef Ludvika kommun Gata park Ludvika kommun, Planerare Ludvika kommun Planerare Region Dalarna Region Dalarna Falun Borlänge regionen Visit Södra Dalarna KS ordf. Ludvika kommun KS ordf. Smedjebackens kommun, ordf. Region Dalarna E-post [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] Tågåkeriet i Bergslagen Green Cargo Mittåkarna Ludvika Stadsbudskontor Dalatrafik Tåg i Bergslagen Morgårdshammars Åkeri Aktiebolag Palmib AB [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] 05-maj x x x x 09-jun x x x Tackat nej Tackat nej Tackat nej x x x x x x Tackat nej Tackat nej Tackat nej x x x x x x x x x x x x Tackat nej Tackat nej x x Tackat nej x Tackat nej Tackat nej x x Tackat nej Tackat nej Tackat nej Tackat nej x x x x x x Tackat nej x x x Tackat nej x x 28-maj Tackat nej x Näringslivsföreträdare från Smb Ted Lundström Göran Wiktorsson Ove Englund Lars Lindblad Margareta Sundberg Torgny Johansson Kenneth Swanström Niklas Dahlström Tommy Andersson Ulf Seger Näringslivsföreträdare från Ludvika Anna Karin Larsdotter Jonas Linder Kurt Nordahl Lotta Olin Persson Björn Rinstad Jörgen Forsberg Björn Deborg Lars Andersson Håkan Lodin Tom Sarin Ulla Hannerz Tomas Olofsson Brian Falk Lars Erik Andersson Christer Lindkvist Michael Malmquist Projektledare Magnus Landström Jonas Andersson Stefan Pettersson Håkan Bergeå Ovako Bar AB Ovako Bar AB Morgårdshammar AB MVUSAB SWL AB Lyksta AB "Gunnars industriområde" Dahlström Guide Tech AB Hellmans SBA Dala Zink AB [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] ABB ABB ABB Unika Ludvika Säfsen Resort Spendrups Spendrups Carnilla AEB Logmax Logmax Lemont [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] L-E-A Gräv och schakt Nordic Iron Ore Nordic Iron Ore [email protected] Dalabanans intressenter Ludvika kommun Falun Borlänge regionen Bergslagsdiagonalen [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] x x x x x x x x x x x Tackat nej Tackat nej Tackat nej Tackat nej x x x x x x x x x x x x x Tackat nej x x x x x Bilaga 5 – Intervjuade personer Företag Namn Roll ABB Anna-Karin Larsdotter Transportchef ABB Transformers Grängesberg Iron John Thoweman Styrelseledamot Nordic Iron Ore Michael Malmquist Logistikchef Ovako Mikael Ohlsson Transportansvarig Smedjebacken Spendrups Björn Deborg Logistikchef SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 58 (63) Bilaga 6 – Intervjufrågor Nedan presenteras de frågor som använts i samband med intervjuerna. Alla har fått samma frågor. 1. Beskriv kortfattat er verksamhet… 2. Vilken är din roll? Vilken verksamhet är du ansvarig för? 3. Hur ser ert transportbehov ut? a. Godsflöden Inflöden Utflöden Vad transporteras? Var finns ”källorna” respektive ”slutdestinationen” (marknaden) för era flöden? Volymer? Övergripande krav för godstranporterna? (Tid, frekvens, tillförlitlighet, miljö… vilka är de viktiga faktorerna för er?) b. Persontransporter Tjänstetransporter Arbetspendling Besökare inom besöksnäringen Vem och varför? Vart/varifrån? Volymer? Övergripande krav för persontransporterna? (Krav för fungerande arbets/tjänsteresor? Krav med hänsyn till besökare till regionen? Vilka är de viktiga faktorerna för att behovet av persontransporter ska uppfyllas?) 4. Hur sker (eller planeras) dessa transporter idag? Trafikslag? Transportvägar? Upplägg? 5. Vad fungerar bra/dåligt? 6. Vilka är för- resp. nackdelarna med att verka i Ludvika-Smedjebacken (sett ur ett transportsystemperspektiv)? 7. Vad tror du om utvecklingen av er verksamhet och ert transportbehov över tid? (2-3 år, 10 år, 20-30 år) a. Godsflöden Inflöden Utflöden SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 59 (63) Se följdfrågor i 3 a. b. Persontransporter Tjänstetransporter Arbetspendling Besökare inom besöksnäringen Se följdfrågor i 3 b. 8. Om du får beskriva ”näringslivets transportbehov” i Ludvika-Smedjebacken - sett ur ett lokalt, regionalt och/eller nationellt perspektiv - vilka behov skulle du då framhålla? 9. Mot bakgrund av svaren i fråga 5-8, och i ljuset av de gemensamma delmål som formulerats för ett långsiktigt säkerställande av näringslivets tramsporter i Åtgärdsvalsstudien för Ludvika-Smedjebacken – vilka förslag till åtgärder i transportsystemet vill ni då skicka med oss i det fortsatta arbetet? Delmål i ÅVS Ludvika-Smedjebacken o o o o o Stråk för kollektiva persontransporter har ett hela-resan perspektiv, där det är enkelt och bekvämt att resa Stråk mellan regionen och logistiknav (ex. hamn) är funktionella Stråk till besöksnäringens centra i regionen är funktionella Person- och godstrafiken utvecklas i dialog och samverkan mellan aktörer inom flera forum Väg 50 och 66 klarar näringslivets funktionskrav på transportsystemet 10. Har du något ytterligare medskick till den pågående kartläggningen av näringslivets långsiktiga transportbehov i Ludvika och Smedjebackens kommuner? SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 60 (63) Bilaga 7 – Planerad transportväg Nordic Iron Ore SWECO RAPPORT ÅTGÄRDSVALSSTUDIE 2015-04-22 VERSION 1.0 61 (63)
© Copyright 2024