En studie om Strandmossens avfallsanläggning
Examensarbete Högskoleexamen En studie om Strandmossens avfallsanläggning A study of Strandmossens waste facility Examensarbete nr: E4205 Författare: Joakim Östergaard Handledare: Hossein Hakami Examinator: Rob Hellingwerf Ämne/huvudområde: Berg- och mineralteknik Poäng: 7,5 hp Betygsdatum: Klicka här för att ange betygsdatum. Bergsskolan i Filipstad Box 173 682 24 Filipstad Tel 0590-162 60 Sammanfattning Avfall av olika slag kommer alltid att finnas det som inte kan återvinnas på ett miljömässigt sätt eller kan användas ur ekonomsikt synvinkel, läggs på deponi för framtiden och ibland för evigt beroende på vad det är. Ett av syftena med detta arbete var att ta reda på om det fanns några skillnader mellan en kommun och privata aktörer om att driva en avfallsanläggning med deponering. Resultatet visade sig att inga skillnader fanns, samma lagar och regler gäller för alla. En bra lokalisering på en avfallsanläggning med tillhörande deponi är viktig för att föroreningar inte ska kunna spridas. Strandmossens avfallsanläggning är en väl vald plats att ha verksamheten på, de geologiska och hydrologiska egenskaperna är väl dokumenterade och undersökta från tidigare. Nyckelord Avfallsanläggning, deponi, hydrologisk, geologisk Summary Waste of different kinds is always going to exist. What can't be recycled in an environmentally good way, or being used from an economic angle, is put aside for the future to handle, and sometimes even for perpetuity, depending of what it is. One of the purposes of this work, was to find out if there were any differences between a community and private participant to run a waste disposal plant, that saves they waste for the future to handle. The result showed that there was no differences between them, the same rules and laws were applicable to both. A good location of a waste disposal plant with this way of working is important, so the pollution cannot be spread. Strandmossen location of the waste disposal plant is a well-chosen place to have the operation at. The geological and hydrological qualities are since earlier well documented and inspected. Keywords Disposal plant, hydrological, geological Förord Berg- och anläggningsteknik på Bergsskolan. Deponier är något som alltid kommer att finnas av olika slag, detta har varit om en avfallsdeponi med främst icke-farligt avfall. Jag vill passa på och tacka mina kontakter som gjort detta arbete möjligt för mig. Tom Johansson, driftledare, Strandmossens avfallsanläggning, Kristinehamn kommun Jan Mattson, avfallsutvecklare, Tekniska förvaltningen, Kristinehamns kommun Vill också samtidigt tacka all personal, föreläsare och andra studenter på Bergsskolan för denna här tiden. Innehållsförteckning EXAMENSARBETE 1 1. 6 INLEDNING FÖRETAGSBESKRIVNING SYFTE/MÅL Syfte Mål OMFATTNING 2. 3. PROJEKTETS INNEHÅLL OCH ÖVERSIKT 7 7 8 LAGAR OCH REGLER 9 RESULTAT LOKALISERING AV DEPONIN HYDROLOGISKA OCH GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN SLUTTÄCKNING SÄTTNINGAR LAKVATTENHANTERING 5. ANALYS ANLÄGGNING AV AVFALLSDEPONI SÄTTNINGAR KRAV PÅ VERKSAMHETEN 6. 7 METOD LÄGE HISTORISK DEPONERING DEPONI BESKRIVNING DEPONI LOKALISERING 4. 6 6 6 6 6 SLUTSATSER 9 9 9 10 10 10 10 12 12 13 13 13 14 15 SKILLNADER FÖR BOLAG STRANDMOSSENS AVFALLSANLÄGGNINGS LÄGE SÄTTNINGAR LOKALISERING KONKURS 15 15 15 16 16 7. FÖRSLAG TILL NYA UNDERSÖKNINGAR 17 8. REFERENSER 18 MYNDIGHETER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR LITTERATUR RAPPORTER OCH ÖVRIGT UNDERLAG INTERNA DOKUMENT ÖVRIG KORRESPONDENS FIGURER 9. ORDLISTA 18 18 18 18 18 19 19 20 1. Inledning Företagsbeskrivning Kristinehamns Kommun, Tekniska nämnden är huvudman för Strandmossens avfallsanläggning. Hela Strandmossens avfallsanläggning är lite speciell jämfört med många andra avfallsanläggningar, då bara trädgårdsavfall och inget organiskt hushållsavfall finns deponerat. Detta är vad som kallas för en ”torrtipp”. Deponianläggningen är från 1970-talet, under tiden den gamla deponin sluttäcks, har man börjat anlägga en ny deponi på mossmark. Under tiden det arbetet pågår, vidare transporterar man deponiavfall till andra deponianläggningar. Sluttäckningen är inte klar, det pågår skalförsök för täckningen i liten skala för att så den bästa täckning med minimala sättningar, samt att ytvatten inte ska tränga sig ned, många matematiska beräkningar finns utförda av externt konsultbolag för bottentätning och topptätning. Syfte/mål Syfte Att det finns en hel del att ta hänsyn till i planeringsarbetet för en deponianläggning för avfall, hur är det för exempelvis kommunala bolag och privata aktörer? Vad händer om ett avfallsbolag går i konkurs? Samt finns det några problem inom en avfallsanläggning med deponi. Det egna arbetet inom detta består av att sammanställa och korta ned all information. Mål Att beskriva de geologiska, hydrologiska förutsättningar aspekterna om Kristinehamn kommuns avfallsanläggning Strandmossen. Kontrollera om vad för förutsättningar och efterkrav som finns, för att anlägga en deponi. Ta reda på om det är någon skillnad i krav för kommunala bolag och privata aktörer. Samt kontrollera vad som händer med kraven vid en konkurs. Omfattning I huvudsak handla om Kristinehamns kommuns avfallsanläggning Strandmossens läge. Samtal och diskussioner har förts med: Jan Mattson, avfallsutvecklare, Kristinehamns kommun. Tom Johansson, driftledare, Strandmossens avfallsanläggning, Kristinehamns kommun. 6 2. Projektets innehåll och översikt Metod Litteraturstudier i form av rapporter, ansökningar, föreskrifter, regler och förordningar. Korrespondens med myndigheter på vissa frågor, diskussion med avfallsutvecklare och handledare. Läge Strandmossens avfallsanläggning och deponi, ligger ca 3-4 km norr om Kristinehamns centrum. Se figur 1. Anläggningen har fastighetsbeteckningen Strand 1:64. Hela fastighetsområdet är på 61 hektar, den äldre delen av deponin är 16 hektar, medan den del som ska sluttäckas är på 9 hektar och det nya pågående grundarbetet till nya deponin blir 3 hektar. Se figur 2, för närmare kartområde. Figur 1. Karta på läge 7 Figur 2, Fastighetskarta med deponiområde Historisk deponering Strandmossens avfallsanläggning har tidigare deponerat torrt material.. De tidigare avfallen har varit: Kontors- och affärsavfall Industriavfall Bygg- och rivningsavfall Jord- och schaktmassor Kommunalt avloppsslam Trädgårdsavfall Asbest Döda djur 8 3. Lagar och regler Deponi beskrivning En deponi klassas som en avfallsanläggning där material förvaras för all framtid, där materialet inte kan återvinnas inom den närmsta tiden eller förbrännas. Det finns flera olika klassificeringar på deponier, bl.a. farligt och icke farligt avfall, där reglerna skiljer sig åt. Det finns väldigt många lagar och regler att följa om man har en avfallsanläggning med tillhörande deponi, några väl valda delar är upptagna här. Deponi Med deponi avses i denna förordning upplagsplats för avfall. Som deponi anses inte en plats eller anläggning där avfall 1. omlastas för att beredas för vidare transport till en annan plats där det skall återvinnas, behandlas eller bortskaffas, 2. lagras innan det återvinns eller behandlas, om lagringen sker för en kortare period än tre år, eller 3. lagras innan det bortskaffas, om lagringen sker för en kortare period än ett år. (Avfallsförordning (2001:1063), 5 §) Lokalisering En deponi skall vara lokaliserad så att den inte utgör någon allvarlig risk för miljön med beaktande av 1. avståndet från deponin till tätbebyggelse, bostadsområden, rekreationsområden, jordbruksområden, vattenområden och vattenleder, 2. förekomst av ytvatten, grundvatten, kustvatten och skyddade naturområden, 3. de geologiska och hydrogeologiska förhållandena på och omkring platsen, 4. risken för översvämningar, sättningar, jordskred eller snöskred på platsen, samt 5. skyddet av natur- och kulturvärden på och omkring platsen. (Förordning (2001:512) om deponering av avfall, 5 §) 9 4. Resultat Lokalisering av deponin Strandmossens avfallsanläggning anlades i början av 1970-talet på ett mossystem omgivet av barrskogsmarker ca två km från Vänerns strand. För att hindra utsläpp som lak- och ytvatten från anläggningen som kan vara påverkat av avfallshanteringen, samlas det upp i ett lakvattensystem. Den naturliga geologiska barriären som utgörs av berggrunden och mossmarken gör att vattnet stannar kvar i mossen. Vattnet får sedan breddas ut i vattendraget via anläggningens reningsprocess. Vattendraget avrinner några hundra meter norrut in skogen och blandar sig med andra vattendrag som sedan avrinner öster och söderut och mynnar i ån, Varnan. Vattendelarna för både grundvatten och ytvatten (vilket innebär att på ena sidan avrinner vattnet åt söder och andra åt norr), kompletterat med de tätvallar som finns utgör att man har god kontroll av lak- och ytvattnet från anläggningen. I dagsläget ligger närmsta bostadsområde Stensta by 1,2 km söder om Strandmossens avfallsanläggning. Lokalbefolkningen störs inte av själva verksamheten på anläggningen. Däremot förekommer det bullerklagomål om transporterna till och från anläggningen. Enligt en utredning av ProVab om ev. utläckande lakvatten skulle ske i spricksystemet i berggrunden undertill mossen, skulle det teoretiskt ta 80-400 år för lakvattnet att transporteras till brunnarna i Stensta by, med normal transporthastighet i berg (3-15 m/år) och ett avstånd på 1,2–1,4 km till närmsta brunnarna. Hydrologiska och geologiska förhållanden Berggrunden i området domineras av grov glimmerskiffrig granitgnejs som ligger i ett system av höjdryggar med riktning nordnordost till sydsydväst. Jordarten är sandig siltig morän, överlagrat med ett upp till 6 m tjockt lager av lera och silt. Avsatt som sjöbotten i dalgångarna, vilket sedan täcks av mossmark som är mellan 2 och 5 meter mäktigt torvlager. Jordartslagrens genomsläpplighet bedöms som relativt låg, särskilt för de finkorniga sedimenten. Torven i mossen har en stor vattenhållande kapacitet och transporthastigheten genom mossmarkens djupare lager räknas generellt som mycket låg. Eftersom Strandmossen är begränsad av låga bergsryggar i öst och väst sker den omedelbara avrinningen längs dalen, i sydvästlig och nordostlig riktning från deponin. Ett nät av större diken avvattnar mossmarken norrut. Dikena tar emot vatten från anläggningens lakvattendamm. Vattentäta vallar (grundvattenspärrar) har anlagts för att hejda grundvattenflöden och resterande ytvattenflöden vid passager norrut och västerut från anläggningen. Sammantaget leder det till att all avrinning från anläggningens närområde styrts mot nordost till diken och senare till en bäck som mynnar i ån, Varnan. Enligt en tidigare utredning, utförd av VIAK, har ytvatten även avrunnit över lågpunkter i den västra ryggen vid höga flöden och där framgår läget för vattendelare, tätvallar m.m. Se bilaga 1, ritning VIAK 1974. Sluttäckning Deponier för farligt avfall och deponier för icke-farligt avfall skall genom avledningen och dräneringen skyddas mot att ytvatten och grundvatten tränger in i deponin. (Förordning (2001:512) om deponering av avfall, 23 §) Ytvatten ska inte kunna tränga ned till avfallet genom tätskikten på en sluttäckt deponi. Sluttäckningen för den befintliga 9 hektars stora deponin kommer att ha materielbehov för utjämningslager, tätskikt, dräneringslager, skyddsskikt, vegetationslager samt materialskiljande geotextil. Se figur 3. Vilket är tänkt att bestå av följande: 10 Tätskiktfylland För att åstadkomma rätt form och en tillräcklig lutning på den slutlig överyta på deponin krävs en jordfyllnad, över avfallet med lämpliga massor. Förutom det behövs även tillräckliga mängder för att uppnå att avfallet komprimeras för att undvika framtida sättningar. Eventuella sättningar kan äventyra sluttäckningens stabilitet och därmed dess funktion. Sedan 2004 har Strandmossens avfallsanläggning använt mesa till tätskikt, för att stabilisera mesan har den blandats med bioaska. Även täckmassor för konstruktionsändamål har använts för inbladning. Övertäckningslager Sluttäckningen innebär att den minsta lutningen på överytan av färdigtäckt deponi blir 5 % och att övertäckningens tjocklek aldrig understiger 2,3 meter inklusive vegetationslagret. Följande lager och material ingår i övertäckningen: Vegetationslager av komposterat park- och trädgårdsavfall 300 mm Skyddsskikt av morän eller likvärdigt material, 1500 mm Materialskiljande lager av geotextil Dräneringslager, 300 mm Tätskikt, 200-500 mm beroende på täthetsegenskaper Utjämningslager vid behov, 0-500 mm beroende på underliggande massor. Skyddsskiktets funktion är att skydda underliggande material mot erosion, frostpåverkan, uttorkning och rotpenetration. Dräneringslagret ska avleda det vatten som infiltrerar genom vegetationslagret och skyddsskiktet. Tätskiktet läggs ovanpå avfall och utjämningslager för att förhindra ytvatteninträngning i avfallsmassorna. S.k. sopningssand kommer att användas i de skikt där det är funktionellt. Vid behov kommer sanden att grovsorteras för att minska andelen organiskt material. 300 mm Vegetationslager 1500 mm Skyddsskikt 300 mm Dräneringslager 200-500 mm Tätskikt 0-500 mm Utjämningslager Avfall Bottentätning Terrass Torv Figur 3. Tvärsnittsskiss, planerad sluttäckning deponi, dike och övertäckning 11 Sättningar All fastmark, berg och mineraljord, i området bedöms som stabil och med god bärighet. Torv som utgör det huvudsakliga underlaget på det nya deponiområdet, komprimeras däremot kraftigt vid belastning. Sättningar i jorden kan förekomma då det kommer en last på marken, vilket innebär att marken sjunker under den specifika lasten. Det har visat sig förekomma på mossmarken då betongslipers har varit som last på marken. Avfall skall deponeras på sådant sätt att ojämna sättningar, skred eller ras undviks som kan skada tätskikt eller andra skyddsåtgärder. (Förordning (2001:512) om deponering av avfall, 27 §) Lakvattenhantering I dalgången söder om deponin förhindras lakvattenavrinning genom naturliga yt- och grundvattendelare vilket innebär att på ena sidan avrinner vattnet åt söder och andra åt norr. Det finns sedan anlagda lakvattendiken som förhindrar att lakvatten kan avrinna söderut mot vattendelarna. Strandmossens avfallsanläggning har en ny metod att syresätta lakvattnet under pågående drift, ”microluftning” som är en väldigt energieffektiv jämfört med de vanliga luftpumparna. Detta medför en förbättrad nedbrytning av föreningar i lakvattnet. Tekniken bygger på att skapa mikroskopiskt små bubblor vid bassängbotten samtidigt som man får en omrörning. Luftströmmarna skapas genom att luft drags ned med sugpropellrar via en öppen tunna som ligger ovanför vattenytan och går ned till botten av bassängen. Sedan breddas vattnet i egenkraft ut genom ett skibord vilket innebär att överflödsvatten avledes genom att rinna över en kant. I lagom mängd avrinner vattnet med flödesmätning för kontroll, i avrinnande vattendrag. Syresättningsmetoden kommer från Sourbin. Vid behov av forcerad utpumpningen kan befintlig pump med flödesmätning nyttjas. 12 5. Analys Anläggning av avfallsdeponi De geologiska och hydrologiska förhållandena i marken där planerna är att anlägga en avfallsdeponi måste undersökas för att säkerhetsställa att inte spridningar av föroreningar sker i grundvatten och mark. Att veta berggrundens sprickighet, jordarternas genomsläpplighet och grundvattnets rörelser är en viktig förutsättning för säker deponering, samt ha en bra lokalisering. Sättningar En ordentlig grundarbete på marken av den nya framtida deponin har utförts av professionella externa konsulter. En precis tjocklek på ett utjämningsskikt läggas ut på marken för att undvika framtida sättningar, vilket pågår med hjälp av rivningsmaterial och en bottentätning som är tänkt att bestå av en blandning av främst bl.a. bioaska och mesa. Det läggs som bottenskikt och som mellanskikt. Avfallsanläggningar tar det material som deponeras på anläggningen och som finns i närområdet. Förorenade massor som klassas som inerta enligt deponiföreskriften används som konstruktionsmassor i sluttäckningen. Se figur 5 för tänkt tvärsnitt på färdig framtida deponi. Figur 4. Utredning mossområdet, för nya planerande deponin 13 Krav på verksamheten Det är verksamhetsutövaren och markägaren som har ansvaret för verksamheten sköts och lever upp till de krav som ställs, som att beakta behovet av åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka de olägenheter som deponin orsakar eller kan komma att orsaka genom bildande av aerosoler, utsläpp av lukt och damm, material som transporteras med vinden, buller och trafikrörelser, fåglar, skadedjur och insekter samt bränder. (Förordning (2001:512) om deponering av avfall, 26 §) 14 6. Slutsatser Skillnader för bolag Det finns inga skillnader på krav mellan kommunala aktörer och privata bolag, samma lagar och regler under drifttiden och efterbehandling gäller för alla. (Avfall Sverige, Naturvårdsverket) Skulle ett bolag gå i konkurs är det vanligen konkursförvaltaren tillsammans med tillsynsmyndigheten, som ska se till att efterbehandlingen följs. Men även en fastighetsägare kan bli ansvarig. (Miljöbalken kap 10) Strandmossens avfallsanläggnings läge Det är mycket väldokumenterat att avfallsdeponin är väl vald av hydrologiska och geologiska förhållanden. Då det dock kan vara svårt att få alla parametrar att stämma in på en lokalisering, väljs ett område som de flesta eller de bästa parametrarna stämmer in på förordningen (2001:512) om deponering av avfall, 5 §. Strandsmossens anläggning ligger långt bort från tätbebyggt område, buller från anläggningen hörs inte. Av att det finns naturliga yt- och grundvattendelare, som ligger något söder om anläggningen och att anläggningen är begränsad av låga bergsryggar i öst och väst. Det bidrar till att förorenat vatten inte kan avrinna söderut, utan är tvunget att avrinna från deponin via lakvattensystemet. Även i efterbehandlingsfasen av deponin kommer ytvatten att avrinna norrut. En deponi är inte alltid som i skolböckerna. Se figur 5 för exempel för färdig deponi, det finns vissa likheter men också skillnader i verkligheten, en avfallsanläggning tar de material som finns i närområdet för konstruktion av deponi. Topptätning Avfall Dräneringslager Ev. dräneringsrör Bottentätning Geologisk barriär/Terrass Bergsgrund Figur 5. Tvärsnitt över en färdig deponi, standard. Sättningar Skulle sättningar uppstå i deponin skulle föroreningar kunna tränga ut ur deponin och vatten tränga in och orsaka skada. Därför vill man minimera sättningarna. En deponi ska vara lutande från topp till dike, med gropar där vatten kan samlas till vattengropar, då stillastående vatten kan till sist tränga ned i deponin. Upptäckts sådana gropar under efterbehandlingen är det viktigt att åtgärda dessa sättningar. 15 Lokalisering Det är inte helt enkelt att hitta en plats där alla parametrar att stämma in, det finns egentligen ingen som vill bo i närheten av en avfallsanläggning. Dock ligger denna tillräckligt ifrån bostadsområdet, även om de boenden inte tycker det, de vill förflytta den aktiva anläggningen någon annanstans. Men denna plats är för tillfället väl vald även med dagens normer. Allting kan inte återvinnas på ett miljövänligt sätt och därför bättre att läggas på deponi för framtida förvaring. Konkurs Det är ingen enkel fråga vad som precis händer i alla fall då ett bolag går i konkurs. Det behöver inte vara konkursförvaltaren som ska ligga till ansvar för efterbehandlingen för ett område, då en grundläggande princip inom konkursrätten är att ett konkursbo inte ansvarar för konkursgäldenärens förpliktelser. Detta verkar vara en väldigt omdiskuterad fråga. Om ett markområde redan varit miljöskadat av tidigare verksamheter och den nya ägaren inte har någon verksamhet som kan klassas som miljöfarligt på markområdet. Om denna går i konkurs är det inte det företaget eller konkursförvaltarens uppgift att se till att efterbehandlingen följs. Dock är detta en kommun som är ansvarig för verksamheten på markområdet, att en kommun skulle gå i konkurs är inte troligt. Dessutom är det nu under aktiva verksamheten som deponin ska få in all kapital för att se till att efterbehandlingen med miljökontroller kommer kunna följas under många år efter när verksamheten är nedlagd. 16 7. Förslag till nya undersökningar Studier i en avfalls deponi kan göras väldigt mycket mer djupgående och tydligare än detta arbetat har tagit upp. Det är en hel vetenskap följa alla lagar, normer och regler, om att anlägga och utöva en verksamhet med en deponi. Men först och främst är det utredningar om området som behövs göras för att kunna starta en verksamhet med deponi. En deponi inom gruvindustrin skulle ha varit mer praktiskt att undersöka och skriva om än Strandmossens avfallsanläggning. Miljökunskaperna kan alltid förbättras hos alla. 17 8. Referenser Myndigheter Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning (SGU) Statens geotekniska institut (SGI) Länsstyrelsen Värmlands län Lagar och förordningar Förordning (2001:512) om deponering av avfall Avfallsförordning (2001:1063) Litteratur Avfalls Sverige 2006. Deponihandboken Naturvårdsverket 2004. Deponering av avfall, Handbok 2004:2 med allmänna råd till förordningen (2001:512) om deponering av avfall och till 15 kap. 34 § miljöbalken (1998:808), ISBN 91-620-0134-5.pdf Naturvårdsverket 2006. Handbok 2007:1, Mottagningskriterier för avfall till deponi, ISBN 91620-0144-2.pdf Red. Per Olof Persson 2005. Kompendium i miljöskydd, del 2: Miljöskyddsteknik. Strategier och teknik för ett hållbart miljöskydd. ISSN 1402-7615 Rapporter och övrigt underlag Naturvårdsverket 2000. Kommunernas organisation för tillsyn över miljöfarlig verksamhet, ISBN 91-620-5127-x Naturvårdsverket 2006. Rapport 5490, Delfinansiering av efterbehandlingsobjekt genom avtal/överenskommelse, ISBN 91-620-5490-2.pdf Naturvårdsverket 2011. Rapport 6421, Utvärdering av tillsynen över verksamhetsutövarens egenkontroll, ISBN 978-91-620-6421-1.pdf Interna dokument Ansökan om förnyat tillstånd för verksamheten vid Strandmossens avfallsanläggning, Kristinehamns kommun. 18 Övrig korrespondens Mailväxling med: Avfall Sverige Naturvårdsverket Figurer FIGUR 1. KARTA PÅ LÄGE 9 FIGUR 2, FASTIGHETSKARTA MED DEPONIOMRÅDE 10 FIGUR 3. TVÄRSNITTSSKISS, PLANERAD SLUTTÄCKNING DEPONI, DIKE OCH ÖVERTÄCKNING 13 FIGUR 4. UTREDNING MOSSOMRÅDET, FÖR NYA PLANERANDE DEPONIN 15 FIGUR 5. TVÄRSNITT ÖVER EN FÄRDIG DEPONI, STANDARD. 17 19 9. Ordlista Aerosoler är små partiklar som är suspenderade i en gas. Typiska exempel är rök, dimma och luftföroreningar. Aerosolen innefattar både gasen och partiklarna. Aktiv fas den period som sträcker sig från första tillfället då avfall tas emot vid en deponi till dess deponeringen upphört och aktiva åtgärder för kontroll och utsläppsbegränsning inte längre behövs. Den aktiva fasen innefattar både driftfas och efterbehandlingsfas. Betongslipers järnvägssliper, eller syll, är en balk som dels fördelar järnvägsspårets last över banvallen och dels, tillsammans med rälsbefästning och räls, bildar en styv "spårpanel" som säkerställer spårvidden och hindrar en solkurva. Bottentätning konstruktion i botten på ett upplag eller deponi för att förhindra att lakvatten tränger ut till omgivningen. Driftfas del av den aktiva fasen som omfattar tiden från första tillfället då avfall tas emot vid en deponi fram till dess att deponin är sluttäckt. Efterbehandlingsfas del av den aktiva fasen som omfattar tiden för aktiva åtgärder för utsläppsbegränsning och kontroll efter driftfasen. Åtgärd för att hindra en avslutad deponi från att ge skadlig miljöpåverkan. Farligt avfall t.ex. giftigt, cancerframkallande, explosivt eller brandfarligt avfall Geologisk barriär jord- eller berglager med egenskaper som förhindrar, bryter ned, fastlägger eller fördröjer transporten av ämnen och föreningar från en deponi till en mottagare (recipient). Inert avfall genomgår inte några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar. Inert avfall löses inte upp, brinner inte och bryts inte ned biologiskt eller inverkar på andra material. Lakvatten vätska som efter att ha varit i kontakt med avfallet lämnar en deponi eller som innehålls i en deponi. Mesa en slurry/slem främst bestående av utfällt kalciumkarbonat, från papperstillverkning. Skibord krön av en dammbyggnad, övre kant av en vattenuppdämning o.d. över vilket (vilken) överflödsvatten avledes; fast dammdel under ett utskov; dammbord, flödbord, överfall; utskovströskel Sluttäckning samlande term för en permanent övertäckning som kan bestå av utjämningsskikt, avjämningsskikt, tätskikt, dräneringsskikt och skyddsskikt. Täckning material på deponi ofta i flera lager, för att dränera ytvatten, förhindra regnvatten att tränga ner och ibland för att hindra avfallet att blåsa iväg. Tätskikt materialskikt som skyddar mot genomträngning av vatten och gaser. 20 Bilaga 1, VIAK 1974 Strandmossen geoteknisk-, geologisk- och hydrologisk karta, VIAK 1974. 21
© Copyright 2024