Verksamhetsberättelse 2014
Verksamhetsberättelse 2014 Socialnämnden Innehållsförteckning 1 Organisation................................................................................................................ 3 2 Viktiga händelser 2014 ............................................................................................... 5 3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål ................ 17 4 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål ..................................... 28 5 Prioriteringar ............................................................................................................ 29 6 Personalredovisning ................................................................................................. 33 7 Ekonomisk redovisning............................................................................................ 42 8 Nyckeltal .................................................................................................................... 44 9 Kvalitetsinspektioner inom vård och omsorg ........................................................ 49 10 Utvecklings- och kvalitetsarbete ............................................................................. 50 11 Utveckling av organisationskultur och värderingar ............................................. 53 12 Invånar- och målgruppsorientering ....................................................................... 55 13 Uppföljning Förenkla helt enkelt ............................................................................ 58 14 Utmaningar och framtid – viktiga händelser 2015-2017 ...................................... 60 Bilagor Bilaga 1: Uppföljning av Hemlöshetssatsningen Bilaga 2: Nöjd kund index rapport Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 2(61) 1 Organisation Socialnämndens ansvarsområde Socialnämnden ansvarar för att kommunens mål i tillämpliga delar förverkligas inom givna ekonomiska ramar. Socialnämnden ska se till att verksamheten drivs i enlighet med gällande arbetsmiljölagstiftning och föreskrifterna för arbetsmiljön. (KF 2011-12-20, § 142) Inom ansvarsområdet ligger följande uppgifter: • kommunens uppgifter inom socialtjänsten och vad som i lag sägs om socialnämnd utom äldreomsorgen, ekonomiskt bistånd samt dödsboanmälan • kommunens uppgifter enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade utom ekonomiskt ansvar för och utförande av daglig verksamhet • ansvar, ledning och utförande för den kommunala hälso- och sjukvården för socialnämndens målgrupper samt daglig verksamhet (KF 2011-12-20, § 143) • i frågor om ensamkommande flyktingbarn samordna kommunens insatser samt fungera som kommunens avtalstecknande part i förhållande till ansvarig statlig myndighet • kommunens uppgifter enligt alkohollagen• kommunens uppgifter enligt tobakslagen med undantag för tillsyn av rökfria lokaler. 2011-12-20 • kommunens uppgifter enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel Delegering från kommunfullmäktige Socialnämnden skall besluta i följande grupper av ärenden • fastställande av avgifter enligt alkohollagen samt tobakslagen så länge självkostnadsprincipen tillämpas • fastställande av avgifter enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel • fastställande av regler och riktlinjer för bidragsgivning till handikapp- samt sociala hjälporganisationer • fastställande av avgifter vid familjerådgivning Socialtjänstens stod till personer med psykisk funktionsnedsättning och beroendeproblematik Vuxenavdelningen bedriver arbete gentemot två huvudsakliga målgrupper: personer med beroendeproblematik och personer med psykisk funktionsnedsättning Arbetet bedrivs gentemot personer med beroendeproblem enligt Socialtjänstlagen (SoL) Lag om vård av missbrukare i Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 3(61) vissa fall (LVM). För psykiskt funktionsnedsatta styrs insatserna av Socialtjänstlagen (SoL) och av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS anger specifikt vilka insatser som skall erbjudas, medan SoL anger att den hjälp som behövs skall erbjudas. Avdelningen ansvarar för interna och externa behandlingsinsatser riktade till personer med beroendeproblematik. Man ansvarar även för planering, initiering och samordning av olika former av stödinsatser kopplade till beroendeproblematiken. För målgruppen psykiskt funktionsnedsatta ansvarar avdelningen för planering, initiering och samordning av stödinsatser kopplade till den psykiska funktionsnedsättningen. I den mån adekvata boendelösningar på hemmaplan saknas ansvarar man även för handläggning av de externa vårdhemsplaceringarna. Socialtjänstens stöd till barn, ungdomar och familjer Barn- och ungdomsavdelningens verksamhet vänder sig till de barn, ungdomar och familjer som är i behov av stöd och hjälp på grund av sociala problem eller relationsproblematik. Den lagstiftning som framför allt är aktuell är Socialtjänstlagen, Lagen om vård av unga (LVU)och Föräldrabalken. Avdelningen ansvarar för nämndens förmåga till familjerådgivning familjerätt samt myndighetsutövning och bistånd enligt SoL och LVU avseende barn och ungdomar öppenvård, förebyggande arbete samt samverkan med skola, barnomsorg. verkställande av insatser gällande våld i nära relationer. externa placeringar av barn och ungdomar i såväl familjehem som HVB. HVB för ensamkommande flyktingbarn Socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning Avdelningen för Boende och Korttid svarar för verkställande av vissa insatser enligt Lagen om stöd och service tillvissa funktionshindrade (LSS). Andra lagstiftningar som styr avdelningens verksamhet är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL). Avdelningen ansvarar för nämndens förmåga till: bostad med särskild service korttidstillsyn korttidsvistelse ledsagarservice och avlösarservice för barn och ungdomar. fritidsverksamhet för personer med funktionsnedsättning. Avdelningen för Stöd och Service ansvarar för myndighetsutövning inom funktionshinderområdet, verkställighet av det kommunala utförandet av personlig assistans, verkställighet av boendestöd och ledsagarservice för vuxna personer med funktionshinder samt hälso- och sjukvårdsinsatser för socialförvaltningens målgrupper. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 4(61) 2 Viktiga händelser 2014 Viktiga händelser vid Barn- och ungdomsavdelningen under 2014 Avdelningen har under året fortsatt det intensiva arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten och det går nu att se resultat av arbetet. Utvecklingen har skett på flera områden och på alla våra enheter, men det går nu att se hur verksamhetens systemiska tänk gör att förbättringsåtgärder på en enhet får konsekvenser för hela vår avdelning. Nya arbetsmetoder på mottagningsenheten gör exempelvis att färre barn behöver omhändertas, då det nu finns fler möjligheter att skydda dem på hemmaplan. En jämförelse kan göras mellan 2013 då 51 barn omhändertogs genom ett omedelbart LVU, och detta år då endast 24 barn har varit aktuella för denna åtgärd. Ärendeinströmningen är fortsatt hög till områdesenheterna men arbetssituationen upplevs som mer hanterbar och genomströmningen av ärenden har ökat. Familjerna kan snabbare få den hjälp de behöver då handläggningstiden har minskat vilket har flera förklaringar. Avdelningen har satsat på nära ledarskap vilket har skapat en kultur som främjar alternativa lösningar och utvecklade samarbetsformer. Användandet av nätverksutredningar och minskningen av arbetskrävande LVU-utredningar har betytt mycket för arbetsmiljön. Våra socialsekreterare vill nu stanna kvar på utredningsenheterna vilket betyder att vi behåller kompetensen och det är den främsta anledningen till den trygghet och stabilitet som nu råder i arbetet. Utveckling sker kring arbetet med ensamkommande flyktingbarn då kommunen utökat sitt avtal gällande mottagandet av dessa. Planering av nytt HVB-hem har pågått, och pågår, och även rutiner och samverkan med kommunens befintliga HVB-hem utvecklas. Då kommunen har flera asylboenden i migrationsverkets regi ser vi att Halmstad har fått ett flertal anvisningar av ensamkommande flyktingbarn utöver avtalet med migrationsverket. Detta påverkar handläggningen av denna målgrupp och en översyn av mottagandet kommer att ske under 2015. Arbetet kring våld i nära relation är aktuellt för hela förvaltningen genom olika nya krav som ställs på verksamheterna. Avdelningen har arbetat fram ett förslag på ett nytt sätt att hantera området genom ett särskilt team på mottagningsenheten. Under 2014 har enhetschef för behandlingsenheten tillsammans med Länsstyrelsen tagit fram en basutbildning gällande Våld i nära relation och den kommer att påbörjas under våren 2015. Utbildningen kommer vara en del av den kompetenstrappa där alla socialsekreterare ska ingå. Vid halvårsskiftet trädde en ny lag i kraft där det framgår att kommunerna nu är skyldiga att kunna erbjuda samarbetssamtal som även tar upp barnets försörjning. Detta innebär utökade kunskapskrav på familjerättens medarbetare och under året har man kunnat ta del av den information som Socialstyrelsen har gett ut. Vidare kompetensutveckling sker kontinuerligt. Enheten har även infört en webbaserad tjänst där nyblivna föräldrar kan bekräfta faderskap över nätet. Inom familjehemsområdet sker en särskilt intensiv utveckling och har gjort så under en tid. 2014 har bland annat inneburit att familjehemsutbildningar har startat upp och att erfarenheterna av skolsatsningsprojektet har sammanställts och ett förslag på hur man skulle kunna arbeta vidare finns. Viktiga händelser på vuxenavdelningen under 2014 Värdegrunds-och bemötandefrågor I delårsrapport 1 redovisades vuxenavdelningens arbete med värdegrund och etik under 2014. Arbetet pågår som planerat på avdelningens enheter och man arbetat med det på P-möten ute på enheterna, både information och diskussion utifrån särskilda teman. Ett särskilt fokus har lagts på våra beteende mot varandra, medarbetare, chefer och brukare. Avdelningschef har varit ute och diskuterat frågan i de grupper där särskilda behov framkommit. Under årets två avdelningshalvdagar har fokus lagts på vår avdelningsinterna ledstjärna och då nedbruten till mer konkreta delar där bemötande är en viktig del. På en avdelningsdag höll två enhetschefer i en värdegrundsövning som genomfördes i grupp med olika gruppkonstellationer. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 5(61) Arbetet med värdegrunds- och bemötandefrågor har följts i avdelningens ledningsgrupp både utifrån arbetet på enhets – och på avdelningsnivå. På Bredgatan har man i syfte att utveckla brukarinflytande och samtidigt fånga frågan runt värderingar och bemötande hos personalen i samverkan med studieförbund påbörjat utbildning för brukare och anhöriga i dessa frågor. Se mer kring detta under rubrik ”Brukarutbildning”. Rättsäker handläggning Under året har vuxenavdelningen fortsatt arbetet som inleddes 2013 med de för avdelningen specifika målen. De mål som satts handlar om att säkerställa en rättsäker handläggning, detta har gällt både myndighetsutövning och verkställighet. Under året har verksamhetsmålen följts upp bland annat genom att enhetschef i respektive verksamhet slumpmässigt följt upp ett antal vård- och genomförandeplaner både i avseende att de finns och att det till innehållet motsvarar socialstyrelsens krav. De verksamhetsmål som vuxenavdelningen arbetat med sedan 2013 är: Effektiv och rättsäker handläggning i alla ärenden Bedriva en evidensbaserad och rättsäker öppenvårdsbehandling Lättillgänglig verksamhet Bedriva stöd i boendet på ett evidensbaserat, effektivt och rättsäkert sätt Kompetens/implementering En av de rekommenderade metoderna i de nya Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård är kognitiv beteendeterapi (KBT). Vuxenavdelningen har därför fattat beslut att KBT är en de metoder som ska användas. Totalt har nu 50 personer varav 3 personer från Hallands brukarråd genomgått ”Grundläggande KBT” Under hösten 2014 på började fem medarbetare ”Grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot kognitiv beteendeterapi”. Utbildningen startar hösten 2014 och avslutas våren 2016. Viktiga delar i ett framgångsrikt implementeringsarbete är ett aktivt ledarskap, en långsiktig planering samt metodstödjare/coacher som på en praktisknivå erbjuder stöd och support. För att lyckas i detta arbete bildades 2012 på chefsnivå, en styrgrupp för metodfrågor. Styrgruppens övergripande uppdrag är att hålla ihop avdelningens arbete med implementering av metoder, kompetens och utbildningar. Den första planen för arbete med att implementera ASI skrevs 2010, de måls som då sattes har under året uppnåtts. Genomförandet av grundintervjuer är idag implementerat i det dagliga utredningsarbetet och det har skett en positiv utveckling vad gäller antalet genomförda uppföljningsintervjuer. Vuxenenheten missbruk har under 2014 gjort 131 stycken ASI-grundintervjuer samt 83 stycken ASI-uppföljningsintervjuer. Under hösten utbildades 10 nya MI-coacher och på vuxenavdelningen finns nu 17 MI-coacher som ansvarar för att vara ett stöd och ge vägledning kring metoden motiverande samtal MI som är en av grundpelarna i metodarbetet på avdelningen. Som framkommer har vuxenavdelningen de senaste åren arbetat strukturerat med implementering av främst MI och ASI. Mycket av implementeringsarbete har fungerat bra men det finns även brister och då främst kring utformningen av vuxenavdelningens metodstöd. Utifrån avdelningens samlade erfarenheter konstaterades att vi behöver lägga mer tid och resurser för att bli bättre och lyckas i vårt arbete. Vuxenavdelningen behöver säkerställa att ett långsiktigt och praktiskt metodstöd finns att tillgå. Det behövs också ett långsiktigt stöd i arbete att implementera ny kunskap, som nationella riktlinjer och nya metoder, via PRIO-medel visstidsanställdes därför en metodstödjare hösten 2014. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 6(61) Systematiskt kartläggningsinstrument När det gäller arbetet som påbörjades förra året kring att hitta ett kartläggnings- och uppföljningsinstrument som för vuxenavdelningen ska användas inom området socialpsykiatri, har en analys har gjorts kring möjliga alternativ och beslut har tagits att ASI är det kartläggningsinstrument som ska användas. Arbetet med att implementera ASI på socialpsykiatrisidan pågår. Förändringar i boendestöd Omorganisationen år 2012 gick inte att genomföra fullt ut p.g.a. att det var oerhört många ärenden att fördela. Sista delen av denna omorganisation innebär att ett antal boendestödsärenden har flyttats över från område 1 till område 2. Arbete har pågått under året för att möjliggöra detta och omorganisation var klar i september. PRIO - psykisk ohälsa SKL och Socialdepartementet fortsätter satsningen med stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Syftet med överenskommelsen är att åstadkomma förbättringar för de målgrupper och områden som omfattas av överenskommelsen Ett krav för beviljande av PRIO-medel är att Halmstad kommun/socialförvaltningen i samråd och dialog med brukarorganisationer gör en analys och handlingsplan med fokus på boende och sysselsättning för år 2015 -2016. Handlingsplanen innehåller även en analys av vuxenavdelningens pågående arbetet kring att stärka den enskildes delaktighet i de boende- och sysselsättningsinsatser som tillhandahålls av avdelningen. Arbetet med handlingsplanen har nu slutförts. Brukarutbildning En del i pågående arbete via PRIO-medel är att ett antal brukare via studieförbundet Vuxenskolan utbildas i värdegrunds-och bemötandefrågor, Brukarutbildning. Avsikten med brukarutbildningen är att personal utifrån brukarnas/anhörigas perspektiv får ta del av deras kunskaper. Tanken är att öka förståelse och kunskap kring hur det är att leva med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. Som en del av vuxenavdelningens redan pågående värdegrundsarbete ska Brukarutbildningen bidra till en ökad brukarmedverkan och inflytande inom socialtjänstens verksamhet. Arbete med att implementera utbildningen på vuxenavdelningen kommer att pågå under nästa år. Hälsa Inom ramen av beviljade PRIO-medel är handlingsplanen att vuxenavdelningen ska arbeta mer hälsoinriktat på avdelningens serviceboenden och i boendestödsärenden. Det finns ett uttalat behov av att utveckla kompetens, information och rutiner för förebyggande åtgärder för att förbättra fysisk och psykisk hälsa på områdena kost, motion, sömn samt alkohol och tobak. Som ett medel att lyckas i detta arbete har en hälsocoach tillsatts under tiden som PRIO-satsningen löper. Arena för samverkan – individsamverkansteam Individsamverkansteamet startade i början av året, teamet består av koordinator och handledare samt representanter från kommunen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Halland. Arena för samverkan finansieras av Samordningsförbundet Halland. Syftet är att ge individer ett samlat stöd på vägen till arbete. Genom Individsamverkansteam vill samverkande myndigheter få en gemensam plattform för att bättre möta behov från personer som är aktuella på fler än en myndighet Målgruppen är individer med komplex problembild i behov av samordnade insatser för att nå Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 7(61) egna uppsatta mål kring arbete eller studier. Den enskilde ska ha långvariga kontakter med samverkande myndigheter. CIVIS Utifrån erfarenheterna från CLAVIS konstaterades att det finns ett vidare behov av att utveckla möjligheterna för personer med psykiska funktionshinder att delta i samhällslivet som alla andra. Detta är en förutsättning för att målgruppen ska kunna ta ytterligare steg mot arbetsmarknaden Som ett led i detta arbete genomfördes en förstudie, CIVIS, med stöd av Europeiska socialfonden. Förstudien är avslutad och rapport är inlämnad till Europeiska socialfonden. Socialförvaltningen är inne i slutfasen när det gäller att förbereda en fortsatt ansökan. Nya Nattcaféet - boende för hemlösa personer I februari startade Nya Nattcaféet som tillhandahålla boende till hemlösa personer. Verksamheten har varit välbesökt under året med periodvis full beläggning och efterfrågan på fler sovplatser. Totalt erbjuder man nu 13 sovplatser. Arbetet med att utöka verksamhet till att även omfatta våningsplan två på Söderlingsvägen pågår. Länsövergripande beroendeavdelning Förslag till utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland är nu klart. Huvudförslaget innebär att nyinrätta en länsövergripande beroendeavdelning med heldygnsvård för personer som behöver tillnyktring, abstinensbehandling eller nedtrappning av läkemedel. Inriktningen från Region Halland är att inrätta vårdavdelning för beroendevården förslagsvis vid Hallands sjukhus i Varberg. Troligtvis kommer beroendeavdelningen öppna någon gång under år 2016. Socialt företagande Under det andra projektåret har flera initiativ tagits som kommer leda till förbättrade möjligheter för arbetsintegrerande socialt företagande (ASF): Region Halland har i sin Tillväxtstrategi 2014-2020 valt att bl.a. prioritera ”Utvecklingen av sociala Innovationer och socialt företagande.” En regional arbetsgrupp med representation från kommunerna, Region Halland och Samordnings-förbundet har bildats med målsättning att finna lämpliga former för stödstrukturer för ASF. Microfonden Halland har startats som en alternativ finansiär av ASF. Viktiga händelser vid Avdelningen för stöd och service under 2014 Personlig assistans I verksamheten Personlig assistans är Datoriseringen den största och viktigaste händelsen under året. I slutet av april fanns datorer installerade på samtliga arbetsplatser i verksamheten (dvs i brukarnas hem) och under hösten har arbetet fortsatt med att få datorerna att fungera och att få personalen att använda dem dagligen; att logga in och ut på sin arbetsplats, kolla sin mail, läsa information på intranätet, skriva avvikelser osv. Tekniken fungerar fortfarande inte helt och arbetet med detta kommer att fortsätta under 2015. Inställningen till datoriseringen från såväl brukare och personal är mycket positiv. En viktig utmaning i detta har varit att alla personliga assistenter skall bli diplomerade e-medarbetare. Drygt hälften av de personliga assistenterna har nu uppnått denna kompetens. En förändring i Försäkringskassans regelverk innebär att varje person som har arbetat hos en brukare skall redovisa sin exakta arbetstid under en begränsningsperiod per brukare. Arbetet med tidsredovisningarna gick därmed in i en ny fas för ökad kontroll, vilket för enhetscheferna har inneburit en ökad belastning med räkningar och tidsredovisningar i stort. En viktig milstolpe när det gäller ekonomin i Personlig assistans, är att verksamheten med hjälp Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 8(61) av förvaltningens ekonom har arbetat fram en modell för att ansöka och redovisa s.k. Förhöjt timbelopp till Försäkringskassan för de brukare där vi har särskilt höga kostnader. Sex ansökningar är inskickade och några beviljades i slutet av året och ytterligare några positiva beslut förväntas komma in under 2015. Möjligheten att så småningom få en budget i balans har därmed ökat betydligt. Frågan om huruvida personliga assistenter får köra brukares fordon, har under året utretts vidare av förvaltningens Kvalitetsenhet och kommer sannolikt under 2015 att komma till slutligt beslut. Två brukarträffar har genomförts under året, där bl.a. fordonsfrågan diskuterades. Brukarträffarna innehåller förutom möjligheter till frågor, diskussion och information, även aktiviter av mer trivselkaraktär, typ korvgrillning och tipspromenad. Antalet brukare i kommunal assistans har under året minskat. De brukare som har tillkommit har mer omfattande vårdbehov än de som har avslutats. Trenden att de brukare som väljer kommunen har betydligt mer komplexa vårdbehov än de som väljer privat håller i sig. En ny tillsvidareanställd chef har rekryterats under året. Chefsgruppen och akut och bemanningspersonalen har haft en ansträngd arbetssituation under året, bl.a på grund av ett extremt svårt läge när det gäller rekrytering och bemanning på vissa arbetsplatser där det krävs personal med särskild sjukvårdskompetens. Skrivelse har under året lämnats in till avdelningschefen utifrån det ansträngda läget när det gäller arbetsmiljön. Beslut har fattats om att gå upp i ordinarie chefsbemanning under 2015. Internutbildning och uppföljningsdagar har genomförts i vanlig ordning för de personliga assistenterna under året. Samverkan pågår på regional nivå med att arbeta fram en valideringsmodell för den personal som inte har en kompetens som motsvarar det gymnasiala omvårdnadsprogrammet. Sjuktalen i Personlig assistans är de högsta i hela kommunen. Chefsgruppens analys av detta är bl.a låg utbildning, obekväma arbetstider, ensamarbete, arbete långt ifrån arbetskamrater och chef, brukaren är informell arbetsledare, svårt ibland att veta vad du som personlig assistent får göra och inte, psykiskt och fysiskt påfrestande arbete, otrygga arbetsförhållanden (om brukaren inte trivs med dig som personal, måste du sannolikt byta arbetsplats förr eller senare). Resultaten i medarbetarenkäten visar dock i stort på många positiva faktorer. Trivseln är hög och möjligheten att påverka sin arbetssituation likaså. Förvaltningens handlingsplan för att komma till rätta med de höga sjuktalen har bl.a varit att prova tjänsten Previa sjuk och frisk. Verktyget ställde till mycket dubbelarbete och förvirring i bemanningen i Personlig assistans, och innebar inget hjälpmedel för enhetscheferna när det gällde att sänka sjuktalen, varför tjänsten nu har sagts upp från 1 december. Handlingsplanen för att sänka sjuktalen i verksamheten är nu istället att intensifiera samarbetet med förvaltningens HR kring de ca 15 långtidssjukskrivna och de ca tio korttidssjukskrivna personer som i stort står för det höga sjuktalet i verksamheten. Anledningarna till sjukskrivningarna är lika många och skiftande som personerna, varför fokus i arbetet ligger på att hitta individuella lösningar för var och en. Enhetscheferna har därutöver under året genomfört olika aktiviteter i sina arbetsgrupper med syfte att förebygga ohälsa och förbättra arbetsmiljön. Handläggningsenheten Arbetet i handläggningsenheten har under året varit intensivt och har präglats av kontinuerligt pågående diskussioner kring behov av utökade resurser för att kunna fullfölja sitt uppdrag. Arbetssituation och arbetsmängd har kartlagts och lyfts fram i flera sammanhang; omvärldsanalys, i analys av planeringsförutsättningar, i en skrivelse till avdelningschefen, i facklig samverkan och i ett reportage till HP. Arbetssituationen har blivit tydlig och personalen har blivit hörda. Enheten har påbörjat projekt med att arbeta med den evidensbaserade metoden FIT, som ett led i en förstärkt brukarmedverkan. Arbetet fick avbrytas pga alltför hård arbetsbelastning, men enheten ligger i startgroparna för att återuppta arbetet igen, när och om enheten får resursförstärkning. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 9(61) Enheten fick under året en tillfällig resursförstärkning för att kunna följa upp alla beslut och bostad med särskild service och daglig verksamhet. Uppdraget är nu till viss del genomfört och har slagit väl ut hos både handläggare och verkställare och har bl.a inneburit bättre målformuleringar som verkställarna bl. a kan använda sig av i genomförandeplanerna. Socialsekreterarna har fått en bättre inblick i verkställarnas arbete, en kunskap som de har nytta av i sitt utredningsarbete. Arbetet med att rekrytera nya stödfamiljer och kontaktpersoner har under året haft god utdelning, bl.a genom att använda sig av facebook och kommunens hemsida. Dessa personer har sedan bjudits in till en uppskattad introduktion vid ett par tillfällen. Enheten har också genomfört några informations/utbildningsträffar om bl.a LSS för personal i förvaltningen. Dessa träffar har varit välbesökta och uppskattade. Enheten har under året haft ett särskilt gott samarbete med boendestöds och ledsagarverksamheten och hälso och sjukvårdsenheten. Det finns också goda exempel på samverkan med Vuxenheten samt övriga verksamheter inom och utanför förvaltningen. Två socialsekreterare från enheten har påbörjat den nationellt anordnade utbildningen för LSShandläggare och enheten har också genomfört en studiecirkel kring våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Boendestöd och ledsagarservice Boendestödet utgör en av förvaltningens pilotgrupper i arbetet med FIT. Arbetet med att implementera SRS/ORS påbörjades 2013 och är nu väl provat för de brukare som vill och där instrumentet bedöms vara lämpligt. Enhetschefen för boendestödet är nu utbildad superanvändare i FIT, vilket innebär att medarbetarna kan få ett dagligt stöd i arbete med verktyget. Resultatet är blandat och det har under 2014 blivit allt mer tydligt att denna typ av verksamhet behöver alternativa metoder för att kunna arbeta i enlighet med modellen för evidensbaserad praktik (EBP). Verksamhetsplanen för 2015 kommer förhoppningsvis att innehålla ett mål och en aktivitet kring detta. FIT har framför allt gett medarbetarna en insikt i att de behöver metoder som stärker brukarnas möjligheter till delaktighet och inflytande samt bidragit till att det förs kontinuerliga samtal kring hur brukarnas självständighet kan utvecklas ytterligare. I slutet av 2014 stod äntligen det nya kartläggningsboendet på Jaktfalken klart och intensivt arbete pågår nu vid årsskiftet 2014/2015 med förberedelserna för att ta emot de första brukarna. Rekrytering av nya brukare till träningsboendet kommer sannolikt i första hand bestå av ungdomar som skall flytta hemifrån, men förhoppningen är att det även skall komma en och annan från gruppbostäderna. Träningsboendet kommer också att innebära ökade möjligheter till öppen bas, en verksamhet som under året har legat till grund för en C-uppsats på Högskolan i Halmstad. Resultatet visade på att Öppen Bas helt klart och tydligt hjälper till att bryta isolering. Hälso- och sjukvårdsenheten Första halvåret 2014 präglades av en del oro på personalsidan i sjuksköterskegruppen. Läget har nu stabiliserat sig och flyter på väl. Habiliteringens arbetsterapeuter och sjukgymnaster har under de sista åren upplevt ett allt större tryck när det gäller arbetsbelastning och komplexitet hos brukarna och en kartläggning i samband med omvärldsanalysen visar på en mycket stor volymökning från 2001 när socialförvaltningen tog över ansvaret för habilitering för brukare som har insatsen bostad med särskild service och daglig verksamhet. Framför allt arbetsterapeuterna är hårt belastade och är helt beroende av en resursförstärkning snarast för att ha möjlighet att fullgöra sitt uppdrag enligt hälso- och sjukvårdslagen. Sjuksköterskorna har under året övertagit ansvaret för läkemedelsutbildningarna (från hemvårdsförvaltningen) för socialförvaltningens baspersonal och dessa utbildningar rullar nu på fortlöpande, vilket innebär en tydlig kvalitetshöjning och en ökad patientsäkerhet för våra brukare. Hälso- och sjukvårdsenheten har under året också övertagit huvudansvaret för implementering Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 10(61) av det evidensbaserade instrumentet Tidiga Tecken, en metod för att tidigt upptäcka demenssjukdom hos personer med utvecklingsstörning. En plan finns nu upprättad för att genomföra arbetet på avdelningen för Boende och korttid. En förberedelse finns också i verksamheten för konsekvenser av genomförandet av Framtidens hemsjukvård, som kommer att genomföras under första kvartalet 2015. Hela avdelningen När det gäller kompetensutveckling har medarbetarna på avdelningen i huvudsak genomgått yrkesspecifika utbildningar. Representanter från alla verksamheter på avdelningen deltog i den stora LSS konferensen (600 deltagare från Hallands olika funktionshinderverksamheter) om Delaktighet och Bemötande som anordnades på Arenan i Halmstad i november. En av föreläsarna var avdelningens psykolog som höll två föreläsningar för flera hundra personer om SRS/ORS. Chefsgruppen går fortlöpande utbildningar i kommunens BAS-program och några av dem har också fullföljt och några har påbörjat UL (Utvecklande ledarskap). Samtliga avdelningens chefer deltog i maj 2014 i Carpe-dagarna i Stockholm. Carpe handlar i huvudsak om kompetensutveckling inom funktionshinderområdet. Avdelningens psykolog har liksom tidigare haft uppdrag på förvaltningens alla fyra avdelningar. Hon är superanvändare i FIT och har genomfört en lång rad handledningsuppdrag, konsultationer, utbildningsinsatser samt har haft flera studiecirklar om problemskapande beteende. I en av avdelningens verksamheter återfinns som tidigare nämnts de högsta sjuktalen i kommunen. Förutom de speciella åtgärder som genomförs för att råda bot på detta i den verksamheten, har några personalfrämjande åtgärder genomförts på hela avdelningen i syfte att förebygga ohälsa och förbättra känslan och gemenskap och sammanhållning. Möjlighet finns för all personal på avdelningen att träna tillsammans med minst en arbetskamrat en timme i veckan på arbetstid. En annan aktivitet som har genomförts under året med hjälp av de s.k. hälsofrämjande medlen är stegtävling för alla avdelningens medarbetare. Andra mer lustbetonade aktiviteter har varit en enkel grillfest på våren och en julshow i slutet av året. Viktiga händelser för avdelningen Boende och korttid 2014 Chefer Under året har tre chefer gått i pension och två nya chefer har tillkommit. Metodutvecklare Avdelningens metodutvecklare, Anette Hjalmarsson, började i augusti. Anette har som uppdrag att bland annat medverka i det pedagogiska och habiliterande arbetet i verksamheten i samverkan med enhetschef, stödpedagog och arbetsgrupp. Att planera och utforma individanpassat kvalificerat vardagsstöd och bistå med implementeringen av lågaffektivt bemötande på enheterna och vara ett stöd för stödpedagogerna. Anette kommer även att bli avdelningens superanvändare i FIT och en av Halmstad kommuns certifierade utbildare i Delaktighetsmodellen. Anette är även engagerad i EU-projektet för utmanande beteenden. Stödpedagoger I år har avdelningen börjat fasa in stödpedagoger på enheterna. Syftet är att höja kvaliteten på utförandet genom att höja den pedagogiska kompetensen. Tanken är att det i implementeringsfasen ska vara minst två pedagoger per enhet där det vistas brukare med utmanande beteende, i barnverksamheten och på alla nyöppnade enheter. Feedback informed Treatment (FIT) Under året har ett pilotprojekt startats och ett annat är på gång. Arbetet ska sedan fortsätta till de enheter där metoden är användbar med stöd av metodutvecklaren på avdelningen. Utbildning Fem gruppbostäder och ett korttidshem har genomgått studiecirkeln Problemskapande beteende Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 11(61) som bygger på Bo Hejlskovs bok Utmanande beteende. Ett korttidshem kommer att avsluta sin studiecirkel i början av 2015. Sedan har all personal på barnsidan genomgått en utbildning som heter Utvecklingsstörning x 3 som handlar om utvecklingsstörning samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (autism och ADHD). Utbildningen, som har letts av förvaltningens psykolog, har omfattat tre tillfällen, tre timmar varje gång. Flera enheter har även haft handledning av förvaltningens psykolog. LSS konferensen som genomfördes den 5/11 på Arenan var också mycket uppskattad. Begränsningsåtgärder Annette Hjalmarsson, avdelningens metodutvecklare, har påbörjat ett arbete med att utarbeta tillämpningsanvisningar/rutiner för begränsnings- och skyddsåtgärder i samverkan med företrädare för HSL enheten, boendechefer på vuxenavdelningen och BoK samt MAS. Syftet är att begränsnings- och skyddsåtgärder ska finnas i så lite utsträckning som möjligt. Där det ändå måste finnas ska de hanteras juridiskt, etiskt och med hänsyn till den enskildes integritet. Det färdiga dokumentet ska sedan publiceras i kvalitetshandboken. Dokumentation Avdelningen har under året aktivt arbetat med att dels lämna pappersdokumentationen ute på gruppbostäderna dels med att kvalitetssäkra dokumentationen. Detta bland annat genom att tydligt särskilja vad som är löpande arbetsanteckningar och vad som är journalanteckning samt arbetat för bättre genomförandeplaner som på ett tydligt sätt beskriver hur brukaren vill ha sin insats genomförd. All personal har genomgått utbildning i Procapita och i hur man dokumenterar. Nu dokumenterar all personal direkt i procapita, både arbetsanteckningar och journalanteckningar. Även genomförandeplanerna skrivs nu efterhand in i Procapita. eMedarbetare All personal har under året blivit certifierade eMedarbetare. VO-College Syftet med VO-college är att säkra framtida behov av kompetent och välutbildadpersonal så att man kan erbjuda god och säker vård och omsorg. Detta är en mycket viktig samverkan med alla arbetsgivare och utbildare i regionen (dock sällan de privata) och här finns många fortsatta viktiga uppgifter att arbeta vidare med. Undertecknad har ingått i styrgruppen. Byte av utförare Den 1 februari i år tog Frösunda över efter Carema (numera Nytida) driften av 20 gruppbostäder med 101 platser. Bostad med särskild service Inom kommunen finns idag 27 gruppbostäder med 141 platser, efter att avdelningen i november öppnade sin 27:e gruppbostad, Gatenhielmsvägen 19. Den nya gruppbostaden är en traditionell gruppbostad med 5 platser för yngre vuxna med grav utvecklingsstörning och omfattande fysiska funktionshinder. Lediga platser Kommunen har för tillfället inga lediga platser och Frösunda har 6 platser lediga. För närvarande finns det åtta personer som har fått beslut om bostad med särskild service och väntar på ett lämpligt erbjudande. I de fall avdelningen inte kan erbjuda en lämplig plats, får man erbjuda det som just för tillfället anses vara mest lämpligt. Efter att den enskilde tackat ja till erbjudande kan han eller hon sätta upp sig på en ”bytarlista” för ett nytt erbjudande. Då omsättningen i gruppbostäderna är låg kan det dröja flera år innan ett nytt erbjudande kan göras. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 12(61) Då andelen tomma platser är få medför detta att vi oftast inte kan erbjuda den enskilde den mest lämpliga platsen vid första tillfället. Detta medför både längre verkställighetstid samt ökade personalkostnader då det i dessa fall krävs extra bemanning och utbildning, delegation. Inflytt - utflytt De flesta, 68 %, som i år har flyttat till en gruppbostadsplats kommer direkt från hemmet. En person har även flyttat från en gruppbostad tillbaka till hemmet. Övriga som flyttat till en gruppbostadsplats kommer en från en annan kommun, en från boendestöd och en från en servicebostad. Två personer har flyttat från en gruppbostadsplats. Den ena till ett garantiboende och den andra till en servicebostadsplats. Att gå från en gruppbostadsplats till en egen lägenhet med boendestöd enligt SoL är en lång process som innebär mycket träning och motivationsarbete. Motivationsarbetet för att några av de boende ska flytta till lägenhet med insatser i form av boendestöd har under året fortsatt, men de boende trivs och vill inte flytta. För träningsarbetet behövs även mer personaltid som tyvärr inte finns i dagsläget. Olika personkretsar Personer som tillhör personkrets 2 eller 3 kan inte placeras på en gruppbostad som drivs av entreprenör men däremot i den kommunala verksamheten. I kommunen finns två gruppbostäder med sammanlagt 9 platser för personer tillhörande personkrets 2. Däremot har avdelningen ingen gruppbostad för personer tillhörande personkrets 3. Nämnden har efter en Lex Sarah anmälan uttryckt olämpligheten med att blanda personer tillhörande olika personkretsar på boendena. I år har avdelningen på grund av plats brist, varit tvungen att placera en person som tillhör personkrets 2 och som har ett mycket stort omvårdnadsbehov, i en traditionell gruppbostad för personer som tillhör personkrets 1. Gruppbostaden har utifrån den enskildes stora omvårdnadsbehov utökat bemanningen med 6 tjänster då detta inte rymdes i den befintliga bemanningen. Fler servicebostäder Halmstad kommun har i jämförelse med andra kommuner av samma storlek, fler gruppbostäder men också betydligt färre servicebostäder. För att kunna möta framtidens behov av fler alternativa boendelösningar kommer avdelningen att öka antalet servicebostäder och avveckla gruppbostäder som inte längre bedöms vara fullvärdiga. Daglig verksamhet Flera boende stannar i högre grad än tidigare hemma dagtid från t ex daglig sysselsättning. Det kan exempelvis ha att göra med att personer uppnår pensionsålder, får ålderssjukdomar, men även att man väljer att stanna hemma. Berörd gruppbostad måste då bemannas även dagtid, vilket inneburit ökade kostnader. Tidiga tecken Livslängden hos personer med utvecklingsstörning har ökat. Detta ställer högre krav på verksamheten, i form av ökad personaltäthet och ökad kompetens. Avdelningen har i år i samverkan med HSL enheten börjat arbeta med kartläggningsverktyget Tidiga tecken. Kartläggningsverktyget har utvecklats av landstinget i Uppsala län i samarbete med Svenskt demenscentrum för att skapa goda rutiner för tidig upptäckt av tecken på försämrade funktioner och sjukdomar hos vuxna och äldre personer med utvecklingsstörning. Kartläggningsverktyget bygger på kända och dokumenterade verktyg som täcker de vanligaste sjukdomarna och allmänt försämrade funktioner. Verktyget är utvecklat för användning av vårdoch omsorgspersonal som arbetar direkt med brukare. Resultat av kartläggningen kan sedan ligga till grund för att förbereda för ett gott åldrande. Tidiga tecken rekommenderas börja användas när man är mitt i livet och sedan följas upp varje år. Personaltäthet Personaltätheten på boendena behöver höjas nu då IVO ställer ökade krav på att huvudmannen Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 13(61) ska planera och utforma insatserna samt anpassa personalstyrkan efter de enskildas behov av hjälp och stöd utan att använda sig av begränsningsåtgärder. Personalen behöver även mer tid för reflektion och diskussion kring arbetssätt och metoder inom LSS-verksamheten. Nya målgrupper På boendena har nya målgrupper tillkommit som har behov av oplanerat personalstöd. Personal som är flexibel och finns tillgänglig vid de stunder som den boende inte kan vara ensam på grund av sitt mående. Idag finns det på flera av enheterna brukare som är suicidala, har tvångsbeteende, ångest, självskadebeteende, m.m. Beteenden som är mycket personalkrävande då det krävs ständig uppsikt av de boendes mående och psykiska tillstånd. Enligt IVO ska verksamheten bostad med särskild service enligt LSS, stå för den sociala insatsen och någon annan ska stå för behandlingsansvaret. Det är viktigt att vi samverkar med andra aktörer och tydliggör våra roller. Det måste bli tydligt vem som ansvarar för behandlingen och vem som är knuten till den boende från psykiatrin. Detta måste vara klart i anslutning till vårdplaneringen. Den boende måste få stöd från psykiatrin men även personalen behöver det stödet för att de ska kunna vara till hjälp åt den boende. Hot och våld Den psykiska och fysiska arbetsmiljön är fortsatt svår då det förekommer mycket hot och våld i vissa verksamheter. Höns Under sommaren fick fyra hönor flytta in i trädgården på en gruppbostad i Trönninge. Projektet var ett samarbete med Stadsbondgården och mycket uppskattat av de boende. Brukarenkät Utvärderingsringen har i år för fjärde gången genomfört en undersökning av kvaliteten inom funktionshindersomsorgens samtliga boenden med särskild service enligt LSS. Undersökningen riktar sig till samtliga boende och anhöriga/gode män och i år även till all personal. Svarsfrekvensen var även i år mycket hög. Av anhöriga/gode män svarade 89 %, av personalen 82 % och av de boende 91 %. Summerat medelbetyg för samtliga jämförbara frågor är även de mycket höga, för såväl de kommunala enheterna som för de som drivs av Frösunda. Medelbetygen har i samtliga fall ökat från 2008/2010 till 2012/2014. Den viktigaste frågan för anhöriga/gode män är fortsatt att personalen har tillräckligt med tid för den boende. Barnverksamheten Öppet läger för barn och ungdomar med NPF diagnos upphörde under våren och i stället verkställer avdelningen korttidsvistelse för dessa barn och ungdomar utifrån beslut. Nya målgrupper Inom barnverksamheten finns nu även flera SoL beslut gällande korttidsvistelse och korttidstillsyn för barn och ungdomar med NPF problematik. På grund av den specifika beteendeproblematiken kan inte dessa barn och ungdomar få sin korttidsvistelse tillsammans med barn och ungdomar på något av de befintliga korttidshemmen. Barn och ungdomar med NPF problematik har oftast svårigheter att vistas i större grupper och behöver mycket personalstöd. Detta ställer krav på ökad bemanning inom korttidsvistelse och tillsyn för barn och ungdomar med NPF, ADHD och inom autismspektrumtillstånd. Då antalet vuxna med beslut om korttidsvistelse har minskat har vi kunnat verkställa korttidsvistelse för barn och ungdomar med NPF problematik på Furuvägens korttidshem. Antalet barn och ungdomar inom autismspektrum och ungdomar med suicidala tankar samt självskadebeteende har ökat under året. Så även hot och våld situationerna ute på verksamheterna. Detta ställer andra och ökade krav på personalens kompetens. Även här är det av största vikt att samverkan mellan alla aktörer, skola, psykiatri, hemmet, socialsekreterare, Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 14(61) vistelse, tillsyn m.m. fungerar och att rollerna tydliggörs. Samlad skoldag Arbetet för en samlad skoldag för alla barn och unga med en funktionsnedsättning men framförallt för barn och unga inom autismspektrumtillstånd har påbörjats. Socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen har fått till stånd en överenskommelse om att Lummerskolan från och med den 1 juli nästa år tar ett samlat ansvar även för den tid som är i anslutning till skoltid. Detta innebär att de barn som har beslut om korttidstillsyn enligt LSS får sin insats verkställd av personal som tillhör skolan. Det innebär att det är samma personal som följer barnen genom den del av dagen som ligger utanför hemmet. Detta skapar trygghet framförallt för den enskilde men även för berörd anhörig. Socialnämnden kommer även fortsättningsvis ha det ekonomiska ansvaret för korttidstillsynen på Lummerskolan utifrån varje beslutad timme. Avdelningen har även startat en dialog med Kattegatt skolan om att få till stånd en samlad skoldag i samma form som på Lummerskolan. Fritiden Sommarprogram Fritidens Sommarprogram 2014 innehöll 25 aktiviteter och knappt 400 deltagare. Innehållet var förlagt till det som hände i Halmstad, förutom friluftsteatern på Vallarna där vi hyrde Sennans buss. Aktiviteterna var bland annat stadsbondgården, idrottsevenemang, Titanicutställningen, allsång på Berget, Sportscar med mera. Sommarläger I sommar har Fritidsverksamheten genomfört sommarläger för ungdomar på Korttidshemmet på Furuvägen 58. Tidigare år har verksamheten varit förlagd till externa lägerplatser. Anledningen var att ledig tid fanns på Korttidshemmet och deras personal var tillgänglig att använda under lägertiden, som en grundbemanning. Ur ett ekonomiskt perspektiv har det varit kostnadseffektivt att bedriva lägerverksamhet i våra egna lokaler med personal inom årsarbetstiden. Dessutom visade det sig att Furuvägens läge i ett tämligen lugnt område med egen liten trädgård och bra kommunikationer var en bra plats för lägerverksamhet. Helhetsintrycket från dessa läger är att det blev lyckade läger med bra innehåll. För personalens del blev det att i nära samarbete arbeta med personal man i vanliga fall inte arbetar med och detta kändes positivt. Sommarpengen Sommarpengen är ett uppskattat inslag i verksamheten som betyder mycket under de boendes semester. T ex för att kunna åka på utflykter, både enskilt och i grupp. Man har bl.a. besökt: Ängelholms hembygdspark, Liseberg, Ikea/Väla, Falkenberg, Helsingör, Ullared, Furulundsbadet, Simstadion, Restaurangbesök, Cafébesök, Promenader, bad, utflykter i närområdet, Öland med övernattning, Gröt vik, Laxbutiken för att nämna några. Äldre verksamheten Fritidsverksamheten för äldre fortsätter att öka och finns nu i en lokal på Kungsgatan 36. Man spelar bingo, ser på film, läser tidningen, spelar spel m.m. Det centrala läget har bidragit till att verksamheten fått ytterligare ett uppsving med möjligheter att besöka bibliotek, Tre Hjärtanhuset och Karl IX servicehus. Fritidsverksamheten för äldre ordnar även större arrangemang som danser, friluftsaktiviteter, underhållningar m.m. Fritidsombud Träffarna med Fritidsombuden har lett till ett ökat utbud, som Spinning, gymnastik och ridning. Vårt samarbete med Friskis & Svettis har resulterat i att några deltagare själva börjat gå på Friskis & Svettis gympa grupper, utan personal från avdelningen. Samverkan med UAF Samarbetet med UAF och möjligheten att använda deras lokaler och regelbundna träffar med Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 15(61) deras Friskvårdkonsulent har lett till gemensamma aktiviteter som t ex musikcafé på Kadriljen med över hundra deltagare per tillfälle. Träffpunkt Hörnan För ungdomarna har under året Träffpunkt Hörnan (fritidsgård för ungdomar med en funktionsnedsättning) fått en ny verksamhetsinriktning. Istället för att vara en öppen Träffpunkt dit du bara kunde komma och bara vara så har verksamhets byggts på med fasta programpunkter. Detta har gjort att antalet besökare har ökat. Fritid för alla Fritid för alla är ett projekt för ungdomar med funktionsnedsättning, där fokus ligger på självbestämmande och inkludering. Under 2014 har Fritid för alla utvecklats vidare, vi har genomfört utbildningar, vi har skapat en utbudskatalog och nätverket är i gång. Det har skapats en sida under halmstad.se och vi finns i sociala medier. Det finns planer att skapa en Fritid för alla mässa under hösten 2015 och samarbetet mellan socialförvaltning, kulturförvaltning och teknik och fritidsförvaltning har byggts ut. Projektet bidrar till att barn och unga med funktionsnedsättning ges en möjlighet till att själva göra val och få en stimulerande fritid. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 16(61) 3 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Utfall för målen anges enligt följande Status för aktiviteter anges enligt följande Observera att för mätetal hämtas senaste målvärde och utfall. I de fall målvärden satts för tertial snarare än helår, visas tertialmålvärdet i tabellerna. 3.1 Målområde: Barn och utbildning 3.1.1 Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser (konkretiserat mål). Mätetal Antalet informationsträffar med förskola/skola Antalet konsultationer till skola/förskola Målvärde Utfall 12 15 425 Aktiviteter Senaste kommentar Information om samverkan Socialtjänst och förskola/skola Flera aktiviteter har skapat större möjligheter för avdelningen att tidigt kunna nå föräldrar som kan tänkas vara i behov av våra insatser. Kontaktytorna mellan oss och våra samarbetsparter är större och det finns fler vägar att gå för att nå kontakt. Vi sprider information om hur vi arbetar genom vår informationssatsning. Inom satsningen har vi haft XXX informationstillfällen, och vi ser en kraftigt ökad kontakt med främst förskola genom dessa tillfällen. Från utvärderingarna kan man utläsa att informationen har varit viktig och att man nu inte tvekar att kontakta socialtjänsten. Mottagningsenheten har även inrättat en jourtelefon för konsultation för att kunna svara på frågor i ett tidigt skede. Ökad tillgänglighet för konsultation till förskola/skola Flera aktiviteter har skapat större möjligheter för avdelningen att tidigt kunna nå föräldrar som kan tänkas vara i behov av våra insatser. Kontaktytorna mellan oss och våra samarbetsparter är större och det finns fler vägar att gå för att nå kontakt. Vi sprider information om hur vi arbetar genom vår informationssatsning. Inom satsningen har vi haft XXX informationstillfällen, och vi ser en kraftigt ökad kontakt med främst förskola genom dessa Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 17(61) Aktiviteter Senaste kommentar tillfällen. Från utvärderingarna kan man utläsa att informationen har varit viktig och att man nu inte tvekar att kontakta socialtjänsten. Mottagningsenheten har även inrättat en jourtelefon för konsultation för att kunna svara på frågor i ett tidigt skede. De har mottagit XXX samtal under året. Särskild konsultation i ärenden där det förekommer våld Familjerådgivningens utåtriktade verksamhet Gemensam utvecklingsgrupp för Socialförvaltningen och BUF. 3.1.2 Avdelningen har under perioden inrättat en jourtelefon för konsultation, Familjerådgivningen är en viktig resurs när det gäller tidig prevention och de har under året genomfört 36 informationstillfällen i samarbete med mödrahälsovården och därigenom nått 403 nya föräldrar. Under året har flera möten med skola och förskola skett, men inte i en uttalad utvecklingsgrupp. Tankar för det gemensamma arbetet i tidig prevention finns dock och under 2015 finns planer för hur vi ska gå vidare med det. Flera delar av avdelningens enheter har haft samverkan med skolan och genomfört klassaktiviteter och konsultationer. Särskilt fältverksamheten är en viktig resurs gällande det utåtriktade och uppsökande arbetet, och har varit en viktig länk mellan skola och socialtjänst. Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets femte bästa kommuner bland gruppen större städer (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall Antal barn / ungdomar som deltar i Skolfam 25 Antal SIP 70 Aktiviteter Senaste kommentar 1) Skolfam Familjehemsenhetens deltagande i projektet Skolfam har slagit väl ut genom att samverkan kring dessa ungdomar har stärkts och att det finns bättre förutsättningar för barnen att lyckas i skolan. För att kunna fortsätta en sådan utveckling, med en stor skillnad i skolresultat hos de familjehemsplacerade barnen krävs ytterligare resurser vilket familjehemsenheten inför 2015 tillförs i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om Planeringsdirektiv 2015. 2) Samverkan skola och socialtjänst Utredningsenheten har under perioden aktivt arbetat med SIP (samordnad individuell vårdplan). Syftet är att tidigt erbjuda samordnade insatser för att identifiera vad barnet behöver. Utredningsenheten har utökat arbetet med nätverksmöten och nätverksutredningar. Avdelningens nätverkstänkande har gjort sig gällande. Barn och ugndomar har problem som sträcker sig över flera huvudmän såsom BUP, skola mm. Det kommer finnas som en naturlig arbetsmetod för avdelningen att alltid ha samordnade insatser för våra barn och ungdomar. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 18(61) 3.1.3 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets 15 bästa kommuner bland gruppen större städer (konkretiserat mål). Aktiviteter Senaste kommentar 1) Skolfam Familjehemsenhetens deltagande i projektet Skolfam har slagit väl ut på så sätt att de barn som är familjehemsplacerade har fått tillgång till psykolog och specialpedagog vilket har bidragit till en bättre skolprestation för dessa elever. För att kunna fortsätta en sådan utveckling, med en stor skillnad i skolresultat hos de familjehemsplacerade barnen krävs ytterligare resurser. De barn och ungdomar vi tvingas att skyddsplacera skall ha möjlighet till samma skolgång som om de inte var placerade. En avtalsskrivning mellan socialtjänst och skola kommer därför vara av godo. Nyckeltal för detta mål rapporteras av UAF. 3.2 Målområde: Bygga och bo 3.2.1 Energianvändningen i kommunala bostäder och lokaler ska minska med 10 procent mellan år 2009 och 2014 (konkretiserat mål). Aktiviteter Senaste kommentar Energianvändningen i gruppbostäder analyseras. Från och med 2014 så har vi totalhyra för gruppbostäder gentemot fastighetskontoret. Detta innebär att socialförvaltningen oavsett förbrukning har samma hyra. Detta innebär att nya incitament måste utarbetas gemensamt mellan socialförvaltningen och fastighetskontoret. En uppstart av det skedde hösten 2014. 3.3 Målområde: Demokrati och dialog 3.3.1 Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling (konkretiserat mål). 3.3.1.1 Feedback informed treatment inom hela socialtjänsten- Aktiviteter Projekt om Feedback informed Treatment Senaste kommentar Vad gör att behandling fungerar? Vad får brukare att uppleva positiv förändring? Vad gör en verksamhet resurseffektiv? I vår samtid ökar krav och förväntningar på socialt arbete snabbare än tilldelade resurser. Hur kan vi påvisa att vi levererar förväntat resultat? Kan vi bli bättre på att göra rätt saker för rätt personer? I arbetet med att befästa en evidensbaserad praktik i socialtjänsten, hur skapar vi en allians där våra brukare upplever reell delaktighet, inflytande och medansvar? Scott D Miller, Ph D och grundare av International Center for Clinical Excellence, erbjuder genom FIT ett svar på dessa frågor. FIT är ett samtalsredskap som synliggör brukarens upplevelse av förändringar i måendet och sätter det i relation till samarbetsalliansen mellan brukaren och den Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 19(61) Aktiviteter Senaste kommentar professionelle. Används redskapet systematiskt kan vi som professionella bli mer effektiva genom att öka både andelen personer som upplever att insatsen leder till önskat resultat, och andelen personer som fullföljer en insats. Miller kallar det för att förbättra verksamhetens resultat en klient i taget. Socialförvaltningen i Halmstads kommun är en föregångare i Sverige, genom ambitionen att implementera FIT i alla delar av verksamheten. Under 2013-2015 pågår ett pilotprojekt med handledning av psykolog Susanne Bargmann, en av Millers samarbetspartners. Förvaltningen har utsett en styrgrupp för projektet. Styrgruppen ansvarar för utformningen av projektet, liksom för att förankra projektvisionen i hela organisationen. Utvalda arbetsgrupper inom olika verksamhetsfält bildar pilotgrupper. Deras uppdrag är att använda FIT i sin ordinarie verksamhet, och skapa erfarenheter av vad som fungerar och vad som utgör hinder. Pilotgrupperna handleds regelbundet av s k superanvändare, som fått utbildning via Miller och Bargmann. Susanne Bargmann besöker förvaltningen fyra gånger per år för att handleda superanvändare och pilotgrupper, samt delta i projektets styrgrupp. År 2 och 3 i projektet tillförs successivt fler pilotgrupper och superanvändare. Efter avslutat projekt ska styrgruppen utvärdera resultat och erfarenheter och ta ställning till framtida implementering och eventuella behov av alternativa metoder. Projektet förväntas vid sidan av ökad upplevelse av inflytande, delaktighet och effektnytta för brukare leda till en kulturförändring i organisationen som helhet. Om redskapet ska vinna legitimitet och bli fullt ut användbart måste vår syn på feedback som en tillgång genomsyra vår organisation från förvaltningsledningen och ner genom varje chefsled, via medarbetare och ut till den enskilde brukaren. Detsamma gäller vår vilja och förmåga att använda feedback till faktiska, konstruktiva förändringar Redan under projektets andra år har kommuner och verksamheter runt om i landet visat intresse för projektet, och vi ser fram emot både studiebesök och konferenser i ämnet. Projektet avslutas i december 2015. 3.3.1.2 Metodutveckling för inflytande och dialog för grupper med låg autonomitet Senaste kommentar Feedback informed treatment och andra metoder är svåra att använda hos grupper med låg kommunikationsförmåga. En metodutveckling inom detta område är angelägen. Aktiviteter Brukarrevision inom särskilt boende Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 Senaste kommentar Ej genomfört 2014. 20(61) 3.4 Målområde: Miljö och energi 3.4.1 Minst 90 procent av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas (konkretiserat mål). Aktiviteter Senaste kommentar Inköp av elcyklar för att minska på användandet av tjänstefordon 2014. Enstaka elcyklar har anförskaffats. I samband med flytt till ny förvaltningslokal skall samlat grepp tas då det där kommer finnas bättre förvarings och låsmöjligheter för dessa ganska stöldbegärliga cyklar. Vid alla byten av äldre bilar eller nyanskaffning av fordon skall dessa vara drivna av förnyelsebara drivmedel (företrädisvis gas) Fortlöpande till 2018 då hela fordonsparken bedöms vara utbytt. På förvaltningen följer vi planen i samband med nyanskaffning av fordon. De fordon som nyanskaffas drivs med förnyelsebara drivmedel (företrädesvis gas) 3.5 Målområde: Näringsliv och arbetsmarknad 3.5.1 Kommunens stöd och information till etablerade företag eller företag som vill starta och etablera sig i Halmstad ska vara god (konkretiserat mål). Aktiviteter E-tjänst avseende serveringstillstånd införs Senaste kommentar Genomfört i april 2014. anpassning och utbildning sker under tertial 2 och till hösten så går verksamheten i drift. 3.6 Målområde: Omsorg och stöd 3.6.1 Nivån på den upplevda kvaliteten avseende insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning ska bibehållas (konkretiserat mål) Mätetal Målvärde Utfall Brukarnöjdhet kommunen Högst4,4 4,6 Brukarnöjdhet Privat utförare Högst4,4 4,6 Aktiviteter Senaste kommentar Följa de skärpta kraven på fritidsaktiviteter och individuellt stöd. Inför upphandlingen av 20 gruppbostäder såg socialförvaltningen över sina krav på utföraren. Efter önskemål från brukarorganisationerna har kraven på fritidsaktiviteter och individuellt stöd skärpts. Individuella fritidsaktiviteter per vecka har ökat från 1 till 3. Den boende har rätt till tre timmars enskild tid per vecka med kontaktperson. Samarbetet med olika fritidsaktörer inom kommunen har under året utvecklats och utökats. Verksamheten för äldre fortsätter att öka i och med lokalen på Erik Olssons gata 7 med närhet till Stadsbibliotek, Tre Hjärtan-huset och Karl IX servicehus. Det ökade samarbetet med utbildning- och arbetsmarknadsförvaltningens (UAF) Friskvårdskonsulent och nyttjandet av deras lokaler har lett till flera nya verksamheter. Under året har vi provat att genomföra musikquiz och Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 21(61) Aktiviteter Senaste kommentar musikbingo. Dessa har varit mycket uppskattade. Musikcaféerna har fortsatt och besöksantalet har ökat till ett genomsnitt på över hundra besökare per tillfälle. Även under sommaren har det genomförts aktiviteter i UAF:s lokaler. Det pågår även en projektansökan i samarbete med Friskis o svettis för utökad friskvårdssatsning för målgruppen. Sommarpengarna har tillkommit för att stärka fritidsutbudet under sommaren och är ett mycket uppskattat inslag i verksamheten och betyder mycket för de boende under deras semester. Under hösten har ungdomarna erbjudits öppna helgläger en gång i månaden med olika teman som idrott, teater, jul m.m. Träffpunkt Hörnan, som är en öppen verksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning i åldern 13-25 år, har fått en ny verksamhetsinriktning. Istället för att bara vara en träffpunkt dit ungdomarna kunde komma och bara vara så har verksamheten byggts på med fasta programpunkter. Hörnan har öppet onsdagar 17:30-21:00 och lördagar 13:00-17:00. Antalet besökare ligger mellan 10-15 stycken per tillfälle. Bojen är en öppen verksamhet för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Bojen har öppet tisdagar 17:30-19:30 för åldersgruppen 7-14 år och torsdagar 17:30-20:00 för åldersgruppen 15-21 år. Antalet besökare är i genomsnitt 5 stycken på tisdagar och 3 stycken på torsdagar. I sommar har det även anordnats läger. På varje enhet finns ett fritidsombud. Satsningen på Fritidsombud har lett till en utvecklad verksamhet där vi tar vara på vår personals spetskompetens. Detta är ett bra sätt att utnyttja våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt. Exempel på lyckade aktiviteter som skapats utifrån Fritidsombudsträffaran är; ridning på Mickedala, spinning på Friskis o svettis, gympa på Sofiebergskolan. En ny undersökning av kvaliteten inom boenden med särskild service har genomförts av Utvärderingsringen under hösten 2014. Resultatet visar på en fortsatt mycket hög brukarnöjdhet bland de boende på kommunens gruppbostäder. 3.6.2 Kommunen ska aktivt främja och stödja ideella organisationer/föreningar som utför frivilliginsatser inom de kommunala verksamheterna (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall 2. Antal samverkansprojekt mellan kommunen och frivilligorganisationer Halmstads kommun (soc.förv) har avtal med 6 föreningar. Ria, KRIS, Våga va, Kvinnojouren, Unga KRIS och Länken. 3.7 Målområde: Resor och trafik 3.7.1 Energianvändningen från kommunens tjänsteresor med personbilar ska minska med tio procent mellan 2009 och 2014 (konkretiserat mål). Aktiviteter Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 Senaste kommentar 22(61) Aktiviteter Videokonferensanläggning istället för resor. Senaste kommentar Vuxenavdelningen har aktivt valt att prioritera kompensutveckling via webben samt att arrangera uppdragsutbildning lokalt. Där webb/videokonferens erbjuds används detta alternativ i första hand. Både på nationell, regional samt lokal nivå är detta ett område som utvecklas snabbt. Som exempel kan nämnas Kunskapsguiden.se som erbjuder webbutbildningar inom områdena missbruk- och beroendeproblematik samt psykisk funktionsnedsättning. Den nuvarande utvecklingen kommer att bidra till att minska de tjänsteresor som kommunen gör med personbilar. Handläggningsenheten på Avd Sos har genomfört videokonferens samt telefonkonferenser med syfte att begränsa antalet tjänsteresor. HVB-handläggare har använt videokonferens under perioden. Det har inte blivit lika många videokonferenser som hade förväntats. Anledningen till detta är att aktiviteteten inte varit tillräckligt tydlig. I de fall ungdomar är placerad på SIS skall åtminstone ett besök bytas ut mot en videkonferens i fortsättningen. Man har även använt sig av Skype som kommunikationsmedel vid exempelvis anställningsintervju. 3.8 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa 3.8.1 Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska (konkretiserat mål). Aktiviteter Senaste kommentar Taktisk Nivå Region Halland avseende regionalt underlag, barn 0-18 år Psykisk ohälsa bland barn och unga skall minska genom stor samverkan mellan socialtjänst, BUP, närsjukvård, ungdomsmottagning mm. Genom regionen kommer vi möta upp med gemensam utbildning till våra medarbetare för att kunna ”se” den psykiska ohälsan. BUP och Närsjukvården kommer att utarbeta en handläggningsöverenskommelse så att inte barn och unga med psykisk ohälsa faller ”mellan stolarna” eller hamnar i det ”yttersta ansvaret” hos socialtjänsten medan de borde i första hand komma till barnpsykiatri eller närsjukvården i sin psykiska ohälsa. Genom att använda sig av FIT finns ett verktyg för att kunna prata om hur klienten mår och psykisk ohälsa blir därmed lättare att upptäcka. Brukarrevisionen av Ungbo fokuserade ej på psykisk ohälsa, men de förbättringsförslag som presenterades skulle kunna förebygga framtida psykisk ohälsa. 3.9 Målområde: Uppleva och göra 3.9.1 Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall 3. Föreningsbidrag Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 23(61) 3.10 Kommunfullmäktiges övriga prioriteringar 3.10.1 Ökade livschanser för unga (övrig prioritering) Aktiviteter Senaste kommentar Inkluderande fritid för ungdomar med funktionsnedsättning I utvecklingsprojektet med att göra kultur- och fritidsutbudet mer tillgängligt för unga personer med funktionsnedsättning, har sammanställningen ” Fritid för alla” gjorts. Inom begreppet ” Fritid för alla” har ett nätverk skapats för samvekan mellan kommunens olika förvaltningar, organisationer, föreningar och andra fritidsaktörer. En katalog har tagits fram med samlad information om kultur- och fritidsaktiviteter. Katalogen vänder sig till personer som har behov av stöd och tillgänglighet. Syftet med katalogen är att informera om kultur- och fritidsutbudet såsom aktiviteter, verksamheter och anläggningar, samtidigt som det ger möjlighet för föreningar och fritidsaktörer att rekrytera nya medlemmar och besökare. Katalogen delas ut på skolor, habilitering, bibliotek, fritidsanläggningar etc. En digital upplaga kommer också att läggas ut på kommunens hemsida. Katalogen gäller ett år framåt. Projektet har även tagit fram ett utbildningspaket. I utbildningspaketet får föreningar, studieförbund och andra fritidsaktörer, på att överskådligt och enkelt sätt en inblick i historik, begrepp, diagnoser, bemötande inom funktionshinderområdet. Det ges även möjlighet till samtal om funktionshinder och funktionsnedsättning. Projektet erbjuder nu även nätverksträffar och föreläsningar inom funktionshinderområdet. Projektet har lett till att tillgänglighetsfrågorna för unga med en funktionsnedsättning har väckts även på andra förvaltningar i kommunen. Projektets inriktning har från början varit att verksamheten skall kunna fortleva även efter projektets slut. Effekten på sikt med Fritid för alla, blir att unga med funktionsnedsättning finns med i kommunens och föreningarnas verksamheter och ökad kompetens. Medel har nu även beviljats för 2015. 3.10.2 Ett strategiskt jämställdhetsarbete (övrig prioritering) 3.10.2.1 Likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Senaste kommentar Under 2014 har ett antal aktiviteter företagits för att analysera och påbörja ett arbete mot en mer jämställd socialtjänst. Arbetet är bara i sin linda och status kan därför bara anges som påbörjat. Aktiviteter Senaste kommentar Genusaspekt på den stora Brukarundersökning på bostad med särskild service 2014 År 2014 års brukarundersökning som redovisades för nämnden i december är i redovisningen uppdelad per kön. I januari skall resultaten redovisas för första linjens chefer som utgångspunkt för fortsatt utvecklingsarbete. Bemötandeundersökning inom Familjerätten Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 Familjerätten har genomfört en 24(61) Aktiviteter Senaste kommentar och Mottagningsenheten brukarundersökning med särskilt fokus på hur mammor och pappor uppfattar bemötandet de fått under utredningstiden. Tyvärr var svarsdeltagandet för lågt och ett resultat kunde inte presenteras. Ett nytt försök kommer att göras under 2015. Hörnans träffpunkt – för flickor och pojkar? Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 Hörnans träffpunkt är en öppen verksamhet för ungdomar med funktionsnedsättning i åldern 1325 år. Hörnan öppnade förra året och har öppet onsdagar 17:30-21:00 och lördagar 13:00-17:00. På Hörnan finns program för de olika tillfällena men det är frivilligt att delta. Man kan också bara ”hänga”. Antalet besökare ligger mellan 10-15 stycken per tillfälle. En sammanställning över könsuppdelad statistik av deltagarna för första halvåret 2013 visade att 35 % var flickor och 65 % var pojkar. Och vid Hörnans sommaraktiviteter var bland deltagarna 15 % flickor och 85 % pojkar. Utskick som skickas hem direkt ser ut på följande sätt; pojkar 66 % och flickor 34 %. Utöver dessa riktade utskick så går information ut till särskolan, korttidstillsynen och vissa boenden. Face Book och hemsida finns också som en informationskanal. Antalet ungdomar inskrivna på särskolan är inte jämt fördelat utan där finns fler pojkar än flickor, vilket gör att utgångsläget inte är fifty-fifty. Träffpunkt Hörnans programinnehåll under första säsongen innehöll många programpunkter med ordet tävling. Under andra säsongen gjordes en liten förändring och vi tog bort ordet tävling i flera av programmen. Träffpunkt Hörnan är dock en öppen verksamhet, som inte skall styras av färdiga programpunkter utan det är en verksamhet dit man kan komma och bara vara. Hörnans sommarverksamhet innehåller aktiviteter, som finns runt om i Sommarstaden Halmstad. Till dessa aktiviter måste man anmäla sig. Innehållet har varit att spela minigolf, konserter, idrottarrangemang, gatufestival m.m Besöksfrekvensen för Träffpunk Hörnans lördagsverksamhet har under våren 2014 varit vikande därför är det svårt att göra en bedömning utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Däremot har onsdagsverksamheten varit stabil och med ett litet ökat antal besökare. Förändringen under 1:a halvåret i jämställdhetsfrågan är liten men dock mot mer jämställt. Detsamma gäller för sommarverksamheten. Inför höstens verksamhet på Träffpunkt Hörnan har man tagit fram ett tydligare program med ett bredare innehåll. Fortfarande är grundstenen i Träffpunkt Hörnans verksamhet att bara komma men nu finns även ett fastställt program för den som vill utnyttja det. Under hösten kommer verksamheten fortsätta med könsuppdelad statistik av deltagarna och vid årsskiftet görs en sammanställning över utfallet i jämställdhetsfrågan och då får vi svaret om programförandringen har haft effekt. När man tittar på de förändringar som är gjorda i programmet för att förbättra jämställdheten, så kan man tycka att den är marginell. Det viktigaste i denna process är ändå att frågan diskuteras. Bara 25(61) Aktiviteter Senaste kommentar det är en vinst. Jämställdhet på boendet – har vi det? För att höja medvetenhetsnivån om jämställdhetfråga bland kvinnor och män, har det genomförts en undersökning bland medarbetarna på en gruppbostad med särskild service. På gruppbostaden arbetar 9 medarbetare. Alla är kvinnor i olika åldrar. På gruppbostaden bor 5 personer, två kvinnor och tre män, alla med mycket olika funktionsnedsättningar. På ett personal möte fick medarbetarna reflektera över deras synsätt när det gäller jämställdhet och hur de förhåller sig till det på arbetsplatsen. Medarbetarna fick ta på sig ”genusglasögon” i ca en månad, för att sedan diskutera det igen på ett möte. Medarbetarna fick även titta på två filmer från www.jamstall.nu Det som har framkommit under diskussionerna är att det är svårt att utesluta individens förmåga då personerna som nu bor på gruppbostaden inte har samma funktionsnedsättning. Kvinnorna som har Downs syndrom behöver utifrån sin funktionsnedsättning mindre stöd och tid än männen. Enligt medarbetarna så hade kvinnorna fått lika mycket stöd och tid som männen om de hade haft samma behov av stöd och tid utifrån sin funktionsnedsättning och sina individuella förmågor. Mederbetarna menar att det som är viktigt är att alla boende, oberoende av kön, ges möjlighet att vara delaktiga i påverkan av sin vardag. Det är också viktigt att alla, oberoende av kön, får lika mycket aktiviteter utifrån sina önskemål och sina intressen. Broschyren ”Bostad med särskild service” har reviderats och är nu skriven ur ett könsperspektiv. Grundläggande implementering på Vuxenavdelningen Granskning av de ärenden där avslag getts på ansökan. Analys kring om skillnader finns mellan könen när det gäller de bedömningar som gjorts. Detta gäller interna/externa placeringar samt öppenvårdsbehandling. På öppenvårdsbehandlingen, samla in data från de ASI-kartläggningarna och uppföljningar som gjorts 2014. Använda ASI för att följa upp hur det går för kvinnor och män kring bortfall/utfall/behandlingssammanbrott. Beroende på vilken information sammanställningen genererar fattas beslut kring det fortsatta arbetet. Vi skall mäta flickors/pojkars insatser utifrån en könsuppdelning samt utifrån vilket beteende som föranledde insatsen uppdelat på flickor/pojkar. Ensolution har till uppdrag att titta på avdelningens insatser till pojkar/flickor och utifrån det titta på kostnader. Avdelningen har uppmärksammat skillnader i antalet män och kvinnor som använder öppenvårdens insatser. 2/3 är kvinnor och 1/3 är män, det stämmer dock överens med forskning som visar att 2/3 av de som utsätts för våld i hemmiljö är kvinnor medan 2/3 av männen som utsätts för våld gör det utanför hemmet. Ensolution har även presenterat siffror gällande våra ytterfall, dvs de klienter som kostar mer än 500’ om året. Det visar sig att vi har halverat antalet ytterfall från 2012 till 2013, vilket betyder att vi har varit bättre på att finna alternativ till att placera ungdomarna på institution. Det är väldigt bra att siffran halveras, men om man tittar lite Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 26(61) Aktiviteter Senaste kommentar närmre ser man att det bara är pojkar som vi har lyckats finna alternativa lösningar för. Flickor placeras fortfarande i samma utsträckning. En framtida utmaning blir att se så vi har samma utrymme att erbjuda flickor alternativ till institutionsplaceringar. Genom att göra en könsuppdelad statistik får vi syn på brister inom vår verksamhet som inte kan tyda på annat än att vi inte erbjuder likvärdig service till alla våra medborgare. Under året har vi blivit medvetna om detta och ser det som ett prioriterat område att fokusera på under 2015. Analys av bistånd Personlig assistans Två studenter har gjort en studie kring sex LSS personlig assistans utredningar. De har tittat på språkliga och innehållsmässiga skillnader ur ett genusperspektiv. De har svarat på några av de frågeställningar som har satts upp men inte alla. På grund av den höga arbetsbelastningen på handläggningsenheten är bedömningen att detta får anses som tillräckligt och att projektet får anses som slutfört under året. 3.10.3 Ett Halmstad tillgängligt för alla (övrig prioritering) Aktiviteter Senaste kommentar Ökad tillgänglighet via telefon 3.10.3.1 Öppna upp telefonerna så att det inte visar dolt telefonnummer. Samordning av tillgänglighetsarbetet Senaste kommentar Socialnämnden har tillskrivit KF förslag. Aktiviteter Tillgänglighetsguide Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 Senaste kommentar Förslag lagt till KF och är nu under beredning i KLU. handikappkonselent Torbjörn Lagergren har haft inledande möten med tjänstemän på stadskontoret. 27(61) 4 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 28(61) 5 Prioriteringar I detta avsnitt formuleras nämndens prioriteringar från nämndens Omvärldsanalysdagar i augusti 2013 som inte formulerats som mål. Hälsa bland funktionshindrade Vuxenavdelningen På lokal och regional nivå fortsätter vuxenavdelningen i samverkan med psykiatrin att utveckla det hälsofrämjande arbete i linje med levnadsvanestudien. Detta med fokus på följande områden; kost, motion, alkohol samt tobak. För avdelningens del innebär detta bland annat att några medarbetare har genomgått en hälso- och livsstilsutbildning via projektet och dessa livsstilscoacher stöttar nu brukare på våra olika boendeenheter. Inom ramen av beviljade PRIO-medel är handlingsplanen att vuxenavdelningen ska arbeta mer hälsoinriktat på avdelningens serviceboenden och i boendestödsärenden. Behov finns att utveckla kompetens, information och rutiner för förebyggande åtgärder för att förbättra fysisk och psykisk hälsa på områdena kost, motion, sömn samt alkohol och tobak. Som ett medel att lyckas i detta arbete har en hälsocoach tillsatts under tiden som PRIOsatsningen löper. Som underlag för det fortsatta arbetet under 2015 har en inventering gjorts kring vilka behov av kunskap/metoder och stödformer som efterfrågas av brukare och personal för att bedriva ett hälsofrämjande arbete Avdelningen Boende och Korttid Halmstad deltar sedan 2013 i Fritidsforums projekt ”Självbestämmande, inkludering & hälsa”. Projektet är ett 3-årigt utvecklingsprojekt för unga och vuxna med intellektuella begåvningsnedsättningar samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syftet är att utveckla fritiden och den öppna fritidsverksamhetens möjligheter att stärka målgruppens röst och självbestämmande Projektet är nationellt och beskostas av allmänna arvsfonden. Genomförande av projektet sker i samverkan mellan unga och anhöriga, fritidsledare och verksamhetsansvariga, lokala aktörer samt stöd av nationella aktörer och sakkunniga. Förutom Halmstad deltar även Skellefteå, Umeå, Jönköping, Jordsbro, Farsta, Gustavsberg och Helsingborg i projektet. Kommunerna är de som driver projektet med projektledarna som är placerade på fritidsforums kontor i Stockholm. Projektledarna medverkar vid lokala och nationella träffar. I Halmstad samverkar Kulturförvaltningen och Socialförvaltningen i projektet lokalt. Projektgård är Pålsbo fritidsgård. Ungdomarna som medverkar projektet får vara med och påverka utbudet och ingå i fokusgrupper, träffar och resor för utbyte med deltagare från de andra medverkande kommunerna. Projekt målen är: Att aktivt synliggöra och tydliggöra dilemman och utmaningar som är gemensamma för kommunerna vad gäller att skapa goda föreutsättningar för unga med funktionsnedsättningar att vistas i öppen fritidsverksamhet Att främja inkludering för unga med funktionsnedsättning. Att utveckla former och forum så att målgruppens röst och självbestämmande stärks samt öka förståelse för demokrati. Att utveckla metoder och förhållningssätt, metodik och pedagogik för de som arbetar och verkar inom fritidsfältet och särskilt i den öppna fritidsverksamheten. Att utveckla strategier, modeller för samverkan som klargör uppdrag och roller. Att arbeta lösningsfokuserat kring samordningsvinster för viktiga samarbetsparter för att ge förutsättningar för det första målet. Att utveckla metoder, pedagogik och förhållningssätt så att inkludering och hälsa främjas. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 29(61) Att utveckla strategier och arbetsmodeller som överbryggar strukturella och organisatoriska hinder och gränser. Att stärka samarbetet mellan förvaltningarna, även på sikt. Avdelningen Stöd och Service En organisationsförändring genomfördes 2012 för att höja kompetensen och förbättra möjligheten att ge ett tvärfackligt medicinskt stöd till personer med funktionshinder i förvaltningen. Förvaltningens hälso- och sjukvårdsenhet bildades. Tre geografiska team innehållande arbetsterapeut, sjuksköterska och sjukgymnast arbetar nu tillsammans med baspersonalen för att förbättra målgruppens hälsa. Ett strukturerat och nära samarbete har utvecklats. Utvecklingsområden har identifierats. Exempelvis pågår ett implementeringsarbete med kartläggningsinstrumentet Tidiga Tecken för att upptäcka demens så tidigt som möjligt hos personer med utvecklingsstörning. Fr.o.m. juni 2014 har socialförvaltningens sjuksköterskor övertagit huvudansvaret (från hemvårdsförvaltningens sjuksköterskor) för att fortlöpande erbjuda och genomföra läkemedelsutbildningar för all baspersonal i förvaltningen. Denna aktivitet innebär en tydlig kvalitetshöjning och en ökad patientsäkerhet för förvaltningens brukare. Utvecklingsarbete pågår i regionen när det gäller ett utökat användande av SIP, d.v.s en samordnad individuell plan. Goda exempel på samverkan med både barn och vuxenpsykiatrin börjar dyka upp. Hur ersätter vi konsulentstödda familjehem. Utveckla kvalitet i familjehem Avdelningen använder i mindre utsträckning dessa familjehem utan arbetar istället för att de egna familjehemmen med hjälp av handledning kan ta svårare ärenden. Under 2014 kom en ny lag som anger särskilt kvalificerade familjehem som boendeform. Familjehemsenheten håller på att arbeta med att ta fram riktlinjer för en sådan insats. Under 2014 har två utbildningsinsatser till familjehem genomförts för att öka familjehemmens kompetens. Familjehemmen har även erbjudits en grundutbildning. För nya familjehem är denna grundutbildning obligatorisk. Familjehemssekreterarna får utbildning/kompetens i handledning för familjehem. Det har nyligen gått ut enkäter till familjehemmen där avdelningen efterfrågar vilket stöd familjehemmen efterfrågar. Man arbetar även för att införa telefontid utanför kontorstid. Enheten är i uppstart av intervjuer enligt BBIC för att följa upp mående hos de familjehemsplacerade barnen. Kompetens Avdelningen Boende och Korttid I syfte att höja den pedagogiska kompetensen och därmed även höja kvaliteten på utförandet, har avdelningen börjat anställa stödpedagoger på enheter där det vistas brukare med utmanande beteende, inom autismområdet. Stödpedagogernas uppdrag är att: Ansvara för utförandet och uppföljningen av de valda evidensbaserade metoderna genom ett nära vardagsstöd. Vara ett nära vardagsstöd i uppförande och utvärdering av genomförandeplan. Vara ett nära vardagsstöd i den sociala dokumentationen Vara ett nära vardagsstöd i nätverksarbetet runt brukaren En utvärdering av stödpedagogernas uppdrag är planerad till hösten 2016. Metodutvecklaren har till uppgift att göra utvärderingen och under hösten 2014 har det gjorts en nulägesbeskrivning. Avdelningen har infört och tillsatt en ny tjänst, Metodutvecklare. Metodutvecklarens uppdrag är att: Medverka i det pedagogiska och habiliterande arbetet i verksamheten i samverkan med Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 30(61) enhetschef, stödpedagog och arbetsgrupp Inventera och utveckla evidensbaserade metoder Bistå i implementeringen av lågaffektivt bemötande på enheterna Omvärldsbevakning, hålla sig á jour med ny forskning Planera och utforma individanpassat kvalificerat vardagsstöd Superanvändare – FIT Vara ett stöd för stödpedagogerna Följa upp, utvärdera och slutföra de processer som metodstödjaren ansvarar för Nätverka med andra kommuner Avdelningen Stöd och Service Utgångsläget idag är att ca 55 % av de tills vidareanställda personliga assistenterna har en utbildning som motsvarar omvårdnadsprogrammet, vilket är det utbildningskrav som ställs vid nyanställning. Ytterligare 10 % har genomgått delar av denna utbildning. Inom ramen för den regionala stödstrukturen pågår arbete med att plocka fram en valideringsmodell för att så många som möjligt skall kunna uppnå denna kompetens. Utvärdera hemlöshetssatsningen En uppföljning/utvärdering har gjords för tiden mars – november (se Bilaga 1). Resultatet av uppföljningen visade att verksamheten är välbesökt och att det under ovanstående period bott i snitt nio personer per natt på Nya Nattcaféet. Totalt 76 unika personer har bott på Nya Nattcaféet under angiven period. Av dessa 76 personer har 12 enligt Nya Nattcaféets bedömning fått annat boende och då via; KRIS-bo, egen bostad, inneboende hos släkting, plats på UAE samt behandlingshem. En viktig del av det arbetet personalen och frivilligarbetarna gör på Nya Nattcaféet är att motivera och stötta de boende att ta kontakt med socialförvaltningen för att hitta permanent lösningar på boendesituationen eller för att ta emot andra insatser som på sikt möjliggör eget boende. För att lyckas i ovanstående är en fungerande samverkan viktig, här konstateras att samverkan fungerat bra under det gånga året. Av uppföljningen framkommer att bland de som söker sig till Nattcaféet är det en stor grupp som ständigt återkommer. Den målgrupp som främst kommer till Nya Nattcaféet är personer med missbruks- och beroendeproblematik. Statistiken visar på att det i Halmstad finns ett behov av att tillhandahålla övernattningsmöjligheter för målgruppen hemlösa personer. Brukarmedverkan, samarbete med föreningar, bemötande och beteende Vuxenavdelningen konstaterar att brukarmedverkan/inflytande är viktig och det pågår ett aktivt arbete för att möjliggöra detta på lokal, regional och nationell nivå. Vuxenavdelningen har som ambition att den enskilde ska ha möjlighet att påverka de insatser hon/han får. Vilket bland annat innebär att Vuxenavdelningen behöver ta del av den kunskap som brukarna har för att förbättra de insatser och det stöd som erbjuds. Ett forum för att möjliggöra detta är de regelbundet återkommande mötena med förenings- och brukarråden för personer med beroende- och missbruksproblematik samt för personer med psykisk funktionsnedsättning. Inom ramen för beviljade PRIO-medel pågår ett aktivt arbete med att stärka den enskildes delaktighet i de boende- och sysselsättningsinsatser som tillhandahålls av kommunen. Från nationell nivå ställs krav på att kommuner ska arbeta med frågan på olika nivåer. En del i pågående arbete via PRIO-medel är att ett antal brukare via studieförbundet Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 31(61) Vuxenskolan utbildas i värdegrunds-och bemötandefrågor, Brukarutbildning. Avsikten med brukarutbildningen är att personal utifrån brukarnas/anhörigas perspektiv får ta del av deras kunskaper. Tanken är att öka förståelse och kunskap kring hur det är att leva med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. Brukarutbildningen ska bidra till att öka förståelsen och kunskapen om brukares/ anhörigas livssituation och erfarenheter. Som en del av Vuxenavdelningens redan pågående värdegrundsarbete ska Brukarutbildningen bidra till en ökad brukarmedverkan och inflytande inom socialtjänstens verksamhet. Arbete med att implementera utbildningen på vuxenavdelningen kommer att pågå under nästa år. Ett för vuxenavdelningen nytt och konkret sätt att samverka med brukarföreningarna är att behandlingsenheten tillsammans med KRIS gemensamt har genomgått utbildning i behandlingsprogrammet Kriminalitet som livsstil. Parterna erbjuder nu detta behandlingsprogram tillsammans. KRIS har även medverkat i utbildning i haschprogrammet HAP som erbjuds via Region Halland. Avdelningen Stöd och Service samt Avdelningen Boende och Korttid Förvaltningen genomför årligen fyra LSS samråd, där de största föreningarna för personer med funktionsnedsättning är representerade. Syftet med dessa möten är en möjlighet för förvaltningen att informera om verksamheten och pågående förändringar och en möjlighet för föreningarna att komma in med synpunkter och föra en dialog för att med gemensamma krafter genomföra förbättringar av verksamheten. På den regionala nivån finns ett strukturerat samarbete med regionala handikapprådet där 25 föreningar för personer med funktionshinder är representerade. När det gäller arbete med bemötande och brukarmedverkan, arbetar boendestödet sedan två år tillbaka med FIT, en metod som också kommer att användas framåt i handläggningsenheten. En stor LSS konferens genomfördes i november i Region Hallands regi på Temat delaktighet och bemötande. Den riktade sig till all personal inom funktionshinderområdet i Halland. I samverkan med Region Halland har genomförts en rad utbildningsinsatser om brukarmedverkan under året och i början av 2015 kommer personal från avdelningen ett genomgå utbildning i den s.k. Delaktighetsmodellen. PWC genomförde för ett år sedan en revision om bemötande i Personlig assistans med gott resultat. Avdelningens psykolog arbetar fortlöpande med handledning, konsultationer och utbildningsinsatser till förvaltningens baspersonal som handlar om bemötande och delaktighet. Fortsätta att utveckla och utöka samarbetet med olika fritidsaktörer inom kommunen. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 32(61) 6 Personalredovisning Tillsvidare- och visstidsanställda Tillsvidare Årsarbetare tillsvidare Visstid Dec 2014 andel visstid (%) Dec 2013 andel visstid (%) Barn och Ungdomsavd 144 140 11 7,6 6,5 Boende och Korttid 303 284 12 3,9 8,0 28 27 2 7,1 4 Stöd och service 156 148 20 12,8 11,3 Vuxenavd 161 158 28 17,3 17,6 Totalt 792 758 73 9,2 10,1 Stab Förvaltningen har ökat tillsvidareanställda med 15 medarbetare, ökningen står Barn och Ungdomsavdelningen för. Under 2014 och de kommande åren kommer Halmstad Kommun få en ökad kvot för mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Barn- och Ungdomsavdelningen har under året anställt fler personal för att starta upp ytterligare ett boende. Under de kommande åren finns planer för ytterligare boenden och även en förväntad medarbetarökning därav. Könsfördelning - tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Dec 2014 andel kvinnor (%) Barn och Ungdomsavd 124 20 144 86 89 Boende och korttid 250 53 303 83 82 22 6 28 79 77 Stöd och service 139 17 156 89 90 Vuxenavdelningen 120 41 161 75 75 Totalt 655 137 792 83 83 Stab Dec 2013 andel kvinnor (%) Socialförvaltningen är generellt en starkt kvinnodominerad arbetsplats. Vi kan dock konstatera att sedan redovisningen 2013 har förvaltningen ökat med 7 tillvidareanställda män. Könsfördelning - visstidsanställda Kvinnor Män Totalt Dec 2014 andel kvinnor (%) Barn och Ungdomsavd 10 1 11 91 100 Boende och Korttid 11 1 12 92 77 1 1 2 50 100 Stöd och service 13 7 20 65 72 Vuxenavdelningen 21 7 28 75 72 Totalt 56 17 73 77 77 Stab Dec 2013 andel kvinnor (%) Timavlönad personal 2013 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 2014 33(61) 2013 2014 Antal timmar Årsarbetare Antal timmar Årsarbetare 3 243 2 8 850 4 86 577 44 90 758 46 265 0 526 0 126 731 64 117 127 59 34 391 17 32 233 16 251 206 127 249 495 126 Barn och Ungdomavd Boende och Korttid Stab Stöd och service Vuxenavdelningen Totalt Inom stöd och service omfattas posten timanställda även PAN anställda motsvarande 65938 timmar/33 årsarbetare. Förvaltningens semestervikarier för perioden juni-augusti inräknas även i timavlönad personal motsvarande 18711 timmar/ 9,45 årsarbetare. Återstår 83,55 årsarbetare som timanställda. Posten timanställda inom stab härör sig till förvaltningens arbete med omvårdnadslyftet. Posten bokförs förvaltningsövergripande och generear inga kostnader då detta faktureras hemvårdsförvaltningen Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda) 2013 2014 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 94,7 95,05 95,3 95,7 95,6 95,7 Totalt Genomsnittlig sysselsättningsgrad är antal årsarbetare/antal tillsvidareanställda. Förvaltningen har en generellt hög sysselsättningsgrad. Anställda inom vård och omsorg omfattas av rätten till heltid. Åldersfördelning - tillsvidareanställda Enhet -25 2635 3645 4655 5560 61 62 63 64 65 65+ Summa Totalt 11 161 232 217 101 24 13 17 11 3 2 792 Medelålder - tillsvidareanställda Enhet 2013 2014 Totalt 45 45 Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön 2014 Enhet 2013 Kvinnor Män Totalt Totalt Barn och Ungdomsav 9 1 10 12 Boende och korttid 14 2 16 19 Stab 1 2 3 3 Stöd och service 6 3 9 8 Vuxenavd 6 5 11 10 36 13 49 52 Totalt Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 34(61) Antal visstidsanställda chefer fördelat per kön 2014 Enhet Kvinnor Män Totalt Barn och Ungdomsavd 1 0 1 Boende och Korttid 1 0 1 Vuxenavdelningen 2 0 2 Totalt 4 0 4 Pensionsavgångar per yrkesgrupp - tillsvidareanställda Yrkesfördelning 2014 Handläggar-och adm arbete 2015 2016 2 Ledningsarbete 3 5 2 2017 2018 Sum ma 1 2 5 1 1 12 1 1 Rehabilitering och förebyggande arb Skol och barnomsorgsarbe 1 Socialt och kurativt arbete 4 4 5 Vård och omsorgsarbete 8 4 10 16 15 17 Totalt And el 1 7 20 11 13 46 13 24 85 11% Sammanfattningsvis kommer förvaltningens pensionsavgångar att omfatta 85 personer under kommande 5 år. Under perioden omfattas den största gruppen inom vård och omsorgsarbete men viktigt att notera är gruppen inom ledningsarbete där 12 chefer under den kommande 5 årsperiod kommer att gå i pension. Sjukfrånvaro Sjukdagar i snitt 2014 2013 Kvinnor Män Totalt Totalt Barn och Ungdom 12,87 9,36 12,38 11,96 Boende och Korttid 30,55 38,40 31,92 26,04 Stab 14,07 0,0 11,06 13,11 Stöd och service 35,48 27,68 34,63 36,09 Vuxenavdelningen 24,13 7,62 19,93 15,31 Totalt 26,52 21,94 25,73 23,15 Kort- och långtidssjukfrånvaro - andel (%) sjukdagar 14 dagar eller mindre 2014 2013 Kvinnor Män Totalt Totalt Barn och Ungdomsavd 27 33 28 33 Boende och Korttid 20 13 19 28 Stab 11 0 11 100 Stöd och service 12 12 12 16 Vuxenavdelningen 16 48 19 28 Totalt 18 17 18 25 Enhet 2013 hade socialförvaltningens medarbetare 23,15 sjukdagar i snitt per medarbetare. 2014 är Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 35(61) snittet per medarbetare 25,73 dagar vilket innebär en ökning med 2,58 dag/medarbetare. Under 2013 var 25% korttidsfrånvaro och 75% långtidssjukfrånvaro. Under 2014 har detta förändrats till att korttidsfrånvaron sjunkit till 18% och långtidssjukfrånvaron ökat till 82%. Skälet till detta kan vara att vi under 2014 arbetat aktivt med korttidssjukfrånvaron för att förhindra en långtidssjukskrivning. Tidigare insatser med rehabiliteringsutredning, tidig kontakt med FK när det finns risk för långtidssjukskrivning så att ett avstämningsmöte kommer till stånd i tidigt skede. Även tidigar samtal med medarbetare som är i riskzon för en långtidssjukskrivning för att hitta lämpligt stöd från arbetsgivaren sker kontinuerligt. Att långtidssjukfrånvaron har ökat kan bero på att medarbetare går direkt in i en långtidssjukskrivning i större omfattning än tidigare vilket stämmer väl överens med psykiska diagnoser. Trenden från föregående år kvarstår att kvinnor har högre sjukdagar i snitt än män. Kort- och långtidssjukfrånvaro - Andel (%) sjukdagar mer än 14 dagar 2014 2013 Kvinnor Män Totalt Totalt Barn och ungdomsavd 73 67 72 67 Boende och korttid 80 87 81 72 Stab 89 0 89 0 Stöd och service 88 88 88 84 Vuxenavdelningen 84 52 81 72 Totalt 82 83 82 75 Enhet Sjukfrånvaro per yrkesgrupp Yrkesgrupp 2012 2013 2014 Ledningsarbete 16,27 13,7 6,12 Social och kurativt arbete 16,52 14,05 14,12 Vård och omsorgsarbete 27,74 28,53 32,57 Handläggare och adm arbete 11,95 5,63 5,97 Redovisningen visar att sjukfrånvaro per yrkesgrupp är störst inom vård och omsorgsarbete. Detta faktum är känt i förvaltningen och berörda avdelningar arbetar aktivt med riktade åtgärder för gruppen. Inom personlig assistans som ingår i vård och omsorgsstatstiken träffas HR utvecklare och enhetschefer/avdelningschef en gång per månad och ser över korttids/långstids sjukskrivningar och gör tillsammans handlingsplaner för den enskilda medarbetaren. Detta genererar även tätare kontakt med Försäkringskassan för att rehabiliteringsprocessen ska komma igång i tidigt skede. Medarbetarskap och ledarskap Gällande förvaltningens arbete med kultur och värdering redovisas detta under avsnitt 11 Vuxenavdelningen Som ett led i att stärka medarbetarskapet har avdelningen 2014 ökat chefstätheten med en tjänst på boendeområdet. Detta för att bl a kunna stödja och bidra till att medarbetare kan utvecklas på ett gynnsamt sätt med tillgång till ett mer nära ledarskap. Vi har när det gäller ledarskap påbörjat att enhetschefer går den kommunövergripande chefsutbildningen (UL), för 2014, 1 medarbetare. På avdelningen har vi i syfte att se hur vi kan utveckla ledarskapet i chefsgruppen genomfört PI på gruppnivå. Vi fick återkoppling i slutet av Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 36(61) december och tar med denna som underlag i det fortsatta arbetet. Vi tänker att detta dels handlar om hur vi kan använda och utveckla våra styrkor samtidigt som vi kan hitta strategier avseende de utvecklingsområden som finns. Vi tänker också att denna kunskap kan vara en pusselbit i fortsatt rekryteringsarbete. Stöd och service Några chefer har redan fullföljt UL, några har påbörjat och resten av cheferna kommer utspritt under året att påbörja UL. Alla chefer deltar fortlöpande i förvaltningens egna chefsdagar, kommunens Ledardagar, jämställdhetsdagar samt i kommunens BAS-program. Pers ass cheferna påbörjar i januari 2015 handledning hos Previa utifrån en ansträngd arbetssituation. Medarbetarna har i flera verksamheter i olika perioder handledning, några grupper av förvaltningens egen psykolog, andra grupper av externt upphandlade handledare. Flera grupper har också haft handledningsinsatser av Previa. Flera grupper har haft ergonomigenomgångar av Previa. Handlingsplaner har upprättas på alla enheter utifrån resultatet på Medarbetarenkäten. Alla medarbetare har möjlighet att utöva friskvård en timme på arbetstid i veckan tillsammans med minst en annan arbetskamrat. Alla medarbetare deltar regelbundet i Arbetsplatsträffar och personalmöten, där det finns möjlighet för alla att komma till tals, både när det gäller utveckling på den egna arbetsplatsen och arbetsmiljö m.m. Alla chefer har genomgått utbildning i nya samverkansavtalet. Två personliga assistenter från avdelningen deltog i arbetet med att utforma den nya HR visionen Två personliga assistenter från avdelningen deltog också i det kommunövergripande arbetet med kultur och värderingsprojektet. All personal har årligen ett medarbetarsamtal och lönesamtal. Barn och Ungdomsavdelningen På alla avdelningens enheter sker ett arbete för att skapa delaktighet och en känsla av sammanhang bland medarbetarna. Avdelningen har ett systemteoretiskt förhållningssätt och det ska prägla hela organisationen. Medarbetarnas roller diskuteras kontinuerligt och vi eftersträvar en feedback-kultur både inom avdelningen i stort som i vår ledningsgrupp. Ett antal chefer har genomgått ett antal utbildningar för att stärka ledarskapet. Dessa kommer att fortsätta under 2015. Alla medarbetare har handledning. Boende och Korttid Enhetschefer har prioriterat att gå BAS-utbildningar och utvecklande ledarskap. Tre chefer har gått klart utvecklande ledarskap och två är pågående och för resten av enhetschefsgruppen är utbildning planerad. Under året har rekrytering av avdelningschef pågått och enhetschefer har varit representerade i det arbetet. Individuella utvecklingsplaner Vuxenavdelningen Vi har under året arbetat aktivt med skriftliga medarbetarmål i samband med medarbetarsamtal. Vi har på flertalet enheter använt oss av den av statskontoret framtagna mallen där individuella medarbetarmål (utvecklingsplaner)formuleras. Stöd och service Vid det årliga medarbetarsamtalet samtalar vi med medarbetaren om den Individuella utvecklingsplanen och enas om hur den skall se ut. Detta har gjorts tidigare också, men vi har inte på samma sätt benämnt den som en individuell utvecklingsplan vilket vi mer har börjat göra Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 37(61) under det senaste året. Funderingar finns i chefsgruppen på att utforma en egen, enklare mall för individuella utvecklingsplaner. Särskilda medarbetarmål finns också formulerade för många medarbetare. Barn och ungdomsavdelningen Alla enhetschefer har i uppdrag att upprätta individuella utvecklingsplaner för sina medarbetare i samband med medarbetarsamtal. Det finns en mall från stadskontoret som man kan använda sig av. Avdelningens kompetensutvecklingsplan fungerar även som en utvecklingsplan på individuell nivå. I de fall där en medarbetare saknar en individuell plan är detta på grund av avdelningens chefssituation, då det har varit frånvaro på vissa tjänster under delar av året. Dessa medarbetare kommer att få medarbetarsamtal under tidig vår 2015. Boende och Korttid Alla enhetschefer har i uppdrag att upprätta individuella utvecklingsplaner för sina medarbetare i samband med medarbetarsamtal. Det finns en mall från stadskontoret som cheferna använder sig av. Mångfalds- och jämställdhetssatsningar Vuxenavdelningen Arbetet med mångfald och jämställdhet ur ett personalperspektiv har vi under året påbörjat till viss del (avseende jämställdhet) i samband med rekrytering. Vi har valt att utan att ta del av namn och därmed kön plocka ut intressenter utifrån formell kompetens och erfarenhet. Först i nästa skede av rekryteringsprocessen har namn och kön lyfts in. Vid intervjuer till chefstjänster har vi aktivt prioriterat att avdelningschef gjort dem med i första hand manlig enhetschef. Stöd och service Jämställdhet: Alla chefer har genomgått utbildning om jämställdhet och deltagit i kommunens jämställdhetsdagar. Enhetschefsgruppen har nu en utökad jämställdhet med 38 % män, jämfört med 25 % under 2013. Inom verksamheten Personlig assistans är nu 15 % män, vilket är en liten ökning. Om de timsanställda räknas med är vi uppe i ca 21 % män. En medvetenhet om ojämställdheten finns alltid vid rekrytering av ny personal men den person som är mest lämplig utifrån kompetens och personlig lämplighet är emellertid alltid den som får tjänsten, oavsett kön. Inom Personlig assistans har de tidigare problemen med att vissa brukare inte vill ha personal av ena eller andra könet minskat. Mångfald: Den personalmässigt största verksamheten på Avdelningen för stöd och service är Personlig assistans. Andelen utlandsfödda eller minst en utlandsfödd förälder inom denna personalgrupp är mer än 25 procent, vilket är en högre siffra än Sveriges och Halmstads befolkning i stort. I enhetschefsgruppen är 25 procent utlandsfödda. Övriga verksamheter på avdelningen har emellertid en lägre andel utlandsfödda, vilket naturligtvis fortlöpande bör analyseras och funderas i kring. Barn och ungdomsavdelningen Avdelningen strävar efter en medvetenhet ur dessa perspektiv när vi fattar personalpolitiska beslut. Vid rekrytering finns alltid en strävan efter jämnare könsfördelning även om det är svårt att rekrytera män. Jämfört med 2013 har antalet män i verksamheten ökat med 4 %. Den största påverkan på den siffran står EFB för då de både har en jämnare könsfördelning och en större mångfald gällande etnisk bakgrund bland personalen än den övriga avdelningen. Även Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 38(61) familjerådgivningen har en jämn fördelning mellan män och kvinnor. De övriga männen återfinns främst på vår behandlingsenhet, och under de senaste åren har utredning rekryterat 2 män. Övriga enheter har enbart kvinnor anställda. Detta speglar till viss del de nationella erfarenheter som finns då män tenderar att välja yrkesområden som kräver en viss specialisering, vilket visar sig i att ”våra” män återfinns i de behandlande delarna av verksamheten. Det finns en jämn spridning i ålder övergripande över avdelningen, men om man ser till enskilda enheter finns en snedfördelning. Våra utredande enheter, och främst mottagningsenheten har ett stort antal medarbetare i ålder 26-35, en vanlig familjebildande ålder, vilket också medför att enheterna har hög frånvaro gällande föräldraledighet och VAB. Övriga enheter har större andel medarbetare i ålder 36-55. Boende och Korttid Jämställdhetsarbetet på avdelningen har under året uteslutande skett gentemot brukare. Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Inom ordinarie budget Arbetsmiljöansvar Arbetsmiljölagen är tydlig med att det är närmsta chef som har det yttersta ansvaret för sina anställda och företagets arbetsmiljö. Socialförvaltningen har under 2014 fortsatt arbetet med administrativa stödverktyg för chefer framförallt arbete med intranät. Förvaltningen har under 2014 fortsatt arbetet med incidentrapporteringssystemet KIA. Genomgång av systemet har erbjudits såväl nyrekryterade som befintliga chefer. Arbetet och uppföljning med handlingsplaner utifrån medarbetarenkätundersökningen fortlöper. Medel inom ordinarie budget har använts till åtgärder som kommit fram i handlingsplaner för enskilda enheter. Dessutom har förvaltningen i samråd med förvaltningens centrala samverkansgrupp, SOSAM valt att arbeta långsiktigt med följande fokusområden: Rörelse, Återhämtning samt Vi-känsla Under 2014 har vi arbetat med bland annat följande aktiviteter; Rörelse Innebandy, vårruset, inköp av redskap för fysisk träning Återhämtning Förvaltningen har inrett ett återhämtningsrum med massagestol. Rummet är bokningsbart för uppföljning och vi kan se att rummet används konsekvent. Vi känsla Föreläsningar i aktuella ämnen, Bokkvällar, Intern Quiz för samtliga medarbetare. Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Med centrala medel De hälsofrämjande medlen har till största delen använts till särskilda satsningar för nystart/teamarbete för prioriterade arbetsgrupper uifrån medarbetarenkätens resultat. En stor satsning har gjorts till gruppen personlig assistans där samtliga medarbetar har deltagit i stegtävling. Även här har förvaltningens gjort inköp av redskap som främjar rörelse. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 39(61) Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Företagshälsovårdens delaktighet i det hälsofrämjande arbetet Förvaltningen har haft ett tätare samarbete med PREVIA gällande förvaltningens arbetsmiljö och lokala mål/utmaningar. Detta har bland annat omfattat; Stöd i arbetslagsutveckling, utbildning, nattundersökningar, teambildning, stöd utifrån medarbetarenkät, hälsa och rehabilitering samt handlingsplaner samt allmänt stöd för chefer kring svåra situationer som uppstått genom hot och våld. I Introduktionen för nyrekryterade chefer ingår besök och information på PREVIA. Arbetsskador Arbetsmiljöhändelser som inträffat på förvaltningen under 2014 är 474 händelser. Av dessa 474 händelser är 447 orsakat av hot och våld. Ökningen från föregående år med 168 incidentrapporteringar kan troligen härledas till att förvaltningens enhetschefer har blivit säkrare i hur de ska rapportera olika händelser i KIA (incidentrapporteringssystem) vilket är vanligt vid införande av nytt system. Antal polisanmälningar med koppling till hot och våld är 19 stycken för 2014 jämfört med 2013 där förvaltningen hade 15 polisanmälningar. Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs med samtliga chefer under oktober månad varje år. Förvaltningen konstaterar några förbättringsåtgärder vilket man under 2015 kommer att arbeta aktivt med. Exempel på områden är arbete med skyddsronder, listning av vilka arbetsmiljöföreskrifter som ska finnas inom de olika enheterna samt arbete med att utse samordnare för arbetsmiljö ute i verksamheterna. Förvaltningen konstaterar att uppföljning av det systematiska arbetet måste börja ute på olika arbetsplatserna för att sedan sammanställas av avdelningsvis, detta leder till en förvaltningsövergripande uppföljning. HR kommer att arbeta fram riktlinjer över hur detta ska bedrivas. Sammanfattande analys Sammanfattningsvis kan vi konstatera att korttidssjukfrånvaron minskat inom förvaltningen medan långtidssjukfrånvaron har ökat. Det är gruppen kvinnor som ökat mest när det gäller långtidssjukfrånvaron. Forskningen visar att det finns en tydlig koppling mellan den psykosociala arbetsmiljön och psykisk sjukfrånvaro. Antalet sjukfrånvarodagar till följd av psykiska sjukdomar har ökat i samhället i stort när det gäller vård – och omsorgspersonal. Statistiken visar att sjukfall på grund av psykisk sjukdom är vanligare i kvinnodominerade yrken. Detta stämmer överens med den statistik vi har när det gäller frånvaroorsaker inom förvaltningen. Vi har flest sjukskrivningar när det gäller psykosociala besvär och stressrelaterade besvär än frånvaroorsak, besvär i rörelseapparaten. Förvaltningen har del av ISF:s rapport (Inspektionen för socialförsäkringen) visar att det är ofta svårare att fastställa arbetsförmågan för personer med psykisk sjukdom än för en person med en kroppslig åkomma. I rapporten pekas några möjliga åtgärder ut för att bidra till att minska sjukfrånvaron bland dem med psykiatriska diagnoser. Det krävs en ökad kunskap om hur arbetsförmågan påverkas av psykiska sjukdomar och vilka insatser som fungerar, samt en ökad kunskapsstyrning så att evidensbaserade metoder tillämpas. Forskning visar att för en bättre effekt ska dessutom rehabiliteringen inriktas på insatser före en sjukskrivning, vilket talar för att arbetsplatsen och arbetsgivaren är viktiga i rehabiliteringsarbetet. Ett mål bör därför vara att arbetsgivaren arbetar mer preventivt och blir mer aktiva tidigt i sjukdomsförloppet. Antalet personer med en psykiatrisk diagnos som har sjukpenning eller rehabiliteringspenning Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 40(61) från Försäkringskassan har ökat mellan åren 2010 och 2013. En stor del av ökningen kan dock förklaras av de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes år 2008, framför allt att möjligheten att beviljas tidsbegränsad sjukersättning (fd sjukpension) togs bort. Förändringen har medfört att fler har sjukpenning längre tid istället för att som tidigare i viss utsträckning beviljats tidsbegränsad sjukersättning. Detta har bidragit till att mer än hälften av uppgången i antalet pågående sjukfall beror på att sjukfallen har blivit längre och den största ökningen återfinns bland sjukfall längre än 1 år. Försäkringskassans analys Efter 2010 har sjukfrånvaron åter ökat något. Det förklarar rapportförfattarna delvis genom att fler stannar kvar i sjukskrivning istället för att flyttas över till sjukersättning. Framförallt är det de psykiska diagnoserna som ökar. Varför det är så ger rapporten inget entydigt svar på. Handläggningstiden på FK kan vara mcyket lång. Arbetsgivaren önskar en tidigare avstämning med FK handläggare och sjukskrivande läkare vilket kan vara svårt att få till och sjukskrivningen för den enskilda medarbetare blir längre vad den egentligen kunde varit. Vi har också märkt att det är svårt för den enskilde att få en tid hos sin läkare/psykiatriker – speciellt inom psykriatrin där väntetiden kan vara flera månader. Fokus kommer även fortsättningsvis att läggas på arbetet med korttidssjukfrånvaron, medarbetare med hög sjukfrånvaro med psykosociala diagnoser. De fysiska diagnoserna är svårare att arbeta med och ofta inte arbetsrelaterade i den bemärkelsen som psykosociala. Hög kortidssjukfrånvaro leder ofta till långtidssjukfrånvaro, speciellt när det gäller psykisk sjukdom som i många fall är återkommande. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 41(61) 7 Ekonomisk redovisning Driftredovisning Årets resultat jämfört med föregående års resultat. Resultatet blev 10 838 högre, varav ca 9 000 tkr kan relateras till lönerevisioner. Personalkostnadsutveckling samt jämförelser med föregående års personalkostnader Skillnaden på lönekostnader handlar till större delen om lönerevision, men även om de enheter som startade upp föregående år och som i år har haft helårsdrift. Två nya enheter startade upp hösten 2014, vilka får helårseffekt kommande år. Årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Resultatet för 2014 slutar på –8 742 tkr, vilket är 242 tkr sämre än prognosen i november. Inom IFOs (individ och familjeomsorgs) barn och ungdomsverksamhet blev familjehemsverksamhetens resultat ett överskott med ca 900 tkr. Resultatet beror framförallt på återsökningar av kostnader gentemot Migrationsverket för familjehemsplacerade flyktingbarn. HVB för barn och unga gjorde ett underskott på ca -3 500 tkr. I dessa kategorier har det arbetats med att minska antal placeringar, vilket också statistiken visar. För den andra avdelningen inom IFO, Vuxenavdelningen, har externplaceringskostnader för missbruk samt psykiatri hållits inom ram. Avdelningen visar totalt ett plus på 1 200 tkr främst relaterat till strikta bedömningar vid vakansåterbesättningar samt att viss personal finansierats via externa projektmedel. Under sommaren och hösten har det tillkommit fler ärenden än förväntat inom personlig assistans, och då framförallt på den privata sidan, vilket resulterade i underskott på ca – 2 900 tkr. Även boendestödet samt ökade kostnader på myndighetssidan ger ytterligare -1 500 tkr i underskott. Här handlar det framförallt om kategorin externplaceringar för funktionshindrade där det tillkom en placering mer än budget, samt att det även blev några fler gymnasieplaceringar än beräknat. Avdelningen för boende och korttid har gjort besparingar på minskat antal fordon, de har haft färre deltagare inom korttid och fritidsverksamhet för funktionshindrade, samt att man hållit vissa tjänster vakanta under året. Inräknat entreprenad av gruppbostäder gjorde avdelningen ett överskott på ca 500 tkr. För utökning och integration gällande ensamkommande flyktingbarn söktes medel från länsstyrelsen, 1 700 tkr, och signalerna uppfattades som positiva att förvaltningen skulle få medel för detta. I början av september fick förvaltningen dock ett oväntat avslag på detta med hänvisning till medelsbrist. Dessutom tillkom ytterligare uppstartskostnader på ca 300 tkr, eftersom lokalfråga drog ut på tiden. Diverse tjänster har under året hållits vakanta, dels på helår och dels partiellt under året, för att hålla underskottet så lågt som möjligt. Förvaltningen fick resultatbalanserat ca -1 400 tkr från 2013. På grund av övrigt underskott har det inte varit möjligt att genomföra åtgärder för att täcka detta. Resultatavvikelser för personalkostnader jämfört med årets budget 3 308 bättre än budget, vilket speglar var i verksamheten det sparas när prognoserna pekar mot underskott. Oftast är det externplaceringar och andra enskilda individärenden som gör att prognoser och resultat svänger, och alternativen för att spara medel på övrig drift är relativt små. Investeringsredovisning Årets resultatavvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram 800 tkr över för två kommande enheter samt 179 tkr för övriga investeringar, och då främst för enheter som startade senare delen av 2014. Förvaltningens motivering till resultatbalansering Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 42(61) Uppstart utökning och integration för ensamkommande flyktingbarn, 2000 tkr, som kan anses vara av engångskaraktär. Externplaceringar som HVB och familjehem för barn och unga. Ökning personlig assistans samt externkostnader för funktionshindrade, 6820 tkr. Kostnader som är svåra att förutse och att avstå ifrån. Förvaltningens förslag till resultatbalansering är +-0 kr. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 43(61) 8 Nyckeltal 8.1 Nyckeltal/resultat som följs av kommunfullmäktige/kommunstyrelsen Missbruksvård vuxna 2009 2010 2011 2012 2013 Halmstad 375 436 459 395 493 Större städer 599 622 634 668 693 Kostnaderna för missbruksvården är avsevärt lägre än jämförbara kommuner. Kostnad Barn- och Ungdomsvård 2009 2010 2011 2012 2013 Halmstad 1065 1130 1286 1383 1421 Större städer 1563 1583 1667 1706 1775 Den låga kostnadsnivån sätter Barn- och ungdomsavdelningens ekonomiska resultat de senaste åren i ett perspektiv. Man har visserligen överskridit budget men man är en bra bit under jämförbara kommuners kostnadsnivå. Utifrån exempelvis 2012 års bokslut hade man kunnat förväntat sig en kostnad i Halmstad som är 25 -30 miljoner högre än faktiskt resultat. Kostnad för stöd till personer med funktionsnedsättning - exkl ersättning från försäkringskassan kr/inv 2009 2010 2011 2012 2013 Halmstad 6371 6192 6882 7185 7942 Större städer 6273 6494 6901 7317 7613 Denna verksamhet har totalt sett stor volym och kostnadsökningen har historiskt följt riksgenomsnittet ganska väl. Kostnad för personlig assistans kr/inv 2009 2010 2011 2012 2013 Halmstad 974 953 1027 977 782 Större städer 969 1035 1079 1141 1193 Kostnadsnivån och antal ärenden för personlig assistans har stabiliserats. Då enstaka ärenden är kostsamma så kan mindre variationer få stora effekter på nyckeltalen. Kostnad Bostad med särskild service (exkl lokalkostnad) kr/inv 2009 2010 2011 2012 2013 Halmstad 2420 2591 2695 2905 3280 Större städer 2304 2423 2559 2734 2881 Halmstad har historiskt haft en stor andel gruppbostäder. Den trenden förstärks. Kr/inv visar på volymen och ovanstående siffror visar på högre volym än jämförbara kommuner. Detta kan tolkas som att vi har många ärenden men det säger inget om hur vi fördelar resurserna per ärende. Det finns dock även siffror för kr/brukare vilket mer kan vara ett mått på hur mycket resurser som satsat per person. Grovt förenklat handlar kr/inv om kvantitet och kr/brukare om kvalitet. Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare Halmstad 860 129 Större städer (ovägt medel) 706 231 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 44(61) Nöjd kund index Socialförvaltningens kvalitetsenhet har arbetat (se Bilaga 2 för utförligare redovsining) fram fem områden som deras kvalitetsutveckling ska inbegripa: Bemötande – tillgänglighet, Trygghet – trivsel, Delaktighet – inflytande, Professionalitet och Helheten. Avsikten är att dessa områden ska gälla för samtliga verksamheter inom förvaltningens ansvarsområden. Nöjd kund index är ett jämförande kvalitetsindex som syftar till att främja jämförelser både över tid och mellan olika verksamheter. Om resultaten 2014 Män Kvinnor Vuxenavdelningen 8,2 8,6 Avdelning Boende och Korttid 9,5 9,6 Frösunda LSS AB 9,5 9,1 Barn- och ungdomsavdelningen * * Avdelningen för Stöd och Service * * * Mätning ej genomförd 2014 Exempel på områden med lågt index Både inom Vuxenavdelningen och inom Bostad med särskild service uppvisar området Delaktighet – inflytande lägst uppmätt index; 7,6 inom Vuxenavdelningen och 7,8 inom Bostad med särskild service. I båda fallen är värdet något lägre för män än för kvinnor. Exempel på jämförelse mellan kommunal och enskild driftform Sammantaget uppmäts mycket höga och likvärdiga index för insatsen Bostad med särskild service, både för kommunal och för enskild driftform. En viss skillnad påträffas för Delaktighet – inflytande där de kommunala enheterna uppvisar 8,4 och de enskilda enheterna uppvisar 7,7 i indextal. Resultatet redovisas till avdelningarnas ledningsgrupper respektive Frösunda även på enhetsnivå för fortsatt utvecklingsarbete. Vuxenavdelningen Bemötande/tillgänglighet Kvinnor 7.9 Män 7.9 Trygghet/ trivsel Kvinnor 8.5 Män Delaktighet/ inflytande Kvinnor 8.2 8.0 Män 7.6 Professionalitet Kvinnor 8.3 Män 7.8 Helheten Kvinnor 8.6 Män 8.2 Avdelning Boende och Korttid och Frösunda Bemötande/tillgänglighet Kvinnor 8.3 Män 8.2 Trygghet/ trivsel Kvinnor 8.6 Män Delaktighet/ inflytande Kvinnor 8.5 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 7.9 Män 7.8 Professionalitet Kvinnor 8.6 Män 8.6 Helheten Kvinnor 9.0 Män 8.8 45(61) Resultatet per utförare redovisas nedan. Bostad med särskild service 2014 Bemötande/tillgänglighet Trygghet/trivsel Delaktighet/ inflytande Professionalitet Helheten Frösunda 9.2 9.0 7.7 9.3 9.4 Bostad med särskild service 2014 Bemötande/tillgänglighe t Trygghet/trivsel Delaktighet/ inflytande Professionalitet Helheten 9.1 9.2 8.4 9.4 9.6 Avdelnin g BoK Finns intresse av att studera vilka frågeställningar som ingått områdena Bemötande – tillgänglighet, Trygghet – trivsel, Delaktighet – inflytande, Professionalitet och Helheten så kan man läsa mer i avsnitt 10 eller kontakta kvalitetsenheten för mer information. 8.2 Nyckeltal/resultat som följs av verksamheten Ärenden Barn och Ungdomsavdelningen 2010 Anmälan/Ansökning 2011 2012 2013 2014 2419 2506 2860 2639 Även om man kan se en nedgång från förra årets kraftiga uppgång, ökar antalet inkommande anmälningar/ansökningar stadigt. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 46(61) Antal vårddygn HVB 2009 2010 2011 2012 2013 2014 6211 6744 5632 8570 6451 5575 Avdelningen har arbetat hårt med att minska antalet vårddygn de senaste åren. Detta har såväl kvalitetsvinster som ekonomiska vinster. Idag kan kommunen erbjuda flera olika typer av hemmaplanslösningar eller alternativ till institutionslösningar. Siffrorna presenteras utan att räkna in det interna boendet för ensamkommande flyktingbarn Familjemsplaceringar - antal vårddygn 2009 2010 2011 2012 2013 2014 39822 46680 51784 57742 52545 49998 De senaste årens trend med ökande antal familjehemsplaceringar har brutits trots att familjehem används som ett alternativ då HVB-placeringar minskar. Externa placeringar psykisk funktionsnedsättning 2010 2011 2012 2013 2014 10819 12023 11098 8650 8564 2014-12-31 var 24 personer placerade i hem för vård eller boende (HVB), av dessa var 6 kvinnor och 18 män. Vid samma tidpunkt förra året var 24 personer placerade. Antal vårddygn under året uppgår till 8564 (utifrån aktuell enhetschefs placeringslistor) detta jämför med 2013 då antal vårddygn var 8650. Således ligger både antalet placeringar och vårddygn i stort sett på samma nivå som föregående år. Under året har totalt 32 personer varit placerade, 24 män och 8 kvinnor. Till följd av att de interna korttidsplatserna varit fullbelagda har vuxenavdelningen under året köpt externa korttidsplatser utanför kommunen (ingår i ovanstående redovisning). Det är inga stora förändringar vad det gäller behoven av externplaceringar, mönstret är i stort sett det samma som tidigare. Behovet av HVB-platser är svår att prognosticera utifrån att behoven är oförutsägbar och snabbt kan ändras. Analysen här är att behoven av externplaceringar kommer att hålla i sig de närmaste åren och då på motsvarande nivå som i dagsläget. Externa missbruksplaceringar - antal vårddygn 2009 2010 2011 2012 2013 2014 6531 5791 6963 5026 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 47(61) 2014-12-31 var 8 personer placerade på HVB-SoL, av dessa var 3 kvinnor. Vid samma tidpunkt var 5 personer placerade HVBLVM, av dessa var 1 kvinna. En person är placerad jml § 27 LVM. Tre personer är föremål för extern öppenvård i form av Krisbo Halmstad samt stödboende via Minnesota Malmö. Under året har totalt 15 personer varit placerade jml LVM, antal vårddygn uppgick till 1384, vilket ska jämföras med 8 placerade och 646 vårddygn under 2013. Antal placerade jml SoL under 2014 var 28 personer, antal vårddygn var 2611, vilket ska jämföras med 29 personer och 2823 vårddygn under 2013. Under året fick 9 personer extern öppenvård jml SoL, vårddygn 1190, vilket ska jämföras med 7 och 831 under 2013. Av de 28 personer som var placerade på HVB-SoL under 2014 var 8 kvinnor, 5 kvinnor placerade på HVB-LVM samt 1 kvinna på extern eftervård. Hur denna könsuppdelning ska analyseras får vi återkomma till under 2015. Olika boende alternativ för personer med funktionsnedsättning 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Bostad med särskild service LSS §9 250 256 266 278 280 285 Boendestöd enligt SoL 43 60 64 58 68 64 Bostad med särskild service avser summan för Vuxenavdelningen samt Boende och Korttid. Boendestöd i denna sammanställningen avser enbart avd Stöd och Service. Antal ärenden Personlig assistans 2009 2010 2011 2012 2013 2014 SFB 149 149 132 132 132 133 LSS 31 32 32 27 28* 30 * varav en enl SoL Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 48(61) 9 Kvalitetsinspektioner inom vård och omsorg Frösunda driver 20 av socialförvaltningens gruppbostäder. Det är indelat i fem områden som har en ansvarig enhetschef. Till sitt stöd har enhetscheferna en gruppledare på respektive gruppbostad. Inspektionen hade till uppgift att titta på kultur- och fritidsaktiviteter och förutsättningar för individuellt stöd då det var de delarna som Frösunda vann upphandlingen på. Inspektionen har således tagit fasta på de delar som beskriver kultur och fritid i avtalet (Avtal avseende drift av Bostad med särskild service SN 2012/0428, undertecknat 2013-02-26) mellan Socialförvaltningen och Frösunda samt de riktlinjer (2012-02-01) som nämnden antagit för LSS Bostad med särskild service. Till stöd för arbetet används Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om handläggning och dokumentation (SOSFS 2014:5). För att belysa kultur- och fritidsaktiviteter och delaktighet från de boende i verksamheten belyser inspektionen aktivitetsansvarig, tillgång till musik, film, böcker och nyheter samt tillgång till anpassad information och verksamhetens husmöten. För att titta på möjligheten till individuellt stöd ställs frågor kring kontaktmannaskap samt att inspektionen tittar på varje brukares genomförandeplan och om man där beskriver om brukaren varit delaktig i sin genomförandeplan, om behov och önskemål framgår och om man har formulerat individuella mål. Inspektionerna har följt varje chefsområde och veckan innan planerade inspektioner har berörd enhetschef kontaktats med förslag på tider för varje gruppbostad. Vid besöket har undertecknad ställt frågor till personal och kopplat till det tagit del av vissa dokument. Under inspektionen har en genomgång av upprättade genomförandeplaner och social journal gjorts. Efter inspektionerna har en kort avstämning skett med respektive enhetschef och vissa kompletterande frågor har ställts. En återkoppling till Frösundas regionsledning och kvalitetsavdelning kommer att ske i februari med krav på åtgärder. Sammanfattning av resultatet En inspektion av Frösundas 20 gruppbostäder har genomförts under perioden oktober-december 2014. Uppdraget var att titta på förutsättningar för individuellt stöd och kultur- och fritidsaktiviteter. Inspektionen gör följande anmärkningar: Vad gäller brukarnas förutsättningar för individuellt stöd har det inte varit möjligt att följa. På många enheter saknas genomförandeplaner. De genomförandeplaner som finns är i många delar bristfälliga och anger inte planering för brukaren. Vad gäller brukarnas fritidsaktiviteter, i de genomförandeplaner som finns, är det dåligt dokumenterat och i nästan inget fall framgår en planering för fritidsaktiviteter. Flera verksamheter saknar social journal eller uppvisar en bristfällig social journal som inte möjliggör att följa insatsen. I samtal med personal och enhetschefer beskriver man att det varit en rörig start med den nya entreprenören Frösunda och det råder en stor osäkerhet kring vad som förväntas. Det blir tydligt i samband med inspektionerna då det som personal och chefer beskriver att de gör inte bekräftas i skriftliga rutiner, genomförandeplaner eller sociala journaler. Utifrån resultatet har Frösunda flera delar att åtgärda, dels för att uppfylla de lagstadgade kraven om genomförandeplaner och social dokumentation, men även de delar de genom avtal med socialnämnden åtagit sig att göra. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 49(61) 10 Utvecklings- och kvalitetsarbete Allmänt En vedertagen definition av kvalitet lyder: En produkt eller tjänst inneboende egenskaper som uppfyller en kunds förväntningar och krav. Den beskrivningen behöver utvecklas för att vara tillämpbar på Socialtjänst, då kund inte är ett tillräckligt begrepp. Uppfyllande av ställda krav är mer adekvat. I vår verksamhet är det politiska ambitioner, lagstiftarens krav samt brukarnas behov som sammanvägt utgör kraven. Kvalitet är ett komplext begrepp som kräver ställningstaganden. Det finns i såväl lagstiftning som socialstyrelsens rekommendationer och olika föreskrifter exempel på vad som kan anses som kvalitet. Bestämmelserna i 3 kap 3 § SoL och 6 § LSS, kvalitetsparagraferna, ska tillämpas i socialtjänstens alla verksamheter. Kravet på god kvalitet gäller både enskild och offentlig verksamhet inom socialtjänsten. 3 Kap. 3 § Socialtjänstlag (2001:453) "Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras." 6 § Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade "Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges" Internt på socialförvaltningen baseras arbetet med styrning av verksamheten på en modell som kan beskrivas enligt följande: Kvalitet är när verksamhetens resultat motsvarar ställda krav. Att arbeta med kvalitetsfrågor handlar därför om: 1. Definiera, tydliggör och kommunicera kraven. 2. Kontrollera verksamhetens resultat. 3. Förbättra verksamheten Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 För att kvaliteten i verksamheten ska kunna säkerställas så kräver Socialstyrelsen att socialnämnden inrättar ett ledningssystem för kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska verka för att göra det möjligt att uppnå förbättringar i verksamheten. Genom att systematiskt planera, genomföra och utvärdera socialtjänstens arbete skapas dessa möjligheter. Som vägledning och stöd för kommunernas arbete med kvalitetsledningssystem har Socialstyrelsen utfärdat föreskrifter och allmänna råd1 samt information kring de förändringar som gjorts i de nya föreskrifterna (SOSFS 2011:9). Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 50(61) Socialförvaltningens Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 åskådligörs i Kvalitetshandboken på intranätet. Under 2015 skall upphandling av IT stöd för detta genomföras i samverkan med Stadskontoret, Hemvårdsförvaltningen och Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen i syfte att förbättra läsbarheten för medarbetarna. KPB (Kostnad per brukare) Kostnad per brukare är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa kostnader kan knytas till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata kan kostnaden för vård och omsorg för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. KPB är en efterkalkyl och bygger på helårsutfall där samtliga kostnader för den aktuella verksamheten i en kommun ingår. KPB ger kommunerna möjligheter att, förutom att jämföra sig med andra kommuner, göra kostnadsjämförelser på enhetsnivå internt i kommunen. Eftersom KPB bygger på individdata kan insatser och konsumtion följas över tid på individnivå och man kan också följa upp vilka insatser som ges till olika målgrupper och till vilken kostnad. I syfte att utveckla verksamheten inom Barn och ungdomsavdelningen har konsultbolaget Ensolution tagit fram KPB två år i följd och har redovisat underlaget för avdelningens ledningsgrupp och socialnämnden. KPB Inkluderar alla kostnader som krävs för att bedriva verksamheten under ett år och kombinerar kostnader med verkställda beslut inom BoU. Feedback informed treatment Vad gör att behandling fungerar? Vad får brukare att uppleva positiv förändring? Vad gör en verksamhet resurseffektiv? I vår samtid ökar krav och förväntningar på socialt arbete snabbare än tilldelade resurser. Hur kan vi påvisa att vi levererar förväntat resultat? Kan vi bli bättre på att göra rätt saker för rätt personer? I arbetet med att befästa en evidensbaserad praktik i socialtjänsten, hur skapar vi en allians där våra brukare upplever reell delaktighet, inflytande och medansvar? Scott D Miller, Ph D och grundare av International Center for Clinical Excellence, erbjuder genom FIT ett svar på dessa frågor. FIT är ett samtalsredskap som synliggör brukarens upplevelse av förändringar i måendet och sätter det i relation till samarbetsalliansen mellan brukaren och den professionelle. Används redskapet systematiskt kan vi som professionella bli mer effektiva genom att öka både andelen personer som upplever att insatsen leder till önskat Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 51(61) resultat, och andelen personer som fullföljer en insats. Miller kallar det för att förbättra verksamhetens resultat en klient i taget. Socialförvaltningen i Halmstads kommun är en föregångare i Sverige, genom ambitionen att implementera FIT i alla delar av verksamheten. Under 2013-2015 pågår ett pilotprojekt med handledning av psykolog Susanne Bargmann, en av Millers samarbetspartners. Förvaltningen har utsett en styrgrupp för projektet. Styrgruppen ansvarar för utformningen av projektet, liksom för att förankra projektvisionen i hela organisationen. Utvalda arbetsgrupper inom olika verksamhetsfält bildar pilotgrupper. Deras uppdrag är att använda FIT i sin ordinarie verksamhet, och skapa erfarenheter av vad som fungerar och vad som utgör hinder. Pilotgrupperna handleds regelbundet av s k superanvändare, som fått utbildning via Miller och Bargmann. Susanne Bargmann besöker förvaltningen fyra gånger per år för att handleda superanvändare och pilotgrupper, samt delta i projektets styrgrupp. År 2 och 3 i projektet tillförs successivt fler pilotgrupper och superanvändare. Efter avslutat projekt ska styrgruppen utvärdera resultat och erfarenheter och ta ställning till framtida implementering och eventuella behov av alternativa metoder. Projektet förväntas vid sidan av ökad upplevelse av inflytande, delaktighet och effektnytta för brukare leda till en kulturförändring i organisationen som helhet. Om redskapet ska vinna legitimitet och bli fullt ut användbart måste vår syn på feedback som en tillgång genomsyra vår organisation från förvaltningsledningen och ner genom varje chefsled, via medarbetare och ut till den enskilde brukaren. Detsamma gäller vår vilja och förmåga att använda feedback till faktiska, konstruktiva förändringar Redan under projektets andra år har kommuner och verksamheter runt om i landet visat intresse för projektet, och vi ser fram emot både studiebesök och konferenser i ämnet. Projektet avslutas i december 2015. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 52(61) 11 Utveckling av organisationskultur och värderingar Kultur-och värderingsarbetet är en del i att uppnå kommunens värdegrund och visionen om Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden. Målet är att ha en organisationskultur som kännetecknas av medarbetares och förtroendevaldas engagemang, delaktighet och ansvarstagande. Dessutom med ett invånar- och målgruppsfokus som går väl ihop med kommunens värdegrund. Som ett led i implementering har man i arbetet tagit fram ett mtrl där bla följande bild ingår. Förvaltningens ledningsgrupp har under slutet av 2014 beslutat i samverkan med de fackliga organisationerna att arbetet med att ta fram en gemensam värdegrund för socialförvaltningen skall göras 2015 och baseras på ovansående bild. Feedback informed treatment som verktyg för skapa kultur Sedan tidigare har arbetet med feedback informed treatment av ledninsggruppen angetts vara ett viktigt angreppsätt förvaltningen skall ha för att skapa en kultur där brukarens åsikter och inflytande skall utvecklas. Detta är viktigt då kultur och värderingsundersökningarna (även nationellt i den sk Sverigestudien) visar på att kunden/kundens behov inte ligger i topp i de värderingar som styr organisationer i Sverige. Halmstads resultat avviker inte från detta. Läs mer om Feedback informed treatment i avsnitt 10 Kultur och värderingsprojektet på avdelning Stöd och Service Samtliga chefer vid avdelningen har deltagit i de ledardagar och chefsutbildningar som har handlat om kultur och värderingssatsningen. De har sedan på olika sätt förmedlat ut dessa tankar och funderingar ut i sina arbetsgrupper. Den särskilda satsningen har funnits med som diskussionspunkt på personalmöten, t.ex som story-telling, ”när Halmstad kommun är som bäst”. Den har varit en viktig del i medarbetarsamtalen och i lönesamtalen och den finns med som en viktig del i de flesta handlingsplaner som har upprättats utifrån resultaten i medarbetarenkäten ute i enheterna. Förvaltningen har nu också i den övergripande handlingsplanen tagit beslut om att arbeta med en gemensam värdegrund. Kultur och värderingssatsningen går också som en röd tråd i arbetet med jämställdhetsfrågor, mångfald och i arbetet med sjuktalen. Kultur och värderingsprojektet på Barn- och ungdomsavdelningen På barn- och ungdomsavdelningen har manunder de senaste åren arbetat intensivt med att forma en organisationskultur som är tillåtande och som präglas av ett tydligt klientfokus. Avdelningen har arbetat fram en gemensam vision som lyder: Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 53(61) ”På barn och Ungdomsavdelningen beaktar vi familjers behov med barnperspektiv i fokus. Vi är måna om ett gott bemötande, samverkan och tillit till alla de vi möter i vårt arbete. Detta skapar positiva möten som ger arbetsglädje och en god kvalitet” Visionen ska finnas med som en påminnelse i alla beslut vi tar och förändringar som sker. Både klienter och medarbetare ska uppleva att barn- och ungdomsavdelningen ger utrymme och förutsättningar för den enskilde att växa och utvecklas. Att vara en behovsorienterad verksamhet kräver ständigt arbete med att synliggöra våra klienters behov och att göra deras röster hörda. Det fortsatta arbetet kommer att präglas av att hitta metoder för att systematiskt kunna redovisa att vi faktiskt gör skillnad för våra klienter. Kultur och värderingsprojektet på Vuxenavdelningen Arbetat med det på P-möten ute på enheterna, både information och diskussion utifrån särskilda teman. Har haft fokus på hur beter vi oss mot varandra, chefer och brukare. Jag har varit ute och diskuterat frågan i de grupper särskilda behov framkommit. Haft det som tema på 2 avdelningshalvdagar där vi både lyft vår avdelningsinterna ledstjärna nedbruten till mer konkreta saker och 2 enhetschefer som hållit i värdegrundsövningar som genomfördes i grupp med olika gruppkonstellationer. Man har följt upp arbetet i avdelningens ledningsgrupp både utifrån enhetsvist arbete och avdelningsnivå På Bredgatan har man i syfte att utveckla brukarinflytande och samtidigt fånga frågan runt värderingar och bemötande hos personalen i samverkan med studieförbund påbörjat utbildning för brukare och anhöriga i dessa frågor. Vi siktar på att i början på 2015 starta upp en pilotgrupp där brukare och anhöriga utbildar vår personal och därigenom fortsatt utvecklar arbetet. Kultur och värderingsprojektet på avdelning Boende och Korttid Med hjälp av avdelningens metodutvecklare och/eller rehab samordnare har cheferna tillsammans med personalgruppen arbetat med attityder och förhållningssätt som finns på enheterna och påverkar arbetet. Arbetet har bedrivits både genom gruppdiskussion och i olika workshops. På alla enheter har det påbörjats ett arbete med att se över vårt förhållningssätt till brukarna. Ökad dialog med brukarna för ökad delaktiget och ökat inflytande. Vad vill brukarna? Tre chefer har genomgått grundutbildning i MI, Motiverande samtal, en kommunikationsmetod med fokus på situations anpassat ledarskap. Inom avdelningens fritids- och tillsynsverksamhet har man under året deltagit i ett nationellt projekt som drivs av fritidsforum; självbestämmande, inkludering och hälsa.Syftet har varit att utveckla brukarinflytande och samtidigt undersöka brukarnas önskemål. På avdelningen har det tillkommit många goda berättelser genom storytelling och storymaking! Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 54(61) 12 Invånar- och målgruppsorientering Brukarrevision Ungbo Den brukarstyrda brukarrevisionen genomfördes mellan den 15 april och den 31 augusti år 2014 på verksamheten Ungbo i Halmstad, som ett pilotprojekt. Under perioden har 17 stycken av de 47 som har boende på Ungbo besvarat enkäten och därmed valt att delta i projektet. I enkätundersökningen var det 8 tjejer och 9 killar som deltog. De resterande 30 boende på Ungbo har valt att ej delta. De flesta av respondenterna som deltog var över 18 år och fick Ungbo på grund av svår hemmiljö. En sak som kunde ses var att det dominerande modersmålet bland respondenterna var svenska. Många av respondenterna kände sig trygga i sin Ungbolägenhet och upplevde en positiv bild av Ungbopersonalen. Dock var det ett antal som kände sig otrygga i det område de bodde i och vi kunde se ett behov av ett journummer till personalen på Ungbo. Nöjd kund index Till skillnad mot exempelvis äldreomsorg så finns inga nationella kvalitetsindex för övrig socialtjänst som syftar till att främja jämförelser både över tid och mellan olika verksamheter. Vi har under 2015 utarbetat index för delar av verksamheten för att leva upp till kraven på underlag till kommunfullmäktige så de kan följa upp verksamheten ( Se Bilaga 2). Jämförelser över tid underlättas på så vis att nya frågor kan tillkomma samtidigt som tidigare frågor kan omformuleras utan att resultatframtagningen begränsas. Jämförelser mellan olika verksamheter underlättas i den mån att frågorna lättare kan anpassas efter verksamheternas målgrupper och behöver därmed inte vara inbördes identiska. Exempelvis kan undersökningar framtagna för funktionshindrade barn jämföras med undersökningar som är framtagna för vuxna med beroendeproblematik, förutsatt att frågorna behandlar samma kvalitetsområden. Därmed är inte frågorna ”huggna i sten” utan anpassas efter de dagsaktuella behoven inom varje verksamhet. Under hösten 2014 har Utvärderingsringen, på uppdrag från socialförvaltningen i Halmstads kommun, genomfört undersökningar av den upplevda kvaliteten inom LSS-insatsen Bostad med särskild service och inom Vuxenavdelningens insatser till personer med beroendeproblematik och psykiska funktionsnedsättningar. Eftersom de båda undersökningarna är utformade för den egna verksamheten och dess målgrupp, överensstämmer varken undersökningarnas syften eller frågeformulär till fullo med varandra. Emellertid går det att jämföra undersökningarna med varandra då frågorna är indelade enligt identiska övergripande kvalitetsområden Bemötande – tillgänglighet, Trygghet – trivsel, Delaktighet – inflytande, Professionalitet och Helheten. För var och en av dessa fem kvalitetsområden beräknas ett index på en tio-gradig skala där 0 är det lägsta och 10 är det högsta värdet. Genom indexet går det att jämföra hur exempelvis området trygghet – trivsel ser ut för rättighetsinsatsen Bostad med särskild service i förhållande till den för personer med psykisk ohälsa öppna verksamheten CLAVIS. I undersökningen inom Vuxenavdelningen fick den svarande ta ställning till följande sju påståenden: 1) Det är lätt att komma i kontakt med personal när jag har behov av det, 2) Personalen respekterar mina synpunkter, 3) Jag känner mig trygg i kontakt med personalen, 4) Jag får det stöd av personalen som jag förväntar mig, 5) Jag känner mig delaktig i viktiga beslut som gäller mig, 6) Personalen är kunnig inom sitt område samt 7) Totalt sett har kontakten fungerat bra. Betygsättningen görs på en fem-gradig skala där en 5:a innebär att den svarande instämmer helt i det påstående som ställs. Då den svarande inte alls instämmer markeras en 1:a. Då den svarandes uppfattning ligger däremellan markeras betyget 2, 3 eller 4. Bemötande – tillgänglighet är beräknat utifrån påståendena ”Det är lätt att komma i kontakt med personal när jag har behov av det” och ”Personalen respekterar mina synpunkter”. Trygghet – trivsel är beräknat utifrån påståendet ”Jag känner mig trygg i kontakt med personalen”. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 55(61) Delaktighet – inflytande är beräknat utifrån påståendena ”Jag får det stöd av personalen som jag förväntar mig” och ”Jag känner mig delaktig i viktiga beslut som gäller mig”. Professionalitet är beräknat utifrån påståendet ”Personalen är kunnig inom sitt område”. Slutligen är Helheten beräknat utifrån påståendet ”Totalt sett har kontakten fungerat bra”. I undersökningen inom Bostad med särskild service fick den svarande ta ställning till följande femton påståenden: 1) Personalen har tid att prata med mig, 2) Jag tycker bra om personalen, 3) Jag känner mig trygg i lägenheten, 4) Jag känner personalen, 5) Jag tycker om maten, 6) Det är bra med gemensamma utrymmen där vi kan träffas, 7) Jag har tillräckligt med fritidsaktiviteter utanför bostaden, 8) Jag brukar vara med på boendemöten, 9) Jag känner att det är jag som bestämmer i min lägenhet, 10) Jag vet vad som ska hända idag, 11) Jag vet vilken personal som kommer sedan, 12) Jag får bestämma vad jag ska göra när jag är ledig, 13) Jag får den hjälp jag behöver, 14) Personalen håller vad de lovat samt 15) Jag tycker det är bra att bo här. Betygsättningen görs i vissa fall på en fem-gradig skala, men en majoritet av de boende har svarat ja,nej eller mittemellan. På förekommen anledning har resultaten redovisats i höga, 4-5, respektive låga, 1-2 , betyg på den femgradiga skalan. Bemötande – tillgänglighet är beräknat utifrån påståendena ”Personalen har tid att prata med mig” och ”Jag tycker bra om personalen”. Trygghet – trivsel är beräknat utifrån påståendena ”Jag känner mig trygg i lägenheten”, ”Jag känner personalen”, ”Jag tycker om maten”, ”Det är bra med gemensamma utrymmen där vi kan träffas” och ”Jag har tillräckligt med fritidsaktiviteter utanför bostaden”. Delaktighet – inflytande är beräknat utifrån påståendena ”Jag brukar vara med på boendemöten”, ”Jag känner att det är jag som bestämmer i min lägenhet”, ”Jag vet vad som ska hända idag”, ”Jag vet vilken personal som kommer sedan” och ”Jag får bestämma vad jag ska göra när jag är ledig”. Professionalitet är beräknat utifrån påståendena ”Jag får den hjälp jag behöver” och ”Personalen håller vad de lovat”. Slutligen är Helheten beräknat utifrån påståendet ”Jag tycker det är bra att bo här”. Utifrån hur de svarande har betygsatt påståendena beräknas ett index från 0 till 10 för det kvalitetsområde respektive påstående tillhör. Avvikelsehantering (Intern avvikelse, Lex Sarah och Åsikten) En Åsikt kan vara ett förslag, beröm eller klagomål. Det kan komma in via telefon, mejl, brev, Åsiktsblankett eller på annat sätt. Åsiktshanteringen ska hjälpa oss att förbättra verksamheten och fungerar samtidigt som en ventil för personer som vill få ur sig något. Det är därför viktigt att vi tar hand om alla inkomna Åsikter på ett bra sätt, hur de än kommer in till oss. Den som har lämnat in en åsikt ska få besked om vem som handlägger ärendet inom en vecka. Inkomna Åsikter diarieförs och hanteras av närmaste chef till verksamheten som det berör. Lex Sarah handlar om vilka skyldigheter vi har att anmäla, rätta till och förebygga missförhållanden och risker som kan drabba våra brukare. Sedan 1 juli 2011 innefattas hela socialförvaltningen. Vad är ett missförhållande? Med missförhållande menas att en brukare utsätts för något som ger konsekvenser för personens liv, säkerhet eller hälsa (fysisk och/eller psykisk). Det kan bero på en utförd handling, som en kränkning, eller försummelse, till exempel slarv. Om man som medarbetare upptäcker att en brukare på din arbetsplats utsätts för missförhållanden eller påtagliga risker, är man skyldig att rapportera detta till den som bedriver verksamheten - vanligtvis närmsta chef. Det behöver alltså inte ha lett till någon skada, utan även uppenbar risk för skada är man skyldig att uppmärksamma. Detta är allas skyldighet, inte bara anställda utan även praktikanter och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Man ska bli informerad av sin chef om skyldigheten att anmäla missförhållanden när man blir anställd och sedan en gång per år. Intern avvikelse är en del av kvalitetsarbetet på socialförvaltningen. Syftet är att finna systemfel (dvs när olika rutiner, riktlinjer eller fattade beslut inte stämmer överens) uppmärksamma områden där rutiner eller riktlinjer saknas uppmärksamma när riktlinjer, rutiner eller fattade beslut finns, men inte följs. En konsekvens av avvikelserapporter blir alltså att rutiner och riktlinjer kan behöva upprättas Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 56(61) eller ses över, eller informeras om. Alla medarbetare kan lämna avvikelserapport. Exempel När det gäller att finna systemfel kan ett exempel vara när begreppen i ProCapita avseende de biståndsbeslut som fattas, inte stämmer överens med begreppen i delegationsordningen. När det gäller att uppmärksamma områden där riktlinjer eller rutiner saknas kan ett exempel vara att bristen på rutiner medför att handläggare fattar alltför olika beslut till men för klienten, eller att rutiner saknas för samverkan med BoUs utredningsenheter vad gäller överlämnade ärenden. Vi kommer dock aldrig att ha rutiner och riktlinjer för allt! Det ingår i medarbetares uppgifter att självständigt avgöra en rad frågor. Det är ingen avvikelse om medarbetare har helt olika uppfattning om hur ett klientärende ska hanteras. Avvikelse som riktar sig mot medarbetares sätt att följa rutiner, riktlinjer och beslut ska aldrig göras utan att man pratat med den det gäller. Avvikelse ersätter inte eventuell disciplinpåföljd enligt arbetsrättsliga regler. Självklart måste det som avvikelsen rör ha viss dignitet, det vill säga om ingen åtgärd eller förbättring sker, kan det få konsekvenser för klienter eller för verksamheten. Avvikelse rapporteras på upprättad blankett, lämnas via enhetschef till avd chef. Denne statistikför och beslutar till vem avvikelsen ska lämnas för åtgärd. Åtgärden redovisas åter. Vid behov ingår information om förändring av rutin eller riktlinje eller upprättande av sådan. Därefter avslutas ärendet. Åsikten Lex Sarah Avd SoS 2 1 Avd BoK 3 6 Avd BoU 1 2 Avd Vux 19 2 Övrigt 2* 0 Intern avvikelse 13 Vuxenavdelningen arbetar mer aktivt med att kanalisera synpunkter via "Åsikten" och har även ett mer systematiskt sätt att hantera interna avvikelser som inte är Lex Sarah eller åsikten. Av de 19 inkomna åsikterna var dock 10 av dem från samma person. Som ett komplement till möjligheten att uttrycka sig via åsikten har enhetschef på berört område initierat regelbunden kontakt med brukaren. Under 2015 måste övriga avdelningar komma igång med ett mer systematsikt arbete med Intern avvikelse. * (Hanterades av Vuxenavdelningen men rörde generella frågor rörande hemlöshet) Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 57(61) 13 Uppföljning Förenkla helt enkelt 13.1 Bemötande Förslag B1: Levandegör riktlinjer för service och bemötande Har förvaltningen/bolaget genomfört förankring hos personalen? Klar Påbörjad Andel av personalen där förankring skett (%) Ej klar Förankring planeras vara genomförd (mån/år) Förslag Ä2: Uppföljning och återkoppling av dissonanser Har förvaltningen/bolaget en rutin eller ett kvalitetssystem som systematiskt fångar upp dissonanser i samspelet förvaltning/bolag? Ja Nej, och planerar ingen rutin/kvalitetssystem Nej, och planerar ingen rutin/kvalitetssystem När kan rutinen/systemet vara i bruk? (mån/år) Förslag Ä4: Myndighetsavgifter – kommungemensamt förhållningssätt Hur är din förvaltnings/bolags status angående sammanställning av avgifter enligt punkt Ä4A? Klar Påbörjad När beräknas den vara klar? (mån/år) Ej klar När beräknas den vara klar? (mån/år) 13.2 Samarbete och samverkan Förslag S1: Öka din arbetsplats kunskap om andra verksamheter i kommunen Antal organiserade aktiviteter för att fördjupa kunskapen om andra delar i kommunens organisation som är relevanta för din förvaltnings/bolags verksamhet Oftare än 6 gånger/år 2-6 gånger/år 1 gång/år Sällan/aldrig S1C: Intranätet: Lägg ut information om din verksamhet, hämta information om andras verksamheter, utnyttja de sociala funktionerna – alla i samverkan med närmsta chef Antal organiserade aktiviteter för att fördjupa kunskapen om andra delar i kommunens organisation som är relevanta för din förvaltnings/bolags verksamhet Oftare än 6 gånger/år 2-6 gånger/år 1 gång/år Sällan/aldrig Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 58(61) Förslag S2: Uppmuntran – storytelling Är uppmuntran och positiv förstärkning på APT eller motsvarande ett stående inslag på mötesagendan på din förvaltning/bolag? Ja Nej Vilka åtgärder planeras för att förbättra läget? Hur ofta tas uppmuntran och positiv förstärkningupp i dialog med anställda? Ofta re än 6 gån ger/ år 2-6 gånger/år 1 gån g/år Sällan/aldrig Förslag S3: Introduktionsprogram för nyanställda I vilken omfattning planerar din förvaltning/bolag medverkan i det kommungemensamma introduktionsprogrammet för nyanställda? Vi skickar alla nyanställda Vi skickar chefer och nyckelpersoner Andel av person alen (%) Vi skickar ingen Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 59(61) 14 Utmaningar och framtid – viktiga händelser 20152017 Volymökningar inom Individ och familjeomsorg Ärendeflödet genom verksamheten har under de senaste åren ökat avsevärt och våra enheter som ska utföra de beslutade insatserna har svårt att möta upp behovet. Mellan år 2003 och 2013 har antalet ärenden inom Barn och ungdomsvården ökat med 87% och senaste två åren ökat med 23 % vilket är en del av både nationella och lokala trender. I snitt ökar antalet ärenden med 8-10 % årligen. Detta riskerar på sikt kvalitén i arbetet och arbetsmiljön för socialsekreterarna. Ökad vårdtyngd inom LSS Grundupplägget på gruppbostäderna är tänkt så att man bor på gruppbostaden och har beslut om daglig verksamhet där heltid räknas som 6 timmar per dag. Det innebär i teorin att man inte bemannar gruppbostaden under den tiden de boende inte är hemma utan på daglig verksamhet. Personer med funktionsnedsättning som utvecklingsstörning uppnår idag högre åldrar något som inte var fallet tidigare och det innebär att även den här gruppen uppnår pensionsålder. Upplevelsen är att fler personer har deltid i någon form på daglig verksamhet, några vill inte ha daglig verksamhet och inom autismområdet så vill man relativt ofta från daglig verksamhet avsluta dagen tidigare. För att klarlägga fakta har vi analyserat läget under en treårsperiod, från 2010 och 2012, och kan vi konstatera att andelen boenden som är hemma på heltid eller deltid nästan har fördubblats och utgör ungefär hälften av alla boende. Anledningen till att allt fler är hemma på del/heltid är olika, En grupp är ålderspensionärer. Den största ökningen är de som är på daglig verksamhet på deltid. Deltid kan innebära allt från en timme per dag, ett par timmar några dagar etc. Det handlar inte heller om samma dagar. Anledningarna är skiftande. Man orkar inte, svårigheter att erbjudas adekvat daglig verksamhet och det är säkert några som inte vill vara på daglig verksamhet. Att allt fler inte har full tid på DV utan tillbringar sin mesta tid på boendet innebär att våra boenden behöver bemannas mera. Ökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn Under 2014, t o m sista september, har 5 000 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige, vilket är en ökning med över 100 procent i förhållande till samma period 2013. Den 1 oktober fanns det 4 476 asylsökande ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Under sommaren/hösten 2014 har det anvisats ca 5 asylsökande ungdomar/månad till Halmstad. Många har anvisats Halmstad av särskilda skäl, t ex att barnen har släkt i Halmstad, både asylsökande och anhöriga som har permanent uppehållstillstånd här. Ökningen av ensamkommande barn har gjort att Länsstyrelsen fått höja sina fördelningstal för regionen och för de enskilda kommunerna. För Halmstads del innebär detta att fördelningstalet fr.o.m. 150101 blir 23 boendeplatser för asylsökande ensamkommande flyktingbarn mot idag 13. För att kunna täcka behovet för denna ökning bör det planeras för ytterligare HVB i Halmstad kommun. Hittills har Halmstad kommun tagit eget ansvar för dessa ungdomar. Vi har kontroll och är stolta över integrationen av dessa ungdomar och att den ersättning som migrationsverket betalar ut stannar kvar i kommunen. Schablonersättning utgår för de antal barn kommunen har i överenskommelsen och faktiska kostnader återsöks för de ungdomar som finns i kommunen utöver avtalet. Återsökning av kostnaderna sker kontinuerligt. Socialnämnden beslöt 2014-04-24 att inrätta ytterligare två hem för vård eller boende (HVB) för asylsökande ungdomar samt ungdomar med PUT. Ett av dessa har nu tagits i drift (Vävaregatan 8). Det andra bedöms behöva starta under första Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 60(61) kvartalet 2015, för detta finns i skrivande stund inget beslut på lokal.. Utöver dessa två beslöt socialnämnden 2014-11-20 att inrätta ytterligare ett hem för vård eller boende (HVB) för asylsökande ungdomar samt ungdomar med PUT. Detta bedöms behöva starta halvårsskiftet 2015. Kravspecifikationen för dessa framgår av Verksamhetsprogramet: ”Planerade HVB bör ha rum för ca 7-9 ungdomar samt personalutrymme för både dag- och nattpersonal. Att det i lokalen/fastigheten finns kök för matlagning och gemensamma måltider samt flera toaletter med dusch är viktigt. I första skedet planeras för blandboende, alltså ingen uppdelning i asylboende och PUT-boende, beroende av tillgången till lokaler/fastigheter. I ett senare skede föreslås en uppdelning i asylboende respektive PUT-boende. Nya HVB bör vara belägna där lokaltrafik fungerar. Detta för att skapa goda förutsättningar för skolgång och fritidsaktiviteter, ett viktigt led i en lyckad integration.” Således behövs två fastigheter enligt ovanstående beskrivning, varav ett ska kunna öppna senast sista mars och det andra sista juli. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 61(61)
© Copyright 2025