1. No category

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur
Hur personer med psykisk ohälsa upplever
bemötandet inom primärvården
– En litteraturöversikt
Författare: Emelie Petersen och Jessica la Fleur
Handledare: Sofie Lundström
Examensarbete i vårdvetenskap,
Socialpsykiatrisk vård, 15hp
Kandidatnivå
VT 2015
Examensarbetets titel
Hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom
primärvården – en litteraturöversikt/How people with mental
illness perceive themselves to be treated in primary health care
– a literature review
Författare
Emelie Petersen och Jessica la Fleur
Institution
Högskolan Väst, institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur
Arbetets art
Examensarbete i socialpsykiatrisk vård, 15hp
Program/kurs
Socialpsykiatrisk vård, 180hp
Termin/år
VT 2015
Antal sidor
20
Abstract
Background: Mental illness has increased in Sweden and the individuals seeking care expect
to be met with respect. The way patients perceive themselves to be treated by health care
professionals plays a central part to care and treatment of patients, and the patients experience
will decide how future care will proceed. The majority of complaints from patients with
mental illness suggest that the way they are treated in health care is inadequate. For people
with mental illness it is crucial how they perceive themselves to be treated since poor
treatment can lead to reluctance in seeking future help. Aim: The purpose of this study was to
describe how people with mental illness perceive themselves to be treated in primary health
care. Method: A literature review was chosen as a method and data was collected from seven
articles, both qualitative and quantitative. Results: The results were analyzed and compiled
into three main themes; (1) To feel exposed to generalization, (2) To feel respected and (3) To
feel involved. The subthemes describe experiences of; focus on medicine, one size fits all,
lack of knowledge, to be listened to, humanity, attitudes, time, information and dialogue.
Conclusion: There are both positive and negative experiences of how patients perceive
themselves to be treated in primary health care but the negative experiences are predominant.
This study can lead to an increased understanding and knowledge of how the primary care
professionals should treat people with mental illness and which actions should be avoided.
Keywords: “Attitudes towards”, “mental health”, “patient perspective”, “primary health
care”, “experiences”
Innehåll
Inledning ................................................................................................................................... 1
Bakgrund................................................................................................................................... 1
Hälsa/ohälsa ............................................................................................................................ 1
Psykisk ohälsa ..................................................................................................................... 2
Primärvård .............................................................................................................................. 2
Psykisk ohälsa inom primärvården ..................................................................................... 2
Stigma ..................................................................................................................................... 3
Stigma och psykisk ohälsa .................................................................................................. 3
Omvårdnadsteoretisk referensram .......................................................................................... 3
Bemötande .............................................................................................................................. 4
Gott bemötande inom vården .............................................................................................. 5
Bemötandeproblematik ....................................................................................................... 5
Problemformulering................................................................................................................. 5
Syfte ........................................................................................................................................... 6
Metod ......................................................................................................................................... 6
Datainsamling ......................................................................................................................... 6
Urval ....................................................................................................................................... 7
Analys ..................................................................................................................................... 7
Resultat ...................................................................................................................................... 8
Att känna sig utsatt för generalisering .................................................................................... 8
Fokus på medicin ................................................................................................................ 8
One size fits all.................................................................................................................... 9
Bristande kunskap ............................................................................................................... 9
Att känna sig respekterad ....................................................................................................... 9
Att bli lyssnad på ................................................................................................................ 9
Medmänsklighet ................................................................................................................ 10
Attityder ............................................................................................................................ 10
Tid ..................................................................................................................................... 11
Att känna sig delaktig ........................................................................................................... 11
Information ....................................................................................................................... 11
Dialog ................................................................................................................................ 11
Diskussion ............................................................................................................................... 11
Metoddiskussion ................................................................................................................... 11
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 13
Konklusion .............................................................................................................................. 16
Referenser ............................................................................................................................... 17
Bilagor
I Söktabeller systematisk litteratursökning
II Granskningsmall över analyserad litteratur
Inledning
Den psykiska ohälsan har ökat det senaste decenniet och 20-40% av befolkningen uppger att
de lider av psykisk ohälsa. Trots detta söker bara ungefär tre till fyra procent av Sveriges
befolkning varje år vård för psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2009a). Besvär som oro, ängslan,
ångest och sömnbesvär har ökat framförallt bland unga och ökningen har varit störst under
1990-talet och i början av 2000-talet (Socialstyrelsen, 2009b). Depression och
ångestsjukdomar har kommit att tillhöra de stora folksjukdomarna i Sverige och det är framför
allt inom primärvården som den första vårdkontakten sker för dessa besvär (Socialstyrelsen,
2009c).
Enligt Anna Bennich Karlstedt som är legitimerad psykolog (personlig kommunikation, 3 jan,
2015)
”är vårdcentralen den första instansen man tar kontakt med om man
behöver hjälp och att 40 % av alla problem som kommer in till
vårdcentralen är av psykologisk eller psykiatrisk karaktär. Och på
vårdcentralen, där står det 18 läkare och en halv kurator ungefär.”
Vårdcentralen ska vara den första kontakten med vården, men enligt Anna Bennich Karlstedt
(personlig kommunikation, 3 jan, 2015) är dessa inte förberedda att bemöta personer med
psykisk ohälsa på det sätt som behövs. Bemötandet är första intrycket av vården vilket kan
vara avgörande för kommande vård och behandling. I dagsläget finns bristande kunskap om
bemötande gentemot personer med psykisk ohälsa inom primärvården och därför kommer
denna studie att belysa upplevelsen av bemötandet inom primärvården vid psykisk ohälsa.
Bakgrund
Hälsa/ohälsa
Redan 1948 deklarerade The Universal Declaration of Human Rights (1948) att alla har rätt
till hälsa, det är en mänsklig rättighet att få känna välbefinnande inom alla livsområden och
att känna trygghet vid oförutsedda händelser.
I 2§ Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) beskrivs att:
“Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på
lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt
för alla människors lika värde och för den enskilda människans
värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård
skall ges företräde till vården.”
World Health Organization (1948) definierar hälsa som “fullständigt fysiskt, psykiskt och
socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller handikapp”.
Omvårdnadsteoretikern Eriksson (1987) beskriver hälsa som ett tillstånd inom sig själv men
som även är beroende av andra på olika sätt. En förening mellan sig själv och vänskapen till
andra utgör hälsa på en högre nivå, där människan känner sig hel i kropp, själ och ande och är
sund, frisk och har välbefinnande. Hälsa är inte ett statiskt tillstånd, utan präglas av förändring
och rörelse. Nordenfelt (2004) är mer inriktad på WHO:s definition av hälsa och menar att
hälsa bör förstås som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte
endast avsaknad av sjukdom eller skada. Antonovsky (2005) beskriver begreppet hälsa på ett
liknande sätt då han menar att hälsa inte bara innebär frånvaro av sjukdom, utan att det även
innebär att kunna känna att man har livskvalitet trots sjukdom. Vidare menar Antonovsky att
hälsa är något som många strävar efter för att få en bättre livskvalitet. Antonovsky (2005) har
1
utformat en teori som han kallar för “känsla av sammanhang” (KASAM) som står i relation
till god hälsa. KASAM består av tre huvudkomponenter; begriplighet, hanterbarhet och
meningsfullhet och höga värden på dessa komponenter indikerar att hälsan är god. Att ha hög
KASAM behöver dock inte betyda att sjukdom är frånvarande utan det handlar snarare om att
känna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet trots symtom.
Psykisk ohälsa
Enligt World Health Organization (u.å.) kan psykisk ohälsa karakteriseras som någon form av
extrem avvikelse när det gäller tankar, känslor eller sociala relationer. Psykisk hälsa kan
uppnås trots att symtomen inte är borta, även här handlar det om att hitta livskvalitet och lära
sig förstå sina symtom (Antonovsky, 2005). Synen på psykisk ohälsa har förändrats under det
senaste seklet och speciellt efter psykiatrireformen 1995. Innan dess var mentalsjukhusen till
för förvaring, för att skydda samhället från de sjuka, sedan har det övergått alltmer till
öppnare vårdformer. Tidigare skulle inte personer med psykisk ohälsa vårdas eller behandlas
inom primärvården utan vården skulle ske på slutna institutioner. Numer är primärvården den
första kontakten med vården och den första linjen i behandling för psykisk ohälsa
(Socialstyrelsen, 2009a; Beckman, 1984). För att få en psykiatrisk diagnos behöver vissa
kriterier i klassifikationssystemet Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders
(DSM-V) vara uppfyllda (American Psychiatric Association, 2013). Att inte uppfylla
kriterierna för en psykiatrisk diagnos betyder emellertid inte avsaknad av psykisk ohälsa, det
betyder endast att det inte finns underlag för diagnostisering (Stein, Phillips, Bolton, Fulford,
Sadler & Kendler, 2010). En psykiatrisk diagnos underlättar dock för patienterna att få rätt
behandling och uppföljning och att må psykisk dåligt utan att ha en diagnos kan leda till
missförstånd inom vården (Bodlund, Andersson & Mallon, 1999).
Primärvård
Primärvården är den första kontakten med vården och basen i primärvården är vårdcentralerna
(Västra Götalandsregionen, 2014). Primärvårdens uppgift är att bedöma och behandla den
psykiska ohälsan som ligger inom dess ansvarsområde och i annat fall remittera patienten
vidare till rätt vårdenhet (Lindgren, 2012; Anell, Glenngård & Merkur, 2012). Primärvårdens
ansvarsområde innefattar vård som inte kräver specialistkompetens. De professioner som
primärvården innefattar är allmänläkare, sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster,
psykologer och gynekologer (Anell et al., 2012).
I 5§ Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) beskrivs att:
“Primärvården ska som en del av den öppna vården utan avgränsning vad
gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för behovet av sådan
grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete
och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska
resurser eller annan särskild kompetens”.
Psykisk ohälsa inom primärvården
Primärvården är första linjen i vård och behandling för psykisk ohälsa som till exempel
depression, ångestsyndrom, krisreaktioner, psykosomatiska problem, psykisk ohälsa relaterat
till ålder, missbruk och beroende utan allvarlig psykisk störning och de har även hand om
samtalsinsatser. Specialistsjukvården har hand om vård och behandling för allvarliga psykiska
störningar som till exempel psykossjukdomar och neuropsykiatriska störningar (Landstinget
Kronoberg, 2014; Anell et al., 2012). Redan 1989 förväntades depression bli en av de främsta
orsakerna till ohälsa i världen det kommande decenniet och även ett av de vanligaste
problemen bland patienter inom primärvården (Wells et al., 1989). Trots att det finns effektiva
behandlingar inom primärvården för depression, såsom antidepressiva läkemedel och
2
psykoterapi, får tre av fyra deprimerade patienter inte lämplig vård inom primärvården (Rost,
Zhang, Fortney, Smith, Coyne & Smith, 1998). Många som söker vård inom primärvården
gör det för fysiska problem, utan att vara medvetna om att primärvården ska vara första
instansen även vid psykiska problem. Därför är det viktigt att personen som söker vård blir
bemött på ett sätt som gör att denne känner sig tagen på allvar. Det är viktigt att se bakom de
fysiska symtomen för att upptäcka de psykiska symtomen som kan ligga till grund för
ohälsan. Ofta finns ett samband mellan fysisk och psykisk ohälsa. Det är viktigt att det finns
information om att det är till primärvården personer ska söka om de mår psykiskt dåligt och
det är också viktigt att det finns resurser att bemöta dessa personer när de söker hjälp (Åsbring
& Hochwälder, 2009; Campbell, 1996).
Stigma
Om en person i ett sammanhang besitter en egenskap som skiljer sig från de andra och som
ses som en mindre önskvärd egenskap, reduceras personen i övriga personers medvetande
från en fullständig och vanlig människa, till en utstött människa. Att stämplas på detta sätt
innebär stigma, speciellt om den oönskade effekten är omfattande, som ett handikapp, en
oförmåga eller oduglighet. Inte alla egenskaper berörs av detta, det är de egenskaper som är
oförenliga med mönstret för hur en viss individ bör vara i ett visst sammanhang som stämplas
(Goffman, 2014).
Stigma och psykisk ohälsa
Tognazzini, Davis, Kean, Osborne och Wong (2008) beskriver att stigma, skuld och skam
hindrar de som har psykisk ohälsa från att söka hjälp och på så sätt hindrar det också deras
möjlighet till vård. Som patient kan det vara svårt att veta vart hjälpen finns om man drabbas
av psykisk ohälsa och enligt undersökningar drar sig personer med psykisk ohälsa för att söka
hjälp. Personerna upplever även själva att det är svårt att bli bemött på rätt sätt och få vård.
Tognazzini et al. (2008) beskriver också att det tyvärr är så att när dessa personer väl söker
hjälp blir de behandlade annorlunda, eftersom de söker för psykisk ohälsa och inte för fysisk
ohälsa. Många av de som söker hjälp blir bemötta på ett sätt som gör att de inte väljer att söka
på nytt, det kan exempelvis handla om en vårdpersonal som frågar varför personen inte tar
hand om sig själv bättre. Detta kan bero på okunskap och rädsla för det okända (Tognazzini et
al., 2008). Schulze (2009) framhåller att personer som brottas med stigma från samhället även
brottas med andra saker, bland annat dålig självkänsla och självstigma. Detta gör att det
behövs mer än att förändra stigmat i samhället, fokus behöver även ligga på att de som
behöver hjälp för psykisk ohälsa faktiskt får det, utan att behandlas annorlunda. För att
minska stigmat krävs information och utbildning och det krävs också att samhället förhindrar
att diskriminerande och stigmatiserande beteende uppkommer (Schulze, 2009).
Omvårdnadsteoretisk referensram
Omvårdnadsteoretikern Travelbee (1971) beskriver att en god relation måste skapas för att ha
möjlighet att tillgodose patienternas vårdbehov. Relationen beskrivs som mellanmänsklig och
måste därför vara ömsesidig. Som vårdpersonal är det viktigt att kommunicera med patienten,
både verbalt och icke verbalt. Travelbee menar att det ofta är det första mötet mellan
vårdpersonal och patient som ligger till grund för den fortsatta relationen. Det är därför
betydelsefullt att vårdpersonalen försöker förbise sina förutfattade meningar i mötet med
patienten. Målet är att kunna se personen bakom symtomen för att kunna förstå hur denne
upplever sin situation. Travelbee menar att alla människor är unika och det är därför bara
patienten själv som kan ge en helhetsbeskrivning och beskriva vad denne behöver hjälp med.
Hon menar att människan är en helhet med både kropp och psyke som inte ska särskiljas i
omvårdnaden. Ett mellanmänskligt möte ska bygga på ömsesidig respekt och vårdpersonalen
3
måste aktivt lyssna och ta sig tid för patienten. Det är också viktigt att personalen försöker
förstå hur patienten upplever sin situation. Även en dialog mellan vårdpersonal och patient är
en viktig del i bemötandet och relationen. Bemötandet är det första intrycket och det lägger
grunden för hur vården fortskrider (Travelbee, 1971).
Bemötande
Förväntningar som finns hos personer som söker vård är att de ska bli bemötta på ett
respektfullt sätt, bli lyssnade på samt bli sedda som en person och inte bara som en diagnos
eller patient. De vill också bli tagna på allvar och inte bli behandlade annorlunda beroende på
problem. Vårdpersonalen ska inte heller ha en dömande attityd (Houle, Harwood, Watkins &
Baum, 2007; Arborelius, Timpka & Nyce, 1992; Vieder, Krafchick, Kovach & Galluzzi,
2002; Luthya, Cedraschia, Perrinb & Allaz, 2005; Copeland, Hudson Scholle & Binko, 2003).
Buber (1997) skriver att i ett ärligt och äkta möte formas mänskligheten och ur varje möte
växer en individ, därför är det viktigt att bekräfta andra i mötet med varandra. Att bli sedd gör
att man blir någon och på samma sätt kan en människa känna sig värdelös genom att aldrig bli
sedd och bekräftad. Därför är relationer och bemötande viktigt för att stärka andra människor
och inte bryta ner dem genom att ta dem för mindre än en unik individ (Buber, 1997). En
annan viktig del i bemötandet är patienters delaktighet eftersom patienters inflytande och
självbestämmande är bärande principer för vård. Viktigt är också patientfokus,
patientperspektiv och patientcentrering. Centralt inom vården är att man ska utgå från den
enskilda patientens situation, omständigheter och önskemål. Delaktighet innebär att den
enskilda individen ska ha inflytande över sin egen vård. Förr ansågs vårdpersonal som
experter på orsaker till problem och på åtgärder för att behandla dem. Idag innebär delaktighet
att patienter uppmuntras att delta och idag deltar patienter mer i sin egen vård
(Socialstyrelsen, 2014). Socialstyrelsen (2007) har utfört en utredning för att komma fram till
hur kompetensen inom primärvården kan förbättras för att kunna bemöta patienter med
psykisk ohälsa. För att kunna erbjuda hjälp och bemöta patienter på ett professionellt sätt
krävs utbildad vårdpersonal. Utredningen genomfördes med anledning av att den psykiska
ohälsan har ökat i Sverige. Dessa patienter behöver vård, något de dock inte erbjuds eftersom
det inte finns möjlighet att möta upp all psykisk ohälsa med de få resurser som finns inom
primärvården.
Studier har visat att det finns olika hinder för att kunna bemöta patienter med psykisk ohälsa
på rätt sätt. Ross och Goldner (2009) beskriver att sjuksköterskor ofta kan bära på en rädsla
inför dessa patienter, med grund i hur samhället såg ut förr med mentalsjukhus och felaktiga
stereotypa beskrivningar. Detta gör att bemötandet och vården brister på så sätt att
sköterskorna är rädda för att säga fel, i tron om att detta skulle få dessa patienter att bryta ut i
okontrollerat aggressivt beteende. När en person kommer till primärvården är det flera
faktorer som spelar in och som är avgörande för om denne berättar om sitt psykiska mående
eller inte. Att inte bli trodd, att inte känna tillit och att uppfatta det som att de fysiska
problemen står i fokus är faktorer som påverkar. Även tidigare erfarenheter spelar stor roll, att
ha blivit dåligt bemött vid tidigare besök kan göra att personer drar sig för att söka hjälp på
nytt och berätta om sin psykiska ohälsa (Åsbring & Hochwälder, 2009). En annan vanlig
orsak till brister i bemötande inom primärvården är det faktum att vårdpersonalen saknar
kompetens och utbildning för att möta dessa patienter, vilket leder till stigmatisering och
negativa attityder mot psykisk ohälsa. Även bristande resurser påverkar vården och
bemötandet negativt (Ross & Goldner, 2009).
4
Gott bemötande inom vården
Respekt och omtanke är basen för ett gott bemötande (Västra Götalandsregionen, 2012). Ett
respektfullt bemötande handlar om att vara helt och fullt närvarande, lyhörd samt vara
engagerad som vårdpersonal (Croona, 2003). Som vårdpersonal är det betydelsefullt att inte
bara fokusera på svagheter utan även se individens resurser och möjligheter. En god och trygg
relation mellan vårdpersonal och patient är en förutsättning för ett gott bemötande (Västra
Götalandsregionen, 2012). Ett gott bemötande utgörs även av god kommunikation och att som
vårdpersonal bemöta patientens förväntningar och krav (Croona, 2003). En förutsättning är att
personalen har ett öppet sinne utan fördomar. Det är betydelsefullt att vårdpersonalen tar
patienten på fullaste allvar, är empatisk och stöttande samt behandlar patienten som en
människa istället för endast symtom. Det är även viktigt att vårdpersonalen informerar
patienten, lyssnar samt visar uppmärksamhet (Bensing, Deveugele, Moretti, Fletcher, van
Vliet, Van Bogaert & Rimondini, 2011).
Bemötandeproblematik
Att bemötandeproblematiken idag är ett problemområde inom svensk hälso- och sjukvård är
ett faktum (Croona, 2011). Allt fler klagomål inom vården handlar om bemötande och
kommunikation gällande vårdpersonalen. Detta framkommer i bland annat klagomål och
anmälningar till Patientnämnden och Socialstyrelsen och det framkommer också i flertalet
statliga utredningar. För att ge ett exempel inkom det 2005, 677 anmälningar till
patientnämnden i Halland, 152 av dessa handlade om bemötande och kommunikation. Detta
speglar förmodligen hur det ser ut överlag i resten av landet. Det innebär att nästan 23 % av
alla klagomål inom vården utgörs av olika dimensioner av dåligt bemötande. Det dåliga
bemötandet handlade i anmälningarna om att patienter upplevde att de blivit bemötta på ett
otrevligt sätt, att de mött bristande förståelse, blivit nonchalerade, upplevt otrygghet och fått
bristfällig information samt bristande delaktighet. Bristande bemötande leder till att
människor blir ledsna, arga, sårade, irriterade och oroliga. Sådana känslor kan sätta sig på
djupet hos en människa och kan påverka den fortsatta kontakten med vården (Croona, 2011).
Ett mindre positivt bemötande kan bero på tidsbrist som leder till att patienten går från mötet
otillfredsställd. Det kan även handla om att vårdpersonalen uttrycker stress och därför
försöker skynda på mötet. Negativt är också om vårdpersonalen låter mötet påverkas av yttre
stressorer som inte har med patienten att göra. Kunskapsbrist hos vårdpersonalen kan också
leda till ett sämre möte med patienten och språkbarriärer kan ofrivilligt leda till att
bemötandet blir till missnöje för patienten (Croona, 2003).
Problemformulering
Bemötande är något som är centralt inom vård och behandling och patienters upplevelser av
bemötande lägger grunden för hur behandlingen kommer fortgå. För personer med psykisk
ohälsa blir bemötandet extra viktigt då tidigare erfarenheter av att ha blivit dåligt bemött kan
leda till att dessa personer drar sig för att söka vård på nytt och berätta om sin psykiska
ohälsa. Personer som söker vård förväntar sig att bli bemötta med respekt, att bli lyssnade på
och sedda som en individ och inte som en diagnos. De vill bli tagna på allvar och
vårdpersonalen ska inte ha en dömande attityd. Flertalet klagomål från patienter med psykisk
ohälsa tyder på att bemötandet inom vården är bristfälligt. En orsak till dessa klagomål kan
vara att vårdpersonal saknar kompetens och utbildning för att bemöta den här patientgruppen.
Samhällets negativa stereotyper och negativa attityder kan forma rädsla och okunskap hos
vårdpersonalen vilket påverkar bemötandet. Det finns mycket tidigare forskning angående
bemötandet inom den psykiatriska vården, men forskning kring bemötandet gentemot
personer med psykisk ohälsa inom primärvården är begränsad. Här finns ett kunskapsgap som
5
kan bidra till bristande vård för personer med psykisk ohälsa inom primärvården. Denna
studie avser att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom
primärvården. Den kunskapen som studien kan tänkas generera kan öka möjligheten för
personer med psykisk ohälsa att få ett bra bemötande när de söker vård inom primärvården.
Vårdpersonalens ökade kunskap och medvetenhet om hur de bör bemöta personer med
psykisk ohälsa kan ligga till grund för utvecklings- och förändringsarbete inom primärvården,
vilket gagnar både patienter och personal.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet
inom primärvården.
Metod
Studien är en allmän litteraturöversikt vilket innebär att data insamlas från både kvalitativa
och kvantitativa artiklar (Friberg, 2012). En litteraturöversikt syftar till att beskriva
kunskapsläget inom ett visst område som kan bidra till ny kunskap vilket kan ligga till grund
för evidensbaserad vård och fortsatta empiriska studier. I en allmän litteraturöversikt beskrivs
och analyseras befintlig forskning inom ett specifikt område (Eriksson Barajas, Forsberg &
Wengström, 2013). Analysen av litteraturen har skett utifrån likheter och skillnader vilket ger
en överblick över det valda området (Friberg, 2012).
Datainsamling
Artikelsökning genomfördes i databaserna CINAHL och PROQUEST, för översikt av
systematisk litteratursökning, se bilaga I. CINAHL är en databas som innehåller
omvårdnadsforskning. I PROQUEST användes databaserna PSYCinfo, PSYCarticles, Social
Services Abstracts och Sociological Abstracts då dessa databaser matchade det valda ämnet.
Den mest gynnsamma sökstrategin fångar in så många relevanta studier som möjligt utan att
för många irrelevanta studier uppkommer. Detta görs genom att välja en databas som inriktas
på syftets natur (Rosén, 2012). Under de första sökningarna användes bredare sökord såsom
“mental*”, “psychiatric and somatic care” samt “attitudes towards mental illness” i databasen
CINAHL. I PROQUEST användes “mental health” och “treatment compliance”. För att
specificera sökningarna på primärvården användes sökordet “primary health care” i både
CINAHL och PROQUEST. För att få artiklar med patienternas syn på vården användes
“patient satisfaction”, “relationships” och “health professionals” i databasen CINAHL. I
PROQUEST användes ordet “client satisfaction” och “patient perspective” för att finna
artiklar med patienternas syn på vården. Boolesk sökmetodik användes vilket innebär att
sökorden kombinerades med AND i sökningarna i båda databaserna (Östlundh, 2012).
Begränsningar som gjordes var att artiklarna skulle vara peer-reviewed samt publicerade från
år 2008 i syfte att få en så aktuell översikt som möjligt över tidigare forskning. En annan
begränsning under artikelsökningarna var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska, då det
är ett språk båda författarna behärskar. Forskning inom bemötandet mot personer med psykisk
ohälsa inom primärvården är begränsad och därför krävdes åtskilliga sökningar med flera
olika sökord för att finna artiklar som besvarade syftet. Trots detta var det specifika ämnet
problematiskt att ringa in i sökning av relevanta artiklar. Sekundärsökning gjordes via
referenslistor i tidigare valda relevanta artiklar (Östlundh, 2012) och därmed tillkom två nya
artiklar som tillförde ny kunskap till resultatet och därför inkluderades. Dessa artiklar var
skrivna 2003 respektive 2007 men valdes att inkluderas ändå då de besvarade syftet.
6
Urval
Det första urvalet gjordes genom att sökord formulerades och en provsökning genomfördes.
Här bestämdes även andra sökkriterier som årtal och språk som även de inkluderades i
sökningen i de olika databaserna. Därefter lästes intressanta abstract och ett första urval av
artiklar gjordes, dessa artiklar lästes sedan i sin helhet för att se om de uppfyllde
inklusionskriterierna (Forsberg & Wengström, 2003). Detta upprepades ett flertal gånger med
olika sökord eftersom sökningen inte gav det resultat som efterfrågades. Elva artiklar hittades
via flertalet systematiska sökningar och dessa genomgick en kvalitetsgranskning där fem
exkluderades. Efter det gjordes en sekundärsökning genom artiklarnas referenslistor och då
hittades ytterligare fem artiklar. Efter granskning av dessa exkluderades tre och två
inkluderades för vidare analys. Sju artiklar ansågs slutligen vara relevanta för studiens syfte
samt ha tillräcklig hög kvalitet för inkludering. Fem av artiklarna som har inkluderats i
resultatet är kvalitativa, en är kvantitativ och en använder mixad metod. Användandet av
artiklar med olika metodologiska ansatser var inget medvetet val utan det berodde snarare på
att det mestadels var kvalitativa artiklar som besvarade syftet.
Artiklar som exkluderades behandlade svåra psykiska störningar eller bemötande inom
psykiatrin. Även artiklar som behandlade bemötande av patienter med psykiska problem som
vårdades på en somatisk vårdavdelning valdes bort. Artiklar som studerade barn med psykisk
ohälsa inom primärvården valdes bort då barn många gånger besöker primärvården med
föräldrar och det blir därför inte överförbart på denna studie. Artiklar som hade fokus på
vårdpersonalens upplevelser samt artiklar från vårdpersonalens perspektiv eller hur
vårdpersonal bör bemöta personer med psykisk ohälsa valdes bort. Inklusionskriterier var att
artiklarna skulle behandla bemötande inom primärvården och de systematiskt sökta artiklarna
skulle vara publicerade från 2008. Undantag gjordes vid de artiklar som framkom vid
sekundärsökning då de bedömdes tillföra relevant kunskap och då forskningen upplevdes
aktuell. Artiklarna skulle vara skrivna utifrån ett patientperspektiv och innefatta patientens
upplevelse av bemötandet inom primärvården. De skulle behandla män och kvinnor i vuxen
ålder och de skulle även behandla västerländska länder då deras vårdsystem liknar vården i
Sverige och därför ansågs överförbara till denna studie. Alla inkluderade artiklar är granskade
och uppfyller kvalitetskraven enligt Fribergs (2012) granskningsmall, se bilaga II. De artiklar
som har bedömts ha hög kvalitet uppfyller samtliga av Fribergs (2012) krav. I Fribergs (2012)
granskningsmall motiveras vad som saknas i artiklar som bedöms ha medelkvalitet.
Analys
Analysen har gjorts enligt Fribergs (2012) modell för att identifiera övergripande områden.
Samtliga artiklar lästes igenom av båda författarna för att få en helhetsbild och sedan skrevs
en kort sammanfattning av artiklarnas resultat. Att sammanfatta inkluderade artiklar i ett par
sidor text kan enligt Whittemore och Knafl (2005) användas som stöd i analysarbetet. Det
mest relevanta i varje artikel som svarade mot syftet skrevs ned på olika lappar. Nästa steg var
att se likheter och skillnader mellan de olika artiklarna. Detta gjordes genom att numrera
artiklarna från ett till sju och även lapparna med information från varje artikel fick dessa
nummer. Genom detta var det lätt att se det mest relevanta ur patienternas perspektiv i
artiklarna. Alla lappar grupperades efter gemensamma teman och de åsikter från artiklar som
påvisade samma sak sammanställdes under ett gemensamt tema. Detta resulterade i 18 olika
teman med både positiva och negativa aspekter från patienterna. Positiva, negativa samt
liknande åsikter grupperades ihop till större teman och detta resulterade i tre teman med nio
tillhörande subteman, se tabell 1. Varje artikel lästes sedan igenom noggrant och varje tema
fick en längre beskrivande text. De kvalitativa artiklarna genom att föra över relevant fakta
från resultatet och den kvantitativa artikeln och artikeln med mixad metod genom att läsa av
7
tabeller och statistik och föra in i denna studies resultat. All fakta vävdes sedan samman till en
sammanhängande text. När resultatet ansågs klart jämfördes fakta i resultatet med
informationen i artiklarna för att säkerställa att all fakta stämde överens.
Resultat
De tre teman som framkom var; att känna sig utsatt för generalisering, att känna sig
respekterad samt att känna sig delaktig.
Tabell 1.
Teman
Subteman
Att känna sig utsatt för generalisering:
Fokus på medicin
One size fits all
Bristande kunskap
Att känna sig respekterad:
Att bli lyssnad på
Medmänsklighet
Attityder
Tid
Att känna sig delaktig:
Information
Dialog
Att känna sig utsatt för generalisering
I analysen framkom att flera patienter upplevde att generalisering är ett vanligt problem när
det gäller bemötande inom primärvården. Upplevelsen hos patienterna var att de förlorade sin
egen identitet då vården inte var individuell eftersom vårdpersonalen endast såg symtomen.
Patienterna menade att de blev sedda som objekt och upplevde att vårdpersonal ansåg att
samma behandling och medicinering fungerar på alla personer med samma problematik.
Många patienter hade teorier om att detta beror på bristande kunskap hos vårdpersonalen.
Fokus på medicin
I två studier (Keeley, West, Tutt & Nutting, 2014; Johansson & Eklund, 2003) beskrev
patienterna att de upplever att vårdpersonalen tror att mediciner ska lösa allt och endast vill ge
detta som behandling. Att personalen tror att samma medicin fungerar på alla med samma
diagnos kan leda till en känsla av generalisering och patienterna upplevde att de inte blev
behandlade individuellt. Många patienter sökte därför hjälp på nytt då de upplevde att
mediciner inte var den enda lösningen för dem (Keeley et al., 2014; Johansson & Eklund,
2003). Liknande upplevelser beskrivs i andra studier (McCabe & Leas, 2008; Gaillard,
Shattell & Thomas, 2009) där patienter upplevde att det ligger mycket fokus på medicinsk
behandling och det fokuseras på symtomen och inte orsaken till problemet. Det akuta blev
ofta behandlat men det skedde aldrig någon uppföljning där medicinen utvärderades. I en av
studierna beskrev patienter att de upplever att fokus ligger för mycket på medicin och
vårdpersonal har därför inte tid för något annat (Gaillard et al., 2009). I en annan studie
(Campbell, Gately & Gask, 2007) uttryckte en patient att mediciner kan fungera mot psykisk
ohälsa ibland men vårdpersonalen bör inte generalisera och räkna med att samma medicin
fungerar på alla utan de borde komma fram till en medicin som fungerar för den individuella
patienten.
8
One size fits all
Johansson och Eklund (2003) och Campbell et al. (2007) beskriver att patienter upplevde att
vårdpersonal inom primärvården inte har viljan att ta hand om patienters individuella
upplevelser eller problem. En patient (Johansson & Eklund, 2003) beskrev att det är
skrämmande att medicin ofta ses som enda lösningen och patienten var rädd för behandlarens
generaliserande behandling som förväntades passa alla. Liknande upplevelser beskrivs av
Campbell et al. (2007), där patienter upplevde att personer med samma diagnos ofta får
samma behandling. Det medför att de kände sig generaliserade till ett “one size fits all”synsätt från vårdpersonalen som menade att behandlingen för depression borde vara lika för
alla. Patienten menade att bemötande som detta leder till att patienten upplevde att denne inte
hade någon egen identitet (Campbell et al., 2007). Även patienter i en annan studie (Gaillard
et al., 2009) upplevde att den psykiska ohälsan tog bort deras identitet som individ och istället
blev den psykiska ohälsan deras enda identitet i vårdpersonalens ögon. Liknande upplevelser
framkom i en annan studie där vården beskrivs bli mer tillfredsställande för patienterna om
den är patientcentrerad (Deen, Fortney & Pyne, 2011). Patienter har även erfarenhet av att det
fokuseras alltför mycket på den psykiska problematiken och det anses vara grunden till alla
fysiska symtom, vilket gör att den fysiska ohälsan inte tas på allvar eller att problemen
ignoreras (McCabe & Leas, 2008; Gaillard et al., 2009). Två patienter i Deen et al. (2011)
ansåg att deras fysiska problem inte fick ta plats utan att vårdpersonalen endast fokuserade på
den psykiska ohälsan. Upplevelsen från patienter var också att läkare bortser från den sociala
delen i mötet med patienter och endast fokuserar på att vårda eller behandla symtomen.
Patienter beskrev att det är viktigt att vårdpersonal ser hela kontexten i mötet med dem
(Campbell et al., 2007).
Bristande kunskap
Flera studier framhåller att patienterna upplevde att vårdpersonalen lägger allt för stor vikt vid
symtomen för den psykiska ohälsan (Keeley et al., 2014; Campbell et al., 2007; McCabe &
Leas, 2008). Johansson och Eklund (2003) beskriver att patienter upplever att om
vårdpersonalen var snabb och ville gå fort framåt i behandlingen beror detta på bristande
kompetens hos vårdpersonalen. Även Keeley et al. (2014) beskriver att vissa patienter
uttryckte att vårdpersonalen inom primärvården saknar kunskap för att kunna behandla
depression. Patienter kände en längtan efter att få rätt behandling och att få den på samma
ställe istället för att behöva hoppa runt hos olika läkare innan de får en medicin och
behandling som fungerar för den enskilde individen (Gaillard et al., 2009).
Att känna sig respekterad
Respekt är något patienter upplevde som centralt när det gäller bemötande. Viktigt är också
att vårdpersonalen visar intresse samt tar sig tid för patienterna. Att bli lyssnad på, bli förstådd
och tagen på allvar gör att personer med psykisk ohälsa vågar söka hjälp för sina problem.
Patienter upplevde negativa attityder från vårdpersonalen, vilket gjorde att de blev behandlade
annorlunda och detta utgör ett hinder för god vård. I artiklarna framkom även att den
mellanmänskliga relationen är grundläggande för ett gott bemötande.
Att bli lyssnad på
I två studier beskrivs att patienter uppskattade att bli lyssnade på när de besökte vården och
det var viktigt att vårdpersonalen respekterade patienterna och var villiga att lyssna på dem
(Deen et al., 2011; McCann & Lubman, 2012). I studier där patienter var missnöjda med
vården beskrevs att den värsta känslan var att bli missförstådda och inte lyssnade på
(Johansson & Eklund, 2003). Vidare upplevdes vårdpersonalen som ovillig att försöka förstå
patienten, att denne är ointresserad och inte villig att se patienten. Att lyssna och försöka
förstå är grunden till ett respektfullt möte mellan patient och vårdpersonal (Johansson &
9
Eklund, 2003). Patienter uttryckte även en rädsla för att bli missförstådda eller få en stämpel
som galen av vårdpersonalen och detta gjorde att de inte vågade prata om sin psykiska ohälsa.
Flera patienter beskrev att när de vågade öppna sig var upplevelsen att de inte blev förstådda
och de blev frustrerade och desperata när de aldrig fick positiv respons och respekt från
vårdpersonalen (McCabe & Leas, 2008; Gaillard et al., 2009). En av studierna påvisar
motsatsen, där 76.8% av deltagarna, personer med depression, upplevde att vårdpersonalen
inom primärvården alltid lyssnade på dem och 81.1% av patienterna i studien upplevde att det
de hade att säga möttes med respekt (Deen et al., 2011).
Medmänsklighet
Positiva upplevelser av bemötande ur patienters perspektiv var att vårdpersonalen brydde sig
och tog sig tid för patienterna. Även vårdpersonal som är ärliga, icke dömande och har
förståelse för patientens situation upplevdes som positivt bemötande ur patienters perspektiv
(Johansson & Eklund, 2003; McCann & Lubman, 2012). Relationen mellan patient och
vårdpersonal är avgörande för upplevelsen av bemötandet inom vården. Patienter som var
nöjda med sin vård och bemötandet beskrev den mellanmänskliga relationen som varm och
empatifylld samt att vårdpersonalen hade förståelse för patientens problem och hur denne
kommunicerar. De patienter som hade negativa erfarenheter av bemötandet inom vården
beskrev att relationen till vårdpersonalen var ansträngd och opersonlig samt att patienten
upplevde det som om vårdpersonalen inte lyssnade på denne (Johansson & Eklund, 2003;
McCabe & Leas, 2008). I studien av Johansson och Eklund (2003) uttryckte patienter en vilja
att öppna sig för att få hjälp men då de berättat om sin psykiska ohälsa reagerade
vårdpersonalen på ett respektlöst sätt och visade brist på intresse och engagemang vilket
gjorde besöket till en negativ upplevelse. Patienter med psykisk ohälsa uttrycker ett behov av
att bli lyssnade på, förstådda och tagna på allvar. När klimatet inom vården är fyllt av
vänlighet och vårdpersonalen ler och är glada, är det lättare att öppna sig och prata om det
som behövs (Keeley et al., 2014; McCabe & Leas, 2008). Flertalet patienter beskrev att en
vänskaplig atmosfär inom vården är en viktig aspekt i behandling mot depression (Keeley et
al., 2014). Det fanns även patienter som upplevde att vårdpersonal såg dem som objekt i den
bemärkelsen att patienterna är problemet istället för att patienterna har ett problem. I studien
av Gaillard et al. (2009) beskrivs att patienterna själva upplevde att deras problem är beroende
av en kontext men vårdpersonalen ser snarare att de är ett problem som behöver lösas.
Patienterna upplevde även att relationen blev mekanisk och respektlös när vårdpersonalen såg
patienterna som ett problem istället för en individ. Patienter beskrev att vårdpersonalen
undvek ögonkontakt med dem, de gav inte respons och var mer intresserade av journalen än
det patienterna hade att säga. Det verkade som att vårdpersonalen inte var intresserade över
huvud taget (Gaillard et al., 2009). Johansson och Eklund (2003) beskriver däremot att
patienterna själva uttryckte att de ville ha medicin för att döva känslorna men att
vårdpersonalen istället tröstade dem, gav dem tid och lyssnade på dem.
Attityder
Två patienter med depression upplevde att de blev behandlade annorlunda och respektlöst av
personalen i receptionen (Campbell et al., 2007). Vårdpersonalen bör inte vara styrda av sina
egna värderingar, idéer och förförståelser av psykisk ohälsa (Johansson & Eklund, 2003).
Trots detta upplevde flera patienter stigma som ett bestående hinder i vården (Keeley et al.,
2014). Patienter upplevde att missförstånd och rädslan för att bli missförstådda kan få
patienter att bli ännu mer sårbara för stigmatisering. Som patient är det viktigt att vara
försiktig med vad man säger annars kan man uppfattas som galen av vårdpersonalen. Denna
rädsla för stigmatisering får patienter att begränsa sig vilket leder till att de inte vågar öppna
sig helt för vårdpersonalen vilket i sin tur kan påverka den fortsatta vården negativt (Gaillard
et al., 2009).
10
Tid
Tidsbrist och stress är också något som påverkar vården och bemötandet negativt. Patienter
upplevde att primärvården ville bli av med dem så fort som möjligt och de beskrev att vården
blev ett hoppande mellan olika läkare (Johansson & Eklund, 2003; Keeley et al., 2014). I en
studie av Johansson och Eklund (2003) berättade patienter att de behövde ha tillräckligt med
tid för att våga öppna sig för vårdpersonalen och att det är viktigt att behandlingen inte går för
fort fram, vårdpersonalen behöver ta hänsyn till detta och inte skynda på behandlingen.
Positiva upplevelser kan utläsas i en av studierna (Deen et al., 2011) där 71.4% av patienterna
med depression upplevde att vårdpersonalen spenderade tillräckligt med tid med dem vilket
gav dem ett positivt intryck av bemötandet.
Att känna sig delaktig
Att få känna delaktighet i sin vård sågs som viktigt ur patienternas perspektiv. Det var även
betydelsefullt att få information om sitt problem och sin eventuella medicinering samt
behandling för att själva kunna vara med och påverka den.
Information
Många patienter ville ha information och vara delaktiga i beslut som togs angående deras
behandling och ville vara inkluderade i beslut angående medicin (Campbell et al., 2007).
Flera patienter upplevde dock att de inte fick uppföljning i sin behandling (Campbell et al.,
2007) och att de inte fick tillräcklig information från vårdpersonalen (Campbell et al., 2007;
McCabe & Leas, 2008). Flertalet patienter menade att de inte fick någon information
angående sin medicin av sin vårdpersonal och trots att patienterna påpekade att medicinen inte
hjälpte eller att de fick starka biverkningar justerades den inte (Gaillard et al., 2009). Patienter
beskrev att information angående medicinens biverkningar samt möjlighet att samtala om
diagnos och patientens känslor var en viktig del i bemötandet (Deen et al., 2011).
Dialog
En dialog mellan patient och vårdpersonal upplevdes av patienter som viktig med tanke på
bemötandet, eftersom det är viktigt för patienterna att själva få tänka ut vägar som är bra för
dem (McCann & Lubman, 2012). I studien av Deen et al. (2011) upplevde 62.7% av
deltagarna, patienter med depression, att de blev involverade så mycket de ville i sin egen
vård medan 4.6% av deltagarna upplevde att de aldrig fick vara delaktiga i sin egen vård. En
viktig del i bemötande är att vårdpersonalen uttrycker sig så patienterna förstår och inte pratar
över huvudet på dem (Deen et al., 2011). I studien ansåg 77.5% av deltagarna att vårdpersonal
inom primärvården kommunicerade på ett sätt som patienten förstod (Deen et al., 2011).
Några patienter beskrev att de anser att en viktig del i bemötandet är att vårdpersonalen och
patienten har samma förståelse för problemet så att patienten kan påverka och diskutera sin
behandling. Detta är en förutsättning för att patienten ska få behålla sin autonomi och
självständighet (Johansson & Eklund, 2003).
Diskussion
Metoddiskussion
Syftet med studien var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet
inom primärvården. En litteraturöversikt valdes som metod för att belysa kunskapsläget inom
området då en litteraturöversikt syftar till att sammanställa tidigare forskning för att skapa en
översikt (Friberg, 2012). En svaghet med metoden kan vara att tidigare forskning inom
området är begränsad, vilket var fallet i denna studie, och därmed brister mängden studier ur
11
patienters perspektiv. En annan metod för att besvara syftet kan vara genom en empirisk
studie. Denna studie skulle kunna ligga till grund för vidare empirisk forskning. En empirisk
forskning kan även skildra skillnader i bemötandet beroende på vårdpersonalens utbildning,
kön, ålder och så vidare.
Litteratursökning genomfördes i flera olika databaser för att få fram ett så trovärdigt resultat
som möjligt. Databaserna som användes hade främst omvårdnadsfokus, men även databaser
som behandlade psykologi och sociologi användes för att få ett bredare resultat. Henricson
(2012) menar att sökning i flera olika databaser ökar chansen att finna relevanta artiklar vilket
ökar studiens trovärdighet. En svårighet med studien var att hitta relevanta sökord för att få
fram artiklar till resultatet som behandlade patienternas upplevelser då den tidigare
forskningen var begränsad. Sökorden författarna använde kombinerades med AND och
istället för att endast söka på patienters upplevelse fick ord som tillfredsställelse och missnöje
användas. En brist i datainsamlingen var att det studerade området var svårt att ringa in och
Friberg (2012) menar att detta kan bero på att omvårdnadsområdet har så många “mjuka”
termer vilket medför att det ibland kan vara svårt att hitta relevanta sökvägar. Detta kan ses
som en svaghet i metoden, men det kan förklaras med att tidigare forskning inte har
genomförts i någon större utsträckning och därmed bevisas kunskapsgapet inom området.
Henricson (2012) beskriver att brist på tidigare forskning kan leda till obesvarade
forskningsfrågor. Eftersom de inkluderade artiklarna i denna studie genererade ett omfattande
resultat blev forskningsfrågorna väl besvarade. Vid urvalet har författarna varit noga med att
exkludera studier som belyser vårdpersonalens perspektiv eftersom studiens syfte ämnar till
att undersöka patienternas upplevelser. Artiklarna i resultatet använde sig av olika metoder,
detta ansåg författarna vara en förutsättning för att få ihop tillräckligt med artiklar i resultatet
då tidigare forskning är begränsad. Olika metoder anses även tillföra en bred kunskapsbas och
författarna anser att olika perspektiv ger en bred bild av problemområdet.
Under inkluderingen av artiklar har författarna tagit ställning till etiska överväganden och en
etisk aspekt att ta ställning till är att engelska inte är författarnas modersmål vilket medför en
risk för misstolkningar under bearbetning av artiklar. För att minimera denna risk har samtliga
artiklar lästs igenom flera gånger av båda författarna. Flera av artiklarna som inkluderats i
studien har tillstånd från en etisk kommitté eller har påvisat att författarna i artiklarna har
genomfört noggranna etiska överväganden och därför har artiklarna ansetts trovärdig, något
som ökar det vetenskapliga värdet på denna studie (Forsberg & Wengström, 2003). Enligt
Kjellström (2012) är det viktigt att forskningen i de empiriska studierna har gått till på ett
etiskt sätt. Etiska överväganden som gjorts har innefattat att inte inkludera artiklar som strider
mot etiska principer. Det kan till exempel handla om utnyttjandet av utsatta grupper i
forskning, något som Kjellström (2012) påpekar är en viktig del i forskningsetik. Kvaliteten
på de inkluderade artiklarna har granskats kritiskt med hjälp av Fribergs (2012)
granskningsmall vilket har lett till att granskningen gått till på ett adekvat sätt. Artiklarna
bedömdes ha medel eller hög kvalitet, vilket var en förutsättning för att artiklarna skulle
inkluderas i resultatet och detta ökar studiens trovärdighet. Analysen av artiklarna
genomfördes av båda författarna, först individuellt och därefter gemensamt, vilket höjer
kvaliteten på studien (Henricson, 2012). Artiklarna lästes igenom och grupperades utifrån
skillnader och likheter. Det blev snabbt tydligt vilka likheter och skillnader som fanns mellan
de olika studierna. Efter att resultatet sammanställts kontrollerades att fakta överensstämde
med respektive artikel så att det som presenterades i studierna är korrekt överfört till resultatet
i denna studie. Svarsfrekvensen i den kvantitativa artikeln som användes i resultatet var
91.9% vilket säkerställer reliabiliteten i den studien, vilket i sin tur höjer den här studiens
kvalitet och trovärdighet. Studierna som inkluderats i resultatet är genomförda i USA, Sverige
12
och Australien, vilket gör överförbarheten till Sverige delvis begränsad. Detta behöver tas i
beaktning eftersom sjukvården ser olika ut i olika länder och varje land har sitt eget system.
Studierna är däremot genomförda i västerländska samhällen, vilket medför att överförbarheten
är någorlunda god då systemen är mer lika i jämförelse med exempelvis utvecklingsländer.
Patienters upplevelser är dock något som kan tänkas vara mer överförbart till liknande
grupper i Sverige, eftersom upplevelser av bra eller dåligt bemötande troligtvis inte är
begränsat till land eller nationalitet. Det handlar snarare om medmänsklighet och moral, vilket
borde vara lika för alla individer oavsett nationalitet. Vissa artiklar som inkluderats studerar
specifikt upplevelsen av bemötandet hos personer med depression eller ångest, vilket endast
är överförbart på dessa diagnoser. Däremot utgör dessa två diagnoser majoriteten av alla som
söker vård för psykisk ohälsa inom primärvården, vilket gör att artiklarna känns relevanta för
resultatet i denna studie. Känslan som patienterna i artiklarna beskriver att de upplever när det
gäller bemötandet inom primärvården kan tänkas vara överförbar för den här patientgruppens
upplevelser av bemötandet i andra situationer i samhället. De attityder och stigman som finns
gentemot personer med psykisk ohälsa är inte begränsad till endast primärvården utan kan
tänkas spegla hur det ser ut i samhället. Resultatet kan även tänkas vara överförbart till andra
vårdenheter där personer med psykisk ohälsa söker vård.
Det har visat sig att det finns både positiva och negativa upplevelser av bemötandet mot
personer med psykisk ohälsa inom primärvården. En svårighet var att komma ifrån
förutfattade meningar som byggts upp av egna erfarenheter vilket gjorde att författarna fick
tänka om och se objektivt på artiklarna. En annan svårighet var att hitta artiklar som hade en
objektiv syn på bemötande, vilket är en nackdel med studien, att de inkluderade artiklarna inte
ger en objektiv syn på hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom
primärvården. Med anledning av att flera av artiklarna handlade antingen om tillfredsställelse
eller missnöje med bemötandet, tillämpades stor försiktighet samt ett kritiskt förhållningssätt
för att se till att resultatet hade jämvikt mellan tillfredsställelse och missnöje med bemötandet.
En brist i studien var att endast sju artiklar inkluderades i resultatet, vilket berodde på bristen
på tidigare forskning inom området, vilket i sin tur påvisar kunskapsgapet. De inkluderade
artiklarna medförde ändå ett fylligt och trovärdigt resultat. Metoden är noggrant beskriven
enligt Henricson (2012), vilket stärker denna studies trovärdighet och kvalitet.
Granskningsprocessen har gett författarna nya kunskaper som bland annat är användbara i
kommande yrkesprofession och i eventuell framtida forskning.
Resultatdiskussion
The Universal Declaration of Human Rights (1948) beskriver att hälsa är en rättighet, men för
personer med psykisk ohälsa kan hälsa bli något svåruppnått då den mänskliga rättigheten
tagits ifrån dem. Anledningen till detta är att det i denna studie framkommit att många
patienter som upplevt dåligt bemötande inom primärvården drar sig för att söka hjälp, därmed
reduceras deras möjlighet till hälsa. Tognazzini et al. (2008) beskriver att patienter kan ha
svårt att veta var hjälpen finns och kan även möta svårigheter när de väl sökt hjälp. Många
patienter upplever att de inte får den hjälp de behöver då de inte blir lyssnade på eller
förstådda. I 2§ Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) beskrivs att “Vården skall ges med
respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.” För att
detta ska kunna ske krävs att vårdpersonalen har inställningen att alla människor har lika
värde oavsett problem och att alla människor ska bemötas med respekt. Resultatet påvisar att
det finns både negativa och positiva upplevelser av bemötandet inom primärvården hos
personer med psykisk ohälsa. Det framkommer tydligt i resultatet att positiva aspekter av
bemötande innefattar respekt, tid, uppmärksamhet, individanpassad vård, medmänsklighet, en
positiv attityd, kommunikation mellan vårdpersonal och patienter samt en vilja hos
13
vårdpersonal att lyssna på och förstå patienterna. Det handlar helt enkelt om ett respektfullt
möte, något som borde ses som en självklarhet hos all vårdpersonal. Även
omvårdnadsteoretikern Travelbee (1971) påpekar att respekt i relationen är viktigt samt att
vårdpersonal måste ta sig tid för patienten och aktivt lyssna på denna. Relationen är central
för bemötandet och lägger grund för hur den fortsatta vården eller behandlingen kommer se ut
(Travelbee, 1971). Resultatet visar också att patienter uppskattar att bli behandlade som
individer, att inte bli sedda som objekt eller diagnos utan att vårdpersonalen ser bakom
problemen. Ett gott bemötande handlar inte bara om kunskap, utan snarare om att se
människor som individer, tänka utifrån ett individperspektiv och genom det kunna bemöta
människor, oavsett problem, på ett respektfullt sätt. Detta beskriver även Buber (1997) då han
menar att en människa behöver bli sedd och bekräftad som en individ för att känna värde.
Vidare menar han att en individ blir någon genom att bli sedd och detta är viktigt att ha i
åtanke i ett möte med en annan människa (Buber, 1997). Relationen måste vara ömsesidig och
respektfull och detta framgår i resultatet där patienter beskriver vikten av att vara delaktiga i
sin egen vård. För att vara delaktig i sin vård krävs en inkluderande dialog mellan
vårdpersonal och patient och Travelbee (1971) menar att dialogen är en grundsten i en
vårdande relation. Det framkommer i resultatet att det finns patienter som upplever att de får
vara delaktiga i sin vård, men det finns även patienter som upplever att de inte får vara
delaktiga och detta påverkar upplevelsen av bemötandet.
Ett negativt bemötande kännetecknas av otrevlighet, bristande förståelse, nonchalans,
otrygghet samt otillräcklig information och bristande delaktighet (Croona, 2011). Upplevelser
som detta framkommer tydligt i resultatet och det kan vara beteenden som dessa hos
vårdpersonal som är orsaken till anmälningar till såväl Socialstyrelsen som Patientnämnden
angående dåligt bemötande mot personer med psykisk ohälsa inom primärvården (Croona,
2011). Flera patienter i resultatet påvisar att en generaliserad vård, med en känsla av ett “one
size fits all”-tankesätt, medför en negativ upplevelse av bemötandet. Patienter som upplever
att vårdpersonal tror att samma behandling och medicinering fungerar på alla med samma
diagnos får en negativ upplevelse av bemötandet. Något som även Travelbee (1971) beskriver
då hon menar att det handlar om att se individen och inte enbart symtomen eller diagnosen.
Det framkommer tydligt i resultatet vilket typ av beteende som är önskvärt respektive icke
önskvärt hos vårdpersonal inom primärvården ur patienternas perspektiv. I resultatet beskrivs
flera användbara konkreta aspekter när det gäller bemötandet inom primärvården, såsom att ta
sig tid, visa respekt, ge en individanpassad vård med mera. Primärvården behandlar personer
utan allvarlig psykisk störning och specialistpsykiatrin behandlar personer med allvarlig
psykisk störning (Landstinget Kronoberg, 2014; Anell et al., 2012) och därmed borde inte
speciell kunskap krävas för att kunna bemöta personer med psykisk ohälsa som kommer till
primärvården. Trots detta beskriver vårdpersonal i flera artiklar att de upplever svårigheter i
att bemöta personer med psykisk ohälsa inom primärvården just för att de saknar kunskap
(Winer, Morris-Patterson, Smart, Bijan & Katz, 2013; Vickers, Ridgeway, Hathaway,
Egginton, Kaderlik & Katzelnick, 2013). Även Socialstyrelsen (2007) beskriver att
kompetensen inom primärvården behöver förbättras för att kunna bemöta personer med
psykisk ohälsa på ett bättre sätt. I en studie (Winer et al., 2013) uttrycker vårdpersonal att vård
för psykisk ohälsa borde vara bättre integrerad i primärvården för att förbättra vården för
dessa personer. Det bristande bemötandet som patienter uttrycker att de upplever i denna
studies resultat kan tänkas bero på bristande kunskap hos vårdpersonal (Winer et al., 2013;
Vickers et al., 2013). I resultatet framkommer att patienter med depression uttryckte att
vårdpersonal inom primärvården saknar kunskap för att behandla dem. Patienter menade även
att när vårdpersonalen gick fort fram i behandlingen gav det intrycket av bristande kunskap.
14
Resultatet i denna studie har bidragit till att uppmärksamma vad vårdpersonalen behöver
tänka på i mötet med personer med psykisk ohälsa för bästa möjliga bemötande. Dessutom
genererade resultatet några nya frågor som tåls att fundera över, exempelvis om
vårdpersonalen är medveten om hur deras beteende uppfattas av personer med psykisk ohälsa
inom primärvården. Något annat att fundera över är hur stigmat i samhället kan förändras för
att det inte ska påverka hur personer med psykisk ohälsa blir bemötta inom primärvården.
Resultatet påvisar att det som efterfrågas av personer med psykisk ohälsa är exempelvis tid,
uppmärksamhet, respekt, ett lyssnande öra, engagemang och en individanpassad vård.
Egenskaper som dessa borde vara en självklarhet för all vårdpersonal, oavsett vilken ohälsa
denne bemöter, såväl fysisk som psykisk. Denna studie blir därför användbar för
vårdpersonal, då den kan uppmärksamma hur dessa bör samt inte bör bemöta personer med
psykisk ohälsa. Bristande bemötande mot personer med psykisk ohälsa kan grunda sig i en
rädsla för att bemöta dessa personer (Ross & Goldner, 2009). Vilket i sin tur kan grunda sig i
att vårdpersonal har bristande kunskap om målgruppen och därmed även felaktiga stereotyper.
Något annat som framkommer i resultatet är att stigma och negativa attityder kring psykisk
ohälsa är ett hinder i vården för denna patientgrupp. Enligt Winer et al. (2013) kommer detta
hinder existera så länge missförstånd och rädslan för att bli missförstådd finns kvar. Även
vårdpersonal uttrycker att stigmat och rädslan kring psykisk ohälsa behöver minskas i
samhället för att en god vård ska kunna ges till personer med psykisk ohälsa. För att detta ska
kunna ske krävs utbildning, både för vårdpersonal, men även samhället i stort (Winer et al.,
2013). I resultatet framkommer även att patienter uttryckte att bristande kunskap är ett
problem när det kommer till bemötandet, då bristande kunskap leder till att vårdpersonalen
sätter sin tilltro till samhällets stereotyper kring psykisk ohälsa, vilket leder till missförstånd
och stigmatisering. Travelbee (1971) menar att det är betydande att vårdpersonalen försöker
förbise sina förutfattade meningar i mötet med patienten. Ross och Goldner (2009) beskriver
att vårdpersonal ofta kan bära på en rädsla inför personer med psykisk ohälsa, grundat på
samhällets stereotyper, och detta leder till att de är rädda att uttrycka sig på fel sätt och
framkalla aggressivt beteende. Även Björkman, Angelman och Jönsson (2008) beskriver att
vårdpersonal upplever personer med psykisk ohälsa som en fara för andra och detta kan ta sig
uttryck i negativa attityder. Negativa attityder hos vårdpersonalen märks tydligt av patienterna
och det påverkar deras uppfattning av bemötandet (Björkman et al. 2008). I denna studies
resultat framkommer att patienter beskriver en rädsla för att uttrycka sig vilket grundar sig i
en rädsla att bli uppfattad som galen. Rädslan för stigmatisering hindrar dessa personer från
att öppna sig och prata om sina problem, vilket också blir ett hinder i vården.
En viktig aspekt att diskutera kring detta resultat är att både patienter och vårdpersonal
uttrycker samma sak men ur olika perspektiv. Både vårdpersonal och patienter upplever att
brister i bemötandet grundar sig i otillräcklig kunskap hos vårdpersonal, vilket innebär att det
krävs en förändring för att kunna ge en bättre vård. För att det ska kunna ske en förändring
behöver arbetet börja någonstans, ett första steg skulle kunna vara att undervisa
vårdpersonalen, det kan till exempel handla om att inkludera information om psykisk ohälsa i
större utsträckning i deras utbildning. Anledningen till detta är att det är de som är första
kontakten med vården för personer med psykisk ohälsa inom primärvården. Att bryta
stigmatiseringen av dessa personer handlar inte om att starta stora projekt i samhället, det
handlar om att förändra attityder och för att en attityd ska kunna förändras krävs en vilja till
detta hos vårdpersonalen. Det krävs en vilja att våga öppna ögonen och se på personer med
psykisk ohälsa som individer och inte som stereotyper. Björkman et al. (2008) skriver att
28.6% av personalen anser att personer med panikattacker och ätstörningar är svåra att prata
med. Studien påvisar också att 4.2% av personalen anser att patienter med panikattacker har
15
sig själva att skylla och 6.7% av personalen menar att personer med ätstörningar har sig själva
att skylla. Resultatet i denna studie visar att vissa patienter upplever att vårdpersonalen inte
vill förstå deras situation och problem. Däremot är det en stor andel patienter som upplever
motsatsen och det finns vårdpersonal som vill förstå, vilket då leder till ett gott bemötande.
Patienterna beskrev att en viktig aspekt i bemötande är att patienter och vårdpersonal har
samma förståelse för patientens situation och det faktum att flera i personalen beskyller
patienterna för sina egna problem påvisar att det inte finns gemensam förståelse hos personal
och patienter. Detta visar även hur stigmatisering och stereotyper kan utgöra hinder i
bemötandet inom vården. Många stereotyper har följt med ända sedan mentalsjukhusen
användes som förvaring för personer med psykisk ohälsa, då samhället inte visste hur de
skulle hantera dem (Beckman, 1984). Idag har samhället utvecklats på många plan, men än
idag finns stereotyper och stigman och det är viktigt att detta förändras för att personer med
psykisk ohälsa ska få den vård och behandling de har rätt till. Vårdpersonal i sin tur känner en
frustration över att inte kunna hjälpa den här patientgruppen. De har en vilja till det, men det
saknas utbildning och resurser för att kunna göra det rent praktiskt (Vickers, et al., 2013).
Konklusion
Upplevelsen av bemötandet som framkommer i resultatet kan verka något tvetydigt men en
slutsats som kan dras är att det finns både positiva och negativa upplevelser av bemötandet
inom primärvården, det negativa utgör dock en större del. Detta belyser behovet av
kunskapsutveckling inom primärvården. Att arbeta med att förbättra bemötandet och vården
gentemot denna patientgrupp skulle förmodligen leda till sparade resurser i form av tid och
hjälpinsatser. De lärdomar som dragits av studien är en insikt i hur vårdpersonal bör bemöta
personer med psykisk ohälsa samt vilka handlingar som bör undvikas. Praktiska konsekvenser
resultatet kan medföra till omvårdnaden är att personer med psykisk ohälsa och deras behov
uppmärksammas mer och på så sätt kan det finnas möjlighet till att de blir bemötta på ett mer
respektfullt sätt. Andra positiva konsekvenser är att vårdpersonal kan få redskap i att utveckla
ett mer positivt bemötande gentemot denna patientgrupp. Resultatet kan även tänkas leda till
att varje individ som arbetar inom omvårdnad kan få ett nytt perspektiv på bemötande,
speciellt gentemot personer med psykisk ohälsa. Det förändringsarbete som krävs för att
minska stigmat kan inte förändras på en gång, utan måste ske på flera olika plan och med
hänsyn till varje individ. Resultatet kan även användas i förbättringsarbete vad gäller
bemötande inom primärvården och speciellt mot personer med psykisk ohälsa eftersom
egenskaper som kännetecknar ett gott respektive negativt beteende framkommer tydligt i
resultatet i denna studie. Bristen på tidigare forskning medför att det finns behov av fortsatta
studier och denna litteraturstudie är ett avstamp för vidare empirisk forskning i Sverige.
Studien har även väckt frågor kring hur stigman i samhället kan förändras vilket också är en
viktig del för att komma till insikt om hur förändringsarbete kan påbörjas och fortgå för att
förbättra bemötandet inom vården.
16
Referenser
* Artiklar som inkluderats i resultatet
American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and statistical manual of mental
disorders: DSM-5. (5. ed.) Arlington, Va.: American Psychiatric Association.
Anell, A., Glenngård, A. H., & Merkur, S. (2012). Sweden: Health System Review (14, 5).
United Kingdom: European Observatory on Health Systems and Policies.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Arborelius, E., Timpka, T., & Nyce, J. M. (1992). Patients comment on video-recorded
consultations - the "good" GP and the "bad". Scandinavian journal of social medicine, 20(4),
213-216. doi:10.1177/140349489202000405
Beckman, V. (1984). Sinnessjukhuset: bilder ur psykiatrins historia. Stockholm: Norstedt.
Bensing, J., Deveugele, M., Moretti, F., Fletcher, I., van Vliet, L., Van Bogaert, M., &
Rimondini, M. (2011). How to make the medical consultation more successful from a
patient's perspective? Tips for doctors and patients from lay people in the United Kingdom,
Italy, Belgium and the Netherlands. Patient Education & Counseling, 84(3), 287-293.
doi:10.1016/j.pec.2011.06.008
Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental
illness: A cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 170-177. doi:10.1111/j.14716712.2007.00509.x
Bodlund, O., Andersson, S., & Mallon, L. (1999). Effects of consulting psychiatrist in
primary care: 1-year follow-up of diagnosing and treating anxiety and depression.
Scandinavian Journal Of Primary Health Care, 17(3), 153-157.
Buber, M. (1997). Distans och relation: bidrag till en filosofisk antropologi. Ludvika: Dualis.
* Campbell, S., Gately, C., & Gask, L. (2007). Identifying the patient perspective of the
quality of mental healthcare for common chronic problems: a qualitative study. Chronic
Illness, 3(1), 46-65.
Campbell, T. L. (1996). Research Reports Mental Health Disorders in Primary Care.
Families, Systems & Health, 14(2), 273-280. doi:10.1037/h0089914
Copeland, V. C., Hudson Scholle, S., & Binko, J. A. (2003). Patient Satisfaction: African
American Women’s Views of the Patient-Doctor Relationship. Journal of Health & Social
Policy, Vol. 17(2), 35-48. doi:10.1300/J045v17n02_02
Croona, G. (2003). ETIK och UTMANING - Om lärande av bemötande i
professionsutbildning (2003, 28). Växjö: Växjö University Press.
Croona, G. (2011, september). Bemötandeproblematiken i vården - hur kan vi förstå den?
Vårdfokus, 9. Tillgänglig:
https://www.vardforbundet.se/Documents/V%C3%A5rdfokus/Gill%20Croona%20bem%C3
%B6tande.pdf
17
* Deen, T. L., Fortney, J. C., & Pyne, J. M. (2011). Relationship between satisfaction, patientcentered care, adherence and outcomes among patients in a collaborative care trial for
depression. Administration and Policy in Mental Health and Mental Health Services
Research, 38(5), 345-355. doi:10.1007/s10488-010-0322-z
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm:
Natur & Kultur.
Eriksson, K. (1987). Vårdandets idé. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-143). Lund: Studentlitteratur.
* Gaillard, L., Shattell, M., & Thomas, S. (2009). Mental health patients' experiences of being
misunderstood. Journal Of The American Psychiatric Nurses Association, 15(3), 191-199.
doi:10.1177/1078390309336932
Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (4. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Henricson, M. (2012). Forskningsprocessen: problem, syfte och inledning/bakgrund I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (s.
53-66). Lund: Studentlitteratur.
Houle, C., Harwood, E., Watkins, A., & Baum, K. (2007). What women want from their
physicians: a qualitative analysis. Journal Of Women's Health (15409996), 16(4), 543-550.
doi:10.1089/jwh.2006.M079
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Hämtad den 6 februari 2015 från
https://lagen.nu/1982:763
* Johansson, H., & Eklund, M. (2003). Patients' opinion on what constitutes good psychiatric
care. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 17(4), 339-346. doi:10.1046/j.02839318.2003.00233.x
* Keeley, R. D., West, D. R., Tutt, B., & Nutting, P. A. (2014). A qualitative comparison of
primary care clinicians’ and their patients’ perspectives on achieving depression care:
implications for improving outcomes. BMC Family Practice, 15(13), 1-15. doi:10.1186/14712296-15-13
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metodfrån idé till examination inom omvårdnad (s. 69-92). Lund: Studentlitteratur.
Landstinget Kronoberg. (2014). Vårdöverenskommelser mellan psykiatrin och primärvården.
Hämtad 2015-02-09 från http://www5.ltkronoberg.se/HoS/HoSpersonal/Vardoverenskommelser-mellan-primarvard-och-kliniker-/Vardoverenskommelsermellan-primarvarden-och-psykiatrin/
18
Lindgren, Å. (2012). Kartläggning av framgångsrik praxis för bedömning och behandling av
psykisk ohälsa inom primärvården. (Rapport från Arbets- och miljömedicin, 139). Göteborg:
Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Luthya, C., Cedraschia, C., Perrinb, E., & Allaz, A-F. (2005). How do patients define "good"
and "bad" doctors?. Swiss Medical Weekly, 135, 82-86.
* McCann, T. V., & Lubman, D. I. (2012). Young people with depression and their
satisfaction with the quality of care they receive from a primary care youth mental health
service: a qualitative study. Journal Of Clinical Nursing, 21(15/16), 2179-2187.
doi:10.1111/j.1365-2702.2012.04086.x
* McCabe, M. P., & Leas, L. (2008). A qualitative study of primary health care access,
barriers and satisfaction among people with mental illness. Psychology, Health & Medicine,
13(3), 303-312. doi:10.1080/13548500701473952
Nordenfelt, L. (2004). Livskvalitet och hälsa: teori & kritik. (2. uppl.). Linköping: Linköpings
universitet. Hämtad från http://liu.divaportal.org/smash/get/diva2:17087/FULLTEXT01.pdf?frbrVersion=2
Rosén, M. (2012). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 429-444). Lund: Studentlitteratur.
Ross, C.A., & Goldner, E.M. (2009). Stigma, negative attitudes and discrimination towards
mental illness within the nursing profession: a review of the literature. Journal of Psychiatric
and Mental Health Nursing, Volume (16), 558-567. doi:10.1111/j.1365-2850.2009.01399.x
Rost, K., Zhang, M., Fortney, J., Smith, J., Coyne, J., & Smith, GR. (1998) Persistently poor
outcomes of undetected major depression in primary care. General Hospital Psychiatry 20(1),
12-20. doi:10.1016/S0163-8343(97)00095-9
Schulze, B. (2009). Mental-health stigma: Expanding the focus, joining forces. The Lancet,
373(9661), 362-363. doi:10.1016/S0140-6736(08)61818-8
Socialstyrelsen. (2007). Psykosocial kompetens i primärvården. Hämtad 2015-01-28 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8973/2007-10722_200710722.pdf
Socialstyrelsen. (2009a). Hälso- och sjukvårdsrapport 2009. Hämtad 2015-02-09 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-12672/Documents/Utveckling%20V%C3%A5rd%20vid%20psykisk%20oh%C3%A4lsa%20och
%20sjukdom.pdf
Socialstyrelsen. (2009b). Folkhälsorapport 2009. Hämtad 2015-01-28 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/8495/2009-126-71.pdf
Socialstyrelsen. (2009c). Vård av patienter med depression och ångest – en nulägesrapport.
Hämtad 2015-02-04 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17724/2009-9-9.pdf
Socialstyrelsen. (2014). Om vård- och omsorgstagares delaktighet. Hämtad 2015-02-10
http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/om-delaktighet.pdf
19
Stein, D. J., Phillips, K. A., Bolton, D., Fulford, K. W. M., Sadler, J. Z., & Kendler, K. S.
(2010) What is a mental/psychiatric disorder? From DSM-IV to DSM-V. Psychological
Medicine 40, 1759–1765. doi:10.1017/S0033291709992261
The Universal Declaration of Human Rights. (1948). Preamble. Hämtad 2015-02-06, från
http://www.un.org/en/documents/udhr/index.shtml
Tognazzini, P., Davis, C., Kean, A., Osborne, M., & Wong, K. (2008). Reducing the stigma
of mental illness. Canadian Nurse, 104(8), 30-33.
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2. ed.) Philadelphia: Davis.
Vieder, J. N., Krafchick, M. A., Kovach, A. C., & Galluzzi, K. E. (2002). Physician-patient
interaction: What do elders want? JAOA 102(2), 73-78.
Vickers, K. S., Ridgeway, J. L., Hathaway, J. C., Egginton, J. S., Kaderlik, A. B., &
Katzelnick, D. J. (2013). Integration of mental health resources in a primary care setting leads
to increased provider satisfaction and patient access. General hospital psychiatry, 35(5), 461467. doi:10.1016/j.genhosppsych.2013.06.011
Västra Götalandsregionen. (2012). Omtanke, inlevelse och respekt - Riktlinjer för ett gott
patientbemötande och motverkande av diskriminering. Hämtad 2015-02-19 från
http://www.vgregion.se/upload/HoH/Kansli/Ledning/Riktlinjer-patientbem%C3%B6tandehoh-111124.pdf
Västra Götalandsregionen. (2014). Vårdcentraler och annan primärvård. Hämtad 2015-01-28
från http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/Vard-ochhalsa/Primarvard1/
Wells, K. B., Stewart, A., Audrey Burnam, M., Rogers, W., Daniels, M., Berry, S., ... Ware, J.
(1989). The Functioning and Well-being of depressed patients - Results From the Medical
outcomes study. JAMA 262(7), 914-919. doi:10.1001/jama.1989.03430070062031
Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal of
advanced nursing, 52(5), 546-553. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
Winer, R. A., Morris-Patterson, A., Smart, Y., Bijan, I., & Katz, C. L. (2013). Knowledge of
and attitudes toward mental illness among primary care providers in Saint Vincent and the
Grenadines. Psychiatric Quarterly, 84(3), 395-406. doi:10.1007/s11126-013-9254-6
World Health Organization. (u.å.). Mental disorders. Hämtad 15-01-28 från
http://www.who.int/topics/mental_disorders/en/
World Health Organization. (1948). WHO definition of Health. Hämtad 2015-02-19 från
http://www.who.int/about/definition/en/print.html
Åsbring, P., & Hochwälder, J. (2009). Den dolda psykiska ohälsan bland unga vuxna som
uppsöker vårdcentral. (Rapport 2009:3). Stockholm: Karolinska Institutets folkhälsoakademi.
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten (s. 57-79). Lund: Studentlitteratur.
20
Bilaga I
Söktabeller systematisk litteratursökning
Cinahl 150127
Sökord
Träffar Lästa
titlar
#1
Attitudes
towards mental
illlness
351
#2
psychiatric and
somatic care
159
#3
S1 AND S2
Begränsningar
Peer-reviewed,
engelska, artiklar
publicerade från 2008
1
1
Cinahl 150205
Sökord
Träffar Lästa
titlar
#1
(MH "Primary
Health Care")
30 073
#2
(MH "Patient
Satisfaction")
25 240
#3
mental*
105
389
#4
S1 AND S2
AND S3
97
Begränsningar
peer-reviewed,
artiklar publicerade
från 2008
43
43
Lästa
abstract
Lästa
artiklar
Valda
artiklar
1
1
1
Lästa
abstract
Lästa
artiklar
Valda
artiklar
3
2
2
ProQuest*
150206
Sökord
Träffar Lästa
titlar
#1
SU.EXACT("Treatment
Compliance")
12 706
#2
SU.EXACT("Client
Satisfaction")
5 663
#3
SU.EXACT("Primary
Health Care")
15 329
#4
1 AND 2 AND 3
7
Begränsningar
peer-reviewed,
artiklar
publicerade från
2008
7
7
Lästa
abstract
Lästa
artiklar
Valda
artiklar
2
2
1
*PsycARTICLES, PsycINFO, Sovial Services Abstracts, Sociological Abstracts
Cinahl 150225
Sökord
Träffar Lästa
titlar
#1
(MH "Patient
Satisfaction")
25 520
#2
"relationships”
42 362
#3
mental*
106
735
#4
S1 AND S2
AND S3
61
Begränsningar
Peer-reviewed,
engelska, artiklar
publicerade från 2008
29
29
Lästa
abstract
Lästa
artiklar
Valda
artiklar
4
1
1
Bilaga II
Granskningsmall över analyserad litteratur
Författare,
Årtal, Land,
Tidskrift
Problem och Syfte
Ansats/ Metod
Urval/ Studiegrupp
Huvudsakligt
resultat
Kvalitet
Campbell, S.,
Gately, C. &
Gask, L. (2007).
Storbritannien.
Chronic Illness.
Syftet är att identifiera
vilka aspekter av
kvalitet som är viktiga
för individuella
patienter med
allmänna kroniska
milda till moderata
psykiska problem
inom primärvården
samt att ta reda på de
bästa metoderna för att
involvera patienterna i
den pågående
forskningen.
Kvalitativ.
Intervjuer med öppna
frågor genomfördes i
patienternas hem.
Inspelades och
transkriberades.
Intervjuerna varade
mellan 55-100 minuter.
16 patienter från fyra
olika primärvårdskliniker.
Tolv kvinnor, fyra män.
Sex huvudteman:
One size fits all,
Försvunnen i
systemet, Ouppfyllda
behov, Egenskaper
hos en bra läkare,
Brist på kvalitet och
Involvera patienter i
pågående forskning.
Hög kvalitet
Deen, T. L.,
Fortney, J. C. &
Pyne, J. M.
(2011). USA
Administration
and Policy in
Mental Health
and Mental
Health Services
Research.
Syftet är att undersöka
relationen mellan
tillfredsställelse,
patientcentrerad vård,
antidepressiv
vidhäftning, kliniska
utfall i en
samarbetande
vårdmodell för
depression.
Mixad metod.
Telefonintervjuer utförda
på sju
öppenvårdskliniker.
Uppföljningsintervjuer
efter sex månader.
Patienter som har blivit
utredda för depression,
och som har varit
lämpliga för behandling
inom primärvården. 395
patienter deltog.
Respekt, trygghet,
information,
brytandet av
konfidentialiteten
ansågs vara viktigt
för patienternas
tillfredsställelse.
Annat som framkom
var att det är viktigt
att vårdpersonalen
lyssnar, förklarar och
tar sig tid.
Medelkvalitet:
Inga tydliga etiska
överväganden, ej
generaliserbar
Gaillard, L.,
Shattell, M. &
Thomas, S.
(2009). USA.
Journal Of The
American
Psychiatric
Nurses
Association.
Syftet är att undersöka
patienter med psykisk
ohälsas erfarenheter av
att bli missförstådda.
Kvalitativ.
Intervjuer genomförda
med personer med
psykisk ohälsa. Del av en
större studie.
Avidentifierade
transkriberingar av
intervjuerna.
20 engelsktalande
informanter, 21-65 år.
Majoriteten hade aldrig
varit inlagda för psykisk
ohälsa.
Depression, ångest, GAD,
bipolär,
förlossningsdepression,
PTSD, ADHD, antisocial
personlighetsstörning,
schizoaffektiv och
schizofreni.
Psykisk ohälsa är en
orsak till
missförstånd inom
vården.
Fyra kategorier:
Skydd mot sårbarhet,
ett objekt som ska
fixas, behandlad som
ett barn och
obeveklig frustration.
Hög kvalitet
Johansson, H. &
Eklund, M.
(2003). Sverige.
Scandinavian
Journal Of
Caring
Sciences.
Syftet är att undersöka
patienternas åsikter om
vad som utgör god
psykiatrisk vård och
vad de anser vara
viktiga delar i
psykiatrisk vård.
Kvalitativ.
Semistrukturerade
intervju. Intervjuerna
genomfördes i
hemmamiljö eller på
kliniken. De använde två
testgrupper. En grupp var
inom öppenpsykiatrin
och en var från sluten
psykiatrisk vård för att få
olika nyanser.
Sju patienter deltog från
öppenvården. När
intervjuerna skedde hade
ingen av de någon kontakt
med psykiatrisk vård.
Alla patienter ansågs
friska/återhämtade. Nio
patienter deltog från
slutenvården, åtta män
och en kvinna.
Kvaliteten av den
Hög kvalitet
hjälpande relationen.
Underkategorier: 1.
Ger nog med tid.
Patienterna behöver
tid för att öppna upp
sig och man kan inte
skynda på det.
2. Kontrollera sina
egna värden och
fördomar.
3. Patienterna och
terapeuten ser samma
orsak till symtomen.
4. Stöttande
psykosocialt klimat
mellan patient och
terapeut.
Keeley, R. D.,
West, D. R.,
Tutt, B. &
Nutting, P. A.
(2014). USA.
BMC Family
Practice.
Syftet är att jämföra
primärvårdsklienter
och deras upplevelser,
uppfattningar,
förväntningar och
preferenser i deras
försök att få vård för
depression.
Kvalitativ.
Semistrukturerade
telefonintervjuer.
Medellängd 35 minuter.
Sex professionella inom
primärvården och 30 av
deras patienter med en
historia av depression.
Tre huvudteman:
Vägen till att få vård
för depression,
Sökandet efter
personlig förståelse
för sin situation, och
Skapandet av ett
terapeutiskt utrymme
för att få vård för
depression.
Hög kvalitet
McCabe, M. P.
& Leas, L.
(2008).
Australien.
Psychology,
Health &
Medicine.
Syftet är att undersökta
svårigheter relaterade
till tillgänglighet och
hinder i vården, såväl
som tillfredsställelse
med vården för
personer med
schizofreni och klinisk
depression.
Kvalitativ.
Intervjuer med 16
vårdgivare och 20
vårdtagare.
Semistrukturerad intervju
med öppna frågor.
20 deltagare, tio kvinnor
och tio män, som ingår i
psykiatrisk rehabilitering,
24-46 år. 16 vårdgivare
som jobbat i genomsnitt
7.8 år.
Patienternas
perspektiv:
Relationen är viktig
och att bli lyssnad på
och tagen på allvar är
avgörande.
Psykiatrisk diagnos i
för stort fokus och de
fysiska symtomen
bortsågs ifrån.
Hög kvalitet
McCann, T. V.
& Lubman, D. I.
(2012).
Australien.
Journal Of
Clinical
Nursing.
Syftet är att undersöka
hur unga människor
med depression
upplever kvaliteten på
primärvården.
Kvalitativ.
Tolkande
fenomenologisk analys.
Individuella
semistrukturerade
intervjuer.
Personer med
diagnostiserad depression,
16-25 år.
26 personer deltog i
studien.
Hade tre teman. 1.
Hög kvalitet
Professionella var
vänligt inställda till
ungdomar. De
professionella ger
ungdomarna stöd i att
återta kontroll över
livet. Opartiska
professionella, icke
dömande. Informell
relation.
2. Öppen syn på
vård. Andra vägar än
medicin. Lyssnar på
vad patienten vill.
3. Vård som
underlättar
återhämtning. Dialog
viktig.
(Friberg, 2012
Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur
Högskolan Väst
Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur
461 86 Trollhättan
Tel 0520-22 30 00 Fax 0520-22 30 99
www.hv.se