1. No category

SVENSKA V Ä G IN ST IT U T ET
STOCKHOLM
MEDDELANDE §
METODER FÖR OCH RESULTAT AV
BERGARTSPROVNINGAR FÖR
VÄGÄNDAMÅL
SVENSKA V Ä G IN ST IT U T E T
STO CKHOLM
MEDDELANDE 8
METODER FÖR OCH RESULTAT AV
BERGARTSPROVNINGAR FÖR
VÄGÄNDAMÅL
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
3
F ö re ta l .................................................................................................................
M etoder fö r och r e su lta t a v b ergs a r ts p r ö vn in g a r fö r v ä g ­
ändam ål
.....................................................................................................
7
8
L ab oratorieb yggn ad en (besk rivn in g) .......................................
M etoder för b ergartsp rovn in gar ................................................ 16
A rb etsförfaran d en för bergartsp rovn in gar .............................. 22
.............................................................................. 31
P rovn in gsresu ltat
L itte r a tu rfö rte c k n in g
................................................................................. 54
T abeller ö v e r p r o v n in g s r e s u lta t:
Tab. I. G eologisk d efinition och allm än n a egen skap er hos
de provade sven sk a bergarterna, graniter, gn ejser och
.......................
, . 34
d iab aser
Tab. II. S am m an ställn in g av p rovn in gsresu ltat på sven ­
sk a bergurter för vägän d am ål ................................................ 38
Tab. III. T ry ck h å llfa sth et och avn ötn in g m ot järn hos 13
st. sven sk a gran iter ....................................................................... 40
Tab. IV. P ro w iin g sresu lta t från stad en P aris väglab oratorium på sk an d in avisk a gran iter ....................................... 42
Tab. V.
Sam band m ellan a v n ötn in gsresu ltat en ligt
D orrys och B au sch ing’ers m etoder ....................................... 44
Tab. VI. Inverkan på p rovn in gsresu ltatet av olika stor­
........................ *....................................... 46
lek på provkropparna
Tab. V II. Jäm förelse m ellan am erik an sk a och sven sk a
p rovn in gsresu ltat
.......................................................................... 46
Tab. V III.
P rovn in gsresu ltat från ett stort a n ta l un­
dersökningar, u tförd a inom B ureau of P ublic R oads
över bergarter, avsed d a för v ägb yggn ad .......................... 50
Tab. IX . G radering av sten m aterial för v ä g a r på grund
av p rovn in gsresu ltat
................................................................... 51
SVENSKA
VAGINSTITUTET
M EDDELANDE 8
FÖRETAL.
Inom vägtekniken liksom inom all annan teknik är en
ingående m aterialkännedom en nödvändig förutsättning
för fram åtskridande. E när dylik kännedom om vägm aterialier, främ st grus och m akadam , hittills så gott
som saknats i Sverige1, har på uppdrag av svenska väg
in stitutet vid statens provningsanstalts vägm ateriallaboratorium p åbörjats undersökning av hållfasthetsegenskaperna hos till vägändam ål allm änt använda bergarter,
grussorter och andra vägm aterialier. E när kunskap om
bergarterna är utgångspunkt för bl. a. kunskap om m aka
dam och grus, har provningsarbetet påbörjats med berg­
arterna.
För provning av b ergarter har av vägin stitu tet efter
sam råd med statsgeologen dr. H . H e d s t r ö m utvalts ett
antal representativa stenbrott och stenhuggerier, från
vilka på anm odan prov insänts. Sålunda hava undersökts
34 prov på bergarter av olika hårdhet, från diabas till
m juk kalksten, och 1 prov p å m asungsslagg använd till
vägändam ål. Proven hava i regel tagits från sådana
större stenbrott, vilka fram ställa p rodukter för vägända­
mål, dels g atsten (sm ågatsten), dels m akadam . Stenhuggerierna äro belägna i Bohuslän, H alland eller Blekinge,
på södra O stkusten sam t i Stockholm strakten. Stenbrot­
ten för produktion av m akadam äro belägna i skilda
delar av landet, till stor del i Skåne. E fter överenskom ­
melse med stenbrottens ägare angivas icke nam nen på de
olika stenbrotten.
Med utförandet av ovannäm nda provningar har en god
överblick vunnits angående hållfasthetsegenskaperna hos
en m ycket stor del av de för gatu- och vägändam ål an­
vända svenska bergarterna. En uttöm m ande kännedom
om bergarters läm plighet för gatu- och vägändam ål ernås
i Se ”Om Sveriges n atu rliga b yggn ad s- och orn am en tsten ar”
av H erm an H edström , Sveriges geologisk a undersökning, årsbok
2 (190$) nr 1,
först efter jäm förelse m ellan provningsresultaten och så­
dana erfarenheter, som insam lats från trafikerade gator
och vägar. Insam landet av dessa erfarenheter pågår
ännu. V äg institutet har dock ansett det läm pligt a tt re­
dan nu offentliggöra de vunna resultaten. Dessa jäm ­
föras med erfarenheter från bergartsprovningar i andra
länder.
De provningar av svenska bergarter, från vilka resul­
taten tidigare offentliggjorts, hava i regel avsett endast
bergarternas tryckhållfasthet. Vid de av väginstitutet
företagna p rovningarna hava bergarterna, förutom be­
träffande tryckhållfasthet, undersökts beträffande bri­
kettens och stenens volym vikt, vattenabsorption. av ­
nötning av m akadam i snedställd trumma, bindeförm åga,
avnötning av stencylindrar mot roterande järnskiva
sam t seghet. Det är icke m öjligt a tt redan nu avgöra
vilka av de uppräknade provningarna, som äro de v ik ti­
gaste för a tt bestäm m a en bergarts läm plighet för väg­
ändam ål. Det förefaller dock, som om de egenskaper,
vilka kommo till u ttry ck i bergartens seghet och av ­
nötning mot roterande järnskiva, skulle vara av stor
betydelse och m inst lika viktiga som de egenskaper,
vilka u ttry ck as genom de§s tryckhållfasthet. Denna
synes näm ligen för svenska bergarter, åtm instone gra­
niter, gnejser o. d. och hårda sand- och kalkstenar, vara
tillräck lig t hög för vägändam ål.
P å uppdrag av v äg in stitu tet hava provningsresultaten
sam m anställts och bearbetats av avdelningschefen vid
statens provningsanstalt, civilingenjören R. S c h l y t e r ,
och återfinnas i efterföljande av honom författade a r­
tikel ”Metoder för och resultat av bergartsprovningar
för vägändam ål”. I artikeln har även givits en ingående
beskrivning av provningsanstaltens vägm ateriallaboratorium och därstädes använda provningsm etoder för berg­
arter. E när vägm ateriallaboratoriet även innehåller ett
fryslaboratorium , med vilket undersökningar utföras för
vägin stitu tets räkning, har i artikeln intagits jäm väl en
beskrivning av värme-, isolerings- och kylanläggningen,
vari fryslaboratoriet ingår.
D et är väginstitu tets förhoppning, a tt de av institutet
påbörjade provningarna av bergarter för vägändam ål,
såsom för g atsten och m akadam , ävensom observatio­
nerna över de provade b ergarternas ftjrhållande ute på
gato r och vägar, skola fo rtsättas av förbrukare och till­
verkare av nyssnäm nda produkter. V äginstitutet an­
håller härvid få meddela, a tt in stitu tet beredvilligt står
intresserade till tjä n st med råd och upplysningar beträf­
fande provningar, ävensom a tt in stitu tet för provningar
av allm änt intresse är berett att, i mån av tillgång till
penningmedel, bidraga till täckande av provningskostnaden.
Stockholm i jan u ari 1928.
Einar Nordendahl.
Svenska vägin stitu tets sekreterare.
METODER FÖR OCH RESULTAT AV BERGARTS­
PROVNINGAR FÖR VÄGÄNDAMÅL.1
Av civilingenjör Ragnar Schlyter.
Vid statens p rovningsanstalt h ar med bidrag av autom obilskattem edel in rä tta ts ett vägm aterial- och fryslaboratorium , i vilket utförts p rovningar av för väg­
byggnader avsedda svenska b ergarter, huvudsakligen på
uppdrag av svenska väginstitutet. De därvid använda
provningsm etoderna och erhållna resultaten fram läggas
i det följande jäm te några undersökningar, utförda av
provningsanstalten i sam band med provningsm etodernas
fastställande.
A ndra länders provningsm etoder hava v a rit före­
mål för studier bl. a. genom studieresor av provningsanstaltens tjänstem än i T yskland, Frankrike, E ngland
och F örenta staterna. De ty sk a m etoderna äro föremål
för bearbetning inom ”D eutscher Y erband fur die Materialprtifungen der T echnik” och e tt ”V orschlag ftir Priifverfahren fiir natiirliche Gesteine’’ har publicerats i för­
bundets ”Zwanglose M itteilungen, juli 1926”. Studiengesellschaft fiir A utom obilstrassenbau, Berlin, har publi­
cerat år 1927 ”Vorläufige Richtlinien fiir die Priifung
von nattirlichen Gesteinen als S trassenbaustoff”. De
franska m etoderna finnas publicerade dels i internatio­
nella m aterialprovningsföreningens förhandlingar till
New Y ork-kongressen 1912, XIX. 2: ’'Notice sur 1’outillage pour 1’essai des m ateriaux de p avage” , dels, även­
ledes av A n s t e t t , i ”Cours d’analyse et d’essai des
m ateriaux de construction” , P aris 1921. De engelska
m etoderna ansluta sig i huvudsak till de i U. S. A. an­
vända och hava publicerats av the N ational Physical
L aboratory, Teddington, England, april 1924.
De am erikanska m etoderna hava delvis publicerats i
i B earbetning1 av föred rag in för S ven sk a tek n ologfören in gen s
avd eln in g för v ä g - och vatten b y g g n a d sk o n st i sept. 1926 och in­
för In tern ationella m aterialp rovn in gsfören in gen i A m sterdam
1927.
Svenska v ä g in stitu te ts m eddelande 8.
Särtryck ur Teknisk T idskrift, Väg- och v a tte n b y g gnadskonst 8, 9,11 och 12,
årgång 1927.
”S tandards of the Am erican Society for Testing Mate­
rials”, men fullständigare utgivits av U. S. D epartm ent
of A griculture i dess Bulletins nr 347, 949 och 1216,
den sistnäm nda av år 1924 innehållande de nu brukliga
a rbetsm eto derna1.
Professor E. N e u m a n n , S tuttgart, har år 1926 kritisk t
g ran sk at olika, nu gällande m etoder i ett arbete ”Priifung
und B ew ertung von S trassenbaustoffen”2, varför det kan
vara tillräckligt a tt h är hänvisa till anförda arbete.
E fter noggrann prövning av de olika m etoderna har
provningsanstalten år 1925 faststä llt arbetsm etoder i
n ära överensstäm m else med de i U. S. A. gällande, enär
detta land kom m it längst med avseende på a tt kunna
tillgodogöra sig provningsresultaten vid bedömande av
ett vägm aterials läm plighet för sitt ändamål.
I an d ra länder hade vid denna tidpunkt visserligen
utförts en del enstaka laboratorieförsök utan anläggande
av m otsvarande försöksväg ävensom ett antal försöksvägar u tan företagande av m otsvarande laboratorieför­
sök och såv itt b ekant förelåg då i Europa inga system a­
tiska, sam höriga resu ltat från laboratorier och praktisk
provning. D etta gjorde a tt man icke genom laboratorieprovning kunde erhålla någ ra sifferm ässiga resultat för
de olika m aterialens ändam ålsenlighet till vägar och
gato r u tan a tt m an härvid var hänvisad till den all­
m änna erfarenhet, som k onstruktören kunde äga.
Svenska väginstitutet, som grundades år 1923 av
Kungl. autom obilklubben i Stockholm med en donation på
50 000 kr. och som sedan fo rtsatt sin forskningsverksam ­
het bl. a. med autom obilskattem edel, har för avsikt a tt
fylla förutnäm nda b rist i kunskapen om de svenska berg­
artern as läm plighet för vägändam ål i allm änhet och har
därför låtit utföra ett sto rt an tal bergartsprovningar, vars
resu ltat fram läggas i det följande. P rovningarna äro u t­
förda på sådana svenska m aterial, som kommit till an ­
vändning vid vägin stitu tets provvägar eller andra
typiska vägar.
Laboratoriebyggnaden.
Statens P rovningsanstalts vägm aterial- och fryslaboratorium (fig. 1 och 2) utgöres av en envåningsbyggnad av
gasbetong med dim ensionerna 8 X 25 meter, v arav en
1 L itteratu rförteck n in gen nr 14.
2 L itteratu rförteck n in gen nr 26.
del. 8 X 11 meter, inrymmer fryslaboratoriet och upppackningsrum och en del, 8 X 14 m eter, inrym m er det
egentliga vägm ateriallaboratoriet. Sam m anlagt rymmer
byggnaden 7 rum.
Fryslaboratoriet (fig. 2, t. v., och fig. 3) består av 2
rum, det ena inrym mande, förutom kylm askineri om
3 000 kal. med motor, även ett kylskåp för normenlig
frostbeständighetsprovning av byggnadsm aterial vid
—15°C temp., det andra ett större kylrum för — 20°C
Fig. 1.
Väg- och fryslaboratorium vid Statens provningsanstalt, Stockholm.
temp., ca 2,1 X 2,4 m eter (rymd ca 10 m3), vilket genom
relativt enkla anordningar k an förstoras eller förm inskas
efter behov och är användbart förutom till provningar
av olika jo rd arters förhållande vid frost m. m. jäm väl
för bestäm ning av väggars värm eisoleringsförm åga en­
ligt Erikssons m etod (fig. 4).
Den vid provningsanstalten tilläm pade metoden för m ät­
ning av värm egenom gång genom byggnadskonstruktioner
har utexperim enterats av arkitekt A. E riksson och pro­
fessor H. Kreuger och erforderliga experim ent hava be­
kostats av Ingenjörsvetenskapsakadem ien. R esultaten hava
publicerats i akadem iens handlingar nr 7 och 36.1
Den använda metoden innebär i huvudsak, att en elek1 ö v ersa tt till t y s k a : K reu g er-E rik sso n : ”U ntersuchungen
iiber das W ärm eisolieru n gsverm ögen von B au k on stru k tion en ”,
iib ersetzt von Herb. Frhr. Grote, V erlag J. Springer. B erlin 1923.
Fig. 2.
Plan av väg- och fryslaboratoriet.
i A n m ä r k n in g : D en en gelsk a texten i denna och följan d e illu stration er är n ödvändig för en engelsk u p p laga av denna bok.
trisk t uppvärmd m ätlåda placeras in till varm sidan av en
skiljevägg m ellan ett varm t och ett k a llt rum. M ätlådans
konstruktion fram går schem atiskt av fig. 4.
Lufttem peraturen i lådan h ålles lik a med lufttem pera­
turen i rummet utanför densamma, som hålles konstant och
läm pligen av vanlig rum stemperatur. Å andra sidan prov­
väggen hålles en konstant låg temperatur.
På grund av tem peraturskillnaden på ömse sidor om
provväggen, strömmar värme genom densamma. Däremot
kan intet värm eutbyte ske genom själva lådans väggar, då
Fig-. 3.
Längdsnitt genom värmeisolerings- och kylanläggningen (fryslabora­
toriet).
ju tem peraturerna på ömse sidor om desamma ständigt
hållas lika.
Utrym m et inom lådan uppvärmes genom särskilda elek­
triska värm eelem ent, fu llt skilda från värm ekällan till det
yttre varma rummet.
Då, som nämnts, in tet värm eutbyte kan ske genom lådans
väggar, m åste all den värme, som alstras inom lådan och
som noggrant uppmätes, passera genom p ro w ä g g en och då
lådan täcker 1 m 2 av provväggen, m åste den värmemängd,
vilken går genom väggen från lådan, gå just genom denna
ytenhet. E ftersom yttem peraturen hos väggen sam t luft­
tem peraturen är densam ma på ömse sidor om lådan, som
innanför i densamma, kan ingen ledning uppstå från eller
till nämnda ytenhet. E n värm etillström ning i ena eller
andra riktningen kan tydligen icke uppstå, utan att tem ­
peraturen ändras på någondera sidan.
Allt eftersom väggen har m indre eller större värm eiso­
leringsförmåga, måste därför mera eller mindre energi till­
föras för att tem peraturen i lådan skall hållas lika med
rumstemperaturen. Den värmemängd, som på tidsenheten
utvecklas i lådan, är således ett mått på värmegenom,gången
och därav kan väggens värmeisoleringsförmåga beräknas.
Temperaturen i varmrummet och i mätlådan hålles
Fig. 4.
Erikssons mätlåda för värmeisoleringsprovningar
av. väggar m. m.
under provningen konstant om kring + 20 °C och i kylrumm et om kring — 20 °C, vilk et ungefär m otsvarar
i Sverige vanliga förhållanden under den kallaste års­
tiden.
R egleringen av värm eutvecklingen i lådan sker
för hand.
Lådans väggar äro utförda av plywood med m ellanlägg
av m askinfilt.
Jämn värm efördelning i lådan erhålles genom 2 st. lätta
fläktar, drivna av en motor ovanpå lådan. Gjorda försök
hava visat, att värm eutvecklingen genom fläktarna är så
ringa, att den icke i nämnvärd grad inverkar på m ätresul­
tatet. F läktarnas h astigh et regleras så, att luftström ningen
utefter provväggen blir i m öjligaste mån lik a in u ti lådan
som utanför densamma.
K ontrollering av, att m edeltem peraturen in u ti lådan är
densam ma som i varm rum m et utanför erhålles genom seriekopplade term oelem ent, p laceiade runt lådans väggar och
med vart annat lödställe på insidan och vart annat på ut­
sidan. En inkopplad galvanom eter visar följaktligen ±0, då
tem peraturen är lika på ömse sidor om lådans väggar.
Den elektriska energiutvecklingen i lådan m ätes genom
avläsning med jäm na tidsm ellanrum av en ampere- och
en voltmeter.
Lufttem peraturen såväl i varmrum met som i kylrum m et
m ätes med kvicksilverterm om etrar, placerade i jämnhöjd
med lådans m itt. Provväggens yttem peraturer m ätas med
term oelem ent, varvid avläsningen sker en ligt den s. k. kompensationsm etoden.
Rummet på provväggens varma sida uppvärmes m edelst
värm eledning en ligt varm vattensystem med elektriska ka­
miner för reserv och finreglering.
Rummet på provväggens k alla sida nedkyles m edelst en
vid taket placerad kylgenerator för kolsyra.
Plan av provningsanläggningen återfinnes i fig. 2 och
sn itt genom densamma i fig. 3.
Innan avläsningar att läggas till grund för beräkningen
av en provväggs värm eisoleringsförm åga kunna göras, m åste
lufttem peraturerna på ömse sidor om provväggen hållas kon­
stanta så länge, att fortfarighetstillstånd blir rådande, dvs.
tem peraturtillståndet i olika sk ik t av väggen, yttem pera­
turerna och ström förbrukningen i lådan bliva konstanta.
Små variationer kunna icke undvikas även sedan fortfarig­
hetstillstånd inträtt, varför till grund för beräkningarna
läggas m edeltal av avläsningar under 10 ä 12 timmar.
I fryslaboratoriet pågå i sam arbete med Sveriges geo­
logiska undersökning och v äg in stitu tet undersökningar
av tjälskju tan d e jord arter, deras tem peratur- och fuktighetsförhållanden under frostens inverkan, värm e­
isoleringsförm åga m. m. i ändam ål a tt vidga känne­
domen om frostens fördärvbringande inverkan på vissa
vägar, särskilt i tjällossningen, sam t om de bästa medlen
a tt m otverka denna inverkan.
Vägmaterialldboratoriet består av ett mindre ingen­
jör srum, skrivrum , ett sand- och jordlaboratorium och
en stenverkstad. Sandlaboratoriet är för siktning av
grus u tru sta t med en Tylers m askindrivna siktapparat,,
som autom atiskt frånkopplar m otorn efter viss tid (fig.
5 A och B). En slam analysapparat användes för kornstorleksbestäm ning av jordprov, innehållande finare p a r­
tiklar, vilka icke läm pligen kunna siktas med m ekanisk
sikt. I sandlaboratoriet äro även uppställda 2 m askiner,
en fallhamm are för 25 mm stencylindrar och en slag­
m askin för bestäm ning av bindeförm ågan hos 25 mm
Fig. 5. A o. B.
Skakapparat för siktning av grus.
torkade briketter. Stenverkstaden inrym m er dels stenborr för urborrning av 50 mm cylindrar för tryckhållfasthetsprovning och 25 mm cylindrar för bestäm ning
a v slaghållfasthet och avnötning av stencylindrar
m ot roterande järnskiva. K apsåg finnes för tillsågning
av cylindrarna i rik tig a längder och slipskiva för ändytornas noggranna avplaning. Sedan tryckhållfasthetsk rop p arn a blivit färdiga, provas desamma i en hydraulisk
press. B estäm ning av slaghållfastheten utföres med
Fig. 6.
Interiör av väglaboratoriets stenverkstacl med avnötningsmaskinerna
DEVAL, DORRY och BAUSCHINGER (t. h.).
ovannäm nda fallham m are för sten (enligt P a g e ) och av­
nötningen av cylindrar utföres mot en roterande jä rn ­
skiva (enligt D o r r y ) med användande av am erikansk
kv artssan d som nötningsm edel. Den äldsta m etoden för
provning av avnötning är den, som fortfarande tilläm ­
pas av provningsanstalten enligt B a u s c h i n g e r för be­
stäm ning av avnötningen hos golvbeläggningsm aterial,
varvid användes 20 X 20 cm p ro v p lattor sam t smärgel,
”Naxos nr 3”, som nötningsm edel (fig. 6).
I förbigående må näm nas, a tt provningsanstalten utexperim enterat en annan m etod med nötning mot smärgelduk, huvudsakligen för bestäm ning av avnötning på
linoleum, läder och dylikt m aterial ävensom trä, vilken
m etod även är användbar för cem entbruk och golvbeläggningsm assor. A vnötning på m akadam och grus ut-
rönes i roterande, snedställd trum m a (enligt D e v a l ).
‘Stenm aterialets egen inneboende bindeförm åga u trö n a ,
sedan m aterialet först k rossats och m alts med vatten i
kulkvarn. Av den härvid bildade degen tillverkas un­
der try ck 25 mm briketter, vilka få to rk a i luft och to rk ­
skåp före provningen i ovannäm nda slagm askin (enligt
P
a g e ).
M askinerna och utrustningen har till största delen
tillverkats i Sverige av A ktiebolaget Alpha, Sundbyberg.
Tre stycken m askiner äro från Riehlé Bros, Philadelphia,
U. S. A.
Laboratoriebyggnaden uppfördes år 1925 av bygg­
nadsstyrelsen. C ivilingenjör E i n a r A l m q u i s t , som bl. a.
med bidrag från svenska v äginstitutet studerat vägm ateralprovningsteknik i F örenta staterna, har b iträ tt vid
uppgörande av plandispositioner och inköp av m askiner
ävensom med granskning av de utarbetade provningsmeto derna.
N edan beskrivna undersökningar ha utförts och provningsm etoderna u tarb etats med biträde av civilingenjör
G. J u t e r i s a m r å d m e d v ä g i n s t i t u t e t .
M etoder för bergartsprovningar.
U tvecklingen av provningsm etoderna har g å tt i huvud­
sak efter tvenne linjer. Bauschinger och Böhme torde
vara de, som lagt grunden till byggnadsm aterialprovn i n g e n i T yskland och av deras avnötningsm etod, mot ro­
terande järnskiva, synes den franska m etoden enligt
D orry ha utvecklats.
Hanisch, Wien, har u tfö rt om fattande provningar på
n a tu rste n 1 och stenarnas väder- och frostbeständighet
h ar undersökts av H irschw ald och Seipp sam t av Leduc.2
G ary har publicerat m aterialprovningsanstaltens i Berlin
om fattande resu ltat.3
E fter v ärldskriget synes Tyskland icke näm nvärt ha
u tvecklat sina m etoder under de sista åren. Standardiseringsarbetet i T yskland4 h a r e m e l le r ti d nyligen åte r­
upptagits och enligt ett därstädes inom m aterialprov3
2
3
4
L itteratu rförteck n in gen
L itteratu rförteck n in gen
L itteratu rförteck n in gen
L itteratu rförteck n in gen
nr
nr
nr
nr
14, sp eciellt Bull. no. 1216, 1924.
28— 29.
2.
28— 29.
Fig. 7 A.
Kulkvarn för målning av krossad sten.
Fig. 7 B. Kulkvarn.
ningsförbundet u ta rb e ta t förslag till pro vningsförfaran­
den för natu rlig sten undersökas egenskaperna: volymvikt, specifik vikt, tä th e t och porositet, vattenabsorption
och vattenavgivning, v attenabsorption under tryck (vattenfyllnadstal), frostbeständighet, tryckhållfasthet, av­
nötning med sandbläster, avnötning mot roterande jä rn ­
skiva, slaghållfasthet (6 kg vikt, 1 m eters fallhöjd, 4 cm
kuber) sam t kant- och stöthållfasthet i trumma.
Den an d ra utvecklingslinjen har vidare utvecklats i
F ran k rik e av forskare sådana som D orry och Deval,
vilkas m etoder u p p tag its i England, men företrädesvis
i F örenta statern a utvecklats och kom pletterats av Page
m, fl. A m erikanarna ha med sedvanlig energi och med
stora resurser nedlagt m illionkostnader på m etodernas
utveckling och användning, därvid i främ sta rummet
Bureau of Public Roads laboratorium i W ashington g ått
i spetsen. Många om icke de flesta av förbundsstaterna
ha sederm era efter m önster från W ashington in rä tta t
egna väglaboratorier. A rbetet har resulterat i uppstäl­
lande av bestäm da norm er för provningar av vägbyggnadsm aterial.1
E när det är en m ycket stor erfarenhet, som sålunda
sam lats i F örenta statern a med stöd av dessa provningsm etoder, och då F örenta staternas vägväsende v arit
förem ål för ingående studier av svenska vägbyggare och
studieresande såsom W retlind, Gust. Dahlberg, Höckert,
Almquist, Schlyter m. fl. så har det ansetts berättig at
och läm pligt a tt i första hand undersöka om den am eri­
k an sk a standarden för provning av vägbyggnadsm aterial
är läm plig för v åra svenska förhållanden, varigenom
sam tidigt m öjlighet erhålles a tt jäm föra de svenska
m aterialen och erfarenheterna med de am erikanska. Provningsm etoderna ha därför i stor utsträckning utarb etats i
n ära anslutning till de am erikanska.2 I det följande
läm nas e tt k o rtfa tta t sam m andrag av de svenska arbets­
m etoderna, men dessförinnan skall redogöras för de syn­
punkter, som in v erk at p å valet av de egenskaper, som
böra utrönas.
F ör a tt n y ttig erfarenhet skall kunna samlas och u t­
veckling av goda v äg ar befordras, m åste en väganläggning vid u tförandet noga beskrivas, bl. a. beträffande
1 L itteratu rförteck n in gen nr 14, sp eciellt Bull. no. 1216, 1924.
2 W retlind, E. P. : ”P rovn in g av v ä g m a ter ia l”, Tekn. tidskr.
V. U., h. 34, 1917.
Fig. 8 A.
Brikettformningsmaskin iör malningsmassa för provning av bindeförmåga.
Fig. 8 B.
Brikettformningsmasldn.
planläggning, vägens konstruktion sam t m aterialens
beskaffenhet och behandling. V ägbanor av en och sam ­
ma benäm ning kunna näm ligen hava helt olika egenska­
per, beroende på de ingående m aterialens olika beskaffen­
het. En beskrivning av m aterialen erfordrar bestäm ­
ning av deras geologiska och fysikaliska egenskaper, så­
som geologisk beskaffenhet, lagring sförhållande, grad av
homogenitet, vo lym vik t m. m. sam t angivande av m a­
terialets ursprung och förekom stsätt m. m. För a tt prov­
ning av ett m aterial skall giva tillförlitliga resultat, är
det em ellertid av vikt a tt provtagningen verkställes på
rä tt sätt.
För bestäm ning av ett p artis genom snittliga beskaf­
fenhet och för a tt provningen av' detsam m a må kunna
v ara avgörande, bör ett s. k. generalprov uttagas av
k o n tro llan t eller annan opartisk, sakkunnig person.
P rovningsanstalten h ar för provtagningen u tfärdat
särskilda bestäm m elser, vilka följts vid u ttag an d et av
bergartsproven (cirkulär 4, 2:a ändr. uppl. 1927).
P rovning av vägbyggnadsm aterial är nödvändig på
grund av den stora betydelse, som en läm plig beskaf­
fenhet av m aterialet har för vägens bestånd, och be­
stäm m ande för valet av de egenskaper, som i första
hand böra utrönas p å vägbyggnadsm aterial, är sättet
för deras användning och ansträngning eller påverkan i
vägen.
U ndersökningarna i statens provningsanstalts vägmateriallaboratorium äro utförda på sådana svenska m a­
terial, som kom m it till användning vid svenska väginstitu tets p rovvägar eller andra typiska gator och vägar
och avse a tt erhålla sifferm ässiga resultat för olika
svenska b ergarters och vägm aterials ändam ålsenlig­
het p å vägar och gator.
V attenabsorptions förmågan hos ett m aterial är av be­
tydelse med hänsyn till dess beständighet; alltför stor
vattenabsorption förorsakar m aterialets och vägens sönderfrysning.
Bindeförmägan hos det i bär- och slitlagcr befintliga
stoftfina m aterialet bidrager till a tt en naturlig betongliknande m assa bildas, olika stark, beroende på m ate­
rialets bindeförm åga (”V erkittungsverm ögen”, cementing
value ).
M otståndsförm ågan mot avnötning och slag, för vilket
m aterialet utsättes i vägkroppen genom inverkan av
Fig-. 9 A.
Slagmaskin för provning av bindeiörmåga (cem enting value).
Fig. 9 B.
Slagmaskin.
trafikens pressande, slående och m alande arbete, söker
m an utröna genom avnötning av m akadam stora stenar
i en roterande, snedställd trum m a.
Hållfastheten mot slag av hästhovar och hjulringar
(m aterialets seghet) utrönes genom slagprovning med
fyllhammare. M otståndsförm ågan mot avnötning eller
nedslitning hos gatu- och golvbeläggningsm aterial för­
söker man bestäm m a genom a tt på olika sä tt nöta m a­
terialet m ot roterande järn sk ivor eller sm ärgelduk eller
på an d ra sätt såsom dels genom roterande trummor, in­
v ändigt beklädda med provm aterialet, dels genom an­
läggandet av försöksbanor, trafikerade av m otorfordon.
Tryckhållfastheten ä r av betydelse a tt känna bl. a.
för a tt bedöma m aterialets förm åga a tt uppbära höga
tryck.
Frostbeständigheten utrönes genom upprepad frysning
och upptining av berg arten och kan även bedömas av
and ra egenskaper såsom porositet och vattenabsorption
under try ck (vattenfyllnadstal). Frost- och väderbestän­
digheten hos de nedan provade svenska graniterna m. m.
h ar icke behövt ifrågasättas, varför dessa sistnäm nda
provningar icke utförts.
T id och tillfälle ha icke m edgivit a tt utröna berg­
artern as avnötning m ot sandbläster enligt tysk metod
eller a tt utexperim entera m etoder för bestäm ning av be­
nägenheten för slirning (g latthet vid nötning).
B ergarterna hava sålunda provats med avseende på
geologisk definition, allm änna egenskaper, v a tte n ­
absorption, volym vikt, bindeförm åga, avnötning av m a­
kadam i snedställd trum m a (enligt De val), avnötning av
stencylindrar mot roterande järnskiva (enligt Dorry),
slaghållfasthet (seghet, enligt Page) och tryckhållfasthet
hos 50 mm cylindrar.
A ndra egenskaper, som kunna utrönas på bergarter
men h är icke bestäm ts, äro specifik vikt, porositet, v a t­
tenavgivning, v attenabsorption under tryck (vattenfyll­
nadstal), frostbeständighet, avnötning med sandbläster
och g latth et (benägenhet för slirning).
F öljande m etoder hava använts:
A rbetsförfaranden för bergartsprovningar.
Geologisk definition med tillhjälp av slipprov anger
1 b ergarten ingående m ineral till namn och mängd, sam t
bergartens stru k tu r och övriga geologiska säregen­
skaper.
Av det inkom na pro v et uttages en sten så nära som
m öjligt representerande provet, av vilken slipas en ca
2 mm tjock skiva av 2 å 4 cm2 yta. Denna fastsättes
på p rep aratg las och nedslipas till en tjocklek av ca
0,1 mm, varefter den g ranskas i m ikroskop för bestäm ­
ning av de olika i bergarten ingående m ineralen samt
bergartens tex tu r och struktur. Denna undersökning utföres för provningsanstaltens räkning av professor P. J.
H o l m q u i s t , Stockholm.
Allmänna egenskaper: färg*, synliga sprickor, lag-
Fig. 10 A.
Avnötningsmaskin för makadam (Deval abrasion).
Fig. 10 B. Avnötningsmaskin.
ringsförhållande sam t g rad av hom ogenitet bestäm m as
genom granskning.
Vattenabsorption angives genom den m ängd vatten,
som absorberas vid vattenlagring, i procent av stenens
to rra vikt.
Av det inkom na provet uttag as genom sönderslagning
och sållning ca 40 st. ungefär lika stora stenar med en
to talv ik t av ca 2 kg, vilka nötas i en snedställd trum m a
(avnötningsm askin för m akadam ) 2 000 varv, varefter
de spolas rena med v atten och ställas a tt lufttorka till
full y tto rrh et. Stenarna uppdelas i 2 delprov om ca
1 kg, vilka torkas till k onstant v ik t i torkskåp vid en
tem peratur av ca 100°C, varefter desamma vattenlagras
till k o n stan t vikt. Vid vägning av de vattenlagrade
stenarna avtorkas varje sten för sig med en utkram ad
svamp på ytan. Y attenabsorptionen angives i procent
av stenens to rra vikt, utgörande m edeltal av bestäm ­
ningar på båda delproven.
Fig. 11 A.
Avnötningsmaskin iör 23 mm stencylindrar (Dorrtj hardness).
V olym vikt anger m aterialets vikt pr volymenhet, in­
b eräk n at hålrum.
Volym vikten bestämmes p å de till vattenabsorptionsbestäm ning använda stenproven.
B åda delproven vägas i vatten m ättat tillstånd nedsankta i vatten. V iktskillnaden i gram mellan vikten i
v atten m ättat tillstånd och vikten i vatten är provets
volym i cm3.
V olym vikten angives som m edeltal av bestäm ningar
på båda delproven.
Bindeförmåga u ttry ck er det krossade m aterialets för­
m åga a tt v ara ett n atu rlig t bindemedel i vägen, och utrönes på pressade briketter, som tillverkats av bergartsm aterialet, sedan detsamm a tillsam m ans med vatten sön­
derm alts till deg i en kulkvarn. E fter torkning provas
b riketterna i en slagm askin, varvid bindeförm ågan anges
i antal slag till b riketten brister.
Stenm aterialet krossas i stenkross och siktas på sik­
ta r 3/s" och nr 8 med fri m askvidd av 9,4 och 2,36 min
resp. Av det, som stannar på sikt nr 8, uppväges 500
Fig. 11 B.
Avnötningsmaskin.
gram , vilket males med 90 cm3 v atten 5 000 varv i en
k u lk v arn (fig. 7 A o. B). Av m alningsm assan tillver­
k as i en brikettform ningsm askin (fig. 8 A o. B) omedel­
b art brik etter med en diam eter och höjd av 25,4 mm vid
e tt try ck av 670 kg. B riketterna torkas 20 tim m ar i
vanlig rum stem peratur och därefter 4 timmar i torkskåp
vid ca 100°C, varefter de placeras i en exsickator och
provas tidigast efter 20 m inuter. B riketternas ändytor
avslipas på fint sandpapper, så a tt briketthöjden blir
exakt 25,4 mm, varefter de vägas. Provningen utföres
Fig. 12 A.
Fallhammare lör stencylindrar
(Page Impact).
i en slagm askin (fig. 9 A o. B), bestående av en ham ­
mare, vägande 1 kg, som från en höjd av 1 cm faller
p å briketten en gång p r sekund. V arje slag registreras
pä diagram trum m a och b ro tt anses hava inträffat, då
deform ationen är större än 5 mm, räk n a t från diagram ­
mets m edellinje. P rovningsresultatet, utgörande medel­
tal vid provning av 12 st. briketter, angives i antal slag
för brott.
Avnötning av makadam i snedställd trumma u ttrycker
m akadam ens m otståndsförm åga mot stötar och inre nöt­
ning mellan de olika m akadam styckena och utrönes ge­
nom a tt m akadam stycken inläggas i en snedställd
\s P5tochholml92c\
Fig. 12 B.
Fallhainmare.
trum m a, som får ro tera 10 000 varv. A vnötningen an­
ges i procent av ursprunglig vikt.
Av det inkom na p rovet uttages genom sönderslagning
ca 100 st. ungefär lika stora stenar med en to talv ik t
av ca 10 kg. S tenarna spolas ren a och torkas ett dygn
vid ca 100 °C, v arefter de uppdelas i 2 delprov, v ardera
bestående av ca 50 stenar och vägande 5 kg ± 10 gram .
Båda proven inläggas i v ar sin cylinder till en avnöt­
ningsm askin för m akadam (fig. 10 A o. B), bestående av
2 st. i 30 ° vinkel mot rotationsaxeln snedställda trum m or
av stål med en inre diam eter — 20 cm och en inre höjd
— 34 cm. Maskinen får ro tera 10 000 varv, varefter pro­
vet siktas på sikt nr 12 med fri m askvidd av 1,6 mm.
Det, som k v arstan n ar på sikten, vattenspolas och torkas
ett dygn vid ca 100 °C och väges ånyo. A vnötningen,
bestående av det, som passerar sikt nr 12, angives i
procent av den ursprungliga vikten.
Avnötning av stehcylindrar mot roterande järnskiva
u ttry ck er m aterialets hållfasthet mot trafikens avslipande
Fig. 13.
Borrmaskin med diamantborr lör sten.
inverkan och utrönes på 2 st. urborrade 25 mm cylindrar,
som avnötas med k rossad k v artssand som nötningsmedel.
A vnötningen anges i gram.
Ur tv å stenar av det inkomna provet borras av v a r­
dera vin k elrätt mot lagringsriktningen en cylinder med
en diam eter av 25,4 mm. C ylindrarna avplanas i båda
änd ar först mot en slipskiva och sedan i avnötningsm askinen till full anliggning, varefter de vägas. De
placeras därefter i en hållare, vars vikt inberäknat prov­
kropp avpassas till 1 250 gram, varefter de nötas mot
Fig. 14 A. Kapsåg för stencylindrar.
Fig. 14 B.
Kapsåg med karborundumskiva.
en järn sk iv a (fig. 11 A o. B), som får rotera 1 000 varv,
med användande av k rossad k v artssand (s. k. norm al­
k v artssan d nr 21/2) som nötningsmedel. Den till p ro v ­
ningen an vända k v artssan d en skall hava sådan korn­
storlek, a tt ej m er än 5 % k v arstan n a r på sikt nr 30
m ed fri m askvidd = 0,59 mm och ej m er än 25 % p as­
serar sikt nr 40 m ed fri m askvidd = 0,42 mm.
Provhållarens av stå n d från järnskivans rotations-
Fig. 15.
Slipskiva för stencylindrars planslipning.
centrum ä r 26 cm.
E fter nötningen vägas cylindrarna, varefter de vändas
och nötas p å n y tt igen. A vnötningen angives i gram
som m edeltal av 4 bestäm ningar.
Slaghållfasthet (seghet) uttry ck er m aterialets motståndsförm åga m ot d irek ta slag och krossning av tra ­
fiken sam t anges genom den fallhöjd i cm, vid vilken
en urborrad 25 mm stencylinder brister under inverkan
av en 2 kg ham m are, som först faller från 1 cm och där­
efter från en med 1 cm per slag stegrad fallhöjd.
Ur tre stenar av det inkom na p rovet borras av v ar­
dera v in k elrätt m ot lagringsriktningen en cylinder med
en diam eter av 25,4 mm. C ylindrarna kapas och
slipas plana i båda ändar, så a tt cylinderhöjden blir
25,4 mm.
C ylindrarna placeras därefter i en fallham m are (fig.
12 A o. B), som består av ett städ med hållare för en
cylinder sam t en v ik t p å 2 kg, som första gången faller
från 1 cm höjd och därefter från en med 1 cm p r slag
stegrad fallhöjd. P ro v n in g sresu ltatet är angivet som
m edeltal för 3 provningar i cm fallhöjd (— antal slag),
för vilken provkroppen brister.
Tryckhållfasthet u ttry ck er m aterialets förm åga a tt
u pptaga statisk t try ck och utrönes på urborrade stencylindrar med en diam eter och höjd = 50 mm. B rott­
hållfastheten anges i kg/cm 2.
Ur tre stenar av det inkom na pro v et borras med dia­
m antborr (fig. 13) av v ardera v in k elrätt mot lagrings­
riktningen en cylinder med en diam eter av 50 mm.
C ylindrarna kap as med stensåg (fig. 14 A o. B) och slipas
plana i båda ändar, så a tt cylinderhöjden blir 50 mm.
Slipningen utföres med slipskiva (fig. 15) tills a tt ändytornas planhet, m ätt med en indikator mellan dubbar
på 45 mm avstånd, ger utslag mindre än 0,02 mm.
C ylindrarna provtry ck as i en hydraulisk press med en
tryckstegringshastighet av ca 10 kg/cm 2 pr sekund.
P rovningsresultatet, utgörande m edeltal av 3 p ro v try ck ­
ningar, angives i kg/cm 2.
P rovningsresultat.
E nligt i det föregående beskrivna m etoder har p ro ­
vats ett sto rt antal svenska b erg arter av de typer, som
vanligen komma i fråga för gatu-och vägändam ål, och
dessa b erg arter äro från v itt skilda delar av Sverige, så­
som västkusten, södra Sverige och ostkusten. Berg­
artern as geologiska definition och allm änna egenskaper
hava angivits i tabell I, som g ru n d ar sig på undersök­
ningar av professorn vid T ekniska högskolan P. J.
K o l m q u i s t , Stockholm.
irZIIFig. 16.
Grafisk framställning av hållfastheten mot tryck, slag och avnötning hos svenska bergarter (granit,
gnejs och diabas), provade 1925—26.
Fig. 17. Grafisk framställning av tryckhållfasthet
(upptill) och avnötning mot järnskiva (nedtill) hos
13 st. svenska graniter.
Tab. I.
Nr
22
211
Geologisk definition och allmänna egenskaper hos de provade svenska bergarterna, graniter, gnejser
och diabaser.
Färg
Struktur
Bergart
Ingående mineral
B iotitgnejs.1
Kvarts, plagioklas, biotit.
Svavelkis, apatit.
Röd pegmatitgnejs.1
Kvarts, m ikroklin, omvandlad plagio­ Slirig, kataklastisk.
brottlinjer.
klas.
M uskovit, granater, klorit, kalkspat.
P lasrigt sk iffrig med biotiten om slu­ Svart med grå
tande kvartsen och plagioklasen.
gångar.
Genomskärande Röd med gröna
gångar.
Grå alkalifältspat- Kvarts, m ikroklin, biotit, omvandlad M assformig, sm åkornig. Kvarts och Grå.
plagioklas.
kvartsgranit.2
fältspat sam manvuxna.
Zirkon, apatit, epidot, klorit.
! 84
___
Brungrå plagioklasrik granit.3
85
Kvarts, ortoklas, biotit, omvandlad Skiffrig, finkornig. Tunna kataklas- Brungrå.
plagioklas.
tisk a zoner m ellan de större m ine­
Epidot, ortit, zirkon, apatit.
ralkornen.
Rödgrå alkalifält- Kvarts, plagioklas, biotit, m ikroklin, Massformig, heterogen kornighet, ge­ Gråröd.
spat-kvarts-grapertit.
nomskuren av fin a sprickor.
nit.2
Zirkon, apatit och m agnetit.
86
.
i 158
Grå aplitisk gnejs.3 Kvarts, m ikroklin, oligoklas, biotit, Jäm nkornig, linjärt
vågiga rena fogar.
hornblände.
Titanit, apatit, epidot.
,
76 !
sk iffrig
i
med i Grå med svarta
streck.
Röd aplitartad gra­ Kvarts, m ikroklin, oligoklas, magne-l Planparallell struktur.
Medel- till Röd.
n it.2
tit, starkt kloritom vandlad biotit.
finkornig, förändrad genom om­
FJusspat, epidot.
vandling och krossfenom en.
i
1
Nr
Ingående mineral
Bergart
Struktur
Färg
77
Rödgrå salisk gra­ Kvarts, m ikroklin, albit, sönderdelad! Linjär skiffrighet, fin- och jämnkor- Rödgrå.
nit.2
aligoklas.
nig, rena något katak lastisk a fogar,!
Biotit,
kloritom vandlad,
m agnetit,
kvarts och albit d elvis sam m an­
titan it, apatit, epidot, ortit.
vuxna, s. k. myrm ekit.
21
Salisk ådergnejs.2
Kvarts, pertitisk m ikroklin, plagio- Linjär skiffrighet, aplitisk jämnkor- Röd.
klas, hornblände, biotit, m agnetit.
nig, rena fogar, innehållande n y­
Apatit, titan it, zirkon.
bildad albit.
71
G-råröd granit.2
M assformig,
K varts, m ycket m ikroklin.
rena fogar.
Plagioklas, hornblände, biotit, magnetit, titanit, apatit, flusspat.
72
Uralitdiabas (Am- Hornblände, omvandlad från
andesin.
fibolit eller metaBiotit, svavelkis, m agnetkis,
b a sit).2
järn, m agnetit.
1
Röd salisk åder­ Ortoklas, m ikroklin, plagioklas, kvarts, Finkornig.
hornblände, biotit, m agnetit.
gnejs, hornbländeförande.4
40
Röd lep titisk
gnejs.2
46
: Kvarts, m ikroklin.
Plagioklas, m agnetit,
m uskovit.
grön
homogen, Gråröd.
augit, M assformig, homogen med filtartad Svart.
sam m anväxning av huvudmineral.
titan-
16
1
jäm nkornig
| Svag planparallell, jäm nkornig.
biotit, 1
M ikroklinisk aplit- K alifältspat, m ikroklin, oligoklasalbit, M assformig, svag parallellstruktur.
kvarts, biotit.
granit.2
M agnetit, titan it, zirkon, apatit sam t
spår av epidot och klorit.
i M ycket heterogen.
2 M ycket hom ogen.
3 H om ogen.
4 H eterogen.
Röd.
Brunröd.
Grå, med blekt röd
anstrykning.
Nr
Ingående mineral
Bergart
Färg
Struktur
Grågrön.
47
Pyroxengnejs.3
K alifältspat, oligoklas, kvarts, granat, Svagt skiffrig, jäm nkornig.
brun hornblände, bronzit, apatit,!
zirkon, m agnetit.
48
M ikroklingnejs.3
Mikroklin,, oligoklas, kvarts och biotit. Plant och lin järt skiffrig, finkornig, Grå med ljusa an­
hopningar.
något löskornig.
Magnetit och titan it, m uskovit, apatit,
epidot.
44
Olivindiabas.2
Labrador, augit, olivin, titanomagne- Frisk, ofitisk, små- till finkornig med Gråsvart.
fältspatkorn.
tit, biotit, apatit.
56
A plitgranit.2
Fast, finkornig med växlande kornig- Ljusröd.
M ikroklin, oligoklas, kvarts, biotit.
het.
Magnetit, apatit, zirkon; klorit, tita ­
n it som omvandlingsprodukter.
58
Kvartsfältspatgranit.2
P ertitisk kalifältspat, plagioklas (o li­ Granulerad, små- till finkornig med
växlande kornighet.
goklas), kvarts.
Epidot, titan it, klorit, m agnetit, apatit.
89
Mörk diabas.2
M örkpigmenterad plagioklas, augit, Ofitisk, små- till finkornig.
titanorhagnetit; biotit och hornblände
som omvandlingsprodukter.
Apatit, svavelkis.
Granitisk gnejs.4
P ertitisk
kalifältspat,
plagioklas, Parallell, slirig.
kornfogar.
kvarts.
Granat, m agnetit, klorit, apatit, zirkon.
1■..... I
5
95
3 H om ogen.
4 H eterogen.
Svart.
Undulerande, släta Mörkbrun.
Röd granitoid m i­ M ikroklin pertit, kvarts, biotit, m agne­ Sm åkornig med växlande kornighet.
kroklingnejs.2
tit, plagioklas.
Zirkon.
2 M ycket hom ogen.
Gråröd.
Ljust gråröd.
!
P rovningsresultaten hava sam m anställts i tabell II
och III, den senare för 13 st. graniter, vilka endast p ro ­
vats för try ck och avnötning av stencylindrar. R esul­
taten hava g rafiskt fram ställts för tabell II i fig. 16 och
23 sam t för tabell III i fig. 17. I fig. 16 hava resultaten
för graniter, gnejser och diabaser ordnats efter av­
tagande tryckhållfasthet, som v arierar från c:a 3 200
kg/cm 2 till c:a 1 400 kg/cm 2. Man finner a tt i stort sett
Fig. 18. Grafisk framställning av sambandet mellan
slaghållfasthet och avnötning mot järn hos svenska
bergarter (granit, gnejs och diabas) provade 1925—
26, i jämförelse med amerikanska resultat (heldra­
gen linje).
slaghållfastheten av tag er med try ckhållfastheten från
c:a 30 cm fallhöjd (30 slag) till c:a 8 cm (8 slag) och a tt
avnötningen i snedställd trum m a ökar från c:a 2,0 vikt-%
till c:a 5 vikt-% , då tryckhållfastheten m inskar.
N ågot sam band mellan avnötning av stencylindrar
(hårdhet enligt Dorry). och övriga egenskaper synes icke
förefinnas. A vnötningen ä r vanligen 4 å 6 gram.
Tab. IL
Sammanställning av provningsresultat
Bergart
n r
Briket­
Stenens
tens
volym ­ volym ­
vikt
vikt
kg/dm 3 kg/dm 3
22
211
84
85
86
637
638
970
158
76
77
21
69
70
71
72
16
40
46
47
48
44
56
58
89
88
903
904
5
906
907
945
967
95
696
714
492
188
Fiint.it.-cmma ...................................................... 2 08
2,75
1,96
2,63
Pegm atit-gnejs ........................
2,65
A lkali-fältspat-kvarts-granit
1,95
1,92
2*66
Plagioklasrik granit ...............
2,63
A lkali -fältspat-kvarts - granit
1,91
PAomna.tit.-lrvflrtK .... ..............
1,86
2,64
2*54
K a li-fä ltsp a t.......................................................
2*57
M a su gn s-slagg................................................... 2,16
2,67
A plitisk g n e j s ................................................... 1,96
2,62
Aplit art ad granit..............................................
2*63
Salisk granit ...................................................
2*65
Salisk å d erg n ejs..............................................
2,58
Jäm nkornig sandsten .................................. ■1.98
?
2,62
Tät kvarts-sandsten ...................................... 1,90
Granit ................................................................ 1 , 94 !t 2,64
2,98
U ralit-diabas ................................................... 2,12
2,65
Salisk åder g n ejs............................................... 1,97
2,61
L eptitisk gnejs .............................................. 1^91
2,65
Mikrolinisk aplit-granit................................. 1,95
2,73
P o ry x e n -g n ejs................................................... 2,00
2,66
M ikrolin-gnejs................................................... 1,98
3,06
Olivin-diabas ................................................... 2,17
2,64
A plit-granit ....................................................... 1,97
2,62
K varts-fältspat-granit ................................. 1,95
2,97
Mörk d ia b a s....................................................... 2,16
B iotit-leptit .......................................................
; Granit....................................................................
s
2,64
! Granitisk gnejs .............................................. 1,97
i G n e js....................................................................
V
# *..........................................................................................................................
Granit ...............................................................
S erp en tin -k a lk sten ..........................................
! G ra n ito id m i k r o k lin - P T i f i i s .............................................
Översilurisk kalksten ............
Betong: 1 d. Slite-cem ent: 3 d. grus
ålder 1 mån..............................
Betong: 1 d. Slite-cem ent: 3 d. grus
ålder 2 mån..............................
Betong: 1 d. S lite-cem en t: 3 d. grus
ålder 3 mån..............................
Betong: 1 d. Slite-cem ent: 3 d. grus
ålder 6 mån..............................
_
_
2,05
1,94
5
2,03
2,69
2,62
2,49
2,11
5
2,19
2,14
2,05
på svenska bergarter för vägändamål. (Fig. 17).
Nr
!
1
|
1
1
|
!
i
22
211
84
85
86
637
638
970
158
76
77
21
69
70
71
72
16
40
46
47
43
44
56
58
89
33
903
904
5
906
907
945
967
95
696
Avnöt­
Avnötning av
ning av
stencylindrar
maka­ Binde- mot roterande
Vatten­ dam
förmåga
järnskiva
absorp­
sned­
(DORRY)
tion
ställd (PAGE)
gram
trumma
Antal
(DEVAL)
vikt %
slag
%
J_*
II
0,18
0,31
0,22
0,17
0,13
0,04
0,16
1,68
0,13
0,20
0,20
0,19
1,67
0,42
0,15
0,14
0,17
0,33
0,21
0,24
0,16
0,07
0,16
0,17
0,10
—
—
—
0,22
—
—
—
3,6
5,1
2,3
2,3
4,2
6,7
8,1
12,4
2,9
3,0
3,3
2,9
2,3
1)9
2,0
I,8
2,0
2,1
2,6
2,8
2,7
3,1
2,2
2,3
1,9
—
—
2,8
3,0
2,6
28
24
10
10
6
1
12
4
9
7
14
9
13
3
7
49
12
10
12
10
14
5
6,7
6,2
4,3
2 510
8
—
—
—
4,o
4,6
20
18
17
4,2
4,1
3190
18
9
7,0
2,9
4,4
6,i
4,8
5,0
10
29
18
14
22
4,2
5,2
25
17
5,7
4,2
20
27
10
14
19
17
24
20
17
24
31
—
4,4
II
197 0
1380
8
7
6
12
4,0
4,6
4,4
kg/cm 2
_L
17
3)3
1,8
4,3
17,5
5,8
4,2
II
23
6,1
4,9
3,3
5,1
—
—
—
J_
3,9
4,8
Tryckhållfasthet
på 50 mm cy­
lindrar
Fallhöjd
cm
16
8
4,0
22
12
14
Slaghållfasthet
(Seghet, PAGE)
2 520
5 270-1"
2 030-1"
570-1"
2 600
2 680
2 640
2 540
1 950
2 100
2 350
3 030
2 310
3 030
2 850
2 630
2 960
3 050
2 490
3 140
2 870
2 750
3 190
2 940
2 720
3150
3 250
1 970
3 200
16
15
4,4
16
—
—
11
2 340
2 200
—
—
17
16
—
—
—
—
10
16
4
1880
2 590
550
0,62
0,32
2,9
5,0
2,3
15,2
25
11
23
6,4
6,9
20,6
5,2
51,6
714
—
—
—
—
295
492
—
—
—
—
316
188
—
—
—
—
—
336
—
—
—
—
—
408
*
beteck n ar a tt provkroppen urborrats vin k elrätt m ot lagrin gsriktningen.
/ / b eteck n ar a tt provkroppen u tborrats p arallellt m ed lagrin gsriktningen.
Tab. III. Tryckhållfasthet och avnötning mot
järn för 13 st. svenska graniter (fig. 18).
Nr
Avnötning av
stencylindrar mot
roterande järn­
skiva (DORRY)
gram
Tryckhållfasthet
hos 50 mm cylind­
rar
kg/cm 2
13
11
9
6
15
12
33
64
10
80
14
8
7
3 380
3 260
3 020
2 880
2 700
2 640
2 585
2 530
2 520
2 500
2 450
2 360
2 230
3,7
3,7
4,7
4,9
4,4
4,4
5,6
4,8
5,0
5,o
!
5,2
5,8
E nligt am erikanska re su lta t1 skulle det bestå e tt sam­
band m ellan seghet (slaghållfasthet) och avnötning av
stencylindrar (hårdhet enligt D orry) enligt ku rv an fig.
18 (m ärkt am erikanska resultat). V arför e tt sådant sam ­
band skulle finnas, ä r sv årt a tt förstå. De svenska resul­
taten för graniter, gnejser och diabaser, som inlagts som
ringar i fig. 18, följa icke alls den angivna kurvan. Vid en
slaghållfasthet av c:a 8 å 30 cm fallhöjd (antal slag 8
å 30) är för de svenska proven avnötningen av sten­
cylindrar (Dorry) c:a 4 å 6 gr. Därem ot är det högst
antagligt, a tt ett sam band består m ellan slaghållfasthet
(seghet) och avnötning av m akadam i snedställd trum m a
(Deval), i vilken stenarna u tsä tta s för slag. För de
svenska proven är detta sam band visat i fig. 19, varav
fram går att, då slaghållfastheten avtager från c:a 30 till
c:a 6 cm fallhöjd, så ökar avnötningen av stenarna i
trum m an från c:a 2 till 8 vikt-% .
En jämförelse m ellan de nu vunna resultaten och tid i­
gare utförda provningar från andra laboratorier har
givit vid handen bl. a. följande. E nligt provningsresul­
ta t (tab. IV) från staden P aris väglaboratorium 2 skulle
de skandinaviska g ran itern a ha en tryckhållfasthet (ut­
rönt p å 5 cm kuber) av c:a 1 400 å 1 900, i m edeltal c:a
1 L itteraturförteckning-en nr 18, fig-. 3.
2 A n n ales cl. P on ts et C haussées, 1913.
1 740 kg/cm 2, jäm fört med föreliggande resultat av c:a
1 400 å 3 200, i m edeltal c:a 2 660 kg/em 2.
Tidigare vid m aterialprovningsanstalten i Berlin utSw ed/sh
ro a d - b u i/d in g
ro cA
/925~ 26
Fig. 19.
Grafisk framställning av sambandet mellan
slaghållfasthet och avnötning i snedställd trumma hos
svenska bergarter (granit, gnejs och diabas), provade 1925-26.
förda provningar på svenska g raniter och gnejser2 hava
givit tryckhållfasth etsresu ltat (på 4 cm kuber), fram ­
ställda grafisk t i fig. 20. De 15 bästa proven uppvisa en
try ckhållfasthet av c:a 2100 å 3 000, i m edeltal c:a
2 Jäm för H ed strö m , H erm an , ”Om S veriges n a tu rlig a b y g g ­
nads- och orn am en tssten ar”. Sv. geol. Unclersökn. 1908, sid. 34.
T ab. IV. Provningsresultat från staden Paris väglaboratorium på skandinaviska graniter.
Volym­
vikt
Tryckhåll­
fasthet på
5 cm kuber
Avnötning
vid 10 000
meters nötning
i Anstetts
maskin
Slaghållfast­
het (5 cm kub
100 cm fall­
höjd)
kg/dm 3
kg/cm2
cm
Antal slag
2,601
2,648
2,644
1880
1820
1620
1,05
0,88
0,89
214
96
97
2,629
1 370
1,64
83
2,642
2,647
2,648
1880
1880
1580
0,89
0,94
0,92
48
51
82
i
2,645
1920
0,84
64
Karlshamn och Karlskrona.
Granit, gråblå, finkornig (Karlshamn)........................................................ i
„
rödaktig, grovkornig (Karlskrona)................................. c..............
2,643
2,639
1740
1800
0,73
0,62
73
135
Material och fyndort
Fredriks stadstr akten.
Granit, mörkblå, mycket finkornig ............................................................
„
ljusblå, något grovkornig................................................................
„
„
lätt rö d a k tig .......................................................................
„
„
gulaktig, tämligen mycket hornblende, spår av
vittring...................................................... ................... T..............................
Idefjordstrakten (norsk och svensk).
Granit, ljus, grovkornig ...............................................................................
„
blåaktig, grovkornig .......................................................................
„
„
finkornig ...........................................................................
Lysekilstr akten.
Granit, rödaktig, medelkornig ...................................................................
1
V ogeserna.
Granit, grå, finkornig (Saint-Amé) ............................................................
„
ljus, medelkornig (Saulxures) ........................................................
2,640
2,640
1620
1250
Limousingranit (Frankrike)............. .................................................................
2,650
1540
1
0,80
0,84
90
95
0,87
145
|
P rovets nr.
Fig. 20. Grafisk jämförelse mellan tryckhållfastheten hos svenska bergarter (granit,
gnejs och diabas) erhållna vid provning dels i Sverige 1926 (“svenska resultat“),
dels i Tyskland omkr. 1900 (“tyska resultat“).
2 550 kg/cm 2, under det a tt de 15 bästa nu provade,
andra svenska g ran iter och gnejser uppvisa en try c k ­
hållfasthet av e:a 2 500 å 3 200, i m edeltal c:a 2 900
kg/cm 2.
A ndra jäm förelser, som kunna göras m ellan äldre och
nya provningsresultat, avse a tt klarlägga, huru ett
äldre resu ltat t. ex. avnötning enligt Bauschinger av
20 X 20 cm p latto r mot roterande järn sk iv a med smärgel som nötningsm edel ä r a tt värd esätta i jämförelse
med avnötningen av stencylindrar enligt Dorry. En un­
dersökning vid statens p rovningsanstalt av dessa båda
m etoder gav till resu ltat (tabell V, fig. 21) a tt avnöt­
ning i gram enligt B auschinger (A B) = 2 gånger avnötriing enligt D orry (Hardness, H d) eller A B = 2 . R D i
gram (fig. 21, nederst).
Tab. V. Samband mellan avnötningsresultat enligt
D orrys och Bauschingers m etoder (fig. 21).
Nr
Material
Avnötning i gram
enligt
Dorry
72
69
40
71
70
—
Uralit-diabas ..........
Jämnkornig sandsten
Leptitisk gnejs .......
Granit..........................
Tät kvarts-sandsten..
Klinker ......................
Granit och gnejs (Me­
deltal av flera prov­
ningar) ..................
Avnötning
enligt Dorry
i % av
Bauschinger Bauschinger
6,1
7,0
5,1
4,4
2,9
9,5
15,5
13,5
12,3
7,5
5,5
14,0
39
52
41
59
53
68
5,4
10,6
51
Medeltal 52 %
Ö verhuvudtaget ä r som bekant kroppens form av
§t,or inverkan på resultaten, vilket fö rklarar de olika
resultat, som ofta erhållits vid olika laboratorier. Vid
provning av tryckhållfastheten på 25 mm och 50 mm
provk ro p p ar (diam eter — höjd i båda fallen) erhölls för
g ran it 16 % högre värden med 25 mm cylindrar än med
50 mm cylindrar. (Tabell VI.) Exem plet belyser vikten
av a tt enhetliga provningsm etoder införas och för be­
stäm ning av tryckh ållfasth et borde cylindrar komma till
användning med höjd — 1,5 å 2,0 gånger diam etern och
med samma diam eter vid sam tliga laboratorier. En
m ycket noggrann avplaning av än dytorna ä r m ycket
viktig för erhållande av jäm na och riktiga värden.
T ryckriktningen i förhållande till stenens lagringsgångar ä r även av betydelse. T ryckhållfastheten utröntes
hos 5 st. berg arter dels parallellt med, dels vinkelrätt
Fig. 21. Grafisk framställning av sambandet mellan
de olika avnötningsmetoderna enligt BAUSCHINGER
och DORRY.
mot lagringsriktningen, varvid hållfastheten parallellt
med lagringsriktningen var i m edeltal 7 % större än
vinkelrätt mot lagringsriktningen. Vid ett an n at prov
var förhållandet omvänt.
Tab. VI. Inverkan på provningsresultatet av
olika storlek på provkropparna.
T ryckhållfasthet hos granit
och gnejs, utrönt å
Nr
85
86
158
—
21
21
Skillnad
25 mm cylindrar
50 mm cy­
lindrar
kg/cm 2
kg/cm 2
%
319 0
2 520
2 600
2 680
1950
2100
6
25
10
26
16
!1
3 380
3160
2 860
3 390
2 260
2 330
^
j
|
!
!
|
M edeltal
!
16 %
För a tt k o n statera i vad mån det lyckats statens provn ingsanstalt a tt u tarb eta pro vningsm eto derna så a tt
samma resu ltat kunde erhållas vid provning* i Stock­
holm och i W ashington, D. C., U. S. A., överenskom provningsanstalten med chefen för Bureau of Public Roads i
U S. A. T h o s . H. Mac D o n a l d efter dennes besök år 1926
i Stockholm a tt prova ett p ar av de svenska bergarterna
med i vidstående tabell V II erhållna jäm förande pro v ­
ningsresultat. Av tabellen fram går, a tt överensstämmelTab. VII.
ResultaLt från
U. S. Bureau of
Public Roads
Laboratory
number 28 575
Statens provningsanstalt
prov nr 38 384
Avnötning i trumma (D eval ab­
rasion ) per cent of w ear vikt — %
3,0
Avnötning (D orry Hardness) .......
18,7 (3,9 gr)
18,7 (3,9 gr)
Slag (seghet Toughness) fallhöjd
cm ...................................................
14
17
V olymvikt, (A pparen t specific
166 (2,65 kg/dm 3)
g ra v ity ) w eigh t per cu.ft......... 165 (2,65 kg/dm3)
Vattenabsorption (W ater absorp­
0,22
tion) per c e n t ............... vikt-%
0,13
Tryckhållfasthet ( Crushing
83
800
(2
380
kg/cm
2)
35
700
(2
510 kg/cm 2)
strength ) lbs per sq.in ...........
Bindeförmåga (Cem enting value)
21
j 18 och 24 medeltal 21
blow s ....................... antal slag
Bindeförmåga (Cementing value)
blow s ....................... antal slag
number 28 576
prov nr 42 572
49
49
Fig. 22. Grafisk framställning av sambandet mellan ovannämnda olika egenskaper I, III och IV
hos svenska bergarter (granit, gnejs och diabas), provade 1925—26. Bindeförmågan (III) har ut­
rönts på pressade briketter med volym vikt enligt kurva II.
sen vid provning i W ashington och i Stockholm var
m ycket god. Överensstäm m elsen i resu lta t är p rak tisk t
tag et fullständig. Den obetydliga avvikelsen beträffande
v attenabsorption beror på något olika metod.
R esultaten i tabell II beträffande bergarternas volym v ik t, vattenabsorption, bindeförmåga och brikettens
vo lym vik t hava sam m anställts i fig. 22, ordnade efter
avtagande volym v ikt hos stenen. Tre stycken diabaser
hava volym vikten c:a 3,0 kg/dm 3, under det a tt volym ­
vikten för sam tliga övriga graniter och gnejser varierar
m ellan c:a 2,6 å 2,75, i m edeltal 2,65 kg/dm 3.
V attenabsorptionen v arierar mellan c:a 0,1 och 0,3 %
av to rr vikt, det m insta v ärd et för diabaserna.
Bindeförmågan (kurva III i fig. 22) varierar mellan
c:a 7 och 24 slag med ett p ar utanför dessa gränser
fallande värden, e tt m ycket lågt, 5 slag, och e tt m ycket
högt, 49 slag, båda gällande för diabaser. Bindeförm ågan
utgör vanligen 7 å 14 slag och en särskild utredning får
ådagalägga varför berg artern a nr 22, nr 56 och nr 211
hava högre bindeförm åga. Man frågar sig, på vilka in­
gående m ineralbeståndsdelar, bindeförm ågan hos berg­
a rtern a består. E n särskild undersökning (fig. 23) be­
lyser detta. Men först må näm nas a tt fig. 22 även inne­
håller uppgifter om volym vikten hos m alningsm assan
i briketterna, sedan denna to rk at. B rikettens volym vikt
(kurva II i fig. 22) följer p åtag lig t och som det synes
helt n atu rlig t i sto rt sett volym vikten hos den sten, ur
vilken den genom m ålning bildats. Metoden borde
em ellertid bli förem ål för vidare utredning och förb ätt­
ring. F råg a är, om icke m ålningen av m assan i k u l­
k v arnen borde ske efter an d ra grunder. H uru lä tt resul­
ta te t p åverkas av olika om ständigheter fram går bl. a.
av fig. 23, där så olika värden på bindeförm ågan er­
hållits, dels enligt en i laboratoriet först använd metod,
dels enligt en ny m etod. Skillnaden i arbetsförfarande
vid beredning av b rik etter bestod endast däri, a tt kulorna
i k v arn en enligt den gam la m etoden voro av m jukare
stål än de nu använda kulorna. I övrigt visar fig. 23
bindeförm ågan hos de tre v iktigaste i g ran it ingående
mineralen, k v arts, fältsp at och glimmer, dels v ar för sig,
dels i olika blandningsproportioner med varandra.
D et m ärkliga är, a tt k v a rts och glimmer var för sig
ha bindeförm ågan = 0, men om m an blandar dem i olika
proportioner erhållas olika värden; m axim ivärde 15 slag,
erhålles med 60 vikt-% k v a rts + 40 % glimmer. E n­
b art fältspat har bindeförm ågan — 12, men i olika blandningsproportioner med k v arts av tag er bindeförm ågan
rä tlin jig t med ökad procentsats kv arts. 100 % kv arts
h ar såsom näm nts ingen bindeförm åga alls. Denna
egenskap hos k v artsen h ar u tn y ttja ts vid om fattande
undersökningar, som utförts i laboratoriet på sulfitlut,
Fig. 23. Grafisk framställning av bindelörmågan hos i granit iiigående mineral, kvarts,
fältspat och glimmer, dels var för sig, dels i
olika blandningsproportioner med varandra.
då det bl. a. gällde a tt bestäm m a den ökade bindeförm ågan hos väggruset vid begjutning med sulfitlut.
P rovk ro p p arn a av k v arts och sulfitlut blevo stenhårda
och bindeförm ågan m ättes i flera hundra slag.
A ndra sm ärre undersökningar av olika slag hava före­
kommit vid utarb etan d et av provningsm etoderna och
önskemål hava u p p stått a tt om arbeta vissa metoder, men
det är ej tillfälle a tt nu ingå härpå. Det har i labora­
toriet och här först och främ st gällt a tt anskaffa siffer­
mässiga resu ltat för de olika m aterialens ändam ålsenlig-
Tab. VIII.
Provningsresultat från e tt stort antal undersökningar, utförda inom Bureau of Public Roads
över bergarter, avsedda för vägbyggnad.
j
Volymvikt
Bergart
] Vattenab- | Bindeför­
sorption
måga
(Page)
kg/dm 3
vikt-%
Antal slag
Medeltal
Speciella
fall
Medeltal
Avnötning
Avnötning av stency­
av makadam lindrar mot (Slaghållfasthet Tryckhållfasthet hos
i snedställd roterande
Seghet Page)
50 mm cylindrar J
trumma
Fallhöjd
järnskiva
(D eval)
(D orry)
kg/cm 2
vikt-%
gram
cm
|
! Granit (Granite) ..............................................
Diorit (D io r ite )..................................................
Gabbro (Gabbro) ..............................................
R yolit (Rhyolite) ..............................................
A ndesit (Andesite) ..........................................
Diabas (Diabase) ..............................................
K alksten (L im esto n e).....................................
Dolomit (Dolomite) ..........................................
Sandsten (Sandstone) .....................................
Flinta (Chert).......................................................
Gnejs (Gneiss) .............................- ...................
Skiffer (Schist) ..................................................
K vartsit (Q uartzite)..........................................
Marmor (Marble) ..............................................
Fordringar i U. S. A ........................................
M edeltalsvärden för svenska graniter,!
gnejser och diabasér 1926 .................... J 1
2,66
2,87
2,97
2,56
2,66
3,oo
2,65
2,72
2,56
2,54
2,75
2,77
2,66
2,77
—
0,1
0,3
< 3 ,°
24
80
47
118
188
30
54
33
51
30
37
36
11
34
>50
2,65
0,1 å 0,3
7 å 24
1
I
0,3
0,4
0,2
0,2
0,3
2,1
0,9
3,9
1,8
0,4
Medeltal
3,7
3,0
3,o
3,7
3,9
2,2
5,0
[ 5,5
! 6,2
S 9,4
i
5,8
!
5,4
8,3
5,7
< 5\
< 8 -1 0 /
!
2 å5
Medeltal
5,1
54
6,9
5,1
9,0
i
5,1
17,7
15,8
16,8
5,4
1 10,2
9,3
3,8
20,7
< 15,0
Medeltal
|
4 å 6
!
|
1
12
17
14
19
18
25
9
9
10
12
8
10
17
6
>10
Medeltal
2 000
2100
2 000
>1400
8 å 30
3 200 å l 400
1 medium 18 i medium 2660 |
Tab. IX .
Gradering av stenm aterial för vägar på grund av provningsresultat.
V attenabsorption
Bindeförmåga
(Deval)
gram
Grad
Vikt-% i
Mycket god ....
under
0,06
(D orry)
under
över
under
19
över
över
över
2,0
2,0
100
8,0
och högre
19
1400
20 000
8,1— 9,o
17—18,9
1 6 -1 8
1050— 1400 15 000-20 000
9,1—12,0
16—16,9
1 8 -1 5
700— 1050 10 000-15 000
12,1— 15,0
15—15,9
8 -1 2
26—75
Mindre god .... 0,61 1,81 1,01—3,00 3,2—4,0
4,1—5,0
10—25
1,81
över
3,oo
kg/cm 2
under
3 ,2 -4 ,0
över
(Page)
Fallhöjd
cm
50 mm |
våt
Ganska god .... 0,25—0,60 0,41— 1,00 2,6—8,1
Dålig ..............
Tryckhållfasthet hos
cylindrar
torr
God.................. 0,07—0,24 0,11—0,40 2 ,1 -2 ,5 | 2,1—8,1 176— 100
!
Slaghåll­
fasthet
(Page)
Antal
slag
Eng. skålp.
pr kbf.
0,io
och under
Avnötning av stencylindrar mot roterande
järnskiva
Avnötning av makadam
i snedställd trumma
över
över
4,0
5,0
i U nder an tagan d e av volym vik t = 2,65.
i under
10
‘
‘
över
15,0
j avnötningskoefficient
|
!
under l under
1
8
15
Eng. skålpund
per kvadrattum
350—700
5 000-10 000
under
under
5 000
350
i
j
J
!
het till vägar och gator, resultat som kunde jäm föras
med särskilt engelska och am erikanska om fattande
lab o ratorieresultat och p ra k tisk a erfarenhetsrön.
Jämförelse med utländska resultat.
F ör a tt u n d erlätta en jäm förelse med am erikanska
resu ltat har civilingenjör E i n a r A l m q u i s t i en rapport
till svenska v äg in stitu tet från sin studieresa till U. S. A .
sam m anställt p rovningsresultat (tabell V III) från flera
olika amerikanska bergarter och sam tidigt angivit de
fordringar, som m an därstädes ställer på m aterialen (se
tabell V III, n äst nedersta raden).
P å nedersta raden i tabell V III ha de nu föreliggande
resultaten från år 1925—26 för svenska vägbyggnadsberg arter införts till jäm förelse. E tt studium av värdena
ger g enast vid handen, a tt dessa bergarter fylla högt
ställda ansp råk på läm plighet för vägbyggnader. Deras
relativ t svaga bindeförm åga, (mindre än) < 50, ha de ge­
m ensam t med m otsvarande am erikanska bergarter. Binde­
förm ågan saknar betydelse vid stenens användning som
g atsten och behöver endast utrönas för sten, som skall an ­
vändas som m akadam i vägens slitlager. De provade
bergarternas frost- och väderbeständighet är ytterligare
bevis på deras läm plighet för vägar.
För jäm förelse med engelska resu ltat har m edtagits
tabell IX, gradering av stenmaterial för vägar på grund
av provningsresultat, häm tad ur förut näm nd publika­
tion från the N ational Physical Laboratory, Teddington.
Tabellen har em ellertid försetts i erforderliga fall med
dubbla kolum ner, angivande dels engelska enheter, dels
de enheter enligt m etersystem et, vilka kom m it till an­
vändning i föreliggande arbete.
Av tabellen fram går följande värdesättning av de
svenska provade berg artern a:
Deras
vattenabsorption är ”god”,
m otståndsförm åga m ot avnötning av m akadam i trum ­
ma är ”ganska god”, i allm änhet dock ”god”,
bindeförm åga är ”m indre god’’ (”rather poor”),
hållfastheten mot avnötning av stencylindrar (hårdhet)
är ”god”,
slaghållfasthet (seghet) är i allm änhet ”god” och ”m ycket
god” sam t
tryckhållfastheten är ”m ycket god”.
P å liknande sä tt som de svenska bergarterna enligt
ovanstående v arit föremål för undersökning och v ärde­
sättning pågå vid provningsanstaltens väglaboratorium
undersökningar av grus- och sandm aterial för vägändamål. R esultaten h ärav torde framdeles komma a tt
publiceras.
LITTERATURFÖRTECKNING.
Litt
nr
1. H a n i s c h , A . : ”F rostversu ch e rnit B a u stein en ”. W ien 1895.
2. M itteilu n g en a us dem M atericilpru fu n gsam t, B erlin :
1897 : ”P riifu n g n atiirlich er G estein e”, von M. Gary.
1910: ”G estein sun tersuchu n gen ”, von M. G ary
o. In tern ationaler V erband * flir die M aterialprUfungen der
T echnik (In tern ation ella m aterialp rovn in gsfören in gen ) :
K on gressförh an d lin garn a 1901, 1906.
B erich te von H a ­
n is c h
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
.
K on gress 1909 : B erich t X II, 1— 4, von H i r s c h w a l d ,
S e i p p und L e d u c .
K on gress 1912 : Se nedan nr 11.
S e i p p , H e i n r i c h : ”D ie W etterb estän d igh eit der natiirlichen
B au stein e und die W etterb estän digh eitsp rob en m it besonderer B eriick sich tigu n g der D a ch sch iefer”. Jena 1900.
H o l m q u i s t , P. J . : ” Studien uber die G ranite von Schw eden”.
A lm q vist & W ik sells B ok tryck eri-A .-B ., U ppsala. Särtryck
ur ”Bullet, of the Geol. Inst, of U p sa la ”, Vol. V II, 1906.
L o e w e , F. : ”Strassenbaukunde.
Land- und S ta d tstra ssen ”.
Zweite, v ö llig u m gearb eitete A u flage. Mit 155 Abbildungen,
1906.
H a n i s c h , A . : ”P rovn in g av n atu rsten ”. M itteilungen Techn.
G ewerbe-M useum , W ien, 1906, sid. 157 ; 1907, sid. 83, 139.
H e d s t r ö m , H e r m a n : ”Om S veriges n atu rliga b yggn ad s- och
orn am en tssten ar jäm te förteck n in g över de v ik tig a ste
sven sk a sten in d u striidk an d e firm orn a”.
S veriges Geolo­
g isk a U ndersökning, nr 209. Årsbok 2 (1 9 0 8 ): N r 1.
P. A. N orsted t & Söner.
H e b b e l , E. och H e d s t r ö m , H e r m a n : ” Stenin d u strien stu d ie­
resa i T ysk land och B elgien år 1909”. S veriges G eologiska
U ndersökning. Årsbok 4 (1 9 1 0 ): N r 5.
H i r s c h w a l d , J . : ”D ie P ru fu n g der n atiirlich en B au stein e
au f ihre W etterb estä n d ig k eit”. B erlin 1908.
”H andbuch der B au tech n isch en G estein spriifu n g.”
L a b o r d é r e , P i e r r e et A n s t e t t , F r é d é r i c : ”N otice sur L ’outilla g e pour L ’essa i des M atériaux de P a v a g e ”. A ssociation
in te r n a tio n a l pour 1’essa i des m atériau x, V ie Congrés.
N ew York 1912.
T i l l s o n , G e o . W .: ”Street P avem en t and P a v in g M aterials.”
”A m anual of city p a v e m e n ts: the m ethods and m aterials
of th eir con stru ction .”
John W iley & Sons, N ew York
1912,
Litt
nr
13.
J . : ”B au tech n isch e G estein sun tersuchu n gen ”.
M itteilungen aus dem M ineralog.-geolog. In stitu t der K g l
Technischen H ochschule Berlin.
III. Jah rgan g 1912, H eft 1.
H ir s c h w a l d ,
III.
14.
,,
„
„
2.
IV.
„
1918.
V.
„
1921.
V erlag von Geb ruder Borntraeger, Berlin.
U n ited S ta te s D e p a rtm e n t of A g ricu ltu re:
B u lletin no. 347, 1916 : ”Method for the d eterm ination of
the p h ysical properties of road-building rock”, by F r a n k
H.
J a c k so n .
B u lletin no. 370, 1916: ”The resu lts of p h y sica l tests of
road-building rock”, by P r e v o s t H u b b a r d and F r a n k
H . Ja c k so n .
15.
16.
17.
18.
19.
20.
B u lletin no. 463, 1917 : ”Earth, san d -clay, an d gravel
roads”, by C h a r l e s H . M o o r e f i e l d .
B u lletin no. 555 1917 : ” Standard form s for sp ecification s,
road-building rock in 1916, including a ll com pression
te s ts ”, by P r e v o s t H u b b a r d and F r a n k H . J a c k s o n .
B ulletin no. 555, 1917: ”Standard form for sp ecification s,
te sts reports, and m ethods of sam p lin g for road m ate­
ria ls”.
B u lletin no. 670, 1918 : ”The resu lts of p h y sica l te sts of
road-building rock in 1916 and 1917”; by P r e v o s t
H u b b a r d and F r a n k H . J a c k s o n .
B ulletin no. 704, 1918: ”T yp ical sp ecification s for nonbitum inous road m aterial”.
B u lletin no. 949, 1921 : ”Standard and ten ta tiv e m ethods of
sam p lin g and testin g h igh w ay m a ter ia ls”.
B ulletin no. 1132, 1923: ”The resu lts of p h ysical te sts of
road-building rock from 1916 to 1921 in clu sive”.
B u lletin no. 1216, 1924: ”T en tative standard m ethods of
sam p lin g and testin g h ig h w a y m a ter ia ls”.
W r e t l i n d , P a u l : ”P rovn in g av v ä g m a ter ia l”.
Särtryck ur
T eknisk T id skrift V äg- och V atten b yggn ad sk on st, 1917.
S ven sk a T eknologföreningens Förlag.
S t i n u , J o s e f : ”T echnische G esteinskunde.”
L eitfad en fiir
Ingenieure dés Tief- und H och b au fach es, der F orst- und
K ulturtechnik, fiir Steinbruchbesitzer und Steinbruchtechniker. T echnische P raxis, B and X X IV , 1919.
B l a n c h a r d , A r t h u r : ”A m erican h ig h w a y en gin eers’ h an d ­
book”. John W iley & Sons, Inc. N ew York 1919.
H u b b a r d , P r e v o s t : ”H ig h w a y in sp ectors’ handbook.”
John
W iley & Sons, Inc. N ew York 1919.
H o g e n t o g l e r , C . A . : ”A pparatus used in h igh w ay research
projects in the united s ta te s”.
B u lletin nr 35 of the
N a tion al R esearch Council. W ash in gton 1923.
A n s t e t t , M. F . : ”Cours d’a n a ly se et d’essa i des M atériau x
de con stru ction ”. École sp éciale des travau x publics. P aris
1921.