11. Inkomna skrivelser till nämnden
Malmö stad 1 (2) Stadsområdesförvaltning Söder Datum Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Vår referens Josefin Haugthon Planeringssekreterare [email protected] Inkomna skrivelser till nämnden SOFS-2015-193 Sammanfattning Sammanställning av inkomna skrivelserna till nämnden. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Söder föreslås besluta att lägga de inkomna skrivelserna till handlingarna. Beslutsunderlag • • • • • • • • • • • • • • • SIGNERAD • • • Miljöredovisning 2014 Sändlista Miljöredovisning 2014 Missiv Miljöredovisning 2014 Följebrev Uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30 mkr 2014 Särskilt yttrande (M) och (FP) KS 150401 Uppföljning av försörjningsstödsatsningen om 30 mkr 2014 Särskilt yttrande (SD) KS 150401 Uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30 mkr 2014 Årsrapport på försörjningsstödssatsningen om 30 mkr 2014 Sammanställning prestationsmått jan-dec 2014 försörjningsstödssatsningen Månadsrapport Ekonomiskt bistånd Malmö stad - 2014 dec försörjningsstödssatsningen Protokollsutdrag Kommunstyrelsen §100 Ärende_ Uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30 mkr 2014 Följebrev Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Särskilt yttrande (M) och (FP) KS 150401 Uppföljning effektmål plan för vård och omsorg Särskilt yttrande (SD) KS 150401 Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten Rapport 2015 effektmål i Plan för Vård och omsorgsverksamheten 150216 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 150401 §107 Ärende_ Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Följebrev Kvalitets- och avtalsuppföljning Västra Varvsgatan Följebrev Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2014 Särskilt yttrande (SD) KS 150401 Uppföljning av Jag bor i Malmö- policy för ungas inflytande 2 (2) • • • • • • • • • • • • • • • • • • Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 150401 §108 Ärende_ Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2014 Redovisade handlingar Västra Varvsgatan Rapport uppföljning Kvalitets- och avtalsuppföljning Västra Varvsgatan Beslutsbrev Sociala resursnämnden 2015-03-25 Kvalitets- och avtalsuppföljning Västra Varvsgatan Tjänsteskrivelse Kvalitets- och avtalsuppföljning Västra Varvsgatan Redovisade handlingar 1 Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden G-Tjänsteskrivelse Sociala resursförvaltningen Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden Tjänsteanteckning 2015-03-16 Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden Slutrapport uppföljning Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden Redovisade handlingar 2 Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden Följebrev Ärende_ Gemensam ansökan från stadsområdesnämnd Innerstaden, Söder, Väster, Öster och Norr, om medel ur sociala investeringsfonden kring personalhälsa SD särskilt yttrande Gemensam ansökan från stadsområdesnämnd Innerstaden, Söder, Väster, Öster och Norr, om medel ur sociala investeringsfonden kring personalhälsa Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 150401 §119 Ärende_ Gemensam ansökan från stadsområdesnämnd Innerstaden, Söder, Väster, Öster och Norr, om medel ur sociala investeringsfonden kring personalhälsa Följebrev Protokollsutdrag SRN-MU 2015-05-06 Protokollsutdrag SRN-MU 2015-05-06 § 61 Ansökan om tidsbegränsad utökad serveringstid avseende restaurang Prins Bernhard Protokollsutdrag SRN-MU 2015-05-06 § 60 Ansökan om serveringstillstånd avseende restaurang Escama Protokollsutdrag SRN-MU 2015-05-06 § 59 Ansökan om serveringstillstånd avseende Hotel & Congress Malmö Live Tjänsteskrivelse SoN Söder 150527 Inkomna skrivelser till nämnden Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Söder 2015-05-27 Ansvariga Lena Wetterskog Sjöstedt, stadsområdesdirektör. Från: Pia Kanold <[email protected]> Till: Innerstaden <[email protected]> Söder Postlista Stab <[email protected]> Väster <[email protected]> Öster <[email protected]> Norr <[email protected]> CC: Malin Midler Norén <[email protected]> Ärende: Protokollsutdrag Kommunstyrelsen §119 Ärende_ Gemensam ansökan från stadsområdesnämnd Innerstaden, Söder, Väster, Öster och Norr, om medel ur sociala investeringsfonden kring pers(357954) Datum: 2015-04-23 13:01:51 Hej! Bifogar protokollsutdrag från kommunstyrelsen 150401. Med vänlig hälsning Pia Kanold Administrativ sekreterare MALMÖ STAD Stadskontoret Förvaltningsavdelningen August Palms Plats 1 Tel. 040-34 10 30 Mob. 0708-65 58 91 [email protected] www.malmo.se nytt dokument(357962)_TMP.html[2015-04-24 10:29:31] Malmö stad 1 (3) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-04-01 Tid och plats kl. 10:00-10:35 Sessionssalen Stadshuset Paragrafer 119 Ledamöter Ersättare Övriga deltagare Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) ordförande Andreas Schönström (S) 1:e vice ordförande Linda Simonell Wirje (M) ersätter Torbjörn Tegnhammar (M) Rose-Marie Carlsson (S) Jamal El-Haj (S) Sofia Hedén (S) Jeanette Stojic (V) Johanna Öfverbeck (MP) ersätter Karolina Skog (MP) John Roslund (M) ersätter Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) §§ 91-117 och §§ 119-128 Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Carina Nilsson (S) Anders Rubin (S) Carina Svensson (S) Mubarik Abdirahman (S) Momodou Jallow (V) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP) Jörgen Grubb (SD) Richard Åhman Persson (SD) Milan Obradovic (S) Nils Karlsson (MP) Stadsdirektör Jan-Inge Ahlfrid, sekreterare Pia Kanold, kanslichef Karin Ringman- Ingvarsson, planeringsdirektör Jan Haak, administrativ chef Ulla-Karin Holmberg, ekonomidirektör Jan-Åke Troedsson, stadsjurist Claes-Inge Wennström, direktör Per-Erik Ebbeståhl, utredare Ander Spjuth, HR-direktör Liselott Nilsson, ledningsstrateg Karin Lindroth, administrativ sekreterare Anna Gawrys och utvecklingssekreterare Malin Midler Norén Ej närvarande Justerat datum Torbjörn Tegnhammar (M), Karolina Skog (MP), Håkan Fäldt (M) och Frida Trollmyr (S) 2015-04-17 Malmö stad Kommunstyrelsen § 119 Gemensam ansökan från stadsområdesnämnd Innerstaden, Söder, Väster, Öster och Norr, om medel ur sociala investeringsfonden kring personalhälsa STK-2014-983 Sammanfattning Ansökan om medel ur sociala investeringsfonden kring personalhälsa har inkommit från stadsområdesnämnderna Innerstaden, Söder, Väster, Öster och Norr. Ansökan avser införande av ett nyckelfritt system med digitala lås samt mobiltelefoner med programvara för hantering av arbetsschema, kommunikations-, dokumentations- och uppföljningsmöjligheter inom ordinärt boende och uppgår till 10 000 tkr. Effekten vad gäller arbetsmiljö beror, enligt vad som framgår i ansökan, på den tidsbesparing som digital nyckelhantering kommer att leda till. Stadskontorets bedömning är att satsningarna har stor potential att leda till ett effektivare och säkrare arbetssätt med minskade kostnader till följd. Däremot saknas belägg för sambandet mellan minskade personalkostnader och de effekter som stipuleras i riktlinjerna för sociala investeringsfonden för personalhälsa. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå ansökan från stadsområdesnämnderna Innerstaden, Söder, Väster, Öster och Norr om medel ur sociala investeringsfonden kring personalhälsa, att ge stadskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar undersöka andra finansieringsmöjligheter, samt att pröva ärendet igen efter översyn av riktlinjen för sociala investeringsfonden, i det fall andra finansieringsmöjligheter inte funnits. Särskilda yttranden, reservationer Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) anmäler, med instämmande av Jörgen Grubb (SD) och Rickard Åhman-Persson (SD), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 32. Beslutsunderlag • Ansökan från stadsområdesnämnd Innerstaden om medel ur sociala investeringsfonden • Ansökan från stadsområdesnämnd Söder om medel från Malmö stads sociala investeringsfond • Nämndsbrev från stadsområdesnämnd Väster • Ansökan om medel från Malmö stads sociala investeringsfond kring personalhälsa- Stadsområdesnämnd Norr • Nämndsbrev från stadsområdesnämnd Söder • Ansökan från stadsområdesnämnd Öster 2 (3) Malmö stad Kommunstyrelsen • G-Tjänsteskrivelse, personalberedningen 150318, ansökan sociala investeringsfonden personalhälsa • Riktlinjer för social investeringsfond personalhälsa • Beredningsbrev personalberedningen 1503118 • Särskilt yttrande SD personalberedningen 150318 _____ 3 (3) Särskilt yttrande Kommunstyrelsen 2015-04-01 Ärende: STK-2014-717 Gemensam ansökan från stadsområdesnämnd Innerstaden, Söder, Väster, Öster och Norr, om medel ur sociala investeringsfonden kring personalhälsa Vi sverigedemokrater anser givetvis att Malmö stads anställda ska ha en bra och säker arbetsmiljö. Vi menar dock att tankarna bakom kommunfullmäktiges beslut om sociala investeringsfonder kullkastas av det kärva läget för Malmö stads ekonomi. Som det också sägs i förslaget: Det förutsätts att ”en budget är i balans” eller ”motsvarande överskott någon annanstans i verksamheten”. _______________________________ Magnus Olsson (SD) Med instämmande av: ____________________________ Jörgen Grubb (SD) _______________________________ Med instämmande av: Anders Olin (SD) ____________________________ Rickard Åhman-Persson (SD) Malmö stad Miljöförvaltningen Datum 2015-04-09 Handläggare Utredare Katrin Persson Direkttelefon 040-34 20 27 Ärende: 506:04647-2014 Miljöredovisning 2014 - Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 Härmed översänds Malmö stads miljöredovisning 2014. Miljöredovisningen följer upp Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 och redovisar översiktligt hur arbetet går med att uppnå Malmö stads fyra övergripande miljömål. Redovisningen godkändes av Kommunstyrelsen den 3 mars 2015. Ytterligare texter finns i den digitala redovisningen på webben. Miljöprogrammet, Handlingsplanen och Miljöredovisningen kan laddas ned från www.malmo.se/miljoprogram Miljöredovisningen finns även på http://redovisningar.malmo.se/2014/ tillsammans med Malmö stads övriga redovisningar. Katrin Persson Utredare Avdelningen för stadsutveckling och klimat Besöksadress Bergsgatan 17 • Postadress 205 80 Malmö • Telefon 040-34 10 00 • Fax 040-30 41 05 Organisationsnummer 212000-1124 • www.malmo.se • [email protected] Sändlista Miljöredovisning 2014 Namn Presidium Christian Röder Presidium Daniel Olsson Presidium Lars Holmström Johanna Richter Roger Knutas Presidium Carin Antonsson Charlotte Hjertström Presidium Demba Sanyang Presidium Förvaltningsdirektören Presidium Amelie Stjernhav Presidium Ellen Andersson Presidium Charlotte Fingal Bodil Olsson Emma Johansson Kristina Ågren Presidium Förvaltningsdirektören Presidium Annette Larsson Presidium Rickard Sommarin Presidium Emily Bjärbo Johansson Presidium Billy Nielsen Fia Lindher Summa Nämnd/Förvaltning/Bolag Tekniska nämnden Fastighetskontoret Fritidsnämnden Fritidsförvaltningen Förskolenämnden Förskoleförvaltningen Förskoleförvaltningen Gatukontoret Grundskolenämnden Grundskoleförvaltningen Grundskoleförvaltningen Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Kulturnämnden Kulturförvaltningen Servicenämnden Serviceförvaltningen Sociala resursnämnden Sociala resursförvaltningen Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadskontoret Stadskontoret Stadskontoret Stadskontoret Stadsområdesnämnd Innerstaden Stadsområde Innerstaden Stadsområdesnämnd Norr Stadsområde Norr Stadsområdesnämnd Söder Stadsområde Söder Stadsområdesnämnd Väster Stadsområde Väster Stadsområdesnämnd Öster Stadsområde Öster Stadsrevisionen Minc i Sverige AB MKB Fastighets AB Malmö Kommuns Parkerings AB Malmö Stadsteater AB Malmö SymfoniOrkester AB Vagnparken i Skåne AB SYSAV Antal 3 1 3 1 3 1 1 1 3 1 1 3 1 3 1 3 1 3 1 3 1 1 1 1 3 1 3 1 3 1 3 1 3 1 1 2 2 2 2 2 2 2 77 Miljöredovisning 2014 1 Inledning När jag tillträdde som miljödirektör i somras fick jag börja med att, å Malmö stads vägnar, ta emot utmärkelsen Sveriges miljöbästa kommun, något som verkligen blev en positiv skjuts in i jobbet. Malmö har under flera år bedrivit ett väldigt bra miljöarbete och det är viktigt att vi i hela Malmö stad värnar om de resultat vi uppnått så att vi kan fortsätta att vara en av Sveriges miljöbästa kommuner. Arbetet med att testa nya modeller för miljöåtgärder är viktigt och Malmö måste fortsätta att vara en ”testbed” för att vi ska kunna utveckla våra spjutspetsprojekt till standardlösningar inom hållbarhetsområdet. De senaste åren har vi fått flera kraftfulla påminnelser om de förändringar som sker i vårt klimat i form av häftiga regn och översvämningar. Vi måste fortsätta att arbeta intensivt för att mildra effekterna av klimatförändringarna – ett arbete som behöver göras både inom Malmö stad och tillsammans med andra aktörer. Till exempel arbetar vi med VA Syd för att ta fram strategier för att kunna stå starka vid förändringar i klimatet. Energieffektivisering kvarstår som den enskilt viktigaste åtgärden för att minska utsläppen. När vi blir fler Malmöbor är det ännu viktigare att staden utvecklar en bra infrastruktur för cykel- gång- och kollektivtrafik. Malmöexpressen är en bra satsning för att effektivisera kollektivtrafiken med ökad kapacitet och effektivare transporter. För att få ner andelen fossilbränsledrivna fordon i staden måste vi också göra det enklare att kunna ladda elbilar och tanka biogas. Vi inom Malmö 2 stad försöker leva som vi lär genom att främst köpa in eloch gasbilar till kommunens egen fordonsflotta. Ett litet, men viktigt bidrag till att uppnå miljömålen. Det är glädjande att se att vi idag har tre naturreservat i Malmö, men eftersom alla tre ligger inom samma geografiska område, är det fortfarande alltför många Malmöbor som har lång väg till naturen. Den nya parken Lindängelund i sydöstra Malmö är därför ett positivt och viktigt bidrag. Med både odling och naturlika områden bidrar den till grönska och rekreation i denna del av staden. Vi måste också vara varsamma med de befintliga grönområden och idrottsplatser vi har. I takt med att vi blir fler Malmöbor som ska kunna må bra och njuta av staden, behöver vi använda alla rekreationsområden vi har för att uppfylla behovet. Om vi bebygger våra parker och idrottsplatser kommer vi inte att kunna återskapa dem senare. Västra Hamnen är ett mönsterområde för hållbar stadsutveckling som fortfarande väcker stort intresse nationellt och internationellt. Det var en jättesatsning från hela staden som gjorde att Bo01 blev till. Malmö kan skapa fler, nya områden som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt samfungerande. Jag tror att exempelvis Sege Park och Nyhamnen kan utvecklas till sådana områden om vi i Malmö stad arbetar för det tillsammans. Kerstin Åkerwall miljödirektör, Malmö stad Sveriges klimatsmartaste stad År 2020 ska Malmö stads egen organisation vara klimatneutral och år 2030 ska hela Malmö försörjas till 100 procent av förnybar energi. Trend och analys Malmö växer med runt 5000 personer varje år, samtidigt kan vi se att energianvändningen per person har minskat med nästan tolv procent sedan 90-talets nivåer. Men den totala energianvändningen i Malmö ligger relativt still och här är kraftiga energieffektiviseringar det enskilt viktigaste vi måste göra för att kunna nå miljömålet om 100 procent förnybar energi till år 2030. Regnet som föll i slutet av augusti över Malmö blev ytterligare en påminnelse om att vi måste anpassa vår stad till ett förändrat klimat. Men regnet blev också ett kvitto på att de öppna dagvattenlösningar som testats i till exempel Augustenborg faktiskt fungerar och mildrar konsekvenserna även vid kraftiga regn som detta. Malmö stad behöver en översyn av hur vi arbetar med frågor som rör klimatanpassning. Det krävs också en tydligare ansvars- och rollfördelning för såväl akuta insatser som för det långsiktiga förebyggande arbetet. STAND-ALONE AV MÅL MÅL EJ UPPNÅTT Koldioxidutsläppen i Malmö har ökat sedan 1990 men minskat något sedan toppnoteringen år 2010. Det är en lång väg kvar om vi ska nå klimatmålet om 40 procent minskning av utsläppen av växthusgaser år 2020 räknat från år 1990. Utsläppen per person har dock minskat något räknat från 1990. PÅGÅENDE Vindkraft både i och utanför Malmö Malmö har sedan tidigare vindkraft både till havs och på land. Nu börjar vi se små vindkraftverk även på taken i till exempel Västra Hamnen. Malmös nya översiktsplan pekar ut de platser där fortsatt utbyggnad av vindkraft i Malmö ska ske, till exempel norr om Öresundsbron, i Norra Hamnen och utmed Yttre Ringvägen. Men eftersom det inte alltid blåser i Malmö har serviceförvaltningen även upphandlat ett vindkraftverk åt Malmö stad i Nötåsens vindpark utanför Sundsvall. Detta för att vi ska kunna nå målet om en klimatneutral organisation år 2020. STAND-ALONE AV MÅL AND-ALONE VARIANT AV TREND MÅL UPPNÅTT UPPÅTGÅENDE TREND MÅL EJ UPPNÅTT PÅGÅENDE INGEN FÖRÄNDRING STAND-ALONE VARIANT AV TREND SYMBOLERNA I KOMBINATION DÅTGÅENDE TREND STAND-ALONE AV MÅL MÅL EJ UPPNÅTT MÅL UPPNÅTT Läs hela texten på malmo.se/miljoredovisning UPPÅTGÅENDE TREND INGEN FÖRÄNDRING STAND-ALONE AV MÅL PÅGÅENDE MÅL EJ UPPNÅTT PÅGÅENDE STAND-ALONE AV MÅL MÅL UPPNÅTT ND-ALONE VARIANT AV TREND UPPÅTGÅENDE TREND DÅTGÅENDE TREND MÅL EJ UPPNÅTT SYMBOLERNA I KOMBINATION STAND-ALONE VARIANT AV TREND INGEN FÖRÄNDRING UPPÅTGÅENDE TREND PÅGÅENDE Delmål INGEN FÖRÄNDRING STAND-ALONE VARIANT AV TREND NEDÅTGÅENDE TREND MBOLERNA I KOMBINATION UPPÅTGÅENDE TREND SYMBOLERNA I KOMBINATION Effektivare användning av energi INGEN FÖRÄNDRING SYMBOLERNA I KOMBINATION Mer förnybar energi Minskade utsläpp Omställning av transporter och resvanor Anpassning till klimatförändringarna All el från vattenkraft En stor del av Malmö stads klimatpåverkan kommer från den elektricitet och värme som används i lokaler, belysning och apparater. Sedan den 1 januari 2014 är all el som köps in till Malmö stad ursprungsmärkt el som produceras från vattenkraft. Därmed har vi kommit ett steg närmare våra miljömål. För teckenförklaring se sidan 7 3 Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Malmö ska år 2020 vara ett levande och ledande kunskaps-, demonstrations- och utvecklingscentrum för hållbar stadsutveckling. De som vistas i Malmö ska uppleva en god stadsmiljö med låga bullernivåer och ren luft. Trend och analys Malmö fortsätter att dra uppmärksamhet till sig för arbetet med hållbar stadsutveckling. Under 2013 har andelen byggprojekt som använder sig av Miljöbyggprogram Syd ökat och antalet studiebesök som kommer till Malmö för att titta på området ligger på en fortsatt hög nivå. År 2014 tilldelades Malmö återigen utmärkelsen Sveriges miljöbästa kommun. Faktum är vi aldrig varit sämre än fyra under de sex år som utmärkelsen delats ut. Malmös nya översiktsplan pekar tydligt ut att Malmö främst ska växa inåt innanför Yttre Ringvägen. Utmaningen är att bygga tätare utan att minska på de gröna miljöerna. Med ett fokus på kollektivtrafiknära utvecklingsområden som järnvägsverkstäderna i Kirseberg och Nyhamnen kan vi klara det. Många av utvecklingsområdena i Malmö etableras på mark som bär spår från tidigare verksamheter och vi måste utgå från att marken alltid behöver undersökas med avseende på föroreningar före byggnation. Full fart på Malmöexpressen Den 1 juni 2014 började Malmöexpressen att rulla mellan Stenkällan och Västra Hamnen i Malmö. Och det var många Malmöbor som vände blicken efter de 24 meter långa gröna bussarna som numera susar fram genom staden. Malmöexpressen har eget körfält större delen av vägen för att inte fastna i köer, dessutom har den prioritet i flera av korsningarna. För att ytterligare höja tempot får passagerarna stiga av och på i alla dörrar. Anledningen till att den är så tyst är att det är en av världens första hybrider som går på el med en gasmotor som laddar batterierna. STAND-ALONE AV MÅL Antalet personer i Malmö som är utsatta för trafikbuller inomhus och på skolgårdar har förbättrats något på senare år, men fortfarande är andelen personer av befolkningen utsatta för bullernivåer över riktvärdena högre i Malmö än i andra svenska storstäder. För att förbättra luftkvaliteten och minska bullerproblemen i Malmö måste vi arbeta med trafiken. MÅL UPPNÅTT MÅL EJ UPPNÅTT ÅL UPPNÅTT MÅL EJ UPPNÅTT STAND-ALONE VARIANT AV TREND PÅGÅENDE STAND-ALONE AV MÅL ÅTGÅENDE TREND UPPÅTGÅENDE TREND PÅGÅENDE INGEN FÖRÄNDRING STAND-ALONE VARIANT AV TREND TGÅENDE TREND UPPÅTGÅENDE TREND INGEN FÖRÄNDRING SYMBOLERNA I KOMBINATION STAND-ALONE AV MÅL PPNÅTT MÅL EJ UPPNÅTT PÅGÅENDE STAND-ALONE AV MÅL SYMBOLERNA I KOMBINATION Läs hela texten på malmo.se/miljoredovisning MÅL UPPNÅTT MÅL EJ UPPNÅTT PÅGÅENDE STAND-ALONE VARIANT AV TREND NDE TREND UPPÅTGÅENDE TREND INGEN FÖRÄNDRING STAND-ALONE AV MÅL STAND-ALONE VARIANT AV TREND ÅTGÅENDE TREND MÅL UPPNÅTT UPPÅTGÅENDE TREND MÅL EJ UPPNÅTT SYMBOLERNA I KOMBINATION STAND-ALONE VARIANT AV TREND SYMBOLERNA I KOMBINATION ÅTGÅENDE TREND UPPÅTGÅENDE TREND SYMBOLERNA I KOMBINATION Delmål Hållbar upphandling Hållbar stadsutveckling Under 2014 har Malmö stads upphandlingsenhet genomfört ett arbete som benämnts Hållbarhetslyftet. En arbetsmodell har tagits fram som ska tydliggöra inköpsprocessen och dess olika delar för att därigenom kunna länka in hållbarhetsaspekterna som en naturlig del i olika typer av inköp. Stort fokus har också legat på att vidareutveckla införandet av vita jobb-modellen och social hänsyn samt att fortsätta arbetet med etiska IT-inköp under året. Upphandlingsenheten arbetar tillsammans med miljöförvaltningen med att ta fram skarpare miljökriterier för lek- och hobbymaterial i syfte att minska riskerna för barn och unga att exponeras för kemikalier. INGEN FÖRÄNDRING PÅGÅENDE INGEN FÖRÄNDRING Resurserna ska användas smartare Staden ska bli renare och tystare De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas God vistelsemiljö för alla i Malmö 4 D-ALONE AV MÅL ÅL EJ UPPNÅTT ONE VARIANT AV TREND PPNÅTT TGÅENDE TREND PPNÅTT ERNA I KOMBINATION NDE TREND PPNÅTT NDE TREND NDE TREND Naturtillgångar brukas hållbart Malmös naturresurser i form av marken, havet, kalkberggrunden, grundvattnet och den biologiska mångfalden, är värdefulla tillgångar som år 2020 skyddas och brukas på ett hållbart sätt. Trend och analys Det finns numera tre naturreservat i Malmö; Bunkeflo strandängar, Limhamns kalkbrott och Tygelsjö strandängar, men totalt utgör den skyddade ytan mindre än fem procent av kommunens yta. Under 2014 har paddorna som slagit sig ner i Norra Hamnen blivit rikskändisar och trots ett starkt exploateringsintresse har berörda aktörer kommit överens om att skydda populationen. Malmö kallas parkernas stad, men tillgången på grön mark per person i Malmö är mycket låg jämfört med medelvärdet i Sveriges tio största städer. Trots detta skyddas parker och grönområden i Malmö fortfarande inte från exploatering. Det behövs en strategi för att skydda parker och grönområden i Malmö och vi bör också arbeta för ett samutnyttjande av skolgårdar så att de kan användas på kvällar och helger av Malmöborna. Grönt är skönt i Hyllie Våren 2014 invigde fastighetskontoret odlingslotterna Hyllierankan mellan Holma och Hyllievång. Här finns 129 odlingslotter med ett helt nytt formspråk och storlek på odlingslotterna än tidigare. Genom att erbjuda odlingslotter som är allt från 20 till 175 kvadratmeter stora, så kan nya målgrupper lockas till odlingarna. Framför allt yngre odlare har uppskattat de mindre odlingslotterna och tycker att 20 kvadratmeter är en lagom storlek på en första odlingslott. Kommunens kustvatten och vattendrag uppnår varken god ekologisk eller kemisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Det pågående arbetet med Plan för Malmös vatten måste prioriteras inom kommunen så att gemensamma strategier för Malmös vattenförekomster kan tas fram. Arbete med att minska bräddningar av orenat avloppsvatten till kanalen pågår också, vilket är av yttersta vikt för att skydda recipienten vid extrema skyfall. PÅGÅENDE STAND-ALONE AV MÅL MÅL EJ UPPNÅTT PÅGÅENDE INGEN FÖRÄNDRING STAND-ALONE AV MÅL Läs hela texten på malmo.se/miljoredovisning STAND-ALONE AV TREND MÅL EJVARIANT UPPNÅTT PÅGÅENDE UPPÅTGÅENDE TREND INGEN FÖRÄNDRING STAND-ALONE AV MÅL STAND-ALONE VARIANT AV TREND MÅL EJ UPPNÅTT UPPÅTGÅENDE TREND SYMBOLERNA I KOMBINATION STAND-ALONE VARIANT AV TREND UPPÅTGÅENDE TREND SYMBOLERNA I KOMBINATION SYMBOLERNA I KOMBINATION PÅGÅENDE INGEN FÖRÄNDRING Delmål INGEN FÖRÄNDRING Malmö ska växa resurssnålt Jordbruket i Malmö ska vara hållbart Vattentillgångarna ska skyddas Malmönaturen ska värnas Bäckens förskola: Fjärilarna och barnen trivs På Bäckens förskola trivs inte bara barn och personal, utan även fjärilar och fåglar. Förskolans utemiljö har förnyats som en del i projektet BiodiverCity och här har även barnen fått vara med och skapa. Den 6000 kvadratmeter stora gården har nu både träd och buskar som lockar insekter samt odlingslådor med oregano, vildvin och kärleksört som ska locka till sig fjärilar. Planteringarna anlades på gammal åkermark. Istället för att dränera luckrades marken upp och kompost tillfördes, vilket gjorde att odlingarna klarade sig bra genom det stora regnet i augusti 2014. 5 I Malmö är det lätt att göra rätt År 2020 präglas resursanvändningen av hållbarhet och långsiktighet. Det är enkelt att göra hållbara val av varor, tjänster, resor och avfallshantering för såväl Malmöbor som näringsliv och Malmö stads organisation. Trend och analys Malmö stads inköp av ekologiska livsmedel ökar ständigt och Sydsvenskan skrev att Malmö är bäst på ekomat i sin granskning av den skånska skolmaten som gjordes i slutet av 2014. Både inköpen av ekologiska livsmedel och miljöbilar visar hur stor påverkan kommunens offentliga inköp har; varje år handlar det om fyra miljarder kronor bara i Malmö. Vi blir bättre och bättre på att källsortera och matavfallsinsamlingen stiger kraftigt i samband med att fler områden kopplas in i systemet. Insamlingen av förpackningar ökar generellt, men vi behöver prioritera arbetet med att minska uppkomsten av avfall. Mängden restavfall per invånare har i Malmö minskat med nästan 40 kg sedan år 2007 och uppgick till knappt 235 kg år 2013. Den totala mängden insamlat restavfall har dock ökat sedan år 2000 och ligger på drygt 73 000 ton. Arbetet med att minska uppkomsten av avfall måste prioriteras ytterligare både inom den kommunala organisationen och i Malmö som helhet. Produkter såsom kläder och elektronik slängs efter allt kortare användning, vilket leder till ökande avfallsmängder. STAND-ALONE AV MÅL MÅL UPPNÅTT MÅL EJ UPPNÅTT PÅGÅENDE Förenklar hållbara möten i Malmö Malmö Turism har en egen hållbarhetsgrupp som arbetar kontinuerligt med att göra verksamheten mer hållbar både utåt och inåt. Ett exempel är den inventering som görs varje år i besöksnäringen över utbudet av etiskt och miljömärkta produkter. Nytt för 2014 är att listan nu finns att läsa på webben för den som vill arrangera ett hållbart möte i Malmö. Dessutom finns en tvådagars eko-tur på Malmö Turisms hemsida för besökare som vill ”bo miljöcertifierat, äta vegetariskt och hyra en cykel och susa fram på ändlösa cykelvägar”. STAND-ALONE VARIANT AV TREND NEDÅTGÅENDE TREND STAND-ALONE AV MÅL MÅL EJ UPPNÅTT UPPÅTGÅENDE TREND INGEN FÖRÄNDRING SYMBOLERNA I KOMBINATION PÅGÅENDE Läs hela texten på malmo.se/miljoredovisning STAND-ALONE AV MÅL MÅL UPPNÅTT MÅL EJ UPPNÅTT PÅGÅENDE STAND-ALONE AV MÅL ND-ALONE VARIANT AV TREND MÅL UPPNÅTT UPPÅTGÅENDE TREND MÅL EJ UPPNÅTT UPPÅTGÅENDE TREND STAND-ALONE VARIANT AV TREND TGÅENDE TREND PÅGÅENDE Har du tappat ditt kort eller vet du någon som saknar ett? Meddela ekonomiavdelningen! UPPÅTGÅENDE TREND INGEN FÖRÄNDRING Delmål INGEN FÖRÄNDRING MBOLERNA I KOMBINATION SYMBOLERNA I KOMBINATION Hållbar upphandling SYMBOLERNA I KOMBINATION STAND-ALONE AV MÅL MÅL UPPNÅTT MÅL EJ UPPNÅTT STAND-ALONE VARIANT AV TREND DÅTGÅENDE TREND UPPÅTGÅENDE TREND Användningen av farliga ämnen ska minska PÅGÅENDE Avfallet ska återvinnas INGEN FÖRÄNDRING Malmö — en kunskaps- och innovationsstad SYMBOLERNA I KOMBINATION Hållbar konsumtion och livsstil 6 Kortet är tänkt att underlätta för alla som beställer via Raindance. Där finns råd om hur en kan göra miljövänligare beställningar och handfasta tips som information om vilka miljövänliga varor vi köper mest av i Stadsområde Söder. INGEN FÖRÄNDRING STAND-ALONE VARIANT AV TREND NEDÅTGÅENDE TREND EKOrt till dig som beställer via Raindance Söder gör det lätt att göra rätt Stadsområdesförvaltning Söder har under 2014 tagit fram vad de kallar för ett ”EKOrt” – en checklista att använda vid inköp i organisationen. Kortet är tänkt att underlätta för alla som beställer produkter via systemet Raindance på förvaltningen. På kortet finns en lista över de mest populära miljömärkta varorna och tips om hur de anställda enkelt kan hitta fler miljöanpassade produkter. Dessutom påminns de om att det kan vara fler avdelningar som ska upphandla en vara samtidigt. Då kan både miljö och pengar sparas genom gemensamma inköp av större förpackningar. MalMö stads aKtuElla lEvErantörEr Och avtal: Komin > Arbetsfält/verksamheter > Ekonomi > Systemstöd > Elektronisk handel Handlingsplanen Arbetet med Handlingsplan för klimat- och miljöarbete i Malmö stad 2011-2014 har avslutats. Handlingsplanens uppdrag har varit att konkretisera arbetet och att peka ut de mest prioriterade insatsområdena. Under åren har arbetet succesivt gått framåt och vi har många viktiga erfarenheter att ta med oss in i nästa handlingsplan. Handlingsplanen för 2015-2018 är liksom sin föregångare till för att kraftsamla kring de områden som kräver stora insatser för att Malmö stads miljömål ska kunna nås till 2020 respektive 2030. Identifieringen av åtgärderna i handlingsplanen har skett i bred samverkan med stadens förvaltningar och bolag. Ambitionen är att den nya handlingsplanen ska vara lättare att arbeta med och att den ska vara tydligare vad gäller exempelvis ansvarsfördelning och uppföljning. STAND-ALONE AV MÅL MÅL UPPNÅTT MÅL EJ UPPNÅTT PÅGÅENDE STAND-ALONE VARIANT AV TREND NEDÅTGÅENDE TREND UPPÅTGÅENDE TREND INGEN FÖRÄNDRING SYMBOLERNA I KOMBINATION STAND-ALONE AV MÅL MÅL UPPNÅTT MÅL EJ UPPNÅTT PÅGÅENDE STAND-ALONE AV MÅL MÅL UPPNÅTT MÅL EJ UPPNÅTT PÅGÅENDE STAND-ALONE VARIANT AV TREND Teckenförklaring NEDÅTGÅENDE TREND UPPÅTGÅENDE TREND INGEN FÖRÄNDRING STAND-ALONE VARIANT AV TREND STAND-ALONE AV MÅL NEDÅTGÅENDE TREND MÅL UPPNÅTT UPPÅTGÅENDE TREND MÅL EJ UPPNÅTT Tillräcklig information saknas. INGEN FÖRÄNDRING PÅGÅENDE SYMBOLERNA I KOMBINATION STAND-ALONE VARIANT AV TREND SYMBOLERNA I KOMBINATION NEDÅTGÅENDE TREND Miljömålet kan uppnås i tid. UPPÅTGÅENDE TREND INGEN FÖRÄNDRING SYMBOLERNA I KOMBINATION Miljömålet kan delvis uppnås i tid. d. re n la rt iv ok sit n ae sh ed öm sh öm tb ed Malmö stad, december 2014 Tryck februari 2015 M ilj öm ål e tb ål e ilj öm M M ilj ö m ål et be dö m sh ae ae n n po ne g at iv tre tre nd . nd . Miljömålet kan ej uppnås i tid. Produktion: Miljöförvaltningen Omslagsfoto: Tomaz Lundstedt Övriga foton: E.ON, Skånetrafiken Karl-Johan Hjerström, Colourbox, Tomaz Lundstedt, Malmö Turism, Stig-Åke Jönsson, Johan Bävman www.malmo.se/miljoredovisning 7 Miljöprogram för Malmö stad 2009–2020 antogs av kommunfullmäktige i Malmö stad den 17 december 2009. Miljöredovisningen 2014 är årets sammanställning av hur arbetet går med att uppnå Malmös miljömål. Ytterligare statistik och nyckeltal finns på Miljöbarometern på Malmö stads hemsida: www.malmo.se/miljobarometern MILJÖFÖRVALTNINGEN 205 80 Malmö, telefon 040-34 10 00 E-post: [email protected] www.malmo.se/miljoprogram 8 Från: Pia Kanold <[email protected]> Till: Norr <[email protected]> Söder Postlista Stab <[email protected]> Öster <[email protected]> Väster <[email protected]> Innerstaden <[email protected]> CC: Ingela Kressander <[email protected]> Ärende: Protokollsutdrag Kommunstyrelsen §107 Ärende_ Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad(352321) Datum: 2015-04-17 11:14:57 Hej! Bifogar protokollsutdrag från KS 150401 med ”anmodan till stadsområdesnämnderna att arbeta vidare för att öka måluppfyllelsen” . Med vänlig hälsning Pia Kanold Administrativ sekreterare MALMÖ STAD Stadskontoret Förvaltningsavdelningen August Palms Plats 1 Tel. 040-34 10 30 Mob. 0708-65 58 91 [email protected] www.malmo.se nytt dokument(352393)_TMP.html[2015-04-21 09:21:16] Malmö stad 1 (2) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-04-01 Tid och plats kl. 10:00-10:35 Sessionssalen Stadshuset Paragrafer 107 Ledamöter Ersättare Övriga deltagare Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) ordförande Andreas Schönström (S) 1:e vice ordförande Linda Simonell Wirje (M) ersätter Torbjörn Tegnhammar (M) Rose-Marie Carlsson (S) Jamal El-Haj (S) Sofia Hedén (S) Jeanette Stojic (V) Johanna Öfverbeck (MP) ersätter Karolina Skog (MP) John Roslund (M) ersätter Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) §§ 91-117 och §§ 119-128 Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Carina Nilsson (S) Anders Rubin (S) Carina Svensson (S) Mubarik Abdirahman (S) Momodou Jallow (V) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP) Jörgen Grubb (SD) Richard Åhman Persson (SD) Milan Obradovic (S) Nils Karlsson (MP) Stadsdirektör Jan-Inge Ahlfrid, sekreterare Pia Kanold, kanslichef Karin Ringman- Ingvarsson, planeringsdirektör Jan Haak, administrativ chef Ulla-Karin Holmberg, ekonomidirektör Jan-Åke Troedsson, stadsjurist Claes-Inge Wennström, direktör Per-Erik Ebbeståhl, utredare Ander Spjuth, HR-direktör Liselott Nilsson, ledningsstrateg Karin Lindroth, administrativ sekreterare Anna Gawrys och utvecklingssekreterare Malin Midler Norén Ej närvarande Justerat datum Torbjörn Tegnhammar (M), Karolina Skog (MP), Håkan Fäldt (M) och Frida Trollmyr (S) 2015-04-16 Malmö stad Kommunstyrelsen § 107 Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad STK-2014-1247 Sammanfattning När kommunfullmäktige 2013-04-25 fastställde Plan för vård- och omsorgsverksamheten, fick kommunstyrelsen i uppdrag att följa upp effektmålen årligen, och vid behov revidera dem. Av rapporten framgår att det finns skillnader mellan de olika nämndernas måluppfyllelse. Måluppfyllelsen är generellt sett inte så stor att det föranleder ett förslag att ändra effektmålen. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna rapporten, samt att sända rapporten till stadsområdesnämnderna med anmodan att arbeta vidare för att öka måluppfyllelsen. Särskilda yttranden, reservationer Noria Manouchi (M), Linda Simonell Wirje (M), John Roslund (M) och Ewa Bertz (FP) anmäler, med instämmande av Helena Nanne (M) och Roko Kursar (FP), att de avser att inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 13. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) anmäler, med instämmande av Jörgen Grubb (SD) och Rickard Åhman-Persson (SD), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 14. Beslutsunderlag • Rapport Söder Uppföljning av effektmålen i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad • Särskilt yttrande från stadsområdesnämnd Innerstaden (M, FP) • Rapport Effektmål från stadsområdesnämnd Innerstaden • Rapport från stadsområdesnämnd Väster • Rapport från stadsområdesnämnd Öster • G-Tjänsteskrivelse- VoO beredningen 150311 Uppföljning av effektmål Plan för vård- och omsorgsverksamheten • Uppföljning av effektmål i Plan för vård och omsorgsverksamheten från stadsområdesnämnd Norr • Rapport 2015 effektmål i Plan för voo-verksamheten150216 • Beredningsbrev vård- och omsorgsberedingen 150311 • Särskilt yttrande (M) och (FP) vård- och omsorgsberedningen _____ 2 (2) Särskilt yttrande Kommunstyrelsen 2015-04-01 Ärende: STK-2014-1247 Ang: Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Vi är oroade över den bristande uppföljningen i rapporten avseende genomförandeplaner. För att nyttjaren ska få den hjälp som den har behov av och rätt till, är det av stor vikt att alla delar i kedjan från biståndsbedömningen till utförandet av insatserna har god kvalitet. Akademikerförbundet SSR har i rapporten ”Vägar till en god äldreomsorg” visat upp en oroväckande bild av situationen i Malmö när det gäller biståndshandläggarnas och deras chefers vardag. Rapporten är en sammanställning av resultat från nationella undersökningar gjorda ihop med undersökningsföretaget Novus och har kompletterats med egna enkäter samt djupintervjuer med sammanlagt ett 20-tal biståndshandläggare och chefer i Malmö stad. Av rapporten framgår att det förekommer att fattade biståndsbeslut bara förverkligas delvis eller i liten utsträckning. På grund av bristande uppföljning kommer inte omprövning till stånd när så behövs. Uppföljning är ett betydelsefullt sätt att kvalitetssäkra verksamheten. Resurserna är enligt rapporten otillräckliga för att möta de äldres behov, särskilt när det gäller socialt umgänge, bristande kontinuitet i kontakterna till följd av hög personalomsättning, samt att biståndshandläggarna har alltför många ärenden att hantera. Det är viktigt att kvalitetsarbetet stödjs av resurser. Flera av de intervjuade är tveksamma till huruvida Malmö stads äldreomsorg kan sägas leva upp till lagens krav på kvalitet och rättssäkerhet. Det är uppenbart att klara förbättringar skyndsamt behöver göras med tanke på den allvarliga kritik som kommer från dem som dagligen i Malmö är satta att hantera ärenden på det så viktiga området vård och omsorg. Noria Manouchi (M) Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Ewa Bertz (FP) Med instämmande av: Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP) Särskilt yttrande Kommunstyrelsen 2015-04-01 Ärende: STK-2014-1247 Uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Sverigedemokraterna är oroade över den bristande uppföljningen gällande rapporten. Det är för oss uppenbart att den styrande majoriteten inte gör tillräckligt för att komma till stånd rörande uppföljningsarbetet. Utan en fullgod uppföljning menar vi att det är omöjligt att på ett tillförlitligt sätt kvalitetssäkra verksamheten. Resurserna är sett till rapporten otillräckliga för att möta de äldres behov och flera av de intervjuade är tveksamma till att stadens verksamheter ska kunna nå de krav som ställs på kvalitet och rättssäkerhet. _______________________________ Magnus Olsson (SD) Med instämmande av: ____________________________ Jörgen Grubb (SD) _______________________________ Med instämmande av: Anders Olin (SD) ____________________________ Rickard Åhman-Persson (SD) Rapport Uppföljning av effektmålen i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Datum: Ansvarig: 2015-02-16 Ingela Kressander, Lars-Åke Borgström Förvaltning: Stadskontoret 1 Innehåll Bakgrund och syfte..................................................................................................................... 3 Bakgrund ................................................................................................................................ 3 Syfte ....................................................................................................................................... 3 Andra uppföljningar ............................................................................................................... 3 Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad ............................................................ 3 Uppföljning av effektmålen.................................................................................................... 4 Effektmål 1 ......................................................................................................................... 4 Alla brukare ska aktivt erbjudas att medverka i upprättande och uppföljning av genomförandeplaner ........................................................................................................... 4 Effektmål 2 ......................................................................................................................... 8 Alla brukare ska kunna påverka när och hur beviljade serviceinsatser utförs ................... 8 Effektmål 3 ....................................................................................................................... 10 Alla brukare ska informeras om någon annan personal än planerat ska utföra hjälpen, eller om den planerade tiden ändras ................................................................................. 10 Effektmål 4 ....................................................................................................................... 11 Brukarens upplevda trygghet ska öka .............................................................................. 11 Effektmål 5 ....................................................................................................................... 12 Nöjdheten hos brukaren vad gäller bemötande ska öka ................................................... 12 Effektmål 6 ....................................................................................................................... 13 Alla medarbetare ska kunna anpassa kommunikationen efter brukarens förutsättningar 13 Effektmål 7 ....................................................................................................................... 13 Användningen av de nationella kvalitetsregistren Senior alert och Palliativregistret ska öka .................................................................................................................................... 13 Effektmål 8 ....................................................................................................................... 14 Alla medarbetare ska ha kunskap om vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär ... 14 2 Bakgrund och syfte Bakgrund Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad fastställdes av Kommunfullmäktige den 25 april 2013 och började gälla 2013-07-01. Den omfattar insatser enligt både socialtjänstlagen (2001:453, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Planen gäller inte för insatser som ges enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS. All övrig vård- och omsorgsverksamhet omfattas av planen. Samtidigt som kommunfullmäktige fastställde planen fick kommunstyrelsen i uppdrag att följa upp effektmålen årligen, och vid behov revidera dem. Samtliga stadsområdesnämnder har rapporterat svar på frågor om effektmålen 1, 6, 7 och 8. Uppföljningen avser perioden 2014-01-01—12-31. Sociala resursnämnden har inte längre någon verksamhet som omfattas av planen. Stadsområdena har i sina skrivelser redovisat bortfall, och svårigheter att i alla delar samla in de efterfrågade uppgifterna. Uppföljningen av upprättande och uppföljning av genomförandeplaner skulle göras för de brukare som var aktuella i verksamheten 2014-12-01, eftersom gruppen brukare förändras under året. Övriga effektmål redovisas av stadskontoret, genom att använda svaren för Malmö stad i Socialstyrelsens nationella brukarundersökning inom hemtjänsten och äldreboende 2014. Förvaltningarnas svar finns i sin helhet bilagda rapporten. Statistiken ska vara uppdelad per kön, om det är möjligt. Denna uppdelning saknas för 2013-års resultat. Hur frågorna om effektmål 1, som avser genomförandeplaner, skulle besvaras uppfattades olika av stadsområdena vid förra mätningen. Därför är det svårt att göra en jämförelse mellan åren. Syfte Stadskontorets första uppföljning av effektmålen gjordes våren 2014, och var en basmätning, en nulägesbeskrivning. Årets uppföljning är den första som visar utvecklingen av de områden som det finns effektmål för. Andra uppföljningar Vård- och omsorgsverksamheten följs även upp genom Socialstyrelsens brukarundersökning samt genom nämndernas uppföljningar i delårsrapporter samt kvalitets- och patientsäkerhetsberättelser. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Planen vänder sig till alla malmöbor och är till för att tydliggöra vilken omvårdnad och service som brukare och deras anhöriga kan förvänta sig. Det andra syftet är att vård- och omsorgsverksamheten ska veta vilka krav som ställs på den. Planen är ett av de lokala styrdokumenten som gäller för Malmö stad. Alla som är anställda eller har uppdrag inom vårdoch omsorgsverksamheten ska arbeta efter gällande styrdokument, både internationella, nationella och lokala. 3 Uppföljning av effektmålen Effektmål 1 Alla brukare ska aktivt erbjudas att medverka i upprättande och uppföljning av genomförandeplaner Upprättande Hur många brukare har aktivt erbjudits att medverka i upprättandet av en genomförandeplan? Hur många av dessa har tackat ja till att medverka vid upprättandet av genomförandeplanen? Stadsområde Norr Enhet Antal brukare Andel totalt inom brukare verksamheten totalt som erbjudits Ordinärt boende 1 046 67% Särskilt boende 282 81% Övrigt 115 89% Totalt 1 443 71% Stadsområde Öster Enhet Antal brukare Andel totalt inom brukare verksamheten totalt som erbjudits Ordinärt boende 1025 65% Särskilt boende 188 72% Övrigt 270 37% Totalt 1483 61% 4 Andel brukare totalt som tackat ja Andel kvinnor som erbjudits Andel kvinnor som tackat ja Andel män som erbjudits Andel män som tackat ja 55% 68% 56% 64% 52% 49% 59% 54% 83% 92% 72% 47% 64% 55% 76% 86% 69% 53% 54% 52% Andel brukare totalt som tackat ja Andel kvinnor som erbjudits Andel kvinnor som tackat ja Andel män som erbjudits Andel män som tackat ja 65% 67% 67% 61% 60% 54% 37% 58% 67% 36% 62% 57% 36% 61% 81% 38% 58% 48% 38% 54% Stadsområde Söder Enhet Antal brukare Andel totalt inom brukare verksamheten totalt som erbjudits Ordinärt boende 1252 92% Särskilt boende 160 94% Övrigt 61 100% Totalt 1473 92% Stadsområde Väster Enhet Antal brukare Andel totalt inom brukare verksamheten totalt som erbjudits Ordinärt boende 2415 80% Särskilt boende 433 64% Övrigt 0 0 Totalt 2848 78% Stadsområde Innerstaden Enhet Antal brukare Andel totalt inom brukare verksamheten totalt som erbjudits Ordinärt boende 1519 98% Särskilt boende 457 98% Övrigt 158 100% Totalt 2134 98% Andel brukare totalt som tackat ja Andel kvinnor som erbjudits Andel kvinnor som tackat ja Andel män som erbjudits Andel män som tackat ja 79% 93% 80% 89% 75% 86% 43% 79% 100% 100% 94% 98% 41% 81% 100% 100% 91% 97% 45% 74% Andel brukare totalt som tackat ja Andel kvinnor som erbjudits Andel kvinnor som tackat ja Andel män som erbjudits Andel män som tackat ja 73% 80% 72% 80% 75% 38% 0 68% 70% 0 78% 42% 0 67% 48% 0 76% 28% 0 69% Andel brukare totalt som tackat ja Andel kvinnor som erbjudits Andel kvinnor som tackat ja Andel män som erbjudits Andel män som tackat ja 79% 98% 78% 99% 82% 67% 61% 75% 98% 100% 98% 68% 71% 75% 98% 100% 99% 64% 51% 74% Sammanfattning Andelen brukare som erbjudits genomförandeplan varierar mellan 98% för stadsområde Innerstaden och 61% för stadsområde Öster. Stadsområde Öster anger som exempel på varför inte fler brukare aktivt erbjudits, att brukarna har en långt framskriden demenssjukdom, att de är bortresta eller tackat nej samt att de endast har trygghetslarm. 5 Generellt så är det samma typ av orsaker som stadsområdena lyfter fram som orsak till att alla inte aktivt erbjudits att medverka i upprättandet av en genomförandeplan. Det är brukare med demenssjukdomar, brukare som har afasi eller andra problem att kommunicera, brukare som enbart har trygghetslarm samt brukare som inte haft insatser så länge att verksamheten hunnit upprätta och följa upp en plan. Andelen brukare som tackat ja varierar mellan 79% i stadsområde Söder och 54% i stadsområde Norr. Norr anger som exempel att det finns brukare som inte förstår syftet med en genomförandeplan och att de inte vill ha personliga uppgifter dokumenterade. Även Söder anger att det finns brukare som inte vill bli intervjuade vid upprättandet av en genomförandeplan. Med undantag för stadsområde Väster, så är det en större andel kvinnor än män som tackat ja till en genomförandeplan. Uppföljning Hur många brukare har aktivt erbjudits att medverka i uppföljningen av en genomförandeplan? Hur många av dessa har tackat ja till att medverka i uppföljningen av genomförandeplanen? Stadsområde Norr Enhet Antal brukare Andel totalt inom brukare verksamheten totalt som erbjudits Ordinärt boende 1 046 52% Särskilt boende 282 57% Övrigt 115 79% Totalt 1 443 55% Stadsområde Öster Enhet Antal brukare Andel totalt inom brukare verksamheten totalt som erbjudits Ordinärt boende 1025 78% Särskilt boende 188 50% Övrigt 270 37% Totalt 1483 67% 6 Andel brukare totalt som tackat ja Andel kvinnor som erbjudits Andel kvinnor som tackat ja Andel män som erbjudits Andel män som tackat ja 48% 53% 49% 48% 46% 39% 54% 46% 55% 76% 55% 36% 58% 47% 63% 82% 55% 44% 50% 46% Andel brukare totalt som tackat ja Andel kvinnor som erbjudits Andel kvinnor som tackat ja Andel män som erbjudits Andel män som tackat ja 78% 81% 81% 73% 73% 39% 37% 66% 50% 36% 69% 40% 36% 68% 50% 38% 63% 39% 38% 62% Stadsområde Söder Enhet Antal brukare Andel totalt inom brukare verksamheten totalt som erbjudits Ordinärt boende 1252 87% Särskilt boende 160 100% Övrigt 61 100% Totalt 1473 89% Stadsområde Väster Enhet Antal brukare Andel totalt inom brukare verksamheten totalt som erbjudits Ordinärt boende 2415 66% Särskilt boende 433 58% Övrigt 0 0 Totalt 2848 64% Stadsområde Innerstaden Enhet Antal brukare Andel totalt inom brukare verksamheten totalt som erbjudits Ordinärt boende 1519 70% Särskilt boende 457 88% Övrigt 158 100% Totalt 2134 76% Andel brukare totalt som tackat ja Andel kvinnor som erbjudits Andel kvinnor som tackat ja Andel män som erbjudits Andel män som tackat ja 75% 89% 77% 83% 69% 93% 43% 75% 100% 100% 91% 93% 41% 78% 100% 100% 86% 94% 45% 69% Andel brukare totalt som tackat ja Andel kvinnor som erbjudits Andel kvinnor som tackat ja Andel män som erbjudits Andel män som tackat ja 53% 66% 50% 66% 60% 32% 0 49% 58% 0 64% 30% 0 47% 58% 0 65% 38% 0 57% Andel brukare totalt som tackat ja Andel kvinnor som erbjudits Andel kvinnor som tackat ja Andel män som erbjudits Andel män som tackat ja 62% 70% 62% 72% 61% 49% 61% 59% 88% 100% 75% 50% 71% 60% 87% 100% 79% 46% 51% 57% Sammanfattning Andelen brukare som erbjudits uppföljning av genomförandeplanen, samt brukare som tackat ja till uppföljning redovisas som andel av det totala antalet brukare. Andelen brukare som har erbjudits uppföljning av genomförandeplanen är generellt sett lägre, än de som erbjudits att upprätta en plan. Samtliga stadsområdesnämnder har angett liknande skäl avseende uteblivna uppföljningarna som anges till varför det inte erbjuds och upprättas genomförandeplaner för alla brukare, se ovan. 7 Stadsområde Öster har uppfattat instruktionen så att man även tagit med äldre beslut när man redovisat hur många som erbjudits uppföljning. Regler om genomförandeplan I 11 kap. 5§ SoL stadgas att genomförande av beslutade insatser ska dokumenteras. Socialstyrelsen fastställde 2010-06-29 en handbok om handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, där man även förtydligar vad som gäller för en genomförandeplan. Syftet med en genomförandeplan är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genom planen tydliggörs både för brukaren och för chefer och medarbetare vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. En genomförandeplan bedöms också kunna underlätta och effektivisera arbetet med dokumentation under pågående insats genom att den används som utgångspunkt för vad som bör antecknas i journalen. Arbetet med att upprätta en genomförandeplan förutsätter alltid den enskildes samtycke och helst även medverkan. Detta innebär att en genomförandeplan inte kan tas fram för en brukare som motsätter sig detta. För att förtydliga hur Malmö stad tolkar bestämmelser om genomförandeplan enligt SoL inom vård- och omsorgsverksamheten fastställdes 2013-05-31 en kommungemensam vägledning för genomförandeplaner enligt SoL. Samtidigt presenterades en e-learning i Lärkan. Vägledningen och Lärkan uppdaterades i december 2014, inför verksamhetsåret 2015. Utbildningen finns på malmo.se, medan vägledningen endast finns på Komin. En genomförandeplan ska upprättas även för de som har trygghetslarm. Orsaken är att när en brukare använder trygghetslarmet är insatsen av omvårdnadskaraktär. Om en brukare motsätter sig en genomförandplan ska medarbetarna i stället skriva en daganteckning med samma rubriker som i en genomförandeplan. Daganteckningen ska innehålla medarbetarnas uppfattning om hur brukaren vill ha insatsen genomförd. Effektmål 2 Alla brukare ska kunna påverka när och hur beviljade serviceinsatser utförs Brukarundersökningen hemtjänst: Fråga: Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Hemtjänst 2013 Stadsområde Totalt procent nöjda Norr 50 Öster 55 Söder 47 Väster 47 Innerstaden 54 Summa 50 Malmö 8 Hemtjänst 2014 Stadsområde Totalt procent nöjda Norr 46 Öster 46 Söder 54 Väster 47 Innerstaden 50 Summa 49 Malmö Kvinnor Män 43 44 53 47 49 48 55 50 56 48 52 52 Fråga: Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Hemtjänst 2013 Stadsområde Norr Öster Söder Väster Innerstaden Summa Malmö Totalt procent nöjda 76 75 76 77 82 78 Hemtjänst 2014 Stadsområde Totalt procent nöjda Norr 74 Öster 71 Söder 80 Väster 80 Innerstaden 82 Summa 79 Malmö Kvinnor Män 73 70 81 80 80 78 76 73 79 80 88 80 Sammanfattning En jämförelse mellan nöjdheten för det totala antalet brukare inom hemtjänsten visar endast på marginella skillnader mellan åren. För båda frågeställningarna gäller att män är mer nöjda än kvinnor. Brukarundersökningen särskilt boende: Fråga: Brukar du kunna påverka vid vilka tider du får hjälp? Särskilt boende 2013 Stadsområde Procent nöjda Norr Öster Söder Väster Innerstaden Summa Malmö 60 67 58 56 52 57 Särskilt boende 2014 Stadsområde Totalt procent nöjda Norr 58 Öster 64 Söder 69 Väster 57 Innerstaden 59 Summa 60 Malmö Kvinnor Män 55 63 69 58 59 59 75 66 67 53 60 60 Fråga: Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Särskilt boende 2013 Stadsområde Procent nöjda Norr Öster Söder Väster Innerstaden Summa Malmö 9 77 72 71 71 72 73 Särskilt boende 2014 Stadsområde Totalt procent nöjda Norr 76 Öster 82 Söder 75 Väster 76 Innerstaden 73 Summa 76 Malmö Kvinnor Män 74 81 75 76 74 75 88 83 79 73 71 78 Sammanfattning En jämförelse mellan nöjdheten för det totala antalet brukare inom särskilt boende visar på en ökad nöjdhet mellan åren. För båda frågeställningarna gäller att män är mer nöjda än kvinnor. Effektmål 3 Alla brukare ska informeras om någon annan personal än planerat ska utföra hjälpen, eller om den planerade tiden ändras Brukarundersökningen hemtjänst: Fråga: Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Hemtjänst 2013 Stadsområde Norr Öster Söder Väster Innerstaden Summa Malmö Procent nöjda 62 63 62 57 62 61 Hemtjänst 2014 Stadsområde Totalt procent nöjda Norr 63 Öster 56 Söder 65 Väster 58 Innerstaden 64 Summa 61 Malmö Kvinnor Män 59 58 66 59 63 61 73 50 63 58 68 62 Sammanfattning En jämförelse mellan nöjdheten för det totala antalet brukare visar oförändrad andel mellan åren. Män är marginellt mer nöjda än kvinnor. Brukarundersökningen särskilt boende: Fråga: brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Särskilt boende 2013 Stadsområde Procent nöjda Norr Öster Söder Väster Innerstaden Summa Malmö 10 48 49 40 57 43 48 Särskilt boende 2014 Stadsområde Totalt procent nöjda Norr 53 Öster 45 Söder 44 Väster 54 Innerstaden 46 Summa 49 Malmö Kvinnor Män 51 47 48 55 44 49 61 43 24 49 51 48 Sammanfattning En jämförelse mellan nöjdheten för det totala antalet brukare inom särskilt boende visar endast en marginell skillnad mellan åren. Kvinnor är marginellt mer nöjda än män. Effektmål 4 Brukarens upplevda trygghet ska öka Brukarundersökningen hemtjänst: Fråga: Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten? Hemtjänst 2013 Stadsområde Norr Öster Söder Väster Innerstaden Summa Malmö Procent nöjda 83 85 81 84 80 82 Hemtjänst 2014 Stadsområde Totalt Kvinnor procent nöjda Norr 81 80 Öster 78 78 Söder 80 80 Väster 78 79 Innerstaden 79 77 Summa 79 78 Malmö Män 83 78 80 75 84 79 Sammanfattning En jämförelse mellan nöjdheten för det totala antalet brukare inom hemtjänsten visar på en minskning av nöjdheten mellan åren. Män är marginellt mer nöjda än kvinnor. Brukarundersökningen särskilt boende: Fråga: Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? Särskilt boende 2013 Stadsområde Procent nöjda Norr Öster Söder Väster Innerstaden Summa Malmö 88 89 82 89 88 88 Särskilt boende 2014 Stadsområde Totalt procent nöjda Norr 81 Öster 92 Söder 88 Väster 90 Innerstaden 82 Summa 86 Malmö Kvinnor Män 79 91 89 91 83 86 90 94 87 86 78 86 Sammanfattning En jämförelse mellan nöjdheten för det totala antalet brukare inom särskilt boende visar på en minskning av nöjdheten mellan åren. Kvinnor och män är lika nöjda. 11 Effektmål 5 Nöjdheten hos brukaren vad gäller bemötande ska öka Brukarundersökning hemtjänst Fråga: Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Hemtjänst 2013 Stadsområde Norr Öster Söder Väster Innerstaden Summa Malmö Procent nöjda 95 95 94 94 96 95 Hemtjänst 2014 Stadsområde Totalt procent nöjda Norr 92 Öster 93 Söder 95 Väster 95 Innerstaden 97 Summa 95 Malmö Kvinnor Män 94 91 94 95 96 95 89 96 96 95 98 95 Sammanfattning En jämförelse mellan nöjdheten för det totala antalet brukare inom hemtjänsten visar oförändrad andel mellan åren. Kvinnor och män är lika nöjda. Brukarundersökning särskilt boende: Fråga: Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Särskilt boende 2013 Stadsområde Procent nöjda Norr Öster Söder Väster Innerstaden Summa Malmö 93 92 94 93 92 93 Särskilt boende 2014 Stadsområde Totalt procent nöjda Norr 90 Öster 91 Söder 90 Väster 90 Innerstaden 90 Summa 90 Malmö Kvinnor Män 89 93 90 91 90 91 91 88 88 88 88 88 Sammanfattning En jämförelse mellan nöjdheten för det totala antalet brukare inom särskilt boende visar en minskning av andelen nöjda mellan åren. Kvinnor är mer nöjda än män. Stadskontorets kommentarer Även om man tillbringar hela dagarna på det särskilda boendet, så är det ändå en viktig faktor att bli delaktig i att ha inflytande över när planerade insatser ska genomföras. 12 Effektmål 6 Alla medarbetare ska kunna anpassa kommunikationen efter brukarens förutsättningar Förvaltningarna ska skatta hur man uppfyller målet på en fyragradig skala, där 1 anger att man inte uppnår målet, medan 4 anger att man uppnår målet helt. Förvaltningarnas självskattning av måluppfyllelsen redovisas nedan. 2013 Stadsområde Norr Öster Söder Måluppfyllelse 3 3 3 2014 Stadsområde Norr Öster Söder Väster 3 Väster Innerstaden 3 Innerstaden Måluppfyllelse 3 3 Verksamhet dövblinda – 4 Övriga - 3 Silviasystrarna 3 3 Samtliga stadsområden skattar att de uppnår målet i hög utsträckning. Endast verksamheten för döva och dövblinda i stadsområde Söder uppfyller målet helt. Den verksamheten har en särskild inriktning mot målgruppen döva och dövblinda, och de anställda ska kunna kommunicera på brukarnas sätt. Stadsområde Väster har endast kommenterat måluppfyllelsen för verksamheten Silviasystrar, som vänder sig till brukare med demenssjukdom. I rapportmallen uppmanades nämnderna att ge exempel på vilka åtgärder ni har vidtagit och vilka åtgärder ni planerar för att uppnå målet. Nämnderna har i varierad utsträckning svarat på detta. Effektmål 7 Användningen av de nationella kvalitetsregistren Senior alert och Palliativregistret ska öka Malmö stads användning av Senior Alert År 2012 2013 2014 Antal registreringar 383 926 918 Stadskontorets uppföljning av användningen av kvalitetsregistren visar att vård- och omsorgsverksamheternas registrering i Senior Alert ökat mycket mellan 2012 och 2013, men registreringen har minskat något 2014. Malmö stads användning av Palliativregistret År 2012 2013 13 Antal aktiva enheter 54 102 2014 114 Antalet enheter som anmält sig till Palliativregistret har ökat markant mellan 2012 och 2013. Ökningen 2014 är något mindre. Effektmål 7 har inför verksamhetsåret 2015 ändrats till ”Samtliga stadsområdesnämnder ska rapportera i de nationella kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativregistret”. Effektmål 8 Alla medarbetare ska ha kunskap om vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär Förvaltningarna ska skatta hur man uppfyller målet på en fyragradig skala, där 1 anger att man inte uppnår målet, medan 4 anger att man uppnår målet helt. Förvaltningarnas självskattning av måluppfyllelsen redovisas nedan. 2013 Stadsområde Norr Öster Måluppfyllelse Bistånd – 2 Verksamhet – 3 3 Söder Väster Innerstaden 4 3 3 2014 Stadsområde Norr Öster Söder Väster Innerstaden Måluppfyllelse 3 Hemsjukvården – 4 Övriga - 3 3 3 3 Biståndsavdelningen på stadsområde Norr och hemsjukvården på stadsområde Öster har ökat måluppfyllelsen mellan 2013 och 2014. Stadsområde Söder har minskat graden av måluppfyllelse sedan 2013. I rapportmallen uppmanades nämnderna att ge exempel på vilka åtgärder ni har vidtagit och vilka åtgärder ni planerar för att uppnå målet. Nämnderna har i varierad utsträckning svarat på detta. Kommentar om uppföljningen Det finns brister i den insamlade statistiken, främst avseende genomförandeplanerna. Inför nästa års uppföljning behöver underlaget kvalitetssäkras i större utsträckning, vilket bör underlättas av det nya dokumentationssystemet Lifecare-Procapita som infördes 2015-01-01. Uppgifter som tidigare behövde tas fram manuellt bör i större utsträckning kunna tas fram ur systemet. Det finns fortfarande delvis olika tolkningar av vilka grupper och vilka verksamheter som ska omfattas av redovisningen av de olika målen, trots diskussion och förankring i Kvalitetsgruppen. Stadskontoret kommer att arbeta vidare för att ta fram ännu tydligare instruktioner inför kommande uppföljning. 14 Från: Pia Kanold <[email protected]> Till: Norr <[email protected]> Söder Postlista Stab <[email protected]> Öster <[email protected]> Väster <[email protected]> Innerstaden <[email protected]> Sociala resursförvaltningen Postlista <[email protected]> Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen <[email protected]> CC: Martin Regnell <[email protected]> Ärende: Protokollsutdrag Kommunstyrelsen §100 Ärende_ Uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30 mkr 2014(351946) Datum: 2015-04-17 09:17:20 Hej! Bifogar protokollsutdrag och rapport från kommunstyrelsen 150401 ang försörjningsstödssatsningen om 30 mkr 2014. Med vänlig hälsning Pia Kanold Administrativ sekreterare MALMÖ STAD Stadskontoret Förvaltningsavdelningen August Palms Plats 1 Tel. 040-34 10 30 Mob. 0708-65 58 91 [email protected] www.malmo.se nytt dokument(351984)_TMP.html[2015-04-21 08:43:41] Malmö stad 1 (2) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-04-01 Tid och plats kl. 10:00-10:35 Sessionssalen Stadshuset Paragrafer 100 Ledamöter Ersättare Övriga deltagare Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) ordförande Andreas Schönström (S) 1:e vice ordförande Linda Simonell Wirje (M) ersätter Torbjörn Tegnhammar (M) Rose-Marie Carlsson (S) Jamal El-Haj (S) Sofia Hedén (S) Jeanette Stojic (V) Johanna Öfverbeck (MP) ersätter Karolina Skog (MP) John Roslund (M) ersätter Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) §§ 91-117 och §§ 119-128 Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Carina Nilsson (S) Anders Rubin (S) Carina Svensson (S) Mubarik Abdirahman (S) Momodou Jallow (V) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP) Jörgen Grubb (SD) Richard Åhman Persson (SD) Milan Obradovic (S) Nils Karlsson (MP) Stadsdirektör Jan-Inge Ahlfrid, sekreterare Pia Kanold, kanslichef Karin Ringman- Ingvarsson, planeringsdirektör Jan Haak, administrativ chef Ulla-Karin Holmberg, ekonomidirektör Jan-Åke Troedsson, stadsjurist Claes-Inge Wennström, direktör Per-Erik Ebbeståhl, utredare Ander Spjuth, HR-direktör Liselott Nilsson, ledningsstrateg Karin Lindroth, administrativ sekreterare Anna Gawrys och utvecklingssekreterare Malin Midler Norén Ej närvarande Justerat datum Torbjörn Tegnhammar (M), Karolina Skog (MP), Håkan Fäldt (M) och Frida Trollmyr (S) 2015-04-16 Malmö stad Kommunstyrelsen § 100 Uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30 mkr 2014 STK-2014-223 Sammanfattning Kommunfullmäktige avsatte 30 Mkr i budget 2014 för att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande. Den särskilda satsningen har resulterat i personalförstärkningar och ett omfattande utvecklingsarbete har tagit fart inom försörjningsstödsverksamheterna, i tillämpliga delar med stöd av stadskontorets välfärdsavdelning, avseende uppföljnings- och planeringsbesök, genomförandeplaner, utveckling och implementering av arbetssätt, rutiner och metoder samt samverkan. Barnfamiljer har varit en prioriterad grupp. Ökningen avseende genomsnittligt antal beviljade hushåll per månad samt kostnaderna för ekonomiskt bistånd har under 2014 dämpats i förhållande till de senaste tre åren. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna årsrapport 2014, uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, och att översända årsrapport 2014, uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, till samtliga stadsområdesnämnder, sociala resursnämnden samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att beakta i det fortsatta utvecklingsarbetet. Särskilda yttranden, reservationer Noria Manouchi (M), Linda Simonell Wirje (M), John Roslund (M) och Ewa Bertz (FP) anmäler, med instämmande av Helena Nanne (M) och Roko Kursar (FP), att de avser att inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 3. Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) anmäler, med instämmande av Jörgen Grubb (SD) och Rickard Åhman-Persson (SD), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 4. Beslutsunderlag • Beredningsbrev vård- och omsorgsberedningen 150311 • G-Tjänsteskrivelse vård- och omsorgsberedningen 11/3- Uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 • Försörjningsstödssatsningen, årsrapport 2014 • Sammanställning prestationsmått jan-dec 2014 • Månadsrapport Ekonomiskt bistånd Malmö stad - 2014 dec _____ 2 (2) Särskilt yttrande Kommunstyrelsen 2015-04-01 Ärende: STK-2014-223 Ang: Uppföljning av försörjningsstödsatsningen om 30 mkr 2014 Enligt Rädda barnens definition av barnfattigdom ligger Malmö på femte plats från slutet bland kommuner med 18 procent av våra barn som lever i ett hem som någon gång under året uppburit ekonomisk hjälp. Vart femte barn i Malmö lever i fattigdom! Snittet i riket är 7,4 procent. I Malmö är det tre gånger vanligare att barn lever under ekonomisk hjälp än rikssnittet. Det är naturligtvis oacceptabelt! Vidare är det djupt beklagligt att 41,2 procent av biståndstagarna varit beroende av hjälp i mer än 36 månader de senast fyra åren. För dem är resan in i samhället mycket lång och kräver mycket stöd. Skyddsnätet som är tänkt att vara en tillfällig lösning har i det röda Malmö för många förvandlats till ett permanent beroende av kommunen. 2012 hade var tredje brukare aldrig träffat sin nuvarande handläggare, vilket är både inhumant och samhällsekonomiskt oförsvarbart. Efter försörjningsstödssatsningen har man nu ambitionen att följa upp genomförandeplanerna en gång i kvartalet, även om man i de flesta fall inte kommit så långt än. Vi menar emellertid att även var tredje månad i de flesta fall är allt för sällan för ett personligt besök, som ju är det enskilt viktigaste verktyget för att hjälpa människor vidare. Genom våra tidigare förslag om att de med endast arbetslöshet som skäl till behov av bistånd i stället skall träffa en arbetsförmedlare, räknar vi med att nästan halvera socialsekreterarnas arbetsbörda. En sådan betydande förbättring av socialsekreterarnas arbetssituation tror vi också skulle hjälpa oss komma tillrätta med dagens ohållbara personalomsättning. 55 procent av de ekonomiska handläggarna i Malmö är kvar efter två år. I Öster är motsvarande siffra 30 procent efter ett år. Att få en ekonomisk handläggare inkörd i arbetsuppgifterna tar bortåt 1,5 år. Många vittnar om utbrända socialsekreterare som själva mår mycket dåligt av att inte hinna hjälpa alla sina brukare mer. Det är dessutom naturligtvis tydligt att erfarna socialsekreterare är skickligare på att snabbt hjälpa människor från utanförskap till innanförskap. För Allians för Malmö är det därför prioriterat att snabbt förbättra arbetssituationen för socialsekreterarna. Det är viktigt att man tar fasta på lyckade satsningar och också sprider dem över de barriärer som de fem stadsområdena utgör. Vi tänker på exempelvis modellen Framtidens hus på Lindängen positiva utveckling i stadsområde Söder. Noria Manouchi (M) Linda Simonell Wirje (M) John Roslund (M) Ewa Bertz (FP) Med instämmande av: Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP) Särskilt yttrande Kommunstyrelsen 2015-04-01 Ärende: STK-2014-223 Uppföljning av försörjningsstödssatsningen om 30 mkr 2014 Sverigedemokraterna ser denna satsning som ytterligare ett misslyckande i kampen mot minskat bidragsberoende bland Malmös invånare. Vi är besvikna över att fler inom den styrande majoriteten delar vår syn på problematiken och avser därför att yttra sig i denna fråga. Satsningar som denna har tyvärr inte gett önskvärd effekt och vi efterfrågar mer effektiva åtgärder i framtiden. _______________________________ Magnus Olsson (SD) Med instämmande av: ____________________________ Jörgen Grubb (SD) _______________________________ Med instämmande av: Anders Olin (SD) ____________________________ Rickard Åhman-Persson (SD) Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 Stadskontoret Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-02-16 1.0 Helena Hansson, Martin Regnéll Stadskontoret Välfärdsavdelningen Innehåll Bakgrund ........................................................................................................... 3 Metod ................................................................................................................. 3 Utveckling av ekonomiskt bistånd i Malmö 2014 ........................................... 4 Utvecklingen i siffror ........................................................................................ 4 Ekonomiskt bistånd och hushåll med barn ...................................................... 6 Uppdragen inom ekonomiskt bistånd .............................................................. 7 Arbetslöshet och arbetslöshet i förhållande till etablering................................ 7 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande genom arbete eller studier ........................................................................................................... 10 Personal ........................................................................................................... 11 Utveckling av antal anställda inom ekonomiskt bistånd ................................. 11 Enheterna för ekonomiskt bistånd ................................................................. 12 Stadsområdesreformen 2013 ........................................................................ 12 Att nyanställa ................................................................................................. 12 Att behålla personal....................................................................................... 13 Stöd i arbetet ................................................................................................... 13 Organisering av arbetet ................................................................................. 13 1:e socialsekreterare ..................................................................................... 13 Strategiskt utvecklingsarbete......................................................................... 14 Metoder och arbetssätt .................................................................................. 14 Planerings- eller uppföljningsbesök ............................................................... 15 Genomförandeplaner .................................................................................... 15 Utmaningar .................................................................................................... 17 Kvalitet i arbetet med ekonomiskt bistånd ..................................................... 18 Samtals- och bedömningsmetoder ................................................................ 19 Kärnprocess inom ekonomiskt bistånd .......................................................... 20 Utveckling av e-tjänster ................................................................................. 20 Samverkan ....................................................................................................... 21 Samverkan med Arbetsförmedlingen och JobbMalmö .................................. 21 Samverkan med Försäkringskassan ............................................................. 23 Uppföljning ...................................................................................................... 24 Brukarinflytande ............................................................................................. 24 Stadskontorets bedömning............................................................................ 25 2 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 Bakgrund Kommunfullmäktige avsatte 30 Mkr i budget 2014 för att utveckla arbetet med försörjningsstöd och få fler personer självförsörjande. Kommunstyrelsen beslutade i november 2013 att fördela merparten av utvecklingsmedlen till stadsområdena (28 Mkr) mot villkor av en tydlig plan för hur utvecklingsarbetet ska bedrivas, samt mot villkor att stadsområdena varje månad rapporterar till respektive stadsområdesnämnd hur arbetet fortskrider. 2 Mkr fördelades till stadskontoret för kommunövergripande arbete inom området. Kommunstyrelsen gav i uppdrag åt stadskontoret att tertialvis sammanställa, följa upp samt till kommunstyrelsen redovisa hur utvecklingsarbetet fortskrider. Den särskilda satsningen om 30 mkr har resulterat i att ett omfattande utvecklingsarbete tagit fart inom försörjningsstödsverksamheterna sedan januari 2014, i tillämpliga delar med stöd av stadskontorets välfärdsavdelning. Syftet med satsningen är att förkorta tiden då hushåll är beroende av försörjningsstöd och därmed på sikt minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Uppföljningen som påbörjades med start januari 2014 syftar till att fånga upp samband mellan arbetets utformning och hur det kan påverka utvecklingen inom ekonomiskt bistånd i Malmö. Föreliggande rapportering spänner över hela perioden januari till december 2014. Vidare redogörs även för utvecklingen av ekonomiskt bistånd över tid. Metod Stadskontoret sammanställer sedan januari 2014 månatligen den manuellt inhämtade statistiken från handläggarnivå som stadsområdesförvaltningarna fortlöpande rapporterar till sina respektive nämnder (se bilaga Sammanställning prestationsmått ekonomiskt bistånd). Denna statistik har bäring på vissa mått avseende arbetet med försörjningsstöd. Här redovisas bl.a. antal handläggare och ärenden per handläggare, antal möten med biståndstagare, och antal trepartssamtal med biståndstagare och representant från Malmö stads arbetsmarknadsåtgärder respektive Arbetsförmedlingen. Vid sidan av detta rapporteras också verksamhetsstatistik avseende antal och art av bidragshushåll, utbetalt belopp samt in- och utflöde ur försörjningsstödet, vilket sker i det som kallas Kollrapporten eller månadsrapport (se bilaga Månadsrapport: Ekonomiskt bistånd Malmö stad – 2014 december). För att inhämta kompletterande kvalitativ information inför föreliggande rapportering har månadsrapporten och den manuellt inhämtade statistiken sammanställts och presenterats för en analysgrupp, bestående av enhetschefer och planeringssekreterare från stadsområdena med syfte att, utifrån samtliga stadsområdes perspektiv, reflektera kring resultaten och frågeställningar kopplade till det pågående utvecklingsarbetet. Vidare har stadskontoret under hösten 2014 gjort en uppföljning av stadsområdenas handlingsplaner genom att vid besök i respektive stadsområde intervjua enhetschef samt ibland även ytterligare medarbetare som deltagit i intervjun. Intervju har även genomförts med två socialsekreterare i områdesteam Lindängen för att fånga upp information kring arbetssätt, metoder mm specifika för områdesteamet mot bakgrund av att biståndsbehovet utveckling här särskiljer sig i positiv utmärkelse i förhållande till stadsområde Söder som helhet. Den tematiska rubriceringen från tertialrapport 1 och 2 om försörjningsstödsatsningen har fått utgöra stommen i denna rapport. Det innebär att den fortsatta framställningen återfinns under rubrikerna Utveckling av ekonomiskt bistånd i Malmö 2014, Personal, Stöd i arbetet, Metoder och arbetssätt, Samverkan, Uppföljning och Brukarinflytande. 3 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 Utveckling av ekonomiskt bistånd i Malmö 2014 Till rapporten bilagd Månadsrapport: Ekonomiskt bistånd i Malmö stad – 2014 –dec kan utvecklingen av ekonomiskt bistånd avseende antal biståndshushåll och belopp följas på stadsgemensam nivå samt på stadsområdesnivå under bl. a rubrikerna Antal hushåll med ekonomiskt bistånd, Antal barnfamiljer med ekonomiskt bistånd, Ekonomiskt bistånd – utbetalt belopp, Genomsnittligt belopp per hushåll och månad, Antal nya hushåll med ekonomiskt bistånd, Antal avslutade insatser ekonomiskt bistånd, Antal avslut per typ samt Antal hushåll med ekonomiskt bistånd utifrån biståndstid. Utvecklingen i siffror Antalet unika hushåll som under året beviljats ekonomiskt bistånd har ökat med 6,4 % år 2014 jämfört med år 2013, en ökningstakt som är jämförbar med de föregående åren, antal och procentuell ökning framkommer av tabell 1 nedan. Med unikt hushåll avses ett hushåll som någon gång under året beviljats ekonomiskt bistånd, det kan innebära att bistånd beviljats enbart under en månad, under flera månader eller till och med varje månad under kalenderåret. Det är därför även av intresse att belysa genomsnittligt antal beviljade hushåll per månad som år 2014 har ökat med 2,8 % till 9840 hushåll jämfört med år 2013, en ökningstakt som minskat väsentligt jämfört med föregående år. När underlaget bryts ner på stadsområdesnivå framkommer att ökningen i störst utsträckning påverkat genomsnittligt antal hushåll per månad i stadsområde Norr som år 2014 beviljat ekonomiskt bistånd till 10,9 % fler hushåll jämfört med år 2013. I stadsområde Öster är ökningen 0,4 %, stadsområde Söder 3,7 %, stadsområde Väster 1,5 % och i stadsområde Innerstaden är antalet jämförelsevis oförändrat. Utveckling av genomsnittlig biståndstid, beräknad på kalenderårets 12 månader har minskat år 2014 jämfört med de tre föregående åren. Genomsnittlig biståndstid under perioden januari till december uppgick år 2014 till 7,28 månader. Genomsnittlig biståndstid januari till december år 2010 uppgick till 7,17 månader, år 2011 till 7,30 månader, år 2012 till 7,44 månader och år 2013 till 7,53 månader. Kortare biståndstider är en förklaring till att det är en lägre ökning av genomsnittligt antal beviljade hushåll än den ökning som kan uppmätas av antalet unika hushåll som beviljats bistånd. Tabell 1. Utveckling inom ekonomiskt bistånd i Malmö stad 2010 – 2014. Källa: Uppgifter hämtade från Malmö stads informationslager via Koll. 4 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 Totalt utbetalt belopp avseende ekonomiskt bistånd har ökat med 3,8 % 2014 jämfört med 2013, en ökningstakt som är lägre jämfört med tidigare år, se tabell 1 ovan. Bilagd månadsrapport ekonomiskt bistånd i Malmö redovisar antal beviljade hushåll med ekonomiskt bistånd utifrån biståndstid beräknat på de senaste 48 månaderna. I december 2014 beviljades sammanlagt 10 149 hushåll ekonomiskt bistånd jämfört med 9 942 hushåll december 2013. Procentuell fördelning av hushåll utifrån biståndstid framkommer i tabell 2 avseende december 2013 respektive 2014. Tabell 2. Andel hushåll med ekonomiskt bistånd utifrån biståndstid. Källa: uppgifter beräknade på månadsrapport ekonomiskt bistånd 2014 – dec. 1-3 mån 4-6 mån 7-9 mån dec-13 13,7% 8,3% 6,5% dec-14 14,5% 8,2% 6,5% 10-12 mån 5,4% 5,4% 13-24 mån 15,8% 15,1% 25-36 mån 36+ mån 9,6% 40,6% 9,2% 41,2% Inom respektive stadsområde återfinns högst andel hushåll med mycket långvariga biståndtider inom stadsområde Öster där 46 % av beviljade hushåll i december 2014 beviljats bistånd 36 månader eller mer under de senaste fyra åren. Lägst andel återfinns bland hushåll som i december 2014 beviljats bistånd i stadsområde Norr, 36 %. Det är värt att uppmärksamma att ett större inflöde av nya hushåll under året bidrar till att sänka andelen långvariga hushåll. I diagram 1 nedan kan utvecklingen av antal hushåll med ekonomiskt bistånd utifrån biståndstid följas för Malmö som helhet. Diagram 1. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd utifrån biståndstid. Källa: uppgifter från månadsrapport ekonomiskt bistånd 2014 – dec. Antalet hushåll med mycket långvarigt behov av ekonomiskt bistånd uppgick i december 2014 till 534 hushåll i Norr, 1 055 hushåll i Öster, 1 082 hushåll i Söder, 606 hushåll i Väster och 907 hushåll i stadsområde Innerstaden. Antal hushåll med ekonomiskt bistånd utifrån biståndstid framkommer på stadsområdesnivå i respektive stadsområdes månadsrapport december 2014. Tidigare har beskrivits att genomsnittlig biståndstid för perioden januari till december år 2014 sänkts i förhållande till de tre föregående åren. Defintitionen av långvarigt ekonomiskt bistånd, som bl. a används i Socialstyrelsens Öppna 5 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 jämförelser för ekononomiskt bistånd, är biståndstider som är tio månader eller längre. I diagram 1 framkommer att antalet hushåll som i december år 2014 beviljats bistånd 10-12 månader, 13- 24 månader eller 25-36 månader är något lägre än i december år 2013 vilket måste betraktas som en positiv utveckling. Bekymmersamt är dock att antalet hushåll med mycket långvariga biståndstider, dvs 36 månader eller längre inom en fyra års period ökat jämfört med december år 2013. Ekonomiskt bistånd och hushåll med barn I satsningen med att utveckla arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö omnämns barnfamiljer särskilt i budgetskrivelsen för 2014. Under år 2014 har totalt 5 306 unika hushåll som inkluderar barn beviljats ekonomiskt bistånd jämfört med totalt 5 007 unika hushåll år 2013, en ökning med 6,0 %. Genomsnittligt antal barnfamiljer som beviljats ekonomiskt bistånd per månad uppgår år 2014 till 3 417 jämfört med 3 412 år 2013, en marginell ökning med 0,1 %. Fördelat på olika typer av barnhushåll så har under år 2014 genomsnittligt per månad beviljats bistånd till 1 452 hushåll som inkluderar ensamstående kvinna med barn, vilket är en minskning med -3,6 %, jämfört med år 2013 (1 506 hushåll/ månad). Hushåll som omfattar ensamstående man med barn uppgår år 2014 genomsnittligen till 170 hushåll per månad, vilket är en ökning med 6,3 % jämfört med år 2013 (160 hushåll/ månad). Avseende hushåll som omfattar gifta/sammanboende med barn har det skett en ökning med 3,0 % och genomsnittligen beviljas 1 799 hushåll per månad ekonomiskt bistånd år 2014, jämfört med år 2013 (1 747 hushåll/ månad). Antalet unika hushåll som någon gång under året beviljas ekonomiskt bistånd kan ses som en indikator på hur många hushåll i Malmö som har en ekonomisk situation, tillfälligt eller mer långvarigt under året, som inte förmår att tillförsäkra hushållet en skälig levnadsnivå. Antal unika hushåll med barn är en faktor som beaktats i Rädda barnens rapport om barnfattigdom då andelen barn i en kommun som ingår i hushåll som beviljats bistånd inkluderas i definitionen av barnfattigdom.1 I Socialstyrelsens Öppna jämförelser för ekonomiskt bistånd 2014 framkommer att i riket som helhet är andelen barn som ingår i hushåll som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd 7,4 %. Av de kommuner där komplett statistikunderlag finns (bortfall sju kommuner), är andelen barn i kommunen som ingår i hushåll som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd som högst i Sorsele kommun (24,6 %) följt av Borlänge, Eskilstuna, Katrineholm och Malmö i angiven ordning. I Malmö är det 18,0 % av barnen som ingår i hushåll som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd. På stadsområdesnivå skiljer sig andelen väsentligt åt; i Öster är motsvarande andel 28,3 %, Söder 23,1 %, Innerstaden 18,7 %, Norr 12,9 % och i Väster är det 10,0 % av barnen som ingår i hushåll som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd. Kring barn i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd framkommer att det i Malmö är 8,2 % av barnen i kommunen som ingår i hushåll med biståndstider på mellan 10-12 månader under ett år, motsvarande andel på riksnivå uppgår till 2,8 %.2 Det är värt att uppmärksamma att utvecklingen av antal hushåll med barn skiljer sig åt mellan stadsområdena, och att skillnaderna är relativt stora. Även i detta avseende återfinns den största ökningen i Norr gällande både antal unika hushåll med barn och genomsnittligt 1 http://www.raddabarnen.se/Documents/vad-vi-gor/sverige/samhalletsansvar/barnfattigdom/rb_fattigdom_2014_klar2_webb_.pdf 2 http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/ekonomisktbistand 6 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 antal hushåll med barn som beviljats ekonomiskt bistånd per månad, se tabell 3 nedan där utvecklingen för Malmö stad samt för respektive stadsområde kan följas. I stadsområde Öster är ökningen av antal unika hushåll med barn endast 0,7 %, i stadsområde Innerstaden 2,4 %. Både i Öster och i Innerstaden är det genomsnittligen färre antal barnfamiljer som beviljas ekonomiskt bistånd per månad år 2014 jämfört med år 2013. Tabell 3. Utveckling av antal barnfamiljer med ekonomiskt bistånd. Källa: Uppgifter från Koll, Malmö stad. Uppdragen inom ekonomiskt bistånd Försörjningsstödet syftar till att tillförsäkra en skälig levnadsnivå. Socialstyrelsen lyfter fram att socialtjänsten har två uppdrag i arbetet med ekonomiskt bistånd där det primära är hjälp till självförsörjning, det vill säga att hjälpa den enskilde så att han eller hon kan klara sig utan ekonomiskt bistånd. I avvaktan på att egen försörjning kan uppnås ska socialtjänsten, utifrån individuella behovsbedömningar, hjälpa till med försörjningen, det vill säga att pröva rätten till ekonomiskt bistånd.3 Utvecklingen inom ekonomiskt bistånd, antal hushåll, biståndstider och belopp, påverkas av en mängd faktorer där socialtjänstens förmåga att möta upp med adekvat hjälp till självförsörjning är en av många variabler. Såväl inflöde av nya hushåll och möjligheter för hushåll att kunna lämna ett behov av ekonomiskt bistånd mot bakgrund av att man kan klara sin försörjning genom andra inkomster påverkas generellt av t.ex. utvecklingen på arbetsmarknaden, utformning av socialförsäkringsförmåner och för en stor grupp biståndsmottagare även utformning av stöd och etableringsmöjligheter när man kommer ny till Sverige. I ett framgångsrikt arbetet med självförsörjningsuppdraget bidrar socialtjänsten till att utifrån de individuella förutsättningarna, och den samhällskontext individen befinner sig i, förkorta tiden då behov av ekonomiskt bistånd föreligger. Arbetslöshet och arbetslöshet i förhållande till etablering I december 2014 var 10,5 % av Malmös befolkning i ålder 16-64 år inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa, motsvarande andel i december 2013 uppgick till 10,9 %. I riket var motsvarande 6,4 % av befolkningen inskrivna vid Arbetsförmedlingen i december 2014, i Skåne motsvarande 7,8 % av befolkningen. Vid jämförelse av medelvärde per år avseende arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen så har förändringen i Malmö gått från 10,4 % år 2013 till 10,5 % år 2014. I Sverige likväl som i Skåne har medelvärdet avseende arbetslösa inskrivna på Arbetsförmedlingen sjunkit år 2014 jämfört med år 2013; riket från 6,7 % till 6,3 %, Skåne från 7,8 % till 7,6 % mätt i arbetslöshet som andel av 3 Socialstyrelsen, Ekonomiskt bistånd, Handbok för socialtjänsten, 2013 7 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 befolkningen.4 Diagram 2 och 3 visar utvecklingen av arbetslöshet som andel av befolkning under perioden 2000 till 2014 samt specifikt för ungdomar samma period. Ökningen av arbetslöshet samvarierar med ett ökat behov av ekonomiskt bistånd i Malmö stad under 2000-talet. Under perioden 2000 till 2008 sjönk det genomsnittliga antalet hushåll som beviljades ekonomiskt bistånd i Malmö stad för att därefter öka succesivt de efterföljande åren. Det är glädjande att se att ungdomsarbetslösheten viker av nedåt i Malmö 2014 jämfört med föregående år. Diagram 2. Arbetslösa, 16-64 år, 1996-2014. Andel av befolkningen. Källa: Arbetsförmedlingen. Diagram 3. Arbetslösa, 18-24 år, 1996-2014. Andel av befolkningen. Källa: arbetsförmedlingen. Malmö stads sammanställda statistik kring arbetslöshet visar att andelen män som är arbetslösa är högre än andelen kvinnor oavsett åldersgrupp eller inrikes/ utrikes födda, något som även återspeglas när arbetslöshet belyses på riks- eller Skånenivå. Arbetslöshet, mätt i procent av arbetskraften, är i Malmö väsentligt högre för utrikes födda i ålder 16-64 år, 28,8 % jämfört med arbetslöshet i relation till den totala arbetskraften i ålder 16-64 år i Malmö som samma period uppgick till 15,0 %. Skillnaderna gällande arbetslöshet som andel av arbetskraften är än större för åldersgruppen 18-24 år där den i förhållande till totala arbetskraften inom åldersspannet i Malmö uppgår till 22,6 % och för gruppen utrikes födda som helhet 38,1 % i december 2014.5 Den som är ny i Sverige, har fyllt 20 år men inte 65 år och har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande, kan efter upprättad etableringsplan hos Arbetsförmedlingen beviljas etableringsersättning. Antalet hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd i avvaktan på att etableringsersättning beviljas av Arbetsförmedlingen och utbetalas 4 Månadsstatistik december 2014: https://komin.malmo.se/Arbetsfaltverksamheter/Arbetsmarknad/Statistik.html 5 Månadsstatistik december 2014: https://komin.malmo.se/Arbetsfaltverksamheter/Arbetsmarknad/Statistik.html 8 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 av Försäkringskassan har ökat väsentligt år 2014. Invandrarservice, som på uppdrag av stadsområdena, är den verksamhet i Malmö stad som handlägger ekonomiskt bistånd för denna grupp, uppger att antalet unika ärenden ökat under de senaste åren; år 2011 handlades 233 unika hushåll, år 2012 314 unika hushåll, år 2013 398 unika hushåll och år 2014 689 unika hushåll.6 Dessa hushåll har som regel ett mycket kortvarigt behov av ekonomiskt bistånd och avslutas huvudsakligen mot bakgrund av att de blir självförsörjande genom att de erhåller etableringsersättning. Statlig ersättning utgår till kommunen bl.a. för att täcka kostnaderna för ekonomiskt bistånd i avvaktan på att etableringsersättning utgår till den enskilde individen. Antalet nyanlända personer som kommer till Sverige samt handläggningstid för att statliga myndigheter ska kunna betala ut socialförsäkringsförmåner i form av etableringsersättning, och i förekommande fall även t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag, kan ses som ett exempel på hur samhällskeenden ibland har en direkt påverkan på statistik avseende ekonomiskt bistånd. Effekten av att kommunalt ansvar träder in, innan det statliga socialförsäkringssystemet kan tillgodose försörjningen, påverkar i denna situation direkt statistik om ekonomiskt bistånd genom att antalet unika hushåll med ekonomiskt bistånd ökar och den genomsnittliga biståndstiden minskar då dessa hushåll avslutas inom förhållandevis kort period. Etableringsersättning kan beviljas maximalt 24 månader. Det är angeläget att utrikes födda generellt har goda förutsättningar att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och varaktigt bli självförsörjande. För en stor andel skyddssökande som kom till Sverige 2000 och 2005, och deras anhöriga, är tiden fram till första arbetet längre än fem år.7 Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser för ekonomiskt bistånd 2014 uppgår andelen utrikes födda med en vistelsetid i Sverige 0-5 år efter uppehållstillstånd till 10,2 % av befolkningen i åldersgrupp 18-64 i Malmö. 7,7 % av befolkningen i åldersgrupp 18-64 år i Malmö har en vistelsetid i Sverige som uppgår till 6-10 år efter uppehållstillstånd.8 En stor andel nyanlända Malmöbor gör det särskilt viktigt att språkstudier och möjlighet till förankring på arbetsmarknaden fungerar optimalt för att på så vis förebygga framtida omfattande behov av försörjningsstöd för enskilda individer på sikt. Här kan, som exempel på samverkan mellan olika myndigheter, FINSAM-projektet Samordnad handlingsplan för internationella kvinnor nämnas. I projektet, som påbörjades oktober 2014, samarbetar Arbetsförmedlingen och Malmö stad, i samverkan med även vårdcentraler och Försäkringskassan, för att genom bättre samordning kunna erbjuda kvinnor i stadsområde Öster med högst fyra års vistelsetid i Sverige bästa möjliga stöd till framtida sysselsättning. Målet är att arbetssättet används i hela Malmö 2016. Vid analysträff med stadsområdesrepresentanter i januari 2015 lyfts ett par ärendegrupper vars utveckling påverkar antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i stadsområdena. Dels har reglerna kring jobbstimulansen bidragit till att ett mindre antal hushåll, som enligt tidigare lagstiftning skulle ha beräknats vara självförsörjande genom inkomst av lön, har fortsatt rätt 6 Uppgifter lämnade av Daniel Ransholm, Invandrarservice, Malmö stad Statens offentliga utredningar 2012:69. Med rätt att delta, - nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden. 7 8 http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/ekonomisktbistand 9 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 till bistånd i enlighet med beräkningsreglerna inom jobbstimulansen. En annan, och uppskattningsvis större, ärendegrupp är hushåll som till följd av bostadsbrist har boende med en mycket hög månadskostnad och som därigenom har svårt att bli självförsörjande i avvaktan på att de finner en annan bostadslösning. Ytterligare en grupp sökande som omnämns är antalet papperslösa som söker bistånd, det är dock oklart hur stor denna gruppen är. Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande genom arbete eller studier I årsanalys 2014 följs kommunfullmäktiges mål upp: att Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande genom arbete eller studier, jämförelser görs mellan andra halvåret år 2014 och andra halvåret år 2013. Under mätperioden år 2014 har totalt 802 biståndshushåll avslutats då de blivit självförsörjande genom arbete eller studier, vilket motsvarar 5,9 % av de unika hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd under perioden. Under samma mätperiod år 2013 avslutades 755 hushåll mot bakgrund av att försörjningen kunnat tillgodoses genom arbete eller studier. Andelen kvinnor respektive män som blir självförsörjande genom arbete eller studier kan endast mätas för hushåll som består av ensamstående kvinna eller man (med eller utan barn). I 4,9 % av hushållen med ensamstående kvinna och 5,6 % av hushållen med ensamstående man har under perioden juli till december år 2014 blivit självförsörjande genom arbete eller studier, vilket för båda könen är en lägre andel jämfört med motsvarande period år 2013. I syfte att uppmärksamma i vilken utsträckning barnfamiljer blir självförsörjande genom arbete och studier kan tilläggas att två tredjedelar av hushåll med två vuxna som är sambo eller gifta inkluderar barn. Barn finns i cirka 40 % av hushållen med ensamstående kvinna och i cirka 5 % av hushållen med ensamstående man. Att det totala antalet hushåll som avslutas med anledning av arbete eller studier ökat 2014 jämfört med samma mätperiod år 2013 kan indikera att utvecklingsarbetet inom ekonomiskt bistånd med att i synnerhet stödja barnfamiljer till egen försörjning har haft viss positiv påverkan. Arbete och studier är två av flera avslutsorsaker som kan registreras i samband med att behovet av ekonomiskt bistånd upphör. I utvecklingsarbetet kring självförsörjningsuppdraget är det av intresse att belysa vilka insatser som bör erbjudas personer med ekonomiskt bistånd samt hur socialtjänsten utreder och bedömer de individuella behoven för respektive sökande. I anslutning till uppföljning av kommunfullmäktiges mål ovan togs statistik fram kring vilka försörjningshinder som registrerats för hushåll med ensamstående kvinna respektive ensamstående man (med eller utan barn) under perioden juli till december 2014. För både kvinnor och män var de fyra vanligaste försörjningshindren som registrerats arbetslöshet, arbetshinder sociala skäl, sjukskriven med läkarintyg och språkhinder. Av samtliga registrerade försörjningshinder för hushåll med kvinnor respektive män skiljde sig dock den procentuella förekomsten väsentligt: Arbetslös; 38 % för kvinnor och 49,5 % för män, Arbetshinder sociala skäl; 20 % för kvinnor och 25,1 % för män, Sjukskriven med läkarintyg; 11,2 % för kvinnor och 7,2 % för män samt Språkhinder; 11,1 % för kvinnor och 5,0 % för män. Utöver de procentuella skillnaderna avseende bedömning av försörjningshinder för kvinnor respektive män är det värt att uppmärksamma att det förefaller som om bedömningen av mäns försörjningshinder mer sällan tenderar att förändras över tid jämfört med bedömningen av kvinnors försörjningshinder. Under andra halvåret år 2014 hade 1,05 försörjningshinder registrerats per unikt hushåll med ensamstående man jämfört med 1,23 10 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 försörjningshinder per unikt hushåll med ensamstående kvinna. Frågor som väcks av ovanstående underlag är t.ex. om kvinnor och mäns situationer väsentligt skiljer sig åt avseende möjligheter att nå egen försörjning? Vidare om socialtjänsten i samma utsträckning framgångsrikt utreder den individuella situationen för kvinnor och män? Lyckas bakgrunden till mäns försörjningshinder utredas snabbare än för kvinnor? Är socialtjänsten mer lyhörd för fler faktorer och öppen att vidare undersöka vad som påverkar försörjningsförmågan för kvinnor än män? Frågeställningarna låter sig inte besvaras här utan presenteras som uppslag för fortsatt utvecklingsarbete med självförsörjningsuppdraget. I avsnittet Metoder och arbetssätt lyfts det pågående arbetet kring systematisk utredning enligt FIA, Förutsättningar inför arbete, fram. Syftet med ett utredningsinstrument är att säkerställa att samtliga intervjuade ges möjlighet att få och besvara samma frågor. Därigenom finns möjligheten att stärka förutsättningarna till likabehandling avseende utredning och erbjudande av eventuell insats eller i övrigt överenskommen planering för personer som söker ekonomiskt bistånd. Eventuella omedvetna skillnader i utformning av utredningsfrågor och bedömning av behov på grund av en persons kön, ålder eller andra faktorer kan på så sätt minskas. Personal Vi ska nu övergå till att lyfta fram frågor kopplade till Personal, som var en av de punkter som stadsområdesnämnderna beskrev i sina planer för utvecklingsarbetet 2014. De olika punkterna i utvecklingsplanerna är dock nära besläktade med varandra, som t.ex. personal, stöd i arbetet, arbetssätt som avses implementeras och utveckling av samverkan med externa så väl som interna samverkansparter i Malmö stad. Avsnittet Personal omfattar därmed även något om förutsättningarna för utvecklingsarbetet kopplade till organisation och särskilda yrkesgrupper. Utveckling av antal anställda inom ekonomiskt bistånd De medel som Malmö stads kommunfullmäktige avsatt för att utveckla arbetet med ekonomiskt bistånd 2014 har i huvudsak använts till att anställa fler socialsekreterare i stadsområdena. I översyn av bemanningen har ett par stadsområden valt att anställa fler sektionschefer samt 1:e socialsekretare. Stadsområde Norr hade redan i januari 2014 samtliga nya socialsekreterartjänster tillsatta men har utökat med ytterligare två tjänster under november och december 2014. I Malmö stad var 166 handläggare anställda inom ekonomiskt bistånd i januari 2014 och i december uppgick antalet anställda inom ekonomiskt bistånd till 211.9 I Malmö stad som helhet uppgick genomsnittligt antal beviljade hushåll per handläggare till 50 hushåll per månad 2014, högst var antalet i januari (59) och lägst i november (46). Utvecklingen skiljer sig något åt mellan de olika stadsområdena där Öster har den största sänkningen av antalet hushåll per handläggare och månad under året medan Norr har en mindre ökning under året. I Väster har antalet beviljade hushåll per handläggare och månad sjunkit först under sista tertialen år 2014. Att utgå från att måttet antal hushåll per handläggare är en fullödig beskrivning av arbetsbelastningen problematiserades i tidigare tertialrapport 2 kring försörjningsstödssatsningen. Måttet antal handläggare innefattar även 1:e socialsekreterare och personal i 9 Sammanställning av prestationsmått ekonomiskt bistånd december 2014. 11 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 mottagningssektion då dessa har en stödjande eller avlastande roll i arbetet med ekonomiskt bistånd. Det har bedömts vara av intresse att i samband med uppföljningsbesöken på stadsområdena fånga upp goda exempel hur arbetet kan organiseras. Enheterna för ekonomiskt bistånd Inom Individ och familjeomsorgen i Malmö stad har enheterna för ekonomiskt bistånd organiserats olika inom stadsområdena och förutsättningar för såväl stöd i arbetet till medarbetare som strategiskt utvecklingsarbete skiljer sig därmed åt. I Norr har arbetsledningen fram till och med oktober fördelats på två parallella enhetschefer inom ekonomiskt bistånd. Beslut om ändrad organisation är fattat och nuvarande enhetschef kommer framöver ha tre sektionschefer anställda med ansvar för varsin sektion inom enheten. Även i Väster finns två enhetschefer vid enheten för ekonomiskt bistånd. Under hösten har en 1:e socialsekreterare anställts i Väster med ansvar för bl.a uppföljning, stöd till socialsekreterarna, ärendedragning och utarbetande av intern handbok för rutiner mm. I båda stadsområdena finns tillgång till planeringssekreterare. Öster och Innerstaden har de mest liknande strukturerna i sin organisation. Inom respektive stadsområde finns en enhetschef inom ekonomiskt bistånd och därutöver tre respektive två sektionschefer. Båda stadsområdena har därutöver 1:e socialsekreterare på sektionsnivå med särskilt ansvar för bl.a. ärendehandledning av kollegor, det finns även tillgång till planeringssekreterare. I Öster och Innerstaden beskriver enhetscheferna att det finns bra förutsättningar för strategiskt arbete. Organisationen inom Söder är liknande, dock uppdelad i fyra sektioner och här ansvarar enhetschefen även för verksamheterna inom boende och missbruksvården. I Söder lyfts särskilt behovet att se över sektionschefernas arbetssituation för att mer tillfredsställande kunna planera verksamheten, leda och fördela arbetet samt introducera nya medarbetare och stödja personalen. Stadsområdesreformen 2013 Satsningen inom ekonomiskt bistånd påbörjades sex månader efter att stadsområdesreformen trätt i kraft den 1 juli 2013, och stadsområdesreformens inverkan på bemanning och personalsituationen vid årsskiftet 2013/14 beskrivs olika av stadsområdena. I Norr uppges att kulturerna inom tidigare sdf Centrum och sdf Kirseberg varit olika och att utvecklingsarbete kring gemensam värdegrund likväl som kring enhetliga rutiner, processer mm behövts göras. I Väster och i Innerstaden beskrivs ihopslagningen av stadsdelar på liknande sätt som i Norr. I Öster ledde sammanslagningen till att flertalet socialsekreterare från ekonomiskt bistånd i tidigare sdf Husie valt att gå till andra jobb. Detta har inneburit att det funnits behov av att både rekrytera till de nya tjänsterna och ersätta personal från tidigare sdf Husie. I Söder beskrivs en odramatisk sammanslagning där personal från tidigare sdf Oxie införlivats i Söders organisation. Under året har två sektionschefer slutat i Söder varpå rekrytering av arbetsledare pågick i slutet av året. Att nyanställa Vid uppföljningsbesök i stadsområdena under november 2014 beskrivs att arbetet med rekrytering av personal tagit omfattande arbetstidsresurser i anspråk under året. Stadsområdena beskriver vidare att omfattande nyanställningar inledningsvis innebär en ökad belastning för hela organisationen i samband med att nya kollegor ska anställas, introduceras och utvecklas i arbetet. Norr beskriver att många nyanställda medarbetare har medfört att introduktionen på arbetsplatsen utvecklats under 2014, vilket ses som positivt. 12 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 I de stadsområden där det i samband med uppföljningen hösten 2014 funnits 1:e socialsekreterare anställda, beskrivs att dessa har en viktig roll i introduktionen av nya medarbetare (Öster, Söder, Innerstaden). Rollen för 1:e socialsekreterare, i Söder motsvarande IoF-sekreterare, belyses mer nedan i avsnittet Stöd i arbetet. Att behålla personal Enligt stadsområdena blir den stora utmaningen framöver att kunna behålla personal, även om, som Innerstaden beskriver det, förutsättningarna för att kunna lyckas med detta förbättrats under 2014. En rimligare arbetsbelastning och ett ökat fokus på det sociala arbetet inom ekonomiskt bistånd bidrar till att göra arbetet attraktivare än tidigare. Stadsområdena beskriver ett tydligt samband mellan kontinuitet på tjänsterna och ökat antal hushåll som går till självförsörjning vilket också innebär ökade förutsättningar att nå det eftersträvade målet i självförsörjningsuppdraget tillsammans med enskilda klienter och i verksamheten i stort. Stadsområdena beskriver att de aktivt arbetar med att skapa attraktiva heltidsvikariat när flera deltidsvikariat blir aktuella inom enheten. Öster uppger att det arbetas medvetet med att erbjuda socionomkandidater timjobb för att i ett senare skede kunna rekrytera dessa socionomer med viss erfarenhet till mer varaktiga anställningar inom enheten. Upplevelsen av att enheten för ekonomiskt bistånd är ”farmarlag” till övriga individ- och familjeomsorgen upplevs frustrerande, det behövs personal som vill utvecklas och specialisera sig inom verksamhetsfältet ekonomiskt bistånd. Stöd i arbetet Organisering av arbetet I arbetet med ekonomiskt bistånd hanteras många frågor och ansökningar som kräver snabb handläggning. Stadsområdena betonar vikten av att organisera arbetet så att arbetstiden kan användas effektivt till att kunna arbeta med såväl självförsörjningsuppdraget som försörjningsuppdraget. I bl.a. stadsområde Norr och Innerstaden ges exempel på förändringar som gjort det möjligt för socialsekreterarna att i högre utsträckning kunna planera en större andel av arbetstiden till arbete och möten med de egna klienterna istället för att behöva hålla beredskap för att vid behov täcka upp för kollegor vid kortare frånvaro, t.ex. sjukdom eller vård av barn. Inom Innerstaden avser man att prova att bemanna en pooltjänst som kan lösa akuta arbetsuppgifter vid tillfällig frånvaro av ordinarie socialsekreterare. Tanken är att socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd därmed ska kunna utgå från och planera sin arbetstid med fokus på de arbetsuppgifter som är kopplade till de hushåll som är aktuella på den egna tjänsten och med självförsörjningsuppdraget i fokus. Från Norr ges exempel på hur socialsekreterarna som jobbar med ungdomar fördelat nybesöken inom gruppen för att möjliggöra så bra förutsättningar för tid för planerings- och uppföljningsbesök som möjligt. 1:e socialsekreterare I en undersökning bland socialsekreterare, inom ramen för stadskontorets FoUverksamhet, under våren 2014 uttrycktes ett tydligt behov av stöd i såväl dagliga rutiner och arbetsuppgifter som övergripande metodfrågor.10 Vidare saknades generellt ett mer aktivt 10 FoU-dokument 2014:1, På vägen mot självförsörjning – socialsekreterare och brukare om arbetet med ekonomiskt bistånd i Malmö stad. 13 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 och närvarande ledarskap i fråga om t.ex. insyn, styrning, engagemang och återkoppling. I de stadsområden som haft 1:e socialsekreterare (benämns IoF-sekreterare i stadsområde Söder) sedan tidigare, eller anställt i samband med satsningen, har denna roll fått en viktig funktion som en brygga mellan socialsekreterarnas dagliga sociala arbete och ledningens strategiska och administrativa arbete. Som nämnts i föregående avsnitt har 1:e socialsekreterarna haft en viktig roll i introduktionen av nya medarbetare och ärendehandledning i enskilda ärenden. Utöver detta har 1:e socialsekreterare tillsammans med sektionschef, i olika stor utsträckning, även ansvar för metodutveckling, omvärldsbevakning och implementering avseende t.ex. rättspraxis, forskning, lagstiftning, föreskrifter, riktlinjer samt kontroll av delegationer. I takt med att verksamheterna expanderat, till följd av stadsområdesreformen 2013 och det stora antalet nyrekryterade socialsekreterare under 2014, har behovet av 1:e socialsekreterare och större chefstäthet ökat ytterligare. I uppföljningen av stadsområdenas utvecklingsplaner lyfter enhetscheferna att ju större personalgrupper desto större utmaning blir det för dem att ha insyn i och vara ett stöd i socialsekreterarnas dagliga arbetet. Det är många beslut som fattas på en daglig basis i enskilda ärenden och i detta har sektionschefer tillsammans med 1:e socialsekreterare en viktig funktion. I Norr, som är det enda stadsområdet som inte har någon 1:e socialsekreterare och där det har varit många vikarier med begränsad erfarenhet anställda, påtalas att handläggarna önskar hög tillgänglighet avseende handledning kring klienter och bedömningar. Det stora antalet socialsekreterare per arbetsledare har dock ej möjliggjort detta i full utsträckning. Strategiskt utvecklingsarbete Utöver stöd i utvecklingsarbetet på individnivå träffas enhetschefer respektive sektionschefer från de olika stadsområdena regelbundet på nätverksträffar för gemensam metodutveckling, samverkan samt diskussioner och beslut kring stadsgemensamma frågor. Vidare har under 2014 en referensgrupp, under samordning av stadskontoret och bestående av representanter från stadsområdena, forskarsamhället samt brukare, sammanträtt vid fyra tillfällen. Syftet har varit att främja en evidensbaserad praktik genom att belysa och utmana olika aspekter av satsningen på ekonomiskt bistånd ur olika perspektiv. Denna grupp kommer fortsätta träffas två gånger per kalenderhalvår under 2014. Metoder och arbetssätt I Malmö stads budgetskrivelse för 2014, antagen av kommunfullmäktige i juni 2013, betonas att individ- och familjeomsorgen ska säkerställa att försörjningsstödsmottagare erhåller rätt insatser samt att alla som ansöker om försörjningsstöd […] ska få kvalitativa individuella handlingsplaner och individuella mål och dessa ska följas upp minst en gång var tredje månad (s. 18) vilket även anges i Malmö stads riktlinjer för ekonomiskt bistånd som trädde i kraft 1 januari 2014. Stadsområdena upplever generellt att det under året 2014 skett en förskjutning av fokus mellan socialtjänstens uppdrag med en starkare betoning på självförsörjningsuppdraget. Genom personalförstärkningarna under året har utrymme frigjorts för socialsekreterarna att, utöver att pröva rätten till bistånd, även arbeta aktivt med att ge stöd för att brukarna ska kunna uppnå en varaktig självförsörjning. Stadsområdena beskriver det som att en tätare och relationsskapande kontakt med brukarna nu i högre grad eftersträvas för att finna vägar till självförsörjning, något som bryter mot det arbetssätt som tidigare var rådande; att ha huvudsakligt fokus på kontroll och handläggning. I förhållande till 14 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 självförsörjningsuppdraget kan ses en kontinuerlig ökning av antalet möten mellan socialsekreterare och brukare, i form av t.ex. nybesök, planerings- eller uppföljningsmöten och genom genomförandeplaner, vilket borgar för en ökad kvalitet i arbetet med ekonomiskt bistånd samt en högre grad av delaktighet och inflytande ur ett brukarperspektiv. Områdesteamet Lindängen betonar även att ett arbetssätt som erbjuder ökade möjligheter till kontakt mellan socialsekreterare och brukare också förenklar arbetet med försörjningsuppdraget, det vill säga att handlägga rätten till bistånd. Med löpande dialog och ökad kunskap kring de individiduella förutsättningarna har socialsekreteraren relevant information i samband med handläggning av ansökan och brukaren har nödvändig information om rättigheter och skyldigeter och ansökningsförfarande i stort, vilket underlättar för båda parter. Planerings- eller uppföljningsbesök Under året har det skett en väsentlig ökning, 38,5%, av antalet planerings- och uppföljningsbesök i Malmö; i genomsnitt 1268 planerings- eller uppföljningsbesök per månad att jämföra med 916 besök i januari, se diagram 4 nedan. Under hösten har antalet planerings- och uppföljningsbesök i Öster minskat till följd av omorganisering av arbetet med nya sökande som nu alla kallats på nybesök hos socialsekreterare på ekonomisektionen. En nedgång av antalet personliga besök för planering eller uppföljning kan noteras i samtliga stadsområden i december. När antalet arbetsdagar per kalendermånad är färre på grund av helgdagar eller perioder då ordinarie personal har semester, behöver en större andel av den totala arbetstiden avsättas för det administrativa försörjningsuppdraget, handläggning av ansökningarna, som alltid måste tillgodoses för att tillförsäkra sökande en skälig levnadsnivå. Fördelningen gällande män och kvinnor som varit på planerings- eller uppföljningsbesök under december är relativt jämn: 547 kvinnor respektive 558 män. Diagram 4. Antal planerings- eller uppföljningsbesök, jan-dec 2014. Källa: Sammanställning, prestationsmått ekonomiskt bistånd. Genomförandeplaner Vad gäller genomförandeplaner som är upprättade i verksamhetssystemet Procapita och undertecknade av brukaren, kan konstateras att det mellan januari och november totalt 15 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 skett en ökning i Malmö från 541 genomförandeplaner i januari att jämföra med 1820 i genomsnitt per månad under året, se diagram 5 nedan. Diagram 5. Antal genomförandeplaner, jan-dec 2014. Källa: Sammanställning, prestationsmått ekonomiskt bistånd. Detta motsvarar 5,5 % respektive 18,5 % av de beviljade hushållen11. Ökningen har varit konstant t.o.m. november då antalet uppgick till 2805. I december reduceras antalet genomförandeplaner något (2653), undantaget Norr och Söder, beroende på att verksamheterna i högre utsträckning fokuserat på handläggning av ansökningar och utbetalning av bistånd i anslutning till helgdagar. I Öster, där antalet planer bryts av från och med september, påtalas att nybesök och utredningar tagit mycket tid och resurser i anspråk p.g.a. omorganiseringen av mottaget. Samtliga nybesök har successivt slussats över till respektive sektion vilket bl.a. resulterade i att arbetsmarknadssektionen under en månad hade drygt 100 nybesök. Tidigare bokades 6 % av nya sökande i Öster in på ett nybesök och målsättningen under hösten var att samtliga som ansökte om ekonomiskt bistånd för första gången skulle erbjudas ett nybesök. Även om detta tagit mycket resurser i anspråk beskriver Öster detta som en brytpunkt; genom att träffas och snabbare skapa en relation till klienten skapas förutsättningar till bättre och mer kvalitativa utredningar och framtida planeringar. Ett resonemang kring att tid som inledningsvis satsas på nya sökande inom kort innebär att mindre tid behöver läggas på ansöknings- och handläggningsförfarandet och därmed inom kort är ”intjänad” har fångats upp vid flertalet stadsområdesintervjuer. Väster särskiljer sig i relation till den allmänna utvecklingen i det att kurvan är relativt plan. Som framgick i Tertialrapport 2 har Väster under en större del av året haft bekymmer med att uppfylla full bemanning vilket inneburit att genomförandeplaner delvis har fått stå åt sidan till förmån för handläggning av biståndsansökningar. Under december månad kan noteras en relativt jämn fördelning mellan antalet unika män och kvinnor som beviljades ekonomiskt bistånd: ca 51 % (5139) män respektive 49 % (4973) kvinnor12. Samma månad hade 1399 män och 1254 kvinnor en aktuell 11 Notera att genomförandeplaner ska vara individuellt upprättade, ett hushåll med två vuxna bör omfatta två individuella planer, varpå den procentuella beräkningen inte blir helt optimal. 12 Uppgifter hämtade från KOLL. Då individbaserad könsuppdelad statistik inte går att hämta avseende ekonomiskt bistånd i nuläget har uppgifter tagits fram avseende ensam man med/utan barn, ensam kvinna med/utan barn, gift/sambo med/utan barn samt gift/sambo med/utan barn. Bland gifta/sambo har en kvinna och en man räknats. I framtagandet av statistiken tas således inte hänsyn till eventuella 16 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 genomförandeplan. Det betyder att män i något större utsträckning än kvinnor har genomförandeplaner upprättade i Procapita. Utifrån tidigare resonemang kring försörjningshinder (sid. 10-11) kan eventuellt männens överrepresentation kopplas till att de i högre utsträckning registreras som arbetslösa (49,5 % jämfört med kvinnor, 38 %) och det då är relativt givet hur planering mot självförsörjning ska utformas. Kvinnor är i högre utsträckning sjukskrivna med läkarintyg (11,2 % jämfört med män, 7,2 %) eller har språkhinder (11,7 % jämfört med män, 5,0 %) vilket kan medför att en individuellt utformad genomförandeplan är mer komplex och svårare att få till stånd. En annan möjlig tolkning är att det ställs olika krav på män och kvinnor.13 Värt att betona i sammanhanget är att det även finns individer som har en aktuell planering, men att denna har dokumenterats på annat sätt, t.ex. genom en aktanteckning. Utgångspunkten är, i enlighet med Malmö stads riktlinjer för ekonomiskt bistånd, emellertid att planeringen dokumenteras i en genomförandeplan. Inte minst kan detta vara av betydelse utifrån ett brukarperspektiv; vid referensgruppsmöten lyfter brukarrepresentanter fram vikten av att deras planering finns dokumenterad och att brukaren erhåller ett fysiskt exemplar av genomförandeplanen. Även om detta förvisso inte är en garant för brukarens delaktighet och inflytande så ökar förutsättningarna för samsyn vad gäller planeringen samt en större tydlighet beträffande rättigheter och skyldigheter kopplade till rätten till bistånd. Utmaningar Av brukarundersökningen som genomfördes hösten 2012 framgår att var tredje brukare aldrig har träffat sin (nuvarande) handläggare och ungefär hälften av dem uppger att de önskar att träffa sin socialsekreterare var tredje månad eller oftare.14 Dock menar ett flertal av stadsområdena att det, speciellt inledningsvis, bland vissa brukare funnits en misstänksamhet mot socialtjänsten då de inte varit vana vid att bli kallade till besök. I Öster lyfts även fram att socialtjänstens ökade fokus på uppföljningsbesök och krav på deltagande i planeringar i viss utsträckning utmanar vanor, vardag och strukturer som formats under en längre tid med administrativt fokus i arbetet med ekonomiskt bistånd. Som tidigare nämnts har det även lokalt varit en utmaning att utveckla gemensamma arbetssätt i efterdyningarna av omorganiseringen när tio stadsdelar med olika arbetssätt och arbetskulturer slogs ihop till fem stadsområden. I anslutning till utvecklingsarbetet avseende metoder och arbetssätt lyfts även svårigheter och utmaningar fram av stadsområdena, t.ex. att det i takt med att socialsekreterarna träffar klienter i högre utsträckning blir det svårare att boka lediga besöksrum. Vidare finns det sällan ordentlig tillgång till bärbara datorer i anslutning till besöken vilket innebär dubbel dokumentation för socialsekreteraren då genomförandeplanen inte kan upprättas gemensamt på plats. samkönade äktenskap/samboförhållanden varpå en viss felmarginal torde finnas. Då individer kan ha fått förändrade familjeförhållanden under perioden kan detta även påverka validiteten något. 13 Jfr Nybom, Jenny (2008) ”Hur bedömer socialarbetare socialbidragstagares försörjningshinder?” Socialvetenskaplig tidsskrift nr 2, s. 152-169. 14 hhttp://malmo.se/download/18.24a63bbe13e8ea7a3c698e5/1383649183086/Rapport+brukarunders %C3%B6kning+2012.pdf 17 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 Kvalitet i arbetet med ekonomiskt bistånd Då såväl antalet genomförandeplaner som planerings- och uppföljningsbesök och nybesök är kvantitativa mått kan inga omedelbara slutsatser dras kring innehållet och kvaliteten i mötena och planeringarna, dock kan den positiva kurvan ge en fingervisning om hur kontaktytan mellan handläggare och brukare utvecklats över tid samt stadsområdenas ambition och förmåga att i högre utsträckning möta de krav som stipuleras i Malmö stads riktlinjer. Ett flertal stadsområdena har gett uttryck för att de primärt har haft som målsättning att inledningsvis öka volymerna, då metodologiska diskussioner kring innehåll och kvalitet är avhängigt av att socialsekreterarna samlar på sig erfarenhet i frågan. Dock upplever stadsområdena generellt att det under året har skett framsteg vad gäller den kvalitativa dimensionen. I Norr är upplevelsen t.ex. att genomförandeplanerna nu i högre grad vilar på individuell bedömning, att det blivit lugnare i receptionen samt att akuta behov och besök kan reduceras när handläggare och klient lär känna varandra bättre. För att ytterligare höja kvaliteten har man genomfört och planerat för utbildningstillfällen kring olika aktuella frågor, t.ex. rutiner kring samverkan, kvalitet i genomförandeplaner, tvärprocesser, lagstiftning, barnperspektiv och borådgivning. I Öster uppges att arbetet med genomförandeplaner har blivit mer strukturerat, t.ex. genom gransking av planeringar, tillämpning av SMARTA15 mål i hög grad, samt genom att i grupp diskutera och arbeta med genomförandeplaner utifrån fallbeskrivningar. I Söder betonas att fokus varit att komma igång och träffa klienter och upprätta genomförandeplaner och att utvecklingen av rutiner och arbetssätt ska utvecklas mer under 2015. Emellertid har en förändringsprocess påbörjats; ledningen är tydlig med att förmedla att klientbesök ska ha hög prioritet samtidigt som socialsekreterarna uttrycker en vilja att träffa klienter i högre utsträckning. Vidare betonas de goda erfarenheterna från områdesteamet Lindängen avseende arbetssätt och samverkan. Vad gäller nybesök har rutinen alltid varit att alla brukare och socialsekreterare träffas personligen vid en nyansökan om ekonomiskt bistånd vilket skapar bättre förutsättningar för en kvalitativ utredning och det fortsatta arbetet med planering och insatser. Väster upplever att det, p.g.a. den ansträngda rekryteringssituationen under året, råder en diskrepans mellan förväntningar på satsningen inom ekonomiskt bistånd och förutsättningar för densamma, och att självförsörjningsuppdraget delvis har fått stå åt sidan till förmån för försörjningsuppdraget. Dock är uppfattningen att uppföljningarna har blivit bättre samt att det blir enklare att handlägga ansökningar och upprätta planeringar när socialsekreterarna träffar och lär känna klienterna. Vidare ska Väster under våren 2015 satsa mer på att utveckla kvaliteten i genomförandeplanerna samt att kunna följa upp dem genom att tillämpa SMARTA mål och delmål. Innerstaden uppger att det sedan bemanningsfrågan lösts finns ett stort engagemang bland personalen, ett intresse för utvecklingsarbetet och en nyfikenhet kring statistik som gemensamt gås igenom regelbundet. Vidare beskrivs ett ”lugn” bland personalen som inte fanns tidigare. Detta återspelas även hos brukarna, de akuta besöken minskar och telefontiderna är lugnare. Hela enheten har arbetat gemensamt med genomförandeplaner och Hela familjen har varit en plantskola för metodarbete. Upplevelsen är att genomförandeplanerna är av bättre kvalitet 15 Enligt SMARTA mål-modellen ska ett mål vara: specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt samt tidsbundet. 18 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 och verksamheten ämnar framöver även göra jämställdhetsanalyser på dessa för att ytterligare utveckla dem. Sammanfattningsvis kan konstateras att det kvarstår mycket arbete för att säkerställa att målet som formulerats i budgetskrivelse för 2014 ska kunna uppnås: att alla ska få kvalitativa individuella handlingsplaner och individuella mål och dessa ska följas upp minst en gång var tredje månad. Viktigt att förtydliga i sammanhanget är att försörjningsuppdraget aldrig kan åsidosättas till förmån för andra aktiviteter. Dock har t.ex. Områdesteam Lindängen, som träffade klienter i högre utsträckning även innan satsningen, erfarenhet av att försörjningsuppdraget underlättats av en bättre kännedom kring klienten och dennes situation genom denna växling i arbetssätt som börjat skönjas inom stadsområdenas arbete med ekonomiskt bistånd i en bredare bemärkelse. Vidare visar en jämförelse mellan delområde Lindängen och stadsområde Söder, avseende utvecklingen av antal hushåll, på att en växling i arbetssätt kan ge resultat. En jämförelse över året visar att delområdet Lindängen minskat med 5,2 % från januari till december 2014 medan hela stadsområde Söder ökat med 3,3 % vid jämförelse av samma månader.16 Områdesteamet Lindängen har sedan verksamheten startades 2010 haft täta besök och uppföljningar med klienter, varit samlokaliserade med arbetsmarknadssekreterare från JobbMalmö, haft stor tillgänglighet och aktivt arbetat med metodutveckling. Mot bakgrund av denna beskrivning har det utvecklingsarbete som under 2014 skett i hela Malmö potential att långsiktigt uppvisa liknande resultat. Samtals- och bedömningsmetoder I stadskontorets Utredning om effektivare arbete med försörjningsstödet i Malmö stad (STK-2013794) accentueras att en viktig åtgärd i utvecklingsarbetet är implementering av framgångsrika metoder som har vetenskapligt stöd och som erbjuder socialsekreterarna redskap att bedriva ett kvalitativt socialt arbete som bottnar i personliga möten. Med anledning därav påbörjades under våren 2014 utbildning i den evidensbaserade metoden Motivational Interviewing (MI). Under året har totalt 94 socialsekreterare genomgått grundutbildning och under 2015 fortsätter arbetet med att utbilda fler. Stadsområdena är genomgående positiva till MI och upplever att det är en användbar metod i möte med klienter såväl avseende metodspecifika samtaltekniker och förhållningssätt som att upptäcka och arbeta med klientens motivation. I Norr och Söder har ett flertal av socialsekreterarna sedan tidigare internutbildats i MI och metoden har med framgång använts i arbetet. I samtliga stadsområden finns befintligt metodstöd som lokalt är organiserat på olika sätt. I Öster och Innerstaden lyfts särskilt fram IoF-gemensamma MInätverk som en framgångsfaktor, genom att ha blandade grupper med personal från olika verksamheter inom socialtjänsten kan perspektiven vidgas och skapa dynamik. Som framgår i beskrivningen av utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Malmö 2014 (sid. 56) är den betydande andelen hushåll med långvarigt eller mycket långvarigt ekonomiskt bistånd en stor utmaning för individ- och familjeomsorgen. Långvarigt biståndstagande beskrivs i forskningslitteraturen som förenat med höga överrisker för en ogynnsam psykosocial utveckling. Studier visar även att ju längre tid en person uppbär försörjningsstöd desto svårare är det att bryta biståndstagandet samt att barn som växer upp i hushåll med långvarigt försörjningsstöd löper större risk att själva bli biståndstagare i vuxen ålder.17 Stadsområdena ger uttryck för att det i gruppen med långvarigt eller mycket långvarigt ekonomiskt bistånd återfinns en omfattande andel individer med oklara arbetshinder eller 16 17 Malmö stad. Årsanalys 2014: Mål 2 – Malmöbor med försörjningsstöd… Socialstyrelsen. Social rapport 2006; Social rapport 2010. 19 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 där individen är i behov av parallella insatser. Med anledning därav finns ett behov av att kunna kartlägga och tydliggöra behoven för att skapa förutsättningar för rätt insatser. I såväl stadskontorets utredning (STK-2013-794) som i stadsområdena Söder, Väster och Innerstadens planer för utvecklingsarbetet 2014 uttrycks att den standardiserade bedömningsmetoden Förutsättningar inför arbete (FIA) kan tjäna som ett viktigt stöd för socialsekreterarna i detta hänseende. FIA har utvecklats av Socialstyrelsen och syftar till att hjälpa till att ge en samlad bild av en persons sociala situation och förutsättningar att bli självförsörjande genom arbete. Målgruppen är personer som mottagit ekonomiskt bistånd i mer än sex månader och där det råder oklarheter kring vilka försörjningshinder som föreligger. En pilotgrupp med representanter från stadsområdena samt JobbMalmö, under samordning av stadskontoret, bildades i april 2014 med uppdrag att testa och undersöka behovet och förutsättningar för implementering av FIA i Malmö. Gruppens arbete med att t.ex. definiera oklara försörjningshinder och målgrupper, diskutera hur MI kan användas tillsammans med FIA, samverkan med JobbMalmö, metodstöd, FIA-intervju tillsammans med tolk samt dokumentation fortsätter under 2015. I nuläget är det ännu ett relativt fåtal klienter som erbjudits en FIA-intervju och erfarenheten av metoden är begränsad. En upplevelse hos socialsekreterarna är att det, utifrån den begränsade erfarenheten, kan ta förhållandevis lång tid att genomföra en strukturerad intervju enligt FIA. Detta behöver naturligtvis ställas i relation till risken för långvariga biståndstider och de resurser som då, framgångsrikt eller ej, läggs såväl på självförsörjningsuppdraget som försörjningsuppdraget. I augusti 2014 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla en modell för systematisk uppföljning av socialtjänstens arbete med att stödja personer med ekonomiskt bistånd till egen försörjning samt att undersöka användbarheten av FIA i socialtjänstens ordinarie verksamheter18. Representanter från pilotgruppen och stadskontoret medverkar tillsammans med ett antal andra kommuner i denna process. Kärnprocess inom ekonomiskt bistånd Som en del av det stadsgemensamma utvecklingsarbetet har en kärnprocess som avser nybesök och fortsatt bistånd arbetats fram i arbetsgrupp bestående av stadsområdesrepresentanter och medarbetare från stadskontoret under hösten 2014 och kommer att implementeras från 1 mars 2015. Kärnprocessen, som syftar till att kvalitetssäkra handläggningen av ekonomiskt bistånd, utgör ett stöd för rättsäker handläggning och främjar likabehandling av Malmöbor inom och mellan stadsområdena. Regelbunden, löpande uppföljning av kärnprocessen syftar till att främja förbättringsarbete av verksamheten. I samband med utarbetandet av kärnprocessen har stadsområdesrepresentanterna lagt betydande arbete på att utveckla gemensamma dokument att kommunicera till sökande, däribland en stadsgemensam informationsfolder vid nyansökningar av ekonomiskt bistånd. I Brukarundersökningen inom försörjningsstöd 2012 påvisades att information till brukare om rättigheter och skyldigheter och ekonomiskt bistånds konstruktion, var ett förbättringsområde vilket fångats upp i förlägningen av arbetet med kärnprocessen. Utveckling av e-tjänster Under hösten har ett utvecklingsarbete kring e-tjänter påbörjats inom stadsområde Norr och Innerstaden i samarbete med stadskontoret. Att kunna kommunicera med 18 http://www.regeringen.se/content/1/c6/24/55/89/e60ce90d.pdf 20 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 socialtjänsten via mail och sms var ett önskemål som framkom i brukarundersökningen inom försörjningsstödet 2012. Mina sidor kommer i nuläget inte att tillgodose det önskemålet. Det nuvarande utvecklingssteget avser att möjliggöra mina sidor för personer som ansöker om ekonomiskt bistånd och ge brukaren en möjlighet till att kunna se att ansökan inkommit till socialtjänsten, kunna ta del av den ekonomiska beräkningen samt beslut och även se datum och belopp inför registrerade utbetalningar. Genom utvecklingen av Mina sidor beräknas enkla frågor gällande gjorda utbetalningar att kunna besvaras mer effektivt än genom de nu aktuella och traditionella telefonsamtalen. Samverkan I stadsområdenas planer för utvecklingsarbetet under 2014 framhålls samverkan som en avgörande faktor för ett framgångsrikt arbete med att hjälpa klienter till självförsörjning. Då socialtjänsten inte själv förfogar över insatserna understryks att det föreligger ett behov av mer strukturerade och formaliserade samverkansformer med en rad aktörer, t.ex. Arbetsförmedlingen, JobbMalmö, Försäkringskassan, Region Skåne, Vägledningscentrum och internt inom Malmö stads individ- och familjeomsorg. Samverkan med Arbetsförmedlingen och JobbMalmö För att få ut bästa möjliga resultat avseende kommunala och statliga insatser för att stödja arbetslösa Malmöbor till arbete har en strategisk överenskommelse om samverkan slutits mellan individ- och familjeomsorgen, JobbMalmö och Arbetsförmedlingen. Syftet är att förtydliga organisationernas ansvarsområden samt skapa tydliga ramar och principer för samverkan. Målgruppen för överenskommelsen är arbetslösa Malmöbor som är i behov av arbetsmarknadsinsatser och som uppbär försörjningsstöd, ungdomar (16-24 år) som är i behov av arbetsmarknadsinsatser, samt personer som är anställda i Malmö stad med statligt lönestöd. I överenskommelse betonas bl.a. att Malmö stad och Arbetsförmedlingen Bryggan och Arbetsförmedlingen Samverkan ska verka tillsammans på gemensamma samverkansarenor inom Malmös fem stadsområden och på JobbMalmö, samt att parterna kan sammankalla till flerpartsmöte kring den arbetssökandes planering. Stadsområdena beskriver samlokalisering och flerpartsmöten som en viktig framgångsfaktor. Såväl Arbetsförmedlingen Bryggan som JobbMalmö har på veckobasis handläggare på plats i de respektive stadsområdenas lokaler vilket underlättar för flerpartsamtal att komma till stånd. Några av de positiva effekterna som lyfts kring flerpartssamtal är att alla handläggare, oavsett huvudman, har samma information i gemensamma ärenden (förutsatt att brukaren/deltagaren givit sitt samtycke till informationsutbytet), att de därigenom kan arbeta gemensamt utifrån en helhetsbild av brukarens behov och förutsättningar, ansvarsfördelningen blir tydligare, kunskapen om varandras verksamheter ökar, att tiden innan en brukare är igång i aktiv planering kan förkortas samt att det gör det enklare att boka in flerpartsbesök vid behov. Generellt uttrycker stadsområdena att samverkan med JobbMalmö och Arbetsförmedlingen Bryggan blivit betydligt bättre under året, dock uppges det fortsatt vara svårt för socialsekreterarna att komma i kontakt och få till stånd flerpartssamtal med handläggare vid Arbetsförmedlingens branschkontor. Samtidigt som stadsområdena upplever att förutsättningarna för samverkan med Arbetsförmedlingen och JobbMalmö förbättrats äger förhållandevis få flerpartssamtal rum i relation till antalet inskrivna vid respektive verksamhet. Antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen respektive JobbMalmö som redovisas här är hämtad från 21 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 stadsområdenas manuella statistik över biståndstagare och baseras på socialsekreterarnas kännedom om den enskilde klientens aktuella situation och planering. Vidare finns inget formellt hinder för klienter att skriva in sig på Arbetsförmedlingen utan socialsekreterarens kännedom eller parallellt med andra insatser. Vad gäller flerpartsamtal där Arbetsförmedlingen har ingått, se diagram 6, kan noteras en viss utveckling i positiv riktning. Under året har i genomsnitt totalt 79 flerpartssamtal ägt rum per månad att jämföra med 49 i januari. Sett i relation till antalet inskrivna som under året uppgått till i genomsnitt 5321 personer per månad sker samverkan i form av flerpartsamtal enbart i 1,5 % av de gemensamma ärendena per månad. Diagram 6. Antal flerpartssamtal där Arbetsförmedlingen ingått, jan-dec 2014. Källa: Sammanställning, prestationsmått ekonomiskt bistånd. Viktigt att förtydliga är att det i många fall sker samverkan på andra sätt, t.ex. genom telefon- och mailkontakt eller att brukaren själv förmedlar information eller lämnar handlingsplaner, intyg och andra relevanta dokument. Vidare kan det vara rimligt att anta att det finns en betydande andel klienter som är aktivt arbetssökande, inskrivna på arbetsförmedlingen och följer sin planering. I dessa fall behöver det inte vara aktuellt att träffas, dock föreligger sannolikt behov för flerpartssamtal i mer än 1,5 % av de gemensamma ärendena och detta utgör ett utvecklingsområde. Utvecklingen avseende flerpartssamtal med JobbMalmö följer en snarlik kurva, jämför diagram 7 nedan. Under året har i genomsnitt totalt 102 flerpartssamtal ägt rum per månad att jämföra med 79 i januari. Sett i relation till antalet inskrivna som under året uppgått till i genomsnitt 1193 personer per månad sker samverkan i form av flerpartsamtal i 8,5 % av de gemensamma ärendena. Även om det rör sig om ett relativt litet antal flerpartsmöten per månad kan konstateras en större aktivitet i förhållande till JobbMalmö jämfört med Arbetsförmedlingen. Av totalt 5619 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen i december var 57,5 % (3241) män och 42,5 % (2378) kvinnor och av totalt 62 flerpartssamtal samma månad var 60 % (37) med män och 40 % (25) med kvinnor. Avseende inskrivna på JobbMalmö var 53,5 % (735) män respektive 46,5 % (644) kvinnor av totalt 1379 personer i december. Av totalt 99 flerpartssamtal var 53,5 % (53) med män och 46,5 % (46) med kvinnor. Återigen är 22 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 männen överrepresenterade, särskilt i förhållande till inskrivningar och flerpartssamtal på Arbetsförmedlingen. Avseende JobbMalmö är den procentuella skillnaden marginell. Diagram 7. Antal flerpartssamtal där JobbMalmö ingått, jan-dec 2014. Källa: Sammanställning, prestationsmått ekonomiskt bistånd. Samverkan med Försäkringskassan Efter beslut från IoF-cheferna i februari 2014 utsågs en arbetsgrupp med representanter från Stadskontoret, stadsområdesförvaltningar samt Försäkringskassan. Arbetsgruppen fick i uppdrag att arbeta fram ett förslag till ett samverkansavtal mellan Försäkringskassan Malmö och individ- och familjeomsorgen i Malmö stad för att stärka samverkan och stöd till individer med nedsatt arbetsförmåga p.g.a. sjukdom och med försörjning från individoch familjeomsorgen eller Försäkringskassan. Ett stort antal Malmöbor har på grund av ohälsa svårt att upprätthålla självförsörjning. En orsak till detta är att personer är sjukskrivna med läkarintyg men saknar rätt till sjukpenning då sjukpenninggrundande inkomst saknas. Socialtjänsten har också kontakt med brukare där försörjningshindret primärt bedömts vara t.ex. arbetslöshet, sociala skäl eller språkhinder men där ohälsa påverkar deras arbetsförmåga och förutsättningar att bli självförsörjande. I överenskommelse identifieras tre utvecklingsområden: 1. Utveckling av samverkansformer. 2. Kunskapsutveckling och kunskapsöverföring mellan parterna. 3. Utveckling av kommunikationsvägar mellan parterna Grundbulten i samverkansavtalet är fem konsultativa team bestående av handläggare från Försäkringskassan samt två socialsekreterare med särskilt ansvar att samordna det konsultativa teamet i sina respektive stadsområden. Till teamet kan handläggare vända sig för föredragning av ärenden, där det finns samtycke från klienten/kunden eller avidentifierat, och få stöd för beslut i den fortsatta handläggningen. För att vidare fördjupa samverkan avseende strukturellt utvecklingsarbete tog arbetsgruppen fram en ansökan till FINSAM som det också beviljats medel till. Utgångspunkten för FINSAM-insatsen är att den ska ”klä på” överenskommelsen mellan Försäkringskassan och individ- och familjeomsorgen genom att bygga upp en gemensam kunskapsbas, producera stödmaterial 23 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 samt stödja utvecklingen mot ett uthålligt och långsiktigt samarbete. Överenskommelsen mellan Försäkringskassan och individ- och familjeomsorgen gäller från och med 1 januari 2015 och arbetet med att organisera de konsultativa teamen har påbörjats. Tidigare i rapporten har även FINSAM-projektet Handlingsplan internationella kvinnor kortfattat beskrivits. Uppföljning Via Malmö stads intranät KomIn, under arbetsfält Individ och familj, är månadsrapport för ekonomiskt bistånd, avseende såväl hela Malmö stad som på stadsområdesnivå, tillgänglig via Koll. Genom Malmö stads nya kvalitetssäkrade informationslager som publiceras i Qlickview via Koll finns förutsättningar att ta ut jämförbara rapporter över tid samt för respektive stadsområde. Löpande per månad registrerar socialsekreterarna vid ekonomiskt bistånd manuellt uppgifter, de så kallade prestationsmåtten, som bl. a visar antal besök och genomförandeplaner. Dessa sammanställs på stadsområdesnivå och av stadskontoret på kommunövergripande nivå. I kommunfullmäktiges budget för 2014 fanns ett uppdrag att arbeta med samordning av insatser som kan minska försörjningsstödet och en samredovisning mellan berörda förvaltningar. Stadskontorets uppdrag är att utveckla en modell för kontinuerlig samordnad uppföljning av arbetsmarknadsinsatser till personer som erhåller ekonomiskt bistånd. En arbetsgrupp initierades under våren med uppdrag att undersöka möjligheter till samredovisning av resultat. Parallellt har stadsområdesförvaltningarna och JobbMalmö arbetat för att utveckla samverkan för att säkerställa att rätt person får rätt insats, vilket beskrivits tidigare i denna rapport. Svårigheter kring samredovisning har uppmärksammats under arbetets framskridande. De resultat som systemleverantören lyckats få fram under 2014 har varit begränsade. Resultat för medsökande i hushåll med försörjningsstöd har inte kunnat följas inom JobbMalmö och inte heller utveckling av försörjningsstöd efter avslutad insats inom JobbMalmö. Systemleverantören har fått i uppdrag att till februari 2015 ta fram en specifikation på dataextrakt som möjliggör en samredovisning. En prioritering av vilka uppgifter som ska tas fram ur de nya dataextrakten behöver enligt arbetsgruppen göras i samverkan mellan JobbMalmö, stadskontoret och representanter från stadsområdesförvaltningarna. Målsättningen är att samredovisning ska kunna visas och analyseras i Koll varpå beslut om utveckling av Koll också behöver fattas. Brukarinflytande Generellt sett har brukarinflytande varit ett eftersatt utvecklingsområde i förhållande till de åtaganden som stadsområdena presenterade i sina utvecklingsplaner under 2014, t.ex. att involvera Brobyggarna 2.0 eller systematiskt ta in synpunkter kring bemötande, tillgänglighet, rättigheter och skyldigheter samt andra frågor kopplade ekonomiskt bistånd via t.ex. enkäter, brukarråd eller intervjuer. Väster och Innerstaden har tagit in brukarsynpunkter utifrån bl.a. tillgänglighet, information samt nöjdhet och utifrån synpunkterna genomfört och påbörjat vissa förbättringsåtgärder. I övrigt har stadsområdena inte systematisk använt sig av brukares synpunkter som en integrerad del av verksamhetsutvecklingen. 24 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 Samtidigt tangerar utvecklingsarbetet i stort flera av de önskemål och den kritik som framfördes i brukarundersökningen 2012 samt FoU-dokument 2014:1, t.ex. att brukarna i större utsträckning vill träffa sin socialsekreterare, vara delaktiga i sin planering och erhålla tydlig information kring rättigheter och skyldigheter. Även om stadsområdena under året inte fullt ut lyckats uppfylla de kommunala riktlinjerna avseende uppföljning var tredje månad har det totalt i Malmö stad skett en ökning av antalet nybesök, planerings- eller uppföljningsbesök samt flerpartsamtal tillsammans med Arbetsförmedlingen eller JobbMalmö vilket innebär att den enskilde brukaren i större utsträckning träffar sin socialsekreterare. Vidare har det skett en stor ökning av antalet genomförandeplaner vilket kan ses som en indikation på en större delaktighet i planeringen samt en ökad tydlighet kring vad socialsekreteraren respektive brukaren ska göra för att nå de uppsatta målen. I framtagandet av en stadsgemensam informationsfolder vid nybesök tydliggörs brukarens rättigheter, skyldigheter och andra förutsättningar kopplade till rätten till ekonomiskt bistånd samt att brukaren får samma information oberoende av var han eller hon bor i staden. Stadskontorets bedömning Stadskontorets uppfattning är att det i stadsområdena bedrivits ett omfattande och engagerat utvecklingsarbete för att stödja brukare till självförsörjning och sänka kostnaderna för försörjningsstödet i Malmö stad. Det läggs mycket tid och kraft på att finna kort- och långsiktiga lösningar såväl för enskilda personer och familjer som för olika målgrupper, särskilt barnfamiljer. Ett utvecklingsområde som kvarstår under 2015, i förhållande till stadsområdenas planer för 2014, är brukarmedverkan. Vidare ses ett behov av att arbetet med flerpartsamtal samt kvalitet i genomförandeplaner fortsätter utvecklas framöver. Socialtjänsten kan t.ex. inte åtgärda den huvudsakliga orsaken till den ökande arbetslösheten och behovet av ekonomiskt bistånd då en mängd strukturella faktorer påverkar människors möjlighet till långvarig självförsörjning. Dock har den genomsnittliga biståndstiden beräknat på kalenderårets tolv månader sjunkit år 2014. Vidare visar utvecklingen på en dämpad ökning av det genomsnittliga antalet beviljade hushåll per månad. Detsamma gäller kostnaderna för ekonomiskt bistånd under år 2014 jämfört med de senaste tre åren. I vilken utsträckning detta kan hänföras till satsningen på ekonomiskt bistånd är svårt att dra några slutsatser kring. Dock vittnar det ökade antalet genomförandeplaner, möten med brukare, samt en fördjupad samverkan över och inom förvaltningsgränserna om ett ökat kvalitativt social arbete med självförsörjningsuppdraget i fokus. Detta medför i förlängningen ökade förutsättningarna för att stödja människor till självförsörjning samt sänka kostnaderna för ekonomiskt bistånd i Malmö stad. 25 │ Stadskontoret │ Försörjningsstödssatsningen om 30 mkr, årsrapport 2014 Sida 1 Månadsrapport: Ekonomiskt bistånd Malmö stad - 2014-dec Antal hushåll med ekonomiskt bistånd / stadsområde Stadsområde Total Innerstaden Norr Söder Väster Öster Månad År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 Total 15 244 16 218 3 343 3 449 2 407 2 770 4 055 4 340 2 436 2 506 3 608 3 787 jan 9 333 9 793 2 003 2 052 1 276 1 407 2 441 2 584 1 391 1 455 2 235 2 302 feb 9 217 9 676 1 991 2 031 1 273 1 433 2 395 2 561 1 367 1 444 2 205 2 218 mar 9 455 9 858 2 046 2 054 1 339 1 464 2 447 2 607 1 430 1 473 2 204 2 271 apr 9 587 9 985 2 069 2 077 1 361 1 525 2 510 2 638 1 438 1 481 2 229 2 283 maj 9 720 9 915 2 097 2 087 1 387 1 520 2 557 2 590 1 454 1 479 2 244 2 257 jun 9 521 9 924 2 019 2 032 1 358 1 560 2 505 2 616 1 454 1 492 2 208 2 236 jul 9 822 10 060 2 080 2 081 1 414 1 603 2 592 2 639 1 486 1 482 2 269 2 268 aug 9 482 9 612 2 028 1 987 1 348 1 501 2 455 2 514 1 437 1 420 2 230 2 197 sep 9 424 9 626 1 996 1 968 1 362 1 508 2 453 2 558 1 413 1 412 2 208 2 195 okt 9 686 9 812 2 034 2 012 1 397 1 509 2 548 2 627 1 448 1 426 2 273 2 254 nov 9 635 9 676 2 019 1 967 1 400 1 494 2 554 2 580 1 408 1 413 2 278 2 230 dec 9 942 10 149 2 068 2 070 1 436 1 619 2 649 2 671 1 481 1 505 2 318 2 301 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd År 2014 År 2013 År 2012 År 2011 10 000 9 500 9 000 8 500 8 000 7 500 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Sida 2 Antal barnfamiljer med ekonomiskt bistånd År 2013 Ensam kvinna Ensam man med barn med barn Familjetyp Total Månad År 2014 Gift/sambo med barn Total Total Ensam man med barn Gift/sambo med barn Total 5 007 3 365 3 274 3 340 3 427 3 478 3 419 3 483 3 357 3 351 3 447 3 449 3 557 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ensam kvinna med barn Total 2 295 1 445 1 421 1 459 1 520 1 542 1 533 1 576 1 481 1 480 1 525 1 519 1 576 253 154 151 146 152 166 161 166 165 156 159 174 167 2 474 1 766 1 702 1 736 1 757 1 770 1 726 1 741 1 711 1 716 1 763 1 756 1 814 5 306 3 434 3 360 3 406 3 447 3 432 3 452 3 500 3 355 3 352 3 403 3 345 3 518 2 486 1 457 1 422 1 436 1 459 1 461 1 477 1 515 1 427 1 431 1 443 1 394 1 507 314 166 165 164 165 168 171 167 175 172 172 173 182 2 756 1 811 1 778 1 811 1 826 1 806 1 808 1 823 1 759 1 758 1 794 1 783 1 835 Antal barnfamiljer med ekonomiskt bistånd / stadsområde Stadsområde Total Månad Innerstaden År 2013 Total jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 5 007 3 365 3 274 3 340 3 427 3 478 3 419 3 483 3 357 3 351 3 447 3 449 3 557 År 2014 5 306 3 434 3 360 3 406 3 447 3 432 3 452 3 500 3 355 3 352 3 403 3 345 3 518 År 2013 877 576 566 572 587 595 566 583 556 552 565 572 577 Norr År 2014 898 554 556 561 568 558 557 573 541 529 536 519 564 Söder År 2013 652 384 376 390 407 416 423 424 406 407 422 430 437 År 2014 786 418 416 435 446 448 467 468 450 461 462 435 489 Väster År 2013 1 406 879 851 881 897 942 922 949 906 905 946 942 978 År 2014 1 495 932 921 933 946 948 943 950 922 924 930 927 955 Öster År 2013 838 539 527 546 563 569 570 574 562 554 552 552 590 År 2014 880 568 559 559 562 565 570 572 548 546 548 553 582 År 2013 1 426 990 960 955 982 967 948 960 934 937 966 963 981 År 2014 1 436 966 910 923 931 921 919 939 896 900 931 913 931 Sida 3 Ekonomiskt bistånd - Utbetalt belopp (tkr) / stadsområde Stads... Total Innerstaden Norr Söder Väster Öster Månad År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 Total 927 757 962 938 194 454 194 921 129 767 146 883 247 806 257 557 138 372 144 401 217 359 219 175 jan 75 695 78 179 15 989 16 229 10 388 11 261 20 173 21 042 10 862 11 566 18 283 18 082 feb 72 884 76 656 15 794 16 036 9 949 11 095 19 236 21 032 10 839 11 585 17 065 16 907 mar 77 252 80 593 16 267 16 458 10 697 11 747 20 260 21 560 11 768 11 901 18 260 18 926 apr 78 444 81 342 17 136 16 868 11 074 12 384 20 731 21 966 11 703 11 878 17 800 18 246 maj 79 089 80 416 16 499 16 693 11 109 12 337 21 021 21 226 12 372 12 119 18 087 18 041 jun 76 684 81 278 15 835 16 237 10 547 12 914 20 761 21 705 11 686 12 355 17 855 18 066 jul 81 509 83 869 17 009 16 826 11 510 13 328 22 399 22 286 11 751 12 236 18 839 19 194 aug 74 617 76 563 15 723 15 265 10 369 12 099 19 744 19 895 11 447 11 769 17 335 17 536 sep 75 090 80 185 15 432 15 687 10 589 12 192 19 988 21 368 11 148 12 175 17 933 18 763 okt 78 995 81 578 16 113 16 301 11 262 12 493 21 341 22 351 11 568 11 925 18 710 18 509 nov 77 085 78 248 15 836 15 641 10 984 11 853 20 682 21 043 11 402 11 970 18 180 17 741 dec 80 414 84 032 16 820 16 681 11 290 13 180 21 468 22 084 11 825 12 924 19 011 19 164 Genomsnittligt belopp per hushåll och månad (kr) / stadsområde Stadsområde Total Innerstaden Norr Månad År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 jan 8 110 7 983 7 982 7 909 8 feb 7 908 7 922 7 933 7 896 7 mar 8 171 8 175 7 951 8 013 7 apr 8 182 8 146 8 282 8 121 8 maj 8 137 8 111 7 868 7 998 8 jun 8 054 8 190 7 843 7 991 7 jul 8 299 8 337 8 178 8 085 8 aug 7 869 7 965 7 753 7 682 7 sep 7 968 8 330 7 732 7 971 7 okt 8 156 8 314 7 922 8 102 8 nov 8 000 8 087 7 843 7 951 7 dec 8 088 8 280 8 134 8 058 7 141 815 989 137 009 767 140 692 774 062 846 862 Söder År 2014 År 2013 8 004 8 7 743 8 8 024 8 8 121 8 8 116 8 8 278 8 8 314 8 8 060 8 8 085 8 8 279 8 7 934 8 8 141 8 264 032 280 260 221 288 641 042 148 376 098 104 Väster År 2014 År 2013 8 143 7 8 212 7 8 270 8 8 327 8 8 195 8 8 297 8 8 445 7 7 914 7 8 353 7 8 508 7 8 156 8 8 268 7 809 929 229 138 509 037 908 966 890 989 098 984 Öster År 2014 År 2013 7 949 8 8 023 7 8 079 8 8 020 7 8 194 8 8 281 8 8 256 8 8 288 7 8 623 8 8 362 8 8 471 7 8 587 8 180 739 285 985 060 086 303 774 122 231 981 202 År 2014 7 855 7 623 8 334 7 992 7 993 8 080 8 463 7 982 8 548 8 212 7 956 8 328 Antal nya hushåll med ekonomiskt bistånd / stadsområde Stads... Total Innerstaden Norr Söder Väster Öster Månad År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 Total 6 299 6 942 1 318 1 411 1 056 1 285 1 595 1 767 1 021 1 035 1 346 1 499 jan 538 546 114 111 85 78 136 143 75 82 129 132 feb 554 589 122 119 102 114 143 161 78 84 109 111 mar 598 634 134 132 120 123 128 157 110 79 106 143 apr 562 614 118 135 101 111 154 152 94 87 96 130 maj 585 625 132 140 91 112 148 169 99 90 116 115 jun 611 716 122 125 97 134 158 184 121 118 114 155 jul 657 769 118 147 111 168 169 178 114 106 146 170 aug 530 586 121 131 79 93 115 135 86 89 130 138 sep 541 639 110 118 91 113 133 178 83 98 124 132 okt 628 702 122 142 106 104 170 192 97 95 133 170 nov 603 669 120 122 105 134 164 176 83 93 132 145 dec 627 730 133 146 88 147 168 178 82 115 156 146 Sida 4 Antal avslutade insatser ekonomiskt bistånd / stadsområde Stads... Total Innerstaden Norr Söder Väster Öster Månad År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 År 2013 År 2014 Total 5 280 5 663 1 075 1 139 923 927 1 172 1 402 1 014 890 1 096 1 305 jan 510 487 98 70 79 81 97 118 132 98 104 120 feb 343 408 59 67 65 56 69 122 57 58 93 105 mar 331 410 75 92 55 51 83 106 51 59 67 102 apr 403 369 79 93 58 48 89 96 66 47 111 85 maj 409 419 88 94 87 75 98 71 70 63 66 116 jun 396 419 79 92 82 53 69 99 78 74 88 101 jul 448 507 89 128 90 81 108 116 65 79 96 103 aug 519 574 124 125 97 123 121 138 71 78 106 110 sep 614 651 102 108 93 126 157 141 143 122 119 154 okt 510 545 116 104 74 82 103 156 105 70 112 133 nov 420 413 77 75 76 70 82 115 108 74 77 79 dec 377 461 89 91 67 81 96 124 68 68 57 97 Antal avslut per typ (inklusive 'Ny insats' och 'Överflyttad, Ekonomi') År 2014 Helår 2013 Arbete Avliden Börjat studera Ej ansökt Ny insats Självförsörjande, annan orsak Självförsörjande, Övriga Studieuppehållsbehov Tillfälligt behov Uppgift saknas Överflyttad, Ekonomi 0 500 1 000 1 500 2 000 Sida 5 Antal avslutade insatser ekonomiskt bistånd År 2013 Avslutsorsak Arbete Börjat studera År 2014 Självförsörjande, annan orsak Ej ansökt Arbete Börjat studera Självförsörjande, annan orsak Ej ansökt Månad Total 1 014 77 56 70 77 94 87 109 74 121 102 78 69 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 311 27 16 18 16 8 6 10 43 71 46 27 23 1 821 175 125 129 159 137 147 172 159 174 184 134 126 878 81 73 39 65 71 74 57 86 95 76 95 66 1 081 74 68 79 71 88 100 101 115 124 96 92 73 344 43 30 28 14 8 7 19 43 78 37 20 17 1 693 173 142 129 125 147 116 150 162 164 172 97 116 1 200 85 91 86 57 92 112 95 101 133 127 109 112 Andel av totalt antal avslutade insatser ekonomiskt bistånd År 2013 Avslutsorsak Arbete Börjat studera År 2014 Självförsörjande, annan orsak Ej ansökt Arbete Börjat studera Självförsörjande, annan orsak Ej ansökt Månad jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 15% 16% 21% 19% 23% 22% 24% 14% 20% 20% 19% 18% 5% 5% 5% 4% 2% 2% 2% 8% 12% 9% 6% 6% 34% 36% 39% 39% 33% 37% 38% 31% 28% 36% 32% 33% 16% 21% 12% 16% 17% 19% 13% 17% 15% 15% 23% 18% 15% 17% 19% 19% 21% 24% 20% 20% 19% 18% 22% 16% 9% 7% 7% 4% 2% 2% 4% 7% 12% 7% 5% 4% 36% 35% 31% 34% 35% 28% 30% 28% 25% 32% 23% 25% 17% 22% 21% 15% 22% 27% 19% 18% 20% 23% 26% 24% Antal hushåll med ekonomiskt bistånd utifrån biståndstid År 2013 Bidragsmånader intervall 1-3 mån 4-6 mån 7-9 mån 10-12 mån År 2014 13-24 mån 25-36 mån 36+ mån 1-3 mån 4-6 mån 7-9 mån 10-12 mån 13-24 mån 25-36 mån 36+ mån Månad jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 187 172 239 256 276 209 358 213 175 259 268 355 834 845 830 814 793 779 779 767 759 805 751 817 598 602 635 673 709 678 660 601 598 622 647 645 512 498 505 532 532 553 585 543 537 537 518 546 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 506 476 517 553 584 527 594 559 513 541 551 574 968 943 997 988 1 008 994 997 979 980 991 978 1 017 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 728 681 732 771 818 781 849 820 862 931 922 988 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 242 214 276 349 320 325 510 304 262 328 336 486 811 822 818 839 791 812 793 724 751 795 755 815 660 617 669 658 689 661 640 606 600 603 602 665 552 562 536 555 522 549 529 516 527 542 509 541 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 527 517 546 558 546 539 574 506 489 472 436 526 1 014 995 1 023 1 020 1 046 1 017 996 1 002 974 995 996 994 3 3 3 4 4 4 4 3 4 4 4 4 987 949 990 006 001 021 018 954 023 077 042 122 Begreppsdefinitioner Familjetypsgrupp Familjetyper utifrån olika grupperingar Familj med barn Gruppering av familjetyperna: Gift/sambo med barn, ensam kvinna med barn, ensam man med barn Familj utan barn Gruppering av familjetyperna: Gift/sambo utan barn, ensam kvinna utan barn, ensam man utan barn Åldersgrupp Åldersuppdelning (utgår från personnummer) utifrån gruppering Stadsområde Stadsområde utifrån organisatorisk tillhörighet Aktuella val Visar de val som gjorts Rensa val Rensar alla tidigare val Vårdkostnad Utbetald kostnad vid resurstilldelning utifrån vald variabel såsom resurs eller resurstyp. Genomsnittlig vårdkostnad per dygn (resurs) Genomsnittlig vårdkostnad per dygn är uträknad avseende avslutad resurstilldelning för vald kalenderperiod. Beräkning görs utifrån den totala kostnaden per unik avslutad resurstilldelning delat med antal dygn. Kostnad är det som utbetalts till resursen via Ekonomi-bilden i Procapita för vald resurs. Exempel på uträkning av genomsnitt:… Genomsnittlig vårdkostnad per dygn (resurstyp) Genomsnittlig vårdkostnad per dygn är uträknad avseende avslutad resurstilldelning för vald kalenderperiod. Beräkning görs utifrån den totala kostnaden per unik avslutad resurstilldelning delat med antal dygn. Presenterad i grafen utifrån uppdelningen resurstyp. Kostnad är det som utbetalts till resursen via Ekonomi-bilden i Procapita. Utbetalt belopp Totalt utbetalt belopp utifrån betaldatum för verksamhet 5450 för vald kalenderperiod. Antal hushåll Antal unika hushåll som fått utbetalning för vald kalenderperiod. Sökning per år är inte en summa av månadernas antal hushåll. Genomsnittligt belopp per hushåll och månad Totalt utbetalt belopp delat med antal unika hushåll för vald kalenderperiod. Sökning per år är inte en summa av månadernas genomsnittliga belopp. Genomsnittlig bidragstid (beräknat på de senaste 48 månaderna) Det unika antalet hushålls sammanlagda antal bidragsmånader delat på antal unika hushåll. Bidragstider över 48 månader läggs på intervallet 48 månader. Sida 6 Sida 7 Genomsnittlig bidragstid (beräknat på de senaste 12 månaderna) Det unika antalet hushåll sammanlagda antal bidragsmånader delat på antal unika hushåll under ett år. Bidragstider över 12 månader läggs på intervallet 12 månader. Bidragstid Bidragsmånader utifrån antal unika hushåll som fått utbetalning enligt definierade intervall. För att bidragstiden ska räknas som sammanhållen får hushållet inte haft mer än två månaders uppehåll i utbetalningar. Bidragstid (beräknat på de senaste 12 månaderna) Bidragsmånader utifrån antal unika hushåll som fått utbetalning senaste 12 månaderna för vald kalenderperiod. Nya hushåll Antal nya unika hushåll som inte fått utbetalning senaste tre månaderna. Pågående insatser Antal öppna insatser för vald kalenderperiod Avslutade insatser Antal avslutade insatser bortsett från insatser med avslutsorsak "ny insats" eller "överflyttad ekonomi" för vald kalenderperiod. Avslutsorsak per fokusområde Antal avslutade insatser med avslutsorsak utifrån särskilda fokusområden (arbete, börjat studera, självförsörjande annan orsak och ej ansökt) Avslutsorsak andel per fokusområde Andel avslutade insatser med avslutsorsak utifrån särskilda fokusområden (arbete, börjat studera, självförsörjande annan orsak och ej ansökt) av antal avslutade insatser. Insatser med avslutsorsak "ny insats" och "överflyttad ekonomi" undantaget. Börjat studera Avslutsorsak studier; undernivå börjat studera Självförsörjande, annan orsak A-kassa/Alfakassa, etableringsersättning, föräldrapenning, pension, sjukersättning/aktivitetsersättning Självförsörjande, övriga Emigrerat, Uppgift saknas, Övrigt Ej ansökt Aktuellt hushåll avslutas med avslutsorsak "ej ansökt" om det efter två månader ej ansökt om ekonomiskt bistånd. Avslutsorsak per typ Totala antalet avslutade insatser, fördelat per avslutsorsak. Beslut Beslut inom organisationsgren ekonomiskt bistånd i Procapita Sida 8 Beslutskategori Fattade beslut grupperade utifrån specifika kategorier - avslag, bifall, övriga SCB Orsakskategori Beslutsorsak utifrån de, av SCB, definierade försörjningshindren Försörjningshinder - antal personer Försörjningshinder för aktledare och medsökande. Baseras på personernas första beslut per månad. Om medsökande saknas vid aktledarens första beslut tas dennes beslutsorsak från första beslutet den är med i månaden. Detta kan ej kopplas till åldersgrupp och familjetyp. Försörjningshinder - aktledare Försörjningshinder för aktledare. Baseras på aktledarens första beslut per månad. Aktledare Den person i hushållet som i Procapita är registerledare, dvs var i arkivet som akten sparas. Orsak Beslutsorsak/försörjningshinder Datakälla: Ekonomiskt bistånd applikationen Ärenden som avser ekonomiskt bistånd, dvs verksamhet 5450. Från: Pia Kanold <[email protected]> Till: Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen <[email protected]> Fritidsförvaltningen Fritid <[email protected]> Förskoleförvaltningen Postlista Stab <[email protected]> Grundskola <[email protected]> Kulturförvaltningen Kulturkansli <[email protected]> Miljöförvaltningen Miljö <[email protected]> Stadsrevisionen <[email protected]> Serviceförvaltningen <[email protected]> Sociala resursförvaltningen Postlista <[email protected]> Stadsbyggnadskontoret <[email protected]> Tekniska nämnden Postlista <[email protected]> Norr <[email protected]> Söder Postlista Stab <[email protected]> Öster <[email protected]> Väster <[email protected]> Innerstaden <[email protected]> CC: Åsa Pahlmblad <[email protected]> Ärende: Protokollsutdrag Kommunstyrelsen §108 Ärende_ Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2014(354284) Datum: 2015-04-20 15:17:13 Hej! Bifogar protokollsutdrag från kommunstyrelsen 150401 för kännedom och beaktande. Med vänlig hälsning Pia Kanold Administrativ sekreterare MALMÖ STAD Stadskontoret Förvaltningsavdelningen August Palms Plats 1 Tel. 040-34 10 30 Mob. 0708-65 58 91 [email protected] www.malmo.se nytt dokument(354326)_TMP.html[2015-04-21 11:28:11] Malmö stad 1 (3) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-04-01 Tid och plats kl. 10:00-10:35 Sessionssalen Stadshuset Paragrafer 108 Ledamöter Ersättare Övriga deltagare Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) ordförande Andreas Schönström (S) 1:e vice ordförande Linda Simonell Wirje (M) ersätter Torbjörn Tegnhammar (M) Rose-Marie Carlsson (S) Jamal El-Haj (S) Sofia Hedén (S) Jeanette Stojic (V) Johanna Öfverbeck (MP) ersätter Karolina Skog (MP) John Roslund (M) ersätter Håkan Fäldt (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (FP) §§ 91-117 och §§ 119-128 Magnus Olsson (SD) Anders Olin (SD) Carina Nilsson (S) Anders Rubin (S) Carina Svensson (S) Mubarik Abdirahman (S) Momodou Jallow (V) Helena Nanne (M) Roko Kursar (FP) Jörgen Grubb (SD) Richard Åhman Persson (SD) Milan Obradovic (S) Nils Karlsson (MP) Stadsdirektör Jan-Inge Ahlfrid, sekreterare Pia Kanold, kanslichef Karin Ringman- Ingvarsson, planeringsdirektör Jan Haak, administrativ chef Ulla-Karin Holmberg, ekonomidirektör Jan-Åke Troedsson, stadsjurist Claes-Inge Wennström, direktör Per-Erik Ebbeståhl, utredare Ander Spjuth, HR-direktör Liselott Nilsson, ledningsstrateg Karin Lindroth, administrativ sekreterare Anna Gawrys och utvecklingssekreterare Malin Midler Norén Ej närvarande Justerat datum Torbjörn Tegnhammar (M), Karolina Skog (MP), Håkan Fäldt (M) och Frida Trollmyr (S) 2015-04-17 Malmö stad Kommunstyrelsen § 108 Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2014 STK-2014-717 Sammanfattning Kommunfullmäktige antog i mars år 2012 Jag bor i Malmö – policy för ungas inflytande. Policyn är ett styrdokument för hur Malmö stad ska arbeta med ungas inflytande. Vid varje ny mandatperiod ska policyn utvärderas och vid behov revideras. En utvärdering av policyn har därför genomförts under hösten 2014. Utvärderingen visar att policyn inte har fungerat som det förändringsverktyg för att främja ungas inflytande som var intentionen när styrdokumentet togs fram. I utvärderingen lyfts också fram att en tydligare koppling till FN’s konvention om barnets rättigheter skulle fördjupa och stärka arbetet med barns och ungas inflytande. Inom ramen för ett socialt hållbart Malmö finns ett utredningsdirektiv som syftar till att stärka barnrättsperspektivet i Malmö stad. Förslaget är att samordna arbetet kring policyn med utredningsdirektivet kring att införliva barnrättsperspektivet i alla verksamheter i Malmö stad och att invänta stadskontorets återrapportering av utredningsdirektivet våren 2016 innan beslut fattas om eventuell revidering av Jag bor i Malmö – policy för ungas inflytande. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utvärderingsrapporten för Jag bor i Malmö – policy för ungas inflytande 2014, att översända utvärderingsrapporten för Jag bor i Malmö – policy för ungas inflytande 2014 till samtliga nämnder för kännedom och beaktande, att ge stadskontoret i uppdrag att samordna arbetet kring Jag bor i Malmö – policy för ungas inflytande med arbetet kring utredningsdirektivet att införliva barnrättsperspektivet i alla verksamheter i Malmö stad, samt att invänta stadskontorets återrapportering av STK 2015-201 Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö – utveckla arbetet för att stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter våren 2016 innan beslut fattas om eventuell revidering av Jag bor i Malmö – policy för ungas inflytande. Särskilda yttranden, reservationer Magnus Olsson (SD) och Anders Olin (SD) anmäler, med instämmande av Jörgen Grubb (SD) och Rickard Åhman-Persson (SD), att de avser inkomma med ett särskilt yttrande, bilaga 15. Beslutsunderlag • Remiss från stadskontoret • Remissvar från fritidsnämnden 2 (3) Malmö stad Kommunstyrelsen • Remissvar från stadsområdesnämnd Innerstaden • Remissvar från sociala resursnämnden • Remissvar från stadsområdesnämnd Norr • Remissvar från gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden • Remissvar från stadsområdesnämnd Väster • Remissvar från tekniska nämnden • Remissvar från servicenämnden • Remissvar från kulturnämnden (1/2) • Remissvar från kulturnämnden (2/2) • Remissvar från grundskolenämnden • Remissvar från stadsområdesnämnd Söder • Remissvar från förskolenämnden • Remissvar från stadsområdesnämnd Öster • Remissvar från stadsbyggandnämnden • G-Tjänsteskrivelse-Folkhälso- och jämställdhetsberedningen - 16/3 Uppföljning av Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2014 • Jag bor i Malmö Policy för ungas inflytande Exempel på insatser i förvaltningarna år 2014 • Utvärderingsrapport Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande 2014 • Beredningsbrev folkhälso- och jämställdhetsberedningen _____ 3 (3) Särskilt yttrande Kommunstyrelsen 2015-04-01 Ärende: STK-2014-717 Uppföljning av Jag bor i Malmö – policy för ungas inflytande 2014 Sverigedemokraterna är fullständigt övertygade om den absoluta majoriteten av barnen i Malmö redan har de rättigheter de behöver och således tveksamma till att det verkligen behövs att vi ”stärker barnrättsperspektivet” i alla verksamheter 2016. Barn i Malmö och Sverige har större rättigheter än de flesta och vi ska vara noga med att påpeka att inte lära barn att de bara har rättigheter utan även skyldigheter. Konventioner och liknande från FN låter naturligtvis fint och lockande och vi är inte negativa till dessa i sig, utan vill se en tydligare måluppfyllelse där barns både rättigheter och skyldigheter ska spela in. Sverigedemokraterna värnar om välfärdssamhället men för att detta ska kunna leva vidare krävs det att vi från lär våra unga att man inte bara ska få utan även måste ge. _______________________________ Magnus Olsson (SD) Med instämmande av: ____________________________ Jörgen Grubb (SD) _______________________________ Anders Olin (SD) Med instämmande av: ____________________________ Rickard Åhman-Persson (SD) Malmö stad 1 (2) Sociala resursförvaltningen Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Klockan Paragrafer 2015-05-06 Sociala resursförvaltningen, Tillståndsenheten 09.00-10.00 § 59 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Roland Hejde (S) (ersätter Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande)) och Magnus Ohlsson (M) (ersätter Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande)). Frånvarande: Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande), Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Övriga: Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad, Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). § 59 ANSÖKAN OM SERVERINGSTILLSTÅND AVSEENDE CLARION HOTEL & CONGRESS MALMÖ LIVE Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 28 april 2015 med förslag till beslut avseende ansökan om serveringstillstånd gällande Clarion Hotel & Congress Malmö Live, Dag Hammarskjölds Torg 2 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att i enlighet med 8 kap. 2 och 19 §§ avslå ansökan från Sverigeråd i Malmö AB, 556809-3487, om tillstånd att på Clarion Hotel & Congress Malmö Live på Dag Hammarskjölds Torg 2 i Malmö servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten alla dagar klockan 11.00-03.00 på grund av att den sena serveringstiden kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa enligt 8 kap. 17 § alkohollagen och med hänvisning till Malmö stads riktlinjer samt yttrande från Miljöförvaltningen, att bevilja Sverigeråd i Malmö AB, 556809-3487, tillstånd att på Clarion Hotel & SRN-MU59 Congress Malmö Live på Dag Hammarskjölds Torg 2 i Malmö servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan 11.00–01.00 alla dagar enligt 8 kap. 2 § alkohollagen, 2 (2) att bevilja Sverigeråd i Malmö AB, 556809-3487, tillstånd att på Clarion Hotel & Congress Malmö Live på Dag Hammarskjölds Torg 2 i Malmö servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan 01.00-03.00 alla dagar enligt 8 kap. 2 § alkohollagen under en prövotid om ett år, att i enlighet med 8 kap. 2 och 19 §§ avslå ansökan från Sverigeråd i Malmö AB, 556809-3487, om tillstånd att på uteservering i anslutning till Clarion Hotel & Congress Malmö Live på Dag Hammarskjölds Torg 2 i Malmö servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten alla dagar klockan 11.0002.00 på grund av att serveringen kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa enligt 8 kap. 17 § alkohollagen och med hänvisning till Malmö stads riktlinjer samt yttrande från Miljöförvaltningen, samt att bevilja Sverigeråd i Malmö AB, 556809-3487, tillstånd att på uteservering i anslutning till Clarion Hotel & Congress Malmö Live på Dag Hammarskjölds Torg 2 i Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan 11.00–23.00 söndag-torsdag samt klockan 11.00–01.00 fredag, lördag samt dag före helgdag enligt 8 kap. 2 § alkohollagen. Tillstånd på uteservering förutsätter gällande tillstånd enligt ordningslagen från Polismyndigheten och lokala föreskrifter för begagnande av offentlig plats. Vidare beslutar sociala resursnämndens myndighetsutskott enligt förslaget att bevilja Sverigeråd i Malmö AB, 556809-3487, tillstånd för cateringverksamhet till slutna sällskap för servering av starköl, vin, spritdrycker och andra jästa alkoholdrycker enligt 8 kap. 4 § alkohollagen, samt att bevilja Sverigeråd i Malmö AB, 556809-3487, tillstånd till pausservering i konserthusdelens foajéer för servering av starköl och vin under paus i föreställning eller konsert i enlighet med alkohollagens 8 kap. 15 § 4 st. Vidare beslutar sociala resursnämndens myndighetsutskott om följande villkor: All personal som arbetar i samband med servering ska genomgå Malmö stads utbildning ”Alkohol på krogen” eller motsvarande utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Tillståndshavaren ska för upprätthållande av allmän ordning vid serveringen anlita det antal förordnade ordningsvakter som beslutats i samråd med Polismyndigheten, dvs minst två (2) förordnade ordningsvakter mellan klockan 22.00 och fram tills 30 minuter efter att serveringsområdet är utrymt de kvällar denne avser ha servering efter klockan 01.00. Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson Malmö stad 1 (2) Sociala resursförvaltningen Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Klockan Paragrafer 2015-05-06 Sociala resursförvaltningen, Tillståndsenheten 09.00-10.00 § 60 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Roland Hejde (S) (ersätter Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande)) och Magnus Ohlsson (M) (ersätter Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande)). Frånvarande: Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande), Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Övriga: Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad, Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). § 60 ANSÖKAN OM SERVERINGSTILLSTÅND RESTAURANG ESCAMA AVSEENDE Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 27 april 2015 med förslag till beslut avseende ansökan om serveringstillstånd gällande restaurang Escama, Fersens väg 4 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att bevilja Escama AB, 556999-2554, tillstånd att på restaurang Escama, Fersens väg 4, Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan 11.00–01.00 alla dagar enligt 8 kap. 2 § alkohollagen, samt att bevilja Escama AB, 556999-2554, tillstånd att på uteservering i anslutning till restaurang Escama, Fersens väg 4 i Malmö, servera starköl, vin, spritdrycker och annan jäst alkoholdryck till allmänheten klockan 11.00–23.00 söndag-torsdag, och klockan 11.00–01.00 fredag, lördag och dag före helgdag enligt 8 kap. 2 § alkohollagen. Tillstånd på uteservering förutsätter gällande tillstånd enligt ordningslagen och lokala föreskrifter för begagnande av offentlig plats. SRN-MU60 Vidare beslutar sociala resursnämndens myndighetsutskott följande förbehåll: 2 (2) Tillståndsbevis utfärdas först när sökanden inkommit med Räddningstjänsten Syds yttrande där det framgår att lokalen är lämplig för alkoholservering ur brandskyddssynpunkt. Paragrafen justeras omedelbart. Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson Malmö stad 1 (2) Sociala resursförvaltningen Sociala resursnämndens myndighetsutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Plats Klockan Paragrafer 2015-05-06 Sociala resursförvaltningen, Tillståndsenheten 09.00-10.00 § 61 Närvarande Ledamöter: Susanne Björkenheim (V) (ordförande), Roland Hejde (S) (ersätter Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande)) och Magnus Ohlsson (M) (ersätter Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande)). Frånvarande: Adrian Kaba (S) (1:e vice ordförande), Noria Manouchi (M) (2:e vice ordförande). Övriga: Enhetschef Lisa Lannerud, Utredningssekreterare Per-Eric Gällblad, Utvecklingssekreterare Helena Paulsson (vid protokollet). § 61 ANSÖKAN OM TIDSBEGRÄNSAD UTÖKAD AVSEENDE RESTAURANG PRINS BERNHARD SERVERINGSTID Från Sociala resursförvaltningen, tillståndsenheten, föreligger skrivelse av den 28 april 2015 med förslag till beslut avseende tidsbegränsad utökad serveringstid gällande restaurang Prins Bernhard, Skeppsbron 4 i Malmö. Sociala resursnämndens myndighetsutskott beslutar enligt förslaget att avslå ansökan från Fröjd SC AB, 556925-3775, om serveringstillstånd med utökad serveringstid till klockan 05.00 till allmänheten på restaurang Prins Bernhard, Skeppsbron 4 i Malmö på grund av att den sena serveringstiden befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet och särskild risk för människors hälsa enligt 8 kap. 17 § alkohollagen samt med hänvisning till Malmö stads riktlinjer för alkoholserveringstillstånd, samt att avslå ansökan från Fröjd SC AB, 556925-3775, om serveringstillstånd med SRN-MU61 utökad serveringstid till klockan 03.00 till allmänheten på den uteservering som utgörs av båtens däck på restaurang Prins Bernhard, Skeppsbron 4 i Malmö på grund av att den sena serveringstiden befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet och särskild risk för människors hälsa enligt 8 kap. 17 § alkohollagen samt med hänvisning till Malmö stads riktlinjer för alkoholserveringstillstånd. Paragrafen justeras omedelbart. 2 (2) Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Helena Paulsson Malmö stad 1 (2) Sociala resursförvaltningen Datum Tjänsteskrivelse 2015-03-02 Vår referens Cecilia Lindahl Sekreterare [email protected] Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden 2014-06-03 SRN-2014-314 Sammanfattning Oannonserad kvalitets- och avtalsuppföljning av Kosmo Solliden genomfördes 27 januari 2015 i syfte att granska genomförda åtgärder och åtgärdsplaner enligt begäran i ”Rapport påbörjad Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden 2014-06-03”. Resultatet presenteras i rapporten från uppföljningstillfället. Begärda handlingar och åtgärdsplaner har inkommit och godkänts. Ytterligare uppföljning planeras av slutförda åtgärdsplaner. Förslag till beslut att godkänna rapporten och lägga den till handlingarna att översända ärendet till samtliga stadsområdesnämnder för kännedom Beslutsunderlag • • • • G-Tjänsteskrivelse Sociala resursnämnden 2015-03-25 Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden redovisade handlingar I Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden redovisade handlingar II Slutrapport Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden Beslutsplanering Sociala resursnämndens arbetsutskott 2015-03-11 Sociala resursnämnden 2015-03-25 Ärendet SIGNERAD 2015-03-03 Sociala resursnämnden har sedan 1 juli 2013 i uppdrag att utföra kontinuerliga kvalitets- och avtalsuppföljningar för Malmö stads ramavavtal Särskilda boende- och korttidsplatser med olika metoder. Besök i verksamheterna görs efter prioritet och kan ske både oannonserat och som årlig annonserad uppföljning. Även resultaten av dessa följs upp. Sociala resursförvaltningen kontrollerar vid uppföljningarna dels att leverantören uppfyller sina åtaganden gentemot kommunen enligt ingånget avtal, dels att leverantören levererar utlovad kvalitet. Kvalitetsbegreppet innefattar bland annat att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om socialtjänst och hälso- och sjukvård. Leverantören ansvarar för egenkontroll genom systematisk och regelbunden uppföljning utifrån kvalitetsangivelser i gällande avtal. Resultat av egenkontroller ska kommuniceras med Sociala resursförvaltningen. Leverantören redovisar årligen kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse. 2 (2) Annonserad kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden genomfördes 3 juni 2014 utifrån identifierade problemområden. Brister hade konstaterats gällande bemötande och omvårdnadsoch hälso- och sjukvårdsinsatser via externa avvikelser från Malmö stad. Sammanfattningsvis konstaterades vid uppföljningstillfället brister i verksamheten avseende lokaler, bemanning, inflytande, kommunikation och avvikelsehantering. Bristerna samt krav på åtgärder genom redovisning av handlingar, åtgärder och åtgärdsplaner presenterades i rapport ”Resultat av påbörjad Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden 2014-06-03”. Vid verksamhetens redovisning i ärendet uppstod dels behov av ytterligare kompletteringar, dels uppstod följdfrågor där ny redovisning begärdes in efterhand. Sociala resursnämnden behandlade ärendet 27 augusti 2014 och beslutade då att godkänna delrapporten samt att förvaltningen skulle återkomma med slutrapport. 22 augusti 2014 utfördes kompletterande uppföljning av verksamhetens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och kompletterande redovisning begärdes in även till följd av denna. Oannonserad kvalitets- och avtalsuppföljning genomfördes 27 januari 2015 i syfte att granska att de åtgärder och åtgärdsplaner som begärts i ovan nämnda rapport genomförts och att de bedömdes uppfylla krav enligt avtal. För samtliga områden har utförda åtgärder bedömts uppfylla krav enligt avtal med undantag av verksamhetslarm, där Sociala resursförvaltningen godkänt åtgärdsplan med slutförandedatum 16 mars 2015. Sociala resursförvaltningen har också begärt redovisning av intern utvärdering av sjuksköterskors deltagande i omvårdnadsarbete med slutförandedatum 31 maj 2015. Uppföljning kommer att ske av genomförda åtgärdsplaner. Ansvariga Irene Wahlgren Avdelningschef Annelie Larsson Förvaltningschef Malmö stad 1 (1) Sociala resursförvaltningen Tjänsteanteckning Datum 2015-03-16 Vår referens Cecilia Lindahl Direkttelefon 040-34 47 67 Ärende: SRN-2014-314 Kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden 2014-06-03 Initierare: Sociala resursnämnden Uppföljande verksamhetsbesök Cecilia Lindahl och Hans Andersson, Enheten för boende, funktionsstöd och Daglig verksamhet, har 16 mars 2015 genomfört uppföljande verksamhetsbesök i syfte att kontrollera kompletterande installation av larmsystem. Åtgärdsplan redovisades med slutförandedatum 16 mars 2015 i Slutrapport kvalitets- och avtalsuppföljning Kosmo Solliden. Genomförd åtgärd bedöms uppfylla krav enligt avtal: tjänsteanteckning solliden 2015-03- 1.6.5.2.4 Verksamhetslarm Från: SoF Söder <[email protected]> Till: Söder Postlista Stab <[email protected]> Ärende: VB: Skrivelse från sociala resursnämnden Datum: 2015-04-17 14:50:20 Från: Ebba Cedergren Skickat: den 17 april 2015 11:27 Till: Innerstaden; Norr; SoF Söder; Väster; Öster Ämne: Skrivelse från sociala resursnämnden Bifogar kvalitets- och avtalsuppföljning för kännedom till stadsområdesnämnd. Med vänlig hälsning, Ebba Cedergren Nämnds- och planeringssekreterare Malmö stad Sociala resursförvaltningen Baltzarsgatan 4 205 80 Malmö Tel: 040-34 04 34 [email protected] www.malmo.se nytt dokument(353045)_TMP.html[2015-04-21 12:05:18] Malmö stad Sociala resursnämnden Sociala resursnämnden 2015-03-25 Ebba Cedergren 040-34- 04 34 [email protected] Diarienummer: SRN-2015-260 Till: Stadsområdesnämnd Innerstaden, Stadsområdesnämnd Norr, Stadsområdesnämnd Söder, Stadsområdesnämnd Väster, Stadsområdesnämnd Öster, Kvalitets- och avtalsuppföljning Västra Varvsgatan 2014-11-21 Sociala resursnämnden behandlade vid sammanträde den 25 mars 2015 rubricerat ärende och beslutade följande; Sociala resursnämnden beslutar att godkänna rapporten och lägga den till handlingarna, att översända ärendet till samtliga stadsområdesnämnder för kännedom, samt att de fackliga representanterna från den granskade verksamheten ska vara närvarande vid uppföljningarna och att detta redovisas för nämnden På sociala resursnämndens vägnar: Carina Nilsson Ebba Cedergren SOCIALA RESURSFÖRVALTNINGEN Baltzarsgatan 4 205 80 Malmö Tel. 040-34 93 00 Org.nr. 212000-1124 www.malmo.se Malmö stad 1 (2) Sociala resursförvaltningen Datum Tjänsteskrivelse 2015-03-04 Vår referens Cecilia Lindahl Sekreterare [email protected] Kvalitets- och avtalsuppföljning Västra Varvsgatan 2014-11-21 SRN-2014-945 Sammanfattning Årlig annonserad kvalitets- och avtalsuppföljning av Västra Varvsgatan Attendo genomfördes 21 november 2014. Resultatet presenteras i rapporten från uppföljningstillfället. Begärda handlingar och åtgärdsplan har inkommit och godkänts. Ärendet har avslutats. Förslag till beslut Sociala resursnämnden föreslås besluta att godkänna rapporten och lägga den till handlingarna att översända ärendet till samtliga stadsområdesnämnder för kännedom Beslutsunderlag • • • Tjänsteskrivelse sociala resursnömnden 150325 Rapport Kvalitets- och avtalsuppföljning Västra Varvsgatan 2014-11-21 samt uppföljningsmall Kvalitets- och avtalsuppföljning Västra Varvsgatan 2014-11-21 redovisade handlingar och åtgärdsplan Beslutsplanering Sociala resursnämndens arbetsutskott 2015-03-11 Sociala resursnämnden 2015-03-25Sociala resursnämndens arbetsutskott 2015-03-11 Sociala resursnämnden 2015-03-25 Ärendet SIGNERAD Sociala resursnämnden har sedan 1 juli 2013 i uppdrag att utföra kontinuerliga kvalitets- och avtalsuppföljningar för Malmö stads ramavtal Särskilda boende- och korttidsplatser med olika metoder. Besök i verksamheterna görs efter prioritet och kan ske både oannonserat och som årlig annonserad uppföljning. Även resultaten av dessa följs upp. Sociala resursförvaltningen kontrollerar vid uppföljningarna dels att leverantören uppfyller sina åtaganden genetmot kommunen enligt ingånget avtal, dels att leverantören levererar utlovad kvalitet. Kvalitetsbegreppet innefattar bland annat att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om socialtjänst och hälso- och sjukvård. Leverantören ansvarar för egenkontroll genom systematisk och regelbunden uppföljning utifrån kvalitetsangivelser i gällande avtal. Resultat av egenkontroller ska kommuniceras med Sociala 2 (2) resursförvaltningen. Leverantören redovisar också årligen kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse. 21 november 2014 genomfördes årlig annonserad kvalitets- och avtalsuppföljning av Västra Varvsgatan Attendo. Resultatet redovisas i rapporten från uppföljningstillfället. Leverantören behöver tillhandahålla 7,5 poängs högskoleutbildning inom området för psykiatri för sjuksköterska, för att fullt ut uppfylla krav enligt avtal. Med anledning av detta begärdes åtgärdsplan in med tidsangivelse för uppfyllande av krav på tillgång till sjuksköterska med vidareutbildning 7,5 poäng inom psykiatri, samt rutin för hur verksamheten säkerställer fram tills examination att rätt kompetens tillhandahålls då situationen så kräver. De fick också i uppdrag att redovisa täthetsschema för avdelning för personer med psykisk funktionsnedsättning samt korrigering av befintligt täthetsschema för verksamheten gällande överrapporteringstider. Redovisning av verksamhetens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete begärdes in liksom rutin för verksamhetschefs kontroll av loggar i verksamhetslarm. De ålades också att redovisa verksamhetens kvalitetssäkring av arbete som utförs av underleverantör samt rutin för hantering och anmälan av negativ händelse eller tillbud med medicintekniska produkter. Redovisning av handlingar och åtgärdsplan har inkommit och godkänts. Ärendet har avslutats. Ansvariga Irene Wahlgren Avdelningschef
© Copyright 2024