1. No category

Kommunstyrelsen
Kommunledningskontoret
Demokrati och välfärd
Tryggve Lundh 016-710 55 19
2015-07-10
1 (2)
KSKF/2015:381
Kommunstyrelsen
Folkhälsorapport 2015
Beslut
Rapporten läggs med godkännande till handlingarna
Ärendebeskrivning
I Årsplan 2015 beslutas att Handlingsplanen för 2012-2015 ska utvärderas och
revideras inför ny målperiod 2016-2019, I komplettering av årsplan (KÅP)
tydliggörs behoven ytterligare genom åtaganden om socioanalys med spets på
situationen för barn och unga och utveckling av jämlik och jämställd hälsa.
I arbetet med ny strategisk inriktning, framtagandet av nytt strategiskt mål – Social
uthållighet- betonas vikten ytterligare.
Kommunledningskontoret (KLK) har nu framtagit en samlad folkhälsorapport som
beskriver nuläget med koncentration på barns och ungas livsvillkor.
Tanken är att planen utgör underlag för åtaganden i komplettering av årsplan och i
den reviderade Handlingsplanen för folkhälsa 2016-2019.
Rapporten fokuserar på redovisning och viktning av nulägesdata, viktiga som
hälsans bestämningsfaktorer och sätter in dessa i sina sammanhang. Efter ett
resonemang om utfall och resultat avslutas rapporten med förslag på
utvecklingsområden.
Framtagandet har skett i en bred process och särskilt arbetsgruppen för folkhälsa
har aktivt bidragit till rapportens inriktning och utformning.
Kommunledningskontoret har även omvärldsspanat och tagit in synpunkter från
kommuner som framtagit välfärdsbeskrivningar, exempelvis Kalmar och i allt
väsentligt har rapporten tagit avstamp i det nationella utvecklingsarbetet för att
utjämna skillnader i hälsa som letts av Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Rapporten har hämtat många uppslag genom lärandet i socioekonomiska
beräkningsgrunder och från Malmökommissionen och dess motsvarighet i
Göteborg ”Göteborg för alla”.
Eskilstuna – den stolta Fristaden
Eskilstuna kommun
2015-07-10
2 (2)
Kommunledningskontorets synpunkter
Då kommunledningskontoret koordinerat och framskrivit rapporten har KLK här
inga ytterligare synpunkter.
KLK föreslår att rapporten godkänns och används redan nu i höst genom
framtagande av åtaganden på de områden som är i störst behov av snabb
förbättring.
Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv
organisation
Någon finansiell konsekvens av rapporten kan inte här beräknas. Rapporten
bedöms bli ett värdefullt underlag i det framtida välfärdsarbetet och tjäna såväl det
strategiska målet Social uthållighet som processarbete med fokus på barn och unga.
KOMMUNLEDNINGSKONTORET
Pär Eriksson
kommundirektör
Tryggve Lundh
utvecklingsdirektör
Eskilstuna – den stolta Fristaden
1
Hur mår barn och
unga i Eskilstuna?
– En lägesrapport
om folkhälsa,
2015
2
Förord
Det övergripande målet för folkhälsa i Sverige är att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta
är även drivkraften bakom Eskilstuna kommuns långsiktiga folkhälsoarbete.
En god hälsa kan ses både som ett mål och medel för hållbar utveckling.
Särskilt prioriterat område i det arbetet är hälsan för kommunens barn och
unga. Detta för att en uppväxande generation med en god hälsa leder till en
positiv och hållbar utveckling för hela kommunen.
Den här rapporten är resultatet av uppdrag från kommunstyrelsen och den
dåvarande styrgruppen för folkhälsa (2014) till den särskilda arbetsgruppen
för folkhälsa att framta en folkhälsorapport som på ett samlat sätt och utifrån
målet för jämlik och jämställd hälsa visar hälsoläget och livsvillkoren för
barn och unga i Eskilstuna kommun.
När vi talar om hälsa, respektive folkhälsa i rapporten utgår vi från
vedertagna definitioner om att hälsa är en resurs för den enskilde individen,
medan folkhälsa är ett gemensamt mål för det lokala arbetet i kommunen.
En god folkhälsa ska också vara jämlikt fördelad bland olika grupper i
samhället.
Rapporten presenterar en bild över folkhälsan för barn och unga i Eskilstuna
kommun, sammanställd och analyserad utifrån merparten av de nationella
målen som ligger till grund för svensk folkhälsopolitik och de bärande
perspektiven för kommunens folkhälsoarbete. Urvalet av folkhälsans
bestämningsfaktorer och indikatorer knyter an till de lokala målen
folkhälsan i kommunen och är av betydelse för målgruppen.
Rapporten kan med fördel ses som ett underlag för fortsatt diskussion om
vilka prioriteringar som bör göras och vilka insatser som bör tillsättas av
lokala politiker, tjänstemän och andra som i sin profession arbetar med
frågor som har betydelse för barns och ungas folkhälsa i Eskilstuna
kommun. Rapporten kommer vidare att vara viktig i den pågående
revideringen av Handlingsplanen för folkhälsa.
Rapporten är sammanställd av Anna-Maarit Tirkkonen, Folkhälsostrateg i
Eskilstuna kommun och Maria Hopstadius, Interkulturell samordnare i
Eskilstuna kommun.
Ett särskilt tack riktas till alla i den Särskilda arbetsgruppen för folkhälsa i
kommunen som på ett värdefullt sätt bidragit med kommentarer till texten
under arbetets gång och med sin expertis och sitt engagemang vid
insamlingen av nödvändigt statistiskt underlag.
Tryggve Lundh
Utvecklingsdirektör i Eskilstuna kommun
3
Innehållsförteckning
1 Den goda men ojämlika hälsan
5
2 Uppdraget
5
3 Syfte
5
4 Resultatbeskrivning, avgränsningar och begränsningar
6
4.1 Resultatets tyngdpunkt
6
4.2 Val av målområden
6
4.3 Val av indikatorer
6
4.4 Målgrupp
6
4.5 Disposition
7
5 Hälsa och folkhälsa – vad är det?
7
5 Relationen mellan folkhälsa och hållbar utveckling
8
5.1. Social hållbarhet
6 Vägledande principer för folkhälsa
9
9
6.1 Internationella åtaganden kring hälsa
9
6.1.1 WHO:s folkhälsostrategi Health 2020
9
6.1.2 FN:s konvention för barnets rättigheter
9
6.1.3 FN:s Konventionen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning
10
6.2 Svenskt folkhälsoarbete
10
7 Basfakta om Eskilstuna kommun
13
7.1 Befolkningsutveckling och åldersstruktur 2014
13
7.2 Familjesammansättning
16
7.3. Medellivslängd och medelinkomst
16
7.4 En mångkulturell stad
20
7.5 Arbetslöshet och sökande med programstöd
22
8 Eskilstunas folkhälsoarbete med fokus på barn och unga
23
8.1 Eskilstunas strategiska folkhälsoarbete
23
8.2 Samling för social hållbarhet
23
8.3 Folkhälsoutvecklingsarbete – sociala investeringar
24
8.4 Barnrättsarbete
25
8.5 Insatser för en tryggare stad
25
8.6 Hälsofrämjande och hållbara miljöer
26
9 Barn och ungas hälsa – vad visar aktuella mätningar?
27
4
9.1 Barn och ungas uppväxtvillkor
27
9.1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar
28
9.1.2 Skolgång och hälsa
32
9.1.3 Delaktighet och inflytande i samhället
39
9.2 Barn och ungas livskvalitet och levnadsvanor
43
9.2.1 Självskattad hälsa
44
9.2.2 I riskzonen för ogynnsam hälsoutveckling
48
9.2.3 Trygghet i området där barn och unga bor
50
9.2.4 Tobak, alkohol och narkotika
51
9.2.5 Fysisk aktivitet och stillasittande
52
9.2.6 Kosthållning och hälsa
54
10 Vad visar resultatet?
56
10.1 Kommunens folkhälsoarbete
57
10.2 Villkor, levandsvanor och livskvalitet
57
10.3 Målgruppsanpassning
58
10.4 Ett interkulturellt perspektiv på hälsa
58
10.3 Samverkan och strategiska insatser är nyckel
59
11. Styrkor och framgång samt aspekter att utveckla
59
12 Referenslista
61
13 Bilaga
65
5
1 Den goda men ojämlika hälsan
Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige har sedan länge blivit allt bättre mycket tack
vare förbättrade livsvillkor. Möjlighet till arbete, längre utbildning, god ekonomi och att
kunna bo i ett område där man känner sig trygg och säker är bland de avgörande
förhållanden som inverkar på människors hälsa.
Trots en positiv hälsoutveckling, står Sverige inför nya utmaningar. Hälsoskillnaderna
mellan och inom olika befolkningsgrupper i samhället stiger. Ojämlikhet i hälsa har
blivit ett av våra betydande samhällsproblem och speglar ett samhälle med ökade
sociala klyftor som i sin tur står i vägen för social hållbarhet.1
Sedan 1990-talet har ungdomsgenerationen haft en sämre hälsoutveckling än andra
grupper i samhället. Det finns fortfarande grupper barn i Sverige som lever under
ekonomiska förhållanden som begränsar deras möjligheter till en gynnsam utveckling
och ett aktivt deltagande i samhällslivet.2 Psykiska hälsan hos den växande generationen
har också försämrats.3 I ett längre perspektiv kan det bli allvarsamma hot mot
människors hälsa och bidra till kraftigt ökade samhälls- och sjukvårdskostnader då
grunden för ett hälsosamt åldrande läggs tidigt i barndomen.
År 2008 presenterade den s.k. Marmotkommissionen på uppdrag av World Health
Organization (WHO), sin rapport Closing the gap in a generation som visar på
oroande resultat på stigande hälsoklyftor globalt och medellivslängd mellan olika
länder som skiljer sig upp till 40 år. För att kunna komma tillrätta med de växande
sociala skillnaderna som hotar människors hälsa, krävs det långsiktiga politiska och
ekonomiska beslut kopplade till generella och inriktade insatser.
2 Uppdraget
Det finns ett uttalat behov av att Eskilstuna kommun som på allvar vill göra skillnad för
barn och unga, följer upp folkhälsoläget för den växande generationen och deras
livsvillkor och välbefinnande med utgångspunkt i mer än ett perspektiv.
Hösten 2014 gav kommunstyrelsen och styrgruppen för folkhälsa i uppdrag till den
särskilda arbetsgruppen för folkhälsa att framta en folkhälsorapport som på ett samlat
sätt och utifrån målet för jämlik och jämställd hälsa visa folkhälsoläget för den växande
generationen och deras livsvillkor och välbefinnande med utgångspunkt i mer än ett
perspektiv.
3 Syfte
Syftet med föreliggande rapport är att presentera en aktuell bild av folkhälsa för barn
och unga i kommunen.
1 WHO (2008).
2 Socialstyrelsen (2012).
3 Sveriges Kommuner och Landsting (2013).
6
Rapporten ska utgöra underlag för beslutsfattande om och främja en diskussion om det
fortsatta folkhälsoarbetet i kommunen.
4 Resultatbeskrivning, avgränsningar och
begränsningar
4.1 Resultatets tyngdpunkt
Resultatets tyngdpunkt i denna rapport ligger på kommunens styrande dokument för
folkhälsa, några utvalda exempel på utvecklingsarbeten, insatser och projekt med fokus
på barns och ungas hälsa, tillgänglig statistik och registerdata för målgruppen.
För detta ändamål har flera källor använts – tillgänglig dokumentation, registerdata,
aktuella mätningar kommunvis. Aktuell forskning redovisad av bl.a. Socialstyrelsen,
Folkhälsomyndigheten,
Sveriges
Kommuner
och
landsting
(SKL),
Folkhälsomyndigheten har också nyttjats. Även andra källor med koppling till
nationella och internationella folkhälsobeslut och åtaganden har utnyttjats.
4.2 Val av målområden
Folkhälsopolitiken bestar av elva målområden. Resultatet i denna rapport är organiserat
utifrån merparten av de nationella målområdena för folkhälsan. Varje målområde har
blivit mätt ur ett antal indikatorer som speglar olika aspekter av hälsoläget. De
representerar dels direkta mått på hälsan, dels risk- och friskfaktorer för hälsan.4 I denna
rapport har vi medvetet uteslutit några målområden. Detta i brist på tillgänglig statistisk
kommunvis. Målområden som inte omfattas av rapporten är: 4. Hälsa i arbetslivet; 5.
Miljöer och produkter; 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt 7. Skydd mot
smittspridning.
4.3 Val av indikatorer
Sammanlagt har vi valt 24 indikatorer i syfte att kunna beskriva läget för barn och ungas
hälsa i kommunen. Urvalet av indikatorer har i första hand skett med utgångspunkt i
tillgänglighet på kommunnivå. Indikatorerna har hämtats ur underlaget som presenteras
i enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna (2014) och
databasen Barnombudsmannen Max 18. Urvalet av indikatorer har också gjorts med
utgångspunkt i dess tillförlitlighet samt vetenskapligt samband med hälsa/ohälsa.
4.4 Målgrupp
Resultatet redovisas kommunvis och könsuppdelat, med vissa undantag för totalt
resultat för kommun och län utan könsuppdelning. Det statistiska underlaget som vi har
haft tillgång till omfattar mätningar för barn och unga i årskurserna 5,7,9 och årskurs 2
på gymnasiet. Vi har inte haft möjlighet att redovisa indikatorerna för yngre barn, då vi
inte haft tillgång till lokala undersökningar för denna grupp.
4 Indikator (variabel) ska ses som ett stöd för planering och beslut och inte som ett mål i sig.
7
4.5 Disposition
Rapporten har organiserats med ett inledande avsnitt som följs av definitioner av
hälsan och folkhälsans innebörd åtföljt av en beskrivning av de vägledande
internationella och nationella principerna för folkhälsa. Därefter redovias i ett
bakgrundsavsnitt
av
kommunens
fördelning
utifrån
nyckeltalen
för
befolkningsutveckling,
åldersstruktur,
härkomst,
familjesammansättning,
medellivslängd och medelinkomst, utbildning samt arbetslöshet. I de två följande
kapitlen presenteras resultat. Rapporten avslutas med en kort sammanfattning av de
empiriska fynden och med några förslag på utvecklingsområden.
5 Hälsa och folkhälsa – vad är det?
Att definiera precis vad hälsa är för att sedan kunna mäta den har visats vara svårare än
man kan tro. Hälsa kan uppfattas som något väldigt individuellt med olika betydelser för
olika individer. Den påverkas av många faktorer i vår omgivning, hur vi bor, vart vi
lever, miljö, uppväxttid, barndom, utbildning och mycket mer.5 En god hälsa uppfattas
idag som en förutsättning för åtskilliga mänskliga aktiviteter. Den är något mer än
enbart avsaknad av sjukdom. Det är också möjligt att uppleva god hälsa i termer av
välbefinnande även om man har en medicinsk diagnos. Omvänt kan man uppleva ohälsa
och brist på välbefinnande utan att ha någon sjukdom.6
Folkhälsa är inte heller enkelt att definiera även om de flesta har en intuitiv förståelse av
begreppet. Begreppets innebörd har genomgått en utveckling utifrån breddade
kunskaper och ändrade förutsättningar för hälsa respektive ohälsa. Det har skett en
diskursiv förskjutning från en traditionell biomedicinsk förklaringsmodell med primärt
fokus på frånvaro av sjukdom till dagens betydligt bredare humanistiska perspektiv av
god hälsa och välbefinnande.7 Folkhälsa i ett humanistiskt perspektiv är ett uttryck för
hela befolkningens hälsotillstånd och ett mål för hela samhället.8
Innebörden i folkhälsa kan vidare förstås som ett dynamiskt och holistiskt samspel
mellan flera faktorer och villkor. Dessa avgörs och styrs av grundläggande
levnadsförhållanden, den enskildes livsstil och individens egna val, förutsättningar att
fatta hälsoriktiga beslut, befolkningens åldersstruktur, ärftliga förhållanden, resurser i
samhället, tillgång till sociala nätverk, utbildningsnivå, upplevelse av meningsfullhet
mm. Ett sådant brett spektrum av samverkande faktorer och villkor gör att
förutsättningarna för en god hälsa är olika bland befolkningen och att relationen mellan
folkhälsa och välfärdsbygget alltmer sätts på sin spets i såväl forskning som i det
politiska samtalet. I och med att folkhälsa berör och påverkas av många olika
samhällsområden (ekonomi, politik, arbetsmarknad, socialpolitik m.m.) har det också
varit viktigt att ställa upp mål som kan vägleda arbetet inom olika sektorer av samhället
så att folkhälsan ges en klar plats i samhällspolitiken.9
5 Dahlgren, Göran & Lundberg, Olle (1997).
6 Statens folkhälsoinstitut (2003:57).
7 Pellmer, Wramer, B, Wramer, H (2012).
8Janlert, U. (2000).
9 Statens folkhälsoinstitut (2003:57).
8
Relationen mellan folkhälsa och hållbar utveckling
Hållbar utveckling är kanske det mest utmanande politiska konceptet någonsin. Hållbar
utveckling är mer av ett orienteringsbegrepp med ett brett innehåll och kan betraktas
som ett slags etiskt imperativ om att ge alla människor förutsättningar att leva ett värdigt
liv i sitt respektive samhälle. Hållbar utveckling pekar på en utveckling mot en
anständig levnadsstandard, social sammanhållning, delaktighet och hälsosam miljö.10Be
greppet presenterades ursprungligen i den s.k. Bruntlandrapporten (1987)11 och vilar på
tre centrala pelare: ekonomisk, ekologisk och på senare tid även social hållbarhet.12
Samspelet mellan dessa påverkar i allra högsta grad befolkningens folkhälsa och det går
inte att uppnå hållbarhet eller underförstått uthållig tillväxt13 om hälsan är ojämlikt
fördelat i ett samhälle. Hållbar utveckling blir verklig enbart om dessa tre pelare
samverkar och kan växa parallellt.14
Figur 1. De tre dimensionerna i hållbar utveckling
Det finns ett starkt samband mellan ohälsa och svag ekonomi och fattigdom. Samhällen
med höga ohälsotal har svårt att få en god ekonomisk utveckling utan att arbeta med
ohälsan. En god folkhälsa bidrar å andra sida till ekonomisk utveckling främst genom en
produktiv befolkning, ett större utbud av arbetskraft, förbättrade färdigheter genom ökad
utbildning och mer sparkapital tillgängligt för investeringar.15
Hur vår miljö ser ut och hur våra resurser fördelas är lika avgörande för människors
folkhälsa i såväl ett kortsiktigt som i ett långsiktigt perspektiv.16
10 Forskningsrådet Formas (2011:2)
11 Världskommissionen för miljö och utveckling (1987), Brundtlandkommissionen, en ofta använd och
väl etablerad definition av hållbar utveckling.
12 WHO (2008).
13 Begreppet är hämtat från Vision Västra Götaland. Där finns det som en del av definitionen av det goda
livet: ”uthållig tillväxt, som skapar resurser för alla, och för ett rikt kulturliv”
14 Vår gemensamma framtid, framtagen av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av
FN och presenterad år 1987. Forskningsrådet Formas, 2:2011.
15 Cole, M., A. & Neumayer, E. (2006).
16 Stern, N., S. Peters, V. Bakhshi mfl (2006).
9
5.1. Social hållbarhet
Social hållbarhet har oftast försummats i den politiska tankemodellen av hållbar
utveckling. Denna dimension har dock fått de senaste åren en allt större
uppmärksamhet. Detta mycket tack vare insikten om att sociala mål måste vara i ett nära
och dynamiskt samspel med övriga ekonomiska och ekologiska mål. Sociala mål
betraktas idag som lika viktiga konstituerande faktorer för människors hållbara
levnadsförhållanden och grundläggande behov.17
Social hållbar utveckling handlar om hur människor kan skaffa sig tillräckliga
kunskaper och resurser, såsom utbildning, kompetens, erfarenhet, konsumtion, inkomst
och sysselsättning. Den syftar på processer som demokrati och delaktighet, jämställdhet
och jämlikhet. Ifall sociala strukturer bryts ner tills de grundläggande mänskliga
behoven inte längre blir tillgodosedda, kommer människor med alla medel att försöka
tillfredsställa dessa behov. 18
6 Vägledande principer för folkhälsa
6.1 Internationella åtaganden kring hälsa
Allt sedan mitten av 1980- talet har WHO: kommissionen arbetat systematiskt med att
utveckla hälsofrämjande strategier för en förbättrad hälsa världen över. Rätten till hälsa,
dvs. tillgång till vård, varor och tjänster som är nödvändiga för förverkligandet av bästa
möjliga hälsa för individen är en vedertagen mänsklig rättighet. Den är också
fundamental för människors förmåga att tillvarata på sina övriga medborgliga
rättigheter. Rätten till hälsa ingår i flertal internationella konventioner, såsom FN:s
allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, Konventionen om ekonomiska, sociala
och kulturella rättigheter, Kvinno- och rasdiskrimineringskonventionerna, WHO:s
Europeiska folkhälsostrategi Health 2020, Barnkonventionen i såväl Europa som andra
världsdelar.19 Samtliga framhäver övergripande värderingar som allmängiltighet,
tillgång till vård av bra kvalitet, rättvisa och solidaritet och fungerar som en
kompassriktning för att bättre kunna bemöta uttalade problem med folkhälsan.20
6.1.1 WHO:s folkhälsostrategi Health 2020
WHO:s folkhälsostrategi Health 2020 lyfter ökad jämlikhet i hälsa och bättre styrning
och ledning som strategiska mål i samhällets arbete för att uppnå en förbättrad
folkhälsa. Ökat tvärsektoriellt samarbete över myndighets- och förvaltningsgränser och
en effektiv ledning som främjar delaktighet och styrning av hälsa anses vara ett
betydelsefullt strategiskt mål som i sin tur minskar ojämlikheten i hälsa. 21
6.1.2 FN:s konvention för barnets rättigheter
På den internationella arenan gavs rätten till värdigt liv och trygg utveckling en särskild
plattform genom konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen) som FN
antog år 1989 och som Sveriges riksdag ratificerade år 2010. Barnkonventionen
17 WHO (2008).
18 WHO (2008).
19 WHO: International Health Conference, New York, 19-22 June, 1946 (1948); WHO: The Ottawa
Charter for Health Promotion (1986).
20 Europeiska kommissionen (2013).
21 http://ec.europa.eu/europe2020/index_en.htm
10
uttrycker ett förhållningsätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder
som kan beröra ett enskilt barn eller en grupp barn. Detta perspektiv innebär att inför ett
beslut eller en åtgärd ska ansvarig beslutsfattare överväga om det berör barnet eller
barnen och på vilket sätt.
Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har barn rätt till goda uppväxtvillkor där
det bland annat ingår rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Enligt konventionens artikel 24 ska
konventionsstaterna säkerställa att barnets bästa ska komma i främsta rummet.
Barnhälsovården, elevhälsan och tandhälsovården är viktiga för att tidigt upptäcka
riskfaktorer och hälsoproblem hos barn som lever i riskmiljöer.22
6.1.3 FN:s Konvention för rättigheter för personer med funktionsnedsättning
FN-konventionen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning tillhör de
centrala konventionerna om mänskliga rättigheter och utgår från grundläggande
principer som jämlikhet och icke-diskriminering. Sverige antog konventionen 2008.
Enligt konventionens artikel 25 har personer med funktionsnedsättning rätt till bästa
möjliga hälsa. Rätten till hälsa handlar inte bara om frånvaro av sjukdom, utan om att ha
samma möjligheter till god hälsa som den övriga befolkningen. En rad faktorer som
diskriminering, ekonomisk otrygghet och brist på delaktighet och inflytande spelar en
viktig roll för hälsotillståndet. Därför har också andra artiklar viktiga att lyfta fram,
bland annat artikel 3 (delaktighet), artikel 5 (icke-diskriminering och jämlikhet), artikel
29 (politiskt deltagande) samt artikel 30 (deltagande i kulturliv, rekreation,
fritidsverksamhet och idrott). Barnperspektivet ska genomsyra allt arbete inom
funktionshinderspolitiken. Artikel 7 rör särskilt barn med funktionsnedsättning. Där står
att alla nödvändiga åtgärder ska genomföras för att säkerställa att barn med
funktionsnedsättning fullt ut ska kunna få sina mänskliga rättigheter på lika villkor som
andra barn. Kopplingen till Barnkonventionen är tydlig då det anges att barnets bästa
ska komma i främsta rummet liksom rätten för barn med funktionsnedsättning att
komma till tals.23
6.2 Svenskt folkhälsoarbete
Hälsan i Sverige, mätt som medellivslängd, har förbättrats under många årtionden och
flera hälsoproblem har minskat över tid. Det hänger samman med ökade ekonomiska
resurser, höjd utbildningsnivå, bättre sjukvård och framför allt ökade kunskaper om att
främja hälsa och förebygga ohälsa. Sannolikt är den höjda utbildningsnivån den
viktigaste förklaringen till den ökade medellivslängden i landet.24
Svenskt folkhälsoarbete utgår från ett övergripande mål och elva nationella målområden
som först presenterades i regeringens proposition Mål för folkhälsan (2002) och sedan
uppdaterades i regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik (2008). Det
övergripande målet är att ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika
villkor för hela befolkningen”.25
Faktaruta 1. Sveriges folkhälsomål
Övergripande mål:
22 Ungdomsstyrelsen (2013).
23 http://www.mfd.se/funktionshinderspolitik/fn-konventionen/
tillgänglig 2015-07-03
24 Statens folkhälsoinstitut (2010).
25 Regeringens proposition (2002).
11
Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen
Målområden:
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomisk och social trygghet
3. Trygga och goda uppväxtvillkor
4. Ökad hälsa i arbetslivet
5. Sunda och säkra miljöer och produkter
6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Gott skydd mot smittspridning
8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa
9. Ökad fysisk aktivitet
10. Goda matvanor och säkra livsmedel
11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och
dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande
Målområden har tagits fram utifrån bestämningsfaktorer för hälsa och för dess
uppfyllelse krävs det insatser från olika myndigheter, investeringar inom olika sfärer
och ansvar på olika lokala, regionala och nationella nivåer.26
Det är flera faktorer som påverkar folkhälsan – biologiska faktorer såsom arv, kön och
ålder, relationer, individernas egna levnadsvanor, samhällsaktörer, politiska och
organisatoriska beslut om villkor och förutsättningar för att göra goda val mm.
Indikatorerna kan variera och en indikator behöver inte överensstämma med ett
folkhälsomål. Det avgörande är att det finns ett klart samband mellan indikatorn och
bestämningsfaktorn. Det är naturligtvis mycket viktigt att indikatorn har en relevans för
hälsoutvecklingen och mäter något som faktiskt påverkar människors hälsa. Det är
också viktigt att man kan använda sig av indikatorer för att följa utvecklingen på
regional och lokal nivå.27
Figur 2. Hälsans bestämningsfaktorer, enligt Dahlgren och Whitehead (1991),
modifierad av Folkhälsomyndigheten
26 Statens folkhälsoinstitut (2010).
27 Statens folkhälsoinstitut (2003).
12
År 2012 beslutade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att stödja medlemmarna i
deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och
långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den offentligt finansierade
verksamheten. Som ett resultat av det beslutet utarbetades styrdokumentet Gör jämliktgör skillnad bestående av 5 rekommendationer och 23 åtgärder som kommuner,
landsting och regioner kan arbeta med för att stärka den sociala hållbarheten och minska
skillnaderna i hälsa.28
Rekommendationerna fokuserar mycket på vikten av att kunna integrera jämlikhet i
hälsa i alla politiska organisations- och styrsystem, vikten av att kunna mäta och göra
såväl problemanalyser som effektanalyser, betydelsen av en bra och långsiktig
samverkan mellan olika aktörer, samt möjligheten till kontinuerlig kunskapsinhämtning
och ett normkritiskt förhållningssätt inom organisationen.29
28 Sveriges Kommuner och Landsting (2013).
29 Sveriges Kommuner och Landsting (2013).
13
7 Basfakta om Eskilstuna kommun
I det följande ges en mer sammanhållen aktuell beskrivning av Eskilstuna kommuns
befolkningsutveckling,
åldersstruktur,
härkomst,
familjesammansättning,
medellivslängd och medelinkomst, utbildning samt arbetslöshet och sökande med
programstöd. Detta i syfte att få en tydlighet i vilken kontext kommunen bedriver sitt
folkhälsoarbete.
7.1 Befolkningsutveckling och åldersstruktur 2014
Eskilstuna ligger vid Eskilstunaån, ca 10 km från Mälaren i Södermanlands län. Staden
har ett strategiskt läge mitt i region Stockholm/Mälardalen och är en av Europas mest
expansiva regioner, ett område med över tre miljoner människor. Eskilstuna är Sveriges
femtonde största stad och med befolkningstillväxt. Sedan 2014 har den passerat 100 000
gränsen på folkmängd. Antalet invånare för december 2014 uppvisar 100 923 personer
totalt, varav 50 655 kvinnor respektive 50 268 män.30
Diagram 1. Befolkningsutveckling Eskilstuna
Medelåldern för kvinnor är 42 år och för män 40 år, vilket är något under rikssnittet. En
generell trend i riket är att den äldre populationen ökar och den yngre minskar. Denna
trend finns även i Eskilstuna kommun. En möjlig förklaring är allt lägre barnafödande
och en längre medellivslängd. I Eskilstuna är åldersgrupperna 20-29 och 40-49 de
största i kommunen.
30 Kommun och landstingsbasen, Kolada
14
Diagram 2. Befolkningspyramid Eskilstuna, 2014
varav befolkning år 2014 i Torshälla
Skillnader i åldersstruktur finns mellan olika geografiska områden i kommunen. Störst
andel barn och unga mellan 0-24 år bor i stadsdelen Lagersberg (44 procent av den
lokala befolkningen). Lägst andel barn och unga i samma ålderskategori bor i Västermo
med 19 procent.
Befolkningens förändring i kommunen visar på en folkökning på 1194 personer för
2014, ett födelseöverskott på 291 personer och ett flyttningsöverskott på 920 personer.31
15
Diagram 3. Befolkningsförändring Eskilstuna, 2014
En prognos från Statistiska centralbyrån (SCB) förutspår att Södermanlands befolkning
kommer att fortsätta öka de närmaste 20 åren. Eskilstuna är länets klart största kommun
med närmare 101 000 invånare och Vingåker är minst med knappt 9 000 invånare i
slutet av 2014.32
Tabell 1. Befolkning i Södermanlands län, 2014
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Katrineholm
Nyköping
Oxelösund
Strängnäs
Trosa
Vingåker
Länet
Riket
Kvinnor
Män
Totalt
50 655
7 948
5 267
16 651
27 023
5 668
16 978
5 950
4 378
140 148
4 872 240
50 268
8 294
5 246
16 617
26 485
5 883
16 900
5 914
4 541
140 518
4 875 115
100 923
16 242
10 513
33 268
53 508
11 551
33 878
11 864
8 919
280 666
9 747 355
31 SCB, Befolkningsstatistik (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata)
32 SCB (2014).
16
7.2 Familjesammansättning
Familjesammansättningen och andelen barn i familjer i Eskilstuna för 2013 skiljer sig
inte från rikets och länets siffror nämnvärt. Familjer med ett eller två barn är den
vanligaste familjesammansättningen. En överrepresenterad andel i Eskilstuna är
familjer utan barn med andel av 78 procent.33
Diagram 4. Andel (%) familjer efter antal barn i Eskilstuna kommun, 2013
7.3. Medellivslängd och medelinkomst
Medellivslängden som ofta används som ett välfärdsmått34, visar att återstående medellivslängden i kommunen för kvinnor ligger på 83,4 år respektive 78,9 år för män.
Utvecklingen pekar på minskade könsskillnader.35 Det förekommer också större
skillnader i livslängd mellan olika utbildningsgrupper än mellan könen.36 Bakom den
genomsnittliga ökningen finns ett växande gap mellan olika grupper där livslängden
ökar snabbare för dem med högre socioekonomisk status.
Förutom att det finns skillnader i medellivslängd utifrån kön går det även att se
skillnader i livslängd mellan olika stadsdelar i Eskilstuna. Den förväntade återstående
medellivslängden är högst i stadsdelen Skogstorp för både kvinnor och män. Det lägsta
värdet för kvinnor uppvisas i stadsdelen Skiftinge och för män i stadsdelarna Odlaren
och Lagersberg. En jämförelse mellan de olika stadsdelarna visar en skillnad på 6,8 år i
återstående medellivslängd för män respektive 6,9 år för kvinnor. I jämförelse med
kvinnor och män inom ett av områden, Odlaren, är skillnaden 8,9 år.
33 Eskilstuna kommuns egen statistik ur SCB (2014).
34 Det ingår bl.a. i FN:s Human Development Index (HDI) som ett mått på̊ ett lands utvecklingsnivå̊.
35 SCB (2013).
36 SCB, Befolkningsstatistik (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata).
17
Tabell 2. Återstående medellivslängd för 2009-2013 i Eskilstuna, per område
Stadsdel/område
Torshälla syd
Munktellstaden
Årby
Slagsta
Skogstorp
Skiftinge
Odlaren
Östermalm
Söder/Tunafors
Snopptorp
Lundby
Hällby
Nyfors
Centrum
Fröslunda
Lagersberg
Mesta Borsökna
Övriga kommunen
Män/år
80,40
76,51
77,93
79,20
83,12
79,54
76,37
79,76
77,30
78,70
77,33
78,41
77,18
79,09
77,06
76,39
82,43
79,99
Kvinnor/år
82,87
82,15
82,43
83,23
86,80
79,91
85,28
83,95
80,78
85,86
83,95
85,80
82,40
84,51
80,89
81,23
81,73
83,64
Som tidigare nämnts är medellivslängden förknippad med graden av utbildningsnivån.
Forskning framhäver att längre utbildning innebär högre medellivslängd. Detta i sin tur
innebär att barn till föräldrar med lång utbildning kommer sannolikt att leva längre än
barn till föräldrar med kort utbildning.37
Nästan en tredjedel av befolkningen i Eskilstuna har minst eftergymnasial utbildning.
Den enskilt största delen av befolkningen har gymnasial utbildning som högsta
avslutade nivå. Könskillnaderna blir större när det gäller eftergymnasial utbildning mer
än 3 år där kvinnor är överpresenterade med 17, 40 procent jämfört med män 10,7
procent.38
37 Statens folkhälsoinstitut (2013).
38 SCB (2014).
18
Diagram 5. Andel (%) utbildning i Eskilstuna, män och kvinnor, 2014
Medelinkomsten i kommunen, dvs. inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet
har under många år legat relativt lågt och under riksgenomsnittet. Eskilstunas män har
88 procent av vad män i riket har som medelinkomst. Motsvarande andel för
kvinnor ligger på 90 procent. Medelinkomsten i Eskilstuna ligger något lägre jämfört
med länet och riket och avser personer i ålder 20-64.
19
Diagram 6. Medelinkomst (sammanräknad förvärvsinkomst) i Eskilstuna, 2013.
Antal kronor i 1000-tal
Det finns dessutom en stor variation i medelinkomsten i kommunen i de olika
stadsdelarna. Den lägsta medelinkomsten finns i stadsdelen Fröslunda med 162 854
kronor och det högsta i stadsdelen Skogstorp på 338 747 kronor.39
Diagram 7. Medelinkomstens fördelning i kommunens olika stadsdelar, 2013
Faktaruta 1. Sveriges folkhälsomål
39 Eskilstuna kommuns egen statistik ur SCB (2014).
20
7.4 En mångkulturell stad
Eskilstuna är en växande mångkulturell kommun. Det är allt fler eskilstunabor med
invandrarbakgrund som jobbar, lever och berikar Eskilstuna med sitt sätt att se på livet,
sina erfarenheter och kompetenser, sin kulturella och religiösa bakgrund. Människor
från 100-tal olika länder bor i Eskilstuna och talar säkerligen lika många språk. Vad det
gäller hela länet så är det ungefär var femte sörmlänning som hade utländsk bakgrund
2014. Det är stora skillnader mellan länets kommuner, Eskilstuna hade mer än dubbelt så
stor andel med utländsk bakgrund som Gnesta, Trosa och Vingåker.40
Tabell 3. Andel (%) med utländsk bakgrund, 2014
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Katrineholm
Nyköping
Oxelösund
Strängnäs
Trosa
Vingåker
Länet
Riket
Totalt
31
24
14
21
16
22
16
15
14
22
21
Nära 21 procent av Eskilstuna kommuns invånare är födda utomlands och 7,7 procent är
födda i Sverige med båda utlandsfödda föräldrar.41 Detta gör att mångkulturaliteten har
blivit en signifikant del av kommunens identitet.
Diagrammet indikerar att högst representerade är personer från Finland, följda av Irak.
På senare år i samband med globala migrationsprocesser, oroligheter, krig, terror och
förtyck har även personer från Somalia, Syrien och Iran flyttat till Eskilstuna.
Könsfördelningen är mest jämn för invånare med finskt ursprung. Skillnader återfinns
för de övriga länderna där könsfördelningen är störst för invånare med irakiskt
ursprung. 42
40 Eskilstuna kommuns egen statistik ur SCB (2014).
41 Eskilstuna kommuns egen statistik ur SCB (2014).
42 Utländsk bakgrund definieras enligt SCB som personer födda i ett annat land och födda i Sverige med
båda utlandsfödda föräldrar.
21
Diagram 8. Antal kvinnor och män i Eskilstuna med utländsk bakgrund, avseende
länder med störst invandring till Eskilstuna genom åren
Åldersfördelningen bland personer med utländsk bakgrund ser olika ut beroende på
ursprungsland. Andelen äldre från Finland toppar listan med mest äldre över 80 år.
Jämfört med Somalia som uppvisar 0 äldre i åldersgruppen 80+. Flest barn i ålder 0-5
finns bland Irakiska befolkningen och minst bland den finländska befolkningen. Den
största åldersgruppen i arbetsför ålder 30-64 är från Finland följt av Irak.43
Diagram 9. Åldersfördelning avseende ursprungsland, 2014
43 Eskilstuna kommuns egen statistik ur SCB (2014).
22
7.5 Arbetslöshet och sökande med programstöd
Södermanlands län har under en lång tid haft högre arbetslöshet än riksgenomsnittet och
gapet vidgades påtagligt under finanskrisen. Länets högre arbetslöshet är delvis
strukturellt betingad men den påverkas också starkare av olika konjunkturskiften. Det
beror bland annat på utvecklingen inom industrin samt industrins sammansättning
(branschstrukturen). 44 Nedan illustreras aktuella siffror på andelen öppet arbetslösa och
sökande med programstöd för kommunen. Eskilstuna ligger procentuellt högre jämfört
med länet och riket.
Diagram 10 Andel (%) öppet arbetslösa och sökande med programstöd, 2015
44 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014, Södermanlands län. Prognos för arbetsmarknaden (2014-2015)
23
8 Eskilstunas folkhälsoarbete med fokus på barn och
unga
8.1 Eskilstunas strategiska folkhälsoarbete
Kommunens styrande dokument för folkhälsa är Handlingsplanen 2011-2015, antagen
av kommunfullmäktige 2011-11-24, där det tydligt framgår de grundförutsättningarna
och de bärande perspektiven för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Folkhälsoarbetet i
kommunen inriktas främst på faktorer i samhället som har betydelse för medborgarnas
hälsa och välbefinnande.
I planen framgår bland annat att en av de viktigaste uppgifterna för hela
kommunkoncernens är att erbjuda välfärdstjänster och bidra till social välfärd som
främjar hälsan. Att minska skillnader i hälsa skapar förutsättningar för ett socialt
hållbart samhälle. Mänskliga rättigheter är den styrande utgångspunkten för allt
folkhälsoarbete i Eskilstuna.
Kunskap ska utvecklas bland annat genom deltagande i den nationella samlingen för
social hållbarhet – arbete för att minska skillnader i hälsa. Jämställdhet och jämlikhet är
obestridliga värden när folkhälsan värderas och kommunen mäter eskilstunabornas
livskvalitet. Jämställdhet ska vara ett tvärsektoriellt perspektiv som ska genomsyra
samtliga strategiska målområden.
Prioriteringar och åtaganden inom folkhälsoområdet ska ses i ett långsiktigt perspektiv.
Arbetet ska grunda sig på kompetens och strategier som utgår från folkhälsovetenskaplig forskning och metod, hälsodata för befolkningen och annat statistiskt underlag
inom målområdet. Det är angeläget att arbetet sker i bred samverkan mellan offentlig,
privat och ideell sektor och att nya metoder prövas som senare kan implementeras i ordinarie verksamhet.45
8.2 Samling för social hållbarhet
Ett led i kommunens behov av kunskapsinhämtning och utveckling vad det gäller
folkhälsa är utvecklingsarbetet som kommunen aktivt deltagit i tillsammans med
tjugotal andra kommuner och initierat av SKL. Utvecklingsarbetet heter Samling för
social hållbarhet – minska skillnader i hälsa och har varit ett samarbete mellan
kommuner, landsting och regioner med syftet att få fram effektiva insatser för att
minska rådande hälsoskillnader bland olika grupper i samhället.
Utvecklingsarbetet har resulterat i 5 rekommendationer och 23 åtgärder för jämlik hälsa
och social hållbarhet. Inom ramen för det arbetet kommer Eskilstuna kommun under år
2015 att revidera sin handlingsplan för folkhälsa och en ny plan för jämlik och jämställd
hälsa kommer att tas fram, grundad i SKL:s rekommendationer.
En annan del av det utvecklingsarbetet handlar om att vidare jobba med sociala
investeringar för flickor och pojkar i tidig ålder, unga kvinnor och män upp till 25 år
45 Handlingsplan för folkhälsa, 2012-2015, antagen av kommunfullmäktige 2011-11-24
24
som riskerar att hamna i ett framtida socialt och/eller ekonomiskt utanförskap.
Utgångpunkten för dessa satsningar är att arbeta förebyggande och undvika framtida
problem såsom arbetslöshet, missbruk och kriminalitet i vuxen ålder.
Ytterligare en satsning som ett resultat av samarbetet med SKL har varit att skapa en
social investeringsfond i kommunen. I kriterierna för fonden (KSKF/2013:396)
definieras sociala investeringar som förebyggande insatser med långsiktiga effekter. De
ska uppmuntra till samverkan mellan kommunens förvaltningar och andra aktörer. De
sociala investeringarna ska kunna följas upp, beräkna, värdera och mäta samt leda till
minskat resursbehov på lång sikt. Genom att avsätta medel för sociala investeringar
skapas det en möjlighet för insatser i Eskilstuna kommun av mer förebyggande karaktär.
Den kostnadsökning som nya preventiva insatser innebär idag ska generera reducerade
kostnader i framtiden och därmed långsiktiga besparingar men också skapa utrymme för
tidiga insatser. En del av det arbetet är kopplat till att kommunen ska utveckla en
verksamhetsmetodik som leder till minskat utanförskap hos kommuninvånarna. Sociala
investeringsfonden ska användas som ett komplement till den ordinarie verksamheten
för utveckling av metoder och arbetssätt. Satsningar med medel från den sociala
investeringsfonden bör stimulera gränsöverskridande ansatser mellan olika
verksamheter.
8.3 Folkhälsoutvecklingsarbete – sociala investeringar
Vidare har olika förvaltningar i kommunen bedrivit utvecklingsarbeten med fokus på
barn och ungas folkhälsa. Finansiering har hämtats dels från bland annat sociala
investeringsfonden och stimulanspengar för förvaltningar i syfte att kunna utveckla sitt
eget hälsofrämjande arbete.
Ett exempel värt att nämnas i det sammanhanget är det påbörjade projektet Fristadshus,
som har initierats av arbetsmarknads- och familjenämnden. Projektet syftar till att få fler
ungdomar aktiva i samhället. Det ska drivas i samarbete med barn- och
utbildningsnämnden och kultur -och fritidsnämnden. Den primära målgruppen för
projektet är 900 flickor och pojkar i ålder 16-20 som idag varken finns inskrivna på
gymnasium eller i någon form av arbetsmarknads- och familjeförvaltningens
arbetsmarknadsåtgärder.
Ett annat exempel på utvecklingsprojekt med fokus på barn och ungas folkhälsa är
Utveckling av förebyggande och främjande barn- och ungdomsarbetet i Torshälla,
initierat av Torshälla stads nämnd. Syftet med det projektet är tvåfaldigt. Ett första syfte
är att tidigt kunna identifiera ohälsa hos pojkar och flickor och deras familjer. Ett andra
syfte handlar om att kunna utveckla samverkans former mellan familjecentral, inklusive
landstinget, socialtjänst, Ung fritid och skola för ett mer samordnat arbete gentemot
målgruppen. Särskild fokus i samverkan är att säkra rätten till utbildning på lika villkor
för barn med neuropsykiatriska diagnoser genom att utveckla en helhetssyn på de tänkta
stödinsatserna.
Ytterligare ett exempel på folkhälsoinsatser är en utbildningsinsats arrangerat av
landstinget Sörmland och där Eskilstuna kommun deltog i. Syftet med insatsen har varit
att öka de professionellas kompetens om socioekonomiska beräkningar och analyser av
tidiga insatser. En sådan kompetens finns i dagsläget på socialförvaltningen, barn- och
utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, Torshälla stads förvaltning
samt på kommunledningskontoret.
25
8.4 Barnrättsarbete
Kommunstyrelsen antog i maj 2013 Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete
utifrån artikel 12 i FN:s konvention om Barnets rättigheter.46 Planen togs fram av
kommunledningskontoret i samverkan med representanter från flera förvaltningar och
slår fast att kommunen ska, under 2013-2015, utveckla och stärka det befintliga arbetet
med FN:s konvention om barnets rättigheter.
I årsplanen 2014 och 2015 står bl.a. ”att barnrättsarbetet ska intensifieras” och ”att det
ska finnas personer med särskild kunskap i barnkonventionen för att säkra att det finns
ett barn- och ungdomsrättsperspektiv i alla verksamheter och verksamhetsprocesser”.
Under 2015 kommer att genomföras en bred utbildningsinsats på samtliga nivåer i
kommunen i syfte att implementera barnkonventionen i hela organisationen. En bildad
processgrupp med lokala processledare från samtliga förvaltningar ska ges möjlighet till
fördjupning och processtöd för att kunna kvalitetssäkra barnrättsarbetet och driva
arbetet strategiskt vidare. Syftet med utbildningsinsatsen är att Eskilstuna kommun ska
få nödvändig kunskap och praktiska redskap för att systematiskt implementera ett
barnrättsperspektiv i linje med redan fattade beslut. Arbetet med FN:s konvention om
barnets rättigheter anses vara ett kontinuerligt kunskapsområde för kommunen.
8.5 Insatser för en tryggare stad
Trygga Eskilstuna är namnet på Eskilstunas lokala brotts- och drogförebyggande råd
som består av representanter för kommun, föreningar, näringsliv och andra intressen.
Idén är att samordna sina insatser för en tryggare stad. I mars hölls ett nätverksmöte där
skillnaden mellan brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser togs upp och vad
man som fastighetsägare kan göra kring detta arbete.
Trygga Eskilstuna samordnar bland annat sedan sex år tillbaka ett nätverk för
fastighetsägare med syfte att motverka skadegörelse och klotter genom snabba insatser
som t.ex. sanering, trygghetsvandringar etc. Den lokala polisen deltar som sakkunnig i
nätverket. Polisens trygghetsundersökning från 2008 pekar på att den faktiska
utsattheten för brott i länet har minskat från 2,1 procent till 1,2 procent. Siffrorna i
Eskilstuna pekar på att 67 procent är oroliga för att utsättas för brott medan 18 procent
faktiskt har blivit utsatta för brott. Mycket i arbetet handlar om trygghetsvandringar,
nattvandringar, utveckling av webben och samverkan med Eskilstuna Kuriren kring
webb-tv.
Trygga Eskilstuna kommer även fortsättningsvis aktivt att arbeta med
trygghetsvandringar, nattvandring och olika informationsinsatser. En projektanställd ska
under år 2015 skriva en strategisk plan kring social oro47. En väsentlig del av det
uppdraget handlar om att göra områdesanalyser med fokus på hög otrygghet i
trygghetsmätningarna. I kompletteringar till årsplan för år 2015 ska konceptet ”SSPF”
införas. Det står för ett samverkansforum för socialtjänst, skola, polis, fritid som
tillsammans kommer att diskutera aktuella problem och hållas sig uppdatera om
46 http://www.raddabarnen.se/om-oss/barnkonventionen/barnkonventionen-kort-verison/
47 Social oro är ett relativ nytt begrepp. Begreppet har vuxit fram som benämning på anlagda bränder,
skadegörelse, stenkastning, hot och våld mot tjänsteman och upplopp. Upploppet kan ses som
en öppen och våldsam konflikt mellan polis och ungdomar/unga vuxna, en slags symbolisk
yttring för en mer underliggande konflikt.
26
eventuella trender vad det gäller trygghet i stadsdelarna. De samverkande aktörerna ska
träffas kontinuerligt.48
Ett annat exempel på insats för en tryggare stad är handlinsplan mot ANDT 2013-2015.
Handlingsplanen omfattar en nulägesbeskrivning, internationella och nationella
bestämmelser samt mål och insatser för Eskilstuna kommun. Centralt är att minska
tillgång och efterfrågan, minska skadligt bruk, missbruk och beroende, ge skydd och
stöd för barn samt erbjuda vård och stöd av god kvalitet. Kunskapshöjande insatser
tillsammans med samverkan och tillgänglighetsbegränsade åtgärder är vägledande i
förslag till mål och insatser. Samtliga nämnder ges i uppdrag att se över vad innehållet i
planen betyder för den egna nämndens verksamhet. Syftet med handlingsplanen är att
ange riktningen framåt för Eskilstuna kommuns arbete mot alkohol, narkotika, dopning
och tobak genom mål och insatser. Handlingsplanen tar sin utgångpunkt i FNs
konvention om de mänskliga rättigheterna tillsammans med nationella målet om ett
samhälle fritt från narkotika och doping, med minskade sociala skador orsakade av
alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Förslag till mål i handlingsplanen tar vidare
sin utgångspunkt i den målstruktur som anges av den nationella strategin mot alkohol,
narkotika, dopning och tobak. 49
8.6 Hälsofrämjande och hållbara miljöer
Människors upplevelse av omgivningen där de bor och vistas har stor betydelse för
deras fysiska och psykiska hälsa.50 Närmiljön, framför allt arbetsmiljö, bostadsmiljö och
i barns perspektiv skolmiljön, samt den miljö vi delar med andra inom ett större område,
påverka oss. Arbetet för att skapa goda vardagsförhållanden utgör en viktig del i arbetet
för att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i hälsa i Eskilstuna
kommun. Därför behovet av att ställa krav på att hälsofrämjande åtgärder vidtas i den
fortsatta samhällsplaneringen i kommunen. En central aspekt vid samhällsplanering är
att det sker i nära samverkan med invånarna. Särskilt viktiga är insatser som främjar
barns och ungas delaktighet.51
Kommunfullmäktige antog den 13 mars 2013 en Strategi för Eskilstuna
kommunkoncerns stadsdelsutvecklingsarbete.
Strategins ambition är att ett
processinriktat och förvaltningsövergripande arbete i stadsdelarna52 ska utvecklas i bred
dialog med civilsamhället och fastighetsägare. Stadsdelsutvecklingen har
beröringspunkter med många olika frågor såsom demokratiutveckling, folkhälsa,
hållbarhet, jämställdhet, samverkan och samhällsplanering och handlar om att få till
stånd en effektiv lokal samverkan för att utveckla stadsdelarna så att de blir attraktiva
och hållbara - socialt, ekonomisk och ekologiskt. Det är framförallt i närmiljön som
förutsättningar för trygghet, trivsel, delaktighet och social sammanhållning skapas. I
Eskilstuna har stadsdelsutvecklingen fokus på vissa områden, men har hela staden som
48 http://www.eskilstuna.se/sv/Kommun-och-politik/Trygghets-och-sakerhetsarbete/Trygghetsarbete/
49 ANDT: Handlingsplanen (2013-2015) omfattar skadligt bruk och missbruk av alkohol, narkotika,
dopning och tobak. Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-24
50 WHO (2012)
51 SKL (2013). Gör jämlikt – gör skillnad.
52 En stadsdel är - som ordet uttrycker - en del av en stad. Kännetecknande är att stadsdelen uppfattas av
både de egna invånarna och omgivningen som en fysisk eller social enhet. Ofta har stadsdelen någon
slags centrumpunkt i form av en livsmedelsbutik eller kiosk och ibland också en skola, gärna ett torg, en
park eller i alla fall en plats. En klassisk stadsdel är som ”en stad i staden” med ett torg, en större
livsmedelsbutik och andra butiker, olika samhällsfunktioner som skola och förskolor och kanske också
andra verksamheter.
27
resurs. Detta ses också som ett led i att utveckla hela Eskilstuna till ett mer inkluderande
samhälle. Kommunstyrelsen beslutar om vilken/vilka stadsdelar fokus ska ligga på.
Under 2014-2016 ligger fokus på Lagersberg/Råbergstorp/Stenby (LaRS-projektet),
Skiftinge och Torshälla. Stadsdelsutvecklingen styrs av en styrgrupp, som till sin hjälp
har kommunövergripande resursgrupp som arbetar i samarbete med nätverk, boende och
lokala aktörer.
Ett led i det arbetet är också Stadsläkningsprojektet med fokus på stadsdelarna Årby,
Lagersberg och Råbergstorp. Projektet drivs av stadsbyggnadsförvaltningen i samarbete
med övrig kommunkoncern. Syftet med det projektet är att stärka det sociala kapitalet 53s
om finns i dessa områden, kunna skapa attraktivare stadsrum samt öka möjligheterna för
verksamheter och förtäta. Yngre människor står oftast i framkanten för nya idéer, ny
innovation och ibland även helt nya branscher. Företagare med utländsk bakgrund
erbjuder städer ett större utbud och är även mer benägna och positiva till att låta sina
företag växa. Projektet arbetar med tre strategier för att gynna den socioekonomiska
utvecklingen. De strukturella kopplingarna behöver ses över för att förbättra
möjligheterna att ta sig till andra stadsdelar genom fler "armkrokar" mot omgivningen.
Genom att öppna upp främst gång- och cykelvägnätet så tillåter man flöden mellan
stadsdelar och möjliggör för människor att ta sig igenom på ett enkelt och tydligt sätt.
Det finns även stora möjligheter att förbättra och försköna vissa delar i dessa områden
och skapa öppenhet mellan verksamheter och det offentliga rummet. Den sista strategin
handlar om att förtäta med bostäder och skapa utrymme för nya verksamheter.
Förtätning med ungefär 1200 nya bostäder kan även innebära att människor kan stanna
kvar i sina stadsdelar och göra bostadskarriär. Dessa strategier läker ihop stadsdelarna
med övriga staden för en förbättrad hållbar socioekonomisk utveckling. Projektet riktar
sig primärt mot yngre människor och företagare med utländsk bakgrund.54
9 Barn och ungas hälsa – vad visar aktuella
mätningar?
9.1 Barn och ungas uppväxtvillkor
Barn och ungas uppväxtvillkor har en signifikant betydelse för hälsa, både psykisk och
fysisk. Hälsa grundläggs redan under uppväxtåren. Goda förhållanden under barn – och
ungdomstiden påverkas och styrs i sin tur av flera faktorer och förutsättningar. Barn och
deras familjers ekonomiska situation är en fundamental förutsättning för goda
uppväxtvillkor. Ekonomiska resurser är viktiga för hälsan för att de kan omvandlas till
andra resurser som ökar människors möjligheter att styra sina livsvillkor. Statens
53 Trygghet och sociala relationer är en del av det som i folkhälsoforskningen kallas socialt kapital.
Begreppet knyter an till det nationella folkhälsomålet om ”delaktighet och inflytande i samhället”.
Nätverk, deltagande i samhällslivet och social tillit utgör grunden i det sociala kapitalet, eftersom dessa
förenklar samarbetet mellan människor till gemensam nytta. Även riskfaktorer för ohälsa samvarierar
med det sociala kapitalet.
Av olika mått på ohälsa är dålig självskattad hälsa det som var starkast relaterat till det sociala kapitalet.
Robert Putnam har i sin forskning om socialt kapital visat att socialt deltagande och tillit har samband
med bland annat hälsa och skolframgångar.
54http://www.eskilstuna.se/sv/Bygga-bo-och-miljo/Stadsplanering-ochbyggande/Stadsforum/Stadslakning/
28
folkhälsoinstitut uppger att personer med hög inkomst ofta rapporterar ett gott
hälsotillstånd i större utsträckning än personer med låg inkomst.55 Det innebär att
inkomsten är ett självklart mått på människors hälsa beroende på vilken social situation
de uppvisar. De hälsorisker som barn utsätts för under uppväxten bestäms i stor
utsträckning av familjens socioekonomiska position.56 Miljön i hemmet är lika viktig
och en god relation mellan barn och föräldrar kan fungera som en skyddsfaktor för
barnen, medan brister i hemmiljön är en riskfaktor. Dåliga relationer i en familj kan
bland annat öka risken för psykiska problem hos barnet. Bristande omsorg från föräldrar
och vårdnadshavare som kan bero på missbruk, psykisk ohälsa, kriminalitet eller våld i
familjen, kan ge särskilt allvarliga konsekvenser för barnet. De yttre villkoren kan också
påverka relationerna mellan föräldrar och barn.57
9.1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar
Forskning58 är entydig i att barn som växer upp i en ekonomiskt utsatt situation har
oftare litet handlingsutrymme, svårt att få vänner, saknar oftare en nära vän i sin
skolklass, känner sig ofta kränkta, har oftare lägre social position, känner oftare skam
och oro, har sämre självkänsla och lägre livskvalitet än andra barn.59 Studier visar att
barns socioekonomiska grundförutsättningar har också långtgående implikationer även
på deras senare hälsa som vuxna. Ett barn som vuxit upp i en lägre socioekonomisk
klass, har statistiskt sätt fler och allvarligare hälsoproblem. Detta oberoende av om
barnet som vuxen tillägnar sig en högre socioekonomisk status.60 Med stöd i såväl
nationell som internationell forskning är det möjligt att dra slutsatsen att bilden för de
ekonomisk utsatta familjerna är väldigt komplex. Den är ofta kopplad till långvarig
arbetslöshet, svåra familjeförhållanden, vräkningshot och familjeplacering.61
Indikatorn barn i ekonomiskt utsatta familjer mäter relativ ekonomisk utsatthet. Den
visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i
samhället (en inkomst under 60 procent av medianinkomst för hela befolkningen). Den
skiljer sig från absoluta mått på ekonomisk utsatthet som visar hur många barn som
lever i familjer som har det svårt att klara av de nödvändigaste utgifterna.62
I Eskilstuna kommun har andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer ökat för perioden
2009-2013 och i jämförelse med riket. Det gäller en ökning för såväl pojkar som flickor.
Resultatet indikerar en någorlunda stabil utveckling för riket, där andelen barn i
ekonomiskt utsatta familjer har med undantag för en avvikelse för år 2012, legat
55 Statens folkhälsoinstitut (2010).
56 Resnick, M. D., Bearman, P. S., Blum, R. W., Bauman, K. E., Harris, K. M., Jones, J., et al. (1997).
57 Regeringens prop. 2007/08:110.
58 Statens folkhälsoinstitut (2010).
59 Med ”ekonomiskt utsatta” menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Definitionen av
ekonomisk utsatthet är komplicerad och levnadsstandard kan mätas olika utifrån olika teoretiska
perspektiv. Det är därför ofrånkomligt att antalet ekonomiskt utsatta barnfamiljer varierar med
definitionen. Inom forskning och i internationella sammanhang brukar man skilja på absoluta och relativa
mått på ekonomisk utsatthet. De relativa måtten visar inkomstspridningen i ett samhälle medan de
absoluta måtten förhåller sig till en viss gräns om anses nödvändigt för en viss levnadsstandard. Med ”låg
inkomst” menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med
inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa
utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under
året.
60 Hagquist, C. (2009).
61 Rädda Barnen (2013).
62http://max18.barnombudsmannen.se/max18-statistik/statistik-per-kommun/eskilstuna/
29
konstant på 19 procent. Motsvarande siffor för kommunen visar däremot en ökning med
hela 5 procent för samma period. 63
Diagram 11. Andel (%) barn som växer i ekonomiskt utsatta familjer
Ser vi på andelen barn i familjer med låg inkomststandard har denna också stigit.
Tretton procent barn i Eskilstuna levde i familjer med en låg inkomststandard, indikerar
diagrammet. Andelen har successivt ökat till 15 procent för 2010 respektive 16 procent
för 2012. Skillnaderna är också påtagliga vid jämförelse med länet och riket för samma
period.64 Det finns ingen mätning för kommunen hur utvecklingskurvan ser ut för 20142015.
Diagram
12.
Andel
(%)
barn
i
familjer
med
låg
inkomststandard
Enligt SCB saknar barn i en ekonomiskt utsatt familj ofta tillgång till kontantmarginal
(möjlighet att inom en månad kunna betala en oväntad utgift på 8000 kronor utan att
63http://max18.barnombudsmannen.se/max18-statistik/statistik-per-kommun/eskilstuna/
64 http://max18.barnombudsmannen.se/max18-statistik/statistik-per-kommun/eskilstuna/.
30
låna eller be om hjälp). Situationen varierar beroende på familjebakgrund såsom svensk
eller utländsk bakgrund, ensamstående föräldrar och föräldrars utbildningsnivå.65
Lokala mätningar av barn i ekonomiskt utsatta familjer utan kontantmarginal saknas för
kommunen. En möjlig indikator som kan visa sambandet mellan kontantmarginal och
hälsa är mätningen i Liv & Hälsa Ung undersökningen, av elever i årskurs 5 och 7, vars
familj har råd med 100 kronor om eleven vill göra något med sina kompisar.66
Resultatet indikerar att bilden för kommunen skiljer sig inte avsevärt från länets. Den
visar att andel barn i årskurs 7 som uppger att deras familj har råd med 100 kronor om
barnet skulle vilja göra något med sina kompisar, är lägre för både flickor och pojkar i
både kommun och län, jämfört med årskurs 5.
Diagram 13. Andel (%) elever i årskurs 5 och 7, vars familj har råd med 100
kronor om eleven vill göra något med sina kompisar.
Ytterligare en faktor med konsekvenser för barn och ungas hälsa är biståndsmottagande.
Nivån på biståndsmottagande i samhället påverkas av en mängd samverkande faktorer
som konjunkturläget och tillgången på arbete, utformningen av trygghetssystemen,
befolkningsförändringar samt inkomst- och kostnadsutvecklingen. Skälen till att
människor behöver ekonomiskt bistånd är både strukturella och individuella. En av de
viktigaste faktorerna som påverkar behovet av ekonomiskt bistånd är situationen på
arbetsmarknaden. När arbetslösheten är hög stiger också biståndsmottagandet. De flesta
som behöver ekonomiskt bistånd är arbetslösa och har inte rätt till någon
arbetslöshetsersättning.67
Mätningar av andelen barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd visar hur stor
andel av barnen som lever i familjer som under en längre tid, minst 10 månader under
ett kalenderår, mottagit ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag).68 Diagrammet
indikerar dels en ökning för perioden 2009-2013, dels en betydande skillnad mellan
kommun, länet och riket. Procentuellt har andelen för kommunen nästan tredubblats och
ligger i dag på 7,10 procent jämfört med rikets andel på 2,7 procent. Aktuell mätning för
65 SCB (2014).
66 Liv & Hälsa ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014.
67 Socialstyrelsen (2013)
68 http://max18.barnombudsmannen.se/max18-statistik/statistik-per-kommun/eskilstuna/
31
2014-2015 saknas för kommunen och det är därför omöjligt att se någon
utvecklingskurva.
Diagram 14. Andel (%) barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd
Bakom den ekonomiska utsattheten som drabbar barnhushåll finns ofta arbetslöshet och
ohälsa hos föräldrarna.69 Förutom detta kombineras ofta den ekonomiskt utsatta
situationen för dessa barn med fler problembilder såsom svåra hemförhållanden,
vräkningshot, familjehemsplacering med mera.70
Indikatorn barn i vård med placering utanför det egna hemmet visar antal barn per 10
000 som någon gång under året berörts av en eller flera av följande insatser:
familjehem, jourhem och beredskapshem, nätverkshem, hem för vård eller boende
(HVB), LVU-hem, eget hem eller annat, oavsett vilket år dessa insatser påbörjades.71
Diagrammet indikerar en ökning dels för kommunens samtliga placeringar, dels en liten
ökning utifrån kön. Det saknas uppgifter utifrån ålder och socioekonomiska
förhållanden som enligt Socialstyrelsen är en riskfaktor. 72
69 Rädda Barnen (2013).
70 Socialstyrelsen (2013).
71Barnombudsmannen,http://max18.barnombudsmannen.se/max18-statistik/statistik-perkommun/eskilstuna/
72 Socialstyrelsen (2013).
32
Diagram 15. Antal barn i vård med placering utanför det egna hemmet
Forskning är entydig om att barn som växer upp i samhällsvård ofta uppvisar sämre
fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Risken för dessa barn att drabbas av
hälsorelaterade och psykosociala problem, såsom självmord, missbruk, kriminalitet,
bidragsberoende i vuxen ålder är påtaglig. Den enskilt viktigaste faktorn för hur det går
för dessa barn senare i livet är hur de lyckas i skolan. Socialstyrelsen har tydligt
signalerat att ”skolmisslyckanden” är en nyckelfaktor för att förstå deras ogynnsamma
utveckling. Omvänt har frånvaron av ”skolmisslyckanden” visat sig vara den starkaste
skyddande faktorn för en gynnsam utveckling.73
9.1.2 Skolgång och hälsa
Skolan är en viktig arena i ett hälsofrämjande arbete, då man når nästan alla barn.
Skolans viktigaste roll är att utveckla elevens kompetenser, men det finns dubbelriktade
samband mellan hälsa och lärande. Barns utbildningskarriär avgörs tidigt. Betygen i
grundskolans årskurs 9 har central betydelse för benägenheten att studera vidare, oavsett
barnens socioekonomiska bakgrund. Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar
dessutom risken för framtida psykosociala problem. Kriminellt beteende i ung vuxen
ålder är åtta till tio gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med
medelbetyg eller höga betyg.74
Elever som mår bra och trivs har lättare att lära och nå godkända resultat. I Liv & Hälsa
Ung undersökningen kan man kunna följa andelen elever som trivs mycket eller ganska
mycket i skolan i Eskilstuna och i länet. Resultatet pekar på att elever generellt uppvisar
god trivsel i skolan både i kommunen som i länet. Däremot är andelen flickor lägre
jämfört med pojkarna i både kommun och län. De största skillnaderna mellan könen
finner vi för elever i årskurs 5, där andelen flickor i kommunen ligger på 69 procent,
medan andelen pojkar ligger på 73 procent.75
73 Socialstyrelsen (2013).
74 Socialstyrelsen (2010).
75 Liv & Hälsa ung. Kommunprofil, Eskilstuna, 2014.
33
Diagram 16. Andel (%) barn som trivs bra eller ganska bra i skolan (2008-2014)
Pojkar
Flickor
100
80
81 79 81 85 79 80 80 77 82 83 76 83 84 78 83 78 80
73
100
80
60
60
40
40
20
20
0
2008
2011
2014
Eskilstuna
Årskurs 7
Årskurs 9
2008
2011
2014
88
79
86
85 82 85
90
83 86
87
80
84
85
79
84
84 83 84
0
2008
Länet
Årskurs 2 på gymnasiet
2011
2014
Eskilstuna
Årskurs 7
2008
2011
2014
Länet
Årskurs 9
Årskurs 2 på gymnasiet
Forskning pekar på att i en jämförelse med andra västländer ligger Sverige på en mycket
låg nivå beträffande mobbningsförekomst. Samtidigt är fenomenet komplicerat och
saknar en vedertagen definition. Forskning har alltmer kommit att betrakta mobbning
som ett gruppfenomen, jämfört med tidigare fokus på interaktionen mellan mobbaren
och offret. Oavsett hur än man väljer att betrakta fenomenet är sambandet mellan
mobbning och psykisk ohälsa betydande.76 Om andelen mobbade elever är hög på en
skola kan också hälsan påverkas negativt för elever som inte själva mobbas visar en
rapport från Socialstyrelsen (2012).Vidare visar forskning att det är skillnad på flickors
och pojkars mobbande. Pojkar mobbar oftast andra pojkar, men kan också mobba
flickor. Det är oftast fråga om fysisk mobbning, med slag, sparkar och hånskratt. Flickor
mobbar vanligen andra flickor och de utövar mera indirekt mobbning, genom isolering
och viskningar.77
Resultat av mätningen för indikatorn mobbning i skolan pekar på att andelen flickor
som har mobbats är högst i årskurs 5 i Eskilstuna kommun, jämfört med länet och
andelen flickor i de övriga klasserna. Skillnaden mellan de olika klasserna är påtaglig.
Lägst andel elever som har mobbats är i årskurs 2 på gymnasiet i Eskilstuna och i länet
och ligger på 5 respektive 4 procent.
Diagram 17. Andel (%) elever som har mobbats
76 Socialstyrelsen (2012).
77 Järvinen, A., Lillthors, E., Pynnönen, M.(2011).
34
Sambandet mellan hälsa och utbildning kan även uttryckas i större möjligheter till
arbete, därmed en mindre ekonomisk utsatthet, skapande av bättre levandsvanor och
generellt ett större hälsorelaterat beteende senare i livet.78 Studier visar att när andelen
ungdomar som inte kommer in på arbetsmarknaden ökar, försämras även deras psykiska
hälsa.79 Att skapa förutsättningar för barn och unga av att klara skolgången är alltså
lönsamt ur flera perspektiv: ett individuellt hälsoperspektiv, ett samhällsekonomiskt
perspektiv och framförallt ur ett etiskt perspektiv. Därför är det viktigt att ge barn och
ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan.80
En viktig kvalitetsfaktor i det avseende är andelen högskoleutbildad personal. Aktuella
siffror från SCB visar på en ökning av personaltätheten under de senaste åren. Från och
med 2014 samlas uppgifter om relevant examen in från SCB:s utbildningsregister. Det
har medfört att jämförelser med tidigare år omöjliggjorts.81 Nedan framställs istället
andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen samt antal inskrivna barn per
årsarbetare för samtliga kommuner i länet. Diagrammen indikerar att andelen
årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen för Eskilstuna kommun ligger på 5,5
procent och antal inskrivna barn per årsarbetare ligger på 38 elever.
Diagram 18. Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen och antal
inskrivna barn per årsarbetare, 2014
78 Gustafsson, J.-E., Westling-Allodi, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., et
al. (2010).
79 Lager, A., & Bremberg, S. (2009).
80 Feinstein, L., Sabates, R., Anderson, T., Sorhaindo, A., & Hammond, C. (2006).
81 SCB (2014).
35
Nedan visas andelen personaltäthet i pedagogisk omsorg för kommunens förskolor
presenterade efter skoltyp.82
Diagram 19. Andel (%) personaltäthet i förskola
Diagram 20. Andel (%) personaltäthet i pedagogisk omsorg
82 http://max18.barnombudsmannen.se/statistiklabbet/
36
När det gäller andel elever som har uppnått grundskolans mål ligger Eskilstuna under
rikets siffror och något lägre jämfört med länet. Dock ligger andelen elever i Eskilstuna
som har uppnått grundskolans mål 2014, en procent högre än länets. Att uppnå
grundskolans mål innebär att eleven har betyg i alla ämnen som ingått i elevens
utbildning.83
Diagram 21. Andel (%) elever som har uppnått grundskolans mål
SKL redovisar årligen resultaten i grundskolan i länets kommuner. Årets Öppna
jämförelser visar att Strängnäs, Gnesta och Eskilstuna är de kommuner i länet som
klarar sig bäst. Bland annat har man tittat på meritvärde, hur många elever som har
klarat målen i samtliga ämnen och behörighet till gymnasieskolan. Nytt för i år är att
man tar hänsyn till socioekonomiska faktorer för att ge en mer rättvisare bild.
83 http://max18.barnombudsmannen.se/statistiklabbet/
37
Eskilstuna kommun hamnar sammanlagt på 167:e plats. Andelen elever som klarar av
målen i alla ämnen uppgår till 75 % och det genomsnittliga meritvärdet till 214, 1. Båda
värdena har förbättrats sedan förra året.84
Diagram 22. Andel (%) rankning i grundskolan
En avslutad gymnasieutbildning minskar risken för arbetslöshet bland 20–24-åringar i
genomsnitt med 7,4 procentenheter. Unga som saknar fullständig gymnasieutbildning
har en särskilt utsatt situation på arbetsmarknaden och slutförd grund- och
gymnasieskola är viktigt för att få en förankring på arbetsmarknaden.85 De unga som
saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan har därför sämre möjligheter inom
arbetslivet och detta kan i sin tur minska möjligheterna till god hälsa under resten av
livet.86
Andelen elever med gymnasiekompetens i Eskilstuna för 2013 ligger på 86 procent,
jämfört med länets 87 procent respektive rikets 89 procent. Generellt kan man se en
ökning av andelen elever med gymnasiekompetens för perioden 2011-2013. Denna
ökning gäller kommunen, länet och riket.87 Motsvarande mätning för perioden 201-2015
saknas.
Diagram 23. Andel (%) elever med gymnasiebehörighet
84 SKL (2014).
85 Regeringens proposition (2010/11:1).
86 Statens folkhälsoinstitut (2013).
87 http://max18.barnombudsmannen.se/statistiklabbet/
38
Gymnasiebehörigheten fördelat för de olika gymnasieinriktningarna ser ut på följande
sätt88:
Diagram 24. Andel (%) elever med behörighet till yrkesprogram, estetiska
program, ekonomi-humanistiska och samhällsvetarprogram och naturvetar- och
teknikprogram i Eskilstuna.
Behöriga till yrkesprogram
86,2
86
82,6
Behöriga till estetiska program
84,9
84,2
82,4
2012
2013
Behöriga till ekonomi-,
humanistiska och
samhällsvetarprogram
83,8
83
81,4
Behöriga till naturvetar-och
teknikprogram
83,5
81,4
79,7
0%
20%
40%
88 http://max18.barnombudsmannen.se/statistiklabbet/
60%
80% 100%
2014
39
Statistik från Barnombudsmannen visar att 87 procent av elever med slutbetyg från
gymnasiet hade grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier år 2013.
Motsvarande andel för Eskilstuna är 78 procent. Det går att se en nedgående trend för
perioden 2009-2013 för såväl kommunen som riket.89 Även här saknas motvarande
mätning för perioden 2014-2015.
Diagram 25. Andel (%) elever med grundläggande behörighet till universitets- och
högskolestudier
9.1.3 Delaktighet och inflytande i samhället
Delaktighet och inflytande är också avgörande för folkhälsan och en av kärnfrågorna i
ett demokratiskt samhälle.90 Enligt Barnkonventionen som reglerar samhällets
skyldigheter gentemot de medborgare som är yngre än 18 år, har barn rätt till inflytande
i frågor som berör dem.91 Att arbeta aktivt mot diskriminering är också viktigt för att
värna alla barns möjlighet till delaktighet och inflytande.92 Ett ökat deltagande leder
också till större förutsättningar för social tillit.
Att får vara med och bestämma i skolan är en viktig indikator på en god hälsa. Resultat
av mätningen med hjälp av denna indikator pekar att andelen pojkar och flickor i
årskurs 5 uppvisar högsta medbestämmande såväl i kommunen som i länet. Lägst
medbestämmande uppvisar elever i årskurs 9 för kommun och länet.93
89 http://max18.barnombudsmannen.se/statistiklabbet/
90 Regeringens prop. (2002/03:35).
91 Regeringen (1990).
93
Liv & Hälsa Ung, Kommunprofil Eskilstuna, 2014.
40
Diagram 26. Andel (%) elever som uppger att eleverna oftast få vara med och
bestämma i skolan, 2014
Det finns ett positivt samband mellan demokratisk delaktighet (i form av valdeltagande i
allmänna val) och självskattad hälsa, där grupper med ett lågt valdeltagande också anger
en låg självskattad hälsa.94 Trots att valdeltagandet kan uppfattas som mer jämlikt än
annat politiskt deltagande, skiljer sig valdeltagandet stort mellan olika grupper och
valdistrikt. Generellt röstar personer med låg inkomst och kort utbildning samt
utrikesfödda i lägre utsträckning än andra. Statistik på nationell nivå visar att ungdomar
har ett lägre valdeltagande än äldre, men sedan 2006 har förstagångsväljarnas
valdeltagande ökat. Vidare har kvinnor ett högre valdeltagande än män, och det är fler
högutbildade än lågutbildade som röstar.
Valdeltagandet i Eskilstuna har totalt ökat i det senaste valet med 2,1 procent jämfört
med valdeltagande för 2010. Bland unga 18-24 år har valdeltagandet ökat från 72,2
procent till 74,5 procent. Lägst valdeltagande bland röstberättigade unga 18-24 år
uppvisade valdistriktet Råbergstorp-Lagersberg med 53,8 procent och högst i
valdistriktet Skogstorp Norra med 89,3 procent. 95
94 Statens folkhälsoinstitut (2011).
95 Valmyndigheten, http://cgi.val.se/cgi-bin/valsok
41
Diagram 27. Andel (%) deltagande i de kommunala valen 2010 och 2014 i
Eskilstuna
100
90
80
79,2
80,5
72,5 72,2
74,3 74,5
2010
2014
70
60
50
40
30
20
10
0
Totalt valdeltagande
Förstagångsväljare
18-24 år
Forskning visar på ett starkt samband mellan hälsa och socialt deltagande. Socialt
deltagande och tillit tillsammans bildar vad man kallar för socialt kapital- hur sociala
relationer och nätverk påverkar kollektiv handling för det gemensamma bästa.96 Det
finns olika förklaringar till hur mekanismerna mellan hälsa och socialt nätverk fungerar.
Vissa forskare framhäver individens hälsobeteenden som en viktig mekanism
(motionsvanor, alkohol-och tobaksvanor). Andra är mer angelägna om att lyfta
psykologiska mekanismer (stärk självkänsla och känsla av välbefinnande), tredje väljer
att operationalisera socialt kapital med variabler som deltagande i frivilliga
organisationer, integrering i samhället och grannskapet.97
I Liv & Hälsa Ung undersökningen mäts andelen flickor och pojkar i årskurs 9 som är
eller kan tänka sig bli medlem i ett politiskt parti. Resultatet av mätningen med denna
indikator visar på en ökning för 2008-2011. Därefter har andelen minskat från 36
procent till 33 procent för flickor respektive 38 procent till 33 procent för pojkar fram
till 2014. Liknande trend kan ses för flickor och pojkar i årskurs 2 på gymnasiet. En
minskning har skett från 2011 med 6 procentenheter för flickor respektive 2
procentenheter för pojkar fram till 2014.
96 Putnam, Robert D. (1996).
97 Nyqvist, F. (2005).
42
Diagram 28. Andel (%) elever som är eller kan tänka sig att bli medlem i ett
politiskt parti
Årskurs 9
Årskurs 2 på gymnasiet
50
50
40
34
30
38
36
33
40
33
41
37
41
40
30
25
20
20
10
10
0
0
2008
2011
Flickor
2014
2008
2011
Pojkar
Flickor
Pojkar
Resultatet av mätningen av andelen elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet som
under senaste 12 månaderna har deltagit eller kan tänka sig delta i möte för att påverka
frågor som rör kommunen pekar på en högre andel flickor i årskurs 9. För flickor i
årskurs 2 på gymnasiet i Eskilstuna är andelen lägre jämfört med länets flickor, 44
procent respektive 48 procent. För pojkar i Eskilstuna är andelen 46 procent och ligger
högre än flickorna i Eskilstuna och länets pojkar98
Diagram 29. Andel (%) elever, som under senaste 12 månaderna deltagit, eller kan
tänka sig delta i möte för att påverka frågor som rör kommunen, 2014
60
50
43
45
40
40
38
44
48
46
45
30
20
10
0
Flickor
Pojkar
Flickor
Pojkar
Årskurs 9
Årskurs 9
Årskurs 2 på
gymnasiet
Årskurs 2 på
gymnasiet
Eskilstuna
Länet
Ett exempel på kommuninsats i syfte att öka ungas sociala deltagande och därmed
kunna stärka deras självkänsla och framtidstro är verksamheten Ung Fritid i samarbete
98
39
34
Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014.
2014
43
med Mentor Sverige. Ungdomar i åldern 13-17 erbjuds möjlighet att delta i ett 12
månaders långt mentorprogram. Verksamheten syftar till att stärka ungas självkänsla
och framtidstro genom en vuxen förebild. Mentorerna är vuxna personer över 20 år som
vill engagera sig för en ungdom. Ung fritid arbetar aktivt med ungdomar på
fritidsgårdarna särskilt i de prioriterade stadsdelarna. Under sommarlovet bildas
sommargrupper för ungdomar från högstadiet. Det planeras en ledarskapsutbildning för
ungdomar. Det finns också ett samarbete med ungdomsorganisationen Mentor Sverige,
där ungdomar erbjuds att vara mentorer för andra ungdomar samt vara med och utföra
olika aktiviteter.
Föreningsengagemang och föreningsdeltagande har i Sverige av tradition ofta uppfattats
och beskrivits som en viktig resurs för individen att kunna påverka sin egen och andras
situation men också kunna ta del av den demokratiska processen. Deltagande i
föreningsliv har vidare ett värde för individens känsla av sammanhang, möjlighet att
utöva sitt intresse och bidrar till att göra tillvaron meningsfull. Människor och
framförallt barn från socioekonomiskt svaga områden har visat sig ha ett mindre aktivt
föreningsdeltagande och mindre deltagande i fritidsaktiviteter.99 I den ungdomspolitiska
propositionen Makt att bestämma – rätt till välfärd sägs att kultur och fritid på flera sätt
är viktiga för ungas personliga välmående och utveckling och därmed deras psykiska
hälsa.
Den lokala bilden av ungas deltagande i föreningslivet visar på en minskning av andelen
flickor i årskurs 9 för 2008-2014 i jämförelse med länet. Andelen pojkar i årskurs 9 i
Eskilstuna och i länet visar istället på en ökning sedan 2011. Andelen pojkar och flickor
som deltar i föreningsliv i årskurs 2 på gymnasiet har minskat för perioden 2008-2014.
Det är dock något större andel pojkar än flickor som uppger att de är medlemmar i
någon förening både i Eskilstuna och i länet. Motsvarande mätning på kommunnivå
saknas utifrån ålder och socioekonomisk bakgrund.100
Diagram 30. Andel (%) elever som är medlemmar i någon förening
Pojkar
Flickor
70
60
61
70
58
57
48
50
45
46
56
60
44
43
47
46
42
40
40
30
30
20
20
10
10
0
54
56
50
50
57
56
49
58
49
51
48
52
46
0
2008
2011
Eskilstuna
Årskurs 9
2014
2008
2011
2014
Länet
Årskurs 2 på gymnasiet
2008
2011
2014
Eskilstuna
Årskurs 9
2008
2011
2014
Länet
Årskurs 2 på gymnasiet
9.2 Barn och ungas livskvalitet och levnadsvanor
Livskvalitet är ett komplext begrepp med olika innebörder beroende på sammanhang.
Ett sätt att definiera livkvalitet erbjuder Världshälsoorganisationen (WHO:s) som
beskriver det följande: ”Livskvalitet omfattar individens uppfattning om sin situation i
99 SCB
100 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014
44
tillvaron utifrån den kultur och det värdesammanhang som hon befinner sig i och i
relation till personliga mål, förväntningar, normer och intressen. Det är ett vitt begrepp
som påverkas av individens fysiska hälsa och psykologiska tillstånd, grad av oberoende,
sociala förhållanden och relationer till betydelsefulla händelser i livsmiljön.” 101
Detta gör att livskvalitet är ett subjektivt mått på hur människor själva skattar sin hälsa
såväl den fysiska och den psykiska. Liksom livskvalitet så är även levnadsvanor
avgörande för hälsan. Levnadsvanorna grundläggs i tidig ålder. Levnadsvanorna kan i
sin tur ses som en del av livsstilen. Hur vi tänker kring levnadsvanor påverkas av våra
värderingar, självbild och självkänsla kunskaper, erfarenheter och känslolägen.102
9.2.1 Självskattad hälsa
Studier visar att den uppfattning en person själv har om sin hälsa ofta överensstämmer
med den verkliga hälsan och att den självskattade hälsan verkar förutspå en persons
framtida sjuklighet och dödlighet även då man anpassar för kända demografiska, sociala
och
medicinska
riskfaktorer.103
Detta
innebär
att
användningen
av
självskattningsinstrument hos barn och ungdomar kan ge stora insikter i kommande
hälsostatus för befolkningen. Vissa faktorer synes påverka livskvaliteten hos barn och
ungdomar på ett ofta generellt sätt. Sådana faktorer är till exempel kön, ålder,
socioekonomisk status och geografi. Studier visar att flickor generellt skattar sin hälsa
sämre än pojkar.104
I Sverige anser de allra flesta barn och unga själva att de har en god hälsa. Med stigande
ålder uppger dock flera barn och ungdomar en lägre självskattad hälsa med psykiska
och somatiska besvär. Skillnaden mellan pojkar och flickor ökar dessutom med stigande
ålder, då flickor anser sig ha sämre hälsa med större besvär.
Enligt mätningen i Liv & Hälsa Ung om elevernas mående visar resultatet att andelen
elever som mår bra eller mycket bra har legat relativt konstant under 2008-2011, ca 80
procent för flickor i Eskilstuna och i länet respektive ca 90 procent för pojkar. I 2014 års
resultat finns en tydlig minskning av andelen flickor som anger att de mår bra. I årskurs
9 är andelen nu 69 procent för flickor jämfört med 88 procent för pojkarna.105
Diagram 31. Andel (%) elever som mår bra eller mycket bra
101 The World Health Organization Quality of Life assessment (WHOQOL)
102 Marmot (2006).
103 Idler & Benyamini (1997). Self- rated health and mortality: a review of twenty-seven community
studies.
104 Socialstyrelsen (2009).
105 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil, Eskilstuna, 2014.
45
Vad det gäller trivsel med livet för elever i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet i
Eskilstuna visar resultatet över tid att övervägande delen av eleverna i båda årskurserna
svarat att de trivs ganska bra eller mycket bra med livet. När det gäller år 2014 finns det
en tydlig minskning för flickor i årskurs 9 som ligger på 81 procent och 89 för årskurs 2
på gymnasiet. En nedåtgående trend kan ses även för pojkarna.106
Diagram 32. Andel (%) elever som trivs ganska eller mycket bra med livet just nu
Flickor
100
87
86
90
86
80
81
87
Pojkar
85
87
88
88
81
84
100
94
94
96
92
90
91
93
95
95
91
92
92
80
60
60
40
40
20
20
0
2008
2011
Eskilstuna
Årskurs 9
2014
2008
2011
2014
Länet
Årskurs 2 på gymnasiet
0
2008
2011
Eskilstuna
Årskurs 9
2014
2008
2011
Länet
Årskurs 2 på gymnasiet
Tillstånd som nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter används ofta för att beteckna
begreppet psykisk ohälsa. Vanligt är att även olika former av värk inkluderas, och
beskrivs också som psykosomatiska besvär. Psykosocial stress orsakar kroppsliga
spänningar som i sin tur triggar igång smärtupplevelser.107 Detta kan vara uttryck för en
psykosocial belastning. Flera undersökningar och rapporter har pekat på att symtom,
såsom nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter, blir allt vanligare bland unga, och
andelen flickor med dessa problem har i vissa fall dubblerats.108 Tidigare
undersökningar har också visat att psykosomatiska besvär bland ungdomar kan kopplas
106 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil, Eskilstuna, 2014.
107 Alfvén G.(1997).
108 SOU 2010:80.
2014
46
till varaktiga negativa effekter på deras hälsa. Exempelvis har upplevelser av ängslan
och nervositet visat sig fungera som indikator för allvarlig psykiatrisk ohälsa och tidig
död.109
De psykosomatiska besvären såsom nedstämdhet, stress, ängslan & oro, värk i
axlar/skuldror/nacke eller i rygg/höfter, svårigheter att somna har ökat, för både pojkar
och flickor mellan 2011 och 2014. Samma bild ger ungdomsenkäter i andra län.110
Liv & Hälsa Ung mätningar tyder på att psykosomatiska besvär som stress, ängslan och
oro, nedstämdhet samt värk ökat över tid i länet som helhet och i Eskilstuna. Det finns
stora skillnader mellan flickor och pojkar som också har bestått över tid. Flickorna
rapporterar i dubbelt så hög utstäckning att de ofta har ont eller har psykosomatiska
symptom. Det har skett en ganska stor ökning av i princip alla dessa symtom från förra
mättillfället, 2011.111
Elever som känt sig stressade mer än en gång i veckan har ökat i länet och i Eskilstuna.
Ökningen gäller för respektive årskurser och båda könen. För både flickor och pojkar i
årskurs 7 och 9 i Eskilstuna har ökningen varit ca 10 procentenheter mellan 2011-2014.
Det är dock fortfarande högre andel flickor än pojkar som uppger att de känt sig
stressade mer än en gång i veckan under de senaste månaderna.112
Diagram 33. Andel (%) elever som under de senaste månaderna känt sig stressade
mer än en gång i veckan
Pojkar
Flickor
80
60
40
20
0
58
70
32
60
69 71
66
48
32
2008
2011
2014
Eskilstuna
Årskurs 7
Årskurs 9
60
66
37
2008
59 63
70 71
50
33
2011
2014
Länet
Årskurs 2 på gymnasiet
80
59
57
53
52 47
51
50
60
40
35
33
30 30
30 32
40 24
22
20
19
20
0
2008 2011 2014 2008 2011 2014
Eskilstuna
Årskurs 7
Årskurs 9
Länet
Årskurs 2 på gymnasiet
Ökad andel elever i Eskilstuna och i länet uppger också att de under de senaste
månaderna upplevet ängslan och oro mer än en gång i veckan. Här finns en stor skillnad
mellan könen där flickorna i dubbelt så hög utsträckning än pojkarna uppger besvär av
ängslan och oro. För flickor i Eskilstuna i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet är
andelen 38 procent och för pojkar 19 respektive 21 procent.113
Diagram 34. Andel (%) elever som under de senaste månaderna känt sig ängsliga
eller oroliga mer än en gång i veckan
109 Ringbäck Weitoft G, Rosén M.(2005).
110 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil, Eskilstuna, 2014.
111 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014.
112 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna,2014.
113 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna,2014.
47
Flickor
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
37
31
31
18
2008
38 38
35
2011
38
32 33
16
33
31
2014
15
2008
2011
Eskilstuna
Årskurs 7
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
40
22
20
17
Pojkar
9
2014
12
12
7
2008
Länet
Årskurs 9
19
16
21
19
14 15
10
2011
7
2014
Årskurs 7
15
2008
18
10
7
2011
Eskilstuna
Årskurs 2 på gymnasiet
17
13
2014
Länet
Årskurs 9
Årskurs 2 på gymnasiet
Andelen elever som uppger att de har svårt att somna har förändrats över tid. Största
förändringen har skett för elever i årskurs 9 både i länet och i Eskilstuna. Enligt Liv &
Hälsa Ung undersökningen 2014 är det 41 procent av flickorna respektive 29 procent av
pojkarna i Eskilstuna som uppger att de har haft svårt att somna mer än en gång i
veckan. Motvarande siffra för flickor och pojkar i länet är 38 procent respektive 27
procent.114
Diagram 35. Andel (%) elever som under de tre senaste månaderna haft svårt att
somna mer än en gång i veckan
Pojkar
Flickor
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
41
35
22
31
26
26 25
26
21
20
2008
2011
2014
Eskilstuna
Årskurs 7
38
34
28
26 27
30
20
2008
2011
2014
Länet
Årskurs 9
Årskurs 2 på gymnasiet
34
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
20
16 18
15 15
2008
24 22
2011
29
32
19
13
2014
Eskilstuna
Årskurs 7
2008
25 25 27
24
14
17
2011
Länet
Årskurs 9
Årskurs 2 på gymnasiet
Andelen elever som uppger att de haft ont i huvudet mer än en gång i veckan har ökat
för flickor och pojkar i årskurs 7 och 9 i Eskilstund och i länet mellan 2011-2014. För
flickor i årskurs 2 på gymnasiet i Eskilstuna har andelen minskat och för pojkar har
andelen legat på samma nivå under 2011-2014. Det är dock betydligt högre andel
flickor än pojkar som uppger att de haft huvudvärk mer än en gång i veckan de senaste
månaderna.115
114 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna,2014.
115 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna,2014.
2014
31
48
Diagram 36. Andel (%) elever som under de tre senaste månaderna haft ont i
huvudet mer än en gång i veckan
Flickor
30
26
25
18
20
22
20
26 27
21
22 21
21
22
26
24
22
30
24
25
20
16
15
15
Pojkar
14
15
10
10
5
5
0
9
7 7 7
9 8 9
6 5
7 7 6
8
6 7
2008
2011
10 10
8
0
2008
2011
2014
2008
2011
Eskilstuna
Årskurs 7
2014
2008
2011
Länet
Årskurs 9
2014
Eskilstuna
Årskurs 2 på gymnasiet
Årskurs 7
2014
Länet
Årskurs 9
Årskurs 2 på gymnasiet
En Ökad andel elever Eskilstuna och i länet uppger också att de besvärats av ont i
magen mer än en gång i veckan under de tre senaste månaderna. Ökningen har varit
störst för flickor i årskurs 7 och 9 i Eskilstuna, från 12 procent år 2011 till 16 procent
respektive 17 procent år 2014. Även när det gäller symptom som magont så är det högre
andel flickor än pojkar som uppger att det besvärats av detta mer än en gång i veckan.
Diagram 37. Andel (%) elever som under de tre senaste månaderna haft ont i
magen mer än en gång i veckan
Flickor
20
16
11
10
17
14
15
Pojkar
13
12 12
13 13
13
14
15
16 16
15
10
9
10
8
5
5
20
5
8
3
5 5 4
6 5
2008
2011
2014
3
5
3
4 5 5
2008
2011
3
5
7 7 6
0
0
2008
2011
2014
Eskilstuna
Årskurs 7
2008
2011
Länet
Årskurs 9
Årskurs 2 på gymnasiet
2014
Eskilstuna
Årskurs 7
Årskurs 9
2014
Länet
Årskurs 2 på gymnasiet
9.2.2 I riskzonen för ogynnsam hälsoutveckling
Forskning visar att barn som har varit i samhällsvård har sämre fysisk och psykisk hälsa
och de löper också flera gånger större risk att i vuxen ålder drabbas av hälsorelaterade
och psykosociala problem.116 Som grupp har dessa barn mycket höga risker för en
ogynnsam utveckling över tid, när det gäller självmord, missbruk, kriminalitet, bidrags
beroende och tonårs föräldraskap. Det framgår av Socialstyrelsen att deras behov inte
49
uppmärksammas och tillgodoses tillräckligt väl trots det särskilda ansvar som samhället
tagit på sig för dem genom placeringen.117
Indikator barn lagförda för brott mäter se antalet ungdomar mellan 15 och 17 år per 1
000 som är lagförda för brott. Med lagföring avses fällande domar i tingsrätt eller att en
åklagare har utfärdat strafföreläggande eller meddelad åtalsunderlåtelse.118
Generellt finns det en nedåtgående trend för både pojkar och flickor i Eskilstuna
lagförda för brott. Flickornas utveckling följer pojkarnas fast med betydligt lägre antal.
Diagram 38. Andel barn lagförda för brott (2007-2013)
Vad gäller antal anmälda brott i Eskilstuna, länet och riket så är antalet våldsbrott högst
i Eskilstuna 2013, och vad gäller anmälda brott ligger det ungefärs på samma nivå som
länet och riket.
Diagram 39. Antal anmälda brott, 2013
117 Socialstyrelsen (2013).
118 Brottsförebyggande rådet (BRÅ) (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata)
50
9.2.3 Trygghet i området där barn och unga bor
När det gäller upplevelsen av trygghet i sitt bostadområde på dagen indikerar resultatet
att de allra flesta elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet att de alltid eller oftast
upplever sig vara trygga, visar Liv & Hälsa Ung 2014. Det går dock att se en
minskning av upplevd trygghet för båda årskurserna både i Eskilstuna och i länet. I
Eskilstuna har den största minskningen varit för flickor i årskurs 9 och för pojkar i
årskurs 2 på gymnasiet.
Diagram 40. Andel (%) elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt
bostadsområde på dagen
51
Vad det gäller upplevd trygghet i bostadområdet på kvällen/natten är det högre andel
pojkar än flickor i årskurs 9, som uppger att de sällan eller aldrig känner sig trygga. För
pojkar är det 74 procent i Eskilstuna, respektive 80 procent i länet och för är andelen 50
procent respektive 56 procent. Andelen är betydligt lägre för flickor och pojkar i årskurs
2 på gymnasiet.
Diagram 41. Andel (%) elever som sällan eller aldrig känner sig trygga i sitt
bostadsområde på kvällen/natten
9.2.4 Tobak, alkohol och narkotika
Den lokala bilden för Eskilstuna visar att rökningen har minskat i årskurs 9 och 2
mellan 2011 och 2014. Störst minskning är för flickor. Daglig rökning har minskat från
10 till 6 procent i årskurs 9 och i årskurs 2 från 16 till 10 procent. Daglig rökning bland
flickor i Eskilstuna i årskurs 7 har ökat från 2 procent till 3 procent mellan 2011-2014.
Daglig rökning för pojkar i årskurs 7 har däremot minskat både i Eskilstuna och i länet
från 8 procent till 5 procent mellan 2011-2014.119
Diagram 42. Andel (%) elever som röker dagligen
Flickor
Pojkar
20
20
16
14
15
10
10
10
10
6
14
15
13
12
10
6
10
11
10
11
9
8
7
6
5
8
8
5
5
0
13
10
5
0
2008
2011
Eskilstuna
Årskurs 9
2014
2008
2011
2014
Länet
Årskurs 2 på gymnasiet
119 Liv & Hälsa Ung, Kommunprofil Eskilstuna 2014.
2008
2011
Eskilstuna
Årskurs 9
2014
2008
2011
Länet
Årskurs 2 på gymnasiet
2014
52
Andelen elever som uppger att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna har
minskat under 2008-2014 både i Eskilstuna och i länet. Minskningen gäller för båda
könen. I Liv & Hälsa Ung undersökningen 2011 uppgav 79 procent av flickorna och 82
procent av pojkarna att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. För 2014 var
andelen 72 procent för flickor respektive 71 procent för pojkar.120
Diagram 43. Andel (%) elever som druckit alkohol under de senaste 12 månader
Flickor
100
80
83
86
79
70
Pojkar
72
69
78
40
40
20
20
0
2008
2011
2014
2008
2011
Eskilstuna
65
83
64
75
55
54
42
39
0
2014
2008
2011
Länet
Årskurs 9
86
82
71
60
49
44
83
80
61
59
60
100
82
2014
2008
2011
Eskilstuna
Årskurs 2 på gymnasiet
2014
Länet
Årskurs 9
Årskurs 2 på gymnasiet
Mätningen i Liv & Hälsa Ung 2014 visar en liten ökning av andelen flickor och pojkar i
årkurs 9 i Eskilstuna och i länet, som uppger att de någon gång använt narkotika. När
det gäller årskurs 2 på gymnasiet så visar den en minskning för flickor och pojkar i
Eskilstuna och en ökning för länets pojkar och flickor år 2014. Resultatet visar också att
det är högre andel pojkar än flickor i årskurs 2 på gymnasiet, som någon gång använt
narkotika, 16 procent för pojkar respektive 10 procent för flickor. För flickor och pojkar
i årskurs 9 finns ingen nämnvärd skillnad.
Diagram 44. Andel (%) elever som någon gång använt narkotika
Flickor
Pojkar
20
20
18
16
15
10
10
8
6
13
12
11
11
10
7
6
6
7
14
15
10
5
5
0
0
18
17
16
9
7
8
7
8
6
2014 och
2008 stillasittande
2011
2014
9.2.52008
Fysisk2011aktivitet
2008
2011
2014
2008
2011
2014
Fysisk aktivitet
är
en
förutsättning
för
en
god
hälsoutveckling
och
är
relaterad
till
såväl
Eskilstuna
Länet
Eskilstuna
Länet
121
fysisk som psykisk hälsa Målet för de samlade insatserna inom detta område skall
Årskurs 9
Årskurs 2 på gymnasiet
Årskursen
9 ökad
Årskurs 2fysisk
på gymnasietaktivitet för
vara att samhället utformas så att det ger förutsägningar för
120 Liv & Hälsa Ung, Kommunprofil Eskilstuna 2014.
121 Iannotti RJ, Janssen I, Haug E, Kololo H, Annaheim B, Borraccino A, et al. (2009)
53
hela befolkningen. Detta skall främst ske genom insatser som stimulerar till mer fysisk
aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet och under fritiden. Möjlighet till
motion och träning ska finnas för olika målgrupper och att den kan utövas på deras egna
villkor.
Liv & Hälsa undersökning har mätt andelen elever som uppge att de tränar minst 30
minuter så att de blir andfådda och svettas. Andelen elever som uppger att de gör detta
minst två gånger i veckan har ökat för både pojkar och flickor i årskurs 9 i Eskilstuna
och i länet. Elever i Eskilstuna uppger i högre utsträckning att de tränar minst 30
minuter två gånger i veckan jämfört med elever länet. Det är också vanligare att pojkar
tränar minst 30 minuter minst två gånger i veckan jämfört med flickorna. 122
Diagram 45. Andel (%) elever som tränar minst 30 minuter minst 2 gånger i
veckan
Flickor
80
70
60
50
40
30
20
10
0
62
68
69
58
2008
61
57
2011
Pojkar
62
2014
59
2008
58
58
2011
Eskilstuna
68
67
80
70
60
50
40
30
20
10
0
73
2014
68
2008
65
2011
Länet
Årskurs 9
76
72
70
72
2014
67
2008
Eskilstuna
Årskurs 2 på gymnasiet
70
65
71
2011
67
2014
Länet
Årskurs 9
Årskurs 2 på gymnasiet
Resultatet för andelen flickor i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet som aldrig tränar
pekar på en minskning för både Eskilstuna och i länet. Däremot har andelen pojkar som
uppger att de aldrig tränar minst 30 minuter ökat i Eskilstuna och i länet för båda
årskurserna. Andelen är högre för pojkar i årskurs 9.123
Diagram 46. Andel (%) elever som aldrig tränar minst 30 minuter
Flickor
Pojkar
20
20
14
15
11
10
9
10
13
10
11
11
9
14
15
13
9
10
5
10
9
10
11
11
11
8
12
10
13
10
8
5
0
0
2008
2011
2014
2008
2011
2014
122Liv & Hälsa
Ung, Kommunprofil Länet
Eskilstuna 2014.
Eskilstuna
123 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014.
Årskurs 9
Årskurs 2 på gymnasiet
2008
2011
Eskilstuna
Årskurs 9
2014
2008
2011
Länet
Årskurs 2 på gymnasiet
2014
54
Även andelen elever som uppger att de aldrig går eller cyklar en timme eller mer per
dag har ökat under perioden 2014. Ökningen gäller för både flickor och pojkar i årskurs
9 och årskurs 2 på gymnasiet, i Eskilstuna och i länet. Ökningen är störst för pojkar i
Eskilstuna, från 7 procent år 2011, till 14 procent år 2014.
Diagram 47. Andel (%) elever som aldrig går eller cyklar en timme eller mer per
dag
Flickor
Pojkar
20
20
15
15
16
16
14
13
11
10
9
7
9
6
6
5
5
7
7
10
10
8
7
5
0
0
2011
2014
Eskilstuna
Årskurs 9
2011
2014
Länet
Årskurs 2 på gymnasiet
2011
2014
Eskilstuna
Årskurs 9
2011
2014
Länet
Årskurs 2 på gymnasiet
9.2.6 Kosthållning och hälsa
Bra kost under uppväxtåren har mycket stor betydelse när det gäller att förebygga
övervikt, åldersdiabetes och benskörhet senare under livet. Frukostvanorna är viktiga ur
ett hälsoperspektiv och att äta frukost regelbundet är relaterat till en hälsosam
kosthållning i vuxen ålder. Regelbundna frukostvanor minskar också risken för
utveckling av fetma under ungdomsåren och i tidig vuxen ålder.124
Barn och ungas frukostvanor har också visat sig vara relaterade till såväl
socioekonomisk bakgrund som familjestruktur. Forskning visar att risken för att
utveckla oregelbundna frukostvanor var särskilt stor i hushåll med enbart en vuxen.125
Andelen elever som uppger att de äter frukost minst fyra dagar i veckan har minskat för
flickor i årskurs 7 och 9 i Eskilstuna och i länet. För flickor och pojkar i årskurs 2 på
gymnasiet i Eskilstuna kan man dock se en liten ökning från förra mättillfället 2011.
Jämfört med länet uppger eleverna i Eskilstuna generellt i lägre grad att de äter frukost
minst fyra dagar i veckan. 126
124 Merten MJ, Williams AL, Shriver LH.
125 Jörgensen A, Pedersen TP, Meilstrup CR, Rasmussen M. The influence of family structure
126 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna,2014.
55
Diagram 48. Andel (%) elever som äter frukost minst 4 dagar i veckan
Andelen flickor som dricker läsk dagligen har minskat mellan 2008-2014. Detta gäller
för flickorna i Eskilstuna och länet. Även andelen pojkar som dricker läsk dagligen har
minskat markant under samma period. Men det är fortfarande nästan en dubbelt så hög
andel av pojkarna som dricker läsk dagligen, jämfört med flickorna.
Diagram 49. Andel (%) elever som dricker läsk så gott som dagligen eller mer
Andelen flickor och pojkar som är överviktiga eller kraftigt överviktiga har generellt
ökat i länet. Övervikt ökar mer hos pojkar än hos flickor. Under 10 års period har det
skett en ökning med fyra procentenheter för pojkarna och två procentenheter för
flickorna. Ökningen för pojkar i årskurs 9 i Eskilstuna och i länet har varit större jämfört
med pojkarna i de andra årskursena i Eskilstuna och i länet. Andelen flickor med
övervikt eller kraftig övervikt i årskurs 2 på gymnasiet har minskat både i Eskilstuna
och i länet.127
Diagram 50. Andel (%) elever som är överviktiga eller kraftigt överviktiga
127
Liv & Hälsa Ung, Kommunprofil Eskilstuna 2014
56
10 Vad visar resultatet?
Denna rapport har tillkommit inom ramen för ett beslut taget av kommunstyrelsen i
Eskilstuna att få fram en folkhälsorapport som på ett samlat sätt och utifrån målet för
jämlik och jämställd hälsa visar folkhälsoläget för den växande generationen och deras
livsvillkor och välbefinnande med utgångspunkt i mer än ett perspektiv. Syftet med
rapporten har därför varit att presentera en aktuell bild av folkhälsa för barn och unga i
kommunen.
Folkhälsa är ett socialt konstruerat begrepp som bedöms utifrån rådande normer i
samhället gällande hälsa. Dessa kan vi konstatera ändras över tid och därmed förskjuts
begreppets innebörd i olika riktningar. Vad som anses hälsosamt idag kan räknas som
ohälsosamt imorgon. Som tidigare nämnts är hälsa ett komplext begrepp som är svårt att
analysera. Bilden av hälsa för målgruppen har i denna rapport presenterats utifrån
merparten av de övergripande målområdena for folkhalsa. Ofta nämns föräldrars
socioekonomiska situation, utbildning, arbete, boende och möjligheteter till aktiviteter
utanför skolan. På samhällsnivå finns även fysisk planering och hälsofrämjande och
hållbara miljöer samt särskilda insatser för brott, alkohol- och drogförebyggande arbete.
Levnadsvanor är en annan betydande bestämningsfaktor som kan påverka barn och
ungas hälsa. Det gäller till exempel kost och fysisk aktivitet, kopplat också till alkohol,
tobak och droger. Goda relationer mellan föräldrar och barn och även andra vuxna är
viktig bestämningsfaktor. Barn och ungas upplevelse av sitt sammanhang och sin egen
hälsa och ytterligare en bestämningsfaktor av betydelse inte minst för deras psykiska
hälsa och identitetetutveckling.128
Problematiken inom de valda målområden har visats sig vara sammansatt och det finns
flera indikatorer att ta hänsyn till för en heltäckande analys än de som har varit
tillgängliga i det befintliga underlaget. Vissa folkhälsomål är representerade i rapporten
av fler än en indikator medan andra folkhälsomål saknar mätningar av indikatorer på
kommunnivå. Dessa begränsningar gör att rapporten inte gör anspråk på att vara
allomfattande för samtliga områden. Även om resultaten ska tolkas med viss
försiktighet framkommer vissa tydliga mönster.
128 Forsell Y., Airaksinen E., Dishede Y. (2009) ; Statens Folkhälsoinstitut (2013) ; Barn och unga
(2013).
57
10.1 Kommunens folkhälsoarbete
Ett slående resultat är att det finns en holistisk förståelse av hälsa som framträder i
kommunens arbete med tydlig ambition om att främja hälsa för barn och unga. Det
råder också en god kunskap om de generella hälsofrämjande åtgärderna i kommunen.
Det strategiska folkhälsoarbetet är förankrat i de nationella och internationella
perspektiven för hälsa på lika villkor. Både handlingsplanen som är kommunens
styrande dokument och det axplock av tillgängliga exempel på utvecklingsarbete,
projekt och stödinsatser har kunnat bevittna det. Det finns en klar utgångpunkt i de
strategidokumenten om att folkhälsan är framtidens viktigaste resurs. Handlingsplanen
för folkhälsa i Eskilstuna 2012-2015 tar fasta på de politiska utmaningar som har
formulerats i kommunens folkhälsopolicy om bl. a. trygga och goda uppväxtvillkor,
livskvalitet, jämställda livsvillkor, samt goda levnadsvanor. Det strategiska arbetet
kommer på sikt att leda till en hållbarhet i alla sina dimensioner, där en hållbar
utveckling uttrycks i samspel mellan ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella
system och där folkhälsofrågor väl ryms i. Detta med förutsättningen att
folkhälsoperspektivet även fortsättningsvis förankras i kommunens olika
välfärdsprocesser och beslut. De lokala målen som visar på en tydlig eftertraktansvärd
ambition bör även fortsättningsvis följas upp på ett systematiskt sätt. En
rekommendation i det avseende är att folkhälsoarbetet gentemot barn och unga ännu
tydligare påvisar på faktiska samband och effekter som kan väntas av att inkludera
folkhälsan i arbetet med hållbar utveckling och hållbar tillväxt. Arbetet med FN:s
konvention om barnets rättigheter anses vara ett kontinuerligt kunskapsområde för
kommunen. Kommunen behöver ständigt utveckla kunskapen om FN- konventionen,
eftersom nya barn, tjänstepersoner och förtroendevalda tillkommer hela tiden.
Resultatet har också kunnat påvisa på flera långsiktiga åtgärder av hälsofrämjande och
förbyggande karaktär. Dessa är dessutom lokalt anpassade utifrån de grupper som har
störst behov. Åtgärderna har också ett vetenskapligt stöd, framförallt från de
rekommendationer som vi har sett finns på nationellt och regional nivå. Det är angeläget
med framtida satsningar på forskning, utveckling och utvärdering av åtgärder som
påverkar de sociala bestamningsfaktorerna for hälsa och hälsoskillnader, för att på så
satt öka möjligheterna att uppnå det övergripande folkhälsomålet att skapa samhälleliga
förutsättningar for en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
10.2 Villkor, levandsvanor och livskvalitet
Den sammantagna bilden av hälsan visar att barn och unga trivs i skolan och uppvisar
goda resultat, känner sig trygga i sitt bostadsområde och trivs med livet i övrigt.
Mikroomgivningen, närmiljön, bostadsmiljön och skolmiljön är viktiga faktorer
avgörande för barn och ungas hälsa och välbefinnande. Delaktigheten i synnerhet det
politiska deltagandet pekar på ett uppsving för de unga i kommunen. Detta trots
skillnader utifrån könet.
Däremot kan man bevittna en sämre utveckling av en av de mest fundamentala
förutsättningarna för goda uppväxtvillkor, nämligen familjernas ekonomiska resurser.
Oroande är dessutom faktumet att andelen barn som lever med familjer i ekonomiskt
utsatta familjer i kommunen är betydligt högre jämfört med länet och riket. Ekonomiska
resurser är viktiga för hälsan då dessa kan omvandlas till andra resurser som ökar
58
människors möjligheter att styra sina livsvillkor. Här behövs det flera riktade insatser
för att kunna vända på denna oroande utveckling.
Den psykiska hälsan har försämrats för både barn och unga, i synnerhet för flickor som
skattar sin hälsa sämre än pojkar. Det är angeläget att fokusera ännu mer på de
psykosomatiska symptomen såsom nedstämdhet, stress, ängslan & oro, ökade
sömnsvårigheter, för både pojkar och flickor i det fortsatta folkhälsoarbetet.
10.3 Målgruppsanpassning
Målgruppanpassningen kan med fördel preciseras ännu mer i det fortsatta
folkhälsoarbetet. Barn och unga är inte någon homogen grupp. En god bild av barn och ungas hälsa, livsvillkor och välbefinnande behöver omfatta grupper av barn och
unga som inte enbart är uppdelade utifrån kön och ålder. Delaktighet, tillit och
inflytande är mångdimensionella när det gäller barn och unga och följer inte enbart
socioekonomisk status och skillnader beror inte bara på kön och ålder. Med andra ord
innebär att ojämlikhet i barn - och ungas hälsa kan bottna i mängd olika förklaringar.
Det kan handla om etniskt ursprung, kultur, religion eller övertygelse, funktionshinder
och sexuell läggning och sammanhang. Dessutom påverkar stad och landsbygd,
miljön/bostadsområdet, livsstil, individuella preferenser och förutsättningar med mera.
I dagsläget saknas det exempelvis kunskapsstöd och evidensbas på lokal nivå som kan
påvisa hur barn och unga med funktionsnedsättning mår och upplever sin egen hälsa. En
viktig fråga i det sammanhanget är om hälsa/ohälsa främst beror på
funktionsnedsättningen i sig eller den är kopplad till andra faktorer som minskade
förutsättningar för delaktighet och förekomst av diskriminering och annan utsatthet.
Barn med funktionsnedsättning är också en grupp som kan vara särskilt utsatta. Det är
vanligare att dessa barn bor med endast en förälder jämfört med barn utan
funktionsnedsättning och att deras föräldrar är mer ekonomiskt utsatta. Graden av
ekonomisk utsatthet, ekonomisk stress och bristande kontantmarginal varierar beroende
på hur svår funktionsnedsättning och vilken typ av nedsättning barnet har.129 En annan
grupp som också uppvisar generellt en lägre självkänsla, känner otrygghet och har dålig
tillit till andra människor samt har i större utsträckning självmordstankar än andra unga
samt och är mer utsatta för våld och diskriminering är unga hbtq-personer.
Att närmare utreda vilka orsakerna till att barn och unga hamnar eller väljer att stå
utanför sociala nätverk och i vilken utsträckning dessa orsaker är kopplade till deras
hälsa behöver med fördel utvecklas. För att kunna uppnå detta behövs det en mer
samlad strategi för hela kedjan av forskning, och kunskapsspridning som visar på dessa
samband. Det behövs också en bred metodarsenal som innefattar såväl registerbaserad,
enkätbaserad och kvalitativ forskning. Detta i syfte att ge mer kontextuella och
sofistikerade beskrivningar av både fenomen och förlopp i den lokala kontexten. Detta
är i dagsläget begränsat i kommunen.
10.4 Ett interkulturellt perspektiv på hälsa
Ett interkulturellt perspektiv på hälsa är också förbisett visar resultatet och behöver
implementeras i det fortsatta folkhälsoarbetet i kommunen. Kultur är och behöver
erkännas som en signifikant aspekt av människors liv och inte kan inte ignoreras. Kultur
inverkar på människors beteende, upplevelser och känslor, kroppsuppfattning, språk,
129 Statens folkhälsoinstitut (2013).
59
religion, kost, klädsel, tidsbegrepp och rumsuppfattning, förhållningssätt till sjukdom,
relationer, könsroller mm. och inte minst människors uppfattning om den egna hälsan
och välbefinnande. Forskare är eniga om att hälsan är sämre hos utländskt födda jämfört
med svenskfödda och tillhör i högre grad än svenskar tillhör socioekonomiskt svagare
grupper.130
10.3 Samverkan och strategiska insatser är nyckel
Folkhälsoarbete handlar om att påverka hälsan i delar av eller hela befolkningen och
omfattar insatser som ska främja hälsan och förebygga sjukdomar. Folkhälsoarbetet är
långsiktigt och går över organisationsgränserna och har beröringspunkter med många
andra områden. Arbetet med folkhälsan är inte enbart kommunens angelägenhet utan
även andra organisationer, landstighet och myndigheter har ett intresse och ansvar i att
samverka. Därför är samverkan en nyckel som kan ge bättre resultat och spara resurser.
11. Styrkor och framgång samt aspekter att utveckla
Nedan följer en kort sammanfattning i punktform som uppger styrkor och framgång
samt aspekter som kan behöva utvecklas inför fortsättningen:
Tabell 5: Styrkor och framgång samt aspekter att utveckla
STYRKOR & FRAMGÅNG
Det finns en holistisk förståelse av hälsa
Förankring i de nationella och internationella
perspektiven för hälsa på lika villkor
ASPEKTER ATT UTVECKLA
Större fokus på mätningar, socioekonomiska
beräkningar och problemanalyser som
effektanalyser och kontinuerliga uppföljningar av
folkhälsoarbetet ur ett socialt hållbarhetsperspektiv
för alla aktörer involverade i folkhälsoarbetet
Det bedrivs ett brett innehållsligt arbete för att
bidra till bättre folkhälsa för målgruppen barn
och unga.
En mer samlad strategi för hela kedjan av forskning,
och kunskapsspridning som visar på dessa samband.
Det behövs också en bred metodarsenal som
innefattar såväl registerbaserad, enkätbaserad och
kvalitativ forskning.
Integrering av jämställdhetsperspektivet i
folkhälsoarbetet
Större uppmärksamhet på betydelsen av en bra och
långsiktig samverkan mellan olika aktörer, samt
möjligheten till kontinuerlig kunskapsinhämtning
och ett normkritiskt förhållningssätt inom
organisationen
Kunskapsstödet är utvecklat avseende hälsans
bestämningsfaktorer och de vägledande
internationella och nationella perspektiv på hälsa.
En starkare evidensbas på området kommer att öka
möjligheterna att uppnå det övergripande
folkhälsomålet att skapa goda förutsättningar for en
god hälsa på lika villkor för barn och unga i
kommunen.
Den sammantagna bilden är att barn och unga
uppvisar en god hälsa
Undersöka möjligheten till Barnhälsoindex, i
samarbete med landstinget för att bättre kunna följa
även de yngre barnens hälsa och livsvillkor och i
olika grupper av barn.
130 Landstinget Sörmland (2011).
60
Att specificera målgruppen. Detta kan nyansera
bilden av hälsan och barn – och ungas hälsa samt
bättre kunna spegla förändringarna i deras
välfärdssituation på kommunnivå och särskilt i de
olika stadsdelar.
Det finns kompetens inom det socioekonomiska
investeringsperspektivet samt socioekonomiska
beräkningar och analyser.
Behov av att integrera det interkulturella
perspektivet i folkhälsoarbetet
Det pågår en del åtgärder av hälsofrämjande och
förbyggande karaktär. Dessa är dessutom lokalt
anpassade utifrån de grupper som har störst
behov. Åtgärderna har också ett vetenskapligt
stöd, framförallt från de rekommendationer som
vi har sett finns på nationellt och regional nivå.
Utveckla metoder för uppföljning och utvärdering
och flera indikatorer viktiga för den lokala
kontexten och problematik. Utveckla mått på
ojämlikhet i hälsa för lättare kunna jämföra
hälsoutfall i olika befolkningsgrupper.
61
12 Referenslista
Adamson, P. (2008). The child care transition: A league table of early childhood
education and care in economically advanced. Florence: UNICEF Innocenti Research
Centre.
Alfvén G. (1997). Psychosomatic pain in children: a psychomuscular tension reaction?
i European Journal of Pain. 1997;1(1):5-14.
Bremberg, S. (2011). Barn och ungas hälsa. Underlag till 2010 års folkhälsorapport.
Statens Folkhälsoinstitut: Östersund.
Cole, M., A. & Neumayer, E. (2006). The Impact of Poor Health on Total Factor
Productivity. Journal of Development Studies, Vol. 42, No. 6, 918–938, August 2006.
Taylor & Francis Group. Routledge.
Europeiska kommissionen (2013). Investing in Health. Commission Staff Working
Document Social Investment Package. February 2013.
Feinstein, L., Sabates, R., Anderson, T., Sorhaindo, A., & Hammond, C. (2006). What
are the effects of education on health? I OECD (Ed.). Measuring the effect of education
of health and civic engagement: Proceednings of the Copenhagen Symposium (pp. 171–
353): OECD.
FN:s konvention om barnets rättigheter. New York den 20 november 1989. Stockholm:
Regeringen.
Folkhälsomyndigheten (2013). Hälsa på lika villkor.
Folkhälsomyndigheten (2013/14). Skolbarns hälsovanor i Sverige. Grundrapport.
Forsell Y., Airaksinen E., Dishede Y. (2009). Tio åtgärder för att främja unga vuxnas
psykiska hälsa. Fokusrapport 2009 Stockholms läns landsting. Kommunförbundet
Stockholms län.
Gustafsson, J.-E., Westling-Allodi, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L.,
Fischbein, S., et al. (2010). School, Learning and Mental Health. Kungl.
Vetenskapsakademien.
Hagquist, C. (2009). Hälsa, skola och mobbning. Forskningsrapport.
Hallal PC, Victora CG, Azevedo MR, Wells JC.( 2006). Adolescent physical activity
and health: a systematic review. I Sports medicine. 2006; 36(12):1019-30.
Iannotti RJ, Janssen I, Haug E, Kololo H, Annaheim B, Borraccino A, et al. (2009).
Interrelationships of adolescent physical activity, screen-based sedentary behavior, and
social and psychological health. I International Journal of Public Health. 2009;54
(Suppl 2):191-8.
62
Idler, EL., Benyamini, Y. (1997). Self- rated health and mortality: a review of twentyseven community studies. I Journal Health Social Behavior. Vol 38, no 1, s 21- 37.
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur och kultur i samarbete med
Folkhälsoinstitutet.
Jörgensen A, Pedersen TP, Meilstrup CR, Rasmussen M. The influence of family
structureon breakfast habits among adolescents. I Danish Medical Bulletin.
2011;58(5):A4262
Kommission för ett socialt hållbart Malmö: Redaktörer: Mikael Stigendal and Per-Olof
Östergren (2013). Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa.
Reviderad upplaga 3. December 2013.
Lager, A., & Bremberg, S. (2009). Association between labour market trends and trends
in young people’s mental health in ten European countries 1983–2005. BMC Public
Health, 9, 325.
Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn:
Forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete.
Landstinget Sörmland (2014). Liv & Hälsa Ung. Resultat 2004-2014. Kommunprofil,
Eskilstuna. Landstinget Sörmland.
Landstinget Sörmland (2011). Rätt att delta! Ett kunskapsunderlag om området
folkhälsa och demokratisk delaktighet. Landstinget Sörmland.
Marmot, M. (2006). Health in an unequal world. Published Online Lancet 2006:
368:20181-94. www.thelancet.com Vol. 368 December 9, 2006 2081
Nyqvist, F. (2005). Socialt kapital och hälsa – en forskningsöversikt. Socialvetenskaplig
tidskrift nr 1. 2005.
Pellmer, Wramer, B, Wramer, H (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber.
Putnam, Robert D. (1996) Den fungerande demokratin. Medborgarnas rötter i Italien.
Stockholm: Norstedts Tryckeri AB.
Regeringen. (1990). Sveriges överenskommelser med främmande makter: Nr 20.
Regeringens proposition (2002/03:35). Mål för folkhälsa. Prop.
Regeringens proposition (2007/08:110). En förnyad folkhälsopolitik. Prop.
Resnick, M. D., Bearman, P. S., Blum, R. W., Bauman, K. E., Harris, K. M., Jones, J.,
et al. (1997). Protecting adolescents from harm: Findings from the national longitudinal
study on adolescent health. Journal of the American Medical Association, 278(10),
823–832
63
Ringbäck Weitoft G, Rosén M.(2005). Is perceived nevousness and anxiety a predictor
of premature mortality and severe morbidity? A longitudinal follow up of the Swedish
survey of livingconditions. Journal of Epidemiology & Community Health. 2005
(59):794-8.
Rädda Barnen (2013). Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2013. Stockholm: Rädda
Barnen.
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2012). Skolans betydelse för barns och ungas psykiska hälsa – en
studie baserad på den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9.
Socialstyrelsen (2013). Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer
1968- 2010: Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2013). Barns och ungas hälsa, vård och omsorg. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2013). Folkhälsan i Sverige. Årsrapport. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2013). Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2013). Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga.
Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (2014). Öppna jämförelser
folkhälsa.
SOU (2010:80). Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. Delegationen för
jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritzes.
Statens folkhälsoinstitut (2003:57), 2:a reviderade upplagan. Ågren G. Den nya
folkhälsopolitiken. Nationella mål för folkhälsan. Sandvikens Tryckeri, Sandviken
2003.
Statens folkhälsoinstitut (2009). Child day care center or home care for children 12─40
months of age: What is best for the child? A systematic literature Review. Östersund:
Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut (2010). Framtidens folkhälsa - allas ansvar. Folkhälsopolitisk
rapport Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut (2011). Delaktighet och inflytande i samhället. Östersund:
Statens folkhälsoinstitut.
64
Statens folkhälsoinstitut (2011). Ekonomiska och sociala förutsättningar:
Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 (målområde 2). Östersund:
Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut (2013). Barn och unga 2013 - utveckling av faktorer som
påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Samordnad folkhälsorapportering.
Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Stern, N., S. Peters, V. Bakhshi et.al. (2006). Stern Review: The Economics of Climate
Change. HM Treasury. London.
Sveriges Kommuner och Landsting (2013). Gör jämlikt – gör skillnad! Samling för
social hållbarhet minskar skillnader i hälsa.
Världskommissionen för miljö och utveckling (2011). Vår gemensamma framtid.
framtagen av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av FN och
presenterad år 1987. Forskningsrådet Formas, 2:2011.
Wennberg P.; Gustafsson, PE, Dunstan, DW.; Wennberg, M.; Hammarström A. (2013).
Television viewing and low leisure-time physical activity in adolescence independently
predicts the metabolic syndrome in mid-adulthood.
Diabetes care. 2013; 36(7):2090-7.
World Health Organization WHO (1948). International Health Conference, New York,
19-22 June, 1946.
World Health Organization WHO (1995). The World Health Organization Quality of
Life assessment (WHOQOL): position paper from the World Health Organization. i
Soc. Sci. Med. 1995; 41 (10) 1403-1409.
World Health Organization WHO (1986). The Ottawa Charter for Health Promotion.
World Health Organization WHO (2008). Closing the gap in a generation. Health
equity through action on the social determinants of health. Geneva: World Health
Organization.
Övriga källor:
Eskilstuna kommuns handlingsplan
kommunfullmäktige 2011-11-24.
för
folkhälsa
(2011-2015).
Antaget
av
Eskilstuna kommuns handlingsplan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak (20132015) Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-24.
www.eskisltuna.se
65
13 Bilaga
Indikator
Barn i ekonomiskt utsatta
familjer
Folkhälsomål
3
Familjer med låg
inkomststandard
2
Ekonomiskt utsatta
familjer utan
kontantmarginal
2
Barn i familjer med
långvarigt ekonomsikt
bistånd
2
Barn i vård med placering
utanför det egna hemmet
3
Trivsel i skolan
3
Mobbning
3
Personaltäthet i pedagogisk
omsorg
Årsarbetare med
pedagogisk
högskoleexamen
Måluppfyllelse i
grundskolan
3
Behörighet till gymnasium
3
Behörighet till universitetsoch högskolestudier
Bestämmande i skolan
3
Deltagande och inflyttande
1
Självskattad hälsa
3
3
3
Källa
Barnombudsmannen, Max
18, Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014
Barnombudsmannen, Max
18, Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014
Barnombudsmannen, Max
18, Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014
Barnombudsmannen, Max
18, Register över
ekonomsikt bistånd,
Socialstyrelsen
Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014
Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014
Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014
Barnombudsmannen, Max
18
Barnombudsmannen, Max
18
Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014
Barnombudsmannen, Max
18
Barnombudsmannen, Max
18
Barnombudsmannen, Max
18
Barnombudsmannen, Max
18; Valmyndigheten
Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014
66
Mår bra
Psykosomatiska symptom
Barn lagförda för brott
Trygghet i sitt
bostadsområde
3
Rökning
11
Alkoholkonsumtion
11
Narkotikakonsumtion
11
Fysisk aktivitet och
stillasittande
9
Kosthållning
10
Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014
Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014
Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014
Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014
Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014
Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014
Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014
Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014
Liv & Hälsa Ung.
Kommunprofil Eskilstuna,
2014