Folkhälsorapport 2015
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd Tryggve Lundh 016-710 55 19 2015-07-10 1 (2) KSKF/2015:381 Kommunstyrelsen Folkhälsorapport 2015 Beslut Rapporten läggs med godkännande till handlingarna Ärendebeskrivning I Årsplan 2015 beslutas att Handlingsplanen för 2012-2015 ska utvärderas och revideras inför ny målperiod 2016-2019, I komplettering av årsplan (KÅP) tydliggörs behoven ytterligare genom åtaganden om socioanalys med spets på situationen för barn och unga och utveckling av jämlik och jämställd hälsa. I arbetet med ny strategisk inriktning, framtagandet av nytt strategiskt mål – Social uthållighet- betonas vikten ytterligare. Kommunledningskontoret (KLK) har nu framtagit en samlad folkhälsorapport som beskriver nuläget med koncentration på barns och ungas livsvillkor. Tanken är att planen utgör underlag för åtaganden i komplettering av årsplan och i den reviderade Handlingsplanen för folkhälsa 2016-2019. Rapporten fokuserar på redovisning och viktning av nulägesdata, viktiga som hälsans bestämningsfaktorer och sätter in dessa i sina sammanhang. Efter ett resonemang om utfall och resultat avslutas rapporten med förslag på utvecklingsområden. Framtagandet har skett i en bred process och särskilt arbetsgruppen för folkhälsa har aktivt bidragit till rapportens inriktning och utformning. Kommunledningskontoret har även omvärldsspanat och tagit in synpunkter från kommuner som framtagit välfärdsbeskrivningar, exempelvis Kalmar och i allt väsentligt har rapporten tagit avstamp i det nationella utvecklingsarbetet för att utjämna skillnader i hälsa som letts av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Rapporten har hämtat många uppslag genom lärandet i socioekonomiska beräkningsgrunder och från Malmökommissionen och dess motsvarighet i Göteborg ”Göteborg för alla”. Eskilstuna – den stolta Fristaden Eskilstuna kommun 2015-07-10 2 (2) Kommunledningskontorets synpunkter Då kommunledningskontoret koordinerat och framskrivit rapporten har KLK här inga ytterligare synpunkter. KLK föreslår att rapporten godkänns och används redan nu i höst genom framtagande av åtaganden på de områden som är i störst behov av snabb förbättring. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Någon finansiell konsekvens av rapporten kan inte här beräknas. Rapporten bedöms bli ett värdefullt underlag i det framtida välfärdsarbetet och tjäna såväl det strategiska målet Social uthållighet som processarbete med fokus på barn och unga. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson kommundirektör Tryggve Lundh utvecklingsdirektör Eskilstuna – den stolta Fristaden 1 Hur mår barn och unga i Eskilstuna? – En lägesrapport om folkhälsa, 2015 2 Förord Det övergripande målet för folkhälsa i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta är även drivkraften bakom Eskilstuna kommuns långsiktiga folkhälsoarbete. En god hälsa kan ses både som ett mål och medel för hållbar utveckling. Särskilt prioriterat område i det arbetet är hälsan för kommunens barn och unga. Detta för att en uppväxande generation med en god hälsa leder till en positiv och hållbar utveckling för hela kommunen. Den här rapporten är resultatet av uppdrag från kommunstyrelsen och den dåvarande styrgruppen för folkhälsa (2014) till den särskilda arbetsgruppen för folkhälsa att framta en folkhälsorapport som på ett samlat sätt och utifrån målet för jämlik och jämställd hälsa visar hälsoläget och livsvillkoren för barn och unga i Eskilstuna kommun. När vi talar om hälsa, respektive folkhälsa i rapporten utgår vi från vedertagna definitioner om att hälsa är en resurs för den enskilde individen, medan folkhälsa är ett gemensamt mål för det lokala arbetet i kommunen. En god folkhälsa ska också vara jämlikt fördelad bland olika grupper i samhället. Rapporten presenterar en bild över folkhälsan för barn och unga i Eskilstuna kommun, sammanställd och analyserad utifrån merparten av de nationella målen som ligger till grund för svensk folkhälsopolitik och de bärande perspektiven för kommunens folkhälsoarbete. Urvalet av folkhälsans bestämningsfaktorer och indikatorer knyter an till de lokala målen folkhälsan i kommunen och är av betydelse för målgruppen. Rapporten kan med fördel ses som ett underlag för fortsatt diskussion om vilka prioriteringar som bör göras och vilka insatser som bör tillsättas av lokala politiker, tjänstemän och andra som i sin profession arbetar med frågor som har betydelse för barns och ungas folkhälsa i Eskilstuna kommun. Rapporten kommer vidare att vara viktig i den pågående revideringen av Handlingsplanen för folkhälsa. Rapporten är sammanställd av Anna-Maarit Tirkkonen, Folkhälsostrateg i Eskilstuna kommun och Maria Hopstadius, Interkulturell samordnare i Eskilstuna kommun. Ett särskilt tack riktas till alla i den Särskilda arbetsgruppen för folkhälsa i kommunen som på ett värdefullt sätt bidragit med kommentarer till texten under arbetets gång och med sin expertis och sitt engagemang vid insamlingen av nödvändigt statistiskt underlag. Tryggve Lundh Utvecklingsdirektör i Eskilstuna kommun 3 Innehållsförteckning 1 Den goda men ojämlika hälsan 5 2 Uppdraget 5 3 Syfte 5 4 Resultatbeskrivning, avgränsningar och begränsningar 6 4.1 Resultatets tyngdpunkt 6 4.2 Val av målområden 6 4.3 Val av indikatorer 6 4.4 Målgrupp 6 4.5 Disposition 7 5 Hälsa och folkhälsa – vad är det? 7 5 Relationen mellan folkhälsa och hållbar utveckling 8 5.1. Social hållbarhet 6 Vägledande principer för folkhälsa 9 9 6.1 Internationella åtaganden kring hälsa 9 6.1.1 WHO:s folkhälsostrategi Health 2020 9 6.1.2 FN:s konvention för barnets rättigheter 9 6.1.3 FN:s Konventionen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 10 6.2 Svenskt folkhälsoarbete 10 7 Basfakta om Eskilstuna kommun 13 7.1 Befolkningsutveckling och åldersstruktur 2014 13 7.2 Familjesammansättning 16 7.3. Medellivslängd och medelinkomst 16 7.4 En mångkulturell stad 20 7.5 Arbetslöshet och sökande med programstöd 22 8 Eskilstunas folkhälsoarbete med fokus på barn och unga 23 8.1 Eskilstunas strategiska folkhälsoarbete 23 8.2 Samling för social hållbarhet 23 8.3 Folkhälsoutvecklingsarbete – sociala investeringar 24 8.4 Barnrättsarbete 25 8.5 Insatser för en tryggare stad 25 8.6 Hälsofrämjande och hållbara miljöer 26 9 Barn och ungas hälsa – vad visar aktuella mätningar? 27 4 9.1 Barn och ungas uppväxtvillkor 27 9.1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 28 9.1.2 Skolgång och hälsa 32 9.1.3 Delaktighet och inflytande i samhället 39 9.2 Barn och ungas livskvalitet och levnadsvanor 43 9.2.1 Självskattad hälsa 44 9.2.2 I riskzonen för ogynnsam hälsoutveckling 48 9.2.3 Trygghet i området där barn och unga bor 50 9.2.4 Tobak, alkohol och narkotika 51 9.2.5 Fysisk aktivitet och stillasittande 52 9.2.6 Kosthållning och hälsa 54 10 Vad visar resultatet? 56 10.1 Kommunens folkhälsoarbete 57 10.2 Villkor, levandsvanor och livskvalitet 57 10.3 Målgruppsanpassning 58 10.4 Ett interkulturellt perspektiv på hälsa 58 10.3 Samverkan och strategiska insatser är nyckel 59 11. Styrkor och framgång samt aspekter att utveckla 59 12 Referenslista 61 13 Bilaga 65 5 1 Den goda men ojämlika hälsan Det genomsnittliga hälsoläget i Sverige har sedan länge blivit allt bättre mycket tack vare förbättrade livsvillkor. Möjlighet till arbete, längre utbildning, god ekonomi och att kunna bo i ett område där man känner sig trygg och säker är bland de avgörande förhållanden som inverkar på människors hälsa. Trots en positiv hälsoutveckling, står Sverige inför nya utmaningar. Hälsoskillnaderna mellan och inom olika befolkningsgrupper i samhället stiger. Ojämlikhet i hälsa har blivit ett av våra betydande samhällsproblem och speglar ett samhälle med ökade sociala klyftor som i sin tur står i vägen för social hållbarhet.1 Sedan 1990-talet har ungdomsgenerationen haft en sämre hälsoutveckling än andra grupper i samhället. Det finns fortfarande grupper barn i Sverige som lever under ekonomiska förhållanden som begränsar deras möjligheter till en gynnsam utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.2 Psykiska hälsan hos den växande generationen har också försämrats.3 I ett längre perspektiv kan det bli allvarsamma hot mot människors hälsa och bidra till kraftigt ökade samhälls- och sjukvårdskostnader då grunden för ett hälsosamt åldrande läggs tidigt i barndomen. År 2008 presenterade den s.k. Marmotkommissionen på uppdrag av World Health Organization (WHO), sin rapport Closing the gap in a generation som visar på oroande resultat på stigande hälsoklyftor globalt och medellivslängd mellan olika länder som skiljer sig upp till 40 år. För att kunna komma tillrätta med de växande sociala skillnaderna som hotar människors hälsa, krävs det långsiktiga politiska och ekonomiska beslut kopplade till generella och inriktade insatser. 2 Uppdraget Det finns ett uttalat behov av att Eskilstuna kommun som på allvar vill göra skillnad för barn och unga, följer upp folkhälsoläget för den växande generationen och deras livsvillkor och välbefinnande med utgångspunkt i mer än ett perspektiv. Hösten 2014 gav kommunstyrelsen och styrgruppen för folkhälsa i uppdrag till den särskilda arbetsgruppen för folkhälsa att framta en folkhälsorapport som på ett samlat sätt och utifrån målet för jämlik och jämställd hälsa visa folkhälsoläget för den växande generationen och deras livsvillkor och välbefinnande med utgångspunkt i mer än ett perspektiv. 3 Syfte Syftet med föreliggande rapport är att presentera en aktuell bild av folkhälsa för barn och unga i kommunen. 1 WHO (2008). 2 Socialstyrelsen (2012). 3 Sveriges Kommuner och Landsting (2013). 6 Rapporten ska utgöra underlag för beslutsfattande om och främja en diskussion om det fortsatta folkhälsoarbetet i kommunen. 4 Resultatbeskrivning, avgränsningar och begränsningar 4.1 Resultatets tyngdpunkt Resultatets tyngdpunkt i denna rapport ligger på kommunens styrande dokument för folkhälsa, några utvalda exempel på utvecklingsarbeten, insatser och projekt med fokus på barns och ungas hälsa, tillgänglig statistik och registerdata för målgruppen. För detta ändamål har flera källor använts – tillgänglig dokumentation, registerdata, aktuella mätningar kommunvis. Aktuell forskning redovisad av bl.a. Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och landsting (SKL), Folkhälsomyndigheten har också nyttjats. Även andra källor med koppling till nationella och internationella folkhälsobeslut och åtaganden har utnyttjats. 4.2 Val av målområden Folkhälsopolitiken bestar av elva målområden. Resultatet i denna rapport är organiserat utifrån merparten av de nationella målområdena för folkhälsan. Varje målområde har blivit mätt ur ett antal indikatorer som speglar olika aspekter av hälsoläget. De representerar dels direkta mått på hälsan, dels risk- och friskfaktorer för hälsan.4 I denna rapport har vi medvetet uteslutit några målområden. Detta i brist på tillgänglig statistisk kommunvis. Målområden som inte omfattas av rapporten är: 4. Hälsa i arbetslivet; 5. Miljöer och produkter; 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt 7. Skydd mot smittspridning. 4.3 Val av indikatorer Sammanlagt har vi valt 24 indikatorer i syfte att kunna beskriva läget för barn och ungas hälsa i kommunen. Urvalet av indikatorer har i första hand skett med utgångspunkt i tillgänglighet på kommunnivå. Indikatorerna har hämtats ur underlaget som presenteras i enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna (2014) och databasen Barnombudsmannen Max 18. Urvalet av indikatorer har också gjorts med utgångspunkt i dess tillförlitlighet samt vetenskapligt samband med hälsa/ohälsa. 4.4 Målgrupp Resultatet redovisas kommunvis och könsuppdelat, med vissa undantag för totalt resultat för kommun och län utan könsuppdelning. Det statistiska underlaget som vi har haft tillgång till omfattar mätningar för barn och unga i årskurserna 5,7,9 och årskurs 2 på gymnasiet. Vi har inte haft möjlighet att redovisa indikatorerna för yngre barn, då vi inte haft tillgång till lokala undersökningar för denna grupp. 4 Indikator (variabel) ska ses som ett stöd för planering och beslut och inte som ett mål i sig. 7 4.5 Disposition Rapporten har organiserats med ett inledande avsnitt som följs av definitioner av hälsan och folkhälsans innebörd åtföljt av en beskrivning av de vägledande internationella och nationella principerna för folkhälsa. Därefter redovias i ett bakgrundsavsnitt av kommunens fördelning utifrån nyckeltalen för befolkningsutveckling, åldersstruktur, härkomst, familjesammansättning, medellivslängd och medelinkomst, utbildning samt arbetslöshet. I de två följande kapitlen presenteras resultat. Rapporten avslutas med en kort sammanfattning av de empiriska fynden och med några förslag på utvecklingsområden. 5 Hälsa och folkhälsa – vad är det? Att definiera precis vad hälsa är för att sedan kunna mäta den har visats vara svårare än man kan tro. Hälsa kan uppfattas som något väldigt individuellt med olika betydelser för olika individer. Den påverkas av många faktorer i vår omgivning, hur vi bor, vart vi lever, miljö, uppväxttid, barndom, utbildning och mycket mer.5 En god hälsa uppfattas idag som en förutsättning för åtskilliga mänskliga aktiviteter. Den är något mer än enbart avsaknad av sjukdom. Det är också möjligt att uppleva god hälsa i termer av välbefinnande även om man har en medicinsk diagnos. Omvänt kan man uppleva ohälsa och brist på välbefinnande utan att ha någon sjukdom.6 Folkhälsa är inte heller enkelt att definiera även om de flesta har en intuitiv förståelse av begreppet. Begreppets innebörd har genomgått en utveckling utifrån breddade kunskaper och ändrade förutsättningar för hälsa respektive ohälsa. Det har skett en diskursiv förskjutning från en traditionell biomedicinsk förklaringsmodell med primärt fokus på frånvaro av sjukdom till dagens betydligt bredare humanistiska perspektiv av god hälsa och välbefinnande.7 Folkhälsa i ett humanistiskt perspektiv är ett uttryck för hela befolkningens hälsotillstånd och ett mål för hela samhället.8 Innebörden i folkhälsa kan vidare förstås som ett dynamiskt och holistiskt samspel mellan flera faktorer och villkor. Dessa avgörs och styrs av grundläggande levnadsförhållanden, den enskildes livsstil och individens egna val, förutsättningar att fatta hälsoriktiga beslut, befolkningens åldersstruktur, ärftliga förhållanden, resurser i samhället, tillgång till sociala nätverk, utbildningsnivå, upplevelse av meningsfullhet mm. Ett sådant brett spektrum av samverkande faktorer och villkor gör att förutsättningarna för en god hälsa är olika bland befolkningen och att relationen mellan folkhälsa och välfärdsbygget alltmer sätts på sin spets i såväl forskning som i det politiska samtalet. I och med att folkhälsa berör och påverkas av många olika samhällsområden (ekonomi, politik, arbetsmarknad, socialpolitik m.m.) har det också varit viktigt att ställa upp mål som kan vägleda arbetet inom olika sektorer av samhället så att folkhälsan ges en klar plats i samhällspolitiken.9 5 Dahlgren, Göran & Lundberg, Olle (1997). 6 Statens folkhälsoinstitut (2003:57). 7 Pellmer, Wramer, B, Wramer, H (2012). 8Janlert, U. (2000). 9 Statens folkhälsoinstitut (2003:57). 8 Relationen mellan folkhälsa och hållbar utveckling Hållbar utveckling är kanske det mest utmanande politiska konceptet någonsin. Hållbar utveckling är mer av ett orienteringsbegrepp med ett brett innehåll och kan betraktas som ett slags etiskt imperativ om att ge alla människor förutsättningar att leva ett värdigt liv i sitt respektive samhälle. Hållbar utveckling pekar på en utveckling mot en anständig levnadsstandard, social sammanhållning, delaktighet och hälsosam miljö.10Be greppet presenterades ursprungligen i den s.k. Bruntlandrapporten (1987)11 och vilar på tre centrala pelare: ekonomisk, ekologisk och på senare tid även social hållbarhet.12 Samspelet mellan dessa påverkar i allra högsta grad befolkningens folkhälsa och det går inte att uppnå hållbarhet eller underförstått uthållig tillväxt13 om hälsan är ojämlikt fördelat i ett samhälle. Hållbar utveckling blir verklig enbart om dessa tre pelare samverkar och kan växa parallellt.14 Figur 1. De tre dimensionerna i hållbar utveckling Det finns ett starkt samband mellan ohälsa och svag ekonomi och fattigdom. Samhällen med höga ohälsotal har svårt att få en god ekonomisk utveckling utan att arbeta med ohälsan. En god folkhälsa bidrar å andra sida till ekonomisk utveckling främst genom en produktiv befolkning, ett större utbud av arbetskraft, förbättrade färdigheter genom ökad utbildning och mer sparkapital tillgängligt för investeringar.15 Hur vår miljö ser ut och hur våra resurser fördelas är lika avgörande för människors folkhälsa i såväl ett kortsiktigt som i ett långsiktigt perspektiv.16 10 Forskningsrådet Formas (2011:2) 11 Världskommissionen för miljö och utveckling (1987), Brundtlandkommissionen, en ofta använd och väl etablerad definition av hållbar utveckling. 12 WHO (2008). 13 Begreppet är hämtat från Vision Västra Götaland. Där finns det som en del av definitionen av det goda livet: ”uthållig tillväxt, som skapar resurser för alla, och för ett rikt kulturliv” 14 Vår gemensamma framtid, framtagen av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av FN och presenterad år 1987. Forskningsrådet Formas, 2:2011. 15 Cole, M., A. & Neumayer, E. (2006). 16 Stern, N., S. Peters, V. Bakhshi mfl (2006). 9 5.1. Social hållbarhet Social hållbarhet har oftast försummats i den politiska tankemodellen av hållbar utveckling. Denna dimension har dock fått de senaste åren en allt större uppmärksamhet. Detta mycket tack vare insikten om att sociala mål måste vara i ett nära och dynamiskt samspel med övriga ekonomiska och ekologiska mål. Sociala mål betraktas idag som lika viktiga konstituerande faktorer för människors hållbara levnadsförhållanden och grundläggande behov.17 Social hållbar utveckling handlar om hur människor kan skaffa sig tillräckliga kunskaper och resurser, såsom utbildning, kompetens, erfarenhet, konsumtion, inkomst och sysselsättning. Den syftar på processer som demokrati och delaktighet, jämställdhet och jämlikhet. Ifall sociala strukturer bryts ner tills de grundläggande mänskliga behoven inte längre blir tillgodosedda, kommer människor med alla medel att försöka tillfredsställa dessa behov. 18 6 Vägledande principer för folkhälsa 6.1 Internationella åtaganden kring hälsa Allt sedan mitten av 1980- talet har WHO: kommissionen arbetat systematiskt med att utveckla hälsofrämjande strategier för en förbättrad hälsa världen över. Rätten till hälsa, dvs. tillgång till vård, varor och tjänster som är nödvändiga för förverkligandet av bästa möjliga hälsa för individen är en vedertagen mänsklig rättighet. Den är också fundamental för människors förmåga att tillvarata på sina övriga medborgliga rättigheter. Rätten till hälsa ingår i flertal internationella konventioner, såsom FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, Kvinno- och rasdiskrimineringskonventionerna, WHO:s Europeiska folkhälsostrategi Health 2020, Barnkonventionen i såväl Europa som andra världsdelar.19 Samtliga framhäver övergripande värderingar som allmängiltighet, tillgång till vård av bra kvalitet, rättvisa och solidaritet och fungerar som en kompassriktning för att bättre kunna bemöta uttalade problem med folkhälsan.20 6.1.1 WHO:s folkhälsostrategi Health 2020 WHO:s folkhälsostrategi Health 2020 lyfter ökad jämlikhet i hälsa och bättre styrning och ledning som strategiska mål i samhällets arbete för att uppnå en förbättrad folkhälsa. Ökat tvärsektoriellt samarbete över myndighets- och förvaltningsgränser och en effektiv ledning som främjar delaktighet och styrning av hälsa anses vara ett betydelsefullt strategiskt mål som i sin tur minskar ojämlikheten i hälsa. 21 6.1.2 FN:s konvention för barnets rättigheter På den internationella arenan gavs rätten till värdigt liv och trygg utveckling en särskild plattform genom konventionen om barnets rättigheter (Barnkonventionen) som FN antog år 1989 och som Sveriges riksdag ratificerade år 2010. Barnkonventionen 17 WHO (2008). 18 WHO (2008). 19 WHO: International Health Conference, New York, 19-22 June, 1946 (1948); WHO: The Ottawa Charter for Health Promotion (1986). 20 Europeiska kommissionen (2013). 21 http://ec.europa.eu/europe2020/index_en.htm 10 uttrycker ett förhållningsätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som kan beröra ett enskilt barn eller en grupp barn. Detta perspektiv innebär att inför ett beslut eller en åtgärd ska ansvarig beslutsfattare överväga om det berör barnet eller barnen och på vilket sätt. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har barn rätt till goda uppväxtvillkor där det bland annat ingår rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Enligt konventionens artikel 24 ska konventionsstaterna säkerställa att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Barnhälsovården, elevhälsan och tandhälsovården är viktiga för att tidigt upptäcka riskfaktorer och hälsoproblem hos barn som lever i riskmiljöer.22 6.1.3 FN:s Konvention för rättigheter för personer med funktionsnedsättning FN-konventionen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning tillhör de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter och utgår från grundläggande principer som jämlikhet och icke-diskriminering. Sverige antog konventionen 2008. Enligt konventionens artikel 25 har personer med funktionsnedsättning rätt till bästa möjliga hälsa. Rätten till hälsa handlar inte bara om frånvaro av sjukdom, utan om att ha samma möjligheter till god hälsa som den övriga befolkningen. En rad faktorer som diskriminering, ekonomisk otrygghet och brist på delaktighet och inflytande spelar en viktig roll för hälsotillståndet. Därför har också andra artiklar viktiga att lyfta fram, bland annat artikel 3 (delaktighet), artikel 5 (icke-diskriminering och jämlikhet), artikel 29 (politiskt deltagande) samt artikel 30 (deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott). Barnperspektivet ska genomsyra allt arbete inom funktionshinderspolitiken. Artikel 7 rör särskilt barn med funktionsnedsättning. Där står att alla nödvändiga åtgärder ska genomföras för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning fullt ut ska kunna få sina mänskliga rättigheter på lika villkor som andra barn. Kopplingen till Barnkonventionen är tydlig då det anges att barnets bästa ska komma i främsta rummet liksom rätten för barn med funktionsnedsättning att komma till tals.23 6.2 Svenskt folkhälsoarbete Hälsan i Sverige, mätt som medellivslängd, har förbättrats under många årtionden och flera hälsoproblem har minskat över tid. Det hänger samman med ökade ekonomiska resurser, höjd utbildningsnivå, bättre sjukvård och framför allt ökade kunskaper om att främja hälsa och förebygga ohälsa. Sannolikt är den höjda utbildningsnivån den viktigaste förklaringen till den ökade medellivslängden i landet.24 Svenskt folkhälsoarbete utgår från ett övergripande mål och elva nationella målområden som först presenterades i regeringens proposition Mål för folkhälsan (2002) och sedan uppdaterades i regeringens proposition En förnyad folkhälsopolitik (2008). Det övergripande målet är att ”skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”.25 Faktaruta 1. Sveriges folkhälsomål Övergripande mål: 22 Ungdomsstyrelsen (2013). 23 http://www.mfd.se/funktionshinderspolitik/fn-konventionen/ tillgänglig 2015-07-03 24 Statens folkhälsoinstitut (2010). 25 Regeringens proposition (2002). 11 Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Målområden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Målområden har tagits fram utifrån bestämningsfaktorer för hälsa och för dess uppfyllelse krävs det insatser från olika myndigheter, investeringar inom olika sfärer och ansvar på olika lokala, regionala och nationella nivåer.26 Det är flera faktorer som påverkar folkhälsan – biologiska faktorer såsom arv, kön och ålder, relationer, individernas egna levnadsvanor, samhällsaktörer, politiska och organisatoriska beslut om villkor och förutsättningar för att göra goda val mm. Indikatorerna kan variera och en indikator behöver inte överensstämma med ett folkhälsomål. Det avgörande är att det finns ett klart samband mellan indikatorn och bestämningsfaktorn. Det är naturligtvis mycket viktigt att indikatorn har en relevans för hälsoutvecklingen och mäter något som faktiskt påverkar människors hälsa. Det är också viktigt att man kan använda sig av indikatorer för att följa utvecklingen på regional och lokal nivå.27 Figur 2. Hälsans bestämningsfaktorer, enligt Dahlgren och Whitehead (1991), modifierad av Folkhälsomyndigheten 26 Statens folkhälsoinstitut (2010). 27 Statens folkhälsoinstitut (2003). 12 År 2012 beslutade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den offentligt finansierade verksamheten. Som ett resultat av det beslutet utarbetades styrdokumentet Gör jämliktgör skillnad bestående av 5 rekommendationer och 23 åtgärder som kommuner, landsting och regioner kan arbeta med för att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i hälsa.28 Rekommendationerna fokuserar mycket på vikten av att kunna integrera jämlikhet i hälsa i alla politiska organisations- och styrsystem, vikten av att kunna mäta och göra såväl problemanalyser som effektanalyser, betydelsen av en bra och långsiktig samverkan mellan olika aktörer, samt möjligheten till kontinuerlig kunskapsinhämtning och ett normkritiskt förhållningssätt inom organisationen.29 28 Sveriges Kommuner och Landsting (2013). 29 Sveriges Kommuner och Landsting (2013). 13 7 Basfakta om Eskilstuna kommun I det följande ges en mer sammanhållen aktuell beskrivning av Eskilstuna kommuns befolkningsutveckling, åldersstruktur, härkomst, familjesammansättning, medellivslängd och medelinkomst, utbildning samt arbetslöshet och sökande med programstöd. Detta i syfte att få en tydlighet i vilken kontext kommunen bedriver sitt folkhälsoarbete. 7.1 Befolkningsutveckling och åldersstruktur 2014 Eskilstuna ligger vid Eskilstunaån, ca 10 km från Mälaren i Södermanlands län. Staden har ett strategiskt läge mitt i region Stockholm/Mälardalen och är en av Europas mest expansiva regioner, ett område med över tre miljoner människor. Eskilstuna är Sveriges femtonde största stad och med befolkningstillväxt. Sedan 2014 har den passerat 100 000 gränsen på folkmängd. Antalet invånare för december 2014 uppvisar 100 923 personer totalt, varav 50 655 kvinnor respektive 50 268 män.30 Diagram 1. Befolkningsutveckling Eskilstuna Medelåldern för kvinnor är 42 år och för män 40 år, vilket är något under rikssnittet. En generell trend i riket är att den äldre populationen ökar och den yngre minskar. Denna trend finns även i Eskilstuna kommun. En möjlig förklaring är allt lägre barnafödande och en längre medellivslängd. I Eskilstuna är åldersgrupperna 20-29 och 40-49 de största i kommunen. 30 Kommun och landstingsbasen, Kolada 14 Diagram 2. Befolkningspyramid Eskilstuna, 2014 varav befolkning år 2014 i Torshälla Skillnader i åldersstruktur finns mellan olika geografiska områden i kommunen. Störst andel barn och unga mellan 0-24 år bor i stadsdelen Lagersberg (44 procent av den lokala befolkningen). Lägst andel barn och unga i samma ålderskategori bor i Västermo med 19 procent. Befolkningens förändring i kommunen visar på en folkökning på 1194 personer för 2014, ett födelseöverskott på 291 personer och ett flyttningsöverskott på 920 personer.31 15 Diagram 3. Befolkningsförändring Eskilstuna, 2014 En prognos från Statistiska centralbyrån (SCB) förutspår att Södermanlands befolkning kommer att fortsätta öka de närmaste 20 åren. Eskilstuna är länets klart största kommun med närmare 101 000 invånare och Vingåker är minst med knappt 9 000 invånare i slutet av 2014.32 Tabell 1. Befolkning i Södermanlands län, 2014 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Kvinnor Män Totalt 50 655 7 948 5 267 16 651 27 023 5 668 16 978 5 950 4 378 140 148 4 872 240 50 268 8 294 5 246 16 617 26 485 5 883 16 900 5 914 4 541 140 518 4 875 115 100 923 16 242 10 513 33 268 53 508 11 551 33 878 11 864 8 919 280 666 9 747 355 31 SCB, Befolkningsstatistik (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) 32 SCB (2014). 16 7.2 Familjesammansättning Familjesammansättningen och andelen barn i familjer i Eskilstuna för 2013 skiljer sig inte från rikets och länets siffror nämnvärt. Familjer med ett eller två barn är den vanligaste familjesammansättningen. En överrepresenterad andel i Eskilstuna är familjer utan barn med andel av 78 procent.33 Diagram 4. Andel (%) familjer efter antal barn i Eskilstuna kommun, 2013 7.3. Medellivslängd och medelinkomst Medellivslängden som ofta används som ett välfärdsmått34, visar att återstående medellivslängden i kommunen för kvinnor ligger på 83,4 år respektive 78,9 år för män. Utvecklingen pekar på minskade könsskillnader.35 Det förekommer också större skillnader i livslängd mellan olika utbildningsgrupper än mellan könen.36 Bakom den genomsnittliga ökningen finns ett växande gap mellan olika grupper där livslängden ökar snabbare för dem med högre socioekonomisk status. Förutom att det finns skillnader i medellivslängd utifrån kön går det även att se skillnader i livslängd mellan olika stadsdelar i Eskilstuna. Den förväntade återstående medellivslängden är högst i stadsdelen Skogstorp för både kvinnor och män. Det lägsta värdet för kvinnor uppvisas i stadsdelen Skiftinge och för män i stadsdelarna Odlaren och Lagersberg. En jämförelse mellan de olika stadsdelarna visar en skillnad på 6,8 år i återstående medellivslängd för män respektive 6,9 år för kvinnor. I jämförelse med kvinnor och män inom ett av områden, Odlaren, är skillnaden 8,9 år. 33 Eskilstuna kommuns egen statistik ur SCB (2014). 34 Det ingår bl.a. i FN:s Human Development Index (HDI) som ett mått på̊ ett lands utvecklingsnivå̊. 35 SCB (2013). 36 SCB, Befolkningsstatistik (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata). 17 Tabell 2. Återstående medellivslängd för 2009-2013 i Eskilstuna, per område Stadsdel/område Torshälla syd Munktellstaden Årby Slagsta Skogstorp Skiftinge Odlaren Östermalm Söder/Tunafors Snopptorp Lundby Hällby Nyfors Centrum Fröslunda Lagersberg Mesta Borsökna Övriga kommunen Män/år 80,40 76,51 77,93 79,20 83,12 79,54 76,37 79,76 77,30 78,70 77,33 78,41 77,18 79,09 77,06 76,39 82,43 79,99 Kvinnor/år 82,87 82,15 82,43 83,23 86,80 79,91 85,28 83,95 80,78 85,86 83,95 85,80 82,40 84,51 80,89 81,23 81,73 83,64 Som tidigare nämnts är medellivslängden förknippad med graden av utbildningsnivån. Forskning framhäver att längre utbildning innebär högre medellivslängd. Detta i sin tur innebär att barn till föräldrar med lång utbildning kommer sannolikt att leva längre än barn till föräldrar med kort utbildning.37 Nästan en tredjedel av befolkningen i Eskilstuna har minst eftergymnasial utbildning. Den enskilt största delen av befolkningen har gymnasial utbildning som högsta avslutade nivå. Könskillnaderna blir större när det gäller eftergymnasial utbildning mer än 3 år där kvinnor är överpresenterade med 17, 40 procent jämfört med män 10,7 procent.38 37 Statens folkhälsoinstitut (2013). 38 SCB (2014). 18 Diagram 5. Andel (%) utbildning i Eskilstuna, män och kvinnor, 2014 Medelinkomsten i kommunen, dvs. inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet har under många år legat relativt lågt och under riksgenomsnittet. Eskilstunas män har 88 procent av vad män i riket har som medelinkomst. Motsvarande andel för kvinnor ligger på 90 procent. Medelinkomsten i Eskilstuna ligger något lägre jämfört med länet och riket och avser personer i ålder 20-64. 19 Diagram 6. Medelinkomst (sammanräknad förvärvsinkomst) i Eskilstuna, 2013. Antal kronor i 1000-tal Det finns dessutom en stor variation i medelinkomsten i kommunen i de olika stadsdelarna. Den lägsta medelinkomsten finns i stadsdelen Fröslunda med 162 854 kronor och det högsta i stadsdelen Skogstorp på 338 747 kronor.39 Diagram 7. Medelinkomstens fördelning i kommunens olika stadsdelar, 2013 Faktaruta 1. Sveriges folkhälsomål 39 Eskilstuna kommuns egen statistik ur SCB (2014). 20 7.4 En mångkulturell stad Eskilstuna är en växande mångkulturell kommun. Det är allt fler eskilstunabor med invandrarbakgrund som jobbar, lever och berikar Eskilstuna med sitt sätt att se på livet, sina erfarenheter och kompetenser, sin kulturella och religiösa bakgrund. Människor från 100-tal olika länder bor i Eskilstuna och talar säkerligen lika många språk. Vad det gäller hela länet så är det ungefär var femte sörmlänning som hade utländsk bakgrund 2014. Det är stora skillnader mellan länets kommuner, Eskilstuna hade mer än dubbelt så stor andel med utländsk bakgrund som Gnesta, Trosa och Vingåker.40 Tabell 3. Andel (%) med utländsk bakgrund, 2014 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Totalt 31 24 14 21 16 22 16 15 14 22 21 Nära 21 procent av Eskilstuna kommuns invånare är födda utomlands och 7,7 procent är födda i Sverige med båda utlandsfödda föräldrar.41 Detta gör att mångkulturaliteten har blivit en signifikant del av kommunens identitet. Diagrammet indikerar att högst representerade är personer från Finland, följda av Irak. På senare år i samband med globala migrationsprocesser, oroligheter, krig, terror och förtyck har även personer från Somalia, Syrien och Iran flyttat till Eskilstuna. Könsfördelningen är mest jämn för invånare med finskt ursprung. Skillnader återfinns för de övriga länderna där könsfördelningen är störst för invånare med irakiskt ursprung. 42 40 Eskilstuna kommuns egen statistik ur SCB (2014). 41 Eskilstuna kommuns egen statistik ur SCB (2014). 42 Utländsk bakgrund definieras enligt SCB som personer födda i ett annat land och födda i Sverige med båda utlandsfödda föräldrar. 21 Diagram 8. Antal kvinnor och män i Eskilstuna med utländsk bakgrund, avseende länder med störst invandring till Eskilstuna genom åren Åldersfördelningen bland personer med utländsk bakgrund ser olika ut beroende på ursprungsland. Andelen äldre från Finland toppar listan med mest äldre över 80 år. Jämfört med Somalia som uppvisar 0 äldre i åldersgruppen 80+. Flest barn i ålder 0-5 finns bland Irakiska befolkningen och minst bland den finländska befolkningen. Den största åldersgruppen i arbetsför ålder 30-64 är från Finland följt av Irak.43 Diagram 9. Åldersfördelning avseende ursprungsland, 2014 43 Eskilstuna kommuns egen statistik ur SCB (2014). 22 7.5 Arbetslöshet och sökande med programstöd Södermanlands län har under en lång tid haft högre arbetslöshet än riksgenomsnittet och gapet vidgades påtagligt under finanskrisen. Länets högre arbetslöshet är delvis strukturellt betingad men den påverkas också starkare av olika konjunkturskiften. Det beror bland annat på utvecklingen inom industrin samt industrins sammansättning (branschstrukturen). 44 Nedan illustreras aktuella siffror på andelen öppet arbetslösa och sökande med programstöd för kommunen. Eskilstuna ligger procentuellt högre jämfört med länet och riket. Diagram 10 Andel (%) öppet arbetslösa och sökande med programstöd, 2015 44 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014, Södermanlands län. Prognos för arbetsmarknaden (2014-2015) 23 8 Eskilstunas folkhälsoarbete med fokus på barn och unga 8.1 Eskilstunas strategiska folkhälsoarbete Kommunens styrande dokument för folkhälsa är Handlingsplanen 2011-2015, antagen av kommunfullmäktige 2011-11-24, där det tydligt framgår de grundförutsättningarna och de bärande perspektiven för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Folkhälsoarbetet i kommunen inriktas främst på faktorer i samhället som har betydelse för medborgarnas hälsa och välbefinnande. I planen framgår bland annat att en av de viktigaste uppgifterna för hela kommunkoncernens är att erbjuda välfärdstjänster och bidra till social välfärd som främjar hälsan. Att minska skillnader i hälsa skapar förutsättningar för ett socialt hållbart samhälle. Mänskliga rättigheter är den styrande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete i Eskilstuna. Kunskap ska utvecklas bland annat genom deltagande i den nationella samlingen för social hållbarhet – arbete för att minska skillnader i hälsa. Jämställdhet och jämlikhet är obestridliga värden när folkhälsan värderas och kommunen mäter eskilstunabornas livskvalitet. Jämställdhet ska vara ett tvärsektoriellt perspektiv som ska genomsyra samtliga strategiska målområden. Prioriteringar och åtaganden inom folkhälsoområdet ska ses i ett långsiktigt perspektiv. Arbetet ska grunda sig på kompetens och strategier som utgår från folkhälsovetenskaplig forskning och metod, hälsodata för befolkningen och annat statistiskt underlag inom målområdet. Det är angeläget att arbetet sker i bred samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor och att nya metoder prövas som senare kan implementeras i ordinarie verksamhet.45 8.2 Samling för social hållbarhet Ett led i kommunens behov av kunskapsinhämtning och utveckling vad det gäller folkhälsa är utvecklingsarbetet som kommunen aktivt deltagit i tillsammans med tjugotal andra kommuner och initierat av SKL. Utvecklingsarbetet heter Samling för social hållbarhet – minska skillnader i hälsa och har varit ett samarbete mellan kommuner, landsting och regioner med syftet att få fram effektiva insatser för att minska rådande hälsoskillnader bland olika grupper i samhället. Utvecklingsarbetet har resulterat i 5 rekommendationer och 23 åtgärder för jämlik hälsa och social hållbarhet. Inom ramen för det arbetet kommer Eskilstuna kommun under år 2015 att revidera sin handlingsplan för folkhälsa och en ny plan för jämlik och jämställd hälsa kommer att tas fram, grundad i SKL:s rekommendationer. En annan del av det utvecklingsarbetet handlar om att vidare jobba med sociala investeringar för flickor och pojkar i tidig ålder, unga kvinnor och män upp till 25 år 45 Handlingsplan för folkhälsa, 2012-2015, antagen av kommunfullmäktige 2011-11-24 24 som riskerar att hamna i ett framtida socialt och/eller ekonomiskt utanförskap. Utgångpunkten för dessa satsningar är att arbeta förebyggande och undvika framtida problem såsom arbetslöshet, missbruk och kriminalitet i vuxen ålder. Ytterligare en satsning som ett resultat av samarbetet med SKL har varit att skapa en social investeringsfond i kommunen. I kriterierna för fonden (KSKF/2013:396) definieras sociala investeringar som förebyggande insatser med långsiktiga effekter. De ska uppmuntra till samverkan mellan kommunens förvaltningar och andra aktörer. De sociala investeringarna ska kunna följas upp, beräkna, värdera och mäta samt leda till minskat resursbehov på lång sikt. Genom att avsätta medel för sociala investeringar skapas det en möjlighet för insatser i Eskilstuna kommun av mer förebyggande karaktär. Den kostnadsökning som nya preventiva insatser innebär idag ska generera reducerade kostnader i framtiden och därmed långsiktiga besparingar men också skapa utrymme för tidiga insatser. En del av det arbetet är kopplat till att kommunen ska utveckla en verksamhetsmetodik som leder till minskat utanförskap hos kommuninvånarna. Sociala investeringsfonden ska användas som ett komplement till den ordinarie verksamheten för utveckling av metoder och arbetssätt. Satsningar med medel från den sociala investeringsfonden bör stimulera gränsöverskridande ansatser mellan olika verksamheter. 8.3 Folkhälsoutvecklingsarbete – sociala investeringar Vidare har olika förvaltningar i kommunen bedrivit utvecklingsarbeten med fokus på barn och ungas folkhälsa. Finansiering har hämtats dels från bland annat sociala investeringsfonden och stimulanspengar för förvaltningar i syfte att kunna utveckla sitt eget hälsofrämjande arbete. Ett exempel värt att nämnas i det sammanhanget är det påbörjade projektet Fristadshus, som har initierats av arbetsmarknads- och familjenämnden. Projektet syftar till att få fler ungdomar aktiva i samhället. Det ska drivas i samarbete med barn- och utbildningsnämnden och kultur -och fritidsnämnden. Den primära målgruppen för projektet är 900 flickor och pojkar i ålder 16-20 som idag varken finns inskrivna på gymnasium eller i någon form av arbetsmarknads- och familjeförvaltningens arbetsmarknadsåtgärder. Ett annat exempel på utvecklingsprojekt med fokus på barn och ungas folkhälsa är Utveckling av förebyggande och främjande barn- och ungdomsarbetet i Torshälla, initierat av Torshälla stads nämnd. Syftet med det projektet är tvåfaldigt. Ett första syfte är att tidigt kunna identifiera ohälsa hos pojkar och flickor och deras familjer. Ett andra syfte handlar om att kunna utveckla samverkans former mellan familjecentral, inklusive landstinget, socialtjänst, Ung fritid och skola för ett mer samordnat arbete gentemot målgruppen. Särskild fokus i samverkan är att säkra rätten till utbildning på lika villkor för barn med neuropsykiatriska diagnoser genom att utveckla en helhetssyn på de tänkta stödinsatserna. Ytterligare ett exempel på folkhälsoinsatser är en utbildningsinsats arrangerat av landstinget Sörmland och där Eskilstuna kommun deltog i. Syftet med insatsen har varit att öka de professionellas kompetens om socioekonomiska beräkningar och analyser av tidiga insatser. En sådan kompetens finns i dagsläget på socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, Torshälla stads förvaltning samt på kommunledningskontoret. 25 8.4 Barnrättsarbete Kommunstyrelsen antog i maj 2013 Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om Barnets rättigheter.46 Planen togs fram av kommunledningskontoret i samverkan med representanter från flera förvaltningar och slår fast att kommunen ska, under 2013-2015, utveckla och stärka det befintliga arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter. I årsplanen 2014 och 2015 står bl.a. ”att barnrättsarbetet ska intensifieras” och ”att det ska finnas personer med särskild kunskap i barnkonventionen för att säkra att det finns ett barn- och ungdomsrättsperspektiv i alla verksamheter och verksamhetsprocesser”. Under 2015 kommer att genomföras en bred utbildningsinsats på samtliga nivåer i kommunen i syfte att implementera barnkonventionen i hela organisationen. En bildad processgrupp med lokala processledare från samtliga förvaltningar ska ges möjlighet till fördjupning och processtöd för att kunna kvalitetssäkra barnrättsarbetet och driva arbetet strategiskt vidare. Syftet med utbildningsinsatsen är att Eskilstuna kommun ska få nödvändig kunskap och praktiska redskap för att systematiskt implementera ett barnrättsperspektiv i linje med redan fattade beslut. Arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter anses vara ett kontinuerligt kunskapsområde för kommunen. 8.5 Insatser för en tryggare stad Trygga Eskilstuna är namnet på Eskilstunas lokala brotts- och drogförebyggande råd som består av representanter för kommun, föreningar, näringsliv och andra intressen. Idén är att samordna sina insatser för en tryggare stad. I mars hölls ett nätverksmöte där skillnaden mellan brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser togs upp och vad man som fastighetsägare kan göra kring detta arbete. Trygga Eskilstuna samordnar bland annat sedan sex år tillbaka ett nätverk för fastighetsägare med syfte att motverka skadegörelse och klotter genom snabba insatser som t.ex. sanering, trygghetsvandringar etc. Den lokala polisen deltar som sakkunnig i nätverket. Polisens trygghetsundersökning från 2008 pekar på att den faktiska utsattheten för brott i länet har minskat från 2,1 procent till 1,2 procent. Siffrorna i Eskilstuna pekar på att 67 procent är oroliga för att utsättas för brott medan 18 procent faktiskt har blivit utsatta för brott. Mycket i arbetet handlar om trygghetsvandringar, nattvandringar, utveckling av webben och samverkan med Eskilstuna Kuriren kring webb-tv. Trygga Eskilstuna kommer även fortsättningsvis aktivt att arbeta med trygghetsvandringar, nattvandring och olika informationsinsatser. En projektanställd ska under år 2015 skriva en strategisk plan kring social oro47. En väsentlig del av det uppdraget handlar om att göra områdesanalyser med fokus på hög otrygghet i trygghetsmätningarna. I kompletteringar till årsplan för år 2015 ska konceptet ”SSPF” införas. Det står för ett samverkansforum för socialtjänst, skola, polis, fritid som tillsammans kommer att diskutera aktuella problem och hållas sig uppdatera om 46 http://www.raddabarnen.se/om-oss/barnkonventionen/barnkonventionen-kort-verison/ 47 Social oro är ett relativ nytt begrepp. Begreppet har vuxit fram som benämning på anlagda bränder, skadegörelse, stenkastning, hot och våld mot tjänsteman och upplopp. Upploppet kan ses som en öppen och våldsam konflikt mellan polis och ungdomar/unga vuxna, en slags symbolisk yttring för en mer underliggande konflikt. 26 eventuella trender vad det gäller trygghet i stadsdelarna. De samverkande aktörerna ska träffas kontinuerligt.48 Ett annat exempel på insats för en tryggare stad är handlinsplan mot ANDT 2013-2015. Handlingsplanen omfattar en nulägesbeskrivning, internationella och nationella bestämmelser samt mål och insatser för Eskilstuna kommun. Centralt är att minska tillgång och efterfrågan, minska skadligt bruk, missbruk och beroende, ge skydd och stöd för barn samt erbjuda vård och stöd av god kvalitet. Kunskapshöjande insatser tillsammans med samverkan och tillgänglighetsbegränsade åtgärder är vägledande i förslag till mål och insatser. Samtliga nämnder ges i uppdrag att se över vad innehållet i planen betyder för den egna nämndens verksamhet. Syftet med handlingsplanen är att ange riktningen framåt för Eskilstuna kommuns arbete mot alkohol, narkotika, dopning och tobak genom mål och insatser. Handlingsplanen tar sin utgångpunkt i FNs konvention om de mänskliga rättigheterna tillsammans med nationella målet om ett samhälle fritt från narkotika och doping, med minskade sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Förslag till mål i handlingsplanen tar vidare sin utgångspunkt i den målstruktur som anges av den nationella strategin mot alkohol, narkotika, dopning och tobak. 49 8.6 Hälsofrämjande och hållbara miljöer Människors upplevelse av omgivningen där de bor och vistas har stor betydelse för deras fysiska och psykiska hälsa.50 Närmiljön, framför allt arbetsmiljö, bostadsmiljö och i barns perspektiv skolmiljön, samt den miljö vi delar med andra inom ett större område, påverka oss. Arbetet för att skapa goda vardagsförhållanden utgör en viktig del i arbetet för att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i hälsa i Eskilstuna kommun. Därför behovet av att ställa krav på att hälsofrämjande åtgärder vidtas i den fortsatta samhällsplaneringen i kommunen. En central aspekt vid samhällsplanering är att det sker i nära samverkan med invånarna. Särskilt viktiga är insatser som främjar barns och ungas delaktighet.51 Kommunfullmäktige antog den 13 mars 2013 en Strategi för Eskilstuna kommunkoncerns stadsdelsutvecklingsarbete. Strategins ambition är att ett processinriktat och förvaltningsövergripande arbete i stadsdelarna52 ska utvecklas i bred dialog med civilsamhället och fastighetsägare. Stadsdelsutvecklingen har beröringspunkter med många olika frågor såsom demokratiutveckling, folkhälsa, hållbarhet, jämställdhet, samverkan och samhällsplanering och handlar om att få till stånd en effektiv lokal samverkan för att utveckla stadsdelarna så att de blir attraktiva och hållbara - socialt, ekonomisk och ekologiskt. Det är framförallt i närmiljön som förutsättningar för trygghet, trivsel, delaktighet och social sammanhållning skapas. I Eskilstuna har stadsdelsutvecklingen fokus på vissa områden, men har hela staden som 48 http://www.eskilstuna.se/sv/Kommun-och-politik/Trygghets-och-sakerhetsarbete/Trygghetsarbete/ 49 ANDT: Handlingsplanen (2013-2015) omfattar skadligt bruk och missbruk av alkohol, narkotika, dopning och tobak. Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-24 50 WHO (2012) 51 SKL (2013). Gör jämlikt – gör skillnad. 52 En stadsdel är - som ordet uttrycker - en del av en stad. Kännetecknande är att stadsdelen uppfattas av både de egna invånarna och omgivningen som en fysisk eller social enhet. Ofta har stadsdelen någon slags centrumpunkt i form av en livsmedelsbutik eller kiosk och ibland också en skola, gärna ett torg, en park eller i alla fall en plats. En klassisk stadsdel är som ”en stad i staden” med ett torg, en större livsmedelsbutik och andra butiker, olika samhällsfunktioner som skola och förskolor och kanske också andra verksamheter. 27 resurs. Detta ses också som ett led i att utveckla hela Eskilstuna till ett mer inkluderande samhälle. Kommunstyrelsen beslutar om vilken/vilka stadsdelar fokus ska ligga på. Under 2014-2016 ligger fokus på Lagersberg/Råbergstorp/Stenby (LaRS-projektet), Skiftinge och Torshälla. Stadsdelsutvecklingen styrs av en styrgrupp, som till sin hjälp har kommunövergripande resursgrupp som arbetar i samarbete med nätverk, boende och lokala aktörer. Ett led i det arbetet är också Stadsläkningsprojektet med fokus på stadsdelarna Årby, Lagersberg och Råbergstorp. Projektet drivs av stadsbyggnadsförvaltningen i samarbete med övrig kommunkoncern. Syftet med det projektet är att stärka det sociala kapitalet 53s om finns i dessa områden, kunna skapa attraktivare stadsrum samt öka möjligheterna för verksamheter och förtäta. Yngre människor står oftast i framkanten för nya idéer, ny innovation och ibland även helt nya branscher. Företagare med utländsk bakgrund erbjuder städer ett större utbud och är även mer benägna och positiva till att låta sina företag växa. Projektet arbetar med tre strategier för att gynna den socioekonomiska utvecklingen. De strukturella kopplingarna behöver ses över för att förbättra möjligheterna att ta sig till andra stadsdelar genom fler "armkrokar" mot omgivningen. Genom att öppna upp främst gång- och cykelvägnätet så tillåter man flöden mellan stadsdelar och möjliggör för människor att ta sig igenom på ett enkelt och tydligt sätt. Det finns även stora möjligheter att förbättra och försköna vissa delar i dessa områden och skapa öppenhet mellan verksamheter och det offentliga rummet. Den sista strategin handlar om att förtäta med bostäder och skapa utrymme för nya verksamheter. Förtätning med ungefär 1200 nya bostäder kan även innebära att människor kan stanna kvar i sina stadsdelar och göra bostadskarriär. Dessa strategier läker ihop stadsdelarna med övriga staden för en förbättrad hållbar socioekonomisk utveckling. Projektet riktar sig primärt mot yngre människor och företagare med utländsk bakgrund.54 9 Barn och ungas hälsa – vad visar aktuella mätningar? 9.1 Barn och ungas uppväxtvillkor Barn och ungas uppväxtvillkor har en signifikant betydelse för hälsa, både psykisk och fysisk. Hälsa grundläggs redan under uppväxtåren. Goda förhållanden under barn – och ungdomstiden påverkas och styrs i sin tur av flera faktorer och förutsättningar. Barn och deras familjers ekonomiska situation är en fundamental förutsättning för goda uppväxtvillkor. Ekonomiska resurser är viktiga för hälsan för att de kan omvandlas till andra resurser som ökar människors möjligheter att styra sina livsvillkor. Statens 53 Trygghet och sociala relationer är en del av det som i folkhälsoforskningen kallas socialt kapital. Begreppet knyter an till det nationella folkhälsomålet om ”delaktighet och inflytande i samhället”. Nätverk, deltagande i samhällslivet och social tillit utgör grunden i det sociala kapitalet, eftersom dessa förenklar samarbetet mellan människor till gemensam nytta. Även riskfaktorer för ohälsa samvarierar med det sociala kapitalet. Av olika mått på ohälsa är dålig självskattad hälsa det som var starkast relaterat till det sociala kapitalet. Robert Putnam har i sin forskning om socialt kapital visat att socialt deltagande och tillit har samband med bland annat hälsa och skolframgångar. 54http://www.eskilstuna.se/sv/Bygga-bo-och-miljo/Stadsplanering-ochbyggande/Stadsforum/Stadslakning/ 28 folkhälsoinstitut uppger att personer med hög inkomst ofta rapporterar ett gott hälsotillstånd i större utsträckning än personer med låg inkomst.55 Det innebär att inkomsten är ett självklart mått på människors hälsa beroende på vilken social situation de uppvisar. De hälsorisker som barn utsätts för under uppväxten bestäms i stor utsträckning av familjens socioekonomiska position.56 Miljön i hemmet är lika viktig och en god relation mellan barn och föräldrar kan fungera som en skyddsfaktor för barnen, medan brister i hemmiljön är en riskfaktor. Dåliga relationer i en familj kan bland annat öka risken för psykiska problem hos barnet. Bristande omsorg från föräldrar och vårdnadshavare som kan bero på missbruk, psykisk ohälsa, kriminalitet eller våld i familjen, kan ge särskilt allvarliga konsekvenser för barnet. De yttre villkoren kan också påverka relationerna mellan föräldrar och barn.57 9.1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar Forskning58 är entydig i att barn som växer upp i en ekonomiskt utsatt situation har oftare litet handlingsutrymme, svårt att få vänner, saknar oftare en nära vän i sin skolklass, känner sig ofta kränkta, har oftare lägre social position, känner oftare skam och oro, har sämre självkänsla och lägre livskvalitet än andra barn.59 Studier visar att barns socioekonomiska grundförutsättningar har också långtgående implikationer även på deras senare hälsa som vuxna. Ett barn som vuxit upp i en lägre socioekonomisk klass, har statistiskt sätt fler och allvarligare hälsoproblem. Detta oberoende av om barnet som vuxen tillägnar sig en högre socioekonomisk status.60 Med stöd i såväl nationell som internationell forskning är det möjligt att dra slutsatsen att bilden för de ekonomisk utsatta familjerna är väldigt komplex. Den är ofta kopplad till långvarig arbetslöshet, svåra familjeförhållanden, vräkningshot och familjeplacering.61 Indikatorn barn i ekonomiskt utsatta familjer mäter relativ ekonomisk utsatthet. Den visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället (en inkomst under 60 procent av medianinkomst för hela befolkningen). Den skiljer sig från absoluta mått på ekonomisk utsatthet som visar hur många barn som lever i familjer som har det svårt att klara av de nödvändigaste utgifterna.62 I Eskilstuna kommun har andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer ökat för perioden 2009-2013 och i jämförelse med riket. Det gäller en ökning för såväl pojkar som flickor. Resultatet indikerar en någorlunda stabil utveckling för riket, där andelen barn i ekonomiskt utsatta familjer har med undantag för en avvikelse för år 2012, legat 55 Statens folkhälsoinstitut (2010). 56 Resnick, M. D., Bearman, P. S., Blum, R. W., Bauman, K. E., Harris, K. M., Jones, J., et al. (1997). 57 Regeringens prop. 2007/08:110. 58 Statens folkhälsoinstitut (2010). 59 Med ”ekonomiskt utsatta” menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Definitionen av ekonomisk utsatthet är komplicerad och levnadsstandard kan mätas olika utifrån olika teoretiska perspektiv. Det är därför ofrånkomligt att antalet ekonomiskt utsatta barnfamiljer varierar med definitionen. Inom forskning och i internationella sammanhang brukar man skilja på absoluta och relativa mått på ekonomisk utsatthet. De relativa måtten visar inkomstspridningen i ett samhälle medan de absoluta måtten förhåller sig till en viss gräns om anses nödvändigt för en viss levnadsstandard. Med ”låg inkomst” menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. 60 Hagquist, C. (2009). 61 Rädda Barnen (2013). 62http://max18.barnombudsmannen.se/max18-statistik/statistik-per-kommun/eskilstuna/ 29 konstant på 19 procent. Motsvarande siffor för kommunen visar däremot en ökning med hela 5 procent för samma period. 63 Diagram 11. Andel (%) barn som växer i ekonomiskt utsatta familjer Ser vi på andelen barn i familjer med låg inkomststandard har denna också stigit. Tretton procent barn i Eskilstuna levde i familjer med en låg inkomststandard, indikerar diagrammet. Andelen har successivt ökat till 15 procent för 2010 respektive 16 procent för 2012. Skillnaderna är också påtagliga vid jämförelse med länet och riket för samma period.64 Det finns ingen mätning för kommunen hur utvecklingskurvan ser ut för 20142015. Diagram 12. Andel (%) barn i familjer med låg inkomststandard Enligt SCB saknar barn i en ekonomiskt utsatt familj ofta tillgång till kontantmarginal (möjlighet att inom en månad kunna betala en oväntad utgift på 8000 kronor utan att 63http://max18.barnombudsmannen.se/max18-statistik/statistik-per-kommun/eskilstuna/ 64 http://max18.barnombudsmannen.se/max18-statistik/statistik-per-kommun/eskilstuna/. 30 låna eller be om hjälp). Situationen varierar beroende på familjebakgrund såsom svensk eller utländsk bakgrund, ensamstående föräldrar och föräldrars utbildningsnivå.65 Lokala mätningar av barn i ekonomiskt utsatta familjer utan kontantmarginal saknas för kommunen. En möjlig indikator som kan visa sambandet mellan kontantmarginal och hälsa är mätningen i Liv & Hälsa Ung undersökningen, av elever i årskurs 5 och 7, vars familj har råd med 100 kronor om eleven vill göra något med sina kompisar.66 Resultatet indikerar att bilden för kommunen skiljer sig inte avsevärt från länets. Den visar att andel barn i årskurs 7 som uppger att deras familj har råd med 100 kronor om barnet skulle vilja göra något med sina kompisar, är lägre för både flickor och pojkar i både kommun och län, jämfört med årskurs 5. Diagram 13. Andel (%) elever i årskurs 5 och 7, vars familj har råd med 100 kronor om eleven vill göra något med sina kompisar. Ytterligare en faktor med konsekvenser för barn och ungas hälsa är biståndsmottagande. Nivån på biståndsmottagande i samhället påverkas av en mängd samverkande faktorer som konjunkturläget och tillgången på arbete, utformningen av trygghetssystemen, befolkningsförändringar samt inkomst- och kostnadsutvecklingen. Skälen till att människor behöver ekonomiskt bistånd är både strukturella och individuella. En av de viktigaste faktorerna som påverkar behovet av ekonomiskt bistånd är situationen på arbetsmarknaden. När arbetslösheten är hög stiger också biståndsmottagandet. De flesta som behöver ekonomiskt bistånd är arbetslösa och har inte rätt till någon arbetslöshetsersättning.67 Mätningar av andelen barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd visar hur stor andel av barnen som lever i familjer som under en längre tid, minst 10 månader under ett kalenderår, mottagit ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag).68 Diagrammet indikerar dels en ökning för perioden 2009-2013, dels en betydande skillnad mellan kommun, länet och riket. Procentuellt har andelen för kommunen nästan tredubblats och ligger i dag på 7,10 procent jämfört med rikets andel på 2,7 procent. Aktuell mätning för 65 SCB (2014). 66 Liv & Hälsa ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014. 67 Socialstyrelsen (2013) 68 http://max18.barnombudsmannen.se/max18-statistik/statistik-per-kommun/eskilstuna/ 31 2014-2015 saknas för kommunen och det är därför omöjligt att se någon utvecklingskurva. Diagram 14. Andel (%) barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Bakom den ekonomiska utsattheten som drabbar barnhushåll finns ofta arbetslöshet och ohälsa hos föräldrarna.69 Förutom detta kombineras ofta den ekonomiskt utsatta situationen för dessa barn med fler problembilder såsom svåra hemförhållanden, vräkningshot, familjehemsplacering med mera.70 Indikatorn barn i vård med placering utanför det egna hemmet visar antal barn per 10 000 som någon gång under året berörts av en eller flera av följande insatser: familjehem, jourhem och beredskapshem, nätverkshem, hem för vård eller boende (HVB), LVU-hem, eget hem eller annat, oavsett vilket år dessa insatser påbörjades.71 Diagrammet indikerar en ökning dels för kommunens samtliga placeringar, dels en liten ökning utifrån kön. Det saknas uppgifter utifrån ålder och socioekonomiska förhållanden som enligt Socialstyrelsen är en riskfaktor. 72 69 Rädda Barnen (2013). 70 Socialstyrelsen (2013). 71Barnombudsmannen,http://max18.barnombudsmannen.se/max18-statistik/statistik-perkommun/eskilstuna/ 72 Socialstyrelsen (2013). 32 Diagram 15. Antal barn i vård med placering utanför det egna hemmet Forskning är entydig om att barn som växer upp i samhällsvård ofta uppvisar sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Risken för dessa barn att drabbas av hälsorelaterade och psykosociala problem, såsom självmord, missbruk, kriminalitet, bidragsberoende i vuxen ålder är påtaglig. Den enskilt viktigaste faktorn för hur det går för dessa barn senare i livet är hur de lyckas i skolan. Socialstyrelsen har tydligt signalerat att ”skolmisslyckanden” är en nyckelfaktor för att förstå deras ogynnsamma utveckling. Omvänt har frånvaron av ”skolmisslyckanden” visat sig vara den starkaste skyddande faktorn för en gynnsam utveckling.73 9.1.2 Skolgång och hälsa Skolan är en viktig arena i ett hälsofrämjande arbete, då man når nästan alla barn. Skolans viktigaste roll är att utveckla elevens kompetenser, men det finns dubbelriktade samband mellan hälsa och lärande. Barns utbildningskarriär avgörs tidigt. Betygen i grundskolans årskurs 9 har central betydelse för benägenheten att studera vidare, oavsett barnens socioekonomiska bakgrund. Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar dessutom risken för framtida psykosociala problem. Kriminellt beteende i ung vuxen ålder är åtta till tio gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medelbetyg eller höga betyg.74 Elever som mår bra och trivs har lättare att lära och nå godkända resultat. I Liv & Hälsa Ung undersökningen kan man kunna följa andelen elever som trivs mycket eller ganska mycket i skolan i Eskilstuna och i länet. Resultatet pekar på att elever generellt uppvisar god trivsel i skolan både i kommunen som i länet. Däremot är andelen flickor lägre jämfört med pojkarna i både kommun och län. De största skillnaderna mellan könen finner vi för elever i årskurs 5, där andelen flickor i kommunen ligger på 69 procent, medan andelen pojkar ligger på 73 procent.75 73 Socialstyrelsen (2013). 74 Socialstyrelsen (2010). 75 Liv & Hälsa ung. Kommunprofil, Eskilstuna, 2014. 33 Diagram 16. Andel (%) barn som trivs bra eller ganska bra i skolan (2008-2014) Pojkar Flickor 100 80 81 79 81 85 79 80 80 77 82 83 76 83 84 78 83 78 80 73 100 80 60 60 40 40 20 20 0 2008 2011 2014 Eskilstuna Årskurs 7 Årskurs 9 2008 2011 2014 88 79 86 85 82 85 90 83 86 87 80 84 85 79 84 84 83 84 0 2008 Länet Årskurs 2 på gymnasiet 2011 2014 Eskilstuna Årskurs 7 2008 2011 2014 Länet Årskurs 9 Årskurs 2 på gymnasiet Forskning pekar på att i en jämförelse med andra västländer ligger Sverige på en mycket låg nivå beträffande mobbningsförekomst. Samtidigt är fenomenet komplicerat och saknar en vedertagen definition. Forskning har alltmer kommit att betrakta mobbning som ett gruppfenomen, jämfört med tidigare fokus på interaktionen mellan mobbaren och offret. Oavsett hur än man väljer att betrakta fenomenet är sambandet mellan mobbning och psykisk ohälsa betydande.76 Om andelen mobbade elever är hög på en skola kan också hälsan påverkas negativt för elever som inte själva mobbas visar en rapport från Socialstyrelsen (2012).Vidare visar forskning att det är skillnad på flickors och pojkars mobbande. Pojkar mobbar oftast andra pojkar, men kan också mobba flickor. Det är oftast fråga om fysisk mobbning, med slag, sparkar och hånskratt. Flickor mobbar vanligen andra flickor och de utövar mera indirekt mobbning, genom isolering och viskningar.77 Resultat av mätningen för indikatorn mobbning i skolan pekar på att andelen flickor som har mobbats är högst i årskurs 5 i Eskilstuna kommun, jämfört med länet och andelen flickor i de övriga klasserna. Skillnaden mellan de olika klasserna är påtaglig. Lägst andel elever som har mobbats är i årskurs 2 på gymnasiet i Eskilstuna och i länet och ligger på 5 respektive 4 procent. Diagram 17. Andel (%) elever som har mobbats 76 Socialstyrelsen (2012). 77 Järvinen, A., Lillthors, E., Pynnönen, M.(2011). 34 Sambandet mellan hälsa och utbildning kan även uttryckas i större möjligheter till arbete, därmed en mindre ekonomisk utsatthet, skapande av bättre levandsvanor och generellt ett större hälsorelaterat beteende senare i livet.78 Studier visar att när andelen ungdomar som inte kommer in på arbetsmarknaden ökar, försämras även deras psykiska hälsa.79 Att skapa förutsättningar för barn och unga av att klara skolgången är alltså lönsamt ur flera perspektiv: ett individuellt hälsoperspektiv, ett samhällsekonomiskt perspektiv och framförallt ur ett etiskt perspektiv. Därför är det viktigt att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan.80 En viktig kvalitetsfaktor i det avseende är andelen högskoleutbildad personal. Aktuella siffror från SCB visar på en ökning av personaltätheten under de senaste åren. Från och med 2014 samlas uppgifter om relevant examen in från SCB:s utbildningsregister. Det har medfört att jämförelser med tidigare år omöjliggjorts.81 Nedan framställs istället andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen samt antal inskrivna barn per årsarbetare för samtliga kommuner i länet. Diagrammen indikerar att andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen för Eskilstuna kommun ligger på 5,5 procent och antal inskrivna barn per årsarbetare ligger på 38 elever. Diagram 18. Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen och antal inskrivna barn per årsarbetare, 2014 78 Gustafsson, J.-E., Westling-Allodi, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., et al. (2010). 79 Lager, A., & Bremberg, S. (2009). 80 Feinstein, L., Sabates, R., Anderson, T., Sorhaindo, A., & Hammond, C. (2006). 81 SCB (2014). 35 Nedan visas andelen personaltäthet i pedagogisk omsorg för kommunens förskolor presenterade efter skoltyp.82 Diagram 19. Andel (%) personaltäthet i förskola Diagram 20. Andel (%) personaltäthet i pedagogisk omsorg 82 http://max18.barnombudsmannen.se/statistiklabbet/ 36 När det gäller andel elever som har uppnått grundskolans mål ligger Eskilstuna under rikets siffror och något lägre jämfört med länet. Dock ligger andelen elever i Eskilstuna som har uppnått grundskolans mål 2014, en procent högre än länets. Att uppnå grundskolans mål innebär att eleven har betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning.83 Diagram 21. Andel (%) elever som har uppnått grundskolans mål SKL redovisar årligen resultaten i grundskolan i länets kommuner. Årets Öppna jämförelser visar att Strängnäs, Gnesta och Eskilstuna är de kommuner i länet som klarar sig bäst. Bland annat har man tittat på meritvärde, hur många elever som har klarat målen i samtliga ämnen och behörighet till gymnasieskolan. Nytt för i år är att man tar hänsyn till socioekonomiska faktorer för att ge en mer rättvisare bild. 83 http://max18.barnombudsmannen.se/statistiklabbet/ 37 Eskilstuna kommun hamnar sammanlagt på 167:e plats. Andelen elever som klarar av målen i alla ämnen uppgår till 75 % och det genomsnittliga meritvärdet till 214, 1. Båda värdena har förbättrats sedan förra året.84 Diagram 22. Andel (%) rankning i grundskolan En avslutad gymnasieutbildning minskar risken för arbetslöshet bland 20–24-åringar i genomsnitt med 7,4 procentenheter. Unga som saknar fullständig gymnasieutbildning har en särskilt utsatt situation på arbetsmarknaden och slutförd grund- och gymnasieskola är viktigt för att få en förankring på arbetsmarknaden.85 De unga som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan har därför sämre möjligheter inom arbetslivet och detta kan i sin tur minska möjligheterna till god hälsa under resten av livet.86 Andelen elever med gymnasiekompetens i Eskilstuna för 2013 ligger på 86 procent, jämfört med länets 87 procent respektive rikets 89 procent. Generellt kan man se en ökning av andelen elever med gymnasiekompetens för perioden 2011-2013. Denna ökning gäller kommunen, länet och riket.87 Motsvarande mätning för perioden 201-2015 saknas. Diagram 23. Andel (%) elever med gymnasiebehörighet 84 SKL (2014). 85 Regeringens proposition (2010/11:1). 86 Statens folkhälsoinstitut (2013). 87 http://max18.barnombudsmannen.se/statistiklabbet/ 38 Gymnasiebehörigheten fördelat för de olika gymnasieinriktningarna ser ut på följande sätt88: Diagram 24. Andel (%) elever med behörighet till yrkesprogram, estetiska program, ekonomi-humanistiska och samhällsvetarprogram och naturvetar- och teknikprogram i Eskilstuna. Behöriga till yrkesprogram 86,2 86 82,6 Behöriga till estetiska program 84,9 84,2 82,4 2012 2013 Behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetarprogram 83,8 83 81,4 Behöriga till naturvetar-och teknikprogram 83,5 81,4 79,7 0% 20% 40% 88 http://max18.barnombudsmannen.se/statistiklabbet/ 60% 80% 100% 2014 39 Statistik från Barnombudsmannen visar att 87 procent av elever med slutbetyg från gymnasiet hade grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier år 2013. Motsvarande andel för Eskilstuna är 78 procent. Det går att se en nedgående trend för perioden 2009-2013 för såväl kommunen som riket.89 Även här saknas motvarande mätning för perioden 2014-2015. Diagram 25. Andel (%) elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier 9.1.3 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande är också avgörande för folkhälsan och en av kärnfrågorna i ett demokratiskt samhälle.90 Enligt Barnkonventionen som reglerar samhällets skyldigheter gentemot de medborgare som är yngre än 18 år, har barn rätt till inflytande i frågor som berör dem.91 Att arbeta aktivt mot diskriminering är också viktigt för att värna alla barns möjlighet till delaktighet och inflytande.92 Ett ökat deltagande leder också till större förutsättningar för social tillit. Att får vara med och bestämma i skolan är en viktig indikator på en god hälsa. Resultat av mätningen med hjälp av denna indikator pekar att andelen pojkar och flickor i årskurs 5 uppvisar högsta medbestämmande såväl i kommunen som i länet. Lägst medbestämmande uppvisar elever i årskurs 9 för kommun och länet.93 89 http://max18.barnombudsmannen.se/statistiklabbet/ 90 Regeringens prop. (2002/03:35). 91 Regeringen (1990). 93 Liv & Hälsa Ung, Kommunprofil Eskilstuna, 2014. 40 Diagram 26. Andel (%) elever som uppger att eleverna oftast få vara med och bestämma i skolan, 2014 Det finns ett positivt samband mellan demokratisk delaktighet (i form av valdeltagande i allmänna val) och självskattad hälsa, där grupper med ett lågt valdeltagande också anger en låg självskattad hälsa.94 Trots att valdeltagandet kan uppfattas som mer jämlikt än annat politiskt deltagande, skiljer sig valdeltagandet stort mellan olika grupper och valdistrikt. Generellt röstar personer med låg inkomst och kort utbildning samt utrikesfödda i lägre utsträckning än andra. Statistik på nationell nivå visar att ungdomar har ett lägre valdeltagande än äldre, men sedan 2006 har förstagångsväljarnas valdeltagande ökat. Vidare har kvinnor ett högre valdeltagande än män, och det är fler högutbildade än lågutbildade som röstar. Valdeltagandet i Eskilstuna har totalt ökat i det senaste valet med 2,1 procent jämfört med valdeltagande för 2010. Bland unga 18-24 år har valdeltagandet ökat från 72,2 procent till 74,5 procent. Lägst valdeltagande bland röstberättigade unga 18-24 år uppvisade valdistriktet Råbergstorp-Lagersberg med 53,8 procent och högst i valdistriktet Skogstorp Norra med 89,3 procent. 95 94 Statens folkhälsoinstitut (2011). 95 Valmyndigheten, http://cgi.val.se/cgi-bin/valsok 41 Diagram 27. Andel (%) deltagande i de kommunala valen 2010 och 2014 i Eskilstuna 100 90 80 79,2 80,5 72,5 72,2 74,3 74,5 2010 2014 70 60 50 40 30 20 10 0 Totalt valdeltagande Förstagångsväljare 18-24 år Forskning visar på ett starkt samband mellan hälsa och socialt deltagande. Socialt deltagande och tillit tillsammans bildar vad man kallar för socialt kapital- hur sociala relationer och nätverk påverkar kollektiv handling för det gemensamma bästa.96 Det finns olika förklaringar till hur mekanismerna mellan hälsa och socialt nätverk fungerar. Vissa forskare framhäver individens hälsobeteenden som en viktig mekanism (motionsvanor, alkohol-och tobaksvanor). Andra är mer angelägna om att lyfta psykologiska mekanismer (stärk självkänsla och känsla av välbefinnande), tredje väljer att operationalisera socialt kapital med variabler som deltagande i frivilliga organisationer, integrering i samhället och grannskapet.97 I Liv & Hälsa Ung undersökningen mäts andelen flickor och pojkar i årskurs 9 som är eller kan tänka sig bli medlem i ett politiskt parti. Resultatet av mätningen med denna indikator visar på en ökning för 2008-2011. Därefter har andelen minskat från 36 procent till 33 procent för flickor respektive 38 procent till 33 procent för pojkar fram till 2014. Liknande trend kan ses för flickor och pojkar i årskurs 2 på gymnasiet. En minskning har skett från 2011 med 6 procentenheter för flickor respektive 2 procentenheter för pojkar fram till 2014. 96 Putnam, Robert D. (1996). 97 Nyqvist, F. (2005). 42 Diagram 28. Andel (%) elever som är eller kan tänka sig att bli medlem i ett politiskt parti Årskurs 9 Årskurs 2 på gymnasiet 50 50 40 34 30 38 36 33 40 33 41 37 41 40 30 25 20 20 10 10 0 0 2008 2011 Flickor 2014 2008 2011 Pojkar Flickor Pojkar Resultatet av mätningen av andelen elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet som under senaste 12 månaderna har deltagit eller kan tänka sig delta i möte för att påverka frågor som rör kommunen pekar på en högre andel flickor i årskurs 9. För flickor i årskurs 2 på gymnasiet i Eskilstuna är andelen lägre jämfört med länets flickor, 44 procent respektive 48 procent. För pojkar i Eskilstuna är andelen 46 procent och ligger högre än flickorna i Eskilstuna och länets pojkar98 Diagram 29. Andel (%) elever, som under senaste 12 månaderna deltagit, eller kan tänka sig delta i möte för att påverka frågor som rör kommunen, 2014 60 50 43 45 40 40 38 44 48 46 45 30 20 10 0 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Årskurs 9 Årskurs 9 Årskurs 2 på gymnasiet Årskurs 2 på gymnasiet Eskilstuna Länet Ett exempel på kommuninsats i syfte att öka ungas sociala deltagande och därmed kunna stärka deras självkänsla och framtidstro är verksamheten Ung Fritid i samarbete 98 39 34 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014. 2014 43 med Mentor Sverige. Ungdomar i åldern 13-17 erbjuds möjlighet att delta i ett 12 månaders långt mentorprogram. Verksamheten syftar till att stärka ungas självkänsla och framtidstro genom en vuxen förebild. Mentorerna är vuxna personer över 20 år som vill engagera sig för en ungdom. Ung fritid arbetar aktivt med ungdomar på fritidsgårdarna särskilt i de prioriterade stadsdelarna. Under sommarlovet bildas sommargrupper för ungdomar från högstadiet. Det planeras en ledarskapsutbildning för ungdomar. Det finns också ett samarbete med ungdomsorganisationen Mentor Sverige, där ungdomar erbjuds att vara mentorer för andra ungdomar samt vara med och utföra olika aktiviteter. Föreningsengagemang och föreningsdeltagande har i Sverige av tradition ofta uppfattats och beskrivits som en viktig resurs för individen att kunna påverka sin egen och andras situation men också kunna ta del av den demokratiska processen. Deltagande i föreningsliv har vidare ett värde för individens känsla av sammanhang, möjlighet att utöva sitt intresse och bidrar till att göra tillvaron meningsfull. Människor och framförallt barn från socioekonomiskt svaga områden har visat sig ha ett mindre aktivt föreningsdeltagande och mindre deltagande i fritidsaktiviteter.99 I den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma – rätt till välfärd sägs att kultur och fritid på flera sätt är viktiga för ungas personliga välmående och utveckling och därmed deras psykiska hälsa. Den lokala bilden av ungas deltagande i föreningslivet visar på en minskning av andelen flickor i årskurs 9 för 2008-2014 i jämförelse med länet. Andelen pojkar i årskurs 9 i Eskilstuna och i länet visar istället på en ökning sedan 2011. Andelen pojkar och flickor som deltar i föreningsliv i årskurs 2 på gymnasiet har minskat för perioden 2008-2014. Det är dock något större andel pojkar än flickor som uppger att de är medlemmar i någon förening både i Eskilstuna och i länet. Motsvarande mätning på kommunnivå saknas utifrån ålder och socioekonomisk bakgrund.100 Diagram 30. Andel (%) elever som är medlemmar i någon förening Pojkar Flickor 70 60 61 70 58 57 48 50 45 46 56 60 44 43 47 46 42 40 40 30 30 20 20 10 10 0 54 56 50 50 57 56 49 58 49 51 48 52 46 0 2008 2011 Eskilstuna Årskurs 9 2014 2008 2011 2014 Länet Årskurs 2 på gymnasiet 2008 2011 2014 Eskilstuna Årskurs 9 2008 2011 2014 Länet Årskurs 2 på gymnasiet 9.2 Barn och ungas livskvalitet och levnadsvanor Livskvalitet är ett komplext begrepp med olika innebörder beroende på sammanhang. Ett sätt att definiera livkvalitet erbjuder Världshälsoorganisationen (WHO:s) som beskriver det följande: ”Livskvalitet omfattar individens uppfattning om sin situation i 99 SCB 100 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 44 tillvaron utifrån den kultur och det värdesammanhang som hon befinner sig i och i relation till personliga mål, förväntningar, normer och intressen. Det är ett vitt begrepp som påverkas av individens fysiska hälsa och psykologiska tillstånd, grad av oberoende, sociala förhållanden och relationer till betydelsefulla händelser i livsmiljön.” 101 Detta gör att livskvalitet är ett subjektivt mått på hur människor själva skattar sin hälsa såväl den fysiska och den psykiska. Liksom livskvalitet så är även levnadsvanor avgörande för hälsan. Levnadsvanorna grundläggs i tidig ålder. Levnadsvanorna kan i sin tur ses som en del av livsstilen. Hur vi tänker kring levnadsvanor påverkas av våra värderingar, självbild och självkänsla kunskaper, erfarenheter och känslolägen.102 9.2.1 Självskattad hälsa Studier visar att den uppfattning en person själv har om sin hälsa ofta överensstämmer med den verkliga hälsan och att den självskattade hälsan verkar förutspå en persons framtida sjuklighet och dödlighet även då man anpassar för kända demografiska, sociala och medicinska riskfaktorer.103 Detta innebär att användningen av självskattningsinstrument hos barn och ungdomar kan ge stora insikter i kommande hälsostatus för befolkningen. Vissa faktorer synes påverka livskvaliteten hos barn och ungdomar på ett ofta generellt sätt. Sådana faktorer är till exempel kön, ålder, socioekonomisk status och geografi. Studier visar att flickor generellt skattar sin hälsa sämre än pojkar.104 I Sverige anser de allra flesta barn och unga själva att de har en god hälsa. Med stigande ålder uppger dock flera barn och ungdomar en lägre självskattad hälsa med psykiska och somatiska besvär. Skillnaden mellan pojkar och flickor ökar dessutom med stigande ålder, då flickor anser sig ha sämre hälsa med större besvär. Enligt mätningen i Liv & Hälsa Ung om elevernas mående visar resultatet att andelen elever som mår bra eller mycket bra har legat relativt konstant under 2008-2011, ca 80 procent för flickor i Eskilstuna och i länet respektive ca 90 procent för pojkar. I 2014 års resultat finns en tydlig minskning av andelen flickor som anger att de mår bra. I årskurs 9 är andelen nu 69 procent för flickor jämfört med 88 procent för pojkarna.105 Diagram 31. Andel (%) elever som mår bra eller mycket bra 101 The World Health Organization Quality of Life assessment (WHOQOL) 102 Marmot (2006). 103 Idler & Benyamini (1997). Self- rated health and mortality: a review of twenty-seven community studies. 104 Socialstyrelsen (2009). 105 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil, Eskilstuna, 2014. 45 Vad det gäller trivsel med livet för elever i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet i Eskilstuna visar resultatet över tid att övervägande delen av eleverna i båda årskurserna svarat att de trivs ganska bra eller mycket bra med livet. När det gäller år 2014 finns det en tydlig minskning för flickor i årskurs 9 som ligger på 81 procent och 89 för årskurs 2 på gymnasiet. En nedåtgående trend kan ses även för pojkarna.106 Diagram 32. Andel (%) elever som trivs ganska eller mycket bra med livet just nu Flickor 100 87 86 90 86 80 81 87 Pojkar 85 87 88 88 81 84 100 94 94 96 92 90 91 93 95 95 91 92 92 80 60 60 40 40 20 20 0 2008 2011 Eskilstuna Årskurs 9 2014 2008 2011 2014 Länet Årskurs 2 på gymnasiet 0 2008 2011 Eskilstuna Årskurs 9 2014 2008 2011 Länet Årskurs 2 på gymnasiet Tillstånd som nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter används ofta för att beteckna begreppet psykisk ohälsa. Vanligt är att även olika former av värk inkluderas, och beskrivs också som psykosomatiska besvär. Psykosocial stress orsakar kroppsliga spänningar som i sin tur triggar igång smärtupplevelser.107 Detta kan vara uttryck för en psykosocial belastning. Flera undersökningar och rapporter har pekat på att symtom, såsom nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter, blir allt vanligare bland unga, och andelen flickor med dessa problem har i vissa fall dubblerats.108 Tidigare undersökningar har också visat att psykosomatiska besvär bland ungdomar kan kopplas 106 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil, Eskilstuna, 2014. 107 Alfvén G.(1997). 108 SOU 2010:80. 2014 46 till varaktiga negativa effekter på deras hälsa. Exempelvis har upplevelser av ängslan och nervositet visat sig fungera som indikator för allvarlig psykiatrisk ohälsa och tidig död.109 De psykosomatiska besvären såsom nedstämdhet, stress, ängslan & oro, värk i axlar/skuldror/nacke eller i rygg/höfter, svårigheter att somna har ökat, för både pojkar och flickor mellan 2011 och 2014. Samma bild ger ungdomsenkäter i andra län.110 Liv & Hälsa Ung mätningar tyder på att psykosomatiska besvär som stress, ängslan och oro, nedstämdhet samt värk ökat över tid i länet som helhet och i Eskilstuna. Det finns stora skillnader mellan flickor och pojkar som också har bestått över tid. Flickorna rapporterar i dubbelt så hög utstäckning att de ofta har ont eller har psykosomatiska symptom. Det har skett en ganska stor ökning av i princip alla dessa symtom från förra mättillfället, 2011.111 Elever som känt sig stressade mer än en gång i veckan har ökat i länet och i Eskilstuna. Ökningen gäller för respektive årskurser och båda könen. För både flickor och pojkar i årskurs 7 och 9 i Eskilstuna har ökningen varit ca 10 procentenheter mellan 2011-2014. Det är dock fortfarande högre andel flickor än pojkar som uppger att de känt sig stressade mer än en gång i veckan under de senaste månaderna.112 Diagram 33. Andel (%) elever som under de senaste månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan Pojkar Flickor 80 60 40 20 0 58 70 32 60 69 71 66 48 32 2008 2011 2014 Eskilstuna Årskurs 7 Årskurs 9 60 66 37 2008 59 63 70 71 50 33 2011 2014 Länet Årskurs 2 på gymnasiet 80 59 57 53 52 47 51 50 60 40 35 33 30 30 30 32 40 24 22 20 19 20 0 2008 2011 2014 2008 2011 2014 Eskilstuna Årskurs 7 Årskurs 9 Länet Årskurs 2 på gymnasiet Ökad andel elever i Eskilstuna och i länet uppger också att de under de senaste månaderna upplevet ängslan och oro mer än en gång i veckan. Här finns en stor skillnad mellan könen där flickorna i dubbelt så hög utsträckning än pojkarna uppger besvär av ängslan och oro. För flickor i Eskilstuna i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet är andelen 38 procent och för pojkar 19 respektive 21 procent.113 Diagram 34. Andel (%) elever som under de senaste månaderna känt sig ängsliga eller oroliga mer än en gång i veckan 109 Ringbäck Weitoft G, Rosén M.(2005). 110 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil, Eskilstuna, 2014. 111 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014. 112 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna,2014. 113 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna,2014. 47 Flickor 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 37 31 31 18 2008 38 38 35 2011 38 32 33 16 33 31 2014 15 2008 2011 Eskilstuna Årskurs 7 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 40 22 20 17 Pojkar 9 2014 12 12 7 2008 Länet Årskurs 9 19 16 21 19 14 15 10 2011 7 2014 Årskurs 7 15 2008 18 10 7 2011 Eskilstuna Årskurs 2 på gymnasiet 17 13 2014 Länet Årskurs 9 Årskurs 2 på gymnasiet Andelen elever som uppger att de har svårt att somna har förändrats över tid. Största förändringen har skett för elever i årskurs 9 både i länet och i Eskilstuna. Enligt Liv & Hälsa Ung undersökningen 2014 är det 41 procent av flickorna respektive 29 procent av pojkarna i Eskilstuna som uppger att de har haft svårt att somna mer än en gång i veckan. Motvarande siffra för flickor och pojkar i länet är 38 procent respektive 27 procent.114 Diagram 35. Andel (%) elever som under de tre senaste månaderna haft svårt att somna mer än en gång i veckan Pojkar Flickor 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 41 35 22 31 26 26 25 26 21 20 2008 2011 2014 Eskilstuna Årskurs 7 38 34 28 26 27 30 20 2008 2011 2014 Länet Årskurs 9 Årskurs 2 på gymnasiet 34 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 20 16 18 15 15 2008 24 22 2011 29 32 19 13 2014 Eskilstuna Årskurs 7 2008 25 25 27 24 14 17 2011 Länet Årskurs 9 Årskurs 2 på gymnasiet Andelen elever som uppger att de haft ont i huvudet mer än en gång i veckan har ökat för flickor och pojkar i årskurs 7 och 9 i Eskilstund och i länet mellan 2011-2014. För flickor i årskurs 2 på gymnasiet i Eskilstuna har andelen minskat och för pojkar har andelen legat på samma nivå under 2011-2014. Det är dock betydligt högre andel flickor än pojkar som uppger att de haft huvudvärk mer än en gång i veckan de senaste månaderna.115 114 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna,2014. 115 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna,2014. 2014 31 48 Diagram 36. Andel (%) elever som under de tre senaste månaderna haft ont i huvudet mer än en gång i veckan Flickor 30 26 25 18 20 22 20 26 27 21 22 21 21 22 26 24 22 30 24 25 20 16 15 15 Pojkar 14 15 10 10 5 5 0 9 7 7 7 9 8 9 6 5 7 7 6 8 6 7 2008 2011 10 10 8 0 2008 2011 2014 2008 2011 Eskilstuna Årskurs 7 2014 2008 2011 Länet Årskurs 9 2014 Eskilstuna Årskurs 2 på gymnasiet Årskurs 7 2014 Länet Årskurs 9 Årskurs 2 på gymnasiet En Ökad andel elever Eskilstuna och i länet uppger också att de besvärats av ont i magen mer än en gång i veckan under de tre senaste månaderna. Ökningen har varit störst för flickor i årskurs 7 och 9 i Eskilstuna, från 12 procent år 2011 till 16 procent respektive 17 procent år 2014. Även när det gäller symptom som magont så är det högre andel flickor än pojkar som uppger att det besvärats av detta mer än en gång i veckan. Diagram 37. Andel (%) elever som under de tre senaste månaderna haft ont i magen mer än en gång i veckan Flickor 20 16 11 10 17 14 15 Pojkar 13 12 12 13 13 13 14 15 16 16 15 10 9 10 8 5 5 20 5 8 3 5 5 4 6 5 2008 2011 2014 3 5 3 4 5 5 2008 2011 3 5 7 7 6 0 0 2008 2011 2014 Eskilstuna Årskurs 7 2008 2011 Länet Årskurs 9 Årskurs 2 på gymnasiet 2014 Eskilstuna Årskurs 7 Årskurs 9 2014 Länet Årskurs 2 på gymnasiet 9.2.2 I riskzonen för ogynnsam hälsoutveckling Forskning visar att barn som har varit i samhällsvård har sämre fysisk och psykisk hälsa och de löper också flera gånger större risk att i vuxen ålder drabbas av hälsorelaterade och psykosociala problem.116 Som grupp har dessa barn mycket höga risker för en ogynnsam utveckling över tid, när det gäller självmord, missbruk, kriminalitet, bidrags beroende och tonårs föräldraskap. Det framgår av Socialstyrelsen att deras behov inte 49 uppmärksammas och tillgodoses tillräckligt väl trots det särskilda ansvar som samhället tagit på sig för dem genom placeringen.117 Indikator barn lagförda för brott mäter se antalet ungdomar mellan 15 och 17 år per 1 000 som är lagförda för brott. Med lagföring avses fällande domar i tingsrätt eller att en åklagare har utfärdat strafföreläggande eller meddelad åtalsunderlåtelse.118 Generellt finns det en nedåtgående trend för både pojkar och flickor i Eskilstuna lagförda för brott. Flickornas utveckling följer pojkarnas fast med betydligt lägre antal. Diagram 38. Andel barn lagförda för brott (2007-2013) Vad gäller antal anmälda brott i Eskilstuna, länet och riket så är antalet våldsbrott högst i Eskilstuna 2013, och vad gäller anmälda brott ligger det ungefärs på samma nivå som länet och riket. Diagram 39. Antal anmälda brott, 2013 117 Socialstyrelsen (2013). 118 Brottsförebyggande rådet (BRÅ) (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) 50 9.2.3 Trygghet i området där barn och unga bor När det gäller upplevelsen av trygghet i sitt bostadområde på dagen indikerar resultatet att de allra flesta elever i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet att de alltid eller oftast upplever sig vara trygga, visar Liv & Hälsa Ung 2014. Det går dock att se en minskning av upplevd trygghet för båda årskurserna både i Eskilstuna och i länet. I Eskilstuna har den största minskningen varit för flickor i årskurs 9 och för pojkar i årskurs 2 på gymnasiet. Diagram 40. Andel (%) elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen 51 Vad det gäller upplevd trygghet i bostadområdet på kvällen/natten är det högre andel pojkar än flickor i årskurs 9, som uppger att de sällan eller aldrig känner sig trygga. För pojkar är det 74 procent i Eskilstuna, respektive 80 procent i länet och för är andelen 50 procent respektive 56 procent. Andelen är betydligt lägre för flickor och pojkar i årskurs 2 på gymnasiet. Diagram 41. Andel (%) elever som sällan eller aldrig känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten 9.2.4 Tobak, alkohol och narkotika Den lokala bilden för Eskilstuna visar att rökningen har minskat i årskurs 9 och 2 mellan 2011 och 2014. Störst minskning är för flickor. Daglig rökning har minskat från 10 till 6 procent i årskurs 9 och i årskurs 2 från 16 till 10 procent. Daglig rökning bland flickor i Eskilstuna i årskurs 7 har ökat från 2 procent till 3 procent mellan 2011-2014. Daglig rökning för pojkar i årskurs 7 har däremot minskat både i Eskilstuna och i länet från 8 procent till 5 procent mellan 2011-2014.119 Diagram 42. Andel (%) elever som röker dagligen Flickor Pojkar 20 20 16 14 15 10 10 10 10 6 14 15 13 12 10 6 10 11 10 11 9 8 7 6 5 8 8 5 5 0 13 10 5 0 2008 2011 Eskilstuna Årskurs 9 2014 2008 2011 2014 Länet Årskurs 2 på gymnasiet 119 Liv & Hälsa Ung, Kommunprofil Eskilstuna 2014. 2008 2011 Eskilstuna Årskurs 9 2014 2008 2011 Länet Årskurs 2 på gymnasiet 2014 52 Andelen elever som uppger att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna har minskat under 2008-2014 både i Eskilstuna och i länet. Minskningen gäller för båda könen. I Liv & Hälsa Ung undersökningen 2011 uppgav 79 procent av flickorna och 82 procent av pojkarna att de druckit alkohol under de senaste 12 månaderna. För 2014 var andelen 72 procent för flickor respektive 71 procent för pojkar.120 Diagram 43. Andel (%) elever som druckit alkohol under de senaste 12 månader Flickor 100 80 83 86 79 70 Pojkar 72 69 78 40 40 20 20 0 2008 2011 2014 2008 2011 Eskilstuna 65 83 64 75 55 54 42 39 0 2014 2008 2011 Länet Årskurs 9 86 82 71 60 49 44 83 80 61 59 60 100 82 2014 2008 2011 Eskilstuna Årskurs 2 på gymnasiet 2014 Länet Årskurs 9 Årskurs 2 på gymnasiet Mätningen i Liv & Hälsa Ung 2014 visar en liten ökning av andelen flickor och pojkar i årkurs 9 i Eskilstuna och i länet, som uppger att de någon gång använt narkotika. När det gäller årskurs 2 på gymnasiet så visar den en minskning för flickor och pojkar i Eskilstuna och en ökning för länets pojkar och flickor år 2014. Resultatet visar också att det är högre andel pojkar än flickor i årskurs 2 på gymnasiet, som någon gång använt narkotika, 16 procent för pojkar respektive 10 procent för flickor. För flickor och pojkar i årskurs 9 finns ingen nämnvärd skillnad. Diagram 44. Andel (%) elever som någon gång använt narkotika Flickor Pojkar 20 20 18 16 15 10 10 8 6 13 12 11 11 10 7 6 6 7 14 15 10 5 5 0 0 18 17 16 9 7 8 7 8 6 2014 och 2008 stillasittande 2011 2014 9.2.52008 Fysisk2011aktivitet 2008 2011 2014 2008 2011 2014 Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling och är relaterad till såväl Eskilstuna Länet Eskilstuna Länet 121 fysisk som psykisk hälsa Målet för de samlade insatserna inom detta område skall Årskurs 9 Årskurs 2 på gymnasiet Årskursen 9 ökad Årskurs 2fysisk på gymnasietaktivitet för vara att samhället utformas så att det ger förutsägningar för 120 Liv & Hälsa Ung, Kommunprofil Eskilstuna 2014. 121 Iannotti RJ, Janssen I, Haug E, Kololo H, Annaheim B, Borraccino A, et al. (2009) 53 hela befolkningen. Detta skall främst ske genom insatser som stimulerar till mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet och under fritiden. Möjlighet till motion och träning ska finnas för olika målgrupper och att den kan utövas på deras egna villkor. Liv & Hälsa undersökning har mätt andelen elever som uppge att de tränar minst 30 minuter så att de blir andfådda och svettas. Andelen elever som uppger att de gör detta minst två gånger i veckan har ökat för både pojkar och flickor i årskurs 9 i Eskilstuna och i länet. Elever i Eskilstuna uppger i högre utsträckning att de tränar minst 30 minuter två gånger i veckan jämfört med elever länet. Det är också vanligare att pojkar tränar minst 30 minuter minst två gånger i veckan jämfört med flickorna. 122 Diagram 45. Andel (%) elever som tränar minst 30 minuter minst 2 gånger i veckan Flickor 80 70 60 50 40 30 20 10 0 62 68 69 58 2008 61 57 2011 Pojkar 62 2014 59 2008 58 58 2011 Eskilstuna 68 67 80 70 60 50 40 30 20 10 0 73 2014 68 2008 65 2011 Länet Årskurs 9 76 72 70 72 2014 67 2008 Eskilstuna Årskurs 2 på gymnasiet 70 65 71 2011 67 2014 Länet Årskurs 9 Årskurs 2 på gymnasiet Resultatet för andelen flickor i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet som aldrig tränar pekar på en minskning för både Eskilstuna och i länet. Däremot har andelen pojkar som uppger att de aldrig tränar minst 30 minuter ökat i Eskilstuna och i länet för båda årskurserna. Andelen är högre för pojkar i årskurs 9.123 Diagram 46. Andel (%) elever som aldrig tränar minst 30 minuter Flickor Pojkar 20 20 14 15 11 10 9 10 13 10 11 11 9 14 15 13 9 10 5 10 9 10 11 11 11 8 12 10 13 10 8 5 0 0 2008 2011 2014 2008 2011 2014 122Liv & Hälsa Ung, Kommunprofil Länet Eskilstuna 2014. Eskilstuna 123 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014. Årskurs 9 Årskurs 2 på gymnasiet 2008 2011 Eskilstuna Årskurs 9 2014 2008 2011 Länet Årskurs 2 på gymnasiet 2014 54 Även andelen elever som uppger att de aldrig går eller cyklar en timme eller mer per dag har ökat under perioden 2014. Ökningen gäller för både flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet, i Eskilstuna och i länet. Ökningen är störst för pojkar i Eskilstuna, från 7 procent år 2011, till 14 procent år 2014. Diagram 47. Andel (%) elever som aldrig går eller cyklar en timme eller mer per dag Flickor Pojkar 20 20 15 15 16 16 14 13 11 10 9 7 9 6 6 5 5 7 7 10 10 8 7 5 0 0 2011 2014 Eskilstuna Årskurs 9 2011 2014 Länet Årskurs 2 på gymnasiet 2011 2014 Eskilstuna Årskurs 9 2011 2014 Länet Årskurs 2 på gymnasiet 9.2.6 Kosthållning och hälsa Bra kost under uppväxtåren har mycket stor betydelse när det gäller att förebygga övervikt, åldersdiabetes och benskörhet senare under livet. Frukostvanorna är viktiga ur ett hälsoperspektiv och att äta frukost regelbundet är relaterat till en hälsosam kosthållning i vuxen ålder. Regelbundna frukostvanor minskar också risken för utveckling av fetma under ungdomsåren och i tidig vuxen ålder.124 Barn och ungas frukostvanor har också visat sig vara relaterade till såväl socioekonomisk bakgrund som familjestruktur. Forskning visar att risken för att utveckla oregelbundna frukostvanor var särskilt stor i hushåll med enbart en vuxen.125 Andelen elever som uppger att de äter frukost minst fyra dagar i veckan har minskat för flickor i årskurs 7 och 9 i Eskilstuna och i länet. För flickor och pojkar i årskurs 2 på gymnasiet i Eskilstuna kan man dock se en liten ökning från förra mättillfället 2011. Jämfört med länet uppger eleverna i Eskilstuna generellt i lägre grad att de äter frukost minst fyra dagar i veckan. 126 124 Merten MJ, Williams AL, Shriver LH. 125 Jörgensen A, Pedersen TP, Meilstrup CR, Rasmussen M. The influence of family structure 126 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna,2014. 55 Diagram 48. Andel (%) elever som äter frukost minst 4 dagar i veckan Andelen flickor som dricker läsk dagligen har minskat mellan 2008-2014. Detta gäller för flickorna i Eskilstuna och länet. Även andelen pojkar som dricker läsk dagligen har minskat markant under samma period. Men det är fortfarande nästan en dubbelt så hög andel av pojkarna som dricker läsk dagligen, jämfört med flickorna. Diagram 49. Andel (%) elever som dricker läsk så gott som dagligen eller mer Andelen flickor och pojkar som är överviktiga eller kraftigt överviktiga har generellt ökat i länet. Övervikt ökar mer hos pojkar än hos flickor. Under 10 års period har det skett en ökning med fyra procentenheter för pojkarna och två procentenheter för flickorna. Ökningen för pojkar i årskurs 9 i Eskilstuna och i länet har varit större jämfört med pojkarna i de andra årskursena i Eskilstuna och i länet. Andelen flickor med övervikt eller kraftig övervikt i årskurs 2 på gymnasiet har minskat både i Eskilstuna och i länet.127 Diagram 50. Andel (%) elever som är överviktiga eller kraftigt överviktiga 127 Liv & Hälsa Ung, Kommunprofil Eskilstuna 2014 56 10 Vad visar resultatet? Denna rapport har tillkommit inom ramen för ett beslut taget av kommunstyrelsen i Eskilstuna att få fram en folkhälsorapport som på ett samlat sätt och utifrån målet för jämlik och jämställd hälsa visar folkhälsoläget för den växande generationen och deras livsvillkor och välbefinnande med utgångspunkt i mer än ett perspektiv. Syftet med rapporten har därför varit att presentera en aktuell bild av folkhälsa för barn och unga i kommunen. Folkhälsa är ett socialt konstruerat begrepp som bedöms utifrån rådande normer i samhället gällande hälsa. Dessa kan vi konstatera ändras över tid och därmed förskjuts begreppets innebörd i olika riktningar. Vad som anses hälsosamt idag kan räknas som ohälsosamt imorgon. Som tidigare nämnts är hälsa ett komplext begrepp som är svårt att analysera. Bilden av hälsa för målgruppen har i denna rapport presenterats utifrån merparten av de övergripande målområdena for folkhalsa. Ofta nämns föräldrars socioekonomiska situation, utbildning, arbete, boende och möjligheteter till aktiviteter utanför skolan. På samhällsnivå finns även fysisk planering och hälsofrämjande och hållbara miljöer samt särskilda insatser för brott, alkohol- och drogförebyggande arbete. Levnadsvanor är en annan betydande bestämningsfaktor som kan påverka barn och ungas hälsa. Det gäller till exempel kost och fysisk aktivitet, kopplat också till alkohol, tobak och droger. Goda relationer mellan föräldrar och barn och även andra vuxna är viktig bestämningsfaktor. Barn och ungas upplevelse av sitt sammanhang och sin egen hälsa och ytterligare en bestämningsfaktor av betydelse inte minst för deras psykiska hälsa och identitetetutveckling.128 Problematiken inom de valda målområden har visats sig vara sammansatt och det finns flera indikatorer att ta hänsyn till för en heltäckande analys än de som har varit tillgängliga i det befintliga underlaget. Vissa folkhälsomål är representerade i rapporten av fler än en indikator medan andra folkhälsomål saknar mätningar av indikatorer på kommunnivå. Dessa begränsningar gör att rapporten inte gör anspråk på att vara allomfattande för samtliga områden. Även om resultaten ska tolkas med viss försiktighet framkommer vissa tydliga mönster. 128 Forsell Y., Airaksinen E., Dishede Y. (2009) ; Statens Folkhälsoinstitut (2013) ; Barn och unga (2013). 57 10.1 Kommunens folkhälsoarbete Ett slående resultat är att det finns en holistisk förståelse av hälsa som framträder i kommunens arbete med tydlig ambition om att främja hälsa för barn och unga. Det råder också en god kunskap om de generella hälsofrämjande åtgärderna i kommunen. Det strategiska folkhälsoarbetet är förankrat i de nationella och internationella perspektiven för hälsa på lika villkor. Både handlingsplanen som är kommunens styrande dokument och det axplock av tillgängliga exempel på utvecklingsarbete, projekt och stödinsatser har kunnat bevittna det. Det finns en klar utgångpunkt i de strategidokumenten om att folkhälsan är framtidens viktigaste resurs. Handlingsplanen för folkhälsa i Eskilstuna 2012-2015 tar fasta på de politiska utmaningar som har formulerats i kommunens folkhälsopolicy om bl. a. trygga och goda uppväxtvillkor, livskvalitet, jämställda livsvillkor, samt goda levnadsvanor. Det strategiska arbetet kommer på sikt att leda till en hållbarhet i alla sina dimensioner, där en hållbar utveckling uttrycks i samspel mellan ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella system och där folkhälsofrågor väl ryms i. Detta med förutsättningen att folkhälsoperspektivet även fortsättningsvis förankras i kommunens olika välfärdsprocesser och beslut. De lokala målen som visar på en tydlig eftertraktansvärd ambition bör även fortsättningsvis följas upp på ett systematiskt sätt. En rekommendation i det avseende är att folkhälsoarbetet gentemot barn och unga ännu tydligare påvisar på faktiska samband och effekter som kan väntas av att inkludera folkhälsan i arbetet med hållbar utveckling och hållbar tillväxt. Arbetet med FN:s konvention om barnets rättigheter anses vara ett kontinuerligt kunskapsområde för kommunen. Kommunen behöver ständigt utveckla kunskapen om FN- konventionen, eftersom nya barn, tjänstepersoner och förtroendevalda tillkommer hela tiden. Resultatet har också kunnat påvisa på flera långsiktiga åtgärder av hälsofrämjande och förbyggande karaktär. Dessa är dessutom lokalt anpassade utifrån de grupper som har störst behov. Åtgärderna har också ett vetenskapligt stöd, framförallt från de rekommendationer som vi har sett finns på nationellt och regional nivå. Det är angeläget med framtida satsningar på forskning, utveckling och utvärdering av åtgärder som påverkar de sociala bestamningsfaktorerna for hälsa och hälsoskillnader, för att på så satt öka möjligheterna att uppnå det övergripande folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar for en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 10.2 Villkor, levandsvanor och livskvalitet Den sammantagna bilden av hälsan visar att barn och unga trivs i skolan och uppvisar goda resultat, känner sig trygga i sitt bostadsområde och trivs med livet i övrigt. Mikroomgivningen, närmiljön, bostadsmiljön och skolmiljön är viktiga faktorer avgörande för barn och ungas hälsa och välbefinnande. Delaktigheten i synnerhet det politiska deltagandet pekar på ett uppsving för de unga i kommunen. Detta trots skillnader utifrån könet. Däremot kan man bevittna en sämre utveckling av en av de mest fundamentala förutsättningarna för goda uppväxtvillkor, nämligen familjernas ekonomiska resurser. Oroande är dessutom faktumet att andelen barn som lever med familjer i ekonomiskt utsatta familjer i kommunen är betydligt högre jämfört med länet och riket. Ekonomiska resurser är viktiga för hälsan då dessa kan omvandlas till andra resurser som ökar 58 människors möjligheter att styra sina livsvillkor. Här behövs det flera riktade insatser för att kunna vända på denna oroande utveckling. Den psykiska hälsan har försämrats för både barn och unga, i synnerhet för flickor som skattar sin hälsa sämre än pojkar. Det är angeläget att fokusera ännu mer på de psykosomatiska symptomen såsom nedstämdhet, stress, ängslan & oro, ökade sömnsvårigheter, för både pojkar och flickor i det fortsatta folkhälsoarbetet. 10.3 Målgruppsanpassning Målgruppanpassningen kan med fördel preciseras ännu mer i det fortsatta folkhälsoarbetet. Barn och unga är inte någon homogen grupp. En god bild av barn och ungas hälsa, livsvillkor och välbefinnande behöver omfatta grupper av barn och unga som inte enbart är uppdelade utifrån kön och ålder. Delaktighet, tillit och inflytande är mångdimensionella när det gäller barn och unga och följer inte enbart socioekonomisk status och skillnader beror inte bara på kön och ålder. Med andra ord innebär att ojämlikhet i barn - och ungas hälsa kan bottna i mängd olika förklaringar. Det kan handla om etniskt ursprung, kultur, religion eller övertygelse, funktionshinder och sexuell läggning och sammanhang. Dessutom påverkar stad och landsbygd, miljön/bostadsområdet, livsstil, individuella preferenser och förutsättningar med mera. I dagsläget saknas det exempelvis kunskapsstöd och evidensbas på lokal nivå som kan påvisa hur barn och unga med funktionsnedsättning mår och upplever sin egen hälsa. En viktig fråga i det sammanhanget är om hälsa/ohälsa främst beror på funktionsnedsättningen i sig eller den är kopplad till andra faktorer som minskade förutsättningar för delaktighet och förekomst av diskriminering och annan utsatthet. Barn med funktionsnedsättning är också en grupp som kan vara särskilt utsatta. Det är vanligare att dessa barn bor med endast en förälder jämfört med barn utan funktionsnedsättning och att deras föräldrar är mer ekonomiskt utsatta. Graden av ekonomisk utsatthet, ekonomisk stress och bristande kontantmarginal varierar beroende på hur svår funktionsnedsättning och vilken typ av nedsättning barnet har.129 En annan grupp som också uppvisar generellt en lägre självkänsla, känner otrygghet och har dålig tillit till andra människor samt har i större utsträckning självmordstankar än andra unga samt och är mer utsatta för våld och diskriminering är unga hbtq-personer. Att närmare utreda vilka orsakerna till att barn och unga hamnar eller väljer att stå utanför sociala nätverk och i vilken utsträckning dessa orsaker är kopplade till deras hälsa behöver med fördel utvecklas. För att kunna uppnå detta behövs det en mer samlad strategi för hela kedjan av forskning, och kunskapsspridning som visar på dessa samband. Det behövs också en bred metodarsenal som innefattar såväl registerbaserad, enkätbaserad och kvalitativ forskning. Detta i syfte att ge mer kontextuella och sofistikerade beskrivningar av både fenomen och förlopp i den lokala kontexten. Detta är i dagsläget begränsat i kommunen. 10.4 Ett interkulturellt perspektiv på hälsa Ett interkulturellt perspektiv på hälsa är också förbisett visar resultatet och behöver implementeras i det fortsatta folkhälsoarbetet i kommunen. Kultur är och behöver erkännas som en signifikant aspekt av människors liv och inte kan inte ignoreras. Kultur inverkar på människors beteende, upplevelser och känslor, kroppsuppfattning, språk, 129 Statens folkhälsoinstitut (2013). 59 religion, kost, klädsel, tidsbegrepp och rumsuppfattning, förhållningssätt till sjukdom, relationer, könsroller mm. och inte minst människors uppfattning om den egna hälsan och välbefinnande. Forskare är eniga om att hälsan är sämre hos utländskt födda jämfört med svenskfödda och tillhör i högre grad än svenskar tillhör socioekonomiskt svagare grupper.130 10.3 Samverkan och strategiska insatser är nyckel Folkhälsoarbete handlar om att påverka hälsan i delar av eller hela befolkningen och omfattar insatser som ska främja hälsan och förebygga sjukdomar. Folkhälsoarbetet är långsiktigt och går över organisationsgränserna och har beröringspunkter med många andra områden. Arbetet med folkhälsan är inte enbart kommunens angelägenhet utan även andra organisationer, landstighet och myndigheter har ett intresse och ansvar i att samverka. Därför är samverkan en nyckel som kan ge bättre resultat och spara resurser. 11. Styrkor och framgång samt aspekter att utveckla Nedan följer en kort sammanfattning i punktform som uppger styrkor och framgång samt aspekter som kan behöva utvecklas inför fortsättningen: Tabell 5: Styrkor och framgång samt aspekter att utveckla STYRKOR & FRAMGÅNG Det finns en holistisk förståelse av hälsa Förankring i de nationella och internationella perspektiven för hälsa på lika villkor ASPEKTER ATT UTVECKLA Större fokus på mätningar, socioekonomiska beräkningar och problemanalyser som effektanalyser och kontinuerliga uppföljningar av folkhälsoarbetet ur ett socialt hållbarhetsperspektiv för alla aktörer involverade i folkhälsoarbetet Det bedrivs ett brett innehållsligt arbete för att bidra till bättre folkhälsa för målgruppen barn och unga. En mer samlad strategi för hela kedjan av forskning, och kunskapsspridning som visar på dessa samband. Det behövs också en bred metodarsenal som innefattar såväl registerbaserad, enkätbaserad och kvalitativ forskning. Integrering av jämställdhetsperspektivet i folkhälsoarbetet Större uppmärksamhet på betydelsen av en bra och långsiktig samverkan mellan olika aktörer, samt möjligheten till kontinuerlig kunskapsinhämtning och ett normkritiskt förhållningssätt inom organisationen Kunskapsstödet är utvecklat avseende hälsans bestämningsfaktorer och de vägledande internationella och nationella perspektiv på hälsa. En starkare evidensbas på området kommer att öka möjligheterna att uppnå det övergripande folkhälsomålet att skapa goda förutsättningar for en god hälsa på lika villkor för barn och unga i kommunen. Den sammantagna bilden är att barn och unga uppvisar en god hälsa Undersöka möjligheten till Barnhälsoindex, i samarbete med landstinget för att bättre kunna följa även de yngre barnens hälsa och livsvillkor och i olika grupper av barn. 130 Landstinget Sörmland (2011). 60 Att specificera målgruppen. Detta kan nyansera bilden av hälsan och barn – och ungas hälsa samt bättre kunna spegla förändringarna i deras välfärdssituation på kommunnivå och särskilt i de olika stadsdelar. Det finns kompetens inom det socioekonomiska investeringsperspektivet samt socioekonomiska beräkningar och analyser. Behov av att integrera det interkulturella perspektivet i folkhälsoarbetet Det pågår en del åtgärder av hälsofrämjande och förbyggande karaktär. Dessa är dessutom lokalt anpassade utifrån de grupper som har störst behov. Åtgärderna har också ett vetenskapligt stöd, framförallt från de rekommendationer som vi har sett finns på nationellt och regional nivå. Utveckla metoder för uppföljning och utvärdering och flera indikatorer viktiga för den lokala kontexten och problematik. Utveckla mått på ojämlikhet i hälsa för lättare kunna jämföra hälsoutfall i olika befolkningsgrupper. 61 12 Referenslista Adamson, P. (2008). The child care transition: A league table of early childhood education and care in economically advanced. Florence: UNICEF Innocenti Research Centre. Alfvén G. (1997). Psychosomatic pain in children: a psychomuscular tension reaction? i European Journal of Pain. 1997;1(1):5-14. Bremberg, S. (2011). Barn och ungas hälsa. Underlag till 2010 års folkhälsorapport. Statens Folkhälsoinstitut: Östersund. Cole, M., A. & Neumayer, E. (2006). The Impact of Poor Health on Total Factor Productivity. Journal of Development Studies, Vol. 42, No. 6, 918–938, August 2006. Taylor & Francis Group. Routledge. Europeiska kommissionen (2013). Investing in Health. Commission Staff Working Document Social Investment Package. February 2013. Feinstein, L., Sabates, R., Anderson, T., Sorhaindo, A., & Hammond, C. (2006). What are the effects of education on health? I OECD (Ed.). Measuring the effect of education of health and civic engagement: Proceednings of the Copenhagen Symposium (pp. 171– 353): OECD. FN:s konvention om barnets rättigheter. New York den 20 november 1989. Stockholm: Regeringen. Folkhälsomyndigheten (2013). Hälsa på lika villkor. Folkhälsomyndigheten (2013/14). Skolbarns hälsovanor i Sverige. Grundrapport. Forsell Y., Airaksinen E., Dishede Y. (2009). Tio åtgärder för att främja unga vuxnas psykiska hälsa. Fokusrapport 2009 Stockholms läns landsting. Kommunförbundet Stockholms län. Gustafsson, J.-E., Westling-Allodi, M., Alin Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L., Fischbein, S., et al. (2010). School, Learning and Mental Health. Kungl. Vetenskapsakademien. Hagquist, C. (2009). Hälsa, skola och mobbning. Forskningsrapport. Hallal PC, Victora CG, Azevedo MR, Wells JC.( 2006). Adolescent physical activity and health: a systematic review. I Sports medicine. 2006; 36(12):1019-30. Iannotti RJ, Janssen I, Haug E, Kololo H, Annaheim B, Borraccino A, et al. (2009). Interrelationships of adolescent physical activity, screen-based sedentary behavior, and social and psychological health. I International Journal of Public Health. 2009;54 (Suppl 2):191-8. 62 Idler, EL., Benyamini, Y. (1997). Self- rated health and mortality: a review of twentyseven community studies. I Journal Health Social Behavior. Vol 38, no 1, s 21- 37. Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur och kultur i samarbete med Folkhälsoinstitutet. Jörgensen A, Pedersen TP, Meilstrup CR, Rasmussen M. The influence of family structureon breakfast habits among adolescents. I Danish Medical Bulletin. 2011;58(5):A4262 Kommission för ett socialt hållbart Malmö: Redaktörer: Mikael Stigendal and Per-Olof Östergren (2013). Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa. Reviderad upplaga 3. December 2013. Lager, A., & Bremberg, S. (2009). Association between labour market trends and trends in young people’s mental health in ten European countries 1983–2005. BMC Public Health, 9, 325. Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn: Forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete. Landstinget Sörmland (2014). Liv & Hälsa Ung. Resultat 2004-2014. Kommunprofil, Eskilstuna. Landstinget Sörmland. Landstinget Sörmland (2011). Rätt att delta! Ett kunskapsunderlag om området folkhälsa och demokratisk delaktighet. Landstinget Sörmland. Marmot, M. (2006). Health in an unequal world. Published Online Lancet 2006: 368:20181-94. www.thelancet.com Vol. 368 December 9, 2006 2081 Nyqvist, F. (2005). Socialt kapital och hälsa – en forskningsöversikt. Socialvetenskaplig tidskrift nr 1. 2005. Pellmer, Wramer, B, Wramer, H (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber. Putnam, Robert D. (1996) Den fungerande demokratin. Medborgarnas rötter i Italien. Stockholm: Norstedts Tryckeri AB. Regeringen. (1990). Sveriges överenskommelser med främmande makter: Nr 20. Regeringens proposition (2002/03:35). Mål för folkhälsa. Prop. Regeringens proposition (2007/08:110). En förnyad folkhälsopolitik. Prop. Resnick, M. D., Bearman, P. S., Blum, R. W., Bauman, K. E., Harris, K. M., Jones, J., et al. (1997). Protecting adolescents from harm: Findings from the national longitudinal study on adolescent health. Journal of the American Medical Association, 278(10), 823–832 63 Ringbäck Weitoft G, Rosén M.(2005). Is perceived nevousness and anxiety a predictor of premature mortality and severe morbidity? A longitudinal follow up of the Swedish survey of livingconditions. Journal of Epidemiology & Community Health. 2005 (59):794-8. Rädda Barnen (2013). Barnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2013. Stockholm: Rädda Barnen. Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2012). Skolans betydelse för barns och ungas psykiska hälsa – en studie baserad på den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9. Socialstyrelsen (2013). Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer 1968- 2010: Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2013). Barns och ungas hälsa, vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2013). Folkhälsan i Sverige. Årsrapport. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2013). Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2013). Sociala skillnader i tandhälsa bland barn och unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (2014). Öppna jämförelser folkhälsa. SOU (2010:80). Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritzes. Statens folkhälsoinstitut (2003:57), 2:a reviderade upplagan. Ågren G. Den nya folkhälsopolitiken. Nationella mål för folkhälsan. Sandvikens Tryckeri, Sandviken 2003. Statens folkhälsoinstitut (2009). Child day care center or home care for children 12─40 months of age: What is best for the child? A systematic literature Review. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut (2010). Framtidens folkhälsa - allas ansvar. Folkhälsopolitisk rapport Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut (2011). Delaktighet och inflytande i samhället. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 64 Statens folkhälsoinstitut (2011). Ekonomiska och sociala förutsättningar: Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 (målområde 2). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut (2013). Barn och unga 2013 - utveckling av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Samordnad folkhälsorapportering. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Stern, N., S. Peters, V. Bakhshi et.al. (2006). Stern Review: The Economics of Climate Change. HM Treasury. London. Sveriges Kommuner och Landsting (2013). Gör jämlikt – gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Världskommissionen för miljö och utveckling (2011). Vår gemensamma framtid. framtagen av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av FN och presenterad år 1987. Forskningsrådet Formas, 2:2011. Wennberg P.; Gustafsson, PE, Dunstan, DW.; Wennberg, M.; Hammarström A. (2013). Television viewing and low leisure-time physical activity in adolescence independently predicts the metabolic syndrome in mid-adulthood. Diabetes care. 2013; 36(7):2090-7. World Health Organization WHO (1948). International Health Conference, New York, 19-22 June, 1946. World Health Organization WHO (1995). The World Health Organization Quality of Life assessment (WHOQOL): position paper from the World Health Organization. i Soc. Sci. Med. 1995; 41 (10) 1403-1409. World Health Organization WHO (1986). The Ottawa Charter for Health Promotion. World Health Organization WHO (2008). Closing the gap in a generation. Health equity through action on the social determinants of health. Geneva: World Health Organization. Övriga källor: Eskilstuna kommuns handlingsplan kommunfullmäktige 2011-11-24. för folkhälsa (2011-2015). Antaget av Eskilstuna kommuns handlingsplan mot alkohol, narkotika, dopning och tobak (20132015) Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-24. www.eskisltuna.se 65 13 Bilaga Indikator Barn i ekonomiskt utsatta familjer Folkhälsomål 3 Familjer med låg inkomststandard 2 Ekonomiskt utsatta familjer utan kontantmarginal 2 Barn i familjer med långvarigt ekonomsikt bistånd 2 Barn i vård med placering utanför det egna hemmet 3 Trivsel i skolan 3 Mobbning 3 Personaltäthet i pedagogisk omsorg Årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen Måluppfyllelse i grundskolan 3 Behörighet till gymnasium 3 Behörighet till universitetsoch högskolestudier Bestämmande i skolan 3 Deltagande och inflyttande 1 Självskattad hälsa 3 3 3 Källa Barnombudsmannen, Max 18, Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 Barnombudsmannen, Max 18, Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 Barnombudsmannen, Max 18, Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 Barnombudsmannen, Max 18, Register över ekonomsikt bistånd, Socialstyrelsen Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 Barnombudsmannen, Max 18 Barnombudsmannen, Max 18 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 Barnombudsmannen, Max 18 Barnombudsmannen, Max 18 Barnombudsmannen, Max 18 Barnombudsmannen, Max 18; Valmyndigheten Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 66 Mår bra Psykosomatiska symptom Barn lagförda för brott Trygghet i sitt bostadsområde 3 Rökning 11 Alkoholkonsumtion 11 Narkotikakonsumtion 11 Fysisk aktivitet och stillasittande 9 Kosthållning 10 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014 Liv & Hälsa Ung. Kommunprofil Eskilstuna, 2014
© Copyright 2024