4 mars
Kallelse Individnämnden Tid: Onsdagen den 4 mars 2015 kl. 17.00 Plats: Lärcentrum i Lilla Edet OBS! Ny plats. Ärenden Föredraganden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Ansökan om medgivande att ta emot ett utländskt barn för adoption enligt 6 kap 6 och 12 §§ socialtjänstlagen. L.F. Sekretess! Handlingar delas ut på sammanträdet. Enhetschef Lotte Mossudd 5. Tillsynsplan för 2015 enligt Alkohol- och tobakslagen Dnr 2015/IN024 Enhetschef Lotte Mossudd 6. Anmälan om att vårdnadshavare utses enligt 6 kap 9 § 2 st föräldrabalken. S.L. Sekretess! Handlingar delas ut på sammanträdet. Enhetschef Annette Alexandersson 7. Kvalitetsredovisning för år 2014 Lärcentrum Dnr 2015/IN032 Verksamhetschef Ann-Christine Gustavsson 8. Årsrapport 2014 för individnämnden Dnr 2014/IN027 Förvaltningsekonom Lena Glavander 9. Ekonomiskt bistånd till ensamkommande barn och unga Dnr 2015/IN008 Verksamhetschef Karl Willborg 10. Förändrad organisation av individ- och familjeomsorgen Dnr 2015/IN028 Verksamhetschef Karl Willborg 11. Internkontroll 2014 för individnämnden Dnr 2014/IN024 Förvaltningschef Sven Bergelind 12. Internkontrollplan 2015 för individnämnden Dnr 2015/IN035 Förvaltningschef Sven Bergelind Kallelse Individnämnden 13. Information 14. Anmälan om inkomna skrivelser 15. Anmälan av delegeringsbeslut Peter Spjuth (V) Ordförande Datum Dnr Dpl 2015-01-27 2015/IN024-1 702 5 Tillsynsplan enligt alkohol- och tobakslagen Sammanfattning Enligt 9 kap 2 § alkohollagen (2010:1622) har kommunen och Polismyndigheten tillsyn över efterlevnaden av de bestämmelser som gäller för servering av alkoholdrycker. Kommunen och Polismyndigheten har också tillsyn över detaljhandeln med folköl. Kommunen ska upprätta en tillsynsplan som ska ges in till länsstyrelsen. Enligt tobakslagen (1993:581) 19 § har kommunen tillsyn över efterlevnaden av de bestämmelser som gäller efter anmälan om försäljning av tobaksvaror. Alkohollagen och tillsyn Alkohollagen är en skyddslag som syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar. Med en väl fungerande lagstiftning har samhället möjlighet att kontrollera hanteringen av alkohol i samhället och särskilt begränsa tillgängligheten till alkohol i vissa miljöer och sammanhang. Det är särskilt angeläget att regelverket ger barn och unga det skydd de behöver. Tillgängligheten på alkohol begränsas genom att endast de serveringsställen som uppfyller högt ställda krav ska få tillstånd att servera alkohol. Tillståndsgivningen ska därför präglas av restriktivitet. I regeringens proposition 2009/10:125 anges att det är angeläget med en aktiv och effektiv tillsynsverksamhet. En tillsynsplan ska därmed finnas i kommunen och kan vara årlig eller flerårig men bör revideras vid behov. Tillsynsplanerna ska fungera som ett stöd för den direkta tillsynsverksamheten. Syftet med tillsynen är att förebygga och korrigera felaktigheter och att rättelse kan ske på frivillig väg. Alkohollagen ger dock kommunen rätt att enligt 9 kap. 17 § meddela en innehavare av serveringstillstånd en erinran, eller i allvarligare fall eller vid upprepade överträdelser, en varning. Enligt 9 kap.18 § ska kommunen återkalla serveringstillståndet om tillståndet inte längre utnyttjas, tillståndshavaren tillåter brottslig verksamhet på serveringsstället och inte ingriper, har brutit mot alkohollagen på ett sådant sätt att varning inte är tillräckligt ingripande eller har tilldelats en eller flera varningar utan att de förhållanden som föranlett varningen har rättats till. Jeanette Larsson socialförvaltningen Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet Internet: Besöksadress: Järnvägsgatan 12 www.lillaedet.se sid 1/4 Tel: 0520-659646 Fax: 0520-65 74 20 [email protected] [email protected] sid- 2 - Tillsyn av restauranger med serveringstillstånd Förebyggande tillsyn Med förebyggande tillsyn menas det som kommunen gör genom informations- och utbildningsinsatser. Lilla Edets kommun genomför tillsammans med Trollhättans stad och Vänersborgs kommun, regelbundet utbildning i metoden Ansvarsfull alkoholservering. Utbildningen riktar sig till krögare, serveringspersonal samt ordningsvakter. Information om serveringstillstånd och tillsyn finns tillgänglig och uppdaterad på hemsidan. I övrigt har alkoholhandläggaren i uppgift att vägleda och ge stöd vid frågor om serveringstillstånd och tillsyn. Inre tillsyn Den inre tillsynen är av administrativ karaktär och består främst av kontroll och uppföljning. Tillståndshavare och personer med betydande inflytande i verksamheten kontrolleras för att se om företaget uppfyller alkohollagens krav på personlig och ekonomisk lämplighet. Granskningen sker ofta med hjälp av andra myndigheter som Polisen, Skatteverket, Kronofogden och Bolagsverket. Den inre tillsynen är administrativ och sker med stöd av remisser och underrättelser mellan myndigheterna. Den inre tillsynen innefattar också granskning av den årliga restaurangrapporten från tillståndshavarna. Inre tillsyn görs minst en gång per år. Yttre tillsyn Den yttre tillsynen består av besök på restaurangerna där bl.a. kontroll görs av ordning i och utanför restaurangen, nykterhet, åldersgräns, matutbud, prissättning av alkoholdrycker, gåvoförbud, animeringsförbud (inte aktivt påverka att köpa t.ex.), tillgång till lättdrycker, förvaringsförbud, serveringsansvar, personalliggaren (bok där de personer som utför arbete i verksamhetslokalen ska vara registrerade), kassarutiner, marknadsföring av spritdrycker och brandsäkerhet. Yttre tillsyn ska göras minst en gång per år. Vid behov genomförs samordnad tillsyn. De myndigheter som i första hand deltar är Polismyndigheten, Skatteverket, Samhällsbyggnadsförvaltningen och Räddningstjänsten. Dessa myndigheter deltar med stöd av respektives egen lagstiftning eller som sakkunnigt biträde åt tillståndsenheten. Tillsyn av försäljningsställen av folköl och tobak Alkohollagens intentioner är bl.a. att förhindra att försäljning av folköl sker till minderåriga. Genom tillsyn av servering och försäljning av folköl har kommunen till uppgift att övervaka att regler för verksamheten efterlevs. Den som avser att bedriva servering av folköl enligt 8 kapitel 8 § 2 stycket alkohollagen alternativt bedriva detaljhandel med folköl enligt samma lagstiftning 5 kapitel 5 § 2 stycket ska anmäla verksamheten hos den kommun där servering eller försäljning ska ske. Servering eller försäljning får inte påbörjas innan anmälan gjorts. Vid servering av folköl är det en sid 2/4 sid- 3 - förutsättning att mat serveras. Folköl får utan anmälan serveras av den som innehar serveringstillstånd. Vid försäljning i butik ska butiken ha ett brett sortiment av matvaror. Kommunen utövar tillsammans med Polismyndigheten tillsyn över servering respektive försäljning av folköl. Om näringsidkaren inte följer alkohollagens regler kan påföljder som varning eller försäljningsförbud bli påföljden. I tobakslagens inledande bestämmelser beskrivs bl.a. att på grund av de hälsorisker och olägenheter som är förbundna med bruk av tobak och exponering för tobaksrök meddelas i denna lag bestämmelser om begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden utomhus. Lagen innehåller också bestämmelser om rökfri arbetsmiljö, varningstexter och innehållsdeklaration på förpackningar till tobaksvaror, begränsningar av handeln med och rätten till införsel av tobaksvaror, marknadsföring av tobaksvaror och användning av vissa varukännetecken i marknadsföring av andra varor eller tjänster samt produktkontroll m.m. av tobaksvaror. Den som ska sälja tobak måste anmäla detta till kommunen innan försäljning påbörjas. Kommunen kontrollerar bland annat att försäljning inte sker till minderåriga, att handlaren har ett egenkontrollsprogram, marknadsföring och att tobaken har rätt varningstext. Egenkontrollprogram Den som är anmälningsskyldig för servering eller försäljning av folköl och/eller tobak ska enligt samma lag utöva särskild kontroll s.k. egenkontroll över serveringen och försäljningen. Den som bedriver servering eller försäljning av folköl och/eller tobak svarar också för att personalen har nödvändiga kunskaper om vad som gäller vid servering och försäljning av folköl och/eller tobak. Lämpligt egenkontrollsprogrammet ska vara skriftligt och kopia av programmet ska lämnas in till kommunen. Kommun och Polis har rätt att vid tillsyn kontrollera programmet. Egenkontrollsprogrammet ska bland annat innehålla uppgifter om försäljningsansvarig, hur personal informeras och hur reglerna efterföljs, rutiner för ålderkontroll och hur man informerar om dem, rutiner för att hantera påverkade personer samt hur man dokumenterar vidtagna åtgärder. Kommunen ska vara behjälplig med råd och information kring hur egentillsynsprogram kan utformas. Förebyggande tillsyn Den förebyggande tillsynen av servering och försäljning av folköl och/eller tobak avser stöd och råd till näringsidkarna kontinuerligt. Yttre tillsyn Varje anmält försäljningsställe ska ha minst ett tillsynsbesök årligen. Vid tillsynsbesöket ska tillsynshandläggare informera om bestämmelser i lagstiftningen, kontrollera att det finns ett egentillsynsprogram anpassat för verksamheten, kontrollera skyltning om åldersgräns samt kontrollera att utbudet av matvaror är tillräckligt. Tillsynsbesök ska göras en gång per år. sid 3/4 sid- 4 - Förslag till Individnämnden Ovanstående tillsynsplan för restauranger med serveringstillstånd och försäljningsställen av folköl och tobak antas och gäller tills vidare eller tills ny plan upprättas i Lilla Edets kommun. Lotte Mossudd Enhetschef Jeanette Larsson Handläggare sid 4/4 .1. .f+ W W -Q--~\ ;~:/ LILLA EDETS KOMMUN 7 Individnämndens arbetsutskott protokoll 2015-02-13 §31 Kvalitetsredovisning för år 2014 Lärcentrum Dru 2015/IN032 Sammanfattning Skolverkets Allmänna Råd om systematiskt kvalitetsarbete gäller för alla som arbetar inom skolväsendet och omfattar samtliga skolformer. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Kvalitetsredovisningen för 2014 har som underlag den årligen genomförda deltagarenkäten, statistik från uppföljningssystemet ALVIS, betygsanalyser samt effektstudien "ett år senare" för gymnasiekurser våren 2013. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från verksamhetschef daterad den 9 februari 2015. Kvalitetsredovisning/Lärcentrum för 2014. Förslag till individnämnden Individnämnden noterar informationen. Beslutet expedieras till Individnämnden 6 ~/ TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2015-02-09 2015/IN032-1 Dpl Kvalitetsredovisning för år 2014 Lärcentrum Dnr 2015/IN032 Sammanfattning Skolverkets Allmänna Råd om systematiskt kvalitetsarbete gäller för alla som arbetar inom skolväsendet och omfattar samtliga skolformer. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Kvalitetsredovisningen för 2014 har som underlag den årligen genomförda deltagarenkäten, statistik från uppföljningssystemet ALVIS, betygsanalyser samt effektstudien ”ett år senare” för gymnasiekurser våren 2013. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 9 februari 2015 Kvalitetsredovisning/Lärcentrum för 2014 Förslag till individnämnden Individnämnden noterar informationen. Ann-Christine Gustavsson Verksamhetschef/Rektor AMA [email protected] 0520-65 97 20 Beslutet expedieras till Verksamhetschef/Rektor DNR: 2014/IN071-2 Lärcentrum Kvalitetsredovisning År 2014 Kommunal vuxenutbildning Ann-Christine Gustavsson______ 2015-02-09 LILLA EDETS KOMMUN arbetsmarknadsavdelningen Innehållsförteckning Beskrivning av organisationen/verksamheten ....................................................................................2 Individnämndens mål för 2014.............................................................................................................3 Utvärdering GRUV/GY .................................................................................................................. 3 Normer och värden .............................................................................................................................3 Elevernas ansvar och inflytande ...........................................................................................................5 Kursdeltagarnas/elevernas kunskaper och lärande .............................................................................6 Betyg GRUV/GY ...................................................................................................................................8 Svenska som andraspråk gruv ..........................................................................................................8 Engelska gruv....................................................................................................................................8 Matematik gruv ................................................................................................................................8 Svenska gy ........................................................................................................................................8 Engelska gy .......................................................................................................................................8 Matematik gy ...................................................................................................................................8 Naturkunskap gy...............................................................................................................................8 Samhällsorienterade ämnen sh/hi/re gy..........................................................................................8 Effektstudie ”1 år senare” ...................................................................................................................9 NKI .................................................................................................................................................... 11 SFI...............................................................................................................................................12 Verksamhetsmål ............................................................................................................................... 12 Betyg ................................................................................................................................................. 13 SÄRVUX ......................................................................................................................................14 Sammanfattning av verksamhetsåret ...........................................................................................15 Synpunkter................................................................................................................................... 15 1 Lärcentrum Kommunal vuxenutbildning i Lilla Edet Kvalitetsredovisning för 2013 Beskrivning av organisationen/verksamheten Den kommunala vuxenutbildningen bedrivs på Lärcentrum, Fuxernavägen 5 i Lilla Edet, och ingår tillsammans med IFO, individ – och familjeomsorgen, i Individnämndens ansvar. Lärcentrum (tidigare komvux) bildar tillsammans med Arbetscentrum kommunens Arbetsmarknadsavdelning (AMA) med en gemensam administration bestående av en verksamhetschef/rektor, en studie - och yrkesvägledare och två administratörer. Pedagogisk personal består av behöriga lärare. AMA:s uppdrag är att arbeta för ökad sysselsättning, utbildning, integration, minskad arbetslöshet och minskat bidragsberoende. Att stödja, stärka, motivera och vägleda kommuninvånare till utbildning och/eller arbete är viktiga ledord i arbetet. Organisatoriskt tillhör Arbetsmarknadsavdelningen socialförvaltningen. Lärcentrum erbjuder kommunal vuxenutbildning för studier i grundläggande kurser och gymnasiekurser. Kursutbudet på Lärcentrum kompletteras företrädesvis med avtal i samverkan med andra utbildningsanordnare inom GR, vilket ger kommuninvånarna möjlighet att studera i andra kommuner och på distans. Lärcentrum tillhandahåller och organiserar även svenska för invandrare (sfi) och språkpraktikplatser. Platser för särvuxstudier har under året köpts av Trollhättans Stad. Resultatet från årets deltagarenkät för grundläggande och gymnasiala kurser bygger på de 95 svar som inkommit från 175 deltagare, som deltog i gruv/gy-kurser på Lärcentrum under 2014. Enkäterna har delats ut i slutet av våren och i slutet av hösten. För att få så många svar som möjligt har flera påminnelser skickats ut. Andelen svar för 2014 är 54% jämfört med 57 % år 2013, vilket fortfarande är för låg svarsfrekvens för att få frågorna statistiskt säkerställda. Fler frågor ställs i utvärderingen än vad som tagits med i kvalitetsredovisningen. Betygs – och avbrottsstatistik är hämtad från registreringssystemet ALVIS. Effektstudien ”ett år senare” har skickats till 85 deltagare, som studerade gymnasiekurser på Lärcentrum våren 2013. 51 personer besvarade enkäten. 2 Individnämndens mål för 2014: Antalet avbrutna studier skall minska. UTVÄRDERING GRUV/GY Normer och värden ”Utbildningen ska i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism gestalta människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor.”(s.5) ”Vuxenutbildningen ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska inom vuxenutbildningen utsättas för diskriminering.”(s.6) Läroplan för vuxenutbildningen 2012 Verksamhetsmål Alla elever på Lärcentrum ska känna sig respekterade och väl bemötta. Åtgärder för att nå målet 2014 Likabehandlingsplanen har skickats ut i samband med antagningsbeskedet. Rektor har dessutom informerat om likabehandlingsplanen vid första informationstillfället för kursstart vår och höst. Rutinerna vid kränkande behandling har förtydligats och konkretiserats. Två utvärderingsfrågor med möjlighet att kommentera har delats ut under pågeånde termin vår och höst: 1.Har lärarpersonalen varit förstående och engagerad? 2.Har Du fått det stöd och den uppmuntran Du behöver av lärarna för att nå Dina mål? Ett antal husrådsmöten med elevrepresentanter har hållits under året. Syftet med frågorna och husrådsmötena har varit att försöka fortlöpande fånga upp synpunkter kring psykosociala aspekter samt deltagarnas lärandemiljö. Resultat från elevenkät gruv/gy Vet du vem du skall vända dig till för att få hjälp om du känner dig kränkt på skolan? (Frågan omformulerad 2013. 2012, 2011 och 2010:Vet Du om att det finns en likabehandlingsplan på Lärcentrum?) 92 svar Ja Nej Vet ej/ingen åsikt 2014 74% 26% 2013 81% 19% 2012 53% 47% 2011 63% 17% 20% 3 Har Du någon gång känt Dig kränkt på Lärcentrum? 94 svar 2014 6% 94% Ja Nej 2013 6% 94% 2012 8% 92% 2011 6% 85% Om ja, har Du fått hjälp/stöd att lösa situationen? 5 svar 2014 20% 80% Ja Nej 2013 60% 40% 2012 60% 40% 2011 ** ** ** Frågan har besvarats av betydligt fler än de som svarat ja på föregående fråga. Har Din tid på Lärcentrum stärkt Dig som person? (Vet ej/ingen åsikt är nytt svarsalternativ från 2011.Svarsalternativet struket för hösten 2012.) 93svar Mycket ganska mycket Lite inte alls Vet ej/ingen åsikt 2014 19% 38% 30% 13% 2013 23% 40% 26% 1% 2012 22% 39% 28% 9% 2% 2011 17% 31% 10% 15% 27% Analys Jämfört med föregående år är antalet deltagare (5 personer) som känt sig kränkta lika många som året innan. Av dessa anser endast en ha fått stöd och hjälp med sin situation. Det finns ingen kommentar till svaren och eleverna svarar anonymt. 57 % av deltagarna tycker att tiden på Lärcentrum stärkt dem som person, vilket är något sämre resultat jämfört med 2013. Förbättringsåtgärder 2015 Trivsel och bemötande ska även fortsättningsvis diskuteras regelbundet i undervisningsgrupperna och personalgruppen, så att missnöje fångas upp på ett tidigt stadium. Den korta utvärderingen med två frågor gällande bemötande och stöd skall även 2015 genomföras i samtliga kurser i mitten av våren respektive hösten för att fånga upp missnöje och behov. Administratör, studie-och yrkesvägledare och rektor genomför utvärderingen. Snabb återkoppling till deltagare och personal planeras. 4 Elevernas ansvar och inflytande ”Eleverna ska ges reella möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och ta ansvar för sina studieresultat. En förutsättning för detta är att vuxenutbildningen klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.” (s.7) Läroplan för vuxenutbildningen 2012 Verksamhetsmål Elevernas ansvar och inflytande ska öka. Åtgärder under året för att nå målet 2014 Lärarna har försökt engagera deltagarna att aktivt arbeta med att planera och genomföra sina studier genom inflytande över innehåll och form som princip samt att delta i Lärcentrums Husråd. Resultat från elevenkät Hur mycket inflytande upplever du att du har genom husrådet? 84 svar Mycket ganska mycket lite inte alls 2013 9% 31% 36% 24% Hur viktigt är det för dig att ha inflytande genom husrådet på skolan? 83 svar Mycket ganska mycket lite inte alls 2014 4% 24% 40% 32% 2014 17% 30% 28% 25% 2013 23% 29% 34% 14% Har Du uppmuntrats att ta ansvar för Dina studier? 94 svar Mycket ganska mycket lite inte alls Vet ej/ingen åsikt 2014 59% 37% 4% 2013 70% 28% 2% 2012 49% 40% 6% 0% 5% 2011 35% 33% 13% 7% 12% 5 Analys Alla har haft möjlighet till inflytande dels genom Husrådet dels genom regelbunden kontakt med sina lärare. 72% anser sig ha liten eller ingen påverkan till inflytande genom Husrådet och 53 % anser det mindre viktigt med inflytande genom Husrådet. Förbättringsåtgärder 2015 Rutinerna för Husrådet fortsätter att förläggas till del av tiden på lektionstid. På så sätt får fler möjlighet att aktivt delta. Kursdeltagarnas/elevernas kunskaper och lärande ”Vuxenutbildningens uppdrag att förmedla kunskaper och främja lärande förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden samt om hur kunskapsutveckling sker.” (s.8) Läroplan för vuxenutbildningen 2012 Verksamhetsmål Antalet avbrutna studier skall minska. Åtgärder under året för att nå målet 2014 Kursplanernas mål har regelbundet diskuterats. Målen har förtydligats genom ett enklare och vardagligare språk. Lärarna har gett särskilt stöd till deltagare som ansetts behöva det redan från kursstart. Redovisningar i form av prov och inlämningsuppgifter har erbjudits i viss utsträckning anpassat till elevens situation. Studievägledaren och ibland kurator har tillsammans med läraren och deltagaren haft motiverande och stödjande samtal. Studieavbrotten har följts upp och dokumenterats på individnivå. 6 Antal som avbrutit gruv/gy Andel som avbrutit 2014 50 25,5% 2013 45 28% 2012 43 21,6% 2011 54 29,3% Under året avbröt 50 av 196 (gruv/gy), vilket utgör 25,5 % jämfört med 28 % 2013 (45 avbrott av 158 deltagare). 11 personer avbröt för arbete jämfört med 13 personer 2013. Sammantaget gjordes avbrotten på grund av följande skäl: 2014 Arbete 11 Studietakten 7 Studieresultat 9 Studier (byte anordnare) 8 Övrigt 15 2013 13 5 8 5 14 Resultat från elevenkät Har Du fått det stöd och uppmuntran Du behöver av lärarna för att nå Dina mål? 95 svar 2014 89% 11% Ja Nej 2013 97% 3% Vet ej/ingen åsikt 2011 74% 11% 15% Har du förstått kursmålen? 93 svar 2014 98% 2% Ja Nej 2013 97% 3% Vet ej/ingen åsikt 2012 94% 6% 0% 2012 88% 12% 0% 2011 96% 0% 4% Är Du motiverad att studera vidare? 91 svar Ja Nej Vet ej/ingen åsikt 2014 89% 11% 2013 93% 7% 2012 88% 12% 0% 2011 90% 6% 4% 7 Analys 89 % säger att de fått stöd och uppmuntran av sina lärare och 98% säger sig förstå kursmålen. Majoriteten är motiverad att studera vidare. Resultaten är lägre jämfört med 2013 och 2012. Andelen avbrott är något lägre jämfört med 2013. Förbättringsåtgärder 2015 Alla i verksamheten fortsätter arbetet med att försöka förstå varje individs behov och ge det stöd man behöver. Kort utvärdering med snabb återkoppling till deltagare och lärare fortsätter att genomföras i mitten av våren/hösten för att fånga upp behov. Specifika insatser för att minska avhoppen: Regelbunden uppföljning av resultat Individuell studievägledning med test i svenska, engelska och matematik så att eleven börjar på rätt nivå. Motiverande samtal av framförallt lärare, SYV och kurator. Utvärderingarna kompletteras med fokusgrupper för att få en bild av elevernas omdöme om vuxenutbildningen. BETYG GRUV/GY 2014 Antal elever: 196 Antal avbrott: 50 Antal betyg A-E: 237 Antal icke godkända (betyg F): 72 Icke godkända betyg (F) fördelade på nivå och ämne: Grundläggande kurser: svenska som andraspråk gymnasiekurser: svenska 1 0 betyg svenska 2 7 betyg svenska 3 1 betyg svenska som andraspråk 2 0 betyg 1 betyg engelska 5 1 betyg engelska 6 4 betyg matematik 1b matematik 2b matematik 2c matematik 3b matematik 3c matematik 4 6 betyg 4 betyg 0 betyg 3 betyg 2 betyg 1 betyg naturkunskap 2 4 betyg samhällskunskap 1b 6 betyg 8 samhällskunskap 2 7 betyg historia 1b 11 betyg religionskunskap 9 betyg psykologi 5 betyg Analys: SO-ämnena sammantaget har det största antalet icke godkända betyg. Därefter kommer matematik, men är också det ämne som studeras av flest elever. En ny trend är att en hel del elever kommer direkt från ungdomsgymnasiet med ofullständiga betyg. De har inte riktigt hunnit ”landa” i något annat, innan de påbörjar studier på Lärcentrum. Detta innebär en fortsättning i samma mönster som tidigare med exempelvis bristande motivation och hög frånvaro. Insatta åtgärder för ökad måluppfyllelse: Eleverna är välkomna att komma med frågor och skriva prov på fler tillfällen än anvisade lektionstillfällen. De uppmanas att komma med frågor genom att söka upp läraren, skicka mail eller kontakta per telefon på ej överenskomna tider. Grupper skapas mer renodlat för en kurs, så att eleverna i större grad kan samarbeta. Möjliga förbättringsåtgärder: Nivåtest före kursstart så eleven startar på rätt nivå. Ökat samarbete med SYV och kurator. Fler tillfällen skapas för individuella samtal mellan lärare och elev, då kursmål och studieteknik kan förtydligas. Eleverna uppmuntras till mer studietid genom t e x Lärcentrums studiestuga. Personalen fortbildas kring motivationsarbete och ämnesdidaktik för att nå den målgrupp, som vi arbetar med idag. Specialpedagogiska Skolmyndigheten kontaktas för råd och stöd. Vuxenutbildningens uppdrag ”Vuxenutbildningen ska förmedla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier.” (s.5) Läroplan för vuxenutbildningen 2012 Effektstudie ”1 år senare” Våren 2014 skickades en enkät ut till de, som studerade en eller flera gymnasiekurser på Lärcentrum i Lilla Edets kommun våren 2013. Antal utskick: 85 Antal inkomna svar: 51 Svarsfrekvens: 60 % 9 Resultat Fråga 1 Kön Kvinna 40 Man 10 Fråga 2 Ålder 18-24 år 17 st Har inte svarat: 1st 25-34år 12 st 35-44år 13 st 45+ 8 st Har inte svarat: 1st Fråga 3 Vad gjorde Du innan Du började studera på Lärcentrum i Lilla Edet? (Flera har svarat anställd och studerade.) Anställd 27 st Arbetslös 18 st Arbetsmarknadsåtgärd 0 st Studerade 6 st Har inte svarat: 0 st Fråga 4 Vilka syften hade Du då med studierna? Få behörighet för vidare studier 39 st Få kunskap för att byta arbete 1 st Ha alternativ till arbetslösheten 0 st Möjlighet till personlig utveckling 6 st Öka mina möjligheter för utveckling i mitt arbete 5 st Har inte svarat: 0 Fråga 5 Vad gör Du idag? Arbetar 25 st Arbetslös 10 st Deltar i arbetsmarknadsåtgärd 1 st Studerar 15 st Har inte svarat: 0 st Fråga 6 Om Du på fråga 5 svarat att Du har arbete, har Du då återgått till Ditt gamla arbete? Ja 15 st Nej 13 st Fråga 7 Om Du svarat ja på fråga 6, har du förändrade arbetsuppgifter? Ja 1 st Nej 17 st Fråga 8 Du som studerar/-at vidare, inom vilket område? Folkhögskola 0 Högskola/Universitet 6 st Komvux 15 st YH 0 Annat 29 st Har inte svarat: 0 st Fråga 9 Vilken betydelse har Dina studier på Lärcentrum i Lilla Edet haft för din fortsatta karriär? (siffran inom parentes gäller Lärcentrum 2012) Ingen (6st) 11 st Liten (7st) 5 st Stor (20st) 22 st Mycket stor (13st) 6 st Har inte svarat: (11 st) 7 st Fråga 10 Vad anser Du om kvalitén på vårt Lärcentrum? (siffran inom parentes gäller Lärcentrum 2011) Mycket låg (2st) 1 st Låg (10st) 8 st Hög (32st) 39 st Mycket hög (11st) 1 st Har inte svarat: 2 st Analys Antalet arbetslösa personer minskade från 18 till 10 jämfört med vad man gjorde före studierna på Lärcentrum och ett år senare. 15 personer uppger att de studerar jämfört med de 6 personer som uppgav att de studerade innan de började på Lärcentrum. Av de som studerat vidare har 6 personer fortsatt till högskola/universitet. 25 personer uppger att de ett år senare arbetar. Tretton personer har inte återgått till sitt gamla jobb och en har fått andra arbetsuppgifter. 28 personer av de som svarat på enkäten ansåg att studierna på Lärcentrum haft stor eller mycket stor betydelse för deras fortsatta karriär jämfört med 33 personer föregående år. 16 personer anser att studierna haft liten eller ingen betydelse 10 jämfört med 13 året innan. Av de som svarat på enkäten anser 40 personer att kvaliteteten på Lärcentrum är hög eller mycket hög jämfört med 43 personer som gick på Lärcentrum våren 2012. Dessa siffror kan jämföras med utvärderingsresultaten beträffande NKI som redovisas nedan. NKI-frågorna ställs i den årliga utvärderingsenkäten på Lärcentrum. NKI Statistiska Centralbyrån (SCB) använder sig av en analysmodell som kallas Nöjd-kund-index, NKI. Modellen bygger på tre stycken frågor (skala 1-10) som ligger till grund för ett helhetsbetyg på verksamheten. Modellen används inom flera områden inom offentlig sektor. Hur nöjd är Du med Lärcentrum i Lilla Edet som helhet? Ringa in Ditt svar. Resultat från elevenkät 94 svar Medelvärde 2014 7,69 2013 8,16 2012 7,35 2011 7,04 Hur väl uppfyller Lärcentrum i Lilla Edet Dina förväntningar? Ringa in Ditt svar. Resultat från elevenkät 93 svar Medelvärde 2014 7,55 2013 8,04 2012 7,41 2011 6,69 Föreställ Dig ett Lärcentrum som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån ett perfekt Lärcentrum kommer Lärcentrum i Lilla Edet? Ringa in Ditt svar. Resultat från elevenkät 87 svar Medelvärde 2014 6,87 2013 7,39 2012 6,64 2011 6,27 2010 6,12 Ytterligare en fråga från elevenkäten belyser graden av förtroende för Lärcentrum som utbildningsanordnare. Skulle du rekommendera andra att studera på Lärcentrum? 83 svar 11 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Andel kursdeltagare som svarat ja 94% 98% 92% 82% 97% 97% 93% Analys Måttet nöjd kundindex ligger något högre än resultatet från 2012 men lägre än 2013. Majoriteten kan rekommendera andra att studera på Lärcentrum. Förbättringsåtgärder 2015 Eventuella missnöjen fortsätter att fångas upp genom den korta utvärderingen med två frågor som genomförs i mitten av våren respektive hösten. Möjligheter till förbättringar diskuteras i undervisningsgupperna, i Husrådet samt på verksamhetsmöten med Lärcentrums personal. Verksamhetschef/Rektor fortsätter med planerade och oplanerade lektionsbesök för att bilda sig en uppfattning om verksamheten och ge extra tillfälle till kontakt med eleverna. SFI Svenska för invandrare Verksamhetsmål Antalet avbrutna studier ska minska. Alla elever på Lärcentrum ska känna sig respekterade och väl bemötta Elevernas ansvar och inflytande ska öka Alla som vill ha och kan ska erbjudas språkpraktik Åtgärder för att nå målen 2014 Ett nära samarbete med handläggare på Arbetsmarknadsavdelningens Arbetscentrum samt Arbetsförmedlingen och Individ – och familjeomsorgen har fortsatt utvecklats, vilket syftar till ett stöd för deltagaren. Språkpraktik har erbjudits genom: AMA:s caféservice, Fuxernaskolans café, Folkets Hus i Lilla Edet, Folkets Hus i Trollhättan, Edet Värdshus och ICA Boström, Salong Saya samt Hanna Guldsmed (Göteborg) 12 Antal betyg SFI-KURS A B C D 2014 5 11 37 28 2013 6 5 27 24 VT-2012 7 8 10 2011 3 12 22 10 Analys: Antalet godkända betyg har ökat väsentligt jämfört med perioden 2010- 2013. Faktorer som kan ha betydelse är användningen av den nya tekniken som Ipads och smartboard. Det går snabbt att inhämta information och få konkreta förklaringar. En annan faktor är elevernas studiebakgrund. Det är fler elever med gymnasiebakgrund eller akademisk bakgrund idag jämfört med tidigare år. Möjliga förbättringsåtgärder: Kurs A Kompetensutveckling för sfi-lärarna inom läs- och skrivstöd. Kurs B Kompetensutveckling inom läs- och skrivstöd. Ökat arbete med digitala verktyg (vilket undervisande lärare också behöver kompetensutveckling i). Kurs C Ökat samarbete med olika aktörer i samhället (t.ex. Arbetsförmedling, föreningsliv). På så sätt finns möjlighet till nätverk för eleverna. Ett samarbete finns idag, men tiden för utveckling är begränsad. Kurs D Ökat samarbete med olika aktörer i samhället (t.ex. Arbetsförmedling, föreningsliv). På så sätt skulle vi kunna bygga upp ett nätverk för eleverna. Ökat samarbete med studie- och yrkesvägledare, för att eleverna ska kunna formulera en rimlig studieplan med rimliga mål. Ökat samarbete med undervisande lärare på grundläggande och gymnasial nivå, för att på så sätt integrera språkundervisningen med ämnesundervisningen. 13 Avbrott 38 elever av 111 Siffrorna inom parentes avser 2013. Arbete/Långtidspraktik Flyttat Föräldraledighet Studieuppehåll enl överenskommelse Sjukdom Återvänt till hemlandet/ej bev uppehållstillstånd Annan utbildningsanordnare Okänd anledning Avslutat utan betyg 8 (7) 12(5) 4 (2) 1 (2) 3 (2) (2) 3 (4) 6 (2) 1 SÄRVUX Platser för särvuxstudier har 2014 köpts av Trollhättans Stad. Ale kommun erbjuder inte särvux i egen regi. Antal köpta platser 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Trollhättan 1 2 4 3 2 3 2 Ale 7 7 6 - 14 Sammanfattning av verksamhetsåret Grundläggande kurser och gymnasiekurser 196 elever påbörjade studier i grundläggande och gymnasiala kurser under 2014. Jämfört med 2013 är detta en ökning med drygt 21 %. Den stora ökningen skedde inför starten i augusti. Då antogs 112 elever, en ökning med 47 %, vilket kan jämföras med samma tid 2013, då det var 76 antagna elever. Faktorer som bidragit till ökningen kan vara situationen på arbetsmarknaden och att informationen om möjligheten till studier på Lärcentrum har ökat. 50 elever avbröt helt sina studier (25,5%) och kan jämföras med 33,7% 2013. 11 personer avbröt för arbete. För att kunna påverka antalet avbrott sker ett medvetet förbättringsarbete genom: 1. 2. 3. 4. Regelbunden uppföljning av resultat. Individuell studievägledning så att eleven börjar på rätt nivå. Motiverande samtal av framförallt lärare, SYV och kurator. Förbättrade enkätfrågor för att få en bild av elevernas omdöme om vuxenutbildningen. Några elever från Elfhems gymnasium i Lödöse har också studerat på Lärcentrum, för att ge dessa elever ytterligare möjligheter att fullfölja sina kurser. Lärcentrums kursutbud kompletteras med avtal i samverkan med andra utbildningsanordnare inom GR och ger kommuninvånarna möjlighet att studera i andra kommuner och på distans. 27 elever har studerat teoretiska kurser, 29 elever har gått lärlingsutbildningar och 26 gymnasiala yrkesutbildningar. Lärlingsutbildningarna har finansierat med statsbidrag, gymnasiala yrkesutbildningar har finansierats dels med kommunala medel dels med riktat statsbidrag. Behovet och stor efterfrågan på omvårdnadsutbildningar kvarstår. 2014 studerade 10 elever kurser inom vård-och omsorgsutbildning. Detta var en särskilt riktad satsning från kommunen. 20 elever påbörjade sådan utbildning som lärling. Utbildning i svenska för invandrare (sfi) 111 elever har studerat sfi under året, vilket är en ökning med 19 % jämfört med föregående år. 81 betyg har erhållits enligt följande: kurs A 5 betyg, kurs B 11 betyg, kurs C 37 betyg och kurs D 28 betyg. Andelen betyg är en ökning med 31 % jämfört med 2013. 38 elever har gjort avbrott varav 12 har flyttat till en annan kommun och 8 elever har fått arbete eller långtidspraktik.. Förutom sfi-studier har flera elever deltagit i språkpraktik på följande arbetsplatser: Salong Saya, Folkets Hus i Lilla Edet, Folkets Hus i Trollhättan, Hanna Guldsmed (Göteborg), Fuxernaskolans café, AMA Caféservice samt Edet Värdshus. Kompetensutveckling Under en vecka våren 2014 deltog två av Lärcentrums lärare i GR-projektet MWGR (Mobility for Welfare), som syftar till att utöka erfarenheter och kunskaper om hur man kan möta framförallt ungdomars behov beträffande studier och inträdet på arbetsmarknaden. Studieresan finansierades med EU-medel och ägde rum i Heiligenstadt i Tyskland. Resan gjordes tillsammans med två lärare från Ale kommun. Lärcentrums rektor deltog i en konferens i Vancouver en vecka i juli. Konferensens målgrupp var personer som studerat magisterprogrammet vuxnas lärande och global förändring. Deltagandet finansierades med medel från Internationella Programkontoret. Hösten 2014 gjorde Lärcentrums lärare en 15 studieresa till Krakow för att knyta kontakter med vuxenutbildning i Polen, få viss insikt i utbildningsväsendet i Polen samt öka omvärldskunskapen bl a genom ett studiebesök till Auschwitz. Resan finansierades med projektmedel, bidrag från LIONS i Lilla Edet samt riktade resestipendier till tre av lärarna. Synpunkter En synpunkt från en kommuninvånare inkom 2014 till kommunens hemsida. Ärendet gällde önskemål om att få studera till undersköterska på distans. Ett tiotal telefonsamtal har mottagits av både studie- och yrkesvägledaren i samma fråga. Till detta kan tilläggas ett tiotal ansökningar till undersköterskeutbildning som avslagits. Lilla Edet 20150209 Ann-Christine Gustavsson verksamhetschef/rektor Arbetsmarknadsavdelningen 16 Sida 1 av 2 Huvudmannens ansvar r. ~' r ~ ~., ,~ Kommuner, landsting, staten eller enskilda kan vara huvudmän inom skolväsendet. Detta stödmaterial riktar sig dock främst till kommuner och enskilda huvudmän. Kommuner, landsting, staten eller enskilda kan vara huvudmän inom skolväsendet. Detta stödmaterial riktar sig dock främst till kommuner och enskilda huvudmän. 2 kap. 2- 7 §§skollagen Kommuner Kommuner som juridisk person är huvudman inom skolväsendet och kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ enligt kommunallagen. Det innebär att fullmäktige har det yttersta ansvaret för att den kommunala förskolan, skolan och vuxenutbildningen har den kvalitet och de resurser som krävs för att uppfylla nationella mål och genomföra utbildningen enligt de krav som ställs i skollagstiftningen. 2 kap. 8 §skollagen. Fulirnäktige ska utse en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter. Den eller de utsedda nämnderna ansvarar för den verksamhet som fullmäktige tilldelat dem genom Hämndreglementet. Detta framgår av skollagen och av kommunallagen: 2 kap. 2 §skollagen 3 I<ap. 3 §kommunallagen r _ ',~ r Huvudman för fristående förskola eller skola benämns i skollagen enskild huvudman. Enskilda får efter ansö6~can godkännås söm huvudmän för förskola, förskoleklass; grundskola, grundsärskola, gymr~~sieskola, gymnasiesärskola nch fritidshem. Det är Statens skolinspektion, eller i vissa fall kommunen där utbildningen ska bedrivas som handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman. 2 kap.5 § skollagen Styrelsen eller motsvarande har det yttersta ansvaret för att förskolan och skolan har den kvalitet och de resurser som krävs för att uppfylla nationella mål och genomföra utbildningen enligt de krav som ställs i skollagstiftningen. Se kraven: /kvalitetsarbete/huvudmannens-systematiska-... 2015-02-09 Huvudmannens ansvar Sida 2 av 2 2 kap. 8 §skollagen. ~ ~ r Riksdag och regering fastställer nationella mål, krav och riktlinjer i skollagen, läroplanerna och i andra författningar. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som finns i skollag, läroplaner och andra föreskrifter. Huvudmannens ansvar innebär bland annat att fördela resurser och organisera verksamheten utifrån lokala förutsättningar samt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten så att de nationella målen och kvalitetskraven kanuppfyllas. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erFarenhet. Kvalitef Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.(Ur 1 kap. 4 §och 3 kap. 3§ skollagen) Likvärdighet Utbildningen ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.(Ur 1 kap. 4 och 9 §§ skollagen) Förankring Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.(Ur 1 kap. 5 §skollagen) Medan huvudmannens ansvar gäller hela verksamheten, har förskolechef och rektor ansvar för förskole- och skolenhetens kvalitet och resultat. Deras ansvar innebär, liksom huvudmannens, att inom givna ramar se till att utbildningen genomförs utifrån nationella mål, krav och riktlinjer samt att personalen får förutsättningar att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete.(se vidare Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete s. 13) Senast granskad: 2013-11-13 Innehållsansvar: Utvecklingsavdelningen TJÄNSTESKRIVELSE 8 Datum Dnr 2015-02-23 2014/IN027-17 Dpl Årsrapport 2014 för individnämnden Dnr 2014/IN027 Sammanfattning Individnämndens resultat för 2014 visar ett underskott - 9.9 mkr, vilket innebär kostnaderna ökat betydligt gentemot prognosen vid delårsbokslutet, där underskottet antogs stanna vid - 7.7 mkr. Det är främst insatser till barn och unga och personer med missbruksproblem som har fortsatt att öka under året och redovisar ett betydande underskott. Såväl vårddygn som antal placerade barn och vuxna har ökat sedan 2013. I några fall har individnämnden tvingas ingripa med placeringsåtgärder av hela familjer vilket medfört mycket stora kostnader. Placeringskostnaden för två större familjer uppgick exempelvis till 6 mkr. Under senare delen av 2014 inleddes ett arbete med att genomföra en organisationsförändring som även innefattar en personalförstärkning med syfte att minska placeringskostnaderna, förbättra rättssäkerheten och personalens arbetsmiljö. 2014 har 196 elever studerat på Lärcentrum i grundläggande och gymnasiala kurser, vilket är en ökning med drygt 21 % jämfört med 2013. Det stora behovet och intresset för omvårdnadsutbildningar, utöver den extra satsningen om 10 utbildningsplatser, kvarstår. 111 elever har studerat SFI, en ökning med 19 % jämfört med föregående år. 27 vuxna flyktingar med 24 barn kommit till kommunen under året. Bristen på bostäder fortsätter att försvåra mottagandet. Beslutsunderlag Årsrapport 2014 för individnämnden. Förslag till individnämnden Individnämnden godkänner Årsrapport 2014. sid- 2 - Lena Glavander Förvaltningsekonom [email protected] 0520-65 96 26 Beslutet expedieras till Individnämnden Kommunfullmäktige sid 2/2 tet. 9 .f, W W .14.~?I ~=~=~~ LILLA EDETS KOMMUN Individnämndens arbetsutskott protokoll 2015-01-28 §14 Ekonomiskt bistånd till ensamkommando barn och unga Dnr 2015/IN008 Sammanfattning Genom att kommunen har årliga åtaganden sedan 2014 att tillhandahålla platser för ensamkoirunande barn/unga, så bör Vägledande bestämmelser kompletteras med en ny punkt 48,som gäller ekonomiskt bistånd till ensamkommando barn/unga. Utgångspunkten är att ensamkommando barn och unga ska ha samma grundstöd som andra barn som är placerade i familjehem, HVB,träningsboende, eller eget boende. Vissa kostnader tillkommer därutöver utifrån de speciella förhållanden som ensamkommando barn unga har. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från verksamhetschef daterad den 8 januari 2015. Förslag till individnämnden Vägledande bestämmelser kompletteras med en ny punkt 48, med lydelse enligt tjänsteskrivelse daterad den 8 januari 2015 om Ekonomiskt bistånd till ensamkommando barn och unga. Beslutet expedieras till Individnämnden ~, \ ~, u Datum Dnr 2015-01-08 2015/IN008-1 Dpl Individnämnden Ekonomiskt bistånd till ensamkommande barn och unga Sammanfattning Genom att kommunen har årliga åtaganden sedan 2014 att tillhandahålla platser för ensamkommande barn/unga, så bör Vägledande bestämmelser komplettera med en ny punkt 48, som gäller ekonomiskt bistånd till ensamkommande barn/unga. Utgångspunkten är att ensamkommande barn och unga ska ha samma grundstöd som andra barn som är placerade i familjehem, HVB, träningsboende, eller eget boende. Vissa kostnader tillkommer därutöver utifrån de speciella förhållanden som ensamkommande barn/unga har. Under asyltiden Barn/unga på HVB Barnet utrustats efter ansökan från god man, vid behov, med kläder av Migrationsverket (MigrV), ett praxisbelopp är 1700 kr. Gode mannen till barn placerade på HVB erhåller löpande 24 kr/dygn. Det ska räcka till kläder, skor, sjukvård, medicin, tandvård, hygienartiklar, förbrukningsartiklar och fritidsaktiviteter. Gode mannen kan söka bistånd utöver ersättningar från MigrV, viket prövas individuellt utifrån nämndens vägledande bestämmelser. Barn/unga i Familjehem Barnet utrustats efter ansökan från god man, vid behov, med kläder av MigrV. Ett praxisbelopp är 1700 kr. Omkostnadsersättning ska minskas med 24 kr/dygn, som gode mannen ska sända till familjehemmet alternativt inbetala till nämnden. Familjehemmet ska stå för fickpengar och andra vanliga och återkommande omkostnader. När den unge beviljats uppehållstillstånd (PUT) Utgångspunkten är den försörjningsstödsnorm som beviljas utifrån den unges ålder. Därutöver bör man vid bedömning ta hänsyn till att de till skillnad från andra barn inte har något naturligt socialt nätverk som kan stötta till med ekonomi eller saker barnet behöver. Försörjningsstödsnormen, exkl. livsmedel, (2014) är för exempelvis 15-18 åringar: Kläder 630 Fritid 540 Hygienartiklar 220 Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Internet: www.lillaedet.se Tel: 0520-65 95 00 Fax: 0520-65 73 87 E-post: [email protected] sid 1/3 sid- 2 - Ungdomsförsäkring 60 Telefon 200 Barn/unga på HVB Om det i det beviljade boendet ingår att de betalar någon del av det som ingår i försörjningsstödsnormen så ska motsvarande summa dras av frånförsörjningsstödet till den unge. Likaså ska barnbidrag/studiebidrag dras av. Det är först när barnet har en särskild förordnad vårdnadshavare som Försäkringskassan betalar ut barnbidrag. Har den unge inkomster av arbete sker avdrag om de netto överstiger ett prisbasbelopp. Delegation på beslut om placering följer delegationsförteckningen punkt 1.18 och är alltså delegerat till Au Barn/unga i familjehem För basutrustning (säng, möbler etc.) kan kommunen återsöka kostnaden hos MigrV. Barnbidrag/ studiebidrag ska dras av från familjehemmets omkostnadsersättning. Om nämnden har förskotterat pengar motsvarande barnbidrag/studiebidrag ska motsvarande belopp återbetalas till nämnden av den särskilt förordnade vårdnadshavaren när det utbetalas till den särskilt förordnade vårdnads-havaren. Viktigt att detta klargörs redan när vårdnadshavaren förordnas. Studiebidrag från CSN ska dras av från omkostnadsersättningen, men extra tillägg från CSN ska inte dras av. Familjehemmet ska stå för fickpengar. Delegation på beslut om placering följer delegationsförteckningen punkt 1.13 och är alltså delegerat till Au. Delegation på arvode och omkostnad följer delegationsförteckningen punkt 1.15. och är alltså delegerat till områdessekreterare och enhetschef. Barn/unga i träningslägenhet Full norm utbetalas för åldern inklusive gemensamma kostnader (förbrukningsvaror, tv , telefon etc.). Är det två eller tre som delar lägenhet betalas hälften respektive en tredjedel ut av bidraget till hushållets gemensamma kostnader. Avdrag sker för studiebidrag. Har den unge inkomster av arbete sker av drag om de netto överstiger ett prisbasbelopp. Eventuellt extra tillägg från CSN ska inte dras av. Ett grundbelopp om 7500 kan beviljas om träningsbostaden är omöblerad (säng, madrass, sänglinne, matbord, stolar, köksutrustning, städutrustning, skrivbord, soffa, soffbord, bokhylla, gardiner, lampa och damsugare) Så här ser vår modell förUngbo i Lödöse ut. 3220 personliga kostnader + 920 hushållskostnader -1050 studiebidrag 3090 motion eller annan aktivitet max 5000 kr/år. Utgått. Förslag nu 2000 kr per år 2000 fritidskort 625 kr/3 mån 208 hemförsäkring 50 Några särskilda behov och förhållanden som ensamkommande barn/unga kan ha Kostnad för ID kort. God man ska ansöka om det hos skatteverket. Kostnad 400 kr. Att kunna styrka sin identitet i olika sammanhang är en nödvändighet. sid 2/3 sid- 3 - Grundutrustning kläder riktmärke 4000 minus tidigare beviljat av MigrV. Kan inte utgå till barnet/den unge mer än en gång om inte särskilda förhållanden föreligger, se vägledande bestämmelser punkt 36. Kostnad enkel mobiltelefon Semesterresa för barn/ung i familjehem. Är det inte redan reglerat i avtalet med familjehemmet så ska barnet/den unge kunna följa med sin familj. God man eller särskilt förordnade vårdnadshavare ska samtycka. Simundervisning och i vissa fall särskilda kläder för det För att bredda barnets/den unges nätverk kan extrakostnad för mer än en återkommande fritidsaktivitet (t.ex. deltagande i fotboll och träningskort på gym)beviljas. Riktmärket för extrakostnad fritid är 2000 kr/år. Egen mindre dator Främlingspass. Utfärdas av MigrV. Kostnad 750 kr. Behövs för att kunna följa med t.ex. sin klass eller familjehem vid resa utanför Sverige Det finns utslag i Högsta förvaltningsdomstolen att MigrV ska ersätta en kommun för kostnader för dator, semesterresa, telefonkort, träningskort, mobiltelefon och, vid omplacering, kläder. Delegation gällande ekonomiskt stöd till asylsökande barn/unga och till barn/unga med PUT. Enligt ovanstående Del soc.sekr Därutöver Del Au Umgängesresa. Kan vara till släkting inom eller utom landet om rimlig säkerhet finns. Kontakt med dem som barnet/den unge ska träffa ska alltid tas innan beslut. Likaså ska god man eller särskilt förordnade vårdnadshavare ska samtycka. Delegation Umgängesresa inom landet Del soc.sekr. Umgängesresa utom landet Del Au Förslag till beslut Vägledande bestämmelser kompletteras med en ny punkt 48, med lydelse enligt tjänsteskrivelse 2015-01-08 om Ekonomiskt bistånd till ensamkommande barn och unga Sven Bergelind Karl Willborg förvaltningschef verksamhetschef IFO sid 3/3 d. d. WW _.._ \" ""/ _. ._ LILLA EDETS KOMMUN 10 Individnämndens arbetsutskott protokoll 2015-02-13 § 32 Förändrad organisation av individ- och familjeomsorgen (IFO) Dnr 2015/IN028 Sammanfattning Utifrån bland annat lagstiftningskrav, kritik från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), ledningsbristen, viteskrav från Arbetsmiljöverket och inte minst kvalitets- och kontinuitetsbrister för hushåll som behöver hjälp och stöd kommer en organisationsförändring att genomföras vid IFO. Individnämndens beslut om personalförstärkning möjliggör en organisering av IFO i tre enheter. IFO har hittills varit organiserad i två enheter: 1. barn- och familjegrupp, missbruksgrupp, KLARA,Mimmi och familjepedagoggrupp. 2. stöd och försörjning, socialpsykiatri och administrativ grupp. Förändringen syftar även till att förbättra verksamhetens effektivitet och kvalitet genom minskad personalomsättning och fäve antal ärenden per handläggare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från verksamhetschef daterad den 3 februari 2015. Förslag till individnämnden Informationen läggs till handlingarna. Beslutet expedieras till Individnämnden Datum Dnr 2015-02-03 2015/IN028-1 Dpl Individnämnden Förändrad organisation av individ- och familjeomsorgen (IFO) Sammanfattning Utifrån bland annat lagstiftningskrav, kritik från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), ledningsbrister, viteskrav från Arbetsmiljöverket och inte minst kvalitets- och kontinuitetsbrister för hushåll som behöver hjälp och stöd kommer en organisationsförändring att genomföras vid IFO. Individnämndens beslut om personalförstärkning möjliggör en organisering av IFO i tre enheter. IFO har hittills varit organiserad i två enheter: 1. barn- och familjegrupp, missbruksgrupp, KLARA, Mimmi och familjepedagoggrupp. 2. stöd och försörjning, socialpsykiatri och administrativ grupp. Förändringen syftar även till att förbättra verksamhetens effektivitet och kvalitet genom minskad personalomsättning och färre antal ärenden per handläggare. Förbättrat stöd till vissa målgrupper En viktig del i att minska kostnaderna och så långt som möjligt komma bort från dyra och ibland krånglande externa konsulentstödda familjehem är att rekrytera och ge stöd till egna familjehem. En annan faktor att ta hänsyn till vid fördelning av personalresurser är lagkravet på att varje placerat barn ska ha en egen socialsekreterare. Denne får inte samtidigt ha ansvar för handläggning av ärendet eller för stöd/uppföljning av insatsen. I organisationsförslaget har även vägts in vikten av att kunna ge tidigt stöd/förebygga missbruk samt kunna svara upp enligt lagstiftningen med insatser till personer som utsätts för våld i nära relationer (VIN). Arbetsledarstöd Vägledande har varit Svenska kommuner och landstings (SKL) slutsatser om kvalitet och stabilitet i socialtjänsten, framförallt när det gäller barn- och familjearbetet. En av de viktigaste faktorerna för stabilitet enligt SKL är att närmsta chef har ett rimligt antal medarbetare att stödja. Inom arbetet med barn rekommenderas 8-10 medarbetare per chef. För närvarande har IFOs två enhetschefer cirka 19 medarbetare per tjänst. Kvalificerad mottagning av nya ärenden och av akuta ärenden För alla arbetsgrupper innebär akuta ärenden att arbetsplaneringen spricker, besök får avbokas eller tas av annan kollega som får omprioritera i sin planering. Ett försök har gjorts att organisera en mottagningsfunktion genom att en medarbetare på 50 % skulle Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Internet: www.lillaedet.se Tel: 0520-65 95 00 Fax: 0520-65 73 87 E-post: [email protected] sid 1/3 sid- 2 - ta allt akut och göra förstabedömningar i dessa samt på 50 % arbeta med missbruk. Detta försök misslyckades då det visade sig omöjligt att kombinera dessa funktioner. Ett nytt försök görs med att organisera en mottagningsfunktion med två socialsekreterare som handhar aktualiseringar, akuta ärenden, en del förhandsbedömningar i barnärenden, kontroll att ansökningshandlingar gällande försörjningsstöd är kompletta samt mottagande i reception och telefon. Förhoppningen är att förändringen ska innebära ökad stabilitet, bättre kompetens och bemötande. Samordning av näraliggande verksamheter Missbruksgruppen har haft ett bra samarbete med både psykiatrissjuksköterska och boendestöd för personer med psykiska funktionshinder. Till viss del är det samma målgrupp dessa tre delar ska ge stöd. Familjepedagoggruppen är en annan del som liksom boendestödet arbetar på uppdrag av handläggare och som har sitt huvudsakliga arbete förlagt i klientens hem. Ibland får IFO sådana ärenden där det behövs ett tidsmässigt mycket omfattande stöd och resurs kan behöva omfördelas från boendestöd och familjepedagoger till en samlad insats. Det nya boendet för ensamkommande barn/unga som kommer att starta upp under våren bör driftsmässigt ligga under en enhetschef. Boendet skulle kanske i något enstaka fall även tillfälligt kunnat utnyttjas i ett ungdomsärende som familjepedagogerna arbetar med. ”Personalpool” IFOs personalkostnader har ofta visat ett överskott genom som uppkommer vid vakanser och sjukskrivningar. Verksamheten bör ur kvalitetsskäl (rättsäkerhet, kontinuitet och stabilitet) och kostnadsskäl ligga med en viss överanställning i stället för överskott på lönekostnaderna. Verksamhetens problem med bemanning och kontinuitet har varit mest påtaglig inom barnverksamheten de senaste åren. Samtidigt har även belastningen på stöd och försörjningsgruppen varit hög, men dessbättre inte lett till långa vakanser på grund av sjukdom eller allvarliga rekryteringssvårigheter. Två tjänster rekryteras nu som en form av överanställning för att täcka upp nuvarande och kommande vakanser. Ny organisation Förändringen föreslås ske successivt under våren 2015 allt eftersom personal rekryteras och lokaler blir disponibla. Verksamhetschefen har en samordnande funktion och kommer även att ha direktansvaret för KLARA-verksamheterna. Enhet Barn Leds av 1,0 enhetschef med följande medarbetare: 0,8 socialsekreterare msu, 5,0 utredande och insatsansvariga socialsekreterare, 1,0 familjerättssocialsekreterare, 1, 0 socialsekreterare ensamkommande barn, 1,0 socialsekreterare ansvarig för placerade barn, 1,0 socialsekreterare för rekrytering och stöd till familjehem, samt 0,2 socialsekreterare på familjecentralen. sid 2/3 sid- 3 - Enhet mottagning, administration och försörjning Leds av 1,0 enhetschef, 2,0 administratörer, 1,0 handläggare alkohol och sociala boenden mm, 1,8 socialsekreterare ungdomar, 3,5 socialsekreterare försörjning personer from 25 års ålder, samt 2,0 mottagningssocialsekreterare. Enhet Vuxna och öppenvård Leds av 1,0 enhetschef, 1,0 psykiatrisjuksköterska, 5,75 boendestöd socialpsykiatrin, 3,5 socialsekreterare missbruk, VIN, och övrigt bistånd (ej ekonomi), 4,95 familjepedagoger, 0,15 Mimmi. Detaljerad personalplanering per enhet framgår av bilaga Förslag till individnämnden Informationen läggs till handlingarna. Sven Bergelind Karl Willborg förvaltningschef verksamhetschef IFO Bilaga Bemanning och finansiering personal 2015 sid 3/3 Funktion Namn tv. faktisk Tjänst beman 141201 141201 tv. faktisk Tjänst beman sid 1(2) våren-15 IFO Verksamhetschef KLARA 1 KLARA 2 Kalle 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 3 ADM och StoF Enhetschef Lotte Alkoholhandl Sociala boenden m.m. Budget- och skuldrådgivning Områdessekr systemansvar Administratör, systemansvar 1 1 1 1 Jeanette Jeanette Jeanette Agneta Nils 0,15 0,5 0,35 1 1 0,15 0,5 0,35 1 1 0,15 0,85 0 1 1 0,15 0,6 0 1 1 Socsekr StoF Socsekr StoF Socsekr StoF Socsekr StoF Socsekr StoF Socsekr StoF Socsekr StoF Socsekr StoF Socsekr StoF MLA Joakim Emil Noelia Adisa Chatrin Paula Elisabeth Martin 1 0 1 1 1 0,9 1 0,5 0 0 1 0 0 1 0,8 1 0,5 1 1 0 1 1 1 0,9 1 0,5 0 Socsekr Mot Socsekr Mot Ny Ny 0 0 0 0 1 1 0 1 vick 1 0 1 0,8 1 0,5 1 vick 1 1 1 1 12,4 Barn och familj Enhetschef Anette Socsekr MSU Pernilla Socsekr utredningar o uppföljning Marianne insatser Socsekr utred uppföljning Karin Socsekr utred uppföljning Katarina Socsekr utred uppföljning Linda Socsekr utred uppföljning Sara Socsekr utred uppföljning Pia Socsekr familjerätt Kajsa Socsekr ensamkommande Malin Socsekr plac barn spetsanv Treserva Ny Socsekr familjehem Ny f.d. Maria för barn 1 0,82 1 1 1 1 1 1 0 0 1 1 0 0 0,5 8,5 1 1 0,75 0,5 0,9 0,75 0,8 0,8 1 0 0 0 8,32 1 1 1 1 1 0 0 1 1 1 1 0,5 10,5 0,82 1 1 0,75 konv 0,5 0,9 0,75 vick 0,8 vick 0,8 1 1 1 0,5 10,82 1 1 10,5 sid 2(2) Missbruk och öppenvård Enhetschef Ny psykiatrisjuksköterska Boendestöd/akutboende/dagverksamhet 0 1 5,75 0 1 5,75 1 1 5,75 1 1 5,75 Familjepedagoger Mimmi 4,95 0,15 4 0,15 4 0,15 4 0,15 1 1 1 0,5 0,5 1 0,6 0 1 1 1 0,5 Socsekr vuxna, missbruk,boe Socsekr vuxna, missbruk,boe Socsekr vuxna, missbruk,boe Socsekr vuxna, missbruk,boe Niklas Linda Stina (f.d. Maria) 1 0,5 konv 1 0,6 1 15,4 Summa IFO I Lenas p-budget 2015 Ovanstående 41,3 39,3 41,3 Skillnaden om 2,0 är de vi tillsvidareanställer trots att det "bara" är kända och sannolika tjänst/barnledigheter/sjukvakanser Det innebär att 1 tjänst per enhet kommer att vara fastanställd anställningsmässigt inte budgeterad som fastanställd Ovanstående är inte heller helårsbemanning utan våren -15, bättrre kristallkula har vi inte nu Nya tjänster Vakanshållen M Hägg Utflyttad verksamhet S-sund 0,33 F-ledighet LB F-ledighet AA F-ledighet Martina, 1,0 160101 Önskad minskn av tjgöring Sum 0,10 0,18 0,25 0,20 1,06 Rehabsjukskrivn 2 tjänster á 0,5 Del av chefsskap för boende ensamkomm 4 1 JLs tjänst om 1,0 är budgmässigt oförändrad 1,06 1 0,20 Summa 7,26 TJÄNSTESKRIVELSE 11 Datum Dnr 2015-02-17 2014/IN024-7 Dpl Internkontrollrapport för individnämnden 2014 Dnr 2014/IN024 Sammanfattning Interkontrollen syftar främst till att genom stickprovskontroller skapa möjlighet till en fördjupad kontroll som komplement till den ordinarie regelbundna uppföljningen och därmed öka det samlade uppföljningssystemets tillförlitlighet. Internkontrollplanen för 2014 anger fyra områden för granskning. Dessa är utvalda med utgångspunkt från en väsentlighets- och riskbedömning. Sammanfattningsvis visar den genomförda internkontrollen att det föreligger allvarliga brister vid myndighetsutövningen inom IFO. Kunskapen om gällande rutiner är otillräcklig. Inför 2015 har därför ett flertal åtgärder vidtagits. Bland annat har Individnämnden fattat beslut om en personalförstärkning med fyra årsarbetare. Internkontrollen är ett viktigt instrument ur ett verksamhetsutvecklingsperspektiv. De områden som valts ut för kontroll är relevanta och visar på förbättringsområden som kommer att följas upp ytterligare. Ärendet 1. Ärendehantering Kontrollen avser en granskning av tre slumpvis utvalda ärenden vid IFO där enhetschef vid två tillfällen per år särskilt kontrollerar att handläggningen följt gällande lagstiftning och interna rutiner. Vid kontrollen konstaterades följande avvikelser mot rutinbeskrivningen: - Avsaknad av beslutsmotivering - Grundutredning är äldre än ett år - Det framgår inte tydligt när ett ärende ska avslutas - Journalanteckningar har inte gjorts inom fem dagar - Generella brister beträffande att de lagstadgade tidsgränserna för förhandsbedömning och utredningstider följs 2. Tidiga insatser Granskningen sker genom att verksamhetschef gör en kontroll av 10 ärenden vid två tillfällen gällande hur ärendena har handlagts i aktualiseringsfasen och hur den enskildes ansökan och behov av stöd och hjälp har tillgodosetts i enlighet med lagstiftning och interna rutiner. sid- 2 - Kontrollen visar att rutinbeskrivningar följs och fungerar. I de granskade fallen bedöms nivån som rimlig för när en utredning ska öppnas Utredningar har inte öppnats i enklare fall där det bedömts att föräldrarna själva kunnat ta fullt ansvar för att lösa problemen. 3. Arbetsplan. Granskningen avser kontroll av att arbetsplaner upprättats och följs upp, vilket sker genom att enhetschef vid tre tillfällen under året granskar fem slumpmässigt utvalda ärenden. I en arbetsplan summeras vad klienten med en eller flera insatser från nämnden ska uppnå. Vid kontrollen av arbetsplaner konstateras brister och avvikelser och att rutinbeskrivningar inte följs. Det granskade urvalet visar att situationen inte har förbättrats gentemot föregående års kontroll. De vanligaste bristerna är att arbetsplaner saknas eller inte har följts upp. Inspektionen för vård och omsorg, IVO har vid granskning av ett stort antal ärenden konstaterat samma brister och riktat kritik mott detta. Åtgärder har vidtagits under hösten med utbildning och genomgång av rutiner. Kontroll av arbetsplaner kommer att fortsätta. 4. Inköp. Kontrollen avser granskning av omfattning och rutiner vid inköp av förbrukningsmaterial vid AMA´s verksamheter och utförs av enhetschef vid två tillfällen per år då 10 inköp granskas. Vid kontrollen konstaterades vissa avvikelser trots att nya rutinbeskrivningar gällande inköp vid AMA infördes vid årsskiftet. Kontrollen visar att osäkerhet råder kring inköpsregler. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 17 februari 2015. Internkontrollplan 2014. Finansiering Förslag till individnämnden Individnämnden godkänner internkontrollrapport för 2014. Sven Bergelind Förvaltningschef [email protected] 0520-65 96 17 Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige Kommunrevisionen sid 2/2 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2015-02-17 2015/IN035-2 Dpl 12 Internkontrollplan 2015 individnämnden Dnr 2015/IN035 Sammanfattning Individnämnden ska för varje år anta en internkontrollplan (Kf § 65 2004). Granskningsområdena ska väljas ut med utgångspunkt från en väsentlighets- och riskbedömning. Aktuella områden för belysning kan dels röra verksamhetens redovisningsrutiner som exempelvis fakturahantering, det kan vara av administrativ art som exempelvis granskning av förbrukade resurser gentemot fattade beslut och uppställda mål. Interkontrollplanen syftar främst till att genom riktade stickprovskontroller skapa möjligheter till en fördjupad kontroll som komplement till den regelbundna uppföljningen och därmed öka det samlade uppföljningssystemets tillförlitlighet. Resultatet av den internkontroll som genomfördes 2014 visade på allvarliga brister varför det är väsentligt att årets internkontroll följer samma kontrollmoment. Ärendet Kontrollmoment IFO Ärendehantering En betydande del av nämndens verksamhetsområde utgörs av myndighetsutövning varför kontroll av rättsäkerhet och rättstillämpning granskas, inklusive dokumentation. Förvaltningen föreslås fortsätta att redovisa stickprov från barn-, missbruk-, familjerätt, försörjningsstöd och boendestödsärenden och göra en sammanställning av granskningspunkter av vad som varit positivt och negativt i varje ärende. Det konkreta underlaget för granskningen ska även redovisas. Sådan granskning och redovisning föreslås ske av tre akter per tillfälle en gång per halvår. I det interna förbättringsarbetet återförs resultatet av varje granskning till handläggaren för varje granskat ärende. Vidare sker en återkoppling till samtliga handläggare två gånger per år Till individnämndens internkontroll bör en anonymiserad sammanställning göras av de positiva och negativa noteringarna av de granskade ärendena under året. Tidiga insatser När det sker en ansökan eller anmälan gällande barn eller missbruk så dokumenteras den i en aktualisering. Aktualiseringen kan avslutas genom att utredning inleds men aktualiseringen kan även avslutas bl.a. för att behoven kan tillgodoses på annat sätt, t.ex. sid- 2 - genom rådgivning, rekommendation att delta i föräldrautbildning eller annat som bedöms adekvat. Som vägledning har individnämnden antagit en policy; Råd och stöd barn. I aktualiseringar gällande missbruk sker en liknande avvägning som när det gäller barn men där ligger ribban högre för att utredning ska inledas, eftersom det oftare handlar om vuxna kapabla personer. Granskningen sker av bedömningen av behov av omgående insats, vilka personer som kontaktas under aktualiseringen, bedömning och motivering till beslutet att inte inleda utredning. Ett urval av 10 ärenden sker två gånger om året. En sammanställning redovisas till individnämnden en gång per år. Arbetsplan I en arbetsplan summeras vad klienten med en eller flera insatser från nämnden ska uppnå. Arbetsplanen bygger på klientens förmåga, medverkan och motivation. Arbetsplanen ska vara tidsbegränsad, följas upp och vid behov revideras. Vid tidigare års kontroll har brister konstaterats som att arbetsplan inte upprättats eller att uppföljning/revidering inte genomförts. Förekomsten av korrekta och uppdaterade arbetsplaner är även ett kvalitetsmått och effektivitetsmått på verksamheten. Ett urval av fem ärenden görs två gånger per år. En sammanställning görs en gång per år till individnämnden. Kontrollmoment AMA Inköp Fakturahanteringen har ökat, framförallt när det gäller de utökade arbetsmarknadsåtgärderna. Föregående års internkontroll visade på brister trots att nya rutiner införts. Kontrollmomentet av inköpsrutiner föreslås därför fortsätta beträffande inköp av förbrukningsmaterial, faktureringsrutiner samt inköpsansvarigs befogenheter inom AMA:s olika verksamheter. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 17 februari 2015. Förslag till internkontrollplan 2015. Finansiering Förslag till beslut Individnämnden antar internkontrollplan för 2015. Sven Bergelind Förvaltningschef Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige Kommunrevisionen sid 2/2 Dnr: IN2015/035-1 INTERNKONTROLLPLAN INDIVIDNÄMNDEN Process/Rutin System Kontrollmoment Kontrollansvar Frekvens Metod Rapportering till Riskbedömning Riskfaktor Väsentlighet Ärendehantering Att ärenden handläggs korrekt enl. FL, SoL, OSL m fl. Enhetschef IFO Två ggr/år höst/vår Tre akter per tillfälle Förvaltningschef Risk: Allvarlig Tidiga insatser Att behov av tidiga insatser tillgodoses inom angivna tidsgränser Verksamhetschef IFO Två ggr/år 10 ärende per tillfälle Förvaltningschef Risk: Allvarlig Arbetsplan Kontroll av att arbetsplaner upprättas och följs upp Enhetschef IFO Två ggr/år Fem ärenden per tillfälle Förvaltningschef Risk: Allvarlig Inköp Kontroll av omfattning och rutiner vid inköp av förbrukningsmaterial vid AMA;s verksamheter Enhetschef AMA Två ggr/år 10 stycken per tillfälle Förvaltningschef Risk: Allvarlig Uppgifterna sammanställs till ett dokument av respektive verksamhetschef. Datautskrifter av beslut med mera i individärenden biläggs dokumentet till förvaltningschefen. Dnr: IN2015/035-1 INTERNKONTROLLPLAN INDIVIDNÄMNDEN 14 Anmälan om inkomna skrivelser Sammanfattning Vid dagens sammanträde redovisas sammanställning av inkomna skrivelser. 1 Beslut från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 13 januari 2015. 2 Beslut från kammarrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 19 januari 2015. 3 Beslut från Inspektionen för vård och omsorg gällande klagomål på handläggning daterat den 21 januari 2015. 4 Beslut från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 10 februari 2015. 5 Beslut från förvaltningsrätten gällande överklagat bistånd enligt socialtjänstlagen daterad den 16 februari 2015. 6 2015/IN037 KF protokoll § 8/2015 – Jämställdhetsstrategi för Lilla Edets kommun 2015-2018. 7 Slutrapport från länsstyrelsen – Hemlöshet – en fråga om bostäder. Förslag till beslut Informationen noteras. 15 Anmälan av delegationsbeslut Sammanfattning Individnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordföranden och tjänstemän enligt en av individnämnden antagen delegeringsförteckning. Dessa beslut ska redovisas till individnämnden. Redovisningen innebär inte att individnämnden får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det individnämnden fritt att återkalla lämnad delegation. Vid dagens sammanträde redovisas följande sammanställning av delegationsbeslut. 1 2015/IN031 Tillsatt tjänst socialsekreterare med inriktning ensamkommande flyktingbarn. 2 2015/IN039 Tjänst SFI-lärare ej tillsatt. Ny annons läggs ut. 3 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 12 januari 2015. 4 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 27 januari 2015. 5 Ordförandebeslut Ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL daterat den 8 april 2014. 6 Ordförandebeslut jml LVU 11 § daterat den 13 februari 2015. 7 Protokoll från individnämndens arbetsutskott 16 januari 2015, §§ 1-11. 8 Protokoll från individnämndens arbetsutskott 28 januari 2015, §§ 12-28. 9 Protokoll från individnämndens arbetsutskott 13 februari 2015, §§ 29-41. 10 Delegeringsbeslut faderskap daterade 2015-01-01 – 2015-01-31. 11 Delegeringsbeslut individ- och familjeomsorgen daterade 2015-01-01 – 2015-01-31. Förslag till beslut Individnämnden godkänner redovisningen av anmälda delegationsbeslut.
© Copyright 2024