Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
Verksamhetsberättelse 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning...................................................................................................................... 3 2 Organisation................................................................................................................ 4 3 Viktiga händelser 2014 ............................................................................................... 5 4 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål .................. 8 5 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål ..................................... 19 6 Prioriteringar ............................................................................................................ 22 7 Personalredovisning ................................................................................................. 24 8 Ekonomisk redovisning............................................................................................ 37 9 Kvalitetsinspektioner inom vård och omsorg ........................................................ 39 10 Utvecklings- och kvalitetsarbete ............................................................................. 40 11 Utveckling av organisationskultur och värderingar ............................................. 42 12 Invånar- och målgruppsorientering ....................................................................... 43 13 Internkontroll ........................................................................................................... 44 14 Uppföljning Förenkla helt enkelt ............................................................................ 50 15 Utmaningar och framtid – viktiga händelser 2015-2017 ...................................... 52 Bilagor Bilaga 1: sammanställning UAF uppföljning SAM 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 2(52) 1 Inledning Det tar tid att få samma struktur och kultur i en stor organisation som Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Förvaltningen har nu funnits i fyra år. Under denna tid har vi tillsammans arbetat med att få ett gemensamt förhållningssätt. Alla chefer har utbildning i Utvecklande ledarskap, UL, och det sprids nu på medarbetarnivå. Varje år träffas anställda inom förvaltningen för gemensamma upplevelser. En ”light”-version av Verksamhetsplanen sprids, diskuteras och följs upp bland chefer och medarbetare så att verksamhetens mål, dvs nämndens uppdrag till oss, ska vara allmänt känt. Det här har tillsammans bidragit till att vi nu börjar få en gemensam historia, struktur och kultur. Vi är tydligt på rätt väg. Halmstads kommun har haft en oväntat hög tillströmning av flyktingar. Detta beror givetvis på kriget i Syrien och att Migrationsverket valt att öppna flera flyktingförläggningar i kommunen. Tack vare ett gott samarbete med frivilligorganisationer och andra förvaltningar i kommunen har Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen kunnat hantera situationen för att göra tillvaron dräglig och hanterbar för de nyanlända flyktingarna. Det gäller att finna lokaler, ge utbildning och skapa aktiviteter i väntan på bostad och arbete oberoende av vilken kommun som tar emot i slutändan. Staten skjuter till resurser som krävs så att kommunerna inte ska behöva prioritera bland andra behov. De olika insatser och projekt som sattes igång under 2013 för att motverka ungdomsarbetslöshet har nu fått effekt. Ett trendbrott går att utläsa ur statistiken från Arbetsförmedlingen och det är tydligt att tidiga insatser har en god inverkan. Exempel på några av insatserna är ”Made by Halmstad”, ”Ungdomskraft”, ”Hållplats 1-90”, ”Dramalogen”, ”Sommarkraft” samt ”Prova-påplatser”. Ett särskilt fokus har varit entreprenörskap där Ungt Företagande, UF, och UngDrive har varit viktiga verktyg. Kattegattgymnasiet var 5-te skola i landet när det gällde antal UFföretag. Ett flertal av Halmstads UF-företag har fått fina pris och utmärkelser. Halmstad har haft en kontrollerad situation när det gäller utbetalning av ekonomiskt bistånd. Vi har relativt andra kommuner en låg kostnad för t ex unga och för långtidsarbetslösa. Det kan härledas från ovan nämnda tidiga insatser mot ungdomsarbetslöshet och samordnade insatser för ”noll-placerade” dvs de som hamnar utanför försäkringskassan. Aktiva insatser har gynnsam effekt, för den enskilde, för familjen och för Halmstad. Daglig verksamhet arbetar vidare med nya former av företagsgrupper. De senaste är mycket framgångsrika. Värmeljushållare återvinns och blir benproteser. Deltagare bidrar med småsysslor och till en roligare tillvaro för äldre i behov av hemtjänst. Det här är bra exempel på hur kreativa tankar kan utvecklas till win-win koncept. Halmstads gymnasieskolor har haft ett gott år. I SKL´s Vitbok uttrycks det att lärare trivs med sitt yrke och Halmstad går från plats 70 till 26 i lärarnas rankning över bästa skolkommun. I motsvarande elevundersökningar får Halmstad kommun gott betyg av elever som trivs och känner sig bekräftade. Det finns en ny handlingsplan för önskad skolutveckling. Den omfattar ”Bedömning för lärande”, IKT och Matematik. Karriärtjänsterna i gymnasieskolorna är kopplade till handlingsplanen och det ger signifikant utslag på elevernas studieresultat. Under året har Vård och omsorgscollege certifierats och Teknikcollege har fått omcertifiering. Tre nya utbildningar har fått igångsättningstillstånd. Det är spetsutbildning i musik på Sturegymnasiet, 4-de teknikåret på Kattegattgymnasiet och Produktionsingenjör i mekanik på Yrkeshögskolan. Jag har under året haft orsak att vid ett flertal tillfällen hylla både medarbetare och deltagare och elever för goda, i många fall exceptionella, resultat och framgångar. Tillsammans med en ekonomi i balans gör det att jag kan se tillbaka på ett bra och utvecklande verksamhetsår 2014. Det finns mycket som nu är under kontroll men samtidigt kommer alltid nya och nygamla utmaningar. Några av de jag ser framför mig år 2015 är flyktingmottagandet, arbetet kring kvalitetsuppföljning och sist med absolut inte minst, projektering av Kattegattgymnasiet. Halmstad 14 januari 2015 Annika Vannerberg Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 3(52) 2 Organisation Halmstad Utbildning Kattegattgymnasiet har under året utrymts inför den planerade ombyggnationen, som inte blev av. Då lokalerna är utdömda är det inte ett alternativ att flytta tillbaka verksamheten i väntan på besked om vad som ska hända med Kattegattgymnasiet. Skolans verksamhet är splittrad på fyra adresser och möjligheterna till samverkan mellan personal och elever är ytterst begränsade. Det är mycket trångt och schemaläggningen är problematisk. Trots detta har skolans ledning gjort allt de kan för att möta eller lindra de akuta behov som uppstår – snabbt. Ledning, personal och elever har haft ett tålamod som inger respekt. Halmstad Kompetens Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har utsetts att ansvara för samordning av kommunens åtagande vad gäller nyanlända. Ledstjärnan är ”en väg in för nyanlända i Halmstads kommun”. Det har för detta ändamål bildats en ny enhet på Halmstad Kompetens, Enheten för etablering av nyanlända, som skall verka som den samordnande funktionen mellan kommunens förvaltningar och bolag, olika myndigheter, frivilligorganisationer och näringsliv. Enheten skall utgöra en servicefunktion både gentemot olika berörda aktörer men även stötta den nyanlände i sin etablering. Enheten består av samordnare, socialsekreterare, bostadshandläggare samt funktioner för ekonomi och kommunikation. Till enheten kommer även etableringsguider att knytas an. Etableringsguiderna ska jobba för social integration genom att hjälpa nyinflyttade att snabbt lära känna Halmstads kommun, få ett nätverk av kontakter och finna samlingsplatser för olika aktiviteter. För närvarande finns tre etablerade asylboenden och diskussioner pågår om ytterligare två boenden. En förändring har skett av strukturen för samverkan på Halmstad Kompetens. KOMPSAM har lagts ner och tre nya samverkansgrupper har bildats. Verksamhetsföreträdare från Arbetsmarknadsenheten och Ekonomiskt bistånd ingår i en grupp, Vux och DV i en annan och den tredje består av Kompetenscentrum och Slussen. Under 2014 gjordes även en omorganisation inom Halmstad Kompetens där man på ett tydligare sätt organiserade verksamhetsfunktioner utifrån ett beställar- och utförarperspektiv. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 4(52) 3 Viktiga händelser 2014 Halmstad Utbildning Kattegattgymnasiet Kattegattgymnasiet har – sedan slutet av 1990-talet – varit föremål för planering och projektering inför en nödvändig ombyggnation. Nu, 2014, var det dags för skarpt läge. Skolans ombyggnad var planerad att ske i etapper med första start sommaren 2014. Inför dessa ombyggnationer planerades evakuering av delar av skolans undervisning till andra lokaler, paviljonger i anslutning till skolan samt lokaler på Skånegatan 59, och evakueringen genomfördes under sommaren. Resultatet av anbudsprocessen, som hanterades av Fastighetskontoret, ledde till att upphandlingen avbröts och de så efterlängtade verksamhetsanpassningarna av Kattegattgymnasiet sköts än en gång på framtiden. Under hösten har arbetet fortsatt, under Stadskontorets ledning, med att ta fram nya ekonomiska underlag för inriktningsbeslut, del-, helrenovering alternativt delvis ny eller helt ny skola-, inför beslut av Komunfullmäktige under första kvartalet 2015. Utvecklingsplan Under året fastställdes utvecklingsplanen för Halmstad Utbildning. Planen är ett sätt att beskriva hur skolornas fortsatta arbete mot en ännu högre måluppfyllelse ska bedrivas. Detta arbete genomsyras av att det är ett systematiskt och gemensamt arbete inom områdena bedömning för lärande (BFL/formativ bedömning), informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och matematik. Planen hjälper oss att bibehålla fokus i vårt utvecklingsarbete och att vara uthålliga. BFL är en arbetsmetod som visat sig ökar måluppfyllelse hos eleverna och som har starkt stöd i såväl internationell som inhemsk forskning. IKT - använt som ett pedagogiskt verktyg - kan stärka den ordinarie undervisningen och underlätta elevernas lärande. Via erfarenheterna från det tidigare genomförda projektet Teknikstöd i skolan har vi dokumenterade och positiva erfarenheter från att IKT är en framgångsfaktor även för elever med kognitiva funktionshinder. Matematik har varit ett prioriterat område sedan läsåret 2012, då en alldeles för hög andel av våra elever hade underkänt betyg i ämnet matematik. Satsningen, som bl.a. innebär att matematiklärare möts under handledning och diskuterar sin undervisning i blandade grupper från samtliga skolor, har redan givit påtagliga resultat i form av en minskande andel elever med underkända betyg. Karriärtjänster Halmstad Utbildning har haft karriärtjänster i verksamheten sedan hösten 2013. Inledningsvis anställdes enbart förstelärare, men under 2014 har även två lektorer inom naturvetenskapliga ämnen anställts. Formen för anställningarna är, enligt kollektivavtal för Halmstads kommun, visstidsanställning med 40 timmars arbetsplatsförlagt arbete och ferietjänst. Förstelärarnas tjänster är direkt kopplade till utvecklingsuppdrag och har huvudsakligen knutits till utvecklingsplanens tre områden; BFL, IKT eller matematik, vilket på ett positivt sätt bidragit till att utvecklingen inom de tre prioriterade områdena tagit fart. Halmstad Kompetens Ungdomsarbetslösheten Ungdomsarbetslösheten har haft stort fokus under året och olika insatser har genomförts i syfte att bekämpa denna och vägleda ungdomar in på arbetsmarknaden eller till studier. Som exempel kan nämnas Sommarkraft (feriearbete för gymnasieungdomar), Prova på-platser (praktik kombinerat med anställning), Hållplats 1-90 (samverkan med Arbetsförmedlingen om tidiga insatser), Unga på Räddningstjänsten (mångfaldsprojekt) och Linehedsparken (ungdomsprojekt i samverkan med Teknik- och fritidsförvaltningen) m m. Samarbetet med Arbetsförmedlingen kring ungdomar med funktionsnedsättning har inneburit att 27 ungdomar med NPF-diagnos har fått en utvecklingsanställning kombinerat med individuella kompetenshöjande insatser med målet att komma vidare i arbete eller utbildning. Arbetslösa vuxna 25 år och äldre Den uppskattade vuxenresursförstärkningen i form av Trygghetsvärdar på skolorna utökades under året till att omfatta även gymnasieskolorna. 25 långtidsarbetslösa har haft en anställning Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 5(52) med särskilt anställningsstöd. Ekonomiskt bistånd Under år 2014 har antalet socialtjänstärenden fortsatt öka på grund av ökad inströmning av nyanlända flyktingar. Antal hushåll som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd har minskat. En bidragande faktor är att arbetsmetoden för nollplacerade har varit framgångsrik. 19 personer (varav 10 barnfamiljer) från ekonomiskt bistånd med långvarig biståndsperiod har erhållit anställning i form av nystartsjobb under ett år. Samtliga har blivit självförsörjande från sin första lön. Ett aktivt arbete har skett inom såväl enheten för Ekonomiskt bistånd som Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen angående tidiga insatser för unga, vilket har resulterat i att antal unga personer beroende av ekonomiskt bistånd har minskat med 23 % i jämförelse med år 2013. Halvin Idag skänks eller slängs många begagnade kommunala kontorsmöbler vid nyinköp. Under året har Halvin startat på Haldahuset, ett slags ”kommunalt Blocket”, där möbler samlas in för att sedan återanvändas, vilket bidrar till ett hållbart samhälle ur ekonomisk, social och miljömässig aspekt. I detta sammanhang kan även nämnas att Haldahuset utsågs till ”Årets arbetsplats” på Halmstads kommun, vilket är ett värdefullt erkännande för den medarbetartrivsel och positiva arbetsplatskultur som råder på Haldahuset. Etableringen Under 2014 kom ca 75 000 människor till Sverige. I Halmstads kommun finns det idag ca 550600 nyanlända. Senaste årets stora volymökning har aktualiserat frågan avseende behovet av en kommunövergripande organisation för etablering av nyanlända. Detta har bland annat lett till tecknande av en lokal överenskommelse (LÖK) mellan kommunen, Arbetsförmedlingen och Regionen. Länsstyrelsen, Försäkringskassan och Migrationsverket kommer att tillkomma i överenskommelsen. Den lokala överenskommelsen utgör organisation och struktur i samarbetet för och arbetet med de nyanlända i Halmstads kommun. Den ökande volymen inom asylmottagningen har även medfört att volymerna inom vuxenutbildningen gällande sfi-undervisningen har utökats genom upphandling av aktörer som komplement till undervisningen i egen regi. Antal sfi-studerande har nästintill fördubblats under året, från ca 350 i januari till 680 i december 2014. Vuxenutbildningen Vård och Omsorgsprogramet har under 2014 startat en mycket uppskattad lärlingsutbildning. Det är fortfarande en stor tillströmning av studerande till Vård och omsorgsprogrammet och en utökning av antal platser planeras under 2015. Daglig verksamhet och Slussen Daglig verksamhet har under året startat nya företagsgrupper. Som exempel kan nämnas en fixar grupp som hjälper pensionärer med vardagssysslor såsom byta glödlampor, handla, klippa gräs m m. Man har även startat ett insamlingsprojekt av gamla värmeljushållare som återanvänds genom att de skickas till Thailand där man omarbetar dem för tillverkning av benproteser. Åldersgränsen höjdes för deltagare inom DV till 67 år vilket har medfört att verksamheten har ökat och att vi nu är uppe i 330 deltagare. Halmstad kompetenscentrum (HKC) Även inom Halmstad kompetenscentrum märks den ökade tillströmningen till SFI. Vi har även fått en utökad målgrupp till samhällsorienteringen och denna målgrupp består av nyanlända som inte är flyktingar. Ett samarbete är påbörjat mellan Ungdomskraft, HKC och vuxenutbildningen i syfte att korta ledtider och erbjuda individuella lösningar för våra målgrupper samtidigt som kvalitetssäkring sker av vår verksamhet. Aktuella insatser är bl a fortbildning av mattelärare, utformning/skapande av orienteringskurs ”inför matte2”, uppkoppling mot UHR betygsdatabas samt ökat samarbete med VLC avseende nivåtestning. Samverkan HU – HK Efter att den nya förvaltningen varit igång under drygt två år började två av förvaltningens olika Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 6(52) verksamhetsområden - arbetsmarknadsenheten och gymnasieskolorna – att pröva om det fanns samverkansmöjligheter som skulle kunna ge ett mervärde och göra skillnad för vår gemensamma måluppfyllelse. En gemensam nämnare var ungdomar som riskerade att hoppa av gymnasieskolan. Via statistik från Ekonomiskt Bistånd har det konstaterats att gruppen unga utan avslutad gymnasieskola dominerar gruppen biståndstagare under 25 år. Det är därför av största vikt att finna vägar och modeller som gör att ungdomarna kan fullfölja sin gymnasieutbildning t.ex. via varvning av teori och praktik. En modell som har utfallit med gott resultat är när studietrötta elever från introduktionsprogram eller yrkesprogram ges möjlighet att kombinera teoretiska studier på skolan med praktik vid Haldahusets verkstäder. Ytterligare ett par modeller har prövats och utvärderats men har inte varit lika framgångsrika. Arbetet fortsätter. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 7(52) 4 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Utfall för målen anges enligt följande Status för aktiviteter anges enligt följande Observera att för mätetal hämtas senaste målvärde och utfall. I de fall målvärden satts för tertial snarare än helår, visas tertialmålvärdet i tabellerna. 4.1 Målområde: Barn och utbildning 4.1.1 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning inom fyra år ska öka så att Halmstad år 2020 tillhör en av landets 15 bästa kommuner bland gruppen större städer (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Andel folkbokförda elever i Halmstads kommun som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år exklusive introduktionsprogrammet Andel elever i Halmstads kommunala gymnasieskola som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år exklusive introduktionsprogrammet Utfall 84% 88% Andel elever i Halmstads fristående gymnasieskolor som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år exklusive introduktionsprogrammet 90% 85% Antal elever inom den kommunala gymnasieskolan som avbryter sina gymnasiestudier på grund av att de upphör med studierna 7 13 Antal elever inom den kommunala gymnasieskolan som avbryter sina gymnasiestudier på grund av att de blir utskrivna i enlighet med gymnasieförordningen kap. 12 § 4 7 6 Aktiviteter Senaste kommentar Sammanställa och analysera avbrottsorsaker samt vidta åtgärder utifrån gjord analys. I år har det gått att få fram en mer tillförlitlig statistik kring avhoppen. 99 personer avbröt under läsåret 2013/2014 sina studier. En första analys visar att de flesta avhoppen sker på grund av byte av utbildning (34 st.). I samband med resultatrapporten förslås därför nämnden att beslut att utöka skuggningsverksamheten på skolorna, för att eleverna från grundskolan ska kunna få en bättre bild av vad utbidlningen innebär. 42 av eleverna har angett anledningar som gör att de blir föremål för det kommunala aktivitetsuppdraget. Inför kommande år har enkäten som eleverna besvarar när de gjort ett avbrotts gjorts om så att resultaten bättre kan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 8(52) Aktiviteter Senaste kommentar härledas till program. Förvaltningen fortsätter att verka för en gemensam vägledning inom Halmstads kommun. Pågående process. Tjänstemän från UAF och BUF har träffats varvid tankar kring en gemensam vägledningsorganisation har presenterats och diskuterats. Ambassadörer från gymnasieskolan informerar elever i grundskolan om gymnasieskolans program. Ambassadörer utbildas på alla enheterna och deltar vid gymnasiemässan, Öppet hus, skuggningar av elever från åk 8 och 9 och vid andra informationstillfällen. Utbildning sker bland annat via Dramalogen. Utveckla samverkan med och mellan fristående gymnasieskolor avseende vägledning, byten, studieavbrott samt tillgång till bibliotek. Pågående process. Utveckling av samverkan diskuteras i mötesforum där representanter från Halmstad Utbildning samt representanter från de olika friskolorna i Halmstads kommun ingår. 4.1.1.1 Andelen elever med gymnasieexamen ska i Halmstad år 2016 tillhör en av landets 15 bästa kommu-ner bland gruppen större städer. Senaste kommentar Under året som gått har bedömningen gjorts att målet kommer att nås. Först den 18 december kom dock siffor från Skolverket där jämförelser med andra kommuner är möjliga. I dessa siffror ligger Halmstad på plats 25 bland de 31 kommuner som enligt SKL klassificering tillhör gruppen större städer. Det är dock första året där elever som gått alla tre åren inom ramen för GY11. Det finns anledning att misstänkta att resultaten kommer variera en del de första åren, innan de sätter sig något. Dessutom har det uppdagats att Skolverket inte redovisar elever som fått ett streck i en kurs (eleven kan exempelvis ha varit så frånvarandre att det inte finns underlag för betygssättning). Det innebär att flera elever som inte får sin gymnasieexamen inte är med i statistiken, vilket kan påverka det verkliga utfallet mellan kommunerna. Det kan dock konstateras att det blir svårare att nå nämndens mål till 2016 än vad tidigare beräknats. Mätetal Målvärde Utfall 80% 87% Andel elever i avgångsklasserna som erhållit gymnasieexamen Aktiviteter Senaste kommentar Under höstterminen presenteras en kvalitetsrapport som redovisar kunskapsresultaten inom gymnasieskolan, med förslag på övergripande åtgärder för högre måluppfyllelse. Resultatrapporten är klar och har behandlats av nämnden. Genomgång av resultaten på programnivå med respektive rektor är avklarad. Under vårterminen presenteras en elevbarometer med fokus på bland annat inflytande, psykisk hälsa, entreprenöriellt lärande och IKT-användning. Rapporten är framtagen och nämndsbehandlad. Genomgång av resultaten på programnivå med rektorerna är avslutad. Analys av resultat för varje enskild rektors ansvarsområde. Utifrån analys tar rektor och personal fram förslag på åtgärder. Rektorerna redovisar sina åtgärder senast 31 januari. Undervisningen i matematik ska utvecklas genom aktivt deltagande i matematiklyftet. 34 matematiklärare har fullföljt matematiklyftet under läsåret 2013/14. Efter gemensamt beslut av rektorerna och ledningen inom Halmstad Utbildning fortsatte vi själva med nästa modul inom Matematiklyftet själva, utan statsbidrag under läsåret 2014/2015. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 9(52) 4.1.2 Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall 1.1. Andel pedagoger som har PIM-utbildning (praktisk IT- och mediekompetens) 65% 1.2. Andel pedagoger som har IKT-utbildning (via datastudion/Datateket) 0% 2.1. Datortäthet - antal datorer/elev 0,5 2.2. Datortäthet - antal surfplattor/elev 0,6 Andel elever i årskurs ett som utrustas med ett digitalt verktyg 100% 100% Aktiviteter Senaste kommentar Alla elever i årskurs 1 på gymnasiet ska utrustas med ett digitalt verktyg (inklusive Introduktionsprogrammen) Alla elever i årskurs ett under läsår 2014/2015 har utrustats med ett digitalt verktyg. Projektet Teknikstöd (där elever med kognitiva svårigheter fått ett anpassat tekniskt stöd för att underlätta skolgången, med hjälp av en arbetsterapeut ) införlivas i den ordinarie verksamheten. Sedan 1 juli är 2,0 arbetsterapeuter anställda inom UAFs gymnasieskolor. 1,0 tjänst på Sannarpsgymnasiet, 0,6 tjänst på Kattegattgymansiet samt 0,4 tjänst inom introduktionsprogrammet med inriktning språk (språkintro). Arbetsterapeuterna ingår i respektive skolas elevhälsoteam, EHT. 4.2 Målområde: Demokrati och dialog 4.2.1 Kommuninvånarna ska vara nöjda med kommunens information (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall Webbinformation, SKL (Utifrån fastställda frågor i olika kategorier poängsätts webbplatsen om svaret hittas. Mäter inte kvalitet, endast att svaret hittas.) 65% SKL:s mätning för 2013 är 65% träffsäkerhet inom området gymnasieskola. En förbättring från 2012 då siffran var 50%. Aktiviteter Senaste kommentar Utveckla nämndens/förvaltningens delar av halmstad.se Arbetet pågår och är långsiktigt. Är en prioriterad aktivitet i samverkan med stadskontoret då en av deras satsningar i år är att förbättra halmstad.se. Hemsidan ska göras mer tillgänglig för fler språkgrupper UAF undersöker f n om det finns möjlighet att använda en modell med appar som används i en del andra kommuner. 4.2.2 Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling (konkretiserat mål). Aktiviteter Arenor ska skapas där ungdomar får träffa politiker. Nämnden ska inbjuda till öppna möten. Senaste kommentar I januari startades ”Engagera Mera” upp, ett ideologiskt diskussionsforum en gång/månad. Bland annat så har ungdomsförbunden varit på plats. Sommaruppehåll juni-aug. Denna aktivitet samordnas med aktiviteten "Nämnden ska inbjuda till medborgardialog". Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 10(52) Aktiviteter Senaste kommentar Kontaktpolitisk verksamhet ska bedrivas för att främja en bättre förståelse för verksamheten. Kontaktpolitisk verksamhet bedrivs löpande, både genom enskilda nämndspolitikers besök i olika delar av förvaltningens verksamheter samt genom bokade verksamhetsbesök som hela nämnden bjuds in till. Nämnden ska inbjuda till medborgardialog. 4.2.2.1 Under året har det genomförts medborgardialog med nämnden. Alla deltagare ska känna att verksamheten/insatsen utformas efter den enskildes förutsättningar Senaste kommentar Målet är uppnått. Detta kan vi se genom de deltagarenkäter som har genomförts under året. Mätetal Målvärde Utfall Andel deltagare som känner sig respekterade i kontakten med sin handläggare. 80% 93% Andel deltagare som känner sig respekterade i kontakten med sin verksamhet på daglig verksamhet 85% 91% Aktiviteter Senaste kommentar Klagomålshantering genom Åsikten eller uppgjorda klagomålsrutiner Det finns rutiner inom verksamheterna för klagomålshantering. I våra serviceåtaganden står det angivet vart man skall vända sig inom respektive verksamhet. Klagomål via Åsikten hanteras när de kommer in. Årligen genomföra deltagarundersökningar inom förvaltningens samtliga verksamhetsområden, exklusive daglig verksamhet där undersökningen görs varannat år. Deltagarundersökning (exkl Daglig verksamhet) har genomförts under våren 2014. Deltagarundersökningen avseende daglig verksamhet har sammanställts och presenterades för nämnden i mars 2014. Elevbarometern för gymnasieskolan är genomförd och redovisad. 4.3 Målområde: Näringsliv och arbetsmarknad 4.3.1 Kommunens stöd och information till etablerade företag eller företag som vill starta och etablera sig i Halmstad ska vara god (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Antal kontaktade företag i samband med kartläggning av bristyrken (ökning) Utfall 99 Aktiviteter Senaste kommentar Kartlägga och analysera näringslivets behov av yrkesutbildningar för vuxna gällande såväl nyrekrytering som redan anställd personal för att starta matchande utbildningar. Genom Arbetsförmedlingen har 25 bristyrken kartlagts. 6 av dessa är det mycket stor efterfrågan på. Ett flertal yrkesutbildningar har genomförts utifrån dessa bristyrken med mycket goda resultat. Exempelvis har 10 av 10 studerande på bussförarutbildningen fått arbete. Av de 10 som går bussförarutbildningen under våren 2014 har 80 % fått arbete redan innan utbildningen är avslutad. Ytterligare 7 utbildningar Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 11(52) Aktiviteter Senaste kommentar är igång för 35 personer. Vid årets slut hade 24 av dessa 35 personer erhållit arbete efter fullföljd utbildning. Kartlägga bristyrken genom samarbete med Arbetsförmedlingen, HNAB, privata och offentliga arbetsgivare i syfte att starta efterfrågade utbildningar 4.3.2 Halmstads kommun ska när det gäller kommunpolitikers och kommunala tjänstemäns attityder till företagande finnas bland de 25 bästa kommunerna år 2014 på Svenskt Näringslivs ranking (konkretiserat mål). Aktiviteter Senaste kommentar Systematiskt arbeta för att skapa mötesarenor mellan lärare, elever och företagare Genom paraplyet Made by Halmstad har en väg in för lärare och företagare som tillsammans vill förbättra förutsättningarna för elevers lärande skapats. Arbetet med att förankra koncepten i skolverksamhet fortgår via kontakt med skolledning, SYVar och arbetslag. Upprättandet av långsiktiga näringslivskontakter pågår kontinuerligt. Gensvar från skola såväl som näringsliv är fortsatt positiv. Hållbara strukturer för samarbete mellan skola och omvärld behöver förankras ytterligare. I samverkan med arbetslivet utforma och genomföra handledarutbildning för företag kopplade till elevers arbetsplatsförlagda lärande Handledarutbildning genomförs på de flesta yrkesprogram. Under 2014 har förvaltningen sökt och blivit beviljade ca en halv miljon kr för att utveckling yrkesprogrammens APL-verksamhet. I det ingår att utveckla handledarutbildningen. På Sturegymnasiet har yrkeslärare under hösten deltagit i Skolverkets utbildning/information kring digital handledarutbildning. Det är ett komplement till den företagsnära utbildningen som oftast sker i samband med besök av yrkeslärare på arbetsplatsen. På Sannapsgymnasiet sker också utbildning av en av förstelärarna, som har som ansvar att utveckla APL och handledarutbildning. Implementering av kommunens övergripande kulturprojektet gällande personalens värderingar och bemötande Förvaltningens chefer har deltagit på ledardagar då kulturprojektet har varit i fokus.Cheferna har fört diskussionen vidare på detta tema i olika möteskonstellationer i förvaltningen för att på så sätt förmedla detta fokus till förvaltningens medarbetare. Aktivt arbete med kommunens serviceåtaganden 4.3.3 Unga människors möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall 500 512 Mindre än14,8% 15,8% 3. Kommunala sommarjobb 1. Ungdomsarbetslöshet 4.3.3.1 Stärka individers möjligheter att skapa, utveckla eller bibehålla sin relation till arbetsmarknaden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 12(52) Senaste kommentar I förhållande till de mätetal som är uppställda bedöms målet vara uppnått. Mätetal Målvärde Utfall 80% 55% 100 125 85% 70% 3 6 Andel ungdomar som efter avslutad insats genom Ungdomskraft gått vidare till arbete, utbildning eller annan insats via exempelvis Arbetsförmedlingen 80% 88% Andel vuxna (25 år och äldre) försörjningsstödstagare som varit aktiva inom AME och som vid avslut kommit närmare arbetsmarknaden (genom arbete, studier eller annan insats genom exempelvis Arbetsförmedlingen) 80% 64% Andel elever i åk 3 som tagit del av informationen från Moving Out Antal personer som fått prova på-plats Andel studerande som 6 månader efter avslutad utbildningsinsats inom Vuxenutbildning har gått vidare till arbete eller vidare studier. Antal ungdomar från gymnasiesärskolan och antal deltagare från Lärvux som erhållit arbete. Aktiviteter Senaste kommentar 2014 ska 100 prova på-platser erbjudas till arbetssökande ungdomar i samverkan med Arbetsförmedlingen och kommunala förvaltningar. Totalt har 125 ungdomar erbjudits prova på-plats under året. Följa upp erbjudna prova på-platser Uppföljning sker 6 mån efter fullföljd prova påperiod, varför en eftersläpning sker. Redovisnig av årets resultat kommer att ske under våren 2015. Vidareutveckling av konceptet Moving Out som erbjuder avgångselever arbetsmarknadskunskap Konceptet har utvecklats i samarbete med ungdomsgymnasiet (Framtidsdagarna) och omfattade i år samlad information på flera olika områden förutom arbetsmarknadskunskap. Utvärdering visar emellertid att årets koncept inte hade tillräckligt stor genomslagskraft och den erfarenhet som har dragits kommer att ligga till grund för kvalitetssäkring av nästa års koncept. Omprövning av verksamheter/insatser för att kunna erbjuda en verksamhet anpassad efter deltagarens och arbetsmarknadens behov. Daglig verksamhet för kontinuerligt en diskussion för att matcha deltagarnas behov med utbudet inom daglig verksamhet. Inriktningar förändras inom befintliga verksamheter och företags/förvaltningsgrupper startas upp och/eller läggs ner utifrån deltagarnas behov. Årlig kartläggning av hur behovet av inriktningar inom daglig verksamhet förändras Varje deltagares behov dokumenteras och kartläggs i syfte att utveckla verksamheten så att deltagaren ska känna stimulans och utveckling. Följa upp vuxenstuderande 6 månader efter avslutad utbildningsinsats Då syftet med vuxenstudier varierar måste mätresultatet brytas ner på skolformsnivå. Det vi kan se är att en hög andel av de studerande inom yrkesvux går vidare till arbete medan resultatet för de studerande i andra skolformer i hög grad är fortsatta studier på annan nivå. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ska aktivt samverka med Arbetsförmedlingen för att bredda tillgången på praktikplatser även i det privata näringslivet. Samarbete med Arbetsförmedlingen avseende ackvirering av praktikplatser i näringslivet sker i många olika former. Som exempel kan nämnas att Arbetsförmedlingen har en arbetsförmedlare placerad på Ungdomskraft och Haldahuset. Syftet är att öka antal praktikplatser i näringslivet men även att matcha deltagare mot lediga jobb. Ta fram meningsfulla arbetsuppgifter på kommunens förvaltningar och i arbetslivet för deltagare inom gymnasiesärskolan, lärvux och Daglig verksamhet för kontinuerligt en diskussion för att matcha deltagarnas behov med utbudet inom daglig verksamhet. Inriktningar förändras Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 13(52) Aktiviteter Senaste kommentar daglig verksamhet. inom befintliga verksamheter och företags/förvaltningsgrupper startas upp och/eller läggs ner utifrån deltagarnas behov. Inför kommande lagförslag om kommunalt aktivitetsansvar utveckla och strukturera samverkan inom förvaltningen kring ungdomar som inte har fullföljd gymnasieutbildning Arbetsgrupper har formerats med personal från Halmstad Utbildning och Halmstad Kompetens, där man diskuterar och i samverkan prövar konkreta insatser för ungomar som omfattas av det kommunala informationsansvaret. Representanter från förvaltningen har även deltagit i förstudie inför kommande utlysning av medel från Socialfonden i syfte att undersöka möjlighet att söka medel för insatser för denna målgrupp. Erbjuda arbetsprövning för deltagare anvisade från enheten för ekonomisk bistånd, Samordningsförbundet och Arbetsförmedlingen 120 deltagare har varit aktuella för arbetsprövning under perioden jan - dec 2014. Genom Ungdomskraft erbjuda insatser för ungdomar (16-24 år) anvisade från enheten för ekonomiskt bistånd, Arbetsförmedlingen samt inom ramen för kommunala uppföljningsansvaret Erbjuda anställning med stöd riktad till personer med funktionsnedsättning 152 personerr med funktionsnedsättning har haft anställning med stöd under perioden jan-dec. Starta och utveckla ett samarbete med bland annat Högskolan i Halmstad för att ta fram näringslivsanpassade kurser och kompetenser Vi är medlemmar i HH-Noden (samarbete mellan högskolor och kommuner i Regionen) där man tittar på vilka utbildningar som det bör satsas på i regionen. Utvecklande av metoder i språkundervisningen för personer inom SFI Vi har redovisat projektet På Rätt Post med akademikerspåret där olika pedagogiska metoder har använts. Vi har genomfört workshops med Flipped Classroom, Akademiker Power, SFX, SHF och Mammagrupper med föreläsare från Botkyrka och Haninge kommun. Föreläsning med Christer Hallerby som har haft i uppdrag från regeringen att se över vuxenutbildningens uppdrag för SFI och Gruv. Utveckla förvaltningens samarbete med Arbetsförmedlingen avseende tidiga insatser för unga "Hållplats 1-90" startade i februari 2014. AF, AME och VLC samverkar avseende tidiga insatser till ungdomar under den första arbetslösa tiden. Sedan starten har ca 150 ungdomar deltagit i denna insats. 4.3.3.2 Alla ungdomar på gymnasiet ska möta en undervisning som stimulerar entreprenöriella kompetenser såsom, samarbetsförmåga, initiativförmåga, kreativitet, självständighet och problemlösning Senaste kommentar Målet bedöms att nås. Detta med anledning av att det skett en stor uppgång i andelen elever som bedriver UF-företag. Den kompetensutvecklingssatsning som nu görs på Bedömning för lärande, där alla lärare ingår, främjar även de entreprenöriella förmågorna så som exempelvis initiativtagande, problemlösningsförmåga. Made by Halmstads aktiviteter bidrar även till att målet nås. Mätetal Målvärde Utfall 10% 23% - - Andel elever på gymnasiet som genomfört UF-år Andel elever som instämmer helt eller delvis med att deras lärare Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 14(52) Mätetal Målvärde Utfall Andel elever som instämmer helt eller delvis med att deras lärare uppmuntrar dem att använda kontakter med omvärlden i undervisningen 70% 70% Andel elever som instämmer helt eller delvis med att deras lärare uppmuntrar dem att komma med flera olika lösningar under lektionerna 79% 83% Andel elever som instämmer helt eller delvis med att de får möjlighet att vara kreativa och komma med egna idéer på lektionerna 83% 85% uppmuntrar dem att samarbeta med andra elever för att lära sig mer Aktiviteter Senaste kommentar Alla elever på gymnasiet ska uppmuntras att genomföra ett UF-år På Sannarpgymnasiet erbjuds UF-företagande inom ramen för individuellt val. Det ingår också inom vissa profiler på Samhällsvetenskapsprogrammet. Vård- och omsorgsprogrammet har genomfört det inom ramen för gymnasiearbetet och det erbjuds också inom IB. Även särskolan har UF-företag. Kattegattgymnasiet erbjuder eleverna att läsa UF inom de flesta program. Läsåret 2013/2014 var skolan nr 5 i Sverige gällande andel av elever som genomgår ett UF-år. På Sturegymnasiet har Handels-och administrationsprogrammet UF som utbildningskoncept i sin utbildning. UF erbjuds också inom kursen Entreprenörskap inom ramen för individuellt val. Utbilda UF-handledare inom framförallt yrkesprogrammen Tre nya handledare har under våren utbildats på Sannarpsgymnasiet. Fem lärare har genomgått utbildningen på Kattegattgymnasiet. Sturegymnasiet har också utbildat handledare, bland annat inom Handels- och administrationsprogrammet. Fortbildning för lärare inom entreprenöriellt lärande Made by Halmstad har fortsatt att erbjuda enskilda arbetslag stöd för att arbeta med entreprenöriellt lärande i samverkan med omvärlden. Arbetet har fokuserat på metoder utifrån önskemål från arbetslagen. Made by Halmstad fortsätter att sponsra utbildning via Ung Företagsamhet. Utbildnings av flera förstelärare sker på enheterna för att utveckla APL på yrkesprogrammen. En särskild satsning sker också på att utveckla APL:en inom särskolan. På Kattegattgymnasiet har en av förstelärarna fått ett särskilt ansvar för entreprenöriellt lärande som utvecklingsområde. Utveckla och genomföra nya metoder för elevers tidiga kontakt med arbetslivet Utefter behov skräddarsys de utvecklade koncepten inom Made By Halmstad. Flertalet har testats och utvärderats för att nu förbättras och för övriga finns tidigare erfarenheter för kvalitetssäkring. För att arbeta med progressionen från för- och grundskola finns genom Made by Halmstad en väl fungerande struktur för samarbete med Barn- och ungdomsförvaltningen på utförarnivån. Det finns idag en strategisk plan där de högst prioriterade koncepten ska nå alla elever i varje årskurs på gymnasieskolan. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 15(52) 4.4 Målområde: Omsorg och stöd 4.4.1 Nivån på den upplevda kvaliteten avseende insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning ska bibehållas (konkretiserat mål) 4.4.1.1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har ansvar för att verksamheten håller en hög kvalitet genom att bl a regelbundet genomföra kvalitetsinspektioner. Senaste kommentar Under hösten 2014 genomfördes inspektioner av hur entreprenörerna upfyller avtalet, samt hur kommunens egen verksamhet lever upp till de delar som den är berörd av inom entreprenörernas avtal. Resultatet är att man lever upp till det avtal man ingått. Mätetal Målvärde Utfall Antal genomförda kvalitetsinspektioner i såväl kommunal som extern drift (ökning) 25 Aktiviteter Senaste kommentar Ett verksamhetsledningssystem för tillsyn av såväl interna som externt utförda verksamheter tas fram för daglig verksamhet, i samverkan med hemvårdsförvaltningen och socialförvaltningen. Ett gemensamt kvalitetsledningssystem för UAF´s delar som rör socialtjänsten är under upparbetande. Framtagande av Lex Sara rutiner. Lex Sarah rutiner är framarbetade och presenterade för UAN. Genomföra kvalitetsinspektioner på Daglig verksamhet inom såväl kommunal som extern drift. Planerade kvalitetsinspektioner är genomförda på alla dagliga verksamheter inom såväl kommunal som privat regi. Deltagarundersökning för att fördjupa kunskapen om deltagarnas upplevelser av Daglig verksamhet inom såväl kommunal som extern drift Deltagarundersökningen på daglig verksamhet är genomförd och presenterad för nämnden i mars. 4.5 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa 4.5.1 Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska (konkretiserat mål). Mätetal Målvärde Utfall Upplevelsen av det psykiska välbefinnandet har ökat hos de ungdomar som erhållit stöd hos kurator inom Ungdomskraft 100% 100% Andelen gymnasieelever som instämmer helt i att de upplever oro och ängslan på grund av sina studier 18% 24% Aktiviteter Senaste kommentar Deltagare i Ungdomskraft ska erbjudas kontakt med kurator Deltagare i Ungdomskraft erbjuds stöd av kurator utifrån sina individuella behov. Ett aktivt arbete förs på skolorna för att förebygga nätmobbning och utsatthet på nätet På Sannarpsgymnasiet har man inom ramen för likabehandlingsarbetet diskuterat nätmobbning. "Låt stå" har varit på plats för att diskutera kring nätkränkningar. Även Dramalogen har använts i dessa diskussioner. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 16(52) Aktiviteter Senaste kommentar Under vårterminen 2014 genomförde Kattegattgymnasiet en temadag för samtliga elever i årskurs 1, om bland annat nätmobbing. På Sturegymnasiet har en gästföreläsare engagerats kring detta tema i samband med föräldramöten på introduktionsprogrammen (IM). Samtal förs också i koppling till likabehandlingsarbetet och i klasserna. Ett förebyggande arbete på skolorna kring livsstilsrelaterade frågor (exempelvis stress, matvanor, motion och sömn) På Sannarpsgymnasiet genomförs ett forskningsarbete kring ungdomars stress, som senare bland annat ska kunna ligga till grund för förebyggande åtgärder. Stress bland eleverna diskuteras inom alla arbetslag och bland eleverna på programforum/skolforum.Skolan har temadagar kring sex- och samlevnad. Elevhälsan har dagar i alla klasser i årskurs 1. Elevhälsan har individuella samtal med varje elev i årskurs 1 där detta diskuteras. Inom ramen för programmen diskuteras detta när det gäller planering av prov och liknande. Inom ramen för idrott och hälsa 1 ingår det inom ramen för kursplanen och alla elever läser denna kurs. Frågan diskuteras även med eleverna på de olika programmens programforum. Kattegattgymnasiet använder resultaten från Elevbarometern för att planera insatser. Alla elever i årsk1 genomför teambuildning under de första skolveckorna som ett led i att skapa ett gott klimat i klassen. På kick-off med alla medarbetare har Hjärngymskonceptet presenterat, vilket behandlar vikten av en sund livsstil. En ansökan till Allmänna Arvsfonden om ett projekt för att hantera dessa frågor är inlämnad. Under höstterminen sjösätts projektet Öka skolnärvaron. På Sturegymnasiet arbetar elevhälsan med dessa frågor i samband med elevhälsosamtal och via kuratorsmedverkan i klasser. "Livskunskap" och "Jagkunskap" finns även på IM. Ett integrationsprogram ska tas fram för eleverna inom språkintroduktion. Ett integrationsprogram finns framtaget. Inledningsvis intervjuas eleverna och deras betyg valideras för att möta upp med kurser utefter elevens behov. En arbetslivskurs ges för att öka elevernas självkännedom, vägleda och motivera dem individuellt utifrån deras egna förutsättningar och mål. Företag och myndigheter bjuds in för att vägleda och informera eleverna bl.a. om deras rättigheter och skyldigheter samt för att skapa framtidsdrömmar och motivation. Under HT-14 har 15 elever deltagit i en ”grupp praktik” på ett privat företag tillsammans med etableringsvägledaren som handledare på plats. Praktiken är en första kontakt med svenskt arbetsliv och ger därmed en möjlighet att vägleda, inspirera och etablera eleverna på arbetsmarknaden. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande verktyg på skolorna och eleverna ska engageras i den årliga revideringen av planen På Sannarpgymnasiet genomförs detta på alla program under uppstarten och följs upp vidare under året. På Kattegattgymnasiet planeras insatser för detta höstterminen 2014. Sturegymnasiet har genomfört en satsning på likabehandlingsdagar och utbildning av mentorer. I övrigt har mentorstiden använts till likabehandlingsplanen. Planen ska revideras utifrån Elevbarometersresultaten i arbetslagen och tillsammans med eleverna. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 17(52) Aktiviteter Senaste kommentar Tydlig riskinventering, tillsammans med eleverna, av skolmiljöer där mobbning kan förekomma Genomförs i samband med revideringen av likabehandlingsplanerna. Införa ett fadder-/mentorsystem för elever inom språkintroduktionen inom ramen för projekten Näktergalen/flyktingfonden och Vänner emellan Under våren 2014 startades projekt Näktergalen. Projektet är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad och Sannarpsgymnasiets Språkintroduktionsprogram med huvudsyfte att bidra till ökad integrering och en meningsfull fritid för våra ensamkommande elever. De ensamkommande eleverna har ett extra stort behov av en coach (mentor) eftersom de saknar familj och sociala nätverk i det svenska samhället. Åtta elever och åtta coacher har deltagit i projektet. Elev och coach har träffats 3-4 ggr/mån såväl enskilt som i grupp. Träffarna har innehållit allt från ”läxhjälp” och studieteknik till matlagning, träning och besök på arbetsplatser. Sju av åtta elever påbörjade gymnasieutbildning under hösten 2014 och har hittills lyckats mycket bra med sina studier. Samtliga åtta par har fullföljt projektet som avslutades i december 2014. Ett nytt projekt kommer att planeras under vårterminen 2015. 4.5.1.1 Ohälsotalet hos personer som uppbär försörjningsstöd ska minska Senaste kommentar Verksamheten har lyckats att sätta in positiva åtgärder för denna grupp. Dessvärre har andelen människor som kommit in nya med denna problematik ökat vilket betyder att totalresultatet är relativt jämnt i förhållande med början av året. Mätetal Målvärde Utfall 60 103 Antal försörjningsstödstagare som blir remitterade till AME för insats 200 219 Antal personer med beslutsorsak ”sjuk utan ersättning” inom försörjningsstöd 110 132 Antal personer med beslutsorsak ”arbetslös ej arbetssökande” inom försörjningsstöd 80 70 Antal sjukskrivna 0-placerade bidragstagare som har aktualiserats på Försäkringskassan 50 100 Antal försörjningsstödstagare som blir föremål för insatser genom Samordningsförbundet. Aktiviteter Senaste kommentar Försörjningsstödstagare erbjuds aktivitet i samarbete med Samordningsförbundet Halland 141231: 19 personer är aktuella för insats genom Arena för individsamverkan. Systematiska avstämningsmöten med Försäkringskassan och vården ska genomföras. 141231: 47 avstämningsmöten har hållits under året. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 18(52) 5 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål 5.1 Nämndens/styrelsens mål 5.1.1 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamhet ska genomsyras av ett aktivt jämställdhetsarbete. Senaste kommentar Målet bedöms att nås i förhållande till uppställda aktiviteter. Aktiviteter Senaste kommentar En temadag per år för gymnasieelever där könsroller, genus, sexuella trakasserier behandlas med koppling till likabehandlingsplanen. På Sannarpsgymnasiet har de valt att inom ramen för programmen organisera denna typ av dagar. Exempel på detta är ”flickadagen” där Carolina Kluft var inbjuden. En gemensam temadag rör sex – och samlevnad. Dessutom tas frågan upp i samarbete med Dramalogen. På Kattegattgymnasiet genomfördes en sådan dag under våreterminen 2014. På Sturegymnasiet behandlas detta inom ramen för likabehandlingsdagarna som genomförs för årskurs 1 och 2. Systematiskt uppmärksamma jämställdhetsfrågor i arbetet med deltagare och klienter. UAF har ett jämställdhetsperspektiv som genomsyrar det dagliga arbetet där beslut fattas och resurser fördelas, på alla nivåer och inom alla områden i organisationen. UAF verkar aktivt för och bidra till att insatser/ aktiviteter/praktik/utbildningar m m fördelas lika mellan könen hos våra kunder. UAF använder könsuppdelad statistik som ett verktyg i syfte att öka kunskap och synliggöra likheter och skillnader. 5.1.2 Arbetsgivaren ska på de arbetsplatser där det inte råder en jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, sträva efter att få sökande av det underrepresenterade könet. Arbetsgivaren ska sträva efter att andelen arbetstagare av det underrepresenterade könet efter hand ökar. Senaste kommentar Jämställdhetsperspektivet har ökat i samband med varje rekrytering men vi ser gärna en större ökning innan vi upplever att målet är uppnått. Mätetal Målvärde Utfall Antal rekryteringar (tillsvidare och visstidsanställningar längre än sex månader) av det underrepresenterade könet på program/enhet/arbetsställe. Aktiviteter Vid varje rekrytering skall annonsen särskilt Senaste kommentar I kravspecifikationen inför rekrytering Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 19(52) Aktiviteter Senaste kommentar utformas så att den vänder sig till det underrepresenterade könet. uppmärksammas jämställdhet/mångfald. I de fall man önskar rikta annonsen till det underrepresenterade könet utformas annonsen därefter. I ca hälften av de rekryteringar som var särskilt riktade 2014 lyckades UAF rekrytera en person av det underrepresenterade könet. Alla inblandade parter i en rekrytering skall tänka utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vi upplever att jämställdhetsperspektivet har ökat och på sikt kommer att förstärkas av den dialog som alltid finns med i alla UAF´s rekryteringar. 5.1.3 Minska sjukfrånvaron – sjuktalet ska minska Senaste kommentar Kommentarer till sjuktalen; se Personalredovisning. Mätetal Målvärde Utfall Antal sjukdagar i genomsnitt per tillsvidareanställd 17,9 Andel korttidsfrånvaro 22% Andel långtidsfrånvaro 78% Aktiviteter Senaste kommentar Alla medarbetare med mer än 5 korta (färre än 15 dagar) sjukfrånvarotillfällen under en tolvmånaders period ska till företagshälsovården för hälsobedömning och stöd Utifrån förvaltningens sjukstatistik (personer med fler än 5 korta sjukfall under den senaste 12 månaders perioden) genomför Previa hälsosamtal. Totalt under året har 44 st medarbetare varit aktuella för hälsosamtal. Temautbildning kring kulturen ”när är man sjuk” gestalta olika kulturer kring sjuk och frisk Förslaget är att ta bort denna aktivitet och orsaken till detta är att vi berört vissa delar av detta i arbetet med kultur och värderingsarbetet. Rikta stödinsatser till verksamheter och chefer med höga sjuktal En riktad insats gällande basal kroppskännedom och kognitiv beteendeterapi är planerad med start januari 2015. Totalt 14 medarbetare inom en specifik verksamhet kommer att delta och syftet är att ge medarbetarna verktyg för att hantera upplevda fysiska och psykosociala besvär. 5.1.4 Minimiera bristerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet Senaste kommentar Uppföljning av SAM 2014; se Personalredovisning. Mätetal Målvärde Utfall Minskad andel klara brister och brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet t o m 2016 (minskning) Aktiviteter Senaste kommentar Alla chefer med klara brister i uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet kontaktas av företagshälsovården för råd och stöd Berörda chefer kontaktas kontinuerligt av HR utvecklare utifrån SAM. Cheferna är medvetna om det stöd som kan erbjudas via företagshälsovården och anlitar Previa vid behov. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 20(52) Aktiviteter Senaste kommentar Utbildning för medarbetare i det systematiska arbetsmiljöarbetet Denna utbildning kommer påbörjas tidigast hösten 2015 i samband med införandet av nytt HR-it stöd i Heroma. Bygga strukturer och rutiner för systematiska arbetsmiljöarbetet inom förvaltningen Ständigt pågående arbete som utvärderas och följs upp. Kommer kompletteras/uppdateras i samband med att nya HR- it stödet Heroma införs. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 21(52) 6 Prioriteringar Urbant Utvecklingsarbete SALUT projektet på Andersberg har fortsatt sin verksamhet under 2014. Projektet är i huvudsak finansierat av Samordningsförbundet och startade 2013 med syftet att pröva arbetsmetodik utifrån ett salutogent förhållningsätt i nära samverkan med enskilda, myndigheter och organisationer för att på ett bättre sätt fånga upp individers behov av insatser för att kunna komma i/återgå till arbete. I projektet finns olika kompetenser samlade för att gemensamt försöka finna individuella skräddarsydda lösningar för de individer som aktualiseras. Projektet kommer att utvärderas och styrgruppen undersöker möjligheten till implementering av framgångsrika metoder i ordinarie verksamhet. Ökade livschanser Ungdomskraft Övergripande mål för projektet är att förbättra ungdomars hälsostatus, motverka utanförskap och erbjuda aktiva insatser i syfte att lotsa unga till studier eller etablering på arbetsmarknaden med särskild fokus på unga utan fullföljd gymnasieutbildning samt unga som anvisas från enheten för ekonomiskt bistånd. Sommarkraft Alla ungdomar i åk 1 som sökt kommunalt feriearbete har kunnat erbjudas detta. Det har varit mycket uppskattad, både av berörda ungdomar men även av många tacksamma föräldrar. Särskilt viktigt är det för de ungdomar som saknar nätverk och som inte heller har föräldrar med nätverk. Kontakten med näringslivet samt det faktum att ungdomarna får uppleva hur det är att tjäna egna pengar kan vara en väsentlig motivationshöjande faktor i den fortsatta skolgången. Made by Halmstad I projektet fungerar Made by Halmstad som en koordinator för att samordna lärare, företag och intresseorganisationer i syfte att bidra till elevernas entreprenörskap och entreprenöriella förmågor. Samarbetet innebär tex företagsmässor, studiebesök, företagsfaddrar eller genom att dela erfarenheter och idéer. Genom nätverkande och samarbete mellan inarbetade koncept och organisationer som TEK, KomTek, Snilleblixtarna, Ung Företagsamhet och Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege får vi en hög kvalité. Det handlar om att låta unga människor öva upp sin nyfikenhet, kreativitet, ansvarstagande och förmåga att se framåt men även att förverkliga sina visioner och drömmar med hjälp av tekniskt och digitalt kunnande. Eleverna får även ökad förståelse för ekonomi, professionella presentationer och kommunikation. Genom dessa insatser uppfylls även målen i skolans styrdokument. Made by Halmstad finns med där företagare möts och är nu en naturlig del i utvecklingen av Halmstads gymnasieskolor. Dramalogen Dramalogen utgörs av en grupprocess inom kultur och entreprenörskap. Den skapar möjligheter för ungdomar att med estetiska verktyg bli egna företagare, bygga nätverk, bli arrangörer av event eller fortsätta sin utbildning med högre studier i Halmstad. Efterfrågan på Dramalogens tjänster har varit stor. Bemötandefrågor, näthats-problematik, underhållning och förståelse för det svenska samhället har varit frågor på agendan för Dramalogerna. Av de första 15 Dramalogerna är 8 egna företagare och resten har gått vidare till högre studier. Varje termin startar ett nytt kurstillfälle då 12-15 deltagare får kunskap och verktyg att starta eget företag inom det estetiska området. Dramalogen har också blivit en plats för ensamma konstnärer att vidga sina nätverk och fördjupa sina kompetenser inom företagande. Årligen omprövning av samtliga verksamheter och delverksamheter Att kontinuerligt ompröva sin verksamhet har kommit att bli ett naturligt inslag i styrning och ledning av de kommunala gymnasieskolorna. Det är en av effekterna av det nödvändiga stålbad, med omfattande kostnads- och verksamhetsanpassningar, som genomfördes vid skolorna under 2012-2013 för att nå en budget i balans. Eftersom skolornas samtliga delar (utbud, organisation, personal, lokaler, lärverktyg etc) då granskades, omprövades och anpassades efter rådande Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 22(52) ekonomiska verklighet, finns ej längre något som betraktas som omöjligt att pröva. Varje förändring/utökning av en verksamhet ställs numera alltid mot motsvarande anpassning och balans av kostnaderna inom någon annan del av verksamheten. Nollsummespel råder. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 23(52) 7 Personalredovisning Tillsvidare- och visstidsanställda Tillsvidare Årsarbetare tillsvidare Visstid Dec 2014 andel visstid (%) Dec 2013 andel visstid (%) 84 75 5 6 14 Daglig verksamhet 105 101 2 2 3 Ekonomiskt bistånd 34 33 13 28 23 Kommunvux 55 52 17 14 21 Hstd Kompetens övergripande 12 11 2 14 23 Kattegattgymnasiet 126 124 27 18 24 Sannarpsgymnasiet 119 116 24 17 27 Sturegymnasiet 96 89 27 22 21 Hstd Utbildning övergripande 21 19 0 0 31 Förvaltningskontoret 19 19 5 21 21 Vägledningscentrum 13 13 2 13 7 684 653 124 15 20 AME Totalt Ovanstående antal tillsvidareanställningar inkluderar 55 lönebidragsanställda varav 23 har sin anställning inom UAF och övriga 32 på andra förvaltningar i kommunen. Av AME´s totalt 5 visstidsanställningar är 2 av arbetsmarknadspolitisk karaktär. Antal tillsvidareanställda 2014 är 684, en ökning från 2013 med 37 tillsvidareanställda. Antal visstidsanställda 2014 är 124, en minskning från 2013 med 34 visstidsanställda. Totalt anställda 2014 är 808, en ökning från 2013 med 3 anställda. Ekonomiskt bistånd har ökat med sammanlagt 12 anställda (7 tillsvidare och 5 visstid). En av orsakerna är det ökade behovet av ekonomiskt bistånd med anledning av fler nyanlända flyktingar till vår kommun. Kattegattgymnasiets tillsvidareanställda har ökat med 8 och visstidsanställda har minskat med 11. Andel visstid har minskat från 24 % till 18 %. Sannarpsgymnasiets tillsvidareanställda har ökat med 18 och visstidsanställda har minskat med 14. Andel visstid har minskat från 27 % till 17 %. En av orsakerna till den fortfarande relativt höga % andel visstidsanställningar på gymnasieskolorna är att from 1 dec 2013 måste läraren vara legitimerad för att kunna anställas tillsvidare. Andra orsaker till visstidsanställningar är brist på behöriga yrkeslärare, brist på behöriga sfi-lärare, brist på behöriga lärare i estetiska ämnen samt brist på behöriga speciallärare med inrikting mot utvecklingsstörning (till gymnasiesärskolan). UAF har 56 obehöriga lärare anställda enligt Skollagen 2 kap 21 §. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 24(52) Könsfördelning - tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Dec 2014 andel kvinnor (%) AME 54 30 84 64 63 Daglig verksamhet 83 22 105 79 79 Ekonomiskt bistånd 27 7 34 79 89 Kommunvux 43 12 55 78 78 Hstd Kompetens övergripande 11 1 12 92 80 Kattegattgymnasiet 58 68 126 46 42 Sannarpgymnasiet 77 42 119 65 62 Sturegymnasiet 62 34 96 65 63 Hstd Utbildning övergripande 18 3 21 86 83 Förvaltningskontoret 14 5 19 74 68 Vägledningscentrum 9 4 13 69 62 456 228 684 67 65 Totalt Dec 2013 andel kvinnor (%) Andelen kvinnor på Ekonomiskt bistånd har minskat från 89 % 2013 till 79 % 2014. Vi upplever att detta är ett resultat utifrån UAN´s jämställdhetsmål i verksamhetsplaneringen: "Arbetsgivaren ska på de arbetsplatser där det inte råder jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare, sträva efter att få sökande av det underrepresenterade könet". I samband med rekryteringen riktas annonsen mot det underrepresenterade könet. Könsfördelning - visstidsanställda Kvinnor Män Totalt Dec 2014 andel kvinnor (%) AME 5 0 5 100 71 Daglig verksamhet 2 0 2 100 100 Ekonomiskt bistånd 13 0 13 100 88 Kommunvux 14 3 17 82 69 2 0 2 100 67 Kattegattgymnasiet 10 17 27 37 37 Sannarpgymnasiet 16 8 24 67 66 Sturegymnasiet 14 13 27 52 59 Hstd Utbildning övergripande 0 0 0 0 75 Förvaltningskontoret 2 3 5 40 40 Vägledningscentrum 2 0 2 100 0 80 44 124 65 59 Hstd kompetens övergripande Totalt Dec 2013 andel kvinnor (%) Timavlönad personal 2013 AME 2014 Antal timmar Årsarbetare Antal timmar Årsarbetare 129 433 65 137 762 70 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 25(52) 2013 2014 Daglig verksamhet 19 008 10 14 399 7 Ekonomiskt bistånd 2 378 1 1 959 1 Kommunvux 5 487 3 7 893 4 627 0 253 0 Kattegattgymnasiet 3 079 2 1 888 1 Sannarpgymnasiet 2 004 1 2 983 2 Sturegymnaiset 1 385 1 959 0 Hstd Utbildning övergripande 1 452 1 2 204 1 Förvaltningskontoret 22 0 415 0 Vägledningscentrum 44 0 0 0 164 918 83 170 715 86 Hstd Kompetens övergripande Totalt Orsaken till AME´s stora antal årsarbetare är att AME´s korta arbetsmarknadsåtgärder (anställning tre månader eller kortare) alltid ersätts med timlön. Av ovanstående 70 årsarbetare har 29 varit anställning av ungdomar inom projektet Sommarkraft, 20 inom projektet Prova-påplats för arbetslösa ungdomar, 20 inom ramen för Offentlig skyddad anställning samt 1 Praktikoch projektplats. Daglig verksamhet är verksamhet för personer med funktionsnedsättning och verksamheten kräver full bemanning av personal på alla enheter. Vid den ordinarie personalens sjuk- eller annan frånvaro måste vikarie tillsättas. Vikarierna är timavlönade. Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda) 2013 2014 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 95 96 96 95 96 95 Totalt Åldersfördelning - tillsvidareanställda -25 2635 3645 4655 5560 61 62 63 64 65 65+ Summa AME 1 7 16 22 22 7 2 2 2 1 2 84 Daglig verksamhet 5 12 35 26 17 3 2 3 1 0 1 105 Ekonomiskt bistånd 2 2 7 15 5 1 1 0 1 0 0 34 Kommunvux 0 2 10 17 14 2 3 0 5 2 0 55 Hstd kompetens övergripande 0 1 1 3 4 2 1 0 0 0 0 12 Kattegattgymnasiet 0 14 33 38 26 1 5 3 4 0 2 126 Sannarpgymnasiet 3 14 31 41 15 6 3 1 3 2 0 119 Sturegymnasiet 0 12 16 37 13 6 3 3 3 3 0 96 Hstd Utbildning övergripande 0 1 6 8 5 1 0 0 0 0 0 21 Förvalningskontoret 0 3 5 3 5 0 1 1 0 1 0 19 Vägledningscentrum 0 1 5 4 2 1 0 0 0 0 0 13 11 69 165 214 128 30 21 13 19 9 5 684 Enhet Totalt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 26(52) Medelålder - tillsvidareanställda Enhet 2013 2014 AME 51 51 Daglig verksamhet 46 46 Ekonomiskt bistånd 47 48 Kommunvux 54 52 Hstd kompetens övergripande 54 54 Kattegattgymnasiet 50 49 Sannarpgymnasiet 48 48 Sturegymnasiet 49 50 Hstd Utbildning övergripande 49 49 Förvaltningskontoret 48 49 Vägledningscentrum 47 48 Totalt 49 49 Antal tillsvidareanställda chefer fördelat per kön 2014 Enhet 2013 Kvinnor Män Totalt Totalt AME 2 1 3 3 Daglig verksamhet 3 0 3 4 Ekonomiskt bistånd 2 2 4 3 Kommunvux 2 3 5 4 Hstd kompetens övergripande 2 0 2 1 Kattegattgymnasiet 2 4 6 5 Sannarpsgymnasiet 1 3 4 5 Sturegymnasiet 2 2 4 3 Hstd Utbildning övergripande 1 0 1 1 Förvaltningskontoret 2 1 3 3 Vägledningscentrum 0 0 0 1 19 16 35 33 Totalt Av UAF´s totalt 35 tillsvidareanställda chefer är 58 % kvinnor. En av ovanstående chefer är en chef utan personalansvar. Antal visstidsanställda chefer fördelat per kön 2014 Enhet Kvinnor Män Totalt Daglig verksamhet 1 0 1 Totalt 1 0 1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 27(52) Pensionsavgångar per yrkesgrupp - tillsvidareanställda 2014 2015 2016 2017 2018 Sum ma Handläggare, ekonomi 1 1 0 0 0 2 Handläggare, annan 1 0 0 2 3 6 Administratör, personal/löner 0 0 0 1 0 1 Administratör, socialtjänst 1 0 0 0 0 1 Administratör, skola/fritid 0 1 1 1 0 3 Receptionist,telefonist 0 0 1 0 0 1 Administratör,annan 1 0 0 0 0 1 Hantverkare 0 1 2 0 0 3 Vaktmästare 1 0 0 2 1 4 Lantbruksarbete 0 0 0 0 2 2 Biblioteksassistent 0 0 0 0 1 1 Måltidspersonal 0 0 0 0 1 1 Ledning, socialt och kurativt arbete 0 1 0 0 0 1 Ledning, funktionshindrade 0 0 0 0 1 1 Rektor 0 1 0 0 0 1 Ledning, annan 0 1 0 0 0 1 Lärare gymnasium, allmänna ämnen 9 1 1 6 7 24 Lärare gymnasium, yrkesämnen 4 6 4 2 2 18 Lärare, praktiska/estetiska ämnen 0 1 1 1 0 3 Speciallärare 1 0 0 1 1 3 Specialpedagog 1 2 0 0 1 4 SFI-lärare 0 1 0 1 3 5 Barnskötare 0 0 0 1 0 1 Instruktör/handledare 2 0 0 0 1 3 Studie- och yrkesvägledare 0 0 0 0 1 1 Lärarassistent 0 1 0 1 0 2 Elevassistent 0 1 0 0 0 1 Skolarbete,annat 0 1 0 0 0 1 Socialsekreterare 0 0 0 0 1 1 Integrationshandläggare 0 0 0 0 1 1 Kurator 0 0 0 0 1 1 Lokalvårdare/städare 0 0 0 1 0 1 Renhållningsarbete 0 0 1 0 0 1 Tekniker, IT 1 0 0 0 0 1 Skolsköterska 0 0 0 0 1 1 Vårdare, daglig verksamhet 3 1 2 2 2 10 26 21 13 22 31 113 Yrkesfördelning Totalt And el Sjukfrånvaro Sjukdagar i snitt 2014 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 2013 28(52) Sjukdagar i snitt 2014 2013 Kvinnor Män Totalt Totalt AME 24,20 17,44 21,79 19,70 Daglig verksamhet 40,13 47,82 41,74 32,21 Ekonomiskt bistånd 24,02 28,21 24,88 25,17 Kommunvux 11,54 5,84 10,29 8,63 Hstd kompetens övergripande 15,67 0 14,36 12,63 Kattegattgymnasiet 13,77 4,45 8,74 10,01 Sannarpgymnasiet 10,69 8,87 10,05 14,38 7,83 6,47 7,35 11,97 Hstd utbildning övergripande 14,63 14,00 14,54 2,68 Förvaltningskontoret 35,66 69,00 44,44 24,74 Vägledningscentrum 19,87 29,03 22,69 6,36 Totalt 19,74 14,22 17,90 16,61 Sturegymnasiet Förvaltningens genomsnittliga sjukdagar per tillsvidareanställd har ökat från 16,61 sjukdagar 2013 till 17,90 sjukdagar 2014. Förvaltningskontoret och ett flertal verksamheter inom Halmstad kompetens har ökat sina sjukdagar/snitt under 2014. Upprepade förändringar i verksamheten kan leda till otrygghet för vissa individer och kan vara en bidragande orsak till sjukskrivning. En del av sjukskrivningarna beror på omständigheter som inte alls är arbetsrelaterade. Gymnasieskolornas sjukdagar/snitt har minskat. En orsak till detta kan vara att omställningsprocessen inom Halmstad Utbildning är över och fler lärare har kunnat tillsvidareanställas, detta kan ha bidragit till minskad oro (en trygghet i visshet) . Inom förvaltningen är det de psykosociala diagnoserna som har ökat mest. Inom de verksamheter med höga sjuktal har riktade insatser såsom stresshantering/mindfullness, och basal kroppskännedom/KBT planerats och till viss del genomförts. Dessa aktiviteter kommer även att fortgå under 2015. Kort- och långtidssjukfrånvaro - andel (%) sjukdagar 14 dagar eller mindre 2014 2013 Kvinnor Män Totalt Totalt AME 36 35 36 45 Daglig verksamhet 19 18 18 32 Ekonomiskt bistånd 12 12 12 14 Kommunvux 16 14 16 36 Hstd Kompetens övergipande 23 0 23 13 Kattegattgymnasiet 20 45 27 21 Sannarpgymnasiet 25 31 27 22 Sturegymnasiet 30 32 30 24 Hstd Utbildning övergripande 21 0 18 47 Enhet Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 29(52) 2014 2013 Förvaltningskontoret 12 8 10 17 Vägledningscentrum 11 26 17 72 Totalt 22 24 22 29 Korttidssjukfrånvaron har minskat från 29 % 2013 till 22 % 2014. Förvaltningen har under detta året arbetat systematiskt med att få ner korttidsfrånvaron med hjälp av bedömningssamtal hos Previa företagshälsa. Kort- och långtidssjukfrånvaro - Andel (%) sjukdagar mer än 14 dagar 2014 2013 Kvinnor Män Totalt Totalt AME 64 65 64 55 Daglig verksamhet 81 82 82 68 Ekonomiskt bistånd 88 88 88 86 Kommunvux 84 86 84 64 Hstd kompetens övergipande 77 0 77 87 Kattegattgymnasiet 80 55 73 79 Sannarpgymnasiet 75 69 73 78 Sturegymnasiet 70 68 70 76 Hstd Utbildning övergripande 79 100 82 53 Förvaltningskontoret 88 92 90 83 Vägledningscentrum 89 74 83 28 Totalt 78 76 78 71 Enhet Långtidssjukfrånvaron har ökat från 71 % 2013 till 78 % 2014. En stor andel av de långtidssjukskrivna inom UAF har en diagnos av psykosocial karaktär och i de flesta fall kräver dessa diagnoser längre rehabiliteringstid. Sjukfrånvaro per yrkesgrupp Yrkesgrupp 2012 2013 2014 Handläggare och administratörsarbete 5,62 11,49 14,69 18,83 14,66 11,73 Kultur, turism och fritidsarbete - - 25,18 Köks- och måltidsarbete - - 33,88 7,43 2,29 11,29 - - 1,0 10,21 13,89 11,80 6,75 18,93 19,97 Städ. tvätt och renhållningsarbete - - 4,33 Teknikarbete - - 46,33 23,02 26,37 42,61 Hantverksarbete med mera Ledningsarbete Rehabilitering och förebyggande arbete Skol- och barnomsorgsarbete Socialt och kurativt arbete Vård- och omsorgsarbete med mera Vi har valt att inte redovisa alla undergrupper i tabellen utan endast de övergripande yrkesgrupperna. Under yrkesgruppen "Handläggar- och administratörsarbete" finns; Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 30(52) receptionister administratörer handläggare Under yrkesgruppen "Hantverksarbetare med mera" finns; lantbruksarbete park/trädgårdsarbete kontorsvaktmästare vaktmästare hantverkare Under yrkesgruppen "Kultur, turism och fritidsarbete" finns; bibliotekarie bibliotekarieassistent Under yrkesgruppen "Köks- och måltidsarbete" finns; måltidspersonal Under yrkesgruppen "Ledningsarbete" finns; rektorer övrig ledningspersonal Under yrkesgruppen "Rehabilitering och förebyggande arbete" finns; arbetsterapeut logoped friskvårdsarbete Under yrkesgruppen "Skol- och barnomsorgsarbete" finns; elevassistenter instruktör/handledare barnskötare fritidspedagog förskollärare SFI-lärare specialpedagog speciallärare lärare praktiska/estetiska ämnen lärare i gymnasium yrkesämnen lärare i gymnasium allmänna ämnen lärare grundskola senare år studie- och yrkesvägledare Under yrkesgruppen "Socialt och kurativt arbete" finns; kuratorer behandlingsass/socialped integrationshandläggare socialsekreterare Under yrkesgruppen "Städ. tvätt och renhållningsarbete" finns; lokalvårdare/städare renhållningsarbete Under yrkesgruppen "Teknikarbete" finns; tekniker IT tekniker annan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 31(52) Under yrkesgruppen "Vård- och omsorgsarbete med mer" finns; vårdbiträde äldreomsorg vårdare dagverksamhet vårdare gruppboende skolsköterskor skolläkare Under rubriken "Vård- och omsorgsarbete med mera" har sjukdagarna i snitt ökat från 26,37 till 42,61 sjukdagar. Vårdare inom Daglig Verksamhet är de som står för det största antalet sjukdagar (41,74 sjukdagar/snitt). En bidragande orsak till detta kan vara att deltagarna ofta kommer till Daglig Verksamhet även vid sjukdom vilket leder till att även personalen blir nedsmittad av infektioner och blir sjuka. Det förekommer även tunga lyft på Daglig Verksamhet, vilket till viss del kan vara en bidragande orsak till den sjukfrånvaro som är av fysisk karaktär. Daglig verksamhet har även berörts av många förändringar i verksamheten och detta kan leda till otrygghet för vissa individer och kan vara en orsak till sjukskrivning. Medarbetarskap och ledarskap Utvecklande ledarskap (UL) Utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningen har under flera år valt att arbeta med Utvecklande Ledarskap (UL). Halmstads kommun har sedan i ett bredare perspektiv infört utvecklande ledarskap som valbart i resterande av kommunens verksamheter. Det är ett långsiktigt arbete som kan ses som en strävan att uppnå och än så länge valbart i sin utformning. En övergripande målsättning för Utvecklande ledarskap är att kunna analysera, reflektera över och medvetet utveckla sina dagliga ledarhandlingar med hjälp av modellen Utvecklande ledarskap samt den självinsikt som kommer ur tolkningen av bedömningsformuläret ULL i syfte att bättre utveckla medarbetarna för att på sikt nå högre effektivitet. På den här förvaltningen är den här ledarstrategin vald, samtliga chefer ska genomgå fortbildning i utvecklande ledarskap. Vid rekrytering av nya chefer tas detta upp och förväntningar om vilken form av ledarskap tydliggörs. Av förvaltningens 34 chefer har 30 chefer genomgått Utvecklande ledarskap (UL). Utöver att alla chefer genomgår programmet utvecklande ledarskap så har flera medarbetare på kansliet genomgått samma program i syftet att arbeta med spridningen av programmet samt att fungera som ambassadörer. Cheferna ansvarar sedan för att sprida tänket i sina led, ibland med hjälp av HR-funktionen. I vissa arbetsgrupper har det genomförts föreläsningar och i andra arbetsgrupper planeras liknande insatser. Nu funderar förvaltningsledningen över nästa steg; hur mäter vi att vi i vardagen lever ett utvecklande ledarskap i andras ögon? Hur kopplas mätningen ihop med medarbetar- och lönesamtal? Hur hanteras chefer som inte lyckas eller vill arbeta med det utvecklande ledarskapet? Under första delen av 2015 ska ett avgörande ske om hur nästa steg ser ut. Morgondagens ledare Under 2014 fick två medarbetare från utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ta del av kommunens interna ledarprogram – morgondagens ledare. Rektorsutbildningen Alla rektorer på utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningen ska ha genomgått rektorsutbildning. I nuläget läser tre rektorer på rektorsprogrammet, övriga har tidigare genomfört denna utbildning. Medarbetarskap Under våren 2014 anordnades workshops på Dramalogen där flera av våra verksamheter, chefer Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 32(52) tillsammans med medarbetare, under en eftermiddag arbetade med vår värdegrund. Ingången var att vi ständigt behöver reflektera och bli medvetna om hur vi förhåller oss och är mot andra människor, samt hur vi tolkas. Vi behöver synliggöra våra dagliga möten. Med hjälp av interaktiva föreställningar och forumteater belystes bemötande, jämställdhet/mångfald, min självbild och mitt självledarskap. På en förvaltningsgemensam träff med alla anställda gestaltade Dramalogen termerna lyssna, förstå och förändra. Målet var att förtydliga Halmstads kommuns värdegrund; Demokrati - Lika värde - Hållbar utveckling. Förvaltningens chefsgrupp har även under året arbetat med bemötandefrågor med hjälp av Dramalogen. Lean Stödfunktionerna HR och Ekonomi samt verksamheterna Kompetenscentrum, Slussen och VLC har tidigare fått utbildning inom Lean och man har under året arbetat vidare med att utveckla Leanarbetet. Leanfilosofin bygger på metoder att identifiera och avlägsna alla faktorer i en process som inte skapar värde för slutkunden. "Mervärde för mindre arbete". Leanarbetet lyfter även medledarskapet och delaktigheten inom verksamheterna. Samverkan På initiativ från HR har företrädare för fackliga organisationer inbjudits till möte för att diskutera samverkansfrågor inom UAF. I kommunens nya samverkansavtal finns ett uttalat mål att skapa en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna. Under året har arbetsgruppen träffats vid två tillfällen och diskuterat frågor som Vilka strukturer och kulturer finns idag kring samverkan? Vad fungerar bra idag och vad behöver utvecklas? Under året har beslutats om ny samverkansorganisation för UAF. I samband med detta har arbetet med ovanstående frågeställningar ytterligare aktualiserats och fortgår för att uppnå målet som har varit den gemensamma utgångspunkten för nya samverkansavtalet. Individuella utvecklingsplaner Resultatet gällande IUP (individuella utvecklingsplaner) i medarbetarundersökning 2011 svarade 44% av våra medarbetare att de hade en plan för detta. I undersökningen 2013 hade den siffran stigit till 48%. Förvaltningen är tydlig med att våra chefer ska använda den kommungemensamma mallen för medarbetarsamtal där IUP är en del. I dokumentet Lönebildning - lönekriterier påtalas att "Medarbetarens arbetsuppgifter, arbetssituation och individuella utveckling inklusive kompetensutveckling skall diskuteras och resultera i en individuell utvecklingsplan". Mångfalds- och jämställdhetssatsningar Ett av UAN´s jämställdhetsmål är att arbetsgivaren på de platser där det inte råder en jämn fördelning mellan kvinnor och män i en viss typ av arbete eller inom en viss kategori av arbetstagare ska sträva efter att få sökande av det underrepresenterade könet. Vid varje rekrytering utformas annonsen särskilt så att den vänder sig till det underrepresenterade könet. Alla inblandade parter i en rekrytering skall tänka utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Jämställdhetsperspektivet har ökat i samband med varje rekrytering men vi ser gärna en större ökning innan vi upplever att målet är uppnått. I det värdegrundsprojekt som anordnades under våren 2014 deltog personal från mer än hälften av UAF´s verksamheter. Sammanlagt ca 200 anställda (medarbetare och chefer) fick möjlighet att delta i forumteater och interaktiva föreställningar under ledning av Dramalogen. Projektets huvudsakliga syfte var att uppmärksamma begrepp som bemötande, jämställdhet/mångfald, vår Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 33(52) självbild och vårt självledarskap och få oss att reflektera! Projektet avslutades på Halmstads Teater i maj. Då var all personal inom UAF inbjuden till en "kreativ eftermiddag" med Dramalogen under temat kommunikation. Vid en av kommunens fyra ledardagar 2014, jämställdhetsdagen den 25 september, inbjöds till "förflyttning genom dåtid, nutid och framtid för att få perspektiv på hur de beslut vi tar påverkar utvecklingen av jämställdhet och mångfald i vår organisation och vårt samhälle". Ida Hult, etnolog och framtidsstrateg föreläste om samhällstrender och beteendemönster ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Max Wehlin, utvecklingsstrateg omvärldsanalys på stadskontoret satte fokus på Halmstads utmaningar och vilken betydelse jämställdhet och mångfald kan ha. Jämställdhetsdagen avslutades med en workshop på temat: hur möter vi våra utmaningar och skapar verksamheter där jämställdhet och mångfald har en betydelse för utvecklingen? Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Inom ordinarie budget UAF Championship 2014 genomfördes under 6 veckor i syfte med att uppmuntra till goda och energigivande vanor. Lag bildades och tillsammans samlade lagmedlemmarna ihop poäng utifrån hur mycker var och en i laget hade utfört fysisk aktivitet. Det var 17 lag som deltog med totalt 124 medarbetare. 9 lag hade maxpoäng under alla 6 veckor. Som avslutning lottades 1:a 3:e pris ut bland de deltagande lagen. Andra exempel på hälsofrämjande insatser: På en av våra gymnasieskolor erbjuds "friskis och svettis" gymnastik 1 ggr/v för sina medarbetare samt frukt till personalen en dag i veckan. Det finns även tillgång till spinningcyklar för medarbetarna på denna gymnasieskola. På Haldahuset erbjuder man medarbetarna en promenad på 45 min en gång i veckan, de försöker även få med sig deltagarna i denna aktivitet. Flertalet av våra verksamheter försöker i samband med planerings- och utvecklingsdagar att lägga in inslag av hälsofrämjande karaktär. Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Med centrala medel En riktad insats gällande basal kroppskännedom och kognitiv beteendeterapi har initierats och planerats under hösten 2014 och startar januari 2015. Insatsen gäller för en specifik verksamhet och är ett resultat från arbetet med medarbetarundersökningen 2013. Medarbetarna och närmaste chef har i dialogsamtal kommit fram till om medarbetaren ska vara med på insatsen eller inte. Om ja till deltagande så har medarbetare och chef därefter kommit fram till ett individuellt mål för deltagandet i gruppen som följs upp under och efter den riktade insatsen. Två grupper med 7 deltagare/grupp kommer under våren vid 8 tillfällen att skaffa sig verktyg med hjälp av basal kroppskännedom och kognitivbeteendeterapi . Syftet med insatsen är att ge medarbetarna inom denna enhet verktyg för att kunna hantera upplevda fysiska och psykosocialabesvär. Målet med insatsen är att tillsammans med andra åtgärder kunna få medarbetare på denna enhet att må bättre och minska enhetens sjukfrånvaro. Insatsen kommer att ske på arbetstid. Alla anställda har fått erbjudandet att delta i Tai Chi under hösten. Platserna har varit begränsade och regeln "först till kvarn" har gällt. Två grupper á 7 tillfällen och totalt 21 st medarbetare har varit aktiva i dessa grupper. Ledare för dessa aktiviteter har varit förvaltningens egna Tai Chi mästare Matts Jernmark som annars arbetar som lärare på Sturegymnasiet. Hälsofrämjande och förebyggande insatser - Företagshälsovårdens delaktighet i det hälsofrämjande arbetet I statistikåterkoppling från Previa gällande 2014 så har vi använt 698 timmar av deras tjänster, av dess är 24% i rehabiliterande syfte, 69% i förebyggande syfte och 7% i främjande syfte. Några exempel: Under våren 2014 så erbjöds förvaltningens medarbetare att delta i prova på grupper gällande mindfulness/yoga vid 3 tillfällen. Totalt var det 4 grupper. Aktiviteten var i en Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 34(52) av förvaltningens verksamheter, Kadriljen (Daglig verksamhet) där det finns förutsättningar för denna typ av aktivitet. Totalt var det 44 medarbetare som provade på mindfulness/yoga. Andra exempel: Inom delar av Daglig verksamhet har ergonom från Previa gått igenom ergonomin för medarbetarna. Beteendevetare från Previa har hos flertalet av våra verksamheter varit och pratat om individens ansvar i att ha/få ett väl fungerande arbetslag med inslag av vikten av god kommunikation. Arbetsskador Antal Typ av Skada ? Vad sammanfatta r olyckan? Varför hände olyckan? Elev blev arg 1 Arbets olycka Våld från elev 2 Arbets olycka Idrottslektion, trampade snett Vilken är den huvudsaklig a kroppsskada n? HU HK Ytliga skador X Svullen fot, stukning och sträckning. kunde inte stödja på foten x Förval t-kont Man Kvi nna X x Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet De enheter som varit med i uppföljningen av SAM 2014 och innefattas av denna sammanställning är: Daglig verksamhet, Kommunvux, Haldahuset, Ungdomskraft, Ekonomiskt bistånd, Förvaltningskansli/ledning, Kompetenscentrum/VLC/Slussen, Sannarpgymnasiet, Kattegattgymnasiet och Sturegymnasiet. Jämfört med 2013 så har vissa övergripande förbättningar i det systematiska arbetsmiljöarbetet skett. Inom områden som lagar och andra krav är det i stort sett oförändrat om man ser på helheten. På respektive avsnitt så är det en förbättring gällande första hjälpen och krisstöd/hantering samt brandskydd. Det har tillkommit ett nytt område i uppföljningen kring alkohol och droger och här visar förvaltningens resultat att det finns brister i rutiner och utbildning i att hantera detta. I avsnittet samverkan/skyddskommitté är det i stort sett oförändrat jämfört med tidigare år. Gällande uppgiftsfördelning så har arbetet kring samordningsansvar minskat och visar på större brister. När det gäller kunskap och utbildning upplever enheterna att de klarar kraven på särskild utbildning bättre än tidigare dock finns det ökade brister i utbildning av skyddsombud. En förklaring till detta kan vara att förvaltningen gjort om samverkansorganisationen och det har tillsatts nya skyddsombud som inte har fått någon utbildning ännu. Inom området riskbedömning/kartläggningar så upplever enheterna ett tydligt och genomtänkt arbete gällande skyddsronder och kemikaliehantering. I avsnittet kring riskinventering finns det fortfarande brister att arbeta vidare med. I övrigt se bilaga1, sammanställning uppföljning SAM En reflektion från årets uppföljning är då det görs förändringar i verksamheten såsom chefsbyten eller annan omorganisation så leder detta ofta till sämre rutiner och mer brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet. En förklaring till detta kan vara att överlämning mellan chefer inte fungerar optimalt samt att det saknas skriftliga rutiner om hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 35(52) Sammanfattande analys Hälsa och arbetsmiljö Sjukdagarna har i genomsnitt per tillsvidareanställd ökat från 16,61 sjukdagar för 2013 till 17,90 sjukdagar för 2014. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen så som övriga samhället påverkas av förändringar av olika slag. Dessa förändringar kan leda till oro i arbetsmiljön och en känsla för ovisshet hos den enskilda medarbetaren. Denna oro och ovisshet kan var en bidragande orsak till att sjuktalen ökar men även andra inte arbetsrelaterade omständigheter kan vara en annan orsak. Förvaltningen har under året erbjudit sina medarbetare olika "prova på aktiviteter" och utmaningar för att uppmuntra till goda och energigivande vanor. Ledarskap Utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningen har under flera år valt att arbeta med Utvecklande Ledarskap (UL). Vid rekrytering av nya chefer tas detta upp och förväntningar om vilken form av ledarskap tydliggörs. Av förvaltningens 34 chefer har 30 chefer genomgått Utvecklande ledarskap (UL). Utöver att alla chefer genomgår programmet utvecklande ledarskap så har flera medarbetare på kansliet genomgått samma program i syftet att arbeta med spridningen av programmet samt att fungera som ambassadörer. Cheferna ansvarar sedan för att sprida tänket i sina led, ibland med hjälp av HR-funktionen. I vissa arbetsgrupper har det genomförts föreläsningar och i andra arbetsgrupper planeras liknande insatser. Nu funderar förvaltningsledningen över nästa steg; hur mäter vi att vi i vardagen lever ett utvecklande ledarskap i andras ögon? Hur kopplas mätningen ihop med medarbetar- och lönesamtal? Hur hanteras chefer som inte lyckas eller vill arbeta med det utvecklande ledarskapet? Under första delen av 2015 ska ett avgörande ske om hur nästa steg ska se ut. Jämställdhet och mångfald Halmstads kommuns kultur- och värderingsprojekt inleddes under 2013 och har även under 2014 fortsatt vara den röda tråden på kommunens fyra ledardagar. Årets första ledardag inleddes med "stärkt fokus på medarbetarskapet". Föreläsare Lars Jo Larsson ställde frågor som Hur påverkar attityder och värderingar vår kommunikation? Hur blir man tydlig och gör sig förstådd? Inom detta tema deltog under våren 2014 personal från mer än hälften av UAF´s verksamheter, sammanlagt ca 200 anställda (medarbetare och chefer) i forumteater och interaktiva föreställningar under ledning av Dramalogen. Projektets huvudsakliga syfte var att uppmärksamma begrepp som bemötande, jämställdhet/mångfald, vår självbild och vårt självledarskap och få oss att reflektera! Projektet avslutades på Halmstads Teater i maj. Då var all personal inom UAF inbjuden till en "kreativ eftermiddag" med Dramalogen under huvudrubriken kommunikation. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 36(52) 8 Ekonomisk redovisning Ekonomi När Utbildnings – och arbetsmarknadsmarknadsförvaltningen summerar ekonomin i verksamheterna för 2014 så är utfallet att tre av fyra verksamheter visar på nollresultat eller överskott medan en verksamhet uppvisar ett minusresultat jämfört med budget. Det ekonomiska resultatet (nettokostnad) per ram/anslag för 2014 blev enligt följande: Verksamhet 130 Arbetsmarknadsenheten: + 3 438,0 kkr Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd: + 1 718,0 kkr Verksamhet 651 Gymnasiet: - 4 442,0 kkr Verksamhet 661 Vuxenutbildningen: 0 Arbetsmarknadsenheten Består av Arbetsmarknadsenheten, Daglig verksamhet, Ekonomiskt bistånd (de delar som inte är bidrag till enskilda) och Flyktingetablering. Resultatet uppgår till 3 438 kkr. Av detta överskott tillhör 2 264 kkr. Daglig Verksamhet där deltagare slutat övervägande under de första tre kvartalen av året vilket innebar att tilldelade medel för volymökningen först behövdes användas under sista kvartalet. Arbetsmarknadsenheten har för året ett överskott motsvarande 796 kkr. Motsvarande belopp kommer att belasta de tre första månaderna 2015. Ungdomarna inom projektet får tre månaders praktik och tre månaders anställning inom kommunens verksamheter. De som inleder sin praktikperiod under senare delen av 2014 kommer att vara anställda under första delen av 2015. För att finansiera ungdomarnas anställningar behöver enheten få resultatbalansera angivna medel till 2015. Ekonomiskt bistånd (de delar som inte är bidrag till enskilda) har på grund av högre bidrag från Migrationsverket en positiv ramavvikelse, även här marginellt, på 2 % motsvarande 378 kkr. Ekonomiskt bistånd Intäkterna, främst i form av bidrag från Migrationsverket och Socialstyrelsen, var relativt sett högre än ökade kostnader för preventiva åtgärder och detta bidrog till att verksamheten gjorde en avvikelse från fastställd ram med 1,7 mkr 2014( 2,6 %.) Verksamheten har en hög andel intäkter i form av återkrav (590 kkr), en tendens som tidigare uppskattats vara tillfällig tack vare projektet ”Nollplacerade”. Flera bistånd återbetalas dock av Försäkringskassan då de har erhållit ekonomiskt bistånd i väntan på beslut från Försäkringskassan och då de blivit beviljade sjukersättning återbetalas biståndet. Personer som beviljats bistånd i avvaktan på etableringsstöd eller som komplettering till etableringsstöd, d.v.s. nyanlända flyktingar (16-30 år), har ökat kraftigt under 2014. Detta har genererat högre kostnader för tolk än budgeterat. Gymnasiet Årets resultat uppgår till - 4 442 kkr. att jämföra med resultatet för 2013 som uppgick till 8 612 kkr. Att verksamheten redovisar ett underskott för 2014 beror på Kattegattgymnasiets flytt och kringkostnader för denna som inneburit en merkostnad som inte fanns 2013. Merkostnaden motsvarar i stort sett hela underskottet då vi haft kostnader på 6 653,0 kkr. och fått ett tilläggsanslag på 2 200 kkr. (begärt 6 220,0 kkr.). Kostnaden till andra huvudmän (AHM) och fristående skolor (FRI) ger ett underskott mot budget då elevantalet i andra skolor än Halmstads gymnasieskola har varit större än lagd prognos inför året. Ramen för verksamheten har även minskat från 372 503 kkr. 2013 till 367 502 kkr. I verksamheten ingår även kostnader för Vägledningscentrum, HR och Ekonomi. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 37(52) Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen klarade sin budget och gjorde ett nollresultat 2014 mycket tack vare ökade driftsbidrag från staten. Schablonbidrag/intäkter för verksamheten SFI från Migrationsverket och bidrag från skolverket för yrkesvux och lärlingar har ökat. Deltagarantalet har även ökat verksamhetskostnaderna och personalkostnaderna på främst SFI kommer att öka under 2015 pga. ett större flyktingmottagande Investeringar Arbetsmarknadsenheten: + 1 524,0 kkr. Överskott på inventarier Daglig verksamhet inkl. budget för nya enheter samt ombyggnad av Älvdalen. Gymnasiet: + 7 973,0 kkr. 6 675,0 kkr. avser ombyggnad Kattegattgymnasiet och flytt av Nissaskolan. Vuxenutbildningen: + 332,0 kkr. Pengarna kommer att användas under 2015 för inköp av inventarier vid flytten av Kompetenscentrum. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 38(52) 9 Kvalitetsinspektioner inom vård och omsorg I september 2013 tillsattes en kvalitetsutvecklare/inspektör vid Slussen och under 2014 tillhör denna tjänst även Halmstads kompetenscentrum. Inspektören har under senare delen av 2013 och en bit in på 2014 genomfört en deltagarundersökning för samtliga deltagare på Daglig verksamhet i Halmstads kommun. Under hösten 2014 genomfördes inspektioner av hur entreprenörerna uppfyller avtalet, samt hur kommunens egen verksamhet lever upp till de delar som de är berörda av inom entreprenörernas avtal. Dokumentationen enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) inspekterades också. Samtliga dagliga verksamheter i Halmstads kommun blev inspekterade. Resultatet är att man lever upp till det avtal man ingått i stort, både inom kommunen och inom entrprenören. Däremot följde man inte lagen, föreskrifterna och avtalet när det gäller dokumentationen. Det pågår nu ett förbättringsarbete för både chefer och medarbetare när det gäller dokumentation samt metodutveckling avseende kvalitetsarbete. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 39(52) 10 Utvecklings- och kvalitetsarbete Utvecklande ledarskap en stomme i förvaltningen Det är ett uttalat krav att alla chefer ska gå utbildning i – och verka efter – förhållningssättet utvecklande ledarskap. Förvaltningen överväger hur detta ska kunna följas upp löpande. Systematiskt kvalitetsarbete inom gymnasieskolan Inom Halmstad Utbildning bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som bygger på två övergripande rapporter per år. En Resultatrapport som redovisar andel elever med gymnasieexamen, betyg mm och Elevbarometern som bygger på en enkät till samtliga elever inom den kommunala gymnasieskolan. Elevbarometern har frågor gällande undervisningens kvalité, kränkande behandling, IKT, inflytande mm. Utifrån det som framkommer i rapporterna fattar nämnden beslut om övergripande åtgärder. Utöver nämndens beslut om åtgärder går varje rektor tillsammans med sin personal igenom resultaten för sina program utifrån de två olika undersökningarna och fattar beslut om åtgärder för förbättringar. Utifrån de övergripande beslut som nämnden har fattat baserat på kvalitetsarbetet har en utvecklingsplan tagits fram för Halmstad Utbildning. Planen består av tre fokusområden som ska gälla de kommande åren. Bedömning för lärande (även kallad formativ bedömning), IKT som pedagogiskt verktyg och Matematik. Bedömning för lärande, har stort stöd i såväl inhemsk och internationell forskning som en av de främsta metoderna för att öka elevernas resultat, oavsett ämne. Lärarna kommer under de kommande åren att ha månatliga träffar där de får till sig ny kunskap och diskuterar de erfarenheter de haft av de metoder som de fick i uppgift att testa på i undervisningen föregående gång. Även denna form att bedriva fortbildning på är vetenskapligt förankrad. Utbildningen kommer att ske under en period på flera år framöver och innebär kontinuerlig kompetensutveckling för lärarna. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) är något som alla elever ska få tillgång till enligt Läroplanen för gymnasieskolan 2011. IKT är en naturlig del i samhället och eleverna behöver veta hur de hanterar tekniken inför sitt kommande yrkesliv och i privatlivet. Använt som ett pedagogiskt verktyg kan IKT stärka den ordinarie undervisningen och underlätta elevernas lärande. Alla elever inom Halmstad Utbildning ska ha tillgång till ett digitalt verktyg. Förvaltningen har utsett särskilda förstelärare med ansvar att ge personalen stöd och utbildning i hur IKT kan användas för att stödja lärprocessen hos eleverna. Matematik har varit ett prioriterat område sedan 2012, då en alldeles för hög andel av våra elever hade underkänt betyg i ämnet matematik. Förvaltningen deltog under läsåret 2013/2014 i det statliga Matematiklyftet och har sedan fortsatt detta arbeta med egna medel. Satsningen, som bl.a. innebär att matematiklärare möts under handledning och diskuterar sin undervisning i blandade grupper från samtliga skolor, har redan givit påtagliga resultat i form av en minskande andel elever med underkända betyg. Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten finns och ska vidareutvecklas Socialstyrelsen ställer krav på att ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten ska finnas. För förvaltningens del gäller detta ekonomiskt bistånd och daglig verksamhet. Grunden till ett kvalitetsledningssystem finns redan, och detta ska nu vidareutvecklas. Metodarbete Nollplacerade Metodarbetet för målgruppen nollplacerade har varit framgångsrikt. Arbetsmetoden innebär bl.a. ett nära samarbete mellan Ekonomiskt bistånd och Försäkringskassan samt sjukvården. Ett fungerande flödesschema finns för samverkan mellan aktörerna och pilotprojektet som har finansierats av Samordningsförbundet Halland har nu implementerats i ordinarie verksamhet. Daglig verksamhet (DV) - Slussen Arbetet med att tydliggöra en beställar- utförarorganisation har fortsatt. Ett utvecklingsarbete fortgår mellan DV och socialförvaltningen gällande friskvårdsaktiviteter genom Slussen och ”fritiden”. Halmstad kompetenscentrum (HKC) och Vägledningscentrum (VLC) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 40(52) HKC har tillsammans med VLC påbörjat ett utvecklingsarbete genom LEAN-konceptet. Syftet med arbetet är att människor som söker sig till verksamheterna får den hjälp och det stöd de behöver, att ingen faller mellan stolarna och att ledtider kortas för individerna. Ett avtal har skrivits om samarbete med Länsstyrelsen, Region Halland och Arbetsförmedlingen kring ”hälsokommunikation” för nyanlända. Alla avtal med utförarna för vuxenutbildningen har förlängts med ett år.Under 2015 kommer ett kvalitetsarbete att ske som ett underlag inför kommande upphandling. Samverkan har utökats med Arbetsförmedlingen kring personer som tillhör etableringen samt flyktingar som bor på anläggningar (ABO). Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 41(52) 11 Utveckling av organisationskultur och värderingar Det tar tid att få samma struktur och kultur i en stor organisation som Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Förvaltningen har nu funnits i fyra år. Under denna tid har vi tillsammans arbetat med att få ett gemensamt förhållningssätt. Alla chefer har utbildning i Utvecklande ledarskap, UL, och det sprids nu på medarbetarnivå. Cheferna ansvarar för att sprida tankesättet i sina led och till sin hjälp har de även förvaltningens HR-funktion. Förvaltningens chefer har också deltagit i ledardagar organiserade av Stadskontoret. Under våren 2014 anordnades workshops på Dramalogen där flera av förvaltningens verksamheter, chefer tillsammans med medarbetare, under en eftermiddag arbetade med vår värdegrund. På en förvaltningsgemensam träff med alla anställda gestaltade Dramalogen termerna lyssna, förstå och förändra. Målet var att förtydliga Halmstad kommuns värdegrund; demokrati – lika värde - hållbar utveckling. Förvaltningens chefsgrupp har även under året arbetat med bemötandefrågor med hjälp av Dramalogen. Varje år träffas anställda inom förvaltningen för gemensamma upplevelser. En ”light”-version av Verksamhetsplanen sprids, diskuteras och följs upp bland chefer och medarbetare så att verksamhetens mål, dvs nämndens uppdrag till oss, ska vara allmänt känt. Det här har tillsammans bidragit till att vi nu börjar få en gemensam historia, struktur och kultur. Vi är tydligt på rätt väg. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 42(52) 12 Invånar- och målgruppsorientering Halmstad Utbildning Skolorna har under årens lopp prövat olika former av elevinflytande och resultaten har varierat. Traditionella elevråd har upplevts ha ett begränsat genomslag bland elevgrupperna och koncentrerats till ett fåtal engagerade elever. Däremot har utvecklingen av s.k. programråd varit lyckosam och lett till en mera reell påverkan kring utbildningens planering och genomförande. Genom den årliga Elevbarometern ges alla elever möjlighet att lämna sin syn på utbildningens kvalité, inflytandefrågor med mera. Underlaget från enkäten används till olika utvecklingsinsatser inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Halmstad Kompetens Under året har enkätundersökning vad gäller tillgänglighet och bemötande genomförts i Halmstad Kompetens verksamheter. Underlaget används för att utveckla verksamheten vidare. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 43(52) 13 Internkontroll Identifiera risker: First Card hantering (Avser hela förvaltningen) Kontrollmoment: Under 2014 har det utförts granskning av de inköp som görs i förvaltningen med First Card. Granskningen har utförts genom att september och oktober har granskats i samtliga enheters bokföring. Tanken med First Card är att de ska ersätta kontantkassor och kontanthantering samt fakturor vid inköp för lägre belopp. Kommentar till granskningen: I det granskade urvalet finns brister i redovisningen. Dessa brister är främst bristfälliga/felaktiga kvitton eller avsaknad av kvitton. Saknas kvitto för ett inköp genererar detta löneavdrag med motsvarande belopp. Attester saknas på transaktioner. Saknas information över deltagare/syfte vid representation samt felaktiga momsavdrag. Det har även påträffats enstaka bonuskort som dragits vid betalning. Åtgärder som genomförts: UAFs ekonomifunktion har utvecklat och förtydligat de centrala riktlinjer som finns avseende innehav och användande av First Card för UAFs personal. Dessa finns att hämta på intranätet. Sammanfattningsvis så används First Card – korten ändamålsenligt med några få undantag. Arbetet med att få bort dessa undantag görs genom en ständig process av kontroller, förtydligande av riktlinjer, uppmaningar till medarbetare och chefer etc. Identifiera risker: Personligt utlägg (hela förvaltningen) Kontrollmoment: Under 2014 har det utförts granskning av utbetalda personliga utlägg mellan januari och oktober. Kommentar till granskningen: Utbetalningarna omfattar 74 st om sammanlagt 60 000kr. Utav dessa saknar 16% kostnadsslag. Åtgärder som genomförts: Informera om att alla personliga utlägg ska konteras på rätt kostnadsslag. Sammanfattningsvis så används personligt utlägg i liten omfattning med några få undantag. Arbetet med att få bort dessa undantag görs genom en ständig process av kontroller och informationer. Rutiner finns på intranätet. Identifiera risker: Representation (hela förvaltningen) Kontrollmoment: Under 2014 har det utförts granskning av representationskonto bokförda mellan jan och okt Kontroll har skett gällande moms och att deltagare/syfte har angetts. Kommentar till granskningen: Stor del av representation sker med first card och då är det övervägande de lägre beloppen. De högre beloppen sker via fakturering. Brister har hittats vad gäller deltagare/syfte och moms på övervägande antal granskande fakturor och first card transaktioner. Åtgärder som kommer att genomföras: Under 2015 ska det genomföras punkt insatser främst till berörda om att uppsatta regler för attest vid representation ska följas. Regelverket finns tillgängligt via intranätet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 44(52) Sammanfattningsvis finns det stora birister i redovisningen av representation. Övervägande transaktioner följerinte uppställda riktlinjer. Identifiera risker: Utbetalningar till externa leverantörer Kontrollmoment: Stickprov har tagits från ett antal leverantörer till gymnasieskolan och Daglig verksamhet. Granskningen har omfattat elevens folkbokföring, program och pris per program, för gymnasieskolan. För Daglig verksamhet har granskningen omfattat verifikationernas överensstämmelse med underlagets redovisning. Kommentar till granskningen: Gym: Felaktigheter har hittats i jämförelse mellan faktura och elevregisteringsregister då elever har funnits på fakturan men inte i kommunens elevregister. Felaktiga belopp har utbetalats då fakturan har haft ett för högt pris på program där Halmstad Kommun har ett lägre pris. Enligt samverkansavtalet ska lägsta pris gälla. DV: Ingen avvikelse. Däremot vore det önskvärt med samstämda underlag vad gäller namn och ordningen mellan dem. Åtgärder som kommer att genomföras: DV: Fortsatt utveckling av underlagen Granskningen av fakturorna i efterhand blir komplicerade att genomföra då eleverna kan byta program och/eller skola under terminen/året och historiken framgår inte i elevregistret. Identifiera risker: Denna kontroll punkt är inte utförd. Förvaltningen kommer arbeta med denna punkt under 2014. Identifiera risker: Utbetalning till klient Kontrollmoment: Inom enheten för ekonomiskt bistånd görs fortlöpande, stickprovsvisa kontroller avseende utbetalning till klienter (socialbidrag) och beslut rörande klienter. Enligt beslut till rätt mottagare, frekvens; årligen, omfattning: stickprov. Detta sker genom kontroll 1g/mån. Dokumentationen förvaras i pärm på enheten. Inga avvikelser har iakttagits under året. Identifiera risker: Dokumentation klienter-försörjningsstöd, enligt Socialstyrelsens åtgärder Kontroll görs att handläggningen av ett ärende håller lagstadgade kvalitetskrav. Samtliga handläggares dokumentation har kontrollerats. Kommentarer till granskningen: Dokumentationen förvaras hos verksamhetsutvecklaren. Enhetschef och verksamhetsutvecklare återkopplar till handläggaren. Finns behov av förbättring får handläggaren besked om detta. En generell återkoppling sker årligen till enheten vid ett enhetsmöte Inga kommentarer har getts Identifiera risker: Kontroll av behörig inloggning i verksamhetsystemet Kontroll görs av vilka som tagit del av aktmaterial i verksamhetsystemet och om detta är en behörig person. Den som är behörig är den som handlägger ett ärende samt chef och verksamhetsutvecklare, som genomför dokumentationskontrollen. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 45(52) Åtgärder som genomförts: Här kontrolleras att personer registrerade i verksamhetssystemet Procapita är korrekta. Det är en befattningshavare utanför enheten som gör detta. Kontroll görs också av vilka som tagit del av aktmaterial i verksamhetssystemet och om detta är en behörig person. Inga avvikelser har noterats under året. Identifierade risker Måluppfyllelse för gymnasieelever som studerar hos annan huvudman. I mätningen av studieresultat används Skolverkets statistik över andelen elever som tagit gymnasieexamen år 2014. Antal studieår mäts genom att ta fram genomsnittet för hur stor andel utav eleverna i årskurs 3 under läsåret 2013/2014 som är födda år 1994 eller tidigare. Kommentarer till granskningen: Andelen för de fristående gymnasieskolorna redovisas i relation till resultaten för den kommunala verksamheten och ställs gentemot målvärdet på 80% för år 2014. Kommunala skolor Andel Nationella program totalt 86,90% Yrkesexamen 77,90% Högskoleförberedande examen 92,20% Fristående skolor Nationella program totalt Högskoleförb. examen Yrkesexamen Aspero 96,30% 96,30% --- Drottning Blankas Gym. 84,4 % 94,40% 71,40% Halmstad Praktiska 81,8 % --- 81,80% LBS – Ljud och Bildskolan 92,9 % 92,90% --- Plönninge 80,9 % --- 80,90% Åtgärder som genomförts: Under hösten 2014 har UAN tagit beslut om direktiv för insynsarbete i fristående gymnasieskolor, vilket skapar bättre förutsättningar för att kunna följa verksamheternas utveckling. Avseende studieresultat så har de fristående gymnasieskolorna ett genomsnitt för de nationella programmen på över målvärdet 80 %, med en spridning mellan 80,9 % - 96,3 %. Det finns en tydlig skillnad mellan andelen elever med högskoleförberedande examen och yrkesexamen, där andelen som fått yrkesexamen genomgående är lägre. När det gäller antal studieår finns det stora skillnader mellan den kommunala verksamheten och vissa av de fristående gymnasieskolorna, där de fristående generellt har en äldre andel elever i årskurs 3. Underlaget visar andelen äldre elever per termin, men inteorsaken. Det kan vara eleversom bytt program, börjat sina studier senare eller av olika orsaker behövt gå om en årskurs. Man kan anta att skillnaden mellan höst- och vårterminen beror på att elever behövt gå om en årskurs. Sammanlagt visar resultaten på att det genomsnittliga studieresultatet för de fristående gymnasieskolorna ligger på en nivå i linje med det uppsatta målvärdet, och därmed inte avviker resultatmässigt. En avvikelse finns i studietiden, där underlaget visar på stora skillnader åldersmässigt i årskurs 3, då fyra utav de fem fristående verksamheterna har en högre andel Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 46(52) äldre elever än den kommunala verksamheten. Utifrån syftet att motverka förlängd studietid blir det därför intressant att även fortsättningsvis se över antal studieår, för att se hur åldersspridningen utvecklas. Identifierade risker Utvecklat samarbete mellan BUF/UF för tidigt identifiering av elever med särskilda behov som ej när grundskolans mål och därmed ej blir behöriga till gymnasieskolans nationella program. Rutiner för identifiering och uppföljning De elever som har särskilda behov och/eller inte kommer att vara behöriga till gymnasieskolans nationella program identifieras i grundskolan. Gymnasieskolan blir medvetna om dessa elever först efter det preliminära gymnasievalet, då BUF överlämnar information till UAF, i enlighet med den framtagna rutinen för överlämning av information om elever från grundskolan till gymnasieskolan. I den nya organisationsstrukturen för gymnasieskolans introduktionsprogram som startar fr.o.m. läsåret 2015/2016 tydliggörs vilka utbildningsvägar som finns för obehöriga elever, vilket medför en enklare uppföljningsprocess där elevens tänkbara skolgång på förhand kan kartläggas. Rutiner för kommunikation mellan BUF/UAF för att skapa rätt förväntanskap för möjligheter för elever utan gymnasiebehörighet BUF och UAF har regelbundna möten under året, där skolchef och kvalitetsutvecklare från UAF träffar förvaltningschef och kvalitets- och utvecklingschef från BUF, med syftet att förbättra och bibehålla kommunikationen mellan förvaltningarna. Rutinerna för kommunikation avseende att skapa rätt förväntanskap för obehöriga elever har tidigare varit begränsade, och man har upplevt att det inte funnits någon organisation för mottagandet av obehöriga elever inom den kommunala gymnasieskolan. Sedan gymnasiereformen GY11 infördes har man haft en organisation som inte varit optimal utifrån skollagen och gymnasieförordningens intentioner, där man inom den kommunala gymnasieverksamheten har erbjudit tre utav reformens fem introduktionsprogram för obehöriga elever. En annorlunda kommunal organisation med tidigt samarbete mellan grundskola och gymnasieskola har efterfrågats. Under 2014 har det genomförts en utredning med uppdraget att ge en översyn av introduktionsprogrammens organisation i kommunen. Denna har resulterat i en ny organisationsstruktur för gymnasieskolans introduktionsprogram, med syftet att skapa rätt förväntanskap och fler möjligheter för obehöriga elever. Den nya organisationen förväntas tillmötesgå elevernas förväntningar och förstahandsval i så stor utsträckning som möjligt, med tydliga utbildningsvägar. Den nya organisationen för introduktionsprogrammen medför även en ökad tydlighet för personal avseende regelverk för obehöriga elever och dess möjligheter inom introduktionsprogrammen. Rutiner för informationsöverlämnande efter elevernas preliminära gymnasieval BUF och UAF har tillsammans tagit fram en rutin för överlämning av information om elever från grundskola till gymnasieskola, ”Rutin för överlämning av information om elever från grundskolan till gymnasieskolan”, vilken fastställdes i februari 2014. I rutinen betonas betydelsen av kontinuitet i stödet för eleven, och den innehåller en tidsplan för hur arbetet med överlämningen ska genomföras. Under hösten 2014 genomfördes en uppföljning, och rutinen reviderades Kommentarer till granskningen: Kontrollmomenten har granskats genom att se över de rutiner som finns i nuläget, samt de rutiner som är under utveckling med utgångspunkt i den nya organisations-strukturen. Eftersom det handlar om en redogörelse för, snarare än en mätning av, aktuella rutiner Eftersom det handlar om en redogörelse för, snarare än en mätning av, aktuella rutiner presenteras dessa tillsammans med konsekvenser av vidtagna åtgärder i kontrollmomenten. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 47(52) Åtgärder som kommer att genomföras: Utifrån de begränsande rutinerna för kommunikation avseende förväntanskap och möjligheter för obehöriga elever har under 2014 en utredning avseende introduktionsprogrammen genomförts. I utredningen av organisation för introduktionsprogrammen framkom det att man från grundskolan efterfrågar ett ökat samarbete mellan grundskola och gymnasieskola i arbetet med att förbereda obehöriga elever. För att se ifall tidsramen för överlämning av information är tillräkclig kan det vara intressant att utreda om samverkan skulle kunna inledas innan årskurs 9. Och i så fall hur denna skkulle kunna utformas. En sådan utredning skulle behöva genomföras i samverkan med BUF. Under 2014 har man arbetat med att utveckla introduktionsprogrammens organisation, för att kunna förbättra obehöriga elevers möjligheter inom den kommunala gymnasieverksamheten. UAF och BUF har även tillsammans fastställt rutiner för överlämning mellan grundskola och gymnasieskola. Sammantaget har man under 2014 arbetat aktivt med att förebygga och motarbeta de risker som identifierats i intern kontrollen. Identifiera risker: Kontanthantering Kretsloppan Har några incidenter förekommit vid kassahanteringen, stämmer bokföringen mot kassakvitto? Kommentar till granskningen: Inga incidenter vid kassahanterinen. 4 stickprovskontroller har gjorts där man kontrollerat kassakvitton mot bokföring och mot Nokas värdehanterings kvitton. Åtgärder som genomförts: Försöker minska kontanthanteringen kontinuerligt genom att förmå kunderna att använda betalkort. Inga incidenter eller avvikelser har förekommit under året. Identifiera risker: Hot och Våld inom AME Kontrollerat om någon tillbudsrapport har lämnats in om anmälan av hot och våld Kommentar till granskningen: Under 2014 har ingen anmälan gjorts Åtgärder som genomförts: Genomfört utbildning i Previas regi för samtliga arbetsledare och AME-handläggare Identifiera risker: Säkerställa om det finns handlingsplan gällande medarbetarenkät Handlingsplaner från alla 36 chefer inom UAF ska finnas hos HR-utvecklaren. Kommentar till granskningen: 10 st chefer inkom i tid med handlingsplan. 12st skickade in handlingsplanen efter påstötningar. 14 st har inte skickat in skriftlig handlingsplan utifrån medarbetarenkäten. Åtgärder som genomförts: Påminnelser till de personer som inte inkommit har skett via e-post Inför kommande medarbetaundersökning 2016 kommer HR att lyfta frågeställningen i de olika ledningsgrupper som finns i förvaltningen. Vi kommer även att trycka på att chefens skall följa upp handlingsplanen i medarbetsamtalet med aktuell chef. I internkontroll 2015 kommer vi att Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 48(52) titta på kvalitén på handlingsplanen Identifiera risker: Översyn av processen systematiskt arbetsmiljöarbete inom UAF Alla verksamheter gör årligen en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. En intern kontroll har skett i samband med den årliga uppföljningen för att se hur alla verksamhetsområden skattar att de arbetar utifrån SAM-processen i de frågor som handlar om processens olika delar i uppföljningen Kommentar till granskningen: Alla chefer inom förvaltningen har kännedom om systematiskt arbetsmiljöarbete. Uppföljningen av SAM visar att det finns en viss systematik i SAM med att det finns brister i processen. Cheferna/verksamheterna gör inte alla delmoment som ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det finns tydliga brister i momenten kring kartläggning, riskbedömning och handlingsplaner. Förtydliga processen till förvaltningschefer och de rutiner som är kopplade till denna. I och med det nya HR-it stödet kommer processen att bli tydligare och det blir svårare att inte följa delmoment. Identifiera risker: Hot och Våld inom DV Enhetshef harkontakt och avstämning med arbetsmiljöverket kring hur man ska arbeta med hot och våld. Personalen gör en riskanalys i deltagarnas handlingsplaner. Personalen får kontinuerlig kompetensutveckling och handledning av specialpedagog Man arbetar med tydliggörande och ett pedagogiskt förhålningssätt. Alla medarbetare gåennn en utbildning genom Studio 3 (lågeffektivt bemötande) Identifiera risker: Brandrutiner DV Enhetscheferna har upprättat en pärm med Systematisk brandskydd Kommentar till granskningen: Pärmen uppdateras varje månad och finns på varje enhet. Varje enhet har en brandskyddsansvarig. Alla medarbetare kommer under våren 2015 att gå en anpassad brandskyddsutbildning. Identifiera risker: Dokumentation i Procapita Socialförvaltningen har under 2014 haft en utbildning för alla medarbetare inom DV i procapit. Åtgärder som ska genomföras: Ytterligar utbildning i procapita måste genomföras under 2015. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 49(52) 14 Uppföljning Förenkla helt enkelt 14.1 Bemötande Förslag B1: Levandegör riktlinjer för service och bemötande Har förvaltningen/bolaget genomfört förankring hos personalen? Klar Påbörjad Andel av personalen där förankring skett (%) Ej klar Förankring planeras vara genomförd (mån/år) Förslag Ä2: Uppföljning och återkoppling av dissonanser Har förvaltningen/bolaget en rutin eller ett kvalitetssystem som systematiskt fångar upp dissonanser i samspelet förvaltning/bolag? Ja Nej, och planerar ingen rutin/kvalitetssystem Nej, och planerar ingen rutin/kvalitetssystem När kan rutinen/systemet vara i bruk? (mån/år) Förslag Ä4: Myndighetsavgifter – kommungemensamt förhållningssätt Hur är din förvaltnings/bolags status angående sammanställning av avgifter enligt punkt Ä4A? Klar Påbörjad När beräknas den vara klar? (mån/år) Ej klar När beräknas den vara klar? (mån/år) 14.2 Samarbete och samverkan Förslag S1: Öka din arbetsplats kunskap om andra verksamheter i kommunen Antal organiserade aktiviteter för att fördjupa kunskapen om andra delar i kommunens organisation som är relevanta för din förvaltnings/bolags verksamhet Oftare än 6 gånger/år 2-6 gånger/år 1 gång/år Sällan/aldrig S1C: Intranätet: Lägg ut information om din verksamhet, hämta information om andras verksamheter, utnyttja de sociala funktionerna – alla i samverkan med närmsta chef Antal organiserade aktiviteter för att fördjupa kunskapen om andra delar i kommunens organisation som är relevanta för din förvaltnings/bolags verksamhet Oftare än 6 gånger/år 2-6 gånger/år 1 gång/år Sällan/aldrig Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 50(52) Förslag S2: Uppmuntran – storytelling Är uppmuntran och positiv förstärkning på APT eller motsvarande ett stående inslag på mötesagendan på din förvaltning/bolag? Ja Nej Vilka åtgärder planeras för att förbättra läget? Hur ofta tas uppmuntran och positiv förstärkningupp i dialog med anställda? Ofta re än 6 gån ger/ år 2-6 gånger/år 1 gån g/år Sällan/aldrig Förslag S3: Introduktionsprogram för nyanställda I vilken omfattning planerar din förvaltning/bolag medverkan i det kommungemensamma introduktionsprogrammet för nyanställda? Vi skickar alla nyanställda Vi skickar chefer och nyckelpersoner Andel av person alen (%) Vi skickar ingen Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 51(52) 15 Utmaningar och framtid – viktiga händelser 20152017 Etableringsuppdraget Förvaltningens största utmaning torde vara etableringsuppdraget: ökande volym, anknytningsflyktingar, rörliga familjer som flyttar inom Halmstad, snabbt ökande tryck på SFI, bostadsförsörjning och infrastruktur är några av nyckelfaktorerna i utmaningen avseende etbaleringsuppdraget. Kattegattgymnasiet Den utan konkurrens största utmaningen inom Halmstad Utbildning är att bibehålla den höga kvaliteten på utbildningarna och den likaledes höga andelen nöjda elever och personal på Kattegattgymnasiet. Detta trots en situation där inga beslut är fattade om när en framtida ombyggnation kan bli aktuell. Skolans verksamhet är splittrad på fyra adresser och möjligheterna till samverkan mellan personal och elever är begränsade. Det är – framför allt på Skånegatan – trångt och schemaläggningen är problematisk. Trots detta har skolans ledning gjort allt de kan för att möta eller lindra de akuta behov som uppstår – snabbt. Ledning, personal och elever har haft ett tålamod som inger respekt. De är värda ett besked som gör att de kan se fram emot en ny eller nyrenoverad skola, att vara stolta över! Sysselsättning för personer med funktionshinder m fl Sysselsättning för personer med funktionshinder, nyanlända och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden kommer att prioriteras, vilket ligger i linje med ledstjärnan i Halmstad kommuns planeringsdirektiv 2015-2017: ”Halmstad den inkluderande kommunen”. Fokus kommer även att ligga på utveckling av samverkan samt tillskapande av projekt och insatser för unga arbetslösa. Daglig verksamhet – Slussen Nya målgrupper: personer med diagnosen ”Alzheimers i tidig ålder” får beslut om daglig verksamhet. Det är en helt ny grupp för den dagliga verksamheten och kommer att kräva en egen verksamhet med personal som har kompetens inom området. Halmstad kompetenscentrum Utökningen av SFI. Här krävs att vi samverkar och tar ett gemensamt ansvar för utmaningen att fler nyanlända personer kommer till Halmstad. En annan viktig utmaning är utveckling av kvalitetsuppföljning avseende den egna och den upphandlade verksamheten. Utveckla resultaten på yrkesprogrammen I juni 2014 tog elever som läst sin utbildning inom ramen för Gy11 studenten för första gången. Det innebar att det var den första årskullen som fick den nya så kallade gymnasieexamen. När det skedde kunde det konstateras att det fanns en stod spridning bland andelen elever som fått sin gymnasieexamen på yrkesprogrammen. En utmaning framöver blir att minska skillnaderna mellan programmen och öka andelen elever som får sin yrkesexamen. Ett arbete med detta har påbörjats. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2014 52(52)
© Copyright 2024