Ärende 5: Miljöbokslut 2014 - uppföljning av Agenda 21
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 12 mars 2015 KS-2015/99 1 (4) Kommunstyrelsen Johanna Pettersson 08-535 364 91 [email protected] Miljöbokslut 2014 – uppföljning av Agenda 21 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Miljöbokslut 2014 – Uppföljning av Agenda 21, bilaga till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat 12 mars 2015, godkänns. Sammanfattning Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har sammanställt ett miljöbokslut, som är en uppföljning av målen i Agenda 21. Uppföljningen kan utöver i Miljöbokslutet, när som helst under året, följas i det webbaserade uppföljningsverktyget Miljöbarometern, www.miljobarometern.huddinge.se Uppföljningen för 2014 visar att av delmålen är det 29 som ser ut att uppnås, 7 där det är osäkert om de uppnås, 11 som inte ser ut att uppnås och 2 som inte kan bedömas. Av åtgärderna är det 44 som är genomförda, 54 som är påbörjade, 15 som är försenade och 6 som är inställda. Beskrivning av ärendet Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har sammanställt ett miljöbokslut, som är en uppföljning av målen i agenda 21-dokumentet. Uppföljningen kan utöver i Miljöbokslutet, när som helst under året, följas i det webbaserade uppföljningsverktyget Miljöbarometern, www.miljobarometern.huddinge.se Agenda 21-dokumentet gäller för åren 2009-2015. Tanken är att målen ska vara uppfyllda och åtgärderna genomförda till år 2015. Uppföljningen för 2014 visar att: Delmål 29 st delmål ser ut att uppnås¨ 7 st delmål är osäkert om de uppnås POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Staben 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 Huddinge 08-535 300 00 08-689 90 24 [email protected] www.huddinge.se TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 12 mars 2015 KS-2015/99 2 (4) 11 st delmål ser inte ut att uppnås 2 st delmål kan inte bedömas Åtgärder 44 st åtgärder är genomförda 54 st åtgärder är påbörjade 15 st åtgärder är försenade 6 st åtgärder är inställda Några framgångar och utmaningar från uppföljningen Klimat och luft Växthusgasmålet för år 2020 har uppnåtts, men utsläppen mäts på sådant som förbränns/produceras i kommunen (produktionsperspektivet). Det vill säga det tas inte hänsyn till el, fjärrvärme, flygresor, varuproduktion eller andra källor som genererar utsläpp utanför kommunen men som kan knytas till kommuninvånarna. Markanvändning och samhällsbyggande En av de stora utmaningarna för kommunen är att värna natur och miljö samtidigt som kommunen expanderar med ökande byggande av bostäder service, handel med mera. Invånarnas närhet till mindre och större grönområde håller sig på en hög nivå, men närheten till förskola och dagligvaruaffär har blivit sämre. Hälsa och friluftsliv: 16 procent av befolkningen är bullerutsatta från vägtrafik och 5 procent från spårtrafik. Under året har ett åtgärdsprogram för omgivningsbuller tagits fram för att minska antalet boende som störs av buller. Kommunen har antagit en handlingsplan för att minska halterna av hälsofarliga kemikalier i förskolan. Handlingsplanen innehåller bland annat åtgärder, men också förslag på ersättningsmaterial. Biologisk mångfald Tre nya naturreservat har inrättats under året och därför har nu andelen skyddad natur ökat. Huddinge, liksom övriga landet och världen, står inför utmaningen gällande minskad artrikedom (landlevande och havslevade arter i världen har minskat med ca 40 procent mellan 1979-2010). TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 12 mars 2015 KS-2015/99 3 (4) Odlingslandskap Ängs- och hagmarker fortsätter att skötas och hållas öppna med hjälp av bete, för att behålla kulturlandskapet levande. Jordbruksmark har under året tagits i anspråk för exploatering, till exempel i Glömstadalen. Skog Målet för skyddad skog har sedan länge uppnåtts. Sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten Risk finns att miljökvalitetsnormerna (MKN) för sjöarna inte kommer att klaras till utsatt tid. Två åtgärdsprogram för kommunens mest påverkade sjöar Trehörningen och Orlången har tagit fram under året. Avfall I Huddinge samlas nästan 20 kg mindre källsorterat material in per invånare än i länet. Enligt Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) beror detta till en del på minskad tidningsförsäljning. Antalet återvinningsstationer fortsätter att minska, vilket också kan vara en orsak till minskad insamling. Konsumtion och upphandling Kommunen upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 1 miljard kronor. Att ta miljö- och social hänsyn i samband med offentliga upphandlingar görs all oftare. Andelen ekologiska livsmedel fortsätter att öka. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen föreslår att Miljöbokslut 2014 – uppföljning av Agenda 21 godkänns. Vesna Jovic Kommundirektör Gunilla Wastesson Planeringsdirektör Johanna Pettersson Agenda 21-samordnare Bilagor Miljöbokslut 2014 – uppföljning av Agenda 21 TJÄNSTEUTLÅTANDE Beslutet delges Alla nämnder DATUM DIARIENR SIDA 12 mars 2015 KS-2015/99 4 (4) Foto: Richard Vestin Miljöbokslut 2014 Uppföljning av Agenda 21 Innehå llsfö rteckning Förord ...................................................................................................................................................... 3 Inledning ................................................................................................................................................. 5 Klimat och luft.............................................................................................................................. 6 Resultat.................................................................................................................................................... 7 Åtgärder för trafikområdet.................................................................................................................... 14 Åtgärder för energiområdet .................................................................................................................. 14 Markanvändning och samhällsbyggande ..................................................................................... 18 Resultat.................................................................................................................................................. 19 Åtgärder för markanvändning och samhällsbyggande ......................................................................... 27 Hälsa och friluftsliv ..................................................................................................................... 31 Resultat.................................................................................................................................................. 31 Åtgärder för Hälsa och friluftsliv ........................................................................................................... 33 Biologisk mångfald ..................................................................................................................... 37 Resultat.................................................................................................................................................. 38 Åtgärder för Biologisk mångfald............................................................................................................ 39 Odlingslandskap.................................................................................................................................... 41 Resultat.................................................................................................................................................. 42 Åtgärder för odlingslandskap ................................................................................................................ 43 Skog ....................................................................................................................................................... 45 Resultat.................................................................................................................................................. 46 Åtgärder för Skog .................................................................................................................................. 47 Sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten ................................................................................... 49 Resultat.................................................................................................................................................. 50 Åtgärder för sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten ................................................................ 55 Avfall ..................................................................................................................................................... 59 Resultat.................................................................................................................................................. 59 Åtgärder för Avfall ................................................................................................................................. 64 Konsumtion och upphandling .............................................................................................................. 66 Resultat.................................................................................................................................................. 67 Åtgärder för konsumtion och upphandling ........................................................................................... 71 2 Fö rord Under 2014 har Huddinge kommun uppnått en rad framgångar inom miljöområdet och i Miljöbokslutet finns, som under tidigare år, en redovisning för de nio olika målområdena. När vi nu närmar oss målåret 2015, det sista för Huddinges lokala Agenda 21, ser vi att många av målen redan är uppnådda. Inom några områden finns det mer kvar att göra, men samtidigt ser vi också att vi inte kommer att nå en del av målen. För den som vill se en mer detaljerad redovisning finns Miljöbarometern tillgänglig på kommunens webbplats. Klimatutmaningen blir allt mer tydlig och vi har alla ett ansvar för att utsläppen av koldioxid från fossila energikällor ska minska. Vi klarade att nå vårt uppsatta växthusgasmål redan 2012, men målet avser endast det så kallade produktionsperspektivet. Framöver måste vi därför höja ambitionen och även beakta den klimatpåverkan som uppstår när de varor vi konsumerar produceras i andra delar av världen. Andelen barn i Huddinge som går, cyklar eller åker med kollektiva färdmedel till skolan är fortsatt hög och under året började ytterligare två skolor att arbeta med säkra skolvägar. Fler gång- och cykelbanor och cykelparkeringar planeras och byggs och en reviderad cykelplan och en ny kollektivtrafikplan är ute på remiss. Huge Fastigheter AB har effektiviserat energianvändningen ytterligare och nya förskolor och skolor som byggs är fortsatt miljöklassade enligt Miljöbyggnad silver med passivhusteknik, solceller och sedumtak. Projektet ”Samordnade varutransporter” har kommit igång i åtta Södertörnskommuner. Färre varuleveranser till förskolor, skolor och äldreboenden beräknas leda till minskade utsläpp av koldioxid med 560 000 ton per år, men också till säkrare miljö för barnen och bättre arbetsförhållanden för personalen. Andelen ekologiska livsmedel fortsätter att öka från redan höga nivåer! Som vanligt är det våra förskolor som drar upp snittsiffran med sina drygt 44 procent, vilket är glädjande. Små barn är känsligare för skadliga kemikalier och obesprutade livsmedel minskar exponeringen. Ambitionen är att fortsätta ställa krav inom fler områden och under 2014 rekryterades en specialist på miljöanpassad upphandling. Buller är något som många påverkas av och för att minska antalet människor som utsätts för störningar har ett åtgärdsprogram för omgivningsbuller tagits fram under året. Insamlingen av matavfall ökar och nu har även Huge kommit igång med sådan insamling. Tre nya naturreservat har inrättats och nu uppgår andelen skyddad natur till 37 procent. De nya reservaten kommer bland annat ge ett långsiktigt skydd för strandområden och säkerställa tillgängligheten för bad och andra strandnära aktiviteter. Målet om andelen skyddad skog överträffas genom att reservaten inrättats. Det är viktigt att vi gör våra grönområden tillgängliga för så många som möjligt och under 2014 fortsatte arbetet med att utforma tydliga och tillgängliga entréer till våra naturreservat. En stor utmaning är att komma till rätta med de fortsatt höga halterna av fosfor i några av våra sjöar. Åtgärdsprogram för sjöarna Trehörningen och Orlången har arbetats fram i samarbete med Stockholm Vatten AB. Mer behöver göras för att vi ska vända trenden och där har Huddinges dagvattenstrategi en viktig funktion. 3 Huddinge har samma utmaningar som många andra kommuner i Sverige. Det handlar om klimatet och användningen av fossil energi, om att bevara biologisk mångfald och förvalta ekosystemtjänster. Dessa utmaningar ska hanteras samtidigt kommunen växer med fler bostäder och mer infrastruktur. Det handlar också om att minska mängden kemikalier och främmande ämnen som kommer i omlopp och att människor ska vara trygga med en vetskap om att de bor i en kommun som tar ansvar för hållbar utveckling. Naturskyddsföreningen utsåg Huddinge till Sveriges bästa naturvårdskommun 2014 och vi hamnade återigen i topp på en fjärdeplats som bästa friluftskommun i landet! Huddinge klättrade också rejält i kommunrankingen som mäter hela miljö- och hållbarhetsarbetet, och där ligger vi nu på plats 34 av landets 290 kommuner. Huddinges bilister hamnade på andra plats i länet efter Stockholm i en ranking gjord av Statoil baserad på bilarnas klimatpåverkan och körkostnader. Min förhoppning är att miljöarbetet går vidare och att Agenda 21 följs av nya reviderade mål som gäller från 2016 och framåt. De konkreta målen i Agenda 21, den tydliga handlingsplanen och inte minst uppföljningen genom de årliga Miljöboksluten är en förutsättning för de goda resultaten! Ellinor Avsan Ordförande i miljönämnden 2007-2014 4 Inledning Huddinge – en ekokommun Huddinge är en ekokommun sedan 1996. Det innebär att kommunen är medlem i föreningen Sveriges ekokommuner, Sekom. Föreningen är en ideell organisation vars utgångspunkt är ett ekosystem i balans som basen för en hållbar ekonomisk och social utveckling. Sekoms främsta uppgift är att stödja och hjälpa kommunerna i deras arbete för ett hållbart samhälle. Allt arbete som bedrivs utgår från fyra hållbarhetsprinciper. Dessa innebär att varje kommun ska arbeta för att hitta en balans mellan naturens och människans behov. Den första principen handlar om att minska spridningen och användningen av material från berggrunden, som tungmetaller och fossila bränslen. Den andra om att arbeta för att minska belastningen på naturen med allt som produceras och släpps ut. Den tredje handlar om att inte använda mer av naturens resurser än vad naturen själv hinner återskapa, som att inte avverka mer skog än vad som återväxer. Den fjärde handlar om att skapa ett samhälle med delar som får människor att må bra. För att följa upp varje kommuns arbete har Sekom tagit fram 12 nyckeltal. Dessa nyckeltal ingår även i Miljöbokslutet och är markerade med texten: Ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal. Bedömning av måluppfyllelse Bedömningen av måluppfyllelsen för varje delmål i Miljöbokslutet bygger på resultatet av de nyckeltal som är kopplade till varje delmål. Själva bedömningen görs manuellt. Teckenförklaring Delmålet ser ut att uppnås Åtgärden är genomförd Delmålet har uppnåtts Åtgärden är påbörjad Osäkert om delmålet kan uppnås Åtgärden är försenad Delmålet blir svårt att nå Åtgärden är inställd Måluppfyllelsen kan inte bedömmas Ytterligare information Miljöbokslutets material är hämtat ut Miljöbarometern, www.miljobarometern.huddinge.se. För ytterligare information och mer detaljerade siffror hänvisas dit. Fotografer: Richard Vestin, Thomas Strid 5 Klimat och luft Övergripande mål Vi ska minska klimatpåverkan och vara energieffektiva. Det gör vi genom att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik i transportsystemet samt bygga energisnålt och med förnyelsebar energi. Delmål Växthusgasutsläppen ska minska Växthusgaserna per invånare ska minska med 47 procent (2 ton/inv) senast 2020 och 74 procent (1 ton/inv) senast 2050 jämfört med 1990 1. Gång- och cykeltrafiken ska öka Gång- och cykeltrafiken i förhållande till folkmängden ska öka kontinuerligt Kollektivtrafiken ska öka Kollektivtrafikresandet i förhållande till folkmängden ska öka kontinuerligt. Energieffektivisering i Huges fastighetsbestånd Energieffektivisering i Huges fastighetsbestånd ska ske med 10 procent till 2011 och 20 procent till 2020 jämfört med 2008. Huge fastigheter AB har under 2013 gjort en egen uppdatering av målet för energieffektivisering: 20 procent till 2014, 30 procent till 2020 och 50 procent till 2050 jämfört med 2008 Förnybar energi i kommunala verksamheter Andelen förnybar energi i kommunala verksamheter ska öka kontinuerligt 1 Målet har reviderats 2012 med anledning av SCBs uppdaterade statistik gällande 1990 års utsläpp. Det nya målet ersätter detta mål: Växthusgaserna per invånare ska minska med 60 procent senast 2020 och 85 procent senast 2050 jämfört med 1990. 6 Resultat Minskning av växthusgasutsläppen per invånare jämfört med 1990s nivå Datakälla: SMED 2 Målet på 47 procents reduktion per invånare till 2020 har uppnåtts. Utsläppen mäts på sådant som förbränns/produceras i kommunen (produktionsperspektiv). Det vill säga det tas ej hänsyn till el och fjärrvärme, flygresor, varuproduktion eller andra källor som genererar utsläpp utanför kommunen men som kan knytas till kommuninvånarna. Siffrorna speglar inte kommuninvånarnas "konsumtion" av energi (konsumtionsperspektivet). Mer än hälften av växthusgasutsläppen (produktionsperspektivet) i kommunen kommer från trafiken. Fördelningen av utsläppen mellan olika verksamheter redovisas i bilden nedan. Koldioxidfotavtrycket redovisar däremot utsläppen utifrån ett konsumtionsperspektiv, och är således mer heltäckande. Huddinges koldioxidfotavtryck är 10,2 ton/inv och kan då jämföras med 2,0 ton/inv enligt produktionsperspektivet. Ett genomsnitt av utsläppen av växthusgaser enligt produktionsperspektivet var 2012 för Stockholms län 2,5 ton/inv och bland Södertörnskommunerna 2,7 ton/inv. Statoils gjorde under 2014 en ranking av alla Sveriges kommuner utifrån samtliga bilars körsträckor och förbrukning av bensin och diesel, samt utifrån hur stor andel av de nyregistrerade bilarna som är miljöbilar och hur stora koldioxidsläpp de nya bilarna har. I rankingen kommer Huddinge tvåa i länet efter Stockholm och på plats 13 i landet. 2 SMED=SvenskaMiljöEmissionsData är ett konsortium där IVL Svenska miljöinstitutet, Statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) samarbetar 7 Växthusgasutsläpp i procent per sektor år 2012 9% 2% 20% 1% 1% 8% 59% Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedel Jordbruk Avfall och avlopp Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil och flyg i kommunala verksamheter Datakälla: Huddinge kommun, reseleverantörer, drivmedelsbolag Ingår i Sveriges Ekokommuners nyckeltal I koldioxidutsläppen från tjänsteresor i de kommunala verksamheterna ingår flygresor, resor med egen bil i tjänsten och resor i av kommunen leasade eller ägda bilar. Fördelningen av utsläppen är ungefär 20 procent från egen bil i tjänsten, 20 procent från flygresor samt 60 procent från leasade och ägda bilar. Utsläppen från bilresor med ägda eller leasade bilar ligger i samma nivå som året innan, bilresor med egen bil i tjänsten har sjunkit med 20 procent och flygresorna har sjunkit med hälften. Projektet Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder har pågått under 2013 och 2014. Projektet har handlat om att genomföra sju åtgärder i syfte att uppnå en tioprocentig reduktion av 8 koldioxidutsläppen från kommunens tjänste- och arbetspendlingsresor. De åtgärder som har ingått i projektet är: • Utbilda anställda som kör mycket i tjänsten i sparsam körning • Införa nya rutiner kring kommunens fordonshantering • Undersöka system för att subventionera SL-kort till kommunanställda • Utreda förbättrade dusch- och ombytesmöjligheter i kommunala verksamhetslokaler • Genomföra cykel- och gångtävling • Skapa förbättrade möjligheter för att genomföra resfria möten • Skapa förutsättningar för flexibla arbetsformer Projektmålet har uppnåtts, då samtliga åtgärder har genomförts under projekttiden. Effektmålet kommer att utvärderas i en CERO-analys som görs i mars-april 2015. Kommunen behöver arbeta vidare med samtliga åtgärder som har genomförts inom projektet och eventuellt ytterligare insatser. Cykeltrafikanter (på utvalda mätpunkter) i förhållande till folkmängden Datakälla: Huddinge kommun Huddinge kommun gör mätningar av gång- och cykeltrafiken varje år. Det görs genom manuell räkning vid 10 geografiskt spridda punkter under september månad. Detta ger dock inte en total bild av antalet fotgängare och cyklister i kommunen utan enbart läget på de utpekade punkterna. Mätningen som utfördes 2014 visar att antalet cyklister och gående fortsätter öka på de flesta platser jämfört med föregående år. I jämförelse med startåret 2007 så har antalet cyklister ökat med 36 procent och antalet gående med 7 procent. När man dock ställer antalet cyklister i relation till folkmängden så ser vi en minskning. Vid mättillfället studeras även hjälmanvändningen hos cyklisterna. För vuxna var den 62 procent och 92 procent för barn, i snitt för samtliga mätpunkter. Det är en förbättring sedan mätningen förra året. Året då mätningarna startade (2007) var motsvarande siffor 50 respektive 75 procent. 9 Resor med kollektivtrafiken Datakälla: Trafikförvaltningen Ingår i Sveriges Ekokommuners nyckeltal Antalet resenärer i kollektivtrafiken i förhållandet till invånarantalet har sjunkit lite under året. Vid årsskiftet var siffran 214 resor/inv. Genomsnittet bland Sveriges ekokommuner var 200 resor/inv 2013. Energieffektivisering i Huges fastighetsbestånd Datakälla: Huge fastigheter AB Huge fastigheter AB har under 2013 gjort en egen uppdatering av målet för energieffektivisering: 20 procent till 2014, 30 procent till 2020 och 50 procent till 2050 jämfört med 2008. Målet för 2014 uppnåddes. 10 Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala verksamheter Datakälla: Huge fastigheter AB All el i kommunala lokaler är så kallad grön el som endast kommer från förnyelsebara bränslen. Fjärrvärmen produceras till cirka 90 procent av förnyelsebara bränslen. Genomsnittet bland Sveriges ekokommuner var 89 procent (2013). Åtgärder för trafikområdet Göra klart trafikstrategin Göra klart trafikstrategin för ett hållbart trafiksystem senast 2010 samt implementera trafikstrategin i samhällsplaneringen Resultat: Förslaget till trafikstrategi var ute på remiss hos olika myndigheter och organisationer fram till den 31 mars 2012. Ett antal informationsmöten med dialog har hållits för de grupper och föreningar som så önskat. Efter remisstidens slut sammanställdes synpunkterna och svaren publicerades på hemsidan i början av hösten. Under hösten 2012 togs ett omarbetat förslag fram, som beslutades av kommunfullmäktige 13 maj 2013. Implementeringen har fortsatt under 2014. Implementeringen består till exempel av att ta fram ett antal planer och program som konkretiserar intentionerna i trafikstrategin. De planer som det har arbetats med under 2014 är: cykelplan, parkeringsprogram, kollektivtrafikplan, mobilty managementplan och trafiksäkerhetsplan. Göra klart klimat- och energiplanen för trafikområdet Göra klart Energiplanen där en strategi för att fasa ut fossila bränslen ingår senast 2009, samt genomföra beslutade trafikåtgärder Resultat: Klimat- och energiplanen är klar och beslutad i kommunstyrelsen i september 2010 I planen är strategin för trafik att: • Huddinge kommuns riktlinjer för resor i tjänsten arbetas om, implementeras och följs upp. • Riktlinjerna för resor i tjänsten kompletteras även med riktlinjer och rutiner för klimatkompensering av flygresor. • En kartläggning för att finna klimateffektiva och kostnadseffektiva åtgärder för kommunens resor och transporter ska göras. 11 • Fordonsadministrationen med bland annat inköp av fordon bör centraliseras. Skapa förutsättningar för kollektivtrafiken Skapa bästa möjliga förutsättningar för kollektivtrafiken i samarbete med SL samt verka för fossilbränslefri kollektivtrafik Resultat: Trafikstrategin lyfter fram att kollektivtrafik, gång- och cykel ska vara utgångspunkten vid all bebyggelseplanering och i övrigt prioriteras. Utifrån trafikstrategin har det under året arbetats med ett kollektivtrafikplan. Planen är ute på remiss under första kvartalet 2015. Vad gäller Spårväg syd genomför Trafikförvaltningen en så kallad programstudie där bland annat olika sträckningsalternativ, miljökonsekvenser samt sociala konsekvenser av en spårväg utreds. Studien är uppdelad i två etapper. Etapp 1 är sträckan mellan Flemingsberg och Skärholmen och etapp 2, sträckan mellan Skärholmen och Älvsjö. Trafikförvaltningen ansvarar för utredningen och tidplanen ser i stort ut så här: • samrådshandling klar till sommaren 2015 där bl.a. olika sträckningsalternativ beskrivs. • till årsskiftet 2015/16 ska Trafikförvaltningen lämna in underlag till Trafiknämnden för ett genomförandebeslut. • Med ovanstående upplägg skulle spårväg och BRT kunna vara i drift år 2023. Genomförandetiden för spårväg i etapp 1 är tänkt 2019-2023 och för BRT i etapp 2 20212023. Under 2014 har kommunen påbörjat en utredning för hur bussangöringen ska fungera i Stuvsta. Utredningen är sammanställd i ett PM som beskriver olika åtgärdsförslag. Under första kvartalet 2015 inhämtas synpunkter från Trafikförvaltningen och Keolis. Det har även under året gjorts förbättringsåtgärder vid bussterminalen i Huddinge centrum. Biogasutvinning för fordonsdrift Samarbeta med SRV återvinning om hur biogasen från Sofielund kan raffineras till fordonsgas Resultat: 2012 startade förbehandlingsanläggningen för biogas på Sofielunds återvinningsanläggning. Anläggningen omvandlar matavfall till en så kallad slurry. Slurryn transporteras sedan iväg för att förädlas till biogas som kan användas som fordonsbränsle. Ungefär 40 000 ton matavfall har under året blivit 80 000 ton slurry. I slutet på 2013 fattade kommunfullmäktige i SRV-kommunerna beslut om att en biogasanläggning ska byggas på Sofielund, intill förbehandlingsanläggningen. SRV och Scandinavian Biogas Fuel kommer att bygga anläggningen tillsammans och när anläggningen är klar kommer slurryn från förbehandlingsanläggningen att omvandlas till biogas för fordonsdrift i den nya biogasanläggningen. Målet att den nya biogasanläggningen ska driftsättas under första halvåret 2015. Inledningsvis kommer anläggningen att producera 8 miljoner normalkubikmeter biogas av drivmedelskvalitet, men planeras redan initialt för en dubblerad kapacitet om 16 miljoner normalkubikmeter. Bränslet kommer att säljas till lokala bensinstationer som har biogaspumpar. Informationskampanjer Arbeta med informationskampanjer för att främja klimatsmarta resor bland invånare och näringsliv Resultat: Informationsinsatser genomförs kontinuerligt till exempel via Agenda 21-arbetet. Sedan flera år arbetar kommunen med att förbättra barns skolvägar. Säkra skolvägar arbetar dels med alternativa sätt att ta sig till skolan och dels med trafiksäkerhetshöjande åtgärder vid skolorna. 12 De skolor som bedriver ett aktivt säker skolvägsarbete ser att antalet barn som får skjuts ända fram till skolan har halverats. Två tredjedelar av barnen åker numera kollektivt, går eller cyklar till skolan. För att främja cykling har till exempel cykelturer och cykelorientering erbjudits invånarna. Under hösten arrangerades en cykelkurs för vuxna i Vårby. Kommunen genomförde kursen i samarbete med ABF i Vårby, NTF och Vårby IF. 18 personer deltog i kursen, samtliga kvinnor. Vid kursens slut hade alla deltagare lärt sig att cykla. Kursen syftade till att få fler att resa på ett hållbart sätt, men kursen kan också antas bidra till positiva hälso- och jämställdhetseffekter. Kursen fick stor uppmärksamhet i media. Implementera reseriktlinjer Implementera reseriktlinjerna och skapa enkla rutiner utifrån dessa. Utveckla möjligheten för kommunens anställda att distansarbeta Resultat: Rutinerna i reseriktlinjerna tillämpas inte generellt i förvaltningarna. Riktlinjer för tillfälligt distansarbete har tagits fram. Dessa är gemensamma för hela kommunorganisationen och godkändes av kommunens ledningsgrupp i början av 2014. Samordna och effektivisera kommunens fordonshantering Resultat: En fordonscontroller har anställts under året. Denne kommer att ha en samordnande och effektiviserande roll gällande fordonsfrågor samt strategiskt arbeta med att ställa om fordonsflottan till att vara mindre beroende av fossila drivmedel. Tyvärr har sociala och äldreomsorgens elbilsprojekt lagts ned under året. Bilarna har dels dömts ut av arbetsmiljöverket med sedan tycker man heller inte att räckvidden har räckt till för de uppdrag som hemtjänsten behöver utföra. Samordnad varudistribution Separera varor och transporter i upphandlingar så att krav kan ställas på transporterna. Ha ett system för samleveranser senast 2015 Resultat: Projektet sker inom Södertörnssamarbetet. Samordnad varudistribution i åtta Södertörnskommuner kan minska de årliga utsläppen av koldioxid med 570 000 ton. Det motsvarar 4 000 dieseldrivna lastbilar. Under 2012 genomfördes en förstudie för att kartlägga förutsättningarna för en övergång till samordnad varudistribution i samtliga kommuner på Södertörn. Resultaten från förstudien visade förutom på kraftigt sänkta koldioxidutsläpp också på ett flertal andra vinster i kommunernas verksamheter. Alla åtta kommuner tog i januari – februari 2013 beslut om att delta i projektet. I september 2014 blev det klart att Widrikssons Åkeri AB blir logistikpartner för den samordnade varudistributionen. I början på 2015 börjar de första varutransporterna att gå via den gemensamma omlastningscentralen. Upphandla effektiva och miljöanpassade transporter Resultat: Konkurrensverket (fd Miljöstyrningsrådets) kriterier används i lämpliga upphandlingar utifrån referensgruppens kravställande. De gemensamma miljökraven som Stockholm Stad, Göteborg, Malmö och Trafikverket har tagit fram skickas ut som en handling i alla kommunens entreprenadupphandlingar. Uppföljningen sker genom 13 entreprenörens miljöplan och stickvisa kontroller ute på arbetsplatsen. Inom Södertörnsamarbetet pågår ett arbete med samordnade varutransporter. Vidta cykelplanens åtgärder Vidta cykelplanens åtgärdsförslag (10 miljoner/år i ca 6 år) Resultat: Under 2014 har följande genomförts: • en gång- och cykelbana utmed Byggmästarvägen i Utsälje har byggts • ett arbete pågår med projektering av större cykelparkeringar. Upphandlingen är dock överklagad. Byggstart under 2015 när besked om upphandlingen kommit. • den reviderade cykelplanen har blivit klar och har skickats ut på remiss under början av 2015 • tio grindar för att förhindra biltrafik på cykelvägar är färdigställda • kantstenssänkningar för cykel har gjorts Övergå till förnyelsebart bränsle i arbetsmaskiner Övergå till förnyelsebart bränsle i arbetsmaskiner och till mer resurseffektiva maskiner Resultat: Arbete med detta sker successivt, men under 2014 har inga särskilda satsningar gjorts. Alla mindre arbetsmaskiner drivs med alkylatbensin. Alkylatbensin är ett drivmedel baserat på fossila bränslen, men innehåller relativt lite av bensen, aromater, polyaromater, olefiner och svavel, och är på så sätt skonsammare för hälsan och för miljön (än vanlig bensin). Ta fram trafikplaner Ta fram trafikplaner utifrån trafikstrategin senast 2012 Resultat: Arbetet med en ny cykelplan har pågått under året och den skickades ut på remiss vid årsskiftet. Kollektivtrafikplanen skickades ut på remiss i januari 2015. Ett parkeringsprogram och nya parkeringstal togs fram under 2014 och kommer att skickas ut på remiss i början på 2015. Trafiksäkerhetsplanen ska skickas ut på remiss i början på 2015. Arbetet med mobility managementplanen har pågått under året och fortsätter 2015. Remiss planeras till april 2015. Ytterligare planer som kommer att tas fram är: gångplan, godstrafikplan, vägtrafikplan, samt trafik och miljöplan. Åtgärder för energiområdet Göra klart klimat- och energiplanen för energiområdet Göra klart Energiplanen där en strategi för att fasa ut fossila bränslen ingår senast 2009, samt genomföra beslutade energiåtgärder Resultat: Klimat- och energiplanen är färdig och antagen i kommunfullmäktige den september 2010. I planen är strategin inom energiområdet att: • Huddinge kommun ska ta initiativ till ett samarbete med de andra ägarkommunerna till Södertörns Fjärrvärme AB, Söderenergi och SRV återvinning AB med syftet att minska bolagens användning av fossila bränslen och öka förnyelsebar energiproduktion. • Kommunen ska verka för att förnyelsebar energiproduktion anläggs i kommunen. 14 • Utreda hur kommunens två gårdar med ladugårdsdrift kan drivas med förnyelsebar energi. Undersöka hur gårdarnas biogasråvara kan tas tillvara för biogasproduktion, lokalt eller regionalt. • Ansvaret för ljuspunkter i kommunala lokaler som ägs av Huge Fastigheter AB förs över till dem. • Kommunens verksamheter ska spara energi. • All inköpt IT-utrustning till kommunen ska vara energioptimerad och ska användas på ett energieffektivt sätt. • Utred möjligheten att ta vara på energin från IT-avdelningen. • Huge fastigheter AB ges i ägardirektiven uppdrag att ta fram en strategi för att fasa ut sin användning av fossila bränslen och spara energi. • Huge utför driftoptimering i befintligt bestånd för att sänka sin energianvändning med 10% till 2011 i jämförelse med 2008 års siffror. • På kommunalägd mark ska endast hus med passivhusstandard eller ännu lägre energianvändning anläggas ifall inte mycket goda skäl finns då lågenergihus kan anläggas. Om värmekälla behövs bör fjärrvärme eller annan förnyelsebar energikälla användas. • På icke kommunalägd mark ska kommunen via exploateringsavtalet verka för att exploatören anlägger hus som förbrukar så lite energi som möjligt där lågenergihus är minimikravet. Om värmekälla behövs ska kommunen verka för att exploatören väljer fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi som värmekälla. • Samtliga oljepannor i exploateringsfastigheterna, gårdar och hus fasas ut senast 2012 förutom de som berörs av att Södertörnsleden har anlagts. • El som värmekälla ska fasas ut i de exploateringsfastigheter som är permanentbostäder, samt i kommunens gårdar och permanentbostadshus. • Vid beställning av kommunala lokaler ska låg energianvändning efterfrågas och helst passivhusstandard eller aktivhus. • För inhyrda lokaler ska låg energianvändning efterfrågas. De flesta av punkterna pågår det arbete inom. Utbyggnad av fjärrvärmenätet Samarbeta med Södertörns fjärrvärme AB (SFAB) och ägarkommunerna för utbyggnad av fjärrvärmenätet och för en effektiv energiproduktion Resultat: Under året har utbyggnad av fjärrvärme skett till 1357 st nya fastigheter, varav ungefär hälften är småhus. Resten är flerbostadshus, industrilokaler, affärer, kontor med flera. Ställa krav i markanvisningsavtal Ställa krav på energieffektivisering och miljöanpassade uppvärmningssystem i markanvisningsavtal Resultat: Kommunen har riktlinjer för miljöanpassat byggande. Riktlinjerna tillämpas genom de avtal som upprättas med exploatörer inför dels planuppdrag och dels detaljplanens antagande. Riktlinjerna innefattar dels högt ställda krav på energieffektivitet och dels krav på byggmaterialens och byggprocessens miljöbelastning genom krav på certifieringssystem. Pilotprojekt med sol- och vindenergi Samarbeta med Huge för pilotprojekt med solcells-, solfångar- och vindanläggningar i kommunala lokaler 15 Resultat: Huge har under åren 2010-2013 installerat en solcellsanläggning på förskolan Furuhöjden, solfångaranläggning för uppvärmning av varmvatten i Huddingehallen samt solfångare på lokalerna vid Källbrinks idrottsplats. Under 2014 har inga ytterligare anläggningar tillkommit. Huge fastigheter köpte 2012 ett vindkraftverk på Svartboklint i Bollnäs som levererar el till Huges olika verksamheter. Elen från vindkraftverket motsvarar ungefär 10 procent av Huges totala energiförbrukning. Energieffektivt byggande Samarbeta med Huge och övriga fastighetsägare om energieffektivt byggande och lågenergihus vid nyproduktion av kommunala lokaler Resultat: Klimat och energiplanen säger att: • Vid beställning av kommunala lokaler ska låg energianvändning efterfrågas och helst passivhusstandard 3 eller aktivhus. 2014 byggdes förskolan Väktaren i Segeltorp och Talldalen i Glömsta. Under 2015 byggs förskolan Nytorps mosse i Trångsund och en i Kästa, Flemingsberg. Skansbergsskolan byggdes 2014. Kästa förskola och skola i Flemingsberg startar 2015. Individuell mätning av energi och vatten Samarbeta med Huge och övriga fastighetsägare för individuell mätning av energi och vatten i kommunala lokaler samt utveckla rapporteringen av förbrukningsstatistik Resultat: Samtliga lokaler har i princip egen mätning som följs upp kontinuerligt. Energistatistiken redovisas 1 ggr/år till kommunen. Fossilfri fjärrvärme Samarbeta med Söderenergi AB och ägarkommunerna för fossilfri fjärrvärme och en så effektiv energiproduktion som möjligt Resultat: Skogåsanläggningen beräknas bli fossilfri 2016. Anläggningen består av 4 pannor varav 2 drivs med tallbecksolja, 1 med biogas och den fjärde med olja. Det är den fjärde pannan som ska konverteras senast 2016. Torven som används som bränsle idag ska fasa ut till år 2020. Gällande avfallet som bränns och den plast som ingår där, har Söderenergi och ägarkommunerna bestämts att det är bättre att bränna detta avfall eftersom det annars skulle deponeras. Andelen förnyelsebara bränslen i fjärrvärmen från Söderenergi är cirka 90 procent. Minskad energianvändning vid upphandling Ställa krav på minskad energianvändning och miljöanpassad energiförsörjning vid upphandling av varor och tjänster till kommunen Resultat: Konkurrensverkets (fd Miljöstyrningsrådets) kriterier används i lämpliga upphandlingar. De gemensamma miljökraven som Stockholm stad, Göteborg stad, Malmö stad och Trafikverket har tagit fram, har börjat tillämpas i Huddinge. 3 Ett passivhus är extremt välisolerat samt saknar värmepanna och radiatorer. Stora delar av året räcker det med värmen från solinstrålningen samt från spis, torktumlare och andra apparater för att hålla en normal inomhustemperatur. Under kalla månader tillförs lite extra värme med ventilationssystemets tilluft. 16 Miljöanpassade uppvärmningssystem Byta till miljöanpassade uppvärmningssystem i kommunägda fastigheter senast 2010 (alternativt 2016 inom befintlig budget) Resultat: Under året har en utredning pågått om att avveckla de exploateringshus som inte är av strategiskt värde. Därför har inga satsningar gjorts på att byta värmesystem. Energieffektivisering i befintliga lokaler Samarbeta med Huge och övriga fastighetsägare om energieffektiviserande åtgärder i befintliga kommunala lokaler Resultat: Huge fastigheter gör fortlöpande energikartläggningar för samtliga lokaler och redovisar det för kommunen 1 ggr/år. De arbetar kontinuerligt med att informera och påverka hyresgästerna till minskad energianvändning. Under året har åtgärder fortsatt att göras till exempel installation av LED-belysning, tilläggsisolering av tak och fasader, byte av ventilationssystem, justering av styrsystem, byte av värmeväxlare med mera. Utökad klimat- och energirådgivning Utöka klimat- och energirådgivningen för invånare och småföretagare Resultat: Hela länets telefonrådgivning för energi- och klimatrådgivningen är placerad i Huddinge, men det innebär ingen ökad service för Huddinges invånare och småföretagare. 17 Markanvä ndning och samhä llsbyggande Övergripande mål Vi ska planera och bygga samhället långsiktigt hållbart med effektiv hushållning av naturresurser Delmål Varierat utbud Ha ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur Bättre förutsättningar för resurssnåla transporter Förbättra förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla resor och transporter Bevara, vårda och utveckla grön- och vattenområden Bevara, vårda och utveckla grön- och vattenområden för såväl natur- och kulturmiljö som friluftsändamål Bevara grönstrukturen Bevara grönstrukturen så sambanden i sammanhängande ekosystem, gröna kilar och korridorer inte bryts Effektiv markanvändning Ha en effektiv markanvändning genom att: • förtäta i befintlig bebyggelse och utnyttja redan ”störd” mark • skydda jordbruksmarken bland annat på grund av framtida brist på mark för matproduktion samt för att behålla ett varierat landskap • välja att inte bygga längs sjöstränder Effektivisera energianvändningen Effektivisera energianvändningen, använda förnyelsebara energiresurser och främja utbyggnad av biobränslen Följa dagvattenstrategin Följa dagvattenstrategin vid ny- och ombyggnad samt beakta översvämningsrisker Beakta barn- och ungdomsperspektiven Beakta barn- och ungdomsperspektiven i planeringen 18 Resultat Andel invånare som har max 400 meter i gångavstånd till en dagligvaruaffär 4 Datakälla: Huddinge kommun Invånarnas närhet till dagligvaruaffär ligger på samma nivå som året innan. 4 Med dagligvaruaffär menas en affär där man kan köpa bröd och mjölk. 19 Andel invånare som har max 500 meter i gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med turtäthet på minst 20 minuter i rusningstid Datakälla: Huddinge kommun Invånarnas närhet till kollektivtrafikhållplats ligger på samma nivå som året innan. 20 Blandindex Fördelning mellan kategorierna: bostäder, service och arbetsplatser för varje antagen detaljplan Detaljplan Procent bostäder Procent service Glömstadalen etapp 1 (verksamhetsområde) 0 Detaljplan för delar av kvarteren Sågen och Vattumannen (utbyggnad av Sågbäcksgymnasiet) Styrmannen 31 mfl (bostäder och service) 0 100 0 50 50 0 0 0 0 0 0 100 100 0 0 Detaljplan för Flemingsbergsdalen, del I (bostäder och service) 34 66 0 Klockarbacken 7 (bostäder och service) 95 5 0 Gång- och cykelbro i Kungens kurva del av Gladö 76:5 m.fl. (SRV återvinning, storskalig återvinningsverksamhet) Del av Embryot 1 (studentbostäder) 0 Procent arbetsplats 100 21 Kommentar Verksamhetsområdet kommer att ligga i nära anslutning till Södertörnsleden. Där finns ett regionalt cykelstråk. Samtliga passager över vägen förses med separata gång- och cykelbanor. Det är ca 300-400 m till närmaste busshållplats. Längs Sågbäcksvägen byggs en ny gång- och cykelbana. Området ligger ungefär 300 m från busshållplats vid Huddinge gymnasium, busslinjerna trafikerar, med en turtäthet på 5 minuter i högtrafik. Gång- och cykelstråk finns redan idag längs med Snättringeleden och Kallkärrsvägen. Hållplatser finns i nära anslutning till området, turtäthet 15 min i rusningstrafik. Området ligger ca 1400 meter från Stuvsta pendeltågsstation. Dagligvaruhandel finns i området. Ny gång- och cykelförbindelse mellan Månskärsvägen och Skärholmsvägen. Gång- och cykelbana finns idag utmed delar av Gladöv. och Hökärrsv. Närmaste busshållplats finns på Gladöv. och Haningeleden, ca 2,5 km bort. Ca 700 m till pendeltågsstation i Flemingsberg. Busshållplatser finns i anslutning till högskola och sjukhus ca 500 m från området. Service och handel finns i Flemingsbergs centrum ca 600 m från området. En regional gång- och cykelförbindelse finns utmed Alfred Nobels allé. Nya gång- och cykelvägar anläggs utmed Regulatorv. och Björnkullav. Tågstationen i Flemingsberg ligger i nära anslutning till området. Där trafikerar pendel-, regional- och fjärrtåg. Busshållplats på Huddingevägen trafikerar många linjer. Ner till Flemingsbergsdalen kör idag enbart linje 704. Hållplatser finns på Regulatorbron. På sikt kan bron komma att trafikeras av ytterligare linjer. Ca 500 m till pendeltåg och bussar vid Huddinge station. Sjödalsvägen kommer att förses med separat gång och cykelbana. Övriga omgivande gator får separata gångbanor. Handel och service finns i Huddinge centrum ca 500 m från området. Detaljplan Procent bostäder Procent service 100 Procent arbetsplats del av kv Medicinaren 5 m.fl (utbyggnad av Karolinska Universitetssjukhuset) 0 0 del av Vinkeln 7 (handel) 0 30 70 Del av kvarteret Lönngården, Vårby (handel) 0 30 70 Norr om Vistavägen (bostäder) 100 0 0 Kommentar Inom sjukhuskomplexet finns förutom olika former av vård även kommersiell service. Inom planområdet finns gång- och cykeltrafik i såväl blandtrafik som på separerade gångoch cykelvägar. Gång- och cykelbanor utmed Hörselslingan och Anatomivägen tillkommer. Ca 500 m från området ligger pendeltåg och på Hälsovägen i nära anslutning flertalet busslinjer En gång- och cykelbana finns utmed Figurv. I samband med förlängning av Tangentv. kommer gång- och cykelbana att ordnas. Närmsta hållplats finns på Smistavägen, ca 450 m bort. Gång- och cykelväg finns längs Skärholmsv. Vårby gårds tunnelbanestation finns 1 km bort. Två hållplatser finns i anslutning till området. Nya lokalgator byggs med gång- och cykelvägar. Busstrafik finns på Vistabergs Allé söder om planområdet med halvtimmestrafik. På Glömstavägen går linje 740 i 30-minuterstrafik. På Källbrinksvägen trafikerar linje 706 med 30-minuterstrafik. Huddinge centrum med pendel-tåg, handel och service finns ca 1,5-2 km bort. Datakälla: Huddinge kommun Andel antagna planer med hållbarhetsbedömning och/eller miljöprogram Datakälla: Huddinge kommun Behovsbedömningar görs i alla planer. Då bedöms om planen leder till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet görs miljökonsekvensbeskrivning. I övriga fall görs inga separata miljöprogram på detaljplanenivå. Av de detaljplaner som vann laga kraft 2014 utfördes en MKB i en av 12 detaljplaner. 22 Andel invånare som har max 500 meter i gångavstånd till förskola Datakälla: Huddinge kommun Tillgängligheten för invånarna till förskolor har minskat med 1 procent jämfört med föregående år. Det beror på ökat invånarantal. 23 Andel invånare som har max 800 meter i gångavstånd till en grundskola Datakälla: Huddinge kommun Invånarnas närhet till grundskolor ligger på samma nivå som föregående år. 24 Andel invånare som har max 300 meter i gångavstånd till mindre grönyta (minst 0,1ha) Datakälla: Huddinge kommun Invånarnas närhet till mindre grönyta ligger på samma nivå som året innan. 25 Andel invånare som har max 800 meter i gångavstånd till större grönyta (större än 5 ha) Datakälla: Huddinge kommun Invånarnas närhet till större grönområde ligger på samma nivå som året innan. Orsaken till nedgången mellan 2010 och 2011 beror på en kvalitetssäkring av kartunderlaget. Nedgången beror alltså inte på borttagande av något större grönområde. 26 Areal hävdad jordbruksmark Datakälla: Huddinge kommun Under 2014 har en detaljplan för Glömstadalen etapp 1 vunnit laga kraft. I den kommer 4 ha jordbruksmark att tas i anspråk för att bygga ett verksamhetsområde. Detaljplanen för norr om Vistavägen tar 1,7 ha gammal jordbruksmark i anspråk för byggande av bostäder. Utöver detta tas ytterligare yta i anspråk i Glömstadalen för en gång- och cykelväg samt kommunala vatten och avloppsledningar. Eftersom dessa inte finns med i någon detaljplan, redovisas inte dessa ytor i nyckeltalet. Åtgärder för markanvändning och samhällsbyggande Uppdatera översiktsplanen Uppdatera ÖP senast 2011 med en långtgående hållbarhetsanalys Resultat: Huddinge kommuns nya Översiktsplan 2030 antogs 10 juni 2014 av kommunfullmäktige. Översiktsplan 2030 visar Huddinge kommuns långsiktiga vilja när det gäller hur den fysiska miljön bör utvecklas med bebyggelse, naturområden och infrastruktur för att skapa en hållbar utveckling med goda livsmiljöer. Översiktsplanen omfattar hela kommunens yta. Hållbarhetsbedömning i planer Alla planer och planuppdrag har en hållbarhetsbedömning senast 2010. Som en del av hållbarhetsbedömningen ta fram en manual för miljöbeskrivningar i planer och en mall för behovsbedömning Resultat: En checklista för hållbarhetsbedömning som togs fram 2013 har under 2014 provats på de nya projekten i Projektplanen 2015. Checklistan har dock än så länge utvärderats. En skriftlig utvärdering med förslag till fortsatt hantering om ekologisk kompensation kommer att göras under våren 2015. Den metod som för närvarande finns är inte färdigutvecklad och ett omtag behöver göras för att syftet med ekologisk kompensation ska kunna uppnås. Exploatörer behöver engageras och förhållandet mellan principer om ekologisk kompensation och avtalstexter behöver utredas närmare. Ett dilemma med kompensationen är att man behandlar kompensationsåtgärder efter ordinarie skyddsåtgärder och liknande. Detta är problematiskt då exploatörer vill veta redan 27 från början hur mycket kompensationsåtgärderna kommer att kosta. Det enda som går att säga i början av ett projekt är att ekologisk kompensation är/kan komma att bli aktuell, men inte vilka åtgärder eller kostnader. Konkretisera arbetet med hållbart resande Konkretisera hur arbetet med hållbart resande (finns i Plexman 5) i de olika planeringsskedena ska ske senast 2009 Resultat: Frågan har behandlats i och med revideringen av Plexman. Plexman tar upp vad som ska göras. Varje aktör ska sedan ha de verktyg som de behöver för hur det ska göras. Göra klart trafikstrategin Göra klart trafikstrategin för ett hållbart trafiksystem senast 2010 samt implementera trafikstrategin i samhällsplaneringen Resultat: Förslaget till trafikstrategi var ute på remiss hos olika myndigheter och organisationer fram till den 31 mars 2012. Ett antal informationsmöten med dialog har hållits för de grupper och föreningar som så önskat. Efter remisstidens slut sammanställdes synpunkterna och svaren publicerades på hemsidan i början av hösten. Under hösten 2012 togs ett omarbetat förslag fram, som beslutades av kommunfullmäktige 13 maj 2013. Implementeringen har fortsatt under 2014. Implementeringen består till exempel av att ta fram ett antal planer och program som konkretiserar intentionerna i trafikstrategin. De planer som det har arbetats med under 2014 är: cykelplan, parkeringsprogram, kollektivtrafikplan, mobilty managementplan och trafiksäkerhetsplan. Göra klart klimat- och energiplanen för samhällsplanering Göra klart Energiplanen där en strategi för att fasa ut fossila bränslen ingår senast 2009, samt implementera strategin i samhällsplaneringen Resultat: Klimat- och energiplanen är klar och beslutad i september 2010. I planen är strategin inom samhällsplanering att: • I samhällsplaneringen förtäta i kollektivtrafiknära lägen. • I samhällsplaneringen eftersträva lokal funktionsblandning (bostäder, arbetsplatser, service och kommunala verksamheter såsom skola och förskola). • Påbörja ett samarbete med Storstockholms lokaltrafik med syfte att förbättra kollektivtrafiken i områden med dålig eller obefintlig kollektivtrafik. • Inleda ett samarbete med Södertörns Fjärrvärme AB med syfte att få fler områden fjärrvärmeförsörjda. • Fler drivmedelsstationer med förnyelsebara drivmedel och fler laddstolpar för elfordon. • Gör det enklare att gå och cykla. I kommunen pågår arbete med alla dessa punkter. Utveckla avtalen Utveckla markanvisnings- och exploateringsavtalen med ökade krav på hållbarhetsfrågor Resultat: Kommunen har riktlinjer för miljöanpassat byggande. Riktlinjerna tillämpas genom de avtal som upprättas med exploatörer inför dels planuppdrag och dels detaljplanens antagande. 5 Plexman = Planerings- och exploateringsmanual 28 Riktlinjerna innefattar dels högt ställda krav på energieffektivitet och dels krav på byggmaterialens och byggprocessens miljöbelastning genom krav på certifieringssystem. Reservera mark Reservera mark för framtida kollektivtrafik och regionala cykelstråk i ÖP och FÖP Resultat: I översiktsplanen, ÖP 2030, tar upp dessa frågor och stråk för kollektivtrafik och cykel redovisas där. Lokalisering av handel Stödja, utveckla och lokalisera handel så att behovet av resor minimeras Resultat: Hittills har det ibland planerats så och ibland inte. Den framtida inriktningen kring detta är enligt översiktsplanens inriktningsbeslut att: • Huddinge eftersträvar ett mer levande samhälle med goda livsmiljöer genom att blanda bostäder, arbetsplatser och service samt genom att komplettera kommunens handelsområden med bostäder, upplevelser och kultur. • Huddinges sammanhållning stärks genom fler mötesplatser, blandade upplåtelseformer, bostadstyper och funktioner samt genom att områden binds ihop. • Kollektivtrafiken är utgångspunkten vid all planering och områden byggs ut så att en turtätare kollektivtrafik främjas. Exploateringsgrad Ha en exploateringsgrad vid nybyggnation som främjar effektivt nyttjande av mark, kollektivtrafik och service. Definiera hög, medel och låg exploateringsgrad senast 2010 Resultat: Både översiktsplanens och trafikstrategins inriktning är att bygga i kollektivtrafiknära lägen. Ibland kan det vara svårt att göra det fullt ut bland annat på grund av områdens tidigare karaktär. Definition av hög, medel och låg exploateringsgrad har ej genomförts. Miljöprofilera byggprojekt Miljöprofilera byggprojekt utifrån energieffektiva lösningar, miljöanpassat byggmaterial och hållbart resande. Använda Kretsloppsrådets nationella program för miljöanpassat byggande. Vid behov skärpa programmet senast 2009 Resultat: Kommunen har riktlinjer för miljöanpassat byggande. Riktlinjerna tillämpas genom de avtal som upprättas med exploatörer inför dels planuppdrag och dels detaljplanens antagande. Riktlinjerna innefattar dels högt ställda krav på energieffektivitet och dels krav på byggmaterialens och byggprocessens miljöbelastning genom krav på certifieringssystem. Huge fastigheter har ett miljöprogram som entreprenörer och leverantörer måste följa. Byggmaterialen väljs ut noggrant och valen dokumenteras i Huges Sundahus-databas. Där återfinns de material som är miljögodkända. Ett exempel på materialval är att Huge systematiskt undviker att lägga in plastmattor av PVC. i byggnader. PVC innehåller stora mängder miljö- och hälsopåverkande ämnen, en del cancerframkallande. Huge använder därför helst linoleummattor. Bevara tysta områden Bevara de tysta områden som finns genom att ta hänsyn till dessa vid planering och om möjligt utöka med fler områden. Planera så att buller minimeras i vid alla typer av verksamheter 29 Resultat: En ny utredning för tysta områden har gjorts klar under 2014 och ska redovisas i berörd nämnd under början på 2015. Utveckla invånarinflytandet Utveckla metoder för ökat invånarinflytande i samhällsplaneringen Resultat: I planeringsprocessen ingår att ha samråd och informationsmöten för invånarna. I några förslag till parkutformningar har invånarna få tycka till, bland annat Tranparken och Palissadparken. I februari 2014 ordnades en omröstning för de boende i området om hur Visättra torg skulle utformas. Invånarna fick rösta på tre olika förslag till utformning av en del av torget. Barnkonsekvensanalyser har genomförts i tre detaljplaner under året; Ängsnäs förskola, Solhagaparken och Hälsovägen. Projektledarna har träffat barnen, som har fått berätta om sina behov och önskemål och detta har haft påverkan på planens utformning. En barnkonsekvensanalys har även gjorts i samband med arbetet med en förstudie för upprustning av Kommunalvägen. Bygga passager Bygga passager över eller under barriärer för att möjliggöra för människor och djur att ta sig förbi Resultat: Ingår i planeringsarbetet, men önskemål om fler passager finns. Under 2014 har inga passager byggts. 2013 byggdes kommunens första groddjurspassage i Sjöängen. Se bilder på groddjurspassagen i dokumentet nedan. Planera med varierat utbud Planera nya områden med ett varierat utbud av bostäder (blandade upplåtelseformer), service, och arbetsplatser i kollektivtrafiknära lägen samt lokalisera i okritiska lägen utifrån klimat- och sårbarhetsutredningen Resultat: Samhällsplaneringen sker delvis på detta sätt, men svårigheter finns. Det kan till exempel handla om att omvandlingsområden oftast inte är kollektivtrafiknära. Det kan även handla om att mark reserveras i planen för livsmedelsbutik, men sedan finns det ingen näringsidkare som vill etablera sig på platsen. Av de detaljplaner som vunnit laga kraft under året har ungefär en tredjedel haft viss blandning av utbudet. I övriga fall har planerna varit mer inriktade på ett visst fokus. Ta fram trafikplaner Ta fram trafikplaner utifrån trafikstrategin senast 2012 Resultat: Arbetet med en ny cykelplan har pågått under året och den skickades ut på remiss vid årsskiftet. Kollektivtrafikplanen skickades ut på remiss i januari 2015. Ett parkeringsprogram och nya parkeringstal togs fram under 2014 och kommer att skickas ut på remiss i början på 2015. Trafiksäkerhetsplanen ska skickas ut på remiss i början på 2015. Arbetet med mobility managementplanen har pågått under året och fortsätter 2015. Remiss planeras till april 2015. Ytterligare planer som kommer att tas fram är: gångplan, godstrafikplan, vägtrafikplan, samt trafik och miljöplan. 30 Hä lsa och friluftsliv Övergripande mål Vi ska skapa förutsättningar för god folkhälsa för alla invånare Delmål Radonhalten i skolor och förskolor ska minska Radonhalten i alla skolor och förskolor ska senast 2010 vara lägre än 200 Bq/m3 luft Radonhalten i bostäder ska minska Radonhalten i alla bostäder ska senast 2020 vara lägre än 200 Bq/m3 luft Gång och cykeltrafiken ska öka Gång- och cykeltrafiken i förhållande till folkmängden ska öka kontinuerligt Besökare i naturområdena ska öka Antalet besökare i naturområdena ska öka kontinuerligt Tillgång till trygga och tillgängliga rekreationsmiljöer Alla medborgare ska ha tillgång till trygga och tillgängliga rekreationsmiljöer med möjlighet till olika aktiviteter Resultat Andel mätta förskolor och skolor med radonvärden under 200 Bq/m3 luft 0-200 Bq/m3 över 200 Bq/m3 Datakälla: Huddinge kommun Alla förskolor och skolor har mätts och åtgärder har vidtagits då värdena överskridits. Alla förskolor och skolor har radonhalter under gränsvärdet. 31 Andel mätta bostäder med radonvärden under 200 Bq/m3 luft 0-200 Bq/m3 över 200 Bq/m3 Datakälla: Huddinge kommun Totalt mättes ca 200 bostäder under mätsäsongen 2014. Cirkeldiagrammet visar inte den totala situationen i Huddinge, utan situationen för de bostäder som mätts under året. Cykeltrafikanter (på utvalda mätpunkter) i förhållande till folkmängden Nyckeltalet redovisas under kapitlet Klimat och luft. Antal passager vid utpekade punkter i naturreservaten i förhållande till folkmängden Datakälla: Huddinge kommun Mätutrustning är uppsatt i ett av kommunens naturreservat. Där mäts antalet passager förbi mätutrustningen. Antalet besökare i naturreservatet har legat på ungefär samma nivå 2014 som 2013. Om invånarantalet ökar så kan nyckeltalet öka av den anledningen. Därför mäts nyckeltalet per 1000 invånare för att se om det blir en ökning eller minskning i förhållande till befolkningsmängden. Årligen genomför Naturvårdsverket i samarbete med andra aktörer en undersökning av kommunernas friluftslivsarbete och delar ut priset till Sveriges friluftskommun. I 2014-års rankning kom Huddinge på fjärde plats, och med detta resultat är Huddinge klart bäst i Stockholms län. 32 Andel invånare som har max 300 meter i gångavstånd till mindre grönyta (minst 0,1ha) Nyckeltalet redovisas under kapitlet Markanvändning och samhällsbyggande. Andel invånare som har max 800 meter i gångavstånd till större grönyta (större än 5 ha) Nyckeltalet redovisas under kapitlet Markanvändning och samhällsbyggande. Åtgärder för Hälsa och friluftsliv Göra en trafikbullerkartläggning Göra en ny trafikbullerkartläggning och en åtgärdsplan senast 2009 samt utveckla en bullerdatabas Resultat: Bullerkartläggningen redovisar dygnsekvivalenta och maximala ljudnivåer från väg- och spårtrafik i Huddinge. I Sverige används vanligtvis två störningsmått för trafikbuller: ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses medelljudnivån under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Förenklat kan man säga att den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage. Utifrån kartläggningen ska ett åtgärdsprogram tagits fram. Det har varit ute på remiss under hösten 2014 och ska antas av nämnden i början på 2015. Ta fram parkplaner Ta fram parkplaner utifrån folkhälsoperspektivet senast 2010 Resultat: Parkprogrammet antogs av kommunfullmäktige den 12 januari 2015. Syftet med parkprogrammet är att i enlighet med förslaget till ny översiktplan säkerställa tillgången till attraktiva parkmiljöer. Programmet innehåller mål och riktlinjer för planeringen av de tätortsnära parkytorna samt förslag till åtgärder. Parkprogrammet består av två delar; en parkstrategi och en parkplan. Parkstrategin pekar ut en generell inriktning och mål för utvecklingen av Huddinges parkmiljöer. Parkplanen behandlar vilka parkkvaliteter som finns idag. Dessa kvaliteter ställs sedan mot ett önskat läge som planen förväntas leda till. Föreslagna åtgärder prioriteras och kostnadsuppskattas. Programmets inriktning är framförallt ur ett rekreations- och stadsbildsperspektivet. Folkhälsoperspektivet ingår i rekreationsperspektivet. Följa forskningen om elektromagnetiska fält Följa forskningen om elektromagnetiska fält och vidta eventuella åtgärder Resultat: Forskningen följs kontinuerligt och frågan tas upp i planarbetet. Förbättra tillgängligheten Utifrån nuläget förbättra tillgängligheten generellt, men speciellt för funktionshindrade, till park- och naturområden samt motionsanläggningar Resultat: Följande har åtgärdats under 2014: • Övergångsställen: Häradsvägen vid infart till Segeltorp centrum • Kantstenssänkningar: Lillskogsvägen, Skansbergsvägen 33 • • • • Åtgärd i trappor: Nytt räcke och justering av steg i trapporna vid Altvägen, Nedre laduvägen samt Segeltorpsvägen Ny bänk i trappa vid Sopranvägen Bänkar: Skiffervägen Busshållplatser: Hållplats Mogårdsgången på Bäckgårdsvägen Tillgänglighetsstigen i Sundby har gjorts klar under 2014. Under 2015 kommer den att breddas ytterligare för god tillgänglighet. Under 2015 kommer vindskydd och sittplatser anläggas utmed leden. För att sammanlänka Sundby med Gladövik kommer flytbryggor läggas ut och leden till Björksättra ekhage markeras. Slutlig sträckning av leden fram till Björksättra herrgård är under planering och kommer att anpassas så att den blir oberoende av herrgårdens framtid. Denna sista sträckning kommer inte bli tillgänglighetsanpassad men ge möjlighet att komma ut till reservatsentrén vid Björksättra ekhage. I oktober beslutades om ett program under 2014-2017 för naturreservatens entréer med en avsatt budget om fyra miljoner kronor. Under 2014 togs en standard för huvudentréerna (t.ex. enhetliga informationstavlor, cykelställ, soptunnor och grillplatser). Det finns 13 huvudentréer samt ett hundratal mindre. I första hand ska huvudentréerna färdigställas. Dessa kommer att kompletteras med information om alla övriga naturområden i kommunen. Arbetet pågår enligt framtagen projektplan. Vägvisning till alla huvudentréer från allmänna vägar kommer att sättas upp under våren 2015. Ständiga förbättringar för allergiker Arbeta med ständiga förbättringar för allergiker i kommunens lokaler och verksamheter Resultat: Huge använder sig av Sunda husdatabasen för att systematiskt välja miljö- och hälsovänliga material vid nybyggnation och ombyggnation. Kommunen har antagit en handlingsplan för att minska halterna av hälsofarliga kemikalier i förskolorna. Handlingsplanen innehåller bland annat åtgärder som förskolorna ska genomföra, men också förslag på ersättningsmaterial. Miljötillsynsavdelningen har utifrån tillsynen genomfört en enkät vad gäller underhållsbehovet i förskolor och skolor och om brister blir åtgärdade. Bristande underhåll påverkar inomhusmiljön där barn och unga vistas och även förutsättningarna för att hålla god hygien i verksamheternas kök. Krav på verksamhetsplan finns i både livsmedelslagstiftningen och miljöbalken. Andelen verksamheter som saknar underhållsplan var 70 procent. En fråga som uppkommer är om det finns oklarheter kring vem som är ansvarig för att upprätta en underhållsplan och att verksamheterna tror att ansvaret ligger på fastighetsägaren. Kostenheten på barn- och utbildningsförvaltningen skriver menyer för flera olika specialkoster till förskole- och skolköken. Glutenintolerans, komjölksproteinallergi, fiskallergi, laktosintolerans är några vanligt förekommande specialkoster. De produkter som köken ska laga mat av ska vara så rent som möjligt från allergener, onödiga tillsatser och färgämnen. Nötter, jordnötter och mandel är totalförbjudna i våra kök på skolorna. Kommunen har en kontinuerlig dialog med livsmedelsindustrin för att påverka att produkterna ska vara så rena som möjligt. Kökspersonalen utbildas kontinuerligt om matallergier och specialkost. I kommunens lokaler och verksamheter pågår arbete för att förbättra för allergiker. Till exempel har alla kommunala verksamheter sedan 2010 rökfri arbetstid och många lokaler har pälsdjursförbud. 34 Under 2014 har ett omfattande arbete omkring arbetsmiljön i Tekniska nämndhuset pågått. Via skyddsronder uppmärksammas brister i lokalerna och förs fram till fastighetsägaren (oftast Huge fastigheter). Informera om radonbidrag Kontinuerligt informera om radonbidrag Resultat: Information sker via webben och andra media beroende på hur frågorna inkommer. Ökad fysisk aktivitet Arbeta med information och aktiviteter för ökad fysisk aktivitet Resultat: Arbete pågår inom olika verksamheter. Förskolor och skolor arbetar kontinuerligt med detta. Naturvårdsavdelningen ser till att det finns stigar och leder i naturreservaten och samarbetar med Hjärt Lungföreningen om Hälsans stig. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar aktivt i och med sitt arbete med idrottsanläggningar, hallar och planer. Kommunen ordnar också cykelturer, cykelorientering, tar fram Ut och Gå kartor, cykelkarta med mera för att främja fysisk aktivitet. Två nya skolor har börjat arbeta med säkra skolvägar under året. Resultatet för arbetet, andelen barn som cyklar, går eller åker kollektivt hela eller delar av vägen till skolan, har gått ner lite från 79 till 76 procent. Anledningen till nedgången kan vara flera; nya skolor som inte fått in arbetssätten ännu, det var även dåligt väder under mätveckan. Säkra skolvägar är dock ett kontinuerligt arbete i Huddinge vilket är mycket ovanligt i andra kommuner. Arbetet med att stödja skolor i deras arbete med att få fler barn att gå eller cykla till skolan kommer att fortsätta även under 2015 Inventera gårdsmiljöer Inventera gårdsmiljöer vid förskolor och skolor senast 2010 utifrån lekande, lärande, läkande och grönskande utemiljöer Resultat: En inventering av skolgårdarna gjordes 2012. Några av aspekterna som undersöktes var tillgång och standard på cykelparkeringar, platser för utomhuspedagogik, grönytor och dagvattenhantering. Samtliga förskolegårdar har inventerats under sommaren 2014. Minskade bullerstörningar Samarbeta med Trafikverket för att minska bullerstörningar från järnvägar och statliga vägar Resultat: Trafikverket har inte gjort några åtgärder i Huddinge under året. Totalt sett beräknas 15 700 personer (16 procent av befolkningen) i Huddinge vara bullerexponerade från vägtrafik och totalt 5 150 personer (5 procent av befolkningen) vara bullerutsatta från spårtrafik. Huddinge kommun har tagit fram ett åtgärdsprogram för omgivningsbuller 2015-2019. Programmet har varit ute på remiss under hösten 2014 och beräknas bli klart och beslutat under våren 2015. Det övergripande syftet med åtgärdsprogrammet är att förbättra ljudmiljön och minska antalet boende som är störda av buller i Huddinge kommun. Åtgärdsprogrammet sträcker sig över en 5-årsperiod och innehåller förslag på åtgärder som är rimliga att genomföra under denna period. Syftet är också att skapa former för ett strukturerat och kontinuerligt arbete med buller 35 Bevara tysta områden Bevara de tysta områden som finns genom att ta hänsyn till dessa vid planering och om möjligt utöka med fler områden. Planera så att buller minimeras i vid alla typer av verksamheter. Resultat: En ny utredning för tysta områden har gjorts klar under 2014 och ska redovisas i berörd nämnd under början på 2015. Vidta cykelplanens åtgärder Vidta cykelplanens åtgärdsförslag (10 miljoner/år i ca 6 år) Resultat: Under 2014 har följande genomförts: • en gång- och cykelbana utmed Byggmästarvägen i Utsälje har byggts • ett arbete pågår med projektering av större cykelparkeringar. Upphandlingen är dock överklagad. Byggstart under 2015 när besked om upphandlingen kommit. • den reviderade cykelplanen har blivit klar och har skickats ut på remiss under början av 2015 • tio grindar för att förhindra biltrafik på cykelvägar är färdigställda • kantstenssänkningar för cykel har gjorts Ständiga förbättringar av gårdsmiljöerna Utifrån nuläget arbeta med ständiga förbättringar av gårdsmiljöerna vid förskolor, skolor och äldreboenden i samarbete med fastighetsägarna Resultat: En stor skolgårdupprustning har gjorts vid Vistaskolan och två utredningar har genomförts gällande upprustning av Annetstaskolans och Visättraskolans gårdar. Dessa åtgärdades under hösten 2014. Ta fram trafikplaner Ta fram trafikplaner utifrån trafikstrategin senast 2012 Resultat: Arbetet med en ny cykelplan har pågått under året och den skickades ut på remiss vid årsskiftet. Kollektivtrafikplanen skickades ut på remiss i januari 2015. Ett parkeringsprogram och nya parkeringstal togs fram under 2014 och kommer att skickas ut på remiss i början på 2015. Trafiksäkerhetsplanen ska skickas ut på remiss i början på 2015. Arbetet med mobility managementplanen har pågått under året och fortsätter 2015. Remiss planeras till april 2015. Ytterligare planer som kommer att tas fram är: gångplan, godstrafikplan, vägtrafikplan, samt trafik och miljöplan. Information om naturreservaten Ta fram informationsskyltar och broschyrer till alla befintliga naturreservat senast 2010 Resultat: I oktober beslutades om ett program under 2014-2017 för naturreservatens entréer med en avsatt budget om fyra miljoner kronor. Under 2014 togs en standard för huvudentréerna (t.ex. enhetliga informationstavlor, cykelställ, soptunnor och grillplatser). Det finns 13 huvudentréer samt ett hundratal mindre. I första hand ska huvudentréerna färdigställas. Dessa kommer att kompletteras med information om alla övriga naturområden i kommunen. Arbetet pågår enligt framtagen projektplan. Vägvisning till alla huvudentréer från allmänna vägar sätts upp under våren 2015. Huddinges naturguide på webben och på facebook fortsätter att väcka stort intresse hos invånarna 36 Biologisk må ngfald Övergripande mål Vi ska värna och utveckla den biologiska mångfalden. I Huddinge naturligt förekommande växter och djur bör kunna leva kvar under naturliga betingelser och med livskraftiga bestånd. Vi ska inte medvetet föra in främmande djur och växter (arter, raser, och populationer) i kommunen. Vi ska ge alla människor möjlighet till nära kontakt med naturen Delmål Bevara grönstrukturen Bevara grönstrukturen så att sambanden i sammanhängande ekosystem, gröna kilar och korridorer inte bryts Ett rikt urval av naturtyper ska bevaras Ett rikt urval av naturtyper, både naturliga och kulturpåverkade områden ska bevaras Den biologiska mångfalden ska utvecklas Den biologiska mångfalden både i tätorten och på landsbygden ska utvecklas 37 Resultat Andel skyddad natur Datakälla: Huddinge kommun Ingår i Sveriges Ekokommuners nyckeltal Under 2014 har tre ytterligare naturreservat inrättats, nämligen Gladö kvarnsjöns, Drevvikens och Lissmadalens naturreservat. Totalt har ytterligare 543 ha skyddats. I Sverige är 11 procent skyddad natur av den totala arealen (2012). Genomsnittet bland Sveriges ekokommuner var 12 procent skyddad natur 2013. Naturreservat: Björksättrahalvön Drevviken - Flemingsbergsskogen - Gladö kvarnsjön - Gladöskogen Gömmaren Gömsta äng Lissmadalen Lännaskogen Orlången Paradiset Trångsundsskogen Natura 2000-områden: Fullersta kvarn Granby Hanveden Kvarnsjön i Lissma Lännskogen Ormputten Biotopskyddsområden: Korpberget Naturskyddsföreningen genomför årligen en enkät till Sveriges kommuner om deras naturvårdsarbete. I deras rapport rankas de kommuner som utifrån enkätsvaren är bäst på ett antal utvalda områden inom naturvårdsarbetet. Huddinge kommer på en hedervärd förstaplats med imponerande 43 poäng (maximalt antal poäng är 45). 38 Antal passager vid utpekade punkter i naturreservaten i förhållande till folkmängden Nyckeltalet redovisas under kapitlet Hälsa och Friluftsliv. Andel invånare som har max 300 meter i gångavstånd till mindre grönyta (minst 0,1ha) Nyckeltalet redovisas under kapitlet Markanvändning och samhällsbyggande. Andel invånare som har max 800 meter i gångavstånd till större grönyta (större än 5 ha) Nyckeltalet redovisas under kapitlet Markanvändning och samhällsbyggande. Åtgärder för Biologisk mångfald Ta fram parkplaner utifrån biologisk mångfald Ta fram parkplaner utifrån biologisk mångfald senast 2010 Resultat: Parkprogrammet antogs av kommunfullmäktige den 12 januari 2015. Syftet med parkprogrammet är att i enlighet med förslaget till ny översiktplan säkerställa tillgången till attraktiva parkmiljöer. Programmet innehåller mål och riktlinjer för planeringen av de tätortsnära parkytorna samt förslag till åtgärder. Parkprogrammet består av två delar; en parkstrategi och en parkplan. Parkstrategin pekar ut en generell inriktning och mål för utvecklingen av Huddinges parkmiljöer. Parkplanen behandlar vilka parkkvaliteter som finns idag. Dessa kvaliteter ställs sedan mot ett önskat läge som planen förväntas leda till. Föreslagna åtgärder prioriteras och kostnadsuppskattas. Programmets inriktning är framförallt ur ett rekreations- och stadsbildsperspektivet. Verka för att främmande djur- och växtarter inte förs in. Verka för att främmande djur- och växtarter inte förs in. Vara restriktiva vid förfrågningar om inplantering Resultat: Bevakas kontinuerligt. Inga särskilda åtgärder har genomförts under året. Bevara den naturliga vegetationen Vid nybyggnation bevara den naturliga vegetationen. Vid nyplantering använda främst växter som är naturligt förekommande i Huddinge, gärna fruktträd och bärbuskar. I stadsmiljöer kan friare växtval göras Resultat: Frågan bevakas kontinuerligt. Anlägga en groddjurspassage Anlägga en groddjurspassage vid Sjöängen senast 2010 Resultat: Groddjurspassagen blev klar under hösten 2013. Groddjuren har fått en tunnel under vägbanan. 39 Avsätta viktiga delar av grönstrukturen som naturreservat Avsätta viktiga delar av grönstrukturen som naturreservat till exempel: Lissmadalgången, Masmoplatån, Kynäsberget, Kvarnsjönskogen (Gladö) och Flottsbro Resultat: I juni 2014 beslutade kommunfullmäktige om tre nya naturreservat: Gladö kvarn, Lissmadalen och Drevvikens stränder. Det innebär att ytterligare 543 ha av kommunens yta är skyddat som naturreservat. Genomföra åtgärder i vattendrag Genomföra åtgärder i vattendrag som gynnar vattenlevande djur till exempel gruslägga bottnar för lekande fisk Resultat: Under 2014 gjordes biotophöjande åtgärder i ån i Mellanberg. Dessa åtgärder bestod av att lägga i grus och stenar i ån för att förbättra för fiskarna. Ta bort vandringshinder Ta bort vandringshinder i vattendrag för att underlätta för utter, fiskar och insekter att ta sig fram Resultat: Under 2014 har ingen åtgärd genomförts. 2013 byggdes en groddjurspassage i Sjöängen. Groddjuren har fått en tunnel under vägbanan. Minimera spridning av Jättebjörnloka Minimera spridningen av Jättebjörnloka på grund av dess giftighet och att den i hög grad tränger undan andra arter Resultat: Under 2014 har plantor tagits bort i närheten av lekplatser eller där kommunen får in felanmälan om. I verksamhetsplanen för 2015 finns ett uppdrag att ta fram handlingsprogram för mer långsiktiga åtgärder mot björnloka i Huddinge. Ta fram en plan för ridstigar Ta fram en plan för ridstigar senast 2009 Resultat: Någon generell plan kommer inte att genomföras, men ett arbete med att inventera och skapa ridstigar pågår kontinuerligt. Senaste arbetet är ridleder i Gömmarens naturreservat med omnejd (Källbrinksområdet och Källviksskogen) är färdigmarkerade i fält och på karta. Arbete pågår med ridstigar i Ådrans naturreservat. Information om naturreservaten Ta fram informationsskyltar och broschyrer till alla befintliga naturreservat senast 2010 Resultat: I oktober beslutades om ett program under 2014-2017 för naturreservatens entréer med en avsatt budget om fyra miljoner kronor. Under 2014 togs en standard för huvudentréerna (t.ex. enhetliga informationstavlor, cykelställ, soptunnor och grillplatser). Det finns 13 huvudentréer samt ett hundratal mindre. I första hand ska huvudentréerna färdigställas. Dessa kommer att kompletteras med information om alla övriga naturområden i kommunen. Arbetet pågår enligt framtagen projektplan. Vägvisning till alla huvudentréer från allmänna vägar kommer att sättas upp under våren 2015. Huddinges naturguide på webben och på facebook fortsätter att väcka stort intresse hos invånarna 40 Odlingslandskap Övergripande mål Vi bör bevara, utveckla och bruka jordbruksmarken på ett hållbart sätt. Vi bör bevara och där så är möjligt utveckla odlingslandskapets värden avseende biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv. Delmål Ekologiska odlingen ska öka 95 procent av jordbruksarealen ska bedrivas enligt EU:s regler om ekologisk odling eller enligt KRAV senast 2015 Jordbruksmarken ska bevaras Både idag hävdad och ohävdad jordbruksmark ska bevaras för jordbruksändamål Naturbetesmarkerna ska behållas Naturbetesmarkerna ska behållas och utökas Ängsmarken ska öka Arealen hävdad ängsmark ska öka med 25 procent till 2012 jämfört med 2008 41 Resultat Andel jordbruksmark som odlas ekologiskt enligt EUs eller KRAVs regler 6 Datakälla: Jordbruksverket, Huddinge kommun Ingår i Sveriges Ekokommuners nyckeltal I Stockholms län finns totalt 16 procent ekologiskt odlad mark och i Sverige 16,8 procent (2013). I tidigare års redovisningar har andel jordbruksmark enligt KRAV redovisats utöver den ekologiska odlingen enligt EU. Under 2009 har det framkommit att det är en felaktig redovisning eftersom den KRAV-certifierade odlingen är inräknad i den ekologiska odlingen enligt EU. Samma mark har alltså två olika sorters stöd. Målet i Agenda 21 är satt utifrån de felaktiga siffrorna. Areal hävdat våtmarksbete Datakälla: Huddinge kommun Under året har huvuddelen av de marker betats som årligen sköts. 6 Statistiken omfattar arealer jordbruksmark som brukas med ekologiska produktionsmetoder och som uppfyller kraven enligt Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 27 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter. Uppgifterna för åren 2007 och 2008 är inte helt jämförbara med uppgifterna för år 2009 och framåt men ger ändå en indikation på utvecklingen. 42 Ökning av arealen hävdad ängsmark jämfört med 2008 Datakälla: Huddinge kommun De värdefulla naturliga slåttermarkerna (ängsmarker) har fortsatt att skötas med särskilda metoder, liknande äldre slåttermarkers skötselmetoder. I Gladövik har ängs- och hagmarker öppnats upp för att restaurera kulturlandskapet. Slutlig stängsling runt området för att kunna släppa betesdjur återstår under 2015. Återställning av kulturlandskapet vid Gladöskogens naturreservat samt vid Mellanberg i Gladö Kvarnsjöns naturreservat slutförs och stängslas för bete under 2015. Areal hävdad jordbruksmark Nyckeltalet redovisas under kapitlet Markanvändning och samhällsbyggande. Åtgärder för odlingslandskap Utveckla naturbetesmarkerna Utveckla och säkerställa god skötsel av befintliga naturbetesmarker Resultat: Sker kontinuerligt enligt arbetsplan. I Gladövik har ängs- och hagmarker öppnats upp för att restaurera kulturlandskapet. Slutlig stängsling runt området för att kunna släppa betesdjur återstår under 2015. Återställning av kulturlandskapet vid Gladöskogens naturreservat samt vid Mellanberg i Gladö Kvarnsjöns naturreservat slutförs och stängslas för bete under 2015. Förbättrade förutsättningar för betesdjur Behålla och förbättra förutsättningarna att hålla betesdjur Resultat: Sker kontinuerligt enligt arbetsplan. Behålla fuktbetesmarkerna välhävdade Behålla fuktbetesmarkerna välhävdade vid Lissmadalgången, Ågestasjön och Balingsta Resultat: Sker enligt den kontinuerliga arbetsplanen. 43 Behålla ängsmarker Behålla ängsmarkerna och säkerställa god skötsel av: Gömsta, Fruängen, Risselkärr, Nybovik, Paradiset och Källbrink samt utveckla Häggsta Resultat: Ängsmarkerna har under året fortsatt att skötas enligt särskilda metoder, liknande äldre slåttermarkers skötselmetoder. Goda förutsättningar för arrendegårdarna Skapa förutsättningar för att arrendegårdarna ska kunna drivas ekologiskt tex genom att skapa möjligheter för god gödselhantering Resultat: Arrendegårdarna har genom ombyggnationer av ladugårdarna och utökande av odlingsmarker fått goda förutsättningar för sitt arbete. I och med kommande exploateringar till exempel i Glömstadalen, minskar dock arealen odlingsmark för Balingsholms gård. Lösdriftsladugård på Balingsholm Bygga en lösdriftsladugård på Balingsholm för att ge förutsättningar för KRAV-produktion och utökat djurantal senast 2010 Resultat: En lösdriftsladugård och installation av mjölkrobotar har gjorts på Balingsholms gård 2011. Utökat djurantal på Björksättra Skapa förutsättningar för KRAV-gården Björksättra att utöka djurantalet senast 2012 Resultat: En ombyggnation av befintlig lösdriftsladugård med installation av mjölkrobotar gjordes under 2010 för att skapa förutsättningar för ökat djurantal. Samarbeta med Stockholm stad om Ågesta gård Samarbeta med Stockholm stad om Ågesta gård så att gården och omgivande marker förblir en enhet och behåller sin karaktär Resultat: Kommunen samarbetar med Ågesta gård om skötsel av naturreservatet runt gården, bland annat sköter kommunen markerna vid Pumphusängen och runt Ågestasjön. Göra klart jordbruksprogrammet Göra klart jordbruksprogrammet med digitala kartor senast 2009 Resultat: Arbetet har försenats på grund av resursbrist. Informera jordbrukare om miljöförbättrande åtgärder Informera jordbrukare om miljöförbättrande åtgärder och möjligheter till bidrag för dessa Resultat: Arrendatorerna har själva goda kunskaper om bidrag. 44 Skog Övergripande mål Vi ska bruka skogen så att växter och djur ges förutsättningar att leva under naturliga betingelser och med livskraftiga bestånd. Vi ska bevara och då så är möjligt utveckla skogsmarkens värden avseende biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv. Delmål Allt skogsbruk ska vara miljömärkt Allt skogsbruk ska vara miljömärkt senast 2020 Nyckelbiotoper ska skyddas kontinuerligt Nyckelbiotoper och skogar med höga naturvärden (enligt Skogsstyrelsens bedömning) ska skyddas kontinuerligt Skogsmarken ska skyddas Minst 25 procent av den totala arealen produktiv skogsmark ska skyddas inom naturreservat senast 2015 45 Resultat Andel produktiv skogsmark där miljömärkt skogsbruk bedrivs Datakälla: Huddinge kommun Ingår i Sveriges Ekokommuners nyckeltal Skogen på Stockholms stads marker sköts enligt miljömärkt skogsbruk (FSC-Forest Stewardship Counsil). De privata skogsägarna har inget aktivt skogsbruk på sina marker. Huddinge kommun har varit FSC-certifierad genom en gruppcertifiering via Skogssällskapets Förvaltning AB. Efter att denna förvaltare hade gjort en översyn av de gruppmedlemmar som de inte har haft ett förvaltningsavtal med sade Skogssällskapet upp avtalet med Huddinge kommun 2011 och erbjöd istället en omförhandling. Från och med 2012 har Huddinge kommun inte längre en FSCcertifierat skogsbruk eftersom en omförhandling aldrig har ägt rum. En översyn om hur kommunen ska hantera frågan om FSC-certifieringen framöver har gjorts. Frågan är komplicerad, bland annat på grund av den omfattande kritik som FSC har fått från flera stora miljöorganisationer. Ett beslut har fattats om att Huddinge kommun ska stå utanför FSC tillsvidare men att kommunen kontinuerligt följa arbetet med utvecklingen av FSC och hanteringen av kritiken, för att senare ta ny ställning i frågan. Genomsnittet bland Sveriges ekokommuner var 48,5 procent miljömärkt skogsbruk 2013. 46 Andel produktiv skogsmark som undantas från skogsbruk och skyddas som naturreservat Datakälla: Huddinge kommun Totalt är 2142 ha produktiv skog skyddad som naturreservat och undantagen från skogsbruk. Arealerna fördelas enligt nedan: Korpberget 14,7 ha Lissmadalen 60 ha Lännaskogen 370,3 ha Orlången 504 ha Paradiset 458 ha Trångsundsskogen 45,9 ha Björksättrahalvön 60 ha Drevviken 30 ha Flemingsbergsskogen 400 ha Gladöskogen 20 ha Gladö kvarnsjön 130 ha Gömmaren 46 ha Gömsta äng 3 ha Åtgärder för Skog Säkerställa nyckelbiotoper Säkerställa alla nyckelbiotoper till exempel via biotopskydd i samråd med Skogsstyrelsen Resultat: Alla nyckelbiotoper är inventerade och kartlagda. Under 2014 har ytterligare 220 ha skog skyddats som naturreservat. I och med detta har nyckelbiotoper i Gladö kvarn, Lissma och längs Drevviken stränder skyddats. Pilotprojekt sumpskog Göra ett pilotprojekt om att återföra en dikad skog till sumpskog senast 2009 Resultat: Ett pilotprojekt gjordes 2009 i Paradisets naturreservat. Kontinuerligt främja lövskog Kontinuerligt främja lövskog i samband med olika skötselåtgärder Resultat: Ingår som rutin i den ordinarie skötseln. Insatser för biologisk mångfald genomförs genom naturvårdsskötsel av ekmiljöer i Sundby längs elljusspåret. Dessa pågår för fullt och kommer färdigställas under våren 2015. 47 Planera skogsbruksåtgärder utifrån ekologi Planera alla skogsbruksåtgärder på kommunägd mark ur ett ekologiskt perspektiv Resultat: Ska ingå i det ordinarie skötselarbetet. Undanta skogsmark från skogsbruk Helt undanta från skogsbruk skyddsvärd produktiv skogsmark med höga naturvärden samt de av Skogsstyrelsen utpekade nyckelbiotoperna bland annat i Orlångens naturreservat senast 2010 Resultat: Under 2014 har ytterligare 220 ha skog skyddats som naturreservat i och med bildandet tre nya naturreservat: Gladö kvarns, Lissmadalens och Drevvikens naturreservat. Bevaka försäljningen av Stockholms stads marker Bevaka försäljningen av Stockholm stads skogs- och naturmarker i Huddinge och överväga förvärvning Resultat: Under 2014 har inga nya marker förvärvats från Stockholm stad, men däremot från Ersta diakoni. Området som köpts in ligger vid Balingsta, vid norra Orlången. Fortsätta Hanvedensamarbetet Fortsätta Hanvedensamarbetet med förslagsvis gemensam certifiering och skogsagenda senast 2010 Resultat: Under 2014 har kontakter hållits inom samarbetet, men inga gemensamma åtgärder har utförts. Revidera mångbruksplanen Revidera mångbruksplanen och integrera jordbruksprogrammet senast 2010 Resultat: Eftersom det inte bedrivs något skogsbruk i kommunen längre så kommer ingen ny mångbruksplan att tas fram. Däremot ska ett övergripande program för skötseln av kommunens marker tas fram. Ytterligare arbetslag Skapa ytterligare ett arbetslag för löpande skötsel Resultat: Befintliga arbetslag utvecklas istället. Samarbeta med Stockholm stad angående skötsel Samarbeta med Stockholm stad för samsyn kring skötsel av skog på deras marker i Huddinge Resultat: Ett samarbetsavtal har tidigare funnits med Stockholm stad, där Huddinge kommun bedrivit skogsskötsel på Stockholms stads marker i Huddinge. Under 2013 har avtalet upphört. Information till skogsägare Informera och ha en dialog med skogsägare om miljömärkt skogsbruk och undersöka möjligheten att erbjuda dem att gå in under kommunens miljömärkning Resultat: I och med att Huddinge kommun inte längre är med i FSC, så är det inte aktuellt att ha dialog med övriga skogsägare om att delta i miljömärkningen. 48 Sjö ar, vattendrag, vå tmarker och grundvatten Övergripande mål Vi ska bevara de vattenmiljöer vi har, utveckla deras värden samt återskapa och nyskapa många fler vattenmiljöer. Våra sjöar, vattendrag och våtmarker ska ha naturliga ekosystem med goda livsmiljöer för växter och djur. Vårt grundvatten ska ha god kvalitet. Delmål God ekologisk och kemisk status God ekologisk och kemisk status i de flesta av våra sjöar, vattendrag och våtmarker år 2015, inget vatten ska försämras Vattenmiljöer ska skyddas Värdefulla vattenmiljöer ska ges ett långsiktigt skydd Påverkan på Östersjön ska minimeras Påverkan på Östersjön via sjöar och spillvattenhantering ska minimeras 49 Främmande djur och växter ska inte föras in Främmande djur och växter ska inte föras in i våra vattenmiljöer Näringsämnen och miljögifter ska minska Näringstillförseln och spridning av miljögifter till sjöar och vattendrag ska minska kontinuerligt Våtmarker ska bevaras och utvecklas Kvarvarande våtmarker, öppna vattendrag och diken ska bevaras och utvecklas. Ytterligare minst 50 ha våtmarker återskapas senast 2015 Dagvattnets påverkan ska minimeras Dagvattenhantering ska ske så att den naturliga hydrologin upprätthålls och ekosystemen bevaras och påverkan på grund- och ytvatten minimeras Dagvattnet ska utnyttjas som en resurs Utnyttja dagvatten som en positiv resurs genom att synliggöra dagvatten för att öka de pedagogiska, rekreativa och estetiska värdena samt gynna den biologiska mångfalden Grundvattnet ska skyddas Skyddat grundvatten av god kvalitet och kvantitet. Uttagen ska inte vara större än vad som hinner nybildas och statusen får inte försämras Mälarens ska värnas som dricksvattentäkt Mälaren ska värnas som dricksvattentäkt Resultat Fosforhalter i Orlången, Drevviken, Magelungen, Trehörningen och Långsjön Magelungen Drevviken Långsjön, Segeltorp Trehörningen, Sjödalen Orlången, Vidja Datakälla: Huddinge kommun, Stockholm Vatten 50 Tillståndsklassning Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 för sjöar och vattendrag, augustivärden. Extremt höga halter >96 µg/l Mycket höga halter 45–96 µg/l Höga halter 23–45 µg/l Måttligt höga halter 12–23 µg/l Låga halter <12 µg/l Fosfor brukar vara det näringsämne som först tar slut i sötvatten och fosforbrist är den vanligaste begränsande faktorn för växternas produktion. Tillgången på fosfor bestämmer därför hur mycket växter som kan finnas och är det viktigaste näringsämnet när man ska avgöra om en sjö är övergödd eller inte. Fosforhalterna presenteras som treårsmedelvärden Mål för fosfor för att kunna uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) är: Orlången: 23 ug/l år 2021 Magelungen: 22 ug/l är 2021 Drevviken: 18 ug/l år 2021 Målet (för de som inte har MKN) är: Trehörningen: 28 ug/l år 2015 Långsjön: 23 ug/l år 2015 Kommunen fortsätter mäta och/eller följa upp fosforhalten i Trehörningen, Orlången, Långsjön, Magelungen och Drevviken, då dessa är de av kommunens sjöar som är mest påverkade. Det är viktigt att tillförseln av näringsämnen till våra sjöar och vattendrag minskar kraftigt. Det bidrar även till att förbättra tillståndet i Östersjön. Trehörningen har fler år i rad haft mycket höga halter av fosfor. Tänkbara orsaker skulle kunna vara: byte av skärmbassäng (dagvattenanläggning), olika exploateringar, bräddningar i samband med regn och trasiga/läckande ledningsnät. I Långsjön har fosforhalten ökat under året. Troliga orsaker är att den kemiska fällningen som har gjorts i sjön, nu börjar avta, det vill säga, fosforet binds inte längre i samma utsträckning. Kanske kan bräddning av avloppsvatten från ledningsnätet eller felkopplingar också vara orsaker. Trehörningen och Långsjön kommer inte att nå sina mål till 2015. Det ser inte ut som om att Orlången kommer att nå sitt mål till 2021. För Drevviken och Magelungen är det osäkert hur det kommer att gå. 51 Siktdjup i Orlången, Drevviken, Magelungen, Trehörningen och Långsjön Drevviken Magelungen Långsjön, Segeltorp Orlången, Vidja Trehörningen, Sjödalen Datakälla: Huddinge kommun, Stockholm Vatten Tillståndsklassning Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 för sjöar och vattendrag. Bedömningen ska egentligen grundas på hela perioden maj-oktober. Huddinge kommun avläser siktdjupet utan vattenkikare. Mycket stort siktdjup >8 meter Stort siktdjup 5–8 meter Måttligt siktdjup 2,5–5 meter Litet siktdjup 1–2,5 meter Mycket litet siktdjup <1 meter Siktdjupet mäts med en vit skiva som sänks ner i vattnet till det djup där den inte längre syns. På det djupet återstår ca 10 procent av ljuset vid ytan. På lite drygt det dubbla siktdjupet, med ca 1 procent av ljuset vid ytan, går gränsen för hur djupt fastsittande växter kan finnas. Siktdjupet varierar ganska mycket under året Målet för siktdjup för att kunna uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) är: Orlången: 1,9 meter år 2021 Magelungen: 2,2 meter år 2021 Drevviken: 2,2 meter år 2021 Målet (de som inte har MKN) för siktdjupet är: Trehörningen: 1,8 meter år 2015 Långsjön: 2,0 meter år 2015 Kommunen fortsätter mäta och/eller följa upp siktdjupet i Trehörningen, Orlången, Långsjön, Magelungen och Drevviken, då dessa är de av kommunens sjöar som är mest påverkade. Långsjön ser inte ut att klara målet till 2015. Magelungen ser ut att klara sitt mål. Trehörningen kommer inte att klara sitt mål till 2015, troligen inte heller Orlången till 2021. Vad gäller Drevviken är det osäkert om målet kommer att klaras. 52 Andel sjöyta som har ett långsiktigt skydd Datakälla: Huddinge kommun I och med de tre nya naturreservaten som har inrättats under 2014, så har ytterligare skyddad sjöyta tillkommit. Det handlar om en ökning med 175 ha jämfört med åren innan. Tungmetaller i avloppsslam: kvicksilver Datakälla: Stockholm Vatten Ingår i Sveriges ekokommuner nyckeltal Kvicksilverhalten i slammet ligger på samma nivå som föregående år. Halten ligger under gränsvärdet. Genomsnittet bland Sveriges ekokommuner var 0,5 mg/kg TS 2013. 53 Tungmetaller i avloppsslam: bly Datakälla: Stockholm vatten Ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal Blyhalten i slammet ligger på ungefär samma nivå som föregående år och håller sig under gränsvärdet. Genomsnittet bland Sveriges ekokommuner var 21,0 mg/kg TS 2013. Tungmetaller i avloppsslam: kadmium Datakälla: Stockholm Vatten Ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal Kadmiumhalten i slammet ligger på samma nivå som föregåendet år och halten håller sig under gränsvärdet. Genomsnittet bland Sveriges ekokommuner var 0,9 mg/kg TS 2013. 54 Areal återskapad våtmark Datakälla: Huddinge kommun De senaste åren har följande våtmarker tillkommit: 2011 Lövstadalen 0,03 ha 2012 Lövstadalen 0,03 ha 2013 Visättradalen knappt 0,2 ha 2014 Långängen, knappt 1 ha Åtgärder för sjöar, vattendrag, våtmarker och grundvatten Revidera dagvattenstrategin Revidera dagvattenstrategin senast 2009 Resultat: Arbetet med en ny dagvattenstrategi har slutförts. Efter en remissomgång under 2011 har dokumentet reviderats och koncentrerats. Miljönämnden godkände strategin i december 2012. Dagvattenstrategin inleds med ett kapitel om styrmedel för hållbar dagvattenhantering. Vidare innehåller dokumentet riktlinjer och råd för dagvattenhanteringen för kommunen och övriga aktörer. I en bilaga finns arbets- och ansvarsfördelning för hur kommunen och övriga aktörer kan arbeta med dagvattenfrågorna i samhällsbyggnadsprocessen. Bilagan är ett levande verktyg som kan komma att justeras med tiden. Som komplement till strategin finns ett dokument som innehåller fördjupad fakta om dagvatten. En uppföljning av dagvattenstrategins implementering i mallar och rutiner har gjorts och bland annat har gatuhandboken har uppdaterats. En checklista för upphandling av dagvattenutredningar har tagits fram och ett arbete att uppdatera avtalsmallar har påbörjats. Även två broschyrer, för enbostadshus respektive flerbostadshus, har tagits fram för att sprida information vidare till kommunens hushåll. Avsätta vattenmiljöer som naturreservat Avsätta viktiga vattenmiljöer som naturreservat till exempel: Lissmadalgången, Kvarnsjön (Gladö) 55 Resultat: Under 2014 har tre nya naturreservat inrättats: Gladö kvarn, Lissmadalen och Drevvikens stränder. I och med detta har ytterligare 175 ha sjöyta skyddats. Totalt är nu 53 procent av kommunens sjöyta skyddad. Beakta påverkansområden i planeringen Beakta i planeringen påverkansområdena vid sjöarna: Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken Resultat: Ingår i planeringsarbetet. Särskilt viktigt är att beakta är de miljökvalitetsnormer som finns för vissa sjöar. Ett arbete med åtgärdsprogrammen för Trehörningen och Orlången har pågått under hela året och en remissversion blev klar till årsskiftet. Stockholm vatten och Tyresåns vattenvårdsförbund har deltagit i arbetet. Åtgärdsprogrammen ska upp till beslut i samhällsbyggnadsutskottet i april 2015. En uppföljning av dagvattenstrategins implementering i mallar och rutiner har gjorts och bland annat har gatuhandboken har uppdaterats. En checklista för upphandling av dagvattenutredningar har tagits fram och ett arbete att uppdatera avtalsmallar har påbörjats. Även två broschyrer, för enbostadshus respektive flerbostadshus, har tagits fram för att sprida information vidare till kommunens hushåll. Dagvattenstrategin är en hjälp vid nyplanering. I större planer görs särskilda dagvattenutredningar. Kommunen har en vattengrupp, vars syfte är att öka kunskapen om vattenfrågor samt öka samordningen av arbetet kring vatten. Fortsätta planeringen för utbyggnad av kommunalt VA Fortsätta planeringen för utbyggnad av kommunalt VA i omvandlingsområdena Resultat: De utbyggnader av kommunalt vatten och avlopp (VA) som pågår är bland annat: Högmora, etapp 1, byggs 2013-2015 Gladö kvarn, byggs 2015-2020 Vidja etapp 1 byggs 2014-2016 Vidja etapp 2, byggstart 2015 eller 2016 Medverka i Vattenmyndighetens arbete Medverka i framtagande och genomförande av Vattenmyndighetens förvaltningsplan och åtgärdsprogram 2010-2015 Resultat: Miljökvalitetsnormer finns för Mälaren, Albysjön, Orlången, Magelungen, Drevviken samt vattendragen mellan Orlången och Magelungen och mellan Magelungen och Drevviken. Vattenmyndigheten inventerar hur sjöarna mår. De har gått igenom de stora sjöarna och har börjat med det mindre sjöarna. Detta arbete kan leda fram till miljökvalitetsnormer sätts även för mindre sjöar. Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomför Vattenmyndigheten samråd kring Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för Sveriges fem vattendistrikt. Huddinge tillhör Norra Östersjöns vattendistrikt. Huddinge kommun har deltagit i samrådet och lämnat synpunkter till Vattenmyndigheten. Bevara kvarvarande våtmarker Bevara kvarvarande våtmarker Resultat: Inga markavvattningsdispenser söktes under 2014. 56 Arbeta med påverkansområden Arbeta med påverkansområdena vid sjöarna: Långsjön (Segeltorp), Trehörningen (Sjödalen), Orlången, Magelungen och Drevviken Resultat: Långsjön i Segeltorp, Trehörningen, Orlången, Magelungen och Drevviken inom Tyresåns sjösystem hör till kommunens mest övergödda sjöar. Det är särskilt angeläget att vidta åtgärder i Trehörningens och Orlångens avrinningsområden, eftersom dessa påverkar många sjöar och vattendrag nedströms. Det är också där halterna av fosfor är som högst. Arbetet med åtgärdsprogrammen för Trehörningen och Orlången har pågått under hela året och en remissversion blev klar till årsskiftet. Stockholm vatten och Tyresåns vattenvårdsförbund har deltagit i arbetet. Åtgärdsprogrammen ska upp till beslut i samhällsbyggnadsutskottet i april 2015. Kommunens vattengrupp har fortsatt sitt arbete under året, och exempelvis har avdelningarna kartlagt vilka kontaktpersoner kommunen har med Stockholm Vatten AB, utbytt erfarenheter och samordnat insatser. Huvudavtalet mellan kommunen och Stockholm vatten beräknas vara klart till halvårsskiftet 2015. Under året har följander åtgärder genomförts: • Start av utredning om eventuella vattenåtgärder i Balingsholmsdalgången • Tillsyn av ledningsnätet har kommit igång • Fokuserad tillsyn i Gladö industriområde och Sofielund • Diverse olika åtgärder för att främja biologisk mångfald och rekreation • Utöver dessa fokuserade åtgärder har ordinarie arbete inom befintlig budget skett som också har bäring på vattenkvaliteten, t ex tillsyn av industriområden, tillsyn av jordbruk, planering för kommunalt vatten och avlopp, implementering av dagvattenstrategin osv. Stockholm vatten har genomfört följande åtgärder: • Utredning om åtgärder vid inloppen till Trehörningen • Projekt om att åtgärda bräddningar och felkopplingar pågår kontinuerligt • Planering för ett fördröjningsmagasin under Snättringe IP, som ska byggas 2015 • Utbyte av ett par kilometer ledningar • Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i bland annat Vidja • Dricksvattentillsättning till Långsjö har fortsatt, för att upprätthålla en god status i sjön. En uppföljning av dagvattenstrategins implementering i mallar och rutiner har gjorts och bland annat har gatuhandboken har uppdaterats. En checklista för upphandling av dagvattenutredningar har tagits fram och ett arbete att uppdatera avtalsmallar har påbörjats. Även två broschyrer, för enbostadshus respektive flerbostadshus, har tagits fram för att sprida information vidare till kommunens hushåll. Inventera enskilda avloppsanläggningar Inventera enskilda avloppsanläggningar i de områden där kommunalt VA ej prioriteras till exempel Norra Glömsta, Ådran och Kvarntorp Resultat: 15 st inspektioner har gjorts som en del av projektet. Ytterligare 26 inspektioner har gjorts på fastighetsägares initiativ. En del av dem har förmodligen varit en konsekvens av tidigare brevutskick. För att se vilka åtgärder som utförts, se åtgärden: Åtgärda enskilda avloppsanläggningar. 57 Åtgärda enskilda avloppsanläggningar Kommunicera och vid behov förelägga boende att vidta åtgärder för att åtgärda enskilda avloppsanläggningar som är i dåligt skick Resultat: Under 2014 har ett antal åtgärder genomförts av fastighetsägare med anledning av tidigare inventeringar. det som har åtgärdats är: 24 avlopp, varav 19 är infiltrationsbäddar för bad, dusch och tvätt (bdt), 4 är slutna tankar för wc + bdt samt 1 är urinseparerande toalett. Utveckla våtmarker Utveckla våtmarker till exempel dränerade mossar i Flemingsbergsskogen, vid Smedens kärr och vid Ormputtens utloppsbäck Resultat: Flera försök har gjorts för att dämma upp vatten i skogen för att återskapa våtmarker/sumpskogar. Försöken har fallit väl ut och nått önskad effekt. Anlägga våtmarker Anlägga våtmarker till exempel i Visättra-, Glömsta-, Lövsta- och Lissmadalgångarna, vid Stensättra samt Långängen (Gladövik).En våtmark anläggs per år. Resultat: Under 2014 har Långängen dämts upp och en våtmark skapats. Våtmarken är ca 1 ha stor, men kan med hjälp av ett dämme avvattnas under vår och sommar för att bete ska kunna ske. Återskapa åar och dammar Återskapa slingrande åar och dammar till exempel vid sträckan mellan Balingsholm och Ågestasjön samt öppna upp kulverterade vattendrag där det går till exempel Lövstaån Resultat: Under 2014 startade en utredningen om eventuella vattenåtgärder i Balingsholmsdalgången. Utredningen kommer att bli klar till sommaren 2015. Anlägga dagvattenanläggningar Anlägga våtmarker/dagvattenanläggningar vid Ebbadalsdiket samt vidta dagvattenreningsåtgärder vid Häradsvägen Resultat: Under året har några öppna dikessystem anlagts i samband med vägbyggen. Två projekt pågår där dagvattendammar ska anläggas i områdena som exploateras. Dessa områden är Västra Länna och Vårdkasen. Under 2014 genomförde Stockholm Vatten en utredning om en stor dagvattenanläggning invid sjön Trehörningen. Under 2015 ska utredningen finslipas och en projektering genomföras. Byggandet av anläggningen beräknas bli 2016. Projektet görs i samarbete mellan Stockholm Vatten och Huddinge kommun. Värna Mälaren som dricksvattentäkt Värna Mälaren som viktig dricksvattentäkt vid alla typer av planering och åtgärder i samhället Resultat: Mälaren omfattas av särskilda skyddsföreskrifter för dricksvattentäkter. Mälaren har också en miljökvalitetsnorm som måste följas. Frågan diskuteras till exempel i samband med översiktsplanearbetet och de stora exploateringarna av Förbifart Stockholm och Kungens kurva. 58 Avfall Övergripande mål Vi ska följa EUs avfallshierarki och ta hand om avfallet genom att: 1. minska mängden och farligheten 2. återanvända 3. materialåtervinna 4. energiutvinna 5. deponera Delmål Mängden avfall ska minska Mängden osorterat avfall ska minska Andelen matavfall som behandlas biologiskt ska öka Andelen matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som tas om hand genom biologisk behandling ska öka successivt Närhet till återvinningsstation ska öka Närheten till återvinningsstationerna ska öka och tillgänglighetsanpassning ske Andelen deponerat avfall ska minska Resultat Insamlat hushållsavfall Datakälla: SRV återvinning AB 59 Ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal Mängden hushållsavfall har minskat jämfört med året innan. Rikssnittet för insamlat hushållsavfall var 461 kg/inv (2013). Huddinge ligger lägre än rikssnittet. Insamlat källsorterat material Källsorterat material enligt producentansvaret (från återvinningsstationer och Sortera hemma) Datakälla: Förpacknings- och tidningsinsamlingen Ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal. Insamlingssiffror för 2014 hade inte kommit vid detta dokuments framtagande. I Miljöbarometern läggs uppdaterade siffror in, så snart de kommit. Rikssnittet för insamlat källsorterat material var för 2013 70,3 kg per invånare. Genomsnittet för Stockholms län var 66,2 kg per invånare. I Huddinge samlades nästan 20 kg mindre per invånare in än i länet. Enligt FTI finns generellt en nedåtgående trend i Södertörnskommunerna som till stor del beror på minskad tidningsförsäljning, då flera väljer att läsa digitalt. Anledningen till att insamlingen av plast- och pappersförpackningar minskar är svårare att förklara, speciellt med tanke på att produktionen av pappersförpackningar ökar. En orsak kan vara att antalet återvinningsstationer minskat. 60 Andel matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling Datakälla: SRV återvinning AB Matavfallssiffror för 2014 hade inte kommit vid detta dokuments framtagande. I Miljöbarometern läggs uppdaterade siffror in, så snart de kommit. Andelen matavfall som behandlas biologiskt har ökat jämfört med föregåendet år. Detta beror på att matavfallsinsamling införs successivt i kommunen. Andel deponerat avfall av total avfallsmängd Datakälla: SRV återvinning AB Rikssnittet för andel deponerat avfall var 0,7 procent (2013). Huddinge ligger lägre än rikssnittet. 61 Andel invånare i tätbebyggt som har max 400 meter i gångavstånd till återvinningsstation Datakälla: Förpacknings- och tidningsinsamlingen, Huddinge kommun Tillgängligheten till återvinningsstationerna fortsätter att minska. Det beror på att antalet återvinningsstationer minskar och invånarantalet ökar. 62 Andel invånare i glesbebyggt område som har max 800 meter i gångavstånd till återvinningsstation Datakälla: Förpacknings- och tidningsinsamlingen, Huddinge kommun Invånarnas närhet till återvinningsstation i glesbygd ligger på samma nivå som året innan. 63 Åtgärder för Avfall Revidera avfallsplan och renhållningsordning Revidera avfallsplanen och renhållningsordningen senast 2010 Resultat: Ny avfallsplan och renhållningsföreskrifter beslutades i kommunfullmäktige den 7 november 2011. Avfallsplanen är gemensam för SRV-kommunerna: Huddinge, Botkyrka, Haninge, Salem och Nynäshamn. Ta fram beslutsunderlag Ta fram beslutsunderlag för utökat omhändertagande av organiskt avfall i samarbete med övriga SRV-kommuner Resultat: I och med beslutet av den nya avfallsplanen, har den storskaliga matavfallsinsamlingen startat under 2012. Reservera mark för återvinningsstationer Reservera mark för återvinningsstationer vid planering av nya bostadsområden och platser där många människor passerar Resultat: Ingår som rutin vid all detaljplanering att titta på om behov av mark för återvinningsstation finns. Utveckla taxan Utveckla taxan stegvis för att minska mängderna avfall samt öka sorteringsgrad och sorteringskvalitet Resultat: 2014 gjordes en generell taxehöjning. En lägre höjning har gjorts för dem som valt att sortera ut sitt matavfall. De som väljer att ha månadshämtning istället för varannan veckanshämtning på det brännbara avfallet får rabatt på taxan. Retursystem vid upphandling Ställa krav i kommunens upphandling på leverantörer att ta tillbaka förpackningar i retursystem Resultat: Krav ställs i relevanta upphandlingar. Avfallsminimeringskrav vid upphandling Ställa avfallsminimering som ett krav i kommunens upphandling (där så är möjligt) Resultat: Krav ställs i relevanta upphandlingar. Minska avfallsmängder i kommunal verksamhet Minska avfallsmängder och dess farlighet och har full källsortering i kommunens verksamheter Resultat: Förvaltningarna arbetar till viss del med detta, men det saknas ett strukturerat arbetssätt för hur avfallsmängderna ska minska. Många verksamheter har full källsortering i sina lokaler, men kompletteringar behöver göras på flera ställen. 64 Utveckla avfallsinformationen Utveckla avfallsinformationen till medborgarna och fastighetsägarna i samarbete med SRV återvinning och Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) Resultat: SRV återvinning har kommunens uppdrag att sköta avfallsinformationen till invånarna. De informerar t ex via sin hemsida, ett nyhetsbrev, riktad information och specialevenemang. I februari 2015 lanserar FTI en ny funktion på sin hemsida där man kan gå in och se när behållarna på återvinningsstationerna senast tömdes och när den städades samt nästa planerade tömning. Man kan även lägga en genväg i sin smartphone för att snabbt hitta informationen när man står vid ”sin" återvinningsstation. Samarbeta med FTI Samarbeta med FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) för att öka närheten och tillgängligheten till återvinningsstationer Resultat: Samtal med FTI pågår kontinuerligt. Tillgängligheten till återvinningsstationerna har dock fortsatt att minska. Detta beror på att antalet återvinningsstationer minskar och invånarantalet ökar. Sedan 2010 finns konceptet "Sortera hemma" som är fastighetsnära insamling med nio fraktioner för enbostadshus (tilläggskoncept utöver avfallstaxan). Ett nytt topptömmande system för återvinningscontainrar har tagits fram vilket gör det lättare för lastbilarna att tömma containrarna samt att de inte behöver lika mycket plats för tömningen. Nya platser för schaktmassor Hitta nya platser för återvinning av schaktmassor senast 2009 Resultat: Inga sådana initiativ har tagits. Frågan har berörts men inte konkretiserats i arbetet med översiktsplanen för 2030. 65 Konsumtion och upphandling Övergripande mål Vi ska ha en hållbar konsumtion genom behovsanalys, återbruk och återvinning. Vi ska inom de varu- och tjänstegrupper där det är legalt möjligt och strategiskt lämpligt ställa miljökrav samt följa upp dem. Beroende på vilken typ av aktivitet som sker inom målområdet Konsumtion och upphandling kan samtliga nationella miljömål omfattas i större eller mindre grad. Delmål Konsumtionen ska minska Konsumtionen av varor ska minska till exempel genom behovsanalys Andelen ekologiska livsmedel ska öka Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska vara 25 procent senast 2010 och 50 procent senast 2020 Övergå till miljöanpassade varor och tjänster Kontinuerligt övergå till mer miljöanpassade varor och tjänster Utveckla etisk konsumtion Utveckla den etiska konsumtionen i syfte att bli en ”Fairtrade City” senast 2010 Fler miljöcertifierade förskolor och skolor Andelen förskolor och skolor med certifieringen Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling ska öka till 15 procent senast 2010 Fler miljöcertifierade företag Antalet miljöcertifierade företag ska vara 100 st senast 2010 och 200 st senast 2015 66 Resultat Andel ekologiska livsmedel inom de kommunala verksamheterna Datakälla: Leverantörer Ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal Andelen ekologiska livsmedel har ökat med några procent under 2014. Kommunens grossister har bearbetats, eftersom de inte alltid har levererat de ekologiska livsmedel som verksamheterna efterfrågat, utan bytt ut dem mot konventionella. De kommunala enheter som har haft lite lägre andel än de andra har kontaktats och följts upp. Skolrestaurangerna arbetar med att säsongsanpassa grönsaks- och fruktanvändningen. På vinterhalvåret är det mest rotfrukter, kål och frysta grönsaker. Tomat, gurka och isbergssallad serveras på sommaren då de har säsong och är som allra godast. Citrusfrukter serveras i januari-mars och äpplena kommer i slutet av sommaren och serveras ända till mars. Kommunens kockar satsar hårt på att utveckla goda näringsriktiga grönsaksrätter till lunch som barn och ungdomarna gillar. Köken arbetar aktivt med att inte slänga mat i onödan och med att minska matsvinnet, både i köket och bland eleverna. Endast MSC (Marine Stewardship Counsil)-märkt fisk serveras i kommunens verksamheter. Tidigare har WWFs (Världsnaturfondens) rödlista tillämpats för fiskinköpen. Fairtrade City-konceptet infört Nej Datakälla: Huddinge kommun Fairtrade City är en diplomering av kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Det innebär att kommunen lever upp till kriterier som för etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt utbud av etiskt märkta produkter i butiker och på arbetsplatser Under 2013 har underlaget för beslut justerats ytterligare och diskuterats fram och tillbaka. Slutligen beslutade kommunfullmäktige att Huddinge inte ska arbeta med Faitrade city med motivet att det viktigaste är att kommunen ställer etiska krav på det som kommunen själv köper in, att det finns fler etiska märkningar än Fairtrade samt att tillräckliga resurser inte finns för att driva ett sådant arbete. 67 Kommunfullmäktige har beslutat om en uppförandekod som kommunen ska använda vid upphandling. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att föra in etiska krav i upphandlingsreglementet. Andel förskolor och skolor med certifieringen Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling Datakälla: Håll Sverige rent, Skolverket Ingår i Sveriges ekokommuners nyckeltal Andelen certifierade förskolor och skolor ligger på samma nivå som föregående år. Genomsnittet bland Sveriges ekokommuner var 16,8 procent 2013. Grön Flagg förskolor och skolor: Bergakungens förskola Fullersta förskola Förskolan Filius och Filia Förskolan Fölet Förskolan Sturebo Myrstackens förskola Pärlans förskola Pärlans skola Storkens förskola Tornets förskola Tuvans förskola Tvättbjörnens förskola Vistabergs förskola Örtagårdens förskola 68 Antal miljöcertifierade företag Datakälla: Huddinge kommun, www.certification.nu Antalet miljöcertifierade företag ligger på samma nivå som året innan. Miljöcertifierade företag enligt EMAS, ISO 14001, FR2000 och Svensk miljöbas: 3 VA-Säkrare AB 4 Pro AB AB Färdig betong AB Hus & Villaträdgårdar AB LK Precision Parts AB Mando, Mandometerklinikerna AB Previa Aleris Rehab AB Allbildelar Försäljning i Huddinge AB Allblästring AB Alcro-Beckers AB Alverdens AB Apotek Produktion & Laboratorier ArgonNeon i Sverige AB Autodoktorn AB Avis biluthyrning Barnmorskemottagning Huddinge Barnmorskemottagning Skogås Barnmorskemottagning Vårby BCS LOKB Huddinge ACT, Maria ungdom BCS LOKB Huddinge beroendemottagning Beijer Byggmaterial Berendsen Textil Service AB Bernats Bil AB Bilia Personbilar AB Bin-Sell i Stockholm AB BVC Flemingsbergs vårdcentral BVC Huddinge vårdcentral BVC Segeltorps vårdcentral BVC Trångsunds vårdcentral BVC Vårby vårdcentral Capio Vårdcentral, Skogås Carpeting i Stockholm AB Carsystem Group Sweden AB Carsystem Sweden AB Cerlic Controls AB Cofa Plastics AB Colly Company AB Constant Clean AB Copiax AB Cramo Sverige AB Dahl Sverige AB Delicato Bakverk AB Dematek AB Dialect Huddinge AB DMk Miljö- och kvalitetskonsult Drillit Scandinavia AB Däckspecialisten i Huddinge AB EKC Sverige AB Ekfelts Måleriservice AB Elektroskandia i Sverige AB Eletta Automation AB Eletta Flow AB Elfa Distrelec AB Elproman AB Entema entreprenader och service AB Ferms åkeri Flemingsbergs vårdcentral Folktandvården Foria AB GeWe Promotion AB Global Batterier AB 69 Segeltorps vårdcentral Serikett AB Sernbrandts Maskiner & Verktyg Siemens AB Skorstensfejarmästare Börje Sjöberg AB Spendrups Bryggeri AB SRV återvinning AB Stark Fasadrenovering i Sverige AB Stockholm Vatten AB Stuvsta centrum Glasmästeri AB Strömberg Distribution AB Swedbank Swedbank Fastighetsbyrå AB Swerock, Region mellersta AB, Betongfabriken Länna Såcab Åkericentral AB Söderenergi AB Södertörns fjärrvärme AB Sörmlands Grafiska AB Tamro AB Teltex AB Toyota Center Metro AB Trångsunds Mark AB Trångsunds vårdcentral U.R Plåt & Smide AB Vega Energi AB Vårby vårdcentral Wiklunds verktyg AB Woody Huddinge AB XLNT Biofuel Scandinavia AB Öhbergs Pumpservice AB HH:s Ventilation AB HSB Södertörn Huddinge Arrangörsservice AB Huddinge Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Huddinge kommunikation AB Huddinge Stål AB Huddinge vårdcentral Huge fastigheter AB I 3tex AB Industrigummi AB Inomec AB IVAB, Infjärdens värme AB JC Rör & Bygg AB Järnet C&N Smide AB Karolinska institutet, institutionen för odontologi Kappahl KEG Bomans Lackeringsverkstad AB Kjellis Offset AB Kontorab Konturverktyg AB Köksmontage Gruppen AB LK Scandinavia AB Lotsen Lås-Arne Malmström AB Mando Group AB Mandolean AB MBV Huddinge AB Mekonomen Segeltorp AB Momentum Industrial AB MW-Gruppen Stockholm AB Mäklarbutiken i Söderort AB Posten AB ppm Industrial AB Psykiatri Sydväst Affektiv mottagning Psykiatri Sydväst Psykosmottagning nyinsjuknade Rehn Smide AB Reglyr AB Rekond B & L AB/PS Fix AB/F.B.R Service ROAB Bygg & Renoveringar AB RPV Huddinge, akut slv klas 1-2 Ryds Bilglas AB Samglas AB Scania Group Svanen och/eller KRAV-certifierade verksamheter: Balingsholms kursgård Björksättra gård Citygross Kungens kurva Citygross Länna Coop Extra, Huddinge centrum Coop Extra, Stuvsta Föreskolenätet AB ICA Kvantum, Kungens kurva Mikrob Consulting Scandic hotell, Kungens kurva Shell/7-eleven Huddinge 70 Åtgärder för konsumtion och upphandling Förbättra kommunens miljöledningsarbete Förbättra det egna miljöledningsarbetet (inklusive arbete med Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling) Resultat: En miljöledningssamordningsgrupp med representanter från alla förvaltningar arbetar med att utveckla arbetet med miljöledningen. Under 2014 har arbetet bland annat handlat om att: • göra löpande underhåll av miljöledningssystemet • vara referensgrupp för genomförande av prioriterade CERO-åtgärder (åtgärder för att minska kommunens koldioxidutsläpp från de anställdas resor) • genomföra utbildningar i sparsam körning • gjort ett förslag på skrivning på policy kring gåvor och presenter • genomfört en utbildningsdag för social och äldreomsorgens miljöombud Specialist på miljöanpassad upphandling Ha en handläggare specialiserad på miljöanpassad upphandling på upphandlingsenheten Resultat: En hållbarhetsstrateg med miljöinriktning har rekryterats till upphandlingsenheten. Följa försiktighetsprincipen och utbytesprincipen Försiktighetsprincipen innebär att redan risken för skador och olägenhet medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas. Resultat: Utbytesprincipen innebär att sämre teknik och farliga ämnen kontinuerligt byts ut. Vissa kommunala verksamheter arbetar med detta. Dock finns inget systematiskt helhetstänkande kring denna fråga. I samband med tillsyn av verksamheter följer kommunen upp vilka kemiska produkter som används och att verksamhetsutövaren har kunskap om produkternas risker och hantering. Dessutom ska lagstiftningens ”produktvalsprincip” följas, det vill säga att en produkt med minsta möjliga risk väljs. På Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen pågår en kemikalieinventering som syftar till att systematisera kemikaliehanteringen bättre. Övergå till mer miljöanpassade varor och tjänster Övergå till mer miljöanpassade varor och tjänster bland annat öka andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna Resultat: Huddinge kommun upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 1 miljard kronor. Utrymmet för att ta miljöhänsyn och social hänsyn i samband med offentliga upphandlingar har successivt blivit allt större. En hållbar upphandling kan bland annat bidra till • energisnåla produkter och minskade utsläpp från transporter • livsmedel baserade på ekologiska produkter och god djurhållning • rengöringsprodukter och textilier utan allergiframkallande ämnen • te och kaffe där odlarnas arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter har beaktats • minskat socialt utanförskap genom krav på arbetstillfällen för långtidsarbetslösa 71 Att ställa krav när kommunen köper varor och tjänster för skattepengar är ett utmärkt sätt att påverka framväxten av ett hållbart samhälle. Redan i dagsläget ställs långtgående krav, men inte alltid och inte i alla upphandlingar då det finns en kostnad förknippad med hållbarheten. På lång sikt betalar det sig med ett hållbart agerande då det bidrar till ett grönare och mer jämlikt samhälle, men på kort sikt är ekologiska varor, liksom varor där hänsyn tas till goda arbetsförhållanden och en acceptabel lön, dyrare än andra. Upphandlingsenheten har sedan 2014 en hållbarhetsstrateg anställd. Andelen ekologiska livsmedel var vid årsskiftet 2014/2015 36,2 procent. Utveckla miljöbedömningarna Utveckla miljöbedömningarna i upphandlingarna och utveckla uppföljningen av upphandlingar Resultat: Konkurrensverkets (fd Miljöstyrningsrådets) kriterier används i lämpliga upphandlingar utifrån referensgruppens kravställande. Upphandlingsenheten har sedan 2014 en hållbarhetsstrateg anställd. Denna person arbetar med att utveckla miljökraven vid upphandlingen och även etiska krav, enligt den uppförandekod som kommunfullmäktige fattat beslut om. Separera varor och transport, samt utveckla samtransport Separera varor och transporter i upphandlingar så att krav kan ställas på transporterna. Ha ett system för samleveranser senast 2015 Resultat: Projektet sker inom Södertörnssamarbetet. Samordnad varudistribution i åtta Södertörnskommuner kan minska de årliga utsläppen av koldioxid med 570 000 ton. Det motsvarar 4 000 dieseldrivna lastbilar. Under 2012 genomfördes en förstudie för att kartlägga förutsättningarna för en övergång till samordnad varudistribution i samtliga kommuner på Södertörn. Resultaten från förstudien visade förutom på kraftigt sänkta koldioxidutsläpp också på ett flertal andra vinster i kommunernas verksamheter. Alla åtta kommuner tog i januari – februari 2013 beslut om att delta i projektet. I september 2014 blev det klart att Widrikssons Åkeri AB blir logistikpartner för den samordnade varudistributionen. I början på 2015 börjar de första varutransporterna att gå via den gemensamma omlastningscentralen. Ställa krav på energieffektivitet vid upphandling Ställa krav på energieffektivitet och miljöanpassad energiförsörjning vid upphandling av varor och tjänster Resultat: Konkurrensverkets (fd Miljöstyrningsrådets) kriterier används i lämpliga upphandlingar. Vara näringslivet behjälplig i miljöfrågor Vara näringslivet behjälplig med information om miljöfrågor och miljöcertifiering Resultat: Huddinge ingår i ett samarbete i länet om miljödiplomering för företag, där kommunerna gemensamt upphandlat några konsulter, som de kan erbjuda företagen att anlita för att det ska få hjälp med sitt miljöledningsarbete. 72 Informera om hållbar konsumtion Detta sker via information på webben, olika evenemang (till exempel Handla hållbart, Bondens marknad), föredrag med mera. Resultat: Bondens marknad genomfördes för femte året i rad under fyra lördagar i augusti och september. Ett tjugotal producenter besökte Huddinge med sina närodlade produkter. Bondens marknad gav konsumenterna tillfälle att få möta producenterna öga mot öga och få kunskap om närodlade och giftfria produkter. Under Handla hållbartveckan ordnades aktiviteter både för skolelever och för allmänheten. Allmänheten kunde delta i en föreläsning om normer och konsumtion och en föreläsning om kemikalier. Dessutom erbjöd invånarna möjlighet att se miljökabarén "Svårigheten att förhandla med en blåval". Under hela veckan besökte klasser från årskurs 9 ABF-huset i Huddinge och fick en dag fullspäckad med workshops, miljökabaré, föreläsning och utställning. Miljöutbilda referensgrupper Miljöutbilda de som ingår i referensgrupper för upphandlingar senast 2009 Resultat: Inget initiativ har tagits till detta under 2014. Implementera Fairtrade city Implementera riktlinjer och skapa förutsättningar för att Huddinge ska kunna bli en Fairtrade City senast 2010 Resultat: Under 2013 har underlaget för beslut kring Fairtrade city justerats ytterligare och diskuterats fram och tillbaka. Slutligen beslutade kommunfullmäktige att Huddinge inte ska arbeta med Faitrade city med motivet att det viktigaste är att kommunen ställer etiska krav på det som kommunen själv köper in, att det finns fler etiska märkningar än Fairtrade samt att tillräckliga resurser inte finns för att driva ett sådant arbete. Kommunfullmäktige har beslutat om en uppförandekod som kommunen ska använda vid upphandling. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att föra in etiska krav i upphandlingsreglementet. 73
© Copyright 2025