1. No category

Malmö stad
1 (1)
Stadsområdesförvaltning Norr
Datum
Tjänsteskrivelse
2015-03-06
Vår referens
Ann Rubin
Planeringssekreterare
[email protected]
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse vård och omsorg 2014
SOFN-2015-136
Sammanfattning
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen avser perioden 140101–141231.
Kvalitet inom vård och omsorg innebär att den enskilde ska få omsorg, vård och stöd utfört på
rätt sätt och vid rätt tidpunkt och med ett gott bemötande. Det innebär också att den enskilde
ska kunna påverka och vara nöjd med de insatser som ges.
Förslag till beslut
Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta
att godkänna Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse för vård- och omsorg 2014 och översända denna till kommunstyrelsen.
Beslutsunderlag
•
•
G-Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse vård och omsorg 2014 - tjänsteskrivelse
Kvalitets och Patientsäkerhetsberättelse 2014
Beslutsplanering
Stadsområdesnämnd Norr 2015-03-26
Ärendet
Kvalitet inom vård och omsorg innebär att den enskilde skall få omsorg, vård och stöd utfört på
rätt sätt och vid rätt tidpunkt och med ett gott bemötande. Det innebär också att den enskilde
skall kunna påverka och vara nöjd med de insatser som ges.
Kvalitet definieras i 2 kap. 1 § SOSFS 2011:9 på följande sätt; att en verksamhet uppfyller de
krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats
med stöd av sådana föreskrifter.Kvalitet- och patientsäkerhetsberättelsen avser perioden
140101–141231. Kvalitet- och patientsäkerhetsberättelsen ska upprättas i enlighet med framtagen mall för Malmö stad. Efter att stadsområdesnämnden tagit emot informationen ska kvalitetoch patientsäkerhetsberättelsen sändas vidare till stadskontoret för sammanställning.
Ansvariga
SIGNERAD
2015-03-09
Charlotte Glimskog Avdelningschef
Lars Tingsmark Stadsområdesdirektör
Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
Stadsområdesförvaltning Norr
Upprättad
Datum:
Version:
Ansvarig:
Förvaltning:
Enhet:
2015-03-04
3.0
Charlotte Glimskog
Norr
Vård och omsorg
Innehållsförteckning
1. Sammanfattning .............................................................. 3
2. Bakgrund ............................................................................. 4
3. Övergripande mål och strategier ...................................... 5
3.1 Malmö stad ..................................................................... 5
3.2 Nämndens vård- och omsorgsverksamhet...................... 6
3.3 Nämndens övergripande mål och strategier samt
måluppfyllelse för 2014 ......................................................... 6
3.4 Övergripande mål och strategier för 2015 ....................... 8
4. Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och
patientsäkerhetsarbetet ....................................................... 11
5. Samverkan ........................................................................ 12
5.1 Kommungemensam samverkan ................................... 12
5.2 Samverkan SoL, LSS .................................................... 13
5.3 Samverkan HSL för att förebygga vårdskador .............. 14
5.4 Samverkan med brukare och närstående ..................... 15
6. Systematiskt förbättringsarbete ...................................... 16
6.1 Genomförda risk- och händelseanalyser ur brukarperspektiv............................................................................ 16
6.2 Genomförda egenkontroller .......................................... 16
6.3 Övriga identifierade utvecklingsområden ...................... 19
6.4 Utredning av avvikelser ................................................. 19
6.4.1 Sammanställning och analys av inkomna avvikelser
inom socialtjänst och LSS ................................................... 20
6.4.1.1 Inkomna avvikelser .............................................. 20
6.4.1.2 Analys av inkomna synpunkter och avvikelser .... 21
6.4.1.3 Sammanställning av enheter som rapporterat in
mindre än 10 avvikelser inom SoL/LSS ........................... 21
6.4.1.4 Analys avseende orsak till få inrapporterade
avvikelser ........................................................................ 21
6.4.1.5 Sammanställning av inrapporterade
missförhållanden eller risk för missförhållanden .............. 21
6.4.1.6 Analys av inrapporterade missförhållanden eller
risk för missförhållanden.................................................. 22
6.4.2 Sammanställning och analys av avvikelser inom hälsooch sjukvården .................................................................... 23
6.4.2.1 Inkomna avvikelser .............................................. 23
6.4.2.2 Analys av inkomna avvikelser ............................. 24
6.4.2.3 Sammanställning av enheter som rapporterat in
mindre än 10 avvikelser inom HSL .................................. 24
6.4.2.4 Analys avseende orsak till få inrapporterade
avvikelser ........................................................................ 24
6.4.2.5 Vårdskador och lex Maria .................................... 24
6.4.2.6 Analys av vårdskador och lex Maria .................... 25
6.4.3 Sammanställning av fallrapporter ............................... 25
6.4.3.1 Fallolyckor ........................................................... 25
6.4.3.2 Analys av det fallförebyggande arbetet och
inkomna fallolyckor .......................................................... 26
2 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
1. Sammanfattning
Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som har bedrivits under året:
· Omvårdnadsinsatserna har i större utsträckning utförts av kontaktpersonen.
· Kvaliteten har ökat på tillsvidareanställd personal då rekrytering
endast sker av formellt utbildade.
· Det nationella kvalitetsregistret Svenska palliativregistret, för att
ge en säker hälso- och sjukvård i livets slut, används inom samtliga enheter.
· BPSD registret (beteendestörningar och psykiska symtom vid
demenssjukdom) används på de enheter som vårdar demenssjuka för att kunna ge en bättre vård i demenssjukdom.
· De olika nätverken som förekommer både lokalt, regionalt och
på nationell nivå bidrar till ett bättre kvalitets och patientsäkerhetsarbete genom både bättre samverkan och med erfarenhetsutbyte.
· I det systematiska förbättringsarbetet ingick risk- och händelseanalys bland annat vid införandet av Lifecare Procapita, förstudie
omvandling av Nobelgården samt avveckling av Kirsebergsgatan.
· Egenkontroller genomfördes bl a kring nöjdhet hos patienter
med enbart hemsjukvård.
· Granskning av läkemedelshantering på fyra särskilda boende.
· Granskning av den basala hygienen på alla särskilda boenden.
· Granskning av upprättade vårdplaner för brukare med skyddsåtgärder.
· Under våren 2014 genomfördes en kvalitetsuppföljning som en
del av verksamhetens egenkontroll.
De viktigaste resultaten som uppnåtts under året:
· Ett aktivt arbete har genomförts inom Stadsområdesförvaltning
Norr med att få samtliga medarbetare att förstå vikten av att alla
avvikelser skall rapporteras. Att en avvikelse skrivs på en händelse, inte en person och är ett led i Stadsområdesförvaltning
Norrs kvalitetsarbete.
Övergripande mål och strategier för kommande året:
· Införandet av Behov i centrum (BIC) och det nationellt fackspråket (ICF¹) ska utveckla biståndshandläggningen från insatsstyrt till behovsstyrt.
· Utveckla kompetensen i det nya verksamhetssystemet Lifecare
Procapita
· Ett nytt avgiftssystem och tillämpningsanvisningar
· Undersöka möjligheter och behov av att omvandla särskilda boendeplatser för yngre demessjuka
· Införande av Senior alert på särskilda boende
· Digitalt nyckelsystem och tidsregistrering inom hemtjänst
· Nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal gäller även under 2015
men med eventuella konsekvenser för 2016
3 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
·
·
·
·
·
Handlingsplan gällande anhörigstöd tillsammans med avdelning
områdesutveckling
Inventering av den interna organisationens demens
En ny behovsuppskattningsmodell införs 2016 inom LSS
Handlingsplanen angående korttidsbemanningen följs upp
Förändring av enheten för bistånds interna organisation.
2. Bakgrund
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska arbetet med att
systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet
dokumenteras. Detta gäller för både ledningssystemets uppbyggnad och
det systematiska förbättringsarbetet som bedrivs med stöd av ledningssystemet. Ledningssystemet ska ge stöd för att planera, leda, kontrollera,
följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Se nedanstående förbättringscirkel.
Ta emot synpunkter
och klagomål
Utred och sammanställ
Riskanalyser
Planera
Genomföra
Förbättra
Utvärdera
Ständigt utveckla
och förbättra processer
mm.
-förbättrad verksamhet
Följa upp och utvärdera resultatet
- egenkontroll.
För att göra en analys kan du använda dig av följande frågeställningar:
1. Vad gjorde ni?
2. Hur blev det?
3. Varför blev det så?
4. Hur ska vi planera/göra framåt?
I Malmö stad ska en sammanhållen kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse upprättas årligen. Det ska i den framgå hur kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under det föregående året och ska i sin
struktur följa förbättringscirkel. Berättelsen ska beskriva planering för
och vilka åtgärder som genomförts för att säkra verksamhetens kvalitet,
öka patientsäkerheten samt utvärdering och vilka resultat som har uppnåtts.
4 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
I Malmö stad ska kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen avseende
föregående kalenderår godkännas av nämnden senast under mars månad.
Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen ska upprättas i enlighet med
framtagen mall för Malmö stad. När kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen är klar i stadsområdesförvaltningen/sociala resursförvaltningen
skickas den preliminära versionen till kontaktperson på Stadskontoret,
Välfärdsavdelningen, enhet vård och omsorg.
Efter godkännande i nämnden ska kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen skickas till [email protected] ange ärende Sammanställ-
ning av kvalitets- och patientsäkerhetsberättelser 2014, dnr. STK2014-1203
3. Övergripande mål och strategier
Socialstyrelsen definierar kvalitet som att en verksamhet uppfyller de
krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till
vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter (2 kap. 1 § SOSFS 2011:9). Socialstyrelsen påpekar även
att den som bedriver verksamhet kan välja att ställa ytterligare krav på
verksamheten genom att sätta egna mål.
3.1 Malmö stad
I Malmö stad finns en plan för vård- och omsorgsverksamheten och en
plan för LSS verksamheten. Planerna är två av de lokala styrdokumenten
som gäller Malmö stad. Malmö stads verksamheter är målstyrda och mål
beslutas på olika nivåer. Kommunfullmäktige fastställer inriktningsmål
och baserat på dessa fastställer kommunstyrelsen effektmål som följs
upp årligen. Med utgångspunkt i inriktnings- och effektmålen ska alla
nämnder som ansvara för vård- och omsorgsverksamhet dessutom årligen fastställa och följa upp operativa mål.
Syftet med planen för vård- och omsorg är att tydliggöra vilken omvårdnad och service som brukare och deras anhöriga kan förvänta sig samt
att vård- och omsorgsverksamheten vet vilka krav som ställs på den.
Planen innehåller fyra inriktningsmål inom områdena:
· Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag
· Åldras i trygghet och med bibehållet oberoende
· Bemötas med respekt
· Tillgång till god vård och omsorg
Syftet med LSS planen är att vara ett stöd för Malmö stads verksamheter
som erbjuder stöd och service enligt LSS så att personer med funktionsnedsättningar ges möjlighet att leva meningsfulla liv och bidra i samhället
på ett värdefullt sätt. Planen innehåller fem inriktningsmål inom områdena:
5 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
·
·
·
·
·
Individen
Självbestämmande och självständighet
Delaktighet i samhället och jämlikhet i levnadsvillkor
Helhetssyn och kontinuitet
Kompetens
3.2 Nämndens vård- och omsorgsverksamhet
Enheten bistånd inom avdelning vård och omsorg ska genom likställig
och rättssäker biståndsbedömning utifrån individuell behovsprövning
tillförsäkra medborgarna en skälig respektive god levnadsnivå enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt att följa upp beslutade bistånd. Enheten bistånd har
även ansvar för uppsökande verksamhet enligt SoL.
Enheterna inom ordinärt boende, särskilt boende och hälso- och sjukvård ansvarar för att verkställa beslutade insatser enligt socialtjänstlagen
(SoL) samt att göra medicinska bedömningar, utföra sjukvårdande behandlingar enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Enheterna ansvarar
även för förebyggande insatser enligt SoL och HSL.
Stadsområde Norr har under 2014 totalt 318 platser på särskilt boende,
ca 1300 brukare inom ordinärt boende. Ca 800 patienter har haft hemsjukvård inom särskilt boende och ordinärt boende.
3.3 Nämndens övergripande mål och strategier samt
måluppfyllelse för 2014
Andelen av omvårdnadsinsatserna som görs av kontaktperson eller
vice kontaktperson ska öka jämfört med föregående år
Verksamhetens åtagande var att andelen omvårdnadsinsatser inom ordinärt boende dagtid, som utförs av kontaktperson/vice kontaktperson,
under året skulle öka 10 % jämfört med föregående år.
Resultatet visar att andelen insatser har ökat med 20 % fördelat på 20 %
män och 80 % kvinnor. Resultatet i hemtjänstgrupperna har varierat från
lägst 70 % till högst 100 %. Mätningen har genomförts i planeringsverktyget LapsCare och den största anledningen till det klart förbättrade resultatet är att personalen bättre hanterar LapsCare. Ytterligare uppföljning ska genomföras under våren 2015, för att se om procenttalet ökat.
Andelen tillsvidareanställd personal inom vård och omsorg med
behörig utbildning ska öka jämfört med föregående år.
Verksamhetens åtagande att genom LPA (lärande på arbetsplatsen) utbilda fem omvårdnadspersonal, varav tre inom ordinärt boende och två
inom särskilt boende, har uppfyllts. Ingen nyrekrytering av tillsvidareanställd personal har gjorts. I maj minskade personalstatusen med 45
(varav 43 med behörig utbildning) tillsvidareanställda då stadsområdesförvaltningens korttidsverksamhet övergick till en kommungemensam
6 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
organisation som hanteras av Stadsområdesförvaltning Öster. Inom ordinärt boende har 72,6 % av medarbetarna undersköterskeutbildning
(88,6 % kvinnor/11,4 % män). Inom särskilt boende är motsvarande
siffra 78 % (91,7 % kvinnor/12 % män).Vid rekrytering till tillsvidaretjänst för omvårdnadspersonal krävs formell utbildning.
De sociala aktiviteterna bland brukare inom vård och omsorg ska
öka
Utifrån brukarundersökningens resultat för 2014 varierar nöjdheten med
de aktiviteter som erbjuds på äldreboendet från 67 % till 30 % i stadsområdet (Malmö 61 %) och resultatet fortsätter vara lågt i hela landet.
Verksamheten kommer att verka för att det i genomförandeplanen ska
framgå vad brukaren önskar kring aktiviteter och social samvaro, både
individuellt och i grupp.
Information till brukare inom ordinärt boende om Malmös mötesplatser
sker i samverkan med avdelning områdesutveckling. Det finns informationsmaterial/broschyrer för en mötesplats och en social dagverksamhet,
med biståndsbeslut, som vård och omsorg ansvarar för; trygghetsboenden Lekatten och Havsuttern. Det finns inga mötesplatser specifikt för
äldre därför kan ingen statistik presenteras. Avdelning områdesutveckling lämnar uppgift om totalt antal besök för Stadsområdesförvaltning
Norrs mötesplatser.
Alla medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad
tjänstgöringsgrad på schemalagd arbetstid
En stadsområdesövergripande redovisning lämnas men vård och omsorg
kan inte särskiljas separat. Stadsområdet har 278 (239 kvinnor/39 män)
som är månadsanställda och arbetar deltid. En resursgrupp har bildats i
verksamheten med syftet att få en helhet kring deltidsarbetande personal
som önskar högre tjänstgöringsrad och även för att tillgodose enskildas
önskemål om tjänstgöringsgrad samt inplacering av sk 2:5 personal, på
tillsvidaretjänster.
Under året har det inom särskilt boende skett en utökning gällande tidbank och arbetet fortsätter 2015 för att utöka denna form av arbetstidsmodell.
Målen i ”Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering” ska implementeras i stadsområde Norrs verksamheter
Grunden för jämställdhetsarbetet i Stadsområdesförvaltning Norr utgår
från diskrimineringslagen, Malmö stads övergripande plan för jämställdhetsarbetet samt handlingsplan mot diskriminering. Även Malmö stads
värdegrund och Malmö stads personalpolicy är viktiga dokument i jämställdhetsarbetet. Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering diskuteras kontinuerligt på APT och på en del arbetsplatser har Malmö stads quiz om
jämställdhetsintegrering använts och filmer som berör jämställdhetsområdet har visats. Av verksamhetens totalt 31 chefer har 16 genomgått
utbildningen ”Jämställdhetsintegrering för ökad kvalitet i kommunal verksamhet”.
7 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
Två personer i verksamhetens ledningsgrupp har under hösten utbildats i
jämställdhetsanalyser med syftet att kunna ge verksamheten stöd i arbetet med att göra analyser och utifrån dessa föreslå åtgärder. En analys har
påbörjats i verksamheten med frågeställningen om kvinnor och män får
ledsagarservice på lika villkor och aktivt kan delta i samhällslivet.
Hållbarhetsarbetet, i vilket jämställdhetsintegrering är en del, pågår inom
verksamheten. På samtliga arbetsplatser finns utsedda hållbarhetsombud
(19), med uppdrag är att genom sin förankring på arbetsplatsen komma
med idéer på hållbarhetsområdet, sprida information och kunskap till
den övriga arbetsplatsen och vid behov ingå i olika arbetsgrupper för
hållbarhetsarbetet. Ombuden har erbjudits utbildning inom områdena
social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och de har under hösten
träffats tre halvdagar. En enhetschef är hållbarhetsansvarig för vård och
omsorg.
Källsortering genom Ragnsells pågår på tre särskilda boenden och på en
adress där delvis hemsjukvård, rehab samt hemtjänst är lokaliserad. Inlämnat material för sopsortering har bidragit till 110 nya träd, 168 626
nya mjölkförpackningar, 99 nya cyklar, 1 465 nya läskedrycksbackar,
12 783 nya glasburkar/flaskor samt isoleringsmaterial till sex nya villor.
Även andra boenden källsorterar men här finns ingen statistik att tillgå.
3.4 Övergripande mål och strategier för 2015
Behov i centrum (BIC) och nationellt fackspråk (ICF¹)
Den 1 januari 2015 infördes ett nytt beslutsstöd för biståndshandläggning, BIC. Modellen innebär ett behovsinriktat arbetssätt med strukturerad dokumentation och nationellt fackspråk som innebär klassifikation
av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa som Socialstyrelsen tagit
fram (ICF). Arbetssättet ska utvecklas från insatsstyrt till behovsstyrt.
För att underlätta för omvårdnadspersonalens dokumentering kommer
manualer att upprättas utifrån det nya arbetssättet. Planering pågår för en
webbaserad utbildning, vilken ska vara klar under våren så omvårdnadspersonal kan ta del av denna ute på arbetsplatserna.
Verksamhetssystem Lifecare Procapita
Malmös nya verksamhetssystem för dokumentation inom vård och omsorg (Lifecare Procapita) ersätter det tidigare verksamhetssystemet
Origo. Systemet avser lagområdena SoL, LSS samt HSL.
Kontinuerliga utbildningsinsatser kommer att behöva genomföras då
dokumentationssystemet ställer nya krav på den dagliga dokumentationen avseende handläggning, upprättande av genomförandeplaner samt
dagliga anteckningar i brukarnas sociala akter.
Biståndsbeslut i tid gällande serviceinsatser
En ny modell för biståndsbeslut omvandlat till tid avseende serviceinsatser inom hemtjänst införs från januari månad. I beslutet ska det tydligt
framgå vilket stöd och vilken hjälp brukaren behöver samt målet för de
beslutade insatserna, vilka genererar en viss tid.
8 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
Nytt avgiftssystem och tillämpningsanvisningar
Från januari 2015 införs nya avgifter och tillämpningsanvisningar för
vård och omsorg. Avgifter för serviceinsatser inom hemtjänsten kommer
att beräknas i tid, i stället för som tidigare baserat på vilken insats som
beviljats. Avgifter i tid gäller enbart serviceinsatser och avser praktisk
hjälp med hemmets skötsel (t.ex. städ, tvätt och inköp). Inom hemsjukvården införs samtidigt en avgift för den kommunala hemsjukvården för
patienter i ordinärt boende som har hälso- och sjukvårdsinsatser.
Avveckling – omvandling särskilt boende
Malmö stad har behov av särskilt boende för yngre personer med demenssjukdom (< 70år). På Nobelgårdens särskilda boende ska möjligheten att omvandla sex av tolv lägenheter på första planet undersökas.
På Celsiusgatan pågår omvandling av vårdboendelägenheter till gruppboende.
Nationella kvalitetsregister
För att uppnå målet att ge en säker hälso- och sjukvård av god kvalitet i
livets slutskede används det nationella kvalitetsregistret Svenska palliativregistret inom samtliga enheter/sektioner.
Registret BPSD (beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom) används i de enheter/sektioner som vårdar demenssjuka för
att kunna ge en god vård vid demenssjukdom. Utbildning i registret pågår för ett kvarvarande boende och från februari kommer samtliga
boenden att använda registret. En handlingsplan har upprättats för uppföljning av registret.
Planering pågår för införandet av kvalitetsregistret Senior Alert till samtliga särskilda boenden under året.
Förstärkt hemtjänst
Erfarenheten visar att det finns ett behov av en samlad organisation för
att de brukare som har ett större behov av träning, för att återfå och
bevara de fysiska förmågorna. Förstärkt hemtjänst är ett alternativ till
korttidsplats och verksamheten kommer därför att bevara nuvarande
organisation vilket innebär att ett specifikt team inom hemtjänsten ansvarar för dessa målgrupper.
Hälso- och sjukvårdsavtal
Ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal mellan Skånes kommuner och Region
Skåne beräknas vara klart 2016 med fokus på den enskildes behov oavsett organisation. Det nya avtalet kommer att utarbetas som ett utvecklingsavtal, vilket innebär att avtalet ska kunna utvecklas och förändras i
takt med att möjligheter och förutsättningar ändras. Det har konstaterats
två delområden med särskilda utvecklingsbehov, hemsjukvård för de
mest sjuka och rehabilitering på basnivå. Det är inom dessa områden
mer genomgripande förändringar föreslås i det underlag som tagits fram
som grund för kommande avtal. Detta bör bevakas med tanke på vilka
eventuella konsekvenser det kan leda till för stadsområdets hälso- och
9 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
sjukvård avseende bland annat resurser och bemanning. Nuvarande avtal
har förlängts att även gälla under 2015.
Anhörigstöd
Inom både vård och omsorg och avdelning områdesutveckling finns det
personer som arbetar som anhörigkonsulenter. Oavsett tillhörighet ses
anhörigstödet i stadsdelen som en tvärprocess. En handlingsplan och
uppdragsbeskrivning ska upprättas för att beskriva hur anhörigstödet ska
bedrivas. Handlingsplanen ska även beskriva vilket arbete som bedrivs
inom de båda verksamheterna kring anhörigstödet.
Utvecklingsgrupp för demensfrågor
En tvärprofessionell arbetsgrupp har bildats. Gruppen har inventerat
den kompetens och de interna resurser som finns inom stadsområdet.
Alla brukare och patienter med behov av vård och omsorg inom området demens sk erbjudas en likvärdig och hög kvalite inom stadsområdet.
LSS
En ny modell för att kunna uppskatta resursbehovet som ersätter nuvarande vårdtyngdsmätning för LSS verksamheten införs. Enligt denna
modell uppskattas brukarens behov och förmågor kopplat till syftet med
insatsen.
I nuläget används modellen inom daglig verksamhet och ska anpassas så
den tillämpas av brukare med gruppbostad enligt LSS. En delvis anpassad modell kommer att tas fram för korttidsvistelse.
Vård- och omsorgsberedningen beslutade i november 2013 att ge stadskontoret, sociala resursförvaltningen samt stadsområdesförvaltningarna i
uppdrag att utforma en verksamhet med boendestöd enligt socialtjänstlagen. Den nya målgruppen som avses är personer med lindrig utvecklingsstörning och/eller autismspektrumstörning. Boendestödsverksamheten ska starta under året och vara ett alternativ för de som behöver
stöd i sitt boende, men inte vill bo i en bostad utformad med särskild
service. Verksamheten ska även vara ett alternativ för de personer som
bedöms ha ett mindre omfattande/ej långvarigt behov av stöd, att de
kan beviljas insatsen bostad med särskild service enligt LSS.
Korttidsbemanning
Enligt beslut i arbetsgivarpolitiska utskottet ska samtliga stadsområdenämnder upprätta en handlingsplan i arbetet med att minska andelen
arbetade timmar av timavlönade och antalet timavlönade medarbetare.
Detta till förmån för ökad kvalitet i verksamheten och tryggare anställningar med mätbara delmål.
Stadsområdesförvaltning Norrs handlingsplan omfattar, förutom delmål
för arbetet under 2015, även en kartläggning av omfattningen av timavlönade samt beskriver eventuella hindrande strukturer för att nå målet.
I handlingsplanen framgår planerade åtgärder liksom uppföljnings- och
analysarbetet, de senare utifrån perspektiven kvalitet i verksamheten,
bemanning, organisering samt ekonomi. Handlingsplanen ska följas upp
i verksamheten under 2015-2016.
10 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
Risk- och händelseanalysgrupp
Enligt verksamhetens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska
det finnas en övergripande risk- och händelseanalysgrupp. Syftet med
denna grupp är att ha en samlad kompetens och sprida kunskap kring
metoden. Gruppens uppdrag är att den ska utgöra en resurs och vara ett
stöd för hela verksamheten när risk- och händelseanalyser ska genomföras. Ansvaret för genomförandet åligger enhets- och sektionschefer.
Två metoder används: riskanalys för att identifiera risker vid kommande
förändringar och händelseanalys för att analysera varför allvarliga händelser uppstått.
Intern organisation – bistånd
Inventering av förändrad organisation pågår där biståndshandläggarna
ska arbeta i team utifrån brukarnas behov.
4. Organisatoriskt ansvar för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet
Stadsdelsområdesnämnd ska:
· fastställa de i kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse redovisade
mål, strategier och årliga planering för systematiskt kvalitetsarbete
· kontinuerligt följa upp och utvärdera målen för det systematiska
kvalitetsarbetet
· besluta om fördelning av uppgifterna i det systematiska kvalitetsarbetet i verksamhetens organisation
· revidera ledningssystemet vid behov
På uppdrag av nämnden fördelas ansvaret för att verkställa och utveckla
ledningssystemet till avdelningschef/verksamhetschef för vård och omsorg, medicinskt ansvarig sjuksköterska, medicinskt ansvarig för rehabilitering samt socialt ansvarig samordnare. På uppdrag av avdelningschefer
fördelas ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet inom organisationen.
Avdelningschef/Verksamhetschef ska:
· kommunicera och omsätta kommun- och stadsområdesfullmäktiges övergripande mål till avdelningarna samt inom sitt uppdrag
följa upp, analysera och därigenom utveckla verksamheten
· klargöra vilken verksamhet som bedrivs samt kartlägga vilka krav
och mål som gäller för respektive avdelning
· utifrån gällande krav och mål formulera åtaganden för verksamheterna
· fortlöpande se över ledningssystemets ändamålsenlighet och ta
initiativ till att revidera ledningssystemet vid behov eller minst en
gång per år
11 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
Medicinskt ansvarig sjuksköterska ska:
· ansvara för att den kommunala hälso- och sjukvården bedrivs i
överensstämmelse med gällande lagar, författningar, föreskrifter
och rutiner
Medicinskt ansvarig för rehabilitering ska:
· ansvara för att den kommunala hälso- och sjukvården bedrivs i
överensstämmelse med gällande lagar, författningar, föreskrifter
och rutiner inom rehabilitering
Socialt ansvarig samordnare ska:
· ansvara för att socialtjänsten och lagen om stöd och service till
vissa funktionshindrade efterlevs inom uppdraget
Enhetschef ska:
· ansvara för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och
förbättra verksamheterna inom sitt ansvarsområde
·
ansvara för att upprättade mål blir kända inom sitt ansvarsområde och följa upp att verksamheterna håller en god kvalitet
Sektionschef ska:
· ansvara för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och
förbättra verksamheterna inom sitt ansvarsområde
·
ansvara för att upprättade mål blir kända inom sitt ansvarsområde och följa upp att verksamheterna håller en god kvalitet
Medarbetare ska:
· vara delaktig i uppföljning av mål, resultat och medverka i åtgärder i syfte att förbättra verksamheten
5. Samverkan
Många som kommer i kontakt med vård och omsorg har sammansatta
behov som kräver samverkan och samarbete såväl internt och mellan
nämnder, som externt med andra myndigheter och aktörer. Samverkan
behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten.
Det ska finnas processer och rutiner som säkerställer hur samarbetet ska
bedrivas i den egna verksamheten, mellan olika enheter, andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med andra vårdgivare,
myndigheter, föreningar, andra organisationer och mellan medarbetare.
5.1 Kommungemensam samverkan
Behov av att förbättra stödet till personer med psykiska funktionsnedsättningar och ohälsa identifierades. En inventering av antalet personer
med psykiska funktionsnedsättningar och ohälsa genomfördes. Därefter
12 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
har ett samarbete inletts mellan avdelningarna för vård och omsorg och
individ och familjeomsorgen. Arbetet är pågående och ska utvärderas
2015.
Arbetet med processen avseende samordnade individuella planer (SIP)
har inte fungerat varav en tvärprofessionell arbetsgrupp tillsattes med
representanter från Region Skåne och Malmö stad. Gemensamma rutiner har implementerats. Det fortsatta arbetet avser implementera rutiner
och genomföra utbildningar i SIP.
Behov av att förhindra inläggning på sjukhus för de mest svårt sjuka
äldre identifierades. En undersökning på medicinavdelningarna på SUS i
Malmö och Lund genomfördes 2012. Studien visade på hur stor andel av
patienterna som inte hade behövt erhålla en vårdplats om adekvat medicinskt stöd hade kunnat erbjudas i ordinarie boendemiljö. Utifrån projektmedel bildades ett tvärprofessionellt team bestående av läkare, sjuksköterska, biståndshandläggare och arbetsterapeut. Teamet erhöll namnet ÄMMA (Äldre i Malmö Mobilt-Akutteam). Resultatet av detta arbete
blev att inläggningarna minskade och ÄMMA-teamet är nu en permanent verksamhet i Malmö Stad.
Säkerställa hanteringen av utskrivningsklara patienter. Ett nätverk för
samordnad vårdplanering bildades där representanter från regionen,
kommunen och primärvården ingår. Nätverket har upprättat gemensamma rutiner kring samordnad vårdplanering samt lägger förslag för
planerings och beredskap för hantering av utskrivningsklara patienter vid
tex helger och semesterperioder. Fortsatt arbete med identifiering och
revidering av rutiner samt löpande dialog om att vårdplaneringarna sker i
enlighet med aktuella bestämmelser och rutiner.
Säkra en god, effektiv och säker vård oavsett var patienten befinner sig i
vårdkedjan. Nätverk för vårdutveckling bildades där representanter från
de olika huvudmännen finns representerade. Även nätverk riktade mot
riskområde fall, sår och nutrition bildades. Gemensamma utbildningsinsatser anordnades. Gemensamma rutiner och bedömningsinstrument
togs fram. Pågående implementering.
Behov av att säkerställa rutiner kring egenvårdsbedömningar och ta fram
separata blanketter att använda inom Malmö stad och Region Skåne för
upprättande av egenvårdsbedömning. Blanketten för Malmö stad är färdigställd. En arbetsgrupp har bildats med representanter från Malmö
stad och Region Skåne för att samverka i frågan om egenvårdsbedömningar och skapa en samsyn. Arbetsgruppen är i ett inledningsskede och
uppdraget beräknas vara slutfört under senare delen av våren 2015.
5.2 Samverkan SoL, LSS
Internt
· Kvalitetsråd där följande ingår:
- verksamhetschef enligt 29§ HSL
- medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)
13 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
·
·
·
·
medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)
socialt ansvarig samordnare (SAS)
samtliga enhetschefer inom vård och omsorg
Ledningsmöte för vård och omsorg sker två gånger i månaden.
Samverkansträffar med vuxenenheten inom Individ och familjeomsorgen.
Inom ordinärt boende arbetar personalen i team utifrån olika geografiska områden. Teamen består av biståndshandläggare, sektionschef, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och vid behov
samordnare/kontaktman från hemtjänstgruppen.
Utöver ovanstående äger även olika samverkansmöte rum utifrån
brukarens behov, t ex individuella vårdplaneringar.
Externt
· Samordnad vårdplanering.
· Nätverksmöte för olika yrkesgrupper.
· Utöver ovanstående äger även olika samverkansmöte rum utifrån
brukarens behov med t ex Försäkringskassan.
· Biståndshandläggare kan om brukaren har behov av stöd från flera
vårdgivare, initiera till en samordnad individuell plan för att samverka kring att den enskilde får sina behov tillgodosedda.
5.3 Samverkan HSL för att förebygga vårdskador
Internt
· Inom ordinärt boende arbetar personalen i team utifrån geografiska
områden. Teamen består av biståndshandläggare, sektionschef,
sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och vid behov samordnare/kontaktman från hemtjänstgruppen.
· Kvalitetsråd som består av:
- verksamhetschef enligt 29§ HSL
- medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)
- medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)
- socialt ansvarig samordnare (SAS)
- samtliga enhetschefer inom vård och omsorg.
· Vid två tillfällen per månad har enhetschef och sektionschefer möte
med MAS och MAR.
· MAS och MAR träffar verksamhetschefen enligt 29§ HSL vid två
möten per månad
· Ledningsmöte för vård och omsorg sker två gånger i månaden.
Externt
· Samverkansmöte med primärvården utifrån gemensamt avtal gällande råd, stöd och fortbildningsinsatser. Under 2014 har utbildningsinsatser gällt yrsel hos äldre, KOL/Astma, kognitiv svikt,
sjukvårdande behandling i hemmet t.ex. ÄMMA samt palliativ
vård och vård i livets slut.
· Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar i särskilda boende tillsammans med patientansvarig sjuksköterska, primärvårdsläkare
samt apotekare.
14 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
·
Samverkansmöte med Integrerad Närsjukvård Malmö (INM) samt
den psykiatriska öppenvården på Drottninggatan.
·
·
Samverkansmöte med Avancerad Sjukvård I Hemmet (ASIH)
Ledningskraft - ett stöd för att möta de mest sjuka äldres behov
I en överenskommelse mellan Regeringen och SKL (Sveriges
Kommuner och Landsting) ska en långsiktig hållbar utveckling
formas, i samverkan med socialtjänst och närområden till hälsooch sjukvård, för att förbättra vård och omsorg för sjuka äldre.
Samverkan genom nätverksgrupp Samordnad Vårdplanering
(SVPL) mellan Region Skåne och kommunerna i sydväst.
MAS ingår i expertgrupp läkemedel med Kommunförbundet Skåne
och Region Skåne.
MAS ingår i nationella strategiska gruppen för dosexpedierade läkemedel.
Legitimerad personal ingår i nätverksmöte för sår- nutrition- och
fallpreventition Malmö stad och Region Skåne.
MAR ingår i”Nätverksgrupp för vårdutveckling mellan Malmö stad
och Region Skåne”
MAR ingår i nätverksmöte för fallpreventition Malmö stad och
Region Skåne.
·
·
·
·
·
·
5.4 Samverkan med brukare och närstående
Särskilt boende
· Information till brukare och närstående förmedlas t ex via den gemensamma anslagstavlan. Informationen kan gälla dagens aktiviteter, dagens måltid samt vilka medarbetare som är i tjänst.
· När behov finns erbjuds brukaren och närstående individuella samtal där berörda yrkesgrupper deltar.
· Ankomstsamtal erbjuds i samband med inflyttning.
· Vid inflyttning erbjuds brukare att en genomförandeplan upprättas.
Om brukaren önskar kan närstående medverka.
· Anhörigträffar med temaföreläsningar riktade till anhöriga.
Ordinärt boende
· Anhöriga till personer med demenssjukdom inbjuds till reflektionsgrupper tillsammans med personal.
· Brukare erbjuds att få en genomförandeplan upprättad. Om brukaren önskar kan närstående medverka.
Övergripande samverkan
· Anhörigkonsulent som arbetar med det övergripande anhörigstödet.
15 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
6. Systematiskt förbättringsarbete
I arbetet ingår risk- och händelseanalys, egenkontroll, hantering av avvikelser, förbättrande åtgärder, förbättring av processer och rutiner. En
analys av det förbättringsarbete ni genomfört under året ska göras.
6.1 Genomförda risk- och händelseanalyser ur brukarperspektiv
Vård och omsorg verksamhet:
Central riskanalys genomförd kring införandet av Lifecare-Procapita.
Särskilt boende:
· Riskanalys genomförd på Kirsbergsgatan 41-43 inför avvecklingen med tanke på brukarnas eventuella oro och osäkerhet inför förändringen.
· Riskanalys genomförd på Nobelgården för att identifiera eventuella risker ur ett brukarperspektiv med ändrad inriktning av
målgrupp.
De åtgärder som vidtogs var:
· Gemensamt informationsmöte för brukare och deras anhöriga/god man/förvaltare.
· Alla brukare och deras anhöriga/god man/förvaltare erbjöds enskilda samtal tillsammans med ansvarig biståndshandläggare och
sektionschef.
· Avvecklingen av Kirsbergsgatan 41-43 genomfördes under hösten och vintern 2014.
6.2 Genomförda egenkontroller
Hälso och sjukvårdsenhet:
· I december genomförde hemsjukvården en intern enkätundersökning kring nöjdheten hos ett urval patienter som enbart hade
hemsjukvårdsinsatser. Totalt besvarades 39 enkäter (43 %) fördelat på 24 kvinnor och 15 män. Resultatet visar att patienterna
överlag är mycket nöjda med den hemsjukvård de får. Några områden har identifierats att arbeta vidare med.
· MAS har genomfört tillsyn/granskning av läkemedelshanteringen på fyra särskilda boende. Tillsynen genomfördes som ett
oanmälda besök, tillsammans med sektionschef för sjuksköterskorna i särskilda boende. Stickprovskontroll utfördes av patienters läkemedelsskåp samt läkemedelsskåp på sjuksköterskeexpeditionen. Tillsynen skedde vid två tillfällen, vår och höst, på
samtliga avdelningar på dessa fyra boende. Läkemedelshanteringen samt förvaring följer gällande rutiner på dessa fyra boende.
· Basal hygien är den sammanfattande benämningen för alla typer
av åtgärder som görs för att uppnå en god hygienisk standard,
genom att bl.a. förebygga uppkomsten och spridningen av vårdrelaterade infektioner. MAS genomförde en granskning i samtliga
16 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
·
särskilda boende under vecka 12-13. Sveriges Kommuner och
Landstings (SKL) framtagna protokoll användes och resultatet
rapporteras in till SKL vecka 14. Granskningen visade att följsamheten inte var god.
Granskning av upprättade vårdplaner för de personer som har
skyddsåtgärder där presumtivt eller konkludent samtycke föreligger har genomförts av MAR. Ingen plan följde i sin helhet
dokumentationsstödet. Ett informationsmöte för alla sektionschefer om hur arbetet med skyddsåtgärder ska utföras har skett.
Ny granskning och informationsmöte kommer att ske 2015.
Särskilt boende:
Enkät till brukaren kring nöjdheten med sociala aktiviteter på respektive
boende. Utifrån brukarundersökningens resultat varierar nöjdheten med
de aktiviteter som erbjuds på äldreboendet från 67 % till 30 % i stadsområdet (Malmö 61 %) och resultatet fortsätter vara lågt i hela landet. I
svaren kan utläsas att anhöriga ofta har en högre ambitionsnivå att deras
närstående ska delta i aktiviteter än vad brukarna själv önskar. Verksamheten genomförde i november en intern undersökning hos 46 brukare/18 % (11 män/35 kvinnor), fördelat på samtliga boenden. Intervjuerna gjordes av personal som inte hade en direkt vårdrelation till brukarna. Frågeställningen var om de var nöjda med de sociala aktiviteter som
erbjöds på boendet, såväl individuella som i grupp.
Resultatet visade att 87 % trivdes i sitt boende (91 % kvinnor/82 %
män). På frågan om man var nöjd med de gruppaktiviteter som anordnades svarade 87 % ja (80 % kvinnor/55 % män). Några önskade t.ex.
mer gymnastik och filmer från gamla Malmö. Någon önskade egen aktivitet som skytte. Möjlighet till en pratstund med personalen svarade 87
% ja på att de var nöjda med (91 % kvinnor/73 % män). Några kommenterade att tid saknades för personalen. 78 % (83 % kvinnor/64 %
män) svarade ja på att de var nöjda med att komma utomhus i den utsträckning de önskade. Några kommenterade att de inte ville gå ut när
det var kallt och någon ville sitta själv på uteplatsen. Verksamheten
kommer att verka för att det i genomförandeplanen ska det framgå vad
brukaren önskar kring aktiviteter och social samvaro, både individuellt
och i grupp.
Antal brukare som aktivt har erbjudits att medverka i upprättande av en
genomförandeplan är 81 %. Antal av dessa som har tackat ja till att
medverka vid upprättandet av genomförandeplan är 60 %. Brukare med
demenssjukdom, och som inte haft anhörig, har inte erbjudits en genomförandeplan. Antal brukare som aktivt erbjudits att medverka i uppföljningen av en genomförandeplan är 70 %. Antal av dessa som tackat ja
till att medverka vid uppföljningen av genomförandeplan är 68 %.
Ordinärt boende:
Antal brukare som aktivt har erbjudits att medverka i upprättande av en
genomförandeplan är 67 %. Antal av dessa som har tackat ja till att
medverka vid upprättandet av genomförandeplan är 82. Brukare som
enbart har larm har inte kontinuerligt erbjudits en genomförandeplan.
17 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
Av antal brukare som aktivt erbjudits att medverka i uppföljningen av en
genomförandeplan är 94 %. Antal av dessa som tackat ja till att medverka vid uppföljningen av genomförandeplan är 92 %.
Andel brukare med boendestöd som har erbjudits att medverka i upprättande av en genomförandeplan är 89 %. Antal av dessa som har tackat ja
till att medverka vid upprättandet av genomförandeplan är 67 %. Av
antal brukare som aktivt erbjudits att medverka i uppföljningen av en
genomförandeplan är 75 %. Antal av dessa som tackat ja till att medverka vid uppföljningen av genomförandeplan är 68 %.
Kvalitetsuppföljning inom hemtjänst och särskilt boende:
Under våren 2014 har det genomförts kvalitetsuppföljningar som en del
i verksamhetens egenkontroll. Detta har genomförts inom två hemtjänstgrupper och inom fyra särskilda boenden. Berörda sektionschefer
fick ut enkäten för egenkontroll, efter genomgång med alla berörda chefer och har därefter fyllts i tillsammans med berörda professioner. Enkäterna skickade till Socialt ansvarig samordnare och Medicinskat ansvarig
sjuksköterska för genomgång och sammanställning av resultatet.
Resultat – Särskilt boende
Socialtjänst
Resultatet av kvalitetsuppföljningen visar att det förekommer brister
inom följande område:
· kunskap om att det finns en kvalitetsberättelse
Inbjudan till boende- och anhörigträffar görs inte minst två gånger om
året, utan är individuellt anpassat. Vid en enhet hålls inte brukar- och
matråd, då de boende inte vill medverka till detta.
Hälso- och sjukvård
Resultatet av kvalitetsuppföljningen visar att det förekommer brister
inom följande områden:
· Kunskap om att det finns en patientsäkerhetsberättelse
· Att Lex Maria anmälningar görs till nämnd
· Att man inte arbetar med riskbedömningar
Det uppges att rutiner finns för basalhygien och att personalen är utbildade.
Resultat – Ordinärt boende
Socialtjänst
Resultatet av kvalitetsuppföljningen visar att verksamheterna uppfyller
kraven enligt egenkontrollen. Vad gäller brukarinflytande kan brukarna
delvis påverka vid vilka tider som hjälpen ska utföras.
Hälso- och sjukvård
Resultatet av kvalitetsuppföljningen visar att det förekommer brister
inom följande område:
· Att man inte arbetar med riskbedömningar
18 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
Det uppges att rutiner finns för basalhygien och att personalen är utbildade.
Åtgärder:
Sektionscheferna behöver informeras om att:
· det årligen skrivs en kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse och
om att Lex Maria anmälningar görs till nämnd
· att det i Stadsområdesförvaltning Norr finns ett kvalitetsråd
· fortsatt arbete med ökat brukarinflytande
6.3 Övriga identifierade utvecklingsområden
Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD)
Handlingsplan för att införa och implementera det nationella kvalitetsregistret BPSD har upprättats. 3 personer, 1 ssk och 2 silviasystar utbildades till certifierade utbildare i BPSD. Syftet var att dessa personer ska
utbilda BPSD administratörer inom varje enhet på gruppboende för
demenssjuka, på så vis skapas multidisciplinär team (olika yrkeskategorier) på arbetsplatsen kring brukaren. Alla i teamet har utbildningen.
Senior Alert
Under 2014 har inga registreringar gjorts. Planering för införande av
Senior Alert, våren 2015 har påbörjats.
Palliativa registret
· Utbildning för sjuksköterskor
· Används i alla verksamheter – sjuksköterskan registrerar
Ledningskraft
· Ledningskraft är en samverkansgrupp som består av avdelningschef, MAS, MAR, enhetschef från kommunen och representanter från primärvården.
· Gemensam handlingsplan är upprättad och som kopplas till kvalitetsregistren och fem nationella mål:
- God vård vid livets slut
- Preventivt arbetssätt
- God vård vid demenssjukdom
- God läkemedelsbehandling för äldre
- Sammanhållen vård och omsorg (ledningskraft)
6.4 Utredning av avvikelser
Klagomål och synpunkter kan framföras av brukare/patient, deras närstående, personal, vårdgivare, de som bedriver socialtjänst, de som bedriver verksamhet enligt LSS, myndigheter och föreningar, andra organisationer och intressenter.
19 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
Inkomna avvikelser, rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs
och analyseras för att kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet.
6.4.1 Sammanställning och analys av inkomna avvikelser
inom socialtjänst och LSS
Vård och omsorg har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera klagomål, synpunkter och händelser. Detta för att fastställa och
åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt samt sammanställa och
återföra erfarenheterna. Med klagomål avses sådant som inte uppfyller
de krav och mål som ställs på verksamheten utifrån lagar och föreskrifter. Detta benämns som händelser och registreras i Malmö stads avvikelsesystem. Med synpunkter avses det som i övrigt framförs om verksamhetens kvalitet som t ex förslag på förbättringar. Avvikelserna registreras
i Malmö stads avvikelssystem och de avvikelser som registrerats analyseras, åtgärdas och följs upp och ska vara ett underlag för diskussion på t
ex arbetsplatsträffar. I kvalitetsrådet förs diskussion utifrån inrapporterade händelser och identifierade mönster/brister som ett led i kvalitetsarbetet.
6.4.1.1 Inkomna avvikelser
Tabell från Flexite: Detaljerad händelse SoL LSS.
2013-07-01−2013-12-31
Rapport
SamRapport
påtaglig
Våld
Antal
Dokumentordnad
SynBrister
missför- risk för ett
Stöld mellan registreration
vårdpunkter
hållande missförhållbrukare
ingar
planering
ande
SoL
64
7
7
2
2
22
4
1
109
LSS
1
0
0
0
1
0
0
2
2
Antal
registreringar
65
7
7
2
3
22
4
1
111
Tabell från Flexite: Detaljerad händelse SoL LSS. År 2014
Rapport
SamRapport
påtaglig
MissVåld
Antal
Dokumentordnad
SynBrister
missför- risk för ett
tänkt mellan registreration
vårdpunkter
hållande missförhållstöld brukare
ingar
planering
ande
SoL
172
22
17
5
1
28
13
5
263
LSS
0
2
0
0
0
0
0
0
2
172
24
17
5
1
28
13
5
265
Antal
registreringar
Brister avser uteblivna beviljade insatser gällande serviceinsatser så som städ,
tvätt, inköp, måltid och larm eller personlig omvårdnad och tillsyn.
Dokumentation avser brister i dokumentationen.
Rapport missförhållande/påtaglig risk för missförhållande avser inkomna
20 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
rapporter enligt lex Sarah.
Samordnad vårdplanering avser avvikelser som har inkommit till stadsområdet via t ex Region Skåne och berör brister i den samordnade vårdplaneringen
som kommunens representanter varit involverade i.
Synpunkter avser när brukare/anhörig har synpunkter eller klagomål på t.ex.
kvalitén, bemötandet, utförandet, inflytande, delaktighet, kontinuitet eller information.
Stöld har under 2014 ändrats till Misstänkt stöld och en ny vägledning för
utredning tagits fram
Våld mellan brukare avser om en brukare utsätter en annan brukare för t ex
slag eller nyp.
6.4.1.2 Analys av inkomna synpunkter och avvikelser
Flest inrapporterade avvikelser finns inom ordinärt boende och därefter
inom särskilt boende. Avdelningen bistånd har få inrapporterade avvikelser. Den största andelen avvikelser avser brister, därefter synpunkter.
Två av de mest frekventa åtgärderna som vidtagits är samtal med berörd
och/eller samtal i grupp. De två avvikelserna som är registrerade inom
området LSS avser biståndshandläggning. Verkställigheten inom LSS
tillhör från och med 130701 Sociala resursförvaltningen.
6.4.1.3 Sammanställning av enheter som rapporterat in mindre än
10 avvikelser inom SoL/LSS
Stadsområdesförvaltning Norr har inga enheter med mindre än 10 inrapporterade avvikelser inom SoL/LSS år 2014.
6.4.1.4 Analys avseende orsak till få inrapporterade avvikelser
I Stadsområdesförvaltning Norr har alla enheter implementerat vikten av
att rapportera avvikelser. Att en avvikelse skrivs på en händelse, inte en
person och är ett led i Stadsområdesförvaltning Norrs kvalitetsarbete.
6.4.1.5 Sammanställning av inrapporterade missförhållanden eller
risk för missförhållanden
Bestämmelserna om lex Sarah är en del av verksamheternas kontinuerliga kvalitétsarbete. Syftet är att verksamheternas kvalité ska utvecklas
och att åtgärder vidtas för att ett likande missförhållande inte ska inträffa
igen. Det är därför viktigt att orsakerna identifieras och att åtgärderna
riktas mot de bakomliggande orsakerna.
Det finns tre avgörande hållpunkter för att lex Sarah ska vara en del av
verksamheternas systematiska kvalitetsarbete:
1. Beskrivning av orsakerna till missförhållandet ur ett systemperspektiv
2. Information om ett likande missförhållande förekommit i verksamheten tidigare
3. Bedömning om ett liknande missförhållande skulle kunna inträffa
igen.
21 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
Tabell från Flexite: Inrapporterade missförhållanden eller risk för missförhållanden 2013-07-01−2013-12-31
Rapport missförhållande
Rapport risker för
missförhållande
Antal registreringar
SoF / SR
7
2
9
Antal registreringar
7
2
9
Tabell från Flexite: Inrapporterade missförhållanden eller risk för missförhållanden år 2014
Rapport missförhållande
Rapport risker för
missförhållande
Antal registreringar
SoF / SR
17
5
22
Antal registreringar
17
5
22
Tabell från Flexite: Antal anmälda missförhållande - risk för missförhållande till Inspektionen för vård och omsorg 2013-07-01−2013-12-31
Att rapporten bedöms
vara risk för ett allvarligt
missförhållande enligt
lex Sarah som ska
anmälas till IVO
Att rapporten bedöms
vara ett allvarligt missförhållande enligt lex
Sarah som ska anmälas till IVO
Antal registreringar
SoF / SR
1
3
4
Antal registreringar
1
3
4
Tabell från Flexite: Antal anmälda missförhållande - risk för missförhållande år 2014 till Inspektionen för vård och omsorg
Att rapporten bedöms
vara risk för ett allvarligt
missförhållande enligt
lex Sarah som ska
anmälas till IVO
Att rapporten bedöms
vara ett allvarligt missförhållande enligt lex
Sarah som ska anmälas till IVO
Antal registreringar
SoF / SR
1
4
5
Antal registreringar
1
4
5
6.4.1.6 Analys av inrapporterade missförhållanden eller risk för
missförhållanden
Totalt har 22 rapporter om missförhållande/påtaglig risk för missförhållande rapporterats in och utretts under 2014. Av dessa har 17 utretts
som missförhållande och 5 som påtaglig risk för missförhållande. Av
avvikelserna är 11 st avvikelser inrapporterade inom särskilt boende och
11 st inom ordinärt boende (7 av rapporterna avsåg kvälls- och nattpatrullen och 4 avsåg daggrupper inom hemtjänsten).
Efter utredning har fyra av rapporterna bedömts vara allvarliga missförhållanden och ett som en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande
och dessa är anmälda till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Fyra
av rapporterna har bedömts som ett missförhållande enligt lex Sarah
som inte ska anmälas till IVO. Sex av rapporterna har bedömts som risk
för missförhållande enligt lex Sarah som inte ska anmälas till IVO. Sju av
rapporterna har bedömts vara ett fel eller brist i verksamheten som ska
hanteras i det systematiska kvalitetsarbetet. En del av de inrapporterade
händelserna har polisanmälts och det har även vidtagits arbetsrättsliga
åtgärder.
22 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
De inrapporterade händelserna har avsett:
- Brister i hanteringen av trygghetslarm
- Beviljat bistånd som inte utförts enligt gällande beslut.
- Brister i prioritering av inkomna larm
- Personal på natten har använt skyddsåtgärd utan lagstöd.
- Personalens bemötande och tillvägagångssätt
- Brister i informationsöverföring
- Brister i hanteringen av hjälpmedel
- Brister i hanteringen med Laps Care schema
- Brand/rökutveckling vid ett särskilt boende
Identifierade orsaker:
- Bristande kommunikation och rapportering
- Bristande rutiner
- Bristande följsamhet av befintliga rutiner
- Brist i dokumentation och genomförandeplaner.
- Brist i kunskap kring skyddsåtgärder.
- Brist i bemötande och kompetens hos omvårdnadspersonalen.
- Brister i omvårdnadspersonalens kunskap kring hantering av
trygghetslarm
- Brister i omvårdadspersonalens bemötande
Vidtagna och planerade åtgärder:
- Samtal med berörd och arbetsgrupp
- Aktualisering av befintlig rutiner
- Upprättande och implemettering av nya rutiner
- Öka kunskapen om skyddsåtgärder
- Uppföljning av åtgärder av ansvarig sektionchef
- BPSD implementeras
- Utbildning av omvårdnadspersonal om skydds- och begränsningsåtgärder
- Genomgång med omvårdnadspersonal om vikten av att arbeta
utifrån genomförandeplaner och att dokumentera i brukarnas
sociala journal
- Förbättra teamarbetet
- Genomgång av avvikelsehantering och Lex Sarah med omvårdnadspersonal
6.4.2 Sammanställning och analys av avvikelser inom
hälso- och sjukvården
6.4.2.1 Inkomna avvikelser
Tabellerna nedan redovisar avvikelser inkomna under perioden
2013-07-01−2013-12-31 samt 2014-01-01−2014-12-31.
23 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
Tabell från Flexite: Detaljerade händelser HSL 2013-07-01−2013-12-31
Dokumentation Läkemedel
Omvårdnad
Vårdplanering, Antal regiintern
streringar
HSL
34
379
17
1
431
Antal registreringar
34
379
17
1
431
Tabell från Flexite: Detaljerade händelser HSL 2014-01-01−2014-12-31
Dokumentation Läkemedel
Omvårdnad
Vårdplanering, Antal regiintern
streringar
HSL
216
823
71
1
1111
Antal registreringar
216
823
71
1
1111
6.4.2.2 Analys av inkomna avvikelser
Avvikelserapporteringen har ökat. Vanligaste typen av avvikelser avseende hälso- och sjukvård gäller läkemedel. Ett aktivt arbete har genomförts inom Stadsområdesförvaltning Norr med att få samtliga medarbetare att förstå vikten av att alla avvikelser skall rapporteras. En avvikelse
skrivs på en händelse, inte en person och är ett led i Stadsområdesförvaltning Norrs kvalitetsarbete. Avvikelser gällande dokumentation har
också markant ökat. Ökningen beror även här på ett aktivt arbete med
att legitimerad personal skall skriva avvikelserapporter då omvårdnadspersonal inte har signerat eller återrapporterat efter att en delegerad arbetsuppgift är utförd.
Avvikelser analyseras av MAS och presenteras vid varje Kvalitetsråd.
Avvikelserapporteringen synliggör var vi har brister i kvaliten och åtgärder kan därför införas och planeras. Stadsområdesförvaltning Norr har
en sjuksköterska som arbetar helt med att utbilda och fortbilda all omvårdadspersonal inom Stadsområdesförvaltning Norr. Utbildandesjuksköterska har genomfört utbildningar på respektive arbetsplats och utbildningarna består främst i läkemedelshantering och rutiner för detta,
diabetes, palliativvård samt basal hygien. Detta arbete kommer att fortgå
samt utvecklas 2015.
6.4.2.3 Sammanställning av enheter som rapporterat in mindre än
10 avvikelser inom HSL
Stadsområdesförvaltning Norr har inga enheter med mindre än 10 inrapporterade avvikelser inom HSL år 2014.
6.4.2.4 Analys avseende orsak till få inrapporterade avvikelser
I SoF Norr har alla enheter implementerat vikten av att rapportera avvikelser. Att en avvikelse skrivs på en händelse, inte en person och är ett
led i Stadsområdesförvaltning Norrs kvalitetsarbete.
6.4.2.5 Vårdskador och lex Maria
Inga anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg gjordes under
perioden 2013-07-01−2013-12-31. Under perioden 2014-01-01−201412-31 gjordes en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg
24 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
Tabell från Flexite: lex Maria år 2013
Antal registreringar
SoF / SR
0
Tabell från Flexite: lex Maria år 2014
Antal registreringar
SoF / SR
1
6.4.2.6 Analys av vårdskador och lex Maria
Bedömning samt identifiering av risker/brister samt omedelbara åtgärder
vidtogs. Det framkom att patienten inte lidit skada. Efter samtal med
berörd personal beslöt ansvarig sektionschef att införa tillfällig dubbelbemanning på de arbetspass där berörd personal arbetar. Vilket innebar
en tillfällig ökad bemanning för att avlast berörd personal som bla uppgav tillfällig stress som orsak till sitt handlande. Medicinskt ansvarig sjuksköterska kommer att utföra sticksprovskontroller av berörd personals
dokumentation en gång per månad under första halvåret 2015.
6.4.3 Sammanställning av fallrapporter
Definition på fall är ”en oväntad händelse som resulterar i att en person
hamnar på marken, golvet eller en lägre nivå”. Definitionen inkluderar
alla fall, även de som beror på akut sjukdom och när en person glider ner
på golvet från stol eller säng.
Antalet rapporter är svåra att jämföra då fjolåret bara redovisades för sex
månader. Vid en eventuell jämförelse kan antalet rapporter 2014 vara
något fler . De närmaste åren kommer antalet rapporter att öka eftersom
andelen äldre blir fler. De kommer också att öka eftersom informationen
om skyldigheten att skriva fallrapporter behöver bli tydligare för all personal. Det är legitimerade arbetsterapeuter och sjukgymnaster som ansvarar för att analysera fallrapporterna och avgör vem/vilka som ska
utreda hän-delserna. I teamet förs diskussioner om fallrapporterna för
att bedöma eventuella risker och åtgärder.
6.4.3.1 Fallolyckor
I Stadsområdesförvaltning Norr har det 2014 rapporterats 1555 fall
Vid ca 25,47 % av fallen har patienten åsamkats skada som tex fraktur ,
sårskada, smärta, blåmärke m m. Vad de osynliga skadorna eventuellt lett
till är svårt att analysera men kan t ex leda till inaktivitet och rädsla.
Sammanställning i text. Infoga tabell från Flexite, se exempel nedan.
25 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014
Tabell från Flexite: Totalt antal inrapporterade fallolyckor per
2013-07-01 – 2013-12-31
Fall
Antal registreringar
666
666
Antal registreringar 666
666
SoF / Norr
Tabell från Flexite: Totalt antal inrapporterade fallolyckor per år 2014
Fall
Antal registreringar
1555
1555
Antal registreringar 1555
1555
SoF / Norr
6.4.3.2 Analys av det fallförebyggande arbetet och inkomna fallolyckor
Antalet fall förväntas bli fler de närmaste åren bl a för att andelen äldre i
befolkningen blir fler. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster ansvarar för att analysera fallrapporterna och avgör
vem/vilka som ska utreda händelserna. Det fallpreventiva arbetet ser
olika ut på enheterna och behöver ses över. Informationen om vikten av
att skriva fallrapporter behöver bli bättre
26 Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014