Väg 108, faunapassage vid Bökeberg
SAMRÅDSUNDERLAG Väg 108, faunapassage vid Bökeberg Svedala kommun, Skåne län Vägplan TRV 2015/24495, 2015-09-09 Projektnummer: 136902 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.2.0 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 211 19 Malmö E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådsunderlag Väg 108, faunapassage vid Bökeberg, Svedala kommun Författare: Karl Magnus Adielsson, ÅF Infrastructure AB Dokumentdatum: 2015-08-20 Ärendenummer: TRV 2015/24495 Version: 1.0 Kontaktperson: Nina Hydbom-Drennan, Trafikverket Innehåll 1. BESKRIVNING AV PROJEKTET 6 1.1. Planläggningsprocessen 6 1.2. Bakgrund 6 1.3. Åtgärdsvalsstudie (förenklad) 7 1.4. Syfte och projektmål 8 1.5. Beskrivning av befintlig väganläggning 8 1.6. Angränsande planering 9 2. AVGRÄNSNINGAR 10 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 10 3.1. Geologi 10 3.2. Markanvändning 11 3.3. Naturmiljö 3.3.1. Nyckelbiotoper 3.3.2. Biotopskydd 3.3.3. Naturvårdsavtal 3.3.4. Ängs- och betesmarker 3.3.5. Sumpskogar 3.3.6. Skyddade arter 3.3.7. Övriga arter 3.3.8. Strandskydd 12 13 14 14 14 15 15 15 16 3.4. Landskapsbild 16 3.5. Riksintressen 17 3.6. Övriga allmänna intressen 3.6.1. Kulturmiljö 3.6.2. Rekreation och friluftsliv 3.6.3. Mark och vatten 18 18 18 18 3.7. 19 Människors hälsa och säkerhet 4. VILT 20 4.1. Viltet i området 4.1.1. Viltväxlar 4.1.2. Situationen efter stängsling 20 20 20 4.2. Viltolyckor 4.2.1. Viltolyckor i Skåne 4.2.2. Viltolyckor på väg 108 21 21 21 4.3. Passage i plan genom viltövergångsställe med aktivt viltvarningssystem, i kombination med viltstängsel 23 4.4. Principutformning – stängsel och färist 24 4.5. Viltvarningssystem & uthopp 24 5. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 25 5.1. Effekter på trafik 5.1.1. Framkomlighet 5.1.2. Trafiksäkerhet 25 25 25 5.2. Effekter på miljön 5.2.1. Landskapsbild 5.2.2. Påverkan på Natura 2000-område och andra riksintressen 5.2.3. Naturmiljö 5.2.4. Kulturmiljö 5.2.5. Rekreation och friluftsliv 5.2.6. Mark och vatten 25 25 25 26 26 27 27 5.3. Allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål 5.3.1. Allmänna hänsynsregler 5.3.2. Miljökvalitetsnormer 5.3.3. Miljökvalitetsmål 27 27 28 28 5.4. 29 6. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen och trafiksäkerhet FORTSATT ARBETE 30 6.1. Planprocessen 30 6.2. Viktiga frågeställningar 30 7. KÄLLOR 31 7.1. Skriftliga referenser 31 7.2. Elektroniska referenser 31 Sammanfattning Väg 108 utgör inom utredningsområdet en barriär för både djurliv och friluftsliv. Det föreligger ett behov av åtgärder som verkar för att reducera barriäreffekterna. I den förenklade åtgärdsvalsstudien analyserades såväl planskilda åtgärder, över och under vägen, som möjliga åtgärder i plan. Utöver ett stängsel längs en kort sträcka på vägens östra sida, som satts upp av en privat markägare, saknas idag viltstängsel på sträckan E65-Norra Sturupsvägen. Målet med projektet är att möjliggöra åtgärder som minskar viltolyckor och vägens barriäreffekter för främst klövvilt. Genom att skapa säkrare möjligheter för viltet att passera väg 108 skapa, förutom en förbättrad trafiksäkerhet, även en bättre livsmiljö för djuren i området. Tidigare utredningar ger god information gällande problem och brister relaterat till vägens trafiksäkerhet och barriäreffekt för vilt och friluftsliv. I ett tidigare skede har en åtgärdsvalsstudie tagits fram baserad på fyrstegsprincipen, där viltstängslet medför en effektivisering av vägnätet, steg 2 i fyrstegsprincipen. Ett viltstängsel längs vägsträckorna anses kunna ge en minskning av antalet viltolyckor och öka trafiksäkerheten då djuren kan ledas till säkra passager med hjälp av stängslet. Baserat på detta samrådsunderlag kommer länsstyrelsen att ta beslut om betydande miljöpåverkan. 1. Beskrivning av projektet 1.1. Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en planläggningsprocess som styrs av väglagen och som slutligen leder fram till en vägplan. I början av planläggningen tar vi fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka omgivningen. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd är viktigt under hela planläggningsprocessen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialog med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse. 1.2. Bakgrund Väg 108 går genom Skåne från anslutningen till E4 vid Örkelljunga i norr till Trelleborg i söder, via Svedala, Klågerup, Staffanstorp, Lund, Kävlinge, Ljungbyhed, Perstorp och Oderljunga i Skåne län. Det saknas idag viltstängsel på flera sträckor inom länet. Väg 108 utgör inom utredningsområdet en barriär för både djurliv och friluftsliv. Det föreligger ett behov av åtgärder som verkar för att reducera barriäreffekterna. I den förenklade åtgärdsvalsstudien analyserades såväl planskilda åtgärder, över och under vägen, som möjliga åtgärder i plan. Trafikverket har tagit fram riktlinjer för viltstängsel (TDOK 2014:0115) där det bland annat beskrivs vilka vägar som har störst behov av viltstängsel. Riktlinjen beskriver att det är på vägar med en trafikintensitet på mellan 4 000 till 10 000 fordon/dygn som riskerna är störst. Högre trafikintensitet verkar avskräckande på djuren och vid en lägre intensitet finns det mindre risk för olycka på grund av färre fordon. I riktlinjen står det även att 90 procent av olyckorna som resulterar i svårt skadade eller döda sker på vägar med en hastighetsgräns på 80 km/h eller högre. Enligt VGU bör viltövergångar i plan inte anläggas på vägar med >5000 fordon /dygn (ÅDT). Väg 108 har en trafikintensitet (ÅDT) på ca 4 680 fordon/dygn (ÅDT) vid mätningar år 2013 på sträckan E65-Norra Sturupsvägen. Detta är en minskning sedan föregående mätning 2009 då samma sträcka hade 6 160 fordon/dygn (ÅDT). Hastighetsgränsen på den aktuella vägsträckan är 80 km/h. På sträckan finns även en fartkamera i höjd med Bökeberg. Enligt Nationella viltolycksrådets statistik har det skett 33 viltolyckor på sträckan E65-Norra Sturupsvägen under perioden 2010-01-01 till 2015-0820. Längs delar av vägsträckan finns ett stängsel som är uppfört som ett privat initiativ. Stängslet har brister och förstärker vägens barriäreffekter för fauna och friluftsliv. 1.3. Åtgärdsvalsstudie (förenklad) Trafikverket arbetar utifrån fyrstegsprincipen när tänkbara åtgärder för problem i transportsystemet analyseras (se figur till höger). Detta innebär att möjliga förbättringar prövas stegvis. För varje steg blir åtgärderna mer omfattande. Den 1 januari 2013 trädde den nya planläggningsprocessen i kraft som innebär att en åtgärdsvalsstudie enligt fyrstegsprincipen ska tas fram innan vägplanen påbörjas. I detta projekt har en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) tagits fram som analyserar behovet av åtgärder för att öka trafiksäkerheten längs den vägsträcka på väg 108 som detta projekt berör. Uppsättning av viltstängsel räknas som steg två enligt fyrstegsprincipen, då åtgärden resulterar i en effektivisering av vägnätet. Det bedöms i analysen att viltstängslet kommer att medföra en betydande minskning av antalet viltolyckor och därmed höja trafiksäkerheten på vägsträckan. Av de lösningar som analyserats i ÅVSen är det endast alternativet med passage under väg i kombination med viltstängsel som sorterats bort, p.g.a. att lösningen kräver omfattande schaktarbeten för att sänka ner en port under nuvarande terrängnivå och ger dåliga förutsättningar att anpassa porten så att den används av hjortdjuren. Steg 1 - Tänk om Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt övervägs Steg 2 – Optimera Åtgärder för ett mer effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur övervägs Steg 3 - Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. Steg 4 - Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder Figur 1 Fyrstegsprincipen. Enligt ÅVSen, anges att det saknas kvalitativ forskning på området men att den gängse uppfattningen är att hjortdjuren vill ha fri sikt genom en passage, något som en större schakt och nedsänkning av port har svårt att erbjuda. En faunaport under vägen anses därför inte kunna uppfylla eftersträvade mål på minskad barriäreffekt för vilt i området. 1.4. Syfte och projektmål Syftet med vägplanen är att utreda förutsättningarna för att anlägga viltstängsel längs vägsträckan E65Norra Sturupsvägen. Den aktuella sträckan beskrivs i detalj under avsnitt 2.5 nedan. Projektmålet är att minska viltolyckorna och uppnå en högre trafiksäkerhet men samtidigt minimera barriärverkan för faunan. 1.5. Beskrivning av befintlig väganläggning Figur 2. Karta över utredningsområdet med placering av befintliga viltstängsel längs väg 108 (svart markering) och trafikflöden på omkringliggande vägsystem. Inom parentes är året då trafikmätningarna genomfördes. Vägplanen omfattar sträckan E65-Norra Sturupsvägen i Svedala kommun. Vägsträckans längd är ca 5 kilometer. Väg 108 är ca 9 meter bred och den skyltade hastigheten är 80 km/h. I höjd med Bökeberg finns fartkameror. Enligt Nationella viltolycksrådets statistik har det skett 33 viltolyckor på sträckan E65-Norra Sturupsvägen under perioden 2010-01-01 till 2015-08-20. De flesta av olyckorna har skett med rådjur men även vildsvin och dovhjort. Längs delar av vägsträckan finns ett stängsel som är uppfört på privat initiativ. Stängslet har brister och förstärker vägens barriäreffekter för fauna och friluftsliv. 1.6. Angränsande planering Figur 3. Utdrag ur ÖP 2010 Svedala kommun. Enligt Svedala kommuns översiktsplan från 2010 finns inga näraliggande infrastrukturprojekt eller kommunala väg- och bebyggelseprojekt där det kan uppstå intressekonflikter. Området kring väg 108 utpekas som kärnområde för natur, rekreation och friluftsliv. 2. Avgränsningar Figur 4. Översiktskarta över utredningsområdet Yddingesjön och Fjällfotasjön vid Bökeberg. Utredningsområdet avgränsas till 50 meter på var sida om vägen. Utredningsområdets omfattning framgår av figuren ovan och sträcker sig från Norra Sturupsvägen i norr till E65 i söder, en sträcka på ca 5 kilometer. Då projektet inte berör nybyggnation av väg begränsas påverkan från luftföroreningar och buller till byggskedet. Influensområdet varierar beroende på miljöaspekt. 3. Förutsättningar 3.1. Geologi Det så kallade Sydskånska backlandskapet präglar terrängen inom området. I norr är terrängen småkullig men bitvis relativt slättbetonad. Området domineras av sydostmorän med klass 5 och 6 enligt Jordbruksmarksklassifierings-kartan som är den moderna värderingen av den svenska jordbruksmarken där marken delas in i 10 klasser, där 10 är det högsta värdet. Den norra delen av utredningsområdet domineras av mer sandiga jordarter och de södra delarna domineras av mer organiska jordarter. Berggrunden inom utredningsområdet domineras av kalksten och ingår i den så kallade Alnarpsdalen, som sträcker sig från Barsebäck i nordväst till Skivarp i sydost. Jordlagret som täcker sänkan är med sina 80 meter det djupaste i Skåne och utgör på grund av sin sammansättning ett betydande grundvattenmagasin för sydvästra Skåne. 3.2. Markanvändning Marken som angränsar till vägsträckan består till största del av skogsbruksmark med inslag av halvöppen jordbruks- och betesmark huvudsakligen i den norra delen av utredningsområdet. Bökebergs gård är en lantbruksfastighet som angränsar till vägen. Vid Bökebergs gård, finns öster om vägen en rastplats. Trafikverket ansvara ej för drift och underhåll av rastplatsen. I norra delen av vägsträckan, vid korsningen med Norra Sturupsvägen, finns en nyanlagd cirkulationsplats. Norr om Yddingesjön ligger Bokskogens Golfklubb med två 18-hålsbanor med restaurang och parkeringsytor. Mellan Bökeberg och cirkulationsplatsen vid Norra Sturupsvägen finns ett öppet jordbrukslandskap med ett fåtal lantbruksfastigheter och villor i anslutning till vägen. Svedala kommun har inga större utbyggnadsområden inom eller i anslutning till utredningsområdet enligt översiktsplanen för Svedala kommun. En utvecklingsinriktning pekas ut för bebyggelsen vid Holmeja söderut och västerut mot Yddinge och väg 108 i form av förtätning av befintlig bebyggelse. Dock påverkas inte utredningsområdet direkt av dessa planer. Detaljplanelagd mark i form av områdesbestämmelser finns inom utredningsområdet endast i området Sjödiken strax norr väg E65. Där pågår en planändring, men det gäller främst komplettering av befintlig bebyggelse i byn. Vid Yddinge pågår också en planprocess för Yddinge 3:3 som nu är i Figur 5. Utdrag ur ÖP 2010. programskedet. Planprogrammet, innehåller Utvecklingsinriktning för Holmeja och Yddinge. förslag att pröva bostadsbebyggelse i upp till 1,5 plan för att kunna erbjuda ett naturnära boende i mindre lägenheter genom hyresrätter eller annan upplåtelseform. Eventuellt kommer den nya byggnationen att innefatta en samlingslokal och ett café. Den befintliga bastun i anslutning till stranden skall rustas upp eller ersättas. Det nu aktuella projektet med faunapassager kan medföra att brukning av vissa skogsområden försvåras något. Markanvändning av jordbruksmark kring läge 1-2 enligt figur nedan kan påverkas av viltpassage om sådan anläggs på platsen. Hur är kanske inte alldeles klart, men det får utredas närmare, även där i dialog med berörda. Dialog kommer att föras med berörda markägare för att säkra åtkomsten till markerna. Svedala kommun utreder förutsättningarna att skapa ett sammanhållet cykelstråk mellan Svedala och Klågerup, och då kan det vara önskvärt att låta cykelvägen löpa parallellt med västra sidan av väg 108. 3.3. Naturmiljö Figur 6, Naturvärdesinventering, Calluna augusti 2015. Fyra naturvärdesobjekt av naturvärdesklass två (högt naturvärde) finns i områdena nr 1, 7, 15 och 22 i figuren ovan. 1. Blandad ädel- och ordinär lövskog. Kulturmark, hage, skogsbete. Värdefulla ängs- och betesmarker. Rik flora och fauna i lundmiljöer. Många gamla träd. Floran artfattig vad gäller indikatorarter: gulmåra, svartkämpar. Längs den sydöstra gränsen leder en värdefull allé med ett knappt tiotal gamla hästkastanjer som har förutsättningar att hysa en värdefull flora. 7. Stor, mosaikartad betesmark där vissa delar p.g.a. dålig hävd och näringspåverkan är igenväxande med högre örter. Andra delar med värdefull flora, t.ex. rödklint rikligt i väster, samt blodrot, gulmåra, hirsstarr, knägräs och ängsskallra. I nordväst kalkpåverkan med bl.a. blåtåtel, ängsvädd, darrgräs, slankstarr, slåtterblomma, kärrsälting och vildlin. Flera diken. I anslutning till gamla träd har ekoxe och den rödlistade jordhumleblomflugan påträffats. 15. Lövsumpskog där al och glasbjörk dominerar trädskiktet. Hydrologisk typ: kärrskog. Mosaikartat, olikåldrigt trädbestånd, inslag av viden. Ätlig groda, gråhakedopping, svarttärna och vattenaloe hör till de arter som noterats i området. Ingår i ett större komplex av lövsumpskogar. 22. Grund, näringsrik sjö. SjöID: 615906-133789. Djup som mest 3,5 m. Stabil vattenkvalitet. Vid provfiske (Fiskeriverket 2000) påträffades främst mört. Följande arter påträffades i lägre antal: benlöja, braxen, gärs och abborre. Följande arter påträffades enstaka: gös, gädda och sarv. En fågelart som häckar i närheten och som ofta ses över sjön är svarttärna. Andra förekommande arter är skäggdopping, brun kärrhök, rörsångare och sävsångare. Molluskfaunan är både art- och individrik med bl.a. de två ovanliga arterna mindre snytesnäcka Bithynia leachii och Segmentina nitida. Data från Länsstyrelsen (2012). Figur 7. Utdrag ur länsstyrelsens naturvårdsprogram. Enligt länsstyrelsens naturvårdsprogram är skogsområdet kring Yddingesjön väster om väg 108 (rödskrafferade i figuren ovan) klass 1 vilket är den högsta skyddsklassen (klass 1-3). Skogsområdet öster om väg 108 har naturvärden av klass 3. De höga naturvärdena i området Yddingesjön och Bökeberg är främst knutna till de värdefulla ängs- och betesmarkerna söder och öster om Yddingesjön, som är en grund slättsjö i vilken det sticker ut ädellövskogsklädda landtungor. Området har en rik flora och fauna i lundmiljö, med många gamla träd. Området kring Yddingesjön har samma höga klassning även i Svedala kommuns naturvårdsprogram. 3.3.1. Nyckelbiotoper Skogsstyrelsen genomför inventeringar för att få bättre kunskap om vilka värdefulla miljöer som finns i skogsmark. Dessa miljöer kallas nyckelbiotoper och redovisas i databasen Skogens pärlor. En nyckelbiotop har höga naturvärden och är viktig för överlevnaden av missgynnade och hotade arter, miljöerna har dock inget lagstadgat skydd. Det finns inga registrerade nyckelbiotoper inom utredningsområdet, men dock i närområdet vilket framgår av figur ovan. 3.3.2. Biotopskydd Biotoper i jordbrukslandskapet har ett stort värde för den biologiska mångfalden, speciellt i en tid då många biotoper försvinner i takt med att jordbruket rationaliseras och åkrarna blir större och mer sammanhängande. Det generella biotopskyddet gäller biotoper i jordbruksmark och omfattar alléer, källor med omgivande våtmark, odlingsrösen, pilevallar, småvatten och våtmarker, stenmurar samt åkerholmar. Alléer och pilevallar är dessutom skyddade på annan mark. För att bevara dessa miljöer omfattas de av ett generellt skydd enligt 7 kap 11 § MB. Skyddet gäller inte för objekt som påverkas då en vägplan har fastställts men de behandlas ändå inom ramen för vägplanearbetet. Naturvärdesinventeringen visade att i sydöstra delen av område 1 i figuren ovan finns en värdefull allé (hästkastanj) som är biotopskyddad. 3.3.3. Naturvårdsavtal En yta med naturvårdsavtal, objektID 2989545, finns mellan väg 108 och Yddingesjön i höjd med Yddinge, väster om Holmeja (se karta ovan). 3.3.4. Ängs- och betesmarker Jordbruksverket har genomfört inventeringar av ängs- och betesmarker för att se vilka marker som hyser speciella naturvärden och kulturlämningar. De inventerade ängs- och betesmarkerna finns redovisade i databasen TUVA och framgår av kartan ovan. Markerna är viktiga för överlevnaden av missgynnade och hotade arter men markerna har inget lagstadgat skydd. Området mellan väg 108 och Yddingesjön hyser flera ytor med värdefull ängs- och betesknuten vegetation (se karta ovan) 3.3.5. Sumpskogar En sumpskog är en trädbärande blöt mark där träden i så kallat moget stadium har en medelhöjd på minst tre meter och trädens krontäckningsgrad är minst 80 procent. Sumpskogar är inte skyddade enligt lag men har generellt höga naturvärden. Längs väg 108 finns flera sumpskogar strax norr om Sjödiken (se karta ovan). 3.3.6. Skyddade arter De missgynnade och hotade arter som skyddas enligt lag finns upptagna i Artskyddsförordningen. Genom förordningen är EU:s art- och habitatdirektiv implementerade i svensk lagstiftning. I Artskyddsförordningen redovisas även de arter som är fridlysta i Sverige, vilket innebär att arten och dess frö, ägg, rom eller bon inte får plockas, dödas eller infångas. Hotade och missgynnade djur, växter och svampar redovisas även i den svenska rödlistan. Rödlistan ger en objektiv redovisning av tillståndet för floran och faunan i Sverige och arterna i listan delas in i sex kategorier beroende på hur stor deras utdöenderisk är. En rödlistad art av klövvilt finns i området som klassificeras enligt rödlistan som ”Nära hotad” (NT). För vilda däggdjur och fåglar gäller i Sverige en så kallad omvänd fridlysning. Alla vilda fåglar och däggdjur (inklusive fladdermöss) är fredade enligt jaktlagen (SFS 1987:259) och jaktförordningen (SFS 1987:905), med undantag för vissa möjligheter till skyddsjakt och för att det under vissa tider på året råder jakttid för en del arter. Det är därmed inte tillåtet att fånga, skada, döda eller ta hem fåglar eller fladdermöss, igelkottar eller andra däggdjur. Det är inte heller tillåtet att samla in fågelägg eller att skada bon. Dessutom är alla vilda arter av grodor, ödlor och ormar sedan 1 januari 2000 fridlysta i hela landet. Inga skyddade arter finns registrerade inom utredningsområdet, men i anslutning till området finns skyddade arter registrerade i områdena 1, 3, 7, 11, 12, 15 och 22 enligt kartan ovan. Ingen påverkan förväntas på skyddade arter. Dispens kan behöva sökas för ev. påverkan på de fridlysta arterna. 3.3.7. Övriga arter Landskapet runt vägområdet är viltrikt. I området förekommer bl.a. rådjur, dovhjort, vildsvin samt småvilt som grävling, räv och hare. En naturvärdesinventering har tagits fram för att översiktligt kartlägga naturvärdena i området. NVI-metodiken fungerar dock inte för att ta fram nödvändiga kunskaper om vilt, vilket är anledningen till att en separat viltutredning behövs. En översiktlig viltutredning är gjord inom ramen för den översiktliga åtgärdsvalsstudien (se avsnitt 5.1). 3.3.8. Strandskydd Figur 8. Utökat strandskydd 300 meter råder kring Yddingesjön (se streckad röd linje i figur ovan), vilket sträcker sig ända fram till vägområdet vid Yddinge. 3.4. Landskapsbild Figur 9. Två olika landskapskaraktärer inom utredningsområdet – slutet skogslandskap och öppet/halvöppet beteslandskap. T.h. Utblick mot Yddingesjön från väg 108 i höjd med Yddinge. Väg 108 går genom ett landskap som till stor del består av uppvuxna skogsområden, med varierad löv- och blandskog. Vägen går varierat på bank och i skärning, men upplevelsen är att man till stor del färdas genom en korridor omgiven av skog. På några platser skär vägen genom mindre kullar i skogs- och åkermarken. Vägen passerar Yddingesjön, som närmast ca 300 meter från sjön i utredningsområdets norra del. Yddingesjön ligger omgiven av två större skogsområden öster och väster om sjön, med öppet hagmarks- och jordbrukslandskap i söder och norr. Mellan vägen och sjön finns i den norra delen öppen mark i ett böljande halvöppet landskap. De öppna jordbruks- och hagmarkerna i områdets norra del ger variation och rymd längs vägen samt skapar utblickar i landskapet (se fotografi ovan). I omgivningen finns även en del våtmarksmiljöer, en bäck i höjd med Sjödiken samt en mindre bäck/dike som passerar under väg 108 strax söder om Bökebergs gård i en 400 mm kulvert. Inget landskapsbildsskydd enligt den tidigare naturvårdslagen (NVL 19 §) finns i anslutning till utredningsområdet. 3.5. Riksintressen Figur 10. Sammanställning av riksintressen som berör utredningsområdet; friluftsliv (blå vågrät skrafferring), naturvård (blå lodrät skraffering) och kulturmiljövård (röd skraffering). Friluftsliv, 4 kap 2§ MB Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen. Naturvård, 4 kap 6§ MB Backlandskapet söder om Romeleåsen Kulturmiljövård, 3 kap 7§ MB Görslöv-Torup mm, Kuperat odlingslandskap med förhistoriska bruknings- och bosättningskontinuitet i övergångsbygden mellan slätten och Romeleåsen kring Sege å, som väl speglar framväxten av det skånska jordbrukslandskapet. Inga Natura 2000-områden finns i eller i anslutning till utredningsområdet. 3.6. 3.6.1. Övriga allmänna intressen Kulturmiljö Figur 11. Utdrag ur Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök, som visar samtliga kända fornlämningar i Sverige. Fornlämningar regleras i lagen om kulturminnen (KML). Enligt lagen är det förbjudet att utan tillstånd förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. I de fall påverkan på fasta fornlämningar inte går att undvika kan tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Det finns en del fornlämningar vid vägområdet, framförallt i anslutning till sjön och lite högre partier i landskapet. Inga registrerade fornlämningar är belägna inom utredningsområdet enligt figur ovan. 3.6.2. Rekreation och friluftsliv Fiskemöjligheter erbjuds i Yddingesjön. Bokskogens golfklubb med 2 st 18-hålsbanor är viktig för friluftslivet i Svedala kommun. Jakt är populärt inom kommunen då landskapet är viltrikt. Det är främst hjort, rådjur, vildsvin, hare och fågel som jagas. 3.6.3. Mark och vatten Mark De markföroreningar som generellt förväntas påträffas utmed en hårt trafikerad väg är tungmetaller, PAH (polycykliska kolväten) och oljor. Föroreningarna kommer från slitage av asfalt, däck, bromsar, samt från katalysatorer, avgaser, spill och läckage av bränslen och smörjoljor. Äldre asfalt kan innehålla höga halter av PAH (så kallad tjärasfalt). Föroreningarna följer med regnvattnet bort från vägen och ner i mark och eventuellt även grundvatten. Utmed vägen ligger flera aktiva jordbruk. Vanliga föroreningar från jordbruk är framför allt bekämpningsmedel. Vid äldre jordbruk, som var aktiva i början av 1900-talet, kan det även förekomma kvicksilver som användes som mögelbekämpning innan det förbjöds 1966. Större industrier saknas i området, och enligt MIFO-databasen finns inga misstänkt förorenade områden inom utredningsområdet. Föroreningar kan påträffas i fyllnadsmassor som använts då vägen byggdes, då det inte är ovanligt att äldre fyllnadsmassor har ett okänt ursprung. Grundvatten Inom de tätbebyggda områdena är hushållen anslutna till det kommunala vatten- och avloppsnätet medan det utanför tätbebyggt område är vanligare med enskild vattentäkt och avlopp. Inga skyddsområden för kommunala grundvattentäkter finns inom utredningsområdet. Ytvatten Ytvatten har betydelse på många sätt, bland annat som hemvist för flora och fauna och är av stor vikt för fågellivet. Rekreation som naturupplevelser och fiske är också viktiga. För att bevara stränderna för allmänhetens friluftsliv samt att bevara biologiskt värdefulla land- och vattenområden, skyddas stränder av strandskydd enligt miljöbalkens sjunde kapitel. Det generella strandskyddet är 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även miljön under vattnet. Tillstånd för intrång i strandskyddet hanteras i vägplanen och ges i samband med att vägplanen antas. På de aktuella sträckorna berör väg 108 i sträckningens norra del, närmast Yddinge, strandskyddsområden. Eftersom området har ett utökat strandskydd på 300 meter från strandlinjen vid normalt vattenstånd. Om arbete ska ske i ett vattenområde, t ex utfyllning, pålning, avvattning, grävning, rensning eller liknande ingrepp kan en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet behövas enligt 11 kapitlet miljöbalken. Ett vattenområde är ett område eller en yta som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. 3.7. Människors hälsa och säkerhet Då projektet inte rör nybyggnation av väg bedöms buller och luftföroreningar inte påverka boendemiljö och hälsa, vilket därför inte utreds närmare. 4. Vilt Den förenklade åtgärdsvalsstudien innehåller en viltutredning, kallad viltstyrningsplan. Nedan beskrivs det huvudsakliga innehållet i denna. 4.1. Viltet i området Området tjänar som vistelseort för flera större klövdjur. Här finns bl.a. vildsvin, rådjur, och dovhjort. Eventuella åtgärder längs väg 108 kommer att anpassas för övriga större däggdjur i området. Jägarna i området påtalar att det finns en stark stam av dovhjort i området, och även vildsvin finns i en hög täthet framförallt i det småbrutna jordbrukslandskapet som omger skogsområdena runt Fjällfotasjön och Yddingesjön. 4.1.1. Viltväxlar Figur 12. Viltväxlar (gröna pilar) som identifierades i utredning av Vägverket 2002. I Vägverkets utredning från 2002 (före anläggandet av befintligt stängsel) identifierades tre områden där det finns viltväxlar över väg 108 (se figur ovan). En växel återfanns i det norra området som omfattar avtagsvägen mot Sturup (väg 816) till Bökeberg. Här finns ett område öster om väg 108 med uppväxt vegetation och småvatten och även en naturlig övergång för viltet på väg mot Yddingesjön. En andra viltväxel identifierades alldeles norr om Bökeberg där skogen tangerar den östra sidan vägen. Ett tredje viltstråk identifierades i skogsområdet strax söder om Bökeberg där skogsområden återfinns på båda sidor vägen. 4.1.2. Situationen efter stängsling Efter byggnation av befintligt viltstängslet så bröts de naturliga vandringsvägarna för viltet och rörelserna mellan skogsområdena på var sida av väg 108 försvårades. Barriäreffekterna ökade vilket tydligt märks på antalet viltolyckor som minskat kraftigt sedan stängslet anlades. Detta måste beaktas när man beskriver dagens rörelser över väg 108, i och med att dessa rörelser är en effekt av att viltstängslet leder djuren till dessa passagepunkter. 4.2. 4.2.1. Viltolyckor Viltolyckor i Skåne Nationella viltolycksrådet har registrerat samtliga polisrapporterade viltolyckor sedan 2003. Alla förekommande klövdjur påvisar en ökning i viltolycksfrekvens i Skåne. Mest ökar olyckorna med hjort (det är främst dovhjorten som står bakom den ökning som återspeglas i materialet) och vildsvin medan olyckorna med rådjur varit relativt jämnt fördelade över åren. Sett till antal är rådjur det vanligaste viltet i viltolyckor med ca 3200 olyckor per år i Skåne, jämfört med älg som i medel förekommit i ca 90 respektive 200 olyckor per år sedan 2003 (källa: Nationella Viltolycksrådet). 4.2.2. Viltolyckor på väg 108 Figur 13. Rapporterade viltolyckor längs väg 108 med anslutande vägar 2010-2014 (maj). Viltolyckorna på väg 108 är rätt väl utspridda längs hela sträckan, med ansamlingar på några platser. Om man jämför nuvarande situation med andra vägsträckor i omgivningen så verkar inte denna sträcka ha särskilt mycket lägre viltolycksfrekvens. Figur 14. I början av 2000-talet sattes stängslet upp längs väg 108 vilket har haft en viss effekt på antalet viltolyckor. Påkörda djur kan ha kommit in via stängselöppningar men minst lika troligt är att de kommit in på vägen från den ostängslade sidan. Alla viltolyckor mellan trafikplats vid E65 och avfart till Sturup vid Yddinge under åren 2010-2014 (maj) har inkluderats i sammanställningarna. I dessa sammanställningar har befintliga datamängder använts, och tyvärr har insamling skett lite olika under de senaste 23 åren. Vägverket samlade in och registrerade älg och rådjursolyckor under perioden 1990-1999. Mellan 2000 och 2007 finns inga data registrerade som på detaljnivå visar olyckor med positionsangivelse, och det är därför inte möjligt att redogöra för det aktuella utredningsområdet. 2008-2009 finns endast data för älg och rådjur, och 2010 och framåt finns uppgifter av alla förekommande klövdjur. Mellan åren 1990 till 1999 skedde det totalt 198 viltolyckor med rådjur på den aktuella sträckan, vilket är många olyckor på så kort sträcka. Från denna tid finns dessvärre inga uppgifter om olyckor med annat klövvilt. 4.3. Passage i plan genom viltövergångsställe1 med aktivt viltvarningssystem, i kombination med viltstängsel Figur 15. Områden med potential för anläggande av viltövergångsställe med aktivt viltvarningssystem (röd markering nr 1, 3, 4, 5 och 6) eller faunabro/ekodukt (blå markering nr 2 och 5). Obs, vid område 5 fungerar både viltsluss och faunabro. Förslag till viltstängslets dragning längs väg 108 är märkt med svart linje. Sträckan innehåller fem tillfartsvägar där det bildas stängselöppningar som görs så smala som möjligt. Det finns flera platser längs sträckan som skulle lämpa sig för viltövergångsställe och viltvarningssystem. I figuren ovan är de utmärkta med 1, 3, 4, 5 och 6. Vid läge 5 är det möjligt att anlägga antingen faunabro/ekodukt eller viltsluss med viltvarningssystem. Gemensamt för dessa områden är att omgivande marknivå ligger i nivå med vägens, eller strax över. Det är en viktig förutsättning för att trafikanter skall ha en bra möjlighet att se de djur som går genom viltslussen. Det ger också djuren möjligheter att ha överblick över vägområdet före och vid passage. Lokalerna 1, 3 och 4 ligger i de områden som sedan tidigare är utpekade som viltstråk (Vägverket 2002) (se figur ovan). De forna viltstråken vid alla dessa tre lägen är dock avskurna av det stängsel som satts upp efter 2002. Det är dock troligt att passager vid dessa lokaler kan fungera tillfredsställande och att djuren åter kan börja använda dessa vandringsleder. I läge 4 finns det idag kameror för hastighetsövervakning vilket förenklar strömtillförseln på plats. Hastighetskameror kan också påverka hastigheten vilket är positivt ur viltolyckssynpunkt. Vid läge 3 svänger vägen svagt vilket kan påverka synbarheten framförallt för de djur som rör sig från innerkurvan och över mot ytterkurvan. Vid övriga områden är vägen rak och sikten bra. I uppdraget ingår att trafikanterna ska varnas endast då vilt finns vid passagen, vilket alltså kräver ett aktivt system med stor systemsäkerhet. 1 I gällande VGU är ordet viltsluss utbytt mot "viltövergångsställe/stängselöppning” 4.4. Principutformning – stängsel och färist Viltstängsel Stängsel med likformig nätstorlek som inte är anpassad för specifika arter. Faunastängsel Stängsel avsett för att förhindra stora och mindre däggdjur från att korsa vägen i plan. Färist Används vid stängselöppningar för att förhindra att, främst klövvilt, tar sig ut på vägområdet. 4.5. Viltvarningssystem & uthopp Principutformning – viltvarningssystem Varningslampor eller lysande viltvarnings-skyltar tänds när något djur bryter linjedetektorn vid vägen. Varje par av linjedetektor har en räckvidd på upp till 200 meter, men genom att sammankoppla detektorer kan ett längre vägavsnitt övervakas. Figur 16. Principutformning viltvarningssystem vid uthopp. 5. Effekter och deras tänkbara betydelse 5.1. 5.1.1. Effekter på trafik Framkomlighet Under byggtiden kommer en stor del av det planerade arbetet att kunna bedrivas inom vägområdet. Utöver detta behövs, i mindre utsträckning, markområden som används tillfälligt under byggtiden för upplag, maskiner, byggmaterial med mera. Planer för trafik under byggtiden ska redovisa förslag till hur trafiken ska hanteras under byggtiden, i första hand ska möjligheterna att leda trafik förbi arbetsplatsen studeras. Valda förslag ska uppfylla Trafikverkets krav för arbete på väg (APV). Oavsett vilket förslag som väljs kommer framkomligheten längs väg 108 att minska något under byggtiden. Minskad framkomlighet som består även efter byggtiden gäller främst för rekreation och friluftsliv. Även om det planeras dörrar i viltstängslet på de platser där kända rekreationsstråk finns, kommer det finnas stråk som inte är kända vid tidpunkten då stängslet byggs. Samtliga väger, inklusive markvägar, som används idag kommer även fortsättningsvis att kunna användas. Framför grindar till marker där större maskiner behöver tillgång, exempelvis till jordbruks- och skogsmark, kommer uppställningsplatsen framför grinden att anpassas. 5.1.2. Trafiksäkerhet Vägen som idag är drabbad av viltolyckor kommer att bli säkrare att transporteras på då viltet hindras från att ta sig in på vägområdet. Viltstängslet kommer även fungera som ledlinje för faunan till säkra passagemöjligheter. Ett viltstängsel ger trafikanten en känsla av trygghet då inga djur förväntas uppehålla sig inom vägområdet. Det är då viktigt att risken för att djur tar sig ut på vägen minimeras. På platser där det kommer behövas en öppning i viltstängslet är det därmed viktigt att sätta upp varningsskyltar för att informera trafikanten om en eventuell fara. 5.2. 5.2.1. Effekter på miljön Landskapsbild Då influensområdet är större än utredningsområdet vad gäller landskapsbild har effekterna av viltstängslet bedömts på dess båda sidor. Trädridån mellan vägen och Yddingesjön kommer att bevaras så långt möjligt. Kommer hela ridåer att behöva avverkas inom området kommer landskapsbilden att påverkas negativt, om endast ett fåtal träd berörs bedöms stängslet inte medföra några effekter på området. Bedömningen är att viltstängslet generellt inte kommer att ge någon större påverkan på landskapsbilden. Det finns dock ett fåtal landskapspartier med flacka öppna marker där konsekvenserna kan bli något större. 5.2.2. Påverkan på Natura 2000-område och andra riksintressen Inga Natura 2000-områden finns i närområdet och därför förväntas ingen påverkan. Då projektet inte ger upphov till luftföroreningar eller andra föroreningar som kan tänkas spridas till andra meravlägsna områden, bedöms projektet inte påverka Natura 2000områden och dess bevarandevärden. Värdena bedöms inte heller påverkas av ändrat betestryck eller andra konsekvenser av det ändrade rörelsemönstret för klövvilt i landskapet som orsakas av viltstängslet. Riksintresse för kulturmiljövård Då viltstängslet kommer att sättas i direkt anslutning till vägområdet kommer grävarbete att ske i anslutning till vägområdet. Inga markvägar kommer att stängas som kan försvåra skötseln av området. Inga effekter bedöms ske på riksintressen för kulturmiljövården. Riksintresse för naturvård Då viltstängslets placering inte är uppritat i detalj är det svårt att i dagsläget bedöma om och hur stor påverkan på riksintressena blir. Generellt kan sägas att värdefulla vattenrika områden ligger lågt i landskapet, vilket medför att vägen går på bank. Ett viltstängsel placeras i dessa situationer i släntfot och det krävs 1 meter fri yta på båda sidor om stängslet för underhåll. Intrånget kommer därmed troligen att kunna begränsas till 1 meter. Influensområdet täcker här hela riksintresseområdet för naturvård då ändrade rörelsemönster för viltet kan betyda att betestrycket ändras i området. 5.2.3. Naturmiljö En naturvärdesinventering kommer att göras under planprocessen för att utreda befintliga naturvärden och ev påverkan på dessa. Ängs- och betesmarkerna nordost om Yddingesjön kommer sannolikt endast att påverkas på den yta som tas i direkt anspråk av viltstängslet. Den meter som behövs för underhåll medför här inget intrång då inga träd eller buskar behöver röjas. Vägrenarna är inte upptagna som artrika vägrenar hos Trafikverket. Viltstängslet kan medföra att faunans rörelsemönster ändras i landskapet vilket kan medföra ett något ändrat betestryck på markerna. Inga småvatten eller andra lokaler som kan hysa grod- eller kräldjur bedöms komma att påverkas av viltstängslet. Vattensamlingar ligger i landskapets lågpunkter och här går vägen på bank. Viltstängsel brukar då placeras i släntfot ovan eventuella vattensamlingar. Det kommer troligen krävas avverkning av en del träd i stängslets direkta närhet, men inte mer än en meter på var sida om stängslet. Väg 108 har en relativt hög trafikbelastning vilket medför att de vägnära miljöerna idag är bullerpåverkade. Inga effekter eller konsekvenser förväntas på varken grod- och kräldjur eller vilda fåglar. Den största effekten av viltstängslet på naturmiljön kommer att orsakas av den barriäreffekt som viltstängslet skapar. Vägen är redan idag en barriär i landskapet, men med ett viltstängsel kommer denna barriär bli större för en del arter. Influensområdet för klövviltet är stort och sträcker sig ett par kilometer på var sida vägen, då stängslet medför ändrade rörelsemönster i landskapet. Det finns idag viltstängsel på sträckan som är uppsatt på privat initiativ av en av markägarna. Även om det finns vissa passagemöjligheter för vilt längs de vägsträckor som idag har viltstängsel så förstärks barriäreffekten i detta projekt av att viltstängsel redan finns på denna sträcka. En passageplan kan tas fram för att titta på barriäreffekter och konsekvenser för faunan samt för att utreda alternativ för att minska dessa konsekvenser. Positivt för faunan blir den minskade trafikdödligheten för många arter då de hindras eller det försvåras för dem att ta sig ut på vägbanan. En ev. passageplan kan utreda frågan om olyckorna endast kommer att flyttas till andra områden, t.ex. mot E65 eller om de bedöms minska i antal. Likaså kan man i en ev. passageplan titta på hur effektivt viltstängslet kan minska olyckor med faunan. 5.2.4. Kulturmiljö Det finns inga registrerade fornlämningar intill väg 108 i aktuell sträckning. Att någon fornlämning påverkas av viltstängslet går inte utesluta i detta skede utan måste utredas mer i detalj under planprocessen. Ett viltstängsel kommer inte att påverka tillgängligheten till markerna, då samtliga utfarter som används idag även i fortsättningen kommer kunna användas. 5.2.5. Rekreation och friluftsliv Vid utformningen av viltstängslet kommer promenadstråk och tillfartsvägar till rekreationsoch friluftsområden att beaktas. Öppningar, grindar eller dörrar kommer att användas för att möjliggöra fortsatt rekreation i området kring väg 108. Trots åtgärderna kommer stängslet att leda till ökade barriäreffekter för människor. Jakten i området kommer att bli säkrare då antalet vilt- eller jakthundar som letar sig ut på vägen minskar. Färre vilt kommer att förolyckas på vägen vilket kommer leda till ökade möjligheter för jakt. Influensområdet för rekreation och friluftsliv bedöms sträcka sig upp till 500 meter på var sida om vägen, då det främst gäller påverkan på fotgängare. Cyklister brukar använda sig av markvägar vilka även fortsättningsvis kommer att hållas öppna. 5.2.6. Mark och vatten Mark Inga registrerade misstänkt förorenade områden finns längs aktuell vägsträcka. Skulle det bli aktuellt med schaktning för viltstängsel eller faunapassager inom något förorenat område kommer det rekommenderas att en översiktlig provtagning sker. Schaktning kan annars medföra att föroreningar frigörs och sprids. Om rivning av asfalt behöver göras vid anläggning av viltstängslet bör provtagning och analys av asfalten göras för att bedöma halten av PAH. Tjärasfalt ska behandlas som farligt avfall. Grundvatten Utöver en kommunal brunn nära väg 108, i södra delen mot Sjödiken, finns inga kommunala vattentäkter i anslutning till utredningsområdet. Ytvatten Det kommer att ske ett intrång i strandskyddsområden längs sträckan i Yddingesjöns nordöstra del. Det kommer dock även fortsättningsvis finnas goda möjligheter att röra sig längs stranden även vid underhåll av väganordningar. 5.3. 5.3.1. Allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Allmänna hänsynsregler I de sammanhang där miljöbalkens bestämmelser gäller ska hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel tillämpas. Syftet med hänsynsreglerna är dels att förebygga negativa effekter av verksamheter och åtgärder och dels att öka miljöhänsynen. Nedan beskrivs de allmänna hänsynsreglerna och vilka som kan bli aktuella inom detta projekt. Bevisbörderegeln Den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet är skyldig att visa att förpliktelserna i 2 kap miljöbalken följs. Regeln uppfylls genom att en vägplan med miljöbeskrivning tas fram och genom den fortgående miljösäkringen. Kunskapskravet Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Kunskap om relevanta miljöförhållanden kommer inhämtas under hela vägplaneringsprocessen genom fältbesök, samråd, inventeringar och utredningar. Försiktighetsprincipen Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet ska vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I miljöbeskrivningen kommer de åtgärder som avses genomföras att redovisas för att undvika och mildra intrång och olägenheter. Produktvalsprincipen Alla ska undvika att sälja eller använda produkter som kan vara skadliga för människor eller miljön om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Produktvalsprincipen kommer att beaktas vid kommande upphandling och entreprenad. Hushållnings- och kretsloppsprincipen Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand kommer förnyelsebara energikällor att rekommenderas. Hushållnings- och kretsloppsprincipen ska beaktas i kommande upphandling och entreprenad. Lokaliseringsprincipen För verksamheter som tar mark- eller vattenområden i anspråk ska en plats väljas så att ändamålet kan uppnås med minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Placering av ett viltstängsel regleras i Vägar- och gators utformning (VGU). VGU säger att viltstängslet ska följa landskapets former och placeras så att funktion blir hög och intrånget i mark utanför vägområdet begränsas så långt möjligt. Skälighetsprincipen Hänsynsreglerna ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Åtgärderna som föreslås ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga att genomföra. Utbyggnadsförslagets avvägningar med hänsyn till såväl miljö som teknik, ekonomi och samhällsplanering kommer att beskrivas i vägplanen. Skadeansvaret Den som har orsakat en skada på miljön är ansvarig för att skadan blir avhjälpt. Om det trots skadeförebyggande åtgärder uppstår skador åtar sig Trafikverket eller entreprenören det underhåll och kompensationsåtgärder som krävs i enlighet med gällande lagstiftning. 5.3.2. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet hos mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Miljökvalitetsnormerna började införas i samband med att miljöbalken trädde i kraft 1999, som ett sätt att komma till rätta med miljö- och hälsopåverkan från diffusa källor som trafik och jordbruk. Det finns i dag miljökvalitetsnormer som rör luftkvalitet, vattenkvalitet och omgivningsbuller. Då projektet inte berör nybyggnation av väg så berörs inte miljökvalitetsnormen för luft eller buller. Det förekommer inte heller några fisk- och musselvatten inom utredningsområdet. Inga vattenförekomster med miljökvalitetsnormer finns inom eller i nära anslutning till utredningsområdet. 5.3.3. Miljökvalitetsmål Regeringen har antagit 16 miljökvalitetsmål med syfte att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2), bara naturlig försurning (3) samt ingen övergödning (7) behandlar luftföroreningar från biltrafik, flyg, båttrafik, industrier m.fl. samt användning av naturfrämmande ämnen. Idag är bilismen, det vill säga personbilar och olika typer av tunga fordon, den stora källan till luftföroreningar. Uppsättningen av ett viltstängsel påverkar inte utsläpp av luftföroreningar och då varken bidrar till eller motverkar miljökvalitetsmålen 1,2,3 och 7. Giftfri miljö (4) syftar till att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Det förekommer en risk för utsläpp av kemikalier vid till exempel olycka med farligt gods och den ökade trafiksäkerheten som ett viltstängsel medför kommer därför att minska olycksrisken med farligt gods. Viltstängslet ger inte heller upphov till några föroreningar som kan ge en negativ påverkan på närmiljön. Projektet bidrar till miljökvalitetsmål 4. Levande sjöar och vattendrag (8), grundvatten av god kvalitet (9) och myllrande våtmarker (11) är mål som verkar för att säkra variationsrika livsmiljöer och tillgång till dricksvatten genom att förhindra förorening eller förändrade vattenflöden och – nivåer. Likaså har sjöar och vattendrag ett värde för natur- och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv. Påverkan på dessa miljömål kommer att utredas närmare i nästa planskede. Ett rikt växt- och djurliv (16) syftar till att bevara den biologiska mångfalden och nyttja den på ett hållbart sätt. Arters livsmiljöer och ekosystem ska värnas och människor ska ha tillgång till en natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald. Viltstängslet kommer att öka barriäreffekterna i landskapet, både för friluftslivet och för de vilda djuren, men kommer samtidigt att minska dödligheten. Projektet kommer således att både främja och motverka miljökvalitetsmål 16. Projektet berör även miljömålen Levande skogar (12) och Ett rikt odlingslandskap (13). För dessa finns angivet bl a att skogens/odlingslandskapets ekosystemtjänster [exvis viltkött] ska vara vidmakthållna, skogens arter ska ha möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden, odlingslandskapet ska erbjuda spridningsvägar för vilda djurarter, skogsmarkens biologiska egenskaper och processer [där ingår processer som påverkas av vilt] ska vara bibehållna. Även etappmålet för biologisk mångfald berörs av projektet på så sätt att de ekologiska sambanden avses stärkas som ett resultat av projektet. Följande miljökvalitetsmål anses inte vara aktuella och ev. påverkan har därmed inte bedömts närmare: Skyddande ozonskikt (5), Säker strålmiljö (6), Hav i balans samt levande kust och skärgård (10), Storslagen fjällmiljö (14) och God bebyggd miljö (15). 5.4. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen och trafiksäkerhet Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet är uppdelat i ett funktionsmål för tillgänglighet och ett hänsynsmål för säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. Detta projekt bidrar i första hand till Hänsynsmålet och kommer att minska antalet viltolyckor och därmed höja trafiksäkerheten på sträckan. 6. Fortsatt arbete 6.1. Planprocessen Figur 17. Planprocessen för planläggningstyp 2. Detta samrådsunderlag kommer att ligga till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan och den fortsatta planläggningsprocessen kommer att påverkas av detta beslut. I vägplanens nästa skede tas en samrådshandling fram med tillhörande miljöbeskrivning, alternativt miljökonsekvensbeskrivning (MKB), beroende på länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. När samrådshandlingen ska kungöras och granskas, av allmänhet, myndigheter och sakägare, får vägplanen status granskningshandling. Vägplanens sista skede är fastställelsehandling. Fastställelsehandlingen är den status vägplanen får inför begäran om, och under tiden för fastställelseprövning, samt när planen har blivit fastställd. Därefter finns det möjlighet att överklaga Trafikverkets beslut och när överklagningstiden är slut vinner vägplanen laga kraft. Fastställelsebeslutet innebär att plankartorna fastställs och med dem information om exempelvis ny vägområdesgräns för allmän väg, områden som får tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt och andra skyddsåtgärder och försiktighetsmått som är aktuella i planen (som skyddsräcken och skydd för naturmiljön). Efter det att vägplanen vunnit laga kraft handlas entreprenör för byggskedet upp. Byggstart är planerad till 2017. 6.2. Viktiga frågeställningar Frågor som tas med till nästa planskede (samrådshandling) rör utformningen av viltstängslet och vilket behov det finns för faunapassager för att minimera barriäreffekten. Även frågan om viltstängslet kommer att bli tillräckligt tätt för att effektivt stänga ute djur kommer att utredas. Eventuella intrång i detaljplaner kommer att studeras mer utförligt. Hur stort blir intrånget, och kommer intrång att ske i intressen som ligger i anslutning till väg 108? Frågor rörande störningar under byggtiden behöver utredas, framför allt intrång i marker längs vägen. Även behovet av tillstånd och dispenser är viktiga att utreda närmare i kommande skede. 7. Källor 7.1. Skriftliga referenser Länsstyrelsen i Skåne län, 2000, Värdebeskrivningar riksintresse för naturvård Länsstyrelsen i Skåne län, 2013, Värdebeskrivningar riksintresse för friluftsliv Riksantikvarieämbetet, 2014. Handbok Riksintresse Kulturmiljövården Svedala kommun, 2010. Översiktsplan Trafikverket, 2014-09, Planläggning av vägar och järnvägar, TRV 2012/85426 Trafikverket, 2012-10, Krav för vägar och gators utformning, 2012:179 Trafikverket, 2012-10, Råd för vägar och gators utformning, 2012:180 7.2. Elektroniska referenser Artdatabanken. Länk: http://www.slu.se/artdatabanken/, 2015-08-26 Jordbruksverket, TUVA. Länk: http://www.jordbruksverket.se/etjanster/etjanster/miljoochklimat/, tillgänglig online 2015-08-26 Länsstyrelsens WebbGIS, Infokartan Skåne län. Länk: http://extwebbgis. lansstyrelsen.se/skane 2015-08-20 Länsstyrelsen, VISS. Länk: http://www.viss.lansstyrelsen.se/, 2015-08-20 Naturvårdsverket, MIFO-databasen. Länk: http://pejl.svt.se/miljo/fororenadeplatser/Skane/ 2015-08-22 Naturvårdsverket, miljödataportalen. Länk: http://mdp.vic-metria.nu/miljodataportalen/ 2015-08-25 Regeringskansliet, De transportpolitiska målen. Länk: http://www.regeringen.se/sb/d/18128/a/229619 2015-08-23 Riksantikvarieämbetet, fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html 2015-08-20 SFS 1998:808. Miljöbalken. Länk: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm 2015-08-20 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor. http://www.skogsstyrelsen.se/skogensparlor 2015-08-20 Strandskydd för friluftsliv, växter och djur, Naturvårdsverket. Länk: http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/Strandskydd/ 2015-08-20 Helldin J-O, A. Seiler och M. Olsson. 2010. Vägar och järnvägar – barriärer i landskapet. CBM:s skriftserie nr 42. http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningarprojekt/centrum-for-biologisk-mangfald/Dokument/publikationer-cbm/cbmskriftserie/skrift42.pdf Trafikverket, 211 19 Malmö. Besöksadress: Nordenskiöldsgatan 4. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se
© Copyright 2024