Mål och budget 2015
Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 Kommunfullmäktige 2014-12-16 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ................................................................... 1 2 Planeringsförutsättningar .................................................... 4 2.1 Omvärld .................................................................................................. 4 2.1.1 Budgetpropositionen för 2015 ............................................................... 4 2.1.2 Konjunkturinstitutets prognos, augusti 2014 ......................................... 7 2.2 Alvesta kommun .................................................................................. 7 2.2.1 Befolkningsprognos Alvesta kommun 2014-2025 ................................ 7 2.2.2 Näringsliv och arbetsmarknad ............................................................... 8 2.2.3 Personalförsörjning ................................................................................ 9 2.2.4 Ekonomiska förutsättningar ................................................................... 9 3 God ekonomisk hushållning.............................................. 12 3.1 Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar.................................. 12 3.1.1 Ekonomiskt överskott .......................................................................... 14 3.1.2 Alvesta kommun ska vara attraktiv………. ........................................ 15 3.1.3 Attraktiv arbetsgivare/medarbetare……….......................................... 16 4 Ekonomi: Budget 2015 med plan 2016-2017 .................... 18 4.1 Finansiell analys .................................................................................. 18 4.2 Budgetramar för styrelse och nämnder............................................ 22 4.2.1 Driftbudgetramar 2015-2017 ............................................................... 22 4.2.2 Gemensam finansiering………. .......................................................... 24 5 Koncernen Alvesta kommunföretag ................................ 25 5.1 Grunder för verksamhet i bolagsform............................................... 25 5.2 Ägaridéer och bolagsordningar ........................................................ 27 5.2.1 Alvesta kommunföretag....................................................................... 27 5.2.2 AllboHus Fastighets AB ...................................................................... 27 5.2.3 Energibolagen ...................................................................................... 28 5.2.4 Alvesta Renhållnings AB .................................................................... 29 5.2.5 Alvesta Utveckling AB ........................................................................ 30 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Resultat- och balansbudget för kommunen Resultat- och balansbudget för VA Alvesta kommun i siffror Målgrupp och ansvarsområde för styrelse/nämnder Befolkningsprognos Alvesta kommun 2014-2025 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Budget för 2015 är en budget som tar avstamp för ett Alvesta som arbetar långsiktigt och strategiskt för en livskraftig kommun med god service i hela kommunen. För mig är det viktigt med ordning och reda i ekonomin, det är en förutsättning för utveckling och god ekonomisk tillväxt över tid. Målet är att varje skattekrona skall användas på bästa sätt för att ge medborgarna de tjänster och den service de har rätt att förvänta sig. Vårt främsta mål måste vara att få så många medborgare som möjligt i arbete och sysselsättning, detta är helt avgörande för en individs frihet och utveckling. En viktig utgångspunkt i vår budget är att vi 2017 är minst 20 000 invånare i Alvesta kommun. För att nå detta antal invånare förutsätts att förutom en god service i hela kommunen, att strategiskt arbeta för ett livskraftigt företagsklimat, marknadsföring av kommunen, framtagande av olika former av bostäder samt ett levande kultur- och föreningsliv. Vårt arbete och våra investeringar måste präglas av jämställdhet och ett miljötänk. Tillväxten får inte ske på bekostnad av framtida generationers möjligheter att leva ett fritt och gott liv. Alvesta är fantastiskt att leva och verka i, men vi får aldrig sluta utvecklas. Kommunstyrelsens ordförande Per Ribacke Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 1. Sammanfattning Budgeten fastslår de ekonomiska ramarna och kommunfullmäktiges strategiska inriktningar. Tre inriktningar - ekonomiskt överskott, attraktiv kommun och attraktiv arbetsgivare/medarbetare konkretiserar kommunens ambitioner för en god ekonomisk hushållning. Kommunens ekonomi ska utvecklas så att dagens generation inte överför obalanserade kostnader eller skulder till kommande generationer. Ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning på kort och lång sikt. Alvesta kommun är en stor verksamhet med drygt 1 500 anställda och med en omsättning som överstiger 1,3 miljarder kronor. Det är pengar kommunen använder till verksamheter som till övervägande del är lagligt styrda och till en mindre del som kommunen själv prioriterar. Närmare 90 procent av kommunens budget går till kärnverksamheter som skola, vård och omsorg. För att säkra den goda hushållningen och ekonomiskt överskott krävs stor återhållsamhet med kostnader så att budget hålls. Preliminär Mål och budget 2015 med plan för 2016-2017 I juni beslutade kommunfullmäktige om preliminär Mål och budget för kommande treårsperiod. När det är valår ska budgeten fastställas av nyvalda fullmäktige. Den preliminära budgeten har under hösten reviderats i syfte att ge nyvalda fullmäktige ett uppdaterat beslutsunderlag. I den preliminära budgeten behandlades till exempel visst ekonomiskt utrymme som odefinierade medel. Senaste versionen av Mål och budget 2015 med plan för 2016-2017 innefattar fullständig ekonomisk redogörelse för budget- och planperioden. Underlag för beräkningar av såväl kostnader som intäkter har uppdaterats efter senaste kända förutsättningar. Revidering har även skett vad gäller dokumentets disposition. Mål och budget 2015 med plan för 2016-2017 Sammanfattningsvis innebär budgeten för 2015 att kommunen i förhållande till 2014 års budget ökar driftbudgetramar till nämnder och styrelse med totalt 42 mkr. Dessutom får samtliga nämnder och styrelse kompensation för kostnadsökningar till följd av nya löneavtal under budget- och planperioden. Resurstillskottet för 2015 har möjliggjorts genom att de gemensamma intäkterna från skatt och generella statsbidrag beräknas öka med över 7 procent jämfört med budget 2014. För år 2016 och 2017 har dock generella besparingar lagts ut med 1,5 % respektive 2,5 %, i förhållande till budget 2015, för att nå en budget i balans. Utgångspunkt för budget 2015 och plan 2016-2017 är 2014 års budget, justerad med förändringar till följd av kommunfullmäktigebeslut. År 2013 fick respektive styrelse/nämnd i uppdrag att beakta och anpassa verksamheten efter nya budgetramar från år 2014, utifrån målet att verksamhet och budget på helårsbasis ska vara i balans vid ingången av år 2015. Delårsrapporten per 31 augusti 2014 indikerar dock att utbildningsnämndens och omsorgsnämndens kostnadsnivåer från 2013 till viss del kvarstår. Kommunens prognostiserade negativa resultat för år 2014 och förutsättningar i övrigt ställer krav på fortsatta prioriteringar för att ekonomin långsiktigt ska vara i balans. Fortsatt gäller att respektive styrelse/nämnd ska anpassa verksamhet efter budget. Om det uppstår konflikt mellan ekonomiskt utrymme i budget och mål ska styrelsen/nämnden agera och prioritera så att budgetramen inte överskrids. 1 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Sammanfattningsvis innehåller Mål och budget 2015 med plan för 2016-2017 satsningar på: • Nytt LSS-boende (ON) Drift av nytt LSS-boende omfattande tolv lägenheter. Boendet planeras stå klart under 2016. • Nytt särskilt boende (ON) Hyra av moduler för särskilt boende bestående av tolv lägenheter, inflyttning november 2014. • Nytt äldreboende (ON) Byggnation och drift av ett modernt äldrecentrum omfattande ca 70 lägenheter, restaurang, gemensamhetsutrymmen med mera. Det nya äldreboendet planeras tas i bruk under 2017. • Arbetskläder (ON) Personal inom förvaltningen ska på sikt erhålla arbetskläder. Påbörjas under 2015. • Vislandaskolan (UN) Om- och tillbyggnad av Vislandaskolan under 2015. • Permanent förskola på Öster (UN) Ombyggnad av Aringsgården till en förskola med åtta avdelningar. Färdigställs under 2015. • Grönkullaskolan F-6 (UN) Ökade driftskostnader efter färdigställd renovering. • Hagaskolan 7-9 (UN) Ökade driftskostnader för ny högstadieskola i Allbo lärcenters tidigare lokaler. • Nya lokaler Allbo lärcenter (UN) Ökade driftskostnader för Allbo lärcenters nya lokaler på Hjärtenholmsvägen. • Gymnasieverksamhet (UN) Ökade driftskostnader på grund av förflyttning av gymnasieverksamhet till lokalen Bulten. • Om- och tillbyggnad Mohedaskolan (UN) Om- och tillbyggnad av Mohedaskolan innefattande förskola, grundskola och bibliotek. • Tågkort (UN) Tågkort till gymnasieelever. • Virda bad- och sportcenter (KS) Den om- och tillbyggda simhallen invigdes 25 oktober, totalt en investering på ca 90 mkr. Investeringen innebär ökade drift- och kapitalkostnader under kommande år. • Kollektiv- och regionaltågtrafiken (KS) Enligt tidigare plan och i samverkan med Regionförbundet Södra Småland. • Europeiska jämställdhetsdeklarationen (KS) Genomförande av den europeiska jämställdhetsdeklarationen. 2 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 • e-arkiv (KS) Införande av e-arkiv för att information ska bevaras långsiktigt och i enlighet med gällande arkivbestämmelser. • Beställningssystem och varudistribution (KS) Utökad länssamverkan i Kronobergs län genom införande av dels inköpssystem och dels samordnad varudistribution under 2014 – 2015. Syftet är ett regionperspektiv med fokus på gemensamma upphandlingsförutsättningar, miljö, inköpsstyrning och effektivisering. • Kraftsamling Alvesta (KS) Alvesta kommun har hittills under 2014 haft en extraordinär ökning av antal barn/elever, vilket är en del av den anhöriginvandring som sker till kommunen. Inledningsvis har utbildningsverksamheten påverkats i mycket hög grad. Den aktuella situationen påverkar i princip samtliga kommunala verksamheter. För att beskriva dagsläget och förutsättningar framöver påbörjas en utredning. Utredningsarbetet är inriktat på att ta fram en statusrapport som beskriver kommunens samtliga aktiviteter i enskilda förvaltningar och bolag samt möjligheter till statlig finansiering och övriga villkor avseende nyanlända. • Sommarjobb för ungdomar (KS) Fortsatt satsning på ett stort antal sommarjobb för ungdomar som slutat grundskolan och är i åldern 16-18 år. • Stimulansbidrag vid nybyggnation av passivhus eller plusenergihus (KS) Stimulansbidrag vid nybyggnation av passivhus eller plusenergihus införs i syfte att gynna ny teknik som ger miljövinster. • Exploatering (KS) Avsättning för drift- och kapitalkostnader avseende investeringar i nytt bostadsområde (Spåningslanda) samt industriområde (Orrakullen). • Värends räddningstjänstförbund (KS) Ökat driftsbidrag till Värends räddningstjänstförbund. Budgetsammandrag Drift, netto (tkr) Budget Budget 2014 2015 Plan 2016 Plan 2017 91 857 88 779 90 599 89 649 439 935 471 100 491 148 501 841 84 433 82 433 82 433 82 433 274 397 289 872 302 172 318 172 44 025 44 175 44 175 44 175 104 104 104 104 Summa nettokostnad, verksamheter 934 751 976 463 1 010 631 1 036 374 Gemensam finansiering 944 751 987 963 1 005 631 1 022 874 16 000 24 000 11 000 10 500 Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Nämnden för individ- och familjeomsorg Omsorgsnämnden Nämnden för samhällsplanering Nämnden för myndighetsfrågor Generell besparing 1,5% 2016, 2,5% 2017 Årets resultat 10 000 11 500 3 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 2. Planeringsförutsättningar Utgångspunkt för budget 2015 och plan 2016-2017 är 2014 års budget, justerad med förändringar till följd av kommunfullmäktigebeslut. Under budgetprocessen identifieras planeringsförutsättningar vilka ligger till grund för budgeten. Dessa förutsättningar sammanfattas övergripande i detta avsnitt. Gemensamma planeringsförutsättningar som till exempel befolkningsutveckling, lönerevision, vissa riksdagsbeslut och rådande samhällsekonomiska läge är omvärldsfaktorer vilka har en direkt eller indirekt inverkan på kommunens ekonomi. Vidare är slutsatser från bokslut 2013 och prognos för 2014 viktiga att beakta vid budgetering. 2.1 Omvärld 2.1.1 Budgetpropositionen för 2015 1 Den 23 oktober lämnade regeringen över Budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) till riksdagen. Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanfattar de förslag inom olika områden som berör kommunerna åren 2015–2018. Nedan sammanfattas några av de större satsningarna: • Förändring av inkomstutjämningen föreslås ske efter beredning och införas från 1 januari 2016. • Besparingen i gymnasieskolan dras tillbaka för år 2015 men ligger kvar på 470 miljoner från och med år 2016. • Inom förskole- och skolområdet föreslås flera förändringar genom riktade bidrag på cirka 1,9 miljarder. En del finansieras genom ett indexerat inkomsttak och sänkning av statsbidraget för maxtaxan i barnomsorgen. • 3 Miljarder tillförs under förutsättning att parterna tar ansvar för att lärarlöner påtagligt prioriteras. Medel avsätts också för ytterligare löneökningar för förstelärare. • Fritidspengen avskaffas och riksnormen höjs. • Riktade statsbidrag på 2 miljarder för stärkt bemanning i äldreomsorgen införs samtidigt som tidigare statsbidrag avskaffas, nettoeffekten blir 0,7 miljoner. • Takbeloppet höjs för högkostnadsskyddet i äldreomsorgen och kommunernas statsbidrag minskas med 75 miljoner 2015 och 150 miljoner 2016. • Kommunerna kompenseras för förhöjt grundavdrag för pensionärer över 65 år. • Det generella statsbidraget ökas med 1,3 miljarder 2015 och 2,6 miljarder 2016 för nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga. • Satsning på skollokaler och kollektivtrafiksatsning. • Avdragsrätten för pensionssparande innebär att anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskas med 1662 miljoner under 2015 och 2440 miljoner 2016. 1 Källa: SKL cirkulär 14:39 4 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Den makroekonomiska utvecklingen Regeringens bedömning över den makroekonomiska utvecklingen i budgetpropositionen är något sämre jämfört med den bild som visades i vårpropositionen. Tillväxten år 2014 är svagare på grund av den svaga BNP-tillväxten under de två första kvartalen. Även tillväxtprognosen för 2015 är betydligt svagare. Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Trots detta finns det lediga resurser i ekonomin 2014-2016 och arbetslösheten minskar gradvis från nuvarande höga nivåer. Risken för en svagare utveckling finns dock och har den senaste tiden ökat till följd av geopolitiska oroligheter. Konjunkturåterhämtningen i omvärlden dämpades under inledningen av 2014. Under sommaren 2014 har det i många av Sveriges viktiga exportländer i euroområdet funnits indikationer på en fortsatt svag utveckling bl.a. till följd av ökad geopolitisk osäkerhet. I euroområdet förväntas en viss uppgång i BNP under det andra halvåret 2014. I andra delar av världen är utsikterna bättre. Den internationella återhämtningen förväntas fortsätta 2015. I många länder förväntas tillväxten öka, men aktiviteten i euroområdet hålls dock tillbaka av att många ekonomier dras med en trög anpassning av konkurrenskraften och höga offentliga skuldnivåer. Svensk ekonomi befinner sig enligt regeringen i en konjunkturåterhämtning. Det är framförallt hushållens konsumtion som bidragit till återhämtningen. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat exporttillväxten. Även investeringarna i industrin har utvecklats svagare än förväntat. Utvecklingen av förtroendeindikatorer tyder på en måttlig tillväxt i BNP under det andra halvåret 2014. Den politik som regeringen föreslår i denna proposition, med bl.a. högre offentlig konsumtion, bidrar till en högre tillväxttakt 2015. Även en expansiv penningpolitik och ett förbättrat internationellt konjunkturläge bidrar till att tillväxten blir högre 2015. Ett förbättrat arbetsmarknadsläge bidrar också till en starkare utveckling av hushållens konsumtion. Bostadsinvesteringar och ökande investeringar inom både industrin och tjänstebranscherna väntas lämna ett betydande bidrag till BNP-tillväxten under 2014 och 2015. Till följd av en allt högre inhemsk efterfrågan förväntas en stark utveckling av tjänsteproduktionen i näringslivet. I takt med att exportefterfrågan stiger bedöms varuproduktionen öka. Både sysselsättningen och arbetskraften har ökat i en förhållandevis hög takt de senaste månaderna. Arbetslösheten ligger dock kvar på en hög nivå, kring 8 procent. De framåtblickande indikatorerna tyder sammantaget på en fortsatt uppgång i sysselsättningen 2014. I takt med att produktionen ökar snabbare får företagen ett större behov av att öka arbetsstyrkan. Sysselsättningen förväntas framöver öka snabbare än arbetskraften och arbetslösheten minskar gradvis till 6,1 procent 2018. Det finns däremot lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle därför kunna ta anställning när efterfrågan på arbetskraft stiger. Det medför att resursutnyttjandet i ekonomin i dess helhet också bedöms vara lågt, men förväntas stiga 2014-2018. Inflationen har varit låg under en längre tid till följd av låga importpriser och ett lågt resursutnyttjande. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. Ett högt sparande bland hushållen, en god utveckling av disponibelinkomsterna och en ökad ekonomisk trygghet ger enligt regeringen utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Om den internationella efterfrågan dessutom växer i en relativt hög takt skapar det förutsättningar för en jämförelsevis hög BNP-tillväxt i Sverige 2016-2018. De lediga resurserna på arbetsmarknaden innebär att denna tillväxt kan ske utan att resursutnyttjandet blir ansträngt. 5 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Sammanfattningstabell över regeringens prognos i budgetpropositionen 2 Procentuell förändring om inte annat anges, prognos 2014–2018 1 BNP Arbetade timmar Arbetslöshet 2 2016 2017 2018 2,2 2,8 3,0 2,9 2,5 1,4 1,3 1,3 1,2 0,8 7,9 7,3 6,7 6,4 6,1 –2,2 –1,2 –0,5 –0,1 0,0 4 2,8 2,9 3,3 3,5 3,5 0,0 0,9 2,2 3,0 3,2 –2,2 –1,1 –0,3 0,0 0,5 40,2 39,5 38,0 36,3 34,1 KPI 5 Finansiellt sparande i off. sektor 5 Konsoliderad bruttoskuld 1 2015 3 BNP-gap Timlöner 1 2014 Kalenderkorrigerade. 2 Procent av arbetskraften. 3Procent av potentiell BNP. 4Konjunkturlönestatistiken. 5 Andel av BNP. Den offentliga sektorns sparande befinner sig, enligt regeringen, i ett bekymmersamt läge. Vid ingången av finanskrisen uppvisade den offentliga ekonomin ett betydande överskott. De senaste sex åren har Sverige haft underskott i de offentliga finanserna. Trots att konjunkturläget har förbättrats under de senaste åren har underskotten vuxit och väntas 2014 uppgå till cirka 90 miljarder kronor. Den offentliga sektorn redovisade 2013 ett finansiellt sparande på –1,3 procent av BNP. Underskottet i den offentliga sektorns finanser bedöms öka 2014, men den starkare ekonomiska utvecklingen åren därefter medför att den offentliga sektorns finansiella sparande gradvis förstärks till 0,5 procent av BNP 2018. Staten och kommunsektorn bedöms uppvisa underskott under både 2014 och 2015, medan ålderspensionssystemet väntas vara i balans dessa år. Den förstärkning av det finansiella sparandet som förutses fr.o.m. 2015 sker i huvudsak inom staten. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet bedöms gradvis försvagas hela perioden fram till 2018. Den kommunala sektorn förväntas redovisa ett negativt men stabilt finansiellt sparande, medan sektorns ekonomiska resultat är positivt under hela perioden. Till följd av underskotten i den offentliga sektorn bedöms bruttoskulden som andel av BNP öka något 2014. Bruttoskulden förväntas därefter gradvis minska till 34 procent av BNP fram till 2018. Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med 1,8-1,9 procent per år de två närmaste åren, vilket i stort är i nivå med SKL:s prognos. För 2017 ligger regeringens kalkyl betydligt under SKL:s. Regeringen påpekar att riskerna för en svagare utveckling har ökat. Under sommaren och hösten 2014 har de geopolitiska spänningarna ökat på olika håll i omvärlden. Hittills har dock inga tydliga makroekonomiska effekter till följd av dessa spänningar kunnat observeras. Om de geopolitiska kriserna i omvärlden, allvarligt förvärras kan effekterna på världsekonomin i stort och även för svensk ekonomi bli betydande. Även klimatförändringarnas och extrema världshändelsers effekter utgör en risk som kan medföra stora kostnader. I Sverige utgör hushållens höga skuldsättningsgrad och bostadsprisernas utveckling en risk i prognosen. Snabbt stigande bostadspriser medför att risken för stora bostadsprisfall ökar. En sådan utveckling, med en kombination av höga skulder och fallande bostadspriser, riskerar att få konsekvenser för den makroekonomiska utvecklingen. 2 Källa: 2015 års budgetproposition 6 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 2.1.2 Konjunkturinstitutets prognos, augusti 2014 3 Svensk ekonomi står och stampar Den utdragna lågkonjunkturen fortsätter och återhämtningen i ekonomin dröjer. En viktig anledning är att exporten inte har gett den skjuts som krävs för att få fart på tillväxten. Likaså är investeringarna i näringslivet svaga. Men det finns också ljuspunkter och till dem hör ett ökat bostadsbyggande. Svensk export har gått kräftgång de senaste åren. Företagens svar i Konjunkturbarometern signalerar dock positivare tongångar nu. Även andra indikatorer pekar på att köplusten på våra exportmarknader tar fart under 2015. På hemmaplan fortsätter byggproduktionen att växa snabbt både i år och nästa år. I förhållande till den svaga ekonomiska tillväxten har sysselsättningen utvecklats påfallande starkt. Den förbättrade konjunkturen 2015-2018 gör att sysselsättningen fortsätter att öka med ca 1 procent per år till 2018. Samtidigt har arbetslösheten förblivit hög beroende på ett kraftigt ökat antal personer som vill in på arbetsmarknaden. De kommande åren dämpas tillväxten i arbetskraften, bland annat på grund av att effekterna av tidigare arbetsmarknadsreformer slagit igenom fullt ut. Arbetslösheten faller därmed tillbaka till omkring 6,5 procent 2017 och 2018. Låg inflation blir högre nästa år Svag konjunktur i Sverige och i omvärlden har gjort att inflationen varit mycket låg de senaste åren. Tillsammans med dämpade inflationsutsikter utgjorde detta grunden för Riksbankens beslut i juli att sänka reporäntan från 0,75 procent till 0,25 procent. Men mycket talar för att perioden med exceptionellt låg inflation snart är över. Inflationen (KPIF) stiger från 0,6 procent i år till 1,5 procent nästa år. Detta är dock fortfarande under Riksbankens mål. Eftersom inflationsutsikterna även på längre sikt är låga börjar räntan höjas först mot slutet av 2015. Stram finanspolitik väntar efter valet Finanspolitiken har varit expansiv sedan finanskrisen bröt ut 2008, vilket motiverats av den utdragna lågkonjunkturen. Men nästföljande fyra år kommer att präglas av åtstramningar. 2.2 Alvesta kommun 2.2.1 Befolkningsprognos Alvesta kommun 2014-2025 En befolkningsprognos för Alvesta kommun har tagits fram av KAAB Prognos AB och visar förväntat antal folkbokförda invånare i kommunen under år 2014-2025, se bilaga 5. Prognosen ligger till grund för beräkning av central resursfördelning gällande barn-/elevtal. Befolkningsprognosen visar bland annat att kommunen förväntas öka sin befolkning med 150160 personer årligen de kommande tre åren. I tidigare använda befolkningsprognoser har kommunens prognostiserade befolkningsutveckling varit en minskning med 20 personer årligen. Den politiska ledningen har som målsättning att vara 20 000 invånare år 2017. Detta har till viss del beaktats i beräkningen av skatteunderlag där befolkningen antas vara 19 900 invånare 2017. 3 Källa: Konjunkturinstitutets prognos, augusti 2014 7 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Central resursfördelning För utbildningsnämnden görs en resursfördelning från kommunfullmäktige till nämnden vad gäller verksamheterna förskola, grundskola och gymnasieskola. Underlag för resursfördelningen är främst den demografiska utvecklingen enligt befolkningsprognosen. Budgeterad förändring av barn-/elevantal för åren 2015-2017 bygger på befolkningsprognosen från KAAB Prognos AB. Förskola Resursfördelningsmodellen grundar sig på faktorerna: antal barn i åldersgruppen 1 - 5 år, andel personalkostnad i verksamheten ggr totalt pris per plats uppräknat till prisläge år x. Påslag för kostnad för livsmedel samt under utbyggnadsskede av förskolan erhålls ett tillskott för lokaler per nytillkommande grupp. Grundskola Resursfördelningsmodellen grundar sig på faktorerna: antal barn i åldersgruppen 6 - 15 år, andel personalkostnad i verksamheten ggr totalt pris per plats uppräknat till prisläge år x. Påslag för kostnad för livsmedel och läromedel. Lokalkostnader behandlas inte i denna modell. Gymnasieskola Resursfördelningsmodellen grundar sig på faktorerna: antal ungdomar i åldersgruppen 16 - 18 år. 15 % av ungdomarna antas gå i kommunens egna gymnasieskola och 85 % av ungdomarna i annan gymnasieskola. För den egna gymnasieskolan görs en beräkning med samma metodik som för grundskolan. Då det gäller annan gymnasieskola beräknas ett genomssnittpris med uppräkning till x år. För att utveckla denna delmodell har även antalet ungdomar som går ett 4:e och 5:e år på gymnasiet beaktats. 2.2.2 Näringsliv och arbetsmarknad Stora delar av Alvesta kommuns näringsliv är i hög grad beroende av den internationella konjunkturen. Det innebär bland annat att utvecklingen för euron får en förhållandevis stor effekt. Den för kommunen viktiga sågverksindustrin har drabbats dubbelt av eurokrisen, dels genom svag efterfrågan på viktiga marknader och dels genom att den högt värderade svenska kronan gett konkurrensnackdelar. Under 2013 har dock villkoren för sågverksindustrin förbättrats något. Verkstadsindustrin i Alvesta kommun har också drabbats förhållandevis hårt av den internationella lågkonjunkturen då en mycket stor del av verkstadsindustrin är underleverantörer till exportintensiva svenska företag. Även här har dock en förbättring skett under 2013. Sammantaget är situationen för Alvesta kommuns näringsliv i början av 2014 fortsatt ansträngd. Arbetsmarknaden i Kronobergs län har minskat. Siffran för länet i maj 2014 ligger på 8,1 procent arbetslösa. Ungdomsarbetslösheten har minskat mer än genomsnittet. Minskningen för ungdomar är 17,1 % jämfört med i maj förra året. I förhållande till resten av riket är det dock en tuffare arbetsmarknad i länet. I länet har Lessebo högst arbetslöshet följt av Uppvidinge och Alvesta. Lägst arbetslöshet har Ljungby och Älmhult. Alvestas arbetslöshet låg på 9,1 % vilket är en minskning med 0,8 % jämfört med ett år tidigare. Snittarbetslösheten för riket låg på 7,7 % vilket är en minskning med 0,5 %. 8 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 2.2.3 Personalförsörjning Strategisk kompetensförsörjning är en avgörande fråga för att välfärdssektorn ska kunna fortsätta att erbjuda tjänster av bästa kvalitet. Välfärdssektorn står inför stora rekryteringsbehov, samtidigt måste vi som arbetsgivare få kompetenta medarbetare att trivas och vilja stanna kvar. Enbart inom vård och omsorg kommer det att behövas ungefär 225 000 nya medarbetare fram till år 2023 hos kommuner, landsting/regioner och privata utförare. Ungefär 60 % beror på pensionsavgångar och övriga 40 % beror på en ökad efterfrågan av vård och omsorg till följd av att andelen yngre och äldre i befolkningen ökar. Under de närmaste tio åren behöver Alvesta kommun rekrytera över hundra undersköterskor enbart för att ersätta pensionsavgångarna. Under samma period behöver drygt 90 lärare/förskollärare rekryteras för att ersätta pensionsavgångarna. Kompetenskraven till våra tjänster ökar. Inom skolan krävs från och med 1 juli 2015 behörighet i samtliga ämnen som läraren betygssätter samt legitimation. För att säkerställa att det finns medarbetare med rätt kompetens har omsorgsnämnden under våren 2014 fattat beslut om att ställa krav på att all personal ska ha minst gymnasiekompetens motsvarande vård- och omsorgsprogrammet alternativt barn- och fritidsprogrammet. Idag har omsorgsförvaltningen över 100 tillsvidareanställda medarbetare som inte uppfyller kompetenskraven. För att underlätta den framtida chefsförsörjningen deltar kommunen i en satsning på förberedande ledarskapsprogram för medarbetare som inte är chefer. Denna satsning behöver fortsätta under hela budget- och planperioden. 2.2.4 Ekonomiska förutsättningar Bokslut Efter sju år med positiva resultat fick kommunen på det åttonde året 2012 ett rekordresultat på över 82 mkr, men det reella resultatet var minus 19 mkr. Orsaken till den stora skillnaden var tre större engångsposter under året. År 2013 redovisades ett resultat på plus 20,8 mkr. Även detta års resultat var påverkat av en jämförelsestörande post på 16,6 mkr. Det reella resultatet var plus 4,2 mkr. Prognosen per 31 augusti för år 2014 indikerar ett underskott på 7 mkr och målet att verksamhetens nettokostnader inte får överstiga 99,3 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning ser inte ut att nås. Utbildningsnämnden och omsorgsnämnden är de nämnder som prognostiserar störst underskott 2014. Kommunens likviditet har under 2013 och 2014 försämrats då flera stora investeringar pågått samtidigt, såsom simhallen och Spåningslanda. Det finns stora förväntningar på den kommunala servicen. Krav och förväntningar är många gånger högre än de resurser kommunen disponerar till olika verksamheter. Det uppstår lätt ett gap mellan förväntningar och tillgängliga resurser. För att värna om rättvisa mellan generationer, värdesäkra kommunens tillgångar med mera och inte sätta de efterkommande i skuld krävs att kommunen över tid har ett tillräckligt plusresultat med mer intäkter än kostnader. 9 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Budget 2014 Under våren 2013 identifierades en omfattande resursbrist inför arbetet med budget 2014. Den befarade bristen hänfördes till det negativa resultatet i årsbokslutet 2012 samt till övriga planeringsförutsättningar för budgetåret 2014. Konsekvensen av detta blev sänkt driftbudgetram för fyra av fem nämnder. Lägre driftbudget i fyra nämnder möjliggjorde omfördelning till den femte nämnden, nämnden för individ- och familjeomsorg, vars verksamhet under ett flertal år visat negativa resultat. Resurstillskottet till nämnden var 15 mkr jämfört med 2013 års budget. Övriga nämnder fick minskad driftbudgetram inför år 2014, fördelat efter omfattning på verksamheten. Utbildningsnämndens ram minskades med 6 mkr och omsorgsnämndens med 12 mkr. Kommunstyrelsen och nämnden för samhällsplanering fick 2 respektive 1 mkr lägre ram än föregående år. Respektive styrelse och nämnd fick i uppdrag att under 2013 beakta och anpassa verksamheten efter de nya budgetramarna från år 2014. Senast vid ingången av år 2015 ska verksamhet och budget på helårsbasis vara i balans, enligt Mål och budget 2014 och plan 2015-2016. Delårsrapporten per 31 augusti 2014 indikerar att utbildningsnämndens och omsorgsnämndens kostnadsnivåer från 2013 till viss del kvarstår. Kommunens prognostiserade negativa resultat för år 2014 ställer krav på fortsatta prioriteringar för att ekonomin långsiktigt ska vara i balans. Skattesats Bildandet av region Kronoberg innebär att en skatteväxling kommer att ske. Enligt SKL:s preliminära beräkningar ska Landstinget Kronoberg höja skatten med 39 öre och kommunerna sänka skatten med 39 öre. Kommunalskatten i Alvesta kommun föreslås oförändrad bortsett från ovan nämnda skatteväxling, vilken innebär en sänkning från 21:81 till 21:42 per beskattningsbar hundralapp. Beslut om skatt 2015 tas av kommunfullmäktige senast under december månad. Mål och budget är baserad på skattesatsen 21:42. Skatteintäkter Skatteintäkterna för budget- och planperioden 2015-2017 baseras på förändrad skattesats (21:42) samt SKL:s skatteunderlagsprognos från 24 oktober 2014. Förändringen av skattesatsen får ingen nettoeffekt på budgeterat resultat förutom den skillnad som redovisas under strategiska kontot, se avsnitt 4.2.2. Personalkostnader Kommunal verksamhet är personalintensiv och personalkostnaderna utgör ca 67 % av kommunens totala kostnader. Personalkostnaderna utgör därmed den största kostnadsposten i budgeten. Budgetramar för respektive nämnd/styrelse (se avsnitt 4.2) är exklusive kompensation för löneavtal 2015 och framåt. Kompensation för ökade personalkostnader till följd av nya löneavtal fördelas ut till nämnd/styrelser i ett senare skede, från ett centralt anslag. Anslaget för löneökningar baseras på SKL:s prognos från 2 oktober 2014. 10 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Inflation Det sker ingen uppräkning av budgetramar med anledning av inflation. Respektive nämnd/styrelse ska vid upprättande av internbudget ta hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen för varor och tjänster. Investeringar Det är nämnderas utrymme i driftbudgeten som styr investeringsnivån. Det innebär att det är respektive nämnd som har att besluta om vilka investeringar som ska genomföras. Investeringar överstigande 5 mkr ska beslutas av kommunfullmäktige. Investeringar inom VA och avfallshantering täcks med avgifter. Anställnings- och inköpsstopp Det av kommunfullmäktige i december 2012 fattade beslutet om anställnings- och inköpsstopp upphör. 11 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 3. God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kommuner i budgeten ange mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, vilket innebär dels finansiella mål för ekonomin och dels mål för verksamheten. Begreppet god ekonomisk hushållning fokuserar på att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Målstyrningen som medel för den goda hushållningen innebär sammanfattningsvis att kommunfullmäktige antar tre strategiska inriktningar. Uppföljning sker i samband med delårsrapport och årsredovisning. Revisorerna bedömer i ett särskilt yttrande om resultatet i dessa är förenligt med målen fullmäktige beslutat. God ekonomisk hushållning innebär för Alvesta kommun att målen inom samtliga tre strategiska inriktningar - ekonomiskt överskott, attraktiv kommun och attraktiv arbetsgivare/medarbetare - på sikt ska uppfyllas. En god ekonomisk hushållning definieras som en sammanvägd bedömning av måluppfyllelsen inom samtliga tre strategiska inriktningar. Det finansiella målet om ekonomiskt överskott har stor inverkan på bedömningen. Över tid har kommunen haft och kommer att ha en balanserad ekonomi som tar hänsyn till kommande generationer, att verksamheten har en god kvalitet och att arbetsgivaren Alvesta kommun ger förutsättningar för den goda arbetsplatsen. Nämndernas och medarbetarnas uppgift är att vara effektiva och utveckla kommunens verksamhet utifrån de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige antagit. Kommunens resurser ska användas kostnadseffektivt och ändamålsenligt i verksamheten. Om det uppstår konflikt mellan ekonomiskt utrymme i budget och mål ska styrelsen/nämnden agera och prioritera så att budgetramen inte överskrids. Om de av kommunfullmäktige antagna målen inte kan uppfyllas ska detta prövas av fullmäktige. Denna riktlinje beslutas varje år av kommunfullmäktige och innebär att respektive nämnd förfogar över resurserna, men har också en tydlig skyldighet att planera och agera så att budgetramen inte överskrids. Kommunal verksamhet bedrivs också i bolagsform. De kommunägda bolagen arbetar självständigt utifrån bolagsordning samt ägardirektiv och finansieras med bolagens egna intäkter (se avsnitt 5). 3.1 Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar I det följande redovisas kommunfullmäktiges tre strategiska inriktningar, vilka inkluderar både finansiellt mål samt mål och riktlinjer för verksamheten ur perspektivet god ekonomisk hushållning. De strategiska inriktningarna innehåller ett antal fokusområden. Under varje fokusområde ska mål/nyckeltal tas fram. Detta arbete påbörjas när ny vision är beslutad. Nuvarande mål/nyckeltal under respektive inriktning (se avsnitt 3.1.1 - 3.1.3) gäller till dess annat beslutats av fullmäktige. 12 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Strategisk inriktning 1: Ekonomiskt överskott Verksamhetens nettokostnad får inte överstiga 99,3 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning 2015 och 99,4 procent 2016-2017. Inriktningen syftar till: -rättvisa mellan generationer -marginal för oförutsedda händelser -ökad handlingsfrihet/politiskt handlingsutrymme -finansiering av pensionsåtagande före 1998 -värdesäkring av egna tillgångar -sparande till satsningar/investeringar -kontinuitet Strategisk inriktning 2: Alvesta kommun ska vara attraktiv Fokusområden: -bra skolor/goda ungdomsmiljöer -attraktivt boende/ökad inflyttning -god infrastruktur -starkt näringsliv -ett rikt kulturliv -god social omsorg och vård Strategisk inriktning 3: Attraktiv arbetsgivare/medarbetare Fokusområden: -delaktighet -kompetensutveckling -positiv personal -allas lika värde 13 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 3.1.1 Ekonomiskt överskott Det finansiella målet för god ekonomisk hushållning är att kommunens överskott ska vara 0,7 % 2015 och 0,6 % 2016-2017. Det innebär att högst 99,3 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning ska användas till verksamheten under 2015. För år 2016 – 2017 är målsättningen 99,4 procent vardera år. Att drygt 0,5 procent inte används i verksamheten innebär att kommunens budgeterade resultat år 2015 – 2017 är ett plusresultat på 7 mkr exklusive finansnetto. Genom att använda en tillräcklig nivå under hundra procent av de allmänna intäkterna i verksamheten skapas utrymme och förutsättningar för att klara bland annat: -rättvisa mellan generationer -marginal för oförutsedda händelser -ökad handlingsfrihet/politiskt handlingsutrymme -pensionsåtagande före 1998 -värdesäkring av egna tillgångar -sparande till satsningar/investeringar -kontinuitet 1. Verksamhetens nettokostnad får inte överstiga nedanstående procent av skatter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning Ansvarig: Kommunstyrelsen och nämnderna 2015 99,3 procent 2016 99,4 procent 2017 99,4 procent 14 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 3.1.2 Alvesta kommun ska vara attraktiv Den strategiska inriktningen Alvesta kommun ska vara attraktiv konkretiserar kommunens ambitioner för en god ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv. Nämnder och styrelse ska driva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt med hänsyn till demografiska förutsättningar och politiska prioriteringar. 2. Alvesta kommun ska vara attraktiv Ansvarig: Kommunstyrelsen och nämnderna Följs upp/ utvärderas med: -Bra skolor/goda ungdomsmiljöer Bibehålla resultatet från 2013, 86%. Riket 69% Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Alla elever ska nå så bra resultat som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Kommunen ska erbjuda många, attraktiva, hälsofrämjande, drogfria och kreativa mötesplatser. Bejaka ett mångkulturellt samhälle. Hur många får förskoleplats när de önskar? Förbättra resultatet från 2013, 63%. Riket 70%. Hur många av eleverna i årskurs 3 klarar de nationella proven i sv och ma? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Förbättra resultatet från 2013, 344 kr. Riket 361 kr. Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Mått: Kostnad per betygspoäng (meritvärde), kpb delat med niornas medelbetyg (meritvärde) KKiK -Attraktivt boende/ökad inflyttning Kommunen ska erbjuda många attraktiva och valbara bostäder. Ökad miljömedvetenhet vid byggande, goda livsmiljöer. Förbättra resultatet Medborgarna ska uppleva att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i. Ranking SCB:s Medborgarindex NRI Medborgarundersökning 2015 Förbättra resultatet från 2013, 81%. Riket 79%. Kommunens webbinformation till medborgarna ska vara god Andel av maxpoäng, KKiK -God infrastruktur God tillgång på kommunikationer Dubbelspår till Växjö Bibehålla värdet i jmf med 2013 års medborgarundersökning i delfrågan, Minskad tung trafik i Alvesta centrum Fler cykelvägar Nöjd Region Index. Medborgarundersökning -Starkt näringsliv Resultat i medel i jmf med riket Utbildning efter näringslivets behov Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? Attraktiva centrum och handelsplatser Ranking KKiK, mätmetod Insikten (SKL) Kombinerat resecentrum med restauranger, barer, utställningar, konst/hantverk 15 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 -Ett rikt kulturliv Bibehålla resultatet Samverkan i större grad med ideella föreningar Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? Fler medborgare ska vara delaktiga i det utökade kulturutbudet i kommunen KKiK Kulturhus Antal utlån på kommunens bibliotek ska bibehållas jmf med föregående år -God social omsorg och vård Kommunens hemtjänst ska vara på bibehållen nivå Trygghet och stöd med individen i centrum Jmf kostnaden per omsorgstagare/nöjdhet med övriga kommuner i KKiK Verka för ett självständigt liv Kommunens omsorg på äldreboendena ska vara på bibehållen nivå Jämlikhet och jämställdhet Jmf kostnaden per omsorgstagare/nöjdhet med övriga kommuner i KKiK 3.1.3 Attraktiv arbetsgivare/medarbetare Alvesta kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetarna ska upprätthålla hög kvalitet inom alla verksamheter med medborgarnas behov och intressen i fokus. Insatserna för att bibehålla och utveckla medarbetarna är en viktig strategisk fråga för kommunen. 3. Attraktiv arbetsgivare/medarbetare Ansvarig: Kommunstyrelsen och nämnderna -positiv personal Nöjd medarbetarindex, bibehålla eller om möjligt förbättra det kommungemensamma resultatet från föregående mätning hösten 2013, NMI 68. -allas lika värde Medarbetarundersökning hösten 2015 -delaktighet -kompetensutveckling Utöka jämställdheten i lönesättning Den strategiska inriktningen att Alvesta kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare innefattar ett medarbetarperspektiv i termer av delaktighet, kompetensutveckling, positiv personal och allas lika värde. En ny personalpolicy ska utarbetas utifrån arbetet med framtagande av en ny vision för kommunen. Handlingsplanerna som utarbetats under 2014 med anledning av medarbetarenkäten ska genomföras. Lönepolitik Kommunen får ett allt större eget ansvar för att utforma den lokala lönepolitiken. Kommunen ska betala en lön som utgår ifrån de lokala förutsättningarna samt möjligheten att bibehålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Nya kommunövergripande lönekriterier har utarbetats under 2014 och dessa ska användas i samband med löneöversyn 2015. Medarbetarskap och ledarskap Dialog och delaktighet är grunden i det lokala utvecklingsarbetet, såväl i vardagsfrågor som i den långsiktiga verksamhetsutvecklingen. Utgångspunkten är en tydlig målbeskrivning för 16 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 verksamheten. Arbetsformerna och kommunikationen ska utformas så att de gynnar delaktighet från alla medarbetare. Delaktighet bygger på arbetsplatsträffar och att så många frågor som möjligt behandlas av dem som berörs i det dagliga arbetet. Chefernas engagemang och förmåga att tydliggöra uppdraget, skapa en kultur av ständigt lärande och ständiga förbättringar är avgörande för att nå målen och förbättra resultatet samt att främja hälsa och välbefinnande hos medarbetarna. Alla medarbetare ska aktivt arbeta mot diskriminering och för jämställdhet. Jämställdhetsaspekten ska beaktas i all kommunal planering och vid utvärdering av verksamheter i kommunen. Jämställdhet är en angelägenhet för alla oavsett var i organisationen man befinner sig. Löneskillnader beroende på kön får inte förekomma. Varje medarbetare i kommunen ska ha en individuell utvecklingsplan som utgår från uppdraget och fastställda mål. Syftet är att medarbetarna utvecklas så att de på bästa sätt kan bidra till verksamhetens utveckling och effektivitet. Arbetsmiljö Medarbetarna i Alvesta kommun ska ges förutsättningar till en god hälsa och ett bra välbefinnande. Alla medarbetare ska känna att det egna arbetet, arbetsplatsen och arbetsmiljön är utformad så att den möjliggör upplevelser av hälsa för individen och gruppen. Förebyggande och tidiga åtgärder är avgörande för att undvika framtida ohälsa. Under 2013 var sjukfrånvaron i genomsnitt 17,5 dagar per anställd. Efter årets sju första månader är antalet sjukdagar per anställd 16,9. Insatser behöver göras, både i förebyggande och rehabiliterande syfte. Det långsiktiga målet är att sjukfrånvaron ska nå under 2011 års nivå, dvs under 14,6 dagar per anställd och år. Sommarjobb för ungdomar För att visa ungdomar att det finns en mängd av intressanta arbeten i en kommun och dess bolag görs en fortsatt satsning på ett stort antal sommarjobb för ungdomar som slutat grundskolan och är i åldern 16-18 år. 17 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 4. Ekonomi: Budget 2015 med plan 2016-2017 I detta avsnitt lämnas en ekonomisk redogörelse av budget 2015 med plan 2016-2017. Avsnittet innehåller finansiell analys samt driftbudgetramar för nämnder och styrelse. 4.1 Finansiell analys Resultat Bokslut Budget Prognos Budget 2013 2014* 2014* 2015 Plan 2016 Plan 2017 -928 900 -936 700 -987 300 -1 006 200 -1 050 800 -1 094 100 -19 500 -18 000 -19 500 -20 900 -20 900 -20 900 -948 400 -954 700 -1 006 800 -1 027 100 -1 071 700 -1 115 000 Skatteintäkter 718 700 730 700 735 200 750 300 792 600 833 000 Generella statsbidrag och utjämning 239 900 231 000 258 500 283 800 286 100 289 000 11 300 7 000 7 800 7 000 7 000 7 000 -700 -4 000 -2 000 -2 500 -3 000 -3 500 20 800 10 000 -7 300 11 500 11 000 10 500 Drift, netto (tkr) Verksamhetens nettokostnader (exkl avskr) Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat *) Budget 2014 och Prognos 2014 är från Delårsrapport per 31 augusti 2014. Det budgeterade resultatet för 2015 är 11,5 mkr. Detta motsvarar resultatkravet som är 7 mkr exklusive de finansiella intäkterna och kostnaderna (netto 4,5 mkr). Resultatkravet innebär att verksamheternas nettokostnader får förbruka max 99,3 procent av skatter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Motsvarande siffra för år 2016 och 2017 är 99,4 procent. Verksamhetens nettokostnader Verksamheternas nettokostnader och intäkter för 2015 ökar i jämförelse med innevarande årsbudget med över 7 procent. I förhållande till årsprognos 2014 förutsätts verksamhetens nettokostnader öka med drygt 2 procent och gemensamma intäkter öka med 4 procent. Verksamhetens nettokostnad i förhållande till intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning: 105 % 100 95 90 2013 Prognos 2014 utfall Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Högsta godtagbara nivå 18 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Årlig förändring i procent av nettokostnader och gemensamma intäkter: 8 6 4 2 0 2010 2011 2012 2013 Prognos 2014 Budget Plan 2016 Plan 2017 2015 % förändring av nettokostnader % förändring av gemensamma intäkter I beräkningen ovan är 2015 års värde enligt grafen relaterat till prognos 2014 och inte till budget 2014. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Prognos daterad 24 oktober 2014 från Sveriges kommuner och landsting (SKL) har använts för beräkning av skatteintäkter. Skatteintäkterna är beräknade utifrån antagande om sänkt skattesats med 39 öre. Förändringen av skattesatsen får ingen nettoeffekt på budgeterat resultat förutom den skillnad som redovisas under strategiska kontot, se avsnitt 4.2.2. Typ av intäkt (tkr) Kommunalskatt Kommunal fastighetsavgift Inkomstutjämningsbidrag Regleringsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning LSS-utjämning Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 730 715 733 923 747 155 792 606 833 005 31 815 32 339 34 088 34 088 34 088 182 130 198 836 217 893 224 876 232 969 3 710 4 464 3 546 -1 507 -6 941 12 670 20 665 23 420 23 660 23 900 491 2 867 2 896 2 926 Strukturbidrag 2 001 2 028 2 049 2 070 Slutavräkningar 2 319 3 159 995 039 1 034 155 1 078 666 1 122 015 Summa 690 961 730 Befolkningstalet 1 november året innan budgetåret är en av de viktigare faktorerna som styr beräkning av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Antagande om skatteintäkter i framtiden grundas på befolkningsprognosen. För budget 2014 var prognosen att invånarantalet skulle minska med 20 personer, men istället ökade befolkningen med 246 personer under 2013. Den politiska ledningens målsättning har beaktats vid beräkningen av skatteunderlaget. Mot denna bakgrund beräknas intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning öka med 7% år 2015, jämfört med budget 2014. 19 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Eget kapital Eget kapital är den del av kommunens bokförda tillgångar som kommunen inte har betalat med lån. Kommunens egna kapital kommer att öka stegvis, om än svagt, i takt med planerade små men positiva resultat. 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2011 2012 2013 Budget 2014 inkl pensionsskuld Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 exkl pensionsskuld Investeringar och avskrivningar Det är nämndernas utrymme i driftbudgeten som styr investeringsnivån. Det innebär att det är respektive nämnd som har att besluta om vilka investeringar som ska genomföras. I samband med internbudget ska investeringsbudget beslutas i nämnden. Investeringar med totaltutgift överstigande 5 mkr ska beslutas av kommunfullmäktige. Investeringar inom VA och avfallshantering täcks med avgifter. Under perioden 2015-2017 beräknas nettoinvesteringar om 30-40 mkr/år. För 2013 var kommunens nettoinvesteringar 41,2 mkr och för 2012 var de 52,4 mkr. Om beslut fattas att kommunen ska bygga planerat äldreboende i egen regi ökar investeringsvolymen med uppskattningsvis 190 mkr för planperioden. Planerad investeringstakt innebär en likviditetsbelastning vilken påverkar finansnettot negativt. Avskrivningarna uppgår enligt prognosen för 2014 till 19,5 mkr. För perioden 2015-2017 kommer avskrivningarna successivt att öka till följd av ökad investeringstakt. 20 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Soliditet % Soliditeten är andelen eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Soliditeten minskar under 2014, huvudsakligen på grund av investering i simhallen. Under budget- och planperioden 2015 – 2017 ökar soliditeten återigen, om än marginellt. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 inkl pensionsavsättning exkl pensionsavsättning Pensioner Kostnaden för avtalspensioner inklusive löneskatt beräknas öka från 55 mkr 2015 till 60 mkr år 2017, en ökning med närmare 9 procent. Nyintjänad pension kostnadsförs och betalas ut från kommunen varje år. Pension intjänad före 1998 är skuldförd, men ligger utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse och är tillsammans med skatteskuld för pensionerna 517 mkr (31 dec 2013). Borgensåtagande Borgenslimiterna för de kommunägda bolagen ökar från 2014 års nivå, främst på grund av nyupplåning för finansiering av Allbohus investeringar i bland annat Grönkullaskolan, Vislandaskolan, Mohedaskolan och Aringsgården. I övrigt sker det mindre förändringar av borgenslimiterna. Känslighetsanalys En kommun påverkas många gånger av händelser som inte kan kontrolleras. Ett sätt att illustrera detta är en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella ställning. Känslighetsanalys 1 kr av kommunalskatten mkr +/35,0 1 % i löneförändring 6,8 100 kommuninvånare 4,9 10 heltidstjänster 4,2 1 % Skatteunderlagsprognos 9,9 1 % förändring av nettokostnader 10 mkr i lån 10,0 0,2 21 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 4.2 Budgetramar för styrelse och nämnder 4.2.1 Driftbudgetramar 2015-2017 Nedanstående tabell visar driftbudgetramar per nämnd och styrelse för åren 2015-2017. Budget 2015 är inklusive löneavtal 2014 men exklusive löneavtal 2015. Pengar till nya avtal fördelas ut i ett senare skede från strategiska kontot. Drift, netto (tkr) Kommunstyrelsen Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 87 231 95 127 91 857 88 779 90 599 89 649 Utbildningsnämnden 447 595 475 864 439 935 471 100 491 148 501 841 Nämnden för individoch familjeomsorg 85 641 85 570 84 433 82 433 82 433 82 433 Omsorgsnämnden 284 440 287 203 274 397 289 872 302 172 318 172 Nämnden för samhällsplanering 42 468 43 325 44 025 44 175 44 175 44 175 95 104 104 104 104 104 S:a nettokostnader verksamheter 947 470 987 193 934 751 976 463 1 010 631 1 036 374 Gemensam finansiering 968 246 979 852 944 751 987 963 1 005 631 1 022 874 16 000 24 000 11 000 10 500 Nämnden för myndighetsfrågor Generell besparing 1,5% 2016, 2,5% 2017 Årets resultat 20 776 -7 341 10 000 11 500 Förändringar jämfört med budget 2014 Sammanfattningsvis innebär budgeten för 2015 att kommunen i förhållande till 2014 års budget ökar driftbudgetramar till styrelse och nämnder med totalt 42 mkr. Utbildningsnämnden får kompensation för demografisk förändring avseende barn-/elevantal (15 mkr) i enlighet med central resursfördelning (se avsnitt 2.2.1). Resterande avser kompensation för kostnadsökningar till följd av fullmäktigebeslut, ospecificerade resurstillskott samt några ytterligare satsningar. Justering av driftbudgetramar har möjliggjorts genom att de gemensamma intäkterna från skatt, generella statsbidrag och utjämning beräknas öka med 7 procent jämfört med budget 2014. För år 2016 och 2017 har dock generella besparingar lagts ut med 1,5 % respektive 2,5 %, i förhållande till budget 2015, för att nå en budget i balans. (tkr) - ökad ram + minskad ram Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Kommunstyrelsen +3 078 -1 820 950 Utbildningsnämnden -31 165 -20 048 -10 693 Nämnden för individ- och familjeomsorg +2 000 0 0 Omsorgsnämnden -15 475 -12 300 -16 000 -150 0 0 0 0 0 16 000 24 000 -34 168 -25 743 Nämnden för samhällsplanering Nämnden för myndighetsfrågor Generell besparing 2% 2016, 4% 2017 Summa förändring driftbudgetramar -41 712 22 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Tabellen nedan visar förändringen av driftbudgetramar för nämnder och styrelse jämfört med budget 2014. Förändring av driftbudget kvarstår följande år, om inget annat anges. Förändringar jämfört med budget 2014 (tkr) Simhallen - ökad ram + minskad ram Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 -6 000 Ej EU- eller allmänna val 325 PA-system, uppgradering -650 -400 600 Jämställdhetsdeklaration -100 -1100 400 -50 Leader Linné Budget till personalutskott -300 -1 000 e-arkiv -600 80 Kansli -400 -400 Ledarskapsutbildning Skatteväxling Region Kronoberg Kommunstyrelse, Kommunfullmäktige och partistöd Resurstillskott -300 +13 603 -1 000 -500 Kommunstyrelsen +3 078 Grönkullaskolan F-6 -1 600 Hagaskolan 7-9 Vislandaskolan -580 -3 150 Permanent förskola på Öster, Aringsgården -2 425 Om- och tillbyggnad Mohedaskolan Volymförändring elever/år (gymnasium) -2 427 -9 436 -6 784 -2 349 -5 674 -1 482 -20 048 -10 693 Tågkort -800 Kompetensutveckling, projekt slutar Modulboende äldreomsorg -5 980 -31 165 825 -10 000 Nytt LSS-boende Nytt äldreboende -300 Arbetskläder -750 Nämndsorganisation Resurstillskott -3 000 -12 000 -3 000 -300 -10 000 -12 300 -16 000 0 0 0 0 -200 -5 050 Omsorgsnämnden -15 475 Intäktsökning Migrationsverket +2 000 Nämnden för individ- och familjeomsorg +2 000 Nämndsorganisation -150 Nämnden för samhällsplanering -150 Nämnden för myndighetsfrågor 0 Generell besparing 1,5 % 2016, 2,5% 2017 Summa förändring driftbudgetramar -1 925 -2 428 -220 Utbildningsnämnden -585 -13 101 Nämndsorganisation Resurstillskott 950 -960 Lokaler Allbo lärcenter, Hjärtenholm Volymförändring elever/år (förskola, grundskola) -1 820 -41 712 0 0 16 000 24 000 -34 168 -25 743 23 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 4.2.2 Gemensam finansiering Kommunstyrelsen ansvarar för planering och handläggning av den gemensamma finansieringen för kommunen. (tkr) Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Kommunalskatt 747 155 792 606 833 005 Fastighetsavgift 34 088 34 088 34 088 252 913 251 974 254 924 Kommunalekonomisk utjämning Övrig intäkt 3 000 Finansiell intäkt 7 000 7 000 7 000 KP-avgift 34 584 35 448 36 334 Internränta 11 500 11 500 11 500 Intäkter 1 090 240 1 132 616 1 176 851 Finansiell kostnad -2 500 -3 000 -3 500 Pensionskostnad -45 700 -45 700 -47 700 Löneskatt -11 000 -11 000 -11 500 Strategiska åtgärder -43 077 -67 285 -91 277 -102 277 -126 985 -153 977 -11 500 -11 000 -10 500 16 000 24 000 976 463 1 010 631 1 036 374 Kostnader Resultatkrav Generell besparing 1,5 % 2016, 2,5% 2017 Summa Strategiska åtgärder Kommunens strategiska åtgärder är samlade under det strategiska kontot, vilket redovisas nedan. En stor del av de budgeterade medlen består av kommande löneökningar under budgetoch planperioden. För det strategiska kontot gäller att tillskotten är ettåriga. (tkr) Upplösning avsättning infrastruktur Värends räddningstjänstförbund Budget 2015 -1 240 Plan 2016 Plan 2017 -1 240 -1 240 -400 -400 -400 Huseby driftsbidrag -2 000 -2 000 -2 000 Sommarjobb -2 500 -2 500 -2 500 Kraftsamling Alvesta -3 000 -2 000 -1 000 Varudistribution/beställningssystem -1 000 0 0 Bidrag passivhus, plusenergihus -400 -400 -400 Vision, medborgardialog -300 0 0 Driftskostnader färdigställda o planerade investeringar -2 172 -3 367 -4 001 Övriga strategiska åtgärder -30 065 -55 378 -79 736 Summa -43 077 -67 285 -91 277 24 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 5. Koncernen Alvesta kommunföretag 5.1 Grunder för verksamhet i bolagsform Kommunen äger via sitt moderbolag Alvesta Kommunföretag AB fyra bolag: • AllboHus Fastighets AB • Alvesta Energi AB • Alvesta Renhållnings AB (ARAB) • Alvesta Utveckling AB Energibolaget äger Alvesta Elnät AB, som i sin tur äger Bredband i Värend AB (BIVA). Det bolagets enda uppgift är att äga andelar i det regionala bredbandsbolaget Wexnet AB. Kommunen har också en ägarandel i Värends räddningstjänstförbund (VRTFB) på knappt 20 procent. Andra delen av VRTFB ägs av Växjö Energi AB respektive Växjö kommun. För den kommunala verksamheten i bolagsform - koncernen Alvesta Kommunföretag upprättas tillsammans med kommunen en delårsrapport samt en årsredovisning (sammanställd redovisning). Under innevarande år tas uppföljningsrapporter fram för kommunen och bolagen. I planering och styrning finns ett antal styrinstrument och grundläggande värderingar för verksamheten i bolag. Grunderna för det redovisas nedan. Kännetecknande för kommunalt ägda företag är att de drivs med en dubbel målsättning. Vid sidan av de finansiella eller företagsekonomiska målen finns även samhällsekonomiska mål. Det finns ibland en vag uppfattning om varför kommunen äger bolag och hur dessa ska kunna styras och ledas på ett professionellt sätt. Motiv till att kommunen äger ett moderbolag med dotterbolag är sammanfattningsvis: • Strategiska • Ekonomiska • Kommunnytta • Kompetensmässiga Bakgrund och skäl till ägandet utvecklas under rubriken Ägaridéer och bolagsordningar nedan. Balans företagsekonomi - samhällsekonomi De kommunala bolagen är en del i den kommunala verksamheten, men drivs i företagsform. Det kommunala syftet balanserar mellan dels det traditionella värdeskapandet med intäkter/kostnader ur ett företagsekonomiskt perspektiv (finansiell avkastning till ägarna) och dels ett samhällsekonomiskt perspektiv (kommunnytta) där värdeskapandet handlar om nytta i förhållande till kostnader för medborgarna. De företagsekonomiska kraven (definieras i riktlinjer och mål/ägardirektiv för varje bolag) är överordnade andra värdeskapande målsättningar ur ett nyttoperspektiv. Kommunal kärnverksamhet, främst skola-omsorg-vård, finansieras i huvudsak av kommunalskatt och 25 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 statsbidrag. Skattesubvention till bolag får inte förekomma. Bolagen ska leva på egna intäkter och den ekonomiska stabiliteten ska successivt stärkas (ökad soliditet). Driftskostnader och investeringar ska därför hållas på en nivå som ger förutsättningar för en långsiktigt god ekonomi. Formell styrning av företagen Bolagen är självständiga juridiska personer som juridiskt har större befogenheter än en kommunal nämnd. Verksamheten går både under privaträttslig lagstiftning (aktiebolagslag med mera) och under offentligrättsliga regler. För att säkerställa inflytande över verksamhet och ekonomi i bolagen har kommunen direkt eller genom sitt moderbolag ett antal formella styrinstrument, främst genom att • vara ensam beslutande på bolagsstämma • utse bolagsstyrelse • utse revisorer • fastställa bolagsordning • lämna särskilda riktlinjer och mål för verksamhet och ekonomi • ta ställning till förslag före beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt • årligen pröva om bolagens verksamheter har varit förenlig med de kommunala ändamålen och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna Särskilda riktlinjer och mål Kommunfullmäktige har uppdragit åt ägarbolaget Alvesta Kommunföretag AB att förvalta och utöva kommunens ägarroll. Kommunstyrelsen beslutar om särskilda riktlinjer och mål (ägardirektiv) till moderbolaget och Kommunföretag beslutar i sin tur om direktiv till övriga bolag. Direktiven ska fastställas på respektive bolagsstämma. Ägardirektiven till bolagen ska ta upp: • riktlinjer för verksamheten • ekonomi- och verksamhetsplanering • samordning med övrig kommunal verksamhet • övrigt Riktlinjer/mål kan gälla under en i förväg angiven tidsperiod (år, mandatperiod etc) eller tillsvidare. Bolagsstämma fastställer direktiven. Värdeskapande dialog ägare - företag Bolagen ingår i ”kommunkoncernen”. I koncernen ska alla sträva efter att samarbeta optimalt för gemensam kommunnytta, att hålla ned/minska kostnader och en effektiv verksamhet. För att nå detta krävs en förtroendefull dialog mellan berörda representanter för ägare och bolag. 26 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 5.2 Ägaridéer och bolagsordningar I detta avsnitt redovisas per bolag ägaridé och tidigare fastlagda direktiv i bolagsordningar. 5.2.1 Alvesta Kommunföretag AB Bolaget bildades 2006 och är ägar-/moderbolag till de kommunalt helägda bolagen. Genom att äga och förvalta aktier och andelar i de kommunala företagen förbättras möjligheterna till ett optimalt resursutnyttjande. Ägaridé • Bolaget ska arbeta för att uppnå ett optimalt resursutnyttjande • Plattform för ökad samverkan inom kommunkoncernen Direktiv i bolagsordning • Föremål för bolagets verksamhet ”Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta aktier och andelar i kommunala företag inom Alvesta kommun.” • Ändamål med bolagets verksamhet ”Bolagets syfte är att, med iakttagande av lokaliseringsprincipen, optimera och samordna verksamheterna i de kommunala företagen inom Alvesta kommun.” 5.2.2 AllboHus Fastighets AB AllboHus skapades 1996 genom att kommunens fastighetskontor överfördes till bostadsstiftelsen Hjorthagen, som i sin tur ombildades till bostadsbolaget AllboHus. Bytet från stiftelseform till aktiebolag gjordes för att få en mer rationell företagsform för kommunens bostadsföretag. Den allmännyttiga Hjorthagen har sin bakgrund i att vara ett medel mot bostadsbrist. Stiftelsen bildades 1948. Allmännyttan tillskapades under första delen av 1900talet. Under 1950-talet och framåt tilldelades kommunerna en central roll i förverkligandet av den statliga bostadspolitiken. När kommunen började engagera sig i bostadsbranschen var huvudfrågan bostadsbrist och fattigdom i ett verksamhets- och nyttoperspektiv. Ägaridén är numera delvis densamma (motverka bostadsbrist) men kompletterad i flera avseenden. Idén kan sammanfattas med: Ägaridé • Förvalta och bygga attraktiva och prisvärda bostäder samt verksamhetslokaler • Verktyg för bostadssociala åtaganden som underlättar integration samt minskar segregation • Bolaget ska verka på affärsmässiga grunder • Lönsamt, välskött företag som profilerar kommunen som attraktiv boende- och verksamhetsort 27 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 • Ägande och förvaltning av merparten av kommunens lokaler tillsammans med sina egna medför samordning för rationell drift och låga kostnader Direktiv i bolagsordning • Föremål för bolagets verksamhet ”Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Alvesta kommun förvärva, avyttra, äga, bebygga och förvalta fastigheter eller tomträtter med bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar samt även med lokaler i de fall lokalerna utgör en mindre del av dessa fastigheter, används för kommunal verksamhet eller är kommersiella lokaler som har ett tydligt samband med den övriga verksamheten.” • Ändamål med bolagets verksamhet ”Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med beaktande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja bostadsförsörjningen i Alvesta kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer.” 5.2.3 Energibolagen Energibolagen Alvesta energi och Alvesta elnät skapades 1996 och är i sig en egen aktiebolagsrättslig koncern med energibolaget som moderbolag. Dåvarande energiverket bedrevs i kommunal förvaltningsform och ombildades i samband med avreglering och marknadsorientering på 90-talet till två aktiebolag. Bakgrunden till energiverket är ytterst den elektrifiering som kommunen medverkade till inom sitt geografiska område. Verksamheten har därefter riktats mot mer energi- och miljöpolitiska mål med främst utbyggnad av fjärrvärme. År 2003 bildades i samverkan med Växjö kommun det till hälften ägda Bredband i Värend AB för utbyggnad av IT-infrastruktur med bredband. Verksamheten i det bolaget har under 2013 övergått till det regionala bredbandsbolaget Wexnet AB. Ägaridé • Redskap för att genomföra kommunens klimat- och energiplan • Lönsamt, välskött företag som ger kommunen avkastning både vad gäller verksamhetsnytta och i ekonomiska termer • Bolaget ska verka på affärsmässiga grunder • Stimulera till en effektivare och miljövänligare energiförbrukning • Utveckla IT-infrastrukturen för data- och telekommunikation och därigenom förbättra kommunens attraktionskraft och utvecklingsmöjligheter Direktiv i bolagsordning Energibolaget • Föremål för bolagets verksamhet ”Bolaget ska bedriva produktion, distribution och handel med fjärrvärme.” • Ändamål med bolagets verksamhet ”Bolagets syfte är att med optimalt resursutnyttjande och med hög leveranssäkerhet främja en god fjärrvärmeförsörjning och en långsiktigt hållbar energiförsörjning inom kommunen. Verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund.” 28 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Nätbolaget • Föremål för bolagets verksamhet ”Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Alvesta kommun, eller om bättre ändamålsenlighet därmed uppnås, i geografisk närhet till Alvesta kommun driva nätverksamhet.” • Ändamål med bolagets verksamhet ”Bolagets syfte är att med optimalt resursutnyttjande och med hög leveranssäkerhet främja distribution av el inom Alvesta kommun. Verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund.” 5.2.4 Alvesta Renhållnings AB Alvesta Renhållnings AB (ARAB) tillkom 1981 genom köp av Stig Rehnbergs Åkeri AB. Åkeriet var ett privat företag som utförde sophämtningen i kommunen. Fr o m 1981 fick kommunerna ett större ansvar för sophämtning gentemot bostäder och industrier. Kommunen köpte samtliga aktier i bolaget 1981. Numera har kommunerna ett renhållningsansvar enbart för bostäder (kommunalt renhållningsmonopol). Övriga verksamheter har själva ansvar för sin renhållning. ARAB verkar som entreprenör åt de som har eget renhållningsansvar.Kommunens ägaridé kan sammanfattas med att bolaget ska aktivt verka inom sin speciella del av miljöområdet. Ägaridé • Tydligt avgränsad verksamhet som lever på egna intäkter och tar ansvar för transportarbeten och servicetjänster inom miljöområdet • Redskap för att genomföra kommunens energi- och klimatplan, samt för samverkan med andra kommuner • Bolaget ska verka på affärsmässiga grunder • Bolaget ska verka för en miljömässig offensiv avfallshantering i kommunen Direktiv i bolagsordning • Föremål för bolagets verksamhet ”Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Alvesta kommun insamla, transportera, återvinna och bortskaffa avfall och återvinningsprodukter. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren/i ägarens ställe” • Ändamål med bolagets verksamhet ”Bolagets syfte är att med iakttagande av bestämmelserna i miljöbalken - och i förekommanden fall kommunal likställighets- och självkostnadsprincip fullgöra det ansvar som – till den del detta ej innefattar myndighetsutövning – åvilar Alvesta kommun enligt miljöbalken och annan lagstiftning.” 29 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 5.2.5 Alvesta Utveckling AB Bolaget köptes av kommunen i mars 2006 och övergick till moderbolagets ägo senare under året. Enligt beslut i kommunfullmäktige i november 2013 ska bolaget avvecklas genom försäljning av bolagets fastigheter samtidigt som de ekonomiska värdena i bolaget värnas. Bolaget äger fyra industrifastigheter för uthyrning/utarrendering av industrilokaler och mark: Ägaridé • Bygga, förvärva, förvalta och förädla verksamhetsfastigheter för uthyrning och/eller försäljning • Resurs för kommunens näringslivsbefrämjande åtgärder • Bolaget ska verka på affärsmässiga grunder Direktiv i bolagsordning • Föremål för bolagets verksamhet ”Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Alvesta kommun bygga, förvärva, förvalta och förädla verksamhetsfastigheter för uthyrning och/eller försäljning.” • Ändamål med bolagets verksamhet ”Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med beaktande av kommunallagens lokaliseringsprincip främja lokalförsörjning för verksamheter i Alvesta kommun och vara en resurs för kommunens näringslivbefrämjande åtgärder. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga grunder.” 30 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Bilaga 1 Resultat- och balansbudget för kommunen Resultatbudget (mkr) Verksamhetens nettokostnader exkl avsk Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Bokslut 2013 -928,9 -19,5 -948,4 Budget trognos 2014 2014 -937,3 -987,3 -18 -19,5 -955,3 -1 006,80 Budget 2015 -1 006,2 -20,9 -1 027,1 tlan 2016 -1 050,8 -20,9 -1 071,7 tlan 2017 -1 094,1 -20,9 -1 115,0 833 289 7 -3,5 10,5 718,7 239,9 11,3 -0,7 20,8 730,7 231,6 7 -4 10 735,2 258,5 7,8 -2 -7,3 747,1 287 7 -2,5 11,5 792,6 286,1 7 -3 11 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 tlan 2016 tlan 2017 35,8 334,4 20,7 143,2 21,9 556,0 34,9 407,7 20,7 143,0 26,0 632,3 34,2 403,0 21,3 143,0 24,8 626,3 32,6 400,0 21,9 143,0 23,6 621,1 31,9 397,0 22,5 143,0 22,4 616,8 4,3 108,7 213,8 -12,3 314,5 870,5 5,0 122,0 215,0 20,0 362,0 994,3 5,0 128,0 215,0 10,0 358,0 984,3 5,0 134,8 215,0 10,0 364,8 985,9 5,0 140,9 215,0 10,0 370,9 987,7 Eget kapital 658,8 668,8 680,3 691,3 701,8 Avsättningar för pensioner Andra avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 3,6 0,8 27,9 179,4 3,5 2,0 135,0 185,0 3,3 2,0 135,0 163,7 3,1 2,0 135,0 154,5 2,9 2,0 135,0 146,0 Summa eget kapital, avsättn. o skulder 870,5 994,3 984,3 985,9 987,7 413,4 100,3 1 234,0 75,0 988,7 405,0 95,0 1 333,0 85,0 394,8 95,8 1 333,0 85,0 394,6 95,7 1 333,0 85,0 394,5 95,7 1 333,0 85,0 20,4% 70,1% 21,4% 71,1% Balansbudget ( mkr ) Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar aark, byggnader och tekniska anläggningar aaskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Bidrag statlig infrastruktur Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m.m. Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder därav årets resultat (20,8) (10,0) (11,5) (11,0) (10,5) tanter och ansvarsförbindelser - tensionsskuld - Löneskatt för pensionsskuld - Borgensåtaganden: -”- via koncernkonto - Operationell leasing* Uppgift f.n. ej tillgänglig Soliditet - inklusive pensionsskuld före 1998 - exklusive pensionsskuld före 1998 16,7% 75,7% 17,0% 67,3% 19,3% 69,1% Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Bilaga 2 Resultat- och balansbudget för VA Resultatbudget (tkr) Intäkter Kostnader Avskrivningar Nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Bokslut 2013 32 641 -24 160 -4 986 3 495 0 -3 075 420 Budget 2014 31 950 -24 350 -4 900 2 700 0 -2 700 0 Budget 2015 32 429 -24 715 -4 900 2 814 0 -2 814 0 Plan 2016 Plan 2017 32 916 -25 086 -4 900 2 930 0 -2 930 0 33 409 -25 462 -4 900 3 047 0 -3 047 0 Plan 2016 Plan 2017 Balansbudget (tkr) ImmaPeriella Pillgångar Mark, Nyggnader, Pekn anläggn Pågående invesPeringar Maskiner, invenParier, Nilar Summa anläggningsPillgångar Fordringar (VA-deN moP ARABÅ Summa omsäPPningsPillgångar Summa Pillgångar EgeP kapiPal AvsäPPningar IångfrisPiga skulder KorPfrisPiga skulder Summa egeP kapiPal och skulder Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 34 479 74 814 4 368 3 414 117 075 2 661 2 661 119 736 33 229 84 000 4 000 3 200 124 429 3 000 3 000 127 429 32 033 87 000 4 000 3 000 126 033 3 000 3 000 129 033 30 880 90 000 4 000 2 800 127 680 3 000 3 000 130 680 29 768 93 000 4 000 2 600 129 368 3 000 3 000 132 368 781 0 118 919 36 119 736 781 0 122 467 4 181 127 429 781 0 124 271 3 981 129 033 781 0 126 118 3 781 130 680 781 0 128 006 3 581 132 368 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Bilaga 3 Alvesta kommun i siffror Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget 2011 2012 2013 2014 2015 Antal invånare, 31 dec Kommunens skattesats, kr/100 Ekonomiskt resultat, mkr Ekonomiskt resultat kr/invånare Nettokostnader andel av skatt och generella bidrag (högst) Plan 2016 Plan 2017 18 917 19 034 19 280 19 425 19 500 19 700 19 900 22,11 21,81 21,81 21,81 21,42 21,42 21,42 14 740 82 4 308 21 1 074 10 515 11 589 11 558 10 528 98,0% 102,4% 98,0% 99,3% 99,3% 99,4% 99,4% Likvida medel, mkr 16 22 -12 20 10 10 10 Investeringar, mkr 37 52 41 42 20 20 20 7% 18% 17% 15% 19% 20% 21% 58% 75% 76% 66% 69% 70% 71% Låneskuld, mkr 196 0 22 135 135 135 135 Pensionsskuld/avsättning, mkr Löneskatteskuld för -”-, mkr 388 94 394 96 413 100 405 95 398 97 398 97 397 96 42 470 8 630 35 900 10 670 25 700 19 290 25 790 10 740 28 840 16 310 28 090 9 300 32 551 18 636 32 690 9 524 Soliditet, inkl pensionsskuld före 1998 Soliditet, exkl pensionsskuld före 1998 Tillgångar och skulder Anläggningstillgångar, kr/inv Omsättningstillgångar, kr/inv Långfristiga skulder, kr/inv Kortfristiga skulder, kr/inv 32 118 31 528 30 995 18 359 18 518 18 638 32 081 31 743 31 417 8 395 7 843 7 337 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Bilaga 4 Målgrupp och ansvarsområde för styrelse/nämnder Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutade organ med 49 ledamöter. I allmänna val vart fjärde år väljs ledamöter. Kommunfullmäktige väljer i sin tur ledamöter och ersättare till nämnder och styrelser m.m. Kommunstyrelsen Målgrupp • Kommuninvånare • Förtroendevalda, i första hand kommunstyrelse och fullmäktige • Kommunens förvaltningar och bolag • Näringsliv, företagarorganisationer • Offentliga organisationer och myndigheter på regional och statlig nivå • Intresseorganisationer, föreningar Ansvarsområde • Leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet • Utveckling av kommunal demokrati • Utredningar, ärendeberedning och sekreterarskap åt kommunstyrelse, personalutskott, kultur- och fritidsutskott, strategiskt utskott och fullmäktige • Strategiska personalfrågor • Samordning av lönehantering • Övergripande arbetsmarknadsåtgärder • Översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten • Övergripande miljö- och naturvårdspolitik • Övergripande mark- och bostadspolitik • Övergripande trafikpolitik och trafikförsörjning • Näringslivsfrågor, turism och central informationsverksamhet • Utveckling av informationssystem och kommunikation • Överförmyndarverksamhet • Räddningstjänst • Beredskapssamordning • Utveckling av brukarinflytande • Intern service med televäxel, posthantering och kopiering • Att kommunstyrelsen med uppmärksamhet följer nämndernas verksamhet • Kultur och fritid • Fritidsanläggningar Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Personalutskott Kommunstyrelsens personalutskott ansvarar för policyfrågor inom personalområdet, träffar kollektivavtal, tolkar avtal och lagar, ansvarar för chefernas anställningsformer, beslutar om pensioner och avtalsförsäkringar för kommunens räkning m m. Personalutskottet har både beredande och beslutande uppdrag. Utbildningsnämnden Målgrupp Utbildning för barn, ungdomar och vuxna Ansvarsområde • Förskola (1-5 år) • Förskoleklass, grundskola år 1-9 samt skolbarnsomsorg • Modersmålsundervisning (förskola-gymnasium) • Särskola och sammanhängande verksamhet • Skolhälsovård • Musikskola • Fritidsgårdar • Gymnasieutbildning/gymnasiesärskola • Vuxenutbildning/särvux/uppdragsutbildning • Bibliotek Omsorgsnämnden Målgrupp Invånare enligt definitionen i ansvarsområdet Ansvarsområde Social omsorgsverksamhet • För äldre personer • För personer med funktionshinder fr o m 21 år Kommunal hälso- och sjukvård • För personer boende i kommunala särskilda boenden samt deltagare i kommunal daglig verksamhet • För personer 0 år och äldre i ordinärt boende, enligt avtal med Landstinget Kronoberg Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Nämnden för samhällsplanering Målgrupp • Kommuninvånare • Företag • Kommunens förvaltningar och bolag • Föreningar Ansvarsområde • Administration av enskilda vägar • Fysisk planering inkl detalj- och områdesplaner, förhandsbesked (delar utan myndighetsutövning) • Gator, vägar, parker och grönområden • Gaturenhållning • Kart-, GIS- och mätningsverksamhet • Luftvårdsfrågor • Mark och exploatering (MEX), kommunens markförvaltning, kommunens köp och försäljning av fastigheter, tillsynsansvar sjön Åsnen, Förvaltningsavtal, Nybygdenarvet. • Miljösamordning, Energirådgivning, verkställighet miljöfrågor • Naturvårdsåtgärder (naturprojekt, kalkning av vattendrag, sjöar och våtmarker) • Teknisk intern service • Trafik • Serviceresor (färdtjänst och riksfärdtjänst) • Upplåtelse av torgplats, kolonilotter Taxefinansierat • Vatten och avlopp, verksamheten är en del av ansvarsområdet för nämnden för samhällsplanering. Målgrupp: Kunder till vatten- och avloppsverk Nämnden för myndighetsutövning Målgrupp Kommuninvånare och företag Ansvarsområde Tillstånd och tillsynsverksamhet enligt: • Alkoholtillstånd • Bostadsanpassning • Djurskyddslagen • Fysisk planering (exkl ÖP, dvs endast myndighetsutövning är ansvarsområdet) Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 • Strandskyddsdispenser • Förordningen om funktionskontroll av ventilationssystem • Handläggning av ärenden enligt Lagen om flyttning av fordon i vissa fall • Hälsoskyddslagen • Lag om energideklaration • Lag om brandfarliga och explosiva varor • Livsmedelslagen • Lotteriförordning • Miljöbalken • Plan- och bygglagen (bygglov, bygganmälan, rivningslov, rivningsanmälan, marklov m m) • Trafikförordningen • Tobakstillsyn Nämnden för individ- och familjeomsorg Målgrupp • Kommuninvånare Ansvarsområde • Individ- och familjeomsorg avseende utredning, stöd och behandling till barn, ungdomar och familjer, missbrukare samt utredning och boende för ensamkommande flyktingbarn. Familjerätt • Försörjningsstöd/arbetsmarknadsåtgärder – utredning försörjningsstöd, hushållsekonomisk rådgivning och skuldsanering. Inriktning arbetslinjen, Finsam. • Flyktingmottagning • Arbetsmarknadsenhet/rekryteringsplats Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Bilaga 5 Befolkningsprognos Alvesta kommun 2014- 2025 BAKGRUND: BEFOLKNINGSUTVECKLING 1990-2013. Befolkningen i Alvestas kommun har minskat med 487 personer under åren 1990-2013, eller i medeltal med 20 personer per år. Under de fyra senaste åren har befolkningen ökat med 523 personer varav +246 personer under år 2013. BEFOLKNINGSPROGNOS 2014-2025 BEFOLKNING I ALVESTA KOMMUN 2013 0CH PROGNOS 2014-2025. 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Under perioden beräknas befolkningen i kommunen öka från 19 280 personer vid årsskiftet 2013/2014 till 21 050 personer vid slutet av år 2025. Befolkningsökningen blir härigenom 1 770 personer eller i medeltal närmare 150 personer per år. BARN 0-5 ÅR Antalet barn 1-5 år ( 1179 år 2013 ) förväntas öka till 1207 år 2015. År 2017 förväntas antalet barn vara 1239. BEFOLKNING I ALVESTA KOMMUN 2013 OCH PROGNOS 2014-2025. ÅLDERSGRUPP: 1-5 ÅR. 1 350 1 300 1 250 1 200 1 150 1 100 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 BARN 6-15 ÅR BEFOLKNING I ALVESTA KOMMUN 2013 OCH PROGNOS 2014-2025. ÅLDERSGRUPP: 6-15 ÅR. 2 900 2 800 2 700 2 600 2 500 2 400 2 300 2 200 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Antalet barn 6-15 år, 2 268 år 2013, förväntas öka till 2420 år 2015. År 2017 förväntas antalet barn vara 2558. Samtliga åldersgrupper ökar under perioden. UNGDOMAR 16-18 OCH 19-24 ÅR Alvestas kommun har en relativt betydande ungdomsutflyttning liksom de flesta kommuner som inte har högskola eller universitet. Antalet ungdomar 16-18 år ( 659 år 2013 ) förväntas öka 2015 till 669 och år 2017 förväntas antalet ungdomar vara 699. BEFOLKNING I ALVESTA KOMMUN 2013 OCH PROGNOS 2014-2025. ÅLDERSGRUPP: 16-18 ÅR. 950 900 850 800 750 700 650 600 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 Åldersgruppen 19-24 förväntas minska från 1 440 år 2013 till 1 050 år 2020. Under de sista åren av prognosperioden ökar åter antalet ungdomar i åldersgruppen till 1 315 år 2025. BEFOLKNING I ALVESTA KOMMUN 2013 OCH PROGNOS 2014-2025. ÅLDERSGRUPP: 19-24 ÅR. 1 500 1 450 1 400 1 350 1 300 1 250 1 200 1 150 1 100 1 050 1 000 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 PERSONER 25-64 ÅR BEFOLKNING I ALVESTA KOMMUN 2013 OCH PROGNOS 2014-2025. ÅLDERSGRUPP: 25-64 ÅR. 10 000 9 900 9 800 9 700 9 600 9 500 9 400 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Befolkning i yrkesverksam ålder, 25-64 år, förväntas öka med 460 personer till år 2025, från 9 433 år 2013 till knappt 9 900 år 2025. Antalet förvärvsarbetande ökar härigenom med 370 personer eller cirka 30 personer per år. Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16 PENSIONÄRER 65 ÅR ELLER ÄLDRE BEFOLKNING I ALVESTA KOMMUN 2013 OCH PROGNOS 2014-2025. ÅLDERSGRUPP: 65-w ÅR. 4 700 4 600 4 500 4 400 4 300 4 200 4 100 4 000 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Antal pensionärer, 65 år eller äldre, ( 4 064 personer år 2013 ) ) förväntas öka 2015 till 4176 och 4298 år 2017. Antalet yngre pensionärerna, 65-79 år, kan beräknas öka från 2 833 år 2013 till 2955 år 2015 och 3107 år 2017. Åldersgruppen 80 år eller äldre beräknas minska från 1 231 år 2013 till 1 170 år 2020 för att därefter öka till 1 305 år 2025. Mål och budget 2015 med plan 2016 – 2017 KF 2014-12-16
© Copyright 2024