Skola - Kungälv

Verksamhetsrapport Tertial 1 2015
Skola
2(29)
Innehållsförteckning
1 Verksamhetsöversikt ............................................................................................................4
2 Sammanfattning ...................................................................................................................5
3 Volymer .................................................................................................................................6
3.1
Förskola ................................................................................................................................... 6
3.2
Pedagogisk omsorg ................................................................................................................. 6
3.3
Förskoleklass ........................................................................................................................... 6
3.4
Grundskolan årkurs 1-9 ........................................................................................................... 6
3.5
Fritidshem ............................................................................................................................... 6
3.6
Grundsärskola ......................................................................................................................... 6
3.7
Gymnasiet, Mimers Hus.......................................................................................................... 6
3.8
Mimers Hus/Gymnasiesär ....................................................................................................... 7
3.9
Vuxenutbildning ...................................................................................................................... 7
3.10 Fristående förskolor ................................................................................................................ 7
3.11 Fristående förskoleklass .......................................................................................................... 7
3.12 Fristående grundskola ............................................................................................................. 7
3.13 Fristående fritidshem ............................................................................................................... 7
3.14 Fristående gymnasieskola ....................................................................................................... 7
3.15 Annan kommunal gymnasieskola ........................................................................................... 7
4 Måluppföljning .....................................................................................................................8
4.1
4.2
Strategiska förutsättningar....................................................................................................... 8
4.1.1
Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället .............................................. 8
4.1.2
Attraktiv arbetsgivare ................................................................................................... 9
4.1.3
Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande .................................................................... 10
I Kungälv finns arbete åt alla ................................................................................................ 11
4.2.1
4.3
4.4
Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete .............................. 11
Minskad segregation ............................................................................................................. 12
4.3.1
Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet ..................................... 12
4.3.2
Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten 13
4.3.3
Barnfattigdomen ska minska ....................................................................................... 15
4.3.4
Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program ..................................... 15
Gör rätt från början – investera i barn och unga.................................................................... 16
4.4.1
Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan........................................... 16
4.4.2
Alla barn, elever och studerande känner sig trygga ................................................... 17
4.4.3
Ökning av barns, elevers och studerandes delaktighet i sitt lärande.......................... 18
4.4.4
De operativa målen inom projektet Pisa-2015 ska uppnås......................................... 19
4.4.5
Andelen godkända elever ska öka ............................................................................... 20
3(29)
4.4.6
Andelen elever med examen från gymnasieskolan ska öka ......................................... 21
4.4.7
Frånvaron ska minska................................................................................................. 21
4.4.8
Öka möjligheten för alla barn i förskolan och pedagogisk omsorg att utveckla intresse
och förståelse för naturvetenskap och teknik .............................................................. 23
5 Ekonomi ..............................................................................................................................24
5.1
Utfall för hela sektorn (Tkr) .................................................................................................. 24
5.2
Nettokostnad per verksamhet ................................................................................................ 24
5.3
Kommentar till utfall ............................................................................................................. 24
6 Personal ...............................................................................................................................26
6.1
Anställda ............................................................................................................................... 26
6.2
Antal arbetade timmar ........................................................................................................... 26
6.3
Sjukfrånvaro .......................................................................................................................... 26
6.4
Sjuklönekostnad .................................................................................................................... 26
6.5
Förskola och pedagogisk omsorg .......................................................................................... 26
7.6.1 Anställda............................................................................................................................ 26
6.6
6.7
6.5.2
Antal arbetade timmar ................................................................................................ 26
6.5.3
Sjukfrånvaro................................................................................................................ 27
6.5.4
Sjuklönekostnad .......................................................................................................... 27
Grundskola och Fritidshem ................................................................................................... 27
6.6.1
Anställda ..................................................................................................................... 27
6.6.2
Antal arbetade timmar ................................................................................................ 27
6.6.3
Sjukfrånvaro................................................................................................................ 27
6.6.4
Sjuklönekostnad .......................................................................................................... 28
Gymnasium och vuxenutbildning ......................................................................................... 28
6.7.1
Anställda ..................................................................................................................... 28
6.7.2
Antal arbetade timmar ................................................................................................ 28
6.7.3
Sjukfrånvaro................................................................................................................ 28
6.7.4
Sjuklönekostnad .......................................................................................................... 28
7 Övriga viktiga händelser ...................................................................................................29
4(29)
1 Verksamhetsöversikt
Sektor skola ska utifrån läroplanerna och skollagen verka för att ge de barn, elever och studerande
lust att lära i perspektivet "ett livslångt lärande". Uppdraget är att ge bildning, kunskap och
färdigheter.
Sektor skola är den största sektorn i Kungälvs kommun med ca 1500 anställda.
De olika verksamheterna i sektorn är förskoleverksamhet (förskola och pedagogisk omsorg),
fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och
vuxenutbildning inklusive yrkesutbildningar.
Sektorns ledningsorganisation består av en sektorchef/skolchef, fyra verksamhetschefer, en för
vardera förskolan, grundskolan, gymnasiet och administration/stöd.
Verksamheten styrs av nationella lagar och förordningar, främst skollagen. Barnkonventionen,
kommunfullmäktiges strategiska mål och kommunstyrelsens mål är andra viktiga styrdokument.
5(29)
2 Sammanfattning
Förutsättningar
Kostnaden per elev är i nivå med rikssnitt, det finns dock en skillnad när man delar upp kostnaden
per elev i kostnad för undervisning och kostnad för lokaler. Skolan har, jämfört med rikssnittet,
relativt höga lokalkostnader och, jämfört med rikssnittet, lägre undervisningskostnader. Det ställer
stora krav på effektiv lokalanvändning och personalens skicklighet.
Kärnuppdrag
Arbetet med att säkerställa en kvalitativ och likvärdig utbildning för alla behöver ständigt utvecklas.
Skolans kunskapsuppdrag innebär att alla elever ska lämna skolan med godkända betyg i alla ämnen.
En trygg och säker miljö, där elever upplever sig hörda och delaktiga, är förutsättningar för lärande.
Skolan som en del av samhället
Skolan är en viktig aktör i samhällets utveckling och har en betydande roll i att fostra framtidens
samhällsmedborgare. För att skolan ska ge alla elever det de har rätt till krävs att vi tänker nytt, både
metodiskt och organisatoriskt.
Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål
Sektormål
Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället
Strategiska förutsättningar
Attraktiv arbetsgivare
Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande
I Kungälv finns arbete åt alla
Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i
arbete
Attraktivt boende
Öka integrationen för nyanlända och minskat
utanförskapet
Minskad segregation
Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska
segregationen och öka jämlikheten
Barnfattigdomen ska minska
Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program
Minskad miljö och klimatpåverkan
Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan
Alla barn, elever och studerande känner sig trygga
Ökning av barns, elevers och studerandes delaktighet i
sitt lärande
De operativa målen inom projektet Pisa-2015 ska uppnås
Gör rätt från början – investera i barn och
unga
Andelen godkända elever ska öka
Andelen elever med examen från gymnasieskolan ska
öka
Frånvaron ska minska
Öka möjligheten för alla barn i förskolan och pedagogisk
omsorg att utveckla intresse och förståelse för
naturvetenskap och teknik
6(29)
3 Volymer
Färgmarkeringen till volymtalen visar avvikelse mellan plan och prognostiserat utfall på helår.
Volymtalet får grönt om avvikelsen är mindre än 2 procent, Gult om avvikelse är 2 till 5 procent.
Rött vid mer än 5 procent avvikelse.
Röd färg indikerar alltså endast avvikelsen från planen och inte nödvändigtvis att resultatet är
dåligt.
Trendpilen visar förändring av utfall jämfört med föregående år.
3.1 Förskola
Volymtal
Utfall
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
Antal helårsplatser
1 846
1 823
1 800
1 823
Utfall
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
245
227
236
227
Utfall
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
513
512
533
512
Volymtal
Utfall
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
Antal elever
3 970
4 003
4 034
4 003
Volymtal
Utfall
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
Antal barn
2 232
2 265
2 313
2 265
Utfall
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
32
31,5
32
31,5
Volymtal
Utfall
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
Antal elever
1 535
1 520
1 488
1 520
3.2 Pedagogisk omsorg
Volymtal
Antal barn
3.3 Förskoleklass
Volymtal
Antal elever
3.4 Grundskolan årkurs 1-9
3.5 Fritidshem
3.6 Grundsärskola
Volymtal
Antal elever
3.7 Gymnasiet, Mimers Hus
7(29)
3.8 Mimers Hus/Gymnasiesär
Volymtal
Antal elever
Utfall
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
109
102
101
102
Utfall
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
3.9 Vuxenutbildning
Volymtal
Antal studerande i Kungälv
Antal helårsplatser (ej SFI och särvux)
1 000
1 000
396
396
Antal studerande på svenska för invandrare (SFI)
3.10 Fristående förskolor
Volymtal
Antal barn
Utfall
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
505
502
505
502
Utfall
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
47
67
47
67
Utfall
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
575
592
572
592
Utfall
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
265
303
275
303
Utfall
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
252
249
265
249
Utfall
Plan
Prognos
helår
Plan
helår
264
265
261
265
3.11 Fristående förskoleklass
Volymtal
Antal elever
3.12 Fristående grundskola
Volymtal
Antal elever
3.13 Fristående fritidshem
Volymtal
Antal barn
3.14 Fristående gymnasieskola
Volymtal
Antal elever
3.15 Annan kommunal gymnasieskola
Volymtal
Antal elever
8(29)
4 Måluppföljning
4.1 Strategiska förutsättningar
4.1.1 Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för
att
nå
bästa
och
mest
långsiktiga
effekt
för
samhället.
God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de
verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse.
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Utfallet på indikatorn visar ett budgetunderskott på -10,3 för hela sektorn i tertial 1. Underskottet är
för volymökningar och investeringar som ännu inte är kompenserade (se ekonomiavsnitt).
Arbetet med att anpassa organisationen inför höstens skolstart pågår.
Befolkningsunderlaget för barn i förskoleåldern minskar, därför kommer en avdelning att stängas.
Grundskolornas elevunderlag kommer att öka och anpassningar pågår på respektive skola.
Söktrycket till Mimers hus Gymnasium har, liksom i hela regionen, minskat vilket föranleder en
översyn kring omfattning av utbudet.
Under kommande period kommer vuxenutbildningens utbud att ses över efter kritik från
skolinspektionen. Förändrade statsbidrag mot yrkesvux och lärlingsutbildningen innebär en osäkerhet
inför framtida omfattning.
Samverkan med samhällsbyggnad i syfte att förbättra processen i skolskjutshandläggningen pågår.
Samordning med Arbetsliv och stöd gällande kommunens aktivitetsansvar pågår. En styrgrupp finns
tillsatt bestående av verksamhetschefer på sektor Skola och sektor Arbetsliv och stöd samt en
arbetsgrupp med personal från bägge sektorer.
Samverkan inom SIMBA (närvårdssamverkansorganisation för Den Nära Vården i mellersta
Bohuslän och Ale) för att minska barns och ungdomars psykiska ohälsa.
Analys
Anpassningar utifrån förändrade befolknings- och elevunderlag måste kontinuerligt göras för att
förvalta resurserna på ett bra sätt.
Bättre samverkan gällande aktivitetsansvaret förväntas bidra till att förvaltningens resurser kommer
bli bättre nyttjade. Indikatorer på arbetets effekt bör arbetas fram.
Så här går vi vidare
Gällande aktivitetsansvaret måste det sektorsövergripande operativa arbetet utvecklas.
Indikator
Utfall
Målvärde
Budgetuppföljning
991,7
981,4
9(29)
Aktivitet
Anpassa organisationen i grundskolan utifrån förändrat elevantal
Pågående
Anpassa organisationen vid gymnasiet utifrån förändrat elevantal.
Pågående
Anpassa organisationen vid förskolan utifrån förändrat barnantal.
Pågående
Anpassa organisationen vid vuxenutbildningen utifrån förändrat antal studerande.
Pågående
Organisera skolskjutshandläggning så att sektorns resurser blir mer effektivt använda
Pågående
Samordning med arbetsliv och stöd gällande aktivitetsansvar
Pågående
4.1.2 Attraktiv arbetsgivare
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Sektor skola är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill
stanna.
Attrahera- behålla- avsluta i positiv anda.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt
Kommentar av utfall
Under hösten 2014 har rektors/förskolechefs inre organisation, samt möjlighet till stöd, utretts.
Utredningen visar på behov av att tydliggöra sektorn övergripande resurser, dess uppdrag och
koppling till kärnverksamheterna. Enhetens inre organisation är en viktig förutsättning för
medarbetares arbetsmiljö och förutsättning att utföra sitt uppdrag. Från och med augusti 2015
förändras sektorns ledningsgrupp. Enhetscheferna för stöd och utveckling kommer att ingå i
ledningsgruppen, för att på så sätt skapa en närhet till verksamheterna.
Plan för mottagande av nya chefer har tagits fram. Denna provas för att sedan kunna ta fram en för
samtliga medarbetare.
Analys
Genom en effektiv och tydlig organisation gällande stödfunktioner förväntas sektor skola kunna
attrahera kompetenta medarbetare.
Dock är frågan förvaltningsövergripande och sektor skolas möjlighet till att attrahera medarbetare är
också avhängigt det stöd som kommunen tillsammans ger chefer och medarbetare.
Så här går vi vidare
Utveckla plan för mottagande av samtliga nya medarbetare.
Indikator
Utfall
Målvärde
Nöjd medarbetarindex (NMI)
Aktivitet
Fortsatt arbete med handlingsplan fram till ny medarbetarenkät genomförs
Pågående
Ta fram en plan för hur vi tar emot nyanställda inom sektor skola
Pågående
Se över skolans organisation gällande stödenheter.
Pågående
10(29)
Aktivitet
Samarbetsprojekt med Göteborgs universitet gällande praktikförskolor
Pågående
4.1.3 Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för
service, drift och underhåll.
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Förskola:
Solängens förskola ökar med en avdelning under året utan att ytan ökar. En förskoleavdelning i Kärna
kommer att stängas under sommaren 2015.
Grundskola:
Antal elever ökar vilket medför att antal paviljonger också ökar. I höst påbörjas ombyggnation av
Thorildskolan och nybyggnation av Hålta skola.
Gymnasieskolan:
Inga större lokalanpassningar har genomförts. Gymnasiets utmaning är tvärtemot övriga
verksamheter att det finns mycket plats och få elever.
Analys
På kort sikt ser vi inte att lokaleffektiviteten ökar, både i förhållande till kostnad och kvalitet. I
grundskolan är skolorna trångbodda och anpassningar behöver ständigt göras som inte alltid är det
bästa utifrån verksamhetens behov och krav. De byggnationsprojekt som ligger i framtid kommer att
skapa mer ändamålsenliga lokaler som svarar mot det som verksamheten behöver. Nybyggnation och
ombyggnation kommer dock inte göra lokalkostnaderna billigare.
Så här går vi vidare


Fortsatt projektering av ny- och ombyggnationer.
Bevakning av befolkningsprognos och gymnasieantagning
Indikator
Utfall
Målvärde
Lokalyta per barn i förskola
Lokalyta per elev i grundskolan
Aktivitet
Lokalresursplanering
Pågående
Anpassa organisationen i grundskolan utifrån förändrat elevantal
Pågående
Anpassa organisationen vid gymnasiet utifrån förändrat elevantal.
Pågående
Anpassa organisationen vid förskolan utifrån förändrat barnantal.
Pågående
11(29)
Aktivitet
Anpassa organisationen vid vuxenutbildningen utifrån förändrat antal studerande.
Pågående
4.2 I Kungälv finns arbete åt alla
4.2.1 Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i
arbete
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att
tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner,
utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete.
Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och
utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning.
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Statligt stöd till lärlingsutbildning har drastiskt minskats och för närvarande startar inga nya
lärlingsutbildningar. Regionalt avvaktas det för att se om vårpropositionen ger några nya öppningar.
Analys
En del av vuxenutbildningens möjlighet till att bidra till fler i arbete är antalet lärlingsplatser. När
platserna minskar också vuxenutbildningens möjlighet till att bidra mot målet.
Indikator
Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter
avslutad gymnasieutbildning, andel (%)
Utfall
Målvärde
72,4
Aktivitet
Projekt "Steget"
Pågående
med avvikelse
Utvidga lärlingsarbetet i den befintliga yrkesverksamhet
Pågående
med avvikelse
Broen initiativ
Pågående
Initiativ Me
Pågående
Programråd
Avslutad
12(29)
4.3 Minskad segregation
4.3.1 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Svenska för invandrare (SFI)
2014
Antal studenter
231
Antal betyg
118
- Varav fördelat på antal studenter
91
Antal studenter på SFI kurs D
41
- Varav antal avslutade med godkänt betyg
28
Antal flyktingar
41
- Varav antal avslutade med godkänt betyg
9
2015
I tabellen ovan presenteras uppgifter för kalenderåret 2014 för svenska för invandrare (SFI). Utfallet
i indikatorn (nedan) visar hur stor andel av de som avslutat kurs D med godkänt betyg och som gjort
det inom 18 månader från det att de började studera på SFI, vilket är 53 % för år 2014. Målvärdet för
2015 är satt till 53% för att som lägsta ambition ha som målsättning att höja denna andel. Denna
indikator är viktig i sammanhanget då kurs D ger behörighet till andra utbildningar på
vuxenutbildningen. Det ger alltså en bild av hur bra verksamheten ger studenter förutsättningar till
vidare studier och arbete.
Arbete pågår för att skapa ett förvaltningsövergripande gemensamt mottagande av nyanlända i
Kungälvs kommun. Förebild är Göteborg där studiebesök har genomförts.
Analys
Arbetet pågår men är inte färdigt. En förväntad ökning av flyktingmottagandet ställer höga krav på
att samordna förvaltningen.
Så här går vi vidare
Från och med höst 2015 planerar grundskolorna för att samordna sitt mottagande av nyanlända elever
i en gemensam mottagningsenhet.
Indikator
Andel (%) studenter som blivit godkända i Svenska för invandrare (SFI) kurs D
inom 18 månader från kursstart.
Utfall
Målvärde
53
Aktivitet
Samverkan mellan Skola och Arbetsliv och stöd för ökad integration
Pågående
Fortbildning för stödja nyanländas lärande
Pågående
13(29)
Aktivitet
Broen initiativ
Pågående
Initiativ Me
Pågående
4.3.2 Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska
segregationen och öka jämlikheten
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Skolan ska möta varje barn utifrån dess unika förutsättning. Behoven är olika hos elever beroende på
deras bakgrund. Modellen, som ska skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna, utgår ifrån fyra
viktade faktorer.

Föräldrarnas utbildningsbakgrund

Migrationsbakgrund

Familjer med försörjningsstöd

Kön
För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet ska lärare ges möjlighet att
erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling genom kvalitativ fortbildning.
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Tabellen nedan visar avvikelsen mellan det faktiska meritvärdet och det modellberäknade meritvärdet
på respektive kommunal grundskola. Modellberäknade värdet räknas ut genom att Kungälvs kommun
jämförs med övriga kommuner i Sverige där hänsyn tagits till behov av ekonomiskt bistånd,
nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå och kön.
Meritvärde årskurs 9, avikelse från modellberäknat värde
2011
2012
2013
2014
Ytterbyskolan
-4
-6
-5
-10
Thorildskolan
-1
-10
-7
-16
Munkegärdeskolan
-4
7
-4
-6
2015
Vi kan se att Kungälv under många år har legat under det genomsnittliga meritvärde som kommunen
i förhållande till rikets genomsnittliga meritvärde för kommuner med liknande socioekonomiska
förutsättningar kan förväntas ligga på.
Indikatorn (nedan) visar samma avvikelsemått som tabellen ovan fast för hela kommunen, denna
siffra är -11 avvikelse från modellberäknat meritvärde för 2015 (siffran avser 2014 men presenterades
vår 2015).
Inom ramen för social investering pågår rekrytering av multikompetent team, i förskolan. Teamets
syfte är att ge tidiga insatser till familjer i behov.
Den 3 mars genomfördes en föreläsning med Barbro Westlund i grundskolan om betydelsen av
språkinlärning i alla ämnen. Syftet är att alla barn ska få ett rikt språk oavsett hemmiljö. Grundskolans
14(29)
kompetensutvecklingssatsning i samarbete med Göteborgsregionen är en annan satsning som syftar
till att möta alla elever utifrån respektive elevs förutsättningar. Denna finns beskriven under målet
"andelen godkända elever ska öka".
Det sociala investeringsprojektet "teknikstöd i skolan" kommer att fortsätta ett år till med fokus på
gymnasieskolan. Syftet är att få teknikstödet att fungera som en etablerad anpassningsinsats
integrerad i gymnasieskolans arbete.
Analys
Multikompetenta teamet innebär att vi kommer att ha ökade möjligheter att göra insatser för barn
med särskilda behov redan i förskolan. I grundskolan innebär det en ökad kompetens hos lärarna att
utveckla kunskaperna hos alla elever, oavsett förutsättningar. Gymnasieskolan kommer att ha fortsatt
möjlighet att ge extra teknikstöd till elever i olika svårigheter.
Så här går vi vidare
Under hösten kommer arbetet med multikompetenta team för familjer med barn i förskoleåldern att
komma igång.
Grundskolans kompetensutveckling kommer att fortgår med fokus lärarnas förmåga att utveckla
kunskaperna hos samtliga elever, oavsett förutsättningar. Vidare är ett av fokusområdena i
kvalitetsarbetet att alla skolor har en lokal elevhälsoplan som säkerställer att alla elever ges det stöd
de behöver.
Gymnasieskolan fortsätter det påbörjade arbetet med kompetensutvecklingsinsatser för alla lärares
möjlighet att arbeta med särskilda anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning.
Indikator
Utfall
Målvärde
-11
0
Nationella prov i årskurs 9
Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde
Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%)
67,3
Fortbildning för lärare, kostnad
Aktivitet
Samverkan mellan Skola och Arbetsliv och stöd för ökad integration
Pågående
Utvärdering av socioekonomisk modell
Pågående
Programråd
Avslutad
Teknikstöd gymnasieskolan
Pågående
Multikompetent team förskola
Pågående
Göra ansökningar tillsammans med andra sektorer
Pågående
Kompetensutveckling enligt kompetensutvecklingsplan och tillsatta medel
Pågående
15(29)
4.3.3 Barnfattigdomen ska minska
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de
förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och
barnfattigdom är som störst.
Arbete pågår/Målsättning håller
Analys
Skolas uppdrag är att bidra till samhällets välfärd. Genom att garantera likvärdigheten oavsett barn
och elevers förutsättningar ökar välfärden i samhället.
Så här går vi vidare
Skolans modell för struktur-resurs kommer att utvärderas.
Indikator
Utfall
Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor
Målvärde
211
Aktivitet
Göra ansökningar tillsammans med andra sektorer
Pågående
Multikompetent team förskola
Pågående
4.3.4 Genomför åtgärder enligt funktionshinderpolitiskt program
Målet kommer från
Sektor
Tolkning
Genomför de åtgärder som fastställts i handlingsplanen för innevarande år
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt
Kommentar av utfall
I sektor skolas systematiska kvalitetsarbete ingår tillgänglighetsperspektivet utifrån skolas nationella
styrdokument på skol- och huvudmannanivå. Det systematiska kvalitetsarbetet är uppbyggt utifrån
de centrala målområdena i läroplan där hela skolas värdegrundsmål och kunskapsmål är inbegripet.
Analys
Det är viktigt att tillgänglighetsperspektivet är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete då detta
är skolväsendets styrning och ledning av verksamheten.
Så här går vi vidare


I grundskolans kompetensutvecklingssatsning är fokus på att bättre möta alla elever.
I gymnasieskolan fortsätter arbetet med att göra teknikstöd till en integrerad del av
undervisningen.
16(29)
Aktivitet
Utveckla och tillämpa pedagogiska kartläggningsmaterial där även kartläggning av behov av olika
lärverktyg ingår.
Avslutad
Det funktionshinderpolitiska programmet ska ingå i enheternas årshjul genom ett systematiskt
kvalitetsarbete.
Pågående
Utbildning för berörd personal om hur undervisning för elever med neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning kan genomföras vid behov.
Pågående
I det systematiska arbetsmiljöarbetet på samtliga nivåer inom sektor skola ska särskild tyngd läggas
på miljön för personer med funktionshinder.
Pågående
Sektor skola ska under 2015 initiera och planlägga ett utvecklingsarbete som syftar till att skolan i
Kungälv blir en Skola för alla.
Pågående
Förtydliga regler och rutiner för berörda sektorer vad gäller skol- och omsorgsresor.
Pågående
Bygga strukturer för ett samarbete gällande barn med utvecklingsstörning och/eller autism.
Pågående
Samordning med arbetsliv och stöd gällande aktivitetsansvar
Pågående
4.4 Gör rätt från början – investera i barn och unga
4.4.1 Mindre barngrupper och fler vuxna per barn i förskolan
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Från och med höstterminen 2016 ska antal inskrivna barn per avdelning vara i snitt 18 barn.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt
Kommentar av utfall
Det genomsnittliga antalet barn per avdelning är i maj månad 18,5 barn, siffran är en ögonblicksbild
som inte ska förväxlas med årssnittet som budget utgår ifrån. Antalet barn per avdelning är som högst
på våren och som lägst på hösten. Under våren fylls alla förskoleavdelningar förutom i Kärna där
antalet platser redan nu är större än behovet.
Redan från hösten ändras årssnittet barn/avdelning från 19 till 18 vilket gör ett årssnitt på 18,5 barn
per avdelning under 2015 och uppfyller uppdraget att sänka snittantalet till 18 barn per avdelning
2016.
Analys
Enligt befolkningsprognosen minskar antalet barn i förskoleålder vilket underlättar arbete med att
minska barngrupperna.
Indikator
Utfall
Målvärde
Genomsnittligt antal barn per avdelning
18,5
19
Personaltäthet, genomsnittligt antal barn per vuxen
5,5
Aktivitet
Kontinuerligt bevaka befolkningsprognos och planera för framtida behov
Pågående
17(29)
4.4.2 Alla barn, elever och studerande känner sig trygga
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Alla barn, elever och studerande i förskole- och skolverksamheten skall känna sig trygga och inte
utsättas för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Föräldraenkäten visar fortsatt att en hög andel föräldrar upplever att deras barn är trygga i förskolan.
Föräldraenkäten i grundskolan visar att andelen föräldrar som upplever att deras barn känner sig
trygga ligger på en jämn nivå med tidigare år. Utfallet ligger marginellt under snittet i GR.
Årets elevenkät i grundskolan visar tendenser till att andelen elever som trivs och känner sig trygga i
skolan ökar. I grundskolan är det dock enbart i åk 8 som nivån är uppe i GR:s genomsnitt, medan åk
2 och 5 ligger strax under. Andelen elever som uppger sig inte vara trygga alls i skolan är 1% i åk 2
och åk 8, samt 2% i åk 5.
Elevenkäten för åk 2 i gymnasieskolan visar att 90% (91% GR snitt) av eleverna trivs och känner sig
trygga.
Analys
Ett medvetet arbete med bemötande och värdegrund i förskolan ligger till grund för det goda resultat
i föräldraenkäten. En hög andel av personalen i Kungälv har relevant utbildning, i förhållande till
rikssnittet, vilket också gör att förskolan har bra förutsättningar för god kvalitet.
Enligt GR-enkäten så varierar elevernas upplevelse av trivsel och trygghet mellan skolorna. Det finns
grundskolor där 100% av eleverna i en årskurs uppger att de trivs och är trygga, medan andra skolor
har betydligt lägre resultat. Eleverna som uppger att de inte alls är trygga återfinns på några få skolor.
För gymnasiets del kan man se att det varierar mellan de olika programmen hur man upplever
trygghet. Ett program har 84% som anger att de känner sig trygga och ett annat program har 100%
trygga elever.
Så här går vi vidare
Samtliga enheter upprättar årligen en plan för likabehandling.
Arbetet med tryggheten för barn i förskolan är ständigt aktuellt och de olika förskolorna arbetar på
olika sätt i sin verksamhet.
Arbetet för att öka elevernas trygghet kommer att ske på skolnivå där skolor med låga resultat kommer
att få arbeta extra med frågan.
Alla enheter på gymnasieskolan kommer att arbeta med inflytandefrågor under kommande läsår som
en del av detta kommer trygghetsfrågor att vara högst aktuella.
För att kunna förbättra elevernas situation har vi på övergripande nivå förändrat arbetssätt kring
förfarandet med anmälningar av kränkande behandling och tillbud.
Indikator
Utfall
Målvärde
Index: trivsel och trygghet, föräldrar i förskolan
99%
100%
Index. trivsel och trygghet, föräldrar i grundskolan
93%
100%
18(29)
Indikator
Utfall
Målvärde
Index: trivsel och trygghet, elever i årskurs 2, grundskolan
91%
100%
Index: trivsel och trygghet, elever i årskurs 5.
91%
100%
Index: trivsel och trygghet, elever i årskurs 8, grundskolan
89%
100%
Index: trivsel och trygghet, elever i årskurs 2, gymnasieskolan
90%
100%
Aktivitet
Klagomålshantering och förbättringsförslag.
Pågående
Uppföljning av kränkande behandling
Pågående
4.4.3 Ökning av barns, elevers och studerandes delaktighet i sitt
lärande
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Från grundskolans läroplan: De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara
delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande
stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor
som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och
mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för
deras inflytande över utbildningen.
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Årets elevenkät visar att Kungälv fortsatt ligger på en låg nivå när det gäller elevernas upplevelse till
delaktighet. I samtliga årskurser, förutom årskurs 5, ligger kommunens kommunala skolor lägre än
genomsnittet i Göteborgsregionen.
Vårens skolinspektion har bekräftat bilden av att kommunen inte lyckats ge förutsättningar för ett
reellt elevinflytande över sitt lärande. Flertalet skolor har fått kritik på denna punkt.
De enheter som har inspekterats av skolinspektionen på gymnasieskolan har fått kritik på denna
punkt. GR:s elevenkät bekräftar den bilden.
Analys
Resultatet innebär att vi måste förbättra våra insatser för att öka elevernas delaktighet i alla
grundskolans årskurser samt på gymnasiet då tidigare insatser inte har gett synbar effekt. Tidigare har
vårt fokus gällande elevernas delaktighet ofta handlat om elevråd och liknande, medan både GRenkäten och skolinspektionen pekar på att det är elevernas inflytande över undervisningen och sitt
lärande som brister. Dessa krav på inflytande ökar med elevers mognadsgrad och ålder.
Så här går vi vidare
I grundskolans kompetensutvecklingssatsning tillsammans med GR, är BFL (bedömning för lärande)
ett huvudspår. BFL innehåller metoder för läraren att göra varje elev delaktig och för att lärarens ska
kunna möta varje elevs kunskapsnivå. Ett av syften med denna satsning är därför att öka eleverna
delaktighet.
19(29)
Sedan 2014 har man på gymnasieskolan arbetat med formativ bedömning och hur man kan göra
anpassningar i klassrummet för att ta tillvara på elevernas behov och se till att inflytande och
förståelse för lärprocessen ökar. Alla gymnasieskolans enheter kommer under nästa läsår att
elevinflytande som ett prioriterat område.
Indikator
Utfall
Målvärde
Andel elever i årskurs 2 som anger att man har delaktighet och inflytande i
planeringen av skolarbetet
83%
85%
Andel elever i årskurs 5 som anger att man har delaktighet och inflytande i
planeringen av skolarbetet
79%
78%
Andel elever i årskurs 8 som anger att man har delaktighet och inflytande i
planeringen av skolarbetet.
58%
63%
Andelen elever i år 2 på gymnasiet som anger att man har delaktighet och
inflytande i planeringen av skolarbetet
61%
68%
Aktivitet
Ökat fokus på elevernas delaktighet i sitt lärande i grundskolan och gymnasieskolan
Pågående
4.4.4 De operativa målen inom projektet Pisa-2015 ska uppnås
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Resultatet i indikatorerna presenteras i tertial 2.
Analys
Deltagandet i SKL-projektet PISA 2015 har i syfte att utveckla styrning och ledning i en kommun så
att det påverkar resultaten i skolan positivt. Med anledning av Sveriges sjunkande matematikresultat
i tidigare PISA-undersökningar valde att fokusera på matematik för att kunna mäta utvecklingen. De
operativa målen ska därför enbart ses som en mätning av projektets effektivitet.
Så här går vi vidare
Arbetet med att utveckla styrning och ledning av skolan fortgår och centralt i detta arbete är den form
för systematiskt kvalitetsarbete som vi håller på att arbeta in. Utvecklingen av
matematikundervisningen i skolorna kommer framöver att ingå i denna helhet, som bl.a. siktar på alla
elever ska nå kunskapskraven i samtliga ämnen.
Indikator
Utfall
Målvärde
Andelen elever som ej når kravnivån i matematik för årskurs 3.
12%
Andelen elever som ej uppnått lägst godkända provbetyg i matematik årskurs 9.
9%
Andelen elever som ej når det lägst godkända provbetyget i matematik i åk 6.
8%
Andel elever som når provbetyget B + A i matematik i årskurs 9.
19%
Aktivitet
Systematisk utveckling av matematikundervisningen
Pågående
Undervisning genom olika webbaserade läromedel
Pågående
20(29)
Aktivitet
Utveckling av kollegialt lärande
Pågående
Mathivation
Pågående
Ta fram kommungemensamt underlag för samrättning/sambedömning av nationella prov
Avslutad
Implementering av reviderad arbetsplan för matematik i förskolan
Avslutad
4.4.5 Andelen godkända elever ska öka
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Enligt nationella styrdokumenten ska alla elever ges förutsättningar att minst uppnå betyget E.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt
Kommentar av utfall
Ny modell för skolans systematiska kvalitetsarbete har tagits fram på huvudmannanivå och
implementerats under våren. Utveckling av sektor skolas systematiska kvalitetsarbete är en ständigt
pågående process och implementering kommer därför att fortgå.
I grundskolan pågår kompetensutvecklingssatsningen i samarbete med Göteborgsregionen (GR). GR
utbildar under våren Specialpedagoger, IT-guider, förstelärare samt personer som ska vara lärledare
på alla skolor. Vårens utbildning syftar till att vi i höst ska komma igång med lärprocesser på alla
skolor i bedömning för lärande (BFL).
Analys
Det systematiska kvalitetsarbetet i skolan syftar till att beskriva och bedöma verksamheten utifrån de
mål som de nationella styrdokumenten anger för att på så sätt planera och genomföra de åtgärder som
måste till för förbättrad måluppfyllelse. Ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete är därför grunden
för att kunna öka andelen godkända elever och nå målet 100 % godkända elever.
BFL ger läraren strategier för att ta reda på varje barns nuläge och därmed kunna utveckla varje barns
kunskaper och sedan kunna se om de har lärt sig mer. Huvudsyfte är att öka kunskapsutvecklingen
hos samtliga elever – oavsett nivå. Därmed höjs kunskapsresultaten – både andel godkända elever i
alla ämnen samt meritvärde + skolans kompensatoriska uppdrag, då man fångar upp alla elever.
Så här går vi vidare
Under hösten 2015 kommer samtliga grundskolor tillsammans med GR, att arbeta med
kompetensutveckling för lärare i BFL. 12 av skolorna kommer även att genomgå matematiklyftet och
4 läslyftet. V44 kommer samtliga lärare i grundskolan att få lyssna till Bo Heilskovs föreläsning.
Samtliga insatser syftar till att öka lärares förmåga att öka lärandet hos samtliga elever oavsett nivå.
Indikator
Utfall
Målvärde
Nationella prov årskurs 3
79
Nationella prov åk 6
95
Andel (%) elever i åk 6 med godkänt betyg i alla ämnen, kommunala skolor
100%
Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%)
100
Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor
211
21(29)
Aktivitet
Kompetensutveckling enligt kompetensutvecklingsplan och tillsatta medel
Pågående
Erbjuda sommarskola/lovskola.
Pågående
Säkerställa rutiner och kvalitét i övergångar mellan samtliga stadier från förskola till gymnasium.
Pågående
Arbete enligt Kungälvsmodellen inom förskola, grundskola och gymnasium.
Pågående
Ta fram och implementera modell för systematiskt kvalitetsarbete för huvudman
Pågående
Organisering av förstelärare
Pågående
4.4.6 Andelen elever med examen från gymnasieskolan ska öka
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Specialpedagoggruppen har haft en utbildning för samtliga lärare på gymnasiet som handlat om
anpassningar i undervisningen. Ännu en utbildningsinsats planeras i juni.
Skolinspektionens inspektion visade på kritik gällande elevers möjlighet till delaktighet.
Analys
Genom att förbättra anpassningar i undervisningssituationen och studie- och yrkesvägledning ger det
goda förutsättningar att fler elever klarar sig igenom gymnasieskolan.
Så här går vi vidare
Fokus på anpassningar i undervisningen.
Fokus på elevernas delaktighet i undervisning, som skolinspektionens granskning visade brister i.
Indikator
Utfall
Målvärde
Andelen elever vid Mimers Hus gymnasium som når grundläggande behörighet till
universitet och högskola.
66,3%
Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%)
67,3
Andelen med examen från gymnasieskolan 4 år efter påbörjade studier.
Andel elever på Mimers hus yrkesförberedande program som gått ut gymnasiet
med yrkesexamen
Andel elever på Mimers hus högskoleförberedande program som gått ut gymnasiet
med examensbevis.
Aktivitet
Organisering av förstelärare
Pågående
Anpassningar i undervisningen
Pågående
4.4.7 Frånvaron ska minska
Målet kommer från
Kommunstyrelse
22(29)
Tolkning
För att uppnå de nationella mål kring elevernas resultat och utveckling är arbetet med att främja
närvaron och motverka frånvaron en viktig del.
Arbete pågår/Målsättning håller
Kommentar av utfall
Grundskolan har tagit fram en närvarorutin med åtgärdstrappa för ogiltig frånvaro som stöd till de
lokala rutinerna på skolorna. Under terminen har skolorna haft möjligt att anpassa rutinerna till sin
egen skola. Skolorna kan även välja att använda sina egna rutiner för ogiltig frånvaro om de redan
har en fungerande rutin. Ett nytt system för att registrera frånvaron, skola24, infördes i början av
terminen på kommunens högstadieskolor.
Generellt så har gymnasieskolan i Sverige brottats med att många elever har hög fråvaro.
Gymnasieskolan har under de senaste åren haft ett frånvaroregistreringssystem. Detta system har
fungerat bra och har gett elevernas mentorer/studiehandledare bra underlag för samtal med eleverna.
Analys
En bra frånvarohantering är mycket viktig för att minska frånvaron. Än viktigare är dock att skapa
delaktighet och motivation hos eleverna. Grundskolans kompetensutvecklingssatsning och arbetet
med att öka elevernas delaktighet i sitt lärande förväntas därför minska frånvaron.
För de gymnasieelever som inte är myndiga infördes en SMS-tjänst som automatiskt skickar
meddelande till vårdnadshavaren när eleven är frånvarande. Från att denna tjänst infördes och att det
blev strängare krav för att vara berättigad till CSN-stöd har man kunnat notera en minskad frånvaro i
stort sätt på alla program på gymnasieskolan.
Så här går vi vidare




Uppföljning rutiner för närvarorutin.
Utbildningstillfälle i hantering av hemmasittare.
Fortsatt implementering av Skola24 på F-6 skolorna.
Elevernas delaktighet och motivation (GR- utbildningen).
Gymnasieskolan kommer att arbeta vidare med elevinflytande, motivationshöjande, och bra rutiner
för frånvarorutiner kommer förhoppningsvis närvaron att öka.
Indikator
Utfall
Målvärde
Total frånvaro årskurs 1-3
Total frånvaro i årskurs 4-6
Total frånvaro årskurs 7-9
Total frånvaro på gymnasiet
Aktivitet
Ta fram riktlinjer för frånvarohantering i grundskolan
Avslutad
Implementera närvarosystemet Skola 24 i grundskolan
Pågående
Rapportering frånvaro till hemkommun
Pågående
23(29)
4.4.8 Öka möjligheten för alla barn i förskolan och pedagogisk
omsorg att utveckla intresse och förståelse för naturvetenskap
och teknik
Målet kommer från
Kommunstyrelse
Tolkning
Under 2015 kommer ett särskilt fokus finnas på naturvetenskap och teknik i förskola och
pedagogisk omsorg.
Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt
Kommentar av utfall
Inom förskolan pågår två parallella utvecklingsarbeten inom Natur och Teknik (NT): ”NT-utveckling
för förskola” & ”Utvecklingsprojekt med Universeum”.
NT-utveckling i förskola:
Ett nätverk har satts samman bestående av "NT-piloter" från ett flertal av kommunens förskolor.
Dessa piloter fungerar som en länk mellan kommunens NT-utvecklare och förskolornas arbetslag.
Under våren har en kartläggning av behov och befintliga kunskaper inom NT har sammanställts.
Analys
Kartläggningen visar att behovet av kompetensutveckling är störst vad gäller läroplansmålen som
kopplar till enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, teknik och didaktiska aspekter.
Så här går vi vidare
NT-utvecklingen planeras ht2015/vt2016 att ha fokus på "fysikaliska fenomen och enkla kemiska
processer" och fler fenomen ska behandlas. Ett riktat fokus finns vid didaktik där pedagogers
produktiva frågor och barns frågor om ett naturvetenskapligt innehåll ska bearbetas med stöd av
forskningsbaserad litteratur, uppgifter och diskussioner.
Aktivitet
En handlingsplan för arbetet med NT-utveckling ska tas fram
Avslutad
Kartlägga behov och befintliga kunskaper
Avslutad
Kompetensutveckling "fysikaliska fenomen och enkla kemiska processer"
Pågående
Utvecklingsprojekt med Universeum
Pågående
24(29)
5 Ekonomi
5.1 Utfall för hela sektorn (Tkr)
Utfall
Plan
Avvikelse
Prognos
helår
Plan helår
Prognosavv
ikelse
62 441
57 397
5 044
172 192
172 192
0
Personalkostnader Tkr
-223 442
-221 554
-1 888
-667 739
-664 663
-3 076
Övriga kostnader Tkr
-172 269
-162 986
-9 283
-496 159
-488 959
-7 200
Summa kostnad
-395 711
-384 540
-11 171
-1 163 898
-1 153 622
-10 276
Summa nettokostnad
-333 270
-327 143
-6 127
-991 706
-981 430
-10 276
Volymtal
Intäkter Tkr
5.2 Nettokostnad per verksamhet
Utfall
Plan
Avvikelse
Prognos
helår
Plan helår
Prognosavv
ikelse
Centralt
-21 388
-21 297
-91
-74 168
-63 892
-10 276
Förskola
-93 081
-91 090
-1 991
-273 269
-273 269
0
Grundskola och
fritidshem
-154 082
-153 666
-416
-460 999
-460 999
0
Gymnasiet och
vuxenutbildning
-64 719
-61 090
-3 629
-183 270
-183 270
0
-333 270
-327 143
-6 127
-991 706
-981 430
-10 276
Volymtal
Nettokostnad
Ökade kostnader för volym, driftskostnadskonsekvenser lokaler samt sociala investeringar är redovisat i raden Centralt.
5.3 Kommentar till utfall
Budgetförutsättningar
Sektor Skolas budgetram uppgår till 981,4 Mkr. Budgetramen är baserad på det antal barn och
elever som i tertial 2 prognostiserades för 2014. Prisökningar som uppkommer under året ska
finansieras inom ram. Enligt förvaltningens spelregler ska följande nettokostnadsökningar redovisas
separat i våra uppföljningar;



Volymförändringar dvs fler barn och elever
Driftskostnadskonsekvenser till följd av investeringar
Sociala investeringar
Prognos T1
-10 276
varav
Volym
-1 000
Driftskostnadskonsekvenser
-6 700
Sociala investeringar
-2 576
Sektor skola har följande volymförändringar;


Antalet barn i åldern 1 - 5 år minskar
Antalet elever 6 - 15 år ökar
25(29)

Antalet elever 16 - 18 år minskar
Driftskostnadskonsekvenser till följd av investeringar innebär att hyreskostnaderna ökar till följd av
nya paviljonger, ombyggnationer och nya lokaler t.ex. Björkängens förskola och Tunge skola.
Kommunstyrelsen har beslutat om tre sociala investeringar som berör skolan, teknikstöd,
drogprevention samt multikompetent team för barn i förskoleåldern. Teknikstöd startade 1 mars och
de två andra kommer att starta under 2015.
Stor återhållsamhet råder inom hela sektorn.
Diskussioner pågår med Västtrafik gällande nytt skolskjutsavtal. En reglering avseende 2014 års
skolskjutskostnader är gjord, verklig kostnad är lägre än den uppbokade skulden.
Elevantalet i grundskolan kommer att öka i grundskolan under höstterminen, men minska på några
enheter. Arbetet för att anpassa skolornas organisation inför höstens behov pågår. Verksamheten har
just nu ett prognostiserat underskottet beroende på kostnader för avgångsvederlag, merkostnader för
en skolas arbetstidsavtal samt en ineffektiv organisation vid en av skolorna som vi inte har kunnat
påverka ännu. Den ineffektiva organisationen handlar om att skolan nyligen övergick från
åldersblandade till åldershomogena klasser samt ineffektiv särskoleorganisation.
Verksamheten i gymnasieskola och gymnasiesärskola visar för närvarande ett underskott beroende
på minskat elevunderlag. Dessa elevminskningar fördelar sig på olika program på gymnasieskolan
vilket gör att många klasser inte är helt fyllda. Det är dock tillräckligt många sökande till varje
program för att motivera utbildningen genomförs. En anpassning efter hur många elever som sökt
Mimers Hus kommer att göras direkt efter årskurs 9-elevernas betygssättning i juni. Då kan det bli
aktuellt att inte starta utbildningar som det är för få sökande till för att det ska vara ekonomiskt
försvarbart. De flesta utbildningar/ program är i dag en-parallelliga det vill säga en klass per årskurs.
Det är svårt att gör personalförändringar som ger resultat på ett halvt år. För att anpassa
personalstyrkan efter volymförändringen omfördelas personal så långt det är möjligt till grundskolan.
Vuxenutbildningen lider av hittills uteblivna statsbidrag både för yrkesvux och för
lärlingsutbildningar. Dessa bidrag har tidigare genom effektivt använda pengar kunnat finansiera
utbildningar som exempelvis vård och omvårdnad som kommunen som helhet ansett vara viktiga för
kommunens arbetskraftsbehov. Prognosen kan bli bättre med bidrag från staten till
vuxenutbildningen.
26(29)
6 Personal
6.1 Anställda
Volymtal
Utfall
Antal anställda
1 545
Antal årsarbetare
1 476
6.2 Antal arbetade timmar
Volymtal
Månadsavlönade
Timavlönade
Utfall
832 680
42 712
6.3 Sjukfrånvaro
Volymtal
Utfall
Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid
6,45
Sjukfrånvaro- Kvinnor
6,93
Sjukfrånvaro - Män
4,56
Ålder <= 29 år
3,65
Ålder 30-49 år
6,24
Ålder >= 50 år
7,39
Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer
47,18
6.4 Sjuklönekostnad
Volymtal
Utfall
Sjuklönekostnad Kronor
3 362 576
Beräknat PO (personalomkostnader)
kronor
1 326 872
Summa
4 689 448
6.5 Förskola och pedagogisk omsorg
7.6.1 Anställda
Volymtal
Utfall
Antal anställda
478
Antal årsarbetare
452
6.5.2 Antal arbetade timmar
Volymtal
Månadsavlönade
Timavlönade
Utfall
234 970
20 552
27(29)
6.5.3 Sjukfrånvaro
Volymtal
Utfall
Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid
8,46
Sjukfrånvaro- Kvinnor
8,47
Sjukfrånvaro - Män
8,23
Ålder <= 29 år
3,43
Ålder 30-49 år
7,17
Ålder >= 50 år
11
Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer
52,65
6.5.4 Sjuklönekostnad
Volymtal
Sjuklönekostnad Kronor
Beräknat PO (personalomkostnader)
kronor
Summa
Utfall
1 237 860
488 459
1 726 319
6.6 Grundskola och Fritidshem
6.6.1 Anställda
Volymtal
Utfall
Antal anställda
690
Antal årsarbetare
666
6.6.2 Antal arbetade timmar
Volymtal
Månadsavlönade
Timavlönade
Utfall
380 257
20 156
6.6.3 Sjukfrånvaro
Volymtal
Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid
Sjukfrånvaro- Kvinnor
Utfall
6
6,2
Sjukfrånvaro - Män
5,28
Ålder <= 29 år
3,54
Ålder 30-49 år
5,86
Ålder >= 50 år
7,18
Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer
43,1
28(29)
6.6.4 Sjuklönekostnad
Volymtal
Sjuklönekostnad Kronor
Beräknat PO (personalomkostnader)
kronor
Summa
Utfall
1 355 070
534 710
1 889 780
6.7 Gymnasium och vuxenutbildning
6.7.1 Anställda
Volymtal
Utfall
Antal anställda
306
Antal årsarbetare
293
6.7.2 Antal arbetade timmar
Volymtal
Månadsavlönade
Timavlönade
Utfall
178 310
1 924
6.7.3 Sjukfrånvaro
Volymtal
Utfall
Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid
4,91
Sjukfrånvaro- Kvinnor
5,91
Sjukfrånvaro - Män
3,6
Ålder <= 29 år
5,72
Ålder 30-49 år
6,65
Ålder >= 50 år
3,28
Varav sjukfrånvaro >60 dagar eller mer
42,36
6.7.4 Sjuklönekostnad
Volymtal
Utfall
Sjuklönekostnad Kronor
609 987
Beräknat PO (personalomkostnader)
kronor
240 701
Summa
850 688
29(29)
7 Övriga viktiga händelser
Sektor
Skolinspektionen har besökt Kungälvs kommun och fattat 18 beslut. Bland dessa är sju beslut
riktade till huvudman och övriga till enheterna: Kullens skola, Olseröds skola, Sandbackaskolan,
Munkegärdeskolan, Thorildskolan, Mimers hus enhet 2 och 4. Arbetet med att åtgärda de brister
som skolinspektionen har påpekat är inlett.
Lärarnas arbetsmiljö har uppmärksammat under 2014 då lärarförbunden begärde att
Arbetsmiljöverket skulle fatta beslut om åtgärd enl arbetsmiljölagen 6kap 6a§. Arbetsmiljöverket
avslutade under våren 2015 ärendet om lärares arbetsmiljö och arbetsbelastning och skrev: Vi
bedömer att arbetsgivaren jobbar på ett seriöst sätt med de aktuella frågorna, men att man ännu
inte kommit ända fram. Utifrån det som framkom vid inspektionen är bedömningen den att de
kommer att genomföra det som planerats. Att ställa krav på ett föreläggande framstår därför inte
längre som motiverat. Arbetet med att förbättra lärarnas arbetsmiljö pågår.
Förskola
I förskolan granskades inte några enheter av skolinspektionen men däremot huvudmannen som
bedömdes uppfylla alla författningens krav.
En föreläsning av kommunens läs- och skrivutvecklare om barns språkutveckling och det fortsatta
arbetet med läslyktan har genomförts för all personal.
Ett projekt om giftfri förskola har påbörjats.
Den nya förskolan Björkängen, i Munkegärde, har under våren invigts.
Grundskola
Under våren har Malin Gavin tillträtt som rektor på Kärna skola och Ulf Hjortsfeldt som rektor på
Fontinskolan.
Gymnasieskola
Under våren har Magnus Haglund tillträtt som rektor på Mimers Hus Gymnasium. Ytterligare två
rektorer har rekryterats, Carl Egeberg och Lars-Ove Karlsson.
Just nu rekryteras en fjärde rektor. Detta är föranlett av tre pensionsavgångar och en tjänstledighet.