BU2016-2018 inkl tabeller slutlig version 150219
UFV 2014/1438 Budgetunderlag 2016 - 2018 2015-02-18 Konsistoriet UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 Sammanfattning ____________________________________________________ 3 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ____________________________ 3 Konkurrera med kvalitet ____________________________________________ 3 Forskning och utbildning på forskarnivå ________________________________ 4 Inledning __________________________________________________________ 5 Förstklassig utbildning - utbildning på grundnivå och avancerad nivå ___________ 6 Kvalitet _________________________________________________________ 6 Dimensionering och omprioriteringar __________________________________ 7 Behov av resursförstärkning_________________________________________ 7 Dimensioneringsökning ________________________________________________________ 7 Höjda ersättningsbelopp _______________________________________________________ 9 Konkurrera med kvalitet ___________________________________________ 10 Studie- och anmälningsavgifter _________________________________________________ 10 Stipendier och arbetstillstånd __________________________________________________ 10 KIC, Erasmus Mundus och Erasmus+ ___________________________________________ 10 Världsledande forskning - forskning och utbildning på forskarnivå ____________ 11 Forskningsstrategier 2013-2016_____________________________________ 11 Infrastruktur ____________________________________________________ 12 SWEDESD _____________________________________________________ 13 International Science Programme ___________________________________ 13 EIT ___________________________________________________________ 14 Lokaler __________________________________________________________ 15 Budget och disposition av det balanserade kapitalet _______________________ 17 Avgiftsbelagd verksamhet ___________________________________________ 18 SCAS ___________________________________________________________ 18 Bilagor___________________________________________________________ 20 Tabell 1 Total budget ________________________________________________________ 20 Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ________________________________ 21 Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå ___________________________________ 22 Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit _____________________ 23 Tabell 5 Lokalförsörjning ______________________________________________________ 24 Tabell 6 Avgifter ____________________________________________________________ 25 2 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 Sammanfattning För utbildning på grundnivå och avancerad nivå lämnas nedan konsistoriets ställningstaganden till den fortsatta utvecklingen beträffande såväl utbildningens inriktning som dess kvalitet och dimensionering. För forskning och utbildning på forskarnivå lämnar konsistoriet nedan sina ställningstaganden till de insatser som är prioriterade i arbetet med att åstadkomma fortsatt kvalitet och förnyelse. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utveckling av befintliga och nya utbildningar är en huvudangelägenhet för att möta efterfrågan från samhället och framtida studenter. En rad strategiska insatser har identifierats, vilka genomförs för att möta framtidens utmaningar med en fortsatt ambition att sätta utbildningarnas kvalitet i första rummet. Universitet framhåller fortsatt det långsiktiga behovet av kvalitetsförstärkningar för relevanta utbildningsområden. Universitetet önskar även att åter aktualisera behovet av dimensioneringsökningar under de närmaste åren. Med utgångspunkt i de goda förutsättningarna för en forskningsbaserad utbildning av hög kvalitet har universitetet god beredskap att ta ett utökat ansvar för utbildningar inom områden där det finns en stor efterfrågan från såväl studenter som omgivande samhälle. Universitetet lyfter fram behov av satsningar som inte kan tillgodoses genom interna omprioriteringar. Anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå borde sammantaget öka med 395 mnkr fr.o.m. 2016 avseende följande insatser inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå som är prioriterade och kräver en förstärkning av anslaget: - en dimensioneringsökning från 2016 avseende samhällsnyttiga utbildningar och utbildningar för en flexibel arbetsmarknad i framtiden, inklusive satsningar på Campus Gotland, motsvarande totalt 280 mnkr utökning av takbeloppet. - sid. 7-8 - en dimensioneringsökning med 150 utbildningsplatser inom ramen för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) motsvarande 15 mnkr fr.o.m. 2016. - sid. 10, 14 - en kvalitetsförstärkning genom en per capitaförstärkning med 7 procent för samtliga för universitetet relevanta utbildningsområden, vilket motsvarar en ökning med ca 100 mnkr fr.o.m. 2016. - sid. 9 - en förändrad klassificering av ämnen där universitetet har nationellt uppdrag inom humaniora till utbildningsområdet Övrigt. Detta kan finansieras inom takbeloppet förutsatt att det höjs enligt ovan. - sid. 9 Konkurrera med kvalitet Utöver de bedömningar som avser utökning av universitetets anslag vill Uppsala universitet särskilt lyfta fram angelägna frågor som innebär behov av ytterligare finansiering för universitets- och högskolesektorn eller förändringar av regelverk. - konsekvenser i förhållande till genomförandet av beslut med utgångspunkt i propositionen Konkurrera med kvalitet avseende anmälningsavgifter, stipendier och joint programmes - sid. 10 3 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 Forskning och utbildning på forskarnivå Under hösten 2012 presenterade regeringen den senaste forsknings- och innovationspropositionen. Förslagen i propositionen ligger väl i linje med flera av universitetets profil- och styrkeområden, såsom infektionsforskning, läkemedelsutveckling, registerforskning, åldrandeforskning och vårdforskning. Vidare finns genom beslut om den särskilda propositionen på energiområdet goda möjligheter för universitetet att ytterligare förstärka ett redan framstående forskningsområde. Även rekryteringar av excellenta yngre och seniora forskare prioriteras med målet att förstärka särskilda forskningsområden samt att bygga upp en långsiktig konkurrenskraft. Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå bör sammantaget öka med 198 mnkr fr.o.m. 2016. - För att realisera de möjligheter som följer av de satsningar som redovisas i forsknings- och innovationspropositionen samt för att stötta ny lovande forskning behövs framgent en förstärkning av det direkta anslaget till universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå. Det är angeläget att de mera riktade satsningarna på forskning inom vissa områden balanseras av de direkta anslagen som i större utsträckning disponeras fritt, vilket ger utrymme för nyfikenhetsdriven grundforskning och ökade möjligheter att nyttja den breda kompetensen inom ett fullskaligt internationellt forskningsuniversitet, inklusive Campus Gotland. Uppsala universitet utgår ifrån att finansieringen av de strategiska forskningsområdena fortsätter genom att tilldelas lärosätena som basanslag. - sid. 5, 11-12 - Universitetet anser att det är angeläget att uppmärksamma regeringen på de förändrade förutsättningarna för finansiering av infrastruktur. Detta behandlas mera utförligt i de forskningsstrategier som lämnades inför arbetet med forsknings- och innovationspropositionen. På sid. 16-19 i dessa beskrivs utgångspunkterna för kommande medelsbehov avseende infrastruktur som ska stödja universitetets framgångar när det gäller att attrahera såväl nationella som internationella forskningssatsningar. Universitetet bedömer att det behövs en utökning av anslaget med 120 mnkr fr.o.m. 2016. sid.12-13 - För att stärka svenska lärosätens förutsättningar för att medverka i Europeiska institutet för innovation och tekniks (EITs) storsatsning på kunskaps- och innovationsplattformar (Knowledge & Innovation Community, KIC) finns för Uppsala universitet ett behov av 75 mnkr fr.o.m. 2016. - sid. 14 - För SCAS (kollegiet för samhällsforskning) föreslås en anslagsökning om 3 mnkr fr.o.m. 2016 sid. 18 - Sidas förändringar när det gäller finansiering av nationella insatser såsom SWEDESD innebär att nationellt och internationellt betydelsefulla verksamheter kan komma att drabbas av nedskärningar. Här vill universitetet fortsätta dialogen med regeringen. - s. 13 4 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 Inledning Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet som inom flera områden är världsledande. Universitetet slår vakt om det långsiktiga sökandet efter kunskap för att bidra till mänsklighetens samlade vetande, den globala utvecklingen och Sveriges ställning som kunskapsnation. Forskningen utgår från såväl samhällets stora utmaningar som inomvetenskapliga problemställningar. Det breda universitetet ger unika möjligheter till gränsöverskridanden och nya kombinationer. Forskningens växelverkan med samhällets utveckling innebär också förändrade utbildningsbehov. Universitetet har möjlighet att koppla samman världsledande forskning och förstklassig utbildning. En stor andel aktivt forskande lärare bidrar till ett ständigt flöde av ny kunskap direkt in i utbildningen. Forskningsbasen och kvaliteten i utbildningen ger goda möjligheter till utbildning för en framtida arbetsmarknad. Det är angeläget för universitetet att bevara möjligheterna till fria val där studenterna kan tillvarata universitetets mångfald. Det omgivande samhällets förväntningar på forskningsresultat och expertis som stöd för samhällsutvecklingen i vid mening kräver också väl fungerande samverkansplattformar och innovationsmiljöer. Den forskning och utbildning som bedrivs vid Uppsala universitet berör en rad sektorer i samhället såsom näringsliv, vård, utbildning och kultur. Med unika kombinationer, prioritering och samverkan kan universitetet främja kvalitetsutvecklingen inom forskningen och utbildningen och lämna sitt stöd till samhällsutvecklingen. De ekonomiska ramarna anges i väsentlig del av nivån på – och formerna för – den statliga finansieringen av forskning och utbildning. Uppsala universitets principiella hållning i finansieringsfrågorna kan sammanfattas i fyra punkter: • • • • När det gäller finansiering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå bedömer Uppsala universitet att behovet på kort sikt är mest akut när det gäller att höja takbeloppet. Samtidigt är det angeläget att justera upp ersättningsnivåerna, som urholkats kraftigt under senare decennier. När det gäller forskningsfinansiering vill Uppsala universitet understryka vikten av en tillräcklig finansiering av fri forskning (dvs. ej predestinerad för särskilda fält eller teman), både i form av basanslag till universiteten och i form av medel som fördelas i öppen konkurrens via Vetenskapsrådets allmänna utlysningar. När det gäller den relativa fördelningen mellan basanslag till lärosätena och forskningsfinansiering via råd och myndigheter sticker Sverige ut bland jämförbara länder med en låg andel basanslag. Basanslagets andel bör därför långsiktigt öka. Oavsett om de statliga medlen ges som ett samlat anslag eller delas upp i ett anslag för forskning och utbildning på forskarnivå och ett för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är det angeläget att lärosätet kan använda medlen friare. 5 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 Förstklassig utbildning - utbildning på grundnivå och avancerad nivå Kvalitet Hög kvalitet i utbildningen på alla nivåer är universitetets främsta konkurrensmedel såväl nationellt som internationellt. För en fortsatt gynnsam utveckling av en förstklassig utbildning är förstärkningar av ersättningsnivåerna centrala. För Uppsala universitet är en av de viktigaste kvalitetsaspekterna att erbjuda en forskningsbaserad utbildning där studenter förbereds för att verka i kunskapssamhället. För ett universitet med omfattande och världsledande forskning är forskningsbaserad och forskningsintegrerad utbildning på grundnivå och avancerad nivå en självklarhet. Det är väsentligt för universitetet att främja utbildningarnas användbarhet och arbetslivsanknytning. Utbildningsdimensioneringen bör vara långsiktig och stabil, samtidigt som utbudet ska kunna förändras över tid för att anpassas efter en föränderlig arbetsmarknad. Uppsala universitet fortsätter med breda, teoretiskt grundade långsiktigt hållbara utbildningar. Uppsala universitetets stora bredd och mångdisciplinära forskning är en god grund för att ömsesidigt mellan fakulteter och vetenskapsområden utveckla bildningsmomenten i kursutbudet. För att förbereda studenter för ett yrkesliv där de kan agera som kunniga, självständiga och ansvarsfulla medborgare behöver det ämnesteoretiska kunnandet kompletteras med bildningsinslag. Grundläggande naturvetenskap och frågeställningar rörande etik, hållbar utveckling och mångfaldens förutsättningar är några utbildningsområden. Studenterna bör också kunna ges möjlighet att läsa litteratur som ställer de stora frågorna, tillfälle att studera konst och musik samt tid att studera viktiga politiska och sociala frågor. Resultatet av en sådan utbildning lägger grunden för nya perspektiv och ingångar till nya tankar. Universitetet bör ges möjlighet att ytterligare utveckla dessa idéer för morgondagens studenter. I detta sammanhang kan nämnas att en av grundpelarna inför samgåendet med Högskolan på Gotland var att vidareutveckla utbildningen vid Uppsala universitet – Campus Gotland i enlighet med ett Liberal Arts-koncept. I detta sammanhang är det också viktigt att betona behovet av att det vid det breda universitetet finns ett antal fristående kurser som ger studenter möjlighet att skapa sin egen inriktning på sin utbildning och bredda sin bildning inom flera sfärer. Detta är också en viktig aspekt för att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande, vilket är väsentligt i ett kunskapssamhälle med en föränderlig arbetsmarknad. Universitetet vill kunna erbjuda fler fristående kurser såväl under ordinarie terminstid som under sommarmånaderna. Inom utbildningsområdet genomförde universitetet under perioden 2010-2012 en satsning benämnd Kreativ utbildningsutveckling vid Uppsala universitet (KrUUt) med syfte att stimulera ytterligare utveckling av kvaliteten på utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Ett antal åtgärder genomförs nu med utgångspunkt i resultaten. Det är i skrivande stund ännu oklart hur frågan om det nationella kvalitetssystemet för utbildning kommer att beredas vidare. Den särskilda utredaren har i dialogen med lärosätena presenterat förslag som innebär ett större mått av ägarskap och ansvarstagande från lärosätenas sida, större fokus på utveckling och diversifiering, liksom på internationell legitimitet. Konkret innebär det att lärosäten efter prövning skulle kunna erhålla rätten att själva låta kvalitetsgranska sina utbildningar – en rätt som då helt eller delvis ersätter tillsynsmyndighetens utbildningsgranskning. Uppsala universitet är positiva till dessa förslag och strävar efter att under de kommande åren vidareutveckla sitt system för utbildningsanalys och utvärdering, med peer review som viktig komponent, så att det skulle kunna ersätta den granskning som Universitetskanslersämbetet nu genomför. 6 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 Dimensionering och omprioriteringar Konsistoriet ger årligen områdesnämnderna takbelopp som bildar ramen för deras utbildningsuppdrag. Omfattningen på dessa uppdrag baserar sig på en sammanvägning av vetenskapsområdenas egna prognoser och bedömningar inom ramen för universitetets takbelopp. Utbildningsuppdragen fördelas sedan beroende på organisation vidare till fakulteter och institutioner. Inom ramen för dessa uppdrag görs ständiga omprioriteringar såväl i verksamhetsplaner som löpande under året. Dessa mera kortsiktiga prioriteringar utgår huvudsakligen från områdes/fakultetsnämndernas strategiska mål och planer samt studenternas val. När det gäller områdes/fakultetsnämndernas mera långsiktiga prioriteringar ges bedömningar av samhällets behov en större tyngd. I direktiven till utarbetande av budgetunderlaget för 2016-2018 ber regeringen universitet och högskolor att redovisa lärosätets planering av utbildningsutbudet, t.ex. fördelningen mellan program och kurser samt mellan distansutbildningar och utbildningar på campus. Bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för besluten om utbildningsutbudet ska redovisas. Hela universitetets utbildningsplanering bygger på att de kurser som ges kan ingå i program och då de läses som fristående kurser kan kombineras till en examen. När det gäller avvägningen mellan program och kurser kan universitetet peka på situationen under perioden 2009-2014. Andelen helårsstudenter inom programutbildningar har under hela perioden legat på ca 66 procent av det totala antalet helårsstudenter inom regeringens ordinarie uppdrag. Antalet helårsstudenter inom fristående kurser har under samma period legat på ca 33 procent medan basår och preparandutbildningen legat på ca 1 procent. Antalet helårsstudenter på avancerad nivå har ökat med ca 1 380 sedan 2009. Andelen helårsstudenter på avancerad nivå av det totala antalet helårsstudenter har under samma period ökat från 19 procent till 22 procent. Den beskrivna utvecklingen och ett sannolikt utvecklingsperspektiv i samma riktning bygger framför allt på införandet av den nya utbildnings- och examensstrukturen och studenternas efterfrågan. Distansutbildningens andel av det totala antalet helårsstudenter 2014 är 12 procent, vilket är en ökning i jämförelse med 10 procent 2013. Fördelningen mellan distans- respektive campusutbildning kan beskrivas under perioden 2009-2014 där antalet helårsstudenter inom distansutbildningen ökat med 80 procent. Det är värt att påpeka att avgränsningar mellan distans- respektive campusutbildning inte enkelt låter sig göras. Det är inte heller helt relevant med den utveckling av webbaserade undervisningsmetoder och den snabba utvecklingen av tekniken som vi nu ser. Såväl distans- som campusstudenter nyttjar det utbud av nätbaserad utbildning som ges. Behov av resursförstärkning Dimensioneringsökning De konjunkturförändringar som inträffade under 2009 förändrade förutsättningarna väsentligt för utbildningsplaneringen vid Uppsala universitet och andra svenska lärosäten. I och med att det blev svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket i sin tur leder till att fler söker sig till eller stannar längre i studier, uppstod ett behov av dimensioneringsökningar inom flera områden. Dessutom skedde en ökning av ungdomskullarna under ett antal år för att sedan efter 2013 sjunka. Universitetet har de senaste åren inrättat ett antal kandidatprogram som är mycket efterfrågade. Universitetet har byggt upp en långsiktig beredskap för att ta emot och behålla flera studenter inom det befintliga utbudet. Det var därför överraskande och en besvikelse att universitetet genom budgetpropositionen för 2013 inte fick fortsatt förtroende att i en ansträngd situation på arbetsmarknaden ta sitt ansvar att utbilda fler studenter inom för samhället väsentliga områden. 7 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 Det sägs ofta att den demografiska utvecklingen kommer att medföra ett minskat söktryck vid landets lärosäten. Detta gäller antagligen i högre grad för vissa lärosäten, men erfarenheten visar att detta inte gäller i lika stor utsträckning vid Uppsala universitet. Med den kvalitet och det nationella och internationella rekryteringsmönster som Uppsala universitet har påverkar demografiska förändringar söktrycket i mindre utsträckning. Konjunkturförändringar har dock stor betydelse. I tider av hög arbetslöshet och en svag arbetsmarknad kommer allt fler att söka sig till Uppsala universitet för en utbildning som gör dem konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Söktrycket vid Uppsala universitet fortsätter att öka samtidigt som universitetet har tvingas planera för ett minskat antal platser. Vid förändringar i studentvolymerna behövs långsiktiga perspektiv och uthållighet. Den strategiska utbildningsplaneringen kringskärs av kortsiktiga förändringar av takbeloppen. Eftersom utbyggnaden av utbildning vid Uppsala universitet i stort sett uteblivit sedan 2012 och kvalitetsförstärkningen av HSJT genomfördes i samband med att den tillfälliga utökningen 2010 och 2011 drogs in, blir genomslaget av kvalitetsförstärkningen kraftigt fördröjd. Effekten försenas dessutom av det nuvarande läget på arbetsmarknaden då fler studenter tar extra kurser eller återkommer för att studera ytterligare. Detta skapar en större osäkerhet i utbildningsplaneringen än vad som är önskvärt. Universitetet välkomnar att utbyggnaden av vissa utbildningar till s.k. bristyrken genomförs med ett långsiktigt perspektiv till skillnad från de senaste årens tillfälliga satsningar. I detta sammanhang vill universitetet uppmärksamma regeringen på att universitetet avvaktar besked från UKÄ avseende examensrätt för speciallärare. Om utfallet är positivt vill universitetet fortsätta dialog om utbyggnad av denna utbildning. I princip tycker dock universitetet att utbildningsplatser bör tilldelas universiteten utan föreskriven placering. Det är därför angeläget att det även sker en generell utbyggnad för att möta efterfrågan inom ett bredare fält av utbildningar, såväl längre program som fristående kurser eller kortare program för vidareutbildning. Faktorer som kan påverka studentantalet negativt är att demografin visar minskande årskullar de närmaste åren och de införda av studieavgifterna för studenter utanför EES-området. Vid Uppsala universitet finns dock som nämns ovan även faktorer som verkar åt andra hållet såsom utbildningarnas kvalitet, ökat söktryck och utvecklade internationella samarbeten. Söktrycket inom det humanistiskt-samhällsvetenskapliga området är mycket högt. Indragningen av den tillfälliga satsningen 2012 har inneburit en minskning med 1600 helårsstudieplatser motsvarande 14 procent. Då studenter inom program har platsgaranti innebär bristen att platser på fristående kurs inte kan erbjudas i den utsträckning som är önskvärd för att ge studenterna möjlighet att sätta ihop en examen. Med andra ord hotas de möjligheter som det breda universitetet kan erbjuda. Enligt samstämmiga prognoser står Sverige inför en brist på ingenjörer, vilket regeringen också har uppmärksammat. För att möta efterfrågan har universitetet bl.a. inrättat ett nytt civilingenjörsprogram i elektroteknik. Antalet studenter med kandidatexamen från andra lärosäten i Sverige och Europa ökar på masterutbildningar inom naturvetenskap och teknik. Vidare kvarstår önskemål om utökning av takbeloppet med 30 mnkr fr.o.m. 2016 vilket motsvarar ersättning, inklusive ALF-medel, för den utbyggnad av läkarprogrammet som skedde under 2009 och 2010 utan att takbeloppet höjdes. Efter etableringen av Uppsala universitet – Campus Gotland har söktrycket ökat starkt för utbildningarna på Gotland. Den övergripande målsättningen för samgåendet är att öka närvaron av studenter och lärare på campus och att därmed bidra till ambitionen att högre utbildning och forskning ska bedrivas i hela landet. Att förverkliga detta medför en svår prioriteringssituation för universitetet och det finns behov av en successiv höjning av takbeloppet för universitetet. Universitetet planerar en succesiv utbyggnad av utbildning sommartid (sommaruniversitet). Universitetet vill, i enlighet med de ambitioner regeringen tidigare aviserat, erbjuda de studenter som så 8 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 önskar möjligheten att inkludera sommarstudier i sin utbildning för att kunna slutföra sina studier under kortare tid. Universitetet har särskilda förutsättningar att erbjuda utbildning sommartid vid Uppsala universitet- Campus Gotland. Mot bakgrund av de beräkningar som gjorts inom universitetets vetenskapsområden önskas en utökning av takbeloppet med sammanlagt 280 mnkr fr.o.m. 2016. För 2015 erhåller universitetet 25 mnkr för omställning och kvalitetssatsningar i samband med samgåendet. Universitetet och högskolan har tidigare lämnat underlag som visar på ytterligare behov av särskilda medel. Behovet är långsiktigt och universitetet förutsätter att medlen omfattar minst 25 mnkr kommande år. Uppsala universitet och Högskolan på Gotland har i tidigare lämnat underlag beräknat behoven till omkring 30 mnkr årligen. En utökning av resurserna är särskilt betydelsefull för kompetensutveckling av lärarkåren vid Campus Gotland och för att skapa incitament för fler studenter och lärare på campus. Höjda ersättningsbelopp Under senare år har ersättningsbeloppen inom utbildningsområdet humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi utökats. Denna förstärkning är mycket viktig, men inte tillräcklig efter en längre tids urholkning av ersättningsbeloppen på grund av otillräcklig pris- och löneomräkning, vilket påvisats i flera rapporter från Sveriges universitetslärarförbund. Universitetet välkomnar därför den aviserade förstärkningen. I ett läge där universitetet genomför neddragningar av studentvolymerna tar det, som beskrivs ovan, ett antal år innan den genomförda kvalitetsförstärkningen slår igenom fullt ut. Liksom i frågan om en ökad dimensionering behöver satsningarna vara uthålliga för att uppnå avsedd effekt. I flertalet av utbildningarna inom farmaci, medicin och vård ingår som en viktig del laborativa inslag och färdighetsträning. För att kunna bibehålla en hög utbildningskvalitet med undervisning i små grupper och tillgång till modern utrustning krävs en höjning av ersättningsnivåerna. För att kunna hålla en hög kvalitet på de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna fordras en höjning av ersättningen. Utifrån arbetsmarknadens krav på färdigheter är omprioriteringar och effektivisering otillräckliga åtgärder. Omfattningen av laborationer och fältkurser är otillräckliga för den höga nivå som krävs och förnyelsen av föråldrad utrustning släpar efter. I nuläget är urholkningen av ersättningen för dessa utbildningsområden kanske allra mest besvärande. Bedömningarna avseende en fortsatt gynnsam utveckling av utbildningskvaliteten resulterar i ett önskemål om en generell kvalitetsförstärkning om 7 procent fr.o.m. 2016 avseende ersättningsbeloppen för samtliga vid universitetet förekommande utbildningsområden. Önskemålet om en höjning med 7 procent av ersättningsbeloppen för de utbildningsområden som är relevanta för Uppsala universitet relaterar till nuvarande resurstilldelningssystem. Inget tyder i dag på att det kommer att ändras i grunden förutom den kvalitetsbaserade resurstilldelning som kompletterar grundersättningen. Universitetets begäran om utökning av grundfinansieringen bygger på dessa förutsättningar. Universitetet vill härutöver åter aktualisera den särskilda problematik som avser de ämnen som universitetet har som nationellt uppdrag. Hit hör ämnen som t.ex. assyriologi, bosniska, serbiska, kroatiska, albanska, turkiska och persiska språk, egyptologi och estetik. Även klassiska språk som latin och grekiska ingår bland dessa ämnen. Miljöerna är genom sin litenhet sårbara. För ämnen där universitetet har ett nationellt uppdrag bör ett högre ersättningsbelopp än HSJT-ersättning kunna avräknas. Nuvarande ersättningsnivåer i ämnen med få studenter medger inte erforderliga lärarresurser och det finns risk att de kvalitetskrav som Universitetskanslersämbetet ställer inte uppfylls. Ett förslag är att klassificera de ämnen där universitetet har ett nationellt uppdrag med den ersättning som gäller inom utbildningsområdet ”Övrigt”. Ett tänkbart alternativ vore att man gav ett fastställt basan9 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 slag till varje ämne oavsett antal studenter. För närvarande skapar universitetet en tilläggsfinansiering om ca 8 mnkr till dessa ämnen genom att använda delar av den kvalitetsbaserade resurstilldelningen. Detta är givetvis en nödlösning och inte hållbart och över tid behövs en permanent lösning för att universitetet ska kunna upprätthålla den kompetens som riket behöver inom dessa ämnen. Konkurrera med kvalitet Studie- och anmälningsavgifter Uppsala universitet genomför nu en femte rekryteringsomgång till de engelskspråkiga masterutbildningarna. Det sker succesivt en ökning av antalet utomeuropeiska studenter och reformen börjar sakta sätta sig. I den händelse att regeringen på nytt skulle aktualisera frågan om studieavgifter för studenter från tredje land, vilket antytts i diskussionen, måste med skärpa framhållas att det inte kan genomföras utan att samtidigt återföra de medel (omkr. 500 mnkr) som drogs in från lärosätena i samband med reformen. Varje annan lösning riskerar på nytt att äventyra de svenska lärosätenas internationalisering. I rådande system krävs dock fortsatt anpassningsarbete av regler och förordningar. Den centralt fastställda anmälningsavgiften är fortfarande ett betydande hinder i rekryteringen. Här behövs en översyn kring hanteringen av anmälningsavgiften men framför allt en anpassning av beloppet till en nivå som är bruklig vid andra internationellt rekryterande universitet. På samma sätt som med studieavgifterna borde lärosätena i vissa sammanhang själva kunna få anpassa beloppets storlek. Det är knappast rimligt att en sommarskolekurs på 3-5 högskolepoäng med en studieavgift på 5 000 – 10 000 kr har samma anmälningsavgift som ett masterprogram med en studieavgift på 250 000 – 300 000 kr. Stipendier och arbetstillstånd En annan kvarstående utmaning är att få fram finansiering till fler stipendier. De är viktiga i rekryteringsarbetet och här behövs förstärkningar från statligt håll om svensk utbildning och forskning ska klara den internationella konkurrensen i kampen om de bästa studenterna. De flesta duktiga studenter som erbjuds utbildningsplats vid Uppsala universitet får vanligen flera erbjudanden i andra länder och kan därför välja mellan olika universitet. Betydelsen av villkor och antal stipendier som erbjuds kan därför inte överskattas. Nedskärningen av anslagen till Svenska Institutets stipendieprogram är mycket olycklig, dels därför att det blir färre stipendiater och dels för att förändringarna innebär en svårhanterlig ryckighet vilket får betydande konsekvenser för det långsiktiga rekryteringsarbetet. Ett väsentligt minskat antal internationella studenter är negativt inte bara för utbildningssektorn utan även för näringslivet och är därmed en fråga även för Näringsdepartementet. Här krävs en bred och långsiktig svensk samverkan som förbättrar villkoren för internationella studenter. KIC, Erasmus Mundus och Erasmus+ EIT/KIC-projekten, Erasmus Mundus och sedan 2014 Erasmus+ är kraftfulla och viktiga verktyg i arbetet med att utveckla kontakter och samarbeten med utomeuropeiska lärosäten liksom för att stärka universitetets varumärke. De ger förutsättningar att bygga nya globala samarbeten. På europeisk nivå har företrädare för svenska regeringen medverkat i utvecklingen av reglerna för dessa program och bl.a. lagt fast att. studenter inte får erlägga högre avgifter än de stipendier som erhålls, dvs. max 9000 EUR per läsår. Samtidigt anvisas universiteten inga möjligheter att finansiera mellanskillnaden till exempel inom ramen för takbeloppet. 10 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 Världsledande forskning - forskning och utbildning på forskarnivå Forskningsstrategier 2013-2016 I december 2011 lämnade Uppsala universitet forskningsstrategier för 2013-2016 som ett underlag inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen. I strategierna anges sammanfattningsvis att Uppsala universitet särskilt vill uppmärksamma regeringen på behovet av ytterligare finansiering för att - - realisera satsningen på Science for Life Laboratory stärka svenska lärosätens villkor för att medverka i Europeiska institutet för innovation och tekniks (EITs) storsatsning på kunskaps- och innovationsplattformar (Knowledge & Innovation Community, KIC) försörja forskningen med adekvat infrastruktur stödja bekämpningen av infektionssjukdomar och antibiotikaresistens samt öka satsningarna inom humaniora och samhällsvetenskap för att bidra till lösningar på framtidens stora samhällsutmaningar Dessa prioriteringar omfattas i väsentliga delar av regeringens förslag i propositionen Forskning och innovation. Förstärkningen av Sweden Science for Life Laboratory är mycket tillfredställande, och Uppsala universitet kommer att fortsätta den redan påbörjade satsningen för att medverka till att SciLifeLab blir en högkvalitativ nationell resurs inom livsvetenskaperna. I universitetets forskningsstrategier uppmärksammar universitetet regeringen på behovet av ytterligare finansiering för att öka satsningarna på humaniora och samhällsvetenskap för att bidra till lösningar på framtidens stora utmaningar. I de forsknings- och utbildningsstrategier för 2009-2012 som lämnades till regeringen i december 2008 identifierade universitetet ett antal styrkeområden, varav flera är multidisciplinära, inom vilka universitetet har utomordentliga förutsättningar för att hantera frågor som rör hållbar utveckling, hushållningen med jordens samlade resurser, fred, säkerhet och demokrati samt överlevnad och hälsa. Den gemensamma nämnaren för dessa satsningar är universitetets vision om att bidra till en bättre värld. I de senaste strategierna för perioden 2013-2016 anges en fortsatt utveckling delvis med anknytning till dessa styrkeområden inom ramen för de strategiska forskningsområdena samt övriga prioriteringar. Sedan 2008 då de förra strategierna lämnades har regeringen och riksdagen bl.a. genom de strategiska forskningsområdena fattat avgörande beslut vilket har inneburit en förstärkning några av universitetets starkaste forskningsmiljöer. Under samma tidsperiod har Uppsala universitet internt målmedvetet prioriterat inom forskningen i enlighet med de tidigare lämnade strategierna. Utvecklingen har vidare främjat ett ökat samarbete i första hand med andra svenska lärosäten men också internationellt. De senaste årens genombrott inom forskningen har öppnat nya möjligheter, men har även påvisat vikten av tvärvetenskaplig forskning och gemensamma ansträngningar. Uppsala universitet är ett av Sveriges mest kompletta universitet, och denna bredd ger både styrka och stora möjligheter. I gränsytorna mellan disciplinerna medicin – farmaci – teknik – naturvetenskap – samhällsvetenskap – humaniora finns stor potential att tackla de utmaningar som samhället ställs inför. För att stå väl rustad och kunna bidra till en långsiktigt hållbar såväl regional, nationell som global samhällsutveckling är avancerad grundforskning väsentlig. Krav på tillämpad forskning av stor samhällsbety11 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 delse stimulerar till ny grundforskning samtidigt som den tillämpade forskningen generar ny kunskap, produkter, processer och tjänster. Den forskning som bedrivs inom universitetet ger en god grund för att kunna möta en omvärld i allt snabbare förändring avseende samhälle, kultur, miljö, hälsa, energi m.m. Tillgång till en adekvat forskningsinfrastruktur är en viktig förutsättning. Skapandet av ett hållbart samhälle där nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd, trygg energiförsörjning samt rättvisa ställer stora krav på ny kunskap inom många forskningsområden, var för sig och i samverkan med varandra. En svår och ömtålig balansgång finns avseende samspelet mellan natur och samhälle i ett långt och globalt perspektiv. Klimatförändringar och pågående urbanisering kräver omfattande insatser och ny kunskap för att klara tillgången på drägligt boende, tillgång till mat och rent vatten m.m. Annars finns påtagliga risker för folkomflyttningar, motsättningar mellan nationer och folk samt långvarig och kanske oåterkallelig miljöförstöring. Den 1 juli 2013 införlivades verksamheten vid Högskolan på Gotland inom universitetet och Uppsala universitet - Campus Gotland skapades. Målsättningen är att forsknings- och utbildningsverksamheten vid Campus Gotland ska vara helt integrerad i universitetets fakulteter och institutioner. Samtidigt var förutsättningarna för den anslagsfinansierade forskningen vid Högskolan på Gotland skilda från de vid Uppsala universitet. Vid Högskolan på Gotland utgjorde forskningsanslaget endast ca 15 procent av de totala statliga anslagen. Vid Uppsala universitet utgör drygt hälften av anslagen medel för forskning. För att utan problematiska omfördelningar inom universitetet kunna stärka forskningen vid Campus Gotland och undvika olika villkor inom universitetet beroende på vilken arbetsort en forskare har önskar universitetet en förstärkning av anslaget för forskning. I december 2014 lämnade Vetenskapsrådet (VR) ett förslag om ett nationellt utvärderingssystem för forskningen, vilket också ska kunna ligga till grund för s.k. kvalitetsbaserad resursfördelning. Universitetet delar inte den tidigare regeringens syn i denna fråga, vilken har angivit inriktningen för uppdraget till VR. Uppsala universitet genomförde 2007 som första svenska universitet en egeninitierad forskningsutvärdering baserad bl.a. på peer-review och har därefter 2011 genomfört en uppföljande utvärdering. Våra erfarenheter av detta är mycket goda. Universitetet förutsätter att regeringen i sedvanlig ordning bereder förslag till förändringar i kvalitetssystemet och finansieringen av lärosätenas basanslag. Infrastruktur Universitetet värnar om de enskilda forskargrupperna och ser därför vikten av att skapa infrastrukturer där många forskargrupper från flera universitet samverkar med omgivande samhälle. Forskningen kommer i allt större utsträckning att ske i samverkan med andra universitet, offentliga och privata aktörer utanför universitetet både nationellt och internationellt. Forskningsverksamheten är idag av sådan karaktär att det finns ett stort behov av infrastruktur och laboratorier. Internationella och nationella forskningsanläggningars betydelse för hög kvalitet i svensk vetenskap ökar. Tidigare satsningar på forskningsinfrastruktur har bidragit till att skapa synnerligen kreativa och starka forskningsmiljöer. Forskare från Uppsala universitet deltar fortsatt i utvecklingen vid de stora internationella forskningsanläggningarna. Flertalet av universitetets strategiska forskningsområden kräver tillgång till olika former av kvalificerad infrastruktur såsom teknikplattformar, biobanker och beräkningskapacitet. Kvalitet och förnyelse inom forskning och utbildning förutsätter förstklassig infrastruktur inom alla vetenskapsområden. För att möta de stora utmaningar det innebär att upprätthålla väl fungerande forskningsinfrastruktur förändras nu formerna för hur bidrag till infrastruktur fördelas på nationell nivå. Uppsala universitet välkomnar förändringarna som stimulerar till ökat samarbete och ansvarstagande. I bak- 12 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 grunden finns dock en betydande oro då kostnaderna för att upprätthålla nivån i internationell konkurrens ökar samtidigt som viktiga bidragsgivare i nuläget inte längre finansierar ny infrastruktur. Inom humaniora och samhällsvetenskap gäller mera generellt att infrastrukturen tidigare främst har utgjorts av biblioteken. Biblioteken är fortfarande den viktigaste infrastrukturella basresursen, men begreppet har breddats i takt med utvecklingen av nya forskningsområden och tekniker till att också innefatta olika typer av digitala resurser och materiell kultur där tillgång till såväl DNA-analyser som avancerad mikroskopi och synkrotronljus utgör grunden för nya vetenskapliga frågeställningar. Under senare tid har framsteg på IT-området möjliggjort storskalig insamling och överföring av data till digitala databaser. Genom att data är digitalt tillgängliga öppnas helt nya möjligheter för forskning och undervisning inom området. Uppbyggnad av nya digitala resurser finansieras ofta av externa bidragsgivare, men ansvaret för den kostsamma driften och underhållet av databaser och register överlåts alltmer åt universiteten. Detta är ett långsiktigt finansieringsproblem som inte har fått sin lösning. Konkurrenskraftiga vetenskapliga miljöer vilar på en bas av högklassig infrastruktur som i sin tur attraherar forskare och studenter på hög internationell nivå. Universitetet anser att det behövs ett utökat statsanslag med 120 mnkr fr.o.m. 2016 för att upprätthålla internationell konkurrenskraft och säkra den långsiktiga tillgången till väl fungerande infrastruktur för nationellt prioriterade forskningsområden. Utgångspunkterna för medelsbehovet är den infrastruktur som ska stödja universitetets framgångar när det gäller excellenta utbildningar samt möjligheter att attrahera nationella och internationella forskningssatsningar. SWEDESD SWEDESD, Swedish International Centre of Education for Sustainable Development, inrättades som en organisatorisk enhet vid Högskolan på Gotland 2008 på uppdrag av regeringen och med finansiering från Sida. Sida har under perioden 2008-2012 bidragit med ett belopp om 75 mkr till SWEDESD totala verksamhet. En förlängning av överenskommelsen till längst 2014-06-30 utarbetades i maj 2012. SWEDESD finansieras under denna period av de ca 30 mkr som återstod av det ursprungliga anslaget vid årsskiftet 2012/13. SWEDESDs uppdrag är att medverka till och underlätta kompetensutveckling bland ledare, nyckelpersoner och nyckelorganisationer inom området utbildning och hållbar utveckling, framför allt inom ramen för de länder som Sida samarbetar med. Genom anknytningen till Uppsala universitet kan forskningsanknytningen av verksamheten utvecklas och universitetet utvecklar samtidigt sin redan ledande ställning i internationellt bistånds- och utvecklingsarbete och ökar därmed sitt bidrag till långsiktig demokratisk utveckling i ett globalt perspektiv. Universitetet har fått besked om att Sida kommer att trappa ner finansieringen av SWEDESD och mot denna bakgrund betonas behovet av stabila långsiktiga finansieringsförhållanden för en gynnsam vidareutveckling av verksamheten. Särskilt viktigt är att tidigare identifierade behov av forskningsanknytning säkerställs. Inte minst för att på ett kvalificerat sätt kunna möta de utmaningar som följer av FN:s ”Global Action Programme on Education for Sustainable Development”. International Science Programme Inom International Science Programme (ISP) har universitetet prioriterat internationellt forskningssamarbete med utvecklingsländer sedan 1961. ISPs mål är att ta ett globalt ansvar och för dessa länder bidra till utveckling av aktiva och hållbara miljöer för högre utbildning och forskning inom basvetenskaperna kemi, matematik och fysik. ISP finansieras främst genom bidrag från Sida men även Uppsala universitet och Stockholms universitet bidrar. Anslagsmedel för forskning och utbildning förväntas ibland samfinansiera svenska universitets deltagande i biståndsverksamhet samtidigt som andra prestationskrav ställs på anslag från utgiftsområde 16. Universitetet önskar därför fortsätta 13 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 dialogen med regeringen om ett uppdrag till ISP att vara nationell värd för naturvetenskapligt samarbete med partnerländer för svenskt bistånd. ISP som ett administrativt och vetenskapligt stöd är redan en väl utvecklad kompetensplattform som sedan länge samarbetar med flertalet svenska universitet och högskolor. Ett regeringsuppdrag skulle utveckla och stärka ISP som ett långsiktigt stöd för svenskt naturvetenskapligt forskningssamarbete inom biståndet. EIT Det är angeläget att statsmakterna har en beredskap för att förstärka insatserna då svenska lärosäten i internationell konkurrens erhåller stöd för satsningar på forskning och utbildning. Ett konkret exempel på detta är behovet av att nationellt stärka svenska lärosätens villkor för att medverka i Europeiska institutet för innovation och tekniks (EITs) storsatsning på kunskaps- och innovationsplattformar (Knowledge & Innovation Community, KIC). Inom ramen för EU:s miljardsatsning på EIT har Uppsala universitet en nyckelroll. Universitetets engagemang inom detta tvärvetenskapliga EU-samarbete har utvecklats väl under 2014 genom deltagande i KIC InnoEnergy SE. Universitetet medverkar fr.o.m. 2015 i ytterligare två konsortier: EIT InnoLife och EIT Raw Materials. I och med Uppsala universitets deltagande i projekten som fokuserar på tre för samhället centrala utmaningar ges möjligheter att ytterligare utveckla organisationen kring kunskapstriangeln för att utnyttja de många fördelar som detta samarbete innebär. Återkopplingen från industrin gör också universitetets utbildningar mer relevanta och attraktiva. Ambitionen är fortsatt att denna europeiska forsknings- och innovationsmiljö ska erbjuda utbildning i världsklass med ökad mobilitet för forskare och doktorander samt nya praktikplatser och examensarbeten för studenter. Möjligheten att stärka kopplingen mellan forskning och utbildning genom att skapa unika europeiska utbildningsprogram för grundnivå och avancerad nivå samt forskarutbildningar, liksom övriga fördelar som EIT-konceptet innehåller, skulle kunna överföras till i princip universitetets alla kompetensområden. Utvecklingen av de internationella utbildningsprogram med innovationsfokus som är en central del i EIT:s satsningar skapar en svår prioriteringssituation då universitetets takbelopp redan är fullt utnyttjat. För att på ett tillfredsställande sätt möta förväntningarna från EIT och övriga partners i projekten och driva dessa utbildningsprogram behövs per KIC och år fullt utbyggt ca 50 studieplatser, vilket motsvarar 15 mnkr. Erfarenheterna från InnoEnergy stärker universitetets förutsättningar att delta i kommande KICsatsningar. För att kunna realisera den svenska delen av EIT är universitetet som deltagande lärosäte beroende av svensk samfinansiering i storleksordningen 75 mnkr per år från vardera offentlig och privat sektor. Det är angeläget att statsmakterna fortsatt har en beredskap för att förstärka insatserna då svenska lärosäten i internationell konkurrens erhåller stöd för satsningar på forskning och utbildning. Därutöver fordras internationell medfinansiering av samma storlek, främst via andra EUprogram. Denna medfinansiering avser alla delar av kunskapstriangeln – utbildning, forskning och innovation. Inför kommande forskningsproposition avser Uppsala universitet att återkomma när det gäller förutsättningarna att specifikt kunna medfinansiera forskning med offentliga medel för att kunna driva innovationsfrågor och integration inom kunskapstriangeln, direkt kopplat till den strategiska innovationsagendan för EIT. Det som fortsatt kan konstateras är att de inblandade aktörernas planer är samordnade för aktiv samverkan på Europanivå inom respektive KIC. Inom innovationsområdet saknas dock nationell riktad basfinansiering. Offentliga satsningar inom detta område har oftast projektkaraktär med åtföljande villkor eller ligger utanför universiteten. 14 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 Lokaler En redovisning av universitetets lokalplanering i siffror ges i tabell 5. Efter en drygt tioårig konsolideringsfas med en 15-procentig minskning av lokalarean innebar 2013 en vändning med en nettoökning på 18 500 kvm. En stor andel av ökningen under 2013 berodde på samgåendet med Högskolan på Gotland. 2014 års nettoökning är väsentligt lägre, 1 000 kvm. De största posterna för tillkommande lokaler under 2014 är serverhallen i BMC, kontorsbyggnader (officersvillor) på Polacksbacken och en nybyggd lokal för en PET-MR kamera på sjukhusområdet. Bland de avgående lokalerna under 2014 är de största posterna Museum Gustavianums lokaler för föremålsarkiv och de återstående lokalerna som bostads- och urbanforskning (IBF) disponerade i Gävle. I båda dessa fall har ersättningslokaler förhyrts eller befintliga lokaler anpassats för verksamheten. Lokalkostnadernas andel av de totala kostnaderna är jämförbar med förra året, 11,1 procent jämfört med 11,2 procent. Under 2015 kommer arbetet med en ny lokalförsörjningsplan att göras och planen kommer att fastställas av konsistoriet troligtvis i november 2015. Lokalprojekt under genomförande Följande redovisning omfattar endast projekt av en viss storleksordning. Därutöver har ett flertal lokalanpassningar genomförts eller är under genomförande. - - - Rudbecklaboratoriet. Inflyttning av Centrum för klinisk medicinsk forskning (CKMF) i omoch tillbyggnader. Inflyttning sker etappvis t.o.m. sommaren 2016. Verksamhetens behov har ökat vilket medfört en utökad investering. Kv. Munken. Ombyggnad i hus 1 och 2 för juridiska institutionens ökade lokalbehov. Inflyttning beräknad till sommaren 2015. Kv. Plantskolan. Nybyggnad av Segerstedthuset för universitetsledning och universitetsförvaltning samt ett centralarkiv för hela universitetets behov. Inflyttning sommaren 2017. Hemställan om 20-årigt hyresavtal inlämnades till regeringen januari 2015. Engelska parken. Nybyggnad av kontor och humanistisk teater. Byggstart våren 2015. Inflyttning beräknas till januari 2017. Universitetshuset. Åtgärder av arbetsmiljöproblem har genomförts under 2014. Under åren 2010-2014 har omfattande energioptimeringsåtgärder pågått. Dessa kommer att medföra ökade hyreskostnader men också större sänkningar av energikostnaderna. Arbetet med tillgänglighetsanpassningar av universitetets lokaler beräknas fortgå under den aktuella budgetperioden. Lokalprojekt under utredning Lokalprojekt under utredning avser såväl anpassning av befintliga lokaler som färdigställande av nya lokaler och avveckling av överskottslokaler. Följande redovisning omfattar endast projekt av en viss storleksordning. Därutöver pågår ett flertal mindre utredningar. Angivna tider för inflyttning gäller under förutsättning att utredningen leder till beslut om genomförande utan större förändringar i projekten. - Gamla torget. Inför juristutbildningens flytt till kv. Munken utreds lokalanvändningen i kv. Gamla Torget och kv. Rådhuset. Lokalerna anpassas till de behov som de kvarvarande institutionerna har för forskning och undervisning. En flytt av biblioteken till Regnellianum utreds. 15 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 - - UFV 2014/1438 Kv Munken. Nybyggnad för juridiska institutionen utreds. Universitetshuset. Ombyggnadsåtgärder avseende bl.a. akustik, aulans sittkomfort, AVteknik och säkerhet. Etappvis färdigställande under 2016-2017. Ångströmlaboratoriet. Hus 9 tillkommer 2018 för expansion av befintliga verksamheter. Hus 10 tillkommer 2020 för överflyttning av institutionen för informationsteknologi samt undervisningslokaler från regementsområdet. Hus 10 kommer också att bli områdets huvudentré med reception för intendenturområdet, bibliotek och studentservice samt restaurang. Carolina Rediviva. Utredning om anpassning av biblioteksbyggnaden för nya behov, främst i entréplanet. Beräknat färdigställande halvårsskiftet 2017. Linnéträdgården. Utredning om ny servicebyggnad. Engelska parken. Utredning pågår om förtätning av bokmagasin i Tandemhallen. Utredningen beräknas vara klar tidig vår 2015. Kv. Blåsenhus. Utredning om förbättringar av lokalerna för Uppsala Linneanska trädgårdar i Trädgårdsvillan. Preliminär byggstart 2016. Ekonomikum. Utredning pågår om ombyggnad av tryckeriets gamla lokaler till uppehållsytor och kontor. I enlighet med den strategiska planeringen pågår utredning avseende utökning av tentamenslokaler. Alternativa förhyrningar studeras. Universitetet har framgångsrikt utvecklat och ökat sin verksamhet väsentligt under de senaste åren. Detta återspeglas i det stora antal redovisade projekt som är under genomförande eller utredning. När nya byggnader tas i bruk kommer andra att lämnas, t ex befintliga lokaler för universitetsförvaltningen och regementsområdet på Polacksbacken. Men om de lokalprojekt som är under utredning genomförs kommer de att tillsammans med de pågående lokalprojekten leda till en ökning av universitetets totala lokalarea. Den prognosticerade nettoökningen är totalt 22 800 kvm fram till och med 2018 och beräknas vara fördelad enl. nedan: - Under 2015 tillkommer 8 400 kvm huvudsakligen genom inflytt i kv. Munken och tidiga etapper i Rudbecklaboratoriet. Under 2016 tillkommer 1 400 kvm huvudsakligen genom inflytt i sena etapper i Rudbecklaboratoriet Under 2017 tillkommer 4 700 kvm huvudsakligen genom inflytt i Humanistiska teatern och Segerstedthuset. Under 2018 tillkommer 8 300 kvm huvudsakligen genom inflytt i hus 9 på Ångströmlaboratoriet. 2018 kommer universitetet enligt denna prognos att ha en lokalarea om 404 500 kvm. 16 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 Budget och disposition av det balanserade kapitalet I tabell 1 visas universitetets totala budget med utgångspunkt i ramvillkoren i budgetpropositionen för 2014. I tabellerna 2 och 3 görs en uppdelad redovisning per verksamhetsgren. Utöver detta gör Uppsala universitet bl.a. bedömningen att det krävs en ökning av antalet utbildningsplatser motsvarande ca 280 mnkr fr.o.m. 2016 för att motsvara studenternas efterfrågan då arbetsmarknadsläget försämras. Vidare bör en ökning av medel ske för en kvalitetshöjning inom samtliga utbildningsområden motsvarande 7 procent from 2016, vilket motsvarar drygt 100 mnkr per år. Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå föreslås sammantaget öka med 198 mnkr från 2016 för bl.a. finansiering av forskningsinfrastruktur och för att stärka svenska lärosätens villkor för att medverka i Europeiska institutet för innovation och teknik (EITs) storsatsning på kunskaps- och innovationsplattformar (KIC). Bidragsintäkterna ökade under 2014 med 11 procent och denna ökning beräknas fortgå under de kommande åren. Bakgrunden till denna bedömning är att de beviljade bidragen fortsätter att öka och att förbrukningstakten av bidragen även den har ökat. De nyanställningar som gjorts under senaste åren innebär att det finns större kapacitet att genomföra den forskning bidragsgivarna beviljat medel för. De oförbrukade bidragen förväntas ligga på ungefär samma nivå som bidragsintäkterna dvs. ett års förbrukning under perioden. De senaste årens utökade forskningsanslag har till stor del disponerats inom identifierade starka miljöer och strategiskt viktiga områden med utvecklingspotential i form av anställningar och investeringar i infrastruktur. Medeltalet anställda har under de senaste fem åren ökat med ca 1 250 personer, inklusive Uppsala universitet – Campus Gotland fr.o.m. den 1 juli 2013. Då situationen varit densamma för de större universiteten inom landet är konkurrensen om kvalificerade lärare och forskare stor och då rekryteringsprocesserna ofta kan ta ett år att genomföra har överskotten ökat. Fördröjningseffekterna blir särskilt markanta vid storskaliga satsningar då forskningsmiljöerna tar tid att bygga upp. Bara under 2014 har medeltalet anställda ökat med ca 335 personer vilket fortsatt ger mycket goda förutsättningar för högkvalitativ forskning och utbildning. En ökad verksamhet planeras, vilket beräknas succesivt komma att minska det balanserade kapitalet. Det balanserade kapitalet har prioriterats och disponerats för bl.a. strategiska satsningar efter forskningsutvärderingen KoF11 i syfte att förstärka universitetets styrkeområden och finansiering av infrastruktur t.ex. forskningslokaler. Universitetets ledning har arbetat aktivt för ett effektivt resursutnyttjande genom olika åtgärder. Delar av kapitalet planeras att användas för storskaliga infrastrukturer inom forskningen och rekrytering av internationella toppforskare. Universitetet ser även behov av att prioritera resurser för att förstärka verksamheten inom Science for Life Laboratory, EIT Health och EIT Raw Materials. I syfte att öka omfattningen av verksamheten och ianspråkta det balanserade kapitalet har områdesnämnderna inom Uppsala universitet vidtagit särskilda åtgärder för att skapa utrymme för omprioriteringar. Under 2015 beräknas verksamheten uppvisa ett överskott om 28 mnkr och åren därefter, 2016-2018, underskott om 61, 105 respektive 120 mnkr. För att i längden upprätthålla en handlingsberedskap för förnyelse bedömer universitetet att det balanserade kapitalet bör ligga på maximalt 10 procent av omsättningen. I tabell 4 återfinns de ytterligare bedömningar universitetet har att lämna beträffande investeringar i anläggningstillgångar och låneram. För 2015 har en låneram om 790 mnkr beviljats. För närvarande pågår ett antal lokalprojekt vilket betyder att universitetet investerar ca 200 mnkr under 2015 samt 17 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 65 mnkr under 2016 vilket kräver en låneram om 950 mnkr. De två största lokalprojekten avser SciLifeLab och Rudbecklaboratoriet. Avgiftsbelagd verksamhet Uppsala universitet får enligt ett särskilt bemyndigande bedriva uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Från och med den 1 juli 2011 ska även avgifter tas ut av studenter från länder utanför EES-området. Dessutom får avgifter tas ut för anmälan till högskoleprovet och inträde till den museiverksamhet som förvaltas. För den avgiftsbelagda verksamheten gäller att full kostnadstäckning ska uppnås. Utöver den avgiftsbelagda verksamheten tar universitetet även ut avgifter för exempelvis kursmaterial och resurssamordning med annan offentlig verksamhet. Dessa avgifter tas ut med stöd av ett generellt bemyndigande för myndigheter. Förväntade intäkter och kostnader för de avgiftsbelagda verksamheterna redovisas i tabell 6. För den avgiftsbelagda verksamheten ska enligt 25a § avgiftsförordningen en jämförelse göras av det ackumulerade överskottet med verksamhetens omsättning. Universitetets ackumulerade överskott i denna verksamhet överstiger för närvarande 10 procent. Överskottet ska under de närmaste åren disponeras i enlighet med de planer som beskrivits ovan. SCAS Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) är ett nationellt institut för avancerade studier, främst inom samhällsvetenskap och humaniora, med Uppsala universitet som värduniversitet. SCAS tillkom 1985 efter initiativ av svenska forskningsråd och stiftelser. Verksamheten regleras i en förordning utfärdad av regeringen. Ett viktigt syfte är att bidra till hög kvalitet och internationalisering i svensk forskning. Kollegiets styrelse består av företrädare för svenska universitet. Under 2014 inrättades också en Akademisk senat vid kollegiet. Den består av nio internationellt ledande forskare, däribland förra presidenten för ERC (European Research Council) Helga Nowotny. SCAS ingår i en grupp av åtta världsledande institut för avancerade studier, däribland IAS Princeton och Wissenschaftskolleg zu Berlin. SCAS är även en av grundarna av nätverket av nu 19 europeiska institut för avancerade studier. De bedriver med samfinansiering från EU-kommissionen ett gästforskarprogram, EURIAS, öppet för forskare från hela världen. SCAS ställning i kretsen av världens ledande institut har gradvis stärkts. Varje år knyts trettio till trettiofem forskare efter ingående granskning till kollegiet under ett år eller en termin. Under 2014 kom dessa forskare från 25 universitet, däribland Chicago, Harvard, LSE och Oxford. De företrädde ett brett urval av ämnen från Gamla testamentets exegetik, klassisk hebreiska, klassisk arabiska och klassisk kinesiska över miljöhistoria och miljö- och populationsetik till beslutsfilosofi, lingvistik, hjärnforskning och till en forskargrupp som arbetar med utgivningen av Nationalupplagan av August Strindbergs samlade verk. SCAS bibliografi omfattar nu närmare 400 böcker, varav ett stort antal på internationellt ledande universitetsförlag. Programmet för unga forskare bortom det postdoktorala stadiet, Pro Futura Scientia, som SCAS bedriver med stöd av Riksbankens Jubileumsfond (RJ), har utvidgats. Programmet, är femårigt och ger forskarna möjlighet att verka i ledande vetenskapliga miljöer i Sverige och utomlands. Det har bidragit till en ökad internationalisering av svensk forskning. Unga toppforskare från andra länder 18 UPPSALA UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 2016-2018 Konsistoriet 2015-02-18 UFV 2014/1438 har också rekryterats till svenska universitet. Samtliga fyra forskare som antogs till programmet 2014 hade f.ö. sin doktorsexamen från universitet utomlands, däribland två från Cambridge. SCAS och RJ har inom ramen för Bernhard Karlgren-programmet stärkt sin samverkan med ledande vetenskapliga miljöer i Kina. I april undertecknades en överenskommelse mellan SCAS, RJ och den kinesiska akademin för samhällsvetenskap och humaniora (CASS) om att kinesiska toppforskare tidigt i karriären kan söka plats vid SCAS. Kollegiets och RJ:s satsning på forskning i gränsområdet mellan ekonomi, filosofi och politik har fördjupats inom ramen för det program som bedrivs i samverkan mellan Uppsala (SCAS), Paris (FMSH) och universitetet i Princeton. IAS Princeton, EHESS i Paris, och SCAS har gemensamt lanserat en satsning på lovande forskare från Afrika, Latinamerika och Mellanöstern. Det sker genom ett treårigt sommarprogram (SPSS) som utannonserades i november 2014 och som påbörjas 2015. SCAS verksamhet är idag långt större än i början av 2000-talet, men det statliga anslaget har förblivit oförändrat. Ökningen av gästforskarprogrammet har finansierats genom ökade externa anslag. SCAS är idag ett av de ledande instituten i sitt slag i Europa. Men en gräns har nåtts; det krävs ett ökat grundanslag för att bevara ett fritt gästforskarprogram. Mot denna bakgrund äskar SCAS styrelse att det årliga anslaget till kollegiet under huvudtiteln Uppsala universitet höjs med 3 mnkr från och med 2016. Det höjda anslaget ska användas för att stärka gästforskarprogrammet och dess betydelse för utvecklingen av forskare tidigt i sina vetenskapliga karriärer. 19 UPPSALA UNIVERSITET Bilaga Tabell 1 Total budget Total budget 2014 2015 2016 2017 2018 (tkr) Verksamhetens intäkter Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Anslag1 Avgifter Bidrag Finansiella intäkter 3 718 556 3 780 967 3 747 234 3 770 234 3 784 234 557 129 557 000 560 000 565 000 570 000 2 012 423 16 927 2 227 000 2 000 2 363 000 2 000 2 449 000 30 000 2 553 000 48 000 Summa intäkter 6 305 035 6 566 967 6 672 234 6 814 234 6 955 234 3 972 967 681 668 4 297 000 700 000 4 446 000 710 000 4 544 000 753 000 4 647 000 769 000 1 248 857 1 275 000 1 300 000 1 325 000 1 350 000 254 316 265 000 275 000 285 000 292 000 6 214 2 000 2 000 12 000 17 000 Summa kostnader 6 164 022 6 539 000 6 733 000 6 919 000 7 075 000 Verksamhetsutfall 141 013 27 967 -60 766 -104 766 -119 766 94 653 95 000 95 000 95 000 95 000 163 345 167 000 167 000 167 000 167 000 74 122 70 000 70 000 70 000 70 000 Lämnade bidrag -332 120 -332 000 -332 000 -332 000 -332 000 Årets kapitalförändring/Årets resultat 141 013 27 967 -60 766 -104 766 -119 766 Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 1 330 522 1 358 489 1 297 723 1 192 957 1 073 191 Utgående oförbrukade bidrag 2 024 113 2 024 000 2 000 000 1 980 000 1 960 000 Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finans av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finans av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Anslagen är beräknade utifrån budgetpropositionen för 2015 samt enligt övrig tillkommande information. Avgifter och andra ersättningar beräknas årligen öka med ca 1 procent. Bidragsintäkterna beräknas årligen öka med fyra till sex procent 2016-2018. Personalkostnaderna för 2015 beräknas öka med ca åtta procent till följd av lönerevision och verksamhetsökningar. Antalet anställda beräknas öka med 150 - 200 personer per år under 2016-2018. Lokalkostnaderna är beräknade med utgångspunkt från universitetets planerade ombyggnader. Driftkostnaderna beräknas öka 1,5 - 2 procent årligen för verksamhetsökningar under perioden 2016-2018. Avskrivningarna utgår från 2014 års utfall med tillägg för planerade investeringar och ombyggnationer. Finansiella intäkter och kostnader är beräknade utifrån nuvarande ränteläge och förväntad utveckling 2016-2018. Myndighetskapitalet redovisas exklusive statskapital och dotterföretaget. 20 UPPSALA UNIVERSITET Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp1 Beräknad avräkning2 (A) Särskilda åtaganden (B)3 1 522 625 1 558 642 1 575 000 1 598 000 1 612 000 1 522 625 1 558 642 1 575 000 1 598 000 1 612 000 Anslag (A+B) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter 1 627 222 199 152 46 242 2 154 1 678 439 1 649 828 1 672 828 1 686 828 204 000 209 000 214 000 219 000 46 000 47 000 24 000 24 000 0 0 4 000 6 000 Summa intäkter 1 874 770 1 928 439 1 905 828 1 914 828 1 935 828 Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader 1 171 683 306 112 304 356 51 401 1 051 1 246 130 1 244 880 1 249 600 1 254 690 315 000 319 500 338 850 346 050 306 000 312 000 318 000 324 000 52 000 52 000 52 000 52 000 0 0 1 000 2 000 Summa kostnader 1 834 603 1 919 130 1 928 380 1 959 450 1 978 740 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 116 434 129 797 40 167 9 309 1 84 828 -22 552 84 828 -44 622 84 828 -42 912 Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2015 i 2015 års prisnivå samt enligt övrig tillkommande information i regleringsbrev för 2015. 2 Beräknad avräkning av anslag för grundutbildning bland annat med hänsyn till ev. utnyttjande av tidigare uppkommet anslagssparande eller överproduktion, samt ev. decemberprestationer. 3 Ersättning för klinisk utbildning ingår i posten. 21 UPPSALA UNIVERSITET Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag1 Avgifter Bidrag Finansiella intäkter 2 091 334 357 977 1 966 181 14 773 2 102 528 2 097 406 2 097 406 2 097 406 353 000 351 000 351 000 351 000 2 181 000 2 316 000 2 425 000 2 529 000 2 000 2 000 26 000 42 000 Summa intäkter 4 430 265 4 638 528 4 766 406 4 899 406 5 019 406 Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader 2 801 284 375 556 944 501 202 915 5 163 3 050 870 3 201 120 3 294 400 3 392 310 385 000 390 500 414 150 422 950 969 000 988 000 1 007 000 1 026 000 213 000 223 000 233 000 240 000 2 000 2 000 11 000 15 000 Summa kostnader 4 329 419 4 619 870 4 804 620 4 959 550 5 096 260 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 100 846 18 658 1. -38 214 -60 144 Med anslag avses de medel som har anvisats myndigheten i budgetpropositionen för 2015 i 2015 års prisnivå samt övrig tillkommande information i regleringsbrev för 2015. 22 -76 854 UPPSALA UNIVERSITET Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit I nvesteringar i 1 anläggningstillgångar IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering 2014 2015 2016 2017 2018 Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. 580 193 610 303 766 273 896 340 1090 157 164 146 143 146 154 UB lån i Riksgäldkontoret 610 766 896 1 090 1 093 Maximalt utnyttjande av låneramen under året 618 790 950 1 150 1 150 Föreslagen låneram 720 790 950 1150 1150 3 0 0 11 15 Ränteantaganden för nyupplåning (%) 0,5 0,0 0,0 1,0 1,5 Summa räntor och amorteringar 167 146 143 157 169 2 Beräknad ränteutgift Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten under året Föreslagen räntekontokredit 1 - 282 282 282 282 Enligt definition i 5 kap. 1 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 23 282 UPPSALA UNIVERSITET Tabell 5 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen − föregående års utgång − ökning under året − minskning under året − vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet1 − nyinvesteringar − avskrivningar 2014 Utfall 2015 Prognos 2016 Ber. 2017 Ber. 2018 Ber. 380 700 2 300 381 700 8 800 390 100 1 400 391 500 20 000 396 200 8 300 -1 300 -400 0 -15 300 0 381 700 390 100 391 500 396 200 404 500 178 18 107 29 7 29 0 29 0 29 598 614 624 667 683 Genomsnittlig hyra 2 3 (kr/m LOA) 1 567 1 574 1 595 1 683 1 690 Lokalkostnader (C) 682 700 710 753 769 1 788 1 794 1 814 1 901 1 901 11,1% 10,7% 10,5% 10,9% 10,9% Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) 2 Genomsnittlig lokalkostnad 4 (kr/kvm LOA) Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 1 En redovisning ska lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. 4 Beräknas som C/A. 24 UPPSALA UNIVERSITET Tabell 6 Avgifter (tkr) Uppdragsverksamhet 2014 varav tjänsteexport 2015 varav tjänsteexport 2016 varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet 2014 2015 2016 1 Intäkter Kostnader 277 839 60 284 274 000 66 500 282 000 71 500 Intäkter till inkomsttitel 1 - Resultat -261 266 -57 381 -274 000 -66 500 -282 000 -71 500 16 573 2 903 0 0 0 0 Intäkter som får disponeras Kostnader 1 477 1 500 1 500 -1 660 -1 600 -1 600 Intäkter som inte får disponeras Avgiftsintäkter enligt 4 och 15 §§ avgiftsförordningen ingår inte i redovisningen. 25 Resultat -183 -100 -100
© Copyright 2024