Årsredovisning 2014
e de två for ik). Att bli K K rskola startade m (ämnet informat för enstaka ka n de än ng ri tegrerat lärande sie ål att er långsiktig finan m långsiktigt m bland annat en m so r ha an ol sk ingst. Hög ansierade forskn forskningsprojek fin rn te ex n de av lingen fortsätta ut veck k forskning is n k e t s n io t k u d Pro erkningsinverkan med tillv projektet är att lmers. Sy ftet med ha C på ga ån m ellan Cha lmers Väst och lika rkansstruktur m ve m sa tig sik ng en lå h forskarutbilden av etablera de forskning oc sker i nära sam är en m se so m n av so t ge t, äs in äs V kn V rs an Fo skol ojekten bedrivs teknik både och Hög ar. Produktions det. Forskningspr r er rå xe nd vä om pa ns r, ex tio öe n ilj ri uk m st od du knings om pr ensamma frågeråden kring gem prioriterade fors t på att ning in m e ga lo tr le s ofi ns pr ku la fo de ko r ra gs ha hö tifie 2014 gsfokus. n i inom iden och djup. Under ed olika forsknin att höja kvalitete m avseende bredd på en h m r oc ga en in ng ln r ut veck. stäl rutbildni karutbildningen ha stabil finansiering rs fo en bygga upp forska la ka is ål kn th te ak ns dm har anta let m i att vi Den produktio ing, , och under 2014 sn er et rs forskningen lik so sv ku re om ga in rli ng te kolan ökat med yt sforsk ni teknik vid högs auto- lats vidare ns l som bedriver spet , be tio en xi uk pp fle od ru h pr rg oc i ka g e rs Fo betnin oktorander i derand g, skärande bear a är nya industrid an lika forskarstu in ss st tn de nä ru av er sp a iv tt dr isk Å . be rm er te rson re som rskolan SiCointer- med tolv pe r över 60 forska de företagsforska ra h ra ge oc sie ga a an sk en en fin n, n sv io at a lse m t nationellt -stifte ga stor veck lingen av et karna den av K K gsprojekt. Mån ut rs in i Fo kn tiv t. rs te ak fo be är ga ar ån m an m r i sa d MaP+. Högskol adsföretag delta rsutbud. ing som tillämpa kn nationella verk st rs fo e nd tionstekniskt ku ga uk äg od dl fokusompr un ck gr ve ed ut e m alla de fyra olika llt ledand om ne in io arbetar såvä l n at ge rn in te in kn ånga t rs et har fo på Un att bli Här finns de återrapporteringskrav myndigheten är ålagd att samt en14 hänvisning till aktuell sida. är der 20 ingsfokus och m ruppen finns kring, blicerÅterGåterrapportera pu . ik och ambitionen kt är kn st te ns ed m tio ts oduk t rådena ut veck la ett en stark rapporteringen avsergsfrämst delar inom om prresultatredovisningen. drivs gemensam mrådet har det sk m so so et lin centrum in , sv C om PT , in lt um ki investerat an nya projekt. Särs iskt Centr tning har man vatum, Högskol ru no sp Produktionstekn In isk an en rm ar te gs om Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Väst h rekr ytera ling. InHögskolan ala ut veck lin ut veck nanoområdet oc om ri. in st ng du Håll utkik av den region ni sin st ad Arbetsintegrerat lärande.............................................................................................................11 n utru det område verk st men- toppmoder de studier inom t och regionens ge pa äs t ju V et rd fö om r ed fö r sk de be efter rubriker för professorer..............................................................................................44 ers ternatione ktoran lmRekryteringsmål forsk- två nya do sultat som fått in lan Väst och Cha r re ko fö e gs ad år Hö er å k ic tv fic bl er 13 pu öv en onor med blå pil! 20 kargruppuniversitet Forsavseende budgetåret och högskolor 8,8 miljoner kr Regleringsbrev Västra 2014 från teknikfor ns t. tio samt bidrag om he uk am od ks pr t är de pm rå up om et år Utbildningsutbud. . ......................................................................................................................15 om ta in rs te ningssamarbe M. Under det fö av utbildning........................................................................16 en, ka llat PROSAOmgivande skolan on gi re på Högbehov ds an Msamhällets al öt G PROSA om its till Uppgifter ut kn r programnybörjare, antalet HST och examinerade....................................16 de an or har tre dokt Återrapporteringskrav för Högskolan Väst rat lärande re g e t in s t e rb A Forskning inom arbetsin- LI forskning inom Studenter som inte tar poäng..................................................................................................18 Studieavgifter för tredjelandsstudenter................................................................................19Göteborgs universi ed , tillsammans m 20 en för att ut vec Lärar- och förskollärarutbildning............................................................................................ on NA fick under året alandsregi t från Västra Göt er on ns ilj la m ko nde. Målet är at o gs ni hö Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag , delen av tsintegrerat lära iljön LINA be m ar gs i in e om kn nd in rs ra Den övervägande n fo lä r ge fö om rsknin – verksamhetensfo prestationer sker inom ramen Resultatredovisning kningscenter in en av högskolans m är............................................................................................................................... llt ledande fors tegrerat lärande so , ne et tio liv na ts t be et ar Utbildning. 22 a a r det ny . rka 50 forskarn Lärande i och fö för de ci................................................................................................................................ gita la arbetslivet 33 öer. FokusForskning. ilj m gs in kn Samverkan di rs . fo te be ar l til tre vita la r ra te la re m Samverkan..............................................................................................................................40 so p nska ingen. är lärande och ku nyckelord i forskn 43 hä llet ärKompetensförsörjning.............................................................................................................. m sa e nd va gi med det om Sjukfrånvaro.................................................................................................................................44 Styrelsens ersättningar............................................................................................................ 59 Uppgifter om styrelsen............................................................................................................. 59 Enligt regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor: När universitet och högskolor presenterar eller analyserar individbaserad statistik ska det göras för det totala antalet och uppdelat på kön, om det inte finns särskilda skäl som talar emot detta. Högskolan Väst presenterar i årsredovisningen 2014 individbaserad statistik uppdelat på kön primärt för det aktuella räkenskapsåret, i de fall uppgiften tidigare inte efterfrågats i väsentliga uppgifter eller där särskilt återrapporteringskrav inte avser viss angiven period. Att ta fram och redovisa en sådan uppdelning på historisk data innebär en risk för bristande kvalitet samt skulle även medföra en betydande arbetsinsats. Källor Utbildning i siffror/prestationer baseras på uppgifter från Ladok samt bearbetad data från Högskolan Västs ekonomisystem där kostnader redovisas. Forskning och utbildning på forskarnivå i siffror/prestationer baseras på beräkningar av grunddata från ekonomisystemet och uppgifter från högskolans publiceringsdatabas. Antalet forskarstuderande bygger på uppgifter från Ladok, Högskolan Västs personalsystem, fastställda individuella studieplaner samt viss insamlad data från respektive institution. Samverkan i siffror/prestationer utgörs av insamlad data från respektive institution. Antalet anställda samt andra personalrelaterade uppgifter baseras på grunddata från högskolans personalsystem. Finansiell redovisning baseras på grunddata och sammanställningar från ekonomisystemet. 2 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 Innehåll INLEDNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Väsentliga uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 RESULTATREDOVISNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Arbetsintegrerat lärande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Om profilen Arbetsintegrerat lärande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Det nationella uppdraget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 AIL-plattformar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Former för AIL i utbildningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Forskning och forskarutbildning inom AIL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 AIL i ett internationellt perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Högskolans utbildningsutbud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 God efterfrågan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Utveckling av utbudet utifrån arbetsmarknadens behov . . . . . . . . . . . . 16 Utbildningar till ingenjör, sjuksköterska och specialistsjuksköterska 16 Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar . . . . . . . . . . . . . . 17 Breddad rekrytering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Breddat deltagande och genomströmning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Studenter som inte tar poäng . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Internationalisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Lärar- och förskollärarutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Studentinflytande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .21 Utbildning i siffror/prestationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Forskning och utbildning på forskarnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Om högskolans forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Produktionsteknisk forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Forskning inom Arbetsintegrerat lärande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Barn- och ungdomsvetenskaplig forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Extern forskningsfinansiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Kvalitetsarbete inom forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Forskarutbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Forskning och utbildning på forskarnivå i siffror/prestationer . . . . . . . 33 Kunskapsbildning genom samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Betydelsen av att samverka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Arenor för samverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Omställningsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Utveckling av uppdragsverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Innovationer och nyttiggörande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Samverkan i siffror/prestationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Verksamhetens förutsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 PERSONAL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Kompetensutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Kompetensförsörjning och rekrytering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Arbetsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Sjukfrånvaro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 PERSONALSTRUKTUR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Antal anställda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Årsarbetskrafter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Könsfördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Åldersfördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 HÖGSKOLANS ORGANISATION . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Styrelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Uppgifter om styrelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 FINANSIELL REDOVISNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Årsbokslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Tilläggsupplysningar och noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Avgiftsfinansierad verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Redovisning av takbelopp avseende högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 SAMARBETSPARTNERS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 3 Högskolan Västs forskning och utbildning skapar, vidareutvecklar och sprider samhällsrelevant vetenskaplig kunskap, förmåga och förståelse. Via utbildningen ges studenterna bästa möjliga förutsättningar att utvecklas som goda samhällsmedborgare – kritiska, kunniga, demokratiska, solidariska, toleranta, aktiva och självständiga individer. Högskolan Väst är en erkänt drivande aktör för humanism, demokrati och mångfald genom kunskapsbyggande, medborgerlig bildning och livslångt lärande. Högskolan Väst fokuserar genom profilen Arbetsintegrerat lärande, AIL, kunskaps spridning och kunskapsgenerering lokalt och globalt i samverkan med omgivande samhälle. Nationellt är högskolan den ledande noden och internationellt en nyckel aktör inom Arbetsintegrerat lärande. 4 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 INLEDNING OM HÖGSKOLAN VÄST Högskolan Väst utgår från att kunskap skapas i hela samhället. Med arbetsintegrerat lärande, AIL, bearbetas avancerad kunskap i samspel mellan akademin och omvärlden. Genom AIL åstadkoms lärande genom aktivt kunskapsutbyte, reflekterad handling och engagerat deltagande. Högskolan Väst bidrar med pedagogik och lärandesituationer; utbildning och forskning för en ändamålsenlig utveckling för individen och samhället. Högskolan Västs campus, med närmare 13 000 studenter och drygt 580 anställda, ligger centralt i Trollhättan och är byggt utifrån studentens behov. De öppna ytorna skapar mötesplatser mellan studenter, lärare och arbetsliv. Högskolan har ett brett utbildningsutbud med cirka 200 kurser, ett trettiotal utbildningsprogram på grundnivå och cirka tio program på avancerad nivå. Nyckeltal för Högskolan Väst 2014 2013 2012 12 890 12 074 11 730 Programstudenter 6 192 6 149 6 193 Helårsstudenter på grund och avancerad nivå 5 190 5 050 4 893 Prestationsgrad, procent 78 79 81 Antal examina 1 278 1 311 1 315 Antal forskarexamina (varav doktor) 6 (4) 10 (2) 12 (8) Omsättning, mnkr 506 484 451 Antal anställda (avser årsarbetskrafter) 476 475 477 Registrerade studenter (avser individer) Varav: Högskolan bedriver forskarutbildning inom produktionsteknik och, som första lärosäte i världen, inom AIL. Högskolans tre prioriterade forskningsområden är produktionsteknik, arbetsintegrerat lärande och barn- och ungdomsvetenskap. Närmare 60 procent av högskolans forskning finansieras med externa medel. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 5 INLEDNNG Väsentliga uppgifter 2014 20134 2012 2011 2010 5 190 67 33 65,2 4 035 69 31 83,9 47 37 63 16 19 81 77 48 52 28 59 41 – – – 4 25 75 2 50 50 155 442 5 050 4 893 5 181 5 134 66,1 4 010 67,7 3 988 66,2 4 138 64,3 4 148 83,2 20 83,0 6 82,9 2 79,6 – 20 30 70 65 51 49 27 11 64 36 48 52 48 20 8 62 38 57 51 49 30 10 80 20 49 53 47 28 – – – 2 – – – 8 – – – 9 – – – 3 8 4 1 4 95 674 108 643 59 1 247 53 1 256 476 62 38 580 60 40 267 58 42 131 56 44 21 33 67 475 477 516 492 572 59 41 268 55 45 132 55 45 17 27 73 572 60 40 273 55 45 136 55 45 17 26 74 593 59 41 299 55 45 138 50 50 18 22 78 570 59 41 286 55 45 131 50 50 15 20 80 506 406 91 9 100 43 57 471 72 10 1 231 272 28 34 121 484 387 91 9 97 40 60 454 72 10 1 244 243 22 29 87 451 364 93 7 87 44 56 441 73 10 1 270 206 21 10 58 454 371 95 5 84 45 55 446 72 10 1 230 205 19 8 48 446 365 95 5 81 46 54 421 72 10 1 215 187 21 25 39 UTBILDNING OCH FORSKNING Totalt antal helårsstudenter – andel kvinnor (%) – andel män (%) Kostnad per helårsstudent (tkr) Totalt antal helårsprestationer1 – andel kvinnor (%) – andel män (%) Kostnad per helårsprestation (tkr) Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) – andel kvinnor (%) – andel män (%) Totalt antal nyantagna doktorander – andel kvinnor (%) – andel män (%) Totalt antal doktorander med någon aktivitet2 – andel kvinnor (%) – andel män (%) Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.)2 – andel kvinnor (%) – andel män (%) Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) Genomsnittlig studietid för licentiatexamen Genomsnittlig studietid för doktorsexamen Totalt antal doktorsexamina – andel kvinnor (%) – andel män (%) Totalt antal licentiatexamina – andel kvinnor (%) – andel män (%) Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation PERSONAL Totalt antal årsarbetskrafter – andel kvinnor (%) – andel män (%) Medelantal anställda – andel kvinnor (%) – andel män (%) Totalt antal lärare (årsarb.) – andel kvinnor (%) – andel män (%) Antal disputerade lärare (årsarb.) – andel kvinnor (%) – andel män (%) Antal professorer (årsarb.) – andel kvinnor (%) – andel män (%) EKONOMI Intäkter totalt (mnkr), varav Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) –andel anslag (%) –andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) –andel personal (%) –andel lokaler (%) Lokalkostnader3 per kvm (kr) Balansomslutning (mnkr) – varav oförbrukade bidrag – varav årets kapitalförändring – varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 1) 2) 3) 4) 6 Exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning. Inklusive forskarstuderande adjunkter. Enligt resultaträkningen. Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation och totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarbeten) har justerats för år 2013. I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 REKTORS FÖRORD Högskolan Västs strategiska ambition är att förnya och utveckla akademisk kunskap genom samverkan. Högskolesektorns så kallade kunskapsmonopol är för länge sedan brutet. Avancerad kunskap finns överallt i samhället och processerna är dubbelriktade – avancerad kunskap strömmar åt båda hållen. Genom profilen Arbetsintegrerat lärande, AIL, söker vi samarbete med andra för att utveckla ny, relevant och samhällsnyttig kunskap. Under året har ett arbete påbörjats med att skapa en struktur för ett mer formaliserat samverkansarbete med de 14 kommunerna i det närmaste delregionala området Fyrbodal. Samarbetet ska genom utbildningsinsatser, utvecklings- och forskningsprojekt stärka utvecklingen i kommunerna samt tillgängliggöra viktig avancerad kunskap från kommunerna för högskolans studenter, lärare och forskare. Samarbetet ger fördelar för samtliga parter och förväntas ge positiva effekter på samhällsutvecklingen i Fyrbodal. Under året har flera nya modeller för samverkan startats. En sådan är Välfärdsverkstaden som har sin bas i forskningsmiljön Lärande i och för det nya arbetslivet, LINA. Den fokuserar på offentlig förvaltning, hälsa och socialt arbete samt samhällets digitalisering och arbetar med kunskaps-, produkt-, tjänstesamt metodutveckling. En annan är Framtidens klassrum, även den med sin bas i forskningsmiljön LINA. Framtidens klassrum sker i samarbete med Samsung, och är en gemensam yta för kunskapsbyggande och forskning om nya pedagogiska metoder i en digitaliserad skola. När det gäller högskolans utbildningsverksamhet visar Högskolan Väst 2014 återigen upp ett högt söktryck med ett större antal behöriga förstahandssökande än någonsin. Det indikerar ett samhälleligt behov av både ett brett utbud och en viss volym. Dessutom rekryterar högskolan brett med en hög andel studenter från en icke-akademisk bakgrund. Detta bygger på ett aktivt och medvetet arbete där vi är glada för att attrahera en bred studentpopulation. Det är också glädjande att andelen män ökar med ett par procent bland våra sökande. Samtidigt är det olyckligt att vi kan ta emot allt färre av dem som vill studera hos oss när vi tvingas minska antalet utbildningsplatser. Högskolan fortsatte 2014 en neddragningsprocess, där 600 tillfälliga platser kommer att upphöra under 2015–2017, och där nedskärningar i utbildningsvolym blir följden. Vi kan inte längre möta det behov och den efterfrågan som finns i en region med fortsatt besvärligt arbetsmarknadsläge, ett läge som innebär hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och samtidigt hög arbetskraftsbrist i vissa branscher som vi utbildar inom. Ser man till ungdomsarbetslösheten i några av Fyrbodalskommunerna är den 25 procent, högt över rikets genomsnittliga nivå. Till vår glädje utsågs Trollhättan av Sveriges Förenade Student kårer under året till Årets studentstad. Det visar att vår studentmiljö är bra och att högskolans goda samarbete med Studentkåren och Trollhättans Stad är centralt för att hög skolans studenter ska trivas. Högskolans tre prioriterade forskningsområden – Produktionsteknik, Arbetsintegrerat lärande och Barn- och ungdoms vetenskap – knyter samtliga väl an till vårt utbildningsutbud. Inom samtliga tre områden har det skett en ökning av andelen extern forskningsfinansiering, något som vi aktivt arbetar med att öka mer. Vi har under 2014 bestämt att ansöka om att bli KK-miljö för att i viss mån säkra en långsiktig forskningsfinansiering. Inom ramen för KK-miljön kommer vi än mer att länka samman forskningen inom produktionsteknik med AIL-forskningen. Forskarutbildningens uppbyggnad utvecklas i linje med den planering som satts upp, och där bedrivs bland annat världens första forskarutbildning inom arbetsintegrerat lärande. Delvis på grund av detta hade vi 2014 förmånen att vara värd för en stor internationell forskningskonferens inom ramen för världsorganisationen WACE, The World Association for Cooperative & Work-Integrated Education. På konferensen var det premiär för forskningstema kopplat till arbetsintegrerat lärande. Avslutningsvis ger en summering av högskolans ekonomiska resultat för året ett kanske märkligt utfall. Vi går med ett ordentligt överskott, mer än budgeterat, trots att vi är mitt i en neddragningsprocess. Det kan delvis vara en psykologisk effekt av högskolans spariver – alla är ivriga att bidra och därför blir sparandet i största laget. Samtidigt ger det oss utrymme att gasa och bromsa på samma gång. Det ger oss också utvecklingsutrymme och möjlighet att lägga resurser på framtida viktiga strategiska satsningar. Kerstin Norén Rektor 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 7 INLEDNNG STUDENTKÅRENS TILLBAKABLICK Under våren lades grunden för det studentcentrerade arbete som slutligen resulterade i utmärkelsen Årets Studentstad 2014/2015. Motiveringen för denna hedersamma utmärkelse, som delas ut av Sveriges Förenade Studentkårer, grundade sig i ett genuint värnande om studenternas intressen från stadens sida. Följaktligen har ansökan om arrangerandet av Sveriges Före nade Studentkårers årliga fullmäktigemöte beviljats, och ett planeringsarbete inför dess genomförande i april 2015 har präglat mycket av arbetet under hösten. Studentkåren vid Högskolan Väst anser att samarbetet mellan Trollhättan Stad, Högskolan Väst och Studentkåren är centralt för att den uttalade ambitionen om Trollhättan som studentstad ska efterlevas även i framtiden. Välkomnandet av nya studenter är av stor betydelse för det studiesociala klimatet, och ett grundligt planeringsarbete under våren och sommaren lade en stabil grund för genomförandet av projektet i anslutning till höstterminens start. Studentkåren ser välkomnandet som en starkt bidragande faktor till Högskolan Västs konkurrenskraft. Inslussningen 2014 gav bra resultat, och visade på gott samarbete mellan flera parter. Det politiska klimatet i Sverige har under årets gång genom syrats av ovisshet. Inför valet 2014 har debatten rörande högre utbildning innehållit löften om satsningar och prioriteringar som initialt skapade en positiv framtidstro för Sveriges regionala högskolor. Dock resulterade septembervalet i en minoritetsregering vars budgetproposition följaktligen avslogs, vilket försatte Sverige i en politisk kris. Situationen har påverkat såväl högskolan som studentkåren och det har funnits stor osäkerhet kring kommande faktiska (ekonomiska) förutsättningar. Studentkåren har liksom Högskolan Väst uppmärksammat snedvridningen av anslagsfördelningen (som återfanns i 8 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 budgetpropositionen) som fortsätter premiera forsknings kraftiga universitet framför regionala högskolor. Student kåren vid Högskolan Väst är av den bestämda uppfattningen att sådan resurstilldelning står i rak motsats till den värdefulla principen om högre utbildning som en demokratisk rättighet. Den politiska ovissheten fortsätter, och studentkåren kommer fortsätta bevaka utvecklingen. Studentinflytande är ett ständigt prioriterat område för student kåren. Påverkansarbetet har skett primärt genom tillsättandet av studentrepresentanter inom högskolans olika organ, och sekundärt genom informationsarbete där student kåren uppmärksammat studenterna på deras rättigheter. Inkomna studentärenden har under året i hög utsträckning handlat om pedagogiska brister, både i kursplaner och hos undervisande personal. Att Högskolan Väst både kort- och långsiktigt ringat in just detta område som högprioriterat i visionsdokument och övrigt planeringsmaterial är ett bevis på hur studentinflytandet gett konkreta utslag. Studentkåren värderar relationen med högskolan högt, och är övertygad om att strävan mot en kontinuerlig vidareutveckling av Högskolan Väst bygger på samarbete och en lyhördhet för studenternas åsikter. SHV – Studentkåren vid Högskolan Väst Martin Högberg, Ordförande Martin Olofsson Carlbom, Vice ordförande NEDSLAG I HÖGSKOLEÅRET 2014 Världskonferens om arbetsintegrerat lärande I juni arrangerade Högskolan Väst, i samarbete med WACE (World Association for Cooperative & Work-Integrated Education), en global konferens inom högskolans profilområde Arbetsintegrerat lärande, AIL. Det var premiär för temat Forskning om arbetsinte- grerat lärande. Konferensen lockade deltagare från länder som Japan, USA, Kanada, Thailand, Storbritannien, Australien, Sydafrika och Nya Zeeland och mer än 30 föredrag hölls kring aktuell forskning. PREMIÄR FÖR HEDERSDOKTOR Vid högskolans akademiska högtid utsågs 2014 för första gången en hedersdoktor. Att bli hedersdoktor är ett bevis för mångåriga och betydelsefulla insatser för Högskolan Väst. Curt Muhrén blev först att utses. Han har bland annat haft rollen som mentor för forskare och varit kunskapsresurs i samband med uppbyggnaden av högskolans produktionstekniska forskning. Juryns motivering: ”Som tidigare chef för Volvos samlade bearbetningslaboratorium, kunskapsresurs i samband med uppbyggnaden av högskolans produktionstekniska forskning och mentor för forskare vid Högskolan Väst (dåvarande Trollhättan/Uddevalla), är Curt Muhrén en självklar hedersdoktor vid Högskolan Väst”. Utmärkelsen Global Swede till student Nytt forskningssamarbete inom arbetsintegrerat lärande Den indiske studenten Ashish Ganvir på programmet Master in Manufacturing Engineering vid Högskolan Väst, fick 2014 ta emot utmärkelsen Global Swede vid en diplomeringsceremoni som leddes av handelsminister Ewa Björling. Högskolan Väst och Göteborgs universitet satsar 14 miljoner på nytt forskningssamarbete inom arbetsintegrerat lärande. Västra Götalandsregionen bidrar med 9 av de 14 miljonerna. Målet är att bli ett nationellt ledande forskningscenter inom lärande i det digitala arbetslivet. FORSKAR GRAND PRIX Den nationella tävlingen Forskar Grand Prix arrangerades 2014 för första gången i Trollhättan på Högskolan Väst som en av 12 deltävlingar i landet. Tävlingen går ut på att forskare tävlar i att presentera sin forskning så fängslande, pedagogiskt och inspirerande som möjligt på högst 4 minuter. Vinnare blev Petter Hagqvist, doktorand i automationssystem. Stipendieutdelning för utlandsstudier Årets Studentstad Trollhättan utsågs i april till Årets Student stad 2014/2015 av Sveriges Förenade Studentkårer, SFS. I motiveringen framhålls att det finns en lång tradition av inkludering i Trollhättan där det värnas om alla studenter. Likaså att det finns ett gott samarbete mellan Studentkåren, kommunen och Högskolan Väst. Traditionsenligt hölls stipendieutdelning när Länsförsäkringar Älvsborg och Sparbanksstiftelsen Väst premierade studenter som i sin utbildning genomfört utlandspraktik eller utlandsstudier via högskolans partneruniversitet. InWest ARBETSMARKNADSDAGEN Ett 50-tal företag, offentliga arbetsgivare och organisationer fanns på plats på hög skolans årliga arbetsmarknadsdag InWest. InWest arrangeras för att ge studenter möjlig- heter att knyta kontakter med framtida arbetsoch uppdragsgivare. Det hölls en välbesökt inspirationsföreläsning med Paolo Roberto. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 9 ARBETSINTEGRERAT LÄRANDE 10 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 RESULTATREDOVISNING – ARBETSINTEGRERAT LÄRANDE Arbetsintegrerat lärande, AIL, är Högskolan Västs övergripande profil och värdegrund för lärande, kunskapsutbyte och kunskapsutveckling. AIL genomsyrar verksamheten vid Högskolan Väst. En grundsten är begreppet avancerad kunskap och det ömsesidiga erkännandet av dess existens inom högskolan och hos dess samarbetspartners. Om profilen Arbetsintegrerat lärande Profilen AIL innebär att såväl utbildning som forskning generellt bygger på nära samverkan med olika samhällsaktörer. Stora delar av kunskapsutveckling och utbildning arrangeras i former för integrering med det omgivande samhället och har arbetslivet i fokus. AIL är Högskolan Västs instrument för att hantera och utveckla arbetet i den avancerade kunskapens gränsområde. AIL ger mervärde till hela verksamheten inom högskolan och nytta till samhället. Under året har högskolan arbetat med ett grundmaterial som presenterar Högskolan Västs definition och värdegrund för AIL liksom den tillämpning och uttolkning av begreppet AIL som används inom utbildning, forskning och s amverkan. Materialet är avsett att bidra till en bredare förståelse av vad högskolan menar med AIL och även till en livlig dialog om på vilket sätt AIL bidrar till kunskaps- och samhällsutvecklingen. Det nationella uppdraget Högskolan Väst erhåller sedan 2002 särskilda medel från rege ringen för att utveckla former för arbetsintegrerat lärande. Högskolan är drivande i samarbeten med andra högskolor och universitet rörande AIL inom högskolepedagogisk utveckling och deltar i och arrangerar seminarier och konferenser samt är en partner för aktörer i arbetslivet rörande kompetens utveckling och lärande. AIL-plattformar I några fall finns långsiktiga samarbetsstrukturer särskilt organiserade i så kallade AIL-plattformar, där avtal tecknats med externa partner om forsknings- och utvecklingssam arbete med en tydlig koppling till högskolans utbildningar. AIL-plattformarna är en viktig del i högskolans arbetssätt för samproduktion av kunskap och kompetens, där Produktionstekniskt Centrum (gemensam arena för produktionsteknisk forskning och utveckling mellan Högskolan Väst, GKN Aerospace, Innovatum med flera) och NU-akademin Väst (gemensam arena för forskning och utveckling på vård området mellan Högskolan Väst och NU-sjukvården med flera) är de aktuella exemplen på AIL-plattformar ”i drift”. Den underliggande ideologiska idén är det gemensamma ansvaret för kunskaps- och kompetensutveckling i ett holistiskt perspektiv. Mer om AIL-plattformarna finns under avsnittet Kunskapsbildning genom samverkan. Former för AIL i utbildningen Arbetsintegrerat lärande ingår på ett eller annat sätt i högskolans utbildningsprogram och finns i flera olika former. Här är några exempel: Co-op, Cooperative Education, är högskolans kanske mest uppmärksammade och mest unika form av AIL-modell. Den innebär att studenter varvar sina studier med avlönade arbetsperioder på ett företag eller i en organisation. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, innebär att studenten genomför delar av utbildningen i arbetslivet. Projektarbeten och examensarbete görs ofta i nära samarbete med arbetslivet. Det ger verklighetsförankring för studenten och nytta för det omgivande samhället. Fältstudier innebär att studenten studerar ett ämne eller en händelse genom studiebesök i arbetslivet, kortare praktik inom yrkesområdet eller studier av en företeelse i sin naturliga miljö. Mentorskap innebär att studenter tilldelas mentorer, i ett delmoment eller genom hela utbildningen. Mentorerna ger en fördjupad bild av det framtida yrkesområdet och är en värdefull länk mellan studenten och yrkeslivet. Under 2014 har ytterligare modeller formats: Referensorganisation används för studenterna att hämta material och egna arbetslivsnära erfarenheter ifrån. Trainee/studentmedarbetare handlar om att högskolan tillsammans med olika arbetsgivare utlyser avancerade, avlönade deltidsarbeten som studenter utför parallellt med studierna. Detta är ett nytt samarbetskoncept mellan Studentkåren och Högskolan Väst. Utöver detta arbetar Högskolan Väst aktivt för att vara en brygga mellan arbetsgivare och studenter. Studenter erbjuds möjlighet att redan under studietiden förbereda sig inför arbetslivet genom CV-föreläsningar, CV-granskning, intervjuträning, inspirationsdagar och frukostföreläsningar. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 11 Forskning och forskarutbildning inom AIL Arbetsintegrerat lärande är ett av högskolans tre prioriterade forskningsområden inom forskningsmiljön LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet. Miljön fokuserar främst forskning som rör framtidens skola, välfärdssamhällets utveckling, integration och delaktighet, E-samhället samt kompetensförsörjning och professionell kunskap. Högskolan Väst fick under året, tillsammans med Göteborgs universitet, nio miljoner från Västra Götalandsregionen för att utveckla forskningen inom arbetsintegrerat lärande. Målet är att bli ett nationellt ledande forskningscenter inom lärande i det digitala arbetslivet. Högskolan Väst är det enda lärosätet i Sverige och ett av ytterst få i världen som erbjuder forskarutbildning inom arbetsintegrerat lärande. 2014 hade högskolan fjorton inskrivna doktorander inom området, antingen inom informatik eller pedagogik med inriktning mot a rbetsintegrerat lärande. Under året har forskningsmiljön inom arbetsintegrerat lärande utvecklat samarbetet med sjukvården i Västra Götaland (NU-sjukvården) ytterligare. Två anställda inom NU-sjukvården har påbörjat forskarstudier inom arbets integrerat lärande med inriktning mot informatik respektive pedagogik på Högskolan Väst. Målet är att forskning och praxis ska blir en fruktbar kombination som leder till bättre vård och ökad patientsäkerhet. Högskolan är sedan många år en drivande part i det nationella nätverket VILÄR. Inom VILÄR sker en samverkan kring forskning och erfarenhetsutbyte om inte gration mellan högre utbildning och arbetsliv för att stimulera gräns överskridande samverkan och främja erfarenhetsutbyte. Syftet är att skapa en plattform för spridande av goda idéer inom området. VILÄR arrangerar å rligen en nationell FoU-konferens inom arbetsintegrerat lärande. Läs mer om högskolans forskning inom AIL under avsnittet Forskning och utbildning på forskarnivå. AIL i ett internationellt perspektiv Såväl inom utbildning som forskning sker ett internationellt utbyte med koppling till AIL. Exempelvis genomförs utbildningsmodellen Co-op, där studier varvas med betalda arbetsperioder i arbetslivet, också i samarbete med utländska universitet och arbetsplatser. Särskilt viktigt för högskolans arbete med arbetsintegrerat lärande är enga- 12 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 gemanget i World Association for Cooperative & Work-Integrated Education, WACE. Organisationen har över 2 000 partners i ett 40-tal länder och har sedan 2012 sitt europeiska International Satellite Office vid Högskolan Väst. Inom ramen för WACE-engagemanget arrangerade högskolan under 2014 en forskningskonferens med 150 deltagare från 20 länder. På initiativ från Högskolan Väst var det den första av WACE konferenser med forskningstema. Under 2014 besökte högskolans forskare inom AIL två europeiska excellenta forskningsmiljöer på Helsinki University och Universitetet i Gdansk för er farenhets- och kunskapsutbyte. ARBETSINTEGRERAT LÄRANDE HON VILL SE STUDENTERNA VÄXA Ingalill Laurell, Uddevalla kommun Samspelet med kommunerna i Fyrbodal spelar en helt avgörande roll i utbildning av sjuksköterskor vid Högskolan Väst. Omkring en tredjedel av den verksamhetsförlagda utbildningen på totalt 28 eller 31 veckor sker inom den kommunala hemsjukvården. – Det viktigaste för oss är att få studenterna att växa i sin roll, säger Ingalill Laurell, huvudhandledare i Uddevalla kommun. TEXT: ERIK TORSTENSSON Det finns en huvudhand ledare i samtliga Fyrbodals kommuner, i enlighet med det samarbetsavtal som kommunerna och Högskolan Väst tecknat gällande den verksamhetsför lagda utbildningen (VFU). Tillsammans med sina bashandledare, som har den vardagliga kontakten med studenterna, ser huvudhand ledarna till att de blivande sjuksköterskorna får den praktiska träning som krävs. Dessutom görs regelbundna avstämningar och kom munernas handledare ansvarar också för att genomföra examina inom de moment som ingår i kursplanen. I Uddevalla handleds också varje termin ett mindre antal sjuksköterskor som vidareutbildar sig till distriktsköterskor, med inriktning avancerad vård i hemmet. – Att få handleda är ett väldigt roligt uppdrag, säger Ingalill Laurell, som själv jobbat inom vården sedan 1976. Först som undersköterska och sedan 1997 som sjuksköterska. Via ytterligare vidareutbildningar har hon, förutom gedigen yrkeserfarenhet, också den magisterexamen som krävs i rollen som huvudhandledare. Uppdraget motsvarar en halvtidstjänst och hon jobbar parallellt som sjuksköterska inom hemsjukvården. Det är Högskolan Väst som fördelar VFUplatserna i Fyrbodal under termin två, fyra och sex. Sammanlagt rör det sig om cirka elva veckor inom länssjukvården och elva veckor inom kommunens hemsjukvård. Inför varje praktikperiod inom Uddevalla kommun samlar Ingalill Laurell de placerade studenterna och går igenom de kommande veckorna. – Man lägger fokus på olika saker under varje praktikperiod och en nära dialog och sam arbete mellan högskolan, studenten och våra bashandledare är förstås en viktig förutsätt ning för att det ska fungera bra. Vi har även kontinuerliga avstämningar mellan kommu nerna för att hela tiden utveckla vårt sätt att ta hand om studenterna, påpekar Ingalill. Universitetskanslerämbetet, som kvalitets granskar all högre utbildning, har särskilt understrukit betydelsen av en hög kvalitet på VFU:n. Samarbetsavtalet mellan Högskolan Väst och kommunerna reglerar tydligt hur man med gemensamma krafter når dit. – Självklart är samarbetet samtidigt ett bra sätt för oss kommuner att skaffa ett rekryte ringsunderlag för framtiden, säger Ingalill Laurell, som utöver de teoretiska och praktiska kunskaperna ser en särskild egenskap som är viktig för att bli en riktigt bra sjuksköterska. – Du måste se hela människan och inte bara det som är sjukt. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 13 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ 14 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Högskolan Väst har ett brett utbud av arbetslivsnära program och kurser som lockar allt fler sökande varje år. Söktrycket är bland de högsta i landet och högskolan rekryterar en stor andel studenter från en icke-akademisk bakgrund. Högskolans studenter har en god etableringsgrad på arbetsmarknaden. Högskolans utbildningar har stor betydelse för kompetensförsörjningen i Västra Götaland och särskilt inom delregionen Fyrbodal. Högskolans utbildningsutbud Högskolan har ett brett utbud av program och kurser, fördelat på 70 procent helårsstudenter på program och 30 procent på kurser. Utbudet svarar väl mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Programutbudet, med relaterade fristående kurser, är primärt strukturerat och dimensionerat inom fem områden, vård- och hälsoutbildning, ingenjörsutbildning, lärarutbildning, ekonomutbildning samt kommunikationsoch IT-utbildning. Programstudenterna inom dessa områden utgör cirka 2 500 helårsstudenter. Därutöver finns ett antal, i flera fall mycket eftertraktade profilutbildningar. Två av dem är högskolans mest populära utbildningar – Socialpedagogiska programmet 180 hp och Socialpsykiatrisk vård 180 hp. Utbudet på grundnivå inom ovanstående områden består av ett 30-tal fleråriga program och antalet kurser uppgår till cirka 200. Flera kurser ges som nätbaserad distansutbildning och attraherar sökande från hela landet. Drygt 600 helårs studenter läser nätbaserade distanskurser på årsbasis. Det breda kursutbudet är en del i högskolans strategi att främja en bred rekrytering, livslångt lärande samt högskolans posi- tion som aktör i samhällsutvecklingen, lokalt, regionalt och nationellt. Utbudet på avancerad nivå består av ett 10-tal program, där ett antal också erbjuds internationella studenter, och ett 30tal kurser. Andelen studenter på avancerad nivå på Högskolan Väst utgör cirka sex procent av antalet helårsstudenter. Högskolan har ambitioner att utveckla utbudet och hög skolestyrelsen har uttalat mål om att antalet helårsstudenter på avancerad nivå ska ökas fram till år 2017. Som ett led i anpassningsarbetet till ett minskat utbildningsuppdrag togs 2014 beslut om att avveckla några av högskolans utbildningar inför läsåren 2014/2015 och 2015/2016. Det har inneburit att högskolan har antagit färre studenter hösten 2014 och högskolan har också något lägre antagningssiffror inför våren 2015. Beslutet om förändringarna i ut budet grundar sig på en sammanvägd bedömning utifrån ett flertal bedömningsgrunder såsom arbetsmarknadens behov, studenternas efterfrågan, konkurrenssituation, kompetens, politisk styrning och lönsamhet. God efterfrågan Antalet förstahandssökande till högskolans utbildningar har ökat kraftigt de senaste åren och söktrycket höst terminen 2014, 1,5 (SCB, enligt tabell på nästa sida), är numera bland de högsta för landets samtliga ”breda” högskolor och universitet. Inför höstterminen 2014 sökte fler i första hand till Högskolan Väst än någonsin, för första gången över 7 000 stycken. Vid sista anmälningsdag 15 april hade antalet förstahandssökande ökat med 7,6 procent sedan 2013, att jämföra med en total ökning på två procent i hela landet. Högskolan rekryterar främst s tudenter från delregionen, Fyrbodal, men en betydande och ökande andel kommer också från Göteborgsregionen. Medianåldern för nybörjare ligger i nivå med övriga lärosäten. Studenter med examen från Högskolan Väst har enligt Universitetskanslersämbetets, UKÄ:s, regelbundna mätningar sedan länge en god etableringsgrad på arbetsmarknaden. Ansökningar till högskolans utbildningar 2014 2013 2012 6 629 5 016 Totalt Kvinnor Män Sökande i 1:a hand totalt 7 136 4 811 2 304 – varav 1:a hand program 3 262 2 023 1 225 3 249 2 877 – varav 1:a hand kurs 3 874 2 788 1 079 3 380 2 139 Sökande i 1:a hand totalt 2 346 1 799 543 2 037 2 214 – varav 1:a hand program 304 267 37 241 260 2 042 1 532 506 1 796 1 954 HÖSTTERMIN VÅRTERMIN – varav 1:a hand kurs Antalet sökande kvinnor och män omfattar endast sökande med svenskt personnummer. Andel förstahandssökande kvinnor till program höstterminen 2014 uppgår till 62 procent. Motsvarande andel för kurser är 72 procent. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 15 Ansökningar till högskolans utbildningar i relation till antalet antagna – söktryck 2014 2013 2012 Totalt Kvinnor Män Behöriga förstahandssökande 7 039 4 876 2 163 6 688 5 392 Antagna 4 668 3 163 1 505 4 866 4 361 Söktryck 1,5 1,5 1,4 1,4 1,2 Andelen behöriga förstahandssökande kvinnor till högskolans hela utbud höstterminen 2014 uppgår till cirka 69 procent. Söktrycket för kvinnor är något högre än för männen. Trots en ökning av sökande antogs något färre studenter jämfört med tidigare år, eftersom de anvisade anslagen för utbildning är lägre de kommande åren. Utveckling av utbudet utifrån arbetsmarknadens behov 40 35 35 9 10 22 21 4 4 13 23 4 20142013 2012 Antal program varav program mot högskoleexamen varav program mot kandidatexamen/ motsvarande yrkesexamen varav program på avancerad nivå Utbudet och tillhörande dimensionering har vuxit fram utifrån lokala, regionala samt nationella behov. Högskolan Väst för kontinuerligt en aktiv dialog med arbets- och uppdragsgivare inom både privat och offentlig verksamhet rörande utbildningsutbudets sammansättning och innehåll. Sedan länge bedrivs ett arbete med omfattande omvärldsanalys och samråd med relevanta branscher och berörda externa parter vid utvecklingen av nya, och vidareutvecklingen av befintliga, utbildningar. Inom de flesta av högskolans utbildningsprogram finns etablerade strukturer för denna typ av dialog, i form av branschråd, referensgrupper eller dylikt. Studenterna möter olika former av verksamhetsförlagda studie- eller arbetsperioder inom snart sagt alla program. Yrkesverksamma är i hög grad närvarande i undervisningen som lärare, handledare eller mentorer för att bidra med sina erfarenheter och kunskaper om sin verksamhet och dess villkor. Examensarbeten utförs ofta på uppdrag av aktörer i relevant bransch. Inom vissa utbildningar förekommer adjungeringar av lärare eller delade anställningar. Årligen hålls också ett antal branschdagar där specifika utbildningars innehåll och inriktning diskuteras i dialog mellan högskolan och arbetsgivare. Högskolan tar också hänsyn till studenternas önskemål kring utbudet. Här tittar man främst på söktryck, men även på studentutvärderingar. På så sätt kan utbildningar avvecklas eller omarbetas. UTBILDNINGSPROGRAM MED START 2014 Förutbildningsnivå Tekniskt basår 40 veckor Grundnivå – Högskolexamen Högskoletekniker, Elkraft 120 hp Ledarskap inom detaljhandeln 120 hp Nätverksteknik med IT-säkerhet 120 hp Personalekonomi 120 hp Grundnivå – kandidatexamen/motsv. yrkesexamen 3D-animation och visualisering 180 hp Digitala medier 180 hp Ekonomprogrammet 180 hp Elektroingenjör, Elkraft 180 hp (Co-op) Förskollärarprogrammet 210 hp Grundlärarprogrammet förskoleklass och årskurs 1–3, 240 hp Grundlärarprogrammet årskurs 4–6, 240 hp Grundlärarprogrammet fritidshem inrikt. idrott och hälsa 180 hp Hälsovetarprogrammet inriktning mot hälsopromotion 180 hp Industriell ekonomi 180 hp (Co-op) Internationella programmet för politik och ekonomi – IPPE 180 hp Lantmäteriingenjör 180 hp Maskiningenjör – Industriell produktion och Produktutveckling 180 hp (Co-op) Mäklarekonomprogrammet 180 hp Personalvetarprogrammet 180 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Socialpedagogiska programmet 180 hp Socialpsykiatrisk vård 180 hp Systemutveckling – IT och samhälle 180 hp Yrkeslärarprogrammet 90 hp Ämneslärarprogrammet årskurs 7–9, 270 hp Ämneslärarprogrammet gymnasieskola 300/330 hp, Engelska, Samhällskunskap, Svenska Avancerad nivå Arbetsintegrerat lärande för verksamhetsutveckling 60 hp – Huvud områden: Informatik, Pedagogik, Socialt arbete, Vårdvetenskap Barn- och ungdomsvetenskap 60 hp Internationellt företagande 60 hp Produktionsteknik 60 hp Robotteknik 60 hp Specialistsjuksköterskeprogrammen – Psykiatrisk vård 60 hp, Vård av äldre 60 hp, Distriktssköterska Avancerad vård i hemmet 75 hp samt Distriktssköterska Folkhälsa 75 hp Utbildningar till ingenjör, sjuksköterska och specialistsjuksköterska Antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade på utbildningar som leder till högskole ingenjörsexamen, sjuksköterskeexamen samt specialistsjuksköterskeexamen har förändrats de senaste tre åren. 16 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 Inför år 2013 angavs i Högskolan Västs regleringsbrev att antalet nybörjar platser för högskoleingenjörsutbildning skulle öka med 10, vilket var ett led i en särskild utbyggnad av högskole ingenjörsutbildningar i hela landet. In- för 2013 tilldelades högskolan också extra anslag i en särskild tillfällig satsning om två år för utbyggnad av sjuksköterske- och ingenjörsutbildningar. Antalet registrerade nybörjare på utbildning som leder till högskoleingenjörs- UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ examen ökade påtagligt mellan 2012 och 2013 och ligger numera på cirka 200 per år, vilket medfört att antalet helårsstudenter också har ökat. Antalet examinerade ligger relativt konstant över perioden. Andelen kvinnor av helårsstudenterna utgör cirka en tredjedel. Antalet registrerade nybörjare på sjuksköterskeutbildningen ökade 2013 som en följd av att högskolan utökade sina platser inom ramen för ovanstående satsning. Antalet helårsstudenter minskade dock något mellan åren 2012 och 2013, vilket var en följd av att det tillfälliga uppdrag högskolan hade – att utbilda och examinera en årskull sjuksköterskestudenter vid Högskolan i Skövde – upphörde vid ingången till 2013. Det sistnämnda uppdraget påverkar också den nedgång i antalet utfärdade examina som kan avläsas i 2014 års värden. Antalet registrerade nybörjare samt helårsstudenter på utbildningar som leder till specialistsjuksköterskeexamen har ökat under perioden. Antalet examinerade har ökat 2014 efter att ha minskat föregående år. Andelen män (helårsstudenter) inom specialistsjuksköterskeutbildningarna ligger endast på 5–6 procent. Registrerade nybörjare, helårsstudenter och examinerade 2014 2013 2012 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antalet registrerade nybörjare 193 57 136 205 55 150 156 66 90 Antalet helårsstudenter 447 150 297 413 134 279 393 123 270 89 22 67 90 25 65 89 35 54 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING Antalet examinerade SJUKSKÖTERSKEUTBILDNING Antalet registrerade nybörjare 209 172 37 211 178 33 195 170 25 Antalet helårsstudenter 544 470 74 531 464 67 564 505 59 Antalet examinerade 152 135 17 220 201 19 172 160 12 111 107 4 99 93 6 98 92 6 Antalet helårsstudenter 93 88 5 77 72 5 70 66 4 Antalet examinerade 69 62 7 57 53 4 73 73 0 SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING Antalet registrerade nybörjare Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Av Högskolan Västs utbildningar som utvärderats under året har kandidat- och magisterexamen i omvårdnad fått om dömet ”Hög kvalitet” i Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar. Detsamma gällde kandidatexamen i socialt arbete och socialpedagogik respektive pedagogik. Sjuksköterskeexamen- och specialistsjuksköterskeexamen in- riktningen distriktsköterska samt inriktningen psykiatrisk vård fick omdömet ”Bristande kvalitet”. Förbättringsarbete pågår under ett år inför en ny bedömning 2015. UKÄ granskar också årligen kurser vid lärosäten som inte leder till någon examen, så kallade ”uddakurser”. En kurs granskades 2014 och den bedömdes leva upp till högskolelagens krav. Breddad rekrytering Liksom alla svenska lärosäten har Högskolan Väst i uppdrag att arbeta med breddad rekrytering, och är det svenska lärosäte som rekryterar bredast i relation till föräldrars utbildningsbakgrund. En dominerande andel av studenterna kommer från en bakgrund där föräldrarna saknar utbildning på högskolenivå. Högskolan Väst ligger i topp i landet när det gäller att rekrytera studenter från hem med icke-akademisk bakgrund. (SCB och UKÄ, dec 2014). Studentpopulationen avspeglar befolkningens sammansättning i högskolans upptagningsområde (Fyrbodal, en delregion i Västra Götalandsregionen samt Göteborg). Andelen studenter med utländsk bakgrund är växande och ligger något över det nationella genomsnittet med 20 procent, jämfört med 19 procent för riket totalt (UKÄ Årsrapport 2014). Högskoleövergången i närliggande kommuner har ökat på senare år. Statistik från UKÄ (Statistisk analys 2014-10-06) visar att övergången till högre studier bland 24-åringar (årskullen 1989) i Trollhättan och Vänersborg ligger flera procentenheter över det nationella snittet. I det långsiktiga arbetet med utveckling av utbildningsutbudet liksom i det pedagogiska utvecklingsarbetet har Högskolan Väst allt sedan starten arbetat för att vara en inkluderande högskola. Högskolan Väst har också ett gott samarbete med studentkåren och kommunen i studentstadsfrågor, och sammantaget finns en lång tradition av inkludering. Under 2014 utsågs Trollhättan av Sveriges förenade studentkårer, SFS, till Årets Studentstad 2014/15. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 17 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ I högskolans studentrekryteringsarbete är breddad rekrytering en viktig faktor. Det personliga mötet prioriteras och under 2014 har högskolans studentambassadörer besökt en rad gymnasieskolor, arbetsförmedlingar och större nationella studentrekryteringsmässor. På högskolan anordnades också den sedan några år väletablerade utbildningsmässan ”Utbildning Väst”. Till två av Högskolan Väst program kan studenter antas genom så kallat särskilt urval – Socialpedagogiska programmet 180 hp samt 3D-animation och visualisering 180 hp. Höst terminen 2014 antogs en tredjedel till respektive program via särskilt urval. Högkolan Väst ingår i det nationella nätverket för breddad rekrytering och breddat deltagande, INCLUDE, och har representation i dess styrelse. Breddat deltagande och genomströmning En kartläggning av avhopp termin för termin från högskolans programutbildningar genomfördes under 2014. Det satte fokus på arbetet för att säkerställa studenternas kvarvaro i studierna. Insatser för välkomnande och introduktion till akademiska studier samt för kvalitetssäkring av stödet för studenters framgång i studierna – inte minst under första studieåret – har högsta prioritet vid Högskolan Väst. För att möjliggöra för alla studenter, oavsett bakgrund, att klara av sina studier erbjuds ett antal studiefrämjande aktiviteter såsom kurser, föreläsningar och workshops i stresshantering, karriärplanering och studieteknik. Ett helhetsgrepp med mer systematisk kartläggning, uppföljning och vidareutveckling av dessa insatser förarbetades under 2014 och igångsätts under 2015. Studenter som inte tar poäng Av de helårsstudenter som var registrerade på kurser höstterminen 2013 och som inte tagit poäng till och med vår terminen 2014 (453) utgörs den största andelen av studenter som läser på fristående kurser (58 procent). De 453 helårs studenter som inte tagit poäng motsvarar cirka 19 procent. Detta är en minskning jämfört med studenterna registrerade höstterminen 2012, där andelen var 21 procent. Andelen registrerade kvinnor som inte tar poäng är 17 procent, att jämföra med männen där andelen uppgår till 24 procent. Att en student inte tagit någon poäng, är inte med nödvändighet ett tecken på inaktivitet. Studeras antalet helårsstudenter som inte tagit poäng, men där de som har ett underkänt resulstat från examination eller ett sent avbrott räknas som aktiva, så framkommer andra siffror. De ”inaktiva” utgör då 293 av totalt 2 332, eller cirka 13 procent, vilket i det närmaste är oförändrat jämfört med föregående hösttermins studenter. Den förhållandevis höga volym studenter på fristående kurser som inte tar poäng, förklaras främst av den relativt stora andelen studenter på nätbaserade distanskurser. Studenter som inte tagit poäng Totalt Fristående kurs Kurs inom program REGISTRERADE HT13, RESULTATPERIOD HT13–VT14 Totalt Fristående kurs Kurs inom program REGISTRERADE HT12, RESULTATPERIOD HT12–VT13 Helårsstudenter registrerade på kurser 2 332 694 1 639 2 290 – antal kvinnor 1 538 464 1 075 1 524 – antal män 794 230 564 766 Helårsstudenter registrerade på kurser och som inte tagit några poäng 453 265 188 477 – antal kvinnor 263 176 88 272 – antal män 190 89 100 205 Helårsstudenter registrerade på kurser och som varit inaktiva 293 204 89 288 – antal kvinnor 180 137 43 177 – antal män 113 67 46 111 660 1 630 255 221 193 95 Resultatperiod avser till och med 2014-08-31 respektive 2013-08-31. Med inaktiva avses här studenter som inte har ett sent avbrott registrerat eller som helt saknar examinationsresultat i Ladok. 18 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 Internationalisering Högskolan Väst tillhör gruppen av svenska lärosäten med en ännu relativt blygsam internationaliseringsverksamhet och med låg volym på studentutbyte och rekrytering av internationella studenter. Ambitionen är att internationaliseringen vid högskolan ska utvecklas och växa, dels för att tydliggöra internationaliseringen som en kvalitetsdimension och ett bärande perspektiv i studenternas utbildning och dels för att utöka antalet ut- och inresande studenter. Under året har ett strategiskt utvecklingsarbete igångsatts för att inför ett kommande policyarbete under 2015 analysera och diskutera vilka prioriteringar som bör göras i arbetet. Studieavgifter för tredjelandsstudenter Antalet sökande till internationella utbildningar vid svenska lärosäten minskar, enligt siffror från Universitets- och högskolerådet, UHR. Hos Högskolan Väst syns en ökning, om än från en blygsam nivå, och antalet internationella studenter fortsätter att växa. Möjligheterna att rekrytera avgiftsbetalande studenter har funnits i tre år. Under 2014 har 80 studenter betalat studieavgift för att få studera på Högskolan Väst. Av de avgifts betalande studenterna har sju studenter fått stipendier från de medel som tilldelats högskolan från UHR och två studenter har varit stipendiater via Svenska Institutet. Under året har också den första studenten från det brasilianska stipendieprogrammet ”Vetenskap utan gränser” valt Högskolan Väst som lärosäte. Intäkterna för studieavgifterna uppgick 2014 till 4 747 tkr. Samarbetet med Migrationsverket har under 2014 fungerat bra. Den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning, intäkter (mnkr) och antalet helårsstudenter 2014 2013 2012 Intäkter, studieavgifter 4,7 2,4 0,8 Antalet studieavgiftsskyldiga helårsstudenter 47 20 6 Mobilitet Vid sidan av de avgiftsbetalande studenterna valde cirka 200 internationella studenter inom utbytesprogram att studera vid Högskolan Väst under 2014. De kurser och program som erbjuds för inresande studenter har i de flesta fall högt söktryck. Erasmus är fortsatt det största finansieringsprogrammet. De flesta av de inresande utbytesstudenterna kommer från Europa medan enskilt största land är Kina med över 50 inresande studenter under 2014. Antalet inresande tredjelandstudenter inom utbytesavtal uppgår till 75 jämfört med 59 stycken år 2013. Antalet utresande utbytesstudenter håller sig på en ganska oförändrad nivå över tid, 2014 var det 51 stycken. I takt med att möjligheterna till utbyte utanför EU ökar, tack vare fler partneruniversitet, väljer fler studenter detta som studiealternativ. I år har högskolan för första gången exempelvis skickat studenter till Hong Kong, Vietnam och Taiwan. Under året har nya avtal skrivits med partneruniversitet i bland annat USA, Kanada, Jordanien, England och Indien. Det nya Erasmusprogrammet Erasmus+ är EU:s nya ram program för internationellt samarbete och mobilitet och sträcker sig till 2020. Det ger lärosätena nya möjligheter till samarbete även med resten av världen utanför Europa med finansiering från EU. Inom Linneaus-Palme-programmet, som ger möjlighet för studenter och lärare att driva utbytesverksamhet i utvecklingsländer, har två nya projekt initierats, och högskolan har nu fem aktiva projekt. Nytt för i år är samarbetet inom ämnet statistik med University of KwaZulu Natal i Sydafrika och ett projekt inom pedagogik med University of Namibia (UNAM). Högskolan fortsätter att bygga relationer med partner universitet i Kina och Indien. Exempelvis har samarbetet med lärosäten i Indien fördjupats och breddats under året, främst inom ingenjörsvetenskap. Målet är att få till stånd ett så kallat Double Degree-program där man ger gemensamma kurser med utvalda lärosäten och skapar förutsättningar för att studenterna ska kunna ta ut dubbla examina på avancerad nivå. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 19 Lärar- och förskollärarutbildning Dimensionering av lärarutbildning Under 2014 har antagning skett till samtliga av de sju nya lärarutbildningsprogram som Högskolan Väst fick examenstillstånd för inför läsåret 2011. Högskolan Väst gav 2014 åtta stycken lärarutbildningsprogram (inklusive äldre lärarutbildning). Lärarprogram: nyregistrerade 2014 2013 2012 Registrerade Registrerade Registrerade Förskollärarprogrammet (210 hp) 88 79 85 – varav kvinnor 84 – 24 44 43 29 24 14 11 34 52 28 27 – varav män 4 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem (180 hp) 35 – varav kvinnor 19 – varav män 16 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 (240 hp) – varav kvinnor – varav män 40 37 3 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 (240 hp) 27 – varav kvinnor 20 – varav män Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9 (270 hp) 7 14 – varav kvinnor 7 – varav män 7 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan (330 hp) 51 – varav kvinnor 32 – varav män 19 Yrkeslärarprogrammet (90 hp) 18 – varav kvinnor – varav män 12 6 När det gäller dimensionering av antalet antagna studenter till de olika programmen har högskolan behållit det antal studentplatser som angavs 2011, förutom för Förskollärarprogrammet, där platsantalet utökats med tjugo studenter. Lärarprogrammen med start 2011 och senare I lärarprogrammen görs val av ämne, inriktning och verksamhetsfält vid ansökningstillfället. För Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan ansöker studenterna om ett ingångsämne (svenska, engelska eller samhällskunskap). Ytterligare ämnesval görs under utbildningens gång. I ämneslärarutbildningen görs individuella studieplaner av programansvarig och/eller studievägledare. För att öka studenternas möjlighet till fler ämneskombinationer samverkar ämnes- 20 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 lärarprogrammet på Högskolan Väst med Göteborgs universitet. För Ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7–9 finns en ämneskombination som söks vid ansökningstillfället. Denna inriktning ges endast med svenska som första ämne och samhällskunskap som andra ämne. I Förskollärarprogrammet respektive Grundlärarprogrammet med inriktning mot år F–3 görs inga val inom programmen. Däremot görs val av fördjupningsområde för de studenter som läser Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ respektive grundskolans årskurs 4–6. Studenterna med inriktning mot fritidshem kan välja att läsa 30 hp av ämnena idrott och hälsa eller bild, eller välja en kurs där de läser 15 hp av respektive ämne. För lärarstudenterna med inriktning mot grundskolans årskurser 4–6 kan studenterna dessutom välja att fördjupa sig inom SO eller NO (30 hp). Gällande dimensionering av lärarprogrammen förs kontinuerligt diskussioner med avnämarna i regionen genom högskolans regionala utvecklingscentrum, Forum för skolutveckling. Detta samarbetsforum behandlar även den verksamhets förlagda utbildningen samt regionens behov av kompetensutveckling för lärare och pedagoger. Allmänt om studievägledning och dimensionering Lärarprogrammet med start 2010 och tidigare För samtliga inriktningar och program finns för lärarutbildningarna särskilt utsedda studievägledare vilka ger möjlighet till individuell vägledning såväl innan programstart som under programmet. Studievägledarna är delaktiga i programmet, bland annat vid avdelningsmöten och programråd, vilket gör att de är väl insatta i programmens alla delar, och kan lämna uppdaterad och korrekt information om programmens innehåll. I lärarprogrammet med start 2010 eller tidigare fanns under 2014 endast ämneslärarstudenter kvar. Merparten av dessa avslutar sin studier under 2015. För att underlätta ämnes- och fördjupningsval inom utbildningen har studenterna tidigt i utbildningen haft individuella möten med programansvarig eller studievägledare där en individuell studieplan upprättats. I samband med detta har det också diskuterats möjligheter och begränsningar med olika ämnesval. Studentinflytande Ett viktigt område för utveckling av kvalitet i högskolans verksamhet är studentinflytandet. Efter kårobligatoriets avskaffande fick Studentkåren vid Högskolan Väst högskole styrelsens uppdrag att vara Högskolan Västs studentkår fram till 2016. Högskolan ger årligen ett ekonomiskt bidrag till Studentkåren vid Högskolan Väst i syfte att ge en stabil grund för att utföra utbildningsbevakning. Studenterna vid Högskolan Väst tillförsäkras god delaktighet och inflytande i högskolans verksamhet genom sin möjlighet till representation i alla beslutande och rådgivande organ, undantaget Personalansvarsnämnden. Studentrepresentant ingår i Rektors ledningsråd och rektor träffar studentkårens ledning regelbundet. På institutionsnivå träffar respektive institutionsledning Studentkåren regelbundet tillsammans med representanter för programutskott. Studentkåren ansvarar för tillsättning av studentrepresentanter i högskolans olika nämnder och råd. Studentkåren tillsätter också studentskyddsombud som är delaktiga i arbetsmiljöarbetet. Vid Högskolan Väst finns en studentombudsman. Ombudsmannen hanterar frågor som rör studiemiljö, likabehandling, rättssäkerhet eller diskriminering. Dennes uppgift är att hjälpa studenten vidare avseende specifika klagomål och att vara ett bollplank i den fortsatta processen. Studentkåren har fortlöpande kontakt med högskolans studentombudsman för diskussion och rådgivning. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 21 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Utbildning i siffror/prestationer (avser den anslagsfinansierade utbildningen) Resultat 2014 Antalet helårsstudenter, HST, uppgick till 5 190 för 2014. Av dessa var 3 653 eller 70 procent programstuderande och 1 537 eller 30 procent kursstuderande. Antalet HST på avancerad nivå var 320, vilket motsvarar 6 procent av totalt antal HST. Distans- eller nätbaserad utbildning omfattade 738 HST eller 14 procent för 2014 vilket innebär att andelen distansbaserad utbildning är oförändrad jämfört med år 2013. Det totala antalet HST översteg 2013 års resultat med 140 stycken eller knappa 3 procent, och antalet registrerade individer i utbildning närmar sig 13 000. Andelen kvinnor som studerar vid högskolan ligger fortsatt på cirka två tredjedelar. Antalet utfärdade examina har minskat något jämfört med 2013, men förklaras delvis av att högskolan examinerade fler sjuksköterskor än normalt 2013 inom ramen för ett särskilt tillfälligt uppdrag att utbilda och examinera sjuksköterskor vid annat lärosäte. Kostnaderna per helårsstudent har minskat något beroende på att antalet helårsstudenter har ökat relativt mer än den totala kostanden för den anslagsfinansierade verksamheten mellan 2013 och 2014. Verksamhetens prestationer Den totala kostnaden för anslagsfinansierad verksamhet har ökat med cirka 1,4 procent mellan 2013 och 2014. Kostnaderna per helårsstudent har minskat under perioden, medan kostnaderna per helårsprestation har ökat något. Antalet helårsprestationer avseende december månad som avräknas mot anslaget aktuellt räkenskapsår kan variera något mellan åren och påverkar därmed också i viss mån kostnaden per helårsprestation, det vill säga en liten andel av HPR redovisas inte på motsvarande kalenderår där kostnaderna redovisas. Antalet helårsstudenter per lärare har ökat något under perioden. Prestationsgraden inom Högskolan Västs grundutbildning som helhet sjönk från 79 procent 2013 till 78 procent 2014. Prestationsgraden för programstudenter ligger på en fortsatt hög nivå. Prestationer, utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2014 2013 2012 338 366 333 718 330 998 Antal helårsstudenter (HST) 5 190 5 050 4 893 Kostnad per helårsstudent (tkr) 65,2 66,1 67,7 4 035 4 010 3 988 Total kostnad anslagsfinansierad verksamhet Antal helårsprestationer (HPR) Kostnad per helårsprestation (tkr) 83,9 83,2 83,0 Antal lärare (årsarb) 267 268 273 Antal helårsstudenter per lärare 19,4 18,8 17,9 Total kostnad är exklusive externfinansierade uppdrag och projekt samt avgiftsfinansierad utbildning. Antal lärare (årsarbetskraft) inkluderar även tid för forskning och kompetensutveckling. Det har inte varit möjligt att exkludera lärarnas tid för forskning. Ett avdrag av denna tid skulle innebära att antalet helårsstudenter per lärare blir högre. 22 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 Avlagda examina på grundnivå och avancerad nivå Antal utfärdade examina på grundnivå och avancerad nivå 2014 Totalt Totalt antal examina – yrkesexamina – högskoleexamen 2013 2012 Kvinnor Män 1 278 957 321 1 311 1 315 535 422 113 532 531 65 33 32 61 76 – kandidat 586 433 153 635 614 – magister 90 68 22 79 90 2 1 1 4 4 – master Utfärdade examina låg årligen under perioden 2012–2013 på drygt 1 300, för att minska något år 2014. Orsaken är en viss nedgång i antalet utfärdade kandidatexamina, vars andel minskat från 48 procent till 46 procent. Närmare 75 procent av alla examina utfärdas till kvinnor. När det gäller antalet utfärdade yrkesexamina är det totala antalet i det närmaste oförändrat. Det har dock skett vissa förändringar när det gäller antalet utfärdade examina för respektive yrkesexamen, se diagram. Antalet som tog sjuksköterskeexamen har minskat mellan 2013 och 2014 och det beror främst på att högskolan tillfälligt hade utbildnings- och examinationsansvar för studenter som bedrev utbildning vid Högskolan i Skövde och de erhöll sin examen i början av 2013. När det gäller antalet utfärdade lärarexamina så ökade dessa mellan 2013 och 2014 från 162 till 223 och denna examenskategori är nu den största inom yrkesexamina. Utfärdade examina (andelar) 2014 Magister7% Yrkesexamina42% Högskoleexamen5% Kandidat46% Master0,2% Utfärdade yrkesexamina (antal) 2014 Högskoleingenjörsexamen 89 Sjuksköterskexamen 152 Specialistsjuksköterskeexamen 69 Lärarexamen 223 Social omsorgsexamen 2 Antal individer i utbildning Antal studenter (individer) 2014 2013 2012 4 148 12 074 11 730 7 704 3 894 10 885 10 672 1 476 1 258 218 1 433 1 396 6 192 4 039 2 153 6 149 6 193 – studerande på kurser 8 250 5 726 2 524 7 529 6 995 Distans: program och kurser 4 544 3 018 1 526 3 983 3 964 TOTALT ANTAL INDIVIDER Totalt Kvinnor Män 12 890 8 742 11 598 NIVÅ – grundnivå – avancerad nivå PROGRAM/KURS – studerande på program I totalt antal individer ingår också ett mindre antal studenter inom förutbildning eller utbildning som inte är klassad som grundnivå eller avancerad nivå. Antalet studenter (individer) fortsatte att öka 2014 och uppgår nästan till 13 000. Ökningen har främst skett genom fler studenter på kurser. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 23 Helårsstudenter Antal helårsstudenter (HST) 2014 Totalt antal helårsstudenter 2013 2012 Totalt Kvinnor Män 5 190 3475 1 715 5 050 4 893 4 765 3 181 1 584 4 636 4 513 320 261 59 318 295 NIVÅ – varav grundnivå – varav avancerad nivå PROGRAM/KURS – varav studerande på program 3 653 2410 1 243 3 613 3 551 – varav studerande på kurser 1 537 1 065 472 1 437 1 342 Distans: program och kurser 738 492 246 722 734 I totalt antal helårsstudenter ingår också ett mindre antal studenter inom förutbildning eller utbildning som inte är klassad som grundnivå eller avancerad nivå. Antalet helårsstudenter på program ligger förhållandevis jämnt över perioden, men en viss ökning har skett under perioden, andelen i relation till totala antalet helårsstudenter 2014 uppgår till cirka 70 procent. Antalet helårsstudenter på avancerad nivå har ökat marginellt mellan 2013 och 2014. Antalet helårsstudenter inom distans domineras av studenter som bedriver utbildning på nätbaserade kurser, de uppgår till cirka 645 av de totalt 738. Andelen kvinnor uppgår till 67 procent av det totala antalet helårsstudenter. Antal helårsstudenter (HST) per utbildningsområde 2014 Totalt Kvinnor 2013 2012 Män Naturvetenskap 500 286 214 555 483 Teknik 976 304 672 924 893 Humaniora 265 202 63 256 210 Samhällsvetenskap 1535 1121 414 1 466 1 452 Juridik 301 211 90 286 285 Undervisning 422 349 73 419 546 Verksamhetsförlagd utbildning 78 64 14 85 – Medicin 204 178 26 189 176 Vård 785 687 98 747 761 Design 55 27 28 54 35 Media 32 15 17 29 31 Idrott 12 10 2 – – Övrigt 26 24 2 39 21 Antalet helårsstudenter har, sett över hela perioden 2012–2014, ökat inom de flesta utbildningsområden, vilket bland annat är en följd av ökningen av det totala antalet helårsstudenter. Andelen helårsstudenter inom Samhällsvetenskap utgör närmare 30 procent. Naturvetenskap och Teknik har tillsammans en andel på cirka 28 procent. 24 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Helårsprestationer Antal helårsprestationer (HPR) 2014 2013 2012 Totalt Kvinnor Män 4035 2 785 1 250 4 010 3 988 3 699 2 543 1 156 3 699 3 688 287 232 55 267 264 3 200 2 195 1 005 3 135 3 139 – varav studerande på kurser 835 590 245 875 849 Distans: program och kurser 343 237 106 407 422 2013 2012 TOTALT ANTAL HELÅRSPRESTATIONER NIVÅ – varav grundnivå – varav avancerad nivå PROGRAM/KURS – varav studerande på program I totalt antal helårsprestationer ingår också ett mindre antal helårsprestationer inom förutbildning eller utbildning som inte är klassad som grundnivå eller avancerad nivå. Helårsprestationerna totalt uppvisar en marginell ökning jämfört med 2013. Genomströmning i utbildningarna – Prestationsgrad: HPR/HST (%) 2014 Totalt Kvinnor Män Totalt 78 80 73 79 81 Program 88 91 81 87 88 Kurser 54 55 52 61 63 Distans: program och kurser 46 48 43 56 57 Prestationsgraden för hela utbudet har minskat något. Antalet helårsprestationer (HPR) avseende december månad som avräknas mot anslaget aktuellt räkenskapsår kan variera något mellan åren och påverkar därmed prestationsgraden något i olika omfattning. Programstudenternas prestationsgrad ligger stabilt på en hög nivå över perioden och det stora antalet programstudenter får ett betydande genomslag på den totala prestationsgraden. Prestationsgraden för kurser har minskat och ligger nu på 54 procent. Motsvarande utveckling syns också för distansstudier. Den dominerande andelen distansstudenter bedriver studier på nätbaserade kurser, så utvecklingen för kurser och distansstudier sammanfaller till stor del. Skillnaden mellan kvinnor och mäns prestationsgrad är tydlig, 80 mot 73 procent, och när det gäller studier på program är den ännu mer påtaglig, då skiljer 10 procentenheter. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 25 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Utbildning och könsfördelning Jämn könsfördelning bland studenterna anses föreligga när andelen av respektive kön ligger inom intervallet 40–60 procent. Andelen kvinnor utgör sedan flera år cirka två tredjedelar av högskolans studenter. Förhållandet förklaras främst av utbudets struktur, där traditionellt kvinnodominerande program såsom sjuksköterske- och lärarprogrammen utgör en relativt stor andel av högskolans studentpopulation. I nedanstående tabell framgår hur stor andelen kvinnor är inom de utbildningsprogram som leder till yrkesexamina. Antal studenter (individer) samt andel kvinnor inom program som leder till yrkesexamina UTBILDNINGSOMRÅDEN Högskoleingenjörsutbildningar TOTALT 2014 2013 ANDEL KVINNOR (%) 2012 2014 2013 2012 737 714 637 31 31 32 Lärarutbildningar 1 116 1 061 1 098 81 82 84 – varav nya lärarutbildningar med start höstterminen 2011 eller senare 847 634 459 80 80 79 Sjuksköterskeutbildning 794 836 833 86 88 89 Specialistsjuksköterskeutbildningar 306 281 260 94 93 96 Andelen kvinnor/män är förhållandevis konstant mellan åren. När det gäller specialistsjuksköterskeutbildningar har andelen kvinnor minskat något jämfört med 2012. För de nya lärarutbildningarna gäller det motsatta, det förklaras bland annat av förhållandevis höga antagningstal inom den kvinnodominerade förskollärarutbildningen. Under året har utvecklingsprojektet Män i förskolan, som inleddes 2013, fortsatt. Syftet är att fler män ska söka Förskollärarprogrammet samt att öka jämställdheten inom förskolläraryrket. Förutom att möta presumtiva studenter samarbetar också högskolan med lärarna på gymnasieprogrammen i regionen. 26 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 Eva Lang Larsson, Advokatfirman Kjällgren TIDIGARE EKONOMSTUDENT PÅ SÄLLSYNT VD-POST Hon är något så ovanligt som ekonom och vd för en advokatbyrå utan formell juristutbildning. Nu är hon även delägare i den. Att någon som inte är jurist blir vd och delägare i en advokatfirma är sällsynt och kräver dispens av Sveriges Advokatsamfund. Lämpligheten nagelfars och nålsögat är inte stort. TEXT: KARIN LJUNGMAN Hon – det är Eva Lang Larsson, tidigare ekonom student på Högskolan Väst. Hennes föregångare på vd-posten på Advokatfirman Kjällgren i Trollhättan framhåller särskilt hennes yrkeskompetens, personlighet och exceptionellt goda organisatoriska förmåga. Som mycket skicklig administratör är Eva rätt person för att tillsammans med byråns övriga medarbetare utveckla verksamheten och leda företaget mot stabil tillväxt. Efter gymnasieskola och arbete som sekrete rare och butikschef i Trollhättan började Eva på byrån som receptionist. Hon har sedan gått vidare och axlat ett större ansvar för byråns organisation och administration. Ganska snart blev hon även handläggare åt byråns förvaltare och i den yrkesrollen kommer hon att fortsätta. Samtidigt med arbetet som konkurshand läggare ville Eva vidareutbilda sig inom ekonomi och läste på halvtid in ekonom programmet på Högskolan Väst. Men Eva stod inte stilla i karriären. Advokat firman Kjällgren erbjöd fler möjligheter och 2007 blev hon administrativ chef, ett arbete som hon skött parallellt med att vara konkurs handläggare. Hösten 2014 var det dags för nästa steg, då hon utsågs till firmans femte vd, den första icke-juristen. – Jag blev otroligt smickrad över att få förfrå gan. Det är på den här byrån jag jobbar och här jag har mitt hjärta. Nu får jag bli mer delaktig i beslutsfattandet och jobba för att vi som byrå fortsätter att utvecklas till gagn för våra klienter – det är jätteroligt, säger Eva. – Visserligen är jag inte jurist som andra advokatbyråers vd:ar, men det är ju ett helt team med jurister på byrån och vi stöttar varandra. Min kompetens finns inom ekonomi och administration och det är det jag ska koncentrera mig på. Jag har vuxit in i rollen och trivs väldigt bra. Samtliga delägare på Advokatfirman Kjällgren kan nu tack vare sin nya vd fokusera mer på arbetet med klienter och släppa det dagliga bestyret med det löpande byråarbetet som ligger på Evas bord. Fortfarande består dock styrelsen enbart av delägande advokater och så kommer det att förbli. Ingen annan kan få dispens att ingå i ett advokatbolags styrelse. Som en av sju delägare kommer dock Eva att delta i styrelsens möten. – Jag hoppas och tror att min nya roll på byrån kommer att tas emot väl och kanske kan jag inspirera andra att följa mitt exempel, Det är ju viktigt att fler kvinnor blir delägare och företagsledare i advokatbolag. Advokatfirman Kjällgren bildades på 1920talet och arbetar idag med ett brett spektrum av tjänster inom affärsjuridik, obeståndsrätt, brottmål, förvaltnings- och migrationsmål, fastighets- och miljörätt samt inom alla delar av humanjuridiken. Kontor finns i T rollhättan, Uddevalla och Strömstad samt genom samarbetsavtal även i Lidköping och Skövde. Företaget har för närvarande 23 medarbetare, varav 15 jurister och 8 administratörer. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 27 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 28 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Forskningen vid Högskolan Väst har stor bredd och har arbetsintegrerat lärande, AIL, som gemensam nämnare. Forskningen är i hög grad tillämpningsbar, men kräver icke desto mindre grundforskningsinslag, och genomförs i samverkan med verksamheter i det omgivande samhället. Om högskolans forskning Forskningen är prioriterad inom de tre områdena Produktionsteknik, Arbetsintegrerat lärande samt Barn- och ungdomsvetenskap. Samtliga forskningsområden har stark koppling till högskolans utbildningsutbud och har hög relevans för utvecklingen av arbetslivet i Västsverige och nationellt. Utöver högskolans tre prioriterade forskningsmiljöer bedrivs viss annan forskning, i hög grad med hjälp av extern finansiering. Under året togs beslut om att ansöka om att bli KK-miljö för de två forskningsområdena Produktionsteknik och Arbetsintegrerat lärande (ämnet informatik). Att bli KK-miljö innebär bland annat en mer långsiktig finansiering än den för enstaka forskningsprojekt. Högskolan har som mål att fortsätta utveck- lingen av den externfinansierade forskningsverksamheten. Detta mål samt nya nationella utvärderingsmodeller har lett till att ett nytt kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingssystem för högskolans forskning utvecklats under året. Under året har antalet publikationer ökat med 63 procent jämfört med föregående år. Högskolan har fortsatt att utveckla och stärka publiceringsverksamheten och tydliga mål finns för antalet vetenskapliga publikationer och citeringar. Antalet doktorander i forskarutbildningen har ökat under året, främst inom området produktionsteknik. En ny industriforskarskola startade med hjälp av finansiering från KK-stiftelsen. Produktionsteknisk forskning Forskningen som sker i nära samverkan med tillverknings industrin expanderar. Produktionsteknik Väst, som är en av högskolans tre prioriterade forskningsmiljöer, växer både avseende bredd och djup. Under 2014 har fokus legat på att bygga upp forskarutbildningen och på att höja kvaliteten i forskningen liksom i att vidmakthålla en stabil finansiering. Väst och lika många på Chalmers. Syftet med projektet är att etablera en långsiktig samverkansstruktur mellan Chalmers och Högskolan Väst avseende forskning och forskarutbildning inom produktionsområdet. Forskningsprojekten bedrivs inom identifierade profilområden kring gemensamma frågeställningar, men med olika forskningsfokus. Forskargruppen, som bedriver spetsforskning inom svetsning, termisk sprutning, skärande bearbetning och flexibel automation, engagerar över 60 forskare som bedriver nästan lika många forskningsprojekt. Många stora svenska och internationella verkstadsföretag deltar i samarbetet. Forskarna arbetar såväl med grundläggande forskning som med tillämpad, och ambitionen är att bli ett internationellt ledande utvecklingscentrum inom produktionsteknik. Gruppen finns på Produktionstekniskt Centrum, PTC, som drivs gemensamt av den regionala utvecklingsarenan Innovatum, Högskolan Väst och regionens verkstadsindustri. Den produktionstekniska forskarutbildningen har utvecklats vidare med ytterligare kurser, och under 2014 har antalet forskarstuderande i produktionsteknik vid högskolan ökat med tolv personer. Åtta av dessa är nya industridoktorander i den av KK-stiftelsen finansierade företagsforskarskolan SiCoMaP+. Högskolan är aktiv i utvecklingen av ett nationellt produktionstekniskt kursutbud. 2013 fick Högskolan Väst och Chalmers besked från Västra Götalandsregionen om ett gemensamt bidrag om 8,8 miljoner kronor över två år för forskningssamarbete inom området produktionsteknik, kallat PROSAM. Under det första året har tre doktorander knutits till PROSAM på Högskolan Under 2014 har forskningen utvecklats med stärkt publiceringsfokus och många nya projekt. Särskilt inom svetsområdet har det skett en stark utveckling. Inom termisk sprutning har man investerat i toppmodern utrustning inom nanoområdet och rekryterat två nya doktorander för fördjupade studier inom området. Forskargruppen publicerade resultat som fått internationell uppmärksamhet. Forskning inom Arbetsintegrerat lärande Den övervägande delen av högskolans forskning inom arbetsintegrerat lärande sker inom ramen för forskningsmiljön LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet, som är en av högskolans tre prioriterade forskningsmiljöer. Fokus för de cirka 50 forskarna är lärande och kunskap som relaterar till arbetslivet. Samverkan med det omgivande samhället är nyckelord i forskningen. LINA fick under året, tillsammans med Göteborgs universitet, nio miljoner från Västra Götalandsregionen för att utveckla forskningen inom arbetsintegrerat lärande. Målet är att bli ett nationellt ledande forskningscenter inom lärande i det digitala arbetslivet. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 29 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Under året har forskningsmiljön startat ett samarbete med Samsung inom satsningen ”Framtidens klassrum”, med syfte att förbättra undervisningen i den svenska skolan. Tre fiktiva klassrum har inretts med digital teknik och kan användas av både forskare, studenter och lärare. Bakgrunden är att skolan alltmer digitaliseras och det innebär att lärare behöver utveckla nya kompetenser i undervisningen. Ett annat samverkansprojekt är Välfärdsverkstaden som invigdes i början av december. Arbetet fokuserar på att möta utmaningar i välfärden. Tanken är att erbjuda en plattform för diskussion, reflektion och ömsesidigt lärande mellan akademi och det omgivande samhället. Samarbetspartners är till exempel Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Under året har LINA utvecklat samarbetet med sjukvården i Västra Götaland (NU-sjukvården) ytterligare. Två anställda inom NU-sjukvården har påbörjat forskarstudier inom arbetsintegrerat lärande med inriktning mot informatik respektive pedagogik på Högskolan Väst. Målet är att forskning och praxis ska blir en fruktbar kombination som leder till bättre vård och ökad patientsäkerhet. LINA har flera internationella samverkansprojekt. Till exempel samarbetar forskarna med två europeiska forskningsmiljöer i Gdansk respektive Helsingfors, vars arbete tangerar AIL. Miljön har också ett forskarutbyte med Frankrike. Ungefär femtio franska forskare besökte under året Högskolan Väst och samarbetet fortsätter bland annat genom ett gemensamt EU-projekt för att skapa ett hållbart europeiskt nätverk kring utbildningsdesignsrelaterade frågor inom AIL i Europa. Högskolan Väst är det enda lärosätet i Sverige och ett av y tterst få i världen som erbjuder forskarutbildning inom arbets integrerat lärande. 2014 hade forskningsmiljön fjorton doktorander, inom informatik eller pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Barn- och ungdomsvetenskaplig forskning Den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön, BUV, omsluter ett 50-tal forskare vars intresseområden innefattar barns och ungdomars lärande, utveckling och livsvillkor såväl i institutionella miljöer som i hemmet och på fritiden. Ämnet är tvärvetenskapligt och utgår ifrån barnet som aktör. Ett mål för forskningsmiljön är att vara en viktig part i regionen när det gäller barn- och ungdomsfrågor. I de gemensamma forskningsprojekten använder sig forskarna av en modell som gynnar både forskaren och extern part. Modellen innebär att man formulerar forskningsfrågan tillsammans och att man också delar på finansieringen. Under året har miljön fokuserat på forskningssamverkan med olika verksamheter i regionen. Den ambitionen har gett avtryck på flera sätt – ett exempel är nya gemensamma forskningsprojekt – forskningsmiljön har under året blivit kontaktad av flera nya verksamheter. Detta har resulterat i fyra gemensamma forskningsprojekt under året, samt ytterligare fyra under nästa år. Forskningsprojekten handlar bland annat om stöd till socialt utsatta barn, ungdomar och familjer där det finns problem med missbruk, psykisk ohälsa eller våld men också om lärande och behov av stöd i skolan samt om barns rättigheter. Bland samarbetspartnerna kan nämnas Uddevalla kommun, Vara kommun, Stenungsunds kommun, 30 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 Ale kommun, Västra Götalandsregionen och Campus Västervik. Förutom ovan beskrivna forskningsfokus har miljöns forskare även arbetat i projekt kring till exempel ungdomar och media, med eller utan funktionsnedsättning, engelska i och utanför skolan, föräldraskap samt ett fördjupat och breddat elev hälsoarbete. Under året har det skett en omfattande uppväxling i olika verksamheters närvaro vid konferenser och seminarier som anordnas av forskningsmiljön. I evenemangen har ett flertal olika yrkesgrupper deltagit såsom lärare, kuratorer, personal från elevhälsan, socialtjänsten, barn- och familjecentraler samt forskare och lärare från andra lärosäten. Ett samarbete har under året inletts med Innovationskontor Väst, vid Chalmers, vilket möjliggör en ökad spridning av forskningsresultat. Bland annat används detta för att göra en marknadsundersökning där forskarna ska få kunskap om hur och i vilken form intressenter föredrar att få forskningen presenterad för sig. Den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön har under året ökat antalet publikationer, både vetenskapliga artiklar och bokkapitel. Extern forskningsfinansiering De externa forskningsbidragen under 2014 uppgick till cirka 54 miljoner. Den totala andelen externfinansiering uppgick till 57 procent av forskningens omslutning, jämfört med 60 procent år 2013. Svenska forskningsfinansiärer som Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och Vinnova står för 24 procent respektive 15 procent av de externa forskningsmedlen. Vetenskapsrådets andel uppgår till 2 procent. Den EU-finansierade forskningen minskar något 2014, men utgör ändå en betydande andel. Olika program och fonder från EU står sammantaget för 27 procent av de externa medlen. Samtidigt får man inte förringa övriga fonder och anslagsgivare som tillsammans står för en fjärdedel av den forskning som sker på högskolan med hjälp av externa medel. Se diagram nedan. En relativt stor andel av det statliga forskningsanslaget går till de externa finansiärernas krav på medfinansiering. Närmare hälften av forskningsanslaget år 2014 användes för a vtalade åtaganden i externt finansierade forskningsprojekt samt finansiering av de faktiska indirekta kostnader som finansiärerna i vissa fall inte ger full ersättning för. Externa forskningsmedel per finansiär (miljoner kronor) 2012–2014 2014 53,9 mkr 13,2 12,6 12,4 9,9 2012 46,3 mkr 12,6 13,9 13,1 7,6 8 7,9 6,4 0,3 KK-stiftelsen 2013 55,7 mkr EU, regionala fonden Vinnova 1,7 4,1 Europeiska socialfonden 1,3 2,2 3,3 EU:s ramprogram 4,7 7,9 3,2 3,1 1,2 1,1 1,4 Vetenskapsrådet Västra Götalandsregionen Övriga Vissa EU-medel ingår under posten Övriga. De externa forskningsmedlen avser här forskningsprojekt där merparten bokförs som bidrag och en viss mindre del bokförs som avgift. Högskolans samfinansiering av bidragsfinansierade projekt Forskning och utbildning på forskarnivå 2014 2013 2012 Samfinansiering, tkr 20 111 19 947 15 539 Andel av total finansiering (%) 27 26 25 Andel av det statliga ramanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå (%) 49 51 40 Kvalitetsarbete inom forskning Att fortsätta utvecklingen av högskolans externfinansierade forskningsverksamhet är ett långsiktigt mål. Detta mål samt nya nationella utvärderingsmodeller har lett till att ett nytt kvalitetssäkrings- och kvalitetsutvecklingssystem för högskolans forskning utvecklats under året. Ett system för kvalitetssäkring av högskolans forskning innebär att det finns riktlinjer och rutiner som gör att processerna fungerar väl och utvecklas och att resurser används på ett effektivt sätt. Det yttersta målet är att säkra att forskningen styrs och utvecklas i den riktning som vision och strategier pekar ut, det vill säga att den är en del av högskolans över- gripande ledningssystem. Kvalitetssäkringen av forskningen ska följas upp systematiskt på samtliga nivåer: övergripande högskole(lednings)nivå, forskningsmiljö/institution samt forskningsprojekt. Under året har en inventering av processer, kompetenser, vetenskaplig produktion, infrastruktur, samverkan, ekonomi med mera gjorts. Även för forskarutbildningen har ett motsvarande arbete pågått under året, se avsnittet om forskarutbildning. Kvalitetsarbetet på detta område leds av forsknings- och forskarutbildningsnämnden. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 31 Forskarutbildning Lärosätet har haft en snabb utveckling gällande utbildning på forskarnivå, från att under 2011 få examensrättigheter till att 2014 ha 42 inskrivna doktorander inom högskolans egen forskarutbildning. Under 2014 antogs åtta doktorander med doktorandanställningar utlysta vid Högskolan Väst. Åtta doktorander antogs med anställning hos externa parter. Rekrytering av nya doktorander sker så långt som möjligt genom Euraxess europeiska portal för att säkra en bred och transparent rekrytering. Av de nyantagna doktoranderna med anställning hos externa parter ingår sex stycken i forskarskolan för Simulering och Styrning av Materialpåverkande Processer (SiCoMaP). SiCoMaP startades vid Högskolan Väst 2012 och är en industriforskarskola, inom ämnet produktionsteknik, finansierad med medel från KK-stiftelsen. De andra två doktoran- derna antagna under 2014 med anställning hos externa parter är anställda inom NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen. Denna typ av samverkan mellan Högskolan Väst och NUsjukvården är ny och utvecklades under 2014. I slutet av 2013 fastställde Högskolan ett kvalitetssäkrings system för utbildning på forskarnivå, för att säkra och utveckla utbildningens kvalitet och säkra doktorandernas rättssäkerhet. Arbetet har fortsatt under 2014 och ett program för implementering av kvalitetssäkringssystemet för utbildning på forskarnivå har utarbetats. Programmet kommer att genomföras under en sexårsperiod, med start hösten 2015. Kvalitetssäkringssystemet består av interna och externa utvärderingar på såväl övergripande lärosätesnivå som på institutionsnivå per ämne. Sökande och antagna till forskarutbildning Sökande till utlysta doktorandanställningar 2014 2013 2012 109 94 87 – varav kvinnor 13 10 40 – varav män 96 84 47 Antal nyantagna doktorander med doktorandanställningar vid Högskolan Väst 7 9 9 – varav kvinnor 1 5 5 – varav män 6 4 4 Antal nyantagna doktorander med doktorandanställningar hos externa parter 8 9 – varav kvinnor 1 2 – varav män 7 7 Vid Högskolan Väst finns också 35 doktorander som är antagna till utbildning på forskarnivå vid annat lärosäte. Samverkan med andra lärosäten, där övriga forskarstuderande är inskrivna, bidrar till att Högskolan Väst har kompletta forskningsmiljöer inom områden som är strategiskt viktiga för högskolan. Doktorander vid annat lärosäte 2014 2013 2012 Antal antagna doktorander vid annat lärosäte 35 38 39 – varav kvinnor 23 22 20 – varav män 12 16 19 1 2 2 – varav kvinnor 1 0 2 – varav män 0 2 0 – varav antal nyantagna doktorander vid annat lärosäte Av antalet aktiva doktorander under 2014 var 42 antagna vid Högskolan Väst och 35 antagna vid andra lärosäten, totalt 77 (inklusive forskarstuderande adjunkter) och av dessa var 48 procent kvinnor. 32 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Antal doktorander med någon aktivitet 2014 2013 2012 77 65 48 – varav vid Högskolan Väst 42 29 9 Andel kvinnor totalt (%) 48 51 52 Andel män totalt (%) 52 48 49 Antal Finansiering av utbildning på forskarnivå Finansiering av forskarstuderande, 2014 (tkr) FINANSIERINGSFORM Informatik med inriktning mot AIL Pedagogik med inriktning mot AIL Produktionsteknik Antagna via andra lärosäten Summa 1 085 1 121 419 5 185 7 810 – varav anslagsmedel – varav externa medel 1 283 1 015 2 375 2 025 6 698 TOTALT 2 368 2 136 2 794 7 210 14 508 Ovanstående tabell visar finansiering av forskarstuderande (exklusive doktorander anställda hos externa parter) uppdelat på anslagsmedel respektive externa medel för högskolans tre forskningsämnen. Tabellen visar också forskarstuderande antagna vid andra lärosäten, men anställda på Högskolan Väst. Forskning och utbildning på forskarnivå i siffror/prestationer Antal årsarbetskrafter ökar något mellan åren 2013 och 2014. Den totala kostnaden för forskarstuderande har ökat med cirka 7 procent från föregående år, i takt med att verksamheten beträffande Högskolan Västs forskarutbildning har utvecklats och utökats. Kostnaden per forskarstuderande ökar dock bara med cirka 2 procent. Andelen externa forskningsintäkter minskar 2014, men ligger över 2012 års nivå. Publikationer Antalet refereegranskade vetenskapliga publikationer uppgår till 155, vilket innebär en ökning med 63 procent jämfört med föregående år. Kostnad per refereegranskad publikation har därför minskat från 674 000 till 442 000 kronor. Prestationer, forskning och utbildning på forskarnivå Total kostnad forskarstuderande (tkr) Antal forskarstuderande (årsarb) Kostnad per forskarstuderande (tkr) 2014 2013 2012 33 125 30 851 18 993 28 27 20 1 177 1 151 950 Andel externa forskningsintäkter av totala forskningsintäkter 56,8% 59,6% 55,6% Total kostnad forskning exkl. forskarutbildning (tkr) 68 504 64 001 69 491 Antal refereegranskade publikationer 155 95 108 Kostnad per refereegranskad publikation (tkr) 442 674 643 Beräkningen av kostnaderna är framtagen enligt en modell använd av ett flertal andra lärosäten. Kostnad för forskarstuderande omfattar tid till forskning och utbildning samt utrustning och resor. Kostnader för handledning samt lokaler ingår också i detta belopp. Beloppet är framtaget enligt full kostnadsredovisning. Doktorander anställda av externa parter ingår inte i årsarbetskraften och lönekostnader för dessa ingår heller inte. Antalet refereegranskade vetenskapliga artiklar är inte fraktionerat. 2013 års värden är reviderade förutom andel externa forskningsintäkter samt antal refereegranskade publikationer. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 33 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Avlagda examina på forskarnivå Antalet avlagda examina på forskarnivå under 2014 var totalt sex, varav en var en doktorsexamen utfärdad av Högskolan Väst inom ämnet produktionsteknik. Övriga tre doktorsexamina utfärdades av andra lärosäten, där Högskolan Väst skrivit in doktorander. Också två licentiatexamina har under 2014 utfärdats för doktorander antagna vid andra lärosäte. Examina på forskarnivå 2014 Totalt 34 2013 Kvinnor Män 2012 Antal doktorsexamina 4 1 3 2 8 – varav utfärdade vid Högskolan Väst 1 0 1 1 – Antal licentiatexamina 2 1 1 8 4 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 DOKTORAND MED FOKUS PÅ SOCIALA MEDIER Karin Högberg, doktorand Högskolan Väst Karin Högberg är en av cirka 40 doktorander i högskolans forskarutbildning. I sin avhandling undersöker hon hur hotellorganisationer använder sociala medier i marknadsföringen. – Att vara doktorand är spännande, utvecklande och intensivt, tycker hon. TEXT: ANNA TANDERUD Karin Högberg har sin grund utbildning i filmproduktion på Högskolan Väst och tog därefter en magisterexamen i företagsekonomi med inriktning organisation och ledarskap vid Lunds universitet. Hon jobbade sedan som forskarassistent ett par år i Lund, det var då tankarna på att doktorera föddes. Karin började doktorandstudierna i informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande, AIL, för ett år sedan. Under året har hon läst kurser som ingår i forskarutbildningen, skrivit ett par konferensbidrag och samlat in under lag till sin avhandling. – Jag har gjort cirka 25 intervjuer med ”marketing managers” och ”hotel managers” på en mängd olika hotell i åtta europeiska länder och undersökt hur just de använder sociala medier i sin marknadsföring. Det har varit väldigt roligt och inspirerande att möta erfarna människor i hotellorganisationer som berättar om sitt arbete och hur de ser på sociala medier. IT har kommit att bli ett viktigt strategiverk tyg i hotellorganisationers trendkänsliga kommunikation, menar Karin Högberg. Hon har därför valt att undersöka hur hotellorga nisationer använder och adopterar sociala medier i sin marknadsföring och hur proces sen med att införa och anpassa sociala medier i organisationen ser ut. Ett av fokusen ligger på lärprocessen – hur organisationer och medlemmar i organisationen lär sig använda tekniken. – Jag är intresserad av organisationer och tycker att det är ett spännande möte mellan ny teknik och ett nytt sätt att marknadsföra sig och nya sätt att kommunicera. Sedan är det såklart lite extra spännande att studera sociala medier som är ett fenomen som dels är relativt nytt men som också förändras väldigt fort och så även vårt användande av sociala medier. Karin menar att det är för tidigt att dra några resultat ännu men det är tydligt att hotellen är i inledningsfasen av att använda sociala medier. – De sociala medierna har förändrat deras sätt att både marknadsföra sig men också hur interaktionen med gäster ser ut. Att delta vid konferenser och ta del av andras forskning är något som Karin uppskattar. Det ger henne också mycket att få möjlighet att presentera sitt eget material och få kommen tarer och förslag på nya infallsvinklar. Här är de andra doktoranderna på högskolan viktiga inspirationskällor. – Vi delar rum, läser kurser ihop och delar de flesta utmaningar och lärdomar med varandra. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 35 KUNSKAPSBILDNING GENOM SAMVERKAN 36 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 KUNSKAPSBILDNING GENOM SAMVERKAN Samverkan inom utbildning och forskning med privata, offentliga och ideella aktörer är starkt prioriterad vid Högskolan Väst och nära kopplad till högskolans profil Arbetsintegrerat lärande. Kunskapsbildning i interaktion mellan akademin och andra parter stärker kvaliteten inom utbildning och forskning samt gynnar en positiv samhällsutveckling. Betydelsen av att samverka Samverkan är en integrerad dimension i Högskolan Västs utbildning och forskning. Idén om arbetsintegrerat lärande bygger på att högskolans utbildning och forskning bedrivs i samverkan och med grundidén om en kunskapsutveckling som bedrivs tillsammans med andra. Den goda spiralen uppstår där högskolan samverkar med externa parter runt gemensamma problem. Genom AIL blir högskolan en särskilt användbar, värdefull och positiv kraft i problemlösningen och samhällsförändringen, inte minst i den region där Högskolan Väst finns. Förutom bevarande och utveckling av avancerade kunskaper samt studenter som är väl förberedda för ett långt yrkesliv, ska högskolesektorn göra studenterna till aktiva medborgare i demokratiska samhällen samt åstadkomma personlig mognad. Samverkan med omgivande samhälle och AIL ger studenter vid Högskolan Väst möjlighet att utveckla dessa färdigheter genom konkret handling i nya sammanhang. Arenor för samverkan Nya kliv för NU-akademin Väst NU-akademin Väst är en av de så kallade AIL-plattformar där Högskolan Väst ingår i ett avtalat samarbete med externa parter om forskning och kunskapsutveckling inom ett visst område. Inom NU-akademin Väst samarbetar högskolan med NU-sjukvården (den delregionala sjukhusvården i Högskolan Västs närområde) och Närhälsan (Primärvården). Fokus ligger på att samla, synliggöra och stärka de kunskapsområden där de tre parterna möts. Det handlar också om att få igång ny forskning och nya utvecklings- och utbildningsprojekt, något som på lång sikt ska gynna de inblandade organisationerna, patienten och övriga samhället. Under året har en ny satsning sjösatts genom att två kombinationstjänster gemensamt har inrättas där verksamhetsutveckling kombineras med forskarstudier. Forskningen kommer att bedrivas inom två olika ämnesområden, informatik respektive pedagogik, på Högskolan Väst. I båda fallen kommer det att finnas en tydlig inriktning mot arbetsintegrerat lärande. Resultatet av forskningen ska innebära nytta för utvecklingen av vården utifrån ett patientnära perspektiv. Utvecklingen på Produktionstekniskt Centrum Produktionstekniskt Centrum, PTC, är en annan av de så kallade AIL-plattformarna, och fungerar som en arena för produktionsteknisk forskning och utveckling för akademi och industri. PTC är en sammanhållen forsknings- och utvecklingsmiljö för internationell spetskompetens dit parterna lokaliserar sin utrustning för möjliggörande av gemensam användning. Tillsammans skapas en större utrustningspark än någon av parterna skulle kunna hålla för egen del och här drivs utvecklingsprojekt i världsklass. Under 2014 avslutades projektet PTC-Boost som har drivits av Innovatum och Högskolan Väst under två år, som en del av den utökade satsning på näringslivsutveckling som Västra Götalandsregionen startade med anledning av Saab Automobiles konkurs. Syftet med projektet har varit att stärka företagens konkurrenskraft genom en ökad interaktion mellan framför allt små och medelstora tillverkande företag och resurserna på PTC – främst personal från Högskolan Väst. Resurserna på PTC har tidigare nästan uteslutande utnyttjats av stora företag men genom PTC Boost har antalet kontaktpunkter ökat med många nya små och medelstora företag som nyttjat kompetens och rådgivning från högskolan. Intensifierat kommunsamarbete Högskolan har under 2014 påbörjat ett arbete med att skapa en struktur för ett mer formaliserat samverkansarbete med de 14 kommunerna i det närmaste delregionala området Fyrbodal. Samarbetet ska genom utbildningsinsatser, utvecklings- och forskningsprojekt stärka utvecklingen i kommunerna samt tillgängliggöra viktig avancerad kunskap från kommunerna till högskolans studenter, lärare och forskare. Samarbetet ger fördelar för samtliga parter och förväntas ge positiva effekter på samhällsutvecklingen i Fyrbodal. Gränsregional samverkan Högskolan har under året utökat sina gränsregionala sam arbeten för att utveckla aktiviteter för regional och gränsregional utveckling och på så sätt bidra till kunskaps- och kompetensutvecklingen runt den norska gränsen. Det sam arbetsavtal som finns mellan Högskolan Väst och Högskolan i Östfold, Norge, kring samarbete för välfärdsutveckling fokuserar på social, ekologisk och ekonomiskt hållbar utveckling. Samarbetet har resulterat i ett antal konkreta insatser såsom lärarutbyte, forskningsutbyte (bland annat kring regional utveckling) samt en gemensam Interreg-ansökan om medel för näringslivsutveckling över gränsen. Under året har högskolan dessutom inlett ett samarbete med Svinesundskommittén (före detta Gränskommittén) som har som syfte att stärka utvecklingen i regionen runt svensknorska gränsen genom att få bort gränshinder och skapa möjligheter för affärer, jobb och ökat utbyte mellan länderna. Här 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 37 ingår kommunerna i Svinesundsområdet samt Västra Götalandsregionen och Fyrbodals kommunalförbund. Exempel på pågående gränsregionala utvecklingsprojekt är ett projekt vars syfte är att främja och förenkla vardagsintegrationen mellan de nordiska länderna i samband med undervisning. Fokus är aktionsforskning i klassrummet, lärande och användningen av informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Ett annat exempel är projekt Marifus – ett omfattande Interregprojekt med syfte att förbättra fyra områden i Sverige och Danmark som besöksdestinationer och öka dessas attraktionskraft. Här har forskare från Högskolan Väst arbetat för att utveckla besöksnäringen runt Trollhätte kanal, sluss området och Vänern. Ytterst har det handlat om att skapa ekonomiskt hållbar tillväxt. Omställningsarbete Under året har flera insatser gjorts i samarbete med regionens omställningsaktörer för att belysa det arbete som skett efter konkursen på Saab Automobile. Högskolan var med och arrangerade en nationell idé- och metodkonferens – ”Från kris till kreativitet” – med fokus på hur arbetet fortlöpt med näringslivsutveckling, kompetenshöjning och arbetsmarknad efter Saab-konkursen. Högskolan ingår också i nätverket Orientering mot framtiden (OMF-gruppen) som träffas regelbundet för information om arbetsmarknads- och sysselsättningsläge i regionen med tonvikt på Trollhättan. A ndra deltagare i nätverket är Arbetsförmedlingen, Trygghetsrådet, Startkraft och Lärcentrum Trollhättan. Utöver d etta är högskolan en aktiv part i arbetet med regionens och kommunalförbundets arbete med ”Kompetensplattform Västra Götaland” och deltar sedan 2014 i Arbetsförmed lingens arbetsmarknadsråd. 38 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 Almedalen Även högskolans medverkan i Almedalen hade som ett fokus att belysa hur Trollhättan arbetat med omställningsarbetet efter Saab-konkursen. Utöver detta arrangerade högskolan ett eget välbesökt seminarium kring möjligheter och utmaningar i högskolans samverkan med det omgivande samhället. I panelen fanns representanter för såväl akademin, näringslivet, den regionala utvecklingsarenan Innovatum som olika intresseorganisationer. Projektet Nya vägar för högre utbildning Under året har initiativ tagits till en gemensam ansökan för att hitta ”Nya vägar till högre utbildning”. Även på detta tema arrangerades det ett seminarium i Almedalen. Högskolan Väst har, tillsammans med Linnéuniversitetet, lämnat in en ansökan till Utbildningsdepartementet om medel KUNSKAPSBILDNING GENOM SAMVERKAN för distansutbildning för ett treårigt pilotprojekt med riktade medel till högskoleutbildning. Utbildningsutbudet vid mindre lärosäten minskar och högskolan vill kunna medverka till att utveckla utbildningsmöjligheter och bidra i den regionala utvecklingen. Utveckling av uppdragsverksamheten Under 2014 fortsatte Högskolan Väst sin utökade satsning på uppdragsverksamhet. 2013 genomfördes satsningar kopplat till Saab Automobiles konkurs som medförde ökade uppdragsintäkter för högskolan. Dessa satsningar har under året klingat av men intäkterna bibehölls på samma nivå som 2013. Det är framför allt offentlig och kommunal verksamhet som står för merparten av uppdragsutbildningsvolymen. Ett fortsatt arbete inför en planerad utökning av uppdragsverksam- heten har genomförts under året. Den höjda ambitionsnivån inkluderar en stärkt intern infrastruktur för uppdragsverksamheten, framtagande av kortkurser i flexibel form samt en översyn av stödsystem kopplat till bland annat antagning och ekonomihantering. En ansökan om inrättande av holding bolag för hantering av uppdragsverksamheten har ingivits till regeringen 2013. Innovationer och nyttiggörande Med hjälp av bidrag från Innovationskontor Väst anställdes en innovationsrådgivare under 2014. Denna utökade resurs har medfört ett större fokus på innovationsfrågorna och ett arbete av mer strukturell karaktär har påbörjats. Det har också g enomförts nya insatser för att informera och uppmuntra högskolans forskare. Exempelvis har fyra idéer under året fått verifieringsansökningar godkända och erhåller därmed stöd av Innovationskontor Väst för att låta testa sin idé. Det handlar exempelvis om ett nationellt läromededel för SFI (svenska för invandrare), arbetslösa ungdomars situation samt en be- räkningsmodul för onlineoptimering av verktygsutnyttjande. Ytterligare fem ansökningar är under bearbetning och väntar på besked. Samtliga av högskolans tre prioriterade forskningsområden finns representerade bland ansökningarna. Fokus har också legat på att skapa incitament för forskarna att ta sina forskningsresultat vidare. Här finns nu fyra utsedda inspiratörer, en på varje institution, vilka ska fungera som ett stöd på vägen. Dessutom har det formerats en mer ändamålsenlig samrådsstruktur med nära partners, såsom Drivhuset 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 39 KUNSKAPSBILDNING GENOM SAMVERKAN INOM UTBILDNING OCH FORSKNING och Innovatum Inkubator, för att underlätta flödet av forskningsresultat och idéer mellan de olika aktörerna. Under 2014 har Högskolan Väst fortsatt arbetet med att höja kompetensen bland personalen vad gäller nyttiggörande bland personalen. Projektet IR Boost, som är finansierat med medel från Innovationskontor Väst, fick en fortsättning från 2013 och har genomförts i nära samarbete med Drivhuset. Det har anordnats flera seminariedagar, givits stöd vid en bokrelease och projektet har medverkat till att fler publiceringar och rapporteringar genomförts och blivit synliga. Högskolan Väst har tillsammans med högskolorna i Jönköping (koordinerande), Skövde, Borås, Halmstad och Malmö under året arbetat tillsammans i projektet Collaboration ARENA (CARENA) som löper under två år och adresserar den strategiska utvecklingen och styrningen av samverkansarenor. Vinnova finansierar projektet som pågår under 2014–2015. Här fokuserar de olika lärosätena på olika delar. För Hög skolan Väst är de så kallade AIL-plattformarna i fokus. De är strategiska modeller för samverkan som fungerar bra och de synas nu i sin utformning för att se vad som skiljer dem från andra liknande arenor liksom för att möjliggöra spridning av ett fungerande arbetssätt till liknande verksamheter. Samverkan i siffror/prestationer Uppgifterna om samverkan är huvudsakligen integrerade i den övriga verksamheten och går därför inte att särredovisa ekonomiskt. Högskolan Väst följer utvecklingen avseende förslag till prestationsmått som tas fram inom sektorn. För samverkan har några prestationsmått avseende volymer tagits fram. Högskolan Väst arbetar med en mängd modeller som syftar till att öka interaktion och samarbete med arbetslivet. Det sker genom olika former av arbetsintegrerat lärande, såsom bland annat Co-op (Cooperative Education) samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU). VFU förekommer bland annat i sjuksköterskeutbildning, lärarutbildning och i det socialpedagogiska programmet. Co-op finns bland annat inom ingenjörs- och ekonomutbildningarna. Övriga utbildningsprogram har andra former av arbetsintegrerat lärande. I nedanstående tabell redovisas antal studenter inom program med obligatoriska inslag av verksamhetsförlagd utbildning samt de studenter som har valt studiegång som inkluderar Co-op. Prestationer Samverkan 2014 2013 2012 1 770 1 632 1 714 12 680 11 884 12 160 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ/ AVANCERAD NIVÅ Antal studenter i VFU (individer) Totalt antal VFU-veckor Antal studenter i Co-oputbildning (individer) Antal Co-opveckor 134 171 148 1 689 1 913 2 199 82 81 70 FORSKNING Antal externa samverkansprojekt Co-op, Cooperative Education, innebär att programstudenter varvar studier med betalda arbetsperioder. Studenter i lärarutbildning, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningar samt i programmen för socialpedagoger och socialpsykiatrisk vård redovisas. Prestationsmåtten är behäftade med viss osäkerhet, då det handlar om relativt stora studentpopulationer och där det finns en svårighet att mäta exakt på individnivå. Antal studenter (individer) inom lärarprogrammen baseras på höstterminens antal. Externa samverkansprojekt avser de externfinansierade projekt i forskningen där externa aktörer deltar aktivt i projektet. Antalet individer samt antalet VFU-veckor ligger relativt konstant över perioden med en viss ökning under 2014. Antalet studenter i Cooputbildning har under 2014 minskat, vilket gjort att den ökning av antalet individer som skedde 2013 inte har fått något genomslag på antalet genomförda Co-opveckor. Antalet externa samverkansprojekt har ökat under hela perioden. Uppdragsutbildning, poänggivande 2014 2013 2012 Helårsstudenter 75 119 80 Helårsprestationer 87 100 70 Antalet helårsstudenter inom poänggivande uppdragsutbildning har minskat 2014 efter en uppgång 2013. Intäkterna för den totala uppdragsvolymen på grundutbildningssidan har planat ut 2014 efter att ha ökat relativt kraftigt de senaste åren. 40 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 ”VI VILL GE STUDENTERNA EN CHANS ATT KOMMA IGÅNG” Rektor Kerstin Norén tillsammans med representanter från Caverion. Caverion blev den 6 mars utsedda till Årets Co-opföretag av Högskolan Väst. Företaget har sedan 2005 anställt Co-opstudenter inom elkraft och det är en del av företagets rekryteringsstrategi. TEXT: ANNA HALLBERG – Det gäller att ta hand om de unga ingenjörerna och ge dem en chans att komma igång. Vi är ständigt på jakt efter ny kompetens och Co-opstudenterna tillhör de bästa och är till otrolig nytta för oss, säger Johnny Wallerman, distriktschef på Caverion i Göteborg. Co-op är en förkortning av Cooperative Education, en utbildningsform som innebär att studier på högskolan varvas med avlönade arbetsperioder på företag eller i organisatio ner. Det är vanligtvis 40 veckor fördelade på tre eller fyra olika perioder utspridda under utbildningens 3,5–4 år. Co-oputbildningar finns inom ekonomi, IT- och ingenjörsutbild ningarna. Här samarbetar Högskolan Väst med en 100-tal arbetsgivare. Sedan priset instiftades 2008, har Parker Hannifin, Volvo Aero Corporation, Vattenfall, Skatteverket och Autoliv belönats med utmärkeslen Årets Co-opföretag för sitt engagemang för hög skolans studenter och sitt sätt att genomföra Co-opkonceptet. nat Vänersborg, Trollhättan och Göteborg. Det är framför allt i Göteborg som Co-opstuden terna anställs.Caverion får priset bland a nnat för att de har gett alla studenter möjlighet att utvecklas på företaget och är tidigt ute i rekryterings-processen. Årets pristagare Caverion, före detta YIT, skapar och förvaltar användarvänliga och energieffektiva fastighetstekniska system och finns på nära 100 orter i landet, bland an Jonas Kihlberg, regional manager på företa get, tog emot priset från Kerstin Norén, rektor på Högskolan Väst, under den årliga arbets marknadsdagen InWest på högskolan. – Vi är otroligt stolta över att få det här priset. Det är ett tecken på att vi jobbar med rätt saker och på rätt sätt, säger Johnny Wallerman. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 41 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 42 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR Medarbetarna är högskolans viktigaste tillgång och i arbetet med att ständigt utveckla verksamheten krävs alla medarbetares engagemang. Genom att arbeta strategiskt och systematiskt med chefs- och ledarutbildning, medarbetarskap, kompetensförsörjning, kompetensutveckling och arbetsmiljö skapas goda förutsättningar för att utveckla verksamheten. PERSONAL Kompetensutveckling Arbetsintegrerat lärande, AIL, är högskolans övergripande profil och värdegrund för lärande, kunskapsutbyte och kunskapsutveckling och genomsyrar hela verksamheten. AIL ger mervärde till hela högskolan och är kvalitetsdrivande med högskolans akademiska angreppssätt och AIL-tänkande i fokus. Lärarnas kompetensutveckling bidrar till att utveckla högskolans verksamhet och inom ramen för arbetstidsavtalet ges möjlighet till kompetensutvecklingstid motsvarande 20 procent. I framtidens högskola kommer kompetens inom flexibel utbildning och IKT-pedagogik vara av central betydelse i arbetet med att skapa en attraktiv lärandemiljö för alla studenter oavsett om de läser via nätet eller på campus. Under året har därför en ny policy för flexibelt lärande och IKT-pedagogik beslutats där det fastställs att IKT ska utgöra en del av varje medarbetares kompetensutveckling. Därtill kommer nyrekryteringar under året inom området IKT med två nya medietekniker. Under året påbörjades en översyn av högskolans ledningsfunktioner. Uppdraget utförs av en extern konsult och innefattar kartläggning av nuvarande ledningsstruktur och dimensionering av resurser samt kartläggning av vilka beslutsstöds resurser som finns. Syftet är att tydliggöra, effektivisera och öka kvaliteten i högskolans ledningssystem. Till detta har det under året påbörjats ett arbete med att ta fram ett chefs program som kommer att starta 2015. Som inledning har seminarier om ledarskap inom akademin, akademisk kvalitet och akademiska värden hållits under året. 2014 inleddes ett arbete med fokus på ledarskap och med arbetarskap. Målet är att definiera och utveckla ett gott medarbetskap. Arbetet har inletts på förvaltningen, där samtliga avdelningar har arbetat med och gått igenom vad detta innebär för varje enskild medarbetare: Bland annat har en medarbetarenkät genomförts som ett verktyg för att åstadkomma ett mer utvecklat medarbetarskap. Kompetensförsörjning och rekrytering Högskolan har under 2014 beslutat att avsätta strategiska medel för att implementera ett meriteringsprogram för meritering till docent respektive professor. Rekrytering av gästprofessorer används också för att komplettera och förstärka den egna kompetensen. Anställda inom en del ämnes-/kunskapsområden är svårrekryterade och då särskilt inom elkrafts- och lantmäteriområdena, företagsekonomi (särskilt redovisning), media, pedagogik, socialt arbete samt inom vårdvetenskap. Exempelvis är det nationell brist på disputerade sjuksköterskor och därmed svårt att få sökande till lektorat i vårdvetenskap samtidigt som ett stort antal pensionsavgångar är en realitet. Inom ingenjörsvetenskap, där det råder stor kompetensbrist, har högskolan under 2014 tagit hjälp av rekryteringsföretag vilket gett ett gott resultat samt lett till nya samarbeten med andra konsulter inom elkraft. Inom elkraftsområdet pågår ett kontinuerligt samarbete med Vattenfall och diskussioner förs kring nya adjungeringar av professorer liksom industridoktorander i samarbete med dem. Det sker också gemensamt samutnyttjande av kompetens med flera andra lärosäten, exempelvis inom elkraft. Högskolan är beroende av ytterligare förstärkta samarbeten för att klara nödvändig nyrekrytering. Högskolan står inför en hög andel pensionsavgångar de närmsta åren och kommer att fokusera på att rekrytera i god tid, att skapa attraktiva lektorsanställningar samt prova anställningsformen biträdande lektor som ett rekryteringsverktyg. 2014 har en kartläggning av kompetensförsörjning för högskolans samtliga utbildningar på forskarnivå genomförts. Det har skett kompetensförstärkning under året såväl genom nyrekryteringar som meriteringsprogram inom flera områden även om fortsatta ansträngningar måste göras för att säkra den långsiktiga utvecklingen. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 43 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR/VERKSAMHET I UTVECKLING Rekryterade och befordrade professorer samt lektorer perioden 2014 2013 2012 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Professorer 3 8 11 1 4 5 2 5 7 Lektorer 6 2 8 6 5 11 8 7 15 TOTALT 9 10 19 7 9 16 10 12 22 Antalet professorer 2012 inkluderar en adjungerad professor. Antalet anställda professorer (exklusive adjungerade) under perioden 2012–2014 är 22 till antalet. Av dessa är 6 kvinnor, vilket innebär en andel om cirka 27 procent. Regeringen har för Högskolan Väst beslutat om ett särskilt rekryteringsmål för professorer. Målet är att under 2012–2015 ska minst 43 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. En del i att öka förutsättningarna att nå regeringsmålet är det beslut som togs 2014 om att avsätta strategiska medel för att implementera ett meriteringsprogram för redan anställd personal för meritering till docent respektive professor. Sett till mängden kvinnliga lektorer bland högskolans anställda, 89 av totalt 145 stycken, synes förutsättningarna finnas för en ökning av kvinnliga meriteringar. Andelen kvinnor bland professorerna räknat som årsarbetskrafter har ökat från 25 till 33 procent. Under perioden har 57 lektorer anställts och av dessa var 26 kvinnor, det vill säga cirka 46 procent. En majoritet av högskolans lektorer är kvinnor. Andelen uppgår till 61 procent. Arbetsmiljö Hälso- och arbetsmiljökommittén (HAMK) har som uppgift att vara initierande och pådrivande i strategiska arbetsmiljö frågor. Arbetet präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt, vilket kännetecknas av att fokusera på det som upprätthåller hälsa snarare än det som orsakar ohälsa. Under året har en nulägesanalys genomförts genom en medarbetarenkät, där fokus ligger på den psykosociala arbetsmiljön. Denna görs vartannat år och analys samt uppföljning kommer att genomföras under 2015. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har under 2014 ökat något i jämförelse med tidigare år och ligger nu på 3 procent, ökningen har främst skett andra halvåret 2014. Sjukfrånvaron har ökat för såväl kvinnor som män. Kvinnor har fortfarande en högre andel sjukfrånvaro än män, men 2014 har skillnaden minskat. Den åldersgrupp där sjukfrånvaron har ökat mest är 50 år och äldre. Högskolan upprätthåller generellt sett en mycket god fysisk arbetsmiljö och under 2015 ska det psykosociala arbetsmiljöarbetet utvecklas. Det kommer att genomföras en övergripande riskanalys av arbetsmiljön och utifrån det kommer handlingsplaner att upprättas. Sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid Total sjukfrånvaro – varav andel av sjukfrånvaron som uppgår till minst 60 dagar Kvinnor 44 2014 2013 2012 3,0 1,9 2,5 56,2 56,9 63,0 3,5 2,7 3,4 Män 2,2 0,7 1,0 Anställda –29 år 0,6 0,6 3,8 Anställda 30–49 år 2,6 1,8 2,3 Anställda 50 år – 3,6 2,2 2,6 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 PERSONALSTRUKTUR Antal anställda Medelantalet anställda är 580. Antalet anställda vid högskolan var vid årets slut 586, vilket är en viss ökning jämfört med föregående år. Antalet anställda lärare (individer) har ökat något och uppgår nu till 350, ökning har skett för pro fessorer och adjunkter. Ungefär 56 procent av lärarna utgörs av k vinnor. Antal undervisande och forskande personal, per tjänstekategori 2014 2013 2012 Total Kvinnor Män Total Total 41 11 30 37 36 145 89 56 149 152 4 1 3 Adjunkt 160 96 64 152 152 SUMMA LÄRARE 350 197 153 338 340 17 6 11 367 203 164 338 340 TJÄNSTEKATEGORIER Professor Lektor Meriteringsanställning Annan undervisande och forskande personal SUMMA Från och med 2014 redovisas kategorierna Meriteringsanställning samt Annan undervisande och forskande personal, vilket innbär att tidigare år inte är helt jämförbara. Årsarbetskrafter Årsarbetskraften totalt är i stort sett oförändrad över de senaste tre åren och är 476 år 2014. Andelen lärare är också i det närmaste oförändrad och uppgår till 56 procent av s amtliga anställda, även andelen disputerade lärare av totalt antal lärare ligger förhållandevis konstant över perioden. Andelen disputerade lärare av det totala antalet lärare är 49 procent, motsvarande för andelen disputerade av undervisande och forskande personal (lärare samt annan undervisande och forskande personal) är 47 procent. Antalet professorer fortsätter att öka och uppgår nu till 21 årsarbetskrafter, vilket innebär att de utgör cirka 16 procent av de disputerade lärarna. Av alla anställningar vid Högskolan Väst, undantaget doktorandanställningar som per definition är tidsbegränsade, är 84 procent tillsvidareanställningar. Enligt en rapport från UKÄ 2014 (UKÄ statistisk analys 2014-10-08, nr 8) uppvisar Högskolan Väst lägst andel visstidsanställda bland forskande och undervisande personal, 12 procent, bland alla lärosäten i landet. Snittet för riket är 31 procent. Antal årsarbetskrafter (exklusive timanställda) 2014 2013 2012 TJÄNSTEKATEGORIER Professor Lektor Meriteringsanställning 21 18 17 116 125 130 4 Adjunkt 126 124 126 Summa lärare 267 268 273 (131) (132) (136) 27 22 166 169 (varav disputerade lärare) Annan undervisande och forskande personal 12 Doktorand 26 Teknisk personal 39 Administrativ personal 121 Bibliotekspersonal SUMMA ANSTÄLLDA TOTALT 13 15 14 476 475 477 Från och med 2014 redovisas kategorierna Meriteringsanställning samt Annan undervisande och forskande personal, vidare särredovisas Teknisk och administrativ personal, vilket innbär att tidigare år inte är helt jämförbara. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 45 Könsfördelning Andelen kvinnor av samtliga anställda ligger konstant över perioden och uppgår till 62 procent. Teknisk/administrativ personal utgörs till cirka två tredjedelar av kvinnor. När det gäller lärare har andelen kvinnor ökat något 2014 och det be- ror på att andelen kvinnor ökar inom samtliga större tjänste kategorier. När det gäller disputerade lärare ökar k vinnorna från 55 till 56 procent och inom kategorin professorer minskar andelen män från 75 till 67 procent. Könsfördelning årsarbetskrafter, % (exklusive timanställda) 2014 2013 2012 Andel män Andel kvinnor Andel män Andel kvinnor Andel män Andel kvinnor Professor 67 33 75 25 74 26 Lektor 40 60 42 58 42 58 Meriteringsanställning 77 23 TJÄNSTEKATEGORIER Adjunkt 40 60 44 56 44 56 Summa lärare 42 58 45 55 45 55 (44) (56) (45) (55) (45) (55) Annan undervisande och forskande personal 67 33 Doktorand 38 62 35 65 28 72 Teknisk/Administrativ personal 33 67 34 66 32 68 0 100 0 100 0 100 38 62 39 61 38 62 (varav disputerade lärare) Bibliotekspersonal SUMMA ANSTÄLLDA TOTALT Åldersfördelning Andelen anställda mellan 30–39 år minskar och andelen mellan 40–49 år ökar. Andelen 50 år och äldre är i stort oförändrat. Medelåldern har ökat från 48 till 49 år. Dock ligger medianåldern för de anställda kvar på 48 år. Åldersfördelning personal 31 30 30 2014 2013 21 17 19 2012 5 4 19 19 5 –29 . 46 28 28 28 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 30–39 40–49 50–59 60– 16 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR PEDAGOGISK PRISTAGARE Leif Berndtsson, Högskolan Väst Leif Berndtsson, universitetslektor i företagsekonomi, är en mycket omtyckt och engagerad lärare vid Högskolan Väst. Han uppskattas särskilt för sin starka förmåga att pedagogiskt applicera teori till praktik. Därför uppmärksammades han med Studentkårens pedagogiska pris 2014. TEXT: ANNA HALLBERG – Jag är överraskad och otroligt glad, säger prista garen, som tycker det är särskilt roligt att få ett pris där det är studenterna som gjort valet. Leif Berndtsson är född och uppvuxen på Orust och utbildad agronom med ekonomisk inriktning. Han är 59 år och har arbetat på Högskolan Väst sedan 2004. Utöver det har han 13 års chefserfarenhet inom Hushåll ningssällskapet, såväl i Bohuslän som på nationell nivå i Stockholm samt har utfört en mängd externa utrednings- och projektledar uppdrag i egen regi. På högskolan delar han sin tjänst mellan undervisning av program studenter på campus, uppdrag för yrkesverk samma och deltagande i olika samverkans projekt. – Det är en stor fördel med den blandningen som jag har. Genom att jag får med mig ny kunskap och nya exempel från yrkeslivet direkt in till studenterna tror jag att intresset för det jag pratar om, och även trovärdigheten, ökar, säger Leif Berndtsson. Studenterna framhåller särskilt Leifs starka förmåga att pedagogiskt applicera teori till praktik. – Jag ser mig som en kunskapsförmedlare, att vara en länk mellan teorin och erfarenheter hos deltagarna. Att hjälpa till att få dem att hänga upp teorin på något som gör det enklare att förstå. Och att få vara med om att se det där skrynkliga oförstående ansiktet slätas ut och en aha-gnista tändas i ögat – det gör mitt jobb fantastiskt, säger Leif. Leif berättar att det också handlar om en mognadsprocess i lärarrollen. Att han mer och mer vågar släppa fram egna erfarenheter, så var det inte i början. – Det gör kanske också att studenterna i sin tur vågar dela med sig av sina upplevelser. Det är inspirerande att ta del av. Och så länge jag tycker det är kul att undervisa kommer jag att hålla på. Det var sjunde gången det pedagogiska priset delades ut av Studentkåren vid Högskolan Väst. Utdelningen sker på Högskolan Västs Akademiska högtid. Det är högskolans studenter som nominerar och alla nominerade lärare intervjuas och bedöms utifrån flera kriterier såsom engagemang, kompetens och pedagogiskt förhållningssätt. Studentkårens motivering: ”Med sina rötter i yrkeslivet och starka förmåga att pedagogiskt applicera teori till praktik är Leif Berndtsson en självklar vinnare av 2014 års pedagogiska pris. Ett stort lugn sprider sig i lektionssalen när Leif börjar föreläsa. Den kunskap han besitter kommer studenterna till del genom hans målande beskrivningar och förklaringar. Med denna pedagogik lyckas ha nå ut till var och en av studenterna i salen. Leifs ord når fram, helt enkelt.” 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 47 HÖGSKOLANS ORGANISATION 48 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 HÖGSKOLANS ORGANISATION Högskolan Väst är organiserad i fyra institutioner, enheten Forum för arbetsintegrerat lärande och Pedagogisk utveckling (FAP), centrala stödfunktioner samt högskolebiblioteket. Tillsammans utgör verksamheterna 586 anställda och omkring 13 000 studenter. Högskolestyrelsen Verksamheten styrs av regler och uppdrag från riksdag och regering. Högsta beslutande organ vid högskolan är styrelsen. Regeringen utser åtta av ledamöterna, vilka kommer från den akademiska världen, politik, näringsliv och offentliga orga- nisationer. I styrelsen sitter också tre studentrepresentanter samt tre lärarrepresentanter. Personalorganisationerna utser representanter med närvaro- och yttranderätt. Högskolans ledning Rektor utses av regeringen och är ledamot i styrelsen. Högskolestyrelsen utser rektors ställföreträdare, prorektor. Rektor har utsett en vicerektor med särskilt ansvar för innovationsfrågor. I rektorsfunktionen ingår också högskoledirektör och utveck- lingsstrateg. Rektor utser institutionernas prefekter efter förslag från institutionerna. Dessa är ansvariga för respektive verksamhet. Nämnder De båda nämnderna Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå, UN, och Forsknings- och forskarutbildningsnämnden, FFUN, är kollegialt sammansatta organ som ansvarar för säkring och utveckling av kvalitet inom utbild- ningsverksamheten på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och forskarutbildning. Anställningsnämnden har ett ansvar för beredning av ärenden om läraranställningar i enlighet med högskolans anställningsordning. Förkortningar UN = Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå Inst OHK = Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur FFUN = Forsknings- och forskarutbildningsnämnden Inst IV = Institutionen för ingenjörsvetenskap Inst EI = Institutionen för ekonomi och IT FAP = Forum för arbetsintegrerat lärande och Pedagogisk utveckling Inst IS = Institutionen för individ och samhälle 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 49 HÖGSKOLANS ORGANISATION Centrumbildningar På Högskolan Väst finns ett antal centrumbildningar med syfte att samla verksamheter av likartad natur och gemensamma frågeställningar under ett gemensamt tak och på så sätt skapa förutsättningar för integration inom högskolan och med det omgivande samhället. Forum för skolutveckling Forum för skolutveckling är Högskolan Västs regionala utvecklingscentrum (RUC) i skolutvecklingsfrågor och genomför utbildningsinsatser för skolor, kommuner och organisationer. Under 2014 har Forum återbemannat sitt rådgivande samverkansorgan där externa ledamöter från kommuner och fristående aktörer finns med. Under året har det bland annat resulterat i två gemensamma temadagar om kvalitetsarbete i praktiken, med 300 deltagare från både grund-, gymnasieoch förskola. Sedan tidigare pågår Skolverkets satsningar Lärarlyftet och Förskolelyftet där särskilt Förskolelyftet rönt stort intresse under året med närmare 400 deltagare på 4 kurser på campus och 6 utlokaliserade på andra orter (nytt för 2014). Här lockade Stenungsund hela 90 deltagare, vilket är flest i Sverige för en ort. Nytt för året är, på uppdrag av Skolverket, fortbildningsinsatser för gymnasiets yrkeslärare i arbetsplatsförlagt lärande, APL. Syftet är att utveckla hållbara strukturer och rutiner för samverkan mellan skola och arbetsplatser samt planering, genomförande och uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under APL. 50 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 Centrum för Salutogenes Centrumbildningen syftar dels till att fördjupa kunskap om vad salutogenes (hälsans ursprung) är och dels till att tydliggöra salutogenes i högskolans utbildningsprogram. Syftet är också att fördjupa kunskapen om hälsa genom forskning i salutogenes, att öka förståelsen för hälsa utifrån ett resursperspektiv i mötet med det omgivande samhället och högskolans samverkanspartners samt att internationellt fungera som ett centrum med fokus på systematiska forskningsöversikter i salutogenes. Centrumbildningen initierar nya forskningsprojekt och samlar befintlig forskning i salutogenes såväl nationellt som internationellt och genom nätverk och konferenser sprida erfarenheter och forskningsresultat. Under året har centrumbildningens vetenskapliga råd diskuterat gemensamma forskningsintressen, utveckling och framtida verksamhet. Samverkan har varit i fokus såväl lokalt, regionalt, nationellt som internationellt. Aktiva inom centrumbildningen har haft lärarutbyte inom ramen för Erasmus med bland annat lärosäten i Trondheim och Vestfold, Norge. Centrum för hållbar utveckling Högskolan Västs arbete med hållbar utveckling sker främst genom Centrum för hållbar utveckling. Centrumbildningens främsta mål är att vara en aktör i omställningsarbetet för ett hållbart samhälle utifrån ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Under året har arbetet med hållbar utveckling intensifierats med målet att högskolan ska miljöcertifieras 2017. Som ett led i detta genomfördes en kartläggning över vilka funktioner och roller som arbetar med hållbar utveckling inom utbildning, forskning och samverkan. Redan idag arbetar högskolan med en kontinuerlig översyn av energi förbrukning, miljökrav i upphandlingar, tjänsteresor etc. I enlighet med högskolans övergripande verksamhetsplan har en genusanalys gjorts på fyra av högskolans grundutbildningsprogram. Intervjuer har genomförts med studenter och personal för att belysa hur man hanterar genusfrågan i programmen och om detta skiljer sig åt mellan programmen i form av val av kurslitteratur med mera. Ett antal seminarier, öppna för såväl allmänhet, personal som studenter, har arrangerats under året och flera av dem har skett genom samarbeten med en extern part. Under 2014 har biologen och författaren Stefan Edman tillsats som ord förande i det vetenskapliga rådet. Cisco Akademien Under hösten tilldelades centrumbildningen strategiska medel för att initiera ett fortsatt utvecklingsarbete, främst inom utbildningsområdet. Exempelvis har man på Ekonomprogrammet under året fört in hållbar utveckling som en röd tråd i hela programmet. Ett antal av högskolans studenter har inom ramen för sin utbildning spelat ”Hållbarhetsspelet”. Centrum för studier av mångfald, jämställdhet och integration Högskolans övergripande arbete med mångfaldsfrågor sker genom centrumbildningen Centrum för studier av mångfald, jämställdhet och integration. Utgångspunkten i arbetet är ett brett mångfaldsbegrepp som innefattar kön, etnicitet, religion, klass, sexualitet, funktionsnedsättning och ålder. Det globala företaget Cisco är ledande på nät- och internetlösningar. Högskolan Väst är sedan 2008 ett nav för Skandinaviens Cisco Networking Academy Program. Det innebär att högskolan ger regionala Ciscoakademier i Sverige, Norge, Island och Danmark stöd i hur man med utgångspunkt i Ciscos utbildningsmaterial lär ut nätverksteknik. Det är högskolan som svarar för certifieringen av såväl de lärare som ska utbilda inom Ciscos olika delmoment som av studenterna. Deltagarna har tillgång till högskolans specialutrustade laborationssalar. Cisco Akademin är nära sammankopplad med högskolans utbildning Nätverksteknik för IT-säkerhet med cirka 120 studenter, som till stora delar bygger på moduler från Cisco. Nätverksstudenter från Högskolan Väst placerade sig 2014, för tredje året i rad, på placeringarna ett till tre bland de svenska deltagarna i den globala tävlingen Cisco NetRiders. I centrumbildningens arbete är de öppna seminarierna det centrala. Under året har sex seminarier om genus och rasism anordnats. Seminarierna blir en naturlig träffpunkt och möjliggör nätverkande inom området. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 51 Institutionen för ekonomi och IT Institutionen för ekonomi och IT erbjuder utbildningar inom ekonomi, politik, informatik och media. Här ges bland annat flera populära program såsom Internationella programmet för politik och ekonomi, 3D-animation och visualisering samt Mäklarekonom. Dessutom ger institutionen fristående kurser i bland annat nationalekonomi, ekonomisk geografi, företagsekonomi, juridik, samhälls- och statsvetenskap. Institutionen präglas av internationalisering och har en stor andel utländska studenter, lärarutbyte och mycket kontakter med högskolor och universitet i andra länder. Forskningen vid institutionen koncentreras till högskolans profilområde arbetsintegrerat lärande, AIL – här främst med IT-inriktning. Det bedrivs också forskning inom regional utveckling, mångfald och samhällsförändring samt redovisning. Institutionen är sedan många år en av arrangörerna bakom Uddevalla Symposium, en årlig forskningskonferens om regional utveckling, entreprenörskap och innovationer. På institutionen finns också Centrum för hållbar utveckling som bevakar och främjar utbildning och forskning inom hållbar utveckling såväl inom högskolan som externt. Avdelningar Företagsekonomi Informatik Juridik, ekonomi, statistik och politik Medier och design Antal helårsstudenter, forskarstuderande, anställda 2014 Helårsstudenter 1 680 Forskarstuderande 16 Anställda 88 Ekonomi 2014 Anslagsmedel 100 Mkr Externa medel 11,5 Mkr Fördelning av intäkter 2014 Utbildning 81 % Forskning 19 % Institutionen för individ och samhälle Institutionen för individ och samhälle ger flera välsökta utbildningar, bland annat inom lärarutbildningen, socialpedagogiska programmet och personal vetarprogrammet. Utbudet av fristående kurser är stort och omfattar områden som utbildningsvetenskap, psykologi, sociologi, engelska, svenska och socialt arbete. Många av dessa säljs som uppdragsutbildning till kunder inom framför allt kommunal verksamhet. Institutionens forskning hänger nära samman med de områden som man utbildar för. Särskilda satsningar görs inom forskningsområdena arbetsintegrerat lärande, högskolans profilområde samt barn- och ungdomsvetenskap. Här finns Forum för skolutveckling, Högskolan Västs regionala utvecklings centrum (RUC) i skolutvecklingsfrågor. Forumet genomför både korta och långa utbildningsinsatser för skolor, kommuner och organisationer. På institutionen finns också Mångfaldscentrum, en centrumbildning som deltar i utvecklingen inom mångfaldsområdet, såväl internt som externt. 52 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 Avdelningar Psykologi och organisationsstudier Socialpedagogik och sociologi Utbildningsvetenskap Antal studenter, forskarstuderande, anställda 2014 Helårsstudenter 1 606 Forskarstuderande 14 Anställda 133 Ekonomi 2014 Anslagsmedel 102 Mkr Externa medel 29 Mkr Fördelning av intäkter 2014 Utbildning 89 % Forskning 11 % HÖGSKOLANS ORGANISATION Hur vill du summera 2014? Elisabeth Jansson, prefekt Institutionen för ekonomi och IT Vi har fortsatt det viktiga arbetet med att ge goda förutsättningar för att våra studenter att agera som aktiva samhällsmedborgare, i linje med högskolans Vision 2022. Vi har vidare intensifierat arbetet med att etablera Centrum för hållbar utveckling, med främsta mål att vara en viktig aktör i omställningsarbetet för ett hållbart samhälle. Vi har också implementerat högskolans e-lärandepolicy och i detta utvecklat vår didaktiska förmåga. Förutom detta har vi rekryterat nya och eftertraktade kompetenta kollegor, som exempelvis flera professorer, för att ytterligare utveckla vår forskning och undervisning. Vi har också fortsatt det positiva samarbetet med Högskolan i Östfold, inom utbildning och forskning. Året har präglats av en stark vilja till utveckling i en dynamisk miljö där kollegor tillsammans, och energiskt, utvecklar verksamheten – trots de neddragningar på utbildningssidan som påverkat institutionen. Vilken är den viktigaste frågan för institutionen 2015? Vi fortsätter att arbeta med temaår där det under 2015 blir fokus på hållbarhet. Under temat arbetar vi särskilt med hållbara utbildningar i ett långsiktigt perspektiv, vilket syftar till att våra studenter efter genomförd utbildning ska kunna agera på ett ansvarsfullt sätt i sin yrkesverksamhet i förhållande till hållbar utvecklings tre dimensioner: ekologisk, social samt ekonomisk hållbarhet. Fokus blir också att fortsätta värna den goda arbetsmiljön med tilltro till andras kompetens och ambitioner, i en trygg arbetsmiljö där var och en känner meningsfullhet och stolthet, ömsesidig tillit och där vi har en stor portion humor. Hur vill du summera 2014? Det har varit ett händelserikt år på flera sätt och präglats av arbetet med att verkställa den neddragning av utbildningsplatser som aviserats av regeringen, ett arbete som varit smärtsamt då våra utbildningar är attraktiva med ett högt och ständigt ökande söktryck. Under året har vi haft ett särskilt fokus på utvecklingen av det pedagogiska arbetet, med inriktning på IKT och flexibelt lärande, men också på kvalitetsutveckling av studenternas examensarbeten. Glädjande var också att vår socialpedagogiska utbildning kom väl ut i Universitetskanslersämbetets nationella utvärdering. Flera lärare har meriterat sig till docenter och professorer under året och flera har också varit framgångsrika när det gäller ansökningar om externa medel för forskning. Många har varit engagerade i de vitala forskningsmiljöerna och nya spännande samverkansprojekt har utvecklats i samspel med olika aktörer i det omgivande samhälle. Vilken är den viktigaste frågan för institutionen 2015? Bibbi Ringsby Jansson, prefekt Institutionen för individ och samhälle Vi avser att fortsätta arbetet med pedagogisk utveckling och förnyelse på bred front. En utmaning blir att organisera arbetet kring utvecklingen av ett högskolepedagogiskt centrum, med olika aktiviteter för utbildning, pedagogisk kompetensutveckling och meritering, men också en ökad satsning på språk och textcentrum, med insatser riktade till såväl lärare som studenter. Olika former av mentorsprogram och verksamhetsförlagda delar av utbildningen, är andra områden som vi kommer att rikta särskilt fokus på. För verksamhetsförlagd utbildning gäller det främst former för bedömning och examination. Vi hoppas också att få beviljat examensrätt i svenska som andraspråk och att vi ska kunna starta upp den utbildningen under året. Nytt blir också utvecklingen av ”Nya Personalvetarprogrammet”, med två huvudområden, pedagogik och psykologi. När det gäller forskningen satsar vi kraft på att kunna rekrytera nya doktorander och att utveckla forskningsprojekt och uppdrag i samverkan med kommuner och regionen. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 53 Institutionen för ingenjörsvetenskap Institutionen för ingenjörsvetenskap ger ett antal kvalificerade ingenjörs- och teknikerprogram samt forskarutbildning. Totalt på institutionen erbjuds en högskoleförberedande utbildning inom teknikområdet, ett antal grundutbildningsprogram med inriktning mot bland annat elkraft, maskinteknik, lantmäteri och industriell ekonomi. Det erbjuds också ett par program på avancerad nivå och ett brett utbud av fristående kurser. Institutionen för ingenjörsvetenskap är den institution på högskolan som bedriver mest forskning. Den helt övervägande delen handlar om verkstadsindustriella produktionsprocesser där också högskolans största forskargrupp återfinns. Forskningen har nära samverkan med näringslivet i en stor mängd pågående forskningsprojekt. Den forskningsinriktade verksamheten äger till största delen rum på ett av Sveriges mest välutrustade produktionstekniska centrum, PTC. PTC drivs gemensamt av utvecklingsrenan Innovatum, Högskolan Väst och regionens verkstadsindustri. Avdelningar Automationssystem Tillverkningsprocesser Data-, elektro- och lantmäteriteknik Maskinteknik och naturvetenskap Forskningsmiljön Produktionsteknik Antal helårsstudenter, forskarstuderande, anställda 2014 Helårsstudenter 912 Forskarstuderande 34 Anställda 119 Ekonomi 2014 Anslagsmedel 90 Mkr Externa medel 41 Mkr Fördelning av intäkter 2014 Utbildning 59 % Forskning 41 % Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur 54 Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur erbjuder sjuksköterskeutbildning och specialistsjuksköterskeutbildningar samt utbildning i socialpsykiatrisk vård. Dessutom ges utbildning på avancerad nivå och en mängd fristående kurser inom bland annat hälsovetenskap, kriminologi, omvårdnad och vårdvetenskap. Avdelningar Forskningen på institutionen sker främst inom ämnena vårdvetenskap, folk hälsovetenskap, offentlig förvaltning samt omvårdnad och en stor del av institutionens forskning bedrivs inom högskolans profilområde Arbetsintegrerat lärande. Det finns en gruppering av forskare inom Hälsa och välfärd och kopplat till denna finns Centrum för salutogenes som främjar utbildning och forskning inom det salutogena området. Här bedrivs också utbildnings- och forskningsprojekt inom ramen för AIL-plattformen NU-akademin Västs verksamhet. Helårsstudenter 992 Forskarstuderande 13 Anställda 91 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 Hälsa, kultur och pedagogik Vårdvetenskap på grundnivå Vårdvetenskap på avancerad nivå Antal studenter, forskarstuderande, anställda 2014 Ekonomi 2014 Anslagsmedel 99 Mkr Externa medel 5,5 Mkr Fördelning av intäkter 2014 Utbildning 91 % Forskning 9 % HÖGSKOLANS ORGANISATION Hur vill du summera 2014? Forskarutbildningen har vidareutvecklats och flera doktorander har disputerat under 2014. Industri forskarskolan SiCoMap+ har möjliggjort antagning av ännu fler industridoktorander. Dessutom har sex nya egna doktorander anställts. Forskningsmiljön inom produktionsteknik är fortsatt framgångsrik med att erhålla externa medel. Söktrycket till våra ingenjörsutbildningar är fortsatt bra. Inom utbildningen har vi fokuserat på fortsatt kvalitetsutveckling där didaktik, IKT och genomströmning varit viktiga ingredienser. Arbetsmiljöfrågor har fokuserats och riskanalyser har genomförts på Produktionstekniskt Centrum. Viktig kompetensförstärkning inom både forskning, utbildning och ledning har skett under året. Liselott Lycke, prefekt Institutionen för ingenjörsvetenskap Vilken är den viktigaste frågan för institutionen 2015? Ytterligare kompetensförstärkning främst inom forskningen är nödvändig för att fortsatt kunna utveckla forskarutbildningen och öka forskningen. Inom utbildningen kommer vi fortsätta satsa på kvalitetsutveckling med fokus på genomströmning och CDIO-modellen. Flera projekt där AIL och Co-op fokuseras kommer genomföras under 2015. Vi hoppas också kunna öka våra uppdrag inom utbildning och forskning, bland annat till småföretag i regionen i samarbete med Produktionstekniskt Centrum och IUC Väst. Hur vill du summera 2014? Eva Brink, prefekt Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Under 2014 delgavs vi resultatet från Universitetskanslersämbetets, UKÄ, utvärderingar av flera av våra utbildningar. Det var både ros och ris. Kandidatexamen i pedagogik bedömdes hålla hög kvalitet och det är vi givetvis mycket glada för. Hos oss har pedagogikämnet inriktning mot vuxnas lärande i arbetslivet. Det är ett viktigt ämne för högskolan och erbjuds på såväl grundnivå, avancerad nivå som på forskarutbildningsnivå. UKÄ har också utvärderat kvaliteten i högskolans sjuksköterskeexamen där vi fick bristande kvalitet för två delmål men hög kvalitet för kandidatexamen och magisterexamen i omvårdnad. Vi har genomfört ett intensivt och gediget arbete för att åtgärda bristerna och kvalitetssäkra sjuksköterskeutbildningen i relation till kraven i de nationella examensmålen. Nästa steg är att arbeta med att kvalitetsutveckla specialistsjuksköterskeutbildningarna i Psykiatrisk vård och till Distriktssköterska. Sett ur ett helhetsperspektiv kan man se hur utvärderingen av våra utbildningar driver på positiva förändringsprocesser och skapar ännu bättre utbildningar. Vilken är den viktigaste frågan för institutionen 2015? Målet är att utveckla en stark hälsovetenskaplig institution, attraktiv för omgivande samhälle, s tudenter och personal. Det sker genom strategiska satsningar som anknyter till befintliga men också nya utbildningar, kurser, uppdrag och forskning viktiga för en modern framtid. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 55 Bibliotek Bibliotekets huvuduppgift är att fungera som ett kvalificerat informations centrum för högskolans studenter och personal. I bibliotekets pedagogiska uppdrag ingår att utbilda studenter och personal i informationssökning. Det handlar bland annat om sökteknik, databashantering, upphovsrätt, referenshantering och om kritisk granskning. Biblioteket är också ett stöd till forskningsverksamheten – man registrerar forskarnas publiceringar i databasen DIVA, söker material och är rådgivande kring strategisk publicering. Allmänheten är också välkommen att använda biblioteket och dess resurser. Besökare Biblioteksrummet är en naturlig träffpunkt och arbetsplats på högskolan. Bibliotekets verksamhet blir allt mer digitaliserad, men ändå spelar den fysiska platsen en viktig roll på campus – under hösten 2014 slogs besöksrekord. Under 2014 tillträdde Hanna Gadd som ny bibliotekschef. Tidskrifter 170 000 besökare 176 000 besökare på www.biblioteket.se Lån 99 000 varav 17 700 lån av allmänheten 105 000 lästa e-böcker Kursdeltagare 3 700 kursdeltagare i informationssökningsundervisning 163 tryckta tidskrifter 25 000 abonnerade e-tidskrifter E-böcker 117 500 e-böcker Databaser 50 abonnerade databaser 198 000 fulltextnedladdningar Antal anställda: 14 Förvaltning Högskolan Västs förvaltning samlar merparten av högskolans administrativa resurser kopplade till utbildning och forskning i en distribuerad organisation, där personalen är placerad såväl centralt som lokalt på institutionerna. Avdelningar Avdelningen för planering, ekonomi, juridik och ledningsstöd IT-avdelningen Kommunikationsavdelningen Campus Support Personalavdelningen Studentcentrum Fördelning anställda 2014 133 anställda 97 kvinnor 36 män 108 administrativ personal 25 teknisk personal 56 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 HÖGSKOLANS ORGANISATION Hur vill du summera 2014? Vi har arbetat mycket med lokalerna, köpt in nya möbler och lagt till sittplatser och på så sätt förbättrat arbetsmiljön för studenterna. Detta ingår i projektet ”flexibel lärmiljö”. Vi har också börjat arbeta på ett nytt sätt, är mer ute i rummet och rör oss, som ”mobila bibliotekarier”. Mötet med våra studenter och forskare är något av det allra viktigaste under 2014. Under året inrättades ett biblioteksutvecklingsråd med representanter från olika delar av verksamheten. Utvecklingsrådet är en satsning från högskolan och välkomnas från bibliotekets sida. Där diskuteras utvecklingsstrategier och biblioteket får på så sätt råd/hjälp kring strategiska satsningar. Vilken är den viktigaste frågan för biblioteket 2015? Hanna Gadd, bibliotekschef Vi vill fortsätta att satsa på det digitala materialet eller e-resurser (databaser, tidskrifter och e-böcker) och har tilldelats strategiska medel för detta. Mer digitalt material ökar tillgängligheten och kommer fler till del, exempelvis våra distansstudenter. Men givetvis är vi fortfarande i ”i rummet” och jobbar med tryckta produkter. Under 2015 vill vi också synas mer, både nationellt och på högskolan. Nationellt vill vi delta i expertgrupper och skriva artiklar till branschtidningar, våga berätta vad vi gör. På högskolan vill vi vara med i olika grupperingar och synas brett. Fortsätta med forskarstödet, exempelvis doktorandfrukostarna och bibliotekets forskardag. Bibliometri är ytterligare ett område vi kommer att arbeta vidare med – vi mäter antal publiceringar och ger rapporter om högskoleforskning. Hur vill du summera 2014? Li Leijerstedt, högskoledirektör Det har varit ett intensivt arbetsår på förvaltningen! Förutom det kontinuerliga förbättringsarbetet har vi tagit stora steg i att utveckla förvaltningens olika delar till en flexibel och effektiv förvaltning med hög legitimitet. En mycket viktig del i utvecklingsarbetet har varit satsningar på att utveckla ett hållbart medarbetarskap och ledarskap, där vi arbetat utifrån en gemensam utvecklingsmodell på respektive avdelning samt på utvecklingsdagar för förvaltningen som helhet. En viktig utgångspunkt i arbetet har också varit den statliga värdegrunden och dess vägledande principer. Vi har under året även påbörjat processen med en högskoleövergripande administrativ översyn genom en kartläggning av högskolans kärn- och stödprocesser samt framtagning av en utvecklingsstrategi för högskolans administrativa stödsystem. Ett annat utvecklingsområde har varit strukturering av årscykeln för det strategiska planerings- och uppföljningsarbetet och förstärkning av ledningsstödet. Slutligen har vi fördjupat samverkan med ett antal högskolor där vi bland annat gått samman för att dela resurser inom jurist- och arkivområdet. Vilken är den viktigaste frågan för förvaltningen 2015? Fortsätta utvecklingen mot en flexibel och effektiv förvaltning med hög legitimitet. Vi ska stärka det som är våra styrkor och med gemensamma ansträngningar ta tag i det som behöver förbättras för att utveckla en arbetsplats som genomsyras av samarbete, gemenskap, ansvarstagande och handlingskraft. Strategierna för det fortsatta utvecklingsarbetet är: genomlysning och effektivisering av de viktigaste administrativa processerna, fortsatta insatser för att stärka medarbetarskapet och ledarskapet samt fördjupa etablerad samverkan kring resurser med andra högskolor och universitet. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 57 STYRELSE EVA ERIKSSON Ordförande, fd landshövding Vice ordförande, förbunds ordförande, Lärarförbundet EVA-LIS SIRÉN GERT-INGE ANDERSSON MARTIN ANDERSSON ANNA HALLBERG INGELA JOSEFSON LENNART OLAUSSON THOMAS SÄTMARK Fd rektor Fd rektor Vice VD/finansdirektör, ALMI Företagspartner AB Ordförande Regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen Generaldirektör, Finansinspektionen FÖRETRÄDARE FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN Senior Vice President, GKN Aerospace REKTOR KERSTIN NORÉN Professor LÄRARREPRESENTANTER ANETTE BOLIN Universitetslektor ELISE GLIMSTEN Universitetslektor MARGARETHA HERRMAN Universitetslektor STUDENTREPRESENTANTER SOFIA GUSTAFSSON MARTIN HÖGBERG MARCUS ÅHAGEN PERSONALREPRESENTANTER MED NÄRVARO- OCH YTTRANDERÄTT ANDREAS DE BLANCHE 58 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 JARMO UUSITALO HÖGSKOLANS ORGANISATION Uppgifter om styrelsen samt redovisning av ersättningar Redovisning av uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter eller uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag perioden 2014-01-01 – 12-31 samt ersättningar från Högskolan Väst. Namn Uppdrag Arvode Skattepl ersättningar/förmåner Övriga ersättningar Summa 1 685 23 685 Anm 2014-01-01 – 2014-12-31 Martin Andersson GD och styrelseledamot i Finansinspektionen Styrelseordförande i Andante Massage & Friskvård AB 22 000 Anette Bolin Eva Eriksson 2 Styrelseordförande i Voksenåsen AB, Oslo Ledamot i advokatsamfundets etiknämnd Ordförande i Stadsmissionen i Göteborg 50 000 2 982 4 244 57 226 Elise Glimsten 2 Margaretha Herrman 2 Ingela Josefson 22 000 Lennart Olausson 22 000 22 000 22 000 22 000 22 000 22 000 22 000 22 000 Marcus Åhagen Ledamot i Drivhuset AB Eva-Lis Sirén Gert-Inge Andersson Anna Hallberg Styrelseledamot i Atrium Ljungberg AB Styrelseledamot i bolag inom Almi Företagspartnerkoncernen Ledamot i Entreprenörskommittén Kerstin Norén Ordförande i styrelsen för Språkdoktorerna AB Ledamot i styrelsen för Innovatum AB Thomas Sätmark Ledamot i styrelsen för Innovatum AB Ledamot i styrelsen för Stiftelsen Innovatum Ledamot i styrelsen för ACAB 1 352 22 000 3 571 23 352 25 571 3 22 000 22 000 2014-01-01 – 2014-06-31 Kristoffer Andersson 11 000 Hanna Ludwigsson 11 000 11 000 2 707 13 707 1 10 034 21 034 1 2014-07-01 – 2014-12-31 Sofia Gustavsson 11 000 Martin Högberg 11 000 11 000 Anm 1) Utöver redovisat arvode som studentrepresentant i högskolestyrelsen har även arvode för deltagande i andra styrelser och råd vid högskolan utbetalats. Anm 2) Till lärarrepresentanter i högskolestyrelsen utgår inget arvode – deras lön har därför inte redovisats här. Anm 3)Till högskolans rektor Kerstin Norén (2014-01-01 – 2014-12-31), har utbetalats löner och skattepliktiga ersättningar om 1 109 707 kr samt övriga ej skattepliktiga ersättningar om 6 010 kr. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 59 FINANSIELL REDOVISNING 60 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 FINANSIELL REDOVISNING Högskolans omslutning har under 2014 uppnått 506 miljoner kronor, den högsta i högskolans historia. Resultatet visar ett överskott som läggs till högskolans myndighetskapital. Resultatet är en del av högskolans plan att stärka myndighetskapitalet för att klara framtida omställningar. Högskolans intäkter för 2014 växer jämfört med tidigare år för såväl grundutbildning som forskning. Ökningen från 2013 är 22 mnkr, vilket resulterar i en total intäkt på 506 mnkr. Resultatet 2014 ger, liksom föregående år, ett överskott. För 2014 blir det 34,5 mnkr att föra till högskolans myndighetskapital som därmed ökar till 121 mnkr. De senaste åren har intäkterna för uppdragsverksamheten ökat, men år 2014 ligger de på ungefär samma nivå som 2013. I huvudsak består uppdragen av personalutbildning som ofta är poänggivande. Beställare är såväl offentlig verksamhet som företag. Exempel på stora uppdragsgivare är Arbetsförmedlingen och Skolverket. Hela överskottet kan hänföras till grundutbildningen. Med en utbildningsvolym på 5 190 helårsstudenter hamnar högskolan på 368 mnkr i intäkter för anslagsfinansierad grundutbildning. Beloppet överstiger det av departementet anvisade anslagstaket med 8,7 mnkr när decemberprestationerna inkluderas. Denna överproduktion täcks med tidigare års sparade anslag. Intäktsökningen är jämfört med 2013 14,5 mnkr och den är en effekt av planerade satsningar för en ö kning av utbildningsvolymen. Kostnaderna för att genomföra utbildningen har inte höjts i motsvarande grad. De senaste årens ökning av uppdragsverksamheten parat med ett högt och ökande söktryck för högskolans grundutbildningar samt ett fortsatt högt intresse från externa bidrags givare att finansiera forskningen visar på den viktiga roll som högskolan spelar. Resultatet med det ökade myndighetskapitalet ger för framtiden god förutsättning till stabilitet för basverksamheten samtidigt som det ger möjlighet till flexibilitet i förhållande till förändrade omvärldsbehov. Forskningens intäkter 2014 blev 100 mnkr. Det är en ökning med 3 mnkr från 2013. Ökningen förklaras främst av att högskolans särskilda anslag på 2,4 mnkr för arbetsintegrerat lärande har redovisats som forskning. Tidigare har detta anslag redovisats som grundutbildning. Externfinansieringen har sjunkit med cirka 1 mnkr. Högskolan har vid ingången till 2015 god förmåga att svara upp mot behov av utbildning såväl från individuella kompetens- och efterfrågeperspektiv som från näringslivs- och samhällsperspektiv med arbetsmarknadens kvalifikationskrav i fokus. Nedtrappning kopplad till aviserat lägre anslag från och med hösten 2015 kan göras i en takt som medger successiv minskning av utbildningsvolym. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 61 Årsbokslut Resultaträkning Belopp i tkr Not 2014-01-01 2014-12-31 2013-01-01 2013-12-31 Intäkter av anslag 1 411 002 392 518 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 35 907 30 427 Intäkter av bidrag 3 57 770 59 209 Finansiella intäkter 4 Verksamhetens intäkter SUMMA VERKSAMHETENS INTÄKTER 1 210 1 531 505 890 483 684 -341 013 -328 557 -45 776 -45 285 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 5 Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar -67 535 -62 817 6 -527 -631 9,10 -16 582 -17 092 -471 433 -454 382 34 456 29 302 2 038 2 771 SUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER Verksamhetsutfall Transfereringar 7 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 8 1 042 308 -3 080 -3 079 0 0 34 456 29 302 Kommentarer till resultaträkning Intäkterna har under perioden ökat med 22 200 tkr, varav 18 500 tkr kan hänföras till anslagsökning. Av anslagsök ningen står grundutbildningen för 14 500 tkr och f orskningen för 4 000 tkr. Högskolan har gjort en överproduktion i grundutbildningen med 8 700 tkr som har kunnat avräknas mot tidigare års sparade anslag. Ökningen av forskningsanslaget beror främst på att det särskilda anslaget för arbetsintegrerat lärande (2 412 tkr) förts från grundutbildning till forskning 2014. Ökningen av externa medel gäller avgifter och för klaras främst av en ökning av studieavgiftsskyldiga s tudenter med 2 400 tkr, även övriga avgifter som t ex konferenser och forskningsuppdrag har ökat. Kostnadsökningen är 17 000 tkr jämfört med föregående år. Personalkostnaderna har ökat med 12 500 tkr och driftskostnaderna med 4 700 tkr. 62 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 Ökningen av personalkostnaden är i realiteten cirka 6 000 tkr vid hänsyn taget till den årliga löneuppräkningen. Högskolan har under 2014 gjort en satsning på utveckling och utbildning av ledarskap och medarbetarskap vilket också har bidragit till den ökade personalkostnaden med ca 1 700 tkr. Ökningen av driftskostnaderna förklaras främst av ändrad beloppsgräns vid aktivering av anläggningstillgång vilket gjort att framför allt inköp av datorer till en kostnad av 2 800 tkr blivit drift under 2014. Den stora ökningen av resultatet beror främst på anslagsintäkternas ökning för grundutbildning i kombination med en lägre kostnadsökning. Detta är en del i h ögskolans plan att anpassa kostnaderna till den framtida minskade anslagstilldelningen. FINANSIELL REDOVISNING Balansräkning Belopp i tkr TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Not Summa immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m. Pågående nyanläggningar 11 Summa fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter 426 0 5 297 8 545 5 723 8 545 7 738 8 059 32 726 39 028 4 754 40 467 47 841 2 694 2 538 6 354 4 432 320 0 9 369 6 970 12 12 285 11 305 13 14 168 9 800 14 455 895 26 908 22 001 15 -16 744 -25 480 16 206 044 183 389 Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket 2013-12-31 10 Summa materiella anläggningstillgångar Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar 2014-12-31 9 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, bank m.m. 2 2 Summa kassa och bank 206 046 183 391 SUMMA TILLGÅNGAR 271 769 243 267 2014-12-31 2013-12-31 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital 17 Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital Avsättningar 190 190 86 647 57 345 34 456 29 302 121 293 86 837 18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 3 882 3 643 Övriga avsättningar 3 632 3 403 Summa avsättningar 7 514 7 046 45 140 53 711 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 19 Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder 20 Övriga skulder Depositioner 9 461 8 898 9 931 14 278 7 802 8 207 64 44 72 397 85 138 Upplupna kostnader 34 533 30 859 Oförbrukade bidrag 28 105 22 096 Summa skulder m.m. Periodavgränsningsposter Övriga förutbetalda intäkter 21 7 926 11 290 Summa periodavgränsningsposter 70 564 64 246 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Övriga ansvarsförbindelser 271 769 inga 243 267 inga 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 63 Resultat per verksamhetsgrenar Utbildning på grundnivå och avancerad nivå, belopp i tkr Grundutbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet grundutbildning GU totalt 2014 2013 2012 2014 2013 2012 2014 367 794 353 328 337 783 0 0 0 367 794 Avgifter 10 511 6 241 4 483 21 943 22 871 18 291 32 454 Bidrag 4 650 2 995 1 897 0 0 157 4 650 Finansiella intäkter 1 053 1 364 1 230 0 0 0 1 053 384 008 363 928 345 393 21 943 22 871 18 448 405 951 Personal -247 657 -242 839 -242 976 -17 654 -16 773 -10 441 -265 311 Lokaler -38 486 -38 960 -39 023 -1 497 -889 -556 -39 982 Övrig drift -46 350 -42 526 -37 240 -3 603 -2 783 -6 675 -49 953 -459 -562 -830 0 0 0 -459 -11 747 -12 979 -13 274 0 -14 -12 -11 747 -344 699 -337 867 -333 342 -22 754 -20 458 -17 684 -367 452 39 309 26 061 12 051 -811 2 413 765 38 499 1 487 2 273 1 535 0 0 0 1 487 0 0 0 0 0 0 0 -1 487 -2 273 -1 535 0 0 0 -1 487 0 0 0 0 0 0 0 39 309 26 061 12 051 -811 2 413 765 38 499 Verksamhetens intäkter Anslag SUMMA INTÄKTER Verksamhetens kostnader Finansiella kostnader Avskrivningar SUMMA KOSTNADER Verksamhetsutfall Transfereringar Erhållna medel från myndigheter Övriga medel erhållna för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Kommentarer till tabellen Grundutbildningen enligt uppdrag i regleringsbrev har ett högre resultat mot föregående år på ca 13 200 tkr. Detta resultat förklaras av att anslagsintäkterna har ökat med 14 500 tkr, vilket är enligt plan. Även avgiftsintäkterna har ökat med 4 300 tkr, vilket till största delen avser intäkter från studieavgiftsskyldiga studenter då denna verksamhet har ökat. Kostnaderna för grundutbildningen har inte ökat i samma omfattning som intäkterna. Den största kostnadsökningen jämfört med föregående år avser löner, ca 4 800 tkr, vilket i princip motsvarar den årliga löneuppräkningen. Även driften ökar med ca 3 800 tkr, däremot har avskrivningskostnaderna minskat med ca 1 200 tkr. Detta kan 64 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 delvis förklaras med att högskolan från 2014 har höjt beloppsgränsen för anläggningstillgång. En del av den utrustning som tidigare blev anläggningstillgång (avskrivning) har därmed istället bokförts som drift, totalt ca 2 800 tkr. Intäkterna för grundutbildningens uppdragsverksamhet har minskat med ca 900 tkr. Däremot har kostnaderna ökat med ca 2 300 tkr. Denna kostnadsökning avser en satsning på utveckling av uppdragsverksamheten som finansieras med tidigare års överskott. FINANSIELL REDOVISNING Resultat per verksamhetsgrenar Forskning och utbildning på forskarnivå, belopp i tkr Ordninarie forskning Uppdragsforskning FOU totalt 2014 2013 2012 2014 2013 2012 2014 43 208 39 190 38 778 0 0 0 43 208 Avgifter 1 024 126 395 2 429 1 189 1 712 3 454 Bidrag 53 110 56 213 46 185 9 0 0 53 120 Finansiella intäkter 157 168 200 0 0 0 157 Summa intäkter 97 500 95 697 85 558 2 439 1 189 1 712 99 939 Personal -73 766 -67 932 -66 698 -1 936 -1 014 -1 097 -75 702 Lokaler -5 760 -5 423 -6 043 -34 -13 0 -5 794 Övrig drift -17 199 -17 329 -10 467 -383 -179 -659 -17 582 -69 -69 -135 0 0 0 -69 -4 835 -4 100 -5 141 0 0 -5 -4 835 Summa kostnader -101 629 -94 852 -88 484 -2 352 -1 205 -1 761 -103 981 Verksamhetsutfall -4 129 845 -2 926 87 -16 -49 -4 042 54 497 624 0 0 0 54 1 042 308 2 0 0 0 1 042 -1 096 -806 -626 0 0 0 -1 096 0 0 0 0 0 0 0 -4 129 845 -2 926 87 -16 -49 -4 042 Verksamhetens intäkter Anslag Verksamhetens kostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Transfereringar Erhållna medel från myndigheter Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Kommentarer till tabellen Den ordinarie forskningens intäkter har ökat med 1 800 tkr som främst förklaras av ökade intäkter av anslag och avgifter. Anslagsökningen förklaras delvis av att anslaget för Arbetsintegrerat lärande, 2 412 tkr, från 2014 redovisas som forskningsverksamhet. Däremot har bidragsintäkterna för forskningsprojekten minskat med ca 3 100 tkr eftersom upparbetningen i projekten har blivit lägre samtidigt som vissa projektansökningar inte har beviljats. Kostnadsökningen för den ordinarie forskningen jämfört med föregående år är ca 6 800 tkr. Den största ökningen avser personalkostnader med nästan 5 800 tkr. Högskolans ordinarie forskning visar ett resultat på -4 100 tkr jämfört med +800 tkr föregående år. En del av resultatet förklaras av att kostnader för personal inte kunnat finansieras med externa medel, men den största delen beror på ett budgeterat underskott för forskningen. Forskningsuppdragens volym har ökat vilket till största delen förklaras av ett antal nya uppdrag framförallt inom teknikområdet. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 65 Anslagsredovisning Redovisning mot anslag, tkr Ingående överföringsbelopp Anslag Årets tilldelning Omdisponeenligt rade anslagsbelopp regleringsbrev Utnyttjad del av medgivet över skridande Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (Ramanslag) 16 2:51 001 Takbelopp (ram) 25 480 359 009 0 0 0 384 489 367 745 16 744 0 40 796 0 0 0 40 796 40 796 0 Forskning och forskarutbildning (Ramanslag) 16 2:52 001 Forskning och forskarutbildning (ram) Särskilda medel till universitet och högskolor (Ramanslag) 16 2:65 030 Utveckling av arbetsintegrerat lärande (ram) 0 2 412 0 0 0 2 412 2 412 0 16 2:65 068 Kvalitetsbaserad resursfördelning (ram) 0 49 0 0 0 49 49 0 25 480 402 266 0 0 0 427 746 411 002 16 744 Summa Redovisning mot inkomsttitel Inkomsttitel Inkomster 2394 Övriga ränteinkomster 0 Personskadeförsäkringar Universitet och högskolor får belasta anslagen med kostnader för personskadeförsäkringar för studenter. Kostnaderna får högst uppgå till 24 kr per helårsstudent Maximerat belopp, kr Utnyttjat belopp, kr 2014 2013 24 24 5,43 6,81 Finansiella villkor Utbildning på grund och avancerad nivå Forskning och forskarutbildning Högskolan Väst har ett takbelopp för 2014 som uppgår till 359 009 tkr, vilket har erhållts i tolftedelar under året. Högskolan Väst har tilldelats ett anslagsbelopp 2014 på 40 796 tkr att användas till forskning och forskarutbildning. Beloppet har erhållts i tolftedelar under året. Avräkning mot anslag har skett i samband med de månatliga utbetalningarna till högskolans räntekonto. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer beräknas på grundval av redovisning i Ladok. En överföring till följande budgetår av såväl helårsprestationer som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) får göras. Eventuell mellanskillnad mellan avräknade överföringar till räntekontot och den slutliga anslagsbelastningen redovisas som ett anslagssparande. Helårsprestationer respektive outnyttjat takbelopp, till ett värde av högst tio procent av takbeloppet, får sparas till nästa budgetår. Se beräkning av grundutbildningsanslaget för budgetåret 2014 i regleringsbrevet. 66 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 Särskilda medel Högskolan Väst har tilldelats särskilda medel för universitet och högskolor som uppgår till 2 461 tkr, varav 2 412 tkr för utveckling av arbetsintegrerat lärande och 49 tkr för kvalitetsbaserad resursfördelning. Beloppet har erhållits i tolftedelar under året. Avräkning mot anslag har skett i samband med de månatliga utbetalningarna till högskolans räntekonto. FINANSIELL REDOVISNING Tilläggsupplysningar och noter Tillämpade redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m m vid universitet och högskolor. Högskolan Västs redovisning följer god redovisningssed enligt förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Ej avslutade projekt resultatavräknas inte förrän projektet slutredovisas. Positiva eller negativa saldon per bokslutsdagen förs till periodavgränsningsposter. I enlighet med Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till § 10 i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring tillämpas den 5 januari som brytdag för den löpande bokföringen. Högskolan tillämpar redovisningsmodellen för full kostnads redovisning enligt Sveriges Universitets- och Högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer. Undantag från bestämmelser Universitet och högskolor medges följande undantag från regelverket enligt beslut från regeringen: Från bestämmelsen om redovisning av anslagsmedel enligt § 12 anslagsförordningen (2011:223). Avräkning mot a nslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätets räntekonto i Riksgäldskontoret skall ske i samband med de månatliga utbetalningarna till lärosätet. Från § 7 anslagsförordningen (2011:223) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av lärosätets takbelopp till efterföljande budgetår utan att särskilt begära regeringens medgivande. Från bestämmelserna i 2 kap. § 4 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen skall innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska istället lämna uppgifter enligt regleringsbrevets bilaga 6 Väsentliga uppgifter. Från bestämmelsen enligt 2 kap. § 4 förordningen (2000:605) andra stycket om årsredovisning och budgetunderlag om att i årsredovisningen upprätta och lämna en finansieringsanalys till regeringen. Från 2 kap. § 1 första stycket och § 3 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) om finansiering av anläggningstillgångar. En anläggningstillgång som används i myndighetens verksamhet får helt eller delvis finansieras med bidrag från icke statlig givare. Detta gäller även för bidrag från statliga bidragsgivare under förutsättning att bidraget har tilldelats för ändamålet. Från § 25a andra och tredje stycket avgiftsförordningen (1992:191) om disposition av inkomster från avgiftsbelagd verksamhet. Uppgår det ackumulerade överskottet till mer än tio procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskottet ska disponeras. Har det uppkommit ett underskott i en avgiftsbelagd verksamhet som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår, ska myndigheten i årsredovisningen lämna förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas. Anläggningstillgångar Inventarier och utrustning med minst 3 års ekonomisk livslängd och ett anskaffningsvärde på minst ett halvt prisbasbelopp (22 200 kr 2014) definieras som anläggningstillgångar. Beloppsgränsen var 8 tkr föregående år. Beloppsgränsen för anskaffningsvärdet av anläggningstillgångar avseende förbättringsutgift på annans fastighet har höjts från 80 tkr till 5 gånger ett halvt prisbasbelopp (111 tkr 2014). Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Följande avskrivningstider tillämpas: Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar avskrivs på 3 eller 5 år. I denna grupp ingår vissa programvaror som klassificerats som anläggningstillgång enligt ESV: s allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 5 kap § 2. Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet avskrivs på längst hyreskontraktets löptid, dock längst 10 år. Maskiner, inventarier, installationer med mera. • Datorer, mindre kopiatorer, viss laboratorieutrustning 3 år • Större datorer/servrar, större kopiatorer, viss laboratorieutrustning, bilar 5 år • Möbler, större anläggningar och maskiner 10 år Avskrivningen görs månadsvis efter linjär metod. Detta gäller även anskaffningsåret. Till posten Materiella anläggningstillgångar hör även konst, där ingen avskrivning tillämpas. I högskolans redovisning finns konst bokförd som anläggningstillgång vilken högskolan har erhållit från Statens konstråd. Motsvarande belopp syns på kapitalsidan som Statskapital. Pågående anläggningar Pågående anläggningar avser ännu ej slutförda investeringar. För pågående anläggning görs ingen avskrivning. Fordringar och skulder Fordringarna har värderats till de belopp de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. Periodavgränsningsposter Periodavgränsningsposter har bokförts för intäkter och kostnader överstigande 25 tkr exkl moms. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 67 Notförteckning (Alla belopp anges i tusentals kronor, tkr) Resultaträkning Not 1 Intäkter av anslag Grundutbildningsanslag Forskningsanslag Utveckling av arbetsintegrerat lärande Kvalitetsbaserad resursfördelning SUMMA ANSLAG 2014 2013 367 745 350 965 40 796 39 190 2 412 2 363 49 0 411 002 392 518 Ökningen av anslaget för grundutbildning beror på att högskolan har haft en högre studentvolym än takbeloppet och därför kunnat utnyttja sparade anslag. För en mer utförlig specifikation av anslagen se Anslagsredovisning. Not 2 Intäkter av avgifter och ersättningar 2014 2013 Enligt § 3 Avgiftsförordningen Offentligrättsliga avgifter Uppdragsverksamhet Tjänsteexport Studieavgift från tredjeland SUMMA 623 496 24 203 23 659 169 41 4 747 2 364 29 743 26 561 1 587 487 Enligt § 4 Avgiftsförordningen Konsultuppdrag Informations- och kursmaterial Lokaler Uthyrning lägenhet Uthyrning utrustning 296 241 1 919 1 771 898 332 0 224 Konferenser 898 457 Bibliotek 149 300 0 54 Tjänsteexport Övrigt SUMMA Summa avgifter och andra ersättningar 417 0 6 164 3 866 35 907 30 427 Från 2014 har en omklassificering gjorts av konsultuppdrag som numera redovisas under § 4 enligt Avgiftsförordningen. Uppgifterna för 2013 har därmed justerats. Avgiftsintäkterna enligt § 3 har ökat med cirka 3 200 tkr, där ökningen främst hänförs till studieavgifter från tredje land. Avgiftsintäkterna enligt § 4 har ökat med 2 300 tkr, denna ökning gäller främst konsultuppdrag samt uthyrning av lägenheter till utbytesstudenter. Not 3 Intäkter av bidrag Vinnova Övriga statliga myndigheter 2014 2013 3 150 5 998 13 660 17 779 Kommuner 3 250 8 592 Landsting 2 729 730 Privata företag 7 869 7 424 KK-stiftelsen 15 623 13 101 Övriga organisationer 5 261 2 448 EU och EU-länder 6 371 2 231 Övriga länder och internationella organisationer -143 906 57 770 59 209 SUMMA INTÄKTER AV BIDRAG Intäkterna består i huvudsak av bidrag till externfinansierade forskningsprojekt (52 692 tkr) som högskolan förvaltat under 2014. Högskolan deltar i cirka 135 olika forskningsprojekt där ett 80-tal olika partners deltar aktivt. Tabellen visar utbetalande myndighet/organisation, inte ursprunglig finansiär. 68 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 FINANSIELL REDOVISNING Not 4 Finansiella intäkter 2014 2013 Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret 886 1 502 Övriga finansiella intäkter 325 29 1 210 1 531 SUMMA De minskade ränteintäkterna förklaras av en lägre genomsnittsränta för 2014. Övriga finansiella intäkter avser ränta på premieavgifter till Statens Pensionsverk där retroaktiva beräkningar har genererat högre ränteintäkter jämfört med 2013. Not 5 Kostnader för personal 2014 2013 226 772 219 091 2014 2013 Ränta på lån hos Riksgäldskontoret 252 550 Övriga finansiella kostnader 276 81 SUMMA 527 631 Lönekostnad exkl. arbetsgivaravgift, pensionspremier och andra avgifter enligt lag Not 6 Finansiella kostnader De minskade räntekostnaderna på lån hos Riksgäldskontoret förklaras av en lägre genomsnittsränta för 2014. Övriga finansiella kostnader avser ränta på premieavgifter till Statens Pensionsverk där retroaktiva beräkningar har genererat högre räntekostnader jämfört med 2013. Not 7 Transfereringar Medel som erhållits från myndighet för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag SUMMA 2014 2013 2 038 2 771 1 042 308 -3 080 -3 079 0 0 Transfereringar avser till största delen bidragsmedel från olika statliga myndigheter i projektverksamheten som har vidareförmedlats till privata företag, andra lärosäten samt studenter. Posten Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag avser främst medel från stiftelser och EU. Not 8 Specifikation av årets kapitalförändring 2014 2013 39 301 25 957 Avgiftsfinansierad verksamhet -810 2 413 Bidragsfinansierad verksamhet 9 104 38 499 28 474 -4 438 951 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: Anslagsfinansierad verksamhet SUMMA Forskning och utbildning på forskarnivå: Anslagsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet 87 -16 Bidragsfinansierad verksamhet 309 -107 SUMMA -4 042 828 Totalt 34 456 29 302 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 69 Balansräkning Not 9 Immateriella anläggningstillgångar RÄTTIGHETER OCH ANDRA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Anskaffningsvärde IB BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLING 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 36 784 32 743 0 0 Årets anskaffningar 12 2 284 0 0 Aktivering från föregående års pågående anläggning 68 1 944 0 0 0 -188 0 0 36 864 36 784 0 0 624 2 218 0 0 0 351 426 0 Årets försäljning/utrangering Saldo anskaffningsvärde Pågående anläggning IB Årets pågående anläggning Aktivering föregående års pågående anläggning -54 -1 944 0 0 -570 0 0 0 0 624 426 0 Anskaffningsvärde UB + pågående anläggning 36 864 37 408 426 0 Ackumulerade avskrivningar IB -28 863 -26 119 0 0 -2 704 -2 932 0 0 Korrigering/kostnadsföring föregående års pågående anläggning Saldo pågående anläggning Årets avskrivningar Årets försäljning/utrangering Ackumulerade avskrivningar UB Restvärde 0 188 0 0 -31 568 -28 863 0 0 5 297 8 545 426 0 Beloppsgränsen för anläggningstillgång höjdes 2014 från 8 tkr till ett halvt prisbasbelopp (22 200 kr 2014). Under året beslutades att två pågående anläggningar inte uppfyller kraven för immateriell tillgång. Detta belopp fördes istället till resultaträkningen som driftskostnad, 570 tkr. Not 10 Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde IB FÖRBÄTTRINGSUTGIFTER PÅ ANNANS FASTIGHET MASKINER, INVENTARIER, INSTALLATIONER M.M. 2014-12-31 2013-12-31 2014-12-31 2013-12-31 13 074 15 480 147 983 145 907 Årets anskaffningar 1 032 251 5 638 11 221 Aktivering från föregående års pågående anläggning 2 110 169 740 254 0 -2 825 -2 096 -9 399 16 215 13 074 152 266 147 983 2 110 177 754 254 0 2 102 4 754 -2 110 -169 -754 -254 0 2 110 4 754 16 215 15 184 152 269 148 737 Ackumulerade avskrivningar IB -7 125 -6 779 -108 955 -105 691 Årets avskrivningar -1 353 -1 594 -12 525 -12 594 Årets försäljning/utrangering Saldo anskaffningsvärde Pågående anläggning IB Årets pågående anläggningar Aktivering föregående års pågående anläggning Saldo pågående anläggnng Anskaffningsvärde UB + pågående anläggning Årets försäljning/utrangering Ackumulerade avskrivningar UB Restvärde 0 1 248 1 940 9 330 -8 478 -7 125 -119 540 -108 955 7 738 8 059 32 730 39 782 Beloppsgränsen för anläggningstillgång avseende maskiner och inventarier höjdes 2014 från 8 tkr till ett halvt prisbasbelopp (22 200 kr 2014). Höjningen av beloppsgränsen medförde att ett belopp om ca 2 800 tkr blev driftskostnad istället för anläggningstillgång. Skillnaden i anskaffningar över året kan ytterligare förklaras av att stora investeringar gjordes i projektverksamheten 2013 men endast i blygsam omfattning 2014. 70 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 FINANSIELL REDOVISNING Not 11 Fordringar hos andra myndigheter Kundfordringar statliga Övriga fordringar myndigheter 2014-12-31 2013-12-31 1 553 1 733 24 45 Fordran mervärdesskatt 4 778 2 653 SUMMA 6 354 4 432 Differensen mellan åren för posten Fordran mervärdesskatt beror på att en stor återkommande faktura bokfördes redan i period november år 2013 och fanns därför inte med som en fordran vid årsskiftet (2,2 mnkr). År 2014 bokfördes motsvarande faktura i december och momsen för denna faktura ingår därmed i fordringsbeloppet per 2014-12-31. Not 12 Förutbetalda kostnader Förutbetalda kostnader statliga myndigheter 2014-12-31 2014-12-31 337 108 Förutbetalda kostnader, icke statliga 11 948 11 197 SUMMA 12 285 11 305 2014-12-31 2013-12-31 Posten förutbetalda kostnader, icke statliga avser i huvudsak lokalhyror (9,1 mnkr). Not 13 Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter statliga myndigheter 2 277 3 042 Upplupna bidragsintäkter, icke statliga 11 890 6 759 SUMMA 14 168 9 800 Upplupna bidragsintäkter avser externfinansierade projekt som högskolan bedrivit under året. Högskolan inväntar bidrag från bland annat Vinnova, Tillväxtverket, EU-medel samt Västra Götalandsregionen. De icke statliga upplupna bidragsintäkterna har ökat mot föregående år. Detta beror på ett antal nya projekt där finansiären betalar ut medel efter upparbetning. Not 14 Övriga upplupna intäkter 2014-12-31 Övriga upplupna intäkter statliga myndigheter 2013-12-31 0 221 Övriga upplupna intäkter, icke statliga 455 674 SUMMA 455 895 2014-12-31 2013-12-31 Ingående balans -25 480 -24 824 Redovisat mot anslag 411 002 392 518 -402 266 -393 174 0 0 -16 744 -25 480 Övriga upplupna intäkter avser upparbetade kostnader för uppdragsverksamheten som ännu inte fakturerats. Not 15 Avräkning med statsverket ANSLAG I RÄNTEBÄRANDE FLÖDE Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Utgående balans Högskolan har avräknat mer anslag än takbeloppet år 2014 vilket förklarar minskningen av den utgående balansen. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 71 Not 16 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Anslagsmedel Avgifter 2014-12-31 2013-12-31 178 086 151 228 10 040 14 028 Statliga bidrag 4 269 5 731 Övriga bidrag 10 401 8 559 Gåvor och fonder SUMMA 3 248 3 843 206 044 183 389 Högskolans redovisningsmodell medger inte redovisning av räntekontots saldo på olika finansieringskällor. Fördelningen ovan har därför gjorts schablonmässigt. Saldot på räntekontot har ökat med 22 000 tkr. Skillnaden förklaras främst av ökningen av anslagssparandet medan den externfinansierade verksamhetens andel (uppdragsverksamhet och externa forskningsprojekt) har minskat. Högskolans likviditetsbehov under januari 2015 är cirka -4 600 tkr, det vill säga att inbetalningarna överstiger utbetalningarna. Högskolan har tillgång till en kredit på räntekontot på 32 161 tkr. Not 17 Myndighetskapital REDOVISNING AV MYNDIGHETSKAPITAL M.M. 2014 2013 A. Ackumulerat överskott (årets och balanserad kapitalförändring) 121 103 86 647 B. Årets totala kostnader 471 433 454 382 25,7% 19,1% 2014 2013 A i % av B REDOVISNING AV STATSKAPITAL Statskapital 190 190 SUMMA 190 190 Posten Statskapital avser konst som överförts från Statens konstråd till Högskolan Väst. REDOVISNING AV KAPITALFÖRÄNDRING PER VERKSAMHETSGREN Indelning av verksamheten Balanserad kapitalförändring (A) Årets kapitalförändring (B) Summa (A+B) 114 434 39 309 153 743 3 203 -810 2 393 -30 164 -4 129 -34 293 -826 87 -739 86 647 34 456 121 103 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet enligt bilaga 4 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Forskning och utbildning på forskarnivå Uppdragsverksamhet enligt bilaga 4 SUMMA Uppställning enligt Regleringsbrev 2014 avseende universitet och högskolor. 72 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 FINANSIELL REDOVISNING SPECIFIKATION AV MYNDIGHETSKAPITALET Statskapital Balanserad Balanserad Donations- kapitalförändring, kapitalförändring, kapital anslagsfinansie- bidragsfinansierad verksamhet rad verksamhet Balanserad Kapitalförändring kapitalförändring i enligt resultaträkavgiftsfinansierad ningen verksamhet Summa UTGÅENDE BALANS 2013 190 1 157 56 264 -56 -20 29 302 86 837 Ändrad redovisningsprincip 0 0 0 0 0 0 0 Rättelser 0 0 0 0 0 0 0 190 1 157 56 264 -56 -20 29 302 86 837 Föregående års kapitalförändring 0 0 26 908 -3 2 397 -29 302 0 Utdelning från hel-och delägda företag 0 0 0 0 0 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 0 0 0 34 456 34 456 Summa årets förändring 0 0 35 481 -300 -724 -34 456 34 456 Utgående balans 2014 190 1 157 118 653 -360 1 653 INGÅENDE BALANS 2014 0 121 293 Uppställning enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Not 18 Avsättningar 2014-12-31 2013-12-31 Ingående avsättning 3 643 3 562 + Årets pensionskostnad 2 404 1 659 - Årets pensionsutbetalningar -2 165 -1 578 SUMMA AVSÄTTNING FÖR PENSIONER 3 882 3 643 AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Avsättning för omstruktureringsåtgärder Ingående avsättning 259 638 -259 -379 0 259 3 144 2 655 489 488 Summa avsättning kompetensväxling och kompetensutveckling 3 632 3 144 SUMMA ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR 3 632 3 403 TOTALA AVSÄTTNINGAR 7 514 7 046 VARAV KORTFRISTIG DEL 2 409 1 865 - Årets avsättning, netto Summa avsättning för omstruktureringsåtgärder Avsättning kompetensväxling och kompetensutveckling Ingående avsättning - Årets avsättning, netto Avsättning för pensioner avser delpensioner PA03 samt pensionsersättning. Avsättningar för omstruktureringsåtgärder innehåller avsättning för framtida lönekostnader för personal som blivit uppsagd på grund av neddragning av verksamheten. Under 2014 har ingen sådan avsättning behövt göras. Övriga avsättningar består dessutom av den del av lönesumman som enligt kollektivavtal avsätts för kompetensväxling och kompetensutvecklingsåtgärder. En del av detta belopp har under året använts för delfinansiering av delpensioner. Kortfristig del avser beräknad utbetalning av delpensioner samt den del av avsättning för kompentensväxling och kompetensutvecklingsåtgärder som beräknas användas för delfinansiering av delpensioner 2015. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 73 Not 19 Lån i Riksgäldskontoret Ingående skuld Nyupptagna lån Amortering 2014-12-31 2013-12-31 53 711 53 924 10 176 16 723 -18 746 -16 937 Utgående skuld RGK 45 140 53 711 Beviljad låneram 80 000 80 000 Beloppsgränsen för investering höjdes från och med 2014 till ett halvt prisbasbelopp mot tidigare 8 tkr. Detta förklarar minskningen av nyupptagna lån med ca 2 800 tkr. Resterande minskning förklaras av en lägre investeringsplan mot tidigare år. Not 20 Leverantörsskulder Leverantörsskulder (ej statlig myndighet) 2014-12-31 2013-12-31 9 931 14 278 Skillnaden mellan åren beror främst på två stora fakturor 2013 med förfallodag 2014. Fakturorna gällde nytt låssystem samt kostnader för verksamhetsförlagd utbildning. Not 21 Periodavgränsningsposter Upplupna löner och arvoden Upplupna semesterlöner Upplupna arbetsgivaravgifter Övriga upplupna kostnader, statliga myndigheter Övriga icke-statliga upplupna kostnader 2014-12-31 2013-12-31 3 833 3 716 15 048 14 269 8 936 8 500 384 324 6 332 4 050 34 533 30 859 Oförbrukade bidrag, statliga myndigheter 8 554 8 139 Oförbrukade icke-statliga bidrag 16 795 10 945 2 756 3 013 28 105 22 096 144 0 3 363 5 821 SUMMA UPPLUPNA KOSTNADER Oförbrukade icke-statliga donationer SUMMA OFÖRBRUKADE BIDRAG Förutbetalda hyresintäkter Övriga förutbetalda intäkter, statliga myndigheter Övriga icke statliga förutbetalda intäkter 4 419 5 469 SUMMA FÖRUTBETALDA INTÄKTER 7 926 11 290 70 564 64 246 TOTALT Posten oförbrukade bidrag avser i huvudsak den externfinansierade forskningsverksamheten där mer medel har erhållits från finansiärer än vad som har hunnit upparbetas. Posterna övriga förutbetalda intäkter avser uppdragsverksamhet där intäkter har erhållits i förskott. 74 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 FINANSIELL REDOVISNING Oförbrukade bidrag per finansiär, totalt högskolan 2014-12-31 2013-12-31 Statliga myndigheter 7 285 7 609 Kommuner 3 112 242 Landsting 1 776 837 Privata företag 1 583 1 572 KK-stiftelsen 8 972 6 018 Övriga organisationer 2 719 1 601 EU och EU-länder 2 658 3 331 Övriga länder och internationella organisationer 0 886 28 105 22 096 2014-12-31 2013-12-31 Inbetalade forskningsbidrag 54 995 58 326 Oförbrukade forskningsbidrag 22 332 17 535 SUMMA INTÄKTER AV BIDRAG Redovisning av forskningsbidrag Volymen av de inbetalade bidragen har minskat vilket beror på en minskad forskningsvolym. De bidrag som är oförbrukade beror på att högskolans upparbetning av kostnader i projekten inte alltid följer forskningsfinansiärernas betalningsplan. Betalningsplanen är oftast fastställd i förväg av forskningsfinansiären och inte beroende av projektets upparbetning. Oförbrukade bidrag från statlig myndighet Oförbrukade statliga bidrag Beräknad förbrukning 2014-12-31 2013-12-31 8 554 8 139 inom 3 mån 3 mån–1 år 1 år–3 år mer än 3 år 1 415 6 130 600 410 Noten har tagits fram i enlighet med HfR redovisningsråds rekommendation. Metoden innebär en schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastigheten/förbrukningstakten. Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms sammantaget vara linjär. Fond- och egendomsförvaltning Högskolan Väst har två fonder knutna till verksamheten. Fonderna har egen redovisning och ingår alltså inte i högskolans redovisning. Kapital Astrid och Göte Fridhs stipendiefond Stiftelsen Teknisk Samhällshjälp Utdelade stipendier år 2014 4 0 73 0 Stiftelsen Teknisk Samhällshjälp medger utdelade stipendier först när kapitalet uppgår till minst 100 tkr. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 75 Erhållna gåvor och donationer Under 2014 har högskolan erhållit följande gåvor/donationer: Belopp (tkr) Sparbanksstiftelsen Väst, stipendier till studenter 25 TOTALT 25 Avgiftsfinansierad verksamhet Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras, 2012–2014, tkr Verksamhet Över-/underskott t.o.m. 2012 Över-/underskott 2013 Intäkter 2014 Kostnader 2014 Över-/underskott 2014 Ack över-/underskott utgående 2014 -3 938 929 10 20 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Beställd utbildning Yrkeshögskolan, KY m m Uppdragsutbildning Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Övrigt Summering 13 0 0 0 0 0 0 777 2 416 21 005 21 825 -820 2 373 -389 264 4 747 2 977 1 770 1 646 0 0 0 0 0 0 402 2 677 26 690 25 730 960 4 039 FORSKNING ELLER UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Uppdragsforskning -809 -16 2 429 2 343 87 -739 Summering -809 -16 2 429 2 343 87 -739 -598 -20 622 546 76 -542 -70 0 898 963 -65 -135 Upplåtande av bostadslägenhet – regeringsbeslut (U2010/4277/UH) 0 0 0 0 0 0 Övrigt enligt bilaga 41 0 0 0 0 0 0 -668 -20 1 519 1 508 11 -677 VERKSAMHET DÄR KRAV PÅ FULL KOSTNADSTÄCKNING INTE GÄLLER Högskoleprovet Upplåtande av bostadslägenhet – utbytes program och gästforskare Summering I ÅR 2013 redovisades även avgifter enligt § 4 i denna tabell. Dessa uppgifter har tagits bort i årets tabell. Uppdragsverksamheten skall enligt Avgiftsförordningen § 5 ta ut avgifter så att full kostnadstäckning uppnås. Intäkter från högskolans uppdragsverksamhet bygger på avtal med uppdragstagare enligt kalkyl för respektive uppdrag framtagen i enlighet med denna förordning. Avgiftsverksamheten på grundutbildningsnivå har ett ackumulerat överskott om totalt 4 039 tkr och forskningen ett underskott om 739 tkr. Det totala överskottet för den avgiftsbelagda verksamheten uppgår till 3 300 tkr. Detta överskott ligger över de 10% av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning som högskolor enligt regleringsbrevet får disponera. Enligt regleringsbrevet ska myndigheten i årsredovisningen redovisa hur överskott ska disponeras. Under 2014 har en satsning gjorts på utveckling av uppdragsverksamheten med finansiering av tidigare uppkomna överskott till en kostnad av ca 2 000 tkr. Exempel på aktiviteter som gjorts i denna satsning är marknadsföring av uppdragsutbildning och utveckling av korta nätbaserade utbildningar. Enligt högskolans verksamhetsplan ska ytterligare medel från överskottet användas för en fortsatt utveckling av uppdragsverksamheten under 2015. Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter har ett ackumulerat överskott om 1 646 tkr. Under 2015 kommer en översyn att göras för att säkerställa att alla kostnader som hör till verksamheten också belastar denna. Högskoleprovet är enligt regleringsbrevet undantaget från full kostnadstäckning. De disponibla intäkterna för högskoleprovet har under åren inte täckt de kostnader högskolan har haft för att utföra uppdraget. Detta har lett till ett ackumulerat underskott. Under 2014 visar dock verksamheten på ett mindre överskott. Resultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten balanseras i löpande räkning för att utjämnas över tiden. 76 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 FINANSIELL REDOVISNING Redovisning av takbelopp avseende högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå (enligt bilaga 3 i regleringsbrev) Utfall avseende perioden 2014-01-01 – 2014-12-31 Summan Utfall total ersättning ska avse den totala ersättningen som lärosätet genomför produktion för, Det vill säga oberoende av om den ryms inom tilldelade medel eller inte. Tabell 1: Redovisning av antalet helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) Utbildningsområde Utfall HST Utfall HPR Ersättning HST (tkr) Ersättning HPR (tkr) Utfall Total ersättning 265 126 7 648 2 465 10 113 0 0 0 0 0 Humaniora Teologi Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik 301 191 8 695 3 751 12 445 1 535 1 204 44 376 23 633 68 009 500 359 25 689 15 528 41 217 1 048 769 53 799 33 287 87 086 0 0 0 0 0 785 688 42 843 32 538 75 381 0 0 0 0 0 Farmaci Vård Odontologi Medicin 204 184 12 449 13 619 26 067 Undervisning 422 400 13 759 15 348 29 107 Verksamhetsförlagd utbildning 78 67 3 356 3363 6719 Övrigt 26 30 1 058 1 021 2 079 Design 10 10 1 455 886 2 342 Konst 0 0 0 0 0 Musik 0 0 0 0 0 Opera 0 0 0 0 0 Teater 0 0 0 0 0 Media 5 5 1476 1 182 2 658 Dans 0 0 0 0 0 Idrott 12 3 1 227 135 1 362 5 190 4 035 217 830 146 756 364 586 Summa Takbelopp (tkr) 359 009 Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) 5 577 Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) 0 Antal helårsstudenter inom vissa konstnärliga områden. Totalt antal utbildade helårsstudenter 54,80 inom design. Högst får 10,0 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom design har avräknats mot utbildningsområdet Teknik. Totalt antal utbildade helårsstudenter 31,68 inom media. Högst får 5,0 avräknas inom det aktuella utbildningsområdet. Övriga helårsstudenter inom media har avräknats mot utbildningsområdet Teknik. 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 77 FINANSIELL REDOVISNING Tabell 2: Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) A. TILLGÄNGLIGA MEDEL (INKLUSIVE BESLUTAD TILLÄGGSBUDGET) Årets takbelopp 359 009 + Ev. ingående anslagssparande 25 480 Summa (A) 384 489 B. UTFALL TOTALT FÖR UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Ersättning för HPR från december föregående budgetår Utfall total ersättning enligt tabell 1 3 159 364 586 + Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion 0 Summa (B) 367 745 Summa (A–B) 1 16 744 1) Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan. TABELL. ANSLAGSSPARANDE Totalt utgående anslagssparande (A–B) 16 744 - Ev. anslagssparande över 10 % av takbeloppet 2 Utgående anslagssparande 0 16 744 TABELL. ÖVERPRODUKTION Total utgående överproduktion - Ev. överproduktion över 10 % av takbeloppet 0 2 Utgående överproduktion 2) Den del av anslagssparande respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. 78 I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 0 0 SAMARBETSPARTNERS SAMARBETSPARTNERS INOM UTBILDNING 2014 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) VÅRD Samarbetspartners där studen ter genomför eller nyligen har genomfört verksamhetsförlagd utbildning på Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogram men samt inom Socialpsykiatrisk vård. ALE Ale kommun; Psykiatri och Socialpsykiatri Björklidens äldreboende Bohuspraktiken Fridhems äldreboende Hemsjukvården Klockareängen Nödinge vårdcentral Skolhälsovården Solhaga by Trolleviks äldreboende Vikadamms äldreboende Älvängens vårdcentral ALINGSÅS Psykiatriska öppenvårdsmottagningen Skolhälsovården Vintergatan behandlingshem BENGTSFORS Bengtsfors kommun: Socialpsykiatri Granåsgårdens äldreboende Hemsjukvården Kristinedals HVB-hem Närhälsan Bengtsfors Skolhälsovården BOHUS Bohuspraktiken BOLLEBYGD Baggium Billbo BÄCKEFORS Björklunda äldreboende Dalslands sjukhus; Psykiatri och Mobila teamet Hemsjukvården Närhälsan Bäckefors vårdcentral Vuxenpsykiatrin Bäckefors DALS ED Dals Eds kommun; Socialpsykiatri och Äldreboende Hagalids äldreboende Hemsjukvården Närhälsan Dals Ed Vårdcentral ESSUNGA Essunga kommun: Porsberga gård FALKÖPING Falköpings sjukhus; Allmän psykiatri och Hemsjukvården Psykosrehabilitering. Rättspsykiatri FÄRGELANDA Björken/Tallens demensboende Färgelanda kommun; Psykiatri och Äldreboende Hemsjukvården Närhälsan Färgelanda Vårdcentral Skolhälsovården Solgården GRÄSTORP Salstad gästhem Skolhälsovården Socialpsykiatrin Thamnstorps boende och rehab GÖTEBORG Baggium HVB hem Beroendekliniken i Göteborg Beroendemottagningen Hisingen Bräcke diakoni/Hospice Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus Frölunda sjukhus, Ögon Göteborgs kommun, Äldreboende Hemsjukvården Lillhagens sjukhus, Rättspsykiatrisk vård Nordhemspolekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset; Akuten, Palliativt centrum och Plastikoperation, Vårdavdelningar SDF Angered SiS ungdomshem Björkbacken Skolhälsovård Socialpsykiatrin i Angered och Kortedala Trappa upp Änggårdens Hospice Östra sjukhuset; Akuten, Förlossning och Psykiatri. GÖTENE Vårdcentralen HÄRRYDA Socialpsykiatrin HÖNÖ Hönö Vårdcentral KRAMFORS Fenix HVB boende KUNGÄLV Centrumpraktiken Kungälvs vårdcentral Ekmanska vårdcentralen Elfebackens behandlingshem Fridhemskullens äldreboende Hemsjukvården Kungälvs kommun, Socialpsykiatrin Kungälvs sjukhus; Ambulansen. Akuten, Geriatrik/Rehabilitering, ntensivvårdsavdelningen, Kirurgi/Ortopedi, Medicin, Operation, Psykiatri och Öppenvården. Kungälvs kommun, Psykiatri Kustens vårdcentral Ytterby Närhälsan Nordmanna vårdcentral Närhälsan Solgärdets vårdcentral Ranrikegårdens äldreboende SiS ungdomshem Nereby Skolhälsovården Stora Höga vårdcentral Ytterby äldreboende LERUM Hedegården äldreboende Höjdenhemmets äldreboende Lundbygårdens äldreboende Skolhälsovården Socialpsykiatrin Tuvängen äldreboende LIDKÖPING Hemsjukvården Hospice Gabriel SiS ungdomshem Margretelund Skolhälsovården Ågårdens vårdcentral Öppenpsykiatrin Väster LILLA EDET Hemsjukvården Lilla Edets kommun; Socialpsykiatri och Äldreboende Medpro Clinic Lilla Edets vårdcentral Psykiatriska öppenvårdsmottagningen Skolhälsovården LYSEKIL Ambulansen Capio psykiatri Hemsjukvården Lindens gruppboende Lysekilshemmet Lysekils kommun, Psykiatri, Socialpsykiatri Lysekils läkarhus Lysekils sjukhus; Korttidsavdelningen Närhälsan Brastad vårdcentral Närhälsan Lysekils vårdcentral Skaftöhemmet Skolhälsovården Skärgårdshemmet Stångenäshemmet MARIESTAD Vuxenpsykiatrin MELLERUD Bergs särskilda boende Fagerlids gruppboende Hemsjukvården Kroppefjällshemmet Melleruds kommun, Psykiatri, Socialpsykiatri Närhälsan Mellerud Vårdcentralen Skolhälsovården Skållerudshemmet MUNKEDAL Allégården Hemsjukvården Kaprifolen, demensavdelningen Korttidsboende Munkedals kommun, Socialpsykiatrin Närhälsan Munkedal Vårdcentral Skolhälsovården Sörbygården TANUM Fjällbacka service Hedegårdens äldreboende Hemsjukvården Kvarterskliniken Närhälsan Fjällbacka vårdcentral Närhälsan Tanumshede vårdcentral Skolhälsovården Socialpsykiatrin Tanums kommun, Psykiatri Tanum vårdcentral Tärnegårdens äldreboende Östanvind Bullaren TROLLHÄTTAN STENUNGSUND UDDEVALLA NOL Adina hälsans vårdcentral NÖDINGE Vårdcentralen ORUST Capio Vårdcentral Orust med filialer (Ellös/Svanesund) Hemsjukvården Orust kommun, Äldreboende Psykiatriska öppenvårdsmottagningen Skolhälsovården Socialpsykiatrin Ängsvikens äldreboende PARTILLE Partille kommun, Socialpsykiatrin SKARA Rubinen HVB SOTENÄS Aston Villa Backa läkarhusgruppen Hemsjukvården Närhälsan Stenungsunds vårdcentral Skolhälsovården Stenungstorgs läkarhus Stenungsunds kommun; Socialpsykiatri och Äldreboende STRÖMSTAD Bohuslinden vårdcentral Hemsjukvården Jägarens äldreboende Psykiatriska öppenvårdsmottagningen och Akutteam Skolhälsovården Solbo Solbogårdens äldreboende Strömstads kommun; Socialpsykiatri och Psykiatri Anstalten Östragård BUP Vänerparken Björkens äldreboende Brålanda boende Dagvården Ekens äldreboende Frändefors Gläntans äldreboende Hemsjukvården Holmängens arbetslivsinriktade rehabilitering Kastanjen Kriminalvården: Brinkeberg, Brinkåsen Linden Medpro Clinic Brålanda Medpro clinic Torpa vårdcentral Nordstan vårdcentral Nyhaga eftervårdsenhet Närhälsan Vänerparken vårdcentral Pionen Psykiatriska öppenvårdsmottagningen Ringhems äldreboende SiS ungdomshem Brättegården Skolhälsovården Solbackens äldreboende Solängens äldreboende Sparregården utredningshem/ behandlingshem Torpa vårdcentral och familjecentral Vardaga, Brålanda Vargöns vårdcentral Vänerparkens mödravårdscentral Vänerparkens vårdcentral Vänersborgs kommun, Socialpsykiatrin Almö läkarhus Hemsjukvården Klövedals äldreboende Kvarnbackens servicehus Lilldalshemmet Närhälsan Tjörns vårdcentral Rönnängs äldreboende Skolhälsovården Tjörns kommun; Socialpsykiatrin Tubberöds Servicehus Valåsens äldreboende Ambulansen Hemsjukvården Hunnebohemmet Närhälsan Kungshamn vårdcentralen Skolhälsovården Socialpsykiatrin Sotenäs vårdcentral Hunnebostrand Sotenäs äldreboende VC Carema; Mölndal Mölndals sjukhus, Psykiatrin SiS ungdomshem Fagared VÄNERSBORG TJÖRN Achima Care Trollhättan Blomstergårdens äldreboende Blåvingens äldreboende Boendestödteamet Dagvården Granngårdens vårdcentral Granngårdens äldreboende Gryning vård; Snäppan ungdomshem Hemsjukvården Hjortens vårdcentral Källan Källtorpsgårdens äldreboende Källstorps vårdcentral Maria Alberts vårdcentral Norra Älvsborgs Länssjukhus; Akuten, Akutpsyk, Ambulansen, Anestesi, Barn- och ungdom, BB, BUP, Förlossning, Gynekologi, Intensivvårdsavdelningen, Kirurgi, Medicin, Neonatal, Neurolog, Operation, Psykiatri, Rehabilitering, Röntgen, Smärtenheten och Strokeenhet. Primapraktiken Psykiatrisk dagsjukvård Sjuntorps vårdcentral Skolhälsovården Stavre vårdcentral Syréngården Tallbackens äldreboende Trollhättans kommun, Psykiatri, Socialpsykiatrin Wiking tonårshem MÖLNDAL Trubadurens äldreboende Uddevalla kommun, Psykiatri, Socialpsykiatrin Uddevalla sjukhus; Ambulansen, Anestesi, Barn, Bröstcentrum, Geriatri, Hematologen, Hudmottagning, Infektion, Intensivvårdsavdelningen, Kirurgi, Medicin, Psykiatri, Operation, Rehabilitering, Röntgen och Strokeenheten. Västanvinden Österängens äldreboende Strömstad vårdcentral Strömstads äldreboende VÄXJÖ Rättspsykiatriska regionkliniken ÅMÅL Achima Care Uddevalla Dalabergs korttidsboende Edingsvägen; Ensamkommande flyktingbarn Hemsjukvården Hovhult äldreboende Kilbäcken Ljungskile vårdcentral Närhälsan Dagsons vårdcentral Närhälsan Dalabergs vårdcentral Närhälsan Herrestads vårdcentral Närhälsan Skogslyckans vårdcentral Psykiatriska öppenvårdsmottagningen Rosenhälls äldreboende Silenzvägens vårdcentral SiS ungdomshem Ljungbacken Skogslyckans äldreboende Skolhälsovården Sofiedals äldreboende Asken Balderkliniken vårdcentral Ekebacken Hemsjukvården Illern, särskilt boende Närhälsan Åmål Vårdcentral Psykiatriska öppenvårdsmottagningen Socialpsykiatrin Åmåls kommun; Psykiatri och Äldreboende ÖCKERÖ Hemsjukvården Hönö Vårdcentral Närhälsan Öckerö Vårdcentral Skolhälsovården Socialpsykiatrin Solhöjdens äldreboende 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 79 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) SKOLA Samarbetspartners där studenter genomför eller nyligen har genomfört verksamhetsförlagd utbildning inom Lärarutbildning en. Aktuell huvudman anges. ALE KOMMUN Aroseniusskolan Da Vinciskolan BENGTSFORS KOMMUN Bäckeskolan Bäckängens förskola Ekhagskolan Enebackens förskola Franserudsskolan Strömkulleskolan DROTTNING BLANKAS GYMNASIUM Trollhättan DALS EDS KOMMUN Förskolan Snörrum Förskolan Stallbacken Förskolan Tallbacken Hagaskolan Snörrumskolan ESSUNGA KOMMUN Förskolan Ängen Nossebro skola Folkuniversitetets gymnasium Trollhättan FRIDASKOLAN AB Trollhättan Uddevalla Vänersborg FÄRGELANDA KOMMUN Bruksskolan Järbo förskola – Humlan Håvestens förskola Månvägens förskola Valboskolan Ödeborgs förskola GRÄSTORPS KOMMUN Ambjörnsgårdens förskola Backenskolan Centralskolan Förskolan Kvarnen Förskolan Ugglan Lunneviskolan GÖTENE KOMMUN Förskolan Miklagård Hällekis skola Källby förskola Lillelunda förskola Ljungbackens förskola Ljungbackenskolan Prästgårdsskolan JÄRBO FRISKOLA Färgelanda KUNSKAPSFÖRBUNDET VÄST Magnus Åbergsgymnasiet Nils Ericsonsgymnasiet LICHRON TEKNIKGYMNASIUM Trollhättan LIDKÖPINGS KOMMUN Broholmskolan De la Gardiegymnasiet Djurgårdenskolan Ekestubbens förskola Hagaängs förskola Järpås skola Lilleskogs förskola Majåkers förskola Majåkerskolan Rudenschöldskolan Råda skola Saleby förskola Silverbyns förskola Stenhammarskolan Stenportens förskola Stenportsskolan Torsborgs förskola Wennerbergs förskola Vinninga förskola Ågårdskogen Örslösa förskola 80 Örslösa skola LILLA EDETS KOMMUN Elfhems gymnasium Fuxernaskolan Förskolan Kaprifolen Förskolan Solrosen Förskolan Vitsippan Nygårds förskola Prästkragen Strömsskolan Tingbergsskolan Västerlandaskolan LJUD- OCH BILDSKOLAN Trollhättan LYSEKILS KOMMUN Almens förskola Bergs skola Bovik skola Gullmarsskolan Gullmarsgymnasiet Kornbergsskolan Mariedalsskolan Stångenässkolan MELLERUDS KOMMUN Dalstiernska gymnasiet Karolinerskolan Markusgården Nordalsskolan Rådaskolan Åsebro skola Åsensskolan MONTESSORISKOLAN TRILOBITEN Trollhättan MUNKEDALS KOMMUN Bruksskolan Fisketorpskolan Förskolan Älgen Hedekas förskola Hällevadsholms skola Kungshöjdens förskola Kungsmarksskolan Munkedalsskolan NATURBRUKSGYMNASIET Nuntorp Dingle Uddetorp NYA SKOLAN Trollhättan Lilla Edet ORUSTS KOMMUN Henåns skola Orust gymnasieskola Svanesunds skola Varekils förskola Varekils skola Ängås skola ORUST MONTESSORI PLUSGYMNASIET Uddevalla PORTALENS GYMNASIUM Trollhättan PRAKTISKA GYMNASIUM Trollhättan Uddevalla SOTENÄS KOMMUN Bovallstrands skola Hunnebostrands förskola Hunnebostrands skola Sotenässkolan SKARA KOMMUN Ardalaskolan Förskolan Gläntan Katedralskolan Teglaskolan STENUNGSUNDS KOMMUN Bergvägens förskola Ekenässkolan Hasselbackens förskola Jörlanda förskola Kopperskolan Kristinedalskolan Kyrkenorums förskola Nösnäsgymnasiet Stenungskolan Stora Höga förskola Stora Högaskolan Trollbackens förskola I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 Ucklumskolan Vuxenutbildningen STRÖMSTADS KOMMUN Skee skola Valemyrskolan TANUMS KOMMUN Backa fritidshem Fjällbackaskolan Hamburgsundskolan Tanumgymnasiet TROLLHÄTTANS STAD Björndalsskolan Dalkjusans skola Frälsegårdsskolan Förskolan Blåklinten Förskolan Draken Förskolan Ejdern Förskolan Fjärilen Förskolan Forsen Förskolan Gulsparven Förskolan Hjulkvarn Förskolan Husaren Förskolan Kaprifolen Förskolan Kometen Förskolan Lillegården Förskolan Lindåsen Förskolan Lunnen Förskolan Lyckan Förskolan Maskrosen Förskolan Myggan Förskolan Mätbandet Förskolan Ollonborren Förskolan Röda Villan Förskolan Skinnemo Förskolan Skogsbacken Förskolan Solgården Förskolan Solstrålen Förskolan Stallet Förskolan Storken Förskolan Stridsbergsgården Förskolan Sädesärlan Förskolan Tistelstången Förskolan Vindan Förskolan Vitsippan Förskolan Vällingklockan Förskolan Västanvinden Förskolan Äventyret Förskolan Örtagården Hjortmosseskolan Kronan Källstorpsbacken Lextorpskolan Lyrfågelskolan Lärcentrum Paradisskolan Sjuntorpskolan Skoftebyns fritidshem Skogshöjdens skola Stavreskolan Sylteskolan Velanda skola Välkomsten (Lyrfågelskolan) Åsaka skola UDDEVALLA KOMMUN Balladens förskola Bergs förskola Blekets förskola Dalabergs förskola Dalabergsskolan Forshällaskolan Herrestads förskola Herrestadskolan Hogstorps skola Hovhults förskola Hälle förskola Högås förskola Hönsebergets förskola Jakobsbergs förskola Karlsbergs förskola Kärrs förskola Lane Ryrs Förskola Linets förskola Ljungskileskolan Matildaskolan Misteröds förskola Nordgårdens förskola Nordgårdenskolan Parkens förskola Ramnerödsskolan Sandersdalskolan Skogslyckans förskola Sommarhemsskolan Strumpans förskola Sunningevägens förskola Söderskolan Uddevalla gymnasieskola Unnerödsskolan Västerskolan Ängabo förskola Äsperöds förskola Äsperödsskolan Län Lärarpartner AB Manpower AB Swedavia Swedish Airports Landvetter Volvo Cars ULNA FÖRSKOLOR AB SKÖVDE Alingsås Uddevalla VARA KOMMUN Arentorps förskola Förskolan i Kvänum Torsgårdens förskola Vedums förskola VÄNERSBORGS KOMMUN Björkvägens förskola Blåsut förskola Blåsut skola Brålanda skola Dalaborgs förskola Dalboskolan Fridhems förskola Frändeskolan Förskolan Kastanjevägen 40 Gasverksgatans förskola Granås förskola Granåsskolan Hagtornsgatans förskola Korsgatans förskola Kulturförskolan Lindvägens förskola Mariedalskolan Norra skolan Onsjöskolan Poppelvägens förskola Rånnum skola Skolgatans förskola Skördegatans förskola Tengrenstorps förskola Torpaskolan Tärnan skolan Vänerparkens förskola Vänerskolan Vänersnäs montessoriskola Åkergatans förskola Öxnereds förskola Öxnered skola VETEGRODDENS FÖRSKOLA Vänersborg KUNGÄLV Kungälvs kommun LIDKÖPING Arbetsförmedlingen PARTILLE Partille kommun Västra Götalandsregionens Säkerhetsstrategiska avdelning TJÖRN Räddningstjänsten TROLLHÄTTAN GKN Aerospace Manpower AB NÄL, Västra Götalandsregionen UDDEVALLA IKEA Kynningsrud Prefab AB Uddevalla kommun VARGÖN Vargön Alloys AB VÄNERSBORG Närhälsan Regionens Hus Vänersborgs kommun MENTORSKAP ALINGSÅS Peter Svanström Utveckling BORÅS Skanska AB GÖTEBORG 2 AP-fonden CoWi AB Clarion Hotel Post Göteborgs-Posten HR on Demand International Automotive Components Group Sweden AB Lorensbergs Organisationskonsulter AB SCA Hygien Products AB Swedavia Swedish Airports Landvetter Vattenfall AB Volvo Cars Volvo Group/Trucks HÄRRYDA Swedavia Swedish Airports Landvetter SKÖVDE VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) OCH MENTORSKAP PERSONALVETARE Samarbetspartners där studen ter genomför eller nyligen har genomfört verksamhetsförlagd utbildning inom Personalvetar programmet samt arbetsgivare där studenter haft mentorer. VFU FALKENBERG Falkenbergs Sparbank GÖTEBORG Adecco HR AB Academic Work Alten Sverige AB Göteborgs Hamn AB G4S Sverige Göteborgs kommun: Lundby Stadsdelsförvaltning, MajornaLinné Stadsdelsförvaltning, Parkoch naturförvaltning, Västra Göteborgs Stadsdelsförvaltning, Örgryte-Härlanda Stadsdelsförvaltning ICA Sverige AB Lernia Bemanning Länsstyrelsen Västra Götalands Västra Götalandsregionen Säkerhetsstrategiska Avdelningen TROLLHÄTTAN GKN Aerospace Protalent AB TRR Trygghetsrådet UDDEVALLA Tarasso Rekrytering VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) SOCIALPEDAGOG Samarbetspartners där studenter genomför eller nyligen har genomfört verksamhets förlagd utbildning inom socialt/ socialpedagogiskt arbete på det socialpedagogiska programmet. ALE Ale kommun: Aroseniusskolan Omsorg om funktionshindrade Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg Ungdomsboendet Spinneriet i Alafors ALINGSÅS Alingsås kommun: SAMARBETSPARTNERS Boendestöd inriktning neuropsykiatri Integrationsenheten Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg Östlyckeskolan Ungdomsboendet, Vintergatan personalkooperativ BENGTSFORS Bengtsfors kommun: Socialtjänsten Dalslands sjukhus, barnoch ungdomspsykiatrisk öppenvårdsmottagning BORÅS KOMMUN Borås kommun: Familjeverksamheten Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg ESSUNGA Essunga kommun: Familjeteamet Nossebro LSS-boende Myggan Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg FÄRGELANDA Färgelanda kommun: Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg Valboskolan GRÄSTORP Grästorps kommun: Daglig verksamhet Paletten Omsorg om funktionshindrade Socialförvaltningens Individ- och familjeomsorg GÖTEBORG Angeredsgymnasiet Bergsjöns församling Fontänhuset Gryning Vård AB: Kullaviks behandlingshem Lillatorps behandlingshem Göteborgs Räddningsmission Karlaskolan/Magelungen Röda Korset Social resurs, Ella kvinnoboende Socialtjänsten: Familjehuset Örgryte Statens Institutionsstyrelse: Björkbackens ungdomshem, Fagareds ungdomshem Svenska kyrkan i Angered Tillfället, akutboendeenheten Vittraskolan GÖTENE Götene kommun: Fornängsskolan Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg Västerbyskolan HULTSFRED Hultfreds kommun: Albäckskolan Hultfreds gymnasium Lindblomsskolan Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg biståndshandläggning Äldreboendet Lindgården Äldre- och handikappomsorgen Ekängens HVB & Halvvägshus AB KUNGSBACKA Kungsbacka kommun: Buaskolan Elof Lindälvs Gymnasium Flyktingboendet Fyrtornet Socialförvaltningens handikappsomsorg LERUM Lerums kommun: Socialförvaltningen Vård och omsorg, avdelningen för funktionshinder LIDKÖPING Lidköpings kommun: Funktionshinder, boende inom psykiatrin Service- och biståndsenheten Socialförvaltningen LILLA EDET Lilla Edets kommun: Biståndsenheten Fuxernaskolan Omsorg om funktionshindrade Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg Solhaga by Äldreomsorg LJUNGSKILE Gryning Vård AB: Bergiusgården Strandgården LYSEKIL Lysekils kommun: Folkhälsosamordnare Social omsorg och vård, Boendestöd och biståndsenhet Socialtjänsten; Vård och omsorg, Avdelningen för LSS/ psykiatri, Avdelningen för LSS/ korttidstillsyn, Individ- och familjeomsorg MARIANNELUND Statens Institutionsstyrelse Hessleby Behandlingshem MARK Marks kommun: Socialförvaltningens Individ och familjeomsorg Marks assistans Ängsskolan i Skene MELLERUD Melleruds kommun: Dahlstiernska gymnasiet, Individuella programmet Omsorgsförvaltningen Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg Ungdomsmottagningen MUNKEDAL Dingle Lantbruksgymnasium Munkedals kommun: Social omsorg och omvårdnad, Biståndsenheten Socialtjänsten MÖLNDAL Mölndals kommun: Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg ORUST Orust kommun: Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg, biståndsenheten SKARA Behandlingshemmet Kängurun Gryning Vård AB: Solsidans barn- och familjeenhet STENUNGSUND Stenungsunds kommun: Arbetsmarknadsenheten Jordhammars Växtkraft Omsorgsförvaltningen TANUM Tanums kommun: Socialförvaltningens Handikappsomsorg Ungdomsstöd i Väst TROLLHÄTTAN Folkuniversitetet Gryning Vård AB: Snäppans ungdomshem Statens Institutionsstyrelse:Slussen, ungdomsboende Trollhättans kommun: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen: Centralskolan, Föräldraforum, Kortbo för ungdomar, Nätverk i centrum, Råd och stöd, Stödteamet och Ungdomsforum, Mottagningsgruppen, Integrationsenhet Barnahuset Förskolan Mätbandet Kronan Lyrfågelskolan Magnus Åbergsgymnasiet Nils Ericsongymnasiet Omsorgsförvaltningen Vårviks gård Verdandi UDDEVALLA Uddevalla kommun: Biståndsavdelningen Hälsokällan Omsorgsförvaltningen Socialtjänstens Individ- och familjeomsorg: Athenagården, Fältsekreterarna Uddevalla gymnasieskola, Individuella programmet Statens Institutionsstyrelse: Ljungbacken, Gläntan behandlingshem Ljungbacken, Eken behandlingshem Ljungbacken, Villan behandlingshem VARA Vara kommun: Biståndsenheten Daglig verksamhet ”Paletten” Gruppbostad ”Målaren” Individ- och familjeomsorgen Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Stenkilsgårdens äldreboende VARBERG Capio anorexienheten Ekekullen Försäkringskassan Handikappomsorgen RSMH/Pionjärerna Varbergs kommun: Familjeenheten Fenix boende för ensamkommande flyktingbarn Steget mot arbete Socialförvaltningens Individ- och familjeomsorgen Ungdomsrådgivningen Vuxenenheten VIMMERBY CO-OP Co-op innebär att teoretiska studier varvas med avlönade arbetsperioder på ett företag eller en organisation. Här nedan listas de samarbetspartners där studenter genomför eller nyligen har genomfört Co-op. Co-op finns inom ingenjörs-, IT- och ekonomiutbildningarna. ALE Swedbank Götaälvdalen ALINGSÅS Bjärke Energi, Sollebrunn BORÅS LICT AB FINSPÅNG Siemens Industrial Turbomachinery AB FRÄMMESTAD Componenta GRÄSTORP Linjemontage AB GÄVLE Rejlers GÖTEBORG Caverion Sverige AB COWI Emil Lundgren AB Goodtech Göteborg Energi AB K3 NEA Väst SKF Sverige AB SWECO Wilhelmsen Technical Solutions HALMSTAD One Nordic HELSINGBORG Emil Lundgren AB KALMAR Kalmar Energi AB Astrid Lindgrens skola Elisabethgårdens hem för vård och boende (HVB) Norrskenet hemtjänst Stenbäckens behandlingshem Strandhagen HVB , Aleris, Södra Vi Ungdomsboende Vimmerby kommun: Individ- och familjeomsorgens barn- och familjeenheten Omsorgsförvaltningen Vuxenenheten KARLSKRONA VÄNERSBORG LILLA EDET Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Vänerviken Gläntans sjukhem Gryning Vård AB: Grynings Familjecentrum i Fyrbodal MST-teamet vid Vänern Sparregården Kriminalvården, Frivården Kriminalvårdsanstalt Östragård Rädda Barnen Vänersborgs kommun: Arbetsmarknadsenheten Biståndsenheten Handikappomsorgen Plantaget råd och stöd Socialtjänstens individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre VÄSTERVIK Egehem HVB Ellen Keyskolan, Resursteamet Frivården, Kriminalvården Gamleby Ungdomsboende Västerviks kommun: Samhall AB Socialförvaltningen, utredningsenheten Socialtjänstens Individ och familjeomsorg, vuxenheten Pilen Spirea Ungdomsboende för ensamkommande flyktingpojkar Äldre- och handikappomsorgen ABB HVC KARLSTAD Fortum Eldistribution Rejlers ingenjörer AB KUNGSBACKA Fortum AB KVÄNUM Swegon AB LIDKÖPING Lidköping Elnät Sparbanken SCA Hygiene Products LINKÖPING Bjarne Ottey Elkonsult AB Tekniska Verken STENUNGSUND Actemium Akzo Nobel Functional Chemicals AB Ineos Sverige AB Jacobs Sverige AB STORA HÖGA Processkontroll Elektriska AB STRÖMSTAD Fortum AB Infra Service Väst AB KGH Accountancy & VAT Services AB SUNDSVALL E.ON Elnät One Nordic SCA Ortviken TROLLHÄTTAN AB Eidar Trollhättans Bostadsbolag Emil Lundgren Energifokus AB Etteplan GKN Aerospace Hewlett-Packard Sverige AB Högskolan Väst Mape Sweden Nolato Cerbo Orio AB (f d Saab Parts AB) Parker Hannifin AB Semcon Siemens Industrial Turbomachinery AB Swedbank Trollhättan Energi AB Trollhättans Stad Vattenfall Eldistribution AB UDDEVALLA Bohus PMC Energifokus AB Mattsonföretagen i Uddevalla AB Segertoft & partner Skatteverket Uddevalla Energi AB Uddevalla kommun Wilhelmsen Technical Solutions ULRICEHAMN IETV UPPSALA Vattenfall Services Nordic AB VARA Swegon AB Volvo Penta AB VARBERG Ringhals AB VÅRGÅRDA Autoliv Sverige AB VÄDERSTAD Väderstadsverken VÄNERSBORG Preem Petroleum AB SI TECH Dry suit components Handelsbanken Länsstyrelsen SLL AB Sweco Vargön Alloys AB Vattenfall Services Nordic AB VBG Group Truck Equipment AB Vänersborgs kommun MALMÖ VÄSTERÅS LUDVIKA ABB Power Products ABB Power Systems LYSEKIL MELLERUD Emballator Melleruds kommun ABB FACTS ABB Corporate Research Balfour Beatty Rail Mälarenergi MUNKEDAL VÄSTERVIK E.ON Elnät Arctic Paper Munkedal AB NORRKÖPING Vattenfall Services Nordic AB ORUST Infra Service Väst AB OSKARSHAMN Oskarshamns Kärnkraftgrupp AB Ringhals Vattenfall Elproduktion SKÖVDE Skövde Elnät SOLNA 3M Västervik – SlipNaxos AB Ankarsrum Motors Elfa Sweden AB Master Flow Plastomer Sweden AB Pentronic AB Totebo AB ÅMÅL SLL AB Spicer Nordiska Kardan AB ÖSTHAMMAR Forsmarks Kraftgrupp AB Vattenfall Eldistribution AB 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 81 SAMARBETSPARTNERS PARTNERS INOM FORSKNING 2014 Nedan listas svenska företag, myndigheter och organisationer som Högskolan Väst samarbetade med inom forskningen 2014. Det tillkommer ständigt nya partners och nya projekt inleds men majoriteten av aktuella part ners finns med här. Inom forskningen har Högskolan Väst också samarbeten med en lång rad internationella verk samheter liksom många svenska och utländska högskolor och universitet. Dessa ingår inte i denna uppräkning. A ABB AGA AH Automation Akademiska Hus Aktiebolaget Svenskt Konstsilke Ale kommun Allmänna Barnhuset Almi ANA Trollhättan Ambulans i Västra Götaland, Skåne och Stockholms län Ansys Arbetsförmedlingen Axia Hotel Management AB B Barnahuset i Trollhättan Bengtsfors kommun Benteler Engineering Binar Elektronik BRIS Brogrens Industries LB:s Mekaniska Verkstad LEAX Group Lear Corporation Leissnerdata Lidköpings kommun Ljud- och bildskolan Ljungskile Folkhögskola Lysekils kommun Länsförsäkringar Länsstyrelsen i Västra Götalands län M C Campus Västervik Carlbecksakademin Componenta Connecta AB D N E EBP i Olofström Enheten för samhällsorientering i Göteborg Esab Esab Engineering F Noco stolar Nouratron AB Nudie Jeans NU-sjukvården Nyföretagarcentrum Närhälsan O Omställningskontoret Optronic Partner pr P Folkuniversitetet FORCE Fuji Autotech Fyrbodals kommunalförbund Försäkringskassan Parker Hannifin PayEx Permanova Lasersystem Place consulting Polis i Västra Götaland, Skåne och Stockholms län G R GE Inspection Technology GKN Aerospace Sweden Gestamp HardTech Gryning resursteam i Göteborg Grästorps kommun Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgs stad H H.C. Starck HIAB Hälsokällan i Uddevalla Höganäs I IL Recycling AB Industriellt UtvecklingsCentrum i Olofström Innovatum INNVENTIA AB Intercut IUC Väst J Jayway K KA Group Kinnarps I Årsredovisning I Högskolan Väst I 2014 L Majblomman Mape Sweden AB Medeso Metalock Engineering Sweden Midroc Mottagningen för unga män (MUM) Munkedals kommun Mölndals kommun Daloc Dals-Eds kommun Dana Drivhuset 82 Klarna KUKA Nordic Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Kunskapsförbundet Väst Ragn-Sells AB Raybased AB Reflective learning – International Re:NewCell AB Restaurang & Hotell Skansen i Båstad AB Räddningstjänst i Västra Götaland, Skåne och Stockholms län S Saab Combitech Sambruk Samsung Sandvik Sandvik Hard Materials Sankt Jörgen Park Resort Sapa Profiler Scania Scania CV Siemens Industrial Turbomachinery Skolverket Sotenäs kommun SSAB SSAB Tunnplåt Stenungsbaden Yacht Club Stenungsunds kommun Stiftelsen Sara Strömstads gymnasieskola Sturebadet Sulzer Metco Svenska Röda Korset Svensk Kärnbränslehantering Swedavia Swerea IVF Swerea KIMAB Södra Skogsägarna T Termisk Systemteknik Tooltec Trilogiq Trollhättan Energi AB Trollhättans folkhögskola Trollhättans Stad Tylösands Havsbad U Uddeholm Uddevalla kommun Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter (f d Hälsoäventyret Oasen) V Vara kommun Varbergs Kurort Vattenfall VBG Group Volvo Volvo Car Corporation Volvo Cars Volvo Cars Manufacturing Engineering Volvo Construction Equipment Volvo Information Technology Volvo Trucks Väderstad-Verken Vänersborgs kommun Västra Götalandsregionen Västsvenska forskargruppen kön och våld W WyWallet Y YSB Yasuragi Hasseludden Å ÅF-Kontroll Åkerstedts Verkstads AB Högskolestyrelsen – Underskrifter Jag/Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Trollhättan 2015–02–18 Gert-Inge Andersson Martin Andersson Anette Bolin Eva Eriksson ordförande Elise Glimsten Sofia Gustafsson Anna Hallberg Margaretha Herrman Martin Högberg Ingela Josefson Kerstin Norén rektor Lennart Olausson Eva-Lis Sirén vice ordförande Marcus Åhagen Thomas Sätmark 2014 I Högskolan Väst I Årsredovisning I 83 Årsredovisning 2014 Diarienummer 2014/1358 A31 Postadress 461 86 Trollhättan Redaktör Anna Hallberg, 0520-22 31 52, e-post [email protected] Fotografer Andreas Johansson, Andreas Olsson, Dan Almqvist, Jacob Karström, Patrik Johäll, Pontus Corneliusson, Robert Svensson Grafisk form Profil reklambyrå Produktion Kommunikationsavdelningen vid Högskolan Väst februari 2015 Tryck Litorapid Media AB. Årsredovisningen går också att läsa på www.hv.se Högskolan Väst, 461 86 Trollhättan
© Copyright 2024