Branschrapport 2015 - Sveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekters Branschrapport 2015: En unik chans att flytta fram positionerna ”Människor ska känna sig delaktiga i det samhälle de bor i” Prishöjningar väntas HÖGTRYCK FÖR ARKITEKTER BRANSCHENS VINNARE OM SVERIGES ARKITEKTER Vi organiserar 95 procent av Sveriges arkitekter, drygt 12 300, och omfattar alla professioner: byggnadsarkitekter, landskapsarkitekter, inredningsarkitekter och planeringsarkitekter. Som företagare kan du ansluta dig till Sveriges Arkitekters företagarservice. Vi erbjuder en fördelaktig företagsförsäkring, juridisk rådgivning, arkitektanpassad företags information, med mera. Läs mer på arkitekt.se/foretagare Sveriges Arkitekters Branschrapport 2015: Innehåll Sid 4 Förord INTERVJUER MED BRANSCHFÖRETRÄDARE Bengt Andrén, landskapsarkitekt, seniorkonsult Sid 6 Britta Blaxhult, affärsutvecklingschef Sid 7 Kristina Grange, docent Sid 8 Christer Larsson, arkitekt, stadsbyggnadsdirektör Sid 10 Erik Pelling, kommunalråd Sid 11 DET GÅR BRA NU! Marknadsläget Sid 14 Arkitektmarknaden 2015 och 2016 Sid 16 Välfyllda orderböcker och press på marginalerna Sid 16 Varierande läge i Europa Sid 17 BRANSCHSTRUKTUREN Låga etableringskostnader Sid 18 Många små och få stora företag Sid 18 Ökade volymer… Sid 19 …men svag lönsamhetsutveckling Sid 21 Spelregler under förändring Sid 22 Kommunen som nyckelspelare Sid 26 Byggföretagen driver på Sid 27 Konkurrensutsatt upphandling och pristransparens Sid 27 Ny syn på offentlig upphandling Sid 28 Relationen och positionen i projektet Sid 31 Utbytbarheten Sid 32 Framtidens arkitektmarknad Sid 32 POTENTIAL Nya marknader och annorlunda prissättning Sid 33 Bredd och nisch Sid 33 En bredare roll Sid 34 Källor Sid 35 .................. .................. . . ................. .................. . . ............. ................ ............... RAPPORTEN I KORTHET ............... ............... Arkitektmarknaden är urstark. I Sverige har bygginvesteringarna ökat de senaste åren, liksom det politiska intresset för framför allt bostäder. Dess utom börjar övriga Europa återhämta sig efter finans krisen. Rapporten visar en stark tillväxt i arkitekt företagens omsättning och antal anställda, framför allt i de största företagen. ................ ............... . . ............... . . ............... . . .............. ............... .............. ............... ............... .............. .. .............. Trots detta har företagen en svag lönsamhetsökning. Allt pekar därför på att priserna på arkitekttjänster stiger. .. ............. .. ............. .. ............. .. ............. NÅGRA NYCKELTAL: • Omsättning, hela arkitektbranschen, 2013: 8 miljarder kr • Omsättning per anställd, 2014: 1 320 000 kr • Beläggning i procent, april 2015: 65% av företagen uppskattade sin beläggning till 75–100% • Rörelsemarginal (före avskrivningar): 8,71% • Antal anställda: 7 000 • Arbetslöshet, juni 2015: 1% .............. .............. 3. A RK ITEK TR A PP O R T 2015 CH ARLOT TA HOLM HILDEBR AND, BR ANSCHCHEF OCH JACOB SAHLQV IS T, FÖRBUNDSORDFÖR ANDE Förord Vi tar tempen på branschen Det går bra nu! Arkitektens kompetens är mycket efterfrågad: Orderböckerna är mer än fyllda och intresset för arkitektur och design ökar. Arkitektföretagen har en unik chans att växa och på ett tydligare sätt bidra till bra arkitektur som håller över tid. Därför denna rapport, som visar möjligheter och utmaningar med att gemensamt skapa vår livsmiljö. I din hand håller du nu den allra för sta årgången av Sveriges Arkitekters Branschrapport. Rapporten speglar på ett unikt sätt läget för de i Sverige verksamma arkitekterna och den svenska arkitekt branschen. Arkitekterna är historiskt först i en konjunkturcykel, när efterfrågan på välfärd ökar och fler vill och har råd att bygga och köpa nya bostäder. I juni 2015 är läget i det närmaste överhettat med en arbetslöshet bland arkitekter på runt 1 procent. Det är 49 individer och av dessa är några nyutexaminerade studenter som nu i september med stor sannolikhet har fått ett arbete. Med arkitektföretag som går för hög tryck kommer nya utmaningar. Bristen på arbetskraft är uppenbar. Vi är glada för att svenska kontor berikats med arkitek ter från andra länder som breddar och R E DA K TÖ R : Charlotta Holm Hildebrand, branschchef Sveriges Arkitekter Jacob Sahlqvist, förbundsordförande Sveriges Arkitekter A RK ITEK TR A PP O R T 2015 M E DV E R K A N D E : Carina Unger, Serofia AB Tobias Olsson, förbundsdirektör Sveriges Arkitekter Ariella Nisell, kommunikationschef Sveriges Arkitekter 4. Ulrik Östling, förhandlingschef Sveriges Arkitekter Pehr-Mikael Sällström, projektledare Agenda Livsmiljö Sveriges Arkitekter, m.fl. tillför andra sätt att se och ibland annan kompetens. Möjligheten att utveckla nya tjänster är stor där näraliggande utbild ningar kan tillföra projekten värde. Med en spelplan som innebär att många bostäder ska byggas på kort tid gäller det att hålla i minnet att det inte enbart är bostäder som ska byggas, utan gestaltade livsmiljöer där över en miljon människor ska bo och leva på ett hållbart sätt med hög trivsel. Sveriges Arkitekter vill med detta material bidra till en ökad förståelse för ar kitektens arena, företagandets villkor och inte minst öka dialogen inom byggbran schen. Att arbeta med arkitektur innebär att inom kvartalsekonomins snäva ramar skapa långsiktiga värden som ofta inte kan mätas förrän femte, sjätte eller sjunde försäljningen. De värden vi skapar i dag ska samhället ha nytta av nu och långt fram i tiden. Med det kommer ett stort ansvar att förvalta och utveckla såväl verktyg, process som produkt i nära samarbete med boende, kommuner, byggare, ägare och förvaltare när städer ska förtätas, områden omvandlas och ny mark tas i anspråk. Under tiden vi arbetar med materialet påminns vi om vikten av att bygga samhäll en när bibliotek stängs och de offentliga rummen då inte ger den möjlighet till att förverkliga drömmar som välfärdssamhäl let lämpligen borde ge. I bostadsbristens Sverige har långtifrån alla barn ett eget rum, alla klassrum ger inte den studiero det borde, alla barn har inte samma förut sättningar med stöd hemifrån. Om du som läsare ska komma ihåg en sak när du lägger ifrån dig denna skrift vill vi att det är detta, det vi bygger nu är grunden för vår framtid. Låt oss göra det klokt, långsiktigt - och gärna tillsammans. I N T E R VJ U E R : Elisabet Näslund, journalist Sveriges Arkitekter DESIGN: Content Innovation www.ci.se BENG T ANDRÉN, L ANDSK AP SARK ITEK T, SENIORKONSULT PÅ NA I S V EFA Intervju ”Hitta rätt nivå tidigt” Vilka är samhällsbyggnadsbranschens främsta utmaningar? – För det första bostadsförsörjningen. Och inte bara ur ett storstadsperspektiv, på landsbygden behövs nya typer av bostä der. Där är problemet att det inte lönar sig för marknaden att bygga – därför behöver staten eller någon annan aktör gå in. – Vidare är den rumsliga segregationen oerhört viktig att bryta. Vi måste koppla ihop stadsdelar och områden; det ska vara självklart att verka och leva på en plats där du träffar på ”sådana som inte är som jag”. – Den tredje stora frågan är finansie ringen av kollektiva tjänster. Idag förtätar vi i befintliga områden och utnyttjar be fintlig infrastruktur, men ska vi kunna häva bostadsbristen måste vi få fram modeller för att finansiera byggandet av helt nya stadsdelar. I dem måste det finnas sådant som idrottsplatser, skolor och parker – och vem ska betala för dem? Frågan är spe ciellt viktig därför att flera av de här nya stadsdelarna kommer att ligga i C-lägen, alltså i områden som idag har ganska låga fastighetsvärden. Hur bidrar arkitekten till att skapa värden i samhället? – Kvalitet och ekonomi hänger ihop i nio fall av tio. När du är arkitekt deltar du i värdeskapandet genom att skapa värdeful la hus, platser och stadsdelar – arkitektens kompetens gör bostaden och området att raktiva. Arkitekten borde därför bli bättre på att kunna motivera hur värdeskapande åtgärder ska vara bärande i projektet. Hur kan aktörer med olika intressen A RK ITEK TR A PP O R T 2015 6. och tidsperspektiv på sina investeringar gemensamt skapa hållbara livsmiljöer? – Ja, det är en av de stora frågorna. Vilka incitament att bygga hållbara hus och miljöer har den som bygger för att sälja direkt? Dialog är en viktig början. Det skulle också vara bra om det kom in en ny aktör och nya pengar i sektorn. Hur kan man synliggöra värden som alternativa utformningar av livsmiljöer genererar över tid? – I backspegeln är det lätt, efter några år när det har skett ett antal transaktioner har marknaden satt ett värde. Men helst vill vi ju kunna förutsäga de här värdena redan i planeringsskedet. Det finns forsk ning som visar hur framtida värden kan indikeras redan på projekteringsstadiet – intressant men inte tillräckligt utvecklad. En satsning på den typen av forskning kan bidra till möjligheten att skapa hållbara livsmiljöer. Den behöver kommuniceras bättre och vi arkitekter behöver också ha en bättre dialog med fastighetsekonomer. Insikten att grundstenen för framtida värden läggs i tidiga skeden når alltfler. Hur ger vi tidiga skeden en större tyngd? – Tidiga skeden har en stor tyngd redan i dag. Frågan är vilka intressen som är med i tidiga skeden? Där ska människor finnas som har koll på byggteknik, ekonomi, utformning och det mer svårfångade ”livet mellan husen”. Om de utbyter kunskap och viljor i tidiga skeden har vi större möjlighet att skapa förutsättningar för det goda livet i städer och samhällen. – En viktig sak i tidiga skeden är att hitta rätt ambitionsnivå, genom att ana lysera genomförbarheten i förhållande till platsens ekonomiska förutsättningar. Det tjänar alla på. Hur ser du att arkitekten kan vidga sin roll för att möta samhällsbyggnadssektorns utmaningar? – Kåren generellt tjänar på att intresse ra sig för ekonomi och politik, att engagera sig politiskt. Jag tror inte främst det är mer utbildning som behövs, arkitektutbildning en är en ryggrad som gör att du kan ge dig in i samtal med andra. Fler arkitekter måste lämna komfortzonen! BRIT TA BL A X HULT, A FFÄRSUT V ECK LINGSCHEF, V EIDEK K E BOS TA D Intervju ”Bygg det som folk har råd med” Vilka är samhällsbyggnadsbranschens främsta utmaningar? – För det första att kunna bygga sådant som folk har råd att betala. Idag är det privatpersoner, inte det offentliga, som finansierar bostadsbyggandet och att till handahålla en bostad till den som saknar medel är den stora utmaningen. – Att värdera avvägningar mellan det som begränsar byggandet: buller, tillgäng lighet och riksintressen exempelvis. Idag staplar vi alla begränsningar mot varand ra istället för att göra de nödvändiga avvägningarna. Vi skulle också behöva nya lösningar som att hantera störningar och risker vid källan. – Att hantera opinionen är en tredje utmaning, vi måste bli bättre på att förklara varför vi behöver bygga just här. Att människor känner sig delaktiga i det samhälle de bor i och att bryta segregatio nen är viktigt för en positiv utveckling. Får vi till rätt typ av dialog med de boende kan vi ta tillvara den positiva kraft som männ iskors tillhörighet till platsen är. Hur bidrar arkitekten till att skapa värden i samhället? – Genom att arkitekten förstår hur en plats fungerar, hur man kan göra den attraktiv och vad som är ekonomiskt rimligt för platsen. På så sätt kan vi lägga resurserna där de gör mest nytta. Jag blir ofta förvånad över att arkitekter inte intresserar sig mer för vår affär – varför inte komma med idéer på smarta tekniska lösningar istället för att nöja sig med att vara den gestaltande konsulten? Hur kan aktörer med olika intressen 7. och tidsperspektiv på sina investeringar gemensamt skapa hållbara livsmiljöer? – Alla behöver förstå sin egen roll och ansvar – och även andras affärslogik. Då får man ihop helheten så att det blir lång siktigt bra. Återigen, lägg pengarna där de ger mest nytta. Vi behöver också lägga mer tid på gemensam analys innan vi ritar lösningarna. Hur kan man synliggöra värden som alternativa utformningar av livsmiljöer genererar över tid? – Vissa värden förändras när livsstilar förändras medan andra – som sol, lä, mö tesplatser – är konstanta och dem behöver man inte anstränga sig för att förnya. Jag förvånas ibland över att vi, mitt i all annan individualisering, är så konservativa när vi väljer vårt boende. Kanske för att det är en så stor investering? – När vi tänker på värden är det viktigt att inse att vi köper hela stadsdelen när vi köper en bostad och det gör det offentliga rummet till en viktig tillgång. Liksom det svårfångade begreppet trivsel som skapas med hjälp av de boende – att låta dem träffas innan inflyttning och lära känna varandra skapar trivsel. Insikten att grundstenen för framtida värden läggs i tidiga skeden når alltfler. Hur ger vi tidiga skeden en större tyngd? – Vi byggare har en bra uppfattning om vilka som ska flytta till ett område som ska byggas. Om vi kan använda våra underlag mer i samarbete med kommunerna – vi använder dem redan mycket i samarbete med arkitekter – kan vi komma ett steg längre i hur vi designar varumärket för projektet och gör gestaltningen för det ändamålet. Hur ser du att arkitekten kan vidga sin roll för att möta samhällsbyggnadssektorns utmaningar? – Bli bättre på att identifiera och skapa de värden som de boende vill ha och är beredda att betala för. Arkitekten behöver också förstå hur man bygger med både god gestaltning, kundvärden och bra ekonomi. Risken blir annars att vi måste pruta bort kvaliteter i slutskedet för att projektet ska kunna starta. A RK ITEK TR A PP O R T 2015 K RIS TINA GR ANGE , DOCENT I URBANA OCH REGIONA L A S TUDIER . FORSK ARE OCH L ÄR ARE V ID NORGE S MIL JØ- OG BIOV ITENSK APELIGE UNI V ERSITE T, NMBU Intervju ”Koppla ihop miljö och rättvisa” Vilka är samhällsbyggnadsbranschens främsta utmaningar? – Jag tror att omställningen till ett hållbart samhälle måste förmå koppla ihop miljöfrågorna med rättvisefrågorna. Vi har ett samhälle där de ekonomiska klyftorna ökar, och det kan aldrig gynna ett hållbart samhälle. Vi behöver en politik som inte bara utgår från att ”tid är pengar i sam hällsbyggandets värld” som vi kunde läsa i Plangenomförandeutredningens förslag. Samhällsbyggande är något mer – det måste branschen ta som utgångspunkt. Hur bidrar arkitekten till att skapa värden i samhället? – Kanske kan man bara svara på den frågan med utgångspunkt i beställarens värderingar. I dagsläget tycks synen hos många av de som anlitar arkitekter vara att arkitekten framförallt kan bidra med något slags ”mervärde”. Detta mervärde tycks nästan uteslutande handla om ekonomisk tillväxt. Och många arkitekter verkar tänka att om man ska bli betrodd av beställaren så är det detta man måste ha en känsla för. – Ur mitt perspektiv blir en sådan snäv syn på vad arkitekten kan bidra med verkligt problematisk. I synnerhet i ett samhälle där allt fler börjar ifrågasätta vår ensidiga tilltro till ekonomisk tillväxt. Arkitekter borde kunna bidra i mycket högre utsträckning till en rättvis och bra samhällsutveckling för fler. Hur kan aktörer med olika intressen och tidsperspektiv på sina investeringar gemensamt skapa hållbara livsmiljöer? – Jag tror inte att det är så lätt att ändra enskilda aktörers intressen om det A RK ITEK TR A PP O R T 2015 8. inte också finns en samhällsdebatt om vad hållbara livsmiljöer kan innebära. Finns det en dålig förståelse i debatten om vad begreppet kvalitet står för så är också inci tamenten för en del aktörer väldigt låga. Hur kan man synliggöra värden som alternativa utformningar av livsmiljöer genererar över tid? – Ur ett kortare perspektiv handlar det kanske om att lyfta fram enskilda bra projekt. Men på sikt är det inte tillräckligt. Jag tror att vi måste våga sätta fingret på sådant som inte bidrar till bra livsmiljöer. Vi behöver en politik som inte duckar för de orättvisor som utformandet av våra samhällen leder till i dag, där resurser koncentreras till ekonomiskt välbeställda områden. Vi behöver också en politik som aktivt försöker förändra dessa flöden. Insikten att grundstenen för framtida värden läggs i tidiga skeden når alltfler. Hur ger vi tidiga skeden en större tyngd? – Ja, inte genom att bara som ett mantra upprepa att arkitekten kan bidra till ekonomiska ”mervärden” i detta skede. Jag tror diskussionen måste föras på ett djupare plan och handla om vad bättre livs miljöer kan innebära, och hur arkitektkåren kan svara på dessa utmaningar. Hur ser du att arkitekten kan vidga sin roll för att möta samhällsbyggnadssektorns utmaningar? – Jag förstår att det kan vara svårt att vara kritisk som konsult. Samhällsbygg nadsbranschen är trots allt en bransch fylld av maktstrukturer. Men på något plan tror jag ändå att man inte kan komma framåt om man inte står upp för vad man tror på. – Samtidigt tror jag att branschens strukturer är sega. Så återigen, det är en förändring som måste komma från flera håll samtidigt. Vi måste föra en kritisk de batt i media om vår samhällsutveckling, vi behöver en situation på skolorna där man diskuterar hur arkitekten kan svara på de viktiga samhällsutmaningarna, vi behöver en kår som står upp för vad man tror på, och fler arkitekt- och planerarorganisatio ner än de som finns idag som med större bredd kan bidra till en kritisk diskussion om samhällsutvecklingen. 9. A RK ITEK TR A PP O R T 2015 CHRIS TER L ARSSON, ARK ITEK T, S TA DSBYGGNA DSDIREK TÖR I M A LMÖ S TAD OCH SÄRSK ILD UTREDARE FÖR GE S TA LTA D LI VSMIL JÖ Intervju ”Hur knyter vi ihop staden?” Vilka är samhällsbyggnadsbranschens främsta utmaningar? – Bostadsfrågan utan tvekan. Den är en samhällsfråga som handlar om rättvisa, om tillväxt, om att bygga ihop staden. Vi kan inte gå runt den. – En annan stor utmaning är hur vi rör oss i staden, och den handlar lika mycket om mobilitet som infrastruktur. Hur vi knyter ihop staden är en utomordentligt viktig fråga och i den spelar det offentliga rummet en central roll. Vi måste utforma det så att människor ska kunna röra sig i hela staden; så att vi ska kunna möta ”den andre”, vem den nu är. – Den tredje är att skapa och inse mer värdet av offentliga investeringar. Alltså att vi inte bara bygger en skola utan också ser på den nytta den skapar för livsmiljön i grannskapet. Om vi bara tittar på funk tionen i sig finns risk för suboptimering. Istället måste vi se till offentliga investe ringar skapar mervärde och helst också följdinvesteringar. Hur bidrar arkitekten till att skapa värden i samhället? – Där tänker jag på det holistiska per spektiv som arkitekten måste företräda. Förmågan att sammanväga olika intressen. Det kräver mod och integritet att ta den rollen och vi måste vara varsamma med hur vi använder den. – Det holistiska perspektivet behövs för att skapa långsiktiga värden: de arkitekto niska värden som anses vara svårfångade men på sikt blir otroligt mätbara i form av hälsa, trygghet – hela batteriet av inte minst sociala frågor. Hur kan aktörer med olika intressen och tidsperspektiv på sina investeringar A RK ITEK TR A PP O R T 2015 1 0. gemensamt skapa hållbara livsmiljöer? – Gemensamma målbilder är nyckeln: Vad ska projektet lösa? Vilka värden tillför det? Den analysen görs inte tillräckligt ofta. – Kommunen har en viktig roll i det arbetet genom att ha en stadsbyggnads vision och kommunicera den tydligt. Jag tycker översiktsplanen fungerar bra för än damålet, den är ett bra dialoginstrument som visar en politisk viljeyttring. Men det gäller att politiken står upp för sin vision! Hur kan man synliggöra värden som alternativa utformningar av livsmiljöer genererar över tid? – Jag kommer tillbaka till vikten av det långa perspektivet och att lyfta fram lång siktiga värden. Koppla ihop det långa och det korta perspektivet. Dialogen är också nödvändig, vi måste ta tid i inledningsske det att diskutera med medborgarna. Insikten att grundstenen för framtida värden läggs i tidiga skeden når alltfler. Hur ger vi tidiga skeden en större tyngd? – Genom ökad delaktighet och demo krati. Det tidiga skedet är verkligen en grundsten och vi måste ge det den tid det förtjänar. Där ska vi svara på frågan vad projektet ska göra på lång sikt. Lägger vi för lite krut i tidiga skeden skapar vi inte de långsiktiga värdena varken för den enskil da fastigheten eller för samhället i stort. Hur ser du att arkitekten kan vidga sin roll för att möta samhällsbyggnadssektorns utmaningar? – I utredningsarbetet med Gestaltad livsmiljö har jag förstått att byggindustrin har brist på kvalificerade projektledare. Det är en bra roll för arkitekten att ta. För att kunna fylla den rollen behöver kåren vidga sin kunskap om ekonomi, både på projektoch på makronivå, och få kompetens inom antropologi och sociologi för att vässa sig inom medborgardialog. – Vi ska förstås inte bli experter inom dessa områden, rumslig organisering är vår expertis, men vi behöver kunskap i andra områden för att berätta om effekterna av vad vår verktygslåda faktiskt gör för att lösa samhällsfrågorna. ERIK PELLING, KOMMUN A LR ÅD (S) I UPP SA L A Intervju ”Vi måste skapa en tydlig vision” Vilka är samhällsbyggnadsbranschens främsta utmaningar? – Den första för mig som politiker är självklart att få fram fler bostäder på kort tid och på bra sätt. Den andra utmaningen är att öka delaktigheten i den demokratis ka processen kring bostadsbyggandet. – En hållbar utveckling är också nöd vändigt och där spelar arkitektur en stor roll. Livet mellan husen är en angelägnare fråga för oss politiker än passivhus och trä byggande – miljöteknikutvecklingen rullar på av sig självt, den sköter branschen. Vi ska ha fokus på planeringen av det hållbara samhället. Hur bidrar arkitekten till att skapa värden i samhället? – På flera olika sätt. Jag tycker arkitek ter ska vara mer delaktiga än de är idag, bland annat genom att ta ett större eko nomiskt ansvar. I Uppsala försöker vi hitta vägar för det, exempelvis att byggarna ska hålla fast vid samma arkitekt och att våra kommunarkitekter är med genom hela pro cessen. Det ger ett bättre byggt resultat än slentrianmässigt uppförda lådor där kvaliteter tagits bort. Tittar vi historiskt på de miljöer vi idag betraktar som värdefulla är de nödvändigtvis inte dyrare än andra, däremot mer omsorgsfullt gjorda. Hur kan aktörer med olika intressen och tidsperspektiv på sina investeringar gemensamt skapa hållbara livsmiljöer? – Vi i Uppsala vill utmana branschen och försöker jobba utifrån en aktiv markpolitik där även mindre aktörer ska kunna konkur rera. Allmänt sett behövs dialog och högt i tak för att få fram gemensamma mål. Om vi släpper loss kreativiteten får vi fram en lösning som är optimal för hela staden. 1 1. Nu har vi också beslutat att ta fram en ar kitekturpolicy, som vi hoppas ska bidra till att skapa större acceptans för byggande och därmed smidigare processer. Hur kan man synliggöra värden som alternativa utformningar av livsmiljöer genererar över tid? – En sak är att både stadsbyggnads förvaltningen, byggare och vi politiker ska kunna vår stadsbyggnadshistoria så att vi vet vilka värden olika platser har. Vi behöver också ha kontakt med forskningen och med medborgarna – det är bra med en livlig debatt, även om vissa ärenden dras i långbänk lyfts viktiga värden fram i diskussionerna. – En svårare fråga är hur vi synliggör alternativen till den rådande bilnormen för att ta klivet mot det hållbara samhället. Det är en pedagogisk uppgift, att skapa en tydlig framtidsvision. Insikten att grundstenen för framtida värden läggs i tidiga skeden når alltfler. Hur ger vi tidiga skeden en större tyngd? – Det är jätteviktigt att ta ett helhets grepp och göra strategiska avvägningar i början av processen så att vi undviker fri märksplanering. Vi måste zooma ut för att kunna se vad som är värdefullt i det befint liga, vad som måste sparas och vad som kan undvaras i grönområdena, till exempel. Därför har vi tagit ett strategiskt beslut att enbart markanvisa färdigplanerad mark istället för att låta byggherrarna göra egna detaljplaner. Det gör att kommunen måste ta den ekonomiska risken, men så måste det kanske vara. Hur ser du att arkitekten kan vidga sin roll för att möta samhällsbyggnadssektorns utmaningar? – Vi som kan påverka från kommunalt håll ska markera mot byggarna att de ska ge arkitekterna en större roll. Idag byts arkitekter ut under processen, material ändras – det gagnar ingen. Om vi tittar utanför våra gränser har arkitekterna mer makt, se på Danmark som ju många lyfter fram som ett lyckat exempel. Även kommunarkitekterna ska ha en stark roll – här vill jag återigen peka på vår kommande arkitekturpolicy som ska underlätta det. A RK ITEK TR A PP O R T 2015 Det g br Marknadsläget Arkitektbranschen har rekordlåg arbetslöshet och efterfrågan är mycket stark. Samtidigt ökar influenser av utländska arkitekter som flyttar hit eller arbetar här i olika projekt. Med ökad samverkan för långsiktigt värdeskapande har det sällan funnits så goda förutsättningar för arkitekturen i Sverige som nu. A RK ITEK TR A PP O R T 2015 1 2. går ra nu! 1 3. A RK ITEK TR A PP O R T 2015 Marknadsläget T illväxten i den svenska ekonomin stimu leras av återhämtningen i euroområdet och av den relativt svaga svenska kronan. Tillväxtprognosen för BNP är 2,6 procent i år och 3,2 procent för nästa år enligt Swedbank i april. Hushållens ekonomi vän tas vara fortsatt stark och konsumtionen förblir tillväxtmotorn i ekonomin även i år. Nästa år väntas skattehöjningar, högre inflation och ett eventuellt kommande amorteringskrav att begränsa köpkraften. Mot slutet av 2016 förutses den första räntehöjningen sedan slutet av 2011. Efterfrågan på arkitekttjänster beror till stor del på bygginvesteringarnas utveck ling. Efter en nedgång under 2013, framför allt beroende på minskade investeringar i lokaler och anläggningar, har de ökat. Ökningen som under 2014 var 15 procent, berodde främst på stigande investeringar i bostadsproduktion, men även lokaler, infrastruktur, anläggningar och industri byggnader bidrog positivt. I år räknar Sveriges Byggindustrier, BI, med att bygginvesteringarna fortsätter växa, men i något långsammare takt. Den totala ökningen bedöms bli 8 pro cent. Nybyggandet av bostäder förväntas fortsatt stå för den starkaste tillväxten även om takten dämpas. Investeringar i A RK ITEK TR A PP O R T 2015 lokaler, både privata och offentliga, väntas öka, men i betydligt långsammare takt än 2014. Den totala tillväxten för anläggning ar beräknas vara oförändrad, med ökade investeringar i offentliga och minskade i privata. Prognosen för nästa år pekar på en tydlig avmattning i tillväxttakten, enligt BI. De totala bygginvesteringarna förväntas växa med 2 procent. Avmattningen sker till följd av dämpad efterfrågan på nyprodu cerade bostäder, en följd av regeringens aviserade skattehöjningar och planerade amorteringskrav. Regeringens aviserade satsning på 3 200 MSEK till nyproduktion förväntas inte kunna kompensera efterfrå gebortfallet. Prognosen är att 42 500 nya bostäder påbörjas 2016, jämfört med 44 500 under 2015. Reduceringen av ROT-av draget förväntas bidra till lägre efterfrågan på ombyggnader, trots att regeringen utlovat investeringsstöd till åtgärder. Priva ta och offentliga lokalinvesteringar väntas växa med 1 procent vardera. Sammantaget förväntas lokalinvesteringarna växa med 1 procent. Privata anläggningsinvesteringar väntas minska med 1 procent, medan de offentliga förväntas öka med 2 procent. Den sammanlagda prognosen visar på oförändrad volym för anläggningar. Även om efterfrågan på nybyggda bostäder förväntas minska nästa år finns ett stort behov av bostäder till följd av snabbt växande städer och befolknings utvecklingen. Boverket uppskattar att det behöver byggas omkring 70 000 bostäder per år fram till 2020. Bostadsbyggandet sker på marknadens villkor sedan systemet med statlig finansiering avskaffades. Det innebär att byggandet av bostäder är nära sammankopplat med hushållens vilja och möjlighet att betala för nybyggda bostäder. Hushållens vilja och möjlighet påver kas alltså av faktorer såsom disponibel inkomst, räntenivå och priset på nybyggda bostäder. Aviserade skattehöjningar och amorteringskrav påverkar hushållens disponibla inkomster negativt, vilket är orsaken till att bostadsproduktionen beräk nas minska under 2016. ”Fortsatt stort behov av bostäder 2016” Bygginvesteringar Bostäder Investeringsvolym (Mdrkr) Procentuell förändring i fasta priser 2014 Utfall 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 162 21 18 3 Lokaler 137,1 12 2 1 Anläggningar 81,8 9 0 0 Summa bygginvesteringar 380,9 15 8 2 Källa: Byggkonjunkturen nr 2 2015, Sveriges Byggindustrier 1 4. Bostads byggandet planar ut Gestaltning av Västhamnen – Helsingborgs Hamn (2012), vinnare: ”Hamn+” Förslagsställare: Ramböll Sverige AB, Hamburg Port consultants HPC, Liljewall Arkitekter 1 5. Marknadsläget ”Bygginves teringarna växer med 8 % i år” Vinnare i markanvisningstävling för kv. Stabben i Norrköping: Katcha Förslagsställare: Ivarssons Byggnads AB i samarbete med Arkitektur + Development AB Ansvariga arkitekter: Ingrid Reppen, Master of Architecture, SAR/MSA, Kai Wartiainen, Master of Architecture ARKITEKT MARKNADEN – 2015 OCH 2016 Sveriges Arkitekters sysselsättnings- och arvodesenkät för juni visar en positiv bild av beläggningsgraden och utsikterna för resten av 2015. Av cirka 400 svaran de företag uppskattade 65 procent att beläggningen 1 april låg på 75-100 procent och ytterligare 21 procent uppskattade sin beläggning till mellan 50 och 74 procent. På frågan om förväntad beläggnings grad den 1 september svarade 53 procent att de trodde på en beläggning på 75–100 procent. Ytterligare 27 procent trodde på en beläggningsgrad på 50–74 procent. Nå got färre, men fortfarande en övervägande del, tror alltså att den höga beläggnings graden från april ska finnas kvar ett tag till. Svenska Teknik- & Designföretagens (STD) investeringssignal från juni visar en liknande bild. En övervägande del av företagen räknar med ett oförändrat eller förbättrat orderläge de kommande sex månaderna för bostäder, övriga hus, infra struktur, miljö/utredningar och stadspla nering. Arbetslösheten för arkitekter ligger för närvarande på cirka 1 procent bland Sveriges Arkitekters medlemmar och har inte överstigit 2 procent sedan 2006, trots finanskrisen 2008. Den svenska bygg A RK ITEK TR A PP O R T 2015 1 6. konjunkturen har istället varit starkare än i många andra europeiska länder. Det har bidragit till att många arkitekter (och -företag) från andra länder sökt sig hit, och därmed differentierat utbudet och ökat antalet verksamma arkitekter. Arbetslös heten bland arkitekter i Sverige förväntas fortsätta vara låg under 2015 och 2016. Mot bakgrund av tillväxten i bygginves teringarna förväntas en ökning av arki tektföretagens omsättningsnivåer under 2015 jämfört med 2014. Nästa år beräknas omsättningsnivåerna vara oförändrade jämfört med i år på grund av den väntade avmattningen i tillväxttakten. Lönsamhets utvecklingen är dock mer osäker. Konjunk turläget med växande bygginvesteringar pekar på förutsättningar för förbättrad lönsamhet. Samtidigt stiger lönerna. Många arkitektföretag ligger på en hög debiteringsgrad och har svårt att höja sin lönsamhet med ytterligare ökad produk tionstakt. VÄLFYLLDA ORDERBÖCKER OCH PRESS PÅ MARGINALERNA Bygginvesteringarna växer med 8 procent under 2015 enligt Sveriges Byggindustri er (BI) och det råder god efterfrågan på arkitekttjänster. Under våren har arkitekt företag tvingats tacka nej till projekt då orderböckerna är fulla och det är brist på Marknadsläget till ytterligare försämrade marginaler för arkitektföretagen. nen som tillfredsställande eller bra. Ande len som trodde på ökad arbetsvolym ökade från 23,8 till 31,3 procent mellan januari 2014 och januari 2015. I Spanien, Grekland och Portugal svarade fortfarande nästan 100 procent att situationen är dålig eller mycket dålig. I norra Europa och framför allt Norden, med undantag för Danmark, bedömdes situationen som tillfredsstäl lande eller bra. Danska arkitektföretag har etablerat sig i Sverige de senaste åren då marknadsförutsättningarna varit betydligt bättre här än i Danmark. I Danmark ser man nu en återhämtning, som bland annat kan innebär att exportens andel minskar något. Förbättrade marknadsvillkor i Europa kan innebära att de utländska arkitekter som kommit till Sverige de senaste åren återvänder till sina hemländer. Det riskerar att leda till arbetskraftsbrist i Sverige på kort sikt. VARIERANDE LÄGE I EUROPA Läget på den europeiska byggmarknaden varierar, men i flera länder har den sakta börjat återhämta sig efter finanskrisen 2008. Tillväxten har framför allt skett via renoveringsprojekt. De närmaste åren vän tas även viss tillväxt i bostads- och anlägg ningssektorerna, men marknadsvillkoren för tillväxt varierar mellan de europeiska länderna. Enligt Architects’ Council of Europe’s (ACE) undersökning från januari i år svarar för första gången sedan 2009 fler än hälf ten, 51,5 procent, av 3 300 arkitekter i 29 länder att de bedömde marknadssituatio Projekteringsbarometer, länsvis (mkr) Total byggkostnadsvolym fördelat utifrån projekteringsstart månadsvis. Projekt med byggkostnad 1–500 Mkr. 60 000 50 000 2014 2015 40 000 2013 30 000 20 000 10 000 1 7. Örebro län Östergötlands län Västmanlands län Västra Götalands län Värmlands län Västerbottens län Uppsala län Södermanlands län Skåne län Stockholms län Norrbottens län Kalmar län Västernorrlands län Källa: Kronobergs län Jönköpings län Hallands län Jämtlands län Gotlands län Gävleborgs län Blekinge län 0 Dalarnas län arbetskraft. Nivån på bygginvesteringarna pekar på fortsatt god efterfrågan för ar kitektbranschen även 2016 Internationellt ses Sverige som en lönsam marknad. Många arkitektföretag har vuxit de se naste åren. Omsättning och antal anställda har ökat men samtidigt har lönsamhetsut vecklingen varit svag. En bidragande orsak är variationen i uppdragsutbudet under perioden. Stora nyanställningar och förvärv kan i vissa företag ha bidragit till en högre kostnadsnivå då organisationerna ännu inte hunnit ta form. Arkitektföretagen ver kar ha svarat på den ökade efterfrågan på sina tjänster med att öka sina debiterings grader och nyanställa i större utsträckning. Flera företag har därmed hamnat i en situation där orderboken är välfylld sam tidigt som rörelsemarginalen är pressad. Följden av svagare lönsamhet för företa gen är mindre utrymme för kompetens utveckling, begränsad möjlighet att gå in i tävlingar och affärsutveckling. Konkurrens kraften riskerar att minska och känslighe ten för marknadsnedgångar ökar. Behovet av strategisk affärsutveckling är stort. Detta för att dämpa konjunkturkänslighet, stärka konkurrenskraften nationellt såväl som internationellt och förstärka förhand lingspositionen på olika marknader. Omsättningen i ett arkitektföretag är i huvudsak beroende av beläggnings grad och arvodesnivå. Under perioden 2009–2013 har omsättning per anställd (en kombinerad bild av beläggningsgrad och arvodesnivå) och rörelsemarginal följt liknande mönster. De har också följt bygg konjunkturen: Under 2010 kom bostads investeringarna igång efter finanskrisen 2008 och bidrog till goda marknadsför utsättningar på arkitektmarknaden även under större delen av 2011. Omsättningen och rörelsemarginalerna i arkitektföreta gen ökade då. Under senare delen av 2011 försvagades svensk ekonomi och under 2012 svalnade byggkonjunkturen. Mark nadsvillkoren för arkitekterna försämrades och rörelsemarginalerna minskade. Under 2013 försvagades byggkonjunkturen ytterli gare och andelen offentliga uppdrag ökade i förhållande till andelen privata. Det bidrog A RK ITEK TR A PP O R T 2015 Branschstrukturen Bransch– strukturen LÅGA ETABLERINGSKOSTNADER Att som ny aktör etablera sig på den svens ka arkitektmarknaden är förenat med rela tivt låga kostnader. Under de senaste fem åren har antalet enmansbolag ökat med 25 procent. Under senaste åren också nya ut ländska aktörer etablerat sig på den svens ka marknaden. Danska arkitekter har fått gott rykte bland beställare för sin förmåga att skapa god arkitektonisk kvalitet. Några exempel är Schmidt Hammer Lassen och Gehl arkitekter som arbetar här utan att ha fasta kontor. Det danska bolaget CF Möller har till exempel köpt Berg arkitektkontor och på så sätt etablerat sig i Sverige. Konkurrenstrycket ökar med låga etableringshinder men med andra aktörer på den svenska marknaden stärks också den egna kompetensen. Det beror på att kraven från beställare höjs och svenska arkitekter stärker den egna kompetensen. Det ger också bättre möjligheter för att det omvända ska ske när vanan att samarbeta ger andra möjligheter på andra marknader och arkitektur som export blir ett viktigare område. landskapsarkitektur och planering. För att skapa en bild av branschstrukturen och branschutvecklingen har vi använt senast tillgängliga data från UC Branschrapporter som underlag. De inkluderar aktiebolag i arkitektbranschen som var aktiva på marknaden 2011, 2012, 2013 och 2014. Enskilda firmor och handelsbolag är inte inkluderade. Underlaget i den presentera de analysen omfattar 1 100 aktiebolag och visar utvecklingen mellan 2009 och 2013. För 2014 finns uppgifter för omkring hälften av företagen då alla inte hunnit rapportera in sina bokslut för 2014. Närmare 80 procent av aktiebolagen i urvalet hade mellan 1 och 5 anställda 2013, och endast 1 procent av företagen hade fler Struktur i arkitektbranschen Andel företag (%) MÅNGA SMÅ OCH FÅ STORA FÖRETAG Det är svårt att säga exakt hur många ar kitektföretag som är verksamma i Sverige. Branschen består av ett fåtal större och många små, eller mycket små, företag inom arkitektur, inredningsarkitektur, A RK ITEK TR A PP O R T 2015 än 50 anställda. Under perioden 2009– 2013 har flera nya enmansbolag tillkommit. Flera etablerade företag har vuxit orga niskt och genom förvärv och därmed ökat antalet anställda. Trots nyetableringar och förvärv har endast små rörelser skett i den övergripande fördelningen mellan små och större företag. Enligt ACE ser strukturen med många små och få större företag ut på ett liknande sätt i övriga europeiska länder. Omsättning och antal anställda är tydligt koncentrerade hos de största före tagen. Närmare 40 procenten av aktiebola gens totala omsättning, och lika stor andel av de anställda, fanns hos ett 15-tal företag med 50 eller fler anställda. Det är vanligt att arkitektföretag ägs av en eller flera personer som också är grundare eller ingår i företagsledningen. Kommande generationsskiften i dessa bo lag kan innebära en fortsatt konsolidering i branschen. Några bolag ägs av medarbe tare. Endast ett företag, Sweco Architects ingår i en börsnoterad koncern. Ökningen av antalet anställda och omsättning i de största bolagen har stärkt deras marknadsandelar och ställning på marknaden. En förklaring är att vissa kunder föredrar större leverantörer med bredd. En annan är att de större företagen Andel anställda (%) Antal anställda 2009 2013 2009 2013 2009 2013 1 43 6 6 6 5 38 2–5 40 36 19 15 15 12 6–20 17 16 28 23 28 21 21–50 3 4 16 18 17 21 50 1 1 30 37 33 40 100 100 100 100 100 100 Källa: UC Branschrapport Arkitekter 2014:2, 2015:1 och Serofia 1 8. Andel omsättning (%) De största företagen ökar omsättningen Branschstrukturen har ett försprång i att möta efterfrågan på specialistkompetens inom efterfrågade områden som miljö- och hållbarhet. De har också snabbare kunnat följa med i processoch produktutvecklingen med digitalise ring och nya samverkansformer. En, inte obetydlig, förklaring är också att kraven i offentliga upphandlingar gynnar stora företag med breda och aktuella referenser och ett starkt strukturkapital. Bland de mindre företagen finns sådana som inte har ambitionen att växa. Drivkraf ten att starta och driva företag kan vara att arbeta med väl valda och stimulerande uppdrag samt att kunna försörja sig själv på det. En del arbetar som underkonsul ter till större arkitektföretag, vilket ökar möjligheten att välja uppdrag i högre grad än som anställd. ÖKADE VOLYMER… Privata bygginvesteringar tenderar att växa när konjunkturen är god. De offentliga tenderar istället att växa i sämre tider. Ef terfrågan från den offentliga sektorn beror i regel på offentliga beslut om investering ar. I lågkonjunktur, när trycket från privat sektor är lägre, passar till exempel kommu ner ofta på att göra detalj- och översikts planer som varit lägre prioriterade. Statliga infrastrukturinvesteringar tenderar att öka som stimulansåtgärd. Eftersom arkitekten kommer in tidigt i processen är branschens orderböcker och beläggning en indikator på utvecklingen av byggkonjunkturen. 2009 omsatte arkitektföretagen i ur valet totalt 5 700 MSEK och 2013 hade den totala omsättningen vuxit till 8 000 MSEK. Den största omsättningstillväxten har skett i företagen med fler än 50 anställda. För de företag som lämnat information för 2014 visar trenden något stigande omsättningsvolymer. Mot bakgrund av konjunkturläget 2015 bör den fortsätta i år. För 2016 förväntas omsättningarna ligga på samma nivå som 2015. Projekteringsbarometern från Sverige Bygger (se föregående uppslag) ger bland annat en bild av aktiviteten på arkitekt marknaden per län under de senaste tre åren. Den jämför totala volymen på verkliga projekteringsstarter den senas te tolvmånadersperioden jämfört med föregående period. Villkor för projekten i statistiken är en byggkostnad om 1–500 MSEK och minst en konsult upphandlad. Tillväxt och avmattning går i otakt mellan länen beroende på projektutbudet under perioden. Bostadsinvesteringarna bidrar till den höga aktiviteten i storstadsregionerna. Omsättningen från den offentliga sek torn varierar från tid till annan beroende på hur många och hur stora projekt som pågår. Värdet på den offentliga marknaden för arkitekter uppskattades till 3 500 MSEK för 2013 (Juhlin m fl 2013). De största leverantörerna till offentlig sektor 2014 var White arkitekter, Sweco Architects och Tengbomgruppen. White Arkitekter hade den största marknads andelen på den offentliga marknaden för arkitektverksamhet. 1 9. Tävlingsvinst för ny byggnad för Mälardalens högskola i Eskilstuna: MDH Torget Förslagsställare: 3xN Köpenhamn Ansvariga arkitekter: Kim Herforth Nielsen och Jan Ammundsen ”De större företagen har ett försprång” A RK ITEK TR A PP O R T 2015 Kiruna stadshus (2013), vinnare: ”Kristallen” Förslagsställare: Henning Larsen Architects Medarbetare: Peer T. Jeppesen, ansvarig partner, Nina La Cour Sell, Grace Xu och Victor Nyman Landskap: Temagruppen Sverige AB genom Emelie Arnoldsson LAR/MSA, Sara Vikstrand LAR/MSA, Maria Persson LAR/MSA Ingeniør: WSP Sverige AB, Konstruktion Stefan Tyrbo, VVS Anders Sjöstrand Konsulent: UiWE culture design agency genom Christian Pagh Branschstrukturen A RK ITEK TR A PP O R T 2015 2 0. Branschstrukturen … MEN SVAG LÖNSAMHETS UTVECKLING Arkitektbranschens aktiebolag har ökat omsättningen mellan 2009 och 2013, men lönsamhetsutvecklingen har varit svag. En bidragande orsak är att marknaden tidvis har förstärkts och tidvis försvagats, vilket påverkat efterfrågan på arkitekttjänster. Andelen offentliga uppdrag har ökat i förhållande till privata vid vissa tidpunkter. Offentliga uppdrag upphandlas av offentli ga beställare och i dessa upphandlingar är pris ofta det viktigaste urvalskriteriet. Lönerna har ökat under perioden. Många företag har utöver detta vuxit kraftigt, vilket kan ha bidragit till en högre kostnadsnivå då organisationernas rutiner inte hunnit etableras – krav på redovisning och organisationsstruktur samt tyngre ledningsfunktioner ökar för att stötta ett företag som växer. Det är dyrt för ett företag att öka från 20 till 50 anställda. Ny ledningsstruktur, större krav på rutiner för informationsdelning, projekthantering och rapportering innebär utvecklingskostnader och hög kompetens i förändringsledningen. Inte minst kräver växandet att fler intresserar sig för kundrelation och affär, vilket som regel kräver omfattande utbild ningsinsatser när fler ska hantera affärs relationens juridik. Det är inte ovanligt att det är i detta läge företag blir uppköpta. Sammantaget har det här satt press på rörelsemarginalerna och bidragit till en relativt svag lönsamhetsutveckling. Trenden för de 500 företag vars uppgif ter för 2014 finns med i underlaget, pekar på ökande omsättningsvolymer och mins kande rörelsemarginaler. Men det finns också företag som går mot strömmen och behåller eller stärker sina marginaler. Affärsutveckling för att dämpa konjunk turkänsligheten, stärka konkurrenskraften och förstärka förhandlingspositionen är en möjlig väg att möta utmaningen. Trenden visar att företagen med 50 eller fler anställda har lägre rörelsemarginal än de mindre. Orsaken kan vara att i gruppen Löner per anställd (tkr) 500 Antal anställda: 21–50 Lönerna ökar Antal anställda: >50 400 Antal anställda: 6–20 Antal anställda: 2–5 300 Antal anställda: 1 200 100 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: UC Branschrapport Arkitekter 2014:2, 2015:1 och Serofia Lönsamhetsutveckling 500 företag, alla storlekar 2014 2013 Omsättning/anställd (tkr) 1032 1018 10,95% 11,21% Rörelsemarg. före avskrivningar Källa: UC Branschrapport Arkitekter 2014:2, 2015:1 och Serofia finns flera företag med stor andel offent liga uppdrag som är mer prispressade. I gruppen som helhet finns specialistkom petens med en hög lönenivå. Kombinatio nen sätter press på vinstmarginalen. En yt terligare förklaring kan vara att de största bolagen har gjort stora nyanställningar och en del bolagsförvärv under perioden, och därför har ”växtvärk”. En sund lönsamhet i ett företag är en viktig förutsättning för att kunna utveck la medarbetare och erbjudna kvalitativa tjänster. Utveckling är i sin tur en viktig 2 1. förutsättning för att behålla eller öka företagets konkurrenskraft på markna den, liksom för att behålla och locka till sig kompetent personal. Finns inte lönsamhet nog att satsa på utveckling riskerar företaget att bli mindre attraktivt för kunderna än de konkurrenter som satsat på att vässa sin kompetens. En sund lönsamhet kan också bidra till utrymme att bygga reserver för mindre konjunkturnedgångar och därmed undvika uppsägningar som dränerar kunskapsföre tagets humankapital. A RK ITEK TR A PP O R T 2015 Branschstrukturen SPELREGLER UNDER FÖRÄNDRING Antal anställda i respektive företagsstorlek Olika marknader och branscher har sina speciella förutsättningar och strukturer som präglar relationen mellan aktörerna och påverkar konkurrenssituationen. Den na spelplan med sina regler påverkar också möjligheten för enskilda företag att för ändra sitt sätt att göra affärer. Här beskrivs några av spelreglerna för planering och byggande och trender som förändrar dem. Beskrivningen bygger på marknadsdata, litteratur, tidningsartiklar, debattinlägg och samtal med representanter för sakkunniga och arkitektverksamhet . Spelplanen och spelreglerna för plane ring och byggande har förändrats kraftigt de senaste 25 åren. I korta ordalag gick marknaden inom loppet av ett par år från att vara starkt präglad av offentlig styrning och statliga subventioner för bostadsbyg gande, till ett läge där marknadskrafter blev styrande. Den djupa lågkonjunkturen i spåren av finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet har präglat utveck lingen av aktörernas roller och deras inbördes relationer. Byggandet sjönk till rekordlåga nivåer under början av 1990-talet. Bostadsbyg gandet som viktig drivkraft för bygginves teringarna försvann nästan helt under ett par år. Kommunerna minskade samtidigt sina resurser inom stadsbyggnadsområdet. De kommunala bostadsbolagen gick från att vara de dominerande bostadsbyggarna till att bli förvaltare av sina befintliga be stånd. För att fylla sina orderböcker gjorde de största entreprenörerna strategiska markförvärv och utvecklade sin roll till att bli projekt- och fastighetsutvecklare. I den na roll har de flyttat fram sina positioner och stärkt sin ställning i planerings- och byggprocesserna. Trenden sedan 1990-talet har varit en förskjutning mot ökat inflytande för privata vinstdrivande aktörer i samhällsbyggnads sektorn, som beskrivits ovan. En mottrend som kunnat skönjas är att kommuner börjar rusta upp kompetensen inom planering A RK ITEK TR A PP O R T 2015 3 000 Antal anställda: >50 2 500 Antal anställda: 6–20 2 000 Antal anställda: 21–50 1 500 1 000 Antal anställda: 1 Antal anställda: 2–5 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: UC Branschrapport Arkitekter 2014:2, 2015:1 och Serofia Samband mellan omsättning och antal anställda Omsättning (tkr) 3 500 000 Antal anställda: >50 3 000 000 Antal anställda: 6–20 Antal anställda: 21–50 2 500 000 2 000 000 1 500 000 Antal anställda: 2–5 1 000 000 Antal anställda: 1 500 000 0 2009 2010 2011 2012 Källa: UC Branschrapport Arkitekter 2014:2, 2015:1 och Serofia 2 2. 2013 Branschstrukturen och stadsbyggande. I dag är efterfrågan på kompetent personal stor och det är svårt för kommunerna att hitta rätt kompetens. Beställarnas intresse för arkitektur och stadsbyggnad har också ökat. Anledningen till det ökade intresset kan vara affärsdri ven då intresset för design ökat. Människor lägger större vikt vid arkitekturen för sin identitet och sociala förankring. Anledning en kan också vara en ökad medvetenhet om att det stora behovet av bostäder inte bara handlar om att bygga lägenheter, utan istället om att bygga hållbara livsmiljö er. Fler blir medvetna om att det handlar om att möta utmaningarna med befolk ningsutvecklingen, urbaniseringstrenden och miljö- och hållbarhetsaspekten. Den pågående statliga utredningen Gestal tad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design kan ses som en del av den trenden. Förändrade arbetssätt i samband med markanvisningar kan ses hos några kommuner, exempelvis Kiruna, Linköping, Upplands Väsby och Uppsala. Här arbetar man för att sätta kvalitetsaspekter i fokus och lägger mindre vikt vid högsta pris på marken. Den nationella politiken har på senare år intresserat sig allt mer för planerings frågor och bostadsförsörjning. Frågan om bostadsbrist har varit en aktuell och debat terad fråga under åtminstone de senaste tio åren. Under förra mandatperioden tog också det politiska arbetet fart. Statsmi nisterkandidaterna Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven diskuterade exempelvis lagstiftning kring buller i SVT:s direktsända partiledardebatt inför valet 2014. Förra bostadsministern Stefan Attefall hade ett stort fokus på planeringsprocessen med tydlig vilja att öka byggherrens utrymme och makt. Men det finns också tendenser som pekar på att hela spelplanen för planering en kan komma att ses över. Stefan Attefall försökte lansera en områdesplan som ett nytt planeringsinstrument, kommunens roll i planeringen sattes under lupp och en parlamentarisk kommitté – bostadsplane ringskommittén – jobbade med frågor som i grunden rörde framtiden för kommuner nas planmonopol. Det finns ett ökat politiskt intresse för de stora samhällsbyggnadsfrågorna. Med den kraftiga urbaniseringen uppstår ett stort behov av utbyggd infrastruktur av både transporter och offentlig service som sjukvård och skolor. Samtidigt finns en problematik med överkapacitet och höga förvaltningskostnader i de delar av landet, där tillväxt inte sker. Det är tydligt att frågor kring makt- och ansvarsuppdelning mellan stat, region, kommun och marknad fortsatt kommer att diskuteras. Det kan innebära förslag på för ändringar i vår planeringsprocess och inte minst i Plan- och bygglagen (PBL) inom två till tre mandatperioder. Vi har fortfarande inte, sedan avregleringen på 90-talet, hittat en ny fungerande spelplan. En stor del av regelverket lever kvar medan den statliga finansieringen och det statliga risktagan det fallit bort. Debatten om de så kallade kommunala särkraven, som gick varm under förra mandatperioden, handlade inte primärt om kommunen kunde ställa krav på 55 kWh, utan var en fråga om maktfördel ning mellan stat, kommun och marknad och vilken av dessa aktörer som ska ta ledartrö jan för det hållbara stadsbyggandet. Konsumentmakten är fortfarande alltför otydlig på en bostadsmarknad med ett stort efterfrågeöverskott. Konsument ”Lönerna ökar snabbare än arvodena” Tävlingsvinst för tillbyggnad av Liljevalchs konsthall: Liten. Förslagsställare: Wingårdh Arkitektkontor genom Gert Wingårdh, arkitekt SAR/MSA och Ingegerd Råman. Medverkande: Karin Wingårdh, arkitekt SAR/MSA, Anna Höglund, arkitekt SAR/MSA, Petter Hauffman, landskapsarkitekt LAR/ MSA, Anna Nilsson, arkitekt, Åsa Rhodin, praktikant, Jonas Edblad, arkitekt SAR/MSA, Filip Rem, arkitekt SAR/MSA, Agnes Alvarsson-Hjort, arkitekt SAR/MSA och Claes Söderqvist 2 3. A RK ITEK TR A PP O R T 2015 Branschstruktur Marginal, rörelseresultat före avskrivningar, totalt alla företag 20 % 18 % Antal anställda: 1 Kraftig ökning! 16 % 14 % 12 % 10 % 8 % FOTNOT: Marginalnivån för företagen med 50 eller fler anställda 2009 är påverkad av en större intäkt av en gångskaraktär hos ett av företagen. Den kraftigt ökade marginalen för enmansbolagen under 2011 beror på en stor intäkt av engångskaraktär för ett företag. I båda fallen rör det sig om försäljning av fastigheter. En bidragande orsak till att före tagen med 1–5 anställda visar den högsta marginalen är att ägaren kan välja att betala ut mindre lön än den marknadsmässiga och istället spara i sitt företag eller betala ut utdelning. 6 % 4 % Antal anställda: >50 2 % 0 % 2009 Källa: UC Branschrapport Arkitekter 2014:2, 2015:1 och Serofia A RK ITEK TR A PP O R T 2015 2 4. 2010 Antal anställda: 21–50 Antal anställda:6–20 Antal anställda: 2–5 2011 Nedgång! TOTALT (ALLA BOLAGSSTORLEKAR) Marginal, resultat före avskrivningar 2012 2013 2 5. A RK ITEK TR A PP O R T 2015 Branschstrukturen makten försvåras ytterligare på bostads marknaden för nyproducerade bostäder då de flesta köper sin bostad på ritning. Detta kräver kompetens som samhället i dag inte stöttar i grundutbildningen vilket kan tyckas märkligt då bostaden ofta utgör den privat ekonomiskt enskilt största affär man kan göra. Sammantaget har den politiska mak ten över människans boendemiljöer gått från standardiserade lösningar baserade på forskning och politiska mål till marknaden, men utan att ge stöd till konsumentens inflytande i tillräckligt stor utsträckning. Nuvarande bostadsminister Mehmet Kaplan är också stadsutvecklingsminister och tillhör Näringsdepartementet. Han har deklarerat att han delar arkitektur portföljen med kulturministern. Även om bostadsbyggandet är en fortsatt prioritet för regeringen är även kvalitetsfrågor och ett uthålligt stadsbyggande i stort – åtminstone i retoriken – högt prioriterat till skillnad från tidigare regering. Utred ningen Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design kommer med ett slutbetänkande i oktober. Även om förslagen med all säkerhet kommer spänna över ett stort område så kommer stads byggnadsfrågorna ha en central plats med förslag på allt från arkitektur i skolan till innovationsupphandling och kommunernas fortsatta roll. Näringsministern aviserar också en ny exportstrategi som har utformas tillsam mans med näringslivet där arkitektur numera är en del av de kreativa näringar na. Det tillsammans med en satsning på varumärket Sverige genom Visit Sweden kan innebära en större statlig satsning på arkitektur. Regeringen har fattat beslut om en skolmiljömiljard där ett av villkoren för att ta del av det statliga anslaget vid renove ring av skolor är att den bidrar till moderna och kreativa lärmiljöer. En proposition för det framtida anslaget för forskning kommer att läggas fram. Sve riges Arkitekter hoppas på att en betydan de del går till att stimulera tidiga processer inom samhällsbyggandet med prioritet på en hållbart gestaltad livsmiljö. A RK ITEK TR A PP O R T 2015 KOMMUNEN SOM NYCKELSPELARE Kommunen har via stadsbyggnadskontoren en stor och viktig uppgift i att balansera privata och allmänna intressen i plane rings- och byggprocessen. Kommunens kravställande roll är viktig för att balansera marknadskrafter, styra mot arkitektonisk kvalitet och representera den enskilde konsumenten. Ramarna för kommunens möjlighet att göra det sätts av lagar där PBL är av stor vikt. I januari i år trädde förändringar i PBL i kraft. Syftet är att göra plan- och bygglovsprocessen enklare och effektivare. Möjligheten att ge bygglov för åtgärder som avviker från detaljplan eller områdesplan har ökat. Samtidigt regleras kommunens utrym me att ställa egna tekniska egenskapskrav. Nationella normer ska gälla. Även om vissa kommuner upprättat egna riktlinjer kring bygglov torde konsekvenserna stärka byggherrarnas möjlighet att påverka ut formningen av den byggda miljön. Lagänd ringen har med andra ord ökat byggherrens styrka gentemot kommunen och övriga aktörer i planerings- och byggprocessen. Genom markanvisningsförfarandet har kommuner möjlighet att sälja mark till högstbjudande och få en god intäkt. Nivån på markpriset riskerar att driva byggher rarna att anpassa bebyggelsen för att få ut den vinst de vill ha på projektet. Det be höver inte vara ett problem i sig, men det finns en uppenbar risk att vinstintresset får högre prioritet än kvalitet. Arkitektens arbete riskerar att bli hårt styrt. Beställare och arkitekter berättar hur det i vissa kommuner finns informella förväntningar på vilken arkitekt kommu nen vill se i projekten. Det är ofta känt bland både beställare och arkitekter vilka arkitekter som stadsbyggnadskontoret föredrar i dessa fall. Indirekt styr de bestäl Antal anställda: 21–50 Omsättning per anställd (tkr) Antal anställda: >50 1 200 1 100 Antal anställda: 6–20 1 000 Antal anställda: 2–5 900 800 2009 2010 2011 2012 Källa: UC Branschrapport Arkitekter 2014:2, 2015:1 och Serofia 2 6. Egenföretagarna ökar omsättningen Antal anställda: 1 2013 Branschstrukturen larens val av arkitekt, vilket riskerar att få osunda beroendeförhållanden och skevt urval till följd (Grange 2013). Nya aktörer och idéer riskerar att bli bortvalda som konsekvens. Kiruna stadshus (2013), vinnare: ”Kristallen” Förslagsställare: Henning Larsen Architects Medarbetare: Peer T. Jeppesen, ansvarig partner, Nina La Cour Sell, Grace Xu och Victor Nyman Landskap: Temagruppen Sverige AB genom Emelie Arnoldsson LAR/MSA, Sara Vikstrand LAR/MSA, Maria Persson LAR/MSA Ingeniør: WSP Sverige AB, Konstruktion Stefan Tyrbo, VVS Anders Sjöstrand Konsulent: UiWE culture design agency genom Christian Pagh BYGGFÖRETAGEN DRIVER PÅ På samma sätt som företag i andra kon kurrensutsatta branscher har byggfö retagen i sin roll som fastighetsutveck lare blivit tvungna att öka sitt fokus på lönsamhet och produktivitetsutveckling. Byggföretagen har inspirerats av till verkningsindustrin och under många år jobbat med att införa till exempel indu strialiserat byggande, lean construction, processorientering och processutveck ling. I sin strävan att kunna driva proces sen så effektivt som möjligt och bygga in kunskap som kan föras vidare från projekt till projekt, har de många gånger valt att standardisera produkt och process. För arkitekten innebär det mer stan dardiserade uppdrag där kärnkompeten sen inte alltid tas till vara. Uppdragen blir hårt styrda och kostnadspressen hög. För samhället uppstår andra konsekvenser när samma arkitektur återupprepas utan hän syn tagen till lokal byggnadstradition eller platsens speciella egenskaper. Rätt använt och med möjliga lokala anpassningar finns en uppenbar potential för arkitekttjänster inom prototyputveckling och konceptuella tjänster. Det öppnar också för nya möj ligheter att arbeta efter mer industriella affärsmodeller där patent och mönster skydd är viktiga affärsredskap liksom olika former av royalty. Men här behöver också de partsövergripande överenskommelser na om gemensamma ramverk fördjupas för att underlätta en produktivitetsfrämjande strukturomvandling. Här kan innovations upphandling bli en realitet i och med nytt lagförslag kring offentlig upphandling. KONKURRENSUTSATT UPPHANDLING OCH PRISTRANSPARENS I offentliga upphandlingar enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) tenderar läg sta pris och erfarenhet av liknande projekt bli de viktigaste urvalskriterierna. Eftersom det är svårare att bedöma kompetens hos anbudsgivaren lutar sig upphandlarna, som inte alltid har kunskap om arkitektur, mot det som är lättast att bedöma. Väljer man den som är billigast och har längst erfarenhet av liknande uppdrag har man ryggen fri. Följden av den här typen av bedömning ar är inte helt överraskande att offentliga byggnader riskerar att få lägre kvalitet. En annan följd är att många företag väljer att avstå från att lämna anbud. Det händer också att uppdragsgivarens krav är så specifika att konkurrensen kan bli mycket begränsad. En utveckling av LOU 27. som beskrivs nedan är en del i nödvändig utveckling. De flesta privata upphandlingar av arkitekttjänster är även de konkurrensut satta. Beställaren specificerar uppdraget och handlar oftast upp den som erbjuder tjänsten till lägsta pris. Aktörernas roller och ansvarsområden i ett byggprojekt är sedan länge väl etablerade och har även stöd i standardkontrakt. Specificerade uppdrag och aktörernas tydliga roller och ansvarsområden gör det relativt lätt för en beställare att jämföra anbudspriser från olika arkitektföretag. Det underlättar också jämförelser mellan olika projekt för liknande uppdrag. Arkitektföretagen är medvetna om prisnivån konkurrenterna erbjuder och många har liknande sätt att kalkylera och lägga upp affären (Carenholm 2011). Arkitektföretagen får på så sätt svårt att prissätta sin kompetens på annat sätt än konkurrenterna. För företag med spe cialistkompetens eller nischade företag är möjligheten att förhandla upp sitt arvode A RK ITEK TR A PP O R T 2015 Branschstrukturen ”Ny export strategi – arkitektur en kreativ näring” större. När efterfrågan på arkitekttjänster är god ökar förhandlingsutrymmet. I både offentliga upphandlingar och konkurrensutsatta privata upphandlingar blir den gångbara prisnivån känd bland arkitektföretagen. Företagen vet i vissa fall vilket pris konkurrenterna sätter och lägger sig i samma härad. Här finns ett uppenbart behov av strategisk affärsutveckling för att diversifiera och skapa mervärden i syfte att stärka samarbete och den egna affären. Ramavtal förekommer både inom offentliga och privata upphandlingar. Ett ramavtal kan i bästa fall innebära en stabil beläggning under en lite längre period, men baksidan är att arvodet förblir i stort sett oförändrat, och ofta väldigt lågt, under tiden ramavtalet löper. Avropen under ramavtalet kan också bli betydligt lägre än vad beloppet för ramavtalet anger. Offentliga upphandlare kan handla upp arkitekttjänster i form av en tävling. Upp handlaren kan utan ny upphandlingspro cedur förhandla med vinnaren om fortsatt uppdrag. Tävlingen där bidragen bedöms av en sakkunnig jury är ett sätt att öka fokus på arkitektonisk kvalitet. Arkitekt företaget får dock inte betalt för hela sin arbetsinsats i en tävling, vilket bidrar till prispressen på tjänsterna. För arkitektfö retaget ses tävlingen som kompetensut veckling för medarbetare, marknadsföring A RK ITEK TR A PP O R T 2015 och en möjlighet att göra ett uppdrag som man annars inte haft möjlighet att göra. För till exempel en kommun är tävlingen ett mycket prisvärt sätt att få fram ett väl genomlyst projekt, bedömt av sakkunniga personer. Tävlingsformen har kritiserats för att gynna stora arkitektföretag då dessa tendrar att oftast bli utvalda vid prekvali ficering. White, Wingårdhs och Nyréns är de kontor som fått tävla mest de senaste tio åren i de 67 tävlingar som Sveriges Arkitekter varit delaktiga i. Flest segrar har White haft, på andra plats Wingårdhs och på tredje plats kom Nod Combine (Tidning en Arkitekten nr 3 2014). Markanvisningstävlingar ökar i antal och är ett utmärkt komplement som bygger på tidiga samarbeten mellan många aktörer. Det skapar förutsättningar för en breddad rekrytering och en ökad möjlighet att pro jekt genomförs enligt intention. En privat kund kan ge samma uppdrag till flera arkitektföretag samtidigt, ett så kallat parallellt uppdrag. Syftet kan vara att utreda mycket komplexa frågor i ett tidigt skede för att få ett bredare under lag för vidare utveckling. Syftet kan också vara att välja arkitekt för fortsättningen av projektet. I det senare fallet uppfattar arkitekterna ofta det parallella uppdraget som en tävling och är beredda att lägga ner obetald arbetstid på uppdraget, något som också ofta förutsätts av den upphand lande parten och i värsta fall utnyttjas. Ersättningen speglar sällan omfattningen på uppdraget, parallella uppdrag har ingen jury, uppdragsgivaren styr processen och arkitekten har att välja på att säga nej, för handla eller anpassa sig. Vid gratisarbete bidrar arkitekterna själva till prispress på sina tjänster. NY SYN PÅ OFFENTLIG UPPHANDLING Under 2016 kommer det nya direktivet för offentlig upphandling (2014/24/EU) att implementeras i svensk lagstiftning. Förändringarna i direktivet syftar bland annat till att: e stöd till uppfyllelsen i målen för g Europastrategin 2020 för smart och hållbar tillväxt för alla, ge små och medelstora företag bättre Tävlingsvinst för ny byggnad för Mälardalens högskola i Eskilstuna: MDH Torget Förslagsställare: 3xN Köpenhamn Ansvariga arkitekter: Kim Herforth Nielsen och Jan Ammundsen 2 8. Karlavagnsplatsen, Lindholmen Göteborg (2014), vinnare: ”Polstjärnan” Förslagställare: Skidmore Owings & Merrill INC genom Kent Jackson, Peter Jackson, Martin Grinnell & Yasemin Kologlu Entasis AS genom Christian Cold, Bente Andersen, Jorrit Verduin & Kåre Rønne Utredning 2 9. A RK ITEK TR A PP O R T 2015 Ny bro över Göta älv, Hisingsbron (2013), vinnare: ”Arpeggio” Förslagsställare: DISSING+WEITLING Architecture, LjusArkitektur, ELU och Leonhardt, Andrä und Partner Branschstrukturen A RK ITEK TR A PP O R T 2015 3 0. Branschstrukturen tillgång till den europeiska marknaden samt att den offentliga upphandling en på ett bättre sätt ska ge stöd till gemensamma samhällsmål, ge upphandlande myndigheter större flexibilitet att välja en upphandlings form varifrån förhandlingar kan föras, uppmuntra och möjliggöra en större inriktning mot kvalitet i den offentliga upphandlingen. Kommissionens uppställda mål stämmer väl med de mål som har identifierats både av upphandlande myndigheter och leve rantörer av arkitekt- och teknikkonsult tjänster. Att alltid värdera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet – vilket innebär ett större fokus mot det bästa förhållan det mellan pris och kvalitet – är särskilt efterlängtat. I direktivet finns det också fler möjligheter till dialog och utveckling av lösningar under upphandlingsfasen. Samtidigt kommer den nya regleringen ställa höga krav på de upphandlande myn digheterna och leverantörerna för att de identifierade målen ska kunna uppfyllas. Det råder redan idag stor osäkerhet kring hur man ska hantera moment som kräver bedömningar, samtal med leverantörer eller förhandlingar. Det finns en risk att den nya lagstiftningens möjligheter inte kommer att användas av de upphandlande myndigheterna av rädsla för att inte hante ra dem korrekt. Då utnyttjas inte lagstift ningens möjligheter fullt ut. Det att finns goda förutsättningar för den offentliga upphandlingen att utvecklas i riktning mot direktivets ambitioner om praxis och handledning utvecklas. RELATIONEN OCH POSITIONEN I PROJEKTET Arkitekternas relation till beställaren varie rar mellan att vara långvariga och byggda på förtroende till att vara kortvariga med karaktären ”en leverantör bland andra”. Oavsett relation säger beställare i många fall att arkitekten har en avgörande roll för Vinnare i tävlingen om naturum Oset i Örebro: Mosaik Förslagsställare: White Arkitekter Ansvarig arkitekt: Mattias Lind Ansvarig landskapsarkitekt: Martin Hillberg slutresultatet av ett projekt. Byggproces serna utvecklas dock mot att avståndet mellan beställare och arkitekt ökar då det blir fler externa projektledare i processer na. De viktigaste besluten tenderar att tas av styrgrupper där teknik, ekonomi och för valtningskompetens finns representerade, men arkitektkompetensen ofta saknas. Här ska tilläggas att det också finns arkitekter som jobbar nära beställaren och deltar i beslutsprocesser. Nya former för upphandling och sam arbetsformer såsom partnering och OPS (offentlig privat samverkan) har introdu cerats i och med byggföretagens jakt på effektivitetsförbättringar och kostnads sänkningar. Sådana förändringar ändrar rollfördelningen och kan vara en mottrend till beställarens sätt att se på till exempel arkitekten som en leverantör bland andra. Digitaliseringen skapar nya samar betsformer, nya kommunikationsytor och snabbare kommunikation. Uppluckring av traditionella samarbetsformer kan öppna för nya möjligheter att inta en ny position i projekten. Sociala medier har förändrat hur allmänheten kan påverka planproces ser och planerade byggprojekt. Genom kampanjer i sociala medier kan i princip vem som helst skapa stark opinion för eller emot ett planerat projekt. Digitaliseringen är också en stark motor för export, där samarbete trots stora avstånd ger nya möjligheter för affärsutveckling. 31. Beställare och arkitekter beskriver några kompetensområden de saknar hos varandra (Carenholm 2011, Grange 2013). Beställare uttrycker att arkitekten inte alltid har tillräcklig förståelse för de marknadsmässiga förutsättningarna för projektet. Ibland siktar arkitekten på en ambitionsnivå som inte stämmer överens med projektets ekonomiska ramar. Arkitek ter påpekar att det ibland saknas kunskap om arkitektur hos projekt- och projekte ringsledarna. Att göra rätt prioriteringar i komplexa projektskeden kan därför bli problematiskt. Det är tydligt att gemen samma förväntningar och den enskildas kompetens ger bättre förutsättningar för samverkan och förhoppningsvis bättre gemensam måluppfyllelse. Det finns goda skäl för arkitekter att vässa sin kompetens inom marknads- och projektekonomi för att förstå sin kunds af fär ordentligt. Men så länge arkitekten inte finns med i beslutsrummet finns en uppen bar risk att kopplingen mellan arkitektonisk kvalitet och ekonomisk avkastning blir förbisedd. Det kan betraktas som ett systemfel att effekterna av byggandet för användarna, likaväl som för samhället och företagen, inte utvärderas på ett systematiskt sätt och att det sällan sker en återkoppling till de tidiga skeden då arkitekternas kun skap ger störst utväxling. Marknadsvill koren speglar enbart värdet i ett enskilt A RK ITEK TR A PP O R T 2015 Branschstrukturen Vinnare i stadsbyggnadstävlingen med nytt resecentrum i Linköping: Innerstaden växer över ån Förslagsställare: Metro Arkitekter &Rundquist i samarbete med Sydväst arkitektur och landskap, Buro Happold, Ramböll och Urbanisma Ansvariga arkitekter: Henrik Rundquist, &Rundquist, Claes R Janson, Metro Arkitekter, Erik Andrén, &Rundquist, Urban Skogmar, Metro Arkitekter, Per Andersson, Sydväst arkitektur och landskap, Carl Cythraeus, Ramböll trafik ögonblick, när värdet av bebyggelsen och stadens rum över tid bör värderas annor lunda. Kommunpolitiker har här en viktig roll i kraft av planmonopolet. Sveriges Arkitekter och STD har inför forskningspropositionen 2016 tagit initiativ till en partsövergripande innovationsstra tegi med Byggherrarna, Arkitekturakade min och kommunerna, Agenda Livsmiljö. Syftet är att bygga en gemensam plattform för tjänste- och systeminnovation med fokus på hållbarhet och värdeskapande. Fokus ligger främst i de tidiga skedena ge nom en förstärkt återkoppling från förvalt ningen med syfte att utveckla kopplingen mellan affärsutveckling och forskning. UTBYTBARHETEN En inte obetydlig del av arkitektföretagen byts ut under pågående process. Vanligt förekommande är att en arkitekt anlitas för initial gestaltning. I nästa skede när entreprenören kommer in görs en ny kon kurrensutsatt upphandling vilket kan leda till att ursprunglig arkitekt inte anlitas eller att arkitekt inte anlitas alls. Att byta arkitekt kan i vissa fall innebära att viktiga kvalitets värden går förlorade under processen. För den utbytta arkitekten innebär det negativa ekonomiska konsekvenser i form av utebli ven vinst och övertalig personal. Det händer att byggherren anlitar den ursprungliga arkitekten som stöd under granskningen av A RK ITEK TR A PP O R T 2015 bygghandlingarna för att säkerställa kvali teten. Ett byte kan också vara en medveten strategi där entreprenören kan anse att det arbete som kvarstår under bygghandlings skedet är mer av ingenjörsmässig karaktär. Bättre avtal, relationer och den egna affärs utvecklingen är viktiga verktyg för att bidra till sundare processer och insatser kring arkitektur och dess värde. Arkitektföretaget har alltså konkurrens från förprojekterade industriella lösningar och företag med närliggande kompetens som till exempel kan projektera bygghand lingar rent tekniskt. Det finns exempel på konsulter som erbjuder andra tjänster som analys, projektledning, projekteringsled ning och dialogprocesser. Sådana kompe tensområden kompletterar och fördjupar arkitektens kärnkompetens. Dessa konsul ter arbetar inom områden där arkitekter borde ha goda möjligheter att stärka sin affär, såväl med den egna kompetensen som genom att erbjuda kringtjänster. FRAMTIDENS ARKITEKTMARKNAD Det råder inga tvivel om att arkitektens kompetens är mycket efterfrågad. Or derböckerna är välfyllda och intresset för arkitektur och design ökar hos människor. Men styrkeförhållandet mellan aktörer na, etablerade roller och affärsmetoder 32. påverkar förutsättningarna för att utveckla affären för arkitektföretagen. Förutsätt ningarna förändras hela tiden och leder till nya möjligheter och utmaningar. Som företagare behöver man aktivt lyssna in sin kund och omvärlden för att hitta dessa nya möjligheter och dra nytta av dem i sitt företagande. Av marknadsanalysen, spelplanen, trenderna och mottrenderna kan vi se tre viktiga utmaningar för arki tektföretagen för att kunna utveckla sitt företagande: Balansera konjunkturkänsligheten Förstärk förhandlingspositionen Öka konkurrenskraften Det finns naturligtvis fler än ett sätt att möta de olika utmaningarna, och det är en affärsstrategisk fråga för enskilda företag att bestämma vad som passar just dem och deras marknad. Varje företag behöver ha en pågående diskussion om vilken roll det vill och förmår att ta i sina uppdrag och vilka risker och möjligheter som är förenade med rollen. Det kan handla om att utvecklas inom sin traditionella roll eller kliva ur den och ta en ny roll. ”Strategisk affärs utveckling en möjlighet för att skapa långsiktiga värden” Potential Förslag på utveckling: NYA MARKNADER OCH ANNORLUNDA PRISSÄTTNING Marknaden för arkitekttjänster är cyklisk och tillgången på arkitektuppdrag är till stor del beroende av utvecklingen av bygginvesteringarna. Några sätt att dämpa konjunkturkänsligheten är geografisk spridning, exponering mot både privat och offentlig sektor och exponering mot både ny- och ombyggnad. Många arkitektföretag har redan idag konjunkturdämpning genom att ha kunder både i offentlig och privat sektor och genom att kunna ta uppdrag både inom ny- och ombyggnad. En ökad BREDD OCH NISCH geografisk spridning kan för vissa företag dämpa konjunkturkänsligheten. Geografisk spridning kan innebära andra marknader i Sverige eller utomlands. Att prissätta sina tjänster på annat sätt än bara timarvode kan också dämpa kon junkturkänsligheten. Företaget skulle då inte bara vara beroende av antalet timmar det kan sälja vid varje given tidpunkt. Med tanke på den transparens som råder för priser på arkitekttjänster är det svårt för ett enskilt företag att förändra prissätt ningen för de vanligaste typerna av upp drag. Möjligheterna ökar däremot för den som kan erbjuda unika tjänster eller jobbar mot ett nischsegment på marknaden. Vinnare i markanvisningstävling för kv. Stabben i Norrköping: Katcha Förslagsställare: Ivarssons Byggnads AB i samarbete med Arkitektur + Development Ansvariga arkitekter: Ingrid Reppen, Master of Architecture, SAR/MSA, Kai Wartiainen, Master of Architecture 3 3. Kunderna efterfrågar både bredd- och specialistkunskap. Det finns anledning att diskutera om byte av arkitekt liksom konkurrens från närliggande och komplet terande kompetenser kan vara en signal från kunderna att de vill ha en tydligare profil på arkitekttjänsterna. Företagande kräver i allt större utsträckning förmåga att kommunicera ett trovärdigt budskap för att visa värdet av det man erbjuder. Att dela med sig av sin kompetens blir en viktig del av marknadsföringen. Den som har en tydlig specialisering – eller bredd kombi nerat med specialistkunskaper – kommer sannolikt uppfattas som mer trovärdig än den som försöker erbjuda lite av varje till alla. Att möta utmaningarna stort bostads behov, klimatförändringar och en åldrande befolkning kommer att kräva innovativa tjänster och specialistkunskaper inom många skilda områden. Innovation kräver resurser, kompetens och mod. Aktörer som möter den här utmaningen kan vara de som redan är både breda och specialisera de, likaväl som mindre företag med specia listkompetens eller nätverk av specialister som formar en unik kompetensmix. Men för att samhällsbyggnadssektorn ska kunna skapa hållbara livsmiljöer som balanserar allmänna och privata intressen krävs en förändring av styrkeförhållan dena mellan aktörerna. Kommunerna har en viktig roll att fylla men det krävs också nationella politiska insatser och samordna de initiativ från samhällsbyggnadssektorns aktörer. Det kommer sannolikt även att finnas en marknad för arkitekter som kan ta på sig uppdrag som är mer av standardkaraktär. Dessa uppdrag kommer fortsätta vara hårt konkurrensutsatta och aktörerna som kon kurrerar om dem kommer fortsatt att vara enklare att ersätta. Företag som erbjuder specialistkunskap eller som jobbar i ett nischsegment kommer även fortsättnings vis ha bättre möjligheter att förhandla om priser och andra villkor för sina tjänster. Spetskompetens, breddning av kom A RK ITEK TR A PP O R T 2015 Potential petens inom områden som kompletterar kärnkompetensen kan ge möjligheter att stärka positionen i ett byggprojekt för den person och/eller företag som vågar ge sig in i ”ställningskriget”. Vässad kompetens och en förstärkt ställning i projektet kan i sin tur ge ökade möjligheter att förhandla om priser och villkor. För att stärka branschen som helhet krävs också arbete med nya kreativa arbetsmetoder, nya affärsmodeller och nya marknader. Här öppnar digitaliseringen många möjligheter. Sveriges Arkitekter kan också bidra till en strukturomvandling på arkitektföretagens villkor genom att erbju da utbildning och rådgivning i företagande och affärsutveckling som kopplar ihop arkitekterna med andra branscher som IT, miljö, sociologi, kultur och finans. EN BREDARE ROLL Spelplanen och trenderna visar på ökade behov av tjänster som kompletterar dagens arkitektuppdrag, exempelvis mer och bättre kommunikation, dialogmodeller, kunskaper i ekonomisk värdering samt mer avancerad projekt- och processledning. Potentiella roller och tjänster som arki tektföretag kan erbjuda i ökad utsträckning är projektledning och projekteringsled ning. Det kan stärka arkitektens ställning i projektet och ta arkitektkompetensen in i beslutsrummet. Det kan också ge en bredare bas för konjunkturdämpning. Andra exempel på behov av tjäns ter i anslutning till arkitektuppdragen kan finnas inom områdena antropologi, sociologi och kommunikation för att bättre hantera medborgardialogen. Starkare opinionsbildande samhällsgrupper i bland annat sociala medier visar behovet av att hantera arkitektprojekt och processer nära brukaren och i mer omfattande dialoger än tidigare. Vägen till att bredda erbjudandet i sin tjänst inom kompletterande områden kan till exempel vara nyanställningar av personer med efterfrågad kompetens eller nätverk med andra aktörer. En annan väg att bredda arkitektrol len är att arbeta på beställarsidan eller i helt andra branscher, såsom mjukva rubranschen med verktyg som riktar sig mot arkitektbranschen. Arkitekter arbetar också ofta med pro Gestaltning av Västhamnen – Helsingborgs Hamn (2012), vinnare: ”Hamn+” Förslagsställare: Ramböll Sverige AB, Hamburg Port consultants HPC, Liljewall Arkitekter A RK ITEK TR A PP O R T 2015 3 4. duktutveckling för materialindustrin. Vanli gen genom att erbjuda innovationstjänster, men även som anställda av industrin. Även här finns en stor utvecklingspotential. I en enkätstudie av viljan att medverka i innovationsprojekt som ligger till grund för innovationsagendan Agenda Livsmiljö framkom att aktörerna, i detta fall arkitektoch konsultföretag, kommuner och bygg herrar, anser att samverkan mellan olika kompetenser har den största enskilda be tydelsen för innovation inom samhällsbyg gandet. Därnäst kommer innovationsdriven upphandling och statligt stöd till utma ningsdriven innovation. Detta gör det tyd ligt att arkitektföretagens affärer är starkt beroende av att ingå på ett produktivt sätt i större värdeskapande sammanhang. Det är också möjligt att arkitektföretagare i framtiden går över etablerade branschoch kompetensgränser och därigenom får en ny, starkare plattform för att stärka hela samhällsbyggandets innovationskraft. Sammantaget finns stora möjligheter att i ett nuvarande mycket goda konjunk turläge påverka rollen och affären. Läs mer på www.arkitekt.se/bransch KÄLLOR Boverkets Indikatorer nr 1, maj 2015. Boverket Branschöversikten, december 2014. STD Svenska Teknik och Designföretagen Byggkonjunkturen nr 2, juni 2015. Sveriges Byggindustrier Carenholm, S (2011) Arkitektföretaget, Sveriges Arkitekters ArkitektService AB Grange, K (2013) Att förtjäna sin roll. Arkus Investeringssignalen juni 2015. STD Svenska Teknik och Designföretagen Juhlin, E ; Lundqvist, K; Ottosson, M; Perkiö, H; Wistrand, M; (2013), Den offentliga marknaden. Dagens Samhälle Offentliga marknaden 2014 för arkitekt verksamhet. DoubleCheck Marknadsinstitut Sverige Bygger, Projekteringsbarometern Sveriges Arkitekters arvodes- och sysselsättningsenkät (2015) Swedbank Economic Outlook (2015), uppdatering april 2015 UC Branschrapport 2014:2 Arkitekter. UC Affärsfakta UC Branschrapport 2015:1 Arkitekter. UC Affärsfakta Tidningen Arkitekten The Architectural Profession in Europe 2014, a sector study. Architects Council of Europe 13th Economic Trends Survey of the Architects Council of Europe. Architects Council of Europe
© Copyright 2024