Louise Franzén, Christina Sammer, Nadja Grahm och Cecilia Hansson Arkitekten och byggprocessen Hur kan arkitektens roll skilja sig i byggprocessen beroende på arkitektkontorets storlek? Vi har under kursens gång fått lära oss om hur byggprocessen ser ut och när det blev dags för oss att fördjupa oss i arkitektens roll var vår första tanke att den borde variera beroende på hur kontoret ser ut. Vår diskussion rörde sig mycket kring en hypotes om att de mindre kontoren förmodligen har mindre projekt, som till exempel villor, vilka kan vara enklare att följa längre in i byggprocessen. En annan hypotes var att arbetet förmodligen delades upp mellan fler arkitekter på det större kontoret, vilket skulle leda till att den enskilda arkitekten fick följa byggprocessen mindre. Vi funderade också på hur samarbetet kunde skilja sig mellan arkitekt och ingenjör på det stora, respektive lilla kontoret, genom att de stora förmodligen har egna anställda ingenjörer medan det lilla kontoret måste ta hjälp av konsulter. För att undersöka dessa frågeställningar så valde vi att intervjua två arkitekter som jobbar på White respektive Open Studio. Intervjuerna utfördes den femte februari 2015. Open Studio Arkitekter Pontus Åqvist är arkitekt och delägare på Open Studio Arkitekter i Malmö. Han har tidigare arbetat 15 år på Tengbom innan han startade Open Studio med kollegan Mikael Nordvall hösten 2013. Kontoret består idag av tre arkitekter med ambitionen att växa ytterligare. Under vår intervju berättar Pontus om skillnaderna han upplever mot att idag arbeta på ett litet kontor till skillnad ifrån hans tidigare arbetsplats Tengbom. En skillnad upplever han är att ett litet kontor kan forma sin arbetsprocess friare än ett större, där det kanske ofta finns olika viljor och sätt att se på arbetsprocessen. En annan skillnad är uppgiftsuppdelningen. På ett mindre kontor är uppdelningen mindre och man får en närmare kontakt med projektet och med kunderna. Det mindre kontoret kan också ge en säkerhet för kunden när den har en preferens om att jobba med en viss arkitekt vilket lättare blir en garanti på en mindre firma, vilket inte alltid är fallet på det större kontoret. Detta skapar en kontinuitet. Det är också lättare att hålla arkitekturfrågan vid liv på ett mindre kontor och att arbeta mer koncentrerat. På ett större kontor sprids arbetet ut på fler arkitekter och konsekvensen av detta är att det kan kännas rörigt och urvattnat. Han menar att det som är svårt att hålla fast vid är det arkitektoniskt komplicerade, snarare än tekniska krav och regler. Som arkitekt på ett mindre kontor är man mer involverad i byggprocessen, man får möjlighet att följa med längre oavsett ifall det är ett stort eller litet projekt. Hur länge arkitekten är med i byggprocessen beror på projektet. När Open Studio gjorde projektet Urbana Villor var de med från idé till slutprodukt, då kontoret var byggherrar och byggledare. Projektet tog då fyra år istället för den mer vanliga uppdragstiden på ett halvår, men de kunde å andra sidan fortsätta att ändra i gestaltningsdetaljer under hela Louise Franzén, Christina Sammer, Nadja Grahm och Cecilia Hansson byggprocessen. Open Studio fick handla upp sina egna entreprenörer och trots att administrationen tog tid från den arkitektoniska delen upplevde de att helheten blev bättre. Pontus fortsätter med att beskriva att vanligtvis så är arkitekten bara med under ett visst skede i byggprocessen. Det finns ingenting som säger att man är med längre i byggprocessen vid mindre byggen än vid större. Ett arbete arkitekten utför kan handla om att skapa underlag till detaljplanen, till exempel bestämma hur stor volym man ska bygga på en tomt. Det är sällan som en arkitekt får vara med och göra alla delar i ett projekt, så det gäller att kunna känna sig nöjd med sitt arbete efter varje avslutat skede. För att få en bra helhet arbetar Open Studio tillsammans med ingenjörer och olika tekniker tidigt i processen. Detta krävs för att man ska kunna behålla de arkitektoniska idéerna under projektet och inte behöva kompromissa med de tekniska lösningarna för sent in i processen. Ibland har kontoret haft kreativa startmöten tillsammans med tekniker. En fördel med att arbeta på ett mindre kontor är att de kan välja vilka tekniska konsulter de vill arbeta med, och vänder sig ofta till samma. Något som kan vara svårt i relation till ingenjören är att argumentera för mjuka värden. Hårda värden är konkreta medan det inte är lika lätt att argumentera för de mjuka. Små företag har lika stor kapacitet som större kontor. De lilla kontoret har samma möjligheter att utföra stora projekt som det stora genom att det sällan är fler än fem arkitekter i en projektgrupp. Skillnaden är att organisationen fungerar bättre på ett mindre kontor, menar Pontus. Vid frågan om det skulle underlätta att ha en ingenjör på kontoret svarar Pontus att det är inarbetat att köpa tjänsterna i de skeden då man behöver teknisk rådgivning. Ifall man har tydliga möten är det inte självklart att projektet blir av högre kvalitet för att man har en ingenjör på kontoret. White Karin Jakobsson är arkitekt på White sedan tio år. Hon började som praktikant efter tredje året på Chalmers, läste färdigt och blev därefter anställd. Hon har arbetat mest i Göteborg och med projekt i Norge, och har nu varit på White i Malmö i ett år. White är medarbetarägt och Skandinaviens störta arkitektkontor med över 700 medarbetare. Kontoret i Malmö har i dagsläget 57 medarbetare. Vi börjar intervjun med att få en överblick över hur White fungerar och Karin förklarar att White är ett arkitektkontor som har anställda ingenjörer i huset vilka arbetar tillsammans med arkitekterna i projektgrupper från ett tidigt stadium. Det finns många typer av arbetsgrupper och det är stor variation mellan hur olika kontor och projektgrupper väljer att arbeta och styra projekten. Arkitekter följer en viss mall i projektgrupperna, en person har ofta flera roller under ett projekt, och det är möjligt att styra vad man arbetar med eller ifall det är något särskilt man vill utvecklas mer i. Ofta är en högskoleingenjör som har läst byggteknik med som en del av arbetsgruppen hela vägen genom projektet. Något som är typiskt för större kontor är att det läggs ner mycket tid och jobb på hur arbetet ska organiseras och ledas. Man har alltid en uppdragsledare som håller ihop arbetsgruppen. Karin fortsätter att berätta att projektgruppens storlek varierar betydligt beroende på projekt. Det vanliga är att en grupp består av fyra personer men den kan växa upp till över 100, vilket till exempel är fallet för sjukhuset Nya Karolinska i Solna. Louise Franzén, Christina Sammer, Nadja Grahm och Cecilia Hansson På White arbetar utöver arkitekter och ingenjörer också miljöexperter, ljusspecialister, personer som arbetar med BIM och andra som göra kalkyler, landskapsarkitekter och stadsbyggare. Det är en fördel att ha många kompetenser internt menar Karin. Man är aldrig ensam i ett projekt utan man kan vända sig till många olika kompetenser, och med expertunderlag till dessa områden kan det vara lättare att få igenom sina idéer och stå upp mot entreprenörer. När det gäller kompetenser som konstruktörer, VVS, el och tillgänglighet kallar de in specialister. Hur mycket ansvar en arkitekt får i Sverige beror mycket på vilken entreprenadform det blir. Generalentreprenad ger större ansvar och möjligheter för arkitekter att påverka projektet. Hur länge en arkitekt är med i en byggprocess varierar mycket, det är ofta upp till kunden. Byggplatsuppföljning sker sällan i Sverige. Vid en totalentreprenad ritar till exempel arkitekten till en viss nivå, resten är sedan upp till entreprenören att lösa. Något som Karin menar är viktigt för att kunna få igenom sin vilja i projekten är att kunna tala för sin sak, argumentera tillbaka till beställarens önskemål. Det kan gälla allt från materialval till rumsligheter. Det är viktigt att tidigt vara tydlig med vad man vill. White har gjort några projekt som egna byggherrar och beställare. Det är delvis ett sätt att marknadsföra sig på, då man kan arbeta med friare tyglar, experimentera och visa att man kan bygga andra saker än vad som allmänt produceras idag. De tankar vi hade innan intervjuerna om hur arkitektkontorens storlek och organisation påverkar deras roll under byggprocessen låg det inte så mycket sanning i. I efterhand förstår vi att verkligheten är mer komplex och att det antagligen inte går att göra en tydlig uppdelning mellan små och stora kontor. Det verkar snarare vara projekteringsformen och liknande som påverkar arkitekternas roll, inte själva kontorets storlek. Både Pontus och Karin tycker att deras möjlighet att påverka slutresultatets arkitektoniska utformning är god på sina respektive kontor. Därav verkar man kunna dra slutsatsen att det mer är en personlig smaksak för den enskilde arkitekten i valet mellan stort och litet kontor än ett val mellan olika grader av inflytande över resultatet. Inte heller kommunikationen mellan arkitekter och ingenjörer verkar påverkas mycket av huruvida de båda kompetenserna finns gemensamt på samma kontor eller anlitas som externa konsulter. Så länge den interna organisationen och planeringen av projektet är bra, verkar det enligt våra intervjupersoner som att den kommunikationen kommer naturligt. Karin påpekar visserligen att det är en fördel att ha experter internt som kan hävda sig och driva kontorets koncept från början när det behövs, men eftersom det antagligen inte berör alla projekt antar vi att sådana också skulle kunna anlitas som konsulter utan problem. Meningarna går däremot delvis isär när frågan om hur stora projektgrupper behöver vara kommer upp. Pontus hävdar att det inte finns något projekt som är för stort för det lilla kontoret med fem personer, men det verkar finnas undantag för denna regel vid extremt stora och komplicerade projekt som Nya Karolinska. Något annat som möjligen skulle kunna betonas som en tydlig skillnad är den enskilda arkitektens möjlighet att forma och påverka sin egen arbetsprocess. Pontus menar att han känner att han har större makt över sin egen process på det mindre kontoret än ett större kontor som Tengbom. Det har dock egentligen inte med själva byggprocessen i sin helhet att göra. Avslutningsvis har det varit lärorikt att få ta del av förstahandsbeskrivningar av arkitektens olika roller under byggprocessen och nyttigt att få ompröva sina förutfattade tankar.