Kollektivtrafikplan 2016
Hallandstrafiken AB Kollektivtrafikplan 2016 Slutgiltig version 2015-06-09 2016 Antagen i Hallandstrafikens styrelse 2015-06-08 Innehållsförteckning Förord .................................................................................................................................. 3 Sammanfattning .................................................................................................................. 5 Kollektivtrafikplan 2016 ...................................................................................................... 6 Bakgrund ........................................................................................................................... 6 Styrande dokument ............................................................................................................ 6 Mål för kollektivtrafiken ...................................................................................................... 7 Målstyrning ........................................................................................................................ 8 Måluppföljning 2014 ............................................................................................................ 9 Resandeutveckling ............................................................................................................ 9 Resandeutveckling Halland ............................................................................................ 9 Tågtrafik ........................................................................................................................11 Regionbusstrafik............................................................................................................15 Stadsbusstrafik ..............................................................................................................17 Närtrafik ........................................................................................................................19 Nöjdkundindex och marknadsandel ..................................................................................19 Leverans ...........................................................................................................................20 Miljö ..................................................................................................................................21 Infrastruktur ......................................................................................................................22 Planerade och genomförda aktiviteter ..............................................................................24 Trafikutveckling .................................................................................................................24 Kommunikation och marknad............................................................................................25 Trafikförändringar 2016 .....................................................................................................28 Tågtrafik............................................................................................................................30 Regionbusstrafik ...............................................................................................................30 Stadsbusstrafik .................................................................................................................31 Lågfrekvent resande .........................................................................................................31 Infrastruktur ......................................................................................................................31 1 Priser ................................................................................................................................32 Utblick 2017-2018 ...............................................................................................................33 Tågtrafik............................................................................................................................33 Regionbusstrafik ...............................................................................................................33 Stadsbusstrafik .................................................................................................................33 Infrastruktur ......................................................................................................................33 Ekonomi ..............................................................................................................................34 Ekonomi 2016-2018 ..........................................................................................................34 Samhällsnytta ...................................................................................................................34 Särskild kollektivtrafik .......................................................................................................36 Skolskjuts .........................................................................................................................36 Anropsstyrd trafik ..............................................................................................................37 Färdtjänst ......................................................................................................................37 Sjukresor .......................................................................................................................38 Allmän anropsstyrd trafik ...............................................................................................38 Verksamheten ...............................................................................................................39 Bilagor .................................................................................................................................40 Bilaga 1: Regionbusslinjer i Halland 2015 .........................................................................40 Bilaga 2: Nyckeltal för kollektivtrafiken i Halland 2014 .......................................................41 Bilaga 3: Ekonomi 2016 ....................................................................................................44 Bilaga 4: Trafikförändringar 2016 ......................................................................................45 Bilaga 5: Föreslagna utökningar Öresundståg 2016..........................................................65 Bilaga 6: Infrastruktur ........................................................................................................67 2 Förord Hallandstrafiken – bästa resvalet Kollektivtrafikplan 2016 är den fjärde i ordningen som framarbetats av Hallandstrafiken. Planen redovisar måluppfyllnad för kollektivtrafiken samt förslag på hur trafiken ska förändras under period 2016-2018. Kollektivtrafiken är ett starkt medel i strävan mot visionen Halland – bästa livsplatsen. De förslag till trafikförändringar som redovisas i denna plan utgår från strategiska inriktningar fastställda i Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafiken har med anledning av minskade intäkter under 2014 obalans i ekonomin, detta som konsekvens av kompletterande persontågtrafik på Västkustbanan under året. Hallandstrafikens primära uppdrag är att tillgodose behovet av vardagsresande med särskilt fokus på arbets- och studiependling medan det enligt lagstiftning är marknaden som ska tillse trafik av interregional karaktär. Bolaget har analyserat verksamheten och en åtgärdsplan är upprättad tillsammans med Region Halland för att komma tillrätta med nämnda obalans i ekonomin. Halland är en av landets starkaste tillväxtregioner. Under 2014 ökade befolkningen i länet med drygt 3800 personer, omräknat innebär det att två fullsatta bussar alternativt en fullsatt tågvagn varje vecka anländer med nya invånare. Kollektivtrafiken är en viktig anledning till nämnda tillväxt genom att möjlighet skapas att pendla till arbete och studier kombinerat med Hallands attraktiva boendemiljöer. Goda resmöjligheter stärker Hallands attraktivitet och skapar förutsättningar för framtida utveckling. Resandet med Hallandstrafiken fortsätter att öka. Under 2014 genomfördes 377 000 fler resor jämfört med 2013, en ökning med 2,4 procent. I snitt genomförde varje Hallänning 53 resor med kollektivtrafik under året. Resandet med Öresundstågen ökade med 4,9 procent jämfört föregående år, vid jämförelse med startåret 2009 påvisas en resandeökning med 121 procent. Vardagsresandet i form av arbets- och studiependling är den resandekategori som ökar mest vilket väl möter bolagets primära uppdrag. Öresundstågen inkluderat anslutande kollektivtrafik bidrar starkt till att företag inom Halland samt angränsande regioner kan rekrytera rätt kompetens. Hallands geografiska läge medför ökade krav på förbättrade resmöjligheter i nord och sydlig riktning. Kollektivtrafiken behöver än tydligare stärka Hallands koppling till angränsande arbetsmarknadsregioner. I december 2015 öppnas äntligen tunneln genom Hallandsås för tågtrafik vilket medför en förkortad restid mellan Helsingborg och Halmstad med cirka tio minuter. Därutöver ökar tillförlitligheten för tågtrafiken då befintlig sträckning över åsen historiskt förorsakat följdförseningar inom Halland. Hallandstrafiken arbetar för tätare tågtrafik söderut, dock är det trångt på spåren söder om Ängelholm. Ett arbete pågår gemensamt med vår grannregion Skåne med önskan att tillse ett förbättrat tågtrafikutbud. Hallandstrafikens övergripande mål är att öka kollektivtrafikens marknadsandel ställt mot vår konkurrent bilen. Viktigt är då att stärka alla effekter som minskar restiden då denna har en avgörande roll ifall kollektivtrafiken uppfattas som ett attraktivt resalternativ. Ökad medelhastighet påverkar kollektivtrafikens ekonomi då ökad attraktionskraft ger högre intäkter samt att kostnader minskar då mer trafik kan utföras med samma fordon. Vår inriktning är att det enda som accepteras vilket sänker medelhastighet är stopp vid hållplatser. Insatser behöver tillses som ger kollektivtrafiken fördel jämfört med bilen. 3 Hallandstrafiken gemensamt med ansvariga väghållare har här en resa att göra, en resa som tar oss från gamla synsätt på samhällsutveckling till ett modernt tänk där kollektivtrafiken utgör norm för hur vi förflyttar oss. Goda exempel från det gångna året finns beskrivna i planen där man tydligt ser hur kollektivtrafiken och samhällsbyggnad kan gå hand i hand. I årets plan redovisas satsningar men även förslag på neddragningar. Det är varken samhällsekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att trafikera med busstrafik där underlaget är litet. En utökad kollektivtrafik sker där det bor flest människor för att så många som möjligt ska kunna ta del av utbudet. Genom att omfördela resurser med tillhörande utökade marknadsåtgärder beräknas bolagets intäkter öka. Hallandstrafiken genomför kontinuerligt stråkstudier där befintligt utbud analyseras. I årets kollektivtrafikplan kan läsas om förändringar i stråk Kungsbacka – Varberg, Varberg – Falkenberg, Halmstad – Falkenberg, Halmstad – Hylte, Halmstad – Laholm samt Laholm - Båstad. Utöver beskrivna trafikförändringar testar Hallandstrafiken under året en ny variant av fordon. En komfortbuss av högre standard med tillhörande mervärden ska på allvar ta upp konkurrensen med bilen eftersom restiden kan nyttjas i form av att arbeta, vila, socialt umgänge eller annan form av förströelse. Test genomförs med avsikt att faktabaserat utvärdera fordonstyp inför kommande upphandling av busstrafiken länet. Vår största utmaning under året är den skiftning av tågtider som sker från december 2015. En förskjutning av tågtiderna med tio minuter sker genom hela länet vilket medför nya tågtider i våra städer. Minskad restid genom tunneln samt några färre minuter ståtid för genomgående tåg i Halmstad förkortar restid mellan Malmö och Göteborg till under tre timmar. Anslutande kollektivtrafik ska i möjligaste mån anpassas till nya avgångstider i våra städer. Detta ställer stora krav på årets planeringsprocess samt att information om förändring tillses våra kunder. Daniel Modiggård, planeringschef 4 Sammanfattning Kollektivtrafikplan 2016 är den fjärde i sitt slag som arbetats fram av Hallandstrafiken på uppdrag av den Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Halland. Planen beskriver förslag på trafikförändringar för det kommande året, d.v.s. 2016 men också med utblick mot 2017-2018 där en mer övergripande beskrivning ges. Även övriga aktiviteter inom bland annat kommunikation och marknad beskrivs närmare. Kollektivtrafiken är ett verktyg för att uppnå Region Hallands mål och visioner som finns fastställda i den Regional utvecklingsstrategin (RUS). Det övergripande målet för kollektivtrafiken i Halland finns beskrivet i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet och lyder: ”Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt” Utifrån det övergripande målet finns tre delmål formulerade som årligen görs uppföljning på i Kollektivtrafikplanen. Målen för 2016 är följande: Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent. Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 procent och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 procent. Antalet resor ökade med 2,4 procent under 2014 jämfört med föregående år vilket innebär att målet på 5 procent i resandeökning inte nåddes. Totalt genomfördes drygt 16 miljoner resor med Hallandstrafiken. Flest antal resor skedde med regionbusstrafiken (31%), följt av stadsbusstrafiken (30%) och Öresundstågstrafiken (27%). Andelen nöjda kunder var 65 procent och andelen nöjda invånare var 51 procent. Detta innebär att målen för 2014 angående nöjdhet inte uppnåddes. Hallandstrafikens marknadsandel var drygt 12 procent. Föreslagna trafikförändringar i Kollektivtrafikplanen utgår från fastslagna principer i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Huvudprincipen är att kollektivtrafiken ska byggas ut där potentialen för ökat resande är stor. Lagda förslag på trafikförändringar innehåller såväl utökningar och neddragningar inom ramen av begreppet ”lågfrekvent resande”. Detta innebär en nettobesparing på 2 miljoner kronor vilket är en del i beslutad åtgärdsplan för att uppnå balans i Hallandstrafikens ekonomi. Inom utblickens år, d.v.s. 2017-2018 har Hallandstrafiken för avsikt att utöka tågtrafiken söderut på Västkustbanan. Justering av linjenät i Halmstad finns också med i planeringen i samband med att etapp 2 Resecentrum färdigställs. 5 Kollektivtrafikplan 2016 Bakgrund Från den 1 januari 2012 trädde nuvarande kollektivtrafiklag i kraft. Lagen innebär att de tidigare trafikhuvudmännen ersattes av Regionala Kollektivtrafikmyndigheter. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna har det strategiska ansvaret för kollektivtrafiken och är ålagda att upprätthålla ett Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Vidare beslutar den regionala kollektivtrafikmyndigheten om allmän trafikplikt, d.v.s. vilken trafik som ska upphandlas. Lagen innebär också att det är fritt för trafikföretag att etablera kommersiell trafik var som helst i landet. För Hallands del innebar den nya lagstiftningen att en Regional Kollektivtrafikmyndighet (RKM) bildades på Region Halland. Dessutom förändrades Hallandstrafikens ägarstuktur i juli 2011 då Region Halland blev ensam ägare till Hallandstrafiken AB. Hallandstrafiken som bolag står för detaljplaneringen och det operativa arbetet med kollektivtrafiken i Hallands län utifrån de riktlinjer som finns angivna i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikplan 2016 är den fjärde i sitt slag och upprättas årligen av Hallandstrafiken. Planen beskriver planerade trafikförändringar inom den allmänna kollektivtrafiken för det kommande trafikåret. Trafikförändringar som finns med i den beslutade Kollektivtrafikplanen för 2016 kommer att genomföras i samband med tidtabellsskiftet i december 2015. Styrande dokument Det högst styrande dokumentet för det regionala utvecklingsarbetet i Halland är den Regionala Utvecklingsstrategin 2005-2020 med visionen ”Halland – bästa livsplatsen”. Visionen innebär att Halland ska vara den bästa platsen att bo, leva och vara verksam inom. Under 2014 antogs Tillväxtstrategin som bygger på den Regionala Utvecklingsstrategin med inriktning på de tillväxtskapande faktorerna. Målet för Tillväxtstrategin är att Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014. För att Halland ska uppnå målet krävs det att fler människor väljer att flytta till och bosätta sig i Halland. Hallänningarna ska ha ett högt deltagande på arbetsmarknaden och det ska finnas goda förutsättningar att etablera och utveckla företag. Hallands ekonomiska tillväxt ska vara hållbar med hänsyn till sociala och miljömässiga faktorer. Utifrån den Regionala Utvecklingsstrategin och Tillväxtstrategin fattar regionfullmäktige varje år beslut om de ekonomiska ramarna för Region Hallands verksamhet i dokumentet Mål och budget. Föreslagna trafikförändringar som redovisas i Kollektivtrafikplanen är framarbetade med grund i den ekonomiska ram som satts i Mål Bild 1: Kollektivtrafikplan i ett sammanhang 6 och budget 2015. 2012 antogs det första Regionala Trafikförsörjningsprogrammet i Halland, ”Regionalt Trafikförsörjningsprogram – kollektivtrafik för en hållbar utveckling”. Trafikförsörjningsprogrammet ska bidra till visionen ”Halland – bästa livsplatsen” som återfinns i den regionala utvecklingsstrategin. I Trafikförsörjningsprogrammet finns fastställda mål och trafikeringsprinciper och det är utifrån dessa Hallandstrafiken planerar kollektivtrafiken i länet. Revideringsarbete pågår i dagsläget av nuvarande program och det nya Trafikförsörjningsprogrammet ska börja gälla från december 2015. Mål för kollektivtrafiken Kollektivtrafiken bidrar till de övergripande målen för Hallands utveckling och är ett av många medel för att uppnå visionen ”Halland – bästa livsplatsen”. Kollektivtrafiken bidrar till att vidga Hallands arbets- och studiemarknad genom att skapa goda pendlingsmöjligheter i framförallt nord-sydlig riktning gentemot Göteborgsregionen och Skåne. Vidgade arbets- och studiemarknader ökar också företagens möjlighet till kompetensförsörjning genom ett större upptagningsområde av arbetskraft. Kollektivtrafiken kan också ses som ett medel för att skapa attraktiva boendemiljöer, såväl i stad som tätortsnära landsbygd. Kollektivtrafiken bidrar till minskad trängsel och säkrare trafikmiljö genom minskad användning av bil. I strävan mot en koldioxidneutral ekonomi med fossiloberoende transporter har kollektivtrafiken en viktig funktion att fylla som alternativ till bilen. Det övergripande målet för kollektivtrafiken i Halland finns beskrivet i Trafikförsörjningsprogrammet och lyder: ”Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt” För att uppnå målet om att öka resandet med kollektivtrafiken samt öka attraktiviteten tillämpas huvudprincipen att kollektivtrafiken ska byggas ut där potentialen för ökat resande är stor. Utifrån det övergripande målet har tre delmål formulerats som årligen görs uppföljning på i Kollektivtrafikplanen. Nedan redovisas målen för 2016. Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent. Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 procent och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 procent. 7 Målstyrning Hallandstrafiken utvecklar sin verksamhet utifrån de mål och strategier som framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafiken mäter kontinuerligt utfall av valda områden jämfört med fastställda mål. I det fall nyckeltal utvecklas negativ ställer det krav på analys följt av justerande åtgärder. Arbetet med målstyrning och viljan att ständigt förbättra verksamheten är en viktig del när Hallandstrafiken tillsammans med anlitade operatörer följer upp och utvärderar den dagliga leveransen. Bild 2: Hallandstrafikens processkarta Huvudprocesserna i den kontinuerliga verksamhetsutvecklingen illustreras med hjälp av bilden ovan. Nulägesbilden (längst till vänster) kännetecknas av ett antal kunder som är halvnöjda med Hallandstrafikens verksamhet. Längst till höger är önskad målbild med fler och nöjdare kunder. Första steget är att identifiera resbehovet. Utifrån kännedom om resbehovet kan förbättringsåtgärder i form av trafikförändringar planeras, d.v.s. skapa tidtabell. Vald trafiklösning måste sedan marknadsföras och paketeras på ett tydligt sätt för att nå kunden. Sedan följer kontinuerlig uppföljning och kontroll av leverans för att garantera god kvalitet samt identifiera förbättringsmöjligheter. Arbetsprocessen kring verksamhetsutvecklingen är cyklisk och avslutas aldrig, resbehoven kan förändras vilket kräver anpassning av trafik. Hallandstrafiken påbörjade under 2013 arbetet med ett internt målstyrningsarbete med metoden Balanserat styrkort. Inom detta arbete har företagets vision och strategier genomarbetats och förtydligats. Arbetet fortgick under 2014 och arbetsprocessen med balanserat styrkort förväntas implementeras under 2015. Balanserat styrkort används för att styra verksamheten mot fastställda mål i vilket alla delar i utvecklingsarbetet omfattas. Balanserat styrkort är ett viktigt verktyg för att säkerställa att hela företaget driver utvecklingen i likvärdig riktning. Hur kollektivtrafiken ska utvecklas finns formulerat i ett antal strategier i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Syftet med Hallandstrafikens målstyrning är att mäta hur dessa strategier efterföljs och i vilken grad insatser i form av justerat trafikutbud och marknadsinsatser gett önskat resultat. 8 Måluppföljning 2014 Hallandstrafikens målstyrningsarbete fokuserar på resandeutveckling, kundnöjdhet, marknadsandel, leverans, miljö och infrastruktur. Uppföljning sker årligen av ovan nämnda nyckeltal och i detta kapitel följer en redovisning av dessa. Resandeutveckling Resandeutvecklingen redovisas först ur perspektivet hela Halland. Sedan följer genomgång av tågtrafiken, regionbusstrafiken, stadsbusstrafiken och närtrafiken. Resandeutveckling Halland Hallandstrafiken har som mål att öka resandet med minst 5 procent jämfört med föregående år. Detta mål uppfylldes inte under 2014, resandeökningen stannade på 2,4 procent jämfört med 2013. Exkluderat Öresundstågstrafiken blev resandeökningen 0,9 procent. Det totala resandet under 2014 i Halland inklusive Öresundstågstrafiken uppgick till 16,4 miljoner. Resandeutveckling Halland 2006-2014 18 000 000 16 000 000 14 000 000 Länsjärnvägar 12 000 000 Kungsbackapendel 10 000 000 Anropsstyrt 8 000 000 Öresundståg 6 000 000 Stadsbuss Regionbuss 4 000 000 2 000 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 1: Resandeutveckling Halland 2006-2014 En starkt bidragande orsak till varför resandemålet på 5 procent inte uppnåddes är den tre veckor långa strejken i Öresundstågstrafiken som inleddes i början av juni. Även Kungsbackapendeln påverkar utfallet på grund av att Västtrafik justerade den så kallade stämplingsbenägenheten (se avsnitt Kungsbackapendeln). 9 Fördelning av resande per trafikslag - 2014 1% 0% 11% Regionbuss 31% Stadsbuss Öresundståg 27% Anropsstyrt Kungsbackapendel Länsjärnvägar 30% Figur 2: Fördelning av resande per trafikslag 2014 I cirkeldiagrammet ovan redovisas resandet per trafikslag under 2014. Mest resande sker med regionbusstrafiken följt av stadsbusstrafiken och Öresundståg. Kungsbackapendeln står för 11 procent av Hallandstrafikens totala resande. Resandet på de före detta länsjärnvägarna ligger kring 1 procent. Dock är det viktigt att poängtera att detta enbart inkluderar Hallandstrafikens färdbevis, därmed redovisas inte resor genomförda med färdbevis från Västtrafik och Jönköpings länstrafik samt biljetter köpta via andra försäljningskanaler. Skolkortsanvändning 2006-2014 8000000 7000000 6000000 5000000 4000000 Skolkort 3000000 Andra färdbevis 2000000 1000000 dec13-nov14 jul13-jun14 feb13-jan14 sep12-aug13 nov11-okt12 apr12-mar13 juni11-maj12 jan11-dec11 aug10-jul11 mars10-feb11 okt09-sep10 maj09-apr10 jul08-jun09 dec08-nov09 feb08-jan09 sep07-aug08 apr07-mar08 nov06-okt07 jun06-maj07 jan06-dec06 0 Figur 3: Skolkortsanvändning 2006-2014 10 Skolkortsanvändingen varierar från år till år men har sedan 2006 varit i spannet 1-1,3 miljoner färdbevis årligen. Under 2014 utgjorde skolkorten cirka 18 procent av Hallandstrafikens färdbevis. Tågtrafik Hallandstrafikens persontågtrafik utgörs av Öresundstågen på Västkustbanan. På Västkustbanan trafikerar även Kungsbackapendeln (Västtågen). Tågtrafik finns också på Viskadalsbanan (Västtågen) samt Halmstad-Nässjöbanan (Krösatågen). Öresundståg Öresundstågen är ett gemensamt tågtrafiksystem i Sydsverige och Danmark. Bakom Öresundstågen står förutom Hallandstrafiken även Blekingetrafiken, Skånetrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Länstrafik, Västtrafik och danska Trafikstyrelsen. Sedan den 11 december 2011 är Transdev AB (tidigare Veolia Transport AB) operatör för tågtrafiken som körs i Sydsverige. I november 2013 vann Transdev upphandlingen av Öresundstågstrafiken. Ny avtalsperiod inleddes i december 2014 och löper fram till december 2019. I hela Öresundstågssystemet har det under 2014 skett en resandeminskning med 2 procent. Av samtliga stationer i Öresundstågssystemet har resandet ökat mest i Mölndal (+16 %), Falkenberg (+12 %), Bromölla (+12 %) och Varberg (+11 %). Öresundståg, resandeutveckling Halland 2009 - 2014 5000000 4500000 4000000 3500000 3000000 2500000 Resande 2000000 1500000 1000000 500000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 4: Öresundståg, resandeutveckling Halland 2006-2014 I diagrammet ovan presenteras resandeutvecklingen på Öresundstågen i Halland från starten 2009. En resandeökning på 121 procent har skett jämfört 2014 med trafikstart 2009. Under 2014 genomfördes ca 4,4 miljoner resor vilket ger en ökning med 4,9 procent jämfört med föregående år. Stor del i ökningen har Åsa station som invigdes i december 2013, exkluderat Åsa station skulle ökningen varit 0,1 procent. Ytterligare faktorer som påverkat resandet är den tre veckor långa strejken bland tågpersonalen i början av juni. Om strejken inte hade inträffat visar beräkningar en ungefärlig resandeökning på 13 procent för 2014. 11 SJ:s återinträde på Västkustbanan från och med december 2013 har påverkat resandeutvecklingen med Öresundstågen negativt. SJ trafikerar sträckan Göteborg – Malmö med uppehåll i Halmstad, Helsingborg och Lund med sju dubbelturer under vardag och sex dubbelturer på helgerna. Till viss del har långväga resenärer som tidigare åkte med Öresundstågen valt att åka med SJ istället. Därmed har det skett en minskning av långväga resenärer på Öresundstågen vilket påverkar resandeutvecklingen och intäkterna i Halland. I hela Öresundstågssystemet uppskattas resandeminskningen på grund av SJ:s återinträde till 0,5 miljoner resor under 2014. Varje år genomförs återkommande resanderäkningar i Öresundstågssystemet. Under året sker räkning på våren, sommaren och hösten vid totalt tre tillfällen. Med utgångspunkt från räkningen på hösten har årsvärden beräknats. Räkningarna görs manuellt och varje avgång är räknad dagligen i en vecka. Vid varje station räknas antalet på- och avstigande. Vid stora resenärsflöden på större stationer kan det vara svårt att få en korrekt notering av samtliga på- och avstigande vilket bör tas i beaktande när den manuella resanderäkningen presenteras. I Halland har Halmstad flest antal på- och avstigande per vardag (4535) följt av Varberg (4439). Därefter följer Kungsbacka och Falkenberg där antalet ligger omkring 2400. Åsa station som invigdes i december 2013 uppvisar en god utveckling med ca 750 på- och avstigande per vardag vilket är fler än i Laholm. Jämfört med 2013 i motsvarande räkning har antalet på- och avstigande ökat med 13,1 procent i Halland varav Åsa station bidrar med 5 procentenheter. Öresundståg, på- och avstigande per vardag 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Kungsbacka 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1387 1576 1805 1833 2362 2442 Åsa 577*fr dec 2013 749 Varberg 2937 2924 3259 3464 4003 4439 Falkenberg 1417 1563 1757 1919 2082 2335 Halmstad 2839 3214 3192 3908 4298 4535 Laholm 451 537 447 507 569 552 Figur 5: Öresundståg, på- och avstigande per vardag 2006-2014 Figur 6 nedan visar antal påstigande och riktning, d.v.s. nord/syd, för varje station i Halland. För samtliga stationer är det flest resenärer som ska norrut. Mest tydligt är det i Åsa där 88 12 procent av resandet sker norrut. I Halmstad, Varberg och Falkenberg är det också en majoritet av de påstigande som ska norrut. För Kungsbacka och Laholm är skillnaderna mindre mellan nord och syd, dock med viss övervikt norrut. Öresundståg, påstigande riktning - vardagar 2014 2500 2000 34% 33% 66% 67% 1500 1000 48% 500 52% Syd Nord 42% 58% 12% 88% 47% 53% 0 Kungsbacka Åsa Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Figur 6: Öresundståg, påstigande riktning – vardag 2014 På Öresundstågen görs kvalitetsmätningar varje vår och höst. Kvalitetsmätningen genomförs genom att resenärer får besvara enkäter med frågor om bland annat punktlighet, tågpersonal, fordon, information, ersättningstrafik etc. Vid varje tillfälle undersöks 100 turer och omkring 7000 enkäter besvaras. Generellt har det skett en viss försämring i upplevd kvalitet mellan vår och höst 2014 i hela Öresundstågssystemet. I höstmätningen har sträckan Köpenhamn-Göteborg högst betyg och Köpenhamn-Karlskrona lägst betyg. Kungsbackapendeln Kungsbackapendeln trafikerar sträckan Kungsbacka – Göteborg inom samarbetet Västtågen. SJ Götalandståg har sedan maj 2012 utfört trafiken och i oktober 2014 vann SJ Götalandståg upphandlingen gällande pendeltågstrafiken i Göteborgsområdet samt regionaltågen i västra Sverige. Avtalet sträcker sig från trafikstart december 2015 till december 2024. Hallandstrafiken och Västtrafik delar ansvaret för Kungsbackapendeln och Hallands del av Kungsbackapendeln baseras på överenskomna fördelningsmallar. Sedan 2008 räknas 47,5 procent av resandet på Kungsbackapendeln till Halland. 13 Kungsbackapendeln, resandeutveckling 2006-2014 6 000 000 5 000 000 4 000 000 Totalt resande 3 000 000 Hallands andel 2 000 000 1 000 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 7: Kungsbackapendeln, resandeutveckling 2006-2014 Från 2013 har det skett en viss överflyttning av resenärer från Kungsbackapendeln till Öresundstågen vilket drar ned resandet på Kungsbackapendeln. Enligt resandestatistiken genomfördes 1,9 miljoner resor under 2014 vilket innebär en minskning med 8 procent jämfört med föregående år. På grund av justering av stämplingsbenägenheten blir resandeutvecklingen för Kungsbackapendeln ryckvis. Stämplingsbenägenheten tas fram genom att Västtrafik gör mätningar på hur många resenärer som stämplar sina kort på tågen. Utifrån dessa mätningar görs sedan en procentuell justering av statistiken från biljettmaskinerna vilket innebär att om benägenheten att stämpla biljetter sjunkit räknas resandestatistiken i motsvarande grad upp. I slutet av 2013 genomförde Västtrafik en justering av stämplingsbenägenheten vilket innebar att resandet på Kungsbackapendeln drastiskt skrevs ned. I oktober 2013 justerades stämplingsbenägenheten upp något från 53 till 55 procent vilket ger en resandeökning med ett par tusen resor för perioden april – september. Från och med december 2015 kommer det att finnas automatisk passagerarräkning vid samtliga dörrar på tågen som trafikerar Kungsbackapendeln. Med hjälp av den automatiska passargerarräkningen kan Hallandstrafiken och Västtrafik bilda sig en bättre uppfattning om resandet på Kungsbackapendeln. Från 2010 har det skett ett fortlöpande arbete med att förlänga stationsplattformar sträckan Alingsås – Kungsbacka. Totalt handlar det om 19 stationer och syftet är att öka kapaciteten genom att möjliggöra längre tåg. De nya plattformarna har en längd på omkring 225 meter. Under 2014 färdigställdes Hede station i Kungsbacka kommun vilket också var den sista stationen på sträckan som berördes av arbetet. 14 Viskadalsbanan Viskadalsbanan går mellan Varberg och Borås och trafikeras med persontåg inom samarbetet Västtågen. Hallandstrafiken och Västtrafik har ett delat ansvar för tågtrafiken på banan. Trafiken på Viskadalsbanan ingår i samma avtal som Kungsbackapendeln. SJ Götalandståg har sedan maj 2012 utfört trafiken på Viskadalsbanan. Resandet på Viskadalsbanan med Hallandstrafikens färdbevis ökade under 2014 med 0,7 procent jämfört med 2013. Det nuvarande resandet uppgår till omkring 83 000 resor per år. Till detta kommer resande med Västtrafiks färdbevis och biljetter köpta via andra försäljningskanaler. Resandet ökar därmed utan att några större förändringar gjorts gällande trafikutbud. Halmstad-Nässjöbanan Persontågstrafiken mellan Halmstad och Nässjö ingår i samarbetet Krösatågen i vilket Hallandstrafiken, Jönköpings länstrafik, Länstrafiken Kronoberg, Blekingetrafiken, Skånetrafiken och Kalmar länstrafik ingår. DSB Småland utförde trafiken från december 2010 fram till den 1 mars 2014. Avtalet avslutades i förtid av DSB Småland efter tvister om ersättning. Ny entreprenör för Krösatåg Nord blev istället Transdev AB (tidigare Veolia Transport AB) som därmed utför trafiken i hela Krösatågssystemet. Det långväga resandet och anslutningarna i Nässjö mot Stockholm prioriteras vid tidtabellsplanering även om banan också har betydelse för lokalt resande. Tågens ankomsttider har justerats och anpassats till Öresundstågens avgångar i Halmstad vilket underlättat för resenärer som ska vidare på Västkustbanan. Antalet registrerade resor med Hallandstrafikens färdbevis på Halmstad-Nässjöbanan är lägre jämfört med Viskadalsbanan. Under 2014 genomfördes ca 62 700 resor med Hallandstrafikens färdbevis. Detta är en ökning med 2,4 procent jämfört mot föregående år. Utöver detta tillkommer resande med Jönköpings Länstrafiks färdbevis samt biljetter köpta via andra försäljningskanaler. Regionbusstrafik Regionbusstrafiken delas in efter huvudlinjer och övriga linjer. Huvudlinjerna möjliggör arbetspendling i stor utsträckning och ansluter i möjligaste mån till stationer längs Västkustbanan för byte till Öresundståg. Huvudlinjerna utgörs av linjerna 320/324, 350/351, 316/400, 555/556, 651, 652/653, 615/732/777, 730/731 samt Hallands del av Blå Express och 720. Huvudlinjerna har många registrerade resor eller trafikerar i de stråk som i Regionalt Trafikförsörjningsprogram är utpekade som huvudstråk. Övriga linjer, d.v.s. de som inte räknas till huvudstråken, har ibland ett annat syfte som att till exempel tillgodose serviceoch skolresor. 15 Regionbusstrafik, resandeutveckling 2006-2014 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 Övriga linjer 2 000 000 Huvudlinjer 1 500 000 1 000 000 500 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 8: Regionbusstrafik, resandeutveckling 2006-2014 Resandet med regionbusslinjerna har sedan toppnoteringen 2008 påvisat en negativ utveckling. Denna utveckling beror på en överflyttning av resenärerer från regionbusslinjer till Öresundståg när dessa började trafikera 2009. Sedan sommaren 2010 är biljettpriset detsamma för buss och tåg, d.v.s. priset baseras på sträckan istället för som tidigare på trafikslag, buss eller tåg. Resandet med regionbusstrafiken ökade med 3,1 procent 2014 jämfört med föregående år. Resandeökningen för huvudlinjerna var 4,4 procent. På övriga linjer minskade resandet med 0,4 procent. Denna utveckling ligger i linje med fastställda principer om att satsa där förutsättningar för ökat resande är störst, d.v.s. i de utpekade stråken där huvudlinjerna trafikerar. I samband med att Åsa station invigdes i december 2013 driftsattes anslutande busstrafik i syftet att möjliggöra för hela resan med kollektivtrafik. Redan från första veckan översteg antalet påstigande från Åsa station ca 300 per vardag. Anslutande linje 777 har omkring 50 påstigande från Åsa station under en vardag vilket får betraktas som lågt. Potential finns därför att höja resandet med linje 777 framöver. Linjen har brottats med vissa tidhållningsproblem vilket skapar en osäkerhetsfaktor för resenären särskilt när det gäller anslutning till tåg för vidare resa. För att förbättra punktligheten har linje 777 under året fått ny rakare körväg i Limabacka och Bua. Hallandstrafiken har gjort dessa justeringar utifrån analys där restidsvinst vägts mot gångavstånd efter principen bäst för flest. För att ytterligare öka robustheten finns fler planerade åtgärder för linje 777 som beskrivs närmare i bilaga 4. 16 Stadsbusstrafik Stadsbusstrafik finns i Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Figur 9 påvisar tydligt skillnaden i antalet resor för de olika stadsbussystemen i Halland. Klart störst är Halmstad följt av Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Vid jämförelse med utgångsåret 2006 påvisas en positiv utveckling för stadsbusstrafiken, resandet har ökat med 21 procent. Under 2014 ökade resandet med 3,8 procent ställt mot föregående år. Förhoppningsvis indikerar resandeökningen ett trendbrott mot den resandeminskning som skedde mellan 2012 och 2013 på grund av svag utveckling i Halmstad stadsbusstrafik. Stadsbusstrafiken i Halland är i möjligaste mån anpassad till tågtrafiken på Västkustbanan. Stadsbussarna har ökat i betydelse då dessa resor utgör en viktig länk till och från tågstationen för resenärer som reser med persontågtrafiken på Västkustbanan. Stadsbusstrafik, resandeutveckling 2006-2014 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 Halmstad 2 500 000 Falkenberg 2 000 000 Varberg 1 500 000 Kungsbacka 1 000 000 500 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 9: Stadsbusstrafik, resandeutveckling 2006-2014 Halmstad Halmstad har det klart dominerande stadsbussystemet i Halland både sett till antal resor och produktionskilometer. I Hallandstrafikens totala resandestatistik utgör Halmstad stadsbusstrafik 23 procent av resorna. För 2014 registrerades ca 3,8 miljoner resor i stadsbusstrafiken. Resandet 2014 ställt mot basåret 2006 påvisar en ökning på 11 procent. Under 2014 har resandet ökat jämfört med 2013 med 2,8 procent. Den negativa trenden från 2012/2013 har därmed vänt och resandet för 2014 ligger närmare årsnivåerna för 2011 och 2012. Halmstad stadbusstrafik brottas med vissa framkomlighetsproblem vilket innebär sänkt medelhastighet och därmed försämrad konkurrenskraft för kollektivtrafiken. Att skapa bättre framkomlighet för stadbusstrafiken i Halmstad är en av de stora utmaningarna inför framtiden. Detta kräver fortsatt gott samspel och tät dialog mellan Hallandstrafiken och ansvarig väghållare, Halmstad kommun. Från och med hösten 2015 påbörjas byggnationen av Resecentrum etapp 2. Beräknad byggtid är till början av 2017. Byggnationen kommer att medföra stora framkomlighetsproblem vid Laholmsvägen/Enslövsvägen. Detta kommer att påverka stadsbusstrafiken i Halmstad i form av ökade restider samt ökade 17 produktionskostnader. Hallandstrafiken och Halmstad kommun för dialog kring olika lösningar för stadsbusstrafiken under byggnationstiden. Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Stadsbusstrafiken i resterande halländska städer ligger i spannet 250 000 – 500 000 resor årligen. Störst är Falkenberg följt av Varberg och Kungsbacka. Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka 2006-2014 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Falkenberg Varberg Kungsbacka 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 10: Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka (resandeutveckling) 2006-2014 Falkenberg har under flera år uppvisat en mycket positiv utveckling sett till resandet. En bidragande orsak till detta är Falkenberg station som invigdes 2008, drygt 2 kilometer nordost om stadens centrum. På grund av det perifera läget inrättades i samband med trafikstart den så kallade ”stationspendeln”, linje 10. Linje 10 ansluter till varje Öresundståg och fungerar därmed som en förlängning av tåget. Linje 10 står för omkring 50 procent av resandet i Falkenbergs stadsbusstrafik. Resandeökningen på linje 10 har dock under senaste året mattats av något. Trots den tre veckor långa tågstrejken i början av sommaren som framförallt drabbade linje 10 har resandet ökat med 5 procent jämfört mot föregående år. På samtliga linjer har det skett en resandeökning, förutom linje 6. Ökningen kan härledas till den trafikomläggning som genomfördes 2011 vilket innebar att trafikupplägget renodlades genom att två huvudlinjer infördes, linje 1 och 7. Med ett tätt turutbud över hela dagen samt koppling mot linje 10 för vidare resa med tåget erbjuder det nya linjenätet goda möjligheter för arbets- och studiependling. Övriga linjer utgörs till exempel av industriturer eller trafik avsedd för serviceresor. Resandet med stadsbusstrafiken i Varberg har under ett flertal år legat på en relativt jämn och låg nivå. Under 2014 har dock resandet jämfört med föregående år ökat med 18 procent. En starkt bidragande faktor till ökningen under 2014 är linje 10 som trafikerar sträckan Varberg station – Sjukhuset med koppling mot Öresundstågens ankomst- och avgångar. Linje 10 tillkom i december 2013 och är en del i det nya stadsbusslinjenätet i Varberg med planerad start i december 2015. Kungsbacka stadsbusstrafik har haft ett lågt men jämnt resande under flera år. Resandet för 2014 är relativt oförändrat ställt mot 2013. Inom Västtrafiks område har det under 2014 skett 18 en generell resandeminskning med 1-2 procent. I juni 2015 planeras ett nytt stadsbusslinjenät i Kungsbacka införas med tre genomgående linjer med rakare linjedragning samt passning mot Hede och Kungsbacka station. Det nya linjenätet skapar goda förutsättningar för att ”hela resan” ska fungera vilket möjliggör arbets- och studiependling. Närtrafik Närtrafik finns i länets alla kommuner och är till för de personer som av geografiska skäl inte har tillgång till linjelagd kollektivtrafik. Reglerna för närtrafiken finns beskrivet i kapitel Särskild kollektivtrafik. Nedan redovisas resandeutvecklingen av närtrafiken i Halland under perioden 2006-2014. Närtrafik, resandeutveckling 2006-2014 5000 4000 3000 2000 1000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal resor Figur 11: Närtrafik, resandeutveckling 2006-2014 Antalet resor med närtrafiken sjönk mellan åren 2006-2009 och detta beror på att regelverket förändrades i Laholm. Under 2009 infördes närtrafik i hela länet och fram till 2011 redovisas en ökning i antalet resor. Under 2014 genomfördes 325 färre resor med närtrafiken jämfört med 2013 vilket är en minskning med 11 procent. Nöjdkundindex och marknadsandel Hallandstrafiken strävar ständigt efter att utveckla och förbättra verksamheten. Genom att sätta upp mål för kundnöjdhet och marknadsandel kan Hallandstrafiken följa utvecklingen år för år. I Kollektivtrafikplanen sätts varje år mål angående ovanstående punkter. Målen för 2014 var att andelen nöjda kunder (resenärer) skulle öka till minst 72 procent och att andelen nöjda invånare skulle öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel skulle öka till 14 procent. Målen mäts med hjälp av statistik från Kollektivtrafikbarometern vilket är ett branschgemensamt verktyg för kvalitets- och attitydundersökningar. Figur 12 visar andelen nöjda resenärer och invånare. Eftersom de tillfrågade svarar på frågor som berör Hallandstrafikens varumärke snarare än kollektivtrafiken i Halland redovisas nöjdheten både med och utan Kungsbacka där trafiken sköts av Västtrafik på uppdrag av Hallandstrafiken. Nöjdheten är lägre för hela Halland, d.v.s. när Kungsbacka är inkluderat. 19 Vid jämförelse med uppsatta mål används utfallet där Kungsbacka är exkluderat. Andelen nöjda resenärer hos Hallandstrafiken var 65 procent 2014. Detta innebär att målet på 72 procent inte nåddes. När det gäller nöjdheten hos invånarna i Halland uppnås inte heller här målet. Nöjdheten för 2014 var 51 procent och målet var satt till 53 procent. Marknadsandelen för 2014 var 12,47 procent vilket innebär att målet på 14 procent inte nås. Hur nöjd är du överlag med Hallandstrafiken/Västtrafik? 80% 70% % Nöjda kunder Betyg 4 + 5 65% 60% 57% 50% 51% 45% Resenärer (exl. Kungsbacka) 40% Resenärer hela Halland 30% Invånare (exl. Kungsbacka) 20% Invånare hela Halland 10% 0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 12: Hur nöjd är du överlag med Hallandstrafiken/Västtrafik? Leverans Hallandstrafiken arbetar ständigt med att förbättra sin verksamhet för att på så vis möta resenärernas behov och kravbild. Att resenärerna är nöjda med resan och med Hallandstrafiken är en absolut nyckelfaktor för att öka det kollektiva resandet i Halland. För att garantera och säkerställa en god kvalitet i verksamheten gör Hallandstrafiken kontinuerlig uppföljning av leverans av utförd trafik enligt gällande avtal. Detta gäller såväl trafiken, fordonen, tekniken i fordonen och förarnas bemötande. Den enskilt viktigaste faktorn för att skapa en attraktiv kollektivtrafik är att turerna utförs och att de utförs i rätt tid. Vid alla typer av förseningar, oavsett om det är buss eller tåg, gäller det att så snabbt som möjligt få ut information till resenärerna. Om bra och snabb information når resenärerna ökar acceptansen för uppkomna förseningar. Att förbättra informationen är något Hallandstrafiken arbetar intensivt med. Ett gott bemötande från personal är också en starkt bidragande faktor till att skapa en bra upplevelse för kollektivtrafikresenären. Ett bra personalbemötande kan i många fall väga upp en dålig upplevelse, till exempel försening. Fordonen i Halland håller generellt en hög klass eftersom medelåldern är relativt låg. All busstrafik är tillgänglighetsanpassad och teknik i bussarna möjliggör resor för synsvaga genom automatiska utrop i och från bussarna. Arbetet med att hela tiden följa upp brister i leveransen tillsammans med Hallandstrafikens operatörer leder till att verksamheten bättre lever upp till de löften som ges till kunderna. 20 Miljö Uppföljning av gällande miljökrav är en viktig del i Hallandstrafikens verksamhet. I samband med att de nya trafikavtalen började gälla vid halvårsskiftet 2010 skärptes Hallandstrafikens miljökrav. I statistiken nedan redovisas endast busstrafiken. En stor del av resandet i Halland sker med Öresundstågen vilket är ett koldioxidneutralt färdmedel under förutsättning att elen är producerad av förnybara energikällor. Under 2014 har andelen körda kilometer med förnyelsebara drivmedel ökat. Inom Hallandstrafikens verksamhet används två typer av förnyelsebara drivmedel, biodiesel (RME) och biogas. Gällande stadsbusstrafiken har 69 procent av trafiken utförts med förnyelsebara drivmedel, en ökning med 3 procent jämfört med föregående år. Regionbusstrafiken utfördes till 73 procent med förnyelsebara drivmedel, en ökning med 20 procent jämfört med 2013. Vid jämförelse 2014 med 2006 har nettoutsläppet av koldioxid inom busstrafiken minskat med 30 procent. Under 2014 har koldioxidutsläppen minskat med nära 1000 ton (14 %) ställt mot föregående år vilket motsvarar 74 000 mil av bilkörning. Nedan följer ett antal diagram med statistik hämtad från miljö- och fordonsdatabasen FRIDA. Syftet med FRIDA är att lagra, sammanställa, visa och följa upp information kring fordon och trafik. Viktigt att notera är att Kungsbacka ingår i Västtrafiks FRIDA och därmed inte i statistiken som redovisas i denna sammanställning. Figur 13: Drivmedel – total förbrukning, Hallandstrafiken 2006-2014 Figur 13 visar att dieselanvändningen successivt minskat främst till förmån för biodiesel (RME) och biogas. Diagrammet nedanför visar den genomsnittliga utsläppsmängden för koldioxid räknat i kilogram per mil. Här påvisas en god utveckling där mängden mer än halverats 2014 jämfört med utgångsåret 2006. 21 Figur 14: Co2, genomsnittligt utsläpp kg/mil, Hallandstrafiken 2006-2014 Infrastruktur Infrastruktur spelar en viktig roll i skapandet av en attraktiv kollektivtrafik. För till exempel busstrafiken krävs god framkomlighet på vägar för att uppnå en kort restid som är konkurrenskraftig gentemot bilens. Även hållplatser och ytorna omkring dessa är viktiga då de utgör en del i kollektivtrafikresan. Standarden på hållplatserna runt om i länet varierar men sammanfattningsvis kan det konstateras att den är låg och att det kvarstår mycket arbete för att en acceptabel och jämn standard ska uppnås. Under 2014 har Hallandstrafikens arbete fortlöpt med förbättring av standarden på hållplatserna i länet. Arbetet bedrivs tillsammans med Trafikverket och de olika kommunerna beroende på vem som är väghållare. Hallandstrafiken försöker även samordna hållplatsarbeten med andra förändringar i vägområdet runt hållplatserna för att effektivisera byggandet. I slutet av 2014 var sammanlagt 46 hållplatslägen under utredning av Trafikverket för åtgärder på vägar där Trafikverket är väghållare. Under 2013-2014 har sex hållplatslägen blivit färdigställda. Utöver dessa byggdes hållplatser i andra projekt på Trafikverkets vägar. När gång- och cykelväg (GC-väg) mellan Trönninge (Varberg) till Lindberg byggdes tillgänglighetanpassades sex hållplatslägen. Vid anläggandet av GC-tunnel under väg 154 byggdes två nya hållplatslägen på väg 154 vid Ljungby kyrka. I samband med byggnation av cirkulationsplats vid södra infarten till Träslövsläge byggdes två nya hållplatslägen. Laholms kommun På vägar där Laholms kommun är väghållare har tio hållplatslägen i Laholms tätort byggts om och tillgänglighetsanpassats under 2014. Under 2015-2016 finns planer för ytterligare 4 lägen. 22 Halmstads kommun I Halmstads kommun byggdes 16 hållplatslägen om under 2014. Planeringen av nya hållplatslägen för stadsbusstrafiken i anslutning till Regionbussterminalen pågår. I samband med detta utreds även hur bussarna kan få prioritet i trafiksignalen vid Bolmensgatan. Kommunen har för avsikt att göra åtgärder i gaturummet för att få fler bilister att använda Wrangelsgatan för att trafiken på Laholmsvägen-Viktoriagatan ska minska. Hallandstrafiken har framfört farhågor om försämrad framkomlighet för kollektivtrafiken (linje 40 och 73) i korsningen Österängsgatan/Wrangelsgatan. Under 2015 kommer affärsområdet Eurostop att påbörja en stor ombyggnad som påverkar busstrafikens linjesträckning redan från augusti 2015. Linje 30/31 får ny hållplats i norra delen av affärsområdet ca 100 m från entré och linje 20 flyttas ut till väg 15 och hållplats Fyllebro där Trafikverket är väghållare. Ombyggnad av hållplats Fyllebro har varit aktuellt sedan 2013 och kommer förhoppningsvis ske under hösten 2015. Falkenbergs kommun Vägar med Falkenbergs kommun som väghållare ligger i huvudsak inom stadsbusslinjenätet men även för hållplatsen i Ullared är kommunen väghållare. Ombyggnad av hållplatsområdet i Ullared planeras till slutet av 2015. I Falkenbergs tätort samordnas hållplatsombyggnader med asfalteringsarbete eller annan ombyggnad i vägområdet. Under 2014 byggdes åtta hållplatslägen om och för 2015-2016 finns inga bestämda planer ännu. Utredning pågår om vissa hållplatser liksom framkomligheten i bl.a. Tångarondellen. Hylte kommun I Hylte kommun är det i huvudsak Trafikverket som är väghållare. Utredning pågår om den centrala hållplatsen i Torup. Hållplatser i Hyltebruk ingår i Trafikverkets planerade åtgärder under 2015-2016. Varbergs kommun På vägar med Varbergs kommun som väghållare färdigställdes under 2014 ny vändplats med hållplats i Bua och nya hållplaster i Trönninge i samband med byggnation av cirkulationsplats. Under året pågick ombyggnad av Engelbrektsgatan i centrala Varberg där nya hållplatser beräknas vara klara under första kvartalet 2015. Under 2015 kommer Västra Vallgatan att byggas om på sträckan utanför gallerian där även nya hållplatser anläggs för det nya stadsbusslinjenätet som startar i december 2015. Ytterligare sex hållplatslägen behöver förbättras före december 2015. Varbergs station har en stor brist i tillgängligheten där det inte finns något hållplatsläge med fullgod tillgänglighet. Avståndet mellan bussarna är smalt vilket innebär att det inte går att använda bussens ramp för att ta ombord rullstolsburna om bussfickan bredvid används. En plan för förbättring saknas eftersom ett nytt resecentrum ska byggas men detta står förmodligen klart tidigast 2023. Under byggtiden kommer en provisorisk bussterminal att behövas, ev. från 2018 eller 2019 och denna kan då få en förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Kungsbacka kommun I Kungsbacka byggde kommunen under 2014 tre nya hållplatslägen vid Kungsbacka station. Under 2015 bygger kommunen om många hållplatser i tätorten som beräknas vara klara till planerad start av nytt stadsbusslinjenät i juni 2015. I Onsala-Vallda ingår många hållplatser i 23 Trafikverkets nationella projekt för tillgänglighetanpassning som beräknas vara klart 2021. Kommunen byggde även om hållplatslägen på Trafikverkets vägar, Lerkilsvägen och Valldavägen, i samband med utbyggnad av GC-väg. Planerade och genomförda aktiviteter Hallandstrafiken arbetar kontinuerligt med att förbättra verksamheten i syftet att uppnå målen för kollektivtrafiken i Halland. I detta kapitel följer en redovisning av aktiviteter som genomförts under 2014 samt framtida planerade aktiviteter. Trafikutveckling Inom trafikutvecklingsarbete sker kontinuerlig uppföljning och justering av den allmänna linjetrafiken samt den särskilda kollektivtrafiken (skolskjuts, anropsstyrd trafik) efter fastslagna trafikeringsprinciper i Trafikförsörjningsprogrammet. En viktig del i arbetet är också att sammanställa kunskapsunderlag genom olika typer av utredningar och undersökningar. Utredningar och sammanställningar Under 2014 har Hallandstrafiken tillsammans med Region Halland sammanställt en kartläggning av nuvarande kollektivtrafikutbud i Halland samt faktorer som styr resbehovet. Underlaget fungerar som inspel inför revideringen av Trafikförsörjningsprogrammet som ska vara färdigt i december 2015. De sista av sammanlagt sex stråkstudier har slutförts under året. Stråkstudierna har genomförts med hjälp av extern part. Syftet med stråkstudierna är att ge förslag på trafiklösningar för att skapa en mer attraktiv kollektivtrafik. Den generella slutsatsen för samtliga stråk är att utbudet ligger rätt. Stråkstudierna visar att det finns samband mellan infrastrukturella förutsättningar och framkomlighet, d.v.s. snitthastighet. Hallandstrafiken har hämtat inspiration från stråkstudierna i utformning av specifika trafiklösningar såsom linjedragning och hållplatslokalisering för att på så vis höja kollektivtrafikens attraktivitet. Halmstad stadsbusstrafik har varit föremål för utredning där analys har skett av dagens linjenät och alternativ till framtida linjenät i förhållande till konkurrenskraft gentemot bilen. Utredningens slutsatser är att det nya linjenätet inte fullt ut kan konkurrera med bilen och därmed ”vinna över” bilister till kollektivtrafiken. Hallandstrafiken har tagit till sig delar av utredningens slutsatser och utvecklingsarbetet av det nya linjenätet fortlöper under 2015. Hallandstrafiken har också tagit fram en rapport som belyser de nyttor som kollektivtrafiken genererar i Halland, nyttor utöver de traditionellt företagsekonomiska. Det kan innebära allt från minskade utsläpp, minskad trängsel och minskat antal olyckor. En beräkningsmodell har tagits fram med vilken samhällsnyttan kan beräknas. Under 2015 kommer uppföljning ske gällande kollektivtrafikens samhällsnytta. En djupare beskrivning av rapporten finns i kapitel Ekonomi, avsnitt Samhällsnytta. Framtagandet av en hållplatshandbok påbörjades under 2014 och arbetet är i dagsläget i dess slutskede. Hallandstrafiken kommer under våren motta synpunkter på hållplatshandboken från väghållare och andra intressenter. 24 Åtgärdsvalstudier kollektivtrafikstråk Två så kallade åtgärdsvalstudier (ÅVS) inleddes under 2014 för stråken Varberg – Kungsbacka samt Halmstad – Falkenberg. Åtgärdsvalstudier är Trafikverkets arbetsmetodik i planering av transportsystem. Åtgärdsvalstudien utgår från den så kallade fyrstegsprincipen där olika typer av åtgärder ska övervägas innan arbetet går vidare i projektet. Huvudsyftet i nämnda ÅVS:er är att identifiera åtgärder gällande bland annat infrastruktur, trafikering och informationsinsatser som kan få invånarna att resa mer kollektivt. ÅVS för kollektivtrafikstråket Varberg – Kungsbacka är i det närmaste avslutad medan ÅVS för Halmstad – Falkenberg fortsätter fram till sommaren 2015. Geografiska informationssystem (GIS) Under 2015 kommer Hallandstrafiken få tillgång till Region Hallands GIS-system. Region Halland har under flera år arbetat med GIS inom området Regional utveckling och är anslutna till Geodatasamverkan vilket ger god tillgång till olika typer av GIS-data. Hallandstrafiken kan använda GIS för bland annat kartläggning av hållplatser, stråkanalyser, marknadsanalyser etc. Kommunikation och marknad Inom området kommunikation och marknad sker löpande analys av kollektivtrafiken i Halland. För att kunna stärka Hallandstrafikens varumärke och produkter krävs olika typer av insatser. Under 2014 har ett antal aktiviteter genomförts. Störningsinformation Att snabbt delge korrekt information till resenärer vid till exempel trafikstörningar är ett prioriterat område hos Hallandstrafiken. I dagens samhälle är människor allt mer vana att finna svar på internet under dygnets alla timmar med dator, surfplatta eller mobil. Detta ställer ökade krav på Hallandstrafikens informationskanaler. Under 2014 har Hallandstrafiken aktivt arbetat med att snabbt få ut information på framförallt hemsidan och Facebook. Om resenärer delges snabba och korrekta svar gällande exempelvis trafikstörningar kan toleransen öka för uppkomna förseningar. Förbättringsarbetet kring störningsinformation fortsätter under 2015. Försäljning av Sommarkortet och företagserbjudande Inför sommaren genomfördes en marknadsföringskampanj för Sommarkortet. Sommarkortet gäller under sommaren i hela Halland för samtliga trafikslag. Försäljningen av sommarkortet ökade 2014 med 15 procent jämfört med föregående år. Utvecklingen av företagserbjudande såsom ”Företag Flex”-kortet går också framåt. Under 2014 genomfördes ca 10 200 resor med ”Företag Flex”-kort. Även försäljningen av företagserbjudande i form av årskort för anställda ökade med 56 procent under 2014 jämfört med 2013. ”Fria resor”- kampanj Ökat fokus har lagts på mobilitetsåtgärder främst i syfte att få bilförare att välja kollektivtrafiken. Under hösten 2014 genomfördes en ”Fria resor”- kampanj i Laholm där anställda på företag inom vissa postnummer erbjöds två veckors fritt resande. Erbjudandet skickades ut till drygt 400 företag och under kampanjveckorna märktes en tydlig uppgång på 25 bland annat linje 320 och 324. Även fyra veckor efter avslutad kampanj syntes en viss resandeökning på ovan nämnda linjer vilket kan härledas till kampanjen. I Halmstad genomfördes det under hösten en ”Fria resor”- kampanj riktad mot företag i centrala Halmstad som fick gott utfall i många svarande. På grund av att mycket trafik är riktad in mot centrum är det i detta fall svårare att utläsa effekt av kampanjen. Riktade ”prova-på”kampanjer av detta slag är en erkänt effektiv metod för att öka kollektivtrafikresandet. Översyn zon- och prisstruktur Hallandstrafiken har påbörjat översyn av både taxe- och zonstrukturen i Halland. Syftet är att skapa en mer logisk prismodell, tydligare färdbevissortiment samt på sikt en omarbetad zonstruktur som bättre möter morgondagens resande. Arbetet innefattar bland annat kundundersökningar, fokusgrupper och omvärldsanalys. Översynen har hittills resulterat i en justerad prismodell som började gälla från december 2014. Utgångspunkten för den nya prismodellen är ett grundpris med därefter fasta påslag för tillkommande zoner. Korta resor får därmed ett lägre eller bibehållet pris medan de längre resorna får ett högre pris jämfört med tidigare prisnivå. I den tidigare modellen var priset för de korta resorna proportionellt högre än för de längre vilket korrigeras med den nya modellen. I december infördes studentrabatt på periodkort för lokal resa men även vid resa i Sydtaxan. Sydtaxan är ett samarbete mellan länstrafikbolagen i södra Sverige som möjliggör resor över länsgräns med samma färdbevis. Rabatten (25 %) ges till den som går en eftergymnasial vuxenutbildning på universitet, högskola eller vuxenutbildning som är studiemedelsberättigande av CSN och med en studietakt på minst 75 procent - 22,5 poäng över en hel termin. Samtidigt som studentrabatten infördes togs rabatten som tidigare givits personer under 26 år bort. Sedan december 2014 är det tio procent rabatt på enkelbiljetter inom Halland vid köp av resa med Hallandstrafikens mobilapplikation. Marknadsföringsåtgärder 2015 Under 2015 kommer det att ske en kraftig satsning på marknadsföringsåtgärder. Tre huvudspår har identifierats: 1. Öresundståg: Ökad marknadsföring av Öresundståg där enkelheten, snabbheten och priset lyfts fram. Syftet är att öka resandet med speciellt fokus på företags- och fritidsresenärer. Marknadsföringen kommer att ske både lokalt och gemensamt med övriga samarbetspartners i Öresundståg i form av film, tidningsannonser, hållplatsreklam, radio, fönsterskyltar, flygblad, hemsida, sociala medier och direktreklam. 2. ”Fria resor”- kampanjer: Fler utskick till företag och privatpersoner med ”fria resor”- erbjudande i syfte att marknadsföra och öka resandet med kollektivtrafiken. Erbjudandet gäller under två veckor. Kampanjer riktade mot privatpersoner genomförs främst i områden med ny bebyggelse eller där det sedan tidigare finns bra trafik men ett lågt resande. Till företag skickas erbjudande som möjliggör för anställda att resa fritt under två veckor. Målsättningen för 2015 är att nå ut med ”Fria resor”- kampanjer till 25 000 personer (både hushåll och företag) och att minst 25 procent provar på erbjudandet. 26 3. Företagsförsäljning: Mer riktad försäljning mot företag av ”Företag Flex”, ”Företag 365” samt personalerbjudanden. Fokus på såväl nykundsförsäljning och merförsäljning till redan befintliga kunder. Målet är att varje vecka besöka minst tolv företag och säljare ska veckovis redovisa aktiviteter. Mobilapplikation Under året har olika IT-lösningar fortsatt att utvecklas däribland möjlighet att betala med mobiltelefon. Hallandstrafiken har i detta arbete tillsammans med Jönköpings länstrafik, länstrafiken Kronoberg och Kalmar länstrafik utvecklat en ny mobilapplikation som ytterligare nio länstrafikbolag anslutit sig till. Sammankoppling av mobillösningen över större områden har under 2014 genomförts mot bland annat Skåne, Göteborg, Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge vilket innebär länsöverskridande mobilbiljettköp. I december 2014 introducerades funktionen ”Buss på karta” som en integrerad del i Hallandstrafiken mobilapplikation. Till exempel visas hållplatstider, klicka på en linje och avgång och se den aktuella bussens position på karta. Utveckling och förbättring av mobilapplikationen är ett led i att skapa ett mer flexibelt och överblickbart resande för kollektivtrafikresenärerna. Nästa generations betalsystem Arbetet med nästa generations betalsystem fortlöper under 2015 inom ett samverkansprojekt mellan länstrafikbolagen i Sydtaxesamarbetet. Projektets effektmål är att identifiera en eller flera vägar för att på bästa sätt utveckla lösningar för framtida betalsystem. Projektmålen redovisas nedan: Presentera handlingsalternativ för beslut om framtida betal/biljett-lösningar. Presentera nya lösningar så som exempel tjänstebaserade system. Presentera lösning för en successiv utfasning av befintligt biljettsystem och successivt införande av ett nytt biljettsystem. Presentera lösningar som klarar att läsa biljetter från flera olika bärare. Presentera lösningar för samverkan backoffice mellan olika biljettsystem. Parallellt driver X2AB en nationell utredning om gemensamma framtida biljett- och betallösningar i samverkan med regionala kollektivtrafikmyndigheter, länstrafikbolag och trafikföretag. Målsättningen är att knyta samman aktörernas system och göra det enkelt för resenärer att köpa biljetter i kollektivtrafiken. En av målbilderna var att lägga till köpfunktion i nationell reseplanerare, ”Resrobot” vilket gjordes i januari 2015. 27 Trafikförändringar 2016 I tabellen nedan redovisas de trafikförändringar som Hallandstrafiken föreslår för trafikåret 2016. Objekten i tabell 1 beskrivs mer ingående i bilaga 4, Trafikförändringar 2016. Alla förändringar som föreslås planeras att ske i samband med tidtabellsskiftet i december 2015. Bedömningar är gjorda utifrån de strategier som framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Det är varken samhällsekonomiskt eller miljömässigt försvarbart att trafikera med busstrafik där underlaget är litet. En utökad kollektivtrafik sker där det bor flest människor för att så många som möjligt ska kunna ta del av erbjudandet. Hallandstrafiken har med anledning av minskade intäkter under 2014 obalans i ekonomin. Hallandstrafiken föreslår utökningar av trafikutbud samtidigt som neddragningar föreslås inom ramen av begrepp ”lågfrekvent resande” (se avsnitt Lågfrekvent resande). Nettobesparing beräknas ske med 2 miljoner vilket är en del av beslutad åtgärdsplan för att på sikt uppnå balans i bolagets ekonomi. Föreslagna justeringar av trafikutbud bidrar till att fler kan nyttja kollektivtrafiken. Genom att omfördela resurser med tillhörande utökade marknadsåtgärder beräknas bolagets intäkter öka. Varje objekt i tabell 1 har tilldelats att nummer utifrån söder till norr. Under objekt beskrivs vilken linje och område som berörs. I beskrivning görs en kort sammanfattning av åtgärden. Linje förkortas med L och dubbeltur förkortas med DT. Summorna som anges är nettokostnad, d.v.s. trafikens totala kostnad minskat med biljettintäkter. Mkr står för miljoner kronor. En mer omfattande genomgång av objekten finns i Bilaga 4 Trafikförändringar 2016. Objekt Beskrivning - 2,0 mkr (netto) 1 Ny trafik till Båstad nya station L225 görs om för att möjliggöra anslutning till Båstad nya station. Ökat turutbud. + 0,5 mkr 2 Linje 226 Laholm – Båstad L226, utökat driftsbidrag från Skånetrafiken. Samma utbud med anslutning till Båstad nya station samt angöring i Skottorp samhälle. - 0,5 mkr 3 Linje 228 Laholm – Hishult/Kornhult Reducera trafiken p.g.a. lågt resande. Resmöjlighet kvarstår morgon/eftermiddag + 2 anropsstyrda dt under dagen Laholm-Hishult. - 0,3 mkr 4 Linje 257 Laholm – Drakabygget L257 läggs ned p.g.a. lågt resande. Ingen trafik mellan Våxtorp och Drakabygget. - 0,9 mkr 5 Linje 316 Halmstad – Oskarström Ny tur kl. 7:15 från Oskarström p.g.a. hög beläggning på turer före och efter. Ny dt Halmstad-Oskarström på eftermiddagen för att möta resbehov. + 0,3 mkr 6 Linje 320/324 Halmstad – Laholm Ny tur L320 kl. 7:35 från Halmstad. Ersätter tur kl. 7:45 på L324. Ny tur kl. 20:20 från Laholm till Halmstad. Skapar timmestrafik hela dagen. + 0,08 mkr 7 Linje 323/223 Halmstad – Veinge/Laholm – Knäred Effektivisering av trafik. Den tidiga morgonturen från Knäred till Halmstad med L323 läggs över på L223. För resa mot Halmstad från Knäred krävs byte i Laholm till L320/324 alt. resa med L325. +/- 0 8 Linje 223, 225, 227 och 228 Laholms kommun Anropsstyrda natturer försvinner p.g.a. lågt resande. - 0,025 mkr 28 9 Linje 330 Getinge – Harplinge – Halmstad Trafik mellan Getinge och Harplinge dras in p.g.a. lågt resande. Vissa turer mellan Harplinge och Getinge blir anropsstyrda. - 1,3 mkr 10 Linje 351 Halmstad – Falkenberg Ny dt Halmstad-Getinge vilket förlänger halvtimmesstrafiken med en timme (kl. 13:4218:42) + 0,13 mkr 11 Halmstads stadsbusstrafik, Linje 62 och 63 Turerna på L62 och L63 blir anropsstyrda på söndagarna. - 0,1 mkr 12 Halmstad resecentrum, etapp 2 Ökade produktionskostnader i samband med byggnation av etapp 2, Laholmsvägen + 0,5 mkr 13 Linje 400 Halmstad – Hyltebruk Justerat trafikupplägg, mer renodlat linjenät med tre linjer varav en snabbusslinje. +/- 0 14 Linje 431 Hyltebruk – Unnaryd – Lidhult Trafiken mellan Unnaryd och Lidhult läggs ned p.g.a. lågt resande. - 0,4 mkr 15 Linje 431 Hyltebruk – Unnaryd Två nya dt Hyltebruk-Unnaryd i syfte att möta ökat resbehov. + 0,4 mkr 16 Linje 501/509 Falkenberg – Boberg/Eftra Lågt resande. L501 läggs ned och L509 renodlas i syfte att skapa attraktivare trafikupplägg. - 0,15 mkr 17 Linje 652, 653, 552 och 553 Varberg – Falkenberg Effektivisering/renodling av trafikupplägg. L552 och L653 (delvis) läggs ned p.g.a. lågt resande. - 0,7 mkr 18 Linje 620 Veddige – Varberg Trafiken reduceras till 1 dt (från 2,5 dt) per vardag p.g.a. lågt resande. Möjliggör fortsatta skolresor morgon/eftermiddag. - 0,4 mkr 19 Linje 615/777 Varberg – Bua – Frillesås – (Åsa) Justerat trafikupplägg/effektivisering i syfte att skapa attraktivare trafik. - 0,15 mkr 20 Linje 734 Älskogsbräcka – Kungsbacka Lördagstrafiken går från halvtimmes till timmestrafik. - 0,15 mkr 21 Linje 767 Snipen – Lindome Trafiken reduceras med 4 dt under morgon och eftermiddag p.g.a. lågt resande. 6 dt kvarstår. - 0,15 mkr 22 Öresundståg Utökning av turutbud med tre nya turer norrut och en söderut för att tillgodose resbehov. Två turer med lågt resande dras in. +/- 0 mkr 23 Kungsbackapendeln Vissa turer går från trippelkopplade till multikopplade vilket innebär en besparing. Timmestrafiken utökas på söndagar. - 0,2 mkr 24 Anslutningar tågtrafik Justerad tidtabell på Västkustbanan innebär att bussanslutningar måste ses över för passning. + 1,5 mkr Tabell 1: Trafikförändringar 2016 29 Tågtrafik Västkustbanan utgör stommen i Hallands kollektivtrafiksystem och mycket av övrig trafik är anpassad till tågtrafiken på banan. Det huvudsakliga resandet sker i den norra länsdelen. Resandet söderut är inte lika stort men har stor potential att öka. Västkustbanan är en viktig del i att stärka den halländska tillväxten och allt mer knyta samman Halland med tillväxtregionerna i norr och söder. I december 2015 kommer Hallandsåstunneln att vara färdigställd och därmed börja trafikeras. Färdigställandet av tunneln kommer att korta restiden med cirka 10 minuter mellan Halmstad och Helsingborg. Restidsförkortningen gäller för alla genomgående resor. Restiden mellan Laholm och Ängelholm kommer till exempel att vara 19 minuter. Restidsförändringen medför ändrade ankomst- och avgångstider i hela Halland. Den kortade restiden söderut skapar större möjlighet till pendling vilket i sin tur binder samman arbetsmarknaden i Skåne med södra Halland. Det är eftersträvansvärt med mer trafik söderut på Västkustbanan och Hallandstrafiken för dialog med Skånetrafiken i denna fråga. Under 2016 sker gradvisa utökningar av Öresundstågstrafiken. Sammanlagt föreslås tre nya turer norrut och en söderut för att bättre tillgodose resbehovet. Samtidigt dras två turer in på grund av lågt resande. Tillkomna turer bedöms ha en bättre täckningsgrad och kostnaden för dessa uppskattas gå jämnt upp med de två indragna turerna. I bilaga 4 beskrivs trafikförändringarna mer utförligt och i bilaga 5 finns föreslagna utökningar utmarkerade i en exempeltidtabell. Exempeltidtabellen är ännu inte fastslagen och kan komma att ändras. På Kungsbackapendeln utökas timmestrafiken på söndagar med tidigare start på morgonen. En dubbeltur går från att vara trippelkopplad till att bli multikopplad vilket ger minskade fordonskostnader. På Viskadalsbanan görs en översyn för att garantera robustare övergångar i Varberg till Öresundståg. På HNJ-banan genomförs justering för bättre passning till X2000 i Nässjö och Alvesta. Åtgärderna på de f.d. länsjärnvägarna medför inga förhöjda kostnader. Mer information om tågförändringarna finns i bilaga 4. Regionbusstrafik Regionbusstrafiken har som huvudsaklig uppgift att i möjligaste mån ansluta till tågstationerna på Västkustbanan för att möjliggöra resa med tåg. Vissa regionbusslinjer har som uppgift att främst tillgodose service- och skolresor. Regionbusstrafiken är en nödvändighet i delar av Halland som saknar stark tågtrafik och busstrafiken binder på så vis samman Halland. I regionbusstrafiken kommer det inte ske några större utökningar trafikåret 2016 på grund av det ekonomiska läget. Utökning sker genom omfördelning av resurser efter principen ”bäst för flest”. Därmed handlar det snarare om justering och effektivisering av trafik i syfte att skapa en mer konkurrenskraftig och attraktiv kollektivtrafik. En rad satsningar görs bland annat i stråket Hyltebruk-Halmstad där ett mer renodlat trafikupplägg med färre linjevarianter införs. Detta inkluderar en snabbusslinje på sträckan med rakare och snabbare körväg med färre hållplatsstopp. Även i stråk Falkenberg-Varberg görs förändringar med nytt linjeupplägg som tydligare matchar resbehovet i stråket. I samband med att Båstad nya station öppnar planeras två av Hallandstrafikens regionbusslinjer angöra stationen för att möjliggöra resa med tåg. I tabell 1 finns utökningar inom regionbusstrafiken kortfattat beskrivna och i bilaga 4 finns en utförligare beskrivning av varje enskilt objekt. 30 Stadsbusstrafik Stadsbusstrafik finns i Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. I Halmstad sker klart flest resor med stadbusstrafiken, omkring 80 procent av alla stadbusstrafikresor i Halland. Stadsbusstrafiken kopplas i möjligaste mån till persontågtrafiken på Västkustbanan. Stadbusstrafiken är också viktig på lokal nivå för resor inom staden. I tabell 1finns trafikförändringarna inom stadbusstrafiken beskrivna. Utförligare beskrivningar finns i bilaga 4. Inga större justeringar i stadsbusstrafiken är planerade till 2016. Införandet av det nya stadsbusslinjenätet i Varberg planeras att ske i december 2015 p.g.a. senarelagda gatuarbeten. Det nya stadsbusslinjenätet i Varberg budgeterades för i Kollektivtrafikplan 2015. I juni 2015 planeras start av det nya linjenätet i Kungsbacka, även detta finns beskrivet och budgeterat i föregående års Kollektivtrafikplan. Lågfrekvent resande För att kunna erbjuda en attraktiv och kostnadseffektiv kollektivtrafik i Halland arbetar Hallandstrafiken kontinuerligt med översyn av trafikutbudet för att säkerställa att befintliga resurser utnyttjas på rätt sätt. Genomgång av så kallat lågfrekvent resande utgör en viktig del i detta arbete. Utgångspunkten för lågfrekvent resande är en kostnadstäckningsgrad mindre än 30 procent eller turer med färre än fyra resenärer i snitt. Frigjorda resurser omfördelas till andra delar i trafiken där de förväntas göra större nytta för fler resenärer. Utifrån analysresultat kan lämpliga åtgärder vidtas vilket till exempel kan innebära effektivisering av linje, minskning av antalet turer, samordna trafik med andra linjer, ersätta med anropsstyrda turer eller att lägga ned linjen helt alternativt delsträcka. När den fördjupade analysen genomförs beaktas strukturen på dagens trafik, bl.a. finns det i Halland en tradition att tidtabellslägga bussarnas tomkörningar. Exempel på detta är att en tur kan vara riktad för resande in mot centrum, kostnaden för körning från depå till starthållplats finns redan och Hallandstrafiken har då valt att lägga in denna tur i tidtabellen. Resandet på turen kan inte förväntas bli högt men kostnaden för att tidtabellslägga tomkörningen är minimal. Detta är något som påverkar beläggningsgraden i bussarna men samtidigt utnyttjas befintliga resurser till fullo och skapar bättre resmöjligheter. Vid införande av ny trafik tar det ofta något år innan resenärerna upptäcker de nya resmöjligheterna och även detta tas i beaktan när genomgången av lågfrekvent resande görs. Samtliga objekt som är föremål för lågfrekvent resande finns redovisade i tabell 1. En djupare genomgång av varje enskilt objekt återfinns i bilaga 4. I genomgången redovisas befintligt trafikutbud, orsak till åtgärd, vilken åtgärd som planeras och vilka konsekvenser denna får. Infrastruktur Bra bytespunkter/hållplatser med tillhörande hållplatsmiljö utgör en viktig del för att skapa en attraktiv kollektivtrafik. Utifrån fastställda principer i Regionalt Trafikförsörjningsprogram om rakare och snabbare körväg kan investeringar i infrastruktur vara nödvändiga. Detta kräver samverkan mellan Hallandstrafiken och väghållare. Exempel på åtgärder för att uppnå fastställda principer kan vara att ta bort hållplatser för att räta upp eller snabba upp befintlig linje. 31 För att kompensera för längre gångavstånd kan kvarvarande hållplatser ges bättre standard med exempelvis större väderskydd, fler sittplatser, fler cykelparkeringar, bilparkeringar m.m. För att säkerställa en god tillgänglighet till/från hållplats kan byggnation av anslutande GCväg vara nödvändigt. Principerna är desamma för region- och stadsbusstrafik. På sikt kan lämpliga bussträckor, (exempelvis längre regionbusslinjer) ges en glesare stoppbild och att hållplatserna blir mer stationslika. Det kan handla om vänthall inomhus, gratis Wi-Fi, toaletter, pendelparkeringar för att på så vis skapa attraktivare bytespunkter med större upptagningsområde. Standarden på bytespunkter runt om i länet varierar kraftigt men sammanfattningsvis kan det konstateras att det är ett område som är eftersatt. Standardförbättringen av hållplatser runt om i länet kommer att fortlöpa under 2015/2016. Detta gäller både för kommunala vägar och statliga vägar. En översyn av befintliga hållplatser samt linjers körvägar sker kontinuerligt vilket kan resultera i ändrad trafikering av hållplatser. Hallandstrafiken har i sin budget för 2015 avsatt 4,5 Mkr för hållplatsåtgärder och drift vilket är en utökning jämfört med föregående år. I Regional infrastrukturplan för Halland finns medel till hållplatsåtgärder både på statligt och kommunalt vägnät. Medlen utökades i förslaget till Regional plan för perioden 2014-2025. Genomförandet av åtgärder på statligt vägnät handläggs och planeras av Trafikverket. Priser I Regionalt Trafikförsörjningsprogram återfinns följande principer för taxor: Det skall vara enkelt Ett hela-resan perspektiv ska råda Upphandlad och kommersiell trafik ska fungera ihop Intäkterna från resenärerna ska utgöra minst 60 procent av kostnaderna sett över en längre tidsperiod. I Trafikförsörjningsprogrammet framgår att Hallandstrafikens styrelse har mandat att besluta om prisnivåerna inom ramen för de principer som regionfullmäktige fastställt. Prisnivån ska kunna användas som ett verktyg i arbetet med kollektivtrafikens utveckling. Hallandstrafiken har i sin rambudget för 2016 utgått från att ingen prishöjning sker vid tidtabellsskiftet december 2015. Detta med anledning av att senare års prisjusteringar kraftigt överstigit konsumentprisindex samt att världsmarknadspriset för olja sjunker vilket påverkar förutsättningar för vår konkurrent bilen på ett positivt sätt. Eventuell justering av taxor beslutas först efter att Regionfullmäktige fastställt budget för 2016. 32 Utblick 2017-2018 I detta kapitel redovisas en genomgång av de behov av trafikförändringar som Hallandstrafiken förutser för åren 2017 och 2018. Tågtrafik Hallandstrafiken har för avsikt att utöka tågtrafiken söderut på Västkustbanan under utblickens år. När Hallandsåstunneln står klar i december 2015 förkortas restiderna med ca tio minuter ner mot Skåne. Med den nya trafikeringen kommer restiden för exempelvis sträckan Halmstad – Helsingborg att ligga omkring 50 minuter till skillnad från en dryg timme idag. Detta ger större möjlighet för ett ökat pendlingsutbyte mellan Halland och Skåne vilket kan öka behovet av fler turer söderut från Halmstad. Hallandstrafiken anser att halvtimmestrafik är eftersträvansvärt och dialog med Skånetrafiken har inletts i syftet att finna trafikeringslösningar. Gällande ekonomi får separat ställningstagande göras, därmed återfinns inte detta i planen. Regionbusstrafik På grund av det ekonomiska läget är det för närvarande inga planerade utökningar inom regionbusstrafiken för de tre kommande åren. Utökningar på enskilda linjer kan komma att ske genom omfördelning av resurser efter principen ”satsa där förutsättningar för ökat resande är störst”. I detta arbete ingår kontinuerlig översyn av så kallat lågfrekvent resande. Stadsbusstrafik År 2017 kommer etapp 2 i byggnationen av Resecentrum i Halmstad att färdigställas. När etapp 2 är genomförd innebär det att dagens stadsbussterminal Österskans avvecklas och istället tas nya hållplatslägen i bruk utmed Laholmsvägen i anslutning till regionsbussterminalen samt centralstationen. Etapp 2 är den andra delen i att förbättra integreringen mellan tåg, regionbusstrafik och stadsbusstrafik i Halmstad. När den sista delen är genomförd, etapp 3, är Resecentrum helt klart och integreringen av trafikslagen fullbordad. I samband med att etapp 2 färdigställs kommer Hallandstrafiken justera linjenätet i Halmstad. Arbetet med framtagandet av ett justerat linjeupplägg fortlöper under 2015 och kommer att presenteras närmare i nästa års kollektivtrafikplan med förutsättning att etapp 2 är genomförd. Infrastruktur Den nuvarande standarden på hållplatserna runt om i länet är generellt låg. Arbetet med att förbättra befintliga samt byggnation av nya hållplatser fortlöper under utblickens år. Det finns inga planer på fler ÅVS:er för kollektivtrafikstråk i Halland än de som hitintills gjorts samt påbörjats. Hallandstrafiken vill även peka på vikten av att kommunerna bidrar till utvecklingen av kollektivtrafiken i länet genom att prioritera kollektivtrafiken i sin planering av bostäder och verksamhetsområden och i övrigt tar hänsyn till kollektivtrafikens behov i all planering. 33 Ekonomi Ekonomi 2016-2018 I Kollektivtrafikplanen finns samtliga trafikförändringar beskrivna med tillhörande kostnadsbild (se kapitel Trafikförändringar 2016). För 2016 sker en minskning av trafikkostnader med 2 miljoner kronor netto, d.v.s. trafikens totala kostnader minskat med biljettintäkter. Lagda förslag på trafikförändringar baseras på fastställda principer i Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Nedan följer en sammanställning av den ekonomi som är knuten till trafikförändringarna. 2016 2017 2018 •Trafikförändringar: - 2 Mkr •Trafikförändringar: 0 Mkr (ev. utökningar sker genom omfördelning av resurser) •Trafikförändringar: 0 Mkr (ev. utökningar sker genom omfördelning av resurser) •Totalt underskott: -392 Mkr Tabell 2: Ekonomi 2016-2018 I Hallandstrafikens totala underskott för 2016 ingår föreslagna trafikförändringar på - 2 mkr. I bilaga 3 redovisas kostnader och intäkter för hela Hallandstrafikens verksamhet. Underskottet är den del som finansieras av Region Halland. På grund av Hallandstrafikens ökade underskott finns det för utblickens år inget utrymme för trafikutökningar med ökad kostnadsbild. Utökningar kan ske men det sker i så fall genom omfördelning av resurser. Den ekonomi som berör trafikförändringar för åren 2017 och 2018 kommer att arbetas in i Hallandstrafikens budget och redovisas i kommande kollektivtrafikplaner som en del av det totala underskottet. Samhällsnytta Hallandstrafiken har under 2014 beräknat samhällsnyttan som kollektivtrafiken bidrar till. Den generella trenden i Halland och nationellt är att kollektivtrafiken blir allt dyrare att bedriva. I Halland finansieras ca 40 procent av kollektivtrafikens kostnader med skattemedel. Stora delar av trafiken är därmed bekostad av samhället och det är därför viktigt att beskriva kollektivtrafikens samhällsnytta. Halland har under de senaste årtiondena haft en stark befolkningstillväxt som pågår än idag. Fler och fler människor väljer att pendla inom Halland samt över länsgränsen till arbete och studier. I takt med denna utveckling har också den genomsnittliga reslängden successivt ökat. Detta ställer krav på en tillförlitlig kollektivtrafik med konkurrenskraftiga restider. Genom att möjliggöra ett ökat resande bidrar kollektivtrafiken till de övergripande målen för Hallands utveckling med hållbar tillväxt, stärkt region och vidgade arbets- och studiemarknader. Detta är viktigt att ha i åtanke vid diskussion om kollektivtrafikens kostnader då dessa ofta betraktas som en ren utgiftpost och inte som ett bidrag till 34 samhällsnytta. Kollektivtrafikens nyttor brukar beskrivas med bilden av ett isberg (bild 3). Toppen på isberget illustrerar de synliga effekterna som är knutna till företagsekonomiska mått, d.v.s. intäkter, kostnader, täckningsgrad, beläggning m.m. Den stora delen av isberget som vi inte ser, innehåller delar som kollektivtrafiken bidrar positivt till men som däremot är svårare att mäta och följaktligen glöms bort i diskussion om kollektivtrafikens kostnader. Bild 3: Kollektivtrafikens samhällsnyttor I den samhällsekonomiska värdering som genomfördes under våren 2014 på uppdrag av Hallandstrafiken gjordes en sammanställning av samhällsnyttan som kollektivtrafiken i Halland bidrar till. Samhällsnyttokalkylen utgår från att det inte hade funnits någon kollektivtrafik alls under helåret 2012 och att de kollektiva resorna genomförs på andra sätt. Antagandet är att långväga resor helt igenom övergår till bil medan resor i staden till 50 procent utförs med bil, 25 procent med cykel och 25 procent med gång. Utifrån den mest vedertagna metoden i Sverige (ASEK) har värdet beräknats för alla positiva och negativa effekter gällande trafiksäkerhet, luftföroreningar, buller och vägslitage. Den sammanlagda samhällsekonomiska nyttan för kollektivtrafiken beräknades till ca 200 Mkr för utgångsåret 2012. Tack vare kollektivtrafiken inträffar färre trafikolyckor, luftföroreningarna är mindre, bullernivåerna är lägre och vägslitaget mindre. Som exempel avvärjs 76 stycken trafikolyckor tack vare kollektivtrafiken. Detta betyder i sin tur att en person färre avlider, 11 personer färre skadas svårt och antalet lindrigt skadade minskar med 65 personer. Tilläggas bör att beräkningarna endast utgår från aspekter som går att värdera. Det går till exempel inte att värdera till exempel jämställdhet, psykiskt välmående, regionförstoring m.m. Samhällsnyttan är därmed avsevärt större än vad som inryms i 200 Mkr årligen. 35 Svensk Kollektivtrafik har beräknat kollektivtrafikens samhällsnytta ”Kollektivtrafikens samhällsnytta – den regionala och lokala kollektivtrafiken” (Svensk Kollektivtrafik jan. 2009) utifrån följande parameterar; ökad trafiksäkerhet, minskade luftföroreningar, minskat parkeringsbehov, bättre hälsa och minskat vägslitage. Beräkningen kom fram till att kollektivtrafiken bidrar med en samhällsnytta värd cirka 22 miljarder kronor årligen i Sverige. Särskild kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik är kollektivtrafik som tillhandahålls kunder efter någon form av myndighetsbeslut eller reglemente. Hos Hallandstrafiken finns skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor som former av särskild kollektivtrafik. Färdtjänst och sjukresor utförs med anropsstyrd trafik. En stor anledning att dessa trafikslag finns hos Hallandstrafiken är att samla kompetens och resurser för samhällsbetalda resor för att tillvarata dessa resurser på bästa sätt. Skolskjuts Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts om sådan behövs på grund av färdvägens längd, trafikförhållandena, en funktionsnedsättning hos eleven eller någon annan särskild omständighet. Alla dessa förutsättningar ska prövas individuellt. Dessa beslut fattas idag av kommunerna som med dagens lagstiftning inte får överlåta detta till någon annan part. En förstudie pågår för att se över lagstiftningen. Hallandstrafiken har upphandlat skolskjutstrafiken i Halland förutom i Kungsbacka. Denna upphandling skedde samtidigt med linjetrafiken och paket med både linje- och skoltrafik skapades. Resultatet av de nya paketen var positiva eftersom trafik på landsbygden kunde utföras både effektivt och ekonomiskt med skoltrafiken som bas. Ambitionen med samarbetet mellan kommunerna och Hallandstrafiken är att samla kompetens och resurser, skapa en fördjupad integrering mellan skolskjuts- och linjetrafik samt att använda samhällets resurser på bästa sätt. Hallandstrafiken planerar för de större skolbussfordonen med 8-60 platser medan de mindre taxifordon med 4-8 platser hanteras direkt mellan kommun och operatör. De mindre taxifordonen används framförallt till särskola och växelvis boende elever. Under perioden 2010-2014 har ett omfattande arbete pågått för att säkerställa att det är skolskjutsberättigade elever som åker med bussen, stiger på vid korrekt hållplats och att turerna trafikerar korrekt sträckning. Hallandstrafikens interna mål har varit att använda befintliga resurser på bästa sätt och på så sätt hålla nere kostnaderna för skoltrafiken. I aktiv dialog med flera kommuner har man vid skolevakueringar och skolomorganisationer lyckats förlägga schemaramar och skoltrafik på sådant sätt att inte kostnaderna ökat och i de flesta fall har man lyckats hålla kostnaderna på samma nivå. Arbete pågår för att skapa bättre inblick och förståelse för verksamheten genom nyckeltal som återspeglar verksamheten mer korrekt. Eftersom nationella nyckeltal helt saknas är detta en utmaning som kan sprida ringar på vattnet. I utblick för 2016-2018 kommer fokus att förflyttas till att kvalitetssäkra organisationen och samarbetet samt att börja formulera nya tankar om samordning inför den upphandling som kommer att ske antingen 2018 eller 2020. Vid dessa tidpunkter går Hallandstrafikens 36 samtliga avtal ut, linje- skolskjuts- och anropsstyrd trafik, och möjliggör nya integreringsmöjligheter mellan de olika trafikslagen. När kollektivtrafiken koncentreras mer till starka stråk för att konkurrera med bilen kan skolskjutstrafiken bli en viktig kugge för att skapa tillgång till kollektivtrafik för många i regionen. Hallandstrafiken ser därför en fortsatt potential i att samordna och hantera de olika trafikslagen för att få en för samhället bäst nytta och effektivitet. 2014 Antal skolskjutselever, upphandlad trafik Antal elever planerade i linjetrafik Nettokostnader för den upphandlade busstrafiken (kr) Laholm 981 0 17 370 932 Halmstad 1414 138 23 621 384 Hylte 425 25 11 097 284 Falkenberg 1132 384 17 636 026 Varberg 2035 207 26 078 303 Totalt: 5987 754 95 803 929 Tabell 3: Skolskjutstrafiken i siffror 2014 Anropsstyrd trafik Den anropsstyrda trafiken kan delas upp i två delar, en allmän del och en särskild del. Den allmänna delen är öppen för alla och omfattar anropsstyrd linjetrafik och närtrafik. Den särskilda delen omfattar färdtjänst och sjukresor och är öppen för kunder först efter att ett beslut fattats om kundens rättighet till trafikslaget. Färdtjänst För att kunden ska kunna använda färdtjänst krävs ett individuellt beslut och dessa beslut fattas av Region Halland för alla kommuner utom Kungsbacka. Innehållet i besluten används av beställningscentralen när kunden gör sin resebeställning. I beslutet framgår om resenären har särskilda behov, t.ex. kan det framgå om kunden enbart kan sitta fram i fordonet eller om det finns eventuella restriktioner för samåkning. Regelverket beskriver inom vilka geografiska gränser resorna får företas och vilka egenavgifter kunden ska betala. Färdtjänstens öppettider utgår från den allmänna kollektivtrafiken, d.v.s. under den tid som resenärer kan åka vanlig kollektivtrafik ska det också gå att åka färdtjänst. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik. 37 Sjukresor Utgångspunkten för en sjukresa är att den ska utföras med det för samhället billigaste färdsättet. Kunden kan i efterhand bli ifrågasatt och i vissa fall ersättningsskyldig om färdsättet inte varit det billigaste för samhället och det är vårdpersonal som gör denna bedömning. Kostnaden för kunden är inte beroende av längden på resan utan priset är alltid detsamma. Kunden ska alltid stå för sin egenavgift, oberoende färdsätt, fram tills dess högkostnadsskydd är uppnått. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik. Allmän anropsstyrd trafik Den anropsstyrda linjetrafiken utförs på linjer och turer där underlaget för busstrafik är litet och trafiken kan utföras med småfordon. Det kan gälla vissa tider på dygnet eller vissa veckodagar eller enskilda turer som ersatts med anropsstyrd trafik då underlaget varit för litet för kollektivtrafik med buss. Trafiken utförs enligt tidtabell men först efter att kunden beställt sin resa. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik. Närtrafik finns i alla halländska kommuner. Närtrafik kan användas av kunder som bor eller mer än tillfälligt vistas på en plats i Halland som har längre än två kilometer till en hållplats eller att det från den närmaste hållplatsen inte går någon linjetrafik inom en timme från önskad avresetid. Kunden blir hämtad hemma och körd till närmaste samhälle med affär och där möjlighet finns att ta sig vidare med allmän kollektivtrafik. Antalet resor är begränsat till 20 resor per månad. Närtrafiken är inte tidtabellslagd utan kunden får veta avresetiden när beställningen görs. Närtrafiken är tillgänglig vardagar mellan 08:00 och 17:00, undantaget är Laholm där närtrafiken gäller fram till kl. 22. Resorna samplaneras med övrig anropsstyrd trafik. I tabell 4 nedanför presenteras statistik för den anropsstyrda trafiken. Nettokostnaden för alla resor under 2014 uppgick till 117 miljoner kronor inkl. 6 procent moms, en ökning med 1 procent ställt mot föregående år. Det totala antalet resor uppgick till ca 630 500 vilket är på samma nivå som året före. Med samåkning avses att minst två kunder samtidigt suttit i fordonet. Slingåkning innebär att kunderna åkt efter varandra men inte suttit i fordonet samtidigt. Med singelåkning menas en helt ensam körning på ett pass. Hallandstrafikens planeringssystem bygger på tid, därför redovisas medelreslängd i minuter och inte i kilometer. 38 2014 Antal resor Färdtjänst 403508 68171874 169 53% 39% 7% 20 Sjukresor 176463 39977893 227 53% 39% 8% 34 Närtrafik 9124 1196724 131 44% 41% 15% 29 Skolresor 39094 7676219 196 58% 33% 9% 24 2309 391819 170 30% 64% 6% 19 Nettokostnad Nettokostnad/resa Samåkning Slingåkning Singelåkning Medelreslängd Linje/ Övriga resor Tabell 4: Anropsstyrd trafik i siffror 2014 Verksamheten Eftersom Hallandstrafiken förfogar över flera trafikslag och resurser är det lätt att hitta den optimala trafiklösningen. Till exempel kan den allmänna kollektivtrafiken effektiviseras då tidtabellslagda turer med liten beläggning kan utföras med småfordon. Även motsatt gäller att anropsstyrd trafik med stor efterfrågan kan utföras med större fordon. Allt för att skapa en så kostnadseffektiv trafik som möjligt samtidigt som miljöbelastningen minskar. Trafiken utförs av upphandlade entreprenörer som Hallandstrafiken har avtal med fram till halvårsskiftet 2015. Från och med juli 2015 tar det nya avtalet vid vilket innebär en utökning av avtalspartners från nuvarande nio till elva. På en vardag utförs ca 2 500 resor som alla planeras individuellt i planeringssystemet PLANET för att uppnå en optimal trafiklösning med hänsyn tagen till respektive kunds individuella behov och resursernas möjlighet och kostnad att utföra resan. Efter kundens beställning av resan fortsätter PLANET att söka den optimala resursen för resan fram till 45 minuter före resans utförande men med bibehållen lovad hämtningstid för kunden. Tio minuter innan fordonet måste påbörja uppdraget går en körorder ut till föraren. När dagens alla uppdrag är utförda summerar PLANET de ersättningar som ska betalas ut till respektive fordon. Vid månadsslut summerar Hallandstrafiken och betalar ut ersättningarna till respektive fordon. 39 Bilagor Bilaga 1: Regionbusslinjer i Halland 2015 40 145 223 224 225 226 227 228 257 301 303 307 309 310 314 316 318 319 320 323 324 325 330 350 351 360 400 401 431 432 501 509 517 552 553 555 556 557 558 559 615 616 620 651 652 653 660 661 Linje Halmstad - Växjö Laholm - Knäred Laholm Buss stn. - Jvg stn. Laholm - Mellbystrand - Skottorp Laholm - Skottorp - Båstad Laholm - Ränneslöv - Våxtorp Laholm - Ysby - Hishult Laholm - Ränneslöv - Drakabygget Regionbussterm. - Kattegattgymn. Regionbussterm. - Sannarpsgymn. Kvibille / Oskarström - Gräsås Mahult - Bygget Simlångsdalen - Sävsered Halmstad - Gullbranna - Eldsberga Halmstad - Åled - Oskarström Halmstad - Simlångsdalen - Lidhult Halmstad - Tönnersjö Halmstad - Laholm (Snabbuss) Halmstad - Veinge by - Knäred Halmstad - Veinge - Laholm Halmstad - Markaryd Halmstad - Haverdalsbro - Getinge Halmstad - Haverdal - Falkenberg Halmstad - Getinge - Falkenberg Ullared - Svenljunga Halmstad - Oskarström - Hyltebruk Hyltebruk - Oskarström - Halmstad Hyltebruk - Unnaryd - Lidhult Hyltebruk - Gislaved Stortorget - Boberg Falkenberg - Bobergsudde - Eftra Falkenberg - Årstad - Bjärnared Falkenberg - Skogstorp - Morup Falkenberg - Långås - Morup Falkenberg - Ullared - Älvsered Falkenberg - Vessigebro - Ullared Falkenberg - Vessigebro - Ullared Ullared - Ätran - Fegen Ullared - Okome Varberg - Bua - Frillesås Varberg - Veddige Varberg - Kärradal - Veddige Varberg - Ullared Varberg - Tvååker - Falkenberg Varberg - Tvååker - Falkenberg Varberg - Himle - Dagsås Varberg - Rolfstorp - Karl-Gustav Km produktion 96 224 88 390 17 964 136 038 68 030 89 553 62 951 26 071 343 938 13 264 4 363 4 854 236 603 321 909 133 594 23 237 288 044 39 669 398 831 34 480 176 385 484 357 606 074 21 319 850 505 26 079 125 693 72 389 31 671 13 414 63 338 59 478 62 799 438 419 343 641 38 927 127 103 8 711 551 955 158 137 62 464 393 800 382 373 95 143 23 484 107 026 % av tot produkt km 0,86% 0,79% 0,16% 1,22% 0,61% 0,80% 0,56% 0,23% 0,00% 0,01% 0,12% 0,04% 0,04% 2,12% 2,89% 1,20% 0,21% 2,58% 0,36% 3,58% 0,31% 1,58% 4,35% 5,44% 0,19% 7,63% 0,23% 1,13% 0,65% 0,28% 0,12% 0,57% 0,53% 0,56% 3,93% 3,08% 0,35% 1,14% 0,08% 4,95% 1,42% 0,56% 3,53% 3,43% 0,85% 0,21% 0,96% Nyckeltal för kollektivtrafiken i Halland 2014 % av avtal Tim km produktion 73,62% 1 792 57,81% 1 827 0,74% 601 5,63% 3 549 2,82% 1 713 58,57% 2 250 162,76% 1 451 17,05% 574 0,01% 18 0,04% 43 51,83% 347 17,05% 138 18,97% 147 9,79% 7 761 13,32% 9 694 5,53% 3 456 90,80% 665 11,92% 7 532 25,95% 1 023 16,51% 11 974 26,38% 654 7,30% 4 808 20,05% 13 221 25,09% 15 470 8,37% 1 634 35,20% 17 747 1,08% 606 157,05% 2 368 100,00% 1 342 29,88% 1 057 12,65% 462 170,43% 1 334 56,11% 1 728 59,24% 1 596 23,25% 9 577 18,23% 7 428 2,06% 915 157,46% 2 505 178,22% 180 29,28% 12 477 8,39% 4 168 3,31% 1 753 20,89% 7 941 20,28% 8 834 5,05% 2 370 170,95% 583 64,46% 2 477 % av tot produkt tim 0,65% 0,66% 0,22% 1,28% 0,62% 0,81% 0,52% 0,21% 0,01% 0,02% 0,13% 0,05% 0,05% 2,80% 3,49% 1,25% 0,24% 2,71% 0,37% 4,32% 0,24% 1,73% 4,76% 5,57% 0,59% 6,40% 0,22% 0,85% 0,48% 0,38% 0,17% 0,48% 0,62% 0,58% 3,45% 2,68% 0,33% 0,90% 0,06% 4,50% 1,50% 0,63% 2,86% 3,18% 0,85% 0,21% 0,89% % av tot avtal timme 73,26% 32,21% 0,61% 3,61% 1,74% 39,65% 100,00% 10,12% 0,02% 0,04% 26,76% 10,64% 11,33% 7,90% 9,87% 3,52% 51,26% 7,67% 18,03% 12,19% 26,74% 4,90% 13,46% 15,75% 24,75% 18,07% 0,62% 100,00% 100,00% 21,83% 9,53% 100,00% 35,68% 32,96% 14,52% 11,26% 1,39% 100,00% 100,00% 18,91% 6,32% 2,66% 12,04% 13,39% 3,59% 100,00% 37,11% Resenärer Medel- Resenärer med hastighet 2014 skolkort 53,70 29 486 3 624 48,37 18 804 8 460 29,88 1 897 367 38,33 20 595 9 082 39,72 14 352 7 451 39,81 19 372 9 454 43,38 7 943 4 792 45,43 6 595 4 252 18,79 1 984 1 792 21,78 740 594 38,21 443 227 31,61 2 150 2 100 33,02 768 765 30,48 86 556 21 722 33,21 169 124 33 323 38,66 31 424 8 468 34,94 5 623 4 555 38,24 105 926 34 482 38,79 10 665 5 328 33,31 185 614 39 562 52,72 6 466 2 680 36,69 61 362 22 927 36,64 157 092 34 120 39,18 276 384 68 666 13,05 2 217 176 47,92 318 735 66 701 43,06 13 074 9 722 53,08 21 405 10 742 53,94 8 082 5 337 29,96 3 323 1 251 29,05 4 920 4 223 47,48 11 872 7 116 34,42 23 386 11 415 39,34 16 757 8 432 45,78 215 438 66 064 46,26 134 466 32 856 42,52 11 749 6 743 50,75 48 468 26 079 48,39 1 390 1 244 44,24 147 237 35 952 37,94 56 159 13 261 35,63 22 512 14 541 49,59 146 497 24 919 43,28 182 332 55 883 40,15 42 218 8 726 40,30 2 239 1 767 43,21 38 251 14 199 % med skolkort 12,3% 45,0% 19,3% 44,1% 51,9% 48,8% 60,3% 64,5% 90,3% 80,3% 51,2% 97,7% 99,6% 25,1% 19,7% 26,9% 81,0% 32,6% 50,0% 21,3% 41,4% 37,4% 21,7% 24,8% 7,9% 20,9% 74,4% 50,2% 66,0% 37,7% 85,8% 59,9% 48,8% 50,3% 30,7% 24,4% 57,4% 53,8% 89,5% 24,4% 23,6% 64,6% 17,0% 30,6% 20,7% 78,9% 37,1% % av tot produkt resande 0,6% 0,4% 0,0% 0,4% 0,3% 0,4% 0,2% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 1,7% 3,4% 0,6% 0,1% 2,1% 0,2% 3,7% 0,1% 1,2% 3,1% 5,5% 0,0% 6,4% 0,3% 0,4% 0,2% 0,1% 0,1% 0,2% 0,5% 0,3% 4,3% 2,7% 0,2% 1,0% 0,0% 2,9% 1,1% 0,5% 2,9% 3,6% 0,8% 0,0% 0,8% % av avtal 82,0% 33,9% 0,1% 1,4% 1,0% 34,9% 100,0% 11,9% 0,1% 0,1% 4,9% 23,9% 8,5% 6,0% 11,7% 2,2% 62,6% 7,3% 19,2% 12,8% 18,0% 4,2% 10,9% 19,1% 0,6% 22,1% 0,9% 100,0% 100,00% 6,9% 10,2% 100,0% 48,3% 34,6% 18,4% 11,5% 1,0% 100,0% 0,0% 12,6% 4,8% 1,9% 12,5% 15,6% 3,6% 100,0% 37,9% Antal dt en Antal dt en Antal dt en vardag lördag söndag 5 2 2 7 5 3 7,5 3 5 9 5 2 1 2 2 1 1 21 11 5 20 12 8 8 8 2 4 21 2 20 15 8,5 1 11 0,5 24 13 5 20 11 6 1 28 9 7 0,5 7,5 1 8 4 1,5 6,5 8,5 7 4 19 9,5 4,5 17 7 7,5 2 1 1 10 2 1 1,5 28 12 6 11 6 4,5 1,5 22 15 11 21 10 4,5 7 1 1 1 6 1,5 Ej anropsstyrt Bilaga 2: Nyckeltal för kollektivtrafiken i Halland 2014 41 42 662 664 666 668 690 691 692 693 694 695 697 717 720 730 731 732 733 734 735 740 741 742 743 744 745 746 747 748 749 767 777 6203 Km Linje produktion Varberg - Trönninge - Valinge 64 514 Varberg - Stackenäs 81 199 Varberg - Träslövsläge - Skällinge 13 131 Varberg - Sällstorp - Istorp 14 881 Breared - Värö Bruk - Ringhals 36 593 Träslävsläge - Ringhals 16 542 Varberg - Ringhals 28 641 Träslövsläge - Ringhals 17 579 Varberg - Ringhals 12 894 Trönninge - Ringhals 30 618 Varberg - Ringhals 14 002 Röshult - Kungsbacka 79 192 Kungsbacka - Särögården 400 328 Älskogsb-Iserås-KBA stn 6 031 Kba stn. - Älskogsbräcka 448 624 Frillesås-Fjärås-KBA stn 525 913 Älskogsbr-Stenstugan-KBA stn 194 400 Älskgsbr-Tröskeberg-KBA stn 344 010 Kungsbacka stn. - Lindome stn. 41 272 Hällingsjö - Fjärås 119 603 Kba stn.-Nåkälla-Sätila 111 380 Kungsbacka station-Förlanda 164 454 Litserhult-Fjärås 77 735 Kungsbacka stn.-Idala-Horred 135 939 Fjärås-Åsa-Idala 57 421 Kba stn-Frillesås-Stättaredsv 52 831 Kungsbacka station-Ölmanäs 43 717 Kyrkobyn-Landa-Åsa 38 678 Mariedal-Onsala Kyrka-Hede stn 32 373 Snipen - Lindome 2 056 Varberg - Åsa - Kungsbacka 296 185 Blå Express Särö/Kullavik - Göteborg 231 255 Summa 11 144 023 % av tot produkt km 0,58% 0,73% 0,12% 0,13% 0,33% 0,15% 0,26% 0,16% 0,12% 0,27% 0,13% 0,71% 3,59% 0,05% 4,03% 4,72% 1,74% 3,09% 0,37% 1,07% 1,00% 1,48% 0,70% 1,22% 0,52% 0,47% 0,39% 0,35% 0,29% 0,02% 2,66% 2,08% Nyckeltal för kollektivtrafiken i Halland 2014 % av avtal Tim km produktion 38,86% 2 017 48,91% 1 825 0,70% 269 8,96% 355 1,94% 888 0,88% 407 1,52% 689 0,93% 457 0,68% 295 1,62% 648 0,74% 266 9,28% 2 157 46,93% 11 739 0,61% 200 45,52% 13 890 53,36% 12 541 19,73% 5 395 34,91% 9 287 4,84% 1 368 14,02% 2 668 13,06% 2 725 19,28% 3 876 9,11% 1 747 15,94% 2 799 6,73% 1 160 6,19% 1 074 5,13% 1 343 4,53% 1 022 3,80% 1 045 0,81% 48 15,71% 6 596 90,82% 4 920 277 505 % av tot produkt tim 0,73% 0,66% 0,10% 0,13% 0,32% 0,15% 0,25% 0,16% 0,11% 0,23% 0,10% 0,78% 4,23% 0,07% 5,01% 4,52% 1,94% 3,35% 0,49% 0,96% 0,98% 1,40% 0,63% 1,01% 0,42% 0,39% 0,48% 0,37% 0,38% 0,02% 2,38% 1,77% % av tot avtal timme 30,22% 27,35% 0,41% 5,32% 1,35% 0,62% 1,04% 0,69% 0,45% 0,98% 0,40% 6,21% 33,81% 0,48% 33,62% 30,36% 13,06% 22,48% 3,94% 7,68% 7,85% 11,16% 5,03% 8,06% 3,34% 3,09% 3,87% 2,94% 3,01% 0,72% 10,00% 74,53% Resenärer Medel- Resenärer med hastighet 2014 skolkort 31,99 31 513 13 794 44,49 26 051 16 472 48,76 2 960 4 41,93 5 215 3 693 41,20 12 992 220 40,67 10 191 55 41,58 24 115 532 38,51 11 530 146 43,76 13 248 153 47,26 17 467 240 52,72 9 844 46 36,72 40 354 28 533 34,10 164 536 49 519 30,22 18 533 6 775 32,30 443 846 141 140 41,94 357 875 87 766 36,03 78 445 37 290 37,04 181 562 63 710 30,16 27 790 21 393 44,82 16 071 11 278 40,88 43 826 25 807 42,43 115 179 43 022 44,51 20 841 17 786 48,56 46 480 18 414 49,50 12 053 10 807 49,21 15 533 11 002 32,55 42 402 31 076 37,84 21 382 17 772 30,97 23 519 4 093 43,23 4 527 1 512 44,90 106 930 24 679 47,00 358 616 69 534 40,03 4 999 508 % med skolkort 43,8% 63,2% 0,1% 70,8% 1,7% 0,5% 2,2% 1,3% 1,2% 1,4% 0,5% 70,7% 30,1% 36,6% 31,8% 24,5% 47,5% 35,1% 77,0% 70,2% 58,9% 37,4% 85,3% 39,6% 89,7% 70,8% 73,3% 83,1% 17,4% 33,4% 23,1% 19,4% % av tot produkt resande 0,6% 0,5% 0,1% 0,1% 0,3% 0,2% 0,5% 0,2% 0,3% 0,3% 0,2% 0,8% 3,3% 0,4% 8,9% 7,2% 1,6% 3,6% 0,6% 0,3% 0,9% 2,3% 0,4% 0,9% 0,2% 0,3% 0,8% 0,4% 0,5% 0,1% 2,1% 7,2% % av avtal 31,2% 25,8% 0,3% 5,2% 1,1% 0,9% 2,1% 1,0% 1,1% 1,5% 0,8% 6,8% 27,9% 1,7% 41,1% 33,1% 7,3% 16,8% 4,7% 2,7% 7,4% 19,5% 3,5% 7,9% 2,0% 2,6% 7,2% 3,6% 4,0% 1,2% 9,2% 98,2% Antal dt en Antal dt en Antal dt en vardag lördag söndag 12 3,5 2 5 1 1 1 2 1 2 1 1 2 1 9 34 20 17 6 41 27 17 28 30 16 19 14 7 39 29 17 6 8 9 25 8 7 7 8 6 4 6 5 5 10 12 79 43 43 Ej anropsstyrt 43 Halmstad stadstrafik Falkenberg stadstrafik Varberg stadstrafik Kungsbacka stadstrafik Summa Kungsbackapendeln Summa KBA 10-77 1-10 1-12 736-739 Halmstad-Nässjö Viskadalsbanan Öresundstågen HNJ VISK Ö-tåg Km produktion 2 754 108 544 479 547 986 247 420 4 093 993 252 967 3 326 849 Km produktion 209 017 156 011 2 708 854 % av tot produkt km 67,27% 13,30% 13,39% 6,04% 7,60% % av tot produkt km 6,28% 4,69% 81,42% Tim produktion 130 336 24 915 23 587 11 567 190 405 3 926 36 844 Tim produktion 2 845 2 254 27 819 % av tot produkt tim 68,45% 13,09% 12,39% 6,07% 10,66% % av tot produkt tim 7,72% 6,12% 75,50% 1 871 563 6 517 846 102 492 Resenärer med skolkort 9 701 20 957 i/u Resenärer Medel- Resenärer med hastighet 2014 skolkort 21,13 3 772 399 407 604 21,85 482 670 61 538 23,23 398 854 64 388 21,39 256 325 41 530 21,90 4 910 248 64,43 76,12 Medel- Resenärer hastighet 2014 73,47 62 651 69,22 83 632 97,37 4 500 000 % med skolkort 10,8% 12,7% 16,1% 16,2% 5,5% % med skolkort 15,5% 25,1% % av tot produkt resande 76,8% 9,8% 8,1% 5,2% 28,7% % av tot produkt resande 1,0% 1,3% 69,0% 38 34 Antal dt en Antal turer Antal turer vardag lördagar söndagar 831 587 414 158 80 51 172 105 65 136 43 34 Ej anropsstyrt 56 Antal dt en Antal dt en Antal dt en vardag lördag söndag 5 4 3 10 4 4,5 28 17 15 Bilaga 3: Ekonomi 2016 HALLANDSTRAFIKEN BUDGET 2016 Mkr Biljettintäkter Intäkter Färdtjänst Intäkter Skoltrafik Intäkter Sjukresor Övriga rörelseintäkter 377 78 131 42 33 TOTALA INTÄKTER 661 Trafikkostnader Allmän Kollektivtrafik Trafikkostnader Öresundståg Kostnader Färdtjänst Kostnader Skoltrafik Kostnader Sjukresor Övriga kostnader inkl personalkostnader Avskrivningar och ränta 484 151 78 131 42 148 19 TOTALA KOSTNADER SUMMA UNDERSKOTT EXKL. DRIFTSBIDRAG 1 053 -392 44 Bilaga 4: Trafikförändringar 2016 Objekt 1: Ny trafik till Båstad nya station L225 trafikerar sträckan Laholm-Mellbystrand-Skummeslövsstrand-Skottorp med ca sju dubbelturer per vardag. I samband med att Båstad nya station börjar trafikeras med Öresundståg i december 2015 vill Hallandstrafiken skapa anslutning med busstrafik för område Mellbystrand-Skummeslövsstrand. Lämplig linje för detta uppdrag är L225 som därmed kan trafikera den nya Kustvägen och skapa resmöjlighet till både Laholm station och Båstad nya station. Trafikeringen till Skottorp upphör och istället börjar L226 trafikera Skottorp (se objekt 2). I justeringen ingår också en utökning av turutbudet med ev. 3-4 turer under förutsättning att vändplats i Mellbystrand finns på plats. Nettokostnad: 0,5 mkr 45 Objekt 2: Linje 226, Laholm – Båstad L226 trafikerar sträckan Laholm-Båstad med stopp i bland annat Vallberga, Skottorp och Hasslöv. Utbudet är fem dubbelturer per vardag. Med anledning av att Båstad nya station öppnar i december 2015 vill Hallandstrafiken och Skånetrafiken skapa anslutning med L226 till stationen. Skånetrafiken stödjer denna åtgärd genom att utöka sitt driftsbidrag till 0,5 mkr årligen. Linjen förlängs dessutom till vändplatsen i Skottorp eftersom L225 slutar trafikera Skottorp (se objekt 1). Utbudet är fortsatt oförändrat. Åtgärden ger ingen besparing men på grund av att Skånetrafiken ökar sitt driftsbidrag innebär det minskade kostnader för Hallandstrafiken med 0,5 mkr. 46 Objekt 3: Linje 228, Laholm – Hishult/Kornhult L228 trafikerar sträckan Laholm-Hishult/Kornhult med ca fyra dubbelturer per vardag. Gällande tidtabell redovisas nedanför. Lågt resande har konstaterats för sträckan Kornhult/Hishult – Ysby – Laholm. Detta gäller främst för turerna på eftermiddagen från Kornhult/Hishult med ca 0-1 påstigande. Flest påstigande är det på morgonen med turerna från Hishult (tur 7:14, 9:00), omkring 19 påstigande per vardag. Enligt fastställda principer i Regionalt Trafikförsörjningsprogram går enskilda turer under lågfrekvent resande, d.v.s. täckningsgrad under 30 procent och färre än fyra resenärer i snitt. Hallandstrafikens förslag är att trafiken kvarstår med fyra dubbelturer per vardag, varav 2 dt under dagtid blir anropsstyrda. Prövotid för anropsstyrda turer sätts till ett år, utvärdering kring användning sker efter ett halvår. Linjen kommer att trafikera sträckan Laholm-Hishult. Åtgärden innebär att det fortsatt går att resa från och till Hishult på morgon och eftermiddag samt dagtid med anropsstyrda turer. Detta möjliggör gymnasiependling och viss arbetspendling. Sträckan Kornhult-Hishult blir helt utan trafik. Möjlighet har setts över kring samordning med befintlig skolskjutstrafik för gymnasieelever sträcka Kornhult-Hishult. Hallandstrafiken konstaterar att tidslägen för befintliga skolturer ligger för sent på morgonen för gymnasieelever till Halmstad och Laholm. Som alternativ finns närtrafik som gäller mellan kl. 8-22 till närmsta serviceort, i det här fallet Hishult eller Laholm. Arbetspendlingen (brutto) uppgick 2012 till 26 personer mellan tätorterna Laholm och Hishult. Mellan tätorterna Laholm och Ysby uppgick den till 46 personer. Nettobesparing: 0,3 mkr 47 Objekt 4: Linje 257, Laholm – Drakabygget L257 trafikerar sträckan Laholm-Drakabygget med två dubbelturer per vardag. En dubbeltur på morgonen och en på eftermiddagen. Lågt resande har konstaterats för sträckan Våxtorp-Drakabygget. Antalet påstigande ligger kring 0-0,5 per tur. Undantaget är avgång 7:02 från Drakabygget med ca fyra påstigande per vardag för den aktuella sträckan. Delsträckan Drakabygget-Våxtorp uppfyller inte Hallandstrafikens krav på kostnadstäckning och snittresande. Hallandstrafikens förslag är att linjen dras in helt. Detta innebär att möjlighet till arbets- och skolpendling försvinner för boende sträckan Våxtorp-Drakabygget. Av antalet påstigande är ca 2,2 per vardag gymnasieelever. Möjlighet har setts över kring samordning med befintlig skolskjutstrafik sträcka Drakabygget-Våxtorp. Hallandstrafiken konstaterar att tidslägen för befintliga skolturer ligger för sent på morgonen för gymnasieelever till Halmstad och Laholm. Närtrafiken finns som alternativ under vardag kl. 8-22 till Våxtorp. Från Våxtorp finns fortsatt förbindelse till Laholm med L227 med ca åtta dubbelturer per vardag. Nettobesparing: 0,9 mkr 48 Objekt 5: Linje 316, Halmstad – Oskarström Tur 7:00 och 7:30 från Oskarström har i snitt 45-50 resenärer per tur vilket är en hög beläggning. Med anledning av detta utökas trafiken med en ny tur på morgonen med avgång 7:15 från Oskarström. På eftermiddagen införs också en ny dubbeltur från Halmstad 15:40 och från Oskarström 16:30 för att möta ökat resbehov. Åtgärderna bidrar till att skapa ett mer attraktivt kollektivtrafikutbud vilket attraherar nya resenärer. Nettokostnad: 0,3 mkr Objekt 6: Linje 320/324, Halmstad – Laholm Ny tur införs på L320 med avgång 7:35 från Halmstad vilket ersätter tur 7:45 med L324 från Halmstad. L320 är utpekad snabbuss i stråket och avklarar sträckan Halmstad-Laholm på ca 45 min. Ny tur på L324 införs med avgång ca 20:20 från Laholm till Halmstad. Nettokostnad: 0,08 mkr Objekt 7: Linje 323/223, Halmstad – Veinge/Laholm – Knäred L323 trafikeras med två dubbelturer per vardag. Samtliga turer börjar och slutar i Laholm förutom den första morgonturen riktning Halmstad som startar i Knäred (6:38). Knäred trafikeras huvudsakligen av L223 och för att förenkla och tydliggöra linjeupplägget läggs morgonturen på L323 över på L223. L223 kör Knäred-Laholm och L323 kör Laholm-VeingeÖringe-Halmstad. Morgonturen kvarstår på L323 med skillnad att den börjar i Laholm. Resenärer från Knäred till Halmstad får byta buss i Laholm eller åka med L325 MarkarydKnäred-Halmstad. Nettokostnad: +/- 0 Objekt 8: Linje 223, 225, 227, 228 Åtgärden omfattar den anropsstyrda nattrafiken som gäller på fredagar och lördagar från Laholm med linje 223, 225, 227 och 228. Med anropsstyrd trafik menas att du måste förbeställa din resa per telefon, i detta fall före kl. 22. Resandet med den anropsstyrda nattrafiken är mycket lågt. Hallandstrafiken gör därför bedömningen att trafiken bör läggas ned. Detta innebär att resmöjlighet försvinner med den anropsstyrda trafiken under natten för ovan nämnda linjer. Nettobesparing: 0,025 mkr 49 Objekt 9: Linje 330, Getinge – Harplinge – Halmstad Aktuell sträcka som granskats är Getinge-Harplinge och sträckan trafikeras med elva dubbelturer. Nedanför redovisas tidtabellerna för linjen. Hallandstrafiken konstaterar att resandet sträckan Getinge-Harplinge överlag är mycket lågt. Flest påstigande har tur 6:53 från Getinge med i snitt 6,4 påstigande per vardag. Övriga turer har mestadels 0 påstigande. Hallandstrafiken bedömer att snittresandet och 50 kostnadstäckningen är för låg för att upprätthålla trafik på den aktuella sträckan. Hallandstrafiken förslag är därför att dra in linjetrafiken helt på sträckan Getinge-Harplinge. Vidare blir vissa turer mellan kl. 10-13:30 samt efter kl. 18 anropsstyrda sträckan HarplingeHaverdalsbro. Merparten av de påstigande på sträckan är gymnasieelever. Samordning med befintlig skolskjutstrafik har setts över för att möjliggöra resa för gymnasieelever. Hallandstrafiken bedömer att befintliga tidslägen medger färd för gymnasieelever. Arbetspendlingen (brutto) mellan tätorterna Getinge och Harplinge uppgick år 2012 till 35 personer. Det blir också en försämring mellan Harplinge och Haverdalsbro eftersom vissa turer under dagen blir anropsstyrda, dock kvarstår resmöjlighet. Närtrafiken kvarstår som alternativ för sträckan Getinge-Harplinge till närmsta ort som är Getinge. Nettobesparing: 1,3 mkr Objekt 10: Linje 351, Halmstad – Falkenberg En ny dubbeltur föreslås för sträckan Halmstad-Getinge för att möta ökat resbehov och skapa attraktivare trafikutbud. Detta innebär ny avgång från Halmstad 18:12 och från Getinge 18:55. Därmed förlängs halvtimmestrafiken med en timme (13:42-18:42). Nettokostnad: 0,13 mkr 51 Objekt 11: Halmstad stadsbusstrafik, linje 62 och 63 L62 trafikerar Centrum-KattegattgymnasietSöder med sju dubbelturer på söndagar. L63 trafikerar sträckan Centrum-HögskolanLarsfrid-Östra stranden med fyra dubbelturer på söndagar. Det är genomgående lågt resande på söndagarna för båda linjerna. L62 har i genomsnitt 1 påstigande per tur och L63 omkring 2 påstigande per tur. Hallandstrafiken anser att resandet är för litet för att upprätthålla nuvarande turutbud. Turerna blir därför anropsstyrda vilket innebär att man får ringa och beställa turen minst en timme före avgång. Resmöjlighet kvarstår därmed. Nettobesparing: 0,1 mkr Objekt 12: Halmstad resecentrum, etapp 2 Under hösten 2015 påbörjas byggnationen av Halmstad resecentrum, etapp 2. Detta kommer innebära försämrad framkomlighet på Laholmsvägen vilket drabbar stadsbusstrafiken och regionbusstrafiken i Halmstad. Effekten kan bli längre resetider, fler produktionstimmar och eventuellt minskat resande. Dialog förs mellan Hallandstrafiken och Halmstad kommun kring hur man på bästa sätt kan minimera påverkan på busstrafiken. Hallandstrafiken vill trots det ta höjd för ökade kostnader. Nettokostnad: 0,5 mkr 52 Objekt 13: Linje 400, Halmstad-Hyltebruk Befintligt trafikutbud på sträckan Halmstad – Hyltebruk består av flera linjevarianter. Utifrån genomförd stråkstudie har slutsatser formats där antalet varianter föreslås minska till tre vilket förenklar för kunden, även körväg i centrala Hyltebruk föreslås justeras. Begreppet Snabbuss introduceras på sträckan med rak körväg med färre hållplatsstopp längs vägen, genom detta förfarande ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft jämfört val av bil genom att restid förkortas. Hallandstrafiken har för avsikt att testa en ny busstyp med högre komfort på sträckan som del i att möta nya kunders resbehov. En tydlig resenärstrend finns mot ett aktivt resande, det vill säga man använder restiden för avkoppling, socialt umgänge, arbete etc. Nettokostnad: +/- 0 kr 53 Objekt 14: Linje 431, Hyltebruk – Unnaryd – Lidhult L431 trafikerar sträckan Hyltebruk-Unnaryd samt Lidhult. Aktuell sträcka för åtgärd är Unnaryd-Lidhult som trafikeras med två dubbelturer per vardag, se tidtabell nedan. Sträckan Unnaryd-Lidhult uppvisar mycket lågt resande. I genomsnitt 0-0,5 påstigande per tur. Detta understiger lägsta nivå för kostnadstäckning och snittresande. Hallandstrafiken förslag är därför att trafiken på sträckan dras in helt. Sträckan Unnaryd-Lidhult blir helt utan linjelagd trafik. Närtrafik till Unnaryd mellan kl. 8 till 17 kvarstår som alternativ. Arbetspendlingen (brutto) mellan tätort Unnaryd-Lidhult uppgick till 24 personer år 2012. Åtgärden finansierar i sin tur utökning på linje 431 sträckan HyltebrukUnnaryd med två dubbelturer (se objekt 15). Nettobesparing: 0,4 mkr 54 Objekt 15: Linje 431, Hyltebruk – Unnaryd Hallandstrafiken har identifierat ett ökat behov av fler turer på sträckan Hyltebruk-Unnaryd. I Unnaryd finns industriverksamhet som genererar arbetspendling mellan Hyltebruk och Unnaryd. Två nya dubbelturer föreslås därför på sträckan i syfte att förbättra resmöjligheterna och bättre möta arbetstiderna i Unnaryd. Produktion flyttas från indragen trafik Unnaryd-Lidhult (se objekt 14). Nettokostnad: 0,4 mkr 55 Objekt 16: Linje 501 och 509, Falkenberg – Boberg/Eftra Sträckan trafikeras med två linjer med i stort samma sträckning. Skillnaden är att L501 trafikerar Sommarvägen i Falkenberg och att L509 på en tur startar i Eftra. Nedan redovisas linjernas tidtabeller. 501: 509: 56 Resandet på linjerna är överlag lågt. Avgång 07:10 från Eftra sticker dock ut med ca 24 påstigande i genomsnitt, mestadels grundskoleelever. Hallandstrafikens bedömning är att resandet är lågt på grund av att nuvarande linjeupplägg är otydligt och därmed inte användarvänligt. Genom att avveckla L501 och samtidigt ge L509 styv tidtabell, d.v.s. jämna tidsintervall mellan avgångarna, skapas ett tydligare trafikupplägg. Åtgärden innebär att resmöjlighet kvarstår med samma turutbud. Direkt koppling från/till Eftra försvinner men trafikeras dock av L350 med 9 dubbelturer/vardag. Sommarvägen i Falkenberg blir utan trafik i och med att L501 försvinner. Det är gångavstånd till Strandvägen där befintlig trafik finns med linje 1, L350 och L509. Till Strandvägen är det omkring 250-300 meter. Hallandstrafikens bedömning är att det nya linjeupplägget har potential att öka resandet på hela sträckan. Nettobesparing: 0,15 mkr 57 Objekt 17: Linje 652, 653, 552 och 553, Varberg-Falkenberg I stråket Varberg-Falkenberg finns fyra olika linjer. Utöver detta tillkommer även stadslinje 7 som går från Falkenberg via Skogstorp till Glommen. Linje 652 trafikerar sträckan Varberg – Tvååker – Morup – Falkenberg med 21 dubbelturer per vardag. Linje 653 trafikerar sträckan Varberg – Långås – Falkenberg med 7 dubbelturer/vardag. Linje 552 trafikerar sträckan Falkenberg – Morup med 8 dubbelturer/vardag. Linje 553 trafikerar sträckan Falkenberg – Långås – Morup med 7 dubbelturer per vardag. Nuvarande linjeupplägg är inte tydligt eftersom det finns flera olika linjer och linjevarianter. Som resenär måste du känna till linjerna väl samt vilka turer som går en specifik sträcka. Kunskapsinsteget är därmed högt för den som vill börja åka kollektivt. På vissa linjer och turer är resandet mycket lågt, främst gäller detta L653 och L552. För L653 är resandet speciellt lågt på delsträckan Tvååker-Långås, omkring 6,4 påstigande per vardag. Även för sträckan Tvååker-Himle är resandet lågt, ca 2,1 påstigande/vardag. L552 uppvisar också ett lågt resande på sträckan Morup-Glommen, i snitt 10,8 påstigande/vardag varav större delen av de påstigande är skolelever som åker på morgonen och hem på eftermiddagen. Utifrån denna bakgrund vill Hallandstrafiken ta ett nytt helhetsgrepp över trafiken i stråket. Detta innebär att L653 läggs ned sträckan Falkenberg-Långås-Tvååker-Himle. L653 kvarstår sträckan Himle-Varberg med fyra dubbelturer per vardag där det finns ett visst resande. L552 läggs också ned. 58 I det nya upplägget görs en satsning på L553. Långås kopplas mot Varberg genom byte till Öresundståg i Falkenberg alternativt till L652 i Morup. Detta skapar halvtimmestrafik till Varberg och timmestrafik till Falkenberg. De direkta konsekvenserna av åtgärderna är att sträckan Långås-Tvååker-Himle helt blir utan linjelagd trafik. Även Morup-Glommen blir utan trafik. Visst skolresande finns på sträckan Morup-Glommen på morgon/eftermiddag. Det handlar huvudsakligen om grundskoleelever vilket skolskjutstrafiken ombersörjer. Närtrafik finns som alternativ för sträckor som blir utan trafik till Falkenberg, Långås eller Tvååker dock ej över kommungräns. Det nya linjeupplägget blir mer renodlat med styva tidtabeller, d.v.s. jämna turintervaller och antalet körvägsvarianter minskar. Generellt blir det något färre turer än innan. Hallandstrafikens bedömning är att det nya upplägget har goda förutsättningar att attrahera nya resenärer genom satsning där det finns potential för ökat resande samt genom ett tydligare linjeupplägg. Arbetspendlingen (brutto) mellan tätorterna Morup-Glommen uppgick 2012 till 7 personer, Långås-Tvååker till 9 personer och Tvååker-Himle till 18 personer. Nettobesparing: 0,7 mkr Objekt 18: Linje 620, Veddige – Varberg Turutbudet på L620 består av både linjelagda och anropsstyrda turer. Turerna redovisas i tidtabellerna nedan. Lågt resande konstateras för sträckan Veddige-Nyebro samt Espevik. Sammanlagt handlar det om ca 8 påstigande per vardag för de aktuella områdena. Söder om Espevik är det fler påstigande, omkring 22 stycken per vardag. Visst skolresande (både gymnasie och grundskola) finns med linjen på morgonen från Espevik in mot Varberg. Hallandstrafiken gör 59 därför bedömningen att en dubbeltur ska kvarstå för att möjliggöra resa Espevik-Varberg på morgon/eftermiddag. Resterande trafik dras in. Åtgärden resulterar i att sträckan Veddige-Nyebro blir utan linjelagd trafik. För Espevik och söderut kvartstår en dubbeltur främst avsedd för skolresor. Boende i Espevik och Kärradal/Tångaberg hänvisas till närmaste hållplats på gamla E6 där L615 trafikerar. Espevik har 3 km gång/cykel till närmaste hållplats på gamla E6. I övrigt finns närtrafiken som alternativ till antingen Veddige eller Varberg. Veddige har fortsatt förbindelse till Varberg med Viskadalsbanan (10 dt) och L616 (11 dt). Mellan Veddige och Varberg arbetspendlade år 2012 374 personer (brutto). Pendlingen mellan Veddige och Tångaberg uppgick till 9 personer och för Tångaberg-Varberg var det 166 personer. Nettobesparing: 0,4 mkr. 60 Objekt 19: Linje 615, Varberg-Bua-Frillesås / Linje 777, Varberg-Bua-Frillesås-Åsa L615 har ett turutbud på ca 28 dubbelturer per vardag. L777 trafikeras med omkring tolv dubbelturer och har som huvudsyfte att mata till Åsa station där Öresundstågen trafikerar. I dagsläget råder det en otydlig uppdelning mellan L615 och L777. Båda trafikerar samma sträcka förutom att L777 sträcker sig till Åsa. L777 är en lång linje vilket gör den störningskänslig. Detta drabbar i sin tur tåganslutning vid Åsa station vilket skapar oro bland resenärer. Som åtgärd för att öka robustheten föreslår Hallandstrafiken att L777 slutar trafikera söder om Väröhalvön. Detta kortar av linjen avsevärt vilket minskar störningskänsligheten. L615 trafikerar fortsatt på samma sätt som innan. I och med det nya linjeupplägget blir det smärre justeringar i turutbud på L777 vilket inverkar på L615. Nettobesparing: 0,15 mkr 61 Objekt 20: Linje 734, Älskogsbräcka-Kungsbacka Åtgärden berör lördagstrafiken. På lördagen är det halvtimmestrafik från ca kl.10 till kl. 17 i båda riktningarna. Tidtabellerna för lördag redovisas nedanför. Under lördagen är det 7-8 påstigande i snitt per tur. Hallandstrafiken bedömer att timmestrafik är ett tillräckligt utbud under lördagar sett till nuvarande resande. Nettobesparing: 0,15 mkr 62 Objekt 21: Linje 767, Snipen-Lindome Linje 767 trafikerar sträckan Snipen-Lindome med 10 dubbelturer per vardag. Hallandstrafiken konstaterar lågt resande på de två första och de två sista dubbelturerna. Dessa turer har ett snittpåstigande kring 2-4 per tur/vardag. Hallandstrafiken tar därför bort dessa turer helt vilket innebär en reducering med totalt fyra dubbelturer. Detta innebär att tidigast avgång förskjuts till omkring kl. 7 istället för kl. 6. Sista tur blir runt kl. 17 istället för kl. 18. Mellan tätorterna Billdal (Snipen) och Lindome var det 2012 52 personer som arbetspendlade. Nettobesparing: 0,15 mkr 63 Objekt 22: Öresundståg Nedan redovisas utökningar i Öresundstågstrafiken. 4:53 från Helsingborg med ankomst i Halmstad 5:46 (mån-fre), därefter fortsätter tåget till Göteborg som idag. 20:53 från Helsingborg med ankomst i Halmstad 21:46 (dagligen) 23:12 från Halmstad med ankomst i Helsingborg 00:04 (dagligen). Tåget trafikerar Göteborg-Halmstad i dagsläget och kommer enbart att förlängas vidare söderut. 5:25 från Göteborg med ankomst i Halmstad 6:37. Denna avgång utökar halvtimmestrafiken så att den börjar en halvtimme tidigare än idag. Möjliggör arbetsstart i Halmstad 07:00. Med dessa nya avgångar kommer det vara timmestrafik mellan Halmstad och Helsingborg mellan klockan 05 på morgonen fram till klockan 23 på kvällen. Sista tåget till Halmstad från Helsingborg måndag-lördag med ankomst 00:46 kommer även att gå på söndagar vilket blir enklare och mer logiskt för kunden. Följande två avgångar har identifierats som svaga och bedöms ha låg potential att utvecklas och dras därför in: 23:55 från Göteborg till Halmstad (sön-tor). I genomsnitt stiger 38 personer på tåget i Göteborg och 11 stiger av i Halmstad under aktuella dagar. 18:22 från Halmstad till Göteborg (mån-fre). Resandet uppgår till 27 påstigande i Halmstad och 28 avstigande i Göteborg. De föreslagna justeringarna finns inlagt i en exempeltidtabell i bilaga 5. Nettokostnad: +/- 0 mkr Objekt 23: Kungsbackapendeln Gällande Kungsbackapendeln utökas timmestrafiken på söndagar genom att den börjar tidigare på morgonen. Ytterligare justering är att vissa turer går från att vara trippelkopplad till att bli multikopplad vilket innebär minskade fordonskostnader. Nettobesparing: 0,6 mkr Objekt 24: Anslutningar tågtrafik I samband med att Hallandsåstunneln öppnar i december 2015 kommer det ske en förskjutning på Västkustbanan med ca tio minuter. Detta påverkar främst regionbusstrafiken på så vis att anslutningar i vissa fall blir bättre medan det i andra fall blir sämre. Kollektivtrafiken ska i möjligaste mån knyta an till Västkustbanan för att möjliggöra byte. För att säkerställa passning mot tåg kan justeringar behöva göras vilket eventuellt innebär ökade kostnader. Hallandstrafiken vill därför ta höjd för detta. Nettokostnad: 1,5 mkr 64 Bilaga 5: Föreslagna utökningar Öresundståg 2016 65 66 Bilaga 6: Infrastruktur Respektive väghållare ansvarar för investering i mark medan Hallandstrafiken står som kostnadsbärare för investering ovan jord (klimatskydd, stolpe etc.). Vanligtvis sker samråd i ett tidigt skede mellan väghållare och Hallandstrafiken ang. placering, utformning, skyltar, klimatskydd, tillgänglighet m.m. Nedan presenteras utvalda exempel på ombyggda hållplatser, både i säkerhets- och tillgänglighetssyfte men även att satsningar görs för att snabba upp och synliggöra kollektivtrafiken och därmed skapa en ökad konkurrenskraft ställt mot bil. Simsons väg, Laholms kommun Hållplatsen ligger på Västerleden i västra Laholm och trafikeras av linjerna 224, 225, 320 och 324. Vägen är rak och bred och inbjuder till för höga hastigheter. På vänstersida bakom fotografen ligger skola/förskola och på höger sida äldreboende. På båda sidor finns bostäder. Väghållaren valde här att bygga en sned dubbel stopphållplats. Bilister från båda håll får ett hinder på sin sida av vägen och saktar ner. Hållplatsen är utrustad med klimatskydd med belysning och cykelställ. Högskolan, Halmstads kommun Bild från Google Flera hållplatser utmed Laholmsvägen i Halmstad har förlängts och tillgänglighetsanpassats. Hållplatserna används av både stadsbusstrafik och regionbusstrafik och ofta kommer mer än en buss samtidigt till hållplatserna. 67 Soldalsvägen, Halmstads kommun Bild från Google I samband med bygge av ny cirkulationsplats vid korsningen Nya Tylösandsvägen Hamiltonsväg byggdes även hållplatserna i anslutning till denna om och tillgänglighetsanpassades. Fru Thotts väg, Halmstads kommun På vänster sida av vägen på bilden har man anlagt en supercykelbana. I samband med bygget av denna byggdes även hållplatsen om till en dubbel stopphållplats (timglashållplats) och tillgänglighetsanpassades. Klimatskydd ska komma på vänstra sidan. Kollektivtrafiken får en tydlig bild i gatuutrymmet. 68 Fyllingeskolan, Halmstads kommun Hållplats Fyllingeskolan ligger på en bussgata i Fyllingeområdet. Bussgatan är 4 m bred med mötesplatser vid hållplatserna. Hållplatsen ovan har tillgänglighetsanpassats och fått nytt klimatskydd. Detta klimatskydd har väggar av metall (sträckmetall) för att vara tåligare mot åverkan. Ljungby Kyrka, Falkenbergs kommun Linje 555 har historiskt trafikerat genom Ljungby samhälle på väg som går parallellt med väg 154. Genom att gångtunnel har färdigställts under väg 154 har även hållplatser kunnat byggas på ömse sidor om vägen vilket har ökat kollektivtrafikens konkurrenskraft. För genomresande har nämnda omväg genom samhället upplevts som hämmande. Numera trafikerar kollektivtrafiken likvärdig sträcka som vid val av bil vilket ökar dess konkurrenskraft. Hållplatsen ligger relativt högt över omgivningen och har därför både trappor och ramp på båda sidor, likasom väderskydd med särskild belysning av hållplatsområdet. Cykelparkering finns i anslutning till tunneln under vägen. 69 Orienteringsstugan, Falkenbergs kommun Hållplatsen ligger i bostadsområdet Slätten i Falkenberg och har tillgänglighetsanpassats och fått ökad trafiksäkerhet med en rak dubbel stopphållplats (timglashållplats). Nämnda hållplatstyp fungerar som en barriäreffekt som ger en säker på och avstigning. Bussen stoppar upp trafiken i båda riktningar när den är på plats. Kollektivtrafiken blir synlig samt att en hastighetsdämpande effekt uppstår för konkurrerande biltrafik. Nytt klimatskydd med belysning. I närheten finns boende, förskola och särskilt boende. Bua Hamn, Varbergs kommun I Bua har bussen under många år kört via Buavägen-Bålevägen-Ingemarsvägen. Nu finns en vändplats nere i Hamnen vilket gör att bussen kan köra Buavägen i båda riktningar oavsett om bussen är på väg till Varberg eller Frillesås-Åsa. Vändplatsen gör även att bussar kan avsluta eller starta sitt uppdrag i Bua. Resenärerna får bara en körväg att förhålla sig till vilket skapar enkelhet. Fyra hållplatser (8lägen) kunde avvecklas och 2 lägen flyttas och utvecklas till ett nytt (Bua hamn). 70 Bösarp, Varbergs kommun Mellan Trönninge och Lindberg har man byggt GC-väg (på vänster sida i bilden) och i samband med detta även byggt om hållplatser. Bilden ovan visar hållplats Bösarp som har byggts om och tillgänglighetsanpassats. Tre hållplatser på sträckan blev en i samband med ombyggnaden eftersom det numera finns en säker väg för gång- och cykeltrafikanter för att ta sig till/från hållplatsen. Här används även ett äldre väderskydd som omplacerats från Bua och snyggats till. Trönninge, Varbergs kommun I Trönninge har man byggt en ny cirkulationsplats och i samband med denna byggdes även ny busshållplats strax söder om korsningen Pilgatan-Klastorpsvägen. Hållplatsen är byggd i form av en enkel stopphållplats. Detta innebär att när bussen står vid hållplatsen är trafiken i samma riktning som bussen stoppad. Mötande trafik kan däremot passera som vanligt. Hållplatsen har fått nytt klimatskydd med belysning. I samband med att hållplatsen togs i bruk drogs två andra hållplatser in. 71 Träslövsläge södra, Varbergs kommun På Västkustvägen vid södra infarten till Träslövsläge har man byggt en cirkulationsplats och precis norr om denna ny tillgänglighetanpassad hållplats. Hållplatsen har väderskydd på båda sidor samt cykelställ på västra sidan. Kaptensgatan, Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun förbereder nu för stadsbussarnas nya linjenät som ska införas från sommaren 2015. Ovan en bild från hållplats Kaptensgatan i centrala Kungsbacka där hållplatsen knappt var synlig tidigare. Nytt hållplatsläge är ca 250 m norrut och numera är det en dubbel stopphållplats (timglashållplats) med väderskydd i båda riktningar. Vid det nya läget är det inte långt till en bro över Kungsbackaån där man kan nå centrum. 72 Ängås på Lerkilsvägen, Kungsbacka kommun Bild från Google Utmed Lerkilsvägen på Onsalahalvön kar kommunen byggt ny GC-väg (syns lite på högra bildens vänsterkant). I samband med detta har man även rustat upp hållplatserna på båda sidor om vägen efter överenskommelse med Trafikverket som är väghållare. Båda riktningar har samma standard med väderskydd, papperskorg, cykelställ, bänk och belysning. Älskogsbräcka på Valldavägen, Kungsbacka kommun Bild från Google Även utmed Valldavägen på Onsalahalvön har man byggt GC-väg utmed en väg där Trafikverket är väghållare. Bilden visar hållplatsen Älskogsbräcka där båda riktningar av hållplatsen ligger öster om vägen. Hållplatsen har tillgänglighetsanpassats och fått cykelställ, papperskorg, bänk och förbättrad belysning. Där bussen korsar GC-vägen har man markerat ytan med avvikande färg och markbeläggning. Älskogsbräcka kan ses om den yttersta delen på Onsala där trafiken byter riktning, dvs man kan åka mot Kungsbacka både norr och söderut. 73 74
© Copyright 2024