Väg 798 mellan Esarp och Genarp - Samla
RAPPORT 2015:50 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING 2014 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Skåne, Lunds och Staffanstorps kommun, Esarp och Genarp socken Ola Kronberg Arkeologiska undersökningar görs i tre etapper: utredning, förundersökning och slutundersökning. Processen syftar i första hand syftar till att bevara fornlämningarna, vilket är grundtanken i kulturmiljölagen (KML). Arkeologisk utredning görs i två steg: steg 1 (AU1) innebär att tillgänglig kunskap i form av inventeringar och äldre undersökningar sammanställs och att en inventering görs i fält, i syfte att lokalisera fornlämningar. Steg 2 utgör den särskilda utredningen (AU2), där sökschaktsgrävning utförs. Om det då konstateras förekomst av dolda fornlämningar så är en arkeologisk förundersökning (FU) nästa steg i den uppdragsarkeologiska processen. Om fornlämningen efter förundersökning bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential görs en särskild undersökning, även kallad slutundersökning (SU). De första etapperna, arkeologisk utredning (AU) och förundersökning (FU) utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning i form av särskild undersökning (SU). Mer information om den uppdragsarkeologiska processen kan hämtas under följande länk: http://www.raa.se/kulturarvet/arkeologifornlamningar-och-fynd/den-uppdragsarkeologiska-processen/. Uppdragsarkeologin regleras av 2 kap. 10–14§§ i Kulturmiljölagen (KML) och av föreskrifter. RAPPORT 2015:50 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING 2014 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Skåne, Lunds och Staffanstorps kommun, Esarp och Genarp socken Dnr 5.1.1-234-2015 Ola Kronberg STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Odlarevägen 5 226 60 LUND Fax: 010-480 80 94 Tel: 010-480 80 00 www.arkeologiuv.se e-post: [email protected] www.shmm.se © 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Rapport 2015:50 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslag Avlastning av grävmaskin vid Objekt 8 tillsammans med TMA-bil. Foto: Ola Kronberg. Tryck/utskrift Arkitektkopia, 2015 Innehåll Arkeologi längs Väg 798 – mellan Esarp och Genarp 5 Utvärdering 15 Sammanfattning 7 Förslag till åtgärder 16 Bakgrund 7 Rekommendationer till Trafikverket 16 Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 8 Ordlista 16 Topografi 8 Referenser 17 Fornlämningsmiljö 8 Administrativa uppgifter 18 Tidigare undersökningar 10 Bilagor 20 Syfte och ambitionsnivå 13 Bilaga 1. Objektbeskrivning AU2 och FU 20 Metod och genomförande 13 Bilaga 2. Anläggningstabell 47 Källkritiska aspekter 14 Bilaga 3. Fyndtabell 50 Resultat 14 Bilaga 4. Vedartsanalys 51 Sammanfattning 15 Bilaga 5. 14C-analys 52 Ef r te ål tid ga r de tid e ar Ny tid isk or at tid rm el fo ed re M in rn k Vi jä r de 1000 ål 2000 e gr Yn 3000 rn 4000 jä BRONSÅLDER re r de er r de ld l så on br så on br ål r de 5000 d Äl re en st ål en st 6000 e gr Yn d Äl e gr Yn re d Äl STENÅLDER HISTORISK TID JÄRNÅLDER 0 1000 2000 år Lund Dalby Staffanstorp Väg 798 MALMÖ Genarp Svedala Skurup Vellinge Ystad Trelleborg Figur 1. Den aktuella vägsträckningen markerad på utsnitt ur Översiktskartan,Skåne län, blad 20 Malmö. Skala 1:250 000. Arkeologi längs Väg 798 – mellan Esarp och Genarp Hösten 2014 gjordes ett antal arkeologiska undersökningar längs väg 798 mellan Esarp och Genarp. Anledningen var Trafikverkets planerade breddning av vägen. Detta innebar att undersökningarna fick ske på ganska små ytor längs vägens sträckning. Två av platserna var kända som fornlämningar sen tidigare, Esarps gamla bytomt intill kyrkan, samt en äldre vägsträckning närmre Genarp. Vid Esarps kyrka påträffades en bit av en äldre stenmur, som troligen gått längs en äldre vägsträckning intill kyrkan. Dessutom påträffades stolphål, gropar och rännor som innehöll keramik som är från tiden då kyrkan anlades på 1200-talet, eller möjligen ännu tidigare. Den äldre vägsträckningen närmare Genarp har ansetts vara en militär färdväg upprättad under sent 1600-tal. Vid de arkeologiska undersökningarna framkom diken som löpte längs vägen, men dessvärre varken själva vägen eller något daterande material. Vägen är utmärkt på en karta från 1684, men kan möjligen ha ännu äldre rötter. De sju övriga platserna gav enbart utdelning i två fall. I det ena, cirka 300 meter väster om Esarps kyrka, kom lämningar från äldre järnålder och även under betydlig mer modern tid. Den andra platsen låg cirka 700 meter öster om kyrkan och där påträffades olika eldstäder från bronsålder och äldre järnålder. Utgrävningen är avslutad och detta är rapporten om vad som hittades och vad resultaten kan tolkas som. Fynden skickas för förvaring till Lunds Universitets Historiska Museums magasin. Ritningar, foton och liknande sparas på Antikvariskt-Topografiskt Arkiv i Stockholm. Väg 798 mellan Esarp och Genarp 5 Hyllingedal Objekt 2 Sånahusen Svinarp Objekt 4 Höj eå Esarp 6:1 Objekt 5 Lindegård Lilla Ättarp Objekt 6 Objekt 7 Nya Esarp Leret Objekt 8 Äspet Objekt 11 Närdala Esarp 1:1 Genarp 76:1 Objekt 9 Genarp 75:1 Genarp 74:1 Genarp 10:1 Genarp 73:1 Genarp 77:1 G ena Bergagården Höje å Genarp 72:1 Genarp 8:1 Genarp 9:1 rp 87:1 Objekt 12 Genarp 45:1 Hällstorp Väg 79 8 Länsmansgården Figur 2. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur Fastighetskartan, blad 2C 3i Esarp och 2C 3j Genarp. Skala 1:20 000. Gräntinge gamla tomt Sammanfattning • Mellan 5 och 19 november 2014 genomförde Riksantikvarieämbetet UV Syd (sen årsskiftet Statens Historiska Museer Arkeologiska Uppdragsverksamheten i Lund) arkeologiska förundersökningar av två lokaler, samt utredning steg 2 av sju lokaler inför Trafikverkets planerade breddning av väg 798 mellan Esarp och Genarp. • Förundersökningen av Genarp 87:1 visade på spår av diken i anslutning till den förutvarande vägen. • Förundersökningarna utfördes på de tidigare registrerade fornlämningarna Esarp 6:1 som utgörs av Esarps medeltida bytomt samt Genarp 87:1 som är en äldre vägsträckning. • Objekt 8 innehöll en härd från äldre bronsålder och en kokgrop som daterades med keramik till förromersk järnålder. • De sju utredningarna utfördes på platser som bedömts som intressanta för antikvarisk bevakning vid en utredning steg 1 vilken utfördes av Riksantikvarieämbetet UV Syd under våren 2014. • Av de sju utredningsobjekten påträffades under mark dolda lämningar inom två (Objekt 5 och 8). Dessa gick med Länsstyrelsen i Skånes godkännande direkt över i förundersökningar. • Vid förundersökningen av Esarp 6:1 påträffades förhistoriska stolphål och gropar daterade till slutet av mellanneolitikum – början av senneolitikum respektive sen vikingatid – tidig medeltid. Dessutom framkom en stenmur som löpt invid en äldre vägdragning. • Objekt 5 innehöll fem anläggningar i form av gropar och stolphål. Dateringen varierade mellan förromersk järnålder, äldre romersk järnålder och modern tid. • Ingen fortsatt antikvarisk åtgärd föreslås vid något av objekten. Bakgrund Trafikverket avser att bredda en cirka 5,5 kilometer lång sträcka av väg 798 mellan Esarp och Genarp. En arkeologisk utredning steg 1 resulterade i en avgränsning av nio objekt, det vill säga delsträckor som bedömdes antikvariskt intressanta (Kronberg & Stark 2014, fig. 1 och 2). Sju objekt rekommenderades för arkeologisk utredning steg 2 (Objekt 2, 4, 5, 7, 8, 9 och 11) och två för arkeologisk förundersökning (Objekt 6 och 12). Länsstyrelsen i Skåne har i ett beslut daterat 2014-10-30 givit Riksantikvarieämbetet UV Syd uppdraget att utföra arkeologisk utredning steg 2 respektive förundersökning av de ovan nämnda nio objekten. Väg 798 mellan Esarp och Genarp 7 Topografi, fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar Topografi Väg 798 går i öst-västlig riktning genom ett flackt landskap strax söder om, och parallellt med, Höje å. Höjden över havet ligger runt 30 meter. Söder om vägsträckningen övergår landskapet i mera kuperad terräng och i öster stiger det upp mot Romeleåsen. Jordarten inom utredningsområdet utgörs i huvudsak av moränlera, med mindre partier av sand i närheten av Höje å samt längst i öster. Odlingslandskapet har stort tidsdjup och har utgjort jordbruksbygd sedan neolitikum. Före skiftena på 1700- och 1800-talet låg byarna tätt i området (Dahl 1942) (fig. 3). I områdets östra del, närmare Romeleåsen, har landskapsutnyttjandet varit mera extensivt, präglat av bete och utmarksbruk under olika perioder (Altenberg 2003). Fornlämningsmiljö Väg 798 passerar genom två områden som av Länsstyrelsen definierats som särskilt värdefulla kulturmiljöer. Det västra av dem utgörs av Esarp, Alberta och Sånahusen som ligger i Esarps socken. Miljön utgörs av Esarps säteri och kyrka, en kvarn från 1800-talet samt Sånahusen som är en mindre hantverksby med gatuhus från 1800-talet. Inom området finns även en gravhög från bronsåldern (Esarp 1:1). Det östra området är Romeleåsen-Lyngby-Genarp-Häckeberga som bland annat utgörs av tre större gods med tillhörande bebyggelse. Det är dock främst Genarp som ligger i nära anslutning till de planerade arbetsföretagen, och området berörs nätt och jämnt av de här aktuella undersökningarna. Genarps kyrka är byggd under slutet av 1500-talet och är 8 Väg 798 mellan Esarp och Genarp den enda kyrka som uppfördes i Skåne vid denna tid. Det kraftiga tornet utgör en visuell orienteringspunkt i landskapet och väg 798:s östligaste del är dragen som en rak linje mot detta. De registrerade fornlämningarna inom undersökningsområdet utgörs av Esarp 6:1 och Genarp 87:1. I FMIS är Esarp 6:1 Esarps historiska bytomt. Namnet Esarp är känt sedan 1481 som Aszerp, eller Æsarp 1490. Förleden kommer från namnet Æsi och slutleden från torp (Hallberg 1991:84). Esarps kyrka har en äldre datering, där delar av den romanska kyrkans murverk är bevarad i den södra muren och anses härröra från 1200-talet (Anselm 1947:548). Det är under sen vikingatid som många byar i Skåne får en slutgiltig placering i landskapet, ofta centrerade kring en storgård (Anglert 1995:145). Det som är speciellt med Esarps kyrka är att det inte ligger någon by runt själva kyrkan, en bebyggelse ligger istället cirka 500 meter åt väster och är i själva verket av yngre datering. I FMIS uppges att trots att Esarp 6:1 är benämnt som bytomt så finns det ingen by på den karta som fornlämningens utbredning är baserad på utan enbart ett säteri. Läget för säteriet antyder en nära relation mellan en huvudgård och en kyrka, kanske rentav något som går långt tillbaka i tid. Troligen har kyrkan anlagts vid en senvikingatida storgård lite separat från byn, eller så har byn flyttats. Vidare anses torpnamn allmänt inom ortnamnsforskningen härstamma från vikingatiden. Den enda tillgängliga lantmäterikartan över Esarp, förutom en rågångsåtgärd emot Alberta by, är en odaterad avmätning som renoverats 1802 och som saknar textbeskrivning. Den ursprungliga kartan attributeras en lantmätare från andra halvan av 1700-talet. Kartan visar en bebyggelse i form av ett säteri med en parkliknande V.HOBY LACKALÄNGA Munkarp HÅSTAD STÄVIE GETINGE SKÄLSHÖG IGELÖSA V. ODARSLÖV BORGEBY VALLKÄRRA Götstorp Frirup LAXMANS ÅKARP FLYINGE Ö. ODARSLÖV FLYINGE VALLKÄRRA TORN N. NÖBBELÖV FLÄDIE Glumstorp LUND Sularp VÄRPINGE Prästberga Vragerup L. RÅBY HJERUP ST. UPPÅKRA GULLÅKRA ÅKARP Skyttehuset TÅGARP BURLÖV KABBARP TOTTARP Tirup NORDANÅ KVärlöv BONDERUP KORNHEDDINGE ALBERTA ÖRUP ESARP VÄRBY LYNGBY 31 gårdar Herrgård VÄSTRABY SKABERSJÖ Varto Kedarp SVENSTORP EKSHOLMEN HOLMEJA Risarp Yddingesjön Bökeberg Trobjer Skoggård Hagsholm DÖRRÖD Hägnaden Råberg Stenkilstorp Påhult Dommestorp BLENTARP SIMONTORP Hallem. Pälsam. Stallerhult SVARVARETORP Sångletorp Nymölla Bramstorp KARUP L. Rödde Torstarp Olstorp Glamberg ST. RÖDDE Spedarp St. Perstorp Lerberga BÖKESBERGA Dunstorp DEGEBERGA KUMLATOFTA Kvarnbrodda Bilarp HÄCKEBERGA Nötabo Risåkra RYD L. Roslätt Ödebebyggelse ASSARTORP Borup Stubbarp Toppeladugård HÄSSLEBERGA Kyrkeskog YDDINGE EVERLÖV Husagårdarna Östarp Ekesvång GRÄNTINGE VISMARLÖV HYBY Risemölla Ö. HEMMESTORP Hasslemölla HYLLINGE GENARP TORUP SÖNNARP BJÖRNSTORP ETTARP GÖDELÖV KLÅGERUP VINNINGE VEBERÖD S. Ugglarp Svinarp SKAMMARP Ebbarp N. Ugglarp TEJARP L. MÖLLEBERGA BJERSHÖG Ö. TVET ÖNNESLÖV MOSSHEDDINGE ST. MÖLLEBERGA 1 gård V. Tvet LUNNARP Trulstorp GREVIE TJUSTORP HÄLLESTAD KYRKHEDDINGE TORREBERGA Vombsjön SILVÅKRA DALBY VALLBY NEVITSHÖG BARA Hällestads mölla Vigenstorp ST. BJÄLLERUP V. HEMMESTORP BRÅGARAP STANSTORP DJURSLÖV ÖNSVALA GÖRSLÖV ARLÖV VESUM L. UPPÅKRA Abusa SJÖSTORP L. BJÄLLERUP Kvinnevad Krankesjön Måryd HARDEBERGA TYGELSJÖ N. Knästorp KNÄSTORP Ryd Assarh. ST. RÅBY Hunnerup KARSTORP ALNARP Gravaregården REVINGE Rögle ARENDALA FLACKARP Svarte Hjerup Kerstintorp Fågelsång Norretorp Vinnerup Öresund Ekeberga SANDBY Ö. TORN VÄRPINGE VINSTORP Åkarp Kärrup ÖNNERUP LOMMA Skatteberga Skarnberga FJELIE HABO Figur. 3. Fördelningen av äldre byar i Torna och Bara härader. Utredningsområdet markerat med blå linje. Efter Dahl 1942. Tågarp SVENSTORP STÅNGBY Bonnastänge L. Perstorp Gyllebo Rockarp Korrarp Bosarp Klasaröd Lerhult Hemmeryd Skavholmen Gavlaröd Ågerup Bonarp Bleckarp Kladdarp HYLLA KOGSHULT Bölvasen Skoghult Dagstorp 5 km trädgård, direkt öster om kyrkan. Säteriets huvudbyggnad flankeras av två mindre flyglar och framför dessa fanns stora ekonomibyggnader som revs så sent som på 1990talet (fig. 4). På den odaterade 1700-tals kartan kan man också se att den väg som idag är väg 798 till stor del har samma sträckning som en gammal landsväg som förbundit Örup i väster med Genarp i öster. Den enda förändring av vägen som skett sedan 1700-talets slut är en nydragning vid Esarps Säteri där vägen flyttats ett stycke söderut förbi Esarps kyrkogårdar. Eftersom vägen på den ekonomiska kartan från 1970-talet ligger kvar i sin äldre sträckning, så bör förändringen vara av relativt sent datum, sannolikt 1980-tal. En del av den äldre landsvägen ligger kvar som en återvändsgata/infart ett par hundra meter väster om Esarps kyrka. Genarp 87:1 benämns i FMIS som en äldre vägsträckning som ska ha varit en militär transportled upprättad på order av Karl XI under 1690-talet. Vägen tycks ha varit i bruk långt fram i tiden och den syns på bland annat häradskartan från 1912. Från flygfoton från 1940-talet är den synlig i landskapet men verkar inte längre vara i bruk (fig. 5), förutom ett litet avsnitt som fortfarande idag leder fram till en gård. Vägen syns på Burmans Skånekarta från 1684, en karta som trots sin stora skala anses vara mycket tillförlitlig. Huruvida det stämmer att vägen inom undersökningsområdet anlades på Karl XI order är svårt att avgöra. Det är mycket troligt att det i själva verket rör sig om en redan etablerad väg mellan Lund och Genarp. Möjligen har den att göra med det så kallade Kungsbetet som skulle ha fungerat som en kombination av landsväg och betesmark, troligen med medeltida ursprung (Dahl 1942:109, Pettersson 2001:177). 10 Väg 798 mellan Esarp och Genarp På den nämnda odaterad kartan över Esarps by finns 12 gula markeringar längs med Esarps ägogräns (fig. 4). Sju av dessa, längst i söder, är numrerade och tros vara lägenhetsbebyggelse, även om beskrivningen till kartan saknas. De fem som saknar nummer skulle också kunna vara lägenhetsbebyggelse, varav ett berördes det planerade vägområdet (Objekt 9). Från utredningsområdets östra delar finns flera registrerade stenåldersfynd, i form av gårdssamlingar av slipade yxor och mejslar (Genarp 8:1, 9:1 och 10:1), enstaka fyndplatser (Genarp 74:1 och 75:1) samt stenåldersboplatser som definierats utifrån fynd påträffade i markytan vid inventering (Genarp 72:1, 73:1 76:1 och 77:1). Tidigare undersökningar Det har bara gjorts några få arkeologiska undersökningar i väg 798:s närhet. Den som ligger närmast är en arkeologisk utredning utförd av UV Syd 1999 i samband med en VA-ledning mellan Bonderup och Genarp. Vid denna påträffades ett begränsat antal förhistoriska lämningar öster om Ättarps gård, samt ett fåtal lämningar intill Genarp (Ericson 1999). En mindre arkeologisk undersökning gjordes 1990 av UV Syd inom Genarp 80:1, vilket motsvarar läget för den senare nedlagda byn Gräntinges bytomt. Vid undersökningen påträffades lämningar från 1700-talet och därefter. En härdgrop gavs en allmän förhistorisk datering (Wallin 1993). Kulturen i Lund gjorde 2006 en större arkeologisk undersökning av ett gårdsläge i Genarps by. Ett stort antal bebyggelse- och aktivitetslämningar påträffades. Den äldsta daterade bebyggelsen var ett så kallat grophus från slutet av vikingatiden. Dessutom undersöktes en rad byggnader från olika skeden av medeltiden. Intill ett numera igenlagt bäckdrag fanns rester av en järnpro- Figur 4. Odaterad karta över Esarps säteri, troligen andra halvan av 1700-talet. Skala 1:8000 G en ar p 87:1 Figur 5. Flygfoto från 1940. RAÄ Genarp 87:1 kan ses som en svag mörkfärgning intill fornlämningslinjen. Skala 1:2000. 12 Väg 798 mellan Esarp och Genarp duktionsugn som med hjälp av 14C-analys kunde dateras till 300-/200- talet f.Kr., det vill säga äldre järnålder. Mera oväntat var fynd som tyder på att det producerats keramik i Genarp på 1200- eller 1300-talet (Karlsson & Lenntorp 2006). Syfte och ambitionsnivå Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra fornlämningssituationen. Den skulle visa om och var under mark dolda fornlämningar fanns inom området. Om möjligt skulle utredningen även ge svar på fornlämningarnas karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden. För utredningen var ambitionsnivån att alla eventuella fornlämningsområden inom undersökningsområdet skulle kunna identifieras. Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att fördjupa kunskapen om fornlämningarna och målet var att klargöra fornlämningarnas utbredning, innehåll, datering och vetenskapliga potential. Ambitionsnivån vid förundersökningen skulle vara av den omfattning att resultaten skulle kunna användas i en fortsatt beslutsprocess. Metod och genomförande Inom utredningsobjekten genomfördes undersökningen med maskinavbaning av matjorden i sökschakt med en skopas bredd (cirka 1,8 meter). På de platser där under mark dolda lämningar påträffades, och undersökningsområdets storlek tillät det, breddades schakten till dubbel skopbredd. Fältarbetet genomfördes av två arbetslag med vardera en arkeolog och en grävmaskin. En bandburen och en hjul- buren grävmaskin användes beroende på markförhållanden och gröda inom respektive objekt. På grund av arbetsområdenas minskade yta, kunde den hjulburna maskinen avvecklas och de två arbetslagen slås ihop och resterande tid användes enbart den bandburna. Inom förundersökningsobjekten genomfördes systematisk metalldetektering av matjorden (skiktvis) samt av anläggningar/lager. Inom utredningsobjekt utfördes detektering av matjorden stickprovsvis. De metalldetektorer som användes var en XP Deus och en Minelab Explorer SE, båda inställda på att diskriminera järn. Samtliga lämningar som påträffades dokumenterades genom inmätning i plan med RTK-GPS. Inom förundersökningsobjekten undersöktes ett representativt urval anläggningar/lager. Anläggningar undersöktes med spade eller skärslev, vanligen till 50 %, beroende på anläggningens storlek. Betydelsefulla anläggningar och strukturer samt landskap och miljö fotograferades digitalt. Daterande eller på annat sätt intressanta fynd i matjord och/eller anläggningar/lager mättes in och beskrevs/fotograferades/togs tillvara. Inom förundersökningsobjekten samlades även prover in för makrofossil-, vedarts- samt 14C-analys. Vid de platser inom utredningsobjekten där under mark dolda lämningar påträffades (Objekt 5 och 8, se nedan) informerades Länsstyrelsen direkt. Länsstyrelsen beslutade i båda fallen att utredningen direkt skulle övergå i en förundersökning. Lämningarna inom de berörda objekten undersöktes därför på samma sätt som de två andra förundersökningarna. All information registrerades i fältdokumentationssystemet Intrasis. Eftersom arbetet utfördes inom tio meter från befintlig väg behövdes så kallat tungt skydd. Två tunga skydd i Väg 798 mellan Esarp och Genarp 13 form av TMA-bilar hyrdes in via NCC för att ge skydd åt arkeologer och grävmaskin. I samband med att ena grävmaskinen avvecklades och de två arbetslagen slogs ihop till en så minskades också antalet TMA-bilar till en. Alla schakt som togs upp vid undersökningen fylldes igen efter avslutat fältarbete. Källkritiska aspekter Undersökningen skedde under november månad vilket innebar lite av de svårigheter som man kan vänta sig under sen höst; regn, kyla och få timmar av bra ljusförhållanden. Detta påverkade dock inte arbetet i någon större utsträckning, annat än problem att undersöka med hjulgrävare i de leriga åkrarna. Under fältarbetet upptäcktes en diskrepans mellan det kartmaterial över undersökningsområden som vi fått inför upprättandet av undersökningsplanen och de digitala kartorna över Trafikverkets arbetsområde. Enligt förfrågningsunderlaget var det generellt ett arbetsområde på cirka 10 meter på båda eller ena sidan av befintlig väg. Trafikverket levererade kartor i digital form till Riksantikvarieämbetet UV Syd först ett par dagar innan fältstart. Enligt projektledaren vid Trafikverket skulle de arbetsområden som fanns i det digitala underlagen gälla och dessa skiljde sig betydligt från planeringsunderlagen. Detta innebar att undersökningsområdet inom de flesta objekten blev betydligt mindre än beräknat i samband med upprättandet av undersökningsplanen. Delar av undersökningsområden utgick därtill, exempelvis skulle inga schakt tas upp inom privatägda tomter. Ännu en sak som försvårade fältarbetet var att högspännings-, tele- och optokablar på flera platser följde den befintliga vägen. Dessa sattes ut av respektive ledningsägare, men en säkerhetsmarginal på en meter på vardera sida av utsatt ledning krävdes, något som ytterligare minskade de ytor som kunde undersökas. Resultat Av utredningens sju lokaler påträffades under mark dolda lämningar vid två – Objekt 5 och Objekt 8. Dessa två lokaler övergick direkt till en förundersökning enligt Länsstyrelsens önskemål, övriga fem lämnades utan vidare åtgärder. Lämningarna vid Objekt 5 påträffades på den norra sidan av väg 798 i undersökningsområdets nordvästra del. Totalt utgjordes det av fem anläggningar (fig. 13). Ett gropsystem som troligen fungerat som sandtäckt daterades till 80–260 e.Kr., vilket innebär äldre romersk järnålder. En grop av oklar funktion daterades till 405–360 f.Kr., vilket motsvarar förromersk järnålder. Ytterligare en grop undersöktes, den tolkades som en sandtäktsgrop samt daterades till 1750–1900 e.Kr. baserat på fynd av keramik. De två resterande anläggningarna var stolphål. Sammanfattningsvis tyder lämningarna på aktiviteter vid flera olika tidsperioder. I den västra änden av Objekt 8 påträffades en härd som daterades till 1260–1010 f.Kr., således äldre bronsålder. Cirka 100 meter vidare österut framkom en större kokgrop samt en grop, en ränna och ett stolphål. I kokgropen påträffades två flintavslag och sju keramikskärvor. Keramiken daterades till förromersk järnålder (från 500 f.Kr. till början av vår tideräkning) 14C-placerade den i 420–580 e.Kr., vilket motsvarar folkvandringstid och således inte passar med keramiken. Dateringen av keramiken föreföll dock vara den mest sannolika för anläggningens brukningstid (se diskussion i bilaga 1). Förutom dessa anläggningar påträffades en grop, ett stolphål och en ränna. Liksom vid Objekt 5 visar lämningarna på aktiviteter under flera olika förhistoriska perioder. Förundersökningen vid Objekt 6 (Esarp 6:1) försvårades något av det minskade arbetsområdet och den stora mängden kablar inom undersökningsområdet. Trots det påträffades flera intressanta lämningar. Längst i väster uppdagades en cirka 1 meter bred och 0,5 meter hög stenmur (fig. 14) konstruerad av upp till 1 meter stora stenar. Murens läge och position sammanfaller troligen med en äldre vägdragning, när vägen vek av norrut framför kyrkans västra gavel. Totalt framkom sju stolphål. Kol från ett av stolphålen daterades till 2470–2200 f.Kr., vilket placerar den i den senare delen av neolitikum. Två härdar framkom vid undersökningen. I den ena hittades tre skärvor av östersjökeramik som brukar dateras till 1000–1150 e.Kr. Östersjökeramik påträffades också i ett av två kulturlager. Tre gropar påträffades också men ingen av dem innehöll fynd eller något annat daterande material. Längst österut drogs ytterligare sökschakt, men här fanns endast lämningarna (omfattande stensyll) efter en ekonomilänga till Esarps gods, vilken hade blåst ned i en storm så sent som 1999. Förundersökningen vid Objekt 6 visade att fornlämningen har ett betydligt större tidsdjup än vad som tidigare antagits. Förundersökningarna av Objekt 12 (Genarp 87:1) visade på spår av den sen tidigare kända historiska färdvägen i form av fyra parallella diken. Sammanfattning Mellan den 5 och 19 november 2014 genomförde Riksantikvarieämbetet UV Syd arkeologiska förundersökningar av två lokaler, samt utredning steg 2 av sju lokaler inför Trafikverkets planerade breddning av väg 798 mellan Esarp och Genarp. Förundersökningarna utfördes inom de tidigare registrerade fornlämningarna Esarp 6:1 som utgörs av Esarps medeltida bytomt samt Genarp 87:1 som är en äldre vägsträckning. De sju utredningarna utfördes på platser som bedömts intressanta för antikvarisk bevakning vid en utredning steg 1 vilken utfördes av Riksantikvarieämbetet UV Syd under våren 2014. Av de sju utredningsobjekten påträffades under mark dolda lämningar vid två (Objekt 5 och 8). Dessa två gick med Länsstyrelsens godkännande direkt vidare till förundersökningar. Vid förundersökningen av Esarp 6:1 visade att platsen använts redan under den senare delen av neolitikum samt under vikingatid – tidig medeltid. Dessutom uppdagades en stenmur som troligen relaterar till en äldre vägdragning utanför kyrkogårdsmuren. Förundersökningen av Genarp 87:1 uppdagade spår av diken intill den förutvarande vägen. Utvärdering Undersökningarna längs väg 798 präglades till stor del av ett pressat tidsschema. Trafikverket önskade ha de arkeologiska undersökningarna klara innan årsskiftet. Detta i kombination med KML-processen innebar att projektförberedelserna forcerades. Rutinerna för viss dokumentation, främst upprättandet av trafikanordningsplan, rubbades. Dessa rutiner har setts över hos uppdragstagaren. Ytterligare en sak som påverkade undersökningen var att de uppgifter om arbetsområdets storlek som undersökningsplanen baserades på inte längre var aktuell vid fältVäg 798 mellan Esarp och Genarp 15 start. Detta i kombination med ett stort antal kablar längs vägsträckningen gjorde att delar av de planerade objekten inte kunde undersökas. Hade arbetsområdena varit närmare definierade i tillståndsansökan hade troligen flera av objekten ej föreslagits gå vidare till nästa steg. Trots dessa svårigheter kan syftet med den arkeologiska utredningen och förundersökningen anses vara uppfylld. Under mark dolda fornlämningar påträffades vid två av utredningsobjekten. Utredningen kunde ge svar på fornlämningarnas karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden. De arkeologiska förundersökningarna fördjupa kunskapen, bland annat visade sig Esarps historiska bytomt (Esarp 6:1) innehålla spår från neolitikum. Förslag till åtgärder Med tanke på det begränsade exploateringsområdet och det faktum att delar av undersökningsobjekten redan var skadade/begränsade av ledningsdragningar så föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder. Däremot har fornlämningar registrerats vid Objekt 5 och 8, samt uppdaterats vid Esarp 6:1 och Genarp 87:1. Rekommendationer till Trafikverket Eftersom inga ytterligare antikvariska åtgärder föreslås så finns heller inga direkta rekommendationer till Trafikverket annat än det är viktigt att arbetet sker innanför det angivna arbetsområdet. Ifall arbete som kan tänkas skada registrerade fornlämningar eller under mark dolda fornlämningar, inom de vid utredningen anvisade objekten, ändå måste utföras så skall detta meddelas till Länsstyrelsen. Ordlista Boplats: Plats där man under förhistorisk tid vistats och där föremål, råämnen för bearbetning, byggnadslämningar, byggmaterial och/eller avfall lämnats kvar på marken. Bytomt/Gårdstomt: Lämningar efter skattlagd eller mantalssatt bebyggelseenhet. Indikeras av kulturlager, husgrunder eller andra lämningar. Folkvandringtid: Period under yngre järnålder från 400–600 e.Kr. Förromersk järnålder: Första delen av äldre järnålder från 500 f.Kr. till början av vår tideräkning. Härd: Avgränsad eldplats. Kokgrop: Nedgrävd härd med stort inslag av träkol och skörbrända stenar. Lägenhetsbebyggelse: Lämningar efter mindre bebyggelseenhet (jordbruksenhet), som inte skattlagts, t.ex. torp eller backstuga. Mellanneolitikum B: Indelning av yngre stenålder, vanligen daterad till cirka 2800–2300 f.Kr. Neolitikum: Yngre stenålder, bondestenålder 4000–1700 f.Kr. Senneolitikum: Sista delen av neolitikum, innan den efterföljande bronsåldern. Vanligen daterad till cirka 2300–1700 f.Kr. Vendeltid: Yngre järnålder, cirka 600–800 e.Kr. Yngre rödgods: Typ av keramik som förekommer i olika former från 1400-talet till 1900-talet e.Kr. Äldre bronsålder: Följer efter senneolitikum, mellan 1700–1000 f.Kr. Äldre romersk järnålder: Sista delen av äldre järnålder, mellan cirka år 0 och 200 e.Kr. Östersjökeramik: Östersjökeramik är en typ av keramik som förekommer i olika formar runt Östersjön från tidigt 1000-tal till tidigt 1200-tal e.Kr. Referenser Altenberg, K. 2003. Experiencing Landscapes. A Study of Space and Identity in Three Marginal Areas of Medieval Britain and Scandinavia. Lund Studies in Medieval Archaeology Nr 31. Stockholm. Anselm, G. 1947. Stiftets kyrkor. Lund stift i ord och bild – första delen. Red. Herrling, G. Stockholm. Claesson, P. 2007. Spår av ritual sett utifrån ett kokgropssystem och en cirkulär konstruktion i norra Bohuslän. I Lönn, M och Claesson, P (red). Vistelser vid vatten – gropkeramiska platser och kokgropar från bronsålder och järnålder. Riksantikvarieämbetet arkeologiska undersökningar skrifter 69 2007. Stockholm. Dahl, S. 1942. Torna och Bara. Studier i Skånes bebyggelse- och näringsgeografi före 1860. Meddelanden från Lunds universitets geografiska institution. Avhandlingar 14. Lund. Ericson, T. 1999. Arkeologisk utredning. VA-ledning Bonderup-Genarp- Skåne, Bonderups m.fl. socknar. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:68. Lund. Hallberg, G. 1991. Skånska ortnamn Serie A Bebyggelsenamn Del 2 Bara härad. Lund. Karlsson, M & Lenntorp, K-M. 2007. Genarps bytomt. Genarp 3:8 m.fl., RAÄ 84, Genarps socken, Skåne. Rapport över arkeologisk slutundersökning 2006. Kulturens rapporter nr 2. Kronberg, O. & Stark, K. 2014. Arkeologisk utredning steg 1, 2014. Breddning av väg 798 mellan Esarp och Genarp. Skåne, Staffanstorps och Lunds kommuner, Esarp och Genarps socken. Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:104. Petersson, M. 2006. Djurhållning och betesdrift – Djur, människor och landskap i västra Östergötland under yngre bronsålder och äldre järnålder. Linköping. Pettersson, C.B. 2001. Byarna längs ån. En landskapsanalys av bebyggelse och mark i Kyrkheddinge socken. I: Schmidt Sabo, K. (red.) Vem behöver en by? Kyrkheddinge, struktur och strategi under tusen år. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska Undersökningar Skrifter 38. Wallin, L. 1993. Arkeologisk undersökning. Skåne, Genarp sn, Toppeladugård 3:1, Gräntinge 1:1 m.fl. RAÄ 80. 1990. Riksantikvarieämbetet UV Syd Lund RAÄ dnr 7619/90. Väg 798 mellan Esarp och Genarp 17 Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: 5.1.1-234-2015 (tidigare 3.1.1-3450-2014) Länsstyrelsens dnr: 431-24516-2014 SHMM:s projektnr: A12944. Intrasisprojekt: SHMM2014:138. Undersökningstid: 5–19 november 2014. Projektgrupp: Ola Kronberg, Annika Knarrström och Kennet Stark. Underkonsulter: Sydschakt, NCC och Lambertsson. Exploateringsyta: 5500 löpmeter. Undersökt yta: 1333 löpmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 2C 3J. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 38 foton med Unr 3564_1–38, 6 profilritningar i skala 1:20. Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasis-databasen. Fynd: F1–14 förvaras på SHMM, Arkeologiska uppdragsverksamheten, Lund, i väntan på fyndfördelningsbeslut. 18 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Väg 798 mellan Esarp och Genarp 19 Bilagor Bilaga 1. Objektbeskrivning AU2 och FU Resultaten från undersökningarna presenteras här mer ingående. För tydlighetens skull är de separerade i en utredningsdel och en förundersökningsdel. Utredningsresultat Objekt 2 Sökschakt: 1 st, totalt 19,5 löpmeter Anläggningar: - Fynd: - Matjord: 0,2 – 0,6 meter Alv: Gulbeige och grå lera. Beskrivning: Den berörda ytan låg nedanför en brant sluttning direkt norr om väg 798 och bedömdes vid utredningen steg 1 som ett bra boplatsläge (fig. 6). I den västra delen av schaktet var matjorden 0,6 meter djup, för att 4 meter åt öster bara vara 0,2 meter djup. Här schaktades ner till cirka 0,6 meters djup för att klargöra att det inte var påförd lera, vilket det heller inte var. Inga arkeologiska lämningar påträffades. Tolkning: - Bedömning: Inga ytterligare antikvariska åtgärder nödvändiga. Figur 6. Undersökningsområde för objekt 2, samt sökschakt. Skala 1:200. 20 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Objekt 2 k to Op t k ha Sc /tele Data el ab de n ra va Nu g vä 8 79 /te le Da ta Planerat vägområde l be ka to Op Objekt 4 Sökschakt: 1 st, 7,2 löpmeter (dubbel skopbredd) Anläggningar: - Fynd: - Matjord: 0,4–0,5 meter. Alv: Gulbeige sandig silt Beskrivning: Undersökningsområdet låg norr om vägen i ett mycket fint läge på en platå intill sluttningen ned mot Höje å (fig. 7). Sökschaktet påvisade att platsen var helt söndergrävd av lednings- och avloppsdragningar. Inga arkeologiska observationer var möjliga. Tolkning: - Bedömning: Inga ytterligare antikvariska åtgärder nödvändiga. Figur 7. Undersökningsområde för objekt 4, samt sökschakt. Skala 1:200. 22 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Planerat vägområde Sch Op akt tok a bel Data/ tele Objekt 4 Vat te Dat a/te le Nu n/a vlo pp var a nde väg 798 Objekt 5 Sökschakt: 5 st, sammanlagt 160,3 löpmeter. Anläggningar: 5 st. Fynd: flintavslag och keramik (yngre rödgods). Matjord: 0,2–0,4 meter. Alv: Mycket styv gulbrun i fyra schakt, gulbeige sand i ett schakt (det fyndförande). Beskrivning: Undersökningsområdet låg i ett gynnsamt boplatsläge, på ett krön ganska nära Höje å (fig. 8). Området sträckte sig i nordväst-sydvästlig riktning på båda sidorna av väg 798 och sluttade svagt upp mot öster, över ett flackt krön. Den södra sidan låg cirka 2 meter högre än den norra. På den södra sidan av vägen hittades inga lämningar, förutom moderna täckdiken. Alven där bestod av mycket styv gulbrun lera. På den norra sidan kunde enbart ett sökschakt tas upp där arbetsområdet var något bredare, längst i nordväst. Alven utgjordes av gulbeige sand. I sluttningen upp mot krönet påträffades fem anläggningar (fyra gropar, två stolphål), varför utredningen övergick till en förundersökning. Tolkning: Se under förundersökningsresultat. Bedömning: Objektet övergick till förundersökning. Figur 8. Undersökningsområde för objekt 5, samt sökschakt. Skala 1:1000. 24 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Schakt Vatten /avlo pp Op to k ab el Schakt Objekt 5 Da ta /te le Nu va ra n Planerat vägområde de vä g 79 8 Schakt Schakt Schakt Objekt 7 Sökschakt: 2 st, sammanlagt 181,6 löpmeter. Anläggningar: 1 st Fynd: - Matjord: 0,3–0,4 meter. Alv: Mycket styv gul lera Beskrivning: Undersökningsområdet omfattade såväl norra som södra sidan av väg 798 (fig. 9). Höjdläget i anslutning till slänten ned mot Höje ås lopp bedömdes vara ett potentiellt bra boplatsläge. Sökschaktningen inleddes på den norra sidan, men resulterade enbart i en härd som bedömdes som recent. Ett kortare schakt anlades på den södra sidan i den smala yta som återstod mellan de utsatta el- och telekablarna respektive undersökningsområdets avgränsning. Ännu en kabel avtäcktes därvid, vilken dock enligt kabelutsättaren inte längre var i bruk. Vidare schaktning söder om vägen bedömdes inte ge några resultat. Tolkning: - Bedömning: Inga ytterligare antikvariska åtgärder nödvändiga. Figur 9. Undersökningsområde för objekt 7, samt sökschakt. Skala 1:800 26 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Planerat vägområde Objekt 7 n/ tte Va lop av Op Dat p tok a a/te bel le Nu Schakt var a nde väg Schakt 798 Objekt 8 Sökchakt: 2 st, sammanlagt 182,5 löpmeter. Anläggningar: 5 st. Fynd: Förhistorisk keramik (förromersk järnålder), flintavslag. Matjord: 0,3–0,7 meter (vanligtvis 0,4–0,5 meter). Alv: Från gulbeige siltig lera till mycket styv gul lera. Beskrivning: Undersökningsområdet sluttade upp mot ett krön i öster och bedömdes vara ett gynnsamt boplatsläge i anslutning till slänten ned mot Höje å (fig. 10). Den södra sidan av vägen undersöktes inte eftersom den i sig var smal samt genomlöpt av en högspänningskabel. Sökschaktning genomfördes på den norra sidan. Matjordsdjupet varierade stort inom det västligaste schaktet, från cirka 0,3 meter till över 0,7 meter, vilket relaterade till kolluviala effekter. Uppe på krönet var matjorden något tunnare, cirka 0,4–0,5 meter. I det första schaktet påträffades anläggningar, vilket gjorde att Länsstyrelsen beslutade att låta undersökningen direkt övergå i en mindre förundersökning. Resultaten beskrivs mer nedan under förundersökningsresultat. Tolkning: Se under förundersökningsresultat. Bedömning: Objektet övergick till förundersökning. Figur 10. Undersökningsområde för objekt 8, samt sökschakt. Skala 1:1000. 28 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Op tok a bel Objekt 8 Sch akt Nu Planerat vägområde var a nde väg 798 Sch akt Objekt 9 Sökschakt: 1 st, 52,8 löpmeter. Anläggningar: 3 st Fynd: - Matjord: 0,3–0,4 meter. Alv: Gul styv lera Beskrivning: Lämningen misstänktes från utredningen steg 1 utgöra en möjlig torplämning, baserat på studier av den odaterade kartan över Esarp (fig. 11). Sökschaktet inom objekt 9 begränsades av en ledningsdragning längs vägen. I schaktet kom två parallella diken som tycks sammanfalla ganska väl med begränsningen av markeringen på den historiska kartan. Dikena var mellan 0,4 till 0,5 meter breda och runt 0,1 m djupa och var fyndtomma så när som på lite kol och tegel. Ytterligare ett dike kom cirka tio meter åt väster. Detta dike var betydligt bredare, ca 2,3 meter och 0,2 meter djupt. Utöver diken påträffades inga lämningar som tyder på torpbebyggelse inom objektet. Tolkning: Det förefaller troligt att de icke numrerade markeringarna på den historiska kartan inte är torplämningar, men de diken som påträffades tycks ändå sammanfalla med de markeringar som syns på den historiska kartan. Möjligen är de planerade torp som sedan aldrig anlades, eller så representerar markeringarna något annan form av avgränsat område. Om det finns torpbebyggelse de numrerade markeringarna är dock fortfarande oklart. Bedömning: Inga ytterligare antikvariska åtgärder nödvändiga. Figur 11. Undersökningsområde för objekt 9, samt sökschakt. Skala 1:200. 30 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Objekt 9 Op tok a be l Nu var a nd ev äg 798 232 239 243 Sch akt Planerat vägområde Objekt 11 Sökschakt: 15 st, sammanlagt 634,7 löpmeter. Anläggningar: - Fynd: - Matjord: 0,2–0,4 meter. Alv: Företrädesvis styv gulbeige lera. Beskrivning: Objektet var totalt cirka 900 meter långt. Objektet omfattar ett bra boplatsläge söder om Höje å. På båda sidor om objektet finns flera registrerade stenålderslämningar (Genarp 8:1, 9:1, 10:1, 72:1, 73:1, 74:1, 75:1 76:1 och 77:1), vilket gjorde att området förväntades innehålla stenålderslämningar under matjorden (fig. 12). I den östra delen var alven övervägande så pass lerig att observationer försvårades på grund av att alven korvade sig vid schaktning. Det förekom ställvis tätt med täckdiken. I två olika sökschakt upptäcktes vattenavsatta gjyttjelager, de uppgick till cirka 0,3 meter i tjocklek på vissa ställen. Lagren innehöll emellertid inte några fynd. Inga arkeologiska lämningar påträffades. Tolkning: Trots att objektet ansågs lovande med flera ytinventerade stenålderslämningar i både norr och söder påträffades inga fornlämningar. Detta kan bero på att jordmånen bestod av mycket styv lera, vilket kanske inte lämpat sig för boplatser. De tidigare registrerade lämningarna ligger till större del på sandiga områden. Bedömning: Inga ytterligare antikvariska åtgärder nödvändiga. Figur 12. Undersökningsområde för objekt 11, samt sökschakt. Skala 1:3500. 32 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Nu var a nde väg 798 Genarp 76:1 Genarp 11:1 Genarp 75:1 Genarp 74:1 Objekt 11 Genarp 72:1 Genarp 10:1 Genarp 73:1 Planerat vägområde Genarp 77:1 Registrerad lämning enl FMIS Schakt Undersökningsområde G enar p 87:1 G ena r p 87 :1 Förundersökningsresultat Objekt 5 Sökschakt: 5 st, sammanlagt 160,3 löpmeter. Anläggningar: 5 st. Fynd: flintavslag och keramik (yngre rödgods). Matjord: 0,2–0,4 meter. Alv: Mycket styv gulbrun i fyra schakt, gulbeige sand i ett schakt (det fyndförande). Beskrivning: Vid utredningen av objektet påträffades fem anläggningar (fig. 13). A10259 utgjordes av en 4 meter lång och 1,5 meter bred mörkfärgning som fortsatte utanför schaktets begränsning i nordost. I plan gav anläggningen intrycket av att vara två större gropar som hängde ihop. En sektion anlades i den nordvästra delen av anläggningen. Fyllningen utgjordes av homogen beigegrå sand med fläckar av gulbeige sand. Två flintavslag påträffades. Anläggningens funktion går inte att fastställa, men baserat på utseendet i plan så är det troligt att det rör sig om ett gropsystem, som med ledning av alvens beskaffenhet, troligen fungerat som sandtäkt. Träkol som påträffades i anläggningen daterades till 1832±32 (kalibrerat 2 sigma 80–260 e.Kr.), vilket innebär äldre romersk järnålder. Direkt söder om gropen fanns två stolphål, A10282 och A10293. Anläggningarna var lika i plan och mätte cirka 0,35 meter i diameter och låg endast 0,5 meter från varandra. Enbart A10293 undersöktes. Fyllning utgjordes av beigegrå sand, ett flintavslag påträffades i fyllningen. Djupet uppgick till 0,07 meter. Troligtvis är det en botten av ett stolphål. Strax intill fanns ytterligare en anläggning (A10305). Denna var 1,3 meter lång och 0,5 meter bred, men även den fortsatte utanför schaktets begränsning. Anläggningen var enbart 0,1 meter djup med gråbrun sandig fyllning och i dess nordvästra del med inslag av träkol. Anläggningen daterades till 2313±34 (kalibrerat 1 sigma 405–360 f.Kr.), vilket motsvarar förromersk järnålder. Upp mot krönet i sydost påträffades en större anläggning (A10320), vilken fortsatte utanför schaktkanten både i nordost och i sydväst. Bredden uppgick till 2,5 meter, djupet till 0,65 meter. Fyllningen var relativt homogen med brungrå sand med inslag av träkol. Det förekom emellertid gulbrun sand i tunna strimmor, något som kan tyda på att den fyllts igen i omgångar och däremellan stått öppen och fyllt med sand från nedgrävningskanterna. Cirka 0,2 meter ner i anläggningen påträffades två skärvor yngre glaserat rödgods som troligtvis tillhört samma kruka (F13). Både in- och utsidan av krukan var täckt med blyglasyr och ska enligt Torbjörn Brorsson vid Kontoret för Keramiska studier dateras mellan 1750–1900 e.Kr. Troligen kan A10320 tolkas som en täktgrop för sand. Tolkning: Dateringarna mellan de olika anläggningarna spretar mycket, från förromersk järnålder och äldre romersk järnålder till historisk tid. Detta gör att det inte går att avgöra vilken funktion platsen har haft, men troligen rör det sig om allmänna boplatslämningar. Bedömning: Objektet övergick direkt till en förundersökning enligt Länsstyrelsens önskemål. Vidare antikvariska åtgärder inom undersökningsområdet bedöms inte nödvändiga. Anläggningarna tyder emellertid på att det kan finnas under mark dolda lämningar utanför undersökningsområdet, varför ett fornlämningsområde registreras här. Figur 13. Anläggningar objekt 5. Skala 1:400. 34 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Planerat vägområde 10216 10233 10220 10227 Vat te n/a vlo pp 10243 10247 Objekt 5 10259 10251 10255 10305 10293 10316 10320 Da ta /te le Op to k ab el Nu Grop Stolphål Störning Schakt Undersökningsområde va ra n de 643 vä g 79 8 Objekt 6 Esarp 6:1 Sökschakt: 4 st, 82,3 löpmeter. Anläggningar: 16 st. Fynd: Keramik (Östersjökeramik), djurben. Matjord: 0,1 meter Alv: Gulbeige lera. Beskrivning: Undersökningarna vid Objekt 6 kunde enbart genomföras på den norra sidan av väg 798, på grund av det förändrade undersökningsområdet samt en telekabel söder om vägen. På den norra sidan av objekt 6 begränsades undersökningsområdet av flera ledningsdragningar (fig. 15 och 16), men längs muren till Esarps kyrka kunde emellertid ett schakt tas upp. De övre delarna av massorna utgjordes av olika skikt av hårdgöringsmaterial för den väg som under senare historisk tid löpt längs muren. Längst i väster i schaktet påträffades en cirka 1 meter bred och 0,5 meter hög stenmur (fig. 14). Stora stenar (upp till 1 meter långa) har lagts på tvären mot murens längdriktning, med mindre stenar inkilade emellan. Även en trasig tegelbrocka har kilats in på ett ställe. Det är oklart om höjden motsvarar murens historiska omfattning - dess övre del förefaller väl nivellerad, men detta kan också vara resultatet av att muren har plockats ner till en lämplig nivå i samband med att den väg som gått längs kyrkogårdsmuren anlades ovanpå. Murens läge och position sammanfaller troligen med en äldre vägdragning än den ovan nämnda, när vägen vek av norrut framför kyrkans västra gavel. I schaktet påträffades 7 stolphål. De var i allmänhet ganska lika, runt 0,25 meter i diameter med ett djup mellan 0,1–0,2 meter och en lerig fyllning. Analysen av träkol av ek från ett av stolphålen (A405) resulterade i en 14C-datering till 3860 ±33 (kalibrerat 2 sigma 2470–2200 f.Kr.), vilket motsvarar slutet av mellanneolitikum B och senneolitikum. Ett av stolphålen (A507) skiljde sig från de övriga genom att de hade en diameter på 0,52 meter och ett djup på 0,25 meter. På grund av den begränsade arbetsytan gick det inte att avgöra om stolphålen som påträffades i schaktet hör ihop till någon större övergripande konstruktion. Två härdar framkom i schaktet. Den ena (A376) var rund och hade en diameter på 0,48 meter och ett djup på enbart 0,06. Den andra, (A557), som påträffades längst i öster i schaktet, var något större med en diameter på 0,78 och ett djup på 0,18 meter. I denna påträffades tre skärvor av östersjökeramik (F6), bland annat delar av botten och buk av ett kärl. Keramiken var ornerad med vertikala streck och dateras enligt Torbjörn Brorsson till 1000–1150 e.Kr. Tre gropar påträffades också i schaktet (A448, A518 och A543). Ingen av dem innehöll fynd eller något annat daterande material. En cirka 0,24 meter bred ränna löpte NNO-SSV genom schaktet. Rännan var 0,17 meter djup. Anläggningen kunde varken dateras eller funktionbestämmas. I schaktet fanns även två tunna kulturlager. Lager A427 var oregelbundet, cirka 1,2×0,95 meter stort och enbart 0,01 meter tjockt. Lagret bestod av brandrester i form av ett mycket tunt kolskikt. Lagret tolkades som spill eller ett utkastlager. Det andra kulturlagret (A461) hade också en oregelbunden form, men var större än A427. Lagret var cirka 0,6 meter brett och fortsatte utanför schaktet i norr och söder. I norr gjorde det även en avstickare åt öster. I lagret påträffades två obrända ben, det ena ett revben från ett oidentifierat djur och det andra ett fragment av ett bäcken från nöt. I lagret kom även fyra skärvor av östersjökeramik (F3), oornerade bitar av buk och mynning. Likt den andra östersjökeramiken dateras den till 1000–1150 e.Kr. Längre österut drogs ytterligare sökschakt, men här påträffades endast lämningarna (omfattande stensyll) efter en ekonomilänga till Esarps gods, vilken hade blåst ned i en storm så sent som 1999. 36 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Tolkning: Lämningarna vid Esarp 6:1 visar på aktiviteter från neolitikum respektive vikingatid – tidig medeltid. De neolitiska tidsfästelserna baserar sig på dateringen av ett av stolphålen, men det framkom inga andra fynd som visar på neolitiska aktiviteter. Det skulle möjligen kunna vara så att dateringen baserades på äldre kol som kommit ner i stolphålen när den fylldes igen, men det ska inte heller uteslutas att stolphålet, och möjligen även flera av de odaterade anläggningarna, är neolitiska. Fynden av östersjökeramik skulle kunna härröra från den tid då kyrkan byggdes, men det skulle också kunna visa på aktiviteter som är äldre än kyrkan. Slutligen finns stenmuren som ovan nämnt troligen har att göra med den äldre vägen. Tillkomsten går dock inte att fastställa, men eftersom vägen enligt kartorna hade samma sträckning fram till 1970-talet, så bör den ha avvecklats senast på 1980-talet. Bedömning: Lämningarna visar att området inom Esarp 6:1 är rikt på fornlämningar. Dessvärre försvårade det stora antalet nedgrävda kablar de arkeologiska undersökningarna. Så länge den planerade exploateringen håller sig inom det aviserade arbetsområdet rekommenderas inga ytterligare antikvariska åtgärder. Det är troligt att under mark dolda lämningar finnas utanför undersökningsområdet, varför Esarp 6:1 även i fortsättningen bör räknas som en fornlämning. Figur 14. Stenmur vid Objekt 6 Esarp 6:1, sett från söder. Foto Annika Knarrström. Väg 798 mellan Esarp och Genarp 37 a Es rp 6:1 Esarp 6 :1 Optokab el Data/tele e tel ta/ Da Objekt 6 Nuva rand e Esarp le te ta/ Da väg 7 9 8 Data /tele Planerat vägområde Figur 15. Undersökningsområde för objekt 6, samt sökschakt. Skala 1:1000. Grop Härd Lager Ränna Stengärdesgård Stolphål Schakt Undersökningsområde Esarp 6:1 685 351 322 376 448 397 Objekt 6 405 427 535 543 461 493 518 557 Nuvarand e väg 798 Planerat vägområde Figur 16. Anläggningar inom Objekt 6. Skala 1:300. Objekt 8 Sökchakt: 2 st, sammanlagt 182,5 löpmeter. Anläggningar: 5 st. Fynd: Förhistorisk keramik (förromersk järnålder), flintavslag. Matjord: 0,3–0,7 meter (vanligtvis 0,4–0,5 meter). Alv: Från gulbeige siltig lera till mycket styv gul lera. Beskrivning: Längst i väster inom undersökningsområdet påträffades en ensamliggande härd (A10066, fig. 17). Härden var 0,9×0,8 meter stor och cirka 0,13 meter djup. Anläggningen hade två fyllningar: den undre med rikligt med träkol (härdbädd), den övre med grå lera och måttligt med träkol samt enstaka stenar i diameter cirka 0,07 meter. Träkol från anläggningen daterades till 2924±34 (kalibrerat 2 sigma 1260–1010 f.Kr.), vilket placerar anläggningen i äldre bronsålder. Därefter var sökschaktet tomt på lämningar i cirka 100 meter fram till det krön som fanns i undersökningsområdets sydöstra del (fig. 18). Där påträffades en större kokgrop (fig. 19), samt en grop, en ränna och ett stolphål. Kokgropen (A10101) var 2,6×1,9 meter stor och cirka 0,3 meter djup. Fyllningen bestod av brun humös siltig lera med inslag av träkol och bränd lera och rikligt med skörbränd sten. Mot botten, i mitten av anläggningen, uppdagades ett cirka 0,1 meter tjockt mörkt lager med rikligt med träkol och sot, vilket tyder på att stenarna bör ha värmts in situ (Petersson 2006:159f, Claesson 2007:76f ). I anläggningen påträffades två flintavslag (F2), fem rabbade bukskärvor (F1) och två glättade skärvor (F14, fig. 20). De rabbade dateras av Torbjörn Brorsson till yngre bronsålder/äldre järnålder. En av de glättade var en större mynningsskärva som var avsmalnande och inåtböjd, en form som tyder på att det rör sig om ett tunnformat kärl. Denna kärltyp förekommer enligt Brorsson under såväl förromersk järnålder som vendeltid och vikingatid. Men med tanke på fynden av de rabbade kärlen är en datering till förromersk järnålder i detta fall mer trolig. 14C-dateringar av träkol från A10101 gav dock resultatet 1552±31 BP. Kalibrerat med 2 sigma innebär det 420–580 e.Kr., vilket inte passar med keramiken. Kokgropar finns under lång tid under förhistorien, men de är som vanligast under äldre järnålder (Peterson 2006:141), vilket gör att dateringen av keramiken känns mer trolig än 14C-dateringen. Det är dessutom tveksamt att så pass mycket äldre keramik kan ha hamnat i fyllningen av misstag. Gropen (A10118) var 2,6 meter lång och 1,3 meter bred, fortsatte utanför schaktkanten i söder. Fyllningen bestod av gråbrun lera med inslag av bränd lera och med tanke på det ringa djupet (0,08 meter) bedömdes anläggningen vara botten av en grop eller möjligen en lagerrest. Stolphålet (A10129) var 0,25 meter i diameter och 0,12 meter djupt, med fyllning av mörkbrun lera med inslag av träkol. Inga fler stolphål påträffades, så anläggningen kan inte i nuläget knytas till någon konstruktion. Rännan (A10138) var 1,8×0,4 meter stor och 0,16 meter djup och hade flammig gul/grå siltig lera med måttligt inslag av träkol samt någon enstaka sten. Rännan hade ingen tydlig funktion eller datering. De resterande 100 meter till undersökningsområdets slut var fyndtomma. Tolkning: Dateringarna av lämningarna vid objekt 8 ingen enhetlig bild av platsen. Däremot visar det tydligt att platsen har använts vid minst två, kanske tre olika tidsperioder under förhistorien. Troligen finns det fler lämningar utanför undersökningsområdet. Det var visserligen cirka 100 meter mellan A1066 och de övriga anläggningarna, så det skulle kunna röra sig om två separat fornlämningar, något som dock är svårt att avgöra med enbart ett upptaget sökschakt. Bedömning: Objektet övergick direkt till en förundersökning enligt Länsstyrelsens önskemål. Vidare antikvariska åtgärder inom undersökningsområdet bedöms inte nödvändiga. Platsen fornlämningsregistreras med utbredning i nordost och sydväst. Figur 17. Anläggningar inom Objekt 8 i väster. Skala 1:200. 40 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Nya Esarp 10066 10177 Planerat vägområde 10169 10181 Objekt 8 10173 10161 10165 Nu 10097 var a nde väg 798 10093 Härd Störning Schakt Undersökningsområde Objekt 8 10101 10129 10118 10157 Nu var a Op tok a nde 10138 väg 798 bel Grop Kokgrop Ränna Stolphål Störning Schakt Undersökningsområde Figur 18. Anläggningar inom Objekt 8 i öster. Skala 1:200. Planerat vägområde Figur 19. Kokgrop A10101 vid Objekt 8, sett från väster. Foto Ola Kronberg. F14 2 cm F1 Figur 20. Keramik (F14 och F1) från A10101, daterad till förromersk järnålder. Foto Ola Kronberg. Väg 798 mellan Esarp och Genarp 43 Objekt 12 Genarp 87:1 Sökschakt: 1 st, 13 löpmeter Anläggningar: 4 st. Fynd: - Matjord: 0,25–3 meter. Alv: Mycket styv gul lera Beskrivning: Vid förundersökningen lades ett schakt tvärs över vägens förmodade sträckning (fig. 21). I schaktets södra del påträffades fyra parallella diken, alla orienterade i samma riktning som vägen (fig. 22). Tre av dikena var relativt lika i utseende, storlek och djup (från 0,4 till 0,6 meter i bredd och 0,04 till 0,08 meter i djup) med en tydlig homogen fyllning med enstaka sten. Ett dike A212 var 1,1 meter brett och 0,3 meter djupt. Diket var mycket tydligt i ytan och hade en homogen fyllning med ett litet inslag av tegel. I ytan fanns det rikligt med stenar med en diameter mellan 0,1 till 0,25 meter. Tolkning: Anläggningarna tolkades som diken till en äldre vägdragning, troligvis från den norra sidan av vägen eftersom inga motsvarande diken påträffades längre norrut i schaktet. Dessvärre kunde objektet inte undersökas vidare söderut på grund av arbetsområdets begränsning och ledningsdragningar. Bedömning: De lämningar som påträffades stödjer tolkningen att Genarp 87:1 är en äldre väg. Dock kunde enbart de norra dikena av vägen undersökas vid förundersökningen. Inga daterbara fynd påträffades vilket gör att vägens ålder inte går att klargöra, men som nämnt tidigare är det inte omöjligt att den är äldre än 1690-talet. Utanför undersökningsområdet bör Genarp 87:1 även i fortsättningen räknas som en fornlämning. Figur 21. Anläggningar inom Objekt 12. Skala 1:200. 44 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Nu va ra nd Planerat vägområde Objekt 12 G en Dike Sten Schakt Undersökningsområde ar p 87:1 ev äg 79 8 Pla n era t vä go G ena r p 87 mr åde :1 Schakt Objekt 12 an Pl go vä at er e d rå m Figur 22. Objekt 12 med Historisk karta över Äspet 1826. Skala 1:2000. Bilaga 2. Anläggningstabell Intrasis Id Anl. typ Undersökt Undersökt andel (%) Fyndinsamlingsmetod Djup (m) Längd (m) Bredd (m) Und. metod Sot Kol Fyllning 204 Dike X 10 Handplock 0,06 0,6 Spade Lera 208 Sten X 10 Handplock 0,08 0,5 Spade Lera 212 Dike X 10 Handplock 0,3 1,1 Spade Lera 216 Dike X 10 Handplock 0,04 0,4 Spade 232 Dike X 10 Handplock 0,14 0,5 Spade X Lera 239 Dike X 10 Handplock 0,09 0,4 Spade X Lera 243 Dike X 5 Handplock 0,2 2,28 Spade 322 Grop 337 Utgår 351 Stolphål Handplock 0,12 X Lera 360 Utgår 368 Stolphål X 50 Handplock 376 Härd X 100 Handplock 390 Stolphål X 50 Handplock 397 Stolphål X 50 Handplock 405 Stolphål X 50 413 Utgår X 0 427 Kulturlager X 448 Grop X 461 Kulturlager 493 Lera 0 0 X 50 0,24 0,2 Skärslev 0,1 0,24 0,24 Skärslev 0,06 0,48 0,48 Skärslev X Lera 0,18 0,26 0,26 Skärslev X Lera 0,24 0,25 0,25 Skärslev Handplock 0,18 0,28 0,28 Skärslev X Lera 50 Handplock 0,01 1,22 0,94 Skärslev X Annan 50 Handplock 0,24 0,64 0,44 Skärslev X Lera X 10 Handplock 0,02 0,6 Skärslev X Lera Ränna X 10 Handplock 0,17 0,24 Skärslev X Lera 507 Stolphål X 50 Handplock 0,25 0,52 0,52 Spade X Lera 518 Grop X 50 Handplock 0,1 0,44 0,44 Skärslev X Sand 535 Stolphål X 25 Handplock 0,06 0,24 0,24 Skärslev X Lera 543 Grop X 50 Handplock 0,12 0,68 0,66 Skärslev X Lera 557 Härd X 100 Handplock 0,18 0,78 0,78 Skärslev X Lera 578 Störning 0 583 Störning 0 585 Dike 0 589 Störning 0 601 Dike 0 605 Dike 0 609 Dike 0 643 Störning 0 649 Husgrund 0 674 Störning 685 Stengärdesgård 1 Extensiv 784 Störning 0 807 Störning 0 811 Störning 0 0 Lera Lera X 0 X 10 Handplock Väg 798 mellan Esarp och Genarp 47 Intrasis Id Anl. typ Undersökt 815 Störning 0 819 Störning 0 823 Störning 0 827 Störning 0 831 Störning 0 835 Störning 0 850 Störning 0 854 Störning 0 858 Störning 0 862 Störning 0 866 Störning 0 870 Störning 0 874 Störning 0 878 Störning 0 886 Störning 0 890 Störning 0 898 Störning 0 902 Störning 0 906 Störning 0 910 Störning 0 914 Störning 0 1007 Störning 0 1011 Störning 0 1015 Störning 0 1019 Störning 0 1023 Störning 0 1027 Störning 0 1040 Stolphål 0 1053 Störning 0 1057 Störning 0 1061 Störning 0 1065 Störning 0 1069 Störning 0 1088 Störning 0 1092 Störning 0 1096 Störning 0 1100 Störning 0 1104 Utgår 0 1120 Störning 0 1124 Störning 0 1138 Störning 0 48 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Undersökt andel (%) Fyndinsamlingsmetod Djup (m) Längd (m) Bredd (m) Und. metod Sot Kol Fyllning Intrasis Id Anl. typ Undersökt Undersökt andel (%) Fyndinsamlingsmetod Djup (m) Längd (m) 1142 Störning 0 1146 Störning 0 10028 Störning 10032 Härd X 100 10066 Härd X 50 10077 Störning 0 10081 Störning 0 10085 Störning 0 10089 Störning 0 10093 Störning 0 10097 Störning 10101 Kokgrop X 25 10118 Grop X 25 10129 Stolphål X 10138 Ränna X 10157 Störning 0 10161 Störning 0 10165 Störning 0 10169 Störning 0 10173 Störning 0 10177 Störning 0 10181 Störning 0 10216 Störning 0 10220 Störning 0 10227 Störning 10233 Grop 10243 Störning 0 10247 Störning 0 10251 Störning 0 10255 Störning 10259 Grop 10282 Stolphål 10293 Stolphål X 50 Handplock 10305 Grop X 50 10316 Störning 10320 Grop 10337 Störning 0 10341 Störning 0 10376 Störning 0 10380 Störning 0 10384 Störning 0 Bredd (m) Und. metod Sot Kol Fyllning Handplock 0,03 1,18 0,65 Extensiv Handplock 0,13 0,9 0,78 Skärslev Handplock 0,3 2,6 1,9 Skärslev Handplock 0,08 2,6 1,3 Skärslev 50 Handplock 0,12 0,25 0,25 Skärslev X Lera 50 Handplock 0,16 1,8 0,4 Skärslev X Lera Handplock 0,17 0,46 0,42 Skärslev Handplock 0,32 4 1,45 Skärslev Handplock 0,1 1,3 0,5 Skärslev X Handplock 0,66 2,55 1,8 Maskin X 0 Lera X Lera X Lera 0 X Lera 0 X 50 Sand 0 X 10 0 Skärslev 0 X 50 Sand Väg 798 mellan Esarp och Genarp 49 Intrasis Id Anl. typ Undersökt Undersökt andel (%) 10388 Störning 0 10392 Störning 0 10409 Störning 0 10413 Störning 0 10417 Störning 0 10421 Störning 0 10425 Störning 0 10429 Störning 0 10433 Störning 0 10446 Störning 0 10450 Störning 0 10454 Störning 0 10458 Störning 0 10462 Störning 0 10481 Störning 0 10485 Störning 0 10489 Störning 0 10493 Störning 0 10497 Störning 0 10501 Störning 0 10505 Störning 0 10509 Störning 0 10513 Störning 0 Fyndinsamlingsmetod Djup (m) Längd (m) Bredd (m) Bilaga 3. Fyndtabell Intrasis Id Fyndnr. Material 1000225 1 Keramik 1000226 2 Flinta 1000227 3 1000228 4 1000230 Antal Vikt (g) 5 44 2 30 Keramik 4 34 Östersjökeramik Ben 2 16 Ett pubisben av nöt och ett oidentfierat revben 5 Ben 2 28 Ett mellanfotsben och en förstafalang, får/get 1000231 6 Keramik 3 20 Östersjökeramik från fyllning 1 1000232 7 Bergart 2 65 Granat/glimmerskiffer? 1000234 8 Flinta Avslag 2 1 1000235 9 Flinta Avslag 1 1 1000236 10 Flinta Avslag 1 6 1000237 11 Flinta Avfall 2 12 1000238 12 Flinta Avslag 1 2 Kraftigt bränd 1000239 13 Keramik 2 8 Yngre glaserat rödgods 1000241 14 Keramik 2 37 Äldre förromersk järnålder 50 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Sakord Avslag Anmärkning Förrromersk järnålder Und. metod Sot Kol Fyllning Bilaga 4. Vedartsanalys Ulf Strucke, SHMM Arkeologiska uppdragsverksamheten, Stockholm AnalysId: 12288 AnalysId: 12289 Anläggning: 405 Vikt (g): Fragment: Art: Material: Kommentar: Provnr: PM679 13,2 över 500 Ek Analyserad vikt (g): Anläggning: 10066 Obj 8 2 Analyserat antal: 50 Fragment: Antal: 50 Art: Träkol Material: Kärnved Kommentar: AnalysId: 12286 Fragment: Art: Material: Kommentar: 0,1 6 Al Provnr: PM10332 Analyserad vikt (g): över 300 Provnr: PM10185 Analyserad vikt (g): 4,1 Analyserat antal: 50 Antal: 50 Ek Träkol Grövre gren Anläggning: 10101 Obj 8 0,1 Analyserad vikt (g): 0,6 6 Fragment: 49 Analyserat antal: 49 Antal: 2 Art: Ek Antal: Material: Trä 0,6 47 Antal: 2 Material: Vald för datering Tall Vikt (g): Provnr: PM10186 Analyserat antal: Träkol Art: Kommentar: 8,9 AnalysId: 12287 Anläggning: 10259 Obj 5 Vikt (g): Vikt (g): Kommentar: Antal: 4 Art: Material: Ej tillvarataget Kommentar: Träkol Kärnved Salix sp Träkol Kvist, under 10 år. Vald för datering AnalysId: 12285 Anläggning: 10305 Obj 5 Provnr: PM10336 Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2 Fragment: 27 Analyserat antal: 27 Art: Ek Antal: 27 Material: Kommentar: Träkol Kärnved Väg 798 mellan Esarp och Genarp 51 Bilaga 5. 14C-analys 52 Väg 798 mellan Esarp och Genarp Väg 798 mellan Esarp och Genarp 53 54 Väg 798 mellan Esarp och Genarp
© Copyright 2024