närhet – enkelhet – helhet
Ventilation och kyla, så gör vi systemen
energieffektivare. Om allmän och
processventilation.
Sydtotal är ett ventilationsföretag
– som arbetar med helhetskoncept, ”från idé till
efterservice”.
– Vi har resurser att driva entreprenader inom
VE, SÖ, EL, VS, IT och Kyla.
– Vi bedriver projekt avseende
energieffektivisering och energirådgivning
inom industri- och fastighetssektorn.
– som arbetar med långvariga relationer med
såväl kunder som medarbetare.
Sydtotal idag:
Sydtotal AB
Malmö och Ystad
– ca 180 man starkt, tredje störst inom
ventilationssektorn
– en god mix av medarbetare
•
•
•
•
•
•
•
•
Utredare
Projektörer
Montörer, Elektriker, VS, Kyla
IT-lösningar / styr och övervakning
Verkstaden
Cad
Injusterare
Service
– Projekt och lokala kontor jämt fördelat över
Sverige. Kontor fn. upp till Borlänge.
– internationella med projekt i Kazakstan,
Europa, Afrika och sydpolen.
– en stabil utveckling, en omsättning på ca
4- 500 milj/år, god ekonomi, långsiktig
lönsamhet
Totalplåt AB
Skriv titel här
Sydtotal i Helsingborg AB
SydTop HVAC AB
Skriv titel här
Sydtotal i Dalarna AB
Skriv titel här
Sydtotal i Västerås AB
Sydtotal i Kronoberg AB
Sydtotal i Stockholm AB
Sydtotal IT AB
25
20
15
10
5
0
2000
2001
2002
2003
2004
Resultat
2005
2006
Insatsområden & produkter inom energi:
•
Energiförsörjning, energianläggningar
– Produktionsenheter / typ / effektivisering
•
Energianvändning
– Energiutredningar / Energijournaler
– Energieffektivisering
– Projektering
– Energideklaration av fastigheter
– IT-lösningar, mätning, styr och övervakning
– Helhetslösningar / incitament
•
Inneklimat
– Arbetsmiljö / klimatet / Skydd, huvar etc.
Exempel på projekt inom energiområdet:
TOYOTA
ESS-S
Danisco Sugar Arlöv
Energikartläggning samt framtagande av åtgärdsförslag.
Stora Husaren
Energiinventering och framtagande av
åtgärdsförslag avseende energieffektiva
åtgärder.
Höganäs AB
Incitament baserat avtal avseende energieffektivisering av deras anläggning i Höganäs
Hur gör vi ventilationen energieffektivare?
1. Förstå innebörden med industriventilation
Industriventilation
Industriventilation
Hur gör vi systemen energieffektivare
1. Förstå innebörden med industriventilation
2. Arbeta metodiskt
Generell arbetsmetod
Generell arbetsmetod:
"
1. Målformulering
#
$
2. Mätprogram
%
3. !
Kartläggning
4. '
Analys
&
( av insamlade data
5. *
Åtgärdsförslag
)
–
+
–
+
Långsiktiga
,$
Kortsiktiga
!
6. "
Genomförande av åtgärder
$
7. Utvärdering
.
8. Erfarenheter
/
Specifika arbetsmetoder
Generell arbetsmetod:
Generell
arbetsmetod:
1.
Målformulering
1. Mätprogram
Målformulering
2.
" 2. Mätprogram
! 3. Kartläggning
3. Analys
Kartläggning
4.
av insamlade data
5. Åtgärdsförslag
–
–
!
"
6.
7.
8.
Långsiktiga
Kortsiktiga
#
Genomförande av åtgärder
Utvärdering
Erfarenheter
Hur gör vi systemen energieffektivare
1. Förstå innebörden med industriventilation
2. Arbeta metodiskt
3. Titta kritiskt, brett och ifrågasätt!
Hur kommer det sig att industrier, med stora
värmeöverskott, ändå använder stora
mängder värme för uppvärmning?
•
•
•
Företag A:
– En större järnindustri
• 88 GWh el varav 60 GWh för värmning av process, 4,5 GWh Tryckluft
• 12 GWh Fjärrvärme för värmning av lokaler via ventilation
Företag B
– En större processindustri
• Kräver >15 MW ånga för sin produktion, kyler överskottsvärme mot en å.
• 2,1 GWh för uppvärmning med naturgas av aktuell lokal
Företag C
– En verkstadsindustri med värmebehandling
• Använder 24 GWh gas och 19,5 GWh elenergi
• 6 GWh LPG går åt till uppvärmning av en lokal med tre stora gasugnar.
Företag B: 2,1 GWh uppmätt
Energi för uppvärmning inom industrin
kan ofta härledas
till luften
ventilationen
Anledningen
till att
värmsi med
Ett
Man
annat
försöker
vanligt
klimatisera
fel
inom hela
industrin
är
anläggningen
och
speciellt
till lokalen
primärenergi
innan
den kommer
in i
brister
och
intei tidsstyrning.
”bara” arbetsarean
processlokalerna.
Andra exempel på brister & möjligheter:
lokalen kan vara:
Ofta
kan man
dra ned eller stänga
av
harorsaka
processlokalerna
ofta
• Samtidigt
för att inte
komfortproblem!
delar
ventilationen på helger och
storaav
värmeöverskott.
•donplacering
/ ventilationstyp / kondens
&
tilluft
kvällar
samt flödesreglera över årstiden.
•Återvinning / cirkulationsluft saknas
•Obalans mellan frånluft
•Värmeåtervinning från process, tryckluft m.m.
Företag
6 GWh uppmätt
•Förluster mellan motor
ochC:fläkt
•Styrning aerotempers
•Frikyla från luft, grundvatten, färskvatten
•….
"
$
%
t
a
p
m
ä
l
l
i
t
n
i
tt
r
t
e
s
n
u
å
d
r
f
n
i
g
s
a
o
r
h
d
t
t
u
k
e
e
j
r
o
a
r
t
r
p
o
s
k
g
Ett rsknin
fo
Projektets Syfte
$0
+
+(
+
(
&
'
'
Elanvändning
Luftflöden
Naturgasanvändning
Luftkvalitet
Kartläggning av elenergin ger:
1 2
1 '
1
$
Linje 1
Linje 2
Linje 3
Linje 4
ec
k
te
er
Lj
us
N
er
n
st
2
1
-u
g
ec
k
IC
r
n
r
r
ru
to
Pr
-u
g
-s
p
N
IC
he
Pr
in
te
as
7
er
av
up
p
,1
W
BM
C
Ampere
Process
200
180
V
C- e n
va t ur
K y k uu i
lt o m
rn
en
CT
TA P
3
TA 1
32
TA
3
FA 3
31
FA
3
FA 2
3
FA 3
3
FA 4
F A 35
F A 12 :
1
K o 1 2:
m 2
K o pr
m 1
K o pr
m 2
K o pr
m 3
K o pr
m 4
K o pr
m 5
K o pr
m 6
Sk
P pr
r o P al 7
tu re lpa
ts s k
ug sf
il t
S k Cu p e r
r o pe
tp r
r
B i es s
of
ilt
er
Ampere
Energianvändning/värmekällor
350
300
250
160
140
120
100
80
60
40
20
0
200
150
100
50
0
Försörjningssystem
&
'
'
Elanvändning
Luftflöden
Naturgasanvändning
Luftkvalitet
10
5
:
a
m
Sum
0
3 /h
m
00
TA 31 TA 32 TA 33 FA 31 FA32 FA33 FA34 FA35 FA12:1 FA12:2
3
3
3
3
3
3
3
3
3
3
m /h m /h m /h m /h Nm /h Nm /h Nm /h Nm /h m /h m /h
Mätställe 1
Mätställe 2
Mätställe 3
Mätställe 4
Mätställe 5
Mätställe 6
Mätställe 7
Mätställe 8
Mätställe 9
Mätställe 10
Färgutsug 1
Färgutsug 2
Färgutsug 3
Färgutsug 4
Färgutsug 5
Uppmätt flöde i
huvudkanal
Summerat flöde,
mätställen
Skillnad uppmätt och
sammanräknat
12910
21400
13430
20390
12720
20700
12900
12460
12420
12720
7307
13520
9891
36480
28510
15760
25590
12680
15610
8754
18910
19650
19430
18760
18480
19570
38660
34580
39610
39680
3690
4018
3293
5097
3357
179000 195900 135000 168500 28260 27250 27720 24230 18000 18000
152050 174102 114800 152530
15%
11%
15%
9%
Luftflöde
3
m /h
3
CTP (N m /h)
3
Biofilter (N m /h)
3
Washer 1 Rök (N m /h)
Washer 1
3
Washer 2 Rök (N m /h)
Washer 2
3
Washer 3 Rök (N m /h)
Washer 3
3
Washer 4 Rök (N m /h)
Washer 4
Centralt skrotutsug
Skrotutsug Cupper
Summa
0
2
4
a:
m
Sum
16600
20500
3900
3500
3000
3500
3600
3500
4300
3500
20000
23300
109200
3 /h
m
000
Luftflöden
3
$
( 4
Luftflöden
*
5
0
&
'
'
Elanvändning
Luftflöden
Naturgasanvändning
Luftkvalitet
Traversering
Traversering används för att
( #
*
snabbt!)bilda
sig en uppfattning
*
!) *
om föroreningssituationen i
lokalen.
Utjämnande ventilation
6
%.
6
%-
6
%)
6
%&
6
%
6
%%
6
%#
6
#%
6
##
#
3 7
#
)
%
3 7
%
%
-
.
3 7
&
6
#.
6
#-
6
#)
6
#&
6
#
&
+,
.
%
00 1
,
#
%#
#
%
/
#
30
30
27
Temp
26
29
4 36
234 5
28
27
26
Temp
28
/
Punkt 3 med strumpor
Punkt 3 gammalt system
29
#
25
25
24
24
23
23
22
22
21
21
20
20
3 min
3 min
Slutsats:
Genom…
1
1
1
Då kan man…
1
$
1
$
1
1
$
7
8
&
www.hvac.lth.se
[email protected]
040 63 63 633
alt. 0704 54 12 10
Inkapslingar / utsug
Analys av inkapslingar
& utsug:
,
5
2
8
8
Beteenden
1 9
1 '
1
Jämförelse av TVOC-halter mellan före och efter
trasor samt efter installation av utsug.
60
50
30
20
10
13:02
10:12
07:22
04:32
01:42
22:52
20:02
17:12
14:22
11:32
08:43
05:53
03:03
00:13
21:23
18:33
15:43
0
12:53
PPM
40
Tänkvärt:
•
Primär värmeenergianvändningen är många gånger höga i areor med ”gratis värme”!
•
Stora energianvändare i processen påverkar luftflöden
•
Finns ett kylbehov så kan detta kanske produceras genom frikyla från t.ex. grundeller färskvatten, behövs kylmaskin bör värmen återvinnas.
•
Drifttider alternativt produktionsstyrning glöms bort.
•
Brist på effektiva utsug ger stora energikostnader om man skall fånga in / späda ut
föroreningarna med allmänventilationen.
•
Ventilera/klimatisera främst arbetsareorna och inte hela anläggningen
•
Vid ombyggnation av sin process bör även ventilationen vara med i ett tidigt skede.
energianvändningen