11 05 Utredning näringslivsbolag

2015-03-31
NÄRINGSLIVSBOLAG
I JÄRFÄLLA KOMMUN
UTREDNING OCH FÖRSLAG
2015-03-2
Innehållsförteckning
Sida
1.
2.
3.
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
3.7
Bakgrund
Syfte
Genomförande
Väsby Promotion
Arena Huddinge
Nulink (Linköping)
Tillväxt Motala
Kista Science City
Destination Sigtuna
Nässjö Näringsliv
3
3
3
4
4
5
5
6
7
7
4
Gemensamma ståndpunkter/
förhållanden
9
5
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.5.1
5.5.1.1
5.5.1.2
5.5.1.3
5.5.1.4
Analys och förslag
Ägande och finansiering
Styrelsen
Ägardirektiv
Bolagsordning
Verksamhet
Strategier och arbetssätt
Nyetablering
Expansion
Ökat nyföretagande
Besöksnäring
6.
7.
Organisation och bemanning
Sammanfattning
10
10
10
10
10
11
11
11
11
12
12
13
13
2
2015-03-2
Utredning rörande Näringslivsbolag i Järfälla kommun
1. Bakgrund
Beslut har fattats inom Järfälla kommun om bildandet av ett näringslivsbolag med
beräknad uppstart andra halvåret 2015. Mot denna bakgrund uppdrogs åt näringslivschefen samt näringslivsstrategen att skyndsamt genomföra en utredning främst i form
av en omvärldsstudie. Detta för att skapa en gemensam plattform av kunskap inför
kommande genomförande. I uppdraget ingick också att presentera ett förslag till näringslivsstrategi för Järfälla kommun. Sist nämnda arbete presenteras tillsammans med
utredningen men i ett separat dokument.
2. Syfte
Att skapa en gemensam plattform av kunskap genom att redovisa olika exempel på
förekommande bolagsformer och stämma av detta mot kommunens egna tankar och
idéer.
Att analysera undersökta näringslivsbolag, även de som arbetar med
besöksnäring, utifrån deras egna redovisade för och nackdelar kompletterat med
utredarnas egna analyser.
Att föreslå en organisation, inriktning och innehåll för upprättandet av ett
näringslivsbolag i Järfälla.
3.
Genomförande
Intervjuer har genomförts med ansvariga (vd eller administrativ chef) på följande bolag. Dessa har verksamheter inom främst näringslivsutveckling, men i några fall även
besöksnäring. Intervjuerna i sin helhet finns redovisade i en särskild bilaga.
Det visade sig att det finns få näringslivsverksamheter inom Stockholms län i form av
aktiebolag varför kunskapsinhämtningen även ägt rum hos kommuner utanför
Stockholms län
.
- Väsby Promotion, ideell förening
- Arena Huddinge AB
- Nulink AB, Linköpings kommun
- Tillväxt Motala, AB
- Kista Science City, AB
- Destination Sigtuna, AB
- Nässjö Näringsliv, AB
3
2015-03-2
3.1
Väsby Promotion
3.1.1 Allmän information
Grundades 1998 utifrån ett generellt missnöje från näringslivets sida hur kommunen
drev verksamheten. Består av en idéell förening av totalt 375 medlemmar med en budget på 4,4 mkr. Styrelsen består av totalt 12 styrelseledamöter varav nio från näringslivet samt två politiker och kommundirektör.
Kommunen finansierar drygt 40% av verksamheten genom grundbidrag och tillkommande projekt. Samarbetspartners och sponsorer 43 st svarar för drygt 20% av finansieringen.
Uppger sig ha en mycket bra och aktiv styrelsen vilket anses mycket viktigt för verksamheten.
3.1.2 Uppdraget
Skapa bästa tänkbara förutsättningar för företagande och entreprenörskap, erbjuda
mötesplatser för idé och affärsutbyte samt fungera som dörröppnare.
3.1.3 Vår bedömning
Väsby Promotion har bra strukturerade mål och planer. Befintliga lokaler är ändamålsenliga, de jobbar aktivt med lokala nätverksaktiviteter De har dock ett isolerat läge i
Infracity, långt ifrån kommunhuset. Har enligt vår bedömning en för liten organisation, alltför starkt inriktad mot det lokala näringslivet innebärande ett begränsat strategiskt och proaktivt arbete.
3.2 Arena Huddinge AB
3.2.1 Allmän information
Grundades 2005 och har totalt 55 företag/medlemmar som äger bolaget. Totalt 5 personer arbetar inom Arena Huddingekonceptet därav en halvtidsanställd vd som resterande tid arbetar som konsult för kommunen för Arena Huddinges räkning. Resterande
4 personer inkl näringslivschef är kommunalt anställda. Styrelsen har 11 ledamöter, 8
från näringslivet, 2 politiker samt kommundirektör. Budgeten för Arena Huddinge AB
är totalt 1,5 mkr varav 700 tkr från kommunen, resten utgörs av medlemsavgifter. Årlig medlemsavgift 100 kr/år därtill serviceavgifter i intervallen 3,10 samt 60 tkr. 11
företag betalar den högre summan, på väg mot en ändring.
3.2.2 Uppdraget
Skapa en förenklad kommunikationsväg mellan tjänstemän/politiker/näringslivslivet.
Skapa engagemang från lokalt näringsliv och öka intresset för investeringar. Bibehålla
den starka positionen inom Ung Företagsamhet.
3.2.3 Vår bedömning
Arena Huddinge arbetar på ett enkelt och tydligt sätt. Jobbar aktivt på många plan,
sköter t.ex alla samrådsmöten för detaljplaner, har dialogmöten. En annan viktig
grupp man engagerar sig för är byggföretagen de är också executive partners
viktiga partners att betala s.k. serviceavgifter enligt ovan.
En besvärlig finansieringsmodell, otydlig organisation samt sårbar då den bygger på
en persons nätverk.
4
2015-03-2
3.3 Nulink AB, Linköpings kommun
3.3.1 Allmänt
Startades 2007 till stor del beroende på dåvarande kommunala näringslivschefen.
Orsaken till bildandet: Tog lång tid att få fram beslut, sekretessen kring ärenden
var inte hundraprocentig. 10 anställda personer inkluderande en vd som också
har rollen att vara kommunal näringslivschef på 25%. Alla anställda kommer från privat sektor. Styrelsen har 5 ledamöter och 5 suppleanter, alla ledamöter är politiker,
således ingen näringslivsrepresentant. Kompenseras till en del med inrättande av ett
advisory board, verksamhet på idéell basis med maximalt 10 platser, träffas 6-7 ggr
per år med diskussion kring temafrågor i år med temat hur behåller vi kompetensen?
Bolaget ägs till 100% av kommunen med en budget på totalt 25 miljoner kronor,
motsvarande 2 mkr per anställd.
3.3.2 Uppdraget
Det övergripande uppdraget är enkelt och tydligt: Skapa 750 nya arbetstillfällen i
icke-kommunal verksamhet i genomsnitt över 5 år. Det var endast under 2014 målet
uppnåddes, skapades då 980 nya arbetstillfällen. Arbetet med plan och byggfrågor har
formaliserats genom Näringslivsrådet, med veckovisa möten där bygg, plan, miljö,
räddningstjänsten och Tekniska verken deltager. Ofta medverkar också aktuellt företag
vid mötet. Man träffas för att lösa ett ärende med bästa kvalité för ögonen.
3.3.3. Vår bedömning
Nulink arbetar på ett strukturerat sätt, där alla vet sin roll, vad som skall göras
och uppnås.Det är en brist att styrelsen saknar näringslivsrepresentanter men i övrigt
tilltalas vi en hel del av arbetssättet den klara och tydliga målsättningen den
regelbundna uppföljningen. Bolaget har dessutom bra resurser, centralt placerad nära
kommunhuset, en viktig fördel genom den ständigt personligt återkommande kontakten med kommunen.
3.4 Tillväxt Motala AB
3.4.1 Allmänt
Startade hösten 2012 och verkat under 2 år. Bakgrunden var att man ville få fler människor att flytta hit utifrån förlorade arbetstillfällen genom industrinedläggningar och
företagsflyttningar. Den främsta orsaken till att starta det nya bolaget var att förbättra
marknadsföringen i olika avseenden. Antalet anställda personer är totalt 8 personer
varav 5 personer inom näringsliv samt 3 personer arbetande med turistverksamhet.
Inom näringsliv finns förutom Vd en kommunikatör (webb, administration). Övriga
personers ansvarsområden utgörs av proaktiv etablering, EU-projekt samt ekonomi.
Den totala omsättningen för Tillväxt Motala är 10 mkr varav kommunen svarar för
totalt 6 mkr inklusive tilläggsbeställningar, enligt grundavtal 4,5 mkr. Resterande intäkter på 4 mkr erhålls t.ex. av evenemang som näringslivsgalor, näringslivsmässan
Motala Expo. Bolaget har 6 personer i styrelsen av vilka samtliga är från näringslivet,
vd:n adjungerad deltar alltid i mötena. Ägs till 100% av den ekonomiska föreningen
med 235 medlemsföretag.
5
2015-03-2
Gentemot kommunen finns upprättat ett 10-punktsprogram (tidigare 20 punkter)
med tydliga aktiviteter vad som skall utföras inom områdena företag och entreprenörskap, dialog med kommun och näringsliv etc. Uppdraget består, fyra områden: Etablering, entreprenörskap, turism, platsmarknadsföring.
3.4.2 Uppdrag
Maximera antal arbetstillfällen, antalet besökare, antalet innevånare samt skapa en
företagsmiljö i toppklass. Det sker en noggrann återrapportering/uppföljning till kommunen såväl i form av månatliga träffar med kommundirektören som månads och
kvartalsrapporter.
3.4.3 Vår bedömning
Verksamheten har varit framgångsrik med stor koncentration på platsmarknadsföring,
antalet arbetstillfällen samt inflyttade har ökat. Bolaget har klara mätbara mål samt bra
uppföljning (månads-, kvartalsrapport). En tydlig sak som behöver förbättras är mer
regelbundna kommunala personliga kontakter inom plan- och byggfrågor.
3.5 Kista Science City
3.5.1 Allmänt
Kista Science City AB som grundades 1986, är den exekutiva delen i Kista Science
City modellen och ett helägt dotterbolag till Stiftelsen Electrum som formar både strategi för och är finansiären bakom bolaget. Sammansättningen för styrelsen i Stiftelsen
Electrum, som består av 9 personer, illustrerar den s.k. triple helix principen: här finns
högsta representanter för näringslivet (IBM, Ericsson, Telia Sonera, Fastighetsägare),
akademin (KTH, SU) och offentliga aktörer (Stockholms stad, Stockholms läns landsting) samt representanter för SICS, Sting, Kista Science City. Bolaget har totalt 4,5
tjänster med en budget på c:a 5 miljoner kr.
3.5.2 Uppdraget
Kista Science City AB arbetar konkret i projekt för att stärka tillväxten i ICT
branschen. Det innebär bland annat att marknadsföra Kista för etableringar, verka för
ett starkt samarbete mellan de statliga, kommunala och privata aktörerna i området och
aktivt stärka och utveckla Kista Science Citys olika nätverk, initiera projekt och organiserar evenemang, seminarier och internationella konferenser med fokus på mobila
tjänster, trådlösa system och bredbandssystem.
Kista Science City driver 3 strategiråd med god representation från de olika samarbetande organisationerna. Dessa är: Stads- och fastighetsutveckling, Levande miljö och
service, Utbildning och forskning. Därtill finns fem strategigrupper: marknadsföring,
forskning och näringsliv, kultur, utbildning och kompetensförsörjning samt infrastruktur.
3.5.3 Vår bedömning
Med Stiftelsen Electrum som ägare och dess tunga beslutsfattare i styrelsen, skapar det
förutsättningar för en bred representation i Kista Science City olika strategigrupper.
6
2015-03-2
Trots en bra representation kräver strategigrupperna mycket energi och arbete samtidigt som alla beslut måste förankras med politiken och alla relevanta förvaltningsdirektörer. Kista Science City har idag för små resurser för att driva enskilda projekt
utöver strategigrupperna. Ett nytt arbetssätt och finansieringsmodell är under diskuteras. Tanken med en bred styrelse bestående av beslutsfattare är intressant för att skapa
god förankring och handlingskraft i ett kommande näringslivsbolag.
3.6 Destination Sigtuna AB
3.6.1 Allmänt
Destination Sigtuna grundades 1992 och har varit verksamt inom besöksnäring och
platsmarknadsföring i 23 år. Bolaget bildades utifrån privata initiativ, en flygplatschef
och några hotelldirektörer var drivande i starten. Bolaget ägs till 40% av kommunen
respektive 60% av lokala privata företagare. Antalet anställda har gått från 2,5 till 10
personer motsvarande 7 årsarbetare. Förutom personerna som jobbar besöksnäring och
platsmarknadsföring finns också en renodlad turistbyrå med 4 personer, inklusive den
person som jobbar med turistbyrån på Arlanda flygplats. Den totala omsättningen
uppgår till c:a 10 mkr, varav kommunen svarar för Ca 50%. Särskilda samarbetsavtal
finns med större företag, exempelvis fastighetsbolagen som finansierar ca 25%. Utöver
detta driver bolaget verksamheter med en hel mängd olika aktiviteter som en årlig litteraturfestival, julmarknad, Sigtunamötet, etc.
Styrelsen består av 7 ordinarie ledamöter samt 7 suppleanter. KS-ordförande ingår
i övrigt bara privata aktörer: Vd:n Sigtunahem, flygplats-, vissa hotelldirektörer.
En fristående konsult är adjungerad. Enligt Camilla utgör gruppen en extremt
stark styrelse synnerligen viktig för verksamhetens utveckling.
3.6.2 Uppdraget
Enkelt uttryckt att stärka platsens besök och boende. Utifrån detta sker en mängd olika
aktiviteter, i flera fall utanför vad som kanske kan betraktas som mer kommunala åtaganden inom miljö och livsmedel: Gratis elladdstolpar, koldioxidutläpp, projektet
Matsvinn mm. Bolaget arbetar med varumärket Sigtuna – ”Where Sweden begins.
Ser samarbete som ett konkurrensmedel, lyfter det gemensamma, ”tillsammans
är vi starka”.
3.6.3 Vår bedömning
Verksamheten är intressant och med en hög aktivitetsnivå. Utgör också ett bra komplement till näringsliv och samtidigt finns en bra styrelse. Visserligen har Sigtuna bra
förutsättningar vad gäller besöksnäringen men de utför också arbetet på ett mycket bra
sätt. De kan vara en förebild att försöka efterlikna, detta kräver dock i sin tur kraftigt
utökade personalresurser.
7
2015-03-2
3.7
Nässjö Näringsliv AB
3.7.1 Allmänt
Bolaget startades 12 december 1992. Tillkom på önskemål av näringslivet som önskade en effektivare beslutsprocess men också en önskan att kunna föra samtal och
tillhandahålla information under sekretess. Genom kommunens låga ägandetal kunde
bolaget utgöra en icke offentlig verksamhet. Har sex heltidsanställda personer inklusive en Vd. Varje person har bestämda arbetsområden som marknadsföring, nyetablering, handelsplatsutveckling, affärsutveckling och rådgivning. Flera är också kontaktpersoner gentemot de fem olika nätverken och kluster de aktivt varit med och bildat
etc.: Kontorslandskapet, Logistic Park, Nässjö Shopping, Nässjö Business Park, The
Railway Town.
Nässjö Näringsliv AB omsätter mellan 7-10 mkr med blandad finansiering, 50% från
kommunen. Bolaget ägs till huvuddelen av det lokala näringslivet motsvarande ca 350
företag och har 8 ledamöter i styrelsen, varav 3 politiker samt fem från näringslivet.
3.5.2 Uppdrag
Flera pågående uppdrag eller projekt: Kompetensutveckling gentemot företagen, starta
eget, mark/lokaler, One-door konceptet, driver EU-projekt med omfattning 7 mkr
inom logistik tillsammans med Vaggeryd och Jönköping. Marknadsföring utgör ett
annat viktigt område. För övrig information hänvisas till bilaga med refererat från genomförda intervjuer samt trycksaksmaterial i övrigt.
3.5.3 Vår bedömning:
Är placerad alldeles i närheten av kommunhuset vilket utgör en stor fördel när de regelbundet träffar kommunen i plan- och byggfrågor. Varje månad går Vd:n igenom
”30-listan” angående aktuella bygglov och andra ärenden, ansvarig utses för att effektivisera beslutsgången. Har enligt svaren en mycket god relation med kommunen inklusive KS-ordföranden. Jobbar aktivt, snabbt och smidigt med företagens bästa för
ögonen. Har slutligen också ett mycket gott rykte runtom i landet och genomfört ett
50-tal 2 dagarsseminarier om sin verksamhet.
8
2015-03-2
4. Gemensamma ståndpunkter och förhållanden
De undersökta näringslivsbolagen redovisar en i huvudsak gemensam uppfattning om
hur ett effektivt näringslivsarbete skall utföras och uppvisar liknande förhållanden
enligt nedan.

Näringslivsbolag förenklar kommunikationen med näringslivet. Det är lättare
att föra samtal, det är lättare att diskutera känsliga frågor med företagen när
samtalen förs under sekretess.

Bolagsformen medför möjlighet till snabbare beslut.

Större möjligheter att arbeta mer flexibelt och effektivt.

Kopplingen och behovet av samverkan försvinner inte när ett bolag bildas.
Tvärtom krävs regelbundna träffar med kommunens olika förvaltningar, exempelvis i plan- och bygglovsfrågor, PR och kommunikation, utbildning, etc. Upp
till 25% av arbetsuppgifterna i ett kommunalt näringslivsbolag bedöms ha en
direkt koppling till kommunal verksamhet.

Goda personliga relationer är en grundförutsättning för ett effektivt arbete. Behovet av att mycket snabbt få träffa KS-ordförande, beslutande högre tjänstemän är mer regel än undantag för de undersökta bolagen. Kommundirektörens
starka engagemang i näringslivsfrågor är i sammanhanget en viktig förutsättning.

Viktigt att ha en lokalmässig närhet till kommunens förvaltningar och politiker
samtidigt som verksamheten med stor fördel bedrivs ifrån kommunen fristående lokaler.

Det är avgörande med ett tydligt uppdrag från start. Uppdraget skall vara väl
avgränsat, konkret, enkelt och lätt att följa upp och utvärdera. Inriktningen
skall vara mot näringslivet och icke-kommunal verksamhet. Arbetsmarknadspolitiska projekt passar därför inte in i näringslivsbolagens verksamhet.

I merparten av de undersökta näringslivsbolagen består styrelsen av en majoritet från näringslivet, i några fall finns endast KS-ordförande representerad från
kommunen. I ett undersökt näringslivsbolag finns endast politiska företrädare
från kommunen i styrelsen. Samtliga intervjuade företrädare utom än rekommenderar en majoritet från näringslivet i styrelsen.

Viktigt att ett näringslivsbolag har tillräckliga ekonomiska resurser. De undersökta bolagen har en budget eller omsättning på c:a 1,4 mkr/helårsarbetare, ett
tillfrågat helägt kommunalt bolag har 2 mkr/helårsarbetare.

Marknadsföring är något som alla undersökta näringslivsbolag satsar på och
lägger stor vikt vid.
9
2015-03-2
5 Analys och förslag
5.1 Ägande och finansiering
Utgångspunkten för bildandet av ett näringslivsbolag i Järfälla har från början varit att
driva detta som ett helägt kommunalt aktiebolag. Redovisningen av information från
våra intervjuer (avsnitt 3), uppvisar variationer vad gäller ägandefrågan men också
formerna för den årliga finansieringen. Gemensamt för alla undersökta bolag
inkluderande en undersökning gentemot de allra flesta näringslivsbolagen i Sverige
uppvisar en betydande medfinansiering från kommunens sida, 50% eller mer.
Ägandebilden ser dock mycket varierande ut hos de undersökta bolagen och endast
i ett fall förekommer ett 100%-igt ägande av kommunen. I flertalet fall ägs bolaget till
100% av näringslivet genom ekonomiska föreningar eller andra lösningar. Effekten
och resultaten av de olika ägarformerna är svår att entydigt utläsa. Det har inte framkommit något som pekar på att den ena formen fungerar bättre än den andra. Större
betydelse har enligt en samlad bedömning sammansättningen, ledning och kontrollen
av verksamheten genom styrelsen, se nedan.
Vår slutsats är att det på goda grunder kan bildas ett helägt kommunalt näringslivsbolag till en början helt finansierat av kommunen. Bolaget har sedan möjlighet till externa finansieringskällor genom anordnande av näringslivsmässor, företagsevent
och andra liknande evenemang.
5.2 Styrelsen
En kunnig, engagerad och drivande styrelse har en avgörande betydelse för att skapa
ett framgångsrikt näringslivsbolag. Det förekommer i vår undersökning en stor mängd
olika sammansättningar på styrelserna. Alltifrån nästan enbart företrädare från näringslivet, som till enbart politiska företrädare. Man skall dock inte glömma bort att uppemot 25% av bolagets verksamhet starkt berör de berörda kommunerna.
Vi föreslår en styrelsesammansättning med 10 styrelsemedlemmar, förslagsvis fördelade mellan 3 politiska företrädare, kommundirektör samt i övrigt 6 näringslivsföreträdare från några större, medelstora och mindre företag, samtliga med verksamhet eller
engagemang i Järfälla kommun.
5.3 Ägardirektiv
Förslag till förenklade ägardirektiv bifogas denna utredning. Dessa skall ses som
en utgångspunkt att arbeta vidare från.
5.4 Bolagsordning
Under utredningens gång har framkommit olika exempel på skrivning av bolagsordningar. En bolagsordning är en formell handling bestående av ett antal fastställda
punkter som bolagets namn inklusive organisationsnummer, aktiekapital, verksamhet,
styrelsens sammansättning, mm.
10
2015-03-2
5.5 Verksamhet
De undersökta bolagen arbetar i huvudsak med samma uppdrag med undantag för ett
bolag som arbetar med besöksnäring. Det framkommer dock att man lägger större eller
mindre fokus på olika områden också uppvisande ett varierat arbetssätt. En del verksamheter är t.ex mer koncentrerade mot att arbeta med näringslivsutveckling med de
lokala företagen, medan andra fokuserar på ett mer proaktivt arbete med nyetableringar för att skapa fler nyetableringar och arbetstillfällen.
Vikten av att ha ett tydligt, renodlat uppdrag från start framgår med all tydlighet.
Verksamheten skall vara klar och entydig, kunna mätas och följas upp på enkelt sätt.
Vi föreslår att ett övergripande mål för ett näringslivsbolag skall vara att: öka antalet
arbetstillfällen inom icke-kommunala verksamheter. Vissa uppgifter som idag tillhör
näringslivsområdet föreslås fortsättningsvis ej organisatoriskt placeras eller drivas
inom näringslivsbolaget. Exempel på dessa är det kommunala EU-arbetet samt olika
typer av kommunala arbetsmarknadsprojekt. Det kan finnas skäl att ytterligare analysera nuvarande verksamhet i syfte att erhålla ett mer renodlat och tydligt uppdrag vid
utarbetande av en verksamhetsplan. Parallellt med denna utredning tas också fram ett
förslag till en övergripande kommunal näringslivsstrategi.
5.5.1 Strategier och arbetssätt
Med ett övergripande mål att öka antalet arbetstillfällen inom icke-kommunal sektor,
föreslås bolaget arbeta efter fyra strategier. Dessa är långsiktiga förhållningssätt som
lägger grunden för hur bolaget på ett övergripande plan skall disponera sina resurser.
Principen skall vara att inte driva verksamheter som snedvrider konkurrens/gynnar
enskilda kommersiella aktörer eller konkurrerar med kommersiella intressen. Bolaget
skall däremot gärna samverka med näringslivet i olika utvecklingsprojekt, exempelvis
det kommande Barkarby College, om det ligger i linje med bolagets mål. Exempel på
aktiviteter som inte skall utföras är exempelvis marknadsundersökningar och rekryteringar åt bolag. Näringslivsbolaget i Järfälla skall i övrigt tillämpa ett proaktivt arbetssätt.
5.5.1.1 Nyetableringar
För att öka antalet arbetstillfällen i Järfälla kommun är det av stor betydelse att marknadsföra Järfälla som en bra utvecklingsmiljö för företag och nyetableringar. Viktigt är
också att lyfta fram de redan etablerade företagen i för kommunen profilerande
branscher/kluster. Proaktivt arbete för att öka branschbredd kan genomföras i samarbete med befintliga företag. Industriella företag med viss typ av tillverkning kan vid
sidan om rena tjänsteföretag utgöra intressanta målgrupper.
Avgörande för ett framgångsrikt arbete med nyetableringar är att kommunens planarbete är effektivt och att näringslivets behov prioriteras. Det gäller såväl möjligheter/mark för större etableringar i attraktiva kollektivtrafiklägen, såväl som att strategiska stadsutvecklingsplaner inkluderar stråk för hög tillgänglighet och stor tillgång på
stora och små verksamhetslokaler för bland annat kontor och handel. Ett mycket nära
samarbete med kommunens exploateringschef är ytterligare en nödvändig faktor i ett
strategiskt etableringsarbete.
11
2015-03-2
5.5.1.2 Näringslivsutveckling och expansion
Lika viktigt som att nya företag flyttar till Järfälla är att de befintliga företagen växer.
Detta innebär att kommunen måste erbjuda optimala utvecklingsförutsättningar också
för de befintliga företagen vad gäller möjligheter att växa och skapa fler arbetsplatser.
Det handlar även om att undvika att företag inte lämnar Järfälla.
Detta arbete handlar till stor del om att skapa nätverk och mötesplatser av olika slag.
Idag arrangerar kommunen bland annat företagsfrukostar och en årlig näringslivsmässa. För att få fler befintliga företag att växa behöver kvaliteten öka i detta arbete.
Det handlar exempelvis om snabbare service till företag vad gäller tillstånd och bygglov, bättre information om kommunens arbete riktad till företag, fler nätverk och mötesplatser, bättre organiserad näringslivsmässa, mm.
5.5.1.3 Ökat nyföretagande
Den tredje tillväxtkomponenten är nystart av näringsverksamhet. Det handlar om att
kommunen skall uppmuntra entreprenörskap bland både ungdomar och vuxna. I skolan finns flera initiativ för att uppmuntra kreativitet och företagande. KomTek och
Ung Företagsamhet är exempel på sådana verksamheter som behöver utvecklas och
växa i kommunen.
Stöd till entreprenörer drivs, förutom genom egen rådgivning, till stor del genom Nyföretagarcentrum (NFC). Verksamheten fungerar bra och utgör en viktig del för att
nya företag skall starta och utvecklas. Kommunen bidrar med ekonomiskt stöd till
verksamheten. Stödet bör utökas, åtminstone till en nivå motsvarande genomsnittet i
de övriga kommunerna i Stockholms län där NFC bedriver verksamhet.
5.5.1.4 Besöksnäring
Järfälla kommun arbetar idag inte aktivt för att utveckla besöksnäringen. Här finns
ingen turistbyrå och inga särskilda resurser i övrigt tilldelade inom kommunen för att
operativt arbeta med dessa frågor. Barkarby handelsplats utgör idag ett stort besöksmål
för handel i nordvästra Stockholmsregionen. Här finns ett komplett utbud av nästan
alla de större handelsaktörerna samt det populära Stockholm Quality Outlet.
Det finns förslag på fler intressanta projekt som kan öka Järfällas attraktionskraft för
besökare. Exempelvis bedöms Järfällas stora naturreservat och olika friluftsaktiviteter
kopplade till dem, ha stora förutsättningar att locka betydligt fler besökare från hela
regionen, än vad som är fallet idag. Förutsättningarna för att etablera nya destinationer
inom natur-, sport-, och friluftsliv är stora i Järfälla.
Det kan övervägas att inom näringslivsbolagets regi starta upp någon form
av branschkluster inom besöksnäringen. För att något seriöst arbete skall kunna bedrivas krävs dock att en person arbetar med dessa frågor på heltid.
12
2015-03-2
6.
Organisation och bemanning
Det nya näringslivsbolaget föreslås heta Järfälla Näringsliv AB, vid startskedet till
100% ägt av Järfälla kommun.
Bolaget föreslås ha 6 anställda fördelat på följande funktioner:
 Vd, föredragande i styrelsen, samt med operativa funktioner
 Två näringslivsutvecklare/projektledare, verksamma inom i huvudsak nyetablering och utveckling av befintliga företag
 En särskild utvecklare för besöksnäringen
 En administratör inom ekonomi, utskick, registervård CRM-system, etc.
 En kommunikatör som ansvarar strategisk marknadsföring, nyhetsbrev, hemsida, etc.
Näringslivsbolagets årliga budget föreslås uppgå till 8,5 mkr som motsvarar ett genomsnitt bland övriga studerade bolag.
7 Sammanfattning
Beslut har fattats inom Järfälla Kommun att bilda ett näringslivsbolag med start under
andra halvåret 2015. Ett särskilt uppdrag lades ut för att genomföra en utredning i
form av en s k Benchmark-studie, i syfte att närmare studera förhållandena inom olika
kommuner med näringslivsbolag. Intervjuer genomfördes med 7 representanter för
olika kommunala näringslivsbolag utifrån frågeställningar att undersöka och få kompletterande verksamhetsinformation: Faktorer som undersökts inkluderar uppdrag,
antal anställda, eventuella ägardirektiv, styrelsens sammansättning, ägandestruktur,
finansiering och övriga inkomstkällor, styrande strategier samt avgränsning till kommunens tjänsteutövning.
Utredningen är nu genomförd och hela dokumentationen från genomförda intervjuer
samt övrigt material finns redovisat i en separat bilaga.
Utifrån resultatet av genomförda intervjuer samt mot bakgrund av Järfälla kommuns
tankegångar och idéer kring ett näringslivsbolag föreslås följande:
Ett näringslivsbolag kan startas fr o m 1 september 2015 med föreslagen övergripande
målsättning att öka antalet arbetstillfällen i icke-kommunal sektor. Detta skall ske
med genom insatser och aktiviteter inom 4 utvalda strategiska områden. Inom samtliga
områden utgör strategisk marknadsföring en viktig komponent.




Nyetablering
Expansion av befintliga företag
Nyföretagande
Besöksnäring
13
2015-03-2
För ett framgångsrikt arbete erfordras tillgång till lokaler och mark för nyetableringar
och växande företag i Järfälla kommun. Detta kräver en god framförhållning i kommunens strategiska planarbete och att näringslivsbolaget involveras i ett tidigt skede
och får all information i aktuella detalj- och byggnadsplaner. Särskilda rutiner och
arbetsformer bör omgående byggas upp för att tillgodose behoven på kort och lång
sikt.
Bolaget föreslås ha 6 anställda personer med indelade funktioner enligt
avsnitt 6 och ha en budget om totalt 8,5 mkr.
Bolaget ägs till 100% av kommunen.
Bolaget bör ha sina lokaler i centralt läge med nära avstånd till kommunhuset.
En styrelse inrättas med 10 personer fördelat på följande:
- Tre politiska företrädare
- Sex till sju företrädare från näringslivet förslagsvis två vardera från stora, medelstora
små företag. Ordförande för styrelsen är en företagsrepresentant.
Efter fastställande av utredningens förslag samt förslag till övergripande näringslivsstrategi, utformas särskilda ägardirektiv samt bolagsordning.
Utkast till ägardirektiv finns bilagt denna utredning.
14