ICF - lätt version

QD
5
4
3
2
1
6
7
8
9
10
QUIC DIAGNOS®
IC F
STRESSRELATERAD OHÄLSA
Utdrag ur
Klassifikation av funktionstillstånd,
funktionshinder och hälsa
1
ICF - BAKGRUND
2
TILLÄMPNINGAR AV ICF
3
KROPPSFUNKTIONER
4
KROPPSSTRUKTURER
5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET
1
2
3
4
5
7
OMGIVNINGSFAKTORER
DIAGNOSTISKA KRITERIER
8
Somatoformt smärtsyndrom
9
Depression, Akut stress
10
Posttraumatiskt stressyndrom
Utmattningssyndrom
6
10
9
8
7
6
7
PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB
2015
QD
5
4
3
2
1
QUIC DIAGNOS
BAKGRUND
I WHO:s klassifikation ICIDH 1993, introduceras begreppen centrala livsroller. Förmåga och resurser att upprätthålla dessa ses som förutsättning för god
hälsa i vid bemärkelse. De centrala livsrollerna definieras på följande sätt:
6
7
8
9
10
®
ICF
Utdrag ur
Kortversion - Klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder
och hälsa
1
ICF - BAKGRUND
2
TILLÄMPNINGAR AV ICF
3
KROPPSFUNKTIONER
4
KROPPSSTRUKTURER
1
1
2
3
4
5
OMGIVNINGSFAKTORER
DIAGNOSTISKA KRITERIER
8
Somatoformt smärtsyndrom
9
Egentlig Depression, Akut stress
10
Posttraumatiskt stressyndrom
Utmattningssyndrom
6
•Orientering: Förmåga att orientera sig själv i förhållande till omgivningen och att kunna växelverka och samspela med omgivningen.
•Fysiskt oberoende: Förmåga att upprätthålla en välfungerande oberoende existens avseende omvårdnad av egen person och
andra aktiviteter i dagligt liv.
•Förflyttning: Förmåga att förflytta sig effektivt i sin omgivning.
•Sysselsättning: Förmåga att sysselsätta sig på ett sätt som är vanligt enligt kön, ålder och kultur.
•Relation: Förmåga att delta i och upprätthålla vanliga sociala relationer.
•Försörjning: Förmåga att upprätthålla ekonomisk självständighet genom att vara socioekonomiskt aktiv och oberoende.
Människan möter i livet och vardagen situationer som har karaktär av att vara oönskade händelser eller belastningar.
Det är normalt att livet innefattar olika förluster, belastningar och frustrationer. Det kan röra sig om:
5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET
7
10
9
8
7
6
7
PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB
2015
•sjukdom med åtföljande förlust av funktion och förmåga
•personliga förluster
•förändringar i omvärlden
•kränkningar av fysisk eller personlig integritet
•icke realiserbara förväntningar på livet
Omständigheter som dessa kan utgöra ett hot mot upprätthållandet av centrala livsroller med innebörden att människan ställs inför krav på anpassning
till nya förutsättningar. Detta aktiverar en stressreaktion, som i grunden är ändamålsenlig genom att den leder till såväl biologisk som psykologisk
resusmobilisering i syfte att finna lösningar för anpassning till rådande omständigheter.
I en normalt förlöpande kris/stressreaktion uppnår människan ny anpassning i sin livssituation med bibehållen hälsa där den normala kris-/
stressreaktionens emotionella komponenter har vital betydelse som drivkrafter för anpassning. I ett fall där individen inte finner lösningar för anpassning
till rådande förhållanden riskerar kris-/stressreaktionen däremot att genom sin intensitet och varaktighet övergå i patologisk valör och bli till ett hot mot
hälsa och anpassning.
•Kris-/stressreaktionen kan vara förstärkt och/eller långvarigt pågående och upplevas som ohälsa.
•I en del fall när den är kraftigt förstärkt och långvarigt pågående leder den till utveckling av svikt/sjukdom. En långvarigt pågående stressreaktion
kan utvecklas till “disorder of arousal”, vilket leder till ökad uttröttbarhet, nedsatt uthållighet och nedsatt tolerans för stress.
1
En närmare kartläggning av stressreaktion på individnivå ger därför möjlighet att differentiera mellan normal stressreaktion, förstärkt
stressreaktion med innebörden ohälsa men inte sjukdom och långvarigt pågående kraftigt förstärkt stressreaktion med digniteten svikt/sjukdom.
Symtom förenliga med förhöjd stressnivå har i upprepade undersökningar visat sig korrelera till långvarig funktionsnedsättning, begränsning av
förmåga till aktiviteter och minskad resurs för delaktighet i centrala livsroller. En stressreaktion har därför beroende på sin karaktär olika innebörd,
vilket får olika konsekvenser och detta förhållande bör beaktas vid diskussion om förekomst och betydelse av stressreaktion hos en person.
INSTRUKTION FÖR ANVÄNDNING AV KLASSIFIKATIONEN - TILLÄMPNINGAR AV ICF
QD
5
4
3
2
1
Gå igenom de fyra områdena:
6
7
8
-KROPPSFUNKTIONER - ------> FÄLT 4 PÅ SJUKINTYGET!
9
10
-KROPPSTRUKTURER - ------> FÄLT 4 PÅ SJUKINTYGET!
QUIC DIAGNOS®
ICF
2
Utdrag ur
Kortversion - Klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder
och hälsa
1
ICF - BAKGRUND
2
TILLÄMPNINGAR AV ICF
3
KROPPSFUNKTIONER
4
KROPPSSTRUKTURER
-OMGIVNINGSFAKTORER
Uppmärksamma vad som är fokus för aktuell frågeställning,
t. ex. sjukskrivning, vårdplanering, rehabilitering etc.
5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET
1
2
3
4
5
7
OMGIVNINGSFAKTORER
DIAGNOSTISKA KRITERIER
8
Somatoformt smärtsyndrom
9
Egentlig Depression, Akut stress
10
Posttraumatiskt stressyndrom
Utmattningssyndrom
6
-AKTIVITETER OCH DELAKTIGHET - ------> FÄLT 5 PÅ SJUKINTYGET!
Det viktiga är att ange de ord, begrepp, benämningar enligt ICF som är relevanta för frågeställningen. Ange
därefter ICF-kod för aktuellt begrepp. Ex: Nedsatta minnesfunktioner b144
10
9
8
7
6
Komplettera sedan med de ord/uttryck som du själv brukar använda.
Ex: Nedsatta minnesfunktioner b144 - “Glömska”
7
PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB
2015
Ange svårighetsgrad på tillståndet
Exempel:
Kroppsfunktioner:
-nedsättning av minnesfunktion, måttlig b144.2 “Glömska”
Kroppsstruktur:
-struktur i nedre extremitet, kraftig s750.3 “Artros i knä”
Aktivitet och delaktighet:
-att företa mångfaldiga uppgifter, stor begränsning d220.3
-att klä sig, stor begränsning d540.3
2
Omgivningsfaktorer:
-närfamilj, mycket stöd (positivt faktor) +e310.3
Skala för att ange storlek, grad av,
för aktuell bedömningsfaktor (se andra
benämningar av gradering i respektive kapitel)
AKTUELL FAKTOR
Storlek/Grad av 0 Ingen
1 Lätt 2 Måttlig 3 Svår/kraftig
4 Total 8 Ej specificerat
9 Ej tillämpbar
%
0-4
5-24
25-49
50-95
96-100
QD
5
4
3
2
1
QUIC DIAGNOS
KROPPSFUNKTIONER – Övergripande/Detaljerade
Kroppsfunktioner är kroppssystemens fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner. Definition: Funktionsnedsättningar är problem i
kroppsfunktioner i form av en påvisbar avvikelse eller förlust.
Markera de koder och benämningar som är aktuella och bedöm grad av funktionsnedsättning och beakta den funktion som finns kvar. Ex b130.1 Lätt begränsad energitillgång
6
7
8
9
10
®
3
ICF
Utdrag ur
Kortversion - Klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder
och hälsa
1
ICF - BAKGRUND
2
TILLÄMPNINGAR AV ICF
3
KROPPSFUNKTIONER
4
KROPPSSTRUKTURER
5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET
1
2
3
4
5
7
OMGIVNINGSFAKTORER
DIAGNOSTISKA KRITERIER
8
Somatoformt smärtsyndrom
9
Egentlig Depression, Akut stress
10
Posttraumatiskt stressyndrom
Utmattningssyndrom
6
10
9
8
7
6
7
PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB
2015
3
b1. b110 b114 b117 b130 b134 b139 b140 b144 b152 b156 b164 b167 PSYKISKA FUNKTIONER
b6. FUNKTIONER I KÖNS- OCH URINORGANEN
Medvetandefunktioner
SAMT REPRODUKTIVA FUNKTIONER
Orienteringsfunktioner (tid, rum, person)
b620 Urineringsfunktioner
Intellektuella funktioner (inkl. utvecklingsstörning, demens) b640 Sexuella funktioner
Energi och driftfunktioner
Sömnfunktioner
b7. NEUROMUSKULOSKELETALA OCH
Central sensitisering
RÖRELSERELATERADE FUNKTIONER
Uppmärksamhetsfunktioner
b710 Funktioner för rörlighet i leder
Minnesfunktioner
b730 Muskelkraftsfunktioner
Emotionella funktioner
b735 Muskeltonusfunktioner
Perceptuella funktioner
b765 Icke viljemässiga rörelser
Högre kognitiva funktioner
Språkfunktioner
b8. FUNKTIONER I HUDEN OCH DÄRMED
RELATERADE STRUKTURER
b2. SINNESFUNKTIONER OCH SMÄRTA
b210 Synfunktioner
b230 Hörselfunktioner
Bedöm och ange även graden av
b235 Vestibulära funktioner (inkl. balansfunktioner)
aktuell nedsättning (siffra samt i ord).
b280 Smärta
FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR
b3. RÖST- OCH TALFUNKTIONER
Grad av funktionsnedsättningar %
b310 Röstfunktioner
0 Ingen nedsättning
0-4
1 Lätt nedsättning
5-24
b4. HJÄRT-KÄRLFUNKTIONER, BLODBILDNINGS-,
2 Måttlig nedsättning 25-49
IMMUNSYSTEMS- OCH ANDNINGSFUNKTIONER
3 Svår nedsättning
50-95
b410 Hjärtfunktioner
4 Total nedsättning 96-100
b420 Blodtrycksfunktioner
8 Ej specificerat
b430 Blodbildningsfunktioner (blod)
9 Ej tillämpbar
b435 Immunologiska funktioner (allergier, överkänslighet)
b440 Andningsfunktioner (andning)
b5. b515 b525 b530 b555 MATSMÄLTNINGS- OCH ÄMNESOMSÄTTNINGSFUNKTIONER SAMT ENDOKRINA FUNKTIONER
Matsmältningsfunktioner
Avföringsfunktioner
Viktuppehållande funktioner
Endokrina funktioner (hormonella förändringar)
QD
5
4
3
2
1
QUIC DIAGNOS
KROPPSSTRUKTURER – Övergripande/ Detaljerade
6
7
8
9
10
4
®
ICF
s1. STRUKTURER I NERVSYSTEMET
s110 Hjärnan
s120 Ryggmärgen och perifera nerver
Utdrag ur
Kortversion - Klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder
och hälsa
1
ICF - BAKGRUND
2
TILLÄMPNINGAR AV ICF
3
KROPPSFUNKTIONER
4
KROPPSSTRUKTURER
5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET
1
2
3
4
5
7
OMGIVNINGSFAKTORER
DIAGNOSTISKA KRITERIER
8
Somatoformt smärtsyndrom
9
Egentlig Depression, Akut stress
10
Posttraumatiskt stressyndrom
Utmattningssyndrom
6
Kroppsstrukturer är anatomiska delar av kroppen såsom organ, lemmar och deras komponenter ned till vävnads- cellnivå, subcellulär och
molekylär nivå. Definition: Strukturavvikelse är problem i struktur i form av en påvisbar avvikelöse eller förlust.
Markera de koder och benämningar av strukturförändringar som avviker från det normala. Bedöm grad av aktuell strukturavvikelse och
beakta den struktur som finns kvar. Ex s110.2 Måttlig strukturavvikelse i hjärna
10
9
8
7
6
7
PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB
s2. ÖGAT, ÖRAT OCH DÄRMED RELATERADE STRUKTURER
s3. STRUKTURER INVOLVERADE I RÖST OCH TAL
s4. s410 s430 STRUKTURER I HJÄRT-KÄRLSYSTEMET, IMMUNOLOGISKA
SYSTEMET OCH ANDNINGSSYSTEMET
Struktur i hjärt-kärlsystemet
Struktur i andningssystemet
s5. s520 s530 s540 s570 STRUKTURER SOM SAMMANHÄNGER MED MATSMÄLTNINGS- OCH ÄMNESOMSÄTTNINGSSYSTEMEN SAMT ENDOKRINA SYSTEMET
Struktur i matstrupen
Struktur i magsäcken
Struktur i tarm
Struktur i gallblåsan och gallgångar
2015
s6. STRUKTURER SOM SAMMANHÄNGER MED KÖNS- OCH URINSYSTEMEN
s610 Struktur i urinorgan
s630 Struktur i könsorgansystemet
4
s7. s710 s720 s730 s740 s750 s760 STRUKTURER SOM SAMMANHÄNGER MED RÖRELSE
Huvud och halsregion
Skulderregion
Bedöm och ange även graden av
Övre extremitet (arm, hand)
aktuell strukturavvikelse (siffra samt i ord).
Bäckenregion
Nedre extremitet (ben, fot)
STRUKTURAVVIKELSE
Bål
Grad av strukturavvikelse
%
s8. HUD OCH DÄRMED RELATERADE STRUKTURER
0 Ingen strukturavvikelse
1 Lätt strukturavvikelse
2 Måttlig strukturavvikelse 3 Svår strukturavvikelse
4 Total strukturavvikelse 8 Ej specificerat
9 Ej tillämpbar
0-4
5-24
25-49
50-95
96-100
AKTIVITETER/DELAKTIGHET – Övergripande/Detaljerade
QD
5
4
3
2
1
6
7
5
8
9
10
QUIC DIAGNOS®
ICF
Utdrag ur
Kortversion - Klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder
och hälsa
1
ICF - BAKGRUND
2
TILLÄMPNINGAR AV ICF
3
KROPPSFUNKTIONER
4
KROPPSSTRUKTURER
5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET
1
2
3
4
5
7
OMGIVNINGSFAKTORER
DIAGNOSTISKA KRITERIER
8
Somatoformt smärtsyndrom
9
Egentlig Depression, Akut stress
10
Posttraumatiskt stressyndrom
Utmattningssyndrom
6
10
9
8
7
6
7
PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB
2015
Aktivitetsbegränsningar är svårigheter som en person kan ha vid ett genomförande av aktiviteter. Det avser begränsning av
egen förmåga att genomföra en aktivitet. Definition: Genomförande (vad en person gör i sin aktuella omgivning).
Markera de koder och benämningar av aktiviteter där genomförande är begränsat. Bedöm grad av begränsning och beakta
den förmåga som finns kvar. Ex d110.3 Stor begränsning att se
Bedöm och ange även graden av
aktuell begränsning (siffra samt i ord).
d1. d110 d115 d140 d145 d150 d175 LÄRANDE OCH ATT TILLÄMPA KUNSKAP
Att se
Att lyssna
Att lära sig läsa
Att lära sig skriva
Att lära sig räkna och beräkna (aritmetik)
Att lösa problem
d2. d210 d220 d240 ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH KRAV
Att företa en enstaka uppgift
Att företa mångfaldiga uppgifter
Att hantera stress och andra psykologiska krav
d3. d310 d315 d330
d335 d350 KOMMUNIKATION
Att kommunicera genom att ta emot talade meddelanden
Att kommunicera genom att ta emot icke-verbala meddelanden
Att tala
Att uttrycka sig genom icke-verbala meddelanden
Konversation
GENOMFÖRANDE
Grad av aktivitetsbegränsning %
0 Ingen begränsning
0-4
1 Lätt begränsning
5-24
2 Måttlig begränsning 25-49
3 Stor begränsning
50-95
4 Total begränsning
96-100
8 Ej specificerat
9 Ej tillämpbar
d4. FÖRFLYTTNING
d415 Att bibehålla en kroppsställning
d429 Att ändra och bibehålla kroppsställning, annat specificerat och ospecificerat
d430 Att lyfta och bära föremål
d440 Handens finmotoriska användning (plocka upp, gripa)
d450 Att gå
d455 Att röra sig omkring på olika sätt
d465 Att förflytta sig med hjälp av utrustning (rullstol, rullskridskor, etc.)
d470 Att använda transportmedel (bil, buss, tåg, flygplan, etc.)
d475 Att vara förare (cykla, köra motorcykel, bil, etc.)
5
AKTIVITETER/DELTAGANDE - fortsätter på sidan 6
AKTIVITETER/DELAKTIGHET – Övergripande/Detaljerade ..forts från sid 5
QD
5
4
3
2
1
6
7
8
9
10
QUIC DIAGNOS®
ICF
Utdrag ur
Kortversion - Klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder
och hälsa
1
ICF - BAKGRUND
2
TILLÄMPNINGAR AV ICF
3
KROPPSFUNKTIONER
4
KROPPSSTRUKTURER
5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET
1
2
3
4
5
7
OMGIVNINGSFAKTORER
DIAGNOSTISKA KRITERIER
8
Somatoformt smärtsyndrom
9
Egentlig Depression, Akut stress
10
Posttraumatiskt stressyndrom
Utmattningssyndrom
6
10
9
8
7
2015
6
d6. HEMLIV
d620 Att skaffa varor och tjänster (handla, etc.)
d630 Att bereda måltider (laga mat, etc.)
d640 Hushållsarbete (städa, tvätta kläder, diska, stryka, etc.)
d660 Att bistå andra
6
7
PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB
d5. PERSONLIG VÅRD
d510 Att tvätta sig (bada, torka sig, tvätta händerna, etc)
d520 Kroppsvård (borsta tänderna, raka sig, göra sig fin, etc.)
d530 Att sköta toalettbehov
d540 Att klä sig
d550 Att äta
d560 Att dricka
d570 Att sköta sin egen hälsa d7. MELLANMÄNSKLIGA INTERAKTIONER OCH RELATIONER
d710 Grundläggande mellanmänskliga interaktioner
d720 Sammansatta mellanmänskliga interaktioner
d730 Att ha kontakt med okända personer
Bedöm och ange även graden av
d740 Formella relationer
aktuell begränsning (siffra samt i ord).
d750 Informella sociala relationer
d760 Familjerelationer
GENOMFÖRANDE
d770 Intima relationer
Grad av aktivitetsbegränsning %
d8. VIKTIGA LIVSOMRÅDEN
d810 Informell utbildning
d820 Skolutbildning
d830 Högre utbildning
d850 Betald sysselsättning
d860 Grundläggande ekonomiska transaktioner
d870 Ekonomisk självförsörjning
0 Ingen begränsning
1 Lätt begränsning
2 Måttlig begränsning 3 Stor begränsning
4 Total begränsning
8 Ej specificerat
9 Ej tillämpbar
d9. SAMHÄLLSGEMENSKAP, SOCIALT OCH MEDBORGERLIGT LIV
d910 Samhällsgemenskap
d920 Rekreation och fritid
d930 Religion och andlighet
d940 Mänskliga rättigheter
d950 Politiskt liv och medborgarskap
0-4
5-24
25-49
50-95
96-100
6
QD
5
4
3
2
1
QUIC DIAGNOS
OMGIVNINGSFAKTORER - Övergripande/Detaljerade
6
7
8
9
10
®
ICF
Utdrag ur
Kortversion - Klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder
och hälsa
1
ICF - BAKGRUND
2
TILLÄMPNINGAR AV ICF
3
KROPPSFUNKTIONER
4
KROPPSSTRUKTURER
5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET
1
2
3
4
5
7
OMGIVNINGSFAKTORER
DIAGNOSTISKA KRITERIER
8
Somatoformt smärtsyndrom
9
Egentlig Depression, Akut stress
10
Posttraumatiskt stressyndrom
Utmattningssyndrom
6
10
9
8
7
6
7
PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB
Omgivningsfaktorer utgör den fysiska, sociala och attitydsmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar.
Markera de koder och benämningar som är aktuella och utgör ett hinder. Ex e110.3 Stort hinder relaterat till mat
Uppmärksamma när underlättande omständigheter föreligger +(plus) kod samt i ord/benämning.
Ex +e110.2 Måttlig omgivningsresurs som kompenserar för hinder relaterat till mat
e1. e110
e115 e120 e125 e150 e155 PRODUKTER OCH TEKNIK
För egen konsumtion (mat, mediciner)
För personligt bruk i dagliga livet
För personlig förflyttning/transport inom-/utomhus
För kommunikation
Design, konstruktion, byggnadsteknik och byggnadsprodukter för allmänt bruk
Design, konstruktion, byggnadsteknik och byggnadsprodukter för privat bruk
e2. e225 e240 e250 NATURMILJÖ OCH MÄNSKLIGT SKAPADE MILJÖFÖRÄNDRINGAR
Klimat
Ljus
Ljud
7
2015
e3. e310 e320 e325 e330 e340 e355 e360 PERSONLIGT STÖD OCH PERSONLIGA RELATIONER
Närfamilj
Vänner
Bekanta, kamrater, kollegor, grannar och personer i umgänget
Människor i maktpositioner
Personliga vårdgivare och personliga assistenter
Bedöm och ange även graden av
Yrkesutövare inom hälso- och sjukvård
hinder i aktuellt item (siffra samt i ord).
Andra yrkesutövare
HINDER
e4. ATTITYDER
Grad av hinder
%
Personliga attityder hos:
0 Inget hinder
0-4
e410 -nära familjemedlemmar
1 Lätt hinder
5-24
e420 -vänner
2 Måttligt hinder 25-49
e440 -personliga vårdgivare/personliga assistenter
3 Stort hinder
50-95
e450 -hos yrkesutövare inom hälso- och sjukvården
4 Totalt hinder 96-100
e455 -andra yrkesutövare
8 Ej specificerat
e460 Samhälleliga attityder
9 Ej tillämpbar
e465 Sociala normer, konventioner och ideologier
e5. e525 e535 e540 e550 e570 SERVICE, TJÄNSTER, SYSTEM OCH POLICIES
-för bostäder
e575 -för allmänna sociala stödinsatser
-för kommunikation
e580 -inom hälsovård
-för transport
e585 -för utbildning och yrkesförberedelse
-gällande lagreglering
e590 -för arbete och sysselsättning
-inom socialförsäkring
7
QD
5
4
3
2
1
QUIC DIAGNOS
DIAGNOSTISKA KRITERIER ENLIGT DSM-IV/ICD-10
Somatoformt (idiopatiskt) smärtsyndrom F45.4
6
7
8
9
10
®
ICF
Utdrag ur
Kortversion - Klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder
och hälsa
1
ICF - BAKGRUND
2
TILLÄMPNINGAR AV ICF
3
KROPPSFUNKTIONER
4
KROPPSSTRUKTURER
5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET
1
2
3
4
5
7
OMGIVNINGSFAKTORER
DIAGNOSTISKA KRITERIER
8
Somatoformt smärtsyndrom
9
Egentlig Depression, Akut stress
10
Posttraumatiskt stressyndrom
Utmattningssyndrom
6
10
9
8
7
6
7
PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB
2015
A
B
C
D
E
Smärta inom minst ett anatomiskt område dominerar symtombilden och är en svårighetsgrad som motiverar klinisk
utredning.
Smärtan orsakar klinikst signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
Psykologiska faktorer bedöms ha en viktig roll för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd.
Symtomen eller funktionsnedsättningarna är inte medvetet framkallade eller simulerade (vilket är fallet vid patomimi
eller simulering)
Smärtan föklaras inte bättre med något förstämningssyndrom, ångestsyndrom eller psykotiskt syndrom och uppfyller
inte kriterierna för dyspareuni.
8
Kodningsanvisningar:
307.80 Somatoformt smärtsyndrom associerat med psykologiska faktorer:
Psykologiska faktorer bedöms ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller
fortbestånd. (Om somatisk sjukdom/skada också finns med i bilden bedöms detta inte ha avgörande betydelse för
smärtans debut, svårighet, exacerbation eller fortbestånd). Om kriterierna för somatiseringssyndrom samtidigt är
uppfyllda skall somatoformt smärtsyndrom associeras med psykologiska faktorer inte diagnostiseras.
Specificera om:
-akut: symtomen har varat i mindre än sex månader
-kroniskt: symtomen har varat i sex månader eller längre
307.89 Somatoformt smärtsyndrom associerat med både psykologiska faktorer och somatisk sjukdom/skada:
Både psykologiska faktorer och somatisk sjukdom/skada bedöms ha avgörande betydelse för smärtans debut,
svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd. Somatisk sjukdom/skada eller anatomiskt område för smärtan
(se nedan) kodas på axel III.
Specificera om:
-akut: symtomen har varat i mindre än sex månader
-kroniskt: symtomen har varat i sex månader eller längre
Obs: Följande diagnos utgör inte någon psykisk störning och inkluderas här enbart för att underlätta
differentialdiagnostiken
Somatoformt smärtsyndrom associerat med somatisk sjukdom/skada:
Somatisk sjukdom/skada bedöms ha avgörande betydelse för smärtans debut, svårighetsgrad, exacerbation eller
fortbestånd. (I de fall psykologiska faktorer finns med i bilden bedöms dessa inte ha avgörande betydelse för smärtans
debut, svårighetsgrad, exacerbation eller fortbestånd.) Den diagnostiska koden för smärtan väljs på grundval av aktuell
somatisk sjukdom/skada om den kan fastställas eller på grudval av smärtans lokalisering om aktuell somatisk sjukdom/
skada inte kan fastställas.
8
QD
5
4
3
2
1
QUIC DIAGNOS
DIAGNOSTISKA KRITERIER ENLIGT DSM-IV/ICD-10
Akut stressyndrom 308.3/F43.0
A Personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där
följande ingått i bilden:
6
7
8
9
10
®
ICF
Utdrag ur
Kortversion - Klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder
och hälsa
1
ICF - BAKGRUND
2
TILLÄMPNINGAR AV ICF
3
KROPPSFUNKTIONER
4
KROPPSSTRUKTURER
B Tre eller fler av följande dissociativa symtom förekom under eller
efter den traumatisk händelsen:
5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET
1
2
3
4
5
7
OMGIVNINGSFAKTORER
DIAGNOSTISKA KRITERIER
8
Somatoformt smärtsyndrom
9
Egentlig Depression, Akut stress
10
Posttraumatiskt stressyndrom
Utmattningssyndrom
6
10
9
8
7
6
7
PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB
2015
(1)personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med
en händelse eller serie händelser som innebar död, allvarlig
skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller
andras fysiska integritet
(2) personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller
skräck. Obs: Hos barn kan detta ta sig uttryck i desorienterat
eller agiterat beteende.
(1)känsla av bedövning, likgiltighet eller oförmåga till
känslomässig respons
(2) minskad uppmärksamhet på omgivningen (t. ex. “leva
som i en dimma”)
(3) derealisation
(4) depersonalisation
(5) dissociativ amnesi (dvs oförmåga att minnas någon viktig
del av händelsen)
C
D
E
F
G
H
Den traumatiska händelsen återupplevs gång på gång på minst
ett av följande sätt: återkommande minnesbilder, tankar,
drömmar, illusioner, flashbackupplevelser eller en känsla av att
återuppleva händelsen, eller ett starkt obehag inför händelser
som påminner om traumat.
Tydligt undvikande av stimuli som återkallar minnen av traumat
(t. ex. tankar, känslor, samtal, handlingar, platser eller personer).
Påtagliga symtom på ångest eller ökad retbarhet
(t. ex. sömnsvårigheter, irritabilitet, koncentrationssvårigheter,
överdriven vaksamhet, lättskrämdhet, rastlöshet).
Störningen orsakar klinikst signifikant lidande eller försämrad
funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden eller
medför nedsatt förmåga att klara av nödvändiga uppgifter, t. ex.
skaffa sig hjälp eller mobilisera personliga resurser genom att
berätta för familjemedlemmar om den traumatiska upplevelsen.
Störningen varar minst två dagar men inte mer än fyra veckor
och inträffar inom fyra veckor efter den traumatiska händelsen.
Störningen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon
substans (t. ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon
somatisk sjukdom/skada, förklars inte bättre med diagnosen
kortvarig psykos, och utgör inte enbart en försämring av någon
tidigare axel I- eller axel II-störning.
Egentlig depressionsepisod
A
Minst fem av följande symtom har förekommit under samma
tvåveckorsperiod. Detta har inneburit en förändring av
personens tillstånd. Minst ett av symtomen (1) nedstämdhet
eller (2) minskat intresse eller glädje måste föreligga.
Obs: Inkludera ej symtom som uppenbart beror på somatisk sjukdom/
skada eller på stämninsinkongruenta vanföreställningar eller hallucinationer.
(1) nedstämdhet under större delen av dagen, så gott som dagligen,
vilket bekräftas antingen av personen själv (t. ex. känner sig
ledsen eller tom) eller av andra (t. ex. ser ut att vilja gråta).
Obs: Hos barn och ungdomar kan irritabilitet förekomma.
(2) klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan
alla aktiviteter under större delen av dagen, så gott som dagligen
(vilket bekräftas antingen av personen själv eller andra)
(3) betydande viktnedgång (utan att avsiktligt banta) eller
viktuppgång (t. ex. mer än femprocentig förändring av
kroppsvikten under en månad), eller minskad alternativt ökad
aptit nästan dagligen. Obs: Ta också med i beräkningen om
förväntad viktökning hos barn uteblivit.
(4) sömnstörning (för lite eller för mycket sömn nästan varje natt)
(5) psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen
(observerbar för omgivningen och inte enbart en subjektiv
upplevelse av rastlöshet eller tröghet)
(6) svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen
(7) känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade
skuldkänslor (vilka kan ha vanföreställningskaraktär) nästan
dagligen (inte enbart självförebråelser eller skuldkänslor över att
vara sjuk)
(8) minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obesultsamhet
så gott som dagligen (vilket bekräftas antingen av personen själv
eller av andra)
(9) återkommande tankar på döden (inte enbart rädsla för att dö),
återkommande självmordstankar utan någon särskild plan, gjort
självmordsförsök eller har planerat för självmord
B
C
D
E
Symtomen uppfyller inte kriterierna för blandepisod mani/
depression.
Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad
funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
Symtomen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon
substans (t. ex. missbruksdrog, medicinering) eller av
somatisk sjukdom/skada (t. ex. hypotyroidism).
Symtomen förklaras inte bättre med okomplicerad sorg,
dvs den depressiva symtomatologin har varat längre än två
månader efter en närståendes bortgång eller karaktäriseras av
påtaglig funktionsförsämring, sjuklig upptagenhet av känslor
av värdelöshet, självmordstankar, psykotiska symtom eller
psykomotorisk hämning.
9
9
QD
5
4
3
2
1
QUIC DIAGNOS
DIAGNOSTISKA KRITERIER ENLIGT DSM-IV/ICD-10
Posttraumatiskt stressyndrom 309.81/F43.1
A Personen har varit utsatt för en traumatisk händelse där följande ingått i bilden:
6
7
8
9
10
®
ICF
Utdrag ur
Kortversion - Klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder
och hälsa
1
ICF - BAKGRUND
2
TILLÄMPNINGAR AV ICF
3
KROPPSFUNKTIONER
4
KROPPSSTRUKTURER
1
2
3
4
5
OMGIVNINGSFAKTORER
DIAGNOSTISKA KRITERIER
8
Somatoformt smärtsyndrom
9
Egentlig Depression, Akut stress
10
Posttraumatiskt stressyndrom
Utmattningssyndrom
6
10
9
8
7
6
7
PREMEDICA BORGA AB / MEDENDUS AB
2015
personen upplevde, bevittnade eller konfronterades med en händelse eller serie händelser som innebar död, allvarlig skada (eller hot om detta), eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet
personen reagerade med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck. Obs:
Hos barn kan detta ta sig uttryck i desorienterat/agiterat beteende.
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder, tankar eller
perceptioner relaterade till händelsen. Obs: Hos små barn kan teman
eller aspekter av traumat ta sig uttryck i återkommande lekar.
återkommande mardrömmar om händelsen. Obs: Hos barn kan
mardrömmar förekomma utan att innehållet klart uttrycker händelsen.
handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar
pånytt (en känsla av att återuppleva händelsen, illusioner, hallucinationer
och dissociativa flashbackupplevelser, även sådana som inträffar vid
uppvaknandet eller under drogpåverkan). Obs: Hos små barn kan
traumaspecifika återupprepade handlingar förekomma.
intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler som symboliserar
eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen.
fysiologiska reaktioner på inre eller yttre signaler som symboliserar
eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen.
B Den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen på ett eller fler av följande sätt:
5-6 AKTIVITET/DELAKTIGHET
7
(1)
(2)
C Ständigt undvikande av stimuli som associeras med traumat och
allmänt nedsatt själslig vitalitet (som inte funnits före traumat) enligt
tre eller fler av följande kriterier:
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
(6)
(7)
aktivt undvikande av tankar, känslor eller samtal som förknippas med
traumat
aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar
minnen av traumat
oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen
klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter
känsla av likgiltighet eller främlingsskap inför andra människor
begränsade affekter (t. ex. oförmåga att känna kärlek)
känsla av att sakna framtid (t. ex. inga särskilda förväntningar på
yrkeskarriär, äktenskap, barn eller på att få leva och åldras som andra)
svårt att somna eller orolig sömn
irritabilitet eller vredesutbrott
koncentrationssvårigheter
överdriven vaksamhet
lättskrämdhet
10
D Ihållande symtom på överspändhet (som inte funnits före traumat),
vilket indikeras av två eller fler av följande kriterier:
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
E Störningen (enligt kriterium B, C och D) har varit i mer än en månad.
F Störningen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad
funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
Specificera om:
-akut: symtomen har varat mindre än tre månader -kroniskt: symtomen har varat tre månader eller längre
-försenad debut: symtomdebut minst sex månader efter traumat
Utmattningssyndrom
Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen skall kunna ställas.
A
B
C
Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara
stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.
Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd
återhämtningstid i samband med psykisk belastning.
Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod:
(1)
(2) (3) (4)
(5) (6) Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning
Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker
under tidspress
Känslomässig labilitet eller irritabilitet
Sömnstörning
Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning,
magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet.
D
E
F
Symtomen orsakar ett klinikskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans
(t. ex. missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/
skada (t. ex. hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom).
Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat
ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom
enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen.
10
TILLHÖR______________________________________________
QUIC
DIAGNOS®
Q
D
I C F - KORTVERSION
2015
MAJ
JUNI
JULI
AUGUSTI
2 9 162330 6 132027
4 111825 1 8 152229
3 10172431 7 142128
5 121926
2 9 162330
4 111825
1 8 152229
6 132027
3 10172431
5 121926
2 9 162330
7 142128
4 111825
6 132027
3 101724
1 8 152229
5 121926
7 142128
4 111825
2 9 162330
6 132027
1 8 152229
5 121926
3 10172431 7 142128
171819202122 2223242526
2627282930 3132333435
SEPTEMBER
OKTOBER
NOVEMBER DECEMBER
Må 5 121926
3 10172431 7 142128
5 121926
Ti
6 132027
4 111825 1 8 152229 6 132027
On 7 142128
5 121926
2 9 162330 7 142128
To
1 8 152229
6 132027
3 101724
1 8 152229
Fr
2 9 162330
7 142128
4 111825
2 9 162330
Lö
3 101724
1 8 152229
5 121926
3 10172431
Sö 4 111825
2 9 162330
6 132027
4 111825
V
3536373839
394041424344 4445464748
4849505152
JANUARI
FEBRUARI
MARS
APRIL
Må 2 9 162330 6 132027
5 121926
2
9 162330
Ti
3 10172431 7 142128
6 132027
3 101724
On 4 111825
1 8 152229 7 142128
4 111825
To
5 121926
2 9 1623 1 8 152229 5 121926
Fr
6 132027
3 101724
2 9 162330 6 132027
Lö
7 142128
4 111825
3 10172431 7 142128
Sö 1 8 152229
5 121926
4 111825
1 8 152229
V
5212345 56789 9 10111213
131415161718
MAJ
JUNI
JULI
AUGUSTI
Må 7 142128
4 111825 2 9 162330 6 132027
Ti
1 8 152229
5 121926
3 10172431
7 142128
On 2 9 162330
6 132027
4 111825 1 8 152229
To
310
172431
7 142128
5 121926
2 9 162330
Fr
4 111825
1 8 152229
6 132027
3 10172431
Lö
5 121926
2916
2330
7 142128
4 111825
Sö 6 132027
3 101724
1 8 152229
5 121926
V
1819202122
2223242526
2627282930 3132333435
Må
Ti
On
To
Fr
Lö
Sö
V
Framtagen i samarbete med
Curt Nyström
Leg. läkare, med dr, specialist inom allmän psykiatri
och
Orvar Nyström
Leg. läkare, specialist inom internmedicin och reumatologi
[email protected]
www.premedica.se
© Premedica Borga AB • Medendus AB, Borås 2015