Rapport: Effektskattningar av arbetsmarknadspolitiska program
Effektskattningar av arbetsmarknadspolitiska program – med fokus på personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Funktionsnedsättning_Rapport.indd 1 2015-06-10 09:42:38 Funktionsnedsättning_Rapport.indd 2 2015-06-10 09:42:38 Sida: 1 av 20 Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................................... 2 2. Beskrivning av registreringen av kod för funktionsnedsättning ................ 2 3. Empirisk analys......................................................................................... 3 3.1 Arbetsmarknadsutbildning .......................................................................................... 4 3.2 Arbetspraktik ............................................................................................................... 7 4. Slutsatser .................................................................................................. 9 Referenser .................................................................................................. 12 Appendix .................................................................................................... 14 Sida: 2 av 20 1. Inledning Personer som är inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen är en mycket heterogen grupp. Under senare år har allt fler personer som har någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga registrerats.1 Det finns program som uteslutande är riktade till den målgruppen, men det är inte ovanligt att personer med funktionsnedsättning även deltar i andra program. Syftet med denna rapport är att se på betydelsen av att delta i arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik, för deltagare med funktionsnedsättning.2 Programeffekterna som redovisas här tas fram för åren 2000 till 2013. Studien är uppdelad som följer. I avsnitt 2 diskuteras hur registreringen av funktionsnedsättning hos de inskrivna på Arbetsförmedlingen har tillämpats över tid. I avsnitt 3 presenteras resultat av effektutvärderingar av de två arbetsmarknadspolitiska programmen arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik för personer med någon form av funktionsnedsättning. Avsnitt 4 innehåller en fördjupad diskussion kring resultaten och några utblickar mot framtida behov av att studera personer med funktionsnedsättning som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 2. Beskrivning av registreringen av kod för funktionsnedsättning Riktlinjerna när det gäller registrering av kod för funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har varierat en del under årens lopp. Enligt Angelov och Eliason (2014a), är det delvis Arbetsförmedlingens volym- och resultatmål som har styrt över vilka och hur många personer som fått en sådan kod. En del insatser för de arbetssökande, såsom arbetshjälpmedel eller subventionerade anställningar, förutsätter i regel att det föreligger en funktionsnedsättning kopplad till hennes arbetsförmåga. Så i viss mån kan det sägas att registrering av en funktionsnedsättning hänger ihop med frågan om vilka insatser som kan ges till personen. Rent praktiskt har det inneburit att det under vissa perioder (Angelov och Eliason fokuserar på perioden 2003–2008) sattes en kod endast då man skulle anvisa den arbetssökande till en subventionerad anställning eller annan insats som riktade sig mot personer med funktionsnedsättning. Som Angelov och Eliason (2014a) påpekar kan en registrering av funktionsnedsättning ha sina nackdelar. Det följer av att de personer som får en kod riskerar att stigmatiseras på arbetsmark- 1 För att underlätta framställningen i texten kommer vi att använda oss av termen ”funktionsnedsättning” i stället för det korrekta ”funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga”. 2 För en utvärdering av program särskilt riktade till arbetssökande med funktionsnedsättning se Angelov och Eliason (2014b). Sida: 3 av 20 naden, och/eller så kan det påverka deras självuppfattning på ett negativt sätt. Det föreligger således en inte helt enkel problematik som en arbetsförmedlare har att förhålla sig till när hen ska ta ställning till beslut om registrering av en funktionsnedsättning.3 Rent generellt ökar sannolikheten att få en funktionsnedsättning registrerad ju längre en person varit inskriven, se också Johansson och Skedinger (2005, 2009), Holmqvist (2008) och Garsten och Jacobsson (2014) för fördjupade diskussioner av sådana samband. Enligt Angelov och Eliason (2014a) fanns det ett uttalat mål att andelen personer med funktionsnedsättning i arbetsmarknadspolitiska program klart bör överstiga andelen av samtliga arbetslösa enligt en förordning som tillkom 2001 (förordning 2001:526). Dock hade dessa mål formellt inte införlivats förrän under 2004. Från och 2006/2007 blev det ett mera uttalat fokus på ”prioriterade grupper” när det gäller tillämpning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder, speciellt också personer med kognitiva och psykiska funktionsnedsättningar. Rådande praxis när det gäller registrering av funktionsnedsättning är att det ska markeras så fort det finns belägg för att en funktionsnedsättning föreligger.4 Även vilken typ av funktionsnedsättning det rör sig om registreras. Det görs i ett antal olika kategorier, så som rörelsehinder eller psykisk funktionsnedsättning. En kod sätts dock bara om den enskilda individen ger sitt medgivande. 5 3. Empirisk analys I detta avsnitt presenteras resultat av skattningar som avser personer med registrerad funktionsnedsättning som deltagit i programmen arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik under perioden 2000 till 2013. Effektskattningar baseras på ”propensity score matchning”, med en matchningsalgoritm som tar hänsyn till följande variabler: ålder, kön, utbildningsnivå, födelseland, medborgarskap, länet personen bor i, civilstånd, antal hemmavarande barn, att vara ”interlokalsökande” (det vill säga om personen har angett att hen är beredd att ta ett arbete utanför sin hemort), antalet tidigare arbetslöshetsperioder och den totala längden av tidigare inskrivningar (räknat i dagar) baserat på ett tidsfönster som ser fem år bakåt i tiden räknat från dagen då programmet startades, 3 Det är möjligt att ta bort en kod, men det är inte särskilt vanligt förekommande. Enligt beräkningar av Skedinger och Widerstedt (2007), som studerade personer med funktionsnedsättning mellan 1992 och 1999 rörde det sig om cirka 6procent av personer som bytte från att ha en funktionsnedsättning till att inte ha det. 4 Se Arbetsförmedlingens handläggarstöd ”Funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga − utredning och kodning”, 2013-11-05. 5 Mer exakt är det registreringen av data som sker elektroniskt som individen ger sitt medgivande till. Föreskrifter som styr kategoriseringen har ändrats under senare år, senast i mars 2015. En arbetssökande kan neka att en kod ska registreras i Arbetsförmedlingens ärendehanteringssystem och då hamnar den” i en sökandedossié. Det är dock inte särskilt vanligt förekommande. Enligt beräkningar som bygger på antalet personer som saknar kod av de personer som får lönebidrag ligger siffran på 0,5 procentpunkter; se Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014, ”Lönestöd för personer med funktionsnedsättning”. Sida: 4 av 20 samt årsinkomst och försörjningsstöd under de två åren före programstart.6 Dessutom är personer matchade med avseende på den månad de skrev in sig som arbetslösa. Vi betingar på att både deltagare och (potentiella) kontrollpersoner har en registrerad funktionsnedsättning. Dessutom utförs en exakt matchning på arbetslöshetstiden innan programstart, i linje med rekommendationerna i Fredriksson och Johansson (2008). Endast de programdeltagare ingår som inte har startat ett arbetsmarknadspolitiskt program sedan de registrerades i den aktuella arbetslöshetsperioden; för jämförelsegruppen krävs det att de inte har skrivits in i något program fram tills tiden (det vill säga i slutet av månaden) deras tilldelade statistiska tvilling i behandlingsgruppen började arbetsmarknadsutbildningen.7 De personer som ingår i kontrollgruppen tillåts dock att gå in i något program (samma slags program eller annat arbetsmarknadspolitiskt program) i ett senare skede. Det innebär att beräkningarna mäter effekten av att delta i det avsedda programmet jämfört med att inte delta i något arbetsmarknadspolitiskt program fram till dess, men möjligen senare. För detaljer i tillvägagångssätten vid beräkningar av effektskattningarna se Gartell med flera (2012a).8 Det är tre olika utfall som redovisas i figurerna: 1) osubventionerat arbete, 2) osubventionerat arbete och nystartsjobb, samt en tredje kategori som inkluderar alla osubventionerade och subventionerade arbeten inklusive nystartsjobb (det som kallas för ”arbete totalt” i följande redovisning av effekterna). Det är samma slags uppdelning som görs i redovisningen av programeffekterna i Arbetsmarknadsrapporten 2015. 3.1 Arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadsutbildning syftar till att ge deltagarna möjlighet att lära sig yrkeskunskaper för att öka deras chanser att hitta ett arbete. Rent generellt ska längden på programmet inte överstiga sex månader. Resultaten av effektskattningarna för arbetsmarknadsutbildning visas i figur 1. I dessa beräkningar har den exakta tidpunkten för registrering av funktionsnedsättning tagits i 6 Uppgifter om årsinkomst och socialbidrag hämtas från SCB. Personer utesluts också i fall dessa varit inskrivna tidigare och inom denna inskrivningsperiod deltagit i det aktuella programmet och där det förflutit mindre än 90 dagar från dess att den tidigare utbildningen avslutats. 8 Vi har också tagit hänsyn till de personer som har lämnat Arbetsförmedlingen av okänd orsak, det som brukar betecknas avaktualiseringsorsak 6. Utifrån tidigare beräkningar brukar man utgå ifrån att cirka 40−50 procent av personer som lämnat av okänd orsak har fått jobb, se Bring och Carling (2000) och Gartell med flera (2012b). Gruppen personer som har nedsatt arbetsförmåga kan dock antas ha en lägre andel övergångar till arbete. Enligt beräkningar av Regnér (2014), som bygger på inkomstutgifter för personer månaden efter att de lämnat av okänd orsak, skiljer sig övergången till arbete mellan deltagare och jämförelsepersoner i arbetsmarknadsutbildning som har en funktionsnedsättning. Övergångar beräknas till 35 (23) respektive 25 (12) procent för deltagare och jämförelsepersonerna utifrån kravet att månadslönen månaden efter avaktualiseringen från Arbetsförmedlingen ska vara större än 0 (5000) kronor. I föreliggande studie antas 23 procent av personer som lämnar Arbetsförmedlingen med avaktualiseringsorsak 6 att ha fått jobb. Ingen skillnad görs här mellan deltagare och jämförelsepersoner. 7 Sida: 5 av 20 beaktning. Mer specifikt uppnås detta genom att plocka bort personer ur datamaterialet som fick sin kod registrerad efter det att de startade programmet.9 -10 0 10 20 30 40 50 Figur 1. Arbetsmarknadsutbildning. Effekter i procent baserade på utfall ett år efter programstart. Endast deltagare och kontrollpersoner med funktionsnedsättning. 2000 2002 2004 2006 artal 2008 arbete utan stöd inkl nystart arbete utan stöd 2010 2012 arbete totalt Endast personer som motsvarar avgränsningen i Arbetsmarknadsrapporten inkluderade Korrigerad för avors 6 Överlag är de uppmätta effekterna av att delta i arbetsmarknadsutbildning positiva, vilket är i linje med resultat som presenteras i Regnér (2014). 10 Resultaten var som mest positiva 2004−2006, under åren 2007 och framåt försämrades resultaten successivt. Till viss del speglas här att den tillträdande regeringen hösten 2006 antog ett antal regeländringar som påverkade vilka personer som kom att ta del av olika arbetsmarknadspolitiska program. Som en följd av regelförändringar kom i allt större utsträckning personer som hade en svagare koppling till arbetsmarknaden att anvisas till arbetsmarknadspolitiska program. Efter 2006 har antalet personer med funktionsned- 9 Alla som har deltagit i arbetsmarknadsutbildning (eller arbetspraktik) och hade en kodning som innebär funktionsnedsättning har hämtats från Arbetsförmedlingens register med de arbetssökandes individuppgifter. Till dessa data lägger vi på information om den dag då registreringen av nedsatt arbetsförmåga gjordes; information hämtas från ett register som tar hänsyn till alla noteringar som gjorts av handläggare som administrerar en arbetslös personalakt. På så sätt går det att bestämma tidpunkten för när en registrering av funktionsnedsättningen faktiskt genomfördes. 10 I en fördjupad studie kring betydelsen av tidpunkten för registreringen av funktionsnedsättningskod visar vi resultat när man inte gör en sådan explicit kontroll för tidpunkten då funktionsnedsättningen registrerades, se Gerdes (2015). Liksom i Regnér (2014) konstateras där att de uppmätta effekterna i termer av övergång till (subventionerat) arbete av att delta i arbetsmarknadsutbildning blir något större då man, som i denna rapport, exkluderar personer som fick en kod registrerad efter programstart. Sida: 6 av 20 sättning bland programdeltagare ökat successivt, vilket tyder på att funktionsnedsättning i stigande grad kan ha använts som en faktor för att tilldela personer till arbetsmarknadsutbildning. Detta har viss betydelse för möjligheten att utvärdera arbetsmarknadspolitiska program. Det med tanke på att tillvägagångssättet när det gäller hur deltagarna väljs till arbetsmarknadsutbildning före 2006 successivt har ändrats på grund av senare års förändringar/reformer av arbetsmarknadspolitiken. De resultat vi hittar här för arbetsmarknadsutbildning påminner om de resultat som man får i skattningar som innefattar samtliga deltagare (oavsett funktionsnedsättning), i alla fall fram till 2008. För åren därefter verkar resultaten vara något bättre för gruppen med funktionsnedsättning än för den totala gruppen. I tabell 1, kolumner (1) och (2) redovisar vi effektskattningar för gruppen med funktionsnedsättning jämfört med gruppen som helhet år för år. Utfallet som redovisas där är arbete totalt (arbete med och utan stöd samt nystartsjobb). Speciellt för åren 2009−2012 finns det tydliga skillnader, där personer med funktionsnedsättning som deltagit har bättre resultat. Tabell 1. Effekter för arbetsmarknadsutbildning och praktik, utfallsvariabel arbete totalt (arbete med och utan stöd samt nystartsjobb), effekter i procentenheter Arbetsmarknadsutbildning Årtal Alla deltagare* (1) Med funktionsnedsättning (2) Arbetspraktik Med funktionsnedsättAlla deltagare * ning (3) (4) 2000 -1,7 -5,8 0,2 7,4 2001 7,3 2,4 0,8 11,6 2002 12,5 9,7 2,1 9,6 2003 11,8 15,1 4 11,3 2004 16,0 17,3 4,2 13,9 2005 18,7 16,0 6,6 15,1 2006 18,9 21,6 8,2 19,6 2007 14,1 15,3 12,5 17 2008 6,9 6,4 12,1 18,7 2009 4,7 11,3 8,1 15,8 2010 5,2 14,5 8,5 15,3 2011 4,0 4,1 10,5 24,2 2012 0,3 3,4 9,5 16,1 2013 -1,9 2,3 9,9 19.2 Not: Effekter mätt ett år efter programstart. * Med ”Alla deltagare” avses personer som ingick i skattningarna enligt avgränsningen som redovisas i Arbetsmarknadsrapporten 2015. Dock har en annan propensity score algoritm använts här för att bli jämförbar med den som används för personer med funktionsnedsättning. Av den anledningen skiljer sig siffrorna här något från de som redovisas i Arbetsmarknadsrapporten. Sida: 7 av 20 Även när det gäller arbete utan stöd är de uppmätta effekterna bättre för gruppen med funktionsnedsättning under senare år, se tabell 2, kolumner (1) och (2). Så det verkar som att arbetsmarknadsutbildningen har i jämförelse varit en ganska bra insats när det gäller gruppen personer med registrerad funktionsnedsättning. 3.2 Arbetspraktik Programmet arbetspraktik är sett till antalet deltagare betydligt större än arbetsmarknadsutbildning, vilket också gäller gruppen personer med funktionsnedsättning.11 Programmet har funnits sedan 1999 och avser att hjälpa deltagarna att få komma ut på arbetsplatser och därmed få relevant arbetslivserfarenhet. Längden på insatsen brukar vanligtvis inte vara längre än sex månander. När det gäller utfallet arbete totalt (arbete med och utan stöd samt nystartsjobb) så ligger effekterna nära dem som togs fram för arbetsmarknadsutbildning fram till och med år 2007. Däremot är effekterna (betydligt) större för arbetspraktik efter 2007, jämför kolumnerna (2) och (4) i tabell 1. -10 0 10 20 30 40 50 Figur 2. Arbetspraktik. Effekter i procent baserade på utfall ett år efter programstart. Endast deltagare och kontrollpersoner med funktionsnedsättning. 2000 2002 2004 2006 artal arbete utan stöd inkl nystart arbete utan stöd 2008 2010 2012 arbete totalt Endast personer som motsvarar avgränsningen i Arbetsmarknadsrapporten inkluderade Korrigerad för avors 6 När man tittar på utfallen som enbart inkluderar arbete utan stöd, respektive arbete utan stöd och nystartsjobb så finns större skillnader i resultaten mellan arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning. Effekterna för arbetspraktik når inte över en nivå på fem procentenheter under den redovisade perioden, och håller sig under ett antal år runt noll11 Se figurer A3 och A4 i Appendix för förändringar i deltagarantalet i respektive program över tid. Sida: 8 av 20 strecket. Effekterna för arbetsmarknadsutbildning var som vi såg tidigare betydligt mer positiva under motsvarande period. Det blir tydligt i en jämförelse av kolumnerna (2) och (4) i tabell 2. En förklaring till denna skillnad skulle kunna vara att deltagare i arbetspraktik (och deras matchade kontrollpersoner) står längre bort från arbetsmarknaden jämfört med de som deltar i arbetsmarknadsutbildning, ett resultat som är känt från tidigare studier av deltagare i arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik (se Forslund med flera, 2013), och att de därmed inte får osubventionerade arbeten i lika stor omfattning.12 Angelov och Eliason (2014b) rapporterar att personer med funktionsnedsättning som får riktat stöd som lönebidrag eller skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare i lägre grad får osubventionerade anställningar, vilket medför att de förblir i subventionerade anställningar, till skillnad från personer med funktionsnedsättning som inte tar del av sådana insatser. Det föreligger således en form av ”inlåsning” i subventionerade anställningar, enligt Angelov och Eliason (2014b). Det faktum att vi ser överlag positiva resultat med avseende på arbete med stöd för deltagare med funktionsnedsättning i arbetspraktik kan därmed ha bidragit till att de uppmätta effekterna när det gäller osubventionerade arbeten är obefintliga. De personer som får arbete med stöd stannar där och börjar i mindre utsträckning ett osubventionerat arbete, i alla fall utifrån ett korttill medellångt perspektiv. De resultat vi hittar för arbetspraktik för personer med funktionsnedsättning skiljer sig en del från resultaten som man får i skattningar som innefattar samtliga deltagare. Då det gäller utfallet arbete totalt blir effektskattningarna något större för deltagare med registrerad funktionsnedsättning än för samtliga, se tabell 1, kolumnerna (3) och (4) ovan. Däremot när man tittar på utfallet arbete utan stöd är det under den större delen av den redovisade perioden sämre resultat för gruppen med funktionsnedsättning jämfört med hela gruppen, se tabell 2, kolumnerna (3) och (4). Detta gäller fram till 2008, därefter ändras mönstret och effekterna för gruppen med funktionsnedsättning ligger på motsvarande nivå som för hela gruppen. 12 I figur A1 och A2 i Appendix redovisas andelar kopplade till olika kodningar av funktionsnedsättning. Överlag så framstår det som att det inte föreligger några större skillnader mellan deltagare i arbetsmarknadsutbildning respektive arbetspraktik med avseende på den kodning som har registrerats. I figur A7 visas också ett antal bakgrundsvariabler kopplade till deltagare i respektive insats som de uppmätta resultaten i denna studie bygger på. Som framgår där hade deltagare i arbetspraktik sämre utbildningsbakgrund och något lägre genomsnittlig årsinkomst året som föregick programdeltagandet. Sida: 9 av 20 Tabell 2. Effekter för arbetsmarknadsutbildning och praktik, utfallsvariabel arbete utan stöd, effekter i procentenheter Arbetsmarknadsutbildning Årtal Alla deltagare* Med funktionsnedsättning (1) (2) Arbetspraktik Alla Med funktionsnedsättdeltagare* ning (3) (4) 2000 -2,1 -3,8 0,2 1,2 2001 6,4 7,3 0,8 0,3 2002 11,6 8,6 2,1 -0,2 2003 10,1 14,4 4,0 1,1 2004 13,8 8,3 4,2 0,7 2005 15,4 21,2 6,6 2,6 2006 16,2 12,8 6,7 4,6 2007 9,1 5,0 6,9 0,7 2008 4,7 6,4 7,6 0,5 2009 1,3 4,7 0,6 -0,3 2010 1,2 9,9 -0,2 0,6 2011 1,2 7,0 1,0 4,2 2012 -2,4 2,1 1,1 0,0 2013 -3,7 3,0 -0,7 0,1 Not: Effekter mätt ett år efter programstart. * Med ”Alla deltagare” avses personer som ingick i skattningarna enligt avgränsningen som redovisas i Arbetsmarknadsrapporten 2015. Dock har en annan propensity score algoritm använts här för att bli jämförbar med den som används för personer med funktionsnedsättning. Av den anledningen skiljer sig siffrorna här något från de som redovisas i Arbetsmarknadsrapporten. 4. Slutsatser Denna studie ser på personer som har en dokumenterad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i Arbetsförmedlingens register och som deltagit i de arbetsmarknadspolitiska programmen arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik. Resultaten för arbetsmarknadsutbildning är överlag positiva. Det gäller oavsett vilken slags definition av arbete vi väljer (samtliga arbeten eller endast arbete utan stöd). Resultaten var mest positiva under åren 2004−2006 för att sedan försämras successivt från och med år 2007. Detta är en likadan utveckling som programeffekterna för den totala gruppen deltagare i arbetsmarknadsutbildning (det vill säga oavsett funktionsnedsättning). Programeffekterna för gruppen med funktionsnedsättning är dock under hela perioden positiva medan effekterna för samtliga deltagare går ner till noll, och blir negativa, i slutet av perioden. Som har konstaterats i tidigare utvärderingar kan de Sida: 10 av 20 minskade effekterna efter 2007 härledas till att det skedde omläggningar i arbetsmarknadspolitiken vilket bland annat innebar att det varit främst personer med svagare koppling till arbetsmarknaden som kom att anvisas till arbetsmarknadspolitiska program. Effekterna gällande arbetspraktik för gruppen med funktionsnedsättning är positiva under hela den studerade perioden när utfallsvariabeln inkluderar samtliga typer av arbeten. Däremot är effekterna i stort sett noll när man bara tittar på utfallsvariablerna arbete utan stöd eller arbete utan stöd plus nystartsjobb. Deltagare i arbetspraktik får arbete med stöd i större utsträckning efter avslutad praktik än sin jämförelsegrupp. Det är möjligt att deltagande i arbetspraktik skapar en större vilja hos en arbetsgivare att anställa en person med funktionsnedsättning då man har lärt känna personen och sett potentialen hos denna. Dessutom finns det en upprättad kontakt med en arbetsförmedlare, vilket kan bidra till bättre informationsöverföring när det gäller vilka former av stödinsatser som Arbetsförmedlingen kan erbjuda till arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättning. Det finns över lag positiva programeffekter av arbetspraktik för såväl personer med funktionsnedsättning som för den totala gruppen deltagare när utfallsvariabeln inkluderar alla typer av arbeten, det vill säga där både arbete med och utan stöd inkluderas. Effekterna för gruppen med funktionsnedsättning har dock varit större än för gruppen deltagare totalt under perioden. Hur pass mycket större har dock varierat ganska mycket mellan olika år. Personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och som tagit del i arbetsmarknadspolitiska program har ökat under senare år. Ett antal regeländringar har bidragit till denna utveckling. Ett exempel på det är det förstärkta samarbetet med Försäkringskassan och införandet av arbetslivsintroduktion. I juli 2008 infördes ett nytt regelverk som satte en bortre gräns för antalet dagar med sjukpenning som en sjukskriven är berättigad till. Som en konsekvens har det sedan januari 2010 kommit personer till Arbetsförmedlingen som efter det att rättigheten till sjukpenning har tagit slut skrev in sig som arbetssökande. Dessa personer får i regel ta del av tjänsten arbetslivsintroduktion. Denna ändring medförde att ett ökat antal personer med nedsatt arbetsförmåga hamnade hos Arbetsförmedlingen. Det är troligt att antalet personer med någon form av funktionsnedsättning, och då också de som deltar i arbetsmarknadsåtgärder, kommer att öka under de kommande åren. Förutom en kvantitativ ökning när det gäller personer med registrerad funktionsnedsättning framgår det i våra data också att det har skett en förändring av bakomliggande diagnoser som leder till funktionsnedsättningar. Inte minst visar det sig att funktionsnedsättningar i allt högre grad är av psykisk karaktär; figurerna A1 och A2 i Appendix dokumenterar detta skifte. Sida: 11 av 20 Arbetsmarknadspolitiska program ges således i allt större utsträckning till personer med någon form av funktionsnedsättning. Denna utveckling kommer att ställa ökade krav på hur arbetsmarknadspolitiska program behöver anpassas till förutsättningar av en förändrad deltagargrupp. Det innebär dock också en del utmaningar när det gäller försök till utvärdering av arbetsmarknadspolitiska program där personer med registrerad eller ickeregistrerad funktionsnedsättning ingår. Möjligen skulle man i de sammanhangen behöva bryta ned analysen till att studera personer utifrån de olika kategoriseringar av funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga. Det kan tänkas att arbetsmarknadspolitiska program kan ha olika effekter beroende på om en person har en funktionsnedsättning kopplad till rörelsehinder eller om det föreligger en psykisk funktionsnedsättning. I fall det skulle finnas systematiska skillnader mellan deltagare och kontrollpersoner i de undersökta programmen med avseende på vilka slags funktionsnedsättningar de har skulle det minska tillförlitligheten av effektskattningarna. I Appendix, figurerna A5 och A6, visas vilken typ av funktionsnedsättning som kontrollpersonerna i skattningarna av arbetsmarknadsutbildning respektive arbetspraktik hade. Då man jämför deltagare och kontrollpersoner som ingick i skattningar av effekterna av arbetsmarknadsutbildning, se figurerna A1 och A5, verkar andelarna i respektive funktionsnedsättningskod vara rätt lika över tid. Motsvarande gäller också för arbetspraktik, se figurerna A2 och A6. Så utifrån dessa resultat finns det ingen anledning att misstänka att det finns några mer systematiska skillnader mellan deltagare och kontrollpersoner i våra effektskattningar, dock kan det inte uteslutas att det finns (systematiska) skillnader på individnivå som inte syns då man aggregerar upp siffrorna som det görs här. Slutligen vill vi påpeka att det är angeläget att kartlägga utformningen och användningen (till exempel i handläggarstöden) av de regelverk som ligger till grund för registrering av en kod för funktionsnedsättning, inte minst för att tillåta en bättre uppföljning av verksamheten över tid. Om det förekommer regeländringar när det gäller vilka personer som (ska) registreras med funktionsnedsättningar kommer det per automatik medföra förändringar av (sammansättningen av) målpopulationen över tid. I fall dessa ändringar inte är tydligt dokumenterade kommer det att medföra att resultatmätningar som rör gruppen med funktionsnedsättning inte kommer vara jämförbara över tid, och därmed inte heller tillåta tillförlitliga slutsatser kring frågan om arbetet med målgruppen har förbättrats eller inte. Sida: 12 av 20 Referenser Angelov, Nikolay och Marcus Eliason (2014a), ”Vilka arbetssökande kodas som funktionshindrade av Arbetsförmedlingen?”, IFAU Working Paper 2014:22, Uppsala. Angelov, Nikolay och Marcus Eliason (2014b), ”Lönebidrag och skyddat arbete: en utvärdering av särskilda insatser för sökande med funktionshinder”, IFAU Working Paper 2014:24, Uppsala. Arbetsförmedlingen: ”Arbetsmarknadsrapporten 2015”. Arbetsförmedlingen återrapportering 2014: ”Lönestöd för personer med funktionsnedsättning”, 2015-02-20. Bring, Johan och Kenneth Carling (2000), “Attrition and Misclassification of Drop-outs in the Analysis of Unemployment Duration”, Journal of Official Statistics, Vol. 16, 321−330. Forslund, Anders, Linus Liljeberg och Leah von Trott zu Solz (2013), “Job practice: An evaluation and a comparison with vocational labour market training programmes”, IFAU Working Paper 2013:6, Uppsala. Fredriksson, Peter och Per Johansson (2008), “Dynamic Treatment Assignment: The Consequences for Evaluations Using Observational data”, Journal of Business & Economic Statistics, Vol. 26, 435−445. Garsten, Christina och Kerstin Jacobsson (2013), “Sorting people in and out: The plasticity of the categories of employability, work capacity and disability as technologies of government”, Ephemera: Theory and Politics in Organization, Vol. 13, 825−850. Gartell, Marie, Christer Gerdes och Petra Nilsson (2012a), ”Metoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program”, Arbetsförmedlingen Working paper 2012:2. Gartell, Marie, Christer Gerdes och Petra Nilsson (2012b), ”Avaktualisering av okänd orsak – antaganden vid utvärderingsstudier av program”, Arbetsförmedlingen Working paper 2012:3. Gerdes, Christer (2015), ”Betydelsen av att ta hänsyn till när i tiden en kod för funktionsnedsättning sätts i mätningar av programeffekter”, Arbetsförmedlingen Working paper 2015:1. Sida: 13 av 20 Holmqvist, Mikael (2008), “Creating the Disabled Person: A case study of recruitment to ‘work for the disabled’ program”, Scandinavian Journal of Disability Research, Vol. 10, 191−207. Johansson, Per och Per Skedinger (2005), “Are objective, official measures of disability reliable?”, IFAU Working Paper 2005:14, Uppsala. Johansson, Per och Per Skedinger (2009), “Misreporting in register data on disability status: evidence from the Swedish Public Employment Service”, Empirical Economics, Vol. 37, 411–434. Regnér, Johan (2014), ”Effekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning för deltagare med funktionsnedsättning, 1999−2006”, IFAU-Rapport 2014:13, Uppsala. Skedinger, Per, och Barbro Widerstedt (2007), “Cream skimming in employment programmes for the disabled? Evidence from Sweden”, International Journal of Manpower, Vol. 28, 694–714. Sida: 14 av 20 Appendix 0 10 20 30 40 50 Figur A1. Fördelningar av olika funktionsnedsättningskoder över tid i procent. Endast deltagare som ingår i skattningar som avser arbetsmarknadsutbildning som redovisas i figur 1. 2000 2002 2004 2006 artal kod 40, 41, 42 kod 61 kod 81 2008 2010 2012 kod 51 kod 71 kod 92 Figur A1 visar vilken typ av kod för funktionsnedsättning som personerna hade när de började delta i programmet arbetsmarknadsutbildning. Siffrorna gäller det urval av personer som skattningarna i denna rapport är baserade på.13 Figuren visar att andelen personer som hade en registrerad kod som är associerad med ett rörelsehinder (koderna 40, 41 och 42) var rätt stabil, men dessa kategorier har minskat något under de senaste åren. En annan kategori som minskar över tid är kategorin ”övriga somatiskt relaterade funktionsnedsättningar”, som består av diagnoser såsom epilepsi, diabetes, inflammatorisk tarmsjukdom och psoriasis (kod 51). Däremot har de indikatorer som anger psykiskt funktionsnedsättning (kod 61) och andelen personer med specifik kognitiv funktionsnedsättning (kod 92) ökat. Även andelen personer som har generellt nedsatt inlärningsförmåga (kod 71) har gått upp något. Andelen personer som är klassificerade med socialmedicinsk problematik (kod 81) ökade trendmässigt och har blivit den näst vanligaste koden bland deltagare med registrerad funktionsnedsättning för programdeltagarna i urvalet som resultaten som visas i figur 1 bygger på. 13 Endast de mest frekventa koderna i det underlag som ingår i skattningarna redovisas i figuren. Sida: 15 av 20 I figur A2 nedan visas motsvarande uppdelning för personer som deltog i arbetspraktik.14 Överlag är det endast små skillnader mellan figurerna A1 och A2, det vill säga det går inte att skilja ut några systematiska skillnader när det gäller funktionsnedsättningskod för personer som deltog i arbetsmarknadsutbildning jämfört med de som deltog i arbetspraktik. 0 10 20 30 40 50 Figur A2. Fördelning av olika funktionsnedsättningskoder över tid i procent. Endast deltagare som ingår i skattningar som avser arbetspraktik som redovisas i figur 2. 2000 2002 2004 2006 artal kod 40, 41, 42 kod 61 kod 81 14 2008 2010 2012 kod 51 kod 71 kod 92 Endast de mest frekventa koderna i det underlag som ingår i skattningarna redovisas i figuren. Sida: 16 av 20 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 Figur A3. Antal personer i arbetsmarknadsutbildning. Uppgifter som gäller data som används i figur 1. 2000 2002 2004 2006 artal 2008 2010 2012 Figur A3 visar antalet personer i arbetsmarknadsutbildning i beräkningar som ligger till grund för de resultat som visas i figur 1. Det syns en kraftig nedgång från år 2000. Detta speglar det faktum att antalet personer inskrivna i arbetsmarknadsutbildning låg på en mycket hög nivå i slutet av 1990-talet, som följd av den djupa finanskris som Sverige genomgick några år tidigare. Ökningen under senare år, särskilt för 2011 och 2012, kan förklaras av de arbetsmarknadspolitiska förändringar som genomfördes under 2010, som innebar en ökad fokus på att anvisa personer som står längre bort från arbetsmarknaden till arbetsmarknadspolitiska program. Sida: 17 av 20 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 Figur A4. Antal personer i arbetspraktik. Uppgifter som gäller data som används i figur 2. 2000 2002 2004 2006 artal 2008 2010 2012 Figur A4 visar motsvarande antal personer som ingår i beräkningarna som finns redovisade i figur 2. Antalet deltagare är större än när det gäller arbetsmarknadsutbildning (se figur A3), samtidigt kan det noteras att volymerna varierar rätt mycket över tid. Till viss del beror det på att antalet personer som anvisades till praktik är nära kopplat till olika prioriteringar inom arbetsmarknadspolitiken och konjunkturella svängningar. Arbetspraktik är en relativt billig arbetsmarknadspolitisk åtgärd och kan sättas in eller reduceras med kort varsel då det inte kräver att man behöver upphandla (eller säga upp) fleråriga avtal med utförare, så som är fallet med arbetsmarknadsutbildning. Sida: 18 av 20 0 10 20 30 40 50 Figur A5. Fördelningar av olika funktionsnedsättningskoder över tid i procent. Endast kontrollpersoner som ingår i skattningar som avser arbetsmarknadsutbildning som redovisas i figur 1. 2000 2002 2004 2006 artal kod 40, 41, 42 kod 61 kod 81 2008 2010 2012 kod 51 kod 71 kod 92 Figur A5 visar vilken typ av funktionsnedsättningskod som personerna i kontrollgruppen hade när de blev matchade till personer som började delta i programmet arbetsmarknadsutbildning. Siffrorna gäller det urval av personer som skattningarna i denna rapport är baserade på. Sida: 19 av 20 0 10 20 30 40 50 Figur A6. Fördelning av olika funktionsnedsättningskoder över tid i procent. Endast kontrollpersoner som ingår i skattningar som avser arbetspraktik som redovisas i figur 2. 2000 2002 2004 2006 artal kod 40, 41, 42 kod 61 kod 81 2008 2010 2012 kod 51 kod 71 kod 92 I figur A6 visas motsvarande andelar för personer som tillhör kontrollgruppen som användes i skattningarna som låg till grund för beräkningar av effekterna av arbetspraktik. Sida: 20 av 20 150 0 Årsinkomst t-1 (tsd kr) 50 100 Andel med icke-nordisk bakgrund 0 .1 .2 .3 .4 .5 2000 2003 2006 2009 2012 artal 1 400 0 2000 2003 2006 2009 2012 artal 2000 2003 2006 2009 2012 artal Antal inskrivningsperioder 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Tot. Inskrivningstid i dagar 600 800 1000 1200 2000 2003 2006 2009 2012 artal Försörjningsstöd t-1 (tsd kr) 5 10 15 20 Andel med högst grundskoleutbildning 0 .1 .2 .3 .4 .5 Figur A7. Medelvärden över bakgrundskarakteristika för personer med registrerad funktionsnedsättning som deltog i arbetsmarknadsutbildning och praktik och som ingår i de undersökta populationerna. 2000 2003 2006 2009 2012 artal 2000 2003 2006 2009 2012 artal Not: den blåa/streckade linjen indikerar deltagare i arbetsmarknadsutbildning och röd deltagare i arbetspraktik. Som framgår utifrån figur A7 skiljer sig deltagarna i arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik en del med avseende på några av de här redovisade bakgrundsvariablerna. Så är bland deltagare i arbetspraktik andelen personer med maximalt grundskoleutbildning cirka tio procentpunkter högre än för deltagare i arbetsmarknadsutbildning. Deltagare i arbetspraktik hade också lägre genomsnittlig årsinkomst året innan programstart. När det gäller aspekter som andelen deltagare födda i icke-nordiska länder är andelen approximativt lika; det gäller också den genomsnittliga ersättningen i form av försörjningsstöd, och tidigare inskrivningstider och perioder på Arbetsförmedlingen. Förteckning över Arbetsförmedlingens rapportserie Rapportserie Ura Ura 2000:1 Ura 2000:2 Ura 2000:3 Ura 2000:4 Ura 2000:5 Ura 2000:6 Ura 2000:7 Ura 2000:8 Ura 2000:9 Ura 2000:10 Ura 2001:1 Ura 2001:2 Ura 2001:3 Ura 2001:4 Ura 2001:5 Ura 2001:6 Ura 2001:7 Ura 2001:8 Ura 2001:9 Ura 2002:1 Ura 2002:2 Ura 2002:3 Ura 2002:4 Ura 2002:5 Ura 2002:6 Ura 2002:7 Ura 2002:8 Ura 2002:9 Ura 2002:10 Ura 2003:1 Ura 2003:2 De miljörelaterade jobbens framtid i Sverige – Var kommer de nya jobben och i vilken omfattning? Arbetskraft, sysselsättning, arbetslöshet m.m. – utvecklingen under 1990-talet Återanställningar bland arbetslösa på den svenska arbetsmarknaden Hur går det för arbetslösa som får bidrag för start av näringsverksamhet? Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare Arbetsmarknadsutsikterna för år 2000 och 2001 Var finns jobben 2000/2001 IT-branschen i Sverige – Var finns de framtida jobben Medie- och reklambranschen E-handel och logistik i Sverige – Var finns de framtida jobben? Arbetsmarknadsutsikterna för år 2001 Var finns jobben 2001? Utvärdering av 1995 års nystartade företag – En jämförelse mellan företag som fick bidrag från Arbetsförmedlingen och övriga nystartade företag Arbete för nöjes skull – Var finns jobben inom upplevelsenäringen? Arbetsmarknadsutsikterna för år 2001 och 2002 Rätt man på fel plats – en studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker som invandrat under 1990-talet Var finns jobben 2001/2002? Arbetsmarknadsutbildningen 1999 – effekter för individen Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1999 och 2000 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 Var finns jobben 2002? Första året med Aktivitetsgarantin – En utvärdering av Aktivitetsgarantins effekter Den framtida personalförsörjningen inom vård och omsorg – Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2002 och 2003 Var finns jobben år 2002/2003? Utvärdering av Pilotprojektet för arbetslösa invandrare – Ett försök med samverkan mellan bemanningsföretag och arbetsförmedling Arbetsmarknaden för utomnordiska medborgare i siffror Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 Den framtida personalförsörjningen inom bygg- och anläggning – Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Effekter av jobbsökarinsatser via nätet – Erfarenheter från ett kontrollerat experiment Geografisk rörlighet och arbetsgivarbyten Var finns jobben 2003? Ura 2003:3 Den framtida personalförsörjningen inom utbildning – Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Rekv nr 802381 Rekv nr 802398 Rekv nr 802399 Rekv nr 802400 Rekv nr 802401 Rekv nr 802426 Rekv nr 802435 Rekv nr 802476 Rekv nr 802499 Rekv nr 802509 Rekv nr 802521 Rekv nr 802554 Rekv nr 802555 Rekv nr 802595 Rekv nr 802599 Rekv nr 802600 Rekv nr 802616 Rekv nr 802619 Rekv nr 802651 Rekv nr 802663 Rekv nr 802690 Rekv nr 802699 Rekv nr 802700 Rekv nr 802701 Rekv nr 802730 Rekv nr 802731 Rekv nr 802745 Rekv nr 802746 Rekv nr 802747 Rekv nr 802770 Rekv nr 802774 Rekv nr 802756 Forts Rapportserie Ura Ura 2003:4 Arbetsmarknadsutbildning 2002 – Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2002 Ura 2003:5 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2003 och 2004 Ura 2003:6 Att söka jobb och arbetskraft på www.ams.se – Om betydelsen av Arbetsförmedlingens Internettjänster på arbetsmarknaden – Sammanfattning Ura 2003:7 Att söka jobb och arbetskraft på www.ams.se – Om betydelsen av Arbetsförmedlingens Internettjänster på arbetsmarknaden Ura 2003:8 Arbetsmarknaden för personer som avbrutit sina gymnasiestudier Ura 2003:9 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 Ura 2004:1 Var finns jobben år 2004? Ura 2004:2 Den framtida kompetensförsörjningen inom teknik och industri – Tillgång och rekryteringsbehov till år 2015 Ura 2004:3 Arbetskraftsutbudet i Sverige – en utblick mot 2030 Ura 2004:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2004 och 2005 Ura 2004:5 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 Ura 2004:6 Arbetsmarknadsutbildning 2003 – Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2003 Ura 2005:1 Var finns jobben år 2005? Ura 2005:2 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2005 och 2006 Ura 2005:3 Utvecklingen av bioteknikbranschen i Sverige Ura 2005:4 Arbetsmarknadsutbildning 2004 – Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2004 Ura 2005:5 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2006 Ura 2005:6 Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen Ura 2006:1 Var finns jobben år 2006? Ura 2006:2 Arbetsmarknadsutsikterna 2006 och 2007 Ura 2006:3 Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga Ura 2006:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 Ura 2007:1 Var finns jobben år 2007? Ura 2007:2 Hur fungerar arbetsmarknaden – och vad kan arbetsmarknadspolitiken bidra med? Ura 2007:3 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 Ura 2007:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 Ura 2008:1 Arbetsmarknadsutbildning 2005 och 2006 – Uppföljning av deltagare som slutat arbetsmarknadsutbildning andra kvartalet 2005 och 2006 Ura 2008:2 Var finns jobben 2008? – samt bedömning på 5-10 års sikt Ura 2008:3 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2008 och 2009 Ura 2008:4 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2009 och 2010 Ura 2009:1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2009 Ura 2009:2 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2009 Ura 2010:1 Generationsväxlingen och regionernas befolkning Ura 2010:2 Jobb och utvecklingsgarantin Rekv nr 803044 Rekv nr 803063 Rekv nr 803083 Rekv nr 803130 Rekv nr 803175 Rekv nr 803215 Rekv nr 803228 Rekv nr 803234 Ura 2010:3 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2010 Rekv nr 803238 Ura 2010:4 Regionala arbetsmarknadsutsikter våren 2010 Rekv nr 803239 Ura 2010:5 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden – i riket och i ett regionalt perspektiv Rekv nr 803277 Rekv nr 802785 Rekv nr 802796 Rekv nr 802814 Rekv nr 802815 Rekv nr 802816 Rekv nr 802820 Rekv nr 802838 Rekv nr 802850 Rekv nr 802863 Rekv nr 802870 Rekv nr 802905 Rekv nr 802917 Rekv nr 802919 Rekv nr 802925 Rekv nr 802933 Rekv nr 802931 Rekv nr 802936 Rekv nr 802937 Rekv nr 802932 Rekv nr 802984 Rekv nr 802993 Rekv nr 802994 Rekv nr 802963 Rekv nr 803013 Rekv nr 803017 Rekv nr 803043 Forts Rapportserie Ura Ura 2010:6 Generationsväxlingen – arbetskraftens förändring per län (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Ura 2010:7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2010 Rekv nr 803281 Ura 2011:1 Jobb- och utvecklingsgarantin – en studie av sannolikheten att få jobb under programtiden Rekv nr 803290 Ura 2011:2 Interna och externa coachningstjänster – en utvärdering av resultatet Rekv nr 803291 Ura 2011:3 Arbetsförmedlingens individuella handlingsplaner – vem som får och när Rekv nr 803304 Ura 2011:4 En deskriptiv analys av deltagarna i Arbetslivsintroduktion Rekv nr 803307 Ura 2011:5 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2011 Rekv nr 803308 Ura 2011:6 Var finns jobben? – Bedömning till och med första halvåret 2012 (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Ura 2011:7 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2010 Rekv nr 803313 Ura 2011:8 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2011 Rekv nr 803321 Ura 2011:9 Jobbgarantin för ungdomar – en utvärdering om garantin ökar Rekv nr 803320 deltagarnas chans att få ett jobb Ura 2012:1 Ura 2012:2 Ura 2012:3 Ura 2012:4 Ura 2012:5 Ura 2013:1 Ura 2013:2 Ura 2013:3 Ura 2013:4 Ura 2013:5 Ura 2013:6 Ura 2013:7 Ura 2013:8 Ura 2014:1 Ura 2014:2 Ura 2014:3 Ura 2014:4 Ura 2014:5 Ura 2014:6 Ura 2015:1 Var finns jobben? – Bedömning för 2012 och en långsiktig utblick (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2011 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2012 Rekv nr 803342 Rekv nr 803346 Var finns jobben? – Bedömning för 2012 och första halvåret 2013 (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Rekv nr 803358 Var finns jobben? – Bedömning för 2013 och en långsiktig utblick (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2012 Sveriges framtida befolkning – ett regionalt perspektiv Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden – fokus på unga som varken arbetar eller studerar Utlandsrekrytering och arbetskraftsinvandring (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2014 och en långsiktig utblick (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Var finns jobben? – Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Var finns jobben? – Bedömning till och med första halvåret 2015 och en långsiktig utblick (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Rätt jobb – jobbcoachning i grupp, resultat från ett randomiserat experiment, slutrapport Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Var finns jobben? – Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick (Finns endast i elektroniskt format på arbetsformedlingen.se) Rekv nr 803378 Rekv nr 803375 Rekv nr 803381 Rekv nr 803386 Rekv nr 803393 Rekv nr 803416 Rekv nr 803420 Rekv nr 803423 Rekv nr 803432 Ura 2015:2 Ura 2015:3 Ura 2015:4 Ura 2015:5 Arbetsmarknadspolitiska program. Årsrapport 2014 Vad har hänt med rundgången på arbetsmarknaden? – En undersökning av återkommande arbetslöshet under perioden 1992-2012 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Effektskattningar av arbetsmarknadspolitiska program – med fokus på personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Rekv nr 803451 Rekv nr 803452 Rekv nr 803457 Rekv nr 803456 Funktionsnedsättning_Rapport.indd 3 2015-06-10 09:42:38 Effektskattningar av arbetsmarknadspolitiska program – med fokus på personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga Av Christer Gerdes Arbetsförmedlingen 2015-06. Omslagsbild: Johnér Ura 2015:5 Rapporten ingår i serie Ura som utges av Arbetsförmedlingen. Den finns tillgänglig på arbetsformedlingen.se Du kan beställa Arbetsförmedlingens informationsmaterial i alternativa format på arbetsformedlingen.se Rekvisitionsnummer: 803 456 11 3 9 9 St o ck h o lm Te l e f o n 0 7 71- 6 0 0 0 0 0 ar b e t s f o r m e dl inge n. s e Funktionsnedsättning_Rapport.indd 4 2015-06-10 09:42:39
© Copyright 2024