1. No category

Yttre Miljö
2014
Miljörapport Masugnsbyn
Bilagor:
Datum:
Vår beteckning:
2015-03-31
15-763
Säkerhetsklassificering:
Öppen
Handläggare │ Avd/Sektion
Niddi Ögren │ Hållbar utveckling/ Yttre Miljö
D +46 (0)980 728 09
E [email protected]
Författare:
Niddi Ögren
Uppdragsgivare:
LKAB
Får publiceras:
Ja
Granskad av:
Linda Bjurholt
Godkännande av:
Anders Furbeck
Utredning till:
Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten
Kiruna kommun, Miljökontoret
Arkivet Malmberget
Alrutz advokatbyrå
Lars-Eric Aaro
Frank Hojem
Katarina Holmgren
Anders Kitok
Anders Furbeck
Per-Eric Lindvall
Grete Solvang-Stoltz
Markus Petäjäniemi
Peter Schmid
Monica Bellgran
Stefan Hämäläinen
Monica Quinteiro
Andreas Björkman
Tobias Eliasson
Peter Söderman
Patrik Kansa
Peter Popper
Ulf Halldén
Leif Kemi
Tage Sennland
Jonas Woxberg
Anders Lindberg
Lotta Lauritz
Miljörapport 2014 LKAB Masugnsbyn
Inledning
Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje
år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 § miljöbalken (SFS 1998:808).
Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets
föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare
mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en
heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår
en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell
miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en
täktrapport, varav denna del utgör textdel.
LuossavaaraKiirunavaara AB (publ)
981 86 Kiruna
T 0771 760 000
Säte: Luleå
Plusgiro: 257853-2
F 0771 760 002
Org.nr: 556001-5835
Bankgiro: 560-2917
www.lkab.com
W:\Process\K_Dokument\Utredningar\Interna\2015\15-763 Masugnsbyn - Miljörapport 2014.docx
1 (1)
MILJÖRAPPORT
Grunddel
För Masugnsbyn 2:3(25840023-x) år: 2014 version: 1
UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN
Verksamhetsutövare:
LKAB
Organisationsnummer:
556001-5835
UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN
Anlaggningsnummer:
25840023-x
Anlaggningsnamn:
Masugnsbyn 2:3
Postnummer:
Ort:
Masugnsbyn
Besöksadress för anl.:
Masugnsbyn 2:3
Fastighetsbeteckningar:
Masungsbyn 2:3
Kommun:
Kiruna
Huvudverksamhet och verksamhetskod:
10.20 (Berg, naturgrus och andra jordarter)
Sidoverksamheter och verksamhetskoder:
Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF:
Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF:
EPRTR huvudverksamhet:
(<Ej angiven>)
EPRTR biverksamheter:
Kod för farliga ämnen:
Tillsynsmyndighet:
Kommun
Miljöledningssystem:
ISO14001
Koordinater:
7498719 x 800967
Länk till anläggningens hemsida:
www.lkab.,com
Inlämnad:2015-03-30 14:11:29
Version:1
1/2
MILJÖRAPPORT
Grunddel
För Masugnsbyn 2:3(25840023-x) år: 2014 version: 1
KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN
Förnamn:
Niddi
Efternamn:
Ögren
Telefonnummer:
0980-728 09
Telefaxnummer:
E-postadress:
[email protected]
c/o:
Gatu-/boxadress:
Kontoret Svappavaara
Postnummer:
98186
Postort:
KIRUNA
JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT
Förnamn:
Anders
Efternamn:
Furbeck
Telefonnummer:
0771 760 000
Telefaxnummer:
E-postadress:
[email protected]
c/o:
Gatu-/boxadress:
Box 952
Postnummer:
971 28
Postort:
Luleå
Inlämnad:2015-03-30 14:11:29
Version:1
2/2
Miljörapport - Textdel
Anläggningsnamn
Anläggningsnummer
Rapporteringsår
LKAB Masugnsbyn
25 84 00 23
2014
1. Verksamhetsbeskrivning
4 § 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga
påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges.
Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att
t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter
eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller
omfattande transporter.
Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB, är en internationell högteknologisk mineralkoncern,
världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande
leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher.
LKAB använder i huvudsak dolomit som tillsatsmedel i den så kallade direktreduktions-pelletsen vid
malmförädlingen i Kiruna. Dolomiten bryts ur en dolomittäkt som ligger i den sydöstra delen av
Masugnsbyn, ca 100 km sydväst om Kiruna C i Kiruna kommun.
Driften av dolomittäkten i Masugnsbyn hanteras av LKAB:s dotterbolag LKAB Berg och Betong AB.
Inom täkten bedrivs losshållning av berg genom dagbrottsbrytning, d.v.s. borrning och sprängning.
Dolomiten lastas på lastbilar och transporteras till LKAB Berg och Betong AB:s industriområde inom
LKAB:s industriområde i Kiruna.
I dolomittäkten samlas tillrinnande grund-, yt- och nederbördsvatten upp i en pumpgrop varifrån det
pumpas till en sedimentationsbassäng och vidare till recipienten. Behov av detta finns främst under
vår- och sommarmånaderna. Det klarnade vattnet leds via en oljeavskiljare till recipienten Rautajoki
varifrån det via Vuostojoki samt Tärendö älv leds vidare till Kalixälven.
Miljöpåverkan från verksamheten i dolomittäkten består i huvudsak av vibrationer vid sprängning
samt buller från lastning och transporter. Transporterna bidrar även till utsläpp till luft samt i mindre
omfattning även till damning. Den damning som uppstår vid sprängning och lastning begränsas till
det direkta närområdet och är av ringa omfattning.
Påverkan på vatten till följd av bortledande av grund- och ytvatten från täkten förekommer i viss
mån. Täktens utvidgning orsakar förändringar i landskapsbilden.
2. Tillstånd
4 § 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 § miljöbalken eller
motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser.
Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas
under punkt 7.
Datum
Beslutsmyndighet
2006-05-23
Miljödomstolen
(MD M 1757-05)
Beslutet avser
-
-
-
-
Tillstånd att fortsätta och utvidga
dolomittäkt inom fastigheterna
Kalkstensbrottet 1:1, Masugnsbyn 2:3 och
Masugnsbyn 2:8 samt inom samfälligheten
Masugnsbyn S:8 i Kiruna kommun.
Tillstånd till en produktion av totalt
2 900 000 ton dolomit t.o.m. den 31
december 2023 i enlighet med ansökan,
tillhörande täktplan samt miljökonsekvensbeskrivning och under de villkor som
anges i beslutet.
Tillstånd att inom fastigheterna Masugnsbyn
2:3 och Kalkstensbrottet 1:1 samt
samfälligheten Masugnsbyn S:8 bortleda
inläckande grundvatten och tillrinnande ytoch nederbördsvatten i dagbrottet till
nuvarande alternativt nyanlagd
sedimentationsbassäng och genom
bräddning överföra vattnet i ledning till
recipienten Rautajoki samt att utföra
därmed förbundna arbetsmoment och
installationer av erforderliga anläggningar.
Tillståndet omfattar bortledande av grund-,
yt- och nederbördsvatten från dagbrottet till
en mängd av högst 19 l/s räknat som
riktvärde och årsmedelflöde.
3. Anmälningsärenden beslutade under året
4 § 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga
ändringar enligt 21 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort
redovisning av vad beslutet eller besluten avser.
Datum
Beslutsmyndighet
Beslutet avser
20140107
Kiruna kommun
Anmälan om utökat årligt uttag av dolomit ur
dolomitbrottet i Masugnsbyn från ansökta 185kton till
250kton.
Anmälan gällande sprängning utanför villkorsgiven
tidsram.
(20130689)
20140707
Kiruna kommun
(20140306)
4. Andra gällande beslut
4 § 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort
redovisning av vad beslutet eller besluten avser.
Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm.
Datum
Beslutsmyndighet
Beslutet avser
2007
Miljökontoret, Kiruna Dnr: 2007-11-05
kommun
Anmälan om utvidgning av upplagsområdet vid
dolomitbrottet i Masugnsbyn.
5. Tillsynsmyndighet
4 § 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken.
Namn
Täktverksamhet: Miljönämnden Kiruna kommun
Vattenverksamhet: Länsstyrelsen i Norrbottens län
6. Tillståndsgiven och faktisk produktion
4 § 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning.
Tillståndsgiven mängd/Annat mått
Faktisk produktion/Annan uppföljning
LKAB får producera totalt 2 900 000 ton
dolomit t o m den 31 december 2023.
101 300 ton
(2013: 151 567, 2012: 146 860, 2011: 187040,
2010:104 440, 2009:138600, 2008: 187 040, 2007:198
707, 2006:89872). Mängd kvar att bryta
1 594 574 ton.
Produktionsvillkoret innehölls.
187040
200000
146860
150000
100000
151567
104440
101300
50000
0
2010
2011
2012
2013
2014
Figur 1 Produktion dolomit i ton Masugnsbyn mellan åren 2010-2014.
7. Tillståndspliktig täkt
4 § 7. Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktisk produktion enligt vad som
anges i bilaga 3 till dessa föreskrifter och redovisa dem i emissionsdelen av Svenska miljörapporteringsportalen
(SMP).
Se emissionsdelen.
8. Anläggningar som tagit emot bygg- och rivningsavfall
4 § 8. Anläggningar som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som
tagit emot bygg- och rivningsavfall, ska, utöver vad som i övrigt gäller enligt dessa föreskrifter, lämna mer
detaljerade uppgifter om mängderna av dessa avfall enligt vad sin anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter. Uppgifterna
ska redovisas i SMP:s emissionsdel.
Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2015 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten
senast den 31 mars 2016.
Ej aktuellt.
9. Gällande villkor i tillstånd
4 § 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts.
Villkor
Kommentar
1. Om inte annat följer av vad som nedan anges,
skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som angetts i
ansökan och miljökonsekvens-beskrivningen
samt vad sökanden i övrigt uppgivit i målet.
2. Verksamhetsområdet och brytningsområdet
skall i varje hörn och brytpunkt markeras med
förankrade gränspålar vilka ska vara
färgmarkerade i toppen. Gränsmarkeringarna ska
vara kvar tills täkten är efterbehandlad och
efterbehandlingen godkänts av
tillsynsmyndigheten.
3. Inom verksamhetsområdet skall täkten
efterbehandlas efter hand som arbetet
fortskrider. Material för efterbehandling får
endast uppläggas inom verksamhetsområdet.
Villkoret innehölls.
Villkoret innehölls.
Villkoret innehölls. Successiva
efterbehandlingsarbeten bedrivs parallellt med
uttagen. Detaljer gällande efterbehandlingen
diskuteras i samband med i huvudsak
besiktningar i form av tillsynsbesök som LKAB.
Villkoret innehölls. Icke farligt avfall
transporteras till kommunens avfallsstation i
Masugnsbyn eller till LKAB Svappavaara. Farligt
avfall transporteras till LKAB Svappavaara.
4. Inom verksamhetsområdet får avfall eller
annat som kan betraktas som skrot inte
förekomma. Detta villkor gäller inte verksamhet
som erhållit särskilt tillstånd eller anmälts enligt
miljöbalken för sådan hantering.
5. Buller från verksamheten får, som riktvärde*, Villkoret innehölls.
vid bostadshus inte överskrida följande
ekvivalenta ljudnivåer.
50 dB(A) vardagar utom lördagar kl. 07.00-18.00,
45 dB(A) lördagar, söndagar och helgdagar kl.
07.00-18 00, 45 dB(A) alla kvällar kl. 18.00-22.00,
40 dB(A) alla nätter kl. 22 00-07 00
Nattetid (kl. 22.00-07 00) får verksamheten inte
förorsaka högre maximal ljudnivå vid bostäder än
55 dB(A). Bolaget får tillfälligt överskrida
riktvärdena för buller i detta villkor under den tid
då sprängning är tillåten enligt villkor 6.
6. Sprängning får endast ske vardagar, måndag
till fredag, mellan kl. 07.00 och 16.00. Bolaget ska
informera de närmast boende och anslå
information i god tid inför varje enskilt
sprängtillfälle. Undantag från villkoret när
sprängning är tillåten får medges av
tillsynsmyndigheten.
7. Erforderliga åtgärder skall vidtas för att
förebygga och avhjälpa problem med damning
från verksamheten.
Villkoret innehölls inte. Sprängning utfördes en
dryg halvtimme efter villkorsgiven tidsram i mars
2014, se avsnitt 10 för mer information.
Villkoret innehölls. Om störningar med avseende
på diffus damning uppträder vidtas
dammbekämpande åtgärder i form av t ex
vattenbegjutning.
8. Inträngande grund- och ytvatten från täkten
får endast avledas via sedimentationsbassäng
försedd med oljeavskiljare innan det leds vidare
ut i naturen. Vattnet skall härutöver behandlas så
att det inte förorenar grund- och ytvatten i
omgivningen.
9. Petroleumprodukter och andra för vattnet
skadliga ämnen skall hanteras och förvaras
skyddade för nederbörd och på en yta som är av
sådan beskaffenhet att läckage och spill inte når
grund- och ytvatten. Maskin som drivs med
flytande bränsle och som ställs upp under längre
tid skall förses med spillplåtar vid tappställena.
Vid akuta utsläpp skall förorenade massor
omedelbart tas om hand samt räddningstjänsten
och tillsynsmyndigheten kontaktas. Utrustning
för sanering av spill ska finnas på plats då
verksamhet bedrivs.
10. Under tillståndsperioden skall de delar av
täkten vara instängslad där risk för fallolyckor
finns för människor och vilt. Stängslet skall förses
med varningsskyltar. Vid de tillfällen sprängning
sker skall erforderliga åtgärder vidtas för att
människor inte skall komma till skada.
11. Vibrationer vid bostäder till följd av
sprängningar får vid enskild mätning inte
överstiga riktvärdet 4 mm/s, uttryckt som högsta
hastighet i vertikalled i sockel.
12. Den slutliga efterbehandlingen skall utföras i
enlighet med redovisad efterbehandlingsplan och
i samråd med tillsynsmyndigheten. För efterbehandlingen får endast användas block, sten,
grus, sand, lera, torv eller andra jordarter. Avfall
far inte användas.
13. Efter slutförd efterbehandling skall lämpliga
delar av täktområdet beskogas.
Villkoret innehölls.
Villkoret innehölls.
Villkoret innehölls. Viltstängsel är uppsatt runt
hela täkten under våren 2010.
Villkoret innehölls. Det högsta värdet, 2,9 mm/s,
uppmättes i punkt SVI05. Tillsynsmyndigheten är
underrättad.
Villkoret bevakas. Slutlig efterbehandling
kommer att ske i enlighet med redovisad
efterbehandlingsplan och i samråd med
tillsynsmyndigheten.
Villkoret bevakas. Slutlig efterbehandling
kommer att ske i enlighet med redovisad
efterbehandlingsplan och i samråd med
tillsynsmyndigheten.
14. Efterbehandlingen skall slutföras inom
Villkoret bevakas. Slutlig efterbehandling
tillståndstiden. Anmälan om slutbesiktning ska
kommer att ske i enlighet med redovisad
göras till tillsynsmyndigheten.
efterbehandlingsplan och i samråd med
tillsynsmyndigheten. Anmälan om slutbesiktning
kommer att göras till tillsynsmyndigheten.
15. LKAB skall innan tillståndet tas i anspråk ställa Villkoret innehölls.
ekonomisk säkerhet avsedd för kostnader för
efterbehandlingsåtgärder med 1 000 000 kronor i
form av pant, borgen eller bankgaranti.
Säkerheten skall förvaras av Länsstyrelsen.
16. För verksamheten skall finnas ett
kontrollprogram, som möjliggör en bedömning
av om villkoren följs. I kontrollprogrammet skall
anges mätmetoder, mätfrekvens och
utvärderingsmetoder.
Villkoret innehölls.
10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm
4 § 10. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som
utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska
värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel.
Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för
verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8-9 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi
och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen.
Nedfallande stoft snöprovtagning, SS-EN 02 84 19)
Snöprovtagning utförs vid ett tillfälle på fyra mätplatser, vanligen under mars månad. Under
2014 uppmättes värden mellan 3g/100m2, 30 dygn upp till 66g/100m2, 30 dygn.
Snöprov M-byn 2010-2014 i g/100m2,
30dygn
120
100
80
60
40
20
0
SSN22
SSN23
SSN24
SSN25
2010 2011 2012 2013 2014
2
Figur 2 Snöprovtagning Masugnsbyn i g/100m , 30 dygn år 2010-2014
Vibrationer och luftstötar (SS 460 48 66 och SS 02 52 10)
För att följa upp de vibrationer som uppstår i samband med skjutning i dagbrottet, utför LKAB från
och med 2014 i samarbete med extern konsult mätningar av vibrationer i sex mätpunkter i
Masugnsbyn. Kontinuerlig mätutrustning har installerats i 2 fastigheter. För mätpunkternas placering
se bilaga 2 Resultaten av mätningarna visar att uppmätta vibrationer vid de olika mätpunkterna
varierar mellan 0,2mm/s upp till 2,9mm/s. Det högsta värdet uppmättes vid Hembygdsgården,
SVI01. Gällande villkor har innehållits.
5
2008
4
2009
3
2010
2
2011
2012
1
2013
0
SVI01
SVI02
SVI03
SVI04
SVI05
SVI06
SVI07
Figur 3 Uppmätta vibrationer i Masugnsbyn år 2010-2014
2014
Under 2014 kontrollerades också luftstötvågor i samband med sprängning i Masugnsbyn för
första gången. Det finns inget villkor avseende luftstötvågor för verksamheten i Masugnsbyn.
Mätpunkt
SLU10
SLU11
SLU12
SLU13
SLU14
Pa
(frifältsvärde)
38
51
109
40
35
Tabell 1 Uppmätta luftstötvågor i frifältsvärde i samband med sprängning i
Masugnsbyn i november 2014.
Mätningarna visar att effekten av sprängningen mest troligt är kännbara i flera av
fastigheterna men att nivåerna är så låga att det inte föreligger risk för tekniska skada på
byggnaderna.
I mars 2014 utfördes sprängning en dryg halvtimme efter villkorsgiven tidsram, vilket
orsakades av förseningar. På grund av säkerhetsskäl valde LKAB Berg och Betong att utföra
sprängningen. Händelsen är anmäld till tillsynsmyndigheten.
Buller (mätningar baserade på SNV 6/1984 och SNV RR 1978:5)
Bullermätningar har utförts under dagtid i två mätpunkter i Masugnsbyn vid ett mättillfälle i
oktober 2014. Bullervillkoret innehölls vid båda mätpunkterna, ekvivalent ljudnivå uppgick
till 36- respektive 35dB(A) vid kontrollpunkterna.
60
50
40
SBU04
30
SBU05
20
Villkor
10
0
2010
2011
2012
2014
Figur 2 Uppmätta nivåer av buller d(B)A i två kontroller i Masugnsbyn
Vatten
För att följa upp den eventuella påverkan verksamheten i täkten har på hydrologi och
hydrogeologi i området utförs kontroller av utpumpad vattenmängd från täkten och
kontroller av grundvattennivåer i LKAB:s observationsrör. Flödesmätning av det vatten som
pumpas upp från täkten till Rautajoki har utförts under 2014. Medelflödet uppgick till
13,4l/s.
Kontroller av grundvattennivåer sker 1 gång/år i mätpunkter i dolomittäktens närområde.
Grundvattennivåerna uppmäts med en ljuslodsmätare. Resultaten från 2014 års mätning
visar inte på någon större förändring i grundvattennivåerna jämfört med tidigare år.
Vattenkvaliteten kontrolleras genom provtagning i tre mätpunkter, utpumpat vatten från
täkten samt uppströms och nedströms utsläppspunkten i recipienten Rautajoki. Provtagning
sker i regel 3 gånger/år. Resultatet från mätningarna visar i huvudsak endast på marginella
skillnader i vattenkvalitet uppströms respektive nedströms utsläppspunkten. Halten av
arsenik är högre i samtliga tre punkter jämfört med tidigare år, vilket kan härledas till
varierande detektionsgränser. Halter under detektionsgräns redovisas som högsta värde
vilket ger en överskattning av den verkliga halten.
Element
Enhet
pH
SVA06
SVA08
SVA07
Uppströms Utsläppspunkt Nedströms
7,2
8,1
7,3
Alkalinitet
Susp.
ämnen
P_tot
mmol/l
0,2
3
0,32
mg/l
<4
4
4
mg/l
0,008
0,005
0,009
N_tot
mg/l
0,2
1,79
0,26
As
µg/l
0,13
0,99
0,23
Ca
mg/l
5,4
46,9
6,8
Cd
µg/l
0,003
0,005
0,003
Co
µg/l
0,03
0,04
0,03
Cr
µg/l
0,09
0,03
0,09
Cu
µg/l
0,16
0,47
0,18
Mg
µg/l
1,15
18,7
1,73
Mo
µg/l
1,13
3,6
1,13
Ni
µg/l
0,13
0,35
0,14
Pb
µg/l
0,03
0,01
0,04
Zn
µg/l
2,63
2,38
2,1
Tabell 2 Resultat av vattenprovtagning i recipient Rauatajoki.
Kalcium- och magnesiumhalterna är något förhöjda nedströms utsläppspunkten vilket beror
på att dolomit löses upp och bildar kalcium-, magnesium och buffrande vätekarbonatjoner i
täktvattnet. Som en följd av detta ökar även pH och alkalinitet något nedströms täkten.
Buffertkapaciteten är mycket god. Även kvävehalterna är något förhöjda nedströms
utsläppspunkten vilket beror på att kväveföreningar från sprängämnesrester löses upp och
frigörs till vattnet. Metallhalterna kan karaktäriseras som låga till mycket låga både
uppströms samt nedströms utsläppspunkten. Sammantaget är vattnet i Rautajoki av god
kvalitet såväl uppströms som nedströms täkten.
Biologisk undersökning
Under september 2013 har Enetjärn Natur på uppdrag av LKAB utfört en limnologisk undersökning
omfattande bottenfauna och kiselalger i recipienten Rautajoki och i den närliggande bäcken
Merasjoki. Undersökning utgör den biologiska delen i verksamhetens kontrollprogram och innefattar
även en jämförelse mellan årets provresultat och tidigare provresultat från 2003. Totalt provtogs sju
lokaler. LKAB avser utföra biologisk undersökning minst vart fjärde år.
Resultaten av bottenfaunaundersökningarna visar att recipienten har en mycket hög ekologisk status
med avseende på vattenkvalitet, surhetsindex och eutrofiering. Även resultaten från
kiselalgsproverna visar att recipienten har en godkänd ekologisk status enligt EK och EU:s vattendirektiv. Samtliga lokaler uppvisar nära neutrala eller alkaliska förhållanden, förutom
referenslokalerna Merasjoki och Rautajoki U som uppvisar måttligt sura förhållanden. Recipientens
ekologiska status bedöms sammantaget som mycket god.
Råvaruförbrukning
Under 2014 har 28 633 kg sprängämnen använts vid brytning i Masugnsbyn.
Dieselförbrukningen uppgick till cirka 45 000 liter.
Restprodukter
Dolomit av otjänlig kvalitet förekommer i liten utsträckning inom dolomittäkten och
transporteras i förekommande fall till upplag strax söder om täkten. Det materialet ingår i
den ansökta volymen och omfattas av täkttillståndet. Sekunda material kan bl a säljas för
betongtillverkning, tillverkning av fasadelement samt för användning som kalkprodukt i
svavelreningsanläggningar, vilket LKAB Berg och Betong AB ombesörjer för.
Under 2014 har cirka 80 ton sekunda material transporterats till upplag.
Avfall
Mängder av verksamhetsavfall, skrot och farligt avfall redovisas i miljörapporten för Svappavaara
anriknings- och pelletsverk. Redovisningen av avfall för Svappavaara innefattar verksamheten vid
förädlingsverken, Gruvberget och dolomitbrottet i Masugnsbyn. Eftersom det avfall som
uppkommer vid dolomitbrottet är en liten del av den totala mängden uppkommet avfall görs ingen
uppdelning per verksamhet.
11. Naturvårdsverkets föreskrifter
4 § 8. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av
Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2
Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för
behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14
Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket,
SNFS 1994:2
Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter
Föreskrifterna är inte aktuella för verksamheten.
Aktuell
Ej aktuell
X
X
12. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningarna
2013:252, 2013:253 och 2013:254
4 § 12. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av
Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningen (2013:252) om stora
förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om
användning av organiska lösningsmedel.
Aktuell
Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från
förbränningsanläggningar med installerad tillförd effekt på 50 MW eller
mer, NFS 2002:26.
Avfallsförbränning, NFS 2002:28.
Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar.
Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall.
Förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel.
Ej aktuell
X
X
X
X
X
Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter:
Föreskrifterna är inte aktuella för verksamheten.
13. Förordningen 2013:252
4 § 13. För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar
ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 del II till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i
SMP:s emissionsdel.
Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2016 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten
senast den 31 mars 2017.
Ej aktuellt.
14. Förordningen 2013:253
4 § 14. För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ska anges
värden för parametrarna i bilaga 2 a till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s
emissionsdel.
Kommentar: För närvarande är det inte möjligt att lämna dessa uppgifter i SMP:s emissionsdel. Uppgifterna lämnas
tills vidare i en separat textmall som finns i SMP.
Ej aktuellt.
15. Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem
4 § 15. För förbränningsanläggning som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar,
och som enligt 21 § nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser, ska
redovisas resultaten från sådan årlig kontroll av automatiska mätsystem som anges i 27 § i samma förordning.
Ej aktuellt.
16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner
4§ 11. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt
för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
Under 2014 beslutade LKAB att införa kontinuerlig mätutrustning för kontroll av vibrationer och
luftstörvågor i två fastigheter i Masugnsbyn.
LKAB har under senare delen av 2014 sett ut nya placeringar av rör för grundvattenbevakning.
Mätdata från dessa kommer att presenteras i 2015 års miljörapport.
LKAB började under slutet av 2013 att nyttja ett nytt rapporterings- och redovisningssystem för
miljödata kallat Credit360. En stor del av miljö- och energidatan finns inrapporterat i det systemet
och är tillgängligt för funktioner som utför extern rapportering. Den samlade datan minskar risken
för felrapportering och databortfall.
LKAB har under 2014 installerat rapporterings- och redovisningssystemet Synergi för hantering av
miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsavvikelser. Samtliga anställda inom LKAB- koncernen har tillgång till
systemet och ärenden följs upp på chefsnivå och sammanställs i månadsrapporter. Det nya systemet
kommer att underlätta uppföljning av utförda åtgärder och bearbetning av data för sammanställning
och utvärdering. Under 2015 kommer även LKAB:s leverantörer att kunna nyttja systemet.
17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott,
olyckor mm
4 § 12. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott,
olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet
för miljön eller människors hälsa.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
Vid miljöhändelser upprättas en miljöhändelserapport. Vid miljöhändelser vidtas lämpliga åtgärder
och en miljöhändelserapport upprättas. Beroende av avvikelsens omfattning och art görs en
anmälan till tillsynsmyndigheten. Inga händelser som medfört eller kunnat medföra olägenhet för
miljön eller människors hälsa har inträffat under 2014.
18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning
av råvaror och energi
4 § 13. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens
förbrukning av råvaror och energi.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
Energi
LKAB är en av landets största energikonsumenter och utför därför energibesparingsåtgärder
löpande.
Transporter
LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora
flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till
hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i
samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på
transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv.
19. Ersättning av kemiska produkter mm
4 § 14. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors
hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning,
säkerhet, arbetsmiljö, miljö, brandskydd och källsortering. Arbetet med att förbättra hanteringen
med kemiska produkter pågår kontinuerligt.
För att i största möjliga mån förhindra att individer drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd av
användning av kemiska produkter ska alla kemiska produkter som tas in och används inom LKAB
först bedömas ur hälso- och miljösynpunkt och godkännas av LKAB:s Kemiska Nämnd. Ett led i
bedömningen är att se om produkten kan ersättas med något som är mindre farligt. Under 2014 har
dock ingen farlig produkt kunnat ersättas av något mindre farligt.
Alla anställda inom LKAB-koncernen har läsrättigheter till kemikalieregistret ECOArchive. I registret
kan man se vilka kemiska produkter, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats
innehar och använder.
20. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet.
4 § 15. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från
verksamheten och avfallets miljöfarlighet.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom industriområdet. Rutiner
och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl.
Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa
anvisningar.
Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en fortsatt hög nivå och insatserna
fokuseras på att optimera flödet av avfall för att hålla god ordning och reda. Samtliga skyltar för de
olika avfallsfraktionerna är utbytta på alla verksamhetsorter. Skyltarna är i ett större format med en
enklare beskrivning av hur avfallet skall hanteras.
21. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön
eller människors hälsa
4 § 16. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som
kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
Under året har vägar inom industriområdet vattnats och saltats vid behov, detta för att minska den
nedsmutsande damningen mot samhället.
22. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten
tillverkar
4 § 17. En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga
miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder
detta eventuellt har resulterat i.
Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens
egenkontrollansvar.
I pelletstillverkningen ger LKAB:s magnetitmalm stora fördelar jämfört med konkurrenternas
hematit. Drygt hälften av energibehovet i processen härrör från den värme som magnetiten avger
när den omvandlas till hematit. Den positiva konsekvensen av detta är att LKAB nyttjar en mindre
mängd fossila bränslen än konkurrenterna som använder hematitmalm. Hela 60 procent av
energibehovet vid pelletiseringen tillgodoses på detta sätt. Därför kallar vi vår pellets för LKAB
Green Pellets!
4 a § Industriutsläppsverksamheter
4 a § För verksamheter som enligt 1 kap. 2 § andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är
industriutsläppsverksamheter gäller, utöver vad som anges i 4 §, att textdelen ska innehålla följande (ord och
uttryck i denna paragraf har samma betydelse som industriutsläppsförordningen):
OBS! På länsstyrelsens informationswebb om SMP finns en mall som kan användas som komplement för ifyllande av
b) BAT-slutsatser (http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/smp)
Om alternativvärd eller dispens från begränsningsvärde har beviljats, ska uppgift om beslutets innehåll redovisas.
Beslutets innehåll:
Om statusrapport har getts in ska dessutom anges tidpunkt för inlämnadet och till vilken myndighet detta har gjorts.
Tidpunkt för inlämnadet:
Myndighet:
Dessutom ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas.
a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för huvudverksamheten har
offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av hur
verksamheten uppfyller den.
Kommentar: Med verksamhetsår avses kalenderåret före det år rapporteringen sker.
År för offentliggörande av slutsatser för huvudverksamheten:
Tillämplig slutsats
Bedömning
b) Om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a) ska
även redovisas vilka åtgärder som planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av om åtgärderna antas
medföra krav på tillståndsprövning eller anmälan. Även planerade ansökningar om alternativvärden respektive
dispenser från begränsningsvärden ska redovisas.
Slutsats
Planerade åtgärder
Bedömning
Planerade
Planerade
ansökningar om
ansökningar om
alternativvärden
dispenser
c) I de två därpå följande miljörapporterna ska redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt slutsatserna har
fortskridit.
d) Från och med det fjärde verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för
huvudverksamheten offentliggjordes, ska årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella
meddelade alternativvärden respektive dispenser från begränsningsvärden, uppfylls. I fråga om mätmetod,
mätfrekvens och utvärderingsmetod ska tillämpas vad som anges i 5 § femte och sjätte styckena. I slutsatserna om
bästa tillgängliga teknik kan finnas bestämmelser som har betydelse för hur kontrollen ska utföras. I den mån
alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls.
Slutsats
Kommentar
Ej aktuellt.
Bilageförteckning
Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten.
Bilaga 1 Mätpunkter
Bilaga 1. Mätpunkter
Snöprov
SNE25
SNE24
SNE23
SNE22
Figur 3 Nedfallande stoft i snö mättes 2014 i 4 mätpunkter i och omkring Masugnsbyn.
SNE22 Logen
SNE23 Keinströms
SNE24 Olofssons
SNE25 Referens
Vibrationer
SVI03
SVI07
SVI02
SVI04
SVI06
SVI01
Figur 4 Mätning av vibrationer sker i sex mätpunkter i Masugnsbyn. Blå figur visar placering av kontinuerlig
mätutrustning. Mätning av luftstötvågor sker i samma mätpunkter.
SVI01 Hembygdsgården
SVI02 Privat fastighet
SVI03 Gamla skolan
SVI04 Privat fastighet
SVI06 Privat fastighet
SVI07 Privat fastighet
Buller
SBU05
SBU04
Figur 5 Placering av mätpunkter för buller i Masugnsbyn.
SBU04 Första bebyggelsen infart till dagbrott
SBU05 Gamla bensinmacken
Recipientkontroll
SVA07
SVA08
SVA06
Figur 6 Mätpunkter för recipientvattenprovtagning i Masugnsbyn.
SVA06 Uppströms täkt
SVA07 Nedströms täkt
SVA08 Utsläppspunkt
Grundvatten
SVA47
SVA46
SVA45
SVA48
SVA44
Figur 7 Mätpunkter för grundvattenprovtagning Masugnsbyn.
SVA44 Rör 9804
Mängd utbruten i år
Mängd kvar enlTillst
Annat
Totalt lev mängd
0
1
2
3
Version: 1
Mängduppgift
Ref
Täktrapport
Berg
Berg
Berg
Berg
Råmaterial
MILJÖRAPPORT
101300,
1594574,
80,
80,
Värde
t/år
t
t/år
t/år
Enhet
C
C
C
C
Metod
12
12
12
12
Rapporterings
period
Nej
Nej
Nej
Nej
Sekretess
Sekretesskommentar
1/1
För Masugnsbyn 2:3(25840023-x) år: 2014 version: 1
Sekunda material
Kommentar