1. No category

Tjänsteutlåtande
2015-04-07
Änr KS 2013/10087.212
1 av 2
Stadsbyggnadsförvaltningen
Eduardo Alarcon Klein
Planarkitekt
Fördjupad översiktsplan för Tynningö, samråd
Förslag till beslut
Stadsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att genomföra samråd för den Fördjupade översiktsplanen för
Tynningö med tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Ärendebeskrivning
Syftet med den fördjupade översiktsplanen för Tynningö är att ge en samlad vision från Vaxholm stads
sida för hur den kommande utvecklingen på Tynningö bör ske. Den fördjupade översiktsplanen ska ligga
till grund för kommande detaljplanering av ön som ska ske i samband med utbyggnaden av kommunalt
vatten och avlopp. Planen redovisar en översiktlig strategi för utvecklingsområden, trafik, mötesplatser,
utvecklingsområden. Detaljplaner kommer i ett senare skede mer ingående att definiera hur varje
område ska utvecklas.
Bakgrund
Kommunstyrelsen beslutade 2013-10-31 att ge uppdraget till stadsbyggnadsförvaltningen att påbörja en
fördjupad översiktsplan för Tynningö. Uppdraget skedde i enlighet med den kommunövergripande
översiktsplanen för Vaxholm stad som antogs 2013-12-16.
Bedömning
För att uppfylla intentionerna med översiktsplanen är det nödvändigt att upprätta en fördjupad
översiktsplan för Tynningö. I planen redogörs för de utmaningar och utvecklingsmöjligheter som finns
för Tynningö.
Måluppfyllelse
Med fokus på ökad kollektivtrafik och minskat bilberoende så bidrar den fördjupade översiktsplanen till
en hållbar utveckling på ön. Fokus på att öka tillgängligheten för ungdomar och yngre till
kollektivtrafiken ökar både den faktiska men även upplevda trygghetsfaktorn. På sikt kommer även en
bättre kollektivtrafik gynna de som förvärvsarbetar på fastlandet idag. Även gång- och cykelvägar kan
stärka dessa två målsättningar som gynnar mindre och lokala rörelser. Föreslagen placering av
näringsverksamheter skapar mötesplatser och närvaro vilket skapar bättre förutsättningar för den
upplevda tryggheten på ön där den sociala gemenskapen stärks. Med kommunalt vatten- och avlopp så
minskar övergödningen av Östersjön och mararna på ön. Även den bristfälliga vattensituationen som
idag finns på olika delar av ön kan då på sikt att försvinna.
Post: 185 83 Vaxholm
Besök: Eriksövägen 27
Telefon: 08-541 708 00
Fax: 08-541 331 74
E-post: [email protected]
Webb: www.vaxholm.se
10
Org nr: 212000-2908
Plusgiro: 165411-0
Tjänsteutlåtande
2015-04-07
Änr KS 2013/10087.212
2 av 2
Förslagets konsekvenser
Förslaget innebär att stora delar av Tynningö kommer detaljplaneläggas inför anslutningen av Tynningö
till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Detaljplaneringen ska ske i samband med att planeringen
av kommunalt vatten och avlopp och innan dess bör inga större byggnadsprojekt påbörjas.
Den fördjupade översiktsplanen kommer att samrådas under våren/sommaren. Ambitionen är att även
genomföra samrådsmöten på Tynningö under samrådstiden.
Handlingar i ärendet
1. Tjänsteutlåtande, 2015-04-07
2. Tynningö Fördjupad Översiktsplan samrådshandling
3. Tynningö Fördjupad Överstiksplan Miljökonsekvensbeskrivning samrådshandling
Kopia på beslutet till:
För åtgärd:
Eduardo Alarcon Klein, stadsbyggnadsförvaltningen
11
SAMRÅDSHANDLING
2015-04-15
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR
TYNNINGÖ
12
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR TYNNINGÖ
SAMMANFATTNING4
INLEDNING������������������������������������������������6
BEFOLKNING������������������������������������������� 13
RIKSINTRESSEN���������������������������������������������� 25
BEFOLKNING���������������������������������������������������� 13
ÖVRIGT�������������������������������������������������������������� 25
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR�������������������� 6
BEFOLKNINGSUTVECKLING���������������������������� 15
VATTEN OCH AVLOPP������������������������������ 28
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN�������������������������� 6
DEMOGRAFI������������������������������������������������������ 15
VA-PLAN����������������������������������������������������������� 28
UPPDRAG����������������������������������������������������������� 6
TRYGGHET�������������������������������������������������������� 15
VATTENFÖRSÖRJNING������������������������������������ 28
UTGÅNGSPUNKTER����������������������������������7
BEBYGGELSE������������������������������������������� 17
AVLOPP������������������������������������������������������������� 29
PLAN- OCH BYGGLAGEN����������������������������������� 7
BEBYGGELSESTRATEGI����������������������������������� 17
FRAMTIDA UTVECKLING���������������������������������� 29
MILJÖBALKEN���������������������������������������������������� 7
BEBYGGELSEUTVECKLING������������������������������ 19
AVFALL����������������������������������������������������� 30
MILJÖMÅL���������������������������������������������������������� 7
PERMANENTNINGSGRAD�������������������������������� 19
SLAMTÖMNING������������������������������������������������ 30
PLANERINGSUNDERLAG��������������������������8
TILLKOMMANDE BEBYGGELSE����������������������� 19
ÅTERVINNING��������������������������������������������������� 30
GÄLLANDE DETALJPLANER������������������������������ 8
BYGGRÄTT��������������������������������������������������������� 20
FARLIGT AVFALL���������������������������������������������� 30
VAXHOLM 2030��������������������������������������������������� 8
BÅTPLATSER���������������������������������������������������� 21
TRAFIK����������������������������������������������������� 31
VA-PLAN FÖR VAXHOLM STAD�������������������������� 8
KULTURMILJ����������������������������������������� 23
VÄGAR OCH MÅLPUNKTER������������������������������ 31
AVFALLSPLAN FÖR VAXHOLM�������������������������� 8
KULTURVÄRDEN���������������������������������������������� 23
SÄKERHET�������������������������������������������������������� 32
DIALOG���������������������������������������������������������������� 8
TYNNINGÖS HISTORISKA UTVECKLING���������� 23
TYNNINGÖVÄGEN��������������������������������������������� 32
RIKSINTRESSE���������������������������������������� 10
KULTURMILJÖVÅRDSPROGRAM��������������������� 24
KOLLEKTIVTRAFIK������������������������������������������� 33
RIKSINTRESSE������������������������������������������������� 10
FORNMINNEN�������������������������������������������������� 25
GÅNG OCH CYKEL�������������������������������������������� 37
13
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR TYNNINGÖ
FARLED������������������������������������������������������������� 37
SERVICE OCH HANDEL��������������������������� 55
PARKERING������������������������������������������������������ 37
VERKSAMHETER���������������������������������������������� 55
MILJ������������������������������������������������������� 40
LOKALT NÄRINGSLIV��������������������������������������� 57
LANDSKAP������������������������������������������������������� 40
KULTUR OCH FRITID���������������������������������������� 57
FÅGELLIV���������������������������������������������������������� 40
BREDBAND������������������������������������������������������� 58
VÄRDEFULLA GRÖNSTRÅK����������������������������� 42
GENOMFÖRANDE������������������������������������ 59
RECEPIENTER�������������������������������������������������� 44
DETALJPLANER����������������������������������������������� 59
FRILUFTSLIV OCH REKREATION��������������������� 46
RIKSINTRESSEN���������������������������������������������� 59
MARARNA��������������������������������������������������������� 46
HUVUDMANNASKAP���������������������������������������� 59
STRANDSKYDD������������������������������������������������� 48
MILJÖ OCH RISK�������������������������������������� 50
BULLER������������������������������������������������������������ 50
MILJÖKVALITETSNORMER������������������������������ 50
DJURHÅLLNING����������������������������������������������� 50
OLYCKSRISKER������������������������������������������������ 51
GRUNDVATTEN������������������������������������������������ 51
NATUROLYCKOR���������������������������������������������� 53
14
SAMMANFATTNING
Fördjupningen av översiktsplanen för Tynningö är Vaxholm stads
samlade vision för den framtida utvecklingen på Tynningö. Den
fördjupade översiktsplanen är inte ett juridiskt bindande dokument utan
ett vägledande dokument för kommunen och berörda myndigheter vid
beslut i frågor om kommunens mark- och vattenanvändning.
Den geografiska avgränsningen är satt till Tynningö som huvudö
och innefattar ej de mindre öar som ligger i dess direkta närhet som
Fårholmen och stora/lilla Ekholmen. Fördjupningen berör, i vissa
kapitel, områden utanför den geografiska avgränsningen som kan vara
av relevans för Tynningös kommande planering och utveckling som
bytespunkter för trafikmedel vid till exempel Norra Lagnö i Värmdö
kommun.
Målsättningen med den fördjupade översiktsplanen är att se över
förutsättningarna för en hållbar utveckling på Tynningö där skärgårdens
atmosfär och karaktär bibehålls samtidigt som en nödvändig utveckling
tas i beaktning.
Befolkningen ökar i huvudsak genom att fler flyttar ut till de befintliga
fastigheterna och i mindre grad på att ny bebyggelse tillkommer med
nya boende.
Planen har i huvudsak utgått från de förutsättningar som pekats ut i
Vaxholms stads översiktsplan Vaxholm 2030. Revideringar av dessa
har även gjorts på där så varit nödvändigt. Även Vatten och Avloppsplanen för Vaxholm stad, som tagits fram i samarbete med Södra
Roslagens Miljö och Hälsa (SRMH) och Roslagsvatten, har varit en av
utgångspunkterna för arbetet.
Vaxholm stad har varit restriktiva till att möjliggöra bildandet av nya
fastigheter. Detta förhållningssätt kommer ligga kvar för att bibehålla
den atmosfär och karaktär som finns samtidigt som en hållbar
utveckling bibehålls. Kommande utveckling av verksamheter och service
ska fokusera på att livet på Tynningö ska förenklas med en bibehållen
karaktär och atmosfär.
Fördjupningen av översiktsplanen visar att en samordning mellan VAoch trafikfrågor är nödvändigt för att kunna få en hållbar utveckling på
ön. Skulle någon av dessa väga över och skapa förutsättningar för en
ökad inflyttning före den andra så kan ett flertal problem uppstå.
Fokus i arbetet med den fördjupade översiktsplanen har legat på att hitta
alternativ till dagens ökade bilberoende och öka säkerheten för cyklister
på ön. De korta resorna till de olika målpunkterna som Mararna,
Klacken, Bygdegården med flera bör underlättas genom gång och cykel.
Allmänhetens tillgång till de rekreativa värdena både på ön och intill
strandbrynen vid Saltsjön och Mararna ska säkras och utvecklas där
det så är möjligt. Hänsyn bör tas till kulturvärdena på de norra delarna
av Tynningö. Värdena finns beskrivna i kulturmiljövårdsprogramet och i
riksintressets beskrivning för kulturmiljövård.
Syftet med den fördjupade översiktsplanen är att föregå eventuella
förändringar och skapa en sammanhållen strategisk syn på hur ön bör
utvecklas.
4
Tynningö har utvecklats från att i huvudsak vara en sommarö med
sommarbefolkning till att få allt fler året runt boende. Med en större
befolkning så ökar efterfrågan på service och bekvämligheter, som finns
på fastlandet, och ön blir ett mer av ett så kallat omvandlingsområde.
15
AVGRÄNSNINGSOMRÅDE
Rindö
Norra Tynningö
Höganäs
Ramsö
Mararna
Tynningö
Skogsö
Östra Tynningö
Norra
Lagnö
Värmdö
16
5
INLEDNING
Tynningö är till ytan sett en av de större öarna
inom Vaxholm stad och mäter cirka 7 km
från den norra till södra änden. Historiskt
sett så är ön en så kallad sommarö. En
ö som under mitten på 1800-talet, i följd
av ångbåtarnas inträde, blev ett populärt
resmål för Stockholms borgarklass.
Stockholmarna ville uppleva skärgården och
dess kvaliteter men samtidigt inte behöva
resa för långt. Längs med skärgården
började då ett flertal sommarhus med unika
utformningar att byggas och dessa så kallade
grosshandlarvillor finns kvar än idag och
vittnar om både Stockholms och skärgårdens
historiska utveckling.
Tynningö har med tiden kommit att behålla sin
status som sommarö och har, trots sin närhet
till Stockholm, haft en relativt liten befolkning.
På ön finns idag cirka 730 fastigheter med
runt 400 folkbokförda samt en del som lever
större delen av året på ön utan att vara
folkbokförda på ön. Under sommarhalvåret
juni - augusti så tilltar besöken och trafiken
markant och runt 1500 människor antas vistas
som mest på ön.
6
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN
Med sitt centrala läge vid skärgårdens inlopp
och goda kommunikationsmöjligheter till
Stockholm city så utgör Tynningö en attraktiv
boendeplats i Stockholmsregionen.
Den fördjupade översiktsplanen för Tynningö
är Vaxholms stads vision för hur den framtida
planeringen av ön bör ske. Planen är, som
översiktsplanen, inte juridiskt bindande men
ska vara vägledande vid framtida planering
och strategiska beslut.
Översiktsplanen Vaxholm 2030 beskriver
kommunens övergripande strategi för hela
kommunens utveckling fram till år 2030. I
denna anges att Tynningö bör studeras vidare i
en egen fördjupning.
I översiktsplanen för Vaxholm stad,
Vaxholm 2030, så pekas Tynningö ut som ett
omvandlingsområde vilket innebär att fler
boende väljer att bosätta sig på ön permanent.
För Tynningö finns det ett antal detaljoch avstyckningsplaner som reglerar
dagens byggande och tomtavstyckningar.
Dessa tillkom när områdena främst hade
sommarboende och är även anpassad efter
dessa förutsättningar.
En ökad befolkning betyder även en ökad
efterfrågan på service, utbyggnadsmöjligheter,
bevarande av rekreativa värden, kultur med
mera.
När nödvändiga infrastruktur och service finns
på ön så förväntas befolkningen öka och på
sikt antas ön ha upp emot 1200 boende.
17
I den fördjupade översiktsplanen anges
riktlinjer för hur Tynningö ska kunna
utvecklas. Utvecklingen utgår ifrån en
helhetssyn där öns förutsättningar men även
problem lyfts fram.
Planen skapar därigenom förutsättningar
för att Tynningö, med tiden, kommer få en
ökad permanent befolkning samtidigt som
man behåller de värden och den karaktär
som finns på ön idag. För att denna bild ska
kunna infrias så måste det ske en samordning
mellan en rad olika områden som VA,
kommunikationer och markanvändning.
UPPDRAG
Kommunstyrelsen beslutade under
§127/2013-10-24 att ge i uppdrag att påbörja
arbetet med en fördjupad översiktsplan
för Tynningö och att vidare studera och
utreda förutsättningar och behov i ett större
sammanhang.
UTGÅNGSPUNKTER
PLAN- OCH BYGGLAGEN
Enligt 4 kap 1 § plan- och bygglagen ska
översiktsplanen redovisa de allmänna
intressen och de miljö- och riskfaktorer som
bör beaktas vid beslut om användningen av
mark- och vattenområden. Riksintressen
ska särskilt anges. Av planen ska framgå
grunddragen i fråga om den avsedda
användningen av mark- och vattenområden,
kommunens syn på hur den byggda
miljön ska utvecklas och bevaras samt
hur kommunen avser att tillgodose de
redovisade riksintressena och iaktta gällande
miljökvalitetsnormer. Översiktsplanens
innebörd och konsekvenser ska kunna utläsas
utan svårighet
MILJÖMÅL
Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten
inom 16 områden som i huvudsak ska vara
uppnådda till år 2020. Utifrån dessa mål har
Stockholms län tagit fram regionala miljömål
som ska fungera som steg på vägen för att
uppnå de nationella målen.
• Begränsad klimatpåverkan
• Frisk luft
•
Bara naturlig försurning
• Giftfri miljö
Det är viktigt att miljömålen alltid beaktas
och att åtgärder vidtas som överrensstämmer
med miljömålen vid framtida detaljplanering.
Utifrån de nationella och regionala
miljömålen har Vaxholms stad tagit fram
ett miljöprogram, Miljöprogram 2014-2020,
som behandlar dessa mål på lokal nivå.
Programmet antogs i kommunfullmäktige
2014 och sträcker sig fram till 2020.
Syftet med programmet är att vägleda
och stödja stadens arbete för att nå det
kommunövergripande målet Hållbar miljö.
• Skyddande ozonskikt
• Säker strålmiljö
• Ingen övergödning
• Levande sjöar och vattendrag
• Grundvatten av god kvalitet
• Hav i balans, levande kust och skärgård
MILJÖBALKEN
Sedan den 1 januari 1999 gäller miljöbalken,
som är en samlad lagstiftning om miljöfrågor
med mål att främja en hållbar utveckling.
Miljöbalken omfattar alla, både kommuner,
näringsidkare och enskilda individer. Det
är allas ansvar att sträva efter ett hållbart
samhälle
• Myllrande våtmarker
• Levande skogar
• Ett rikt odlingslandskap
• Storslagen fjällmiljö
• God bebyggd miljö
• Ett rikt växt- och djurliv
18
7
PLANERINGSUNDERLAG
GÄLLANDE DETALJPLANER
Inom det aktuella området på Tynningö
finns det idag 8 stycken detaljplaner. Flera
av dessa planer är från 1970-talet med
uppdateringar under slutet av 1980-talet och
2000-talet.
Dessa planer tillkom då ön i större
utsträckning än idag nyttjades för
sommarboende och är anpassad efter
dessa förutsättningar. Genom dessa planer
så råder det idag begränsningar gällande
fastigheternas storlekar och byggnadernas
bruttoarea. Utöver detta så har Vaxholm stad
varit allmänt restriktiv till avstyckningar på
hela Tynningö.
I flertalet av planerna så ingår allmän
platsmark för natur och park. Marken
sköts idag genom lokala samfälligheter och
föreningar.
Trafikverket är huvudman för de större
vägarna på ön - Tynningövägen och Norra
Tynningövägen som sammanbinder de
allmänna bryggorna vid Höganäs, Norra
Tynningö med färjeläget vid Östra Tynningö.
8
VAXHOLM 2030
DIALOG
Vaxholm stad antog 2013 den nya
översiktsplanen för Vaxholm - Vaxholm
2030 som beskriver kommunens
ställningstagande till användandet av markoch vattenområdena inom kommunen fram
till 2030.
Tynningö har en aktiv företags- och
föreningskultur vilket har skapat många
lokala föreningar och sällskap som
idag sköter stora delar av ön genom
samfälligheter, vägföreningar och liknande.
Föreningarna är aktiva i olika frågor från bl.a.
sociala aktiviteter till skogsplaner.
Tynningö beskrivs här som ett
omvandlingsområde som på sikt kommer
ha en ökad befolkning genom av att fler
fritidsboende väljer att bosätta sig på ön
Några nya bostadsområden planeras inte
idag ute på Tynningö.
VA-PLAN FÖR VAXHOLM STAD
Vaxholm stad har tillsammans med Södra
Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor
(SRMH) och Roslagsvatten utarbetat en VAplan för kommunen. Planen antogs hösten
2014 och redovisar en strategisk utbyggnad
av det kommunala VA-nätet i olika delar av
kommunen. Tynningö har prioriteringsgrad
4, vilket innebär att en utbyggnad tidigast kan
påbörjas 2025 sett till dagens förutsättningar.
AVFALLSPLAN FÖR VAXHOLM
Vaxholm stad har tillsammans med Södra
Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor
och Roslagsvatten tagit fram en avfallsplan
för kommunen. Avfallsplanen beskriver hur
avfallshanteringen ska utvecklas fram till
2020.
19
Under arbetet med den fördjupade
översiktsplanen gång så har möten med
representanter från föreningarna Tynningö
Gårds Ekonomiska Förening (TGEF), Tynningö
Ramsö Byalag och Bygdegård (TRBB),
Tynningöbuss och Gamlingbo skett.
Dialogen med föreningarna har gjort
det möjligt att ta tillvara på den lokala
kunskapen på ön samt även bidragit med
frågeställningar från de boende. Även möten
med barn och ungdomar på Tynningö har
skett genom föreningen Vi Unga på Tynningö.
Mötet resulterade bland annat i kunskap
om hur de unga såg på möjligheterna med
kollektivtrafiken på Tynningö. Utöver detta
så har ett tiotal besök på ön gjorts under
arbetets gång och samtal med enskilda
individer om dagens situation på ön.
Dialogen har varit en grund för att se över
vilka frågor som varit aktuella utöver de
kommunala och hur de boende ser på vissa
av de uppkomna frågeställningarna.
GÄLLANDE PLANER
Detaljplan 224
Detaljplan 225
Detaljplan 226
Detaljplan 227
Detaljplan 311
Detaljplan 315
Avstyckningsplan 3
Avstyckningsplan 9
20
9
RIKSINTRESSE
RIKSINTRESSE
Detta kapitel sammanställer de riksintressen
som berör den fördjupade översiktsplanens
geografiska område. Hur riksintressena
påverkas samt hur de säkerställs finns
beskrivet i kapitlet Genomförande.
vanligt prövnings- eller tillståndsförfarande.
Riksintressen innebär slutligen inte att
annan verksamhet eller utveckling av området
ifråga omöjliggörs. I många fall kan de värden
som utgör grund för riksintresset, och även
andra reservatsbildningar, vara möjliga att
kombinera med annan verksamhet eller
etablering.
Delar av Tynningö berörs olika beroende på
vilket riksintresse som föreligger. Områden,
platser eller enskilda objekt som bedöms ha
unika värden eller förutsättningar som gör
dessa speciella för riket kan klassas som
område av riksintresse. Vid ett sådant område
eller objekt får inte värdet eller betydelse
påtagligt skadas av annan tillståndspliktig
verksamhet. Riksintresset i sig väger alltid
tyngre än ett eventuellt motstående lokalt
allmänintresse och områden av riksintresse
ska prioriteras i den kommande fysiska
planeringen.
Riksintresse kan gälla både för områden som
är skyddsvärda sett till sina speciella naturoch kulturvärden samt de som är av betydelse
för speciell användning (kommunikationer,
energiproduktion, energidistribution med
mera). Riksintressen, kan om det krävs,
säkerställas genom reservatsbildning eller
motsvarande. Till övervägande del kan dock
avvägningar mellan riksintressen ske i ett
10
Utsikt från Tynningö Klack mot den riksintresseklassade farleden mot Stockholm
21
RIKSINTRESSE FÖR KUST- OCH
SKÄRGÅRDSOMRÅDENA I STOCKHOLMS LÄN
(4 KAP. 1 – 2 §§ MB)
RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN
(3 KAP 6 § MB)
RIKSINTRESSEN AVSEENDE
ENERGI OCH KOMMUNIKATIONER
(3 KAP 8 § MB)
Vaxholm ingår i Stockholms läns kust- och
skärgårdsområden som är av riksintresse
med hänsyn till områdenas samlade naturoch kulturvärden. Riksintresset avser såväl
den yttersta skärgården som tätbebyggda
områden ända in i centrala Stockholm.
Avsikten med riksintresset är inte att hindra
utveckling i området som helhet utan att de
stora natur- och kulturvärdena ska tas tillvara.
Bedömningar ska göras utifrån en helhetssyn
på områdenas värden och ska inte främst se
till enstaka miljöer. Detta riksintresse ska
inte utgöra hinder för tätortsutveckling. Med
sin placering i Stockholms skärgård så ingår
Tynningö per automatik i detta riksintresse.
Riksintresset utmed farleden på sträckan
Norra Boo-Vaxholm-Oxdjupet-Lindalssundet
är av riksintresse med motiveringen
att området dels speglar skärgårdens
betydelse för huvudstadens sjöfart,
livsmedelsförsörjning och rekreationsliv
för innerskärgårdens befolkning alltsedan
medeltiden, dels speglar Stockholms
utbyggnad mot öster.
Längs med den södra/sydvästra sidan av
Tynningö så löper en av Sveriges mest
trafikerade farleder (klass 1) och innefattas
av riksintresset för sjöfart med en buffertzon
på cirka 200 meter. Denna zon överlappar
delvis markområden på Tynningö. Syftet
med buffertzonen är försäkra sig om att
säkerheten på leden kan upprätthållas. Det
innebär att inga verksamheter eller dylikt får
införas som kan ha negativa konsekvenser
för riksintressets syfte. Detta innefattar
verksamheter som exempelvis skulle kunna
öka båttrafiken för mycket eller kunna ha en
bländande effekt mot leden (även att betänka
här är temporärt uppställda strålkastare,
parkeringar där fordon med helljus vistas m.fl.
som har fri siktlejd mot leden).
Inom området kan levnadsförhållanden
för olika sociala skikt utläsas, liksom
utvecklingen inom transportteknik och
arkitektur. Norra delen av Tynningö bestående
av Norra Tynningö och Höganäs omfattas
av riksintresset. Främst är det enligt
länsstyrelsens rapport ”Kulturminnesvårdens
riksintressen i Stockholms län”
(kulturmiljöenheten, 1997 revidering
2002) bl.a. gårdar, jordbruksmarker och
skogbevuxna landskapspartier som speglar
skärgårdsbefolkningens levnadsbetingelser
och sammansatta ekonomi i äldre tid,
baserad på jordbruk, fiske och sjöfart samt
varuleveranser till Stockholm, som ger
uttryck för riksintresset. Sommarvillorna från
1800-talets senare del och 1900-talets början
visar arkitekturutvecklingen i skärgården och
är av stor betydelse.
22
I vissa fall så ligger punkter som är viktiga
för farledens säkerhet utanför markerat
område men dock inom influensområdet och
ska därför beaktas. Exempel på detta är fyrar
vars siktlinjer ska skyddas men inte heller ska
de kunna förväxlas eller påverkas av andra
ljuspunkter eller konstruktioner som kan
påverka dessas nautiska funktion.
11
RIKSINTRESSEN
Rindö
Ramsö
Tynningö
Skogsö
Riksintresse för
Kommunikationer - sjöfart
Norra
Lagnö
Riksintresse för
Kulturmiljövård
12
Utöver detta så innefattar även
riksintresse för Kust och skärgård hela
Tynningö.
Värmdö
23
BEFOLKNING
BEFOLKNING
Vaxholm stad är en av Stockholms läns, till
ytan, mindre kommuner men har sedan flera
år tillbaka haft en stabil och kraftig ökning
av befolkningen. Sedan 1990 har ökningen
varit cirka 60 % vilket i direkta tal innebär en
nettotillväxt på cirka 200 personer per år i
kommunen.
Vid årskiftet (1/1 2015) så hade Vaxholm 11
216 invånare (SCB). Befolkningsutvecklingen
förväntas fortsätta främst genom en ökad
inflyttning samt genom en omvandling av
fritidsbostäder till permanentbostäder.
Kommunens befolkningsprognoser
i översiktsplanen pekar på att denna
utveckling kommer att fortgå och att den
totala befolkningen 2030 kommer ha ökat till
runt 16 000 invånare.
Denna ökning beror på utvecklingen i
omvandlingsområdena men även genom
att ca 1800 nya bostäder förväntas byggas i
kommunen.
För att se vilket underlag som finns för
service såsom skola, förskola kollektivtrafik
medmera som föreligger för ett visst
område så är befolkningsmängden och dess
utbredning av stor vikt.
Huvuddelen av den problematik och de
frågeställningar som den fördjupade
översiktsplanen tar ställning till är direkt
kopplad till hur befolkningssituationen på
Tynningö ser ut idag men även den förväntade
utvecklingen.
Tynningö har i Vaxholms
befolkningsprognoser ofta redovisats
tillsammans med intilliggande öar som
Ramsö, Skogsö och övriga öar som haft en
mindre stadigvarande befolkning. Skälet är
att det varit mindre befolkning på dessa öar
och inga större exploateringsprojekt har varit
aktuella som skulle kunna vara i behov av en
närmare redovisning. Statistik över antalet
boende har genom åren gjorts men inte i
samma intervaller som för de större öarna.
Vid beräkningar av hur många som är
permanent boende på en plats brukar
detta beräknas med antalet som är
folkbokförda inom ett område. För Tynningö
så är den siffran 393 boende (januari 2015)
boendes på 164 fastigheter vilket ger en
genomsnittlig täthet per bebodd fastighet
med 2.4 personer. För Tynningö så råder
dock speciella förutsättningar på en rad
olika nivåer som kräver en korrigering
vid befolkningsberäkningar för det vidare
arbetet.
Beroende på om mätningen görs på
sommaren eller vintern så råder det en
viss variation mellan antalet boende – på
sommarhalvåret så ökar generellt sett
antalet folkbokförda till runt 410 och på
vinterhalvåret så är siffran runt 390 personer
vilket ger ett genomsnitt på cirka 400
24
personer – en siffra som tidigare utredningar
och arbetsdokument i huvudsak baserat sig
på.
Det finns dock faktorer som kan indikera
att befolkningen är något större an vad
folkbokföringen visar.
Mellan 2011 och 2014 har antalet fordon som
åker över Tynningöleden ökat med 21 %.
Den största ökningen skedde mellan 2012
och 2013 då Trafikverket tog över driften
av färjan och leden allmänförklarades.
Trafikökningen kan förklaras med att ett
flertal större byggprojekt på ön bedrevs samt
att det blev enklare för de boende att göra
dagliga ärenden på fastlandet.
Andelen folkbokförda personer under den här
perioden ökade inte vilket tyder på ett ökat
rörelsemönster hos de boende. Samtidigt
antas det dock finnas ett antal boende som
inte är folkbokförda på ön men lever stor
del av året på Tynningö. En uppskattad
är att det handlar om cirka 100 personer.
Sammantaget så uppskattas därför den
stadigvarande befolkningen på ön vara kring
500 personer.
13
BOENDESAMMANSÄTTNING
500
Idag är cirka 400 personer
folkbokförda på Tynningö.
Uppskattningsvis bor dock ca 500 på
ön.
FLER ÄLDRE
Tynningö har en aning högre andel
äldre (65+) än resten av Stockholms
län, Vaxholm och övriga skärgården.
19.6%
42.1%
Bor i ett hushåll med 4 personer eller
fler
Bor i ett hushåll
med 3 personer
Statistiken är baserad på de som är folkbokförda på Tynningö.
Uttag ur Tekis Webb 2014-10-07
14
25
FÄRRE YNGRE
Andelen yngre på Tynningö minskar
och är idag på 5% (0-7 år). Detta kan
jämföras med genomsnittet i Vaxholm
som är 6 % eller i Stockholms län där
det är 9.2 %.
14.6%
Bor tillsammans
med en annan
person
23.6%
Bor i singelhushåll
BEFOLKNINGSUTVECKLING
I översiktsplanen för Vaxholm, Vaxholm
2030, så pekas Tynningö ut som ett
omvandlingsområde vilket innebär
att kommunen på sikt räknar med
att ön kommer att få en större andel
permanentboende än vad som finns idag.
Hur snabbt eller till vilken grad detta
kommer ske beror i hög grad på hur och när
vatten- och avloppsfrågan löses samt hur
trafiksituationen och pendlingsmöjligheterna
utvecklas.
Erfarenheter från andra kommuner visar
att de viktigaste skälen till att folk väljer
att bosätta sig i skärgården är kvaliteterna
med stora tomter och närheten till natur
och vatten. Även sociala faktorer som
lugna närområden och god kännedom
om grannar är viktiga för attraktiviteten.
Detta trots att öar generellt sett har sämre
tillgång till kommersiell service och
pendlingsmöjligheter än vad tätorter på
fastlandet kan erbjuda.
fastigheter vilket innebär en genomsnittlig
hushållsstorlek på 2.5 personer.
Den folkbokförda delen av befolkningen
har alltså inte ändrats nämnvärt under de
senaste 10 åren.
På längre sikt så förväntas befolkningsökningen på Tynningö öka stadigt och
andelen bebodda fastigheter öka till 60 %.
Vid en ökad permanentning av boendet så
stiger även hushållsstorleken, generellt sett
i skärgården, till 2.9 boende per fastighet.
Då inga nya fastigheter planeras tillkomma i
någon större omfattning så är den förväntade
befolkningen, när förbättrad kollektivtrafik
och utbyggt vatten och avlopp finns, mellan
1000 – 1100 personer.
DEMOGRAFI
Förutsättningarna för en ökad befollkning
kommer att ske i olika steg. Det första steget
togs i och med att Trafikverket tog över
driften på Tynningöleden. Ytterligare steg mot
en ökad året runt befolkning antas ske med
utökad färjetrafik och ökad kollektivtrafik. En
utbyggnad av VA-nätet antas ha den sörsta
påverkan omvandlingen av ön, något som
dock kommer ske stötvis allteftersom olika
områdena ansluts.
Skärgården har, generellt sett, en äldre
befolkning än både riket och Stockholms län i
genomsnitt. Detta är en trend som har pågått
under de senaste 10 åren. Man kan se att en
större del av den äldre befolkningen tenderar
att bo kvar i skärgården eller flytta ut efter
pensionen samtidigt som barnfamiljer väljer
att bosätta sig i mer centrala delar av länet.
Tynningö är inget undantag i det här fallet och
förändringen är noterbar under de senaste 10
åren då ålderskategorin 65+ ökar och övriga
åldersgrupper minskar.
Enligt mätningar som kommunen lät göra
på hösten 2004 så var det 411 boende på 163
I och med att utvecklingen i form av
förbättrad kollektivtrafik och utbyggt vatten
26
och avlopp sker kommer barnfamiljer
på sikt förmodligen utgöra en större del
av befolkningen och den demografiska
sammansättningen på ön förväntas
överensstämma med de prognoser som
finns för de mer centrala delarna i Vaxholm.
Även om en minskad del av befolkningen
i framtiden kommer vara äldre (65+) så
kommer denna ålderskategori utgöra
en markant del av befolkningen på
Tynningö vilket bör beaktas i kommande
planeringsarbeten.
TRYGGHET
Trygghetsaspekten för boende rör sig
över en rad områden beroende på vilka
frågeställningar som är aktuella för
området. För Tynningö så är viktiga frågor
trafik och räddningstjänst samt de ungas
framkomlighet på ön. Framkomlighet tas upp
i kapitlet om Trafik där förutsättningar och
lösningar läggs fram för att stärka ungdomar
och barns framkomlighet på ön men även för
bilister, cyklister och gångtrafikanter.
Vidare så föreslås en centrering av
verksamheter kring Bygdegården och
skapa ett underlag för mötesplatser på ön.
Detta bidrar till bättre lokalkännedom och
arbetar med att jobba för att den upplevda
säkerheten ska förhöjas på ön.
Räddningstjänsten och utryckningstider vid
brand behandlas under kapitlet Miljö och
Risk.
15
BEFOLKNINGSUTVECKLING
KATEGORI
UTVECKLING
2014
6%
+22%
28%
18 - 65
64%
-12%
52%
7 - 18
20%
-5%
15%
0-7
10%
-5%
5%
65+
16
2000
27
BEBYGGELSESTRATEGI
BEBYGGELSE
Bebyggelsens karaktär på Tynningö
varierar från de olika delarna – på Norra
Tynningö lever arvet kvar från 1800-talets
Grosshandlarvillorna med väl tilltagna tomter
och överblick över skärgårdens inlopp. Även
Höganäs har präglats av sin bakgrund som
sommarö, men här är bebyggelsen placerad
tätt intill den insprängda Tynningövägen
vilket skapare en tätare känsla mot
bebyggelsen. Detta har även lett till att en del
fastighetsägare markerat med staket eller
inhägnad gentemot vägen till skillnad från
Norra Tynningö som har större och öppna
skogsbeklädda tomter.
Fastigheterna vid mararna är mindre och är
ofta inbäddade i växtlighet. Byggnaderna är
mindre och enklare fritidshus jämfört med
grosshandlarvillorna. Bebyggelsen är relativt
låg i 1-2 plan med låga takvinklar. Längs
med den norra delen av kusten samt vid
östra Tynningö är tomterna väl tilltagna och
byggnaderna är ofta större.
På ön finns även ett antal varv med
båtuppställning, magasin och förråd varje
varv har sin egen struktur och karaktär.
Den fasta befolkningen är jämt fördelad över
ön och någon tydligt struktur för var man bor
går inte att utläsa i dagsläget.
I kapitlet om Tynningös vatten och avlopp och
trafik så visas det på vikten av att samplanera
utvecklingen av infrastrukturen. I och med
den allmänna färjans införande 2013 ökade
trafiken via Östra Tynningö men ökningen
trappade av året efter (2014). Mindre
trafikökningar förväntas även ske med bättre
trafiklösningar i form av utökad kollektivtrafik
och större färja.
Gällande detaljplaner reglerar byggrätten
och minsta fastghetsstorlek. Detaljplanerna
täcker delar av ön och begränsningarna är
olika mellan områdena men anger generellt
att inga avstyckningar som skapar nya
fastigheter under 3000m2 får ske.
För att bevara karaktären och kontrollera
utvecklingen på ön föreslås att dessa
princper inte ändras vid ny detaljplanering.
I huvdsak bör det inte tillskapas fler
fastigheter som möjliggör fler bostäder på
ön.
För de områden som omfattas av
riksintresset för kulturmiljövården
och är utpekade som kulturhistoriskt
intressanta bebyggelsemiljöer i Vaxholms
kulturmiljöinventering ska extra hänsyn visas
den historiska kontexten vid placering och
utformning av byggnader.
Den fördjupade översiktsplanen anger
inte några specifika riktlinjer för hur
detaljregleringar kan komma att se ut. Då
skillnaderna mellan de olika områdena
är stora är det inte möjligt att på denna
översiktlig nivå föreslå regleringar för att
uppnå önskad effekt.
Vid den kommande detaljplanering som
behöver genomföras för att möjliggöra
utbyggnad av kommunalt VA bör det vara
möjligt att pröva en utökad byggrätt i de
områden där nuvarande detaljplaner reglerar
det till 70 + 40 m2.
Ny fastigheter som är till för verksamheter
av samhällsnyttig karakatär eller för
verksamheter som är till gagn för Tynningö
i form av affärer eller liknande bör kunna
prövas.
Vid kommande detaljplanering bör det prövas
om ny bebyggelse på Tynningö, för att behålla
den karaktär som finns idag, ska omfattas
av krav på utformning i särskilt känsliga
områden. I dessa fall ska hänsyn tas till
den omkringliggande bebyggelsen och dess
historiska kontext där sådan går att utläsa.
28
17
FASTIGHETSSTORLEKAR TYNNINGÖ
18
Notering: Vissa av de större fastigheterna som pekas ut här är
samfälligheter
29
BEBYGGELSEUTVECKLING
PERMANENTNINGSGRAD
Enligt översiktsplanen för Vaxholm bedöms
Tynningö vara ett område där befintlig
bebyggelsestruktur och karaktär ska bevaras
i så stor utsträckning som möjligt. Inga
nya bostadsområden bör heller tillkomma.
Begränsad tillkommande bebyggelse
behandlas inte i översiktsplanen.
Den ökade befolkningen och trafiken till ön
visar på en ökad permanentning. Det finns
idag inget som pekar på om, eller vilka delar,
på ön som kan komma att bli permanent
bosatta före andra delar eller i vilken takt
då befolkningen idag är jämt fördelad över
ön. Även om de norra delarna och de större
fastigheterna generellt sett har en större
boendeyta och inte är reglerade i detaljplaner
så verkar inte detta vara en avgörande
faktor vid omvandling. Dock visar tätheten
mellan fastigheterna på att en större del av
befolkning kommer återfinnas på de mindre
fastigheterna kring Tynningösundsvägen
samt kring mararna under de kommande
åren.
I och med att den statliga färjan infördes
2013 så blev Tynningöleden och trafiken
avgiftsfri i motsats till vad som gällt innan
då leden drevs i privat regi. Som en följd av
detta ökade personbilstrafiken över leden
mellan 2011 och 2014 med cirka 20% och
lastbilstrafiken ökade med 1050%. Det
senare kan förklaras med att ett antal större
byggnadsprojekt pågick under den här
tiden men även att flertalet fastighetsägare
inväntat med byggnationer tills dess att det
skulle bli mer ekonomiskt fördelaktigt.
Flera större byggnationerna tyder på att fler
bygger om sina fastigheter från fritidsboende
till permanentboende/större fritidsboenden.
Tillgången till grundvatten visar på att större
uttag är möjlig främst för de fastigheter
som är belägna kring marenområdet där
grundvattnet skapas. Det skulle kunna vara
ett argument för att en befolkningsökning i
första hand sker i detta område.
TILLKOMMANDE BEBYGGELSE
På Tynningö bör inga nya bostadsområden
tillkomma enligt översiktsplanenen för
Vaxholm då detta skulle kunna utgöra ett
alltför stort tryck på de rådande miljö- och
trafikaspekterna. För vissa områden kan dock
en mindre tillkommande bebyggelse ske:
30
Ny bostadsbebyggelse
På Tynningö finns idag ett fåtal fastigheter
utan huvudbyggnad som skulle kunna
prövas för ny bebyggelse vid kommande
detaljplanering.
Förutsättningarna för detta är att
tillkommande bebyggelse inte inskränker
allmänhetens tillgänglighet till stränderna
och det sker utanför strandskyddat område.
Tynningö har idag en kraftigt exploaterad
strandlinje mot saltsjön vilket sätter stor vikt
på att de passager som finns idag i största
möjliga mån ska hållas tillgängliga för
allmänheten.
Antalet fastigheter som bedöms uppfylla
dessa förutsättningar är få och den ökade
trafikbelastningen som det skulle orsaka
bedöms som försumbar sett till den övriga
trafiken på ön.
Nya bostadsbebyggelse på dessa fastigheter
förutsätter att det föregås av detaljplanering
och planering av VA-lösningarna för aktuella
område.
Vidare bör den tillkommande bebyggelsen,
om den ligger inom riksintresset för
kulturmiljövård, utformas och placeras
i landskapet så att de kulturvärden som
finns i området tas tillvara. I dessa fall bör
bebyggelsen anpassas till den omgivande
bebyggelsens utformning för att behålla
områdets karaktär och atmosfär. I sådana
fall bör detaljplanerna reglera utformning
och placering av tillkommande bebyggelse.
19
Centrumbebyggelse
Gamlingbo
BYGGRÄTT
I översiktsplanen för Vaxholm 2030 så pekas
området kring Bygdegården ut som ett
potentiellt framtida centrum på ön.
Tynningö har idag en ökad andel äldre
befolkning som förväntas vara en stor del av
demografin även i den framtida befolkningen.
Den lokala intressegruppen Gamlingbo
arbetar för att skapa ett seniorboende för
äldre på Tynningö. Ett samlat boende för
äldre skulle vara fördelaktigt sett till att
eventuella vårdtagare skulle kunna vara
samlade vid en plats för hemtjänst och
liknande kommunala tjänster.
Huvuddelen av de områden på Tynningö
som omfattas av detaljplaner har en
begränsning av byggrätten som innebär att
huvudbyggnaden får omfatta 70 kvm bruttoyta
(BTA) och eventuell komplementbyggnad
får vara på 40 kvm BTA. Detta gäller främst
de centrala delarna kring mararna som
planerades som sportstugeområden.
Det område som bör kunna utvecklas
till ett centrum på Tynningö ligger intill
Bygdegården mellan Tynningövägen och
Tynningösundsvägen. Bygdegården som
uppfördes 2008 utgör idag en samlingspunkt
för de boende och för olika sociala aktiviteter.
Med ett ökat befolkningsunderlag som kan
erbjuda en stadigvarande kundgrupp ökar
möjligheterna att handel och service kan
etablera sig på Tynningö.
En samlad etablering av service på en plats
skulle även minska behovet av resor från
och till fastlandet per bilfärja. Med ökad
tillgänglighet genom utbyggda gång- och
cykelbanor och cykelparkeringar skulle även
den lokala biltrafiken på sikt kunna minska
samtidigt som befolkningen ökar.
Ett förslag till utformning, som Gamlingbo
tagit fram, omfattar en byggnad med ett
30-tal lägenheter. En byggnad av denna
typ är en förändring i Tynningös rådande
bebyggelsestruktur då det idag inte finns
några flerbostadshus på Tynningö. Detta
ställer stora krav på utformning och
placering.
Föreningen Gamlingbo föreslaget en
placering i slänten invid Tynningövägen vid
fastigheten Tynningö 1:922 (Malmqvists varv).
En alternativ lokalisering är vid Bygdegården
- en placering som bedöms ha närhet
till eventuell framtida service och bättre
förutsättningar för trafik och tillgänglighet.
Den förstnämnda placeringen kan vara
problematisk vid ökad trafik nära Östra
Tynningö samt på grund av närheten till
varvet och terrängförhållandena. Lämplig
utformning och placering av Gamlingbo bör
studeras vidare i kommande detaljplanering.
Detaljplanering av Gamlingbo förutsätter
samordning med VA-planeringen.
20
31
Idag visar bygglovansökningarna på Tynningö
generellt på en vilja att utöka boendeytorna
på ön. För att underlätta detta bör byggrätten
för de fastigheter, som idag har reglerad
byggrätt i gällande planer, att ses över
i samband med planläggning och VAutbyggnad.
Idag kan komplementbyggnad i form av
så kallade ’Attefallhus’ uppföras utöver
byggrätterna i gällande detaljplan.
Detta möjliggör kompletteringar
för fastighetsägaren till det egna
bostadshuset på 15 kvm eller självständigt
komplementbyggnader på 25 kvm på
fastigheten.
För karaktärens skull kan det vara viktigt, i
vissa områden, att reglera utformningen på
utbyggnaderna så att de överensstämmer
med den omkringliggande bebyggelsen sett
till formspråk, materialval och färgsättning.
Staket och avgränsningar bör i största mån
undvikas för att kvarhålla den öppna atmosfär
som råder mellan tomterna idag. Detta
gäller speciellt på Norra Tynningö och för
sportstugeområdena nordöst om mararna.
BÅTPLATSER
Båt utgör ett naturligt färdmedel för många
boende på Tynningö – speciellt under
sommarhalvåret. Då större delen (cirka 60
% av boendefastigheterna) idag saknar egen
tillgång till strand vid saltsjön så väljer många
att använda sig av de lokala båtklubbarna.
På sikt kommer efterfrågan på båtplatser att
stiga i takt med att antalet boende blir fler.
Kusterna vid saltsjön kring Tynningö är i dag
kraftigt exploaterade med flertalet privata
tomter och få allmänt tillgängliga områden.
För att undvika framtida exploatering av
allmänt tillgängliga områden bör befintliga
småbåtshamnar utvecklas för att rymma fler
båtplatser. Samtidigt ska utvidgning av dessa
områden ske med hänsyn till riksintresset
för farleder både på land och till vatten (se
Riksintresse).
Vid varvet vid Hemviken på östra Tynningö
sker idag båtuppläggning/service
där merparten av kunderna är från
omkringliggande öar. Detta kan ses som en
del av Tynningös funktion som Kärnö. Där
finns i dag ett behov av att utöka ytan för
båtuppläggning. På sikt kommer troligen
verksamheten i större utsträckning behöva
bedrivas året runt för service och upplägg av
båtar.
för sopkärl eller återvinningstation.
Ormuddens båtklubb vid Stinasgrundet
ligger idag på del av TGEF:s mark.
Området bedöms ha potential för utökad
verksamheten med fler bryggor. Placeringen
ligger relativt fritt och med goda sikt- och
navigeringsmöjligheter. Detta innebär att
en utökning av verksamheten borde vara
förenlig med riksintresset för farleden.
De båtklubbar som idag ligger i Marsviken
bör bibehålla aktuell storlek då området
är relativt trångt för två båtklubbar samt
närheten till riksintresset precis utanför. Den
positiva aspekten med denna lokalisering är
att fartyg på farleden har en uppfattning om
vilken punkt som kan tänkas ha stor trafik
under sommarmånaderna.
Även Lilla Furusunds båtklubb har idag
potential för utökad kapacitet. Ytterligare
båtklubbar på de platser som är allmänt
tillgängliga idag bör inte tillkomma. Vid
flertalet av badplatserna så finns det idag
bryggor för småbåtar som kan inkräkta på de
rekreativa värdena för baden.
TGEF har ansökt om bygglov för uppläggning
av båtar invid Bygdegården vid en plats
där man tidigare hanterat sopor. Vid en
eventuell utvidgning av centrumverksamhet
i området skulle området komma att nyttjas
av verksamheter som har större behov av den
centrala placeringen som t.ex. samlingsplats
32
21
UTVECKLINGSOMRÅDEN
1
2
Utökning av båtservice/verksamhet
1
Ormuddens båtklubb
2
Lilla Furunds båtklubb
3
Malmqvist sjöservice
3
Samhällsservice, affärer
Centrumutveckling
22
Alternativa placeringar för Gamlingbo
33
KULTURMILJÖ
KULTURVÄRDEN
Landskapet befinner sig i en ständig
förändring. I kulturlandskapets årsringar kan
vi avläsa dessa förändringar. Årsringar är
en viktig förutsättning för främst den lokala
karaktären och identiteten men även en
attraktionsresurs för den omkringliggande
regionen. För att bevara ett områdes karaktär
så bör de kulturhistoriska värden belysas
och förvaltas för kommande generationer.
Framtida förändringar som kan komma
att påverka dessa värden ska ske på ett så
varsamt och medvetet sätt som är möjligt.
Under åren 1977-78 så lät Vaxholm stad
genomföra en inventering av kulturhistoriskt
intressant bebyggelse och miljöer på
Tynningö. Där identifierades ett antal
enskilda fastigheter och områden. Med åren
så har även Stockholm läns museum och
Länsstyrelsen upprättat egna dokument,
delvis baserade på kommunens underlag
men även fristående utredningar, som
täcker in enskilda fastigheter vars värden
bör beaktas i kommande planering. Dessa
byggnader och miljöer är inte skyddade i
gällande lagstiftning men bevarandevärdena
bör utredas närmare för dessa utpekade
områden och fastigheter.
Till dessa inventeringar och kartläggningar
tillkommer även riksintresset för kulturmiljö
som berör Norra Tynningö samt skyddet för
de fornlämningar som finns spridda över ön.
Sett till åldern på vissa av dessa
kartläggningsdokument så finns det en
risk att vissa av dessa områden/byggnader
har förlorat hela eller delar av sitt
kulturhistoriska värde. Vidare arbete med
respektive område bör därför visa extra
hänsyn till de kvarvarande byggnadernas och
områdenas värde samt uppdatera de berörda
utredningarna. dokumenten och områdena
aktualitet.
TYNNINGÖS HISTORISKA
UTVECKLING
Under 1800-talets senare del började
Stockholms borgarklass att upptäcka
skärgården och med tiden köpa eller hyra in
sig på gårdar som fanns belägna vid vattnet.
Dessa användes dessa som sommarnöjen
och rekreationsplatser. Med borgarklassen
tillkom en större ekonomisk kraft som
resulterade i många nybyggnationer och
ombyggnader av de befintliga husen, vilka
kom att få nästan herrgårdsliknande
karaktär.
Den större tillgängligheten resulterade
även i att en större del av samhällsskikten
kunde börja etablera sig i skärgården
och efter 1900-talets början kunde även
andra samhällsklasser börja skaffa sig
sommarställen. Efter 1930 så kom nästa
stora bebyggelseutvecklingen med den så
kallade sportstugerörelsen.
Tynningö är en av de öar som kom att
upptäckas tidigast av Stockholmarna. Redan
på 1860-talet började stadsbor flytta ut och
arrendera mark på ön och några år senare
stycka och sälja av tomterna. Med tiden
kom Tynningö att höra till de öar där dessa
sommarvillor är vanligast förekommande
med stora vida tomter vid vattenbrynen längs
inloppet till skärgården.
Områdenas historiska värden ligger i såväl
deras unika estetiska värden men även för
att de speglar den tidiga borgarklassens
sommarnöje i skärgården. Med de väl
tilltagna tomter längs strandlinjen som är
bebyggda med en lika individualistisk som
säregen arkitektur utgör de ett unikum i
skärgården.
När ångbåtstrafiken på mitten av
1800-talet möjliggjorde mer frekventa
resor ut i skärgården så började nästa
steg av utbyggnaden i skärgården i form av
sommarvillorna som spred sig längre och
längre ut i skärgården.
34
23
KULTURMILJÖVÅRDSPROGRAM
Mellan 1977-78 lät Vaxholm stad göra
en kartläggning över de miljöer och
byggnader i staden som har kulturhistoriska
värden. Merparten av dessa värden antas
ha försvunnit med åren vilket gör de
kvarvarande värdena mer betydelsefulla.
Speciellt utmärkande byggnader finns vid
Höganäs och utgörs bland annat av KSSS
(Kungliga seglarsällskapet) gamla klubbhus.
En säregen byggnad, med en för skärgården
speciellt utformning med tegelfasad och
putsdetaljer. Även Eriksberg som fungerade
som kontorshus vid Stockholmsmässan
1897 innan den flyttades ut till ön hör till de
speciella byggnaderna på Tynningö.
Höganäs
Det område på ön som har den största
ansamlingen av byggnader med en säregen
arkitekturär Höganäs. Flertalet av dessa
byggnader är inte bara unika för Tynningö
utan även för skärgården - både sett till sin
historik och utformning.
Tjuvudden, Norra Tynningö
Ett flertal villor i grosshandlarstil från
1880-talet beläget i branta landskap
finns på Tjuvudden Försedda med rika
lövsågsdekoreationer och belägna högt
upp på berget så har flertalet av villorna en
vacker utsikt mot Vaxholm.
Östra Tynningö
Vid Höganäs återfinns villa Eriksdal som uppfördes 1895. Den tilltänkta funktionen var att bli ett nytt klubbhus åt Kungliga
Seglarsällskapet men farleden utanför visade sig vara för trång och klubbhusfunktionen uteblev. Dess arkitektoniska utförande med
tegelfasader och sina fyra våningar är unikt för skärgården och utpekat att ha omistliga värden i Vaxholms stads Kulturmiljöprogram.
Bild från sommaren 2014.
Ett område med villor från början
på 1900-talet med tydliga drag av
jugendarkitektur.
24
35
FORNMINNEN
RIKSINTRESSEN
ÖVRIGT
Fornlämningar är spår som äldre
generationer har efterlämnat och som finns
kvar i våra dagar, dessa kan utgöras av
boplatser, murar, gravfält med mera.
Tynningö har idag kraftigt ianspråktagna
stränder och i enlighet med riksintresset
för kust- och skärgårdsområdet så bör
ingen mer fritidsbebyggelse tillkomma. Hela
farleden in i Stockholms skärgård omfattas
av riksintresset för kulturmiljövården som
ska spegla skärgårdens historiska utveckling
vilket berör de norra delarna av Tynningö. Läs
vidare under Riksintressen.
Flertalet privatpersoner har med åren
genomfört ambitiösa renoveringar
av sina bostadshus och tillhörande
komplementbyggnader med hänsyn till
byggnadernas historiska kontext. Vissa av
dessa finns dokumenterade och har utförts
med stöd av länsstyrelsen bl.a. vattentornet
på fastigheten Tynningö 1:32.
Dessa fornminnen skyddas genom lagen
om kulturminnen vilken förbjuder att på
något sätt förändra, ta bort, skada eller
täcka över ett fornminne utan länsstyrelse
godkännande. Lagen täcker även in så
kallade fasta fornlämningar som har
automatiskt skydd. Detta innebär att
så fort de upptäcks så täcks de in av
kulturminneslagen utan att något direkt
beslut behöver tas. Vid planläggning eller
förändring av planområde där fornminne
ingår ska aktualitetsförklaring göras.
Stockholm läns museum har under åren
genomfört en kartläggning av skärgården
i olika kulturmiljösyften. I sin inventering
av småbåtsvarv i Stockholms Skärgård
Bevarade småbåtsvarv i Stockholms skärgård
(2008) så pekas tre varv på Tynningö ut som
kulturhistoriskt värdefulla.
Av dessa så bedöms Tynningö varv
vid Hemviksudden ha ett mycket högt
kulturhistoriskt värde då varvet till stora
delar är intakt och det skulle potentiellt
kunna utgöra ett byggnadsminne - det
första på Tynningö. Då det inte klassats
högt i kommunens egna inventering så är
det viktigt att hänsyn tas här vid kommande
detaljplaneläggning.
Till vänster: Det kulturhistoriskt
intressanta varvet vid Hemviken - det
gamla Tynningövarvet. Bild från vintern
2014.
36
25
KULTURMILJÖ
Norra Tynningö
Klassificeringen enligt Vaxholm kulturmiljöprogram
(1977-78) för såväl enskilda fastigheter som större
områden med värdefull kulturmiljö.
Omistlig
Höganäs
Värdefullt
Intressant
Område
Östra Tynningö
26
37
Norra Tynningö
KULTURMILJÖ
Riksintresset för kulturmiljön tillsammans med
de fornlämningar som finns vid Tynningö. Även det
gamla varvet vid Hemviken är utpekat.
Riksintresse
Fornminne
Tynningö Varv
Höganäs
38
27
VATTEN OCH
AVLOPP
Vaxholm får sitt dricksvatten via
Vaxholmsvatten (dotterbolag till
Roslagsvatten AB), som är huvudman för
VA i Vaxholms stad. Roslagsvatten ägs
gemensamt av sju kommuner i Stockholms
län. Roslagsvattens ansvar är att rena
avloppsvatten och distribuera dricksvatten,
som köps av kommunförbundet Norrvatten.
Vaxholmsvatten AB äger ledningsnätet
inom Vaxholm. Roslagsvatten AB förvaltar
och sköter ledningsnät, reningsverk och
pumpstationer samt levererar dricksvatten
och omhändertar avloppsvatten.
VA-PLAN
Vaxholms stad antog hösten 2014 en Vattenoch avloppsplan (VA-plan) som tillsammans
med dokumenten om VA-policy och VAöversikt utgör kommunens samlade syn på
VA-situationen. Planens syfte är att skapa
en hållbar utbyggnadstakt för de delar av
kommunen som med tiden ska få kommunalt
VA samt planera för vilka lösningar som kan
föreligga för de platser som inte beräknas
ingå i verksamhetsområdet. I planen
upprättades en prioriteringslista sett till de
olika förutsättningarna och behov som de
olika öarna och platserna i kommunen har.
28
Tynningö placerades i prioritetskategori
4 vilket innebär att en utbyggnad av det
kommunala VA-nätet till ön först beräknas
kunna påbörjas först kring 2025.
Den förväntade befolkningsökningen
beräknar att 60 % (cirka 250 fastigheter)
kommer vara permanent bebodda inom
överskådlig tid.
Vaxholms VA-plan bygger idag på två olika
scenarion där det första innefattar en
utbyggnation av Blynäs avloppsreningsverk
på Vaxön. Vid ett sådant scenario skulle
dock inte samtliga fastigheter inom Vaxholm
stad rent kapacitetsmässigt klaras av att
anslutas. Det andra alternativet är en
anslutning till Käppalaverket på Lidingö
som kapacitetsmässigt sett skulle klara av
samtliga befolkningsscenarion för Vaxholm
stad.
I en undersökning som genomfördes av
Sweco 2007, Avloppshanteringen och dess
påverkan på mararna, skulle en lösning som
enbart innefattar en kommunal vattenledning
till Tynningö, vid en befolkningsökning, leda
till en överbelastaning av mararna i form av
ökade kväve- och fosformängder.
VATTENFÖRSÖRJNING
Samtliga fastigheter på Tynningö får idag
sitt dricksvatten från enskilda brunnar
på den egna fastigheten. Enligt tidigare
studier utförda av Tyréns under 2007 så
konstaterades det att grundvattentillgången
på Tynningö överlag var god men att den var
ojämnt fördelad. De centrala delarna har
idag god tillgång till grundvatten samtidigt
som de norra och västra delarna har en
sämre tillgång. Ett ökat uttag av grundvatten
bedömdes möjligt för de centrala delarna.
Övriga delar bedömdes kunna drabbas av
saltvatteninträngning vid ett ökat uttag.
Sammantaget visade rapporten att om
samtliga fastigheter (700 stycken) vore
permanent bosatta skulle grundvattnet inte
räcka till oavsett placering av fastigheternas
brunnar.
39
Samma scenarion kan appliceras på de
recipienter som återfinns i saltsjön där
fastigheters ökade tillgång till dricksvatten
kommer resultera i ökad övergödning om
ingen tillräcklig avloppslösning finns på
plats. För att detta ska undvikas så föreslogs
i rapporten att en gemensamhetsanläggning
med utsläppspunkt i havsområdet eller
koppling till det kommunala VA-nätet
skulle inrättas. Följaktligen så bör alla
fastigheter som ansluts till det kommunala
vattennätet även anslutas till det kommunala
avloppsnätet.
AVLOPP
FRAMTIDA UTVECKLING
Södra Roslagens miljö och hälsa genomförde
2008 en granskning av de enskilda
avloppsanläggningar som fanns på Tynningö.
Granskningen omfattade 470 fastigheter och
60 % (230 st) av dessa fick sina anläggningar
utdömda samt ett föreläggande från SRMH
om att byta ut eller bygga nya anläggningar
som innebar en högre reningsgrad.
Ett riskmoment idag är vattenförsörjning
i de områden som har risk för
saltvatteninträngning. Detta gäller östra
Tynningö, de norra delarna samt den västra
sidan längs kusten.
Utgångspunkten är att Tynningö på sikt bör
anslutas till det kommunala VA-nätet för att
säkerställa reningsgraden mot recipienterna
och kunna klara en ökad befolkning.
De norra delarna av Tynningö som Höganäs
och Norra Tynningö har större tomter
och inte lika tätt mellan fastigheterna
samt ett flertal obebyggdafastigheter
vilket ger området en förhållandevis låg
exploateringsgrad.
På den västra sidan berörs till största
del enbart de fastigheter som ligger vid
kustremsan vilket gör området långsmalt.
Lösningar för dessa områden har studerats
i form av saltvattenrening för de enskilda
fastigheterna.
Inom de utsatta områdena bör inga nya
enskilda brunnar få tillkomma. Idag har
de flesta fastigheter egna brunnar så detta
bedöms inte påverka förutsättningarna i
någon större omfattning.
40
29
AVFALL
SRMH och Roslagsvatten har tillsammans
med Vaxholm stad tagit fram en
avfallsplan som beskriver hur arbetet med
avfallshanteringen ska ske mellan 2014
och 2020. Avfalls- och slamtömningen för
Tynningö sköts av Roslagsvatten genom
entreprenör.
SLAMTÖMNING
Slamtömningen sköts idag av Roslagsvatten
genom entreprenör. Idag sker tömningen i
stor utsträckning med bil, men även tömning
från sjön där hämtning med bil inte är möjligt
sker. Beroende på vilken lösning som är
möjlig så råder det olika tömningskostnader.
Vilken tömning som olika fastigheter får är
beroende på en klassificeringen - ett arbete
som idag är under utredning.
30
ÅTERVINNING
FARLIGT AVFALL
Idag finns det 6 stycken återvinningsstationer
i Vaxholm, ingen av dessa ligger direkt
tillgängliga från Tynningö. Målsättningen är
att det ska finnas en återvinningsstation per
1500 invånare i Vaxholm, idag är siffran en på
1853 personer.
Vid varvet vid Hemviken finns idag en
miljöstation för farligt avfall från varvets
kunder. Detta innefattar rester från
motorservice, slipdamm och skraprester från
båtservicen. Stationen är öppen under varvets
öppettider. För övriga boende så lämnas
idag det farliga avfallet till den flytande
återvinningscentralen som angör vid Norra
Tynningö och Östra Tynningö en gång varje
vår och sommar. Även elavfall och grovavfall
inhämtas under samma tillfälle.
Det är idag inte aktuellt med en
återvinningstation på Tynningö sett till
befolkningsunderlaget, men på sikt så kan
det bli aktuellt om befolkningen ökar och
Tynningös status som kärnö ska behållas. En
lämplig placering skulle vara vid färjeläget,
men där är idag trångt och en placering av en
återvinningsstation här skulle kunna orsaka
sämre framkomlighet för biltrafiken.
Behållare för tidningsåtervinning och
tomglas finns idag placerade vid strategiska
ställen på Tynningö såsom Bygdegården och
Norra Tynningövägen/Tynningösundsvägen.
Placeringen av dessa är oftast invid
någon av de större vägarna vilket gör att
biltrafiken vid avlämning stannar till på
vägen och kan blockera framkomligheten. I
dagsläget är detta inget problem men vid en
utökad trafik kan framkomligheten behöva
förbättras. En angiven plats för återvinning
och sophantering är även önskvärt ur
sorteringssynpunkt från de boendes sida.
Tänkbar placering för detta är vid den
före detta soptippen vid Bygdegården.
Parkeringen i närheten skulle även minimera
problem för förbipasserande trafik.
41
Placeringar
De mindre vägarna på Tynningö utgör idag
svårigheter för att genomföra hämtningar
vid fastighetsgränserna. Detta kan bero
på för stor lutning, begränsade backeller vändningsmöjligheter eller dåligt
vägunderlag. Vid planläggning bör mark
reserveras för uppställning av gemensamma
sopkärl. Platser för detta kan vara vid
Juliusbergsvägen och Marenslingen - platser
som idag kan upplevas som problematiska.
Övrigt
Byggavfall och liknande är inte kommunalt
ansvar och lämnas idag vid Koviks
återvinningsanläggning alternativt genom
hämtning av enskild entreprenör.
TRAFIK
VÄGAR OCH MÅLPUNKTER
Huvudvägen på Tynningö är Tynningövägen
som, tillsammans med Norra Tynningövägen,
löper över hela ön och sammanbinder de de
två allmänna bryggorna – Höganäs, Norra
Tynningö med färjeläget vid Östra Tynningö.
Båda vägarna är statliga och har Trafikverket
som huvudman. Vid Bygdegården ansluter
den enskilda vägen Tynningösundsvägen
som är den andra större vägen på
ön, och som i norr ansluter till Norra
Tynningösundsvägen. Samtliga dessa vägar
är smala, Tynningövägen varierar mellan 3,5
– 6 meter i bredd vilket gjort att det skapats
olika mötesfickor längs med vägen. Till detta
tillkommer en rad mindre småvägar med
enskilt huvudmannaskap. Eftersom Östra
Tynningö är det enda färjeläget så sker det
idag ingen genomfartstrafik på Tynningö. Det
finns idag heller inga kombinerade cykel- och
gångvägar på Tynningö.
Idag utgörs de huvudsakliga målpunkterna
på ön av de allmänna bryggorna vid Höganäs,
Norra Tynningö och framförallt färjeläget
vid Östra Tynningö men det finns även
lokala målpunkter som ska beaktas vid
trafikplaneringen. Vissa av målpunkterna är
idag mest aktiva under sommarmånaderna
och vissa används året runt:
Bygdegården – Bygdegård som bedrivs i
regi av TGEF och som övriga föreningar
kan hyra vid behov. Besöks året om och har
diverse sociala aktiviteter som filmvisning,
teateruppsättning, firande m.m. Ligger inom
det område som på sikt bedöms kunna ha
plats för mer centrumaktiviteter som handel
eller service.
Tynningö Klack – Tynningös högsta punkt (30
meter över havet) som ger en vid utsikt över
inloppet till Stockholm och även stora delar
av Stockholm. Användes historiskt sett som
böte - en plats där eldar kunde tändas på
toppen för att varna Stockholms försvar för
inkommande fiender.
i huvudsak för turister, konferensgäster/
besökare och i mindre utsträckning för de
boende.
Framtida målpunkter förutsätts vara
desamma som dagens men en utökning
kring Bygdegården i följd med att flera
verksamheter eventuellt etableras här
samt en mindre ökning av trafiken kring
varvsverksamheten vid Hemviken. I övrigt
antas trafiken öka jämt över ön.
Lanthandeln – Öppet mellan maj och augusti
och är den lokala lanthandeln som även har
matservering.
Marenbadet/Mararna – Ett av de mest
populära målen på Tynningö under
sommaren. Fungerar som badplats, här
anorndas även simskola av den lokala
idrottsföreningen. Det varma insjövattnet
och den lugna omgivningen är i kontrast till
de bad som återfinns vid saltsjön. Vintertid
så åker flertalet skridskor eller fyrhjuling på
isarna. Motordrivna båtar är sedan några år
förbjudna med hänsyn till miljöpåverkan.
Idrottsplatsen – Idrottsplats som bedrivs
i TGEF:s regi och lokala sportevenemang
bedrivs här.
Ljungbergsgården – Konferensanläggning på
östra delen som har en stor fastighet och ett
relativt oexploaterat strandbryn. Målpunkt
42
31
SÄKERHET
Gående och cyklister
De smala vägarna och avsaknaden av
GC-vägar gör att flertalet personer går
längs huvudvägarna, vilket kan ses som
ett riskmoment idag. Genom utdrag ur
Transportstyrelsens databas för olyckor,
STRADA, så kan det konstateras att det
under de senaste 10 åren (2004 - 2014)
skett 7 trafikolyckor som är klassade som
personskador på Tynningö i helhet. Sex
stycken av dessa var av lindrig karaktär
men en dödsolycka har skett när en bilist
körde av vägen. Merparten av de lindrigare
olyckorna involverar gående eller cyklister
som cyklat omkull. Olycksstatistiken har en
låg frekvens sett till det givna tidsspannet och
förutsättningarna men visar även att framtida
fokus för säkerhetsförebyggande åtgärder
bör ligga på gående och cyklister.
För barn och ungdomar så råder det även en
ökad risk då flertalet av dessa går i skola på
Värmdö och färdas med buss till Tynningö.
Avståndet mellan busshållplatsen på Norra
Lagnö och färjeläget på Norra Tynningö är
idag cirka 250 meter men vägen däremellan
är smal och saknar en markerad gångväg
eller belysning. Särskilt vintertid utgör
detta en risksträcka då det blir mörkt tidigt.
Barnen kommer oftast hem andra tider än
sina föräldrar och liftar idag hem från Östra
Tynningös färjeläge när bussen inte är på
plats. Vissa av ungdomarna och barnen
upplever detta som ett otrygghet då föraren
inte alltid är bekant.
32
TYNNINGÖVÄGEN
Vidare utredningsarbeten bör fokusera på
en bättre synkronisering mellan trafikslagen
samt eventuellt att buss 689 kör över till
Värmdösidan vid dagens hållplats för buss
424 h/v för en säkrare bytespunkt åt båda
hållen.
Belysning
Idag saknas belysning för delar av
huvudvägarna vilket försämrar tryggheten
särskilt för gående och cyklister. Under
hösten och senvåren ökar riskerna med
större mängder dimma som kommer in över
ön. Den inrapporterade olycksstatistiken
för Tynningö är idag låg vilket kan tyda på
ett bra samförstånd mellan trafikanter men
på sikt så kan trafiken på vägarna komma
att öka vilket ökar riskerna för olyckor. En
utbyggd belysning och GC-vägar skulle öka
trafiksäkerheten. Nya GC-vägar bör primärt
koncentreras till huvudstråken som förbinder
färjeläget och de allmänna bryggorna.
Sikt
Det trånga gaturummet och växtligheten
på fastigheterna skapar ibland situationer
där växtlighet hänger över vägen vilket kan
orsaka siktproblematik.
Sikt problem kan även vara påtagligt där
mycket trafik ansamlas - exempelvis vid
Östra Tynningö.
43
Hösten 2014 genomfördes en trafikutredning
för att se över eventuella trafikproblem som
skulle kunna uppstå med en ökad befolkning.
Utredningen utgick ifrån så kallat worst
case-scenario där varje boendefastighet
förväntades vara bebodd året runt. Scenariot
var hypotetiskt men nödvändigt för att se
vilka problem som skulle kunna uppstå vid en
ökad trafikbelastning. Vid en ökad befolkning
kommer det att innebära att trafikflödet blir
jämnare fördelat över året än idag då en
stor del av sommargästerna kommer vara
permanent boende på ön.
Utredningen pekade på att även om bredden
på vägarna delvis är ett mindre problem vid
möten så är detta inget som skulle förvärras
ytterligare med en ökad trafik. Inte heller
skulle någon av konfliktpunkterna såsom
korsningen mellan Tynningösundsvägen
och Tynningövägen utgöra ett större
problem. Mötesfickorna underlättar idag
möten på vägen och den interna trafiken är
relativt liten. De största trafik-strömmarna
uppkommer under morgonen och stötvis
kvällstid när arbetspendlare rör sig mot och
från färjeläget.
Det största trafik problemen uppstår
istället kring färjeläget vid Östra Tynningö
där större bilköer kommer att byggas
upp längs med Tynningövägen när bilarna
missar eller inte får plats på färjan. Idag
är problemet inte så stort men med ökad
trafik kommer kön utvidgas och förhindra
framkomligheten till infartsvägar som
mynnar ut på Tynningövägen. Idag finns
det spärrmarkeringar längs med vägen för
att förhindra blockering för utfarten men
södergående bilar som ska in på någon av
vägarna måste vänta i kön för infart eller åka
i motsatt fil.
Ett annat problem som beror på färjetrafiken
är att vissa fordon håller en för hög hastighet
för att inte missa färjan.
En eventuella lösning på framtida
trafikproblem skulle vara att anlägga ett
kömagasin vid färjeläget eller separata
bilfält – båda dessa är dock kostsamma
alternativ som skulle innebära markintrång
på intilliggande fastigheter. Alternativ skulle
vara att utreda platser för mötesfickor kring
tillfartsvägar eller en utökning av färjan (se
kollektivtrafik).
KOLLEKTIVTRAFIK
Buss
Busslinjen 689 trafikerar idag ön mellan
färjeläget och de allmäna bryggorna.
Genomsnittstiden för en tur är cirka 15
minuter från Östra Tynningö till Norra
Tynningö. Bussen har 13 hållplatser
men stannar ofta vid behov från
passagerarna. Tidtabellen är anpassad efter
Waxholmsbolagets avgångstider från de
norra delarna. Vid Vaxön så finns stombuss
670 som åker vidare till Danderyds Sjukhus
och vid Norra Lagnö finns busslinjerna
424h/v som åker vidare in mot Gustavsbergs
Centrum. Upptagningsområdet innefattar
idag 70 % av fastigheterna på ön men missar
de som bor längs med Tynningösundsvägen.
Trafiken för 689 har under de senare åren
haft en minskat passagerarantal vilket
delvis kan förklaras med införandet av
den avgiftsfria bilfärjan som gjort att fler
av de boende förlitar sig på bilen som det
primära transportmedlet och som även
fått följden av ett minskat resande från de
allmänna bryggorna. En dålig synkronisering
av tidtabellerna mellan de olika
transportmedlen har även gjort att ungdomar
som kommer från Norra Lagnö istället går
eller får lifta på färjan då bussen inte varit
tillgänglig vid ankomst. För att förbättra
förutsättningarna för en bättre kollektivtrafik
för buss 689 föreslås följande alternativ:
1. Den norr-södergående turen bör, om
möjligt, gå via Tynningösundsvägen istället
för Tynningövägen för att nå fler av invånarna.
Detta skulle skapa en längre busstur för
de som kommer från Östra Tynningö som
skulle behöva åka till Norra Tynningö för att
sedan gå av när bussen åker tillbaka men en
ökad säkerhets- och bekvämlighetsaspekt
överlag. Detta förutsätter att dragningen
är möjlig med hänsyn till framkomlighet på
Tynningösundsvägen.
bra. Möjligheterna för övergång med 689 till
Värmdö kan med fördel ske på utvalda tider
där behovet för Norra Tynningö inte finns.
Utöver förslag till bussdragning så finns även
ett tredje alternativ som dock ligger utanför
Tynningös område:
3. I tidigare linjedragningar från 2005 fanns
bussförbindelse mellan Norra Lagnö till
Slussen utan några byten till skillnad mot
dagens dragning som innebär ett byte i
Gustavsbergs centrum. Ett återinförande av
en liknande linjedragning skulle underlätta
för det kollektiva resandet både ur en
bekvämlighetsaspekt men även i restid.
Dagens resa mellan Norra Lagnö och Slussen
ligger på cirka 45 minuter medan den äldre
turen tog cirka 25 minuter utan byten.
2. I ett nästa steg bör möjligheten att 689:an
kör över till Värmdösidan via färjan och
anknyter direkt till busslinje 424 v/h studeras.
Dragningen skulle göra att risken för olyckor
för gående på Norra Lagnö minimeras samt
att risken att missa bussen/färjan skulle
undvikas.
I de båda alternativen ska hänsyn tas till att
förbindelsen mot Vaxholm inte påverkas i för
stor grad då denna tur i dagsläget fungerar
44
33
KOLLEKTIVTRAFIK
Rindö
Ramsö
Tynningö
Skogsö
Norra
Lagnö
Förelaget byte mellan 424v/h och 689
Dagens dragning av 689
Föreslagen dragning södergående
turer
34
Värmdö
Föreslagen dragning över till Värmdö
45
Båt
Waxholmsbolaget driver idag trafik mellan
Stockholm och Vaxholm med stopp vid bl.a.
Höganäs brygga under den isfria tiden av
året. Mellan Vaxholm och Stockholm tar
färden cirka 1 timme. På den östra sidan
så trafikerar Waxholmsbolaget Skogsön –
Ramsö – Norra Tynningö – Rindö – Vaxholm
vilket är den primära sträckan som de
boende som arbetar i Vaxholm använder sig
av. Sträckan bedöms som en viktig linje för
de som bor permanent på ön. I och med att
Trafikverket övertog driften på Tynningöleden
drogs de boendes rätt till det så kallade
ö-kortet in. Under de senaste åren har
antalet resenärer minskat avsevärt från
Norra Tynningö vilket kan tillskrivas faktumet
att Stockholm nås snabbare via Värmdö. I och
med att ö-kortet drogs in så kan det antas att
en större del än tidigare valde att använda sig
av bilfärjan.
På Tynningöleden mellan Östra Tynningö
och Norra Lagnö driver Trafikverket den
avgiftsfria trafiken som avgår mellan 06 –
23. Överfarten tar i genomsnitt 8 minuter.
I och med att Trafikverket övertog driften
så infördes fler turer än tidigare vilket även
ökade trafiken över leden, vilket i sin tur
ledde till att en ny färja med högre kapacitet
sattes in i augusti 2014.
Belastningen är som störst i juni med en
nästan fördubblad trafik gentemot januari.
Morgontrafiken (06:20 – 07:30) från Tynningö
är den mest belastade tidpunkten. Under
vintertid (höst/vinter 2014) så går färjan
sällan full vilket innebär att inga köer byggs
upp under någon längre tid på endera sidan.
En stor del av trafiken är lastbilar, vilket har
ökat markant sedan Trafikverket tog över
driften.
Vid en ökad befolkning kommer det att
kunna uppstå problematisk bilköer som
växer upp kmed morgontrafiken på Östra
tynningö. Köerna skulle kunna blockera
utfarten från flera av tillfartsvägarna ut
mot Tynningövägen. För att underlätta
ovanstående situation bör följande alternativ
studeras vidare:
Utökad färja
I dagsläget trafikerar färjan Linea leden,
Linnea har plats för 30 personbilar. Vid en
eventuell ökning av boende på ön kommer
inte dagens färja räcka till, vilket innebär att
bilköer kan komma att byggs upp på såväl
Östra Tynningö som Norra Lagnö och flera
pendlare kan missa avsedd tur. Att utöka
antalet turer med dagens färja är inte möjligt
under de mest trafikintensiva tiderna då
färjan vänder direkt. Att addera ytterligare
en färja är problematiskt då farleden idag
är en av de mest trafikerade i Sverige och av
riksintresse för sjöfartens framkomlighet. Vid
ytterligare färjor på Tynningöleden så skulle
även erosionsrisken tillta för Östra tynningö
samt att färjelägena skulle behöva byggas ut.
Vid en utveckling i enlighet den bedömda
befolkningsprognosen skulle en färja med
högre kapacitet vara det bästa alternativet för
att framkomligheten på leden. Idag bedöms
nuvarande färja vara tillräcklig för driften.
Eventuell utökning bör ske i direkt anknytning
46
med utbyggnaden av VA till ön. Detta för
att inte skapa en obalans där en större
del flyttar ut till ön tack vare förbättrade
kommunikationer innan kommunalt VA finns
på plats. Eventuell trafik under nätterna eller
så kallad kallelsefärja är en bedömningsfråga
för Trafikverket. Den senaste bedömningen
gjordes 2010 och då ansågs det inte finnas
skäl till utökade turer sett till det gällande
underlaget.
Pendelbåt
Med en ökad befolkning på såväl Tynningö
som Norra Lagnö kommer behovet av
alternativa lösningar till biltrafiken att öka.
Flera resealternativ är nödvändiga för att
avlasta dagens vägnät. Med ombyggnaden
av Slussen så kommer med stor sannolikhet
efterfrågan på alternativa färdvägar att
efterfrågas från bilister som idag åker via
Värmdövägen in mot Stockholm.
En snabbfärja skulle ta mindre tid än dagens
resande med Waxholmsbolaget och även
erbjuda möjligheten att arbeta ombord. En
eventuell pendelbåt skulle vara aktuell under
de isfria tiderna - det vill säga under hösten,
våren och sommaren där även efterfrågan är
som störst.
Vaxholm har av Trafikförvaltningen inom
Stockholms Läns Landsting (SLL) bedömts
ligga inom det inre vattenområde där det
anses möjligt med utökade pendlingstrafik.
En linje från Vaxön via Höganäs mot
Stockholm har studerats av SLL men
underlaget har bedömts som för litet för att
vara motiverat.
35
Staden bedömmer dock att befolkningsunderlaget på på sikt kommer att öka varför
beslutet bör omprövas regelbundet.
Från Vaxholm vore det till exempel lämpligt
med en pendelbåtslinje från Rindö hamn via
Vaxön och Tynningö in mot Stockholm.
Ett annat alternativ som skulle kunna gynna
Tynningö har studerats av Värmdö kommun
där Ålstäket – Hemmesta – Torsby – Norra
Lagnö – Stockholm har bedömts som en
tänkbar framtida linje.
stå klar april 2015. Vid färdigställandet så
kommer bryggan vid behov kunna angöras
med vägfärja för eventuell nödutryckning.
Det är således teoretiskt möjligt att kunna
använda Höganäs brygga som färjeläge
för bilfärja till och från Tynningö. Någon
kapacitet att utöka färjeläget på Vaxön
bedöms dock inte finnas.
Vidare skulle en sådan färjelinje kunna
innebära att genomfartstrafik över Tynningö
skulle kunna uppstå.
Broförbindelse
Fortifikationsverket lät, i samband med
utredningar krings sitt fastighetsinnehav på
Rindö, 2009 ta fram en översiktlig utredning
om en broförbindelse till Rindö via Tynningö
och Bogesund. Denna mycket övergripande
utredning visade dock att kostnaderna skulle
bli avsevärda. Påverkan på riksintresset för
kulturmiljö skulle även bli omfattande och
föreslaget utgick därför.
SL/Waxholmsbolaget
Waxholmsbolaget bedriver i dagsläget trafik
till Höganäs Brygga från Stockholm och
från Norra Tynningö till Vaxholm. Priset för
ett årskort är separat från SL-kortet men
båda reskassorna kan idag dela på samma
SL-kort (ett kort men två olika reskassor).
Andelen som reser med Waxholmsbolaget
på reguljär basis från Tynningö har kraftigt
minskat sedan Trafikverket tog över
driften på Tynningöleden. På sikt skulle en
sammanslagning av korten med en enhetlig
taxa kunna motivera ändrat resmönster
mot hemkommunen och avlasta trafiken på
Östra Tynningö men det skulle även innebära
ett ökat tryck på Waxholmsbolaget under
sommarmånaderna från resenärer som
vill använda sitt SL-kort på båtarna från
Stockholm.
Tidigare förslag som utgått från planeringen:
Trafik via Höganäs brygga
Höganäs brygga byggs om och kommer
36
Tänkbar dragning för framtida pendelbåtslinjer. Röd linje är tidigare förslag från Värmdö kommun på pendelbåtslinjer.
47
GÅNG OCH CYKEL
Idag finns inga markerade gång- och
cykelvägar på Tynningö utan cyklister och
gående delar tillsammans med biltrafiken
på vägarna på ön. Under sommartid ökar
cyklandet till de lokala målpunkterna.
Cykling sker även på de mindre
vandringslederna och enskilda vägar på ön.
Den låga olycksstatistiken pekar på ett gott
samförstånd mellan de olika trafikslagen
idag men på sikt så kommer risken för
kollision mellan de olika trafikslagen öka.
Det är idag avgiftsfritt att medföra cykel på
Tynningöleden och hos Waxholmsbolaget får
cykel medföras i mån av plats.
I översiktsplanen för Vaxholm beskrivs
Tynningö som en av de öar där gång- och
cykelvägar bör underlättas för att på
sikt kunna utgöra ett alternativ till bilen.
Användningen av cykel på Tynningö görs idag
främst för att nå målpunkterna på ön och
inte i någon större utsträckning till punkter
utanför. Möjligheterna att medföra cykel på
båtarna gör dock att målpunkter på Vaxön
kan vara möjliga att nå från Tynningö.
I Värmdös gång-och cykelplan pekas
Norra Lagnö ut som ett prioriterat
förändringsområde som bör prioriteras när
det gäller sammanbindning av övriga gångoch cykelbanor i kommunen fram till 2030.
Avståndet till Gustavsbergs centrum är på
cirka 6 km och skulle på sikt skulle kunna bli
en av målpunkterna för Tynningöborna.
Framtida planläggning bör fokusera på att
underlätta för cyklister och gående att nå
de lokala målpunkterna och då främst de
allmänna bryggorna och färjeläget.
sig av för angöring av Höganäs brygga och
vidare infart mot Vaxholm.
En eventuell utbyggnation av en GCväg bör ske längs Tynningövägen och
Tynningösundsvägen då dessa idag binder
samman de allmänna bryggorna och
färjeläget. En eventuella utveckling av
GC-vägar på ön förutsätter ett samarbete
mellan Trafikverket och vägföreningarna på
ön, då Vaxholm stad inte ansvarar för några
vägområden på ön.
Denna led är inte av riksintresse. Dagens
situation påverkar inte dessa farleder
nämnvärt. Faktorer som skulle kunna
komma påverka lederna är en utökning av
småbåtar som lägger till på Tynningö under
sommarmånaderna.
I övrigt bör faktorer som underlättar
för cyklister stödjas. Lämpligen kan
skyddade och låsbara cykelparkeringar
ordnas vid färjelägena och övriga lokala
målpunkterna. I och med det smala vägnätet
där ökad expansion inte är möjlig bör
hastighetsdämpande åtgärder för bilar
anordnas för att förbättra trafiksäkerheten
för främst gående och cyklister.
Idag finns ingen parkering vid någon av
de allmäna bryggorna eller färjeläget.
Utrymmesmässigt sett så är det svårt att få
plats med bilparkering vid något av av dessa
lägen. Skyddad cykelparkeringar bör finnas
vid varje färjeläge.
PARKERING
FARLED
En farled omfattar de vattenområden som
sjöfarten använder för sin framkomst och
är markerade med heldragna svarta linjer
i dagens sjökort. Längs med den södra/
sydvästra sidan av Tynningö så löper en av
Sveriges mest trafikerade farleder (klass 1)
som omfattas av riksintresset för sjöfart med
en buffertzon på cirka 200 meter. Denna zon
överlappar delvis Tynningö (se Riksintresse).
Väster om Tynningö finns en ytterligare farled
som bland annat Waxholmsbolaget använder
48
37
TRAFIK
1
Möjliga platser för vidare studier
av trafikfrågor
2
För Östra Tynningö kan det komma att
krävas en trafikstudie för att visa hur köer
och höga hastigheter kan förebyggas om
färjan inte byts ut.
3
Varvsverksamheter/båtklubbar som bör
kunna komma att utvecklas
Målpunkter
38
1
2
3
4
5
6
4
Marenbadet
Bygdegården
5
Lanthandeln
Idrottsplatsen
6
Ljungbergsgården
Tynningö Klack
49
Till vänster: Buss 424V bredbvid den mindre Tynningöbussen
(689) sommaren 2014
Till vänster: Färjan Linea på Tynningöleden på väg in mot
Norra Lagnö. Hösten 2014
50
39
MILJÖ
LANDSKAP
Tynningö inrymmer tillsammans med övriga
skärgården en varierad natur. Det är viktigt
att bibehålla och utveckla de grönområden
som finns idag på Tynningö - både för
människor men även för djur- och växtlivet.
Tynningö Gårds Ekonomiska Förening (TGEF)
är en lokal förening som samägs av cirka 330
lokalt boende. Föreningen äger och förvaltar
de största allmänna grönområdena på
Tynningö. De bedriver idag tillsammans med
andra samfälligheter på ön ett aktivt arbete
för ökat friluftsliv genom skogsgallring och
underhåll av de vandringsleder som finns
på ön. Föreningen äger de större allmänt
tillgängliga områdena på såväl de centrala
delarna på ön men även mindre stick mot
mararna och Saltsjön. Tynningö har stora
tomter som ofta är välbevuxna och omsluter
bebyggelsen vilket skapar ett naturligt
avstånd mellan bebyggelsen och ett ger
lummigt intryck.
De dominerande biotoperna på Tynningö
är hällmarkstallskog (25 %), kultiverad
gräsmark (19 %) och lövskog (triviallövskog,
ädellövskog och blandskog ädel/trivial 18
%). Även en stor andel blandskog (15 %) och
övrig barrskog (11 %) förekommer. Biotopen
40
öppenvattenyta (4 %) utgörs av insjöarna,
mararna, på Tynningö. Till varje naturtyp hör
vissa djurarter och för att dessa ska fortsätta
ha ett livskraftigt bestånd behövs tillräckligt
stora områden. Deras habitat får inte heller
vara separerade i för stor utsträckning för
att förhindra passage. Då ingen exploatering
i större skala föreslås för Tynningö förväntas
dagens förhållande fortsätta. Det största
sammanhängande grönområdet är idag
det gröna strövområde som löper upp från
Ljungbergsgården upp mot Trollmaren. De
omgivande nyckelbiotoperna är bestående
till största del av hällmarkstallskog och övrig
barrskog.
Inget av dessa områden berörs vidare i
planarbetet.
FÅGELLIV
Skärgårdens biologiska variation ger god
förutsättningar för ett rikt fågelliv. Desto
fler habitat som överlappar varandra
desto bättre grund utgör det för att fler
arter etablerar sig inom området. Tidigare
studier av Tynningös fågelliv visade på tre
områden där naturvärdena var som störst
för fågellivet. Dessa var kring Trollmaren,
Norr om Hemviken samt vid inloppet till
Furusundsviken vid norra Tynningö.
51
Badplatsen vid Myrholmsmaren
Karta: Åkerholm, Marianne Fågelhabitat som indikatorer på höga naturvärden inom fysisk planering, Stockholms Universitet 2008
52
41
VÄRDEFULLA GRÖNSTRÅK
Norra Tynningö
Idag finns inga skyddade områden på
Tynningö även om det råder samstämmighet
bland de boende om naturvärdena kring
mararna. Sydväst om Trollmaren finns
idag två mindre nyckelbiotopsområde
som är de enda i sitt slag på Tynningö. Ett
nyckelbiotopsområde är ett mindre område
som utgör en skyddad livsmiljö för hotade
växt- och djurarter. Dessa återfinns till
exempel vid våtmarker eller odlingsrös.
Vid Norra Tynningö finns idag stora
fastigheter med hällmarkstallskog
blandat med övrig barrskog. Dessa är
båda två vanliga inslag på Tynningö men
dessa områden är idag orörda i relativt
stor omfattning. Tillsammans med de
stora fastigheterna som finns i området
med avsaknaden av inhängnader eller
markeringar i form av staket så infinner sig
här en skogskänsla med högt värde. Samma
känsla och värde finns även på nordöstra
delarna vid Höganäs vattenbryn mot södra
Vaxholmsfjärden.
Mellan nyckelbiotoperna finns ett område
som är utpekat av Skogsstyrelsen för att det
har höga naturvärden. Varken nyckelbiotop
eller höga naturvärden utgör idag ett lagligt
skydd men bör tas tillvara på i kommande
detaljplanearbete.
Samtliga dessa områden ligger på TGEF:s
marker och föreningen upprättar egna
skogsvårdsplaner som inkluderar röjning
och lokalisering av eventuella problem.
Skogsbeståndet består till de största delarna
av barrskog och hällmarkstallskog.
Bäck som löper från Marsviken till Stora maren under sommartid. Vid högt vattenstånd i Saltsjön kan saltvatten tidvis tränga in till
42
mararna. Dock ovanligt att detta sker. Sommaren 2014
53
NATURVÄRDEN
Nyckelbiotop
Naturvärden
Sammanhängande
gröna värden
Sumpskogar
Skogsvärden
54
43
RECEPIENTER
Fjärdarna utanför Tynningö utgörs av
Askrikefjärden, Torsbyfjärden och Södra
Vaxholmsfjärden. De är, tillsammans med
mararna, så kallade recipienter för de
enskilda avloppen på ön. Eftersom avloppen
inte är kopplade till ett centralt system
så bygger det på att fastighetsägarna
själva renar spillvattnet i sin anläggningar
och sedan för ut det till recipienterna.
En otillräcklig rening av spillvattnet kan
innebära stora halter av bl.a. fosfor och kväve
vilket i sin tur kan leda till algblomning och
övergödning.
Tynningömararna betraktas som särskilt
skyddsvärda vattenområden och utgör idag
grundvattenmagasin för Tynningö. Tidigare
år har vissa av fastigheterna haft ledningar
och utsläpp direkt ner till mararna vilket
hade påverkan på deras status. SRMH:s
inventeringar av de enskilda avloppen och
dess föreläggande står det mer om under
Vatten och Avlopp.
Kartläggning över recipienternas känslighet
är ett kontinuerligt arbete som pågår för
att kunna motverka ytterligare påverkan
på dessa. Länsstyrelsen i Stockholms
län har tagit fram verktyget VISS (Vatten
InformationsSystem för Sverige) som
kartlägger vilken statusklassning de olika
vattendragen har gällande dess ekologiska
och kemiska status.
Askrikefjärden har idag måttlig ekologisk
status och uppnår ej god kemisk status.
Klassad som mindre känslig.
Torsbyfjärden har otillfredsställande
ekologisk status och uppnår ej god kemisk
status. Klassad som mindre känslig.
Södra Vaxholmsfjärden har
otillfredsställande ekologisk status och
uppnår ej god kemisk status. Klassad som
känslig.
44
Utsikt över Stora maren i maj 2014
55
De nationella miljömålen består bland
annat i att minska övergödningen i riket.
En del i detta är arbetet med de enskilda
avloppen och deras påverkan på recipienter.
För Tynningö gäller idag hög skyddsnivå
vilket innebär att höga krav på rening för de
enskilda anläggningarna föreligger.
RECEPIENTER
Rindö
Ramsö
Skogsö
Bilden visar de olika fjärdarna
i Vaxholm som agerar som
recepienter (mottagare) för de
enskilda avloppen. Inom den
streckade röda linjen på Tynningö
så innebär det att mararna är
recepienter.
Den blå pilen visar på vattnets
färdväg från områdena till
Trollmaren och slutligen mararna.
Norra
Lagnö
Värmdö
56
45
FRILUFTSLIV OCH REKREATION
Rekreationsområden kan i stort beskrivas
som områden som inbjuder till vila,
aktiviteter, återhämtning och stillhet i
naturmiljö – dessa områden präglas av
känslor av frihet och rymd och utgörs ofta
av områden som har stark kulturhistoria,
levande landskap och stora gröna värden –
ofta värden som står i kontrast till stadens
urbana prägel. Tynningö har idag, genom
väl tilltagna tomter och stora markområden
som förvaltas genom TGEF tillgång till
stora rekreationsområden och flertalet
mötespunkter som skulle kunna utvecklas
med tiden både kvalitetsmässigt men även
tillgänglighetsmässigt. Stränderna inbjuder
både till vila och rekreation. De norra delarna
av Tynningö har stora kulturvärden bland
annat i form av sommarhusen från förra
sekelskiftet.
Under sommarhalvåret arrenderar TGEF
ut mark för djurhållning kring bygdegården
vilket ökar den biologiska mångfalden och
förstärker den lantliga skärgårdskaraktären.
Vandringsleder
Från Ljungbergsgården fram till Trollmaren
löper idag ett längre sammanhållet grönt
stråk i dalgången mellan områdena kring
Kvarntäppan och Soludden. Från Trollmaren
så löper vandringsleden vidare upp till
sportfältet. Större delen av sträckan ligger
idag inom TGEF:s marker men längs med
Stora maren är det samfälligheten S:12 som
äger en del av sträckan. Det initiala gröna
stråket finns väl dokumenterat i de dokument
46
som TGEF låtit upprätta. Längs med sträckan
från de södra delarna så återfinns även de
kärr- och sumpmarker som leder vattnet från
de östra delarna mot Trollmaren. Stråket är
på sina smalaste ställen cirka 200 meter brett
(mellan de närmaste fastighetsgränserna)
dock så gör den låglänta placeringen i dalen
samt det faktiska avståndet till bebyggelse att
den upplevda avskildheten är större än den
faktiska.
MARARNA
Mararna på Tynningö är två sötvattensjöar
uppdelade i Myrholmsmaren i norr och
Stora Maren i söder. Längre söder om
dessa finns Trollmaren som är ett igenväxt
sumpmarksområde som fungerar som
uppsamlingsområde för de båda mararna. De
två förstnämnda mararna binds idag samman
genom ett mindre sund. Historiskt sett har
kopplingen mellan dessa säkerligen varit
större än idag och Trollmaren har varit en
förbindelsepunkt mellan Marsviken och Stora
Maren. Denna koppling har med sjunkande
vattennivåer och landhöjning försvunnit.
Mararna används under sommarmånaderna
bland annat som badplats och under
vintrarna för skridskoåkning. Med
en ökad befolkning har badplatsen i
Myrholmsmaren använts mer vilket gjort
att större bakteriehalter genom åren har
förekommit på platsen. Ökningen berodde
delvis på ökat nyttjande men även på grund
av sjunkande vattennivåer i mararna vilket
57
förhindrar ett vattenutbyte sinsemellan.
Bakterierhalterna har med åren förbättrats
men med en ökad befolkning som gör att
badsäsongen intensifieras och förlängs
kan bakteriehalterna komma att öka igen
vilket gör det viktigt att aktualisera andra
badplatser på Tynningö. Vid Stora Maren
intill Brinkmans Hage finns idag några få
mindre badplatser vars tillgänglighet bör ses
över. Badplatserna vid mararna erbjuder en
större avskildhet och varmare temperaturer
än badplatserna vid saltsjön vilket kan göra
dessa mer attraktiva för bad.
TGEF har idag ett antal badplatser längs med
saltsjön dit tillgängligheten bör förbättras.
Ett flertal av dessa delar idag område
med båtklubbar eller båtbryggor vilket
kan påverka dess attraktivitet. På kartan
till höger ges förslag på vilka badplatser
som bör kunna utnyttjas i högre grad
om tillgängligheten ökar genom röjning
av växtlighet och iordningställande av
cykelparkering.
Mararna var tidigare utsatta för höga halter
av BDT-vatten till följd av undermåliga avlopp
inom tillrinningsområdet. Till följd av att de
enskilda avloppen har fått högre reningsgrad
har problemet till största del försvunnit.
REKREATION
Marenbadet
Bad i ostörda lägen med
utvecklingspotential
Mer utsatta badplatser
Ny badplats
Allmänt tillgänlig mark genom
TGEF och Östra Tynningös
samfällighetsförening
Idrott
Vandringsled
58
47
STRANDSKYDD
Strandskyddet är ett generellt skydd
och gäller längs med alla kuster, sjöar
och vattendrag i Sverige oavsett deras
storlek. Normalt sett gäller detta skydd
100 meter från strandkanten vid normalt
medelvattentillstånd på såväl mark som i
vattenområden. Skyddet gäller även den
undervattensmiljö som finns på platsen.
Där så anses nödvändigt kan Länsstyrelsen
besluta om utökat strandskydd på 300 meter
upp på land och i vattnet. Vid den inventering
av det utökade strandskyddet som gjorde
2014 för Vaxholm stad så omfattades dock
inte Tynningö av detta.
så finns det samfällt ägd mark vilken ger
allmänheten tillgång till sjön. Till saltsjön är
tillgängligheten sämre och vid kustområdet
så råder det ofta konkurrens med andra
aktiviteter såsom bryggor eller upptagning av
båtar.
Det är viktigt att kommande
detaljplaneläggning säkrar de allmänt
tillgängliga områdena för att förhindra sämre
tillgänglighet för allmänheten till kusterna
kring Tynningö. Speciellt fokus bör ligga på
de områden som idag är allmänt tillgängliga
och ostörda rekreationsområden vid Saltsjön.
Strandskyddets syfte är att trygga
allmänhetens rörelse och tillgång till badoch friluftsliv samt att säkra trygga och
goda livsvillkor för djur- och växtlivet inom
området. Detta innebär att det råder förbud
för åtgärder som skulle komma att försämra
dessa. För de områden där detaljplaner
upphävs, eller ersätts av en ny så återinträder
strandskyddet per automatik.
Delar av Tynningö omfattas idag inte
av strandskydd och delar har upphävt
strandskydd för bebyggelse eller bryggor
och dylikt. Kusterna kring Tynningö är
idag ianspråktagna i hög utsträckning med
flertalet små bryggor och mindre hus på
de egna tomterna. Kring mararna så har
allmänheten idag i stort sett god tillgång
till rekreationsområden med bad och
växtliv, detta genom att TGEF förvärvat
mark i de västra och södra delarna av ön.
Vid de östra och norra delarna av mararna
48
Utsikt från badplatsen vid Myrholmsmaren
59
I huvudsak bör befintliga marinor och
båtplatser utvecklas och inga nya platser
för dessa ändamål bör anläggas. Även de
grönområden, vandringsleder och badplatser
som finns ska läggas fast i den kommande
detaljplaneringen. Inom ianspråktagna tomtoch strandområden bör utgångspunkten vara
att strandskyddet kan upphävas.
STRANDSKYDD
Strandskydd
Upphävt
Ej strandskydd
60
49
MILJÖ OCH RISK
BULLER
Buller är ett utbrett miljöproblem och
den miljöstörning som berör störst antal
människor i Sverige. Buller kan uppstå från
en mängd olika källor som till exempel trafik,
skjutbanor, motorsportbanor, verksamheter,
med mera.
På Tynningö förekommer det idag utöver
färjeläget inga verksamheter som bör
orsaka buller som skulle kunna utgöra ett
miljöproblem för intilliggande fastigheter. En
utvidgning av varvet kring Hemviken skulle
kunna ge uppskov till högre trafikbelastning
inom området och högre ljudnivåer från
verksamheten. Vidare detaljplanering får
utreda frågan gällande vilka konsekvenser en
utvidgning kan få.
Bullerpåverkan från trafiken på
Tynningövägen är idag inte närmare
utrett. Trafikverket hävdar normalt ett
skyddsavstånd på 30 meter till sina vägar,
vilket är problematiskt sett till dagens
bebyggelse och deras närhet till vägen. Idag
finns inga inrapporterade problem gällande
bullerstörningar vilket kan hänvisas till den
relativt begränsade trafiken på Tynningö. En
ökad befolkningstillväxt skulle generera mer
biltransporter och troligen mer nybyggnation
50
som skulle öka lastbilstrafiken på ön. Möjliga
ställen som kan uppleva en ökad bullernivå
är fastigheterna vid Östra Tynningö där
trafiken samlas vid färjeläget. De känsligaste
timmarna för detta är sannolikt kring kl 06 08 då trafikströmmarna är som starkast på
vardagar samt under sommarmånaderna.
En utvecklad kollektivtrafik och bättre
förutsättningar för gång- och cykelvägar
skulle på sikt kunna minska den lokala
användningen av bil.
Till de övriga allmännna bryggorna sker
endast begränsad biltrafik varför detta inte
kan anses störande i samma utsträckning.
MILJÖKVALITETSNORMER
Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande
styrmedel i miljöbalken. De används för
att förebygga eller åtgärda miljöproblem.
Miljökvalitetsnormer finns för luftkvaliteten
utomhus, fisk-och musselvatten,
omgivningsbuller och vattenmiljön (yt- och
grundvatten).
Luftföroreningarna på Tynningö överskrider
idag inte några gränsvärden och bedöms inte
ligga i riskzonen för att en sådan nivå.
61
DJURHÅLLNING
TGEF har under föregående år arrenderat
ut mark kring Bygdegården för ett mindre
antal (4 st) fjällkor och ansvarat för tillsyn
och underhåll. Inslaget är uppskattat och
framhäver den lantliga sommarmiljön på
Tynningö. Vid framtida planläggning så kan
detta dock utgöra en beaktningsvärd faktor.
Vid en eventuell utveckling av verksamheter
vid Bygdegården så måste dessa prövas i
relation till eventuell djurhållning.
Länsstyrelsen har riktlinjer om
skyddsavstånd för större djurenheter i
närhet av bostadsbebyggelse. På Tynningö
är driften mindre och räknas som en mindre
anläggning. Vid dessa mindre anläggningar
(1-10 djur) med hobbykaraktär åligger det
kommunen att ange ett lämpligt avstånd.
OLYCKSRISKER
Trafikolyckor
GRUNDVATTEN
Räddningstjänst
Tynningö har idag få trafikolyckor
inrapporterade trots avsaknaden av gångoch cykelvägar. Detta kan tyda på en god
samförståelse mellan biltrafiken och gående/
cyklister. Läs mera om preventiva åtgärder
för detta under Trafik.
Vaxholm stad lät 2008 genomföra en
grundvattenutredning som visade på att delar
av ön hade problem med vattenkvaliteten
medan andra delar hade god kvalitet.
De centrala delarna som har källor
nära mararna har bättre kvalitet på sitt
grundvatten än övriga delar. De norra, västra
samt östra delarna har sämre tillgång till
grundvattnet. Utöver detta så råder det en
ökad risk generellt sett för områden som
ligger närmare än 150 meter från kusten för
ökad saltvatteninträngning vilket cirka halva
Tynningö gör.
Räddningstjänstens insatstider för brand och
olyckor till Tynningö är under dagtid cirka
20 minuter. Räddningsfordon rycker då ut
från Gustavsberg och tar sig till Tynningö via
Norra Lagnö.
Efter kl 23 så ärutryckningstiden längre då
Tynningöleden inte är bemannad mellan 23
och 06. Det innebär att utryckningar från
Värmdö inte är möjligt. Vid brand är det
istället Vaxholms brandförsvar som larmas
och tar sig till Tynningö med Rindöfärjan och
angör vid Östra Tynningö.
Risken med detta är om brand samtidigt
skulle ske på Rindö så blir svårt att bekämpa
dessa bränder samtidigt. Resenärer
med Rindöfärjan skulle även få invänta
färjans återgång mellan Vaxön och Rindö.
Utryckningstiden kommer dock förbättras i
och med att räddningsfordon kommer kunna
angöra Höganäs brygga i april 2015.
Vid akut sjukdom eller dylikt så finns det
idag helikopterplatser på Tynningö dit
räddningstjänsten kan anlända. Dessa är
lagda vid Norehills båtbrygga samt Norehill
fotbollsplan. Funktionen och bevarandet
av dessa och tillfartsvägar till dessa ska
säkerställas i detaljplan.
Problematiken med långa insatstider är
genomgående för skärgårdsöar. Preventiva
åtgärder som utbildning, brandvarnare och
brandsläckare ska användas för att förebygga
olyckor i den mån som det är möjligt.
Miljöfarlig verksamhet
Idag bedrivs endast en verksamhet på
Tynningö som kan klassas som miljöfarlig
verksamhet vilket är varvet vid Hemviken.
Vid en utökning av varvets eller övriga
verksamheter på ön så ska tillstånd och
anmälan enligt miljöbalken upprättas för att
få startas och drivas.
Radonrisk
Radon är en radioaktiv gas som bildas när
radium sönderfaller. Radon sönderfaller
i sin tur till radioaktiva metallpartiklar,
s.k. radondöttrar. Vid sönderfallet avges
strålning. Radon mäts i enheten Bq/m³
(becquerel per kubikmeter). Riktvärdet för
”olägenhet för människors hälsa” enligt
miljöbalken är 400 Bq/m³ radongas som
årsmedelvärde i befintlig bebyggelse.
Enligt Boverkets byggregler är gränsvärdet
för nybyggnation 200 Bq/m³ radongas.
Generellt gäller att byggnader ska uppföras
radonskyddande/radonsäkra.
Studien visade inte på några akuta problem
men att den lokala produktionen av
grundvatten inte skulle vara tillräcklig om
samtliga fastigheter vore bebodda. Läs mer
om grundvattnet och förutsättningarna för
uttag av detta i kapitlet om VA.
På Tynningö är delar nedanför Getholmen
idag högriskområden för radon tillsammans
med större delar av Östra Tynningö. Se karta
för närmare utbredning.
62
51
MILJÖ- OCH RISKFAKTORER
1
2
Riskfaktorer
Räddningstjänst utryckningsvägar
Normalriskområde för Radon
Räddningstjänst kl 23 -06
Högriskområde för Radon
Räddningstjänst kl 06 -23
Miljöfarlig verksamhet
Helikopterplatta
1 Norehill fotbollsplan
52
Risk för problem med trafikkapacitet och säkerhet.
2 Norehill båtbrygga
63
NATUROLYCKOR
Översvämningar, erosion, ras och skred
är exempel på risker som behöver
beaktas vid planering av den fysiska
miljön för att skapa ett robust samhälle.
Kommande klimatförändringar kan
komma att öka riskerna med bebyggelse
i strandnära områden, inte minst genom
förväntade stigande havsnivåer och ökade
nederbördsmängder. Detta ställer krav på
åtgärder som behöver vidtas för att skydda
befintlig bebyggd miljö samt underlag för den
fysiska planeringen vid bedömning av lämplig
markanvändning
Erosion
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har
i sin helhetsbedömning av Stockholms län
pekat ut delar av Tynningö som intressanta
för vidare undersökningar sett till rådande
markförhållanden och båttrafiken på
farlederna längs med kusten. Vissa av
dessa är idag känsligare än andra sett
till kombinationen av de två ovanstående
faktorerna. I sitt arbete har SGU pekat ut
områden som kan vara intressanta för
förstudier av erosionsförutsättningar samt
risker. De utpekade områdena innebär inte
att erosion idag förekommer på platserna.
i samhällsutvecklingen. Enlight SMHI:s
beräkningar fram till 2080 så förväntas
havsnivån för södra Sverige vara oförändrad
eller stiga med upp till ungefär 80 cm.
Längre norrut motverkas havsytans höjning
av landhöjningen. Uppskattningarna längs
Mellansveriges kuster varierar från en
sänkning med 50 cm till en höjning med upp
till 50 cm
Enligt praxis vid bygglovgivning i Vaxholms
stad krävs vid nybyggnation en sockelhöjd om
minst + 2.79 m över nollplanet. Geotekniska
frågor bör hanteras i detaljplaneskedet eller
vid bygglovsgivning.
För Tynningö är detta aktuellt vid
anspråktagna kustremsor. Vid Bygdegården
löper en del av Tynningövägen idag direkt
över en sumpmark som vid häftiga skyfall
kan komma att översvämmas sett till den lågt
liggande vägen.
Översvämning
Stigande havsnivåer, som är en konsekvens
av klimatförändringar och den globala
uppvärmningen, kan i framtiden komma att
påverka stora delar av Vaxholm stad. För
Tynningös långa kuststräcka är det viktigt
att beakta framtida klimatförändringar
64
53
MILJÖ- OCH RISKFAKTORER
Erosionsrisk på Tynningö
Områden för förstudier
54
Erosionsrisker
65
SERVICE OCH
HANDEL
Stockholms läns landsting (SLL) tog
2010 fram regionplanedokumentet RUFS
(Regional Utveckling För Stockholm) med
målsättningen att utveckla Stockholms
län till norra Europas mest attraktiva
utvecklingsregion. I dokumentet så pekas
Tynningö ut som en av tretton så kallad
kärnöar vilket innebär att man gjort
bedömningen att Tynningö sett till sin
lokalisering och befolkningsmängd skulle
kunna utgöra en service- och bytespunkt
för kommunikationer för intilliggande
öar. Med service så avses möjligheten att
kunna erbjuda grundläggande service som
exempelvis skola och servicebutiker.
Vid den beslutande tidpunkten för RUFS
så hade Tynningö en mindre förskola vid
Tynningösundsvägen och saknade även
en allmän färjeförbindelse till fastlandet.
Förskolan avvecklades hösten 2013 till följd
av svårigheter med tillgång till personal och
ett sviktande barnunderlag.
Tynningö utgör i dagsläget en bytespunkt för
trafikkommunikationer för de intilliggande
öarna då båtägare använder varven som
förvaringsplats för sina båtar och sedan
tar sig vidare med Waxholmsbåtarna. En
utvidgning av denna verksamhet skulle stärka
funktionen som kärnö.
På sikt kan en förbättrad infrastruktur
och ett ökat befolkningsunderlag utgöra
en förutsättning för etablering av
serviceverksamheter på ön men även för de
intilliggande öarna som Ramsö och Skogsö.
VERKSAMHETER
Förskola
Tynningö har idag ingen förskola. Flertalet
av barnen som är i förskoleåldern går idag
i förskola på Värmdö vid Norra Lagnö. Den
tidigare förskolans barnunderlag bedömdes
vara på gränsen för vad som kunde motivera
verksamheten. Med ett ökat året runt boende
och en ändrad ålderssammansättning
kommer det troligen att finnas ett stabilare
underlag för en förskola.
Dagens befolkning eller de antagna framtida
befolkningen bedöms inte utgöra underlag för
en etablering av en kommunal förskola eller
skola. Privata aktörer bör däremot bereddas
möjlighet att bedriva denna typ av service på
ön.
pendlingsmöjligheterna för skolbarn och
ungdomar på Tynningö.
Handelsverksamhet
Idag finns ingen livsmedelsbutik som är
öppen året runt på Tynningö. Inköp görs
troligen till största del i Gustavsbergs
centrum eller på Vaxön. En ökad
tillgänglighet till främst Vaxön skulle kunna
öppna upp för ökade spontaninköp under
sommarhalvåret. Detta bygger på att de
förslag som läggs fram i kapitlet Trafik
genomförs.
Den lokala handelsboden har öppet mellan
maj och augusti och bedriver även småskalig
restaurangverksamhet under denna tid. För
att förbättra förutsättningarna för det lokala
näringslivet bör nya verksamheter etableras
kring det föreslagna centrumlokaliseringen
vid Bygdegården.
Alternativa placeringar för sådan verksamhet
bör vara vid Bygdegården alternativt på den
plats längs med Tynningösundsvägen där den
tidigare förskolan låg.
Av barnen i skolåldern går huvuddelen i
skola på Värmdö, medan ett mindre antal
väljer skola i Vaxholm. De som väljer
Vaxholm är berättigade till skolkort med
Waxholmsbåtarna för pendling. För att
underlätta rörelse på ön bör förslagen i
trafikdelen genomföras för att förbättra
66
55
VERKSAMHETER
Nuvarande verksamheter
Före detta plats för förskolan
Ny centrumverksamhet
Eventuella platser för äldreboende
56
67
Seniorboende
LOKALT NÄRINGSLIV
KULTUR OCH FRITID
Den ökade inflyttningen till Tynningö
kommer troligen innebära en föryngring av
befolkningen sett till dagens förhållande. Den
äldre delen (65+) kommer dock fortfarande
vara en stor del av de boende och många av
de äldre har en önskan om att bo kvar på ön.
Tynningö har ett aktivt företagande och
ett flertal lokala entreprenörer har sin
bas på ön men utövar verksamheten
på annan plats. Cirka 90 olika företag
(handelsbolag, aktiebolag och ekonomiska
föreningar) finns idag registrerade på ön,
varav huvuddelen är enmansföretag. Den
stora antalet registrerade företag tyder
på att flertalet företag drivs från det egna
hemmet. Möjligheter att bedriva småskalig
och enklare verksamhet från det egna
hemmet bör uppmärksammas i kommande
planläggning. Några platser för tillkommande
större verksamhetsområden finns inte med
i fördjupningen av översiktsplanen. Däremot
så pekas området kring Bygdegården ut som
möjlig plats för lokala serviceinrättningar
som ska förenkla det dagliga livet för de
boende på ön.
Idag bedrivs ett aktivt fritidsliv där de
lokala föreningarna årligen anordnar olika
aktiviteter för de boende som filmkvällar,
teateruppsättningar och liknande sociala
aktiviteter på Bygdegården. Idag finns även
ett intresse av att utöka Bygdegårdens
verksamhet vilket ligger i linje med den
centrumutveckling som föreslås i både
översiktsplanen och den fördjupade
översiktsplanen.
På ön finns idag ett intresse av att skapa
ett lokalt seniorboende för äldre kallat
”Gamlingbo”. Iniativet är taget av den lokala
föreningen med samma namn. Föreningen
arbetar för att etablera ett seniorboende
vid Hemviken alternativt vid Bygdegården.
Placeringen av boendet och dess omfattning
berörs i kapitlet Bebyggelse.
En etablering av ett sådant boende skulle
underlätta för vård/hemtjänstutföraren
genom att ha en central samlingspunkt
för flertalet av eventuella vårdtagare på
Tynningö.
Idrottsföreningen TIF (Tynningö
Idrottsförening) anordnar olika löprundor,
kajakpaddling, simklubb vid Myrholmsmaren
och ansvarar för underhållet av idrottsplatsen
på östra Tynningö. Utöver detta så innebär
det starka föreningslivet i sig en social faktor
där flertalet av de boende är aktiva i någon av
föreningarna.
De större aktiva verksamheterna som
finns på ön är bl.a. Ljungbergsgårdens
konferensanläggning, Malmqvist båtservice
och Juliusbergs varv. Malmqvist båtservice
har tidigare behandlats och eventuell
utvidgning bör vara möjlig så länge
allmänhetens tillgång till strandkanten vid
Hemviken kvarstår. Lämpligheten för detta
bör utredas i samband med planläggning.
Övriga varv ligger i områden som gör det
svårt att planera för eventuell expansion.
Eventuell expansion av dessa bör ske
med hänsyn till rådade förutsättningar
såsom riksintresse och strandskydd och
allmänhetens tillgänglighet och allmän
framkomlighet.
68
57
BREDBAND
Regeringen beslutade 2009 om en nationell
bredbandsstrategi för Sverige. Den nationella
målsättningen var att utbyggnaden av ITinfrastrukturen i Sverige ska nå ut till 90 % av
befolkningen fram till 2020 med en hastighet
som motsvarar 100 Mbit.
Utbyggnaden ska i första hand bestå av
fiberinfrastruktur för att de nationella
hastighetsmålen ska kunna uppnås.
Utbyggnaden sker idag genom
marknaden där operatörerna är drivande
i utbyggnaden. Perifera områden där
marknadsmässigt underlag inte föreligger
kan ansöka om statligt stöd genom att
länsstyrelsen beviljar ekonomiskt stöd för
kanalisation (nedläggning av kablar) och
bredbandsutbyggnad. I Stockholms län är
cirka 70 % av totalbefolkningen ansluten
till IT-infrastruktur med hög hastighet. De
delar som har en mindre anslutningsgrad
ligger i skärgården samt bland de mindre
tätbefolkade öarna i Mälaren.
kan uppnås. Under slutet av 2014 bildades
det en intresseförening driven av TRBB för
att kartlägga intresset av kanalisation på
Tynningö. Arbetet med att kartlägga antalet
intressenter för en kanalisation pågår och
efter avslutat projekt bör återkoppling
ske med länsstyrelsen för vidare arbete.
Liknande projekt genomförs på Rindö genom
föreningen Rindöfiber.
Idag löper en fiberkabel, via Tynningö,
mellan Gustavsberg och Vaxholm med en
mindre telestation på ön. Operatören av
dessa och trolig samtalspart för framtida
fiberutbyggnad på Tynningö är Skanova.
Fiber kan med fördel läggas ned
samtidigt som VA-ledningar då delar av
grävningsarbetet kan ske samordnat. Arbetet
med fibernedläggning kommer troligen
påbörjas tidigare än utbyggnaden av vatten
och avlopp på Tynningö vilket gör att en
samordnad insats inte är aktuell.
IT-infrastrukturen på Tynningö består
idag i huvudsak av ADSL- anslutningar
genom kopparnätet - detta nät är dock
under avveckling i hela landet. Även mobila
lösningar genom 3g och 4g- nätet finns
idag men är inte lämpade för stadigvarande
användning då datamängderna för dessa
oftast är begränsade till skillnad mot
fasta uppkopplingar som har obegränsade
datamängder. För Tynningö som har en
stor del enmansföretag och en stor del
entreprenörsverksamheter är det viktigt
att tillgången till en fast IT-infrastruktur
58
69
GENOMFÖRANDE
En fördjupad översiktsplan är inte
juridiskt bindande men ska fungera
som ett vägledande dokument för den
kommande planeringen gällande markoch vattenanvändningen inom det berörda
området. Där det bedöms aktuellt och
nödvändigt med juridisk verkan kan
detaljplaner upprättas i enlighet med
översiktsplanens intentioner. Genomförandet
av delarna i denna fördjupade översiktsplan
är beroende på när lösningarna gällande
vatten- och avlopp samt trafikfrågorna
har behandlats och genomförts. Den
kommunala VA-planen har som mål att
påbörja en utbyggnad av det kommunala
VA-nätet till Tynningö 2025 vilket innebär
att den utveckling som beskrivs i den
förjupade översiktsplanen kan förväntas
vara genomförd 2035, vilket dock enbart
är en uppskattning. För att möjliggöra en
effektiv utbyggnad av VA på Tynningö är det
avgörande med en överrenskommelse med
Trafikverket gällande nedläggning av VAledningar i de statliga vägarna.
DETALJPLANER
Delar av Tynningö omfattas idag av detaljplan
eller avstyckningsplaner som reglerar
fastigheternas storlek samt byggrätt.
Utbyggnaden av det kommunala VA-nätet till
de olika delarna av Tynningö ska föregås av
detaljplanearbete.
RIKSINTRESSEN
HUVUDMANNASKAP
Riksintresseområdena tillgodoses genom
denna fördjupade översiktsplans mål om
att befintliga kulturmiljövärden inte ska
förvanskas vid kommande planläggning. Den
bebyggelse som planeras kunna få tillkomma
ska anpassas till den historiska och kulturella
kontext som råder på platsen. Detta gäller
såväl utformning som placering av eventuella
nya huvud- och komplementbyggnader.
Arbetet ska föregås av detaljplanarbete som
mer ingående ska studera platsens kvaliteter
och krav på anpassning. Målet med detta
är att bevara den befintliga karaktären och
atmosfären på platsen.
Trafikverket är idag huvudman för
Tynningövägen och Norra Tynningövägen.
Trafikverket är även huvudman för de
allmänna bryggorna och färjeläget.
Vidare så ska hänsyn tas till riksintresset
för farled vid Östra Tynningö där den
aktuella trafiken inte avses utökas i antalet
turer utan föreslagen lösning pekar på att
en större färja är den hållbara lösningen
för den framtida trafiksituationen. Vidare
så behandlas alternativen med en utökad
kollektivtrafik för området såväl lokalt som
till de centrala delarna av Stockholm. Detta
skulle potentiellt kunna minska användandet
av bil samtidigt som befolkningen ökar. En
återhållsam ökning av biltrafiken till och
från Tynningö skulle minska incitamentet
för en större eller utökad färjetrafik på
Tynningöleden. Utökningen av befintliga
småbåtsbryggor och verksamhet sker där så
ansetts lämpligt i relation till riksintresset
för kommunikation. I övrigt så placeras ingen
ny bebyggelse eller verksamhet som kan
komma i konflikt med detta riksintresse.
70
Samtliga övriga marker och fastigheter på
Tynningö ägs av företag, fastighetsägare eller
lokala föreningar. Den största föreningen
är TGEF som idag består av cirka 330
fastighetsägare och förvaltar de större
allmänna platserna på ön. Samtliga allmänna
platser på ön har enskilt huvudmannaskap.
För den framtida planeringen är det vitalt
att det splittrade huvudmannskapet genom
väg- och tomtföreningar, samfälligheter och
liknande samordnas. Genom att samtliga
större utbyggnader berör hela eller stora
delar av ön så vore det effektivt att en
samordning mellan dessa föreningar sker.
Genom att lägga samman vissa föreningar
eller skapa nya större så skapas en stabil
samtalspartner som kan medverka vid
kommande förändringar. Detta skulle i sig
effektivsera processerna i frågor avseende
VA-utbyggnad, GC-vägar etc.
Idag finns inga kommunala anläggningar
eller kommunalt ägd mark på Tynningö.
Kommande detaljplanering bör därför utgå
från enskilt och statligt huvudmannaskap på
Tynningö..
59
FÖRSLAG FÖR TILLKOMMANDE MARKOCH VATTENANVÄNDNING
60
Verksamhetsutveckling/centrum
Omdragen busslinje
Kulturhistoriskt värde
Cykel- och gångbana
Utredingsområde för Trafiklösning
Plats för badplats
Utveckling för båtplatser
71
SAMRÅDSHANDLING
2015-04-15
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR TYNNINGÖ
72
73
DEL 1
DEL 2
DEL 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bakgrund..................................................................4
Metodik och bedömningsgrunder..........................10
Utredningsbehov.....................................................26
Miljöbedömningsprocessen.....................................4
Miljömål..................................................................12
Uppföljning..............................................................26
Avgränsning ........................................................4
Bedömning av miljömål.....................................12
Nulägesbeskrivning..................................................6
Trafik och kommunikation.....................................14
Mål och riktlinjer.................................................6
Kulturmiljö..............................................................16
Planer..................................................................7
Friluftsliv, rekreation och strandskydd..................18
Lagskydd..............................................................7
Naturvärden, biologiska mångfald, och
Alternativ...................................................................9
landskapsbild..........................................................20
Planförslag..........................................................9
Vatten och avlopp....................................................22
Nollalternativ.......................................................9
Hälsa, säkerhet och social trygghet.......................24
74
1
BAKGRUND
Vaxholms stad har enligt intentionerna i
översiktsplanen för Vaxholm stad, Vaxholm
2030, inlett arbetet med att ta fram en
fördjupad översiktsplan (FÖP) för Tynningö.
Denna ska studera förutsättningar och
behov för öns framtida utveckling och lyfta
fram dessa. Målet med planen är att skapa
förutsättningar för en utveckling av ön med
en ökad befolkning samtidigt som Tynningös
värden och karaktär bibehålls.
MILJÖBEDÖMNINGSPROCESSEN
En översiktsplan antas medföra betydande
miljöpåverkan enligt 6 kap 11§ i Miljöbalken
(MB) och därför ska en miljöbedömning
göras. Syftet med en miljöbedömning är att
integrera miljöaspekter i den fördjupade
översiktsplanen så att en hållbar utveckling
främjas.
Miljöbedömningen ska redovisa den
betydande påverkan på miljön som planens
genomförande innebär. Processen med
miljöbedömningen leder till en skriftlig
redogörelse, en miljökonsekvensbeskrivning
(MKB) som identifierar, beskriver och
bedömer direkt och indirekt miljöpåverkan.
I arbetet med att ta fram samrådsförslag
för en fördjupad översiktsplan för Tynningö
ska en MKB tas fram som belyser de
miljökonsekvenser som kan tänkas uppstå
vid genomförandet av planförslaget. Inför
varje kommande detaljplanprocess kommer
miljöbedömningar att genomföras. Om
en betydande miljöpåverkan kan uppstå,
upprättas en miljökonsekvensbeskrivning för
en verksamhet eller ett mindre område.
4
75
Avgränsning
Med bakgrund i Vaxholms stads översiktsplan,
samt planförslagets avgränsningar har
följande avgränsningar av MKB:n gjorts.
Geografisk
Utredningsområdet är avgränsat till
Tynningö och innefattar enbart huvudön,
omkringliggande mindre öar innefattas
inte. Planområdet utgörs främst av gles
fritidsbebyggelse och omfattar 734 fastigheter
varav 6 är samfälligheter..
Tid
Genomförandetiden för planen är inte
fastställd utan istället finns en uppskattad
tidshorisont som är kring 2035. MKB:n har
utgått ifrån denna tidsaspekt.
Miljöaspekter
Avgränsningen av miljöaspekter har gjorts
mot bakgrund av behovsbedömningen,
identifierade nyckelfrågor, tidigare
genomförda utredningar, planförslagets
intentioner och omfattning samt gällande
lagkrav.
De miljöaspekter som bedömts som
betydande och berörs i denna MKB är:
• Trafik och kommunikationer
• Kulturmiljö
• Friluftsliv, rekreation och strandskydd
• Naturvärden, biologisk mångfald och
landskapsbild
• Vatten och avlopp
• Hälsa, säkerhet och social trygghet
Ny kunskap som tillförs arbetet kan innebära
att avgränsningarna måste omvärderas.
76
5
NULÄGESBESKRIVNING
Tynningö är en av kommunens, till ytan,
största öar med ca 400 folkbokförda.
Majoriteten av de boende är över 45 år och
befolkningsmängden har under lång tid varit
konstant.
Bebyggelsen på ön är varierande men
domineras främst av fritidshus. Ön har
ett aktivt föreningsliv och det finns en rad
olika verksamheter och företag etablerade.
Allt fler väljer att bosätta sig permanent
i sina fritidshus på Tynningö vilket ökar
kraven på bland annat samhällsservice,
kommunikationer och tekniska anläggningar.
För att möta de ökade kraven har Vaxholms
stad upprättat en fördjupad översiktsplan för
Tynningö.
Mål och riktlinjer
• Livsmiljö
Vaxholms stads har tre kommunövergripande
mål:
Vaxholms stad ska vara en attraktiv plats att
leva, arbeta och bo på. Den ska kännetecknas
av en trygg och hållbar miljö med bra
samhällsservice och goda kommunikationer.
• Ekonomi:
Kommunal service ska tillhandahållas
på ett kostnadseffektivt sätt. Intäkts- och
kostnadsnivåerna ska vara relaterade till
ambitionsnivån och ska kunna relateras till
externt jämförbara verksamheter. Finanser
i balans är en viktig förutsättning för god
service till invånarna och utveckling av
verksamheterna.
• Kvalitet
Vaxholms stads invånare avgör vad som är god
kvalitet. Kommunens verksamheter betjänar
stadens invånare, företagare samt staten.
Stor betydelse för vad som kan anses vara
god kvalitet är avser i huvudsak tillgänglighet,
bemötande och service.
Kvalitet definieras genom de tre perspektiven
- funktionell, upplevd och ändamålsenlig.
6
77
Målet har delats upp i två delmål - ekolgisk
hållbarhet och social hållbarhet.
Ett socialt hållbart Vaxholm innebär att alla
invånare, på lika villkor, erbjuds en livsmiljö
där de upplever en hög grad av trygghet och
kan tillgodogöra sig kunskap, utvecklas och ha
en god hälsa.
Ett ekologiskt hållbart Vaxholm innebär att
alla invånare erbjuds en livsmiljö där hänsyn
tas till naturresursuttaget i ekosystemen,
vilket konkretiseras i arbetet med det svenska
miljömålssystemet.
Planer
Översiktsplan 2030
I översiktsplanen för Vaxholm stad,
Vaxholm 2030, beskrivs Tynningö som ett
omvandlingsområde som på sikt kommer att
öka sin befolkning till följd av att fler väljer att
bosätta sig permanent på ön.
Enligt översiktsplan ska en regelbunden
och frekvent koppling till replipunkten och
stadskärnan i Vaxholm bör eftersträvas.
Kopplingen och kommunikationerna mot
Vaxholm behöver förbättras för att öka
tillgängligheten till stadskärna, kollektivtrafik
och samhällsservice etc. Det är även viktigt
att stärka föreningslivet och möjligheten
att etablera verksamheter. Allt detta bör
ske i enlighet med RUFS 2010 (Regionala
utvecklingsplanen för Stockholmsregionen)
där Tynningö pekats ut som en kärnö.
Gällande detaljplaner
Befintlig karaktär och bebyggelsestruktur
ska bevaras och kommunen ska vara fortsatt
restriktiv till avstyckningar för att inte
ytterligare öka belastningen på infrastruktur
och miljö.
Planområdet omfattas av 8 gällande detaljoch avstyckningsplaner som reglerar markoch vattenanvändningen.
Tynningö saknar kommunalt vatten och avlopp
och en stor del av de befintliga enskilda
anläggningarna har blivit utdömda av Södra
Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor.
Utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp
utgår från VA-planen som anger prioritet 4
vilket innebär att en utbyggnad tidigast kan
påbörjas tidigast år 2025.
Dessa planer tillkom då huvuddelen
av befolkningen inom området var
sommarboende och är anpassad efter
sådana förutsättningar. Genom dessa planer
så råder det idag begränsningar gällande
fastigheternas storlekar och byggnadernas
bruttoarea. Utöver detta så har Vaxholm stad
varit allmänt restriktiv till avstyckningar på
hela Tynningö.
I flertalet av planerna så ingår allmän
platsmark för natur och park. Marken
sköts idag genom lokala samfälligheter och
föreningar. Trafikverket är huvudman för de
större vägarna på ön - Tynningövägen och
Norra Tynningövägen som sammanbinder
de allmäna bryggorna vid Höganäs, Norra
Tynningö med färjeläget vid Östra Tynningö.
Större grönområden på Tynningö ska bevaras
för att tillgodose möjlighet till bland annat
rekreation och friluftsliv samt för att värna om
och ge bra förutsättningar för ett rikt växt- och
djurliv.
Kommunikationerna behöver samordnas för
att underlätta bytet mellan olika trafikslag.
Ökad möjlighet att cykla, förbättrad reguljär
båttrafik samt samordning av kollektivtrafiken
pekas ut som fokusområden för att öka
tillgängligheten
78
7
Lagskydd
Riksintressen
Riksintressen för kust- och
skärgårdsområdena i Stockholms län
(4 kap. 1-2 § MB)
Enligt riksintresset för kust- och
skärgårdsområdena i Stockholms län
ska turismens och då särskilt det rörliga
friluftslivets intressen beaktas i planeringen.
Syftet är att ta till vara på de existerande
värdena och samtidigt inte hindra utvecklingen
i området.
Riksintresse för kulturmiljövården,
(3 kap 6 § MB)
De norra delarna av Tynningö är utpekat
som riksintresse för kulturmiljö.
Riksintresseområdets värden utgörs bland
annat av farledsmiljön utmed inloppet
till Stockholm via Vaxholm, som speglar
skärgårdens betydelse för huvudstadens
sjöfart, livsmedelsförsörjning och
rekreationsliv samt levnadsbetingelserna för
innerskärgårdens befolkning. På Tynningö
finns det ett flertal sommarvillor från
1800-talets senare del och 1900-talets början,
”grosshandlarvillor” med rik lövsågeridekor
och villor som visar den fortsatta
arkitekturutvecklingen. De byggdes främst
av en den borgarklassen från Stockholm som
upptäckt ön och dess sommarkvaliteter.
8
Riksintresse för energi och kommunikationer
(3 kap. 8 § MB)
Framtida planering ska ta hänsyn till att
förändringar inte inkräktar på sjöfarten och
dess framkomlighet. På sikt behöver vägfärjan
från Tynningö till Norra Lagnö utöka sin
kapacitet och kommunen bör därför samråda
med Sjöfartsverket inför etablering av nya
anläggningar eller förändringar i sjötrafiken.
Övriga lagskydd
Strandskydd
(7 kap. MB)
Inom stora delar av planområdet råder
allmänt strandskydd, 100 meter på land och
i vattnet. Strandskyddets syfte är att trygga
förutsättningarna för allmänrättslig tillgång
till strandområden samt att bevara goda
livsvillkor på land och i vatten för djur- och
växtliv.
Delar av strandskyddet på Tynningö är idag
upphävt i gällande planer. På vissa delar har
strandskyddet aldrig trätt i kraft.
För att upphäva strandskyddet inom detaljplan
krävs det särskilda skäl enligt miljöbalken.
79
Miljökvalitetsnormer för ytvatten
(5 kap. 3 § MB)
Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns
vattendistrikt har beslutat om
Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster
(16 december 2009, MB 5:1 och 4:8
förordningen (2004:660)) om förvaltning
av kvaliteten på vattenmiljön. Föreskriften
med miljökvalitetsnormerna är en del av det
svenska genomförandet av EU:s Ramdirektiv
för vatten.
Miljökvalitetsnormer för luft
(5 kap. 3 § MB)
Kraven på luftkvalitet i utomhusluft bestäms
i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). I
förordningen finns miljökvalitetsnormer för
kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid,
kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar
(PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik,
kadmium, nickel och bly. Vid planering,
planläggning och tillståndsprövning ska
kommuner och myndigheter iaktta gällande
miljökvalitetsnormer (MB 5:3).
ALTERNATIV
Planförslag
Vaxholms stad har tagit fram en VA-plan som
beskriver förutsättningarna för en utbyggnad
av det kommunala VA-nätet. Den fördjupade
översiktsplanen har inte sett några särskilda
skäl till förändringar för de intentionern som
förts fram i VA-planen.
I planförslaget pekas delar av norra,
centrala samt södra Tynningö som
utvecklingsområden där ytterligare förtätning
av bebyggelsen kan tillåtas. Planförslaget
innebär att förutsättningarna för ett ökat
antal permanentboende förbättras genom
förbättrade kommunikationer, service och
utbyggnad av kommunalt VA.
Den förväntade befolkningsökningen i
samband med att Tynningö fick en allmän
färja 1 januari 2013 uteblev och förutspås
istället ske i samband med utbyggnaden av
kommunalt vatten och avlopp. På längre
sikt förväntas ca 60 % av fastigheterna
vara permanentbebodda, vilket innebär en
stadigvarande befolkningssiffra förväntas bli
mellan 1000 och 1100 personer.
Nollalternativ
Nollalternativet representeras en fördubbling
av befolkningsutvecklingen från dagens
400 till 800. Uppgiften är att spegla den
utveckling som är trolig om planförslaget inte
genomförs.
• Kulturmiljövärden. Hänsyn till
riksintresset för kulturmiljö visas men det
saknas en tydlig strategi och ambition för
att värna och utveckla kulturmiljöer på
övriga delen av Tynningö
• Kollektivtrafik. En tydlig strategi för
hur arbetet med att utveckla en bättre
kollektivtrafik med anpassad tidtabell och
turtäthet saknas.
• VA. Arbetet med att ansluta Tynningö
till kommunalt vatten och avlopp enligt
VA-planen kommer att inledas tidigast år
2025.
• Service. Långsammare befolkningsökning
och enbart kompletterande utbyggnad
av bl.a. infrastrukturen kommer att
bidra till att underlag för utbyggnad och
upprätthållande av service kommer att
utebli.
80
9
2
Konsekvenser
METODIK OCH
BEDÖMNINGSGRUNDER
Planförslagets och nollalternativets
påverkan bedöms i MKB:n genom att
relatera till det värde som berörs,
men också till miljöpåverkans relation
till miljökvalitetsnormer, nationella
riktvärden, gränsvärden och miljömål.
Konsekvensbedömningen är gjord utifrån
en niogradig skala. Konsekvenser har
bedömts från noll till fyra med såväl positiva
som negativa konsekvenser. Bedömningen
görs utifrån risker för eller möjligheter
till konsekvenser. Skalan är utarbetad av
Ekologigruppen AB.
+/- 4 Mycket
stora
+/- 3 Stora
Positiva
Betydande positiv påverkan på riksobjekt
eller regionalt värdefulla objekt.
Betydande negativ påverkan på riksobjekt
eller regionalt värdefulla objekt.
Bidrar tydligt till att förbättra nuvarande
överskridna miljökvalitetsnormer, rikt- och
gränsvärden för miljö.
Överskrider tydligt miljökvalitetsnormer,
eller överskrider tydligt nationella rikt- eller
gränsvärden för miljö.
Begränsad positiv påverkan på riksobjekt
eller värden av regionalt intresse,
eller betydande påverkan på värden av
kommunalt intresse.
Bidrar tydligt med åtgärder i miljömålets
riktning.
+/- 2 Märkbara
Liten positiv påverkan på värden av
riksintresse eller regionalt intresse,
eller begränsad påverkan på värden av
kommunalt intresse, eller omfattande
påverkan på större lokala värden.
Begränsad negativ påverkan på riksobjekt eller
värden av regionalt intresse, eller betydande
påverkan på värden av kommunalt intresse.
Riskerar att överskrida miljökvalitetsnormer,
nationella riktvärden eller gränsvärden
för miljö, eller motverkar tydligt nationella
miljömål.
Liten negativ påverkan på värden av
riksintresse eller regionalt intresse, eller
begränsad påverkan på värden av kommunalt
intresse, eller omfattande påverkan på större
lokala värden.
Uppfyller delvis miljökvalitetsnormer,
uppfyller huvudsakligen nationella rikt- eller Motverkar delvis nationella miljömål, eller
gränsvärden, alternativt bidrar på ett tydligt motverkar på ett tydligt sätt lokala miljömål.
sätt till lokala miljömål.
Liten påverkan på värden av kommunalt
intresse
+/- 1 Små
+/- 0 Inga eller
obetydliga
10
Negativa
Uppfyller tydligt miljökvalitetsnormer och
nationella rikt- och gränsvärden, men kan
på ett icke betydelsefullt sätt motverka
aspekter av dessa alternativt bidrar
obetydligt till att uppfylla dessa.
Mindre konsekvenser för lokala värden.
Motverkar endast i mindre omfattning lokala
miljömål.
Inga påvisbara effekter eller konsekvenser Inga påvisbara effekter eller konsekvenser
som saknar betydelse för de kända
som saknar betydelse för de kända
värdena.
värdena.
81
Osäkerhet i bedömningarna
Underlaget för bedömningarna är i
flera fall begränsat vilket medför att
miljöbedömningen i flera fall utgörs av
riskbedömningar istället för konkreta
bedömningar av konsekvenser.
Underlag som saknas för en välgrundad
bedömning är bland annat en
översvämningsutredning, kartläggning
av bullersituationen från färjeläget och
fördjupad inventering av riskerna för erosion,
ras och skred.
Kompletterande inventeringar kan behövas
i de fall utpekade områden ska bebyggas.
Framtida detaljplanering får avgöra om det
finns behov av mer detaljerade utredningar.
82
11
MILJÖMÅL
Bedömning av miljömål
Bedömning av hur planförslaget uppfyller
de regionala miljömålen. Bedömning görs
utifrån de regionalt prioriterade miljömålen i
Stockholms län och miljömålet Hav i balans
samt Levande kust och skärgård
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
• Målet beaktas genom att ett ökat antal
permanentboende gynnar möjligheterna
för robusta tekniska lösningar.
• Förbättrad kollektivtrafik på land och till
havs ger positiva konsekvenser samtidigt
som ett ökat antal permanentboende
innebär troligen fler bilar.
• Förbättrad kollektivtrafik och
underlättande av byte mellan olika
trafikslag bidrar till att minska
bilberoendet och klimatpåverkan.
• Ökad befolkning medför högre belastning
på miljön och påverkar därmed klimatet.
12
83
Ingen övergödning och Hav i balans samt
levande kust och skärgård
• Utbyggnad av kommunalt vatten och
avlopp minskar utsläpp från enskilda
avlopp vilket bidrar till att uppfylla målen.
Utdömda avlopp är idag ett av de största
bidragande orsakerna till övergödning i
vattenförekomsterna runt Tynningö och i
skärgården i helhet.
Ett rikt växt- och djurliv
God bebyggd miljö
Giftfri miljö
• Bevarandet av större grönområden bidrar
till att uppfylla miljömålet. Planförslaget
innebär att delar av norra Tynningös
sammanhängande grönområde tas
anspråk. Konsekvensen av detta bedöms
dock inte vara betydande eller motverka
miljömålet.
• Positiva konsekvenser förväntas genom
att planförslaget fastställer VA-planens
intentioner, förbättrad kollektivtrafik,
bevarande av grönområden och fokus på
bevarande av kulturmiljövärden vilket är i
linje med miljömålet.
• Utbyggnad av kommunalt vatten och
avslopp bidrar till att minska läckaget av
metaller, miljögifter och näringsämnen
(PCB:er, bromerade flamskyddsmedel).
• Ökad befolkning innebär högre belastning
på grönområden inklusive skogar och
hällmarker
84
13
TRAFIK OCH KOMMUNIKATIONER
Idag finns det en busslinje på Tynningö
men enligt den fördjupade översiktsplanen
krävs det en rad förbättringar för att kunna
möta ett ökat antal kollektivtrafikresande i
framtiden samtidigt saknas det definierade
gång- och cykelvägar längs de större vägarna
på Tynningö.
Planförslaget påverkar inte riksintresset
om eventuella förändringar i färjetrafiken
kommuniceras med Sjöfartsverket.
- 1, Små negativa konsekvenser på grund av
ökad belastning på vägnätet
Planförslaget medför ett ökat antal boende och
bilar vilket i sin tur ger en ökad belastning på
vägnätet.
- 2, Märkbara negativa konsekvenser för trafiken
till följd av ökad bilberoende
Nollalternativet saknar en övergripande
planering vilket medför en mer spridd
bebyggelse och bosättning. Det kan leda till ökat
bilberoende och ökade trafikflöden.
Utsläpp
- 2, Märkbara negativa konsekvenser till följd av
ett ökat behov av transporter
Planförslaget innebär befolkningsökning vilket
bidrar till ett ökat behov av transporter vilket kan
leda till ökade utsläpp av växthusgaser.
+ 1, Små positiva konsekvenser för minskning av
utsläpp från trafiken
Gång- och cykelväg
Genom en förbättrad försörjning av olika varor
och tjänster lokalt minskar behovet av att ta bilen
längre sträckor.
14
Nollalternativ
+/- 0, Ingen påverkan väntas beröra riksintresset
för farled
Trafik
Tynningö har ett behov av en bibehållen och
förbättrad kommunikation mot Vaxholm
för att öka tillgängligheten till stadskärna,
kollektivtrafik och samhällsservice m.m.
Kommunikationerna behöver samordnas för
att underlätta byten mellan olika trafikslag.
Planförslag
- 2, Märkbara negativa konsekvenser till följd av
ett ökat behov av transporter
I nollalternativet förväntas en långsammare
befolkningsökning vilket bidrar till ett ökat behov
av transporter som kan leda till ökade utsläpp av
växthusgaser.
+ 2, Märkbara positiva konsekvenser genom
förbättrad tillgänglighet
+/- 0, Ingen större förändring av tillgängligheten
till gång- och cykelvägar
Enligt planförslaget ska tillgängligheten på
Tynningö förbättras genom lokala gång- och
cykelvägar mellan utpekade målpunkter.
Långsammare inflyttning än i planförslaget
kan medföra att utbyggnad av lokala gång- och
cykelvägar inte prioriteras eller sker.
85
Kollektivtrafik
Planförslag
+ 1, Små positiva konsekvenser för
kollektivtrafiken genom möjlighet till anpassad
kollektivtrafik
- 2, Märkbara negativa konsekvenser för
kollektivtrafiken till följd av långsammare
inflyttning
Planförslaget innebär att förutsättningarna
för ett ökat antal permanentboende
förbättras med följden att antalet potentiella
kollektivtrafikresenärer ökar. Ett ökat
resenärsunderlag skapar förutsättningar för en
bättre turtäthet och anpassad kollektivtrafik.
I nollalternativ sker inflyttandet till Tynningö
mer sporadiskt med följden att antalet
kollektivtrafikresande ökar långsammare.
En utdragen inflyttning medför sämre
förutsättningar för ökad turtäthet och anpassad
kollektivtrafik.
+ 2, Märkbara positiva konsekvenser till följd av
anpassad tidtabell
Enligt planförslaget ska kommunen arbeta för
att tidtabellen för buss 689 ska justeras så att
övergången mellan den och Trafikverkets färja
förbättras. Detta skulla främst gynna de unga.
IT-kommunikation
Nollalternativ
+3, Stora positiva konsekvenser för ITkommunikation
Planförslaget innebär större kundunderlag
vilket ger ökade möjligheter till bättre ITkommunikation.
Förslag till konsekvensmildrande
åtgärder
• Ökad samverkan med Värmdö kommun
för att lyfta frågan om snabbåtslinje till
Stockholm från Ålstäket via Norra Lagnö i
Värmdö
- 1, Små negativa konsekvenser genom
oförändrad tidtabell
Nollalternativet innebär att tidtabellen för buss
689 med stor sannolikhet ligger kvar Detta
innebär att barn och ungdomar som går i skola
på Värmdö har svårigheter att använda sig av
kollektivtrafik.
+/- 0, Ingen större förändring vad gäller tillgång
till förbättrad IT-kommunikation
Nollalternativet innebär att kundunderlaget
växer långsammare vilket ger sämre möjligheter
till bättre IT-kommunikation. Lokalt engagemang
är avgörande för möjligheten att förbättra ITkommunikationen.
86
15
KULTURMILJÖ
Kulturvärden
I enlighet med riksintresset för kust- och
skärgårdsområdet så bör ingen mer
fritidsbebyggelse tillkomma utan att hänsyn
tas till de natur- och kulturvärden som finns
på platsen idag. För att bevara Tynningös
karaktär måste därför de kulturhistoriska
värdena belysas och beaktas i den framtida
utvecklingen.
Riksintresse för kulturmiljö
På Tynningö pågår en omvandling av
fritidshus till permanentboende. Kommunen
har sedan tidigare varit restriktiv med
avstyckningar samt velat att befintlig karaktär
och bebyggelsestruktur ska bevaras.
Planförslag
16
- 1, Små negativa konsekvenser för områden av
riksintresse
Planförslaget ger möjlighet till utökad
bebyggelse inom delar av området med
riksintresse för kulturmiljö. En viss påverkan
kommer att ske, men hänsyn tas till riksintresset
och framtida underlag.
+2, Märkbara positiva konsekvenser för
kulturmiljön genom ökat bevarande
Planförslaget underlättar bevarandet,
tillgängliggörandet och utvecklingen av
befintlig bebyggelsemiljö inom riksintresset
för kulturmiljö. Särskilt viktiga miljöer och
byggnader kommer att skyddas genom
bestämmelser i framtida detaljplaner.
87
Nollalternativ
+/- 0, Konsekvenserna för riksintresset för
kulturmiljön väger ut varandra
I nollalternativet sker varken någon betydande
positiv eller negativ påverkan på kulturmiljön
då ingen ny bebyggelse planeras. I de fallen
att bebyggelse tillkommer sporadiskt, utan
en sammanhållen plan, finns det en risk att
miljöerna påverkas negativt om inte antikvarisk
kompetens anlitas och bebyggelsen anpassas till
omkringliggande byggnader.
-2, Märkbara negativa konsekvenser för
bevarandet, tillgängliggörandet och utvecklingen
av befintlig bebyggelsemiljö
Nollalternativet medför att detaljplaneringen
av Tynningö försenas vilket medför att särskilt
viktiga miljöer och byggnader kommer att sakna
skydd under en längre tid. Detta medför även att
bevarandet, tillgänligheten och utvecklingen av
befintlig bebyggelsemiljö inom riksintresset för
kulturmiljö inte underlättas
Förslag till konsekvensmildrande
åtgärder
• Hänsyn till befintliga kulturmiljöer bör
lyftas fram genom tydligare riktlinjer för
planering av bebyggelse.
• Generella riktlinjer inför kommande
detaljplanering och bygglovhandläggning
för större områden inom riksintresset för
kulturmiljö bör tas fram.
• Områden som är värdefulla och ska
bevaras bör pekas ut. Vid större förändringar
inom kulturhistoriskt värdefull miljö
ska kommunen i möjligaste mån anlita
antikvarisk kompetens.
• Värdefulla byggnader/verksamheter bör
inrättas som byggnadsminnen.
88
17
NATURVÄRDEN, BIOLOGISK
MÅNGFALD OCH LANDSKAPSBILD
Grönstruktur och spridningssamband
Landskapsbild
Tillgången på sammanhängande och
varierande grönområden är stor.
Landskapets värden är delvis knutna till
kulturmiljövärdena som är beroende av
landskapets struktur för att kunna tolkas
och upplevas. Landskapsbilden på öns
norra sida domineras främst av stora
sommar- och grosshandlarvillor som präglar
av arkitektutvecklingen under 1800- till
1900-talet.
Grönområden
Stora delar av Tynningös skog och mark
ägs av Tynningö gårds ekonomiska förening
(TGEF) genom ca 300 tomtägare. Enligt TGEF
ska skogen vårdas, göras tillgänglig och ge
naturupplevelser för allmänheten.
Planförslag
18
- 1, Små negativa konsekvenser för
spridningsvägar för växt- och djurliv samt
grönstruktur
Planförslaget innebär att delar av föreslagen
bebyggelse tar delar av befintliga grönområden
i anspråk. Samtidigt har planförslaget pekat
ut större grönområden som bör bevaras vilket
bidrar till att bibehålla spridningssamband.
- 1, Små konsekvenser till följd av ökat slitage på
naturmiljön.
Nollalternativ
- 1, Små negativa konsekvenser för
grönstrukturen
I nollalternativet aktualiseras frågan om
ingrepp i grönstrukturen först i samband med
att ny bebyggelse planeras i gröna områden.
Avsaknaden av ett helhetsgrepp kan leda till
kumulativa effekter. Utan ett helhetsperspektiv
och riktlinjer för riskerar den nya bebyggelsen
att långsamt minska grönområdet.
Ett ökat antal året-runt-boende leder till ett ökat
slitage på naturmiljön.
+ 2, Märkbara positiva konsekvenser genom
bevarande av större sammanhängande
grönområden
Planförslaget innebär att bevarandet av större
sammanhängande grönområden säkras genom
detaljplanering.
+/- 0, Inga konsekvenser förväntas för
naturvärden, biologisk mångfald och
landskapbild.
+ 1, Små positiva konsekvenser genom bevarande - 1, Små negativa konsekvenser för bevarande av
landskapsbild
av landskapsbild
I planförslaget begränsas rätten till avstyckning
vilket bidrar till att bevara den värdefulla
skärgårdskaraktär som finns på Tynningö.
89
I nollalternativ är rätten till avstyckning
fortfarande begränsad. Det finns dock risk för att
hänsyn till landskapsbilden inte tas i beaktande
i lika stor uträckning bygglovshandläggning för
enskilda fastigheter.
Förslag till konsekvensmildrande
åtgärder
• En kommunövergripande grönplan ska tas
fram och kompletteras med kartläggning
av särskilt värdefulla naturområden som
bör bevaras samt synliggöra, utveckla och
ekonomiskt värdera ekosystemtjänster.
Utsikt från Tynningö klack
90
19
FRILUFTSLIV, REKREATION OCH
STRANDSKYDD
Det finns en väl utvecklad vandringsled
som rustats upp med hjälp av LONA-bidrag
(Lokala naturvårdssatsningen). Leden
sträcker sig från Soluddsstigen och österut
på den södra sidan av Vaxholmsvägen.
Planförslaget innebär att allmänhetens
tillgänglighet till stränder säkras. En restriktiv
inställning till avstyckning av tomter i
kombination med gällande strandskydd medför
att strandmiljöer fortsätter att vara tillgängliga.
- 1, Små negativa konsekvenser till följd av ökad
privatisering
Planförslaget föreslår en möjlighet till ökad
byggrätt vilket kan leda till att större byggnader
med ökad hemfridszon upplevs som mer
privatiserade än tidigare.
Strandskydd
Grönstruktur
TGEF arbetar aktivt för att underlätta
möjligheten att vistas i naturmarken
genom att tillgängliggöra vandringsleder,
utsiktsplatser och badplatser.
20
Nollalternativ
+ 1, Små positiva konsekvenser genom bibehållen
tillgänglighet till strandområden
Tillgänglighet
Tynningö har mycket goda förutsättningar för
friluftsliv och rekreation. Närheten till både
vatten, skog och öppna marker bidrar till en
stor variation av naturen.
Planförslag
- 1, Små negativa konsekvenser till följd av
försämrad tillgänglighet till stränder
I nollalternativet säkras inte allmänhetens
tillgänglighet till strandmiljöerna. Inga
strandområden pekas ut för tillgänglighet
på längre sikt och bedömningar av
allmänhetens tillgänglighet sker enbart vid
bygglovsansökningar. Nollalternativet saknar ett
helhetsgrepp om tillgängligheten i området samt
en tydlig gräns mellan privat och offentligt.
+ 1, Små positiva konsekvenser för rekreation
I planförslaget pekas större grönområden ut för
bevarande vilket gynnar förutsättningarna för
rekreation.
- 1, Små negativa konsekvenser genom utökade
byggrätter
Planförslaget föreslår utökade byggrätter.
Detta medför att det kan tillkomma
komplementbyggnader inom strandskyddat
område där dispens medges vilket kan påverka
biologisk mångfald och landskapsbild i mindre
omfattning. Tillgängligheten förändras ej.
91
+/- 0, Inga konsekvenser för friluftsliv, rekreation
och strandskydd förväntas
+/- 0, Inga konsekvenser förväntas till följd av
oförändrade byggrätter
Nollalternativet medför inga utökade byggrätter
vilket medför att ingen påverkan sker på
strandskyddet eller värden inom strandskyddat
område.
Förslag till konsekvensmildrande
åtgärder
• I den kommunövergripande blåplanen bör
strandområden tillgängliga för allmänheten
pekas ut för att säkra tillgänglighet.
Badplatsen vid Myrholmsmaren
92
21
VATTEN OCH AVLOPP
Nollalternativ
+ 1, Små positiva konsekvenser till följd av ökad
tillgänglighet till badplatser
Mararna
Planområdet omges av tre
vattenförekomster, Torsbyfjärden, Södra
Vaxholmsfjärden och Askrikefjärden.
Den ekologiska statusen bedömdes
2009 till måttlig för Torsbyfjärden och
otillfredställande för de övriga två.
Inför vattenförvaltningens kommande
förvaltningsperiod har statusen ändrats för
Torsbyfjärden till otillfredsställande och för
Askrikefjärden till måttlig.
Planförslag
I planförslaget förslås utbyggnad och ökad
tillgänglighet till alternativa badplatser, vilket
medför minskad belastning av mänsklig
påverkan i mararna exempelvis algblomning och
bakteriahalter.
+/- 0, Inga förändringar förväntas till följd
oförändrad tillgänglighet till stränder för
allmänheten
+ 1, Små positiva konsekvenser genom
anslutning till kommunalt vatten och avlopp
Tynningö saknar kommunalt vatten och
avlopp. Enligt VA-planen ska arbete med
utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp
inledas tidigast 2024.
Vattenkvalitet
+ 3, Stora positiva konsekvenser genom
utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp
Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp
som ersätter enskilda lösningar innebär
ökade möjligheter till att nå gällande
miljökvalitetsnormer för vatten. Enligt
planförslaget detaljplaneras Tynningö vilket
bidrar till att genomförandet av utbyggnaden
av kommmunalt VA underlättas och risken för
förseningarminimeras.
Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp
innebär ökade möjligheter till att nå gällande
miljökvalitetsnormer för vatten. I nollalternativet
genomförs detaljplaneringen inför utbyggnaden
av VA först i samband med att arbetet inleds
vilket medför att genomförandetiden förlängs.
- 2, Märkbara negativa konsekvenser då
befintliga föroreningar och övergödning kan
påverka faunan.
I nollalternativet genomförs utbyggnaden av
kommunalt vatten och avlopp men samordningen
i takt med att nya fastigheter tillkommer saknas
vilket leder till längre genomförandetid.
22
93
Småbåtshamn
Vattenförsörjning
Planförslag
-1 Små negativa konsekvenser till följd av ökad
risk för saltvatteninträngning
Befolkningsökningen enligt planförslaget
medför en ökad risk för saltvatteninträngning
inom vissa delar av Tynningö. Lösningar finns i
avsaltningsanläggingar tills kommunalt VA finns
på ön.
+/- 0, Konsekvenserna av en utökning av
småbåthamnen i Marsviken väger ut varandra.
Nollalternativ
-2, Märkbara negativa konsekvenser till följd av
ökad risk för saltvatteninträngning
Ett ökat uttag av grundvatten på vissa
delar av Tynningö medför ökad risk för
saltvatteninträngning. Nollalternativet innebär
begränsade möjligheter att, genom exempelvis
detaljplanering, styra var och när folk väljer att
bosätta sig på Tynningö.
Förslag till konsekvensmildrande
åtgärder
• En utökning av antalet båt- och
uppläggningsplatser bör föregås av en
noggrannare inventering av lämplig
placering.
- 1, Risk för små negativa konsekvenser vid
inrättande av fler båtplatser i Marsviken
I planförslaget pekas tre platser ut som potentiell
plats för utökning av antalet båtplatser. Ett ökat
Nollalternativet kan medföra negativa
antal båtplatser innebär större störning i viken
konsekvenser om inrättande av fler båtplatser
men samtidigt medför utbyggnad av befintliga
inte föregås av nogrannare inventering.
småbåthamnar att nya områden inte tas i
anspråk.
94
23
Förorenade områden
Säkerhetsaspekten är ett av de områden
som behöver prioriteras i den framtida
utvecklingen.
Buller och luftkvalitet
Skärgårdsöar är generellt mer utsatta än
fastlandet när uttryckning av räddningsfordon
krävs. Insatstiderna är ofta längre eftersom
att räddningstjänsten är beroende av färjor
eller tillgång till helikopter.
Planförslag
Trafik och farligt gods
HÄLSA, SÄKERHET OCH SOCIAL
TRYGGHET
24
Nollalternativ
+/- 0, Inga större förändringar med påverkan på
buller eller luft förväntas.
Planförslaget medför inga större förändringar
vad gäller buller i jämförelse med dagens
nivåer. Möjliga ställen som kan uppleva en ökad
bullernivå är fastigheterna på östra Tynningö
vid färjeläget. Inga större luftförorenande
verksamheter planeras att anläggas inom
planområdet.
+/- 0, Inga konsekvenser till följa av ökad trafik
Planförslaget väntas enbart medföra mindre
ökning av biltrafiken och åtgärder för att
förbättra säkerheten kring färjeläget på Östra
Tynningö föreslås
+ 2, Märkbara positiva konsekvenser om
eventuella föroreningar beaktas i samband med
detaljplanering
Enligt planförslaget ska eventuella föroreningar
beaktas i samband med detaljplanering vilket
ger underlag för att i ett tidigt skede peka ut
riskområden.
95
+/- 0, Inga konsekvenser för buller och
luftkvalitet
Nollalternativet medför inga förändringar i
bullernivå eller luftkvalitet
- 1, Små negativa konsekvenser till följd av
oförändrad trafiksäkerhet
I nollalternativet föreslås ingen förbättring av
säkerheten kring färjeläget på Östra Tynningö
- 1, Små negativa konsekvenserör eventuella
förorenade områden
I nollalternativet finns det risk för att eventuella
förorenade områden inte pekas ut i ett tidigt
skede vilket kan medföra läckage av miljögifter
under en längre period.
Översvämning
Erosion, ras och skred
Planförslag
- 1, Små negativa konsekvenser för områden
som planeras för ny bebyggelse där det finns
förutsättningar för erosion, ras och skred
I områden där det finns förutsättningar
för erosion, ras eller skred ska eventuell
framtida planering av bebyggelse och
verksamheter föregås av riskanalys/geotekniska
undersökningar.
- 1,Små negativa konsekvenser för strandnära
bebyggelse i låglänta områden.
En kartering av riskområden för översvämning
saknas. Strandnära bebyggelse i låglänta
områden riskerar att översvämmas vid kraftiga
regn och stormar. Framtida planering ska beakta
kommunens praxis om bebyggelses höjd över
nollplanet.
Nollalternativ
- 2, Märkbara negativa konsekvenser för
områden där det finns förutsättningar för
erosion, ras och skred
I nollalternativet ökar kraven på riskanalys/
geoteknisk undersökning i varje enskilt
bygglovsärende i områden där det finns
förutsättningar för erosion, ras eller skred.
Förslag till konsekvensmildrande
åtgärder
●• Översyn av risker för erosion, ras och
skred. Fördjupning av den undersökning
som genomfördes av SGI 2011 (Riskområden
för skred, ras, erosion och översvämning i
Stockholms län - för dagens och framtidens
klimat) på uppdrag av länsstyrelsen.
- 2, Märkbara negativa konsekvenser för
strandnära bebyggelse i låglänta områden.
I nollalternativet saknas planering för en
översiktlig översvämningskartering där
riskområden pekas ut. För strandnära
bebyggelse i låglänta områden finns risk för
översvämning vid kraftiga regn och stormar.
Framtida planering ska beakta kommunens
praxis om bebyggelses höjd över nollplanet.
Social trygghet
- 2, Märkbara negativa konsekvenser för social
trygghet
+ 2, Märkbara positiva konsekvenser genom
förbättrad trafiksäkerhet
Genom att beakta förbättrad sikt och
belysning i anslutning till färjelägena
förväntas trafiksäkerheten öka för gående
och cyklister. Förbättrad kollektivtrafik ökar
även framkomligheten för unga och säkrare
transporter på ön.
I nollalternativet saknas en övergripande
planering för Tynningös framtid och lösningar
på de behov som uppstår när allt fler
fritidshusägare väljer att bosätta sig permanent.
Eventuella risker som kan uppstå i samband med
att befolkningen på ön ökar tas inte i beaktning.
+/- 0, Inga konsekvenser för den social
tryggheten förväntas.
Nollalternativet innebär att förutsättningarna för
utryckningsfordon inte förändras.
96
25
3
UTREDNINGSBEHOV.
UPPFÖLJNING
MKB:n visar att följande utredningar behöver
genomföras för att bidra till en hållbar
utveckling av ön.
Enligt MB 6:16 ska en särskild
sammanställning upprättas när en
översiktsplan upprättas.
• En plan för långsiktig och hållbar
vattenförsörnjning bör tas fram för att
försökra att vattentillgången är god
samt en utredning om det lämpligaste
lösningen för en hållbar hantering av
vatten och avlopp fram tills att utbyggnad
av kommunalt vatten och avlopp
genomförs.
En MKB ska innehålla en redogörelse för de
åtgärder som planeras för uppföljning och
övervakning av den betydande miljöpåverkan
som genomförandet av planen alternativt
programmet innebär.
• Hänsyn till befintliga kulturmiljöer bör
lyftas fram genom tydligare riktlinjer för
planering av bebyggelse.
• Erosionsrisker och andra miljörisker
behöver utredas i samband med att
detaljplaner upprättas i områden som
redan dag är utpekade som riskområden i
SGI:s rapport från 2011.
Rekommenderad åtgärder redovisas i denna
MKB under respektive ämnesområde. Både
positiva och negativa konsekvenser ska följas
upp och beskrivas.
Kommunen ska i en särskild
sammanställning, hörande till planen,
beskriva hur uppföljningen ska organiseras,
ansvars fördelas och utföras, vilket
inkluderar föreliggande MKB.
• En grönplan som inbegriper Tynningös
grönområden och behandlar värdefulla
naturområden som bör bevaras samt
synliggör, utvecklar och ekonomiskt
värderar ekosystemtjänster behövs tas
fram.
26
97