Årsredovisning 2014
REGION SKÅNE 2014 årsredovisning SKÅNE – Livskvalitet i världsklass Innehåll Struktur Målgrupper Region Skånes årsredovisning avlämnas av regionstyrelsen till regionfullmäktige. Rapporten är avsedd för medborgare, kunder, patienter, medarbetare, revisorer, kreditgivare, leverantörer, samarbetspartners och övriga intressenter. Årsredovisningen produceras av Region Skånes Koncernstab ekonomistyrning. Förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen redovisas året som gått, i enlighet med 4 kapitlet i den kommunala redovisningslagen. I den inledande delen sammanfattas året. Region Skånes övergripande mål följs upp i Strategikartan först i en översiktsbild därefter följer en mer detaljerad redovisning av måluppfyllelsen. I förvaltningsberättelsen finns uppföljning av de uppdrag som gavs i budget 2014 kopplat till mål och prioriterade områden. Verksamhetsberättelser Region Skånes verksamheter beskrivs mer utförligt. Regionstyrelse, nämnder, beredningar och de största förvaltningarna beskriver sitt generella uppdrag, kommenterar viktiga händelser under året, redovisar måluppfyllelse samt ekonomi. Likaså de regionala bolagen kommenterar året. Digital och tryckt version I Region Skånes digitala version, avsedd för surfplattor, finns möjlighet att följa länkar för de som vill fördjupa sig. Den tryckta versionen finns i begränsad upplaga av miljöskäl. Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål Tillgänglighet och dialog bygger förtroende God hälsa är grunden för ett bra liv Region Skåne är en drivande utvecklingsaktör Skåne bjuder på möten och kulturupplevelser Region Skånes verksamhet främjar hållbarhet 22 22 26 41 48 49 MEDARBETARE Förord HR-direktör 52 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare 53 Verksamhet och resultat i fokus 59 Region Skånes Årsredovisning 2014 Grafisk form: Lena Granell, Colloco Grafisk Form Foto omslag: Stor bild, Karl-Johan Hjertström. Mindre bilder, Peter Brinch och Christiaan Dirksen Tryck: xxx förvaltningsberättelse Förord regionstyrelsens ordförande 4 Förord regiondirektör 5 Detta är Region Skåne 6 Ögonblick från året som gått 8 Omvärldsanalys 10 Styrsystem och principer 11 Uppföljning strategikarta översikt 13 Uppföljning strategikarta per måltal 14 EKONOMI Förord ekonomidirektör 65 Långsiktigt stark ekonomi 66 God ekonomisk hushållning 66 Omvärldsanalys67 Finansiell analys 68 Investeringar74 Ekonomisk information 78 Bilagor96 Utdrag ur revisionsberättelsen 99 Ordlista101 VERKSAMHETSBERÄTTELSER102 Styrelse, nämnder och förvaltningar Region Skånes engagemang i aktiebolag 102 119 Regionstyrelsens ordförande Bra sjukvård som kan bli bättre foto: © je ns olhsso n Region Skånes största verksamhet är sjukvård. Här arbetar de flesta av våra 32 400 medarbetare. Den skånska sjukvården präglas av hög kvalitet och skicklig personal. De undersökningar som gjorts visar på ett generellt sett högt förtroende bland patienter för den skån ska sjukvården. Samtidigt finns flera områden inom sjukvården där Region Skåne inte nåddeupp till målen under 2014. Flera av de uppsatta målen för cancervården uppfylldes inte. Bland annat var vänte tiderna för flera allvarliga cancerformer alldeles för långa. Inspektionen för vård och omsorg har vidare lämnat allvarlig kritik mot vissa verksamheter. Bristen på vårdplatser utgjorde ett stort pro blem under hela 2014, något som bland annat hängde samman med problem att rekrytera nyckelkompetenser, främst sjuksköterskor. Dessa och andra pro blem och brister arbetar vi vidare med och har ambitionen att lösa. Kollektivtrafik Resandet i kollektivtrafiken ökade un der 2014 för sextonde året i rad. Det är positivt. Ökningen var dock svag och väsentligt under vår målsättning. Åtgärder för att öka resandet vidtas. Brister i punktligheten är ett återkom mande problem. Antalet förseningstim mar ökade 2014 och 2013 jämfört med 2012. I hög utsträckning hänger detta samman med brister i järnvägsinfra strukturen. Ekonomi i balans men med orosmoln Region Skåne redovisar enligt fullfonderingsmodellen ett betydande positivt resultat. Samtidigt redovisas stora underskott i sjukvårdsförvaltningarna. Detta indikerar att det kommer att krävas framtida resursförstärkningar och effektiviseringar för att uppnå både ett resultat i balans för sjukvårdsförvaltningarna och för att nå de mål för kvalitet och patientsäkerhet som ställts upp för den skånska sjukvården. Henrik Fritzon (S) Regionstyrelsens ordförande förvaltningsberättelse 4 sammanfattning och kommentar Region Skånes verksamheter ska drivas med fokus på hög kvalitet och med mål sättningen att förse skåningarna med välfungerande och god välfärd. Vi ska arbeta aktivt för att stimulera tillväxt, innovationer och kulturverksamhet. Skattebetalarnas pengar ska användas på ett effektivt sätt och vi ska alltid eftersträva förbättringar. Regiondirektören sammanfattar året Blandade resultat i verksamheterna Skånetrafiken visar ett resultat som är långt bättre än budgeterat. Vi når inte målet för ökat resande men de lägre re sandeintäkterna har kompenserats med ett gynnsamt ränteläge och ett fram gångsrikt arbete med att minska kost naderna. Även Regionservice redovisar ett balan serat resultat medan sjukvårds förvaltningarna visar ett sammanlagt underskott på cirka 400 miljoner kro nor. Det är främst ett resultat av ökade personal- och materialkostnader, bland annat på nya, dyra sjukhusläkemedel. Stor energi har ägnats åt kompetens försörjningen, och då särskilt vad gäller sjuksköterskor. Men också på hur pa tienternas vårdupplevelse och vårdkva liteten kan förbättras. En samlad organisation för hälso- och sjukvård 2014 har varit det första hela verksam hetsåret då den nya organisationen Skånevård har varit etablerad. Som ett resultat har bland annat kvälls- och helgmottagningar öppnat i nära anslut ning till akutmottagningarna, vilket ger bättre service för våra patienter. sammanfattning och kommentar Det är glädjande att 2014 avslutas med ett positivt resultat på 647 miljoner kronor, 22 miljoner bättre än budget, och att samtliga finansiella mål uppnås. Kostnadsutvecklingen har varit accep tabel även om den ökat jämfört med den rekordlåga utvecklingen under 2013. Skattehöjningen på 30 öre gav ett ökat utrymme på cirka 700 miljoner kronor som bland annat satsats på höjda sjuksköterskelöner och riktade insatser på Skånes universitetssjukhus, inom psykiatrin och vård i livets slutskede. Akutsjukvården ska också avlastas av den ökande hemsjukvården som erbju der mer tillgängliga alternativ till vård på sjukhus. Utmaningarna framöver Konjunkturrapporter visar att arbets lösheten långsamt minskar och att högkonjunkturen skjuts på framtiden. För Region Skånes del innebär det att vi sannolikt inte kommer att se några större inkomstförstärkningar de kom mande åren. Det är därför angeläget att effektivi seringsarbetet fortsätter. Att utöka spe cialistvården i hemmet och att förtyd liga samarbetet med den kommunala hemsjukvården är några aktiviteter som prioriteras. En annan utmaning är den rådande bristen på sjuksköterskor. Region Skåne kraftsamlar och genomför en rad åtgär der för att göra det mer attraktivt att arbeta hos oss. Vi har också påbörjat en genomgripande upprustning av våra sjukhus för att möta framtidens vårdbe hov med nya arbetssätt. Region Skånes bidrag till finansie ringen av MAX IV och ESS är en fram tida investering i regional utveckling som kommer att bidra till ökad attrak tionskraft för Skåne, vilket i slutändan gagnar hela Region Skånes verksamhet. Till sist vill jag framföra ett stort tack till alla medarbetare för de gemensam ma ansträngningarna att ge de skånska medborgarna en god service. foto: © christiaan dirksen Jonas Rastad Regiondirektör förvaltningsberättelse 5 Detta är Region Skåne Region Skånes ekonomi 2014 andra landsting samt med andra regioner i och utanför Sverige är en viktig dimension av arbetet. Region Skånes roll är att verka som koordinator, inspiratör och samlade kraft för Skånes alla kommuner, myndigheter, näringsliv, universitet och högskolor samt organisa tioner och individer. 2,5% Försäljning sjukvård Resultatet 2014 blev ett överskott på 647 miljoner kronor. Kostnaderna uppgår till 39 miljarder kronor. Den största kostnaden är personal som utgör 45 procent av de totala kostnaderna. Andra stora kostnader är läke medel, köpt vård och köpt trafik (Skånetrafiken). 8,1% Övriga intäkter 80,7% 6,4% Skatteintäkter och statsbidrag Biljettintäkter från kollektivtrafiken 2,3% Region Skånes finansiering Patientavgifter inom sjuk- och tandvård Region Skånes kostnader 2014 (miljarder kronor) 18 17,4 16 45% 6% Skånetrafiken miljarder kronor 14 51% 2% 12 8 6 3,6 4 9% 2 Personalkostnader Läkemedel 4,8 12% Köpt vård Specialiserad somatisk vård Regional utveckling 9,6 25% 10 0 17% Primärvård Tandvård 2% Så här använde Region Skåne pengarna 8% Läkemedel inom förmånen 3,6 5% 9% Övrig hälsooch sjukvård Köpt trafik Övriga kostnader 8% Specialiserad psykiatrisk vård 1% Övrigt Skåningarnas vårdkonsumtion Skåningarnas kollektivresor Skåningarna gjorde cirka 3,7 miljoner läkarbesök under 2014. Detta innebär att skåningarna i genomsnitt besökte läkare cirka 3 gånger under året. 152 miljoner resor gjordes med Skånetrafiken under 2014. Nästan hälften av dessa var med stadsbuss, medan resor med regional busstrafik uppgick till 32 miljoner och resor med regional tågtrafik landade på 43 miljoner. Antalet resande ökade med 0,1 procent jämfört med 2013. Läkarbesök totalt Läkarbesök per invånare Övriga besök totalt Övriga besök per invånare Vårdtillfälle totalt Vårdtillfälle per 1000 invånare 3 693 825 2,9 5 275 802 4,1 186 557 144,9 Regional busstrafik 21% Regional tågtrafik Stadsbusstrafik Serviceresor 28% 1% 50% 6 detta är region skåne Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvården i Skåne och har dessutom ett ansvar för utvecklingen av näringsliv, kommunikationer, kultur och samarbete med andra regioner utanför Sverige. Region Skånes högst beslutande organ är regionfullmäktige, som väljs direkt av invånarna i Skåne. Samarbete med kommunerna och Region Skåne är en av landet största arbetsgivare med 32 400 anställda. De allra flesta är anställda inom hälsooch sjukvården. Ungefär hälften av alla anställda är sjuksköterskor, undersköterskor eller motsvarande. Största arbetsplats är Skånes universitetssjukvård med verksam heter i Lund och Malmö där mer än var tredje anställd jobbar. Under 2014 ökade antalet anställda med 660. 4% Tandvårdspersonal 13% Läkare 13% Administrativ personal 6% Medicinska sekreterare 32% Sjuksköterskor 9% Övrig vårdpersonal 18% Undersköterskor och skötare 5% Övrig personal En vanlig dag i Skåne Föds 43 barn • Besöker 10 120 skåningar en läkare • Besöker 14 454 skåningar en annan vårdgivare än läkare • Skrivs 511 skåningar in i sluten vård • Flyttar 109 personer till och 80 från Skåne • Blir vi 41 skåningar fler • Är 188 nationaliteter representerade bland skåningarna • Görs 31 000 tågresor över Öresund med Skånetrafiken • Görs 300 000 resor med buss Region Skånes politiska organisation Regionfullmäktige är Region Skånes högsta beslutade församling. Fullmäktige har 149 ledamöter som väljs direkt av Skånes invånare vart fjärde år. Regionfullmäktige beslutar i stora övergripande frågorna för Region Skåne, bland annat budget, skattesats och patientavgifter. Region fullmäktige väljer samtliga ledamöter i styrelse, revision och nämnder. Fullmäktiges sammanträden hålls i Kristianstad. Mellan 2010 och 2014 hade Region Skåne en politisk majoritet bestående av moderaterna, folkpartiet, centerpar tiet, kristdemokraterna och miljöpartiet. Tillsammans hade de 82 av de 149 platserna i regionfullmäktige. Partierna i opposition var socialdemokraterna, vänsterpartiet och sverigedemokraterna. Beredningar för medborgardialog De fyra fullmäktigeberedningarna för medborgardialog företräder Region Skånes samtliga ansvarsområden i dialog med befolkningen och ska särskilt prioritera ungdoms dialogen samt utveckla metoder och former för dialogen. Regionfullmäktiges presidium beslutar om uppdrag till beredningarna efter förslag från regionstyrelsen och övriga nämnder. Beredningarna strävar, tillsammans med styrelse och nämnder, mot en integrering av medborgardialogen i den politiska beslutsprocessen och ett meningsfullt del tagande för medborgarna. Uppdrag som pågått under 2014 har varit regional utvecklingsstrategi, kultur och kännedomen om Region Skåne. Skåneenkäten och Skånepanelen, en medborgarenkät och en webb-panel med 1500 respektive 4500 del tagare, har etablerats under året. Regionstyrelsen Regionstyrelsen leder och samordnar all verksamhet mellan regionfullmäktiges möten. Fyra beredningar för medborgardialog Regionfullmäktige Tillfälliga beredningar Revisorer Patientnämnden Valberedningen tskottet Arbetsu Regionstyrelsen gen in redn sbe vode en ing Ar dn pere b p n o ka e äls di ing lkh n o n F Ha red be Perso nalarbets och givaru tskott Vår et dpr odu U -ber ktionsu st pp edn tsko ra ha in gen ttet/ te nd gi ut ling sk s ot te t Tillfälliga beredningar Flera rådsorgan Regionala tillväxtnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Verkställande utskott Verkställande utskott Tandvårdsutskottet Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden Närsjukvårdsutskottet/ beredningen Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden 7 detta är region skåne Anställda inom Region Skåne Ögonblick från året som gått Januari Junior-VM i ishockey arrangerades i Malmö. Event in Skåne verkade för att evenemanget skulle förläggas till Skåne och genomförde det i samarbete med Svenska ishockeyförbundet, Malmö stad och Malmö Arena. foto: © xxxxxxxxxxxxx Folktandvården Skåne bolagiserades. Folktandvården Skåne ombildades till ett aktiebolag, helägt av Region Skåne. April foto: © pernilla söderkvist Det blev möjligt att köpa biljett till Danmark i Skånetrafikens mobila biljettappbiljettapp, något som bland annat exponerades på alla bagagevagnar på Copenhagen Airport. Den nya gemensamma kvälls- och helgmottagningen på Hälsostaden startades. 19 vårdcentraler, i såväl offentlig som privat regi, gick samman för att ta emot patienterna i akutmottagningens lokaler på Ängelholms sjukhus. Region Skåne öppnade sina verksamheter och erbjöd under året 400 långtidsarbetslösa ungdomar möjligheter till jobberfarenheter och goda referenser. Projektet var mycket uppskattat, både av handledare och av praktikanter. I april lanserades fritt wifi vid flertalet av Region Skånes lokaler och sjukhusområden. Vid dessa platser finns det numera tillgång till kostnadsfritt trådlöst internet, via nätverket Region Skane Publikt. FEBRuari Region Skåne tillsatte en Förenklingskommission med uppdraget att ta bort onödigt krångel och byråkrati för att frigöra mer patienttid. Senare under året initierades en idétävling för medarbetare i Region Skåne. Vinnare blev Aynur Sabir, undersköterska vid Helsing borgs lasarett, för idén Blöja för män, och Katarina Pyykkö, medicinsk sekreterare vid Skånes universitetssjukhus, för förslaget om ett passerband till akutmottagningen. Mars E-journalen infördes i Region Skåne. Nu kan vuxna patienter läsa en kopia av sin journal elektroniskt via e-tjänsterna på 1177.se. Maj Region Skåne upphandlade vindkraftverk för att kunna producera el i egen regi. Beslutet togs med utgångspunkt i riksdagens uppmaning till offentliga verksamheter att ta större ansvar för utbyggnaden av vindkraftverk. Vindkraftverken förväntas täcka 40 procent av elbehovet. Bibu, en återkommande Scenkonstbiennal med inriktning på barn och unga, genomfördes med stöd från Region Skåne. Biennalen besöktes av drygt 8 000 personer som kom från 28 olika länder. Samtliga världsdelar var representerade. Juni Förhandlingarna om finansieringen av forskningsanläggningen ESS slutfördes. Den tyska regeringen meddelade att de står för 11 procent av den totala kostnaden på 1,8 miljarder euro. Anläggningen förväntas stå klar 2019. Region Skåne antog en regional utvecklingsstrategi för Skåne – Det öppna Skåne 2030. Strategin har arbetats fram med bland andra kommuner, myndigheter, branschorganisationer och den idéburna sektor. Målbilden är att Skåne 2030 är öppet – öppet i sinnet, öppet för alla och har ett öppet landskap. Fem vårdcentraler blev godkända som hjärtsviktsmottagningar. Hjärtsvikt drabbar allt fler skåningar och Region Skåne satsar därför på hjärtsviktsmottagningar inom primärvården. Sammanlagt finns nio mottagningar i Region Skåne. 8 JUNI Jämställdhetskonferensen Nordiskt Forum ägde rum i Malmö och lockade närmare 20 000 besökare. Region Skåne arrangerade tillsammans med Tillväxtverket två seminarier om jämställdhet som tillväxtfaktor och som hälsofaktor. Hälsostadens mobila akutteam gjorde sina första hembesök hos äldre patienter som är i behov av akut vård och omsorg. Teamet är ett samarbete mellan sjukhuset, primärvården och Ängelholms kommun. Augusti Sommaren 2014 såldes drygt 184 000 Jojo Sommarkort. Därmed sattes än en gång nytt försäljningsrekord. Nytt för året var tävlingen på jojosommar.se samt på Instagram. Totalt kom det in 1 983 tävlingsbidrag, 1 624 bilder med #jojosommar och på Facebook ökade antalet vänner med 2 832. september 2014 genomfördes val i Region Skåne. Valet resulterade i att Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet styr Region Skåne under mandatperioden 2015–2018. I december antogs även den framlagda budgeten för 2015. 1 300 företrädare för Region Skåne, kommuner, myndig heter, näringsliv och idéburen sektor träffades på Mötesplats Skåne i Malmö. Dagen innehöll olika parallella seminarier och utgångspunkten var: hur ska vi nå målen i Det öppna Skåne 2030. foto: © Johan Nyberg Fyra nya bibliotek som kulturhus-projekt sattes igång med stöd från Region Skåne och Kulturrådet. Projekten ger nya möjligheter att utveckla biblioteken till moderna arenor för kultur, delaktighet och eget skapande. oktober november November var prisutdelningarnas månad i Skåne. • Filmskaparen och författaren Lukas Moodysson mottog Region Skånes kulturpris. • Drömmarnas hus tilldelades Region Skånes kulturpalett. • Eventet Kreativa Skåne arrangerades och hyllade pristagare inom design, arkitektur, miljö, mångfald och miljöteknik. • Skånes universitetssjukhus i Lund och Rigshospitalet i Köpenhamn tilldelades priset Öresund Award för sitt framgångsrika arbete med att behandla och bota barncancer. Sedan samarbetet startade har överlevnaden för barn med cancer ökat från 50 till 80 procent. Centrum för molekylär diagnostik invigdes. Med den nya tekniken för DNA-sekvensering är det möjligt att betydligt snabbare och mer effektivt påvisa förändringar i arvsmassan vid ärftliga sjukdomar och olika cancerformer. foto: © tord jonsson Sveriges första mobila ungdomsmottagning invigdes i Skåne. Mottagningen, som är en specialbyggd lastbil, kommer att köra till orter som är för små för en permanent mottagning. foto: © p-a jörgensen/memfis film foto: © Peter Brinch Region Skåne erbjöd 55 000 kvinnor mellan 22 och 27 år gratis vaccination mot HPV. På en enda dag, HPVlördagen, vaccinerade sig fler tjejer än under hela 2013. Den ideella föreningen Sydsvensk regionbildning meddelade att det för nuvarande inte är aktuellt att ansöka om en ny gemensam storregion omfattande Kronoberg, Blekinge, Kalmar och Skåne. Parterna kommer dock att fortsätta ha ett fördjupat samarbete. Projekt Hälsostaden firade ett år. Platsen för jubileet var Lindhaga, där både medarbetare och externa gäster samlades för att ta del av dagens födelsedagsprogram. december Skåne befäste sin position som ett av två områden i Sverige som lockar flest utländska besökare. Antalet årsanställda inom besöksnäringen ökade från 13 000 till 14 000 under 2014. 9 Omvärldsanalys Allt fler yngre och äldre Flyttningar, födslar och dödsfall påver kar åldersstrukturen. Antalet personer som är 65 år eller äldre förväntas att öka med nio procent på fem år. Även anta let barn och unga (0-15 år) förväntas att öka. Samtidigt förväntas andelen i ar betsför ålder 20-64 år att minska. Svag utveckling av makroekonomi och skattebasen i regionen Återhämtningstakten från finanskrisen 2008 avstannade något under första delen av 2014 på grund av svag export. Skånes ekonomiska tillväxt har varit något svagare än riket i sin helhet se dan finanskrisen och produktiviteten har varit låg. Sysselsättningsgraden i Skåne är lägst i riket och pendlingen över Öresund har minskat sedan 2008. Konsekvenserna av en låg sysselsätt ningsgrad och låg produktivitet är att skattekraften i både absoluta tal och tillväxten av skattekraften blir låg. Den ojämlika hälsan ökar Hälsoläget har generellt sett förbättrats i Sverige och i Skåne under en längre tid, vilket avspeglas i en ökande medellivs längd. Däremot har skillnaderna i hälsa ökat. Personer med lägre utbildnings nivå och personer som står utanför ar betsmarknaden har i de flesta avseenden sämre hälsa. De sociala skillnaderna har under de senaste åren växt mellan olika grupper i samhället. Snabb utveckling av medicinska teknologier och behandlingar Utvecklingen av medicinsk teknik och avancerade behandlingsmetoder går fort. Utvecklingen spänner över flera områ den, från informationsteknologiskaoch materialtekniska innovationer till bio medicinska framsteg. Samtidigt ökar kraven på lösningar som tillgodoser allt större valfrihet och mer individanpas sad vård. Ökat fokus på brister inom infrastrukturen Tågtrafiken drabbas av alltför många störningar som kan relateras till brister i infrastrukturen, med stora variationer i punktligheten dag för dag som följd. Antalet förseningstimmar i tågtrafiken ökade 2013 och 2014 jämfört med 2012. Merparten av förseningarna orsakades av kvalitetsbrister i järnvägsinfrastruk turen. Den globala uppvärmningen fortsätter att öka Dagens utsläppstakt riskerar att höja den globala medeltemperaturen med 3-4 grader vid slutet av seklet. Redan nu måste vi vända utsläppstrenden av växthusgaser för att begränsa den glo bala uppvärmningen. Arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser måste intensifieras samtidigt som en tempera turökning ställer ökade krav på kli matanpassning inom samhällets alla sektorer. Skåne är idag ledande på bio gasområdet i Sverige. Genom att identifiera både utma ningarna och möjligheter i vår omvärld kan vi tillsammans bana väg för en livs kvalitet i världsklass i Skåne förvaltningsberättelse 10 omvärldsanalys Det är attraktivt att leva, bo och verka i Skåne. Skåne är ett av nordens mest tätbefolkade områden med knappt 1,3 miljoner invånare och tillsammans med Själland har Öresundsregionen 3,8 miljoner invånare. För att fortsätta att erbjuda skåningarna en livskvali tet i världsklass förutsätts strategier och visioner om framtiden. Yttre för utsättningar i vår omvärld, regionalt och globalt kräver därför en ökad upp märksamhet under de kommande åren. RegionSkåne står inför ett antal utma ningar men också inför möjligheter de närmsta 3-5 åren. Styrsystem och principer Nöjda medborgare är det primära må let för Region Skåne. Medborgaren ska vara nöjd i egenskap av skattebetalare, patient, anhörig, arbetssökande, rese när, operabesökare, turist och så vidare. God kvalitet och hög kundnytta är nyckeln till högt förtroende i den flora av kvalificerade tjänster som Region Skåne erbjuder. Det är också nyckelfak torer för att behålla en hög legitimitet för den skattefinansierade verksamhe ten. Region Skånes strategikarta beskri ver vision, verksamhetsidé, känneteck en och mål. Den anger inriktningen, oavsett var man befinner sig i organi sationen. Region Skånes strategikarta skapar ramverket för prioriteringar och utgör en röd tråd genom hela budgetoch uppföljningsprocessen. Strategikar tan är indelad i fyra olika perspektiv. De olika perspektiven skapar en helhetssyn med en styrning som är tydlig och ger ökad delaktighet som sträcker sig från politik till praktik. Till varje perspektiv sätts mål. Inom ramen för de olika per spektiven beskrivs vad som ska göras för att uppnå målen. • Medborgarperspektivet speglar de för väntningar och behov som medbor gare och samarbetspartners har på Region Skåne och ger oss kunskap om vad som är avgörande för att upp fylla det demokratiska uppdraget. • Verksamhetsperspektivet beskriver hur resurserna ska användas för att nå målen och möta medborgarnas och andra intressenters förväntningar som lyfts fram i medborgarperspek tivet. • Medarbetarperspektivet beskriver hur Region Skåne tar tillvara och utveck lar medarbetarnas kompetens, enga gemang och ansvarskänsla som ett led i att uppnå mål och vision. • Ekonomiperspektivet beskriver hur Region Skåne ska hushålla med till gängliga resurser. Region Skånes sex övergripande mål (nöjda medborgare, en effektiv verk samhet med hög kvalitet, en drivande utvecklingsaktör, kompetenta, stolta och motiverade medarbetare, verksam het och resultat i fokus samt långsiktigt stark ekonomi) bryts ned i delmål och mätbara måltal för verksamheten. Med mål avses det som särskilt sätts i fokus under budgetåret och planperioden för att Region Skånes vision ska uppnås. Med måltal avses ambitionsnivån för det vi mäter och följer upp. Måltalen har karaktären av en riktning mot vad organisationen vill nå. Det kan handla om en ökning från ett nuläge (föregå ende år om inget annat anges) eller upp fyllelse av en procentuell nivå. Ledningssystem berättar hur vi ska arbeta Ytterligare en del i Region Skånes styr modell är ledningssystemen som hand lar om hur vi omsätter strategikartan i verksamheten. Ledningssystem inne bär att det ska finnas en organisatorisk struktur, ett tydligt ansvar, rutiner och identifierade processer. I ledningssys tem ligger också den interna kontrol len, det vill säga verktyg både för att följa upp mål samt för att se till att vi arbetar kostnadseffektivt och med rätt saker. Under 2013 påbörjades införan det av ett koncerngemensamt verk samhetsledningssystem med syftet att ytterligare stärka styrning och ledning för en effektiv verksamhet. Under 2014 har delprojekt genomförts inom pro cessbeskrivningsmetoder och grundläg gande utbildningar. 2015 kommer en förstudie att genomföras och i slutet av 2016 beräknas en första version av verk samhetsledningssystemet vara införd på övergripande nivå. Region Skånes styrning av organisa tionen kan ses utifrån fyra olika delar. • Ägarstyrning innebär att säkerställa en effektiv användning och samord ning av organisationens totala resur ser samt en effektiv förvaltning och utveckling av verksamheten. • Behovsstyrning syftar till att påverka befintligt utbud av hälso- och sjuk vårdstjänster så att det bättre mot svarar befolkningens behov. • Produktionsstyrning innebär styrning, ledning och samordning av den pro duktion som bedrivs i egen regi. • Kunskapsstyrning ska leda till att kva litetssäkrad kunskap sprids och an vänds inom verksamheten. Intern kontroll säkrar att det som är bestämt blir gjort Enligt reglementet för god hushållning och intern kontroll ska förvaltningar och majoritetsägda bolag lämna en rap port om utfallet av den interna kontrol len för föregående år. Nämnder, för valtningar och bolag har genomfört i enlighet med de interna kontrollplaner för 2014 som har beslutats av regionsty relsen. Av rapporterna framgår att ar betet med intern kontroll vävs in i den interna styrningen och utgår från res pektive verksamhets uppdrag. Utfallet av rapporterna under 2014 har inte för anlett korrigerande eller andra åtgärder från regionstyrelsens sida annat än vad som görs inom det löpande styr- och ledningssystemet. Risk- och sårbarhetsarbete för att kunna hantera påfrestningar Regioner och landsting ska, enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, utse kris ledningsnämnder. För varje mandat period ska också en plan för hantering av extraordinära händelser beslutas. Planen ska baseras på en risk- och sår barhetsanalys. Krisledningsnämnden har inte ak tiverats under året, men ordföranden informerades i samband med skyfallet i augusti om de konsekvenser översväm förvaltningsberättelse 11 styrsystem och principer Strategikartan skapar ramverket Arbetsprocessen för risk- och sårbarhetsarbete i regioner och landsting tydliggjordes 2014 i ett gemensamt utvecklingsarbete tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. Årets uppföljning av förvaltningarnas risk- och sårbarhetsarbete visar skillnader i hur förvaltningarna arbetar och på behov av utveckling inom några områden. När det gäller förvaltningarnas planer behöver dessa stärkas i de delar som beskriver den förebyggande och förberedande krisberedskapen. Region Skånes samlade risk- och sårbarhetsarbete ska årligen rapporteras till Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Länsstyrelsen, samt följas upp i Region Skånes årsredovisning. Krishanteringsplanen ska revideras 2015 och att det sker med utgångspunkt i organisationsförändringar och de behov som synliggjorts genom händelser 2014. 2014 års rapport kan hämtas på www.skane.se. Läs mer. På rätt väg mot god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning anges. Region Skåne har i budget 2014 med plan för 2015–2016 beslutat om sex övergripande mål, som ska leda till god ekonomisk hushållning. Målen, som kan bestå av olika delmål, följs upp genom måltal. En samlad analys görs över måluppfyll elsen utifrån skalan grön (3 poäng), gul (2 poäng) och röd (1 poäng). Måluppfyllelsen visas med pilar i strategikartan och tillhörande tabeller. En pil uppåt (över 2,5 poäng) indikerar att målet är uppfyllt eller att det har skett en förbättring jämfört med budget, föregående år eller föregående mätning. En pil åt sidan innebär att målet delvis är uppfyllt (1,5 - 2,5 poäng) eller att den totala bedömningen innebär ett oförändrat läge. En pil nedåt (under 1,5 poäng) innebär att målet inte är uppfyllt eller att det har skett en försämring. Bedömningen görs utifrån genomsnittsberäkningar, där delmålen utgör grund för bedömning av målen. Dessa mål ut- gör sedan grund för bedömning av de övergripande målen. Slutligen beräknas ett sammantaget värde som genomsnitt av de bedömningar som har gjorts av de övergripande målen. För målet nöjda medborgare blir bedömningen delvis uppfyllt/oförändrat. Målet om effektiv verksamhet med hög kvalitet är, enligt bedömningen, uppfyllt/förbättrat. Detsamma gäller målet att Region Skåne ska vara en drivande utvecklingsaktör. Målet kompetenta, stolta och motiverade medarbetare bedöms som ej uppfyllt/försämrat, eftersom resultatet av genomförd medarbetarundesökning visar på en viss försämring. För målet verksamhet och resultat i fokus blir motsvarande värdering delvis uppfyllt/ oförändrat. För att Region Skåne ska fullgöra sitt uppdrag behövs det en långsiktigt stark ekonomi. För resultatmål och finansieringsmål blir bedömningen uppfyllt/ förbättrat utifrån fullfondering som beräkningsgrund för pensionsskuld. Balanskravet som beräknas utifrån blandmodell uppfylls dock inte. Balanskravsresultatet beräknas till -200 miljoner kronor, vilket gör att det utgående återställningskravet nu uppgår till 328 miljoner kronor. När det gäller resultatmålet för en femårsperiod kan måluppfyllelsen av läsas först år 2017. Eftersom det samlade resultatet för 2013–2014 inte riktigt når upp till två procent måste detta kompenseras de kommande tre åren. Utdebiteringsmålet bedöms delvis uppfyllt/ oförändrat, då skattenivån är lägre än riksgenomsnittet, trots att ambitionen att undvika skattehöjning inte nåddes med anledning av den ökade utdebiteringen 2014. Den samlade bedömningen är att Region Skåne, i allt väsentligt, är på rätt väg mot god ekonomisk hushållning. Grunden för detta uttalande är att genomsnittet av bedömningarna för de övergripande målen hamnar i det övre intervallet för delvis uppfyllt/oförändrat (2,2 poäng). Läs mer om god ekonomisk hushållning i avsnittet Ekonomi. förvaltningsberättelse 12 styrsystem och principer ningen ledde till för sjukhuset i Malmö. För att utreda konsekvenserna om en liknande händelse skulle drabba övriga sjukhusområden, genomfördes under hösten flera riskanalyser. Dessa utgör grund för prioritering av förebyggande åtgärder för att förbättra förmågan att stå emot och hantera liknande händelser. Region Skånes krishanteringsplan har visat sig fungera väl vid inträffade händelser, men olika organisatoriska förändringar har medfört behov av tydliggöranden. Regionstyrelsen beslutade 2014 om riktlinjer för leverantörers medverkan i Region Skånes krisberedskap. Uppföljning strategikarta – översikt Människor ska bemötas med respekt. Patienternas makt ska öka. Förtroendet ska öka. Produktiviteten ska öka. Kunskapsstyrningen ska öka. Den upplevda tillgängligheten ska öka. En effektiv verksamhet med hög kvalitet Tillgängligheten ska öka. Patientsäkerheten ska vara hög. Medborgaren ska känna sig informerad och kunna göra smarta val. Nöjda medborgare Den kliniska forskningen ska öka. Den jämlika och jämställda hälsan ska öka. Europas mest innovativa region 2020. Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet i Skåne ska öka. Medborgaren ska uppleva en hög nytta. VER ET KS AM HE Kultur ska synliggöras för medborgarna inom Region Skånes samtliga verksamhetsområden T Fritt från fossila bränslen 2020. Norra Europas ledande matregion 2025 – ”Matlandet Skåne”. MED ET BO TIV RG EK AR SP PE ER RS K PE V TI En drivande utvecklingsaktör SP Medborgarnas kännedom om Region Skåne och dess politiska ledning ska öka. Samspelet mellan kommun, region, stat och EU ska öka i dialog med universitet och högskolor, föreningsliv och näringsliv. SKÅNE – livskvalitet i världsklass TI VE T ME Långsiktigt stark ekonomi Investeringar i utrustning ska självfinansieras med 100 procent, fastigheter till minst 50 procent och tåg och bussar till minst 40 procent. Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare PE PE K RS RS PE PE KT MI IVE NO T EKO Region Skånes resultat, över en femårsperiod, med start 2013 ska minst uppgå till 2 procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomiskt utjämning och generella statliga bidrag, samt att resultatet årligen minst bör uppgå till 1 procent av de samlade intäkterna. Region Skånes skattesats ska vara lägre än riksgenomsnittet och ambitionen är att undvika skattehöjningar. Vision Skåne – livskvalitet i världsklass. Långsiktiga mål Skåne ska vara Europas mest innovativa och attraktiva region 2020. Skåne ska vara fossilbränslefritt 2020. Verksamhetsidé Region Skåne står för hälsa, hållbar utveckling, innovation, tolerans och tillväxt. Kännetecken Region Skåne är en direktvald och skattefinansierad aktör, vars uppdragsgivare är medborgarna. Organisationen kännetecknas av kvalitet, professionalism, lyhördhet, kompetens, kreativitet, öppenhet och empati. DA E RB TA R Det dynamiska fokustalet i medarbetarundersökning ska öka. Verksamhet och resultat i fokus Värdet på faktorn ledarskap i medarbetarundersökning ska öka. Rätt kompetenser genom att andelen bristspecialiteter ska minska. Målet uppnått/förbättrat jämfört med tidigare Målet delvis uppnått/oförändrat jämfört med tidigare Målet ej uppnått/försämrat jämfört med tidigare förvaltningsberättelse 13 Uppföljning av mål uppföljning av STRATEGIKARTA MEDBORGARPERSPEKTIVET Mål: Nöjda medborgare Skåne ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande region för boende, företag och besökare. Företag ska välja etablering i Skåne framför andra regioner i norra Europa. Medborgare och samarbetspartners ska känna stort förtroende för Region Skåne. Medborgare och samarbetspartners ska uppleva att kvaliteten på våra tjänster är god. Mål Förtroendet ska öka. Den upplevda tillgängligheten ska öka. Forts nästa sida Uppföljning Befolkningens förtroende för vården: 64 procent Medborgarnas förtroende för den skånska vården (59 procent) följer utvecklingen i riket (63 procent), om än på en något lägre nivå. Utvecklingen följer i stora drag upplevelsen av tillgång till den vård man efterfrågar. Patientens förtroende till vården (enligt PUK): primärvård 82, psykiatri öppenvård 73, psykiatri slutenvård 70, somatisk öppenvård 92, somatisk slutenvård 87, akutmottagning 85 Samtliga verksamhetsområden har förbättrat den patientupplevda kvaliteten enligt de mätningar som är genomförda med Nationell patientenkät. Nöjd kundindex för Skånetrafiken: 64 procent Nöjd kundindex når inte riktigt upp till förra årets nivå. NKI stannar på 62 procent. En huvudanledning är trafikens bristande kvalitet. Det har varit särskilt märkbart i tågtrafrafiken med återkommande driftproblem beroende på bristande järnvägsinfrastruktur. Region Skåne som trovärdig sam arbetspartner. Målgruppen är de olika samarbetspartners som den regionala utvecklingsnämndens verksamheter samarbeter med kring den regionala utvecklingen. Våra samarbetspartners ger oss ett betyg på 65 (på en skala mellan 0-100). Betyget är oförändrat jämfört med förra året. Enligt genomförd enkät upplever 100 procent av de närmaste intressenterna kontakten med Kultur Skåne som positiv. Befolkningens upplevelse av tillgäng lighet till vården: 80 procent Region Skåne (77 procent) följer en svagt stigande nationell trend, nära genomsnittet i Sverige (79 procent). Upplevelsen av rimliga väntetider till vårdcentral respektive besök och behandling på sjukhus visar en eftersläpning i förhållande till de faktiska förbättringarna. Patientens upplevelse av tillgänglighet i vården (enligt PUK): primärvård 82, psykiatri öppenvård 63, psykiatri slutenvård 66, somatisk öppenvård 78, somatisk slutenvård 79, akutmottag ning 50 Primärvården och psykiatrisk sluten vård visar på en försämring av den upplevda tillgängligheten medan övriga områden visar på oförändrade värden över tiden. Somatisk öppenvård har ett förbättrat värde. Samarbetspartners nöjdhet med tillgänglighet. En NSI-undersökning som avser 2014 har genomförts. Målgruppen är de olika samarbetspartners som den regionala utvecklingsnämndens verksamheter samarbetar med kring den regionala utvecklingen. Våra samarbetspartners ger oss ett betyg på 73 (på en skala 0-100) när det gäller tillgängligheten. Detta är en förbättring med två betygsenheter jämfört med undersökningen 2013. Enligt genomförd enkät upplever 100 procent av de närmaste intressenterna att det är lätt att komma i kontakt med Kultur Skåne. förvaltningsberättelse 14 MEDBORGARPERSPEKTIVET Forts från föregående sida Den upplevda tillgängligheten ska öka. Den jämlika och jämställda hälsan ska öka Uppföljning Öka medborgarnas tillgänglighet till arbete (kollektivtrafikens samhälls nytta: tio dagliga resmöjligheter till regionalt centrum inom 60 min): 91,5 procent Senaste utfall avser 2013 då den regionala tillgängligheten var 89,7 procent, vilket innebär en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2012. Mätetalet påverkas positivt av två faktorer, dels förbättrad tillgänglighet med kollektivtrafik, dels en fortsatt urbanisering. Resandeökning inom kollektivtrafik: 3-6 procent. Resandet ökar för sextonde året i rad, det vill säga ända sedan Region Skåne bildades. Ökningen stannar på 0,1 procent och innebär att vårens negativa utveckling har vänts under andra halvåret. Bland annat minskar resandet i stadstrafiken i Malmö medan den ökar i Lund. Tågresandet visar en svagare uppgång. Tillgängligheten till Region Skånes verksamhet och lokaler: 100 procent av så kallade enkelt avhjälpta hinder ska avlägsnas i publika lokaler/platser. Målet om att mer än 20 procent av den yttre skyltningen ska vara genomförd uppfylldes under 2014. Andelen personer med låg fysisk aktivitet ska minska. Nuläge: 13,2 procent kvinnor och 15,6 procent män har låg fysisk aktivitet Andelen med låg fysisk aktivitet på fritiden visar under perioden 2000–2012 en minskande trend sett över hela den skånska befolkning en. I åldersgruppen 18-44 år har andelen med låg fysisk aktivitet minskat både bland män och kvinnor. Bland män i åldersgruppen 65-80 år märks däremot en ökning. Det är en högre andel utlandsfödda män och kvinnor som uppvisar låg fysisk aktivitet jämfört med män och kvinnor födda i Sverige. Andelen med låg fysisk aktivitet är totalt sett högre i Skåne jämfört med riksgenomsnittet. Andelen dagligrökare ska minska. Nuläge: 15,4 procent kvinnor och 14 procent män. Det har varit en stadigvarande nedåtgående trend i daglig rökning mellan åren 2000–2012 både för män och kvinnor. Andelen daglig rökare är högst bland män som står utanför arbetsmarknaden samt bland utlandsfödda män. Andelen dagligrökare i Skåne är i nivå med riksgenomsnittet. Andelen personer med psykisk ohälsa ska minska. Nuläge: 20,4 procent kvinnor, 15,7 procent män har psykisk ohälsa. Andelen med psykisk ohälsa har ökat bland både män och kvinnor jämfört med 2008. Den psykiska ohälsan följer en åldersgradient med mest besvär i den yngsta åldersgruppen 18-34 år och minst besvär bland de äldsta 65-80 år. Störst är ökningen bland män 18-34 år samt bland kvinnor 45-54 år. Andelen med psykisk ohälsa är högre i Skåne jämfört med riksgenomsnittet. Andel av personer med låg tillit ska minska. Nuläge: 38,2 procent kvinnor, och 36,1 procent män har låg tillit. Andelen med låg tillit till andra är oförändrad sedan 2008 sett till hela befolkningen, men har minskat sedan 2004. Bland män ses mellan 2008 och 2012 en negativ utveckling i åldern 18-44 år samt för tjänstemän, facklärda arbetare och egenföretagare. Fortfarande är dock andelen med låg tillit på större bland män och kvinnor som står utanför arbetsmarknaden. Andel av personer med lågt socialt deltagande ska minska. Nuläge: 40 procent kvinnor, 42,4 procent män har lågt socialt deltagande. Andelen med ett lågt socialt deltagande har ökat något jämfört med år 2008. Andelen med lågt socialt deltagande ökar med stigande ålder i befolkningen. Det finns stora socioekonomiska skillnader i socialt deltagande. Det sociala deltagandet är lägst bland långtidssjukskrivna och arbetslösa. Andelen med lågt socialt deltagande är lägre i Skåne än riksgenomsnittet. förvaltningsberättelse 15 uppföljning av STRATEGIKARTA Mål MEDBORGARPERSPEKTIVET Uppföljning uppföljning av STRATEGIKARTA Mål Genomföra undersökning kring vad de skånska medborgarna lägger i begreppet livskvalitet samt hur de uppfattar sin egen livskvalitet. Nuläge: 94 % av skåningarna upplever att de är nöjda eller mycket nöjda med sin tillvaro. I Skåneenkäten, som följer medborgarnas kunskaper om och attityder till Region Skåne, får vi en god och återkommande indikation på skåningarnas nöjdhet med sina liv. Folkhälsoenkäten innehåller ytterligare indikatorer, som ger underlag till fördjupade analyser vid behov. Medborgarnas kännedom om Region Skåne som organisation och dess politiska ledning ska öka. Skåneenkäten december 2013: Andel av befolkningen som känner till att Region Skåne ansvarar för: Andelen av befolkningen som känner till att Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvården ökade till 82 % medan andelen som känner till vilken politisk ledning som styr har ökat till 57 %. Andelen som känner till att Region Skåne ansvarar för kollektivtrafiken minskade till 52 %. Medborgaren ska känna sig informerad och kunna göra smarta val. Den upplevda valfriheten ska öka. Antal aktiva omlistningar på hälsovalsenheter ska följas. Kvalitetsindex med mera ska publiceras regelbundet för att underlätta smarta val. Antalet vårdcentraler per den 31 december 2013 var 149 stycken. Antalet vårdcentraler ligger vid årsskiftet 2014–2015 i paritet med det antal som fanns vid utången av 2013. Det finns nu 150 vårdcentraler inom hälsovalet jämfört med 152 år 2013. Av dessa 150 vårdcentra lerna är 86 offentliga och 64 privata. Under året har det skett 205 841 omlistningar för vårdcentral jämfört med 2013, då antalet var 165 174. Det motsvarar en ökning på närmare 25 procent. Andel av befolkningen som minst en gång per kvartal har besökt kultur aktivitet enligt Riks-SOM: bibliotek 32 %, historiska sevärdheter 20 %, studiecirklar 14 %, konstutställ ning 9 %, fornminne 9 %, museum 12 %, bio 27 %, teater 9 %, rock/ popkonsert 6 %, musikal 5 %, klassisk konsert/opera 4 %, balett/dansföre ställning 2 %. Resultatet från Kulturvaneundersökningen 2014 visar på en hög kulturkonsumtion. Regionen ligger högst i landet och även i jämförelse med övriga Europa ligger Skåne bland de högsta. Resultaten från undersökningen är: bibliotek 48 %, historiska sevärdheter 27 %, studiecirklar 19 %, konstutställningar 20 %, fornminnen 9 % , biobesök 44 %, teaterföre ställningar 13 %, rock/pop-konserter 19 %, musikaler 8 %, klassiska konserter/opera 9 %, balett/dansföreställningar 3 %. Fördjupning och utveckling av kulturundersökningar genom till exempel medborgardialog. Medborgardialoger om kulturbegreppet och tillgängligheten till kultur har genomförts under sommaren 2014. Resultaten har utgjort underlag till en frågeomgång under hösten i Skånepanelen och planeringen för avslutande dialoggrupper pågår, som ett av många underlag till den nya kulturplanen för Skåne. Medborgaren ska uppleva en hög nytta. Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet i Skåne ska öka. Hälso- och sjukvård 81 % Kollektivtrafiken 55 % Politiskt styre i Region Skåne 26 %” förvaltningsberättelse 16 VERKSAMHETSPERSPEKTIVET uppföljning av STRATEGIKARTA Mål: En effektiv verksamhet med hög kvalitet Skånes medborgare finansierar i huvudsak vår verksamhet och skåningarna är våra uppdragsgivare. Skattemedlen ska användas så att vi får bästa möjliga resursanvändning. Mål Människor ska bemötas med respekt. Patienternas makt ska öka. Kunskapsstyrningen ska öka. Forts nästa sida Uppföljning Kunskap om en gemensam tolerant värdegrund bland medarbetare och medborgare ska öka. Åtgärd: 100 % av introduktionspro grammen för chefer och ledarutveck lingsprogrammen ska ta upp mångfalds- och likabehandlingsperspektivet. Basutbildningen för nya chefer innehåller mångfalds- och likabehand lingsperspektivet. Utöka vårdval och öka mångfalden. Fyra nya vårdval infördes 2014-04-01: psykoterapi, hud, ögon och LARO (Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende). Vid utgången av 2014 fanns inom vårdval öppen hudsjukvård nio aktörer (offentliga och privata), inom öppen ögonsjukvård fanns tio aktörer (offentliga och privata), inom LARO fanns 15 aktörer (offentliga och privata) samt för psykoterapi finns vid årsskiftet 295 aktörer. All information ska vara lättillgänglig. Patienter ska kunna kommunicera med vården med hjälp av e-post och andra moderna kanaler. När eJournal lanserades uppfylldes det nationella målet att invånarna år 2014 har möjlighet att nå delar av sin journalinformation digitalt. Under hösten fick även ombud för barn åtkomst till tjänsten. Nu återstår ungdomar 13-17 år. Utveckla E-hälsa. En mycket viktig del för utvecklingen av eHälsa uppfylldes när eJournal blev verklighet den 17 mars. Under hösten 2014 har mer information släppts på och även barns journaler är tillgängliga. Utveckla mobil vård. Under året har en mobil ungdomsmottagning startat i form av en buss. Till övrig mobil vård kan hembesöksverksamhet, ASIH och mobil tandvård föras. Dessutom finns psykosteam som är mobila samt ÄMMA-bilar. Systematiskt arbete med nya riktlinjer och metoder inom hälso- och sjukvården, inkluderat uppföljning och utvärdering. Under 2014 har ytterligare regionala riktlinjer och vårdprogram tagits fram. Till exempel kan nämnas vårdprogram för sömnapné och riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning. Kunskap om medborgarnas behov som underlag för ett långsiktigt priorite ringsarbete i öppen dialog. Under 2014 har inventering av hälso- och sjukvårdens behov utökats genom att expertgrupper och förvaltningarna engagerats. En kompletterande behovsanalys har också genomförts när det gäller rörelseorganens skador och sjukdomar. Krav på resultatet för patienten genom patientprocesser. Antalet processer inom cancersjukvården har ytterligare utökats under 2014. Systematiskt arbete för att verksamhe terna ska genomsyras av det hälsofräm jande och sjukdomsförebyggande perspektivet. Följande mål uppnåddes: Implementering av vårdprogram barnobesi tas/övervikt har påbörjats, bättre möjlighet att få tillgång till data för att mäta självskattad hälsa har erbjudits och antal registrerade koder för det sjukdomsförebyggande arbetet har ökat med 10 procent jämfört med 2013. Målen för antal personer som genomfört webbutbildningen om levnadsvanor uppfylldes inte. Målen nåddes inte heller när det gäller förbättrade möjligheter att följa upp området hälsoinriktat samt uppfyllda mål i förvaltningarnas handlingsplaner. förvaltningsberättelse 17 VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Kunskapsstyrningen ska öka. Tillgängligheten ska öka. Patientsäkerheten ska vara hög. Produktiviteten ska öka. Uppföljning Utveckla nya metoder och verktyg för uppföljning av det regionala utvecklings arbetet. En metod för att mäta samarbetspartners nöjdhet, NSI, har utvecklats för att årligen utvärdera samarbetet med partners inom regional utveckling. En möjlig modell för att följa utvecklingen inom de kulturella och kreativa näringarna har arbetats fram. Arbetet med att visualisera statistik på ett nytt sätt på skane.se har fortsatt. Ett utvecklingsarbete görs inom ramen för Reglab för att på sikt utveckla ett breddat mått på regional utveckling. Regionala och nationella krav inom hälso- och sjukvården ska uppfyllas. Sju av tolv månader nås mål för fyra eller fler valda indikatorer inom ramen för vård i rimlig tid. Högst måluppfyllelse ses utifrån Kömiljarden, regeringens prestationsbaserade modell, för att stimulera verksamheten till bättre tillgänglig het från första besök till operation/åtgärd. Störst avvikelse mot mål ses inom akutsjukvården där mål ej nås avseende Vistelsetid om max fyra timmar på akutmottagning samt Höftfrakturoperation inom 24 timmar samt Telefon tillgängligheten i primärvården. Kollektivtrafikens marknads andel ska fördubblas till 2025. Kollektivtrafiken ökar sina marknadsandelar under året till cirka 26 procent av samtliga motorburna resor. Detta sker samtidigt som själva resandeökningen är måttfull. Kollektivtrafikens punktlig het ska öka. Tågtrafikens bristande infrastruktur sänker punktligheten. Stadstrafiken i de största städerna visar en motsvarande negativ förändring medan den regionala busstrafiken och serviceresor har haft bättre leverans och högre punktlighet. Insatserna för ökad tillgänglighet till kulturen ska förstärkas. Samtliga mottagare av verksamhetsbidrag har plan för ökad tillgänglighet. Detta är i överensstämmelse med de statliga riktlinjerna för mottagare av bidrag. Nollvision ska gälla avseende vårdskador. Regionala och nationella krav ska uppnås. Flera parametrar inom patientsäkerheten förbättras kontinuerligt. Det finns dock fler områden som måste förbättras ytterligare. Av de riskbedöm ningar som görs uppnår vi målnivån vid risk vid fall (83 %) och vid undernäring (70 %). Förbättrade resultat men ej i målnivå ser vi på riskbedömningar för fallrisk (74 %) och trycksår/skada (73 %). Resultatet av punktprevalensmätning (PPM) av trycksår var 7,1 procent. Handlingsplaner för att minska antalet tryckskador är framtagna. Nyckeltal kommer tas fram under 2014. Plan för att använda det nya begreppet arbetad tid i nyckeltal finns för 2015 då jämförelsedata finns. Mål: En drivande utvecklingsaktör Region Skåne ska vara den naturliga och samlande utvecklingsaktören i Skåne för att Öresundsregionen ska erbjuda livskvalitet och möjligheter i världsklass för såväl människor som företag. Europas mest innovativa region 2020. Forts nästa sida Systematiskt ledningsarbete för innovation på alla nivåer. Systematiskt ledningsarbete sker genom Forsknings- och innovationsrådet i Skåne (FIRS). Region Skåne medverkar i flera nationella och internationella sam arbeten bland annat Vanguard Initiative. Inom Region Skåne har ett tvärgående koncernråd för e-hälsa inrättas. Inom Region Skåne har ett arbete med att se över organisationen av interna bolag med en utförarroll på innovationsområdet inletts. förvaltningsberättelse 18 uppföljning av STRATEGIKARTA Mål Forts från föregående sida VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Forts från föregående sida Uppföljning Samtliga verksamheter inom Region Skåne ska känna till den internatio nella innovationsstrategin för Skåne. Under året har den internationella innovationsstrategin för Skåne 2020 kopplats till den regionala utvecklingsstrategin 2030 (RUS). På detta sätt har kunskapen om innovationsstrategin ökat internt. Det interna engagemanget och kunskapen ökar efterhand som samarbetet inom de tre strategiska innovationsområdena ökar. Inom området Personlig hälsa tilldelades Region Skåne tillsammans med ett stort antal aktörer ett Strategiskt innovationsområde Folksjukdomar. Under begreppet Green Valley ska Region Skåne etablera fler, samt fördjupa etablerade samarbeten med näringsliv och forskning för utveckling av produkter, tjänster och lösningar som bidrar till Region Skånes miljöoch energieffektiviseringsmål. Region Skåne arbetar aktivt med det strategiska innovationsområdet Smarta Hållbara Städer, satsningen på Green Valley är del av detta område. Region Skånes upphandling av vindkraftverk är ett viktigt steg mot målet att Region Skåne ska vara fritt från fossila bränslen senast 2020. Samtidigt som Region Skåne tar ett ökat ansvar för klimatet, så ger beslutet även större rådighet över de egna elkostnaderna. Under året har ett internationellt samarbete med Finland kring bland annat ljus i städer etablerats. Förbättringar som verksamheten har gjort genom att tillämpa upptäckter/ rön som enhetens forskning har bidragit med och som lett till förbättrat medicinsk resultat för patienten. Nuläge: Enligt enkäten Årlig rapport för klinisk forskning i landstingen uppger Region Skånes förvaltningar inom hälso- och sjukvården att 47 medicinska forsknings resultat har förbättrat för patienten. På grund av ett nytt enkätverktyg och en ny organisationsstruktur finns inte täckande resultat och kan därför inte redovisas för 2014. Nytt fastställt värde inför 2015 är 31 stycken. Klinisk forskning som resulterat i någon kommersiell produkt. Nuläge: Sex stycken namngivna produkter. På grund av ett nytt enkätverktyg och en ny organisationsstruktur finns inte täckande resultat och kan därför inte redovisas för 2014. Nytt fastställt värde inför 2015 är 5 stycken. Uppväxlingseffekt av varje insatt krona. Uppväxlingsmåttet för kulturnämnden blev 3,3 vilket bygger på 2013 års redovisning av verksamhetsbidrag och statistik från Myndigheten för kulturanalys. Uppväxlingsmåttet 2014 för regionala tillväxtnämn den blev 1,3 gånger, vilket är påtagligt mycket lägre än tidigare år. Dels beror den jämförelsevis modesta uppväxlingen på att räkenskaps året 2014 faller mellan två strukturfondsperioder, dels på att beräk ningsgrunderna för vad som är basen för uppväxlingsmåttet har förändrats. Åtgärd: Formerna för dialog med kommunerna ska utvecklas. Som ett led i framtagande av den regionala utvecklingsstrategin har under året en remissdialog genomförts med kommunerna i de fyra hörnen i Skåne. Mötesplats Skåne arrangerades där representanter från samtliga 33 skånska kommuner var närvarande då den regionala utvecklingsstrategin lanserades. I samband med framtagande av ny kulturplan sker en successiv utveckling av nya samarbetsformer. Nya överenskommelser har träffats med högskolor och universitet, bland annat i samband med uppdragsutbildning som avser kulturella och kreativa näringar. Arbetet med att ta fram ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal (nytt avtal från 2016) innehåller en nära samverkan i alla delar där det finns delat ansvar. För att få en stabil struktur kring samverkansformerna (regionalt/lokalt) har en gemensam översyn inletts som kommer att leda till ett nytt förslag. Europas mest innovativa region 2020. Den kliniska forskningen ska öka. Samspelet mellan kommun, region, stat och EU ska öka i dialog med universitet och högskolor, föreningsliv och näringsliv. förvaltningsberättelse 19 uppföljning av STRATEGIKARTA Mål VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Kultur ska synliggöras för medborgarna inom Region Skånes samtliga verksamhetsområden. Fritt från fossila bränslen 2020. Norra Europas ledande matregion 2025 – Matlandet Skåne. Uppföljning uppföljning av STRATEGIKARTA Mål 2012–2014 ska minst 200 personer delta i Kultur på recept. 187 personer har deltagit i projektet. Projektet avslutades 2014-12-31 och en implementeringsfas ska genomföras i Helsingborg under 2015. Nu diskuteras en planering för att sprida Kultur på recept även i andra delar i Skåne. 2014 ska minst 75 procent av värmeenergin komma från förnybara källor. Andelen fossilfri energi i fjärrvärmenäten uppgick till 85 procent. Beräkningarna utgår från Värmemarknadskommitténs definition. 2014 ska minst 70 procent av alla transporter ske med förnybara bränslen. Andelen fossilfri energi (MWh) i kollektivtrafiken uppgick till 63 procent och omfattar hela Öresundstågssystemet i Sverige. Andelen fossilfria drivmedel (liter) i egna transporter uppgick till 46 procent. Ambulansverksamheten i Nordvästra Skåne omfattas inte. Om drivmedlet i ambulanserna räknats med uppgick andelen fossilfria drivmedel till 41 procent. Alla verksamheter ska känna till matvisionen Matlandet Skåne. Under våren 2014 har en pilot genomförts för att se hur måltidsvärdar fungerar i måltidsorganisationen. Måltidsglädje i skolan sker i ett nära samarbete mellan Livsmedelsakademin och Region Skåne. Arbetet som bedrivs genom Smaka på Skåne i Livsmedelsakademins regi är inriktad på att förverkliga matvisionen. Satsningar har siktet på att göra Skåne till en kulinarisk frontregion. Genom arbetet som bedrivs antas att verksamheterna har kännedom om Matlandet Skåne. MEDARBETARPERSPEKTIVET Mål: Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, spännande och utvecklande arbeten. Kunskapsutveckling och innovation ska premieras. Mål Det dynamiska fokustalet i medarbetarundersökning ska öka. Uppföljning Det dynamiska fokustalet i med arbetarundersökningen ska öka. Nuläge: 67,4 Det dynamiska fokustalet, som är det sammanlagda värdet av alla förbättringsområdena i enkäten, försämrades något med en enhet från 67,4 (2012) till 66,4. Med utgångspunkt i första mätningens resultat 2006 (65,0) påvisas fortfarande en positiv trend. Region Skånes övergripande värde klassificeras i komfortzon, vilket innebär att prognosen för hälsa och prestation är relativt god men att det finns förbättringsutrymme, exempelvis när det gäller arbetsrelaterad utmattning och delaktighet. Resultatet 2014 kan ha påverkats av förändringströtthet till följd av bland annat organisationsförändringar. förvaltningsberättelse 20 MEDARBETARPERSPEKTIVET Region Skåne ska ha chefer som tydliggör målen i dialog med medarbetarna, och arbetar aktivt och strategiskt med kompetensförsörjning. Mål Värdet på faktorn ledarskap i medarbetarundersökning ska öka. Rätt kompetenser genom att andelen bristspecialiteter ska minska. Uppföljning Nuläge: 68,2 Minskning från 68,2 till 67,2. Undersökningen visar att ledarskapet står sig relativt starkt och medarbetare upplever att de får bra återkopp ling från sin närmaste chef. Medarbetare upplever också att resurser används på ett bra sätt, att beslutsprocessen fungerar och att arbetet fungerar på arbetsplatsen. Nuläge 2013: • 5 bristområden. Antalet anställda läkare inom allmän medicin, specialistutbildade sjuksköterskor, grundutbildade sjuksköterskor och barnmorskor har ökat, men är fortfarande inte i balans med hänsyn till behovet. Antalet läkare inom psykiatri är i princip oförändrat. • Nuläge 2013: Extra satsning för att utbilda fler specialistsjuksköterskor innebär att 30 fler sjuksköterskor kan utbildas utöver förvaltningarnas satsningar. Totalt fick 117 sjuksköterskor utbildningsförmåner 2014 – av dessa är 44 regionalt finansierade. De områden som prioriterats är medicin, kirurgi, psykiatri och vård av äldre. Beslut om att även finansiera åtta utbildningsanställningar fattades under hösten 2014. Av dessa är sju i kirurgi och en i ögonsjukvård. EKONOMIPERSPEKTIVET Mål: Långsiktigt stark ekonomi Region Skånes ekonomi ska vara stark och ett flerårigt perspektiv är viktigare än de enskilda räkenskapsåren. Alla verksamheter som Region Skåne finansierar ska vara effektiva. Mål Resultatmål Finansieringsmål Utdebiteringsmål Uppföljning Region Skånes resultat, över en femårsperiod, med start 2013 ska uppgå till minst två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomiskt utjämning och generella statliga bidrag, samt att resultatet årligen minst bör uppgå till en procent av de samlade intäkterna. Årsresultat enligt resultaträkning uppgår till 2,0 % av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Eftersom det samlade resultatet för 2013–2014 inte riktigt når upp till två procent måste detta kompenseras de kommande åren, för att nå det långsiktiga målet. Investeringar i utrustning ska självfinansieras till 100 procent, fastigheter till minst 50 procent och tåg och bussar till minst 40 procent. Självfinansieringsgraden i förhållande till målet för investeringarna uppgår till 181 procent. Region Skånes skattesats ska vara lägre än riksgenomsnittet och ambitionen är att undvika skattehöjningar. Ambitionen att skattehöjningar ska undvikas har inte nåtts, skatten höjdes med 30 öre. Region Skånes skattesats är 57 öre lägre än riksgenomsnittet. förvaltningsberättelse 21 uppföljning av STRATEGIKARTA Mål: Verksamhet och resultat i fokus Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Region Skåne arbetar för att Skåne ska vara en attraktiv, tillgänglig och växande region för boende, företag och besökare. Medborgare och samarbetspartners ska uppleva att kvaliteten på tjänsterna är goda. Skånes medborgare finansierar i huvudsak vår verksamhet och skåningarna är Region Skånes uppdragsgivare. Medborgarna ska uppleva en god tillgänglighet i all den verksamhet som Region Skåne finansierar. Därför är det viktigt att ha kännedom om medborgarens åsikter. I detta avsnitt redovisas olika kunskapsinhämtningar om medborgarnas åsikter. Här redovisas också vad Region Skåne gjort under året för att utveckla verksamheten så att skattemedlen används på bästa möjliga sätt. Region Skåne för löpande dialog med befolkningen kring samtliga ansvars områden. Särskilt fokus är på ungdoms dialog samt utveckling av metoder för dialogen. Arbetet syftar till att skapa en god integrering av medborgardialogen i den politiska beslutsprocessen och ett meningsfullt deltagande för medbor garna. Region Skåne har under året priori terat den utåtriktade medborgardialo gen. Dialogaktiviteter har genomförts på 67 platser vid 121 tillfällen på sko lor, bibliotek, festivaler etc. Cirka 6 000 skåningar har träffat en regionpolitiker under perioden. Huvudfokus för dia logerna har varit den regionala utveck lingsstrategin, kultur samt människors kännedom om Region Skåne. Dessutom har fyra dialoggrupper arrangerats och Skånepanelens 4 500 deltagare har sva rat på frågor vid fem tillfällen. Därut över har 1500 personer under året svarat på Skåneenkäten. Erfarenheterna visar att medborgarna gärna för dialog kring komplexa samhällsfrågor med det ge mensamma bästa för ögonen. Kännedomen om att det är Region Skåne som ansvarar för hälso- och sjuk vården är god. Motsvarande kännedom om Skånetrafiken är lägre, men en majoritet av de tillfrågade anger att de känner till vem som är huvudman för kollektivtrafiken. Både för sjukvården och kollektivtrafiken förekommer va riationer över tiden. Kännedomen om foto: © peter brin ch Tillgänglighet och dialog bygger förtroende politisk majoritet i Region Skåne ökade i sista mätningen. Resultatet av NSI-2014 (NöjdSam arbetsIndex) har ställts samman. Syftet med undersökningen är att utvärdera Region Skånes samarbete kring de re gionala utvecklingsfrågorna. Totalt till frågades 719 personer. Det totala bety get är 65 på en 100-gradig skala. Det är ett oförändrat betyg jämfört med förra årets mätning. Vid sidan av det totala NSI-betyget gav respondenterna även betyg på samarbetet inom de fyra områdena tillgänglighet, kompetens, kvalitet och effektivitet. Området till gänglighet fick högst betyg av dessa fyra, 73 av 100. Det är en ökning med en betygsenhet jämfört med förra året. Området effektivitet däremot minskade med två betygsenheter till 65. De båda områdena kvalitet och kompetens fick samma betyg som förra året, 68. kännedom om region skåne (procent) Hälso- och sjukvården, ansvarar för Kollektivtrafiken, ansvarar för Politisk majoritet 2011 20132013 20142014 tertial 2 tertial 1 tertial 3 tertial 2 tertial 3 95 59 27 94 66 40 81 55 26 93 76 30 82 52 57 Källa: Skånedialogsenkäten/Skåneenkäten förvaltningsberättelse 22 Patientenkät En mätning av den patientupplevda kvaliteten i Region Skåne genomfördes med Nationell patientenkät under hös ten 2013 och våren 2014. Där belystes FÖRTROENDE FÖR VÅRDEN TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD 83% 82% 81% 80% 79% 78% 77% 76% 75% 74% Källa: Vårdbarometern Källa: Vårdbarometern 70% 68% Riket 66% Riket 64% 62% Skåne Skåne 60% 58% 56% 54% 2010 2011 2012 2013 2014 akutmottagningarna, specialiserad psy kiatri, specialiserad somatisk, primärvården samt barnmorskemottagning arna. Resultaten redovisas som Patient upplevd kvalitet (PUK), där 100 är det högsta värde som kan nås och 0 det läg sta. Förtroendet är genomgående högt i den patientupplevda kvaliteten för den specialiserade vården. Region Skånes värden ligger i nivå med riket i övrigt och den somatiska vården har något högre PUK-värden än psykiatrin. Inom Region Skåne har dock psykiatrin haft en positiv utveckling, framför allt i öp penvården. Tabellen nedan beskriver utveck lingen av indikator förtroende för Region Skånes verksamheter samt indikator tillgänglighet för Region Skånes verksamheter, vilka erhållit resultat från Nationell patientenkät under 2014 samt hösten 2010 2011 2012 2013 2014 2013. Siffrorna för riket anges inom parentes. Barnmorskemottagning har ingen nationell jämförelse då det är en extra mätning som bara görs i Region Skåne och Stockholms läns landsting. Tillgängligheten upplevs överlag som god, men det är dock stora variationer mellan olika verksamhetsområden/kli niker. I jämförelse mellan primärvården och den specialiserade somatiska öppenvården ses en skillnad i upplevt förtro ende samt även för tillgängligheten, som sjunker för primärvården. Enligt enkätsvaren i Nationella patientenkäten upplevs vården som jämställd. Förtro endet hos män upplevs en aning större i den somatiska slutenvården. Omvänt förhållande gäller för psykiatrisk slut envård, där kvinnor i något högre grad upplever högre tillgänglighet. förtroende och tillgänglighet (Riket inom parentens) 201020122014 Indikator förtroende Psykiatri öppenvård Psykiatri slutenvård Somatisk specialistvård öppenvård Somatisk specialistvård slutenvård Akutmottagning Primärvården Barnmorskemottagningar 73 (71) 70 (68) 92 (92) 87 (87) 85 (85) 85 (84) Ingen mätning 73(72) 72 (69) 91 (92) 88 (88) 84 (85) 85(85) 92 74(72) 74 (72) 92 (93) 88 (88) 86(86)* 85(85) 92 Indikator tillgänglighet Psykiatri öppenvård Psykiatri slutenvård Somatisk specialistvård öppenvård Somatisk specialistvård slutenvård Akutmottagning Primärvården Barnmorskemottagningar 63 (60) 66 (60) 78 (79) 79 (77) 67 (68) 78 (80) Ingen mätning 63(61) 66(62) 78 (79) 80 (81) 66 (68) 77 (79) 59 63(61) 64(62) 79 (80) 79 (80) 67(66)* 75 (78) 59 *år 2013 förvaltningsberättelse 23 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Kultur Skåne gör en årlig under sökning om hur tillgänglighet och bemötande uppfattas av förvaltning ens huvudintressenter. Målgruppen i undersökningen är chefer för organi sationer som får verksamhetsbidrag av kulturnämnden och de kommunala kulturcheferna i Skåne. Undersökning en genomförs i denna form i november månad varje år sedan 2012. Målet är 80 procent nöjda samarbetspartners. Utvärderingen i november 2014 visar att 100 procent tycker att det är lätt att komma i kontakt med Kultur Skåne via telefon eller e-post. När det gäller kva liteten på bemötandet svarade 100 pro cent att de har fått ett positivt bemötan de. De fria svar och kommentarer som lämnades i enkäten förstärkte denna bild. Utvärderingen visade att cirka 90 procent fick svar på sina frågor genom besök på förvaltningens webbplats. När det gäller hur befolkningen upp lever tillgången till vården följer Region Skåne en svagt stigande nationell trend i Vårdbarometerns mätningar under 2014. Nivån är dock fortfarande något under genomsnittet för Sverige. Trots att förbättringar i den faktiska till gängligheten har kunnat påvisas, släpar fortfarande befolkningens upplevelse av rimliga väntetider till vårdcentral res pektive besök och behandling på sjuk hus efter. Det kan delvis ha sin förkla ring i den mediala bild som råder. Analogt med en ökad upplevelse av tillgång till vård ses en trend med ett generellt ökat förtroende för vården i landsting och regioner under 2014, efter en svacka under föregående år. Med borgarnas förtroende för den skånska vården följer utvecklingen i riket, om än på en något lägre nivå. Upplevelsen av tillgång till den vård man anser sig behöva är även fortsättningsvis av stor betydelse för det förtroende som med borgarna har för den skånska hälso- och sjukvården. 1177 Vårdguiden på telefon ANTAL BESVARADE SAMTAL 1177 MEDELKÖTID 1177 (minuter) ANTAL BESÖK PÅ 1177.se VÅRDGUIDEN PÅ WEBBEN 800 000 600 000 400 000 • För att göra medborgarna uppmärksamma på möjligheten att välja vårdcentral genomfördes i månadsskiftet april–maj 2014 en kampanj. Budskapet handlade om att hitta och välja vårdcentral och syntes i bland annat i tv, radio och utomhus med unga kvinnor som primär målgrupp. Utvärderingen visade bland annat att 61 procent i målgruppen uppmärksammat kampanjen. • I mars 2014 lanserades eJournal som innebär att medborgarna kan läsa delar av sin patientjournal på 1177.se. De första erfarenheterna av eJournal är att patienterna i Region Skåne uppskattar tjänsten, 0 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2014 2014 2015 men att många anser att för lite information är tillgänglig för dem. jan juli jan juli jan juli jan juli jan Bland de vanligaste önskemålen är att kunna se sina provsvar och att följa remisser. Man ställer också frågor om varför inte anteckNågra viktiga händelser som förklaringsgrund ningar från specialistsjukvården syns. Föräldrar efterlyser ombudstill uppgången på 1177.se funktion för att kunna läsa sina barns journaler. Patienter som har varit inlagda på sjukhus undrar varför det bara är slutanteckningen • Hösten 2011 genomfördes en kampanj riktad till småbarnsföräldrar som visas. Region Skåne kommer att utöka tjänsten för att leva med barn i åldrarna 0–5 år. Målet med kampanjen i Skåne var att upp till medborgarnas önskemål. få småbarnsföräldrarna att söka vård på rätt vårdnivå. Målgruppens kännedom om 1177.se ökade från 50 procent till 80 procent efter • Sommaren 2014 publicerades ett nytt nationellt tema om hjälpmedel. kampanjen. • Under 2014 blev det möjligt att i Region Skåne jämföra barna• Hösten 2013 slogs 1177 och Vårdguiden ihop och en nationell kamvårdscentraler och barnmorskemottagningar utifrån NPE, Nationell panj för nya 1177 Vårdguiden genomfördes. I Skåne genomfördes patientenkät. Det blev också möjligt att jämföra mottagningar inom en kampanj för e-tjänsterna med målgrupp 60+. Sajten fick en tydlig vårdvalet för grå starr utifrån olika kvalitetsparametrar. ökning av besökare den hösten. 200 000 förvaltningsberättelse 24 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Under 2013 infördes nytt nationellt (samtal till 1177 Vårdguiden på telefon) 2014 2013 20 2014 2013 telefonisystem för 1177 Vårdguiden på telefon. Detta gör att statistiken efter 45000 16 detta införande inte är fullt jämförbar 40000 12 med tidigare år. En rättvisande jämfö 35000 8 relse kan ske först år 2015. Under flera 30000 4 år har ett intensivt arbete pågått för att 25000 förbättra tillgängligheten. Arbetsme 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec toder och arbetsrutiner har setts över. Detta har medfört att tillgängligheten har blivit jämnare. den i antal minuter, något som visas i förbättrad tillgänglighet. Om vänteti Antalet inringande samtal under året diagrammet nedan med genomsnittlig den i det egna landstinget översteg tre var 583 606. Många ringer dock flera kötid. Det beror på att de tre första minuter slussades samtalet över till ledig gånger, vilket innebär att antalet in månaderna på året alltid har en hög sjuksköterska i ett annat landsting. Un ringande samtal inte är lika med antal belastning på grund av att det är hög der dessa timmar var tillgängligheten personer som ringer in. Det är vanligt säsong för infektioner. 2014 var det 100 procent i nationell kö. Nationell att de som ringer lägger på och ringer dessutom en något sen influensasäsong. samverkan är ett effektivt sätt att öka ANTAL BESÖK PÅ 1177.se VÅRDGUIDEN PÅ WEBBEN igen senare om det är väntetid. Under Därtill försämrades tillgängligheten på tillgängligheten. I december genomfördes en kund året besvarades 439 680 samtal. An grund av nödvändiga uppgraderingar 900 000 delen besvarade samtal är 75 procent. och installationer i systemen, som gav nöjdhetsmätning genom intervjuer med 800 000 en del tekniska störningar och avbrott. invånare som ringt 1177. Nöjd-kundAntalet 700 000 samtal med tolk, så kallat tre partssamtal, är under året 2 187 (1 863 Under sommaren var det svårt att få in index (NKI) var för Skåne 86 (natio 600 000 arabiska utbildad extrapersonal, vilket innebar nellt snitt var 84). 500 000 och 324 somaliska) vilket är en 400 000 jämfört med tidigare år med 34 att bemanningen var lägre än normalt, ökning 300 000 vilket påverkade tillgängligheten nega 1177.se Vårdguiden på webben procent. 200I 000 diagrammen ovan med antal be tivt. Det har skett en tydlig ökning av anta 100 000 samtal syns en tydlig nedgång Under en vecka i maj 2014 genom let besök på 1177.se de senaste två åren. svarade under 0månaderna januari och febru fördes ett nationellt samverkanstest. Ökningen har varit framträdande kring 2011av juli 2011ökarjanäven 2012 köti juli 2012 janvar 2013 2013 jan 2014leder julitill 2014 årsskiftet 2013/2014 och in på det för ari. Tilljanföljd detta Syftet att sejuliom samverkan Ingen uppgång i kundnöjdhet Hållpunkter: • Nylansering av sajten den 19 november 2011. • Responsiv sajt 14 mars 2013. • 1177 Vårdguiden lanserades den 5 november 2013 • eJournal lanserades 17 mars 2014. Fler och nöjdare kunder inom kollektivtrafiken Resandet visade en svagare utveckling än förväntat. Sammantaget gjordes cirka 152 miljoner resor under året. Gläd jande är att verksamheten nu 16 år i följd kunnat redovisa årliga resandeök ningar. Region Skånes mål om en årlig till bland annat MalmöExpressen. Sam ökning på tre till sex procent infriades mantaget ökade stadstrafiken med 0,1 inte, utan det registrerade resandet steg procent. Pendeln i de starka regionbusstråken, med 0,1 procent. Årets resultat påver kades av tågtrafikens bristande infra som står för drygt hälften av alla regionstruktur och sommarens tågstrejk. Nya bussresor, ökade med nästan fem pro MalmöExpressen med enkel ombord cent medan övriga regionbusslinjer stigning för kunderna i alla dörrar har backade, framför allt till följd av mins lett till färre registrerade resor i stadstra kat utbud kopplat till Pågatågsutbygg RESANDEUTVECKLING MEDförklarar SKÅNETRAFIKEN – 2014 (miljoner resor) naden. Den sammantagna minskningen fiken, vilket till stor del tappet 1999 i Malmö. Tågtrafik ökade med drygt för regionbussarna innebar en nedgång 200 Stadsbuss Regionbuss Tåg två procent. Serviceresor två procentSumma och bäst gick Pågatågen ef på drygt Serviceresor mins ter kade också helt enligt plan och målsätt 150utbygganden medan Öresundstågen minskade. Det gjorde även tågresandet ning. 100Danmark. Stadstrafiken Lund hade till ett av sina bästa år med en uppgång Kollektivtrafiken tar marknads50 på strax under nio procent och även andelar från bilen Helsing borg och Kristianstad noterade Trots svag resandeuppgång tar kollek 0 ökningar med 2,3 respektive en pro tivtrafiken marknadsandelar från bilen. cent. Malmö stad, som står för cirka en Mätningen 2014 visar en uppgång till fjärdedel av det samlade resandet, gick cirka 26 procent av samtliga motorbur tillbaka med 2,6 procent 2000cirka 2002 2004kopplat 2006 na resor. 2008 2010 2012 2014 foto: © k a rl- joha n hjerström NKI för nöjd kund har de senaste åren haft en svagt uppåtgående kurva men visar för 2014 på en mindre tillbaka gång. NKI stannar på 62 procent nöjda kunder, jämfört med 63 procent 2013. Att kundnöjdheten inte ökar förklaras bland annat av den lägre kvaliteten i tågtrafiken och bristande punktlighet i den samlade trafikutbudet. Regionbuss kunder är mer nöjda och ligger kvar på förra årets nivå 68 procent. I stadstrafi ken är 63 procent nöjda. Tågresenärer na är av förklarliga skäl mindre nöjda och bäst går det för Pågatågen med 58 procent även om man tappar jämfört med förra året. Motsvarande nöjdhet är för Öresundstågen 56 procent. Service resor fortsätter sin uppgång mot tidiga re nivåer och slutar på 85 procent nöjda 2014. Jämfört med riket, Stockholm och Västra Götaland fortsätter skåning arna att vara de mest nöjda kollektivtra fikresenärerna. Både positivt och negativt i punktligheten Målet om ökad kvalitet genom bättre punktlighet infrias i två av fyra affärs områden. Tågtrafiken klarar inte målNÖJDA KUNDER SKÅNETRAFIKEN % 85% 80% Skåne 75% 70% 65% 60% Riket 55% 2000 SKÅNETRAFIKENS MARKNADSANDELAR RESANDEUTVECKLING SKÅNETRAFIKEN miljoner resor 200 40% Tåg Stadsbuss Serviceresor Mål 2030 25% 20% 50 0 15% 2000 2005 2010 2014 Skåne Riket SLL VGR 70% 50% 30% 100 2014 60% 35% 150 2010 NÖJDA KUNDER JÄMFÖRELSE % Gäller motorburna resor, källa: Kolbar Summa Regionbuss 2005 2011 40% 2013 2014 2009 2010 2012 30% 20% 10% 0% 2012 2013 2014 förvaltningsberättelse 25 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL sta kvartalet 2014. 2 742 967 unika be sökare har besökt 1177.se under 2014. Motsvarande siffra 2013 var 1 873 421. Stärkt samverkan och uppföljning Jojo Sommar satte nytt försäljnings rekord med cirka 185 000 sålda kort. sättningen och stadstrafiken gör samma negativa förändring 2014. Regionbuss och serviceresor visar uppgång. Tåg trafikens dilemma när det gäller infra strukturen är ett mångårigt problem som kvarstår och stadstrafiken känner av de allt mer komplicerade förhållan dena i de största städerna kring fram komlighet. Enklare betallösningar Den mobila biljettappen omfattar nu övriga Sydsverige och resor till Dan mark. Jojo Online utvecklades med stort antal användare och i slutet av året påbörjades utrullningen av den efterfrågade autoladdningen av Jojo Period. Full lansering sker 2015 och in tresset är stort från start. Jojo Student förenklades från hösten 2014. Säljor ganisation byggdes ut med nya ombud på flera platser och ombyggt kundcenter i Helsingborg. Testet av tur- och returbiljett förlängdes. Det var en hög frekvens i marknadsbearbetningen med riktade kampanjer, där trafikföretagen stod för den lokala delen. Det bedrevs också en omfattande kunddialog på många plan i sociala medier. Jojo Som mar satte nytt försäljningsrekord med cirka 185 000 sålda kort. Kvalitetsbrister i järnvägens tåginfrastruktur Trafikverket lyckades inte upprätthålla kvalitet i järnvägsinfrastrukturen, vil ket skapade låg punktlighet och åter kommande driftstopp och i slutändan många missnöjda kunder under 2014. Under sommaren ökade problemen och Region Skåne vidtog extraordinära åt gärder i relation till Trafikverket. Region Skåne gjorde samtidigt egna insatser för Avtalsmodellen med trafikföretag med ökade drivkrafter för fler och nöjdare kunder tillämpas nu i många kontrakt. Visionsarbeten för kollektivtrafikens utveckling drivs med de fyra största stä derna. De 23 samverkande kommu nerna om färdtjänsten har alla ställt sig bakom en fortsättning. Förvaltningens utveckling av organisationen fokuserar nu på verksamhetsledningssystem med tydliga processer och instruktioner. Som ett viktig led i uppföljningsstruk turen genomför förvaltningen fortlö pande extern revision av trafikföretag. Trafikförsörjningsprogrammet Kollektivtrafikens utveckling i Skåne styrs av innehållet i Trafikförsörjnings programmet för Skåne 2015. Program met tar ställning till ett antal grundläggande förutsättningar för att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas i enlig het med målen i den regionala utveck lingsstrategin. De strategiska ställningstagandena pekar på vikten av samord ning av samhällsplaneringen så att kollek tivtrafiken kan bli strukturbil dande och bidra till Skånes flerkärniga ortstruktur. Programmet bestämmer principerna för hur, var och i vilken om fattning kollektivtrafiken ska utvecklas inom Skåne och i relationer till om landet. Trafikförsörjningsprogrammet beslutas i regionfullmäktige och är där med det ytterst styrande och tyngsta dokumentet för kollektivtrafikens ut veckling. Snabbtågsutredning Arbetet och driften av direkttågen, Påga tåg Express, fortsatte under året och framför allt sträckan HelsingborgMalmö är särskilt uppskattad av rese närerna. Det finns alltså både en tydlig efterfrågan på trafikslaget med snabba stråk med få stopp och en marknad för den typen av trafik. Däremot har inte någon särskild utredning rörande snabbtåg inom Skåne genomförts. Produktutvecklingsstrategi inom kollektivtrafiken Arbetet kring en ny bussproduktstrategi slutfördes under våren och kommer få en central roll i formandet av framti dens kollektivtrafik. Strategin ska tyd ligt visa hur produkterna möter mark naden och kundernas förväntningar och önskemål. Produktutveckling ska bli ett viktigt inslag i arbetet för att nå uppsatta mål för resande och marknads andel år 2020 respektive 2030. Att göra Skåne mer tillgängligt för turister via kollektivtrafiken är ett vik tigt område för produktutveckling. Utbyggnaden av kollektivtrafiken under 2014 har underlättat tillgänglig heten till Skånes olika turistmål. Attraktiva priser genom Jojo som mar, Öresund runt och Duo familj gör också resandet prisvärt. Tillsammans med olika arrangörer skapas bra priser bjudanden, där resan ingår som en del i evenemangsbiljetten. God hälsa är grunden för ett bra liv Region Skåne har blivit bättre sedan förra året Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting har i rapporten Öppna jämförelser sammanställt ett index som visar på ett rejält lyft för Region Skåne under det senaste året. Skånes hälsooch sjukvård avancerar från plats 21 till plats 12. Rapporten visar på förbätt ringar avseende cancervården, även om tiden mellan diagnos och behandling fortfarande är för lång. Inom vården av patienter med tjock- och ändtarmscan cer har stora förbättringar genomförts. Centralsjukhuset i Kristianstad har i andra mätningar utnämnts till bäst i landet på att behandla tjocktarmscan cer och detta framgångsrika arbetssätt sprider sig till övriga sjukhus i Skåne. Det område där Skåne visar bäst re sultat i jämförelse med övriga landet är ortopedi. Färre patienter får komplika tioner som gör att de behöver opereras om, väntetiden till operation för höft fraktur är kortare och fler upplever att de har blivit bättre efter sin operation. förvaltningsberättelse 26 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL ersättningstrafiken med buss. Tågtrafik problemen visade i princip sammanegativa mönster under i stort sett hela året. foto : © jenny brandt Satsningar för jämlik och jämställd hälsa Hållbar utveckling är en vision och en strävan att ta ett helhetsgrepp på sam hällets centrala utmaningar med ett långsiktigt perspektiv för att överbrygga målkonflikter genom att påvisa hur eko nomisk, ekologisk och social hållbarhet hänger ihop. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. För att uppnå social hållbarhet behöver välfärdstjäns terna bidra till att alla människor är in kluderade i samhället. Socioekonomisk status, arbetsvillkor, kön, etnicitet, funk tionsnedsättning och geografi är viktiga faktorer att ta hänsyn till för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa. Befolkningens hälsa, med särskilt fokus på hälsans jämlikhet, knyter an till social hållbarhet genom att sociala bestämningsfaktorer har en mycket stor betydelse för hälsoutvecklingen i be folkningen. Sysselsättning, utbildning, bostäder, tillit, sociala nätverk, kul tur, miljö- och klimatfrågor är viktiga socialabestämningsfaktorer för folk hälsan. Arbetet med social hållbarhet handlar framförallt om att rikta insatser mot sociala bestämningsfaktorer som påverkar människors livsvillkor. Ett socialt investeringsperspektiv kan bidra till att rikta fokus mot bakomliggande orsaksfaktorer som påverkar männis kors sociala förutsättningar i livet och kan bidra till att minska ojämlikheten i hälsa. Befolkningens hälsa påverkar den ekonomiska utvecklingen i en region och skapar goda förutsättningar för en miljömässigt hållbar utveckling. Ny och viktig kunskap om barns hälsa Syftet med Region Skånes folkhälso rapportering är att kunna beskriva be folkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utifrån ett livsloppsperspek tiv. Rapporteringen kan därmed utgöra underlag för planering, beslut och prio riteringar inom Region Skånes verk samheter och för externa aktörer som kommuner och idéburna organisatio ner. Under hösten 2014 presenterades den senaste folkhälsorapporten, Barn och förälder i Skåne 2013, som genere rade ny och viktig kunskap om de små barnens hälsa och livsvillkor. Region Skånes folkhälsorapportering visar att de flesta skåningar mår bra och har en god hälsa, men också att hälsan skiljer sig åt mellan olika socioekonomiska grupper i samhället och mellan kvinnor och män. Hälsoutvecklingen i befolkningen föl jer en social gradient, där andelen per soner med psykisk ohälsa, låg tillit och lågt socialt deltagande är högre bland arbetslösa och långtidssjukskrivna än bland arbetare och tjänstemän. Bland dessa är det många som inte anser sig kunna påverka den egna hälsoutveck lingen och därmed i högre utsträckning avstår från att söka vård. Det är unge fär dubbelt så vanligt med otillfreds ställda vårdbehov bland arbetslösa eller sjukskrivna män och kvinnor jämfört med högre tjänstemän. Det finns även hälsoskillnader mellan män och kvin nor. Det märks tydligast när det gäl ler den psykiska ohälsan, där andelen är högre bland kvinnor. Den psykiska ohälsan följer även en åldersgradient med mest besvär i åldersgruppen 1834 år och minst besvär bland de äldsta i åldrarna65-80 år. Störst är ökningen bland män 18-34 år och bland kvinnor 45-54 år. Den ojämlika hälsoutveck lingen i befolkningen påvisar att det är angeläget med fortsatta satsningar för att den jämlika och jämställda hälsan ska öka. Folkhälsoarbetet ska fokusera på insatsområden som kan ge långsik tiga effekter för de grupper i samhället med svårast situation. förvaltningsberättelse 27 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Inom områdena hälsoinriktad hälsooch sjukvård, förtroende och patien terfarenheter samt tillgänglighet ligger Region Skåne däremot sämre till jäm fört med övriga landet. SOCIOEKONOMISK STATUS MÄN OCH KVINNOR 18–64 ÅR I SKÅNE (absoluta skillnader gentemot tjänstemän i procentenheter) Källa: Folkhälsoenkät 2012 Strategiskt arbete för social hållbarhet förvaltningsberättelse 28 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Handlingsplanen för det framtida folk hälsoarbetet Ett socialt hållbart Skåne Arbetslös, sjuk- eller aktivitetsersättning Arbetare Tjänsteman rbetslös, sjuk - eller status ioekonomisk 2030 togs under året fram i bred sam ktivitetsersättning, nor 18 - 64 år i Skåne ångtidssjukskriven, Målområden 1 och 2: Folkhälsoenkät olkhälsoenkät 2012 2012 verkan som en del i genomförandet av örtidspensionär Målområden 1 och 2: Lågt socialt Delaktighet och inflytande rbetare Delaktighet och inflytande i deltagande luta skillnader den regionala utvecklingsstrategin Det Hälsoutfall jänstemän i samhället, ekonomisk samhället, ekonomisk och Svagt emotionellt stöd stöd emotionellt Långvarig sjukdom sjukdom 50 ocentenheter centenheter gentemot gentemot social trygghet Svagt praktiskt stöd och social trygghet praktiskt stöd öppna Skåne 2030. Handlingsplanen temän) Dålig psykisk hälsa 40 Ekonomisk stress Dålig självskattad självskattad hälsa hälsa syftar till att utveckla den sociala håll 30 Låg tillit till andra människor Stressad vardagen Stressad ii vardagen barheten genom ett tvärsektoriellt ar 20 Hälsoutfall Lågt förtroende förtroende för för bete där jämlik hälsa utgör ett viktigt Funktionsnedsättning samhällsinstitutioner samhällsinstitutioner 10 mått på social hållbarhet. Med hand 0 Önskar byta yrke yrke Övervikt Önskar byta Övervikt och och fetma fetma Målområde 4: lingsplanen som grund för ett koncern -10 Ökad hälsa Målområde 4: i arbetslivet gemensamt arbete vill Region Skåne Otillfredsställda Otillfredsställda Spänt arbete Anspänd -20 Ökad hälsa i vårdbehov arbetssituation stimulera och utveckla samverkan med arbetslivet Orolig för för att att förlora förlora Otillfredsställda Otillfredsställda andra aktörer som vill arbeta för en arbetet tandvårdsbehov tandvårdsbehov bättre och mer jämlik hälsa i den skån Buller från Rökt hasch från vägtrafik vägtrafik Målområden 5: ska befolkningen. För att främja social Sunda och säkra Otrygghet i Riskkonsumtion av (FHI) Riskkonsumtion av alkohol alkohol (FHI) Riskkonsumtion av alkohol (FHI) bostadsområdet miljöer hållbarhet har Region Skåne inrättat en Rökt vattenpipa senaste året Hot om våld våld social investeringsfond. Samtliga medel områden 9, 10 och 11: Målområde 5: Daglig rökning rökning d fysisk aktivitet, goda goda Utsatt Utsatt för för våld våld Arbetslös, sjuk - eller Arbetslös, sjuk eller på tio miljoner i den sociala investe vanor, minskat bruk bruk av av Sunda och säkra Låg fysisk aktivitet aktivitetsersättning, Anser sig inte kunna påverka aktivitetsersättning, ak och alkohol Äter lite frukt långtidssjukskriven, den egna hälsoutvecklingen miljöer ringsfonden har under året fördelats till långtidssjukskriven, och grönt förtidspensionär Målområden 9, 10 och 11: förtidspensionär Arbetare Ökad fysisk aktivitet, goda matvanor, fem projekt som på olika sätt fokuserar Arbetare Tjänstemän Tjänstemän minskat bruk av tobak och alkohol på integration och utanförskap. Sam verkan med de skånska kommunerna sker bland annat genom att ta fram och sprida kunskap om hälsoutvecklingen i Bilden ovan illustrerar dessa hälso Främja tillit och socialt deltagande skillnader utifrån socioekonomisk sta Överenskommelsen mellan Region Skåne befolkningen lokalt och regionalt samt tus, där ohälsan är störst bland de som och idéburen sektor i Skåne utgör en vik genom att erbjuda kommunerna möj står utanför arbetsmarknaden jämfört tig plattform för att stimulera till ökad ligheten att söka samverkansmedel för med arbetare och tjänstemän (inre cir social delaktighet. Folkhälsomedelhar att utveckla lokala folkhälsoinsatser. keln). beviljats till idéburen sektor på totalt 14 Under 2014 beviljades kommunala miljoner kronor, varav merparten (12 samverkansmedel på cirka två miljoner Medborgare – Likarätt miljoner kronor) beviljats till Skåne kronor, bland annat för att stimulera till Region Skåne har varit aktiv i arbetet idrotten. Andelen personer med lågt ökad samverkan i det lokala folkhäl med att identifiera, analysera och finna socialt deltagande ökar med stigande soarbetet mellan sex kommuner med strategier som skapar förutsättningar ålder. För att stimulera till ökat socialt för att alla människor ska ha samma deltagande bland äldre har medel riktats möjligheter och rättigheter i samhäl för att stödja Skåneidrottens satsning let. Region Skåne har också fokuserat Senior Sport School och Vuxenskolans UTVECKLING 2000-2012 för psykisk hälsa, på att förändra rådande normer. Olika Passion för livet, som båda syftar till tillit till andra människor samt socialt deltagande insatser har gjorts för att uppnå de na att främja ett hälsosamt åldrande. Det Låg tillit till andra människor Män Kvinnor tionella och internationella målen när finns stora socioekonomiska skillnader Lågt socialt deltagande Män Kvinnor det gäller kön, könsidentitet eller köns i socialt deltagande, där det sociala del Dålig psykisk hälsa Män Kvinnor uttryck, etnicitet, religion eller annan tagandet är lägst bland långtidssjuk 50% trosuppfattning, funktionsnedsättning, skrivna och arbetslösa. Även indikatorn sexuell läggning och ålder. Under året låg tillit till andra människor följer en 40% har det exempelvis satsats på HBTQ- tydlig social gradient, där andelen med 30% utbildning samt att stärka de nationella låg tillit är högre bland män och kvin 20% minoriteternas och funktionshindersrö nor som står utanför arbetsmarknaden. 10% relsens möjlighet till inflytande. Region Det är därför angeläget med fortsatta 0% Skåne har också satsat på mentorskaps insatser för att stärka anknytningen till 2000 2004 2008 2012 program för invandrarkvinnor och att arbetsmarknaden, främst bland unga Källa: Folkhälsorapport Skåne 2013 – en undersökning om belysa utanförskapets konsekvenser. och utlandsfödda. vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa UTVECKLING för rökning o Daglig Låg fys 40% 30% 20% 10% 0% 2000 Källa: Folkhälsor vuxnas livsvillkor Se filmerna. När det gäller levnadsvanorna följer rökningen en tydlig nedåtgående trend med en minskad andel dagligrökare både bland män och kvinnor. En restrik tivare hållning mot rökning från sam hällets sida samt attitydförändringari kombination med ökad tillgång till oli ka former av rökavvänjning är sannolikt förklaringen. Andelen män och kvinnor med låg fysisk aktivitet ligger i stort sett kvar på oförändrad nivå, där den fysiska aktiviteten är något högre bland kvin norna än bland männen. Naturunderstödd rehabilitering Under 2014 har, efter utvecklingsarbete som pågått i samarbete med SLU Alnarp sedan 2008, tio gårdar upphandlats för försök till drift av Naturunderstödd re habilitering enligt landsbygdskoncep tet. Detta innebär att det, till skillnad från Alnarpsmodellen, inte finns sjuk vårdspersonal på gården utan den ”vita vården” sker på patientens vårdcentral/ mottagning. Verksamheten kom igång i september 2014. Intresset är stort och ett sjuttiotal vårdcentraler/psykiatriska isk hälsa, deltagande n n n 8 Kvinnor Kvinnor Kvinnor Daglig rökning Låg fysisk aktivitet Män Män Kvinnor Kvinnor 40% Hälso- och sjukvården samt tandvården är en del av folkhälsoarbetet och möj ligheterna att påverka medborgarnas hälsa bör ske i varje möte mellan vård personal och patient. Cirka 20 procent av sjukdomsbördan kan tillskrivas lev nadsvanorna. En incitamentsmodell för arbetet med levnadsvanorna i vårdval för vårdcentral infördes i augusti 2013. Analys visar att verksamheterna har haft mer fokus på själva incitaments modellen och mindre fokus på att skapa struktur och kvalitet för att hjälpa pa tienterna att förändra levnadsvanor. Detta har beaktats i arbetet för 2015. Under 2014 har vi utbildat ytterligare 37 diplomerade tobaksavvänjare, vilket gör att det nu finns totalt 150 personer som har kompetens för att arbeta med rökavvänjning. Det innebär att Region Skåne har goda förutsättningar att stöd ja medborgarna att sluta röka. Det har tagits fram ett vårdpro gram för arbetet med barnövervikt och fetma. Kopplat till detta arbete har det erbjudits tre utbildningstillfällen och sex miljoner kronor har avsatts för tre utvecklingsprojekt som ska titta på metoder för tidig upptäckt av risk för övervikt och obesitas hos barn. 2013 skapades ekonomiska incitamentet på barnmorskemottagningarna för samtal om alkohol och tobak för kvinnor under Samtal om levnadsvanor med patienter Hälso- och sjukvårdens roll i arbetet med att förbättra levnadsvanor hos medborgarna är att identifiera ohälsosamma levnadsvanor och erbjuda stöd för att förändra dessa genom att systematiskt arbeta med metoder för beteendeför ändring. För att öka kunskapen har en webbutbildning för levnadsvanor tagits fram och introducerats. Hittills har endast 239 medarbetare genomgått utbildningen, målet var 1 500. I 2015 års uppdrag till hälso- och sjukvården ligger webbutbildningen med som en av de övergripande indikatorerna för upp följning av uppdraget och finns också med i ackrediteringsunderlaget för pri märvården. Diagrammet nedan visar att samtal om levnadsvanorna genomförs och att man i viss grad erbjuder stöd, främst kring fysisk aktivitet och mat. Registre ringen för samtal om alkohol förekom mer i lägst utsträckning. Detta ska rela teras till att 15 procent av skåningarna uppger i folkhälsorapporten 2013 att de har ett riskbruk av alkohol och i förhål lande till att 12 procent röker. Statisti ken visar troligen inte det verkliga re sultatet, då registreringen är bristfällig, men trenderna är tydliga. SAMTAL OM LEVNADSVANOR MED PATIENTER juli–augusti 2013 jan–juni 2014 Samtal tobak Samtal alkohol juli–december 2014 70 000 60 000 50 000 20% 40 000 30 000 10% 20 000 10 000 0% dersökning om Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 25 och 2014 infördes även ekonomiska incitamentet gällande fysisk aktivitet på recept (FaR) för kvinnor i alla åldrar. UTVECKLING 2000-2012 för rökning och fysisk aktivitet på fritiden 30% 2012 öppenvårdsmottagningar har anmält intresse för att remittera patienter. 2000 2004 2008 2012 Källa: Folkhälsorapport Skåne 2013 – en undersökning om vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa 0 Stöd sluta med tobak Stöd kring Samtal om Stöd ökad alkohol fysisk akt fysisk akt Samtal om mat Stöd förändra mat förvaltningsberättelse 29 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL likartade utmaningar (Bjuv, Klippan, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Örkelljunga). I november genomfördes en utbild ningsdag om hur regioner och kom muner kan arbeta med sociala inves teringar för att motverka utanförskap. Utbildningen hölls av nationalekonom Ingvar Nilsson. För att förstärka utbild ningsinsatsen filmades delar av dagen. Kultur som hälsofrämjande insats Vårdcentraler i Skåne och diskussioner pågår om spridning av Kultur på recept även i övriga Skåne. Kultur Skåne har under flera år ut vecklat kultur i vården-området. Syftet är att genom kunskapsspridning, nät verksbygge och stöd till verksamheter och projekt stimulera till samarbeten mellan kulturaktörer och företrädare för äldreomsorgen för att främja äldre män niskors delaktighet i kulturlivet. Under 2012–2014 kunde området ytterligare förstärkas med stöd av Statens kulturråd genom projektet Skånemodellen 2.0. Under 2014 beslutade hälso- och sjuk vårdsnämnden och kulturnämnden om en gemensam strategi för kultur och hälsa. Skåningar ska erbjudas fler valmöjligheter I december 2014 uppgick befolkningen i Skåne till 1 284 907 personer och av dessa är 63 procent listade på en offent ligt driven enhet. Bland de privata aktö rerna har Capio störst andel listade. Familjecentraler, barnavårdscentraler och barnmorskemottagningar Förändring av antal vårdcentraler inom Hälsoval Skåne 2012 2012 20132013 2014 2014 antal%antal %antal% Offentliga vårdcentraler 8557% 85 57% 8657% Privata vårdcentraler 6543% 64 43% 6543% Summa 150100% 149 100% 150100% Antal listade Offentlig 810 935 64% 799 875 63% 803 370 63% Antal listade Privat 450 068 36% 471 425 37% 481 537 37% Summa 1 261 003 100% 1 271 300 100% 1 284 907 100% Vid årets utgång fanns det totalt 150 vårdcentraler i Skåne. Tre nya vårdcen traler har tillkommit under året, och två vårdcentraler har avvecklats. Til� läggsuppdraget Hjärtsvikt infördes 2013. Under 2013 och 2014 har hjärt sviktsmottagningar etablerats över hela Skåne. Inför 2014 infördes även tilläggs uppdraget Äldremottagning, vilket på kort tid har fått ett mycket stort ge nomslag. Certifiering för Astma/KOLmottagning finns på 49 vårdcentraler och tilläggsuppdrag gynekologi finns på sex vårdcentraler. Utökad tillgänglighet på kvällar och helger erbjuds medbor garna genom utökat akutuppdrag. Vid årets utgång fanns det totalt 148 barnavårdscen traler i Skåne. Tre nya har tillkommit och två har avvecklats. Motsvarande fanns det 66 barnmorske mottagningar vid årets utgång, fyra nya har tillkommit och två har avveck lats. Vid årets utgång var 26 familjecentraler verksamma, det har inte varit någon ändring i utbudet av familjecen traler under 2014. Familjecentral är ett tilläggsuppdrag som innebär att en barnavårdscentral och en kommunalt finansierad öppen förskola har verksamhet i gemensamma lokaler. Om det dessutom finns barn morskemottagning och/eller kommu nalt finansierad socialtjänst i samma lokaler ger det en utökad ekonomisk ersättning för familjecentralen. Det finns sedan 2014 möjlighet för barn morskemottagningar att erbjuda til� läggsuppdragen klimakterierådgivning (1 mottagning) och/eller sexologisk mottagning (13 mottagningar). Teckenförklaring Vårdcentral 150 enheter Hjärtsvikt 19 enheter Äldremottagning 54 enheter Unga vuxna 18 enheter BVC 148 enheter BMM 66 enheter Familjecentraler 26 enheter förvaltningsberättelse 30 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Projektet Kultur på recept 2.0 avslutades den 31 december 2014 och har omfattat hälsovalsenheter och psykiatriska öp penvårdsmottagningar i Helsingborg. Satsningen var ett samarbete mellan FINSAM Helsingborg, Helsingborg stad och Region Skåne. Projektets syfte var att undersöka om kulturaktiviteter, eget skapande och kulturupplevelser kan vara en del i en rehabiliteringspro cess. Genom kulturupplevelsen och det sociala sammanhanget kan friskresur serna stärkas och därmed ges förbättra de förutsättningar för ett (åter-) inträde på arbetsmarknaden. En processutvärdering med syfte att bedöma och kartlägga samverkanspro cessen och det övergripande resultatet har genomförts. Parallellt har en medi cinsk utvärdering av deltagarna gjorts. Resultaten presenteras i en rapport i december 2015. En implementeringsfas genomförs i Helsingborg under 2015 100% 80% Nivå 1 60% foto : © jenny brandt 40% Nivå 2 20% 0% jan mar maj jul sep nov Bättre tillgänglighet på telefon Hembesök Region Skåne påbörjade i januari en telefontillgänglighetsmätning enligt modellen för Stockholms läns landsting. Till gänglighetsmätningen har gjorts strikt utifrån ett patientperspektiv genom två nivåer av målvärden. Godkänd nivå innebär att 80 procent av kontrollsamta len ska besvaras inom två timmar, medan excellensnivån motsvarar att 90 procent av samtalen besvaras inom 15 minuter. Utvecklingen för 2014 som avser andelen vårdcentraler som klarar de två nivåerna illustreras i diagrammet nedan. Antalet vårdcentraler som lever upp till god kändnivån av telefontillgängligheten har blivit fler under året men tydliga svack or kan ses under semester- och andra ledighetsperioder. En fortsatt vidareutveckling av hem besöksverksamheten har inneburit att antalet hembesök som utförs av perso nal från vårdcentraler ökar för varje år. Samtidigt är antalet besök från hembe söksbil konstant. Mellan 2013 och 2014 har antalet hembesök ökat med mer än tio procent. Ökningen består främst av hembesök utförda av sjuksköterska från vårdcentral. Antalet samordnade individuella pla ner (SIP) som har genomförts och re gistrerats på vårdcentraler i Skåne har ökat marginellt, trots stora insatser för att stimulera till mer samordnad pla nering för individer med sammansatta vårdbehov. Till viss grad kan det före ligga en underregistrering, det vill säga ANTAL HEMBESÖK PER VÅRDGIVARKATEGORI 2012-2014 2012 40 000 2013 ANTAL SIP 2014 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 1 252 1 282 Vårdval Det har skett en utökning av möjlighe terna att som enskild vårdcentral att ut öka sitt uppdrag inom ramen för Hälso valet. Detta har under året inneburit att det över hela Skåne finns ackrediterade äldrevårdscentraler, gynekologiska spe cialistmottagningar, mottagningar för unga vuxna osv. Vårdvalsområdet har under året också utökats med nya vård val inom specialistvården för att möjlig göra mångfald av utförare. Det rör sig om vårdvalet för KBT/IPT (kognitivbe teende terapi/interpersonell psykotera pi) över till ett vårdval för Psykoterapi, vårdval för öppen ögonsjukvård, LARO (läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatmissbruk) samt öppen hudsjuk vård. Grå starr och ögon 5 000 0 År 2013 År 2014 att planeringen blir utförd, men av olika anledningar inte registreras. Vårdcen traler som fått tilläggsuppdraget för Äldremottagning förväntas bidra till att antal SIP kommer att öka. Det behövs ett fortsatt långsiktigt arbete för att sti mulera arbetet med planering för indi vider med sammansatta vårdbehov. Läkare VC Läkare Sjuksköterska Arbetshembesöksbil VC terapeut VC Övriga VC Vårdval operation av grå starr har fun nits i Skåne sedan 2012. Det har etable rats åtta nya mottagningar inom ramen förvaltningsberättelse 31 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Utveckling vårdcentraler som uppnår nivå 1 och nivå 2 i telefontillgänglighet Hudsjukvård Under 2014 finns femton mottagningar inom ramen för vårdval, varav fem nya etablerats under året. Tillgången på hud mottagningar är större i sydvästra Skåne. Psykoterapi Behandling riktas till personer som är 16 år eller äldre och som lider av lättare till medelsvår depression, ångest, stress eller har en mer komplex problematik. Efter bedömning på vårdcentralen har patienten rätt att välja mottagning var som helst i Skåne för kognitiv beteen deterapi (KBT), interpersonell psykote rapi (IPT) eller psykodynamisk terapi (PDT). Rapporten med analys av retro spektiva data från våra register visar att Region Skåne bedriver ett bra kvalitets säkringsarbete och att urvalet av patien ter till behandlingarna är effektivt. Vårdval LARO Under 2014 finns 17 mottagningar inom ramen får vårdval, vilket är sju mer än vad som fanns tidigare. Upp draget inom LARO omfattar idag ett medicinskt helhetsåtagande, vilket ex empelvis innefattar neuropsykiatrisk utredning och behandling. Vårdval Tandvård Det råder valfrihet inom allmän barnoch ungdomstandvård, LOV (lagen om valfrihet) sedan 2013. Patienten/vård Utbud Vårdval grå starr 18 enheter 80% 0% Andel väntande samt genomförda första besök Vårdval hudsjukvård 100% 80% Målnivå jan mar 100% 80% Målnivå 60% Andel väntande högst 90 dagar Andel väntande högst 60 dagar Faktisk väntetid inom 60 dagar 20% maj jul sep Det råder valfrihet inom hörselrehabili tering, LOV, sedan den 1 oktober 2008. Utbud Vårdval hud 15 enheter Väntande till operation ögon över tid 100% 40% Hörselrehabilitering Utbud Vårdval ögon 9 enheter 4 filialer Väntande till operation grå starr över tid 60% nadshavaren väljer den vårdgivare som man vill lista sig hos och cirka 19 pro cent väljer privat vårdgivare. Barn och ungdomar som inte gör ett aktivt val hamnar i det så kallade sistahands ansvaret. Avtal om detta finns med Folktandvården i Skåne AB, som även ansvarar för kollektiva insatser samt in satser i riskområden. Valfrihet har under 2014 införts även för specialiserad barn- och ungdoms tandvård. Vårdvalet omfattar sju spe cialistdiscipliner (bettfysiologi, endodonti, käkkirurgi, vård som är att in ordna under tandvård, oral protetik, or todonti, paradontologi och pedodonti). Sistahandsansvaret är fördelat till den geografiskt närmaste ackrediterad spe cialisttandvårdsenhet. nov 60% 40% Andel väntande högst 90 dagar Andel väntande högst 60 dagar Faktisk väntetid inom 60 dagar 20% 0% jan mar maj jul sep nov Målnivå 40% Andel väntande högst 90 dagar Andel väntande högst 60 dagar Faktisk väntetid inom 60 dagar 20% 0% jan mar maj jul sep förvaltningsberättelse nov 32 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL för vårdvalet under 2014. Tillgången på grå starr-mottagningar är större i syd västra Skåne. Under 2014 finns nio mottagningar inom ramen för Vårdval ögon, varav fyra nya etablerats under året. Tillgång en på ögonmottagningar är större i syd västra Skåne. För Vårdval ögon övriga finns sedan start i april 2014 en svag tendens på förbättrad tillgänglighet KÖNSFÖRDELNING PER VÅRDOMRÅDE OCH VÅRDFORM hörselrehabilitering 2009 2010 2011 2012 2013 2014 17 861 9 502 13 999 12 983 17659 16172 16 991 13 320 14 000 14 665 15 640 16 900 Brukaren väljer själv audionommot tagning. Målgruppen är personer med nedsatt hörsel som fyllt 20 år. Det finns ett 30-tal auktoriserade audionommot tagningar som arbetar på uppdrag av Region Skåne. En audionommottag ning drivs i offentlig regi, de övriga drivs privat. Cirka 92 procent av hörsel utprovningarna utfördes på privata mottagningar. Omkring 90 procent av de personer med hörselnedsättning som varje år får sin hörselrehabilitering inklusive hör apparat utförd i Region Skåne får den på en auktoriserad audionommottag ning. Övriga får sin habilitering/rehabi litering inom sjukvårdens audiologiska avdelningar eller på Hörselenheten vux na. De hörapparater som förskrivs har en livslängd på fyra-fem år och ofta har brukaren då också ett annat/nytt be hov. Många brukare som redan fått sin hörselrehabilitering återkommer därför med ett intervall på fyra-fem år för såväl hörselrehabilitering som för utprovning av hörapparater. Utöver dessa utprov ningar behöver många förstagångsbru kare också en hörselrehabilitering. Vid omorganiseringen till auktori serade audionommottagningar 2008 fanns det många personer som väntade på en hörselrehabilitering. Vid orga nisationsförändringen ökade inte bara tillgänglighet i tid utan också geogra fiskt. Båda faktorerna bidrog till ett ökat antal nya brukare. Produktionen 2009 blev väldigt hög på de auktori serade audionommottagningarna med totalt 14 949 utprovningar. 2010–2012 var produktionen betydligt lägre för att 14 949 9 313 9 052 8 636 10 076 11 310 70% 60% januari–dec 2014 PRIMÄRVÅRD PSYKIATRI Vård- Läkar- Övr tillfälle besök besök Läkar- Övr besök besök Vård- Läkar- Övr tillfälle besök besök 40% 30% 20% 10% 0% Vårdkonsumtion Vårdkonsumtion är den vård skåning arna konsumerar hos offentliga och pri vata vårdgivare och som finansieras av Region Skåne. Konsumtionen föränd ras relativt långsamt över tiden. VÅRDKONSUMTION PER VÅRDFORM 3 milj 0 Totalt gjorde skåningarna nio miljo ner sjukvårdsbesök och 187 000 sjuk husvårdtillfällen under 2014. All vård konsumtion (slutenvård, läkarbesök, övriga besök, privat och offentlig vård) har ökat med totalt 3,7 procent jämfört med 2013. Detta kan jämföras med be folkningsökningen som var 1,2 procent under samma period i Skåne. Besök hos övriga vårdgivare ökar mest, medan antalet läkarbesök ökar marginellt. Det visar tydligt att en ökan de mängd vård utförs av andra yrkeskategorier än läkare. Vårdkontakter per 1000 invånare jan- dec 2005-2014 4000 +0,7 % 3000 Läkarbesök 2000 2 milj 1 milj Inom alla typer av vårdkontakter, vårdområde och vårdgivare är kvinnor den största gruppen. Störst andel kvinnor finns vid privat primärvård med 62 procent kvinnor. Lägst andel kvinnor finns inom offentlig psykiatri med 49 procent. 5000 +6,1 % Övriga besök Vårdtillfällen 2006 2008 1000 –2,5 % 2010 2012 TOTALT VÅRDKONSUMTION PER VÅRDOMRÅDE % = 2014 jämfört med 2013 6 milj 4 milj Män 50% därefter öka i slutet av 2013. Den be räknade ökningen under perioden 2013 –2015 står i direkt relation till 2009 års höga produktion och återutprovningar efter fyra-fem år. Den höga toppen har dock planat ut på lite längre tid. Tillgängligheten för verksamheten var god under året. Vårdgarantin upp nåddes med god marginal. Alla brukare fick sin bedömning inom sextio dagar. Utav dessa fick dessutom 78 procent sin bedömning inom 30 dagar. Från den 1 januari 2011 utökades brukarnas valfrihet till att även gälla hörapparater, så kallad Rekvisition hörapparat. 5 milj Kvinnor SOMATIK 2014 0 Primärvård Somatik Psykiatri 2006 2008 2010 2012 2014 Slutenvården har för 2014 en minskning på 2,5 procent och öppenvård en ökning på 3,8 procent. Detta innebär att ett slutenvårdstillfälle ofta ersätts med flera öppenvårdsbesök, vilket är positivt för både patienten och ekonomin. förvaltningsberättelse 33 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Utförda Antal väntande bedömnings-Avslutade År bedömningar besökrehabiliteringar och besök hos övriga vårdgivare ökade med 7,6 procent. Totalt gjordes nästan 5,7 miljoner besök hos primärvården 2014. Psykiatrin ökade med totalt 4,1 pro cent, där övriga vårdgivare står för den största ökningen. Den privata andelen inom psykiatri utgör cirka 20 procent, ungefär samma som 2013. Antalet besök i andra landsting är cirka 110 000 besök 2014 vilket är 6,9 procent fler än 2013. VÅRDKONTAKTER FÖR EGEN REGI RESPEKTIVE PRIVAT miljoner 2013 januari–dec 2014 6,0 SOMATIK PRIMÄRVÅRD PSYKIATRI Egen Privat regi Egen Privat regi Egen Privat regi 2014 TOTALT 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0 Egen Privat regi Av skåningarnas totala vårdkonsumtion stod privata vårdgivare för 36 procent. Andelen privat primärvård har ökat stadigt sedan införandet av hälsovalet och för perioden januari–december 2014 är andelen 46 procent. Genomsnittlig ålder per kommun 55 200 150 50 47 46 100 50 0 42 43 42 41 41 42 43 41 41 40 42 42 39 40 40 41 42 43 41 40 41 39 39 38 39 40 38 38 Simrishamn Tomelilla Östra Göinge Båstad Ystad Landskrona Klippan Trelleborg Perstorp Sjöbo Bromölla Kristianstad Åstrorp Örkelljunga Hässleholm Bjuv Ängelholm Skurup Svalöv Osby Hörby Helsingborg Höganäs Höör Burlöv Eslöv Svedala Vellinge Malmö Lomma Staffanstorp Kävlinge Lund 43 42 45 44 Samordning mot ledig kapacitet har varit omfattande innevarande år. Under året samordnades drygt 11 800 patien ter mot ledig kapacitet vilket är en ök ning med 150 procent. Det största anta let samordningar mot ledig kapacitet är inom områdena endoskopi-, öron- näshals, hud- och ögonsjukvård samt inom urologi och barnmedicin. Under året har 9 100 vårdgaranti patienter anmälts för samordning, en ökning med 76 procent jämfört med föregående år. Av dessa omhändertogs 87 procent av vårdgivare med ramavtal. Det största antalet vårdgarantipatienter har varit inom ögonsjukvård (3 758), urologi (1 146), endoskopi (1 139), samt obesitaskirurgi (618) Anledningar till det ökade behovet av samordning som nämnts är kapaci tets- och kompetensbrist, avtalsföränd ringar för privata vårdgivare under året samt den ändrade remissbekräftelsen som innebär att patienter samordnas till annan vårdgivare om patienten inte ak tivt hör av sig. Medborgaren ska kunna göra smarta val ANTAL VÅRDTILLFÄLLE PER 1000 INDIVIDER FÖR SKÅNES KOMMUNER jan-dec 2014 250 Omfattande samordning mot ledig kapacitet 40 35 Konsumtionen av slutenvård skiljer sig mellan kommunerna i regionen. Simrishamn, Tomelilla och Östra Göinge ligger högst i antal vårdtillfällen per 1 000 invånare, medan Lund, Kävlinge och Staffanstorp ligger lägst. Detta kan till en del förklaras av olika medelålder i kommunerna, men även tillgänglighet, efterfrågan och tradition spelar roll. För öppenvården finns liknande mönster, men skillnaden är inte lika stor mellan kommunerna. För att medborgaren ska kunna göra smarta val behövs tillgång till data rö rande kvalitet, tillgänglighet, profile ring och utbud. Region Skåne arbetar aktivt med att utveckla, tillhandahålla och öka tillgången till all information som behövs. E-hälsa (alla tjänster på nätet) I mitten av 2014 initierades ett koncern övergripande strategiskt initiativ med målsättningen att utveckla framtidens eHälsa som ett av verktygen för fram tidens välfärdstjänster och för person centrerad vård. eHälsa-initiativet sätter på ett tydligt sätt värdet och nyttan för medborgare, patienter och anhöriga i fokus. Initiativet syftar till att kunna erbjuda eHälsa-tjänster som ett valbart vårdalternativ och ska därmed bidra till bättre förutsättningar för egenmakt och ett aktivt deltagande i den egna vård förvaltningsberättelse 34 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Vidare ökar primärvården med 5,8 procent och somatiken minskar med -0,6 procent. Inom somatiken är det framförallt slutenvården som minskar. Den privata primärvården ökar på bekostnad av den offentliga. Andelen besök hos den privata primärvården utgör idag 46 procent av den totala primärvården, vilket är en ökning från förra året. Inom primärvård ökade läkarbesö ken med 2,2 procent jämfört med 2013 processen. Omställningen av hälsooch sjukvården ska bidra till att möta framtida behov och förväntningar från medborgarna. Men det strategiska initiativet har också uppdraget att samverka med externa aktörer från akademin och näringslivet för att därigenom bidra till innovation och hållbar tillväxt. För att styra det strategiska arbetet har ett eHälsa Koncernråd bildats. Under 2014 har koncernrådet initierat utveckling och införande av tre för uppdraget karakteristiska eHälsa-tjänster, bland annat distansmonitorering av hjärtsviktspatienter och självordination av läkemedlet Waran. Upphandlingen av dessa lösningar planeras ske genom innovationsupphandling för att stärka samverkan med näringslivet. Region Skåne har inom ramarna för den nationella kronikersatsningen tagit ett nationellt ansvar för utveckling av eHälsa-lösningar för patienter med moderat KOL. Tanken med detta projekt är, förutom att utveckla och sprida konkreta eHälsa-lösningar för KOL patienter, att utveckla organisationens förmåga till samverkan med näringslivet. Avsikten är också att adressera principiella frågeställningar relaterat till eHälsa, såsom påverkan på ersättningsmodeller. Region Skåne deltar aktivt i ett flertal europeiska- och nationella utvecklingsprojekt kring eHälsa. Ett exempel är det treåriga EU projektet ReADi for Health, där Region Skåne tillsammans med klusterorganisationen Mobile Heights bidrar till utvecklingen av en regional digital agenda för eHälsa. E-tjänsten Mina vårdkontakter E-tjänsterna (Mina vårdkontakter) finns på 1177.se. Antalet konton i e-tjänsterna ökar konstant, från 141 750 konton i januari 2012 till 269 230 i januari 2015. Ett viktigt incitament för att öka antalet konton är att tjänsterna blir fler. Under 2014 lanserades eJournal, där medborgarna kan läsa delar av sin patientjournal genom att logga in på 1177. se. Andra tjänster som lanserats sedan 2012 är Mina intyg, ombudsfunktionen (vårdnadshavare kan vara ombud för sina barn), kontakta patientnämnden, tidbokning online för gynekologisk cellprovtagning och möjlighet att häva/ sätta spärr i journalen samt beställa journalkopia. Den första tiden med eJournal visar att patienterna i Region Skåne uppskattar tjänsten, men att många anser att för lite information är tillgänglig för dem. Bland de vanligaste önskemålen är att kunna se sina provsvar och att följa remisser. Användarna ställer också frågor om varför inte anteckningar från specialistsjukvården syns. Föräldrar efterlyser ombudsfunktion för att kunna läsa sina barns journaler. Patienter som varit inlagda på sjukhus undrar varför det bara är slutanteckningen som visas. Region Skåne har utökat med mer information från specialistvården och ombudsfunktion är tillagd. Provsvar och remisser återstår liksom mödravård och psykiatri. I slutet av 2014 har cirka 35 000 personer varit inne i sin journal och miljontals dokument har publicerats. Arbetet med att möjliggöra att de tjänster som tillhandahålls per telefon också ska erbjudas via Mina Vårdkontakter fortgår. Region Skåne har under året färdigställt den tekniska möjligheten för öppenvården att starta tidbokning online i det nationella programmet för Tidbok. Pilotprojekt är genomförda och implementering av tjänsten kan starta. Region Skåne deltar även i det nationella programmet för Mina vårdflöden och Journal och läkemedel (tidigare Mina planer) och har under året förberett för ett pilotprojekt som gör det möjligt att införa nya NPÖ (nationell patientöversikt) med sammanhållen inloggning för vårdens e-tjänster. Arbete med piloten färdigställs och implementering möjliggörs nu. Region Skåne har under 2014 även lanserat Journalen till medborgarna och har under året släppt på allt mer information som ger digital direktåtkomst för medborgarna till förvaltningsberättelse 35 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Under 2014 lanserades eJournal, där medborgarna kan läsa delar av sin patientjournal genom att logga in på 1177.se. E-hälsa inom den avancerade hemsjukvården Ytterligare ett exempel där Region Skåneutvecklar e-hälsa är utvecklingen av ASIH-verksamheten (avancerad vård i hemmet) och telemedicin genom itACiH-projektet. Syftet är att utveckla ett arbetsverktyg som knyter samman hemmet, sjukhuset och den ambulerande personalen på ett effektivt sätt. För en bättre smärtlindring kan till exempel smärtskattningar och videosamtal utföras samtidigt som information från smärtpumpen förmedlas. Med itACiHsystemet kan fler patientgrupper erbjudas vård i hemmet. Först ut är njursviktspatienter där vikt, blodtryck och vätskebalans kan följas upp på distans. Dessutom finns det sedan mars 2014 tillgång till gratis wifi på sjukhusområdena i Region Skåne. Detta är också ett led i arbetet med E-hälsa och kan utnyttjas av samtliga patienter, medborgare och anhöriga. Patientsäkerhet Andelen patienter som riskbedöms avseende fall, trycksår och undernäring har under 2014 stadigt förbättrats på alla förvaltningar. Region Skåne når målet på 70 procent. Vårdrelaterade infektioner är ett av de största hoten mot patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Trots att Region Skåne har bedrivit ett systematiskt före byggande arbete så har det totalt sett inte skett någon minskning av vårdrePatientsäkerhet ningar kommer att genomföra PPM trycksår vården 2015. Arbetet med Infektionsverktyget, det nationella verksamhetsstödet för att kunna följa antalet vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändningen inom sluten vård, har under perioden införts på Skånes universitetssjukvård. Införande inom förvaltningarna Skånevård Sund, Skånevård Kryh och projekt Hälsostaden planeras till oktober 2015. Minskat behandlingstryck med antibiotika Det totala behandlingstrycket med antibiotika, uttryckt som uttagna recept per 1 000 invånare, har under 2014 minskat med drygt fem procent jämfört med 2013 i Region Skåne. Målen i den nationella satsningen nåddes. Minskningen är mest uttalad när det gäller recept till barn och unga och för antibiotika som ofta används vid luftvägsinfektioner. En jämförelse med övriga län i Sverige visar dock att Skåne fortfarande ligger näst högst i antibiotikaförbrukning i landet, även om den procentuella minskningen varit större här under året. Data pekar på att vi fortfarande har en omotiverat hög antibiotikaanvändning och att arbetet med en ökad följsamhet till behandlingsriktlinjerna måste fortsätta. I ett längre perspektiv har det skånska totala behandlingstrycket med antibiotika på recept minskat med 23 procent under de senaste sju åren. För 2015 är uppdra- Patientsäkerhet - PPM trycksår Region Skåne Riket 2011 2011 20122012 2013 2013 2014 PPM v 12 PPM v 40 19 % 17 % 14 % 14 % PPM v 10 PPM v 40 PPM v 10 19 % 16 % 15 % 15 % 20 % 15 % PPM v 40 PPM v 10 18 % 14 % 16 % 14 % PPM trycksår ÖVER TID 2012 20132014 Fallrisk 64% Vårdplan fallrisk * Risk för trycksår 67% Risk för undernäring 54% laterade infektioner under de senaste åren. Andelen vårdrelaterade infektioner i Region Skåne har minskat från drygt elva procent sedan mätningarna startade (2008), men har de sista åren legat på i stort sett oförändrad nivå, cirka nio procent, vilket följer riksgenomsnittet. En viktig del i att förebygga vårdrelaterade infektioner är att begränsa risken för smittspridning. Genom att följa Region Skånes regler för basala hygienrutiner och arbetsklädsel begränsas risken för smittspridning och därmed ökar patientsäkerheten. Under året har förvaltningarna deltagit i nationella punktprevalensmätningar av hur god följsamheten till regelverket är. Resultaten från dessa mätningar visar att 80 procent av avdelningarna i Region Skåne följer hygienrutinerna och klädreglerna, vilket är över riksgenomsnittet på 74 procent. Punktprevalensmätning (PPM) av trycksår är en nationell mätning och alla skånska sjukhus deltog vid mätningen våren 2014. Målet var att sänka andelen patienter med trycksår. Andelen patienter i Region Skåne med trycksår var vid denna mätning 15,7 procent. Det var en förbättring jämfört med mätningen våren 2013, då resultatet var 20 procent. Riksgenomsnittet ligger på 14 procent (15,2 procent 2013). Alla förvaltningar har tagit fram handlingsplaner över hur deras arbete ska genomföras för att minska antalet tryckskador. Förvalt- 67% 69% 65% 56% 74% 83% 73% 70% Västra ÅrRiketStockholmSkåne Götaland 2013 2014 Differens 343368 374 348 328359 354 321 –4,3 % –2,4 % –5,5 % –7,7 % * Ingen mätning förvaltningsberättelse 36 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL sina journaluppgifter. Region Skåne har även medverkat i framtagandet av Healthinnovation platform som ger innovatörer och vårdaktörer tillgång till att utveckla och implementera fler och nya e-tjänster. Utskrivningsinformation, inkluderande läkemedelsberättelse Personer med psykisk ohälsa ska få bättre stöd Den strategiska planen för den psykiatriska vården för vuxna i Region Skåne innehåller sex prioriterade områden som tagits fram år 2012 i dialog med professionen samt brukarföreningar. De prioriterade områdena är: • Kroppslig hälsa hos personer med allvarlig och omfattande psykisk sjukdom Risken för felaktigheter i läkemedelsanvändningen är särskilt stor i vårdens • OCD, tvångssyndrom övergångar. Genom att skriva en utskriv- • LARO, Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende ningsinformation, inkluderande läke medelsberättelse och ge den till patient • Självskadande beteende och nästa vårdform halveras risken för •Neuropsykiatri fel. För 2014 är målet att en utskriv- • PTSD, Posttraumatiskt stressyndrom ningsinformation ska skrivas till 70 procent av patienterna som har fem eller De viktigaste insatserna under 2014 var: fler läkemedel. Andelen patienter som under året har Fortsatt arbete med att öka antalet geerhållit en utskrivningsinformation är nomförda hälsoundersökningar genom 55 procent, och andelen har ökat under samverkan med idéburen sektor och året. Under slutet av 2013 påbörjades privata samt förvaltningsdrivna vårdarbetet med att introducera rutiner för givare. Detta arbete resulterade i en utskrivningsinformation. Det faktum ökning av antal genomförda hälsounatt det tar tid att genomföra förändring dersökningar från 77 stycken 2013 till samt att indikatorn 2014 har ändrats 295 stycken 2014. Det årliga behovet till att omfatta samtliga patienter oav- uppskattas dock till 1 500–2 000 hälso sett ålder (tidigare omfattades endast undersökningar. En upphandling har genomförts av patienter äldre än 75 år) är faktorer som kan påverka måluppfyllelsen. För att en mottagning för patienter med postöka andelen patienter som får utskriv- traumatiskt stressyndrom (PTSD). Motningsinformation samt öka kvaliteten tagningen beräknas starta under 2015. i skrivna utskrivningsinformationer Målgruppen utgörs av personer som kommer ett kvalitetsförbättringsprojekt drabbats av PTSD av andra orsaker än krig och migration. För personer som att genomföras under 2015. drabbats av PTSD till följd av krig och migration har Region Skåne ett idéburet offentligt partnerskap med Röda Korset. Vårdval för LARO startade i april UTSKRIVNINGSINFORMATION 2014. Vid december 2014 hade sju nya Patienter med ≥ 5 läkemedel. mottagningar öppnat i Skåne. Totalt 100% antal mottagningar var då 17. 80% Utvecklingen av vården för persoMålnivå 2014 ner med självskadebeteende har fortsatt 2013* 60% vara ett prioriterat område under 2014. 2014 Utifrån en behovsanalys prioriterades 40% bland annat förstärkt behandlingsut20% bud, kompetenshöjning av medarbetarna inom division psykiatri och förbätt0% rad samverkan mellan vuxenpsykiatri jan mar maj jul sep nov *2013 avser endast patienter ≥ 75 år och barn- och ungdomspsykiatrin. Under 2014 har flera nya åldersintegrerade team etablerats i samarbete mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykatrin. Även utbildningssatsningar bland personal och till anhöriga har gjorts. Under 2014 startades ytterligare fyra Första linjen-mottagningar i Simrishamn, Hässleholm, Trelleborg och Ängelholm. Sedan tidigare finns Första linjen-mottagningar i Helsingborg, Malmö, Lund, Kristianstad och Ystad och totalt finns nu nio mottagningar. Bättre vård och stöd för cancerpatienter Utvecklingen av cancersjukvården i Region Skåne följer de nationella mål som anges i En nationell cancerstrategi för framtiden. Under året har en regional cancerplan, Delar i en Helhet, tagits fram av Regionalt cancercentrum syd (RCC Syd) i samverkan med Skåne såväl som övriga regioner/landsting i södra sjukvårdsregionen. Den regionala cancerplanen, som ska genomföras 2015–2018, beskriver centrala utvecklingslinjer och prioriterade insatser för en jämlik cancervård med ökad överlevnad. Under året har planering pågått och flertalet aktiviteter påbörjats i enlighet med planen. Flera av dessa stämmer även väl med en nationell satsning på kortare väntetider i cancervården, Varje dag räknas, som planerats under året och ska verkställas med början 2015. Cancervården i Skåne håller jämförelsevis hög medicinsk kvalitet inom flera områden. Dock nås inte uppsatta övergripande mål 2014 med enstaka undantag och det finns geografiska skillnader. De övergripande målen illustrerar väntetider för personer med misstänkt cancer till besked om diagnos eller start av behandling. Resultaten visar att patientprocesserna behöver förbättras. Under året har flera initiativ tagits för förbättring och arbetet be höver fortsätta 2015. Ett regionalt och flera lokala strategiska cancerråd har startats för ökad samordning och utveckling för en god och jämlik cancervård. I syfte att skapa ett bättre och snabbare omhänderta- förvaltningsberättelse 37 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL get att Region Skånes antibiotikatryck i öppenvård ska minska mer än för riket som helhet och rekommendationer för val av antibiotika ska följas genom arbete enligt handlingsplan fastställd av STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens). Äldre ska få god vård God vård för äldre innefattar hälso främjande insatser, preventiva åtgärder och tillgång till såväl en god vård och omsorg som avancerad sjukvård, när så krävs. De komplexa behoven hos den multisjuke äldre ställer stora krav på samverkan mellan huvudmännen för att vården ska vara sammanhållen och säker. Samordningen mellan primär vård, specialiserad vård och den kom munala hälso- och sjukvården har varit i fokus under 2014. Målet har varit att effektivisera användandet av gemen samma resurser så att vården och om sorgen i högre grad utgår från de mest sjuka äldres behov. Förbättringsarbeten har bedrivits gemensamt via lokala Led ningskraftsteam i samtliga Skånes kom muner kring följande målområden: • • • • • • God vård vid livets slut Preventivt arbetssätt God vård vid demenssjukdom God läkemedelsbehandling för äldre Sammanhållen vård och omsorg God psykisk hälsa för den äldre foto : © christi aan dirkse n ningar har påverkat utredningstiderna negativt. Utvecklingsarbete pågår. I den nationella jämförelsen som baseras på flera mått från kvalitetsregister ligger Centralsjukhuset i Kristianstad i topp i landet. Deltagande i mammografiundersök ningar har de senaste åren ökat succes sivt men når inte målet på 85 procent. Under 2014 har deltagarfrekvensen va rit 82 procent jämfört med 2013 då del tagandet uppgick till 81 procent. Del tagandet i hälsoundersökning för tidig upptäckt av livmoderhalscancer 2014 kan redovisas först våren 2015 på grund av förändrade laboratoriemedicinska system och rutiner. Inom ramen för den nationella can cersatsningen pågår ett arbete kring na tionell nivåstrukturering. Första områ det som är utrett är omhändertagande av peniscancer. Skånes universitetssjuk hus har med anledning av hög kvalitet i sin vård blivit ett av två nationella centra för behandling av peniscancer, det andra är Örebro. Läkemedelsgenomgångar ska minska felaktig användning av läkemedel som är en vanlig orsak till sjukhusbesök och onödigt lidande. Felaktig användning av läkemedel är en vanlig orsak till sjukhusbesök och onödigt lidande. En läkemedelsgenom gång är en metod för analys, uppfölj ning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning. Läkemedelsge nomgångar genomförs i Skåne i enlig het med Skånemodellen. För 2014 är målet att läkemedelsgenomgångar ska genomföras för 50 procent av de multi sjuka äldre. 35 procent av patienterna i sluten vård har erhållit läkemedelsgenom gångar under 2014, vilket är lägre än 2013 (44 procent). Minskningen kan TVÄRPROFESSIONELLA LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR I SLUTENVÅRD Patienter: ≥ 75 år, ≥ 5 läkemedel, inlagd på avdelning enligt Skånemodell 100% 80% 60% 2013 Målnivå 2014 40% 2014 20% 0% jan mar maj jul sep förvaltningsberättelse nov 38 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL gande för personer med oklar misstänkt allvarlig sjukdom, eller då primärtumö ren är okänd, har Diagnostiska center startat. Utvärdering pågår. Regionala arbetsgrupper har skapats för införande av standardiserade vård förlopp som ett led i regeringens sats ning på väntetider i cancervården. Flera nya vårdprogram har tagits fram och utveckling av kvalitetsregister har skett i nationell samverkan. Utredningstiden för lungcancer följs genom ett mått på tid från remissan komst på lungklinik till behandlingsbe slut. Målet är att det ska ske inom 28 dagar för minst 70 procent av patien terna. Region Skåne har de senaste åren inte nått målet, trots att ambitionsnivån har sänkts i förhållande till den som fastställts av RCC Syd. Senaste utvär deringen, som inkluderar tolv månader, visar att målet inte nås och att det finns variation mellan sjukhus. Ökat antal patienter och begränsningar i proces sen, exempelvis tillgången till vissa un dersökningar, har påverkat utrednings tiderna. Utvecklingsarbete pågår. Handläggningstid vid bröstcancer mäts från misstänkt bröstcancer (via selekterad screening, remiss eller di rektkontakt) till besked om fortsatt be handling efter operation. Målet är att handläggningstiden ska vara mindre än 49 dagar för minst 80 procent av patien terna. Ett sjukhus av tre når målet. Väntetid till diagnosbesked för pa tienter med högrisk prostatacancer följs med ett mått på tid från biopsiprovtag ning till diagnosbesked. Målet är att det ska vara högst 18 dagar för minst 80 procent av patienterna. Målet nås inte och det finns stora variationer i gapet till måluppfyllelse. Bristen på urolog läkare är ett problem. Arbete pågår för att förbättra processerna, inkluderat in förande av standardiserade vårdförlopp. Måttet på väntetid till behandling vid tjock- och ändtarmscancer illustre rar tiden från diagnos till behandlings start. Målet är att det ska vara högst 42 dagar för minst 80 procent av patien terna. Målet nås inte och det finns stora variationer i gapet till måluppfyllelse. Begränsad tillgång till vissa undersök I juni startade Hälsostadens Mobila Akutteam. Målgrupp är sköra äldre över 65 år. För att ta del av teamets in satser krävs att insatser via kommunal hemsjukvård och hemtjänst redan är etablerade. Syftet är att undvika onödi ga besök på akutmottagning och före bygga undvikbar inläggning och åter inläggning i slutenvård. Dessutom ska tillgången till sjukvård för patienterna förbättras och det ska skapas bättre trygghet med en snabbare bedömning i samband med akut sjukdom. Kontakt orsaken är oftast smärta, nedsatt allmäntillstånd och andningsbesvär. Insats med läkemedel, förstärkt bistånd, provtag ning och intravenös vätska är de vanli gaste åtgärderna. Preliminära data talar för att teamets insatser betydligt mins kar målgruppens behov av slutenvård. Hälsostaden driver en korttidsavdel ning i sjukhusets lokaler med syfte att förbättra omvårdnaden av medicinskt färdigbehandlade patienter och för att tillgodose att patienterna får vård på rätt vårdnivå. Under året har ett identi fieringsarbete av samarbetsvinster kring de mest sjuka äldre med fokus bland annat på hjärtsvikt och diabetes skett. Hälsostaden arrangerar gemensamma utbildningar kring de mest sjuka äldre där kommun, primärvård och sjukhus vård deltar tillsammans. Vård i livets slutskede Vården i livets slutskede har utvecklats genom att fler patienter fått avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Hembesö ken till framförallt barn har ökat med 66 procent och fler personer har fått tillgång till ASIH i jämförelse med år 2013. Samarbetet med sjukhusvården, primärvården och kommunerna har ut vecklats för en mera adekvat vård i alla vårdnivåer. En utjämning till en mera jämlik vård i ett Skåneperspektiv sker succes sivt, men fortfarande behöver ASIHvården utvecklas betydligt mer för befolkningen i framför allt mellersta Skåne och Lund-Malmöregionen. Slut envården eller det som ibland kallas hospicevård har ökat i antal vårddagar vilket även innebär att fler personer har fått tillgång till denna vårdform. Genom Palliativt utvecklingscen trum har olika personalgrupper erbju dits utbildning inom i första hand pal liativ vård och ASIH, men även kring olika aspekter av palliativ vård, pedago gik samt samtal och kommunikation. Vårdutvecklingsprojekt och handled ning av studenter inom läkarprogram met och i folkhälsovetenskap är andra delar av Palliativt utvecklingscentrums verksamhet. Barn- och ungdomstandvården 0–19 år Det råder valfrihet inom allmän barnoch ungdomstandvård, LOV (lagen om valfrihet) sedan 2013. Patienten/vård nadshavaren väljer den vårdgivare som man vill lista sig hos och cirka 19 pro cent väljer privat vårdgivare. Barn och ungdomar som inte gör ett aktivt val hamnar i det så kallade sistahandsan svaret, avtal om detta finns med Folk tandvården i Skåne AB som även ansva rar för kollektiva insatser samt insatser i riskområden. Valfrihet har under 2014 införts även för specialiserad barn- och ung domstandvård. Vårdvalet omfattar sju specialistdiscipliner (bettfysiologi, en dodonti, käkkirurgi (vård som är att inordna under tandvård, oral protetik, ortodonti, paradontologi och pedodon ti). Sistahandsansvaret är fördelat till den geografiskt närmaste ackrediterade specialisttandvårdsenheten. Inom tandregleringen uppgår urvals procenten till 35 procent, det vill säga de barn- och ungdomar som utifrån Skåneindex har bedömts ha behand lingsbehov av tandreglering. Folktandvården i Skåne AB har för utom 66 stationära allmäntandvårds kliniker spridda över hela Skåne, även en mobil klinik (husvagn). Under året har den mobila enheten använts under sammanlagt tolv arbetsveckor. Mobila kliniken används för att genomföra undersökningar inom barn- och ung domstandvården. Följande orter har fått besök av den mobila enheten under 2014: Arkelstorp, Degeberga, Lönsbo da, Västra Ingelstad och Fjälkinge. förvaltningsberättelse 39 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL bero på att det fokuserades stort på läke medelsgenomgångar i slutenvården un der 2013, då detta var kopplat till mål relaterad ersättning (MRE). Ytterligare en förklaring kan vara att vårdpersonal som genomför läkemedelsgenomgång arna under 2014 har fått ett bredare arbetsuppdrag jämfört med föregående år. I primärvården har det under 2014 genomförts 4 456 läkemedelsgenom gångar, vilket uppskattningsvis mot svarar 18 procent av målpopulationen. I jämförelse med 2013 har dock antalet genomförda läkemedelsgenomgångar i primärvård relativt ökat med 48 pro cent. En starkt bidragande orsak till att uppsatt målnivå inte nås i primärvård är att det tar tid att införa ett nytt ar betssätt när många olika parter är invol verade. Vård och omsorg för äldre ska vara sammanhållen. Under året har Led ningskraftsteamen i Skåne arbetat för att ta fram lokala rutiner för vårdplane ring och informationsöverföring mellan vårdgivare. Behovet av förbättrade ge mensamma rutiner med kommunerna på en övergripande Skånenivå har upp märksammats. Med anledning av detta har en gemensam arbetsgrupp bildats för samordnad vård och omsorgspla nering (SVPL/SIP) med representanter från kommuner och Region Skåne. I lokala Ledningskraftsteam har representanter från kommun, primär vård och slutenvård samverkat kring en handlingsplan för gemensamma målområden. Handlingsplanen har även uppmärksammat huvudmännens registre ringar, riskbedömningar och kva litetsarbete utifrån de nationella kvali tetsregistren. Under 2014 har ett stort antal vård centraler blivit godkända för ett til� läggsuppdrag som Äldremottagning. En tredjedel av enheterna har nu detta tilläggsuppdrag. I uppdraget ingår till gänglighet via telefon utan knappval och tillgång till sjuksköterska med sär skild kompetens inom äldreområdet. Äldremottagningen ska erbjuda hälso inriktade insatser för de äldre och be driva förebyggande arbete för de äldre med störst behov. foto: © roger lun dholm Uppsökande tandvård och nödvändig tandvård Rikssjukvård, ett nationellt uppdrag Rikssjukvårdsnämnden är bildad på uppdrag av regeringen för att besluta om viss hälso- och sjukvård som ska bedrivas av ett landsting, men med hela landet som upptagningsområde. Sedan rikssjukvård inrättades 2007 har RegionSkåne aktivt deltagit i arbetet. Region Skåne har ansökt och fått till stånd att bedriva hjärttransplantationer, lungtransplantationer, hjärtkirurgi på barn samt hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel som rikssjukvård. Under 2013 har Region Skåne efter en ny ansökningsomgång fått nytt till stånd att bedriva hjärtkirurgi på barn samt hjärtkirurgi på vuxna med med födda hjärtfel. Region Skåne har bedri vit denna vård som rikssjukvård sedan 2008. Det förnyade tillståndet gäller till den 31 december 2019. Region Skåne har även fått förlängt tillstånd för hjärt transplantationer och lungtransplanta tioner. Nytt ALF-avtal Klinisk forskning ska stärkas Under 2014 har den nya förvaltnings strukturen inneburit att förvaltning arna Skånevård Sund, Skånevård Kryh och Medicinsk service har arbetet med att bygga upp en ny forskningsstruktur. Detta arbete leds av förvaltningarnas nytillsatta forskningschefer. Ett forsk ningsnätverk bestående av dessa forsk ningschefer samt forskningschef på Skånes universitetssjukvård, under led ning av Region Skånes forskningschef, träffas regelbundet för att stärka den kliniska forskningen. Under året har arbete med att ta fram en ny strategisk handlingsplan för forskning påbörjats. Därtill har ett arbete tillsammans med Koncernkontorets informationsavdel ning inletts för att synliggöra den kli niska forskningen. Förvaltningarna arbetar på olika sätt med att underlätta att forskningstid kan tas ut. Skånes universitetssjukhus hade ett jämnt uttag av forskningstid över året som målsättning i sitt balanserade styrkort. Detta ledde till fokus på att forskare tog ut sin forskning i enlighet med plan. På Skånevård Sund kunde all tid för forskning tas ut. Vid de mer forskningstunga förvaltningarna Skånesuniversitetssjukhus och Medi cinsk service utnyttjades inte all forsk ningstid. Detta berodde bland annat på sena tilldelningsbesked, ombyggnation År 2014 slutförhandlades ett nytt ALFavtal (Avtal mellan staten och vissa landsting om utbildning av läkare, kli nisk forskning och utveckling av hälsooch sjukvården). Avtalet, som är en grundförutsättning för bedrivandet av klinisk forskning inom hälso- och sjuk vården, kommer att innebära att en ny struktur för uppföljning arbetas fram för resultat av den kliniska forskning som bedrivs samt att nya begrepp som universitetssjukvård definieras, följs upp och utvärderas. Utveckling av Skåne Center of Excellence in Health och Oresund award 2014 delades de första Skåne Centre of Excellence in Health-priserna ut. Priset tilldelas efter ansökan och vetenskaplig granskning till miljöer som bedriver såväl forskning och klinisk verksamhet på internationell nivå som har förmå gan att omsätta de nya kunskaperna till klinisk verksamhet till gagn för patien terna. Årets vinnare var Minnesklini ken, Kranskärlssektionen samt Sektion diabetologi. Oresund Awardpriset, som delades ut för andra året, bygger på samma grund som Skåne Centre of Excellence in Health. För Oresund Award finns ett särskilt kriterium om ett likvärdigt och banbrytande samarbete mellan minst två parter, en från Region Hovedsta den och en från Region Skåne. Dessa förvaltningsberättelse 40 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Uppsökande tandvård består av mun hälsobedömning och utbildning i mun vårdskunskap till kommunernas bo ende eller motsvarande. Verksamheten är upphandlad enligt LOU och utförs av en privat leverantör. All munhälso bedömning sker mobilt. För patienter som är berättigade till och i behov av nödvändig tandvård gäller valfrihet, enligt tandvårdslagen, av tandläkare. I de fall patient saknar tandläkarkontakt ska leverantören för uppsökande tand vård erbjuda tandvård. Leverantören utför nödvändig tandvård mobilt. An tal munhälsobedömningar inom den uppsökande tandvården har under 2014 ökat med tio procent. När det gäller tandvård enligt hälso- och sjukvårdens avgiftssystem (nödvändig tandvård, tandvård som led i kortvarig sjukdoms behandling och tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsned sättning) har ökat med cirka sju pro cent. samt att det kliniska uppdraget omöj liggjort forskningsarbete. Det finns dock en positiv syn på forskning ute i förvaltningarna och arbetet med att för bättra forskningsuttaget fortgår. Alla Region Skånes förvaltningar arbetar aktivt för att forskningsresultat införs genom användandet av regionala, nationella och internationella vårdpro gram och behandlingsriktlinjer inom samtliga verksamheter. Habilitering och Hjälpmedel arbetar med model len för kunskapsstyrning för att föra ut prioriterade forskningsresultat till sin verksamhet. foto : © peter kroo n 2014 delades de första Skåne Centre of Excellence in Health-priserna ut. Årets vinnare var Minneskliniken, Kranskärlssektionen samt Sektion diabetologi. parter ska via unika kompetenser och reellt samarbete tillföra värde och sy nergi som är till gagn för medborgarna i båda regionerna. Syftet med initiativet är att synliggöra Region Hovedstaden och Region Skåne som attraktiva forsk nings- och behandlingsregioner inom hälso- och sjukvårdsområdet, samt att mer konkret utveckla samarbetet inom hälso- och sjukvården i Öresund. Vin nare av 2014 års pris var SOHO – Sun dets onkologiska hematologiska organi sation prövning av såväl läkemedel som medi cin teknik. Det görs exempelvis inom olika projekt som Testbäddsprojekt med VINNOVA eller READI for Health, ett EU-projekt som syftar till att under lätta för hälso- och sjukvården att ta till sig nya tekniker inom e-hälsa. Under 2014 togs även beslut om att bygga upp ett vetenskapligt kompetens centrum för psykiatrin såväl för kliniska studier som för kliniska prövningar, ut bildning och utveckling. Kliniska prövningar I december beslutades en intern life science-strategi för Region Skåne. Strategin togs fram i samverkan med hälso- och sjukvården, Skånes läro säten, näringsliv och innovations- och samverkansorganisationer av olika slag. Visionen är En ledare för regionala innovationsinsatser, med hälso- och sjukvården som hävstång, för snabb tillväxt och innovation inom life science-industrin. Fokusområden kommer att vara func tional food, personlig medicin och ehälsa med prevention som ett nyckel perspektiv för alla tre områdena. Efter ett par års ökat antal kliniska prövningar så har dessa minskat under 2014, se tabell. Detta är såväl ett nationellt som ett europeiskt faktum. Viktigt är att vi inom Region Skåne fortfarande ligger väl framme i ett nationellt perspektiv. Region Skåne arbetar aktivt för att bygga upp infrastruktur som under lättar för kliniska studier och klinisk Nya kliniska läkemedelsprövningar 2011 2012 20132014 Antal 86 119 123102 Life science-strategi En hög sysselsättningsgrad och en fung erande arbetsmarknad är grundläggan de förutsättningar för att skapa tillväxt. Dessa frågor är därför centrala i Region Skånes arbete för att utveckla Skåne och öka tillväxten. Skånes förutsättningar, med en låg sysselsättningsgrad och hög andel ut rikesfödda, gör att arbete för mångfald och integration har stor betydelse för tillväxten. Kompetensförsörjning Skåne är en tillväxtregion men också en region med utmaningar. Skåne har, sett över en längre period, ökat sin andel av både befolkningen och sysselsättningen i Sverige. Trots detta ligger Skånes an del av bruttonationalprodukten (BNP) stabilt kring elva procent. Så har det sett ut under 20 år. Den svagare ekonomis ka tillväxten i Skåne försvårar möjlig heterna till jobb för en snabbt växande befolkning, vilket också påverkar både Region Skåne och kommunernas skat tekraft negativt. 2014 publicerade Region Skåne rap porten Skåne 2022 – Ekonomi och syssel sättning. I rapporten konstateras att Skåne har en lägre skattekraft än Stock holm och Västra Götaland och även BRUTTOREGIONPRODUKTEN I STORSTADSREGIONERNA 2001–2012 Riket Region Skåne 145 Index, basår 2001 = 100 140 135 130 125 120 115 110 100 105 90 2000 2002 2004 2006 Västra Götalands län Stockholms län 2008 2010 2012 Källa: SCB. Region Skånes beräkningar förvaltningsberättelse 41 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Region Skåne är en drivande utvecklingsaktör ANDEL SYSSELSATTA AV BEFOLKNINGEN 20-64 ÅR (procentenheter) Avvikelse från riksgenomsnittet 2013. Inklusive gränspendlare DK och NO 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 –0,2 –0,3 ligger under den genomsnittliga skatte kraften för riket. En viktig förklaring till den svagare ekonomiska tillväxten är att Skåne har en svagare genomsnittlig arbetsproduktivitet. Finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen slog hårt mot regionernas ekonomi, men till skillnad från de båda andra storstads länen har Skånes bruttoregionprodukt per capita (BRP) ännu inte kommit upp till 2007 års nivå. Antalet sysselsatta fortsätter att öka i Skåne. 2013 fanns det 560 530 sys selsatta vid arbetsplatser i Skåne, fler än någonsin tidigare. Skåne har dock den lägsta sysselsättningsgraden bland Sve Skåne Östergötland Blekkinge Södermanland Västmanland Örebro Gävleborg Uppsala Västra Götaland Värmland Stockholm Kronoberg Västerbotten Kalmar Dalarna Västernorrland Gotland Norrbotten Jönköping Halland Jämtland –0,4 riges 21 län och har relativt fler invånare med en svag förankring på arbetsmark naden. Det framgår av statistiken när det gäller sysselsättningsgrad, arbetslös het och andel i befolkningen som står utanför arbetsmarknaden. År 2013 hade Skåne en sysselsätt ningsgrad på cirka 74,5 procent, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på drygt 77,9 procent. Sysselsättningsgra den i Stockholm var 78,7 och i Västra Götaland 77,9 procent. I Skåne är gruppen Övriga ej i ar betskraften (personer som varken för värvsarbetar eller studerar eller är in skrivna på arbetsförmedlingen) större ARBETSLÖSHET PER LÄN AV BEFOLKNINGEN 16-64 ÅR (procent) December 2014. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Region Skånes beräkningar. ARBETSLÖSHET (16-64 ÅR) I STORSTADSREGIONERNA OCH RIKET Riket Region Skåne 12,5% 10,0% 7,5% 5,0% Uppsala Stockholm Halland Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Riket Norrbotten Kalmar Jämtland Örebro Gotland Kronoberg Värmland Östergötland Västmanland Skåne Västernorrland Södermanland Blekkinge 0,0% Gävleborg 2,5% Västra Götalands län Stockholms län 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB. Region Skånes beräkningar förvaltningsberättelse 42 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Källa: SCB, Örestat och Statnord 0,5 i jämförelse med Stockholm, Västra Götaland och snittet för riket. År 2012 omfattade den här gruppen 16 procent av befolkningen i åldrarna 20–64 år i Skåne jämfört med 14 procent i riket och de övriga två storstadsregionerna. Arbetslösheten i Skåne ligger också en bit över nivåerna i riket, Stockholm och Västra Götaland. I december 2014 var 62 000 personer registrerade hos Ar betsförmedlingen i Skåne, vilket motsvarar 7,8 procent av befolkningen (1664 år). Vid samma period låg arbetslös heten i riket på 6,1 procent, i Stockholm på 5,0 procent och i Västra Götaland på 6,0 procent. Sedan 2009 har arbetslös heten i Skåne legat högre än i riket och de andra två storstadsregionerna. Ar betslösheten har sjunkit stadigt sedan andra kvartalet 2013. Mellan decem ber 2013 och december 2014 minskade arbetslösheten i Skåne med omkring 2 300 personer. Minskningen har dock varit långsammare i Skåne än i övriga storstadsregioner och i riket. Skåne hade i december 2014 den elfte högsta ungdomsarbetslösheten i landet, mätt som andelen arbetslösa av befolkningen mellan 18-24 år. Arbets lösheten uppgick till 10,5 procent, vil ket var 1,6 procentenheter högre än riksgenomsnittet Bland ungdomar är arbetslösheten högre bland män än kvinnor. Arbetslösheten är också högre bland personer som saknar fullständiga betyg från gymnasieskolan. UNGDOMSARBETSLÖSHET (18-24 ÅR) I STORSTADSREGIONERNA OCH RIKET Västra Götalands län Stockholms län 10% 8% 6% 6% 4% 2% 0% 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB. Region Skånes beräkningar När det gäller ungdomsarbetslöshe ten har denna under större delen av det tidiga 2000-talet legat lägre än riksge nomsnittet för att, efter finanskrisen 2007 och den efterföljande lågkonjunk turen, öka allt mer. Sedan 2010 ligger ungdomsarbetslösheten relativt högre än både riksgenomsnittet och de båda andra storstadsregionerna. Frågorna om skattekraft, ekonomisk tillväxt, produktivitet, sysselsättning och försörjning hänger samman – men sambandet är komplext. En förutsätt ning för att öka antalet jobb är att efter frågan ökar i den regionala ekonomin eller i omvärlden via ökad export. Det är en förutsättning för att skattekraf ten ska öka. Men en ökad ekonomisk tillväxt kräver i sin tur en förbättrad produktivitet och omvandlingsförmåga i det regionala näringslivet. Det i sin tur ställer högre krav på innovationer, kompetensförsörjning, utbildning och lärande. Att bemöta Skånes utmaningar Region Skåne arbetar aktivt med att be möta de utmaningar som finns i Skåne idag. Frågor som rör hög sysselsätt ningsgrad och en fungerande arbets marknad är centrala i Region Skånes ar bete för att utveckla och öka tillväxten. De regionala skillnaderna inom Skåne är stora. Framförallt är ungdomsarbets lösheten hög i de kommuner som har en stor andel ungdomar med ingen eller ofullständig gymnasieutbildning. Kompetenssamverkan Skåne I oktober 2012 bildades Kompetenssamverkan Skåne (KoSS) som representeras av Arbetsförmedlingen, Kommunför bundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län, Lärosäten Syd (Lunds universitet, Högskolan Kristianstad, Malmö hög skola, Sveriges lantbruksuniversitet i A lnarp samt Blekinge tekniska hög skola) samt Region Skåne (ordförande). Kompetenssamverkan Skåne har som mål att genom samverkan med bransch företrädare, arbetsmarknadens parter och aktörer i utbildningssystemet samt andra regioner och statliga myndigheter verka för att stärka Skånes konkurrens kraft och tillväxtarbete genom olika insatser för att säkra en god kompetens försörjning. Baserat på resultaten i Ut- bildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 (UAPS 2020), OECD:s Skåneanalys och ytterligare analyser kring Skånes utveckling har aktörerna i KoSS enats om att det finns åtta prioriterade områden att arbeta med för att stärka Skåne ur ett kompe tensförsörjningsperspektiv: • Integration på arbetsmarknaden • Könsintegrerad arbetsmarknad • Ungas inträde på arbetsmarknaden • Lärarutbildning och skolutveckling • Teknik- och naturvetenskapliga utbildningar • Kompetensförsörjning inom vård och omsorg • Samverkan skola och yrkesliv • Utveckla och främja vuxenutbild ningen Under året har medel beviljats inom ramen för Tillväxtverkets program för regionala kompetensplattformar. Ett se kretariat har etablerats i syfte att säkra kontinuiteten i arbetet med strategisk kompetensförsörjning och Kompetens samverkan Skåne. Bättre matchning på arbetsmarknaden Under året avslutades ESF-projektet Kompetensare 2.0 med mycket goda resultat. Kompetensare 2.0 är ett pro gram för arbetslösa i åldrarna 16–29 år. Projektet är ett samarbete mellan Re gion Skåne, ett antal kommuner samt Arbetsförmedlingen. I de deltagande kommunerna testas och utvecklas pro grammet, vars syfte är att genom prak tikintroduktion och yrkespraktik bana väg för de deltagande ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden. 787 unika deltagare har deltagit i projektet och av de som fullföljt programmet har 63 procent gått vidare till arbete, studier eller startat eget. Åtta av tio deltagande kommuner kommer att i någon form att implementera Kompetensare 2.0. Ett annat exempel på insatser för att öka matchningen på arbetsmarknaden har varit Sommarlovsentreprenörer i några kommuner. förvaltningsberättelse 43 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL 12% Riket Region Skåne Det är främst kommunerna och Arbetsförmedlingen som har det ope rativa ansvaret för unga utanför arbets marknaden, men sedan 2010 är frågan politiskt prioriterad av Region Skåne. En politisk styrgrupp för arbetsmark nadsrelaterade frågeställningar bildades 2012. Styrgruppen hanterar frågor om både ungas inträde på arbetsmarknaden och om kompetensförsörjning, efter som de båda ämnena tangerar varandra. Styrgruppen utgörs av presidiet i Regio nala tillväxtnämnden. Region Skåne driver tillsammans med kommuner och andra samverkansparter ett antal pro jekt i syfte att främja ungas inträde på arbetsmarknaden. Alla regioner och län har ett särskilt regeringsuppdrag att ”etablera regionala kompetensplattformar”. Frågan om kompetensförsörjningens betydelse för regional konkurrens- och utvecklings kraft samt sysselsättning och innova tionsförmåga lyfts särskilt fram i den Nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft. Kompetensförsörjningsfrågan är ett tydligt exempel på ett utvecklingsom råde som går tvärs över flera politikom råden och hänger tydligt samman med tillväxtutmaningarna. För att kunna skapa utveckling på detta område krävs samverka mellan kommunal, regional och statlig nivå. foto : © jenny brandt Utrikesfödda på arbetsmarknaden Sverige har en relativt stor andel ut rikesfödda i befolkningen och de är i stor utsträckning koncentrerade till de tre storstadsregionerna. Sveriges befolk ning i yrkesverksam ålder (20–64 år) uppgick 2012 till 5,6 miljoner personer. Av dessa var drygt 1 miljon födda i an nat land, vilket motsvarar 20 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder. 66 procent av samtliga utrikesfödda i åldersgruppen 20–64 år bor i någon av de tre storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne. I Skåne bor cirka 180 000 personer som är födda i annat land, vilket motsvarar 24 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder. Den största andelen av dessa är födda utanför Europa. Som framgår av diagram nedan är det en relativt stor andel av de utrikes födda i yrkesverksam ålder som varken Andel utrikesfödda 20-64 år som varken förvärvsarbetar eller studerar* Region Skåne Riket 45 % 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5% 0% 2000 2002 2004 2006 Västra Götalands län Stockholms län 2008 2010 2012 Källa: SCB och Örestat. Region Skånes beräkningar *Öresundspendlare är medräknade i statistiken förvärvsarbetar eller studerar. Riksge nomsnittet ligger på 35 procent. I Skåne ligger andelen på 38 procent, vilket är högre än i Västra Götaland (35 procent) och avsevärt högre än i Stockholm (31 procent). Invandringen bidrar till att Sveriges arbetskraft växer och blir därmed en allt viktigare resurs för att klara framtidens sysselsättning. En ökad sysselsättning behövs för att kunna försörja en väx ande andel äldre i befolkningen. Det finns dock flera barriärer som gör det svårt för utrikesfödda att komma in på den svenska arbetsmarknaden, vilket märks bland annat i en lägre sysselsätt ningsgrad och att andelen personer som varken förvärvsarbetar eller studerar är större bland utrikesfödda. I OECD:s Territorial Review av Skåne 2012 konstateras att migran ter till Skåne antingen kommer att bli en börda eller en tillgång på lång sikt. Vilket det blir avgörs till stor del av of fentlig policy. De demografiska föränd ringarna i Europa kräver ett inklude rande förhållningssätt, något som också konstateras i EU 2020- strategin, där en av de övergripande prioriteringarna är inkluderande tillväxt. Med dessa strate gier som bakgrund handlar det för Skå nes del om att skapa förutsättningar för att fler ska få möjlighet att bidra till den regionala tillväxten och därmed med verka till att öka den skånska skattebasen. I Skåne finns det många aktörer som ansvarar för att arbeta med integration. Handlingsplanen Integration för håll bar regional tillväxt togs fram under 2013 och tar sin utgångspunkt i utma ningarna som beskrivs ovan, men också utifrån behovet av en regional aktör med ansvar för samordning och lärande ur ett tillväxtperspektiv kopplat till in tegrationsfrågan. Integration för regional hållbar tillväxt Arbetet utifrån Region Skånes hand lingsplan Integration för tillväxt har fokuserat på kunskapsutveckling och lärande. Bland annat har forskare vid Lunds universitet tagit fram en rapport, Fyra nyanser av grått, med syfte att få en jämförande bild av olika länders in tegrationssystem och hur man jobbar med dessa i praktiken utifrån fenomen som likabehandling, säråtgärder och mainstreaming. Dessutom har ett ar bete inletts för att ta fram en tillväxt modell som visar hur integration driver tillväxt. Modellen ska fungera som in spirations- och kunskapsunderlag för ett regionalt strategiskt arbete med in tegration för tillväxt. I maj 2014 genomförde Region Skåne ett seminarium på temat Vad förvaltningsberättelse 44 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Region Skåne har tillsammans med övriga aktörer i KoSS fått en ansökan om medfinansiering på totalt fem miljo ner kronor beviljad från Tillväxtverkets särskilda program för Kompetensplatt formarna. Projektet pågår under perio den 2014–2016. Aktörerna i KoSS ge nomför under året totalt sju förstudier inom ramen för Socialfondsprogram met. Region Skåne ansvarar för: Skånsk kunskapsnod för arbetsmarknadsfrågor, Kunskapslyft TVÄRTOM och Utan förskapets förklaringar. Jämställd regional tillväxt Inom ramen för handlingsplanen Jäm ställd regional tillväxt fortsatte Region Skåne under 2014 genomföra ett antal insatser som fokuserade på att minska den ojämställdhet som finns i det skån ska samhället. Ett konkret arbete med jämställd hetsintegrering av det företagsfräm jande systemet i Skåne har påbörjat. Region Skåne har, i egenskap av finan siär av kluster och rådgivande aktörs verksamhet, en avgörande roll i arbetet med jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjande systemet i Skåne, så att kvinnor och män kan starta och ut veckla företag på lika villkor. Kunskap och erfarenheter som inhämtades under detta pilotarbete har lett till att Region Skåne har tagit fram en återrapporte ringsmodell som kommer att tillämpas med början av 2015. Denna modell innefattar bland annat konkreta krav: • Jämställda styrelser och verksam hetsledningsgrupper under två år • Insatser som bidrar till mer jäm ställda branscher och målgrupper • Könsuppdelade redovisningar an gående huvudaktiviteter • Jämställd kommunikation (digitalt och tryckt material, talare och del tagare vid seminarier, utbildningar och konferenser). I samarbete med Länsstyrelsen och Kommunförbundet tog Region Skåne fram en jämställdhetsstrategi för Skåne 2014–2016 med sikte på 2020 och en handlingsplan kopplad till denna stra tegi. Region Skåne medverkade vid Till växtverkets satsning Ta täten! Målgrup pen var politiker engagerade i närings livs- och tillväxtfrågor samt chefer, handläggare och rådgivare inom entre prenörskaps- och företagsfrämjande i Skåne. Inom samma område bedrevs ett kollegialt interregionalt utbytesarbete (Peer review) lett av Tillväxtverket. RegionSkåne parades ihop med Södra Småland för ett erfarenhetsutbyte. Syf tet med Peer review-arbetet var att bidra till regional samverkan genom erfaren hetsutbyte, dialog och feedback på im plementeringen av handlingsplanerna för jämställd regional tillväxt. Region Skåne arrangerade i samar bete med Tillväxtverket ett antal semi narier på Nordiskt Forum i Malmö, 12–15 juni 2014. Konferensen Nordiskt Forum Malmö 2014 – New Action on Women’s Rights samlade tusentals ak tivister, organisationer, politiker och andra aktörer som diskuterade både na tionella och internationella kvinnopoli tiska frågor och strategier. Under 2014 initierades ett internt samarbete mellan olika avdelningar som arbetar med frågan ur olika syn vinklar. Resultatet från detta arbete blir ett förslag på hur Region Skåne ska ar beta framåt med jämställd regional till växt under perioden 2015–2020. Under hösten 2014 träffade Region Skåne Västra Götaland och Stockholm läns landsting inom ramen för en inter regional samverkan kring gemensamma utmaningar och framgångsfaktorer för arbetet med jämställd regional tillväxt. Ett mentorskapsprogram för invand rarkvinnor med högskoleutbildning på började i december 2014. Dessa invand rarkvinnor kommer att få mentorer som arbetar hos Region Skåne. Genom mentorskapsprogrammet bidrar Region Skåne till att främja näringslivet i stort, öka tillväxten i Skåne och att se till att det lokala företagandet ges tillgång till kompetent arbetskraft. Arbetet med jämställdhet under 2014 ledde till att kunskapen i jäm ställdhetsintegrering har ökat bland både chefer och medarbetare på Region Skåne, tack vare en omfattande insats för kompetensutveckling. Detta har som konsekvens att det nu finns en ökad medvetenhet om jämställdhet hos Region Skånes personal. Innovation bidrar till hållbar tillväxt För att visionen om Skåne som Europas mest innovativa region 2020 ska kunna nås, krävs ökade gemensamma investe ringar och en stark positionering i Euro pa. De senaste åren har ett omfattande arbete genomförts i Skåne för att långsik tigt utveckla innovationssystemet och stärka innovationskraften. Den inter nationella innovationsstrategin, Skånes Smart Specialiserings Strategi, går nu in i en genomförandefas. Samtidigt som organiseringen och nätverksarbetet har tagit fart har flera konkreta nationella och internationel la samarbeten inletts. Inom området Smarta Hållbara städer har innova tionsplattformarna i Lund och Malmö kopplats till motsvarande initiativ i Tammerfors i Finland. I juni tecknades ett intentionsavtal om det fortsatta samarbetet. Ett spännande samarbete kring ljus i städer och i byggnader har skapat internationell uppmärksamhet. Utgångspunkten är bland annat forsk ning vid Lunds universitet inom nanoområdet. Ett flertal intressanta tillämp ningsmöjligheter finns inom hälso- och sjukvården. Inom området Smarta Material har Skåne anslutit sig till det europeiska samarbetet Vanguard Intiative. Till sammans med andrapartners i Europa verkar Skåne för att regioner ska ha en mer aktiv roll för att skapa tillväxt. Tillsammans kopplar aktörerna sam man innovativa värdekedjor och skapa nya konkurrensfördelar för Europa i en global ekonomi. Vanguard-initiativet är ett initiativ med regioner från tio euro peiska länder som syftar till att locka hit ny tillverkningsindustri – men också att behålla befintlig industri. Skåne ingår tillsammans med 21 regioner, bland an dra Flandern och Skottland. förvaltningsberättelse 45 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL kan vi göra redan idag i förhållande till integration som kan påverka Skånes utveckling i en positiv och hållbar riktning? Medarbetare från Region Skåne, Läns styrelsen och kommuner deltog. Detta var ett första tillfälle för att öppna för en diskussion på regional nivå. Under 2014 inledde Region Skåne också en dialog med ett antal kommu ner med målet att etablera en gemen sam vision kring integration för tillväxt i Skåne. Dessutom har ett antal möjliga modeller för att skapa regionalt lärande identifierats för att stärka arbetet med integration för tillväxt i Skåne. foto: © peter brin ch Innovationsupphandlingar Region Skåne har arbetat strategiskt med innovationsupphandling under ett flertal år. Ny kunskap och nya ar betsprocesser har tagits fram i Region prioriterade ställningstaganden med ett antal delstrategier samt några mätbara mål. De fem prioriterade ställningsta gandena är: • Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet • Skåne ska bli en stark hållbar till växtmotor • Skåne ska dra nytta av sin flerkär niga ortstruktur • Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster • Skåne ska vara globalt attraktivt Den 17 juni 2014 beslutade regionfullmäktige enhälligt att ställa sig bakom förslaget till Skånes regionala utvecklingsstrategi som utgår från målbilden om Det öppna Skåne 2030. Skåne. Trots detta har inte antalet innovationsupphandlingar ökat i den takt som förväntats. Med anledning av detta beslutade regionstyrelsen 2104 att sti mulera genomförandet genom att av sätta särskilda resurser för att sätta fart på ett antal innovationsupphandlingar. Det första exemplen tas nu fram och kommer att presenteras under 2015. Ny regional utvecklingsstrategi Förslag till ny regional utvecklingsstra tegi var på remiss mellan den 20 januari till den 31 mars 2014 och under denna period anordnades ett tiotal tvärsekto riella remissdialoger runt om i Skåne för kommuner, näringsliv, statliga myndig heter, organisationer och den idéburna sektorn. Parallellt genomfördes en om fattande medborgardialog via Skånepa nelen, diskussioner i fokusgrupper och gymnasiedialoger. Det kom in drygt hundra officiella remissyttranden och med hänsyn till dessa togs ett slutgiltigt förslag. Den 17 juni 2014 beslutade regi onfullmäktige enhälligt att ställa sig bakom förslaget till Skånes regionala utvecklingsstrategi som utgår från målbilden om Det öppna Skåne 2030. För utom målbilden innehåller utvecklings strategin ett nuläge där Skånes styrkor och utmaningar identifieras, samt fem Region Skåne beslutade även att strate gin ska ligga till grund för fortsatt arbete med budget och verksamhetsplaner och att samtliga förvaltningar ska arbeta med strategins intentioner och ta fram nödvändiga handlingsplaner kring ge nomförande. Det långsiktiga åtagandet att leda arbetet kring genomförande ska säkerställas. Region Skåne uppmanar även de skånska utvecklingsaktörerna att ställa sig bakom Skånes regionala utvecklingsstrategi och att aktivt delta för att genomföra strategins intentio ner samt uppmanar till samhandling kring strategins intentioner inom olika gemensamma arenor och samverkans konstellationer. I samband med beslutet i juni skicka des Skånes regionala utvecklingsstrategi ut i både fysisk och digital form till de som har varit delaktiga i det regionala utvecklingsarbetet, främst politiker och tjänstemän i Skånes kommuner. Den skickades också ut till alla aktörer som fått utvecklingsstrategin på remiss. I dagsläget har mer än 2 000 exemplar delats ut och efterfrågan är fortsatt stor. Skånes regionala utvecklingsstrategi finns tryckt i olika former: lång- och kortversion, på svenska och engelska, samt i två lättsamma kortvarianter för att kunna delas ut i marknadsförings syfte. Den digitala webbplatsen www. skane2030.se är plattformen för arbetet. I april anordnades Attraktionskraft Skåne – en heldagskonferens om Skånes utveckling och attraktionskraft kopplat till den nationella strategin Attraktions kraft Sverige. Den 15 augusti arrangera förvaltningsberättelse 46 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Inom området Personlig Hälsa har arbetet med att ta fram en life sciencestrategi för Region Skåne avslutats. Stra tegin pekar ut tre utvecklingsområden, E-Health, Functional Food och Perso nalized Medicin. En handlingsplan är framtagen och ger inriktning för det fortsatta arbetet i Skåne. Under året fick Skåne tillsammans med ett stort antal aktörer i Sverige en ansökan i ett Stra tegiskt Innovationsområde (SIO), Folk sjukdomar, beviljad. Det första området berör diabetes och leds av Skåne. Det gränsöverskridande kluster- och innovationsarbetet har stärkts och den privata sektorn har involverats ytterliga re. Samhandling om konsumentdrivna livsmedelslösningar har skett mellan de skånska innovationsarenorna Packbrid ge och Livsmedelsakademin. En ny digital arena för öppen innovation, Open Up, har fått nya användare. Under 2014 har arbetet kommit igång med att bygga upp ett logistik kluster i regionen. Flera möten och sam tal har förts mellan representanter i lo gistikbranschen. Utgångspunkten är att Skåne, med sitt unika logistikläge med tillhörande resurser, måste samverka för att skapa högre effektivitet med smarta och innovativa lösningar för att kunna möta framtidens krav från näringsliv, miljö och infrastruktur. I dagsläget ar betar representanter från Region Skåne, Familjen Helsingborg, Copenhagen Malmö Port, Network Logistics, Lunds universitet, Campus Helsingborg och Malmö högskola med att utforma klus terplattformen där möte, projekt och innovation ska ske mellan akademin, privata och den offentliga sektorn. Under perioden har särskilda resur ser avsatts för att kunna bidra till att nya innovationer omsätts till konkreta arbetstillfällen i Skåne. Ett exempel är en ny innovativ våglösning, ett samar bete mellan Hälso- och sjukvården, Re gional utveckling och industrin. foto : © peter bri nch des Mötesplats Skåne för andra gången, vilket lockade 1 300 personer till Dock platsen i Malmö. Under en heldag ge nomfördes 40 seminarier och en direkt sänd partiföreträdardebatt med fokus på att diskutera Skånes viktigaste ut vecklingsfrågor. Mötesplats Skåne har fått mycket god respons, och 98 procent av de som svarat på eventutvärderingen uppger att de tänker delta på Mötesplats Skåne 2015. Under hösten 2014 har fokus legat på hur målbilden och strategierna i Skånes regionala utvecklingsstrategi ska ge nomföras. En viktig parameter är att få alla utvecklingsaktörer att känna ägar skap för Skånes utveckling och under lätta för samverkan mellan olika aktörer och sektorer. I november tog regiondi rektören beslut om plan för genomför ande med aktiviteter för att förverk liga strategin. Fokus ligger på att skapa ägarskap kring Skånes utveckling, såväl internt som externt. Andra områden rör kommunikation, påverkan, budget, in tern verksamhetsplanering, kompetens utveckling, resurser och organisation. En viktig del i arbetet är att ta med den regionala utvecklingsstrategin i befintliga pågående processer, samver kansplattformar och arenor. Tillsam mans med Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne bedriver RegionSkåne nu ett arbete för att iden tifiera arenor för samverkan som kan fungera som verktyg för att genomföra strategin. Under hösten har Länsstyrelsen i Skåne, Trelleborgs kommun och den idéburna intresseorganisationen NÄT VERKET – idéburen sektor Skåne valt att ställa sig bakom Skånes regionala ut vecklingsstrategi i sina organisationer. I december lanserades Region Skånes nya hemsida rapport.skane.se/huga för uppföljning av det regionala utvecklingsarbetet (HUGÅ - Hur har det gått i Skåne 2014). Samtliga indikatorer som tagits fram för att mäta Skånes utveck ling har koppling till de 29 målen i den regionala utvecklingsstrategin. Varumärkesarbetet i Region Skåne Den som har en verksamhet, har ett va rumärke, det är inget man väljer. Den som är rädd om sitt rykte vårdar sitt varumärke väl. Om Region Skåne har ett gott rykte, ett starkt varumärke, blir regionen också attraktivare som arbets givare och Skåne blir attraktivare som region. Då blir det lättare att hitta kom petent personal till Region Skånes verk samheter och fler vill bosätta sig här. Varumärkesarbetet syftar till att stärka både Skånes och Region Skånes varumärken, attraktionsförmåga och Under året har ett nytt medborgarmagasin lanserats och distribuerats till alla hushåll. konkurrenskraft. All verksamhet och kommunikation ska harmoniera med kärnvärdena hälsa, hållbarhet och till växt samt utgå från visionen Livskvali tet i världsklass. Under året har ett nytt medborgar magasin lanserats, Leva i Skåne, som har distribuerats till samtliga hushåll i Skåne. Magasinet innehåller artiklar om bland annat utvecklingsfrågor, kol lektivtrafik, hälsa och vård samt kultur. Med magasinet vill Region Skåne väcka intresse för hur de frågor som Region Skåne arbetar med påverkar Skåne och samtidigt ge djupare kunskap om Re gion Skåne. Tidningen, som getts ut tre gånger under året och som även finns som digital version, utgör en viktig del i arbetet för att stärka varumärket Region Skåne hos skåningarna. Inom ramen för varumärkesarbetet har en ny version av webbplatsen Skane.se lanserats. Skane.se har medborgarna som primär målgrupp och går i linje med Region Skånes ambition att upp fattas som tydlig, tillgänglig, trovärdig och tilltalande. Tillgängligheten till webbplatsen har förbättrats genom att den automatiskt anpassar sig till den enhet besökaren använder, exempelvis mobiltelefon eller surfplatta. I arbetet med Skane.se har även en webbplats för utvecklingsaktörer, inom och utanför förvaltningsberättelse 47 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL 1 300 företrädare för Region Skåne, kommuner, myndigheter, näringsliv och idéburen sektor träffades på Mötesplats Skåne i Malmö. Skåne bjuder på möten och kulturupplevelser Kulturens roll och betydelse för män niskor och samhälle handlar i grunden om demokrati, yttrandefrihet och sam hörighet. Ett rikt kulturliv är en tydlig värdemätare på ett välmående och civi liserat samhälle och skapar konkurrens fördelar för regionen. Stärkt samspel inom kultursektorn Ett viktigt område för Region Skåne är en stärkt kulturell infrastruktur. Många kulturaktörer behövs för att utveckla Skåne som en attraktiv och välmående region. Region Skåne arbetar även med att stärka de enskilda kulturaktörerna, men också samspelet mellan kultursek torns olika delar. Därmed skapas förut sättningar för en långsiktig utveckling för hela sektorn. Kulturdrivna näringar representera de cirka 11 000 kulturbaserade företag i Skåne. Om besöksnäringen räknas in blir siffran betydligt högre. Under 2014 hölls de inledande mötena med Skåne Creative Board, ett råd med bransch företrädare för kultursektorn. Femton skånska kommuner engagerades också i den uppdragsutbildning om kreativa näringar som genomförs av Lunds uni versitet. Under året har arbetet med att ta fram en strategi för film och rörlig foto : © ulf lindgre n bild avslutats. Strategin tydliggör ett kulturpolitiskt och näringspolitiskt per spektiv för filmområdet. Region Skåne är en drivande aktör i olika nätverk för gränshinderfrågor och verkade för att underlätta arbete och rörlighet för professionella kulturak törer i Öresundsregionen. Kultur som främjar mångfald och interkulturellt ar bete gavs stöd, såsom Skånes Danstea ters arbete under året med att integrera dansare med funktionsnedsättning. Ungas tillgång till kultur Barns och ungas tillgång till kultur i olika former är prioriterad. Särskilt fokus har ägnats åt att stödja insatser som fokuserade på denna målgrupp. In satserna riktade till barn och unga var viktiga byggstenar för att långsiktigt stärka social hållbarhet och ökad del aktighet i Skåne. Ett exempel som har tilldelats medel är Med rätt att inspire ras, där Skånes kommuner bjöds in att söka bidrag till aktiviteter som stödjer barns och ungas kreativa kompetenser. Kulturnämnden stödde även Bibu, en återkommande scenkonstbiennal med inriktning på barn och unga, som från och med 2014 har sin hemvist i Hel singborg. Läsfrämjande var ett av kulturnämn dens fokusområden 2014 och projekt, seminarier och omvärldsbevakning var olika led i genomförandet, med såväl folkbiblioteken som studieförbunden och folkhögskolorna engagerade. Med dessa parter ville kulturnämnden bidra till att vända den negativa utvecklingen för läsande och läsförståelse. Ett semi narium på temat genomfördes i septem ber. Ett annat exempel var ”meröppna” bibliotek. Intresset för bättre tillgäng lighet till biblioteken är stort hos Skånes medborgare. Ett rikt konst- och kulturliv Region Skåne arbetar för att stödja ett rikt konst- och kulturliv med bredd, spets och hög tillgänglighet. Därför ges olika typer av ekonomiska bidrag till professionella kulturaktörer som bedri ver verksamhet av regional betydelse. Verksamheter stimulerades som ska pade nya mötesytor mellan kultur och besökare. Ett exempel var Wanås Dance Me (skulptur). Region Skåne värnar och lyfter fram Skånes kulturlandskap och naturområden som en del av Skånes unika tillgångar. Varierande landskap med möjligheter till naturupplevelser utgör attraktiva besöksmål och är en viktig del av Skånes turistutbud. Om två år är Skåne och Skåneleden platsen för Europas största vandringsevene mang Eurando. Arbetet med digitali sering av kulturupplevelser har därför utvecklats under året. förvaltningsberättelse 48 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Region Skåne, lanserats. I slutet av året lanserades även en ny version av den webbplats som vänder sig till alla vård givare i Skåne. Webbplatsen ersätter Vårdgivarwebben och heter Vårdgivare i Skåne. Region Skåne har också ökat sin närvaro i de sociala mediekanalerna, vilket är ännu en bärande del i varu märkesarbetet. Ett samarbete mellan HR och Kom munikation har initierats i syfte att arbeta med att stärka arbetsgivarvaru märket. En förutsättning för ett fram gångsrikt arbete med arbetsgivarvaru märket är en gemensam plattform för internkommunikation och det pågår ett aktivt utvecklingsarbete av intranä tet som nu används av alla verksamheter i Region Skåne. Regional transportinfrastruktur Under våren 2014 arbetades intensivt med Skånepaketet inför beslut om na tionell infrastrukturplan som kom i april. I Skånepaketet identifierades be hov och prioriterade infrastrukturinsat ser på totalt 36 miljarder kronor. Utfal let motsvarar cirka 21 miljarder kronor i Skåne för planperioden. Efter rege ringens beslut har den nationella planen analyserats och arbetet med Skånepake tet utvärderats. Arbetet med att utveck la arbetsformerna och ta höjd för nästa planperiod är redan igång genom bland annat arbetet med en utvecklad system analys som startades under hösten för att se vilka infrastruktursatsningar som behövs för att nå de regionala utveck lingsmålen. Ny regional plan för transportinfra struktur för åren 2014–2025 beslutades i juni 2014 och bygger på dialog och underlag från kommuner, Trafikverket, näringslivet och andra intressenter. En cykelvägsplan har även tagits fram. Under hösten har planen kommunicerats och spridits. Utbyggnader av regionala vägar, trafiksäkerhetsåtgärder, cykelvägsutbyggnader och kollektivtrafikåtgärder har genomförts i enlighet med den regionala transportinfrastrukturplanen 2014–2025 som fastställts av regionfull mäktige 2014. Genomförandetakten ligger något under den planeringsram som fastställts av regeringen då planen upprättades. Under hösten inleddes även arbe tet med Sverigeförhandlingen. Region Skåne har bjudit in kommunerna till informationsträff och en regional sam verkansgrupp har bildats. Region Skå nes ambition är att ha en samordnande roll i Sverigeförhandlingen. Arbetet med mobility managementåtgärder kopplat till RTI-planen har fortsatt, genom bland annat Pågatåg Nordost, med erbjudanden riktade till olika målgrupper vid öppnande av de nya stationerna. Samarbete för åtgärder kring öppnandet av Trelleborgsbanan har inletts och en seminarieserie kring vikten av optimera rutterna i hemtjäns ten har genomförts under året. Projek tet Next Move avslutades under hösten 2014 men samarbetet med Malmö stad om tankstationen är tänkt att pågå till 2016 om ingen kommersiell aktör tar över dessförinnan. E-mission, ett treårigt Interregpro jekt om elfordon, avslutades vid halv årsskiftet 2014. Konferensen MM Öresund 2014 arrangerades i mars med fokus på möjligheter med mobility ma nagement för företag och i samhällspla nering. Resultatet från resvaneunder sökningen 2013 blev klart i juni 2014. Informationsinsatser för användandet av Mötes- och resepolicy har fortsatt med nätverksträffar och kommunbe sök. En cykelvägsplan för Skåne har tagits fram, som en del av RTI-planen, tillsammans med Trafikverket och be slutades i maj. Arbetet inom cykelut vecklingsnätverket har påbörjats under året och projektet Pendla med cykel 2.0 har genomförts under april–maj. Under våren 2014 avslutades projek tet The 8 million city, infrastruktur stråket Oslo-Malmö-Köpenhamn, med en slutkonferens i Stockholm. Projektet Green STRING Corridor som pågått sedan 2011 med syftet att utveckla en grön transport korridor Öresund-Ham burg avslutades under hösten 2014. Pro jektet har resulterat i ett samarbetsavtal mellan tyska, danska och skånska klus terinitiativ inom logistik och har ini tierat en tvärnationell diskussion kring standarder i korridoren för lastbilar och godståg. I Östersjöprojektet TransGo vernance har regioner och myndigheter från nio länder analyserat erfarenheter om ansvarsfördelning, samarbetsformer och beslutsprocesser inom transport området ur ett flernivåperspektiv. Ut veck lingen i gränsöverskridande storstadsområden har behandlats med Öresundsregionen som ett av exemplen. Kommersiell kollektivtrafik i Skåne I slutet på 2013 gick Region Skåne ut med ett erbjudande till företag som var intresserade av att etablera regional kommersiell kollektivtrafik. Erbjudan Investeringar i infrastruktur och färdigställande under 2015 • E22:an. Ytterligare 4,7 km ny motorväg är utbyggd mellan Rolsberga och Fogdarp. • Projektet Flackarp–Arlöv har fått tillåtlighet av regeringen. Järnvägsplanen ställs ut. • Ombyggnad av trafikplats Spillepengen i Malmö pågår. Samfinansiering mellan Malmö stad och Trafikverket. • Trelleborgsbanan. Utbyggnad för Pågatågstrafik pågår. • Pågatåg Nordost. Stationen i Tjörnarp invigdes i december 2014 och därmed är den sista av de sexton nya stationer som ingår i projektet Pågatåg Nordost invigd. • Skånebanan. Stationen i Kvidinge öppnades i augusti. • Väg 108 mellan Klågerup och Holmeja är utbyggd till fyrfilig, mötesfri väg. Korsningarna mot Sturups flygplats och mot Klågerups samhälle är ombyggda till cirkulationsplatser. • För väg 11 mellan Klostersågen och Sjöbo är förskotteringen återbetald. • Väg 21 mellan Vanneberga och Önnestad byggs om till mötesfri väg, så kallad 2+1väg. Projektet är förskotterat av Region Skåne och berörda kommuner. • Motorvägsetappen av E22:an genom västra Blekinge är invigd med en förbättrad kommunikation mellan grannlänen. • Utbygganden av tunnel genom Hallands åsen så att Västkustbanan mellan Lund och Göteborg får en genare sträckning och dubbelspår pågår. • Utbyggnaden av Kattegattleden pågår. Beslut har tagits om klassning till Nationell cykelturistled nummer ett för den cirka 40 mil långa leden. förvaltningsberättelse 49 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Region Skånes verksamhet främjar hållbarhet foto: © a nna palmin ger Tvärsektoriella miljöfrågor För att bidra till att nå det miljöstrate giska programmets mål medfinansie rade Region Skånes Miljövårdsfond 46 miljöförbättrande projekt och Region Skånes föreningsbidrag och miljöpris uppmärksammade gott miljöarbete i Skåne. Grön tillväxt Region Skånes strategiska grupp för grön tillväxt arbetar tvärsektoriellt med frågor som kopplar samman tillväxtar betet, näringslivsutveckling och miljö strategiskt arbete. Inom STRING har Region Skåne deltagit i arbetet för en gemensam strategi för grön tillväxt, STRING Green growth strategy. Nu tas flera initiativ för att förverkliga stra tegin genom att ett antal föreslagna pro jektidéer realiseras. Bioekonomi Tillsammans med en mängd samar betspartners inom industri, akademi och offentlig sektor har Region Skåne börjat skapa en plattform för att stärka och stimulera en biobaserad ekonomi med en utvecklad användning av bioba serade råvaror inom Skånes näringsliv. Arbetet med en färdplan för ett hållbart lantbruk startade under året. stöttat utvecklingen av vindkraft, sol energi, vätgas och el. Klimatsamverkan Skåne för minskad klimatpåverkan Läkemedel och miljö En ny regional handlingsplan för läke medel och miljö har tagits fram. Planen ska både ska värna kvaliteten på dessa resurser och öka de skånska affärsmöj ligheterna kring exempelvis renings teknik. Planen inkluderar både interna förebyggande insatser och externa miljöstrategiska insatser. Hav, kust och vatten Maritima sektorn utvecklas väl i Skåne, inklusive vindkraft till havs, vilket Re gion Skåne också har engagerat sig i. Det har bland annat skett genom stö det till Svenskt marintekniskt forum. Region Skåne har fört dialog med kommuner, akademi och andra aktörer i Östersjöländerna kring multifunk tionella lösningar vid anpassning till klimatförändringar längs kusten. Sam tidigt inleddes förberedelserna för ett nytt projekt om Blue Growth och smart specialisering i Östersjöregionerna. Skånes färdplan för biogas En utvärdering av Skånes färdplan för biogas, liksom en utredning om sats ning på infrastruktur, genomfördes och utgör underlag för fortsatt arbete med biogas i Skåne. Region Skåne startade ett samarbete med Energigas Sverige och Swedegas om ett intensifierat natio nellt påverkansarbete. Två EU-projekt, ett om tång och alger till biogasproduk tion, ett om gasinfrastruktur i Europa, drevs vidare. Genom medverkan i olika fora och organisationer har Region Skåne också Under perioden har en mängd olika aktiviteter genomförts i Klimatsamver kan Skånes (KSS) namn. Ett exempel är kampanjen 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020, som har gjort att allt fler antar utmaningen om fossilbränslefri het. En utvärdering av Region Skånes strategiska klimatprogram och KSS har genomförts och kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Skåne panelen har genomfört en stor enkät om klimatfrågor. Strukturbild för Skåne har i samarbete med KSS tagit fram en tema-PM om att planera klimatsmart. KSS har också finansierat klimatrelate rade projekt omfattande cirka 1,5 mil joner kronor. Klimatutbildningsbidrag till skolor har delats ut. Klimatsäkrat Skåne KSS samarbetade med Lunds univer sitet om ett underlag för ett klimat säkrat Skåne, vilket har resulterat i en vetenskaplig rapport om vägval för ett klimatsäkrat Skåne. Rapporten presen terades i januari 2015 och ska utgöra grund för långsiktiga politiska beslut. Klimatutbildning för sjukvården KSS har tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämnden tagit fram en webb utbildning om hälsoeffekter av klimat förändringar för att hälso- och sjukvår den ska kunna arbeta förebyggande. Utbildningen riktar sig i första hand till personal inom primärvården och 1177. Region Skåne ska arbeta klimatsmart Upphandlingen av egenägd vindkraft har genomförts under 2014. Region Skåne bidrar till att öka andelen förny bar energi i det nationella elnätet samt minskar kostnaderna för elanvändning en. Verken, som kommer att producera 40 procent av Region Skånes elanvänd ning i egna fastigheter, övertas i okto ber 2015. Full effekt nås från och med 2016. förvaltningsberättelse 50 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL det var en konkretisering av hur Region Skåne vill omsätta den uttalade positiva inställningen till kommersiella initia tiv och göra det enkelt för kunder att använda det samlade utbudet. Erbju dandet följer lagkravet att kommersiell trafik ska vara fri från ekonomiska sam hällsinsatser. Under våren har arbetet följts upp, bland annat genom en utvecklingsdag tillsammans med ledande företrädare för bussbranschen och från Skånes tre största kommuner. I mitten på maj startade en ny linje mellan Lund och Malmö Airport, via Staffanstorp och Klågerup, som under hösten avveckla des med hänvisning till dålig lönsam het. Det drivs ett arbete tillsammans med Malmöstad och företrädare för branschen för att bättre inordna kom mersiell trafik på Malmö C. foto : © lene h ansso n foto : © dorte bernro Region Skåne har utsetts till bästa landsting i Sverige med störst andel miljöfordon och lägst klimatpåverkan. Fossilbränslefri fjärrvärme senast 2020 Tjänsteresor med egen bil och flyg ska minska Vid utgången av 2014 har Region Skå ne tecknat avsiktsförklaringar med sju av de åtta energibolag som levererar fjärrvärme och -kyla åt Region Skånes fastigheter. Avsiktsförklaringarna tar bland annat sikte på att garantera fossil bränslefri fjärrvärme senast 2020. Åter stående avsiktsförklaring väntas bli klar under 2015. Andelen fossilbränslefri fjärrvärme i Region Skånes fastigheter uppgick till 85 procent, en ökning jäm fört med 2013. Överskottsvärme från industrin betraktas som fossilfri enligt Värmemarknadskommitténs definition. Regionstyrelsen har beslutat om revide rade riktlinjer för möten och resor. Til� lämpningsanvisningar har utfärdats av regiondirektören. Följsamheten till rikt linjerna har ökat, vilket speglas i bland annat en minskning av inrikes flygresor och tjänsteresor med privat bil. Som en konsekvens har tjänsteresor med tåg och buss ökat, eftersom förvaltningarna disponerar betydligt fler Jojo-kort för tjänsteresor jämfört med 2013. Fossilbränslefria transporter Andelen fossilfri energi (MWh) i kol lektivtrafiken uppgick till 63 procent och omfattar hela Öresundstågssyste met i Sverige, men exkluderar service resor. Andelen fossilfria drivmedel (liter) i egna transporter uppgick till 46 pro cent. Ambulansverksamheten i Nord västra Skåne omfattas inte. Om driv medlet i ambulanserna räknats med uppgick andelen fossilfria drivmedel till 41 procent. Energieffektivisering Den totala energianvändningen har minskat något jämfört med 2013 och uppgick till 233 kWh/m2. Miljöfordon 86 procent av Region Skånes fordons flotta utgjordes av miljöfordon 2014. Region Skåne har utsetts till bästa lands ting i Sverige med störst andel miljöfordon och lägst klimatpåverkan. Minskade avfallsmängder Materialanvändningen inom hälso- och sjukvården motsvarar cirka 20 procent av Region Skånes totala utsläpp av växt husgaser. För att öka möjligheterna att nå en klimatneutral verksamhet 2020 har regionstyrelsen fastställt riktlinjer för att förebygga uppkomsten av onö digt avfall. Arbetet med upphandling av nya avfallsentreprenörer har påbörjats och annonsering förväntas ske i bör jan av 2015. Ett program som gör det möjligt att följa kostnaderna och miljö påverkan från materialströmmarna inom Region Skåne har utvecklats och implementerats vid årsskiftet 2014/15. De totala avfallsmängderna är i nivå med föregående år. Smittförande avfall är den fraktion som har fortsatt att öka. Bidrar till att skapa mer attraktiva rekreationsområden Region Skåne stödjer Stiftelsen Skånska landskap för friluftsanläggningar, ut omhuspedagogiska projekt, utveckling av teknik och besöksnäring. I arbetet med att göra Skåneleden till en export mogen led av internationell standard 2020 fokuserar Region Skåne på ökad integration av och koppling till det lo kala näringslivet, liksom en standard förhöjning av både analog och digital infrastruktur. Under 2014 sysselsattes över 70 ungdomar från 17 kommuner i Region Skånes Ungdomssatsning Skå neleden för att bryta långtidsarbetslös het hos ungdomar och samtidigt höja kvaliteten på leden. Under året startade också förberedelserna för Europas största vandringsevenemang, Eurorando, som anordnas i Skåne 2016. förvaltningsberättelse 51 NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL Under 2014 sysselsattes över 70 ungdomar från 17 kommuner i Region Skånes Ungdomssatsning Skåneleden för att bryta långtids arbetslöshet hos ungdomar och samtidigt höja kvaliteten på leden. Region Skåne har 32 378 medarbetare som varje dag gör ett fantastiskt arbete och bidrar till att göra skillnad för våra medborgare. Rätt antal medarbetare medrätt kompetens är grundläggan de för att Region Skåne ska klara sitt uppdrag. Frågorna om kompetensför sörjning på kort och lång sikt har va rit i fokus under året. Under perioden 2015–2023 kommer Region Skåne att behöva rekrytera omkring 23 000 med arbetare. För att trygga kompetensförsörj ningen och stärka Region Skånes att raktivitet som arbetsgivare bedrivs ett omfattande arbete för att attrahera och rekrytera nya medarbetare, men också för att behålla och utveckla redan an ställd personal. Utifrån det kompetens gap som finns bedrivs också ett arbete med syfte att omfördela arbetsuppgifter och uppgiftsväxla för att hantera brister inom en yrkeskategori. Det är viktigt att Region Skånes verksamhet, yrkesgrupper och uppdrag är intressanta för att attrahera rätt kom petens. Den allt större konkurrensen om arbetskraften ställer krav på att ti digt möta ungdomar och studerande för att informera om Region Skånes yrken och marknadsföra vår verksamhet. De satsningar som görs på Jobbpaket för arbetslösa ungdomar, olika introduk tionsanställningar, studentmedarbetare och ökad rekrytering av personer med funktionsnedsättning är viktiga delar i ett långsiktigt kompetensförsörjnings arbete. Under året har det uppstått en påtag lig obalans mellan behov och tillgång på sjuksköterskor, både grund- och specialistutbildade. Behov finns av ett ökat antal utbildningsplatser både inom grund- och specialistutbildningar för sjuksköterskor samt inom barnmorske utbildningen. Region Skåne verkar för fler utbildningsplatser inom dessa om råden. Även för vissa läkarspecialiteter råder det obalans, där efterfrågan är större än tillgången. Antalet ST-tjänster (specialisttjänstgöring) inom bristspe cialiteter har därför utökats. Under 2014–2015 genomförs en rad riktade insatser för att fler sjuksköter skor ska välja Region Skåne som arbets givare. Ett målmedvetet arbete bedrivs för att öka andelen specialistutbildade sjuksköterskor. Under 2014 har en mo dell för utbildningstjänster tagits fram och en pilot har startat under hösten. Ytterligare satsningar på sjuksköterske området handlar om utbildningsförmå ner, strukturerad kompetensutveckling och modell för klinisk funktionsutbild ning. Ett väl fungerande chef- och ledar skap är en viktig framgångsfaktor för Region Skånes verksamheter. Våra che fer, totalt cirka 1 300, har ett tydligt uppdrag att driva och utveckla verk samheten tillsammans med medarbe tarna. För att stärka och stödja cheferna i sin roll finns en rad koncerngemen samma utbildningar. Bland annat har en ny basutbildning för alla nya chefer genomförts under året. Medarbetarundersökningen visar på både styrkor och förbättringsområden och ett fortsatt arbete krävs för att Re gion Skåne ska stärka sin position som attraktiv och konkurrenskraftig arbets givare i alla delar. Ett förbättringsarbete som inte kan komma till stånd utan all den kompetens som finns hos våra med arbetare och chefer. Allt vi gör spelar roll: att vi ger möjlighet till utveckling, hur vi tar emot våra studenter, att vi be handlar jämlikt och jämställt och erbju der en god arbetsmiljö. Ann-Sofi Bennheden HR-direktör förvaltningsberättelse 52 KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE Kompetensförsörjning i fokus foto: © je n s christia n HR-direktörens kommentar Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare foto: © christia a n dirkse n Med ett starkt varumärke, ett gott ryk te, blir Region Skåne attraktivare som arbetsgivare och region. Då blir det lätt are att hitta kompetenta medarbetare och behålla befintliga. Medarbetarna är de viktigaste ambassadörerna för verk samheten. Region Skånes hemsida Jobba hos oss har utvecklats och filmer med med arbetare har producerats med syfte att visa på utvecklingsmöjligheter, bredden av yrken och vikten av att göra skill nad varje dag. De nya sidorna lanse rades under juni månad. Under andra halvåret hade Region Skåne 160 000 besökare på skane.se som sökte lediga tjänster. De vanligast förekommande jobb sökningarna var i fallande skala specialistundersköterska, grundutbildad undersköterska, medicinska sekreterare, grundutbildad sjuksköterska och lä kare. Sammantaget hade Region Skåne under perioden från juni till och med december 1,25 miljoner besökare på de jobbrelaterade sidorna. Ett gemensamt utställningsmaterial för deltagande på arbetsmarknadsdagar har tagits fram. Under 2014 har Region Skåne medverkat i flera arbetsmark nadsmässor, bland annat i Arbetsför medlingens gymnasie- och rekryterings mässa med flera tusen besökare. En handlingsplan har utarbetats för hur Region Skåne ska arbeta vidare med arbetsgivarvarumärket. Utveckling av ett digitalt introduktionsprogram har utarbetats. En strategi för hur arbetet med att målgruppsanpassa, attrahera och behålla medarbetare har tagits fram och implementeras under 2015. Under våren och hösten har flera workshops genomförts tillsammans med de fack liga organisationerna. I dessa har flera förslag kommit fram, som till exempel att tydliggöra Region Skånes utbild nings- och karriärvägar, sprida goda ex empel på uppgifter som kan utföras av andra yrkeskategorier, idéer och tankar på ny annonsutformning för att attra hera medarbetare, vikten av att stärka handledarrollen samt struktur för arbe tet med kunskapsöverföring med tanke på generationsväxlingar. Rekryterings processen har uppdaterats med förtyd ligande av en process fri från diskrimi nering. Medarbetarundersökning Medarbetarundersökningen genomför des under hösten 2014. Svarsfrekven sen landade på 85,8 procent. Resultatet visar att 97 procent känner stort enga gemang i sitt arbete och 75 procent av medarbetarna kan rekommendera sin arbetsplats. FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Exkl Folktandvården Riktvärde 2006 2008 2010 2012 2014 Riktvärde anger nivån där medarbetare mår bra och upplever att de har rätt förutsättningar att utföra sitt arbete 100 80 60 40 20 0 Med Arbe Socia Lära Effe Arbe D Ko Åt M Dy Le M ktivit elaktig ts ts lt kli nde i erkoppli darskap edarbet ålkvalite namisk mmunik het et tarkr relatera takt arsk mat t fok t arbe n ap aft usta ation d utm tet g l attnin g arbe För samtliga förbättringsområden, med undantag för arbetsrelaterad utmattning och arbetstakt, är det önskvärt att ligga på eller över riktvärdet. För arbetstakt är intervallet 25-30 optimalt. förvaltningsberättelse 53 KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE Attraktiv arbetsgivare Främja lika rättigheter och möjligheter Övergripande riktlinjer har tagits fram tillsammans med en facklig referens grupp med syfte att alla anställda ska ha lika rättigheter och möjligheter. Förvaltningarna har därefter tagit fram egna handlingsplaner. En extern brukarrevisor har genomlyst det funk tionshinderspolitiska arbetet. Brukar revisionen har funnit att det har skett en positiv utveckling i arbetet och flera personer med funktionsnedsättning har anställts, men betydligt mer återstår att göra. Ett nytt funktionshinderspolitiskt program, där ett fokusområde är Re gion Skåne som arbetsgivare samt ett dokument för äldre har också antagits. Förutom en satsning på styrande dokument har också en satsning skett på kompetensutveckling för att påver Ett utbildningsteam inom AT/ST-läkarutbildning mottog Region Skånes mångfaldspris 2014. ka attityder. Personal inom hälso- och sjukvården har varit en viktig målgrupp när det gäller kompetensutvecklings insatser. Kunskap om allas lika värde, möjligheter och rättigheter stärker det mellanmänskliga samspelet mellan medarbetare och patient, vilket i sin tur stärker patientens integritet, självbe stämmande och delaktighet. Region Skåne har anordnat konfe rensen Stora likarättsdagen, där cirka 1 000 personer deltog, varav övervä gande delen var AT- och ST-läkare (allmän- och specialisttjänstgöring) samt sjuksköterskor från Region Skåne. Kompetensutveckling inom likarätt har också skett inom ramen för Framtidens specialistläkare. Även i introduktions utbildningar för nya chefer har likarätt tagits upp. Inom ramen för hälso- och sjukvårds nämndens uppdrag har en ny modell utvecklats för HBTQ-utbildning av personal inom alla delar av hälso- och sjukvården. Syftet är att uppnå lika rät tigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsut tryck. Region Skåne har också delat ut ett mångfaldspris. Priset på 50 000 kronor gick till ett utbildningsteam inom AT/ ST-läkarutbildning för att med starkt engagemang infört unika mångfalds programpunkter som en naturlig del i kongresser och utbildningar. Utfallet av Region Skånes arbete har också följts upp, exempelvis via jäm ställdhetsindex och via medarbetarun dersökning när det gäller upplevelse av diskriminering eller trakasserier. Över vägande delen av Region Skånes med arbetare har inte haft någon negativ upplevelse. Det är dock allvarligt nog om en person upplever sig ha blivit ut satt. Region Skåne har också specifikt fokuserat på funktionshindersperspek tivet. Cirka sex procent upplever sig ha en sjukdom eller funktionsnedsättning som medför att hen behöver stöd eller anpassningsåtgärder för att kunna ut föra sina arbetsuppgifter. Under 2014 har samtliga tre Euro peiska Socialfondsprojekten (ESF) avslutats. Förståelse öppnar nya dörrar den 31 januari, Vägen in den 30 septem ber och RAPS vid årsskiftet 2014/2015. Målet var att till Region Skåne rekryte ra personer med psykisk funktionsned sättning samt inom den egna organisa tionen påverka attityder och värderingar samt öka kunskapen om psykisk funk tionsnedsättning. Målet var att anställa 25 medarbetare med psykisk funktions nedsättning, vilket uppnåtts. Ytterligare cirka 30 personer har fått praktik inom Region Skånes verksamheter. Antalet chefer, HR-personal, fackliga företrä dare med flera som genomgått olika kompetenshöjande utvecklingsinsatser har uppgått till cirka 500 personer, vil ket överträffade målet på 300. Region Skånes arbetsmarknadspo litiska satsning (RAPS) är ett imple menteringsprojekt som har sin utgångs punkt i de två tidigare projekten. På basis av lärdomarna i dessa projekt har under 2014 ramarna för det fortsatta ar betsmarknadsarbetet tagit form. Kun skapen om att personer med psykisk funktionsnedsättning har svårare än andra grupper att komma in på arbets marknaden är välkänd. Orsaker kan vara bristande nätverk och behov av anpassningar, men även omgivningens attityder. Region Skåne måste för att matcha kommande arbetskraftbrist re krytera i grupper som i dag har en lägre sysselsättningsnivå än genomsnittet. Under arbetet med projekten Vägen in och Förståelse öppnar nya dörrar har behovet av att systematiskt arbeta med arbetsmarknadsinsatser inom Region Skåne blivit tydligt. Detta görs på olika förvaltningsberättelse 54 KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE Det dynamiska fokustalet, som är det sammanlagda värdet av alla förbätt ringsområdena i enkäten, försämrades något med en enhet från 67,4 (2012) till 66,4. Med utgångspunkt i första mätningen (65,0) 2006 påvisar detta en positiv trend. Region Skånes övergri pande värde klassificeras i komfortzon, vilket innebär att prognosen för hälsa och prestation är relativt god men att det finns förbättringsutrymme. Ett gott socialt klimat, en hög grad av lärande och energi för att arbeta med verksam hetsförbättringar är exempel på starka områden i Region Skånes medarbetar undersökning. Undersökningen visar vidare att le darskapet står sig relativt starkt och medarbetare upplever att de får bra åter koppling från sin närmaste chef. Upp levelsen är också att resurser används på ett bra sätt och att arbetet fungerar där man jobbar. Region Skåne behöver arbeta vidare med områden som arbets relaterad utmattning och upplevd möj lighet att påverka beslut på den egna arbetsplatsen. Resultaten från medarbe tarundersökningen ska ligga till grund för att varje chef ser över behoven i sin organisation, för dialog med medarbe tarna och genomför nödvändiga för bättringar. har tagit emot en praktikant, har blivit öppnare. Det är på dessa arbetsplatser lättare att ta upp frågor som rör psykisk hälsa generellt. Detta har haft en positiv effekt på arbetsmiljön. Ytterligare effekt på denna nivå är att lärdomar från pro jektet tagits in i olika centrala styrdo kument och processer samt i bildningar, till exempel basutbildningar för chefer. Arbetslivsintroduktion – BAL I februari anställdes tjugo ungdomar i så kallad arbetslivsintroduktionsanställ ning enligt kollektivavtalet BAL (Be stämmelser för arbetstagare i arbetslivs introduktionsanställning). 25 pro cent av arbetstiden består av introduktion, handledning och utbildning, medan 75 procent ska vara ordinarie arbete. Samtliga medarbetare är anställda i olika funktioner inom förvaltning Re gionservice. Delar av personalkostna den har finansierats med statligt stöd för yrkesintroduktion. Uppföljnings samtal har skett med samtliga ungdo mar och de vittnar om att de trivs och har kommit in i arbetet. Elva medar betare har under året valt att sluta på grund av studier, annan anställning och militäranställning. Av de nio som full följt hela introduktionsåret har samtliga erbjudits fortsatt anställning inom Re gionservice. Studentmedarbetare Sedan starten av studentmedarbetar systemet 2011 har hittills 175 studen ter utfört studentuppdrag för Region Skåne. Under 2014 har 36 studenter ut fört studentuppdrag för Region Skåne parallellt med sina studier. Studenterna har arbetat cirka 10-15 timmar i veckan under maximalt ett år. Arbetsuppgif terna har bestått av ett avgränsat och för studentens studier kvalificerat pro jekt. Exempel på uppdrag under året har varit utvärderingar, uppföljningar, utredningar och kartläggningar. Syftet med studentmedarbetarsystemet är att underlätta övergången från studier till arbete, men det är också en viktig del av Region Skånes arbete för att vara en 22-årige Tim Jörnhov fick chansen att praktisera på Medicinsk Service inom Region Skåne. Praktiken har gett ovärderlig arbetslivserfarenhet, menar han. Tim Jörnhov, 22 år, arbetar i dag som praktikant på IT/MT samordning, Medicinsk Service. Praktiken är en del av Region Skånes ungdomssatsning, som startade i april 2014, i samarbete med Arbetsförmedlingen. Tim fick i början av sin praktik prova på olika arbetsuppgifter, men sedan november 2014 arbetar han med att hjälpa vårdcentraler i Skåne att föra in ett nytt säkerhetssystem. Ett arbete som nu har blivit förlängt. Varför sökte du en praktik hos Region Skåne? – Jag var arbetslös och sökte allt jag kunde hitta. Det var min handledare på Arbetsförmedlingen som tipsade mig om Region Skånes praktikerbjudande. Jag tyckte att jobbet lät hur bra som helst. Jag har inte så mycket arbetslivserfarenhet så det är bra att få chansen att komma igång. Jag har en IT-utbildning i bakgrunden från gymnasiet, fast är egentligen mest självlärd. Trivs du som praktikant på Region Skåne? – Jag trivs hur bra som helst. Det är verkligen kul att jag har fått förlängd praktik och möjligheten att åka runt i hela Skåne och hjälpa vårdcentraler med deras säkerhets- system. Jag träffar många trevliga människor och får arbeta mycket självständigt och varierande. Skulle du rekommendera andra att söka praktik på Region Skåne? – Absolut. Innan jag fick praktiken på Region Skåne visste jag inte vad jag ville göra. Det här jobbet blev verkligen en nytändning och jag känner att jag som person har förändrats på ett positivt sätt. Nu vet jag vad jag vill jobba med och att jag har något att bidra med. Det är väldigt tufft att vara arbetslös och livet kunde kännas hopplöst. En praktik som denna är verkligen en chans. Nu kan jag visa för framtida arbetsgivare vad jag faktiskt kan och har åstadkommit. förvaltningsberättelse 55 KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE håll i organisationen men erfarenheten av projekten är att arbetet med prak tikplatser, handledarutbildningar och värderingsfrågor sker sammanhållet för att Region Skåne ska kunna fullgöra sitt arbetsmarknadspolitiska uppdrag ännu bättre. Dels för att samla kunskapen inom området så att resurserna används optimalt, dels för att nå ett bestående resultat. I Vägen in och Förståelse öppnar nya dörrar har samarbete skett med Furu boda arbetsmarknad, som har goda kunskaper om psykisk funktionsned sättning och arbetsmarknad. Några av projektens centrala lärdomar är att ar betet med attityder och värderingar i en organisation aldrig blir färdigt, men genom att koppla detta arbete till konkreta arbetsprocesser blir effekten tydligare. Projektets resultat kan ses på individ-, organisations-, system- och strukturnivå. I utvärderarens inter vjuer med deltagare framkommer att klimatet på arbetsplatser, som deltagit i kompetensutvecklingsinsatser och som Emma Lundell studerar i dag till civilin- Varför ville du arbeta som studentmedarbetare inom Region Skåne? – Jag sökte efter ett extrajobb som kändes relevant i förhållande till min utbildning och som också erbjöd jobb under sommarmånaderna. När jag såg annonsen för jobbet på vårdenheten för audiologi kände jag att det här måste jag söka! Det var precis ett sådant jobb som jag letade efter. genjör med inriktning medicin och teknik. Under 2014 var hon anställd som studentmedarbetare på vårdenheten för audiologi, en anställning som sedan har övergått till en tjänst som medicintekniker. Emma kom in som studentmedarbetare för att stötta upp i ett projekt som handlade om att uppgradera tekniken på vårdenheten. Har du trivts som studentmed arbetare? – Absolut! Jag har haft bra kollegor och känt att jag har fått den stöttning jag behövt. Sedan har jag fått ta mycket eget ansvar och det har varit både utmanande och utvecklande. Jag gillar också känslan av attraktiv arbetsgivare. I slutet av 2014 har ett arbete med att utvärdera och följa upp studentmedarbetarsystemet påbörjats. Jobbsatsning – arbetslösa ungdomar Region Skåne har satt som mål att un der ett år erbjuda cirka 300 ungdomar anställningspraktik på mellan tre till sex månader. Arbetet med jobbsats ningen har hittills resulterat i att 420 arbetslösa ungdomar har kunnat erbju das anställningspraktik inom Region Skånes förvaltningar. De har också erbjudits studie- och yrkesvägledning med tips om olika utbildningsalterna tiv och hjälp med strategier för fortsatt jobbsökande. Ungdomarna har varit anställda över hela Skåne i olika verk samheter. Arbetsuppgifterna har varit av enklare slag, som till exempel bädd ning, tvättning av sängar samt förrådsoch arkivarbete. Samtliga medarbetare har haft tillgång till en handledare. Introduktion på arbetsplatsen har skett enligt verksamheternas ordinarie ru tiner. Flertalet ungdomar har saknat arbetslivserfarenhet, har låg utbildning och har en lång period av arbetslöshet bakom sig. 60 procent har varit män och 40 procent kvinnor. 20 procent har enligt Arbetsförmedlingen haft någon form av funktionsnedsättning. All rekrytering har skett via Arbets förmedlingen och samarbetet har fungerat bra med en sammanhållande kontaktperson på Arbetsförmedlingen. Region Skåne och Arbetsförmedlingen har tillsammans utarbetat en anställ ningsprocess som förenklar arbetet för båda parter. Region Skåne har erhållit olika typer av statliga anställningsstöd, anpassade efter varje individ. Detta har bidragit till att fler ungdomar har kun nat erbjudas anställning inom ramen för budgeterade medel än vad som an nars hade varit möjligt. Uppföljning har skett med stöd från Furuboda Arbetsmarknad. Det stora flertalet som avslutat sina prakti kanställningar är mycket positiva till RegionSkåne som arbetsgivare och be skriver att de fått en bra introduktion och upplevt ett bra bemötande på ar betsplatserna. Flera har uttryckt ett in tresse för de yrken de kommit i kontakt att arbeta på ett sjukhus. Trots att jag arbetar med teknik och inte har någon direktkontakt med patienter så känner jag ändå att mitt arbete är att hjälpa människor. Skulle du rekommendera andra att söka ett studentmedarbetarskap inom Region Skåne? – Ja, verkligen! Min utbildning innehöll väldigt lite praktik och därför känns det mycket värdefullt att genom studentmedarbetarskapet ha fått relevant erfarenhet inom mitt fält. Studentmedarbetarskapet blev helt enkelt en fot in på arbetsmarknaden. med och ett flertal har sökt utbildning, exempelvis som sjuksköterska, under sköterska och medicinsk sekreterare. De flesta har inte tidigare haft tankar på vård i sitt yrkesval, men ser nu detta som en möjlig väg till framtida karriär och yrkesval. Flertalet vittnar om bety delsen av att göra gott för andra och det meningsfulla i att arbeta med männis kor. De har också uttryckt att de gärna hade stannat kvar på arbetsplatsen, då de upplevt att de fyllt en viktig funktion i den roll de haft. Ett 50-tal har också erbjudits fortsatt anställning i Region Skåne efter avslutad praktik. Tekniksprånget Under hösten har ett förberedande ar bete pågått inför Region Skånes första platser inom ramen för Tekniksprånget. Tekniksprånget är en satsning som Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, ansvarar för och som ett flertal företag, kommuner och landsting i Sverige har anslutit sig till. Syftet med Tekniksprånget är att ge ungdomar med slutförd gymnasieutbildning inom natur eller teknik inblick i vad ingen förvaltningsberättelse 56 KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE – Med Studentmedarbetarskapet har jag fått in en fot på arbetsmarknaden, säger Emma Lundell. Hon studerar till civilingenjör och har under 2014 varit studentmedarbetare i Region Skåne. jande arbet spl främ at lso ä s H Främja hälsa Organisation Ledarskap Medarbetarskap Kunskap Systematik Uppföljning Styrning Förebygga Rehabilitera och anpassa inom Region Skåne möjlighet att göra en webbaserad kartläggning av sina levnadsvanor och fördjupade kartlägg ningar samt få personligt anpassade råd inom olika områden. Samtliga medar betare har möjlighet att använda frisk vårdsbidrag och få stöd för att sluta an vända tobaksprodukter. För att nå målet att sänka sjuktalen har företagshälsovården fått i uppdrag att skapa en fördjupad bild av orsakerna till ökningen av sjukfrånvaro. Resul tatet visar att nuvarande ökning följer den allmänna rikstrenden. En generell rekommendation från företagshälsovår den är att arbeta med att fortlöpande mäta frisknärvaro samtidigt som indi viduella insatser riktas mot medarbetare med längre sjukskrivning. I studien be tonas medarbetarens upplevda inflytan de, möjligheterna till påverkan och stöd i en kravfylld arbetssituation, som en central faktor som påverkar sjukskriv ningstalen. Ledande forskning om hur stress i arbetslivet och upplevd ohälsa kan förebyggas visar på att dessa fakto rer har betydelse för ökad sjukfrånvaro. Analysen framhåller också ledarskapets och introduktionens betydelse för att förebygga ohälsa. Ett kontinuerligt arbete pågår med att förbättra den fysiska och psykosoci ala arbetsmiljön. Medarbetarundersök ningen som genomfördes under 2014 är ett verktyg för att utveckla den psyko sociala arbetsmiljön. För att stärka det systematiska rehabiliteringsarbetet har det genomförts utbildningar i Region Skånes rehabiliteringsprocess och ad hälsofrämjande arbetsplatser som tillva ratar medarbetarnas olika kompetenser och förutsättningar, vilket ger möjlighe ter till ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Frisknärvaron har försämrats något men håller sig fortfarande på en hög nivå. Drygt en tredjedel av medar betarna inom Region Skåne har inga sjukfrånvarodagar och knappt två tred jedelar har mindre än fem sjukfrånva rodagar på ett år. Samtidigt ökade sjuk frånvaron med 0,15 procentenheter till Tillvarata äldres kompetens 5,1 procent. Ett led i arbetet med att säkra Region Ser man till sjukfrånvaron i ge Skånes kompetensförsörjning på sikt är nomsnittligt antal kalenderdagar per att ta tillvara den kompetens som våra medarbetare och år har ökningstakten äldre medarbetare har. För att säker halverats. Sjukfrånvaron ökar för både ställa den ambitionen ska Region Skå män och kvinnor och ökningen här nes HR-arbete ta sikte på åtgärder som rör primärt från långtidssjukfrånvaro leder till att organisation och arbetsvill över 60 dagar eller mer. Sjukvårdsför kor stimulerar till fortsatt arbete i stället valtningen Sund går mot trenden och för pension. Förutsättningar för att nå visar sjunkande tal för såväl den totala det målet kan vara att det finns möjlig sjukfrånvaron som för långtidssjukfrån het till fortsatt löne- och kompetensut varon över 180 dagar eller mer. veckling också efter 60 års ålder samt I samband med det nya företags att det ges möjlighet till att välja hel- hälsovårdsavtalet får alla medarbetare eller deltid. Konkret kan detta innebära en större frihet att anpassa individuella FRISKNÄRVARO tjänstgöringsförhållanden utifrån till exempel arbetsmiljö, arbetstider och Avser tillsvidare- och visstidsanställda 2014201320122014 2013 2012 januari - december respektive årAntalAntalAntal % % % arbetsuppgifter. Men det kan också handla om att få arbeta med kunskaps Antal med frisknärvaro hela året överföring till yngre medarbetare eller Totalt - % av antal anställda 13 548 13 455 13 394 36,9% 37,6% 37,0% att fungera som en mentor. Hälsofrämjande arbete Region Skånes arbetsmiljöarbete syftar till att skapa och utveckla en god och effektiv verksamhet. Ett hälsofrämjan de och systematiskt arbetsmiljöarbete bidrar till attraktiva, utvecklande och Kvinnor - % av antal anställda kvinnor 9 775 9 870 9 746 33,4% 34,3% 33,3% Män - % av antal anställda män 3 773 3 585 3 648 50,5% 51,2% 52,2% Antal med frisknärvaro ≤ 5 sjukfrånvarodagar Totalt - % av antal anställda 22 694 22 768 22 835 61,7% 63,7% 63,1% Kvinnor - % av antal anställda kvinnor 17 191 17 485 17 583 58,7% 60,8% 60,2% Män - % av antal anställda män 5 503 5 283 5 252 73,7% 75,4% 75,2% förvaltningsberättelse 57 KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE jörsyrket innebär. Ambitionen är att ungdomarna därefter ska studera vidare till ingenjör eller söka sig till annan högre teknisk utbildning. Region Skåne får även chans att visa upp bredden av yrken och vara en attraktiv arbetsgivare. Ungdomarna praktiserar i fyra månader och de första ungdomarna börjar under våren 2015. Under våren 2014 har en arbets marknadsenhet etablerats inom kon cernstab HR med syfte att samordna olika arbetsmarknadsaktiviteter med bland annat olika myndighetskontak ter, högskolor/universitet och skolor. Målet med samordningen har varit att effektivisera rekryteringsprocessen för att öka antalet rekryteringar av anställ da med funktionsnedsättning, student medarbetare, arbetslivsintroduktions anställningar samt utbildnings- och introduktionsanställningar. Åtgärderna kan bidra till att säkra en del av kompe tensförsörjningen inom Region Skåne. sjukfrånvaro per personalgrupp medarbetaremedarbetare KvinnorMän Totalt 20,8 11,1 Ledningsarbete 8,53,9 Handläggararbete 10,38,0 Administratörsarbete22,914,7 Medicinsk sekreterare 23,9 32,0 Specialistkompetent läkare 13,6 6,5 Icke specialistkompetent läkare 13,4 4,4 Psykolog 21,519,7 Barnmorska19,0 Sjuksköterska 19,912,6 Undersköterska/skötare med flera 28,4 19,3 Sjukhustekniker/Laboratoriepersonal13,8 12,1 Biomedicinsk analytiker 18,6 16,1 Tandläkare 15,212,5 Tandsköterska 21,2 sjukfrånvaro KALENDERDAGAR per MEDARBETARE Grupper med färre än tio anställda redovisas ej. 2014 20132012 Sjukperiodens längd 1 – 7 kalenderdagar 4,6 4,6 4,5 8 – 14 kalenderdagar 1,0 0,9 0,9 15 – 28 kalenderdagar 1,1 1,1 1,0 29 – 59 kalenderdagar 1,8 1,6 1,5 60 – 179 kalenderdagar 3,5 3,2 3,1 > = 180 kalenderdagar 6,8 7,0 5,8 Totalt 18,9 18,216,8 ministrativa stödsystem. Övriga ut bildningsinsatser omfattar till exempel riskbruk och missbruk samt tidiga teck en på sjukdom. I samarbete med före tagshälsovården pågår insatser inom så väl ergonomi som tidiga åtgärder under sjukskrivning. Region Skåne deltar i ett nationellt projekt för att utveckla reha biliteringsprocessen. 20142014 Kalenderdgr/Kalenderdgr/ medarbetaremedarbetare KvinnorMän Tandhygienist 18,84,5 Arbetsterapeut 20,93,5 Sjukgymnast 17,613,9 Logoped 11,57,1 Dietist16,7 Rehabilitering/förebyggande, övriga 22,1 10,2 Socialt/kurativt arbete, kurator m fl 23,8 21,0 Skol- och barnomsorgsarbete 14,4 Kultur-, turism- och fritidsarbete 15,8 Ingenjörer med flera 31,9 9,5 Tekniker 10,214,0 Hantverksarbete m m 22,7 21,7 Köks- och måltidsarbete 29,7 14,8 Städ-, tvätt- och renhållningsarbete 41,8 12,6 problem som ska åtgärdas och fångas upp. 2014 års regionövergripande resul tat visar att det systematiska arbetsmil jöarbetet fungerar och har utvecklats positivt sedan uppföljningen 2013. Till exempel har kunskapen om policyn för hälsofrämjande arbete ökat. Region övergripande och förvaltningsspecifika handlingsplaner är framtagna för fort satt utveckling av det systematiska ar betsmiljöarbetet. Exempel på åtgärder är fortsatta utbildningsinsatser samt vidareutveckling och förbättring av ru tiner. Lönestyrning Styrning av löneutrymmen handlar om många perspektiv, politiskt priorite rade verksamheter, budgetförutsätt ning, rekryteringsbedömningar och lönestrukturproblem, som till exempel jämställda löner. Men också om resul tat och måluppfyllelse, att belöna dem som når eller överträffar målen och ge Systematiskt arbetsmiljöarbete verksamheter som klarar budgetkraven (SAM) större löneutrymme jämfört med verk För att fokusera på förutsättningarna för samheter som inte klarar dessa. Utfallet ett hälsofrämjande arbete gör Region i årets löneöversyn blev också cirka 40 Skåne, i enlighet med Arbetsmiljölagen, procent högre för den förvaltning som en uppföljning av SAM som involverar hade högst utfall jämfört med den som samtliga arbetsplatser i Region Skåne. hade lägst. Målet med uppföljningen är att få en Anvisningarna för löneöversynen helhetsbild och identifiera eventuella bygger på att löneökningstakten för medellånga vårdutbildningar på hög skolenivå är prioriterade under hela avtalsperioden. Det innebär att Region Skåne för dessa grupper ska hamna på utfall som totalt under perioden ligger minst en procentenhet över utfallet för den privata sektorn. Särskilt priorite rat är sjuksköterskor med specialistut bildningar och bland dessa i synnerhet förlösande barnmorskor. 2014 är år två i den treåriga avtalsperioden för löne avtalen med flertalet fackliga organisa tioner. Det har inneburit att nya löner till flertalet medarbetare betalats ut före halvårsskiftet. En första utvärdering av resultatet av löneöversynen visar att följ samheten är god såväl vad gäller kostna der som styrningen/prioriteringen. Under perioden har ett arbete bedri vits för att trygga tillgången av medar betare under sommarmånaderna. Bland åtgärderna kan nämnas särskilda avlö ningsvillkor om medarbetaren tar ut färre än fyra veckors sommarsemester och om medarbetare tjänstgör extra arbetspass. Tillsvidareanställningar eller längre vikariat än själva sommarpe rioden har erbjudits. Det har också ge nomförts utbyggda och förstärkta intro duktionsinsatser. Brist på sjuksköterskor har påverkat möjligheten att ha alla vårdplatser öpp na. Ett särskilt lönetillägg om 1 500 kr förvaltningsberättelse 58 VERKSAMHET OCH KOMPETENTA, STOLTA RESULTAT OCH MOTIVERADE I FOKUS MEDARBETARE Grupper med färre än 20142014 tio anställda redovisas ej.Kalenderdgr/ Kalenderdgr/ Incitamentsprogram Flertalet förvaltningar redovisar att de arbetar med målrelaterad ersättning, så medellön totalt och per kön Löneutveckl % Avser tillsvidare- och Medellön kronor okorrigerad visstidsanställda 31/12 per månad 2014 2014-2013 Totalt 32 668 2,9% Kvinnor 30 758 3,2% Män 40 466 1,2% kallad MRE-ersättning. I division Pri märvård inom förvaltning Skånevård Kryh har det under 2014 införts ett incitamentsprogram inom Hälsovalet. Syftet är att styra verksamheten mot målen men också att ge medarbetarna en koppling mellan uppfyllda mål och belöning. Grunden för incitamentspro grammet är att verksamheten måste uppvisa ett positivt ekonomiskt resul tat inklusive det balanserade resultatet från 2013. Dessutom måste ett antal mål, kvalitativa såväl som kvantitativa, uppfyllas. 2014 har fem enheter klarat kraven, vilket innebär att medarbetarna på dessa enheter erhåller en bonus som utbetalas under 2015. Löneutveckl % okorrigerad 2014-2012 5,5% 6,1% 2,9% Samverkan Efter förhandlingar har Vårdförbundet och Region Skåne träffat en överens kommelse om att återinföra samver kansavtalet i alla verksamhetsdelar av organisationen med undantag för över gripande Region Skåne-nivå. Avtalet trädde i kraft den 1 oktober 2014. I en modern organisation är inflytan de och delaktighet en förutsättning för att verksamheten ska kunna utvecklas på bästa sätt. Medarbetarnas inflytande är grunden i samverkanssystemet som omfattar medarbetarsamtal, arbetsplat sträffar och samverkansgrupper. En god samverkan bidrar till ett positivt arbets klimat och en god hälsofrämjande ar betsmiljö för alla medarbetare. Verksamhet och resultat i fokus Kompetensförsörjning på kort och lång sikt Rätt antal medarbetare med rätt kom petens är grundläggande för att Region Skåne ska klara sitt uppdrag. Kompe tensförsörjning är därför en av Region Skånes stora strategiska utmaningar för framtiden. Flertalet förvaltningar har nu tagit fram kompetensförsörjnings planer. Under 2015 förutsätts alla för valtningar ha tagit fram övergripande kompetensförsörjningsplaner. Som stöd för arbetet har bland annat en digital utbildning för chefer, Kompetensför sörjningsprocessen i praktiken, tagits fram under året och implementeringen har påbörjats. Utbildningen är en del av arbetet med att arbeta strukturerat och långsiktigt med den framtida kompe tensförsörjningen. För att trygga kompetensförsörj ningen och stärka Region Skånes att raktivitet som arbetsgivare bedrivs ett omfattande arbete för att attrahera och rekrytera nya medarbetare, men också för att behålla och utveckla redan an ställd personal. Utifrån det kompetens gap som finns mellan tillgång och ef terfrågan bedrivs också ett arbete med syfte att omfördela arbetsuppgifter för att hantera brist inom en yrkeskategori. Under året har det uppstått en påtag lig obalans mellan behov och tillgång på sjuksköterskor, både grund- och specialistutbildade. För vissa läkarspeciali teter, framför allt läkare inom specialite terna allmänmedicin och psykiatri, rå der det obalans där efterfrågan är större än tillgången. Andra yrkesgrupper där det råder obalans i rekryteringen är in genjörer, tekniker och projektledare. Under 2014 har antalet pensions avgångar i Region Skåne uppgått till 717 personer. Pensionsavgångarna ökar från 2015 fram till 2019 för att sedan plana ut något. Tillsammans med en årlig personalomsättning på cirka sex procent kommer Region Skåne under 2015–2023 att behöva rekrytera om kring 23 000 medarbetare. Då är hän syn inte tagen till nuvarande bristsitua tion, förändrad demografi eller framtida verksamhetsförändringar. Inhyrd personal Kostnaden för bemanningsföretag ökade under 2014 med 56,4 miljoner kronor jämfört med 2013. Kostnaden för in hyrning av bemanningsföretag uppgick till drygt 230 miljoner kronor för 2014. Trots det aktiva arbetet med att sänka kostnaderna för bemanningsföretag går utvecklingen i motsatt riktning, såväl i Region Skåne som för landstingssek torn totalt. förvaltningsberättelse 59 VERKSAMHET OCH RESULTAT I FOKUS vid heltidstjänstgöring infördes från den 1 november 2014. Avsikten var att öka attraktionskraften för anställning vid berörda vårdtunga enheter. Dess utom fattade sjukvårdsförvaltningarna likartade beslut att också sjuksköterskor vid akutmottagningar skulle omfattas. Sammantaget omfattade besluten cirka 3 000 sjuksköterskor. Förvaltningarna rapporterar att åtgärden har haft effekt. Diskrimineringsombudsmannen(DO) har granskat arbetet med jämställda lö ner och upprättande av handlingsplan. I Region Skåne finns en handlingsplan för åren 2013–2015. DO har konsta terat att Region Skåne med en mindre brist lever upp till lagstiftningens krav. Kontinuerligt arbete pågår för att mot verka osakliga löneskillnader både i samband med löneöversynen och vid ny lönesättning. Ett led i detta arbete är att lönesättande chefer erbjuds kompetens utveckling kring lön och lönesättning. KOSTNADER INHYRD PERSONAL Övrig sjukvårdpersonal 2014 9 625 524 2013 9 785 956 2012 9 655 890 foto : © christi aan dirkse n Sjuksköterskor 2014 42 936 235 0,89% 2013 19 578 978 0,43% 2012 17 094 903 0,38% 0,26% 0,28% 0,28% Utbildningsuppdraget Region Skåne har ett stort utbildnings uppdrag. De olika vårdutbildningarna har den verksamhetsförlagda utbild ningen, praktiken, förlagd till våra olika verksamheter. Det ställer stora krav på planering, struktur och handledning. Det finns nu en utvecklad samverkan mellan Region Skåne och de olika ut bildningsanordnarna i Skåne. Detta arbete sker genom en ny samverkans organisation där alla utbildningar inom hälso- och sjukvård på högskolor/uni versitet är representerade. Samverkan sker också med yrkeshögskoleutbild ningarna för medicinska sekreterare samt med Vård- och omsorgscollege i Skåne. Handledning En viktig del i den verksamhetsförlagda utbildningen, men också vid introduk tion av nya medarbetare, är handled ning. De praktikavtal Region Skåne har med utbildningsanordnarna ställer sär skilda krav på handledning. Under året har en översyn av handledning i Region Skåne genomförts med syfte att utveck la handledarfunktionerna så att dessa svarar mot olika gruppers behov. Ett dokument som definierar och beskri ver handledning i Region Skåne finns nu framtaget. En grundläggande peda gogisk utbildning är framtagen och tre handledarutbildningar är genomförda utifrån denna modell. Regiongemen sam upphandling av handledarutbild ning har genomförts. Allmän tjänstgöring läkare (AT-läkare) Utökningen av AT-läkartjänster i Region Skåne följer en femårig nationell plan i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Enligt planen ska Region Skåne utöka med 88 AT-tjänster till totalt 204 tjänster fram till 2017. Un der 2014 utökades AT- läkartjänsterna med 14 tjänster. Specialistläkartjänster (ST-läkare) Hälso- och sjukvårdsnämnden finansie rade sammanlagt 760 ST-tjänster un der 2014. Styrning och regional prio ritering av ST-tjänster till definierade bristområden har fortsatt och utökats. Totalt har 58 ST-tjänster prioriterats till allmänmedicin. Därutöver har 28 STtjänster i regional prioritering fördelats till bristområden till exempel psykiatri, geriatrik och urologi. Under 2014 tillde lades sex ST-tjänster till akutsjukvården i Malmö och Lund. Akutsjukvården i Region Skåne har utretts i ett särskilt projekt där framtagandet av en regio nal kompetensförsörjningsplan ingått. Utifrån projektets slutsatser beräknas en utökning av cirka 12-20 ST-tjänster i akutsjukvård behövas per år under en 20-årsperiod. Planen gäller från och med 2015. Praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP) Den praktiska tjänstgöringen för psy kologer pågår under ett år efter psyko logexamen. Tjänstgöringen är en förut sättning för legitimation som psykolog. Region Skåne finansierar regionalt 20 PTP-tjänster. De som gör sin tjänstgö ring deltar i ett regionalt PTP-program som leds och samordnas av ansvarig studierektor. Grund- och specialistutbildning för sjuksköterskor Året har präglats av brist på sjukskö terskor, såväl grundutbildade som specialistutbildade. Det behövs fler ut bildningsplatser både inom grund- och specialistutbildningar för sjuksköter skor samt barnmorskeutbildningen, vil ket Region Skåne verkar för. Bristen på specialistsjuksköterskor har medfört ett stort behov av särskilda regionövergripande insatser. Det har bland annat inneburit en ökad styrning av förmåner vid specialistutbildningar förvaltningsberättelse 60 VERKSAMHET OCH RESULTAT I FOKUS % av total personalTotal- kostnad för År kostnadyrkesgruppen Läkare 2014 177 624 710 4,26% 2013 144 416 536 3,57% 2012 122 679 603 3,09% Utveckling i yrket En modell för karriärstegar har tagits fram med syfte att på ett strukturerat och tydligt sätt visa på möjliga kom petenssteg. Modellen tar sin utgångs punkt i den nyutexaminerade medar betaren. Karriärstegar finns nu för flera yrkesgrupper och arbete pågår med att implementera dessa. För att göra utbildning mer till gänglig och anpassad använder Region Skånee-lärande i allt högre grad. Anta let användare i Utbildningsportalen har under året ökat och vid årsskiftet var antalet uppe i drygt 20 000. Produktion av nya utbildningar, uppdateringar av befintliga utbildningar och överföring av utbildningar från andra lärplattfor mar har pågått under året. foto : © christi aan dirkse n Gott ledarskap är en förutsättning för framgång Ett välfungerande chef- och ledarskap är en av de viktigaste framgångsfakto rerna för att verksamheterna ska fung era och utvecklas. Attrahera till chefsuppdrag Region Skåne rekryterar drygt 100 che fer per år. Rekryteringen sker både in ternt och externt. Behovet av chefer kommer att öka under överskådlig tid, bland annat på grund av pensionsavgångar. Många av dessa framtida chefer finns i dag i or ganisationen som medarbetare. För att skapa ett intresse bland medarbetare att vilja bli chef genomförs en inspira tionsdag Nyfiken på att bli chef. Under året genomfördes tre sådana dagar med sammanlagt 65 deltagare från olika verksamheter. Utvärderingen visar att ett stort antal av dessa är intresserade av att bli chefer. En struktur för hur Re gion Skåne arbetar vidare med chefsre krytering, kommer att tas fram under 2015. Nya chefer En gemensam basutbildning för alla nya chefer är framtagen och de ingåen de utbildningsdelarna genomförs konti nuerligt. Syftet med utbildningen är att ge alla nya chefer en grund att stå på när det gäller chefsrollens ansvar och befo genheter. Deltagandet är obligatoriskt och ska ses som en introduktion för alla nya chefer i Region Skåne. Utbildning en är indelad i fem moment/delar: Upp draget som chef som en del av Region Skånes uppdrag, verksamhetsplanering, kommunikation, kompetensförsörjning och rollen som arbetsgivarföreträdare. Totalt deltog under 2014 cirka 200 che fer i ett eller flera av momenten. Utveckla och behålla Att erbjuda kompetensutveckling i le darskapet är en viktig del för att utveck la och behålla chefer. Detta görs på flera olika sätt, bland annat genom en rad re giongemensamma aktiviteter för ledar utveckling. Under året har genomförts drygt 20 olika program eller kurser med totalt 1 100 deltagare. Som exempel kan nämnas utvecklingsprogrammet Verksamhetsnära ledarskap och utbild ningen Utvecklande ledarskap. Region Skånes chefsdag genomför des i september med cirka 900 delta gare. Programmet innehöll både internt fokus på de utmaningar chefer har i Region Skåne samt flera föreläsningar i ledarskap, bland annat om värde grundsarbete. Samarbete med andra Tillsammans med Stockholms läns lands ting och Västra Götalandsre gionen reviderades den gemensamma kompetensprofilen för förvaltningsche fer, direktörer och vd:ar. Underlaget är förvaltningsberättelse 61 VERKSAMHET OCH RESULTAT I FOKUS till prioriterade områden. Tio miljo ner avsattes för utbildningsförmåner. Förmånerna innebär en heltidslön på 19 000 kronor per månad vid helfarts studier och 2 500 kronor mer i lön efter genomförd specialistutbildning. Priori teringar av specialiteter har gjorts till sammans med förvaltningarna. Totalt fick 117 sjuksköterskor utbildningsför måner 2014. Av dessa är 44 regionalt finansierade. De områden som har prio riterats regionalt är medicin, kirurgi, psykiatri och vård av äldre. Ett arbete har påbörjats med att ta fram måltal för hur många specialistutbildade sjuk sköterskor olika verksamheter behöver. Detta arbete har skett genom en enkät studie men också tillsammans med che fer i workshops. Beslut fattades under hösten om utbildningsanställningar. Åtta utbild ningsanställningar startade under hös ten 2014. Av dessa är sju med inriktning på kirurgi och en med inriktning på, ögonsjukvård. Utbildningsanställning är en specifik tjänst där studier och arbete varvas under två år. Sjuksköter skan behåller sin lön under tiden och får 2 500 kronor mer i månaden efter genomförd utbildning. Det ställs också krav på att arbetsplatsen erbjuder mer kvalificerade arbetsuppgifter efter ut bildningen. Personalen i siffror Antalet anställda var den 31 decem ber 32 378, vilket är en ökning med 658 medarbetare (2,1%) jämfört med 2013. Ökningen kan bland annat för klaras med ökat antal anställda i ung domssatsningen och utökat uppdrag av platser i avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Ökningen har varit störst i yr kesgrupperna undersköterskor/skötare samt sjuksköterskor. Trots att antalet sjuksköterskor har ökat har det funnits obalans mellan behov och tillgång. Re gion Skåne har sedan den 1 maj 2014 ett nytt personalstatistikverktyg. Detta innebär att det, för bästa möjliga jäm förbarhet av uppgifter till årsredovis ning 2014, kan behövas viss justering av uppgifter för 2013 i förhållande till vad som redovisades i förra årets årsredovis ning. Antal anställda per förvaltning AnställdaAnställdaFörändringFörändring 2014 2013 antal % Hälsostaden Ängelholm Medicinsk service Skånes universitetssjukvård Skånevård Kryh Skånevård Sund Kultur Skåne Skånetrafiken Regionservice Koncernkontoret Patientnämnden Skåne Revisionen Södra Regionvårdsnämnden Folktandvården Skåne AB* 581 1 565 12 675 5 734 7 802 34 328 1 643 758 15 6 4 1 286 TOTALT Region Skåne 12 332 343 5 584 150 7 770 32 37 –3 311 17 1 575 68 732 26 15 – 7 –1 4 – 1 351 –65 32 378 31 720 2,8% 2,7% 0,4% –8,1% 5,5% 4,3% 3,6% 0,0% –14,3% 0,0% –4,8% 2,1% 658 * Folktandvården Skåne 2013 Antal anställda – SYSSELSÄTTNINGSGRAD – Tillsvidare/deltid Avser förhållandet 31/12 resp årFörändringAndel fördelat på Arbetad tid avser hela 2014 2014 2013 procentKvinnor Män Antal anställda Anställda omräknat till heltid Arbetad tid - Årsarbete Genomsnittlig sysselsättningsgrad Andel tillsvidareanställda Andel deltidsanställda 32 378 31 720 31 209 30 434 27 254 * 96% 96% 92% 92% 14% 15% 2% 3% * 0% –1% –1% 80 80 78 96 81 91 20 20 22 98 19 9 * Ingen uppgift antal anställda per huvudgrupp personal1 2014 2014 2014 2013 2013 2013 2013-20142013-2014 HeltidDeltidTotalt HeltidDeltidTotaltFörändrFörändr antal % Avser tillsvidare- och visstids- anställda 31/12 respektive år Ledning och administration Medicinsk sekreterare Läkare Sjuksköterska 2 Undersköterska/skötare 3 Övrig vård/rehab/social 4 Tandvårdsarbete Övrig personal 5 Totalt 4 118 1 741 3 880 8 727 4 466 2 526 1 026 1 352 27 836 312 362 271 1 530 1 295 416 134 254 4 567 4 430 2 103 4 151 10 257 5 761 2 942 1 160 1 606 32 403 4 026 1 754 3 798 8 462 4 183 2 369 1 056 1 250 26 898 309 382 280 1 615 1 342 476 161 295 4 845 4 335 2 136 4 078 10 077 5 525 2 845 1 217 1 545 31 743 95 -33 73 180 236 97 -57 61 660 2,2% –1,5% 1,8% 1,8% 4,3% 3,4% –4,7% 3,9% 2,1% 1. Det finns anställda med deltidsanställning inom mer än en huvudgrupp därav överenstämmer förändring antal totalt inte helt med tidigare redovisad totalsiffra. 2. Inklusive barnmorskor, biomedicinska analytiker. 3. Inklusive sjukvårdsbiträde och andra biträden. 4. I gruppen ingår bland annat sjukhusfysiker, sjukhuskemister, psykologer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder, audionomer, dietister, kuratorer. 5. I gruppen ingår bland annat kulturarbetare, fritidsarbetare, ingenjörer, tekniker, hantverksarbetare, vaktmästare, köks- och måltidsarbetare, städ- och tvättarbetare. förvaltningsberättelse 62 VERKSAMHET OCH RESULTAT I FOKUS utgångspunkten vid chefsrekryteringar samt vid identifiering av potentiella che fer till denna nivå. Kompetensprofilen används också vid uttagning och i ge nomförande av det regiongemensamma utvecklingsprogrammet för framtida förvaltningsledningar, det så kallade RUFF-programmet. Region Skåne är en av parterna i Sjukvårdens ledarskapsakademi och bi drar med både mentor och deltagare i akademins mentorprogram. Arbetad tid och frånvaro Årsarbete åldersfördelning medarbetare 2014 2014 Avser januari – decemberAntal% Avser tillsvidare- och visstids-2014 2014 anställda 31/12 KvinnorMän Anställda årsarbete 35 533 Upp till 19 år 33 7 Frånvaro 20 – 24 år 742 263 Semester 3 561 10,0% 25 – 29 år 1 970 596 Sjukfrånvaro egen 1 891 5,3% 30 – 34 år 2 637 697 Övrig 4 413 12,4% 35 – 39 år 2 906 749 Frånvaro totalt 9 865 27,8% 40 – 44 år 3 151 783 45 – 49 år 3 441 707 Extra närvaro 50 – 54 år 3 647 751 Övertid/mertid/arbetad tid under jour och beredskap 685 2,5% 55 – 59 år 3 826 800 Timtid timavlönade 901 3,3% 60 – 64 år 3 232 812 Extra närvaro totalt 1 586 5,8% 65 år och äldre 436 192 Totalt 26 021 6 357 Totalt använda årsarbete = anställda årsarbete minus frånvaro plus extra närvaro 27 254 76,7% Varav förändring (+/-) beroende på medelålder anställda 2014 organisation/verksamhet 79 Totalt KvinnorMän Totalt och per kön 47 47 46 ANTAL ANSTÄLLDA HUVUDGRUPP PERSONAL - HELTID OCH DELTID 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4118 4000 3000 1741 2000 1000 362 312 0 / k ing ins e dn tion dic erar e e L tra t M re k nis se mi ad Heltid Deltid 8727 4466 3880 2526 1530 1295 271 re ka Lä rs öte sk k Sju a/ rsk are e t ö öt rsk sk ka de Un 416 1026 134 1352 254 l na rd/ ete rb so vå cial r a e g s o ri rd gp Öv ab/s vå vri nd Ö a reh T antal kvinnor och män per huvudgrupp personaL (procent) 2014 2014 20132013 Kvinnor Män KvinnorMän Ledning och administration 75,1% 24,9% 76,2% 23,8% Medicinsk sekreterare 99,1% 0,9% 99,2%0,8% Läkare 49,5% 50,5% 49,6%50,4% 89,7%10,3% 90,2%9,8% Sjuksköterska 1 87,3% 12,7% 88,4%11,6% Undersköterska /skötare 2 84,7% 15,3% 84,9%15,1% Övrig vård/rehab/social 3 Tandvårdsarbete 88,4% 11,6% 89,2%10,8% 51,5% 48,5% 52,4%47,6% Övrig personal 4 Totalt 80,4% 19,6% 81,0%19,0% Avser tillsvidare- och visstidsanställda 31/12 respektive år 20122012 KvinnorMän 76,3% 23,7% 99,4%0,6% 48,9%51,1% 90,6%9,4% 88,9%11,1% 85,2%14,8% 88,6%11,4% 53,1%46,9% 81,2%18,8% 1. Inklusive barnmorskor, biomedicinska analytiker. 2. Inklusive sjukvårdsbiträden och andra biträden. 3. I gruppen ingår bland annat psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder, audionomer, sjukhusfysiker, sjukhuskemister, dietister. 4. I gruppen ingår bland annat kulturarbetare, fritidsarbetare, ingenjörer, tekniker, hantverksarbetare, vaktmästare, köks- och måltidsarbetare, städ- och tvättarbetare. förvaltningsberättelse 63 VERKSAMHET OCH RESULTAT I FOKUS Beräknade pensionsavgångar vid 65 år (tillsvidareanställda) Pensionsavgångar Tillsv. anställda dec 2014 2015 20162017 2018 2019 202020212022 2023Summa % avgångar 2015-2023 Ledning/administration 77 122129 139 151 190147149 1561 260 Medicinsk sekreterare 44 5864 70 58 656886 70583 Läkare 69 6884 94 82 968594104776 154 241254 267 265 239256259 2492 184 Sjuksköterska1 Undersköterska/skötare 2 99 146180 193 210 196184207 2271 642 Övrig vård/rehab/social 356 5381 66 70 656168 70590 Tandvårdsarbete 19 2937 41 47 343636 33312 30 3850 53 60 415745 63437 Övrig personal 4 Totalt 1. 2. 3. 4. 548 754879 923 940 924894944 9697 775 3 924 2 006 3 456 9 568 5 132 2 560 1 076 1 448 29 155 32,1% 29,1% 22,5% 22,8% 32,0% 23,0% 29,0% 30,2% 26,7% Inklusive barnmorskor, biomedicinska analytiker. Inklusive sjukvårdsbiträden och andra biträden. I gruppen ingår bland annat psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder, audionomer, sjukhusfysiker, sjukhuskemister, dietister. I gruppen ingår bland annat kulturarbetare, fritidsarbetare, ingenjörer, tekniker, hantverksarbetare, vaktmästare, köks- och måltidsarbetare, städ- och tvättarbetare. jämförelser mellan regionerna * Västra GötalandsregionenRegion Skåne PersonalgruppÅrsarbetareAndel Medellön ÅrsarbetareAndel Medellön Sjuksköterska, barnmorska Undersköterska m fl Läkare Tandläkare Tandsköterska, - hygienister m fl Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekn/labpersonal inklusive BMA Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration * Stockholms läns landsting har inte tagit fram jämförbar statistik. 12 687 27,5% 6 970 15,1% 5 343 11,6% 858 1,9% 1 812 3,9% 2 760 6,0% 3 935 8,5% 1 874 4,1% 1 130 2,5% 1 375 3,0% 1 629 3,5% 5 701 12,4% 29 641 23 175 54 272 44 549 25 496 24 122 30 467 29 119 31 752 28 174 22 351 37 563 8 890 5 446 4 083 348 768 2 001 2 570 1 256 128 804 594 4 319 28,5% 17,5% 13,1% 1,1% 2,5% 6,4% 8,2% 4,0% 0,4% 2,6% 1,9% 13,8% Västra GötalandsregionenRegion Skåne Antal anställda Kvinnor Män Antal årsarbetare Medelålder Kvinnor Män Medellön Kvinnor Män Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor Män Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, andel av ordinarie arbetstid Kvinnor Män Yngre än 29 år 30-49 år 50 år och äldre Andel långtidssjukfrånvaro > 60 dagar 30 203 23 449 55 464 42 221 23 905 23 988 30 364 29 461 31 135 26 385 21 798 38 335 Stockholms läns landsting 48 266 32 378 44 375 79%80% 79% 21%20% 21% 46 075 31 209 42 847 4747 46 4747 46 4646 46 31 949 32 668 34 463 30 295 30 758 32 652 38 280 40 466 41 531 95,5 % 96,0 % 96,0 % 95,0 % 95,5 % 96,0 % 97,3 % 97,8 % 98,0 % 6,2 % 5,1 % 6,0 % 6,9 % 5,6 % 6,0 % 3,8 % 3,1 % 3,0 % 5,2 % 4,5 % 5,0 % 5,6 % 4,8 % 5,0 % 7,0 % 5,5 % 6,0 % 55,6 % 58,3 % 50,0 % Uppgifterna avser månadsavlönade, exklusive timavlönade, i förvaltning och bolag. förvaltningsberättelse 64 LÅNGSIKTIGT VERKSAMHET STARK OCH RESULTAT EKONOMII FOKUS Ekonomidirektörens kommentar Ökad kostnadsutveckling Inför 2014 höjdes utdebiteringen i Region Skåne med 30 öre. Skattesatsen hade dessförinnan varit oförändrad sedan 2003. Skattehöjningen gav cirka 700 miljoner kronor som huvudsakligen har använts till satsningar inom den skån ska hälso- och sjukvården. Det är därför helt naturligt att kostnadsnivån 2014 höjts från de senaste två årens rekordlåga nivåer. Nettokostnadsökningen blev sex procent jämfört med 2013 års justerade kostnader. Region Skånes intäk ter från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag ökade med 5,3 procent, men enbart med 3,1 procent om skattehöjningen frånräknas. Denna intäktsnivå överens stämmer med snittet under den senaste femårsperioden. För att uppnå målet om en långsiktigt stark ekonomi får inte kostnaderna överstiga intäktsnivån. Åren framöver När regionfullmäktige behandlar års redovisningen för 2014 är arbetet med budget och verksamhetsplan för perio den 2016–2018 i full gång. Uppdate ring av omvärldsanalys och arbete med långtidskalkyler pågår och är viktiga underlag för kommande budgetbeslut. Region Skåne står inför en rad stora ekonomiska och verksamhetsmässiga utmaningar framöver. Beslut har ta gits om upprustning av sjukhusen i Helsingborg, Malmö och Lund, som innebär att investeringsutgifter i mång miljardklassen måste finansieras. Inom sjukvården är en stor utmaning att öka kvaliteten och effektiviteten i vården av äldre personer med stora vårdbehov. Kompetensförsörjningen måste säker ställas i ett läge med ökad konkurrens om arbetskraften. Kollektivtrafiken har utmaningen att stärka den fysiska till gängligheten och därigenom binda samman Skåne och skapa en funktio nell region när det gäller arbete, boende och utbildning. Alla dessa utmaningar ska vi anta och lösa i en tid när vi inte foto: © je n s christia n Bokslutet 2014 visar ett resultat på 647 miljoner kronor, vilket uppgår till 2,0 procent av de samlade intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Det budgeterade resultatet 2014 var 625 miljoner kronor, vilket innebär att bok slutet blev 22 miljoner kronor bättre än budgeterat. Resultatet rensat från jäm förelsestörande poster är 458 miljoner kronor bättre än motsvarande resultat 2013. Det är speciellt glädjande att vi lyck ades uppnå ett resultat som uppgår till två procent av de samlade intäkterna. Detta är det viktigaste finansiella må let att klara för att förbättra det egna kapitalet och för att nå en långsiktigt stark ekonomi. Trots det totala positiva resultatet skiftar resultatet mellan sek torerna, där tyvärr sjukvården, liksom i övriga landsting/regioner, visar ett ne gativt ekonomiskt resultat. LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Positivt resultat kan räkna med några större tillskott från omvärlden och då den ekonomiska återhämtningen går långsamt samtidigt som staten har underskott i finanserna. Därför måste effektiviseringsarbetet fortgå för att vi ska klara utmaningar na. Samspelet mellan Region Skåne och kommunerna kan ytterligare förbättras. Att attrahera och rekrytera rätt med arbetare och samtidigt utveckla de be fintliga medarbetarna är avgörande för kompetensförsörjningen. Mer resurser löser inte alla problem. Lars-Åke Rudin Ekonomidirektör förvaltningsberättelse 65 foto : © colourbox . com God ekonomisk hushållning Målet för Region Skånes ekonomiska politik är att nå en långsiktigt stark ekonomi som lever upp till kommunal lagens krav på god ekonomisk hushåll ning. Det fleråriga perspektivet är vikti gare än de enskilda räkenskapsåren. Alla verksamheter som Region Skåne finan sierar ska vara effektiva. En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättning för att trygga verksamheten och därmed ge regioninvånarna en god service i form av säker och lättillgänglig hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. Att upp fylla god ekonomisk hushållning både i verksamheten och i ekonomin är i sin tur en förutsättning för att nå målet om en långsiktigt stark ekonomi. För att nå god ekonomisk hushåll ning krävs strikt acceptans och respekt för de finansiella målsättningarna. De finansiella målen som regionfullmäk tige för år 2014 fattat beslut om är: Långsiktigt resultatmål: Region Skånes resultat ska över en femårsperiod, med start 2013, minst uppgå till två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Kortsiktigt resultatmål: Region Skånes resultat bör årligen minst uppgå till en procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Region Skånes resultat 2014 uppgick till 647 miljoner kronor, vilket motsva rar 2,0 procent av de samlade intäk terna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Därmed har det kortsiktiga resultat Ett överskott är nödvändigt av flera målet uppnåtts. Det långsiktiga resul olika skäl. Region Skåne står inför ett tatmålet kan mätas först efter utgången investeringsbehov i mångmiljardklassen av 2017. Eftersom det samlade resultatet de kommande åren, framförallt för sjuk för 2013–2014 inte riktigt når upp till husbyggnader. Investeringsutgifterna är två procent måste detta kompenseras de är vida större än avskrivningsnivåerna. kommande tre åren. Utan ett positivt resultat måste stora delar av investeringarna lånefinansieras, Finansieringsmål: vilket i längden leder till att räntekost •Investeringar i utrustning ska själv finansieras till 100 procent. naderna undantränger utrymmet för •Investeringar i fastigheter ska själv kärnverksamheten. finansieras till minst 50 procent. Ett annat skäl är möjligheten att pa rera för förändringar i sysselsättning, • Investeringar i tåg och bussar ska självfinansieras till minst 40 procent. skatteunderlag och utjämningssystem. För att kunna möta oväntade händelser eller sämre tider, utan att behöva göra Resultatet och avskrivningarna uppgick drastiska nedskärningar i verksamhe 2014 till 1 927 miljoner kronor. Efter ten, krävs en buffert i form av ett resul som de materiella investeringarna endast tatöverskott. På grund av de konstanta uppgick till 1 839 miljoner kronor lig underskott som redovisades i de forna ger den totala självfinansieringsgraden landstingen, från 1990-talets mitt och på närmare 105 procent. I förhållande de första åren efter regionbildningen till finansieringsmålet uppgår självfram till mitten av 2000-talet, saknar finansieringsgraden till 181 procent och Region Skåne idag denna buffert. därmed är målet uppnått med råge. förvaltningsberättelse 66 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Långsiktigt stark ekonomi Region Skånes skattesats uppgick 2014 till 10,69 kronor per skattekrona, vilket är 57 öre lägre än riksgenomsnittet på 11,26 kronor per skattekrona. Därmed är det finansiella utdebiteringsmålet uppfyllt. Ambitionen att undvika skattehöjningar har dock inte uppfyllts, då skattesatsen höjdes med 30 öre 2014. Redogörelsen ovan visar att Region Skåne uppfyllt samtliga finansiella mål sättningar 2014, bortsett från ambi tionen att undvika skattehöjning. Den finansiella analysen nedan visar på att Region Skåne trots detta inte kan sägas ha god ekonomisk hushållning inom ekonomiperspektivet. Detta som en följd av att det egna kapitalet uppgår till minus 20,4 miljarder kronor och soli diteten är minus 83 procent. Dessutom visar balanskravsberäkningen på ett ne gativt resultat och Region Skåne har ett återställningskrav på 328 miljoner kro nor vid utgången av 2014. Årets resul tat, exkluderat för jämförelsestörande poster, är bättre än de senaste tre årens resultat och kan sägas vara en bit på vä gen mot god ekonomisk hushållning. Omvärldsanalys Intäkterna från skatt, utjämning och statsbidrag stod för drygt 80 procent av Region Skånes totala intäkter 2014. Dessa intäkter påverkas av utveckling en såväl nationellt som internationellt. Ökad tillväxt internationellt ger Sverige goda förutsättningar till ekonomisk till växt som kommer landets kommuner, landsting och regioner till del via stats bidrag och utjämningssystem. Utveck lingen på arbetsmarknaden är alltså den absolut viktigaste faktorn som påverkar skatteunderlaget och därmed Region Skånes intäkter. Globala ekonomin i otakt Tillväxten har tagit fart i USA och Storbritannien med en BNP-ökning på cirka tre procent. Samtidigt är tillväx ten i euroländerna fortsatt mycket svag. Arbetslösheten, som före finanskrisen låg på cirka 7,5 procent i euroområdet ligger nu strax under tolv procent. Den stora skillnaden i återhämtningstakt medför också att vi kommer att se en snabbare ränteutvecklingstakt i USA jämfört med Europa. Svensk ekonomi Den svenska ekonomin har, i likhet med ekonomin i omvärlden, en tendens att gå i otakt. Efter ett uppsving under andra halvåret 2013 har tillväxten däm pats markant under 2014. Ett starkare Resultatbegrepp Årets resultat/periodens resultat Resultatet på sista raden i resultaträkningen. Här ingår samtliga kostnader och intäkter. utgår från årets resultat. Sedan ska alla reavinster normalt räknas bort, medan reaförluster normalt ska räknas in. Speciella poster kan frånräknas om synnerliga skäl föreligger. Exempel på synnerliga skäl är resultateffekt vid sänkt diskonteringsränta (RIPS) vid beräkning av pensionsskuld. 2014 års balanskravsresultat enligt bland modell uppgår till -200 miljoner kronor. Resultat före (exklusive) jämförelse störande poster Från årets resultat frånräknas större ekonomiska händelser av engångskaraktär som just stör jämförelser med tidigare år, men inte kan anses främmande för verksamheten. Exempel på poster som förekommit de senaste åren är realisationsvinster eller förluster, större upp- eller nedskrivningar av värden, effekt av sänkt diskonteringsränta (RIPS) vid beräkning av pensionsskuld, och återbetalning av försäkringspremier från AFA. 2014 års regionresultat exklusive jäm förelsestörande poster: 546 miljoner kronor. Regionresultat och koncernresultat Region Skånes resultat är summan av alla resultat för de nämnder och förvaltningar som ingår i Region Skåne. I koncernresultatet inräknas, förutom Region Skånes nämnder och förvaltningar, även koncernbolagen Region Skåne Holding AB och Folktandvården Skåne AB. Om ett bolags omsättning/ omslutning är av ringa storlek i förhållande till Region Skånes behöver bolaget inte ingå i koncernredovisningen eller den sammanställda redovisningen (som är den benämning som används i den kommunala redovisningslagen). Balanskravsresultat Är det resultat som ska vara större än 0 enligt den kommunala redovisningslagen. Om balanskravsresultatet är negativt ska underskottet återställas inom tre år. Räknas ut i en så kallad balanskravsutredning som Blandmodell och fullfonderingsmodell Är två olika modeller för redovisning av pensionskostnader. Blandmodellen är lagstadgad sedan 1998 och ersatte då rådande praxis som var fullfondering. I blandmodellen redovisas inte pensioner intjänade före 1998 Region Skånes årsredovisning 2014 är kommenterad utifrån regionresultatet beräknat enligt fullfonderingsmodell om inte annat specifikt anges. Nedan ges en förklaring till vad som ingår i de olika resultatbegreppen: som en skuld och värdesäkringen av skulden (ränta, inflation antaganden om livslängd) redovisas inte som en kostnad i resultaträkningen. Däremot redovisas utbetalningarna av pension intjänad före 1998 som en kostnad i resultaträkningen. I fullfonderingsmodellen är pensioner intjänade före 1998 upptagna som en skuld i balansräkningen och värdesäkringen bokförs som en kostnad i resultaträkningen. När pensionsutbetalningarna för pension intjänad före 1998 är högre än kostnaden för värdesäkringen på denna skuld blir kostnaderna högre och därmed resultatet sämre i blandmodellen än i fullfonderingsmodellen. Kostnaden för Region Skåne 2014 blev 776 miljoner kronor mer med beräkning enligt blandmodell jämfört med fullfonderingsmodell. Resultat 2014 • Regionresultat enligt fullfonderingsmodell: 647 miljoner kronor • Regionresultat enligt blandmodell: –129 miljoner kronor • Koncernresultat enligt fullfonderings modell: 592 miljoner kronor • Koncernresultat enligt blandmodell: –184 miljoner kronor • Balanskravsresultat enligt blandmodell –200 miljoner kronor förvaltningsberättelse 67 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Utdebiteringsmål: Region Skånes skattes ats ska vara lägre än riksgenomsnittet och ambitionen är att undvika skattehöjningar. blandmodellen, på 3,3 miljarder kronor 2014. Nästan halva resultatet förklaras dock av en realisationsvinst i Lands tinget Uppsala län. Resultatet 2013, exklusive återbetalning av AFA-medel och effekt av sänkt diskonteringsränta, uppgick till 3,7 miljarder kronor. Ren sat för ovan nämnda engångsintäkter och tillfälliga poster har resultatet för sämrats med cirka två miljarder kronor jämfört med 2013. Prisutvecklingen i landsting/regioner, LPIK, uppgick till 2,3 procent och exklusive läkemedel var prisutvecklingen 2,8 procent mel lan 2013 och 2014. Konsumentprisin dex, KPI, minskade med 0,2 procent i årsmedelvärde mellan 2013 och 2014. (Källor: Omvärldsanalys: SKL och SCB) Även det ”underliggande” resultatet, som är rensat för jämförelsestörande poster och uppgick till 546 miljoner kronor, är det bästa sedan 2010. De största jämförelsestörande posterna var realisationsvinster, som påverkat resul tatet positivt med 285 miljoner kronor, Av dessa poster svarade försäljningen av Folktandvården för 123 miljoner kronor. Bidraget till finansieringen av MAX IV har påverkat resultatet nega tivt med 145 miljoner kronor. Det jus terade resultatet på 546 miljoner kronor motsvarar 1,7 procent av de samlade intäkterna från skatter, statsbidrag och utjämning. Jämfört med motsvarande resultat 2013 är det en förbättring med 458 miljoner kronor. Finansiell analys Händelse som inträffat efter räkenskapsårets slut Syftet med den finansiella analysen är att genom en utvärdering av det ekono miska resultatet och den ekonomiska ställningen klargöra huruvida det råder god ekonomisk hushållning i Region Skåne. Årets resultat Region Skånes resultat för 2014 blev ett överskott med 647 miljoner kronor. Årets resultat uppgår till 2,0 procent av Stark real skatteunderlagstillväxt de samlade intäkterna från skatter, statsDen reala skatteunderlagstillväxten har bidrag och utjämning. Det budgeterade ökat starkt de senaste fyra åren och resultatet var 625 miljoner kronor, vil SKL:s prognoser pekar på ytterligare ket ger ett budgetöverskott på 22 mil ett par år framöver med ökningstal över joner kronor. Av nedanstående diagram genomsnittet. En svag utveckling av framgår att resultatet var det bästa se sysselsättningen 2012 och 2013 kom dan 2010. penserades av stora indexeringar av pensionerna dessa år. Under 2014 slog ÅRETS RESULTAT (miljoner kronor) pensionsbromsen till och medförde att Enligt resultaträkning pensionsinkomsterna utvecklades sva Exklusive jämförelsestörande poster gare, men sysselsättningen har å andra 1 200 sidan utvecklats starkt. Pensionsinkom 800 sterna kommer åter att öka 2015–2018 400 och tillsammans med långsamt ökade 0 timlöner och en hygglig sysselsättnings -400 tillväxt beräknas den reala ökningen av -800 skatteunderlaget bli närmare två pro -1 200 cent för planperioden. Det är klart över -1 600 det historiska snittet. -2 000 De svenska landstingen/regionerna redovisade ett överskott, beräknat enligt -2 400 2010 2011 2012 2013 2014 I mars 2015 beslutade regeringen att kompensera regioner/landsting för en del av kostnadsökningen 2014 för He patit C-läkemedel. Intäkten, som för Region Skånes del uppgår till cirka 80 miljoner kronor, kommer i likhet med övriga regioner/landsting att redovisas i 2015 års räkenskaper. Balanskravet Balanskravet innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna. Blir resultatet negativt ska det egna ka pitalet återställas senast tre år efter att underskottet uppkommit. I nedanstå ende balanskravsberäkning har 2014 års resultat justerats för realisations vinster. Dessutom åberopas synnerliga skäl för att inte räkna med bidraget för finansiering av forskningsanläggningen MAX IV. Medfinansieringen av MAX IV har samma syfte som medfinansie ringen av ESS, nämligen att investera i framtida regional utveckling. På grund av redovisningsreglerna kommer bidra get till ESS att periodiseras på 25 år. Motsvarande avskrivning medges inte för MAX IV, utan hela beloppet måste redovisas som en kostnad i resultaträk ningen. Det negativa balanskravsresultatet 2012 medförde att Region Skåne har 128 miljoner kronor att återställa senast förvaltningsberättelse 68 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI fjärde kvartal 2014 än förväntat med förde att BNP ökade med 2,1 procent 2014 jämfört med 2013. Det var hus hållens konsumtionsutgifter och den offentliga konsumtionen samt ökade bruttoinvesteringar som bidrog till ökningen. Exportnettot var svagt och drog ned BNP-utvecklingen med drygt en procentenhet. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 1,4 procent och antalet arbetade timmar ökade med 1,5 procent. I näringslivet ökade anta let arbetade timmar med 1,3 procent. I offentliga myndigheter ökade antalet arbetade timmar med 1,8 procent. Ök ningen av sysselsättningen och arbetade timmar i kombination med svag tillväxt betyder att produktiviteten utvecklats mycket svagt. Antalet personer i arbets kraften har fortsatt att växa vilket inne bär att arbetslösheten, trots ökningen av antalet arbetade timmar, envist har legat kvar på nästan åtta procent. Den lång variga lågkonjunkturen har satt tydliga avtryck i lönebildningen. Löneavtalen hamnade under 2,5 procent både 2013– 2014. Löneökningarna utöver avtalen har också blivit ovanligt låga. Men tack vare negativ inflation har hushållens disponibla inkomster ökat starkt med 2,7 procent under 2014. BALANSKRAVSBERÄKNING (miljoner kronor) 2014 2013 2012 Årets resultat enligt resultaträkningen 647 –2 158 –292 Justering för realisationsvinster –285 –160 –85 Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 69 0 0 Justering för sänkt diskonteringsränta, pensioner 0 2 666 0 Justerat resultat enligt fullfondering 431 348 –377 Justering för redovisning enligt blandmodell –776 –221 122 Balanskravsresultat –345 127–255 Synnerliga skäl för att inte behöva återställa ett negativt resultat 145 0 0 Ingående återställningskrav –128 –255 0 Utgående återställningskrav –328 –128 –255 under 2015. Det negativa balanskravs resultatet 2014 på 200 miljoner kronor ska återställas senast 2017. Regionfull mäktige har fastställt en budget för perioden 2015–2017 som innebär att återställningskravet avseende 2015 ska vara åtgärdat, men budgeterade resultat för 2016–2017 är inte tillräckliga för att återställa 2014 års negativa resultat. Re gionstyrelsen avser att återkomma med förslag till finansiering under hösten i samband med Budget 2016 och verk samhetsplan 2017–2018. Finansiering – Intäkter Region Skånes intäkter i form av skatte intäkter, statsbidrag och utjämning uppgick till 32 266 miljoner kronor 2014, vilket helt överensstämde med budgeterat belopp. Jämfört med 2013 ökade intäkterna med 5,3 procent eller 2011 2010 –2 354 –218 1 171 –165 0 0 2 182 0 –390 1 006 262 –575 –128 431 320 0 0 1 630 miljoner kronor. Skatteintäkterna ökade med 1 293 miljoner kronor eller 5,5 procent, vilket är 93 miljoner kro nor sämre än budget. Intäkterna från kommunalekonomisk utjämning och generella bidrag ökade med 337 mil joner kronor eller 4,7 procent. Jämfört med budget blev det ett överskott på 93 miljoner kronor, vilket framför allt beror på en lägre regleringsavgift. Om skattehöjningen på 30 öre (695 miljo ner kronor) frånräknas uppgick den totala intäktsökningen till 3,1 procent. Den justerade intäktsökningen sam manfaller exakt med den genomsnitt liga ökningen de senaste fem åren. Un der 2014 utdebiterades 10,69 kronor per skattekrona i landstingsskatt, jämfört med rikssnittet som uppgick till 11,26 kronor per skattekrona. Region Skåne hade 2014 den tredje lägsta skattesatsen KOSTNADS- OCH INTÄKTSUTVECKLING 2010-2014 Skatteintäkter m m Nettokostnader Exklusive jämförelsestörande poster 8% 7% 6% 5% Skattehöjning 4% 3% 2% 1% 0% 2010 2011 –320 0 0 2012 2013 2014 Nettokostnaderna Under 2014 uppgick verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar till 38 977 miljoner kronor och de verk samhetsanknutna intäkterna till 7 644 miljoner kronor. Nettokostnadsökning en uppgick till 7,6 procent. Budgeten medgav en ökning på 7,1 procent vilket medförde ett budgetunderskott på 122 miljoner kronor. Större budgetöverskott noteras för intäkter som avser special destinerade statsbidrag och trafikkost nader. De största budgetunderskotten återfinns bland lönekostnader och köpt vård. Om nettokostnaderna justeras för jämförelsestörande poster uppgår ök ningen till 6,2 procent. Den justerade nettokostnadsutvecklingen är den hög sta sedan 2007 i Region Skåne. Netto kostnadsutvecklingen per invånare låg för Region Skåne på 4,7 procent, vilket ska jämföras med medelvärdet för alla landsting/regioner på 4,3 procent. Investeringarna Under 2014 uppgick investeringarna till 1 839 miljoner kronor. Budgeten för året var 2 415 miljoner kronor. Fastig hetsinvesteringarna uppgick till 790 miljoner kronor medan 1 049 miljoner kronor investerades i utrustning, varav 623 miljoner kronor gick till tåginves teringar. Investeringsnivån 2014 var ungefär lika stor som föregående år och medförde ett stort likviditetsöverskott, vilket främst berodde på att 540 miljo ner kronor, som var budgeterade för för skottering av tåg under slutet av 2014, i stället betalats under inledningen av 2015, då avtal tecknats. Region Skåne har uppnått de fast ställda finansiella målen för självfinan sieringsgraden av investeringarna. Vid en jämförelse av skattefinansieringsgraden, där resultat enligt blandmodell, plus avskrivningar sätts i relation till investe ringarna, bland regioner/landsting i lan det hamnar RegionSkåne med siffran 63 procent på den sämre halvan. Medel värdet uppgick till 75 procent. förvaltningsberättelse 69 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI i landet, justerat för olikheter i verk samhetsansvar för kollektivtrafik, färd tjänst, hemsjukvård och utbildning. Soliditet Räntebärande tillgångar och skulder De räntebärande finansiella tillgångarna uppgår per balansdagen till 4 162 mil joner kronor medan motsvarande skul der, exklusive pensionsskulden, uppgår till 5 547 miljoner kronor. Det innebär en räntebärande nettoskuldsättning om 1 385 miljoner kronor. Nettoskulden har minskat med 782 miljoner kronor under året, framförallt beroende på mer positiv kapitalbindning, men även en lägre investeringsnivå än budgeterat. Likviditet Region Skånes genomsnittslikviditet har under 2014 uppgått till 3 805 miljoner kronor. En stor del av likviditeten har varit placerad på räntebärande konto i bank med mer förmånliga inlåningsvill kor än andra korta placeringsalternativ. Vid årsskiftet uppgick likviditeten till 4 104 miljoner kronor, varav 3 229 mil joner kronor var placerade i kortfristiga värdepapper, medan 875 miljoner kro nor fanns tillgängliga på bankkonto. Placeringarna utgjordes framförallt av certifikat utgivna av kommuner och dess bolag, bankplaceringar samt ett fåtal placeringar i företagssektorn. Av kastningen på placeringarna uppgick för 2014 till 0,7 procent. Likviditeten har i nuvarande låga ränteläge placerats med kort räntebindningstid i avvaktan på relativt stora likvida utflöden under första halvåret 2015. Ej räntebärande finansiella tillgångar och skulder Låneskuld Pensionsåtaganden Den totala låneskulden, som inkluderar både långfristiga krediter, långfristiga finansiella leasingavtal samt deras kort fristiga del som utgörs av kommande års amortering, uppgår vid årsskiftet till 5 346 miljoner kronor, varav lea singskulden uppgår till 2 559 miljoner kronor. Inga nya lån har upptagits un der året medan skulden har amorterats planenligt med 83 miljoner kronor. Ränteswapar används för att förändra räntebindningstiden i existerande lån på portföljbasis. Under året har ett nytt swapavtal tecknats för att öka andelen bundna räntor i låneportföljen. Avtalet uppgår till 100 miljoner kronor med en ränta på 1,1 procent och förfaller 2016. Genomsnittsräntan för den totala låne skulden uppgick 2014 till 1,8 procent. De totala pensionsförpliktelserna, in klusive löneskatt, uppgick vid årsskiftet till 29 959 miljoner kronor, fördelat på 18 932 miljoner kronor som avser skuld intjänad före 1998 och 11 027 miljoner kronor som avser skuld intjänad från och med 1998. Pensionsskulden har ökat med 7,6 miljarder kronor, eller med 34 procent, sedan 2010. Effekter av sänkt diskonteringsränta står för drygt 4,8 miljarder kronor av denna ök ning. Den totala pensionsskulden, ut tryckt per invånare, uppgår till 23 244 kronor. Genomsnittsskulden i riket är 24 310 kronor. Region Skåne har den fjärde lägsta pensionsskulden per invå nare bland regioner/landsting i landet, vilket delvis kan förklaras av en stark befolkningsökning. NETTOSKULD/TILLGÅNG (miljoner kronor) Räntebärande tillgång Räntebärande skuld genomsnittsRÄNTOR (procent) Nettoskuld/tillgång 6 000 Räntekostnad lån, % Räntekostnad leasing, % Räntekostnad netto swap kontrakt, % Räntekostnad total skuld inkl ränteswapkontrakt, % Avkastning placeringar och bank, % 4 000 2 000 0 -2 000 -4 000 -6 000 Ej räntebärande finansiella tillgångar utgörs av aktier i dotter- och intressebolag samt långfristiga fordringar till fram förallt Trafikverket. Genom bildandet av Region Skåne Holding AB under 2013 äger Region Skåne, utöver ägande i intressebolag, numera enbart aktier i holdingbolaget och Skåne European Office. Under 2014 har aktier i Folk tandvården Skåne AB och ClinTrials Skåne AB överförts till holdingbolaget, vilket innebär att ägarinflytandet för dessa bolag flyttats från Region Skåne till holdingbolaget. Aktiernas bokförda värde i holdingbolaget är 200,3 miljo ner kronor och i Skåne European Office 0,2 miljoner kronor. 2010 2011 2012 2013 2014 2013 2012 2011 2010 1,27 0,80 1,77 1,30 1,87 2,35 1,94 2,44 1,38 1,18 1,78 1,45 0,75 0,70 2,71 1,84 2,28 2,63 2,91 1,69 0,75 1,39 1,73 2,37 0,88 förvaltningsberättelse 70 2014 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Nyckeltalet soliditet är ett mått på Region Skånes långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med egna medel. Soliditeten uppgick till -83 procent vid årsskiftet. Den ge nomsnittliga soliditeten för regioner och landsting i landet med beräkning av samtliga pensionsförpliktelser upp gick till -40 procent. Det kan noteras att samtliga regioner/landsting med undantag för Östergötland har en nega tiv soliditet, det vill säga att skulderna är större än tillgångarna. Det är dock bara två landsting i landet som har en svagare soliditet än Region Skåne. Det finns inget uttalat balansmål i Region Skåne, men för att skapa långsiktigt sta bila förutsättningar bör det långsiktiga soliditetsmålet vara att tillgångarna ska vara större än skulderna. TOTALA PENSIONSFÖRPLIKTELSER (miljoner kronor) Intjänad före 1998 RÄNTebindningstid 2013 Räntebindningstid lån, år Räntebindningstid swap kontrakt, år Räntebindningstid lån inkl ränteswapkontrakt, år Räntebindn. tid placeringar, år Räntebindn. tid nettoskuld, år Exponering mot ränteförändring inom 1 år % 2014 2013 2012 2011 2010 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2010 2011 2012 Region Skåne har inte avsatt några medel till framtida pensionsutbetal ningar utan återlånar medlen till in vesteringsverksamheten. Det innebär att någon specifik tillgångsportfölj för pen sionsändamål inte föreligger. Finansnetto Tillgångarna har genererat 30 miljoner i intäkter medan räntekostnaden för skulderna uppgår till 103 miljoner kro nor. Det ger ett räntenetto om 73 miljo ner kronor, vilket är 27 miljoner kronor bättre än föregående år. Räntenettot utgör 0,2 procent av skatteintäkter, utjämning och statsbidrag. Ränteswapkon trakten, som förlänger den genomsnittliga löptiden i låneportföljen, har med fört ökade räntekostnader under 2014 med 50 miljoner kronor, då de långa räntorna varit högre än de korta. Låneoch leasingskuldens över- eller under värden, -35 respektive +30 miljoner kronor enligt tabell, resultatförs inte. Region Skåne tillämpar säkringsredo visning för derivattransaktioner, var 2014 för inte heller över- eller undervärden i ränteswapkontrakten kopplade till låneportföljen resultatförs. Placerings portföljens eventuella undervärde resul tatförs men vid bokslutstillfället finns inga undervärden. Värderingen till verkligt värde har därmed inte påverkat re sultatet. Riskhantering De räntebärande finansiella tillgång arna och skulderna hanteras i enlighet med Region Skånes riktlinjer för med elsförvaltning, vilken innehåller följan de riskbegränsningar. Ränterisk Den genomsnittliga återstående ränte löptiden tillåts inte överskrida två år för penningmarknadsplaceringar. Den ge nomsnittliga räntelöptiden uppgår till 0,12 år vid årsskiftet. För låneskulden gäller ett riktvärde om två år i genom snittlig räntelöptid med en tillåten avvi kelse inom intervallet ett till tre år samt att högst 50 procent av låneskulden får –0,2 –0,2 –0,2 –0,3 –0,4 –3,9 –4,7 –4,1 –3,9 –4,4 –2,2 0,1 –5,3 –2,6 0,1 –4,8 –2,5 0,1 –3,1 –2,4 –2,2 0,2 0,3 –3,0 –10,5 49,5 48,2 43,1 39,0 49,8 exponeras mot ränteförändringar det kommande året. Finansiell leasing jäm ställs med övrig upplåning och omfattas av samma limiter som låneskulden. De faktiska värdena vid årsskiftet framgår av tabell ovan. Samtliga lån löper med rörlig ränta. Ränteswapkontrakt har tecknats om 2 475 miljoner kronor i avsikt att uppnå rätt ränteförfalloprofil och genomsnitt lig återstående löptid. Ränteswapkon trakten förlänger den genomsnittliga räntelöptiden i låneskulden med 1,91 år till 2,18 år. Räntebindningstiden avgör hur snabbt en ränteförändring påverkar finansnettot. Med ovanstående räntebindning påver kar en förändring av räntan med en procentenhet på balansdagen finansnet tot med nedanstående belopp. Valutarisk Enligt riktlinjerna ska alla lån i ut ländsk valuta samt alla avtal i utländsk valuta där motvärdet överstiger fem miljoner kronor valutasäkras. Alla lån räntebärande tillgångar och skulder (miljoner kronor) effekt av ränteförändring Bokfört Bokfört värde inkl VerkligtÖvervärden/ värde upplupen ränta värde undervärden (miljoner kronor) Låneskuld Leasingskuld Ränteswapkontrakt Total låneportfölj Placeringsportfölj –2 787 –2 559 0 –5 346 3 229 –2 788 –2 823 –2 560 –2 530 –2–173 –5 350 5 526 3 231 3 231 –35 30 –171 –176 0 Låneskuld21,3 Leasingskuld17,4 Ränteswapkontrakt19,5 Total låneportfölj 19,3 Placeringsportfölj17,1 Nettoskuld –2 166 –2 119 –176 Nettoskuld2,2 –2 295 Kommande året förvaltningsberättelse 71 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Intjänad 1998 och framåt 30 000 (miljoner kronor) Säkringsvärde inklusive terminspris 301 Marknadsvärde avistakurser 315 Marknadsvärde inklusive terminskurser 315 Övervärde/undervärde14 FÖRFALLOSTRUKTUR (miljoner kronor) Placeringar Finansiell leasing Långfristiga lån, reverslån, LÖF 3 000 2 000 1 000 0 -1 000 -2 000 -3 000 15 016 017 018 019 020 021 022 023 024 025 026 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 20 Tillgängliga likvida medel, som ska uppgå till minst 1 000 miljoner kronor, uppgick till 6 353 miljoner kronor. För utom redovisad likviditet inkluderas i tillgänglig likviditet även outnyttjad checkräkningskredit om 1 000 miljoner kronor samt lånebeslut i Europeiska In vesteringsbanken om cirka 1 250 miljo ner kronor (140 miljoner euro). Region Skåne kan klara sina betalningsåtagan den, trots ett stort negativt rörelseka pital, på grund av ett jämnt inflöde av säkra intäkter och outnyttjade bekräf tade krediter om 2 250 miljoner kronor. Likviditets- och kreditrisk Finansieringsrisk Rörelsekapitalet, som beräknas som samtliga omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder, har under 2014 för sämrats med drygt 2 006 miljoner kro nor och uppgick vid årsskiftet till minus 3 538 miljoner kronor. Vid årsskiftet uppgick andelen förfal lande skulder inom en och samma tolvmånadersperiod till 47 procent, vilket överstiger limiten 30 procent i riktlin jerna. Anledningen är ett särskilt fattat beslut av regionfullmäktige att lösa lån till landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, LÖF, om 787 miljoner kronor. Avsikten är att därigenom att bidra till att anpassa LÖF:s finansiella struktur till Solvens II-reglerna. Utan det särskil da beslutet hade andelen förfallande lån varit kring 30 procent. Förfalloprofilen för låneskuld och placeringar framgår av diagram ovan. Likviditeten placeras i penningmark naden utifrån krav på kreditvärdighet samt även i vissa fall med löptids- och beloppsbegränsningar. Likviditeten pla ceras i papper utgivna av svenska staten, svenska kommuner och dess helägda bolag, säkerställda obligationer, svenska bank- och bolåneinstitut samt i företag. För placeringar i företag, för vilka löptiden uppgår till högst tre månader, ställs krav på högsta kortfristiga kredit värdighet. Innehavet per kategori redo visas i not 17. Beloppsbegränsningar per kategori av emittenter innebär att väsent liga koncentrationer av kreditrisk undviks. Placeringar i räntemarknaden ge nomförs i värdepapper med god likvidi tet där löptiderna inte är längre än prog nostiserat framtida utflöde av likviditet. På balansdagen hade samtliga mot parter i ingångna derivatavtal en kredit värdighet om A eller högre (Standard & Poor´s). Borgen Ett nytt beslut om borgen har fattats under året. Regionfullmäktige beslu tade 2014-11-03, § 86, att ingå bor gen för Skånes Djurparks upplåning för investering i stiftelsens fastigheter. Borgensåtagandet omfattar totalt tio miljoner kronor och delas lika mellan Region Skåne och Höörs kommun. Vid årsskiftet har ännu inte borgensbeslutet utnyttjats till någon del. Regionfullmäktige beslutade 201305-07, § 40, att ingå borgen för ytter ligare 699 miljoner kronor till totalt 1 034 miljoner kronor för Hälsostaden i Ängelholm AB:s upplåning för om- och tillbyggnad av Ängelholms sjukhus. Vid årsskiftet är 362 miljoner kronor av borgensbeslutet utnyttjat, 350 mil joner kronor i långfristigt lån gentemot Nordiska Investeringsbanken och 12 miljoner kronor i utnyttjad checkräk ningskredit hos Nordea. Som säkerhet för borgensåtagandet finns underbor gen med en tredjedel var från de andra delägarna i bolaget, som utöver Region Skåne utgörs av Wihlborgs Fastigheter AB och Peab Sverige AB. Nytt beslut om borgen togs av regionfullmäktige 2013-06-17, § 62, med förtydligande av beslut 2013-1125/26, § 123, till Wihlborgs upplåning för ombyggnad och uppförande av ny psykiatribyggnad i Lund, som Region Skåne hyr i sin helhet. Borgen uppgår till maximalt 894 miljoner kronor och var vid årsskiftet utnyttjat till 785 mil joner kronor för bolagets emissioner av förvaltningsberättelse 72 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI i låneportföljen är upptagna i svenska kronor. Alla identifierade större avtal i utländsk valuta har valutasäkrats, vilket innebär att det vid balansdagen finns valutasäkrade utländska framtida be talningar med ett motvärde i svenska kronor om 301 miljoner kronor för an skaffning av nya Pågatåg med betalning i euro. Avtalen valutasäkras med valuta terminer och hanteras med valutaswap par om tidpunkterna för betalning inte stämmer överens med leveransplan. För valutasäkringar tillämpas säkringsredo visning, varför över- eller undervärden inte resultatförs. Valutasäkringarna av ser i huvudsak investeringsverksamhe ten, vilket innebär att resultaträkningen inte omedelbart påverkas av eventuella övervärden eller undervärden av valu tasäkringarna. Investeringarna bokförs till den kurs utgifterna är säkrade till och påverkar resultatet efterhand ge nom avskrivningar. BUDGET- OCH PROGNOSAVVIKELSE FÖR ÅRETS RESULTAT I RELATION TILL VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Prognosavvikelse Budgetavvikelse 3,0% 2,0% 1,0% 0 -1,0% 2,0% 2010 2011 2012 obligationer i marknaden. Som säker het för borgensåtagandet finns pantbrev i fastigheten. Budgetföljsamhet Årets resultat blev 647 miljoner kro nor. Budgeterat resultat var 625 miljo ner kronor, vilket innebär att årsutfal let blev 22 miljoner kronor bättre än budgeterat. Det motsvarar 0,1 procent i relation till verksamhetens nettokost nader. Utfallet för verksamhetens netto kostnader blev 122 miljoner kronor sämre än budgeterat, vilket motsvarar en avvikelse med 0,4 procent. Prognossäkerhet Prognosen för årets resultat som lämna des i samband med tertialbokslutet i au gusti var 944 miljoner kronor och avvek från det slutgiltiga bokslutet med 297 miljoner kronor eller med 0,9 procent. Prognosavvikelsen förklaras i huvud sak av att vid prognostillfället var det inte känt att någon återbetalning från AFA inte skulle ske och inte heller ut betalningen avseende finansieringen av MAX IV. Prognosen för verksamhetens nettokostnader i augustibokslutet avvek med 365 miljoner kronor från bokslu tet, vilket motsvarar 1,2 procent. Avvi kelsen kan förklaras med samma poster som gäller för årets resultat ovan. Känslighetsanalys I tabellen ovan redovisas hur ett antal scenarier skulle påverka Region Skåne ekonomi beräknat i 2014 års prisnivå. 2013 2014 Kostnad/Intäkt Förändring av skatteunderlaget med 1 procent ± 248 10 öre förändrad utdebitering ± 232 Löneförändring med 1 procent ± 179 Omkostnadsförändring med 1 procent ± 202 LPIK - förändring med 1 procent ± 320 Förändring av utjämningsbidrag/avgift 100kr/invånare ± 127 Läkemedelskostnadsförändring med 1 procent ± 36 Ränteförändring med 1 procent, kostnader ± 19 Ränteförändring med 1 procent, intäkter ± 17 Koncernen – sammanställd redovisning För första gången sedan 2003 upprät tar Region Skåne 2014 en koncernre dovisning. I den konsoliderade koncer nen ingår moderbolaget Region Skåne Holding AB och Folktandvården Skåne AB. Koncernresultatet uppgår till 592 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor sämre än budgeterat resultat. Trots ett stort ekonomiskt överskott i Folktandvården Skåne AB är koncern resultatet sämre än regionresultat. Det beror på att den realisationsvinst på 123 miljoner kronor som uppstod i sam band med försäljningen av Folktand vården elimineras vid konsolideringen av koncernen. Koncernstruktur Region Skåne Koncernresultatet exklusive jämför elsestörande poster uppgår till 609 mil joner kronor, vilket är 521 miljoner kro nor bättre än motsvarande resultat för Region Skåne 2013. Nettokostnadsut vecklingen uppgick till 7,8 procent. Om nettokostnaderna justeras för jämförel sestörande poster uppgår ökningen till 5,8 procent. Såväl resultat som nettokostnadsutveckling visar således bättre värden för koncernen jämfört med Re gion Skånes. Den räntebärande nettoskulden för koncernen uppgick den 31 december 2014 till 1 250 miljoner kronor. Netto skulden har minskat med 917 miljoner kronor under 2014, framförallt beroen de på mer positiv kapitalbindning men även en lägre investeringsnivå än bud Skåne European Office, Belgien 100% Region Skåne Holding AB 100% Business Region Skåne AB Teknopol AB Tourism in Skåne AB Innovator Skåne AB Invest in Skåne AB ClinTrials Skåne AB 85% 100% 100% 100% 85% 100% Folktandvården Skåne AB 100% Malmö Opera & Musikteater AB 90% Skånet AB 91% SkåneCare AB 100% Skånes Dansteater AB 90% Ingår i koncernredovisningen Ingår ej i koncernredovisningen Event in Skåne AB 100% Film in Skåne AB 100% förvaltningsberättelse 73 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI 4,0% KÄNSLIGHETSANALYS Region Skåne investerar för framtiden Region Skåne har sedan 2010 haft en ökande investeringsvolym, med en topp 2011 med 2 445 miljoner kronor, för att sen plana ut. Toppen har i stor ut sträckning varit kopplad till utbytet och utökningen av Pågatågsflottan. Under 2014 levererades de sista tågen i den för sta tilläggsbeställningen, vilket gör att RegionSkåne nu har 69 nya Pågatåg i trafik. Samtidigt har beslut fattats om beställning av ytterligare 30 Pågatåg, som levereras under åren 2017–2019. Inom hälso- och sjukvården har de se naste åren inneburit en nystart av arbetet med utvecklingen av sjukhusområdena i Ängelholm, Helsingborg, Malmö och Lund. Det kommer att innebära kraf tigt höjda investeringsnivåer för Region Skåne under den närmsta tioårsperio den. Projekten befinner sig i olika faser men har än så länge inte gått in i mer omfattande byggåtgärder, vilket gör att utfallet för 2014 än så länge håller sig på ungefär samma nivå som tidigare år. Budgeten för Region Skånes inves teringar under 2014 var 2 415 miljoner kronor och utfallet blev 1 839 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras med att 540 miljoner kronor, budgeterade för förskottering av nya Pågatåg och köp av två begagnade Öresundståg under INVESTERINGAR (miljoner kronor) Kollektivtrafik Fastigheter 2 500 Utrustning exkl kollektivtrafik 2 000 1 500 1 000 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 slutet av 2014, istället betalats under inledningen av 2015, då avtal tecknats. Investeringarna fördelar sig huvudsak ligen på byggnader och utrustning. Under 2014 investerades dessutom 28 miljoner kronor i immateriella anlägg ningstillgångar. Bygginvesteringar inom hälso- och sjukvården Regionfullmäktige fastställde en in vesteringsbudget för bygginvesteringar inom sektor vård och hälsa för 2014 om totalt 686 miljoner kronor. Inves teringsbudgeten har genom omdispo neringar av regionstyrelsen minskats till 507 miljoner kronor. Av detta har 413 miljoner kronor fördelats i potter, 100 miljoner kronor, och specificerade objekt, 313 miljoner kronor. Budgeten för 2014 innebär efter reduceringen en minskad nivå jämfört med 2013, då 800 miljoner budgeterades. Utfallet under 2014 blev 506 miljoner kronor. Under föregående år var utfallet 343 miljoner kronor. Den stora differensen mellan budget och utfall både under 2013 och 2014 samt omdisponeringarna i budget beror till största del på utvecklingen av sjukhusområdena i Malmö, Lund och Helsingborg, där förbrukningen vän tades öka under åren 2013 och 2014. Denna ökade förbrukning har dock dröjt. Objekt över 50 miljoner kronor Objekten över 50 miljoner kronor do minerar budget och utfall. Nedan be skrivs status avseende fem objekt som pågått under 2014. Ytterligare två ob jekt, akut- och infektionskliniken i Malmö och strålbehandlingsprojektet i Lund, är sedan tidigare år tagna i drift. Årets insatser har endast inneburit min dre kompletterande åtgärder och eko nomiska regleringar, vilket har innebu rit en samlad investeringsutgift om tre miljoner kronor. Båda projekten har av slutats redovisningsmässigt under året. Ett av de pågående större objekten är en extern förhyrning, vilket innebär att det inte har genererat några bygginves teringsutgifter. Den specificerade bud geten för objekten, inklusive medel för projektering, var 257 miljoner kronor under 2014. Utfallet var 349 miljoner kronor, vilket beror på periodiseringsef fekter mellan 2013 och 2014. Lokaler för rättspsykiatrin i Skåne Organisation och lokaler för den rätts psykiatriska vården har utretts vid ett flertal tillfällen sedan början av 1990-talet. Under 2010 identifierades en ny lokalisering av rättspsykiatrin till Mellanköpinge i Trelleborgs kommun. I april 2014 togs det första spadtaget och under hösten har anläggningens be tongstommar rests. Anläggningen kommer att omfatta närmare 13 000 kvadratmeter, ha plats för 51 patienter och vara en arbetsplats för cirka 140 med arbetare. Enligt den liggande tidplanen kommer anläggningen att stå klar till sommaren 2016. Under året har 103 miljoner kronor upparbetats. Projektets budget är 487 miljoner kronor och be döms hålla sig inom denna ram. Utöver detta kommer det finnas behov av in vesteringar i utrustning under åren 2015 och 2016. Hälsostaden Ängelholm Region Skåne har tillsammans med Peab och Wihlborgs fastigheter bildat ett bolag med syfte att utveckla sjuk husområdet. Inriktningen är att kon centrera sjukvårdsverksamheten till det norra sjukvårdsområdet. I maj 2013 beslutade regionstyrelsen om ramavtal för om- och nybyggda lokaler på sjuk husområdet i Ängelholm. Ramavtalet innebär en nybyggnation på det norra sjukhusområdet, där Region Skåne kommer att hyra cirka 8 000 kvadrat meter. Samtidigt kommer 5 400 kva dratmeter i huvudbyggnaden att byggas om och betydande investeringar görs i infrastrukturen på sjukhusområdet. Hälsostaden i Ängelholm AB beräknar att åtgärderna innebär en investering om cirka 700 miljoner kronor för bola get. Produktion av om- och nybyggna tion av vårdbyggnader påbörjas under 2015. Projektet beräknas vara färdig ställt 2018. förvaltningsberättelse 74 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI geterat. Koncernens nettoskuld är 135 miljoner lägre än regionens, framför allt beroende på Folktandvårdsbolagets po sitiva resultat. Utveckling av sjukhusområdena i Helsingborg, Malmö och Lund illustr ation : © S chmidt Ha mmer La ssen Architects K /S LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI I december 2013 beslutade regionsty relsen om mycket omfattande åtgärder för att modernisera sjukhusområdena i Helsingborg, Malmö och Lund. I beslu tet togs ett helhetsgrepp på de tre sjuk husområdena, som tidigare bedrivits som separata projekt. Projekten kom mer att pågå under lång tid framöver och ha stor inverkan på verksamheterna på sjukhusområdena och på Region Skånes ekonomi. En rutin har skapats för att hantera nya beslut och för att återkoppla pågående arbete genom åter rapportering till regionstyrelsen vid två tillfällen om året (juni och december). Under 2014 har en ny enhet för strate gisk fastighetsutveckling skapats med uppdrag att leda projekten. Helsingborgs sjukhusområde och ny byggnad Regionstyrelsen godkände i mars 2012 utvecklingsplanen för sjukhusområdet i Helsingborg och avsatte medel för den fortsatta planeringen. Sedan december 2013 har regionstyrelsen beslutat om en mängd åtgärder avseende sjukhusom rådet i Helsingborg, vilket innebär att hittills sammanlagt 814 miljoner kro nor avsatts. Under 2014 startade insat serna på sjukhusområdet med rivningen av byggnad 05 i april. Därmed bereddes plats för etablering av en evakuerings byggnad om 4 500 kvadratmeter. Den nya byggnaden, som består av prefa bricerade moduler, monterades under hösten och vintern 2014 och tas i bruk under våren 2015. Byggnaden innehål ler två generella mottagningsplan och ett plan för öron-näsa-halsmottagning. Detta och flera andra evakueringspro jekt möjliggör en start av ombyggna den av huvudbyggnaden under hösten 2015. Under året har påbyggnadsarbetet av sjukhusområdets parkeringshus påbör jats, vilket är en förutsättning för eta bleringen av den planerade nybyggna tionen på området. Produktionsstarten av nybyggnationen planeras till hösten 2015. Entreprenadupphandlingen av den nya byggnaden har slutförts under 2014 Helsingborgs sjukhusområde är del i en stor satsning på nya sjukhusmiljöer. och arbetet med programhandling har fortsatt. Den bedömda samlade investerings utgiften ligger på 4,3 miljarder kronor. Utfallet i projektet under 2014 var 160 miljoner kronor och det samlade utfal let hittills är 208 miljoner kronor. Sjukhusområdet i Malmö Sedan december 2013 har regionsty relsen beslutat om en rad åtgärder på sjukhusområdet i Malmö, vilket inne bär att hittills 2 375 miljoner kronor har satts av. Målsättningen är att i ett första skede skapa cirka 86 000 kva dratmeter nyproducerade ytor på sjuk husområdet. Nyproduktionen bedöms bestå av mellan 67 000 och 71 000 kvadratmeter vårdlokaler och cirka 15 000 kvadratmeter servicelokaler. Un der 2014 har en uppdatering av fastig hetsutvecklingsplanen för sjukhusom rådet genomförts. En förutsättning för att skapa nya ytor på sjukhusområdet är att etablera evakueringsytor. En revide ring av behovet av moduletablering har skett under året och denna bedöms nu till 15 000 kvadratmeter. Under hösten har en upphandling av denna påbörjats och den förväntas resultera i en start av etableringen senhösten 2015. De första rivningarna på sjukhusområdet genom fördes tidigt 2015 för att möjliggöra moduletableringen. En upphandling av arkitekter, tekniska konsulter och huvudentreprenörer för vårdbyggnaden och servicecentralen sker under vintern 2014/2015. Under 2014 har projektets utökats med ombyggnation av byggnad 04 till att bland annat innehålla en eta blering av vårdcentralen Södervärn på sjukhusområdet i Malmö. En grundförutsättning för utveck lingen av sjukhusområdet är att be skriva verksamhetens behov av lokaler. Regionstyrelsen beslutade i december förvaltningsberättelse 75 Sjukhusområdet i Lund Arbetet med utvecklingen av sjukhus området i Lund har inte på samma sätt som i Malmö fokuserat på ett genom förande, utan mer haft karaktären av ett fördjupat planeringsarbete för fastig hetsutveckling. Under 2014 har en be hovsanalys avseende ny servicecentral tagits fram. Denna indikerar ett behov av en nybyggnation på cirka 13 000 kvadratmeter. Statusen på befintliga lokaler för den laboratoriemedicinska verksamheten har inneburit att insat serna bedrivs dels på kort sikt i befint liga lokaler, dels på lång sikt med ett ny byggt laboratoriemedicinskt centrum. Under 2014 har ombyggnationer i befintliga lokaler startat för att möjlig göra en koncentration av den mikro biologiska verksamheten i Region Skåne till Lund. Planeringen av en ny anlägg ning för reservkraftförsörjning av områ det har konkretiserats och det finns nu medel avsatta för en sådan nybyggna tion. Anläggningen beräknas vara i drift 2017. I övrigt fortgår arbetet med att ta fram en fysisk utvecklingsplan för sjuk husområdet med dess olika bestånds delar. En viktig förutsättning för detta arbete är det beslut som regionstyrelsen kommer att fatta senast i juni 2015 om fördelning av befintlig verksamhet vid SUS Malmö och Lund. Med de beslut som fattades i decem ber 2014 om medel för bland annat re servkraftsanläggning finns det nu 407 miljoner kronor avsatta för insatser på sjukhusområdet i Lund. Det finns än så länge ingen uppskattning av det totala behovet av medel för utvecklingen av sjukhusområdet. Medelsförbrukningen under 2014 var 42 miljoner kronor, vil ket gör det samlade utfallet i Lund till 59 miljoner kronor. Det huvudsakliga utfallet ligger i ombyggnaden av de la boratoriemedicinska lokalerna för eta blering av mikrobiologin. Mindre pågående byggobjekt Årets budget för objekt under 50 mil joner kronor var 56 miljoner kronor. Arbete har pågått inom 14 projekt med ett sammanlagt utfall om 81 miljoner kronor. Av de aktiva objekten är fem av slutade under året och ytterligare sex är invigda eller slutbesiktigade, men ännu inte avslutade i redovisningen. Av res terande tre pågående projekt befinner sig ett i produktion med beräknat fär digställande under hösten 2015. De två återstående projekten har projekterats under 2014 och produktionen startar under 2015. Bland de större projekt som invigts under året kan nämnas samlo kaliseringen av psykiatrins slutenvård i nordöstra Skåne och ny sterilcentral, båda i Kristianstad. Den sammanlagda investeringsutgiften för de två objekten blev 57 miljoner kronor, vilket var be tydligt under den budgeterade utgiften om 73 miljoner kronor. Lokala byggpotter Budgeten för lokala byggpotter var 100 miljoner kronor under 2014. Utfallet blev 76 miljoner kronor under året, vil ket är en ökning jämfört med 2013, då utfallet var 66 miljoner kronor. Årets utfall består av drygt 160 objekt med en genomsnittlig budgetomslutning på 1,1 miljoner kronor. Knappt hälften av projekten har avslutats under året. Den ökade aktiviteten i de större byggpro jekten i Malmö, Lund, Helsingborg innebär ett minskat behov av lokala pottmedel, framförallt i Helsingborg, där utvecklingen av sjukhusområdet omfattar större delen av fastighetsbe ståndet. Fastighetsägarinvesteringar Med fastighetsägarinvesteringar avses åtgärder för att förbättra, förnya och anpassa befintliga byggnader. Det kan också handla om att förbättringar av befintliga tekniska system, där föränd ringen inte huvudsakligen är påkallad av hyresgästens verksamhetsförändringar. Under året har 146 projekt bedrivits inom ramen för fastighetsägarinveste ringarna. Budgeten för denna typ av investeringar var 156 miljoner kronor under 2014 och utfallet var 174 miljo ner kronor. Det är en ökning med 20 miljoner kronor jämfört med 2013. Bland de pågående projekten är utbyte av rörpostsystem på sjukhusområdet i Lund det största. Projektet har gått in i produktion av huvudprojektet. Totalt är 97 miljoner kronor budgeterade för pro jektet. Det ackumulerade utfallet var vid utgången av året 43 miljoner kronor. Övriga investeringar Regionservice bygg och utrustning Regionservice har under året haft medel för att genomföra investeringar relatera de till verksamheten, dels i form av en lokal pott om 20 miljoner kronor, dels i form av specifika projekt. Den sam manlagda budgeten har varit 107 mil joner kronor och utfallet 95 miljoner kronor. Det största projektet är köp av vindkraftverk för egen produktion av fossilfri el. Den samlade utgiften är 252 miljoner, varav 63 miljoner kronor för 2014. Under 2014 har beslut fattats om energiinvesteringar om 70 miljoner kro nor under 2014 och 2015. Under 2014 har 15 miljoner kronor investeras i 36 olika projekt, varav 17 har färdigställts. Utrustningsinvesteringar inom hälso- och sjukvården Utrustningsbudgeten inom hälso- och sjukvården är indelad i lokala potter som ska hantera objekt under fem mil joner kronor och specificerade objekt över fem miljoner kronor. Av de 464 miljoner kronor som avsatts för inves teringar i utrustning inom hälso- och sjukvården fördelades 235 miljoner kronor som lokala potter. Beslut om 24 specificerade objekt över fem miljoner kronor, med en sammanlagd budget om 203 miljoner kronor, har fattats under 2013 och 2014 med påverkan på 2014 års budget. Resterande medel, 26 miljo ner kronor, har inte fördelats. förvaltningsberättelse 76 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI 2014 att senast i juni 2015 fatta beslut om fördelning av befintlig verksamhet vid SUS Malmö och Lund. Detta kan sedan ligga till grund för den lokalför sörjningsplan som ska fastställas under hösten 2015. Den samlade investeringsutgiften, exklusive utrustningsinvesteringar, be döms i detta skede till 6,2 miljarder kronor. Utfallet i projektet under 2014 var 41 miljoner kronor, vilket gör det samlade utfallet till 63 miljoner kronor. den av biobanken i Lund). Jämfört med 2013 har betydligt färre objekt varit aktiva, 41 jämfört med 61. Förutom att 2013 påverkades av utfallet av två stora byggobjekt avslutades även flera äldre objekt. I 2014 års utfall ligger endast 25 miljoner som är kopplade till objekt som är försenade från tidigare år. Mot svarande siffra för 2013 var 85 miljoner kronor. Vid utgången av 2014 var 23 objekt över fem miljoner kronor fortfarande aktiva objekt. Av dem var 13 levererade och avvaktar slutbesiktning alternativt är beställda. Resterande objekt är i olika skeden av upphandling. Kollektivtrafiken Under 2014 har leveransen av Pågatåg fortsatt och den första tilläggsbeställ ningen om ytterligare 20 tåg är färdigle vererad. Detta innebär att sammanlagt 69 nya Pågatåg nu är i trafik i Skåne. Under året beslutade regionfullmäktige att avropa ytterligare 25 tåg, vilket till sammans med tidigare beslut om til� läggsbeställning om fem tåg gör att nu sammanlagt 99 nya Pågatåg är beställda eller levererade. De ytterligare 30 Påga tåg som nu är beställda kommer att le vereras 2017–2019. Utgiften för Pågatåg under 2014 exklusive kreditivränta blev 623 miljoner kronor jämfört med bud get som var 970 miljoner kronor. Avvi kelsen beror på en förskjutning av för skotteringen av de tåg som ingår i den senaste tilläggsbeställningen från 2014 till 2015. Under året har besluts fattats om köp av två begagnade Öresundståg med ett totalt pris om 99 miljoner kronor, va rav 90 miljoner kronor under slutet av 2014. Avtalsförhandlingarna med SJ har inneburit en förskjutning tidsmäs sigt av investeringen, så att köpesum man i sin helhet kommer att landa på budgetåret 2015. jekten hanteras av förvaltningen Medi cinsk service, men omfattar frågor som inte bara berör Region Skånes egen pro duktionsorganisation inom hälso- och sjukvården. Bland pågående projekt kan nämnas utrustning kopplad till ambulansverksamheten, som gemen samt informationssystem och automa tisk hjärtkompressionsutrustning, samt investeringar i Region Skånes IT-infra struktur. Investering, medfinansiering och förskottering Som en följd av ansvaret för regional utveckling och tillväxt kommer Region Skåne att medverka till finansieringen och utvecklingen av världsledande forsknings- och innovationsmiljöer i re gionen. Det gäller i första hand MAX IV och ESS. Utbyggnad av vägar och spårbunden trafik är ett statligt ansvar. Region Skåne har dock som ansvarig för den regionala utvecklingen och som hu vudman för regional och lokal kollek tivtrafik ett starkt intresse av att utbygg naden sker i sådan tid och på sådant sätt att regionens utveckling inte bromsas. Region Skåne kommer därför att aktivt stödja, och i förekommande fall, även ta finansiellt ansvar för sådan utbyggnad av infrastrukturen. Detta kan även ske i samverkan med extern part. Insatserna kan ske genom att Region Skåne med eget ägande investerar i infrastruktu rella satsningar, men även genom med finansiering och förskottering av medel. Under 2014 har klarläggande gjorts kring möjligheterna för Region Skåne att bidra till etableringen av MAX IV i Lund, vilket tidigare har tagits upp som ett åtagande som strategisk investering. Klargörandet har inneburit att bidraget har hanterats som en del av kostnaderna för 2014, det vill säga inte som en in vestering. Regionstyrelsen För regionstyrelsens egen verksamhet har beslut fattats om specifika objekt budgeterade för 2014 med 35 miljoner kronor. Det samlade utfallet blev 28 miljoner kronor. Huvuddelen av pro förvaltningsberättelse 77 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI Investeringsutgiften för investeringar i utrustningar inom hälso- och sjuk vården har under 2014 uppgått till 358 miljoner kronor, vilket är en kraftigt minskad nivå jämfört med 2013, då motsvarande siffra var 619 miljoner kronor. Utfallet 2013 påverkades av två större byggprojekt med stora tillhöran de utrustningsinvesteringar som togs i drift i Lund under året, den nya strål behandlingsbyggnaden och den nya psykia tribyggnaden. Utfallet 2014 är dock lågt även jämfört med tidigare år. De lokala potterna ska användas för alla investeringar som understiger fem miljoner kronor. Exempel på objekt som finansieras via lokala potter är dental utrustningar, hjälpmedelsutrustningar, patientövervakningssystem, diskdesinfektorer/spolos, operationsbord, -toppar och -lampor, narkosutrustning, mindre röntgenutrustningar, ultraljudsutrust ningar, endoskop, EKG-apparater, mik roskop och bladderscanners. Under året har utgiften för lokala utrustningspot ter varit 236 miljoner kronor, vilket ska jämföras med de 235 miljoner kronor som budgeterats. Utfallet i de lokala potterna har successivt sjunkit sedan rekordutfallet 2011 om 369 miljoner kronor. Minskningen av pottutnyttjan det är kopplad till en ökad ekonomisk medvetenhet kring resultateffekten av investeringar. Under året var investeringsutgiften för utrustningsobjekt över fem miljo ner kronor 122 miljoner kronor, vilket är 242 miljoner kronor lägre än 2013. Budgeten för året var 203 miljoner kro nor. Många större utrustningsobjekt har ett genomförande som sträcker sig över flera år, vilket innebär att förskjut ningar inom enskilda objekt kan få stor effekt på det enskilda årets utfall. För de 41 objekt som varit aktiva under 2014 var den ackumulerade budgeten 530 miljoner kronor, med en sammanlagd prognos om 499 miljoner kronor. Det sammanlagda överskottet beror dels på att priser i genomförda upphandlingar har blivit lägre än bud geterat, dels på ett objekt där en mindre del av den ursprungliga budgeterade investeringen genomförs (uppbyggna Ekonomisk information resultaträkning (miljoner kronor) Not 20142013 ekonomisk information region skåneenligt FULLFONDERINGsmodellenligt BLANDMODELL 20142013 Verksamhetens intäkter 1 7 644 8 081 7 644 8 081 2 –37 697 –36 010 –38 574 –36 893 Verksamhetens kostnader 3 –1 281 –1 204 –1 281 –1 204 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader –31 334 –29 133 –32 211 –30 016 4 24 748 23 455 24 748 23 455 Skatteintäkter 5 2 810 2 785 2 810 2 785 Generella statliga bidrag 6 4 709 4 397 4 709 4 397 Kommunalekonomisk utjämning Intäkter från skatt, utjämning och bidrag 32 266 30 637 32 266 30 637 7 5861 5861 Finansiella intäkter 8 –241 –3 578 –139 –1 431 Värdesäkring av pensionsskuld 8 –104–145 –104–145 Finansiella kostnader Finansnetto –286 –3 662 –185 –1 515 9 647 –2 158 –129 –895 ÅRETS RESULTAT Resultat exklusive RIPS–ränta 508 287 koncernenligt FULLFONDERINGsmodellenligt BLANDMODELL Not 20142013 20142013 Verksamhetens intäkter 1 7 998 8 081 7 998 8 081 2 –38 091 –36 010 –38 968 –36 893 Verksamhetens kostnader 3 –1 300 –1 204 –1 300 –1 204 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader –31 392 –29 133 –32 269 –30 016 4 24 748 23 455 24 748 23 455 Skatteintäkter 5 2 810 2 785 2 810 2 785 Generella statliga bidrag 6 4 709 4 397 4 709 4 397 Kommunalekonomisk utjämning Intäkter från skatt, utjämning och bidrag 32 266 30 637 32 266 30 637 7 6361 6361 Finansiella intäkter 8 –241 –3 578 –139 –1 431 Värdesäkring av pensionsskuld 8 –105–145 –105–145 Finansiella kostnader Finansnetto –282 –3 662 –181 –1 515 9 592 –2 158 –184 –895 ÅRETS RESULTAT Resultat exklusive RIPS–ränta508287 balanskravsberäkning (miljoner kronor) 2014 Årets resultat enligt resultaträkningen Justering för realisationsvinster Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet Justering för sänkt diskonteringsränta, pensioner Justerat resultat enligt fullfondering 647 –285 69 0 431 Justering för redovisning enligt blandmodell Balanskravsresultat –776 –221 122 262 –575 –345 127–255 –128 431 Synnerliga skäl för att inte behöva återställa ett negativt resultat 145 Ingående återställningskrav –128 Utgående återställningskrav –328 2013 –2 158 –160 0 2 666 348 0 –255 –128 2012 –292 –85 0 0 –377 0 0 –255 2011 –2 354 –218 0 2 182 –390 320 0 0 2010 1 171 –165 0 0 1 006 –320 0 0 förvaltningsberättelse 78 uppföljning av resultatbudget (miljoner kronor) ekonomisk information region skåneenligt FULLFONDERINGsmodellenligt BLANDMODELL BokslutBudgetAvvikelseBokslutBudgetAvvikelse Verksamhetens intäkter 7 644 7 244 400 7 644 7 244 400 Verksamhetens kostnader –37 697 –37 175 –522 –38 574 –38 026 –548 Avskrivningar –1 281 –1 281 1 –1 281 –1 281 1 Verksamhetens nettokostnader –31 334 –31 212 –122 –32 211 –32 063 –148 Skatteintäkter 24 748 24 841 –93 24 748 24 841 –93 Generella statliga bidrag 2 810 2 822 –13 2 810 2 822 –13 Kommunalekonomisk utjämning 4 709 4 603 106 4 709 4 603 106 Intäkter från skatt, utjämning och bidrag 32 266 32 266 0 32 266 32 266 0 Finansiella intäkter 58 77 –19 58 77 –19 Värdesäkring av pensionsskuld –241 –355 114 –139 –166 26 Finansiella kostnader –104 –153 49 –104 –153 49 Finansnetto –286 –430 144 –185–241 56 ÅRETS RESULTAT 647 625 22 –129 –38 –91 KONCERNenligt FULLFONDERINGsmodellenligt BLANDMODELL BokslutBudgetAvvikelseBokslutBudgetAvvikelse Verksamhetens intäkter 7 998 7 752 246 7 998 7 752 246 Verksamhetens kostnader –38 091 –37 645 –446 –38 968 –38 497 –471 Avskrivningar –1 300 –1 303 3 –1 300 –1 303 3 Verksamhetens nettokostnader –31 392 –31 196 –196 –32 269 –32 047 –222 Skatteintäkter 24 748 24 841 –93 24 748 24 841 –93 Generella statliga bidrag 2 810 2 822 –13 2 810 2 822 –13 Kommunalekonomisk utjämning 4 709 4 603 106 4 709 4 603 106 Intäkter från skatt, utjämning och bidrag 32 266 32 266 0 32 266 32 266 0 Finansiella intäkter 63 78 –14 63 78 –14 Värdesäkring av pensionsskuld –241 –355 114 –139 –165 26 Finansiella kostnader –105 –157 52 –105 –157 52 Finansnetto –282 –434 152 –181–244 63 ÅRETS RESULTAT 592 637 –45 –184 –25 –159 förvaltningsberättelse 79 Kassaflödesanalys (miljoner kronor) ekonomisk information enligt FULLFONDERINGsmodellenligt BLANDMODELL REGION SKÅNE KONCERNREGION SKÅNE KONCERN Not2014 2013 2014201420132014 LÖPANDE VERKSAMHETEN 9, 19647 –2 158 592–129–895–184 Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster (not 1) 416 5 724 585 96 3 420 265 Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt 20 –1 096 –1 041 –1 096 – – – Realisationsvinster/förluster 1, 2–148 –134 –154–148–134–154 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital –182 2 391 –73 –182 2 391 –73 16241 350 284241350284 Ökning (–)/minskning (+) av kortfristiga fordringar 15–2211 –23–22 11–23 Ökning (–)/minskning (+) av förråd och varulager 23 2 590 131 2 511 2 590 131 2 511 Ökning (+)/minskning (–) av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 628 2 883 2 699 2 628 2 883 2 699 Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningstillgångar –28 –96 –28 –28 –96 –28 Investering i materiella anläggningstillgångar –1 811 –1 727 –1 821 –1 811 –1 727 –1 821 222538 96 222 538 96 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Erhållna investeringsbidrag144 1414 414 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar –353 –2 –2 –353 –2 –2 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 177 0 0 177 0 0 Medel från investeringsverksamheten –1 779 –1 283 –1 741 –1 779 –1 283 –1 741 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 22 –216 00 –2160 Amortering av lån 22–83 –76 –83–83–76–83 Amortering leasing Förändring koncernlån 106 –6 –2 106 –6 –2 13–148 –119 –148–148–119–148 Ökning av långfristiga fordringar 1392 208 9292 20892 Amortering av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten –34 –208 –142 –34 –208 –142 Utbetalning av bidrag till infrastruktur 2–11–6 –11–11 –6–11 Årets kassaflöde 804 1 386 805 804 1 386 805 17, 18 3 303 1 917 3 303 3 303 1 917 3 303 Likvida medel vid periodens början 17, 18 4 106 3 303 4 107 4 106 3 303 4 107 Likvida medel vid periodens slut Räntebärande nettotillgång (+)/skuld (–) vid årets början –2 167 –3 850 –2 167 –2 167 –3 850 –2 167 Räntebärande nettotillgång (+)/skuld (–) vid årets slut –1 385 –2 167 –1 250 –1 385 –2 167 –1 250 Not 1 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar 3 1 281 1 204 1 300 1 281 1 204 1 300 Justering för avsättningar 1 108 4 381 1 142 788 2 077 822 Justering för kortfristiga finansiella poster –2 041 227 –1 933 –2 041 227 –1 933 Justering för periodiserade reavinster 88 –42 88 88 –42 88 Justering för periodiserade investeringsbidrag –29 –32 –29 –29 –32 –29 Justering för periodiserade hyresintäkter –2 –21 –2 –2 –21 –2 Justering för bidrag till infrastruktur 2116 1111 611 Justering för övervärde koncern 0 0 7 0 0 7 Summa 416 5 724 585 96 3 420 265 förvaltningsberättelse 80 balansräkning (miljoner kronor) ekonomisk information enligt FULLFONDERINGsmodellenligt BLANDMODELL REGION SKÅNE KONCERNREGION SKÅNE KONCERN Not 2014 2013 2014 20142013 2014 Tillgångar 10 199 211 199 199211 199 Immateriella anläggningstillgångar 11 7 803 7 446 7 803 7 803 7 446 7 803 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 12 7 933 7 881 8 052 7 933 7 881 8 052 Maskiner och inventarier 13 624 392 453 624392 453 Finansiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar 16 559 15 930 16 507 16 559 15 930 16 507 14 50 50 50 5050 50 Bidrag till infrastruktur 15 296 273 296 296273 296 Förråd och varulager 16 3 552 3 793 3 509 3 552 3 793 3 509 Kortfristiga fordringar 17 3 229 2 295 3 229 3 229 2 295 3 229 Kortfristiga placeringar 18 877 1 008 878 877 1 008 878 Kassa och bank Omsättningstillgångar 7 953 7 369 7 913 7 953 7 369 7 913 summa tillgångar 24 563 23 349 24 470 24 563 23 349 24 470 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH skulder 19 –20 446 –21 092 –20 493 –1 514 –1 385 –1 562 Eget kapital Därav årets resultat 647 –2 158 592 –129 –895 –184 20 29 959 29 911 29 977 11 027 10 203 11 045 Avsättningar för pensioner 21 69 105 85 69105 85 Övriga avsättningar Avsättningar 30 028 30 016 30 062 11 096 10 308 11 130 22 3 489 5 524 3 489 3 489 5 524 3 489 Långfristiga skulder 23 11 492 8 902 11 412 11 492 8 902 11 412 Kortfristiga skulder Skulder 14 981 14 426 14 901 14 981 14 426 14 901 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 24 563 23 349 24 470 24 563 23 349 24 470 Ansvarsförbindelser Pensionsåtagande inklusive löneskatt intjänade före 1998 20 0 0 0 18 932 19 708 18 932 24 4 039 3 297 4 039 4 039 3 297 4 039 Borgensåtaganden1 25 1 701 1 858 1 701 1 701 1 858 1 701 Övriga ansvarsförbindelser 1. Varav borgen med regressrätt 2 885 2 953 2 885 2 885 2 953 2 885 förvaltningsberättelse 81 redovisnings- och värderingsprinciper Förändrade redovisningsprinciper Den tidigare ansvarsförbindelsen, som avser pensionsskuld intjänad före 1998, har minskat med 776 miljoner kronor. Region Skånes pensionskostnader blev därmed 776 miljo ner kronor högre 2014 jämfört med den beräkningsmodell (blandmodellen) som användes fram till och med 2009. Sammanställd redovisning Enligt bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen ska årsredovisningen även omfatta den verksamhet som bedrivs i bolagsform. Syftet med den sammanställda redo visningen är att ge en sammanfattande och rättvisande bild av Region Skånes totala ekonomiska ställning och resultat oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller före tagsform. I den sammanställda redovisningen ingår Folktandvården Skåne AB och dess moderbolag Region Skåne Holding AB. Övriga ägda företags verksamhet är av obetydlig omfattning i förhållande till Region Skånes andel av omsättning och om slutning, det vill säga mindre än 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Sammanlagd andel som undantas understiger 5 procent av skatteintäkter och generella statsbi drag. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är resultat av sällan förekommande händelser eller transaktioner som inte är extraordinära, men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med an dra perioder. Som jämförelsestörande poster i Region Skåne räknas normalt poster som uppgår till minst fem miljoner kronor. Realisationsvinster och realisationsförluster vid för säljning av anläggningstillgångar tas upp som jämförelse störande poster. De största jämförelsestörande posterna var realisationsvin ster som påverkat resultatet positivt med 148 miljoner kronor och ett bidrag till finansiering av MAX IV som har påverkat resultatet negativt med 145 miljoner kronor. En intäkt vid bolagisering av Folktandvården har påverkat Region Skånes resultat positivt med 123 miljoner kronor, men detta belopp har eliminerats i den sammanställda redovisningen. Efter som det finns flera jämförelsestörande poster särredovisas de i not 9 till resultaträkningen. Intäkter Skatteintäkter Skatteintäkten periodiseras och redovisas det år den beskatt ningsbara inkomsten intjänats. Prognos för avräkningslikvi den är beräknad enligt Sveriges Kommuner och Landstings uppräkningsfaktor enligt RKR:s rekommendation. Förutbetalda intäkter Intäktsredovisningen följer RKR 18. Det innebär att bidrag redovisas i takt med att villkoren bedöms vara uppfyllda och bidraget bedöms som säkert. Investeringsbidrag redovisas som en långfristig förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Uppgifter om tid och enligt vilket mönster som inkomster kommer att intäktsföras, lämnas för väsent liga förutbetalda intäkter som investeringsbidrag, vinst vid försäljning av anläggningstillgångar och externa hyresin komster. Som väsentligt belopp räknas minst en miljon kro nor. Upplysningar lämnas i not 22. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Komponentavskrivning Komponenter har en annan beräknad nyttjandetid än an läggningstillgången i övrigt. Sedan den 1 januari 2007 redo visar Region Skåne fem fastighetskomponenter för att få en förvaltningsberättelse 82 ekonomisk information Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning och rekommendationer från R ådet för kommunal redovisning (RKR) med undantag av 5:e kap 4§ i lagen om kommunal redovisning, som föreskri ver att en förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som in tjänats före 1998 inte ska tas upp som skuld eller avsättning. Region Skåne tillämpar från och med 2010 den så kallade fullfonderingsmodellen vid redovisning av pensionsförplik telser, vilket innebär att hela pensionsskulden redovisas som skuld. Att lagen om kommunal redovisning och rekommenda tioner från Rådet för kommunal redovisning följs innebär bland annat att: • Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras Region Skåne och intäkterna kan beräknas på ett tillför litligt sätt. • Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräk nas inflyta. • Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde. • Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. • Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. En viss försiktighet ska tillämpas vid redovisning av imma teriella tillgångar. Därför har Region Skåne valt att tillämpa en beloppsgräns på en miljon kronor. Av praktiska skäl finns det ingen möjlighet att bedöma hur stort belopp som skulle ha redovisats som immateriella tillgångar om aktiveringsbe loppsgränsen varit samma som för materiella tillgångar. Avskrivningstider Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Avskrivningsperioden baseras på verklig nyttjandeperiod. En samlad bedömning av nyttjandeperioden görs för respektive tillgångstyp. Nyttjandetider ligger inom intervallen: Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Om- och nybyggnationer Byggnadskomponenter Byggnadsinventarier Medicintekniska produkter Tåg Övriga maskiner och inventarier 3–10 år 30–50 år 20–30 år 10–20 år 10–15 år 3–12 år 25 år 3–10 år Omprövning av materiella anläggningstillgångars nyttjande period sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt. För immateriella tillgångar görs en omprövning av nytt jandeperiod för samtliga redovisade objekt i samband med delårsbokslut och årsbokslut. Avskrivningsmetod Planenliga avskrivningar görs från den tidpunkt anlägg ningstillgången tas i bruk och sker linjärt med lika stora år liga avskrivningar på investeringens avskrivningsbara belopp. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anlägg ningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett prisbasbelopp för materiella anläggningstillgångar. Utgifter för rivning och evakuering kostnadsförs. För att få en mer rättvisande redovisning samt minska gränsdragningsproblematiken mellan investeringar och pla nerat underhåll särredovisas komponenter inom fastighets området. Gränsen för mindre värde har satts till minst en miljon kronor för komponenter. För aktivering av finansiella leasingavtal som anläggnings tillgångar har en gräns satts till en miljon kronor, vilket av viker från rekommendationen som anger att samma bedöm ning bör användas som för förvärvade tillgångar. Gränsen har valts för att fånga de väsentliga beloppen och samtidigt hålla administration av leasingavtal på en rimlig nivå. Effek ten av en högre aktiveringsgräns är försumbar. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar har tagits upp till an skaffningsvärdet med avdrag för nedskrivningar och acku mulerade avskrivningar. Investeringsbidrag tas upp som en förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nytt jandeperiod. I anskaffningsvärdet för fastigheter och tåg ingår låne kostnader enligt alternativmetoden i RKR 15.1. Under 2014 har en genomsnittlig ränta, 2,0 procent på utestående lån, inräknats i fastigheternas och i tågens anskaffningsvärde. För fastigheter uppgår aktiverat belopp till 15 miljoner kro nor och för tåg till 3 miljoner kronor. Redovisning sker i not 11 och 12. Bedömning av nedskrivningsbehov görs när det finns omständigheter som pekar på att redovisat värde är för högt. Nedskrivning har gjorts med 25 miljoner avseende fastighe ter med rivningsbeslut inom Malmö sjukhusområde. Åter föring av nedskrivning av byggnad 11 i Lund har gjorts med fyra miljoner kronor. Under året har Skånehuset i Kristianstad sålts. Realisa tionsvinster för fastigheter uppgick till 52 miljoner kronor och för inventarier till 20 miljoner kronor. Nedskrivningar och försäljningar redovisas som jämförelsestörande poster i not 9. Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde En viss försiktighet ska tillämpas vid redovisning av imma teriella tillgångar. Därför görs en prövning av immateriella tillgångar att de kommer att generera troliga framtida ekono miska fördelar. Prövning görs löpande under året vid bedöm ning av nya objekt och av samtliga redovisade objekt i delårsoch årsbokslut. Om en immateriell tillgång har ett värde som understiger det redovisade värdet skrivs värdet ned om värde nedgången kan antas vara bestående. Nedskrivningar eller resultatpåverkande utrangeringar av immateriella tillgångar har inte gjorts under året. Bidrag till infrastruktur Under året har Skånetrafiken lämnat infrastrukturella bidrag med elva miljoner kronor för bland annat tillgänglighetsan passning av hållplatser i stadsbusstrafiken, pendlarparkering och cykelväg samt renoveringar av väderskydd på Pågatåg stationer. förvaltningsberättelse 83 ekonomisk information mer rättvisande redovisning samt minska gränsdragnings problematiken mellan investeringar och planerat underhåll. Ett projektarbete pågår inom fastighetsområdet i syfte att utreda och införa fler fastighetskomponenter 2015. Under 2014 har utredningar genomförts som visar att kriterier för komponentavskrivning inte uppfyllts inom medicinteknik eller vid anskaffning av tåg. Finansiella tillgångar Region Skåne följer rekommendationerna i RKR 20 vid re dovisning av finansiella tillgångar och skulder. Redovisning sker på likviddag, det gäller även uppföljning av riskposi tioner. Lägsta värdets princip följs när det gäller finansiella omsättningstillgångar, vilket innebär att en tillgång skrivs ner om det verkliga värdet är lägre än anskaffningsvärdet. Finansiella omsättningstillgångar värderas kollektivt varför nedskrivning endast sker om hela portföljen uppvisar nega tivt värde. Vid försäljning av identiska räntebärande värde papper som inköpts vid olika tillfällen tillämpas metoden att det värdepapper som inköpts först säljs först. Vid stängning/ nedskrivning av valutaterminer utnyttjas termin med när mast förfallodatum. Effektivräntemetoden används för finansiella tillgångar och från och med 2014 för finansiella skulder. Region Skåne tillämpar säkringsredovisning enligt RKR:s rekommenda tion 21. som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsätt ning när det är troligt att de kommer att leda till utbetal ningar. Pensionsförpliktelser redovisas i not 20. Övriga avsättningar Avsättningar redovisas i balansräkningen när det finns en legal förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är troligt att en reglering ska ske samt när en tillförlitlig beräk ning kan göras. Redovisning av avsättningar redovisas i not 21. Ansvarsförbindelser Uppgifter om borgensförbindelser och andra ansvarsför bindelser redovisas i not 24 och 25. Ansvarsförbindelser är osäkrare än en avsättning eftersom det ofta inte är troligt att betalning kommer att krävas eller att storleken inte kan be räknas med tillräcklig tillförlitlighet. Förpliktelser och för skottering enligt avtal om utlåning till Trafikverket redovisas i not 25 bland ansvarsförbindelser eftersom det kommer att ha en finansiell påverkan på likviditeten. Likaså redovisas överenskommelser om kommande investeringar som an svarsförbindelser. Förråd Förråd värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Skuld till personalen Region Skånes skuld till personalen, det vill säga semester skuld, ej kompenserad övertid, jour och beredskap och därpå upplupen arbetsgivaravgift, har värderats och redovisats i löneläget den 31 december 2014 som kortfristig skuld. Pensionsförpliktelser Region Skåne tillämpar från och med 2010 den så kallade fullfonderingsmodellen vid redovisning av pensionsförplik telser. Det innebär att förpliktelsen att betala ut pensionsför måner som intjänats före 1998 redovisas som en avsättning, då fullfonderingsmodellen ger en mer rättvisande bild. Dock innebär det att lagen (1997:614) om kommunal redovisning, 5:e kap 4§, inte följs. Lagen om kommunal redovisning före skriver att en förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före 1998 inte ska tas upp som skuld eller avsätt ning. Effekten framgår i balanskravsberäkning och i separat redovisning enligt blandmodellen. Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i Region Skåne är beräknade enligt RIPS07. Visstidsförordnanden förvaltningsberättelse 84 ekonomisk information Ett infrastrukturellt bidrag till Banverket för Södra stam banans utbyggnad i Hjärup beslutades 2009 och redovisas i not 14 som en tillgång i balansräkningen. Upplösningen påbörjas enligt övergångsreglerna det år utbetalningen görs. Avsättningen uppgår till 56 miljoner kronor och redovisas i not 21. År 2008 beslutade regionfullmäktige att Region Skåne ska äga lämplig del av utbyggnad av Södra stamba nan i Åkarp. En ansvarsförbindelse på 84 miljoner kronor till Banverket redovisas i not 25. noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys (miljoner kronor) Region skåne Koncern 20142013 2014 Not 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter hälso- och sjukvård 461 449 461 Försäljning hälso- och sjukvård 1 006 990 1 006 Patientavgifter tandvård 11 458 482 Försäljning av tandvård –1 155 154 Biljett-och kortintäkter trafik 2 144 2 074 2 144 Servicereseintäkter 191186 191 Övriga trafikintäkter 240 275 240 Försäljning medicintekniska tjänster 397 353 383 Försäljning övriga tjänster 622 520 485 Försäljning material och varor 122 134 124 Specialdestinerade statsbidrag 1 287 1 235 1 287 Övriga statsbidrag och bidrag 878 710 878 AFA Försäkring 0 381 0 Årets realisationsvinster 199 392 74 Återbetald momsersättning vid försäljning av materiella anläggningstillgångar –2 –13 0 Periodiserade realisationsvinster 88 –219 88 Erhållna skadestånd 0 2 0 SUMMA 7 644 8 081 7 998 NOT 2. VERKSAMHETENS KOSTNADER Löner och kostnadsersättningar 11 905 11 813 12 320 Sociala avgifter 3 640 3 615 3 764 Pensionskostnader inklusive löneskatt (fullfondering) 1 620 1 504 1 662 Pensionskostnader inklusive löneskatt (blandmodell) 2 497 2 388 2 539 Övriga personalkostnader 278 275 296 Köpt vård patientrelaterad 0 0 0 Köpt vård andra landsting 463 472 463 Köpt vård hälsovalet 1 856 1 673 1 856 Övrig köpt privat sjukvård 1 822 1 678 1 814 Köpt tandvård 623 244 248 Trafikentreprenadkostnader 3 213 3 083 3 213 Kostnad särskild kollektivtrafik 176 182 176 Övriga trafikkostnader 199 216 199 Verksamhetsanknutna tjänster 949 901 951 Läkemedel Förmånen Öppen vård 2 300 2 323 2 300 Läkemedel Sluten vård 1 309 1 141 1 313 Sjukvårdsartiklar, material/varor 1 847 1 797 1 910 Lämnade bidrag 1 342 1 091 1 266 Bidrag till infrastruktur 11 6 11 Fastighetskostnader 1 238 1 098 1 329 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 40 41 41 Energikostnader 271301 274 Förbrukningsinventarier/material 360357 380 Reparation, underhåll 286 277 294 Transport-, rese-, fraktkostnader 186 157 189 Information, PR 73 63 76 20142013 2014 Tele- o IT-kommunikation, post Försäkravgifter och riskkostnader IT-tjänster Konsultarvode speciella utredningar Övriga tjänster Övriga kostnader Realisationsförluster SUMMA FULLFONDERING SUMMA BLANDMODELL 179 173 183 197 225 205 727691 735 286 269 290 127 141 134 159 177 184 14 25 14 37 697 36 010 38 091 38 574 36 893 38 968 NOT 3. AVSKRIVNINGAR Immateriella anläggningstillgångar 40 22 40 Mark, byggnader och tekn anläggningar 393 395 393 Maskiner och inventarier 826 776 846 Nedskrivningar Mark, byggnader och tekn anläggningar 25 14 25 Återförda nedskrivningar Mark, byggnader och tekn anläggningar –4 –2 –4 SUMMA 1 281 1 204 1 300 NOT 4. SKATTEINTÄKTER Preliminärskatt 24 784 23 580 24 784 Prognos slutavräkning bokslutsår 28 –148 28 Justeringspost föregående bokslutsår –64 23 –64 SUMMA 24 748 23 455 24 748 Avräkningsbelopp per invånare Prognos slutavräkning bokslutsår, kronor 21,67 –116,95 21,67 Slutavräkning föregående bokslutsår, kronor –167,35 286,70 –167,35 NOT 5. GENERELLA STATLIGA BIDRAG Statsbidrag för läkemedelsreformen 2 810 2 785 2 810 SUMMA 2 810 2 785 2 810 Not 6. KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING Inkomstutjämningsbidrag 5 244 5 095 5 244 Strukturbidrag 19 019 Kostnadsutjämningsavgift –237–400 –237 Regleringsavgift –319–298 –319 SUMMA 4 708 4 397 4 708 Bidrag/avgift per invånare Inkomstutjämningsbidrag, kronor 4 122 4 037 4 122 Strukturbidrag, kronor 15 0 15 Kostnadsutjämningsavgift, kronor –186 –317 –186 Regleringsavgift, kronor –251 –236 –251 förvaltningsberättelse 85 ekonomisk information Region skåne Koncern noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys (miljoner kronor) ekonomisk information Region skåne Koncern 20142013 2014 Not 7. FINANSIELLA INTÄKTER Ränta på placeringar och bankmedel 30 30 29 Kreditivränta 1825 18 Övriga finansiella intäkter 11 6 16 SUMMA 5861 63 Region skåne Koncern 20142013 2014 Not 8. FINANSIELLA KOSTNADER Värdesäkring avsättning till pensioner (fullfondering) 241 912 241 Värdesäkring avsättning till pensioner (blandmodell) 139 250 139 Sänkt diskonteringsränta 0,75 procentenheter vid beräkning av pensionsskuld enligt RIPS (fullfondering) 0 2 666 0 Sänkt diskonteringsränta 0,75 procentenheter vid beräkning av pensionsskuld enligt RIPS (blandmodell) 0 1 182 0 Låneräntor 8193 81 Ränta finansiell leasing 21 35 21 Övriga finansiella kostnader 2 17 3 SUMMA FULLFONDERING 344 3 723 346 SUMMA BLANDMODELL 243 1 576 244 Not 9. ÅRETS RESULTAT Jämförelsestörande poster > 5 miljoner kronor AFA Försäkring, återbetalda premier för år 2005 och 2006, not 1 0 381 0 Realisationsvinster, not 1 285 160 168 Folktandvården avvecklingskostnader, moms m m –27 0 –27 Infrastrukturbidrag, not 2 –11 –6 –11 Bidrag till MAX IV –145 0 –145 Avsättning för riskreserv, ingår i not 2 Försäkringsavgifter och riskkostnader 20 –8 20 Realisationsförluster och utrangeringar, not 2 –14 –25 –14 Omstruktureringskostnader 0–25 0 Verksamhetens intäkter/kostnader 108 476 –10 Nedskrivningar och återförda nedskrivningar materiella tillgångar, not 3 –21 –12 –21 Summa av- och nedskrivningar –21 –12 –21 Särskild avtalspension, ingår i not 8 Värdesäkring avsättning till pensioner Sänkt diskonteringsränta 0,75 procentenheter enligt RIPS, not 8 Avsättning för riskreserv, ingår i not 8 Övriga finansiella kostnader Summa finansiella intäkter och kostnader 0 0 14 15 –42 –2 666 –2 –2 710 0 0 14 15 Summa jämförelsestörande årets resultat 101 –2 246 –17 förvaltningsberättelse 86 noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys (miljoner kronor) Region skåne Koncern 20142013 2014 Not 10. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Ingående anskaffningsvärde 232 28 232 Årets investeringar, genomförda 49 210 49 Årets försäljningar/utrangeringar 0 –6 0 Utgående anskaffningsvärde 281 232 281 Ingående pågående investeringsvärde 21 134 21 Årets utgifter 0 96 0 Årets genomförda –21 –210 –21 Utgående pågående investeringsvärde 0 21 0 Ingående avskrivningsvärde –40 –23 –40 Årets avskrivningar –40 –22 –40 Årets försäljningar/utrangeringar 0 6 0 Utgående avskrivningsvärde –80 –40 –80 Ingående nedskrivningar –1 –1 –1 Årets nedskrivningar 0 0 0 Utgående nedskrivningar –1 –1 –1 SUMMA UTGÅENDE BOKFÖRT VÄRDE 199 211 199 Specifikation immateriella anläggningstillgångar PC Klientplattform 66 55 66 Melior 1.5 Journalsystem 25 33 25 PMO Journalsystem 67 77 67 HR–Fönster Personalsystem 41 46 41 Summa 199211 199 Not 11. MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Ingående anskaffningsvärde 12 112 11 879 12 112 Årets investeringar, genomförda 398 703 398 Årets försäljningar/utrangeringar –62 –470 –62 Utgående anskaffningsvärde 12 447 12 112 12 447 Ingående pågående investeringsvärde 593 765 593 Årets utgifter 791 535 791 Årets genomförda –398 –703 –398 Årets försäljningar/utrangeringar –11 0 –11 Omklassificeringar –1–4 –1 Utgående pågående investeringsvärde 974 593 974 Ingående avskrivningar –5 176 –5 105 –5 176 Årets avskrivningar –393 –395 –393 Årets försäljningar/utrangeringar 43 324 43 Utgående avskrivningar –5 525 –5 176 –5 525 Ingående nedskrivningar –83 –71 –83 Årets nedskrivningar –25 –14 –25 Årets återförda nedskrivningar 4 2 4 Årets försäljningar/utrangeringar 11 0 11 Utgående nedskrivningar –93 –83 –93 SUMMA UTGÅENDE BOKFÖRT VÄRDE 7 803 7 446 7 803 20142013 2014 ekonomisk information Region skåne Koncern Specifikation mark och bygganläggning Byggnader, finansiell leasing 484 502 484 Övriga mark och bygganläggningar 7 319 6 944 7 319 Summa 7 803 7 446 7 803 Lånekostnader som under året har aktiverats i fastigheternas anskaffningsvärden Årets lånekostnader 15 18 15 Genomsnittlig räntesats, procent 2,0 2,5 2,0 Byggnader med taxeringsvärde 100 95 100 Byggn utan taxeringsvärde, bokfört värde 6 650 6 694 6 650 Byggnadsvärde 6 750 6 790 6 750 Mark med taxeringsvärde 15 43 15 Mark utan taxeringsvärde, bokfört värde 100 64 100 Markvärde 115107 115 Not 12. Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 11 711 10 878 11 711 Årets investeringar, genomförda 1 273 1 304 1 284 Årets försäljningar/utrangeringar –605 –475 –386 Omklassificeringar/justeringar 03 0 Utgående anskaffningsvärde 12 379 11 711 12 609 Pågående investeringsvärde 479 595 479 Årets utgifter 437 523 437 Årets genomförda –690 –640 –692 Årets utrangeringar –2 –5 0 Omklassificeringar/justeringar 14 1 Utgående anskaffningsvärde 224 479 225 Ingående avskrivningar –4 279 –3 947 –4 279 Årets avskrivningar –826 –776 –846 Årets försäljningar/utrangeringar 464 443 372 Omklassificeringar/justeringar –2 1–2 Utgående avskrivningar –4 644 –4 279 –4 755 Ingående nedskrivningar –29 –29 –29 Årets nedskrivningar 0 0 Omklassificeringar/justeringar 33 Utgående nedskrivningar –27 –29 –27 Summa utgående bokfört värde 7 933 7 881 8 052 Specifikation värde maskiner och inventarier Medicinteknisk apparatur 1 576 1 741 1 668 Övriga maskiner och inventarier 6 357 6 140 6 384 SUMMA 7 933 7 881 8 052 Lånekostnader som under året har aktiverats i utrustningarnas anskaffningsvärden Årets lånekostnad 3 7 3 Genomsnittlig räntesats, procent 2,0 2,5 2,0 förvaltningsberättelse 87 noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys (miljoner kronor) ekonomisk information Region skåne Koncern 20142013 2014 Not 13. FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier i majoritetsägda bolag 1) 20124 29 Värdereglering majoritetsägda bolag 0 0 0 24 Aktier i intressebolag och andra bolag 2)24 24 Långfristig utlåning (exklusive Banverket) 46 137 46 Långfristig räntefri utlåning till Banverket 347 199 347 Övriga finansiella anläggningstillgångar 7 8 7 SUMMA 624392 453 Org. nummer SäteÄgd andel %Antal aktier 1) Aktier i majoritetsägda bolag Region Skåne Holding AB 556936-0877 Kristianstad 100 207 464 Skåne European Office 0821.752.821 Bryssel 100 200 2) Aktier i intressebolag och andra bolag ALMI Företagspartner i Skåne AB 556488-1208 Kristianstad 49 7 000 Öresundståg AB 556794-3492 Malmö 40 400 Science Village Scandinavia AB 556788-3680 Lund 35 2 334 Hälsostaden Ängelholm Holding AB* 556790-5723 Ängelholm 33,3 50 334 Samverkansprojektet E22 AB 556715-0205 Stockholm 20 200 Bussdepån i Kristianstad AB 556612-6222 Kristianstad 15 15 SLTF Resekortet i Sverige AB 556691-8222 Stockholm 13 6 667 AB Busspunkten i Helsingborg 556653-6487 Helsingborg 26 26 AB Transitio 556033-1984 Stockholm 5 10 000 Inera AB 556559-4230 Stockholm 4,5 150 Samtrafiken i Sverige AB 556467-7598 Stockholm 2 30 HSH N CRC Malmö AB 556629-2297 Stockholm 1 LB Kiel Pildammen AB 556605-9316 Stockholm 1 SUMMA Bokfört värde 200,312 0,209 200,521 0,700 0,400 16,053 5,033 0,020 0,060 0,200 0,026 1,000 0,150 0,030 0,001 0,001 23,674 *Moderbolag till det helägda dotterbolaget Hälsostaden Ängelholm AB Region skåne Koncern Region skåne Koncern 20142013 2014 Not 14. BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR Banverket, Södra Stambanan Hjärup 50 50 50 Beslut av regionfullmäktige 2009-06-23. Upplösning av bidraget påbörjas vid tidpunkt för utbetalning SUMMA 5050 50 Not 15. FÖRRÅD OCH VARULAGER Resekort 29 829 Tvätt 4657 46 Hjälpmedel 8882 88 Sjukvårdsmaterial och övrigt 133 125 133 SUMMA 296273 296 20142013 2014 Not 16. KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar 529656 504 Fordringar på staten 95 101 98 Mervärdesskatt 293230 293 Fordran internbank koncernbolag 3 0 1 Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter 2 504 2 766 2 488 Övriga kortfristiga fordringar 128 39 126 SUMMA 3 552 3 793 3 509 förvaltningsberättelse 88 noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys (miljoner kronor) Region skåne Koncern 20142013 2014 Not 17. KORTFRISTIGA PLACERINGAR Svenska staten 0 0 Svenska kommuner, Kommuninvest 1 980 794 Svenska landsting 0 0 Statligt eller kommunalt helägda bolag 769 947 Svensk bank, försäkringsinstitut, bolåneinstitut 0 180 Svenska eller utländska företag 480 374 Övriga kortfristiga placeringar 0 0 SUMMA 3 229 2 295 0 1 980 0 769 0 480 0 3 229 Not 18. KASSA OCH BANK Kassor 34 4 Plusgiro/bank 874 1 003 875 SUMMA 877 1 008 878 20142013 2014 Aktualiseringsgraden är 89 procent. Förpliktelsen är minskad genom försäkring, Ängelholms sjukhus AB, 51 miljoner kronor. Överskottsmedel i försäkringen uppgår till 0 miljoner kronor. Antal visstidsförordnanden Politiker 1012 10 Förpliktelsen uppgår, inklusive löneskatt, till 24 miljoner kronor för förtroendevalda och utgör en övre gräns om samtliga visstidsavtal skulle falla ut med pension från och med den tidpunkt då nuvarande individuella avtal löper ut. Inga visstidsförordnanden finns för tjänstemän. Not 21. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Avsatt för riskreserv Redovisat värde vid årets början 43 32 43 Not 19. EGET KAPITAL Nya avsättningar 0 10 0 Ingående eget kapital –21 092 –18 934 –21 092 Ianspråktagna avsättningar –1 –3 –1 Koncernjustering övervärde 0 0 7 Outnyttjade belopp som återförts –33 0 –33 Årets resultat 647 –2 158 592 Förändring av nuvärdet –2 3 –2 SUMMA –20 446 –21 092 –20 493 Utgående avsättning 7 43 7 Avsatt för infrastrukturellt bidrag Södra Stambanan Hjärup Not 20. AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER Redovisat värde vid årets början 55 55 55 Pensionsskuld exklusive löneskatt 24 110 24 071 24 124 Förändring av nuvärdet 1 0 1 Löneskatt 5 849 5 840 5 852 Utgående avsättning 56 55 56 Summa pensionsskuld 29 959 29 911 29 977 Avsatt för omstrukturering förlustkontrakt lokaler Specifikation avsättningar till pensionsförpliktelser i Region Skåne: Redovisat värde vid årets början 7 2 7 PA-KLKAP-KL Nya avsättningar 0 6 0 skuld skuldSärskilda Ianspråktagna avsättningar –2 –1 –2 <1997 ≥1998pensioner Utgående avsättning 5 7 5 Avsättning 2014-01-01 15 860 8 125 86 Intjänad förmånsbestämd ålderspension 0 727 0 Avsatt för uppskjuten skatteskuld 0 0 16 Basbeloppsuppräkning 15-16 0 SUMMA ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR 69 105 85 Ränteuppräkning 146128 1 Pension till efterlevande 0 10 0 Årets pensionsutbetalningar –704 –147 –31 Nya särskilda pensioner 0 0 2 Ändring av försäkringstekniska grunder, bromsen –46 0 0 Övrigt –35 –9 – Summa 15 235 8 817 57 Löneskatt 3 696 2 139 14 Total pensionsskuld 18 932 10 956 71 Total pensionsskuld (summa av tre kolumner) Avgiftbestämd ålderspension (kortfristig skuld) Löneskatt 29 959 549 133 Total skuld 2014-12-31 30 641 förvaltningsberättelse 89 ekonomisk information Region skåne Koncern noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys (miljoner kronor) Not 24. borgensåtaganden 20142013 2014 Ursprunglig beslutad borgen Utstående borgen 2014 2013 2014 Not 22. LÅNGFRISTIGA SKULDER Stiftelsen Sommarsol 3 1 1 1 Lån till Landstingens Ömsesidiga Östra Grevie Folkhögskola 5 0 0 0 Försäkringsbolag 0 787 0 Stiftelsen Kristianstads Förutbetalda investeringsbidrag 583 582 583 läns museum 8 6 8 6 Lån i banker och kreditinstitut 1 000 2 000 1 000 Hälsostaden Ängelholm AB 1 034 362 335 362 Långfristig leasingskuld 1 777 1 960 1 777 Wihlborgs Fastigheter AB 894 785 0 785 Förutbetalda intäkter 128 195 128 Stiftelsen Skånes Djurpark 5 0 0 0 Övriga långfristiga skulder 0 0 0 Borgen Transitio, Summa 3 489 5 524 3 489 ej solidarisk borgen 42 0 0 0 Borgen Transitio, efter regress - 301 304 301 Kreditgivare Summa 1 991 1 154 344 1 154 European Investment Bank 0 1 000 0 Nordic Investment Bank 1 000 1 000 1 000 Säkerhet för borgen till Hälsostaden i Ängelholm utgörs av underborgen Summa 1 000 2 000 1 000 för 2/3 av åtagandet från Wihlborgs Fastigheter AB och Peab Sverige AB. Säkerhet för borgen till Wihlborgs Fastigheter AB utgörsav pantbrev Årets förändring av låneskuld i fastigheten Landsdomaren 6. Nyupptagna långfristiga lån 0 0 0 Årets amortering, långfristiga lån 0 –216 0 Borgen Transitio, solidarisk borgen: Summa 0–216 0 AB Transitio; Region Skåne har tecknat borgenför AB Transitios lån och leasingavtal enligtföljande (utestående krediter): Årets förändring av långfristig leasingskuld Nyupptagen långfristig leasing 0 0 0 Handelsbanken Finans, 10 tåg, 677 Årets amortering, långfristiga leasing –83 –76 –83 SEK/SEB, 6 tåg, 477 Överföring kortfristig del 99 6 99 NIB/SEB, 8 tåg, 676 Summa 16–70 16 SEK, 8 tåg, 446 NIB, 10 tåg, 910 Förutbetalda långfristiga intäkter Investeringsbidrag 557 582 557 Summa AB Transitio – återstående antal år (vägt snitt) 20 21 20 med regressrätt 3 823 2 885 2 953 2885 Periodiserad vinst vid försäljning fastigheter 128 178 128 – återstående antal år (vägt snitt) 8 9 8 Borgensåtagandena har tecknats solidariskt avAB Transitios ägare Externa hyror 15 17 15 vilka utgörs av landsting och kommunalförbund. Borgensteckningen har – återstående antal år (vägt snitt) 10 11 10 skett ienlighet med det fullmäktigebeslut om borgensutfästelse och det Summa 700777 700 regressavtal som ingicks närRegion Skåne beslutade om delägarskap i Not 23. KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 2 715 2 536 2 703 Mervärdesskatt 2319 22 Upplupna löneskulder 1 453 1 427 1 481 Källskatt och arbetsgivaravgifter 1 319 1 330 1 333 Skuld internbank koncernbolag 200 82 55 Kortfristig del av långfristig skuld 1 787 0 1 787 Kortfristig del av leasingskulder 781 682 781 Upplupna pensionskostnader 551 559 571 Övriga kortfristiga skulder 2 661 2 267 2 679 SUMMA 11 492 8 902 11 412 AB Transitio. SUMMA INKLusive borgen MED REGRESSRÄTT 5 814 4 039 3 297 4 039 förvaltningsberättelse 90 ekonomisk information Region skåne Koncern noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys (miljoner kronor) Not 25. ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER1 Utbyggnad av Södra stambanan Överenskommelse med Banverket att Region Skåne ska äga lämplig del av utbyggnad i Åkarp. Beslut regionfullmäktige 2009-02-24, 2008-09-23. Indexreglering med entreprenadindex E84, littera 251. MAX lV Avtal mellan Lunds universitet och Region Skåne om finansiering av Max IV. Beslut i regionfullmäktige 2012-11-26/27, § 150. Region Skånes andel preciseras till högst 168 miljoner kronor under förutsättning att Region Skåne får en ägarandel i nybildat bolag med motsvarande värde eller att lagändring sker så att kostnaden kan periodiseras. Utbetalning enligt avtal senast 2014-12-31. Nytt beslut i regionfullmäktige 2014-11-27, § 200, fastställde finansieringen till 145 miljoner kronor som kostnadsförts 2014. Pågatåg Nordost Förskottering enligt avtal om utlåning till Trafikverket avseende infrastukturåtgärder. Beslut fattat 2011-06-28 i regionfullmäktige, § 56. Prisläge 2008-06 är 268 miljoner kronor. Indexreglering med entreprenadindex E84, littera 251. Fördyring är maximerad till 10 procent. Beslutet innebär en bedömd räntekostnad på 40 miljoner kronor i löpande pris 2013–2019. E 22 Linderöd Vä Förskottering enligt avtal om utlåning till Trafikverket. Beslut regionfullmäktige 2011-11-01, § 108, Indexreglering med vägindex E84. Prisläge 2008-06. Maximal avvikelse 10 procent. Bedömd utbetalning 2013–2016. Projektet är försenat vilket innebär att förskotteringen sannolikt inte behöver verkställas. Svenska Handbollslandslaget AB. Garanti avseende det ekonomiska utfallet av Europamästerskapet i handboll 2016 för damer. Riksväg 21 Vanneberga – Önnestad. 47,5 miljoner kronor (50 procent av 95 miljoner kronor) i 2012 års prisnivå. Förskottering enligt avtal om utlåning till Trafikverket. AB Busspunkten i Helsingborg. Om hyresgäst saknas garanterar Skånetrafiken bashyresintäkten. Bussdepån i Kristianstad AB. Om hyresgäst saknas garanterar Skånetrafiken bashyresintäkten. Jernhusen verkstäder AB. Om hyresgäst saknas garanterar Skånetrafiken bashyresintäkten. Återköpsklausuler i entreprenadavtal avseende bussar 2 SUMMA 20142013 2014 84 83 84 0168 0 0199 0 0893 0 7 0 7 648 6 77 82 77 37 40 37 65 70 65 180 180 180 456 1 763 456 1. Region Skåne ansvarar som delägare i Patientförsäkringen LÖF för bolagets förbindelser till ett belopp motsvarande 10 gånger den premie landstinget har att erlägga för vart år som förlust har uppkommit i patientförsäkringen. År 2014 uppgår premien till 125,6 miljoner kronor och år 2013 till 118,9 miljoner kronor. 2. Fördelning av återköpsklausulernas förfall: 2015 2016 2017 2018 2019 Totalt 15 0 9363 9180 Vid avtalsförfall finns klausul som stipulerar att Region Skåne ska köpa bussar ifall entrepreenören vill det. Avser bussflottans restvärde vid avtalsförfall. förvaltningsberättelse 91 ekonomisk information Region skåne Koncern driftsredovisning (miljoner kronor) ekonomisk information Verksam-Verksam-Intäkter/kostn. Region- hetens hetens utanför verk- Budget bidrag intäkter kostnader samhet.res.Resultat avvikelse Kulturnämnden 276,0 192,8 –466,60,02,22,2 Kollektivtrafiknämnden 2 199,9 2 661,8 –4 535,7 –148,3 177,8 177,8 Regionala tillväxtnämnden 123,9 112,8 –236,60,00,10,1 Hälso- och sjukvårdsnämnden 27 022,0 1 101,8 –27 950,1 –0,1 173,7 173,7 – Skånevård Kryh 635,4 4 284,0 –5 042,7 –10,7 –134,1 –141,9 – Skånevård Sund 0,0 6 938,3 –7 021,4 –15,7 –98,8 –109,5 – Medicinsk service 0,0 2 557,8 –2 521,3 –13,3 23,2 23,2 – Skånes Universitetssjukvård 0,0 12 478,5 –12 555,2 –44,2 –120,9 –139,4 – Hälsostaden 0,0 481,8 –506,3 –0,3 –24,8 –25,3 Summa Vårdproducenter 635,4 26 740,4 –27 646,9 –84,2 –355,3 –392,8 – Regionstyrelsen 1 691,6 596,1 –2 390,5 –0,4 –103,2 –103,2 Summa Regionstyrelsen 2 327,0 27 336,5 –30 037,4 –84,6 –458,5 –496,1 Fastighets- och servicenämnden 0,0 3 300,9 –3 022,0 –265,5 13,4 3,4 Södra Regionvårdsnämnden 0,05,6 –5,60,00,00,0 Patientnämnden 14,20,3 –13,20,01,31,3 Revisionen 17,30,2 –17,50,00,00,0 Summa nämnder och styrelse 31 980,3 34 712,9 –66 284,8 –498,6 –90,2 –137,7 Central finansiering –31 980,3 415,6 –177,4 32 478,9 736,9 159,4 Eliminering av interna poster 0,0 –27 484,8 27 484,8 0,0 0,0 SUMMA REGION SKÅNE 0,0 7 643,7 –38 977,4 31 980,4 646,7 21,7 Bolag före bokslutsdispositioner – Region Skåne Holding AB 0,0 75,6 –82,8 0,0 –7,2 –6,8 – Folktandvården Skåne AB 0,0 1 084,6 –1 008,6 –1,6 74,4 74,5 Koncernjusteringar och bokslutsdispositioner 0,0 –805,5 678,3 5,3 –121,9 –134,2 SUMMA KONCERNEN REGION SKÅNE 0,0 7 998,4 –39 390,5 31 984,1 592,0 –44,8 Koncerninterna mellanhavanden koncernbidragFörsäljn. och driftbidrag Ägarandel %Givna Mottagna Köpare Region Skåne 804 Region Skåne Holding AB 100 5 83 Folktandvården Skåne AB 100 156 Malmö Opera och Musikteater AB 90 0 Skånes Dansteater AB 90 0 SkåNet AB 91 1 1 Innovator Skåne AB 100 1 Skåne Care AB 100 5 17 Business Region Skåne AB 85 86 Tourism in Skåne AB 85 3 Invest in Skåne AB 85 2 Event in Skåne AB 85 1 Film i Skåne AB 85 1 ClinTrials AB 100 3 Teknopol AB 100 Skåne European Office (Belgien) 100 LÅN SäljareGivareMottagare 309 9 76 450 208 42 4 8 0 78 30 18 15 31 2 7 2 9 Tabellen visar ekonomiska mellanhavanden mellan Region Skåne och de majoritetsägda bolagen och dess underkoncerner i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 8.2. Beloppen avser faktiska belopp, ej utifrån ägd andel. förvaltningsberättelse 92 investeringar (miljoner kronor) ekonomisk information BUDGETUTFALL Total investeringsutgift däravTotalt utfall därav (total projektbudget 2014 t o m 2014 2014 BYGGINVESTERINGAR Bygginvesteringar över 50 miljoner kronor Om- och tillbyggnad akutmottagn och infektion, Skånes universitetssjukhus 869 0 915 0 Ny strålbehandlingsbyggnad, Skånes universitetssjukhus 508 0 490 3 Rättspsykiatri, Psykiatri Skåne 487 100 185 103 Nya sjukhusområdet i Malmö 2 375 79 63 41 Nya sjukhusområdet i Lund 407 78 59 42 Nya sjukhusområdet i Helsingborg 814 0 208 160 Hälsostaden i Ängelholm, planering (extern förhyrning) 0 0 0 0 Summa pågående bygginvesteringar över 50 Mkr 5 460 257 1 919 349 Bygginvesteringar under 50 miljoner kronor, vård och hälsa 435 156 336 157 Ej använd ram – 94 – – Fastighetsägarinvesteringar 437 156 299174 Övriga investeringar Regionservice 380 107 136 95 SUMMA BYGGINVESTERINGAR 6 710 770 2 691 775 UTRUSTNINGSINVESTERINGAR Pågående utrustningsobjekt , vård och hälsa 943 438 681 358 Ej använd ram 26 Kollektivtrafiken, varav 3 651 1 100 1 462 633 – biljettsystem 180 0 170 7 – nya pågatåg 50–69 1 145 520 1 166 545 – nya pågatåg 70–74 355 0 78 78 – nya pågatåg 75–99 1 700 450 0 0 – 2 begagnade öresundståg 99 90 0 0 – högvärdeskomponenter och specialverktyg 66 0 45 0 – övrig utrustning 106 40 3 3 SUMMA UTRUSTNINGSINVESTERINGAR 4 594 1 564 2 143 991 Regionservice utrustningar 26 21 26 26 Regionstyrelsen (bygg och utrustning) pågående projekt – varav bygg 0 0 0 0 180 35171 29 – varav utrustning 1 SUMMA REGIONSTYRELSEN 276 35 171 29 SUMMA INVESTERINGAR TOTALT 11 607 2 390 5 031 1 821 Kreditivränta, bygg 22 15 Kreditivränta, tåg 3 3 Kreditivränta, utrustning INVESTERINGAR, inklusive kreditivränta 11 607 2 415 5 031 1 839 1. Varav 28 miljoner kronor avser immateriella investeringar förvaltningsberättelse 93 leasingredovisning Framtida minimileasavgifter per 2014-12-31 (miljoner kronor) ekonomisk information förfallotidpunkt Inom 1 år Senare än 1 år men inom 5 år > 5 år Not 1. OPERATIONELL LEASEGIVNING Icke uppsägningsbara avtal överstigande 1 miljon kronor Fastigheter, extern uthyrning SUMMA OPERATIONELL LEASEGIVNING 77 77 164 164 154 154 Not 2. OPERATIONELL LEASING Icke uppsägningsbara avtal operationell leasing, avtal överstigande 1 miljoner kronor. Finansiella leasingavtal tecknade före 2003 Mark och byggnader 0 0 0 Tåg 0 00 MT-utrustning 0 00 Övriga maskiner och inventarier 0 0 0 Operationell leasing Mark och byggnader 2 8 28 Fastigheter, extern inhyrning, 522 1 402 1 391 MT-utrustning 59 1310 Övriga maskiner och inventarier 8 4 0 SUMMA OPERATIONELL LEASING 591 1 545 1 419 Minimileaseavgifter för operationella leasingavtal vars värde understiger 1 miljoner kronor uppgår till 4 miljoner kronor. Not 11, 12. FINANSIELL LEASING Finansiella leasingåtaganden, avtal tecknat fr o m 2003-01-01, avtal överstigande 1 miljoner kronor. Parkeringshus III Lund1 Parkeringshus Helsingborg2 CRC3 Öresundståg, 7 stycken4 Öresundståg, 10 stycken5 Öresundståg, 9 stycken6 Öresundståg, 14 stycken + Pågatåg, 2 stycken7 SUMMA FINANSIELL LEASING 1 340 14 84342 1 738 13 293 0 18 103 474 608 00 125 4020 781 924 854 Leasingavgifter för finansiella leasingavtal 2014 uppgick till 21 miljoner kronor, och snitträntan uppgår vid årets slut till 0,67 procent. 1. Leasingavtal avseende parkeringshus i Lund, leasegivare SEB Finans, löper på 15 år till 2019-06-30. Restvärdet är 62,5 procent. Variabla avgifter baseras på Stibor 90 dagar med tillägg 0,75 procentenheter. 2. Leasingavtal avseende parkeringshus i Helsingborg, leasegivare SEB Finans, löper på 20 år till 2026-11-30. Restvärdet är 50 procent. Variabla avgifter baseras på Stibor 90 dagar med tillägg 0,75 procentenheter. Region Skåne har rätt att efter 18 år köpa fastigheten. 3. Leasingavtal avseende CRC, leasegivare HSH Nordic Finance AB, löper på 20 år till 2026-03-31. Huvuddelen vidareuthyrs till Lunds universitet. Restvärdet är 40 procent. Variabla avgifter baseras på Stibor 90 dagar med tillägg 1,10 procentenheter. Region Skåne har rätt att efter 20 år köpa fastigheten. 4. Leasingavtal avseende 7 stycken Öresundståg, leasegivare SEB Finans, löper på 30 år. Restvärdet är 17,14 procent. Variabla avgifter baseras på Stibor 180 dagar med avdrag 0,415 procentenheter. Region Skåne har rätt att efter 15 år anvisa köpare till samtliga tåg. Utnyttjas denna rätt upphör leasingkontraktet att gälla. 5. Leasingavtal avseende 10 stycken Öresundståg, leasegivare SEB Finans, löper på 16 år. Restvärdet är 57,76 procent. Variabla avgifter baseras på Stibor 90 dagar med avdrag 0,59 procentenheter. Region Skåne har rätt att efter 15 år anvisa köpare till samtliga tåg. Utnyttjas denna rätt upphör leasingkontraktet att gälla. 6. Leasingavtal avseende 9 stycken Öresundståg, leasegivare Svensk Exportkredit, löper till 2015-08-31. Restvärdet är 95,00 procent. Variabla avgifter baseras på Stibor 180 dagar med tillägg 0,12 procentenheter. Region Skåne har rätt att anvisa köpare till samtliga tåg. Utnyttjas denna rätt upphör leasingkontraktet att gälla. 7. Tre stycken leasingavtal avseende 14 stycken Öresundståg, leasegivare SHB Finans, löper på 15 år. Dessa avtal har per 2011-01-01 omklassificerats till finansiella leasingavtal i syfte att underlätta hantering av ränterisker. Restvärdet är 60,00 procent. Variabla avgifter baseras på Stibor 90 dagar med avdrag respektive tillägg om 0,075 procent och 30 procentenheter. Region Skåne har rätt att efter 15 år anvisa köpare till samtliga tåg. Utnyttjas denna rätt upphör leasingkontraktet att gälla. förvaltningsberättelse 94 Jämförelser med andra (Källa: SKL och SCB) ekonomisk information FINANSIELLA NYCKELTAL långsiktig kapacitetkortfristig beredskap Justerad Skattefinan-RelativJusteradResultat före Nettokostn. Landsting/ landstings-sieringsgrad nettokostn. landstings- Kassa- jämförelse- utveckling Region skattesats Soliditet av invest. utveckling skattesats likviditet stör poster per invån. Stockholm (k) 11,55 –20% Uppsala (k) 10,92 –13% Sörmland (k) 11,20 –39% Östergötland (k) 10,66 0% Jönköping 11,07 –6% Kronoberg 11,64–54% Kalmar 11,18–44% Blekinge 11,64–49% Skåne 10,84 –83% Halland 10,70–16% Västra Götaland (k) 10,95 –62% Värmland 11,69–87% Örebro 11,73–64% Västmanland (k) 11,52 –40% Dalarna 11,68 –149% Gävleborg 11,73–63% Västernorrland 11,20–83% Jämtland 11,42–102% Västerbotten (k) 11,39 –60% Norrbotten 10,86 –45% Medelvärde 11,26–40% 58% –2,3% 150% 1,3% 86% –1,1% 81% –1,9% 83% –0,4% 135% –0,2% 142% –0,2% 122% 0,8% 63% –0,5% 34% –1,9% 68% –0,9% 65% 0,5% 133% –0,7% 141% –1,1% 26% 1,1% 84% 0,0% –14% 1,5% –37% 0,8% 136% 1,2% 70% 1,2% 75% –1,1% 11,55 30% 0,2% 5,2% 10,92 157% 21,8% 4,9% 11,20 187% 3,6% 4,0% 10,66 303% 5,6% 4,2% 11,07 299% 2,0% 3,3% 11,64 205% 3,3% 4,4% 11,18 193% 2,6% 3,4% 11,64 217% 1,2% 3,7% 10,84 67% –0,4% 4,7% 10,70 201% –2,5% 2,0% 10,95 106% –0,4% 3,3% 11,69 105% 1,1% 3,8% 11,73 176% 3,2% 2,8% 11,52 197% 1,5% 5,5% 11,68 63% –2,3% 6,1% 11,73 206% 1,9% 3,6% 11,20 180% –3,4% 4,9% 11,42 159% –4,6% 4,4% 11,39 216% 2,6% 3,3% 10,86 243% –0,5% 4,0% 11,26 115% 1,1% 4,3% VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 2013, KRONOR PER INVÅNARE LANDSTING/ Region Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland RIKET Spec.Spec.Övr.PolitiskLäkem.TOTALTOTALTOTAL Primär- somatisk psyk. hälso- o verk. inom HoS exklTand- HoS inklRegionalTrafik o vård vård vårdsjukvård HoS förmån. tandvård vård tandvård utveckl.infrast. 4 134 3 392 3 596 3 690 3 818 3 347 3 925 3 626 3 992 3 855 4 269 3 963 3 645 3 532 4 065 4 991 4 062 4 393 3 451 4 538 3 289 4 003 12 316 12 490 13 272 11 997 12 732 12 768 12 943 13 989 12 102 12 569 10 293 12 545 12 894 12 963 13 223 12 778 13 403 13 332 13 017 13 318 13 558 12 215 2 595 2 046 2 010 1 664 1 914 1 881 1 843 2 221 1 875 1 642 2 516 1 884 2 189 1 996 1 974 1 779 1 944 1 858 2 350 1 900 1 697 2 170 1 925 1 647 1 192 1 924 1 525 1 491 1 569 1 687 1 295 1 803 2 041 1 764 2 063 2 007 1 921 1 711 1 962 2 079 1 915 2 065 2 799 1 798 Definitioner Finansiella nyckeltal: Justerad landstingsskattesats: Landstingens skattesats justeras för olikheter i verksamhetsansvar baserat på landstingens faktiskt redovisade kostnader för kollektivtrafik, hemsjukvård, färdtjänst och utbildning, framtagen av SKL. Soliditet: Eget kapital – pensionsförmåner intjänade före 1998 samt löneskatt, som redovisas utanför balansräkningen/totala tillgångar. Skattefinansieringsgrad av investeringar: Resultat före extraordinära poster + avskrivningar/investeringar exklusive finansiella investeringar. 62 148 169 142 108 134 158 177 104 151 167 157 102 135 114 181 137 205 229 216 175 129 2 132 2 064 1 985 1 992 2 081 2 038 2 035 2 130 1 823 2 300 1 895 2 323 2 083 2 216 2 163 2 270 2 297 1 915 2 119 2 241 2 029 2 052 23 165 21 787 22 225 21 409 22 178 21 661 22 474 23 829 21 190 22 320 21 181 22 636 22 977 22 849 23 460 23 710 23 806 23 781 23 081 24 279 23 548 22 366 416 599 594 542 621 604 599 731 460 563 622 730 563 579 657 546 570 619 544 661 490 544 23 581 3 953 22 386 2 573 22 820 1 286 21 951 2 097 22 799 1 972 22 265 1 103 23 072 2 313 24 561 1 040 21 650 2 007 22 883 1 620 21 803 3 152 23 366 1 300 23 539 1 863 23 428 961 24 117 1 162 24 256 1 624 24 376 1 082 24 401 1 607 23 625 1 055 24 940 1 279 24 037 22 910 2 442 3 621 2 185 767 1 742 1 390 605 1 796 543 1 473 1 010 2 108 606 1 243 525 601 1 160 470 634 406 321 1 853 Relativ nettokostnadsutveckling: Nettokostnadsutveckling i relation till real utveckling av rikets skatteunderlag t och t-5. 5-årsperspektiv. Kassalikviditet: Kortfristiga fordringar och placeringar samt kassa och bank/ kortfristiga skulder Resultat före jämförelsestörande poster: Resultat före extraordinära poster/ nettokostnaderna Nettokostnadsutveckling/invånare: Nettokostnadsutveckling, nettokostnad år t/nettokostnad år t-1 justerad för befolkningsutveckling totalt, skatteväxling, etc. förvaltningsberättelse 95 Bilagor BILAGOR VÅRDPRODUKTION 2014 2013Förändring % SOMATISK VÅRD Utskrivningar diagnosrelaterad grupp (ej hemsjukvård) 174 247 178 993 –2,7% Utskrivningar vårddagar (ej hemsjukvård) 1 505 1 497 0,5% Summa utskrivningar (ej hemsjukvård) 175 752 180 490 –2,6% Vårddagar diagnosrelaterad (ej hemsjukvård) Vårddagar vårddagar (ej hemsjukvård) Summa vårddagar (ej hemsjukvård) Utskrivningar vårddagar (hemsjukvård) Vårddagar (hemsjukvård) 808 279 22 685 830 964 1 649 93 988 815 823 24 728 840 551 1 508 79 631 –0,9% –8,3% –1,1% 9,4% 18,0% Läkarbesök diagnosrelaterad grupp öppenvård Läkarbesök Teambesök läkare Summa läkarbesök 1 330 688 357 1 958 1 333 003 1 301 310 516 2 041 1 303 867 2,3% –30,8% –4,1% 2,2% Besök annan vårdgivare än läkare Besök dagsjukvård annan vårdgivare än läkare Teambesök annan vårdgivare än läkare Summa besök annan vårdgivare än läkare 745 598 70 608 5 237 821 443 749 401 67 639 4 688 821 728 –0,5% 4,4% 11,7% 0,0% BESÖK TOTALT 2 154 446 2 125 595 1,4% Brev- och telefonkontakter 212 108 198 578 6,8% PRODUKTIONSMIX SOMATIK 324 661 321 561 1,0% PSYKIATRISK VÅRD Utskrivningar vårddagar (ej hemsjukvård) 11 115 11 185 –0,6% Vårddagar (ej hemsjukvård) 174 537 173 179 0,8% Läkarbesök Läkarbesök dagsjukvård Teambesök läkare Summa läkarbesök 82 238 1 438 32 711 116 387 83 918 2 479 27 353 113 750 –2,0% –42,0% 19,6% 2,3% Besök annan vårdgivare än läkare Besök dagsjukvård annan vårdgivare Teambesök annan vårdgivare Summa besök annan vårdgivare än läkare 388 766 43 593 82 456 514 815 360 534 42 005 72 352 474 891 7,8% 3,8% 14,0% 8,4% BESÖK TOTALT 631 202 588 641 7,2% Brev- och telefonkontakter 43 409 35 579 22,0% PRODUKTIONSMIX PSYKIATRI 59 140 55 349 6,8% PRIMÄRVÅRD Läkarbesök 1 727 537 1 679 034 2,9% Dagsjukvård läkare 1 1 0,0% Teambesök läkare 89 3 Summa läkarbesök 1 727 627 1 679 038 2,9% Besök annan vårdgivare än läkare Besök dagsjukvård annan vårdgivare Teambesök annan vårdgivare Summa besök annan vårdgivare än läkare 3 391 564 13 431 1 225 661 3 110 051 15 443 1 261 962 9,1% –13,3% –2,7% –2,9% BESÖK TOTALT Brev- och telefonkontakter 3 392 008 2 607 471 3 110 509 924 943 9,0% förvaltningsberättelse 96 vårdkonsumtion Procentuell minskning eller ökning 2014 jämfört med 2013 Vårdtillfällen LäkarbesökÖvriga besök VårdområdeVårdgivare jämfört med 2013 jämfört med 2013 jämfört med 2013 Somatik Offentlig vård –2,4% 2,2% –0,5% Privat vård –10,2% –9,2% 4,0% Somatik Totalt –2,5% –0,9% 0,0% Primärvård Offentlig vård 0,0% 5,9% Privat vård 4,9% 9,7% Primärvård totalt 2,2% 7,6% Psykiatri Offentlig vård –1,2% 3,2% 9,4% Privat vård –3,3% –14,7% Psykiatri totalt –1,2% 0,8% 5,2% Summa Offentlig vård –2,3% 1,3% 4,8% Summa Privat vård –10,2% –0,4% 8,2% Totalt –2,4% 0,7% 6,0% förvaltningsberättelse 97 BILAGOR Antal vårdtillfällenAntal läkarbesökAntal övriga besök VårdområdeVårdgivare jan-dec jan-dec jan-dec Somatik Offentlig vård 167 225 1 247 680 779 662 Privat vård 2 304 414 894 94 519 Somatik totalt 169 529 1 662 574 874 181 Primärvård Offentlig vård 987 442 2 039 264 Privat vård 817 540 1 774 692 Primärvård totalt 1 804 982 3 813 956 Psykiatri Offentlig vård 10 494 101 503 470 099 Privat vård 0 57 874 77 122 Psykiatri totalt 10 494 159 377 547 221 Summa Offentlig vård 177 719 2 336 625 3 289 025 Summa Privat vård 2 304 1 290 308 1 946 333 Totalt 180 023 3 626 933 5 235 358 Fem år i Sammandrag BILAGOR 201020112012 2013 2014 Utdebitering (kronor/skattekrona) 10,3910,3910,39 10,39 10,69 Intäkter från skatt, statsbidrag och utjämning (miljoner kronor) 28 472 29 341 29 827 30 637 32 266 Verkamhetens nettokostnader (miljoner kronor) 27 041 28 164 28 689 29 133 31 334 Intäktsutveckling (procent) 4,6%3,1%1,7%3,2%5,3% Nettokostnadsutveckling (procent) 1,2% 4,2% 1,9% 2,0% 7,6% Nettokostnadsutveckling exkl jämförelsestörande (procent) 4,2% 5,1% 2,3% 2,1% 6,2% Årets resultat (miljoner kronor) 1 171 –2 354 –292 –2 158 647 Eget kapital (miljoner kronor), blandmodellen 422 –320 –490 –1 385 –1 514 Eget kapital (miljoner kronor), fullfonderingsmodellen –16 608 –18 642 –18 934 –21 092 –20 446 Likviditet per 31/12 (miljoner kronor) 3 888 1 575 1 916 3 303 4 106 Låneskuld per 31/12 (miljoner kronor) 4 102 5 480 5 814 5 512 5 547 Investeringsutgifter (miljoner kronor) 2 904 2 456 2 161 1 823 1 839 Pensionsförpliktelser intjänade fr om 1998 (miljoner kronor) 5 676 7 189 8 141 10 203 11 027 – varav RIPS-effekt 832 1 182 Ansvarsförbindelse pensionsförpliktelser (miljoner kronor) 16 709 18 322 18 445 19 708 18 932 – varav RIPS-effekt 1 351 1 484 Totala pensionsförpliktelser (miljoner kronor) 22 386 25 511 26 586 29 911 29 959 – varav RIPS-effekt 2 182 2 666 Soliditet, exklusive ansvarsförbindelser (procent) 1% –2% –2% –6% –6% Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse pensioner (procent) –85% –89% –86% –90% –83% Antal invånare (31/12) 1 243 329 1 252 933 1 263 088 1 274 069 1 288 908 Antal medarbetare 32 089 32 362 31 717 31 720 32 378 - - - 26 800 27 310 Arbetad tid i heltidsresurser1 Sjukfrånvaro, kalenderdagar per medarbetare 16,0 15,5 16,8 18,2 18,9 Sjukfrånvaro, kvinnor 17,4 16,9 18,3 20,0 20,8 Sjukfrånvaro, män 9,7 9,6 10,5 10,5 11,1 1. Jämförelsesiffra saknas före 2013 förvaltningsberättelse 98 Utdrag ur revisionsberättelsen 99 100 Ordlista Avskrivning Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd. Avsättning De betalningsförpliktelser som är säkra eller sannolika till sin existens, men där det finns osäkerhet beträffande beloppets storlek eller tidpunkten för betalning, till exempel avsättning för pensioner. Balanskrav Balanskrav innebär att årets resultat ska överstiga noll. Från och med verksamhetsåret 2005 infördes en ändring i kommunallagen som innebär att negativa resultat ska återställas senast tre år efter att underskottet uppkommit. I tidigare lagstiftning gällde tvåårsgräns för återställande. Om synnerliga skäl finns behöver resultatet inte återställas. Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen vid verksamhetsårets slut uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder. Diskonteringsränta Kalkylränta, är den räntesats som uttrycker avkastningskrav på kapital. Eget kapital Skillnaden mellan totala tillgångar och avsättningar och skulder enligt balansräkningen det vill säga nettoförmögenheten. Emittent Utgivare av värdepapper Extraordinära intäkter/kostnader Saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet och är av sådan art att de inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet samt uppgår till väsentligt belopp. Finansiellt leasingavtal Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Immateriell tillgång En tillgång som är identifierbar men icke-monetär. Tillgången är en resurs som förväntas ge ekonomiska fördelar i framtiden. Infrastrukturell investering Byggande av väg eller järnväg som staten ansvarar för. Lämnade bidrag till infrastrukturell investering kan dock inte avse att helt finansiera en viss investering. Intern ränta Kalkylmässigt beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Jämförelsestörande poster Viktiga händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder och mellan olika landsting. Kassaflödesanalys Visar kassaflöden från den löpande verksamheten, investerings- och finansieringsverksamheten samt förändring av rörelsekapital. Summa av dessa komponenter utgör förändringen av likvida medel. Kortfristiga fordringar och skulder Fordringar och skulder som förfaller till betalning inom ett år efter balansdagen. Kreditivränta Kalkylmässigt beräknad räntekostnad under byggnadstid. Leasingavtal Ett avtal enligt vilket en leasegivare på avtalade villkor under en avtalad period ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot betalningar. Likvida medel Kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt, till exempel kassa- och banktillgångar, postväxlar samt värdepapper som statsskuldväxlar, bankcertifikat. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Kan uttryckas i olika mått, exempelvis rörelsekapital och ställas i relation till externa utgifter. Långfristiga fordringar och skulder Fordringar och skulder som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen. Omsättningstillgångar Tillgång som beräknas innehas kortvarigt, exempelvis kundfordringar och förrådsartiklar. Patientrörlighetsdirektivet EU:s patientrörlighetsdirektiv innebär att medborgare har rätt att få ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat EU- eller ESS-land. Svenska medborgare, som vill söka vård utomlands, vänder sig till Försäkrings kassan som är den myndighet som hanterar ersättningsfrågan till både patienter och vårdgivare. Produktionsmix Ett sammanvägt mått, mätt i antal poäng, för att mäta vårdproduktionen hos Region Skånes egna vårdgivare. Resultaträkning Redovisning av samtliga intäkter och kostnader under en viss period, till exempel verksamhetsåret. RIPS Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld. Pensionsskulden räknas som nuvärdet av alla framtida pensionsutbetalningar. Den diskonteringsränta som används för att beräkna pensionsskulden avstäms utifrån utvecklingen av den tioåriga statsobligationsräntan. För att räntan ska vara stabil finns ett toleransintervall på ± en procent kring den fastställda diskonteringsräntan. Ränteswap Swappar är finansiella instrument som innebär ett byte av kassaflöden mellan två parter på ett underliggande nominellt belopp. Rörelsekapital Den del av kapitalet som står till förfogande för finansiering av utgifter, det vill säga skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Sammanställd redovisning Sammanställning av resultaträkningar och balansräkningar för olika juridiska personer i vilka Region Skåne har ett betydande inflytande. Ger en helhetsbild av ekonomiska åtaganden oavsett i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. Skattekraft Antal skattekronor per invånare. Skatteunderlag Totala beskattningsbara inkomster. Uttrycks vanligen i skattekronor, det vill säga skatteunderlaget delat med 100. Soliditet Långsiktig betalningsförmåga, uttrycks vanligen som egetkapital i förhållande till totala tillgångar. Vårdkonsumtion Den vård som Region Skåne finansierar produceras av Region Skånes egna vårdgivare, privata vårdgivare eller i annat landsting. Vårdkonsumtion är den vård som produceras till Region Skånes Invånare oavsett var vården sker. Vårdproduktion Den vård som produceras av Region Skånes egna vårdgivare till regionens invånare och till invånare i andra landsting/huvudmän. förvaltningsberättelse 101 ORDLISTA Anläggningstillgång Tillgång avsedd för stadigvarande innehav, såsom fastigheter och inventarier. ORDLISTA AFA Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag Verksamhetsberättelser foto : © peter bri nch och christi aan dirksen regionstyrelsen/koncernkontoret illustr ation: © foj ab arkitekter Regionstyrelsen/Koncernkontoret Max IV. Mötesplats Skåne. Rådhus Skåne i Kristianstad. Miljardsatsning på framtidens sjukvård Uppdrag Regionstyrelsen ska enligt kommunal lagen leda och samordna förvaltningen av Region Skånes angelägenheter samt ha uppsikt över övriga nämnders verk samhet. Regionstyrelsen har det över gripande samordningsansvaret för frå gor som ska bedrivas ur ett strategiskt helhetsperspektiv. Koncernledningen och koncernkon toret har, inom de ramar och direktiv som regionstyrelsen anger, ansvaret för att leda, samordna, följa upp och ut veckla Region Skånes verksamhet uti från en helhetssyn. Viktiga händelser 2014 Region Skåne har beslutat att investera drygt 10 miljarder kronor för att moder nisera sjukhusområdena i Malmö, Lund och Helsingborg. Satsningen omfattar ett antal om- och nybyggnadsproces ser på sjukhusområdena i Malmö och Helsingborg och sträcker sig minst tio år framåt i tiden. I början av mars flyttade cirka 700 medarbetare från Region Skåne och Kristianstads kommun in i Rådhus Skåne i Kristianstad. En ny tillfällig beredning – förenk lingskommissionen – inrättades från och med den 1 mars med uppdrag att ge nomföra en översyn av administrativa belastningar inom hälso- och sjukvår den. I Region Skånes uppdrag att ansvara för det regionala utvecklingsarbetet i Skåne ingår att ta fram en regional ut vecklinsstrategi. Det öppna Skåne 2030 – antogs av regionfullmäktige (RF) i full politisk enighet. Regionstyrelsen beslutade även om handlingsplan för det framtida folkhälsoarbetet Ett socialt hållbart Skåne 2030. RF fastställde i juli regiondirektö rens beslut från 2013 om ny administra tiv struktur för hälso- och sjukvården i Region Skåne – SkåVård 2.0. I december fastställde RF ny arbets ordning för regionfullmäktige samt reg lementen för styrelse, nämnder och re visorer för mandatperioden 2015-2018. Genom det så kallade 3R-samarbetet ska Region Skåne, tillsammans med Västra Götalandsregionen och Stock holms läns landsting, arbeta med ut vecklingen av framtidens system för vårdinformation. Ett nytt samarbetsavtal mellan Re gion Skåne och Lunds universitet teck nades avseende MAX IV. Parterna är överens om att verka för att forskning och verksamhet kommer till praktisk nytta i såväl egna verksamheter som för regionen och dess invånare. Årlig utvärdering av regional sam verkan i enlighet med samverkansavta let genomfördes den 30 januari. Vård förbundet anslöt sig på förvaltningsnivå till samverkansavtalet från och med den 1 oktober. Måluppfyllelse Målrelaterad ersättning (MRE) inför des under året för koncernkontoret, i syfte att förbättra service och kvalitet. Två av sex avdelningar uppnådde samt liga MRE-mål. Ekonomi Resultatet för året uppgår till -103,2 miljoner kronor. I resultatet ingår en jämförelsestörande kostnadspost på 145 miljoner kronor, som avser finansiering av forskningsanläggningen MAX IV. Förtroendemannaorganisationens resultat uppgick till 4,5 miljoner kronor. regionstyrelsen/ koncernkontoret Ekonomi (mkr) Intäkter Kostnader 2014 2013 2 288,8 2 392,0 1 578,3 1 495,3 Resultat –103,283,0 Budget 00,0 Avvikelse –103,283,0 Antal anställda 744 verksamhetsberättelser 715 102 Beredningar för medborgardialog foto : © Antje A ndersso n, m aria norberg beredningar för medborgardialoger Speed-dating vid Regionfullmäktige. Sketcher och interaktiva möten i och runt Öresundshuset. Clownmålning från sommaraktiviteter i Helsingborg. 6 000 skåningar har träffat en regionpolitiker Uppdrag Region Skåne för en löpande dialog med befolkningen kring samtliga an svarsområden. Beredningarna för med borgardialog har, tillsammans med sty relse och nämnder, strävat mot en så god integrering av dialogen i den politiska beslutsprocessen som möjligt och för ett meningsfullt deltagande för medbor garna. Ett särskilt fokus har funnits på ungdomar och på att utveckla metoder för dialog. Viktiga händelser 2014 Medborgarnas erfarenheter, kunskaper och åsikter har hämtats in med olika metoder. Regionpolitikerna har ökat antalet dialogtillfällen och personligen träffat ca 6 000 invånare. Den webb baserade Skånepanelen, bestående av ca 4 500 skåningar, har svarat på frågor om den regionala utvecklingsstrategin, patientmakt, klimatfrågor samt kultur frågor. Läs mer. Dialoggrupper och workshops på gymnasieskolor har fördjupat dialogen kring remissförslaget till den regionala utvecklingsstrategin. Klimatsamverkan Skåne är ett samarbete mellan kommu nerna, Länsstyrelsen och Region Skåne. Beredningarna fick i uppdrag av region styrelsen att förhöra sig om skåningar nas inställning och vägval i klimatfrå gor via Skånepanelen. Läs mer. Spontana möten med invånare har ge nomförts på ett 20-tal bibliotek, 25 gymnasieskolor och nio festivaler/eve nemang. Teman har varit kännedom om Region Skånes verksamhet och på vilka sätt medborgare önskar vara med och påverka i frågor som rör regionens ansvarsområden. Frågorna har också handlat om livskvalitet samt om kultur och tillgängligheten till kulturutbudet. Resultaten från denna dialog ska bland annat utgöra en del av underlaget för Region Skånes nya kulturplan. Skåneenkäten genomförs som en telefonenkät med 1500 invånare per år med frågor kring kännedom om Region Skåne samt om förtroendet för verk samheten. Läs mer. Speeddating, det vill säga korta och snabba dialoger mellan gymnasieelever och fullmäktigepolitiker, har provats. Medborgarmagasinet Leva i Skåne, som även finns i en webbaserad version, är ett initiativ från beredningarna som ökar förutsättningarna för dialog. Måluppfyllelse Målen i strategikartan och de upp drag som har beslutats av nämnder och fullmäktige har uppnåtts. Ett flerårigt uppdrag om framtidens hälso- och sjukvård har avrapporterats till hälsooch sjukvårdsnämnden. Dessutom har beredningarna bidragit med ett tydligt medborgarperspektiv i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. I enlig het med målen i Region Skånes strate gikarta har uppföljningsverktyg inom samtliga strategiska områden utveck lats. Ekonomi Resultatet för året uppgår till 0,9 mil joner kronor. Både den politiska delen och tjänstemannadelen följer den eko nomiska planeringen för året. beredn. för medborgardialog Ekonomi (mkr) 2014 2013 Intäkter 6,96,9 Kostnader 6,06,2 Resultat Budget Avvikelse 0,90,7 0,00,0 0,90,7 Anställda ingår i förvaltning Koncernkontoret verksamhetsberättelser 103 Folkhälsoberedningen folkhälsoberedningen Alla människor har rättigheter men barn har faktiskt egna rättigheter. FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Här ses ett urval av barnets rättigheter. Du har rätt att leva och utvecklas i trygghet Du har rätt till lek, vila och fritid Ingen får skada, utnyttja, slå eller på annat sätt vara dum mot dig Du har rätt att bli lyssnad på och att få berätta vad du tycker och tänker Du har rätt att få veta och förstå Du och dina föräldrar har rätt till hälsovård Om du har någon funktionsnedsättning har du även särskilda rättigheter * Dina föräldrar och all personal du träffar, ska känna till och respektera dina rättigheter Du har samma Barnets rättigheter på familjecentralen. Alla vuxna rättigheter som ska alltid se till ditt bästa Dina föräldrar har ansvar för att hjälpa dig Presentation av folkhälsorapporten Barn och föräldrar i Skåne. alla barn – oavsett vem du är Hälsa och livskvalitet på lika villkor Uppdrag Måluppfyllelse Folkhälsoberedningens uppdrag är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och därmed bidra till utveckling, till växt och välfärd i regionen. Uppdraget innebär att genom kunskapsutveckling, kunskapssamverkan och kunskapsspridning stödja beslutsfattare och samver kanspartners i det gemensamma arbetet för en god hälsa och livskvalitet på lika villkor i Skåne. Ett verktyg har utvecklats för att till gängliggöra och sprida folkhälsostatis tik internt och externt. Handlingspla nen för det framtida folkhälsoarbetet, Ett socialt hållbart Skåne 2030, togs under året fram i bred samverkan som en del i genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030. Samverkan med andra aktörer har under året vidareutvecklats genom olika nätverk och plattformar såväl re gionalt som nationellt och internatio nellt. Bland dessa kan nämnas regionala nätverk för familjecentraler och kom munala folkhälsosamordnare, den na tionella plattformen Mötesplats Social hållbarhet och WHO:s nationella och internationella nätverk. En rapport om miljörelaterad ohälsa bland barn har tagits fram i samverkan med Kronoberg och Blekinge. Statliga medel för HIV/STI-prevention på ca 14 miljoner kronor har under året fördelats inom regionen och HBTQ-utbildning ar har genomförts. Samtliga medel på tio miljoner kronor i den sociala inves teringsfonden har under året fördelats till fem olika projekt. För att effektivi sera arbetet med bidragshantering har det utvecklats en databas. Under året * FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Viktiga händelser 2014 Resultatet av Folkhälsoenkät Barn och förälder i Skåne 2013 sammanställdes och presenterades i oktober 2014 och fick ett stort mediegenomslag. Under våren genomfördes seminarieserien Crossing Borders med olika teman kring social hållbarhet i samarbete med Malmö Högskola. Region Skåne deltog i två internationella WHO-konferenser i oktober, Regions for Health i Florens och Healthy Cities i Aten. I november genomfördes en utbildningsdag om so ciala investeringar. I december besluta de regionstyrelsen om en ny handlings plan för folkhälsoarbetet. Skåne lyfter genomfördes i april/maj i Kristianstad, Hörby, Helsingborg och Ystad. har folkhälsoperspektivet fått ett ökat fokus i Region Skånes budgetprocess, planering och uppföljning, där det stra tegiska arbetet med social hållbarhet särskilt har uppmärksammats. Ekonomi Resultatet för året uppgår till 0,3 miljo ner kronor. folkhälsoberedningen Ekonomi (mkr) 2014 2013 Intäkter 27,526,5 Kostnader 27,226,1 Resultat Budget Avvikelse 0,30,4 0,00,0 0,30,4 Anställda ingår i förvaltning Koncernkontoret Är du intresserad att veta mer? Klicka på nedan länk så kommer du till: Folkhälsoberedningens verksamhetsberättelse 2014 verksamhetsberättelser 104 Hälso-och sjukvårdsnämnden Uppdrag Ekonomi foto : © Roger Lundholm Positiva resultat inom palliativ vård och äldrevården Trots brist på vårdpersonal inom flera områden, vilket periodvis har lett till brist på vårdplatser, har vårdkvaliteten inom flera områden utvecklats i positiv riktning. Detta gäller till exempel inom diabetes, stroke, hjärtsjukvård och pal liativ vård. Inom cancervården har väntetiderna kortats, men ytterligare satsningar görs under 2015 måste göras för att målen ska uppnås. Inom patient säkerhet och läkemedelsanvändning går utvecklingen åt rätt håll, men ytterliga re insatser måste göras för att förhindra trycksår och minska användningen av antibiotika. Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för bedömningen av det samlade beho vet av hälso- och sjukvård och tandvård inom Region Skånes ansvarsområde och beslutar om det övergripande hälsooch sjukvårdsuppdraget. Uppdraget anger inriktning och mål för den of fentligt finansierade vården i offentlig och privat regi. Viktiga händelser 2014 Inom ögon, hud, beroendevård och psy koterapi har vårdval införts den 1 april. Under året har också specialistmottag ningar inom gynekologi och hjärtsvikt tillkommit som tilläggsuppdrag inom Hälsoval Skåne. För att uppnå en mer jämlik vård fat tade Hälso- och sjukvårdsnämnden un der våren beslut om en strategisk plan för specialiserad palliativ vård och avan cerad sjukvård i hemmet. Till planen kopplades 48,5 miljoner kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden har också under året avsatt fem miljoner kronor för att minska väntetiderna till dyslexiutredningar. Fetma och övervikt hos barn och ungdom är ett växande problem. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i maj att avsätta sex miljoner kronor till tre olika projekt för att i samverkan med tandvård och den kommunala elevhäl san utveckla modeller för ett bättre om händertagande. För att öka tydligheten och tillgäng ligheten inom akutsjukvården har sjuk husens och primärvårdens akutmot tagningar samlokaliserats. Härigenom blir patienterna i större utsträckning omhändertagna på rätt vårdnivå. Telefontillgängligheten inom primärvården har under flera år brustit. Tack vare ett fokuserat arbete uppnår nu fler talet vårdcentraler de nationella målen. I samverkan med Skånes kommu ner fortsätter arbetet för att förbättra omhändertagandet av äldre. Detta har bland annat resulterat i mobila äldre team och förbättrade rutiner för kom munikation mellan olika vårdaktörer. Idag finns 54 äldrecentraler. Hittills har dessutom 26 äldrevårdcentraler öppnat. På sikt förväntas dessa insatser leda till färre återinskrivningar till sjukhus och större möjligheter för äldre att vårdas i hemmet. För att öka tillgängligheten till vård och behandling har samordning av pa tienter till vårdgivare med ledig kapa citet ökat under året. Mer än 20 000 patienter har härigenom erbjudits vård hos annan vårdgivare. Under 2014 lanserades eJournal där medborgarna kan läsa delar av sin patient journal genom att logga in på 1177.se. Resultatet för året uppgår till 173,7 mil joner kronor. Det är främst lägre kost nader avseende läkemedel som bidrar till positiv budgetavvikelse. Till bedöm ningen bidrar ekonomiska effekter un der innevarande år av att verksamheter och aktiviteter har kommit igång senare än planerat. Det gäller exempelvis nya ackrediteringar inom ramen för vård valen (LoV). Region Skåne har erhållit 129 miljoner kronor för kömiljarden under året. hälso- och sjukvårdsnämnden Ekonomi (mkr) 2014 Intäkter 28 123,8 Kostnader –27 950,1 2013 26 732,7 –26 611,9 Resultat 173,7120,8 Budget 00 Avvikelse 173,7120,8 Anställda ingår i förvaltning Koncernkontoret Är du intresserad att veta mer? Klicka på nedan länk så kommer du till: Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsberättelse 2014 verksamhetsberättelser 105 hälso- och sjukvårdsnämnden Måluppfyllelse God tillgänglighet trots ökat besökarantal. Kompetenta och engagerade medarbetare. Ökning av bokade tolkuppdrag med 9 procent. Färre hjälpte fler med mer Brukarna var nöjda med oss. Brukar undersökningen visade att mer än 90 procent av våra brukare anser att de har nytta av och är nöjda med verksam hetens insatser samt att de känner sig delaktiga och bemöts med respekt. Tolkverksamhetens brukarundersök ning visade på ett gott resultat med förbättringar inom alla områden, be mötande, delaktighet och kommunika tion, jämfört med mätningen 2012. Satsningar på e-hälsa. Divisionen ska pade en arbetsgrupp för eHälsa. Upp draget är att stödja ledningens ambition att ligga i framkant i utnyttjandet av ny teknik i kontakten med brukarna. Un der året genomfördes olika aktiviteter som webbaserade utbildningar, insat ser till brukare och anhöriga via extern Lync (verktyg för webbaserad kommu nikation), chattfunktion där föräldrar kan fråga och diskutera med kurator och uppstart av sluten föräldragrupp på Facebook för utbyte av erfarenheter och stöttning. Ekonomi Uppdrag Habilitering- och hjälpmedelsnämnden ska erbjuda personer som är bosatta i Skåne och har en varaktig funktions nedsättning habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst för vardags tolkning. Nämnden ska också ansvara för att verksamheten har den kvalitet som Socialstyrelsen kräver. Uppdraget innebär att ”göra livet mer möjligt” och därmed skapa förutsättningar för denna målgrupp att kunna uppleva en ”livs kvalitet i världsklass”. Viktiga händelser 2014 Färre hjälpte fler med mer. De viktigaste händelserna i verksamheten sker dag ligen då engagerade och kompetenta medarbetare möter dem vi finns till för. Produktivitetsökningen blev sex pro cent, mätt i antalet vårdkontakter per årsarbetare, och totalt hade verksam heten rekordmånga unika besökare, vårdkontakter, hjälpmedelsutprovning ar och tolkuppdrag. Tillgängligheten var fortfarande god men inflödet av remisser, inte minst avseende barn och ungdomar med au tismspektrumtillstånd, medförde att behovet av insatser i rätt tid inte fullt ut kunde mötas. Även inom tolkverksam heten, vars uppdrag är teckentolkning, har tillgängligheten varit god. Trots en ökning av antal beställda uppdrag med nio procent jämfört med föregående år stannade tolkbristen på 2,9 procent. Måluppfyllelse Verksamheten arbetar utifrån måldo kument, där Region Skånes strategi karta bryts ned till mål och måltal på divisionsnivå. Verksamhetens måldokument bryts sedan ner ytterligare och konkretiseras inom verksamheter och staber samt vidare på enhets- och indi vidnivå. Måluppfyllelsen för 2014 var god och redovisas utifrån verksamhe tens tre målområden: Tillgänglighet, kvalitet och effektiva processer. Resultatet för året uppgår till -6,7 miljoner kronor. Verksamhetens ekonomi redovisas i två separata delar där kärn verksamheten skiljs från verksamheten vårdval hörselrehabiliteringar. Resul tatet för kärnverksamheten uppgår till 6,6 miljoner kronor, vilket motsvarade en procent av omsättningen. För områ det vårdval hörselrehabiliteringar ham nade resultatet på -13,3 miljoner kro nor. Anledningen till underskottet var ett ökat inflöde av brukare med behov av att prova ut och erhålla hörapparat och att priserna på hörapparater höjdes från och med maj då ett nytt upphand lat avtal trädde i kraft. habilitering- och hjälpmedelsnämnden Ekonomi (mkr) Intäkter Kostnader Resultat Budget Avvikelse Antal anställda 2014 2013 680,5669,9 –687,2–651,1 –6,718,7 0,00,0 –6,718,7 788 777 Värden i tabell ovan ingår även i redovisning för Skånevård Kryh. Är du intresserad att veta mer? Klicka på nedan länk så kommer du till: Habilitering- och hjälpmedelsnämndens verksamhetsberättelse 2014 verksamhetsberättelser 106 habilitering- och hjälpmedelsnämnden foto: © hab i l i t er i ng oc h h j ä l p m ed el Habilitering- och hjälpmedelsnämnden Vårdproduktionsberedningen foto : © christi aan dirksen vårdproduktionsberedningen Med effektivitet och patientsäkerhet i fokus Uppdrag Under regionstyrelsen fanns fram till och med mandatperiod 2010–2014 vårdproduktionsutskottet-/beredningen (VPB), vars uppgift vara att bereda och samordna frågor om styrningen av Region Skånes förvaltningsdrivna hälso- och sjukvård; Skånes universitetssjuk vård, Skånevård Kryh, Skånevård Sund, Projekt Hälsostaden samt Medi cinsk service. Viktiga händelser 2014 Efter mandatperioden 2010-2014 av vecklades vårdproduktionsutskottet-/ beredningen (VPB) och en ny politisk organisation för styrning bildades. Det har sedan april månad startats nya vårdvalsenheter i enlighet med lagen om valfrihet (LOV). Inom so matisk specialistvård har det startats enheter inom ögon- och hudsjukvård. Inom psykiatrins verksamhetsområde beroende behandling har vårdvalsen heter LäkemedelsAssisterad Rehabilite ring vid Opiatberoende (LARO) startat. Det pågår ett regionalt och natio nellt nivåstruktureringsarbete, vilket innebär en fortsatt koncentration av vissa typer av högspecialiserad vård till Skånes universitetssjukhus (SUS) samtidigt som verksamhet som tidigare utförts på SUS nu utförs på andra sjuk hus i Region Skåne. Detta som ett led i målsättningen att vården ska utföras på rätt nivå där förutsättningarna för god kvalitet är bäst. Måluppfyllelse Den nya förvaltningsstrukturen påver kar möjligheterna till historiska jämfö relser inom flera områden. I de områden jämförelser kan göras, till exempel när det gäller tillgänglighet, konstateras att tillgängligheten ligger ungefär på sam ma nivå som 2013. Målsättningen att vården ska ske i effektivare vårdformer har börjat ge synliga resultat. Allt mer specialiserad somatisk vård sker inom den öppna vården, samtidigt som vård kontakter inom den somatiska öppen vården tenderar att i högre grad ske inom ramen för primärvård. Samtidigt har satsningar på att utöka den pallia tiva sjukhusvården och den avancerade vården i hemmet (ASIH) gett resultat. Ekonomi Resultatet för året för de offentliga häl so- och sjukvårdsproducenterna uppgår sammanlagt till -359,1 miljoner kronor. Förvaltningarna hade under året ett resultatkrav på 37,5 miljoner kronor, vilket härrör sig till hälsovalsenheterna. Detta innebär att budgetavvikelsen uppgick till -396,6 miljoner kronor. Under året har nya arbetssätt i en ny or ganisationsstruktur utvecklats med nya möjligheter till samordning. Samtidigt har man arbetat med omfattande hand lingsplaner mot en ekonomi i balans. Vårdproduktionsberedningen* Ekonomi (mkr) Intäkter Kostnader 2014 26 740,4 –27 099,5 Resultat–359,1 Budget37,5 Avvikelse–396,6 Antal anställda 28 316 * Innehåller en sammanräkning av förvaltningarna: Skånes universitetssjukhus, Skånevård Sund, Skånevård Kryh, Projekt Hälsostaden och Medicinsk service. Är du intresserad att veta mer? Klicka på nedan länk så kommer du till: Vårdproduktionsberedningens verksamhetsberättelse 2014 verksamhetsberättelser 107 Skånes universitetssjukvård foto : © roger lundholm skånes universitetssjukvård Högspecialiserad vård via videolänk. Nya vårdcentraler öppnades. Supermagnetkamera installerades. Samarbete för ökad patientsäkerhet och kvalitet Uppdrag Inom Skånes universitetssjukvård (SUS) bedrivs akut- och planerad hälso- och sjukvård, specialistsjukvård samt pri märvård. Sjukhusen ligger i Malmö och Lund. Skånes universitetssjukvård tillhandahåller också högspecialiserad vård för såväl hela Skåne som södra sjukvårdsregionen. Sjukhuset utför där till rikssjukvård inom flera områden. Offentlig primärvård bedrivs vid vård centraler i kommunerna Malmö, Lund, Burlöv, Staffanstorp, Lomma, Käv linge, Eslöv, Höör och Hörby och är en integrerad del av verksamheten. Om fattande avancerad forskning bedrivs i egen regi och i samarbete med externa aktörer, där Medicinska fakulteten vid Lunds universitet är den volymmässigt absolut största samarbetspartnern. Viktiga händelser 2014 Under året har samtliga divisioner ar betat med implementering av den nya ledningsorganisationen som genomför des vid årsskiftet 2013/2014. Sedan maj bedrivs primärvårdens kvälls- och helg mottagningar i anslutning till akutmot tagningarna på sjukhusen i Lund och i Malmö. Delar av ögon- och hudsjuk vården bedrivs sedan den 1 april 2014 delvis inom vårdvalet. Till följd av akut brist på sjuksköterskor har drygt 100 vårdplatser och fyra operationssalar inte kunnat hållas öppna. Detta har lett till omfattande problem med överbelägg ningar, utlokalisering, långa väntetider på akutmottagningarna och att vissa lägre prioriterade operationer flyttats fram. Åtgärder har genomförts både för att öka bemanningen och för att kunna bedriva verksamheten så effektivt som möjligt. Måluppfyllelse Under året nåddes flera mål, exempel vis när det gäller blodtryck vid diabetes, hälsoåtgärder inom primärvården, hy gienregler, förekomst av trycksår, risk bedömningar, riskanalys samt läkeme delsgenomgångar inom primärvården. Intensifierad utveckling av cancerpro cesserna påbörjades med fler kontakt sjuksköterskor. Screening för koloncan cer startade i maj. Förbättringsarbetet inom den palliativa vården kom igång och resultaten förbättrades om än från relativt låga nivåer. Det regionala målet om minskning av vårdrelaterade infek tioner (VRI) uppfylldes inte, men SUS låg under snittet för regionsjukhusen. Målen för utskrivningsinformation, hälsoåtgärder på sjukhusen, undvik bar sjukhusvård och återinskrivning inom 30 dagar för äldre uppfylldes inte. Vårdgarantin samt målen i kö miljarden nåddes inte. Totalt hanterades 14 384 patientärenden för samordning till snabbare vård under 2014. Detta kan jämföras med 5 805 ärenden under 2013. Ekonomi Resultatet för året uppgår till -121 mil joner kronor, vilket är en budgetavvi kelse på -139 miljoner kronor För sjukhusen var resultatet 162 mil joner kronor sämre och för hälsovalet 23 miljoner kronor bättre än budget. En förklaring till underskotten inom sjukhusverksamheten är bland annat de dyra lösningar som tvingats fram i form stimulansersättningar, övertid och bemanningsköp, för att kunna hålla vårdplatser öppna. Ytterligare förkla ringar är kostnader för rekrytering av personal för att öppna vårdplatser och höga kostnader från Region Skånes ser viceförvaltningar. Skånes universitetssjukvård Ekonomi (mkr) 2014 Intäkter 12 479,4 Kostnader 12 600,3 2013 12 123,8 12 112,8 Resultat –120,911,0 Budget 18,623,2 Avvikelse –139,4–12,2 Antal anställda 12 675 12 330 Är du intresserad att veta mer? Klicka på nedan länk så kommer du till: Skånes universitetssjukvård verksamhetsberättelse 2014 verksamhetsberättelser 108 skånevård sund foto : © henrik bengtsso n, christi aan dirksen Skånevård Sund En operation pågår i en av Skånevård Sunds operationssalar. Ambulansverksamhet i Region Skåne. Tillsammans med patienten för bättre hälsa Uppdrag Inom Skånevård Sund bedrivs akutoch planerad hälso- och sjukvård samt primärvård. Sjukhusen ligger i Helsing borg, Landskrona, Trelleborg och Ängelholm. Förvaltningen bedriver även specialiserad psykiatrisk vård för alla medborgare i Skåne samt Skåne övergripande uppdrag när det gäller Regionalt stöd för personer från andra länder. De offentligt drivna vårdcen tralerna i kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Ås torp, Örkelljunga, Landskrona, Svalöv, Trelleborg, Svedala och Vellinge är en integrerad del av verksamheten. En FoU-enhet har bildats på förvalt ningsnivå. Centrum för primärvårds forskning (CPF) utgör en självständig samarbetspartner för förvaltningens FoU-enhet. Det finns väletablerad forskningsverksamhet på sjukhusnivå, primärvårdsnivå och inom den psykia triska vården. Viktiga händelser 2014 Den genomgripande organisationsför ändringen Skånevård 2.0 har fortsatt att forma arbetet. En reducering av vårdplatser har skett i Helsingborg samtidigt som vårdplatser har öppnats i Landskrona. Öppettiden vid Lasa rettet i Trelleborg har förkortats (ny stängningstid är 16.00). Näralinjen och IME-platserna har avvecklats. Under hösten har det varit ett besvärligt vård platsläge framförallt i Helsingborg och Trelleborg. Tre nya vårdval har införts inom hud- och ögonmottagning samt LARO med start den 1 april. Landskronaprojektet har vidareutvecklats och lett till ett bättre omhändertagande av det akuta flödet av närsjukvårdspatienter i samarbete med kommunen. I april öpp nade primärvården och privata aktörer tillsammans med division Specialiserad närsjukvård i Helsingborgsområdet en gemensam kvälls- och helgmottagning, Nya Jouren. Måluppfyllelse Under året nåddes flera mål. Den natio nella patientenkäten (NPE) för soma tisk vård visar på ett mycket gott bemö tande. Delaktighet och helhetsintryck har ökat. Generellt ligger psykiatrin i Skåne högre än riket inom alla indika torer. Användningen av e-tjänster ökar, exempelvis har antalet ärenden i Mina vårdkontakter ökat med över 10 000 ärenden. Tillgänglighet till besök och operation har varit god, inom flera om råden på excellensnivå. Verksamheterna använder rekom menderade kvalitetsregister, åtgärder är insatta för att förbättra diabetessjuk vården och minska återinskrivningarna vid hjärtinfarkt. Inom strokesjukvården ligger Trelleborg i den nationella top pen. Bröstcancer och prostatacancer vid Helsingborgs lasarett ligger mycket väl till jämfört med övriga sjukhus. Inom psykiatrin har ett flertal särskilda sats ningar gjorts under året, bland annat för barn och unga, för patienter med självskadebeteende och missbruk samt inom psykosvården. Inom den pal liativa vården har resultaten förbättrats både vad gäller smärtlindring och bryt punktsamtal. Ekonomi Resultatet för året uppgår till -98,8 mil joner kronor, vilket är en budgetavvi kelse på -109,5 miljoner kronor Underskotten kommer i huvudsak från de två sjukhusdivisionerna som tillsammans har ett underskott på över 150 miljoner kronor. Division Psykia tri är i det närmaste i balans, division Primärvård och förvaltningsledningen uppvisar överskott. Avvikelsen på kost nadssidan uppgick till 3,6 procent. Skånevård Sund Ekonomi (mkr) 2014 2013 Intäkter 6 938,3 6 975,9 Kostnader –7 037,1 –7 114,8 Resultat –98,8 Budget 10,7 Avvikelse –109,5 Antal anställda –138,9 31,3 –170,2 7 792 7 770 Är du intresserad att veta mer? Klicka på nedan länk så kommer du till: Skånevård Sund verksamhetsberättelse 2014 verksamhetsberättelser 109 Skånevård Kryh foto : © johan nyberg skånevård kryh Sjuksköterskor på Lasarettet i Ystad. Sveriges första mobila ungdomsmottagning. Sjukgymnastik på äldrevårdsmottagningen, Näsby vårdcentral Kristianstad. Effektiva processer där patientens fokus är vårt fokus Uppdrag Inom Skånevård Kryh bedrivs akutoch planerad hälso- och sjukvård samt primärvård. Sjukhusen ligger i Ystad, Hässleholm och Kristianstad, varav huvuddelen av akutsjukvården bedrivs vid sjukhusen i Kristianstad och Ystad. De offentligt drivna vårdcentralerna i kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Östra Göinge, Osby, Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Skurup och Perstorp är en integrerad del av verksamheten. Förvalt ningen ansvarar även för Skåneöver gripande uppdrag inom habiliteringoch hjälpmedelsverksamhet, specialise rad palliativ slutenvård, avancerad sjuk vård i hemmet (ASIH) samt ungdoms mottagningar. Under 2014 etablerades en FoU-enhet på förvaltningsövergri pande nivå som håller ihop forsknings verksamheten exempelvis inom orto pedi och proteskirurgi. Viktiga händelser 2014 Arbetet med att förändra den organisa toriska strukturen med fokus på patien tens väg i sjukvården pågår. Dagens Medicin rankade lasarettet i Ystad och Centralsjukhuset i Kristianstad på 8:e respektive 11:e plats bland Sveriges bästa sjukhus. Ungdomsmottagningens förebyggande arbete har halverat antalet tonårsaborter i Kristianstad. Habilite ring och hjälpmedel utvecklar webbut bildning för föräldrar till barn med au tism. Diagnostiskt centrum inspirerade Stockholms läns landsting som öppnar ett motsvarande centrum. Sjukhuset i Kristianstad är bäst i Sverige på kolorek talcancer. Nya vårdval inom hud- och ögonmottagning infördes den 1 april. Primärvårdens kvälls- och helgmottag ning i Hässleholm och Kristianstad har flyttats till respektive sjukhusområde. Samlokaliseringen mellan primärvård och sjukhus finns sedan tidigare på La sarettet i Ystad Måluppfyllelse Under 2014 har arbete bedrivits för att stärka patienters inflytande och känsla av att vara informerade och delaktiga i sin vård. Flera patientråd har inrättats inom områdena äldrevård, ortopedi, barnsjukvård, cancervård och framti dens sjukvård. Personcentrerad vård har introducerats. Kömiljardens krav har uppfyllts tio av årets tolv månader. En positiv utveckling finns inom områ det patientsäkerhet. Verksamheten var i topp i Sverige vid vårens mätning av hygien- och klädregler. När det gäller kvalitetsregistren placerade sig Kirurg kliniken i Kristianstad i absoluta Sverigetoppen för kolorektal cancersjukvård. Framförallt utmärker sig kliniken för ett snabbt och effektivt patientomhän dertagande där väntetider är korta och tillgängligheten hög. Ekonomi Resultatet för året uppgår till -134,1 miljoner kronor, vilket är en budgetav vikelse på -141,9 miljoner kronor. Re sultatet är -132,4 miljoner kronor sämre än föregående års resultat. Det är fram förallt inom sjukhusdivisionerna som underskotten finns. En förklaring är att verksamheten fick in 90 miljoner kro nor mindre i prestationsrelaterade in täkter för kömiljard och patientsäkerhet jämfört 2013, trots att prestationen va rit bättre. Utöver uteblivna intäkter har verksamheten belastats med merkostna der för uppbemanning under somma ren, extra ersatt arbetad tid till följd av vårdplatssituationer och personalbrist, samt merkostnader utöver budget för verksamhetsservice, för tillsammans 40 miljoner kronor. Skånevård kryh inkl Habilitering och Hjälpmedel Ekonomi (mkr) Intäkter Kostnader 2014 2013 4 919,2 –5 053,3 5 088,6 –5 090,4 Resultat –134,1–1,8 Budget 7,836,9 Avvikelse –141,9–38,7 Antal anställda 5 734 5 584 Är du intresserad att veta mer? Klicka på nedan länk så kommer du till: Skånevård Kryh verksamhetsberättelse 2014 verksamhetsberättelser 110 Projekt Hälsostaden foto : © pernill a söderkvist projekt hälsostaden Hälsostadens gemensamma kvälls- och helgmottagning. Hälsostadens mobila akutteam gör hembesök. Projekt Hälsostaden firade ett år 2014. kommun och koordinator, arbetar med hembesök hos kommuninvånare i behov av akut sjukvård. Under hösten starta des ett pilotprojekt där det inrättades en Omvårdnadsenhet (OVE). Denna enhet inrättades för att öka kvaliteten i omhändertagandet av patienter som är medicinskt färdigbehandlade. Ekonomi Hälsostaden – gränslös vård Uppdrag Hälsostaden är ett projekt mellan Ängel holms kommun och Region Skåne för att skapa en gränslös och förbättrad vård för alla kommunens invånare. Projektet etablerades hösten 2013 och sträcker sig tre år framåt i tiden och är ett samarbete mellan kommunal verksamhet, primär vård och sjukhusbunden specialistvård i Region Skåne. Verksamheten finns i Ängelholm. Målsättningen är att uppnå en ökad tillgänglighet, förbättrad kva litet med utökad möjlighet att erbjuda vård på rätt nivå, förbättra patientflödet mellan kommun, primärvård och sjuk hus samt uppnå högre kostnadseffekti vitet. Viktiga händelser 2014 Från och med januari 2014 är Region Skåne huvudman för den kommunala verksamheten som omfattar ett kort tidsboende och en vårdplaneringsenhet. Totalt handlar det om 17 vårdplatser. Under året har Hälsostaden påbörjat ett intensivt arbete med projektering av nyoch ombyggnation av sjukhusområdet tillsammans med Hälsostaden AB. Vå ren 2014 öppnades en gemensam kvällsoch helgmottagning för primärvården på Ängelholms sjukhus. Inför somma ren 2014 bildades ett mobilt akutteam. Teamet, som är bemannat av läkare, sjuksköterskor från vårdcentral/sjukhus/ Måluppfyllelse Hälsostadens övergripande mål är att skapa en gränslös vård och ett aktivt arbete bedrivs för att närma sig målet. Sedan det mobila akutteamet infördes har både andelen undvikbar slutenvård och andelen återinskrivningar minskat. Hjärtsviktsvården ställs om till dagvård i mesta möjliga mån. Diabetesmottag ningen har omfattande dagvårdsverk samhet, vilket har minskat behovet av sluten vård. Inom rehabiliteringskliniken överförs patienterna till dagrehabilitering så snart som möjligt. Andelen direktinläggning ar har ökat från 16 till 22 procent. Målet är uppnått när det gäller patienter som riskbedömts avseende trycksår och fall. Inom nutrition klaras inte riktigt målet, men resultatet har förbättrats avsevärt jämfört med föregående år. Under årets första månader uppfylls inte tillgäng lighetsmålen. Från och med september uppfylls emellertid målen enligt excel lensnivå. Resultatet för året uppgår till -24,8 miljoner kronor, vilket är en budgetav vikelse på -25,3 miljoner kronor. Den negativa avvikelsen beror framförallt på att sparbetinget på 26,4 miljoner kro nor inte fått någon effekt. Hälsostaden har trots förändrade arbetssätt inte kun nat minska antalet slutenvårdsplatser på grund av ett stort tryck från övriga sjuk hus i Region Skåne. projekt hälsostaden Ekonomi (mkr) Intäkter Kostnader 2014 481,8 –506,6 Resultat –24,8 Budget 0,5 Avvikelse–25,3 Antal anställda 581 Är du intresserad att veta mer? Klicka på nedan länk så kommer du till: Projekt Hälsostadens verksamhetsberättelse 2014 verksamhetsberättelser 111 Medicinsk service foto : © christi aan dirksen, roger lundholm medicinsk service Ledande aktör med kundfokus Uppdrag Förvaltningen Medicinsk service till handahåller verksamhet inom IT, medicinsk teknik (MT) och laborato riemedicin för Region Skåne samt er bjuder service och tjänster till privata vårdgivare med avtal. Förvaltningen ska ge god och effektiv service till kun der/patienter samt aktivt medverka i och vara kunskapsstöd för regionala och lokala processer. Verksamheten ger därmed stöd till Region Skånes samlade uppdrag och är fysiskt belägen vid alla skånska sjukhusorter med huvudsäte i Lund. Viktiga händelser 2014 Inom IT/MT-verksamheten har service center skapats för att förstärka support. Tjänster som servicekoordinatorer har inrättats för att förenkla kundernas kontakter. En åtgärd som direkt berör medborgare och besökare på regionens sjukhus är att fri wifi numera erbjuds till patienter och besökare. För att för tydliga rollfördelningen i den funk tionsförvaltarmodell som använts för IT-system har en ny styr- och förvalt ningsmodell arbetats fram för IT- och medicintekniska system. Bland de större förändringsaktivite terna inom Labmedicin finns centrali sering av obduktionerna inom Region Skåne samt mikrobiologiska snabbtes ter och blododlingar som är tillgäng liga dygnet runt vid akutsjukhusen. I Malmö har blodgivningen gjorts mer tillgänglig för blodgivarna genom att Citytappen har öppnats intill Triang eln. Labmedicin strävar efter att införa stöd och system för analyser som kan ske nära patienten. Nu införs Aqure, ett IT-system för anslutning av patient nära instrument. Under året har även en funktionsupphandling genomförts av blodgasinstrument för de kommande sju åren. Måluppfyllelse En stor del av arbetet i förvaltningen består i att skapa integration mellan IT och medicinsk teknik i en gemen sam verksamhet. Denna verksamhet ska bland annat dra nytta av det verk samhetsnära arbete som kännetecknar medicinsk teknik och erfarenheterna av regiongemensamma lösningar inom IT-området. Laboratorieverksamhetens regionövergripande arbete sedan 2009 är en viktig erfarenhet att dra lärdom av i detta arbete. I arbetet inom förvaltningen ingår också översyn av de administrativa re surserna för att effektivisera adminis trationen. Under 2014 har mål upp fyllts för målrelaterad ersättning. Inom Labmedicin bidrar verksamheten till att cancerpatienter ska få bättre vård och stöd genom kortare svarstider. Målet att 90 procent av inkomna remisser ska besvaras inom överenskomna svarstider för bröstcancer och lungcancer, en nivå som uppnåddes även under 2013. För prostata-, kolon- och gyncancer uppnås inte målen. Ekonomi Resultatet för året uppgår till 24 miljo ner kronor. Detta förklaras i huvudsak av att medel som avsatts för IT-utveck lingsprojekt inte förbrukats i sin hel het. För den övriga verksamheten inom Medicinsk service är resultatet för 2014 enligt budget. medicinsk service Ekonomi (mkr) Intäkter Kostnader 2014 2 558,0 –2 534,0 Resultat24,0 Budget0,0 Avvikelse24,0 Antal anställda 1 362 Är du intresserad att veta mer? Klicka på nedan länk så kommer du till: Medicinsk service verksamhetsberättelse 2014 verksamhetsberättelser 112 Regionala tillväxtnämnden foto : © peter bri nch, alex w ayne , joh an wessm an regionala tillväxtnämnden Ett öppnare Skåne 2030. Skåne Innovation Week. Sverigeförhandlingen tillkännages. Alla är överens om utvecklingen – ett öppnare Skåne 2030 Uppdrag Regionala tillväxtnämnden främjar hållbar ekonomisk tillväxt, näringslivsut veckling och ökad sysselsättning i Skåne. Nämnden ansvarar för regionala tillväxtoch utvecklingsfrågor inom närings livsutveckling, fysisk planering, infra struktur och miljö, fördelning av statliga regionalpolitiska utvecklingsmedel samt regionala trafikförsörjningsprogrammet. Viktiga händelser 2014 Det öppna Skåne 2030 är Skånes nya utvecklingsstrategi. Beslutet fattades i full enighet på regionfullmäktige i juni efter en bred remissrunda hos de skån ska kommunerna och andra viktiga aktörer. I augusti manifesterades beslu tet genom ett brett deltagande i arrang emanget Mötesplats Skåne. Under hela året har insatser pågått för att öka ungas inträde till arbets marknaden, som del av den skånska utmaningen att få fler personer i arbete. Exempel är kartläggningar över nu läget i Skåne samt Ungdomssatsningen Skåneleden, som sysselsätter över 70 ung domar från 17 kommuner under året. Arbetet med Skånepaketet, de skån ska behoven av infrastrukturinsatser de kommande tolv åren, har pågått hela året. Efter regeringens besked i april om de nationella satsningarna 2014–2025 har arbetet inför nästa planperiod tagit fart. Beskedet om satsningen Sverige bygget, som senare blev Sverigeförhand lingen, med höghastighetståg, bostäder och infrastruktur, innebar starten för ett större engagemang och tydligare åta ganden kring gemensamma projekt hos de skånska parterna. Under sommaren fattade regionfullmäktige beslut om re gional infrastrukturplan för Skåne och genomförande pågår nu i hela Skåne. Det skandinaviska projektet The Scan dinavian 8 Million City har avslutats. Region Skåne medverkar tillsam mans med 21 regioner i tio länder i Vanguard-initiativet, som bidrar till en ny industripolitik i Europa. En grön tillväxtstrategi har bildats av parterna inom STRING-nätverket, som på ett hållbart sätt ska korta restiderna mellan Skåne och Hamburg. Utveckling av medborgarnära tjäns ter inom eHälsa pågår, exempel är dis tansmonitorering av hjärtsviktspatien ter och självordination av läkemedel. I juni genomfördes Skåne Innovation Week, en aktivitetsspäckad festival som visar hela Skånes utvecklingspotential. Region Skåne medverkade i den inter nationella kvinnokonferensen Nordiskt forum i Malmö. EU-kommissionen har godkänt Struktur fondsprogram för Skåne-Blekinge 2014–2020 och INTERREG-program för Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014– 2020 samt det nationella socialfonds programmet, som Region Skåne på regeringens uppdrag ansvarat för att ta fram. Detta säkrar medfinansiering och ekonomisk uppväxling av utvecklings insatserna. Måluppfyllelse Uppväxlingsmåttet 2014 blev 1,3 gång er de insatta medlen som Regionala till växtnämnden disponerade, vilket är på tagligt mycket lägre än tidigare år. Dels beror den jämförelsevis modesta upp växlingen på att räkenskapsåret 2014 faller mellan två strukturfondsperioder, men även på att beräkningsgrunderna för vad som är basen för uppväxlings måttet har förändrats. Totalt erhölls under året 186 miljoner kronor från externa aktörer i uppväxlingsmedel för att nå verksamhetens mål. I övrigt inga avvikelser. Ekonomi Resultatet för året uppgår till 0,1 miljo ner kronor. Regionala tillväxtnämnden Ekonomi (mkr) Intäkter Kostnader 2014 2013 236,6237,1 –236,5–236,6 Resultat Budget Avvikelse Anställda* 0,10,5 0,00,0 0,10,5 2619 *Anställda i projekt. Övriga anställda ingår i förvaltning Koncernkontoret. Är du intresserad att veta mer? Klicka på nedan länk så kommer du till: Regionala tillväxtnämndens verksamhetsberättelse 2014 verksamhetsberättelser 113 Kollektivtrafiknämnden foto : © karl- joh an hjertström kollektivtrafiknämnden Pågatåg susar förbi Jakriborg, Hjärup. Kund ombord på regionbuss. MalmöExpressen kör på linje 5 i Malmö. Större utbud och enklare betallösningar Uppdrag Kollektivtrafiknämnden ansvarar för planering och genomförande av regio nal kollektivtrafik. Nämnden har det samlade kundansvaret och ansvarar för utvecklingen av både skattefinansie rad och kommersiell trafik. Nämnden driver i samverkan med sex sydsven ska län och danska Trafikministeriet Öresundstågstrafiken. Nämnden an svarar för färdtjänst i 23 kommuner och för sjukresorna i Region Skåne. Viktiga händelser 2014 Ny trafik med många nya resmöjligheter MalmöExpressen lanserades i juni med ett mycket positivt mottagande. Pro dukten tar stadstrafiken in i nästa vik tiga utvecklingsskede för en modern stadstrafik. Den blir samtidigt struk turbildande för Malmö på ett helt nytt sätt. En angelägen trafikutbyggnad för ökad attraktivitet, bättre tillgänglig het och högre kapacitet för nya kunder genomfördes i augusti i stora delar av Skåne och med särskilt fokus på stads trafiken i de största städerna. Kristian stadslänken färdigställdes. Starten för Pågatåg Nordost, Krösatåg och Pågatåg Express genomfördes väl med god re sandetillväxt. Nya stationer öppnades i både Kvidinge och Tjörnarp. Ny buss produktstrategi fastställdes och arbetet med framtidens trafik i Lund inleddes. Nämnden fick klartecken att köpa in ytterligare 25 Pågatåg och kommer om några år förfoga över 99 Pågatåg. Hela tågtrafiken och busstrafiken certifiera des enlig Bra Miljöval. Enklare betallösningar Den mobila biljettappen omfattar nu övriga Sydsverige och Danmark. Jojo Online utvecklas med stort antal bru kare och i slutet av året påbörjades utrullningen av den efterfrågade auto laddningen av Jojo Period. Full lan sering sker 2015 och intresset är stort från start. Jojo Student förenklades från hösten 2014 och lansering av Jojo Företag (årskort och reskassa) inleds under våren. Utbyggd säljorganisation med nya ombud infördes på flera platser och kundcenter i Helsingborg byggdes om. Testet med tur- och returbiljett för längdes. Marknadsbearbetningen med riktade kampanjer intensifierades, där trafikföretagen står för den lokala delen. En omfattande kunddialog genomför des på många plan i sociala medier. Jojo Sommar slog försäljningsrekord med cirka 185 000 kort. Kvalitetsbrister i järnvägens tåginfrastruktur Trafikverket lyckades inte upprätthålla kvalitet i järnvägsinfrastruktur. Det har skapat låg punktlighet och åter kommande driftstopp och i slutänden många missnöjda kunder. Under som maren eskalerade problemen och re gionen vidtog extraordinära åtgärder i relation till Trafikverket. Region Skåne genomförde samtidigt egna insatser för ersättningstrafiken med buss. Tågtra fikproblemen visade i princip samma negativa mönster under i stort sett hela året. Stärkt samverkan och uppföljning Avtalsmodellen med trafikföretag med ökade drivkrafter för fler och nöjdare kunder tillämpas nu i många kontrakt. Visionsarbeten för kollektivtrafikens utveckling drivs med de fyra största stä derna. De 23 kommunerna som sam verkar om färdtjänsten har alla ställt sig bakom en fortsättning. Förvaltningens utveckling av organisationen fokuserar nu på verksamhetsledningssystem med tydliga processer och instruktioner. Som ett viktig led i uppföljningsstruk turen genomför förvaltningen fortlö pande extern revision av trafikföretag. Måluppfyllelse Resandet visar en svagare utveckling än förväntat. Sammantaget gjordes cirka 152 miljoner resor under året. Glädjan de är att verksamheten nu 16 år i sträck haft en obruten utveckling med årliga resandeökningar. Region Skånes mål om en årlig ökning på tre-sex procent infrias inte utan det registrerade resan det stiger med 0,1 procent. Årets resul verksamhetsberättelser 114 trafikslag. Regionbusskunder var mer nöjda och ligger kvar på 2013 års nivå, 68 procent. I stadstrafiken var 63 pro cent nöjda. Tågresenärerna var av för klarliga skäl mindre nöjda. Bäst gick det för Pågatågen med 58 procent med an motsvarande nöjdhet för Öresunds tågen var 56 procent. Serviceresor fort satte sin uppgång och slutade på 85 procent nöjda kunder 2014. Målet om ökad kvalitet genom bättre punktlighet infriades i två av fyra trafikslag. Tågtrafiken klarade inte målsättningen och för stadstrafiken noterades motsvarande negativa för ändring 2014. Regionbuss och service resor visade en uppgång. Tågtrafikens dilemma med brister i infrastrukturen är ett mång årigt problem som kvar står och stadstrafiken känner av de allt mer komplicerade förhållandena kring framkomligheten i de största städerna. cerat för reavinst vid tågförsäljning blev de totala intäkterna 58 miljoner kronor lägre än budget. Trafikkostnaderna uppgick till totalt 3 760 miljoner kronor, vilket är 168 miljoner kronor lägre än budget. Till åtgärder som också påverkat budgetut fallet positivt ska läggas den trafikef fektivisering som genomfördes inför trafikåret 2014. Kostnaderna för räntor och avskrivningar ligger under budget med 20 miljoner kronor. Övriga interna kostnader för förvaltningen blev 48 mil joner kronor lägre än budgeterat, delvis på grund av senarelagda utvecklings projekt. De totala kostnaderna uppgick till 4 684 miljoner kronor, vilket rensat från reavinsteffekter, är 236 miljoner kronor lägre än budget 2014 och en ökning med cirka fyra procent jämfört med resultatet för 2013. Ekonomi Resultatet för året uppgår till 178 mil joner kronor. Resultatet förklaras till stor del av lägre trafikkostnader för tåg, gynnsam utveckling av index i trafikav tal, trafikeffektiviseringar och senare läggning av tågrekonditionering. Intäk terna nådde inte budgetmålen beroende på lägre resandeökning och effekterna av strejken i Öresundstågen under juni. Enbart tågstrejken orsakade under de 18 dagar den pågick ett intäktsbortfall på cirka 60 miljoner kronor. Den sva gare resandeökningen innebar lägre biljettintäkter med cirka 105 miljoner kronor, vilket motsvarar ett minus på cirka fyra procent jämfört med budget. Bland övriga intäkter finns en reavinst vid försäljning av gamla Pågatåg samt uthyrning av nya Pågatåg i avvaktan på trafikutbyggnad. Totalt stannade intäk terna på 4 862 miljoner kronor. Redu Kollektivtrafiknämnden Ekonomi (mkr) Intäkter* Kostnader 2014 2013 2 671,0 4 864,0 2 653,0 4 509,0 Resultat 178,0 214,0 Kostnadstäckn. grad 57% 59% Budget 0,0 0 Avvikelse 178,0 214,0 Antal anställda 321 305 * Inklusive statsbidrag Är du intresserad att veta mer? Klicka på nedan länk så kommer du till: Kollektivtrafiknämndens kvalitetsrapport 2014 verksamhetsberättelser 115 kollektivtrafiknämnden tat påverkas av tågtrafikens bristande infrastruktur och sommarens tågstrejk. Nya MalmöExpressen med den för kunderna enkla ombordstigningen i alla dörrar har lett till färre registrerade resor, vilket till stor del förklarar tap pet i Malmö. Tågtrafiken ökade med drygt två procent och bäst gick Pågatå gen medan resandet på Öresundstågen minskade och det gjorde även antalet resenärer till Danmark. Stadstrafiken Lund har haft ett av sina bästa år med en uppgång på strax under nio procent. Även i Helsingborg och Kristianstad har en ökade resandet med 2,3 respekti ve en procent. Malmö stad, som står för cirka en fjärdedel av det samlade resan det, gick tillbaka med cirka 2,6 procent, bland annat beroende på färre betalda resor än väntat med MalmöExpressen. Sammantaget ökade stadstrafiken med 0,1 procent. Pendeln i de starka regionbusstrå ken (som står för drygt hälften av alla regionbussresor) ökade med nästan fem procent medan övriga regionbusslinjer backade till följd av minskat utbud i samband med Pågatågens utbyggnad. Den sammantagna minskningen för re gionbuss innebar en nedgång på drygt två procent. Serviceresor minskade också, helt enligt plan och målsättning. Trots svag resandeuppgång tog kollek tivtrafiken marknadsandelar från bilen. Mätningen 2014 visar på en uppgång för kollektivtrafiken till cirka 26 pro cent av samtliga motorburna resor. Nöjd-kund-index (NKI) har de se naste åren haft en svagt uppåtgående kurva men 2014 visade en mindre till bakagång. NKI stannade på 62 procent nöjda kunder (63 procent 2013). Att kundnöjdheten inte ökade förklaras bland annat av den lägre kvaliteten i tågtrafiken samt låg punktlighet i alla Kulturnämnden foto : © peter westrup, w anås konst kulturnämnden Teater 23 utvald till bibu.se 2014. Utställningen Dance Me på Wanås Konst 2014. Ett Skåne med kultur för alla Kulturens roll och betydelse för män niskor och samhälle handlar i grun den om demokrati, yttrandefrihet och samhörighet. Ett rikt kulturliv fungerar som en tydlig värdemätare på ett välmå ende samhälle och skapar konkurrens fördelar. Uppdrag Region Skånes kulturnämnd genomför den regionala kulturplanen för Skåne och fördelar bidrag till olika områden som teater, dans, musik, muséer, samt konst- och kulturfrämjande organi sationer. De långsiktiga verksamhets bidragen till institutioner och kultur aktörer samt utvecklingsbidragen är nämndens viktigaste verktyg i detta. Viktiga händelser 2014 Ett viktigt område för kulturnämnden är en stark kulturell infrastruktur i Skåne.Under 2014 har kulturnämnden och den regionala tillväxtnämnden be slutat en ny strategi för film och rörlig bild. Kulturnämnden inledde en sats ning på filmområdet och tillförde två miljoner kronor till BoostHbg och Film i Skåne. Kulturförvaltningen arbetar aktivt med gränshinderfrågan för att underlätta rörlighet för professionella kulturaktörer i Öresundsregionen. Kulturnämnden stödjer kultur som främjar mångfald. Ett exempel är Skånes Dansteaters arbete med att integrera dansare med funktionsnedsättning. Barns och ungas tillgång till kultur är ett prioriterat område. I januari lanse rades Med rätt att inspireras, där Skånes kommuner inbjöds att söka medel som stödjer barns och ungas kreativa kom petenser. Nämnden utökade stödet till scenkonst för barn och unga och gav Malmö stadsteater och Helsingborgs Stadsteater, Scenkonstbiennal med in riktning på barn och unga i Helsing borg, extra stöd. Biennalen besöktes av drygt 8 000 personer från 28 länder och samtliga världsdelar. Barnens Bästa Biennal är en konstfestival för barn och unga i Skåne i samarbete med Moderna museet. Intresset för meröppna bibliotek är stort och kulturnämnden stödjer flera insatser inom läsfrämjande. Nämnden stimulerar även verksamhet som lockar nya besökare, exempelvis Wanås Dance Me – Skulptur. Kulturnämnden bevil jade tillsammans med regionala till växtnämnden medel för digitalisering av kulturupplevelser runt Skåneleden. Kulturnämnden och hälso- och sjuk vårdsnämnden tog 2014 fram en strate gi för kultur och hälsa. Kulturnämnden arrangerade en nationell konferens med tema Kulturella Kreativa Näringar un der våren och etablerade ett branschråd för KKN i Skåne. Kulturnämnden fort sätter att stimulera kunskapsutveckling och forskning. Under 2014 anordnades flera seminarier och utbildningar i läs främjande, kulturdrivna näringar och kulturarv. Under året antogs en ny re gional utvecklingsstrategi där kulturens roll och betydelse har tydliggjorts. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen under har varit hög inom samtliga konstområden samt or ganisation. Det innebär att organisatio nerna har uppfyllt kriteriet ”bredd och spets” såväl som ”tillgänglighet till Skå nes kulturliv”. Ekonomi Resultatet för året uppgår till 2,2 mil joner kronor. Överskottet beror huvud sakligen på återbetalningar från kom muner. Kulturnämnden Ekonomi (mkr) Intäkter Kostnader Resultat Budget Avvikelse Antal anställda 2014 2013 464,8462,7 462,6461,8 2,20,9 0,00,0 2,20,9 34 37 Är du intresserad att veta mer? Klicka på nedan länk så kommer du till: Kulturnämndens verksamhetsberättelse 2014 verksamhetsberättelser 116 illustr ation: © x x x x x Baspaketen innehåller bastjänster, tilläggsoch avropstjänster. Arkitektskiss av nya RPC utanför Trelleborg. Förbättrad tillgänglighet för Region Skånes medarbetare. den 1 januari 2015 innehåller leveransen baspaket med bastjänster, tilläggstjäns ter och avropstjänster. Från årsskiftet 2014/2015 har Regionservice en ny or ganisation för att ännu bättre tillgodose kunder och leveranser. Region Skåne har genomfört en samordnad upphandling för all bevak ningsverksamhet. Avtalet trädde i kraft under våren 2014. Måltidsupphandling är genomförd och avtalet träder i kraft den 1 april 2015. Särskilda medel har avdelats för att öka servicen i personalsystemet, be nämnt HR-fönster. Genomförd kund undersökning visar på bättre tillgäng lighet till support för medarbetarna i Region Skåne. Svarstiderna i december 2014 är under tre minuter. Sedan den 1 februari har 20 ung domar anställts inom ramen för pro jektet BAL-13 (Bestämmelser för arbets tagare i arbetslivsintroduktion). Elva av dem är kvar till den 31 januari 2015. Fem av ungdomarna har avbrutit. Fyra av dem har fått andra arbeten eller studerar, varav en inom Regionservice på ett längre vikariat. Ett annat projekt för arbetslösa ung domar med tre + tre månader är inlett inom Skånetvätt, Skåneteknik och GSF. En av ungdomarna har fått ett vi kariat i Regionservice. Under första halvåret har miljöcer tifiering genomförts för hela Region service. En bättre partner för vården Uppdrag Nämnden ansvarar för Region Skånes fastighetsförvaltning, fastighetsdrift, fastighetsunderhåll och lokalförsörjning (inklusive externa hyresavtal). Nämn den ansvarar även för textil- och tvätteri verksamhet, transporter, kost, lokalvård och administrativa funktio ner inom personal och ekonomi. Viktiga händelser 2014 Ny servicedirektör tillträdde den 1 fe bruari. Byggentreprenör för nytt rätts psykiatriskt centrum är upphandlad och byggnation är påbörjad under vå ren. I Helsingborg har etablering av evakueringslokaler till vården inför ombyggnation av huvudbyggnaden ägt rum. Ny vårdbyggnad kommer att upp föras och entreprenadavtal är tecknat för den byggnationen. För byggnations arbete i Malmö och Lund pågår rekry tering av personal. Nämnden har begärt och fått be viljat medel för fortsatta energieffek tiviseringar inklusive mätutrustning i fastighetsbeståndet. Därmed kan resul tatet av energieffektiviseringar tydligare avläsas. Region Skåne har generellt haft för bättrade värden i de mätta processerna, i landstingsbenchmarkingen, jämfört med 2013. Under 2014 har utveckling av serviceleveranserna planerats. Från Måluppfyllelse Nio av 13 mål uppfylls inom Region service 2014. Prognosmålet, målet för hälsotal, målet för medarbetarindex och målet om förbättrad matupplevelse uppfylls inte. Ekonomi Resultatet för året uppgår till 13,4 mil joner kronor jämfört med resultatkrav enligt budget på 10 miljoner kronor. Fastighets- och servicenämnden Ekonomi (mkr) Intäkter Kostnader 2014 2013 4 061,0 –4 047,6 4 033,2 –4 020,8 Resultat Budget Avvikelse Antal anställda 13,412,4 10,010,0 3,42,4 1 643 1 575 Är du intresserad att veta mer? Klicka på nedan länk så kommer du till: Fastighets- och servicesnämndens verksamhetsberättelse 2014 verksamhetsberättelser 117 fastighets- och servicenämnden foto : © joakim k arlsso n Fastighets- och servicenämnden Patientnämnden foto : © pia apre a, a- c månsso n l a fleur patientnämnden Informationsdag på Centralsjukhuset i Kristianstad. Informationsmaterial. Patientnämnden informerar på Malmöfestivalen. Efterfrågan på Patientnämndens tjänster fortsätter att öka Uppdrag Patientnämndens uppdrag styrs av La gen om patientnämndsverksamhet och ska utifrån synpunkter och klagomål, stödja och hjälpa enskilda patienter samt bidra till kvalitetsutveckling och hög pa tientsäkerhet i hälso- och sjukvården och tandvården. Verksamheten omfattar den hälsooch sjukvård samt tandvård inom RegionSkåne som är offentligt finan sierad. Även kommunal hälso- och sjukvård (gäller kommuner i Skåne med avtal, ej Malmö stad). Patientnämnden ska även utse stödperson till patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård samt smittskyddslagen. Viktiga händelser 2014 Efterfrågan på patientnämndens tjäns ter har fortsatt att öka. 5 246 ärenden registrerades och det är en ökning med 299 ärenden (åtta procent) jämfört med föregående år. Patientnämnden arbetar kontinuer ligt med att utveckla sin roll inom Re gion Skånes organisation. En del i detta var att anordna en konferens för hälsooch sjukvårdspersonal på temat Framti dens patient. Syftet var att beröra frågor kring krav och förväntningar från mor gondagens patient samt hur dessa kan bemötas i vården. För att kvalitetssäkra verksamheten inleddes en process med att skapa ett verksamhetsledningssys tem. Måluppfyllelse Största möjliga patientnytta. Resultatet av telefonenkät visar att det var lätt att komma i kontakt med kansliet, främst via internet och personal i vården. Utveckla dialog med och återrapportering till vården. Dialogen med verksam heterna har utvecklats. Numera sker återrapportering till cheferna en gång i månaden så snart ett ärende är avslutat. Informera om patientnämndens verksamhet till sina intressenter. Patient nämnden har fortsatt arbetet med att nå ut till allmänheten. Kansliet ska skyndsamt och med god kvalitet tillgodose tvångsvårdade patienters behov av stödperson. Genomsnitts tiden från det att ansökan om stödper son kommit in till kansliet till dess att en stödperson var förordnad, var fyra veckodagar. Totalt har det varit 122 på gående uppdrag under perioden. Ekonomi Resultatet för året uppgår till 1,3 miljo ner kronor. Överskottet beror på att det har funnits en vakant tjänst en del av året i förvaltningen. Patientnämnden Ekonomi (mkr) Intäkter Kostnader Resultat Budget Avvikelse Antal anställda 2014 2013 14,514,2 –13,2–13,2 1,31,0 0,00,0 1,31,0 15 verksamhetsberättelser 15 118 Region Skånes engagemang i aktiebolag Den verksamhet som Region Skåne be driver i bolagsform har ökat de senaste åren. Ett exempel är bolagiseringen av tandvårdsverksamheten, Folktandvården Skåne AB. För att skapa en aktiv ägar styrning och möjliggöra verksamhets synergier har Region Skåne bildat en koncern, där de majoritetsägda bolagen ingår. Region Skåne Holding AB Bolaget ska äga och förvalta aktier i bo lag som Region Skåne driver till nytta för Skåne och dess medborgare. Bolaget ska, inom ramen för ägarens kompe tens, leda, samordna och utveckla sina bolags verksamheter på ett sätt som är värdeskapande för Skånes invånare. Viktiga händelser 2014: Bolaget har under året, på uppdrag av Region Skåne utfört insatser för marknadsföring av Skåne, för utveckling och etablering av befintliga och nya företag samt insatser för att Skåne ska utvecklas som innova tiv region. Bolaget har under året till förts Region Skånes aktier i Folktand vården Skåne AB samt ClinTrials Skåne AB genom apportemission. Under året har underkoncernen Healthcare Skåne Holding AB avvecklats. Detta har skett genom att Healthcare Skåne Holding AB har fusionerats med Region Skåne Holding AB. Med anledning av ändrat politiskt styre i Region Skåne utsåg regionfull mäktige den 16 december till en till stora delar ny styrelse och antalet leda möter minskades från sju till fem. Under 2015 har ett arbete påbörjats med avsikt att genomföra en fusion av bolagen, Teknopol AB, Innovator Skå ne AB samt ClinTrials Skåne AB. Sam gåendet syftar framför allt till att öka kraften i Region Skånes bidrag till den skånska innovationsutvecklingen. Ekonomi: Årets resultat är ett under skott på 1,9 miljoner kronor för mo derbolaget och ett överskott på 35 000 kronor för hela koncernen. Koncernbi drag har erhållits från Skåne Care AB (4,6 miljoner kronor) och SkåNet AB (0,6 miljoner kronor). Omsättningen uppgick till 75,6 miljoner kronor i mo derbolaget och till 1,1 miljarder för hela koncernen. Folktandvården Skåne AB bedriver all män- och specialisttandvård, samt sjuk hustandvård vid 70 kliniker i Skåne. 78 procent av alla barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år och drygt 25 procent av de vuxna väljer att få tandvård hos Folktandvården Skåne. Folktandvården Skåne arbetar efter visionen Noll håll – En miljon leenden, som innebär en strävan efter att bevara god tandhälsa där den är god och för bättra den hos de som har sämre för utsättningar. Företaget bidrar aktivt i forsknings- och utvecklingsprojekt med tyngdpunkt på överföring av forsk ningsfrågor och resultat mellan akade mi och klinik foto: © la rs str a n dberg Bolag som ingår i den nya bolagskoncernen Viktiga händelser 2014: Den 1 januari 2014 övergick Folktandvården Skåne från att vara en förvaltning inom Re gion Skåne till att vara ett aktiebolag – Folktandvården Skåne AB. I september invigdes nya lokaler för huvudkontoret vid Dockplatsen i Malmö. Ett omfattande strategiskt utveck lingsarbete har pågått under året och styrelsen tog beslut om en affärsplan för perioden 2015–2018 i december. Samtidigt har företaget skapat en ny varumärkesplattform som ger underlag för all kommunikation under många år framöver. Den 1 mars 2014 infördes vårdval för den specialiserade barn- och ungdoms tandvården 0-19 år. I upphandlingen av urvalsansvar för avgiftsfri tandreglering fick företaget urvalsansvaret för fem av totalt tretton områden. Ekonomi: Folktandvården Skåne AB når ett positivt ekonomiskt resultat med ett utfall på 74,4 miljoner kronor, vil ket kraftigt överstiger planer och mål. Investeringarna uppgår till 9,6 miljo ner kronor. Omsättningen under bola gets första verksamhetsår uppgick till 1 084,6 miljoner kronor. verksamhetsberättelser 119 region skånes engagemang i aktiebolag Region Skåne har valt att bedriva viss verksamhet i aktiebolagsform, dels som ensam ägare, dels tillsammans med andra ägare. Verksamheten som bedrivs i aktiebolagsform sker inom skilda sektorer. Kommunallagen ställer krav på att Region Skåne ska ha inflytande och kontroll över all egen verksamhet. Den bolagspolicyn som antagits av regionfullmäktige ska tydliggöra roller och ansvar, skapa gemensamma regler för styrning och uppföljning och därigenom utveckla relationen mellan Region Skåne och dess bolag. foto : © åsa h ansdotter , anna k allberg ClinTrials Skåne AB ska bedriva verk samhet genom att främja, utveckla och tillhandahålla tjänster till life science sektorn. Syftet är att underlätta pro duktutveckling och forskning inom hälso- och sjukvården i Region Skåne. ClinTrials Skåne ABs affärsidé är att fungera som en ”one stop clinic”, det vill säga att aktörerna inom life science industrin får en kontaktyta i Region Skåne för att få tillgång till hälso- och sjukvården. Viktiga händelser 2014: Region Skåne gav 2012 ClinTrials Skåne AB i upp drag att ansvara för att ta fram pro jektplan och ansökan till Vinnovas utlysning, Testbäddar inom hälso- och sjukvården. Ansökan beviljades och bolaget fick Region Skånes förtroende att genomföra projektet. Det har under 2014 blivit en integrerad del av bolaget. Inom verksamheten arbetar idag en af färsutvecklare, en marknadsanalytiker och medicinsk teknisk expertis. ClinTrials Skåne AB:s uppdrag och störstautmaning är att öka klinisk pröv ning/forskning i hälso- och sjukvården i ett klimat då sjukvårdsproduktionen tar allt mer av personalens kraft och energi. För att stimulera kliniker och prövare att delta i klinisk prövning behövs olika typer av incitament. ClinTrials Skåne AB har under året fört en diskussion med ägarna om bolagets modell för att Diabetesutbildning i Förenade Arabemiraten. Vård av hjärtsjuka barn från Island. föra överskott från klinisk prövning mellan budgetåren. ClinTrials Skåne AB har under året haft 128 förfrågningar om klinisk pröv ning vilket är en ökning med cirka tio procent jämfört med 2013. Majoriteten av förfrågningarna kommer från CROs ( Contract Research Organizations) och enbart ett fåtal via direktkontakt med läkemedelsindustrin. Ekonomi: Bolaget visar en förlust på cirka 0,5 miljoner kronor för 2014, vil ket är bättre än budget för 2014. Resul tatet har påverkats i positiv riktning av en redovisad uppskjuten skattefordran på cirka 0,9 miljoner kronor. Omsätt ningen uppgick till 3,8 miljoner kronor. jekt. Under perioden har två utveck lingsprojekt lett till en faktisk kommer sialisering och fler är på gång. Det ökade inflödet av innovations förslag är ett resultat av en målmedve ten satsning på scoutingarbete som har gjorts möjlig genom att bolaget nu har flera innovationsrådgivare anställda, samtliga med förankring och anställ ning i sjukvårdsförvaltningarna. En innovationstävling, som genere rade 72 tävlingsbidrag, har medverkat till en positiv uppmärksamhet för bola get internt så väl som externt. Det vin nande förslaget kan inom kort komma att kommersialiseras. Tävlingskoncep tet permanentas och utökas under 2015. Personalgruppen har förstärkts med tre personer. Bolaget bedriver därmed verk samheten med egen fast anställd perso nal och innovationsrådgivare knutna till sjukvårdsförvaltningarna. Innovator Skåne AB ska stödja utveck lingen av innovationer med ursprung inom Region Skåne. Bolaget ska även inom ramen för Region Skånes ansvar för regional utveckling stödja bildandet av nya företag baserade på de idéer/inn ovationer som skapas inom regionens verksamheter. Ekonomi: Bolaget redovisar för verk samhetsåret 2014 ett resultat på minus 0,7 miljoner kronor, vilket är något bättre än budget. Omsättningen upp gick till 8,6 miljoner kronor. Viktiga händelser 2014: I Innovators databas registrerades över 200 nya inn ovationsförslag vilket är en tredubbling av antalet nya idéer jämfört med tidi gare år. Bolaget drev cirka 50 förslag som utvecklingsbara innovationspro Skåne Care AB har i uppdrag att be driva vårdexport. Bolaget arbetade un der 2014 med tre verksamhetsområden: planerad vård, utbildning och konsult tjänster. verksamhetsberättelser 120 region skånes engagemang i aktiebolag Pristagare i Innovator Skånes idétävling. medverka till implementering av Region Skånes styrdokument för innovationer. Viktiga händelser 2014: Under året utgjordes verksamheten av fyra delar: Teknopols öppna affärsrådgivning, branschspecifika Mobile Heights Busi ness Center och Cleantech Inn Sweden, samt två nya initiativ på uppdrag av Re gion Skåne. De två nya initiativen var Materials Business Center och Entre prenörskap vård & omsorg. Dessutom erbjöds stöd med affärsrådgivnings kompetens till andra delar av Region Skåne, inkubatorer och andra offentliga aktörer. Under 2014 arbetade Teknopol aktivt med rådgivning till cirka 300 uppstarts bolag. I klientundersökningen 2014 uppger 49 procent av klienterna att rådgivningen haft en stor betydelse för deras affärsverksamhet. Totalt svarade 87 procent att den har haft positiv be tydelse. ningen om utvärdering av bredbands strategin (dir 2012:123) och den 12 juni 2014 överlämnade Bredbandsut redningen betänkandet SOU 2014:12. I augusti startades officiellt Skånskt Bredbandsforum. SkåNet utgör kansli. Styrgruppen beslöt att starta en första arbetsgrupp – Aggregerad efterfrågan för framtidssäkert bredband. Till ar betsgruppens ordförande utsågs IP- Onlys vd Michael Philipsson. BAS-samarbetet med Tele2 avsluta des den 31 december 2014. Ekonomi: Årets resultat är ett nollre sultat och koncernbidrag har lämnats till Region Skåne Holding AB med 0,6 miljoner kronor. Region Skåne bidrog 2014 med 2, 4 miljoner kronor till verk samheten. Ersättningen för uppdraget Skånskt Bredbandsforum var 1,2 miljo ner kronor. Bolaget omsatte 4,5 miljo ner kronor. Ekonomi: Resultatet för 2014 blev ett överskott om 0,1 miljoner kronor att jämföra med det budgeterade nollre sultatet. Bolaget omsatte 17,5 miljoner kronor 2014. Ekonomi: Resultatet efter finansiella Malmö Opera & Musikteater AB har till poster var 5,1 miljoner kronor. Kon cernbidrag har lämnats till Region Skå ne Holding AB om 4,6 miljoner kronor. Bolaget omsatte under 2014 totalt 45,3 miljoner kronor. uppgift att utöva teaterverksamhet med huvudsaklig inriktning på musikteater i hela dess bredd främst genom egen en semble samt att driva därmed förenlig kompetensenlig verksamhet Teknopol AB ska genom sin verksamhet främja utvecklingen av näringslivet i Skåne samt bidra till regionens tillväxt. Bolaget ska också vara en plattform för att utveckla regionens innovationssys tem. Teknopol skapar tillväxt genom professionell, branschspecifik affärsråd givning för innovatörer och entreprenö rer, vars affärsidéer har högt kunskaps innehåll och hög kommersiell potential. Bolaget ska vara en aktiv systemaktör i det skånska innovationssystemet och SkåNet AB ägs till 91 procent av Region Skåne och till nio procent av Kom munförbundet Skåne. Bolaget ska till sammans med Region Skåne, och de skånska kommunerna aktivt driva ut byggnaden av öppna och konkurrens neutrala nät i Skåne, så att målen med Bredbandsstrategin för Skåne 2020 uppnås. Viktiga händelser 2014: SkåNet har under året arrangerat Skånsk Nätkraft vid två tillfällen, bistått Bromölla, Söl vesborg och Osby med lokala bred bandsstrategier samt deltagit i arbetet med det regionala strukturfondspro grammet för Skåne–Blekinge. SkåNet har deltagit i regeringsutred Viktiga händelser 2014: Teaterhuset huset fyllde under året 70 år och sä songen 2014/2015 utsågs till en jubi leumssäsong. För att uppmärksamma detta sökte och fick styrelsen för Mal mö Opera, under 2013, tillstånd från bolagets ägare att använda tio miljoner kronor (5,5 miljoner kronor under 2014 och 4,5 miljoner kronor under 2015) av det egna kapitalet för att förstärka verk samheten och bjuda publiken på något extra. Under året gick musikalen Dr. Zji vago, med Sanna Nielsen i en av hu vudrollerna, för fulla hus. Andra stora verksamhetsberättelser 121 region skånes engagemang i aktiebolag Viktiga händelser 2014: Inom plane rad vård var det fortsatta samarbetet med Island och Norge viktiga kompo nenter. Här erbjuder Skåne Care AB högspecialiserad vård inom bland annat barnhjärtkirurgi och cancervård. Totalt förmedlades vård till 52 internationella patienter under året. Utbildningsinsatserna har främst be stått i det diplomprogram i diabetes och klinisk praktik som Skåne Care, Lunds universitet och Malmö högskola har le vererat på plats i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten. 27 studenter examinera des från utbildningen i januari 2015. Vi dare har satsningen på specialistläkare varit framgångsrik, Skåne Care har idag tio läkare som deltar i utbildningspro gram och bolaget har tecknat ett avtal om utbildning för ytterligare 35 läkare. Skåne Care spelar en viktig roll ge nom att skapa mervärde för skånska patienter och den personal som arbe tar inom den offentliga vården. Region Skåne bedriver internationellt konkur renskraftig sjukvård och vårdexport. Genom Skåne Care skapas goda möjlig heter till fler anställda, utökad finansie ring och kompetensutveckling inom en rad verksamhetsområden. Vårdexport som bransch växer i Sverige. fot o: © c esar e r i ghetti , mats bäc k er produktioner var La Bohème, Rosenka valjeren och Rebecca. Speciellt för jubi leumsåret genomfördes ett samarbete, Cabaret, med Malmö Stadsteater. Årets familjeföreställning var Hans & Greta medan Operaverkstan bjöd på Pierrette & Jacquot, Six Drummers, Förtälj mig en saga! samt Faust & Helena. Runt om i regionen turnerade en kondenserad version av operaklassikern Romeo & Julia. Bob Hund lånade Operaorkes tern och gav en slutsåld konsert. Totalt hade Operan under året 223 350 besök (under 2013 var antalet besök 207 665) och genomförde sammanlagt 538 olika evenemang. I samarbete med Malmö Förskö nings- och Planteringsförening byggdes under sommaren nya biljettkassor i foa jén. Beslut togs även under året om att bygga en ny orkestersal. Ekonomi: Resultatet för 2014, -5,4 mil joner kronor före bokslutsdispositioner och skatt, är 0,1 miljoner kronor bättre än budgeterat. Omsättningen för 2014 uppgick till 311,7 miljoner kronor (295,7 miljoner) varav bidragen från Region Skåne och Malmö Stad utgör 224,3 miljoner kronor. Tillsammans utgör det egna kapitalet och obeskatta de reserver efter årets bokslut 44,2 mil joner kronor varav 20 miljoner kronor är aktiekapital. Första spadtaget på nya orkestersalen. Skånes Dansteater AB ägs till 90 pro cent av Region Skåne och till tio pro cent av Malmö Stad. Bolaget har ett regionalt ansvar att producera, främja, stärka och utveckla dansverksamheten i regionen genom en verksamhet som kän netecknas av hög konstnärlig kvalitet. Viktiga händelser 2014: Året var det första i Skånes Dansteaters nya treåriga utvecklingsplan, beslutad av styrelsen februari 2013. Med utgångspunkt i de senaste årens breddning av verksamhe ten sätts i den nya utvecklingsplanen fokus på fördjupning: konstnärlig ut veckling, tillgänglighet, regionalt och interregionalt samarbetet, digitalisering och internationalisering. Vidare väljer bolaget att utveckla några av de nya for mat och koncept som tagits fram under den förra utvecklingsplanen. Bland insatserna 2014 redovisas särskilt samarbetet med två funktions nedsatta professionella dansare i pro duktionen M&M&M, samarbetet med Region Halland i Rum för Dans kring slutrepetitionerna och premiären av tur néproduktionen Svart.Blå, samarbetet med Kulturhuset Stadsteatern i Stock holm och Kungliga filharmonin genom produktionen DoubleTake, Dialog verksamhetens produktion Wozanami, festivalen Freedom of Dance samt sam arbetet med Wanås konst runt konst, pedagogik och tillgänglighet Dansföreställningen DOUBLEtake. 2014 har varit ett år med omfattande och varierad verksamhet, både utma nande och tillgänglig, av mycket hög konstnärlig kvalitet. Ekonomi: Årets resultat är ett mindre överskott (19 000 kronor). Den totala omsättningen var 46,1 miljoner kronor. Business Region Skåne AB med fyra dotterbolag, har till uppgift att främja investeringar, export, turism, evene mang och filmverksamhet i Skåne. Bo lagen ska gemensamt utveckla, samord na och förbättra marknadsföringen av Skåne samt Öresundsregionen. Koncer nen ägs till 85 procent av Region Skåne och till 15 procent av Kommunförbun det Skåne. Viktiga händelser 2014: Det utveck lingsarbete som initierades under 2013 av ny vd, har inneburit implementering av ett Balanserat styrkort, ny gemensam grafisk profil samt flera bolagsöverskri dande samarbeten med syftet att få ut mer av insatta medel från ägarna. Un der året har man arbetat med att stärka styrelserna i sitt arbete. Invest in Skånes arbete har tagit över förstaplatsen i Sverige när det gäller an tal företagsetableringar och exportsats ningar med totalt 60 genomförda affä rer. Intresset för ESS och MAX IV är stort och ger många nya förfrågningar. verksamhetsberättelser 122 region skånes engagemang i aktiebolag Bob Hund och Malmö Operaorkester. och värva över 50 framtida nya event som Yrkes-SM 2016, National Scout Jamboree 2017 och Handbolls-EM 2020, men även flera kongresser samt nya årliga event. 2014 har bolaget bland annat aktive rat sig på Absolut Art Collection, Nord iskt Forum, Nordea Masters, Helsing borg Open, Eurogym, Junior Hockey VM samt eventet O-Ringen som bidrog till turismekonomisk omsättning i östra Skåne på 124 miljoner kronor. Bolaget har ständigt över 30 pågåen de kampanjer. Sedan 2008 har bolaget tillsammans med partners medverkat i över 200 värvningar med ett framtida värde på över en miljard kronor i fram tida turismomsättning. Ekonomi: Bolaget avslutar året med ett mindre underskott (15 000 kronor) och omsättningen uppgick till 14,8 miljoner kronor. Öresundssamarbetet genom Oresund Film Commission har utvecklats i och med att Copenhagen Film Fund star tade förra året. 2014 har Copenhagen Film Fund och Film i Skåne varit med finansiärer i gemensamma filmprojekt. Kort- och dokumentärfilmfestivalen Nordisk Panorama fick sin permanenta hemvist i Malmö, och förstärker där med Malmös roll som Sveriges doku mentärfilmshuvudstad. Det internationella finansieringsfo rumet The Financing Forum for Kids Content hade fler besökare än någonsin och Malmö Arab Film Festival är nu mera norra Europas största filmfestival för arabiskspråkig film. För att optimera de regionala insat serna på filmområdet har Film i Skåne under året arbetet med en regional filmstrategi tillsammans med Kultur Skåne och Näringsliv Skåne. Ekonomi: Bolaget avslutar året med ett Ekonomi: Moderbolaget avslutar året med ett mindre underskott (4 000 kronor) och omsättningen uppgick till 111,1 miljoner kronor. mindre underskott (15 000 kronor) och omsättningen uppgick till 38,2 miljo ner kronor. Film i Skåne AB ska bidra till tillväxt Event in Skåne AB ska marknadsföra Skåne som en eventregion. Event in Skåne ska vara ett kompetenscentrum och en samverkanspartner när det gäl ler event i Skåne samt verka för att fler, större och bättre evenemang, mässor och kongresser förläggs till regionen. i Skåne genom filmproduktion, i hu vudsak finansierad av uppdragsersätt ning från Film i Skånes ägare Business RegionSkåne samt främjande av film kulturell verksamhet, i huvudsak fi nansierad av Kultur Skåne och Statens kulturråd. Viktiga händelser 2014: Ystad Studios Viktiga händelser 2014: Bolaget har identifierat, värderat och värvat event tillsammans med kommuner och arena ägare i Skåne samt nationella och inter nationella organisationer. Nätverksakti viteter och workshopar har genomförts samt analyser på återkommande och nya event. Skåne har för fjärde gången av Håll Sverige rent utsetts till den bästa regionen när det gäller miljöcertifierade event. Eventbolaget har under 2014 med verkat till att skapa nya reseanledningar var i princip fullbokad under hela 2014 och bland de svenska och internatio nella tv-serier och långfilmer som gjor des fanns bland annat den fjärde om gången av den engelska Wallander, den tredje säsongen av svensk-danska Bron och den bulgarisk/nederländsk/svenska långfilmen False Witness. Under 2014 omsatte de filmer och tv-serier som Film i Skåne samprodu cerade cirka 222 miljoner kronor varav cirka 78 miljoner kronor spenderades i Skåne. Invest in Skåne AB ska skapa ett mer internationellt näringsliv i Skåne genom att attrahera utländska företag och in vesterare samt hjälpa skånska företag med internationella samarbeten samt ökade exportaffärer. Viktiga händelser 2014: 2014 blev inte bara Invest in Skånes bästa år någonsin, det blev också året som Skåne tog första platsen i den årliga nationella samman ställningen som omfattar alla Sveriges regioner. För första gången lyckades Skåne slå Stockholm i den nationella sammanställningen av investeringar i hela landet. Under året har Invest in Skåne med verkat i 25 internationella investeringar i Skåne samt hjälpt 35 medverkande företag att få nya exportaffärer och in ternationella samarbeten genom olika aktiviteter. verksamhetsberättelser 123 region skånes engagemang i aktiebolag Film i Skåne har under året initierat och deltagit i flera stora filmfestivaler som spridit kunskap om Skåne som en stark filmregion för dokumentär-, barnoch tv-film. Tv-serien Bron har befäst sin roll som Sveriges mest framgångs rika tv-produktion genom tiderna. Under året har Event in Skåne bidra git med flera megaevent som O-ringen, Junior Hockey VM, Eurogym och Masters. Parallellt har flera nya stora event värvats som Handbolls-EM, Na tional Scout Jamboree, Yrkes-SM och Mänskliga Rättighetsdagarna. Tourism in Skånes långsiktiga mål är att öka antalet utländska besökare till regionen. Under 2014 visade Skåne på starkast tillväxt i Sverige. Upprust ningen av Skåneleden, satsningen på tematiska styrkor som mat och dryck samt investeringarna som görs i Skånes djurpark skapar viktiga förutsättningar för att nå målen. Ekonomi: Bolaget avslutar året med ett mindre överskott (6 000 kronor) och omsättningen uppgick till 25,5 miljo ner kronor. Tourism in Skåne AB ska verka för att öka antalet besökare till Skåne genom att vårda, utveckla, implementera och marknadsföra varumärket Skåne på geografiska utvalda marknader, segment och målgrupper. mars 2014 med ett mycket bra resultat i form av analyser, metoder och processer för fortsatt destinationsutveckling. Implementeringen av Collaborative Tourism 2020 har fortsatt under året med bland annat framtagandet av en handlingsplan för mat- och dryckes turism, initierandet av ett partnerskap i Mitt Skåne och uppstarten av den första destinationsutvecklingsprocessen. Viktiga händelser 2014: Året blev ett rekordår både när det gäller totalt antal besökare till Skåne och antalet interna tionella besökare. Bolagets arbete med Masterplanen för de internationella marknaderna har genom stort engagemang och en för dubblad investering genomfört riktade omfattande marknadsinsatser mot sju prioriterade marknader. Utvecklingsprojektet Utveckling av besöksnäringen avslutades i slutet av Ekonomi: Bolaget avslutar året med ett nollresultat och omsättningen uppgick till 34,8 miljoner. Region Skånes övriga bolag Skåne European Office är helägt av Region Skåne. Dessutom är Region Skåne delägare i ett flertal bolag. Bolag och ägarandel redovisas nedan. råden bedriver Skåne European Office aktiv bevakning av de politiska proces serna, deltar i möten, ordnar evenemang, förmedlar kontakter till hemmaorgani sationen och profilerar regionen som en intressant och attraktiv samarbetspart. Viktiga händelser: Kontoret består av Skåne European Office är ett belgiskt bolag, helägt av Region Skåne. Bolagets uppdrag är att bidra till tillväxt och ut veckling i Skåne, genom att 1) öka Skå nes synlighet i Bryssel på ett sätt som skapar internationellt intresse för regio nen, 2) öka medvetenheten och förståel sen hos skånska aktörer för de politiska processerna i Bryssel och 3) öka möjlig heterna för skånska aktörer att påverka den europeiska politiska diskussionen och delta i internationella samarbeten. Verksamheten är inriktad på bevak ning, nätverkande och påverkan, i hu vudsak inom följande områden: forsk ning och innovation, industripolitik, hälso- och sjukvård samt kultur-, miljöoch transportpolitik. Inom dessa om fem medarbetare med en sysselsätt ningsgrad på motsvarande 4,6 heltids tjänster. Under 2014 skedde relativt omfattande personalförändringar med rekrytering av ny chef, två medarbetare som avslutade sin anställning och två nya personer som anställdes med tids bestämda kontrakt. Ekonomi: Resultatet för året var ett underskott på 0,2 miljoner euro. Bola get är icke vinstdrivande och finansie ras genom bidrag från Region Skåne. Under 2014 uppgick det totala verk samhetsbidraget till 0,5 miljoner euro (motsvarande cirka 4,5 miljoner kronor enligt den genomsnittliga eurokursen för 2014). I följande bolag har Region Skåne ak tieinnehav som understiger 50 procent: • ALMI Företagspartner Skåne AB (49 procent) • Öresundståg AB (40 procent) • Science Village Scandinavia (35 procent) • Hälsostaden Ängelholm AB (33 procent) • AB Busspunkten i Helsingborg (26 procent) • Samverkansprojektet E 22 AB (20 procent) • Bussdepån i Kristianstad AB (15 procent) • Resekortet i Sverige AB (13 procent) • AB Transitio (5 procent) • Inera AB (4,5 procent) • Samtrafiken i Sverige AB (2 procent) • HSH N CRC Malmö AB och LB Kiel Pildammen AB (1 procent) verksamhetsberättelser 124 region skånes engagemang i aktiebolag Etableringen av ESS och nya MAX IV innebär en fantastisk möjlighet för re gionen inom life science och avancerade material. När det gäller ICT råder de upp kopplade produkternas era (Internet of Things). Skåne har mycket goda för utsättningar för att skapa en position inom detta område. Kombinationen av Skånes kompetens inom telekom- och life science-sektorn kan skapa nya spännande produkter och koncept inom både e-health och m-health. Med tolv procent av Sveri ges befolkning - men endast cirka åtta procent av Sveriges export - finns det en stor potential bland bolagen i regionen. Region Skåne 291 89 Kristianstad Telefon: 044-309 30 00 www.skane.se www.skane.se/kontakt
© Copyright 2024