Årsredovisning 2014

REGION SKÅNE
2014
årsredovisning
SKÅNE – Livskvalitet i världsklass
Innehåll
Struktur
Målgrupper
Region Skånes årsredovisning avlämnas
av regionstyrelsen till regionfullmäktige.
Rapporten är avsedd för medborgare,
kunder, patienter, medarbetare, revisorer,
kreditgivare, leverantörer, samarbetspartners och övriga intressenter. Årsredovisningen produceras av Region Skånes
Koncernstab ekonomistyrning.
Förvaltningsberättelse
I förvaltningsberättelsen redovisas året
som gått, i enlighet med 4 kapitlet i den
kommunala redovisningslagen.
I den inledande delen sammanfattas året.
Region Skånes övergripande mål följs upp
i Strategikartan först i en översiktsbild
därefter följer en mer detaljerad redovisning av måluppfyllelsen.
I förvaltningsberättelsen finns uppföljning
av de uppdrag som gavs i budget 2014
kopplat till mål och prioriterade områden.
Verksamhetsberättelser
Region Skånes verksamheter beskrivs
mer utförligt. Regionstyrelse, nämnder,
beredningar och de största förvaltningarna
beskriver sitt generella uppdrag,
kommenterar viktiga händelser under året,
redovisar måluppfyllelse samt ekonomi.
Likaså de regionala bolagen kommenterar
året.
Digital och tryckt version
I Region Skånes digitala version, avsedd
för surfplattor, finns möjlighet att följa
länkar för de som vill fördjupa sig. Den
tryckta versionen finns i begränsad
upplaga av miljöskäl.
Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål
Tillgänglighet och dialog bygger förtroende
God hälsa är grunden för ett bra liv
Region Skåne är en drivande utvecklingsaktör
Skåne bjuder på möten och kulturupplevelser
Region Skånes verksamhet främjar hållbarhet
22
22
26
41
48
49
MEDARBETARE
Förord HR-direktör
52
Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare 53
Verksamhet och resultat i fokus
59
Region Skånes Årsredovisning 2014
Grafisk form: Lena Granell, Colloco Grafisk Form
Foto omslag: Stor bild, Karl-Johan Hjertström.
Mindre bilder, Peter Brinch och Christiaan Dirksen
Tryck: xxx
förvaltningsberättelse
Förord regionstyrelsens ordförande
4
Förord regiondirektör
5
Detta är Region Skåne
6
Ögonblick från året som gått
8
Omvärldsanalys
10
Styrsystem och principer
11
Uppföljning strategikarta översikt
13
Uppföljning strategikarta per måltal
14
EKONOMI
Förord ekonomidirektör
65
Långsiktigt stark ekonomi 66
God ekonomisk hushållning
66
Omvärldsanalys67
Finansiell analys
68
Investeringar74
Ekonomisk information
78
Bilagor96
Utdrag ur revisionsberättelsen
99
Ordlista101
VERKSAMHETSBERÄTTELSER102
Styrelse, nämnder och förvaltningar
Region Skånes engagemang i aktiebolag
102
119
Regionstyrelsens ordförande
Bra sjukvård som kan bli bättre
foto: © je ns olhsso n
Region Skånes största verksamhet är
sjukvård. Här arbetar de flesta av våra
32 400 medarbetare. Den skånska
sjukvården präglas av hög kvalitet och
skicklig personal. De undersökningar
som gjorts visar på ett generellt sett högt
förtroende bland patienter för den skån­
ska sjukvården.
Samtidigt finns flera områden inom
sjukvården där Region Skåne inte
nådde­upp till målen under 2014. Flera
av de uppsatta målen för cancervården
uppfylldes inte. Bland annat var vänte­
tiderna för flera allvarliga cancerformer
alldeles för långa. Inspektionen för vård
och omsorg har vidare lämnat allvarlig
kritik mot vissa verksamheter. Bristen
på vårdplatser utgjorde ett stort pro­
blem under hela 2014, något som bland
annat hängde samman med problem att
rekrytera nyckelkompetenser, främst
sjuksköterskor. Dessa och andra pro­
blem och brister arbetar vi vidare med
och har ambitionen att lösa.
Kollektivtrafik
Resandet i kollektivtrafiken ökade un­
der 2014 för sextonde året i rad. Det
är positivt. Ökningen var dock svag
och väsentligt under vår målsättning.
Åtgärder för att öka resandet vidtas.
Brister i punktligheten är ett återkom­
mande problem. Antalet förseningstim­
mar ökade 2014 och 2013 jämfört med
2012. I hög utsträckning hänger detta
samman med brister i järnvägsinfra­
strukturen.
Ekonomi i balans men
med orosmoln
Region Skåne redovisar enligt fullfonderingsmodellen ett betydande positivt
resultat. Samtidigt redovisas stora under­skott i sjukvårdsförvaltningarna. Detta
indikerar att det kommer att krävas
framtida resursförstärkningar och effek­tiviseringar för att uppnå både ett resultat
i balans för sjukvårdsförvaltningarna
och för att nå de mål för kvalitet och
patient­säkerhet som ställts upp för den
skånska sjukvården.
Henrik Fritzon (S)
Regionstyrelsens ordförande
förvaltningsberättelse
4
sammanfattning och kommentar
Region Skånes verksamheter ska drivas
med fokus på hög kvalitet och med mål­
sättningen att förse skåningarna med
välfungerande och god välfärd. Vi ska
arbeta aktivt för att stimulera tillväxt,
innovationer och kulturverksamhet.
Skattebetalarnas pengar ska användas
på ett effektivt sätt och vi ska alltid
efter­sträva förbättringar.
Regiondirektören sammanfattar året
Blandade resultat i verksamheterna
Skånetrafiken visar ett resultat som är
långt bättre än budgeterat. Vi når inte
målet för ökat resande men de lägre re­
sandeintäkterna har kompenserats med
ett gynnsamt ränteläge och ett fram­
gångsrikt arbete med att minska kost­
naderna.
Även Regionservice redovisar ett
balan­
serat resultat medan sjukvårds­
förvaltningarna visar ett sammanlagt
underskott på cirka 400 miljoner kro­
nor. Det är främst ett resultat av ökade
personal- och materialkostnader, bland
annat på nya, dyra sjukhusläkemedel.
Stor energi har ägnats åt kompetens­
försörjningen, och då särskilt vad gäller
sjuksköterskor. Men också på hur pa­
tienternas vårdupplevelse och vårdkva­
liteten kan förbättras.
En samlad organisation
för hälso- och sjukvård
2014 har varit det första hela verksam­
hetsåret då den nya organisationen
Skånevård har varit etablerad. Som ett
resultat har bland annat kvälls- och
helgmottagningar öppnat i nära anslut­
ning till akutmottagningarna, vilket ger
bättre service för våra patienter.
sammanfattning och kommentar
Det är glädjande att 2014 avslutas med
ett positivt resultat på 647 miljoner
kronor, 22 miljoner bättre än budget,
och att samtliga finansiella mål uppnås.
Kostnadsutvecklingen har varit accep­
tabel även om den ökat jämfört med den
rekordlåga utvecklingen under 2013.
Skattehöjningen på 30 öre gav ett
ökat utrymme på cirka 700 miljoner
kronor som bland annat satsats på höjda
sjuksköterskelöner och riktade insatser
på Skånes universitetssjukhus, inom
psykiatrin och vård i livets slutskede.
Akutsjukvården ska också avlastas av
den ökande hemsjukvården som erbju­
der mer tillgängliga alternativ till vård
på sjukhus.
Utmaningarna framöver
Konjunkturrapporter visar att arbets­
lösheten långsamt minskar och att hög­konjunkturen skjuts på framtiden. För
Region Skånes del innebär det att vi
sannolikt inte kommer att se några
större inkomstförstärkningar de kom­
mande åren.
Det är därför angeläget att effektivi­
seringsarbetet fortsätter. Att utöka spe­
cialistvården i hemmet och att förtyd­
liga samarbetet med den kommunala
hemsjukvården är några aktiviteter som
prioriteras.
En annan utmaning är den rådande
bristen på sjuksköterskor. Region Skåne
kraftsamlar och genomför en rad åtgär­
der för att göra det mer attraktivt att
arbeta hos oss. Vi har också påbörjat en
genomgripande upprustning av våra
sjukhus för att möta framtidens vårdbe­
hov med nya arbetssätt.
Region Skånes bidrag till finansie­
ringen av MAX IV och ESS är en fram­
tida investering i regional utveckling
som kommer att bidra till ökad attrak­
tionskraft för Skåne, vilket i slutändan
gagnar hela Region Skånes verksamhet.
Till sist vill jag framföra ett stort tack
till alla medarbetare för de gemensam­
ma ansträngningarna att ge de skånska
medborgarna en god service.
foto: © christiaan dirksen
Jonas Rastad
Regiondirektör
förvaltningsberättelse
5
Detta är Region Skåne
Region Skånes ekonomi 2014
andra landsting samt med andra regioner i och utanför
Sverige är en viktig dimension av arbetet. Region
Skånes roll är att verka som koordinator, inspiratör och
samlade kraft för Skånes alla kommuner, myndigheter,
näringsliv, universitet och högskolor samt organisa­
tioner och individer.
2,5%
Försäljning sjukvård
Resultatet 2014 blev ett överskott på 647 miljoner
kronor. Kostnaderna uppgår till 39 miljarder kronor.
Den största kostnaden är personal som utgör 45 procent
av de totala kostnaderna. Andra stora kostnader är läke­
medel, köpt vård och köpt trafik (Skånetrafiken).
8,1%
Övriga intäkter
80,7%
6,4%
Skatteintäkter
och statsbidrag
Biljettintäkter från
kollektivtrafiken
2,3%
Region Skånes
finansiering
Patientavgifter inom
sjuk- och tandvård
Region Skånes kostnader 2014 (miljarder kronor)
18
17,4
16
45%
6%
Skånetrafiken
miljarder kronor
14
51%
2%
12
8
6
3,6
4
9%
2
Personalkostnader
Läkemedel
4,8
12%
Köpt
vård
Specialiserad
somatisk vård
Regional utveckling
9,6
25%
10
0
17%
Primärvård
Tandvård 2%
Så här använde
Region Skåne pengarna
8%
Läkemedel
inom förmånen
3,6
5%
9%
Övrig hälsooch sjukvård
Köpt
trafik
Övriga
kostnader
8%
Specialiserad
psykiatrisk vård
1%
Övrigt
Skåningarnas vårdkonsumtion
Skåningarnas kollektivresor
Skåningarna gjorde cirka 3,7 miljoner läkarbesök under
2014. Detta innebär att skåningarna i genomsnitt besökte
läkare cirka 3 gånger under året.
152 miljoner resor gjordes med Skånetrafiken under 2014.
Nästan hälften av dessa var med stadsbuss, medan resor
med regional busstrafik uppgick till 32 miljoner och resor
med regional tågtrafik landade på 43 miljoner. Antalet
resande ökade med 0,1 procent jämfört med 2013.
Läkarbesök totalt
Läkarbesök per invånare
Övriga besök totalt
Övriga besök per invånare
Vårdtillfälle totalt
Vårdtillfälle per 1000 invånare
3 693 825
2,9
5 275 802
4,1
186 557
144,9
Regional busstrafik
21%
Regional tågtrafik Stadsbusstrafik Serviceresor
28%
1%
50%
6
detta är region skåne
Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvården i
Skåne och har dessutom ett ansvar för utvecklingen av
näringsliv, kommunikationer, kultur och samarbete med
andra regioner utanför Sverige. Region Skånes högst
beslutande organ är regionfullmäktige, som väljs direkt
av invånarna i Skåne. Samarbete med kommunerna och
Region Skåne är en av landet största
arbetsgivare med 32 400 anställda.
De allra flesta är anställda inom hälsooch sjukvården. Ungefär hälften av alla
anställda är sjuksköterskor, undersköterskor
eller motsvarande. Största arbetsplats är
Skånes universitetssjukvård med verksam­
heter i Lund och Malmö där mer än var
tredje anställd jobbar. Under 2014 ökade
antalet anställda med 660.
4%
Tandvårdspersonal
13%
Läkare
13%
Administrativ
personal
6% Medicinska
sekreterare
32%
Sjuksköterskor
9% Övrig
vårdpersonal
18%
Undersköterskor och skötare
5%
Övrig personal
En vanlig dag i Skåne
Föds 43 barn • Besöker 10 120 skåningar en läkare • Besöker 14 454 skåningar en annan vårdgivare än läkare • Skrivs
511 skåningar in i sluten vård • Flyttar 109 personer till och 80 från Skåne • Blir vi 41 skåningar fler • Är 188 nationaliteter
representerade bland skåningarna • Görs 31 000 tågresor över Öresund med Skånetrafiken • Görs 300 000 resor med buss
Region Skånes politiska organisation
Regionfullmäktige är Region Skånes högsta beslutade
församling. Fullmäktige har 149 ledamöter som väljs
direkt av Skånes invånare vart fjärde år. Regionfullmäktige
beslutar i stora övergripande frågorna för Region Skåne,
bland annat budget, skattesats och patientavgifter. Region­
fullmäktige väljer samtliga ledamöter i styrelse, revision och
nämnder. Fullmäktiges sammanträden hålls i Kristianstad.
Mellan 2010 och 2014 hade Region Skåne en politisk
majoritet bestående av moderaterna, folkpartiet, centerpar­
tiet, kristdemokraterna och miljöpartiet. Tillsammans hade
de 82 av de 149 platserna i regionfullmäktige. Partierna
i opposition var socialdemokraterna, vänsterpartiet och
sverigedemokraterna.
Beredningar för medborgardialog
De fyra fullmäktigeberedningarna för medborgardialog
företräder Region Skånes samtliga ansvarsområden i dialog
med befolkningen och ska särskilt prioritera ungdoms­
dialogen samt utveckla metoder och former för dialogen.
Regionfullmäktiges presidium beslutar om uppdrag till
beredningarna efter förslag från regionstyrelsen och övriga
nämnder. Beredningarna strävar, tillsammans med styrelse
och nämnder, mot en integrering av medborgardialogen
i den politiska beslutsprocessen och ett meningsfullt del­
tagande för medborgarna.
Uppdrag som pågått under 2014 har varit regional
utvecklingsstrategi, kultur och kännedomen om Region
Skåne. Skåneenkäten och Skånepanelen, en medborgar­enkät och en webb-panel med 1500 respektive 4500 del­
tagare, har etablerats under året.
Regionstyrelsen
Regionstyrelsen leder och samordnar all verksamhet mellan
regionfullmäktiges möten.
Fyra beredningar för
medborgardialog
Regionfullmäktige
Tillfälliga
beredningar
Revisorer
Patientnämnden
Valberedningen
tskottet
Arbetsu
Regionstyrelsen
gen
in
redn
sbe
vode
en
ing
Ar
dn
pere
b
p
n
o
ka e
äls
di ing
lkh
n
o
n
F
Ha red
be
Perso
nalarbets och
givaru
tskott
Vår
et
dpr
odu
U
-ber ktionsu
st pp
edn
tsko
ra ha
in
gen ttet/
te nd
gi
ut ling
sk s
ot te
t
Tillfälliga beredningar
Flera rådsorgan
Regionala tillväxtnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden
Verkställande utskott
Verkställande utskott
Tandvårdsutskottet
Kollektivtrafiknämnden
Kulturnämnden
Fastighets- och
servicenämnden
Närsjukvårdsutskottet/
beredningen
Habiliterings- och
hjälpmedelsnämnden
7
detta är region skåne
Anställda inom
Region Skåne
Ögonblick från året som gått
Januari
Junior-VM i ishockey arrangerades i Malmö. Event in
Skåne verkade för att evenemanget skulle förläggas till
Skåne och genomförde det i samarbete med Svenska
ishockeyförbundet, Malmö stad och Malmö Arena.
foto: © xxxxxxxxxxxxx
Folktandvården Skåne bolagiserades. Folktandvården Skåne
ombildades till ett aktiebolag,
helägt av Region Skåne.
April
foto: © pernilla söderkvist
Det blev möjligt att köpa biljett till Danmark i
Skånetrafikens mobila biljettappbiljettapp, något som
bland annat exponerades på alla bagagevagnar på
Copenhagen Airport.
Den nya gemensamma kvälls- och
helgmottagningen på
Hälsostaden startades.
19 vårdcentraler, i såväl
offentlig som privat
regi, gick samman för
att ta emot patienterna
i akutmottagningens
lokaler på Ängelholms
sjukhus.
Region Skåne öppnade sina verksamheter och
erbjöd under året 400 långtidsarbetslösa ungdomar
möjligheter till jobberfarenheter och goda referenser.
Projektet var mycket uppskattat, både av handledare
och av praktikanter.
I april lanserades fritt wifi
vid flertalet av Region Skånes
lokaler och sjukhusområden.
Vid dessa platser finns det numera tillgång till kostnadsfritt
trådlöst internet, via nätverket
Region Skane Publikt.
FEBRuari
Region Skåne tillsatte en Förenklingskommission
med uppdraget att ta bort onödigt krångel och byråkrati för att frigöra mer patienttid.
Senare under året initierades
en idétävling för medarbetare i
Region Skåne. Vinnare blev Aynur
Sabir, undersköterska vid Helsing­
borgs lasarett, för idén Blöja
för män, och Katarina Pyykkö,
medicinsk sekreterare vid Skånes
universitetssjukhus, för förslaget
om ett passerband till akutmottagningen.
Mars
E-journalen infördes i Region Skåne. Nu kan vuxna
patienter läsa en kopia av sin journal elektroniskt via
e-tjänsterna på 1177.se.
Maj
Region Skåne upphandlade vindkraftverk
för att kunna producera el i egen regi.
Beslutet togs med utgångspunkt i riks­dagens uppmaning till offentliga verksamheter att ta större ansvar för utbyggnaden
av vindkraftverk. Vindkraftverken förväntas
täcka 40 procent av elbehovet.
Bibu, en återkommande Scenkonstbiennal med inriktning
på barn och unga, genomfördes med stöd från Region Skåne.
Biennalen besöktes av drygt 8 000 personer som kom från
28 olika länder. Samtliga världsdelar var representerade.
Juni
Förhandlingarna om finansieringen av forskningsanläggningen ESS slutfördes. Den tyska regeringen meddelade
att de står för 11 procent av den totala kostnaden på
1,8 miljarder euro. Anläggningen förväntas stå klar 2019.
Region Skåne antog en regional utvecklingsstrategi för
Skåne – Det öppna Skåne 2030. Strategin har arbetats fram
med bland andra kommuner, myndigheter, branschorganisationer och den idéburna sektor. Målbilden är att Skåne 2030
är öppet – öppet i sinnet, öppet för alla och har ett öppet
landskap.
Fem vårdcentraler blev godkända som hjärtsviktsmottagningar. Hjärtsvikt drabbar allt fler skåningar och Region
Skåne satsar därför på hjärtsviktsmottagningar inom primärvården. Sammanlagt finns nio mottagningar i Region Skåne.
8
JUNI
Jämställdhetskonferensen Nordiskt Forum ägde rum
i Malmö och lockade närmare 20 000 besökare. Region
Skåne arrangerade tillsammans med Tillväxtverket två
seminarier om jämställdhet som tillväxtfaktor och som
hälsofaktor.
Hälsostadens mobila akutteam gjorde sina första
hembesök hos äldre patienter som är i behov av akut vård
och omsorg. Teamet är ett samarbete mellan sjukhuset,
primärvården och Ängelholms kommun.
Augusti
Sommaren 2014 såldes drygt 184 000 Jojo Sommarkort.
Därmed sattes än en gång nytt försäljningsrekord. Nytt för
året var tävlingen på jojosommar.se samt på Instagram.
Totalt kom det in 1 983 tävlingsbidrag, 1 624 bilder med
#jojo­sommar och på Facebook ökade antalet vänner
med 2 832.
september
2014 genomfördes val i Region Skåne. Valet resulterade i att Socialdemokraterna till­sammans med Miljöpartiet
styr Region Skåne under mandatperioden 2015–2018.
I december antogs även den framlagda budgeten för 2015.
1 300 företrädare för Region Skåne, kommuner, myndig­
heter, näringsliv och idéburen sektor träffades på Mötesplats
Skåne i Malmö. Dagen innehöll olika parallella seminarier och
utgångspunkten var: hur ska vi nå målen i Det öppna Skåne
2030.
foto: © Johan Nyberg
Fyra nya bibliotek som kulturhus-projekt sattes igång med
stöd från Region Skåne och Kulturrådet. Projekten ger nya
möjligheter att utveckla biblioteken till moderna arenor för
kultur, delaktighet och eget skapande.
oktober
november
November var prisutdelningarnas månad
i Skåne.
• Filmskaparen och författaren Lukas Moodysson mottog Region Skånes kulturpris.
• Drömmarnas hus tilldelades Region
Skånes kulturpalett.
• Eventet Kreativa Skåne arrangerades och
hyllade pristagare inom design, arkitektur, miljö, mångfald och miljöteknik.
• Skånes universitetssjukhus i Lund och Rigshospitalet
i Köpenhamn tilldelades priset Öresund Award för sitt
framgångsrika arbete med att behandla och bota barncancer. Sedan samarbetet startade har överlevnaden
för barn med cancer ökat från 50 till 80 procent.
Centrum för molekylär diagnostik
invigdes. Med den nya tekniken för
DNA-sekvensering är det möjligt att
betydligt snabbare och mer effektivt påvisa förändringar i arvsmassan vid ärftliga sjukdomar och olika
cancerformer.
foto: © tord jonsson
Sveriges första mobila ungdomsmottagning invigdes
i Skåne. Mottagningen, som är en specialbyggd lastbil,
kommer att köra till orter som är för små för en permanent mottagning.
foto: © p-a jörgensen/memfis film
foto: © Peter Brinch
Region Skåne erbjöd 55 000 kvinnor mellan 22 och 27
år gratis vaccination mot HPV. På en enda dag, HPVlördagen, vaccinerade sig fler tjejer än under hela 2013.
Den ideella föreningen Sydsvensk regionbildning meddelade att det för nuvarande inte är aktuellt att ansöka om en
ny gemensam storregion omfattande Kronoberg, Blekinge,
Kalmar och Skåne. Parterna kommer dock att fortsätta ha
ett fördjupat samarbete.
Projekt Hälsostaden firade ett år. Platsen för jubileet var
Lindhaga, där både medarbetare och externa gäster samlades för att ta del av dagens födelsedagsprogram.
december
Skåne befäste sin position som ett av två områden
i Sverige som lockar flest utländska besökare.
Antalet årsanställda inom besöksnäringen ökade från
13 000 till 14 000 under 2014.
9
Omvärldsanalys
Allt fler yngre och äldre
Flyttningar, födslar och dödsfall påver­
kar åldersstrukturen. Antalet personer
som är 65 år eller äldre förväntas att öka
med nio procent på fem år. Även anta­
let barn och unga (0-15 år) förväntas att
öka. Samtidigt förväntas andelen i ar­
betsför ålder 20-64 år att minska.
Svag utveckling av makroekonomi
och skattebasen i regionen
Återhämtningstakten från finanskrisen
2008 avstannade något under första
delen av 2014 på grund av svag export.
Skånes ekonomiska tillväxt har varit
något svagare än riket i sin helhet se­
dan finanskrisen och produktiviteten
har varit låg. Sysselsättningsgraden i
Skåne är lägst i riket och pendlingen
över Öresund har minskat sedan 2008.
Konsekvenserna av en låg sysselsätt­
ningsgrad och låg produktivitet är att
skattekraften i både absoluta tal och
tillväxten av skattekraften blir låg.
Den ojämlika hälsan ökar
Hälsoläget har generellt sett förbättrats i
Sverige och i Skåne under en längre tid,
vilket avspeglas i en ökande medellivs­
längd. Däremot har skillnaderna i hälsa
ökat. Personer med lägre utbildnings­
nivå och personer som står utanför ar­
betsmarknaden har i de flesta avseenden
sämre hälsa. De sociala skillnaderna har
under de senaste åren växt mellan olika
grupper i samhället.
Snabb utveckling av medicinska
teknologier och behandlingar
Utvecklingen av medicinsk teknik och
avancerade behandlingsmetoder går fort.
Utvecklingen spänner över flera områ­
den, från informationsteknologiska­och
materialtekniska innovationer till bio­
medicinska framsteg. Samtidigt ökar
kraven på lösningar som tillgodoser allt
större valfrihet och mer individanpas­
sad vård.
Ökat fokus på brister
inom infrastrukturen
Tågtrafiken drabbas av alltför många
störningar som kan relateras till brister
i infrastrukturen, med stora variationer
i punktligheten dag för dag som följd.
Antalet förseningstimmar i tågtrafiken­
ökade 2013 och 2014 jämfört med 2012.
Merparten av förseningarna orsakades
av kvalitetsbrister i järnvägsinfrastruk­
turen.
Den globala uppvärmningen
fortsätter att öka
Dagens utsläppstakt riskerar att höja
den globala medeltemperaturen med
3-4 grader vid slutet av seklet. Redan
nu måste vi vända utsläppstrenden av
växthusgaser för att begränsa den glo­
bala uppvärmningen. Arbetet med att
minska utsläppen av växthusgaser måste
intensifieras samtidigt som en tempera­
turökning ställer ökade krav på kli­
matanpassning inom samhällets alla
sektorer. Skåne är idag ledande på bio­
gasområdet i Sverige.
Genom att identifiera både utma­
ningarna och möjligheter i vår omvärld
kan vi tillsammans bana väg för en livs­
kvalitet i världsklass i Skåne
förvaltningsberättelse
10
omvärldsanalys
Det är attraktivt att leva, bo och verka
i Skåne. Skåne är ett av nordens mest
tätbefolkade områden med knappt 1,3
miljoner invånare och tillsammans
med Själland har Öresundsregionen
3,8 miljoner invånare. För att fortsätta
att erbjuda skåningarna en livskvali­
tet i världsklass förutsätts strategier
och visioner om framtiden. Yttre för­
utsättningar i vår omvärld, regionalt
och globalt kräver därför en ökad upp­
märksamhet under de kommande åren.
Region­Skåne står inför ett antal utma­
ningar men också inför möjligheter de
närmsta 3-5 åren.
Styrsystem och principer
Nöjda medborgare är det primära må­
let för Region Skåne. Medborgaren ska
vara nöjd i egenskap av skattebetalare,
patient, anhörig, arbetssökande, rese­
när, operabesökare, turist och så vidare.­
God kvalitet och hög kundnytta är
nyckeln till högt förtroende i den flora
av kvalificerade tjänster som Region
Skåne erbjuder. Det är också nyckelfak­
torer för att behålla en hög legitimitet
för den skattefinansierade verksamhe­
ten. Region Skånes strategikarta beskri­
ver vision, verksamhetsidé, känneteck­
en och mål. Den anger inriktningen,
oavsett var man befinner sig i organi­
sationen. Region Skånes strategikarta
skapar ramverket för prioriteringar och
utgör en röd tråd genom hela budgetoch uppföljningsprocessen. Strategikar­
tan är indelad i fyra olika perspektiv. De
olika perspektiven skapar en helhetssyn
med en styrning som är tydlig och ger
ökad delaktighet som sträcker sig från
politik till praktik. Till varje perspektiv
sätts mål. Inom ramen för de olika per­
spektiven beskrivs vad som ska göras för
att uppnå målen.
• Medborgarperspektivet speglar de för­
väntningar och behov som medbor­
gare och samarbetspartners har på
Region Skåne och ger oss kunskap
om vad som är avgörande för att upp­
fylla det demokratiska uppdraget.
• Verksamhetsperspektivet beskriver hur
resurserna ska användas för att nå
målen och möta medborgarnas och
andra intressenters förväntningar
som lyfts fram i medborgarperspek­
tivet.
• Medarbetarperspektivet beskriver hur
Region Skåne tar tillvara och utveck­
lar medarbetarnas kompetens, enga­
gemang och ansvarskänsla som ett
led i att uppnå mål och vision.
• Ekonomiperspektivet beskriver hur
Region Skåne ska hushålla med till­
gängliga resurser.
Region Skånes sex övergripande mål
(nöjda medborgare, en effektiv verk­
samhet med hög kvalitet, en drivande
utvecklingsaktör, kompetenta, stolta
och motiverade medarbetare, verksam­
het och resultat i fokus samt långsiktigt
stark ekonomi) bryts ned i delmål och
mätbara måltal för verksamheten. Med
mål avses det som särskilt sätts i fokus
under budgetåret och planperioden för
att Region Skånes vision ska uppnås.
Med måltal avses ambitionsnivån för
det vi mäter och följer upp. Måltalen
har karaktären av en riktning mot vad
organisationen vill nå. Det kan handla
om en ökning från ett nuläge (föregå­
ende år om inget annat anges) eller upp­
fyllelse av en procentuell nivå.
Ledningssystem berättar
hur vi ska arbeta
Ytterligare en del i Region Skånes styr­
modell är ledningssystemen som hand­
lar om hur vi omsätter strategikartan i
verksamheten. Ledningssystem inne­
bär att det ska finnas en organisatorisk
struktur, ett tydligt ansvar, rutiner och
identifierade processer. I ledningssys­
tem ligger också den interna kontrol­
len, det vill säga verktyg både för att
följa upp mål samt för att se till att vi
arbetar kostnadseffektivt och med rätt
saker. Under 2013 påbörjades införan­
det av ett koncerngemensamt verk­
samhetsledningssystem med syftet att
ytterligare stärka styrning och ledning
för en effektiv verksamhet. Under 2014
har delprojekt genomförts inom pro­
cessbeskrivningsmetoder och grundläg­
gande utbildningar. 2015 kommer en
förstudie att genomföras och i slutet av
2016 beräknas en första version av verk­
samhetsledningssystemet vara införd på
övergripande nivå.
Region Skånes styrning av organisa­
tionen kan ses utifrån fyra olika delar.
• Ägarstyrning innebär att säkerställa
en effektiv användning och samord­
ning av organisationens totala resur­
ser samt en effektiv förvaltning och
utveckling av verksamheten.
• Behovsstyrning syftar till att påverka
befintligt utbud av hälso- och sjuk­
vårdstjänster så att det bättre mot­
svarar befolkningens behov.
• Produktionsstyrning innebär styrning,
ledning och samordning av den pro­
duktion som bedrivs i egen regi.
• Kunskapsstyrning ska leda till att kva­
litetssäkrad kunskap sprids och an­
vänds inom verksamheten.
Intern kontroll säkrar att det
som är bestämt blir gjort
Enligt reglementet för god hushållning
och intern kontroll ska förvaltningar
och majoritetsägda bolag lämna en rap­
port om utfallet av den interna kontrol­
len för föregående år. Nämnder, för­
valtningar och bolag har genomfört i
enlighet med de interna kontrollplaner
för 2014 som har beslutats av regionsty­
relsen. Av rapporterna framgår att ar­
betet med intern kontroll vävs in i den
interna styrningen och utgår från res­
pektive verksamhets uppdrag. Utfallet
av rapporterna under 2014 har inte för­
anlett korrigerande eller andra åtgärder
från regionstyrelsens sida annat än vad
som görs inom det löpande styr- och
ledningssystemet.
Risk- och sårbarhetsarbete för att
kunna hantera påfrestningar
Regioner och landsting ska, enligt lagen
om kommuners och landstings åtgärder
inför och vid extraordinära händelser i
fredstid och höjd beredskap, utse kris­
ledningsnämnder. För varje mandat­
period ska också en plan för hantering
av extraordinära händelser beslutas.
Planen ska baseras på en risk- och sår­
barhetsanalys.
Krisledningsnämnden har inte ak­
tiverats under året, men ordföranden
informerades i samband med skyfallet i
augusti om de konsekvenser översväm­
förvaltningsberättelse
11
styrsystem och principer
Strategikartan skapar ramverket
Arbetsprocessen för risk- och sårbarhetsarbete i regioner och landsting tydliggjordes 2014 i ett gemensamt utvecklingsarbete tillsammans med Sveriges
Kommuner och Landsting. Årets uppföljning av förvaltningarnas risk- och
sårbarhetsarbete visar skillnader i hur
förvaltningarna arbetar och på behov av
utveckling inom några områden.
När det gäller förvaltningarnas planer behöver dessa stärkas i de delar som
beskriver den förebyggande och förberedande krisberedskapen. Region Skånes­
samlade risk- och sårbarhetsarbete ska
årligen rapporteras till Socialstyrelsen,
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap och Länsstyrelsen, samt följas upp i Region Skånes årsredovisning.
Krishanteringsplanen ska revideras 2015
och att det sker med utgångspunkt i organisationsförändringar och de behov
som synliggjorts genom händelser 2014.
2014 års rapport kan hämtas på
www.skane.se. Läs mer.
På rätt väg mot god ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen ska mål och rikt­linjer av betydelse för god ekonomisk
hushållning anges. Region Skåne har i
budget 2014 med plan för 2015–2016
beslutat om sex övergripande mål, som
ska leda till god ekonomisk hushållning. Målen, som kan bestå av olika
delmål, följs upp genom måltal. En
samlad analys görs över måluppfyll­
elsen utifrån skalan grön (3 poäng), gul
(2 poäng) och röd (1 poäng). Måluppfyllelsen visas med pilar i strategikartan
och tillhörande tabeller. En pil uppåt
(över 2,5 poäng) indikerar att målet är
uppfyllt eller att det har skett en förbättring jämfört med budget, föregående år eller föregående mätning. En
pil åt sidan innebär att målet delvis är
uppfyllt (1,5 - 2,5 poäng) eller att den
totala bedömningen innebär ett oförändrat läge. En pil nedåt (under 1,5 poäng) innebär att målet inte är uppfyllt
eller att det har skett en försämring. Bedömningen görs utifrån genomsnittsberäkningar, där delmålen utgör grund
för bedömning av målen. Dessa mål ut-
gör sedan grund för bedömning av de
övergripande målen. Slutligen beräknas
ett sammantaget värde som genomsnitt
av de bedömningar som har gjorts av de
övergripande målen.
För målet nöjda medborgare blir bedömningen delvis uppfyllt/oförändrat.
Målet om effektiv verksamhet med hög
kvalitet är, enligt bedömningen, uppfyllt/förbättrat. Detsamma gäller målet
att Region Skåne ska vara en drivande utvecklingsaktör. Målet kompetenta, stolta
och motiverade medarbetare bedöms
som ej uppfyllt/försämrat, eftersom resultatet av genomförd medarbetarundesökning visar på en viss försämring. För
målet verksamhet och resultat i fokus blir
motsvarande värdering delvis uppfyllt/
oförändrat.
För att Region Skåne ska fullgöra sitt
uppdrag behövs det en långsiktigt stark
ekonomi. För resultatmål och finansieringsmål blir bedömningen uppfyllt/
förbättrat utifrån fullfondering som beräkningsgrund för pensionsskuld.
Balanskravet som beräknas utifrån
blandmodell uppfylls dock inte. Balanskravsresultatet beräknas till -200 miljoner kronor, vilket gör att det utgående
återställningskravet nu uppgår till 328
miljoner kronor.
När det gäller resultatmålet för en
femårsperiod kan måluppfyllelsen av­
läsas först år 2017. Eftersom det samlade
resultatet för 2013–2014 inte riktigt når
upp till två procent måste detta kompenseras de kommande tre åren. Utdebiteringsmålet bedöms delvis uppfyllt/
oförändrat, då skattenivån är lägre än
riksgenomsnittet, trots att ambitionen
att undvika skattehöjning inte nåddes
med anledning av den ökade utdebiteringen 2014.
Den samlade bedömningen är att
Region Skåne, i allt väsentligt, är på rätt
väg mot god ekonomisk hushållning.
Grunden för detta uttalande är att genomsnittet av bedömningarna för de
övergripande målen hamnar i det övre
intervallet för delvis uppfyllt/oförändrat (2,2 poäng). Läs mer om god ekonomisk hushållning i avsnittet Ekonomi.
förvaltningsberättelse
12
styrsystem och principer
ningen ledde till för sjukhuset i Malmö.
För att utreda konsekvenserna om en
liknande händelse skulle drabba övriga
sjukhusområden, genomfördes under
hösten flera riskanalyser. Dessa utgör
grund för prioritering av förebyggande
åtgärder för att förbättra förmågan att
stå emot och hantera liknande händelser.
Region Skånes krishanteringsplan
har visat sig fungera väl vid inträffade
händelser, men olika organisatoriska
förändringar har medfört behov av tyd­liggöranden. Regionstyrelsen beslutade
2014 om riktlinjer för leverantörers med­verkan i Region Skånes krisberedskap.
Uppföljning strategikarta – översikt
Människor ska bemötas
med respekt.
Patienternas makt ska öka.
Förtroendet ska öka.
Produktiviteten ska öka.
Kunskapsstyrningen
ska öka.
Den upplevda tillgängligheten ska öka.
En effektiv
verksamhet med
hög kvalitet
Tillgängligheten ska öka.
Patientsäkerheten ska
vara hög.
Medborgaren ska känna
sig informerad och kunna göra
smarta val.
Nöjda
medborgare
Den kliniska forskningen
ska öka.
Den jämlika och jämställda
hälsan ska öka.
Europas mest innovativa
region 2020.
Kunskapen om medborgarnas
deltagande i och upplevelse av
kulturlivet i Skåne ska öka.
Medborgaren ska uppleva
en hög nytta.
VER
ET
KS
AM
HE
Kultur ska synliggöras
för medborgarna inom
Region Skånes samtliga
verksamhetsområden
T
Fritt från fossila
bränslen 2020.
Norra Europas ledande
matregion 2025
– ”Matlandet Skåne”.
MED
ET
BO
TIV
RG
EK
AR
SP
PE
ER
RS
K
PE
V
TI
En drivande
utvecklingsaktör
SP
Medborgarnas kännedom
om Region Skåne och dess
politiska ledning ska öka.
Samspelet mellan kommun,
region, stat och EU ska öka
i dialog med universitet och
högskolor, föreningsliv och
näringsliv.
SKÅNE
– livskvalitet i
världsklass
TI
VE
T
ME
Långsiktigt stark
ekonomi
Investeringar i utrustning ska
självfinansieras med 100 procent,
fastigheter till minst 50 procent
och tåg och bussar till minst
40 procent.
Kompetenta,
stolta och motiverade
medarbetare
PE
PE
K
RS
RS
PE
PE
KT
MI
IVE
NO
T
EKO
Region Skånes resultat, över en
femårsperiod, med start 2013
ska minst uppgå till 2 procent av
de samlade intäkterna från skatt,
kommunalekonomiskt utjämning
och generella statliga bidrag,
samt att resultatet årligen minst
bör uppgå till 1 procent av de
samlade intäkterna.
Region Skånes skattesats ska
vara lägre än riksgenomsnittet
och ambitionen är att undvika
skattehöjningar.
Vision
Skåne – livskvalitet i världsklass.
Långsiktiga mål
Skåne ska vara Europas mest innovativa och attraktiva region 2020.
Skåne ska vara fossilbränslefritt 2020.
Verksamhetsidé
Region Skåne står för hälsa, hållbar utveckling, innovation, tolerans och tillväxt.
Kännetecken
Region Skåne är en direktvald och skattefinansierad aktör, vars uppdragsgivare är medborgarna.
Organisationen kännetecknas av kvalitet, professionalism, lyhördhet, kompetens, kreativitet,
öppenhet och empati.
DA
E
RB
TA
R
Det dynamiska fokustalet
i medarbetarundersökning
ska öka.
Verksamhet och
resultat i fokus
Värdet på faktorn ledarskap
i medarbetarundersökning
ska öka.
Rätt kompetenser genom
att andelen bristspecialiteter
ska minska.
Målet uppnått/förbättrat jämfört
med tidigare
Målet delvis uppnått/oförändrat
jämfört med tidigare
Målet ej uppnått/försämrat
jämfört med tidigare
förvaltningsberättelse
13
Uppföljning av mål
uppföljning av STRATEGIKARTA
MEDBORGARPERSPEKTIVET
Mål: Nöjda medborgare
Skåne ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande region för boende, företag och besökare. Företag ska välja etablering
i Skåne framför andra regioner i norra Europa. Medborgare och sam­arbetspartners ska känna stort förtroende för Region Skåne.
Medborgare och samarbetspartners ska uppleva att kvaliteten på våra tjänster är god.
Mål
Förtroendet
ska öka.
Den upplevda
tillgänglig­heten
ska öka.
Forts nästa sida
Uppföljning
Befolkningens förtroende för vården:
64 procent
Medborgarnas förtroende för den skånska vården (59 procent) följer
utvecklingen i riket (63 procent), om än på en något lägre nivå.
Utvecklingen följer i stora drag upplevelsen av tillgång till den vård
man efterfrågar.
Patientens förtroende till vården
(enligt PUK): primärvård 82, psykiatri
öppen­vård 73, psykiatri slutenvård 70,
somatisk öppenvård 92, somatisk
slutenvård 87, akutmottagning 85
Samtliga verksamhetsområden har förbättrat den patientupplevda
kvaliteten enligt de mätningar som är genomförda med Nationell
patientenkät.
Nöjd kundindex för Skånetrafiken:
64 procent
Nöjd kundindex når inte riktigt upp till förra årets nivå. NKI stannar
på 62 procent. En huvudanledning är trafikens bristande kvalitet.
Det har varit särskilt märkbart i tågtrafrafiken med återkommande
driftproblem beroende på bristande järnvägsinfrastruktur.
Region Skåne som trovärdig sam­
arbetspartner.
Målgruppen är de olika samarbetspartners som den regionala
utvecklingsnämndens verksamheter samarbeter med kring den
regionala utvecklingen. Våra samarbetspartners ger oss ett betyg på 65
(på en skala mellan 0-100). Betyget är oförändrat jämfört med förra
året. Enligt genomförd enkät upplever 100 procent av de närmaste
intressenterna kontakten med Kultur Skåne som positiv.
Befolkningens upplevelse av tillgäng­
lighet till vården: 80 procent
Region Skåne (77 procent) följer en svagt stigande nationell trend, nära
genomsnittet i Sverige (79 procent). Upplevelsen av rimliga väntetider
till vårdcentral respektive besök och behandling på sjukhus visar en
eftersläpning i förhållande till de faktiska förbättringarna.
Patientens upplevelse av tillgänglighet
i vården (enligt PUK): primärvård 82,
psykiatri öppenvård 63, psykiatri
slutenvård 66, somatisk öppenvård 78,
somatisk slutenvård 79, akutmottag­
ning 50
Primärvården och psykiatrisk sluten vård visar på en försämring av den
upplevda tillgängligheten medan övriga områden visar på oförändrade
värden över tiden. Somatisk öppenvård har ett förbättrat värde.
Samarbetspartners nöjdhet med
tillgänglighet.
En NSI-undersökning som avser 2014 har genomförts. Målgruppen
är de olika samarbetspartners som den regionala utvecklingsnämndens
verksamheter samarbetar med kring den regionala utvecklingen. Våra
samarbetspartners ger oss ett betyg på 73 (på en skala 0-100) när det
gäller tillgängligheten. Detta är en förbättring med två betygsenheter
jämfört med undersökningen 2013. Enligt genomförd enkät upplever
100 procent av de närmaste intressenterna att det är lätt att komma
i kontakt med Kultur Skåne.
förvaltningsberättelse
14
MEDBORGARPERSPEKTIVET
Forts från
föregående sida
Den upplevda
tillgänglig­heten
ska öka.
Den jämlika
och jämställda
hälsan ska öka
Uppföljning
Öka medborgarnas tillgänglighet till
arbete (kollektivtrafikens samhälls­
nytta: tio dagliga resmöjligheter till
regionalt centrum inom 60 min):
91,5 procent
Senaste utfall avser 2013 då den regionala tillgängligheten var
89,7 procent, vilket innebär en ökning med 0,2 procentenheter jämfört
med 2012. Mätetalet påverkas positivt av två faktorer, dels förbättrad
tillgänglighet med kollektivtrafik, dels en fortsatt urbanisering.
Resandeökning inom kollektivtrafik:
3-6 procent.
Resandet ökar för sextonde året i rad, det vill säga ända sedan Region
Skåne bildades. Ökningen stannar på 0,1 procent och innebär att
vårens negativa utveckling har vänts under andra halvåret. Bland annat
minskar resandet i stadstrafiken i Malmö medan den ökar i Lund.
Tågresandet visar en svagare uppgång.
Tillgängligheten till Region Skånes
verksamhet och lokaler:
100 procent av så kallade enkelt
avhjälpta hinder ska avlägsnas i
publika lokaler/platser.
Målet om att mer än 20 procent av den yttre skyltningen ska vara
genomförd uppfylldes under 2014.
Andelen personer med låg fysisk
aktivitet ska minska. Nuläge: 13,2
procent kvinnor och 15,6 procent män
har låg fysisk aktivitet
Andelen med låg fysisk aktivitet på fritiden visar under perioden
2000–2012 en minskande trend sett över hela den skånska befolkning­
en. I åldersgruppen 18-44 år har andelen med låg fysisk aktivitet
minskat både bland män och kvinnor. Bland män i åldersgruppen
65-80 år märks däremot en ökning. Det är en högre andel utlandsfödda
män och kvinnor som uppvisar låg fysisk aktivitet jämfört med män
och kvinnor födda i Sverige. Andelen med låg fysisk aktivitet är totalt
sett högre i Skåne jämfört med riksgenomsnittet.
Andelen dagligrökare ska minska.
Nuläge: 15,4 procent kvinnor och
14 procent män.
Det har varit en stadigvarande nedåtgående trend i daglig rökning
mellan åren 2000–2012 både för män och kvinnor. Andelen daglig­
rökare är högst bland män som står utanför arbetsmarknaden samt
bland utlandsfödda män. Andelen dagligrökare i Skåne är i nivå med
riksgenomsnittet.
Andelen personer med psykisk ohälsa
ska minska. Nuläge: 20,4 procent
kvinnor, 15,7 procent män har psykisk
ohälsa.
Andelen med psykisk ohälsa har ökat bland både män och kvinnor
jämfört med 2008. Den psykiska ohälsan följer en åldersgradient med
mest besvär i den yngsta åldersgruppen 18-34 år och minst besvär
bland de äldsta 65-80 år. Störst är ökningen bland män 18-34 år samt
bland kvinnor 45-54 år. Andelen med psykisk ohälsa är högre i Skåne
jämfört med riksgenomsnittet.
Andel av personer med låg tillit ska
minska. Nuläge: 38,2 procent kvinnor,
och 36,1 procent män har låg tillit.
Andelen med låg tillit till andra är oförändrad sedan 2008 sett till hela
befolkningen, men har minskat sedan 2004. Bland män ses mellan
2008 och 2012 en negativ utveckling i åldern 18-44 år samt för
tjänstemän, facklärda arbetare och egenföretagare. Fortfarande är dock
andelen med låg tillit på större bland män och kvinnor som står utanför
arbetsmarknaden.
Andel av personer med lågt socialt
deltagande ska minska. Nuläge: 40
procent kvinnor, 42,4 procent män har
lågt socialt deltagande.
Andelen med ett lågt socialt deltagande har ökat något jämfört med år
2008. Andelen med lågt socialt deltagande ökar med stigande ålder i
befolkningen. Det finns stora socioekonomiska skillnader i socialt
deltagande. Det sociala deltagandet är lägst bland långtidssjukskrivna
och arbetslösa. Andelen med lågt socialt deltagande är lägre i Skåne än
riksgenomsnittet.
förvaltningsberättelse
15
uppföljning av STRATEGIKARTA
Mål
MEDBORGARPERSPEKTIVET
Uppföljning
uppföljning av STRATEGIKARTA
Mål
Genomföra undersökning kring vad
de skånska medborgarna lägger i be­greppet livskvalitet samt hur de
uppfattar sin egen livskvalitet.
Nuläge: 94 % av skåningarna upplever
att de är nöjda eller mycket nöjda med
sin tillvaro.
I Skåneenkäten, som följer medborgarnas kunskaper om och attityder
till Region Skåne, får vi en god och återkommande indikation på
skåningarnas nöjdhet med sina liv. Folkhälsoenkäten innehåller
ytterligare indikatorer, som ger underlag till fördjupade analyser vid
behov.
Medborgarnas
kännedom om
Region Skåne som
organisation och
dess politiska
ledning ska öka.
Skåneenkäten december 2013:
Andel av befolkningen som känner till
att Region Skåne ansvarar för:
Andelen av befolkningen som känner till att Region Skåne ansvarar
för hälso- och sjukvården ökade till 82 % medan andelen som känner
till vilken politisk ledning som styr har ökat till 57 %. Andelen som
känner till att Region Skåne ansvarar för kollektivtrafiken minskade
till 52 %.
Medborgaren ska
känna sig
informerad och
kunna göra
smarta val.
Den upplevda valfriheten ska öka.
Antal aktiva omlistningar på hälsovalsenheter ska följas. Kvalitetsindex
med mera ska publiceras regelbundet
för att underlätta smarta val.
Antalet vårdcentraler per den
31 december 2013 var 149 stycken.
Antalet vårdcentraler ligger vid årsskiftet 2014–2015 i paritet med det
antal som fanns vid utången av 2013. Det finns nu 150 vårdcentraler
inom hälsovalet jämfört med 152 år 2013. Av dessa 150 vårdcentra­
lerna är 86 offentliga och 64 privata.
Under året har det skett 205 841 omlistningar för vårdcentral jämfört
med 2013, då antalet var 165 174. Det motsvarar en ökning på
närmare 25 procent.
Andel av befolkningen som minst en
gång per kvartal har besökt kultur­
aktivitet enligt Riks-SOM:
bibliotek 32 %, historiska sevärdheter
20 %, studiecirklar 14 %, konstutställ­
ning 9 %, fornminne 9 %, museum
12 %, bio 27 %, teater 9 %, rock/
popkonsert 6 %, musikal 5 %, klassisk
konsert/opera 4 %, balett/dansföre­
ställning 2 %.
Resultatet från Kulturvaneundersökningen 2014 visar på en hög
kulturkonsumtion. Regionen ligger högst i landet och även i jämförelse
med övriga Europa ligger Skåne bland de högsta.
Resultaten från undersökningen är:
bibliotek 48 %, historiska sevärdheter 27 %, studiecirklar 19 %,
konstutställningar 20 %, fornminnen 9 % , biobesök 44 %, teaterföre­
ställningar 13 %, rock/pop-konserter 19 %, musikaler 8 %, klassiska
konserter/opera 9 %, balett/dansföreställningar 3 %.
Fördjupning och utveckling av
kulturundersökningar genom till
exempel medborgardialog.
Medborgardialoger om kulturbegreppet och tillgängligheten till kultur
har genomförts under sommaren 2014. Resultaten har utgjort underlag
till en frågeomgång under hösten i Skånepanelen och planeringen för
avslutande dialoggrupper pågår, som ett av många underlag till den nya
kulturplanen för Skåne.
Medborgaren ska
uppleva en hög
nytta.
Kunskapen om
medborgarnas
deltagande i och
upplevelse av
kulturlivet i Skåne
ska öka.
Hälso- och sjukvård 81 %
Kollektivtrafiken 55 %
Politiskt styre i Region Skåne 26 %”
förvaltningsberättelse
16
VERKSAMHETSPERSPEKTIVET
uppföljning av STRATEGIKARTA
Mål: En effektiv verksamhet med hög kvalitet
Skånes medborgare finansierar i huvudsak vår verksamhet och skåningarna är våra uppdragsgivare.
Skattemedlen ska användas så att vi får bästa möjliga resursanvändning.
Mål
Människor ska
bemötas med
respekt.
Patienternas makt
ska öka.
Kunskaps­styrningen
ska öka.
Forts nästa sida
Uppföljning
Kunskap om en gemensam tolerant
värdegrund bland medarbetare och
medborgare ska öka.
Åtgärd: 100 % av introduktionspro­
grammen för chefer och ledarutveck­
lingsprogrammen ska ta upp mångfalds- och likabehandlingsperspektivet.
Basutbildningen för nya chefer innehåller mångfalds- och likabehand­
lingsperspektivet.
Utöka vårdval och öka mångfalden.
Fyra nya vårdval infördes 2014-04-01: psykoterapi, hud, ögon och
LARO (Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende). Vid
utgången av 2014 fanns inom vårdval öppen hudsjukvård nio aktörer
(offentliga och privata), inom öppen ögonsjukvård fanns tio aktörer
(offentliga och privata), inom LARO fanns 15 aktörer (offentliga och
privata) samt för psykoterapi finns vid årsskiftet 295 aktörer.
All information ska vara lättillgänglig.
Patienter ska kunna kommunicera
med vården med hjälp av e-post och
andra moderna kanaler.
När eJournal lanserades uppfylldes det nationella målet att invånarna
år 2014 har möjlighet att nå delar av sin journalinformation digitalt.
Under hösten fick även ombud för barn åtkomst till tjänsten.
Nu återstår ungdomar 13-17 år.
Utveckla E-hälsa.
En mycket viktig del för utvecklingen av eHälsa uppfylldes när eJournal
blev verklighet den 17 mars. Under hösten 2014 har mer information
släppts på och även barns journaler är tillgängliga.
Utveckla mobil vård.
Under året har en mobil ungdomsmottagning startat i form av en buss.
Till övrig mobil vård kan hembesöksverksamhet, ASIH och mobil
tandvård föras. Dessutom finns psykosteam som är mobila samt
ÄMMA-bilar.
Systematiskt arbete med nya riktlinjer
och metoder inom hälso- och sjuk­vården, inkluderat uppföljning och
utvärdering.
Under 2014 har ytterligare regionala riktlinjer och vårdprogram tagits
fram. Till exempel kan nämnas vårdprogram för sömnapné och
riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning.
Kunskap om medborgarnas behov som
underlag för ett långsiktigt priorite­
ringsarbete i öppen dialog.
Under 2014 har inventering av hälso- och sjukvårdens behov utökats
genom att expertgrupper och förvaltningarna engagerats. En
kompletterande behovsanalys har också genomförts när det gäller
rörelseorganens skador och sjukdomar.
Krav på resultatet för patienten genom
patientprocesser.
Antalet processer inom cancersjukvården har ytterligare utökats under
2014.
Systematiskt arbete för att verksamhe­
terna ska genomsyras av det hälsofräm­
jande och sjukdomsförebyggande
perspektivet.
Följande mål uppnåddes: Implementering av vårdprogram barnobesi­
tas/övervikt har påbörjats, bättre möjlighet att få tillgång till data för att
mäta självskattad hälsa har erbjudits och antal registrerade koder för det
sjukdomsförebyggande arbetet har ökat med 10 procent jämfört med
2013. Målen för antal personer som genomfört webbutbildningen om
levnadsvanor uppfylldes inte. Målen nåddes inte heller när det gäller
förbättrade möjligheter att följa upp området hälsoinriktat samt
uppfyllda mål i förvaltningarnas handlingsplaner.
förvaltningsberättelse
17
VERKSAMHETSPERSPEKTIVET
Kunskaps­styrningen
ska öka.
Tillgängligheten
ska öka.
Patientsäker­heten
ska vara hög.
Produktiviteten
ska öka.
Uppföljning
Utveckla nya metoder och
verktyg för uppföljning av
det regionala utvecklings­
arbetet.
En metod för att mäta samarbetspartners nöjdhet, NSI, har utvecklats för att
årligen utvärdera samarbetet med partners inom regional utveckling. En möjlig
modell för att följa utvecklingen inom de kulturella och kreativa näringarna har
arbetats fram. Arbetet med att visualisera statistik på ett nytt sätt på skane.se har
fortsatt. Ett utvecklingsarbete görs inom ramen för Reglab för att på sikt utveckla
ett breddat mått på regional utveckling.
Regionala och nationella krav
inom hälso- och sjukvården
ska uppfyllas.
Sju av tolv månader nås mål för fyra eller fler valda indikatorer inom ramen för
vård i rimlig tid. Högst måluppfyllelse ses utifrån Kömiljarden, regeringens
prestationsbaserade modell, för att stimulera verksamheten till bättre tillgänglig­
het från första besök till operation/åtgärd. Störst avvikelse mot mål ses inom
akutsjukvården där mål ej nås avseende Vistelsetid om max fyra timmar på
akutmottagning samt Höftfrakturoperation inom 24 timmar samt Telefon­
tillgängligheten i primärvården.
Kollektivtrafikens marknads­
andel ska fördubblas till
2025.
Kollektivtrafiken ökar sina marknadsandelar under året till cirka
26 procent av samtliga motorburna resor. Detta sker samtidigt som själva
resandeökningen är måttfull.
Kollektivtrafikens punktlig­
het ska öka.
Tågtrafikens bristande infrastruktur sänker punktligheten.
Stadstrafiken i de största städerna visar en motsvarande negativ förändring
medan den regionala busstrafiken och serviceresor har haft bättre leverans och
högre punktlighet.
Insatserna för ökad tillgäng­lighet till kulturen ska
förstärkas.
Samtliga mottagare av verksamhetsbidrag har plan för ökad tillgänglighet.
Detta är i överensstämmelse med de statliga riktlinjerna för mottagare av bidrag.
Nollvision ska gälla avseende
vårdskador. Regionala och
nationella krav ska uppnås.
Flera parametrar inom patientsäkerheten förbättras kontinuerligt.
Det finns dock fler områden som måste förbättras ytterligare. Av de riskbedöm­
ningar som görs uppnår vi målnivån vid risk vid fall (83 %) och vid undernäring
(70 %). Förbättrade resultat men ej i målnivå ser vi på riskbedömningar för
fallrisk (74 %) och trycksår/skada (73 %). Resultatet av punktprevalensmätning
(PPM) av trycksår var 7,1 procent. Handlingsplaner för att minska antalet
tryckskador är framtagna.
Nyckeltal kommer tas fram
under 2014.
Plan för att använda det nya begreppet arbetad tid i nyckeltal finns för 2015
då jämförelsedata finns.
Mål: En drivande utvecklingsaktör
Region Skåne ska vara den naturliga och samlande utvecklingsaktören i Skåne för att Öresundsregionen ska erbjuda
livskvalitet och möjligheter i världsklass för såväl människor som företag.
Europas mest
innovativa region
2020.
Forts nästa sida
Systematiskt ledningsarbete
för innovation på alla nivåer.
Systematiskt ledningsarbete sker genom Forsknings- och innovations­rådet i
Skåne (FIRS). Region Skåne medverkar i flera nationella och internationella sam­
arbeten bland annat Vanguard Initiative. Inom Region Skåne har ett tvärgående
koncernråd för e-hälsa inrättas. Inom Region Skåne har ett arbete med att se över
organisationen av interna bolag med en utförarroll på innovationsområdet
inletts.
förvaltningsberättelse
18
uppföljning av STRATEGIKARTA
Mål
Forts från
föregående sida
VERKSAMHETSPERSPEKTIVET
Forts från
föregående sida
Uppföljning
Samtliga verksamheter inom Region
Skåne ska känna till den internatio­
nella innovationsstrategin för Skåne.
Under året har den internationella innovationsstrategin för Skåne 2020
kopplats till den regionala utvecklingsstrategin 2030 (RUS). På detta
sätt har kunskapen om innovationsstrategin ökat internt. Det interna
engagemanget och kunskapen ökar efterhand som samarbetet inom de
tre strategiska innovationsområdena ökar. Inom området Personlig
hälsa tilldelades Region Skåne tillsammans med ett stort antal aktörer
ett Strategiskt innovationsområde Folksjukdomar.
Under begreppet Green Valley ska
Region Skåne etablera fler, samt
fördjupa etablerade samarbeten med
näringsliv och forskning för utveckling
av produkter, tjänster och lösningar
som bidrar till Region Skånes miljöoch energieffektiviseringsmål.
Region Skåne arbetar aktivt med det strategiska innovationsområdet
Smarta Hållbara Städer, satsningen på Green Valley är del av detta
område. Region Skånes upphandling av vindkraftverk är ett viktigt steg
mot målet att Region Skåne ska vara fritt från fossila bränslen senast
2020. Samtidigt som Region Skåne tar ett ökat ansvar för klimatet, så
ger beslutet även större rådighet över de egna elkostnaderna. Under året
har ett internationellt samarbete med Finland kring bland annat ljus i
städer etablerats.
Förbättringar som verksamheten har
gjort genom att tillämpa upptäckter/
rön som enhetens forskning har
bidragit med och som lett till för­bättrat medicinsk resultat för patienten. Nuläge: Enligt enkäten Årlig
rapport för klinisk forskning i landstingen uppger Region Skånes förvaltningar inom hälso- och sjukvården att 47 medicinska forsknings­
resultat har förbättrat för patienten.
På grund av ett nytt enkätverktyg och en ny organisationsstruktur
finns inte täckande resultat och kan därför inte redovisas för 2014.
Nytt fastställt värde inför 2015 är 31 stycken.
Klinisk forskning som resulterat i
någon kommersiell produkt.
Nuläge: Sex stycken namngivna
produkter.
På grund av ett nytt enkätverktyg och en ny organisationsstruktur
finns inte täckande resultat och kan därför inte redovisas för 2014.
Nytt fastställt värde inför 2015 är 5 stycken.
Uppväxlingseffekt av varje insatt
krona.
Uppväxlingsmåttet för kulturnämnden blev 3,3 vilket bygger på 2013
års redovisning av verksamhetsbidrag och statistik från Myndigheten
för kulturanalys. Uppväxlingsmåttet 2014 för regionala tillväxtnämn­
den blev 1,3 gånger, vilket är påtagligt mycket lägre än tidigare år.
Dels beror den jämförelsevis modesta uppväxlingen på att räkenskaps­
året 2014 faller mellan två strukturfondsperioder, dels på att beräk­
ningsgrunderna för vad som är basen för uppväxlingsmåttet har
förändrats.
Åtgärd: Formerna för dialog med
kommunerna ska utvecklas.
Som ett led i framtagande av den regionala utvecklingsstrategin har
under året en remissdialog genomförts med kommunerna i de fyra
hörnen i Skåne. Mötesplats Skåne arrangerades där representanter från
samtliga 33 skånska kommuner var närvarande då den regionala
utvecklingsstrategin lanserades. I samband med framtagande av ny
kulturplan sker en successiv utveckling av nya samarbetsformer.
Nya överenskommelser har träffats med högskolor och universitet,
bland annat i samband med uppdragsutbildning som avser kulturella
och kreativa näringar. Arbetet med att ta fram ett nytt hälso- och
sjukvårdsavtal (nytt avtal från 2016) innehåller en nära samverkan i alla
delar där det finns delat ansvar. För att få en stabil struktur kring
samverkansformerna (regionalt/lokalt) har en gemensam översyn inletts
som kommer att leda till ett nytt förslag.
Europas mest
innovativa region
2020.
Den kliniska
forskningen
ska öka.
Samspelet mellan
kommun, region,
stat och EU ska öka
i dialog med
universitet och
högskolor,
föreningsliv och
näringsliv.
förvaltningsberättelse
19
uppföljning av STRATEGIKARTA
Mål
VERKSAMHETSPERSPEKTIVET
Kultur ska
synliggöras för
medborgarna inom
Region Skånes
samtliga verksamhetsområden.
Fritt från fossila
bränslen 2020.
Norra Europas
ledande matregion 2025
– Matlandet Skåne.
Uppföljning
uppföljning av STRATEGIKARTA
Mål
2012–2014 ska minst 200 personer
delta i Kultur på recept.
187 personer har deltagit i projektet. Projektet avslutades 2014-12-31
och en implementeringsfas ska genomföras i Helsingborg under 2015.
Nu diskuteras en planering för att sprida Kultur på recept även i andra
delar i Skåne.
2014 ska minst 75 procent av
värmeenergin komma från förnybara
källor.
Andelen fossilfri energi i fjärrvärmenäten uppgick till 85 procent.
Beräkningarna utgår från Värmemarknadskommitténs definition.
2014 ska minst 70 procent av alla
transporter ske med förnybara
bränslen.
Andelen fossilfri energi (MWh) i kollektivtrafiken uppgick till 63
procent och omfattar hela Öresundstågssystemet i Sverige. Andelen
fossilfria drivmedel (liter) i egna transporter uppgick till 46 procent.
Ambulansverksamheten i Nordvästra Skåne omfattas inte. Om
drivmedlet i ambulanserna räknats med uppgick andelen fossilfria
drivmedel till 41 procent.
Alla verksamheter ska känna till
matvisionen Matlandet Skåne.
Under våren 2014 har en pilot genomförts för att se hur måltidsvärdar
fungerar i måltidsorganisationen. Måltidsglädje i skolan sker i ett nära
samarbete mellan Livsmedelsakademin och Region Skåne. Arbetet som
bedrivs genom Smaka på Skåne i Livsmedelsakademins regi är inriktad
på att förverkliga matvisionen. Satsningar har siktet på att göra Skåne
till en kulinarisk frontregion. Genom arbetet som bedrivs antas att
verksamheterna har kännedom om Matlandet Skåne.
MEDARBETARPERSPEKTIVET
Mål: Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare
Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder meningsfulla, spännande och utvecklande arbeten.
Kunskapsutveckling och innovation ska premieras.
Mål
Det dynamiska
fokustalet
i medarbetarundersökning ska öka.
Uppföljning
Det dynamiska fokustalet i med­
arbetarundersökningen ska öka.
Nuläge: 67,4
Det dynamiska fokustalet, som är det sammanlagda värdet av alla
förbättringsområdena i enkäten, försämrades något med en enhet från
67,4 (2012) till 66,4. Med utgångspunkt i första mätningens resultat
2006 (65,0) påvisas fortfarande en positiv trend. Region Skånes
övergripande värde klassificeras i komfortzon, vilket innebär att
prognosen för hälsa och prestation är relativt god men att det finns
förbättringsutrymme, exempelvis när det gäller arbetsrelaterad
utmattning och delaktighet. Resultatet 2014 kan ha påverkats av
förändringströtthet till följd av bland annat organisationsförändringar.
förvaltningsberättelse
20
MEDARBETARPERSPEKTIVET
Region Skåne ska ha chefer som tydliggör målen i dialog med medarbetarna, och arbetar aktivt och strategiskt med kompetensförsörjning.
Mål
Värdet på faktorn
ledarskap i
medarbetarundersökning ska öka.
Rätt kompetenser
genom att andelen
bristspecialiteter
ska minska.
Uppföljning
Nuläge: 68,2
Minskning från 68,2 till 67,2. Undersökningen visar att ledarskapet
står sig relativt starkt och medarbetare upplever att de får bra återkopp­
ling från sin närmaste chef. Medarbetare upplever också att resurser
används på ett bra sätt, att beslutsprocessen fungerar och att arbetet
fungerar på arbetsplatsen.
Nuläge 2013:
• 5 bristområden.
Antalet anställda läkare inom allmän medicin, specialistutbildade
sjuksköterskor, grundutbildade sjuksköterskor och barnmorskor har
ökat, men är fortfarande inte i balans med hänsyn till behovet.
Antalet läkare inom psykiatri är i princip oförändrat.
• Nuläge 2013:
Extra satsning för att utbilda fler
specialistsjuksköterskor innebär att
30 fler sjuksköterskor kan utbildas
utöver förvaltningarnas satsningar.
Totalt fick 117 sjuksköterskor utbildningsförmåner 2014 – av dessa är
44 regionalt finansierade. De områden som prioriterats är medicin,
kirurgi, psykiatri och vård av äldre. Beslut om att även finansiera åtta
utbildningsanställningar fattades under hösten 2014. Av dessa är sju i
kirurgi och en i ögonsjukvård.
EKONOMIPERSPEKTIVET
Mål: Långsiktigt stark ekonomi
Region Skånes ekonomi ska vara stark och ett flerårigt perspektiv är viktigare än de enskilda räkenskapsåren.
Alla verksamheter som Region Skåne finansierar ska vara effektiva.
Mål
Resultatmål
Finansieringsmål
Utdebiteringsmål
Uppföljning
Region Skånes resultat, över en
femårsperiod, med start 2013 ska
uppgå till minst två procent av de
samlade intäkterna från skatt,
kommunalekonomiskt utjämning och
generella statliga bidrag, samt att
resultatet årligen minst bör uppgå till
en procent av de samlade intäkterna.
Årsresultat enligt resultaträkning uppgår till 2,0 % av de samlade
intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella
statliga bidrag. Eftersom det samlade resultatet för 2013–2014 inte
riktigt når upp till två procent måste detta kompenseras de kommande
åren, för att nå det långsiktiga målet.
Investeringar i utrustning ska självfinansieras till 100 procent, fastigheter
till minst 50 procent och tåg och
bussar till minst 40 procent.
Självfinansieringsgraden i förhållande till målet för investeringarna
uppgår till 181 procent.
Region Skånes skattesats ska vara lägre
än riksgenomsnittet och ambitionen är
att undvika skattehöjningar.
Ambitionen att skattehöjningar ska undvikas har inte nåtts, skatten
höjdes med 30 öre. Region Skånes skattesats är 57 öre lägre än
riksgenomsnittet.
förvaltningsberättelse
21
uppföljning av STRATEGIKARTA
Mål: Verksamhet och resultat i fokus
Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Region Skåne arbetar för att Skåne ska vara en attraktiv, tillgänglig och växande region för boende,
företag och besökare. Medborgare och samarbetspartners ska uppleva att kvaliteten på tjänsterna är goda.
Skånes medborgare finansierar i huvudsak vår verksamhet och skåningarna är Region Skånes uppdrags­givare. Medborgarna ska uppleva en god tillgänglighet i all den verksamhet som Region Skåne finansierar.
Därför är det viktigt att ha kännedom om medborgarens åsikter. I detta avsnitt redovisas olika kunskapsinhämtningar om medborgarnas åsikter. Här redovisas också vad Region Skåne gjort under året för att
utveckla verksamheten så att skattemedlen används på bästa möjliga sätt.
Region Skåne för löpande dialog med
befolkningen kring samtliga ansvars­
områden. Särskilt fokus är på ungdoms­
dialog samt utveckling av metoder för
dialogen. Arbetet syftar till att skapa en
god integrering av medborgardialogen
i den politiska beslutsprocessen och ett
meningsfullt deltagande för medbor­
garna.
Region Skåne har under året priori­
terat den utåtriktade medborgardialo­
gen. Dialogaktiviteter har genomförts
på 67 platser vid 121 tillfällen på sko­
lor, bibliotek, festivaler etc. Cirka 6 000
skåningar har träffat en regionpolitiker
under perioden. Huvudfokus för dia­
logerna har varit den regionala utveck­
lingsstrategin, kultur samt människors
kännedom om Region Skåne. Dessutom­
har fyra dialoggrupper arrangerats och
Skånepanelens 4 500 deltagare har sva­
rat på frågor vid fem tillfällen. Därut­
över har 1500 personer under året svarat
på Skåneenkäten. Erfarenheterna visar
att medborgarna gärna för dialog kring
komplexa samhällsfrågor med det ge­
mensamma bästa för ögonen.
Kännedomen om att det är Region
Skåne som ansvarar för hälso- och sjuk­
vården är god. Motsvarande kännedom
om Skånetrafiken är lägre, men en
majoritet av de tillfrågade anger att de
känner till vem som är huvudman för
kollektivtrafiken. Både för sjukvården
och kollektivtrafiken förekommer va­
riationer över tiden. Kännedomen om
foto: © peter brin ch
Tillgänglighet och dialog
bygger förtroende
politisk majoritet i Region Skåne ökade
i sista mätningen.
Resultatet av NSI-2014 (NöjdSam­
arbetsIndex) har ställts samman. Syftet
med undersökningen är att utvärdera
Region Skånes samarbete kring de re­
gionala utvecklingsfrågorna. Totalt till­
frågades 719 personer. Det totala bety­
get är 65 på en 100-gradig skala. Det
är ett oförändrat betyg jämfört med
förra årets mätning. Vid sidan av det
totala NSI-betyget gav respondenterna
även betyg på samarbetet inom de fyra
områdena tillgänglighet, kompetens,
kvalitet och effektivitet. Området till­
gänglighet fick högst betyg av dessa
fyra, 73 av 100. Det är en ökning med
en betygsenhet jämfört med förra året.
Området effektivitet däremot minskade
med två betygsenheter till 65. De båda
områdena kvalitet och kompetens fick
samma betyg som förra året, 68.
kännedom om region skåne (procent)
Hälso- och sjukvården, ansvarar för
Kollektivtrafiken, ansvarar för
Politisk majoritet
2011 20132013 20142014
tertial 2 tertial 1 tertial 3 tertial 2 tertial 3
95
59
27
94
66
40
81
55
26
93
76
30
82
52
57
Källa: Skånedialogsenkäten/Skåneenkäten
förvaltningsberättelse
22
Patientenkät
En mätning av den patientupplevda
kvali­teten i Region Skåne genomfördes­
med Nationell patientenkät under hös­
ten 2013 och våren 2014. Där belystes
FÖRTROENDE FÖR VÅRDEN
TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD
83%
82%
81%
80%
79%
78%
77%
76%
75%
74%
Källa: Vårdbarometern
Källa: Vårdbarometern
70%
68%
Riket
66%
Riket
64%
62%
Skåne
Skåne
60%
58%
56%
54%
2010
2011
2012
2013
2014
akutmottagningarna, specialiserad psy­
kiatri, specialiserad somatisk, primär­vården samt barnmorskemottagning­
arna. Resultaten redovisas som Patient­
upplevd kvalitet (PUK), där 100 är det
högsta värde som kan nås och 0 det läg­
sta. Förtroendet är genomgående högt i
den patientupplevda kvaliteten för den
specialiserade vården. Region Skånes
värden ligger i nivå med riket i övrigt
och den somatiska vården har något
högre PUK-värden än psykiatrin. Inom
Region Skåne har dock psykiatrin haft
en positiv utveckling, framför allt i öp­
penvården.
Tabellen nedan beskriver utveck­
lingen av indikator förtroende för Region
Skånes verksamheter samt indikator tillgänglighet för Region Skånes verksamheter, vilka erhållit resultat från Nationell
patientenkät under 2014 samt hösten
2010
2011
2012
2013
2014
2013. Siffrorna för riket anges inom
parentes. Barnmorskemottagning har
ingen nationell jämförelse då det är en
extra mätning som bara görs i Region
Skåne och Stockholms läns landsting.
Tillgängligheten upplevs överlag som
god, men det är dock stora variationer
mellan olika verksamhetsområden/kli­
niker. I jämförelse mellan primärvården
och den specialiserade somatiska öppen­vården ses en skillnad i upplevt förtro­
ende samt även för tillgängligheten,
som sjunker för primärvården. Enligt
enkätsvaren i Nationella patientenkäten
upplevs vården som jämställd. Förtro­
endet hos män upplevs en aning större
i den somatiska slutenvården. Omvänt
förhållande gäller för psykiatrisk slut­
envård, där kvinnor i något högre grad
upplever högre tillgänglighet.
förtroende och tillgänglighet
(Riket inom parentens) 201020122014
Indikator förtroende
Psykiatri öppenvård
Psykiatri slutenvård
Somatisk specialistvård öppenvård
Somatisk specialistvård slutenvård
Akutmottagning
Primärvården
Barnmorskemottagningar
73 (71)
70 (68)
92 (92)
87 (87)
85 (85)
85 (84)
Ingen mätning
73(72)
72 (69)
91 (92)
88 (88)
84 (85)
85(85)
92
74(72)
74 (72)
92 (93)
88 (88)
86(86)*
85(85)
92
Indikator tillgänglighet
Psykiatri öppenvård
Psykiatri slutenvård
Somatisk specialistvård öppenvård
Somatisk specialistvård slutenvård
Akutmottagning
Primärvården Barnmorskemottagningar
63 (60)
66 (60)
78 (79)
79 (77)
67 (68)
78 (80)
Ingen mätning
63(61)
66(62)
78 (79)
80 (81)
66 (68)
77 (79)
59
63(61)
64(62)
79 (80)
79 (80)
67(66)*
75 (78)
59
*år 2013
förvaltningsberättelse
23
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Kultur Skåne gör en årlig under­
sökning om hur tillgänglighet och
bemötande uppfattas av förvaltning­
ens huvudintressenter. Målgruppen i
undersökningen är chefer för organi­
sationer som får verksamhetsbidrag av
kulturnämnden och de kommunala
kulturcheferna i Skåne. Undersökning­
en genomförs i denna form i november
månad varje år sedan 2012. Målet är
80 procent nöjda samarbetspartners.
Utvärderingen i november 2014 visar
att 100 procent tycker att det är lätt att
komma i kontakt med Kultur Skåne via
telefon eller e-post. När det gäller kva­
liteten på bemötandet svarade 100 pro­
cent att de har fått ett positivt bemötan­
de. De fria svar och kommentarer som
lämnades i enkäten förstärkte denna
bild. Utvärderingen visade att cirka 90
procent fick svar på sina frågor genom
besök på förvaltningens webbplats.
När det gäller hur befolkningen upp­
lever tillgången till vården följer Region
Skåne en svagt stigande nationell trend
i Vårdbarometerns mätningar under
2014. Nivån är dock fortfarande något
under genomsnittet för Sverige. Trots
att förbättringar i den faktiska till­
gängligheten har kunnat påvisas, släpar
fortfarande befolkningens upplevelse av
rimliga väntetider till vårdcentral res­
pektive besök och behandling på sjuk­
hus efter. Det kan delvis ha sin förkla­
ring i den mediala bild som råder.
Analogt med en ökad upplevelse av
tillgång till vård ses en trend med ett
generellt ökat förtroende för vården i
landsting och regioner under 2014, efter­
en svacka under föregående år. Med­
borgarnas förtroende för den skånska
vården följer utvecklingen i riket, om
än på en något lägre nivå. Upplevelsen
av tillgång till den vård man anser sig
behöva är även fortsättningsvis av stor
betydelse för det förtroende som med­
borgarna har för den skånska hälso- och
sjukvården.
1177 Vårdguiden på telefon
ANTAL BESVARADE SAMTAL 1177
MEDELKÖTID 1177 (minuter)
ANTAL BESÖK PÅ 1177.se VÅRDGUIDEN PÅ WEBBEN
800 000
600 000
400 000
• För att göra medborgarna uppmärksamma på möjligheten att
välja vårdcentral genomfördes i månadsskiftet april–maj 2014 en
kampanj. Budskapet handlade om att hitta och välja vårdcentral och
syntes i bland annat i tv, radio och utomhus med unga kvinnor som
primär målgrupp. Utvärderingen visade bland annat att 61 procent i
målgruppen uppmärksammat kampanjen.
• I mars 2014 lanserades eJournal som innebär att medborgarna kan
läsa delar av sin patientjournal på 1177.se. De första erfarenheterna av eJournal är att patienterna i Region Skåne uppskattar tjänsten,
0
2011 2011 2012 2012 2013 2013 2014 2014 2015 men att många anser att för lite information är tillgänglig för dem.
jan
juli
jan
juli
jan
juli
jan
juli
jan
Bland de vanligaste önskemålen är att kunna se sina provsvar och
att följa remisser. Man ställer också frågor om varför inte anteckNågra viktiga händelser som förklaringsgrund
ningar från specialistsjukvården syns. Föräldrar efterlyser ombudstill uppgången på 1177.se
funktion för att kunna läsa sina barns journaler. Patienter som har
varit inlagda på sjukhus undrar varför det bara är slutanteckningen
• Hösten 2011 genomfördes en kampanj riktad till småbarnsföräldrar
som visas. Region Skåne kommer att utöka tjänsten för att leva
med barn i åldrarna 0–5 år. Målet med kampanjen i Skåne var att
upp till medborgarnas önskemål.
få småbarnsföräldrarna att söka vård på rätt vårdnivå. Målgruppens
kännedom om 1177.se ökade från 50 procent till 80 procent efter
• Sommaren 2014 publicerades ett nytt nationellt tema om hjälpmedel.
kampanjen.
• Under 2014 blev det möjligt att i Region Skåne jämföra barna• Hösten 2013 slogs 1177 och Vårdguiden ihop och en nationell kamvårdscentraler och barnmorskemottagningar utifrån NPE, Nationell
panj för nya 1177 Vårdguiden genomfördes. I Skåne genomfördes
patientenkät. Det blev också möjligt att jämföra mottagningar inom
en kampanj för e-tjänsterna med målgrupp 60+. Sajten fick en tydlig
vårdvalet för grå starr utifrån olika kvalitetsparametrar.
ökning av besökare den hösten.
200 000
förvaltningsberättelse
24
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Under 2013 infördes nytt nationellt
(samtal till 1177 Vårdguiden på telefon)
2014
2013
20
2014
2013
telefonisystem för 1177 Vårdguiden på
telefon. Detta gör att statistiken efter 45000
16
detta införande inte är fullt jämförbar 40000
12
med tidigare år. En rättvisande jämfö­ 35000
8
relse kan ske först år 2015. Under flera
30000
4
år har ett intensivt arbete pågått för att
25000
förbättra tillgängligheten. Arbetsme­
0
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec
toder och arbetsrutiner har setts över.
Detta har medfört att tillgängligheten
har blivit jämnare.
den i antal minuter, något som visas i förbättrad tillgänglighet. Om vänteti­
Antalet inringande samtal under året diagrammet nedan med genomsnittlig den i det egna landstinget översteg tre
var 583 606. Många ringer dock flera kötid. Det beror på att de tre första minuter slussades samtalet över till ledig
gånger, vilket innebär att antalet in­ månaderna på året alltid har en hög sjuksköterska i ett annat landsting. Un­
ringande samtal inte är lika med antal belastning på grund av att det är hög­ der dessa timmar var tillgängligheten
personer som ringer in. Det är vanligt säsong för infektioner. 2014 var det 100 procent i nationell kö. Nationell
att de som ringer lägger på och ringer dessutom en något sen influensasäsong. samverkan är ett effektivt sätt att öka
ANTAL BESÖK PÅ 1177.se VÅRDGUIDEN PÅ WEBBEN
igen
senare om det är väntetid. Under Därtill försämrades tillgängligheten på tillgängligheten.
I december genomfördes en kund­
året
besvarades 439 680 samtal. An­ grund av nödvändiga uppgraderingar
900 000
delen
besvarade samtal är 75 procent. och installationer i systemen, som gav nöjdhetsmätning genom intervjuer med
800 000
en del tekniska störningar och avbrott. invånare som ringt 1177. Nöjd-kundAntalet
700 000 samtal med tolk, så kallat tre­
partssamtal,
är under året 2 187 (1 863 Under sommaren var det svårt att få in index (NKI) var för Skåne 86 (natio­
600 000
arabiska
utbildad extrapersonal, vilket innebar nellt snitt var 84).
500 000 och 324 somaliska) vilket är en
400 000 jämfört med tidigare år med 34
att bemanningen var lägre än normalt,
ökning
300 000
vilket påverkade tillgängligheten nega­ 1177.se Vårdguiden på webben
procent.
200I 000
diagrammen ovan med antal be­ tivt.
Det har skett en tydlig ökning av anta­
100 000 samtal syns en tydlig nedgång
Under en vecka i maj 2014 genom­ let besök på 1177.se de senaste två åren.
svarade
under 0månaderna januari och febru­ fördes ett nationellt samverkanstest. Ökningen har varit framträdande kring
2011av juli
2011ökarjanäven
2012 köti­
juli 2012
janvar
2013
2013
jan 2014leder
julitill
2014 årsskiftet 2013/2014 och in på det för­
ari. Tilljanföljd
detta
Syftet
att sejuliom
samverkan
Ingen uppgång i kundnöjdhet
Hållpunkter:
• Nylansering av sajten den
19 novem­ber 2011.
• Responsiv sajt 14 mars 2013.
• 1177 Vårdguiden lanserades den
5 november 2013
• eJournal lanserades 17 mars 2014.
Fler och nöjdare kunder
inom kollektivtrafiken
Resandet visade en svagare utveckling
än förväntat. Sammantaget gjordes cirka
152 miljoner resor under året. Gläd­
jande är att verksamheten nu 16 år i
följd kunnat redovisa årliga resandeök­
ningar. Region Skånes mål om en årlig till bland annat MalmöExpressen. Sam­
ökning på tre till sex procent infriades mantaget ökade stadstrafiken med 0,1
inte, utan det registrerade resandet steg procent.
Pendeln i de starka regionbusstråken,
med 0,1 procent. Årets resultat påver­
kades av tågtrafikens bristande infra­ som står för drygt hälften av alla region­struktur och sommarens tågstrejk. Nya bussresor, ökade med nästan fem pro­
MalmöExpressen med enkel ombord­ cent medan övriga regionbusslinjer
stigning för kunderna i alla dörrar har backade, framför allt till följd av mins­
lett till färre registrerade resor i stadstra­ kat utbud kopplat till Pågatågsutbygg­
RESANDEUTVECKLING
MEDförklarar
SKÅNETRAFIKEN
– 2014
(miljoner
resor)
naden.
Den
sammantagna
minskningen
fiken,
vilket till stor del
tappet 1999
i Malmö. Tågtrafik ökade med drygt för regionbussarna innebar en nedgång
200
Stadsbuss
Regionbuss
Tåg två procent.
Serviceresor
två
procentSumma
och bäst gick
Pågatågen
ef­ på drygt
Serviceresor mins­
ter
kade också helt enligt plan och målsätt­
150utbygganden medan Öresundstågen
minskade. Det gjorde även tågresandet ning.
100Danmark. Stadstrafiken Lund hade
till
ett av sina bästa år med en uppgång Kollektivtrafiken tar marknads50
på strax under nio procent och även andelar från bilen
Helsing­
borg och Kristianstad noterade Trots svag resandeuppgång tar kollek­
0
ökningar med 2,3 respektive en pro­ tivtrafiken marknadsandelar från bilen.
cent. Malmö stad, som står för cirka en Mätningen 2014 visar en uppgång till
fjärdedel av det samlade resandet, gick cirka 26 procent av samtliga motorbur­
tillbaka med
2,6 procent
2000cirka 2002
2004kopplat
2006 na resor.
2008
2010
2012
2014
foto: © k a rl- joha n hjerström
NKI för nöjd kund har de senaste åren
haft en svagt uppåtgående kurva men
visar för 2014 på en mindre tillbaka­
gång. NKI stannar på 62 procent nöjda
kunder, jämfört med 63 procent 2013.
Att kundnöjdheten inte ökar förklaras
bland annat av den lägre kvaliteten i
tågtrafiken och bristande punktlighet i
den samlade trafikutbudet. Regionbuss­
kunder är mer nöjda och ligger kvar på
förra årets nivå 68 procent. I stadstrafi­
ken är 63 procent nöjda. Tågresenärer­
na är av förklarliga skäl mindre nöjda
och bäst går det för Pågatågen med 58
procent även om man tappar jämfört
med förra året. Motsvarande nöjdhet är
för Öresundstågen 56 procent. Service­
resor fortsätter sin uppgång mot tidiga­
re nivåer och slutar på 85 procent nöjda
2014. Jämfört med riket, Stockholm
och Västra Götaland fortsätter skåning­
arna att vara de mest nöjda kollektivtra­
fikresenärerna.
Både positivt och negativt
i punktligheten
Målet om ökad kvalitet genom bättre
punktlighet infrias i två av fyra affärs­
områden. Tågtrafiken klarar inte mål­NÖJDA KUNDER SKÅNETRAFIKEN %
85%
80%
Skåne
75%
70%
65%
60%
Riket
55%
2000
SKÅNETRAFIKENS MARKNADSANDELAR
RESANDEUTVECKLING SKÅNETRAFIKEN
miljoner resor
200
40%
Tåg
Stadsbuss
Serviceresor
Mål 2030
25%
20%
50
0
15%
2000
2005
2010
2014
Skåne
Riket
SLL
VGR
70%
50%
30%
100
2014
60%
35%
150
2010
NÖJDA KUNDER JÄMFÖRELSE %
Gäller motorburna resor, källa: Kolbar
Summa
Regionbuss
2005
2011
40%
2013
2014
2009
2010
2012
30%
20%
10%
0%
2012
2013
2014
förvaltningsberättelse
25
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
sta kvartalet 2014. 2 742 967 unika be­
sökare har besökt 1177.se under 2014.
Motsvarande siffra 2013 var 1 873 421.
Stärkt samverkan och uppföljning
Jojo Sommar satte nytt försäljnings­
rekord med cirka 185 000 sålda kort.
sättningen och stadstrafiken gör samma
negativa förändring 2014. Regionbuss
och serviceresor visar uppgång. Tåg­
trafikens dilemma när det gäller infra­
strukturen är ett mångårigt problem
som kvarstår och stadstrafiken känner
av de allt mer komplicerade förhållan­
dena i de största städerna kring fram­
komlighet.
Enklare betallösningar
Den mobila biljettappen omfattar nu
övriga Sydsverige och resor till Dan­
mark. Jojo Online utvecklades med
stort antal användare och i slutet av
året påbörjades utrullningen av den
efterfrågade autoladdningen av Jojo
­
Period. Full lansering sker 2015 och in­
tresset är stort från start. Jojo Student
förenklades från hösten 2014. Säljor­
ganisation byggdes ut med nya ombud
på flera platser och ombyggt kund­center i Helsingborg. Testet av tur- och
returbiljett förlängdes. Det var en hög
frekvens i marknadsbearbetningen med
riktade kampanjer, där trafikföretagen
stod för den lokala delen. Det bedrevs
också en omfattande kunddialog på
många plan i sociala medier. Jojo Som­
mar satte nytt försäljningsrekord med
cirka 185 000 sålda kort.
Kvalitetsbrister i järnvägens
tåginfrastruktur
Trafikverket lyckades inte upprätthålla
kvalitet i järnvägsinfrastrukturen, vil­
ket skapade låg punktlighet och åter­
kommande driftstopp och i slutändan
många missnöjda kunder under 2014.
Under sommaren ökade problemen och
Region Skåne vidtog extraordinära åt­
gärder i relation till Trafikverket. Region­
Skåne gjorde samtidigt egna insatser för
Avtalsmodellen med trafikföretag med
ökade drivkrafter för fler och nöjdare
kunder tillämpas nu i många kontrakt.
Visionsarbeten för kollektivtrafikens ut­veckling drivs med de fyra största stä­
derna. De 23 samverkande kommu­
nerna om färdtjänsten har alla ställt sig
bakom en fortsättning. Förvaltningens
utveckling av organisationen fokuserar
nu på verksamhetsledningssystem med
tydliga processer och instruktioner.
Som ett viktig led i uppföljningsstruk­
turen genomför förvaltningen fortlö­
pande extern revision av trafikföretag.
Trafikförsörjningsprogrammet
Kollektivtrafikens utveckling i Skåne
styrs av innehållet i Trafikförsörjnings­
programmet för Skåne 2015. Program­
met tar ställning till ett antal grundläggande förutsättningar för att kollek­­tivtrafiken ska kunna utvecklas i enlig­
het med målen i den regionala utveck­
lingsstrategin. De strategiska ställnings­tagandena pekar på vikten av samord­
ning av samhällsplaneringen så att
kollek­
tivtrafiken kan bli strukturbil­
dande och bidra till Skånes flerkärniga
ortstruktur. Programmet bestämmer
principerna för hur, var och i vilken om­
fattning kollektivtrafiken ska utvecklas
inom Skåne och i relationer till om­
landet. Trafikförsörjningsprogrammet
beslutas i regionfullmäktige och är där­
med det ytterst styrande och tyngsta
dokumentet för kollektivtrafikens ut­
veckling.
Snabbtågsutredning
Arbetet och driften av direkttågen,
Påga­
tåg­
Express, fortsatte under året
och framför allt sträckan HelsingborgMalmö är särskilt uppskattad av rese­
närerna. Det finns alltså både en tydlig
efterfrågan på trafikslaget med snabba
stråk med få stopp och en marknad
för den typen av trafik. Däremot har
inte någon särskild utredning rörande
snabbtåg inom Skåne genomförts.
Produktutvecklingsstrategi
inom kollektivtrafiken
Arbetet kring en ny bussproduktstrategi
slutfördes under våren och kommer få
en central roll i formandet av framti­
dens kollektivtrafik. Strategin ska tyd­
ligt visa hur produkterna möter mark­
naden och kundernas förväntningar
och önskemål. Produktutveckling ska
bli ett viktigt inslag i arbetet för att nå
uppsatta mål för resande och marknads­
andel år 2020 respektive 2030.
Att göra Skåne mer tillgängligt för
turister via kollektivtrafiken är ett vik­
tigt område för produktutveckling.
Utbyggnaden av kollektivtrafiken
under 2014 har underlättat tillgänglig­
heten till Skånes olika turistmål.
Attraktiva priser genom Jojo som­
mar, Öresund runt och Duo familj gör
också resandet prisvärt. Tillsammans
med olika arrangörer skapas bra priser­
bjudanden, där resan ingår som en del i
evenemangsbiljetten.
God hälsa är grunden
för ett bra liv
Region Skåne har blivit bättre
sedan förra året
Socialstyrelsen och Sveriges kommuner
och landsting har i rapporten Öppna
jämförelser sammanställt ett index som
visar på ett rejält lyft för Region Skåne
under det senaste året. Skånes hälsooch sjukvård avancerar från plats 21 till
plats 12. Rapporten visar på förbätt­
ringar avseende cancervården, även om
tiden mellan diagnos och behandling
fortfarande är för lång. Inom vården av
patienter med tjock- och ändtarmscan­
cer har stora förbättringar genomförts.
Centralsjukhuset i Kristianstad har i
andra mätningar utnämnts till bäst i
landet på att behandla tjocktarmscan­
cer och detta framgångsrika arbetssätt
sprider sig till övriga sjukhus i Skåne.
Det område där Skåne visar bäst re­
sultat i jämförelse med övriga landet är
ortopedi. Färre patienter får komplika­
tioner som gör att de behöver opereras
om, väntetiden till operation för höft­
fraktur är kortare och fler upplever att
de har blivit bättre efter sin operation.
förvaltningsberättelse
26
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
ersättningstrafiken med buss. Tågtrafik­
problemen visade i princip samma­nega­tiva mönster under i stort sett hela året.
foto : © jenny brandt
Satsningar för jämlik
och jämställd hälsa
Hållbar utveckling är en vision och en
strävan att ta ett helhetsgrepp på sam­
hällets centrala utmaningar med ett
långsiktigt perspektiv för att överbrygga
målkonflikter genom att påvisa hur eko­
nomisk, ekologisk och social hållbarhet
hänger ihop. Social hållbarhet handlar
om att bygga ett långsiktigt stabilt och
dynamiskt samhälle där grundläggande
mänskliga behov uppfylls. För att uppnå
social hållbarhet behöver välfärdstjäns­
terna bidra till att alla människor är in­
kluderade i samhället. Socioekonomisk
status, arbetsvillkor, kön, etnicitet, funk­
tionsnedsättning och geografi är viktiga
faktorer att ta hänsyn till för att skapa
förutsättningar för en jämlik hälsa.
Befolkningens hälsa, med särskilt
fokus på hälsans jämlikhet, knyter an
till social hållbarhet genom att sociala
bestämningsfaktorer har en mycket stor
betydelse för hälsoutvecklingen i be­
folkningen. Sysselsättning, utbildning,
bostäder, tillit, sociala nätverk, kul­
tur, miljö- och klimatfrågor är viktiga
sociala­bestämningsfaktorer för folk­
hälsan. Arbetet med social hållbarhet
handlar framförallt om att rikta insatser
mot sociala bestämningsfaktorer som
påverkar människors livsvillkor. Ett
socialt investeringsperspektiv kan bidra
till att rikta fokus mot bakomliggande
orsaksfaktorer som påverkar männis­
kors sociala förutsättningar i livet och
kan bidra till att minska ojämlikheten
i hälsa.
Befolkningens hälsa påverkar den
ekonomiska utvecklingen i en region
och skapar goda förutsättningar för en
miljömässigt hållbar utveckling.
Ny och viktig kunskap om
barns hälsa
Syftet med Region Skånes folkhälso­
rapportering är att kunna beskriva be­
folkningens livsvillkor, levnadsvanor
och hälsa utifrån ett livsloppsperspek­
tiv. Rapporteringen kan därmed utgöra
underlag för planering, beslut och prio­
riteringar inom Region Skånes verk­
samheter och för externa aktörer som
kommuner och idéburna organisatio­
ner. Under hösten 2014 presenterades
den senaste folkhälsorapporten, Barn
och förälder i Skåne 2013, som genere­
rade ny och viktig kunskap om de små
barnens hälsa och livsvillkor. Region
Skånes folkhälsorapportering visar att
de flesta skåningar mår bra och har en
god hälsa, men också att hälsan skiljer
sig åt mellan olika socioekonomiska
grupper i samhället och mellan kvinnor
och män.
Hälsoutvecklingen i befolkningen föl­
jer en social gradient, där andelen per­
soner med psykisk ohälsa, låg tillit och
lågt socialt deltagande är högre bland
arbetslösa och långtidssjukskrivna än
bland arbetare och tjänstemän. Bland
dessa är det många som inte anser sig
kunna påverka den egna hälsoutveck­
lingen och därmed i högre utsträckning
avstår från att söka vård. Det är unge­
fär dubbelt så vanligt med otillfreds­
ställda vårdbehov bland arbetslösa eller
sjukskrivna män och kvinnor jämfört
med högre tjänstemän. Det finns även
hälso­skillnader mellan män och kvin­
nor. Det märks tydligast när det gäl­
ler den psykiska ohälsan, där andelen
är högre bland kvinnor. Den psykiska
ohälsan följer även en åldersgradient
med mest besvär i åldersgruppen 1834 år och minst besvär bland de äldsta
i åldrarna­65-80 år. Störst är ökningen
bland män 18-34 år och bland kvinnor
45-54 år. Den ojämlika hälsoutveck­
lingen i befolkningen påvisar att det är
angeläget med fortsatta satsningar för
att den jämlika och jämställda hälsan
ska öka. Folkhälsoarbetet ska fokusera
på insatsområden som kan ge långsik­
tiga effekter för de grupper i samhället
med svårast situation.
förvaltningsberättelse
27
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Inom områdena hälsoinriktad hälsooch sjukvård, förtroende och patien­
terfarenheter samt tillgänglighet ligger
­Region Skåne däremot sämre till jäm­
fört med övriga landet.
SOCIOEKONOMISK STATUS MÄN OCH KVINNOR 18–64 ÅR I SKÅNE
(absoluta skillnader gentemot tjänstemän i procentenheter)
Källa: Folkhälsoenkät 2012
Strategiskt arbete för social
hållbarhet
förvaltningsberättelse
28
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Handlingsplanen för det framtida folk­
hälsoarbetet Ett socialt hållbart Skåne
Arbetslös, sjuk- eller aktivitetsersättning
Arbetare
Tjänsteman
rbetslös,
sjuk - eller status
ioekonomisk
2030 togs under året fram i bred sam­
ktivitetsersättning,
nor 18 - 64 år i Skåne
ångtidssjukskriven,
Målområden 1 och 2:
Folkhälsoenkät
olkhälsoenkät 2012
2012
verkan som en del i genomförandet av
örtidspensionär
Målområden 1 och 2:
Lågt socialt
Delaktighet
och inflytande
rbetare
Delaktighet
och inflytande i
deltagande
luta skillnader
den regionala utvecklingsstrategin Det
Hälsoutfall
jänstemän
i
samhället,
ekonomisk
samhället,
ekonomisk
och
Svagt emotionellt
stöd
stöd
emotionellt
Långvarig sjukdom
sjukdom
50
ocentenheter
centenheter gentemot
gentemot
social trygghet
Svagt praktiskt
stöd och social trygghet
praktiskt stöd
öppna Skåne 2030. Handlingsplanen
temän)
Dålig psykisk hälsa
40
Ekonomisk stress
Dålig självskattad
självskattad hälsa
hälsa
syftar till att utveckla den sociala håll­
30
Låg tillit till andra människor
Stressad
vardagen
Stressad ii vardagen
barheten genom ett tvärsektoriellt ar­
20
Hälsoutfall
Lågt förtroende
förtroende för
för
bete där jämlik hälsa utgör ett viktigt
Funktionsnedsättning
samhällsinstitutioner
samhällsinstitutioner
10
mått på social hållbarhet. Med hand­
0
Önskar
byta yrke
yrke
Övervikt
Önskar byta
Övervikt och
och fetma
fetma
Målområde 4:
lingsplanen som grund för ett koncern­
-10
Ökad hälsa
Målområde
4: i
arbetslivet
gemensamt arbete vill Region Skåne
Otillfredsställda
Otillfredsställda
Spänt
arbete
Anspänd
-20
Ökad hälsa i
vårdbehov
arbetssituation
stimulera och utveckla samverkan med
arbetslivet
Orolig för
för att
att förlora
förlora
Otillfredsställda
Otillfredsställda
andra aktörer som vill arbeta för en
arbetet
tandvårdsbehov
tandvårdsbehov
bättre och mer jämlik hälsa i den skån­
Buller från
Rökt hasch
från vägtrafik
vägtrafik
Målområden 5:
ska befolkningen. För att främja social
Sunda och säkra
Otrygghet i
Riskkonsumtion
av
(FHI)
Riskkonsumtion
av alkohol
alkohol
(FHI)
Riskkonsumtion
av alkohol
(FHI)
bostadsområdet
miljöer
hållbarhet har Region Skåne inrättat en
Rökt vattenpipa senaste året
Hot om våld
våld
social investeringsfond. Samtliga medel
områden 9, 10 och 11:
Målområde
5:
Daglig rökning
rökning
d fysisk aktivitet, goda
goda
Utsatt
Utsatt för
för våld
våld
Arbetslös, sjuk - eller
Arbetslös,
sjuk
eller
på tio miljoner i den sociala investe­
vanor, minskat bruk
bruk av
av
Sunda och
säkra
Låg fysisk aktivitet
aktivitetsersättning,
Anser sig inte kunna påverka
aktivitetsersättning,
ak och alkohol
Äter lite frukt
långtidssjukskriven,
den egna hälsoutvecklingen
miljöer
ringsfonden har under året fördelats till
långtidssjukskriven,
och grönt
förtidspensionär
Målområden 9, 10 och 11:
förtidspensionär
Arbetare
Ökad fysisk aktivitet, goda matvanor,
fem projekt som på olika sätt fokuserar
Arbetare
Tjänstemän
Tjänstemän
minskat bruk av tobak och alkohol
på integration och utanförskap. Sam­
verkan med de skånska kommunerna
sker bland annat genom att ta fram och
sprida kunskap om hälsoutvecklingen i
Bilden ovan illustrerar dessa hälso­ Främja tillit och socialt deltagande
skillnader utifrån socioekonomisk sta­ Överenskommelsen mellan Region Skåne­ befolkningen lokalt och regionalt samt
tus, där ohälsan är störst bland de som och idéburen sektor i Skåne utgör en vik­ genom att erbjuda kommunerna möj­
står utanför arbetsmarknaden jämfört tig plattform för att stimulera till ökad ligheten att söka samverkansmedel för
med arbetare och tjänstemän (inre cir­ social delaktighet. Folkhälsomedel­har att utveckla lokala folkhälsoinsatser.
keln).
beviljats till idéburen sektor på totalt 14 Under 2014 beviljades kommunala
miljoner kronor, varav merparten (12 samverkansmedel på cirka två miljoner
Medborgare – Likarätt
miljoner kronor) beviljats till Skåne­ kronor, bland annat för att stimulera till
Region Skåne har varit aktiv i arbetet idrotten. Andelen personer med lågt ökad samverkan i det lokala folkhäl­
med att identifiera, analysera och finna socialt deltagande ökar med stigande soarbetet mellan sex kommuner med
strategier som skapar förutsättningar ålder. För att stimulera till ökat socialt
för att alla människor ska ha samma deltagande bland äldre har medel riktats
möjligheter och rättigheter i samhäl­ för att stödja Skåneidrottens satsning
let. Region Skåne har också fokuserat Senior Sport School och Vuxenskolans
UTVECKLING 2000-2012 för psykisk hälsa,
på att förändra rådande normer. Olika Passion för livet, som båda syftar till
tillit till andra människor samt socialt deltagande
insatser har gjorts för att uppnå de na­ att främja ett hälsosamt åldrande. Det Låg tillit till andra människor
Män
Kvinnor
tionella och internationella målen när finns stora socioekonomiska skillnader Lågt socialt deltagande
Män
Kvinnor
det gäller kön, könsidentitet eller köns­ i socialt deltagande, där det sociala del­ Dålig psykisk hälsa
Män
Kvinnor
uttryck, etnicitet, religion eller annan tagandet är lägst bland långtidssjuk­ 50%
trosuppfattning, funktionsnedsättning, skrivna och arbetslösa. Även indikatorn
sexuell läggning och ålder. Under året låg tillit till andra människor följer en 40%
har det exempelvis satsats på HBTQ- tydlig social gradient, där andelen med 30%
utbildning samt att stärka de nationella låg tillit är högre bland män och kvin­ 20%
minoriteternas och funktionshindersrö­ nor som står utanför arbetsmarknaden.
10%
relsens möjlighet till inflytande. Region Det är därför angeläget med fortsatta
0%
Skåne har också satsat på mentorskaps­ insatser för att stärka anknytningen till
2000
2004
2008
2012
program för invandrarkvinnor och att arbetsmarknaden, främst bland unga
Källa: Folkhälsorapport Skåne 2013 – en undersökning om
belysa utanförskapets konsekvenser.
och utlandsfödda.
vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa
UTVECKLING
för rökning o
Daglig
Låg fys
40%
30%
20%
10%
0%
2000
Källa: Folkhälsor
vuxnas livsvillkor
Se filmerna.
När det gäller levnadsvanorna följer
rökningen en tydlig nedåtgående trend
med en minskad andel dagligrökare
både bland män och kvinnor. En restrik­
tivare hållning mot rökning från sam­
hällets sida samt attitydförändringar­i
kombination med ökad tillgång till oli­
ka former av rökavvänjning är sannolikt
förklaringen. Andelen män och kvinnor
med låg fysisk aktivitet ligger i stort sett
kvar på oförändrad nivå, där den fysiska
aktiviteten är något högre bland kvin­
norna än bland männen. Naturunderstödd rehabilitering
Under 2014 har, efter utvecklingsarbete
som pågått i samarbete med SLU Alnarp
sedan 2008, tio gårdar upphandlats för
försök till drift av Naturunderstödd re­
habilitering enligt landsbygdskoncep­
tet. Detta innebär att det, till skillnad
från Alnarpsmodellen, inte finns sjuk­
vårdspersonal på gården utan den ”vita
vården” sker på patientens vårdcentral/
mottagning. Verksamheten kom igång
i september 2014. Intresset är stort och
ett sjuttiotal vårdcentraler/psykiatriska
isk hälsa,
deltagande
n
n
n
8
Kvinnor
Kvinnor
Kvinnor
Daglig rökning
Låg fysisk aktivitet
Män
Män
Kvinnor
Kvinnor
40%
Hälso- och sjukvården samt tandvården
är en del av folkhälsoarbetet och möj­
ligheterna att påverka medborgarnas
hälsa bör ske i varje möte mellan vård­
personal och patient. Cirka 20 procent
av sjukdomsbördan kan tillskrivas lev­
nadsvanorna. En incitamentsmodell för
arbetet med levnadsvanorna i vårdval
för vårdcentral infördes i augusti 2013.
Analys visar att verksamheterna har
haft mer fokus på själva incitaments­
modellen och mindre fokus på att skapa
struktur och kvalitet för att hjälpa pa­
tienterna att förändra levnadsvanor.
Detta har beaktats i arbetet för 2015.
Under 2014 har vi utbildat ytterligare
37 diplomerade tobaksavvänjare, vilket
gör att det nu finns totalt 150 personer
som har kompetens för att arbeta med
rökavvänjning. Det innebär att Region
Skåne har goda förutsättningar att stöd­
ja medborgarna att sluta röka.
Det har tagits fram ett vårdpro­
gram för arbetet med barnövervikt och
fetma. Kopplat till detta arbete har det
erbjudits tre utbildningstillfällen och
sex miljoner kronor har avsatts för tre
utvecklingsprojekt som ska titta på
metoder för tidig upptäckt av risk för
övervikt och obesitas hos barn. 2013
skapades ekonomiska incitamentet på
barnmorskemottagningarna för samtal
om alkohol och tobak för kvinnor under
Samtal om levnadsvanor
med patienter
Hälso- och sjukvårdens roll i arbetet
med att förbättra levnadsvanor hos med­borgarna är att identifiera ohälsosamma
levnadsvanor och erbjuda stöd för att
förändra dessa genom att systematiskt
arbeta med metoder för beteendeför­
ändring. För att öka kunskapen har
en webbutbildning för levnadsvanor
tagits fram och introducerats. Hittills
har endast 239 medarbetare genomgått
utbildningen, målet var 1 500. I 2015
års uppdrag till hälso- och sjukvården
ligger webbutbildningen med som en av
de övergripande indikatorerna för upp­
följning av uppdraget och finns också
med i ackrediteringsunderlaget för pri­
märvården.
Diagrammet nedan visar att samtal
om levnadsvanorna genomförs och att
man i viss grad erbjuder stöd, främst
kring fysisk aktivitet och mat. Registre­
ringen för samtal om alkohol förekom­
mer i lägst utsträckning. Detta ska rela­
teras till att 15 procent av skåningarna
uppger i folkhälsorapporten 2013 att de
har ett riskbruk av alkohol och i förhål­
lande till att 12 procent röker. Statisti­
ken visar troligen inte det verkliga re­
sultatet, då registreringen är bristfällig,
men trenderna är tydliga.
SAMTAL OM LEVNADSVANOR MED PATIENTER
juli–augusti 2013
jan–juni 2014
Samtal
tobak
Samtal
alkohol
juli–december 2014
70 000
60 000
50 000
20%
40 000
30 000
10%
20 000
10 000
0%
dersökning om
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
25 och 2014 infördes även ekonomiska
incitamentet gällande fysisk aktivitet på
recept (FaR) för kvinnor i alla åldrar.
UTVECKLING 2000-2012
för rökning och fysisk aktivitet på fritiden
30%
2012
öppenvårdsmottagningar har anmält
intresse för att remittera patienter.
2000
2004
2008
2012
Källa: Folkhälsorapport Skåne 2013 – en undersökning om
vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa
0
Stöd sluta
med tobak
Stöd kring Samtal om Stöd ökad
alkohol
fysisk akt fysisk akt
Samtal
om mat
Stöd förändra mat
förvaltningsberättelse
29
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
likartade utmaningar (Bjuv, Klippan,
Perstorp, Svalöv, Åstorp, Örkelljunga).
I november genomfördes en utbild­
ningsdag om hur regioner och kom­
muner kan arbeta med sociala inves­
teringar för att motverka utanförskap.
Utbildningen hölls av nationalekonom
Ingvar Nilsson. För att förstärka utbild­
ningsinsatsen filmades delar av dagen.
Kultur som hälsofrämjande insats
Vårdcentraler i Skåne
och diskussioner pågår om spridning av
Kultur på recept även i övriga Skåne.
Kultur Skåne har under flera år ut­
vecklat kultur i vården-området. Syftet
är att genom kunskapsspridning, nät­
verksbygge och stöd till verksamheter
och projekt stimulera till samarbeten
mellan kulturaktörer och företrädare för
äldreomsorgen för att främja äldre män­
niskors delaktighet i kulturlivet. Under
2012–2014 kunde området ytterligare
förstärkas med stöd av Statens kulturråd
genom projektet Skånemodellen 2.0.
Under 2014 beslutade hälso- och sjuk­
vårdsnämnden och kulturnämnden om
en gemensam strategi för kultur och hälsa.
Skåningar ska erbjudas
fler valmöjligheter
I december 2014 uppgick befolkningen
i Skåne till 1 284 907 personer och av
dessa är 63 procent listade på en offent­
ligt driven enhet. Bland de privata aktö­
rerna har Capio störst andel listade.
Familjecentraler, barnavårdscentraler
och barnmorskemottagningar
Förändring av antal vårdcentraler inom Hälsoval Skåne
2012 2012
20132013
2014 2014
antal%antal
%antal%
Offentliga vårdcentraler
8557%
85
57%
8657%
Privata vårdcentraler
6543%
64
43%
6543%
Summa
150100%
149
100%
150100%
Antal listade Offentlig
810 935
64%
799 875
63%
803 370
63%
Antal listade Privat
450 068
36%
471 425
37%
481 537
37%
Summa
1 261 003
100% 1 271 300 100% 1 284 907
100%
Vid årets utgång fanns det totalt 150
vårdcentraler i Skåne. Tre nya vårdcen­
traler har tillkommit under året, och
två vårdcen­traler har avvecklats. Til�­
läggsuppdraget Hjärtsvikt infördes
2013. Under 2013 och 2014 har hjärt­
sviktsmottagningar etablerats över hela
Skåne. Inför 2014 infördes även tilläggs­
uppdraget Äldremottagning, vilket på
kort tid har fått ett mycket stort ge­
nomslag. Certifiering för Astma/KOLmottagning finns på 49 vårdcentraler
och tilläggsuppdrag gynekologi finns på
sex vårdcentraler. Utökad tillgänglighet
på kvällar och helger erbjuds medbor­
garna genom utökat akutuppdrag.
Vid årets utgång fanns det totalt 148
barnavårdscen­
traler i Skåne. Tre nya
har tillkommit och två har avvecklats.
Motsvarande fanns det 66 barnmorske­
mottagningar vid årets utgång, fyra
nya har tillkommit och två har avveck­
lats. Vid årets utgång var 26 familjecentraler verksamma, det har inte varit
någon ändring i utbudet av familjecen­
traler under 2014.
Familjecentral är ett tilläggsuppdrag
som innebär att en barnavårdscentral
och en kommunalt finansierad öppen
förskola har verksamhet i gemensamma
lokaler. Om det dessutom finns barn­
morskemottagning och/eller kommu­
nalt finansierad socialtjänst i samma
lokaler ger det en utökad ekonomisk
ersättning för familjecentralen. Det
finns sedan 2014 möjlighet för barn­
morskemottagningar att erbjuda til�­
läggsuppdragen klimakterierådgivning
(1 mottagning) och/eller sexologisk
mottagning (13 mottagningar).
Teckenförklaring
Vårdcentral
150 enheter
Hjärtsvikt
19 enheter
Äldremottagning 54 enheter
Unga vuxna
18 enheter
BVC
148 enheter
BMM
66 enheter
Familjecentraler
26 enheter
förvaltningsberättelse
30
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Projektet Kultur på recept 2.0 avslutades
den 31 december 2014 och har omfattat
hälsovalsenheter och psykiatriska öp­
penvårdsmottagningar i Helsingborg.
Satsningen var ett samarbete mellan
FINSAM Helsingborg, Helsingborg
stad och Region Skåne. Projektets syfte
var att undersöka om kulturaktiviteter,
eget skapande och kulturupplevelser
kan vara en del i en rehabiliteringspro­
cess. Genom kulturupplevelsen och det
sociala sammanhanget kan friskresur­
serna stärkas och därmed ges förbättra­
de förutsättningar för ett (åter-) inträde
på arbetsmarknaden.
En processutvärdering med syfte att
bedöma och kartlägga samverkanspro­
cessen och det övergripande resultatet
har genomförts. Parallellt har en medi­
cinsk utvärdering av deltagarna gjorts.
Resultaten presenteras i en rapport i
december 2015. En implementeringsfas
genomförs i Helsingborg under 2015
100%
80%
Nivå 1
60%
foto : © jenny brandt
40%
Nivå 2
20%
0%
jan
mar maj
jul
sep
nov
Bättre tillgänglighet på telefon
Hembesök
Region Skåne påbörjade i januari en tele­fontillgänglighetsmätning enligt model­len för Stockholms läns landsting. Till­
gänglighetsmätningen har gjorts strikt
utifrån ett patientperspektiv genom två
nivåer av målvärden. Godkänd nivå
innebär att 80 procent av kontrollsamta­
len ska besvaras inom två timmar, medan
excellensnivån motsvarar att 90 procent
av samtalen besvaras inom 15 minuter.
Utvecklingen för 2014 som avser andelen­
vårdcentraler som klarar de två nivåerna
illustreras i diagrammet nedan. Antalet
vårdcentraler som lever upp till god­
kändnivån av telefontillgängligheten har
blivit fler under året men tydliga svack­
or kan ses under semester- och andra
ledighetsperioder.
En fortsatt vidareutveckling av hem­
besöksverksamheten har inneburit att
antalet hembesök som utförs av perso­
nal från vårdcentraler ökar för varje år.
Samtidigt är antalet besök från hembe­
söksbil konstant. Mellan 2013 och 2014
har antalet hembesök ökat med mer än
tio procent. Ökningen består främst av
hembesök utförda av sjuksköterska från
vårdcentral.
Antalet samordnade individuella pla­
ner (SIP) som har genomförts och re­
gistrerats på vårdcentraler i Skåne har
ökat marginellt, trots stora insatser för
att stimulera till mer samordnad pla­
nering för individer med sammansatta
vårdbehov. Till viss grad kan det före­
ligga en underregistrering, det vill säga
ANTAL HEMBESÖK PER VÅRDGIVARKATEGORI 2012-2014
2012
40 000
2013
ANTAL SIP
2014
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
1 252
1 282
Vårdval
Det har skett en utökning av möjlighe­
terna att som enskild vårdcentral att ut­
öka sitt uppdrag inom ramen för Hälso­
valet. Detta har under året inneburit att
det över hela Skåne finns ackrediterade
äldrevårdscentraler, gynekologiska spe­
cialistmottagningar, mottagningar för
unga vuxna osv. Vårdvalsområdet har
under året också utökats med nya vård­
val inom specialistvården för att möjlig­
göra mångfald av utförare. Det rör sig
om vårdvalet för KBT/IPT (kognitivbe­
teende terapi/interpersonell psykotera­
pi) över till ett vårdval för Psykoterapi,
vårdval för öppen ögonsjukvård, LARO
(läkemedelsassisterad rehabilitering av
opiatmissbruk) samt öppen hudsjuk­
vård.
Grå starr och ögon
5 000
0
År 2013
År 2014
att planeringen blir utförd, men av olika
anledningar inte registreras. Vårdcen­
traler som fått tilläggsuppdraget för
Äldremottagning förväntas bidra till att
antal SIP kommer att öka. Det behövs
ett fortsatt långsiktigt arbete för att sti­
mulera arbetet med planering för indi­
vider med sammansatta vårdbehov.
Läkare
VC
Läkare
Sjuksköterska Arbetshembesöksbil
VC
terapeut VC
Övriga
VC
Vårdval operation av grå starr har fun­
nits i Skåne sedan 2012. Det har etable­
rats åtta nya mottagningar inom ramen
förvaltningsberättelse
31
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Utveckling vårdcentraler som uppnår nivå 1
och nivå 2 i telefontillgänglighet
Hudsjukvård
Under 2014 finns femton mottagningar
inom ramen för vårdval, varav fem nya
etablerats under året. Tillgången på hud­
mottagningar är större i sydvästra Skåne.
Psykoterapi
Behandling riktas till personer som är
16 år eller äldre och som lider av lättare
till medelsvår depression, ångest, stress
eller har en mer komplex problematik.
Efter bedömning på vårdcentralen har
patienten rätt att välja mottagning var
som helst i Skåne för kognitiv beteen­
deterapi (KBT), interpersonell psykote­
rapi (IPT) eller psykodynamisk terapi
(PDT). Rapporten med analys av retro­
spektiva data från våra register visar att
Region Skåne bedriver ett bra kvalitets­
säkringsarbete och att urvalet av patien­
ter till behandlingarna är effektivt.
Vårdval LARO
Under 2014 finns 17 mottagningar
inom ramen får vårdval, vilket är sju
mer än vad som fanns tidigare. Upp­
draget inom LARO omfattar idag ett
medicinskt helhetsåtagande, vilket ex­
empelvis innefattar neuropsykiatrisk
utredning och behandling.
Vårdval Tandvård
Det råder valfrihet inom allmän barnoch ungdomstandvård, LOV (lagen om
valfrihet) sedan 2013. Patienten/vård­
Utbud Vårdval grå starr
18 enheter
80%
0%
Andel väntande samt genomförda
första besök Vårdval hudsjukvård
100%
80%
Målnivå
jan
mar
100%
80%
Målnivå
60%
Andel väntande högst 90 dagar
Andel väntande högst 60 dagar
Faktisk väntetid inom 60 dagar
20%
maj
jul
sep
Det råder valfrihet inom hörselrehabili­
tering, LOV, sedan den 1 oktober 2008.
Utbud Vårdval hud
15 enheter
Väntande till operation ögon
över tid
100%
40%
Hörselrehabilitering
Utbud Vårdval ögon
9 enheter
4 filialer
Väntande till operation grå starr
över tid
60%
nadshavaren väljer den vårdgivare som
man vill lista sig hos och cirka 19 pro­
cent väljer privat vårdgivare. Barn och
ungdomar som inte gör ett aktivt val
hamnar i det så kallade sistahands­
ansvaret. Avtal om detta finns med
Folktandvården i Skåne AB, som även
ansvarar för kollektiva insatser samt in­
satser i riskområden.
Valfrihet har under 2014 införts även
för specialiserad barn- och ungdoms­
tandvård. Vårdvalet omfattar sju spe­
cialistdiscipliner (bettfysiologi, endo­donti, käkkirurgi, vård som är att in­
ordna under tandvård, oral protetik, or­
todonti, paradontologi och pedodonti).
Sistahandsansvaret är fördelat till den
geografiskt närmaste ackrediterad spe­
cialisttandvårdsenhet.
nov
60%
40%
Andel väntande högst 90 dagar
Andel väntande högst 60 dagar
Faktisk väntetid inom 60 dagar
20%
0%
jan
mar
maj
jul
sep
nov
Målnivå
40%
Andel väntande högst 90 dagar
Andel väntande högst 60 dagar
Faktisk väntetid inom 60 dagar
20%
0%
jan
mar
maj
jul
sep
förvaltningsberättelse
nov
32
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
för vårdvalet under 2014. Tillgången på
grå starr-mottagningar är större i syd­
västra Skåne.
Under 2014 finns nio mottagningar
inom ramen för Vårdval ögon, varav
fyra nya etablerats under året. Tillgång­
en på ögonmottagningar är större i syd­
västra Skåne. För Vårdval ögon övriga
finns sedan start i april 2014 en svag
tendens på förbättrad tillgänglighet
KÖNSFÖRDELNING PER VÅRDOMRÅDE OCH VÅRDFORM
hörselrehabilitering
2009
2010
2011
2012
2013
2014
17 861
9 502
13 999
12 983
17659
16172
16 991
13 320
14 000
14 665
15 640
16 900
Brukaren väljer själv audionommot­
tagning. Målgruppen är personer med
nedsatt hörsel som fyllt 20 år. Det finns
ett 30-tal auktoriserade audionommot­
tagningar som arbetar på uppdrag av
Region Skåne. En audionommottag­
ning drivs i offentlig regi, de övriga
drivs privat. Cirka 92 procent av hörsel­
utprovningarna utfördes på privata
mottagningar.
Omkring 90 procent av de personer
med hörselnedsättning som varje år får
sin hörselrehabilitering inklusive hör­
apparat utförd i Region Skåne får den
på en auktoriserad audionommottag­
ning. Övriga får sin habilitering/rehabi­
litering inom sjukvårdens audiologiska
avdelningar eller på Hörselenheten vux­
na. De hörapparater som förskrivs har
en livslängd på fyra-fem år och ofta har
brukaren då också ett annat/nytt be­
hov. Många brukare som redan fått sin
hörselrehabilitering återkommer därför
med ett intervall på fyra-fem år för såväl
hörselrehabilitering som för utprovning
av hörapparater. Utöver dessa utprov­
ningar behöver många förstagångsbru­
kare också en hörselrehabilitering.
Vid omorganiseringen till auktori­
serade audionommottagningar 2008
fanns det många personer som väntade
på en hörselrehabilitering. Vid orga­
nisationsförändringen ökade inte bara
tillgänglighet i tid utan också geogra­
fiskt. Båda faktorerna bidrog till ett
ökat antal nya brukare. Produktionen
2009 blev väldigt hög på de auktori­
serade audionommottagningarna med
totalt 14 949 utprovningar. 2010–2012
var produktionen betydligt lägre för att
14 949
9 313
9 052
8 636
10 076
11 310
70%
60%
januari–dec 2014
PRIMÄRVÅRD
PSYKIATRI
Vård- Läkar- Övr
tillfälle besök besök
Läkar- Övr
besök besök
Vård- Läkar- Övr
tillfälle besök besök
40%
30%
20%
10%
0%
Vårdkonsumtion
Vårdkonsumtion är den vård skåning­
arna konsumerar hos offentliga och pri­
vata vårdgivare och som finansieras av
Region Skåne. Konsumtionen föränd­
ras relativt långsamt över tiden.
VÅRDKONSUMTION PER VÅRDFORM
3 milj
0
Totalt gjorde skåningarna nio miljo­
ner sjukvårdsbesök och 187 000 sjuk­
husvårdtillfällen under 2014. All vård­
konsumtion (slutenvård, läkarbesök,
övriga besök, privat och offentlig vård)
har ökat med totalt 3,7 procent jämfört
med 2013. Detta kan jämföras med be­
folkningsökningen som var 1,2 procent
under samma period i Skåne.
Besök hos övriga vårdgivare ökar
mest, medan antalet läkarbesök ökar
marginellt. Det visar tydligt att en ökan­
de mängd vård utförs av andra yrkes­kategorier än läkare.
Vårdkontakter per 1000 invånare jan- dec 2005-2014
4000
+0,7 %
3000
Läkarbesök
2000
2 milj
1 milj
Inom alla typer av vårdkontakter, vårdområde
och vårdgivare är kvinnor den största
gruppen. Störst andel kvinnor finns vid privat
primärvård med 62 procent kvinnor. Lägst
andel kvinnor finns inom offentlig psykiatri
med 49 procent.
5000
+6,1 %
Övriga besök
Vårdtillfällen
2006
2008
1000
–2,5 %
2010
2012
TOTALT
VÅRDKONSUMTION PER VÅRDOMRÅDE
% = 2014 jämfört med 2013
6 milj
4 milj
Män
50%
därefter öka i slutet av 2013. Den be­
räknade ökningen under perioden 2013
–2015 står i direkt relation till 2009 års
höga produktion och återutprovningar
efter fyra-fem år. Den höga toppen har
dock planat ut på lite längre tid.
Tillgängligheten för verksamheten
var god under året. Vårdgarantin upp­
nåddes med god marginal. Alla brukare
fick sin bedömning inom sextio dagar.
Utav dessa fick dessutom 78 procent sin
bedömning inom 30 dagar.
Från den 1 januari 2011 utökades
brukarnas valfrihet till att även gälla
hörapparater, så kallad Rekvisition hörapparat.
5 milj
Kvinnor
SOMATIK
2014
0
Primärvård
Somatik
Psykiatri
2006
2008
2010
2012
2014
Slutenvården har för 2014 en minskning på 2,5 procent och öppenvård en ökning på
3,8 procent. Detta innebär att ett slutenvårdstillfälle ofta ersätts med flera öppenvårdsbesök,
vilket är positivt för både patienten och ekonomin.
förvaltningsberättelse
33
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Utförda
Antal väntande bedömnings-Avslutade
År
bedömningar
besökrehabiliteringar
och besök hos övriga vårdgivare ökade
med 7,6 procent. Totalt gjordes nästan 5,7
miljoner besök hos primärvården 2014.
Psykiatrin ökade med totalt 4,1 pro­
cent, där övriga vårdgivare står för den
största ökningen. Den privata andelen
inom psykiatri utgör cirka 20 procent,
ungefär samma som 2013.
Antalet besök i andra landsting är
cirka 110 000 besök 2014 vilket är 6,9
procent fler än 2013.
VÅRDKONTAKTER FÖR EGEN REGI RESPEKTIVE PRIVAT
miljoner
2013
januari–dec 2014
6,0
SOMATIK
PRIMÄRVÅRD
PSYKIATRI
Egen Privat
regi
Egen Privat
regi
Egen Privat
regi
2014
TOTALT
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0
Egen Privat
regi
Av skåningarnas totala vårdkonsumtion stod privata vårdgivare för
36 procent. Andelen privat primärvård har ökat stadigt sedan införandet av
hälsovalet och för perioden januari–december 2014 är andelen 46 procent.
Genomsnittlig ålder per kommun
55
200
150
50
47
46
100
50
0
42 43
42
41 41
42
43
41 41
40
42 42
39
40 40
41
42
43
41 40
41
39 39
38 39
40
38 38
Simrishamn
Tomelilla
Östra Göinge
Båstad
Ystad
Landskrona
Klippan
Trelleborg
Perstorp
Sjöbo
Bromölla
Kristianstad
Åstrorp
Örkelljunga
Hässleholm
Bjuv
Ängelholm
Skurup
Svalöv
Osby
Hörby
Helsingborg
Höganäs
Höör
Burlöv
Eslöv
Svedala
Vellinge
Malmö
Lomma
Staffanstorp
Kävlinge
Lund
43 42
45
44
Samordning mot ledig kapacitet har
­varit omfattande innevarande år. Under
året samordnades drygt 11 800 patien­
ter mot ledig kapacitet vilket är en ök­
ning med 150 procent. Det största anta­
let samordningar mot ledig kapacitet är
inom områdena endoskopi-, öron- näshals, hud- och ögonsjukvård samt inom
urologi och barnmedicin.
Under året har 9 100 vårdgaranti­
patienter anmälts för samordning, en
ökning med 76 procent jämfört med
föregående år. Av dessa omhändertogs
87 procent av vårdgivare med ramavtal.
Det största antalet vårdgarantipatienter
har varit inom ögonsjukvård (3 758),
urologi (1 146), endoskopi (1 139), samt
obesitaskirurgi (618)
Anledningar till det ökade behovet
av samordning som nämnts är kapaci­
tets- och kompetensbrist, avtalsföränd­
ringar för privata vårdgivare under året
samt den ändrade remissbekräftelsen
som innebär att patienter samordnas till
annan vårdgivare om patienten inte ak­
tivt hör av sig.
Medborgaren ska kunna
göra smarta val
ANTAL VÅRDTILLFÄLLE PER 1000 INDIVIDER FÖR SKÅNES KOMMUNER jan-dec 2014
250
Omfattande samordning mot
ledig kapacitet
40
35
Konsumtionen av slutenvård skiljer sig mellan kommunerna i regionen. Simrishamn, Tomelilla
och Östra Göinge ligger högst i antal vårdtillfällen per 1 000 invånare, medan Lund, Kävlinge
och Staffanstorp ligger lägst. Detta kan till en del förklaras av olika medelålder i kommunerna,
men även tillgänglighet, efterfrågan och tradition spelar roll. För öppenvården finns liknande
mönster, men skillnaden är inte lika stor mellan kommunerna.
För att medborgaren ska kunna göra
smarta val behövs tillgång till data rö­
rande kvalitet, tillgänglighet, profile­
ring och utbud. Region Skåne arbetar
aktivt med att utveckla, tillhandahålla
och öka tillgången till all information
som behövs.
E-hälsa (alla tjänster på nätet)
I mitten av 2014 initierades ett koncern­
övergripande strategiskt initiativ med
målsättningen att utveckla framtidens
eHälsa som ett av verktygen för fram­
tidens välfärdstjänster och för person­
centrerad vård. eHälsa-initiativet sätter
på ett tydligt sätt värdet och nyttan för
medborgare, patienter och anhöriga i
fokus. Initiativet syftar till att kunna
erbjuda eHälsa-tjänster som ett valbart
vårdalternativ och ska därmed bidra till
bättre förutsättningar för egenmakt och
ett aktivt deltagande i den egna vård­
förvaltningsberättelse
34
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Vidare ökar primärvården med 5,8
procent och somatiken minskar med
-0,6 procent. Inom somatiken är det
framförallt slutenvården som minskar.
Den privata primärvården ökar på
bekostnad av den offentliga. Andelen
besök hos den privata primärvården
utgör idag 46 procent av den totala
primärvården, vilket är en ökning från
förra året.
Inom primärvård ökade läkarbesö­
ken med 2,2 procent jämfört med 2013
processen. Omställningen av hälsooch sjukvården ska bidra till att möta
framtida behov och förväntningar från
medborgarna. Men det strategiska initiativet har också uppdraget att samverka
med externa aktörer från akademin och
näringslivet för att därigenom bidra till
innovation och hållbar tillväxt.
För att styra det strategiska arbetet har ett eHälsa Koncernråd bildats.
Under 2014 har koncernrådet initierat
utveckling och införande av tre för uppdraget karakteristiska eHälsa-tjänster,
bland annat distansmonitorering av
hjärtsviktspatienter och självordination
av läkemedlet Waran. Upphandlingen
av dessa lösningar planeras ske genom
innovationsupphandling för att stärka
samverkan med näringslivet.
Region Skåne har inom ramarna för
den nationella kronikersatsningen tagit ett nationellt ansvar för utveckling
av eHälsa-lösningar för patienter med
moderat KOL. Tanken med detta projekt är, förutom att utveckla och sprida
konkreta eHälsa-lösningar för KOL patienter, att utveckla organisationens förmåga till samverkan med näringslivet.
Avsikten är också att adressera principiella frågeställningar relaterat till eHälsa,
såsom påverkan på ersättningsmodeller.
Region Skåne deltar aktivt i ett flertal
europeiska- och nationella utvecklingsprojekt kring eHälsa. Ett exempel är det
treåriga EU projektet ReADi for Health,
där Region Skåne tillsammans med
klusterorganisationen Mobile Heights
bidrar till utvecklingen av en regional
digital agenda för eHälsa.
E-tjänsten Mina vårdkontakter
E-tjänsterna (Mina vårdkontakter) finns
på 1177.se. Antalet konton i e-tjänsterna
ökar konstant, från 141 750 konton i januari 2012 till 269 230 i januari 2015.
Ett viktigt incitament för att öka antalet konton är att tjänsterna blir fler.
Under 2014 lanserades eJournal, där
medborgarna kan läsa delar av sin patientjournal genom att logga in på 1177.
se. Andra tjänster som lanserats sedan
2012 är Mina intyg, ombudsfunktionen
(vårdnadshavare kan vara ombud för
sina barn), kontakta patientnämnden,
tidbokning online för gynekologisk
cellprovtagning och möjlighet att häva/
sätta spärr i journalen samt beställa
journalkopia.
Den första tiden med eJournal visar
att patienterna i Region Skåne uppskattar tjänsten, men att många anser att
för lite information är tillgänglig för
dem. Bland de vanligaste önskemålen
är att kunna se sina provsvar och att
följa remisser. Användarna ställer också
frågor om varför inte anteckningar från
specialistsjukvården syns. Föräldrar efterlyser ombudsfunktion för att kunna
läsa sina barns journaler. Patienter som
varit inlagda på sjukhus undrar varför
det bara är slutanteckningen som visas. ­Region Skåne har utökat med mer
information från specialistvården och
ombudsfunktion är tillagd. Provsvar
och remisser återstår liksom mödravård
och psykiatri. I slutet av 2014 har cirka
35 000 personer varit inne i sin journal
och miljontals dokument har publicerats.
Arbetet med att möjliggöra att de
tjänster som tillhandahålls per telefon
också ska erbjudas via Mina Vårdkontakter fortgår. Region Skåne har under
året färdigställt den tekniska möjligheten för öppenvården att starta tidbokning online i det nationella programmet
för Tidbok. Pilotprojekt är genomförda
och implementering av tjänsten kan
starta. Region Skåne deltar även i det
nationella programmet för Mina vårdflöden och Journal och läkemedel (tidigare Mina planer) och har under året
förberett för ett pilotprojekt som gör det
möjligt att införa nya NPÖ (nationell
patientöversikt) med sammanhållen inloggning för vårdens e-tjänster. Arbete
med piloten färdigställs och implementering möjliggörs nu. Region Skåne har
under 2014 även lanserat Journalen till
medborgarna och har under året släppt
på allt mer information som ger digital direktåtkomst för medborgarna till
förvaltningsberättelse
35
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Under 2014 lanserades
eJournal, där medborgarna kan läsa delar
av sin patientjournal
genom att logga in på
1177.se.
E-hälsa inom den avancerade
hemsjukvården
Ytterligare ett exempel där Region
Skåne­utvecklar e-hälsa är utvecklingen av ASIH-verksamheten (avancerad
vård i hemmet) och telemedicin genom
itACiH-projektet. Syftet är att utveckla
ett arbetsverktyg som knyter samman
hemmet, sjukhuset och den ambulerande personalen på ett effektivt sätt. För
en bättre smärtlindring kan till exempel smärtskattningar och videosamtal
utföras samtidigt som information från
smärtpumpen förmedlas. Med itACiHsystemet kan fler patientgrupper erbjudas vård i hemmet. Först ut är njursviktspatienter där vikt, blodtryck och
vätskebalans kan följas upp på distans.
Dessutom finns det sedan mars 2014
tillgång till gratis wifi på sjukhusområdena i Region Skåne. Detta är också
ett led i arbetet med E-hälsa och kan
utnyttjas av samtliga patienter, medborgare och anhöriga.
Patientsäkerhet
Andelen patienter som riskbedöms avseende fall, trycksår och undernäring
har under 2014 stadigt förbättrats på
alla förvaltningar. Region Skåne når
målet på 70 procent.
Vårdrelaterade infektioner är ett av
de största hoten mot patientsäkerheten i
hälso- och sjukvården. Trots att Region
Skåne har bedrivit ett systematiskt före­
byggande arbete så har det totalt sett
inte skett någon minskning av vårdrePatientsäkerhet
ningar kommer att genomföra PPM
trycksår vården 2015.
Arbetet med Infektionsverktyget,
det nationella verksamhetsstödet för att
kunna följa antalet vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändningen
inom sluten vård, har under perioden
införts på Skånes universitetssjukvård.
Införande inom förvaltningarna Skånevård Sund, Skånevård Kryh och projekt
Hälsostaden planeras till oktober 2015.
Minskat behandlingstryck
med antibiotika
Det totala behandlingstrycket med
anti­biotika, uttryckt som uttagna recept­
per 1 000 invånare, har under 2014
minskat med drygt fem procent jämfört med 2013 i Region Skåne. Målen
i den nationella satsningen nåddes.
Minskningen är mest uttalad när det
gäller recept till barn och unga och för
antibiotika som ofta används vid luftvägsinfektioner. En jämförelse med
övriga län i Sverige visar dock att Skåne
fortfarande ligger näst högst i antibiotikaförbrukning i landet, även om den
procentuella minskningen varit större
här under året. Data pekar på att vi
fortfarande har en omotiverat hög
antibiotikaanvändning och att arbetet
med en ökad följsamhet till behandlingsriktlinjerna måste fortsätta. I ett
längre perspektiv har det skånska totala
behandlingstrycket med antibiotika på
recept minskat med 23 procent under
de senaste sju åren. För 2015 är uppdra-
Patientsäkerhet - PPM trycksår
Region Skåne
Riket
2011 2011 20122012 2013 2013 2014
PPM v 12
PPM v 40
19 %
17 %
14 %
14 %
PPM v 10 PPM v 40 PPM v 10
19 %
16 %
15 %
15 %
20 %
15 %
PPM v 40
PPM v 10
18 %
14 %
16 %
14 %
PPM trycksår ÖVER TID
2012 20132014
Fallrisk
64%
Vårdplan fallrisk
*
Risk för trycksår
67%
Risk för undernäring 54%
laterade infektioner under de senaste
åren. Andelen vårdrelaterade infektioner i Region Skåne har minskat från
drygt elva procent sedan mätningarna
startade (2008), men har de sista åren
legat på i stort sett oförändrad nivå,
cirka nio procent, vilket följer riksgenomsnittet.
En viktig del i att förebygga vårdrelaterade infektioner är att begränsa
risken för smittspridning. Genom att
följa Region Skånes regler för basala hygienrutiner och arbetsklädsel begränsas
risken för smittspridning och därmed
ökar patientsäkerheten. Under året har
förvaltningarna deltagit i nationella
punktprevalensmätningar av hur god
följsamheten till regelverket är. Resultaten från dessa mätningar visar att
80 procent av avdelningarna i Region
Skåne följer hygienrutinerna och klädreglerna, vilket är över riksgenomsnittet
på 74 procent.
Punktprevalensmätning (PPM) av
trycksår är en nationell mätning och alla
skånska sjukhus deltog vid mätningen
våren 2014. Målet var att sänka andelen
patienter med trycksår. Andelen patienter i Region Skåne med trycksår var vid
denna mätning 15,7 procent. Det var
en förbättring jämfört med mätningen
våren 2013, då resultatet var 20 procent.
Riksgenomsnittet ligger på 14 procent
(15,2 procent 2013). Alla förvaltningar
har tagit fram handlingsplaner över
hur deras arbete ska genomföras för att
minska antalet tryckskador. Förvalt-
67%
69%
65%
56%
74%
83%
73%
70%
Västra
ÅrRiketStockholmSkåne Götaland
2013
2014
Differens
343368 374 348
328359 354 321
–4,3 % –2,4 %
–5,5 %
–7,7 %
* Ingen mätning
förvaltningsberättelse
36
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
sina journaluppgifter. Region Skåne­
har även medverkat i framtagandet
av Healthinnovation platform som ger
inno­vatörer och vårdaktörer tillgång till
att utveckla och implementera fler och
nya e-tjänster.
Utskrivningsinformation, inkluderande läkemedelsberättelse
Personer med psykisk ohälsa
ska få bättre stöd
Den strategiska planen för den psykiatriska vården för vuxna i Region Skåne
innehåller sex prioriterade områden
som tagits fram år 2012 i dialog med
professionen samt brukarföreningar. De
prioriterade områdena är:
• Kroppslig hälsa hos personer med
allvarlig och omfattande psykisk
sjukdom
Risken för felaktigheter i läkemedelsanvändningen är särskilt stor i vårdens • OCD, tvångssyndrom
övergångar. Genom att skriva en utskriv- • LARO, Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende
ningsinformation, inkluderande läke­
medelsberättelse och ge den till patient • Självskadande beteende
och nästa vårdform halveras risken för •Neuropsykiatri
fel. För 2014 är målet att en utskriv- • PTSD, Posttraumatiskt stressyndrom
ningsinformation ska skrivas till 70
procent av patienterna som har fem eller
De viktigaste insatserna under 2014 var:
fler läkemedel.
Andelen patienter som under året har Fortsatt arbete med att öka antalet geerhållit en utskrivningsinformation är nomförda hälsoundersökningar genom
55 procent, och andelen har ökat under samverkan med idéburen sektor och
året. Under slutet av 2013 påbörjades privata samt förvaltningsdrivna vårdarbetet med att introducera rutiner för givare. Detta arbete resulterade i en
utskrivningsinformation. Det faktum ökning av antal genomförda hälsounatt det tar tid att genomföra förändring dersökningar från 77 stycken 2013 till
samt att indikatorn 2014 har ändrats 295 stycken 2014. Det årliga behovet
till att omfatta samtliga patienter oav- uppskattas dock till 1 500–2 000 hälso­
sett ålder (tidigare omfattades endast undersökningar.
En upphandling har genomförts av
patienter äldre än 75 år) är faktorer som
kan påverka måluppfyllelsen. För att en mottagning för patienter med postöka andelen patienter som får utskriv- traumatiskt stressyndrom (PTSD). Mot­ningsinformation samt öka kvaliteten tagningen beräknas starta under 2015.
i skrivna utskrivningsinformationer Målgruppen utgörs av personer som
kommer ett kvalitetsförbättringsprojekt drabbats av PTSD av andra orsaker än
krig och migration. För personer som
att genomföras under 2015.
drabbats av PTSD till följd av krig och
migration har Region Skåne ett idéburet
offentligt partnerskap med Röda Korset.
Vårdval för LARO startade i april
UTSKRIVNINGSINFORMATION
2014. Vid december 2014 hade sju nya
Patienter med ≥ 5 läkemedel.
mottagningar öppnat i Skåne. Totalt
100%
antal mottagningar var då 17.
80%
Utvecklingen av vården för persoMålnivå 2014
ner med självskadebeteende har fortsatt
2013*
60%
vara ett prioriterat område under 2014.
2014
Utifrån en behovsanalys prioriterades
40%
bland annat förstärkt behandlingsut20%
bud, kompetenshöjning av medarbetarna inom division psykiatri och förbätt0%
rad samverkan mellan vuxenpsykiatri
jan
mar maj
jul
sep
nov
*2013 avser endast patienter ≥ 75 år
och barn- och ungdomspsykiatrin.
Under 2014 har flera nya åldersintegrerade team etablerats i samarbete
mellan barn- och ungdomspsykiatrin
och vuxenpsykatrin. Även utbildningssatsningar bland personal och till anhöriga har gjorts.
Under 2014 startades ytterligare
fyra Första linjen-mottagningar i Simrishamn, Hässleholm, Trelleborg och
Ängelholm. Sedan tidigare finns Första linjen-mottagningar i Helsingborg,
Malmö, Lund, Kristianstad och Ystad
och totalt finns nu nio mottagningar.
Bättre vård och stöd
för cancerpatienter
Utvecklingen av cancersjukvården i
­Region Skåne följer de nationella mål
som anges i En nationell cancerstrategi
för framtiden. Under året har en regional cancerplan, Delar i en Helhet, tagits fram av Regionalt cancercentrum
syd (RCC Syd) i samverkan med Skåne
såväl som övriga regioner/landsting i
södra sjukvårdsregionen. Den regionala
cancerplanen, som ska genomföras
2015–2018, beskriver centrala utvecklingslinjer och prioriterade insatser för
en jämlik cancervård med ökad överlevnad. Under året har planering pågått
och flertalet aktiviteter påbörjats i enlighet med planen. Flera av dessa stämmer
även väl med en nationell satsning på
kortare väntetider i cancervården, Varje
dag räknas, som planerats under året
och ska verkställas med början 2015.
Cancervården i Skåne håller jämförelsevis hög medicinsk kvalitet inom
flera områden. Dock nås inte uppsatta
övergripande mål 2014 med enstaka
undantag och det finns geografiska
skillnader. De övergripande målen illu­strerar väntetider för personer med
misstänkt cancer till besked om diagnos eller start av behandling. Resultaten visar att patientprocesserna behöver
förbättras. Under året har flera initiativ
tagits för förbättring och arbetet be­
höver fortsätta 2015.
Ett regionalt och flera lokala strategiska cancerråd har startats för ökad
samordning och utveckling för en god
och jämlik cancervård. I syfte att skapa
ett bättre och snabbare omhänderta-
förvaltningsberättelse
37
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
get att Region Skånes antibiotikatryck i
öppenvård ska minska mer än för riket
som helhet och rekommendationer för
val av antibiotika ska följas genom arbete enligt handlingsplan fastställd av
STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens).
Äldre ska få god vård
God vård för äldre innefattar hälso­
främjande insatser, preventiva åtgärder
och tillgång till såväl en god vård och
omsorg som avancerad sjukvård, när så
krävs. De komplexa behoven hos den
multisjuke äldre ställer stora krav på
samverkan mellan huvudmännen för
att vården ska vara sammanhållen och
säker. Samordningen mellan primär­
vård, specialiserad vård och den kom­
munala hälso- och sjukvården har varit
i fokus under 2014. Målet har varit att
effektivisera användandet av gemen­
samma resurser så att vården och om­
sorgen i högre grad utgår från de mest
sjuka äldres behov. Förbättringsarbeten
har bedrivits gemensamt via lokala Led­
ningskraftsteam i samtliga Skånes kom­
muner kring följande målområden:
•
•
•
•
•
•
God vård vid livets slut
Preventivt arbetssätt
God vård vid demenssjukdom
God läkemedelsbehandling för äldre
Sammanhållen vård och omsorg
God psykisk hälsa för den äldre
foto : © christi aan dirkse n
ningar har påverkat utredningstiderna
negativt. Utvecklingsarbete pågår. I
den nationella jämförelsen som baseras
på flera mått från kvalitetsregister ligger
Centralsjukhuset i Kristianstad i topp i
landet.
Deltagande i mammografiundersök­
ningar har de senaste åren ökat succes­
sivt men når inte målet på 85 procent.
Under 2014 har deltagarfrekvensen va­
rit 82 procent jämfört med 2013 då del­
tagandet uppgick till 81 procent. Del­
tagandet i hälsoundersökning för tidig
upptäckt av livmoderhalscancer 2014
kan redovisas först våren 2015 på grund
av förändrade laboratoriemedicinska
system och rutiner.
Inom ramen för den nationella can­
cersatsningen pågår ett arbete kring na­
tionell nivåstrukturering. Första områ­
det som är utrett är omhändertagande
av peniscancer. Skånes universitetssjuk­
hus har med anledning av hög kvalitet
i sin vård blivit ett av två nationella
centra för behandling av peniscancer,
det andra är Örebro.
Läkemedelsgenomgångar ska minska
felaktig användning av läkemedel som är en
vanlig orsak till sjukhusbesök och onödigt
lidande.
Felaktig användning av läkemedel är
en vanlig orsak till sjukhusbesök och
onödigt lidande. En läkemedelsgenom­
gång är en metod för analys, uppfölj­
ning och omprövning av en individs
läkemedelsanvändning. Läkemedelsge­
nomgångar genomförs i Skåne i enlig­
het med Skånemodellen. För 2014 är
målet att läkemedelsgenomgångar ska
genomföras för 50 procent av de multi­
sjuka äldre.
35 procent av patienterna i sluten­
vård har erhållit läkemedelsgenom­
gångar under 2014, vilket är lägre än
2013 (44 procent). Minskningen kan
TVÄRPROFESSIONELLA LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR I SLUTENVÅRD
Patienter: ≥ 75 år, ≥ 5 läkemedel, inlagd på
avdelning enligt Skånemodell
100%
80%
60%
2013
Målnivå 2014
40%
2014
20%
0%
jan
mar
maj
jul
sep
förvaltningsberättelse
nov
38
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
gande för personer med oklar misstänkt
allvarlig sjukdom, eller då primärtumö­
ren är okänd, har Diagnostiska center
startat. Utvärdering pågår.
Regionala arbetsgrupper har skapats
för införande av standardiserade vård­
förlopp som ett led i regeringens sats­
ning på väntetider i cancervården. Flera
nya vårdprogram har tagits fram och
utveckling av kvalitetsregister har skett
i nationell samverkan.
Utredningstiden för lungcancer följs
genom ett mått på tid från remissan­
komst på lungklinik till behandlingsbe­
slut. Målet är att det ska ske inom 28
dagar för minst 70 procent av patien­
terna. Region Skåne har de senaste åren
inte nått målet, trots att ambitionsnivån
har sänkts i förhållande till den som
fastställts av RCC Syd. Senaste utvär­
deringen, som inkluderar tolv månader,
visar att målet inte nås och att det finns
variation mellan sjukhus. Ökat antal
patienter och begränsningar i proces­
sen, exempelvis tillgången till vissa un­
dersökningar, har påverkat utrednings­
tiderna. Utvecklingsarbete pågår.
Handläggningstid vid bröstcancer
mäts från misstänkt bröstcancer (via
selekterad screening, remiss eller di­
rektkontakt) till besked om fortsatt be­
handling efter operation. Målet är att
handläggningstiden ska vara mindre än
49 dagar för minst 80 procent av patien­
terna. Ett sjukhus av tre når målet.
Väntetid till diagnosbesked för pa­
tienter med högrisk prostatacancer följs
med ett mått på tid från biopsiprovtag­
ning till diagnosbesked. Målet är att
det ska vara högst 18 dagar för minst 80
procent av patienterna. Målet nås inte
och det finns stora variationer i gapet
till måluppfyllelse. Bristen på urolog­
läkare är ett problem. Arbete pågår för
att förbättra processerna, inkluderat in­
förande av standardiserade vårdförlopp.
Måttet på väntetid till behandling
vid tjock- och ändtarmscancer illustre­
rar tiden från diagnos till behandlings­
start. Målet är att det ska vara högst 42
dagar för minst 80 procent av patien­
terna. Målet nås inte och det finns stora
variationer i gapet till måluppfyllelse.
Begränsad tillgång till vissa undersök­
I juni startade Hälsostadens Mobila
Akutteam. Målgrupp är sköra äldre
över 65 år. För att ta del av teamets in­
satser krävs att insatser via kommunal
hemsjukvård och hemtjänst redan är
etablerade. Syftet är att undvika onödi­
ga besök på akutmottagning och före­
bygga undvikbar inläggning och åter­
inläggning i slutenvård. Dessutom ska
tillgången till sjukvård för patienterna
förbättras och det ska skapas bättre
trygghet med en snabbare bedömning i
samband med akut sjukdom. Kontakt­
orsaken är oftast smärta, nedsatt allmäntillstånd och andningsbesvär. Insats med
läkemedel, förstärkt bistånd, provtag­
ning och intravenös vätska är de vanli­
gaste åtgärderna. Preliminära data talar
för att teamets insatser betydligt mins­
kar målgruppens behov av slutenvård.
Hälsostaden driver en korttidsavdel­
ning i sjukhusets lokaler med syfte att
förbättra omvårdnaden av medicinskt
färdigbehandlade patienter och för att
tillgodose att patienterna får vård på
rätt vårdnivå. Under året har ett identi­
fieringsarbete av samarbetsvinster kring
de mest sjuka äldre med fokus bland
annat på hjärtsvikt och diabetes skett.
Hälsostaden arrangerar gemensamma
utbildningar kring de mest sjuka äldre
där kommun, primärvård och sjukhus­
vård deltar tillsammans.
Vård i livets slutskede
Vården i livets slutskede har utvecklats
genom att fler patienter fått avancerad
sjukvård i hemmet (ASIH). Hembesö­
ken till framförallt barn har ökat med
66 procent och fler personer har fått
tillgång till ASIH i jämförelse med år
2013. Samarbetet med sjukhusvården,
primärvården och kommunerna har ut­
vecklats för en mera adekvat vård i alla
vårdnivåer.
En utjämning till en mera jämlik
vård i ett Skåneperspektiv sker succes­
sivt, men fortfarande behöver ASIHvården utvecklas betydligt mer för
befolkningen i framför allt mellersta
Skåne och Lund-Malmöregionen. Slut­
envården eller det som ibland kallas
hospicevård har ökat i antal vårddagar
vilket även innebär att fler personer har
fått tillgång till denna vårdform.
Genom Palliativt utvecklingscen­
trum har olika personalgrupper erbju­
dits utbildning inom i första hand pal­
liativ vård och ASIH, men även kring
olika aspekter av palliativ vård, pedago­
gik samt samtal och kommunikation.
Vårdutvecklingsprojekt och handled­
ning av studenter inom läkarprogram­
met och i folkhälsovetenskap är andra
delar av Palliativt utvecklingscentrums
verksamhet.
Barn- och ungdomstandvården
0–19 år
Det råder valfrihet inom allmän barnoch ungdomstandvård, LOV (lagen om
valfrihet) sedan 2013. Patienten/vård­
nadshavaren väljer den vårdgivare som
man vill lista sig hos och cirka 19 pro­
cent väljer privat vårdgivare. Barn och
ungdomar som inte gör ett aktivt val
hamnar i det så kallade sistahandsan­
svaret, avtal om detta finns med Folk­
tandvården i Skåne AB som även ansva­
rar för kollektiva insatser samt insatser i
riskområden.
Valfrihet har under 2014 införts
även för specialiserad barn- och ung­
domstandvård. Vårdvalet omfattar sju
specialistdiscipliner (bettfysiologi, en­
dodonti, käkkirurgi (vård som är att
inordna under tandvård, oral protetik,
ortodonti, paradontologi och pedodon­
ti). Sistahandsansvaret är fördelat till
den geografiskt närmaste ackrediterade
specialisttandvårdsenheten.
Inom tandregleringen uppgår urvals­
procenten till 35 procent, det vill säga
de barn- och ungdomar som utifrån
Skåneindex har bedömts ha behand­
lingsbehov av tandreglering.
Folktandvården i Skåne AB har för­
utom 66 stationära allmäntandvårds­
kliniker spridda över hela Skåne, även
en mobil klinik (husvagn). Under året
har den mobila enheten använts under
sammanlagt tolv arbetsveckor. Mobila
kliniken används för att genomföra
undersökningar inom barn- och ung­
domstandvården. Följande orter har
fått besök av den mobila enheten under
2014: Arkelstorp, Degeberga, Lönsbo­
da, Västra Ingelstad och Fjälkinge.
förvaltningsberättelse
39
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
bero på att det fokuserades stort på läke­
medelsgenomgångar i slutenvården un­
der 2013, då detta var kopplat till mål­
relaterad ersättning (MRE). Ytterligare
en förklaring kan vara att vårdpersonal
som genomför läkemedelsgenomgång­
arna under 2014 har fått ett bredare
arbetsuppdrag jämfört med föregående
år. I primärvården har det under 2014
genomförts 4 456 läkemedelsgenom­
gångar, vilket uppskattningsvis mot­
svarar 18 procent av målpopulationen.
I jämförelse med 2013 har dock antalet
genomförda läkemedelsgenomgångar i
primärvård relativt ökat med 48 pro­
cent. En starkt bidragande orsak till att
uppsatt målnivå inte nås i primärvård
är att det tar tid att införa ett nytt ar­
betssätt när många olika parter är invol­
verade.
Vård och omsorg för äldre ska vara
sammanhållen. Under året har Led­
ningskraftsteamen i Skåne arbetat för
att ta fram lokala rutiner för vårdplane­
ring och informationsöverföring mellan
vårdgivare. Behovet av förbättrade ge­
mensamma rutiner med kommunerna
på en övergripande Skånenivå har upp­
märksammats. Med anledning av detta
har en gemensam arbetsgrupp bildats
för samordnad vård och omsorgspla­
nering (SVPL/SIP) med representanter
från kommuner och Region Skåne.
I lokala Ledningskraftsteam har
representanter från kommun, primär­
vård och slutenvård samverkat kring en
handlingsplan för gemensamma mål­områden. Handlingsplanen har även
uppmärksammat huvudmännens regi­­stre­
ringar, riskbedömningar och kva­
litetsarbete utifrån de nationella kvali­
tetsregistren.
Under 2014 har ett stort antal vård­
centraler blivit godkända för ett til�­
läggsuppdrag som Äldremottagning.
En tredjedel av enheterna har nu detta
tilläggsuppdrag. I uppdraget ingår till­
gänglighet via telefon utan knappval
och tillgång till sjuksköterska med sär­
skild kompetens inom äldreområdet.
Äldremottagningen ska erbjuda hälso­
inriktade insatser för de äldre och be­
driva förebyggande arbete för de äldre
med störst behov.
foto: © roger lun dholm
Uppsökande tandvård
och nödvändig tandvård
Rikssjukvård,
ett nationellt uppdrag
Rikssjukvårdsnämnden är bildad på
uppdrag av regeringen för att besluta
om viss hälso- och sjukvård som ska
bedrivas av ett landsting, men med
hela landet som upptagningsområde.
Sedan rikssjukvård inrättades 2007 har
Region­Skåne aktivt deltagit i arbetet.
Region Skåne har ansökt och fått till­
stånd att bedriva hjärttransplantationer,
lungtransplantationer, hjärtkirurgi på
barn samt hjärtkirurgi på vuxna med
medfödda hjärtfel som rikssjukvård.
Under 2013 har Region Skåne efter en
ny ansökningsomgång fått nytt till­
stånd att bedriva hjärtkirurgi på barn
samt hjärtkirurgi på vuxna med med­
födda hjärtfel. Region Skåne har bedri­
vit denna vård som rikssjukvård sedan
2008. Det förnyade tillståndet gäller till
den 31 december 2019. Region Skåne
har även fått förlängt tillstånd för hjärt­
transplantationer och lungtransplanta­
tioner.
Nytt ALF-avtal
Klinisk forskning ska stärkas
Under 2014 har den nya förvaltnings­
strukturen inneburit att förvaltning­
arna Skånevård Sund, Skånevård Kryh
och Medicinsk service har arbetet med
att bygga upp en ny forskningsstruktur.
Detta arbete leds av förvaltningarnas
nytillsatta forskningschefer. Ett forsk­
ningsnätverk bestående av dessa forsk­
ningschefer samt forskningschef på
Skånes universitetssjukvård, under led­
ning av Region Skånes forskningschef,
träffas regelbundet för att stärka den
kliniska forskningen. Under året har
arbete med att ta fram en ny strategisk
handlingsplan för forskning påbörjats.
Därtill har ett arbete tillsammans med
Koncernkontorets informationsavdel­
ning inletts för att synliggöra den kli­
niska forskningen.
Förvaltningarna arbetar på olika sätt
med att underlätta att forskningstid kan
tas ut. Skånes universitetssjukhus hade
ett jämnt uttag av forskningstid över
året som målsättning i sitt balanserade
styrkort. Detta ledde till fokus på att
forskare tog ut sin forskning i enlighet
med plan. På Skånevård Sund kunde­
all tid för forskning tas ut. Vid de
mer forskningstunga förvaltningarna
Skånes­universitetssjukhus och Medi­
cinsk service utnyttjades inte all forsk­
ningstid. Detta berodde bland annat på
sena tilldelningsbesked, ombyggnation
År 2014 slutförhandlades ett nytt ALFavtal (Avtal mellan staten och vissa
landsting om utbildning av läkare, kli­
nisk forskning och utveckling av hälsooch sjukvården). Avtalet, som är en
grundförutsättning för bedrivandet av
klinisk forskning inom hälso- och sjuk­
vården, kommer att innebära att en ny
struktur för uppföljning arbetas fram
för resultat av den kliniska forskning
som bedrivs samt att nya begrepp som
universitetssjukvård definieras, följs
upp och utvärderas.
Utveckling av Skåne Center of
Excellence in Health och Oresund
award
2014 delades de första Skåne Centre of
Excellence in Health-priserna ut. Priset
tilldelas efter ansökan och vetenskaplig
granskning till miljöer som bedriver
såväl forskning och klinisk verksamhet
på internationell nivå som har förmå­
gan att omsätta de nya kunskaperna till
klinisk verksamhet till gagn för patien­
terna. Årets vinnare var Minnesklini­
ken, Kranskärlssektionen samt Sektion
diabetologi.
Oresund Awardpriset, som delades
ut för andra året, bygger på samma
grund som Skåne Centre of Excellence
in Health. För Oresund Award finns ett
särskilt kriterium om ett likvärdigt och
banbrytande samarbete mellan minst
två parter, en från Region Hovedsta­
den och en från Region Skåne. Dessa
förvaltningsberättelse
40
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Uppsökande tandvård består av mun­
hälsobedömning och utbildning i mun­
vårdskunskap till kommunernas bo­
ende eller motsvarande. Verksamheten
är upphandlad enligt LOU och utförs
av en privat leverantör. All munhälso­
bedömning sker mobilt. För patienter
som är berättigade till och i behov av
nödvändig tandvård gäller valfrihet,
enligt tandvårdslagen, av tandläkare. I
de fall patient saknar tandläkarkontakt
ska leverantören för uppsökande tand­
vård erbjuda tandvård. Leverantören
utför nödvändig tandvård mobilt. An­
tal munhälsobedömningar inom den
uppsökande tandvården har under 2014
ökat med tio procent. När det gäller
tandvård enligt hälso- och sjukvårdens
avgiftssystem (nödvändig tandvård,
tandvård som led i kortvarig sjukdoms­
behandling och tandvård på grund av
långvarig sjukdom eller funktionsned­
sättning) har ökat med cirka sju pro­
cent.
samt att det kliniska uppdraget omöj­
liggjort forskningsarbete. Det finns
dock en positiv syn på forskning ute i
förvaltningarna och arbetet med att för­
bättra forskningsuttaget fortgår.
Alla Region Skånes förvaltningar
arbetar aktivt för att forskningsresultat
införs genom användandet av regionala,
nationella och internationella vårdpro­
gram och behandlingsriktlinjer inom
samtliga verksamheter. Habilitering
och Hjälpmedel arbetar med model­
len för kunskapsstyrning för att föra ut
prioriterade forskningsresultat till sin
verksamhet.
foto : © peter kroo n
2014 delades de första Skåne Centre of Excellence in Health-priserna ut. Årets vinnare var
Minneskliniken, Kranskärlssektionen samt Sektion diabetologi.
parter ska via unika kompetenser och
reellt samarbete tillföra värde och sy­
nergi som är till gagn för medborgarna
i båda regionerna. Syftet med initiativet
är att synliggöra Region Hovedstaden
och Region Skåne som attraktiva forsk­
nings- och behandlingsregioner inom
hälso- och sjukvårdsområdet, samt att
mer konkret utveckla samarbetet inom
hälso- och sjukvården i Öresund. Vin­
nare av 2014 års pris var SOHO – Sun­
dets onkologiska hematologiska organi­
sation
prövning av såväl läkemedel som medi­
cin teknik. Det görs exempelvis inom
olika projekt som Testbäddsprojekt med
VINNOVA eller READI for Health,
ett EU-projekt som syftar till att under­
lätta för hälso- och sjukvården att ta till
sig nya tekniker inom e-hälsa.
Under 2014 togs även beslut om att
bygga upp ett vetenskapligt kompetens­
centrum för psykiatrin såväl för kliniska
studier som för kliniska prövningar, ut­
bildning och utveckling.
Kliniska prövningar
I december beslutades en intern life
science-strategi för Region Skåne.
Strategin togs fram i samverkan med
hälso- och sjukvården, Skånes läro­
säten, näringsliv och innovations- och
samverkansorganisationer av olika slag.
Visionen är En ledare för regionala innovationsinsatser, med hälso- och sjukvården som hävstång, för snabb tillväxt och
innovation inom life science-industrin.
Fokusområden kommer att vara func­
tional food, personlig medicin och ehälsa med prevention som ett nyckel­
perspektiv för alla tre områdena.
Efter ett par års ökat antal kliniska
prövningar så har dessa minskat under
2014, se tabell.
Detta är såväl ett nationellt som ett
europeiskt faktum. Viktigt är att vi
inom Region Skåne fortfarande ligger
väl framme i ett nationellt perspektiv.
Region Skåne arbetar aktivt för att
bygga upp infrastruktur som under­
lättar för kliniska studier och klinisk
Nya kliniska läkemedelsprövningar
2011 2012 20132014
Antal
86 119 123102
Life science-strategi
En hög sysselsättningsgrad och en fung­
erande arbetsmarknad är grundläggan­
de förutsättningar för att skapa tillväxt.
Dessa frågor är därför centrala i Region
Skånes arbete för att utveckla Skåne och
öka tillväxten.
Skånes förutsättningar, med en låg
sysselsättningsgrad och hög andel ut­
rikesfödda, gör att arbete för mångfald
och integration har stor betydelse för
tillväxten.
Kompetensförsörjning
Skåne är en tillväxtregion men också en
region med utmaningar. Skåne har, sett
över en längre period, ökat sin andel av
både befolkningen och sysselsättningen
i Sverige. Trots detta ligger Skånes an­
del av bruttonationalprodukten (BNP)
stabilt kring elva procent. Så har det sett
ut under 20 år. Den svagare ekonomis­
ka tillväxten i Skåne försvårar möjlig­
heterna till jobb för en snabbt växande
befolkning, vilket också påverkar både
Region Skåne och kommunernas skat­
tekraft negativt.
2014 publicerade Region Skåne rap­
porten Skåne 2022 – Ekonomi och syssel­
sättning. I rapporten konstateras att
Skåne har en lägre skattekraft än Stock­
holm och Västra Götaland och även
BRUTTOREGIONPRODUKTEN I
STORSTADSREGIONERNA 2001–2012
Riket
Region Skåne
145
Index, basår 2001 = 100
140
135
130
125
120
115
110
100
105
90
2000 2002
2004 2006
Västra Götalands län
Stockholms län
2008 2010 2012
Källa: SCB. Region Skånes beräkningar
förvaltningsberättelse
41
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Region Skåne är en
drivande utvecklingsaktör
ANDEL SYSSELSATTA AV BEFOLKNINGEN 20-64 ÅR (procentenheter)
Avvikelse från riksgenomsnittet 2013. Inklusive gränspendlare DK och NO
0,4
0,3
0,2
0,1
0,0
–0,2
–0,3
ligger under den genomsnittliga skatte­
kraften för riket. En viktig förklaring
till den svagare ekonomiska tillväxten är
att Skåne har en svagare genomsnittlig
arbetsproduktivitet. Finanskrisen och
den efterföljande lågkonjunkturen slog
hårt mot regionernas ekonomi, men till
skillnad från de båda andra storstads­
länen har Skånes bruttoregionprodukt
per capita (BRP) ännu inte kommit upp
till 2007 års nivå.
Antalet sysselsatta fortsätter att öka
i Skåne. 2013 fanns det 560 530 sys­
selsatta vid arbetsplatser i Skåne, fler än
någonsin tidigare. Skåne har dock den
lägsta sysselsättningsgraden bland Sve­
Skåne
Östergötland
Blekkinge
Södermanland
Västmanland
Örebro
Gävleborg
Uppsala
Västra Götaland
Värmland
Stockholm
Kronoberg
Västerbotten
Kalmar
Dalarna
Västernorrland
Gotland
Norrbotten
Jönköping
Halland
Jämtland
–0,4
riges 21 län och har relativt fler invånare
med en svag förankring på arbetsmark­
naden. Det framgår av statistiken när
det gäller sysselsättningsgrad, arbetslös­
het och andel i befolkningen som står
utanför arbetsmarknaden.
År 2013 hade Skåne en sysselsätt­
ningsgrad på cirka 74,5 procent, vilket
kan jämföras med riksgenomsnittet på
drygt 77,9 procent. Sysselsättningsgra­
den i Stockholm var 78,7 och i Västra
Götaland 77,9 procent.
I Skåne är gruppen Övriga ej i ar­
betskraften (personer som varken för­
värvsarbetar eller studerar eller är in­
skrivna på arbetsförmedlingen) större
ARBETSLÖSHET PER LÄN AV BEFOLKNINGEN 16-64 ÅR (procent)
December 2014. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Region Skånes beräkningar.
ARBETSLÖSHET (16-64 ÅR) I
STORSTADSREGIONERNA OCH RIKET
Riket
Region Skåne
12,5%
10,0%
7,5%
5,0%
Uppsala
Stockholm
Halland
Jönköping
Dalarna
Västerbotten
Västra Götaland
Riket
Norrbotten
Kalmar
Jämtland
Örebro
Gotland
Kronoberg
Värmland
Östergötland
Västmanland
Skåne
Västernorrland
Södermanland
Blekkinge
0,0%
Gävleborg
2,5%
Västra Götalands län
Stockholms län
9%
8%
7%
6%
5%
4%
3%
2%
1%
0%
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Källa: Arbetsförmedlingen, SCB. Region Skånes beräkningar
förvaltningsberättelse
42
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Källa: SCB, Örestat och Statnord
0,5
i jämförelse med Stockholm, Västra
Götaland och snittet för riket. År 2012
omfattade den här gruppen 16 procent
av befolkningen i åldrarna 20–64 år i
Skåne jämfört med 14 procent i riket
och de övriga två storstadsregionerna.
Arbetslösheten i Skåne ligger också
en bit över nivåerna i riket, Stockholm
och Västra Götaland. I december 2014
var 62 000 personer registrerade hos Ar­
betsförmedlingen i Skåne, vilket mot­svarar 7,8 procent av befolkningen (1664 år). Vid samma period låg arbetslös­
heten i riket på 6,1 procent, i Stockholm
på 5,0 procent och i Västra Götaland på
6,0 procent. Sedan 2009 har arbetslös­
heten i Skåne legat högre än i riket och
de andra två storstadsregionerna. Ar­
betslösheten har sjunkit stadigt sedan
andra kvartalet 2013. Mellan decem­
ber 2013 och december 2014 minskade
arbetslösheten i Skåne med omkring­
2 300 personer. Minskningen har dock
varit långsammare i Skåne än i övriga
storstadsregioner och i riket.
Skåne hade i december 2014 den
elfte högsta ungdomsarbetslösheten i
landet, mätt som andelen arbetslösa av
befolkningen mellan 18-24 år. Arbets­
lösheten uppgick till 10,5 procent, vil­
ket var 1,6 procentenheter högre än
riksgenomsnittet Bland ungdomar är
arbetslösheten högre bland män än
kvinnor. Arbetslösheten är också högre
bland personer som saknar fullständiga
betyg från gymnasieskolan.
UNGDOMSARBETSLÖSHET (18-24 ÅR)
I STORSTADSREGIONERNA OCH RIKET
Västra Götalands län
Stockholms län
10%
8%
6%
6%
4%
2%
0%
2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014
Källa: Arbetsförmedlingen, SCB. Region Skånes beräkningar
När det gäller ungdomsarbetslöshe­
ten har denna under större delen av det
tidiga 2000-talet legat lägre än riksge­
nomsnittet för att, efter finanskrisen
2007 och den efterföljande lågkonjunk­
turen, öka allt mer. Sedan 2010 ligger
ungdomsarbetslösheten relativt högre
än både riksgenomsnittet och de båda
andra storstadsregionerna.
Frågorna om skattekraft, ekonomisk
tillväxt, produktivitet, sysselsättning
och försörjning hänger samman – men
sambandet är komplext. En förutsätt­
ning för att öka antalet jobb är att efter­
frågan ökar i den regionala ekonomin
eller i omvärlden via ökad export. Det
är en förutsättning för att skattekraf­
ten ska öka. Men en ökad ekonomisk
tillväxt kräver i sin tur en förbättrad
produktivitet och omvandlingsförmåga
i det regionala näringslivet. Det i sin
tur ställer högre krav på innovationer,
kompetensförsörjning, utbildning och
lärande.
Att bemöta Skånes utmaningar
Region Skåne arbetar aktivt med att be­
möta de utmaningar som finns i Skåne
idag. Frågor som rör hög sysselsätt­
ningsgrad och en fungerande arbets­
marknad är centrala i Region Skånes ar­
bete för att utveckla och öka tillväxten.
De regionala skillnaderna inom Skåne
är stora. Framförallt är ungdomsarbets­
lösheten hög i de kommuner som har
en stor andel ungdomar med ingen eller
ofullständig gymnasieutbildning.
Kompetenssamverkan Skåne
I oktober 2012 bildades Kompetenssamverkan Skåne (KoSS) som representeras
av Arbetsförmedlingen, Kommunför­
bundet Skåne, Länsstyrelsen i Skåne
län, Lärosäten Syd (Lunds universitet,
Högskolan Kristianstad, Malmö hög­
skola, Sveriges lantbruksuniversitet i
A lnarp samt Blekinge tekniska hög­
­
skola) samt Region Skåne (ordförande).
Kompetenssamverkan Skåne har som
mål att genom samverkan med bransch­
företrädare, arbetsmarknadens parter
och aktörer i utbildningssystemet samt
andra regioner och statliga myndigheter
verka för att stärka Skånes konkurrens­
kraft och tillväxtarbete genom olika in­satser för att säkra en god kompetens­
försörjning. Baserat på resultaten i Ut-
bildnings- och arbetsmarknadsprognos för
Skåne med sikte på 2020 (UAPS 2020),
OECD:s Skåneanalys och ytterligare
analyser kring Skånes utveckling har
aktörerna i KoSS enats om att det finns
åtta prioriterade områden att arbeta
med för att stärka Skåne ur ett kompe­
tensförsörjningsperspektiv:
• Integration på arbetsmarknaden
• Könsintegrerad arbetsmarknad
• Ungas inträde på arbetsmarknaden
• Lärarutbildning och skolutveckling
• Teknik- och naturvetenskapliga
utbildningar
• Kompetensförsörjning inom vård
och omsorg
• Samverkan skola och yrkesliv
• Utveckla och främja vuxenutbild­
ningen
Under året har medel beviljats inom
ramen för Tillväxtverkets program för
regionala kompetensplattformar. Ett se­
kretariat har etablerats i syfte att säkra
kontinuiteten i arbetet med strategisk
kompetensförsörjning och Kompetens­
samverkan Skåne.
Bättre matchning på
arbets­marknaden
Under året avslutades ESF-projektet
Kom­petensare 2.0 med mycket goda
resultat. Kompetensare 2.0 är ett pro­
gram för arbetslösa i åldrarna 16–29 år.
Projektet är ett samarbete mellan Re­
gion Skåne, ett antal kommuner samt
Arbetsförmedlingen. I de deltagande
kommunerna testas och utvecklas pro­
grammet, vars syfte är att genom prak­
tikintroduktion och yrkespraktik bana
väg för de deltagande ungdomarnas
inträde på arbetsmarknaden. 787 unika
deltagare har deltagit i projektet och
av de som fullföljt programmet har 63
procent gått vidare till arbete, studier
eller startat eget. Åtta av tio deltagande
kommuner kommer att i någon form
att implementera Kompetensare 2.0.
Ett annat exempel på insatser för att öka
matchningen på arbetsmarknaden har
varit Sommarlovsentreprenörer i några
kommuner.
förvaltningsberättelse
43
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
12%
Riket
Region Skåne
Det är främst kommunerna och
Arbets­förmedlingen som har det ope­
rativa ansvaret för unga utanför arbets­
marknaden, men sedan 2010 är frågan
politiskt prioriterad av Region Skåne.
En politisk styrgrupp för arbetsmark­
nadsrelaterade frågeställningar bildades
2012. Styrgruppen hanterar frågor om
både ungas inträde på arbetsmarknaden
och om kompetensförsörjning, efter­
som de båda ämnena tangerar varandra.
Styrgruppen utgörs av presidiet i Regio­
nala tillväxtnämnden. Region Skåne
driver tillsammans med kommuner och
andra samverkansparter ett antal pro­
jekt i syfte att främja ungas inträde på
arbetsmarknaden.
Alla regioner och län har ett särskilt
regeringsuppdrag att ”etablera regionala
kompetensplattformar”. Frågan om
kom­­pe­tensförsörjningens betydelse för
regional konkurrens- och utvecklings­
kraft samt sysselsättning och innova­
tionsförmåga lyfts särskilt fram i den
Nationella strategin för regional tillväxt
och attraktionskraft.
Kompetensförsörjningsfrågan är ett
tydligt exempel på ett utvecklingsom­
råde som går tvärs över flera politikom­
råden och hänger tydligt samman med
tillväxtutmaningarna. För att kunna
skapa utveckling på detta område krävs
samverka mellan kommunal, regional
och statlig nivå.
foto : © jenny brandt
Utrikesfödda på arbetsmarknaden
Sverige har en relativt stor andel ut­
rikesfödda i befolkningen och de är i
stor utsträckning koncentrerade till de
tre storstadsregionerna. Sveriges befolk­
ning i yrkesverksam ålder (20–64 år)
uppgick 2012 till 5,6 miljoner personer.
Av dessa var drygt 1 miljon födda i an­
nat land, vilket motsvarar 20 procent
av befolkningen i yrkesverksam ålder.
66 procent av samtliga utrikesfödda i
åldersgruppen 20–64 år bor i någon av
de tre storstadsregionerna Stockholm,
Västra Götaland och Skåne. I Skåne bor
cirka 180 000 personer som är födda i
annat land, vilket motsvarar 24 procent
av befolkningen i yrkesverksam ålder.
Den största andelen av dessa är födda
utanför Europa.
Som framgår av diagram nedan är
det en relativt stor andel av de utrikes­
födda i yrkesverksam ålder som varken
Andel utrikesfödda 20-64 år som
varken förvärvsarbetar eller studerar*
Region Skåne
Riket
45 %
40 %
35 %
30 %
25 %
20 %
15 %
10 %
5%
0%
2000 2002 2004
2006
Västra Götalands län
Stockholms län
2008 2010 2012
Källa: SCB och Örestat. Region Skånes beräkningar
*Öresundspendlare är medräknade i statistiken
förvärvsarbetar eller studerar. Riksge­
nomsnittet ligger på 35 procent. I Skåne
ligger andelen på 38 procent, vilket är
högre än i Västra Götaland (35 procent)
och avsevärt högre än i Stockholm (31
procent).
Invandringen bidrar till att Sveriges
arbetskraft växer och blir därmed en allt
viktigare resurs för att klara framtidens
sysselsättning. En ökad sysselsättning
behövs för att kunna försörja en väx­
ande andel äldre i befolkningen. Det
finns dock flera barriärer som gör det
svårt för utrikesfödda att komma in på
den svenska arbetsmarknaden, vilket
märks bland annat i en lägre sysselsätt­
ningsgrad och att andelen personer som
varken förvärvsarbetar eller studerar är
större bland utrikesfödda.
I OECD:s Territorial Review av
Skåne 2012 konstateras att migran­
ter till Skåne antingen kommer att bli
en börda eller en tillgång på lång sikt.
Vilket det blir avgörs till stor del av of­
fentlig policy. De demografiska föränd­
ringarna i Europa kräver ett inklude­
rande förhållningssätt, något som också
konstateras i EU 2020- strategin, där en
av de övergripande prioriteringarna är
inkluderande tillväxt. Med dessa strate­
gier som bakgrund handlar det för Skå­
nes del om att skapa förutsättningar för
att fler ska få möjlighet att bidra till den
regionala tillväxten och därmed med­
verka till att öka den skånska skattebasen.
I Skåne finns det många aktörer som
ansvarar för att arbeta med integration.
Handlingsplanen Integration för håll­
bar regional tillväxt togs fram under
2013 och tar sin utgångspunkt i utma­
ningarna som beskrivs ovan, men också
utifrån behovet av en regional aktör
med ansvar för samordning och lärande
ur ett tillväxtperspektiv kopplat till in­
tegrationsfrågan.
Integration för regional
hållbar tillväxt
Arbetet utifrån Region Skånes hand­
lingsplan Integration för tillväxt har
fokuserat på kunskapsutveckling och
lärande. Bland annat har forskare vid
Lunds universitet tagit fram en rapport,
Fyra nyanser av grått, med syfte att få
en jämförande bild av olika länders in­
tegrationssystem och hur man jobbar
med dessa i praktiken utifrån fenomen
som likabehandling, säråtgärder och
mainstreaming. Dessutom har ett ar­
bete inletts för att ta fram en tillväxt­
modell som visar hur integration driver
tillväxt. Modellen ska fungera som in­
spirations- och kunskapsunderlag för
ett regionalt strategiskt arbete med in­
tegration för tillväxt.
I maj 2014 genomförde Region
Skåne ett seminarium på temat Vad
förvaltningsberättelse
44
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Region Skåne har tillsammans med
övriga aktörer i KoSS fått en ansökan
om medfinansiering på totalt fem miljo­
ner kronor beviljad från Tillväxtverkets
särskilda program för Kompetensplatt­
formarna. Projektet pågår under perio­
den 2014–2016. Aktörerna i KoSS ge­
nomför under året totalt sju förstudier
inom ramen för Socialfondsprogram­
met. Region Skåne ansvarar för: Skånsk
kunskapsnod för arbetsmarknadsfrågor,
Kunskapslyft TVÄRTOM och Utan­
förskapets förklaringar.
Jämställd regional tillväxt
Inom ramen för handlingsplanen Jäm­
ställd regional tillväxt fortsatte Region
Skåne under 2014 genomföra ett antal
insatser som fokuserade på att minska
den ojämställdhet som finns i det skån­
ska samhället.
Ett konkret arbete med jämställd­
hetsintegrering av det företagsfräm­
jande systemet i Skåne har påbörjat.
Region Skåne har, i egenskap av finan­
siär av kluster och rådgivande aktörs­
verksamhet, en avgörande roll i arbetet
med jämställdhetsintegrering av det
företagsfrämjande systemet i Skåne, så
att kvinnor och män kan starta och ut­
veckla företag på lika villkor. Kunskap
och erfarenheter som inhämtades under
detta pilotarbete har lett till att Region
Skåne har tagit fram en återrapporte­
ringsmodell som kommer att tillämpas
med början av 2015. Denna modell
innefattar bland annat konkreta krav:
• Jämställda styrelser och verksam­
hetsledningsgrupper under två år
• Insatser som bidrar till mer jäm­
ställda branscher och målgrupper
• Könsuppdelade redovisningar an­
gående huvudaktiviteter
• Jämställd kommunikation (digitalt
och tryckt material, talare och del­
tagare vid seminarier, utbildningar
och konferenser).
I samarbete med Länsstyrelsen och
Kommunförbundet tog Region Skåne
fram en jämställdhetsstrategi för Skåne
2014–2016 med sikte på 2020 och en
handlingsplan kopplad till denna stra­
tegi.
Region Skåne medverkade vid Till­
växtverkets satsning Ta täten! Målgrup­
pen var politiker engagerade i närings­
livs- och tillväxtfrågor samt chefer,
handläggare och rådgivare inom entre­
prenörskaps- och företagsfrämjande i
Skåne.
Inom samma område bedrevs ett
kollegialt interregionalt utbytesarbete
(Peer review) lett av Tillväxtverket.
Region­Skåne parades ihop med Södra
Småland för ett erfarenhetsutbyte. Syf­
tet med Peer review-arbetet var att bidra
till regional samverkan genom erfaren­
hetsutbyte, dialog och feedback på im­
plementeringen av handlingsplanerna
för jämställd regional tillväxt.
Region Skåne arrangerade i samar­
bete med Tillväxtverket ett antal semi­
narier på Nordiskt Forum i Malmö,
12–15 juni 2014. Konferensen Nordiskt
Forum Malmö 2014 – New Action on
Women’s Rights samlade tusentals ak­
tivister, organisationer, politiker och
andra aktörer som diskuterade både na­
tionella och internationella kvinnopoli­
tiska frågor och strategier.
Under 2014 initierades ett internt
samarbete mellan olika avdelningar
som arbetar med frågan ur olika syn­
vinklar. Resultatet från detta arbete blir
ett förslag på hur Region Skåne ska ar­
beta framåt med jämställd regional till­
växt under perioden 2015–2020.
Under hösten 2014 träffade Region
Skåne Västra Götaland och Stockholm
läns landsting inom ramen för en inter­
regional samverkan kring gemensamma
utmaningar och framgångsfaktorer för
arbetet med jämställd regional tillväxt.
Ett mentorskapsprogram för invand­
rarkvinnor med högskoleutbildning på­
började i december 2014. Dessa invand­
rarkvinnor kommer att få mentorer
som arbetar hos Region Skåne. Genom
mentorskapsprogrammet bidrar Region
Skåne till att främja näringslivet i stort,
öka tillväxten i Skåne och att se till att
det lokala företagandet ges tillgång till
kompetent arbetskraft.
Arbetet med jämställdhet under
2014 ledde till att kunskapen i jäm­
ställdhetsintegrering har ökat bland
både chefer och medarbetare på Region­
Skåne, tack vare en omfattande insats
för kompetensutveckling. Detta har
som konsekvens att det nu finns en
ökad medvetenhet om jämställdhet hos
Region Skånes personal.
Innovation bidrar till hållbar tillväxt
För att visionen om Skåne som Europas­
mest innovativa region 2020 ska kunna
nås, krävs ökade gemensamma investe­
ringar och en stark positionering i Euro­
pa. De senaste åren har ett omfattande
arbete genomförts i Skåne för att långsik­
tigt utveckla innovationssystemet och
stärka innovationskraften. Den inter­
nationella innovationsstrategin, Skånes
Smart Specialiserings Strategi, går nu in
i en genomförandefas.
Samtidigt som organiseringen och
nätverksarbetet har tagit fart har flera
konkreta nationella och internationel­
la samarbeten inletts. Inom området
Smarta Hållbara städer har innova­
tionsplattformarna i Lund och Malmö
kopplats till motsvarande initiativ i
Tammerfors i Finland. I juni tecknades
ett intentionsavtal om det fortsatta
samarbetet. Ett spännande samarbete
kring ljus i städer och i byggnader har
skapat internationell uppmärksamhet.
Utgångspunkten är bland annat forsk­
ning vid Lunds universitet inom nanoområdet. Ett flertal intressanta tillämp­
ningsmöjligheter finns inom hälso- och
sjukvården.
Inom området Smarta Material har
Skåne anslutit sig till det europeiska
samarbetet Vanguard Intiative. Till­
sammans med andrapartners i Europa
verkar Skåne för att regioner ska ha
en mer aktiv roll för att skapa tillväxt.
Tillsammans kopplar aktörerna sam­
man innovativa värdekedjor och skapa
nya konkurrensfördelar för Europa i en
global ekonomi. Vanguard-initiativet är
ett initiativ med regioner från tio euro­
peiska länder som syftar till att locka hit
ny tillverkningsindustri – men också att
behålla befintlig industri. Skåne ingår
tillsammans med 21 regioner, bland an­
dra Flandern och Skottland.
förvaltningsberättelse
45
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
kan vi göra redan idag i förhållande till
integration som kan påverka Skånes utveckling i en positiv och hållbar riktning?
Medarbetare från Region Skåne, Läns­
styrelsen och kommuner deltog. Detta
var ett första tillfälle för att öppna för en
diskussion på regional nivå.
Under 2014 inledde Region Skåne
också en dialog med ett antal kommu­
ner med målet att etablera en gemen­
sam vision kring integration för tillväxt
i Skåne. Dessutom har ett antal möjliga
modeller för att skapa regionalt lärande
identifierats för att stärka arbetet med
integration för tillväxt i Skåne.
foto: © peter brin ch
Innovationsupphandlingar
Region Skåne har arbetat strategiskt
med innovationsupphandling under
ett flertal år. Ny kunskap och nya ar­
betsprocesser har tagits fram i Region
prioriterade ställningstaganden med ett
antal delstrategier samt några mätbara
mål. De fem prioriterade ställningsta­
gandena är:
• Skåne ska erbjuda framtidstro och
livskvalitet
• Skåne ska bli en stark hållbar till­
växtmotor
• Skåne ska dra nytta av sin flerkär­
niga ortstruktur
• Skåne ska utveckla morgondagens
välfärdstjänster
• Skåne ska vara globalt attraktivt
Den 17 juni 2014 beslutade regionfullmäktige
enhälligt att ställa sig bakom förslaget till
Skånes regionala utvecklingsstrategi som
utgår från målbilden om Det öppna Skåne
2030.
Skåne. Trots detta har inte antalet inno­vationsupphandlingar ökat i den takt
som förväntats. Med anledning av detta
beslutade regionstyrelsen 2104 att sti­
mulera genomförandet genom att av­
sätta särskilda resurser för att sätta fart
på ett antal innovationsupphandlingar.
Det första exemplen tas nu fram och
kommer att presenteras under 2015.
Ny regional utvecklingsstrategi
Förslag till ny regional utvecklingsstra­
tegi var på remiss mellan den 20 januari
till den 31 mars 2014 och under denna
period anordnades ett tiotal tvärsekto­
riella remissdialoger runt om i Skåne för
kommuner, näringsliv, statliga myndig­
heter, organisationer och den idéburna
sektorn. Parallellt genomfördes en om­
fattande medborgardialog via Skånepa­
nelen, diskussioner i fokusgrupper och
gymnasiedialoger. Det kom in drygt
hundra officiella remissyttranden och
med hänsyn till dessa togs ett slutgiltigt
förslag.
Den 17 juni 2014 beslutade regi­
onfullmäktige enhälligt att ställa sig
bakom förslaget till Skånes regionala
utvecklingsstrategi som utgår från målbilden om Det öppna Skåne 2030. För­
utom målbilden innehåller utvecklings­
strategin ett nuläge där Skånes styrkor
och utmaningar identifieras, samt fem
Region Skåne beslutade även att strate­
gin ska ligga till grund för fortsatt arbete
med budget och verksamhetsplaner och
att samtliga förvaltningar ska arbeta
med strategins intentioner och ta fram
nödvändiga handlingsplaner kring ge­
nomförande. Det långsiktiga åtagandet
att leda arbetet kring genomförande ska
säkerställas. Region Skåne uppmanar
även de skånska utvecklingsaktörerna
att ställa sig bakom Skånes regionala
utvecklingsstrategi och att aktivt delta
för att genomföra strategins intentio­
ner samt uppmanar till samhandling
kring strategins intentioner inom olika
gemensamma arenor och samverkans­
konstellationer.
I samband med beslutet i juni skicka­
des Skånes regionala utvecklingsstrategi
ut i både fysisk och digital form till de
som har varit delaktiga i det regionala
utvecklingsarbetet, främst politiker och
tjänstemän i Skånes kommuner. Den
skickades också ut till alla aktörer som
fått utvecklingsstrategin på remiss. I
dagsläget har mer än 2 000 exemplar
delats ut och efterfrågan är fortsatt stor.
Skånes regionala utvecklingsstrategi
finns tryckt i olika former: lång- och
kortversion, på svenska och engelska,
samt i två lättsamma kortvarianter för
att kunna delas ut i marknadsförings­
syfte. Den digitala webbplatsen www.
skane2030.se är plattformen för arbetet.
I april anordnades Attraktionskraft
Skåne – en heldagskonferens om Skånes­
utveckling och attraktionskraft kopplat
till den nationella strategin Attraktions­
kraft Sverige. Den 15 augusti arrangera­
förvaltningsberättelse
46
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Inom området Personlig Hälsa har
arbetet med att ta fram en life sciencestrategi för Region Skåne avslutats. Stra­
tegin pekar ut tre utvecklingsområden,
E-Health, Functional Food och Perso­
nalized Medicin. En handlingsplan är
framtagen och ger inriktning för det
fortsatta arbetet i Skåne. Under året fick
Skåne tillsammans med ett stort antal
aktörer i Sverige en ansökan i ett Stra­
tegiskt Innovationsområde (SIO), Folk­
sjukdomar, beviljad. Det första området
berör diabetes och leds av Skåne.
Det gränsöverskridande kluster- och
innovationsarbetet har stärkts och den
privata sektorn har involverats ytterliga­
re. Samhandling om konsumentdrivna
livsmedelslösningar har skett mellan de
skånska innovationsarenorna Packbrid­
ge och Livsmedelsakademin. En ny digi­tal arena för öppen innovation, Open
Up, har fått nya användare.
Under 2014 har arbetet kommit
igång med att bygga upp ett logistik­
kluster i regionen. Flera möten och sam­
tal har förts mellan representanter i lo­
gistikbranschen. Utgångspunkten är att
Skåne, med sitt unika logistikläge med
tillhörande resurser, måste samverka för
att skapa högre effektivitet med smarta
och innovativa lösningar för att kunna
möta framtidens krav från näringsliv,
miljö och infrastruktur. I dagsläget ar­
betar representanter från Region Skåne,
Familjen Helsingborg, Copenhagen
Malmö Port, Network Logistics, Lunds
universitet, Campus Helsingborg och
Malmö högskola med att utforma klus­
terplattformen där möte, projekt och
innovation ska ske mellan akademin,
privata och den offentliga sektorn.
Under perioden har särskilda resur­
ser avsatts för att kunna bidra till att
nya innovationer omsätts till konkreta
arbetstillfällen i Skåne. Ett exempel är
en ny innovativ våglösning, ett samar­
bete mellan Hälso- och sjukvården, Re­
gional utveckling och industrin.
foto : © peter bri nch
des Mötesplats Skåne för andra gången,
vilket lockade 1 300 personer till Dock­
platsen i Malmö. Under en heldag ge­
nomfördes 40 seminarier och en direkt­
sänd partiföreträdardebatt med fokus
på att diskutera Skånes viktigaste ut­
vecklingsfrågor. Mötesplats Skåne har
fått mycket god respons, och 98 procent
av de som svarat på eventutvärderingen
uppger att de tänker delta på Mötesplats
Skåne 2015.
Under hösten 2014 har fokus legat på
hur målbilden och strategierna i Skånes
regionala utvecklingsstrategi ska ge­
nomföras. En viktig parameter är att få
alla utvecklingsaktörer att känna ägar­
skap för Skånes utveckling och under­
lätta för samverkan mellan olika aktörer
och sektorer. I november tog regiondi­
rektören beslut om plan för genomför­
ande med aktiviteter för att förverk­
liga strategin. Fokus ligger på att skapa
ägarskap kring Skånes utveckling, såväl
internt som externt. Andra områden rör
kommunikation, påverkan, budget, in­
tern verksamhetsplanering, kompetens­
utveckling, resurser och organisation.
En viktig del i arbetet är att ta med
den regionala utvecklingsstrategin i
befintliga pågående processer, samver­
kansplattformar och arenor. Tillsam­
mans med Kommunförbundet Skåne
och Länsstyrelsen Skåne bedriver
Region­Skåne nu ett arbete för att iden­
tifiera arenor för samverkan som kan
fungera som verktyg för att genomföra
strategin.
Under hösten har Länsstyrelsen i
Skåne, Trelleborgs kommun och den
idéburna intresseorganisationen NÄT­
VERKET – idéburen sektor Skåne valt
att ställa sig bakom Skånes regionala ut­
vecklingsstrategi i sina organisationer.
I december lanserades Region Skånes
nya hemsida rapport.skane.se/huga för
uppföljning av det regionala utvecklings­arbetet (HUGÅ - Hur har det gått i
Skåne 2014). Samtliga indikatorer som
tagits fram för att mäta Skånes utveck­
ling har koppling till de 29 målen i den
regionala utvecklingsstrategin.
Varumärkesarbetet i Region Skåne
Den som har en verksamhet, har ett va­
rumärke, det är inget man väljer. Den
som är rädd om sitt rykte vårdar sitt
varu­märke väl. Om Region Skåne har
ett gott rykte, ett starkt varumärke, blir
regionen också attraktivare som arbets­
givare och Skåne blir attraktivare som
region. Då blir det lättare att hitta kom­
petent personal till Region Skånes verk­
samheter och fler vill bosätta sig här.
Varumärkesarbetet syftar till att
stärka både Skånes och Region Skånes
varumärken, attraktionsförmåga och
Under året har ett nytt medborgarmagasin
lanserats och distribuerats till alla hushåll.
konkurrenskraft. All verksamhet och
kommunikation ska harmoniera med
kärnvärdena hälsa, hållbarhet och till­
växt samt utgå från visionen Livskvali­
tet i världsklass.
Under året har ett nytt medborgar­
magasin lanserats, Leva i Skåne, som
har distribuerats till samtliga hushåll
i Skåne. Magasinet innehåller artiklar
om bland annat utvecklingsfrågor, kol­
lektivtrafik, hälsa och vård samt kultur.
Med magasinet vill Region Skåne väcka
intresse för hur de frågor som Region
Skåne arbetar med påverkar Skåne och
samtidigt ge djupare kunskap om Re­
gion Skåne. Tidningen, som getts ut tre
gånger under året och som även finns
som digital version, utgör en viktig
del i arbetet för att stärka varumärket
­Region Skåne hos skåningarna.
Inom ramen för varumärkesarbetet
har en ny version av webbplatsen Skane.se
lanserats. Skane.se har medborgarna
som primär målgrupp och går i linje
med Region Skånes ambition att upp­
fattas som tydlig, tillgänglig, trovärdig
och tilltalande. Tillgängligheten till
webbplatsen har förbättrats genom att
den automatiskt anpassar sig till den
enhet besökaren använder, exempelvis
mobiltelefon eller surfplatta. I arbetet
med Skane.se har även en webbplats för
utvecklingsaktörer, inom och utanför
förvaltningsberättelse
47
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
1 300 företrädare för Region Skåne, kommuner, myndig­heter, näringsliv och idéburen sektor
träffades på Mötesplats Skåne i Malmö.
Skåne bjuder på möten
och kulturupplevelser
Kulturens roll och betydelse för män­
niskor och samhälle handlar i grunden
om demokrati, yttrandefrihet och sam­
hörighet. Ett rikt kulturliv är en tydlig
värdemätare på ett välmående och civi­
liserat samhälle och skapar konkurrens­
fördelar för regionen.
Stärkt samspel inom kultursektorn
Ett viktigt område för Region Skåne är
en stärkt kulturell infrastruktur. Många
kulturaktörer behövs för att utveckla
Skåne som en attraktiv och välmående
region. Region Skåne arbetar även med
att stärka de enskilda kulturaktörerna,
men också samspelet mellan kultursek­
torns olika delar. Därmed skapas förut­
sättningar för en långsiktig utveckling
för hela sektorn.
Kulturdrivna näringar representera­
de cirka 11 000 kulturbaserade företag
i Skåne. Om besöksnäringen räknas in
blir siffran betydligt högre. Under 2014
hölls de inledande mötena med Skåne
Creative Board, ett råd med bransch­
företrädare för kultursektorn. Femton
skånska kommuner engagerades också
i den uppdragsutbildning om kreativa
näringar som genomförs av Lunds uni­
versitet. Under året har arbetet med att
ta fram en strategi för film och rörlig
foto : © ulf lindgre n
bild avslutats. Strategin tydliggör ett
kulturpolitiskt och näringspolitiskt per­
spektiv för filmområdet.
Region Skåne är en drivande aktör i
olika nätverk för gränshinderfrågor och
verkade för att underlätta arbete och
rörlighet för professionella kulturak­
törer i Öresundsregionen. Kultur som
främjar mångfald och interkulturellt ar­
bete gavs stöd, såsom Skånes Danstea­
ters arbete under året med att integrera
dansare med funktionsnedsättning.
Ungas tillgång till kultur
Barns och ungas tillgång till kultur
i olika former är prioriterad. Särskilt
fokus har ägnats åt att stödja insatser
som fokuserade på denna målgrupp. In­
satserna riktade till barn och unga var
viktiga byggstenar för att långsiktigt
stärka social hållbarhet och ökad del­
aktighet i Skåne. Ett exempel som har
tilldelats medel är Med rätt att inspire­
ras, där Skånes kommuner bjöds in att
söka bidrag till aktiviteter som stödjer
barns och ungas kreativa kompetenser.
Kulturnämnden stödde även Bibu, en
återkommande scenkonstbiennal med
inriktning på barn och unga, som från
och med 2014 har sin hemvist i Hel­
singborg.
Läsfrämjande var ett av kulturnämn­
dens fokusområden 2014 och projekt,
seminarier och omvärldsbevakning var
olika led i genomförandet, med såväl
folkbiblioteken som studieförbunden
och folkhögskolorna engagerade. Med
dessa parter ville kulturnämnden bidra
till att vända den negativa utvecklingen
för läsande och läsförståelse. Ett semi­
narium på temat genomfördes i septem­
ber. Ett annat exempel var ”meröppna”
bibliotek. Intresset för bättre tillgäng­
lighet till biblioteken är stort hos Skånes
medborgare.
Ett rikt konst- och kulturliv
Region Skåne arbetar för att stödja ett
rikt konst- och kulturliv med bredd,
spets och hög tillgänglighet. Därför ges
olika typer av ekonomiska bidrag till
professionella kulturaktörer som bedri­
ver verksamhet av regional betydelse.
Verksamheter stimulerades som ska­
pade nya mötesytor mellan kultur och
besökare. Ett exempel var Wanås Dance
Me (skulptur). Region Skåne värnar
och lyfter fram Skånes kulturlandskap
och naturområden som en del av Skånes
unika tillgångar. Varierande landskap
med möjligheter till naturupplevelser
utgör attraktiva besöksmål och är en
viktig del av Skånes turistutbud. Om
två år är Skåne och Skåneleden platsen
för Europas största vandringsevene­
mang Eurando. Arbetet med digitali­
sering av kulturupplevelser har därför
utvecklats under året.
förvaltningsberättelse
48
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Region Skåne, lanserats. I slutet av året
lanserades även en ny version av den
webbplats som vänder sig till alla vård­
givare i Skåne. Webbplatsen ersätter
Vårdgivarwebben och heter Vårdgivare
i Skåne. Region Skåne har också ökat
sin närvaro i de sociala mediekanalerna,
vilket är ännu en bärande del i varu­
märkesarbetet.
Ett samarbete mellan HR och Kom­
munikation har initierats i syfte att
arbeta med att stärka arbetsgivarvaru­
märket. En förutsättning för ett fram­
gångsrikt arbete med arbetsgivarvaru­
märket är en gemensam plattform för
internkommunikation och det pågår
ett aktivt utvecklingsarbete av intranä­
tet som nu används av alla verksamheter
i Region Skåne.
Regional transportinfrastruktur
Under våren 2014 arbetades intensivt
med Skånepaketet inför beslut om na­
tionell infrastrukturplan som kom i
april. I Skånepaketet identifierades be­
hov och prioriterade infrastrukturinsat­
ser på totalt 36 miljarder kronor. Utfal­
let motsvarar cirka 21 miljarder kronor
i Skåne för planperioden. Efter rege­
ringens beslut har den nationella planen
analyserats och arbetet med Skånepake­
tet utvärderats. Arbetet med att utveck­
la arbetsformerna och ta höjd för nästa
planperiod är redan igång genom bland
annat arbetet med en utvecklad system­
analys som startades under hösten för
att se vilka infrastruktursatsningar som
behövs för att nå de regionala utveck­
lingsmålen.
Ny regional plan för transportinfra­
struktur för åren 2014–2025 beslutades
i juni 2014 och bygger på dialog och
underlag från kommuner, Trafikverket,
näringslivet och andra intressenter. En
cykelvägsplan har även tagits fram. Under hösten har planen kommunicerats
och spridits. Utbyggnader av regionala
vägar, trafiksäkerhetsåtgärder, cykelvägs­­utbyggnader och kollektivtrafikåtgärder
har genomförts i enlighet med den
regionala transportinfrastrukturplanen
2014–2025 som fastställts av regionfull­
mäktige 2014. Genomförandetakten
ligger något under den planeringsram
som fastställts av regeringen då planen
upprättades.
Under hösten inleddes även arbe­
tet med Sverigeförhandlingen. Region
Skåne har bjudit in kommunerna till
informationsträff och en regional sam­
verkansgrupp har bildats. Region Skå­
nes ambition är att ha en samordnande
roll i Sverigeförhandlingen.
Arbetet med mobility managementåtgärder kopplat till RTI-planen har
fortsatt, genom bland annat Pågatåg
Nordost, med erbjudanden riktade till
olika målgrupper vid öppnande av de
nya stationerna. Samarbete för åtgärder
kring öppnandet av Trelleborgsbanan
har inletts och en seminarieserie kring
vikten av optimera rutterna i hemtjäns­
ten har genomförts under året. Projek­
tet Next Move avslutades under hösten
2014 men samarbetet med Malmö stad
om tankstationen är tänkt att pågå till
2016 om ingen kommersiell aktör tar
över dessförinnan.
E-mission, ett treårigt Interregpro­
jekt om elfordon, avslutades vid halv­
årsskiftet 2014. Konferensen MM
Öresund 2014 arrangerades i mars med
fokus på möjligheter med mobility ma­
nagement för företag och i samhällspla­
nering. Resultatet från resvaneunder­
sökningen 2013 blev klart i juni 2014.
Informationsinsatser för användandet
av Mötes- och resepolicy har fortsatt
med nätverksträffar och kommunbe­
sök. En cykelvägsplan för Skåne har
tagits fram, som en del av RTI-planen,
tillsammans med Trafikverket och be­
slutades i maj. Arbetet inom cykelut­
vecklingsnätverket har påbörjats under
året och projektet Pendla med cykel 2.0
har genomförts under april–maj.
Under våren 2014 avslutades projek­
tet The 8 million city, infrastruktur­
stråket Oslo-Malmö-Köpenhamn, med
en slutkonferens i Stockholm. Projektet
Green STRING Corridor som pågått
sedan 2011 med syftet att utveckla en
grön transport korridor Öresund-Ham­
burg avslutades under hösten 2014. Pro­
jektet har resulterat i ett samarbetsavtal
mellan tyska, danska och skånska klus­
terinitiativ inom logistik och har ini­
tierat en tvärnationell diskussion kring
standarder i korridoren för lastbilar och
godståg. I Östersjöprojektet TransGo­
vernance har regioner och myndigheter
från nio länder analyserat erfarenheter
om ansvarsfördelning, samarbetsformer
och beslutsprocesser inom transport­
området ur ett flernivåperspektiv. Ut­
veck­
lingen i gränsöverskridande storstadsområden har behandlats med Öre­sundsregionen som ett av exemplen.
Kommersiell kollektivtrafik i Skåne
I slutet på 2013 gick Region Skåne ut
med ett erbjudande till företag som
var intresserade av att etablera regional
kommersiell kollektivtrafik. Erbjudan­
Investeringar i infrastruktur och färdigställande under 2015
• E22:an. Ytterligare 4,7 km ny motorväg är
utbyggd mellan Rolsberga och Fogdarp.
• Projektet Flackarp–Arlöv har fått tillåtlighet
av regeringen. Järnvägsplanen ställs ut.
• Ombyggnad av trafikplats Spillepengen
i Malmö pågår. Samfinansiering mellan
Malmö stad och Trafikverket.
• Trelleborgsbanan. Utbyggnad för Pågatågstrafik pågår.
• Pågatåg Nordost. Stationen i Tjörnarp
invigdes i december 2014 och därmed är
den sista av de sexton nya stationer som
ingår i projektet Pågatåg Nordost invigd.
• Skånebanan. Stationen i Kvidinge öppnades
i augusti.
• Väg 108 mellan Klågerup och Holmeja är
utbyggd till fyrfilig, mötesfri väg. Korsningarna mot Sturups flygplats och mot
Klågerups samhälle är ombyggda till
cirkulationsplatser.
• För väg 11 mellan Klostersågen och Sjöbo
är förskotteringen återbetald.
• Väg 21 mellan Vanneberga och Önnestad
byggs om till mötesfri väg, så kallad 2+1väg. Projektet är förskotterat av Region
Skåne och berörda kommuner.
• Motorvägsetappen av E22:an genom
västra Blekinge är invigd med en förbättrad
kommunikation mellan grannlänen.
• Utbygganden av tunnel genom Hallands­
åsen så att Västkustbanan mellan Lund
och Göteborg får en genare sträckning och
dubbelspår pågår.
• Utbyggnaden av Kattegattleden pågår.
Beslut har tagits om klassning till Nationell
cykelturistled nummer ett för den cirka
40 mil långa leden.
förvaltningsberättelse
49
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Region Skånes verksamhet främjar hållbarhet
foto: © a nna palmin ger
Tvärsektoriella miljöfrågor
För att bidra till att nå det miljöstrate­
giska programmets mål medfinansie­
rade Region Skånes Miljövårdsfond 46
miljöförbättrande projekt och Region
Skånes föreningsbidrag och miljöpris
uppmärksammade gott miljöarbete i
Skåne.
Grön tillväxt
Region Skånes strategiska grupp för
grön tillväxt arbetar tvärsektoriellt med
frågor som kopplar samman tillväxtar­
betet, näringslivsutveckling och miljö­
strategiskt arbete. Inom STRING har
Region Skåne deltagit i arbetet för en
gemensam strategi för grön tillväxt,
STRING Green growth strategy. Nu
tas flera initiativ för att förverkliga stra­
tegin genom att ett antal föreslagna pro­
jektidéer realiseras.
Bioekonomi
Tillsammans med en mängd samar­
betspartners inom industri, akademi
och offentlig sektor har Region Skåne
börjat skapa en plattform för att stärka
och stimulera en biobaserad ekonomi
med en utvecklad användning av bioba­
serade råvaror inom Skånes näringsliv.
Arbetet med en färdplan för ett hållbart
lantbruk startade under året.
stöttat utvecklingen av vindkraft, sol­
energi, vätgas och el.
Klimatsamverkan Skåne
för minskad klimatpåverkan
Läkemedel och miljö
En ny regional handlingsplan för läke­
medel och miljö har tagits fram. Planen
ska både ska värna kvaliteten på dessa
resurser och öka de skånska affärsmöj­
ligheterna kring exempelvis renings­
teknik. Planen inkluderar både interna
förebyggande insatser och externa miljö­strategiska insatser.
Hav, kust och vatten
Maritima sektorn utvecklas väl i Skåne,
inklusive vindkraft till havs, vilket Re­
gion Skåne också har engagerat sig i.
Det har bland annat skett genom stö­
det till Svenskt marintekniskt forum.
Region Skåne har fört dialog med
kommuner, akademi och andra aktörer
i Östersjöländerna kring multifunk­
tionella lösningar vid anpassning till
klimatförändringar längs kusten. Sam­
tidigt inleddes förberedelserna för ett
nytt projekt om Blue Growth och smart
specialisering i Östersjöregionerna.
Skånes färdplan för biogas
En utvärdering av Skånes färdplan för
biogas, liksom en utredning om sats­
ning på infrastruktur, genomfördes och
utgör underlag för fortsatt arbete med
biogas i Skåne. Region Skåne startade
ett samarbete med Energigas Sverige
och Swedegas om ett intensifierat natio­
nellt påverkansarbete. Två EU-projekt,
ett om tång och alger till biogasproduk­
tion, ett om gasinfrastruktur i Europa,
drevs vidare.
Genom medverkan i olika fora och
organisationer har Region Skåne också
Under perioden har en mängd olika
aktiviteter genomförts i Klimatsamver­
kan Skånes (KSS) namn. Ett exempel
är kampanjen 100 % fossilbränslefritt
Skåne 2020, som har gjort att allt fler
antar utmaningen om fossilbränslefri­
het. En utvärdering av Region Skånes
strategiska klimatprogram och KSS har
genomförts och kommer att ligga till
grund för det fortsatta arbetet. Skåne­
panelen har genomfört en stor enkät om
klimatfrågor. Strukturbild för Skåne
har i samarbete med KSS tagit fram en
tema-PM om att planera klimatsmart.
KSS har också finansierat klimatrelate­
rade projekt omfattande cirka 1,5 mil­
joner kronor. Klimatutbildningsbidrag
till skolor har delats ut.
Klimatsäkrat Skåne
KSS samarbetade med Lunds univer­
sitet om ett underlag för ett klimat­
säkrat Skåne, vilket har resulterat i en
vetenskaplig rapport om vägval för ett
klimatsäkrat Skåne. Rapporten presen­
terades i januari 2015 och ska utgöra
grund för långsiktiga politiska beslut.
Klimatutbildning för sjukvården
KSS har tillsammans med Hälso- och
sjukvårdsnämnden tagit fram en webb­
utbildning om hälsoeffekter av klimat­
förändringar för att hälso- och sjukvår­
den ska kunna arbeta förebyggande.
Utbildningen riktar sig i första hand till
personal inom primärvården och 1177.
Region Skåne ska arbeta klimatsmart
Upphandlingen av egenägd vindkraft
har genomförts under 2014. Region
Skåne bidrar till att öka andelen förny­
bar energi i det nationella elnätet samt
minskar kostnaderna för elanvändning­
en. Verken, som kommer att producera
40 procent av Region Skånes elanvänd­
ning i egna fastigheter, övertas i okto­
ber 2015. Full effekt nås från och med
2016.
förvaltningsberättelse
50
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
det var en konkretisering av hur Region
Skåne vill omsätta den uttalade positiva
inställningen till kommersiella initia­
tiv och göra det enkelt för kunder att
använda det samlade utbudet. Erbju­
dandet följer lagkravet att kommersiell
trafik ska vara fri från ekonomiska sam­
hällsinsatser.
Under våren har arbetet följts upp,
bland annat genom en utvecklingsdag
tillsammans med ledande företrädare
för bussbranschen och från Skånes tre
största kommuner. I mitten på maj
startade en ny linje mellan Lund och
Malmö Airport, via Staffanstorp och
Klågerup, som under hösten avveckla­
des med hänvisning till dålig lönsam­
het. Det drivs ett arbete tillsammans
med Malmö­stad och företrädare för
branschen för att bättre inordna kom­
mersiell trafik på Malmö C.
foto : © lene h ansso n
foto : © dorte bernro
Region Skåne har utsetts till bästa landsting i Sverige med störst andel miljö­fordon
och lägst klimatpåverkan.
Fossilbränslefri fjärrvärme
senast 2020
Tjänsteresor med egen bil
och flyg ska minska
Vid utgången av 2014 har Region Skå­
ne tecknat avsiktsförklaringar med sju
av de åtta energibolag som levererar
fjärrvärme och -kyla åt Region Skånes
fastigheter. Avsiktsförklaringarna tar
bland annat sikte på att garantera fossil­
bränslefri fjärrvärme senast 2020. Åter­
stående avsiktsförklaring väntas bli klar
under 2015. Andelen fossilbränslefri
fjärr­värme i Region Skånes fastigheter
uppgick till 85 procent, en ökning jäm­
fört med 2013. Överskottsvärme från
industrin betraktas som fossilfri enligt
Värmemarknadskommitténs definition.
Regionstyrelsen har beslutat om revide­
rade riktlinjer för möten och resor. Til�­
lämpningsanvisningar har utfärdats av
regiondirektören. Följsamheten till rikt­
linjerna har ökat, vilket speglas i bland
annat en minskning av inrikes flygresor
och tjänsteresor med privat bil. Som en
konsekvens har tjänsteresor med tåg
och buss ökat, eftersom förvaltningarna
disponerar betydligt fler Jojo-kort för
tjänsteresor jämfört med 2013.
Fossilbränslefria transporter
Andelen fossilfri energi (MWh) i kol­
lektivtrafiken uppgick till 63 procent
och omfattar hela Öresundstågssyste­
met i Sverige, men exkluderar service­
resor. Andelen fossilfria drivmedel (liter)
i egna transporter uppgick till 46 pro­
cent. Ambulansverksamheten i Nord­
västra Skåne omfattas inte. Om driv­
medlet i ambulanserna räknats med
uppgick andelen fossilfria drivmedel till
41 procent.
Energieffektivisering
Den totala energianvändningen har
minskat något jämfört med 2013 och
uppgick till 233 kWh/m2.
Miljöfordon
86 procent av Region Skånes fordons­
flotta utgjordes av miljöfordon 2014.
Region Skåne har utsetts till bästa lands­
ting i Sverige med störst andel miljö­fordon och lägst klimatpåverkan.
Minskade avfallsmängder
Materialanvändningen inom hälso- och
sjukvården motsvarar cirka 20 procent
av Region Skånes totala utsläpp av växt­
husgaser. För att öka möjligheterna att
nå en klimatneutral verksamhet 2020
har regionstyrelsen fastställt riktlinjer
för att förebygga uppkomsten av onö­
digt avfall. Arbetet med upphandling av
nya avfallsentreprenörer har påbörjats
och annonsering förväntas ske i bör­
jan av 2015. Ett program som gör det
möjligt att följa kostnaderna och miljö­
påverkan från materialströmmarna
inom Region Skåne har utvecklats och
implementerats vid årsskiftet 2014/15.
De totala avfallsmängderna är i nivå
med föregående år. Smittförande avfall
är den fraktion som har fortsatt att öka.
Bidrar till att skapa mer attraktiva
rekreationsområden
Region Skåne stödjer Stiftelsen Skånska
landskap för friluftsanläggningar, ut­
omhuspedagogiska projekt, utveckling
av teknik och besöksnäring. I arbetet
med att göra Skåneleden till en export­
mogen led av internationell standard
2020 fokuserar Region Skåne på ökad
integration av och koppling till det lo­
kala näringslivet, liksom en standard­
förhöjning av både analog och digital
infrastruktur. Under 2014 sysselsattes
över 70 ungdomar från 17 kommuner
i Region Skånes Ungdomssatsning Skå­
neleden för att bryta långtidsarbetslös­
het hos ungdomar och samtidigt höja
kvaliteten på leden. Under året startade
också förberedelserna för Europas största
vandringsevenemang, Eurorando, som
anordnas i Skåne 2016.
förvaltningsberättelse
51
NÖJDA MEDBORGARE ÄR REGION SKÅNES FRÄMSTA MÅL
Under 2014 sysselsattes över 70 ungdomar
från 17 kommuner i Region Skånes Ungdomssatsning Skåneleden för att bryta långtids­
arbetslöshet hos ungdomar och samtidigt
höja kvaliteten på leden.
Region Skåne har 32 378 medarbetare
som varje dag gör ett fantastiskt arbete
och bidrar till att göra skillnad för våra
medborgare. Rätt antal medarbetare
med­rätt kompetens är grundläggan­
de för att Region Skåne ska klara sitt
uppdrag. Frågorna om kompetensför­
sörjning på kort och lång sikt har va­
rit i fokus under året. Under perioden
2015–2023 kommer Region Skåne att
behöva rekrytera omkring 23 000 med­
arbetare.
För att trygga kompetensförsörj­
ningen och stärka Region Skånes att­
raktivitet som arbetsgivare bedrivs ett
omfattande arbete för att attrahera och
rekrytera nya medarbetare, men också
för att behålla och utveckla redan an­
ställd personal. Utifrån det kompetens­
gap som finns bedrivs också ett arbete
med syfte att omfördela arbetsuppgifter
och uppgiftsväxla för att hantera brister
inom en yrkeskategori.
Det är viktigt att Region Skånes
verksamhet, yrkesgrupper och uppdrag
är intressanta för att attrahera rätt kom­
petens. Den allt större konkurrensen
om arbetskraften ställer krav på att ti­
digt möta ungdomar och studerande för
att informera om Region Skånes yrken
och marknadsföra vår verksamhet. De
satsningar som görs på Jobbpaket för
arbetslösa ungdomar, olika introduk­
tionsanställningar, studentmedarbetare
och ökad rekrytering av personer med
funktionsnedsättning är viktiga delar i
ett långsiktigt kompetensförsörjnings­
arbete.
Under året har det uppstått en påtag­
lig obalans mellan behov och tillgång
på sjuksköterskor, både grund- och
specialistutbildade. Behov finns av ett
ökat antal utbildningsplatser både inom
grund- och specialistutbildningar för
sjuksköterskor samt inom barnmorske­
utbildningen. Region Skåne verkar för
fler utbildningsplatser inom dessa om­
råden. Även för vissa läkarspecialiteter
råder det obalans, där efterfrågan är
större än tillgången. Antalet ST-tjänster
(specialisttjänstgöring) inom bristspe­
cialiteter har därför utökats.
Under 2014–2015 genomförs en rad
riktade insatser för att fler sjuksköter­
skor ska välja Region Skåne som arbets­
givare. Ett målmedvetet arbete bedrivs
för att öka andelen specialistutbildade
sjuksköterskor. Under 2014 har en mo­
dell för utbildningstjänster tagits fram
och en pilot har startat under hösten.
Ytterligare satsningar på sjuksköterske­
området handlar om utbildningsförmå­
ner, strukturerad kompetensutveckling
och modell för klinisk funktionsutbild­
ning.
Ett väl fungerande chef- och ledar­
skap är en viktig framgångsfaktor för
Region Skånes verksamheter. Våra che­
fer, totalt cirka 1 300, har ett tydligt
uppdrag att driva och utveckla verk­
samheten tillsammans med medarbe­
tarna. För att stärka och stödja cheferna
i sin roll finns en rad koncerngemen­
samma utbildningar. Bland annat har
en ny basutbildning för alla nya chefer
genomförts under året.
Medarbetarundersökningen visar på
både styrkor och förbättringsområden
och ett fortsatt arbete krävs för att Re­
gion Skåne ska stärka sin position som
attraktiv och konkurrenskraftig arbets­
givare i alla delar. Ett förbättringsarbete
som inte kan komma till stånd utan all
den kompetens som finns hos våra med­
arbetare och chefer. Allt vi gör spelar
roll: att vi ger möjlighet till utveckling,
hur vi tar emot våra studenter, att vi be­
handlar jämlikt och jämställt och erbju­
der en god arbetsmiljö.
Ann-Sofi Bennheden
HR-direktör
förvaltningsberättelse
52
KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE
Kompetensförsörjning i fokus
foto: © je n s christia n
HR-direktörens kommentar
Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare
foto: © christia a n dirkse n
Med ett starkt varumärke, ett gott ryk­
te, blir Region Skåne attraktivare som
arbetsgivare och region. Då blir det lätt­
are att hitta kompetenta medarbetare
och behålla befintliga. Medarbetarna är
de viktigaste ambassadörerna för verk­
samheten.
Region Skånes hemsida Jobba hos
oss har utvecklats och filmer med med­
arbetare har producerats med syfte att
visa på utvecklingsmöjligheter, bredden
av yrken och vikten av att göra skill­
nad varje dag. De nya sidorna lanse­
rades under juni månad. Under andra
halvåret hade Region Skåne 160 000
besökare på skane.se som sökte lediga
tjänster. De vanligast förekommande
jobb­
sökningarna var i fallande skala
specialistundersköterska, grundutbildad­
under­sköterska, medicinska sekreterare,
grundutbildad sjuksköterska och lä­
kare. Sammantaget hade Region Skåne
under perioden från juni till och med
december 1,25 miljoner besökare på de
jobbrelaterade sidorna.
Ett gemensamt utställningsmaterial
för deltagande på arbetsmarknadsdagar­
har tagits fram. Under 2014 har Region
Skåne medverkat i flera arbetsmark­
nadsmässor, bland annat i Arbetsför­
medlingens gymnasie- och rekryterings­
mässa med flera tusen besökare.
En handlingsplan har utarbetats för
hur Region Skåne ska arbeta vidare med
arbetsgivarvarumärket. Utveckling av
ett digitalt introduktionsprogram har
utarbetats. En strategi för hur arbetet
med att målgruppsanpassa, attrahera
och behålla medarbetare har tagits fram
och implementeras under 2015. Under
våren och hösten har flera workshops
genomförts tillsammans med de fack­
liga organisationerna. I dessa har flera
förslag kommit fram, som till exempel
att tydliggöra Region Skånes utbild­
nings- och karriärvägar, sprida goda ex­
empel på uppgifter som kan utföras av
andra yrkeskategorier, idéer och tankar
på ny annonsutformning för att attra­
hera medarbetare, vikten av att stärka
handledarrollen samt struktur för arbe­
tet med kunskapsöverföring med tanke
på generationsväxlingar. Rekryterings­
processen har uppdaterats med förtyd­
ligande av en process fri från diskrimi­
nering.
Medarbetarundersökning
Medarbetarundersökningen genomför­
des under hösten 2014. Svarsfrekven­
sen landade på 85,8 procent. Resultatet
visar att 97 procent känner stort enga­
gemang i sitt arbete och 75 procent av
medarbetarna kan rekommendera sin
arbetsplats.
FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN
Exkl Folktandvården
Riktvärde
2006
2008
2010
2012
2014
Riktvärde anger nivån där medarbetare mår bra och upplever att de har rätt förutsättningar att utföra sitt arbete
100
80
60
40
20
0
Med
Arbe
Socia Lära
Effe
Arbe
D
Ko
Åt
M
Dy
Le
M
ktivit elaktig
ts
ts
lt kli nde i erkoppli darskap edarbet ålkvalite namisk mmunik
het
et
tarkr relatera takt
arsk
mat
t fok
t
arbe
n
ap
aft
usta ation
d utm
tet g
l
attnin
g
arbe
För samtliga förbättringsområden, med undantag för arbetsrelaterad utmattning och arbetstakt,
är det önskvärt att ligga på eller över riktvärdet. För arbetstakt är intervallet 25-30 optimalt.
förvaltningsberättelse
53
KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE
Attraktiv arbetsgivare
Främja lika rättigheter
och möjligheter
Övergripande riktlinjer har tagits fram
tillsammans med en facklig referens­
grupp med syfte att alla anställda ska
ha lika rättigheter och möjligheter.
Förvaltningarna har därefter tagit
fram egna handlingsplaner. En extern
brukarrevisor har genomlyst det funk­
tionshinderspolitiska arbetet. Brukar­
revisionen har funnit att det har skett
en positiv utveckling i arbetet och flera
personer med funktionsnedsättning har
anställts, men betydligt mer återstår att
göra. Ett nytt funktionshinderspolitiskt
program, där ett fokusområde är Re­
gion Skåne som arbetsgivare samt ett
dokument för äldre har också antagits.
Förutom en satsning på styrande
doku­ment har också en satsning skett
på kompetensutveckling för att påver­
Ett utbildningsteam inom AT/ST-läkarutbildning mottog Region Skånes mångfaldspris
2014.
ka attityder. Personal inom hälso- och
sjukvården har varit en viktig målgrupp
när det gäller kompetensutvecklings­
insatser. Kunskap om allas lika värde,
möjligheter och rättigheter stärker det
mellanmänskliga samspelet mellan
medarbetare och patient, vilket i sin
tur stärker patientens integritet, självbe­
stämmande och delaktighet.
Region Skåne har anordnat konfe­
rensen Stora likarättsdagen, där cirka
1 000 personer deltog, varav övervä­
gande delen var AT- och ST-läkare
(allmän- och specialisttjänstgöring)
samt sjuksköterskor från Region Skåne.
Kompetensutveckling inom likarätt har
också skett inom ramen för Framtidens
specialistläkare. Även i introduktions­
utbildningar för nya chefer har likarätt
tagits upp.
Inom ramen för hälso- och sjukvårds­
nämndens uppdrag har en ny modell
utvecklats för HBTQ-utbildning av
personal inom alla delar av hälso- och
sjukvården. Syftet är att uppnå lika rät­
tigheter och möjligheter oavsett sexuell
läggning, könsidentitet eller könsut­
tryck.
Region Skåne har också delat ut ett
mångfaldspris. Priset på 50 000 kronor
gick till ett utbildningsteam inom AT/
ST-läkarutbildning för att med starkt
engagemang infört unika mångfalds­
programpunkter som en naturlig del i
kongresser och utbildningar.
Utfallet av Region Skånes arbete har
också följts upp, exempelvis via jäm­
ställdhetsindex och via medarbetarun­
dersökning när det gäller upplevelse av
diskriminering eller trakasserier. Över­
vägande delen av Region Skånes med­
arbetare har inte haft någon negativ
upplevelse. Det är dock allvarligt nog
om en person upplever sig ha blivit ut­
satt. Region Skåne har också specifikt
fokuserat på funktionshindersperspek­
tivet. Cirka sex procent upplever sig ha
en sjukdom eller funktionsnedsättning
som medför att hen behöver stöd eller
anpassningsåtgärder för att kunna ut­
föra sina arbetsuppgifter.
Under 2014 har samtliga tre Euro­
peiska Socialfondsprojekten (ESF) av­slutats. Förståelse öppnar nya dörrar
den 31 januari, Vägen in den 30 septem­
ber och RAPS vid årsskiftet 2014/2015.
Målet var att till Region Skåne rekryte­
ra personer med psykisk funktionsned­
sättning samt inom den egna organisa­
tionen påverka attityder och värderingar
samt öka kunskapen om psykisk funk­
tionsnedsättning. Målet var att anställa
25 medarbetare med psykisk funktions­
nedsättning, vilket uppnåtts. Ytterligare
cirka 30 personer har fått praktik inom
Region Skånes verksamheter. Antalet
chefer, HR-personal, fackliga företrä­
dare med flera som genomgått olika
kompetenshöjande utvecklingsinsatser
har uppgått till cirka 500 personer, vil­
ket överträffade målet på 300.
Region Skånes arbetsmarknadspo­
litiska satsning (RAPS) är ett imple­
menteringsprojekt som har sin utgångs­
punkt i de två tidigare projekten. På
basis av lärdomarna i dessa projekt har
under 2014 ramarna för det fortsatta ar­
betsmarknadsarbetet tagit form. Kun­
skapen om att personer med psykisk
funktionsnedsättning har svårare än
andra grupper att komma in på arbets­
marknaden är välkänd. Orsaker kan
vara bristande nätverk och behov av
anpassningar, men även omgivningens
attityder. Region Skåne måste för att
matcha kommande arbetskraftbrist re­
krytera i grupper som i dag har en lägre
sysselsättningsnivå än genomsnittet.
Under arbetet med projekten Vägen
in och Förståelse öppnar nya dörrar har
behovet av att systematiskt arbeta med
arbetsmarknadsinsatser inom Region
Skåne blivit tydligt. Detta görs på olika
förvaltningsberättelse
54
KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE
Det dynamiska fokustalet, som är
det sammanlagda värdet av alla förbätt­
ringsområdena i enkäten, försämrades
något med en enhet från 67,4 (2012)
till 66,4. Med utgångspunkt i första
mätningen (65,0) 2006 påvisar detta
en positiv trend. Region Skånes övergri­
pande värde klassificeras i komfortzon,
vilket innebär att prognosen för hälsa
och prestation är relativt god men att
det finns förbättringsutrymme. Ett gott
socialt klimat, en hög grad av lärande
och energi för att arbeta med verksam­
hetsförbättringar är exempel på starka
områden i Region Skånes medarbetar­
undersökning.
Undersökningen visar vidare att le­
darskapet står sig relativt starkt och
medarbetare upplever att de får bra åter­
koppling från sin närmaste chef. Upp­
levelsen är också att resurser används
på ett bra sätt och att arbetet fungerar
där man jobbar. Region Skåne behöver
arbeta vidare med områden som arbets­
relaterad utmattning och upplevd möj­
lighet att påverka beslut på den egna
arbetsplatsen. Resultaten från medarbe­
tarundersökningen ska ligga till grund
för att varje chef ser över behoven i sin
organisation, för dialog med medarbe­
tarna och genomför nödvändiga för­
bättringar.
har tagit emot en praktikant, har blivit
öppnare. Det är på dessa arbetsplatser
lättare att ta upp frågor som rör psykisk
hälsa generellt. Detta har haft en positiv
effekt på arbetsmiljön. Ytterligare effekt
på denna nivå är att lärdomar från pro­
jektet tagits in i olika centrala styrdo­
kument och processer samt i bildningar,
till exempel basutbildningar för chefer.
Arbetslivsintroduktion – BAL
I februari anställdes tjugo ungdomar i
så kallad arbetslivsintroduktionsanställ­
ning enligt kollektivavtalet BAL (Be­
stämmelser för arbetstagare i arbetslivs­
introduktionsanställning). 25 pro­
cent
av arbetstiden består av introduktion,
handledning och utbildning, medan
75 procent ska vara ordinarie arbete.
Samtliga medarbetare är anställda i
olika funktioner inom förvaltning Re­
gionservice. Delar av personalkostna­
den har finansierats med statligt stöd
för yrkesintroduktion. Uppföljnings­
samtal har skett med samtliga ungdo­
mar och de vittnar om att de trivs och
har kommit in i arbetet. Elva medar­
betare har under året valt att sluta på
grund av studier, annan anställning och
militäranställning. Av de nio som full­
följt hela introduktionsåret har samtliga
erbjudits fortsatt anställning inom Re­
gionservice.
Studentmedarbetare
Sedan starten av studentmedarbetar­
systemet 2011 har hittills 175 studen­
ter utfört studentuppdrag för Region
Skåne. Under 2014 har 36 studenter ut­
fört studentuppdrag för Region Skåne­
parallellt med sina studier. Studenterna
har arbetat cirka 10-15 timmar i veckan
under maximalt ett år. Arbetsuppgif­
terna har bestått av ett avgränsat och
för studentens studier kvalificerat pro­
jekt. Exempel på uppdrag under året
har varit utvärderingar, uppföljningar,
utredningar och kartläggningar. Syftet
med studentmedarbetarsystemet är att
underlätta övergången från studier till
arbete, men det är också en viktig del
av Region Skånes arbete för att vara en
22-årige Tim Jörnhov fick chansen att praktisera på Medicinsk Service
inom Region Skåne. Praktiken har gett ovärderlig arbetslivserfarenhet,
menar han.
Tim Jörnhov, 22 år, arbetar i dag som
praktikant på IT/MT samordning, Medicinsk Service. Praktiken är en del av Region
Skånes ungdomssatsning, som startade i
april 2014, i samarbete med Arbetsförmedlingen. Tim fick i början av sin praktik
prova på olika arbetsuppgifter, men sedan
november 2014 arbetar han med att hjälpa
vårdcentraler i Skåne att föra in ett nytt
säkerhetssystem. Ett arbete som nu har
blivit förlängt.
Varför sökte du en praktik
hos Region Skåne?
– Jag var arbetslös och sökte allt jag kunde hitta. Det var min handledare på Arbetsförmedlingen som tipsade mig om Region
Skånes praktikerbjudande. Jag tyckte att
jobbet lät hur bra som helst. Jag har inte
så mycket arbetslivserfarenhet så det är
bra att få chansen att komma igång. Jag
har en IT-utbildning i bakgrunden från gymnasiet, fast är egentligen mest självlärd.
Trivs du som praktikant på
Region Skåne?
– Jag trivs hur bra som helst. Det är verkligen kul att jag har fått förlängd praktik och
möjligheten att åka runt i hela Skåne och
hjälpa vårdcentraler med deras säkerhets-
system. Jag träffar många trevliga människor och får arbeta mycket självständigt
och varierande.
Skulle du rekommendera andra att
söka praktik på Region Skåne?
– Absolut. Innan jag fick praktiken på
Region Skåne visste jag inte vad jag ville
göra. Det här jobbet blev verkligen en nytändning och jag känner att jag som person har förändrats på ett positivt sätt. Nu
vet jag vad jag vill jobba med och att jag
har något att bidra med. Det är väldigt tufft
att vara arbetslös och livet kunde kännas
hopplöst. En praktik som denna är verkligen en chans. Nu kan jag visa för framtida
arbetsgivare vad jag faktiskt kan och har
åstadkommit.
förvaltningsberättelse
55
KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE
håll i organisationen men erfarenheten
av projekten är att arbetet med prak­
tikplatser, handledarutbildningar och
värderingsfrågor sker sammanhållet för
att Region Skåne ska kunna fullgöra sitt
arbetsmarknadspolitiska uppdrag ännu
bättre. Dels för att samla kunskapen
inom området så att resurserna används
optimalt, dels för att nå ett bestående
resultat.
I Vägen in och Förståelse öppnar nya
dörrar har samarbete skett med Furu­
boda arbetsmarknad, som har goda
kunskaper om psykisk funktionsned­
sättning och arbetsmarknad. Några av
projektens centrala lärdomar är att ar­
betet med attityder och värderingar
i en organisation aldrig blir färdigt,
men genom att koppla detta arbete till
konkreta arbetsprocesser blir effekten
tydligare. Projektets resultat kan ses på
individ-, organisations-, system- och
strukturnivå. I utvärderarens inter­
vjuer med deltagare framkommer att
klimatet på arbetsplatser, som deltagit i
kompetensutvecklingsinsatser och som
Emma Lundell studerar i dag till civilin-
Varför ville du arbeta som studentmedarbetare inom Region Skåne?
– Jag sökte efter ett extrajobb som kändes relevant i förhållande till min utbildning
och som också erbjöd jobb under sommarmånaderna. När jag såg annonsen för jobbet på vårdenheten för audiologi kände jag
att det här måste jag söka! Det var precis
ett sådant jobb som jag letade efter.
genjör med inriktning medicin och teknik.
Under 2014 var hon anställd som studentmedarbetare på vårdenheten för audiologi,
en anställning som sedan har övergått till
en tjänst som medicintekniker. Emma kom
in som studentmedarbetare för att stötta
upp i ett projekt som handlade om att uppgradera tekniken på vårdenheten.
Har du trivts som studentmed­
arbetare?
– Absolut! Jag har haft bra kollegor och
känt att jag har fått den stöttning jag behövt. Sedan har jag fått ta mycket eget ansvar och det har varit både utmanande och
utvecklande. Jag gillar också känslan av
attraktiv arbetsgivare. I slutet av 2014
har ett arbete med att utvärdera och
följa upp studentmedarbetarsystemet
påbörjats.
Jobbsatsning – arbetslösa ungdomar
Region Skåne har satt som mål att un­
der ett år erbjuda cirka 300 ungdomar
anställningspraktik på mellan tre till
sex månader. Arbetet med jobbsats­
ningen har hittills resulterat i att 420
arbetslösa ungdomar har kunnat erbju­
das anställningspraktik inom Region
Skånes förvaltningar. De har också
erbjudits studie- och yrkesvägledning
med tips om olika utbildningsalterna­
tiv och hjälp med strategier för fortsatt
jobbsökande. Ungdomarna har varit
anställda över hela Skåne i olika verk­
samheter. Arbetsuppgifterna har varit
av enklare slag, som till exempel bädd­
ning, tvättning av sängar samt förrådsoch arkivarbete. Samtliga medarbetare
har haft tillgång till en handledare.
Introduktion på arbetsplatsen har skett
enligt verksamheternas ordinarie ru­
tiner. Flertalet ungdomar har saknat
arbetslivserfarenhet, har låg utbildning
och har en lång period av arbetslöshet
bakom sig. 60 procent har varit män
och 40 procent kvinnor. 20 procent har
enligt Arbetsförmedlingen haft någon
form av funktionsnedsättning.
All rekrytering har skett via Arbets­
förmedlingen och samarbetet har
funge­rat bra med en sammanhållande
kontaktperson på Arbetsförmedlingen.
Region Skåne och Arbetsförmedlingen
har tillsammans utarbetat en anställ­
ningsprocess som förenklar arbetet för
båda parter. Region Skåne har erhållit
olika typer av statliga anställningsstöd,
anpassade efter varje individ. Detta har
bidragit till att fler ungdomar har kun­
nat erbjudas anställning inom ramen
för budgeterade medel än vad som an­
nars hade varit möjligt.
Uppföljning har skett med stöd
från Furuboda Arbetsmarknad. Det
stora fler­talet som avslutat sina prakti­
kanställningar är mycket positiva till
Region­Skåne som arbetsgivare och be­
skriver att de fått en bra introduktion
och upplevt ett bra bemötande på ar­
betsplatserna. Flera har uttryckt ett in­
tresse för de yrken de kommit i kontakt
att arbeta på ett sjukhus. Trots att jag arbetar med teknik och inte har någon direktkontakt med patienter så känner jag ändå
att mitt arbete är att hjälpa människor.
Skulle du rekommendera andra att
söka ett studentmedarbetarskap
inom Region Skåne?
– Ja, verkligen! Min utbildning innehöll väldigt lite praktik och därför känns det mycket värdefullt att genom studentmedarbetarskapet ha fått relevant erfarenhet inom
mitt fält. Studentmedarbetarskapet blev
helt enkelt en fot in på arbetsmarknaden.
med och ett flertal har sökt utbildning,
exempelvis som sjuksköterska, under­
sköterska och medicinsk sekreterare.
De flesta har inte tidigare haft tankar
på vård i sitt yrkesval, men ser nu detta
som en möjlig väg till framtida karriär
och yrkesval. Flertalet vittnar om bety­
delsen av att göra gott för andra och det
meningsfulla i att arbeta med männis­
kor. De har också uttryckt att de gärna
hade stannat kvar på arbetsplatsen, då
de upplevt att de fyllt en viktig funktion
i den roll de haft. Ett 50-tal har också
erbjudits fortsatt anställning i Region
Skåne efter avslutad praktik.
Tekniksprånget
Under hösten har ett förberedande ar­
bete pågått inför Region Skånes första
platser inom ramen för Tekniksprånget.­
Tekniksprånget är en satsning som
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin,
IVA, ansvarar för och som ett flertal
företag, kommuner och landsting i
Sverige har anslutit sig till. Syftet med
Tekniksprånget är att ge ungdomar
med slutförd gymnasieutbildning inom
natur eller teknik inblick i vad ingen­
förvaltningsberättelse
56
KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE
– Med Studentmedarbetarskapet har jag fått in en fot på arbetsmarknaden,
säger Emma Lundell. Hon studerar till civilingenjör och har under 2014
varit studentmedarbetare i Region Skåne.
jande arbet
spl
främ
at
lso
ä
s
H
Främja hälsa
Organisation
Ledarskap
Medarbetarskap
Kunskap
Systematik
Uppföljning
Styrning
Förebygga
Rehabilitera
och
anpassa
inom Region Skåne möjlighet att göra
en webbaserad kartläggning av sina
levnadsvanor och fördjupade kartlägg­
ningar samt få personligt anpassade råd
inom olika områden. Samtliga medar­
betare har möjlighet att använda frisk­
vårdsbidrag och få stöd för att sluta an­
vända tobaksprodukter.
För att nå målet att sänka sjuktalen
har företagshälsovården fått i uppdrag
att skapa en fördjupad bild av orsakerna
till ökningen av sjukfrånvaro. Resul­
tatet visar att nuvarande ökning följer
den allmänna rikstrenden. En generell
rekommendation från företagshälsovår­
den är att arbeta med att fortlöpande
mäta frisknärvaro samtidigt som indi­
viduella insatser riktas mot medarbetare
med längre sjukskrivning. I studien be­
tonas medarbetarens upplevda inflytan­
de, möjligheterna till påverkan och stöd
i en kravfylld arbetssituation, som en
central faktor som påverkar sjukskriv­
ningstalen. Ledande forskning om hur
stress i arbetslivet och upplevd ohälsa
kan förebyggas visar på att dessa fakto­
rer har betydelse för ökad sjukfrånvaro.
Analysen framhåller också ledarskapets
och introduktionens betydelse för att
förebygga ohälsa.
Ett kontinuerligt arbete pågår med
att förbättra den fysiska och psykosoci­
ala arbetsmiljön. Medarbetarundersök­
ningen som genomfördes under 2014 är
ett verktyg för att utveckla den psyko­
sociala arbetsmiljön. För att stärka det
systematiska rehabiliteringsarbetet har
det genomförts utbildningar i Region
Skånes rehabiliteringsprocess och ad­
hälsofrämjande arbetsplatser som tillva­
ratar medarbetarnas olika kompetenser
och förutsättningar, vilket ger möjlighe­
ter till ett långsiktigt hållbart arbetsliv.
Frisknärvaron har försämrats något
men håller sig fortfarande på en hög
nivå. Drygt en tredjedel av medar­
betarna inom Region Skåne har inga
sjukfrånvarodagar och knappt två tred­
jedelar har mindre än fem sjukfrånva­
rodagar på ett år. Samtidigt ökade sjuk­
frånvaron med 0,15 procentenheter till
Tillvarata äldres kompetens
5,1 procent.
Ett led i arbetet med att säkra Region
Ser man till sjukfrånvaron i ge­
Skånes kompetensförsörjning på sikt är nomsnittligt antal kalenderdagar per
att ta tillvara den kompetens som våra medarbetare och år har ökningstakten
äldre medarbetare har. För att säker­ halverats. Sjukfrånvaron ökar för både
ställa den ambitionen ska Region Skå­ män och kvinnor och ökningen här­
nes HR-arbete ta sikte på åtgärder som rör primärt från långtidssjukfrånvaro
leder till att organisation och arbetsvill­ över 60 dagar eller mer. Sjukvårdsför­
kor stimulerar till fortsatt arbete i stället valtningen Sund går mot trenden och
för pension. Förutsättningar för att nå visar sjunkande tal för såväl den totala
det målet kan vara att det finns möjlig­ sjukfrånvaron som för långtidssjukfrån­
het till fortsatt löne- och kompetensut­ varon över 180 dagar eller mer.
veckling också efter 60 års ålder samt
I samband med det nya företags­
att det ges möjlighet till att välja hel-­ hälsovårdsavtalet får alla medarbetare
eller deltid. Konkret kan detta innebära
en större frihet att anpassa individuella
FRISKNÄRVARO
tjänstgöringsförhållanden utifrån till
exempel arbetsmiljö, arbetstider och
Avser tillsvidare- och visstidsanställda 2014201320122014
2013
2012
januari - december respektive årAntalAntalAntal % % %
arbetsuppgifter. Men det kan också
handla om att få arbeta med kunskaps­
Antal med frisknärvaro hela året
överföring till yngre medarbetare eller
Totalt - % av antal anställda 13 548 13 455 13 394 36,9% 37,6% 37,0%
att fungera som en mentor.
Hälsofrämjande arbete
Region Skånes arbetsmiljöarbete syftar
till att skapa och utveckla en god och
effektiv verksamhet. Ett hälsofrämjan­
de och systematiskt arbetsmiljöarbete
bidrar till attraktiva, utvecklande och
Kvinnor - % av antal anställda kvinnor
9 775
9 870
9 746 33,4% 34,3% 33,3%
Män - % av antal anställda män
3 773
3 585
3 648 50,5% 51,2% 52,2%
Antal med frisknärvaro ≤ 5 sjukfrånvarodagar Totalt - % av antal anställda 22 694 22 768 22 835 61,7% 63,7% 63,1%
Kvinnor - % av antal anställda kvinnor 17 191 17 485 17 583 58,7% 60,8% 60,2%
Män - % av antal anställda män
5 503
5 283
5 252 73,7% 75,4% 75,2%
förvaltningsberättelse
57
KOMPETENTA, STOLTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE
jörsyrket innebär. Ambitionen är att
ungdomarna därefter ska studera vidare
till ingenjör eller söka sig till annan
­högre teknisk utbildning. Region Skåne
får även chans att visa upp bredden av
yrken och vara en attraktiv arbetsgivare.
Ungdomarna praktiserar i fyra månader
och de första ungdomarna börjar under
våren 2015.
Under våren 2014 har en arbets­
marknadsenhet etablerats inom kon­
cernstab HR med syfte att samordna
olika arbetsmarknadsaktiviteter med
bland annat olika myndighetskontak­
ter, högskolor/universitet och skolor.
Målet med samordningen har varit att
effektivisera rekryteringsprocessen för
att öka antalet rekryteringar av anställ­
da med funktionsnedsättning, student­
medarbetare, arbetslivsintroduktions­
anställningar samt utbildnings- och
introduktionsanställningar. Åtgärderna
kan bidra till att säkra en del av kompe­
tensförsörjningen inom Region Skåne.
sjukfrånvaro per personalgrupp
medarbetaremedarbetare
KvinnorMän
Totalt 20,8
11,1
Ledningsarbete
8,53,9
Handläggararbete 10,38,0
Administratörsarbete22,914,7
Medicinsk sekreterare
23,9
32,0
Specialistkompetent läkare
13,6
6,5
Icke specialistkompetent läkare
13,4
4,4
Psykolog
21,519,7
Barnmorska19,0
Sjuksköterska
19,912,6
Undersköterska/skötare med flera
28,4
19,3
Sjukhustekniker/Laboratoriepersonal13,8
12,1
Biomedicinsk analytiker
18,6
16,1
Tandläkare
15,212,5
Tandsköterska 21,2
sjukfrånvaro KALENDERDAGAR
per MEDARBETARE
Grupper med färre än
tio anställda redovisas ej.
2014 20132012
Sjukperiodens längd
1 – 7 kalenderdagar
4,6
4,6 4,5
8 – 14 kalenderdagar
1,0
0,9 0,9
15 – 28 kalenderdagar 1,1
1,1 1,0
29 – 59 kalenderdagar 1,8
1,6 1,5
60 – 179 kalenderdagar 3,5
3,2 3,1
> = 180 kalenderdagar 6,8
7,0 5,8
Totalt
18,9 18,216,8
ministrativa stödsystem. Övriga ut­
bildningsinsatser omfattar till exempel
riskbruk och missbruk samt tidiga teck­
en på sjukdom. I samarbete med före­
tagshälsovården pågår insatser inom så­
väl ergonomi som tidiga åtgärder under
sjukskrivning. Region Skåne deltar i ett
nationellt projekt för att utveckla reha­
biliteringsprocessen.
20142014
Kalenderdgr/Kalenderdgr/
medarbetaremedarbetare
KvinnorMän
Tandhygienist
18,84,5
Arbetsterapeut
20,93,5
Sjukgymnast
17,613,9
Logoped
11,57,1
Dietist16,7
Rehabilitering/förebyggande, övriga 22,1
10,2
Socialt/kurativt arbete, kurator m fl 23,8
21,0
Skol- och barnomsorgsarbete
14,4
Kultur-, turism- och fritidsarbete
15,8
Ingenjörer med flera
31,9
9,5
Tekniker
10,214,0
Hantverksarbete m m
22,7
21,7
Köks- och måltidsarbete
29,7
14,8
Städ-, tvätt- och renhållningsarbete
41,8
12,6
problem som ska åtgärdas och fångas
upp. 2014 års regionövergripande resul­
tat visar att det systematiska arbetsmil­
jöarbetet fungerar och har utvecklats
positivt sedan uppföljningen 2013. Till
exempel har kunskapen om policyn för
hälsofrämjande arbete ökat. Region­
övergripande och förvaltningsspecifika
handlingsplaner är framtagna för fort­
satt utveckling av det systematiska ar­
betsmiljöarbetet. Exempel på åtgärder
är fortsatta utbildningsinsatser samt
vidareutveckling och förbättring av ru­
tiner.
Lönestyrning
Styrning av löneutrymmen handlar om
många perspektiv, politiskt priorite­
rade verksamheter, budgetförutsätt­
ning, rekryteringsbedömningar och
löne­strukturproblem, som till exempel
jämställda löner. Men också om resul­
tat och måluppfyllelse, att belöna dem
som når eller överträffar målen och ge
Systematiskt arbetsmiljöarbete
verksamheter som klarar budgetkraven
(SAM)
större löneutrymme jämfört med verk­
För att fokusera på förutsättningarna för samheter som inte klarar dessa. Utfallet
ett hälsofrämjande arbete gör Region­ i årets löneöversyn blev också cirka 40
Skåne, i enlighet med Arbetsmiljölagen, procent högre för den förvaltning som
en uppföljning av SAM som involverar hade högst utfall jämfört med den som
samtliga arbetsplatser i Region Skåne. hade lägst.
Målet med uppföljningen är att få en
Anvisningarna för löneöversynen
helhetsbild och identifiera eventuella bygger på att löneökningstakten för
medellånga vårdutbildningar på hög­
skolenivå är prioriterade under hela
avtalsperioden. Det innebär att Region
Skåne för dessa grupper ska hamna på
utfall som totalt under perioden ligger
minst en procentenhet över utfallet för
den privata sektorn. Särskilt priorite­
rat är sjuksköterskor med specialistut­
bildningar och bland dessa i synnerhet
förlösande barnmorskor. 2014 är år två
i den treåriga avtalsperioden för löne­
avtalen med flertalet fackliga organisa­
tioner. Det har inneburit att nya löner
till flertalet medarbetare betalats ut före
halvårsskiftet. En första utvärdering av
resultatet av löneöversynen visar att följ­
samheten är god såväl vad gäller kostna­
der som styrningen/prioriteringen.
Under perioden har ett arbete bedri­
vits för att trygga tillgången av medar­
betare under sommarmånaderna. Bland
åtgärderna kan nämnas särskilda avlö­
ningsvillkor om medarbetaren tar ut
färre än fyra veckors sommarsemester
och om medarbetare tjänstgör extra
arbetspass. Tillsvidareanställningar eller
längre vikariat än själva sommarpe­
rioden har erbjudits. Det har också ge­
nomförts utbyggda och förstärkta intro­
duktionsinsatser.
Brist på sjuksköterskor har påverkat­
möjligheten att ha alla vårdplatser öpp­
na. Ett särskilt lönetillägg om 1 500 kr
förvaltningsberättelse
58
VERKSAMHET OCH
KOMPETENTA,
STOLTA
RESULTAT
OCH MOTIVERADE
I FOKUS
MEDARBETARE
Grupper med färre än 20142014
tio anställda redovisas ej.Kalenderdgr/ Kalenderdgr/
Incitamentsprogram
Flertalet förvaltningar redovisar att de
arbetar med målrelaterad ersättning, så
medellön totalt och per kön
Löneutveckl %
Avser tillsvidare- och
Medellön kronor
okorrigerad
visstidsanställda 31/12
per månad 2014
2014-2013
Totalt
32 668
2,9%
Kvinnor
30 758
3,2%
Män
40 466
1,2%
kallad MRE-ersättning. I division Pri­
märvård inom förvaltning Skånevård
Kryh har det under 2014 införts ett
incitamentsprogram inom Hälsovalet.
Syftet är att styra verksamheten mot
målen men också att ge medarbetarna
en koppling mellan uppfyllda mål och
belöning. Grunden för incitamentspro­
grammet är att verksamheten måste
uppvisa ett positivt ekonomiskt resul­
tat inklusive det balanserade resultatet
från 2013. Dessutom måste ett antal
mål, kvalitativa såväl som kvantitativa,
uppfyllas. 2014 har fem enheter klarat
kraven, vilket innebär att medarbetarna
på dessa enheter erhåller en bonus som
utbetalas under 2015.
Löneutveckl %
okorrigerad
2014-2012
5,5%
6,1%
2,9%
Samverkan
Efter förhandlingar har Vårdförbundet
och Region Skåne träffat en överens­
kommelse om att återinföra samver­
kansavtalet i alla verksamhetsdelar av
organisationen med undantag för över­
gripande Region Skåne-nivå. Avtalet
trädde i kraft den 1 oktober 2014.
I en modern organisation är inflytan­
de och delaktighet en förutsättning för
att verksamheten ska kunna utvecklas
på bästa sätt. Medarbetarnas inflytande
är grunden i samverkanssystemet som
omfattar medarbetarsamtal, arbetsplat­
sträffar och samverkansgrupper. En god
samverkan bidrar till ett positivt arbets­
klimat och en god hälsofrämjande ar­
betsmiljö för alla medarbetare.
Verksamhet och resultat i fokus
Kompetensförsörjning
på kort och lång sikt
Rätt antal medarbetare med rätt kom­
petens är grundläggande för att Region
Skåne ska klara sitt uppdrag. Kompe­
tensförsörjning är därför en av Region
Skånes stora strategiska utmaningar för
framtiden. Flertalet förvaltningar har
nu tagit fram kompetensförsörjnings­
planer. Under 2015 förutsätts alla för­
valtningar ha tagit fram övergripande
kompetensförsörjningsplaner. Som stöd
för arbetet har bland annat en digital
utbildning för chefer, Kompetensför­
sörjningsprocessen i praktiken, tagits
fram under året och implementeringen
har påbörjats. Utbildningen är en del av
arbetet med att arbeta strukturerat och
långsiktigt med den framtida kompe­
tensförsörjningen.
För att trygga kompetensförsörj­
ningen och stärka Region Skånes att­
raktivitet som arbetsgivare bedrivs ett
omfattande arbete för att attrahera och
rekrytera nya medarbetare, men också
för att behålla och utveckla redan an­
ställd personal. Utifrån det kompetens­
gap som finns mellan tillgång och ef­
terfrågan bedrivs också ett arbete med
syfte att omfördela arbetsuppgifter för
att hantera brist inom en yrkeskategori.
Under året har det uppstått en påtag­
lig obalans mellan behov och tillgång
på sjuksköterskor, både grund- och spe­cialist­utbildade. För vissa läkarspeciali­
teter, framför allt läkare inom specialite­
terna allmänmedicin och psykiatri, rå­
der det obalans där efterfrågan är större
än tillgången. Andra yrkesgrupper där
det råder obalans i rekryteringen är in­
genjörer, tekniker och projektledare.
Under 2014 har antalet pensions­
avgångar i Region Skåne uppgått till
717 personer. Pensionsavgångarna ökar
från 2015 fram till 2019 för att sedan
plana ut något. Tillsammans med en
årlig personalomsättning på cirka sex
procent kommer Region Skåne under
2015–2023 att behöva rekrytera om­
kring 23 000 medarbetare. Då är hän­
syn inte tagen till nuvarande bristsitua­
tion, förändrad demografi eller framtida
verksamhetsförändringar.
Inhyrd personal
Kostnaden för bemanningsföretag ökade
under 2014 med 56,4 miljoner kronor
jämfört med 2013. Kostnaden för in­
hyrning av bemanningsföretag uppgick
till drygt 230 miljoner kronor för 2014.
Trots det aktiva arbetet med att sänka
kostnaderna för bemanningsföretag går
utvecklingen i motsatt riktning, såväl
i Region Skåne som för landstingssek­
torn totalt.
förvaltningsberättelse
59
VERKSAMHET OCH RESULTAT I FOKUS
vid heltidstjänstgöring infördes från
den 1 november 2014. Avsikten var att
öka attraktionskraften för anställning
vid berörda vårdtunga enheter. Dess­
utom fattade sjukvårdsförvaltningarna
likartade beslut att också sjuksköterskor
vid akutmottagningar skulle omfattas.
Sammantaget omfattade besluten cirka
3 000 sjuksköterskor. Förvaltningarna
rapporterar att åtgärden har haft effekt.
Diskrimineringsombudsmannen­(DO)
har granskat arbetet med jämställda lö­
ner och upprättande av handlingsplan.
I Region Skåne finns en handlingsplan
för åren 2013–2015. DO har konsta­
terat att Region Skåne med en mindre
brist lever upp till lagstiftningens krav.
Kontinuerligt arbete pågår för att mot­
verka osakliga löneskillnader både i
samband med löneöversynen och vid ny
lönesättning. Ett led i detta arbete är att
lönesättande chefer erbjuds kompetens­
utveckling kring lön och lönesättning.
KOSTNADER INHYRD PERSONAL
Övrig sjukvårdpersonal
2014
9 625 524
2013
9 785 956
2012
9 655 890
foto : © christi aan dirkse n
Sjuksköterskor
2014
42 936 235 0,89%
2013
19 578 978 0,43%
2012
17 094 903 0,38%
0,26%
0,28%
0,28%
Utbildningsuppdraget
Region Skåne har ett stort utbildnings­
uppdrag. De olika vårdutbildningarna
har den verksamhetsförlagda utbild­
ningen, praktiken, förlagd till våra olika
verksamheter. Det ställer stora krav på
planering, struktur och handledning.
Det finns nu en utvecklad samverkan
mellan Region Skåne och de olika ut­
bildningsanordnarna i Skåne. Detta
arbete sker genom en ny samverkans­
organisation där alla utbildningar inom
hälso- och sjukvård på högskolor/uni­
versitet är representerade. Samverkan
sker också med yrkeshögskoleutbild­
ningarna för medicinska sekreterare
samt med Vård- och omsorgscollege i
Skåne.
Handledning
En viktig del i den verksamhetsförlagda
utbildningen, men också vid introduk­
tion av nya medarbetare, är handled­
ning. De praktikavtal Region Skåne har
med utbildningsanordnarna ställer sär­
skilda krav på handledning. Under året
har en översyn av handledning i Region
Skåne genomförts med syfte att utveck­
la handledarfunktionerna så att dessa
svarar mot olika gruppers behov. Ett
dokument som definierar och beskri­
ver handledning i Region Skåne finns
nu framtaget. En grundläggande peda­
gogisk utbildning är framtagen och tre
handledarutbildningar är genomförda
utifrån denna modell. Regiongemen­
sam upphandling av handledarutbild­
ning har genomförts.
Allmän tjänstgöring läkare
(AT-läkare)
Utökningen av AT-läkartjänster i Region­
Skåne följer en femårig nationell plan
i samarbete med Sveriges kommuner
och landsting (SKL). Enligt planen ska
­Region Skåne utöka med 88 AT-tjänster
till totalt 204 tjänster fram till 2017. Un­
der 2014 utökades AT-­
läkartjänsterna
med 14 tjänster.
Specialistläkartjänster
(ST-läkare)
Hälso- och sjukvårdsnämnden finansie­
rade sammanlagt 760 ST-tjänster un­
der 2014. Styrning och regional prio­
ritering av ST-tjänster till definierade
bristområden har fortsatt och utökats.
Totalt har 58 ST-tjänster prioriterats till
allmänmedicin. Därutöver har 28 STtjänster i regional prioritering fördelats
till bristområden till exempel psykiatri,
geriatrik och urologi. Under 2014 tillde­
lades sex ST-tjänster till akutsjukvården
i Malmö och Lund. Akutsjukvården i
Region Skåne har utretts i ett särskilt
projekt där framtagandet av en regio­
nal kompetensförsörjningsplan ingått.
Utifrån projektets slutsatser beräknas
en utökning av cirka 12-20 ST-tjänster
i akutsjukvård behövas per år under en
20-årsperiod. Planen gäller från och
med 2015.
Praktisk tjänstgöring
för psykologer (PTP)
Den praktiska tjänstgöringen för psy­
kologer pågår under ett år efter psyko­
logexamen. Tjänstgöringen är en förut­
sättning för legitimation som psykolog.
Region Skåne finansierar regionalt 20
PTP-tjänster. De som gör sin tjänstgö­
ring deltar i ett regionalt PTP-program
som leds och samordnas av ansvarig
studierektor.
Grund- och specialistutbildning
för sjuksköterskor
Året har präglats av brist på sjukskö­
terskor, såväl grundutbildade som
specialistutbildade. Det behövs fler ut­
bildningsplatser både inom grund- och
specialistutbildningar för sjuksköter­
skor samt barnmorskeutbildningen, vil­
ket Region Skåne verkar för.
Bristen på specialistsjuksköterskor
har medfört ett stort behov av särskilda
regionövergripande insatser. Det har
bland annat inneburit en ökad styrning
av förmåner vid specialistutbildningar
förvaltningsberättelse
60
VERKSAMHET OCH RESULTAT I FOKUS
% av total
personalTotal-
kostnad för
År
kostnadyrkesgruppen
Läkare
2014
177 624 710 4,26%
2013
144 416 536 3,57%
2012
122 679 603 3,09%
Utveckling i yrket
En modell för karriärstegar har tagits
fram med syfte att på ett strukturerat
och tydligt sätt visa på möjliga kom­
petenssteg. Modellen tar sin utgångs­
punkt i den nyutexaminerade medar­
betaren. Karriärstegar finns nu för flera
yrkesgrupper och arbete pågår med att
implementera dessa.
För att göra utbildning mer till­
gänglig och anpassad använder Region
Skåne­e-lärande i allt högre grad. Anta­
let användare i Utbildningsportalen har
under året ökat och vid årsskiftet var
antalet uppe i drygt 20 000. Produktion
av nya utbildningar, uppdateringar av
befintliga utbildningar och överföring
av utbildningar från andra lärplattfor­
mar har pågått under året.
foto : © christi aan dirkse n
Gott ledarskap är en förutsättning
för framgång
Ett välfungerande chef- och ledarskap
är en av de viktigaste framgångsfakto­
rerna för att verksamheterna ska fung­
era och utvecklas.
Attrahera till chefsuppdrag
Region Skåne rekryterar drygt 100 che­
fer per år. Rekryteringen sker både in­
ternt och externt.
Behovet av chefer kommer att öka
under överskådlig tid, bland annat på
grund av pensionsavgångar. Många av
dessa framtida chefer finns i dag i or­
ganisationen som medarbetare. För att
skapa ett intresse bland medarbetare
att vilja bli chef genomförs en inspira­
tionsdag Nyfiken på att bli chef. Under
året genomfördes tre sådana dagar med
sammanlagt 65 deltagare från olika
verksamheter. Utvärderingen visar att
ett stort antal av dessa är intresserade av
att bli chefer. En struktur för hur Re­
gion Skåne arbetar vidare med chefsre­
krytering, kommer att tas fram under
2015.
Nya chefer
En gemensam basutbildning för alla
nya chefer är framtagen och de ingåen­
de utbildningsdelarna genomförs konti­
nuerligt. Syftet med utbildningen är att
ge alla nya chefer en grund att stå på när
det gäller chefsrollens ansvar och befo­
genheter. Deltagandet är obligatoriskt
och ska ses som en introduktion för alla
nya chefer i Region Skåne. Utbildning­
en är indelad i fem moment/delar: Upp­
draget som chef som en del av Region
Skånes uppdrag, verksamhetsplanering,
kommunikation, kompetensförsörjning
och rollen som arbetsgivarföreträdare.
Totalt deltog under 2014 cirka 200 che­
fer i ett eller flera av momenten.
Utveckla och behålla
Att erbjuda kompetensutveckling i le­
darskapet är en viktig del för att utveck­
la och behålla chefer. Detta görs på flera
olika sätt, bland annat genom en rad re­
giongemensamma aktiviteter för ledar­
utveckling. Under året har genomförts
drygt 20 olika program eller kurser med
totalt 1 100 deltagare. Som exempel
kan nämnas utvecklingsprogrammet
Verksamhetsnära ledarskap och utbild­
ningen Utvecklande ledarskap.
Region Skånes chefsdag genomför­
des i september med cirka 900 delta­
gare. Programmet innehöll både internt
fokus på de utmaningar chefer har i
Region Skåne samt flera föreläsningar
i ledarskap, bland annat om värde­
grundsarbete.
Samarbete med andra
Tillsammans med Stockholms läns
lands­
ting och Västra Götalandsre­
gionen reviderades den gemensamma
kompetensprofilen för förvaltningsche­
fer, direktörer och vd:ar. Underlaget är
förvaltningsberättelse
61
VERKSAMHET OCH RESULTAT I FOKUS
till prioriterade områden. Tio miljo­
ner avsattes för utbildningsförmåner.
Förmånerna innebär en heltidslön på­
19 000 kronor per månad vid helfarts­
studier och 2 500 kronor mer i lön efter
genomförd specialistutbildning. Priori­
teringar av specialiteter har gjorts till­
sammans med förvaltningarna. Totalt
fick 117 sjuksköterskor utbildningsför­
måner 2014. Av dessa är 44 regionalt
finansierade. De områden som har prio­
riterats regionalt är medicin, kirurgi,
psykiatri och vård av äldre. Ett arbete
har påbörjats med att ta fram måltal
för hur många specialistutbildade sjuk­
sköterskor olika verksamheter behöver.
Detta arbete har skett genom en enkät­
studie men också tillsammans med che­
fer i workshops.
Beslut fattades under hösten om
utbildningsanställningar. Åtta utbild­
ningsanställningar startade under hös­
ten 2014. Av dessa är sju med inriktning
på kirurgi och en med inriktning på,
ögonsjukvård. Utbildningsanställning
är en specifik tjänst där studier och
arbete varvas under två år. Sjuksköter­
skan behåller sin lön under tiden och
får 2 500 kronor mer i månaden efter
genomförd utbildning. Det ställs också
krav på att arbetsplatsen erbjuder mer
kvalificerade arbetsuppgifter efter ut­
bildningen.
Personalen i siffror
Antalet anställda var den 31 decem­
ber 32 378, vilket är en ökning med
658 medarbetare (2,1%) jämfört med
2013. Ökningen kan bland annat för­
klaras med ökat antal anställda i ung­
domssatsningen och utökat uppdrag av
platser i avancerad sjukvård i hemmet
(ASIH). Ökningen har varit störst i yr­
kesgrupperna undersköterskor/skötare
samt sjuksköterskor. Trots att antalet
sjuksköterskor har ökat har det funnits
obalans mellan behov och tillgång. Re­
gion Skåne har sedan den 1 maj 2014
ett nytt personalstatistikverktyg. Detta
innebär att det, för bästa möjliga jäm­
förbarhet av uppgifter till årsredovis­
ning 2014, kan behövas viss justering av
uppgifter för 2013 i förhållande till vad
som redovisades i förra årets årsredovis­
ning.
Antal anställda per förvaltning
AnställdaAnställdaFörändringFörändring
2014
2013
antal %
Hälsostaden Ängelholm
Medicinsk service
Skånes universitetssjukvård
Skånevård Kryh
Skånevård Sund
Kultur Skåne
Skånetrafiken
Regionservice
Koncernkontoret
Patientnämnden Skåne
Revisionen
Södra Regionvårdsnämnden
Folktandvården Skåne AB*
581
1 565
12 675
5 734
7 802
34
328
1 643
758
15
6
4
1 286
TOTALT Region Skåne
12 332 343
5 584 150
7 770 32
37 –3
311 17
1 575 68
732 26
15 –
7 –1
4 –
1 351 –65
32 378
31 720
2,8%
2,7%
0,4%
–8,1%
5,5%
4,3%
3,6%
0,0%
–14,3%
0,0%
–4,8%
2,1%
658
* Folktandvården Skåne 2013
Antal anställda – SYSSELSÄTTNINGSGRAD – Tillsvidare/deltid
Avser förhållandet 31/12 resp årFörändringAndel fördelat på
Arbetad tid avser hela 2014
2014 2013 procentKvinnor Män
Antal anställda
Anställda omräknat till heltid
Arbetad tid - Årsarbete
Genomsnittlig sysselsättningsgrad
Andel tillsvidareanställda
Andel deltidsanställda
32 378 31 720 31 209 30 434 27 254 *
96%
96%
92%
92%
14%
15%
2%
3%
*
0%
–1%
–1%
80
80
78
96
81
91
20
20
22
98
19
9
* Ingen uppgift
antal anställda per huvudgrupp personal1
2014
2014
2014
2013 2013
2013
2013-20142013-2014
HeltidDeltidTotalt
HeltidDeltidTotaltFörändrFörändr
antal
%
Avser tillsvidare- och visstids-
anställda 31/12 respektive år
Ledning och administration
Medicinsk sekreterare
Läkare
Sjuksköterska 2
Undersköterska/skötare 3
Övrig vård/rehab/social 4
Tandvårdsarbete
Övrig personal 5
Totalt
4 118
1 741
3 880
8 727
4 466
2 526
1 026
1 352
27 836
312
362
271
1 530
1 295
416
134
254
4 567
4 430
2 103
4 151
10 257
5 761
2 942
1 160
1 606
32 403
4 026
1 754
3 798
8 462
4 183
2 369
1 056
1 250
26 898
309
382
280
1 615
1 342
476
161
295
4 845
4 335
2 136
4 078
10 077
5 525
2 845
1 217
1 545
31 743
95
-33
73
180
236
97
-57
61
660
2,2%
–1,5%
1,8%
1,8%
4,3%
3,4%
–4,7%
3,9%
2,1%
1. Det finns anställda med deltidsanställning inom mer än en huvudgrupp därav överenstämmer förändring antal totalt inte helt med tidigare redovisad totalsiffra. 2.
Inklusive barnmorskor, biomedicinska analytiker.
3.
Inklusive sjukvårdsbiträde och andra biträden.
4. I gruppen ingår bland annat sjukhusfysiker, sjukhuskemister, psykologer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder, audionomer, dietister, kuratorer.
5. I gruppen ingår bland annat kulturarbetare, fritidsarbetare, ingenjörer, tekniker, hantverksarbetare, vaktmästare, köks- och måltidsarbetare, städ- och tvättarbetare.
förvaltningsberättelse
62
VERKSAMHET OCH RESULTAT I FOKUS
utgångspunkten vid chefsrekryteringar
samt vid identifiering av potentiella che­
fer till denna nivå. Kompetensprofilen
används också vid uttagning och i ge­
nomförande av det regiongemensamma
utvecklingsprogrammet för framtida
förvaltningsledningar, det så kallade
RUFF-programmet.
Region Skåne är en av parterna i
Sjukvårdens ledarskapsakademi och bi­
drar med både mentor och deltagare i
akademins mentorprogram.
Arbetad tid och frånvaro Årsarbete
åldersfördelning medarbetare
2014
2014
Avser januari – decemberAntal%
Avser tillsvidare- och visstids-2014 2014
anställda 31/12
KvinnorMän
Anställda årsarbete
35 533
Upp till 19 år
33
7
Frånvaro
20 – 24 år 742
263
Semester 3 561
10,0%
25 – 29 år 1 970
596
Sjukfrånvaro egen
1 891
5,3%
30 – 34 år 2 637
697
Övrig
4 413
12,4%
35 – 39 år 2 906
749
Frånvaro totalt
9 865
27,8%
40 – 44 år 3 151
783
45 – 49 år 3 441
707
Extra närvaro
50 – 54 år 3 647
751
Övertid/mertid/arbetad tid under jour och beredskap
685
2,5%
55 – 59 år 3 826
800
Timtid timavlönade 901
3,3%
60 – 64 år
3 232
812
Extra närvaro totalt
1 586
5,8%
65 år och äldre 436
192
Totalt
26 021 6 357
Totalt använda årsarbete = anställda årsarbete
minus frånvaro plus extra närvaro
27 254
76,7%
Varav förändring (+/-) beroende på
medelålder anställda 2014
organisation/verksamhet 79
Totalt KvinnorMän
Totalt och per kön
47
47
46
ANTAL ANSTÄLLDA HUVUDGRUPP PERSONAL - HELTID OCH DELTID
10000
9000
8000
7000
6000
5000 4118
4000
3000
1741
2000
1000
362
312
0
/
k
ing
ins e
dn tion
dic erar
e
e
L tra
t
M re
k
nis
se
mi
ad
Heltid
Deltid
8727
4466
3880
2526
1530
1295
271
re
ka
Lä
rs
öte
sk
k
Sju
a/
rsk are
e
t
ö öt
rsk sk
ka
de
Un
416
1026
134
1352
254
l
na
rd/
ete
rb
so
vå cial
r
a
e
g
s
o
ri
rd
gp
Öv ab/s
vå
vri
nd
Ö
a
reh
T
antal kvinnor och män per huvudgrupp personaL (procent)
2014 2014
20132013
Kvinnor Män
KvinnorMän
Ledning och administration
75,1%
24,9%
76,2%
23,8%
Medicinsk sekreterare
99,1% 0,9%
99,2%0,8%
Läkare
49,5% 50,5%
49,6%50,4%
89,7%10,3%
90,2%9,8%
Sjuksköterska 1
87,3% 12,7%
88,4%11,6%
Undersköterska /skötare 2 84,7% 15,3%
84,9%15,1%
Övrig vård/rehab/social 3
Tandvårdsarbete
88,4% 11,6%
89,2%10,8%
51,5% 48,5%
52,4%47,6%
Övrig personal 4
Totalt
80,4% 19,6%
81,0%19,0%
Avser tillsvidare- och visstidsanställda 31/12 respektive år
20122012
KvinnorMän
76,3%
23,7%
99,4%0,6%
48,9%51,1%
90,6%9,4%
88,9%11,1%
85,2%14,8%
88,6%11,4%
53,1%46,9%
81,2%18,8%
1. Inklusive barnmorskor, biomedicinska analytiker.
2. Inklusive sjukvårdsbiträden och andra biträden.
3. I gruppen ingår bland annat psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder, audionomer, sjukhusfysiker, sjukhuskemister, dietister.
4. I gruppen ingår bland annat kulturarbetare, fritidsarbetare, ingenjörer, tekniker, hantverksarbetare, vaktmästare, köks- och måltidsarbetare, städ- och tvättarbetare.
förvaltningsberättelse
63
VERKSAMHET OCH RESULTAT I FOKUS
Beräknade pensionsavgångar vid 65 år (tillsvidareanställda)
Pensionsavgångar
Tillsv. anställda
dec 2014
2015 20162017 2018 2019 202020212022 2023Summa % avgångar
2015-2023
Ledning/administration 77 122129 139 151 190147149 1561 260
Medicinsk sekreterare 44 5864 70 58 656886 70583
Läkare
69 6884 94 82 968594104776
154 241254 267 265 239256259 2492 184
Sjuksköterska1
Undersköterska/skötare 2 99 146180 193 210 196184207 2271 642
Övrig vård/rehab/social 356 5381 66 70 656168 70590
Tandvårdsarbete
19 2937 41 47 343636 33312
30 3850 53 60 415745 63437
Övrig personal 4
Totalt
1.
2.
3.
4.
548 754879 923 940 924894944 9697 775
3 924 2 006
3 456 9 568 5 132
2 560 1 076 1 448 29 155 32,1%
29,1%
22,5%
22,8%
32,0% 23,0%
29,0%
30,2%
26,7%
Inklusive barnmorskor, biomedicinska analytiker.
Inklusive sjukvårdsbiträden och andra biträden.
I gruppen ingår bland annat psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder, audionomer, sjukhusfysiker, sjukhuskemister, dietister.
I gruppen ingår bland annat kulturarbetare, fritidsarbetare, ingenjörer, tekniker, hantverksarbetare, vaktmästare, köks- och måltidsarbetare, städ- och tvättarbetare.
jämförelser mellan regionerna
*
Västra GötalandsregionenRegion Skåne
PersonalgruppÅrsarbetareAndel Medellön
ÅrsarbetareAndel Medellön
Sjuksköterska, barnmorska
Undersköterska m fl Läkare
Tandläkare
Tandsköterska, - hygienister m fl Läkarsekreterare
Rehabilitering och förebyggande
Sjukhustekn/labpersonal inklusive BMA
Utbildning, kultur och fritid
Teknik, hantverkare
Kök, städ, tvätt
Administration
* Stockholms läns landsting har inte tagit fram jämförbar statistik.
12 687 27,5%
6 970 15,1%
5 343 11,6%
858
1,9%
1 812
3,9%
2 760
6,0%
3 935
8,5%
1 874
4,1%
1 130
2,5%
1 375
3,0%
1 629
3,5%
5 701 12,4%
29 641
23 175
54 272
44 549
25 496
24 122
30 467
29 119
31 752
28 174
22 351
37 563
8 890
5 446
4 083
348
768
2 001
2 570
1 256
128
804
594
4 319
28,5%
17,5%
13,1%
1,1%
2,5%
6,4%
8,2%
4,0%
0,4%
2,6%
1,9%
13,8%
Västra Götalands­regionenRegion Skåne
Antal anställda
Kvinnor
Män
Antal årsarbetare
Medelålder
Kvinnor
Män
Medellön
Kvinnor
Män
Genomsnittlig sysselsättningsgrad
Kvinnor
Män
Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, andel av ordinarie arbetstid
Kvinnor
Män
Yngre än 29 år
30-49 år
50 år och äldre
Andel långtidssjukfrånvaro > 60 dagar
30 203
23 449
55 464
42 221
23 905
23 988
30 364
29 461
31 135
26 385
21 798
38 335
Stockholms läns landsting
48 266
32 378
44 375
79%80%
79%
21%20%
21%
46 075
31 209
42 847
4747
46
4747
46
4646
46
31 949
32 668
34 463
30 295
30 758
32 652
38 280
40 466
41 531
95,5 %
96,0 %
96,0 %
95,0 %
95,5 %
96,0 %
97,3 %
97,8 %
98,0 %
6,2 %
5,1 %
6,0 %
6,9 %
5,6 %
6,0 %
3,8 %
3,1 %
3,0 %
5,2 %
4,5 %
5,0 %
5,6 %
4,8 %
5,0 %
7,0 %
5,5 %
6,0 %
55,6 %
58,3 %
50,0 %
Uppgifterna avser månadsavlönade, exklusive timavlönade, i förvaltning och bolag.
förvaltningsberättelse
64
LÅNGSIKTIGT
VERKSAMHET STARK
OCH RESULTAT
EKONOMII FOKUS
Ekonomidirektörens kommentar
Ökad kostnadsutveckling
Inför 2014 höjdes utdebiteringen i Region­
Skåne med 30 öre. Skattesatsen hade
dessförinnan varit oförändrad sedan
2003. Skattehöjningen gav cirka 700
miljoner kronor som huvudsakligen har
använts till satsningar inom den skån­
ska hälso- och sjukvården. Det är därför
helt naturligt att kostnadsnivån 2014
höjts från de senaste två årens rekord­låga nivåer. Nettokostnadsökningen blev­­
sex procent jämfört med 2013 års justerade kostnader. Region Skånes intäk­
ter från skatt, kommunalekonomisk ut­jämning och generella statliga bidrag
­
ökade med 5,3 procent, men enbart
med 3,1 procent om skattehöjningen
frånräknas. Denna intäktsnivå överens­
stämmer med snittet under den senaste
femårsperioden. För att uppnå målet
om en långsiktigt stark ekonomi får inte
kostnaderna överstiga intäktsnivån.
Åren framöver
När regionfullmäktige behandlar års­
redovisningen för 2014 är arbetet med
budget och verksamhetsplan för perio­
den 2016–2018 i full gång. Uppdate­
ring av omvärldsanalys och arbete med
långtidskalkyler pågår och är viktiga
underlag för kommande budgetbeslut.
Region Skåne står inför en rad stora
ekonomiska och verksamhetsmässiga
utmaningar framöver. Beslut har ta­
gits om upprustning av sjukhusen i
Helsingborg, Malmö och Lund, som
innebär att investeringsutgifter i mång­
miljardklassen måste finansieras. Inom
sjukvården är en stor utmaning att öka
kvaliteten och effektiviteten i vården
av äldre personer med stora vårdbehov.
Kompetensförsörjningen måste säker­
ställas i ett läge med ökad konkurrens
om arbetskraften. Kollektivtrafiken har
utmaningen att stärka den fysiska till­
gängligheten och därigenom binda
samman Skåne och skapa en funktio­
nell region när det gäller arbete, boende
och utbildning. Alla dessa utmaningar
ska vi anta och lösa i en tid när vi inte
foto: © je n s christia n
Bokslutet 2014 visar ett resultat på 647
miljoner kronor, vilket uppgår till 2,0
procent av de samlade intäkterna från
skatter, statsbidrag och utjämning. Det
budgeterade resultatet 2014 var 625
miljoner kronor, vilket innebär att bok­
slutet blev 22 miljoner kronor bättre än
budgeterat. Resultatet rensat från jäm­
förelsestörande poster är 458 miljoner
kronor bättre än motsvarande resultat
2013.
Det är speciellt glädjande att vi lyck­
ades uppnå ett resultat som uppgår till
två procent av de samlade intäkterna.
Detta är det viktigaste finansiella må­
let att klara för att förbättra det egna
kapitalet och för att nå en långsiktigt
stark ekonomi. Trots det totala positiva
resultatet skiftar resultatet mellan sek­
torerna, där tyvärr sjukvården, liksom
i övriga landsting/regioner, visar ett ne­
gativt ekonomiskt resultat.
LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI
Positivt resultat
kan räkna med några större tillskott
från omvärlden och då den ekonomiska
återhämtningen går långsamt samtidigt
som staten har underskott i finanserna.
Därför måste effektiviseringsarbetet
fortgå för att vi ska klara utmaningar­
na. Samspelet mellan Region Skåne och
kommunerna kan ytterligare förbättras.
Att attrahera och rekrytera rätt med­
arbetare och samtidigt utveckla de be­
fintliga medarbetarna är avgörande för
kompetensförsörjningen. Mer resurser
löser inte alla problem.
Lars-Åke Rudin
Ekonomidirektör
förvaltningsberättelse
65
foto : © colourbox . com
God ekonomisk hushållning
Målet för Region Skånes ekonomiska
politik är att nå en långsiktigt stark
ekonomi som lever upp till kommunal­
lagens krav på god ekonomisk hushåll­
ning. Det fleråriga perspektivet är vikti­
gare än de enskilda räkenskapsåren. Alla
verksamheter som Region Skåne finan­
sierar ska vara effektiva. En långsiktigt
stark ekonomi är en förutsättning för
att trygga verksamheten och därmed ge
regioninvånarna en god service i form
av säker och lättillgänglig hälso- och
sjukvård samt kollektivtrafik. Att upp­
fylla god ekonomisk hushållning både
i verksamheten och i ekonomin är i sin
tur en förutsättning för att nå målet om
en långsiktigt stark ekonomi.
För att nå god ekonomisk hushåll­
ning krävs strikt acceptans och respekt
för de finansiella målsättningarna. De
finansiella målen som regionfullmäk­
tige för år 2014 fattat beslut om är:
Långsiktigt resultatmål: Region Skånes­
resultat ska över en femårsperiod, med
start 2013, minst uppgå till två procent
av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella
statliga bidrag.
Kortsiktigt resultatmål: Region Skånes
resultat bör årligen minst uppgå till en
procent av de samlade intäkterna från
skatt, kommunalekonomisk utjämning och
generella statliga bidrag.
Region Skånes resultat 2014 uppgick
till 647 miljoner kronor, vilket motsva­
rar 2,0 procent av de samlade intäk­
terna från skatt, kommunalekonomisk
utjämning och generella statliga bidrag.
Därmed har det kortsiktiga resultat­
Ett överskott är nödvändigt av flera­ målet uppnåtts. Det långsiktiga resul­
olika skäl. Region Skåne står inför ett tatmålet kan mätas först efter utgången
investeringsbehov i mångmiljardklassen­ av 2017. Eftersom det samlade resultatet
de kommande åren, framförallt för sjuk­ för 2013–2014 inte riktigt når upp till
husbyggnader. Investeringsutgifterna är två procent måste detta kompenseras de
är vida större än avskrivningsnivåerna. kommande tre åren.
Utan ett positivt resultat måste stora
delar av investeringarna lånefinansieras, Finansieringsmål:
vilket i längden leder till att räntekost­ •Investeringar i utrustning ska själv­
finansieras till 100 procent.
naderna undantränger utrymmet för
•Investeringar i fastigheter ska själv­
kärnverksamheten.
finansieras till minst 50 procent.
Ett annat skäl är möjligheten att pa­
rera för förändringar i sysselsättning, • Investeringar i tåg och bussar ska självfinansieras till minst 40 procent.
skatteunderlag och utjämningssystem.
För att kunna möta oväntade händelser
eller sämre tider, utan att behöva göra Resultatet och avskrivningarna uppgick
drastiska nedskärningar i verksamhe­ 2014 till 1 927 miljoner kronor. Efter­
ten, krävs en buffert i form av ett resul­ som de materiella investeringarna endast
tatöverskott. På grund av de konstanta uppgick till 1 839 miljoner kronor lig­
underskott som redovisades i de forna ger den totala självfinansieringsgraden
landstingen, från 1990-talets mitt och på närmare 105 procent. I förhållande
de första åren efter regionbildningen till finansieringsmålet uppgår själv­fram till mitten av 2000-talet, saknar finansieringsgraden till 181 procent och
Region Skåne idag denna buffert.
därmed är målet uppnått med råge.
förvaltningsberättelse
66
LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI
Långsiktigt stark ekonomi
Region Skånes skattesats uppgick 2014
till 10,69 kronor per skattekrona, vilket
är 57 öre lägre än riksgenomsnittet på
11,26 kronor per skattekrona. Därmed
är det finansiella utdebiteringsmålet
uppfyllt. Ambitionen att undvika skatte­höjningar har dock inte uppfyllts, då
skattesatsen höjdes med 30 öre 2014.
Redogörelsen ovan visar att Region
Skåne uppfyllt samtliga finansiella mål­
sättningar 2014, bortsett från ambi­
tionen att undvika skattehöjning. Den
finansiella analysen nedan visar på att
Region Skåne trots detta inte kan sägas
ha god ekonomisk hushållning inom
ekonomiperspektivet. Detta som en
följd av att det egna kapitalet uppgår till
minus 20,4 miljarder kronor och soli­
diteten är minus 83 procent. Dessutom
visar balanskravsberäkningen på ett ne­
gativt resultat och Region Skåne har ett
återställningskrav på 328 miljoner kro­
nor vid utgången av 2014. Årets resul­
tat, exkluderat för jämförelsestörande
poster, är bättre än de senaste tre årens
resultat och kan sägas vara en bit på vä­
gen mot god ekonomisk hushållning.
Omvärldsanalys
Intäkterna från skatt, utjämning och
statsbidrag stod för drygt 80 procent
av Region Skånes totala intäkter 2014.
Dessa intäkter påverkas av utveckling­
en såväl nationellt som internationellt.
Ökad tillväxt internationellt ger Sverige
goda förutsättningar till ekonomisk till­
växt som kommer landets kommuner,
landsting och regioner till del via stats­
bidrag och utjämningssystem. Utveck­
lingen på arbetsmarknaden är alltså den
absolut viktigaste faktorn som påverkar
skatteunderlaget och därmed Region
Skånes intäkter.
Globala ekonomin i otakt
Tillväxten har tagit fart i USA och
Storbritannien med en BNP-ökning på
cirka tre procent. Samtidigt är tillväx­
ten i euroländerna fortsatt mycket svag.
Arbetslösheten, som före finanskrisen
låg på cirka 7,5 procent i euroområdet
ligger nu strax under tolv procent. Den
stora skillnaden i återhämtningstakt
medför också att vi kommer att se en
snabbare ränteutvecklingstakt i USA
jämfört med Europa.
Svensk ekonomi
Den svenska ekonomin har, i likhet med
ekonomin i omvärlden, en tendens att
gå i otakt. Efter ett uppsving under
­andra halvåret 2013 har tillväxten däm­
pats markant under 2014. Ett starkare
Resultatbegrepp
Årets resultat/periodens resultat
Resultatet på sista raden i resultaträkningen.
Här ingår samtliga kostnader och intäkter.
utgår från årets resultat. Sedan ska alla
reavinster normalt räknas bort, medan
reaförluster normalt ska räknas in. Speciella
poster kan frånräknas om synnerliga skäl
föreligger. Exempel på synnerliga skäl är
resultateffekt vid sänkt diskonteringsränta
(RIPS) vid beräkning av pensionsskuld.
2014 års balanskravsresultat enligt bland­
modell uppgår till -200 miljoner kronor.
Resultat före (exklusive) jämförelse­
störande poster
Från årets resultat frånräknas större ekonomiska händelser av engångskaraktär som
just stör jämförelser med tidigare år, men
inte kan anses främmande för verksamheten. Exempel på poster som förekommit
de senaste åren är realisationsvinster eller
förluster, större upp- eller nedskrivningar av
värden, effekt av sänkt diskonteringsränta
(RIPS) vid beräkning av pensionsskuld, och
återbetalning av försäkringspremier från
AFA. 2014 års regionresultat exklusive jäm­
förelsestörande poster: 546 miljoner kronor.
Regionresultat och koncernresultat
Region Skånes resultat är summan av alla resultat för de nämnder och förvaltningar som
ingår i Region Skåne. I koncernresultatet
inräknas, förutom Region Skånes nämnder
och förvaltningar, även koncernbolagen
Region Skåne Holding AB och Folktandvården Skåne AB. Om ett bolags omsättning/
omslutning är av ringa storlek i förhållande till Region Skånes behöver bolaget
inte ingå i koncernredovisningen eller den
sammanställda redovisningen (som är den
benämning som används i den kommunala
redovisningslagen).
Balanskravsresultat
Är det resultat som ska vara större än 0
enligt den kommunala redovisningslagen.
Om balanskravsresultatet är negativt ska
underskottet återställas inom tre år. Räknas
ut i en så kallad balanskravsutredning som
Blandmodell och fullfonderingsmodell
Är två olika modeller för redovisning av
pensionskostnader. Blandmodellen är lagstadgad sedan 1998 och ersatte då rådande
praxis som var fullfondering. I blandmodellen
redovisas inte pensioner intjänade före 1998
Region Skånes årsredovisning 2014 är kommenterad utifrån regionresultatet beräknat
enligt fullfonderingsmodell om inte annat
specifikt anges. Nedan ges en förklaring till
vad som ingår i de olika resultatbegreppen:
som en skuld och värdesäkringen av skulden
(ränta, inflation antaganden om livslängd)
redovisas inte som en kostnad i resultaträkningen. Däremot redovisas utbetalningarna
av pension intjänad före 1998 som en
kostnad i resultaträkningen. I fullfonderingsmodellen är pensioner intjänade före 1998
upptagna som en skuld i balansräkningen
och värdesäkringen bokförs som en kostnad
i resultaträkningen. När pensionsutbetalningarna för pension intjänad före 1998 är högre
än kostnaden för värdesäkringen på denna
skuld blir kostnaderna högre och därmed
resultatet sämre i blandmodellen än i fullfonderingsmodellen. Kostnaden för Region
Skåne 2014 blev 776 miljoner kronor mer
med beräkning enligt blandmodell jämfört
med fullfonderingsmodell.
Resultat 2014
• Regionresultat enligt fullfonderingsmodell:
647 miljoner kronor
• Regionresultat enligt blandmodell:
–129 miljoner kronor
• Koncernresultat enligt fullfonderings­
modell: 592 miljoner kronor
• Koncernresultat enligt blandmodell:
–184 miljoner kronor
• Balanskravsresultat enligt blandmodell
–200 miljoner kronor
förvaltningsberättelse
67
LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI
Utdebiteringsmål: Region Skånes skattes­
ats ska vara lägre än riksgenomsnittet
och ambitionen är att undvika skattehöjningar.
blandmodellen, på 3,3 miljarder kronor
2014. Nästan halva resultatet förklaras
dock av en realisationsvinst i Lands­
tinget Uppsala län. Resultatet 2013,
exklusive återbetalning av AFA-medel
och effekt av sänkt diskonteringsränta,
uppgick till 3,7 miljarder kronor. Ren­
sat för ovan nämnda engångsintäkter
och tillfälliga poster har resultatet för­
sämrats med cirka två miljarder kronor
jämfört med 2013. Prisutvecklingen i
landsting/regioner, LPIK, uppgick till
2,3 procent och exklusive läkemedel
var prisutvecklingen 2,8 procent mel­
lan 2013 och 2014. Konsumentprisin­
dex, KPI, minskade med 0,2 procent i
årsmedelvärde mellan 2013 och 2014.
(Källor: Omvärldsanalys: SKL och SCB)
Även det ”underliggande” resultatet,
som är rensat för jämförelsestörande
poster och uppgick till 546 miljoner
kronor, är det bästa sedan 2010. De
största jämförelsestörande posterna var
realisationsvinster, som påverkat resul­
tatet positivt med 285 miljoner kronor,
Av dessa poster svarade försäljningen
av Folktandvården för 123 miljoner
kronor. Bidraget till finansieringen av
MAX IV har påverkat resultatet nega­
tivt med 145 miljoner kronor. Det jus­
terade resultatet på 546 miljoner kronor
motsvarar 1,7 procent av de samlade
intäkterna från skatter, statsbidrag och
utjämning. Jämfört med motsvarande
resultat 2013 är det en förbättring med
458 miljoner kronor.
Finansiell analys
Händelse som inträffat efter
räkenskapsårets slut
Syftet med den finansiella analysen är
att genom en utvärdering av det ekono­
miska resultatet och den ekonomiska
ställningen klargöra huruvida det råder
god ekonomisk hushållning i Region
Skåne.
Årets resultat
Region Skånes resultat för 2014 blev
ett överskott med 647 miljoner kronor.
Årets resultat uppgår till 2,0 procent av
Stark real skatteunderlagstillväxt
de samlade intäkterna från skatter, stats­Den reala skatteunderlagstillväxten har­ bidrag och utjämning. Det budgeterade
ökat starkt de senaste fyra åren och resultatet var 625 miljoner kronor, vil­
SKL:s prognoser pekar på ytterligare ket ger ett budgetöverskott på 22 mil­
ett par år framöver med ökningstal över joner kronor. Av nedanstående diagram
genomsnittet. En svag utveckling av framgår att resultatet var det bästa se­
sysselsättningen 2012 och 2013 kom­ dan 2010.
penserades av stora indexeringar av
pensionerna dessa år. Under 2014 slog
ÅRETS RESULTAT (miljoner kronor)
pensionsbromsen till och medförde att
Enligt resultaträkning
pensionsinkomsterna utvecklades sva­
Exklusive jämförelsestörande poster
gare, men sysselsättningen har å andra 1 200
sidan utvecklats starkt. Pensionsinkom­
800
sterna kommer åter att öka 2015–2018
400
och tillsammans med långsamt ökade
0
timlöner och en hygglig sysselsättnings­
-400
tillväxt beräknas den reala ökningen av
-800
skatteunderlaget bli närmare två pro­
-1 200
cent för planperioden. Det är klart över
-1 600
det historiska snittet.
-2 000
De svenska landstingen/regionerna
redovisade ett överskott, beräknat enligt -2 400 2010 2011 2012 2013 2014
I mars 2015 beslutade regeringen att
kompensera regioner/landsting för en
del av kostnadsökningen 2014 för He­
patit C-läkemedel. Intäkten, som för
Region Skånes del uppgår till cirka 80
miljoner kronor, kommer i likhet med
övriga regioner/landsting att redovisas i
2015 års räkenskaper.
Balanskravet
Balanskravet innebär att intäkterna
varje år måste balansera kostnaderna.
Blir resultatet negativt ska det egna ka­
pitalet återställas senast tre år efter att
underskottet uppkommit. I nedanstå­
ende balanskravsberäkning har 2014
års resultat justerats för realisations­
vinster. Dessutom åberopas synnerliga
skäl för att inte räkna med bidraget för
finansiering av forskningsanläggningen
MAX IV. Medfinansieringen av MAX
IV har samma syfte som medfinansie­
ringen av ESS, nämligen att investera i
framtida regional utveckling. På grund
av redovisningsreglerna kommer bidra­
get till ESS att periodiseras på 25 år.
Motsvarande avskrivning medges inte
för MAX IV, utan hela beloppet måste
redovisas som en kostnad i resultaträk­
ningen.
Det negativa balanskravsresultatet
2012 medförde att Region Skåne har
128 miljoner kronor att återställa senast
förvaltningsberättelse
68
LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI
fjärde kvartal 2014 än förväntat med­
förde att BNP ökade med 2,1 procent
2014 jämfört med 2013. Det var hus­
hållens konsumtionsutgifter och den
offentliga konsumtionen samt ökade
bruttoinvesteringar som bidrog till
ökningen. Exportnettot var svagt och
drog ned BNP-utvecklingen med drygt
en procentenhet. Antalet sysselsatta i
hela ekonomin ökade med 1,4 procent
och antalet arbetade timmar ökade med
1,5 procent. I näringslivet ökade anta­
let arbetade timmar med 1,3 procent.
I offentliga myndigheter ökade antalet
arbetade timmar med 1,8 procent. Ök­
ningen av sysselsättningen och arbetade
timmar i kombination med svag tillväxt
betyder att produktiviteten utvecklats
mycket svagt. Antalet personer i arbets­
kraften har fortsatt att växa vilket inne­
bär att arbetslösheten, trots ökningen av
antalet arbetade timmar, envist har legat
kvar på nästan åtta procent. Den lång­
variga lågkonjunkturen har satt tydliga
avtryck i lönebildningen. Löneavtalen
hamnade under 2,5 procent både 2013–
2014. Löneökningarna utöver avtalen
har också blivit ovanligt låga. Men tack
vare negativ inflation har hushållens
disponibla inkomster ökat starkt med
2,7 procent under 2014.
BALANSKRAVSBERÄKNING (miljoner kronor)
2014 2013
2012
Årets resultat enligt resultaträkningen
647 –2 158 –292
Justering för realisationsvinster
–285
–160 –85
Justering för realisationsvinster enligt
undantagsmöjlighet
69
0
0
Justering för sänkt diskonteringsränta, pensioner 0
2 666
0
Justerat resultat enligt fullfondering
431
348 –377
Justering för redovisning enligt blandmodell
–776
–221 122
Balanskravsresultat
–345
127–255
Synnerliga skäl för att inte behöva återställa
ett negativt resultat
145
0
0
Ingående återställningskrav
–128
–255
0
Utgående återställningskrav
–328
–128 –255
under 2015. Det negativa balanskravs­
resultatet 2014 på 200 miljoner kronor
ska återställas senast 2017. Regionfull­
mäktige har fastställt en budget för
perioden 2015–2017 som innebär att
återställningskravet avseende 2015 ska
vara åtgärdat, men budgeterade resultat
för 2016–2017 är inte tillräckliga för att
återställa 2014 års negativa resultat. Re­
gionstyrelsen avser att återkomma med
förslag till finansiering under hösten i
samband med Budget 2016 och verk­
samhetsplan 2017–2018.
Finansiering – Intäkter
Region Skånes intäkter i form av skatte­
intäkter, statsbidrag och utjämning
uppgick till 32 266 miljoner kronor
2014, vilket helt överensstämde med
budgeterat belopp. Jämfört med 2013
ökade intäkterna med 5,3 procent eller
2011
2010
–2 354
–218
1 171
–165
0
0
2 182
0
–390 1 006
262
–575
–128
431
320
0
0
1 630 miljoner kronor. Skatteintäkterna
ökade med 1 293 miljoner kronor eller
5,5 procent, vilket är 93 miljoner kro­
nor sämre än budget. Intäkterna från
kommunalekonomisk utjämning och
generella bidrag ökade med 337 mil­
joner kronor eller 4,7 procent. Jämfört
med budget blev det ett överskott på
93 miljoner kronor, vilket framför allt
beror på en lägre regleringsavgift. Om
skattehöjningen på 30 öre (695 miljo­
ner kronor) frånräknas uppgick den
totala intäktsökningen till 3,1 procent.
Den justerade intäktsökningen sam­
manfaller exakt med den genomsnitt­
liga ökningen de senaste fem åren. Un­
der 2014 utdebiterades 10,69 kronor per
skattekrona i landstingsskatt, jämfört
med rikssnittet som uppgick till 11,26
kronor per skattekrona. Region Skåne
hade 2014 den tredje lägsta skatte­satsen
KOSTNADS- OCH INTÄKTSUTVECKLING 2010-2014
Skatteintäkter m m
Nettokostnader
Exklusive jämförelsestörande poster
8%
7%
6%
5%
Skattehöjning
4%
3%
2%
1%
0%
2010
2011
–320
0
0
2012
2013
2014
Nettokostnaderna
Under 2014 uppgick verksamhetens
kostnader inklusive avskrivningar till
38 977 miljoner kronor och de verk­
samhetsanknutna intäkterna till 7 644
miljoner kronor. Nettokostnadsökning­
en uppgick till 7,6 procent. Budgeten
medgav en ökning på 7,1 procent vilket
medförde ett budgetunderskott på 122
miljoner kronor. Större budgetöverskott
noteras för intäkter som avser special­
destinerade statsbidrag och trafikkost­
nader. De största budgetunderskotten
återfinns bland lönekostnader och köpt
vård. Om nettokostnaderna justeras för
jämförelsestörande poster uppgår ök­
ningen till 6,2 procent. Den justerade
nettokostnadsutvecklingen är den hög­
sta sedan 2007 i Region Skåne. Netto­
kostnadsutvecklingen per invånare låg
för Region Skåne på 4,7 procent, vilket
ska jämföras med medelvärdet för alla
landsting/regioner på 4,3 procent.
Investeringarna
Under 2014 uppgick investeringarna
till 1 839 miljoner kronor. Budgeten för
året var 2 415 miljoner kronor. Fastig­
hetsinvesteringarna uppgick till 790
miljoner kronor medan 1 049 miljoner
kronor investerades i utrustning, varav
623 miljoner kronor gick till tåginves­
teringar. Investeringsnivån 2014 var
ungefär lika stor som föregående år och
medförde ett stort likviditetsöverskott,
vilket främst berodde på att 540 miljo­
ner kronor, som var budgeterade för för­
skottering av tåg under slutet av 2014,
i stället betalats under inledningen av
2015, då avtal tecknats.
Region Skåne har uppnått de fast­
ställda finansiella målen för självfinan­
sieringsgraden av investeringarna. Vid en
jämförelse av skattefinansieringsgraden,
där resultat enligt blandmodell, plus
avskrivningar sätts i relation till investe­
ringarna, bland regioner/landsting i lan­
det hamnar Region­Skåne med siffran
63 procent på den sämre halvan. Medel­
värdet uppgick till 75 procent.
förvaltningsberättelse
69
LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI
i landet, justerat för olikheter i verk­
samhetsansvar för kollektivtrafik, färd­
tjänst, hemsjukvård och utbildning.
Soliditet
Räntebärande tillgångar
och skulder
De räntebärande finansiella tillgångarna
uppgår per balansdagen till 4 162 mil­
joner kronor medan motsvarande skul­
der, exklusive pensionsskulden, uppgår
till 5 547 miljoner kronor. Det innebär
en räntebärande nettoskuldsättning om
1 385 miljoner kronor. Nettoskulden
har minskat med 782 miljoner kronor
under året, framförallt beroende på mer
positiv kapitalbindning, men även en
lägre investeringsnivå än budgeterat.
Likviditet
Region Skånes genomsnittslikviditet har
under 2014 uppgått till 3 805 miljoner
kronor. En stor del av likviditeten har
varit placerad på räntebärande konto i
bank med mer förmånliga inlåningsvill­
kor än andra korta placeringsalternativ.
Vid årsskiftet uppgick likviditeten till
4 104 miljoner kronor, varav 3 229 mil­
joner kronor var placerade i kortfristiga
värdepapper, medan 875 miljoner kro­
nor fanns tillgängliga på bankkonto.
Placeringarna utgjordes framförallt av
certifikat utgivna av kommuner och
dess bolag, bankplaceringar samt ett
fåtal placeringar i företagssektorn. Av­
kastningen på placeringarna uppgick
för 2014 till 0,7 procent. Likviditeten
har i nuvarande låga ränteläge placerats
med kort räntebindningstid i avvaktan
på relativt stora likvida utflöden under
första halvåret 2015.
Ej räntebärande finansiella
tillgångar och skulder
Låneskuld
Pensionsåtaganden
Den totala låneskulden, som inkluderar
både långfristiga krediter, långfristiga
finansiella leasingavtal samt deras kort­
fristiga del som utgörs av kommande
års amortering, uppgår vid årsskiftet
till 5 346 miljoner kronor, varav lea­
singskulden uppgår till 2 559 miljoner
kronor. Inga nya lån har upptagits un­
der året medan skulden har amorterats
planenligt med 83 miljoner kronor.
Ränteswapar används för att förändra
räntebindningstiden i existerande lån
på portföljbasis. Under året har ett nytt
swapavtal tecknats för att öka andelen
bundna räntor i låneportföljen. Avtalet
uppgår till 100 miljoner kronor med en
ränta på 1,1 procent och förfaller 2016.
Genomsnittsräntan för den totala låne­
skulden uppgick 2014 till 1,8 procent.
De totala pensionsförpliktelserna, in­
klusive löneskatt, uppgick vid årsskiftet
till 29 959 miljoner kronor, fördelat på
18 932 miljoner kronor som avser skuld
intjänad före 1998 och 11 027 miljoner
kronor som avser skuld intjänad från
och med 1998. Pensionsskulden har
ökat med 7,6 miljarder kronor, eller­
med 34 procent, sedan 2010. Effekter
av sänkt diskonteringsränta står för
drygt 4,8 miljarder kronor av denna ök­
ning. Den totala pensionsskulden, ut­
tryckt per invånare, uppgår till 23 244
kronor. Genomsnittsskulden i riket är
24 310 kronor. Region Skåne har den
fjärde lägsta pensionsskulden per invå­
nare bland regioner/landsting i landet,
vilket delvis kan förklaras av en stark
befolkningsökning.
NETTOSKULD/TILLGÅNG (miljoner kronor)
Räntebärande tillgång
Räntebärande skuld
genomsnittsRÄNTOR (procent)
Nettoskuld/tillgång
6 000
Räntekostnad lån, %
Räntekostnad leasing, %
Räntekostnad netto swap kontrakt, %
Räntekostnad total skuld inkl
ränteswapkontrakt, %
Avkastning placeringar
och bank, %
4 000
2 000
0
-2 000
-4 000
-6 000
Ej räntebärande finansiella tillgångar ut­görs av aktier i dotter- och intressebolag
samt långfristiga fordringar till fram­
förallt Trafikverket. Genom bildandet
av Region Skåne Holding AB under
2013 äger Region Skåne, utöver ägande
i intressebolag, numera enbart aktier i
holdingbolaget och Skåne European
Office. Under 2014 har aktier i Folk­
tandvården Skåne AB och ClinTrials
Skåne AB överförts till holdingbolaget,
vilket innebär att ägarinflytandet för
dessa bolag flyttats från Region Skåne
till holdingbolaget. Aktiernas bokförda
värde i holdingbolaget är 200,3 miljo­
ner kronor och i Skåne European Office
0,2 miljoner kronor.
2010
2011
2012
2013
2014 2013 2012 2011 2010
1,27
0,80
1,77
1,30
1,87
2,35
1,94
2,44
1,38
1,18
1,78
1,45
0,75
0,70
2,71
1,84
2,28
2,63
2,91
1,69
0,75
1,39
1,73
2,37
0,88
förvaltningsberättelse
70
2014
LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI
Nyckeltalet soliditet är ett mått på
Region Skånes långsiktiga finansiella
handlingsutrymme och visar hur stor
del av tillgångarna som finansieras
med egna medel. Soliditeten uppgick
till -83 procent vid årsskiftet. Den ge­
nomsnittliga soliditeten för regioner
och landsting i landet med beräkning
av samtliga pensionsförpliktelser upp­
gick till -40 procent. Det kan noteras
att samtliga regioner/landsting med
undantag för Östergötland har en nega­
tiv soliditet, det vill säga att skulderna
är större än tillgångarna. Det är dock
bara två landsting i landet som har en
svagare soliditet än Region Skåne. Det
finns inget uttalat balansmål i Region
Skåne, men för att skapa långsiktigt sta­
bila förutsättningar bör det långsiktiga
soliditetsmålet vara att tillgångarna ska
vara större än skulderna.
TOTALA PENSIONSFÖRPLIKTELSER (miljoner kronor)
Intjänad före 1998
RÄNTebindningstid
2013
Räntebindningstid lån, år
Räntebindningstid swap kontrakt, år
Räntebindningstid lån inkl
ränteswapkontrakt, år
Räntebindn. tid placeringar, år
Räntebindn. tid nettoskuld, år
Exponering mot ränteförändring
inom 1 år %
2014 2013 2012 2011 2010
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2010
2011
2012
Region Skåne har inte avsatt några
medel till framtida pensionsutbetal­
ningar utan återlånar medlen till in­
vesteringsverksamheten. Det innebär att
någon specifik tillgångsportfölj för pen­
sionsändamål inte föreligger.
Finansnetto
Tillgångarna har genererat 30 miljoner
i intäkter medan räntekostnaden för
skulderna uppgår till 103 miljoner kro­
nor. Det ger ett räntenetto om 73 miljo­
ner kronor, vilket är 27 miljoner kronor
bättre än föregående år. Räntenettot utgör 0,2 procent av skatteintäkter, utjäm­ning och statsbidrag. Ränteswapkon­
trakten, som förlänger den genomsnittliga löptiden i låneportföljen, har med­
fört ökade räntekostnader under 2014
med 50 miljoner kronor, då de långa
räntorna varit högre än de korta. Låneoch leasingskuldens över- eller under­
värden, -35 respektive +30 miljoner
kronor enligt tabell, resultatförs inte.
Region Skåne tillämpar säkringsredo­
visning för derivattransaktioner, var­
2014
för inte heller över- eller undervärden
i ränteswapkontrakten kopplade till
låneportföljen resultatförs. Placerings­
portföljens eventuella undervärde resul­
tatförs men vid bokslutstillfället finns
inga undervärden. Värderingen till verk­ligt värde har därmed inte påverkat re­
sultatet.
Riskhantering
De räntebärande finansiella tillgång­
arna och skulderna hanteras i enlighet
med Region Skånes riktlinjer för med­
elsförvaltning, vilken innehåller följan­
de riskbegränsningar.
Ränterisk
Den genomsnittliga återstående ränte­
löptiden tillåts inte överskrida två år för
penningmarknadsplaceringar. Den ge­
nomsnittliga räntelöptiden uppgår till
0,12 år vid årsskiftet. För låneskulden
gäller ett riktvärde om två år i genom­
snittlig räntelöptid med en tillåten avvi­
kelse inom intervallet ett till tre år samt
att högst 50 procent av låneskulden får
–0,2
–0,2
–0,2
–0,3
–0,4
–3,9
–4,7
–4,1
–3,9
–4,4
–2,2
0,1
–5,3
–2,6
0,1
–4,8
–2,5
0,1
–3,1
–2,4 –2,2
0,2
0,3
–3,0 –10,5
49,5
48,2
43,1
39,0
49,8
exponeras mot ränteförändringar det
kommande året. Finansiell leasing jäm­
ställs med övrig upplåning och omfattas
av samma limiter som låneskulden. De
faktiska värdena vid årsskiftet framgår
av tabell ovan.
Samtliga lån löper med rörlig ränta.
Ränteswapkontrakt har tecknats om
2 475 miljoner kronor i avsikt att uppnå
rätt ränteförfalloprofil och genomsnitt­
lig återstående löptid. Ränteswapkon­
trakten förlänger den genomsnittliga
räntelöptiden i låneskulden med 1,91 år
till 2,18 år.
Räntebindningstiden avgör hur snabbt
en ränteförändring påverkar finansnettot.
Med ovanstående räntebindning påver­
kar en förändring av räntan med en
procentenhet på balansdagen finansnet­
tot med nedanstående belopp.
Valutarisk
Enligt riktlinjerna ska alla lån i ut­
ländsk valuta samt alla avtal i utländsk
valuta där motvärdet överstiger fem
miljoner kronor valutasäkras. Alla lån
räntebärande tillgångar och skulder (miljoner kronor)
effekt av ränteförändring
Bokfört Bokfört värde inkl VerkligtÖvervärden/
värde
upplupen ränta
värde
undervärden
(miljoner kronor)
Låneskuld
Leasingskuld
Ränteswapkontrakt
Total låneportfölj Placeringsportfölj
–2 787 –2 559
0
–5 346
3 229
–2 788
–2 823
–2 560
–2 530
–2–173
–5 350
5 526
3 231
3 231
–35
30
–171
–176
0
Låneskuld21,3
Leasingskuld17,4
Ränteswapkontrakt19,5
Total låneportfölj
19,3
Placeringsportfölj17,1
Nettoskuld
–2 166
–2 119
–176
Nettoskuld2,2
–2 295
Kommande året
förvaltningsberättelse
71
LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI
Intjänad 1998 och framåt
30 000
(miljoner kronor)
Säkringsvärde inklusive terminspris
301
Marknadsvärde avistakurser
315
Marknadsvärde inklusive terminskurser 315
Övervärde/undervärde14
FÖRFALLOSTRUKTUR (miljoner kronor)
Placeringar
Finansiell leasing
Långfristiga lån, reverslån, LÖF
3 000
2 000
1 000
0
-1 000
-2 000
-3 000
15 016 017 018 019 020 021 022 023 024 025 026
2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2
20
Tillgängliga likvida medel, som ska
uppgå till minst 1 000 miljoner kronor,
uppgick till 6 353 miljoner kronor. För­
utom redovisad likviditet inkluderas i
tillgänglig likviditet även outnyttjad
checkräkningskredit om 1 000 miljoner
kronor samt lånebeslut i Europeiska In­
vesteringsbanken om cirka 1 250 miljo­
ner kronor (140 miljoner euro). Region
Skåne kan klara sina betalningsåtagan­
den, trots ett stort negativt rörelseka­
pital, på grund av ett jämnt inflöde av
säkra intäkter och outnyttjade bekräf­
tade krediter om 2 250 miljoner kronor.
Likviditets- och kreditrisk
Finansieringsrisk
Rörelsekapitalet, som beräknas som
samtliga omsättningstillgångar minus
kortfristiga skulder, har under 2014 för­
sämrats med drygt 2 006 miljoner kro­
nor och uppgick vid årsskiftet till minus
3 538 miljoner kronor.
Vid årsskiftet uppgick andelen förfal­
lande skulder inom en och samma tolv­månadersperiod till 47 procent, vilket
överstiger limiten 30 procent i riktlin­
jerna. Anledningen är ett särskilt fattat
beslut av regionfullmäktige att lösa lån
till landstingens ömsesidiga försäkrings­bolag, LÖF, om 787 miljoner kronor.
Avsikten är att därigenom att bidra till
att anpassa LÖF:s finansiella struktur
till Solvens II-reglerna. Utan det särskil­
da beslutet hade andelen förfallande lån
varit kring 30 procent. Förfalloprofilen
för låneskuld och placeringar framgår
av diagram ovan.
Likviditeten placeras i penningmark­
naden utifrån krav på kreditvärdighet
samt även i vissa fall med löptids- och
beloppsbegränsningar. Likviditeten pla­
ceras i papper utgivna av svenska staten,
svenska kommuner och dess helägda
bolag, säkerställda obligationer, svenska
bank- och bolåneinstitut samt i företag.
För placeringar i företag, för vilka löptiden uppgår till högst tre månader,
ställs krav på högsta kortfristiga kredit­
värdighet. Innehavet per kategori redo­
visas i not 17. Beloppsbegränsningar per
kategori av emittenter innebär att väsent­
liga koncentrationer av kreditrisk undviks.
Placeringar i räntemarknaden ge­
nomförs i värdepapper med god likvidi­
tet där löptiderna inte är längre än prog­
nostiserat framtida utflöde av likviditet.
På balansdagen hade samtliga mot­
parter i ingångna derivatavtal en kredit­
värdighet om A eller högre (Standard &
Poor´s).
Borgen
Ett nytt beslut om borgen har fattats
under året. Regionfullmäktige beslu­
tade 2014-11-03, § 86, att ingå bor­
gen för Skånes Djurparks upplåning
för investering i stiftelsens fastigheter.
Borgensåtagandet omfattar totalt tio
miljoner kronor och delas lika mellan
Region Skåne och Höörs kommun. Vid
årsskiftet har ännu inte borgensbeslutet
utnyttjats till någon del.
Regionfullmäktige beslutade 201305-07, § 40, att ingå borgen för ytter­
ligare 699 miljoner kronor till totalt
1 034 miljoner kronor för Hälsostaden i
Ängelholm AB:s upplåning för om- och
tillbyggnad av Ängelholms sjukhus.
Vid årsskiftet är 362 miljoner kronor
av borgensbeslutet utnyttjat, 350 mil­
joner kronor i långfristigt lån gentemot
Nordiska Investeringsbanken och 12
miljoner kronor i utnyttjad checkräk­
ningskredit hos Nordea. Som säkerhet
för borgensåtagandet finns underbor­
gen med en tredjedel var från de andra
delägarna i bolaget, som utöver Region
Skåne utgörs av Wihlborgs Fastigheter
AB och Peab Sverige AB.
Nytt beslut om borgen togs av
regionfullmäktige 2013-06-17, § 62,
­
med förtydligande av beslut 2013-1125/26, § 123, till Wihlborgs upplåning
för ombyggnad och uppförande av ny
psykiatribyggnad i Lund, som Region
Skåne hyr i sin helhet. Borgen uppgår
till maximalt 894 miljoner kronor och
var vid årsskiftet utnyttjat till 785 mil­
joner kronor för bolagets emissioner av
förvaltningsberättelse
72
LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI
i låneportföljen är upptagna i svenska
kronor. Alla identifierade större avtal i
utländsk valuta har valutasäkrats, vilket
innebär att det vid balansdagen finns
valutasäkrade utländska framtida be­
talningar med ett motvärde i svenska
kronor om 301 miljoner kronor för an­
skaffning av nya Pågatåg med betalning
i euro. Avtalen valutasäkras med valuta­
terminer och hanteras med valutaswap­
par om tidpunkterna för betalning inte
stämmer överens med leveransplan. För
valutasäkringar tillämpas säkringsredo­
visning, varför över- eller undervärden
inte resultatförs. Valutasäkringarna av­
ser i huvudsak investeringsverksamhe­
ten, vilket innebär att resultaträkningen
inte omedelbart påverkas av eventuella
övervärden eller undervärden av valu­
tasäkringarna. Investeringarna bokförs
till den kurs utgifterna är säkrade till
och påverkar resultatet efterhand ge­
nom avskrivningar.
BUDGET- OCH PROGNOSAVVIKELSE FÖR ÅRETS RESULTAT
I RELATION TILL VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
Prognosavvikelse
Budgetavvikelse
3,0%
2,0%
1,0%
0
-1,0%
2,0%
2010
2011
2012
obligationer i marknaden. Som säker­
het för borgensåtagandet finns pantbrev
i fastigheten.
Budgetföljsamhet
Årets resultat blev 647 miljoner kro­
nor. Budgeterat resultat var 625 miljo­
ner kronor, vilket innebär att årsutfal­
let blev 22 miljoner kronor bättre än
budgeterat. Det motsvarar 0,1 procent
i relation till verksamhetens nettokost­
nader. Utfallet för verksamhetens netto­
kostnader blev 122 miljoner kronor
sämre än budgeterat, vilket motsvarar
en avvikelse med 0,4 procent.
Prognossäkerhet
Prognosen för årets resultat som lämna­
des i samband med tertialbokslutet i au­
gusti var 944 miljoner kronor och avvek
från det slutgiltiga bokslutet med 297
miljoner kronor eller med 0,9 procent.
Prognosavvikelsen förklaras i huvud­
sak av att vid prognostillfället var det
inte känt att någon återbetalning från
AFA inte skulle ske och inte heller ut­
betalningen avseende finansieringen av
MAX IV. Prognosen för verksamhetens
nettokostnader i augustibokslutet avvek
med 365 miljoner kronor från bokslu­
tet, vilket motsvarar 1,2 procent. Avvi­
kelsen kan förklaras med samma poster
som gäller för årets resultat ovan.
Känslighetsanalys
I tabellen ovan redovisas hur ett antal
scenarier skulle påverka Region Skåne
ekonomi beräknat i 2014 års prisnivå.
2013
2014
Kostnad/Intäkt
Förändring av skatteunderlaget med 1 procent
± 248
10 öre förändrad utdebitering
± 232
Löneförändring med 1 procent
± 179
Omkostnadsförändring med 1 procent
± 202
LPIK - förändring med 1 procent
± 320
Förändring av utjämningsbidrag/avgift 100kr/invånare
± 127
Läkemedelskostnadsförändring med 1 procent
± 36
Ränteförändring med 1 procent, kostnader ± 19
Ränteförändring med 1 procent, intäkter ± 17
Koncernen
– sammanställd redovisning
För första gången sedan 2003 upprät­
tar Region Skåne 2014 en koncernre­
dovisning. I den konsoliderade koncer­
nen ingår moderbolaget Region Skåne
Holding AB och Folktandvården Skåne
AB. Koncernresultatet uppgår till 592
miljoner kronor, vilket är 45 miljoner
kronor sämre än budgeterat resultat.
Trots ett stort ekonomiskt överskott i
Folktandvården Skåne AB är koncern­
resultatet sämre än regionresultat. Det
beror på att den realisationsvinst på 123
miljoner kronor som uppstod i sam­
band med försäljningen av Folktand­
vården elimineras vid konsolideringen
av koncernen.
Koncernstruktur
Region Skåne
Koncernresultatet exklusive jämför­
else­störande poster uppgår till 609 mil­
joner kronor, vilket är 521 miljoner kro­
nor bättre än motsvarande resultat för
Region Skåne 2013. Nettokostnadsut­
vecklingen uppgick till 7,8 procent. Om
nettokostnaderna justeras för jämförel­
sestörande poster uppgår ökningen till
5,8 procent. Såväl resultat som netto­kostnadsutveckling visar således bättre
värden för koncernen jämfört med Re­
gion Skånes.
Den räntebärande nettoskulden för
koncernen uppgick den 31 december
2014 till 1 250 miljoner kronor. Netto­
skulden har minskat med 917 miljoner
kronor under 2014, framförallt beroen­
de på mer positiv kapitalbindning men
även en lägre investeringsnivå än bud­
Skåne European
Office, Belgien
100%
Region Skåne
Holding AB
100%
Business
Region Skåne AB
Teknopol AB
Tourism in
Skåne AB
Innovator
Skåne AB
Invest in
Skåne AB
ClinTrials
Skåne AB
85%
100%
100%
100%
85%
100%
Folktandvården
Skåne AB
100%
Malmö Opera &
Musikteater AB
90%
Skånet AB
91%
SkåneCare AB
100%
Skånes
Dansteater AB
90%
Ingår i koncernredovisningen
Ingår ej i koncernredovisningen
Event in
Skåne AB
100%
Film in
Skåne AB
100%
förvaltningsberättelse
73
LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI
4,0%
KÄNSLIGHETSANALYS
Region Skåne investerar
för framtiden
Region Skåne har sedan 2010 haft en
ökande investeringsvolym, med en topp
2011 med 2 445 miljoner kronor, för
att sen plana ut. Toppen har i stor ut­
sträckning varit kopplad till utbytet och
utökningen av Pågatågsflottan. Under
2014 levererades de sista tågen i den för­
sta tilläggsbeställningen, vilket gör att
Region­Skåne nu har 69 nya Pågatåg i
trafik. Samtidigt har beslut fattats om
beställning av ytterligare 30 Pågatåg,
som levereras under åren 2017–2019.
Inom hälso- och sjukvården har de se­
naste åren inneburit en nystart av arbetet
med utvecklingen av sjukhusområdena
i Ängelholm, Helsingborg, Malmö och
Lund. Det kommer att innebära kraf­
tigt höjda investeringsnivåer för Region
Skåne under den närmsta tioårsperio­
den. Projekten befinner sig i olika faser
men har än så länge inte gått in i mer
omfattande byggåtgärder, vilket gör att
utfallet för 2014 än så länge håller sig
på ungefär samma nivå som tidigare år.
Budgeten för Region Skånes inves­
teringar under 2014 var 2 415 miljoner
kronor och utfallet blev 1 839 miljoner
kronor. Avvikelsen förklaras med att
540 miljoner kronor, budgeterade för
förskottering av nya Pågatåg och köp
av två begagnade Öresundståg under
INVESTERINGAR (miljoner kronor)
Kollektivtrafik
Fastigheter
2 500
Utrustning exkl
kollektivtrafik
2 000
1 500
1 000
500
0
2010
2011
2012
2013
2014
slutet av 2014, istället betalats under
inledningen av 2015, då avtal tecknats.
Investeringarna fördelar sig huvudsak­
ligen på byggnader och utrustning.
Under 2014 investerades dessutom 28
miljoner kronor i immateriella anlägg­
ningstillgångar.
Bygginvesteringar inom
hälso- och sjukvården
Regionfullmäktige fastställde en in­
vesteringsbudget för bygginvesteringar
inom sektor vård och hälsa för 2014
om totalt 686 miljoner kronor. Inves­
teringsbudgeten har genom omdispo­
neringar av regionstyrelsen minskats
till 507 miljoner kronor. Av detta har
413 miljoner kronor fördelats i potter,
100 miljoner kronor, och specificerade
objekt, 313 miljoner kronor. Budgeten
för 2014 innebär efter reduceringen en
minskad nivå jämfört med 2013, då 800
miljoner budgeterades. Utfallet under
2014 blev 506 miljoner kronor. Under
föregående år var utfallet 343 miljoner
kronor. Den stora differensen mellan
budget och utfall både under 2013 och
2014 samt omdisponeringarna i budget
beror till största del på utvecklingen av
sjukhusområdena i Malmö, Lund och
Helsingborg, där förbrukningen vän­
tades öka under åren 2013 och 2014.
Denna ökade förbrukning har dock
dröjt.
Objekt över 50 miljoner kronor
Objekten över 50 miljoner kronor do­
minerar budget och utfall. Nedan be­
skrivs status avseende fem objekt som
pågått under 2014. Ytterligare två ob­
jekt, akut- och infektionskliniken i
Malmö och strålbehandlingsprojektet i
Lund, är sedan tidigare år tagna i drift.
Årets insatser har endast inneburit min­
dre kompletterande åtgärder och eko­
nomiska regleringar, vilket har innebu­
rit en samlad investeringsutgift om tre
miljoner kronor. Båda projekten har av­
slutats redovisningsmässigt under året.
Ett av de pågående större objekten är
en extern förhyrning, vilket innebär att
det inte har genererat några bygginves­
teringsutgifter. Den specificerade bud­
geten för objekten, inklusive medel för
projektering, var 257 miljoner kronor
under 2014. Utfallet var 349 miljoner
kronor, vilket beror på periodiseringsef­
fekter mellan 2013 och 2014.
Lokaler för rättspsykiatrin i Skåne
Organisation och lokaler för den rätts­
psykiatriska vården har utretts vid
ett flertal tillfällen sedan början av
1990-talet. Under 2010 identifierades
en ny lokalisering av rättspsykiatrin till
Mellanköpinge i Trelleborgs kommun.
I april 2014 togs det första spadtaget
och under hösten har anläggningens be­
tongstommar rests. Anläggningen kom­mer att omfatta närmare 13 000 kvadratmeter, ha plats för 51 patienter och
vara en arbetsplats för cirka 140 med­
arbetare. Enligt den liggande tidplanen
kommer anläggningen att stå klar till
sommaren 2016. Under året har 103
miljoner kronor upparbetats. Projektets
budget är 487 miljoner kronor och be­
döms hålla sig inom denna ram. Utöver
detta kommer det finnas behov av in­
vesteringar i utrustning under åren
2015 och 2016.
Hälsostaden Ängelholm
Region Skåne har tillsammans med
Peab och Wihlborgs fastigheter bildat
ett bolag med syfte att utveckla sjuk­
husområdet. Inriktningen är att kon­
centrera sjukvårdsverksamheten till det
norra sjukvårdsområdet. I maj 2013 be­slutade regionstyrelsen om ramavtal
för om- och nybyggda lokaler på sjuk­
husområdet i Ängelholm. Ramavtalet
innebär en nybyggnation på det norra
sjukhusområdet, där Region Skåne
kommer att hyra cirka 8 000 kvadrat­
meter. Samtidigt kommer 5 400 kva­
dratmeter i huvudbyggnaden att byggas
om och betydande investeringar görs
i infrastrukturen på sjukhusområdet.
Hälsostaden i Ängelholm AB beräknar
att åtgärderna innebär en investering
om cirka 700 miljoner kronor för bola­
get. Produktion av om- och nybyggna­
tion av vårdbyggnader påbörjas under
2015. Projektet beräknas vara färdig­
ställt 2018.
förvaltningsberättelse
74
LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI
geterat. Koncernens nettoskuld är 135
miljoner lägre än regionens, framför allt
beroende på Folktandvårdsbolagets po­
sitiva resultat.
Utveckling av sjukhusområdena
i Helsingborg, Malmö och Lund
illustr ation : © S chmidt Ha mmer La ssen Architects K /S
LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI
I december 2013 beslutade regionsty­
relsen om mycket omfattande åtgärder
för att modernisera sjukhusområdena i
Helsingborg, Malmö och Lund. I beslu­
tet togs ett helhetsgrepp på de tre sjuk­
husområdena, som tidigare bedrivits
som separata projekt. Projekten kom­
mer att pågå under lång tid framöver
och ha stor inverkan på verksamheterna
på sjukhusområdena och på Region
Skånes ekonomi. En rutin har skapats
för att hantera nya beslut och för att
återkoppla pågående arbete genom åter­
rapportering till regionstyrelsen vid två
tillfällen om året (juni och december).
Under 2014 har en ny enhet för strate­
gisk fastighetsutveckling skapats med
uppdrag att leda projekten.
Helsingborgs sjukhusområde
och ny byggnad
Regionstyrelsen godkände i mars 2012
utvecklingsplanen för sjukhusområdet i
Helsingborg och avsatte medel för den
fortsatta planeringen. Sedan december
2013 har regionstyrelsen beslutat om en
mängd åtgärder avseende sjukhusom­
rådet i Helsingborg, vilket innebär att
hittills sammanlagt 814 miljoner kro­
nor avsatts. Under 2014 startade insat­
serna på sjukhusområdet med rivningen
av byggnad 05 i april. Därmed bereddes
plats för etablering av en evakuerings­
byggnad om 4 500 kvadratmeter. Den
nya byggnaden, som består av prefa­
bricerade moduler, monterades under
hösten och vintern 2014 och tas i bruk
under våren 2015. Byggnaden innehål­
ler två generella mottagningsplan och
ett plan för öron-näsa-halsmottagning.
Detta och flera andra evakueringspro­
jekt möjliggör en start av ombyggna­
den av huvudbyggnaden under hösten
2015.
Under året har påbyggnadsarbetet av
sjukhusområdets parkeringshus påbör­
jats, vilket är en förutsättning för eta­
bleringen av den planerade nybyggna­
tionen på området. Produktionsstarten
av nybyggnationen planeras till hösten
2015. Entreprenadupphandlingen av den
nya byggnaden har slutförts under 2014
Helsingborgs sjukhusområde är del i en stor satsning på nya sjukhusmiljöer.
och arbetet med programhandling har
fortsatt.
Den bedömda samlade investerings­
utgiften ligger på 4,3 miljarder kronor.
Utfallet i projektet under 2014 var 160
miljoner kronor och det samlade utfal­
let hittills är 208 miljoner kronor.
Sjukhusområdet i Malmö
Sedan december 2013 har regionsty­
relsen beslutat om en rad åtgärder på
sjukhusområdet i Malmö, vilket inne­
bär att hittills 2 375 miljoner kronor
har satts av. Målsättningen är att i ett
första skede skapa cirka 86 000 kva­
dratmeter nyproducerade ytor på sjuk­
husområdet. Nyproduktionen bedöms
bestå av mellan 67 000 och 71 000
kvadratmeter vårdlokaler och cirka
15 000 kvadratmeter servicelokaler. Un­
der 2014 har en uppdatering av fastig­
hetsutvecklingsplanen för sjukhusom­
rådet genomförts. En förutsättning för
att skapa nya ytor på sjukhusområdet är
att etablera evakueringsytor. En revide­
ring av behovet av moduletablering har
skett under året och denna bedöms nu
till 15 000 kvadratmeter. Under hösten
har en upphandling av denna påbörjats
och den förväntas resultera i en start av
etableringen senhösten 2015. De första
rivningarna på sjukhusområdet genom­
fördes tidigt 2015 för att möjliggöra
moduletableringen. En upphandling
av arkitekter, tekniska konsulter och
huvudentreprenörer för vårdbyggnaden
och servicecentralen sker under vintern
2014/2015. Under 2014 har projektets
utökats med ombyggnation av byggnad
04 till att bland annat innehålla en eta­
blering av vårdcentralen Södervärn på
sjukhusområdet i Malmö.
En grundförutsättning för utveck­
lingen av sjukhusområdet är att be­
skriva verksamhetens behov av lokaler.
Regionstyrelsen beslutade i december
förvaltningsberättelse
75
Sjukhusområdet i Lund
Arbetet med utvecklingen av sjukhus­
området i Lund har inte på samma sätt
som i Malmö fokuserat på ett genom­
förande, utan mer haft karaktären av
ett fördjupat planeringsarbete för fastig­
hetsutveckling. Under 2014 har en be­
hovsanalys avseende ny servicecentral
tagits fram. Denna indikerar ett behov
av en nybyggnation på cirka 13 000
kvadratmeter. Statusen på befintliga
lokaler för den laboratoriemedicinska
verksamheten har inneburit att insat­
serna bedrivs dels på kort sikt i befint­
liga lokaler, dels på lång sikt med ett ny­
byggt laboratoriemedicinskt centrum.
Under 2014 har ombyggnationer i
befintliga lokaler startat för att möjlig­
göra en koncentration av den mikro­
biologiska verksamheten i Region Skåne
till Lund. Planeringen av en ny anlägg­
ning för reservkraftförsörjning av områ­
det har konkretiserats och det finns nu
medel avsatta för en sådan nybyggna­
tion. Anläggningen beräknas vara i drift
2017. I övrigt fortgår arbetet med att ta
fram en fysisk utvecklingsplan för sjuk­
husområdet med dess olika bestånds­
delar. En viktig förutsättning för detta
arbete är det beslut som regionstyrelsen
kommer att fatta senast i juni 2015 om
fördelning av befintlig verksamhet vid
SUS Malmö och Lund.
Med de beslut som fattades i decem­
ber 2014 om medel för bland annat re­
servkraftsanläggning finns det nu 407
miljoner kronor avsatta för insatser på
sjukhusområdet i Lund. Det finns än så
länge ingen uppskattning av det totala
behovet av medel för utvecklingen av
sjukhusområdet. Medelsförbrukningen
under 2014 var 42 miljoner kronor, vil­
ket gör det samlade utfallet i Lund till
59 miljoner kronor. Det huvudsakliga
utfallet ligger i ombyggnaden av de la­
boratoriemedicinska lokalerna för eta­
blering av mikrobiologin.
Mindre pågående byggobjekt
Årets budget för objekt under 50 mil­
joner kronor var 56 miljoner kronor.
Arbete har pågått inom 14 projekt med
ett sammanlagt utfall om 81 miljoner
kronor. Av de aktiva objekten är fem av­
slutade under året och ytterligare sex är
invigda eller slutbesiktigade, men ännu
inte avslutade i redovisningen. Av res­
terande tre pågående projekt befinner
sig ett i produktion med beräknat fär­
digställande under hösten 2015. De två
återstående projekten har projekterats
under 2014 och produktionen startar
under 2015. Bland de större projekt som
invigts under året kan nämnas samlo­
kaliseringen av psykiatrins slutenvård
i nordöstra Skåne och ny sterilcentral,
båda i Kristianstad. Den sammanlagda
investeringsutgiften för de två objekten
blev 57 miljoner kronor, vilket var be­
tydligt under den budgeterade utgiften
om 73 miljoner kronor.
Lokala byggpotter
Budgeten för lokala byggpotter var 100
miljoner kronor under 2014. Utfallet
blev 76 miljoner kronor under året, vil­
ket är en ökning jämfört med 2013, då
utfallet var 66 miljoner kronor. Årets
utfall består av drygt 160 objekt med
en genomsnittlig budgetomslutning på
1,1 miljoner kronor. Knappt hälften av
projekten har avslutats under året. Den
ökade aktiviteten i de större byggpro­
jekten i Malmö, Lund, Helsingborg
innebär ett minskat behov av lokala
pottmedel, framförallt i Helsingborg,
där utvecklingen av sjukhusområdet
omfattar större delen av fastighetsbe­
ståndet.
Fastighetsägarinvesteringar
Med fastighetsägarinvesteringar avses
åtgärder för att förbättra, förnya och
anpassa befintliga byggnader. Det kan
också handla om att förbättringar av
befintliga tekniska system, där föränd­
ringen inte huvudsakligen är påkallad av
hyresgästens verksamhetsförändringar.­
Under året har 146 projekt bedrivits
inom ramen för fastighetsägarinveste­
ringarna. Budgeten för denna typ av
investeringar var 156 miljoner kronor
under 2014 och utfallet var 174 miljo­
ner kronor. Det är en ökning med 20
miljoner kronor jämfört med 2013.
Bland de pågående projekten är utbyte
av rörpostsystem på sjukhusområdet i
Lund det största. Projektet har gått in i
produktion av huvudprojektet. Totalt är
97 miljoner kronor budgeterade för pro­
jektet. Det ackumulerade utfallet var
vid utgången av året 43 miljoner kronor.
Övriga investeringar Regionservice
bygg och utrustning
Regionservice har under året haft medel
för att genomföra investeringar relatera­
de till verksamheten, dels i form av en
lokal pott om 20 miljoner kronor, dels
i form av specifika projekt. Den sam­
manlagda budgeten har varit 107 mil­
joner kronor och utfallet 95 miljoner
kronor. Det största projektet är köp av
vindkraftverk för egen produktion av
fossilfri el. Den samlade utgiften är 252
miljoner, varav 63 miljoner kronor för
2014. Under 2014 har beslut fattats om
energiinvesteringar om 70 miljoner kro­
nor under 2014 och 2015. Under 2014
har 15 miljoner kronor investeras i 36
olika projekt, varav 17 har färdigställts.
Utrustningsinvesteringar inom
hälso- och sjukvården
Utrustningsbudgeten inom hälso- och
sjukvården är indelad i lokala potter
som ska hantera objekt under fem mil­
joner kronor och specificerade objekt
över fem miljoner kronor. Av de 464
miljoner kronor som avsatts för inves­
teringar i utrustning inom hälso- och
sjukvården fördelades 235 miljoner
kronor som lokala potter. Beslut om 24
specificerade objekt över fem miljoner
kronor, med en sammanlagd budget om
203 miljoner kronor, har fattats under
2013 och 2014 med påverkan på 2014
års budget. Resterande medel, 26 miljo­
ner kronor, har inte fördelats.
förvaltningsberättelse
76
LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI
2014 att senast i juni 2015 fatta beslut
om fördelning av befintlig verksamhet
vid SUS Malmö och Lund. Detta kan
sedan ligga till grund för den lokalför­
sörjningsplan som ska fastställas under
hösten 2015.
Den samlade investeringsutgiften,
exklusive utrustningsinvesteringar, be­
döms i detta skede till 6,2 miljarder
kronor. Utfallet i projektet under 2014
var 41 miljoner kronor, vilket gör det
samlade utfallet till 63 miljoner kronor.
den av biobanken i Lund). Jämfört med
2013 har betydligt färre objekt varit
aktiva, 41 jämfört med 61. Förutom att
2013 påverkades av utfallet av två stora
byggobjekt avslutades även flera äldre
objekt. I 2014 års utfall ligger endast
25 miljoner som är kopplade till objekt
som är försenade från tidigare år. Mot­
svarande siffra för 2013 var 85 miljoner
kronor.
Vid utgången av 2014 var 23 objekt
över fem miljoner kronor fortfarande
aktiva objekt. Av dem var 13 levererade
och avvaktar slutbesiktning alternativt
är beställda. Resterande objekt är i olika
skeden av upphandling.
Kollektivtrafiken
Under 2014 har leveransen av Pågatåg
fortsatt och den första tilläggsbeställ­
ningen om ytterligare 20 tåg är färdigle­
vererad. Detta innebär att sammanlagt
69 nya Pågatåg nu är i trafik i Skåne.
Under året beslutade regionfullmäktige
att avropa ytterligare 25 tåg, vilket till­
sammans med tidigare beslut om til�­
läggsbeställning om fem tåg gör att nu
sammanlagt 99 nya Pågatåg är beställda
eller levererade. De ytterligare 30 Påga­
tåg som nu är beställda kommer att le­
vereras 2017–2019. Utgiften för Pågatåg
under 2014 exklusive kreditivränta blev
623 miljoner kronor jämfört med bud­
get som var 970 miljoner kronor. Avvi­
kelsen beror på en förskjutning av för­
skotteringen av de tåg som ingår i den
senaste tilläggsbeställningen från 2014
till 2015.
Under året har besluts fattats om köp
av två begagnade Öresundståg med ett
totalt pris om 99 miljoner kronor, va­
rav 90 miljoner kronor under slutet av
2014. Avtalsförhandlingarna med SJ
har inneburit en förskjutning tidsmäs­
sigt av investeringen, så att köpesum­
man i sin helhet kommer att landa på
budgetåret 2015.
jekten hanteras av förvaltningen Medi­
cinsk service, men omfattar frågor som
inte bara berör Region Skånes egen pro­
duktionsorganisation inom hälso- och
sjukvården. Bland pågående projekt
kan nämnas utrustning kopplad till
ambulansverksamheten, som gemen­
samt informationssystem och automa­
tisk hjärtkompressionsutrustning, samt
investeringar i Region Skånes IT-infra­
struktur.
Investering, medfinansiering
och förskottering
Som en följd av ansvaret för regional ut­veckling och tillväxt kommer Region
Skåne att medverka till finansieringen
och utvecklingen av världsledande
forsknings- och innovationsmiljöer i re­
gionen. Det gäller i första hand MAX
IV och ESS. Utbyggnad av vägar och
spårbunden trafik är ett statligt ansvar.
Region Skåne har dock som ansvarig för
den regionala utvecklingen och som hu­
vudman för regional och lokal kollek­
tivtrafik ett starkt intresse av att utbygg­
naden sker i sådan tid och på sådant sätt
att regionens utveckling inte bromsas.
Region Skåne kommer därför att aktivt
stödja, och i förekommande fall, även ta
finansiellt ansvar för sådan utbyggnad
av infrastrukturen. Detta kan även ske i
samverkan med extern part. Insatserna
kan ske genom att Region Skåne med
eget ägande investerar i infrastruktu­
rella satsningar, men även genom med­
finansiering och förskottering av medel.
Under 2014 har klarläggande gjorts
kring möjligheterna för Region Skåne
att bidra till etableringen av MAX IV i
Lund, vilket tidigare har tagits upp som
ett åtagande som strategisk investering.
Klargörandet har inneburit att bidraget
har hanterats som en del av kostnaderna
för 2014, det vill säga inte som en in­
vestering.
Regionstyrelsen
För regionstyrelsens egen verksamhet
har beslut fattats om specifika objekt
budgeterade för 2014 med 35 miljoner
kronor. Det samlade utfallet blev 28
miljoner kronor. Huvuddelen av pro­
förvaltningsberättelse
77
LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI
Investeringsutgiften för investeringar
i utrustningar inom hälso- och sjuk­
vården har under 2014 uppgått till 358
miljoner kronor, vilket är en kraftigt
minskad nivå jämfört med 2013, då
motsvarande siffra var 619 miljoner
kronor. Utfallet 2013 påverkades av två
större byggprojekt med stora tillhöran­
de utrustningsinvesteringar som togs i
drift i Lund under året, den nya strål­
behandlingsbyggnaden och den nya
psykia­
tribyggnaden. Utfallet 2014 är
dock lågt även jämfört med tidigare år.
De lokala potterna ska användas för
alla investeringar som understiger fem
miljoner kronor. Exempel på objekt som
finansieras via lokala potter är dental­
utrustningar, hjälpmedelsutrustningar,
patientövervakningssystem, disk­desinfek­torer/spolos, operationsbord, -toppar
och -lampor, narkosutrustning, mindre
röntgenutrustningar, ultraljudsutrust­
ningar, endoskop, EKG-apparater, mik­
roskop och bladderscanners. Under året
har utgiften för lokala utrustningspot­
ter varit 236 miljoner kronor, vilket ska
jämföras med de 235 miljoner kronor
som budgeterats. Utfallet i de lokala
potterna har successivt sjunkit sedan
rekordutfallet 2011 om 369 miljoner
kronor. Minskningen av pottutnyttjan­
det är kopplad till en ökad ekonomisk
medvetenhet kring resultateffekten av
investeringar.
Under året var investeringsutgiften
för utrustningsobjekt över fem miljo­
ner kronor 122 miljoner kronor, vilket
är 242 miljoner kronor lägre än 2013.
Budgeten för året var 203 miljoner kro­
nor. Många större utrustningsobjekt
har ett genomförande som sträcker sig
över flera år, vilket innebär att förskjut­
ningar inom enskilda objekt kan få stor
effekt på det enskilda årets utfall.
För de 41 objekt som varit aktiva
under 2014 var den ackumulerade
budgeten 530 miljoner kronor, med en
sammanlagd prognos om 499 miljoner
kronor. Det sammanlagda överskottet
beror dels på att priser i genomförda
upphandlingar har blivit lägre än bud­
geterat, dels på ett objekt där en mindre
del av den ursprungliga budgeterade
investeringen genomförs (uppbyggna­
Ekonomisk information
resultaträkning (miljoner kronor)
Not 20142013
ekonomisk information
region skåneenligt FULLFONDERINGsmodellenligt BLANDMODELL
20142013
Verksamhetens intäkter
1
7 644
8 081
7 644
8 081
2
–37 697
–36 010
–38 574
–36 893
Verksamhetens kostnader
3
–1 281
–1 204
–1 281
–1 204
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
–31 334
–29 133
–32 211
–30 016
4
24 748
23 455
24 748
23 455
Skatteintäkter
5
2 810
2 785
2 810
2 785
Generella statliga bidrag 6
4 709
4 397
4 709
4 397
Kommunalekonomisk utjämning
Intäkter från skatt, utjämning och bidrag
32 266
30 637
32 266
30 637
7 5861
5861
Finansiella intäkter
8
–241
–3 578
–139
–1 431
Värdesäkring av pensionsskuld
8 –104–145
–104–145
Finansiella kostnader
Finansnetto
–286
–3 662
–185
–1 515
9
647
–2 158
–129
–895
ÅRETS RESULTAT Resultat exklusive RIPS–ränta
508
287
koncernenligt FULLFONDERINGsmodellenligt BLANDMODELL
Not 20142013
20142013
Verksamhetens intäkter
1
7 998
8 081
7 998
8 081
2
–38 091
–36 010
–38 968
–36 893
Verksamhetens kostnader
3
–1 300
–1 204
–1 300
–1 204
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
–31 392
–29 133
–32 269
–30 016
4
24 748
23 455
24 748
23 455
Skatteintäkter
5
2 810
2 785
2 810
2 785
Generella statliga bidrag 6
4 709
4 397
4 709
4 397
Kommunalekonomisk utjämning
Intäkter från skatt, utjämning och bidrag
32 266
30 637
32 266
30 637
7 6361
6361
Finansiella intäkter
8
–241
–3 578
–139
–1 431
Värdesäkring av pensionsskuld
8 –105–145
–105–145
Finansiella kostnader
Finansnetto
–282
–3 662
–181
–1 515
9
592
–2 158
–184
–895
ÅRETS RESULTAT Resultat exklusive RIPS–ränta508287
balanskravsberäkning (miljoner kronor)
2014
Årets resultat enligt resultaträkningen
Justering för realisationsvinster
Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet
Justering för sänkt diskonteringsränta, pensioner
Justerat resultat enligt fullfondering
647
–285
69
0
431
Justering för redovisning enligt blandmodell
Balanskravsresultat
–776
–221
122
262
–575
–345 127–255 –128 431
Synnerliga skäl för att inte behöva återställa ett negativt resultat 145
Ingående återställningskrav
–128
Utgående återställningskrav
–328
2013
–2 158
–160
0
2 666
348
0
–255
–128
2012
–292
–85
0
0
–377
0
0
–255
2011
–2 354
–218
0
2 182
–390
320
0
0
2010
1 171
–165
0
0
1 006
–320
0
0
förvaltningsberättelse
78
uppföljning av resultatbudget (miljoner kronor)
ekonomisk information
region skåneenligt FULLFONDERINGsmodellenligt BLANDMODELL
BokslutBudgetAvvikelseBokslutBudgetAvvikelse
Verksamhetens intäkter
7 644
7 244
400
7 644
7 244
400
Verksamhetens kostnader
–37 697
–37 175
–522
–38 574 –38 026
–548
Avskrivningar
–1 281
–1 281
1
–1 281
–1 281
1
Verksamhetens nettokostnader
–31 334 –31 212
–122
–32 211 –32 063
–148
Skatteintäkter
24 748
24 841
–93
24 748
24 841
–93
Generella statliga bidrag 2 810
2 822
–13
2 810
2 822
–13
Kommunalekonomisk utjämning
4 709
4 603
106
4 709
4 603
106
Intäkter från skatt, utjämning och bidrag
32 266
32 266
0
32 266
32 266
0
Finansiella intäkter
58
77
–19
58
77
–19
Värdesäkring av pensionsskuld
–241
–355
114
–139
–166
26
Finansiella kostnader
–104
–153
49
–104
–153
49
Finansnetto
–286 –430 144 –185–241 56
ÅRETS RESULTAT 647
625
22
–129
–38
–91
KONCERNenligt FULLFONDERINGsmodellenligt BLANDMODELL
BokslutBudgetAvvikelseBokslutBudgetAvvikelse
Verksamhetens intäkter
7 998
7 752
246
7 998
7 752
246
Verksamhetens kostnader
–38 091
–37 645
–446
–38 968 –38 497
–471
Avskrivningar
–1 300
–1 303
3
–1 300
–1 303
3
Verksamhetens nettokostnader
–31 392 –31 196
–196
–32 269 –32 047
–222
Skatteintäkter
24 748
24 841
–93
24 748
24 841
–93
Generella statliga bidrag 2 810
2 822
–13
2 810
2 822
–13
Kommunalekonomisk utjämning
4 709
4 603
106
4 709
4 603
106
Intäkter från skatt, utjämning och bidrag
32 266
32 266
0
32 266
32 266
0
Finansiella intäkter
63
78
–14
63
78
–14
Värdesäkring av pensionsskuld
–241
–355
114
–139
–165
26
Finansiella kostnader
–105
–157
52
–105
–157
52
Finansnetto
–282 –434 152 –181–244 63
ÅRETS RESULTAT 592
637
–45
–184
–25
–159
förvaltningsberättelse
79
Kassaflödesanalys (miljoner kronor)
ekonomisk information
enligt FULLFONDERINGsmodellenligt BLANDMODELL
REGION SKÅNE KONCERNREGION SKÅNE KONCERN
Not2014
2013 2014201420132014
LÖPANDE VERKSAMHETEN
9, 19647
–2 158 592–129–895–184
Årets resultat
Justering för ej likviditetspåverkande poster (not 1)
416
5 724
585
96
3 420
265
Pensionsutbetalningar inklusive löneskatt
20
–1 096
–1 041
–1 096
–
–
–
Realisationsvinster/förluster
1, 2–148
–134 –154–148–134–154
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
–182
2 391
–73
–182
2 391
–73
16241
350 284241350284
Ökning (–)/minskning (+) av kortfristiga fordringar
15–2211 –23–22 11–23
Ökning (–)/minskning (+) av förråd och varulager
23
2 590
131
2 511
2 590
131
2 511
Ökning (+)/minskning (–) av kortfristiga skulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
2 628
2 883
2 699
2 628
2 883
2 699
Investeringsverksamheten
Investering i immateriella anläggningstillgångar
–28
–96
–28
–28
–96
–28
Investering i materiella anläggningstillgångar
–1 811
–1 727
–1 821
–1 811
–1 727
–1 821
222538 96 222 538 96
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Erhållna investeringsbidrag144 1414 414
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
–353
–2
–2
–353
–2
–2
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
177
0
0
177
0
0
Medel från investeringsverksamheten
–1 779
–1 283
–1 741
–1 779
–1 283
–1 741
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
22
–216 00
–2160
Amortering av lån
22–83
–76 –83–83–76–83
Amortering leasing
Förändring koncernlån
106
–6
–2
106
–6
–2
13–148
–119 –148–148–119–148
Ökning av långfristiga fordringar
1392
208 9292
20892
Amortering av långfristiga fordringar
Medel från finansieringsverksamheten
–34
–208
–142
–34
–208
–142
Utbetalning av bidrag till infrastruktur
2–11–6 –11–11 –6–11
Årets kassaflöde
804
1 386
805
804
1 386
805
17, 18
3 303
1 917
3 303
3 303
1 917
3 303
Likvida medel vid periodens början
17, 18
4 106
3 303
4 107
4 106
3 303
4 107
Likvida medel vid periodens slut
Räntebärande nettotillgång (+)/skuld (–) vid årets början –2 167
–3 850
–2 167
–2 167
–3 850
–2 167
Räntebärande nettotillgång (+)/skuld (–) vid årets slut –1 385
–2 167
–1 250
–1 385
–2 167
–1 250
Not 1 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster
Justering för av- och nedskrivningar
3
1 281
1 204
1 300
1 281
1 204
1 300
Justering för avsättningar
1 108
4 381
1 142
788
2 077
822
Justering för kortfristiga finansiella poster
–2 041
227
–1 933
–2 041
227
–1 933
Justering för periodiserade reavinster
88
–42
88
88
–42
88
Justering för periodiserade investeringsbidrag
–29
–32
–29
–29
–32
–29
Justering för periodiserade hyresintäkter
–2
–21
–2
–2
–21
–2
Justering för bidrag till infrastruktur
2116 1111 611
Justering för övervärde koncern
0
0
7
0
0
7
Summa
416
5 724
585
96
3 420
265
förvaltningsberättelse
80
balansräkning (miljoner kronor)
ekonomisk information
enligt FULLFONDERINGsmodellenligt BLANDMODELL
REGION SKÅNE KONCERNREGION SKÅNE KONCERN
Not 2014 2013
2014 20142013 2014
Tillgångar
10 199 211
199 199211 199
Immateriella anläggningstillgångar
11
7 803
7 446
7 803
7 803
7 446
7 803
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
12
7 933
7 881
8 052
7 933
7 881
8 052
Maskiner och inventarier
13 624 392
453 624392 453
Finansiella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar
16 559 15 930
16 507
16 559 15 930
16 507
14 50 50
50 5050 50
Bidrag till infrastruktur
15 296 273
296 296273 296
Förråd och varulager
16
3 552
3 793
3 509
3 552
3 793
3 509
Kortfristiga fordringar
17
3 229
2 295
3 229
3 229
2 295
3 229
Kortfristiga placeringar
18
877
1 008
878
877
1 008
878
Kassa och bank
Omsättningstillgångar
7 953
7 369
7 913
7 953
7 369
7 913
summa tillgångar
24 563 23 349
24 470
24 563 23 349
24 470
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH skulder
19 –20 446 –21 092
–20 493
–1 514 –1 385
–1 562
Eget kapital
Därav årets resultat
647
–2 158
592
–129
–895
–184
20
29 959
29 911
29 977
11 027 10 203
11 045
Avsättningar för pensioner
21 69 105
85
69105
85
Övriga avsättningar
Avsättningar
30 028 30 016
30 062
11 096 10 308
11 130
22
3 489
5 524
3 489
3 489
5 524
3 489
Långfristiga skulder
23
11 492
8 902
11 412
11 492
8 902
11 412
Kortfristiga skulder
Skulder
14 981 14 426
14 901
14 981 14 426
14 901
Summa eget kapital, avsättningar
och skulder
24 563 23 349
24 470
24 563 23 349
24 470
Ansvarsförbindelser
Pensionsåtagande inklusive löneskatt
intjänade före 1998
20
0
0
0
18 932 19 708
18 932
24
4 039
3 297
4 039
4 039
3 297
4 039
Borgensåtaganden1
25
1 701
1 858
1 701
1 701
1 858
1 701
Övriga ansvarsförbindelser
1. Varav borgen med regressrätt
2 885
2 953
2 885
2 885
2 953
2 885
förvaltningsberättelse
81
redovisnings- och värderingsprinciper
Förändrade redovisningsprinciper
Den tidigare ansvarsförbindelsen, som avser pensionsskuld
intjänad före 1998, har minskat med 776 miljoner kronor.
Region Skånes pensionskostnader blev därmed 776 miljo­
ner kronor högre 2014 jämfört med den beräkningsmodell
(blandmodellen) som användes fram till och med 2009.
Sammanställd redovisning
Enligt bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen
ska årsredovisningen även omfatta den verksamhet som
bedrivs i bolagsform. Syftet med den sammanställda redo­
visningen är att ge en sammanfattande och rättvisande bild
av Region Skånes totala ekonomiska ställning och resultat
oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller före­
tagsform.
I den sammanställda redovisningen ingår Folktandvården
Skåne AB och dess moderbolag Region Skåne Holding AB.
Övriga ägda företags verksamhet är av obetydlig omfattning
i förhållande till Region Skånes andel av omsättning och om­
slutning, det vill säga mindre än 2 procent av skatteintäkter
och generella statsbidrag. Sammanlagd andel som undantas
understiger 5 procent av skatteintäkter och generella statsbi­
drag.
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster är resultat av sällan förekommande
händelser eller transaktioner som inte är extraordinära, men
som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med an­
dra perioder. Som jämförelsestörande poster i Region Skåne
räknas normalt poster som uppgår till minst fem miljoner
kronor. Realisationsvinster och realisationsförluster vid för­
säljning av anläggningstillgångar tas upp som jämförelse­
störande poster.
De största jämförelsestörande posterna var realisationsvin­
ster som påverkat resultatet positivt med 148 miljoner kronor
och ett bidrag till finansiering av MAX IV som har påverkat
resultatet negativt med 145 miljoner kronor. En intäkt vid
bolagisering av Folktandvården har påverkat Region Skånes
resultat positivt med 123 miljoner kronor, men detta belopp
har eliminerats i den sammanställda redovisningen. Efter­
som det finns flera jämförelsestörande poster särredovisas de i
not 9 till resultaträkningen.
Intäkter
Skatteintäkter
Skatteintäkten periodiseras och redovisas det år den beskatt­
ningsbara inkomsten intjänats. Prognos för avräkningslikvi­
den är beräknad enligt Sveriges Kommuner och Landstings
uppräkningsfaktor enligt RKR:s rekommendation.
Förutbetalda intäkter
Intäktsredovisningen följer RKR 18. Det innebär att bidrag
redovisas i takt med att villkoren bedöms vara uppfyllda och
bidraget bedöms som säkert. Investeringsbidrag redovisas
som en långfristig förutbetald intäkt och redovisas bland
långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens
nyttjandeperiod. Uppgifter om tid och enligt vilket mönster
som inkomster kommer att intäktsföras, lämnas för väsent­
liga förutbetalda intäkter som investeringsbidrag, vinst vid
försäljning av anläggningstillgångar och externa hyresin­
komster. Som väsentligt belopp räknas minst en miljon kro­
nor. Upplysningar lämnas i not 22.
Kostnader
Avskrivningar
Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den
beräknade nyttjandeperioden baserat på anskaffningsvärdet
exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark,
konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar.
Komponentavskrivning
Komponenter har en annan beräknad nyttjandetid än an­
läggningstillgången i övrigt. Sedan den 1 januari 2007 redo­
visar Region Skåne fem fastighetskomponenter för att få en
förvaltningsberättelse
82
ekonomisk information
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (1997:614)
om kommunal redovisning och rekommendationer från
­R ådet för kommunal redovisning (RKR) med undantag av
5:e kap 4§ i lagen om kommunal redovisning, som föreskri­
ver att en förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som in­
tjänats före 1998 inte ska tas upp som skuld eller avsättning.
Region Skåne tillämpar från och med 2010 den så kallade
fullfonderingsmodellen vid redovisning av pensionsförplik­
telser, vilket innebär att hela pensionsskulden redovisas som
skuld.
Att lagen om kommunal redovisning och rekommenda­
tioner från Rådet för kommunal redovisning följs innebär
bland annat att:
• Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att
de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras
­Region Skåne och intäkterna kan beräknas på ett tillför­
litligt sätt.
• Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräk­
nas inflyta.
• Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde.
• Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt
god redovisningssed.
• Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för
post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet.
En viss försiktighet ska tillämpas vid redovisning av imma­
teriella tillgångar. Därför har Region Skåne valt att tillämpa
en beloppsgräns på en miljon kronor. Av praktiska skäl finns
det ingen möjlighet att bedöma hur stort belopp som skulle
ha redovisats som immateriella tillgångar om aktiveringsbe­
loppsgränsen varit samma som för materiella tillgångar.
Avskrivningstider
Materiella anläggningstillgångar
Anskaffningsvärde
Avskrivningsperioden baseras på verklig nyttjandeperiod. En
samlad bedömning av nyttjandeperioden görs för respektive
tillgångstyp. Nyttjandetider ligger inom intervallen:
Immateriella anläggningstillgångar Byggnader Om- och nybyggnationer
Byggnadskomponenter
Byggnadsinventarier
Medicintekniska produkter
Tåg Övriga maskiner och inventarier
3–10 år
30–50 år
20–30 år
10–20 år
10–15 år
3–12 år
25 år
3–10 år
Omprövning av materiella anläggningstillgångars nyttjande­
period sker om det finns omständigheter som pekar på att det
är nödvändigt.
För immateriella tillgångar görs en omprövning av nytt­
jandeperiod för samtliga redovisade objekt i samband med
delårsbokslut och årsbokslut.
Avskrivningsmetod
Planenliga avskrivningar görs från den tidpunkt anlägg­
ningstillgången tas i bruk och sker linjärt med lika stora år­
liga avskrivningar på investeringens avskrivningsbara belopp.
Gränsdragning mellan kostnad och investering
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med
en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anlägg­
ningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde.
Gränsen för mindre värde har satts till ett prisbasbelopp
för materiella anläggningstillgångar. Utgifter för rivning och
evakuering kostnadsförs.
För att få en mer rättvisande redovisning samt minska
gränsdragningsproblematiken mellan investeringar och pla­
nerat underhåll särredovisas komponenter inom fastighets­
området. Gränsen för mindre värde har satts till minst en
miljon kronor för komponenter.
För aktivering av finansiella leasingavtal som anläggnings­
tillgångar har en gräns satts till en miljon kronor, vilket av­
viker från rekommendationen som anger att samma bedöm­
ning bör användas som för förvärvade tillgångar. Gränsen
har valts för att fånga de väsentliga beloppen och samtidigt
hålla administration av leasingavtal på en rimlig nivå. Effek­
ten av en högre aktiveringsgräns är försumbar.
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar har tagits upp till an­
skaffningsvärdet med avdrag för nedskrivningar och acku­
mulerade avskrivningar. Investeringsbidrag tas upp som en
förutbetald intäkt och periodiseras över anläggningens nytt­
jandeperiod.
I anskaffningsvärdet för fastigheter och tåg ingår låne­
kostnader enligt alternativmetoden i RKR 15.1. Under 2014
har en genomsnittlig ränta, 2,0 procent på utestående lån,
inräknats i fastigheternas och i tågens anskaffningsvärde.
För fastigheter uppgår aktiverat belopp till 15 miljoner kro­
nor och för tåg till 3 miljoner kronor. Redovisning sker i not
11 och 12.
Bedömning av nedskrivningsbehov görs när det finns
omständigheter som pekar på att redovisat värde är för högt.
Nedskrivning har gjorts med 25 miljoner avseende fastighe­
ter med rivningsbeslut inom Malmö sjukhusområde. Åter­
föring av nedskrivning av byggnad 11 i Lund har gjorts med
fyra miljoner kronor.
Under året har Skånehuset i Kristianstad sålts. Realisa­
tionsvinster för fastigheter uppgick till 52 miljoner kronor
och för inventarier till 20 miljoner kronor. Nedskrivningar
och försäljningar redovisas som jämförelsestörande poster i
not 9.
Immateriella anläggningstillgångar
Anskaffningsvärde
En viss försiktighet ska tillämpas vid redovisning av imma­
teriella tillgångar. Därför görs en prövning av immateriella
tillgångar att de kommer att generera troliga framtida ekono­
miska fördelar. Prövning görs löpande under året vid bedöm­
ning av nya objekt och av samtliga redovisade objekt i delårsoch årsbokslut. Om en immateriell tillgång har ett värde som
understiger det redovisade värdet skrivs värdet ned om värde­
nedgången kan antas vara bestående. Nedskrivningar eller
resultatpåverkande utrangeringar av immateriella tillgångar
har inte gjorts under året.
Bidrag till infrastruktur
Under året har Skånetrafiken lämnat infrastrukturella bidrag
med elva miljoner kronor för bland annat tillgänglighetsan­
passning av hållplatser i stadsbusstrafiken, pendlarparkering
och cykelväg samt renoveringar av väderskydd på Pågatåg­
stationer.
förvaltningsberättelse
83
ekonomisk information
mer rättvisande redovisning samt minska gränsdragnings­
problematiken mellan investeringar och planerat underhåll.
Ett projektarbete pågår inom fastighetsområdet i syfte att
utreda och införa fler fastighetskomponenter 2015. Under
2014 har utredningar genomförts som visar att kriterier för
komponentavskrivning inte uppfyllts inom medicinteknik
eller vid anskaffning av tåg.
Finansiella tillgångar
Region Skåne följer rekommendationerna i RKR 20 vid re­
dovisning av finansiella tillgångar och skulder. Redovisning
sker på likviddag, det gäller även uppföljning av riskposi­
tioner. Lägsta värdets princip följs när det gäller finansiella
omsättningstillgångar, vilket innebär att en tillgång skrivs
ner om det verkliga värdet är lägre än anskaffningsvärdet.
Finansiella omsättningstillgångar värderas kollektivt varför
nedskrivning endast sker om hela portföljen uppvisar nega­
tivt värde. Vid försäljning av identiska räntebärande värde­
papper som inköpts vid olika tillfällen tillämpas metoden att
det värdepapper som inköpts först säljs först. Vid stängning/
nedskrivning av valutaterminer utnyttjas termin med när­
mast förfallodatum.
Effektivräntemetoden används för finansiella tillgångar
och från och med 2014 för finansiella skulder. Region Skåne
tillämpar säkringsredovisning enligt RKR:s rekommenda­
tion 21.
som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsätt­
ning när det är troligt att de kommer att leda till utbetal­
ningar. Pensionsförpliktelser redovisas i not 20.
Övriga avsättningar
Avsättningar redovisas i balansräkningen när det finns en
­legal förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är
troligt att en reglering ska ske samt när en tillförlitlig beräk­
ning kan göras. Redovisning av avsättningar redovisas i not
21.
Ansvarsförbindelser
Uppgifter om borgensförbindelser och andra ansvarsför­
bindelser redovisas i not 24 och 25. Ansvarsförbindelser är
osäkrare än en avsättning eftersom det ofta inte är troligt att
betalning kommer att krävas eller att storleken inte kan be­
räknas med tillräcklig tillförlitlighet. Förpliktelser och för­
skottering enligt avtal om utlåning till Trafikverket redovisas
i not 25 bland ansvarsförbindelser eftersom det kommer att
ha en finansiell påverkan på likviditeten. Likaså redovisas
överenskommelser om kommande investeringar som an­
svarsförbindelser.
Förråd
Förråd värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det
verkliga värdet på balansdagen.
Skuld till personalen
Region Skånes skuld till personalen, det vill säga semester­
skuld, ej kompenserad övertid, jour och beredskap och därpå
upplupen arbetsgivaravgift, har värderats och redovisats i
löne­läget den 31 december 2014 som kortfristig skuld.
Pensionsförpliktelser
Region Skåne tillämpar från och med 2010 den så kallade
fullfonderingsmodellen vid redovisning av pensionsförplik­
telser. Det innebär att förpliktelsen att betala ut pensionsför­
måner som intjänats före 1998 redovisas som en avsättning,
då fullfonderingsmodellen ger en mer rättvisande bild. Dock
innebär det att lagen (1997:614) om kommunal redovisning,
5:e kap 4§, inte följs. Lagen om kommunal redovisning före­
skriver att en förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som
intjänats före 1998 inte ska tas upp som skuld eller avsätt­
ning. Effekten framgår i balanskravsberäkning och i separat
redovisning enligt blandmodellen.
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i Region
Skåne är beräknade enligt RIPS07. Visstidsförordnanden
förvaltningsberättelse
84
ekonomisk information
Ett infrastrukturellt bidrag till Banverket för Södra stam­
banans utbyggnad i Hjärup beslutades 2009 och redovisas
i not 14 som en tillgång i balansräkningen. Upplösningen
påbörjas enligt övergångsreglerna det år utbetalningen görs.
Avsättningen uppgår till 56 miljoner kronor och redovisas
i not 21. År 2008 beslutade regionfullmäktige att Region
Skåne ska äga lämplig del av utbyggnad av Södra stamba­
nan i Åkarp. En ansvarsförbindelse på 84 miljoner kronor till
Banverket redovisas i not 25.
noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys (miljoner kronor)
Region skåne Koncern
20142013 2014
Not 1. Verksamhetens intäkter
Patientavgifter hälso- och sjukvård
461
449
461
Försäljning hälso- och sjukvård
1 006
990
1 006
Patientavgifter tandvård
11
458
482
Försäljning av tandvård
–1
155
154
Biljett-och kortintäkter trafik
2 144
2 074
2 144
Servicereseintäkter
191186 191
Övriga trafikintäkter
240
275
240
Försäljning medicintekniska tjänster
397
353
383
Försäljning övriga tjänster
622
520
485
Försäljning material och varor
122
134
124
Specialdestinerade statsbidrag
1 287
1 235
1 287
Övriga statsbidrag och bidrag
878
710
878
AFA Försäkring
0
381
0
Årets realisationsvinster 199
392
74
Återbetald momsersättning vid försäljning
av materiella anläggningstillgångar
–2
–13
0
Periodiserade realisationsvinster
88
–219
88
Erhållna skadestånd
0
2
0
SUMMA
7 644
8 081
7 998
NOT 2. VERKSAMHETENS KOSTNADER
Löner och kostnadsersättningar
11 905
11 813
12 320
Sociala avgifter
3 640
3 615
3 764
Pensionskostnader inklusive
löneskatt (fullfondering)
1 620
1 504
1 662
Pensionskostnader inklusive
löneskatt (blandmodell)
2 497
2 388
2 539
Övriga personalkostnader
278
275
296
Köpt vård patientrelaterad
0
0
0
Köpt vård andra landsting
463
472
463
Köpt vård hälsovalet
1 856
1 673
1 856
Övrig köpt privat sjukvård
1 822
1 678
1 814
Köpt tandvård
623
244
248
Trafikentreprenadkostnader
3 213
3 083
3 213
Kostnad särskild kollektivtrafik
176
182
176
Övriga trafikkostnader
199
216
199
Verksamhetsanknutna tjänster
949
901
951
Läkemedel Förmånen Öppen vård
2 300
2 323
2 300
Läkemedel Sluten vård
1 309
1 141
1 313
Sjukvårdsartiklar, material/varor
1 847
1 797
1 910
Lämnade bidrag
1 342
1 091
1 266
Bidrag till infrastruktur
11
6
11
Fastighetskostnader
1 238
1 098
1 329
Hyra/leasing av anläggningstillgångar
40
41
41
Energikostnader
271301 274
Förbrukningsinventarier/material
360357 380
Reparation, underhåll
286
277
294
Transport-, rese-, fraktkostnader
186
157
189
Information, PR
73
63
76
20142013 2014
Tele- o IT-kommunikation, post
Försäkravgifter och riskkostnader
IT-tjänster
Konsultarvode speciella utredningar
Övriga tjänster
Övriga kostnader
Realisationsförluster SUMMA FULLFONDERING
SUMMA BLANDMODELL
179
173
183
197
225
205
727691 735
286
269
290
127
141
134
159
177
184
14
25
14
37 697 36 010
38 091
38 574 36 893 38 968
NOT 3. AVSKRIVNINGAR
Immateriella anläggningstillgångar 40
22
40
Mark, byggnader och tekn anläggningar
393
395
393
Maskiner och inventarier
826
776
846
Nedskrivningar
Mark, byggnader och tekn anläggningar
25
14
25
Återförda nedskrivningar Mark, byggnader och tekn anläggningar
–4
–2
–4
SUMMA
1 281
1 204
1 300
NOT 4. SKATTEINTÄKTER
Preliminärskatt
24 784 23 580
24 784
Prognos slutavräkning bokslutsår
28
–148
28
Justeringspost föregående bokslutsår
–64
23
–64
SUMMA
24 748 23 455
24 748
Avräkningsbelopp per invånare
Prognos slutavräkning bokslutsår,
kronor
21,67 –116,95 21,67
Slutavräkning föregående bokslutsår,
kronor
–167,35
286,70 –167,35
NOT 5. GENERELLA STATLIGA BIDRAG
Statsbidrag för läkemedelsreformen
2 810
2 785
2 810
SUMMA
2 810
2 785
2 810
Not 6. KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING
Inkomstutjämningsbidrag
5 244
5 095
5 244
Strukturbidrag
19 019
Kostnadsutjämningsavgift
–237–400 –237
Regleringsavgift
–319–298 –319
SUMMA
4 708
4 397
4 708
Bidrag/avgift per invånare
Inkomstutjämningsbidrag, kronor
4 122
4 037 4 122
Strukturbidrag, kronor
15
0
15
Kostnadsutjämningsavgift, kronor
–186
–317 –186
Regleringsavgift, kronor
–251
–236 –251
förvaltningsberättelse
85
ekonomisk information
Region skåne Koncern
noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys (miljoner kronor)
ekonomisk information
Region skåne Koncern
20142013 2014
Not 7. FINANSIELLA INTÄKTER
Ränta på placeringar och bankmedel
30
30
29
Kreditivränta
1825 18
Övriga finansiella intäkter
11
6
16
SUMMA
5861 63
Region skåne
Koncern
20142013 2014
Not 8. FINANSIELLA KOSTNADER
Värdesäkring avsättning till pensioner (fullfondering)
241
912
241
Värdesäkring avsättning till pensioner (blandmodell)
139
250
139
Sänkt diskonteringsränta 0,75 procentenheter vid beräkning av
pensionsskuld enligt RIPS (fullfondering)
0
2 666
0
Sänkt diskonteringsränta 0,75 procentenheter vid beräkning av
pensionsskuld enligt RIPS (blandmodell)
0
1 182
0
Låneräntor
8193 81
Ränta finansiell leasing
21
35
21
Övriga finansiella kostnader
2
17
3
SUMMA FULLFONDERING
344
3 723
346
SUMMA BLANDMODELL
243
1 576
244
Not 9. ÅRETS RESULTAT
Jämförelsestörande poster > 5 miljoner kronor
AFA Försäkring, återbetalda premier för år 2005 och 2006, not 1
0
381
0
Realisationsvinster, not 1
285
160
168
Folktandvården avvecklingskostnader, moms m m
–27
0
–27
Infrastrukturbidrag, not 2
–11
–6
–11
Bidrag till MAX IV
–145
0
–145
Avsättning för riskreserv, ingår i not 2 Försäkringsavgifter och riskkostnader
20
–8
20
Realisationsförluster och utrangeringar, not 2
–14
–25
–14
Omstruktureringskostnader
0–25 0
Verksamhetens intäkter/kostnader
108
476
–10
Nedskrivningar och återförda nedskrivningar materiella tillgångar, not 3 –21
–12
–21
Summa av- och nedskrivningar
–21
–12
–21
Särskild avtalspension, ingår i not 8 Värdesäkring avsättning till pensioner
Sänkt diskonteringsränta 0,75 procentenheter enligt RIPS, not 8 Avsättning för riskreserv, ingår i not 8 Övriga finansiella kostnader
Summa finansiella intäkter och kostnader
0
0
14
15
–42
–2 666
–2
–2 710
0
0
14
15
Summa jämförelsestörande årets resultat
101
–2 246
–17
förvaltningsberättelse
86
noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys (miljoner kronor)
Region skåne Koncern
20142013 2014
Not 10. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Ingående anskaffningsvärde
232
28
232
Årets investeringar, genomförda
49
210
49
Årets försäljningar/utrangeringar
0
–6
0
Utgående anskaffningsvärde
281
232
281
Ingående pågående investeringsvärde 21
134
21
Årets utgifter
0
96
0
Årets genomförda
–21
–210
–21
Utgående pågående investeringsvärde 0
21
0
Ingående avskrivningsvärde
–40
–23
–40
Årets avskrivningar
–40
–22
–40
Årets försäljningar/utrangeringar
0
6
0
Utgående avskrivningsvärde
–80
–40
–80
Ingående nedskrivningar
–1
–1
–1
Årets nedskrivningar
0
0
0
Utgående nedskrivningar
–1
–1
–1
SUMMA UTGÅENDE BOKFÖRT VÄRDE 199
211
199
Specifikation immateriella anläggningstillgångar
PC Klientplattform
66
55
66
Melior 1.5 Journalsystem
25
33
25
PMO Journalsystem
67
77
67
HR–Fönster Personalsystem
41
46
41
Summa
199211 199
Not 11. MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR
Ingående anskaffningsvärde
12 112 11 879
12 112
Årets investeringar, genomförda
398
703
398
Årets försäljningar/utrangeringar
–62
–470
–62
Utgående anskaffningsvärde
12 447 12 112
12 447
Ingående pågående investeringsvärde 593
765
593
Årets utgifter
791
535
791
Årets genomförda
–398
–703
–398
Årets försäljningar/utrangeringar
–11
0
–11
Omklassificeringar
–1–4 –1
Utgående pågående investeringsvärde 974
593
974
Ingående avskrivningar
–5 176 –5 105
–5 176
Årets avskrivningar
–393
–395
–393
Årets försäljningar/utrangeringar
43
324
43
Utgående avskrivningar
–5 525 –5 176
–5 525
Ingående nedskrivningar
–83
–71
–83
Årets nedskrivningar
–25
–14
–25
Årets återförda nedskrivningar
4
2
4
Årets försäljningar/utrangeringar
11
0
11
Utgående nedskrivningar
–93
–83
–93
SUMMA UTGÅENDE BOKFÖRT VÄRDE 7 803
7 446
7 803
20142013 2014
ekonomisk information
Region skåne Koncern
Specifikation mark och bygganläggning
Byggnader, finansiell leasing
484
502
484
Övriga mark och bygganläggningar
7 319
6 944
7 319
Summa
7 803
7 446
7 803
Lånekostnader som under året har aktiverats
i fastigheternas anskaffningsvärden
Årets lånekostnader
15
18
15
Genomsnittlig räntesats, procent 2,0
2,5
2,0
Byggnader med taxeringsvärde
100
95
100
Byggn utan taxeringsvärde, bokfört värde 6 650
6 694
6 650
Byggnadsvärde
6 750
6 790
6 750
Mark med taxeringsvärde
15
43
15
Mark utan taxeringsvärde, bokfört värde 100
64
100
Markvärde
115107 115
Not 12. Maskiner och inventarier
Ingående anskaffningsvärde
11 711 10 878
11 711
Årets investeringar, genomförda
1 273
1 304
1 284
Årets försäljningar/utrangeringar
–605
–475
–386
Omklassificeringar/justeringar
03 0
Utgående anskaffningsvärde
12 379 11 711
12 609
Pågående investeringsvärde
479
595
479
Årets utgifter
437
523
437
Årets genomförda –690
–640
–692
Årets utrangeringar
–2
–5
0
Omklassificeringar/justeringar
14 1
Utgående anskaffningsvärde
224
479
225
Ingående avskrivningar
–4 279 –3 947
–4 279
Årets avskrivningar
–826
–776
–846
Årets försäljningar/utrangeringar
464
443
372
Omklassificeringar/justeringar
–2 1–2
Utgående avskrivningar
–4 644 –4 279
–4 755
Ingående nedskrivningar
–29
–29
–29
Årets nedskrivningar
0
0
Omklassificeringar/justeringar
33
Utgående nedskrivningar
–27
–29
–27
Summa utgående bokfört värde 7 933
7 881
8 052
Specifikation värde maskiner och inventarier
Medicinteknisk apparatur
1 576
1 741
1 668
Övriga maskiner och inventarier
6 357
6 140
6 384
SUMMA
7 933
7 881
8 052
Lånekostnader som under året har aktiverats i utrustningarnas
anskaffningsvärden
Årets lånekostnad
3
7
3
Genomsnittlig räntesats, procent
2,0
2,5
2,0
förvaltningsberättelse
87
noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys (miljoner kronor)
ekonomisk information
Region skåne Koncern
20142013 2014
Not 13. FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Aktier i majoritetsägda bolag 1)
20124 29
Värdereglering majoritetsägda bolag
0
0
0
24
Aktier i intressebolag och andra bolag 2)24 24
Långfristig utlåning (exklusive Banverket)
46
137
46
Långfristig räntefri utlåning till Banverket 347
199
347
Övriga finansiella anläggningstillgångar
7
8
7
SUMMA
624392 453
Org. nummer
SäteÄgd andel %Antal aktier
1) Aktier i majoritetsägda bolag
Region Skåne Holding AB
556936-0877
Kristianstad
100
207 464
Skåne European Office
0821.752.821
Bryssel
100
200
2) Aktier i intressebolag och andra bolag
ALMI Företagspartner i Skåne AB
556488-1208
Kristianstad
49
7 000
Öresundståg AB
556794-3492
Malmö
40
400
Science Village Scandinavia AB
556788-3680
Lund
35
2 334
Hälsostaden Ängelholm Holding AB*
556790-5723
Ängelholm
33,3
50 334
Samverkansprojektet E22 AB
556715-0205
Stockholm
20
200
Bussdepån i Kristianstad AB
556612-6222
Kristianstad
15
15
SLTF Resekortet i Sverige AB
556691-8222
Stockholm
13
6 667
AB Busspunkten i Helsingborg
556653-6487
Helsingborg
26
26
AB Transitio 556033-1984
Stockholm
5
10 000
Inera AB
556559-4230
Stockholm
4,5
150
Samtrafiken i Sverige AB
556467-7598
Stockholm
2
30
HSH N CRC Malmö AB
556629-2297
Stockholm
1
LB Kiel Pildammen AB
556605-9316
Stockholm
1
SUMMA
Bokfört värde
200,312
0,209
200,521
0,700
0,400
16,053
5,033
0,020
0,060
0,200
0,026
1,000
0,150
0,030
0,001
0,001
23,674
*Moderbolag till det helägda dotterbolaget Hälsostaden Ängelholm AB
Region skåne Koncern
Region skåne Koncern
20142013 2014
Not 14. BIDRAG TILL INFRASTRUKTUR
Banverket, Södra Stambanan Hjärup
50
50
50
Beslut av regionfullmäktige 2009-06-23.
Upplösning av bidraget påbörjas vid tidpunkt för utbetalning SUMMA
5050 50
Not 15. FÖRRÅD OCH VARULAGER Resekort
29 829
Tvätt
4657 46
Hjälpmedel
8882 88
Sjukvårdsmaterial och övrigt
133
125
133
SUMMA
296273 296
20142013 2014
Not 16. KORTFRISTIGA FORDRINGAR
Kundfordringar
529656 504
Fordringar på staten
95
101
98
Mervärdesskatt
293230 293
Fordran internbank koncernbolag
3
0
1
Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter 2 504
2 766
2 488
Övriga kortfristiga fordringar
128
39
126
SUMMA
3 552
3 793
3 509
förvaltningsberättelse
88
noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys (miljoner kronor)
Region skåne Koncern
20142013 2014
Not 17. KORTFRISTIGA PLACERINGAR
Svenska staten
0
0
Svenska kommuner, Kommuninvest
1 980
794
Svenska landsting
0
0
Statligt eller kommunalt helägda bolag
769
947
Svensk bank, försäkringsinstitut,
bolåneinstitut
0
180
Svenska eller utländska företag
480
374
Övriga kortfristiga placeringar
0
0
SUMMA
3 229
2 295
0
1 980
0
769
0
480
0
3 229
Not 18. KASSA OCH BANK
Kassor
34 4
Plusgiro/bank
874
1 003
875
SUMMA
877
1 008
878
20142013 2014
Aktualiseringsgraden är 89 procent.
Förpliktelsen är minskad genom försäkring, Ängelholms sjukhus AB,
51 miljoner kronor.
Överskottsmedel i försäkringen uppgår till 0 miljoner kronor.
Antal visstidsförordnanden
Politiker
1012 10
Förpliktelsen uppgår, inklusive löneskatt, till 24 miljoner kronor för
förtroendevalda och utgör en övre gräns om samtliga visstidsavtal
skulle falla ut med pension från och med den tidpunkt då nuvarande
individuella avtal löper ut. Inga visstidsförordnanden finns för tjänstemän.
Not 21. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Avsatt för riskreserv
Redovisat värde vid årets början 43
32
43
Not 19. EGET KAPITAL
Nya avsättningar 0
10
0
Ingående eget kapital
–21 092 –18 934 –21 092
Ianspråktagna avsättningar –1
–3
–1
Koncernjustering övervärde
0
0
7
Outnyttjade belopp som återförts –33
0
–33
Årets resultat 647
–2 158
592
Förändring av nuvärdet –2
3
–2
SUMMA
–20 446 –21 092 –20 493
Utgående avsättning 7
43
7
Avsatt för infrastrukturellt bidrag Södra Stambanan Hjärup
Not 20. AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER
Redovisat värde vid årets början 55
55
55
Pensionsskuld exklusive löneskatt
24 110 24 071 24 124
Förändring av nuvärdet 1
0
1
Löneskatt
5 849 5 840 5 852
Utgående avsättning 56
55
56
Summa pensionsskuld
29 959 29 911 29 977
Avsatt för omstrukturering förlustkontrakt lokaler
Specifikation avsättningar till pensionsförpliktelser i Region Skåne:
Redovisat värde vid årets början 7
2
7
PA-KLKAP-KL
Nya avsättningar 0
6
0
skuld
skuldSärskilda
Ianspråktagna avsättningar –2
–1
–2
<1997
≥1998pensioner
Utgående avsättning 5
7
5
Avsättning 2014-01-01
15 860
8 125
86
Intjänad förmånsbestämd ålderspension
0
727
0
Avsatt för uppskjuten skatteskuld
0
0
16
Basbeloppsuppräkning
15-16 0
SUMMA ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR
69
105
85
Ränteuppräkning
146128 1
Pension till efterlevande
0
10
0
Årets pensionsutbetalningar
–704
–147
–31
Nya särskilda pensioner
0
0
2
Ändring av försäkringstekniska grunder,
bromsen
–46
0
0
Övrigt –35
–9
–
Summa
15 235 8 817
57 Löneskatt
3 696 2 139 14
Total pensionsskuld
18 932 10 956 71
Total pensionsskuld (summa av tre kolumner)
Avgiftbestämd ålderspension (kortfristig skuld)
Löneskatt 29 959
549
133
Total skuld 2014-12-31
30 641
förvaltningsberättelse
89
ekonomisk information
Region skåne Koncern
noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys (miljoner kronor)
Not 24. borgensåtaganden
20142013 2014
Ursprunglig
beslutad borgen
Utstående borgen
2014
2013
2014
Not 22. LÅNGFRISTIGA SKULDER
Stiftelsen Sommarsol
3
1
1
1
Lån till Landstingens Ömsesidiga
Östra Grevie Folkhögskola
5
0
0
0
Försäkringsbolag
0
787
0
Stiftelsen Kristianstads
Förutbetalda investeringsbidrag
583
582
583
läns museum
8
6
8
6
Lån i banker och kreditinstitut 1 000
2 000
1 000
Hälsostaden Ängelholm AB
1 034
362
335
362
Långfristig leasingskuld
1 777
1 960
1 777
Wihlborgs Fastigheter AB
894
785
0
785
Förutbetalda intäkter 128
195
128
Stiftelsen Skånes Djurpark
5
0
0
0
Övriga långfristiga skulder
0
0
0
Borgen Transitio,
Summa
3 489
5 524
3 489
ej solidarisk borgen
42
0
0
0
Borgen Transitio, efter regress
-
301
304
301
Kreditgivare
Summa
1 991
1 154
344 1 154
European Investment Bank
0
1 000
0
Nordic Investment Bank
1 000
1 000
1 000
Säkerhet för borgen till Hälsostaden i Ängelholm utgörs av underborgen
Summa
1 000
2 000
1 000
för 2/3 av åtagandet från Wihlborgs Fastigheter AB och Peab Sverige AB. Säkerhet för borgen till Wihlborgs Fastigheter AB utgörsav pantbrev
Årets förändring av låneskuld
i fastigheten Landsdomaren 6.
Nyupptagna långfristiga lån
0
0
0
Årets amortering, långfristiga lån
0
–216
0
Borgen Transitio, solidarisk borgen:
Summa
0–216
0
AB Transitio; Region Skåne har tecknat borgenför AB Transitios lån och
leasingavtal enligtföljande (utestående krediter):
Årets förändring av långfristig leasingskuld
Nyupptagen långfristig leasing
0
0
0
Handelsbanken Finans, 10 tåg, 677
Årets amortering, långfristiga leasing
–83
–76
–83
SEK/SEB, 6 tåg, 477
Överföring kortfristig del
99
6
99
NIB/SEB, 8 tåg, 676
Summa
16–70 16
SEK, 8 tåg, 446
NIB, 10 tåg, 910
Förutbetalda långfristiga intäkter Investeringsbidrag 557
582
557
Summa AB Transitio
– återstående antal år (vägt snitt)
20
21
20
med regressrätt
3 823
2 885
2 953
2885
Periodiserad vinst vid försäljning fastigheter 128
178
128
– återstående antal år (vägt snitt)
8
9
8
Borgensåtagandena har tecknats solidariskt avAB Transitios ägare
Externa hyror
15
17
15
vilka utgörs av landsting och kommunalförbund. Borgensteckningen har
– återstående antal år (vägt snitt)
10
11
10
skett ienlighet med det fullmäktigebeslut om borgensutfästelse och det
Summa
700777 700
regressavtal som ingicks närRegion Skåne beslutade om delägarskap i
Not 23. KORTFRISTIGA SKULDER
Leverantörsskulder
2 715
2 536
2 703
Mervärdesskatt
2319 22
Upplupna löneskulder
1 453
1 427
1 481
Källskatt och arbetsgivaravgifter
1 319
1 330
1 333
Skuld internbank koncernbolag
200
82
55
Kortfristig del av långfristig skuld 1 787
0
1 787
Kortfristig del av leasingskulder
781
682
781
Upplupna pensionskostnader
551
559
571
Övriga kortfristiga skulder
2 661
2 267
2 679
SUMMA
11 492
8 902
11 412
AB Transitio. SUMMA INKLusive borgen
MED REGRESSRÄTT
5 814
4 039
3 297 4 039
förvaltningsberättelse
90
ekonomisk information
Region skåne Koncern
noter till resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys (miljoner kronor)
Not 25. ÖVRIGA ANSVARSFÖRBINDELSER1 Utbyggnad av Södra stambanan
Överenskommelse med Banverket att Region Skåne ska äga lämplig del av utbyggnad i Åkarp.
Beslut regionfullmäktige 2009-02-24, 2008-09-23. Indexreglering med entreprenadindex E84, littera 251.
MAX lV
Avtal mellan Lunds universitet och Region Skåne om finansiering av Max IV. Beslut i regionfullmäktige
2012-11-26/27, § 150. Region Skånes andel preciseras till högst 168 miljoner kronor under förutsättning
att Region Skåne får en ägarandel i nybildat bolag med motsvarande värde eller att lagändring sker så att
kostnaden kan periodiseras. Utbetalning enligt avtal senast 2014-12-31. Nytt beslut i regionfullmäktige
2014-11-27, § 200, fastställde finansieringen till 145 miljoner kronor som kostnadsförts 2014.
Pågatåg Nordost
Förskottering enligt avtal om utlåning till Trafikverket avseende infrastukturåtgärder. Beslut fattat
2011-06-28 i regionfullmäktige, § 56. Prisläge 2008-06 är 268 miljoner kronor. Indexreglering med entreprenadindex E84, littera 251. Fördyring är maximerad till 10 procent. Beslutet innebär en bedömd räntekostnad
på 40 miljoner kronor i löpande pris 2013–2019.
E 22 Linderöd Vä
Förskottering enligt avtal om utlåning till Trafikverket. Beslut regionfullmäktige 2011-11-01, § 108, Indexreglering med vägindex E84. Prisläge 2008-06. Maximal avvikelse 10 procent. Bedömd utbetalning 2013–2016.
Projektet är försenat vilket innebär att förskotteringen sannolikt inte behöver verkställas.
Svenska Handbollslandslaget AB. Garanti avseende det ekonomiska utfallet av Europamästerskapet
i handboll 2016 för damer.
Riksväg 21 Vanneberga – Önnestad. 47,5 miljoner kronor (50 procent av 95 miljoner kronor)
i 2012 års prisnivå. Förskottering enligt avtal om utlåning till Trafikverket. AB Busspunkten i Helsingborg. Om hyresgäst saknas garanterar Skånetrafiken bashyresintäkten.
Bussdepån i Kristianstad AB. Om hyresgäst saknas garanterar Skånetrafiken bashyresintäkten.
Jernhusen verkstäder AB. Om hyresgäst saknas garanterar Skånetrafiken bashyresintäkten.
Återköpsklausuler i entreprenadavtal avseende bussar 2
SUMMA
20142013 2014
84 83 84
0168
0
0199
0
0893
0
7 0 7
648 6
77 82 77
37 40 37
65 70 65
180 180 180
456
1 763
456
1. Region Skåne ansvarar som delägare i Patientförsäkringen LÖF för bolagets förbindelser till ett belopp motsvarande
10 gånger den premie landstinget har att erlägga för vart år som förlust har uppkommit i patientförsäkringen.
År 2014 uppgår premien till 125,6 miljoner kronor och år 2013 till 118,9 miljoner kronor.
2. Fördelning av återköpsklausulernas förfall:
2015 2016
2017 2018
2019 Totalt
15 0 9363 9180
Vid avtalsförfall finns klausul som stipulerar att Region Skåne ska köpa bussar ifall entrepreenören vill det.
Avser bussflottans restvärde vid avtalsförfall.
förvaltningsberättelse
91
ekonomisk information
Region skåne Koncern
driftsredovisning (miljoner kronor)
ekonomisk information
Verksam-Verksam-Intäkter/kostn.
Region-
hetens
hetens
utanför verk-
Budget
bidrag
intäkter
kostnader
samhet.res.Resultat
avvikelse
Kulturnämnden
276,0
192,8
–466,60,02,22,2
Kollektivtrafiknämnden
2 199,9
2 661,8
–4 535,7
–148,3
177,8
177,8
Regionala tillväxtnämnden
123,9
112,8
–236,60,00,10,1
Hälso- och sjukvårdsnämnden
27 022,0
1 101,8
–27 950,1
–0,1
173,7
173,7
– Skånevård Kryh
635,4
4 284,0
–5 042,7
–10,7
–134,1
–141,9
– Skånevård Sund
0,0
6 938,3
–7 021,4
–15,7
–98,8
–109,5
– Medicinsk service
0,0
2 557,8
–2 521,3
–13,3
23,2
23,2
– Skånes Universitetssjukvård
0,0
12 478,5
–12 555,2
–44,2
–120,9
–139,4
– Hälsostaden
0,0
481,8
–506,3
–0,3
–24,8
–25,3
Summa Vårdproducenter
635,4
26 740,4
–27 646,9
–84,2
–355,3
–392,8
– Regionstyrelsen
1 691,6
596,1
–2 390,5
–0,4
–103,2
–103,2
Summa Regionstyrelsen
2 327,0
27 336,5
–30 037,4
–84,6
–458,5
–496,1
Fastighets- och servicenämnden
0,0
3 300,9
–3 022,0
–265,5
13,4
3,4
Södra Regionvårdsnämnden
0,05,6
–5,60,00,00,0
Patientnämnden
14,20,3
–13,20,01,31,3
Revisionen
17,30,2
–17,50,00,00,0
Summa nämnder och styrelse 31 980,3
34 712,9
–66 284,8
–498,6
–90,2
–137,7
Central finansiering
–31 980,3
415,6
–177,4
32 478,9
736,9
159,4
Eliminering av interna poster
0,0
–27 484,8
27 484,8
0,0
0,0
SUMMA REGION SKÅNE
0,0
7 643,7
–38 977,4
31 980,4
646,7
21,7
Bolag före bokslutsdispositioner
– Region Skåne Holding AB
0,0
75,6
–82,8
0,0
–7,2
–6,8
– Folktandvården Skåne AB
0,0
1 084,6
–1 008,6
–1,6
74,4
74,5
Koncernjusteringar och bokslutsdispositioner 0,0
–805,5
678,3
5,3
–121,9
–134,2
SUMMA KONCERNEN REGION SKÅNE
0,0
7 998,4
–39 390,5
31 984,1
592,0
–44,8
Koncerninterna mellanhavanden
koncernbidragFörsäljn. och driftbidrag
Ägarandel %Givna Mottagna
Köpare
Region Skåne
804
Region Skåne Holding AB
100
5
83
Folktandvården Skåne AB
100
156
Malmö Opera och Musikteater AB
90
0
Skånes Dansteater AB
90
0
SkåNet AB
91
1
1
Innovator Skåne AB
100
1
Skåne Care AB
100
5
17
Business Region Skåne AB
85
86
Tourism in Skåne AB
85
3
Invest in Skåne AB
85
2
Event in Skåne AB
85
1
Film i Skåne AB
85
1
ClinTrials AB 100
3
Teknopol AB 100
Skåne European Office (Belgien)
100
LÅN
SäljareGivareMottagare
309
9
76
450
208
42
4
8
0
78
30
18
15
31
2
7
2
9
Tabellen visar ekonomiska mellanhavanden mellan Region Skåne och de majoritetsägda bolagen och dess underkoncerner i enlighet med
Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 8.2. Beloppen avser faktiska belopp, ej utifrån ägd andel.
förvaltningsberättelse
92
investeringar (miljoner kronor)
ekonomisk information
BUDGETUTFALL
Total investeringsutgift däravTotalt utfall
därav
(total projektbudget 2014 t o m 2014
2014
BYGGINVESTERINGAR
Bygginvesteringar över 50 miljoner kronor
Om- och tillbyggnad akutmottagn och infektion, Skånes universitetssjukhus 869
0
915
0
Ny strålbehandlingsbyggnad, Skånes universitetssjukhus
508
0
490
3
Rättspsykiatri, Psykiatri Skåne
487
100
185
103
Nya sjukhusområdet i Malmö
2 375
79
63
41
Nya sjukhusområdet i Lund
407
78
59
42
Nya sjukhusområdet i Helsingborg
814
0
208
160
Hälsostaden i Ängelholm, planering (extern förhyrning)
0
0
0
0
Summa pågående bygginvesteringar över 50 Mkr
5 460
257
1 919
349
Bygginvesteringar under 50 miljoner kronor, vård och hälsa
435
156
336
157
Ej använd ram
–
94
–
–
Fastighetsägarinvesteringar
437 156 299174
Övriga investeringar Regionservice
380
107
136
95
SUMMA BYGGINVESTERINGAR 6 710
770
2 691
775
UTRUSTNINGSINVESTERINGAR
Pågående utrustningsobjekt , vård och hälsa
943
438
681
358
Ej använd ram
26
Kollektivtrafiken, varav
3 651
1 100
1 462
633
– biljettsystem
180
0
170
7
– nya pågatåg 50–69
1 145
520
1 166
545
– nya pågatåg 70–74
355
0
78
78
– nya pågatåg 75–99
1 700
450
0
0
– 2 begagnade öresundståg
99
90
0
0
– högvärdeskomponenter och specialverktyg
66
0
45
0
– övrig utrustning
106
40
3
3
SUMMA UTRUSTNINGSINVESTERINGAR
4 594
1 564
2 143
991
Regionservice utrustningar
26
21
26
26
Regionstyrelsen (bygg och utrustning) pågående projekt
– varav bygg
0
0
0
0
180 35171 29
– varav utrustning 1
SUMMA REGIONSTYRELSEN
276
35
171
29
SUMMA INVESTERINGAR TOTALT
11 607
2 390
5 031
1 821
Kreditivränta, bygg
22
15
Kreditivränta, tåg
3
3
Kreditivränta, utrustning
INVESTERINGAR, inklusive kreditivränta
11 607
2 415
5 031
1 839
1. Varav 28 miljoner kronor avser immateriella investeringar
förvaltningsberättelse
93
leasingredovisning Framtida minimileasavgifter per 2014-12-31 (miljoner kronor)
ekonomisk information
förfallotidpunkt
Inom 1 år
Senare än 1 år men inom 5 år
> 5 år
Not 1. OPERATIONELL LEASEGIVNING
Icke uppsägningsbara avtal överstigande 1 miljon kronor
Fastigheter, extern uthyrning
SUMMA OPERATIONELL LEASEGIVNING
77
77
164
164
154
154
Not 2. OPERATIONELL LEASING
Icke uppsägningsbara avtal operationell leasing, avtal överstigande 1 miljoner kronor.
Finansiella leasingavtal tecknade före 2003
Mark och byggnader
0
0
0
Tåg
0
00
MT-utrustning
0
00
Övriga maskiner och inventarier
0
0
0
Operationell leasing Mark och byggnader
2
8
28
Fastigheter, extern inhyrning, 522
1 402
1 391
MT-utrustning
59 1310
Övriga maskiner och inventarier
8
4
0
SUMMA OPERATIONELL LEASING
591
1 545
1 419
Minimileaseavgifter för operationella leasingavtal vars värde understiger 1 miljoner kronor uppgår till 4 miljoner kronor.
Not 11, 12. FINANSIELL LEASING
Finansiella leasingåtaganden, avtal tecknat fr o m 2003-01-01, avtal överstigande 1 miljoner kronor.
Parkeringshus III Lund1
Parkeringshus Helsingborg2
CRC3
Öresundståg, 7 stycken4 Öresundståg, 10 stycken5 Öresundståg, 9 stycken6
Öresundståg, 14 stycken + Pågatåg, 2 stycken7
SUMMA FINANSIELL LEASING
1 340
14
84342
1
738
13
293
0
18
103
474
608
00
125 4020
781
924
854
Leasingavgifter för finansiella leasingavtal 2014 uppgick till 21 miljoner kronor, och snitträntan uppgår vid årets slut till 0,67 procent.
1. Leasingavtal avseende parkeringshus i Lund, leasegivare SEB Finans, löper på 15 år till 2019-06-30. Restvärdet är 62,5 procent. Variabla avgifter baseras på
Stibor 90 dagar med tillägg 0,75 procentenheter.
2. Leasingavtal avseende parkeringshus i Helsingborg, leasegivare SEB Finans, löper på 20 år till 2026-11-30. Restvärdet är 50 procent. Variabla avgifter baseras
på Stibor 90 dagar med tillägg 0,75 procentenheter. Region Skåne har rätt att efter 18 år köpa fastigheten.
3. Leasingavtal avseende CRC, leasegivare HSH Nordic Finance AB, löper på 20 år till 2026-03-31. Huvuddelen vidareuthyrs till Lunds universitet.
Restvärdet är 40 procent. Variabla avgifter baseras på Stibor 90 dagar med tillägg 1,10 procentenheter. Region Skåne har rätt att efter 20 år köpa fastigheten.
4. Leasingavtal avseende 7 stycken Öresundståg, leasegivare SEB Finans, löper på 30 år. Restvärdet är 17,14 procent. Variabla avgifter baseras på Stibor 180 dagar
med avdrag 0,415 procentenheter. Region Skåne har rätt att efter 15 år anvisa köpare till samtliga tåg. Utnyttjas denna rätt upphör leasingkontraktet att gälla.
5. Leasingavtal avseende 10 stycken Öresundståg, leasegivare SEB Finans, löper på 16 år. Restvärdet är 57,76 procent. Variabla avgifter baseras på Stibor 90 dagar
med avdrag 0,59 procentenheter. Region Skåne har rätt att efter 15 år anvisa köpare till samtliga tåg. Utnyttjas denna rätt upphör leasingkontraktet att gälla.
6. Leasingavtal avseende 9 stycken Öresundståg, leasegivare Svensk Exportkredit, löper till 2015-08-31. Restvärdet är 95,00 procent. Variabla avgifter baseras på
Stibor 180 dagar med tillägg 0,12 procentenheter. Region Skåne har rätt att anvisa köpare till samtliga tåg. Utnyttjas denna rätt upphör leasingkontraktet att gälla.
7. Tre stycken leasingavtal avseende 14 stycken Öresundståg, leasegivare SHB Finans, löper på 15 år. Dessa avtal har per 2011-01-01 omklassificerats till
finansiella leasingavtal i syfte att underlätta hantering av ränterisker. Restvärdet är 60,00 procent. Variabla avgifter baseras på Stibor 90 dagar med avdrag
respektive tillägg om 0,075 procent och 30 procentenheter. Region Skåne har rätt att efter 15 år anvisa köpare till samtliga tåg. Utnyttjas denna rätt upphör
leasingkontraktet att gälla. förvaltningsberättelse
94
Jämförelser med andra
(Källa: SKL och SCB)
ekonomisk information
FINANSIELLA NYCKELTAL
långsiktig kapacitetkortfristig beredskap
Justerad Skattefinan-RelativJusteradResultat före Nettokostn.
Landsting/ landstings-sieringsgrad nettokostn. landstings-
Kassa- jämförelse- utveckling
Region
skattesats
Soliditet
av invest.
utveckling
skattesats
likviditet stör poster per invån.
Stockholm (k)
11,55
–20%
Uppsala (k)
10,92
–13%
Sörmland (k)
11,20
–39%
Östergötland (k)
10,66
0%
Jönköping 11,07
–6%
Kronoberg
11,64–54%
Kalmar
11,18–44%
Blekinge
11,64–49%
Skåne 10,84
–83%
Halland
10,70–16%
Västra Götaland (k)
10,95
–62%
Värmland
11,69–87%
Örebro
11,73–64%
Västmanland (k)
11,52
–40%
Dalarna 11,68
–149%
Gävleborg
11,73–63%
Västernorrland 11,20–83%
Jämtland
11,42–102%
Västerbotten (k)
11,39
–60%
Norrbotten 10,86
–45%
Medelvärde 11,26–40%
58%
–2,3%
150%
1,3%
86%
–1,1%
81%
–1,9%
83%
–0,4%
135% –0,2%
142% –0,2%
122% 0,8%
63%
–0,5%
34% –1,9%
68%
–0,9%
65% 0,5%
133% –0,7%
141%
–1,1%
26%
1,1%
84% 0,0%
–14% 1,5%
–37%
0,8%
136%
1,2%
70%
1,2%
75% –1,1%
11,55
30%
0,2%
5,2%
10,92
157%
21,8%
4,9%
11,20
187%
3,6%
4,0%
10,66
303%
5,6%
4,2%
11,07
299%
2,0%
3,3%
11,64 205% 3,3% 4,4%
11,18 193% 2,6% 3,4%
11,64 217% 1,2% 3,7%
10,84
67%
–0,4%
4,7%
10,70 201% –2,5% 2,0%
10,95
106%
–0,4%
3,3%
11,69 105% 1,1% 3,8%
11,73 176% 3,2% 2,8%
11,52
197%
1,5%
5,5%
11,68
63%
–2,3%
6,1%
11,73 206% 1,9% 3,6%
11,20 180% –3,4% 4,9%
11,42 159% –4,6% 4,4%
11,39
216%
2,6%
3,3%
10,86
243%
–0,5%
4,0%
11,26 115% 1,1% 4,3%
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 2013, KRONOR PER INVÅNARE
LANDSTING/
Region
Stockholm
Uppsala Sörmland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland Västerbotten
Norrbotten
Gotland
RIKET
Spec.Spec.Övr.PolitiskLäkem.TOTALTOTALTOTAL
Primär- somatisk
psyk. hälso- o
verk.
inom HoS exklTand- HoS inklRegionalTrafik o
vård
vård vårdsjukvård
HoS förmån. tandvård vård tandvård utveckl.infrast.
4 134
3 392
3 596
3 690
3 818
3 347
3 925
3 626
3 992
3 855
4 269
3 963
3 645
3 532
4 065
4 991
4 062
4 393
3 451
4 538
3 289
4 003
12 316
12 490
13 272
11 997
12 732
12 768
12 943
13 989
12 102
12 569
10 293
12 545
12 894
12 963
13 223
12 778
13 403
13 332
13 017
13 318
13 558
12 215
2 595
2 046
2 010
1 664
1 914
1 881
1 843
2 221
1 875
1 642
2 516
1 884
2 189
1 996
1 974
1 779
1 944
1 858
2 350
1 900
1 697
2 170
1 925
1 647
1 192
1 924
1 525
1 491
1 569
1 687
1 295
1 803
2 041
1 764
2 063
2 007
1 921
1 711
1 962
2 079
1 915
2 065
2 799
1 798
Definitioner Finansiella nyckeltal:
Justerad landstingsskattesats: Landstingens skattesats justeras för olikheter i
verksamhetsansvar baserat på landstingens faktiskt redovisade kostnader för
kollektivtrafik, hemsjukvård, färdtjänst och utbildning, framtagen av SKL. Soliditet: Eget kapital – pensionsförmåner intjänade före 1998 samt löneskatt,
som redovisas utanför balansräkningen/totala tillgångar. Skattefinansieringsgrad av investeringar: Resultat före extraordinära poster
+ avskrivningar/investeringar exklusive finansiella investeringar. 62
148
169
142
108
134
158
177
104
151
167
157
102
135
114
181
137
205
229
216
175
129
2 132
2 064
1 985
1 992
2 081
2 038
2 035
2 130
1 823
2 300
1 895
2 323
2 083
2 216
2 163
2 270
2 297
1 915
2 119
2 241
2 029
2 052
23 165
21 787
22 225
21 409
22 178
21 661
22 474
23 829
21 190
22 320
21 181
22 636
22 977
22 849
23 460
23 710
23 806
23 781
23 081
24 279
23 548
22 366
416
599
594
542
621
604
599
731
460
563
622
730
563
579
657
546
570
619
544
661
490
544
23 581
3 953
22 386
2 573
22 820
1 286
21 951
2 097
22 799
1 972
22 265
1 103
23 072
2 313
24 561
1 040
21 650
2 007
22 883
1 620
21 803
3 152
23 366
1 300
23 539
1 863
23 428
961
24 117
1 162
24 256
1 624
24 376
1 082
24 401
1 607
23 625
1 055
24 940
1 279
24 037
22 910
2 442
3 621
2 185
767
1 742
1 390
605
1 796
543
1 473
1 010
2 108
606
1 243
525
601
1 160
470
634
406
321
1 853
Relativ nettokostnadsutveckling: Nettokostnadsutveckling i relation till real
utveckling av rikets skatteunderlag t och t-5. 5-årsperspektiv.
Kassalikviditet: Kortfristiga fordringar och placeringar samt kassa och bank/
kortfristiga skulder Resultat före jämförelsestörande poster: Resultat före extraordinära poster/
nettokostnaderna
Nettokostnadsutveckling/invånare: Nettokostnadsutveckling, nettokostnad år
t/nettokostnad år t-1 justerad för befolkningsutveckling totalt, skatteväxling, etc.
förvaltningsberättelse
95
Bilagor
BILAGOR
VÅRDPRODUKTION
2014
2013Förändring %
SOMATISK VÅRD
Utskrivningar diagnosrelaterad grupp (ej hemsjukvård)
174 247
178 993
–2,7%
Utskrivningar vårddagar (ej hemsjukvård)
1 505
1 497
0,5%
Summa utskrivningar (ej hemsjukvård)
175 752
180 490
–2,6%
Vårddagar diagnosrelaterad (ej hemsjukvård)
Vårddagar vårddagar (ej hemsjukvård)
Summa vårddagar (ej hemsjukvård)
Utskrivningar vårddagar (hemsjukvård)
Vårddagar (hemsjukvård)
808 279
22 685
830 964
1 649
93 988
815 823
24 728
840 551
1 508
79 631
–0,9%
–8,3%
–1,1%
9,4%
18,0%
Läkarbesök diagnosrelaterad grupp öppenvård
Läkarbesök Teambesök läkare
Summa läkarbesök 1 330 688
357
1 958
1 333 003
1 301 310
516
2 041
1 303 867
2,3%
–30,8%
–4,1%
2,2%
Besök annan vårdgivare än läkare
Besök dagsjukvård annan vårdgivare än läkare Teambesök annan vårdgivare än läkare Summa besök annan vårdgivare än läkare
745 598
70 608
5 237
821 443
749 401
67 639
4 688
821 728
–0,5%
4,4%
11,7%
0,0%
BESÖK TOTALT
2 154 446
2 125 595
1,4%
Brev- och telefonkontakter
212 108
198 578
6,8%
PRODUKTIONSMIX SOMATIK
324 661
321 561
1,0%
PSYKIATRISK VÅRD
Utskrivningar vårddagar (ej hemsjukvård)
11 115
11 185
–0,6%
Vårddagar (ej hemsjukvård)
174 537
173 179
0,8%
Läkarbesök Läkarbesök dagsjukvård
Teambesök läkare
Summa läkarbesök
82 238
1 438
32 711
116 387
83 918
2 479
27 353
113 750
–2,0%
–42,0%
19,6%
2,3%
Besök annan vårdgivare än läkare
Besök dagsjukvård annan vårdgivare
Teambesök annan vårdgivare
Summa besök annan vårdgivare än läkare
388 766
43 593
82 456
514 815
360 534
42 005
72 352
474 891
7,8%
3,8%
14,0%
8,4%
BESÖK TOTALT
631 202
588 641
7,2%
Brev- och telefonkontakter
43 409
35 579
22,0%
PRODUKTIONSMIX PSYKIATRI
59 140
55 349
6,8%
PRIMÄRVÅRD
Läkarbesök
1 727 537
1 679 034
2,9%
Dagsjukvård läkare
1
1
0,0%
Teambesök läkare
89
3
Summa läkarbesök
1 727 627
1 679 038
2,9%
Besök annan vårdgivare än läkare
Besök dagsjukvård annan vårdgivare
Teambesök annan vårdgivare
Summa besök annan vårdgivare än läkare
3 391 564
13
431
1 225 661
3 110 051
15
443
1 261 962
9,1%
–13,3%
–2,7%
–2,9%
BESÖK TOTALT
Brev- och telefonkontakter
3 392 008
2 607 471
3 110 509
924 943
9,0%
förvaltningsberättelse
96
vårdkonsumtion
Procentuell minskning eller ökning 2014 jämfört med 2013
Vårdtillfällen
LäkarbesökÖvriga besök
VårdområdeVårdgivare
jämfört med 2013
jämfört med 2013
jämfört med 2013
Somatik
Offentlig vård
–2,4%
2,2%
–0,5%
Privat vård
–10,2%
–9,2%
4,0%
Somatik Totalt
–2,5%
–0,9%
0,0%
Primärvård
Offentlig vård
0,0%
5,9%
Privat vård
4,9%
9,7%
Primärvård totalt
2,2%
7,6%
Psykiatri
Offentlig vård
–1,2%
3,2%
9,4%
Privat vård
–3,3%
–14,7%
Psykiatri totalt
–1,2%
0,8%
5,2%
Summa Offentlig vård –2,3%
1,3%
4,8%
Summa Privat vård –10,2%
–0,4%
8,2%
Totalt
–2,4%
0,7%
6,0%
förvaltningsberättelse
97
BILAGOR
Antal vårdtillfällenAntal läkarbesökAntal övriga besök
VårdområdeVårdgivare
jan-dec
jan-dec
jan-dec
Somatik
Offentlig vård
167 225
1 247 680
779 662
Privat vård
2 304
414 894
94 519
Somatik totalt
169 529
1 662 574
874 181
Primärvård
Offentlig vård
987 442
2 039 264
Privat vård
817 540
1 774 692
Primärvård totalt
1 804 982
3 813 956
Psykiatri
Offentlig vård
10 494
101 503
470 099
Privat vård
0
57 874
77 122
Psykiatri totalt
10 494
159 377
547 221
Summa Offentlig vård 177 719
2 336 625
3 289 025
Summa Privat vård 2 304
1 290 308
1 946 333
Totalt
180 023
3 626 933
5 235 358
Fem år i Sammandrag
BILAGOR
201020112012 2013 2014
Utdebitering (kronor/skattekrona)
10,3910,3910,39 10,39 10,69
Intäkter från skatt, statsbidrag och utjämning (miljoner kronor)
28 472 29 341 29 827 30 637 32 266
Verkamhetens nettokostnader (miljoner kronor)
27 041 28 164 28 689 29 133 31 334
Intäktsutveckling (procent)
4,6%3,1%1,7%3,2%5,3%
Nettokostnadsutveckling (procent)
1,2%
4,2%
1,9%
2,0%
7,6%
Nettokostnadsutveckling exkl jämförelsestörande (procent)
4,2%
5,1%
2,3%
2,1%
6,2%
Årets resultat (miljoner kronor)
1 171 –2 354 –292 –2 158 647
Eget kapital (miljoner kronor), blandmodellen
422 –320 –490 –1 385 –1 514
Eget kapital (miljoner kronor), fullfonderingsmodellen
–16 608 –18 642 –18 934 –21 092 –20 446
Likviditet per 31/12 (miljoner kronor)
3 888 1 575 1 916 3 303 4 106
Låneskuld per 31/12 (miljoner kronor)
4 102 5 480 5 814 5 512 5 547
Investeringsutgifter (miljoner kronor)
2 904 2 456 2 161 1 823 1 839
Pensionsförpliktelser intjänade fr om 1998 (miljoner kronor)
5 676 7 189 8 141 10 203 11 027
– varav RIPS-effekt
832 1 182 Ansvarsförbindelse pensionsförpliktelser (miljoner kronor)
16 709 18 322 18 445 19 708 18 932
– varav RIPS-effekt
1 351 1 484 Totala pensionsförpliktelser (miljoner kronor)
22 386 25 511 26 586 29 911 29 959
– varav RIPS-effekt
2 182 2 666 Soliditet, exklusive ansvarsförbindelser (procent)
1%
–2%
–2%
–6%
–6%
Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse pensioner (procent)
–85%
–89%
–86%
–90%
–83%
Antal invånare (31/12)
1 243 329 1 252 933 1 263 088 1 274 069 1 288 908
Antal medarbetare
32 089 32 362 31 717 31 720 32 378
-
-
-
26 800 27 310
Arbetad tid i heltidsresurser1
Sjukfrånvaro, kalenderdagar per medarbetare
16,0
15,5
16,8
18,2
18,9
Sjukfrånvaro, kvinnor
17,4
16,9
18,3
20,0
20,8
Sjukfrånvaro, män
9,7
9,6
10,5
10,5
11,1
1. Jämförelsesiffra saknas före 2013
förvaltningsberättelse
98
Utdrag ur revisionsberättelsen
99
100
Ordlista
Avskrivning
Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar
för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens
livslängd.
Avsättning
De betalningsförpliktelser som är säkra eller sannolika
till sin existens, men där det finns osäkerhet beträffande
beloppets storlek eller tidpunkten för betalning, till
exempel avsättning för pensioner.
Balanskrav
Balanskrav innebär att årets resultat ska överstiga noll.
Från och med verksamhetsåret 2005 infördes en
ändring i kommunallagen som innebär att negativa
resultat ska återställas senast tre år efter att under­skottet uppkommit. I tidigare lagstiftning gällde
tvåårsgräns för återställande. Om synnerliga skäl finns
behöver resultatet inte återställas.
Balansräkning
Visar den ekonomiska ställningen vid verksamhetsårets
slut uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar och
skulder.
Diskonteringsränta
Kalkylränta, är den räntesats som uttrycker avkastningskrav på kapital.
Eget kapital
Skillnaden mellan totala tillgångar och avsättningar och
skulder enligt balansräkningen det vill säga nettoförmögenheten.
Emittent
Utgivare av värdepapper
Extraordinära intäkter/kostnader
Saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet och
är av sådan art att de inte förväntas inträffa ofta eller
regelbundet samt uppgår till väsentligt belopp.
Finansiellt leasingavtal
Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar
som förknippas med ägandet av ett objekt i allt
väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren.
Immateriell tillgång
En tillgång som är identifierbar men icke-monetär.
Tillgången är en resurs som förväntas ge ekonomiska
fördelar i framtiden.
Infrastrukturell investering
Byggande av väg eller järnväg som staten ansvarar för.
Lämnade bidrag till infrastrukturell investering kan dock
inte avse att helt finansiera en viss investering.
Intern ränta
Kalkylmässigt beräknad räntekostnad grundad på
anläggningstillgångarnas bokförda värde.
Jämförelsestörande poster
Viktiga händelser eller transaktioner som inte är
extraordinära men viktiga att uppmärksamma vid
jämförelse med andra perioder och mellan olika
landsting.
Kassaflödesanalys
Visar kassaflöden från den löpande verksamheten,
investerings- och finansieringsverksamheten samt
förändring av rörelsekapital. Summa av dessa
komponenter utgör förändringen av likvida medel.
Kortfristiga fordringar och skulder
Fordringar och skulder som förfaller till betalning inom
ett år efter balansdagen.
Kreditivränta
Kalkylmässigt beräknad räntekostnad under
byggnadstid.
Leasingavtal
Ett avtal enligt vilket en leasegivare på avtalade villkor
under en avtalad period ger en leasetagare rätt att
använda en tillgång i utbyte mot betalningar.
Likvida medel
Kontanter eller tillgångar som kan omsättas på kort sikt,
till exempel kassa- och banktillgångar, postväxlar samt
värdepapper som statsskuldväxlar, bankcertifikat.
Likviditet
Betalningsberedskap på kort sikt. Kan uttryckas i olika
mått, exempelvis rörelsekapital och ställas i relation till
externa utgifter.
Långfristiga fordringar och skulder
Fordringar och skulder som förfaller till betalning senare
än ett år efter balansdagen.
Omsättningstillgångar
Tillgång som beräknas innehas kortvarigt, exempelvis
kundfordringar och förrådsartiklar.
Patientrörlighetsdirektivet
EU:s patientrörlighetsdirektiv innebär att medborgare
har rätt att få ersättning för kostnader till följd av vård i
ett annat EU- eller ESS-land. Svenska medborgare, som
vill söka vård utomlands, vänder sig till Försäkrings­
kassan som är den myndighet som hanterar
ersättningsfrågan till både patienter och vårdgivare.
Produktionsmix
Ett sammanvägt mått, mätt i antal poäng, för att mäta
vårdproduktionen hos Region Skånes egna vårdgivare.
Resultaträkning
Redovisning av samtliga intäkter och kostnader under en
viss period, till exempel verksamhetsåret.
RIPS
Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld. Pensionsskulden räknas som nuvärdet av alla framtida pensionsutbetalningar. Den diskonteringsränta som används för att
beräkna pensionsskulden avstäms utifrån utvecklingen
av den tioåriga statsobligationsräntan. För att räntan ska
vara stabil finns ett toleransintervall på ± en procent
kring den fastställda diskonteringsräntan.
Ränteswap
Swappar är finansiella instrument som innebär ett byte
av kassaflöden mellan två parter på ett underliggande
nominellt belopp.
Rörelsekapital
Den del av kapitalet som står till förfogande för
finansiering av utgifter, det vill säga skillnaden mellan
omsättningstillgångar och kortfristiga skulder.
Sammanställd redovisning
Sammanställning av resultaträkningar och balansräkningar för olika juridiska personer i vilka Region Skåne
har ett betydande inflytande. Ger en helhetsbild av
ekonomiska åtaganden oavsett i vilken juridisk form
verksamheten bedrivs.
Skattekraft
Antal skattekronor per invånare.
Skatteunderlag
Totala beskattningsbara inkomster. Uttrycks vanligen i
skattekronor, det vill säga skatteunderlaget delat med
100.
Soliditet
Långsiktig betalningsförmåga, uttrycks vanligen som
egetkapital i förhållande till totala tillgångar.
Vårdkonsumtion
Den vård som Region Skåne finansierar produceras av
Region Skånes egna vårdgivare, privata vårdgivare eller i
annat landsting. Vårdkonsumtion är den vård som
produceras till Region Skånes Invånare oavsett var
vården sker.
Vårdproduktion
Den vård som produceras av Region Skånes egna
vårdgivare till regionens invånare och till invånare i andra
landsting/huvudmän.
förvaltningsberättelse
101
ORDLISTA
Anläggningstillgång
Tillgång avsedd för stadigvarande innehav, såsom
fastigheter och inventarier.
ORDLISTA
AFA
Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag
Verksamhetsberättelser
foto : © peter bri nch och christi aan dirksen
regionstyrelsen/koncernkontoret
illustr ation: © foj ab arkitekter
Regionstyrelsen/Koncernkontoret
Max IV.
Mötesplats Skåne.
Rådhus Skåne i Kristianstad.
Miljardsatsning på framtidens sjukvård
Uppdrag
Regionstyrelsen ska enligt kommunal­
lagen leda och samordna förvaltningen
av Region Skånes angelägenheter samt
ha uppsikt över övriga nämnders verk­
samhet. Regionstyrelsen har det över­
gripande samordningsansvaret för frå­
gor som ska bedrivas ur ett strategiskt
helhetsperspektiv.
Koncernledningen och koncernkon­
toret har, inom de ramar och direktiv
som regionstyrelsen anger, ansvaret för
att leda, samordna, följa upp och ut­
veckla Region Skånes verksamhet uti­
från en helhetssyn.
Viktiga händelser 2014
Region Skåne har beslutat att investera
drygt 10 miljarder kronor för att moder­
nisera sjukhusområdena i Malmö, Lund
och Helsingborg. Satsningen omfattar
ett antal om- och nybyggnadsproces­
ser på sjukhusområdena i Malmö och
Helsingborg och sträcker sig minst tio
år framåt i tiden.
I början av mars flyttade cirka 700
medarbetare från Region Skåne och
Kristianstads kommun in i Rådhus
Skåne i Kristianstad.
En ny tillfällig beredning – förenk­
lingskommissionen – inrättades från och
med den 1 mars med uppdrag att ge­
nomföra en översyn av administrativa
belastningar inom hälso- och sjukvår­
den.
I Region Skånes uppdrag att ansvara
för det regionala utvecklingsarbetet i
Skåne ingår att ta fram en regional ut­
vecklinsstrategi. Det öppna Skåne 2030
– antogs av regionfullmäktige (RF) i
full politisk enighet. Regionstyrelsen
beslutade även om handlingsplan för
det framtida folkhälsoarbetet Ett socialt
hållbart Skåne 2030.
RF fastställde i juli regiondirektö­
rens beslut från 2013 om ny administra­
tiv struktur för hälso- och sjukvården i
Region Skåne – SkåVård 2.0.
I december fastställde RF ny arbets­
ordning för regionfullmäktige samt reg­
lementen för styrelse, nämnder och re­
visorer för mandatperioden 2015-2018.
Genom det så kallade 3R-samarbetet
ska Region Skåne, tillsammans med
Västra Götalandsregionen och Stock­
holms läns landsting, arbeta med ut­
vecklingen av framtidens system för
vårdinformation.
Ett nytt samarbetsavtal mellan Re­
gion Skåne och Lunds universitet teck­
nades avseende MAX IV. Parterna är
överens om att verka för att forskning
och verksamhet kommer till praktisk
nytta i såväl egna verksamheter som för
regionen och dess invånare.
Årlig utvärdering av regional sam­
verkan i enlighet med samverkansavta­
let genomfördes den 30 januari. Vård­
förbundet anslöt sig på förvaltningsnivå
till samverkansavtalet från och med den
1 oktober.
Måluppfyllelse
Målrelaterad ersättning (MRE) inför­
des under året för koncernkontoret, i
syfte att förbättra service och kvalitet.
Två av sex avdelningar uppnådde samt­
liga MRE-mål.
Ekonomi
Resultatet för året uppgår till -103,2
miljoner kronor. I resultatet ingår en
jämförelsestörande kostnadspost på 145
miljoner kronor, som avser finansiering
av forskningsanläggningen MAX IV.
Förtroendemannaorganisationens resul­tat uppgick till 4,5 miljoner kronor.
regionstyrelsen/
koncernkontoret
Ekonomi (mkr)
Intäkter
Kostnader
2014
2013
2 288,8
2 392,0
1 578,3
1 495,3
Resultat –103,283,0
Budget
00,0
Avvikelse –103,283,0
Antal anställda
744
verksamhetsberättelser
715
102
Beredningar för medborgardialog
foto : © Antje A ndersso n, m aria norberg
beredningar för medborgardialoger
Speed-dating vid Regionfullmäktige.
Sketcher och interaktiva möten i
och runt Öresundshuset.
Clownmålning från sommaraktiviteter i
Helsingborg.
6 000 skåningar har träffat en regionpolitiker
Uppdrag
Region Skåne för en löpande dialog
med befolkningen kring samtliga an­
svarsområden. Beredningarna för med­
borgardialog har, tillsammans med sty­
relse och nämnder, strävat mot en så god
integrering av dialogen i den politiska
beslutsprocessen som möjligt och för ett
meningsfullt deltagande för medbor­
garna. Ett särskilt fokus har funnits på
ungdomar och på att utveckla metoder
för dialog.
Viktiga händelser 2014
Medborgarnas erfarenheter, kunskaper
och åsikter har hämtats in med olika
metoder. Regionpolitikerna har ökat
antalet dialogtillfällen och personligen
träffat ca 6 000 invånare. Den webb­
baserade Skånepanelen, bestående av ca
4 500 skåningar, har svarat på frågor
om den regionala utvecklingsstrategin,
patientmakt, klimatfrågor samt kultur­
frågor. Läs mer.
Dialoggrupper och workshops på
gymnasieskolor har fördjupat dialogen
kring remissförslaget till den regionala
utvecklingsstrategin. Klimatsamverkan
Skåne är ett samarbete mellan kommu­
nerna, Länsstyrelsen och Region Skåne.
Beredningarna fick i uppdrag av region­
styrelsen att förhöra sig om skåningar­
nas inställning och vägval i klimatfrå­
gor via Skånepanelen. Läs mer.
Spontana möten med invånare har ge­
nomförts på ett 20-tal bibliotek, 25
gymnasieskolor och nio festivaler/eve­
nemang. Teman har varit kännedom
om Region Skånes verksamhet och på
vilka sätt medborgare önskar vara med
och påverka i frågor som rör regionens
ansvarsområden. Frågorna har också
handlat om livskvalitet samt om kultur
och tillgängligheten till kulturutbudet.
Resultaten från denna dialog ska bland
annat utgöra en del av underlaget för
Region Skånes nya kulturplan.
Skåneenkäten genomförs som en
tele­fonenkät med 1500 invånare per år
med frågor kring kännedom om Region
Skåne samt om förtroendet för verk­
samheten. Läs mer.
Speeddating, det vill säga korta och
snabba dialoger mellan gymnasieelever
och fullmäktigepolitiker, har provats.
Medborgarmagasinet Leva i Skåne,
som även finns i en webbaserad version,
är ett initiativ från beredningarna som
ökar förutsättningarna för dialog.
Måluppfyllelse
Målen i strategikartan och de upp­
drag som har beslutats av nämnder och
fullmäktige har uppnåtts. Ett fler­årigt
uppdrag om framtidens hälso- och
sjukvård har avrapporterats till hälsooch sjukvårdsnämnden. Dessutom har
beredningarna bidragit med ett tydligt
medborgarperspektiv i arbetet med den
regionala utvecklingsstrategin. I enlig­
het med målen i Region Skånes strate­
gikarta har uppföljningsverktyg inom
samtliga strategiska områden utveck­
lats.
Ekonomi
Resultatet för året uppgår till 0,9 mil­
joner kronor. Både den politiska delen
och tjänstemannadelen följer den eko­
nomiska planeringen för året.
beredn. för medborgardialog
Ekonomi (mkr)
2014
2013
Intäkter
6,96,9
Kostnader 6,06,2
Resultat
Budget
Avvikelse
0,90,7
0,00,0
0,90,7
Anställda ingår i förvaltning Koncernkontoret
verksamhetsberättelser
103
Folkhälsoberedningen
folkhälsoberedningen
Alla människor har rättigheter men barn har faktiskt egna rättigheter.
FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Här ses ett urval av barnets rättigheter.
Du har rätt att
leva och utvecklas
i trygghet
Du har rätt
till lek, vila
och fritid
Ingen får skada,
utnyttja, slå eller
på annat sätt vara
dum mot dig
Du har rätt att bli
lyssnad på och att
få berätta vad du
tycker och tänker
Du har rätt att
få veta och förstå
Du och dina
föräldrar har rätt
till hälsovård
Om du har någon
funktionsnedsättning
har du även särskilda
rättigheter *
Dina föräldrar
och all personal du
träffar, ska känna
till och respektera
dina rättigheter
Du har samma
Barnets
rättigheter på familjecentralen.
Alla vuxna
rättigheter som
ska alltid se till
ditt bästa
Dina föräldrar
har ansvar för
att hjälpa dig
Presentation av folkhälsorapporten Barn och föräldrar i Skåne.
alla barn – oavsett
vem du är
Hälsa och livskvalitet på lika villkor
Uppdrag
Måluppfyllelse
Folkhälsoberedningens uppdrag är att
skapa förutsättningar för en god hälsa
på lika villkor för hela befolkningen
och därmed bidra till utveckling, till­
växt och välfärd i regionen. Uppdraget
innebär att genom kunskapsutveckling,
kunskapssamverkan och kunskapssprid­ning stödja beslutsfattare och samver­
kanspartners i det gemensamma arbetet
för en god hälsa och livskvalitet på lika
villkor i Skåne.
Ett verktyg har utvecklats för att till­
gängliggöra och sprida folkhälsostatis­
tik internt och externt. Handlingspla­
nen för det framtida folkhälsoarbetet,
Ett socialt hållbart Skåne 2030, togs
under året fram i bred samverkan som
en del i genomförandet av den regionala
utvecklingsstrategin Det öppna Skåne
2030. Samverkan med andra aktörer
har under året vidareutvecklats genom
olika nätverk och plattformar såväl re­
gionalt som nationellt och internatio­
nellt. Bland dessa kan nämnas regionala
nätverk för familjecentraler och kom­
munala folkhälsosamordnare, den na­
tionella plattformen Mötesplats Social
hållbarhet och WHO:s nationella och
internationella nätverk.
En rapport om miljörelaterad ohälsa
bland barn har tagits fram i samverkan
med Kronoberg och Blekinge. Statliga
medel för HIV/STI-prevention på ca 14
miljoner kronor har under året fördelats
inom regionen och HBTQ-utbildning­
ar har genomförts. Samtliga medel på
tio miljoner kronor i den sociala inves­
teringsfonden har under året fördelats
till fem olika projekt. För att effektivi­
sera arbetet med bidragshantering har
det utvecklats en databas. Under året
* FN:s konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning
Viktiga händelser 2014
Resultatet av Folkhälsoenkät Barn och
förälder i Skåne 2013 sammanställdes
och presenterades i oktober 2014 och
fick ett stort mediegenomslag. Under
våren genomfördes seminarieserien
Crossing Borders med olika teman
kring social hållbarhet i samarbete med
Malmö Högskola. Region Skåne deltog
i två internationella WHO-konferenser
i oktober, Regions for Health i Florens
och Healthy Cities i Aten. I november
genomfördes en utbildningsdag om so­
ciala investeringar. I december besluta­
de regionstyrelsen om en ny handlings­
plan för folkhälsoarbetet. Skåne lyfter
genomfördes i april/maj i Kristianstad,
Hörby, Helsingborg och Ystad.
har folkhälsoperspektivet fått ett ökat
fokus i Region Skånes budgetprocess,
planering och uppföljning, där det stra­
tegiska arbetet med social hållbarhet
särskilt har uppmärksammats.
Ekonomi
Resultatet för året uppgår till 0,3 miljo­
ner kronor.
folkhälsoberedningen
Ekonomi (mkr)
2014
2013
Intäkter
27,526,5
Kostnader 27,226,1
Resultat
Budget
Avvikelse
0,30,4
0,00,0
0,30,4
Anställda ingår i förvaltning Koncernkontoret
Är du intresserad att veta mer?
Klicka på nedan länk så kommer du till:
Folkhälsoberedningens
verksamhetsberättelse 2014
verksamhetsberättelser
104
Hälso-och sjukvårdsnämnden
Uppdrag
Ekonomi foto : © Roger Lundholm
Positiva resultat inom palliativ vård och äldrevården
Trots brist på vårdpersonal inom flera
områden, vilket periodvis har lett till
brist på vårdplatser, har vårdkvaliteten
inom flera områden utvecklats i positiv
riktning. Detta gäller till exempel inom
diabetes, stroke, hjärtsjukvård och pal­
liativ vård. Inom cancervården har
väntetiderna kortats, men ytterligare
satsningar görs under 2015 måste göras
för att målen ska uppnås. Inom patient­
säkerhet och läkemedelsanvändning går
utvecklingen åt rätt håll, men ytterliga­
re insatser måste göras för att förhindra
trycksår och minska användningen av
antibiotika.
Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar
för bedömningen av det samlade beho­
vet av hälso- och sjukvård och tandvård
inom Region Skånes ansvarsområde
och beslutar om det övergripande hälsooch sjukvårdsuppdraget. Uppdraget
anger inriktning och mål för den of­
fentligt finansierade vården i offentlig
och privat regi.
Viktiga händelser 2014
Inom ögon, hud, beroendevård och psy­
koterapi har vårdval införts den 1 april.
Under året har också specialistmottag­
ningar inom gynekologi och hjärtsvikt
tillkommit som tilläggsuppdrag inom
Hälsoval Skåne.
För att uppnå en mer jämlik vård fat­
tade Hälso- och sjukvårdsnämnden un­
der våren beslut om en strategisk plan
för specialiserad palliativ vård och avan­
cerad sjukvård i hemmet. Till planen
kopplades 48,5 miljoner kronor.
Hälso- och sjukvårdsnämnden har
också under året avsatt fem miljoner
kronor för att minska väntetiderna till
dyslexiutredningar.
Fetma och övervikt hos barn och
ungdom är ett växande problem. Hälso-­
och sjukvårdsnämnden beslutade i maj
att avsätta sex miljoner kronor till tre
olika projekt för att i samverkan med
tandvård och den kommunala elevhäl­
san utveckla modeller för ett bättre om­
händertagande.
För att öka tydligheten och tillgäng­
ligheten inom akutsjukvården har sjuk­
husens och primärvårdens akutmot­
tagningar samlokaliserats. Härigenom
blir patienterna i större utsträckning
omhändertagna på rätt vårdnivå.
Telefontillgängligheten inom primär­vården har under flera år brustit. Tack
vare ett fokuserat arbete uppnår nu fler­
talet vårdcentraler de nationella målen.
I samverkan med Skånes kommu­
ner fortsätter arbetet för att förbättra
omhändertagandet av äldre. Detta har
bland annat resulterat i mobila äldre­
team och förbättrade rutiner för kom­
munikation mellan olika vårdaktörer.
Idag finns 54 äldrecentraler. Hittills har
dessutom 26 äldrevårdcentraler öppnat.
På sikt förväntas dessa insatser leda till
färre återinskrivningar till sjukhus och
större möjligheter för äldre att vårdas i
hemmet.
För att öka tillgängligheten till vård
och behandling har samordning av pa­
tienter till vårdgivare med ledig kapa­
citet ökat under året. Mer än 20 000
patienter har härigenom erbjudits vård
hos annan vårdgivare.
Under 2014 lanserades eJournal där
medborgarna kan läsa delar av sin patient­
journal genom att logga in på 1177.se.
Resultatet för året uppgår till 173,7 mil­
joner kronor. Det är främst lägre kost­
nader avseende läkemedel som bidrar
till positiv budgetavvikelse. Till bedöm­
ningen bidrar ekonomiska effekter un­
der innevarande år av att verksamheter
och aktiviteter har kommit igång senare
än planerat. Det gäller exempelvis nya
ackrediteringar inom ramen för vård­
valen (LoV). Region Skåne har erhållit
129 miljoner kronor för kömiljarden
under året.
hälso- och sjukvårdsnämnden
Ekonomi (mkr)
2014
Intäkter
28 123,8
Kostnader
–27 950,1
2013
26 732,7
–26 611,9
Resultat
173,7120,8
Budget
00
Avvikelse
173,7120,8
Anställda ingår i förvaltning Koncernkontoret
Är du intresserad att veta mer?
Klicka på nedan länk så kommer du till:
Hälso- och sjukvårdsnämndens
verksamhetsberättelse 2014
verksamhetsberättelser
105
hälso- och sjukvårdsnämnden
Måluppfyllelse
God tillgänglighet trots ökat besökarantal.
Kompetenta och engagerade medarbetare.
Ökning av bokade tolkuppdrag med 9 procent.
Färre hjälpte fler med mer
Brukarna var nöjda med oss. Brukar­
undersökningen visade att mer än 90
procent av våra brukare anser att de har
nytta av och är nöjda med verksam­
hetens insatser samt att de känner sig
delaktiga och bemöts med respekt.
Tolkverksamhetens
brukarundersök­
ning visade på ett gott resultat med
förbättringar inom alla områden, be­
mötande, delaktighet och kommunika­
tion, jämfört med mätningen 2012.
Satsningar på e-hälsa. Divisionen ska­
pade en arbetsgrupp för eHälsa. Upp­
draget är att stödja ledningens ambition
att ligga i framkant i utnyttjandet av ny
teknik i kontakten med brukarna. Un­
der året genomfördes olika aktiviteter
som webbaserade utbildningar, insat­
ser till brukare och anhöriga via extern
Lync (verktyg för webbaserad kommu­
nikation), chattfunktion där föräldrar
kan fråga och diskutera med kurator
och uppstart av sluten föräldragrupp på
Facebook för utbyte av erfarenheter och
stöttning.
Ekonomi
Uppdrag
Habilitering- och hjälpmedelsnämnden
ska erbjuda personer som är bosatta i
Skåne och har en varaktig funktions­
nedsättning habilitering, rehabilitering,
hjälpmedel och tolktjänst för vardags­
tolkning. Nämnden ska också ansvara
för att verksamheten har den kvalitet
som Socialstyrelsen kräver. Uppdraget
innebär att ”göra livet mer möjligt” och
därmed skapa förutsättningar för denna
målgrupp att kunna uppleva en ”livs­
kvalitet i världsklass”.
Viktiga händelser 2014
Färre hjälpte fler med mer. De viktigaste
händelserna i verksamheten sker dag­
ligen då engagerade och kompetenta
medarbetare möter dem vi finns till för.
Produktivitetsökningen blev sex pro­
cent, mätt i antalet vårdkontakter per
årsarbetare, och totalt hade verksam­
heten rekordmånga unika besökare,
vårdkontakter, hjälpmedelsutprovning­
ar och tolkuppdrag.
Tillgängligheten var fortfarande god
men inflödet av remisser, inte minst
avseende barn och ungdomar med au­
tismspektrumtillstånd, medförde att
behovet av insatser i rätt tid inte fullt ut
kunde mötas. Även inom tolkverksam­
heten, vars uppdrag är teckentolkning,
har tillgängligheten varit god. Trots en
ökning av antal beställda uppdrag med
nio procent jämfört med föregående år
stannade tolkbristen på 2,9 procent.
Måluppfyllelse
Verksamheten arbetar utifrån måldo­
kument, där Region Skånes strategi­
karta bryts ned till mål och måltal på
divisionsnivå. Verksamhetens måldokument bryts sedan ner ytterligare och
konkretiseras inom verksamheter och
staber samt vidare på enhets- och indi­
vidnivå. Måluppfyllelsen för 2014 var
god och redovisas utifrån verksamhe­
tens tre målområden: Tillgänglighet,
kvalitet och effektiva processer.
Resultatet för året uppgår till -6,7 mil­joner kronor. Verksamhetens ekonomi
redo­visas i två separata delar där kärn­
verksamheten skiljs från verksamheten
vårdval hörselrehabiliteringar. Resul­
tatet för kärnverksamheten uppgår till
6,6 miljoner kronor, vilket motsvarade
en procent av omsättningen. För områ­
det vårdval hörselrehabiliteringar ham­
nade resultatet på -13,3 miljoner kro­
nor. Anledningen till underskottet var
ett ökat inflöde av brukare med behov
av att prova ut och erhålla hörapparat
och att priserna på hörapparater höjdes
från och med maj då ett nytt upphand­
lat avtal trädde i kraft.
habilitering- och
hjälpmedelsnämnden
Ekonomi (mkr)
Intäkter
Kostnader
Resultat
Budget
Avvikelse
Antal anställda
2014
2013
680,5669,9
–687,2–651,1
–6,718,7
0,00,0
–6,718,7
788
777
Värden i tabell ovan ingår även i redovisning för
Skånevård Kryh.
Är du intresserad att veta mer?
Klicka på nedan länk så kommer du till:
Habilitering- och hjälpmedelsnämndens
verksamhetsberättelse 2014
verksamhetsberättelser
106
habilitering- och hjälpmedelsnämnden
foto: © hab i l i t er i ng oc h h j ä l p m ed el
Habilitering- och hjälpmedelsnämnden
Vårdproduktionsberedningen
foto : © christi aan dirksen
vårdproduktionsberedningen
Med effektivitet och patientsäkerhet i fokus
Uppdrag
Under regionstyrelsen fanns fram till
och med mandatperiod 2010–2014
vård­produktionsutskottet-/beredningen
(VPB), vars uppgift vara att bereda
och samordna frågor om styrningen av
Region Skånes förvaltningsdrivna hälso-­
och sjukvård; Skånes universitetssjuk­
vård, Skånevård Kryh, Skånevård
Sund, Projekt Hälsostaden samt Medi­
cinsk service.
Viktiga händelser 2014
Efter mandatperioden 2010-2014 av­
vecklades vårdproduktionsutskottet-/
beredningen (VPB) och en ny politisk
organisation för styrning bildades.
Det har sedan april månad startats
nya vårdvalsenheter i enlighet med
lagen om valfrihet (LOV). Inom so­
matisk specialistvård har det startats
enheter inom ögon- och hudsjukvård.
Inom psykiatrins verksamhetsområde
beroende­
behandling har vårdvalsen­
heter LäkemedelsAssisterad Rehabilite­
ring vid Opiatberoende (LARO) startat.
Det pågår ett regionalt och natio­
nellt nivåstruktureringsarbete, vilket
innebär en fortsatt koncentration av
vissa typer av högspecialiserad vård
till Skånes universitetssjukhus (SUS)
samtidigt som verksamhet som tidigare
utförts på SUS nu utförs på andra sjuk­
hus i Region Skåne. Detta som ett led i
målsättningen att vården ska utföras på
rätt nivå där förutsättningarna för god
kvalitet är bäst.
Måluppfyllelse
Den nya förvaltningsstrukturen påver­
kar möjligheterna till historiska jämfö­
relser inom flera områden. I de områden
jämförelser kan göras, till exempel när
det gäller tillgänglighet, konstateras att
tillgängligheten ligger ungefär på sam­
ma nivå som 2013. Målsättningen att
vården ska ske i effektivare vårdformer
har börjat ge synliga resultat. Allt mer
specialiserad somatisk vård sker inom
den öppna vården, samtidigt som vård­
kontakter inom den somatiska öppen­
vården tenderar att i högre grad ske
inom ramen för primärvård. Samtidigt
har satsningar på att utöka den pallia­
tiva sjukhusvården och den avancerade
vården i hemmet (ASIH) gett resultat.
Ekonomi
Resultatet för året för de offentliga häl­
so- och sjukvårdsproducenterna uppgår
sammanlagt till -359,1 miljoner kronor.
Förvaltningarna hade under året ett
resultatkrav på 37,5 miljoner kronor,
vilket härrör sig till hälsovalsenheterna.
Detta innebär att budgetavvikelsen
uppgick till -396,6 miljoner kronor.
Under året har nya arbetssätt i en ny or­
ganisationsstruktur utvecklats med nya
möjligheter till samordning. Samtidigt
har man arbetat med omfattande hand­
lingsplaner mot en ekonomi i balans.
Vårdproduktionsberedningen*
Ekonomi (mkr)
Intäkter
Kostnader
2014
26 740,4
–27 099,5
Resultat–359,1
Budget37,5
Avvikelse–396,6
Antal anställda
28 316
* Innehåller en sammanräkning av förvaltningarna:
Skånes universitetssjukhus, Skånevård Sund, Skånevård
Kryh, Projekt Hälsostaden och Medicinsk service.
Är du intresserad att veta mer?
Klicka på nedan länk så kommer du till:
Vårdproduktionsberedningens
verksamhetsberättelse 2014
verksamhetsberättelser
107
Skånes universitetssjukvård
foto : © roger lundholm
skånes universitetssjukvård
Högspecialiserad vård via videolänk.
Nya vårdcentraler öppnades.
Supermagnetkamera installerades.
Samarbete för ökad patientsäkerhet och kvalitet
Uppdrag
Inom Skånes universitetssjukvård (SUS)
bedrivs akut- och planerad hälso- och
sjukvård, specialistsjukvård samt pri­
märvård. Sjukhusen ligger i Malmö
och Lund. Skånes universitetssjukvård
tillhandahåller också högspecialiserad
vård för såväl hela Skåne som södra
sjukvårdsregionen. Sjukhuset utför där­
till rikssjukvård inom flera områden.
Offentlig primärvård bedrivs vid vård­
centraler i kommunerna Malmö, Lund,
Burlöv, Staffanstorp, Lomma, Käv­
linge, Eslöv, Höör och Hörby och är en
integrerad del av verksamheten. Om­
fattande avancerad forskning bedrivs i
egen regi och i samarbete med externa
aktörer, där Medicinska fakulteten vid
Lunds universitet är den volymmässigt
absolut största samarbetspartnern.
Viktiga händelser 2014
Under året har samtliga divisioner ar­
betat med implementering av den nya
ledningsorganisationen som genomför­
des vid årsskiftet 2013/2014. Sedan maj
bedrivs primärvårdens kvälls- och helg­
mottagningar i anslutning till akutmot­
tagningarna på sjukhusen i Lund och i
Malmö. Delar av ögon- och hudsjuk­
vården bedrivs sedan den 1 april 2014
delvis inom vårdvalet. Till följd av akut
brist på sjuksköterskor har drygt 100
vårdplatser och fyra operationssalar inte
kunnat hållas öppna. Detta har lett till
omfattande problem med överbelägg­
ningar, utlokalisering, långa väntetider
på akutmottagningarna och att vissa
lägre prioriterade operationer flyttats
fram. Åtgärder har genomförts både för
att öka bemanningen och för att kunna
bedriva verksamheten så effektivt som
möjligt.
Måluppfyllelse
Under året nåddes flera mål, exempel­
vis när det gäller blodtryck vid diabetes,
hälsoåtgärder inom primärvården, hy­
gienregler, förekomst av trycksår, risk­
bedömningar, riskanalys samt läkeme­
delsgenomgångar inom primärvården.
Intensifierad utveckling av cancerpro­
cesserna påbörjades med fler kontakt­
sjuksköterskor. Screening för koloncan­
cer startade i maj. Förbättringsarbetet
inom den palliativa vården kom igång
och resultaten förbättrades om än från
relativt låga nivåer. Det regionala målet
om minskning av vårdrelaterade infek­
tioner (VRI) uppfylldes inte, men SUS
låg under snittet för regionsjukhusen.
Målen för utskrivningsinformation,
hälsoåtgärder på sjukhusen, undvik­
bar sjukhusvård och återinskrivning
inom 30 dagar för äldre uppfylldes
inte. Vårdgarantin samt målen i kö­
miljarden nåddes inte. Totalt hanterades
14 384 ­patientärenden för samordning
till snabbare vård under 2014. Detta
kan jämföras med 5 805 ärenden under
2013.
Ekonomi
Resultatet för året uppgår till -121 mil­
joner kronor, vilket är en budgetavvi­
kelse på -139 miljoner kronor
För sjukhusen var resultatet 162 mil­
joner kronor sämre och för hälsovalet
23 miljoner kronor bättre än budget.
En förklaring till underskotten inom
sjukhusverksamheten är bland annat
de dyra lösningar som tvingats fram i
form stimulansersättningar, övertid och
bemanningsköp, för att kunna hålla
vårdplatser öppna. Ytterligare förkla­
ringar är kostnader för rekrytering av
personal för att öppna vårdplatser och
höga kostnader från Region Skånes ser­
viceförvaltningar.
Skånes universitetssjukvård
Ekonomi (mkr)
2014
Intäkter 12 479,4
Kostnader
12 600,3
2013
12 123,8
12 112,8
Resultat –120,911,0
Budget
18,623,2
Avvikelse –139,4–12,2
Antal anställda
12 675
12 330
Är du intresserad att veta mer?
Klicka på nedan länk så kommer du till:
Skånes universitetssjukvård
verksamhetsberättelse 2014
verksamhetsberättelser
108
skånevård sund
foto : © henrik bengtsso n, christi aan dirksen
Skånevård Sund
En operation pågår i en av Skånevård Sunds operationssalar.
Ambulansverksamhet i Region Skåne.
Tillsammans med patienten för bättre hälsa
Uppdrag
Inom Skånevård Sund bedrivs akutoch planerad hälso- och sjukvård samt
primärvård. Sjukhusen ligger i Helsing­
borg, Landskrona, Trelleborg och
Ängel­holm. Förvaltningen bedriver även
specialiserad psykiatrisk vård för alla
medborgare i Skåne samt Skåne­
övergripande uppdrag när det gäller
Regionalt stöd för personer från andra
länder. De offentligt drivna vårdcen­
tralerna i kommunerna Bjuv, Båstad,
Helsingborg, Höganäs, Klippan, Ås­
torp, Örkelljunga, Landskrona, Svalöv,
Trelleborg, Svedala och Vellinge är en
integrerad del av verksamheten.
En FoU-enhet har bildats på förvalt­
ningsnivå. Centrum för primärvårds­
forskning (CPF) utgör en självständig
samarbetspartner för förvaltningens
FoU-enhet. Det finns väletablerad
forskningsverksamhet på sjukhusnivå,
primärvårdsnivå och inom den psykia­
triska vården.
Viktiga händelser 2014
Den genomgripande organisationsför­
ändringen Skånevård 2.0 har fortsatt
att forma arbetet. En reducering av
vårdplatser har skett i Helsingborg
samtidigt som vårdplatser har öppnats
i Landskrona. Öppettiden vid Lasa­
rettet i Trelleborg har förkortats (ny
stängningstid är 16.00). Näralinjen och
IME-platserna har avvecklats. Under
hösten har det varit ett besvärligt vård­
platsläge framförallt i Helsingborg och
Trelleborg.
Tre nya vårdval har införts inom
hud- och ögonmottagning samt LARO
med start den 1 april. Landskronaprojektet har vidareutvecklats och lett
till ett bättre omhändertagande av det
akuta flödet av närsjukvårdspatienter i
samarbete med kommunen. I april öpp­
nade primärvården och privata aktörer
tillsammans med division Specialiserad
närsjukvård i Helsingborgsområdet en
gemensam kvälls- och helgmottagning,
Nya Jouren.
Måluppfyllelse
Under året nåddes flera mål. Den natio­
nella patientenkäten (NPE) för soma­
tisk vård visar på ett mycket gott bemö­
tande. Delaktighet och helhetsintryck
har ökat. Generellt ligger psykiatrin i
Skåne högre än riket inom alla indika­
torer. Användningen av e-tjänster ökar,
exempelvis har antalet ärenden i Mina
vårdkontakter ökat med över 10 000
ärenden. Tillgänglighet till besök och
operation har varit god, inom flera om­
råden på excellensnivå.
Verksamheterna använder rekom­
menderade kvalitetsregister, åtgärder
är insatta för att förbättra diabetessjuk­
vården och minska återinskrivningarna
vid hjärtinfarkt. Inom strokesjukvården
ligger Trelleborg i den nationella top­
pen. Bröstcancer och prostatacancer vid
Helsingborgs lasarett ligger mycket väl
till jämfört med övriga sjukhus. Inom
psykiatrin har ett flertal särskilda sats­
ningar gjorts under året, bland annat
för barn och unga, för patienter med
självskadebeteende och missbruk samt
inom psykosvården. Inom den pal­
liativa vården har resultaten förbättrats
både vad gäller smärtlindring och bryt­
punktsamtal.
Ekonomi
Resultatet för året uppgår till -98,8 mil­
joner kronor, vilket är en budgetavvi­
kelse på -109,5 miljoner kronor
Underskotten kommer i huvudsak
från de två sjukhusdivisionerna som
tillsammans har ett underskott på över
150 miljoner kronor. Division Psykia­
tri är i det närmaste i balans, division
Primärvård och förvaltningsledningen
uppvisar överskott. Avvikelsen på kost­
nadssidan uppgick till 3,6 procent.
Skånevård Sund
Ekonomi (mkr)
2014
2013
Intäkter 6 938,3 6 975,9
Kostnader –7 037,1
–7 114,8 Resultat –98,8
Budget 10,7
Avvikelse –109,5
Antal anställda
–138,9 31,3 –170,2 7 792 7 770
Är du intresserad att veta mer?
Klicka på nedan länk så kommer du till:
Skånevård Sund
verksamhetsberättelse 2014
verksamhetsberättelser
109
Skånevård Kryh
foto : © johan nyberg
skånevård kryh
Sjuksköterskor på Lasarettet i Ystad.
Sveriges första mobila ungdomsmottagning.
Sjukgymnastik på äldrevårdsmottagningen,
Näsby vårdcentral Kristianstad.
Effektiva processer där patientens fokus är vårt fokus
Uppdrag
Inom Skånevård Kryh bedrivs akutoch planerad hälso- och sjukvård samt
primärvård. Sjukhusen ligger i Ystad,
Hässleholm och Kristianstad, varav
­huvuddelen av akutsjukvården bedrivs
vid sjukhusen i Kristianstad och Ystad.
De offentligt drivna vårdcentralerna i
kommunerna Kristianstad, Hässleholm,
Östra Göinge, Osby, Sjöbo, Tomelilla,
Ystad, Skurup och Perstorp är en inte­grerad del av verksamheten. Förvalt­
ningen ansvarar även för Skåneöver­
gripande uppdrag inom habiliteringoch hjälpmedelsverksamhet, specialise­
rad pallia­tiv slutenvård, avancerad sjuk­
vård i hemmet (ASIH) samt ungdoms­
mottagningar. Under 2014 etablerades
en FoU-enhet på förvaltningsövergri­
pande nivå som håller ihop forsknings­
verksamheten exempelvis inom orto­
pedi och proteskirurgi.
Viktiga händelser 2014
Arbetet med att förändra den organisa­
toriska strukturen med fokus på patien­
tens väg i sjukvården pågår. Dagens
Medicin rankade lasarettet i Ystad och
Centralsjukhuset i Kristianstad på 8:e
respektive 11:e plats bland Sveriges bästa
sjukhus. Ungdomsmottagningens före­byggande arbete har halverat antalet
tonårsaborter i Kristianstad. Habilite­
ring och hjälpmedel utvecklar webbut­
bildning för föräldrar till barn med au­
tism. Diagnostiskt centrum inspirerade
Stockholms läns landsting som öppnar
ett motsvarande centrum. Sjukhuset i
Kristianstad är bäst i Sverige på kolorek­
talcancer. Nya vårdval inom hud- och
ögonmottagning infördes den 1 april.
Primärvårdens kvälls- och helgmottag­
ning i Hässleholm och Kristianstad har
flyttats till respektive sjukhusområde.
Samlokaliseringen mellan primärvård
och sjukhus finns sedan tidigare på La­
sarettet i Ystad
Måluppfyllelse
Under 2014 har arbete bedrivits för att
stärka patienters inflytande och känsla
av att vara informerade och delaktiga i
sin vård. Flera patientråd har inrättats
inom områdena äldrevård, ortopedi,
barnsjukvård, cancervård och framti­
dens sjukvård. Personcentrerad vård
har introducerats. Kömiljardens krav
har uppfyllts tio av årets tolv månader.
En positiv utveckling finns inom områ­
det patientsäkerhet. Verksamheten var
i topp i Sverige vid vårens mätning av
hygien- och klädregler. När det gäller
kvalitetsregistren placerade sig Kirurg­
kliniken i Kristianstad i absoluta Sverige­toppen för kolorektal cancersjukvård.
Framförallt utmärker sig kliniken för
ett snabbt och effektivt patientomhän­
dertagande där väntetider är korta och
tillgängligheten hög.
Ekonomi
Resultatet för året uppgår till -134,1
miljoner kronor, vilket är en budgetav­
vikelse på -141,9 miljoner kronor. Re­
sultatet är -132,4 miljoner kronor sämre
än föregående års resultat. Det är fram­
förallt inom sjukhusdivisionerna som
underskotten finns. En förklaring är att
verksamheten fick in 90 miljoner kro­
nor mindre i prestationsrelaterade in­
täkter för kömiljard och patientsäkerhet
jämfört 2013, trots att prestationen va­
rit bättre. Utöver uteblivna intäkter har
verksamheten belastats med merkostna­
der för uppbemanning under somma­
ren, extra ersatt arbetad tid till följd av
vårdplatssituationer och personalbrist,
samt merkostnader utöver budget för
verksamhetsservice, för tillsammans 40
miljoner kronor.
Skånevård kryh
inkl Habilitering och Hjälpmedel
Ekonomi (mkr)
Intäkter
Kostnader
2014
2013
4 919,2
–5 053,3
5 088,6
–5 090,4
Resultat –134,1–1,8
Budget
7,836,9
Avvikelse –141,9–38,7
Antal anställda
5 734
5 584
Är du intresserad att veta mer?
Klicka på nedan länk så kommer du till:
Skånevård Kryh
verksamhetsberättelse 2014
verksamhetsberättelser
110
Projekt Hälsostaden
foto : © pernill a söderkvist
projekt hälsostaden
Hälsostadens gemensamma kvälls- och
helgmottagning.
Hälsostadens mobila akutteam gör hembesök.
Projekt Hälsostaden firade ett år 2014.
kommun och koordinator, arbetar med
hembesök hos kommuninvånare i behov
av akut sjukvård. Under hösten starta­
des ett pilotprojekt där det inrättades
en Omvårdnadsenhet (OVE). Denna
enhet inrättades för att öka kvaliteten i
omhändertagandet av patienter som är
medicinskt färdigbehandlade.
Ekonomi
Hälsostaden – gränslös vård
Uppdrag
Hälsostaden är ett projekt mellan Ängel­
holms kommun och Region Skåne för
att skapa en gränslös och förbättrad vård
för alla kommunens invånare. Projektet
etablerades hösten 2013 och sträcker sig
tre år framåt i tiden och är ett samarbete
mellan kommunal verksamhet, primär­
vård och sjukhusbunden specialistvård
i Region Skåne. Verksamheten finns i
Ängelholm. Målsättningen är att uppnå
en ökad tillgänglighet, förbättrad kva­
litet med utökad möjlighet att erbjuda
vård på rätt nivå, förbättra patientflödet
mellan kommun, primärvård och sjuk­
hus samt uppnå högre kostnadseffekti­
vitet.
Viktiga händelser 2014
Från och med januari 2014 är Region
Skåne huvudman för den kommunala
verksamheten som omfattar ett kort­
tidsboende och en vårdplaneringsenhet.
Totalt handlar det om 17 vårdplatser.
Under året har Hälsostaden påbörjat ett
intensivt arbete med projektering av nyoch ombyggnation av sjukhusområdet
tillsammans med Hälsostaden AB. Vå­
ren 2014 öppnades en gemensam kvällsoch helgmottagning för primärvården
på Ängelholms sjukhus. Inför somma­
ren 2014 bildades ett mobilt akutteam.
Teamet, som är bemannat av läkare,
sjuksköterskor från vårdcentral/sjukhus/
Måluppfyllelse
Hälsostadens övergripande mål är att
skapa en gränslös vård och ett aktivt
arbete bedrivs för att närma sig målet.
Sedan det mobila akutteamet infördes
har både andelen undvikbar slutenvård
och andelen återinskrivningar minskat.
Hjärtsviktsvården ställs om till dagvård
i mesta möjliga mån. Diabetesmottag­
ningen har omfattande dagvårdsverk­
samhet, vilket har minskat behovet av
sluten vård.
Inom rehabiliteringskliniken överförs
patienterna till dagrehabilitering så snart
som möjligt. Andelen direktinläggning­
ar har ökat från 16 till 22 procent. Målet
är uppnått när det gäller patienter som
riskbedömts avseende trycksår och fall.
Inom nutrition klaras inte riktigt målet,
men resultatet har förbättrats avsevärt
jämfört med föregående år. Under årets
första månader uppfylls inte tillgäng­
lighetsmålen. Från och med september
uppfylls emellertid målen enligt excel­
lensnivå.
Resultatet för året uppgår till -24,8
miljoner kronor, vilket är en budgetav­
vikelse på -25,3 miljoner kronor. Den
negativa avvikelsen beror framförallt på
att sparbetinget på 26,4 miljoner kro­
nor inte fått någon effekt. Hälsostaden
har trots förändrade arbetssätt inte kun­
nat minska antalet slutenvårdsplatser på
grund av ett stort tryck från övriga sjuk­
hus i Region Skåne.
projekt hälsostaden
Ekonomi (mkr)
Intäkter Kostnader 2014
481,8
–506,6
Resultat –24,8
Budget 0,5
Avvikelse–25,3
Antal anställda 581
Är du intresserad att veta mer?
Klicka på nedan länk så kommer du till:
Projekt Hälsostadens
verksamhetsberättelse 2014
verksamhetsberättelser
111
Medicinsk service
foto : © christi aan dirksen, roger lundholm
medicinsk service
Ledande aktör med kundfokus
Uppdrag
Förvaltningen Medicinsk service till­
handahåller verksamhet inom IT,
medicinsk teknik (MT) och laborato­
riemedicin för Region Skåne samt er­
bjuder service och tjänster till privata
vårdgivare med avtal. Förvaltningen
ska ge god och effektiv service till kun­
der/patienter samt aktivt medverka i
och vara kunskapsstöd för regionala
och lokala processer. Verksamheten ger
därmed stöd till Region Skånes samlade
uppdrag och är fysiskt belägen vid alla
skånska sjukhusorter med huvudsäte i
Lund.
Viktiga händelser 2014
Inom IT/MT-verksamheten har service­
center skapats för att förstärka support.
Tjänster som servicekoordinatorer har
inrättats för att förenkla kundernas
kontakter. En åtgärd som direkt berör
medborgare och besökare på regionens
sjukhus är att fri wifi numera erbjuds
till patienter och besökare. För att för­
tydliga rollfördelningen i den funk­
tionsförvaltarmodell som använts för
IT-system har en ny styr- och förvalt­
ningsmodell arbetats fram för IT- och
medicintekniska system.
Bland de större förändringsaktivite­
terna inom Labmedicin finns centrali­
sering av obduktionerna inom Region
Skåne samt mikrobiologiska snabbtes­
ter och blododlingar som är tillgäng­
liga dygnet runt vid akutsjukhusen. I
Malmö har blodgivningen gjorts mer
tillgänglig för blodgivarna genom att
Citytappen har öppnats intill Triang­
eln. Labmedicin strävar efter att införa
stöd och system för analyser som kan
ske nära patienten. Nu införs Aqure,
ett IT-system för anslutning av patient­
nära instrument. Under året har även
en funktionsupphandling genomförts
av blodgasinstrument för de kommande
sju åren.
Måluppfyllelse
En stor del av arbetet i förvaltningen
består i att skapa integration mellan
IT och medicinsk teknik i en gemen­
sam verksamhet. Denna verksamhet
ska bland annat dra nytta av det verk­
samhetsnära arbete som kännetecknar
medicinsk teknik och erfarenheterna
av regiongemensamma lösningar inom
IT-området. Laboratorieverksamhetens
regionövergripande arbete sedan 2009
är en viktig erfarenhet att dra lärdom av
i detta arbete.
I arbetet inom förvaltningen ingår
också översyn av de administrativa re­
surserna för att effektivisera adminis­
trationen. Under 2014 har mål upp­
fyllts för målrelaterad ersättning. Inom
Labmedicin bidrar verksamheten till att
cancerpatienter ska få bättre vård och
stöd genom kortare svarstider. Målet
att 90 procent av inkomna remisser ska
besvaras inom överenskomna svarstider
för bröstcancer och lungcancer, en nivå
som uppnåddes även under 2013. För
prostata-, kolon- och gyncancer uppnås
inte målen.
Ekonomi
Resultatet för året uppgår till 24 miljo­
ner kronor. Detta förklaras i huvudsak
av att medel som avsatts för IT-utveck­
lingsprojekt inte förbrukats i sin hel­
het. För den övriga verksamheten inom
Medicinsk service är resultatet för 2014
enligt budget.
medicinsk service
Ekonomi (mkr)
Intäkter
Kostnader
2014
2 558,0
–2 534,0
Resultat24,0
Budget0,0
Avvikelse24,0
Antal anställda
1 362
Är du intresserad att veta mer?
Klicka på nedan länk så kommer du till:
Medicinsk service
verksamhetsberättelse 2014
verksamhetsberättelser
112
Regionala tillväxtnämnden
foto : © peter bri nch, alex w ayne , joh an wessm an
regionala tillväxtnämnden
Ett öppnare Skåne 2030.
Skåne Innovation Week.
Sverigeförhandlingen tillkännages.
Alla är överens om utvecklingen – ett öppnare Skåne 2030
Uppdrag
Regionala tillväxtnämnden främjar håll­bar ekonomisk tillväxt, näringslivsut­
veckling och ökad sysselsättning i Skåne.
Nämnden ansvarar för regionala tillväxtoch utvecklingsfrågor inom närings­
livsutveckling, fysisk planering, infra­
struktur och miljö, fördelning av statliga
regionalpolitiska utvecklingsmedel samt
regionala trafikförsörjningsprogrammet.
Viktiga händelser 2014
Det öppna Skåne 2030 är Skånes nya
utvecklingsstrategi. Beslutet fattades i
full enighet på regionfullmäktige i juni
efter en bred remissrunda hos de skån­
ska kommunerna och andra viktiga
aktörer. I augusti manifesterades beslu­
tet genom ett brett deltagande i arrang­
emanget Mötesplats Skåne.
Under hela året har insatser pågått
för att öka ungas inträde till arbets­
marknaden, som del av den skånska
utmaningen att få fler personer i arbete.
Exempel är kartläggningar över nu­
läget i Skåne samt Ungdomssatsningen
Skåne­leden, som sysselsätter över 70 ung­
domar från 17 kommuner under året.
Arbetet med Skånepaketet, de skån­
ska behoven av infrastrukturinsatser de
kommande tolv åren, har pågått hela
året. Efter regeringens besked i april om
de nationella satsningarna 2014–2025
har arbetet inför nästa planperiod tagit
fart. Beskedet om satsningen Sverige­
bygget, som senare blev Sverigeförhand­
lingen, med höghastighetståg, bostäder
och infrastruktur, innebar starten för
ett större engagemang och tydligare åta­
ganden kring gemensamma projekt hos
de skånska parterna. Under sommaren
fattade regionfullmäktige beslut om re­
gional infrastrukturplan för Skåne och
genomförande pågår nu i hela Skåne.
Det skandinaviska projektet The Scan­
dinavian 8 Million City har avslutats.
Region Skåne medverkar tillsam­
mans med 21 regioner i tio länder i
Vanguard-initiativet, som bidrar till en
ny industripolitik i Europa. En grön
tillväxtstrategi har bildats av parterna
inom STRING-nätverket, som på ett
hållbart sätt ska korta restiderna mellan
Skåne och Hamburg.
Utveckling av medborgarnära tjäns­
ter inom eHälsa pågår, exempel är dis­
tansmonitorering av hjärtsviktspatien­
ter och självordination av läkemedel.
I juni genomfördes Skåne Innovation
Week, en aktivitetsspäckad festival som
visar hela Skånes utvecklingspotential.
Region Skåne medverkade i den inter­
nationella kvinnokonferensen Nordiskt
forum i Malmö.
EU-kommissionen har godkänt Struk­­tur­
fondsprogram för Skåne-Blekinge
2014–2020 och INTERREG-program
för Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014–
2020 samt det nationella socialfonds­
programmet, som Region Skåne på
regeringens uppdrag ansvarat för att ta
fram. Detta säkrar medfinansiering och
ekonomisk uppväxling av utvecklings­
insatserna.
Måluppfyllelse
Uppväxlingsmåttet 2014 blev 1,3 gång­
er de insatta medlen som Regionala till­
växtnämnden disponerade, vilket är på­
tagligt mycket lägre än tidigare år. Dels
beror den jämförelsevis modesta upp­
växlingen på att räkenskapsåret 2014
faller mellan två strukturfondsperioder,
men även på att beräkningsgrunderna
för vad som är basen för uppväxlings­
måttet har förändrats. Totalt erhölls
under året 186 miljoner kronor från
externa aktörer i uppväxlingsmedel för
att nå verksamhetens mål. I övrigt inga
avvikelser.
Ekonomi
Resultatet för året uppgår till 0,1 miljo­
ner kronor.
Regionala tillväxtnämnden
Ekonomi (mkr)
Intäkter
Kostnader
2014
2013
236,6237,1
–236,5–236,6
Resultat
Budget
Avvikelse
Anställda*
0,10,5
0,00,0
0,10,5
2619
*Anställda i projekt. Övriga anställda ingår i förvaltning
Koncernkontoret.
Är du intresserad att veta mer?
Klicka på nedan länk så kommer du till:
Regionala tillväxtnämndens
verksamhetsberättelse 2014
verksamhetsberättelser
113
Kollektivtrafiknämnden
foto : © karl- joh an hjertström
kollektivtrafiknämnden
Pågatåg susar förbi Jakriborg, Hjärup.
Kund ombord på regionbuss.
MalmöExpressen kör på linje 5 i Malmö.
Större utbud och enklare betallösningar
Uppdrag
Kollektivtrafiknämnden ansvarar för
planering och genomförande av regio­
nal kollektivtrafik. Nämnden har det
samlade kundansvaret och ansvarar för
utvecklingen av både skattefinansie­
rad och kommersiell trafik. Nämnden
driver i samverkan med sex sydsven­
ska län och danska Trafikministeriet
Öresundstågstrafiken. Nämnden an­
svarar för färdtjänst i 23 kommuner och
för sjukresorna i Region Skåne.
Viktiga händelser 2014
Ny trafik med många nya resmöjligheter
MalmöExpressen lanserades i juni med
ett mycket positivt mottagande. Pro­
dukten tar stadstrafiken in i nästa vik­
tiga utvecklingsskede för en modern
stadstrafik. Den blir samtidigt struk­
turbildande för Malmö på ett helt nytt
sätt. En angelägen trafikutbyggnad för
ökad attraktivitet, bättre tillgänglig­
het och högre kapacitet för nya kunder
genomfördes i augusti i stora delar av
Skåne och med särskilt fokus på stads­
trafiken i de största städerna. Kristian­
stadslänken färdigställdes. Starten för
Pågatåg Nordost, Krösatåg och Pågatåg
Express genomfördes väl med god re­
sandetillväxt. Nya stationer öppnades i
både Kvidinge och Tjörnarp. Ny buss­
produktstrategi fastställdes och arbetet
med framtidens trafik i Lund inleddes.
Nämnden fick klartecken att köpa in
ytterligare 25 Pågatåg och kommer om
några år förfoga över 99 Pågatåg. Hela
tågtrafiken och busstrafiken certifiera­
des enlig Bra Miljöval.
Enklare betallösningar
Den mobila biljettappen omfattar nu
övriga Sydsverige och Danmark. Jojo
Online utvecklas med stort antal bru­
kare och i slutet av året påbörjades
utrullningen av den efterfrågade auto­
laddningen av Jojo Period. Full lan­
sering sker 2015 och intresset är stort
från start. Jojo Student förenklades
från hösten 2014 och lansering av Jojo
Företag (årskort och reskassa) inleds
under våren. Utbyggd säljorganisation
med nya ombud infördes på flera platser
och kundcenter i Helsingborg byggdes
om. Testet med tur- och returbiljett för­
längdes. Marknadsbearbetningen med
riktade kampanjer intensifierades, där
trafikföretagen står för den lokala delen.
En omfattande kunddialog genomför­
des på många plan i sociala medier. Jojo
Sommar slog försäljningsrekord med
cirka 185 000 kort.
Kvalitetsbrister i järnvägens
tåginfrastruktur
Trafikverket lyckades inte upprätthålla
kvalitet i järnvägsinfrastruktur. Det
har skapat låg punktlighet och åter­
kommande driftstopp och i slutänden
många missnöjda kunder. Under som­
maren eskalerade problemen och re­
gionen vidtog extraordinära åtgärder i
relation till Trafikverket. Region Skåne
genomförde samtidigt egna insatser för
ersättningstrafiken med buss. Tågtra­
fikproblemen visade i princip samma
negativa mönster under i stort sett hela
året.
Stärkt samverkan och uppföljning
Avtalsmodellen med trafikföretag med
ökade drivkrafter för fler och nöjdare
kunder tillämpas nu i många kontrakt.
Visionsarbeten för kollektivtrafikens
utveckling drivs med de fyra största stä­
derna. De 23 kommunerna som sam­
verkar om färdtjänsten har alla ställt sig
bakom en fortsättning. Förvaltningens
utveckling av organisationen fokuserar
nu på verksamhetsledningssystem med
tydliga processer och instruktioner.
Som ett viktig led i uppföljningsstruk­
turen genomför förvaltningen fortlö­
pande extern revision av trafikföretag.
Måluppfyllelse
Resandet visar en svagare utveckling än
förväntat. Sammantaget gjordes cirka
152 miljoner resor under året. Glädjan­
de är att verksamheten nu 16 år i sträck
haft en obruten utveckling med årliga
resandeökningar. Region Skånes mål
om en årlig ökning på tre-sex procent
infrias inte utan det registrerade resan­
det stiger med 0,1 procent. Årets resul­
verksamhetsberättelser
114
trafikslag. Regionbusskunder var mer
nöjda och ligger kvar på 2013 års nivå,
68 procent. I stadstrafiken var 63 pro­
cent nöjda. Tågresenärerna var av för­
klarliga skäl mindre nöjda. Bäst gick
det för Pågatågen med 58 procent med­
an motsvarande nöjdhet för Öresunds­
tågen var 56 procent. Serviceresor fort­
satte sin uppgång och slutade på 85
procent nöjda kunder 2014.
Målet om ökad kvalitet genom
bättre punktlighet infriades i två av
fyra trafikslag. Tågtrafiken klarade inte
målsättningen och för stadstrafiken
noterades motsvarande negativa för­
ändring 2014. Regionbuss och service­
resor visade en uppgång. Tågtrafikens
dilemma med brister i infrastrukturen
är ett mång­
årigt problem som kvar­
står och stadstrafiken känner av de allt
mer komplicerade förhållandena kring
framkomligheten i de största städerna.
cerat för reavinst vid tågförsäljning blev
de totala intäkterna 58 miljoner kronor
lägre än budget.
Trafikkostnaderna uppgick till totalt
3 760 miljoner kronor, vilket är 168
miljoner kronor lägre än budget. Till
åtgärder som också påverkat budgetut­
fallet positivt ska läggas den trafikef­
fektivisering som genomfördes inför
trafikåret 2014. Kostnaderna för räntor
och avskrivningar ligger under budget
med 20 miljoner kronor. Övriga interna
kostnader för förvaltningen blev 48 mil­
joner kronor lägre än budgeterat, delvis
på grund av senarelagda utvecklings­
projekt.
De totala kostnaderna uppgick till
4 684 miljoner kronor, vilket rensat
från reavinsteffekter, är 236 miljoner
kronor lägre än budget 2014 och en
ökning med cirka fyra procent jämfört
med resultatet för 2013.
Ekonomi
Resultatet för året uppgår till 178 mil­
joner kronor. Resultatet förklaras till
stor del av lägre trafikkostnader för tåg,
gynnsam utveckling av index i trafikav­
tal, trafikeffektiviseringar och senare­
läggning av tågrekonditionering. Intäk­
terna nådde inte budgetmålen beroende
på lägre resandeökning och effekterna
av strejken i Öresundstågen under juni.
Enbart tågstrejken orsakade under de
18 dagar den pågick ett intäktsbortfall
på cirka 60 miljoner kronor. Den sva­
gare resandeökningen innebar lägre
biljettintäkter med cirka 105 miljoner
kronor, vilket motsvarar ett minus på
cirka fyra procent jämfört med budget.
Bland övriga intäkter finns en reavinst
vid försäljning av gamla Pågatåg samt
uthyrning av nya Pågatåg i avvaktan på
trafikutbyggnad. Totalt stannade intäk­
terna på 4 862 miljoner kronor. Redu­
Kollektivtrafiknämnden
Ekonomi (mkr)
Intäkter*
Kostnader
2014
2013
2 671,0
4 864,0
2 653,0
4 509,0
Resultat
178,0 214,0
Kostnadstäckn. grad 57%
59%
Budget
0,0 0
Avvikelse
178,0 214,0
Antal anställda
321 305
* Inklusive statsbidrag
Är du intresserad att veta mer?
Klicka på nedan länk så kommer du till:
Kollektivtrafiknämndens
kvalitetsrapport 2014
verksamhetsberättelser
115
kollektivtrafiknämnden
tat påverkas av tågtrafikens bristande
infrastruktur och sommarens tågstrejk.
Nya MalmöExpressen med den för
kunderna enkla ombordstigningen i
alla dörrar har lett till färre registrerade
resor, vilket till stor del förklarar tap­
pet i Malmö. Tågtrafiken ökade med
drygt två procent och bäst gick Pågatå­
gen medan resandet på Öresundstågen
minskade och det gjorde även antalet
resenärer till Danmark. Stadstrafiken
Lund har haft ett av sina bästa år med
en uppgång på strax under nio procent.
Även i Helsingborg och Kristianstad
har en ökade resandet med 2,3 respekti­
ve en procent. Malmö stad, som står för
cirka en fjärdedel av det samlade resan­
det, gick tillbaka med cirka 2,6 procent,
bland annat beroende på färre betalda
resor än väntat med MalmöExpressen.
Sammantaget ökade stadstrafiken med
0,1 procent.
Pendeln i de starka regionbusstrå­
ken (som står för drygt hälften av alla
regionbussresor) ökade med nästan fem
procent medan övriga regionbusslinjer
backade till följd av minskat utbud i
samband med Pågatågens utbyggnad.
Den sammantagna minskningen för re­
gionbuss innebar en nedgång på drygt
två procent. Serviceresor minskade
också, helt enligt plan och målsättning.
Trots svag resandeuppgång tog kollek­
tivtrafiken marknadsandelar från bilen.
Mätningen 2014 visar på en uppgång
för kollektivtrafiken till cirka 26 pro­
cent av samtliga motorburna resor.
Nöjd-kund-index (NKI) har de se­
naste åren haft en svagt uppåtgående
kurva men 2014 visade en mindre till­
bakagång. NKI stannade på 62 procent
nöjda kunder (63 procent 2013). Att
kundnöjdheten inte ökade förklaras
bland annat av den lägre kvaliteten i
tågtrafiken samt låg punktlighet i alla
Kulturnämnden
foto : © peter westrup, w anås konst
kulturnämnden
Teater 23 utvald till bibu.se 2014.
Utställningen Dance Me på Wanås Konst 2014.
Ett Skåne med kultur för alla
Kulturens roll och betydelse för män­
niskor och samhälle handlar i grun­
den om demokrati, yttrandefrihet och
samhörighet. Ett rikt kulturliv fungerar
som en tydlig värdemätare på ett välmå­
ende samhälle och skapar konkurrens­
fördelar.
Uppdrag
Region Skånes kulturnämnd genomför
den regionala kulturplanen för Skåne
och fördelar bidrag till olika områden
som teater, dans, musik, muséer, samt
konst- och kulturfrämjande organi­
sationer. De långsiktiga verksamhets­
bidragen till institutioner och kultur­
aktörer samt utvecklingsbidragen är
nämndens viktigaste verktyg i detta.
Viktiga händelser 2014
Ett viktigt område för kulturnämnden
är en stark kulturell infrastruktur i
Skåne.­Under 2014 har kulturnämnden
och den regionala tillväxtnämnden be­
slutat en ny strategi för film och rörlig
bild. Kulturnämnden inledde en sats­
ning på filmområdet och tillförde två
miljoner kronor till BoostHbg och Film
i Skåne. Kulturförvaltningen arbetar
aktivt med gränshinderfrågan för att
underlätta rörlighet för professionella
kulturaktörer i Öresundsregionen.
Kulturnämnden stödjer kultur som
främjar mångfald. Ett exempel är Skånes­
Dansteaters arbete med att integrera
dansare med funktionsnedsättning.
Barns och ungas tillgång till kultur är
ett prioriterat område. I januari lanse­
rades Med rätt att inspireras, där Skånes
kommuner inbjöds att söka medel som
stödjer barns och ungas kreativa kom­
petenser. Nämnden utökade stödet till
scenkonst för barn och unga och gav
Malmö stadsteater och Helsingborgs
Stadsteater, Scenkonstbiennal med in­
riktning på barn och unga i Helsing­
borg, extra stöd. Biennalen besöktes
av drygt 8 000 personer från 28 länder
och samtliga världsdelar. Barnens Bästa
­Biennal är en konstfestival för barn och
unga i Skåne i samarbete med Moderna
museet.
Intresset för meröppna bibliotek är
stort och kulturnämnden stödjer flera
insatser inom läsfrämjande. Nämnden
stimulerar även verksamhet som lockar
nya besökare, exempelvis Wanås Dance
Me – Skulptur. Kulturnämnden bevil­
jade tillsammans med regionala till­
växtnämnden medel för digitalisering
av kulturupplevelser runt Skåneleden.
Kulturnämnden och hälso- och sjuk­
vårdsnämnden tog 2014 fram en strate­
gi för kultur och hälsa. Kulturnämnden
arrangerade en nationell konferens med
tema Kulturella Kreativa Näringar un­
der våren och etablerade ett branschråd
för KKN i Skåne. Kulturnämnden fort­
sätter att stimulera kunskapsutveckling
och forskning. Under 2014 anordnades
flera seminarier och utbildningar i läs­
främjande, kulturdrivna näringar och
kulturarv. Under året antogs en ny re­
gional utvecklingsstrategi där kulturens
roll och betydelse har tydliggjorts.
Måluppfyllelse
Måluppfyllelsen under har varit hög
inom samtliga konstområden samt or­
ganisation. Det innebär att organisatio­
nerna har uppfyllt kriteriet ”bredd och
spets” såväl som ”tillgänglighet till Skå­
nes kulturliv”.
Ekonomi
Resultatet för året uppgår till 2,2 mil­
joner kronor. Överskottet beror huvud­
sakligen på återbetalningar från kom­
muner.
Kulturnämnden
Ekonomi (mkr)
Intäkter
Kostnader
Resultat
Budget
Avvikelse
Antal anställda
2014
2013
464,8462,7
462,6461,8
2,20,9
0,00,0
2,20,9
34
37
Är du intresserad att veta mer?
Klicka på nedan länk så kommer du till:
Kulturnämndens verksamhetsberättelse 2014
verksamhetsberättelser
116
illustr ation: © x x x x x
Baspaketen innehåller bastjänster, tilläggsoch avropstjänster.
Arkitektskiss av nya RPC utanför Trelleborg.
Förbättrad tillgänglighet för Region Skånes
medarbetare.
den 1 januari 2015 innehåller leveransen
baspaket med bastjänster, tilläggstjäns­
ter och avropstjänster. Från årsskiftet
2014/2015 har Regionservice en ny or­
ganisation för att ännu bättre tillgodose
kunder och leveranser.
Region Skåne har genomfört en
samordnad upphandling för all bevak­
ningsverksamhet. Avtalet trädde i kraft
under våren 2014. Måltidsupphandling
är genomförd och avtalet träder i kraft
den 1 april 2015.
Särskilda medel har avdelats för att
öka servicen i personalsystemet, be­
nämnt HR-fönster. Genomförd kund­
undersökning visar på bättre tillgäng­
lighet till support för medarbetarna i
Region Skåne. Svarstiderna i december
2014 är under tre minuter.
Sedan den 1 februari har 20 ung­
domar anställts inom ramen för pro­
jektet BAL-13 (Bestämmelser för ar­bets­
tagare i arbetslivsintroduktion).
Elva av dem är kvar till den 31 januari
2015. Fem av ungdomarna har avbrutit.
Fyra av dem har fått andra arbeten eller
studerar, varav en inom Regionservice
på ett längre vikariat.
Ett annat projekt för arbetslösa ung­
domar med tre + tre månader är inlett
inom Skånetvätt, Skåneteknik och
GSF. En av ungdomarna har fått ett vi­
kariat i Regionservice.
Under första halvåret har miljöcer­
tifiering genomförts för hela Region­
service.
En bättre partner för vården
Uppdrag
Nämnden ansvarar för Region Skånes
fastighetsförvaltning, fastighetsdrift,
fas­tig­hetsunderhåll och lokalförsörjning
(inklusive externa hyresavtal). Nämn­
den ansvarar även för textil- och
tvätteri­
verksamhet, transporter, kost,
lokalvård och administrativa funktio­
ner inom personal och ekonomi.
Viktiga händelser 2014
Ny servicedirektör tillträdde den 1 fe­
bruari. Byggentreprenör för nytt rätts­
psykiatriskt centrum är upphandlad
och byggnation är påbörjad under vå­
ren. I Helsingborg har etablering av
evakueringslokaler till vården inför
ombyggnation av huvudbyggnaden ägt
rum. Ny vårdbyggnad kommer att upp­
föras och entreprenadavtal är tecknat
för den byggnationen. För byggnations­
arbete i Malmö och Lund pågår rekry­
tering av personal.
Nämnden har begärt och fått be­
viljat medel för fortsatta energieffek­
tiviseringar inklusive mätutrustning i
fastighetsbeståndet. Därmed kan resul­
tatet av energieffektiviseringar tydligare
avläsas.
Region Skåne har generellt haft för­
bättrade värden i de mätta processerna,
i landstingsbenchmarkingen, jämfört
med 2013. Under 2014 har utveckling
av serviceleveranserna planerats. Från
Måluppfyllelse
Nio av 13 mål uppfylls inom Region­
service 2014. Prognosmålet, målet för
hälsotal, målet för medarbetarindex
och målet om förbättrad matupplevelse
uppfylls inte.
Ekonomi
Resultatet för året uppgår till 13,4 mil­
joner kronor jämfört med resultatkrav
enligt budget på 10 miljoner kronor.
Fastighets- och servicenämnden
Ekonomi (mkr)
Intäkter
Kostnader
2014
2013
4 061,0
–4 047,6
4 033,2
–4 020,8
Resultat
Budget
Avvikelse
Antal anställda
13,412,4
10,010,0
3,42,4
1 643
1 575
Är du intresserad att veta mer?
Klicka på nedan länk så kommer du till:
Fastighets- och servicesnämndens
verksamhetsberättelse 2014
verksamhetsberättelser
117
fastighets- och servicenämnden
foto : © joakim k arlsso n
Fastighets- och servicenämnden
Patientnämnden
foto : © pia apre a, a- c månsso n l a fleur
patientnämnden
Informationsdag på Centralsjukhuset
i Kristianstad.
Informationsmaterial.
Patientnämnden informerar på
Malmöfestivalen.
Efterfrågan på Patientnämndens tjänster fortsätter att öka
Uppdrag
Patientnämndens uppdrag styrs av La­
gen om patientnämndsverksamhet och
ska utifrån synpunkter och klagomål,
stödja och hjälpa enskilda patienter samt
bidra till kvalitetsutveckling och hög pa­
tientsäkerhet i hälso- och sjukvården och
tandvården.
Verksamheten omfattar den hälsooch sjukvård samt tandvård inom
Region­Skåne som är offentligt finan­
sierad. Även kommunal hälso- och
sjukvård (gäller kommuner i Skåne med
avtal, ej Malmö stad). Patientnämnden
ska även utse stödperson till patienter
som vårdas enligt lagen om psykiatrisk
tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk
vård samt smittskyddslagen.
Viktiga händelser 2014
Efterfrågan på patientnämndens tjäns­
ter har fortsatt att öka. 5 246 ärenden
registrerades och det är en ökning med
299 ärenden (åtta procent) jämfört med
föregående år.
Patientnämnden arbetar kontinuer­
ligt med att utveckla sin roll inom Re­
gion Skånes organisation. En del i detta
var att anordna en konferens för hälsooch sjukvårdspersonal på temat Framti­
dens patient. Syftet var att beröra frågor
kring krav och förväntningar från mor­
gondagens patient samt hur dessa kan
bemötas i vården. För att kvalitetssäkra
verksamheten inleddes en process med
att skapa ett verksamhetsledningssys­
tem.
Måluppfyllelse
Största möjliga patientnytta. Resultatet
av telefonenkät visar att det var lätt att
komma i kontakt med kansliet, främst
via internet och personal i vården.
Utveckla dialog med och återrapportering till vården. Dialogen med verksam­
heterna har utvecklats. Numera sker
återrapportering till cheferna en gång i
månaden så snart ett ärende är avslutat.
Informera om patientnämndens verksamhet till sina intressenter. Patient­
nämnden har fortsatt arbetet med att
nå ut till allmänheten.
Kansliet ska skyndsamt och med god
kvalitet tillgodose tvångsvårdade patienters behov av stödperson. Genomsnitts­
tiden från det att ansökan om stödper­
son kommit in till kansliet till dess att
en stödperson var förordnad, var fyra
veckodagar. Totalt har det varit 122 på­
gående uppdrag under perioden.
Ekonomi
Resultatet för året uppgår till 1,3 miljo­
ner kronor. Överskottet beror på att det
har funnits en vakant tjänst en del av året
i förvaltningen.
Patientnämnden
Ekonomi (mkr)
Intäkter
Kostnader
Resultat
Budget
Avvikelse
Antal anställda
2014
2013
14,514,2
–13,2–13,2
1,31,0
0,00,0
1,31,0
15
verksamhetsberättelser
15
118
Region Skånes engagemang i aktiebolag
Den verksamhet som Region Skåne be­
driver i bolagsform har ökat de senaste
åren. Ett exempel är bolagiseringen av
tandvårdsverksamheten, Folktandvården
Skåne AB. För att skapa en aktiv ägar­
styrning och möjliggöra verksamhets­
synergier har Region Skåne bildat en
koncern, där de majoritetsägda bolagen
ingår.
Region Skåne Holding AB
Bolaget ska äga och förvalta aktier i bo­
lag som Region Skåne driver till nytta
för Skåne och dess medborgare. Bolaget
ska, inom ramen för ägarens kompe­
tens, leda, samordna och utveckla sina
bolags verksamheter på ett sätt som är
värdeskapande för Skånes invånare.
Viktiga händelser 2014: Bolaget har
under året, på uppdrag av Region Skåne
utfört insatser för marknadsföring av
Skåne, för utveckling och etablering av
befintliga och nya företag samt insatser
för att Skåne ska utvecklas som innova­
tiv region. Bolaget har under året till­
förts Region Skånes aktier i Folktand­
vården Skåne AB samt ClinTrials Skåne
AB genom apportemission. Under året
har underkoncernen Healthcare Skåne
Holding AB avvecklats. Detta har skett
genom att Healthcare Skåne Holding
AB har fusionerats med Region Skåne
Holding AB.
Med anledning av ändrat politiskt
styre i Region Skåne utsåg regionfull­
mäktige den 16 december till en till
stora delar ny styrelse och antalet leda­
möter minskades från sju till fem.
Under 2015 har ett arbete påbörjats
med avsikt att genomföra en fusion av
bolagen, Teknopol AB, Innovator Skå­
ne AB samt ClinTrials Skåne AB. Sam­
gåendet syftar framför allt till att öka
kraften i Region Skånes bidrag till den
skånska innovationsutvecklingen.
Ekonomi: Årets resultat är ett under­
skott på 1,9 miljoner kronor för mo­
derbolaget och ett överskott på 35 000
kronor för hela koncernen. Koncernbi­
drag har erhållits från Skåne Care AB
(4,6 miljoner kronor) och SkåNet AB
(0,6 miljoner kronor). Omsättningen
uppgick till 75,6 miljoner kronor i mo­
derbolaget och till 1,1 miljarder för hela
koncernen.
Folktandvården Skåne AB bedriver all­
män- och specialisttandvård, samt sjuk­
hustandvård vid 70 kliniker i Skåne.
78 procent av alla barn och ungdomar
i åldrarna 3-19 år och drygt 25 procent
av de vuxna väljer att få tandvård hos
Folktandvården Skåne.
Folktandvården Skåne arbetar efter
visionen Noll håll – En miljon leenden,
som innebär en strävan efter att bevara
god tandhälsa där den är god och för­
bättra den hos de som har sämre för­
utsättningar. Företaget bidrar aktivt i
forsknings- och utvecklingsprojekt med
tyngdpunkt på överföring av forsk­
ningsfrågor och resultat mellan akade­
mi och klinik
foto: © la rs str a n dberg
Bolag som ingår i den nya
bolagskoncernen
Viktiga händelser 2014: Den 1 januari
2014 övergick Folktandvården Skåne
från att vara en förvaltning inom Re­
gion Skåne till att vara ett aktiebolag –
Folktandvården Skåne AB. I september
invigdes nya lokaler för huvudkontoret
vid Dockplatsen i Malmö.
Ett omfattande strategiskt utveck­
lingsarbete har pågått under året och
styrelsen tog beslut om en affärsplan
för perioden 2015–2018 i december.
Samtidigt har företaget skapat en ny
varumärkesplattform som ger underlag
för all kommunikation under många år
framöver.
Den 1 mars 2014 infördes vårdval för
den specialiserade barn- och ungdoms­
tandvården 0-19 år. I upphandlingen av
urvalsansvar för avgiftsfri tandreglering
fick företaget urvalsansvaret för fem av
totalt tretton områden.
Ekonomi: Folktandvården Skåne AB
når ett positivt ekonomiskt resultat med
ett utfall på 74,4 miljoner kronor, vil­
ket kraftigt överstiger planer och mål.
Investeringarna uppgår till 9,6 miljo­
ner kronor. Omsättningen under bola­
gets första verksamhetsår uppgick till
1 084,6 miljoner kronor.
verksamhetsberättelser
119
region skånes engagemang i aktiebolag
Region Skåne har valt att bedriva viss verksamhet i aktiebolagsform, dels som ensam ägare, dels tillsammans med andra ägare. Verksamheten som bedrivs i aktiebolagsform sker inom skilda sektorer. Kommunallagen ställer krav på att Region Skåne ska ha inflytande och kontroll över all egen verksamhet. Den
bolagspolicyn som antagits av regionfullmäktige ska tydliggöra roller och ansvar, skapa gemensamma
regler för styrning och uppföljning och därigenom utveckla relationen mellan Region Skåne och dess bolag.
foto : © åsa h ansdotter , anna k allberg
ClinTrials Skåne AB ska bedriva verk­
samhet genom att främja, utveckla och
tillhandahålla tjänster till life science
sektorn. Syftet är att underlätta pro­
duktutveckling och forskning inom
hälso- och sjukvården i Region Skåne.
ClinTrials Skåne ABs affärsidé är att
fungera som en ”one stop clinic”, det
vill säga att aktörerna inom life science­
industrin får en kontaktyta i Region
Skåne för att få tillgång till hälso- och
sjukvården.
Viktiga händelser 2014: Region Skåne
gav 2012 ClinTrials Skåne AB i upp­
drag att ansvara för att ta fram pro­
jektplan och ansökan till Vinnovas
utlysning, Testbäddar inom hälso- och
sjukvården. Ansökan beviljades och
bolaget fick Region Skånes förtroende
att genomföra projektet. Det har under
2014 blivit en integrerad del av bolaget.
Inom verksamheten arbetar idag en af­
färsutvecklare, en marknadsanalytiker
och medicinsk teknisk expertis.
ClinTrials Skåne AB:s uppdrag och
största­utmaning är att öka klinisk pröv­
ning/forskning i hälso- och sjukvården i
ett klimat då sjukvårdsproduktionen tar
allt mer av personalens kraft och energi.
För att stimulera kliniker och prövare
att delta i klinisk prövning behövs olika
typer av incitament. ClinTrials Skåne
AB har under året fört en diskussion
med ägarna om bolagets modell för att
Diabetesutbildning i Förenade Arabemiraten.
Vård av hjärtsjuka barn från Island.
föra överskott från klinisk prövning
mellan budgetåren.
ClinTrials Skåne AB har under året
haft 128 förfrågningar om klinisk pröv­
ning vilket är en ökning med cirka tio
procent jämfört med 2013. Majoriteten
av förfrågningarna kommer från CROs
( Contract Research Organizations) och
enbart ett fåtal via direktkontakt med
läkemedelsindustrin.
Ekonomi: Bolaget visar en förlust på
cirka 0,5 miljoner kronor för 2014, vil­
ket är bättre än budget för 2014. Resul­
tatet har påverkats i positiv riktning av
en redovisad uppskjuten skattefordran
på cirka 0,9 miljoner kronor. Omsätt­
ningen uppgick till 3,8 miljoner kronor.
jekt. Under perioden har två utveck­
lingsprojekt lett till en faktisk kommer­
sialisering och fler är på gång.
Det ökade inflödet av innovations­
förslag är ett resultat av en målmedve­
ten satsning på scoutingarbete som har
gjorts möjlig genom att bolaget nu har
flera innovationsrådgivare anställda,
samtliga med förankring och anställ­
ning i sjukvårdsförvaltningarna.
En innovationstävling, som genere­
rade 72 tävlingsbidrag, har medverkat
till en positiv uppmärksamhet för bola­
get internt så väl som externt. Det vin­
nande förslaget kan inom kort komma
att kommersialiseras. Tävlingskoncep­
tet permanentas och utökas under 2015.
Personalgruppen har förstärkts med tre
personer. Bolaget bedriver därmed verk­
samheten med egen fast anställd perso­
nal och innovationsrådgivare knutna
till sjukvårdsförvaltningarna.
Innovator Skåne AB ska stödja utveck­
lingen av innovationer med ursprung
inom Region Skåne. Bolaget ska även
inom ramen för Region Skånes ansvar
för regional utveckling stödja bildandet
av nya företag baserade på de idéer/inn­
ovationer som skapas inom regionens
verksamheter.
Ekonomi: Bolaget redovisar för verk­
samhetsåret 2014 ett resultat på minus
0,7 miljoner kronor, vilket är något
bättre än budget. Omsättningen upp­
gick till 8,6 miljoner kronor.
Viktiga händelser 2014: I Innovators
databas registrerades över 200 nya inn­
ovationsförslag vilket är en tredubbling
av antalet nya idéer jämfört med tidi­
gare år. Bolaget drev cirka 50 förslag
som utvecklingsbara innovationspro­
Skåne Care AB har i uppdrag att be­
driva vårdexport. Bolaget arbetade un­
der 2014 med tre verksamhetsområden:
planerad vård, utbildning och konsult­
tjänster.
verksamhetsberättelser
120
region skånes engagemang i aktiebolag
Pristagare i Innovator Skånes idétävling.
medverka till implementering av Region
Skånes styrdokument för innovationer.
Viktiga händelser 2014: Under året
utgjordes verksamheten av fyra delar:
Teknopols öppna affärsrådgivning,
branschspecifika Mobile Heights Busi­
ness Center och Cleantech Inn Sweden,
samt två nya initiativ på uppdrag av Re­
gion Skåne. De två nya initiativen var
Materials Business Center och Entre­
prenörskap vård & omsorg. Dessutom
erbjöds stöd med affärsrådgivnings­
kompetens till andra delar av Region
Skåne, inkubatorer och andra offentliga
aktörer.
Under 2014 arbetade Teknopol aktivt
med rådgivning till cirka 300 uppstarts­
bolag. I klientundersökningen 2014­
uppger 49 procent av klienterna att
rådgivningen haft en stor betydelse för
deras affärsverksamhet. Totalt svarade
87 procent att den har haft positiv be­
tydelse.
ningen om utvärdering av bredbands­
strategin (dir 2012:123) och den 12
juni 2014 överlämnade Bredbandsut­
redningen betänkandet SOU 2014:12.
I augusti startades officiellt Skånskt
Bredbandsforum. SkåNet utgör kansli.
Styrgruppen beslöt att starta en första
arbetsgrupp – Aggregerad efterfrågan
för framtidssäkert bredband. Till ar­
betsgruppens ordförande utsågs IP-­
Onlys vd Michael Philipsson.
BAS-samarbetet med Tele2 avsluta­
des den 31 december 2014.
Ekonomi: Årets resultat är ett nollre­
sultat och koncernbidrag har lämnats
till Region Skåne Holding AB med 0,6
miljoner kronor. Region Skåne bidrog
2014 med 2, 4 miljoner kronor till verk­
samheten. Ersättningen för uppdraget
Skånskt Bredbandsforum var 1,2 miljo­
ner kronor. Bolaget omsatte 4,5 miljo­
ner kronor.
Ekonomi: Resultatet för 2014 blev ett
överskott om 0,1 miljoner kronor att
jämföra med det budgeterade nollre­
sultatet. Bolaget omsatte 17,5 miljoner
kronor 2014.
Ekonomi: Resultatet efter finansiella
Malmö Opera & Musikteater AB har till
poster var 5,1 miljoner kronor. Kon­
cernbidrag har lämnats till Region Skå­
ne Holding AB om 4,6 miljoner kronor.
Bolaget omsatte under 2014 totalt 45,3
miljoner kronor.
uppgift att utöva teaterverksamhet med
huvudsaklig inriktning på musikteater i
hela dess bredd främst genom egen en­
semble samt att driva därmed förenlig
kompetensenlig verksamhet
Teknopol AB ska genom sin verksamhet
främja utvecklingen av näringslivet i
Skåne samt bidra till regionens tillväxt.
Bolaget ska också vara en plattform för
att utveckla regionens innovationssys­
tem. Teknopol skapar tillväxt genom
professionell, branschspecifik affärsråd­
givning för innovatörer och entreprenö­
rer, vars affärsidéer har högt kunskaps­
innehåll och hög kommersiell potential.
Bolaget ska vara en aktiv systemaktör
i det skånska innovationssystemet och
SkåNet AB ägs till 91 procent av Region
Skåne och till nio procent av Kom­
munförbundet Skåne. Bolaget ska till­
sammans med Region Skåne, och de
skånska kommunerna aktivt driva ut­
byggnaden av öppna och konkurrens­
neutrala nät i Skåne, så att målen med
Bredbandsstrategin för Skåne 2020
uppnås.
Viktiga händelser 2014: SkåNet har
under året arrangerat Skånsk Nätkraft
vid två tillfällen, bistått Bromölla, Söl­
vesborg och Osby med lokala bred­
bandsstrategier samt deltagit i arbetet
med det regionala strukturfondspro­
grammet för Skåne–Blekinge.
SkåNet har deltagit i regeringsutred­
Viktiga händelser 2014: Teaterhuset
huset fyllde under året 70 år och sä­
songen 2014/2015 utsågs till en jubi­
leumssäsong. För att uppmärksamma
detta sökte och fick styrelsen för Mal­
mö Opera, under 2013, tillstånd från
bolagets ägare att använda tio miljoner
kronor (5,5 miljoner kronor under 2014
och 4,5 miljoner kronor under 2015) av
det egna kapitalet för att förstärka verk­
samheten och bjuda publiken på något
extra.
Under året gick musikalen Dr. Zji­
vago, med Sanna Nielsen i en av hu­
vudrollerna, för fulla hus. Andra stora
verksamhetsberättelser
121
region skånes engagemang i aktiebolag
Viktiga händelser 2014: Inom plane­
rad vård var det fortsatta samarbetet
med Island och Norge viktiga kompo­
nenter. Här erbjuder Skåne Care AB
högspecialiserad vård inom bland annat
barnhjärtkirurgi och cancervård. Totalt
förmedlades vård till 52 internationella
patienter under året.
Utbildningsinsatserna har främst be­
stått i det diplomprogram i diabetes och
klinisk praktik som Skåne Care, Lunds
universitet och Malmö högskola har le­
vererat på plats i Abu Dhabi, Förenade
Arabemiraten. 27 studenter examinera­
des från utbildningen i januari 2015. Vi­
dare har satsningen på specialistläkare
varit framgångsrik, Skåne Care har idag
tio läkare som deltar i utbildningspro­
gram och bolaget har tecknat ett avtal
om utbildning för ytterligare 35 läkare.
Skåne Care spelar en viktig roll ge­
nom att skapa mervärde för skånska
patienter och den personal som arbe­
tar inom den offentliga vården. Region
Skåne bedriver internationellt konkur­
renskraftig sjukvård och vårdexport.
Genom Skåne Care skapas goda möjlig­
heter till fler anställda, utökad finansie­
ring och kompetensutveckling inom en
rad verksamhetsområden. Vårdexport
som bransch växer i Sverige.
fot o: © c esar e r i ghetti , mats bäc k er
produktioner var La Bohème, Rosenka­
valjeren och Rebecca. Speciellt för jubi­
leumsåret genomfördes ett samarbete,
Cabaret, med Malmö Stadsteater. Årets
familjeföreställning var Hans & Greta
medan Operaverkstan bjöd på Pierrette
& Jacquot, Six Drummers, Förtälj mig
en saga! samt Faust & Helena. Runt om
i regionen turnerade en kondenserad
version av operaklassikern Romeo &
Julia. Bob Hund lånade Operaorkes­
tern och gav en slutsåld konsert. Totalt
hade Operan under året 223 350 besök
(under 2013 var antalet besök 207 665)
och genomförde sammanlagt 538 olika
evenemang.
I samarbete med Malmö Förskö­
nings- och Planteringsförening byggdes
under sommaren nya biljettkassor i foa­
jén. Beslut togs även under året om att
bygga en ny orkestersal.
Ekonomi: Resultatet för 2014, -5,4 mil­
joner kronor före bokslutsdispositioner
och skatt, är 0,1 miljoner kronor bättre
än budgeterat. Omsättningen för 2014
uppgick till 311,7 miljoner kronor
(295,7 miljoner) varav bidragen från
Region Skåne och Malmö Stad utgör
224,3 miljoner kronor. Tillsammans
utgör det egna kapitalet och obeskatta­
de reserver efter årets bokslut 44,2 mil­
joner kronor varav 20 miljoner kronor
är aktiekapital.
Första spadtaget på nya orkestersalen.
Skånes Dansteater AB ägs till 90 pro­
cent av Region Skåne och till tio pro­
cent av Malmö Stad. Bolaget har ett
regionalt ansvar att producera, främja,
stärka och utveckla dansverksamheten i
regionen genom en verksamhet som kän­
netecknas av hög konstnärlig kvalitet.
Viktiga händelser 2014: Året var det
första i Skånes Dansteaters nya treåriga
utvecklingsplan, beslutad av styrelsen
februari 2013. Med utgångspunkt i de
senaste årens breddning av verksamhe­
ten sätts i den nya utvecklingsplanen
fokus på fördjupning: konstnärlig ut­
veckling, tillgänglighet, regionalt och
interregionalt samarbetet, digitalisering
och internationalisering. Vidare väljer
bolaget att utveckla några av de nya for­
mat och koncept som tagits fram under
den förra utvecklingsplanen.
Bland insatserna 2014 redovisas
särskilt samarbetet med två funktions­
nedsatta professionella dansare i pro­
duktionen M&M&M, samarbetet med
Region Halland i Rum för Dans kring
slutrepetitionerna och premiären av tur­
néproduktionen Svart.Blå, samarbetet
med Kulturhuset Stadsteatern i Stock­
holm och Kungliga filharmonin genom
produktionen DoubleTake, Dialog­
verksamhetens produktion Wozanami,
festivalen Freedom of Dance samt sam­
arbetet med Wanås konst runt konst,
pedagogik och tillgänglighet
Dansföreställningen DOUBLEtake.
2014 har varit ett år med omfattande
och varierad verksamhet, både utma­
nande och tillgänglig, av mycket hög
konstnärlig kvalitet.
Ekonomi: Årets resultat är ett mindre
överskott (19 000 kronor). Den totala
omsättningen var 46,1 miljoner kronor.
Business Region Skåne AB med fyra
dotterbolag, har till uppgift att främja
investeringar, export, turism, evene­
mang och filmverksamhet i Skåne. Bo­
lagen ska gemensamt utveckla, samord­
na och förbättra marknadsföringen av
Skåne samt Öresundsregionen. Koncer­
nen ägs till 85 procent av Region Skåne
och till 15 procent av Kommunförbun­
det Skåne.
Viktiga händelser 2014: Det utveck­
lingsarbete som initierades under 2013
av ny vd, har inneburit implementering
av ett Balanserat styrkort, ny gemensam
grafisk profil samt flera bolagsöverskri­
dande samarbeten med syftet att få ut
mer av insatta medel från ägarna. Un­
der året har man arbetat med att stärka
styrelserna i sitt arbete.
Invest in Skånes arbete har tagit över
förstaplatsen i Sverige när det gäller an­
tal företagsetableringar och exportsats­
ningar med totalt 60 genomförda affä­
rer. Intresset för ESS och MAX IV är
stort och ger många nya förfrågningar.
verksamhetsberättelser
122
region skånes engagemang i aktiebolag
Bob Hund och Malmö Operaorkester.
och värva över 50 framtida nya event
som Yrkes-SM 2016, National Scout
Jamboree 2017 och Handbolls-EM
2020, men även flera kongresser samt
nya årliga event.
2014 har bolaget bland annat aktive­
rat sig på Absolut Art Collection, Nord­
iskt Forum, Nordea Masters, Helsing­
borg Open, Eurogym, Junior Hockey
VM samt eventet O-Ringen som bidrog
till turismekonomisk omsättning i östra
Skåne på 124 miljoner kronor.
Bolaget har ständigt över 30 pågåen­
de kampanjer. Sedan 2008 har bolaget
tillsammans med partners medverkat i
över 200 värvningar med ett framtida
värde på över en miljard kronor i fram­
tida turismomsättning.
Ekonomi: Bolaget avslutar året med ett
mindre underskott (15 000 kronor) och
omsättningen uppgick till 14,8 miljoner
kronor.
Öresundssamarbetet genom Oresund
Film Commission har utvecklats i och
med att Copenhagen Film Fund star­
tade förra året. 2014 har Copenhagen
Film Fund och Film i Skåne varit med­
finansiärer i gemensamma filmprojekt.
Kort- och dokumentärfilmfestivalen
Nordisk Panorama fick sin permanenta
hemvist i Malmö, och förstärker där­
med Malmös roll som Sveriges doku­
mentärfilmshuvudstad.
Det internationella finansieringsfo­
rumet The Financing Forum for Kids
Content hade fler besökare än någonsin
och Malmö Arab Film Festival är nu­
mera norra Europas största filmfestival
för arabiskspråkig film.
För att optimera de regionala insat­
serna på filmområdet har Film i Skåne
under året arbetet med en regional
filmstrategi tillsammans med Kultur
Skåne och Näringsliv Skåne.
Ekonomi: Bolaget avslutar året med ett
Ekonomi: Moderbolaget avslutar året
med ett mindre underskott (4 000
kronor) och omsättningen uppgick till
111,1 miljoner kronor.
mindre underskott (15 000 kronor) och
omsättningen uppgick till 38,2 miljo­
ner kronor.
Film i Skåne AB ska bidra till tillväxt
Event in Skåne AB ska marknadsföra
Skåne som en eventregion. Event in
Skåne ska vara ett kompetenscentrum
och en samverkanspartner när det gäl­
ler event i Skåne samt verka för att fler,
större och bättre evenemang, mässor
och kongresser förläggs till regionen.
i Skåne genom filmproduktion, i hu­
vudsak finansierad av uppdragsersätt­
ning från Film i Skånes ägare Business
Region­Skåne samt främjande av film­
kulturell verksamhet, i huvudsak fi­
nansierad av Kultur Skåne och Statens
kulturråd.
Viktiga händelser 2014: Ystad Studios
Viktiga händelser 2014: Bolaget har
identifierat, värderat och värvat event
tillsammans med kommuner och arena­
ägare i Skåne samt nationella och inter­
nationella organisationer. Nätverksakti­
viteter och workshopar har genomförts
samt analyser på återkommande och
nya event. Skåne har för fjärde gången
av Håll Sverige rent utsetts till den bästa
regionen när det gäller miljöcertifierade
event.
Eventbolaget har under 2014 med­
verkat till att skapa nya reseanledningar
var i princip fullbokad under hela 2014
och bland de svenska och internatio­
nella tv-serier och långfilmer som gjor­
des fanns bland annat den fjärde om­
gången av den engelska Wallander, den
tredje säsongen av svensk-danska Bron
och den bulgarisk/nederländsk/svenska
långfilmen False Witness.
Under 2014 omsatte de filmer och
tv-serier som Film i Skåne samprodu­
cerade cirka 222 miljoner kronor varav
cirka 78 miljoner kronor spenderades i
Skåne.
Invest in Skåne AB ska skapa ett mer
internationellt näringsliv i Skåne genom
att attrahera utländska företag och in­
vesterare samt hjälpa skånska företag
med internationella samarbeten samt
ökade exportaffärer.
Viktiga händelser 2014: 2014 blev inte
bara Invest in Skånes bästa år någonsin,
det blev också året som Skåne tog första
platsen i den årliga nationella samman­
ställningen som omfattar alla Sveriges
regioner. För första gången lyckades
Skåne slå Stockholm i den nationella
sammanställningen av investeringar i
hela landet.
Under året har Invest in Skåne med­
verkat i 25 internationella investeringar
i Skåne samt hjälpt 35 medverkande
företag att få nya exportaffärer och in­
ternationella samarbeten genom olika
aktiviteter.
verksamhetsberättelser
123
region skånes engagemang i aktiebolag
Film i Skåne har under året initierat
och deltagit i flera stora filmfestivaler
som spridit kunskap om Skåne som en
stark filmregion för dokumentär-, barnoch tv-film. Tv-serien Bron har befäst
sin roll som Sveriges mest framgångs­
rika tv-produktion genom tiderna.
Under året har Event in Skåne bidra­
git med flera megaevent som O-ringen,
Junior Hockey VM, Eurogym och
Masters. Parallellt har flera nya stora
event värvats som Handbolls-EM, Na­
tional Scout Jamboree, Yrkes-SM och
Mänskliga Rättighetsdagarna.
Tourism in Skånes långsiktiga mål
är att öka antalet utländska besökare
till regionen. Under 2014 visade Skåne
på starkast tillväxt i Sverige. Upprust­
ningen av Skåneleden, satsningen på
tematiska styrkor som mat och dryck
samt investeringarna som görs i Skånes
djurpark skapar viktiga förutsättningar
för att nå målen.
Ekonomi: Bolaget avslutar året med ett
mindre överskott (6 000 kronor) och
omsättningen uppgick till 25,5 miljo­
ner kronor.
Tourism in Skåne AB ska verka för att
öka antalet besökare till Skåne genom
att vårda, utveckla, implementera och
marknadsföra varumärket Skåne på geo­grafiska utvalda marknader, segment
och målgrupper.
mars 2014 med ett mycket bra resultat i
form av analyser, metoder och processer
för fortsatt destinationsutveckling.
Implementeringen av Collaborative
Tourism 2020 har fortsatt under året
med bland annat framtagandet av en
handlingsplan för mat- och dryckes­
turism, initierandet av ett partnerskap i
Mitt Skåne och uppstarten av den första
destinationsutvecklingsprocessen.
Viktiga händelser 2014: Året blev ett
rekordår både när det gäller totalt antal
besökare till Skåne och antalet interna­
tionella besökare.
Bolagets arbete med Masterplanen
för de internationella marknaderna har
genom stort engagemang och en för­
dubblad investering genomfört riktade
omfattande marknadsinsatser mot sju
prioriterade marknader.
Utvecklingsprojektet Utveckling av
besöksnäringen avslutades i slutet av
Ekonomi: Bolaget avslutar året med ett
nollresultat och omsättningen uppgick
till 34,8 miljoner.
Region Skånes övriga bolag
Skåne European Office är helägt av
Region Skåne. Dessutom är Region
Skåne delägare i ett flertal bolag. Bolag
och ägarandel redovisas nedan.
råden bedriver Skåne European ­Office
aktiv bevakning av de politiska proces­
serna, deltar i möten, ordnar evenemang,
förmedlar kontakter till hemmaorgani­
sationen och profilerar regionen som en
intressant och attraktiv samarbetspart.
Viktiga händelser: Kontoret består av
Skåne European Office är ett belgiskt
bolag, helägt av Region Skåne. Bolagets
uppdrag är att bidra till tillväxt och ut­
veckling i Skåne, genom att 1) öka Skå­
nes synlighet i Bryssel på ett sätt som
skapar internationellt intresse för regio­
nen, 2) öka medvetenheten och förståel­
sen hos skånska aktörer för de politiska
processerna i Bryssel och 3) öka möjlig­
heterna för skånska aktörer att påverka
den europeiska politiska diskussionen
och delta i internationella samarbeten.
Verksamheten är inriktad på bevak­
ning, nätverkande och påverkan, i hu­
vudsak inom följande områden: forsk­
ning och innovation, industripolitik,
hälso- och sjukvård samt kultur-, miljöoch transportpolitik. Inom dessa om­
fem medarbetare med en sysselsätt­
ningsgrad på motsvarande 4,6 heltids­
tjänster. Under 2014 skedde relativt
omfattande personalförändringar med
rekrytering av ny chef, två medarbetare
som avslutade sin anställning och två
nya personer som anställdes med tids­
bestämda kontrakt.
Ekonomi: Resultatet för året var ett
underskott på 0,2 miljoner euro. Bola­
get är icke vinstdrivande och finansie­
ras genom bidrag från Region Skåne.
Under 2014 uppgick det totala verk­
samhetsbidraget till 0,5 miljoner euro
(motsvarande cirka 4,5 miljoner kronor
enligt den genomsnittliga eurokursen
för 2014).
I följande bolag har Region Skåne ak­
tieinnehav som understiger 50 procent:
• ALMI Företagspartner Skåne AB
(49 procent)
• Öresundståg AB (40 procent)
• Science Village Scandinavia
(35 procent)
• Hälsostaden Ängelholm AB
(33 procent)
• AB Busspunkten i Helsingborg
(26 procent)
• Samverkansprojektet E 22 AB
(20 procent)
• Bussdepån i Kristianstad AB
(15 procent)
• Resekortet i Sverige AB (13 procent)
• AB Transitio (5 procent)
• Inera AB (4,5 procent)
• Samtrafiken i Sverige AB
(2 procent)
• HSH N CRC Malmö AB och
LB Kiel Pildammen AB (1 procent)
verksamhetsberättelser
124
region skånes engagemang i aktiebolag
Etableringen av ESS och nya MAX IV
innebär en fantastisk möjlighet för re­
gionen inom life science och avancerade
material.
När det gäller ICT råder de upp­
kopplade produkternas era (Internet of
Things). Skåne har mycket goda för­
utsättningar för att skapa en position
inom detta område.
Kombinationen av Skånes kompetens
inom telekom- och life science-sektorn
kan skapa nya spännande produkter
och koncept inom både e-health och
m-health. Med tolv procent av Sveri­
ges befolkning - men endast cirka åtta
procent av Sveriges export - finns det en
stor potential bland bolagen i regionen.
Region Skåne
291 89 Kristianstad
Telefon: 044-309 30 00
www.skane.se
www.skane.se/kontakt