Underlag inför mål och budget 2016
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 8 april 2015 KS-2015/486.182 1 (2) Kommunstyrelsen Carina Askerud 08-535 302 83 [email protected] Underlag inför mål och budget 2016-2018 för kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Underlag inför mål och budget 2016-2018 för kommunstyrelsen, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 april 2015, godkänns. Sammanfattning Enligt beslutad budgetordning ska kommunfullmäktige besluta om mål och budget i juni månad. I det beslutet utgör nämndernas underlag en viktig del av det samlade underlaget. I bilagan ”Underlag inför mål och budget 2016-2018 för kommunstyrelsen” finns en beskrivning av de viktigaste frågorna för måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar kommunstyrelsens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. Beskrivning av ärendet I kommunen finns en beslutad budgetordning med tidsplan för arbetet med budgetprocessen. Enligt denna tidsplan ska fullmäktige varje år i juni besluta om mål och budget för nästkommande år. Vidare ska nämnderna i november med mål och budget som underlag besluta om sina verksamhetsplaner för nästkommande år, som redovisas i avstämningsärendet till kommunfullmäktige i januari 2016. På KS-AU konferensen den 18 februari redovisade kommunstyrelsens förvaltning en omvärldsanalys och en samlad bild av utmaningar för framtiden och det ekonomiska läget i kommunen inför år 2016-2018, se bilaga 4 ”Planeringsförutsättningar 2016-2018”. Redovisningen ligger till grund för en dialog om de viktigaste frågorna för förbättrad måluppfyllelse och om det ekonomiska utrymmet inför den fortsatta processen. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomiavdelningen Controllerenheten 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 Huddinge 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 8 april 2015 KS-2015/486.182 2 (2) Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Bo Garneij Chefscontroller Bilagor 1. Underlag inför mål och budget 2016-2018 2. Investeringar budget 2016, plan 2017-2018 3. Sammanställning av samhällsbyggnadsprojekt Mål och budget 2016 4. Planeringsförutsättningar 2016-2018 Underlag inför mål och budget 2016-2018 för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning/ Innehåll Huddinges vision och mål............................................................3 Bra att leva och bo ........................................................................4 Utbildning med hög kvalitet .........................................................7 Fler i jobb .......................................................................................7 God omsorg för individen ............................................................8 Ekosystem i balans.......................................................................9 Attraktiv arbetsgivare .................................................................10 Sund ekonomi .............................................................................11 Systematisk kvalitetsutveckling ................................................14 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling I underlag inför Mål och budget 2016–2018 beskriver nämnden de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans KOMMUNSTYRELSEN |3 Bra att leva och bo Stockholmsregionen har ambitionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion - en region där många vill bo, leva och verka i framtiden. Huddinge har en betydande roll och ett stort ansvar för att visionen ska nås. Huddinge är länets näst största kommun och två av de regionala stadskärnorna finns i kommunen, Kungens kurva och Flemingsberg. Tillväxt i tillväxtområden Kärnorna innebär en stor potential för Huddinge kommun. Det finns plats för nya bostäder och arbetsplatser och såväl Flemingsberg som Kungens kurva utvecklas mot att bli viktiga noder inom regionen. Huddinge centrum/Storängen är ett tredje större utvecklingsområde. Gemensamt för dessa områden är att planering och genomförande kräver ett gott samarbete med fastighetsägare och exploatörer, omfattande investeringar som behöver samfinansieras av kommunen och aktörer i området samt ett ökande behov av marknadsföring och kommunikationsinsatser. När det gäller Kungens kurva behöver kommunen arbeta mot en större mångfald i området, fler funktioner, successiv utveckling av den offentliga miljön och bättre förbindelser med omgivande områden. I planeringen bör möjligheter att på längre sikt bygga bostäder i området beaktas. Utvecklingen av Kungens kurva kräver omfattande investeringar i infrastrukturen. Ett framgångsrikt arbete med planering och genomförande förutsätter ett nära samarbete mellan kommunen och aktörer i området. Potentialen i Flemingsberg är på väg att nyttjas fullt ut genom de investeringar som för närvarande planeras och genomförs gällande bostäder, arbetsplatser, utbildningslokaler, handel samt i infrastruktur. Flera större projekt befinner sig nu i ett genomförandeskede vilket kräver större insatser av både samordning och kommunikation, såväl internt som externt. De bostäder som för närvarande byggs i Flemingsberg är till övervägande del hyresrätter. Det är angeläget att arbeta för att möjliggöra andra upplåtelseformer i kommande bostadsprojekt. Under 2015 har detaljplanearbetet för två större kvarter i Storängen i centrala Huddinge startat. Planeringssituationen är komplex och innebär utmaningar för att kunna möjliggöra ett genomförande av Storängen på marknadens villkor. Inom programområdet för Huddinge centrum har utredningar initierats för att närmare ta reda på förutsättningarna för nya gatuförbindelser som är avgörande för genomförandet av programmets intentioner. 4 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016 Ökat bostadbyggande Bostadsbyggande och infrastruktur Huddinge har som mål att växa i takt med länet och översiktsplanen utgår från en befolkning på mellan 122 000–150 000 år 2030. Detta ger kommunen ett genomsnittligt mål om ett bostadsbyggande om cirka 700 bostäder per år. Planen för samhällsbyggnadsprojekt 20152017 möjliggör cirka 1000 nya bostäder per år under den närmaste femårsperioden. Beslut på statlig och regional nivå om behov av åtgärder för ökat bostadsbyggande och koppling mellan bostadsbyggande och finansiering av infrastruktur har föranlett att förvaltningen gjort en bedömning av möjligheterna att öka bostadsbyggandet. Översiktsplanen innebär en potential att bygga cirka 35 000 nya bostäder, varav 21 000 i anslutning till Spårväg Syds planerade sträckning. Ett ökad ambition av bostadsbyggandet medför en motsvarande ökning av behov av kommunal service. En ökning av ambitionerna när det gäller bostadsbyggande innebär också att ställning behöver tas till om målet fortfarande ska vara att arbetskraftskvoten ska vara 1,0. För att skapa en tydlig styrning av bostadsbyggandet är det viktigt att målet, dvs antalet tillkommande bostäder per år (utfärdade slutbevis) definieras. Förbättrad infrastruktur Bidra till regionens utveckling För att Huddinge kommun ska kunna bidra till regionens utveckling med en omfattande byggnation av bostäder och arbetsplatser krävs stora investeringar i transportinfrastruktur. Det gäller såväl kommunens egna gator och vägar som regional infrastruktur med statligt eller regionalt ansvar, till exempel Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg Syd. Lika viktigt är det att med bra förbindelser med de övriga regionala stadskärnorna norr om city för att uppnå en utvidgad arbetsmarknadsregion. Med hög närvaro av universitet och forskningsinstitut på Södertörn är snabba spårförbindelser till Arlanda och Skavsta av stor betydelse för en ökad attraktivitet för internationella etableringar liksom för att bli en intressant delregion för ett diversifierat näringsliv. Arbetet med att upprätta en ny länsplan för transportinfrastruktur för perioden 2018-2029 samt en motsvarande nationell plan påbörjas under planeringsperioden. Huddinge måste agera proaktivt och ta fram underlag, delta och påverka i detta arbete. Kommunen kommer förmodligen också att behöva vara beredd på krav på medfinansiering, vilket också kräver kompetens för att hitta kreativa lösningar. Trafikförvaltningens arbete med Spårväg syd respektive Trafikverkets arbete med Tvärförbindelse Södertörn för att säkerställa att planerad infrastruktur och bebyggelse ligger i linje med kommunens egna mål. Samhällsbyggnadsavdelningen måste bemannas med tillräckliga resurser och kompetens för uppgifterna. Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Behov av jämn takt i byggande och service En stor utmaning med en växande kommun är att kunna tillgodose behovet av offentligt finansierad service, framför allt platser i förskola och skola. För att Huddinge ska lyckas krävs ett ökat samarbete mellan förvaltningar och Huge Fastigheter AB, men kommunen behöver också förtydliga hur kommunen kan skapa bättre förutsättningar för offentligt finansierad service i privat regi. Planeringen för behoven av förskoleoch skollokaler måste ligga i fas med kommunens prognosticerade befolkningsutveckling och ambitioner för bostadsbyggande. Ännu bättre process för planering Om varje barn i framtidens Huddinge ska kunna erbjudas plats i en förskola i sitt närområde, så snart behov finns i enlighet med kommunens platsgaranti, så måste denna aspekt med i ett tidigt skede av samhällsplaneringen. För att kunna bedöma behovet av tillkommande enheter i skola och förskola är det angeläget att det löpande görs omfattande analyser i samarbete mellan kommunstyrelsens förvaltning och barn- och utbildningsförvaltningen. Det ökande behovet av nya enheter innebär omfattande investeringar. Det är därför angeläget att olika typer av åtgärder vidtas för att få en bättre precision i tid och behov för att på så sätt minimera kostnader för tillfälliga lösningar och likaledes minimera obalanser i tillgången på platser. Därtill är det viktigt att arbeta fram lösningar som så långt möjligt är standardiserat. Val av egna eller privata utförare Frågan om att driva för- och grundskolor i egen regi eller lägga ut verksamheten på privata utförare hänger ihop med ansvaret för konkurrensprövningen, som vilar på nämnderna. Det är dessa som beslutar vilka verksamheter som ska konkurrensprövas och hur och när det ska ske. Kommunen bör i sitt arbete med konkurrensprövning, uppmuntra och underlätta för externa utförare att bygga och äga sina lokaler. För att komma vidare med detta arbete föreslås att kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att ta fram en strategi för val mellan egna utförare och externa utförare. Strategin bör bland annat innehålla principer för fördelning i vilken regi (i egen regi respektive extern regi) som verksamheten ska bedrivas. Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Skapa trygg fysisk miljö Mötet mellan människor och deras möjlighet till att utvecklas, trivas och må bra i sitt område är också avhängigt att det finns platser avsett för detta. I den kommande planeringen av nya bostäder behöver kommunen bli bättre på att beakta kravet på funktionsblandning och på sociala aspekter såsom ökad mångfald, mötesplatser, olika upplåtelseformer och hustyper. Huddinge behöver höja ambitionen med att stärka den lokala identiteten och ta vara på karaktären hos Huddinges olika lokala centra. I Vårby planeras för åtgärder i den fysiska miljön i syfte att öka trivsel och trygghet och bidra till ökad attraktivitet för bostadsbyggande. För att nå önskad effekt krävs extra insatser tidigt, vilket hittills inte i alla delar kunnat prioriteras inom budget. Skadegörelse och nedskräpning behöver åtgärdas med samtidiga insatser där en ny plan kring hantering av skadegörelse och klotter tas fram. Kommunens handbok kring tryggare stadsmiljöer används som stöd i arbetet. Om inte tryggheten är tillräcklig avstår vissa grupper så som äldre eller kvinnor i olika åldrar från att vistas där. I den befintliga miljön kan välplanerad ljussättning förbättra känslan av trygghet. Fortsatta investeringar i ljusdesign förslås därför. Brotts- och riskförebyggande arbete Den gemensamma lägesbild som har tagits fram och det samverkansavtal som ska tecknas mellan kommun och polis för att öka trygghet och minska brottslighet bidrar till att minska de skillnader som idag finns kring trygghet och brottslighet. Ansvaret ligger på alla nämnder att tillsammans med andra aktörer genomföra insatser med utgångspunkt från avtalet. Kommunen ska erbjuda ett samordnat stöd till brottsutsatta. Det långsiktiga arbetet mot organiserad brottslighet och att få livsstilskriminella att lämna kriminalitet ska fortsätta genom en god kommunal beredskap och en effektiv samverkan. KOMMUNSTYRELSEN |5 En kommungemensam plan för hur arbetet kring våldsbejakande extremism ska bedrivas bör tas fram för att upptäcka, förebygga och hantera radikalisering. Riskerna i samhället ökar av flera olika anledningar, exempelvis vårt ökande användande av teknik och då inte minst IT. Därför är det viktigt att kommunen satsar på redundans för den teknik som hanterar viktiga processer i kommunen. Ökad delaktighet och gott bemötande Demokratidagar Att skapa mötesplatser och dialog i form av demokratidagar är ett sätt att öka förtroendet för kommunen och mellan invånare i Huddinge kommun. Ett sätt att stärka arbetet med delaktighet är att ge alla nämnder ett tydligt uppdrag i Mål och budget att bidra till Huddinge demokratidagar. Delaktighet i samhällsbyggandet Översiktsplanen krav på täthet och mångfald med en blandning av upplåtelseformer och hustyper måste bland annat genom delaktighet med lokala företrädare. Ökad delaktighet i kommunens samhällsbyggnadsprocess, till exempel genom tidig dialog skapar en möjlighet att påverka, men också en potential för kommunen att möta efterfrågan på utveckling. Här behöver fortsätta utveckla våra metoder och arbetssätt. Fler e-tjänster Ständig uppkoppling till internet är snart en naturlig del av livet för nästan alla invånare. Förväntningarna på kommuner ökar på att viss service alltid ska vara tillgänglig. Tekniken skapar även nya möjligheter för kommunen att flytta över en del jobb till brukaren via smarta e-tjänster samt andra webbaserade informationstjänster. På så sätt kan en del tjänster bli mer tillgängliga för brukaren samtidigt som det spar arbete för kommunen. Fortsatt prioritering av att ta fram e-tjänster behövs. Ökad jämlikhet Att verka för jämlika levnadsvillkor för kommunens innevånare är angeläget. Det betyder att alla som bor, lever och verkar i Huddinge ska få likvärdig service och bemötande oavsett bostadsort, ålder, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Fortsatt jämlikhetsutbildning För att skapa bästa möjlighet att verka för jämlika levnadsvillkor är kunskap om invånarnas förutsättningar 6 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016 och möjligheter viktiga. I Huddinge finns kunskap bland annat utifrån område och kön. I samband med den jämlikhetsutbildningsinsats som genomförs kommungemensamt under 2015 tas parallellt en långsiktig plan för kommunens fortsatta utbildningsinsatser för jämlikhet fram. Planen förväntas vara färdig under första kvartalet 2016. Utbildningsinsatserna under 2015 tas fram genom en behovsinventering där alla kommunens förvaltningar ingår. Samma metodik används för framtagande av den långsiktiga planen. Redan nu är det tydligt att utveckling och fortsatt arbete med jämlik styrning och ökad kunskap om normkritik är viktiga delar i fortsatta utbildningsinsatser. Fortsatt jämställdhetsintegrering Arbete för att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter bör fortsätta. Utveckling bör ske från slutsatser av arbetet inom Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Program för hållbar jämställdhet, övrigt tidigare och pågående jämställdhetsarbete och vara en del av utvecklingen av jämlik styrning och övrigt arbete inom jämlikhetsområdet. Funktionsnedsättning verksamhet som perspektiv i all Funktionsnedsättning som perspektiv i all verksamhet ska spridas genom implementering av funktionshinderpolitiken i organisationen. Bristande tillgänglighet ses som diskrimineringsgrund och innebär behov av åtgärder inom flera områden, som exempelvis utbilning, arbete, offentliga arrangemang, service och tjänster. Jämlikhetsutbildningen kommer att öka kunskapen om diskrimineringslagstiftningen, men det behövs också kartläggning inom respektive område och handlingsplaner. Åtgärder innefattar förutom fysisk miljö så som lokaler, busshållplatser, övergångsställen, lekplatser och parker, bland annat information, bemötande och ledsagning genom myndighetslokaler. Ökad valfrihet Under denna mandatperiod ska kommunfullmäktige besluta om ett program avseende mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare. Programmet ska tas fram med anledning av förändringar i kommunallagen som syftar till att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare, öka allmänhetens insyn och stimulera ett strategiskt förhållningssätt när privata utförare anlitas. Programmet bör integreras som en del i Mål och budget dels genom en fristående text och dels genom eventuella kompletteringar kring målet valfrihet. Fler är nöjda med kultur- och fritidsutbudet Huddinge kommuns vision är att bli en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Det finns idag ett arbete med kommunen som besöksmål framförallt i samarbete med övriga Södertörnskommuner. Natur- och kulturupplevelser 2012 inleddes ett förvaltningsövergripande arbete med att utveckla natur- och kulturupplevelserna i Huddinge i syfte att förbättra livskvalitén, öka Huddinges attraktivitet och därigenom stärka varumärket. Arbetet har fokuserats på Huddingeborna samt boende i stockholmsregionen. Det bygger på det som redan finns. Naturen behöver tillgängliggöras, synliggöras, paketeras och marknadsföras på en helt annan nivå än vad som sker idag. Under 2014 bedrevs en stor del av arbetet i ett kommungemensamt projekt som bland annat levererat utredningar och arbetat för att etablera samarbete med externa kommersiella aktörer. Projektet utgör en bra plattform för det fortsatta utvecklingsarbetet som samordnas av kommunstyrelsens förvaltning. Besöksnäringen är viktig i bemärkelsen att den skapar jobb och genererar pengar. Därför bör kommunen fundera vidare på hur Huddinge som besöks-mål och arbetet med detta kan utvecklas och bli mer aktivt. När det gäller Huddinge som besöksmål bör natur och kultur bindas samman för att skapa synergier. Det blir en naturlig utveckling när kommunens rika kulturarv tillgänglig- och synliggörs. Ett regionalt perspektiv är också nödvändigt. Inte minst när det gäller det rörliga friluftslivet med orientering, leder, isar och skidbackar. Utbildning med hög kvalitet Ökat samarbete med akademierna Koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som högskolor, universitet, sjukhus och forskning i Huddinge är en stor tillgång och därför bör samverkan mellan dessa och kommunen fördjupas. Under 2015 är ambitionen att ta fram en strategi för samverkan. En strategi som i nästa led utgör underlag för avtal med akademierna. Under 2016 bör genomförandet av strategin stärkas upp av resurser och organisation samt integreras i ordinarie styrning. Fler i jobb Fler arbetstillfällen Huddinge har i översiktsplanen en ambition att skapa 15 000 - 20 000 nya arbetstillfällen fram till 2030. Detta är konsekvensen av att målet är att antalet arbetstillfällen i relation till antalet förvärvsarbetande (arbetsplatskvot) är 1,0. Om takten i bostadsbyggandet ska öka behöver ställning tas om hur detta påverkar målet att ha arbetskraftskvoten 1,0. Stockholmsregionen är en attraktiv region samtidigt som konkurrensen inom regionen är stor när det kommer till att attrahera nya arbetsgivare. För att Huddinge ska vara konkurrenskraftig krävs god tillgång till mark samt god planberedskap i kommunen. Bredda etableringarna I de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva finns störst förutsättning att skapa fler arbetstillfällen. I Kungens kurva prioriteras handel som enligt den senaste näringslivsanalysen är en av kommunens starkast växande branscher. Företagsetableringsinriktningen i Flemingsberg behöver breddas till fler och mer snabbväxande branscher, främst inom dessa tre branscher som växer snabbast; hälso- och sjukvård, kreativ näring (till exempel spelutveckling) och IT & telekom. Skapa kommersiell bärkraft För att bygga stad behöver vi inte bara komma igång med byggandet av nya bostäder och nya arbetsplatser, vi behöver skapa rätt förutsättningar för kommersiell service. För att göra området attraktivt kommersiellt är det viktigt att få till ett levande område där det finns naturliga strömmar av potentiella kunder eller fyller ett behov från de som arbetar i området, exempelvis ett bra utbud av lunchresturanger. Om kommunen ska nå framgång i kommersiell bärkraft i Flemingsberg, Huddinge centrum/Storängen och Kungens kurva behövs resurser kring utveckling av handel och kommunen behöver ta ett större grepp kring frågan hur vi ska skapa och lyckas etablera en levande miljö med kommersiell bärkraft. KOMMUNSTYRELSEN |7 Fler och växande företag Inom kommunen skapas just nu flest jobb inom detaljhandel, hälso- och sjukvård samt byggnadsindustri. Företagstjänster och bygg står för flest antal nystartade företag inom kommunen. Samtidigt har kommunen också backat i de senaste stora mätningarna (SBA:s NKI samt Svenskt näringslivs ranking). 8 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016 Ung företagsamhet Från att ha haft en stark position inom konceptet Ung företagsamhet (UF) har kommunen tappat sin position som länets (och även en av landets) bästa UF-kommuner. Forskning visar att satsningar på UF genererar fler nya företag bland unga. För att kommunen inte ska tappa ytterligare i arbetet med UF krävs ett förnyat grepp och ett tätare samarbete mellan kommunstyrelsens förvaltning och barn- och ungdomsförvaltningen. Kontorshotell Ett bra näringslivsklimat är viktigt för att få fler och växande företag. I Huddinge finns en stor efterfrågan på centrumnära kontorshotell. Kontorshotell är viktiga för nyföretagandet och för småföretagandet och ska vi lyckas få fler nya företag till kommunen behöver vi skapa möjligheter för kontorshotellsverksamheter, framförallt centrumnära sådana. God omsorg för individen Fler upplever god hälsa Huddinge kommun ska skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för samtliga invånare. Hälsan förbättras i Sverige liksom i Huddinge men socioekonomiskt svaga grupper har större hälsoproblem än andra grupper. Arbetet med att utjämna skillnaderna i hälsa bör prioriteras genom samverkan med landstinget och genom att prioritera barns och ungas uppväxtvillkor. Hälsa och samhällsplanering Arbetet med en Mobility management-plan (MM-plan) kommer att slutföras under 2015. Planen ska stödja kommunens mål att öka gång, cykel- och kollektivtrafik. Ett exempel på sådant arbete är det framgångsrika arbetet med säkra skolvägar som förvaltningen bedriver där huvudmålet är att få fler barn och föräldrar att gå och cykla till skolan. Idrotts- och friluftsliv har stor betydelse för hälsa. Huddinges utbud av fritidsaktiviteter ska vara brett och varierat. Tillgängliga rekreationsområden, idrottsanläggningar, lekplatser, aktivitetsytor för spontanidrott samt mötesplatser är viktiga grundstenar för en förbättrad folkhälsa. Psykisk ohälsa bland unga Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, män och kvinnor är ett folkhälsoproblem där en ökning skett under senare år speciellt inom gruppen unga kvinnor som har tredubblats sedan början av 1990-talet. Kommunen behöver vidareutveckla och hitta nya metoder för att erbjuda det stöd och den hjälp som behövs. Ett självmordsförebyggande arbete behöver komma till och ske i samarbete med civilsamhälle och andra myndigheter. omgivningen har pekats ut som en orsak till psykiska besvär såsom stress och oro. Detta behöver förstås utifrån en stark norm för vad som förväntas av flickor. Flickor och pojkar lever och växer upp under delvis olika förutsättningar. Våldsförebyggande arbete Arbete med att förebygga våld kan ge effekter på en rad olika områden; minskad brottslighet, ökad trygghet, minskat våld i nära relation och ökad jämställdhet på annat sätt. Pojkar och mäns utövande av våld är ett utbrett samhälls- och folkhälsoproblem som drabbar både andra män, kvinnor och barn. Våldet medför stora kostnader, både ekonomiskt för samhället i stort och för individers hälsa och välbefinnande. Forskning visar att ett våldsförebyggande arbete kan ge stora effekter. Arbetet som fokuserar på att förändra stereotypa föreställningar om kön och som fokuserar på unga män och killar är särskilt effektivt i detta omfattande arbete. Våld och övergrepp i nära relationer kräver fortsatta åtgärder kring stöd och behandling samt ökade förebyggande insatser i samarbete med frivilligorganisationerna. Ett särskilt fokus ska läggas på barn som växer upp i familjer där brott i nära relation finns. Samkraft Under 2014 har Samkraft utvärderats av en extern utvärderare. Utvärderingen har i sin analys gett konkreta förslag till Samkrafts fortsatta utveckling. För att kunna fortsätta och utveckla Samkraft är det angeläget att kommunfullmäktige i likhet med tidigare avsätter gemensamma medel även framöver. Gruppen unga kvinnor med psykiska problem ökar. Exempelvis skolstress och flickors upplevelser av krav från KOMMUNSTYRELSEN |9 Ekosystem i balans Grönstrukturen är stadens lunga och förser invånarna med syre att andas och tar hand om koldioxidutsläpp, renar luften från föroreningar, tar hand om dagvatten, gynnar den biologiska mångfalden samt bidrar till invånarnas rekreation och välmående. När det sker förtätning och när nya områden bebyggs är det viktigt att värdefull grönstruktur bevaras och att ekologisk kompensation sker om grönytor behöver tas i anspråk. En tätare bebyggelse medför också att trycket på parker, lekplatser och bostadsnära natur ökar, vilket innebär att åtgärder behövs för att höja rekreationsvärden och öka tåligheten. Miljöprogram Vid 2015 års utgång slutar miljömålsdokumentet Agenda 21 att gälla. Kommunstyrelsens förvaltning och natur- och byggnadsförvaltningen har sedan tidigare gjort en översyn av Agenda 21-dokumentet och dess relation till andra styrdokument. Översynen ledde fram till slutsatsen att det finns behov av en tydligare övergripande styrning av miljöarbetet i kommunen. En del av detta är att samla alla miljöfrågor i ett och samma styrdokument, som därmed ersätter Agenda 21 och som håller ihop styrningen av miljöfrågorna. Detta dokument kommer att vara utgångspunkten vid planering av åtgärder inom området miljö och kommunens miljöledningsarbete ska kopplas till dokumentet. Uppföljningen av miljöprogrammet sker på övergripande nivå i Mål och budget och på detaljerad nivå i Miljöbarometern. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Den globala uppvärmningen är otvetydig och kräver fortsatt arbete med reduktion av utsläpp av växthusgaser samt anpassning till rådande och kommande klimatförändringar. Luftkvalitet vid de stora vägarna I dag finns inga mätstationer i Huddinge kommun och heller inget lagkrav att ha några sådana. Huddinge är en expansiv kommun där befolkningen förväntas öka. Överskridanden av luftburna partiklar som är mindre än 10 mikrometer (PM10) och kvävedioxid finns idag längs med E4/E20 och framförallt vid Kungens kurva. Där planeras idag för ytterligare verksamheter och bebyggelse. Vägen är dock Trafikverkets varpå en dialog med dem om att upprätta en mätstation där bör föras. Ytterligare en väg 10 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016 som kan behöva en mätstation är Huddingevägen och då i synnerhet vid skolor och förskolor. Trafikstrategin förverkligas Arbetet med att implementera den trafikstrategi som kommunfullmäktige antog 2013 pågår fortfarande. Uppföljningsrapporten för förra året visar att under 2014 minskade andelen och antalet stationsnära boenden något. För att nå utvecklingen enligt målen i trafikstrategin måste kommunen bli mer offensiv med att styra utvecklingen mot de stationsnära lägena. Ett bulleråtgärdsprogram för Huddinge kommun har tagits fram, remitterats och kommer under våren 2015 att föras till kommunfullmäktige för godkännande. Åtgärdsprogrammet innebär att investeringar i bullerskyddsåtgärder utmed de kommunala vägarna kommer att behöva göras. Under 2016 kommer åtgärderna att preciseras liksom behovet av medelstilldelning. I avvaktan på bättre underlag har en mindre satsning på bullerskyddsåtgärder föreslagits. Miljöpåverkan från den egna organisationen Organisationen arbetar med att minska negativ påverkan inom områdena inköp och förbrukning av varor och tjänster, avfall, utsläpp från transporter och energianvändning i verksamhetslokaler. För avfall ska utsortering av förpackningsmaterial och matavfall ske i alla verksamheter. Återanvändning bör prioriteras. För de egna transporterna är målet att minska utsläppen av växthusgaser både från transporter av varor och av personer. Detta ska göras genom samordnad varudistribution och fortsatt arbete med åtgärder för att minska utsläpp från tjänste- och arbetspendlingsresor. Effektivisering av energianvändning i kommunala verksamhetslokaler bör ske både i nybyggnationer och i befintliga lokaler genom energibesparande investeringar, optimering av system och genom påverkan av brukarbeteenden. God vattenstatus i sjöar och vattendrag Miljökvalitetsnormerna Vattenmyndigheten beslutade 2009 om miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten i Sverige. MKN är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015. Sjöarna Orlången, Magelungen och Drevviken med mellanliggande vattendrag har MKN som innebär att god vattenstatus ska uppnås senast 2021. Vattenmyndigheten föreslår förlängd tid även för den kemiska statusen avseende vissa ämnen. Trehörningen har inte officiellt MKN men behandlas likvärdigt (av Huddinge kommun), då den påverkar sjöar och vattendrag nedströms. Trehörningen har mycket höga halter av fosfor och det är således angeläget att minska halterna, så att vattenförekomsterna nedströms kan klara sina MKN. Under 2014 har Huddinge kommun tillsammans med Stockholm Vatten och Tyresåns vattenvårdsförbund arbetat fram åtgärdsprogram för kommunens två mest påverkade sjöar: Trehörningen och Orlången. Under våren 2015 kommer åtgärdsprogrammen att behandlas av kommunfullmäktige. Genomförandet av åtgärdsprogrammen, vilket innebär omfattande investeringar under planeringsperioden, är nyckeln för att klara MKN. Dagvatten Omhändertagandet av dagvatten är en central fråga i samhällsplaneringen för att miljökvalitetsnormerna för sjöarna ska uppnås. Frågan om att minimera hårdgjorda ytor i byggprojekten utreds och utvärderas under planarbetet. Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur Genom ett strategiskt miljötänkande i samhällsbyggandet och hänsyn till natur- och kulturvärden ska de stora uren bevaras. Metoden ekologisk kompensation har testats i samband med framtagandet av några projekt. En sammanställning av resultatet kommer att redovisas under 2015. Flera metoder för strategiskt miljötänkande i samhällsbyggande bör testas och utvärderas för att hitta den som bäst främjar hållbar utveckling, ett exempel är att bättre synliggöra och värdera de ekosystemtjänster som finns i kommunen. Arbetet med att förtydliga behovet av skyddsbestämmelser för att värna kulturmiljön utreds. Målsättningen är att under 2015 få fram underlag för uppdrag om det fortsatta arbetet. Attraktiv arbetsgivare Det fortsatta arbetet med att bibehålla och öka Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare innebär utveckling i alla delar av den sammantagna personalprocessen. Attrahera och rekrytera Huddinge fortsätter att växa och i Planeringsförutsättningar 2016-2018 beskrivs ett behov av rekrytering både med anledning av demografiska skiftningar som gör att behovet av kommunal service ökar men också med anledning av ordinarie personalomsättning och pensionsavgångar. Konkurrensen om personal är stor i Stockholmsområdet och exempelvis ingenjörsgrupperna inom samhällsbyggnadsprocessen är en bristyrkesgrupp. Fortsatt satsning bör ske på traineeprogrammet för ingenjörer och arkitekter. Det är viktigt att profilera erbjudandet som arbetsgivare och baserat på den strategiska plattformen för arbetsgivarvarumärket behöver kommunstyrelsen tillsammans med övriga organisationen kommunicera internt och externt för att attrahera potentiella medarbetare och skapa ambassadörer i verksamheten. Behålla och utveckla Det är viktigt att arbeta med att skapa goda förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare för befintliga medarbetare och chefer. En ny samlad personalpolicy ger förutsättningar för utveckling av ledarskapsprogram och medarbetarsatsningar. Goda möjligheter att ta del av personalprocesser och nya sätt att nå fram med utbildningssatsningar är viktigt. Avseende utbildningsområdet sker en ny satsning på e-utbildning inom arbetsmiljöområdet. Planeringsförutsättningar 2016-2018 beskriver att ökad individualisering ställer krav på arbetsgivaren och kommunstyrelsen behöver fortsatt utveckla förmånsmenyn och dess funktionalitet för att möta upp dessa krav. Kommunstyrelsen måste fortsätta tydliggöra kommunicera kring de gemensamma värdena och förvaltningsspecifika värdegrunden. Ledarskapsmedarbetarutbildning genomförs 2015/2016 kommunstyrelsens förvaltning. och den och för Ett pågående arbete sker med att utveckla kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Detta är ett större arbete som innefattar utveckling och tydliggörande av rutiner, dokumentation, systemstöd och utbildning. KOMMUNSTYRELSEN | 11 Kommunstyrelsens sjukfrånvaro minskar. Kommunens sjukfrånvaro, och därmed relaterade kostnader, har däremot ökat. Kvinnor har betydligt högre sjukfrånvaro än män. Ett aktivt arbete i syfte att minska sjukfrånvaron pågår i kommunen, däribland genom ett mer riktat arbete mot de verksamheter där behovet är störst samt ett ökat samarbete mellan förvaltningarna och personalhälsans resurser. Detta är ett långsiktigt arbete som behöver fortgå. Kommunstyrelsen arbetar med att tydliggöra och förenkla rehabiliteringsprocessen och behöver tillsammans med övriga förvaltningar stärka cheferna i denna process, däribland i tillämpningen av ny rehabiliteringspolicy och systemstöd. Sund ekonomi För att klara satsningar och kvalitetsförbättringar kommer ett fortsatt effektiviseringsarbete vara nödvändigt. Bland annat avses då att ständigt se över resursdimensioneringen. Samtidigt måste också kvalitets- och ambitionsnivåer prövas och prioriteringar av åtaganden göras. Även om kommunstyrelsens förvaltning genom fortsatt effektivisering och prioritering frigör resurser för detta, kommer omfattning och finansiering att behöva ses över noga. Särskilt angeläget är finansiering av utveckling av samhällsbyggnadsprocessen som måste bemannas med tillräckliga resurser och kompetens för dessa uppgifter (3 mnkr tillfälliga medel 2015). Kommunens utvecklingsområden kommer att kräva omfattande investeringar, i samfinansiering med aktörer i området, samt ett ökande behov av marknadsföring och kommunikationsinsatser. Utvecklingsområdena driver även ett ökat behov av investeringar i utbyggande av kollektivtrafik, transportinfrastruktur, kommunal service. Den höga ambitionen med ökat bostadsbyggande medför behov av mer resurser samt planering för tillkommande enheter i förskola och skola. Det finns även ett fortsatt behov av kommungemensamma medel för verksamhetsutveckling både med stöd av IT och fortsatt satsning på processorientering, projektstyrning och annat som utvecklas för att vi ska arbeta smartare. Drift Enligt beräkningar i Planeringsförutsättningar 2016-2018 ökar kommunstyrelsens budget inklusive Överförmyndarnämnden med 17,1 mnkr för 2016. De justeringar som påverkar budgetutrymmet under perioden framgår av tabellen nedan. För perioden 2016-2018 ökar det beräknade sammantagna budgetutrymmet för kommunstyrelsen med 53,8 mnkr. I de preliminära budgetramarna har nämnderna i genomsnitt fått en generell uppräkning med 2 procent år 2016- 12 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016 2018. Nivåerna på de kommande årens löneavtal blir avgörande för hur väl uppräkningen motsvarar kostnadsökningarna. I Mål och budget 2015 finns ett belopp avsatt för en riktad satsning till pensionärsföreningarna (0,4 mnkr) som har dragits av från ramen för år 2016. Det fanns även avsatt totalt 5 mnkr för gemensamma utvecklingsinsatser för 2015 som ligger kvar för 2016. Detsamma gäller satsningen på Samkraft om 3 mnkr som också ligger kvar. Dessutom finns det i medelsreserven en riktad satsning på 1 mnkr avseende förebyggande insatser för barn och unga, som skulle kunna rekvireras och användas inom Samkraft. Mnkr 2016 2017 2018 Summa -0,4 0,0 0,0 -0,4 Volym 4,1 4,3 4,3 12,7 IT (infrastruktur) 4,0 4,0 4,0 12,0 Generell uppräkning 9,2 9,6 10,1 28,9 Gemensam utveckling 0,0 0,0 0,0 0 Effektivisering 0,0 0,0 0,0 0,0 Volym ÖFN 0,1 0,1 0,1 0,3 Generell uppräkning ÖFN 0,1 0,1 0,1 0,3 17,1 18,1 18,6 53,8 Tekniska justeringar, omprioriteringar Summa Volymer Volymökningen för hela perioden 2016-2018 är beräknad med 50 procent av befolkningsökningen för respektive år. För år 2016 uppgår volymberäkningen till 4,1 mnkr. Totalt för perioden ger det en ökning på 12,7 mnkr vilket ska finansiera satsningar och kvalitetsförbättringar. Lokaler I de beräknade volymökningarna ingår även utrymme för lokaler med totalt 337 tkr. Fördelat per år med följande belopp. 2016 2017 2018 109 114 114 I planeringsförutsättningarna föreslås att kommunstyrelsen får 4 mnkr årligen för särskilda IT-satsningar i kommungemensam infrastruktur. Verksamheterna ökar kontinuerligt sin användning av såväl nya som befintliga IT-system både centralt och ute på enheterna, dels på grund av nya krav, dels för att effektivisera sitt arbete. Detta ställer högre krav på en stabil och redundant ITinfrastruktur som är tillgänglig även utanför ordinarie kontorstid. Givet att kommunfullmäktige fattar beslut om att bygga ett nytt kommunhus behöver arbetet med att flytta kommunens datahallar inledas senast under 2018. Ett nytt kommunhus kommer även att ställa stora krav på IT för att möjliggöra en mer flexibel och effektiv arbetsplats. IT Investeringar Plan Plan Plan 2016 2017 2018 47,9 47,2 48,3 8,0 8,0 8,0 13,5 12,5 13,5 Kollektivtrafik 3,0 3,0 3,0 Tillgänglighet 2,5 2,5 2,5 Buller 4,0 4,0 4,0 13,6 14,7 14,0 Investeringar mnkr Gata, park, lekplats mm Trafiksäkerhet/framkomlighet Gång- och cykelvägar Parker och lekplatser Offentlig toalett 0,8 Vägvisningsplan 2,0 2,0 2,0 Åtg. enl. önskelista och medborgarförslag 0,5 0,5 0,5 Ekosystem i balans 3,2 8,5 0,0 Åtgärdsprogram för sjöar 3,0 8,5 0,0 Mätstationer 0,2 0,0 0,0 IT mm 18,9 18,9 18,9 IT investeringar 18,1 18,1 18,1 0,8 0,8 0,8 Samhällsbyggnadsprojekt 300,0 350,0 350,0 Genomförandeprojekt 193,7 202,6 1,9 Planeringsprojekt 104,9 146,0 346,8 1,4 1,4 1,3 370,0 424,6 417,2 Övrigt Övrigt Summa 0,8 Detaljer avseende investeringarna se bilaga 1 och 2. Gatu- och parkinvesteringar I förslaget till investeringar för 2016 finns flera övergripande gång- och cykelvägar - utmed Lissmavägen, utmed Bonäsvägen med vidare koppling mot Skogås/Trångsund och mellan Vidjavägen och Ebbadalsvägen. Dessa är av regional betydelse och det är möjligt att det går att få statsbidrag för en del av kostnaden. Upprustning av Kommunalvägen på den del som inte berörs av utvecklingen av Huddinge centrum föreslås genomföras under 2017. I listan finns också infrastrukturprojekten Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg syd med eftersom kommunen kan behöva utreda hur kommunala anläggningar ska utformas. En utredning om upprustning av Häradsvägen för framtidens krav pågår och förhoppningsvis kan åtgärder börja genomföras under 2016. Arbetet med en Mobility management-plan (MM-plan) kommer att slutföras under 2015. Planen ska stödja kommunens mål att öka gång, cykel- och kollektivtrafik. Planen kommer att konkretisera hur Mobility management kan bidra till att främja hållbart resande i plan- och byggprocessen, Ett sådant arbete behöver vara stadigvarande genom att det finns personal som arbetar med frågan. Förslag till investeringar i regionala och lokala cykelstråk och andra åtgärder finns upptagna med en summa på 13,5 mnkr för 2016. Under 2015 kommer cykelplanen att KOMMUNSTYRELSEN | 13 färdigställas och ge bättre underlag till behovet av investeringar i cykelinfrastruktur. Vidare finns åtgärder för att förbättra kollektivtrafikens framkomlighet föreslaget med 3 mnkr. Kollektivtrafikplanen kommer också att färdigställas under året och ge bättre underlag för vilka investeringar i framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken som behöver göras. För tillgänglighetsåtgärder så som anpassning av busshållplatser och övergångsställen samt enkelt avhjälpta hinder finns avsatt 2,5 mnkr för 2016. För trafiksäkerhetsåtgärder och åtgärder i 30-zonerna finns föreslaget 8 mnkr. Förslag till parkoch lekplatsinvesteringar enligt lekplatsprogrammet och förslaget till parkprogram finns upptaget till totalt 13,6 mnkr 2016. Ett förslag till bulleråtgärdsprogram håller på att färdigställas. I avvaktan på att det blir helt färdigt föreslås ändå att 4 mnkr avsätts 2016 för att påbörja genomförande av bullerskyddsåtgärder. Ekosystem i balans Under 2014 har Huddinge kommun tillsammans med Stockholm Vatten och Tyresåns vattenvårdsförbund arbetat fram två åtgärdsprogram för kommunens två mest påverkade sjöar: Trehörningen och Orlången. Under våren 2015 kommer åtgärdsprogrammen att behandlas av kommunfullmäktige. Genomförandet av åtgärdsprogrammen, vilket innebär omfattande investeringar under planeringsperioden, är nyckeln för att klara miljökvalitetsnormerna. I dag finns inga mätstationer i Huddinge kommun och heller inget lagkrav att ha några sådana. En väg som det idag har uttryckts oro kring är Huddingevägen. Vägen har idag inga överskridanden av normer, men luftkvalitén anses inte som god enligt Sveriges miljömål om frisk luft. Här skulle således kommunen behöva överväga att ha en egen mätstation, vilket kräver en investering på 175-200 tkr. IT Under 2016 kommer ett prioriterat område vara arbetet med att ta fram en plattform för säkra mobila och flexibla arbetssätt, samt att som en del i arbetet med kontinuitetsplaneringen säkerställa en redundant IT-infrastruktur, vilket även inkluderar implementering av en testmiljö. IT-sektionen har tagit fram ett investeringsförslag, med stöd av en kostnads- och nyttoanalys, för att fortsätta utbyggnaden av kommunens fibernät mellan våra verksamheter. Detta kräver en del investeringar, men dessa sparar man in relativt snabbt med lägre rörliga kostnader för kommunikationslänkarna. 14 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016 Samhällsbyggnadsprojekt Planen för samhällsbyggnadsprojekt innehåller ett stort antal projekt som leder till omfattande investeringar och en betydande exploateringsvinst. I bilaga 2 redovisas en sammanställning av ekonomiska konsekvenser av de samhällsbyggnadsprojekt kommunen arbetar med under 2016-2018 baserat på gällande plan för samhällsbyggnadsprojekt. Av sammanställningen framgår att exploateringsvinsten på sikt uppgår till cirka 1 409 mnkr totalt vilket ungefärligen motsvarar de totala nettoinvesteringarna. När man studerar sammanställningen ska man vara medveten om att det är olika förutsättningar för olika typer av projekt. Vissa ger ett ekonomiskt överskott, vissa går jämt ut, vissa ger ett underskott och vissa medför inga exploateringsvinster utan är rena investeringar i transportinfrastruktur. Det är också en blandning av projekt där det finns en god uppfattning om ekonomiskt utfall och projekt som kan ha olika utfall beroende på vägval i planeringen eller som ännu är i så tidigt skede att finns en stor osäkerhet om utfallet. Sammanställningen kan trots dessa brister i tillförlitlighet ändå ge en uppfattning om omfattningen på de ekonomiska konsekvenser samhällsbyggnadsprojekten medför. För perioden utgörs en stor del av nettoinvesteringarna (investeringskostnad minus gatukostnadsersättningar och ersättningar enligt exploateringsavtal) av utbyggnad av gator med anledning av planläggning av fritidshusområden. Dessa projekt ger även totalt sett ett betydande underskott, eftersom exploateringsvinsterna är begränsade. Det bör också noteras att för utvecklingen av Huddinge centrum är endast de pågående projekten med, inte den totala ekonomin och redovisningen av de kommande övergripande infrastruktursatsningarna. I bedömningen av exploateringsvinsten har ingen hänsyn tagits till eventuell försäljning av s.k. exploateringsfastigheter. Eventuell medfinansiering av kommande större infrastruktur har inte kunnat bedömas och ingår därför inte i sammanställningen. Redovisningen bygger på enskilda exploateringskalkyler för projekten och redovisar exploateringsnetton och investeringsnetton för respektive projekt. Beloppen har hämtats direkt från respektive exploateringskalkyl, vilket ger en skenbar exakthet. Med genomförandeprojekt avses projekt som är bundna genom avtal och/eller antagna detaljplaner och genomförandebeslut. För dessa projekt finns det små möjligheter att påverka det ekonomiska utfallet. Med planeringsprojekt avses projekt som är under planering. För dessa finns ännu möjlighet att påverka det ekonomiska utfallet eller avbryta projektet. Under begreppet ”övrigt” ingår framför allt försäljning av industrimark och villatomter, som redovisas årsvis. I bilaga 2 redovisas budget för 2016 samt plan för 2017– 2018. Beräknad exploateringsvinst är totalt 110 mnkr 2016. Beräknade nettoinvesteringar är 300-350 mnkr per år. Det är svårt att göra årsvisa bedömningar eftersom tidplaner lätt kan förskjutas på grund av projektens komplexitet eller överklagade beslut. Relativt stora belopp kan därför förskjutas över ett årsskifte och påverka den årsvisa planeringen utan att det ekonomiska resultatet som helhet förändras. Systematisk kvalitetsutveckling Nytt kommunhus Huddinge kommun påbörjade i slutet av 2013 i samarbete med Huge Fastigheter AB ett kommungemensamt projekt rörande projektering av ett nytt kommunhus samlokaliserat med ett kulturhus. I juni 2014 meddelade Huge Fastigheter AB att den valda lokaliseringen inte är möjlig av ekonomiska skäl. Det resulterade i ett omtag i projektet. Givet att det går att finna en annan lämplig fastighet i Huddinge centrum som underlag för beslut om ny placering och att kommunfullmäktige i ett senare skede fattar beslut om att bygga ett nytt kommunhus måste det startas upp ett nytt projekt med flera delprojekt som bland annat ska hantera frågor kring verksamhetsutveckling, nya arbetssätt, digitalisering, organisationsförändringar, information, delaktighet, flytt och logistik. Ett sådant projekt kommer att kräva en hel del såväl interna som externa resurser. Nuvarande bedömning är att inflytt i ett nytt kommunhus kan ske tidigast sommaren 2019. Ett kommunhus som samlokaliseras med ett kulturhus ger inte bara ekonomiska samordningsvinster och nya kulturytor, utan kan också göra att hela byggnaden känns lättillgänglig och får en atmosfär av öppenhet och folkliv. Det blir ett invånarnas hus. En betydande positiv sidoeffekt av att bygga nytt kommunhus är de exploateringsmöjligheter som öppnar sig för fastigheterna Storängen, Kommunalvägen och Gymnasietorget då förvaltningskontoren utrymmer sina nuvarande lokaler på dessa adresser och flyttar samman. Nytto- och kostnadsanalyser och externa e-tjänster samt digitalisera ärendehandläggningen i verksamhetsprocesserna i högre grad. Kommunstyrelsens förvaltnings ledningsgrupp prioriterar processorientering av lednings- och stödprocesser för att utveckla styrningen av kommunens hela verksamhet och därmed effektiviteten i organisationen. Detta arbete som inbegriper förvaltningens styrande och stödjande roll, måste fortsätta även de närmsta kommande åren. Utvecklingsarbete i projektform Ett kraftfullt sätt att arbeta smartare för att utveckla kommunen är att i större utsträckning arbeta i projekt. Arbetsformen främjar förvaltningsövergripande samarbete och effektiv måluppfyllelse. Fokus under 2015 och 2016 är resurshantering och nyttorealisering i projektarbetet. E-strategi Det övergripande målet för strategin för Huddinge kommun in i e-samhället 2014-2019 är att i sammanfattad form skapa en ”digital kommun” där invånare, företagare och besökare på ett effektivt sätt guidas till rätt tjänst vare sig den är e-tjänst eller kräver kontakt via telefon eller besök. De digitala tjänsterna ska alltid vara tillgängliga. Digital service till invånarna är alltså en central del av eförvaltningen, men det är först när man kombinerar digitalisering av tjänster med processorienterad utveckling av de bakomliggande verksamhetsprocesserna och automatisering av interna processer som man får de riktigt stora effekterna av att införa e-förvaltning. Processorientering En kommunövergripande utvecklingsprocess för verksamhetsutveckling med stöd av IT tas fram under 2015. Den ska innefatta hela flödet från att kartlägga nuläge till att följa upp och förbättra. Processen ska innefatta metoder och ramverk för att stödja verksamheten i deras utvecklingsprojekt, och den ska integreras med kommunens övergripande planeringsoch uppföljningsprocess. Processorientering är ett grundläggande krav för effektivisering genom ökad digitalisering. Vi behöver kunna beskriva våra processer för att kunna skapa interna Högt på agendan ligger skapandet av en miljö där informationen kan återanvändas och flöda mellan många system, höja informationskvaliteten så att informationen är Under våren 2015 färdigställdes en process och ett verktyg för nytto- och kostnadsanalys. Det blir ett viktigt stöd för att i ett tidigt skede kunna värdera olika utvecklingsinitiativ. Efter en pilot under hösten 2015 förväntas användningen av verktyget införas fullt ut under 2016. KOMMUNSTYRELSEN | 15 återanvändbar, öka samarbetet över verksamhetsgränser, undersöka förutsättningarna för samt bereda för val av eplattform för interna e-tjänster och integration med verksamhetssystem, ärendehanteringssystem och så vidare. Kommunens verksamhetssystem måste nu förberedas för att dokumenten ska kunna arkiveras elektroniskt på ett säkert och lättillgängligt sätt. Ett framgångsrikt införande kräver en projektorganisation med rätt kompetenser. Utvecklingen mot att producera och fånga samt analysera data på ett systematiskt sätt är ett annat viktigt spår. Att omsätta data till kunskap i organisationen baserat på de data vi förfogar över är en till stora delar outnyttjad källa till kunskap. För att möta kraven på effektivitet, flexibilitet och papperslösa möten måste denna utveckling av digital nämndadministration fortsätta. En annan viktig uppgift är att utveckla förvaltningens och hela kommunens ärendehanteringsprocess, med särskilt fokus på delprocesserna nämndhantering och registrering. Det arbetet kan effektiviseras av att ta steget mot en centraliserad administration genom att påbörja arbetet med en gemensam organisation för all nämndadministration och registratur. Kommunstyrelsens förvaltning bör fortsätta att driva vidareutvecklingen av kommunens beslutsstödssystem samt driva på för att digitalisera administrationen av kommunens styrnings- och ledningsprocesser. För att säkra tillgängligheten till digital information över tid är det viktigt att kommunen inför e-arkivering. 16 | UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016 Bilaga 1 Underlag inför Mål och budget 2016, plan 2017-2018: Investeringar, tkr Gatu- & Trafik Projekt Trafiksäkerhet/Framkomlighet Trafiksäkerhetsåtgärder Åtgärder i 30-zonerna Gång- och cykelvägar Regionala stråk Lönnvägen Nordostpassagen Cykelförbindelse enligt cykelplan Åtgärder regionala cykelsstråk Lokala cykelstråk Hammartorpsvägen etapp 2 Gamla Södertäljevägen Myrvägen Stambanevägen Strategiska cykelåtgärder Cykelvägvisning Kollektivtrafik Kollektivtrafikåtgärder Tillgänglighet Tillgänglighetsåtgärder Buller Åtgärder enligt bulleråtgärdsprogram Parker och lekplatser Stockparken, lekplats och park Långsjöparken, lekplats- och parkupprustning Tranparken, temalekplats och parkupprustning Sjöängsbadet, park Nytorps mosse Norrängsvägen, fickpakr Grönsläpp Flemingsberg, ny temalekplats Vårbyparken/Vårby strand Fullerstaparken Ljusdesign Rosendalsparken, ny temalekplats och parkupprustning Härbreparken Kräpplaparken Trångsund, ny temalekplats Offentlig toalett Vägvisningsplan Åtgärder enligt önskelista och medborgarförslag Summa gata, park, lekplats mm Investering, tkr 2016 2017 2018 6 000 2 000 6 000 2 000 6 000 2 000 4 500 1 500 4 000 3 500 500 3 500 7 500 3 000 5 000 1 500 2 500 2 500 3 000 3 000 3 000 2 500 2 500 2 500 4 000 4 000 4 000 500 3 500 3 000 600 1 000 1 500 1 100 700 2 000 700 1 000 3 300 3 000 5 500 2 300 800 2 000 2 000 5 000 1 000 700 3 000 600 700 800 1 000 500 47 900 500 47 200 500 47 300 1 000 600 Bilaga 1 Ekosystem i balans Projekt Dagvattenanläggning vid Trehörningen Åtgärder i Kyrkdammen Åtgärder i Solfagradikets avrinningsområde Åtgärder i Flemingsbergsvikens avrinningsområde Mätstation Huddingevägen Summa ekosystem i balans IT mm Projekt IT-investeringar (IT-sektionen) IT-projekt PLAN Kontor/allmänt Summa IT mm Investering, tkr 2016 2017 3 000 2018 0 2 500 3 500 2 500 175 3 175 8 500 0 Investering, tkr 2016 2017 2018 18 000 18 000 18 000 100 100 100 800 800 800 18 900 18 900 18 900 Samhällsbyggnadsprojekt Investeringar enligt projektplan Projekt Kommunalvägen, etapp 2 Trimningsåtgärder i Kungens kurva (f d Ekgårdsvägen/Smistavägen) KKOM Tvärförbindelse Södertörn Vidjavägen Vidjavägen-Ebbadalsvägen, gc-väg Investering, tkr 2016 2017 10 000 10 000 3 000 3 000 2018 3 000 3 000 1 000 20 000 400 3 000 1 000 15 000 10 000 10 000 10 000 500 2 500 10 000 10 000 Förbifart Stockholm Spårväg syd Häradsvägen 22 200 1 000 5 000 33 600 20 600 Summa investeringar 78 600 95 600 37 600 Gc-väg utmed Lissmavägen Gc-väg Bonäsvägen, Vidjavägen-Linatorpsvägen Offentlig miljö Flemingsberg 3 000 1 000 Bilaga 1 ingar, tkr KOMMENTAR Prioritering enligt trafiknätsanalysen och hastighetsplanen Hastighetsdämpande åtgärder i 30-zonerna Gc mellan Jon Torpares väg och Häradsvägen, proj 2014 Lokal förbindelse mot Vega i Haninge Utbyggnad GC-bana Printz väg - Perstorpsvägen Mellan Segeltorp C och Stockholm (Fruängen), proj 2014 Anslutning mot Stockholm Gc-väg mellan Storskogsvägen-Häradsvägen exkl det som görs i detaljplan Mjölner Rätta till brister och felaktigheter i bef. Cykelnät samt höja standarden Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken Tillgänglighetsanpassning av hållplatser, övergångsställen och enkelt avhjälpta hinder Enligt lekplatsprogrammet, Skogås Enligt lekplatsprogram och parkprogram Enligt lekplatsprogrammet och förslaget till parkprogram, Segeltorp Enligt förslag till parkplan, Trångsund, proj Park, utegym, enligt förslag till parkprogram, Trångsund Enligt parkprogram Enligt SBN-beslut Enligt lekplatsprogram, Flemingsberg Enligt parkprogram Enligt förslag till parkprogram, Sjödalen-Fullersta Projekt enligt det riktade uppdraget och planering för andra kommundelar Enligt lekplatsprogram och förslag till parkprogram, Sjödalen-Fullersta Enligt förslag till parkprogram Enligt förslag till parkprogram, Stuvsta-Snättringe Enligt lekplatsprogrammet Rådsparken Genomföra vägvisningsplanen Åtgärda av anmälda brister och önskemål enligt gatuavdelningarnas prioriteringslista samt eventuella medborgarförslag Bilaga 1 KOMMENTAR SVAB huvudfinansiär Under 2016 har Stockholm Vatten avsatt pengar i sin budget för att genomföra åtgärden. Det är därför viktigt att HK ligger i samma fas som SVAB. Åtgärden har pekats ut i åtgärdsprogrammet för Trehörningen som den viktigaste gällande störst fosforreduktion. Framtagen i åtgärdsprogrammet för Trehörningen Framtagen i åtgärdsprogrammet för Trehörningen Framtagen i åtgärdsprogrammet för Orlången KOMMENTAR Plattform för säkra mobila och flexibla arbetssätt, redundant IT-infrastruktur. PLAN IT-projekt, för t ex 3D, ev nya versoner av AutoCad eller Fokus m m. Ombyggnad vissa delar i etapp 2, återstår från 2012 Utredning för ökad kapacitet i Kungens kurva, genomförande av åtgärder Åtgärder enligt program för Kungens kurva områdesmiljö Kommunala åtgärder i samband med utbyggnaden Ombyggnad samt gc-väg kopplat till detaljplaner för Vidja, återstår från 2012 Förstudie cykelväg mellan Vidjavägen och Ebbadalsvägen, stämmer med öp och utbyggnad av gc-stråk utmed Vidjavägen Avtal med Trafikverket måste träffas bl a om kostnadsfördelning. Totalkostnad har bedömts till ca 40 milj kr Ihopknytning Trångsund/Skogås-Mellansjö/Ågestavägen Åtgärder enligt program för Flemingsberg (naturlekplats Visättra, Visättra entré och allmänna upprustningsåtgärder Åtgärder enligt genomförandeavtal med Trafikverket 2013 KS 2013/546.351 Utredning av kommunala infrastrukturåtgärder som behövs m a a Spårväg syd Framkomlighet kollektivtrafik, trafiksäkerhet, gågn- och cykel, buller och estetik Sektion GT GT GT GT GT GT GT GT GT GT GT GT Bilaga 2 Sammanställning av samhällsbyggnadsprojekt Mål och budget 2016 Ekonomiskt totalt resultat för pågående projekt Prognos 2016 Prognos 2017 Expl 1 472 12 938 41 248 33 027 15 024 27 259 11 608 6 217 4 192 56 268 -176 -477 26 133 -637 4 104 13 530 223 19 152 39 910 1 009 12 977 260 7 344 51 6 727 0 339 384 Inv -12 334 -21 227 -18 081 -26 777 -20 822 -16 216 -1 949 -92 560 -7 482 -14 389 -38 472 -37 729 -280 -21 305 -11 104 -12 299 -4 821 -11 455 -33 469 -3 364 4 -4 092 -2 099 -600 0 -6 738 -419 662 Netto -10 862 -8 289 23 167 6 249 -5 798 11 044 9 659 -86 343 -3 290 41 879 -38 648 -38 206 25 853 -21 942 -7 000 1 231 -4 598 7 697 6 441 -2 355 12 981 -3 832 5 245 -549 6 727 -6 738 -80 278 Expl 0 0 468 0 3 000 4 800 0 6 217 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 700 417 0 0 0 7 344 -17 0 0 29 929 Inv 800 4 000 0 148 1 500 200 -500 -68 000 1 000 0 -21 000 -30 000 0 -16 431 -500 250 2 000 4 100 -29 031 -8 550 0 7 400 -3 100 -1 200 0 -1 400 -158 314 Expl 0 5 950 468 0 1 500 3 600 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 500 0 0 10 252 1 009 0 0 0 0 0 0 27 279 Inv 800 4 000 0 148 1 500 200 -500 -68 000 1 000 0 -21 000 -30 000 0 -16 431 -500 250 2 000 4 100 -29 031 -8 550 0 7 400 -3 100 -1 200 0 -1 400 -158 314 Nytorps Mosse fsk (fd Mörtviksvägen) Förskola Smista 3:3 Glömsta 2:60 (Enliden fks/sk) Vistaberg 1:16 Skola kv Vattumannen och Sågen Summa allmänt ändamål - skolor och förskolor 5 338 3 050 8 190 3 515 4 527 24 621 0 -369 -11 120 -4 405 -2 053 -17 947 5 338 2 681 -2 930 -890 2 474 6 674 2 000 0 0 0 0 2 000 0 0 -9 000 0 0 -9 000 0 0 0 0 0 0 0 0 -9 000 0 0 -9 000 Flemingsberg BanaVäg Flemingsberg Förbifart Stockholm Trimningsåtgärder i Kungens kurva Summa allmänt ändamål - gator och vägar 21 087 0 -1 000 0 20 087 -15 128 -443 -18 698 -10 000 -44 269 5 959 -443 -19 698 -10 000 -24 182 0 0 0 0 0 0 0 -22 200 -3 000 -25 200 0 0 0 0 0 0 0 -33 600 -3 000 -36 600 Mötesplats Stuvsta, Ripan 6 Kkom etapp 3 Offentlig miljö Flemingsberg Summa allmänt ändamål - övrigt Summa allmänt ändamål 300 0 0 300 90 015 -1 -12 000 -12 000 -24 001 -172 434 299 -12 000 -12 000 -23 701 -82 419 0 0 0 0 4 000 0 -3 000 -2 500 -5 500 -39 700 0 0 0 -3 000 0 0 -3 000 -48 600 Gladö industriområde *) SRV (Sofielund) Segmentet 1 Statoil del av Kungens kurva 1:1 Vårdkasen 1) Vinkeln 7 Kvadraten 2 Lönngården 1 Medicinaren 5 (op lokaler HS) Flemingsbergsdalen, dpl 1 Länna Indomr genomf 2) Summa arbetsplatser Summa Genomförandeprojekt 64 321 71 041 7 -710 0 -54 1 206 0 -89 17 035 0 152 757 582 156 -18 027 -4 232 -15 058 0 -10 516 726 0 0 -378 -3 248 -21 995 -72 727 -664 823 46 294 66 809 -15 051 -710 -10 516 672 1 206 0 -467 13 787 -21 995 80 029 -82 668 0 2 500 0 0 0 -54 0 0 0 0 0 2 446 36 375 0 -7 000 0 0 14 000 378 0 0 0 -3 075 0 4 303 -193 711 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 27 279 0 -7 000 0 0 14 000 378 0 0 0 -3 075 0 4 303 -202 611 Bostäder Allmänt ändamål - Skolor och förskolor Allmänt ändamål - gator och vägar 224 253 20 396 -133 -230 098 -13 649 -273 057 -5 845 6 747 -273 190 Hageby Talldalsvägen Visättra Ängar II Vistabergs allé 1 Backen Översikt Glömsta Kristinavägen Ängarna Gladökvarn (förtätn omr) Furuhöjdsområdet Balingsnäs, västra Högmora etapp 1 Högmora etapp 2 Sändaren Vidja detaljplan Mellansjö Västra Vårberget Östra Glömsta Sjöängen 2 och Trångsundsvägen Västra Länna 1 Gulsparven Safiren Norr om Vistavägen (1:13 mfl) Brandstegen Klockarbacken 7 Styrmannen 31 Embryot 1 Summa bostäder Bilaga 2 Allmänt ändamål -övrigt Arbetsplatser Summa planeringsprojekt 2 446 425 781 672 742 -26 000 -216 686 -759 490 -23 554 209 094 -86 747 46 314 Övrigt 154 513 -20 453 134 059 29 311 1 409 411 -1 444 766 Summa -35 356 110 000 -104 939 144 221 -1 350 28 500 -1 350 -300 000 200 000 -350 000 *hänsyn ej tagen till bidrag medfinansiering Anmärkningar 1) Exploateringsresultat redovisas under Övrigt 2) Genomförs löpande. Beloppet avser återstående investering. Exploateringsresultat förs årligen under Övrigt -146 039 Bilaga 2 Prognos 2018 Prognos senare Expl 0 0 468 0 5 220 1 200 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 500 0 0 21 117 0 0 0 0 0 0 0 32 505 Inv 500 1 000 0 0 5 000 1 250 0 -20 000 500 0 28 788 6 800 0 0 -2 000 750 1 500 2 290 5 000 5 066 0 260 0 0 0 -4 000 32 704 Expl 0 0 468 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 968 Inv 0 0 0 0 0 1 093 0 123 400 0 0 0 0 0 43 382 0 750 0 0 5 000 0 0 0 0 0 0 0 173 625 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -20 600 -3 000 -23 600 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -3 000 0 0 0 0 -3 000 -26 600 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -89 17 035 0 16 946 49 451 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -8 000 0 -8 000 -1 896 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 968 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 173 625 Bilaga 2 146 049 -346 829 -1 275 200 000 -350 000 4 500 Planeringsförutsättningar 2016-2018 PM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING FEBRUARI 2015 Innehållsförteckning Inledning .............................................................................. 3 Planeringsförutsättningar i sitt sammanhang ............................................. 3 Disposition av Planeringsförutsättningarna ............................................... 3 Huddingeborna – idag och i morgon ................................... 5 Huddinge växer – cirka 1 500 nya Huddingebor per år ............................ 5 Befolkningsutvecklingen i länet och riket ................................................. 9 Försörjningskvoten i Huddinge ............................................................... 10 Invånarnas utbildningsnivå ...................................................................... 11 Invånarnas inkomst .................................................................................. 12 Förvärvsfrekvens och arbetslöshetens utveckling ................................... 14 Huddinges vision och mål ................................................. 16 Huddinges vision ............................................................... 17 Hållbart Huddinge 2030 .................................................... 18 Inför planeringsperioden 2016-2018 ................................. 19 Bra att leva och bo ................................................................................... 19 Utbildning med hög kvalitet .................................................................... 29 Fler i jobb ................................................................................................. 31 God omsorg för individen ........................................................................ 33 Ekosystem i balans................................................................................... 37 Effektiv organisation................................................................................ 40 Bolagen .................................................................................................... 67 Ekonomiplan 2016-2018 – preliminära beräkningar ............................... 69 2 Inledning Planeringsförutsättningar i sitt sammanhang Huddinges styrmodell kallas allmänt för PUFF. Puffen innebär att genom systematik (planera, utföra, följa upp och förbättra) och dialog mellan alla berörda parter utveckla Huddinge som organisation och geografiskt område. Styrmodellen tar avstamp i kommunens mål och vision. Med dialog avses allt från kommunval, till muntliga och skriftliga dialoger. Planerings- och uppföljningsprocessen utgör också systematiken i de fyra olika puff-stegen planera, utföra följa upp och förbättra. Kommunstyrelsens förvaltning beskriver i ett PM planeringsförutsättningar för den kommande planeringsperioden. Det är ”första steget” i planerafasen och utgör kommunstyrelseförvaltningens underlag till politikerna inför arbetet med kommande Mål och budget. Planeringsförutsättningarna ”knyter ihop” PUFF-snurran genom att samla ihop erfarenheterna från utförandet, sammanställa och analysera resultat av uppföljningen, omvärldsbevaka och framtidsprognostisera och utifrån detta lyfta fram behov av förbättringar. Disposition av Planeringsförutsättningarna Planeringsförutsättningar 2016-2018 inleds med ett faktaavsnitt om Huddinges invånare. Avsnittet ger en bild av nuläget avseende till exempel befolkningsutveckling, åldersfördelning, utbildning, sysselsättning och visar på prognoser för den framtida utvecklingen. I avsnittet ”Inför planeringsperioden 2016-2018” beskrivs viktiga utmaningar för kommunens fortsatta utveckling under planeringsperioden. Vid framtagande av årets Planeringsförutsättningar har SKL:s rapport Vägval för framtiden, utmaningar 3 för det kommunala uppdraget mot år 2025 varit ett stöd för kommunens omvärldsanalys. Utmaningarna för planeringsperioden redovisas utifrån kommunens nya målbild. Planeringsförutsättningarna avslutas med en preliminär ekonomiplan för åren 2016-2018, utifrån aktuella prognoser. 4 Huddingeborna – idag och i morgon Huddinge växer – cirka 1 500 nya Huddingebor per år Huddinge är med sina drygt 104 150 invånare den näst största kommunen i länet. Hela Stockholmsregionen växer kraftigt och Huddinge är inget undantag. prel. prognos Ålder 2009 2014 2019 0 1 327 1 363 1 523 1-5 7 014 7 746 8 286 6 1 394 1 632 1 700 7-9 3 823 4 518 4 964 10-12 3 545 4 229 4 800 13-15 3 865 3 851 4 615 16-18 4 141 3 730 4 215 19-24 7 632 8 177 8 174 25-64 51 402 55 088 59 952 65-79 8 947 10 760 11 621 80-w 2 708 3 057 3 560 95 798 104 151 113 410 Summa Huddinges befolkning har ökat varje år under en lång tid och den väntas öka även i framtiden. Ökningen beror både på höga födelsetal och på en hög inflyttning från utlandet. Fram till år 2023 kan befolkningen komma att öka med närmare 17 500 personer, från dagens cirka 104 150 invånare till närmare 121 600. I översiktsplan 2030 har det fastställts att Huddinge ska växa i takt med länet vilket innebär att samhällsplaneringen behöver skapa förutsättningar för detta. Under 2014 växte Huddinges befolkning preliminärt med 1,6 procent, jämfört med under 2013 då befolkningen växte med 1,5 procent. Under 2014 ökade befolkningen i riket uppskattningsvis med 1,2 procent och i länet med 1,8 procent. Dessa siffror bygger på raka framskrivningar utifrån befolkningen den 1 november 2014, vilket gör att de kan komma att förändras när preliminära uppgifter blir tillgängliga. Detta skulle betyda att kommunen inte når målet med en befolkningstillväxt i nivå med länet för 2014. Här kan nämnas att befolkningens ökningstakt i kommunen avstannade nästan helt årets sista två månader, befolkningsökningen var cirka 1,5 procent redan den första november. 5 Folkmängden i Huddinge 1980-2013 och prognos 2014-2023 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Huddinge växer kraftigt även i jämförelse med andra kommuner. Under de senaste 10 åren har Huddinge haft den nionde kraftigaste procentuella befolkningstillväxten i riket. Åtta av de snabbast växande kommunerna ligger i Stockholms län, vilket visar regionens utveckling. Under 2014 flyttade preliminärt 10 030 personer till Huddinge och 9 169 personer flyttade från Huddinge, vilket ger ett flyttningsnetto på 861 personer. Det föddes 1 303 barn och 560 avled, vilket ger ett födelsenetto på 743 personer. Jämfört med i fjol har kommunen haft en något svagare naturlig befolkningsökning genom ett något lägre positivt födelsenetto, samtidigt har flyttningsnettot ökat. Det positiva flyttningsnettot förklaras nästan uteslutande av en stor inflyttning från omvärlden. Huddinge är en kommun som, liksom många andra förortskommuner i Stockholm, attraherar många barnfamiljer. I Huddinge är andelen barn högre än genomsnittet i riket och länet, samtidigt som andelen äldre är lägre. Huddinge var 2013 den tillsammans med Botkyrka näst yngsta kommunen i riket, med en medelålder på bara 37,2 år. I riket var medelåldern 41,2 år och i länet var den 39,0 år. Efter Botkyrka och Huddinge var Sundbyberg den tredje yngsta kommunen i länet med en medelålder på 37,9 år. Knivsta hade lägst medelålder av rikets kommuner med 36,6 år. Trenden för Huddinge är att vi blir något äldre, den senaste 10 årsperioden har medelåldern ökat med 0,4 år. Att jämföra med riket som ökat med 0,6 år och länet som står oförändrat. I länet är det framförallt Solna och Sundbyberg som blir yngre, Solnas medelålder har minskat med nära 2 år, vilket även är den kommun i riket där medelåldern minskat mest. Huddinges starka befolkningstillväxt beror som tidigare nämnts till stor del på en hög invandring, det vill säga inflyttning från andra länder. Under 2014 invandrade preliminärt 1 561 personer till Huddinge och 720 utvandrade, vilket ger ett utrikes flyttnetto på 841 personer. Utan invandringen hade Huddinges flyttnetto varit endast marginellt positivt, en ökning med 20 personer. Invandringen är tillsammans med att kommenen har en stor andel barnfamiljer en bidragande orsak till Huddinges unga befolkningsstruktur. I jämförelse med ifjol så är det ett något lägre flyttnetto från utlandet. Vilket beror nästan uteslutande på lägre invandring, utvandringen är i stort oförändrad. Idag är drygt en fjärdedel (27 procent) av 6 Huddingeborna födda i ett annat land än Sverige. Detta kan jämföras med Stockholms län som har 23 procent utlandsfödda och i riket där 16 procent är födda utanför Sverige (2013). Det vanligaste utländska födelselandet bland Huddingebor är Irak, följt av Finland, Turkiet och Polen. Åldersfördelningen i Huddinge (färg) jämfört med riket (gul i bakgrunden), 2013 Ung befolkning Huddinge har en ung befolkning, här bor många barn med sina familjer. De senaste åren har det fötts många barn i kommunen och många barn har också flyttat till Huddinge. Antalet barn kommer fortsätta att öka under de kommande åren. De senaste åren har det varit barnen i förskoleålder som har ökat allra mest medan det framöver kommer att vara framförallt barn i grundskoleåldern som kommer att öka mest, 6-15 åringarna kommer att öka med cirka 3 000 barn fram till 2023. Antalet gymnasieungdomar har minskat under några år, för att återigen börja öka omkring 2016. Ålder 2004 2009 Prel.2014 2019 2023 1-5 6 008 7 014 7 746 8 286 8 823 6-9 4 680 5 217 6 150 6 664 7 047 10-12 3 953 3 545 4 229 4 800 5 075 13-15 3 987 3 865 3 851 4 615 5 029 16-18 3 515 4 141 3 730 4 215 4 700 22 143 23 782 25 706 28 580 30 674 Summa Över åtta procent av barnen under 18 år i Huddinge är födda i ett annat land än Sverige. 45 procent av barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Andelen med två utlandsfödda föräldrar är 29 procent. De äldre blir fler Huddinge har preliminärt lite över 13 800 invånare som är 65 år eller äldre. Av dem är drygt 3 000 äldre än 80 år. Om tio år väntas antalet personer över 65 att överstiga 16 500, och antalet över 80 år vara drygt 4 200. Den stora ökningen av äldre beror på att det under 1940-talet föddes stora årskullar, som nu uppnår pensionsåldern. Om 7 ytterligare några år kommer denna generation att uppnå de åldrar när behovet av omsorg ofta inträder. Andelen över 65 år av befolkningen ligger dock kvar runt 13 procent för hela prognosperioden. Ålder 2004 2009 prel.2014 2019 2023 65-79 80-w 7 612 2 379 8 947 2 708 10 760 3 057 11 621 3 560 12 365 4 206 Summa 9 991 11 655 13 817 15 181 16 571 Andel personer i åldersgrupper 65 år och äldre, Prognos 2015-2023 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 65-69 2013 prel.2014 70-74 2015 2016 75-79 2017 2018 80-w 2019 2020 65-w 2021 2022 2023 Antal personer i åldersgrupper 65 år och äldre, 1980-2014 samt prognos 20152023 6000 5000 4000 65-69 70-74 3000 75-79 2000 80-w 1000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Omkring åtta procent av Huddingeborna över 65 år är födda i Finland. Huddinge kommun är sedan 2010 ett så kallat finskt förvaltningsområde, vilket innebär att enskilda har rätt att använda finska i kontakter med kommunen samt finskspråkig förskola respektive äldreomsorg. 8 Befolkningsutvecklingen i länet och riket 2013 ökade befolkningen i kommunen med 1,5 procent, preliminärt för 2014 är ökningen 1,6 procent. Historiskt sätt har dock befolkningsökningen i Huddinge procentuellt varit större än den i länet och riket. Mellan 2003 och 2013 har befolkningen ökat med totalt 17,7 procent i Huddinge jämfört med länets 16,2 procent och rikets 7,5 procent. I Stockholms läns - Befolkningsprognos 2014, som tas fram av TMR (SLL Tillväxt, miljö och regionplanering) tillsammans med Statistiska centralbyrån, görs prognoser på 10 års sikt men även längre prognoser som sträcker sig fram till 2045. Prognoserna efter 2023 baseras då på antaganden för riket och finns framtagna i lite olika scenarier. De parametrar som det har tagits fram scenarier kring är fruktsamhet, invandring samt för olika nivåer av befolkningstillväxt. Det har även gjorts alternativa prognoser som tar hänsyn till byggplaner i och med utbyggnaden av tunnelbanna, vilket påverkar visa kommuner i länet. I huvudantagandet är den prognostiserade folkmängden 2030 strax över 2,7 miljoner invånare och 2045 över 3 miljoner. Det motsvarar en ökning på närmare 25 procent till 2030 och 40 procent till 2045. I samband med översynen av kommunens översiktsplan togs två scenarier fram för att bedöma befolkningsutvecklingen. Scenarierna bygger på olika nivåer av bostadsbyggande och statistiska ingångsvärden där den förväntade befolkningen troligen hamnar någonstans mellan 120 000 och 150 000 invånare år 2030. Det skulle innebära en procentuell befolkningsökning mellan 34 och 50 procent. För att bedöma det långsiktiga behovet av till exempel skolor, äldreboenden och idrottsanläggningar har en befolkningsprognos omfattande 140 000 invånare år 2030 använts. Under 2014 gjordes en ny prognos fram till 2030 som underlag till arbetet med en hållbarhetsrapport. Den prognostiserar cirka 140 000 invånare till 2030 där stor vikt har lagts på målsättningen att färdigställa 700 bostäder per år, vilket ur ett historiskt perspektiv är en expansiv exploateringstakt för kommunen. SCB gör årligen en befolkningsprognos för rikets förväntade utveckling, den sträcker sig nästan 100 år framåt i tiden. Befolkningen förväntas öka 11 procent fram till 2030 och 16 procent till 2045. Att befolkningen ökar beror både på att det antas födas fler än det dör och att invandringen antas vara större än utvandringen. Något som flera länder i Europa och världen inte ser i sina långsiktiga prognoser. På sikt kan det vara en betydande faktor för Sverige som tillväxtland. De senaste åren har den stora invandringen varit den faktor som bidragit mest till folkökningen. 2013 var det år med högst invandring till Sverige hittills, den största var hemvändande svenska medborgare över 20 000 vilket motsvarar 18 procent av den totalt invandringen. Konflikter runt om i världen har gjort att antalet människor på flykt uppskattas till närmare 50 miljoner, den högsta siffran sedan andra världskriget. Detta kommer med största sannolikhet att påverka antalet invandrare till Sverige under de närmaste åren. Under 2020-talet antas befolkningsökningen till största delen drivas av stora födelseöverskott då de stora nittiotalistkullarna är i barnafödande ålder. I framtiden förväntas en något förändrad befolkningsstruktur. Andelen äldre väntas öka medan befolkningen i åldern 0–19 år förväntas ligga kring samma nivå. Andelen personer i de mest yrkesaktiva åldrarna 20–64 år minskar. Som en följd av den förändrade åldersstrukturen ökar den demografiska försörjningskvoten i riket. 9 Folkmängd i riket 1968-2013 samt prognos 2014-2110 14 000 000 13 000 000 12 000 000 11 000 000 10 000 000 9 000 000 8 000 000 7 000 000 1968 1974 1980 1986 1992 1998 2004 2010 2016 2022 2028 2034 2040 2046 2052 2058 2064 2070 2076 2082 2088 2094 2100 2106 6 000 000 Försörjningskvoten i Huddinge Försörjningskvot beskriver sambandet mellan invånare i åldern 20-64 med yngre och äldre. Måttet beskriver hur många fler personer utöver sig själv som varje person i arbetsförålder måste försörja. Huddinge har haft en ökande försörjningskvot sen början av 90-talet, vilket betyder att färre ska försörja fler. Varje Huddingebo måste 2014 preliminärt försörja 0,68 individer utöver sig själv, att jämföra med 0,57 i slutet av 80-talet. Vid prognosperiodens slut är försörjningskvoten 0,71. Försörjningskvot är snarlik även i länet, men i riket var kvoten redan 2013 0,7 och prognostiseras vara runt 0,8 år 2023. Förenklat betyder det att färre kommer att behöva försörja fler. Det är utifrån denna typ av demografiska prognoser som det har börjat diskuteras förändringar av pensionsåldern. En ökad pensionsålder till 68, skulle utifrån Huddinges befolkning 2014 sänka försörjningskvoten till 0,58. Huddinge kommun har en ung befolkning vilket syns även i försörjningskvoten. Större delen av försörjningskvoten utgörs av de unga, det vill säga invånarna i åldern 0-19 år medan en mindre del utgörs av de äldre 65 år och äldre. De två delarna kommer dock att närma sig varandra fram till 2023. 10 Försörjningskvot för Huddinge kommun 1980-2014, 2015-2023 prognostiserad kvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Försörjningskvot 2010 0-19 2015 2020 65-w Invånarnas utbildningsnivå Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen från ledande regioner i världen ställer krav på att andelen högutbildade behöver öka ytterligare. Vilket betyder att regionen behöver utöka antalet utbildningsplatser i nivå med dess befolkningstillväxt. Stockholms län står sig väl i jämförelse med övriga län. Andelen med eftergymnasial utbildning är högst i riket 2012 med 42 procent och gäller såväl kvinnor som män. Länet har även den minsta skillnaden mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå. Andel invånare 25-64 med eftergymnasial utbildning 2013 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Högst andel med eftergymnasial utbildning finns i länets centrala och norra delar. I åtta av länets kommuner har mer än halva befolkningen i åldern 25-64 en eftergymnasial utbildning. Allra störst är andelen i Danderyd (73 procent) och lägst 11 Norrtälje Nynäshamn Haninge Botkyrka Södertälje Nykvarn Sigtuna Upplands-Bro Upplands Väsby Värmdö Tyresö Österåker Salem Vallentuna Huddinge Järfälla Ekerö Sundbyberg Vaxholm Sollentuna Nacka Stockholm Solna Täby Lidingö Danderyd 0% i Norrtälje (27 procent). I Huddinge har cirka 42 procent av invånarna mellan 25 och 64 år eftergymnasial utbildning. Om en ranking görs av andelen med eftergymnasial utbildning hamnar Huddinge på en tolfte plats bland länets 26 kommuner. Vilket är en placering bättre än 2012. Invånarnas inkomst1 Skillnaderna i nettoinkomst är betydande mellan länets kommuner, där Danderyd sticker ut med en avsevärt högre nettoinkomst. Huddinge har den 18:e högsta nettoinkomsten i länet 2012. Nettoinkomst per kommun i Stockholms län, 2012 600 000 kr 500 000 kr 400 000 kr 300 000 kr 200 000 kr 100 000 kr Danderyd Lidingö Täby Nacka Vaxholm Ekerö Sollentuna Österåker Stockholm Värmdö Tyresö Vallentuna Nykvarn Solna Salem Järfälla Sundbyberg Huddinge Upplands Väsby Upplands-Bro Sigtuna Haninge Nynäshamn Norrtälje Södertälje Botkyrka 0 kr Det finns också stora inomregionala skillnader i nettoinkomstens förändring över femårsperioden 2008-2012. I samtliga kommuner har nettoinkomsten ökat men i Danderyd mer än fyra gånger så mycket som i Södertälje. Ökningen i nettoinkomst har i Huddinge varit den femtonde högsta i länet med en ökning på över 26 000 kronor. Dock ger jämförelser mellan åren på detta vis ganska stora variationer, ifjol låg kommunen på nionde plats. 1 Källa: SCB, nettoinkomsten är mätt för personer 20 år och äldre som varit folkbokförda i Sverige både 2012-01-01 och 2012-12-31 (SCB). 12 Förändring nettoinkomst 2008-2012 80 000 kr 70 000 kr 60 000 kr 50 000 kr 40 000 kr 30 000 kr 20 000 kr 10 000 kr Södertälje Botkyrka Sigtuna Värmdö Haninge Nykvarn Upplands-Bro Järfälla Norrtälje Salem Nynäshamn Tyresö Huddinge Upplands Väsby Sundbyberg Solna Vallentuna Nacka Stockholm Ekerö Österåker Sollentuna Vaxholm Täby Lidingö Danderyd 0 kr Vid jämförelser med 2008 har skillnaden mellan könen minskat i såväl riket som länet, med 3,7 respektive 2,7 procent. Fördelningen över kommunerna i länet visar på stora skillnader, fem kommuner visar större skillnader 2012 än 2008. 19 kommuner har mindre skillnader än 2008 och två har en närmast oförandra situation. Huddinge är i jämförelsen en av de kommuner som uppvisar mindre skillnaderna, en minskning med nio procent vilket motsvarar cirka 4 800 kr. Förändring i skillnader mellan könen, nettoinkomst per kommun, 2008-2012 25% 20% 15% 10% 5% -20% -25% Sett ur ett längre perspektiv och utan årsvisa jämförelser ser det inte lika positivt ut, trenden pekar på ökande skillnader i nettoinkomst mellan könen, dock ligger Huddinge på en klart lägre nivå än länet och även lägre än riket. 13 Värmdö Nykvarn Lidingö Nacka Danderyd Södertälje Täby Salem Stockholm Sigtuna Vallentuna Haninge Norrtälje Upplands Väsby Tyresö Vaxholm Huddinge Järfälla Solna Ekerö Sollentuna Botkyrka Sundbyberg -15% Nynäshamn -10% Upplands-Bro -5% Österåker 0% Skillnaden mellan könen, nettoinkomst, riket, länet och Huddinge 2005-2012 80 000 75 000 70 000 65 000 Riket 60 000 Huddinge 55 000 Stockholm län 50 000 45 000 40 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Förvärvsfrekvens och arbetslöshetens utveckling Förvärvsfrekvensen i kommunen har mellan 1998 och 2012 legat på en ganska stabil nivå mellan 78 och 74,8 procent. Förvärvsfrekvensen var högst i StuvstaSnättringe 87 procent år 2012 och lägst i Vårby 61 procent. Det råder skillnader mellan kommunens delar både vad gäller förvärvsfrekvensens nivå och dess utveckling under perioden. I områdena med högst förvärvsfrekvens har nivån legat relativt konstant medan den i Vårby och Flemingsberg har minskat mellan 2001 och 2009 men därefter vänt uppåt. Förvärvsfrekvens per kommundel, befolkningen 20-64 år, 1998-2012 90% 85% 80% Huddinge kommun Vårby 75% Segeltorp 70% Flemingsberg 65% Sjödalen-Fullersta 60% 55% Stuvsta-Snättringe Trångsund Skogås 50% Arbetslösheten i Huddinge kommun varierar stort mellan kommunens olika områden, från 1,5 procent i Stuvsta-Snättringe till 7,9 procent i Vårby. I oktober 14 2014 var 3,6 procent av kommunens invånare öppet arbetslösa. I Vårby, Flemingsberg och Skogås är arbetslösheten högre än i kommunen som helhet. Arbetslösa (%) per kommundel, befolkningen 18-64 år, 31 oktober respektive år 2000-20142 9% 8% Huddinge kommun 7% Vårby 6% Segeltorp 5% Flemingsberg 4% Sjödalen-Fullersta 3% Stuvsta-Snättringe 2% Trångsund 1% Skogås 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 0% Arbetslösheten i Huddinge var i oktober 2007 högre än länets men lägre än rikets. Fram till 2010 har den närmat sig länets nivå för att under 2010 bli lägre än länets vilket hållit i sig även under sen 2011. Arbetslösa (%) i Huddinge, länet och riket, befolkningen 18-64 år, 31 oktober respektive år 1995-20143 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% Länet Huddinge 3,0% Riket 2,0% 1,0% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 0,0% 2 3 Statistik beställd från SCB på delområdesnivå Baseras på månadsvisa insamlingar från Arbetsförmedlingen 15 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I ett Hållbart Huddinge 2030 pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i ett Hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. 16 Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Huddinges vision Huddinges varumärke och bilden av Huddinge 2012 tog kommunfullmäktige beslut om en ny vision, uppdrag och kärnvärden för Huddinge kommun. Den nya plattformen skapar en tydlighet i våra ambitioner med Huddinge och ger en visionär målbild som vi alla kan förhålla oss till. Plattformen innehåller dock inte enbart en vision utan beskriver även vårt uppdrag, våra kärnvärden, vårt allmänna erbjudande och en tonalitet i kommunikationen. En viktig ambition med plattformen är att spänna bågen och synliggöra Huddinges ambitioner i Stockholmsregionen. Genom att ständigt väga våra mål mot visionen skapas en förändringskraft och hjälper oss att sträva mot den önskade bilden av Huddinge. Ytterst handlar dock visionsuppfyllelsen om att alla verksamheter strävar mot visionen och har sin grund i våra kärnvärden och verkligen levererar kvalitet – att vi håller vad vi lovar. Om vi lyckas med detta kommer vi skapa en stolthet över Huddinge som ger ringar på vattnet och som därmed kommer att bidra till en positiv utveckling för Huddinge som ort. Huddinges vision En av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Visionen har kommunicerats till hela organisationen i övergripande form och samtliga ledningsgrupper har fått en djupare presentation. Arbetet med att fortsätta förankra visionen ligger som ett uppdrag för varje förvaltning. En viktig åtgärd under planeringsperioden är att visa uthållighet och konsekvens i arbetet med visionen. Huddinges kärnvärden, tonalitet och erbjudande En av de mest centrala komponenterna i plattformen är de antagna kärnvärdena, mod, driv, omtänksamhet och mångfald. Det är viktigt att alla reflekterar över dessa värden i den fortsatta planeringsprocessen eftersom det är vår gemensamma nämnare när vi skapar en organisation som agerar samfällt och med ett ansikte. Tonalitet och erbjudande är också viktiga komponenter när och hur vi presenterar Huddinge som ort. Allt det vi säger och gör påverkar bilden av Huddinge. En annan viktig del som fått mer uppmärksamhet under senaste åren är behovet av förvaltningsbaserade värdegrunder som komplement till Huddinges kärnvärden. 17 Hållbart Huddinge 2030 I juni 2012 antogs flera långsiktiga mål för en hållbar samhällsutveckling i Huddinge kommun till år 2030. I Mål och budget redovisas denna önskvärda ögonblicksbild av ett Hållbart Huddinge år 2030 under avsnitten Ansvar för naturresurser, Gemenskap och delaktighet i samhällslivet, Attraktiva bostadsområden, God utbildning och kreativt näringsliv samt Rik fritid och god hälsa. Varje avsnitt har ett antal angivna mål. Samtidigt som de långsiktiga målen antogs beslutades att en hållbarhetsrapport, som följer upp målen, ska tas fram en gång per mandatperiod. Hållberhetsrapporten är för närvarande under framtagande. 18 Inför planeringsperioden 2016-2018 I det här avsnittet beskrivs viktiga utmaningar för kommunens fortsatta utveckling under planeringsperioden. Vid framtagande av årets Planeringsförutsättningar har SKL:s rapport Vägval för framtiden, utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025 varit ett stöd för kommunens omvärldsanalys. Utmaningarna för planeringsperioden redovisas utifrån kommunens nya målbild. Bra att leva och bo Europas mest attraktiva Storstadsregion Stockholmsregionen har ambitionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion; en region där många vill bo, leva och verka i framtiden. Huddinge har en betydande roll och ett stort ansvar för att vi ska nå visionen. Vi är länets näst största kommun och två av de regionala stadskärnorna finns i kommunen. Landstingets regionala planeringsorgan, TMR, har tagit fram en indikatorbaserad uppföljning av utvecklingen i de regionala stadskärnorna (Remissversion december 2014). Uppföljningen visar att Stockholmsregionen har en lång väg kvar till en hållbar stadsutveckling med flerkärnighet som grund. Även om utvecklingen i Huddinges regionala stadskärnor, Flemingsberg och Kungens kurva, går framåt är tillväxten i regionen, framför allt den sysselsättningsmässiga, är fortsättningsvis starkt koncentrerad till den centrala regionkärnan. I rapporten konstateras att det behövs ett tydligare regionalt ledarskap kring utvecklingen av en flerkärnig region, inte minst kring infrastrukturfrågorna. Regionen måste bli bättre på att identifiera vilka åtgärder som krävs för att flerkärnigheten ska gå från vision till verklighet. Vi har ingen möjlighet att själva driva den utveckling som behövs, utan är beroende av ett gott samarbete med andra kommuner, organisationer och partners inom olika områden. De samarbeten som etablerats behöver därför fördjupas. Områden där samarbeten är extra värdefulla är vid utveckling av ändamålsenlig transportinfrastruktur och förbättrad kollektivtrafik liksom ett gemensamt arbete för att skapa fler arbetstillfällen i den södra regiondelen. Dessutom är andra väsentliga faktorer för regionens utveckling där Huddinges bidrag behöver stärkas byggande av nya bostäder och en ökad andel invånare med högre utbildning. Södertörnssamarbetet Huddinge kommun deltar aktivt i ett Södertörnssamarbete. Samarbetet omfattar områdena Högskola och Näringsliv, Klimat, Olikhet och Mångfald samt Infrastruktur. Samarbetet är fokuserat på åtgärder som bidrar till regionens tillväxt och attraktivitet. Ett gemensamt utvecklingsmål är att kommunerna tillsammans ska bidra med 65 000 bostäder och 110 000 arbetstillfällen till 2030. Med tanke på regionens ökade betydelse för samhällsutvecklingen i stort är ett fortsatt starkt Södertörnssamarbete nödvändigt för Stockholmsregionens utveckling. Transporter och infrastruktur För att Huddinge kommun ska kunna bidra med en omfattande byggnation av bostäder och arbetsplatser krävs stora investeringar i transportinfrastruktur. Det gäller såväl kommunens egna gator och vägar som regional infrastruktur med statligt eller regionalt ansvar, till exempel Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg 19 Syd. Under planeringsperioden påbörjas arbete med en ny Länsplan för transportinfrastruktur omfattande 2018-2029. Regionen har en stor utmaning i att finansiera den infrastruktur som krävs för en växande region och det ställs redan idag krav på att Huddinge kommun måste delta i de statliga och regionala investeringarna genom medfinansiering. En framtida osäkerhet för Huddinges del är om den omfattande satsningen på tunnelbaneutbyggnad kommer att medföra lägre prioritet från statens sida för infrastruktur i Huddinge och Södertörnskommunerna. Kommunen behöver arbeta proaktivt för att kunna säkerställa befintliga och motivera nya investeringar i statligt finansierade infrastrukturprojekt. Antal körda mil per bil minskar. Mellan åren 2008 och 2011 har antalet körda mil i genomsnitt per år och invånare minskat med 10 procent i Stockholms län och med 4 procent i riket. Anledningen till att trafiken ändå ökar beror på att invånarantalet ökar. I och med urbaniseringen och att allt fler vill bo i städer och helst centralt ställs krav på att förtäta samhällen. När detta görs finns inte utrymme för personbilar på samma sätt som det har funnits under de senaste decennierna. Bilen har även tappat som status- och frihetssymbol och färre unga har råd eller vill ta körkort. Detta ställer krav på att planera för fler cykelvägar och bilfria stråk i offentliga utrymmen. Att kunna förflytta sig utan bil har blivit en jämlikhetsfråga, det vill säga. att man oavsett ålder, bilinnehav, körkortsinnehav med mera ändå ska kunna förflytta sig. Huddinge växer Stadsutveckling Översiktsplanen 2030, som antogs i juni 2014, anger en övergripande inriktning om en långsiktigt hållbar utveckling. Hållbarhet ska uppnås genom att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskas. Det mesta av kommunens utveckling av nya bostäder och arbetsplatser ska ske inom de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva, i Huddinge centrum-Storängen och i kommunens lokala centra. I dessa områden finns goda förutsättningar för att uppfylla översiktsplanens mål om levande stadsmiljöer, prioritera gång, cykel och kollektivtrafik och funktionsblandning. Viktiga utmaningar som påverkar förutsättningarna att utveckla tätare stadsmiljöer är utbyggnad av erforderlig infrastruktur och förutsättningarna för bostadsbyggande. Vid förtätning finns inte utrymme för personbilar på samma sätt som det har funnits under de senaste decennierna. Detta ställer krav på att planera för fler cykelvägar och bilfria stråk i offentliga utrymmen. Bebyggelse planeras i stor utsträckning att komma till i redan bebyggda områden vilket innebär att hantering av målkonflikter och medborgardialog kommer att ha stort fokus. Det kommer krävas särskilda insatser för att öka blandningen av upplåtelseformer och bostadstyper i alla områden. En annan stor utmaning med en växande kommun är att kunna tillgodose behovet att offentligt finansierad service, framför allt platser i förskola och skola. Det är viktigt att ha befolkningsprognoser med relevanta fördjupningar, väl genomarbetade analyser av behovet, en välfungerande och effektiv planerings- och genomförandeprocess, planberedskap samt förmåga att agera snabbt. För att begränsa lokalkostnaden är det väsentligt att både befintliga och nytillkommande lokaler utnyttjas effektivt och att möjligheter att samutnyttja lokaler tas tillvara. 20 Mötet mellan människor och deras möjlighet till att utvecklas, trivas och må bra i sitt område är också avhängigt att det finns platser avsett för detta. Därför är god tillgång till idrottsanläggningar för såväl spontan- som arrangerad föreningsverksamhet, bibliotek och mötesplatser vital för ett levande och attraktivt närområde. Det är också av stor vikt att säkerställa tillgången till idrottsytor, bibliotek och mötesplatser i samband med att befolkningen ökar. Fler bostäder En stor utmaning för Huddinge är att enligt plan bygga 700 bostäder per år. Efterfrågesituationen när det gäller nyproducerade bostäder i länet och i Huddinge har under många år inte varit stark nog att möjliggöra ett tillräckligt högt bostadsbyggande. Under det senaste året har dock byggandet ökat rejält i länet och i kommunen. I Huddinge har cirka 900 bostäder byggstartats under 2014 varav en hel del studentbostäder. Bostadsbristen är emellertid fortfarande svår för ungdomar och andra grupper med svag förankring på bostadsmarknaden och med små ekonomiska medel. Den här problematiken har inneburit direkta effekter på kommunen med stora kostnader för tillfälliga boenden för bostadslösa försörjningsstödstagare. En översyn av regelverken för bostadsbyggande och planering har genomförts och beslut har fattats för att underlätta byggandet. Ökningen av byggstarter har skett innan regelförändringarna trädde i kraft och beror sannolikt på en stärkt efterfrågan och låga räntor. Vid planering och byggande av bostäder är det viktigt att verka för blandade hustyper och upplåtelseformer och att även få in arbetsplatser och service, för levande stadsmiljöer och för att tillgodose olika bostadsbehov i alla kommundelar. Att främja social sammanhållning Att främja social sammanhållning kan genom fysisk planering vara att skapa förutsättningar för blandade upplåtelseformer, att utforma offentliga rum så att de kan användas av olika grupper med olika behov och intressen eller att skapa en hög tillgänglighet till viktiga målpunkter – den regionala och lokala arbetsmarknaden och det lokala utbudet av service, aktiviteter och kultur. Det kan också handla om att skapa förbindelser mellan olika närområden. Ny bebyggelse bör också användas som ett verktyg för att inte förstärka skillnader mellan områden. Tidigare har många insatser och investeringar i eftersatta områden fokuserat på att hitta lösningar inom det egna området. Problemanalyser har grundats på tanken att problem skapas i ett område och att de därmed bör lösas genom åtgärder i samma område. Nu finns en ökad förståelse för nödvändigheten av ett helhetsperspektiv, att se hur ett specifikt område fungerar såväl internt som i samspel med andra stadsdelar. Kommunen utgörs inte av isolerade öar utan är en sammanhängande struktur där olika områden i hög grad är beroende av och påverkar varandra. Jämlikhet Att verka för jämlika levnadsvillkor för vår befolkning är en angelägen del av det kommunala uppdraget. Det betyder att alla som bor, lever och verkar i Huddinge ska få likvärdig service och bemötande oavsett bostadsort, ålder, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. 21 Det finns skillnaderna i inkomst mellan kommunens olika områden. Resultat visar också att män har högre medelinkomst i alla områden. Skillnader mellan områden finns också vad gäller valdeltagande och den mellanmänskliga tilliten. Samma mönster går att skönja inom utbildningen; meritvärdet i årskurs 9 och andelen av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning om minst tre år skiljer sig åt mellan områdena, liksom förvärvsfrekvens, arbetslöshet, hälsa och livslängd. Den psykiska ohälsan bland unga är låg men varierar mellan områden i kommunen och mellan könen där flickor skattar sin psykiska hälsa generellt sämre jämfört med pojkar. I detta avsnitt lyfts några särskilt angelägna perspektiv att ta med sig framåt i jämlikhetsarbetet. Normkritik och intersektionalitet Måluppfyllelse och strategiskt fungerande jämlikhetsarbete på kommunal nivå kräver en lyhördhet för de olika kontexter våra verksamheter befinner sig i. Som kommun behöver vi även ha förmåga att ta in och använda oss av nya metoder, verktyg och forskning som bidrar till förbättring av vårt arbete. Normkritik och intersektionalitet är två sådana ansatser. Att arbeta normkritiskt handlar om att försöka förstå själva grunden till varför ojämlikhet uppstår. Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminerande strukturer. Med normer i en verksamhet menas till exempel både uttalade och outtalade regler och förväntningar. Intersektionellt perspektiv innebär ett problematiserande av hur makt och ojämlikhet är kopplat till kön, klass, sexualitet, etnicitet, ålder med mera. Perspektivet undersöker hur berättelser, normer och föreställningar skapar ojämlikhet i olika kontexter.4 HBTQ HBTQ är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer med queera uttryck och identiteter. Arbetet i Sverige med att säkerställa lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck har skett och sker genom en rad insatser inom olika delar av samhället. HBTQ-personer drabbas alltjämt av diskriminering och andra kränkningar i det samhället. Arbetet för lika rättigheter och möjligheter för HBTQpersoner behöver därför stärkas. Bristande tillgänglighet blir en ny form av diskriminering Bristande tillgänglighet blir en ny form av diskriminering, som gäller från den 1 januari 2015 inom diskrimineringslagstiftningen. Förändringen berör både arbetslivet och andra samhällsområden. Genom lagändringen ersätts begreppet funktionshinder genomgående med begreppet funktionsnedsättning. Ändringen är rent språklig och innebär ingen ändring i sak. 4 Föreläsning under konferens ”Jämställdhet 2.0”, Intersektionella perspektiv på jämställdhet, Paulina de los Reyes, Stockholms universitet 2014-11-06 22 Jämställdhetsintegrering och Gender Budgeting I Statistiska centralbyråns senaste publicering ”På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2014” synliggörs att samhället har stora utmaningar i att nå de jämställdhetspolitiska målen.5 Det finns stora utmaningar inom samtliga delmål. Gender Budgeting är ett exempel på förändringsarbete som syftar till att omfördela resurser jämställt.6 Gender Budgeting, eller jämställdhetsintegrerad budget som det också kallas, handlar om att synliggöra hur kommunens resurser fördelas mellan könen och vilka effekterna blir. Könsuppdelad statistik är en angelägen faktor i ett arbete med gender budgeting. Enligt Europaparlamentet (2003) innebär Gender Budgeting nedan delar: Utvärdering av hur offentliga resurser fördelas mellan män och kvinnor och hur män och kvinnor påverkas budgetmässigt av beslut Förändra budgetens inkomster och utgifter för att främja jämställdhet Jämställdhetsintegrera planerings- och uppföljningsprocessen (vilket Huddinge har struktur för i och med jämlik styrning vilket ligger i linje med denna punkt, se nedan, men som behöver fördjupas och vässas). Överenskommelse mellan SKL och regeringen för att stärka arbete med mänskliga rättigheter på kommunal och regional nivå SKL och regeringen genomför en treårig satsning för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal och regional nivå. Överenskommelsen syftar till att stärka respekten för, och öka kunskapen om, hur mänskliga rättigheter kan omsättas i praktiken. SKL genomförde under hösten 2014 en kartläggning av arbetet med mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner. Huddinge deltog i den kartläggningen. Kartläggningen är den första delen av genomförandet av MRöverenskommelsen som SKL har tecknat med regeringen. Syftet med kartläggningen är att ge en nulägesbild av hur arbetet med mänskliga rättigheter i kommuner, regioner och landsting bedrivs, vilka hinder och möjligheter medlemmarna ser, liksom behoven av stöd och insatser. Utifrån resultatet av kartläggningen kommer en handlingsplan att utformas för hur arbetet ska bedrivas under perioden juni 2015 till juni 2017. Handlingsplanen ska omfatta: insatser för utbildning och kompetensutveckling kunskaps- och metodutveckling samt erfarenhetsutbyte dialog och samarbete med olika aktörer. 5 Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet antogs i bred politisk enighet 2006 utifrån propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155). Till det jämställdhetspolitiska målet finns fyra delmål: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande, 2. Ekonomisk jämställdhet., 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 6 Exempel på kommuner som arbetar med Gender Budgeting är Askersund, Göteborg och Karlskoga. 23 För Huddinge kan denna överenskommelse i praktiken innebära ett stöd i vårt arbete med jämlikhet. Jämlik styrning Huddinge kommun arbetar systematiskt med jämlik styrning genom att integrera och utveckla jämlikhetsperspektivet i den ordinarie styrnings- och ledningsprocessen och strävar efter att öka jämlikheten med olika insatser. Detta syftar till att både förstå och synliggöra ojämlika livsvillkor för att sedan arbeta med rätt insatser och åtgärder för att skapa jämlikhet. Det handlar också om att som kommun ta sitt ansvar som samhällsbyggare och skapa jämlika livsvillkor på lång sikt. För att möjliggöra hållbara analyser av resultat med formulering av insatser som leder till jämlikhet krävs en förståelse för vad som menas med ojämlik service. Jämlik service kan i praktiken innebära skillnader i service. Det kan innebära att särskilda behov prioriteras och förstås. Oro för ökad främlingsfientlighet En undersökning genomförd av SOM-institutet7 visar att 78 procent av befolkningen i Sverige anser att ökad främlingsfientlighet är mycket eller ganska oroande. I jämförelse visar undersökningen att 49 procent oroas för ökad invandring. Ökad främlingsfientlighet oroar alltså befolkningen i högre grad än invandring och ökat flyktingmottagande.8 Enligt Migrationsverket är prognosen för antalet asylsökande år 2014 80 000. Antalet asylsökande ökar inte bara i Sverige utan i hela Europa.9 Det innebär att det krävs ökade insatser för att ge dem som flyr undan våld och förföljelse ett bra mottagande. Utvecklingen skapar behov av fler boendeplatser i kommunerna. Det innebär att alla berörda samhällsaktörer måste ta ett gemensamt ansvar så att personer som söker sig hit får ett bra mottagande och möjlighet att starta ett nytt liv i trygghet. Antalet ensamkommande barn och ungdomar har ökat.10 Det ställer särskilda krav på kommunerna som ansvarar för deras boende och mottagande. År 2012 kom det cirka 3 500 ensamkommande barn till Sverige, utan sina föräldrar eller andra vårdnadshavare, och år 2013 kom över 3 800 barn. Prognos framåt för de närmast följande åren visar att 4 000 ensamkommande barn uppskattas söka asyl i Sverige per år.11 Trygghet och säkerhet Människors faktiska och upplevda trygghet är viktig för att nå kommunens vision. Brottsligheten i Sverige har minskat enligt statistik från Brottsförebygganderådet (BRÅ) och så även i Huddinge. Dock är det stora skillnader mellan trygghet och brottslighet i de olika områdena i kommunen liksom mellan kön och ålder. I Huddinge anmäls många brott om man jämför med övriga kommuner i länet. Bara fyra kommuner har fler anmälda brott än Huddinge. Den upplevda otryggheten är 7 SOM-institutet är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. http://www.som.gu.se/digitalAssets/1487/1487702_071-082-sandberg-o-demker.pdf 9 http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2014/2014-07-24Migrationsverket-hojer-asylprognosen-till-80-000.html 2014-12-18 10 http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2014/2014-0724-Migrationsverket-hojer-asylprognosen-till-80-000.html 2014-12-18 11 https://unicef.se/fakta/barn-pa-flykt 2014-12-06 8 24 också hög sett i ett nationellt och regionalt perspektiv. Arbetet framöver behöver fokusera på att genom gemensamma satsningar förebygga och förhindra problem samt att minska skillnader mellan områdena. Detta så att nyrektyrering till kriminalitet upphör och att det blir svårt att begå brott av olika slag. I inriktningsbeslutet för den nya nationella polismyndigheten som verkställs från den 1 januari 2015 framgår att lokal samverkan ska vara en viktig del för att komma närmare medborgarna och för att klara upp brott samt öka tryggheten. Ett led i arbetet är att den lokala polisen tillsammans med kommunen tecknar ett samverkansavtal. Ett lokalt samverkansavtal syftar till att stärka och utveckla samarbetet och uppnå goda effekter vad gäller ökad trygghet och minskad brottslighet. Polismyndighetens nya ambition med lägesbaserade samverkansöverenskommelser med kommuner sker samtidigt som lokalpolisområden i den nya Polismyndigheten får utökat mandat och resurs för att hantera den lokala brottsligheten och otryggheten. Förebygga och hantera eventuella konsekvenser av ökade risker Riskerna i samhället ökar av flera olika anledningar, exempelvis vår ökande användande av teknik och då inte minst IT. En annan faktor är oro i omvärlden som även påverkar oss. Dessutom sprids information på ett helt annat sätt idag än tidigare vilket även gäller vid krishändelser. Därför är det viktigt att kommunen satsar på redundans för den teknik som hanterar viktiga processer i kommunen. Vi måste även ha en god krishanteringsförmåga för att hantera de stora kriserna som i lagen benämns ”extra ordinära händelser”, men även de något ”mindre” kriserna som då och då uppstår, där en dålig krishantering kan generera en långt större skada för kommunen än den faktiska händelsen. I det arbetet är krisledningsförmågan och kriskommunikationsförmågan viktiga faktorer. Lokal rådighet förändras De förtroendevalda på lokal och regional nivå ser sitt handlingsutrymme begränsas allt mer. Det handlar om detaljstyrning på det nationella planet samt om medvetna medborgare som ställer ökade eller nya krav när det gäller tjänsternas utbud, omfattning och utformning. Samtidigt tyder mycket på att ”rättighetstrenden” förstärks. Med ökad tillgänglighet till information om verksamheters kvalitet görs allt fler medvetna val av medborgarna. Valfrihet och rättighetstänkandet utmanar kommuner och landsting men kan å andra sidan bli ett verktyg för utsatta och diskriminerade grupper att göra sin röst hörd. Medias sätt att granska politiker och verksamhet är ibland av populistisk karaktär, något som också kan förstärka rättighetstänkandet. Dessa omständigheter leder till en rad frågor och utmaningar. Går det att samtidigt hantera helhetsansvaret för resurser och verksamhet och tillgodose lagens intentioner att öka den enskildes valmöjlighet och påverkan? Hur påverkar rättighetslagstiftningen möjligheterna att göra lokala och regionala prioriteringar? Vilka strategier behöver utvecklas för att hantera ökat rättighetstänkande? Förändrade krav och förväntan på kvalitet I Sverige och därmed i Huddinge finns ett antal generationer medborgare som är förhållandevis många till antalet medan andra generationer är färre till antalet. Det leder till att efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar över tiden och därmed försvårar för samhällsplaneringen. År 2025 har vi många äldre och efterfrågan på 25 äldreomsorg kommer att öka, likaså kommer gruppen med yngre tonåringar att vara stor och de behöver tillgång till högstadieskolor och gymnasieskolor något som kommunen behöver planera för i tid. Men det är inte bara demografin som sätter ökad press på kommunen utan även medborgarnas efterfrågan på tjänster och förväntningarna på hög kvalitet. Dessutom kommer ständig uppkoppling till internet snart att vara en naturlig del av livet för nästan alla medborgare. Förväntningarna på kommuner ökar på att viss service alltid ska vara tillgänglig. Tekniken skapar även nya möjligheter för kommunen att flytta över en del jobb till brukaren via smarta e-tjänster. På så sätt kan en del tjänster bli mer tillgängliga för brukaren samtidigt som de spar arbete för kommunen. Den så kallade rekordgenerationen som genom sina värderingar och maktpositioner inom politik och offentlig sektor påverkat hur vårt samhälle är uppbyggt börjar nu gå i pension. De nya yngre generationerna som tar över har delvis andra värderingar vilket kommer att påverka samhället. Välfärdstjänster i annan regi En betydande del av välfärdstjänsterna som kommunen ansvarar för utförs av andra aktörer än kommunen. I kommunallagen finns ett generellt krav på att kommuner ska kontrollera och följa upp verksamhet som genom avtal lämnats över till privata utförare samt att genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. I och med ny lagstiftning som träder i kraft 1 januari 2015 ska fullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Syftet med förändringarna i kommunallagen är att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet stimulera till ett strategiskt förhållningssätt när privata utförare anlitas. Programmet ska gälla all den verksamhet som kommuner upphandlar, det vill säga, inom alla kommunala verksamhetsområden – vård och omsorg, kultur och fritid, hälso- och sjukvård, gator och parker, kommunikationer och annan infrastruktur etcetera (inte skola och förskola). Förändringen innebär att kommuner 26 ska bedriva ett strategiskt och systematiskt arbete kring uppföljning och kontroll av privata utförare ska kontrollera och följa upp verksamhet som enligt avtal drivs av en privat utförare har en generell informationsskyldighet genom avtal ska tillförsäkra information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn se till att kommunala företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de överlämnar till privata utförare. Programmet ska gälla för en mandatperiod, men det är inte specificerat i lagen när under mandatperioden programmet ska antas. Hur programmet ska vara utformat och med vilken detaljeringsgrad är heller inte fastlagt i lagstiftningen. Det öppnar upp för mycket lokala anpassningar och kopplingar till övriga styrdokument. Möjligheten finns att integrera programmet i andra styrdokument, givet att kraven på vad programmet ska innehålla beaktas. Programmet kan också delas upp i flera med inriktning på olika verksamhetsområden. Huddinge kommun bör ta fram och infoga programmet i översiktlig och principiell form i Mål och budget och ge nämnderna i uppdrag att i sina verksamhetsplaner bryta ner det per verksamhetsområde. Natur- och kulturupplevelser Huddinge har en rik och varierad natur som är tilltalande för många människor. I stort sett alla gröna områden i kommunen utnyttjas på något sätt, allt från lek och promenader i närheten av bostäder och arbetsplatser till strövande i Huddinges odlingslandskap eller skogar. Huddinges läge nära huvudstaden gör också att våra grönområden besöks av många människor från grannkommuner, inte minst från Stockholm. Detta är en av huvudorsakerna till att stora delar av kommunen är utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet. Både ur natur- och friluftshänsyn är det viktigt att, i all fortsatt planering av kommunens markområden, bevara värdefulla naturområdena och att inte splittra dem i mindre enheter. Utveckling av natur- och kulturupplevelser Under 2014 blev Huddinge kommun rankad som Sveriges bästa naturvårdskommun av Svenska Naturskyddsföreningen. Huddinge blev även genom Naturvårdsverket (med flera) årliga ranking av Sveriges friluftskommuner rankade som länets bästa friluftskommun.2012 inleddes ett förvaltningsövergripande arbete med att utveckla natur- och kulturupplevelserna i Huddinge i syfte att förbättra livskvalitén, öka Huddinges attraktivitet och därigenom stärka varumärket. Arbetet har fokuserats på huddingeborna samt boende i stockholmsregionen. Det bygger på det som redan finns. Naturen behöver tillgängliggöras, synliggöras, paketeras och marknadsföras på en helt annan nivå än vad som sker idag. Den fortsatta utvecklingen av natur- och kulturupplevelserna i Huddinge är ett långsiktigt arbete som kräver en tydlig riktning, samordning och uthållighet. Det är med andra ord en process med många aktörer såväl inom kommunen som externt. För att arbetet ska bli framgångsrikt behöver ledningen för de olika aktörerna ha ett helhetsperspektiv med en gemensam målbild och en vilja att bidra med sina resurser för att successivt förbättra det samlade utbudet. Under 2014 bedrevs en stor del av arbetet i ett kommungemensamt projekt som bland annat levererat utredningar och arbetat för att etablera samarbete med externa kommersiella aktörer dels i Flottsbro dels vid Sundby gård, en nulägesanalys för upprustning av Björksättra herrgård inklusive möjligheter till kommersiell verksamhet, en utredning om möjligheten att etablera ett nationellt hundcenter, ett förslag till friluftsstråk genom Huddinge kommun och ett förslag till ett gemensamt program för att beskriva vad som ska uppnås på ett antal års sikt för att 27 vidareutveckla natur- och kulturupplevelserna i Huddinge. Projektet utgör en bra plattform för det fortsatta utvecklingsarbetet. När det gäller Huddinge som besöksmål bör natur och kultur bindas samman för att skapa synergier. Det blir en naturlig utveckling när kommunens rika kulturarv tillgänglig- och synliggörs. Exempel på detta är Vårbyskatten och gravfält i kommunen. Då det är många som vill vistas i naturen gäller det dock att skapa bästa möjliga förutsättningar för att minimera konflikter. Därför är samarbete med övriga aktörer inom kommunen väldigt viktig för att bana väg för bra gemensamma lösningar. Ett regionalt perspektiv är också nödvändigt. Inte minst när det gäller det rörliga friluftslivet med orientering, leder, isar och skidbackar. 28 Utbildning med hög kvalitet Professionella pedagoger, professionella skolledare, stödjande lärmiljöer och IT All utbildning ska basera sig på forskning och beprövad erfarenhet. Aktuell skolforskning visar att professionella pedagoger, professionella skolledare och stödjande lärmiljöer är avgörande för utbildningens kvalitet. Huddinge behöver skapa förutsättningar för att rekrytera och behålla kompetenta och behöriga lärare och förskollärare. Huddinges lärare och förskollärare ska ha möjlighet till karriärsutveckling och ett led i detta är att fortsätta arbetet med förstelärartjänster och forskningstjänster. Utbildningen i Huddinges förskolor och skolor ska ledas av professionella skolledare som fokuserar på det pedagogiska ledarskapet bland annat genom implementering av barn- och utbildningsförvaltningens pedagogiska plattform och ett fortsatt fokus på arbetet med matematik, språkutveckling och IT i undervisningen. Likvärdiga utbildningsresultat Meritvärdena i årskurs 9 nådde under 2014 högsta värden hittills och trenden är positiv. Trots detta återstår utmaningen om likvärdigheten mellan skolor, mellan våra geografiska områden samt mellan flickor och pojkar. Flickorna har påtagligt högre meritvärde i årskurs 9 än pojkarna och fler kvinnor än män har en eftergymnasial utbildning om minst tre år, en skillnad som dessutom ökat över tid. Utbildning och lokaler Utbildning förutsätter ändamålsenliga lokaler. Nya skolor och förskolor måste projekteras tidigare och vara en del i planeringsförutsättningarna vid nya bostadsbyggnationer för att tillförsäkra invånarna goda möjligheter till skolplacering nära hemmet och bidra till att skapa ett attraktivt boende. Den stora befolkningstillväxten med stigande antal förskole- och skolbarn medför ökande lokalbehov. I de lokalförsörjningsplaner som sträcker sig tio år framåt i tiden framhålls att det inom verksamheterna krävs en kraftig utbyggnad av lokaler för skolor och förskolor. Inom grundskolan är elevökningen omfattande och det är av stor vikt att planera för hur resurserna motsvarar finansieringsbehovet av nya lokaler och ombyggnationen av befintliga. I avsnittet om sund ekonomi redovisas en uppföljning av och förslag till justering av resurstilldelningsmodellen för lokaler. Ett försök att konkretisera volymökningarna inom verksamheterna är att räkna om den till cirka 9 nya grundskolor och 17 nya förskolor fram till 2023. Samarbete med akademierna Koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som högskolor, universitet, sjukhus och forskning i Huddinge är en stor tillgång och därför bör samverkan mellan dessa aktörer och kommunen fördjupas. Utifrån en inventering som gjorts av pågående samarbeten mellan Huddinge kommun och akademierna kan konstateras att mycket sker men att förvaltningarna agerar på lite olika sätt och med olika resurser. Vid inventeringen framkom även att förvaltningarna har ett antal prioriterade områden man anser samverkan bör röra. Framför allt gäller det fortbildning, utbildning och personalförsörjning, men även att fånga upp ny forskning som man kan ha nytta av i verksamheten. 29 Den omvärldsspaning kommunstyrelsens förvaltning har gjort pekar på att framgångsrika kommuner inom detta område tar sig an samverkan på olika sätt, men de kartläggningar SKL har initierat visar samtidigt att det finns ett antal generella erfarenheter och framgångsfaktorer att ta fasta på om samverkan med akademierna ska fördjupas: 30 Samverkan mellan Huddinge kommun och akademierna, som idag sker i olika projekt utan samordning eller styrning, bör drivas enligt en samverkansstrategi där syftet med samarbetet klart framgår. När syftet formuleras ska hänsyn tas till de prioriterade områdena förvaltningarna redovisat. Erfarenheter måste inhämtas från andra kommuner, som kommit längre än Huddinge, och i det arbetet bör framför allt kommuner där flera akademier finns beaktas. Strategin bör utgå från de framgångsfaktorer som olika kartläggningar pekar på. Framgångsfaktorer är exempelvis att avsätta resurser och ha en samordnande funktion/organisation för samverkan. Tillit och förtroende mellan parterna är också avgörande för ett framgångsrikt samarbete. Därför måste samverkan förankras på högsta nivå inom organisationerna. Samverkan med akademierna bör formaliseras i särskilda avtal med gemensamma strategiska målsättningar och visioner samt riktlinjer för hur samverkan ska ske. Fler i jobb Näringslivsutveckling Huddinges har ett diversifierat näringsliv där branscher som vård, handel och utbildning är störst och där kommunens två regionala stadskärnor är de arbetsplatsområden med den absolut övervägande delen av dessa arbetstillfällen. Konkurrensen inom handeln i regionen är stor. Det är utmaning för Kungens kurva att behålla förstaplatsen som landets största handelsplats med all utveckling inom handel och upplevelser som tillkommer och utvecklas i länet. Då utvecklingen och byggandet av nya bostäder och verksamheter i Flemingsbergsdalen har påbörjats kommer möjligheterna för nyetablering och arbetsplatser vara goda. I Flemingsberg byggs även ett nytt huvudkontor för bolaget Bactiguard (Tullinge) samt Technology for Health vilket kommer att generera flera nya arbetstillfällen inom life science. I Flemingsberg startade polisutbildningen vid Södertörns högskola i januari 2015 och i juli 2016 kommer Röda korsets sjuksköterskeutbildning att etablera sig vilket stärker utbildningsklustret i området och skapar fler arbetstillfällen. I Huddinge jobbar cirka 42 000 människor. Det privata näringslivet står för drygt hälften av arbetstillfällena medan knappt hälften finns inom kommun, landsting eller stat. Karolinska universitetssjukhuset och Huddinge kommun är de största arbetsgivarna. Den stora majoriteten av företag har färre än fem anställda och det är även i den gruppen vi ser ökningen av nyföretagandet. När Citybanan är klar kommer Huddinge vara en av de kommuner som främst kan dra nytta av att restiden förkortas och turtätheten ökar. Därmed stärks Huddinge som etableringsort samt får större tillgångar till arbetskraft då allt fler når Huddinge och Flemingsberg inom 30 minuter när byten mellan transportslag kan göras snabbare och en station tillkommer vid Odenplan. Fortsatt arbete inom med utbildning-arbetsliv-entreprenörskap inom skolan skapar goda förutsättningar för näringslivet. Förbättrat näringslivsklimat De flesta av landets kommuner arbetar allt mer med att förbättra sitt företagsklimat. Insikten om att det är en viktig del för utveckling av befintliga företag och etableringen av nya har gjort att arbetet prioriteras allt högre. Kommuners företagsklimat mäts av flera aktörer och dess resultat får en allt större uppmärksamhet i olika media. Det bidrar därför också starkt till kommunernas varumärke. Huddinge kommun har vid den senaste mätningen sjunkit i Stockholm Business Alliance Nöjd-Kund-Index, NKI, där kommunen tidigare varit framgångsrik. Även i den årsvisa ranking som Svenskt näringsliv gör tappar Huddinge några placeringar i den senaste mätningen. Huddinge arbetar nu förvaltningsövergripande med företagsklimatet och en handlingsplan som innefattar olika insatser är framtagen. Ett arbete med ökad samverkan mellan avdelningar och förvaltningar för ett förbättrat näringslivsklimat pågår också. 31 Öka antalet arbetsplatstillfällen Arbetsplatskvoten är en indikator som beskriver hur förhållandet ser ut mellan antalet arbetsplatser inom ett område, till exempel en kommun, och hur många som arbetar. Under ett flertal år har denna kvot legat runt 0,9 och de senaste åren rent av sjunkit något. Målet för Huddinge är att arbetsplatskvoten ska vara 1,0, vilket kan bli en stor utmaning. Det är svårt att både behålla och attrahera nya etableringar i södra stockholmsregionen inklusive Huddinge. Stöd för försörjning Arbetslösheten har sjunkit något mellan 2013 och 2014 (från 3,4 procent till 3,1 procent) och rankingen i länet har förbättrats från plats 17 av 23 kommuner till plats 14 av 22 kommuner. Även antalet hushåll med försörjningsstöd sjunker mellan åren 2012-2014 från 2 414 till 1 910. Uppgiften för 2013 är 2 151 hushåll. Däremot ökar bidragstidens längd, vilket beror på att de personer som är kvar i försörjningsstöd, är i behov av stora stödinsatser för att bli aktuella på arbetsmarknaden eller klara studier. 32 God omsorg för individen Hälsan förbättras men skillnaderna fortsätter att öka Folkhälsan i Sverige har blivit bättre men gapet mellan olika grupper i samhället ökar. Socioekonomiskt svaga grupper har större hälsoproblem än andra grupper i kommunen. Skillnaderna mellan grupper med olika utbildningsbakgrund är fortfarande tydliga. Samtliga folkhälsoproblem som fetma, stillasittande fritid, rökning och hög alkoholkonsumtion är vanligare bland personer i socioekonomiskt svaga grupper. Även alla stora dödsorsaker i befolkningen som hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland dessa grupper. Kvinnor med endast grundskoleutbildning är en grupp som i flera avseenden har haft den minst gynnsamma hälsoutvecklingen både vad gäller psykisk och fysisk hälsa. Det skiljer i genomsnitt fem år i livslängd mellan låg- och högutbildade kvinnor. Dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar har minskat under senare år och färre har ett riskbruk av alkohol. Även bland barn i högstadieåldern har alkoholkonsumtionen minskat.12 Elever som inte dricker alkohol i Huddinge ökar och har så gjort sedan kommunen började mäta 2002. Elever som inte provat narkotika visar också på en positiv utveckling och har så gjort sedan många år. Detta gäller såväl alkohol som narkotika. Andelen vuxna i Huddinge som upplever sin hälsa som god eller mycket god har på totalen gått upp något mellan åren. Kvinnor och män bedömer sin hälsa relativt lika. Hur hälsan bedöms ser ganska olika ut mellan olika områden i Huddinge. I Huddinge har 0,7 procent av befolkningen psykisk funktionsnedsättning av något slag (psykisk ohälsa av långvarig art som innebär funktionsnedsättning)13. Hos personer med psykisk ohälsa finns hemmavarande barn under 18 år. Barnkonsekvensanalyser kan vara en metod att identifiera dessa familjers och barns situation. Gruppen har tidigare varit en relativt dold grupp. Trångsund, Skogås, Vårby och Flemingsberg har en klart högre andel av målgruppen än resterande kommunen. Regeringen tillsätter kommission för jämlik hälsa Utifrån konventionen om de mänskliga rättigheterna och deklarationer om rätten till liv, till ett gott liv och en god hälsa ska regeringen tillsätta en kommission för jämlik hälsa under våren 2015. Health 2020 och Healthy cities – WHO och folkhälsoarbete i brett perspektiv Medlemsstaterna i WHO:s europeiska region har enats om en ny gemensam hälsopolitisk strategi – Health 2020. Medlemsländernas gemensamma mål är att åstadkomma betydande hälsoförbättringar och ökat välbefinnande i befolkningen, minska ojämlikhet i hälsa, stärka folkhälsan och bygga upp ett hållbart hälsosystem som har människan i centrum. Strategin är utformad för att ge vägledning i att möta nuvarande och kommande utmaningar i hälsa, där det krävs ändamålsenlig styrning och lösningar kring effektiva insatser. Den identifierar hur hälsan kan förbättras genom en hållbar och jämlik fördelning av hälsan. 12 Folkhälsan i Sverige 2013 Kartläggning av SÄF tillsammans med landstinget av personer med psykisk funktionsnedsättning av något slag (2013) 13 33 Kommunen är medlem i Healthy Cities nationella nätverk och inom detta nätverk pågår dialog kring hur social hållbarhet och hälsofrämjande arbete kan blir en viktigare del i planeringen. Hälsofrämjande stadsplanering behöver tydligare föras in i kommunens arbete i kring plan- och byggprocesser för att få effekt. Kultur- och fritidsutbudet som möjliggörare Idrotts- och friluftsliv har stor betydelse och främjar både återhämtning och stimulans. Det är därför viktigt att utbudet av fritidsaktiviteter är brett och varierat. Tillgängliga rekreationsområden, idrottsanläggningar, lekplatser och tillgång till bostadsnära aktivitetsytor för spontanidrott men även olika typer av mötesplatser är tillsammans med föreningslivet viktiga grundstenar i ett hälsosamt samhälle. Kultur är viktig för den sociala sammanhållningen. Utöver att ge identitet, underhålla och skapa debatt är kulturen också ett bidrag till ett friskare liv. Mötesplatser och ett rikt kulturliv är viktiga inslag i samhället. Det är viktigt för hälsan att motionera regelbundet. Ett minimum för goda motionsvanor anses vara att motionera så att man blir andfådd eller svettig minst två gånger i veckan. I undersökningen Ung livsstil undersöktes år 2009 motionsvanor hos barn och unga. Resultatet visade att många barn och unga i Huddinge rör på sig mindre än två gånger i veckan. Huvudskälet till att många pojkar och flickor inte tränar var enligt dem själva att det finns andra saker som är roligare och att de inte orkade. För kommunen och föreningslivet är det prioriterat att hitta aktiviteter och former som kan locka fler unga att träna oftare. Under 2014/2015 genomförs en ny undersökning, resultatet kommer att utgöra ett viktigt underlag för fortsatta satsningar. Högpresterande unga kvinnor och unga arga män Bland unga i åldern 16–24 år rapporterar dubbelt så många kvinnor som män besvär av ängslan, oro eller ångest, och för båda könen har dessa besvär tredubblats sedan början av 1990-talet. De senaste åren förefaller ökningen av lättare besvär ha avstannat, men den mindre andel som upplever svår ängslan, oro eller ångest har fortsatt att öka. 14 Den psykiska ohälsan bland unga varierar mellan bostadsområdena i kommunen och mellan könen framgår att flickor skattar sin psykiska hälsa generellt sett sämre jämfört med pojkar. Gruppen unga kvinnor med psykiska problem ökar. Denna grupp presterar i motsvarighet till många pojkar sällan dåligt i skolan, snarare tvärtom. En tuffare arbetsmarknad och osäkerhet om framtiden stressar och leder till att fler unga mår dåligt. Vad gäller skolstress och flickors upplevelser av krav från omgivningen har ”flickors frivilliga ansvarstagande” pekats ut som en orsak till upplevelsen av krav och stress – det kan handla om att flickor tar stort ansvar för relationer med vänner och familj, eller åtaganden på fritiden. I sammanhanget måste ”frivillighet” förstås utifrån en stark norm för vad som förväntas av flickor. Flickor och pojkar lever och växer upp under delvis olika förutsättningar. Dessa livsvillkor – exempelvis skolstress och ansvarstagande, bidrar till att främst flickor upplever, uttrycker och rapporterar psykiska besvär såsom stress och oro. 15 Forskning pekar att generella åtgärder bäst kan bidra till att hälsoskillnader minskar men att de ska anpassas till olika gruppers förutsättningar och nå de grupper som 14 15 Folkhälsa i Sverige 2013 Ojämställdhet i hälsa och vård, SKL (2014) 34 har störst behov. En trend som syns i många kommuner är satsningar med sociala investeringar. En allt större grupp män uppvisar problem på flera olika sätt. Det rör sig om män (med både svensk och utländsk bakgrund) som presterar dåligt i skolan, har traditionella värderingar och som får det svårt både på arbetsmarknaden och i relationer och lättare hamnar utanför etablerade sociala nätverk. Risken finns att denna grupp kan komma att utgöra en rekryteringsbas för främst kriminella nätverk, men även för olika politiska och religiösa extremistiska rörelser.16 Unga och våld - pojkar som offer och potentiella gärningsmän Pojkar och mäns utövande av våld är ett utbrett samhälls- och folkhälsoproblem som drabbar både andra män, kvinnor och barn. Våldet medför stora kostnader, både ekonomiskt för samhället i stort och för individers hälsa och välbefinnande. Forskning visar att ett våldsförebyggande arbete kan ge stora effekter och att det är arbetet som bygger på att förändra stereotypa föreställningar om kön och som fokuserar på unga män och killar som är särskilt effektivt i detta omfattande arbete. Detta eftersom män och killar både drabbas av och står för majoriteten av våldet. Att majoriteten av våldet begås av pojkar och män betyder inte att män, av naturen, är mer våldsamma än flickor och kvinnor. Omfattningen av våld säger mer om hur nära sammankopplat våld är med maskulinitetsskapandet.17 Samverkan mellan många aktörer skapar störst möjlighet till förändring. Det kräver samarbete och samverkan mellan olika aktörer och olika kunskapstraditioner för att nå största möjliga effekt. Tillsammans kan myndigheter och civilsamhället spela en viktig roll då våldsförebyggande arbete som utförs parallellt på flera nivåer i samhället ger det bästa utfallet. Våld och övergrepp i nära relationer kräver fortsatta åtgärder kring stöd och behandling men också att ökade förebyggande insatser ska göras och detta i samarbete med frivilligorganisationerna. Det våldsförebyggande arbetet bör ses som minst lika viktigt och självklart som det akuta stödarbetet med utsatta för våld är idag. Våld i nära relationer är också en företeelse bland äldre personer, dels mellan äldre makar/sambos, dels mellan vuxna barn och gamla föräldrar. Troligen ett stort mörkertal och mycket svårt att komma åt. Dessa våldsutsatta personer har ofta mycket svårt att själva bryta sig ur relationen på grund mångårigt beroende och få sociala kontakter. Samkraft Samkraft är en samverkansmodell mellan Huddinge kommun (barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, social- och äldreomsorgsförvaltningen), Polisen (lokalpolisområdet i Huddinge) och Stockholms läns landsting (barn- och ungdomspsykiatrin i Huddinge). Samkraft ska bidra till att förebygga missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet bland barn och unga i Huddinge. Samkraft är en beprövad modell som etablerades 2009. Den nuvarande modellen bygger på samverkansöverenskommelsen 2012 – 2014. 16 Bo Rothstein. Framtidsutmaningar det nya Sverige (2013) Kommungemensam inspirationsdag om våldsprevention, Peter Söderström, Män för jämställdhet, 2014-12-16 17 35 Samkraft har utvärderats av en extern utvärderare under 2014. Utvärderingen baseras på Best Praxis teori. Det är medlemmarna i styrgruppen och samkraftteamen som själva värderar hur långt Samkraft har kommit och lämnat förslag till fortsatt utveckling. Frågeställningarna i studier och analys följer SUSAL- metoden som står för att styra, utveckla, samverka, använda och lära. Samkraft kommer att fortsätta sitt utvecklingsarbete inom respektive område för att än mer stärka organisationen och effekterna av det förbyggande arbetet gentemot barn och unga i Huddinge. 36 Styra - En framträdande styrka i Samkraft är styrningen. Samtidigt framkommer många förslag till utveckling av styrningen. En sätt att möta dessa förslag är att utveckla en matrismodell som ökar engagemanget i teamen och förvaltningarna. Utveckla - Utvärderingen visar på betydelsen av att vidareutvecklingen av Samkraft som modell görs till en prioriterad satsning för parterna. Samverka - Samverkan inom Samkraft utgår från tre perspektiv vilka är barn-, områdes- och jämställdhetsperspektiven. Enligt utvärderingens studier får barn- och områdesperspektivet genomgående höga värderingar medan ökade satsningar behövs inom jämställdhetsperspektivet. Använda - De resultat som kommer ut av Samkraft kan öka genom insatser inom de övriga SUSAL-områdena. Två exempel är att förtroendet behöver öka för Samkraft och modellen för Samkraft behöver utvecklas. Lära - Utvärderingens underlag visar på behovet av att ytterligare bygga in lärande som en aktiv metod i Samkraft. De satsningar som gjorts har fått uppskattande omdömen. Ekosystem i balans Utökat byggande och miljö Grönstrukturen är stadens lunga och förser invånarna med syre att andas och tar hand om koldioxidutsläpp, renar luften från föroreningar, tar hand om dagvatten, gynnar den biologiska mångfalden samt bidrar till invånarnas rekreation och välmående. När det sker förtätning och när nya områden bebyggs är det viktigt att värdefull grönstruktur bevaras och att ekologisk kompensation sker om grönytor behöver tas i anspråk. En tätare bebyggelse medför också att trycket på parker, lekplatser och bostadsnära natur ökar, vilket innebär att åtgärder behövs för att höja rekreationsvärden och öka tåligheten. Utbyggnaden av nya bebyggelseområden och förtätning av befintliga områden gör att mängden hårdgjorda ytor ökar. När mängden hårdgjorda ytor ökar, ökar mängden dagvatten. Enligt kommunens dagvattenstrategi ska ny- och ombyggnationer inte öka mängden dagvatten utan dagvattnet ska i första hand omhändertas lokalt. Dagvatten orsakar spridning av föroreningar från mark och byggnader till grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. 75 procent av påverkan på kommunens sjöar kommer från dagvatten och vissa sjöar är för näringsrika. Sjöarna Drevviken, Magelungen och Orlången har juridiskt bindande miljökvalitetsnormer som ska uppnås senast 2021. För att detta ska nås behöver insatserna fortsätta, vilket innebär att investeringar behövs framöver. Forskning visar att när nya vägar byggs ökar trafiken. Detta blir en utmaning för kommunen då nya väginfrastrukturprojekt planeras. Trafiken alstrar växthusgaser som förändrar klimatet. Trafiken genererar också hälsovådliga ämnen som kvävedioxid samt partiklar. Redan idag överskrids miljökvalitetsnormerna för luft vid de stora trafiklederna. För att minska de negativa konsekvenserna behöver tillgängligheten för kollektivtrafik förbättras och gång- cykeltrafik underlättas till och inom området samtidigt som entréer i området görs lätt tillgängliga för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Trafikbuller är den miljöstörning som är vanligast förekommande i samhället och människors välbefinnande och hälsa påverkas negativt av buller. En femtedel av invånarna är exponerade för buller från väg- och spårtrafik. Därför är det av stor vikt att bullerfrågorna beaktas i samhällsplaneringen. Resor i tjänsten Idag pendlar nästan var tredje förvärvsaktiv över en kommungräns, en ökning med drygt fem procentenheter sedan år 1993. Frågan om arbetsgivarens ansvar för transporter till och från arbetet blir därmed alltmer aktuell. Ny kommunikationsoch informationsteknik har samtidigt öppnat upp för ökade möjligheter att inte resa till möten och för anställda att arbeta på distans, vilket minskar resande, både i tjänsten och till och från arbetet. Kommunen behöver ge möjligheter för det nya arbetslivet som tekniken ger möjlighet till. Även på fordonssidan går den tekniska utvecklingen snabbt framåt. Kommunens fordonsflotta bör kunna vara fossilbränslefri inom ett decennium. Hållbar upphandling Huddinge kommun upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 1 miljard. Utrymmet för att ta miljöhänsyn och social hänsyn i samband med offentliga upphandlingar har successivt blivit allt större. Hållbar utveckling har genom 37 politiska beslut blivit ett prioriterat mål både nationellt såväl som för EU:s politik och lagstiftning. En hållbar upphandling kan bland annat bidra till: - energisnåla produkter och minskade utsläpp från transporter - livsmedel baserade på ekologiska produkter och god djurhållning - rengöringsprodukter och textilier utan allergiframkallande ämnen - te och kaffe där odlarnas arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter har beaktats - minskat socialt utanförskap genom krav på arbetstillfällen för långtidsarbetslösa. Resiliens Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Resiliensbegreppet har på senare tiden blivit alltmer aktuellt eftersom det innebär ett helt nytt angreppssätt för att analysera de stora globala utmaningar vi står inför. En ökad förståelse av resiliens i sammanflätade system av människor och natur (så kallade social-ekologiska system) blir allt viktigare för att klara av de påfrestningar som klimatförändringar och annan miljöpåverkan innebär. Studier visar att ekosystem sällan reagerar gradvis på gradvisa förändringar. Ett ekosystem med låg resiliens kan ofta verka opåverkat och fortsätta producera resurser och ekosystemtjänster tills en störning driver systemet över en tröskel. Det kan då räcka med en liten störning i ekosystemet för att orsaka ett skifte till ett mindre önskvärt tillstånd. Exempelvis sjöar kan synas relativt opåverkade av ökade näringshalter upp till en tröskelnivå, men när den passeras skiftar vattnet plötsligt från klart till grumligt. Studier av ängsmarker, skogar och hav har också visat att minskad resiliens på grund av mänskliga aktiviteter kan göra ett ekosystem sårbart för naturliga händelser som stormar och bränder vilka systemet tidigare kunde klara av. Forskning inom resiliens visar nödvändigheten av att höja resiliensen i våra socioekologiska system om vi ska kunna hantera klimatförändringar och andra globala miljöförändringar. Biologisk mångfald spelar en avgörande roll för ekosystemens resiliens genom att sprida risker, utgöra "försäkring" och ge fler möjligheter till omorganisation efter störning. Om det finns många arter som utför samma funktion (till exempel fotosyntes eller nedbrytning) och om arterna inom en sådan "funktionell grupp" reagerar på olika sätt då ekosystemet drabbas av en störning, så kan arter ersätta eller kompensera för varandra när förhållandena förändras. I en värld som karaktäriseras allt mer av överraskningar, osäkerhet och komplexitet, behövs strategier som stärker resiliensen. Insikten om att mänskligheten och naturen är ömsesidigt beroende av varandra och samverkar behöver stärkas. Produktion- och konsumtionsmönster 2012 kom en rapport från konsultföretaget McKinsey som beskriver den cirkulära ekonomin och dess potentiella betydelse för världsekonomin. I denna anges exempelvis att om vi skulle cirkulera 23 procent av alla material i EU, kan vi spara cirka 630 miljarder US dollar per år. Detta framgick även i europeiska kommissionens förslag (COM(2014)397 final) till revidering av EU:s avfallsdirektiv som har varit på remiss under 2014. Cirkulär ekonomi är en ekonomisk modell som är motsats till linjär ekonomi som hittills har varit den dominerande. Cirkulär ekonomi lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används för att exempelvis återanvända byggnadsmaterial, möbler, 38 elektronik, bilar med mera. Detta synsätt bidrar både med jobb i förarbetningen av materialet, sortering, inhämtning och återproduktion och med en minskning av utarmningen av naturresurser. Status som tidigare har skapats genom att inhandla kapitalvaror såsom bilen, klockan eller väskan har delvis ändrats. Istället skapas status genom att konsumera tjänster som erbjuder upplevelser som i någon mening förbättrar oss som människor – allt från personliga tränare, dietister och skönhetsingrepp till resor där upplevelser och personlig utveckling kan kombineras. Förr var det lättare att köpa sig status och bekräftelse, men idag krävs annat för att förmedla bilden av att vara en lyckad person. 39 Effektiv organisation Attraktiv arbetsgivare I en globaliserad värld med snabb kommunikation och nya sätt att sprida kunskap och erbjudanden blir det viktigare att profilera sitt erbjudande som arbetsgivare.18 Under 2014 har ett kommunövergripande projekt i syfte att ta fram ett nytt arbetsgivarvarumärke för kommunen pågått och från 2015 planeras förstärkningar av intern och extern kommunikation kring arbetsgivarvarumärket. Ett av skälen till nytt arbetsgivarvarumärke är anpassning till kommunens varumärke och framtagna kärnvärden. I den nulägesmätning som genomfördes under hösten 2013 av Huddinge kommuns arbetsgivarvarumärke framkommer tydligt att många i länet inte känner till vad som kännetecknar kommunen som arbetsgivare. En ny nulägesmätning är planerad till 2016. Det finns mycket som arbetsgivare kan göra för att påverka möjligheterna att rekrytera rätt personer och även behovet av rekrytering. Några sådana saker är att använda kompetens på rätt sätt, locka nya grupper till jobben, utveckla arbetsmiljö och arbetssituation, utnyttja tekniken bättre samt skapa bättre karriärmöjligheter. Se bild nedan.19 Bild hämtad från SKL´s rapporter om rekryteringsutmaningarna, 2014 18 19 Vad är Employer Branding? SKL Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen, SKL, april 2014 40 Gemensamma värden Ett fortsatt arbete kommer att ske med att tydliggöra gemensamma värden utgående från ramverket för värdestyrning. Såväl den etiska koden som de förvaltningsspecifika värdegrunderna bidrar till att uppnå kommunens vision och målsättningar. Huddinge kommuns vision, mål och kärnvärden omfattar alla medarbetare och chefer. Den etiska koden omfattar alla och utgör kommunens grundläggande värderingar. Varje förvaltning har dessutom en värdegrund som ska styra vårt agerande i mötet med kommuninvånare, kunder och kollegor. Fakta om medarbetarna i Huddinge kommun I december 2014 hade Huddinge kommun cirka 6 200 anställda och var med det den näst största arbetsgivaren i Huddinge. De senaste åren har antalet anställda i Huddinge kommun ökat. Bland våra största yrkesgrupper finns lärare, barnskötare och förskollärare. En stor andel arbetar också som undersköterskor, vårdare, vårdbiträden samt socialsekreterare. Cirka 80 procent av de anställda är kvinnor och 20 procent män. Medelåldern är 45 år. Personalförsörjning i Huddinge kommun Personalomsättningen, det vill säga andelen tillsvidareanställda som avslutat sin anställning i kommunen, har sedan 2012 minskat något och var för 2014 8,7 procent. Cirka 15 procent av kommunens tillsvidareanställda är 60 år eller äldre. Fördelningen mellan åldrarna 60-67 år är relativt jämn vilket bör leda till en jämn takt i generationsväxlingen, sett till kommunen som helhet. Se bild nedan.20 20 Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel för 2015 41 Pensionsprognos 2013-2018 103 123 124 122 200 132 130 100 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Antal tillsvidareanställda som fyller 65 år Pensionsprognos. Antalet tillsvidareanställda som fyller 65 år aktuellet år. Hämtat ur LIS. Befolkningen kommer mellan 2013-2019 att öka med drygt 10 procent vilket kommer att få konsekvenser för kommunens verksamhet totalt sett. De verksamheter som utifrån prognosen kommer att bli mer berörda än andra är grundskolan och äldreomsorgen. Inom båda dessa verksamheter råder även en konkurrensutsättning från privata aktörer som kan påverka behovet av arbetskraft.21 I riket är rekryteringsbehovet störst i antal inom socialtjänst och äldreomsorg samt inom förskola och skola. En tredjedel av medarbetarna i skola, förskola och omsorgen kommer att vara nya 2019 jämfört med 2010. 22 Under senare år har dock intresset bland unga ökat och det är fler förstahandssökande till utbildningar som leder till jobb inom välfärdssektorn. 27 procent fler vill läsa till lärare (inkl. förskolelärare) våren 2014 jämfört med våren 2013. 20 procent fler vill bli socionomer.23 Bristyrkesgrupper i Huddinge kommun24 På fem till tio års sikt kommer den demografiska utvecklingen i kombination med svagt intresse för lärarutbildningarna och en hög medelålder bland yrkesverksamma inom flera yrken leda till en bristsituation. Mer specifikt gäller detta gymnasielärare i yrkesämnen, specialpedagoger, lärare i estetiska och praktiska ämnen och förskollärare. Vad gäller barnskötare och elevassistenter är bilden den omvända då det kommer att råda ett överskott i arbetskraftsutbudet. Huddinge kommun har ambitionen att öka andelen pedagogiskt utbildad personal inom förskolan men har enligt Skolverkets jämförelsetal för 2013 en låg andel förskollärare, 31 procent. Detta kan jämföras med Stockholms läns förskollärartäthet som uppgår till 38 procent och rikets som uppgår till 56 procent25. Vad gäller undersköterskor ses en begynnande brist26. Här bidrar svagt intresse för omvårdnadsutbildningar, en hög medelålder bland de yrkesverksamma samt en växande andel äldre i befolkningen till att utbudet inte kommer att täcka efterfrågan på fem till tio års sikt. Vad gäller vårdbiträden kommer det att råda ett överskott av arbetskraftsutbudet. Vad gäller socialt arbete råder det, enligt arbetsförmedlingens 21 Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel för 2015 22 Sveriges viktigaste jobb/Framtidsbranscher, SKL, http://www.sverigesviktigastejobb.se/harfinnsjobben/framtidsbranscher.1954.html 23 Vägval för framtiden – utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025, SKL, 2014 24 Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel för 2015 25 Skolverkets jämförelsetal Förskola, Anställda, andel (%) åa med förskollärarutbildning, kommunal regi, 2013 26 Arbetsförmedlingen: ” Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2015 och en långsiktig utblick” Ura 2014:4 42 bedömning, en balans på arbetsmarknaden avseende socialsekreterare, biståndsbedömare och kuratorer. På fem till tio års sikt prognostiseras denna balans fortsätta råda. Dock ses i Huddinge en utmaning i att säkerställa tillgång på yrkeserfarna socionomer, vilket föranleder åtgärder. På längre sikt kommer den höga efterfrågan på dataspecialister att kvarstå, men vad gäller systemförvaltning och systemadministration råder balans. Ett överskott ses för data/IT-yrken med kortare utbildningskrav som drifttekniker och supporttekniker.27 Det råder brist inom flertalet ingenjörsgrupper och bristen väntas bestå även på längre sikt. Engagerade och professionella chefer På grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn, framförallt förutspås det bli brist på chefer.28 19 procent av Huddinge kommuns chefer kommer att gå i pension inom en sjuårsperiod och inom vissa verksamhetsområden är utmaningen ännu större, exempelvis förskolan samt inom miljö- och samhällbyggnadsförvaltningen. Detta är procentuellt mycket högre än för kommunen som helhet.29 En viktig del i kommunenes arbete med chefsförsörjning är att ha en tydlig ledarskapsmodell kopplad till kommunens vision, mål och kärnvärden. Under 2015 kommer arbete att pågå med att ta fram en ny personalpolicy innehållande en förnyad ledarskapsmodell. För att stärka och stötta chefer i sitt uppdrag har Huddinge kommun ett omfattande ledarutvecklingsprogram som ständigt förnyas och utvecklas för att möta organisationens behov. Förändringar som kommer att ske under 2015 är bland annat ett gemensamt chefsintroduktionsprogram som en del i nya chefers introduktion, ett ramavtal inom ledningsgruppsutveckling, teamutveckling och chefscoachning, e-utbildning inom arbetsmiljö. Förbättringar inom ledarutvecklingsprogrammet för 2015 och framåt är bland annat att utbudet av utbildningarna i högre grad ska anpassas efter till exempel chefserfarenhet. Ett annat förbättringsområde är en pågående utredning av utbildningsplattform, det vill säga system för att hantera bland annat e-utbildningar, kursadministration och uppföljning av utbildningar. Huddinge kommuns Ledarutvecklingsprogram omfattar även ett chefsförberedande program som genomförs tillsammans med Södertälje kommun och Södertörns brandförsvarsförbund. Engagerade och professionella medarbetare Medarbetarskapet som utvecklingsfilosofi handlar om att medarbetare är delaktiga, engagerade och ansvarstagande. Det handlar om att medarbetare ges inflytande att påverka och att ta initiativ samtidigt som arbetsgivare/chefer stöttar medarbetarna i deras aktiva medarbetarroll.30 Medarbetarna i Huddinge kommun visar i medarbetarenkäten sammantaget att de upplever sig vara delaktiga, ansvarstagande, tar initiativ samt nöjda med ledarskapet. För att följa medarbetarnas och organisationens engagemang bör kommunen fortsätta mäta Hållbart 27 Arbetsförmedlingen: Var finns jobben? Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick. Ura 2014:1 Vägval för framtiden – utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025, SKL, 2014 29 Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel för 2015 30 Medarbetarskap på 60 minuter, Stefan Tengblad, Högskolan i Skövde universitet, maj 2010 28 43 Medarbetarengagemang (HME) som är ett mått framtaget av Sveriges kommuner och landsting och som mättes första gången i kommunen 2014. Ökad individualisering ställer krav på arbetsgivaren. Istället för lika för alla kommer individualiseringen av villkor vara ett kännetecken hos de arbetsgivare som är attraktiva i framtiden. Individer har olika önskemål och arbetsgivare bör därför ha en viss flexibilitet i frågor som förmåner, arbetstid och villkor etcetera 31 Huddinge måste fortsätta att utveckla och marknadsföra de förmåner som finns samlade i Förmånsmenyn där individualiserad information möjliggörs på ett tillgängligt sätt. Goda förutsättningar Sex av tio unga kan tänka sig en framtid i välfärdssektorn. Ungdomarna tycker att offentliga sektorn har meningsfulla och roliga jobb med goda framtidsutsikter och arbetsvillkor och med möjlighet att träffa mycket människor.32 Men välfärdens yrken förknippas inte med höga löner, goda karriärvägar eller bra arbetsmiljö33. Att tydligt kommunicera kring Huddinge kommun i avseendena arbetsmiljö och karriärvägar kan vara en framgångsfaktor för att attrahera arbetskraft. Hållbart arbetsliv I jämförelse med andra länder i Europa ligger den svenska sjukfrånvaron bland anställda på en genomsnittlig europeisk nivå 2013. Sedan 2010 har Sverige haft en snabbare ökningstakt i sjukfrånvaron bland de anställda jämfört med genomsnittet i Europa.34 Inflödet av nya sjukskrivna fortsätter att öka i Sverige. Sjukfallens varaktighet fortsätter också att öka. Nästan 15 procent av uppgången i antalet pågående sjukfall bland de som är sysselsatta kan förklaras av en ökning i sysselsättningen. Vård- och omsorgspersonalen är den yrkesgrupp bland kvinnor som har störst antal sjukfall. Städare, förskollärare och fritidspedagoger samt sjuksköterskor är andra vanliga yrkesgrupper bland kvinnor som har antal sjukfall som klart överstiger genomsnittet. Bland grundskollärare har de anställda kvinnorna däremot en lägre sjukfrånvaro än genomsnittet.35 Ökningen av den psykiska ohälsan spelar en viktig roll. Diagnossammansättningen i inflödet fortsätter att förändras i riktning mot en allt större andel nya sjukskrivningar inom de psykiska diagnoserna. Dessa diagnoser är vanligare bland kvinnor. De har dessutom i genomsnitt en längre varaktighet än andra stora diagnosgrupper.36 Många kommuner behöver göra mer för att förebygga, upptäcka och agera vid psykisk ohälsa bland den egna personalen. För många anställda per chef och frånvaro av viktiga rutiner som rör psykisk ohälsa är vanliga brister hos 31 Vad är Employer Branding? SKL Unga jobbar gärna i välfärden, 2013-08-13,artikel på www.skl.se/press/debattartiklar 33 Jobbet och lönen - hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner, SKL, september 2013 34 Sjukfrånvarons utveckling - Delrapport 1, år 2014, 2014:12, Försäkringskassan, juni 2014, ISSN 1654-8574 35 Sjukfrånvarons utveckling - Delrapport 1, år 2014, 2014:12, Försäkringskassan, juni 2014, ISSN 1654-8574 36 Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, år 2014, 2014:18, ISSN 1654-8574, nov 2014, Försäkringskassan 32 44 kommunerna.37 Storleken på arbetsgruppen samt lönenivån förklarar ungefär 50 procent av nivån på långtidssjukfrånvaron.38 Sjukfrånvaron i Huddinge kommun ligger över såväl riks- som länsgenomsnittet och har ökat de senaste åren. Sjukfrånvaron för 2014 var 7,5 procent. Kvinnor har betydligt högre sjukfrånvaro än män. Ett aktivt arbete i syfte att minska sjukfrånvaron pågår i kommunen och en extern genomlysning av kommunens rehabiliteringsarbete har genomförts. En ny handbok för rehabiliteringsarbetet är framtagen och processen för det systematiska arbetsmiljöarbetet är omarbetad. Riktade åtgärder med stöd från Personalhälsan sker och kommer att fortsätta för de enheter som har en hög sjukfrånvaro. Kompetensutveckling och karriärmöjligheter Kommunen som attraktiv arbetsgivare behöver avsätta förvaltningsspecifika, såväl som kommunövergripande, resurser för kompetensutveckling. Rätt kompetens för arbetet möjliggör en effektiv verksamhet med hög kvalitet. Det är viktigt att arbetsgivare har en strategi för att ge medarbetarna karriär- och utvecklingsmöjligheter. Det gäller både att synliggöra de karriärvägar som finns och skapa nya. Det kan handla om att införa fler och mindre karriärsteg, och skapa möjligheter att pröva chefskap i mindre skala eller utveckla möjligheter till karriärväxling – att kunna växla in och ut ur en chefsroll. Man kan också öka möjligheterna att bredda eller specialisera sig - karriär är inte bara att klättra uppåt39. Lönebildning 2013 slöts treåriga löneavtal och industrins avtal var i princip normerande. Avtalen ger löneökningar på drygt 2 procent per år och är bland de lägsta treårsavtalen på länge.40 Den genomsnittliga löneökningstakten bedöms dock bli högre i kommunal sektor i förhållande till privat sektor då efterfrågan på personal ökar mer i denna sektor än i näringslivet, särskilt inom omsorg och utbildning41. Det finns könsskillnader vad gäller lön som kvarstår även när statistiken rensats från faktorer som att män och kvinnor delvis arbetar inom olika yrken och sektorer. För hela arbetsmarknaden har män i snitt 5,8 procent högre lön efter att statistiken rensats för dessa faktorer. Kommunal sektor har dock minst skillnader vilka uppgår till 0,9 procent. Antalet sifferlösa avtal ökar. 2011 omfattades 11 procent av sifferlösa avtal, men denna andel kommer att fördubblas till 2015. En bidragande orsak är avtalet för kommunalt anställda lärare samt avtalet för kommunalt anställda tjänstemän. Inom den kommunala sektorn är därmed endast avtalet mellan SKL och Svenska Kommunalarbetarförbundet siffersatt från och med 2015.42 37 Dagens samhälle, debattartikel Stora personalgrupper ger psykisk ohälsa, 23 juni 2014 av Rickard Bracken 38 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2014 39 Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen, SKL, april 2014 40 Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel för 2014, KS-2012/1177.199 41 Konjunkturinstitutet: Konjunkturläget Mars 2014 42 Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel för 2015 45 Sund ekonomi Ekonomisk utveckling internationellt. Global konjunktur i otakt 43 Det globala konjunkturläget i omvärlden är splittrat. Delar av världsekonomin visar en god utveckling medan den på andra håll är svagare. USA och Storbritannien visar en relativt stark tillväxt som främst beror på att investeringarna ökat snabbt. Tillväxten i euroländerna är däremot mycket svagare. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i bland annat Kina. Tyskland som vanligtvis är en stor drivkraft i euroområdet har på grund av låg efterfrågan tappat fart. Även i flera tillväxtekonomier som Ryssland och Brasilien har utvecklingen varit svag. Råvarupriserna som väntas ha en fortsatt mycket svag utveckling bedöms däremot ge en positiv stimulans till tillväxten och öka konsumtionen i många länder framöver. Både livsmedelspriserna och råoljepriset befinner sig på den lägsta nivån sedan år 2010. Sammantaget väntas den globala BNP-tillväxten öka med i genomsnitt 3,9 procent per år 2015-2019. Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet lider av en alltför låg inhemsk efterfrågan. Både offentlig konsumtion och privat konsumtion växer svagt och trots tillgång till kapital och låga räntor är investeringsuppgången i euroområdet väldigt trög. Riskerna för en svagare utveckling dominerar fortfarande bland annat på grund av geopolitiska händelser, såsom konflikten i Ukraina, men även på grund av den höga offentliga skuldsättningen samt andra strukturella problem. Även om resultaten av den Europeiska Centralbankens (ECB) banköversyn gav positiva besked och visar att risken för en kreditåtstramning har minskat, är detta inte helt uteslutet. Inflationen i euroområdet har fortsatt falla och ligger under ECB:s mål om cirka två procent. För att få upp inflationen och tillväxten har ECB lanserat nya åtgärder som ska bidra till att öka balansräkningens omslutning och på så vis få igång kreditgivningen. De närmaste åren väntas den offentliga sektorn i stora delar av euroområdet fortsätta stärka sitt offentliga sparande. I takt med att den expansiva penningpolitiken får större genomslag kommer investeringar och konsumtion att öka. Arbetslösheten och det låga resursutnyttjandet kommer att ge en fortsatt låg inflation vilket för med sig en period med låga räntor även framöver. KI prognostiserar att BNP-tillväxten i euroområdet landar på 1,1 procent 2015 och på 1,6 procent 2016. (Det finns ingen statistik för åren längre fram). Ekonomisk utveckling i Sverige Trög återhämtning i svensk ekonomi 44 Den svaga konjunkturutvecklingen i världen, främst i euroområdet, gör att återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Den svaga efterfrågan har hållit tillbaka den svenska exporten och indirekt även näringslivets investeringar. Exporten väntas öka från 2,4 procent år 2014 till cirka 5,0 procent per år 20162017. Det är ingen särskild stark utveckling ur ett historiskt perspektiv, vilket innebär att exporten inte är en lika stor drivkraft som under tidigare konjunkturåterhämtningar. Det gör att den inhemska efterfrågan blir en allt viktigare faktor i återhämtningen. De senaste åren har efterfrågan därför hållits uppe genom en expansiv finanspolitik med allt lägre räntor för att på så vis öka 43 44 KI:s rapport Konjunkturläget december 2014 och KI:s hemsida http://www.konj.se/1129.html KI:s rapport Konjunkturläget december 2014 och KI:s hemsida http://www.konj.se/1129.html 46 hushållens konsumtion. Enligt KI väntas den för svensk import mest viktiga investeringsutvecklingen i euroområdet inte växla upp förrän i slutet av 2015. Sverige beräknas därmed inte nå någon konjunkturell balans förrän år 2017. Sammantaget beräknar KI att BNP-tillväxten i svensk ekonomi ökar med i genomsnitt 2,4 procent per år 2015-2019. Sysselsättningen fortsätter att växa 45 Trots en relativt låg tillväxt har sysselsättningen i landet utvecklats överraskande bra. Samtidigt har arbetslösheten hållit sig oförändrad, vilket i stort beror på att antalet personer i arbetskraften har fortsatt öka. I december 2014 uppgick arbetslösheten till 7,0 procent, enligt SCB. Sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta i förhållande till hela befolkningen, uppgick samma period till 65,9 procent. Sedan år 2005 har befolkningen i förvärvsaktiv ålder (16-64 år) ökat med cirka 200 000 personer. Det största tillskottet till arbetskraften har under perioden 20052013 utgjorts av personer födda utanför Europa. Trots att gruppen endast uppgick till omkring sex procent av befolkningen år 2005 svarade den för drygt 60 procent av arbetskraftsökningen mellan 2005 och 2013 samt för något mindre än 60 procent av sysselsättningsökningen. De kommande åren väntas de utbudsstimulerande åtgärderna nästan nå full effekt och sysselsättningsuppgången kommer då lyckas slå igenom tydligare på arbetslösheten. År 2018 och 2019 väntas arbetslösheten nå sin jämvikt och landa på 6,6 procent. Fortsatt låg inflation 46 Den svaga konjunkturen i omvärlden och i Sverige har gett en låg inflation i flera år. Under 2014 har inflationen mätt med KPIF (KPI med fast bostadsränta) legat på endast 0,5 procent. Den låga nivån är delvis en följd av låga energipriser men även en följd av att priserna på varor och tjänster har varit låga. I februari 2015 sänkte Riksbanken reporäntan till minus 0,1 procent och signalerade att den kan komma att sänkas ytterligare för att stiga mot sitt mål om 2 procent. KI:s bedömning är att inflationen inte uppnår 2 procent förrän år 2018. Nyckeltal 47 Årlig procentuell förändring 48 respektive procent BNP till marknadspris BNP kalenderkorrigerad Antal sysselsatta Arbetslöshet, inkl. heltidsstud. Arbetade timmar totalt Timlöner hela ekonomin Timlön kommuner KPI KPIF (med fast bostadsränta) Reporänta (vid årets slut) Tioårig statsobligationsränta 2014 1,7 1,9 1,5 7,9 1,6 3,0 3,0 -0,2 0,5 0,00 1,7 2015 2,3 2,0 1,2 7,7 1,6 2,9 3,0 0,1 0,8 0,00 1,4 2016 3,1 2,8 1,2 7,4 1,9 3,0 3,0 1,0 1,3 0,25 2,1 2017 2,7 2,9 1,2 7,0 2018 2,3 2,4 1,1 6,6 2019 1,7 1,7 0,5 6,6 2,3 1,7 0,75 2,7 2,7 1,9 1,25 3,3 2,8 2,1 1,75 3,9 45 SKL:s ekonomirapport december 2014. KI:s rapport Konjunkturläget december 2014 47 KI:s hemsida http://www.konj.se/1129.html 48 Procent avser arbetslöshet, reporänta samt tioårig statsobligation (vid årets slut), övriga nyckeltal visar årlig procentuell förändring. 46 47 Kommunsektorn Kommunsektorns resultat 49 År 2014 väntas kommunsektorn (kommuner och landsting) uppnå ett resultat på 9 mdkr. Det motsvarar 1,2 procent av skatter och generella bidrag, vilket är lägre än målet för god ekonomisk hushållning om 2 procent. Året därefter väntas resultatet uppgå till endast 5 mdkr trots att det i prognosen ingår skattehöjningar med i genomsnitt 14 öre. Kommunernas sammanlagda resultat år 2014 väntas bli 5 mdkr. Det är en försämring med cirka 10 mdkr jämfört med år 2013. Den stora orsaken till resultatförsämringen (8 mdkr) avser engångsintäkter i form av återbetalningar från AFA försäkringar. En faktor som framöver kommer att påverka kommunernas ekonomi mer än normalt, är behoven av de demografiska förändringarna. När behoven växer, växer även kostnaderna. Under de senaste tio åren har de demografiska förändringarna inneburit ökade resursbehov med 0,5 procent per år. De fem kommande åren beräknas dessa uppgå till omkring 1,3 procent per år. Den största kostnadsökningen väntas ske inom skolans område men även inom hemtjänsten. I SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden presenteras möjliga åtgärder att möta utmaningen att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Den beskrivna demografiska utvecklingen och en stigande efterfrågan på välfärdstjänster riskerar att skapa ett gap mellan denna efterfrågan och vad det offentliga åtagandet kan erbjuda. I rapporten konstateras att välfärdsstaten har finansieringsproblem men de är inte oöverstigliga. Rekommendationerna är: Effektivisering och utvärdering. Utveckla bättre information om produktiviteten i offentligt finansierade tjänster för att kunna värdera effektiviteten i välfärdstjänsterna och utmana utföraren av välfärdstjänster vad gäller kostnadseffektivetet, kvalitet och nyskapande. Mer försäkring. Skilj finansieringen för välfärdstjänsterna och socialförsäkringarna. Utvärdera om försäkringslösningar på andra områden kan införas, i första hand en obligatorisk äldreomsorgsförsäkring. Ta fram principer för hur egenavgifter ska utformas och användas. Fler arbetade timmar. Upprätthåll ett högt arbetskraftsdeltagande. Pensionsreformen ger positiva drivkrafter till arbete men åtgärder för förbättrad arbetsmiljö och omställning under livet krävs för att ett förlängt arbetsliv ska kunna realiseras. Höjd skatt i ett antal kommuner 2015 50 Inför 2015 höjer 85 av landets 290 kommuner sin skatt medan fyra kommuner sänker den. Sju landsting höjer skatten varav fyra av dessa är skatteväxlingar då verksamhet flyttats från kommunerna till landstingen. Inget landsting sänker skatten. Den genomsnittliga totala kommunalskatten för riket ökar från 31,86 till 31,99 procent. Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen ligger på 20,70 procent och den landstingskommunala på 11,29. 49 SKL:s Ekonomirapport december 2014. SCB:s hemsida http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Offentlig-ekonomi/Finanserfor-den-kommunala-sektorn/Kommunalskatterna/11849/11856/Behallare-for-Press/380062/ 50 48 Stockholms län har 2015 en genomsnittlig kommunalskatt på 18,43 kronor, en ökning med 16 öre jämfört med året innan, och en total skattesats på 30,53 kronor. Huddinges kommunalskatt är oförändrad jämfört med 2014 och uppgår till 19,85 kronor. Den totala skattesatsen uppgår till 31,95 kronor. Skatteunderlagets utveckling I prognosen för åren 2014-2018 har SKL i december 2014 nedreviderat skatteunderlagets utveckling för 2014 jämfört med oktoberprognosen. Orsaken är att flera inkomstslag utvecklats svagare än beräknat. Under det tredje kvartalet 2014 reviderades nationalräkenskaperna historiskt. Revideringen visar på att produktivitetsutvecklingen i ekonomin varit betydligt svagare än vad tidigare statistik visat. Kort sagt innebär det att utrymmet för löneförhöjningar är mindre än man tidigare trott, vilket är orsaken till SKL:s nedrevideringar för åren 2016-2018. Prognos på skatteunderlagets utveckling 2014-2018 Förändring i procent SKL, dec 2014 SKL, okt 2014 ESV, sep 2014 2014 3,3 3,5 3,5 2015 5,2 5,1 4,3 2016 4,7 5,1 4,8 2017 4,5 4,8 4,8 2018 4,2 4,5 4,3 Riksdagens beslut om budget Den 3 december beslutade riksdagen att anta Alliansens gemensamma budgetmotion för 2015. Det innebar bland annat att regeringens förslag om höjda sociala avgifter för ungdomar och sänkt skatt för pensionärer inte genomförs nu. Budgetbeslutet innebär också att det fortfarande är oklart om de riktade statsbidragen till kommunerna. Efter decemberöverenskommelsen om att en minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget har regeringen aviserat att den kommer att lägga fram ändringar i budgeten i samband med vårpropositionen i april. De stora riktade satsningarna görs inom barn- och utbildningsområdet och är i stort sett jämförbara mellan alliansen och regeringen, men med olika inriktning. Riktade medel avsätts för att minska barngrupperna i förskola och fritidshem. En motsvarande satsning föreslogs även i regeringens proposition. Alliansen föreslår att tioåring grundskola införs och att ett särskilt lågstadielyft genomförs. Förutom förslaget om tioåriggrundskola fanns liknande satsningar på lågstadiet med även i regeringens budgetproposition. När SKL har besked om innehållet i de olika utgiftsområdenas ramar kommer de att redovisa en specifikation över de riktade statsbidragen. Förändringar i kommunala utjämningssystemet Inför 2014 genomfördes förändringar av det kommunala utjämningssystemet. I huvudsak var det systemet för kostnadsutjämning som förändrades, men även marginaleffekterna för de kommuner som betalar en avgift i inkomstutjämningen reducerades. För Huddinge kommun motsvarade förändringarna ett kraftigt minskat bidrag med fullt genomslag 2016, vilket innebär en succesiv anpassning under 2014-2016. Främst är det förändringarna av modellen för individ- och familjeomsorg som slagit negativt för kommunen. Statskontoret har på regeringens uppdrag utrett delmodellen för individ- och familjeomsorg och föreslagit förändringar som preliminärt beräknas innebära ytterligare försämrat utfall för 49 Huddinge. Det finns idag inga beslut om hur Statskontorets förslag kommer att hanteras. I januari 2015 remitterade finansdepartementet en promemoria där det föreslås, i enlighet med vad regeringen aviserade i budgetpropositionen, att inkomstutjämningsavgiften höjs för de kommuner och landsting som betalar avgift från 1 januari 2016. Det ska ske genom en återgång till de regler för beräkning av inkomstutjämningsavgifter som gällde fram till utgången av 2013. Som en följd av detta föreslås även att den särskilda kompensationen, knuten till den tidigare förändringen av inkomstutjämningen, avskaffas och att ett nytt införandebidrag införs för att mildra effekterna av detta förslag. Preliminärt beräknas föreslagna förändringar förbättra utfallet för Huddinge. Socialstyrelsens föreskrifter för äldreboenden I tidigare års planeringsförutsättningar har Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden lyfts fram som en stor utmaning för kommunsektorn. Föreskrifterna beslutades att träda i kraft den 31 mars 2015. Under 2014 har Socialstyrelsen fortsatt sitt arbete med att färdigställa föreskrifter som ska gälla alla särskilda boenden (föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden). Dessa har varit på remiss till och med den 29 december 2014. Socialstyrelsen planerar för att föreskrifterna ska träda i kraft redan den 31 mars 2015, vilket förutsätter att regeringen lämnar sitt medgivande, enligt en ny förordning från i somras. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen bedömer den rådande kvaliteten i äldreomsorgen olika och hur bestående kvalitetsförbättring bäst uppnås, samt hur föreskrifterna ska finansieras. SKL skriver i sitt yttrande att det tillvägagångssätt som Socialstyrelsen ger uttryck för i sina föreskrifter och allmänna råd är inte är ändamålsenligt utan riskerar att öka administration och kostnader utan motsvarande kvalitetsökningar. Någon skarp konsekvensanalys har alltså inte gjorts och SKL anser att föreskrifterna och de allmänna råden inte ska införas och rekommenderar Socialstyrelsen att inte fatta beslut om föreskrifterna. Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har i sitt remissvar ställt sig bakom SKLs yttranden. Det är alltså fortfarande oklart om införandet av föreskrifterna. Huddinges ekonomiska situation åren 2014 och 2015 Resultatet för år 2014 uppgår till 185 mnkr och innebär att såväl balanskravet som det ekonomiska målet och det budgeterade resultatet klaras med god marginal. Förklaringen är främst ett bättre resultat för nämnderna gentemot budget. Exklusive exploateringsvinster och övriga reavinster uppgår resultatet till 100 mnkr. Det ger en resultatmarginal (resultat i förhållande till skatteintäkter) med 2,0 procent. Verksamhetens nettokostnader (exklusive exploatering) ökar med 4,7 procent, vilket är ungefär samma nivå som förra året (4,9 %) och som snittet för de senaste fem åren (3,7 %). Skatteintäkter och utjämning växer långsammare och uppgår till 2,4 procent. Det är en lägre ökningstakt än både förra året (6,0 %) och snittet för de senaste fem åren (4,2 %). Kommunen har haft en stabil och positiv ekonomisk utveckling de senaste fem åren. En kombination av tydlig resultatfokus och väl fungerande uppföljningsprocess i organisationen kombinerat med genomförda effektiviseringar samverkar. Såväl resultat som resultatmarginal har uppfyllt målet för god ekonomisk hushållning. 50 Årets resultat - Mnkr Resultat exkl. expl o reavinster - Mnkr Ekonomiskt mål - Mnkr Resultat per invånare - kr Resultatmarginal Nettokostnadsökning Skatter o bidrag ökning Resultat i procent av skatt och utjämning 2010 243,6 196,0 72,3 2 012 4,6% 3,4% 5,6% 2011 245,3 133,7 40,8 1 350 3,0% 4,9% 3,8% 2012 172,7 154,4 38,1 1 529 3,4% 3,5% 3,3% 2013 183,7 159,1 58,5 1 552 3,3% 4,9% 6,0% 2014 185,0 99,9 40,9 959 2,0% 4,7% 2,4% 4,6% 3,1% 3,4% 3,3% 2,0% Nämndernas resultat för år 2014 visar en positiv avvikelse från budget med 56 mnkr. Samhällsbyggnadsnämnden (17,6 mnkr), gymnasienämnden (12,1 mnkr), äldreomsorgsnämnden (9,3 mnkr) och förskolenämnden (6,9 mnkr) uppvisar de största överskotten. Kommunstyrelsen (3,8 mnkr), grundskolenämnden (2,8 mnkr) och socialnämnden (2,5 mnkr) avslutar också året med överskott. Resterande nämnders avvikelser kan betraktas som små. Nettokostnadsökning 2014/2013 Revision Miljö- och hälsoskydd Arbetsmarknadsåtgärder Vård och behandling Nämnd, ledning och övergrip. Grundskola, fritidshem Gymnasiesärskola och särvux Procent 30 21 19 7 6 6 5 Nettokostnadsökningen mellan verksamheterna varierar. Revision, miljö- och hälsoskydd samt arbetsmarknadsåtgärder visar störst ökning mellan åren 2013 och 2014. Ökningen beror på högre konsultkostnader inom revision och på högre personalkostnader inom miljö- och hälsoskydd. Inom arbetsmarknadsåtgärder har kostnaderna totalt sett minskat (-3,5 mnkr) samtidigt som bidragsintäkterna minskat nästan tre gånger mer än kostnaderna (-9,1 mnkr). Detta bidrar till att arbetsmarknadsåtgärder visar den tredje största nettokostnadsökningen bland kommunens verksamheter. För övriga verksamheter beror ökningen i huvudsak på ökade volymer. Det budgeterade resultatet för 2015 är fastställts till 201 mnkr, inklusive exploateringsvinster med 170 mnkr. Det ekonomiska målet uppgår därmed till 31 mnkr. Det innebär en resultatmarginal med 0,6 procent av skatter och utjämning. Den totala budgetramen för nämnderna har räknats upp med 5,7 procent jämfört med utfallet för 2014. Uppräkningen inkluderar volymer, lokaler, IT, generell uppräkning, gemensam utveckling och riktade satsningar. I förhållande till budget för år 2014 har nämndernas ramar räknats upp med 4,5 procent. 51 Kommunstyrelse Förskolenämnd Grundskolenämnd Gymnasienämnd Socialnämnd Äldreomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Revision Överförmyndarverksamhet Summa nämnder Uppräkning budget 2015 i procent jämfört med Utfall 2014 Budget 2014 4,3 3,1 5,5 4,5 6,6 6,4 2,9 0,4 5,0 4,7 5,4 3,8 3,8 3,3 16,4 7,4 -6,4 -1,9 28,6 3,1 -13,6 -14,0 5,7 4,5 Utgångsläget ser relativt bra ut för nämnderna till följd av en ekonomi i balans och uppräkningar med 1-2 procent utifrån antagen volymtillväxt eller riktade satsningar. Inga särskilda effektiviseringar finns inlagda för året. Den generella uppräkningen uppgår till 2 procent för löner och övrigt. Uppräkningen för hyror är 0,6 procent då KPI-förändringen beräknas bli liten. Specifikation av uppräkningar Budget 2014 Bidrag, omprio, mm Volymer Lokaler IT Generell uppräkning Effektivisering Gemensam utv Riktad satsning Plan 2015 Mnkr 4 853,6 -83,0 81,9 27,3 4,0 93,4 0,0 1,0 22,3 5 000,5 % -1,7 1,7 0,6 0,1 1,9 0,0 0,0 0,5 3,0 För äldreomsorgsnämnden och socialnämnden behöver kostnads- och volymutvecklingen följas noga. Äldreomsorgsnämnden visar på en kostnadsökning med 6 procent de senaste fem åren. Inom socialnämnden är det arbetsmarknadsåtgärder som ökat mest (10 %) de senaste fem åren. Samtidigt har kostnaderna inom exempelvis ekonomiskt bistånd börjat minska sedan år 2013. Gymnasienämnden har haft en minskad volymutveckling på en pressad marknad. Efterfrågan på gymnasieplatser i regionen har därmed varit liten. Från och med 2016 beräknas volymerna öka igen och efterfrågan på platser blir därmed större. För förskolenämnden och grundskolenämnden är volymutvecklingen relativt hög och kommer att fortsätta öka de kommande åren. Sammantaget innebär detta ett antal utmaningar för nämnderna som gör att det krävs en fortsatt noggrann uppföljning av kostnads- och volymutvecklingen för de kommande åren. 52 Huddinges ekonomiska situation åren 2016 – 2018 Utifrån uppräkningen av skatteunderlaget och gällande befolkningsprognos beräknas skatteintäkterna för åren 2016-2018 öka med i genomsnitt 4,6 procent, vilket är en relativt bra nivå. Den prognostiserade befolkningsökningen framöver innebär ökade volymer för alla kommunens verksamheter och kostnaderna, exklusive exploatering, beräknas också öka med 4,6 procent. Den relativt låga resultatnivån på 0,6 procent som budgeterats för 2015 kvarstår alltså i slutet av perioden. För 2016 har kostnaderna beräknats öka mer än intäkterna och resultatnivån är då bara 0,1 procent av skatter och utjämning. Förändring i procent Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och utjämning 2015 4,7 4,6 2016 4,5 4,0 2017 4,6 5,2 2018 4,8 4,7 För att uppnå en resultatmarginal som är förenligt med god ekonomisk hushållning och för att målet om långsiktig balans ska nås, bör eftersträvas en marginal på en till två procent. En sådan resultatmarginal ger ett mycket bra utgångsläge även sett över en längre period. I den fortsatta budgetprocessen inför Mål och budget 2016 kommer nya prognoser för skatteunderlagets utveckling, uppdatering av kommunens befolkningsprognos och uppdatering av övrig kommunal utjämning att följas noga. Även att följa hur de riktade statsbidragen till kommunerna, särskilt till förskola och skola, kommer att utformas och innehållet i vårpropositionen blir viktigt i den fortsatta processen. I den preliminära ekonomiplanen för 2016-2018, som redovisas mer i detalj längre fram i dokumentet, är det inte inlagt något särskilt krav på effektivisering av verksamheterna. Med hänsyn till den låga resultatnivån kommer prioriteringar, generella och riktade effektiviseringar att vara delar som behöver beaktas i den fortsatta dialogen om det ekonomiska utrymmet. En procents generell effektivisering av samtliga verksamheter motsvarar cirka 50 mnkr i lägre kostnader. Budgethållning En förutsättning för en sund ekonomi i balans är god budgetföljsamhet. Både nämnderna och kommunen i sin helhet har under ett antal år haft en ekonomi i balans. En grundläggande utgångspunkt utifrån resultatmålet är att det ekonomiska utrymmet sätter gränsen för vad verksamheten får kosta under respektive år. Volymtillväxten inom verksamheterna beräknas de kommande tre åren ligga lite högre än de senaste åren, särskilt sista året för perioden. Förskolans volymer väntas öka med 30 mnkr totalt de kommande tre åren. Grundskolans beräknas få kraftiga volymökningar på 29-33 mnkr per år motsvarande period. Socialnämndens volymer ökar stabilt med 15-16 mnkr årligen. För äldreomsorgen antas volymerna öka med 22-24 mnkr per år. De generella kostnadsuppräkningarna uppgår till cirka 2,0 procent för samtliga år under perioden. 53 Tabell: Ökade volymer och lokalkostnader 2015-2018 – mnkr Mnkr Volymer Lokaler Summa 2015 81,9 27,3 2016 91,5 31,0 2017 100,3 19,3 2018 100,2 32,9 109,2 122,5 119,6 133,1 Långsiktig balans Kommunen har tre mål för att uppnå långsiktig balans. Ett finansiellt mål, ett mål för konsolidering och ett för investeringsutrymmet. Finansiellt mål Kommunens årliga finansiella mål är att resultatet ska vara positivt exklusive eventuella exploateringsvinster. Detta har under de senaste åtta åren uppnåtts. Resultatmålet enligt budget 2015 uppgår till 31 mnkr vilket motsvarar 0,6 procent av skatter och utjämning. Även med svårare ekonomiska förutsättningar bör kommunen eftersträva en rimlig resultatmarginal. Nivån kan självfallet variera över tid men bör långsiktigt uppgå till minst en procent under ekonomiskt svårare tider och helst två procent för att klara svängningar i konjunktur och oförutsedda händelser. Den högre nivån har nåtts mer än väl de senaste fem åren och det ekonomiska resultatet kan sägas ha uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning. För perioden 2015-2018 väntas dock kravet inte uppfyllas. Med senaste prognosen på skatteintäkter och utjämning skulle en resultatmarginal mellan en till två procent innebära följande resultatnivåer för åren 2015-2018: Underlag Finansiellt mål - Mnkr Resultatmål enligt ekonomiplan Resultatmarginal Resultatmarginal på 1% motsvarar Resultatmarginal på 2% motsvarar Budget 2015 30,6 Plan 2016 5,3 Plan 2017 30,7 Plan 2018 28,3 0,6% 51,4 102,8 0,1% 53,5 107,0 0,5% 56,2 112,5 0,5% 58,9 117,8 Mål för konsolidering Kommunens mål för konsolidering är att det genomsnittliga resultatet (exklusive exploateringsvinst) för den senaste femårsperioden i förhållande till eget kapital ska vara minst två procent. Med konsolidering avses att det egna kapitalet inte ska urholkas av inflationen. För att undvika urholkning bör kommunen uppnå ett resultat som åtminstone täcker inflationsuppräkningen (vilket i genomsnitt uppskattas vara två procent per år). Ett annat motiv för att redovisa överskott är att det behövs en buffert för att klara oförutsedda händelser. Under perioden 2010-2014 har den genomsnittliga konsolideringen (exklusive exploateringar) legat på 4,2 procent. Det är en mycket hög nivå och visar att kommunen haft en mycket god konsolidering av det egna kapitalet. Den genomsnittliga inflationen (KPIF) har under samma period legat på 1,0 procent. Huddinge kommuns egna kapital var 4 157 mnkr vid ingången av 2015. Ett resultat på två procent skulle innebära en resultatnivå för 2015 med cirka 83 mnkr (exklusive exploateringsvinster). Detta bör vara en långsiktig nivå att uppnå för att 54 fullt ut nå målet om en sund ekonomi och god hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Mål för investeringsutrymmet Kommunens mål för investeringar är att investeringsutrymmet inte får överstiga 100 procent över en treårsperiod. Med investeringsutrymme avses hur stora investeringarna är i förhållande till summan av avskrivningar och årets resultat. Om måttet inte överstiger 100 procent över en treårsperiod bedöms inte den planerade investeringsvolymen påverka kommunens finansiella utrymme negativt. I snitt har investeringsutrymmet för treårsperioden 2014-2012 legat på 82 procent men under det enskilda året 2012 var investeringsutrymmet 121 procent. År 2013 uppgick utrymmet till 41 procent och år 2014 till 87 procent. Tabellen nedan visar att den låga resultatnivån i förhållande till en högre investeringsnivå gör att utrymmet för investeringar för de kommande åren inte täcker kommunens planerade investeringar under åren 2015-2018 om samtliga investeringar genomförs. Utrymme för investeringar Avskrivningar Årets resultat Summa Investeringar Investeringsutrymme 2015 115 201 315 469 149% 2016 127 105 232 357 154% 2017 143 181 323 327 101% 2018 159 178 337 430 127% Tar man hänsyn även till Huges investeringar behöver den långfristiga upplåningen inom kommunkoncernen öka. Lokaler Idag uppgår kommunens lokalyta för verksamhetslokaler till 446 000 kvm. Huge fastigheter AB förvaltar 425 000 kvm av dessa. De totala lokalkostnaderna (verksamhetslokaler, bostadsrätter, naturvård och exploateringshus) har minskat med 1,4 procent per år under femårsperioden 20102014. I snitt utgjorde lokalkostnaderna 12,1 procent av verksamhetens totala nettokostnad. År 2014 uppgick lokalkostnaderna till 562 mnkr och utgjorde 11,7 procent av verksamhetens nettokostnad. I lokalkostnaderna ingår husbyggnadsentreprenader, fastighetsservice, material, larm, brandskydd, energikostnader samt extern hyra. Hyran utgör ungefär 96 procent av lokalkostnaderna. År 2014 ökade hyreskostnaderna med 18 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 3,5 procent jämfört med året innan. Sammantaget har hyreskostnaderna i snitt ökat med 1,5 procent de senaste fem åren. 55 Tabell: Hyreskostnader de senaste åren 600 5% 4% 3% 2% 542 523 500 492 0% 492 503 0% -2% 400 -5% 2010 2011 2012 2013 Hyreskostnader 2014 Förändring Kommunens lokalkostnader enligt lokalförsörjningsplanerna De kommande tre åren 2016-2018 beräknas lokalhyrorna öka med i genomsnitt 7,6 procent årligen om samtliga nu kända och nya objekt genomförs enligt lokalförsörjningsplanerna, se tabell nedan. Tabell: Hyresutveckling de kommande åren Hyror Årlig förändring Förändring i % 2015 568 27 5 2016 613 44 8 2017 663 51 8 2018 708 44 7 I lokalförsörjningsplanerna finns en uppskattad beräkning av nämndernas planerade behov av nya lokaler de kommande åren (2015-2018). Tabellen nedan visar att de totala investeringarna för perioden uppgår till 1 885 mnkr. De största beloppen avser grundskola, förskola samt kultur och fritid. Tabell: Totala investeringar enligt lokalförsörjningsplanerna, mnkr Lokalinvesteringar Förskola Grundskola Gymnasium Kultur o fritid Äldreomsorg Socialtjänst Totalt 2015 80 255 18 100 0 5 458 2016 96 527 13 87 0 0 723 2017 271 0 0 43 11 15 340 2018 Summa 540 271 782 0 31 0 273 43 191 11 38 15 340 1 885 Förskola Behovet av förskoleplatser bedöms öka kraftigt och därmed det långsiktiga behovet av nya permanenta förskolor om servicebehovet ska motsvara planerat bostadsbyggande i olika kommundelar. Mot bakgrund av den relativt kraftiga barnantalsökningen med cirka 1 200 förskolebarn mellan åren 2015 fram till 2024 krävs en omfattande utbyggnad av nya förskolor i kommunen. Totalt beräknas barnantalet öka med cirka 500 barn till 2018. Den största ökningen väntas ske i Sjödalen/Fullersta och Stuvsta/Snättringe. 56 Ett helt nytt bostadsområde planeras i Visättra Ängar i Flemingsberg. Bostadsutbyggnaden kommer att ske i etapper. Sammanlagt planeras cirka 670 bostäder, varav cirka 480 är student- och ungdomslägenheter. I Sjödalen-Fullersta kommer den planerade bostadsexploateringen inom Storängen och de centrala delarna av Huddinge kräva utbyggnad av ytterligare förskolor. Dessutom görs en särskild satsning på tillbyggnad av befintliga förskolor. Barnoch utbildningsförvaltningen vill utreda om det är möjligt med en utbyggnad av befintliga förskolor, där tomtytans storlek är tillräckligt stor för utemiljö/lekgård kan byggas på med ett våningsplan. Grundskola Enligt befolkningsprognosen ökar antalet elever i åldern 6-12 år i Huddinge med 2 087 personer de närmaste tio åren. Motsvarande siffra för elever i åldern 13-15 år är 1 276 personer. Fram till år 2018 väntas ökning bi 2 010 elever. Störst ökning väntas ske i områdena Sjödalen-Fullersta och Stuvsta-Snättringe. Lokalkapaciteten i kommundelen Segeltorp räcker inte till för att ta emot det ökade antalet elever. I Flemingsberg uppförs två kommunala grundskolor och en fristående grundskola för att möta kommande behov. Ytterligare en kommunal grundskola är planerad att uppföras i området. Inom Sjödalen-Fullersta planeras ett stort antal bostäder. För att möta behovet av elevplatser finns ett akut behov av skoltomter i området. Utöver detta kommer den planerade bostadsexploateringen inom Storängen och centrala Huddinge kräva utbyggnad av ytterligare grundskolor. Gymnasium I Huddinge finns fyra kommunala gymnasieskolor med cirka 3 000 inskrivna elever, varav cirka 50 procent av dessa kommer från Huddinge. Under kommande tioårsperioden kommer antalet ungdomar i åldern 16-19 år i Huddinge öka med ytterligare drygt 1 000 stycken. Det finns ett behov av fler gymnasieplatser i kommunen. I denna diskussion nämns ofta Flemingsberg som den lämpligaste kommundelen att förlägga ett nytt gymnasium till. Både på grund av närheten till det befintliga forsknings- och utvecklingscentrat i området, den kraftiga befolkningsökningen som förutspås för området samt det faktum att området idag inte har någon gymnasiekola. Äldreomsorg Befolkningsprognosen visar att antalet äldre ökar, och särskilt personer över 80 år beräknas öka med cirka 40 procent kommande tioårsperiod. I nuläget driver kommunen sju äldreboenden med 456 lägenheter i egen regi. Därutöver finns 48 lägenheter för korttidsboende och sju rum för växelboende. Kommunen köper 100 platser av externa vårdgivare. Ett 60-tal lägenheter för äldreboende uppfyller inte kraven för fullvärdiga bostäder, på grund av avsaknad av pentryn. Under kommande tioårsperiod planeras därför för successiva ombyggnationer. Nyproduktion planeras av ett nytt äldreboende på Häradsvägen med 72 eller 90 lägenheter. Därutöver föreslås ytterligare ett nytt äldreboende i centrala Huddinge eller Stuvsta. En samlad bedömning är att behoven kan tillgodoses den kommande tioårsperioden. 57 Socialtjänst Inom funktionshinderområdet (LSS) finns det i nuläget 17 enheter med 142 lägenheter som drivs i egen regi och ytterligare fyra enheter med 19 lägenheter som drivs av externa utövare. Kommunen köper 31 platser av extern vårdgivare. För funktionshinderområdet finns ett behov av 23 tillkommande lägenheter fram till 2018, följt av ytterligare 16 lägenheter till 2024. En samlad bedömning är att behoven kan tillgodoses under den kommande tioårsperioden. Kultur- och fritid I planeringen av nya lokaler förordas samutnyttjande och förvaltningsövergripande lösningar då nya lokaler planeras. Även det regionala samarbetet inom Stockholms län bör utvecklas, framförallt avseende nya idrottsanläggningar. Det finns behov av enklare idrottshallar främst i centrala Huddinge och Vårby. Behoven av förbättrade bibliotekslokaler finns framförallt i Flemingsberg och Trångsund, förutom nya lokaler för huvudbiblioteket i centrala Huddinge. Balans mellan byggande av bostäder och förskolor/grundskolor Kommunen behöver bli bättre på att få ihop balansen mellan byggande av bostäder och byggande av verksamhetslokaler, främst förskolor och grundskolor. För att åstadkomma detta har ett åtgärdsprogram med 17 punkter tagits fram. Flera av punkterna i programmet pekar på behovet av att göra en analys av hur lokalbehovet för förskolor och grundskolor utvecklas över tiden i relation till lokalkapaciteten. Analysen som grundar sig på aktuella lokalförsörjningsplaner är nu framtagen på en övergripande nivå. I detta första steg av analysen konstateras att materialet behöver förfinas för att kunna läggas till grund för en planering av nya lokaler. Det innebär främst följande vidareutveckling av analysen: 1. Att de nu använda kommundelsområdena behöver brytas ned på delområden. Till exempel ska Sjödalen-Fullersta delas upp i Sjödalen och Fullersta. Flemingsberg ska delas upp i Glömsta, Grantorp, Kästa och så vidare. 2. Att den nu gjorda analysen som omfattar fyra år (2015-2018) behöver förlängas. Fyra år är för kort tid för att kunna uttala sig om vad som behöver göras för att få balans i ett längre perspektiv. Analysen ska därför omfatta tio år (2015-2024). 3. Att önskvärd storlek av grundskoleklasser och förskoleavdelningar fastställs. En sådan genomgång behöver göras tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen. En relativt liten förändring av dessa parametrar kan innebära skillnad mellan lokalbrist och lokalöverskott. När denna analys är klar kommer åtgärder att föreslås för att få balans mellan behov och kapacitet. Resurstilldelning för lokaler Inför budgeten för 2010 infördes en särskild resurstilldelningsmodell för lokaler. Avsikten var att modellen skulle fungera som ett instrument för en långsiktighet i lokalplaneringen, där nämnderna själva prioriterar angelägna lokalprojekt inom givna ramar för de kommande åren. Resurstilldelningen skulle i huvudsak koppla till befolknings- och volymförändringar, men samtidigt ta hänsyn till vissa särskilda förutsättningar. Resurstilldelningen skulle ses som en ram, som i den ordinarie 58 budgetprocessen stäms av mot förutsättningar under den kommande planeringsperioden. Nämndernas lokalförsörjningsplaner är viktiga underlag i den processen. Grundskolenämnden har framfört behov av att se över resurstilldelningen avseende grundskolelokaler och kommunstyrelsen beslutade i september 2014 att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att inför arbetet med mål och budget 2016 göra en översyn av nuvarande modell för resurstilldelning för lokalkostnader. Arbetet ska genomföras tillsammans med förvaltningarna och vara klart till Mål och budget för 2016. Ekonomiavdelningen har fört en dialog med förvaltningarnas ekonomifunktioner och lokalfunktioner om erfarenheter av nuvarande resurstilldelningsmodell och behov av förändringar. Nuvarande modell I nuvarande modell tilldelas resurser i huvudsak utifrån befolknings- och volymförändringar. Förskolenämnden - resurstilldelning i två delar: o Kronor per varje tillkommande/avgående barn inskrivet i förskolan. o Anslag per år för övriga åtgärder som inte är kapacitetshöjande, till exempel arbetsmiljöåtgärder (1 mnkr/år). Grundskolenämnden o Resurstilldelning som ett årligt anslag som stäms av mot befolkningsprognos och lokalförsörjningsplan inför varje ny planeringsperiod. o I genomsnitt har tilldelningen varit 8 mnkr per år under perioden 2009-2014. o Utrymmet för tillkommande lokalhyror för verksamhet som köps av annan anordnare (fristående skolor, skolor i annan kommun) har ingått som en del i ordinarie peng per elev som grundskolenämnden fått sin budgetram, utifrån antagande om att en viss andel av Huddinges elever går i skola hos annan anordnare. Gymnasienämnden o Resurstilldelning med kronor per varje tillkommande/avgående elev. Övriga nämnder o Resurstilldelning där utrymmet för lokaler ingår i nuvarande budgeteringsmodell för volymberäkning för respektive nämnd. Avstämning o Avstämning sker mot nämndernas lokalförsörjningsplaner inför varje ny planeringsperiod med fokus på åtgärder som inte är kapacitetshöjande. o Under perioden har nämnderna tilldelats särskilt budgetutrymme för ombyggnad av äldreboenden och ombyggnad av Sågbäcksgymnasiet. 59 Uppföljning I uppföljningsdialogerna framgår att förvaltningarna i huvudsak ser att en resurstilldelning som nuvarande modell med ett tydligt ansvar för nämnden att prioritera tillkommande lokaler är positivt. Samtidigt ställer ett decentraliserat system krav på bra samarbete mellan förvaltningarna. Under perioden har tillkommande lokalobjekt i allt väsentligt kunnat finaniseras inom de ramar som nämnderna tilldelats. Resurstilldelningen har sammantaget ökat nämndernas ramar under perioden 2010-2015 med cirka 128 mnkr. Barn- och utbildningsförvaltningen ser att tilldelningen för främst grundskolelokaler behöver öka för att täcka de behov som beskrivs i lokalförsörjningsplanen för de kommande åren. Dels tillkommer nya skolor och dels byggs skolor om med ökad hyra och kostnader för tillfälliga lokaler under ombyggnad. För 2015 utökades därför grundskolenämndens budget för lokaler med 12 mnkr. Barn- och utbildningsförvaltningen lyfter även fram problematiken med finansiering av lokalbidrag till annan anordnare när andelen Huddingeelever som går i skolan hos annan anordnare ökar. En förändring av resurstilldelningsmodellen som innebär att grundskolan tilldelas lokalresurser per elev, det vill säga samma modell som för förskolan och gymnasiet, förespråkas av barn- och utbildningsförvaltningen. För förskolan bedöms nuvarande modell ha fungerat bra. Den extra årliga tilldelningen på 1 mnkr för åtgärder som inte är kapacitetshöjande bedöms inte vara tillräcklig om större åtgärder i befintliga lokaler behöver genomföras. Exempelvis om ventilation behöver byggas ut när antalet förskolebarn per avdelning ökar. Ett minskat antal gymnasieelever under perioden 2011-2015 har inneburit ett minskat ramanslag för lokaler och medfört ett behov av besparingar för gymnasienämnden. Detta har klarats bland annat till följd av ett visst överskott på volymer. Ombyggnationen av Sågbäcksgymnasiet har hanterats i särskild ordning och nämnden har fått extra tillskott i sin ram. Antalet elever och därmed nämndens tilldelning för lokaler beräknas öka igen från och med 2016. Barn- och utbildningsförvaltningen ser också ett behov av att kostnadsnivåerna i beräkningarna för förskola och gymnasiet ses över och vid behov uppdateras. Social- och äldreomsorgsförvaltningen bedömer att nuvarande modell i huvudsak har fungerat för socialnämndens och äldreomsorgsnämndens verksamheter. Tillkommande lokalobjekt har finansierats och extra budget har tilldelats för åtgärder som inte varit kapacitetshöjande (ombyggnad av Tallgården och Stortorps B-hus). Ökade krav och standard på boenden som medför ökade kostnader är en problematik som lyfts fram. Kultur- och fritidsförvaltningen anser också att nuvarande modell med ansvar för nämnden att prioritera nya lokaler är bra. Lokalobjekt har prioriterats och finansierats inom nämndens ram. Större anläggningar är det däremot inte möjligt för nämnden att spara ihop till inom resurstilldelningen, utan kräver särskild behandling i budgetprocessen. Det gäller även ombyggnad och upprustning av befintliga lokaler på grund av ålder, nya krav med mera. Inom de närmaste åren planeras flera nya idrottshallar att byggas. Förvaltningen ser ett behov av att ytterligare tydliggöra ansvaret mellan grundskolenämnden och kultur- och fritidsnämnden för idrottshallar i anslutning till skolor. Det är viktigt att ansvaret 60 för beställning av dessa lokaler är tydlig och att förvaltningen och nämnden tidigt är med i planeringen. Förslag Utifrån uppföljning av resurstilldelningen föreslås att nuvarande modell behålls med förändring av tilldelningen för grundskolan. För grundskolan föreslås en modell med tilldelning per elev, samma modell som för förskolan och gymnasiet. Kostnadsnivåerna för förskolan och gymnasiet föreslås samtidigt att ses över och vid behov uppdateras. Underlag för beräkningar arbetas fram gemensamt av kommunstyrelsens förvaltning och barn- och utbildningsförvaltningen. En översyn och förtydligande av ansvaret mellan grundskolenämnden och kultur- och fritidsnämnden avseende idrottshallar genomförs av kommunstyrelsens förvaltning i samarbete med berörda förvaltningar. Ansvarsfördelningen påverkar även beräkningen av beräkning av vilka kostnader som ska ingå i tilldelningen per grundskoleelev. Generellet är det viktigt att behov av lokaler tidigt beskrivs i nämndernas lokalförsörjningsplaner för att stämmas av mot budgetutrymmet för respektive nämnd, men också mot kommunens samlade ekonomiska förutsättningar. Särskilt viktigt att behov som inte är kapacitetshöjande eller inte bedöms rymmas inom tilldelad ram lyfts fram för prioritering tidigt i processen. Under 2013 beslutades att påbörja en genomgång och översyn av lokalförsörjningsprocessen. Det första steget i processen är klart och arbetet med övriga tre steg fortsätter under 2015. 61 Systematisk kvalitetsutveckling Smarta arbetssätt med IT som hävstång Många av de 15 trender som Sveriges kommuner och landsting (SKL) har identifierat i sin rapport Vägval för framtiden, har på olika sätt bäring på det strategiska målet systematisk kvalitetsutveckling. Centralt för att möta dessa utmaningar är väl fungerande verksamheter som så långt möjligt utnyttjar digitala verktyg för att arbeta så smart som möjligt. Som en snabbt växande kommun, där vi blir både fler invånare och fler som jobbar i kommunens verksamheter, kommer vi även de kommande åren behöva arbeta hårt för att effektivisera och modernisera vår organisation. Lägg därtill de utmaningar som pekas ut i relation till våra målsättningar 2030 samt de stora investeringsbehov vi står inför samtidigt som vi kommer få vikande skatteunderlag och ökad konkurrens om arbetskraften. Det ger sammantaget bilden av att det blir allt viktigare att det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt och att vi får ut mesta möjliga kvalitet av varje skattekrona. Invånarnas och omvärldens efterfrågan på e-tjänster, transparens och flexibilitet samt kommunens satsning på e-förvaltning ställer också krav på systematisk utveckling av organisationens inre effektivitet. En annan utmaning som åtminstone till del kan bemötas genom systematisk kvalitetsutveckling är en av de trender som Sveriges kommuner och landsting har identifierat. De menar att kommunsverige i framtiden kommer att drabbas av brist på chefer (beroende på pensionsavgångar samt att yngre inte vill vara chefer), vilket betyder att det kommer att bli allt viktigare att kommunen erbjuder väl fungerande verksamheter som lockar bra medarbetare och säkrar kompetensförsörjningen. Smartare arbetssätt kräver att organisationen drar åt samma håll. Det gäller både inom förvaltningar och mellan nämnder. Några nycklar för detta är att utveckla ett gemensamt ramverk för kvalitetsutveckling, gemensamma utvecklingsmodeller för IT-satsningar och andra större förändringar, stärkt systematik samt tydliga regler för kommungemensam IT-utveckling. Det är alltså viktigt att samtliga nämnder arbetar strukturerat och systematiskt med att förbättra sina verksamheter, för att därigenom kunna lösa kommunens kärnuppdrag på ett så effektivt sätt som möjligt. Till stöd i arbetet finns Huddinges kvalitetsstrategi, som pekar ut tio bärande principer för kommunens kvalitetsarbete. Huddinge kommun har idag en väl fungerande organisation med många redan initierade utvecklingsområden, men för att lyfta kommunorganisationen ytterligare är det viktigt att vi fullföljer dessa satsningar. De kommande åren måste kommunen därför ur ett kvalitetsutvecklingsperspektiv främst fortsätta att prioritera processutveckling och projektarbete samt strukturerad utveckling och införande av IT-stöd för att utveckla kommunens verksamhet och tjänster. Detta kommer att kräva stort fokus, engagemang och resurser i den kommunala organisationen. Läs mer i nedanstående avsnitt. Processutveckling fortsatt centralt för utvecklingen av organisationen Processorientering är alltså ett grundläggande krav för effektivisering genom ökad digitalisering – vi behöver kunna beskriva våra processer för att kunna skapa interna och externa e-tjänster samt digitalisera ärendehandläggning i våra verksamhetsprocesser med mera i högre grad. 62 Effektivisering av verksamhetsprocesser och samordning och förenkling av administrativa processer är två prioriterade områden som alltså även de kommande åren kommer att vara högt prioriterade. Kommunstyrelsens förvaltnings ledningsgrupp prioriterar processorientering av lednings- och stödprocesser för att utveckla styrningen av kommunens hela verksamhet och därmed effektiviteten i organisationen och har under 2014 inlett ett arbete för att identifiera och utveckla processer som någon funktion på förvaltningen är processägare för i ett kommunövergripande perspektiv. Även kommunens ledningsgrupp prioriterar processorientering för att utveckla den kommunala verksamheten för att möta framtidens utmaningar. Projektorienterat arbetssätt Ett kraftfullt sätt att arbeta smartare för att möta de nya krav som ställs på kommunen är att i större utsträckning arbeta i projekt. Arbetsformen främjar förvaltningsövergripande samarbete och är effektiv för att genomföra många av de satsningar och förändringar som behövs. Projektkontoret vid kommunstyrelsens förvaltning har sedan starten i augusti 2013 arbetat med att höja projektmognaden i kommunen. Verksamheten har uppnått goda resultat och fortsätter på den inslagna vägen. Bland annat genom att förtydliga, kommunicera och förankra ambitionerna med ett projektorienterat arbetssätt, fastställa målbild för arbetet med mera. Fokus under 2015 och 2016 är resurshantering och nyttorealisering i projektarbetet. Nästa steg i realiseringen av Strategi för Huddinges väg in i e-samhället 20142019 Grundprincipen i strategin för att ta Huddinge kommun in i e-samhället är utveckling med invånarnas fokus. Målet är att skapa en ”digital kommun” där invånare, företagare och besökare på ett effektivt sätt guidas till rätt tjänst vare sig den är elektronisk (e-tjänst) eller kräver kontakt via telefon eller besök. De digitala tjänsterna ska alltid vara tillgängliga. Detta ligger i linje med den av SKL identifierade trenden om ständigt uppkopplade invånare som efterfrågar kommunal service i fickan. Ett mål med e-strategin är därför att göra invånaren/kunden till en aktiv part i arbetet. Digital service till invånarna är alltså en viktig del av e-förvaltningen, men det är först när man kombinerar digitalisering av tjänster med processorienterad utveckling av de bakomliggande verksamhetsprocesserna och automatisering av interna processer som man får de riktigt stora effekterna av att införa e-förvaltning. Och det är först då man har möjlighet att nå de största kvalitetsvinsterna för tjänsternas kunder (invånarna/brukarna), nå de stora effektiviseringsvinsterna och nå en mer flexibel organisation. Det är denna kombination som kan ge invånarna ökad service och ökad tillgänglighet till kommunen samtidigt som kommunen kan använda den frigjorda arbetskapaciteten till nya eller andra uppgifter i kommunen, alternativt kunna möta en ökad efterfrågan utan att expandera den kommunala organisationen. En utmaning de kommande åren blir att i större utsträckning än tidigare lyfta upp IT på en strategisk nivå, så att IT fullt ut blir en möjliggörare som stödjer verksamhetsutvecklingen. Beslut om verksamhetsutveckling med stöd av IT finns idag med i styrande dokument men har inte fullt ut fått genomslag i handling och en 63 gemensam syn på e-förvaltning inom organisationen. Ett steg i arbetet med att lyfta IT på en strategisk nivå (vilket även beskrivs i strategin) är att under 2015 ta fram en kommunövergripande utvecklingsprocess för verksamhetsutveckling med stöd av IT, som redogör för hela flödet från att kartlägga nuläge/samla in, analysera, identifiera förbättringsbehov/utveckla, genomföra samt följa upp/förbättra program/projekt och andra initiativ. Processen ska innefatta metoder och ramverk för att stödja verksamheten i deras utvecklingsprojekt, och den ska även integreras med kommunens övergripande planerings- och uppföljningsprocess. För att kunna realisera strategin behöver kommunen skapa en miljö där informationen kan återanvändas och flöda mellan många system. Det ger en framtidssäkrad, kostnadseffektiv IT-miljö med återanvändbara komponenter. Kommunen behöver också höja informationskvalitén så att informationen är återanvändbar. Vi behöver därför öka samarbetet över verksamhetsgränser, undersöka förutsättningarna för samt bereda för val av e-plattform för interna etjänster och integration med verksamhetssystem, ärendehanteringssystem och så vidare. En av de största utmaningarna är att koordinera alla utvecklingsinsatser så att hela organisationen drar åt samma håll. Frågan om möjliga samarbeten med andra aktörer kring e-förvaltning är ett viktigt insatsområde i Huddinge kommuns nya e-strategi. Kommunerna i Värmland är ett exempel på hur man kan samverka. De har instiftat en gemensam drifts- och servicenämnd som utvecklar en gemensam e-plattform och e-förvaltning med målen ”det ska bli bättre att vara medborgare i Värmlands kommuner” och ”ett gemensamt e-samhälle i Värmland”. Exempel på samverkansprojekt inom Södertörn är den outsourcing av IT-drift till extern tjänsteleverantör som Haninge, Nynäshamn och Södertälje har genomfört. Ett av målen med den gemensamma ITdriften är att IT-driftstjänsterna ska stödja utvecklingen mot e-förvaltning. Utvecklingen av beslutsstöd och ”Big data” Den tekniska utvecklingen, med internetifiering av produkter och tjänster ger oss redan idag tillgång till data både internt och externt på ett sätt som vi aldrig tidigare kunnat fantisera om. Utvecklingen att producera och fånga data har inom vissa områden (till exempel telekom) pågått i årtionden, medan det inom andra är helt nytt. Gemensamt är dock att de flesta organisationer trots tillgången inte utnyttjar en bråkdel av den potential som dessa data ger. Även mer traditionell beslutsstödsdata som ekonomi-, personal- och verksamhetsinformation kan utnyttjas betydligt bättre än idag och via analys omsättas i betydelsefull kunskap. Utvecklingen går explosionsartat snabbt och krav på att fånga den data som genereras ställs oftast samtidigt som den nya funktionaliteten lanseras. Att omsätta data till kunskap i organisationen baserat på de data man förfogar över görs dock sällan. De flesta organisationer har mer eller mindre diffusa ambitioner, och ytterst få har en tydlig målbild om att använda information som en strategisk tillgång i sin affärs-/verksamhetsutveckling. Med dagens flöde av data finns mycket goda förutsättningar att få betydligt bättre kunskap om kunder/invånare, deras behov och de tjänster i samhället som de interagerar med antingen som individer eller som kollektiv, till exempel genom analys av sociala media eller inköp av annan extern data. Man kan också använda kunder/invånare som datainsamlare via till exempel mobilappar i smartphones för att förbättra sin egen service inom olika områden. Med en smartphone i var mans ägo är det snart bara fantasin som begränsar vad man kan använda dem till för datafångst. 64 Den utveckling vi ser avseende teknik för att hantera och analysera data i stora volymer, i realtid, av alla möjliga varierande format och under stor föränderlighet, ger oss helt nya möjligheter inför framtiden. Området kallas populärt för ”Big Data”. Det är egentligen inget annat än en vidareutveckling av traditionellt beslutsstöd, som handlar om att koppla samman olika källsystem med historikhantering för en enhetlig rapportering. ”Big Data” har dock ett mycket större fokus på externa behov och datakällor och med den direkta nyttan i centrum. Detta åstadkoms främst med analys och visualisering genom att till exempel koppla samman statistisk analys och kartinformation (GIS). Hur snabbt och på vilket sätt man tar till sig ”Big Data-konceptet” kommer sannolikt i framtiden ha en stor betydelse för hur pricksäker man blir i leveransen av sina tjänster – hur väl kommunen klarar av att möta invånarnas behov, vilka tjänster man ska leverera och i vilken ordning de ska prioriteras. ”Big Datakonceptet” kommer också kunna bidra till den interna effektiviteten genom att en större analyskapacitet och bättre visualiseringsmöjligheter, vilket ger bättre kunskaper om den interna effektiviteten. Öppna data Öppna data är ett begrepp för digital information som är tillgänglig för vem som helst att återanvända och distribuera, utan avgifter och andra begränsande villkor. I Sverige finns sedan 2010 en lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, PSI-lagen (PSI står för Public Sector Information d.v.s. handlingar i offentlig förvaltning), som bygger på ett EU-direktiv från 2003. Lagen har som syfte att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av den offentliga förvaltningen. PSI-lagen tillåter kommuner och landsting att ta ut avgifter för handlingar som återanvänds, men flera studier visar att det finns stor nytta i att istället tillhandahålla dessa som öppna data. Öppna data skapar förutsättningar för ökad transparens i den offentliga förvaltningen, och genom att förenkla för medborgare och företag att ta del av och vidareanvända informationen förbättras även möjligheterna till insyn, förståelse och delaktighet. Arbetet med öppna data för även med sig positiva effekter för det interna arbetet, och kan driva förbättrings- och kvalitetsarbete. Öppna data kan fungera som en katalysator för ordning och reda i de interna informationsresurserna, samt bidra till att tillgängliggöra data som kan tjäna som verksamhetsstöd, och för analys av den egna verksamheten. Öppna data kan användas för forskning, innovation och för att skapa nya tjänster. Kommersiella och sociala entreprenörer kan utveckla nya tjänster, genom att till exempel analysera, kombinera och visualisera informationen på ett nytt sätt. Genom att samverka med andra kommuner kring publicering av gemensamma datamängder ökar värdet i den tillgängliggjorda informationen och detta skapar förutsättningar för en regional informationsmarknad. Den största efterfrågan finns kring datamängder som har en geodatadel som till exempel trafik, parkering, miljödata och fritidsanläggningar. 65 Nya EU-programmen – en möjlighet för verksamhetsutveckling EU-parlamentet och medlemsländerna har enats om en ny tillväxtstrategi (EU2020) för de kommande tio åren för att komma ur den ekonomiska krisen och bygga en starkare och mer uthållig ekonomi). I linje med ambitionen i EU2020 om en smart, hållbar tillväxt för alla bör vi undersöka möjligheten att utveckla kommunens verksamheter genom samarbeten med intressenter i andra europeiska länder. Det stimulerar verksamhetsutvecklingen och ger extern finansiering. För att nå målen behövs ett ökat samarbete i Europa omkring frågor och utmaningar som rör utbildning, forskning och innovation, ett hållbart samhälle, arbetsmarknad och integration och ett konkurrenskraftigt näringsliv. I Huddinge drivs detta arbete på genom kunskapsspridning och uppmuntran. De olika förvaltningarnas internationella kontaktpersoner tar ett särskilt ansvar för att bevaka utlysningar av EU-program, inbjudningar till informationsträffar, nätverk, kontaktseminarier med mera som ligger i linje med Huddinge kommuns övergripande hållbarhetsarbete och genom förvaltningarnas verksamhetsutveckling. Om möjligt bör ett särskilt fokus ligga på samarbete med länderna omkring Östersjön. Nytt kommunhus – nya möjligheter Huddinge kommun påbörjade i slutet i slutet av 2013 i samarbete med Huge Fastigheter AB ett kommungemensamt projekt rörande projektering av ett nytt kommunhus samlokaliserat med ett kulturhus. I juni 2014 meddelade Huge Fastigheter AB att den valda lokaliseringen inte är möjlig av ekonomiska skäl. Det resulterade i ett omtag i projektet som inriktades på att fullfölja framtagande av ett fördjupat lokalprogram och ett rumsfunktionsprogram oberoende av lokalisering. Detta slutfördes i januari 2015. Vid omtaget gavs ett parallellt uppdrag att finna en annan lämplig fastighet i Huddinge centrum som underlag för beslut om ny placering. När ett sådant beslut är fattat behöver det sannolikt tas fram en ny detaljplan parallellt med en hyresoffert. Givet att kommunfullmäktige fattar beslut om att bygga ett nytt kommunhus måste det startas upp ett nytt projekt med flera delprojekt som bland annat ska hantera frågor kring verksamhetsutveckling, nya arbetssätt, digitalisering, organisationsförändringar, information, delaktighet, flytt och logistik. Ett sådant projekt kommer att kräva en hel del såväl interna som externa resurser. Nuvarande bedömning är att inflytt i ett nytt kommunhus kan ske tidigast sommaren 2019. De direkta effekterna av att bygga ett nytt kommunhus är att en samlad administration i ett attraktivt läge ökar möjligheterna att utveckla en mer effektiv organisation, underlättar rekrytering av personal och bidrar till en positiv bild av Huddinge. Ett kommunhus som samlokaliseras med ett kulturhus ger inte bara ekonomiska samordningsvinster och nya kulturytor, utan kan också göra att hela byggnaden känns lättillgänglig och får en atmosfär av öppenhet och myllrande folkliv. Det blir ett invånarnas hus. En betydande positiv sidoeffekt av att bygga nytt kommunhus är de exploateringsmöjligheter som öppnar sig för fastigheterna Storängen, Kommunalvägen och Gymnasietorget då förvaltningskontoren utrymmer sina nuvarande lokaler på dessa adresser och flyttar samman. 66 Bolagen I det här avsnittet beskrivs några av de utmaningar som bolagen lyfter fram för planeringsperioden. Huge Fastigheter AB … ska kompletteras. Södertörns Energi AB med flera Södertörns Energi AB är ett holdingbolag med säte i Botkyrka kommun, som ägs till hälften vardera av Botkyrka och Huddinge kommuner. Den egentliga verksamheten sker i det helägda dotterbolaget Södertörns Fjärrvärme AB och i intressebolaget Söderenergi AB där ägarandelen är 58 procent. Bolaget har till uppgift att genom dotterbolagen bedriva produktion och distribution av värme respektive kyla. I samband med värmeproduktionen produceras även el som säljs vid den nordiska börsen, Nord Pool. Inom Södertörns Energi AB är finansieringssituationen den att man idag har en låg genomsnittsränta (1,8 %) på kapitalskulden som uppgår till 1 290 mnkr. Risken är att räntan på sikt ökar och varje procentenhet på snitträntan gör cirka 13 mnkr på resultatet före skatt. Nuvarande resultatnivåer medger att man amorterar drygt 30 mnkr per år. Därmed blir kvarvarande låneskuld cirka 1 000 mnkr per 2025. Inom Södertörns Fjärrvärme förutses en minskad energiförsäljning på grund av energibesparingar i befintliga och nya objekt som bolaget levererar till. Volymen beräknas minska med cirka 60 GWh (-6 %) fram till år 2018. För att möta den sjunkande volymen beräknas priset till kund höjas med omkring 2-3 procent per år, vilket då ger ett resultat före koncernbidrag på omkring 90 mnkr. Kommande energieffektiviseringar i de stora bostadsområdena kommer även påverka Söderenergi. Även värmeleveranserna till Fortum kommer att minska då de tar sitt nya kraftvärmeverk i Värtan i drift 2016. Söderenergi AB har idag relativt låga bränslepriser. Det finns en risk för uppgång när konjunkturen vänder uppåt. Utsläppsrätterna som idag har ett värde på cirka 20 mnkr kommer att trappas av succesivt för att helt försvinna år 2020. År 2024 försvinner även elcertifikaten, vilket räknas påverka resultatet med omkring 120 mnkr per år framåt i tiden. Sammantaget leder detta till en minskad värmeproduktion för Söderenergi och minskade intäkter - en utmaning som bolaget måste klara genom att fortsätta effektivisera verksamheten, arbeta med bränsleinköp och en kostnadseffektiv mix av bränslen till pannorna. En väsentlig del i detta är att öka andelen returflis till kraftvärmeanläggningen. En annan viktig del är att ständigt ha genomarbetade planer för nödvändiga underhållsåtgärder och investeringar. SRV återvinning AB SRV återvinning AB ägs gemensamt av kommunerna Botkyrka (31,5 %), Haninge (31,5 %), Huddinge (31,5 %), Nynäshamn (2,75 %) och Salem (2,75 %). SRV arbetar med avfallshantering och återvinning utifrån ägarkommunernas miljöpolitik och den gemensamma avfallsplanen. SRV verkar i en bransch som har goda framtidsutsikter oavsett konjunkturläge. Den närmaste femårsperioden kommer befolkningen i ägarkommunerna att öka med cirka 40 000 invånare. Det leder till en ökad avfallsmängd med cirka 13 procent, vilket medför till att bolagets verksamhet växer. 67 Ett stort utvecklingsområde för SRV är återvinningen av textilier. Tjänsten startade år 2013 och innebär att textilier samlas in och går till förbränning. Om SRV utvecklar hanteringen av textilier och övergår till exempelvis fiberåtervinning (möjligheten utreds) kommer verksamheten inom detta område behöva utökas. Deponier kommer att var mer sällsynta framöver och ställa högre krav på bolaget jämfört med hur det ser ut i dagsläget. Även miljökraven på deponier väntas bli större. Dessa faktorer kommer att leda till högre kostnader för bolaget de kommande åren. Ytterligare en faktor som väntas påverka bolagets verksamhet är den nya lagändringen om att kommunerna övertar ansvaret för insamlingen av tidningar och förpackningar. Planen är att lagändringen träder i kraft i början av april 2017. 68 Ekonomiplan 2016-2018 – preliminära beräkningar Beräkningar i ekonomiplanen utgår från: Mål och budget 2015 och avstämningsärende 2015 Skatteprognos från Sveriges Kommuner och Landsting i december 2014 Befolkningsprognos 2014 Resursfördelning för volymer och lokaler motsvarar i huvudsak beräkningar i Mål och budget 2015 Generell uppräkning är beräknad till 2,0 procent per år för löner och övrigt, något lägre för hyresökningar Med dessa förutsättningar beräknas resultatet enligt det ekonomiska målet till 0,1 procent av skatt och bidrag 2016 och till 0,5 procent för 2017 och 2018: 5,3 mnkr 2016 (0,1 % av skatter och bidrag) 30,7 mnkr 2017 (0,5 %) 28,3 mnkr 2018 (0,5 %) Tabell: Ekonomiplan 2015-2018, mnkr Verksamhetens kostnader/intäkter Exploateringsverksamhet Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatter, utjämning och statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Ekonomiskt mål Ekonomiskt mål % av skatt mm Differens jmf ekonomiskt mål 1% Budget 2015 -5 055,8 170,0 -114,7 -5 000,5 Plan 2016 -5 275,9 100,0 -126,6 -5 302,5 Plan 2017 -5 510,0 150,0 -142,8 -5 502,8 Plan 2018 -5 763,0 150,0 -159,0 -5 772,0 4 343,8 797,6 5 141,4 4 577,1 771,3 5 348,4 4 818,2 806,1 5 624,3 5 044,9 846,2 5 891,1 260,4 -200,7 200,6 30,6 0,6 260,4 -199,5 105,3 5,3 0,1 260,4 -200,1 180,7 30,7 0,5 260,4 -200,1 178,3 28,3 0,5 -48,2 -25,5 -30,7 För att nå en resultatnivå som motsvarar ett ekonomiskt mål på 1 procent av skatt och bidrag behöver resultatet förbättras med 48 mnkr för 2016 och 25 mnkr respektive 31 mnkr för 2017 och 2018. I den fortsatta budgetprocessen inför Mål och budget 2016 kommer nya prognoser för skatteunderlagets utveckling, uppdatering av kommunens befolkningsprognos och uppdatering av övrig kommunal utjämning att följas noga. Även att följa hur de riktade statsbidragen till kommunerna, särskilt till förskola och skola, kommer att utformas och innehållet i vårpropositionen blir viktigt i den fortsatta processen. I den preliminära ekonomiplanen för 2016-2018 är det inte inlagt något särskilt krav på effektivisering av verksamheterna. Med hänsyn till den låga resultatnivån kommer prioriteringar, generella och riktade effektiviseringar att vara delar att beakta i den fortsatta dialogen om det ekonomiska utrymmet. En procents generell effektivisering av samtliga verksamheter motsvarar cirka 50 mnkr i lägre kostnader. Skatt, utjämning, bidrag För planeringsperioden har intäkterna beräknats öka med 750 mnkr (15 procent). 69 Tabell: Skatt, utjämning, statsbidrag 2015-2018, mnkr Intäkt/kostnad Allmän kommunalskatt Prognos slutavräkning S:a skatt Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Införandebidrag Strukturbidrag Regleringsbidrag/-avgift Avgift till LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift S:a utjämning och bidrag S:a skatt, utjämning och bidrag Ökning i mnkr Ökning i procent Budget 2015 4 326,9 16,9 4 343,8 Plan 2016 4 577,1 0,0 4 577,1 Plan 2017 4 818,2 0,0 4 818,2 Plan 2018 5 044,9 0,0 5 044,9 493,2 202,7 33,6 10,8 5,4 -105,1 157,0 797,6 5 141,4 522,3 223,9 1,2 11,0 -38,8 -106,6 158,3 771,3 5 348,4 207,0 4,0% 547,0 249,2 0,0 11,2 -54,2 -108,5 161,4 806,1 5 624,3 275,9 5,2% 592,0 259,8 0,0 11,4 -76,2 -110,4 169,6 846,2 5 891,1 266,8 4,7% Skatt I decemberprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedöms utvecklingen av skatteunderlaget till i genomsnitt 4,6 procent per år under perioden 2015-2018. I ekonomiplanen antas skatteunderlaget i Huddinge öka i samma takt som för riket. Tabell: Skatteunderlagets utveckling för riket 2010-2018, procentuell förändring enligt prognos från Sveriges Kommuner och Landsting Utfall Prognos 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 December 2014 2,2 3,0 4,0 3,4 3,3 5,2 4,7 4,5 4,2 Oktober 2014 2,2 3,0 4,0 3,5 3,5 5,1 5,1 4,8 4,5 MoB 2015 (apr 2014) 2,2 3,0 4,0 3,5 3,4 4,7 5,3 4,9 - Resultatutjämningsreserv Huddinge kommun införde 2013 en resultatutjämningsreserv. Reserven är avsedd att utjämna normala svängningar i intäkterna över konjunkturcyklerna, med syfte att täcka sviktande skatteunderlag vid befarad eller konstaterad konjunkturnedgång. Totalt har 463,6 mnkr avsatts av överskotten från 2010-2013. Beslut om ytterligare avsättning av 2014 års resultat fattas i samband med årsredovisningen för 2014. Riktvärdet för när det är tillåtet att disponera medel ur resultatutjämningsreserven är när den årliga tillväxten i det underliggande skatteunderlaget i riket är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med SKL:s decemberprognos beräknas detta vara fallet för 2014. Det är därför inte aktuellt att utnyttja reserven i för åren 2015-2018. En annan förutsättning är att medel disponeras för att täcka ett negativt balanskravsresultat. Vid ett kraftigt försämrat resultat under löpande år kan beslut om att utnyttja reserven tas i samband med delårsrapporter eller i bokslutet. 70 Tabell: Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling. Förändring i procent per år 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Snitt 10 år 3,8 3,9 3,9 4,0 4,0 3,9 Årlig 3,6 3,7 4,8 4,5 4,5 4,2 Differens -0,2 -0,1 0,8 0,5 0,5 0,3 Kommunala skattesatsen Kommunalskatten i Huddinge är i ekonomiplanen beräknad till 19,85 kronor. Kommunalekonomisk utjämning Utjämning mellan kommunerna, kommunalekonomisk utjämning, består av inkomst- och kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag. Staten beslutar om en ram för att finansiera utjämningen. Om utjämningskostnaderna överstiger statens ram betalar kommunerna en regleringsavgift. Om kostnaderna är lägre än ramen får kommunerna istället ett regleringsbidrag. Ett nytt utjämningssystem infördes från och med 2014. För Huddinge kommun motsvarade förändringarna ett minskat bidrag i kostnadsutjämningen med 692 kr per invånare, cirka 70 mnkr. Ett införandebidrag innebär ett successivt införande med maximalt cirka 25 mnkr per år och för Huddinge får förändringen fullt genomslag 2016. Främst är det förändringarna av modellen för individ- och familjeomsorg som slagit negativt för kommunen. Sammantaget får Huddinge 240 mnkr netto i bidrag/utjämning år 2015, exklusive inkomstutjämning. Här ingår eftersläpningsersättning för kraftig befolkningsökning (29 mnkr). Totalt beräknas bidraget/utjämningen till 197 mnkr 2016, 43 mnkr lägre än för 2015. Inkomstutjämning Kommuner med en egen skattekraft, beskattningsbar inkomst per invånare, som understiger den garanterade skattekraften (115 procent av medelskattekraften i riket) får ett inkomstutjämningsbidrag. Övriga kommuner betalar en utjämningsavgift. År 2015 är det 15 kommuner, varav tio i Stockholm län, som betalar en avgift i systemet. Huddinges skattekraft enligt inkomstutjämning 2015 är 102,6 procent. Kommunen beräknas få ett inkomstutjämningsbidrag med 522 mnkr 2016, cirka 29 mnkr högre än för 2015. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen utjämnar för kostnader som kommunen själv inte kan påverka. Grundprincipen är att utjämning endast sker för strukturella skillnader i verksamheter som är obligatoriska för kommunerna. Kommuner med en ogynnsam struktur (åldersstruktur, etnicitet, socioekonomi, geografi, lön) får ett bidrag och övriga betalar en avgift. I kostnadsutjämningen för 2015 får Huddinge ett bidrag med 1 635 kronor per invånare, exklusive eftersläpningseffekt. I ekonomiplanen beräknas bidraget successivt öka till 2 084 kr per invånare år 2018. Ökningen hänförs främst till utvecklingen inom grundskolan, gymnasiet och äldreomsorgen. Ersättning för eftersläpning i modellen för befolkningsförändringar Huddinges kraftiga befolkningstillväxt har gjort att kommunen fått ersättning 20092015 för eftersläpning i modellen för befolkningsförändringar. För att få ersättning 71 även 2016 ska befolkningstillväxten i år (november 2014 till november 2015) vara minst 1,2 procent. I befolkningsprognosen beräknas befolkningen öka med i genomsnitt 1,7 procent per år 2015-2017, vilket innebär att Huddinge beräknas få en ersättning på cirka 20-30 mnkr per år under planeringsperioden. Strukturbidrag och införandebidrag I det nya utjämningssystemet har kompensationsgraden för de kommuner som betalar inkomstutjämningsavgift sänkts och de kommuner som får ett bidrag påverkas negativt. För att inga kommuner ska få minskade intäkter till följd av förändringen har en särskild kompensation lagts in i strukturbidraget. Huddinge får ett bidrag på 11 mnkr per år. Det nya utjämningssystemet införs successivt med en maximal årlig effekt på cirka 250 kr per invånare. För Huddinge har effekterna av systemet i stort sett fullt genomslag från och med 2016. Regleringsbidra/-avgift Regleringsposten är till för att kontrollera statens totala kostnad för utjämningssystemet. Regleringsposten används också för andra förändringar eller tillskott, till exempel i form av statliga bidrag. För 2015 är bidraget -39 kronor per invånare. När statens anslag inte ökar i samma takt som kostnaden för att upprätthålla den garanterade nivån i inkomstutjämningen minskar regleringsposten och blir fortsatt negativ åren 2016 (-366 kr/inv), 2017 (503 kr/inv) och 2018 (-696 kr/inv). Finansieringsprincipen I regleringsposten ingår också medel för regleringar enligt finansieringsprincipen. Sedan tidigare finns 245 mnkr år 2016 och ytterligare 245 mnkr från 2017 för att satsa på utökad undervisningstid i matematik. De som inte har grundläggande kunskaper i modersmålet ska få undervisning i de nationella minoritetsspråken. Kommunerna kompenseras för kostnadsökning med 4 mnkr 2015 och ytterligare 5 mnkr 2016. För att kommunerna ska förbättra register och statistikuppföljningen inom det kommunala informationsansvaret för ungdomar utanför gymnasieskolan finns det avsatt 5 mnkr 2014 och ytterligare 5 mnkr 2015. Med anledning av aktivitetskrav i vuxenutbildningen, i syfte att öka genomströmningen och minska avhoppen, finns 13,5 mnkr avsatt 2014 och ytterligare 16 mnkr 2015. De tidigare föreslagna indragningarna för effektiviseringar till följd av propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan GY11 drogs helt tillbaka för åren 2014 och 2015. Därefter minskas anslaget med 470 mnkr från 2016 och framåt. Den nya effektiviseringen är fortfarande inte närmare beskrivna och har i ekonomiplanen hanterats som ett lägre bidrag för kommunen och har inte belastat gymnasienämndens budgetram. 72 Regleringar enligt finansieringsprincipen, tkr Huddinge 2015 2016 2017 2018 - 2 637 5 311 5 311 Ökad undervisningstid i matematik (GSN) Nationella minoritetsspråkrätten (GSN) 53 97 97 97 Ungdomar utanför gymnasieskolan (GN) 107 107 107 107 Införande av aktivitetskrav i kommunal vuxenutbildning (GN) Högre krav och kvalitet nya gymnasieskolan 315 315 315 315 - -5 052 -5 052 -5 052 LSS-utjämning LSS-utjämningssystemet avser utjämning av kommunernas kostnader för LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Huddinge har en standardkostnad för LSS som är lägre än genomsnittet för riket och betalar en avgift år 2015 med 1 007 kronor per invånare, 105 mnkr. I ekonomiplanen beräknas samma avgift per invånare för 2016-2018. Kommunal fastighetsavgift Den kommunala fastighetsavgiften år 2016 är preliminärt beräknad till 158 mnkr och därefter en fortsatt ökning med totalt 11 mnkr till år 2018. Finansiella kostnader och intäkter De finansiella intäkterna består av räntor på främst utlåning och vidareutlåning till kommunala bolag, räntor på banktillgodohavanden eller annan placering av likviditetsöverskott samt borgensavgifter från kommunala bolag. De finansiella kostnaderna består av främst räntor på den upplåning som görs av internbanken för vidareutlåning samt finansiella kostnader för pensionsskulden. Finansnettot är i huvudsak beräknat enligt budget för 2015. Verksamhetens nettokostnader - preliminära beräkningar för 2016-2018 Preliminära beräkningar av verksamhetens nettokostnader för 2016-2018 har beräknats med den beslutade budgeten i Avstämningsärendet 2015 som grund. Tabell: Verksamhetens nettokostnader – förändringar Netto mnkr 2016 2017 2018 Summa +/- Budget 2015 Tekn just, omprio m.m. Volymer Lokaler IT Generell uppräkning 5 000,5 75,4 91,5 31,0 4,0 100,1 -32,7 100,3 19,3 4,0 109,4 14,4 100,2 32,9 4,0 117,7 -57,2 292,0 83,2 12,0 327,2 Plan 5 302,5 5 502,8 5 772 302,0 200,2 269,3 771,5 6,0 3,8 4,9 15,4 +/- mnkr +/- procent Sammantaget har verksamhetens nettokostnader, exklusive exploatering, räknats upp med 232 mnkr, 4,5 procent, för 2016. Till följd av en fortsatt befolkningstillväxt har utrymmet för volymer och lokaler tillsammans räknats upp med 375 mnkr för planeringsperioden. 73 Volymer Volymförändringar med sammantaget 294 mnkr har beräknats med befolkningsprognoser och verksamhetsstatistik som grund. Detta inkluderar ett utrymme för lokaler med 11 mnkr. Volymförändring per nämnd 2016-2018, mnkr (avrundat) Nämnd 2016 2017 2018 Summa Kommunstyrelsen Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Revision Överförmyndarverksamhet 4,1 6,0 33,3 5,6 15,8 22,1 2,6 1,9 0,1 0,0 0,1 4,3 11,2 31,8 7,8 16,5 23,9 2,7 2,0 0,1 0,0 0,1 4,3 12,7 29,1 9,2 16,4 23,5 2,7 2,0 0,1 0,0 0,1 12,6 29,9 94,2 22,6 48,7 69,4 8,1 5,9 0,3 0,1 0,2 Summa 91,5 100,3 100,2 292,0 Befolkningsprognosen som använts för volymberäkningarna togs fram i april 2014. Störst ökning i mnkr beräknas för grundskolan och äldreomsorgen, där befolkningen också beräknas öka mycket procentuellt under perioden. För ungdomsgymnasiet har antalet elever minskat under en period, men beräknas öka från och med 2016 och har den största procentuella ökningen mellan 2015 till 2018. Volymberäkningarna kommer att uppdateras med ny befolkningsprognos i april 2015. Förskola Förskolans volymer avser barn inskrivna i förskola. Här används kommunens befolkningsprognos för barn i åldern 1-5 år och servicegraden. Servicegraden visar hur stor andel av barnen som bedöms vara inskrivna i förskolan. I beräkningen har servicegraden beräknats till 90,7 procent. Antalet inskrivna barn i förskolan beräknas öka 2016 med 63 jämfört med budget 2015. För 2017 och 2018 beräknas fortsatt ökning, 116 respektive 129 barn. Grundskola Grundskolans volymer avser elever i skolan från förskoleklass till årskurs 9. Här används kommunens befolkningsprognos för barn och ungdomar i åldersintervallen 6 år, 7-11 år samt 12-15 år. Elever i särskolan räknas bort och budgeteras särskilt under särskolan. Utifrån statistik uppskattas antalet elever till 99,5 procent av övriga barn/ungdomar. Antalet elever beräknas öka med 416 år 2016, 371 år 2017 och med 342 år 2018. Modersmål Resurser för modersmålsundervisning har sedan budget 2013 en egen volymberäkning och ingår inte i den vanliga beräkningen av grundskolans volymer. Antalet elever i modersmålsundervisning har beräknats öka med i genomsnitt drygt 40 elever per år. 74 Skolbarnsomsorg Skolbarnomsorgens volymer avser dels elever i skolbarnomsorg från förskoleklass till årskurs 3 och dels elever i skolbarnomsorg för 10-12 åringar. Här används kommunens befolkningsprognos för barn och ungdomar i åldersintervallen 6-9 år respektive 10-12 år. Antalet elever i skolbarnsomsorg 2016 beräknas att öka med 172 jämfört med budget 2015. För 2017 och 2018 beräknas antalet elever öka med ytterligare 123 respektive 92 elever. Särskola Särskolans volymer avser elever i särskolan. Här bedöms att befolkningsprognosen inte speglar behoven på ett bra sätt. För beräkning av volymer används verksamhetsstatistik och prognoser. Antalet elever i särskolan har minskat och i verksamhetsplanen för 2014 budgeterade grundskolenämnden om medel från särskola till grundskola då behoven istället har ökat där. I ekonomiplanen har antalet elever räknats ner i motsvarande omfattning. Ungdomsgymnasiet Ungdomsgymnasiets volymer avser elever i gymnasieskolan. Till grund för bedömning av antal elever i gymnasiet ligger kommunens befolkningsprognos för ungdomar i åldern 15-22 år och ett antagande om hur stor andel av ungdomarna i respektive ålder som går i gymnasieskolan. Befolkningen i dessa åldrar har sammantaget minskat under en period, men från och med 2016 beräknas antalet gymnasieelever börja öka igen. Antalet elever 2016 beräknas att öka med 59. För 2017 och beräknas antalet elever öka med ytterligare 86 respektive 104. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolans volymer avser elever i gymnasiesärskolan. Här bedöms att befolkningsprognosen inte speglar behoven på ett bra sätt. För beräkning av volymer används verksamhetsstatistik och prognoser. Antalet elever i gymnasiesärskolan har minskat och i verksamhetsplanen för 2014 budgeterade gymnasienämnden om medel för volymer till en förstärkning av verksamhetens grundbelopp. Vuxenutbildning För vuxenutbildningen har en volymökning beräknats som motsvarar befolkningsökningen för respektive år enligt befolkningsprognosen 2014. Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 3,7 mnkr. Äldreomsorg Äldreomsorgens volymer avser antal personer över 65 år med ett beräknat genomsnittligt behov av vård och omsorg. Befolkningen över 65 år beräknas öka med nästan 6 procent under perioden 2016-2018. Störst procentuell ökning, 11 procent, sker i åldersgruppen över 80 år. Alltså i gruppen med störst behov av vård och omsorg. Totalt för perioden beräknas volymerna öka med 69 mnkr, cirka 11 procent av nettobudgeten 2015. Här ingår också ett utrymme för nya lokaler med cirka 4,6 mnkr. Socialnämnden För socialnämndens verksamheter (vård och behandling IFO, ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder, funktionshinderområdet och socialpsykiatrin) har en 75 volymökning beräknats som motsvarar befolkningsökningen för respektive år enligt befolkningsprognosen. Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 49 mnkr. Här ingår också ett utrymme för nya lokaler med cirka 2 mnkr. Kultur- och fritidsnämnden För kultur- och fritidsnämnden har budgeten räknats upp med en volymökning motsvarande 80 procent av befolkningsökningen för respektive år. Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 8,3 mnkr. Här ingår också ett utrymme för nya lokaler med cirka 3,6 mnkr. Natur- och byggnadsnämnden För natur- och byggnadsnämnden har en volymökning beräknats med 80 procent av befolkningsökningen för respektive år. Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 10,6 mnkr. Tillsynsnämnden För tillsynsnämnden har en volymökning beräknats med 80 procent av befolkningsökningen för respektive år. Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 0,3 mnkr. Kommunstyrelsen För kommunstyrelsen har en volymökning beräknats med 50 procent av befolkningsökningen för respektive år. Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 12,6 mnkr. Lokaler I ekonomiplanen ingår medel för tillkommande lokalhyror under perioden för förskolor (10,7 mnkr), grundskolor (24 mnkr) och gymnasieskolor (4,5 mnkr). För kommunstyrelsen, socialnämnden, äldreomsorgsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden ingår utrymmet för tillkommande lokalhyror i volymtilldelningen med totalt cirka 10,8 mnkr. Om samtliga nya objekt genomförs enligt nämndernas lokalförsörjningsplaner är de tillkommande lokalhyrorna högre än det utrymme som ligger i nämndernas preliminära ramar. Främst avser det skolor och idrottshallar. Ett ospecificerat utrymme på 44 mnkr har därför lagts in i medelsreserven. Nämndernas lokalförsörjningsplaner ska ytterligar stämmas av i arbetet med Mål och budget 2016. IT I planeringsförutsättningarna har ett utrymme för kommungemensam ITinfrastruktur med 4 mnkr per år lagts in under kommunstyrelsen. Generell uppräkning Nämndernas preliminära ramar har räknats upp för löne-, hyres- och prisökningar. Budgettillägget är beräknat som en generell uppräkning. I ekonomiplanen har nämndernas ramar räknats upp med 2,0 procent per år för löner och övrigt. Uppräkningen för hyror är kopplad till förändringen av KPI och är beräknad till 0,39 procent 2016, 1,37 procent 2017 och 2,08 procent 2018. Totalt har ramarna räknats upp med 329 mnkr för perioden. 76 Tekniska justeringar, omprioriteringar m.m. Regleringar enligt finansieringsprincipen De generella statsbidragen i det kommunala utjämningssystemet är justerade till följd av utökningar/ändringar i riksdagens beslut om budget. I ekonomiplanen har nämndernas ramar justerats med motsvarande andel som det generella statsbidraget beräknas påverka Huddinges statsbidrag, cirka 1 procent. Ettåriga tillskott 2015 I budgeten för 2015 budgeterades några riktade insatser som ettåriga. Det avser arbetsmarknadsåtgärder och särskilda medel för bland annat stärkt samhällsbyggnadsprocess. Särskilda satsningar för den kommande planeringsperioden behandlas i den fortsatta processen med Mål och budget för 2016. Övrigt Utbetalning av pensioner intjänade före 1998 beräknas öka med 3 mnkr under perioden. Reserverade medel har beräknats till 6,1 mnkr 2015, inklusive 1 mnkr som avser utrymme för förebyggande insatser för barn och unga. I budgeten för 2015 har investeringsplanen beräknats till 1 153 mnkr för 20152017. Avskrivningarna ökar med 28 mnkr från 2015 till 2017. I ekonomiplanen har avskrivningarna uppskattats att öka med ytterligare 16 mnkr till 2018. Exploateringsverksamheten har antagits till 100 mnkr år 2016 och därefter till 150 mnkr per år. TOT -5 000,5 -75,4 -91,5 -31,0 -4,0 -100,1 0,0 0,0 0,0 -5 302,5 KS -466,6 0,4 -4,1 0,0 -4,0 -9,2 0,0 0,0 0,0 -483,5 FS N -763,3 0,0 -6,0 -2,6 0,0 -16,3 0,0 0,0 0,0 -788,1 GS N -1 511,2 -2,7 -33,3 -8,0 0,0 -28,2 0,0 0,0 0,0 -1 583,4 GN -491,9 0,0 -5,6 -1,4 0,0 -9,1 0,0 0,0 0,0 -508,0 SN -911,1 5,0 -15,8 0,0 0,0 -18,0 0,0 0,0 0,0 -939,8 ÄN -645,6 0,0 -22,1 0,0 0,0 -13,0 0,0 0,0 0,0 -680,6 KFN -191,3 0,0 -2,6 0,0 0,0 -2,8 0,0 0,0 0,0 -196,7 NBN -134,3 -2,0 -1,9 0,0 0,0 -3,1 0,0 0,0 0,0 -141,3 TN -6,9 0,0 -0,1 0,0 0,0 -0,2 0,0 0,0 0,0 -7,1 Bidrag, omprio mm Volymer Lokaler IT Uppräkning Gemensam utv Riktad satsning Plan 2017 32,7 -100,3 -19,3 -4,0 -109,4 0,0 0,0 -5 502,8 0,0 -4,3 0,0 -4,0 -9,7 0,0 0,0 -501,5 0,0 -11,2 -3,9 0,0 -17,7 0,0 0,0 -820,9 -2,7 -31,8 -8,0 0,0 -31,6 0,0 0,0 -1 657,5 0,0 -7,8 -1,4 0,0 -10,0 0,0 0,0 -527,2 0,0 -16,5 0,0 0,0 -19,0 0,0 0,0 -975,2 0,0 -23,9 0,0 0,0 -14,2 0,0 0,0 -718,7 0,0 -2,7 0,0 0,0 -3,7 0,0 0,0 -203,1 -2,0 -2,0 0,0 0,0 -3,2 0,0 0,0 -148,5 Bidrag, omprio mm Volymer Lokaler IT Uppräkning Gemensam utv Plan 2018 -14,4 -100,2 -32,9 -4,0 -117,7 0,0 -5 772,0 0,0 -4,3 0,0 -4,0 -10,1 0,0 -519,9 0,0 -12,7 -4,2 0,0 -19,0 0,0 -856,8 0,0 -29,1 -8,0 0,0 -34,6 0,0 -1 729,3 0,0 -9,2 -1,7 0,0 -10,8 0,0 -548,9 0,0 -16,4 0,0 0,0 -19,9 0,0 -1 011,5 0,0 -23,5 0,0 0,0 -15,3 0,0 -757,5 0,0 -2,7 0,0 0,0 -4,4 0,0 -210,2 -2,0 -2,0 0,0 0,0 -3,3 0,0 -155,8 ÖF netto mnkr Budget 2015 Bidrag, omprio mm Volymer Lokaler IT Uppräkning Effektivisering Gemensam utv Riktad satsning Plan 2016 Rev Tabell: Sammanfattning preliminära ramar för nämnderna 2016-2018 I tabellen redovisas preliminära ramar för nämnderna 2016-2018 utifrån beskrivna förutsättningar i ekonomiplanen. -3,2 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,1 0,0 0,0 0,0 -3,3 -5,1 0,0 -0,1 0,0 0,0 -0,1 0,0 0,0 0,0 -5,3 0,0 -0,1 0,0 0,0 -0,2 0,0 0,0 -7,4 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,1 0,0 0,0 -3,4 0,0 -0,1 0,0 0,0 -0,1 0,0 0,0 -5,5 0,0 -0,1 0,0 0,0 -0,2 0,0 -7,7 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,1 0,0 -3,5 0,0 -0,1 0,0 0,0 -0,1 0,0 -5,6 77
© Copyright 2025