Läs budget 2015
STRATEGISK PLAN 2015-2017 BUDGET 2015 Fem år i sammandrag Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Budget Budget 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 23 983 24 292 24 601 24 868 24 932 25 135 25 370 22,07 22,07 22,07 21,64 * 21,64 21,64 21,64 280 293 298 297 309 315 320 1 197 1 231 1 314 1 355 1 406 1 444 1 518 53 54 56 60 60 72 75 950 991 1 072 1 098 1 137 1 201 1 273 40 430 40 794 43 589 44 178 45 618 47 785 50 059 Nettokostnadsandel (%) 94,5 92,5 97,3 97,1 96 98,3 98,0 Nettoinvesteringar (Mkr) 87 76 71 73 81 414 198 1 136 1 140 1 182 1 160 1 236 1 456 1 717 - kommunen (Mkr) 399 324 349 279 279 549 759 -Stenungsundshem AB (Mkr) 621 592 587 549 519 520 620 96 101 101 96 96 96 96 Eget Kapital (Mkr)*** 121 200 -153 -119 -119 -98 -71 Årets resultat (Mkr) 55,9 79,0 30,2 33,5 0,2 21,4 26,4 Soliditet, inkl hela pensionsskulden (%) -20,7 -11,7 -12,9 -10,3 -9,6 -6,7 -4,2 Antal invånare ** Kommunal skattesats * Verksamhetens intäkter (Mkr) Verksamhetens kostnader (Mkr) Avskrivningar (Mkr) Verksamhetens nettokostnader (Mkr) - i kronor per invånare ** Tillgångar (Mkr) Långfristiga skulder -SEMAB+Fjärrvämestiftelsen (Mkr) *En skatteväxling skedde mellan regionen och kommunen i samband med att regionen blev ensam ägare av Västtrafik 1/1 2012. **Enligt senaste befolkningsprognosen. Se sista sidan. *** 2011 lyftes hela ansvarsförbindelsen för pensioner in i balansräkningen. Politisk sammansättning (fr o m oktober 2014) Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna 12 3 2 2 3 13 2 4 2 Innehåll Inledning.................................................................................................................................................. 3 Planeringsprocessen ............................................................................................................................ 3 Politisk organisation............................................................................................................................ 4 Tjänstemannaorganisation .................................................................................................................. 4 Mål för god ekonomisk hushållning ................................................................................................... 5 Finansiella mål .................................................................................................................................... 6 Inriktningsmål ..................................................................................................................................... 6 Omvärldsanalys ....................................................................................................................................... 9 Uppräkningsfaktorer ............................................................................................................................. 13 Driftramar ............................................................................................................................................. 13 Ekonomisk översikt ................................................................................................................................ 15 Ekonomiska sammanställningar............................................................................................................ 17 Resultatbudget................................................................................................................................... 17 Finansieringsbudget .......................................................................................................................... 17 Balansbudget ..................................................................................................................................... 18 Investeringsbudget / -plan ................................................................................................................. 19 Personal ................................................................................................................................................ 21 Verksamhetsbeskrivningar .................................................................................................................... 22 Sektor Utbildning .............................................................................................................................. 22 Sektor Socialtjänst ............................................................................................................................ 24 Sektor Samhällsbyggnad ................................................................................................................... 25 Avgiftsfinansierade verksamheter..................................................................................................... 26 Räddningstjänst ................................................................................................................................. 27 Sektor stödfunktioner ........................................................................................................................ 28 Ekonomiska styrprinciper...................................................................................................................... 29 Befolkningsprognos 2014 – 2018 .......................................................................................................... 32 Bilaga 1 KF beslut om Strategisk plan 2015-2017, budget 2015.......................................................... 33 2 Inledning Planeringsprocessen Utgångspunkt är kommunallagens bestämmelser om att Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens verksamhet. Processen utgår från att Kommunfullmäktige senast i juni fastställer budgeten för nästkommande år. Personaloch ekonomiutskottet, PEU, är det utskott som bereder budgeten. Kommunstyrelsen har delegerat arbetet med budgetprocessen till PEU. Den strategiska planen innehåller en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt en ekonomisk plan för tre år varav budgetåret är periodens första år. I planen anges skattesatsen och verksamheternas anslag/ramar. Av planen framgår hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. För verksamheten anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktiges målarbete är det första ledet i den process som leder fram till en budget innehållande vision, mål, inriktning och uppdrag, omvärldsanalys, driftoch investeringsramar samt resultatbudget, balansbudget, finansieringsbudget. Inriktningsmålen är en del av budgetförutsättningarna och anger inriktning och utgångspunkt för budgeten. Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges strategiska plan och budget arbetar sektorerna i samarbete med respektive utskott fram ett förslag till verksamhetsplan inklusive sektorsbudget för varje sektor. Sektorsbudgeten är i sin tur nedbruten i sektorns olika verksamheter. Verksamhetsplanerna är, förutom ett planeringsverktyg för sektorerna, en återrapportering för hur man avser att uppnå kommunfullmäktiges uppdrag. Kommunstyrelsen ska besluta om verksamhetsplanerna senast i november. Årshjul 1/1 KS beslut verksamhetsplaner Uppföljning 31/10 Arbete med bokslut och årsredovisning Framtagande av Strategisk plan 1/10 Delårsrapport 31/8 Årsredovisning och bokslut 1/4 Uppföljning och prognos 31/3 PEU beslut budget och inriktningsmål Arbete med verksamhetsplaner i sektorer och utskott KS beslut budget och inriktningsmål 1/7 Uppföljning 31/5 KF beslut budget och inriktningsmål 3 Politisk organisation Alliansen bestående av Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna har 19 mandat. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har 18 mandat och Sverigedemokraterna har 4 mandat. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och dessutom det enda direktvalda politiska organet. I Stenungsunds kommun har kommunfullmäktige tillsatt fyra beredningar, som är kommunfullmäktiges verktyg för att bereda politiska framtids- och visionsfrågor inför debatt och beslut i fullmäktige. Kommunstyrelsen har en övergripande ledningsfunktion och ansvarar bland annat för att bereda och yttrar sig i de ärenden som föreläggs kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen ser till så att kommunfullmäktiges beslut genomförs och att återrapportering sker till kommunfullmäktige. Vidare ska kommunstyrelsen ansvara för budgetprocessen enligt direktiv från kommunfullmäktige samt fastställa mål för de olika sektorerna och ansvara för uppföljningen av dessa, med mera. I Stenungsund finns det tre utskott som bereder ärendena åt kommunstyrelsen. I Stenungsunds kommun finns utöver kommunfullmäktige och kommunstyrelse följande nämnder: Social myndighetsnämnd, Teknisk myndighetsnämnd, Valnämnd och Överförmyndare. Tjänstemannaorganisation Stenungsunds kommun har sedan 2014 en förvaltning som består av fyra sektorer. De fyra sektorerna är sektor utbildning, sektor socialtjänst, sektor samhällsbyggnad samt en sektor för stödfunktioner. Förvaltningen leds av kommunchefen som har huvudansvaret för att förvaltningen verkställer uppdragen från de förtroendevalda och att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. 4 Mål för god ekonomisk hushållning Kommunens arbete bygger på de två avgörande inriktningarna för Stenungsund. Till dessa har kopplats 23 inriktningsmål. Inriktningsmålen bestämmer vilka resultat kommunen ska uppnå. De fyra sektorerna inom kommunen formulerar konkreta åtaganden och aktiviteter som redogör för hur man tänker att dessa mål ska realiseras. Det finns en konsekvent målkedja för kommunens målstyrning som tar sin utgångspunkt i visionen och de två avgörande inriktningarna och går via inriktningsmålen till sektorernas konkreta åtaganden och aktiviteter. I Kommunallagens åttonde kapitel står det att budgeten ska ange finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten, som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I Stenungsunds kommun uppnås god ekonomisk hushållning genom att de finansiella och verksamhetsmässiga målen är uppfyllda. Målen ska sträva efter att kommunens verksamhet bedrivs på ett sätt som säkerställer att även kommande generationer får en bra kommunal service samt att maximal nytta uppnås med minsta möjliga resursåtgång. Det är viktigt att målen kontinuerligt utvärderas och omprövas i samband med varje ny budgetprocess. Vision med två avgörande inriktningar Inriktningsmål Målkedjan i Stenungsunds kommun Kommunfullmäktige har antagit följande vision för Stenungsunds kommun 2035: Konkreta åtaganden och aktiviteter ”Stenungsund, det goda samhället med framtidstro och utveckling med människan och naturen i centrum” Visionen har två avgörande inriktningar: • Attraktivt och välkomnande • Ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling 5 Finansiella mål De finansiella målen ska ange en tydlig ambitionsnivå för den egna finansiella utvecklingen och ställningen. 1. Nettokostnadsandelen, inkl finansnetto och hela pensionsskuldens förändring, ska inte överstiga 98 % i genomsnitt över rullande femårsperioder. 2. Självfinansieringsgraden av investeringarna, i skattefinansierad verksamhet, ska uppgå till minst 70 % sett över rullande femårsperioder. 3. Soliditeten ska förbättras eller hållas oförändrad. 4. Kommunens skattesats ska vara oförändrad under mandatperioden. Inriktningsmål med medelvärdet för Sverige som ligger på 93 procent. Stenungsund placerar sig därmed på 51:a plats i jämförelse med 220 andra kommuner. Inriktningsmål anger syfte och inriktning och är ett uttryck för den politiska viljan för kommunen. Hur varje sektor inom kommunen konkret ska arbeta för att uppfylla dessa mål framgår av verksamhetsplanerna. 3. Elevernas syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 ska vara bland de 5 bästa i Göteborgsregionen (GR). Stenungsund tillhör en av de bästa i landet (plats 7) och bästa kommun i Göteborgsregionen vad gäller elevers (i årskurs 8) uppfattning om skolan och dess undervisning. 85 procent av eleverna känner trygghet, lust att lära, inflytande, kunskap om målen, stöd och hjälp, återkoppling och höga förväntningar. Detta kan jämföras med ett medelvärde på 77 procent för Sverige. Målet är att behålla en topplacering. För att stärka styrningen av kommunen och öka jämförbarheten av resultat har flera inriktningsmål kopplats till ett nationellt arbete kring kvalitet i svenska kommuner, Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Tanken med detta arbete är att skapa bättre information om kommunens kvalitet och därmed bättre underlag för utveckling av kommunens service i enlighet med medborgarnas behov. De 23 inriktningsmålen är grupperade efter kommunvisionens två avgörande inriktningar. Attraktivt och välkomnande 4. Andelen behöriga elever till något nationellt program ska öka. Andel behöriga 2013 till de nationella programmen i gymnasiet var i Stenungsund 91,5 procent av eleverna. Medelvärdet bland 220 av Sveriges kommuner var 87,5 procent. Kommunen vill förbättra detta resultat. 1. Resultaten på de nationella proven i årskurs 3 ska förbättras. Kommunen vill förbättra resultaten på de nationella proven i årskurs 3 från dess nuvarande nivå där 69 procent av eleverna som genomför proven uppnår Skolverkets fastställda kravnivå i ämnena svenska och matematik. Stenungsund ligger på 111:e plats och strax under medelvärdet för Sverige. 5. Elevernas syn på skolan och undervisningen i årskurs 2 i gymnasiet ska vara över genomsnittet i GR . Kommunen vill öka andelen elever i gymnasiets årskurs 2 med positiv syn på skolan. Målet är att kommunen ska vara över genomsnittet för Göteborgsregionen. 2. Resultatet på de nationella proven i årskurs 6 ska förbättras. Kommunen vill förbättra resultaten på de nationella proven i årskurs 6. 2013 klarade 95 procent av eleverna proven. Detta kan jämföras 6 6. Fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning. Under 2013 hade 71 procent av eleverna fullföljt sina gymnasieutbildningar inom fyra år. Detta är under medelvärdet för riket på 77 procent. Kommunens mål är att öka denna andel så att det tangerar riksgenomsnittet. 12. Handläggningstiden för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök ska minska. Under 2013 var handläggningstiden i Stenungsund i snitt 18 dagar för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök. Medelvärdet för riket var 16. Kommunens mål är att minska handläggningstiden ned till medelvärdet. 7. Andelen av befolkningen i Stenungsund som får försörjningsstöd ska minska. Kommunen vill minska den andel av befolkningen som får försörjningsstöd från dagens tre procent. Stenungsund ligger under snittet för Sverige som under 2013 låg på 4 procent. Målet för kommunen under 2015 är att högst 2,9 procent av befolkningen ska få försörjningsstöd. 13. Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter att socialtjänsten avslutat en insats/utredning ska öka. Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter att socialtjänsten avslutat en insats/utredning var under 2013 61 procent. Måttet ska visa andelen ungdomar som inte har fortsatt behov av insats/utredning. Stenungsund är långt från snittet för Sverige, som ligger på 80 procent. Kommunens mål för 2015 är att nå medelvärdet för Sverige. 8. Bostadsbeståndet ska öka med 140 bostäder per år över en femårsperiod. Kommunens mål är att bostadsbeståndet ska öka med 140 bostäder per år de närmaste fem åren och motsvara en befolkningsökningen på ca 1,5 procent per år. 14. Stenungsund ska ha ett positivt företagsklimat. Det sammanfattande omdömet om den kommunala servicen bland företag etablerade i kommunen är lägre än medelvärdet för Sverige. Enligt ett nöjdhetsindex ger företagen kommunen 63 poäng av 100. Medelvärdet för Sverige är 67 poäng. Målet för kommunen under 2015 är att fortsatt ligga mellan 62-69 poäng, vilket är den godkända nivån enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL. 9. Medborgarnas känsla av trygghet ska öka. Medborgarna i Stenungsund känner sig något mer trygga (63 poäng av 100) än genomsnittet för Sverige (61 poäng). De upplever att de är mer trygga att vistas utomhus på kvällar och nätter, att undvika hot, rån, misshandel och inbrott i det egna hemmet. Kommunens mål är ändå att öka denna trygghet till minst 65 poäng. 15. Stenungsund ska förbättra sin ranking i Svenskt näringslivs Företagsklimat. Svenskt näringsliv rangordnar varje år företagsklimaten i de svenska kommunerna. 2014 placerade sig Stenungsund på plats 66. Målet för kommunen är att förbättra denna placering under 2015. 10. Antalet olika vårdare som besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod ska bli färre. Under 2013 besökte under en 14-dagarsperiod i snitt 18 olika vårdare en äldre person med hemtjänst i Stenungsund. Medelvärdet för riket var 14. Kommunen vill minska detta antal och under 2015 är målet att minska till 17 vårdare. 16. Andelen kommuninvånare som upplever Stenungsunds kommun som tillgänglig ska öka. Kommunens mål under 2015 är att förbättra tillgängligheten. Kommunen vill öka andelen som får svar på en enkel fråga via e-mail inom två arbetsdagar från 72 procent till 75 procent. Målet är också att öka andelen som får ett direkt svar på en enkel fråga från 37 procent till 40 procent. Vidare vill kommunen öka andelen som upplever att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen från 90 procent till 92 procent. 11. Väntetiden för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats ska minska. Väntetiden i snitt (dagar) för att få en plats på äldreboende i Stenungsund under 2013 var 57 dagar. Medelvärdet för Sverige var 50 dagar. Kommunens mål under 2015 är att minska antalet dagar ned till medelvärdet. 7 17. Antalet nattgäster i hamnen i Stenungsund ska öka. Kommunen har som mål att under 2015 öka antalet gästhamnsnätter i Stenungsund. Ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling 20. Energiförbrukning för kommunens befintliga byggnader ska minska. Kommunen förbrukade under 2013 190 kwh energi. Från 2015 och fem år framöver är målet att kommunens förbrukning ska minska med 10 procent i befintliga kommunala byggnader. 18. Barn och unga ska prioriteras i kulturverksamheten och andelen programaktiviteter riktade till den målgruppen ska öka. Kommunens mål under 2015 är att öka andelen programaktiviteter till minst 50 stycken för barn och unga i kommunens kulturverksamheter. 21. Samtliga enskilda avlopp i kommunen ska inventeras och registreras innan utgången av 2017. Sedan en tid inventeras och registreras samtliga avlopp i kommunen med uppgifter om rening. Målet är att 2017 ska 100 procent av avloppen i kommunen vara inventerade och registrerade. 22. Antalet skolenheter certifierade för grön flagg ska vara 75 % 2017. Stenungsunds kommuns intention är att 75 procent av kommunens skolenheter ska vara certifierade för grön flagg till 2017. Grön flagg är en certifiering (och ett verktyg) som drivs av stiftelsen Håll Sverige Rent. 19. Tillgängligheten till kommunens mötesplatser ska öka. Stenungsunds kommuns mål är att öka tillgängligheten av kommunens mötesplatser så som ökade öppettider för och fler besökare på bibliotek, simhall, återvinningsstation, fritidsgårdar och kulturhuset Fregatten. Kommunens mål är bland annat att utöka huvudbibliotekets, simhallens och återvinningsstationernas öppettider utöver klockan 8-17 på vardagar från 40 timmar till 49 timmar under 2015. 23. Andelen medarbetare i Stenungsund som känner sig nöjda, stolta och engagerade i sitt arbete ska öka. Kommunens mål för 2015 är att öka andelen medarbetarna som upplever sig vara nöjda, stolta och engagerade i sitt arbete. I kommunens medarbetarundersökning 2013 är 70 procent av medarbetarna nöjda, stolta och engagerade (nöjdhetsindex). Medelvärdet för Sverige är 64 procent. 8 Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Omvärldsanalys Omvärldsanalysen syftar till att redovisa faktorer som påverkar kommunens planering på kort och medellång sikt, dvs de tre-fyra närmaste åren. Faktorer som är viktiga att ha kännedom om är den samhällsekonomiska utvecklingen, statliga reformer och beslut, arbetsmarknadsläget samt den demografiska utvecklingen. Den samhällsekonomiska utvecklingen Sverige 2013 innebar det högsta resultatet för Sveriges kommuner på flera år. Det samlade resultatet för landets kommuner var ca 16 miljarder kronor. Det stora överskottet förklaras till stor del av att det i likhet med 2012 gjordes stora återbetalningar av AFA-premier. Dessa utbetalningar stod för ungefär halva överskottet. För 2015 är prognosen att kommunerna klarar av ett redovisa ett positivt resultat trots stora kostnadsökningar tillföljd av förändrade demografiska behov. En betydande orsak till den positiva prognosen är att skatteunderlaget förväntas öka under de kommande åren.1 Sveriges ekonomi avslutade 2013 starkt, med en ökning av BNP på ca 3% under fjärde kvartalet. Sett över hela 2014 beräknas BNP öka med 2,9%. Den positiva utvecklingen av BNP spås fortsätta de närmaste åren. Anledningen till det förbättrade konjunkturläget är till stor del ökad konsumtion och ökad export. Från 2009 till 2013 stärktes kronan i förhållande till dollarn vilket bidrog till att försämra de svenska företagens konkurrenskraft. Kronan ser dock ut att försvagas framöver vilket får positiva effekter på den svenska exporten som beräknas öka. Den ökade exporten beräknas i sin tur leda till ökade investeringar för industriföretagen. Detta i kombination med att konjunkturen vänder upp gör att arbetslösheten spås sjunka och sysselsättningen öka de kommande åren. Med bakgrund i detta beräknas även inflationen öka. Ökningen spås börja redan 2014 för att sedan accelerera under 2015.3 Omvärlden Det ekonomiska läget i vår omvärld förbättras sakta men säkert. Återhämtningen i ekonomin förklaras till stor del av att såväl den amerikanska ekonomin som ekonomin i euroområdet ser ut att gå mot ljusare tider. Den senaste tidens oroligheter i Ukraina gör dock att utvecklingen hålls tillbaka något. Den negativa utvecklingen av BNP i euroområdet ser ut att förändras och beräknas öka under 2014 med ca 1,2% för att sedan öka ytterligare under 2015. Den positiva utvecklingen har till stor del sin grund i ökad konsumtion bland företag och hushåll, ökad investeringsvolym, lättnader i finanspolitiken samt stabilare finansiella marknader.2 Tillväxtutsikter De kommande åren bedöms tillväxten bli något starkare. Bedömningen är att konjunkturen som helhet förbättras även om det skiljer sig mellan olika länder. I de mest skuldtyngda länderna kvarstår det låga resursutnyttjandet och den höga arbetslösheten. För andra länder, däribland Sverige spås tillväxten öka, och arbetslösheten sjunka. Sett över samtliga OECD länder beräknas arbetslösheten sjunka gradvis med ca en procentenhet till totalt 7 % år 2017.4 1 3 SKL,Ekonomirapporten april 2014.. Sid 29ff. 2 Ekonomirapporten sid 9 f. 4 9 Ekonomirapporten sid 12 ff. Ekonomirapporten sid 9 ff. Kommunernas ekonomi 2013 uppgick kommunernas samlade resultat till 15,7 miljarder, vilket är klart över nivån för god ekonomisk hushållning. Mätt i procent motsvarar resultatet 3,5 % av skatteintäkter och kostnadsutjämning. Det höga resultatet förklaras dock till stor del av återbetalning från AFA försäkring. I likhet med 2012 betalades även 2013 ut pengar från AFA. Beloppet för 2013 uppgick till ca 8 miljarder, vilket är en starkt bidragande orsak till kommunernas rekordresultat. Glädjande är att många kommuner uppger att verksamheterna uppvisade god budgetföljsamhet, även om vissa områden pekas ut som problematiska. De största utmaningarna uppgavs finnas inom socialtjänsten och äldreomsorgen. Några områden som nämns särskilt är hemtjänst inom äldreomsorgen, funktionshinder samt kostnader för försörjningsstöd. Socialstyrelsen spår även i sina senaste föreskrifter att demensvården kommer bli en utmaning framöver. Utöver detta medför de demografiska förändringarna med fler äldre en ökad kostnadsbild. Detta i kombination med att det inte väntas någon återbetalning av AFA under 2014 gör att det samlade resultatet för kommunerna förväntas sjunka framöver.5 Möjligtvis sker en återbetalning från AFA under 2015. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter, procent respektive procentenheter. Förutsättningar och utmaningar framöver Investeringsbehov Kommunernas samlade investeringar har nästintill fördubblats under de senaste 10 åren och investeringsutgifterna spås öka även de kommande åren. Många kommuner växer vilket ställer ökade krav på investeringar i verksamhetslokaler, exploateringar, vägar, VA-ledningar, idrottshallar osv. Utöver detta medför demografiska förändringar ett ökat krav på olika former av kommunal service. Många kommunala anläggningar byggdes under 60- och 70-talet och börjar nu närma sig sin tekniska livslängd. En ökad investeringsvolym innebär ökade avskrivningar som kommer att ta allt större utrymme i kommunernas driftbudget. Den höga investeringstakten medför också ökad upplåning.7 Skatteunderlaget accelererar 2015 2013 ökade skatteunderlaget i långsammare takt än tidigare år. Prognosen för 2014 är i nivå med 2013, eventuellt något lägre. Antalet arbetade timmar förutspås bli i nivå med förra året, medan lönerna beräknas öka i en snabbare takt. Höjningen av grundavdraget för pensionerna gör dock att skatteunderlaget ligger kvar i nivå med 2013. 2015 och 2016 spås dock en ökning av skatteunderlaget på grund av ökad sysselsättningsgrad, samt fallande arbetslöshet till följd av bättre konjunkturläge. Den positiva utvecklingen mattas sedan av något till 2017 då sysselsättningstillväxten avtar något och löneökningstakten planar ut (se diagram).6 För Stenungsunds del ser bilden liknande ut med stora investeringar i såväl nya verksamhetslokaler som utbyggnader av infrastruktur, samt exploatering. 5 Ekonomirapporten sid 29 ff. Sveriges kommuner och landsting, Cirkulär 14:17. Sid 3. 6 7 10 Ekonomirapporten sid 36 f. områden, exempelvis inom vård- och omsorg. Utöver detta presenterade regeringen i sin vårproposition ytterligare satsningar inom läraryrket och lärarutbildningen. Några exempel är utbyggd lärarutbildning, fler speciallärare/specialpedagoger, samt utökad pedagogisk utbildning inom främst matematik och naturvetenskap.12 Minskade elevkullar i gymnasieskolan. Gymnasieskolan står inför stora utmaningar framöver till följd av minskade elevkullar. Under perioden 2009 till 2016 förutspås antalet gymnasieelever sjunka med 20 procent vilket ställer höga krav på kommunerna att anpassa sin verksamhet. Minskningen av antal elever medför dels minskade resurser, dels en ökad konkurrens om eleverna vilket även påverkar fristående aktörer. Utmaningen kommer att se olika ut beroende på hur fördelningen mellan elever i kommunala respektive fristående skolor ser ut.8 Näringsliv Kommunens övergripande målsättning för näringslivet är att kontinuerligt arbeta med att attrahera tillväxtföretag att etablera sig kommunen. Kommunen arbetar även för att stimulera tillväxten i det befintliga näringslivet samt understödja entreprenörskap i olika former. I Stenungsund ser utvecklingen kring elevkullarna liknande ut. Befolkningsprognosen tyder på sjunkande elevkullar fram till 2016 då trenden med sjunkande elevantal spås vända uppåt igen.9 Kommunens näringsliv är brett och spännande. Kemiindustrin är tongivande med företag som Borealis, Akzo Nobel, Perstorp och Ineos med tillsammans ca 2 500 anställda. Hogia AB med sina drygt 25 dotterbolag och ca 525 anställda, varav 450 i Stenungsund är en annan stor arbetsgivare. Runt främst Kemiindustrin har ett antal underleverantörer och servicepartners vuxit upp och etablerats i kommunen. Utöver kemiindustrin finns hantverksföretag inom bygg och byggservice samt en starkt växande tjänstesektor inom bl a engineering, IT, utbildning samt hälso- och sjukvård. Demografiska förändringar Den demografiska förändringen har ökat kommunernas resursbehov med ca 0,5% de senaste åren. För åren framöver väntas denna siffra öka till 1%. De största förändringarna återfinns inom grundskolan, förskolan samt äldreomsorgen. Andelen barn i förskola och grundskola är den högsta någonsin samtidigt som antalet äldre ökar i en allt högre takt.10 Den demografiska trenden ser likartad ut även i Stenungsund där såväl antal barn i förskola, grundskola spås öka samtidigt som andelen äldre blir allt fler.11 I april 2014 fanns drygt 2 750 stycken kommersiella verksamheter registrerade i olika företagsformer. Nyföretagandet i Sverige har efter några års nedgång svängt uppåt. För Sverige som helhet var ökningen 0,04 % (jmf 2012). Motsvarande ökning för Västra Götaland var 5,3 % och för Stenungsund 3,3%. Arbetsmarknaden Utvecklingen på arbetsmarknaden beräknas vara positiv de kommande åren. Utvecklingen går dock långsamt främst på grund av den låga globala efterfrågan. Konjunkturläget beräknas vara i balans till år 2018. I jämförelse med övriga europeiska länder har Sverige bland de högsta sysselsättningstalen. Arbetslösheten är dock fortsatt hög, vilket främst beror på dämpad efterfrågan såväl i Sverige som i övriga Europa. För att motverka arbetslösheten väljer regeringen att fortsätta med yrkesintroduktionsavtalen inom ett flertal Stenungsund fortsätter visa god position för tillväxten bland kommunerna i Västra Götaland. Tillväxtkraften har naturligtvis även en positiv inverkan på det lokala näringslivet. 8 Ekonomirapporten sid 40. Befolkningsprognosen sid 14 10 Ekonomirapporten sid 37. 11 Befolkningsprognosen sida 14. 9 12 Sveriges Kommuner och landsting, Cirkulär 14:15 sid 11f. 11 Befolkningsprognos för Stenungsund Prognosen ligger till grund för beräkningen av kommunens intäkter i form av kommunalskatt och utjämningsbidrag och även till grund för verksamheternas kostnadsutveckling och planering. Av nedanstående tabell framgår befolkningsprognosen för 2014-2019 (avrundade siffror) Ålder 2013* 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Förändring 0-5 1 900 1 900 1 895 1 880 1 890 1 915 1 945 45 6-15 3 244 3 300 3 395 3 450 3 515 3 545 3 560 316 16-18 926 920 885 905 900 950 975 49 19-64 14 221 14 255 14 325 14 385 14 450 14 570 14 685 464 65-79 3 555 3 650 3 730 3 775 3 830 3 855 3 895 340 80-w 1 086 1 105 1 140 1 185 1 215 1 280 1 335 249 Summa 24 932 25 135 25 370 25 585 25 810 26 120 26 390 1 458 Förändring i % 2 10 5 3 10 23 6 * Faktisk befolkning 2013-12-31 Värt att notera är att befolkningsökningen i åldersgruppen 0-5 är svag samt att befolkningen över 65 år står för en stor del av den totala prognostiserade befolkningsökningen mellan 2014-2019. Prognostiserad tillväxttakt Ålder 0-w 2013 0,3% * 2014 0,7% 2015 0,9% 2016 0,8% 2017 0,8% 2018 1,1% 2019 1,0% * Faktisk tillväxttakt 2013-12-31 Enligt Översiktsplanen (ÖP) bör kommunen växa ca 1 % per år och 2025 ha 28 500 invånare. Med nuvarande tillväxttakt är vi ca 27 700 år 2025. 12 verksamhet och personalinsatser budgeteras här. Uppräkningsfaktorer Drift- och investeringsramarna bygger på följande antaganden angående löne- och prisutvecklingen och baseras i huvudsak på cirkulär 13:53 från SKL. Finansverksamheten Under finansverksamheten redovisas skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning samt finansiella intäkter och kostnader. Här redovisas även kostnader för pensionsutbetalningar, pensionsskuldsförändring, netto av PO-pålägg från verksamheten samt kostnader för arbetsgivaravgifter. Mer om detta finns under Ekonomisk översikt. Politiska prioriteringar Nedan kommenteras de prioriteringar som skett: större politiska Driftramar Förskola/Grundskola har fått en ökad ram med ca 8,9 Mkr för bland annat skolskjuts, tilläggsbelopp samt personal till bland annat Hallerna skola. Gymnasiet har fått en ökad ram med totalt ca 1,3 Mkr. Utökningen är en nettoeffekt av dels ökade kostnader för särgymnasiet, dels lägre kostnader till följd av volymminskning baserad på befolkningsprognosen. IFO/funktionshinder har fått en ökad ram med, ca 2,1 Mkr för bland annat nytt LSS boende i Kristinedal. Ramtilldelningen inkluderar dock minskning av försörjningsstödet med 1 Mkr. Vård- och omsorg har fått en minskad ram med ca 2,4 Mkr med anledning av effektivisering genom nytt avtal för nattpersonal. Minskning av ramen för sociala utvecklingsprojekt med 0,75 Mkr. Samhällsbyggnad/Fastighet har fått en minskad ram för planerat underhåll. Sektor stödfunktioner har fått en ökad ram med ca 2,6 Mkr för bland annat SOLTAK samt ökad teknisk kapacitet inom IT. Driftramarna för 2015 har beräknats utifrån aktuell budgetram för 2014 uppräknad med den antagna löne- och prisutvecklingen. Verksamheterna har därefter sammanställt ytterligare rambehov med anledning av verksamhetsförändringar, lagkrav och volymförändringar. Den ekonomiska ramen har därefter justerats med politiska prioriteringar i verksamheten. Nytt från 2015 är att löneökningar och volymer ligger centralt i avvaktan på faktiskt utfall. När utfallet är känt sker en ramjustering gentemot berörd verksamhet. Kommunövergripande Under budgeten för Kommunövergripande återfinns ram för kommunchef, samt medel för utvecklingsprojekt och ledarutveckling. Centralt under rubriken Kommunövergripande budgeteras även följande: KS oförutsedda, volym- och driftspengar, sponsring, avgifter till olika förbund och projekt som t ex Folkhälsoverksamheten, SKL, projekt Leader mm. Även personalrelaterade verksamheter som företagshälsovård, facklig 13 Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 Politisk verksamhet -10 209 -10 044 Kommunövergripande - kommunledning - KS oförutsett - personalrelaterat - avgifter och projekt -42 287 -4 184 -2 500 -7 883 -5 089 -100 756 -4 273 -7 796 -7 979 -5 156 Räddningstjänst -13 176 -12 725 Sektor utbildning Förskola/grundskola Gymnasieverksamheten Kompetens och utveckling Sociala utvecklingsprojekt -472 722 -111 616 -27 486 -1 500 -478 487 -113 258 -27 364 -750 Sektor socialtjänst Individ- och familjeomsorg varav försörjningsstöd Vård och omsorg -200 687 -20 435 -208 744 -203 876 -19 435 -206 535 Sektor Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad - Bostadsanpassning - Färdtjänst och omsorgsresor - Fastighet Kultur/Fritid Fritid (anläggningar) VA-enheten (avgiftsfinansierad) Renhållning (avgiftsfinansierad) -35 983 -4 000 -4 403 4 000 -31 185 -22 237 0 0 -36 280 -3 498 -4 222 0 -36 151 -17 261 0 0 Sektor stödfunktioner Stödfunktioner Måltid (intäktsfinansierad) -43 967 0 -46 602 0 Kalkylerad kapitalkostnad Avskrivningar 96 780 -71 871 112 164 -75 047 -1 201 293 -1 260 692 1 217 703 1 287 072 16 410 26 380 Tomtförsäljning 5 000 0 Årets resultat 21 410 26 380 7 222 2 3 36 Driftredovisning, (tkr) Nettokostnad Skatter och finansiella kostnader Finansverksamheten Resultat före jämförelsestörande poster 14 Ekonomisk översikt Resultat Investeringar Budgeterat resultat för 2015 uppgår till 26,4 Mkr. Det medför en nettokostnadsandel på 98 %, vilket också är det finansiella målet. För resterande år i planperioden uppgår nettokostnadsandelen till närmare 100 %, vilket innebär att ytterligare prioriteringar/effektiviseringar alternativt intäktshöjningar kommer att krävas framöver för att nå målsättningen på 98 %. Investeringsnivån uppgår till 198 Mkr för 2015. Från och med 2014 har investeringsnivån ökat markant från under 100 Mkr årligen de senaste fem åren till betydligt högre nivåer. Orsaken är i första hand stora lokalinvesteringar. 413,7 450,0 400,0 350,0 300,0 Mkr Skatteintäkter och utjämningsbidrag 228,6 250,0 198,2 200,0 Skatteintäkterna är beräknade utifrån Sveriges Kommuner och Landstings Cirkulär 2014:38 daterat 2014-10-02. 168,2 150,0 100,0 50,0 80,8 60,3 0,0 Utfall 2013 Bokslut Budget Budget Mkr Skatteintäkter Plan 2013 2014 2015 * 2016 2017 1 096 1 129 1 197 1 256 1 316 88 86 88 80 84 Kostnadsutjämning -33 -24 -2 -2 -2 Regleringsbidrag/-avgift 11 5 2 -5 -12 - - 3 3 3 LSS-utjämning -4 -3 -4 -4 -4 Fastighetsavgift 42 42 46 46 46 1 198 1 237 1 321 1 377 1 435 4,5 3,2 6,8 4,2 4,2 Summa Procentuell förändring 75,0 Plan 2014 Plan 2015 80,3 Plan 2016 90,2 Plan 2017 Plan Inkomstutjämning Strukturbidrag 71,9 Nettoinvesteringar Avskrivningar Självfinansieringsgrad investeringar Självfinansieringsgraden talar om hur stor del av investeringarna som finansierats med egna medel. Med egna medel avses årets resultat och avskrivningar. Målet är att självfinansieringsgraden ska uppgå till minst 70 % i genomsnitt över rullande femårsperioder för den skattefinansierade verksamheten. Sett över perioden 2013-2017 uppgår den till 37,2 % på grund av att perioden präglas av tunga investeringar. * Budget 2015 och framåt är enligt SKL cirkulär 2014:38 Nettokostnadsutveckling Nettokostnadens andel av skatteintäkter och utjämning visar hur stor del av dessa intäkter som går åt till den löpande verksamheten. Målet är 98 % i genomsnitt över rullande femårsperioder. Det budgeterade resultatet för perioden 2015-2017 tillsammans med budget för 2014 samt bokslut 2013 medför en nettokostnadsandel på 99,1 %. Fortsatta prioriteringar/effektiviseringar kommer därför krävas även under de kommande planåren. 15 Soliditet Pensionsavsättning Soliditeten anger hur stor del av kommunens totala tillgångar som är finansierade med eget kapital, dvs inte finansierade genom lån. Den är ett mått på den finansiella styrkan på lång sikt. Soliditeten mäts inklusive hela pensionsåtagandet. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. Målet är att soliditeten ska förbättras eller hållas oförändrad. Soliditeten har förbättrats kontinuerligt de senaste åren från en nivå på – 36,3 % år 2005. Orsaken är främst att kommunen under denna period haft stora positiva resultat. Diagrammet visar den skuld som finns till kommunens anställda. Den nedre delen av stapeln visar de pensioner som intjänats fram till 1998. Huvuddelen av de pensionsmedel som intjänats från och med 1998 utbetalas som avgiftsbestämd del för de anställdas egen placering. Den övre delen av stapeln visar kvarstående pensionsförmåner avseende främst lönedelar över 7,5 ggr basbeloppet. Pensionsavsättningen är en skuld som ”amorteras” i takt med att utbetalningar görs till dem som gått i pension. I diagrammet ”Total pensionsavsättning” kan utläsas att skulden minskar med totalt 19,3 Mkr mellan 2013-2017. Den förmånsbestämda delen ökar med 10,9 Mkr och pensionsavsättningen för tiden före 1998 minskar med 30,2 Mkr. Total pensionsavsättning 2013-2017 700,0 650,0 600,0 59,4 60,1 62,7 65,9 70,3 556,4 534,0 529,6 528,0 526,2 Utfall 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 550,0 500,0 Skulder 450,0 Mkr 400,0 Låneskuld 350,0 300,0 250,0 200,0 Kommunens låneskuld kan delas upp i två delar, den som kommunen lånat upp i bank och den som kommunen lånat av de anställda, dvs. pensionsskulden. Låneskulden redovisas inklusive de medel som är vidareutlånade till kommunens bolag. Av låneskulden 2013 är 96 Mkr vidareutlånat till det kommunala bolaget SEMAB. 150,0 100,0 50,0 0,0 Låneskuld 2013-2017 16 Ekonomiska sammanställningar Resultatbudget Resultatbudget tkr Bokslut Bokslut Budget Plan Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens nettokostnader exkl avskrivningar -1 038 873 -1 076 989 -1 129 208 -1 197 941 -1 259 781 -1 307 208 Avskrivningar -59 741 -60 347 -71 871 -75 047 -80 263 -90 179 NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestörande poster -1 098 614 -1 137 336 -1 201 079 -1 272 988 -1 340 044 -1 397 387 1 040 490 1 095 733 1 128 798 1 197 004 1 255 926 1 316 211 105 845 102 688 114 742 124 444 121 419 118 352 7 523 6 746 7 000 6 600 6 200 6 200 -21 692 -20 339 -28 051 -28 680 -36 279 -41 040 -47 324 - ÅRETS RESULTAT 33 552 168 21 410 26 380 7 222 2 336 Nettokostnadsandel 97,1% 96,0% 98,3% 98,0% 99,5% 99,8% Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Drift Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Förändring pensionsskuld inkl löneskatt Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 33 552 59 741 9 979 2 521 168 60 347 48 000 21 410 71 871 -14 664 26 380 75 047 -1 746 7 222 80 263 1 680 2 336 90 179 2 497 Förändring kortfristiga fordringar Förändring kortfristiga skulder -2 761 12 089 10 508 22 858 Förändring likvida medel drift 115 121 141 881 78 617 99 681 89 165 95 012 Investeringar Förvärv materiella anläggningstillgångar Försäljn./förvärv finansiella anläggningstillgångar -73 000 1 229 -80 768 -44 -206 863 -305 988 -213 400 -198 400 Förändring likvida medel investeringar -71 771 -80 812 -206 863 -305 988 -213 400 -198 400 Finansiering Nyupptagna lån Amortering av skuld Övrigt 130 000 210 000 120 000 100 000 -75 000 1 255 4 637 Förändring likvida medel finansiering -73 745 4 637 130 000 210 000 120 000 100 000 Förändring av likvida medel -30 395 65 706 1 754 3 693 -4 235 -3 388 Finansieringsbudget Finansieringsbudget tkr 17 Balansbudget Balansbudget tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 808 616 142 852 829 037 1 170 847 1 401 788 1 534 925 1 643 146 142 896 142 852 142 852 142 852 142 852 Omsättningstillgångar 208 532 263 731 Summa tillgångar Budget 2014 141 961 Plan 2015 172 527 Plan 2016 168 292 Plan 2017 164 904 1 160 000 1 235 664 1 455 660 1 717 167 1 846 069 1 950 902 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Balanserat resultat Årets resultat -152 900 33 552 -119 348 168 -119 180 21 410 -97 770 26 380 -71 390 7 222 -64 168 2 336 Avsättningar 571 373 619 270 565 089 595 662 597 142 599 439 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 445 310 262 665 450 050 285 524 715 310 273 031 925 310 1 045 310 1 145 310 267 585 267 785 267 985 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 160 000 1 235 664 1 455 660 1 717 167 1 846 069 1 950 902 Soliditet PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensåtaganden -10,3% -9,6% -6,7% -4,2% -3,5% -3,2% 543 994 517 529 544 000 544 000 544 000 544 000 18 Investeringsbudget / -plan tkr Kommunledning Räddningstjänst Budget 2014 2015 fördelat på kategori Fastighet Övrigt Löpande Totalt 2016 Plan 2017 Plan 7 300 5 310 0 0 10 000 0 0 2 000 10 000 2 000 10 000 2 000 10 000 2 000 186 209 1 414 514 85 200 0 0 0 0 0 2 000 1 100 150 87 200 1 100 150 7 290 8 350 3 650 2 000 1 100 150 3 226 7 781 17 000 1 000 0 0 650 3 200 17 650 4 200 500 23 600 13 200 43 600 24 344 790 106 549 31 605 4 985 0 0 20 000 10 000 0 7 200 0 1 500 0 10 850 1 000 400 500 6 600 0 8 200 400 22 000 16 600 10 850 21 300 400 80 500 18 600 21 410 15 200 400 50 500 18 600 -14 900 8 100 900 0 0 0 0 3 000 1 000 3 000 1 000 5 500 1 000 3 000 1 000 Summa skattefinansierad vht 389 027 133 200 29 550 21 600 184 350 204 100 145 850 Renhållning Vatten och avlopp inkl. expl. VA 6 000 18 698 0 0 3 000 10 600 0 300 3 000 10 900 3 500 20 950 4 000 18 400 Summa avgiftsfinansierad vht 24 698 0 13 600 300 13 900 24 450 22 400 413 725 133 200 43 150 21 900 198 250 228 550 168 250 Sektor Utbildning Förskola/Grundskola Gymnasium Kompetens och utveckling Sektor Socialtjänst IFO/Funktionshinder Vård och omsorg Sektor Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Kultur Fritid Fritidsanläggningar Fastighet Exploatering exkl. VA Sektor Stödfunktioner Stödfunktioner Måltid Totalt investeringar Sammanställningen är uppdelad på skattefinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet eftersom kostnaden för den avgiftsfinansierade delen inte ska belasta skattekollektivet utan bäras av de avgifter som tas ut. Uppdelning av investeringar Investeringarna presenteras per sektor och verksamhetsområde. Inom varje verksamhetsområde är investeringarna uppdelade i följande grupper: -Övriga investeringar Avser i huvudsak investeringar i infrastruktur. -Löpande investeringar Inventarier, maskiner och liknande. Investeringsprocessen Stenungsunds kommun är inne i en expansionsfas med stora pågående och planerade investeringar. För 2014 är prognosen 315 Mkr. I budget för 2015 och Plan 20162017 finns investeringar på totalt ca 595 Mkr. -Fastighetsrelaterade Avser investeringar i verksamhetslokaler som skolor, förskolor, gruppboenden mm. 19 Projekten specificeras i listan nedan: Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 87 200 7 290 2 000 1 100 8 350 1 100 150 3 650 150 17 650 500 13 200 4 200 23 600 20 950 18 400 Exploatering 10 850 21 410 -14 900 Investeringsreserv Kommunledning 10 000 10 000 10 000 3 000 5 500 3 000 1 000 1 000 1 000 2 000 2 000 2 000 Exploateringsom råde 43 600 Nyborgsvägen Hällebäck Villatomter Getskärs camping Kvarnhöjden Bergsvägen Solgårdsterassen Centrala Hallerna Gamla SIF Norra hamnplan Stora Höga industriområde södra Jörlanda Berg 1:66 8 200 21 300 15 200 Myndighetskrav kök Förprojektering Behovsanpassningar Energieffektivisering Säkerhet Löpande Fastighet 10 900 Vatten och avlopp inkl. expl. VA Trafikåtgärder Trafiksäkerhetsåtgärder Tillgänglighetsanpassningar Pendelparkeringar GC-vägar löpande GC-väg Krontofta-Kolhättan GC-väg Ödsmål-Krontofta Planskild korsning Busshållplats väg 770/Hamnvägen Upprustning lekplatser Markköp för kommande exploatering Löpande Samhällsbyggnad 4 000 Västra Hallerna 1 Nyborgsvägen Hällebäck villatomter Getskärs camping Kvarnhöjden Bergsvägen Solgårdsterassen Gamla SIF Norra hamnplan Stora Höga industriområde södra Jörlanda Berg 1:66 Särskilt omsorgsboende ink inventarier Löpande Vård och omsorg 3 500 Exploateringsom råde Gruppboende LSS 8 platser inkl inventarier Gruppboende LSS 4 platser inkl inventarier Gruppboende Psykiatri 9 platser inkl inventarier Löpande IFO/Funktionshinder 3 000 Sammanbyggnad färskvattenledning Ucklums avloppsreningsverk Kommunalt avlopp Svartehallen Sågen Uppgradering renovering VA-ledningar Nya pumpstationer Löpande Muddring hamnen Löpande Kompetens och utveckling Plan 2017 Renhållning Upprustning C & D-plan inkl inventarier Löpande Gymnasium Plan 2016 Återvinningscentral ink inpasseringssystem Nytt insamlingssystem Kyrkenorums förskola ombyggnad inkl inventarier Kyrkenorum idrottshall inkl inventarier Kyrkenorum invändig ombyggnad inkl inventarier Spekeröd skola inkl inventarier Löpande Förskola/Grundskola Budget 2015 E-arkiv Beslutsstödssystem Löpande Stödfunktioner 16 600 18 600 Löpande 18 600 Måltid Simhall Lekpark centralt Löpande Fritidsanläggningar Löpande Räddningstjänst 22 000 80 500 50 500 Totalt investeringar Löpande Kultur Fritid 400 400 400 20 198 250 228 550 168 250 ekonomiska förutsättningar och de analyser som gjorts av behov i form av lönejusteringar, satsningar på grupper och utjämning av osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Personal Attraktiv arbetsgivare Kommunens arbetsgivarpolitiska program är ett övergripande styrdokument för strategiska arbetsgivarpolitiska frågor. Genom att arbeta med områdena ledarskap, medarbetarskap, kompetensförsörjning, lön, jämställdhet och mångfald samt hälsa och arbetsmiljö har programmet som syfte att skapa förutsättningar för att kommunen är en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare som är väl rustade att möta de krav på service som medborgarna ställer. De löneprognoser som presenterats av Sveriges Kommuner och Landsting har justerats ner för år 2015. Analyser av jämförande GR-statistik, intern lönestruktur och kartläggning av ojämställda löner visar på behov av fortsatta satsningar och prioriteringar Utifrån dessa förutsättningar är nedanstående löneökningsutrymmen för åren 2015 -2017 beräknade till: Utifrån riktlinjer för chef- och ledarskap kommer fokus under 2015 vara, att arbeta fram och påbörja ett långsiktigt program för utveckling av chefer som finns i organisationen och introduktion av nya chefer. 2015 2,9 procent 2016 3,6 procent 2017 4,0 procent Analys För att skapa goda arbetsförhållanden arbetar flera av kommunens verksamheter aktivt utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Uppföljning och ytterligare förbättring och verksamhetsanpassning av det systematiska arbetsmiljöarbetet kommer att ske löpande under 2015 i samtliga samverkansgrupper. Utbildning av nya chefer och fackliga kommer att ske kontinuerligt. Som grund för analys av behov att prioritera olika grupper eller individer ligger jämförande statistik i GR-regionen, lönestrukturen i den egna kommunen samt lönekartläggningsverktyget BAS, vilket används för att se om det finns osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. I övrigt förs även dialog med chefer och fackliga företrädare om behov av prioriteringar. Det arbete som påbörjats under de senare åren kommer att fortsätta under planperioden. Under 2015 kommer ett nytt beslutsstödssystem att börja användas i organisationen. Detta kommer att ge förutsättningar att arbeta mer strategiskt och större möjligheter att fokusera på analys och åtgärder. Personalförsörjning Andra faktorer som påverkar personalförsörjning och god kvalité i verksamheten är kunskap om framtida pensionsavgångar och svårrekryterade grupper. Kartläggning avseende pensionsavgångar åren 2014 – 2024 visar att 552 personer (25,9 procent) har gått i pension under denna tid förutsatt att de arbetar kvar i kommunen och går i pension vid 65 år. De största yrkesgrupperna bland de som avgår med pension är undersköterskor (71), lärare grundskola (59) och chefer (40). Lönebildning och centrala löneavtal Lönebildning är en naturlig del i budgetprocessen och är att se som ett styrmedel för verksamhetsutveckling. Centrala löneavtal påtalar vikten av koppling mellan prestation – lön –resultat. Kommunstyrelsens roll är att fastställa årliga löneökningsutrymmen utifrån lokala 21 Verksamhetsbeskrivningar Sektor Utbildning Sektor Utbildning är indelad i fem verksamheter; Förskola, Grundskola, Gymnasium, Kompetens och Utveckling samt Stöd och Utveckling. Förskolan ansvarar för att erbjuda förskola samt annan pedagogisk verksamhet såsom öppen förskola, pedagogisk omsorg och omsorg på obekväm arbetstid. Grundskolan ansvarar för att erbjuda förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidshem. Gymnasiet ansvarar för att samtliga elever skrivna i Stenungsund erhåller sin gymnasieutbildning eller gymnasiesärutbildning på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund alternativt via köpta platser. Kompetens och Utveckling bedriver vuxenutbildning (allt ifrån särskild utbildning för vuxna, utbildning på gymnasial nivå, yrkesvux, yrkeshögskolenivå, högskola på distans samt uppdragsutbildning), arbetsmarknadsfrågor, integrationsarbete i form av mottagande av flyktingar, utbildning inom SFI, samhällsorientering och ansvar för Nova (boendet för ensamkommande barn) samt hamnen i Stenungsund. Mål • • • • • • Resultaten på de nationella proven i årskurs 3 ska förbättras. Resultaten på de nationella proven i årskurs 6 ska förbättras. Elevernas syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 ska vara bland de 5 bästa i Göteborgsregionen. Andelen behöriga elever till något nationellt program ska öka. Elevernas syn på skolan och undervisningen i årskurs 2 i gymnasiet ska vara över genomsnittet i GR. Fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning. • • • • • Tilldelad ram Sektor Utbildning (Tkr) Bokslut Budget Budget 2013 2014 2015 Intäkter 141 038 137 365 139 982 Kostnader -710 118 -750 689 -759 841 Netto -569 080 -613 324 -619 859 Ramar (Tkr) Bokslut Budget Budget 2013 2014 2015 Sektor utbildning: Sektor utbildning kommer med tilldelad ram att ges möjlighet att bibehålla nuvarande verksamhet med en slimmad organisation. Sektorn kommer fortsätta att arbeta mot att nå en hög måluppfyllelse gällande kunskapskraven samt att arbeta med inriktningsmålen för 2015. Inom sektorn kommer vi se över samordnings och effektivitetsvinster för att ytterligare möjliggöra satsningar ner i organisationen. Nösnäsgymnasiet har fått en utökad budgetram för gymnasiesär. Inom Sektor Utbildning har stora reformer och lagförändringar skett under de senaste åren som ställer stora krav på personalen att genomföra. Förskola, Grundskola -433 441 -472 722 -478 487 Gymnasium Kompetens&Utv. Sociala utv.projekt Summa Stenungsund ska ha ett positivt företagsklimat. Andelen kommuninvånarna som upplever Stenungsunds kommun som tillgänglig ska öka. Antalet nattgäster i hamnen i Stenungsund ska öka. Antalet skolenheter certifierade för grön flagg ska vara 75 % 2017. Andelen medarbetare i Stenungsund som känner sig nöjda stolta och engagerade i sitt arbete ska öka. -111 943 -111 616 -113 258 -23 696 -27 486 -27 364 -1 500 -750 -569 080 -613 324 -619 859 22 prognostiserat minskat elevantal på gymnasiet är en utmaning att hantera vilket kan innebära att vissa program behöver tas bort alternativt krävs en minskning av lärartätheten. Detta möter Sektorn genom nära samarbete mellan Vux och Gymnasiet. I budgetpropositionen för år 2015 försvinner i stort sett hela den statligt finansierade Yrkesvuxutbildningen. Om detta blir verklighet står sektorn inför stora nedskärningar. Sektor utbildning övertog arbetsmarknadsenheten (AME) inför 2014. Då AME redovisade ett underskott 2013 kommer ett stort arbete att läggas på att nå en ekonomi i balans. Utmaningar för 2015 Den viktigaste och svåraste utmaningen är att alla elever ska klara kunskapskraven. Att verkställa och genomföra stora lag- och reformändringar är ett krävande arbete. För sektorn är ökningen av nyanlända och ensamkommande barn en stor utmaning att hantera. Detta gäller såväl förskolan, grundskolan som gymnasiet och påverkar Barn och Elevhälsan i stor utsträckning. Sektorn ser en markant ökning av ansökningar om tilläggsbeloppen för barn med fysiska funktionshinder. Detta påverkar tilldelad ram då tilläggsbeloppet är lagstyrt. Interkommunala kostnader är alltid svårprognostiserat och har ökat under de senaste åren. Inom interkommunala ersättningar ryms även placerade barn och ungdomar, en kostnad som även styrs av socialtjänstlagen. Att balansera Sektorn har stora nybyggnadsprojekt såsom Hallerna Förskola och skola, Spekeröds F-6skola, flytt av Grundsärskolan till Kristinedal, ny idrottshall i Kyrkenorum, projektering samt byggnation av ny förskola i Kyrkenorum. 23 Sektor Socialtjänst I Sektor socialtjänst ingår verksamhetsområdena Individ och familjeomsorg/Funktionshinder (IFO/FH) samt Vård och omsorg (VO). Sektor socialtjänst arbetar med myndighetsutövning och/eller verkställighet utifrån SoL, LSS, LVM, LVU och HSL. Verksamheternas uppgift är att ge stöd åt de kommuninvånare som behöver insatser av olika slag i sin livssituation. Det kan handla om kommuninvånare som av olika anledningar behöver stöd i vardagen som exempelvis hemtjänstinsatser eller beslut om särskild boende. Det kan också handla om stöd i försörjning, stöd i att komma från riskbruk eller missbruk, insatser till barn och unga som lever i utsatta situationer och miljöer, stöd till sysselsättning och stöd i vardagslivet till människor med olika funktionsnedsättningar. Inom sektorn finns också det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret upptill sjuksköterskenivå. Mål • Andelen av befolkningen i Stenungsund • Andelen ungdomar som inte kommit som får försörjningsstöd ska minska. tillbaka inom ett år efter att socialtjänsten avslutat en insats/utredning ska öka. • Medborgarnas känsla av trygghet ska öka. • Andelen kommuninvånarna som upplever • Antalet olika vårdare som besöker en äldre Stenungsunds kommun som tillgänglig ska person med hemtjänst under en 14öka. dagarsperiod ska bli färre. • Andelen medarbetare i Stenungsund som • Väntetiden för att få plats på ett känner sig nöjda stolta och engagerade i äldreboende från ansökan till erbjudande sitt arbete ska öka. om plats ska minska. • Handläggningstiden för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök ska minska. Vård & Omsorg: Inför 2015 har kostnader för volymökningar Sektor Socialtjänst samt ökad lokalkostnad prioriterats. Den (Tkr) Bokslut Budget Budget förändrade lagstiftning gällande bemanning 2013 2014 2015 (SOSFS 2012:12) är uppskjuten till 2016-01Intäkter 78 289 64 973 65 372 01 enligt cirkulär 14:17 från SKL. Kostnader -484 010 -474 404 -475 784 Verksamheten har fått en minskning av ram Netto -405 721 -409 431 -410 412 med 2,3 Mkr som avser förändrad veckoarbetstid för nattpersonal. De mål som Ramar Bokslut Budget Budget berör verksamheten beräknas uppnås med (Tkr) 2013 2014 2015 tilldelad ram. IFO/Funktionshinder -203740 -200 687 -203877 Utmaningar för 2015 Stora delar av sektor socialtjänst är VO -201 981 -208 744 -206 535 konjunkturkänslig verksamhet som påverkas Summa -405 721 -409 431 -410 412 av förändringar i nationell och global ekonomi. Tilldelad ram Det ställs lagstadgade krav på verksamheten att IFO/Funktionshinder: erbjuda stöd och hjälp till de människor som är Inför 2015 har familjecentral och start av i behov av insatser. Verksamheten har att boende enligt LSS i juni 2015 prioriterats. hantera ökade krav från kommuninvånare som Ramen innebär också en minskning av ramen behöver stöd och hjälp och samtidigt vara en för försörjningsstöd med 1 Mkr. Utvecklingen attraktiv arbetsgivare för kompetent personal. gällande försörjningsstödskostnader 2015 är De största utmaningarna är att erbjuda insatser högst osäker vilket gör att neddragning i ramen med god kvalitet utifrån givna resurser, driva för försörjningsstöd kan komma att påverka och utveckla verksamheterna inom sektorn. I socialtjänstens övriga verksamheter. De mål samarbete med andra aktörer behöver sektorn som berör verksamheten beräknas uppnås med möta volymförändringar, förändrade krav från tilldelad ram. vårdgrannar och kommuninvånare och samtidigt vara en efterfrågad arbetsgivare som erbjuder god arbetsmiljö och attraktivt arbete. 24 Sektor Samhällsbyggnad Sektor Samhällsbyggnad ansvarar för kommunens samhällsplanering och hanterar ett brett spann av frågor såsom plan- och bygglovsverksamhet, kart- och mätproduktion, mark- och exploatering, gatuoch väghållning, trafikfrågor, vatten- och avloppsfrågor, avfallshantering, förvaltning av kommunens fastigheter, bostadsanpassning, energirådgivning och myndighetsutövning inom miljö- och hälsoskydd. Sedan 2014 återfinns även Kultur- och fritidsfrågorna inom sektorn. Mål • • • • • Bostadsbeståndet ska öka med 140 bostäder per år under en femårsperiod. Stenungsund ska ha ett positivt företagsklimat. Stenungsund ska förbättra sin rankning i Svenskt näringslivs företagsklimat. Andelen kommuninvånare som upplever Stenungsunds kommun som tillgänglig ska öka. Barn och unga ska prioriteras i kulturverksamheten och andelen programaktiviteter riktade till den målgruppen ska öka. • • • • kommer underhållet att sänkas. Målet att energiförbrukningen för kommunens befintliga byggnader ska minska, förväntas att uppnås genom energibesparande investeringar. Utmaningar för 2015 Sektor Samhällsbyggnad står inför utmaningen att inkludera alla verksamheter i att tillsammans bygga och planera för ett Stenungsund för alla. Det krävs ett arbete för att människor ska uppleva sig delaktiga genom bl.a. medborgardialog i samhällsplaneringen. Att skapa öppna och tillgängliga mötesplatser är en utmaning för hela sektorn. Exempel på detta är Kulturhuset kopplat till utveckling av torget, Nösnäsområdet med fokus på att nå breda målgrupper och även fritidsgårdarnas verksamheter som nav för ungdomarna i Stenungsund. Det kommer även krävas ett fortsatt arbete kring att göra verksamheten begriplig för dem som kommunen är till för och hålla en god service. Samtidigt ska vi genom tillsyn och rådgivning värna om miljön och de naturtillgångar som Stenungsund omger sig med. En utmaning är att kombinera det breda uppdrag som sektor Samhällsbyggnad har med krav på hög produktion inom plan och bygg med nära samarbete kring mark och expolateringsfrågorna för att klara målet om befolkningstillväxt, samtidigt som myndighetsutövning bedrivs genom främst bygglov, miljötillsyn och livsmedelstillsyn. Sektor Samhällsbyggnad exkl. Fastighet (Tkr) Bokslut 2 013 2 014 2 015 Intäkter 39 011 30 973 31 274 Kostnader Budget Budget -130 671 -128 780 -128 686 Netto -91 660 -97 807 -97 412 Ramar Bokslut Budget Budget 2 013 2 014 2 015 -33 311 -35 983 -36 280 -3 620 -4 403 -4 222 (Tkr) Samhällsbyggnad Färdtjänst Bostadsanpassning -2 563 -4 000 -3 498 Kultur Fritid -31 537 -31 184 -36 151 Fritidsanläggningar -20 629 -22 237 -17 261 Summa -91 660 -97 807 -97 412 Bokslut Budget Budget 2 013 2 014 2 015 Intäkter 164 161 159 647 163 015 Kostnader -163 289 -155 647 -163 015 872 4 000 0 Fastighet (Tkr) Netto Tillgängligheten till kommunens mötesplatser ska öka. Energiförbrukningen för kommunens befintliga byggnader ska minska. Samtliga enskilda avlopp i kommunen ska inventeras och registreras innan utgången av 2017. Andelen medarbetare i Stenungsund som känner sig nöjda stolta och engagerade i sitt arbete ska öka. Tilldelad ram Sektor Samhällsbyggnad hanterar cirka 350 Mkr/år. Verksamheten finansieras med cirka 97 mkr genom ramtilldelning. Sektor Samhällsbyggnad kommer med tilldelad ram att kunna arbeta för att nå målen genom gemensamt arbete mellan verksamheterna. För att nå 0-resultat för verksamheten Fastighet 25 Avgiftsfinansierade verksamheter Med avgiftsfinansierade verksamheter avses Renhållning samt Vatten & Avlopp. Dessa verksamheter bedrivs utifrån självkostnadsprincipen och tilldelas ingen ram. Verksamheterna finansieras således uteslutande av avgifter. Renhållning (Tkr) Bokslut Budget 2 013 2 014 2 015 Intäkter 22 500 Kostnader -20 355 -26 700 -26 700 Netto 2 146 Med bakgrund mot detta höjs den rörliga brukningsavgiften inför 2015 med 20 %. Den nya rörliga avgiften blir då 20,7 kr/kubik. Anledningen till att höjningen läggs på den rörliga delen är för att styra mot en minskad vattenförbrukning med tanke på kommunens strävan mot en hållbar miljö. Även efter höjning av taxan ligger Stenungsunds avgift i nivå med genomsnittet bland kommunerna inom GR. Budget 26 700 26 700 0 0 Bokslut Budget Budget Vatten och avlopp (Tkr) 2 013 2 014 Intäkter 33 496 Kostnader -36 525 -35 395 -39 850 Netto -3 030 Utmaningar för 2015 2 015 VA-området har stora utmaningar i form av åldersdigert ledningsnät, stora utbyggnadsbehov i samband med expansion, sanering av omvandlingsområden och ökade myndighetskrav på såväl färskvatten- som avloppssidan. Med detta som bakgrund har arbetet med att bilda en gemensam VAorganisation tillsammans med Kungälv och Tjörn pågått under en tid. 35 395 39 850 0 0 Ekonomi Renhållning: Renhållningsverksamheten inklusive investeringar som planeras, bedöms kunna finansieras med oförändrade avgifter. Renhållningskollektivet har ett positivt eget kapital om 4,9 Mkr. Kungälv har nu visat ett svalare intresse för en gemensam organisation i nuläget vilket gör att Tjörn och Stenungsund ensamma planerar för ett bolagsbildande under namnet Södra Bohusläns VA-bolag (SBVA). Vatten & Avlopp: VA-verksamheten gjorde 2013 ett underskott med 3 Mkr och halverade därför sitt egna kapital som vid ingången av 2014 uppgick till 3,4 Mkr. Under förutsättning att Stenungsund och Tjörn fattar beslut om bolagsbildande under 2014 kommer bolaget driftsättas under 2015. VA-verksamheten står inför stora utmaningar vilket bl.a. visar sig i att ledningsnätet för vatten och avlopp börjar nå gränsen för sin tekniska livslängd, samt att driftverksamheten för ledningsnätet främst präglas av uppehållande verksamhet. I syfte att möjliggöra en sammankoppling av dricksvattennätet med Kungälv och Tjörn kommer kraft behöva läggas på de redan pågående utredningarna rörande framtida dricksvattenbehov och drickvattenmodellering. En mer planerad verksamhet med en strukturerad underhållsplanering och ett planerat underhåll kommer krävas framöver. Därmed behöver även budgetramen för drift och underhåll av ledningsnätet ökas. 26 Räddningstjänst Stenungsunds kommuns övergripande mål är att skapa en säker och trygg kommun, vilket innebär att människor inte ska utsättas för onödigt lidande eller att allmännyttiga verksamheter ska komma till skada på grund av oförutsedda händelser. Stenungsunds kommun ska i första hand genom förebyggande insatser så långt det är möjligt, förhindra eller minimera risker för skador och störningar av verksamheter, tillgångar, personer, personal och resurser. Mål • • Medborgarnas känsla av trygghet ska öka. Andelen kommuninvånare som upplever Stenungsunds kommun som tillgänglig ska öka. • väsentligt i kommunen. Antalet vardagsolyckor förväntas öka i och med att antalet invånare som kan orsaka olyckor ökar. Räddningstjänst (Tkr) Bokslut Budget Intäkter 12 726 12 749 12 874 Kostnader -25 337 -25 925 -25 599 Netto -12 611 -13 176 -12 725 2 013 2 014 Andelen medarbetare i Stenungsund som känner sig nöjda stolta och engagerade i sitt arbete ska öka. Budget 2 015 Under 2015 bör det utredas om en ny räddningstjänststation inom Stenungsunds kommun ska uppföras för att fortsättningsvis kunna upprätthålla insatstider inom kommunen, då dagens läge på stationen inte är optimal utifrån kommunens utveckling och riskbild. Tilldelad ram Förslaget till budget 2015, bedöms ligga inom ramen för de uppgifter räddningstjänsten har enligt handlingsprogrammet för lagen om skydd mot olyckor. Kommunens risker leder till att arbetet bör inriktas mot trafikolyckor, drunkning och brand i bostad för att rädda liv med avseende på vardagsolyckor. Prevention mot brand i kemikalieindustri och brand i vårdanläggning bör även prioriteras för att minska konsekvenser för människors liv och hälsa. Arbetet med att fortsatt utveckla snabbinsatsstyrkan för att i ett tidigt skede kunna bryta ett olycksförlopp fortsätter att vara ett prioriterat område. Utmaningar för 2015 Kommunen har en varierad riskbild. Det finns objekt och miljöer som vid en oönskad händelse kan leda till stora skador på människors liv och hälsa. Kommunen genomkorsas av E 6, där stora mängder farligt gods transporteras. Järnvägsförbindelse i form av Bohusbanan med omfattande mängder farligt gods fraktas genom Stenungsunds tätort. Även hamnarna för godstrafik lastar och lossar stora mängder farligt gods. I kommunen finns också stora skogsarealer i svårframkomlig terräng samt ett antal stora petrokemiska industrier med komplicerade riskbilder. Den petrokemiska industrin bygger ut vilket leder till att volymerna av farliga ämnen ökar Under hösten 2013 gavs uppdrag till räddningstjänsten i Stenungsund och Tjörn att utreda möjligheterna till ökad samverkan. Detta uppdrag ska redovisas under 2014 och förslag kring en framtida organisation kommer att avgöras politiskt. Under våren 2014 har även Lilla Edets kommun anslutit sig till utredningen. 27 Sektor stödfunktioner Sektor Stödfunktioner omfattar Kansli, Personal, Ekonomi, Information & Teknik, Måltid, Folkhälsa och Näringsliv. Sektorn ska stödja, stimulera och samordna kommunens verksamheter samt bistå den politiska ledningen i frågor som gäller samhällsservicen. Verksamheten Måltid omfattar tillagning, transport och servering av lunch inom både förskola, grundskola och gymnasieskola. Inom äldreomsorgens särskilda boenden tillagas dagsportioner (heldagsomsorg). Mål • • • Stenungsund ska ha ett positivt företagsklimat. Stenungsund ska förbättra sin ranking i Svenskt näringslivs företagsklimat. Andelen kommuninvånare som upplever Stenungsunds kommun som tillgänglig ska öka. • Måltid: Verksamheten är sedan budgetåret 2014 helt intäktsfinansierad och har därmed ingen egen budgetram. Verksamheten styrs av de beställningar och prioriteringar som görs av köpande verksamheter. Sektor Stödfunktioner exkl. Måltid (Tkr) Intäkter Bokslut Budget Budget 2013 2014 2015 17 193 15 461 15 541 Kostnader -57 830 -59 428 -62 143 Netto -40 637 -43 967 -46 602 Ramar Bokslut Budget Budget (Tkr) Stödfunktioner 2013 2014 2015 -71 797 -43 967 -46 602 Andelen medarbetare i Stenungsund som känner sig nöjda stolta och engagerade i sitt arbete ska öka. Utmaningar för 2015 Sektorn kommer att fortsätta arbetet med att effektivisera och underlätta administrationen genom elektronisk service gentemot medborgare och politiker. Summa En ständigt stor utmaning är att erbjuda kommunens verksamheter bra styrande dokument och underlag av god kvalitet. Måltid (Tkr) Bokslut Budget Budget 2013 2014 2015 15 613 46 755 47 399 Kostnader -46 773 -46 755 -47 399 Netto -31 160 0 0 Intäkter En annan utmaning under 2015 är fortsatt utveckling av medborgarservice. 2015 kommer även innebära planering för överförande av verksamheter till SOLTAK AB. Tilldelad ram Stödfunktioner: Sektor stödfunktioner kommer med tilldelad ram att ges möjlighet att bibehålla nuvarande verksamhet med vissa mindre förändringar. Sektorn har fått finansiering för att utveckla tekniska lösningar. En del av uppstartskostnader för verksamheter som ska föras över till SOLTAK AB finns inom sektorns ram. 28 kommunchefen som förelägger Kommunstyrelsen ett beslutsförslag som fastställs i Kommunfullmäktige. För påbörjade investeringsobjekt som fortsätter över årsskiftet är huvudregeln att investeringsanslag som ej använts under budgetåret överförs till nästa år efter beslut i Kommunfullmäktige. En bedömning ska göras av verksamhetschef avseende beloppets storlek. För löpande investeringar görs en bedömning av verksamhetschefen innan förslaget går till Kommunfullmäktige för beslut. Ianspråktagande av över- och underskott Senast i uppföljningen för mars ska sektorschefen skriftligen redovisa hur och när eventuella underskott från föregående år ska justeras. Ett underskott ska vara täckt, senast inom två år efter det år då underskottet uppkommit. Ianspråktagande av överskott ska redovisas senast i samband med marsuppföljningen och sammanställs av Ekonomi. För att få ianspråkta eventuella överskott krävs beslut i Kommunstyrelsen. Ianspråktagandet medför en budgetjustering av verksamhetens ram. Justeringen påverkar resultatet. Beslut om budgetjustering fattas av kommunfullmäktige. Överskott ska användas på ett ansvarsfullt sätt och inte vara kostnadsdrivande. Exempelvis kan de användas till riktade satsningar av engångskaraktär. Utskottens rapportering Utskotten följer löpande upp verksamheterna för att säkerställa att de bedrivs inom de givna ekonomiska ramarna. Förvaltningens rapportering Ekonomi ansvarar för att en samlad uppföljning av kommunen görs. Rapportering till utskott och Kommunstyrelsen görs vid följande avstämningstillfällen: Mars, maj, augusti, oktober respektive december (årsredovisning) om inte tätare uppföljning anmodas. Personaloch ekonomiutskottet har uppföljningsansvar för allt som inte är destinerat något annat utskott, kommunövergripande, kommunledning, finansverksamhet och ägarstyrning av bolag. Ekonomiska styrprinciper Detta dokument utgör en beskrivning av styrsystemets viktigaste beståndsdelar och avser att säkra en sammanhängande modell för styrning i kommunen. Med styrning avses åtgärder som syftar till att påverka agerandet i en viss önskvärd riktning. Syftet med de ekonomiska styrprinciperna är att klargöra ansvar och befogenheter samt erhålla en effektiv administrativ hantering och en god ekonomisk hushållning. I den mån en delegation är given regleras det i delegationsordningen. Budget och mål Budget, finansiella mål och inriktningsmål beslutas av Kommunfullmäktige i juni. Sektorscheferna arbetar i samarbete med utskotten fram verksamhetsplaner innehållande verksamhetsbudget och inriktningsmål. Dessa beslutas av Kommunstyrelsen senast i november. Mål som finns i budgeten är överordnade mål eller inriktningar tagna i andra dokument. Kommunstyrelsen ansvarar för att beslutade mål uppnås inom ramen för respektive verksamhets budget. Budgeten är alltid överordnad målen. Anslagsbindningsnivå Ramen binds på den nivå som redovisas i budgetdokumentet under rubriken ”Ramar”. Kommunstyrelsen kan besluta att omfördela ramar mellan verksamheterna. Ekonomichefen äger rätt att göra teknisk justering av ram mellan verksamheterna. Detta gäller även investeringsanslag. Start/nedläggning av verksamhet kräver alltid politiska beslut. Hantering av årliga eventuella överoch underskott Huvudprincipen är att över- och underskott följer med till nästa år. De prövas och beslutas av kommunfullmäktige, som tar hänsyn till om målen är uppfyllda. Vid eventuella avsteg från huvudprincipen kan verksamhetens möjlighet att påverka det uppkomna över- underskottet vägas in. En annan faktor som kan vägas in är om verksamheten nått uppsatta mål och om man aktivt arbetat med att försöka eliminera sitt underskott. Verksamheterna redovisar överoch underskott och vad som orsakat dem till 29 förvaltningens samlade lokalresursplan. Lokalstyrgruppen hanterar fastighetsrelaterade investeringsanslag t.o.m. beställning/start av projekt. Kommunstyrelsens rapportering Kommunstyrelsen rapporterar till kommunfullmäktige: • Uppföljning och prognos jan-mars • Delårsrapport jan-augusti • Årsredovisning, helår Vid dess tillfällen följs även målen och investeringar upp. Om underskott befaras Befarar sektorschefen ett underskott ska detta omgående rapporteras till kommunchef. Sektorschef tillsammans med kommunchef tar fram åtgärder för att nå ekonomisk balans vid årets slut. Om åtgärden kräver politiska beslut eller sektorschefen bedömer att han/hon själv inte kan finna någon lösning på underskottet ska skrivelse med förklaring till avvikelsen och förslag på åtgärder som kräver politiska beslut tillställas utskottet senast månaden efter underskottet presenterats för utskottet. Om utskottet bedömer att alla möjligheter för att eliminera ett prognostiserat underskott är uttömda hänskjuts frågan till Kommunstyrelsen. I de fall Kommunstyrelsens förslag till åtgärder är av principiell beskaffenhet krävs beslut i Kommunfullmäktige. Investeringar Definition av investering: En investering innebär anskaffande av inventarier eller anläggningar som har en ekonomisk livslängd på minst tre år och en total utgift på minst 25 tkr. Kommunfullmäktiges budgetbeslut tas i juni och innebär bland annat att igångsättning för budgetårets investeringar kan ske. Alla investeringar överstigande 5 mkr där tids- och budgetbelopp hålls inom ram ska innan igångsättning sker informeras till personal- och ekonomiutskottet. Vid eventuella avvikelser mot budget ska beslut fattas av kommunfullmäktige. Investeringsanslag Kommunfullmäktige beslutar om investeringsram per verksamhet. Det ska även finnas en förteckning över vilka objekt som ingår men ingen specificerad ram per objekt. 1. Fastighetsrelaterade investeringar Lokalstyrgruppen samordnar, och ger förslag till prioriteringar och styrning av verksamheternas lokalbehov och ansvarar för Efter beställning från verksamheten övergår projektet till Fastighet som utser projektledare mm och ansvarar för anslaget. I samband med färdigställande tar verksamheten lokalen i anspråk och ett internt hyresförhållande startas där verksamheten betalar hyra för lokalen. Verksamheten budgeterar, förutom för sin egen verksamhet i lokalen, för hyra, städtjänster och vaktmästartjänster. För förprojektering, planläggning mm där investeringsanslag ännu inte blivit klart, finns ett anslag hos Fastighet. Kostnader för att genomföra förprojektering mm belastar kommande investeringsanslag (verksamheten genom hyra). Skulle ett investeringsanslag inte tillkomma bekostas åtgärderna av beställaren direkt. Förstudier (behovsinventering, utredning om byggnadsstorlek, lämplig placering mm) betraktas inte som investering och bekostas av beställaren. Samtliga investeringar inom rubriken fastighetsrelaterade investeringar belastar Fastighet som inte får någon ram för detta utan tar ut en hyra från verksamheten för lokalen. Fastighet tecknar hyresavtal med berörd beställare. Det är berörd verksamhet som initierar byggnationen/ombyggnationen och som har ansvaret att budgetera för hyran. 2. Övriga investeringar Ramkompensation erhålls för berörd verksamhet. 3. Löpande investeringar Respektive verksamhetschef beslutar om innevarande års investeringar inom angiven ram och utifrån av verksamhetsområdet upprättad utbytesplan och inventarieförteckning. För dessa investeringar erhålls ingen ramkompensation för kapitalkostnader. 4. Investeringar avseende taxefinansierad verksamhet Kommunfullmäktige beslutar om en investeringsram till VA-verksamheten och en till Renhållning. 30 som Fastighet använder när verksamheterna önskar förändringar i hyrda lokaler. Kostnaden tas ut genom höjd hyra. Interna spelregler för lokaler fastställs av Personal- och ekonomiutskottet. Köp av varor och tjänster Alla inköp av varor och tjänster ska ske i enlighet med kommunens upphandlings- och inköpspolicy. Upplåning Upplåning ska ske centralt. Leasing Utgångspunkten är att all utrustning som används i våra kommunala verksamheter ska köpas och ägas av kommunen. Generellt sett är leasing av lös egendom alltid en sämre affär då kommunens kostnader för upplåning är lägre än de som vanligtvis kan erbjudas genom en finansieringslösning från en leverantör. Det kan förekomma tillfällen då en leasinglösning är ett mer fördelaktigt alternativ för kommunen. Om det är aktuellt ska detta beslutas av ekonomichef. Personbilar ska anskaffas via finansiell leasing. Kostnaderna för leasing belastar respektive verksamhetsområde. Prissättning av interna varor och tjänster Internpriser ger information om vilka kostnader som är förenade med de varor och tjänster som tillhandahålls och ska ge en rättvisande bild av kostnaderna för respektive verksamhetsområde. Internpriserna medverkar till ett korrekt och affärsmässigt val av olika resursinsatser, en högre kostnadsmedvetenhet och till en bättre hushållning. Större prisförändringar av vara eller tjänst ska meddelas berörd verksamhet så snart det är möjligt. Debitering av internt köp kan ske om värdet av vara eller tjänst står i rimligt förhållande till kostnaden för själva debiteringsarbetet. Intern debitering av bagatellartad tjänst ska undvikas. All interndebitering ska förenklas, vilket innebär att i vissa fall går ingen internfaktura ut. Sådana fall kan vara internhyresdebiteringar som sker via bokföringsorder. Kommunala bolag Kommunens bolag styrs via de ägardirektiv som fullmäktige fastställt. 5. Investeringar i exploateringsområden Med exploateringsverksamhet avses anskaffning, bearbetning och iordningställande av mark för bostads- och industriändamål som ska försäljas. Exploateringsverksamhet/områden regleras i kommunens detaljplaner och därefter oftast i ett exploateringsavtal. Kommunfullmäktige beslutar om investering per exploateringsområde. I de fall gatuanläggningar överförs till Samhällsbyggnadsenheten när ett exploateringsområde är färdigställt erhåller enheten ramkompensation för den kapitalkostnad som uppkommer. Investeringar i planperioden De investeringar som ligger i plan (åren efter budgetåret) får ej ianspråktagas utan särskilt igångsättningsbeslut som beslutas av Kommunstyrelsen. Igångsättningsbeslut kan exempelvis behövas vid en beställning där leverans sker först längre fram i planperioden. Investeringar som har igångsättningsbeslut kan disponera 5 % av den totala investeringssumman redan innevarande år om inget annat angivits i samband med igångsättningsbeslutet. Efterkalkyl Ansvarig chef ansvarar för att efterkalkyl upprättas för alla objekt där investeringen överstiger 1 Mkr eller avvikelsen är av större karaktär eller ett väsentligt belopp. Efterkalkylen lämnas till ekonomienheten som rapporterar vidare till Kommunstyrelsen som avgör om den ska överlämnas till Kommunfullmäktige. Ansvarig chef tillser att budgeterat anslag inte överskrids. Fastigheter och lokaler Fastighet är kommunens lokalförsörjare som tillhandahåller och förvaltar lokaler på uppdrag av verksamheten. Fastighet svarar för att den fysiska miljön uppfyller ställda krav och att lokalerna är energi- och kostnadseffektiva. Fastighet är intäktsfinansierat via hyror och erhåller ingen ram. Hyrorna räknas upp med index som beslutas senast i december året innan budgetbeslut. Beslutet fattas av Personal och ekonomiutskottet. Ett belopp avsätts i investeringsbudgeten som avser mindre ombyggnader eller tillbyggnader 31 Befolkningsprognos 2014 – 2018 Ålder 2012 * 2013 * 2014 2015 2016 2017 2018 2019 0 287 274 280 285 290 290 295 300 1-5 1 666 1 626 1 620 1 605 1 590 1 600 1 620 1 645 ökn/minskn -40 -6 -15 -15 10 20 25 6 342 345 340 350 360 340 335 335 7-9 1 052 1 076 1 075 1 045 1 055 1 065 1 070 1 055 10-12 913 936 1 010 1 070 1 090 1 090 1 060 1 070 ökn/minskn 50 68 40 40 -10 -30 -5 13-15 872 887 880 930 955 1 025 1 080 1 100 ökn/minskn 15 -7 50 25 70 55 20 16-18 971 926 920 885 905 900 950 975 ökn/minskn -45 -6 -35 20 -5 50 25 19-64 14 286 14 221 14 255 14 325 14 385 14 450 14 570 14 685 65-69 1 487 1 548 1 540 1 515 1 460 1 425 1 355 1 355 70-74 1 147 1 170 1 220 1 290 1 365 1 390 1 450 1 450 75-79 772 837 890 930 950 1 015 1 045 1 095 80-84 582 577 580 610 640 640 685 730 85-89 330 343 355 345 360 385 390 395 ökn/minskn 13 12 -10 15 25 5 5 90-94 134 146 150 160 155 155 165 170 95-w 27 20 25 30 35 40 45 45 ökn/minskn 5 9 15 0 5 15 5 Summa 24 868 24 932 25 135 25 370 25 585 25 810 26 120 26 390 * Utfall befolkning 32 Bilaga 1 KF beslut om Strategisk plan 2015-2017, budget 2015 2014-06-16 tog kommunfullmäktige beslut om strategisk plan 2015 – 2017 och budget 2015. Därefter har val till riksdag, landsting och kommun hållits. Detta medför att strategisk plan 2015 -2017 och budget 2015 ska beslutas igen av det nya fullmäktige. Grunden för beslutet är den av fullmäktige i juni beslutade budgeten med följande tillägg/ändringar: - Budgetdokumentet har uppdaterats med kommunens nya vision för åren 2015-2035 Ny mandatfördelning med anledning av valet i september 2014. Ny organisationsskiss efter förändringar av antal utskott i den politiska organisationen. Uppdaterad skatteprognos från SKL, cirkulär 14:38 daterad 2014-10-02. Utökning av grundskolans ram med 1 500 tkr för ökade kostnader avseende tilläggsbelopp. Införa busskort till elever med längre resväg än 3 km. Idag gäller en gräns på 5 km. Kommunstyrelsen föreslår 2014-10-20 § 555 kommunfullmäktige besluta att: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Fastställa skattesatsen till 21,64 per skattekrona. Fastställa anslaget för Politisk verksamhet till 10 044 tkr och därmed fastställa den fördelning inom anslaget som är avsett för revisionen på 1 068 tkr. Fastställa förslaget till ramar i enlighet med Alliansens budgetförslag. Fastställa förslag till investeringsbudget i enlighet med Alliansens budgetförslag. Fastställa att partistödet för 2015 utgår med en budgetsumma motsvarande 45 % av det i juli året innan budgetåret gällande prisbasbeloppet per mandat i fullmäktige. Denna summa fördelas i ett grundbelopp på 20 % som delas lika till varje parti som är representerade i fullmäktige samt ett mandatstöd som uppgår till 80 % av budgeterat belopp per mandat och år. Höja brukningsavgiften för vatten- och avlopp med 20 % från 21,56 kr/m3 till 25,88 kr/m3 inkl moms. Fastställa de ekonomiska styrprinciperna. Fastställa dokumentet ”Strategisk plan 2015-2017, Budget 2015”. Uppdra följande åt kommunchefen: A. Utreda möjligheter och konsekvenser med att införa LOV fullt ut inom Vård och omsorg, både inom servicetjänster och omsorgstjänster och där kommunen är ett valbart alternativ även inom servicetjänster. B. Öka andelen heltidstjänster inom Vård och omsorg. C. Säkerställa detaljplaner och byggnation så att befolkningsökning om 1,5 % uppnås över tid. D. Utreda förutsättningarna för en mer uppdragsstyrd arbetsmarknadsenhet. E. Utreda möjligheter att förstärka det förebyggande stödet till grundskoleelever som inte klarar kunskapsmålen. F. Utreda möjligheter och kostnader för att införa gratis kollektivtrafikresor för pensionärer under lågtrafik inom Stenungsunds kommun. Reservation Bo Pettersson (s), Carola Granell (s), Katja Nikula (s), Olof Lundberg (s), Carin Oleryd (s), Birgit Lövkvist (v) och Anneli Holmén (mp) reserverar sig mot punkt 2 och 4 till förmån för eget förslag. Bo Pettersson (s), Carola Granell (s), Katja Nikula (s), Olof Lundberg (s), Carin Oleryd (s), Birgit Lövkvist (v) och Anneli Holmén (mp) reserverar sig mot punkt 3 med följande motivering: ”Vi reserverar oss mot att man på kommunstyrelsen har lagt ett förslag utan att det har varit berett i ekonomi o personalutskottet med utökade kostnader. Det finns inget underlag som visar vad det kommer att kosta när man ändrar avståndet för skolskjuts för elever som går i högstadiet. Konsekvenserna om avsatta pengar som är avsatta bedömer vi att det kanske täcker halva kostnaden. Vi anser att detta är något som revisionen skall se på och vilket ansvar som åligger förvaltningen och vad åligger politiken när ett ärende hanteras på detta sätt.” 33 Beslutsunderlag Kommunstyrelsen 2014-10-20 § 555 Tjänsteskrivelse 2014-10-09 Strategisk plan 2015 – 2017, Budget 2015 Alliansen Budget 2015, Plan 2016 – 2017 från S, V och MP Skrivelse från S, V och MP Protokoll från central samverkan 2014-05-21 På kommunfullmäktige föreslår kommunfullmäktiges ordförande att kommunfullmäktige fattar beslut på budgetens olika delar var för sig enligt följande: 1. Skattesatsen 2. Anslaget för politisk verksamhet och revisionen 3. Ramar 4. Investeringsbudget 5. Partistöd 6. Brukningsavgiften för vatten och avlopp 7. De ekonomiska styrprinciperna 8. Strategisk plan och budget 9. Uppdrag till kommunchef 1. Skattesatsen Förslag till beslut på sammanträdet Sofia Westergren (m), Lisbeth Svensson (FP) och Lena Hedlund (KD): föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa skattesatsen för Stenungsunds kommun 2015 till 21,64 per skattekrona. Samtliga i kommunfullmäktige är överens om att besluta i enlighet med Sofia Westergrens m.fl. förslag. 2. Anslaget för politisk verksamhet och revision Förslag till beslut på sammanträdet Sofia Westergren (m), Lisbeth Svensson (FP) och Lena Hedlund (KD): föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa anslaget för Politisk verksamhet till 10 044 tkr och därmed fastställa den fördelning inom anslaget som är avsett för revisionen på 1 068 tkr. Janette Olsson (S), Olof Lundberg (S), Carola Granell (S), Birgit Lövkvist (V) och Anneli Holmén (MP): föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa anslaget för Politisk verksamhet till 9044 tkr och därmed fastställa den fördelning inom anslaget som är avsett för revisionen på 904 tkr. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Sofia Westergrens m.fl. förslag. 34 Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång. Ja-röst för Westergren m.fl. förslag. Nej-röst för Olsson m.fl. förslag. Omröstningsresultat Med 22 ja-röster för Westergrens m.fl. förslag och 17 nej röster för Olssons m.fl. förslag beslutar kommunfullmäktige bifalla Westergrens m.fl. förslag. Voteringslista punkt 2 Parti Namn Ja Nej M Sofia Westergren X M Kent Sylvan X M Sofie Folkesson X M Carl-Henrik Lindberg X M Christina Engström X M Rune Järpsten X M Helena Järpsten X M Henrik Hallgren X M Maria Renfors X M Ola Engström X M Helena Nävergårdh X M Maggie Robertsson X C Linda-Maria Hermansson X C Thomas Danielsson X FP Erik Söderberg X FP Lisbeth Svensson X FP Jan Glimstedt X KD Lena Hedlund X KD Marie-Louise Ericsson X S Janette Olsson X S Christer Svensson X S Olof Lundberg X S Carola Granell X S Lars-Ebbe Pettersson X S Carin Oleryd X S Roger Andersson X 35 Avstår S Liz Noréen X S Jan Rohlén X S Katja Nikula X S Michael Ekdahl X S Pia Andell X S Morgan Andersson X V Birgit Lövkvist X V Jan Alexandersson X MP Anneli Holmén X MP Martin Martinsson MP Ann-Marie Andersson Farkas SD Otto Ericsson SD -- SD -- SD Linda Hansson SUMMA X X X X 22 17 3. Ramar Förslag till beslut på sammanträdet Sofia Westergren (m), Lisbeth Svensson (FP) och Lena Hedlund (KD): föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa förslaget till ramar i enlighet med Alliansens budgetförslag. Janette Olsson (S), Olof Lundberg (S), Carola Granell (S), Birgit Lövkvist (V) och Anneli Holmén (MP): föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa förslaget till ramar i enlighet med S, V och MPs budgetförslag. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Sofia Westergrens m.fl. förslag. 4. Investeringsbudget Förslag till beslut på sammanträdet Sofia Westergren (m), Lisbeth Svensson (FP) och Lena Hedlund (KD): föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa förslag till investeringsbudget i enlighet med Alliansens budgetförslag. Janette Olsson (S), Olof Lundberg (S), Carola Granell (S), Birgit Lövkvist (V) och Anneli Holmén (MP): föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa förslag till investeringsbudget i enlighet med S, V och MPs budgetförslag. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Sofia Westergrens m.fl. förslag. 36 5. Partistöd Förslag till beslut på sammanträdet Sofia Westergren (m), Lisbeth Svensson (FP) och Lena Hedlund (KD): föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa att partistödet för 2015 utgår med en budgetsumma motsvarande 45 % av det i juli året innan budgetåret gällande prisbasbeloppet per mandat i fullmäktige. Denna summa fördelas i ett grundbelopp på 20 % som delas lika till varje parti som är representerade i fullmäktige samt ett mandatstöd som uppgår till 80 % av budgeterat belopp per mandat och år. Samtliga i kommunfullmäktige är överens om att besluta i enlighet med Sofia Westergrens m.fl. förslag. 6. Brukningsavgiften för vatten och avlopp Förslag till beslut på sammanträdet Sofia Westergren (m), Lisbeth Svensson (FP) och Lena Hedlund (KD): föreslår kommunfullmäktige besluta att höja brukningsavgiften för vatten- och avlopp med 20 % från 21,56 kr/m3 till 25,88 kr/m3 inkl moms. Samtliga i kommunfullmäktige är överens om att besluta i enlighet med Sofia Westergrens m.fl. förslag. 7. De ekonomiska styrprinciperna Förslag till beslut på sammanträdet Sofia Westergren (m), Lisbeth Svensson (FP) och Lena Hedlund (KD): föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa de ekonomiska styrprinciperna. Samtliga i kommunfullmäktige är överens om att besluta i enlighet med Sofia Westergrens m.fl. förslag. 8. Strategisk plan och budget Förslag till beslut på sammanträdet Sofia Westergren (m), Lisbeth Svensson (FP) och Lena Hedlund (KD): föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa dokumentet ”Strategisk plan 2015-2017, Budget 2015”. Janette Olsson (S), Olof Lundberg (S), Carola Granell (S), Birgit Lövkvist (V) och Anneli Holmén (MP): föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa förslag till strategisk plan och budget i enlighet med S, V och MPs budgetförslag. Beslutsgång Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Sofia Westergrens m.fl. förslag. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följande beslutsgång. Ja-röst för Westergrens m.fl. förslag. Nej-röst för Olssons m.fl. förslag. Omröstningsresultat Med 22 ja-röster för Westergrens m.fl. förslag och 17 nej röster för Olssons m.fl. förslag beslutar kommunfullmäktige bifalla Westergrens m.fl. förslag. 37 Voteringslista punkt 8 Parti Namn Ja Nej M Sofia Westergren X M Kent Sylvan X M Sofie Folkesson X M Carl-Henrik Lindberg X M Christina Engström X M Rune Järpsten X M Helena Järpsten X M Henrik Hallgren X M Maria Renfors X M Ola Engström X M Helena Nävergårdh X M Maggie Robertsson X C Linda-Maria Hermansson X C Thomas Danielsson X FP Erik Söderberg X FP Lisbeth Svensson X FP Jan Glimstedt X KD Lena Hedlund X KD Marie-Louise Ericsson X S Janette Olsson X S Christer Svensson X S Olof Lundberg X S Carola Granell X S Lars-Ebbe Pettersson X S Carin Oleryd X S Roger Andersson X S Liz Noréen X S Jan Rohlén X S Katja Nikula X 38 Avstår S Michael Ekdahl X S Pia Andell X S Morgan Andersson X V Birgit Lövkvist X V Jan Alexandersson X MP Anneli Holmén X MP Martin Martinsson MP Ann-Marie Andersson Farkas SD Otto Ericsson SD -- SD -- SD Linda Hansson SUMMA X X X X 22 17 9. Uppdrag till kommunchef Förslag till beslut på sammanträdet Sofia Westergren (m), Lisbeth Svensson (FP) och Lena Hedlund (KD): föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra följande åt kommunstyrelsen: A. Utreda möjligheter och konsekvenser med att införa LOV fullt ut inom Vård och omsorg, både inom servicetjänster och omsorgstjänster och där kommunen är ett valbart alternativ även inom servicetjänster. B. Öka andelen heltidstjänster inom Vård och omsorg inom ram. C. Säkerställa detaljplaner och byggnation så att befolkningsökning om 1,5 % uppnås över tid. D. Utreda förutsättningarna för en mer uppdragsstyrd arbetsmarknadsenhet. E. Utreda möjligheter att förstärka det förebyggande stödet till grundskoleelever som inte klarar kunskapsmålen. F. Utreda möjligheter och kostnader för att införa kostnadsfria kollektivtrafikresor för pensionärer under lågtrafik inom Stenungsunds kommun. Ordförande finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med Sofia Westergrens m.fl. förslag. 39 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att: 1. Fastställa skattesatsen till 21,64 per skattekrona. 2. Fastställa anslaget för Politisk verksamhet till 10 044 tkr och därmed fastställa den fördelning inom anslaget som är avsett för revisionen på 1 068 tkr. 3. Fastställa förslaget till ramar i enlighet med Alliansens budgetförslag. 4. Fastställa förslag till investeringsbudget i enlighet med Alliansens budgetförslag. 5. Fastställa att partistödet för 2015 utgår med en budgetsumma motsvarande 45 % av det i juli året innan budgetåret gällande prisbasbeloppet per mandat i fullmäktige. Denna summa fördelas i ett grundbelopp på 20 % som delas lika till varje parti som är representerade i fullmäktige samt ett mandatstöd som uppgår till 80 % av budgeterat belopp per mandat och år. 6. Höja brukningsavgiften för vatten- och avlopp med 20 % från 21,56 kr/m3 till 25,88 kr/m3 inkl moms. 7. Fastställa de ekonomiska styrprinciperna. 8. Fastställa dokumentet ”Strategisk plan 2015-2017, Budget 2015”. 9. Uppdra följande åt kommunstyrelsen A. Utreda möjligheter och konsekvenser med att införa LOV fullt ut inom Vård och omsorg, både inom servicetjänster och omsorgstjänster och där kommunen är ett valbart alternativ även inom servicetjänster. B. Öka andelen heltidstjänster inom Vård och omsorg inom ram. C. Säkerställa detaljplaner och byggnation så att befolkningsökning om 1,5 % uppnås över tid. D. Utreda förutsättningarna för en mer uppdragsstyrd arbetsmarknadsenhet. E. Utreda möjligheter att förstärka det förebyggande stödet till grundskoleelever som inte klarar kunskapsmålen. F. Utreda möjligheter och kostnader för att införa kostnadsfria kollektivtrafikresor för pensionärer under lågtrafik inom Stenungsunds kommun. _______________________ Reservation Janette Olsson (S), Christer Svensson (S), Olof Lundberg (S), Carola Granell (S), Lars-Ebbe Pettersson (S), Carin Oleryd (S), Roger Andersson (S), Liz Noréen (S), Jan Rohlén (S), Katja Nikula (S), Michael Ekdahl (S), Pia Andell (S), Morgan Andersson (S), Birgit Lövkvist (V), Jan Alexandersson (V), Anneli Holmén (MP), AnnMarie Andersson Farkas (MP) reserverar sig mot beslutet i punkt 2, 3 4 och 8 till förmån för eget förslag. 40
© Copyright 2024