Planeringsdirektiv med budget 2016-2018 (Förslag från
PLANERINGSDIREKTIV med budget 2016-2018 Antaget av kommunfullmäktige 2015-06-16 Halmstad ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 2 Innehåll Visionsstyrningsmodellen och målstyrd verksamhet................. 4 Hel- och delägda kommunala bolag............................................... 49 Visionsstyrningsmodellen......................................................4 Helägda bolag....................................................................49 Politiska inriktningar och konkretiserade mål.........................5 Delägda bolag....................................................................53 Planeringsdirektivets roll i kommunen...................................5 Specifikation av helägda bolags investeringar......................54 För ett Halmstad där möjligheterna tas tillvara.....................................7 Budget............................................ 55 Finansiella mål....................................................................55 Skattesats........................................................................... 57 Tre politiska inriktningar.................. 9 Uppräkningsfaktorer........................................................... 57 Utbildning, näringsliv och arbete...........................................9 Resultatutjämningsreserv.................................................... 57 Socialt hållbar utveckling.....................................................28 Budgetsammanställning...................................................... 57 Ekologiskt hållbar utveckling...............................................38 Specifikation av driftanslag.................................................63 Övriga prioriteringar och satsningar....................................45 Specifikation av investeringsanslag...................................... 72 Specifikation av vissa driftanslagsförändringar.....................80 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Halmstads kommuns vision Halmstads kommuns vision Vi har en vision om framtiden i Halmstad. Den illustreras i figur 1. ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 3 Halmstads kommuns värdegrund Halmstads vision bygger på demo kratiska värden. Du som invånare i Halmstad ska kunna delta och ha inflytande i de demokratiska processerna. HALMSTAD – HEMSTADEN Vi är en kommun där människor möts – med trygghet, respekt och kärlek HALMSTAD – KUNSKAPSSTADEN Vi är en kommun där människor växer och utvecklas – genom livslångt I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps känne tecken är ömsesidig respekt. Alla som möter kommunens verk samhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldig heter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Det innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att till godose sina behov. lärande och kreativitet, företagsamhet och innovativt tänkande HALMSTAD – UPPLEVELSESTADEN Vi har en atmosfär som ger livslust – genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet figur 1: Halmstads kommuns vision PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR Kapitel 1 ∙ Visionsstyrningsmodellen och målstyrd verksamhet BOLAG BUDGET 4 1. VISIONSSTYRNINGSMODELLEN OCH MÅLSTYRD VERKSAMHET För att vi steg för steg ska närma oss visionen om Halmstad – Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelse staden har vi i Halmstad infört en arbetsmodell: visions styrningsmodellen. Modellen omfattar mål, planer, om världsanalys, arbetsrutiner samt kvalitetssäkring och ska användas av alla förvaltningar och bolag. Visionsstyrningsmodellen syftar till att förenkla arbetet med att planera, genomföra och följa upp verksamheter nas insatser för att nå visionen. Visionsstyrningsmodellen fastställdes av kommunfullmäktige år 2007. 1.1. Visionsstyrningsmodellen Visionsstyrningsmodellen består av en fyra- och en ett årig process. Den fyraåriga processen omfattar en djupare strategisk analys samt en översyn av kommunens övergrip ande mål. Den årliga processen består av fyra moment. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 Planeringsdirektiv med budget utgör den andra delen av den ettåriga processen som inleds med att planerings förutsättningarna klargörs. Förutsättningarna kartläggs genom att nämnder och bolag bidrar med information om sin verksamhet. Informationen används sedan som underlag till den omvärldsanalys som utgör underlag till arbetet med planeringsdirektiv med budget samt till ägardirektiven för kommunens bolag. Varje år tar den politiska majoriteten och oppositio nen fram varsitt planeringsdirektiv med budget. När kommunfullmäktige har tagit beslut om vilket planerings direktiv med budget som ska gälla påbörjar nämnderna och bolagen sin verksamhetsplanering. Den ska utgå ifrån antaget planeringsdirektiv, ägardirektiv, men även utifrån de handlingsprogram som kommunfullmäktige också be slutar om och som rör särskilda områden inom kommu nens verksamhet. HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR Kapitel 1 ∙ Visionsstyrningsmodellen och målstyrd verksamhet Den sista delen i den årliga processen är analysen och uppföljningen. Uppföljningen delrapporteras tre gånger per år, men mätningar kan göras vid fler tillfällen. Allt material som kommer in analyseras och sammanställs innan det presenteras för kommunfullmäktige och even tuella åtgärder vidtas. Det som mäts är de mätetal som är kopplade till de konkretiserade mål som anges i kapitel tre. Utförligare information om mätetalen finns i bilaga tre. BOLAG BUDGET 5 1.2. Politiska inriktningar och konkretiserade mål Kommunfullmäktige preciserar visionen genom po litiska inriktningar och konkretiserade mål. De poli tiska inriktningarna är kopplade till ett antal mål där kommunfullmäktige preciserar vad de vill att kommu nens verksamheter ska arbeta med under den kommande fyraårsperioden. Målen ses över årligen, men har i de flesta fall ett perspek tiv på fyra år. Vissa mål kan ha ett längre tidsperspektiv, men då anges delmål som ska nås på vägen. 1.3. Planeringsdirektivets roll i kommunen FOTO: PATRIK LEONARDSSON PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 Planeringsdirektiv med budget är kommunfullmäktiges viktigaste sätt att styra kommunens verksamheter. Plan eringsdirektivet är inte detaljerat och täcker inte alla kom munens verksamheter. Det är medvetet. Planeringsdirek tivet lyfter fram ett antal områden som politiken anser HALMSTADS KOMMUN MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 1 ∙ Visionsstyrningsmodellen och målstyrd verksamhet ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 6 vara extra viktiga för kommunfullmäktige och nämnder na/bolagsstyrelserna att arbeta med under planperioden. Visionsstyrningsmodellen bygger på att nämnder och bolagsstyrelser, inom ramen för planeringsdirektivet, har en stor frihet att utforma den verksamhet de ansvarar för. De verksamheter som inte är direkt berörda av de konkre tiserade målen eller av de övriga prioriteringarna står för den skull inte utan vägledning om vad som ska uppnås. Alla verksamheter kan gå tillbaka till den uppgift nämn den/bolaget har, genom reglementen och ägardirektiv, till kommunfullmäktiges vision, värdegrund och politiska in riktningar samt till handlingsprogrammen. Varje nämnd och bolag ska utifrån dem sätta sina verksamhets- och medarbetarmål. ♥ FOTO: PATRIK LEONARDSSON ⌂ PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR Kapitel 2 ∙ För ett Halmstad där möjligheterna tas tillvara BOLAG BUDGET 7 2. FÖR ETT HALMSTAD DÄR MÖJLIGHETERNA TAS TILLVARA Vi vill att Halmstads kommun erbjuda invånarna en bra service och verksamhet av god kvalitet. Våra ambitioner till trots påverkas vi av omständigheter i vår omvärld. Den här budgeten präglas framförallt av tre faktorer: » En sjunkande men fortfarande hög arbetslöshet » En osäker konjunkturutveckling » De demografiska förändringarna med en stor inflytt ning samt ett ökat antal personer i de äldre och yngre åldrarna Under 2014 steg antalet arbetade timmar betydligt och arbetslösheten minskade. Det ökade antalet arbetstimmar bidrog till skatteunderlagstillväxten förra året och gör så även i år. Hur tillväxten i ekonomin kommer att utveck las framöver är svårt att säga idag eftersom en ny regering alltid innebär en osäkerhet för marknaden och viljan att anställa eller investera. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 Vad vi vet är dock att efterfrågan på välfärdstjänster har ökat kraftigt de senaste åren och att efterfrågan kommer att fortsätta öka. En del av förklaringen till det är att vi är en tillväxtkommun. Totalt var det 5 288 personer som valde att bosätta sig i Halmstad förra året, men det flyttade ju även personer härifrån. 2014 ökade vår befolkning med 1 448 personer. Snittet under tidigare år har legat om kring 700-900 personer. Förra årets befolkningstillväxt är med andra ord rekordstor jämfört med vad vi är vana vid. Befolkningstillväxten de närmsta åren förväntas även den vara mycket hög. Det är en utmaning att leda en tillväxtkommun. När vi blir fler behöver fler barn en plats i förskolan och skolan och den planering vi sedan tidigare har gjort kanske inte alltid stämmer med den nya verklighet vi möter. Utöver att vi har en stor inflyttning till kommunen ökar också behoven av vård och omsorg. HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 2 ∙ För ett Halmstad där möjligheterna tas tillvara Detta innebär sammantaget att vi trots att ekonomin växer hamnar i ett tufft ekonomiskt läge där vi får omprio ritera våra resurser för att kunna finansiera vår gemensam ma välfärd. Halmstads kommun är en finansiellt mycket stark kommun. Vi har förutsättningar att på kort sikt använda vårt sparade kapital för att kunna bereda plats i skolor, för skolor och på äldreboenden. Av den anledningen budget erar vi för ett budgetunderskott i år. Klart är dock att Halmstads kommun liksom övriga svenska kommuner står inför fortsatt stora utmaningar de närmsta åren. Återkommande skattehöjningar kommer inte att vara en långsiktigt hållbar lösning för att finansiera kostnaderna i förhållande till de krav som förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning ställer på kommunen. I sina prognoser över den svenska kommunala ekonomin har SKL (Sveriges kommuner och landsting) bedömt att kommunalskatten skulle behöva höjas en bra bit över tio PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 8 kronor de närmaste 20 åren1 om ingenting annat görs för att möta en förväntad stadigt ökande efterfrågan på kom munala välfärdstjänster. Vi ser därför att det är oerhört angeläget att de resurser vi har används där de bäst behövs. I det läge vi nu befin ner oss har vi bedömt det nödvändigt att göra en grundlig genomlysning av den kommunala verksamheten i syfte att hitta möjligheter både till att minska takten i kostnads ökningarna och att ta fram möjligheter till effektiv iseringar. Ett sådant uppdrag är lämnat i ett särskilt ärende till kommunchefen. De utmaningar vi har till trots, är Halmstad en kommun med många styrkor och än större möjligheter. Det är med glädje och ödmjukhet vi tar oss an uppgiften att, tillsam mans med Halmstads kommuns alla förtroendevalda och medarbetare, fortsätta utveckla vår kommun. Det är allas vårt ansvar att ta vara på och utveckla vår verksamhet. ♥ 1. SKL, Framtidens utmaning – Välfärdens långsiktiga finansiering 2010, hämtad 2015-04-23 från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-525-8.pdf HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete BUDGET 9 3. TRE POLITISKA INRIKTNINGAR Utvecklingen av vår kommun är beroende av ett flertal faktorer. Både sådana som vi själva kan påverka och sådana som vi får förhålla oss till genom planering, strategiskt ut vecklingsarbete och investeringar. I det här kapitlet redo gör vi för tre mer övergripande områden, som vi bedömer är viktiga och som vi har valt att prioritera och fokusera på i Planeringsdirektiv med budget 2016-2018. 3.1. Utbildning, näringsliv och arbete Rätten till utbildning är en av grundbultarna i ett demo kratiskt samhälle. Utbildningssystemet spelar en avgör ande roll för människors chanser att få ett arbete eller försörja sig genom eget företagande. Utbildning skapar möjligheter och ger färdigheter som gör att människor kan stå på egna ben, delta aktivt i samhället och fatta egna beslut. En bra och kvalitativ utbildning är en förutsätt ning för ekonomisk tillväxt och växande välfärd i ett håll bart samhälle. Använd knapparna neda Ett framgångsrikt näringsliv har avgörande betydelse för tillväxten och jobben och är en förutsättning för en bra välfärd. Fortsatt fokus på skolans uppdrag Fyra år har nu gått sedan den nya skollagen trädde ikraft. Enligt lagen ska alla barn och elever få möjlighet att ut vecklas så långt som möjligt, utifrån sina egna förutsätt ningar och har rätt till utbildning av sådan kvalitet att de får likvärdiga förutsättningar att nå utbildningens mål. Det är med detta i sikte som vi i Halmstads kommun ska bedriva utbildningsverksamhet. Kommunens möjligheter att påverka inriktningen på un dervisningen i skolan är begränsad eftersom skollagar och läroplaner är oerhört utförliga. Vi ser det som en självklar het att allt arbete som utförs inom utbildningsverksam heten syftar till att de nationella målen nås. n för att komma direkt till målen ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete Skolans kompensatoriska uppdrag Ger vi dem bara möjligheterna så kan de. Några faktorer bedömer vi dock är särskilt viktiga för att alla barn och elever ska kunna utvecklas och nå så långt som möjligt. Likvärdigheten i utbildningen och skolans kompensatoriska uppdrag är centrala delar för oss. Ge förstelärare och lektorer möjlighet att göra sitt jobb BUDGET 10 På motsvarande sätt ska eleverna kunna förvänta sig att deras lärare är engagerade och har adekvat utbildning. Läraren är en oerhört viktig, kanske den viktigaste faktorn när det gäller elevernas utvecklingsmöjligheter. Skolverkets analyser och tillgänglig forskning visar att familjebakgrundens betydelse för skolresultat är fortsatt viktigt, även om den inte har ökat de senaste tjugo åren. Däremot har skillnaderna mellan olika skolors resultat Här är attraktiviteten hos Halmstads kommun som ar ökat. Skolan ska arbeta för att uppväga skillnader i barnen betsgivare central. Den av staten finansierade reformen och elevernas förutsättningar och erbjuda dem en god ut om förstelärar- och lektorstjänster är en parameter i arbe bildning oavsett var de bor och oavsett socioekonomiska tet med att locka duktiga lärare till Halmstads skolor. Vi hemförhållanden. Därför är det viktigt att alla barn får vill därför att förestelärar- och lektorstjänsterna ska utfor stimulerande utmaningar och stöd utifrån sina behov oav mas på ett sådant sätt att syftet med karriärlärarreformen sett utgångsläge. ”förbättra elevernas måluppfyllelse och höja läraryrkets status och attraktionskraft” uppnås. Likaså är förväntningarna på elevernas förmåga att ut vecklas och nå målen viktiga för deras framgångar. Att Strävan ska vara att förstelärarnas och lektorernas tjänster ställa krav och ha förväntningar på utveckling är något ska vara tillsvidaretjänster. För att skapa ytterligare karriär positivt. Vi vuxna måste ha en positiv grundsyn på barn möjligheter ska Halmstads kommun använda hela den av ens och elevernas möjligheter att utvecklas i sitt lärande. staten tilldelade ramen för förstelärar- och lektorstjänster. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 11 Reformtjänsterna ska också utformas så att framförallt förstelärarna stannar kvar i undervisningen. När reformen är slutförd var det den förra regeringens tanke att ungefär var femte lärare skulle vara förstelärare. Om dessa tjänster innebär stora delar av andra uppgifter, vem ska då under visa? FOTO: MATTON Utvärderingar av karriärlärarreformen har också visat att tydliga uppdragsbeskrivningar för tjänsterna är vik tigt för att reformen ska få sina avsedda effekter. Likaså har det framkommit att de kommuner som har organi serat sina förstelärare i nätverk har uppnått goda effekter. Bland annat har förstelärarna upplevt att det finns stöd strukturer för dem och att deras mandat har blivit tydliga re. Vi menar därför att detta bör vara ett naturligt arbets sätt i Halmstads kommun. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete BUDGET 12 Mål 1: I Halmstads skolor ska alla elever få de utmaningar och det stöd som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2016 MÅLVÄRDE 2017 MÅLVÄRDE 2018 1. Andel elever som upplever att lärarna i skolan hjälper dem i skolarbetet (grundskolan) Minst 95 procent Minst 95 procent Minst 96 procent 2. Andel elever som uppger att ”skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer” (grundskolan) Minst 78 procent Minst 80 procent Minst 82 procent 3. Andel elever med behörighet till gymnasieskolan Minst 88 procent Minst 89 procent Minst 90 procent 4. Andel elever som upplever att de har fått det stöd de behöver för att få minst ett E i alla ämnen (instämmer/instämmer delvis) (gymnasieskolan) Minst 91 procent Minst 91 procent Minst 92 procent 5. Andel elever som erhåller en gymnasieexamen Minst 89 procent Minst 91 procent Minst 93 procent ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete BUDGET 13 Barngrupper i förskolan Trygghet underlättar alla former av utforskande och lär ande. Barn möter världen på olika sätt eftersom de är olika individer. Därför innebär trygghet olika saker för olika barn. Av den anledningen vill vi att gruppstorlekarna i för skolan ska anpassas efter barnens behov av en trygg miljö. Med det menar vi exempelvis att äldre barn klarar av att vara fler i en grupp än vad yngre barn gör. Visserligen för ändras inte vårt behov av trygghet med åren, men vår för måga att känna oss trygga på egen hand ökar med åldern. Det finns inget optimalt antal barn per avdelning som passar för alla avdelningar. Behoven varierar och av den anledningen måste även antalet barn per avdelning tillåtas göra det. Mål 2: I Halmstads förskolor ska antalet barn i grupperna anpassas så att barnens behov av en trygg, pedagogisk och kreativ verksamhet tillgodoses. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2016 MÅLVÄRDE 2017 MÅLVÄRDE 2018 1. Antal barn i förskolegrupperna Högst 17,4 Högst 17,4 Högst 17,4 2. Bedömning av i vilken utsträckning barnens behov av trygg, pedagogisk och kreativ verksamhet tillgodoses – – – ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete BUDGET 14 Fler elever och barn ger fler pedagoger och lokaler de ska kunna ske på samma villkor som mäns. De senaste åren har det fötts många barn i kommun en. Ökningen är särskilt märkbar i de centrala delarna av Halmstad där behovet av förskoleplatser är stort. För att kunna möta behovet av förskoleplatser i centrum har kommunen den senaste tiden etablerat flera förskolor i paviljonger. Detta är en tillfällig lösning och på sikt ska dessa ersättas med permanenta lokaler. Under våren 2015 har barn- och ungdomsförvaltningen presenterat ett förslag kring framtidens skolorganisation i Halmstad. Barn- och ungdomsnämnden fattar löpande beslut kring förändringar av skolorganisationen med början under hösten 2015. Behovet av förskoleplatser kommer att vara fortsatt stort de närmsta åren och det är viktigt att kommunen har en långsiktig plan för hur permanenta, flexibla lösningar ska kunna komma på plats. Framtidens skola i Halmstad Eftersom besluten kommer att fattas successivt, läggs pengarna för ny- och tillbyggnader av grundskolor i ett enda investeringsanslag. Andra förändringar av lokaler En av lösningarna är att stimulera enskilda förskolor att öppna fler avdelningar. Likaså menar vi att kommunen bör arbeta med att skapa möjligheter för fler privata ut förare inom den pedagogiska omsorgen. Detta är en bransch med utvecklingspotential. Dessutom är det en jämställdhetsfråga. Privata förskoleverksamheter drivs till största delen av kvinnor och vi vill att kvinnors företagan Turerna kring Kattegattgymnasiet är många och en lös ning borde ha varit på plats redan. I februari 2014 fatt ade kommunfullmäktige beslut om ett tilläggsanslag som skulle räcka till en renovering av skolan. Under 2014 och början av 2015 har en utredning rörande Kattegatt gymnasiets framtida lokaler genomförts. Utredningen presenterade flera alternativa lösningar. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete En utredning om gymnasieverksamhet på Plönninge pågår också och resultatet av den har inte presenterats ännu. Ut ifrån det nu presenterade underlaget är det vår bedömning att en renovering och tillbyggnad av Kattegattgymnasiet på befintlig plats är det bästa alternativet. Därför ska ar betet påbörjas för att få skolan på plats. Investeringsmedel för detta finns avsatta i budgeten. Med den här inriktning en bör de nya lokalerna kunna stå färdiga år 2019. Dock är den beräknade kostnaden för ombyggnationen alltför hög i relation till vad en skola rimligen bör kosta och åtgärder måste därför vidtas för att få ner kostnaden. Kulturskolans lokaler är inte ändamålsenliga. Framförallt är verksamheten trångbodd vilket gör att en del barn inte kan beredas plats inom de ämnen de söker. Verksamheten är också uppdelad på tre olika platser i staden vilket leder till ineffektivitet då framförallt undervisande lärare, men även elever behöver förflytta sig mellan de olika platser där undervisningen sker. Det är angeläget att Kulturskolan får ändamålsenli ga lokaler samlade på ett ställe. En utredning har ny BUDGET 15 ligen presenterat två olika alternativ, dels en flytt till Hallandspostens gamla lokaler på Söder, dels en flytt till lokaler vid Sturegymnasiet. Det för verksamheten bästa alternativet är förmodligen en flytt till Hallandspostens gamla lokaler. Eftersom utredningen nyligen presenterats finns det i skrivande stund inget ställningstagande. I syfte att ha handlingsfrihet under beslutsprocessen avsätter vi medel för en eventuell om- och tillbyggnad av lokalerna vid Sturegymnasiet. Lärmiljön – en viktig parameter i utvecklingen Den pedagogiska lärmiljön och pedagogens förhållnings sätt är enligt oss två av de viktigaste byggstenarna i för skolans och grundskolans verksamhet. Vi menar att det är dessa två parametrar som i allra högst grad har möjlighet att påverka barnens måluppfyllelse. Barnen och eleverna ska känna sig stimulerade att under söka och upptäcka både på egen hand och i ”möten” till sammans med andra barn och pedagoger. Vi menar också att det är viktigt att låta barnen vara med i processen, att de får skapa utifrån sina egna idéer och tankar. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete För oss är det dessutom viktigt att utemiljöerna stimulerar till rörelse och nyfikenhet hos barnen. Alltför många barn och ungdomar är stillasittande idag och om barnen redan tidigt lär sig vikten av daglig rörelse menar vi att det kan påverka folkhälsan positivt. Barnen ska känna att de vill undersöka, leka, röra på sig och därigenom utvecklas. För de äldre eleverna handlar den kreativa lärmiljön delvis om att sätta lärande i ett sammanhang. Genom att samver ka med företag i närmiljön och arbeta med arbetsområden i skolan som rör produkter eller produktion får eleverna förutsättningar att förstå tekniken i vardagen. Samtidigt kan det bidra till elevernas ökade intresse för teknikinten siva program på gymnasiet. Vi vill också att IKT ska vara ett naturligt inslag i inlär ningen. Läroplanen innehåller tydliga skrivningar som syftar till att ge barnen och eleverna digital kompetens under sin utbildning. Tillgången till modern teknik får inte bli en fråga som avgörs av vilka hemförhållanden ett barn eller en elev har. Framförallt resurssvaga grupper riskerar att hamna i så kallat digitalt utanförskap om inte för-, grundskolan och gymnasiet kan tillhandahålla digi ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 16 tala hjälpmedel i tillräcklig omfattning. Tillgången till digital teknik är helt enkelt en viktig del av utbildningens kompensatoriska uppdrag. Tillgången till modern teknik får inte bli en fråga som avgörs av vilka hemförhållanden ett barn eller en elev har. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete BUDGET 17 Mål 3: Halmstads förskolor och skolor ska ha en pedagogisk och kreativ lärmiljö såväl inne som ute. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2016 MÅLVÄRDE 2017 MÅLVÄRDE 2018 1. Andel barn som upplever att arbetsmiljön är mycket bra eller bra (för- och grundskolan) Ökning* Ökning* Ökning* 2. Pedagogerna använder en variation av tekniska redskap baserat på lärsituation (mobila enheter, smart board, dator etc.). Skolans lärmiljöer är anpassade så att IT kan användas i utbildningen på ett flexibelt och kreativt sätt (grundskolan) Nästan där Nästan där Framme 3. Andel elever som trivs med skolmiljön (instämmer helt/instämmer delvis) (gymnasieskolan) Minst 93 procent Minst 94 procent Minst 95 procent 4. Andel lärare som använder IKT i undervisningen (gymnasieskolan) Minst 92 procent Minst 95 procent Minst 96 procent * Det finns inget startvärde. Uppdatering av målvärde kommer att ske under planperioden ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete En stimulerande fritid Rörelse, kreativt skapande och umgänge med andra är alla aktiviteter som bidrar till att skapa och stärka mell anmänskliga relationer liksom den fysiska och den psy kiska hälsan. Vi menar att det är viktigt att unga Halm stadbor upplever att de har en meningsfull fritid. Flera kommunala aktörer kan vara med och bidra i arbetet med att skapa förutsättningar för att detta ska bli verklighet. Kulturskolan, fritidsgårdarna och Nolltrefem är viktiga aktörer, men även föreningslivet och skolbarnomsorgen har viktiga roller i det här arbetet. Såväl teknik och fritidsnämnden, kulturnämnden som barn- och ungdomsnämnden bedriver arbete ur ett jämställdhetsperspektiv. Under hösten 2014 presentera des på uppdrag av kommunfullmäktige en särskild rap port med en analys av kultur- och fritidsmöjligheterna för barn och ungdomar ur ett jämställdhetsperspektiv. Rapporten pekar tydligt på att resurserna inte fördelas jämt mellan flickor och pojkar och att verksamheter na bedrivs på ett sådant sätt att den är könssegregerad. ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 18 Kommunen har skyldighet att behandla och bemöta sina invånare lika och dess verksamhet ska inte gynna eller missgynna någon på grund av exempelvis kön, etnicitet eller sexuell läggning. Vi vill att alla barn och ungdomar ska ha samma möjligheter att utöva sina respektive fri tidsaktiviteter oberoende av kön. Detta gäller såväl sportsom kultur- och övriga fritidsaktiviteter. För att fler barn och ungdomar ska kunna utöva en idrott menar vi att det är viktigt att föreningarna skapar möjlighe ter även för de något äldre barnen att börja med en ny idrott. Det ska inte krävas att du börjar elitsatsa på din idrott i tio årsåldern för att du ska kunna vara aktiv i en förening. För oss är det viktigt att föreningsidrotten är tillgänglig så att fler kan börja med en ny idrott under tonåren utan att elitsatsa. Just nu pågår ett arbete i teknik- och fritidsnämnden med en översyn av föreningsbidrag till lokalhållande förening ar som bedriver verksamhet för barn och ungdomar. Vi menar att det är viktigt att bidragen är uppbyggda på ett sådant sätt att de stimulerar föreningarna att erbjuda en större bredd av utövare möjligheten att idrotta. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete BUDGET 19 Mål 4: I Halmstad ska alla flickor och pojkar ha möjlighet till en meningsfull fritid. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2016 MÅLVÄRDE 2017 MÅLVÄRDE 2018 1. Andel elever som anger att de deltar i någon aktivitet eller motionerar/tränar på fritiden (grundskolan). Ökning* Ökning* Ökning* 2. Andel elever som upplever att de oftast har en meningsfull fritid (gymnasieskolan) 92 procent 93 procent 94 procent 3. Könsfördelningen hos besökarna i kulturförvaltningens ungkulturverksamhet. Intervall mellan 40-60 procent pojkar/flickor Intervall mellan 40-60 procent pojkar/flickor Intervall mellan 40-60 procent pojkar/flickor * Det finns inget startvärde. Uppdatering av målvärde kommer att ske under planperioden ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete Stränderna och stadskärnan – viktiga för hela Halmstads attraktivitet Halmstad har ett gynnsamt geografiskt läge. Under som marmånaderna mer än fördubblas befolkningen och kom munen lever upp. Konkurrensen från omkringliggande sommarparadis gör dock att vi måste fortsätta utveckla såväl våra fina stränder som vår stadskärna, så att vi skapar ett tilltalande helhetspaket. I syfte att göra Halmstad mer attraktivt för både invånare och besökare vill vi prioritera en utveckling av våra stränder. Vi ser stora möjligheter att utveckla strandlivet. I Tylösand, Östra stranden, Västra stranden och Grötvik vill vi dessutom utveckla strandnära mötesplatser som ökar tillgängligheten för alla. ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 20 och Halmstadbor kommer utvecklingen även i de mindre tätorterna runt om i kommunen att stanna av. De senaste åren har kommunen tillsammans med fastig hetsägarna gjort förbättringar rörande framkomligheten på ett flertal centrala gator. Planen var att Storgatan skulle komma näst på tur för en försköning och ökad tillgänglig het. Kommunens del av denna investering har vi tidigare avsatt pengar för. Ur vårt perspektiv är det viktigt att upp rustningen sker i samverkan med fastighetsägarna utmed gatan eftersom vi menar att lösningen då blir bättre. Av den anledningen ser vi inte att kommunen bör genomföra upprustningen på egen hand och därför kommer vi att fortsätta arbeta för att hitta en gemensam lösning. Stadskärnan – viktig för hela kommunen För den som inte vill njuta av sol och bad måste det finnas andra aktiviteter och upplevelser som lockar. Halmstads stadskärna har potential att fortsätta utvecklas. Inom ramen för projektet Stadens hjärta har det genomförts en rad förbättringar. Det är viktigt att stadskärnan utveck las som en plats för handel, möten, kultur och aktiviteter. Utan en attraktiv stadskärna som lockar till sig besökare Det är också angeläget att både Lilla torg och området kring Bastionen kan utvecklas till attraktiva mötesplatser. En utredning rörande utvecklingen av Bastionen påbör jas 2015 och ett detaljplanearbete för Lilla torg pågår med en ny byggrätt vid torget och ett bilfritt torg. Det finns sedan tidigare medel avsatta för Lilla torg inklusive utredningspengar. Därutöver finns pengar till ett nytt ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete BUDGET 21 Mål 5: Halmstad ska ha stränder, en stadskärna och evenemang som attraherar både Halmstadbor och besökare. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2016 MÅLVÄRDE 2017 MÅLVÄRDE 2018 1. Index för fritidsaktiviteter (inkl kultur) enligt nöjd-region-index Minst 70 Minst 70 Minst 70 2. Genomsnittligt betyg för Halmstads stränder Minst 4 Minst 4,1 Minst 4,2 3. Stadskärnans omsättningsutveckling » detaljhandel » hotell » restaurang Ökning Ökning Ökning parkeringshus i kvarteret Svartmunken. Förslaget om ut veckling av Lilla torg har kommit fram genom centrum utvecklingsprogrammet Stadens hjärta och är en av åt gärderna enligt listan över idéer för framtida utveckling i centrum. Det arbete som har bedrivits inom området Golfhuvudstaden ser vi som positivt och utvecklande för Halmstads del, men vi måste ha ett bredare utbud än så och kunna attrahera även andra målgrupper än golffantasterna. Evenemang för alla De evenemang vi erbjuder eller samordnar behöver också vara attraktiva. Vi vill att kommunen, gärna tillsammans med andra aktörer, ska anordna två till tre årligt åter kommande evenemang som på sikt har potential att växa. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete Halmstads kommun – en aktör att räkna med Halmstads kommun har inte bara ett attraktivt geografiskt läge när det gäller turism och besöksnäring. Halmstads optimala läge och logistiklösningar via vägnät, järnväg, flyg och hamn gör att partihandeln (grossist och lager) ökar. Flera stora etableringar av lager har skett de senaste åren. Vårt läge i mitten av en viktig tillväxtregion i Sverige måste vi ta tillvara på. Investeringar som ska gynna tillväxten i Halmstad och vår del av Sverige I den här budgeten fortsätter de kraftfulla satsningarna på att skapa förutsättningar för Halmstad att utvecklas som en attraktiv kommun för såväl invånare som företag. Arbetet med utveckling av vårt nya resecentrum har pågått under flera år och fortsätter. Regionbussterminal och sta tionsbro finns på plats. Planering och arbete pågår för att det under 2016 ska vara möjligt att inviga nya stadsbuss hållplatser utmed Laholmsvägen i anslutning till järnvä gen och regionbussarna. BUDGET 22 Halmstad City Airport är viktig för utvecklingen av nä ringslivet i vår region och satsningarna på flygplatsens möjligheter att stärka sin position som regional flygplats fortsätter. Hallands Hamnars kunder investerar just nu över fem mil jarder kronor i sina verksamheter. Genom kommunens in vesteringar i hamnanläggningar skapas mycket goda förut sättningar för företag i regionen att utvecklas. För att hamnen, men även andra företag i vår kommun ska kunna fortsätta utvecklas, är infrastrukturen oerhört cen tral. Arbetet med Södra infarten fortsätter därför.1 Under planperioden ska arbetet med de båda avfarterna från E6 och anslutningen till Montörsgatan påbörjas. Samarbete en viktig faktor i utvecklingen En annan viktig faktor i arbetet med att stärka utveckling en i vår del av Sverige är samarbetet med andra aktörer. Bra samverkan mellan offentliga verksamheter och markna 1. Se figur 2 på nästa sida ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete 23 Högskolan JÄRNVÄG LARSFRID ANDERSBERG La ho lm sv äg en VÄSTERVALL PLANERAT UTFÖRANDE 2017-18 EUROSTOP VILHELMSFÄLT FYLLINGE HAMNEN ÖSTRA STRANDEN VILLMANSTRAND FÖRESLAGEN OCH FRAMTIDA VÄGSTRÄCKNING FÖRESLAGEN OCH FRAMTIDA GC-VÄG FÖRESLAGEN JÄRNVÄGSSTRÄCKNING PLANERAT UTFÖRANDE 2016-17 KLART KVARTERSMARK figur 2: Skiss över de planerade förändringarna rörande Södra infarten ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 24 dens privata aktörer är viktigt för utvecklingen. Därför bör kommunen även fortsättningsvis engagera sig i och skapa förutsättningar för olika samarbetskluster. Ett par exem pel på kluster är Innovativ Logistik och Elektronikcentrum i Halmstad. Här vill vi samverka med bland annat Hög skolan i Halmstad och det privata näringslivet. Vi ser också att det kan finnas intressanta samarbetspartners utanför vår direkta närhet. I samarbeten av mer permanent karaktär såsom ”Halmsingborg” och Entreprenörsregionen är det viktigt att kommunen har en aktiv roll och att vi drar nytta av de möjligheter som samarbetena kan ge. Tillfälliga samarbeten i för kommunen och regionen vikt iga frågor bör Halmstads kommun också arbeta aktivt med. Vi är en av de större kommunerna utmed västkusten och en viktig samarbetspartner för såväl kommunerna i Halland som våra grannkommuner i öster och söder. Med det i åtanke är det också naturligt att vi är en av de aktörer som är med och driver arbetet med utvecklingsfrågor i vår del av landet. Halmstad ska även fortsättningsvis vara en aktör att räkna med. FOTO: PATRIK LEONARDSSON ⌂ ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete BUDGET 25 Mål 6: Halmstad ska vara en självklar, aktiv regional aktör och samarbetspartner som tar ansvar för utvecklingsfrågor i Halland och de omgivande regionerna. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2016 MÅLVÄRDE 2017 MÅLVÄRDE 2018 1. Antal nystartade företag per 1 000 invånare Antal nystartade företag/1 000 inv: 6,4. Snitt cirka 4,9. Högre andel än andra jämförbara kommuner Högre andel än andra jämförbara kommuner Högre andel än andra jämförbara kommuner 2. Nettoinpendling som andel av antalet förvärvsarbetande invånare Minst 3 procent Minst 3 procent Minst 3 procent 3. Förstahandssökande till högskolan Högre andel än andra jämförbara kommuner Högre andel än andra jämförbara kommuner Högre andel än andra jämförbara kommuner 4. Andel företag/ideella organisationer/ myndigheter i Halmstad som servar Halland och omgivande regioner som finns i Halmstad. Högre andel än andra jämförbara kommuner Högre andel än andra jämförbara kommuner Högre andel än andra jämförbara kommuner ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete BOLAG BUDGET 26 Utmaningar för fler i arbete Under 2014 vände trenden. Andelen i arbete ökade både i Sverige som helhet och lokalt i Halmstad. Arbetslösheten bland ungdomarna minskade allra mest, men siffrorna här är fortsatt höga. Att motverka ungdomsarbetslösheten är en av vår tids viktigaste frågor. Vi har inte råd med att delar av en generation av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. kommer aktivt arbeta med att öka integrationen och allas möjligheter till delaktighet i samhället. Matchningen på arbetsmarknaden Kommunen har arbetat aktivt med arbetsmarknadsfrågor under de senaste mandatperioderna och arbetet ska fort sätta. Bland annat syftar arbetet rörande inkludering, som vi sjösatte i planeringsdirektiv med budget 2015-2017, till att skapa förutsättningar för en kommun där alla har sin plats och bidrar utifrån sina förutsättningar. Det är utbildningens uppgift att förbereda elever för ett samhälle som ständigt förändras och utvecklas. Vi ska lära för livet och kanske i synnerhet arbetslivet. Därför är det oerhört viktigt att utbildningen såväl på gymnasienivå som inom vuxenutbildningen anpassas efter de behov som finns på arbetsmarknaden. Därför vill vi att utbildningen ska utformas så att matchningen mellan den enskildes kompetens och arbetsmarknadens behov fungerar till fredsställande. Brist på arbetskraft med adekvat kompe tens får aldrig bli ett hinder för tillväxten. I det arbetet är frågan om integration en viktig del. Värl den befinner sig i en tid med mycket stora flyktingström mar. En del av dessa flyktingar kommer till Sverige och Halmstad för att söka trygghet och möjligheten till nytt liv. De människor som söker sig till Halmstad är välkomna hit och är en del av vår kommuns positiva utveckling. Vi En av lösningarna är att arbeta proaktivt för att få fler ung domar att välja framtidsyrken där det är lätt att få arbete. Samarbete med högskolan och näringslivet redan under utbildningstiden menar vi är en förutsättning för att ungdomarna ska få upp ögonen för yrken som de annars kanske inte hade sett som ett alternativ. ♥ ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Utbildning, näringsliv och arbete BUDGET 27 Mål 7: I Halmstad ska unga (18-24 år) studera eller kunna försörja sig genom anställning eller företagande. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2016 MÅLVÄRDE 2017 MÅLVÄRDE 2018 MÅLVÄRDE 2020 1. Antalet unga vuxna som beviljats ekonomiskt bistånd och av sin handläggare bedömts vara arbetsföra, som andel av antalet unga vuxna totalt i Halmstads kommun Minskning med 0,2 procent Minskning med 0,2 procent Minskning med 0,2 procent – 2. Andel ungdomar som har sin huvudsakliga inkomst från förvärvsarbete eller studier – – – Bättre genomsnitt än riket under perioden 2016-2018 3. Kvalitativ utvärdering av kontakter mellan skola och näringsliv – – – – 4. Andelen UF-företagande i en årskull 30 procent 32 procent 34 procent – 5. Antalet sommarjobb och prova-på-platser Minst 350 kommunala sommarjobb och minst 100 prova-på-platser Minst 350 kommunala sommarjobb och minst 100 prova-på-platser Minst 350 kommunala sommarjobb och minst 100 prova-på-platser – ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Socialt hållbar utveckling ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 28 3.2. Socialt hållbar utveckling De sociala aspekterna av hållbar utveckling handlar om att alla invånares grundläggande mänskliga behov tillgodoses. Det rör inflytande och jämlikhet, trygghet och delaktig het, att ha en livssituation som skapar livsglädje, att hälsan är god och att vår kommun erbjuder god livskvalitet med allt vad det innebär. Kultur för sammanhållning och kommunens attraktivitet Kultur är en väldigt viktig del i ett socialt hållbart sam hälle. Kulturen bidrar till att skapa förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid. Det bidrar i sin tur till hälsa och livskvalitet. Dessutom kan kulturen bidra till att skapa broar mellan människor och grupper av människor. Möten mellan människor är oerhört viktigt i ett hållbart samhälle. FOTO: MATTON ⌂ Kulturen är dessutom viktig för vår stads attraktivitet. Halmstad är sedan tidigare en erkänt framstående konst destination. Varje år kommer besökare från såväl Sverige som utlandet till Halmstad för att ta del av vårt konst utbud. Bland annat framstående konstnärer och lokalite ter där det går att ta del av konst har bidragit till vår kom muns goda rykte inom kulturvärlden. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Socialt hållbar utveckling BUDGET 29 Mål 8: Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner med internationell ryktbarhet inom konsten. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2016 MÅLVÄRDE 2017 MÅLVÄRDE 2018 1. Halmstads placering i Städernas kulturindex Minst plats 13 Minst plats 12 Minst plats 10 2. Andel Halmstadbor som upplever att de bor i en konststad Minst 65 procent Minst 66 procent Minst 67 procent 3. Antal internationella kultursamarbeten Minst 1 Minst 1 Minst 2 Vi ser att det är viktigt att vi stärker vår position som kulturkommun ytterligare. I en kommun där kulturen har en aktiv och framträdande roll vill människor bo. En kommun där det finns ett attraktivt kulturutbud vill människor besöka. Genom kulturen kan vi stärka och komplettera vår kommuns attraktivitet som såväl boendeoch etableringsort, som besöksdestination. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Socialt hållbar utveckling ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 30 inte kan eller får bli statisk. Det ställer krav på kommunen att utveckla det kommunikativa arbetet. Visserligen är förtroendet för demokratin och de offent liga institutionerna i Sverige högt och engagemanget för samhällsfrågor oförändrat, men engagemanget ser annor lunda ut än tidigare. Intresset för enskilda frågor i sam hället har ökat och många ser nya möjligheter att påverka utvecklingen och de politiska besluten via sociala medier och aktionsgrupper. Det ställer krav på kommunen. En fungerande dialog som ökar känslan av delaktighet hos invånarna. Vi behöver möta invånarna i en dialog på likvärdiga villkor där invånarna befinner sig. Detta gäller oavsett målgrupp. Vi kan inte förvänta oss att invånarna kommer till oss utan måste söka upp dem på deras arenor. Demokratin måste erövras varje dag och av varje genera tion brukar det sägas. Förutom att vi aldrig kan slå oss till ro och ta vår demokrati för given, så pekar citatet på att demokratin ständigt behöver utvecklas och förändras. Förändrade förutsättningar i befolkningssammansätt ningen, i våra kommunikationsmönster, behov, önskemål och värderingar gör att demokratin som vi känner den, Risken är annars att det endast är de som redan är enga gerade som kommer till tals. Särskilt viktigt är det att de grupper som annars har svårt att göra sina röster hörda, får möjlighet att tycka till på sina villkor. Till dessa grupper hör bland annat ungdomar, personer med utländsk bak grund och våra äldre invånare. FOTO: PATRIK LEONARDSSON ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Socialt hållbar utveckling ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 31 En inkluderande kommun Känslan av att det finns en möjlighet att tycka till och få sin röst hörd är också viktig för vilken kultur och vilka värderingar som vi upplever finns i vårt samhälle. Den som inte känner att det finns några möjligheter att tycka till eller att de åsikter som framförs tas på allvar, riskerar att hamna i ett ofrivilligt utanförskap. Men det handlar inte bara om möjligheten att göra sin röst hörd. Alla Halmstadbor måste känna att Halmstad är till för dem och att de är välkomna på sina villkor. Det ska inte spela någon roll vem du lever med, vilka hjälpmedel du behöver för att röra dig, hur gammal du är, var du kommer ifrån eller var i kommunen du bor. Du ska kunna känna att du kan vara delaktig i samhället och samhälls livet. Genom att vi förhindrar diskriminering, underlät tar integration och motverkar utanförskap skapar vi en inkluderande kommun. en del nya behov, och fattade beslut om att arbetet skulle bedrivas lite annorlunda än tidigare. Behovet av särskilda insatser är inte nytt. Vi har vidtagit ett antal åtgärder under de två senaste mandatperioderna. I planeringsdirektiv med budget 2015-2017 identifierade vi Vi vill dock poängtera vilket av att förvaltningar och bolag även fortsatt arbetar innovativt och samverkar, såväl över de interna gränserna som med andra organisationer, med FOTO: MATTON ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Socialt hållbar utveckling föreningar, med företag och med enskilda. Det är viktigt att arbetet med att skapa kompletterande extern finansie ring fortsätter. Vi vill också understryka betydelsen av att arbetet med dessa frågor kräver ett större perspektiv och betona att vi tror på att ett samordnat arbetssätt över förvaltnings- och bolagsgränserna ger förutsättningar för det bästa resultat. Kommunstyrelsen kommer liksom tidigare att fastställa verksamhetsmål och noga följa utvecklingen, exempelvis genom delårsrapporteringen, för de i prioriteringen ingå ende verksamheterna vilka är: » Områdesbaserat utvecklingsarbete vilket omfat tar arbetet med lokala utvecklingsprogram, Nätverket för demokratiutveckling och den tidigare övriga prio riteringen Urbant utvecklingsarbete » Ökade livschanser för unga vilket är en utveckling av tidigare prioritering genom ett förtydligande att in satserna ska främja jämlika levnadsvillkor för barn och unga ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 32 » Kultur och idrott för ett öppet och inkluderande samhälle vilket är en ny satsning 2015 som från och med 2016 tillförs ytterligare medel » Särskilda insatser för nyanlända, vilket är ett anslag som infördes i och med budgeten för 2015 och som utgår från den ökade flyktingmottagningen och etable ringen av asylboenden i Halmstad. » Ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Här avsätts inget särskilt anslag, men kom munstyrelsen tar genom sitt tematiska arbete under 2015 fram möjliga åtgärder på såväl kort som lång sikt, vilka inte minst ska inriktas på åtgärder som är möjliga att vidta inom befintliga ramar. I planeringsdirektiv med budget 2017-2019 kommer vi också att återkomma till hur arbetet med tillgänglighetsfrågor ska följas upp inom ramen för målstyrningen. Dessutom vill vi, inom de ovan angivna områdena, arbeta på ett sätt som gör att vi skapar mer tid för att utveckla och genomföra idéer genom att förkorta beslutsprocesserna. Därutöver vill vi öka berörda förvaltningars och bolags ansvar för och inflytande på medelsfördelning och resultat. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Socialt hållbar utveckling BUDGET 33 Mål 9: Halmstad ska kännetecknas av tolerans och öppna attityder och av att alla människor kan vara delaktiga i samhällslivet. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2016 MÅLVÄRDE 2017 MÅLVÄRDE 2018 1. Index för inflytande i Nöjd-Inflytande- Index Minst 44 Minst 44 Minst 45 2. Andel elever som upplever att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter (grundskolan) Minst 88 procent Minst 89 procent Minst 90 procent 3. Andel elever som anser att lärare och personal lyssnar på och respekterar deras åsikter (gymnasieskolan) Minst 92 procent Minst 93 procent Minst 94 procent 4. Andel som har svårt att lita på andra människor Högst 24 procent Högst 22 procent Högst 20 procent 5. Andel personer utsatta för kränkande behandling Högst 18,5 procent Högst 18 procent Högst 17 procent Det gör vi genom att anslaget och därmed beslutanderätten avseende Ökade livschanser för unga, Kultur och idrott för social sammanhållning samt Särskilda insatser för etablering även fortsättningsvis ligger på stadskontoret som har i upp drag att samverka med berörda förvaltningar och bolag. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Socialt hållbar utveckling ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 34 Det är dock skillnad på den typen av nedstämdhet och psykisk ohälsa. FN:s Världshälsoorganisation konstaterar att psykisk ohälsa är en av de största och snabbast växande utmaningarna mot folkhälsan i världen. Enligt den ideella föreningen för psykisk hälsa, Mind, är självmord idag den vanligaste dödsorsaken i åldrarna 15-24. Även om inte alla som mår psykiskt dåligt väljer att ta eller försöka ta sitt liv, så måste vi ta ohälsan bland barn och unga på allvar. FOTO: MATTON Barn och unga vuxnas ohälsa – en utmaning Det tillhör livet att ibland må dåligt och känna att saker är lite motiga. Ofta finns det orsaker till när vi mår så. Det kan vara besvikelser, motgångar eller sorg. Ibland kan också en period i livet då mycket händer och förändras göra att vi känner oss nedstämda. Psykisk ohälsa märks inte alltid utanpå och samtidigt som statistiken visar att den psykiska ohälsan bland befolk ningen i allmänhet ökar, så är ämnet tabubelagt. Stigma tisering kring psykisk ohälsa riskerar att ytterligare späda på problemen och därför är det oerhört viktigt att vi talar med våra barn och unga om hur de mår och varför de mår så. Likaså måste de unga som mår dåligt få hjälp. För att det ska vara möjligt måste vuxenvärden uppmärksamma och fånga upp de ungdomar som mår dåligt. Varje ung människa som lider av psykisk ohälsa är ett misslyckande från vuxenvärldens sida. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Socialt hållbar utveckling BUDGET 35 Mål 10: I Halmstad ska flickor och pojkar uppleva en god psykisk hälsa. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2016 MÅLVÄRDE 2017 MÅLVÄRDE 2018 1. Andel elever som upplever att de mår bra eller mycket bra. (Grundskolan) Ökning* Ökning* Ökning* 2. Andel elever som svarar ja på frågan om de har någon vuxen att prata med om det som är viktigt för dem. (Grundskolan) Minst 92 procent Minst 92,5 procent Minst 93 procent 3. Andel elever som upplever oro på grund av någonting i skolan eller i hemmet. (Gymnasieskolan) Minskning Minskning Minskning 4. Andel elever som anger att de har någon att prata med om de behöver någon. (Gymnasieskolan) Minst 90 procent Minst 90 procent Minst 90 procent * Det finns inget startvärde. Uppdatering av målvärde kommer att ske under planperioden. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Socialt hållbar utveckling Ett aktivt liv oavsett ålder Självbestämmande är i sin tur en del av en god hälsa. Det är viktigt att den enskilde kan göra det val som passar en i alla skeenden i livet och oavsett om man av olika anled ningar har svårare att göra sin röst hörd. Den omsorg som Halmstads kommun har ansvar för ska utformas efter den äldres behov och det ska vara tydligt för den äldre och de anhöriga vad kommunen kan hjälpa till med. En mångfald av utförare inom våra verksamheter är po sitivt ur aspekten att det sätter fokus på kvalitet samt på kunden eller brukaren. Att det finns många utförare ställer dock krav på att verksamheterna följs upp, så att de lever upp till de kvalitetskrav som finns i avtalen. Samma krav ska ställas på alla utförare, oavsett om det är kommunen eller någon annan. BUDGET 36 Maten är en viktig aspekt för hälsan och välbefinnandet. Kommunen har de senaste åren satsat särskilt på att för bättra kvaliteten på den mat som serveras inom hemvårds nämndens verksamhet. Arbetet med matkvalitet ska fort sätta och nöjdheten bland hemvårdsnämndens kunder kommer att följas upp särskilt. Moderna och ändamålsenliga äldreboenden I Halmstad ska det finnas ett varierat utbud av äldre boenden med olika typer av inriktningar och med olika huvudmän. Just nu har vi ett flertal privata aktörer som bygger nya boenden, men vi ser att det är viktigt att kom munen har beredskap att bygga på egen hand om det skulle finnas behov av det. Därför har vi i slutet av plan perioden tagit höjd för att kommunen ska kunna skapa förutsättningar för ett nytt modernt äldreboende. ♥ ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Socialt hållbar utveckling 37 Mål 11: I Halmstad ska äldre personer ha möjlighet till ett självständigt och aktivt liv och uppleva god livskvalitet. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2016 MÅLVÄRDE 2017 MÅLVÄRDE 2018 1. Andel äldre som är nöjda med hemtjänsten Minst 90 procent Minst 90 procent Minst 90 procent 2. Andel äldre som är nöjda med äldreboende Minst 86 procent Minst 86 procent Minst 86 procent 3. Antal erbjudna e-hemtjänstprodukter Minst 2 Minst 2 Minst 3 4. Index för fritidsaktiviteter avseende personer 65 år och äldre Minst 73 Minst 74 Minst 75 5. Index för trygghet avseende personer 65 år och äldre Minst 48 Minst 49 Minst 50 ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Ekologiskt hållbar utveckling 3.3. Ekologiskt hållbar utveckling Den ekologiska aspekten av hållbar utveckling handlar om att vi måste hushålla med naturresurser; bevara vatt nens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa. Det är vår ambition att naturvärdena i kommunen ska vara stora och att den bebyggelse som finns ska vara ekologiskt hållbar. En giftfri vardag för barn och unga Vi kommer dagligen i kontakt med olika gifter. Gifterna kommer till stor del från tillverkning och användning av vanliga varor och kemiska produkter. Det handlar om ämnen som finns i exempelvis leksaker, kläder, möbler och rengöringsmedel. Forskningen visar att barn och ungdomar är mer sårbara än vuxna från påverkan av kemikalier. Riskbedömningar har traditionellt gjorts utifrån vuxna män, och barn har felaktigt betraktats som små vuxna. Barns biologiska ut veckling i kombination med deras aktiviteter och sociala ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 38 Det är vår ambition att naturvärdena i kommunen ska vara stora och att den bebyggelse som finns ska vara ekologiskt hållbar. beteende gör att de är mer sårbara för kemikalier än vuxna. Barn andas också in och äter mer per kilo kroppsvikt än vad vuxna gör. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Ekologiskt hållbar utveckling BOLAG BUDGET 39 Mål 12: Mängden hälsofarliga kemikalier i barn och ungdomars vardag ska minska. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2016 1. Andel förskolor, skolor, kommunala idrottsanläggningar och fritidslokaler som inventerats. 100 procent 2. Andel förskolor, skolor, kommunala idrottsanläggningar och fritidslokaler som: » a. påbörjat borttagning av utfasningsklassade kemikalier » b. tagit bort samtliga utfasningsklassade kemikalier a. 100 procent b. * *Inget startvärde finns, ambitionsnivå kommer att anges senare under mandatperioden. Halmstads kommun kan på flera sätt arbeta för att minska andelen hälsofarliga kemikalier i barns och ungdomars vardag. Detta är ett prioriterat område för oss och arbetet med att inventera situationen i kommunens verksamheter ska fortsätta. Under 2016 ska arbetet med att ta bort det utfasningsklas sade ämnena påbörjas. Omfattningen av det här arbetet är svårt att bedöma innan vi har sett resultatet av den in ventering som just nu pågår. Under planperioden kommer vi därför att återkomma med en ambitionsnivå rörande takten på arbetet med att minska andelen hälsofarliga kemikaler som vi dagligen kommer i kontakt med. De nämnder som i första hand behöver medverka i kart läggningen och arbetet med att minska mängden kemika lier som våra barn och ungdomar utsätts för, är barn- och ungdomsnämnden, fastighetsnämnden, servicenämnden, teknik- och fritidsnämnden samt miljö- och hälsoskydds nämnden. Även övriga nämnder har självklart ett ansvar att se över sin verksamhet och se på vilket eller vilka om råden de kan vara berörda. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Ekologiskt hållbar utveckling BUDGET 40 Vatten – en livsnödvändighet Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. På många håll i världen råder det brist på vatten, men än så länge har vi i Sverige tillgång till vatten i riklig mängd. Vårt klimat ger oss nederbörd i form av regn och snö så att det räcker till oss alla. Men tillgång till rent vatten är ingen självklarhet, inte ens i Sverige. För att skydda och bevara vårt vatten krävs ett målmedvetet och långsiktigt arbete både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Vattnet känner inga administrativa gränser. Därför är det av största vikt att Halmstads kommun samarbetar med andra aktörer. Naturens egna vattengränser, så kallade av rinningsområden ska vara utgångspunkten för vårt arbete. Därför ska arbetet med att nå de kommunala åtagande na i EU:s vattendirektiv fortsätta. Detta är ett långsiktigt arbete som kräver ett successivt genomförande. Mål 13: I Halmstad ska alla ha en långsiktig tillgång till vatten av god kvalitet. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2016 MÅLVÄRDE 2017 MÅLVÄRDE 2018 1 Dricksvattenresurser God kemisk grundvattenstatus God kemisk grundvattenstatus God kemisk grundvattenstatus 2. Dricksvattenresurser God kvantitativ grundvattenstatus God kvantitativ grundvattenstatus God kvantitativ grundvattenstatus 3. Andel ytvatten-förekomster med god ekologisk status Ökning Ökning Ökning ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Ekologiskt hållbar utveckling 41 Mål 14: Klimatpåverkan i Halmstad ska minska. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2016 MÅLVÄRDE 2017 MÅLVÄRDE 2018 MÅLVÄRDE 2020 1. Koldioxidutsläpp från energianvändningen per invånare ska minska med 50 procent mellan år 1990-2020. -50 procent jämfört med 1990 2. Energianvändningen ska effektiviseras med minst 20 procent under perioden 2009-2020. -20 procent jämfört med 2009 3. Andel av de fordon under 3,5 ton som kommunen anskaffar som drivs med förnybara bränslen Minst 80 procent Minst 80 procent Minst 80 procent – 4. Energianvändning från kommunens tjänsteresor med bil. Minskning Minskning Minskning – Klimatförändringarna ställer krav på omställningar och anpassning Hösten 2014 kom den femte av IPCC:s1 , forsknings rapporter ut. En av rapportens slutsatser är att klimat förändringarna huvudsakligen orsakas av människan. Det är första gången en FN-rapport säger det reservationslöst. I Halmstad har vi fått känna på verkningarna av klimat förändringarna på nära håll då orterna utmed Nissan och Suseån svämmade över i slutet av augusti 2014. I vårt arbete med klimatförändringarna måste vi både arbeta med att minska vår egen påverkan på klimatförändringar na och med att minska effekterna av de förändringar som sker. 1. FN:s och WMO:s (World Meteorological Organization) klimatpanel ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Ekologiskt hållbar utveckling I planeringsdirektiv med budget 2015-2017 avsattes sär skilda medel som ska användas till att motverka konse kvenserna av klimatförändringar. Arbetet är inlett och det finns en plan för de åtgärder som ska genomföras de närmsta åren. När dessa åtgärder är genomförda behöver ytterligare utredningar och analyser genomföras innan ar betet kan fortskrida. Av den anledningen justerar vi ansla get till klimatanpassningsåtgärder så att de åtgärder som nu är möjliga, kan genomföras snarast. Därefter ska en ny åtgärdslista tas fram och kostnadsberäknas. Är det lätt så gör vi rätt Det faktum att klimatförändringarna i stor utsträckning beror på vår användning av fossila bränslen ställer höga krav på omställning till förnybara bränslen, energikällor och hållbara transporter. Vägarna som leder dit kan se olika ut, men har en sak gemensamt – en strävan efter att åstadkomma en bestående förändring hos olika aktörer, som i sin tur leder till långsiktiga effekter. För att uppnå dessa effekter krävs att kommunens verksamheter sam verkar såväl internt som med externa aktörer. BOLAG BUDGET 42 Det är också viktigt att arbetet utgår ifrån invånarnas per spektiv. Vår utgångspunkt är att de insatser kommunen gör ska stimulera människor att av egen vilja välja miljö vänliga alternativ, inte bestraffa mindre önskvärda sådana. Hållbara transporter Perspektivet att underlätta och stimulera finns bland annat i det handlingsprogram för hållbara transporter som kommunfullmäktige antog 2012-03-27. I första hand ska åtgärderna som genomförs inom ramen för transportplanen gynna persontransporter med gång, cykel och kollektivtrafik samt godstransporter med järn väg och sjöfart. Åtgärderna ska framförallt inriktas på att påverka transportbehov och val av transportsätt samt ett effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Cykeln och kollektivtrafiken måste kunna konkurrera med bilen om att vara de primära sätten att ta sig fram. Satsningarna på att bygga ut kommunens cykelvägnät fortsätter därför. Vi anslår 10 miljoner kronor 2016, 10 ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Ekologiskt hållbar utveckling BUDGET 43 miljoner kronor 2017 och 5 miljoner kronor 2018 till genomförande av cykelplanen. Vårt avfall – en utmaning för framtiden Vårt rådande konsumtionsmönster och produktions- och distributionssystem leder till ökande avfallsmängder. Av fallsvolymerna ökar stadigt i takt med BNP. För Halmstads del betyder det att mängden hushållsavfall per invånare beräknas öka med 2-3 procent per år. Halmstadborna pro ducerar dessutom mer avfall per person och år än genom snittsvensken. Vi ser att det är angeläget att trenden vänder. Just nu pågår ett arbete med att ta fram ett system för optisk sopsortering. Utsorteringsgraden för det som hus hållen i Halmstad källsorterar är knappt 60 procent idag och andelen matavfall som återvinns genom biologisk be handling är mycket låg. FOTO: MATTON ⌂ Vi menar därför att den ambitionsökning som vi vill se bör vara möjlig att nå, men vi kommer att följa utvecklingen inom området ingående för att om det behövs revidera vår målsättning under mandatperioden. ♥ ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Ekologiskt hållbar utveckling BUDGET 44 Mål 15: I Halmstad ska det vara lätt att vara miljövänlig. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2016 MÅLVÄRDE 2017 MÅLVÄRDE 2018 1. Index: Vad tror eller tycker du om kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt? Minst 58 Minst 59 Minst 60 a: Minst 7,6 b: Minst 6,9 c: Minst 7,5 a: Minst 7,7 b: Minst 7,0 c: Minst 7,6 a: Minst 7,8 b: Minst 7,1 c: Minst 7,7 3. Färdmedelsfördelning – andel invånare som väljer cykel, gång eller kollektivtrafik Minst 42 procent Minst 44 procent Minst 46 procent 4. Andel hushållsavfall som sorteras ut 67 procent Ökning Ökning 2. Invånarnas betyg rörande tillgången till: » a. gång och cykelvägar » b. möjligheten att resa kollektivt » c. återvinningscentraler ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Övriga prioriteringar och satsningar 3.4. Övriga prioriteringar och satsningar De tre prioriterade områdena som vi har redogjort för ti digare ska vara vägledande i alla styrelser och nämnders verksamheter, men de särskilda prioriteringar som redo görs för i det här avsnittet är också viktiga. I planerings direktiv med budget 2016-2018 har vi särskilt lyft fram några viktiga prioriteringar och satsningar som ska styra planeringen av verksamheternas utformning. Utveckling av organisationskultur och värderingar 2012 inledde kommunen ett kultur- och värderingspro jektet i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Målet med projektet var att uppnå en organisa tionskultur som kännetecknas av förtroendevaldas och medarbetares engagemang, delaktighet och ansvarstagan de, ett invånar- och målgruppsfokus samt en integrerad värdegrund. Arbetet har i varierande grad bedrivits på förvaltningar och bolag samt av kommunstyrelsen. Under 2013 och 2014 fanns ett särskilt fokus på ledarskapets roll för organisationskultur och värderingar. ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 45 Inom ramen för arbetet har ledord för vår gemensamma önskvärda kultur tagits fram med bred förankring inom organisationen: delaktighet, respekt, professionalism och samverkan. Dessa ledord ska vara vägledande för den fort satta processen. Projektet övergår nu i en driftfas och arbetet ska fortsätta inom respektive avdelning. Vi har lärt oss mycket under resans gång och nu ska dessa lärdomar realiseras i konkreta aktiviteter i syfte att bidra till att uppnå den gemensamma önskvärda kulturen. Vi vill betona vikten av att organisationskultur och värde ringar ses som ett naturligt inslag i styrning, ledning och verksamhet. Varje nämnd och bolagsstyrelse samt förvalt nings- och bolagsledning ska – utifrån verksamhetens uppdrag – integrera kultur- och värderingsaspekterna för att nå de mål som sätts upp i detta planeringsdirektiv och bedriva verksamhet med hög kvalitet för dem kommunen är till för: invånare och andra målgrupper. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Övriga prioriteringar och satsningar Organisationskulturen i Halmstads kommun ska kän netecknas av ett gott samarbetsklimat och gränsöver skridande lösningar, mellan förvaltningar/bolag, mellan kommun och näringsliv samt mellan kommun och det civila samhället. Det är viktigt att alla kommunens med arbetare känner delaktighet och ansvar för en större helhet än bara sitt eget ansvarsområde. Fortsatt utveckling av kommunens service Vår interna kultur påverkar också hur vi bemöter dem vi är till för – Halmstadbor, besökare eller företagare. De senaste åren har flera nya arbetssätt sjösatts: till ståndslotsen, Halmstads näringslivs uppdrag inom ramen för tankarna kring Big five och vårt alldeles nya kontakt center är några förändringar. Syftet med förändringarna har varit att förenkla, förtydliga och ge bättre service till dem som kommer i kontakt med kommunens verksam heter. Förändringarna som nämns ovan har också syftat till att ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 46 stärka och utveckla samarbetet mellan kommunens olika verksamheter. Förutom att samarbete mellan olika delar av den kommunala verksamheten kan bidra till en bättre service så finns det effektiviseringspotential i en utökad samverkan mellan förvaltningar och nämnder samt in ternt inom de respektive förvaltningarnas verksamheter. Det är också viktigt att nytänkande stimuleras och upp muntras på alla nivåer i vår organisation. För att kunna möta de utmaningar vi har framför oss behöver vi fundera över hur vi kan arbeta annorlunda inte minst för att få ut det mesta möjliga ur varje skattekrona. Vårt uppdrag som förtroendevalda, chefer och medarbetare måste alltid vara att ha våra invånare, företagares och besökares bästa för ögonen. Det är för dem vi arbetar och det är på hur våra beslut påverkar dem, som vi ska fundera över i de val vi dagligen gör i vårt arbete. Under mandatperioden kommer vi särskilt att fokusera på hur vår interna kultur påverkar den service och de tjänster vi erbjuder Halmstadborna, företagarna och besökarna. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Övriga prioriteringar och satsningar BUDGET 47 Mål 16: I Halmstad ska vi ha ett förhållningssätt som präglas av mod och nytänkande och av att vi arbetar tillsammans för att göra skillnad för invånare, besökare och företagare genom bra service. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2016 MÅLVÄRDE 2017 MÅLVÄRDE 2018 1. Andelen personer som har kontaktat kommunens kontaktcenter och som är nöjda med servicen. 80 procent 85 procent 88 procent 2. Andel mejl/brev etc. som besvaras inom 24 timmar. 85 procent* 88 procent* 90 procent* 3. Nöjd-service-index Insikt Minst 70 Minst 70 Minst 70 4. Andel medarbetare som upplever att vi arbetar tillsammans. Ökning* Ökning* Ökning* 5. Svenskt näringslivs index » a. Politikers attityder till företagande » b. Tjänstemäns attityder till företagande a. 125 b. 150 a. 112 b. 125 a. 100 b. 100 * Det finns inget startvärde. Uppdatering av målvärde kommer att ske under planperioden Fundera på vem du är till för dagligen. Ett av de resultat som kultur- och värderingsarbetet visade på, var just den bortglömda invånaren. En av våra utmaningar framöver är således att verkligen se till att ha bilden av dem vi är till för på näthinnan i allt vi gör. ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 3 ∙ Tre politiska inriktningar ∙ Övriga prioriteringar och satsningar Kommunen som konsument och arbetsgivare Kommunens organisation är en konsument av varor och en stor kund för många av de företag som verkar i kom munen. Storleken på företaget ska inte vara ett hinder och kommunen ska genom den kommunala upphandlingen i allmänhet göra det möjligt även för mindre företag och i synnerhet sociala företag att komma ifråga som leveran törer till kommunens verksamheter. FOTO: MATTON ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 48 Med ett socialt företag menar vi företag som har som än damål att integrera människor som står utanför den ordi narie arbetsmarknaden, i samhället och i arbetslivet. Ett socialt företag återinvesterar sina vinster i verksamheten det driver och skapar delaktighet för medarbetarna. So ciala företag binder på så sätt samman sin affärsidé med individens behov av arbete utifrån sina förutsättningar, samtidigt som man erbjuder varor och tjänster på den or dinarie marknaden. Kommunen är också en stor arbetsgivare och i denna roll kan kommunen påverka för såväl den enskilde som för större grupper av medarbetare. Genom en aktiv ar betsgivarpolitik skapas förutsättningar för att Halmstads kommun når uppsatta mål. Den individuella lönesättningen ska grundas på målupp fyllelse och resultat där skickliga medarbetare som bäst bidrar till verksamhetens mål och utveckling ska upp muntras. Större lönespridning möjliggör också en löne karriär inom yrket och därför ska lönespridning användas aktivt av lönesättande chefer. ♥ ❶ ❷ ❸ ❹ ❺ ❻ ❼ ❽ ❾ ❿ ⓫ ⓬ ⓭ ⓮ ⓯ ⓰ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 4 ∙ Hel- och delägda bolag BUDGET 49 4. HEL- OCH DELÄGDA KOMMUNALA BOLAG 4.1. Helägda bolag Koncernen Halmstads Rådhus AB De kommunala bolagen är en del av kommunens samlade verksamhet. Halmstads Rådhus AB-koncernen består av moderbolaget samt åtta helägda dotterbolag som verkar inom flera områden som är till nytta för kommunens invånare. I syfte att ge bolagen tydliga förutsättningar för att planera verksamheten tar detta planeringsdirektiv ställning till bolagens budget/plan, alternativt avkastning, för perioden 2016-2018. FOTO: MATTON ⌂ PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 4 ∙ Hel- och delägda bolag RESULTATBUDGET 50 Bokslut 2014 -18,1 -12,9 -10,0 -25,2 0,2 -66,0 Prognos* 2015 -1,0 -13,5 -16,7 -26,8 -0,1 -58,1 Budget 2016 40,6 -13,7 -17,6 -29,8 -0,8 -21,3 Plan 2017 36,9 -13,8 -19,0 -47,0 -0,8 -43,7 Plan 2018 32,4 -14,0 -19,0 -45,7 -0,8 -47,1 Bokslut 2014 4,6 6,8 11,2 0,0 Budget 2015 4,0 7,0 4,0 0,0 Budget 2016 4,0 6,5 4,0 1,0 Plan 2017 4,0 6,5 4,0 2,0 Plan 2018 4,0 6,5 4,0 4,0 Bokslut 2014 0,0 0,0 5,4 3,4 0,0 8,8 Prognos* 2015 0,0 0,0 41,5 3,4 1,5 46,4 Budget 2016 0,0 0,0 45,4 0,5 1,7 47,6 Plan 2017 0,0 0,0 5,9 0,5 5,5 11,9 Plan 2018 0,0 0,0 0,5 0,2 66,5 67,2 HFAB-koncernen HEM-koncernen Halmstads stadsnät AB Hallands Hamnar Halmstad AB Delsumma 423,9 149,3 53,7 19,8 646,7 244,0 262,0 69,2 2,3 577,5 300,0 150,0 65,6 50,2 565,8 300,0 150,0 60,9 14,4 525,3 300,0 150,0 59,9 20,2 530,1 SUMMA 655,5 623,9 613,4 537,2 597,3 Mkr Halmstads Rådhus AB Halmstads Näringslivs AB Halmstads Flygplats AB Destination Halmstad AB Industristaden-koncernen SUMMA RESULTAT EFTER FINANSNETTO Not 1. 2. *avser helårsprognos per 30 mars 2015 AVKASTNING % enl ägardirektiv HFAB-koncernen HEM-koncernen Halmstads stadsnät AB Hallands Hamnar Halmstad AB INVESTERINGSBUDGET (NETTO) Mkr Halmstads Rådhus AB Halmstads Näringslivs AB Halmstads Flygplats AB Destination Halmstad AB Industristaden-koncernen Delsumma 1. 1.,3. 4. 5. *avser helårsprognos per 30 mars 2015 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 4 ∙ Hel- och delägda bolag EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 51 Förutsättningar (noter) Not 1. Utdelning från HFAB ska lämnas till moderbolaget Halmstads Rådhus AB med belopp enligt begränsnings regeln. Utöver det ska HFAB lämna utdelning med 20,0 Mkr per år för finansiering av kommunens bostadsförsörj ningsåtgärder som främjar integration och social samman hållning eller åtgärder som tillgodoser bostadsbehovet för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för, med hänvisning till 5§ p1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Halmstads Rådhus AB ska lämna mot svarande belopp i utdelning till Halmstads kommun. Utdelningen inom ramen för kommunens bostadsför sörjningsåtgärder ska främst användas för att finansiera insatser inom tre områden: » Projekt som främjar integration och social samman hållning » Fritidsanläggningar eller mötesplatser som främjar in tegration och social sammanhållning » Åtgärder som tillgodoser bostadsbehov för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för Exempel på insatser inom ovanstående tre områden är PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 centrumutvecklingsprogram i Vallås, Simlångsdalen, Oskarström och Getinge, fritids- och idrottsanläggningar i Oskarström, på Kärleken och Nyhem samt gruppbostä der och HVB-hem. Utdelning från HEM AB ska lämnas till moderbola get Halmstads Rådhus AB med 40,0 Mkr per år varav Halmstads Rådhus AB ska lämna 20,0 Mkr per år i utdel ning till Halmstads kommun. Kommunstyrelsen har rätt att besluta om att utdelning ska ökas, upp till 40,0 Mkr, samt att ge delegat i uppdrag att vid extra bolagsstämma i Halmstads Rådhus AB, för kommunens räkning, fatta beslut i enlighet med kommunstyrelsens beslut. Not 2. Destination Halmstad AB arbetar under åren 2014-2018 med evenemanget ”Ping Pong Power i Halland”, vilket avslutas år 2018 med Bordtennis-VM. Under perio den fram till VM kommer dessutom ett antal internatio nella arrangemang att genomföras. I samverkan med för eningar, företag samt kommunens förvaltningar och bolag kommer även olika aktiviteter, inom till exempel skola HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR Kapitel 4 ∙ Hel- och delägda bolag och äldrevård, att genomföras. Nettokostnaden för evene manget beräknas till 20,5 Mkr varav 18,0 Mkr finansieras inom bolaget med i huvudsak ökade intäkter. I enlighet med beslut i planeringsdirektiv 2014-2016 finansieras 2,5 Mkr genom en ökad budgetram för bolaget. Genom att bolaget upparbetar finansiering under perioden 20142017, har budgetramen för år 2018 ökats med 13,0 Mkr. Kommunfullmäktige beslutade 2013 att anta erbjudan det om att Halmstad 2017 ska vara värdhamn för The Tall Ships Races, världens största kappsegling för stora segelande skolfartyg. Destination Halmstad AB har fått uppdraget att i samarbete med övriga förvaltningar och bolag planera och genomföra uppdraget. Arrangemanget har fokus på ungdomars utveckling och skapar turisteko nomisk omsättning. Erfarenheterna från 2011 visar att arrangemanget var uppskattat av invånare, besökare och näringsliv. Nettokostnaden beräknas till 15,0 Mkr, vilket ökar bolagets budgetram för år 2017. Upparbetade kostna der under perioden fram till genomförandet tillgångsförs och belastar resultatet år 2017. Evenemanget är så stort och innehåller så många olika komponenter att samtliga PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 BOLAG BUDGET 52 förvaltningar och bolag ska ta ansvar för genomförandet. Bolagets budgetram har ökats med 1,5 Mkr per år för fler evenemang och aktiviteter inom bolagets verksamhetsom råde. Not 3. HEM-koncernen får under en omställningsperiod med ökad konkurrens ett sänkt avkastningskrav på totalt kapital för perioden 2016-2018 till lägst 6,5 %, vilket anges i ägardirektiv. Bolaget ska fortsatt långsiktigt sträva efter en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvaran de lägst 7,0 %. Not 4. Halmstads stadsnät AB ska som offentlig aktör ta ett ansvar för kommunens infrastrukturella utbyggnad och tekniska utveckling av bredband inom Halmstads kommun. Bolaget ska skapa förutsättningar för 90 procent av hushållen i samtliga tätorter inom Halmstads kommun att ha möjlighet att vara uppkopplade med minst 100 Mb/s senast 2020. Bolaget har under utbyggnadsfasen att sträva efter en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 4,0 %, vilket anges i ägardirektiv. HALMSTADS KOMMUN MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 4 ∙ Hel- och delägda bolag Not 5. Hallands Hamnar Halmstad AB räknar med en posi tiv ekonomisk utveckling för kommande planperiod. Kom munen planerar att genomföra omfattande investeringar i hamnområdet som ger ökade möjligheter för affärsverk samheten. Bolaget ska sträva efter en avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 1,0 % för 2016, 2,0 % för 2017 och 4,0 % för 2018, vilket anges i ägardirektiv. Avkastningen för väntas successivt öka för att långsiktigt uppnå en genom snittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 6,5 %. Övrigt Huvudprincipen är att bolagen ska bära samtliga kostnader som är hänförliga till verksamheten. BUDGET 53 räknad lönekostnadsutveckling reserverats i likhet med ti digare år. Någon budgetmässig inflationskompensation har inte beräknats för planperioden. 4.2. Delägda bolag Budgetmässig hantering av samtliga delägda bolag sker enligt avtal. Hallwan AB Bolaget är ett samägt bolag med Hylte, Kungsbacka och Laholms kommun. Halmstads kommuns ägda andel uppgår till 25 %. AB Hallands konstmuseum, Halmstad Reglerna gällande resultatbalansering och ombudgetering för kommunens förvaltningar är även tillämpliga på kom munens helägda bolag. Bedömning av detta sker årligen i samband med Halmstads Rådhus AB:s första styrelsemö te. Avseende bolag med angivna procentuella avkastnings krav gäller annan princip angivet i respektive ägardirektiv. Bolaget är samägt med Region Halland och Halmstads kommuns ägda andel uppgår till 49 %. Avsikten är att bo laget ska avvecklas under 2015. ♥ För bolag med fastställd budget/anslag har medel för be PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 4 ∙ Hel- och delägda bolag 54 4.3. Specifikation av helägda bolags investeringar BOLAG Budget 2016 Plan 2017 41,0 0,6 0,8 2,5 0,5 45,4 4,0 0,5 5,9 0,5 0,5 Destination Halmstad AB Halmstad Teater, 10 år Inventarier mm, 5 år Summa 0,3 0,2 0,5 0,3 0,2 0,5 0,2 0,2 Industristaden-koncernen Nytt parkeringshus ”Fattighuset” hiss, 20 år Renoveringar Summa 5,0 66,0 1,2 0,5 1,7 0,5 5,5 0,5 66,5 Summa HFAB-koncernen 300,0 300,0 300,0 Summa HEM-koncernen 150,0 150,0 150,0 Summa Halmstads stadsnät AB 65,6 60,9 59,9 Summa Hallands Hamnar Halmstad AB 50,2 14,4 20,2 613,4 537,2 597,3 Mkr Halmstads Flygplats AB Stationsbyggnad, 30 år Inventarier, utrustning, material mm, 10/5 år Fordon, 10 år Handbagageröntgen, 10 år Flyg- och miljösäkerhet, 10 år Summa SUMMA INVESTERINGAR (NETTO) PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 Plan 2018 1,4 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 5 ∙ Budget ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 55 5. BUDGET Under kapitel 5 redovisas dels de finansiella mål som kom munen ska uppnå, dels budgeten för 2016 och plan för och 2016-2018. Med ett inflationsantagande om 1,6 procent för år 2016 borde resultatnivån behöva uppgå till ca 50 Mkr för bud getåret för att nå det finansiella målet. 5.1. Finansiella mål De senaste åren har kommunen emellertid erhållit goda resultat samtidigt som inflationen varit låg, och det finan siella målet är uttryckt så att det är över tid som målet skall nås. I kommunallagens 8 kapitel stadgas bland annat att en kommun ska ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunens viktigaste finansiella mål är följande: » Resultatet skall vara positivt i en sådan nivå att det egna kapitalet över tiden är realt värdeskyddat Att det egna kapitalet skall vara realt värdeskyddat inne bär att nivån på kommunens resultat måste vara så hög att det minst motsvarar inflationens urholkande effekt på förmögenhetsmassan, för att på så vis garantera att förmö genheten inte realt minskar över tiden och för kommande generationer. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 Femklövern+ har beaktat detta, och mot bakgrund av att olika omvärldsförändringar just nu sätter ett stort tryck på den kommunala organisationen samtidigt som kom munen har en mycket stark ekonomisk ställning budge terar Femklövern+ med ett underskott på 35 Mkr för år 2016. Sett över tiden är denna resultatnivå i enlighet med kommunens finansiella målsättning. För att bevara en hållbar och god finansiell ställning i Halmstads kommun, som beaktar kommande generation ers behov av kommunal service och krav på god kvalitet, HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING Kapitel 5 ∙ Budget behöver resultatmålet kompletteras med andra finansiella målsättningar. Kommunen har därför formulerat ett mål för den långsik tiga betalningsstyrkan som man vill uppnå: » Soliditeten, inklusive total pensionsskuld, ska vara stark Soliditet, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, är ett vedertaget mått för att beskriva långsiktig betalningsstyrka. Ju högre soliditet en kommun har desto större är det finansiella handlingsutrymmet. Halmstad kommun har ett av Sveriges kommuners högsta soliditetsmått och har haft en stark finansiell ställning under lång tid. Denna position innebär låga finansiella kostnader och goda finansiella intäkter, vilka används för att bedriva verksamhet i kommunen. I föreliggande plane ringsdirektiv planeras för en sänkning av soliditetsmåttet. För budgetåret 2016 sätter Femklövern+ målet att solidi teten inte ska understiga 55 procent. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET 56 Kommunen har även formulerat ett finansiellt mål för verksamhetens investeringsvolymer. På sikt vill kommun en kunna leva upp till följande finansiella mål för investe ringsvolymen: » Nettoinvesteringarna, exklusive investeringar som görs inom affärsdrivande verksamhet, ska över tiden inte överstiga summan av årets resultat och årets avskrivningar Målformuleringen bedöms skapa en sund ekonomisk be gränsning av investeringsvolymen vilken dels tillåter in vesteringar som genomförs inom affärsmässig verksamhet, dels medger en på lång sikt stabil och gradvis ökning av investeringsvolymerna. Om målet uppfylls innebär det dessutom att eventuellt lånebehov endast bör uppstå för de investeringar som görs inom affärsdrivande verksam het, vilket kan anses vara förenligt med intentionerna i begreppet god ekonomisk hushållning. I praktiken inne bär målsättningen att Halmstads kommun under normal år genomsnittligen kan investera för mellan 350 och 400 Mkr. HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 5 ∙ Budget I föreliggande planeringsdirektiv med budget är de bud geterade investeringsmedlen mycket höga i genomsnitt, och kommunen beräknas därför inte kunna nå målet. Den höga investeringsnivån innebär att kommunen antingen behöver öka sin upplåning eller sälja av tillgångar. 5.2. Skattesats I föreliggande förslag på planeringsdirektiv med budget är skattesatsen oförändrad, det vill säga 20,43 procent. 5.3. Uppräkningsfaktorer I planeringsdirektivet med budget har samtliga medel för beräknad, avtalsmässig, lönekostnadsutveckling och lönepolitiska satsningar reserverats centralt i likhet med tidigare år. Det sker ingen budgetmässig inflationskompensation under perioden 2016-2018. Internpriset för el är för år 2016 satt till 71 öre per kWh, inklusive elskatt och övriga avgifter men exklusive moms och elnätsavgift. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 BUDGET 57 5.4. Resultatutjämningsreserv Halmstads kommun har i enlighet med kommunallagen reserverat medel i en så kallad resultatutjämningsreserv. Resultatutjämningsreserven får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel med syfte att täcka svik tande skatteunderlag vid befarad eller konstaterad kon junkturnedgång. Vid ingången av 2015 uppgick Halmstads kommuns resul tatutjämningsreserv till 570 Mkr. Den bedömning som är gjord vid upprättandet av planeringsdirektiv med budget 2016-2018 är att det inte befaras någon konjunkturnedgång under aktuell tidsperi od. Medel i resultatutjämningsreserven bedöms därmed inte kunna användas under budget- och planperioden. 5.5. Budgetsammanställning På de följande sidorna presenteras budgetsammanställ ningen, som bland annat inkluderar resultatbudget, balansbudget och noter. ♥ HALMSTADS KOMMUN MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 5 ∙ Budget RESULTATBUDGET 58 NOTER Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetens intäkter 1 167 000 2 323 069 2 335 346 2 350 839 2 384 326 Verksamhetens kostnad -4 976 400 -6 424 439 -6 609 626 -6 757 140 -6 924 940 Resultat före avskrivningar -3 809 400 -4 101 370 -4 274 279 -4 406 300 -4 540 614 1. 2. Belopp i kkr Not Avskrivningar -258 000 -306 329 -328 051 -347 504 -375 328 Pensionskostnader -278 000 -277 451 -280 862 -293 546 -322 075 -4 345 400 -4 685 150 -4 883 191 -5 047 350 -5 238 017 3. 4 360 000 4 540 499 4 740 516 4 940 381 5 134 568 4. 0 0 5. Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter och utjämning Andra skatter och ersättningar Finansiella kostnader 6 000 1 350 0 -4 200 -5 400 -5 625 -11 055 -19 535 6. 110 000 105 509 113 300 118 024 122 984 7. Resultat efter finansnetto 126 400 -43 191 -35 000 0 0 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 Förändring eget kapital 126 400 -43 191 -35 000 0 0 Justering enligt balanskrav: -45 900 -10 000 0 0 0 0 0 0 0 0 därav realisationsresultat fastigheter -27 200 -10 000 0 0 0 därav realisationsresultat värdepapper -18 700 0 0 0 0 80 500 -53 191 -35 000 0 0 0 0 0 - - 80 500 -53 191 -35 000 0 0 99,5 103,2 103,0 102,2 102,0 Årets res efter balanskravsjusteringar Medel från Resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat Nyckeltal Verksamhetens nettokostnad PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 i % av skatteintäkter Verksamhetens nettokostnad inkl 1. Resultat före avskrivningar, eller netto kostnadernas fördelning på nämnder och anslagsområden, framgår under rubriken ”Specifikation av anslag” 2. Avskrivningar. Avskrivningar av anlägg ningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, uppdelat i komponenter där detta är tillämpligt. 3. Se nästa sida. Finansiella intäkter därav extraordinärt fastighetsunderhåll BUDGET 4. Skatteintäkter och utjämning. Intäkt erna består till största del av kommun ens eget skatteunderlag, det vill säga kommuninnevånarnas erlagda kommu nalskatt, samt bidrag och avgifter inom kostnads-, inkomst- och LSS-utjämnings systemen. I beloppen ingår också prog nostiserade intäkter för fastighetsavgifts medel. 5. Andra skatter och ersättningar. Intäkt erna består av särskild momsåterbäring samt årligt bidrag från Region Halland avseende sjukvårdsartiklar enligt särskilt avtal. 6. Finansiella kostnader består i huvudsak av räntor på prognostiserad upplåning. 7. Finansiella intäkter består i huvudsak av avkastning på räntebärande placering ar, räntebidrag samt utlåningsräntor och borgensavgifter. HALMSTADS KOMMUN RESULTATBUDGET ⌂ Belopp i kkr MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD Bokslut UTBILDNING, 2014 NÄRINGSLIV OCH ARBETE Prognos Budget SOCIALT HÅLLBAR 2015 2016 UTVECKLING Plan Plan EKOLOGISKT HÅLLBAR ÖVRIGA 2017 2018 Not PRIORITERINGAR UTVECKLING Verksamhetens intäkter 1 167 000 2 323 069 2 335 346 2 350 839 2 384 326 Verksamhetens kostnad -4 976 400 -6 424 439 -6 609 626 -6 757 140 -6 924 940 Resultat före avskrivningar -3 809 400 -4 101 370 -4 274 279 -4 406 300 -4 540 614 Avskrivningar -258 000 -306 329 -328 051 -347 504 -375 328 Bokslut Prognos Budget -278 000 -277 451 -280 862 -293 Plan 546 -322 Plan 075 2014 2015 2016 2017 2018 -4 -4345 333400 500 -4 -4685 696150 186 -4 -4883 891191 890 -5 -5047 052350 224 -5 -5238 230017 552 Kapitel 5 ∙ Budget NOT 3: VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Pensionskostnader Belopp i kkr Verksamhetens nettokostnad Driftredovisningens nettokostnad Kalkylerad internränta Skatteintäkter och utjämning Interntskatter påläggoch pensioner Andra ersättningar 122381 329 4 940 176 091 0 133568 104 5 134 181 506 0 Avsättning pensionsskuld, inkl ränta Finansiella kostnader Pensionsutbetalningar Finansiella Pensioner,intäkter individuell del 111000 200 4 540 122499 239 4 740 118516 475 4 360 154 900 166 249 171 085 6 000 1 350 0 -2 000 -2 240 -3 946 -4 200 -5 400 -5 625 -133 000 -129 039 -124 406 110 000 105 509 113 300 -143 000 -146 172 -152 509 -1 925 -11 055 -132 186 118 024 -159 436 -3 681 -19 535 -151 748 122 984 -166 646 Summa: efter finansnetto Resultat -4126 345400 400 -4 -43 685191 150 -4 -35 883000 191 -5 047 350 0 -5 238 017 0 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 Förändring eget kapital 126 400 -43 191 -35 000 0 0 Justering enligt balanskrav: -45 900 -10 000 0 0 0 0 0 0 0 0 därav realisationsresultat fastigheter -27 200 -10 000 0 0 0 därav realisationsresultat värdepapper -18 700 0 0 0 0 80 500 -53 191 -35 000 0 0 0 Bokslut 0 Prognos 0 Budget Plan Plan 802014 500 -532015 191 -352016 000 2017 0 2018 0 därav extraordinärt fastighetsunderhåll Årets res efter balanskravsjusteringar Medel från Resultatutjämningsreserv RESULTATBUDGET Belopp i kkr Årets balanskravsresultat Verksamhetens intäkter Nyckeltal nettokostnad Verksamhetens kostnad iResultat % av skatteintäkter före avskrivningar Verksamhetens nettokostnad inkl Avskrivningar finansnetto i % av skatter Pensionskostnader Finansnettots andel i % av verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter och utjämning Andra skatter och ersättningar PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 Finansiella kostnader Finansiella intäkter 59 2. Not 3. a. b. 4. c. 5. d. 6. e. 7. UNDERNOTER TILL NOT 3 Verksamhetens nettokostnad enligt följande: är framräknad a. Driftredovisningens nettokostnad utgörs av an slagsområdenas nettokostnader, inklusive oförut sedda poster och reserver för löneavtalsutfall. b. Internräntan beräknas som en annuitet för fem åriga lån för de verksamheter som inte tillämpar sluten redovisning. För verksamheter med sluten redovisning ingår internränta för kommuninternt upptagna lån. c. För att erhålla en rättvisande bild av kommun ens kostnader för framtida pensionsåtaganden belastas de olika verksamheterna med ett internt pålägg om 6,83 procent på utgående pensions berättigad lön. Pålägget avser att fastställa den genomsnittliga kostnaden för alla inom pensions avtalets ram och skall spegla kostnaden för ett års nyintjänande av pensionsförmåner för de anställ da. Dessa interna kostnader uppsamlas här som en kommunintern intäkt. Not 1 167 000 2 323 069 2 335 346 2 350 839 2 384 326 -6 757 140 102,2 -4 406 300 -6 924 940 102,0 -4 540 614 -328 051 100,7 -280 862 -347 504 100,0 -293 546 -375 328 100,0 -322 075 2. 2,4 -4 685 150 2,1 -4 883 191 2,2 -4 345 400 2,1 -5 047 350 2,0 -5 238 017 3. 4 360 000 4 540 499 4 740 516 -306 329 101,0 -277 451 BUDGET 1. -4 976 400 -6 424 439 -6 609 626 103,2 103,0 -3 80999,5 400 -4 101 370 -4 274 279 -258 000 97,1 -278 000 BOLAG 1. 4 940 381 5 134 568 4. 6 000 1 350 0 0 0 5. -4 200 -5 400 -5 625 -11 055 -19 535 6. 110 000 105 509 113 300 118 024 122 984 7. d. Avsättningen till pensionsskuld är beräknad uti från den så kallade blandmodellen och avser kost nader, inklusive finansiella kostnader och löneskat ter, för årets nyintjänande minskat med beräknade utgående pensioner för den del som inte omfattas av individuella delar eller av försäkringslösningar. e. Pensionsutbetalningar och pensioner, individu ell del avser dels löpande utbetalningar för redan pensionerade, dels kostnader för den premiebase rade delen i pensionsavtalet. HALMSTADS KOMMUN MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 5 ∙ Budget BALANSBUDGET Belopp i kkr 60 Bokslut Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 2018 6 773 000 6 968 271 7 402 656 7 859 117 8 223 059 2 556 030 2 584 067 100 159 78 600 NOTER Not. Tillgångar Anläggningstillgångar därav pensionsmedel Omsättningstillgångar därav likvida medel S:a tillgångar 886 000 2 432 000 2 429 318 2 473 910 118 000 69 038 66 425 9 205 000 9 397 589 9 876 566 10 415 147 10 807 126 Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder därav kortfristig upplåning Låneskuld kommunen S:a skulder Avsatt till pensioner Eget kapital Årets resultat BUDGET 1 227 000 1 461 540 1 971 571 2 508 227 2 896 525 1 175 000 1 525 000 0 200 000 675 000 99 000 98 000 98 000 98 000 98 000 1 326 000 1 559 540 2 069 571 2 606 227 2 994 525 89 187 91 112 94 792 7 669 600 7 796 000 7 752 809 7 717 808 7 717 808 83 000 126 400 85 240 -43 191 -35 000 0 0 S:a eget kapital 7 796 000 7 752 809 7 717 808 7 717 808 7 717 808 S:a skulder och eget kapital 9 205 000 9 397 589 9 876 566 10 415 147 10 807 126 8. 8. Avsatt till pensioner. Enligt kommunal redovisningslag skall pensionsskuld som avser intjänandeperiod före 19980101 redovisas som en ansvarsförbindelse. Upptaget belopp, som inkluderar sär skild löneskatt, avser intjänande av pen sionsrätt efter denna tidpunkt och som ej omfattas av individuella avgifter eller försäkringslösningar, det vill säga särskil da och kompletterande ålderspensioner samt garantipensioner. 9. Ansvarsförbindelse – Pensionsskuld. Enligt kommunal redovisningslag skall pensionsskuld som avser intjänandeperi od före 19980101 endast redovisas som en ansvarsförbindelse och inte som en skuld. Ansvarsförbindelser Pensionsskuld 1 681 336 1 640 129 1 604 359 1 592 277 1 592 603 9. Pensionsskuld inkl skatt 2 089 228 2 038 024 1 993 576 1 978 563 1 978 968 9. Borgensförbindelser 2 343 000 2 343 000 2 343 000 2 343 000 2 343 000 Nyckeltal Soliditet 84,7 82,5 78,1 74,1 71,4 Soliditet inkl pensionsskuld o skatt 62,0 60,8 58,0 55,1 53,1 Skuldsättningsgrad i % 14,4 16,6 21,0 25,0 27,7 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD S:a skulder och eget kapital SOCIALT HÅLLBAR UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE EKOLOGISKT HÅLLBAR ÖVRIGA PRIORITERINGAR UTVECKLING UTVECKLING 9 205 000 9 397 589 9 876 566 10 415 147 10 807 126 Ansvarsförbindelser Kapitel 5 ∙ Budget 1 681 336 1 640 129 1 604 359 1 592 277 1 592 603 9. Pensionsskuld inkl skatt 2 089 228 2 038 024 1 993 576 1 978 563 1 978 968 9. Borgensförbindelser BALANSBUDGET 2 Bokslut 343 000 2Prognos 343 000 2 343 000 Budget Tillgångar Nyckeltal Anläggningstillgångar Soliditet därav pensionsmedel 2 343Plan 000 2 343Plan 000 2016 2017 2018 6 77384,7 000 6 96882,5 271 7 40278,1 656 7 85974,1 117 8 22371,4 059 55,1 2 556 030 25,0 53,1 2 584 067 27,7 2014 2015 886 000 Soliditet inkl pensionsskuld o skatt Omsättningstillgångar Skuldsättningsgrad i % 62,0 60,8 58,0 2 432 000 2 429 318 2 473 910 14,4 16,6 21,0 Genomsnittlig räntekostnad i % S:a tillgångar 0,3 0,3 0,3 0,4 0,7 9 205 000 9 397 589 9 876 566 10 415 147 10 807 126 därav likvida medel 118 000 69 038 66 425 100 159 BUDGET 61 Pensionsskuld Belopp i kkr BOLAG Not. 78 600 Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder därav kortfristig upplåning Låneskuld kommunen S:a skulder Avsatt till pensioner Eget kapital Årets resultat 1 227 000 1 461 540 1 971 571 2 508 227 2 896 525 1 175 000 1 525 000 0 200 000 675 000 99 000 98 000 98 000 98 000 98 000 1 326 000 1 559 540 2 069 571 2 606 227 2 994 525 89 187 91 112 94 792 7 669 600 7 796 000 7 752 809 7 717 808 7 717 808 83 000 126 400 85 240 -43 191 -35 000 0 0 S:a eget kapital 7 796 000 7 752 809 7 717 808 7 717 808 7 717 808 S:a skulder och eget kapital 9 205 000 9 397 589 9 876 566 10 415 147 10 807 126 8. Ansvarsförbindelser Pensionsskuld 1 681 336 1 640 129 1 604 359 1 592 277 1 592 603 9. Pensionsskuld inkl skatt 2 089 228 2 038 024 1 993 576 1 978 563 1 978 968 9. Borgensförbindelser 2 343 000 2 343 000 2 343 000 2 343 000 2 343 000 Nyckeltal Soliditet 84,7 82,5 78,1 74,1 71,4 Soliditet inkl pensionsskuld o skatt 62,0 60,8 58,0 55,1 53,1 Skuldsättningsgrad i % 14,4 16,6 21,0 25,0 27,7 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 5 ∙ Budget FINANSIERINGSBUDGET Belopp i kkr 62 Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 NOTER Not. Driftredovisning Årets resultat 126 400 -43 191 -35 000 0 0 Avskrivningar 258 000 306 329 328 051 347 504 375 328 Avsättning pension, inkl skatt/ränta 2 000 2 240 3 946 1 925 3 681 Övr ej likviditetspåverkande poster 1 000 0 0 0 0 387 400 265 378 296 997 349 429 379 009 -163 500 -46 280 -47 206 -48 386 -49 595 88 000 34 540 35 031 36 657 38 298 S:a fordringar och skulder -75 500 -11 740 -12 175 -11 729 -11 297 Förändring likvida medel drift 311 900 253 638 284 822 337 700 367 711 -424 000 -501 600 -762 435 -803 965 -739 270 0 200 000 475 000 500 000 350 000 Amortering lån -1 000 -1 000 0 0 0 Utlämnade lån 0 0 0 0 0 Amortering utlämnade lån 0 0 0 0 0 S:a investering och finansiering -425 000 -302 600 -287 435 -303 965 -389 270 Förändring likvida medel inv & fin -425 000 -302 600 -287 435 -303 965 -389 270 Total förändring likvida medel -113 100 -48 962 -2 613 33 735 -21 559 91,4 52,9 39,0 43,5 51,3 S:a medel från verksamheten Förändringar fordringar Förändringar skulder BUDGET 9. 10. Upplåning. Under planperioden be räknas kommunen behöva nyupplåna för att behålla en rimlig likviditetsnivå. Vid utgången av planperioden beräk nas kommunens skuld uppgå till 1 525 Mkr. Investering och finansiering Investeringsnetto, inkl värdepapper Upplåning 10. Nyckeltal Intern finansiering av nettoinvesteringar i % PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 5 ∙ Budget 63 5.6. Specifikation av driftanslag KOMMUNFULLMÄKTIGE Anslag 010 Kommunfullmäktige Kostnader Bokslut 2014 11 642 Budget* 2015 14 023 Budget 2016 13 211 Plan 2017 13 211 Plan 2018 13 211 Därav avskrivningar 0 0 0 0 0 Därav internränta 0 0 0 0 0 Intäkter Nettokostnad/Anslag 223 11 419 218 13 805 218 12 993 218 12 993 218 12 993 SUMMA KOMMUNFULLMÄKTIGE 11 419 13 805 12 993 12 993 12 993 Bokslut 2014 38 637 Budget* 2015 33 576 Budget 2016 33 501 Plan 2017 33 501 Plan 2018 33 501 Därav avskrivningar 0 0 0 0 0 Därav internränta 0 0 0 0 0 1 026 37 611 0 33 576 0 33 501 0 33 501 0 33 501 Bokslut 2014 142 806 Budget* 2015 156 251 Budget 2016 160 370 Plan 2017 139 332 Plan 2018 115 979 3 924 5 153 5 606 9 110 9 849 653 651 571 701 711 62 387 80 419 43 150 113 101 43 030 117 340 43 604 95 728 43 516 72 463 KOMMUNSTYRELSE Anslag 011 Kommunstyrelse Kostnader Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 031 Stadskontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 5 ∙ Budget Anslag 291 Skogsförvaltning Kostnader Därav avskrivningar 64 Bokslut 2014 1 573 Budget* 2015 1 133 Budget 2016 1 133 Plan 2017 1 133 Plan 2018 1 130 3 3 3 3 1 67 66 66 66 65 4 772 -3 199 851 282 851 282 851 282 851 279 Bokslut 2014 90 260 Budget* 2015 104 741 Budget 2016 104 983 Plan 2017 115 107 Plan 2018 151 298 Därav avskrivningar 13 538 16 636 19 670 26 891 52 726 Därav internränta 10 723 11 533 11 587 14 405 24 760 Intäkter Nettokostnad/Anslag 137 314 -47 054 90 856 13 885 92 454 12 529 101 280 13 827 131 139 20 159 Anslag 370 Kollektivtrafik Kostnader Bokslut 2014 7 620 Budget* 2015 11 779 Budget 2016 14 479 Plan 2017 14 479 Plan 2018 14 479 Därav avskrivningar 0 0 0 0 0 Därav internränta 0 0 0 0 0 Intäkter Nettokostnad/Anslag 0 7 620 0 11 779 0 14 479 0 14 479 0 14 479 Anslag 371 Färdtjänst Kostnader Bokslut 2014 24 788 Budget* 2015 26 114 Budget 2016 26 114 Plan 2017 26 114 Plan 2018 26 114 Därav avskrivningar 0 0 0 0 0 Därav internränta 0 0 0 0 0 0 24 788 0 26 114 0 26 114 0 26 114 0 26 114 100 185 198 737 204 245 183 931 166 995 Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 299 Samhällsbyggnadskontor Kostnader Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA KOMMUNSTYRELSE PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 5 ∙ Budget BYGGNADSNÄMND Anslag 071 Byggnadskontor Kostnader 65 Bokslut 2014 34 121 Budget* 2015 34 977 Budget 2016 34 945 Plan 2017 34 733 Plan 2018 34 682 258 235 235 124 82 57 49 49 23 13 24 575 9 546 27 220 7 757 27 220 7 725 27 220 7 513 27 220 7 462 9 546 7 757 7 725 7 513 7 462 Bokslut 2014 19 414 Budget* 2015 11 703 Budget 2016 11 646 Plan 2017 11 595 Plan 2018 11 595 Därav avskrivningar 1 1 1 0 0 Därav internränta 0 0 0 0 0 11 485 7 929 8 826 2 877 8 826 2 820 8 826 2 769 8 826 2 769 Bokslut 2014 17 719 Budget* 2015 14 537 Budget 2016 14 231 Plan 2017 14 019 Plan 2018 13 937 547 448 448 259 182 61 48 48 25 20 16 370 1 349 14 537 0 14 231 0 14 019 0 13 937 0 Bokslut 2014 231 224 Budget* 2015 289 100 Budget 2016 294 871 Plan 2017 301 061 Plan 2018 307 587 1 394 1 365 1 485 1 695 1 838 240 240 240 240 240 232 141 -917 289 100 0 294 871 0 301 061 0 307 587 0 Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA BYGGNADSNÄMND SERVICENÄMND Anslag 200 Servicekontor Kostnader Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 201 Kontorsservice Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 202 Städ- och måltidsservice Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 5 ∙ Budget 66 Bokslut 2014 124 731 Budget* 2015 106 287 Budget 2016 111 424 Plan 2017 114 849 Plan 2018 119 434 22 315 23 143 26 550 28 377 31 044 702 1 331 1 253 998 905 Intäkter Nettokostnad/Anslag 125 257 -526 106 287 0 111 424 0 114 849 0 119 434 0 Anslag 204 Kommuntransport Kostnader Bokslut 2014 45 811 Budget* 2015 67 812 Budget 2016 69 498 Plan 2017 72 370 Plan 2018 75 027 4 758 4 831 5 503 6 729 7 534 321 355 482 504 460 44 867 944 67 812 0 69 498 0 72 370 0 75 027 0 8 780 2 877 2 820 2 769 2 769 Bokslut 2014 70 117 Budget* 2015 73 511 Budget 2016 73 486 Plan 2017 73 328 Plan 2018 73 318 201 289 294 225 216 28 40 31 21 19 54 800 15 317 57 938 15 573 57 913 15 573 57 755 15 573 57 745 15 573 Bokslut 2014 588 378 Budget* 2015 631 578 Budget 2016 631 578 Plan 2017 631 587 Plan 2018 631 587 117 917 158 966 164 842 166 271 163 468 74 926 68 190 66 069 66 176 66 305 585 767 2 611 635 785 -4 207 635 785 -4 207 635 797 -4 210 635 797 -4 210 17 928 11 366 11 366 11 363 11 363 Anslag 203 IT-service Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA SERVICENÄMND FASTIGHETSNÄMND Anslag 205 Fastighetskontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 209 Förvaltningsfastigheter Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA FASTIGHETSNÄMND PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 5 ∙ Budget TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND Anslag 320 Gator, parker och idrott Kostnader 67 Bokslut 2014 393 684 Budget* 2015 374 754 Budget 2016 378 674 Plan 2017 384 289 Plan 2018 386 873 Därav avskrivningar 29 674 36 046 37 229 40 260 41 861 Därav internränta 17 590 17 925 17 084 17 844 18 154 Intäkter Nettokostnad/Anslag 140 221 253 463 123 065 251 689 123 314 255 360 123 420 260 869 123 525 263 348 SUMMA TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND 253 463 251 689 255 360 260 869 263 348 NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA Anslag 540 VA-verksamhet Kostnader Bokslut 2014 178 577 Budget* 2015 216 853 Budget 2016 221 235 Plan 2017 226 938 Plan 2018 232 098 Därav avskrivningar 30 007 31 572 33 268 34 727 36 347 Därav internränta 14 435 15 714 15 284 15 971 16 850 173 891 4 686 209 295 7 558 214 240 6 995 219 586 7 352 225 145 6 953 4 686 7 558 6 995 7 352 6 953 Bokslut 2014 130 247 Budget* 2015 128 206 Budget 2016 129 652 Plan 2017 129 151 Plan 2018 127 369 2 728 3 141 2 960 2 643 1 192 654 634 604 549 218 Intäkter Nettokostnad/Anslag 12 016 118 231 10 916 117 290 10 916 118 736 10 916 118 235 10 916 116 453 SUMMA KULTURNÄMND 118 231 117 290 118 736 118 235 116 453 Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA NÄMND. FÖR LAHOLMSB. VA KULTURNÄMND Anslag 460 Kulturförvaltning Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 5 ∙ Budget BARN- & UNGDOMSNÄMND Anslag 641 Grundskola och barnomsorg Kostnader 68 Bokslut 2014 1 705 703 Budget* 2015 1 756 768 Budget 2016 1 843 483 Plan 2017 1 884 441 Plan 2018 1 922 019 Därav avskrivningar 7 616 8 849 8 429 8 848 8 986 Därav internränta 1 646 1 597 1 440 1 420 1 359 172 021 1 533 682 150 960 1 605 808 150 960 1 692 523 150 960 1 733 481 150 960 1 771 059 Bokslut 2014 24 948 Budget* 2015 27 004 Budget 2016 26 999 Plan 2017 27 801 Plan 2018 28 510 227 270 268 269 279 46 47 44 45 44 3 461 21 487 3 780 23 224 3 780 23 219 3 780 24 021 3 780 24 730 1 555 169 1 629 032 1 715 742 1 757 502 1 795 789 Intäkter Nettokostnad/Anslag Vht 649 Kulturskola Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA BARN- & UNGDOMSNÄMND PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 5 ∙ Budget UTB- & ARBETSMARKNADSNÄMND Anslag 130 Arbetsmarknadsåtgärder Kostnader 69 Bokslut 2014 231 683 Budget* 2015 196 853 Budget 2016 198 425 Plan 2017 201 565 Plan 2018 204 681 413 653 682 714 728 87 113 104 110 112 Intäkter Nettokostnad/Anslag 106 496 125 187 54 347 142 506 54 347 144 078 54 347 147 218 54 347 150 334 Anslag 131 Ekonomiskt bistånd Kostnader Bokslut 2014 68 793 Budget* 2015 70 039 Budget 2016 70 039 Plan 2017 69 939 Plan 2018 69 939 Därav avskrivningar 0 0 0 0 0 Därav internränta 0 0 0 0 0 5 379 63 414 4 900 65 139 4 900 65 139 4 900 65 039 4 900 65 039 Bokslut 2014 472 261 Budget* 2015 450 540 Budget 2016 449 882 Plan 2017 449 468 Plan 2018 455 181 Därav avskrivningar 6 565 6 967 6 981 6 307 5 204 Därav internränta 1 494 1 264 1 196 1 002 819 Intäkter Nettokostnad/Anslag 103 285 368 976 93 232 357 308 93 232 356 650 93 232 356 236 93 232 361 949 Anslag 661 Vuxenutbildning Kostnader Bokslut 2014 82 932 Budget* 2015 75 687 Budget 2016 75 166 Plan 2017 74 929 Plan 2018 74 857 419 468 466 405 348 77 79 75 69 54 38 199 44 733 25 228 50 459 25 228 49 938 25 228 49 701 25 228 49 629 602 310 615 412 615 805 618 194 626 951 Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Anslag 651 Gymnasieskola Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA UTB/ARBETSM.NÄMND PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 5 ∙ Budget SOCIALNÄMND Anslag 750 Social omsorg Kostnader 70 Bokslut 2014 747 858 Budget* 2015 757 896 Budget 2016 775 285 Plan 2017 785 465 Plan 2018 797 939 1 533 1 603 1 745 1 792 1 803 316 287 289 279 267 Intäkter Nettokostnad/Anslag 135 427 612 431 145 858 612 038 145 858 629 427 145 858 639 607 145 858 652 081 SUMMA SOCIALNÄMND 612 431 612 038 629 427 639 607 652 081 HEMVÅRDSNÄMND Anslag 770 Äldreomsorg Kostnader Bokslut 2014 1 142 141 Budget* 2015 1 119 453 Budget 2016 1 151 443 Plan 2017 1 161 806 Plan 2018 1 174 291 Därav avskrivningar 4 782 5 795 5 699 5 999 5 577 Därav internränta 1 086 977 905 875 734 Intäkter Nettokostnad/Anslag 152 354 989 787 132 323 987 130 133 673 1 017 770 133 673 1 028 133 133 673 1 040 618 SUMMA HEMVÅRDSNÄMND 989 787 987 130 1 017 770 1 028 133 1 040 618 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND Anslag 800 Miljö- & hälsoskyddskontor Kostnader Bokslut 2014 22 866 Budget* 2015 24 705 Budget 2016 24 696 Plan 2017 24 707 Plan 2018 24 720 Därav avskrivningar 94 125 161 222 234 Därav internränta 23 21 22 27 28 Intäkter Nettokostnad/Anslag 12 065 10 801 13 981 10 724 13 981 10 715 13 981 10 726 13 981 10 739 SUMMA MILJÖ/HÄLSOSKYDDSNÄMND 10 801 10 724 10 715 10 726 10 739 Därav avskrivningar Därav internränta PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 5 ∙ Budget 71 RÄDDNINGSNÄMND Anslag 880 Räddningstjänst Kostnader Bokslut 2014 83 164 Budget* 2015 82 485 Budget 2016 82 848 Plan 2017 82 803 Plan 2018 82 985 Därav avskrivningar 3 874 5 070 5 526 5 634 5 829 Därav internränta 1 238 1 078 1 032 979 967 Intäkter Nettokostnad/Anslag 12 619 70 545 12 556 69 929 12 556 70 292 12 556 70 247 12 556 70 429 SUMMA RÄDDNINGSNÄMND 70 545 69 929 70 292 70 247 70 429 Bokslut 2014 0 0 Budget* 2015 105 187 12 455 117 642 Budget 2016 211 899 211 899 Plan 2017 322 790 322 790 Plan 2018 445 609 445 609 0 117 642 211 899 322 790 445 609 Bokslut 2014 0 Budget* 2015 63 600 -20 400 43 200 Budget 2016 0 Plan 2017 0 Plan 2018 0 0 43 200 0 0 0 Summa Nämndsredovisning 4 365 281 4 696 186 4 891 890 5 052 224 5 230 552 Summa exkl Övrigt & Prognos 4 365 281 4 535 344 4 679 991 4 729 434 4 784 943 ÖVRIGT Resultatbalanser, löneavtal, oförutsett etc Kostnader/intäkter Resultatbalans Nettokostnad/Anslag SUMMA ÖVRIGT PROGNOS Prognostiserade budgetavvikelser Prognosticerad budgetavvikelse, nämnder Prognosticerad budgetavvikelse, övrigt Nettokostnad/Anslag SUMMA PROGNOS * Avser reviderad budget - I ovanstående nämndsramar ingår inte löneavtalsutfall för år 2015 och framåt. Dessa ligger under posten övrigt. PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 5 ∙ Budget BUDGET 72 5.7. Specifikation av investeringsanslag Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext KOMMUNSTYRELSE Anslag 031 Stadskontor E-förvaltning, 5 år Redundant internetuppkoppling och serverhall Summa Stadskontor Anslag 299 Samhällsbyggnadskontor Förändringsarbeten, kommersiella fastigheter Underhållsanslag, komponentavskrivning, från drift till investering Äldreboende, 60 pl, Förskolor, 6 avd nya, färdiga 2017 Förskolor, 7 avd ersättning, färdigställda 2016 Förskolor, 2 avd ersättning, färdigställda 2017 Förskolor, 4 avd ersättning av paviljonger, färdigställda 2017 Förskolor, minst 8 avd (från plan 2014-2016) Förskolor, 8 avd nya, färdiga 2018 Steningeskolan (inkl 4 fsk.avd.) Förskola i Holm Nya Kattegattgymn, inriktning "Hybriden", exkl. vux. och fordonsutb. Investeringar till lokaleffektivisering Hallands konstmuseum, tillbyggnad Hallands konstmuseum, större hörsal Södra infarten PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 Totalt Budget 2016 20 000 11 900 3 000 3 000 125 000 34 800 40 600 11 600 28 200 45 000 47 000 450 000 25 000 3 700 1 000 2 200 0 10 000 35 600 2 000 5 000 15 000 10 000 0 100 000 1 000 25 000 3 700 22 000 Plan 2017 Plan 2018 11 900 11 900 0 1 000 2 200 0 24 800 1 000 2 200 15 000 9 600 23 200 30 000 7 000 10 000 8 000 190 000 1 000 145 000 1 000 80 000 55 000 40 000 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 5 ∙ Budget Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext Lilla Torg, ombyggnad Klimatanpassningsbehov och översvämningsåtgärder Kulturskolan, om-/tillbyggnad nya lokaler vid Sturegymnasiet Grundskoleutbyggnad, tillbyggnationer och nya skolor * Hamninvestering - Oljekajen Hamninvestering - Kaj 700 Hamninvestering - Marköverbyggnad Hamninvestering - Bankpålning bakom bef och ny kaj Hamninvestering - Ny kajdel 2x50 meter Förberedelse exploateringskostnad Fastighetsförvärv Fastighetsförsäljning Markberedning, expl.omr bostäder Gator och belysning, expl.omr bostäder Parkanläggningar, expl.omr bostäder Försäljningsintäkter, expl.omr bostäder Markberedning, expl.omr industri Gator och belysning, expl.omr indust Parkanläggningar, expl.omr industri Försäljningsintäkter, expl.omr industri Markberedning, expl.omr övrigt Gator och belysning, expl.omr övrigt Parkanläggningar, expl.omr övrigt Försäljningsintäkter, expl.omr övrigt Summa Samhällsbyggnadskontor SUMMA KOMMUNSTYRELSE PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 BUDGET 73 Totalt 20 000 36 000 10 000 14 000 32 000 28 000 38 000 Budget 2016 0 4 000 36 000 25 000 10 000 Plan 2017 5 000 2 000 Plan 2018 5 000 6 000 75 000 190 000 14 000 16 000 14 000 19 000 100 20 000 -5 000 11 800 17 600 7 700 -60 680 4 400 13 250 2 450 -14 500 8 900 3 250 6 275 -2 000 370 045 100 20 000 -5 000 7 700 28 000 12 600 -78 680 4 600 17 500 1 900 -16 000 5 600 4 500 4 000 -5 000 484 620 453 300 373 045 496 520 453 300 100 20 000 -5 000 4 500 21 000 8 100 -58 400 900 1 500 3 400 -10 500 4 500 1 500 1 500 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 5 ∙ Budget Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext BUDGET 74 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 SERVICENÄMND Anslag 200 Servicekontor Oförutsedda investeringsbehov (vid vht med sluten redovisning) Summa Servicekontor 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 2 500 Anslag 202 Städ- och måltidsservice Maskiner och utrustning, 5 år Summa Städ- och måltidsservice 1 500 1 500 1 500 1 500 1 800 1 800 20 570 20 570 23 600 23 600 26 470 26 470 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000 6 000 30 570 33 600 36 770 100 100 100 100 100 100 Anslag 203 IT-service Datorutrustning, 3 år Summa IT-service Anslag 204 Kommuntransport Tunga transportmedel Summa Kommuntransport SUMMA SERVICENÄMND FASTIGHETSNÄMND Anslag 205 Fastighetskontor Arbetsmaskiner, 5 år Summa Fastighetskontor PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 Totalt HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 5 ∙ Budget Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext Anslag 209 Förvaltningsfastigheter Underhållsanslag, komponentavskrivning, från drift till investering Ventilationsåtgärder, årligt anslag Energisparåtgärder, mindre åtgärder Miljöåtgärd, utbyte armaturer med kvicksilverlampor Förvaltningsfastigheter, Förändringsarbeten, årligt anslag Förändringsarbeten, kök Solvärmelösningar, kommunala lokaler PCB-sanering, myndighetskrav 2016 (Kattegatt och Sannarpshallen) Larm, inbrott/brand Förebyggande skadegörelse Brandskydd, skolor Anpassning köksstandard i gruppbostäder, statliga krav Ändrad inriktning, gruppbostad Snöstorp Fotbollsarena, upprustning Utomhusmiljö/lekplatser, skolor och förskolor, BUF Förskolor, 4 avd ersättning av dåliga lokaler, årligt anslag Frösakullskolan, konvertering WC Utrustning storkök, SM Avloppsanläggning, krav Miljö och Hälsa Fettavskiljare, krav TK/VA Utbyggnad av tränings- och aktivitetslokal i Oskarstöm Omklädningsrum vid isbana i Oskarström Akustikåtgärder/Skötbord Kärlekens IP omklädningsrum Samordning IT-uppkoppling kommunens lokaler Viss klimatanpassning Mjellby konstmuseum Summa Förvaltningsfastigheter SUMMA FASTIGHETSNÄMND PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 BUDGET 75 Totalt 8 000 3 000 5 000 75 000 1 600 5 100 3 200 3 900 1 000 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 39 200 2 000 500 -2 000 4 500 500 2 500 3 000 500 500 500 500 5 000 25 000 3 000 23 200 1 600 1 200 500 500 600 -600 750 3 900 1 000 1 000 118 850 39 200 2 000 500 2 000 4 500 39 200 2 000 500 2 000 4 500 2 500 2 000 500 500 500 500 2 000 3 000 23 200 3 000 24 000 1 400 1 600 500 500 750 750 1 000 1 000 84 550 83 050 118 950 84 650 83 150 500 500 500 500 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 5 ∙ Budget Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext TEKNIK- och FRITIDSNÄMND Anslag 320 Gator, parker och idrott Maskiner/Instrument/utrustning, 6 år Beläggningsförnyelse, komponentavskrivning, från drift till investering Ramanslag, genomsnitt 25 år Offentlig belysning Belysningsstolpar Armaturer förnyelse, energikostnadsbesparing Trädplanteringar Lekplatsförnyelse Motionsspår Förnyelse idrottsanläggningar Kärlekens IP, 11- manna konstgräsplan Cykelplan 2010 (Transportplan) Trafiksäkra korsningar m m (Transportplan) Resecentrum Närhet Halmstad (Transportplan), hållplatser Wrangelsgatan (Transportplan) Skydd av vattentäkters tillrinningsområden, kommunala gator Trafiknätsanalys, trafiksäkerhetsåtg enl KF Parkeringsverksamhetsinvesteringar (intäktsfin) Fylleåleden genomförande av resterande etapper Halmstad Arena, läktarstolar, ljud, belysning, ny matchklocka Halmstad Arena Bad, teknisk upprustning Halmstad Arena Bad, ny barnavdelning, självfinansierad Linehedsparken, amfiteater (lärlingsproj.) Investeringar i Mickedalas ridanläggning Beläggningsförnyelse, utökning Aktivitetsplan, åtgärder vid Engelbrektsplanen Summa Gator, parker och idrott SUMMA TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 BUDGET 76 Totalt 24 300 5 500 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 1 700 8 500 7 700 1 500 1 000 1 000 2 500 3 000 1 500 2 000 6 000 10 000 4 000 24 000 2 000 4 000 2 000 500 500 1 000 3 000 2 000 1 700 8 500 7 800 1 500 1 500 1 000 2 500 3 000 2 000 1 700 8 500 7 300 1 500 2 000 0 2 000 3 000 1 500 2 000 10 000 5 000 1 000 1 000 500 500 2 500 2 600 3 000 1 000 1 500 5 000 4 000 100 900 5 000 5 000 51 100 41 000 100 900 51 100 41 000 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 5 ∙ Budget Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext BUDGET 77 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA Anslag 540 VA-verksamhet VA-anslag, 33 år Summa VA-verksamhet Totalt 57 000 57 000 57 000 57 000 57 000 57 000 SUMMA NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA 57 000 57 000 57 000 KULTURNÄMND Anslag 460 Kulturförvaltning Inköp av konst, hela kommunen "Någon annanstans" - Stadsbibliotekets barnrum Konstnärlig utsmyckning Inventarier, 10 år Summa Kulturförvaltning 250 250 250 1 500 500 2 250 1 500 500 2 250 1 500 500 2 250 SUMMA KULTURNÄMND 2 250 2 250 2 250 BARN- OCH UNGDOMSNÄMND Anslag 641 Grundskola och barnomsorg Årligt anslag inventarier, 10 år Inventarier, Steningeskolan Inventarier fsk, ersättningsavdelningar, 7 avd 2016, 2 avd 2017 Inventarier fsk, 6 avd 2015, 13 avd 2016 och 15 avd 2017 Inventarier fsk, 8 avd 2018 Summa Grundskola och barnomsorg 4 500 0 700 2 275 4 500 3 500 200 2 625 4 500 7 475 10 825 1 400 5 900 300 300 300 300 300 300 7 775 11 125 6 200 Anslag 649 Kulturskola Inventarieanslag, 10 år Summa Kulturskola SUMMA BARN- OCH UNGDOMSNÄMND PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 5 ∙ Budget Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext BUDGET 78 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 550 550 500 500 200 200 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 2 000 200 200 200 200 200 200 SUMMA UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND 2 750 2 700 2 400 SOCIALNÄMND Anslag 750 Social omsorg Inventarier, 10 år Brandskyddsåtgärder i gruppboenden enl krav fr räddningstjänst Summa Social omsorg 1 000 2 500 3 500 1 000 1 000 1 000 1 000 SUMMA SOCIALNÄMND 3 500 1 000 1 000 HEMVÅRDSNÄMND Anslag 770 Äldreomsorg Inventarier verksamhet, 10 år Larm-/trygghetstelefoner, 5 år (Larmcentralen) Larminvesteringar, äldreboenden, 5 år Inventarier till ny/ombyggnation, 10 år Välfärdsteknologisatsning Summa Äldreomsorg 1 500 300 1 375 4 300 1 400 8 875 1 500 300 1 500 300 6 100 1 800 SUMMA HEMVÅRDSNÄMND 8 875 6 100 1 800 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND Anslag 130 Arbetsmarknadsåtgärder Inventarier, 10 år Summa Arbetsmarknadsåtgärder Anslag 651 Gymnasieskola Inventarier, 10 år Summa Gymnasieskola Anslag 661 Vuxenutbildning Inventarier, 10 år Summa Vuxenutbildning PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 Totalt 4 300 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG Kapitel 5 ∙ Budget Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext BUDGET 79 Totalt Budget 2016 Plan 2017 890 720 720 170 170 720 170 0 RÄDDNINGSNÄMND Anslag 880 Räddningstjänst Fordon, enligt fordonsplan, 10 år Inventarier, utrustning, material mm, 10 år Summa Räddningstjänst 4 100 2 000 6 100 5 750 2 000 7 750 2 400 2 000 4 400 SUMMA RÄDDNINGSNÄMND 6 100 7 750 4 400 SUMMA investeringar exklusive Övrigt 712 435 753 965 689 270 BRUTTOREDOVISNING exklusive Övrigt Investeringsinkomster Investeringsutgifter -82 180 794 615 -104 680 858 645 -73 900 763 170 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 TOTALA INVESTERINGAR 762 435 803 965 739 270 TOTAL BRUTTOREDOVISNING Investeringsinkomster Investeringsutgifter -82 180 844 615 -104 680 908 645 -73 900 813 170 MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND Anslag 800 Miljö- och hälsoskyddskontor Nytt ärendehanteringssystem Summa Miljö- och hälsoskyddskontor SUMMA MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND ÖVRIGT Ombudgetering och övrigt Bedömd ombudgetering netto, eventuell prisjustering och övrigt Summa Övrigt För varje investeringsprojekt överstigande en total budgeterad utgift på över 30 000 kkr skall ianspråkstagande godkännas av kommunstyrelsen. * För varje investeringsprojekt inom ramen för anslaget "Grundskoleutbyggnad, tillbyggnationer och nya skolor" fordras igångsättningstillstånd av kommunstyrelsen. Plan 2018 ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 5 ∙ Budget 80 5.8. Specifikation av vissa driftanslagsförändringar Nämnd/Anslagsområde/Driftanslagsförändring KOMMUNSTYRELSE Anslag 031 Stadskontor Utveckling HR, effektivisering per anslag - omfördelning från nämnder & bolag Effektiviseringsbeting pga E-förvaltningsprojekt (totalt för nämnderna) Redundant internet och serverhall, driftkostnader Samordnad kommunikationsavdelning, totalt 3 400 kkr Överförmyndarnämnd, ny tjänst Medarbetarundersökning, jämna år, 500 kkr Den inkluderande kommunen, totalt 4 500 kkr Projekt "En effektivare förvaltning" Anslag 299 Samhällsbyggnadskontor Centrumutvecklingsprogram, drift av pågående och nya program Hyra stomnät av HSAB, år 1 och 2, totalt 1 100 kkr Anslag 370 Kollektivtrafik Ökade kostnader för 70+ kort, totalt 6 500 kkr Tillfälligt anslag för gratis kollektivtrafik på lördagar, test hösten 2015, upphör 2016 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 -2 283 -4 283 -4 370 500 2 500 600 0 2 500 -25 000 -6 283 -4 370 900 2 500 600 500 2 500 -50 000 100 500 200 500 200 500 3 200 -500 3 200 -500 3 200 -500 1 700 600 500 2 500 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 5 ∙ Budget Nämnd/Anslagsområde/Driftanslagsförändring TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND Anslag 320 Gator, parker och idrott Tillfälligt tilläggsanslag för satsning på ungdomsidrott, upphör 2016 Förbättrad skötsel på kommunens badplatser, totalt 1 500 kkr Örjans vall, ökade driftkostnader pga ombyggnad Volymförändring, ökade ytor att sköta KULTURNÄMND Anslag 460 Kulturförvaltning Hallands konstmuseum, driftkostnadsökning utöver hyra BARN- OCH UNGDOMSNÄMND Anslag 641 Grundskola och barnomsorg Ökad hyra Steningeskolan, inkl fsk, helår 2016 Paviljongkostnader, ytterligare ökning Förskoleutbyggnad, hyreskostnader enl plan HT 2014 Ökad hyreskostnad, paviljonger/tillbyggnationer, grundskolor Bidrag till barn i fristående förskola ökar Volymförändring, Förskoleverksamhet Volymförändring, Grundskola och skolbarnomsorg Volymförändring, friskolor Anslag 649 Kulturskola Ökad hyra kulturskolan PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 81 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 -1 000 500 3 900 700 -1 000 500 5 200 1 300 -1 000 500 5 200 2 000 500 600 600 1 700 10 000 1 500 3 000 28 400 38 200 600 2 300 1 700 22 100 3 000 4 000 37 400 55 400 700 2 300 1 700 22 100 3 000 4 000 50 600 79 700 700 800 1 500 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Kapitel 5 ∙ Budget Nämnd/Anslagsområde/Driftanslagsförändring UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND Anslag 130 Arbetsmarknadsåtgärder Volymförändring, Daglig verksamhet Anslag 651 Gymnasieskola Evakueringslokaler, Kattegattgymnasiet Volymförändring Gymnasieskola SOCIALNÄMND Anslag 750 Social omsorg Nytt HVB-hem för unga med sociala problem och funktionsnedsättning Finansiering av regional missbruksenhet Socialförvaltningens ärende om våld Volymförändring social omsorg HEMVÅRDSNÄMND Anslag 770 Äldreomsorg Bidrag inkontinensartiklar Framtidens hemsjukvård Förstärkning Myndighetsenheten samt åtgärder med anledning av dokumentationsföreskrifter Införande av mobilt arbetssätt och välfärdsteknologi, effektivisering, netto Kvalitetshöjning äldreomsorg Vårdtyngd och ökad efterfråga Volymförändring Hemtjänst/hemsjukvård Volymförändring Särskilt boende PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 82 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 2 700 5 800 8 900 5 000 -1 200 3 500 1 900 3 600 8 800 2 000 3 400 4 000 2 625 4 000 3 400 6 000 9 200 4 000 3 400 8 000 19 675 -1 350 6 900 3 000 700 -1 350 6 900 3 000 -6 000 6 000 10 000 10 700 6 700 -1 350 6 900 3 000 -6 000 6 000 10 000 18 300 12 000 10 000 4 300 1 900 HALMSTADS KOMMUN ⌂ MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Bilaga 1 ∙ Mätetal i Planeringsdirektiv med budget 2016-2017 83 MÄTETAL I PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2015-2017 På de kommande sidorna presenteras tabeller med mäteta len. Uppgifter rapporteras in av ansvariga i samband med del årsrapporteringar/bokslut i uppföljningssystemet Stratsys. Mer information finns i systemet. FOTO: MATTON Följande förkortningar används i tabellerna: » BUF: Barn- och ungdomsförvaltningen » HEM: Halmstad energi och miljö AB » HVF: Hemvårdsförvaltningen » KUF: Kulturförvaltningen » SBK: Samhällsbyggnadskontoret » SCB: Statistiska centralbyrån » SK: Servicekontoret » SKL: Sveriges kommuner och landsting » SOC: Socialförvaltningen » ST: Stadskontoret » TE: Teknik- och fritidsförvaltningen » UAF: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen HALMSTADS KOMMUN MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Bilaga 1 ∙ Mätetal i Planeringsdirektiv med budget 2016-2017 84 MÅL MÄTETAL KÄLLA INTERVALL 1: I Halmstads skolor ska alla elever få de utmaningar och det stöd som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt. 1 Elevundersökning Mjuka Värden – BUF Årligen 2 Elevundersökning Mjuka Värden – BUF Årligen 3 Skolverket – Siris Årligen 4 Elevundersökning Kvalitetsbarometern – UAF Årligen 5 Skolverket Årligen MÅL MÄTETAL KÄLLA INTERVALL 2: I Halmstads förskolor ska antalet barn i grupperna anpassas så att barnens behov av en trygg, pedagogisk och kreativ verksamhet tillgodoses. 1 BUF – egen mätning Tertial 2 BUF – kvalitativ utvärdering Årligen PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 NOTERING NOTERING HALMSTADS KOMMUN MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Bilaga 1 ∙ Mätetal i Planeringsdirektiv med budget 2016-2017 85 MÅL MÄTETAL KÄLLA INTERVALL 3: Halmstads förskolor och skolor ska ha en pedagogisk och kreativ lärmiljö såväl inne som ute. 1 JoLivs Hälsoenkät – BUF Årligen 2 SKL:s LIKA-värdering för IT i skolan – BUF Årligen 3 Elevundersökning Kvalitetsbarometern – UAF Årligen 4 Elevundersökning Kvalitetsbarometern – UAF Årligen MÅL MÄTETAL KÄLLA INTERVALL 4: I Halmstad ska alla flickor och pojkar ha möjlighet till en meningsfull fritid. 1 JoLivs Hälsoenkät – BUF Årligen 2 Elevundersökning Kvalitetsbarometern – UAF Årligen 3 Egen undersökning – KUF Årligen NOTERING NOTERING MÅL MÄTETAL KÄLLA INTERVALL NOTERING 5: Halmstad ska ha stränder, en stadskärna och evenemang som attraherar både Halmstadbor och besökare. 1 SCB:s medborgar-undersökning Jämna år Nöjd-Region-Index för fritidsaktivteter 2 Enkätundersökning Halmstads stränder – ToF Årligen 3 Cityklimatet – Fastighetsägarnas undersökning Årligen PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 HALMSTADS KOMMUN MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Bilaga 1 ∙ Mätetal i Planeringsdirektiv med budget 2016-2017 86 MÅL MÄTETAL KÄLLA INTERVALL 6: Halmstad ska vara en självklar, aktiv regional aktör och samarbetspartner som tar ansvar för utvecklingsfrågor i Halland och de omgivande regionerna. 1 Kolada Årligen 2 SCB Årligen 3 Högskolan Halmstad Årligen 4 Egen undersökning – ST Årligen MÅL MÄTETAL KÄLLA INTERVALL 7: I Halmstad ska unga (18-24 år) studera eller kunna försörja sig genom anställning eller företagande. 1 UAF Årligen 2 SCB:s aktivitetsmått Årligen 3 UAF – Made by Halmstad Årligen 4 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Årligen 5 Samtliga berörda Årligen PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 NOTERING NOTERING Viss eftersläpning i statistik Uppgifter rapporteras in i samband med delårsbokslut och bokslut HALMSTADS KOMMUN MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Bilaga 1 ∙ Mätetal i Planeringsdirektiv med budget 2016-2017 87 MÅL MÄTETAL KÄLLA INTERVALL 8: Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner med internationell ryktbarhet inom konsten. 1 Stadens kultur och tillväxt – Fastighetsägarnas undersökning – 2 Kultrundersökningen – KUF Jämna år 3 Kulturförvaltningen Årligen MÅL MÄTETAL KÄLLA INTERVALL NOTERING 9: Halmstad ska kännetecknas av tolerans och öppna attityder och av att alla människor kan vara delaktiga i samhällslivet. 1 SCB:s medborgar-undersökning Jämna år Nöjd-InflytandeIndex helheten 2 Elevundersökning Mjuka Värden – BUF Årligen 3 Elevundersökning - Kvalitetsbarometern UAF Årligen 4 Folhälsoinstitutets indikatorer utifrån folkhälsopolitikens målområden Årligen 5 Folhälsoinstitutets indikatorer utifrån folkhälsopolitikens målområden Årligen PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 NOTERING HALMSTADS KOMMUN MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Bilaga 1 ∙ Mätetal i Planeringsdirektiv med budget 2016-2017 88 MÅL MÄTETAL KÄLLA INTERVALL 10: I Halmstad ska flickor och pojkar uppleva en god psykisk hälsa. 1 JoLivs Hälsoenkät – BUF Årligen 2 JoLivs Hälsoenkät – BUF Årligen 3 Elevundersökning – Kvalitetsbarometern UAF Årligen 4 Elevundersökning – Kvalitetsbarometern UAF Årligen MÅL MÄTETAL KÄLLA INTERVALL 11: I Halmstad ska äldre personer ha möjlighet till ett självständigt och aktivt liv och uppleva god livskvalitet. 1 Socialstyrelsen Årligen 2 Socialstyrelsen Årligen 3 Egen undersökningen – HE Årligen 4 SCB:s medborgarundersökning Jämna år Nöjd-Region-Index för fritidsaktiviteter för personer 65 år och äldre 5 SCB:S medborgarundersökning Jämna år Nöjd-Region-Index för trygghet för personer 65 år och äldre PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 NOTERING NOTERING HALMSTADS KOMMUN MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Bilaga 1 ∙ Mätetal i Planeringsdirektiv med budget 2016-2017 89 MÅL MÄTETAL KÄLLA INTERVALL 12: Mängden hälsofarliga kemikalier i barn och ungdomars vardag ska minska. 1 Egen undersökning – projektledare giftfri vardag År 2016 2 Egen undersökning – projektledare giftfri vardag År 2017 MÅL MÄTETAL KÄLLA INTERVALL 13: I Halmstad ska alla ha en långsiktig tillgång till vatten av god kvalitet. 1 LVBA Årligen 2 LVBA Årligen 3 SBK Årligen MÅL MÄTETAL KÄLLA INTERVALL 14: Klimatpåverkan i Halmstad ska minska. 1 SBK Årligen 2 SBK Årligen 3 SK Årligen 4 SBK Årligen PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 NOTERING NOTERING NOTERING HALMSTADS KOMMUN MÖJLIGHETERNAS HALMSTAD ⌂ UTBILDNING, NÄRINGSLIV OCH ARBETE SOCIALT HÅLLBAR UTVECKLING EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING ÖVRIGA PRIORITERINGAR BOLAG BUDGET Bilaga 1 ∙ Mätetal i Planeringsdirektiv med budget 2016-2017 90 MÅL MÄTETAL KÄLLA INTERVALL NOTERING 15: I Halmstad ska det vara lätt att vara miljövänlig. 1 SCB:s medborgar-undersökning Jämna år Nöjd-Medborgar-Index för miljöarbete 2 SCB:s medborgar-undersökning Jämna år Nöjd-Region-Index samt Nöjd-Medborgar-Index 3 Resvaneundersökning – Genomförs 2017 4 Egen mätning – HEM Årligen MÅL MÄTETAL KÄLLA INTERVALL 16: I Halmstad ska vi ha ett förhållningssätt som präglas av mod och nytänkande och av att vi arbetar tillsammans för att göra skillnad för invånare, besökare och företagare genom bra service. 1 Egen undersökning Halmstad Direkt Årligen 2 Egen undersökning Halmstad Direkt Årligen 3 SKL:s företagarundersökning Löpande Insikt Årligen 4 Medarbetarundersökning – 5 Svenskt näringslivs undersökning Företagsklimat Årligen PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET 2016-2018 NOTERING HALMSTADS KOMMUN HALMSTADS KOMMUN 2015
© Copyright 2024